Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tiIläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen

1973 · 129 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:48, Kungl. Maj:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tiIläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 48 år 1973 Prop. 1973: 48

Nr 48

Kungl.
Mai:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för
tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen; given
Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars
avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att avgiften tUl försäkringen för tilläggspension (ATP)
för år 1974 skall bibehållas på 10,5 % av det pensionsgrundande löneunderlaget
i stället för att, som tidigare fastställts, höjas till 11 %. För år 1975
föreslås ATP-avgiften utgå med 10,75 % och för åren 19761979 med 11 %.

Vidare
föreslås att avgiften till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen bestäms
till 0,25 % för år 1974 i stället för tidigare fastställda 0,30 %. Detta lägre
avgiftsuttag föreslås gälla även för åren 19751979.

1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 48

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
19701974 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom
förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1968: 243) om
procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970 1974 till försäkringen för
tUläggspensioni, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring
nämnda procentsatsen för uttag av avgift tUl försäkrmgen för tiUäggspension
skaU för år 1974 utgöra tio och en halv procent.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2
Förslag till

Lag
om procentsatsen för uttag av avgift under åren 19751979 till försäkringen för
tilläggspension

Härigenom
förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om aUmän försäkring nämnda
procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall
för år 1975 utgöra tio och tre fjärdedels procent och för vart och ett av åren
19761979 elva procent.

3
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
förordnas, att 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

39
§2

Försäkringsavgift
skall utgå efter procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen.
Procentsatsen skall vara så avvägd, att avgifterna i förening med andra
tillgängliga medel förslå till bestridande av

1.
ersättningar på grand av obligatorisk försäkring enligt denna lag, lagen (1916:
235) om försäkring för olycksfall i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring
för vissa yrkessjukdomar,

1
Senaste lydelse 1972: 715. " Senaste lydelse 1971: 280.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2.
kostnader som föranledas av
bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättnuigar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.
m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av
yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor
m. m.,

3.
förvaltningskostnader, samt

4.
erforderlig fondering.

Med
förvaltningskostnader avses enbart omkostnaderna för försäkringsrådets och
riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk
yrkesskadeförsäkring. Konungen fastställer med riksdagen hur stor del av
försäkringsavgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut
om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som

skall tillämpas för visst år, samt skall tillämpas för visst år, samt

om förvaltningskostnadsandelen om förvaltningskostnadsandelen

för samma år skall fattas senast för samma år skall fattas senast

ett år dessförinnan. Riksförsäk- under året dessförinnan. Riksför-

ringsverket skall vart femte år säkringsverket skall vart femte år

framlägga förslag tUl procentsats framlägga förslag till procentsats

och förvaltningskostnadsandel för och förvaltningskostnadsandel för

nästföljande sju år, i den mån be- nästföljande sju år, i den mån be

slut härom icke redan fattats. slut härom icke redan fattats.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren
19721974 till yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom
förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1971: 281) om
procentsatsen för uttag av avgift under åren 19721974 tiU
yrkesskadeförsäkringen m. m., att den i 39 § lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall
för år 1974 vara 0,25 och att av försäkringsavgifterna för nämnda år en sextondedel
skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48

5
Förslag till

Lag
om procentsatsen för uttag av avgift under åren 19751979 till
yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom
förordnas, att den i 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring nämnda
procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall för åren 19751979 vara 0,25
och att av försäkringsavgifterna en sextondedel skall anses svara mot
förvaltningskostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48

Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådels övriga ledamöter fråga om uttaget av avgifter till försäkringen
för tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och
anför.

Vid
1968 års riksdag fastställdes de procentsatser efter vilka avgifter till
tilläggspensioneringen (ATP) skaU utgå imder åren 19701974. Riksförsäkringsverket
har i enlighet med bestämmelsen i lagen (1962: 381) om allmän försäkring i
skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag under
åren 19751979. Skrivelsen torde få fogas till detta statsrådsprotokoll som
bilaga 1.

Vid 1971 års riksdag
fastställdes nya finansieringsregler för den obligatoriska
yrkesskadeförsäkringen. Samtidigt fastställdes avgifterna tUl denna försäkring
för åren 19721974. I enlighet med gällande bestämmelse har riksförsäkringsverket
i skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag och
förvaltningskostnadsandel för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen för åren
19751979. Skrivelsen torde få fogas tUl detta statsrådsprotokoll som bilaga
2.

Efter remiss har yttranden
över förslaget angående uttag av avgift till tilläggspensioneringen avgetts av
försäkringsinspektionen. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns arbetsgivareorganisation (HAO),
Sveriges hantverks- och mdustriorganisation (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

Vidare
har yttranden över förslaget angående uttag av avgift till yrkesskadeförsäkringen
avgetts av försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, Svenska
kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, SAF, HAO, SHIO, LRF, LO, TCO och
SACO.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:48 6

Gällande
bestämmelser m. m.

Försäkringen
för tilläggspension

Försäkringen
för tUläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av
förvärvsarbete. Bestämmelsema härom återfinns i 19 kap. 1, 3 och 5 §§ lagen
(1962: 381) om alhnän försäkring (AFL).

Avgift
för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas
kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina
anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp,
motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multiplicerat med
genomsnittUga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare den
del av lönen som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Denna minskning
föranleds av att en arbetstagares årslön är pensionsgrundande endast tiU den
del som ligger mellan de två belopp som motsvarar basbeloppet vid årets början
(i januari 1973 = 7 300 kr.) resp. sju och en halv gånger detta basbelopp (=54
750 kr.). Från den totala lönesumman skall göras även vissa andra avdrag.

För
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall de försäkrade själva
betala en tilläggspensionsavgift, som beräknas på den del av den
pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete.

Arbetsgivaravgift
och tUläggspensionsavgift skall utgå med sanuna procentsats av avgiftsunderlaget.
Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd
att avgifterna tUlsammans med andra tillgängliga medel täcker
pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter som åvUar
försäkringen samt erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna
pensionsfonden.

Beslut
om den procentsats som skall tillämpas för ett kalenderår skall fattas senast
under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år lägga fram
förslag om procéntsatsema för nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan
beslutats. På grandval av förslag av riksförsäkringsverket har avgiftsuttaget
senast fastställts genom lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift
under åren 19701974 till försäkringen för tilläggspension (ändrad 1972: 715).

Hittills
har fastställts följande procentsatser för avgiftsuttaget för
till-läggspensioneringen.

Å r

0/

/o

Å r

%

Å r

%

1960

3

1965

7,5

1970

10,0

1961

4

1966

8,0

1971

10,25

1962

5

1967

8,5

1972

10,5

1963

6

1968

9,0

1973

10,5

1964

7

1969

9,5

1974

11,0

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48

Yrkesskadeförsäkringen

Den
obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter som betalas av
arbetsgivaren. Bestämmelserna härom återfinns i 38 och 39 §§ lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring (YFL).

Avgiften
beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön
till sina anstäUda. Vid beräkning av avgiften skall hänsyn inte tas till den
del av varje arbetstagares lön, som överstiger sju och en halv gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet, och inte heller till arbetstagare vars lön
under året understigit 500 kr., såvida det inte är fråga om arbetstagare som
avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Försäkringsavgiften
skall utgå efter procentsats som fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och
skall vara så avvägd, att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel
täcker

1.
ersättningar på grund av
obligatorisk försäkring enligt YFL, lagen (1916: 235) om försäkring för
olycksfaU i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar,

2.
kostnader som föranleds av
bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.
m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av
yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkeskadelivräntor m.
m.,

3.
förvaltningskostnader, samt

4.
erforderlig fondering.

Med
förvaltningskostnader avses omkostnaderna för försäkringsrådets och
riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk yrkesskadeförsäkring.
Kungl. Maj:t fastställer med riksdagen hur stor del av försäkringsavgifterna
som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut om den procentsats
som skall tillämpas för visst år samt om förvaltningskoslnadsandelen för samma
år skall fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart
femte år lägga fram förslag till procentsats och förvaltningskostnadsandel för
nästföljande sju år, i den mån beslut härom inte redan fattats. För åren
19721974 har avgiftsuttaget bestämts tUl 0,30 % varav 1/20 skall anses svara
mol förvaltningskostnader (1971: 281).

De
här beskrivna finansieringsreglerna gäUer fr, o. m, den 1 januari 1972, Enligt
beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 22, SfU 1971: 17, rskr 1971: 108) har
de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade
försäkringsavgifterna för den obligatoriska försäkringen ersatts med enhetliga
avgifter beräknade enligt ell modifierat fördelningssystem. Avgiften för åren
19721974 motsvarar den genomsnittliga avgift som gällde före omläggningen av
finansieringssystemet. Avgiften överstiger den nivå som under en
inledningsperiod skulle er-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 8

fordrats inom ett strikt tillämpat fördelningssystem.
Detla motiverades vid 1971 års riksdagsbeslut med att försäkringens fonder
därmed kunde bibehållas och bidra till att begränsa behovet av
avgiftsuppräkningar i framtiden.

Riksförsäkringsverkets förslag

Försäkringen för tilläggspension

I sina prognoser för ATP-systemels ekonomi har
riksförsäkringsverket i första hand visat verkningarna av ett oförändrat
avgiftsuttag av 11 % fr. o. m. år 1974 fram tUl år 2000. Beräkningarna har
utförts under alternativa anlaganden om nominell inkomstökning, ökning av
konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Följande antaganden har använts.

Procent per är

NomineU inkomstökning O
5 6 7 8 9

Ökning av konsumentprisindex O 2 3
4 5

Nyplaceringsränta 4 5 6 7
7,5 8

Vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren
19751979 har riksförsäkringsverket för sin del ansett en ekonomisk utveckling
med en årlig nominell inkomstökning på 7 %, en årlig ökning av konsumentprisindex
på 4 % och en nyplaceringsränta på 7 % som sannolik.

Beträffande befolkningsutvecklingen har verket utgått från
det antal personer som vid utgången av år 1970 fanns i den allmänna försäkringens
register. Detta antal har skrivits fram med ledning av statistiska
centralbyråns befolkningsprojeklion Be 1971: 6, Den framräknade demografiska
prognosen visar god överensstämmelse med den prognos som användes vid 1967 års
beräkningar.

Den yrkesverksamma befolkningen beräknas vara i stort sett
oförändrad tUl antalet under perioden 19751979, medan antalet ATP-pensionärer
ökar från drygt 700 000 till ca 1 miljon. Under den därpå följande
10-årsperioden beräknas antalet i aktiv ålder öka med ca 200 000 och
ATP-pensionärerna med ytterligare ca 500 000 lill närmare 1,5 mUjoner.

Riksförsäkringsverket erinrar om att statsmakterna vid
tilläggspensioneringens införande förutsatte att finansieringen skulle ske
enligt ett modifierat fördelningssystem, innebärande att avgifterna skall
beräknas inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en
viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har
statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i
samband med beslut om avgiftsuttaget.

Det av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda
förslaget till beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär
bl. a. att sjukpenning och vissa andra kontantförmåner blir pensions-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 9

grundande för ATP. Ändras lagstiftningen i enlighet härmed,
uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen, vilket dock först in på
1980-talet torde föranleda merkostnader som svarar mot ett ökat avgiftsuttag
med 0,1 procentenhet. På lång sikt ökar dessa merkostnader. Riksförsäkringsverket
har ingen erinran mot utredningens förslag att först i ett senare skede täcka
kostnadema för reformen genom erforderlig höjning av ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket har vid sina beräkningar utgått från
den lagstiftning som gällde vid 1972 års ingång. Dessutom har verket redovisat
en modifierad prognos på grundval av det sedermera fastställda avgiftsuttaget
på 10,5 % för år 1973.

Allmänna pensionsfondens storlek beräknas av verket tUl ca
56 miljarder kr. vid utgången av år 1972 och till ca 66 miljarder kr. vid utgången
av år 1973. Under antagande av ett avgiftsuttag med 11 % fr. o. m. år 1974 samt
med tidigare nämnda antaganden om årlig inkomstökning,
levnadskoslnadsutveckling och nyplaceringsränta beräknar verket att fonden
kommer att utvecklas på följande sätt (milj. kr.).

Å r

Fondbeh ä ll-

Fond-

Å r

Fondbeh ä ll-

Fond-

ning'

styrka"

ning'

styrka"

1973

66 065

23,6

1979

148 404

17,9

1974

77 462

22,6

1980

165 430

17,1

1975

89 754

21,7

1985

264 585

14,2

1976

102 972

20,6

1990

383 697

12,0

1977

117 205

19,7

1995

522 323

10,7

1978

132313

18,8

2000

679 235

9,7

> Vid utgången av resp. år.

' Årets fond i förhållande till årets pensionsutgifler.

Riksförsäkringsverket har på grandval av sina omfattande
beräkningar funnit ett avgiftsuttag på 11 % för den följande femårsperioden
vara godtagbart från försäkringens synpunkt. Räknat på den totala lönesumman
torde detta i genomsnitt motsvara ca 7,7 %.

Verket föreslår således att uttaget av avgifter till den
allmänna till-läggspensioneringen för åren 19751979 fastställs tUl 11 %.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverket har gjort olika beräkningar med
tiUämpning av följande alternativa antaganden om den framtida utvecklingen av
den nominella genomsnittliga inkomstökningen per år, konsumentprisindex samt
nyplaceringsränta.

Procent per år

Nominell inkomstökning 5 6 7 8

Ökning av konsumentprisindex 3 4 5

Nyplaceringsränta 4 5 6 7
7,5 8

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 10

Beträffande
utvecklingen inom det försäkrade personbeståndet har verket utgått från
statistiska centralbyråns befolkningsprojektion Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget
har vidare antagits komma att förändras i den omfattning som föranleds av de
antagna inkomständringarna.

Beräkningar
av nytillkommande skadefall har genomförts med tUl-lämpning av skadefrekvenser
och svårhetstal som överensstämmer med motsvarande genomsnittliga värden för
skadeåren 19651970. För livräntor har kostnadsspridningen mellan skadeår och
utbetalningsår beaktats.

Socialförsäkringsbolagen
skall efter avtal med riksförsäkringsverket före utgången av år 1973 överföra
sina försäkringsbestånd på verket. Hos bolagen kvarstående
ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket, uppskattas vid
ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen 500
mUj. kr.

Vid
övergången lUl fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972 uppgick tUl-gångarna i
verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk försäkring till ca 1 045
milj. kr. Härtill kom fordringar på grund av skadestånd, utestående avgifter
m. m. på tillhopa ca 70 milj. kr. Medräknas de tidigare nämnda 500 milj. kr.
uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella fondbildningen för obligatorisk
yrkesskadeförsäkring tUl drygt 1 600 milj. kr. Motsvarande årskostnader
utgjorde ca 240 milj. kr.

Verket
anför att det fr. o. m. år 1972 inte längre föreligger något direkt krav på att
fondbildningen inom yrkesskadeförsäkringen skall vara av en viss bestämd
storleksordning. Den fondbUdning som beräknades föreligga vid övergången till
nuvarande avgiftssystem motsvarar dåvarande kapitalvärdet av försäkringens
ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och
värdesäkringstillägg. Det för inledningsperioden 19721974 fastställda
enhetliga avgiftsuttaget av 0,30 % motsvarar den genomsnittliga
bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan tUlämpade riskgraderade avgiftssystemet.
Detta innebär att man med tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare
kan föratsätta att fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på
i stort sett samma sätt som om det föratvarande avgiftssystemet hade
bibehållits oförändrat.

Vid
bedömningen av avgiftsbehovet för perioden 19751979 har verket i första hand
utgått från antagandet att den nominella inkomsten ökar med 7 %, varav 4 %
motsvaras av samtidig konsumentprisstegring. I fråga om förräntningen
förutsätter verket att nyplacering av fondmedel bör kunna ske efter en
räntefot på 7 %.

Utifrån
dessa förutsättningar samt ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas
försäkringens utgifter och inkomster samt fondbehållningen vid utgången av
resp. år tUl följande belopp (milj. kr.).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:48 H

År

Utgifter

Inkomster

Fond

Fond i förhållande

till årskostnad

1974

275

374

1849

6,7

1975

292

399

1956

6,7

1976

309

426

2 073

6,7

1977

327

455

2 201

6,7

1978

346

485

2 340

6,8

1979

365

517

2 492

6,8

1980

385

552

\W-

2 659

6,9

1990

627

1071

5 663

9,0

Ett
oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas under dessa föratsättningar medföra
balans mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet.
Ränteinkomsterna medför viss fondökning. Fondstyrkan blir i det närmaste
oförändrad under avgiftsperioden 19751979. För tiden närmast därefter skulle
ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå medföra en viss
förbättring av fondställningen.

Verket
föreslår på grundval härav, att den i 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring
avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för åren 19751979
bibehålls vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom f. n. en tjugondedel
skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Remissyttranden

Försäkringen
för tilläggspension

Riksförsäkringsverkets
förslag om ett avgiftsuttag under perioden 19751979 på 11 % tillstyrks av
försäkringsinspekiionen, LRF, LO, TCO och SACO. Svenska kommunförbundet.
Svenska landstingsförbundet, SAF och HAO föreslår att avgiftsuttaget bibehålls
på nuvarande nivå 10,5 %. SHIO föreslår att avgiften sänks, dock ulan att ange
tiU vUken nivå.

Försäkringsinspektionen
begränsar sig till en bedömning av avgiftsfrågan ur försäkringssystemets
synpunkt. Inspektionen framhåller att man vid prognos på längre sikt inte bör
använda en så hög nyplaceringsränta som 7 % och att det kan finnas skäl att
mera se på fondutvecklingen vid antagande om 4 % ränta. Även realinkomstantagandet
anser inspektionen vara en osäker faktor i prognosen. Vid ett antagande om en
nyplaceringsränta om 4 % kommer fonden räknat i 1972 års penningvärde att nå
ett maximum omkring år 1990 och därefter avta. Detla betyder att det kan finnas
risk för att avgiftsuttaget på sikt kan behöva ökas. Så kan också bli faUet av
andra skäl.

Inspektionen
tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag om ett avgiftsuttag om 11 % under
perioden 19751979, men framhåller att om denna avgiftsnivå skulle bibehållas
även i fortsättningen skulle detta kunna leda tiil att avgiftsuttaget på sikt
kan behöva höjas. Detta skulle i

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:48 12

sin
tur innebära att tidpunkten för en enligt tidigare uttalanden avsedd
stabUisering av avgiftsuttaget på viss nivå kan förskjutas ytterligare framåt i
tiden.

LO framhåller att det
kollektiva sparandet som från år 1960 ägt rum inom ramen för ATP-systemet har
utgjort en väsentlig föratsättning för finansieringen av utbyggnaden inom
näringslivet, bostadssektorn och den offentliga sektorn och att även i
fortsättningen en omfattande och växande kapitalbildning torde vara nödvändig
för att förverkliga en fortsatt utbyggnad av näringsliv och samhälle. Det är
nödvändigt att AP-fonden också i fortsättningen får en sådan tillväxt att den
utöver sin funktion som buffert inom pensionssystemet dels möjliggör den
nödvändiga kapitalbildningen, dels medger styrning och planmässighet enligt de
riktlinjer som LO skisserat i samband med frågan om näringslivets försörjning
med riskvilligt kapital från AP-fonden.

LO framhåller att även om
fondbehållningen år 2000 kan synas hög enligt verkets förslag, är trenden
fallande beträffande fondstyrkan, vartill kommer att fondens storlek är
uttryckt nominellt. Förändringar på förmånssidan kan också komma att ställa
väsentligt ökade anspråk på fonden och försvaga fondstyrkan.

LO
tillstyrker verkets förslag tUl avgiftsuttag för perioden 1975 1979. Om
avgiftsuttaget för år 1974 fastställs till 10,5 % bör dock avgiften för år
1975 enligt LO sättas till 10,75 %.

SAF framhåller att det
avgörande för tryggheten i pensionssystemet är ett expansivt näringsliv och
inte en kraftig fonduppbyggnad, vilken kan leda till så stora kostnadsökningar
för näringslivet att de verkar dämpande på företagens livskraft och därmed på möjligheterna
att trygga pensionsutfästelserna. Syftet med fonden i ett fördelningssystem
bör uteslutande vara att tjäna som buffert vid övergående påfrestningar på
pensionssystemets ekonomi lill följd av exempelvis demografiska förändringar
och konjunkturvariationer. Det föreslagna avgiftsuttaget på 11 % skulle enligt
SAF kunna sänkas tiU 7 a 8 % utan alt de framtida pensionsutfästelserna
äventyras.

SAF anser att fondens
samhällsekonomiska betydelse bör noggrant utredas i saraband med fastställande
av avgiftsuttag. Fondens nuvarande omfattning förstärker behovet av att en
samhällsekonomisk analys kommer till stånd i syfte att klarlägga ATP-fondens
effekter på samhällsekonomin. Man bör klarlägga avvägningen mellan skUda
former av sparande och kapitalbildning med olika effekter på resursfördelningen
i samhället. I avvaktan på att en sådan utredning kommer lill stånd föreslår
SAF alt nuvarande avgiftsuttag på 10,5 % bibehåUs.

SHIO anser det vara
möjligt att genomföra en radikal sänkning av avgiftsuttaget. Organisationen
framhåller att det med utgångspunkt från fördelningsprincipen inte är
nödvändigt att bygga upp en fond av sådana dimensioner som
riksförsäkringsverket föreslår. Även om avgiften

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 13

sänks
till 7,5 % skulle pensionsfonden växa med ca 10 miljarder kr. årligen fram tUl
1985 och vid ett avgiftsuttag på 9,5 % skulle ingen av-gLftshöjning behöva
genomföras under detta sekel.

Organisationen
vUl ha en total översyn av arbetsgivaravgifterna inkl. den allmänna
arbetsgivaravgiften varvid bör undersökas vilka möjligheter till samordning
och sänkning av det sammanlagda avgiftsuttaget som finns.

Svenska
kommunförbundet framhåller att löneandelen av kommunernas utgifter är hög och
att de sammantagna arbetsgivareavgifterna, som efler hand ökat i storlek och
antal, därför belastar kommunerna förhållandevis hårt. Under de närmaste åren
kommer kommunerna dessutom att ha begränsade ekonomiska resurser. Därför
finner förbundet det angeläget att avgiftsuttaget för tiden t. o. m. år 1979
bibehålls vid 10,5 %. Landstingsförbundet anför liknande synpunkter utifrån
landstingens situation.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverkets
förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom
SHIO, som föreslår ett avgiftsuttag på 0,26 alternativt 0,28 %. SAF anger vissa
förutsättningar för sin tUlslyr-kan.

LO
framhåller i samband med sin tillstyrkan, att yrkesskadeförsäkringsfonden
också bör kunna användas till förebyggande åtgärder inom arbetslivet och
särskilt inom yrkesmedicinen. Bl. a. viss utbildning av personal för
företagshälsovård samt grandforskning inom arbetsvetenskaperna bör enligt LO
kunna finansieras ur avkastningen av yrkesskadeförsäkringsfonden.

SAF
framhåller att det med nuvarande finansieringssystem i princip inle behövs
någon fondbildning inom yrkesskadeförsäkringen. Den nuvarande fonden anses
vara mer än tUlräcklig som buffertfond. Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 %
leder på sikt lill en omotiverad ökning av fondstyrkan. Avgiftsuttaget skulle
därför utan att försäkringens ekonomi äventyras kunna bestämmas tUl en något
lägre procentsats än föreslagna 0,30.

SAF
kan acceptera oförändrat avgiftsuttag under förutsättning att en policy
fastställs för fondens framtida användning. I varje fall den del av inkomsterna
som inle går åt för att täcka utgifterna och bevara fondens nuvarande realvärde
bör användas för förebyggande åtgärder inom ar-belsmiljöområdet, lämpligen
genom att tillföras arbetarskyddsfonden. Den av arbetsmiljöutredningen
föreslagna höjningen av den särskUda arbetarskyddsavgiften med 0,02
procentenheter skulle då bli obehövlig. Endast under förutsättning att detta
förslag om fondens framtida ställning vinner beaktande tillstyrker SAF
riksförsäkringsverkels förslag om oförändrat avgiftsuttag för åren 19751979.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 14

SHIO
föreslår att avgiftsuttaget sänks för perioden 19751979 tUl förslagsvis 0,26
%. I den mån fondens medel utnyttjas för de arbetarskyddsåtgärder som
föreslagits i arbetsmUjöutredningens betänkande och föratsatt att den däri
föreslagna höjningen av arbetarskyddsavgiften uteblir är organisationen beredd
tillstyrka en 0,02 procentenheter högre avgift till yrkesskadeförsäkringen.

Departementschefen

Försäkringen
för tilläggspension

Avgiftsuttaget
för den allmänna tilläggspensioneringen har hittills fastställts för tre
femårsperioder. Avgiften har under denna tid höjts successivt i avtagande takt
i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer för finansieringen som drogs upp
i samband med införandet av ATP.

Under
den första femårsperioden 19601964 ökade avgiften med en procentenhet om året
från 3 % tUl 7 %. Under åren 19651969 ökade avgiften med 0,5 procentenheter
om året till 9,5 %. Enligt beslut vid 1968 års riksdag fastställdes avgiften
för innevarande femårsperiod till 10 % för år 1970 och därefter en årlig ökning
med 0,25 procentenheter så att avgiften skulle uppgå till 10,75 % för år 1973
och tUl 11 % för år 1974.

Med
ändring av nämnda beslut i frågan beslöt 1972 års riksdag (prop. 1972: 125, FiU
1972: 40, rskr 1972: 331) att i avvaktan på ställningstagande till
ATP-avgiften för de följande åren och till föreliggande förslag om
arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer ATP-avgiften för år 1973
skulle bibehållas på 1972 års nivå, dvs, 10,5 %. För år 1974 gäller tidigare
beslut om ett avgiftsuttag på 11 %. Jag återkommer till denna fråga i det
följande.

Riksförsäkringsverket
har i sitt förslag beträffande avgiftsuttaget för åren 19751979 enhälligt
föreslagit att avgiften fastställs till 11 % för hela perioden. Verket har
därvid i sina beräkningar utgått från 1968 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget
under innevarande femårsperiod.

Vid
remissbehandlingen har verkets förslag tillstyrkts av försäkringsinspektionen,
löntagarorganisationerna och LRF medan kommunförbunden och
arbetsgivarorganisationerna på den privata sektorn anser att avgiftsuttaget bör
fastställas tUl 10,5 % för hela perioden.

Vid
bedömningen av avgiftsuttaget för ATP måste en utgångspunkt vara
fondutvecklingen sedd i förhåUande tUl utgiftsutvecklingen på lång sikt. Det
har från början stått klart att en betydande fondbUdning äi nödvändig inom
ATP-systemet för att undvika kraftiga avgiftshöjningar då
pensionsutbetalningama börjar nå större omfattning. Den relativt snabba
stegringen av avgiftsuttaget under de hittillsvarande åren har av-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 15

görande
betydelse för möjlighetema att nu dämpa behovet av ytterligare
avgiftshöjningar.

Givetvis
måste i detta sammanhang de samhällsekonomiska bedömningarna tillmätas stor
betydelse. Ur dessa synpunkter är det sparande som sker inom ATP-systemet
utomordentligt betydelsefullt. Den fonduppbyggnad som genomförts har på ett
avgörande sätt bidragit till alt upprätthålla en hög investeringstakt i
samhällsekonomin. Med anledning av vad SAF anfört i sitt remissyttrande vUl
jag erinra om att 1968 års kapitalmarknadsutredning har i uppdrag att behandla
olika frågor betr. AP-fondens verksamhet.

När
det gäller förändringar av avgiftsuttaget tUl ATP är det också naturligt att
beakta de anspråk från andra delar av socialpolitiken som påverkar de avgifter
tUl den allmänna försäkringen som inte gäller till-läggspensioneringen.

Kungl.
Maj:t har tidigare denna dag beslutat att förslag om genomförande av flera
angelägna reformer inom den allmänna försäkringens ram skall lämnas tUl årets
riksdag. För att finansiera dessa omfattande och kostnadskrävande reformer har
jag i annat sammanhang bl. a. förordat en höjning av arbetsgivarnas avgifter
tUl sjukförsäkringen från nuvarande 3,2 % till 3,8 % av löneunderlaget fr. o.
m. den 1 januari 1974. Vidare kommer chefen för inrikesdepartementet att senare
denna dag förorda uttag av arbetsgivaravgifter från samma tidpunkt för
finansieringen av en utbyggnad av det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet.

Med
hänsyn till det ökade avgiftsuttag som sålunda behövs för andra
trygghetsreformer under år 1974 bör i enlighet med vad jag anförde vid
anmälan av dessa frågor i årets statsverksproposition avgiften till ATP
bibehållas på 10,5 % även för år 1974 i stället för att som tidigare
fastställts höjas till 11 %.

När
det gäller avgiftsuttaget under femårsperioden 19751979 finns det inte
anledning att i princip gå ifrån den avgiftsnivå på 11 % som 1968 års riksdag
beslutade om som slutnivå för innevarande femårsperiod. Denna nivå bör gälla
för avgiftsuttaget på grandval av nuvarande lagstiftning i fråga om
pensionsförmåner med beaktande av de förändringar som följer av att
sjukpenning m. fl. kontantförmåner blir pensionsgrandande. Däremot kan i detta
sammanhang inte beaktas de lagändringar som kan komma att aktualiseras sedan
pensionsålderskommittén lagt fram sina förslag. Med hänsyn tUl att
ATP-avgiften för år 1974 bibehålls på 10,5 % bör i enlighet med vad LO anfört i
sitt remissyttrande avgiften för år 1975 fastställas tUl 10,75 % och avgiften
för vart och ett av de följande fyra åren tUl 11 %.

Jag
förordar således att avgiftsuttaget tUl försäkringen för tilläggspension
bestäms tUl 10,5 % för år 1974, 10,75 % för år 1975 samt 11 % för vart och ett
av åren 19761979. Med tillämpning av samma an-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 16

taganden
som legat till grund för riksförsäkringsverkets förslag kan fondbehållningen
vid 1970-talets utgång därmed beräknas bli omkring 147 miljarder kr., vUket är
ca 1 mUjard kr. lägre än vid ett avgiftsuttag enligt tidigare beslut för år
1974 och verkets förslag för nästa femårsperiod.

Yrkesskadeförsäkringen

Enligt
beslut av 1971 års rUcsdag (prop. 1971: 22, SfU 17, rskr 108) gäller fr. o. m.
år 1972 ett nytt finansieringssystem för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen.
De tidigare riskgraderade avgifterna enligt ka-pitaltäckningssystemei ersattes
då med enhetiiga avgifter beräknade enligt ett fördelningssystem. För att
undvika tidsmässiga variationer i avgiftsuttaget tillämpas ett modifierat
fördelningssystem.

Avgiftsuttaget
tUl yrkesskadeförsäkringen har för åren 19721974 fastställts lill 0,30 %,
varav 1/20 skall svara mot förvaltningskostnaderna. Denna avgift
överensstämmer med den genomsnittiiga yrkesskadeavgift som togs ut före
omläggningen och innebär en bibehållen fondbildning inom försäkringen.
Avsikten med denna fondbildning är liksom när det gäller AP-fonden att
fondavkastningen skall muiska behovet av avgiftshöjningar längre fram i tiden
när försäkringens utgifter stiger.

Riksförsäkringsverket
har i sitt förslag till avgiftsuttag för femårsperioden 19751979 föreslagit
oförändrad avgift och förvaltningskostnadsandel för hela perioden.

Vid
remissbehandlingen har remissinstanserna i stort sett genomgående tillstyrkt
verkets förslag. Både LO och SAF har emellertid tagit upp frågan om möjligheten
att disponera medel ur yrkesskadeförsäkringsfonden för att bekosta
förebyggande åtgärder inom arbetsmiljö-området. Organisationerna lar bl, a. upp
frågan om kollektiv finansiering via fonden av vissa kostnader i samband med
utbildning av personal inom företagshälsovården. Jag vill i anslutning härtUl
erinra om att den möjlighet som tidigare fanns för Kungl, Maj:t alt ur
yrkesskadeförsäkringsfonden bevilja medel för förebyggande arbetarskyddsåtgärder
togs bort i samband med att en särskUd arbetarskyddsavgift infördes fr. o, m.
år 1972, Därmed blev yrkesskadeförsäkringsfonden en ren ersättningsfond för
inträffade skadefall samtidigt som betydande resurser sattes in i särskild
ordning för att finansiera ökade insatser på arbetsmiljöområdet. Jag anser att
denna gränsdragning bör behållas.

Den
särskilda arbetarskyddsavgiften ulgör 0,05 % av samma löneunderlag som gäller
för avgiften tUl yrkesskadeförsäkringen. Av denna avgift ulgör 0,02 % bidrag
tUl statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet, medan 0,03 % tillförs en arbetarskyddsfond för bidrag tUl
forskning, utbildning och information inom arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljöutredningen har i sitt delbetän-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 17

kände (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö föreslagit en
höjning av arbe-tarskyddsavgiflen med 0,02 % för att finansiera vissa kostnader
för utbildning av skyddsombud.

Avsikten är att en proposition på grundval av
arbetsmUjöutredningens förslag till ändringar i arbetarskyddslagstiftningen
skall läggas fram till årets riksdag. Jag avser därvid att förorda en höjning
av arbetarskydds-avgiften som gör det möjhgt att genomföra en intensifierad
utbildning av skyddsombuden. Vidare avser jag att förorda en utvidgning av arbetarskyddsfondens
verksamhet även i andra avseenden. Avsikten är att även de frågor om vissa
utbildningskostnader som LO och SAF berört i sina remissyttranden beträffande
avgiftsuttaget till yrkesskadeförsäkringen skall las upp i det sammanhanget.
För att möjliggöra ytterligare insatser inom arbetsmUjöområdet avser jag att
därvid förorda alt arbetarskyddsavgiften höjs från 0,05 % tUl 0,10 % fr. o. m.
den 1 januari 1974.

Mot denna bakgrand har jag särskUt prövat möjligheterna
att begränsa avgiftsuttaget lill den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen i
förhållande till nuvarande nivå. Jag har därvid funnit det möjligt alt sänka
avgiftsuttaget till 0,25 %, dvs. tUl en nivå som innebär att denna avgift
tUlsammans med den höjda arbelarskyddsavgiften kommer att uppgå till
oförändrat 0,35 %. För att detta syfte skall nås bör yrkesskadeavgiften även
för år 1974 sänkas från tidigare fastställda 0,30 % till 0,25 %. Ersättningen
för förvaltningskostnaderna bör hållas oförändrad jämfört med gällande regler.
För att nå detta resultat bör 1/16 av försäkringsavgifterna anses svara mot
förvaltningskostnader. För att det skall vara möjligt att nu ändra
yrkesskadeavgiflen för år 1974 bör en formell ändring vidtas av 39 § lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring. Ändringen innebär att beslut om vilken
procentsats som skall till-lämpas för visst år skall kunna fattas under året
före avgiftsåret.

Ett avgiftsuttag lUl yrkesskadeförsäkringen på 0,25 % är
försäkringsmässigt godtagbart för den här aktuella perioden på grandval av gällande
lagstiftning och med beaktande av de ökade utgifter för sjukpenning som följer
av de förslag om beskattade sjukpenningförmåner som samtidigt läggs fram i en
särskUd proposition. Den översyn av yrkesskadeförsäkringens framtida
utformning som pågår inom yrkesskadeförsäkringskommittén kan framdeles komma
alt föranleda en omprövning av yrkesskadeavgiftens nivå.

Jag förordar således att avgiftsuttaget till den
obligatoriska yrkesskadeförsäkringen med ändring av tidigare beslut
bestäms till 0,25 % för år 1974 och att avgiften för åren 19751979 likaledes
bestäms till 0,25 %. Av försäkringsavgiftema bör 1/16 anses svara mot
förvaltningskostnader.

2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prep. 1973: 48 18

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag tUl

1.
lag om ändring i lagen (1968:
243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 19701974 till
försäkringen för tilläggspension,

2.
lag om procentsatsen för uttag
av avgift under åren 19751979 tiU försäkringen för tiUäggspension,

3.
lag om ändring i lagen (1954:
243) om yrkesskadeförsäkring,

4.
lag om ändring i lagen (1971:
281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 19721974 till
yrkesskadeförsäkringen m. m,,

5.
lag om procentsatsen för uttag
av avgift under åren 19751979 tUl yrkesskadeförsäkringen m. m.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Gunnel Anderson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 19

Bilaga
1

Till Konungen

Socialdepartementet

Enligt
bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det
riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande
procentsatserna för uttag av avgift till försäkringen för allmän
tiUäggspension för åren 19751979.

Med
anledning härav får verket anföra följande.

Gällande
bestämmelser

Försäkringen
för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster av förvärvsarbete.
De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om allmän försäkring 19 kap. 1, 3
och 5 §§.

Avgift
för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas
kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat ut i lön, sedan
därifrån dragits dels ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande
basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under
året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat
överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

Angående
redares avgift för lön tUl vissa sjömän stadgas särskilt (1 § femte stycket).
Sådan avgift skall jämlikt särskild förordning angående redares avgifter i
vissa fall (nr 1959: 555) utgöra viss kvotdel av eljest utgående avgift.

För
inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga
tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den
mån denna härrör från sådant arbete (3 §).

Arbetsgivares
avgift för tilläggspension och tUläggspensionsavgift, som de försäkrade sålunda
själva har att erlägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå efter
en och samma procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen.
Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra
tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsulbetalningar,
förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilande
utgifter ävensom till den fondering, som befinnes erforderlig (5 § första
stycket).

Avgifterna
skall ingå tUl en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar
kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje
stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28 maj 1959
(nr 293).

Bestämmelser
om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970 1974 finns i lagen 1968:
243.

Enligt
föreskrift i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket
att vart femte år lägga fram förslag beträffande procentsatserna under
nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. Således åligger
det riksförsäkringsverket att under år 1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

komma in lill Kungl, Maj:t med förslag till avgiftsuttag
för åren 1975 1979,

Tidigare överväganden och beslut angående försäkringens
finansiering

I allmänna pensionsberedningens år 1957 framlagda
betänkande (SOU 1957: 7) med förslag om en allmän tilläggspensionering hade två
alternativ övervägts för det behövliga avgiftsuttaget för försäkringens
finansiering, I båda alternativen föratsattes att reallönenivån skulle förbli
konstant eller stiga med 1,5 % om året, att penningvärdet skulle förbli
oförändrat och att fonderna skulle förräntas efter 3 % per år. Alternativen
skUde sig endast i fråga om avgifternas storiek. Dessa angivna i procent av
de pensionsgrandande inkomsterna samt fondernas av beredningen under angivna
förutsättningar beräknade storlek framgår av följande sammanställning.

År

Alternativ

I

Alternativ
11

Konstant reallön

Reallöneökning

Konstant
reallön

Reallöneökning

med 1,5

%

med
1,5 °A

)

Uttags-

Fond vid

Uttags-

Fond vid

Uttags-

Fond vid

Uttags-

Fond vid

procent

ärels
slut miljarder kr

procent

årets slut miljarder kr

procent

arets slut miljarder kr

procent

ärels slut miljarder kr

1960

3

1,5

3

1,5

4

1,6

4

1,7

1961

4

2,1

4

2,2

6

2,6

6

2,7

1962

5

2,9

5

3,2

8

3,9

8

4,2

1963

6

3,8

6

4,3

9

5,3

9

5,8

1964

7

4,9

7

5,5

9

6,7

9

7,5

1965

8

6,1

8

7,0

10

8,2

10

9,3

1970

10

11,9

10

14,5

12

15,9

12

19,4

1975

12

18,0

12

24,0

14

24,2

12

31,2

1980

14

23,5

12

34,1

15

32,2

12

42,4

1985

15

28,1

12

42,6

15

38,8

12

52,3

1990

15

30,9

12

49,3

15

43,3

12

60,6

I den år 1958 framlagda men av riksdagen inle antagna -
propositionen nr 55, som innehöll huvudprinciperna för den sedermera genomförda
aUmänna pensionsreformen, drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga
om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr
100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen
i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda
princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående
procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 19601964, vilken stadgade att
procentsatsen för det årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle utgöra
3, 4, 5, 6 resp, 7 %,

Sedermera har riksförsäkringsverket i skrivelser till
Kungl. Maj:t den 18 januari 1963 och 12 december 1967 avgett förslag till
procentsatser för åren 19651969 och 19701974.

På grundval av propositionen 1963: 123 beslöt riksdagen
att avgifts-ullaget under åren 19651969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9 och 9,5 %
och på grundval av propositionen 1968: 93 att avgiftsuttaget under

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 21

åren 19701974 skulle utgöra 10, 10,25, 10,5, 10,75 och 11
% för resp. år. I propositionen 1972: 125 föreslås dock att uttaget för år 1973
skall vara detsamma som för innevarande år, dvs. 10,5 %.

Vid
remissbehandlingen av riksförsäkringsverkets förslag till avgiftsuttag för
åren 19701974 var meningarna delade om vilken avgift som borde tas ut.
Föredragande departementschefen konstaterade (prop. 1968: 93 s. 10) att
menmgskiljaktighetema grandades på olikheter i uppfattningen om pensionsfondens
syfte och fortsatte: "För min del anser jag att det inte finns någon
anledning att frångå den grandinställning till fondbUdningen som kom till
uttryck vid införandet av tilläggspensioneringen och som även låg till grund
för 1963 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget för åren 19651969 (prop. 1963:
123, 2LU 57, rskr 289). Det innebär att en betydande fondbildning är motiverad
både av pensioneringens eget intresse och av samhällsekonomiska skäl. Fondmedlen
medverkar till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och därmed till en
produktionsökning. Vidare skall pensionsfonden medverka tUl en utjämning av
kostnaderna för tUläggspensioneringen så alt avgifterna för utgående pensioner
inte behöver bli så stora i framliden som de måste bli om man inte hade en
fondering".

Som en fördel med det avgiftsuttag som regeringen stannade
för framhöll departementschefen, att den därigenom påräknade fondbildningen

dvs.
fondökningens årliga andel av de totala bruttoinvesteringarna

fick
"anses stå i god samklang med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter
som bör beaktas i detla sammanhang".

Beträffande det avgiftsuttag som förordades i
propositionen framhölls dessutom att den årliga avgiftshöjningen skulle bli
"relativt måttlig och jämnt fördelad under perioden".

Andra lagutskottet som biträdde propositionen (uti. 1968:
45) anslöt sig lUl den av departementschefen redovisade uppfattningen och
anförde för egen del följande: "Utskottet vill dessutom framhålla att det
är angeläget att avgiftsuttaget inte sker efter alltför snäva normer, eftersom
ett visst utrymme bör skapas för framtida reformer inom ATP-systemet".

Riksdagen följde utskottet.

Hittillsvarande utveckling

Procentsatserna för avgiftsuttagen till ATP enligt
hittills fattade beslut framgår av följande sammanställning.

År Procentsals Ökning från

föregående år

1960

3

61

4

+ 1

62

5

+ 1

63

6

4-1

64

7

-fl

1965

7,5

+ 0,5

66

8

+ 0,5

67

8,5

+ 0,5

68

9

+ 0,5

69

9,5

+ 0,5

1970

10

+ 0,5

71

10,25

+ 0,25

72

10,5

+ 0,25

73

10,751

+ 0,251

74

11,0

+ 0,25

II prop 1972: 125 föreslås 10,5 =
1972, 3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den hiltiUsvarande
utvecklingen av ATP-syslemets ekonomi kan sammanfattas på följande sätl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1960

1961

1962

1963

1964

1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgifter

Räntor

S:a
inkomster

468,4

11,9

480,3

698,7

44,9

743,6

1 346,2

106,2

1 452,4

1 809,9

194,0

2 084,9

2 441,7

315,9

2 757,6

2 905,4

489,4

3 394,8

ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter

2,0 2,0

12,7 12,7

18,3 18,3

35,5 24,3 59,8

101,8

27,6

129,4

152,8

37,4

190,2

Fondökning (= inkomster utgifter) Fond 31,12

478,3 478,3

730,9 1 209,2

1 434,1

2 643,3

2 025,1 4 668,4

2 628,2 7 296,6

3 204,6 10 501,2

1966

1967

1968

1969

1970

1971

Avgifter

Räntor

S:a
inkomster

3 484,0

711,8

4 195,8

4 160,6

996,4

5 157,0

5 195,1

1 317,5

6 512,6

5 643,1 1 719,4 7 362,5

6 099,8 2 214,6 8 314,4

7 263,6

2 765,1

10 028,7

ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter

285,7 49,0

334,7

433,2

58,3

491,5

606,1

58,5

664,6

833,0

62,1

895,1

1 165,6

74,2 1 239,8

1 659,6

61,7

1 721,3

Fondökning (= inkomster utgifter) Fond 31,12

3 861,1 14 362,3

4 665,5 19 027,8

5 848,0 24 875,8

6 467,4 31 343,2

7 074,6 38 417,8

8 307,4 46 725,2

Beräkningsförutsättningar

I
sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har riksförsäkringsverket i första
hand utgått från ell oförändrat avgiftsuttag av 11 % fr, o, m, år 1974 fram tiU
år 2000 för alt visa verkningarna därav. Beräkningarna har utförts under en rad
olika antaganden om nominell inkomstökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta.
Verket vill här först orientera om de antaganden som legat till grund för
beräkningarna,

/,
Befolkningsutveckling

Den
demografiska prognosen grundar sig på det antal personer som vid utgången av
1970 fanns i den aUmänna försäkringens register (hu-vudkortsregistret
beträffande pensionstagare och poängregislret beträffande aktiva), Detla antal
har skrivits fram med användning av en differentierad dödlighet för aktiva
respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten motsvarar de av statistiska
centralbyrån i Stal, Med, Be 1971: 6 publicerade ettåriga dödsriskerna utan
framlida reduktion av dödligheten. Antalet varje år nytiUkommande 16-åringar
har hämtats ur centralbyråns i samma publikation redovisade befolkningsprognos,
varvid alternativet med nettoinvandring 20 000 personer använts, Migra-tionen
har beräknats med utnyttjande av migralionslal skattade på riksförsäkringsverkels
material och under anlagande om en årlig försla-gångsinvandring på ca 20 000
personer. Den framräknade demografiska prognosen visar god överensstämmelse med
den prognos som användes vid 1967 års beräkningar.

2.
Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverket
har vid sina överväganden rörande den framlida inkomstutvecklingen räknat med
alternativa antaganden såväl i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 23

fråga
om nominell inkomstökning som beträffande förändring av konsumentprisindex.
Utgångspunkten för beräkningarna har varit det beräknade läget för år 1972.
För de efterföljande åren har antagits följande med X markerade
kombinationer av ökning i nominell inkomst och konsumentprisindex (kpi).

Nominell
inkomsl- 0 5 6 7 8 9

ökning

Ökning
av kpi

O X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

2 3 4

5

De
pensionsgrundande inkomstema för åren 19722000 har, med hänsyn tUl de
observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 19601970, beräknats med
hjälp av en matematisk inkomstmodell. Denna redovisas i en särskild teknisk
bUaga.

3. Räntefot

Vid
beräkningarna har tillämpats allernativt 4, 5, 6, 7, 7,5 och 8 %
nyplaceringsränta. Fondens omplaceringstid har efter samråd med direktören för
allmänna pensionsfonden antagils vara genomsnittligt 20 år. Nuvarande fond
antas före omplacering förräntas efter gällande medelränta av 6,71 %.

4. Förvaltningskostnader

Verket
har räknat med att förvaltningskostnaderna kommer all uppgå lill 90 mUj. kr. år
1972 och att de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

Verkets
överväganden och förslag

När
tihäggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna all finansieringen
skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem. Del innebär att avgifterna
skall beräknas förslå inle endast tUl att täcka de löpande utgifterna utan
dessutom lill en viss fondbUdning, Fondens storlek regleras inte i lagen.
Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens
införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. I det föregående har
vissa molivuttalanden återgetts. Till dessa vill verket hänvisa.

Gällande
bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1968: 243 om procentsatsen för
uttag av avgift under åren 19701974 lill försäkringen för tilläggspension.
Enligt denna lag har uttaget fastställts till 10 % 1970 för att därefter stiga
med 0,25 % åriigen till 11,0 % år 1974.

I
propositionen 1972: 125 som nu ligger på riksdagens bord föreslås att
ATP-avgiften för år 1973 skall bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. Härom
anförs (s. 9): "I avvaktan på ställningstagande tUl dels den långsiktiga
utvecklingen av ATP-avgiften och dels föreliggande förslag om
arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer, föreslås avgiftsuttaget
till ATP under år 1973 bibehållas på nuvarande nivå, dvs.

' Ej
intagen här.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 24

10,5
%. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas till 1973 års
riksdag."

Vid
tidpunkten för denna skrivelse har riksdagen ännu inte fattat beslut med
anledning av förslaget i nämnda proposition 1972: 125.

Det
av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda förslaget till beskattade
förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär bl. a. att sjukpenning m.
m. blir pensionsgrandande för ATP. Ändras lagstiftningen i enlighet härmed,
uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen. Härom anförde verket följande
i sitt remissvar över utredningens betänkande: "Enligt
riksförsäkringsverkets uppfattning kan den ökning av ATP-kostnaderna, som
följer av reformen, beräknas bli relativt obetydlig i inledningsskedet. Först
in på 1980-talet torde merkostnaderna föranleda ett ökat avgiftsuttag
uppgående till 0,1 procentenhet av avgiftsunderlaget. På lång sikt erfordras
för full kostnadstäckning avgiftsuttag uppskattningsvis av storleksordningen
0,4 å 0,5 procentenheter. Riksförsäkringsverket har därför ingen erinran mot
utredningens förslag alt först i ett senare skede genom erforderlig förhöjning
av ATP-avgiften täcka kostnaderna för reformen."

En
annan viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid
7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inte medför vare sig pensionsrätt
eller avgiftsskyldighet. Vid det basbelopp som gäUde vid 1972 års ingång (7 100
kr.) låg gränsen vid 53 250 kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande
inkomster kommer allt fler att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell
anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade
procenten av män i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

År Reallönealternaliv

2%

3%

4%

5%

1972

9,0

9,0

9,0

9,0

1975

10,5

12,0

14,0

16,0

1980

16,0

22,0

30,0

37,5

1985

23,5

36,5

49,0

60,5

1990

33,0

51,0

63,5

71,0

1995

42,5

62,0

71,5

76,5

2000

51,5

68,5

76,0

80,5

Denna
förskjutning av inkomsterna över "taket" måste hållas i minnet vid
analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som en begränsning
på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande
pensionerna. Vid en fortsatt reallöneökning torde det vara reaUstiskt att
förutsätta en förskjutning uppåt av gränsen 7,5 basbelopp. Den av Kungl. Maj:t
år 1970 tUlsatta pensionsålderskommillén skall enligt direktiven utreda bl. a.
frågan om övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Verket har
dock ej tagit hänsyn till de konsekvenser en sådan förskjutning kommer att ha
för försäkringen eftersom dessa bl. a. måste bli beroende av hur
pensionsrättsreglerna för de tillkommande förmånerna utformas.

Härefter
går verket över till beräkningsunderlaget för det framtida avgiftsuttaget.
Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan befolkningen i aktiv
ålder (utom förtidspensionärer) och å andra sidan antalet ATP-pensionärer.
Antalen anges i 1 000-tal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.

1973

:48

25

1
januari

Aktiva
(16-65 å r

ATP-

pension ä rer

med

Summa
ATP-

ar

pension ä rer

utom f ö r-

å lderspen-

f ö rtidspen-

familjepen-

tidspen-

sion

sion

sion

sion ä rer)

1975

5 105

394

143

174

711

1976

5 105

433

147

188

768

1977

5 105

474

149

204

827

1978

5 106

511

153

224

888

1979

5 113

548

157

242

947

1980

5 126

585

158

259

1002

1985

5 249

739

175

344

1 258

1990

5 327

882

184

411

1477

1995

5 475

963

192

456

1 611

2000

5 636

996

208

482

1686

Som framgår av sammanställningen beräknas den aktiva
befolkningen vara praktiskt taget oförändrad under perioden 19751979 (dvs.
intill den 1 januari 1980), medan antalet ATP-pensionärer ökar med närmare 300
000 från drygt 700 000 tiU ca en miljon. Under den därpå följande
10-årsperioden ökar antalet aktiva med ca 200 000 men ATP-pensio-närerna med
ytterligare ca 500 000 tUl nästan 1,5 miljoner.

I de båda följande sammanställningarna redovisas
beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP som i princip motsvarar de
aktivas pensionsgrandande inkomster och dels pensionsutgifterna inom ATP
(miljoner kr.).

a) Oförändrade inkomster och priser

År Avgiftsunderlag ATP-pensioner

1975

85 267

3 628

1976

86 079

4 202

1977

86 836

4818

1978

87 667

5 471

1979

88 556

6 282

1980

89 343

7 018

1985

93 155

10 724

1990

96 556

14 606

1995

100 123

17 534

2000

103 298

20 395

opaginerad Kontrollera mot PDF

b) Nominell inkomstökning 7 % per år

Prisstegring 4 % "

Realinkomstökning 3
% "

Avgiftsunderlag

ATP-pensioner

101 910

4 028

109 774

4 871

119 604

5 824

128 522

6 897

139 482

8 147

150 739

9 528

214 983

18 430

297 625

31 662

403 555

48 294

533 392

69 703

År

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1985 1990 1995 2000

opaginerad Kontrollera mot PDF

De nyss påpekade utvecklingstendenserna för aktiva resp.
ATP-pensionärer blir ännu mer accentuerade om man i stället jämför inkomster
och pensionsbelopp.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 26

Som
en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren
19751979 har beräknats det avgiftsuttag som skulle erfordras för att i nyss
angivna fall täcka pensionsutbetalningama under antagandet att ingen
fondering skett.

Erforderligt
avgiftsuttag (om man bortser från förefinthg fond)

År

Realinkomstökning

0
3 %

1975

4,3
4,0

1980

7,9
6,4

1985

11,5
8,6

1990

15,1
10,7

1995

17,5
12,0

2000

19,7
13,1

Som
framgår av tabellen skulle det behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan
fondbildning successivt stiga för att år 2000 uppgå till 19,7 % i ett
oförändrat realinkomstläge och till 13,1 % vid 3 % åriig reallöneökning.

Motsvarande
tal enligt 1967 års beräkningar låg vid 16,8 resp. 12,1 %.

Att
märka är alt försäkringssystemet år 2000 inte kan föratsättas vara i sådan
jämnvikt att det då erforderliga avgiftsuttaget ej skulle behöva stiga
ytterligare även under tiden därefter.

Vid
en realinkomstökning påverkas de pensionsgrandande inkomsterna och därmed de
inflytande avgifterna omedelbart, under det att effekten på pensionskostnadema
blir mer eller mindre fördröjd. Delta har till följd att det behövliga
avgiftsuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat
realinkomstläge. Den reducerande inverkan av real-inkomslhöjningen på det
erforderliga avgiftsuttaget gör sig dock allt mindre gällande i den mån
inkomsterna av förvärvsarbete för flera inkomsttagare överskrider den gällande
inkomstgränsen ("ATP-taket").

I
det nyss förda resonemanget har ATP i finansieringshänseende betraktats som
ett renodlat fördelningssystem. Självfallet kan man inte bortse från vare sig
den fond som redan byggts upp eller den ytterligare fondbildning som bör komma
till stånd. Verket har framställt ett omfattande tabellmaterial som bl, a,
visar allmänna pensionsfondens storlek under olika antaganden rörande inkomst-
och prisutveckling samt fondavkaslning. Beräkningarna har utförts under
förutsättning alt avgiftsuttaget blir det som tidigare fastställts för tiden
t, o. m. år 1974 och sedan oförändrat 11 % t, o, m. år 2000, Dessutom har
emellertid i varje tabell angetts vilken effekt det skulle få på fonden om
av-giflsuttaget ändrades med 0,1 %. Med hjälp härav kan var och en avläsa hur
olika avgiftsuttag verkar.

På
motsvarande sätt finns beräkningar av fondstyrkan (uttryckt i fondstorleken ett
visst år dividerad med årets pensionsutgifter).

Dessa
beräkningar jämte sammanfatlningstabeller (A och B) finns i en särskild
tabellbUaga, Med hänsyn till innehållet i prop, 1972: 125 har dessutom vissa
kompletteringstabeller utarbetats vilka också intagits i tabellbilagan. De
avser bl, a, fondminskningen vid ett avgiftsuttag på 10,5 % för år 1973 och 11
% fr, o. m, år 1974 (C: 1) och fondänd-

'
Ej intagen här, med undantag för sammanfattningstabellerna (A och B),
som intagits som bihang till denna bilaga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 27

ringen vid förändring av avgiftsuttaget med 0,1 % redan
fr, o, m, år 1974 (D: 1).

Vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren
19751979 har riksförsäkringsverket för sin del ansett en ekonomisk utveckling
med en årlig nominell inkomstökning på 7 %, en årlig ökning av konsumentprisindex
på 4 % och en nyplaceringsränta på 7 % som sannolik,

I detta alternativ kan försäkringens inkomster och
utgifter saml fondens storlek m, m, beräknas bli följande (i miljoner kr,)
under antagande av tidigare fastställda avgifter och oförändrat avgiftsuttag
med 11 % fr, o, m 1974:

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Avgifter 8 178 9 080 10 124 10
961 11847 12 894 13 859 15 048

Räntor 3 335 3 978 4 710 5
514 6 378 7 308 8 301 9 357

S:a inkomster 11513 13 058 14 834 16 475 18 225 20
202 22 160 24 405

ATP-pensioner 2 146 2 703 3 320 4 028 4 871 5 824 6 897 8 147

Förvaltning 90 96 103 110 118 126 135 145

S:a utgifter 2 236 2 799 3 423 4 138 4
989 5 950 7 032 8 292

Fondökning

(= inkomster

utgifter) 9
277 10 259 11411 12 337 13 236 14 252 15
128 16 113

Fond 31,12 56
002 66 261 77 672 90 009 103 245 117 497 132
625 148 738

Fondstyrka' 25,0 23,7 22,7 21,8 20,7 19,7 18,9 17,9

1980 1985 1990 1995 2000

Avgifter 16
251 23 236 32 209 43 708 57 858

Räntor 10 481 17069 25092 34399 44934

S:a inkomster 26 732 40 305 57 301 78 107 102 792

ATP-pensioner 9 528 18 430 31662 48 294 69 703

Förvaltning 155 217 304 427 598

S:a utgifter 9 683 18 647 31966 48 721 70 301

Fondökning

(= inkomster

utgifter) 17
049 21 658 25 335 29 386 32 491

Fond 31,12 165
787 265 087 384 401 523 310 680 620

Fondstyrka' 17,1 14,2 12,0 10,7 9,7

1 Årets fond dividerad med årets pensionsutgifter.

I nedanstående tablå anges fondens styrka år 2000 under
samma antagande om avgiftsuttag men med ett ränteanlagande på 4 %,

Ökn, i kpi % Nominell inkomstökning %

5 6 7 8 9

2
9,2 9,8 10,8

3
6,2 6,9 7,6 8,3

4 4,6 5,2 5,8 6,4

5 3,2 3,8 4,4

Vid 7 % inkomstökning och 4 % prisstegring blir här
fondstyrkan 5,2 (dvs, fonden är år 2000 5,2 gånger större än
pensionsutgiftema), vilket skall jämföras med talet 9,7 vid en förräntning av 7
% i stället för 4 %.

Vidare har en kalkyl gjorts rörande det avgiftsuttag som
skulle be-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 28

hövas år 2000 för att avgiftema tillsammans med inflytande
räntor skall täcka försäkringens utgifter vid ränteantagandet 4 %. Denna kalkyl
visar att ett avgiftsuttag av ca 12 % kommer att vara tillräckligt även vid den
svagaste fondstyrkan enligt den nyss redovisade tablån (3,2).

Mot den här angivna bakgmnden finner riksförsäkringsverket
ett avgiftsuttag för perioden 19751979 av 11 % vara godtagbart från försäkringens
synpunkt. Räknat på den totala lönesumman torde detta i genomsnitt motsvara ca
7,7 %.

Vid bifall tiU det i propositionen 1972: 125 föreslagna
avgiftsuttaget på 10,5 % för år 1973 får den i det föregående redovisade
prognosen modifieras på följande sätt beträffande fonden.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Fond 31.12 milj kr

56 002

66 065

77 462

89 754

102 972

117 205

132 313

148 404

Fondstyrka

25,0

23,6

22,6

21,7

20,6

19,7

18,8

17,9

1980

1985

1990

1995

2000

Fond 31.12 milj kr

165 430

264 585

383 697

522 323

679 235

Fondstyrka

17,1

14,2

12,0

10,7

9,7

Den relativt måttiiga reduktion av fonden som nämnda
ändring av avgiftsuttaget skulle medföra ger inte verket anledning att ompröva
sin nyss redovisade uppfattning. Verket föreslår således att uttaget av
avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen för åren 19751979 fastställs
tiU 11 %.

I handläggningen av detta ärende har, föratom undertecknad
Åström, deltagit överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered,
Fjällslröm, Mehr och östlund.

Därjämte har närvarit suppleanten Bartley,
avdelningscheferna Örtengren och Ahlström, tf. avdelningschefema Skogsberg och
Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-A. Äström

Tor Eriksen föredragande

opaginerad Kontrollera mot PDF

* ) » 1 1 1 1 ( o cN o CO CO O Tt 00

O ON r-
rt r Tf

fO CN CN
CN vo CO

t> in
Tf Tf On m

» 1 1 1 1 1 rH

« n O r- 00

ON CO CO
NO 00 00 CO 00

CN '-H
fO o rf NO

Ov r in
rt CN CO o ON On o NO CN

Tf m NO
CO CO CO ro

1 » 1
1 1 1 (

t- O CO
NO r- ON

CO rt -
- - » t

1 1 1 t » 1 T 1 T i

O CO in
NO

Tf rf
rt--t

CO \0 o
-H ro rt rt rt » n m in

-H o « n oo On NO
in

Tf CO oo
ON » n

00 NO ON
oo NO rt Ov ON ON o ' CN

rt r NO
t Ov rt ON tn o T-H CN

oo f- Tf
T-H [ CTS

rN tn Tf
On oo On » Tf m NO r- oo

O

T 1 T-( 1 (
1 (

Tf vo
oo fN fO CN (N CN CO fO CO

r OvO

CN CN CO
fO

r ON T CO Tf m CN CN CO CO ro CO

rt CN
r-- ON

m (N vo

Tf o r-

(N 00 rt
NO VO cN

rt m O (
r- 00

rt r -
rf *-H CO

1 00 o

CN r--
in in

oo oo
in

00 CO (
CN NO oo vo CO Tf m r-

Tf 00
CN On NO

On o

O -H

CN CO m
NO t r-

1 1 tH » 1 , (, ( ,

CO in in
NO

rf m NO
00 oo On

O O O CO
*-H oo r- NO

T-I oo
CN NO

O O Tf t
NO NO

O O CO in r- CO » -I cJv i>- in

(N CO tn
oo

oo On o

O 00 CO
r-

O tn CO
rf On r-

t-- 00
>n r O CO O 00 (N r-

00 oo On Ov On ON On On

O ' cN
CO P-i O O O O O o

' " CN fN

O O O O

(N CO CO rt Tf

o o o o
o o

B

.a

o. .a

i

o

a

:0

e -o

o ii
e

B

g

o c

g

o e

- å

o o

o

OO

00 o m m m >n (S m

Tj- o O 00 00 U-j Tf

\n m Q \o fO Tf » n >o

r-i 00 (S m r-- (N f On
1 I 1 On 1 r4 in rf r

O m oo i i

m ro m
Tt"

lo oo 00 vo » n
1 I O r- r-i O r r- tn r- o\ o (N cN (N m

Tt ' I o oo

» n
NO (N

NO (N Tj- 00

r- ON ON o (N

o " « t >n r- On « n
Tf r-

m o On oo rsl vo r On

Tt Tj- Tj- Tf

r- r CO 00
00 00

vo ON (S T-H (S . -

t fo r ON r- t NO NO oo "n ro fo rj- in NO r- 00

Tf O 00 r- ON r- CO oo NO On o ON r- NO *-

H
On o m oo Tj- I rj- ON ro CO - « n
in m

On O CO NO - O oo
r (S rJ oo NO r cs m 00 On NO NO
o 00 r- r- O CO r- 00 o CN
ro CO CO fo Tf

» n
00 « n ON Tf NO

NO Tf NO 00 rf CO ON CO ON

r- ON fN) m CO O

1 I CN Tf tn NO r

CN CS CN
CS CN cN

in NO NO CN O a CN H NO 00 ' r- t » n rj- m r oo

O " oo CN Tf NO

» n

NO 00 ON NO 00 (N 00 Tf

CO i-i o On

O rt o (N r OO » O CN

"*
>o NO r

r- ON oo « n >n ON
ON m

CO CO CN O O rf o ON On
"O ON CN CO rt Tf m

On oo On Ov

r- NO 1 ' r-

CO CN NO ON O CN ON r

T-1 Tf m r

CO CO CO
fO

CO ON NO m t-- ON >0 oo

Tf

» -H
Tf T-I 00

CO rf in m

CN CN CN
CN

NO r-- NO "n t- in NO

O O t-.eN

rf O
"n rf CN 00 O rt Tt ON - CN

t-- » n in c NO (N

O rt Tf ( Tf ON CN 1 1
CN m CO

rf >n
NO t 00 On

H o O H oo rt r r CO r CN - H in NO r NO NO

r- rt r oo CN

NO r 00 in Ov rf CO '' rt *n in NO

» n
ON Tf r- CN ro

vo ON Tf On o O CO OO t-- CN NO O CN O CN 00 r-
00 O CO NO ON I CO CO CO CO fO "

CN Tf O " ' O ON m On
t ro ON » n O rf Ov NO in ON CN in ON r-
"n rl rf m NO r- 00 CN

CO -H ON Tf (N

NO 00 » n '-H O Tf

O rt vo oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

"o

» n O rf 00

r 00 00 oo
1-1 in r- ON

O *- «

00 00 Ov Ov On o
00 oo OO 00 00 ON

CN Tf oo o rt VO t Ov 00 (N rt NO

00 O "n in r- o\ CO vo 00 O

O rt On CO in 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

r- 00 ON o\ r tn r* rt "Ti vo P-.

Tf CN (N o
NO o oo in CN Ov t vo o
CN rf in NO r-

r r* r- t t ( r r- t r- r r-

r-

in -H O 00

1-H m Tf rt

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN CN r-
(N

Tf r- 00 o
On ON On o

r- ON -H
(N oo Tf O CO i O CO CN CN (N CO ro cn

t-- oo rf On

tn oo o I '

' I CN CN

00 H CN in
1 I r- ON CO NO On H CN CN CO fO ro rf Tf

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN CN (N
(N

O O O O

o o o o

NO NO vo
vo

tn tn » n tn

(S CN r4
CN CN CN.

O O O O O
O

o o o o o
o

NO NO NO
NO NO NO

in inVi tn
» n

(N (N fl
CN

O OO Q O O O O NO vo vo NO

tn tn tn m

(N CN (N
CN CN (N

O O O O O
O

o o O O o
O

NO NO vo
NO vo NO

in "n
tn in >n tn

opaginerad Kontrollera mot PDF

.5> J2
.S vo

Norr-oo rtinNOttoo vorroo rtinNorroo

opaginerad Kontrollera mot PDF

rt -2

4) 'Q CA

cs o c

C I f
A .S :0 o\

4
Riksdagen 1973.1 saml Nr 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

r-l

n O » On
rf r r CN o ON rf Ov r-

O CN NO
Tf o i-i

CN r- o NO
Ov On r-

V-i ro ON 1-1 (N CN
O CN O CO

Tf H 1-1 00 OO 00 NO 00 00 l NO 00 CO 00 Tf T-1 m ON

CO CO - in
in in

r- NO r- 00 rt oo ON r in CO o CO T-i in 1 I CO ON in in (N CO r in in

oo t ' rt r Ov 1 I

vo ON NO 00 Tf CN ON ' VO 00 o Tf rf m in On r

H CO NO o r in (N CO Tf vo NO r

CN CN CN
CN CN CN

NO CO O CN rt CO

tn 00 r-
CO r- NO

CN O o CN
CO m

CN NO o Tt
NO 00

in >n
vo vo vo NO

I r (N vo r-
rf r- r-

vO r- On H
ON ro ON CO rf NO CN O

in NO r--

CO r- vo vo oo NO CO o

CN Ov CN
rt

r-- 00 r-- oo m 00 CN CO rf - in

On in r NO in r-- in NO rt r- CO On ro in CO " Tt NO oo CO ro CO
ro

ON rt ON rf

in in On CN

CO oo On rf

rf r- rt CN CO rt in NO CN CN CN CN

o CN (S r

NO O CO

ro rt m NO

NO CO m

rf in CN
CN

m i>
NO

-H (N Tf c*

r- - ON OO

NO oo 00
ON

oo m oo (N m I-- oo O

NO oo Ov -

00 m oo m -H On ro
oo m m NO vo

O -" VO

m (N (N Tf

oo (N rt NO CO Tf rt rt

O CN rt VO ro CO (N NO t-- t O

r- CN o
o\

NO oo ON ON CN CN CN CN

00 00 r r- in (N CN

vo o ro vo

» n CN 00 00

1-1 I 00 NO 00 o

« n

Tt r Ov m CO o

CN » -H CN NO rt ro

On

On o vo NO O CN *-H NO ro 00 ro c?N oo --t On NO Tt CO rf O Tf ON NO r- CO On NO I i in CO rf T in NO NO

Tf 00 CN NO O

in
in in NO oo O CN r O r
m

O On 'p- oo
r oo -H CO r- o CN Tf CO CO ro rt T Tt

-H o 00 ON OO VO ro r- ND rt Tf H 00 in CO rf

rt r- o in CO CO Tf NO r- 00 ON CN CN CN CN CN CN

O rt VOCN VO 00

o "n
t r- 00 Tf

OvOO ONCN
Tf r-

o Tf ON
CO

in vo NO
vo r-- r

opaginerad Kontrollera mot PDF

o CN OO On 00
00 o CN rf Ov r-

oo r NO
vo r

oo - Tf
r Ov o

CO * Tf rf rt in

-H Tf -H m

fO oo o rf

00 r- CO
OO -H Tf vo r-

rt
rt rf

H CO On OO
in oo CO CO m r-, oo

n
ON t CN ON vo r- r- 00 o On (N CO
CN (N - On vo

CN m 00
*-H CN Tf

' rf in in in

opaginerad Kontrollera mot PDF

a 00 r
CN ro

O O rf m
ro (N

t r- r- 00
On o in 1 ON H (N Tf rN CN CN ro
m CO

O ro r NO

r-- CO
oo in

l> 00
oo ON

r NO ro -H

CO CO NO o

O CN CO in

oo Tt r-- O O » N
r r- CO Tf NO

00 o (N rf in NO CN CO CO CO CO CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

00 CN c « vo NO NO rt
t-- CN O O

on VO
o r- rt fS T m r-- r oo

(N r in CO

vo 1 o o CN NO CO O

rf m NO r

CN NO 00 in in oo in

« n On
( Tf

oo On O -H

-H (N CN

NO 00 -H Tt (N OO

NO -H O
CO in

O rf 00 m
CN

rt NO r oo ON O

* -H 1- CS

opaginerad Kontrollera mot PDF

On fO 00 t in r

On o rf vo
oo

m - CN
o - oo

o CN CO
CO CO

O O o o
o O

O CO m

NO 1 oo o
CN O rf Ov

NO ( CO O NO ON r-j On CO
oo

ssss

Ol o
Tf 00 rt

vo in
CO 1 1 NO o

'- CN
CO rf rt in O O
O o O O

opaginerad Kontrollera mot PDF

f*-) in O NO r-> On ro

OO On On Ov O O

00 00 00
00 ON On

in oo -H in

ro in r-
oo Ov CO in r-

m t (N in

rf oo f*
tn ON CN rf

On On On ON

co rt o O
-H

in OO i-H
in r-- Ov

CN NO
tn r- On

On ON O o O o OO oo On
On On Os

opaginerad Kontrollera mot PDF

i/ (s-i H tn ON rt oo tn (N O 00 CN Tf NO t- r-

r--. r i r*- r r c t t- r- r- r-

cN 00 (N
in

o NO in m
CN CO rt in

CN in Tf O

O r- NO m

O CN CO

m m r-_
00 rt O Tt m t-- Ov o o r- r r r- oo oo r- r- r- r r- r

opaginerad Kontrollera mot PDF

r- Ov O CN
r- CO

oo >n
00 ON H (N CN CN (N ro

vo NO vo NO NO vo v £ )
\0 vo NO NO NO

oo ON Tf o ro NO oo o

1-1 CN

ro » n CN oo

Tf rt tn tn

00 o (N rt o in 1 Tf r ON o

CN CO CO
CO CO rt

NO NO NO
NO NO NO NO VO NO NO VO VO

opaginerad Kontrollera mot PDF

» 2

CN (N (N CN

O O O O O
O

o o O o
o o

vo NO vo
vo NO NO

» n » n in in in in

§ 8 §§

NO NO NO
NO

in
>n in in

rj r4 CN
(N

§§§ 8

CN fN
(N (N (N CN

888888

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Tf m NO t--1-- 00

NO t t-- 00

vo r- r- 00

Tj- lo vo t- r- 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o o cs

o

00 00 00 o o r oo NO m CM in CN

CN Tt CN
NO CN rt CN oo CO o Tf in

NO rf m 00
m CO CO Tf m NO r 00

On 00 in o rt ON NO CN ' Tf r-

OO T rf CO
ON NO

oo » -I CN CO CN tn CO On in CN vo O CO CO rt m in NO

rt rt O On Tf
ON CN O OO vo vo Tf NO " CN CN O 00 Ov Tf CO CO ON 1 i rt 00 O CN CN CO ro CO Tf rf

CN H rt r in Tt NO CN ro OO CN in

fO NO oo O
NO Tf

m r o "n CN o CN ro in NO r oo

CN CN CN
CN CN CN

r ON O r 1 i ON o vo ON
00 in m r-- in in r- ON

00 rf T-( in

oo NO Tf
NO

ro in ON CO f 1
in 1 I tn CN CO O (

Tf in vo
NO

CN r- CO o

r- ON rt
CN

CO NO CO ON CN r- rt CO

oo rf oo
CN

CO Tf Tt
tn

CN rt oo r- in CN in CN

ro 1 1 Ov 00

VO Ov NO
tn

I
Tf vo 00 CO CO CO CO

o NO -H rf CN NO ON t- rf NO 1-1

r- oo NO ro in in NO CN CN CN CN

r- Ov ON NO

CN CN oo oo ON o T-i

r CN CO CO

CN oo o CO
NO CN NO CN

NO ON '-H OO CN O O

NO OO ON O

O ON OO r-* rO CT\ rO

m r- OO Tf

CN i- 1
in O in vo vo r

00 T-H ON ON CO O O O

T-I CO 1

vo Tf tn r 0\ CO m t

CO Tf Tt Tf CO 1-- ON 00

\0 rt r-

oo CN CO
00

CO ON r- » n

( oo ov o CN CN CN fO

rt Tf ( NO

On CN o CO

NO Tf r-

ON Tf NO
00

NO t t r-

vo r- o -H
vo Tt

o oo CO NO
o ON

o On tn in rt On ON r-CN r-i CO NO rt CO

Tf in NO r
OO ON

m CN CN o m OO r NO CN in m

On 00 t- T I r~- NO 1 I 00 " T-H cO Ov oo CO o 00 CN
NO

CO Tf in
in NO NO

Tf Tf r m 00 NO ro On
ON CO O 00 o o
rt 00 r- T I 00 oo ON 1
Tf 00 1 1 CO in

CO CO CO
Tf rf

o NO ON NO ro H o o O oo O CN Tf CO CN CO

ON CN NO ON r-

ro in NO
oo oo ON

CN CN CN
CN CN CN

o (N CO ON in NO

vo in 1 I Tf 00 vo in in t o CN in 00 CN NO i-H ro m

m vo NO r
r*- r-

opaginerad Kontrollera mot PDF

r Ov o oo
CO CO

O rf ON ro
o ON ON r- NO r- ro 00

ON fN m 00 o T I
CO Tf rt rt tn tn

o Ov ON t

ON NO ON m ON On Tf
o CN m r- ON

rt rt rt
rt

ON o CN CN

Tf in Ov

00 o NO CO

1 I On
o Ov On r CO in ON CN CO
r- tn Tf rt NO CN oo CO NO On r-i
rf in Tf rf Tf in in in

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

os

H m CO m
00 tn

:3- Tf o
CN O O

rt rt in
NO r- 00 NO oo O (N CO Tt CN CN CO ro CO CO

CN O CN ON

CO T I r Tf NO t i> oo

00 O 1-1

CN Ov O "O

Tf in C3N
CO

On H CN rt

( ro 00 in NO CN

CO ON o 00
ON (S O O CN CO rt NO

ON ' CO tn VO r* CN ro CO cn CO CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

ro CN 00 r- CN m CN m o ON o

rt r- T-I
Tf CN ON

CO Tf NO
l- oo oo

Tf r- oo r CO CN CN

r 00 in
Tt NO NO r-

oo CN rt "n in o CO r

H NO CO o

rt CN 1 I H CN H

OO Tf ro
tn r O

T-I tn ON
c* o oo

» n
NO r-* On o O (N CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

» - vo ro tn in ON

On ON ' Tf
NO 00 r in rt CN NO O O H CN fO CO Tf O O O O O O

Ov vo O f-

O CN Tf in

NO rt oo
CN

H (N rN CO

O O O O

in in Ov r-

in - rt oo Tf CO r- "-H Tf m in vo O O O O

O O rt O O CN m O CO NO ON r in rf 00 CN

» -I CN ro Tf rf m

o o o O o
O

opaginerad Kontrollera mot PDF

On T ( r On NO
CO CN tn r- O CN rf r-
1-1 tn o CN Tf

oo (N vo o
vo ON o CN

o Tf r Ov

On CO NO Ov CO 00 O *N r- T vo

O T I 1 1 l-H

On On Ov On

in rf 00
in NO r- in 00 T I in i Os

CO r CN NO
oo o On Ov o o o T-

oo 00 ON On Ov Ov

opaginerad Kontrollera mot PDF

NO CO CN
CN r- 1 I NO CO o r- in Tf T-I CO in NO t oo

vo CN NO 0 CN Ov r- tn CN CO Tf tn

Tt oo m H m O Ov oo O CN rJ CO

ON Ov O CN
oo Tf tn CN o r m Tf Tt NO 00 On O
r- r- r- P-- 00 oo t r r- r- r t

opaginerad Kontrollera mot PDF

( 00 Ov H r--
CN

vo ON CN
NO t ON 1-1 CN CN CN CN

NO NO NO VO NO NO NO NO NO NO NO NO

NO r CN oo

-H rt NO r--

vo NO NO vo NO vo vo NO

I
Tf o vo CO NO oo ON Tf Tt Tf Tt

NO NO NO NO VO NO NO VD

00 O T- « CO ON in m ON
(N in NO oo cN cN CO cn CO CO

NO NO NO NO NO vo NO NO VO NO NO VO

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN (N CN CN
CN CN

O O O O O
O

O o o o o
O

CN CN CN CN

O O O O

o o o o

NO NO vo
NO

tn » n in in

CN CN CN (N

O O O O

o O o o

(N CN CN CN
CN CN

"8888

SO C" " ~ ~ O

opaginerad Kontrollera mot PDF

Z o.-2o

Tf « n NO f- r-- 00

NO r- r- 00

rt » n NO r- r- 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

o o

( Tf ON
CO rt in m CN On CO o T

CO rt
CO CO ON T-1

t T O ON CO NO rf CO Tt vo Tt Cl

CO tn
NO r 00

ON NO oo O NO rf OO rf 1-1 CN CO O CO 00 ON O CO OO

O CO in 00
oo 1-1

Tf ON m CN
NO 1

CO ro Tf m
in vo ON p ON 00 CN tn

CO in NO
00 CN in 1 in CN NO On CN

vo rt NO O -H ON CN m ON - CO CN CO CO CO Tf Tf

" tn 00 r in 00 in 1 I Tf CN oo CO n
o - ON in in ON CN in ON t- in CN rf in NO r oo

CN CN CN (N
CN Cl NO Ov tn [ ro in

H T-l 00 (N
H Tf

CO CN CN tn
t ON

(N r CN m

CO 1 t ON tn

00 Os ON

00 vo CN in

00 CO CN T-l

NO 00 On O

wH r- 1 NO CN » n O oo Tf in oo rt NO t CN i-H rt CN
r CN

>n vo NO r- r ON NO » n

On CN T-H NO OO O rt

r-- NO 00
O

o "* NO ON Tf Tf rf rt

00 ro ON in in CN ON oo

-pH 00 o NO

o » n rt CN 00 ON O CN CN CO CO

Tt ON in OO CO o vo NO T-I Tf r-

NO oo o

t r-- p-
00

NO CN NO l-H
rt

OO CO r ON o H oo 1-1 r o vo fo

tn CN 00 o T 1
T-i T-i CN r- m Tt Tf tn NO r 00 On

r* o I 1 1 NO CO in in CO Ov in NO

00 o Tf Tt
o ON

00 r- Tf CN NO CN

oo Tf p- ON
CO oo

CO T in in
NO VO

Tf o -H CN m

Tf CN 00 rt
r- NO

CO 00 r NO
1 1 00

vo vo o 00 ON o CN » n
ON CN Tf I-- CO CO CO Tf
T

NO CN P-- r r

ro 00 CO
00 CO On NO r- ON - c\ in

rt p- r*- in ro

Tt >n
t-- oo Ov O

CN CN CN CN
CN CO

p- r-- in O T-H ON r- CN r- t

CO Tt vo O
CN tn

O rf 00 CO tn r- No NO NO r r- r-

opaginerad Kontrollera mot PDF

O p vo Tf o vo CO O r » n
NO

O O O NO CN

1 I Tf r o 1 I
CO * Tf Tf m tn tn

vo Tf O Tf

r- O VO

rt O f-

CO NO OO ON

m in tn in

Tf CN CO
CO Ov ro

CN 00 Tf
1-1 CO ON

Ov 00 Ov 1 (r CO r- O Tf in r- Tf Tf in tn in tn

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

o\

vo m O r- oo
rt

vo 00 NO ON
oo ON

CO ro Tf m
NO t p- ON T I CO Tf in CN CN ro CO CO CO

CN Tf m p- m oo (N r-

OO O CN CO

in 00 ON O

CO rn CO rt

CN vo 00 CN CN r m CN m tn r o O 1-1 CN Tf m r-

O CN Tf NO C 00 CO CO CO CO CO CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

r- Tf ON m
rt '

NO o NO vo
P- Ov On CO NO o P "t ro in
NO 00 00 ON

ON o NO T-H CN 00 -H NO P- T-I ON NO

in ro o ON
rf p

P- Tf Tf vo
ON CN

p- T-I in On NO Tf tn p- 00 On o

1 1 1 1 1 1 1 1 CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

(N H

NO p- ON CN
Tf r--T-(0\ r- vo o rt T-t H fN CO rf rt

o oo o oo

rt vo CN CN

00 rf 00 CN
VO

Tf in in VO

o O O o

t CN Ov o o ro ON CN in rt t--

CN (ON OO CN VO

opaginerad Kontrollera mot PDF

fO p- ro m
CN O

P- ON CN m
P- ON

oo CN P T I CO in

00 On ON O O O

oo oo 00 ON
ON Ov

ON rt P- CN

rf On 1-1 Tf

00 CN in p-

o o - CO
CO in 1 I Tf p* 1 I
m in in ON cn oo O p Ov
On o O > I H 00 oo On On
ON On

opaginerad Kontrollera mot PDF

rt fO T-H
o in ON ON NO CO O 00
NO

CO in r- p-
oo r- p- p- p- p- p-r- p- p~ p- r r-

cN >n CN
ON

On NO in cn

O CN CO Tf

O O T-i CO
ON in Ov vo m O oo p- Tt NO oo O O

opaginerad Kontrollera mot PDF

NO 00 ON o
vo H rt P o Tf in P- CN CN CN CN VO NO
VO NO VO VO NO VO NO NO VO VO

H CO ON tn T-H rt in t rt rt Tf Tf NO NO NO NO NO NO vo VO

P oo o CN oo
rt CO NO o ro Tt vo -CN CN CO CO CO CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

J?2

fN (N CN CN
CN CN

O O o Q O
o O o o O O o

NO NO vo
NO NO NO

tn in in m
in in

(N CN (N CN

OO O O

o o o o

CN P CN (N
r CN

O O O OO O

o o o o o
o

NO vo vo vo
vo vo

in in in
in in tn

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Tf in NO P P 00

tn

vo t- POO

Tf in vo r p 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN CN P-
p- m Tt

oT i-T
ro" no" ocT cT

T-I T-I l-l CN

CN tn P-
CN ON''"cN"rt*'

00 pVO oCcNrf

opaginerad Kontrollera mot PDF

e .a

DC

c

"p. ** ''I °° o" cn" Tf"
no" P-" oo"

Tf l-H l-H 1 (

CrCN'co'Tt'

COONON

T-TrfTf"

opaginerad Kontrollera mot PDF

D.

a

J3 u

o

\

' ö

O Os Os

o

oo Os

ro in ocj co *-ON cn"
co" rf" NcT p> p-T

ON t NO tn O in Tf" irT no" p- oo" oo"

00_OP-rt
COCT

cNOinOv Tfirrirrin"

ONcNin cn" Tf" m"

incoCN in'No"p-"

opaginerad Kontrollera mot PDF

o, e

o in
00 o" o" o"

CN CN CN
CN

1 1 in O tn oo o oo" ocT oC oT On" cT

T-H 1-1
CN

ON 1 I CO

pp"ocroo'

in pin oo"
oCoT

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Os Os

NO o CO m

o 1 1 l-H 1

CN CN CN
CN

O rt OO CN rt VO

ON On ON o O O i-H i-H T (N CN CN

CNNOOOO OO'00'ocror

opaginerad Kontrollera mot PDF

et c

,i6 :0

ndOt-hco ooi iinooOi-H '" cn" cn" cn" oC o" o"
o" " cn cn cn cn
i-h cn cn cn cn cn

T-irttnp-

On ON Ov ON

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

(A

s

o .st

c

CNtnNOoO VOONrfinNO

(N CN CN
CN CN CN CN CN

O O ' fN CN (N (N CN CN

in P-- ON 0_ '- « N

i-T '' ri" ri cn"

CN CN CN CN CN CN

T-CO Tf vo

po"
o" o" r CN CN n

o CNfO" CN CN CN CN

O T-H CN CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

TfNovor-
coinNor-r>oo

ON OT-Hl-H

"cn"cn"cn" cn cn cn cn

opaginerad Kontrollera mot PDF

00 00

trTtnirTin"
CN CN (N CN

ac

R

S

a "

b. I

o m

= -3

s C

L. O

=a fe

en

2

icoTtrtTftn OnOvONO
corfTf cn" cn" cn"
co" c

CNCNrNCN 000000 00000000 OOi-H

OOO tn'tn"in'

CN CN(
CN

00 00 00 tn" irT irT tn" in" in" CN CN
n CN CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

a

NO P- P-
00

Tt in vo
p- r 00

NO P- P-
00

opaginerad Kontrollera mot PDF

03 lA _ e s «

(U "O

A o

T3

o

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o

o

On "O, **
' no" oo" o" cn" Tf" tn"

00 in tn VD

NOocToCcT

tnocTcTcN"

CN CN

nocncnno poTt-Tco"

opaginerad Kontrollera mot PDF

T-HrtP**

p-''oo"on"

NO ON rf
rj CN CO

ocT oC T-i"
co" rf" tn"

CO P'
in CO

oo"on"o"'"

Tf P- O
CO

CNNOCNO

oCo"rj"Tt"

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Ov r-
P-" P-" oo"

voNO p-oqvo
Tf cT T-T cn" ro" rt"
trT

T-H 1 1 p- ro o"""cn"

-H vqtnTf vfTpoooC

CNCNTtt
"cN"co"rt''

opaginerad Kontrollera mot PDF

CNP-CN

ocroo'oN'

rt ON 00
f ro" rf" Tt'irT NCT NCT

0C3inON
CO CNco'co'Tt'

P- P- CO
00

P-"
oo" Ov" On"

pr-inTf

Tf"rt"in"N0"

opaginerad Kontrollera mot PDF

OOO CN CN CN

o rt ON
CO NO OC)

p P-"
P-" ocT ocT ocT

CNPONi-H

no" no" vo" P-"

ON rt VO Ov

rt 00 CO 00

p-"p-ocroo'

opaginerad Kontrollera mot PDF

O O CN CN ri

p--" oo" oo" on" On" Ov"

CN in p-
Ov P-" p-* r-" P-"

O O T-H

CN CN CN CN

CNvoOTf

oo"oo"on"ov"

opaginerad Kontrollera mot PDF

rom CN CN
cS

oo - rf P 0\ o

cNinpoo

ocTocTocToo"

1 rtVDOO CN CN CN CN

T-H Tf 1 O

opaginerad Kontrollera mot PDF

P-ooorv

l-H l-H H

CN CN CN

On T-H ro vo P- 00

CO in NO P-

On On On On

P-OvOCN "t-hcNCN"
CN CN CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

CNroT);

rTrTrT

CN CN (N

- CN rt
tn vo

CO in vo P-

CN rt m NO

T-cOrtVO

l-H 1 1 H l-H

CN CN CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN ri cN

CN CN CN

00 ON o T ' CN m r-T cn" rT
cn" cn"

CN CN CN
CN CN CN

tn vo p- r*-

H
l-H i-H 1 I

r) CN CN CN

OO ON O O

opaginerad Kontrollera mot PDF

TT t-

Os

oo ON On o o o

VO ND ND r-

cn" rf rf cn"

CN CN CN CN

in VO VO
NO

opaginerad Kontrollera mot PDF

-,_,-* oqooocjONovON Nop-p-r '"J,'' *''V

COCOCO TfrfTfrt COCOCOCO

nrjr » cncncncn
cncncncn

opaginerad Kontrollera mot PDF

» 52

o p. p. P P P

in"
in" » n* » n* in* tn" CN CN (N (N CN CN

oooo oooo
oooo

opaginerad Kontrollera mot PDF

>, (S o.
,

r-P-OO rtinVDPP-OO

NO r- t- 00

NO P- P- 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o o

«N

o_so_ vCscT

v-T so"
r-" Os" cT "

"1. '., ''V ""I """.
'.. . 'S, soscTc- Tt"io'r-'"

00 so »n
so 00 »o" t- oo" Ö" - rf

opaginerad Kontrollera mot PDF

»n scT

'-t'~"., " . , *. c-" t--" Os"
o" -h' rf

so_ r-; *_
-H_ so" t-" oo"
os"

(--_ so_ so_
r~-_ rf- in" so"

» n r- o in r n r" oo"
o" " rf rf

opaginerad Kontrollera mot PDF

O Os os

O Os O SD M

Os"
o" o" rf rf m"

sqirj o »n
oo" Os" o" o"

°\ '~i
'-i.'"..

rn"'Wso"sD"

r- so so 1 m O Os o""rf rf-rf

opaginerad Kontrollera mot PDF

OS_T)-__ so"!-"-"

-r->ncNsoo wfstnos rf (N"r"Tj-"Tj-"m"
"rf rf rf

O " os so" t-~" t--" t--"

so r*T O oo rn r- rTnf Tf"Tt"vf in"

opaginerad Kontrollera mot PDF

os" os"

Os f* r- .I
cn so in" s£f srT r-" r-" r-

rs t Os H u-Tu-Tirfso"

t-_ rJ *, 1,

ocfoCoCoT

n r-. so oo o so" so" r-" r-" r oo"

opaginerad Kontrollera mot PDF

so_oo Os" os"

Os_ n so CTs
_ m so" r-"
r-" r-" oo" oo"

., f; ° "1

so"
so" so" r-"

n so os r "n
r- r-," r-," r oo" oo" oo"

opaginerad Kontrollera mot PDF

o r so Os
o ri

oo" oo"
oo" oo" os Os"

. l~; oo_ O -."00"

o Tf m r~

m so os rl
e* m 00" 00" oo" Os" oT Os"

opaginerad Kontrollera mot PDF

O, r) rJ

- cn irj r-. Os O

m r- 00 os

oo'oo"oo'oo"

os rjTi- r-i»oooOT-.m

opaginerad Kontrollera mot PDF

roo

rTt_int-00
o\ r-ososo sqoooso -rj-sor-oso

"os" Os" o" " " "rf o"o"o"o" " "
n Mnrn nnnnrjr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tj >n so
00 co Os n n M M n ri

OsO' m -rt v *n sorooososo

opaginerad Kontrollera mot PDF

, tnsosotr-r-
Mnnri

« r sor-r-oooooo

opaginerad Kontrollera mot PDF

osos \or-rr-r-r~ «nv-i«n>n osososos r-r-tr-r-r-

00
000000 oooo oooo 000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

c-ää

too Tj-insottoo
sotroo sor-roo -tinsoitoo

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

: 'S-c O.-J4 5

E d

z,s;oss

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o

o

OOP-On CO 1 o

co" Tf"
m" r>" oo" on

-H O-HTf

Ov CN
CO

rJTf NO 1 I Ov 0\

rt"
in no" oo" oo" oC

opaginerad Kontrollera mot PDF

VO V\ On OO rf CN vtT NO p DcT On o

in p ON
00 crcN"cN cn

CNCNinCN ON

NO pOO On"o o

opaginerad Kontrollera mot PDF

O os

Os

OCJNOrtTf
On P-" oo" On" o" o" 1-h"

cn ON m cn" rn" co" rf"

rt CN O VO 1

00 On o '--''-h"
rf

opaginerad Kontrollera mot PDF

ON in CN
OCJ CN NO Ö " cn" cn" co' ro"

VOrt OOCN

Tf"in"in"Ncr

np-m 00 CN cN cn" cn co" Tf

opaginerad Kontrollera mot PDF

O rt 00
CN Tf VO

in"
in" vC NO vd" NO*

tnOCNT

P-OO OO
OO

rj 00 CN
NO 00 O

tn
in" NcT No" NO p

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tt oo
i-H ro tn vo" vo" vo" p" P-" p

ro P Ov
i-H oo"oo"oo"on'

tn 00 T-
in p- ov no" no" f-"
P-" P-" r-"

opaginerad Kontrollera mot PDF

cNinp-
O rJ fO P-" P-" p oo" oo" oo"

CNinPoo

On Ov On On

tn 00 i-H rt tn p-

P-" p-
ocT oo" oo" oo"

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO in oo
O H CN

oo"
oo" oo" oC On ON

O CO Tf
m

o"o"o"o"

CN CN CN
CN

NO 00 O
CN Tf m

oo oo On oCoCon"

opaginerad Kontrollera mot PDF

NDOOOvi irJcN ONi-hCNco

oo ON « cn_ Tf Tf

oT Ov O
O CDO" CN
CN CN CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

ONpT-H

" rf cn" cn"

CN CN CN
CN

O » -H (N cn CO Tf CN CN CN rj CN cN

opaginerad Kontrollera mot PDF

.-HCNcNcococn
ooooovON CNCNrocortrt

opaginerad Kontrollera mot PDF

m m in tn
in in

r r r r-

in in m
tn tn tn

opaginerad Kontrollera mot PDF

o_o_o_o_o_o_ OOOO oooooo

"irTirTin" vn" tn" irT irT

CN CN CN CN CN CN CN CN CN

I a

TfinNotp-oo NOP-p-oo Tfinvorpoo

O ,i

Z-.B

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 37

Bilaga
2

Till Konungen

Socialdepartementet

Angående
avgiftsuttag och förvallningskostnadsandel för obligatorisk
yrkesskadeförsäkring för åren 19751979. (1 tabellbilaga)

I 39
§ sista stycket lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring stadgas att
riksförsäkringsverket vart femte år skall lägga fram förslag om avgift för
denna försäkring jämte förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i
den mån beslut inte redan fattats härom. Enligt ikraftträdandebestämmelserna
(5) till lagen (1971: 280) om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring skall
sådant förslag avlämnas första gången före 1972 års utgång. Eftersom
avgiftsuttaget genom lagen 1971: 281 redan är fastställt för åren 19721974,
skall således förslaget nu omfatta åren 19751979.

Ändrad
finansieringsform fr. o. m. år 1972

Utredningen
angående yrkesskadeförsäkrmgens finansiering m. m. föreslog i sitt betänkande (SOU
1970: 49) att de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade
försäkringsavgiftema för den obligatoriska försäkringen skulle slopas och att
man i princip skulle gå över till ell fördelningssystem som metod för
avgifternas fastställande. En enhetlig försäkringsavgift förutsattes
tillsammans med andra tillgängliga medel förslå till att täcka även utgående
uppräknings- och värdesäkringstillägg samt hos riksförsäkringsverket och försäkringsrådel
uppkommande förvaltningskostnader. Enär en strikt tillämpning av fördelningsmetodiken
skulle ha inneburit att avgiftsuttaget efter start närmast från nolläge så
småningom skulle ha kommit att ligga avsevärt högre än avgiftsnivån enligt det
tidigare systemet, föreslog utredningen att övergång i stället skulle ske till
ett s. k. modifierat fördelningssystem med sikte på en i stort sett jämn ultagsnivå.
Liksom tidigare skulle avgiftsuttaget av administrativa skäl tillämpas på all
löneinkomst upp till 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet trots
att man i flertalet fall vid beräkningen av ersättningsunderlaget för
yrkesskadelivräntorna till en del reducerar inkomst som överstiger 2 basbelopp
och helt räknar bort inkomst överstigande 5 basbelopp.

Utredningens
förslag ligger till grund för det avgiftssystem som till-lämpas för den
obligatoriska yrkesskadeförsäkringen fr. o. m. år 1972. De närmare bestämmelserna
om avgiftsuttaget framgår av 38 och 39 §§ yrkesskadeförsäkringslagen. För åren
19721974 har avgiftsuttaget beslämls lill 0,30%, varav 1/20 skall anses svara
mot förvaltningskostnader.

Utgångsläge
och beräkningsförutsättningar

Enligt
ikraftträdandebestämmelserna till lagen 1967: 916 har socialförsäkringsbolagen
att efter avtal med riksförsäkringsverket före ut-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 38

gången av år 1973 överföra sina försäkringsbestånd på
verket. I mindre omfattning har sådan överföring redan skett. Hos bolagen
kvarstående ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket,
uppskattas vid ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen
500 miljoner kronor.

Vid övergången till fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972
uppgick tillgångarna i verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk
försäkring till ca 1 045 miljoner kronor. Härtill kom fordringar på gmnd av
skadestånd, utestående avgifter m. m. på tillhopa ca 70 miljoner kronor. Om man
också räknar in det förut nämnda beloppet av ca 500 miljoner kronor som skall
gäldas av socialförsäkringsbolagen, uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella
fondbUdningen för obligatorisk yrkesskadeförsäkring till drygt 1 600 miljoner
kronor. Motsvarande årskostnader utgjorde ca 240 miljoner kronor.

De beräkningar rörande utveckling av kostnader och intäkter
samt fondlillgångar som verket nu ulfört har förts fram ända till år 2000. En
sådan långsiktig kalkyl har bl. a. det värdet att den återspeglar de relativa
inverkningarna av olika anlaganden om den nominella löneutvecklingen, konsumenlprisslegringen
och nyplaceringsräntan. Som realistiskt underlag för bedömningen av
avgiftsbehovet har kalkylen däremot begränsat värde särskilt som verkningarna
av lagändringar inom yrkesskadelagsliflningens område kan bli betydande
(yrkesskadeförsäkringsutredningens arbete pågår, medan sjukpenningutredningen
redan föreslagit att sjukpenningen från yrkesskadeförsäkringen skall höjas i
samband med att den underkastas beskattning). Vid beräkningarna har verket
förutsatt oförändrad lagstiftning.

Inkomslulveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är
i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Beräkningar har
ulförts efter följande sex alternativa antaganden om den nominella
genomsnittliga inkomstökningen per år och försäkrad samt utvecklingen av
konsumentprisindex, vilket bestämmer basbeloppets storlek:

F

Alternativ

A

B

C

D

E

Nominell
inkomstökning, %

5

6

6

7

7

Konsumentprisstegring,
%

3

3

4

4

5

Försäkringsbestånd och avgiftsunderlag

Det försäkrade personbeståndet har förutsatts utveckla sig
i anslutning till statistiska centralbyråns prognoser i statistisk redogörelse
Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget lönesumman inom 7,5 basbelopp som för år 1972
räknats fram till ca 80 miljarder kronor, har antagits komma alt förändras (utom
i anslutning till centralbyråns prognoser) i den omfaltning som föranleds av de
presumerade inkomsländringarna.

Nytillkommande skadefall

Beräkningar har verkställts med tillämpning av
skadefrekvenser och svårhetstal för nytillkommande skadefall som överensstämmer
med motsvarande genomsnittliga värden för skadeåren 19651970. Under nämnda
period har variationerna i dessa värden varit relativt små. I vad avser
livräntorna har kostnadsspridningen mellan skadeår och ut-belalningsår
beaktats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 48 39

Dödlighet
och reaktivering

Vid a-wecklingen
av livräntebestånden till följd av dödsfall har centralbyråns värden för
befolkningsdödlighet tillämpats, vilka enligt tidigare
stickprovsundersökningar nära ansluter sig till dödlighetsutvecklingen inom
här ifrågavarande bestånd. Ifråga om reaktivering har de för verket
övergångsvis gällande värdena räknats upp med 20 %.

Fondränia

Nyplacering
av fondmedel har förutsatts ske efter följande sex alternativa procenttal för
årlig ränteavkastning:

4 5 6
7 7,5 8 %

Ränteavkastningen
på yrkesskadeförsäkringsfondens medel är för närvarande ca 6 %. Omplacering tUl
den alternativa nyplaceringsräntan har förutsatts ske inom en tidsperiod av 15
år.

Förvalt
n ingskostnader

Som
nämnts har förvaltningskostnadsandelen för åren 19721974 fastställts till 1/20
av avgiftsuttaget 0,30%. För startåret 1972 motsvarar detta 12,0 miljoner
kronor. En av utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m m
utförd mätning av riksförsäkringsverkets och försäkringsrådets kostnader i
samband med handhavandet av obligatorisk yrkesskadeförsäkring (exkl. stats- och
militärskador) resulterade i ett kostnadsbelopp av 10,5 miljoner kronor för år
1970. Uppgången till 12,0 miljoner kronor år 1972 lämnar utrymme för en kostnadsutveckling
på drygt 14 % för två år, vilket ansluter sig till den genomsnittliga
löneuppgången bland statsanställda. Mellan avgiftsinkomster och
förvaltningskostnader föreligger en sådan samvariation att verket har ansett
sig kunna tillämpa förvaltningskostnadsandelen 1/20 för samtliga år som
beräkningarna avser.

Utförda
kalkyler

Verkets
beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga.1

Intäkter
(exkl räntor) och utgifter: tabellerna AF

I
anslutning till ovan angivna antaganden om inkomstutvecklingen har i tabellema
AF redovisats de årliga intäkterna vid fortsatt avgiftsuttag på 0,30 % med
undantag av räntor samt utgifterna med fördelning efter förmånens art och
årligt nettoutfall före inräkning av ränteintäkter.

Räntor
och fondutveckling: tabellerna A: 48 F: 48

För
varje kombination av inkomstutveckling A F och nyplaceringsränta (4, 5, 6,
7, 7,5 och 8 %) har i tabellerna A: 48 F: 48 redovisats ränteavkastning,
fond vid årets slut samt fondens storlek i förhållande till årskostnaden. I
tabellerna har därjämte redovisats fondändring som uppkommer därest
avgiftsuttaget 0,30 % förändras med 0,01 procentenhet med början år
1975,1980,1985,1990 eller 1995.

Angivna
tabeller, som utvisar de framkomna beräkningsresultaten, ingår i bilagan. I
denna har på sid. 43 intagits en sammanställning

1
Här har endast tagils med tabellerna D och D7 som bihang.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 40

över
vissa av de resultat, som redovisas i tabellerna A: 48 F: 48. Med början år
1974 framgår härav för vart femte år

dels
fondbildningen den 31 december i förhållande till den aktuella

årskostnaden
IY vid avgiftsuttaget 0,30 % (dvs. det antal år, varunder

fortsatt
utbetalning pa denna kostnadsnivå skulle kunna ske frän fonden utan ytterligare
tillskott av vare sig avgifter eller räntor),

dels
fondavvikelsen i förhåUande till årskostnaden/ j) därest avgiftsuttaget fr, o,
m, år 1975 ändras med 0,01 procentenhet.

Verkets
bedömning och förslag

För
yrkesskadeförsäkringen föreligger fr. o. m. ingången av år 1972 inte något
direkt krav på att fondbildningen skall vara av en viss bestämd
storleksordning. Den fondbildning som beräknades föreligga vid övergången till
nuvarande avgiftssystem motsvarade dåvarande kapitalvärdet av försäkringens
ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och värdesäkringstillägg.
Det för inledningsperioden 1972 1974 fastställda enhetliga avgiftsuttaget av
0,30 % motsvarar den genomsnittliga bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan
tillämpade risk-differentierade avgiftssystemet. Detta innebär att man med
tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare kan förutsätta att
fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på i stort sett samma
sätt som om det förutvarande avgiftssystemet hade bibehållits oförändrat.

Verket
har räknat med att avgiftsbehovet för perioden 19751979 i första hand bör
bedömas på grundval av det i tabellbilagan redovisade inkomstalternatlvet D.
Detta innebär att den nominella inkomsten ökar med 7 %, varav 4 % motsvaras av
samtidig konsumentprisstegring. Ifråga om förräntningen fömtsätter verket att nyplacering
av fondmedel bör kunna ske efter en räntefot på 7 %. De fullständiga beräkningsresultaten
vid dessa antaganden framgår av tabellerna D och D: 7 på sid. 22 respektive 26
i tabellbilagan.

Ett
oförändrat avgiftsuttag på 0,30 % beräknas vid detta alternativ medföra balans
mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet (se tabell D sid.
22 i tabellbilagan). Det innebär också en relativt sett i det närmaste
oförändrad fondstyrka under avgiftsperioden 19751979. För tiden närmast
därefter skulle ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå
medföra en viss förbättring av fondställningen. Vid en ofördelaktig
försäkringsutveckling i framliden eller i samband med framtida reformer inom
försäkringen skulle därigenom behovet av avgiftshöjningar minska.

I
propositionen 1971: 22 anförde föredragande departementschefen bl. a, (s, 49):

"Enligt
utredningen kan i inledningsskedet en viss sänkning av den nuvarande
genomsnittliga avgiftsnivån vara motiverad. För egen del är jag emellertid inte
benägen att förorda en sådan sänkning, I stället bör man enligt min mening
sträva efter en från avgiftssynpunkt i det närmaste jämn övergång. Härigenom
behöver inte försäkringens fonder minska i samma mån som utredningen avsett i
samband med att de tas i anspråk för försäkringens förpliktelser på grund av
skadefall som inträffat före övergången. Avgiftsuppräkningar i framtiden kan
därmed också begränsas."

Härtill
anslöt sig riksdagen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 48 41

Med
hänvisning till vad sålunda anförts föreslår verket, att den i 39 § lagen om
yrkesskadeförsäkring avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för
åren 19751979 bibehålles vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom för
närvarande en tjugondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beträffande
förvaltningskostnadsandelen vill verket slutligen erinra om att verket i årets petitaskrivelse
hemställt om Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa en särskild utredning om
finansieringen av socialförsäkringsorganens administration.

I
handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström, deltagit
överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered, Fjällström, Mehr
och Östlund.

Därjämte har närvarit
suppleanten Bartley, avdelnmgschefema örtengren och Ahlström, tf.
avdelningscheferna Skogsberg och Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-Ä.
Äström

Gösta
Skogsberg föredragande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell D (till bilaga 2)

Inkomstökning

7% Basbelopp 7 100 kr. vid 1971 års utgång

Konsumentprisstegring

4%

Avgiftsuttag
(med 1/20

> som

förvaltnuigskosinadsandel)
0,30%

Belopp

i milj.
kr.

År

Inkomster exkl. fond-

Utgifter

Summa ut--
gifter inkl.

Nettoutfall

ränta

Livrän-

Sjuk-

Läkar-

förvaltnings-

tor

penning

vård m.

m.
kostnader

(2)-(6)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

1972

249,6

142,1

36,8

9,4

200,6

49,0

1973

'735,6

155,5

39,3

10,5

218,1

'517,5

1974

278,6

207,6

41,8

11,7

274,7

3,9

1975

295,7

222,0

43,0

12,2

291,7

4,0

1976

313,6

236,7

44,2

12,7

309,0

4,6

1977

332,8

252,2

45,3

13,2

327,1

5,7

1978

352,9

268,3

46,2

13,7

345,6

7,3

1979

373,8

285,1

46,8

14,3

364,7

9,1

1980

396,3

302,8

47,4

14,9

384,7

11,6

1981

421,0

321,4

47,7

15,5

405,5

15,5

1982

448,4

340,8

48,0

16,1

427,2

21,2

1983

476,9

360,8

48,0

16,7

449,2

27,7

1984

506,4

381,4

48,0

17,4

472,0

34,4

1985

537,8

402,8

48,0

18,1

495,7

42,1

1986

570,5

425,0

48,0

18,8

520,2

50,3

1887

602,8

447,9

48,0

19,6

545,6

57,2

1988

637,9

471,6

48,0

20,3

571,7

66,2

1989

674,5

496,0

48,0

21,2

598,9

75,6

1990

712,5

521,3

48,0

22,0

626,9

85,6

1991

752,9

548,7

48,0

22,9

657,2

95,7

1992

796,2

576,9

48,0

23,8

688,5

107,7

1993

842,7

606,2

48,0

24,8

721,1

121,6

1994

892,3

636,5

48,0

25,7

754,8

137,5

1995

944,8

668,2

48,0

26,8

790,2

154,6

1996

997,0

701,6

48,0

27,8

8273

169,7

1997

1050,7

736,2

48,0

29,0

865,7

185,0

1998

1107,4

772,3

48,0

30,1

905,8

201,6

1999

1167,1

809,7

48,0

31,3

947,4

219,7

' Därav 475,0 milj. kr. från socialförsäkringsbolagen den
31 december 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell D:7
(till bilaga 2)

Inkomstökning 7%

Konsumentprisstegring
4%

Nyplaceringsränta 7%

Ränte- och fondbeloppen i milj. kr.

Basbelopp 7 100 kr. vid 1971 års utgång

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ränta

(R),
fond 31/12 (F)

Fondändring 31/12 (f) och fondändring 31/12

och fond
31/12 i

förhål-

i förhållande tih årskostnaden (

-)vid

avvi-

lande

till
årskostnaden

kände uttag på 0,01 procentenhet med början :

år

(X)vid

avgiftsuttag
0,30%

R

F

F

1975

1980

1985

1990

1995

År

f

f

f

f

f

f

f

t

f

t

Ä

A

A

A

A

A

1972

64,8

1 159

1973

73,2

1750

1974

95,2

1849

6,7

1975

103,4

1956

6,7

9

0,0

1976

112,4

2 073

6,7

20

0,1

1977

121,8

2 201

6,7

33

0,1

1978

132,1

2 340

6,8

47

0,1

1979

143,3

2 492

6,8

63

0,2

1980

155,3

2 659

6,9

81

0,2

13

0,0

1981

168,4

2 843

7,0

101

0,2

27

0,1

1982

182,9

3 047

7,1

123

0,3

45

0,1

1983

198,7

3 274

7,3

148

0,3

64

0,1

1984

216,0

3 524

7,5

176

0,4

86

0,2

1985

235,0

3 801

7,7

206

0,4

110

0,2

18

0,0

1986

256,0

4107

7,9

240

0,5

137

0,3

37

0,1

1987

278,7

4 443

8,1

278

0,5

168

0,3

61

0,1

1988

303,1

4813

8,4

319

0,6

201

0,4

87

0,2

1989

329,8

5 218

8,7

364

0,6

238

0,4

116

0,2

1990

358,9

5 663

9,0

414

0,7

279

0,4

149

0,2

23

0,0

1991

390,8

6149

9,4

469

0,7

325

0,5

185

0,3

50

0,1

1992

425,8

6 683

9,7

529

0,8

375

0,5

225

0,3

80

0,1

1993

464,1

7 268

10,1

595

0,8

430

0,6

270

0,4

115

0,2

1994

506,0

7 912

10,5

668

0,9

491

0,7

319

0,4

154

0,2

1995

552,2

8 619

10,9

747

0,9

557

0,7

374

0,5

197

0,2

31

0,0

1996

602,6

9 391

11,4

833

1,0

631 1

0,8

434

0,5

245

0,3

66

0,1

1997

657,6

10 233

11,8

928

1,1

7ir

0,8

501

0,6

298

0,3

106

0,1

1998

717,5

11153

12,3

1031

1,1

799

0,9

574

0,6

357

0,4

152

0,2

1999

782,9

12155

12,8

1143

1,2

895 3

0,9

654

0,7

422

0,4

203

0,2

MARCUS BOKTR.STOCICHOLM 1973 730092

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 4 dokument.

  1. Prop. 1974:129 Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern s. 66 i texten
  2. Rskr. 1973:252 i texten
  3. Bet. 1973:SfU22 Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:48 angående uttaget av avgifter till försäkringen för tilläggspension och till den obl… s. 1 · s. 7 · s. 8 · s. 10 · och 1 till i texten
  4. Prop. 1978/79:202 om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m. s. 49 · s. 52 om s. 14 i texten