Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73

1973 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:2, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 2 år 1973 Prop. 1973: 2

Nr 2

Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73; given Stockholms slott den 3
januari 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 Januari 1973.

Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1972 års riksdag anvisat sedan
riksstaten för budgetåret 1972/73 fastställts har uppförts på filläggsstat I
(prop. 1972: 104, 117, 125, 127 och 130, KU 1972: 58, FiU 1972: 42, rskr 1972:
349).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat
under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i
en gemensam proposition avseende utgifter på filläggsstat II fill
riksstaten för budgetåret 1972/73. Skulle anslagsframsfällningar därutöver på
filläggsstat under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas
riksdagen vid en senare tidpunkt.

1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 2

De framställningar om anslag på tilläggsstat som
Kungl. MaJ:t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över
jusfitie-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, Jordbruks- och
industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen
som bilagor 18. En sammanst'ällning över de av Kungl. Maj:t i denna
proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga 9.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1972/73 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 3

Bilaga
1

JUSTITIEDEPA RTEMENTET

utdrag
av protokollet iiver justltieärenden, hållet inför Hans I\laj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, anmäler ärende sinder justitiedepartementets handläggning som angår
utgifter på till-läggsstat Il till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ANDRA
HUVUDTITELN

B.
Polisväsendet

[1]
10. Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg. Med hänvisning till vad Jag
tidigare denna dag anfört om inredning i kvarteret Kronoberg i Stockholm för
rikspolisstyrelsen m. fl. myndigheter vid anmälan i statsverkspropositionen
(bil. 4 s. 58) av ett nytt reservationsanslag Inredning av nybyggnad i
kvarteret Kronoberg hemställer Jag, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.
medge att inredning till ett
värde av högst 3 500 000 kr. beställs,

2.
till Inredning av nybyggnad i
kvarteret Kronoberg på tiiräggs-stat 11 till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans MaJ:t Konungen.

Ur
protokollet:

Britta
Gyllensten

tl
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 5

Bilaga
2

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över kommunikatfonsärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Norling, anmäler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE
HUVUDTITELN

F.
Diverse

F
9. Ersättning till postverket för underskott under budgetåret 1971/72.

1 prop. 1972: 1 bU. 8 (TU
1972: 2, rskr 1972: 44) redogjorde jag för det då aktuella läget beträffande
postverkets ekonomi. Trots de taxehöjningar som genomfördes den 1 oktober 1971
beräknades underskottet för budgetåret 1971/72 då till 100 ä 120 milj. kr.
Enligt proposifionen avsåg Jag att senare föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som
kunde erfordras för att få postverkets ekonomi att balansera. För att täcka
postverkets behov av likvida medel fill följd av det beräknade underskottet under
budgetåret 1971/72 har sedermera riksdagen i enlighet med förslag i
propositionen uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla
postverket en rörlig kredit uppgående till 120 milj. kr.

Bl.
a. genom de taxehöjningar som genomförts den 1 juli 1972 beräknas postverkets
ekonomi komma att balansera under budgetåret 1972/73.

Sedan
bokslutet för budgetåret 1971/72 fastställts har postverket i skrivelse den 18
september 1972 hemställt att det konstaterade underskottet 60 807 271 kronor
66 öre måtte täckas av statsmedel.

Riksrevisionsverket
har vitsordat det underskott, som postverket begärt täckning för.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 6

Jag
anser att det för postverket under budgetåret 1971/72 uppkomna underskottet nu
bör täckas genom att särskilda medel anvisas härför. Härigenom bortfaller
postverkets behov av att disponera den rörliga kredit hos riksgäldskontoret som
ställdes till verkets förfogande år 1972. Jag anser det emellertid lämpligt att
bevara möjligheten att vid behov ställa en rörlig kredit till postverkets
förfogande och förordar därför att riksdagens bemyndigande kvarstår. Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för underskott
under budgetåret 1971/72 på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 60 807 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 7

Bilaga
3

FINANSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler ärende under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE
HUVUDTITELN

[1]
B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna anslagsrubrik
har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1
milj. kr. och på tillägggsstat 1 ett reservationsanslag av 1,1 milj. kr.

Vid min anmälan i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 46) av
förevarande anslag har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 3
milj. kr. för inredning och utrustning av kasern i kvarteret Garnisonen i
Stockholm. Byggnadsstyrelsen har hemställt att redan under innevarande budgetår
få beställa inredning och utrustning för objektet. Medelsförbrukningen för
budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen till 450 000 kr.

Jag förordar att byggnadsstyrelsen redan
innevarande budgetår får lägga ut beställningar inom kostnadsramen och att
utgifterna för budgetåret 1972/73 får bestridas av tillgängliga medel på
anslaget.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat ifråga om bestridande
av utgifterna för viss inredning och utrustning.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten XI Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 2

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 9

Bilaga
4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet infiir Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes "ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDK"VIST,
GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Statsråden Carlsson och Odhnoff anmäler de ärenden
under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73. Statsrådet
Carlsson anm'äler därvid frågorna under punkterna 1, 2, 4 och statsrådet
Odhnoff frågan under punkten 3. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE
HUVUDTITELN

B.
Kultnrändamål

[1]
B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik på
riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturme-delsanslaget,
utgår bl. a. det stafiiga stödet till de sex större yrkesorkestrarna i landet.
Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag
att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större
belopp.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret
1971/72 anvisades i slutet på maj 1971 ur det för motsvarande budgetår anvisade
anslaget. Det var vid denna fidpunkt inte möjligt att helt överblicka
orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år
förutsatts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den
mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över,
medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.

För spelåret 1971/72 har bidrag utgått till de sex
orkestrarna med sammanlagt 9 779 000 kr. Uppgifter har nu getts in från
orkestrarna an-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:2 10

gående
det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelar. Av dessa framgår
att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 1
764 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett av
automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte
har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till
riksförsäkringsverket (ATP m. m.).

Departementschefen

Det siffermaterial som redovisats av orkestrarna
beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1971/72
visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga
löneökningar. 1 enlighet med den förut lämnade redovisningen beträffande
orkestrarna räknar jag, sedan viss reduktion visat sig befogad, med ett
medelsbehov av 1,4 milj. kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda
omsfån-digheter föranledda förlusterna för spelåret 1971/72.

På riksstaten för innevarande budgetår har till
bidrag fill särskilda kulturella ändamål anvisats 24,7 milj. kr. Härav återstår
till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp som till största delen redan avsatts
till andra ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oförutsedda
behov under resten av budgetåret 1972/73. Det av mig under denna punkt
beräknade medelsbehovet 1,4 milj. kr. bör i stället täckas genom anvisande av
ett anslag på tilläggsstat II fill riksstaten för innevarande budgetår.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändantål
på tilläggsstat II fill riksstaten för budgetåret 1912fl3 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kr.

[2]
B 30. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet.
Förevarande reservationsanslag används av nämnden för utställningar av svensk
konst i utlandet för direkta utställningskostnader och nämndens
administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1972 beslutat om
ändrade arvoden m. m. för vissa uppdrag inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde räknat från den 1 Januari 1972. Höjda arvoden skall enligt
beslutet utgå till bl. a. ordförande, andra ledamöter och suppleanter i
nämnden för utställningar av svensk konst i ufiandet.

Nämnden för utställningar av svensk konst i
utlandet har hos Kungl. Maj:t anhållit om tilläggsanslag med 44 000 kr. för
bestridande av ökade arvodeskostnader för tiden den 1 januari 1972den 30 juni
1973. Nämnden har framhållit att kontakter med konstmuseer och andra utställande
institutioner i utlandet måste tas ett till två år i förväg för att en
utställning skall kimna genomföras. Nämndens medel för budgetåren 1971/72 och
1972/73 hade sålunda redan budgeterats på olika

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:2 H

utställningsprojekt
innan beslutet om arvodeshöjningen expedierades till nämnden. För att kimna stå
fast vid gjorda åtaganden är det av vikt för nämnden att erhålla kompensation
för arvodeshöjningen. Nationalmuseet har tillstyrkt nämndens framställning.

Departementschefen

Nämnden för utställningar av svensk konst i
utlandet har efter beslut av Kungl. MaJ:t fått vidkännas ökade kostnader för
bl. a. arvoden till nämndens ledamöter fr. o. m. den 1 Januari 1972. Till följd
av gjorda åtaganden kan dessa kostnadsökningar inte rymmas inom ramen för
tilldelade medel. För ändamålet beräknar jag på denna tilläggsstat ett belopp
av 44 000 kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nationalmuseet: Utställningar av nutida
svensk konst i utlandet på filläggsstat II fill
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 kr.

[3]
B 48. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Ur

detta reservationsanslag
utgår bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet enligt kungörelsen
(1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (ändrad 1972: 284).
Bidrag utgår även till Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer
med organisationsstöd under nionde huvudtiteln, vilka tidigare erhållit
statsbidrag enligt kungörelsen (1954: 575) om statsbidrag till ungdomens
fritidsverksamhet (upph"ävd genom 1971: 388).

Statsbidraget
fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i förhållande till antalet
bidragsberättigande sammankomster. Bidrag får utgå med högst 10 kr. per
sammankomst. Om det tillgängliga anslagsbeloppet inte räcker till för ett
bidrag om 10 kr. per sammankomst skall bidraget per sammankomst nedsättas med
vad som fordras för att det tillgängliga anslaget inte skall överskridas.

För såväl budgetåret 1971/72 som budgetåret 1972/73
anvisades ett anslag om 17,5 milj. kr., varav högst 4,5 milj. kr. för
ungdomsorganisationemas lokala verksamhet och högst 13 milj. kr. för
idrottsorganisationernas lokala verksamhet.

Ungdomsorganisationerna har för budgetåret 1971/72
redovisat sammanlagt 449 444 sammankomster samt idrottsorganisationema sammanlagt
2 092 318 sammankomster. Bidrag har utgått med 9,56 kr. resp. 6,22 kr. per
sammankomst.

Vid
riksdagens behandling av förslaget till nya regler för det statliga stödet till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (prop. 1971: 32, KrU 1971:12, rskr
1971: 187) anförde kulturutskottet (s. 6) att möjligheter skulle finnas fill
justeringar i bidragsgivningen så att ingen organisation behövde vidkännas
försämringar i förhållande till det fidigare

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 12

utgående
bidraget till fritidsverksamhet. För att möjliggöra sådana justeringar skulle
enligt utskottet medel kunna anvisas på tilläggsstat.

Med anledning av 1971 års riksdagsbeslut
uppmärksammades skolöverstyrelsen (SÖ) i skrivelse den 7 september 1971 på vad
föredraganden anfört i prop. 1971: 32 (s. 37 och 38) om angelägenheten av att
SÖ i samråd med statens ungdomsråd och i kontakt med ungdomsorganisationerna
noga bevakade erfarenheterna av det nya bidragssystemet och verkade för en
smidig tillämpning av bidragsreglerna. Vidare anmodades SÖ att, om så visade
sig erforderligt, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag fill Justeringar i
bidragsgivningen. Inom SÖ har under hösten 1972 en särskild arbetsgrupp
studerat erfarenheterna av det nya bidragssystemet. SÖ har i skrivelse den 23
oktober 1972 framlagt förslag till anslag för budgetåret 1973/74 samt även
föreslagit vissa förändringar i reglerna för bidraget.

Sveriges Riksidrottsförbund har i skrivelse den 18
september 1972 bl. a. hemställt om att framställning görs till riksdagen om
tilläggsanslag som möjliggör att en ersättning med 10 kr. per sammankomst
skall kunna utbetalas till samfiiga bidragsberättigade ungdomsorganisationer
för verksamhetsåren 1971/72 och 1972/73.

Riksidrottsförbundet pekar bl. a. på att
idrottsorganisationerna i sin ekonomiska planering räknat med ett bidrag per
sammankomst med 10 kr. Det faktiska utfallet med ett bidrag om 6,22 kr. per
sammankomst för budgetåret 1971/72 har därför lett till vissa ekonomiska problem
för föreningarna. Svårigheterna har accentuerats genom att många kommuner ger
ett aktivitetsbidrag som är beloppsmässigt knutet fill det stadiga stödet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker i yttrande den 17
oktober 1972 över riksidrottsförbundets skrivelse högsta möjliga
tilläggsbidrag till idrottsorganisationernas lokala verksamhet under
budgetåret 1971/72. SÖ anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för
att kunna föreslå något bestämt belopp för detta bidrag.

Föredraganden

Erfarenheterna av det första årets tillämpning av
den nya bidragsformen till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet tyder på
att bidragets utformning gett organisationerna möjligheter att erhålla bidrag
till en större del av verksamheten än vad som var fallet då det statliga stödet
utgick i form av bidrag till fritidsgrupper. Speciellt för idrottsrörelsens
del har antalet redovisade sammankomster under budgetåret 1971/72 överstigit
förhandsberäkningama. Detta har i enlighet med de på grundval av riksdagens
beslut utfärdade bestämmelsema medfört att bidraget per sammankomst nedsatts
med vad som fordrats för att de sammanlagda anspråken på bidrag skulle kunna
rymmas inom de anvisade medelsramarna. Sveriges riksidrottsförbund har i
skrivelse till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 2 13

Kungl. Maj:t pekat på de problem som uppkommit härigenom
och hemställt om att ytteriigare medel anvisas för bidrag till den lokala
verksamheten under verksamhetsåren 1971/72 och 1972/73.

Utifrån nu tillgängliga uppgifter om bidragsutfallet inom
de olika organisationerna bedömer jag det som erforderligt att ytterligare
resurser ställs till förfogande för verksamheten inom idrottsorganisationerna
genom att medel anvisas på tilläggsstat.

Jag har i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 115) föreslagit att
för bidrag till den lokala verksamheten inom idrottsorganisationema under
budgetåret 1973/74 skall beräknas en ökning med 4,5 milj. kr. Detta belopp har
beräknats på sådant sätt att det motsvarar samma relativa ökning som för
perioden 1970/711973/74 erhållits för det under nionde huvudtiteln uppförda
anslaget till organisationsstöd till idrotten. Beräkningen av det belopp som
skall föras upp på tilläggsstat bör också göras på sådant sätt att den relativa
ökningen för resp. budgetår blir densamma för båda stödformema. Med denna
utgångspunkt beräknar jag att, utöver det belopp av 13 milj. kr. som för vart
och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 anvisats för bidrag till
idrottsrörelsens lokala verksamhet, ytterligare medel om 1 milj. kr. resp. 2,7
milj. kr. ställs till förfogande för de båda nämnda verksamhetsåren. Detta
innebär att på tilläggsstat för budgetåret 1972/73 bör anvisas ett sammanlagt
belopp av 3,7 milj. kr.

Fördelningen av de medel som beräknats för verksamhetsåret
1971/ 72 bör inte ske efter de generella reglerna utan efter en prioritering
mellan de mest angelägna behoven i de lokala föreningarna. Fördelningen bör
göras av skolöverstyrelsen efter förslag av riksidrottsförbundet. Det belopp
som här beräknats för verksamhetsåret 1972/73 bör fördelas på samma sätt som de
medel som redan anvisats för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet på tilläggsstat 11 till riksstaten
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.

[4] B 55. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning. Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Förbundet har bl.
a. till uppgift att främja upplysning om verkningar av alkohol- och
narkoti-kabmk och därmed sammanhängande frågor vid skolor, andra utbildningsanstalter
och militärförband samt svara för information till sam-hällsfunktionärer inom
nykterhetsvården och till allmänheten.

Kungl. MaJ:t har den 26 april 1972
fattat beslut om ändrade arvoden m. m. för vissa uppdrag inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde räknat från den 1 januari 1972.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:2 14

Centralförbundet för alkoliol- och
narkotikaupplysning har i skrivelse den 28 september 1972 till Kungl. MaJ:t
anhållit om att 38 000 kr. anvisas på tilläggsstat för att täcka ökade
kostnader under tiden 1 januari 197230 juni 1973 på grund av höjda arvoden
till ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt en revisor enl.
Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut. CAN anför att förbundet i sina
framställningar om statsbidrag för budgetåren 1971/72 och 1972/73 utgått från
tidigare gällande bestämmelser för arvoden och således ej kunnat förutse
kostnadsökningen. Vid oförändrad sammanträdesfrekvens jämfört med tidigare
budgetår beräknas kostnadsökningen till 13 000 kr. budgetåret 1971/72 och till
25 000 kr. budgetåret 1972/73. Om icke särskilda medel ställs till förfogande
måste förbundet överväga nedskärningar i verksamheten.

Departementschefen

Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning har genom höjda styrelsearvoden enligt beslut av Kungl.
Maj:t fått vidkännas ökade kostnader från den 1 januari 1972 som inte kunnat
förutses vid tidigare bidragstilldelning. Jag beräknar för detta ändamål ett
belopp av 38 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1972/ 73 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet Britta Gylleitsten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 15

Bilaga
5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet
Bengtsson, anmäler ärende under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

[1]
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 19 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen

Riksdagen har för budgetåret 1972/73 medgivit att
från förevarande anslag får beviljas statsbidrag till Jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 20 milj. kr. Kungl. Maj:t har i
regleringsbrev den 2 Juni 1972 föreskrivit att högst 10 milj. kr. får beviljas
till yttre rationalisering och högst 10 milj. kr. till inre rationalisering.
Av ramen för inre rationalisering på 10 milj. kr. har lantbmksstyrelsen avsatt
2 milj. kr. för miljövårdande åtgärder och 8 milj. kr. för övrig inre rationalisering.

Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från
lantbruksnämnderna om hittills ianspråktagna belopp och om beräknat behov av
medel under återstoden av budgetåret. På grundval av dessa uppgifter föreslår
styrelsen att ramen för statsbidrag till yttre rationalisering minskas med 1
milj. kr. till 9 milj. kr. medan ramen för statsbidrag fill inre rationalisering
ökas med 6,5 milj. kr. till 16,5 milj. kr. Detta innebär att de

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 16

för
budgetåret 1972/73 fastställda bidragsramarna bör ökas med 5,5 milj. kr. till
25,5 milj. kr.

Behovet av ökat utrymme för bidrag till inre
rationalisering beror på det stigande intresset för investeringar i
mjölkproduktion och de utvidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under
senare år. 1971 års riksdag beslutade sålunda dels sänka minimibeloppet för
bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd fill
jordbmkets rationalisering m. m. till 2 500 kr., dels öka möjligheterna att
tillämpa dispensbestämmelserna i 20 § nämnda kungörelse och därigenom skapa
förutsättningar för att bevilja bidrag till inre rationalisering av jordbruk i
norra Sverige utan samband med kapitalkrävande yttre rationalisering. Vidare
har 1972 års riksdag beslutat om statligt stöd för att underlätta fortsatt
eller utvidgad mjölkproduktion hos jordbmksföretag som har begränsade
utvecklingsmöjligheter och om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom
jordbruksföretag.

Med hänsyn till att relativt lång tid förflyter
mellan beviljande och utbetalning av bidrag, beräknas den föreslagna ökningen
av bidragsramarna med 5,5 milj. kr. innebära att utbetalningarna från anslaget
för innevarande budgetår ökar med ca 3 milj. kr.

Departeinentscfiefen

Stödet till jordbrukets rationalisering syftar
framför allt till att stimulera och underlätta uppbyggnaden av rationella
jordbruksföretag. Det är därför angeläget att ramarna för statsbidrag till
detta ändamål är så avpassade att efterfrågan på bidrag kan tillgodoses. Enligt
min mening bör de för budgetåret 1972/73 fastställda bidragsramarna ökas med 5
milj. kr. till 25 milj. kr., varav högst 9 milj. kr. för yttre rationalisering
och högst 16 milj. kr. för inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör liksom
hittills kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1972/73 statsbidrag
till jordbrukets rationalisering får beviljas intill ett belopp av 25 000 000
kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 17

Bilaga
6

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för industridepartementet, statsrådet
Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1972/73
och anför.

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens
vattenfallsverk

[1]
1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna
mbrik anvisats ett investeringsanslag av 1 313 milj. kr., varav 123 milj. kr.
på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 s. 63, NU 1972: 67, rskr 1972: 320).

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag har
anfört vid min anmälan i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 139 och 143) av motsvarande
anslag för budgetåret 1973/74 förordar Jag att vattenfallsverkets investeringsprogram
utökas med utrustning till ett datorbaserat informationssystem för övervakning
och styrning av stamlinjenät, samköming och kraftproduktion samt att verket
får ta i anspråk medel härför redan under innevarande budgetår. Verkets
investeringsanslag bör med hänsyn härtill räknas upp med 15 milj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat 11 till riksstaten för

budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000

kr.

G. Domänverket

[2]
Ökning av rörlig kredit till domänverket. Genom beslut av 1968 års riksdag
(prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968: 269) har ett gemensamt mål bestämts
för verksamheten vid domänverket och AB Statens

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:2 18

skogsindustrier
(Assi). De båda företagen skall drivas affärsmässigt och effektivt för att på
lång sikt ge bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett
från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat. Domänverkets verksamhet
skall ha en strikt ekonomisk inriktning. För att ett affärsmässigt handlande
skall vara möjligt har vissa begränsningar i verkefs ekonomiska handlingsfrihet
upphävts.

I
enlighet med riksdagens beslut har den under domänfonden redovisade markfonden
fr. o. m. den 1 januari 1969 ersatts av en investeringsfond. Till denna skall
föras köpeskillingar vid försäljning av staten tillhörig fast egendom som
förvaltas av domänverket. Fonden får utnyttjas för inköp av fast egendom och
till investeringar med en varaktighet av minst tio år.

Fr.
o. m. den 1 Januari 1969 har vidare en disposifionsfond inrättats, till vilken
skall föras det överskott som kvarstår sedan kravet på avkastning från
domänfonden tillgodosetts. Fondens medel får användas för inköp av fast egendom
eller för investering med en varaktighet av minst tio år samt för
resultatutjämning. I övrigt får domänverket fritt förfoga över fonden.

Till
skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tillskott
för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses dels
genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, dels genom att
tillgängliga medel på investerings- och dispositionsfonderna får disponeras.
Den rörliga krediten uppgår f. n. till högst 130 milj. kr. Den får användas,
förutom att på kort sikt klara verkets behov av likvida medel, även för att
anskaffa maskiner och anläggningar m. m. och för andra ändamål i syfte att
begränsa driftkostnaderna.

En
följd av domänverkets ökade ekonomiska handlingsfrihet är att Kungl. Maj:t inte
längre fastställer någon driftstat för verket. I stället fastställer Kungl.
Maj:t ett avkastningskrav för verket för flera år i taget, vilket första gången
skett för åren 19701974, varvid verket ålagts en årlig inleverans till statsverket
av 23 milj. kr.

Domänverket hemställer i skrivelse den 15 november
1972 att den rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas med 100 milj. kr. till
230 milj. kr. Som motivering härför anför domänverket i huvudsak följande.

Det
är av väsentlig betydelse för lönsamheten i skogsbruket att mekaniseringen kan
fortsätta och starka skäl talar för att investeringarna i skogsmaskiner bör
hållas på en hög nivå. Under perioden 19661969 uppgick investeringarna i
skogsmaskiner till 1115 milj. kr. årligen. Motsvarande investeringspost
utgjorde år 1970 28 milj. kr., år 1971 40 milj. kr. och beräknas fram till år
1975 stiga till ca 50 milj. kr. årligen. Tillgången på arbetskraft är f. n.
bättre än tidigare, men domänverket förutser en viss knapphet på arbetskraft i
mitten av 1970-talet. Som ett ytterligare skäl för en snabb mekanisering av
awerkningsar-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:2 19

betet
nämns att awerkningsvolymerna utökats framför allt i norra Sverige, bl. a. för
att tillgodose ökat virkesbehov hos Assi.

Vidare
nämner domänverket att investeringar i vägar och byggnader under perioden
19661969 uppgick till mellan 618 milj. kr. För år 1970 var motsvarande belopp
7 milj. kr. och för år 1971 11 milj. kr. Det beräknas fram till år 1975 uppgå
till ca 10 milj. kr. årligen.

För att en mer rationell drift skall uppnås är
vissa förändringar i innehavet av skogsmark genom byten, köp och försäljningar
önskvärda. Omsättningen på fastighetsmarknaden är f. n. stor, vilket gör det
möjligt för domänverket att snabbare uppnå en eftersträvad fastighetsstruktur.

För
domänverkets del gäller olika betalningsvillkor vid köp och förs"äljning
av mark. Vid markköp skall enligt g'ällande bestämmelser betalning ske kontant,
medan domänverket vid markförsäljning får anpassa sig till marknadens villkor,
vilket ofta innebär kreditförsäljning med amorteringar under 510 år. 1 oktober
1972 uppgick fordringar som uppkommit vid försäljning av mark till närmare 28
milj. kr. Vid samma fid utgjorde investeringsfondens behållning ca 43 milj. kr.

En ökad köp- och försäljningsvolym, vilken enligt
verket bedöms som önskvärd, innebär för verket ett ökat behov av likvida medel.

Domänverket
har i sin verksamhet ett betydande behov av rörelsemedel. Behovet av sådana
medel varierar starkt under verksamhetsåret. Tillverkningskostnader inom
huvudverksamheten virkesrörelsen, såsom arbetarlöner, lastbilstransporter m.
m. måste täckas med upplånade likvida medel innan virket kan levereras,
faktureras och betalning inflyter. Ytteriigare möjliga åtgärder för att
åstadkomma tidigare inbetalning från kunder, kortare kredittider m. m. anser
domänverket inte i någon betydande utsträckning kunna minska behovet av
tillskott av rörelsemedel.

Verksamheten i domänverket har ökat i omfattning.
Omsättningen som år 1966 uppgick till 412 mUj. kr. redovisades år 1971 med 530
mUj. kr. och beräknas för år 1972 uppgå till ca 517 milj. kr. Den ökade
omsättningen i kombination med den berörda strukturen av in- och utbetalningar
förstärker behovet av tillskott av rörelsemedel.

Dispositionsfonden som i december 1972 uppgick till
ca 68 milj. kr. har skapats bl. a. i syfte att ge domänverket möjligheter att
mildra verkningarna av svängningarna i konjunkturen. Åtgärder som kan tänkas
ske med utnyttjande av dispositionsfondens medel kan exempelvis vara produktion
av lager samt tidigareläggning av skogsvårdsåtgärder. Sådana åtgärder torde
enligt domänverkets mening kunna motiveras av såväl sysselsättningspolitiska
som företagsekonomiska skäl.

De förutsättningar som gällde vid upprättandet av
domänverkets ekonomiska femårsplan för åren 19701974 har ändrats sedan planen
fastställdes i mars 1970. Det ekonomiska resultatet för de skilda verksamhetsåren
inom perioden väntas variera beroende på bl. a. konjunk-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 20

turväxlingarna.
Behov kan uppstå att utnyttja dispositionsfonden om verket skall kunna fullgöra
ålagt avkastningskrav. Sålunda bedömer verket det vara nödvändigt att ta i
anspråk 10 milj. kr. för år 1972 samt 8 milj. kr. för vardera av åren 1973 och
1974.

Sammanfattningsvis har domänverket beräknat sitt
behov av rörlig kredit för åren 1973 och 1974 till följande (i milj. kr.).

Bedömd
utnyttjad rörlig kredit vid 1973 års början 101

Anskaffning av maskiner utöver självfinansiering 4

Ianspråktagande av
investeringsfond 22

Ianspråktagande av
dispositionsfond 16

Reserv för svängningar i
betalningsströmmar samt fördröjning

av kundlikvider och andra betalningar 29 50

Summa
172193

Domänverket har också lämnat en bedömning av de
månadsvisa be-talnuigsströmmarna t. o. m. juli 1973. Enligt denna kan det
föreligga ett behov att utnyttja den rörliga krediten med 159 milj. kr. i juni
1973.

Den av domänverket begärda kreditramen, 230 milj.
kr., är avsedd att täcka verkets behov av kredit på något längre sikt och att
öka verkels ekonomiska handlingsfrihet.

Remissyttrandena

Yttranden över domänverkets framställning har
avgetts av riksgäldsfullmäktige och riksrevisionsverket (RRV). Båda tillstyrker
i princip en ökning av domänverkets rörliga kredit.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anför att behov av
ökad kredit i den utsträckning dom"änverket angivit torde uppkomma först
på längre sikt, såvitt behovet sammanhänger med omsättningsökning och ökad maskinanskaffning.
Det kreditbehov som följer av lagerproduktion och tidigarelagda skogsvårdande
åtgärder kan visserligen uppkomma relativt snabbt men är av fillfällig
karaktär. Riksgäldsfullmäktige utesluter sålunda inte att domänverkets behov av
rörlig kredit under de närmaste åren kommer att vara mindre än vad verket
utgått från. Fullmäktige har i princip ingen ermran mot en ökning av
domänverkets rörliga kredit, men anser sig sakna hållpunkter att närmare bedöma
den erforderliga ramens storlek.

Enligt RRV bör för åren 1973 och 1974 det av
domänverket angivna lägre beloppet 172 milj. kr. vara tillfyllest för att
klara det nu bedömbara likviditetsbehovet. I detta belopp inkluderas en
likviditets-reserv på 29 milj. kr. Ytterligare angivet kreditbehov uppges av
domänverket vara avsett att öka verkets handlingsfrihet men någon närmare
motivering härför har inte lämnats av domänverket. I anledning av detta anser
RRV att en övre gräns för domänverkets rörliga kredit i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 21

riksgäldskontoret
på 175 milj. ler. bör täcka domänverkets behov för perioden 19731974.

Departementschefen

Sedan den 1 Januari 1969 gäller som allmän
målsättning för domänverkets verksamhet att den skall ha en strikt ekonomisk
inriktning. Domänverket skall bedriva skogsbruk där ekonomiska fömtsättningar
föreligger härför. Förvaltningen skall utövas så att den på lång sikt bidrar
till att statens affärsdrivande verksamhet inom skogsbmk och skogsindustri
lämnar b"ästa möjliga ekonomiska resultat samtidigt som den ger en från
företagsekonomisk synpunkt godtagbar årlig avkastning.

Domänverket har hemställt att verkets rörliga
kredit i riksgäldskontoret utökas med 100 milj. kr. till 230 milj. kr.
Riksgäldsfullmäktige och RRV tillstyrker i princip en ökning av domänverkets
rörliga kredit. Båda anser emellertid att behovet att utnyttja krediten är
starkt konjunkturberoende. Om bedömningen begränsas till åren 19731974 bör
enligt RRV en rörlig kredit på 175 milj. kr. täcka domänverkets kreditbehov.

Bland affärsverken har domänverket en särsfällning
genom sin ekonomiska handlingsfrihet. Domänverket arbetar i konkurrens med
privata företag. Jag anser det viktigt att domänverket har möjligheter att ta
upp denna konkurrens på lika villkor. Det är vidare av vikt att domänverket
har en funktionell och konkurrenskraftig produktionsapparat. Den snabba
tekniska utvecklmgen inom maskinområdet motiverar en hög investeringstakt.
Dessutom har awerkningsvolymerna utökats, framför allt i Norrland, vilket också
medför behov av ökade investeringar. Även för dessa behövs tillräcklig tillgång
på likvida medel.

Domänverket behöver också likvida medel för att
kimna genomföra planerade förändringar av fastighetsstrukturen inom
investeringsfondens och dispositionsfondens ramar. På grund av
betalningsvillkoren vid köp och försäljning av mark bindes dock en stor del av
försäljningsintäkterna i fordringar. För att kunna behålla nivån på markköp
och -försäljningar anser verket ett likviditetstillskott vara nödvändigt,
eftersom utbetalningarna vid markköp överstiger inbetalningama vid
markförsäljning.

Jag anser det önskvärt att domänverket kan
uppr'ätthålla omfattningen av markköp och markförsäljningar lägst vid
oförändrad nivå. Det är alltså av vikt att verket vid behov har tillgång tUI
likvida medel så att de medel som finns bundna i investerings- och
dispositionsfondema kan lösgöras och planerade köp och försäljningar
genomföras.

Domänverkets rörliga kredit ökades år 1967 med 50
milj. kr. Verkets omsättning uppgick samma år till ca 412 milj. kr. För år
1972 beräknas omsättningen till 517 milj. kr. Verksamheten har alltså ökat i

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 22

omfattning,
vilket naturligtvis medfört behov av ökade rörelsemedel. Den av domänverket
upprättade likviditetsprognosen för åren 1973 och 1974 anger ett kreditbehov på
172 milj. kr. Mot bakgmnd av ovanstående anser jag att en ökning av
domänverkets rörliga kredit bör ske. I likhet med RRV anser Jag dock att ökningen
bör begränsas till 45 milj. kr.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att domänverket får disponera en från 130
000 000 kr. till högst 175 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 23

Bilaga 7

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet,
statsrådet Sträng, anmäler fråga om medel för budgetåret 1972/73 till
reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av
statens allmänna fastighetsfond och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten
till reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73 beräknats 7,9 milj.
kr.

Kungl. Maj:t har, i
sysselsältningsskapande syfte, uppdragit åt byggnadsstyrelsen att till
vintermånaderna 19721973 tidigarelägga vissa byggnadsobjekt. Vidare har
byggnadsstyrelsen i samma syfte fått i uppdrag att utföra underhålls- och
kompletteringsarbeten för att förbättra arbetsmiljön på statliga arbetsplatser
(jfr prop. 1972: 125 s. 11).

Byggnadsstyrelsen

Av de tidigarelagda arbetena är en
stor del till en kostnad av ca 33 milj. kr. av reparations- och
underhållskaraktär, och skall bekostas från utgiftsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. på staten för statens allmänna fastighetsfond.
Det ökade medelsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen preliminärt
till ca 18,6 milj. kr., varav 6 625 000 kr. för slottsbyggnadernas delfond och
12 milj. kr. för byggnadsstyrelsens delfond.

Departementschefen

Medelsbehovet för innevarande
budgetår för tidigarelagda reparations- och underhållsarbeten inom
byggnadsstyrelsens delfond kan täckas av medel som står till Kungl. Maj:ts
disposition. För slottsbyggna-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 24

dernas
delfond bör ytterligare 6 625 000 kr. anvisas under posten till reparations-
och underhållskostnader m. m.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond,
slottsbyggnadernas delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett belopp av ytteriigare 6 625 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 25

Bilaga
8

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsföriuster
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

Nedskrivning av statens järnvägars statskapital. 1
skrivelse den 2 Juni 1972 har Kungl. MaJ:t med stöd av riksdagens beslut (prop.
1972:1 bil. 8, TU 1972: 2, rskr 1972: 44) medgivit dels att avsättningarna till
värdeminskningskontot på statens jämvägars fond för budgetåret 1971/72 ej
behöver ske med högre belopp än vad som erfordras för att underskott i
resultaträkningen för fonden icke skall uppstå för budgetåret, dels att
tidigare pensionsavsättningar får disponeras för att täcka skillnaden mellan
de faktiska utgifterna för kompletteringspensionen och de försäk-ringstekniskt
beräknade pensionskostnaderna för budgetåret.

Sedan bokslutet för budgetåret 1971/72
färdigställts har statens järnvägar i skrivelse den 10 oktober 1972 anm'ält att
avsättningarna till värdeminskningskontot minskats med 75 947 281 kr. och att
av tidigare avsatta pensionsmedel disponerats 88 400 715 kr. Till följd härav
har det förräntningsplikliga statskapitalet ökat med totalt 164 347 996 kr.
Verket har hemställt om kompensation för denna ökning av statskapitalet samt
om nedsättning av förräntningsplikten för budgetåret 1972/73 med 11 504 360 kr.

Departementschefen

För att kompensera statens järnvägar för den ökning
av det förräntningsplikliga statskapitalet som sammanhänger dels med minskningen
i avskrivningarna för att balansera underskottet i resultaträkningen för
statens järnvägars fond budgetåret 1971/72, dels med pen-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 26

sionsreservsupplösningen
föreslår jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att det
förräntningsplikliga statskapitalet för statens järnvägar skrivs ned med 164
347 996 kr. genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsföriuster.
Nedskrivningen bör ske den 30 Juni 1973. Jag förordar att avrundat 160 milj.
kr. anvisas som en avsättning till fonden. Jag förordar vidare att
förräntningskravet för budgetåret 1972/73 sätts ned med ett belopp som svarar
mot räntan på 164 347 996 kr. eller med 11 504 360 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsföriuster på till-läggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 160 000 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans MaJ:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 2 27

Bilaga 9

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på
tilläggsstat II

till
riksstaten för budgetåret 1972/73

DRIFTBUDGETEN

A. £gentUga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

B 10 Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg,

reservationsanslag 1 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet

F 9 Ersättning till postverket för underskott under

budgetåret 1971/72 60 807 000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 16 Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag 1 400 000

B 30 Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk

konst i utlandet, reservationsanslag 44 000

B 48 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet, reservationsanslag 3 700 000

B 55 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning, reservationsanslag 38 000

Summa egentliga statsutgifter 67 489 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsföriuster

1 Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsföriuster 160 000 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 160 000 000

Summa för driftbudgeten 227 489 000

KAPITALBUDGETEN Kapitalinvestering

1. Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m. 15 000 000

Summa
för kapitalbudgeten 15 000 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 24 dokument.

  1. Prop. 1975:30 Regeringens proposition om enerighushållningen m.m. s. 523 i texten
  2. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  3. Prop. 1974:100 Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsf örslaget för budgetåret 1974/75, m. m. i texten
  4. Bet. 1973:FiU32 Finansutskottets betänkande angående tilläggsstat II och tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 s. 1 i texten
  5. Bet. 1973:JoU1 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 inom jordbruksdepartementets… s. 44 · s. 45 i texten

Visa alla 24