Sök i Ratio Lex

om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.

121 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 121 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:202, om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 Regeringens proposition

1978/79:202

om
avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arhetsska-deförsäkringen
under åren 1980-1984, ni. m.;

beslutad
den 15 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

GABRIEL
ROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all avgiften lill försäkringen för lilläggspension (ATP)
under åren 1980-1984 höjs åriigen med 0,25 % av del avgiftsgrundande löneunderlagei.
Därmed kommer ATP-avgift för nämnda år all las ul med resp. 12,00, 12,25,
12,50, 12,75 och 13,00 96.

Avgiften
lill arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd från nuvarande 0,25 96 av lönesumman
lill 0,60 96 för femårsperioden 1980-1984.

Vidare
föreslås alt skyldigheten att erlägga avgift för finansieringen av samhällets
barnomsorg fr. o. m. år 1980 utsträcks till atl gälla även egen-företagare.

I
propositionen föreslås alt konstnärer och andra som uppbär vissa statliga beskaiiade
bidrag skall kunna lillgodoräkna sig bidragen som pensionsgrundande inkomsi
inom den allmänna försäkringen. Den som beialar ul bidragen föresläs bli
skyldig an belala de avgifter lill bl. a. socialförsäkringarna som belöper på
bidragen.

Dagpenning
som uigår lill frivilliga inom försvarel föreslås bli pensionsgrundande.

Vidare
föreslås all underlagd för arbeisgivarnas avgifter lill socialförsäkringarna
och näraliggande ändamål utsträcks till au omfatta även naturaförmån i form av
fri bil. Samtidigt föreslås värdet av bilförmånen bli beaktat vid beräkning av
sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna
försäkringen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 2

1
Förslag tiil

Lag
om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till

försäkringen
för tilläggspension

Härigenom
föreskrivs, atl den i 19 kap. 5 S lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda
procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för lilläggspension skall uigöra
12,00 96 för år 1980, 12,25 96 förär 1981,12,50 96 för år 1982, 12,75 96 för år
1983 och 13,00 96 för år 1984.

2
Förslag till

Lag
om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 till

arbetsskadeförsäkringen

Härigenom
föreskrivs, atl den i 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbeisska-deförsäkring
nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall utgöra 0,60 96 för
åren 1980-1984 och att 1/30 av försäkringsavgifterna skall anses svara mol
förvaltningskostnader.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom
föreskrivs atl I4och 16-18 §§ lagen(1976:381)om barnomsorg skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

14
§

Om statsbidrag till kommunernas Om statsbidrag till kommunernas

barnomsorg finns särskilda bestäm- barnomsorg finns särskilda besläm

melser. För finansiering av sådant melser. För finansiering av sådani

statsbidrag erlägges årligen socialav- statsbidrag erlägges årligen socialav

gift enligl 15 och 16 §§. gift enligl 1S-/7 §§.

16
§'

Avgift utgår med 1,9 procent av det Fysisk person som haft inkomst av

belopp, på vilket avgiften skall beräk- annat förväiysarbete än anställning

nas. enligl 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring skall erlägga barnomsorgsavgift enligt de grunder
som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

1
Lydelse enligl prop. 1978/79:100, bilaga 8.1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 §

I fråga om debitering
och upphörd av avgift äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande lillämpning.

A vgifi som avses i 15
och 16 §§ utgår med 1,9 % av det belopp på vilket avgiften skall beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgifterna
tillföres staten.

18

I
fråga om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15 § tillämpas lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, tn.
m.

Om debitering och
uppbörd av avgift som avses i 16 finns bestämmelser I uppbördslagen
(1953:272).

Avgifterna
tillförs staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas i fråga om avgift som
belöper på tid efter ikraftträdandet.

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3
kap. 2 §, 11 kap. 2 § och 19 kap. I, 4 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap.

2§

Sjukpenninggrundande inkomsi
är den inkomst i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad,
som försäkrad kan antagas för år räknat komma aU tills vidare åtnjuta av eget
arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställ-

Sjukpenninggrundande inkomsi
är den inkomsi i penningar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller
bil, som försäkrad kan antagas för år räknat komma all tills vidare åtnjuta av egel
arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av ansläll-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

ning) eller på annan
grund (inkomsi av annal förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande inkomst fastsiälles
av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomsi av annat förvärvsarbete
skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För
lid då undantagande från försäkringen för lilläggspension enligl 11 kap. 7 4;
gäller för den försäkrade skall inkomsi av annal förvärvsarbeie icke beaktas.

ning)
eller på annan grund (inkomst av annal förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande inkomsi
lasislälles av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete
skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För lid
då undanlagande från försäkringen för tilläggspension enligl 11 kap. 7 § gäller
för den försäkrade skall inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas.

Vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från inkomsi av anställning
och annal förvärvsarbeie i den mån summan därav överstiger sju och en halv
gånger del vid årels ingång gällande basbeloppet. Belopp, från vilket sålunda
skall bortses, avräknas i första hand på inkomst av annal förvärvsarbete. Ersäuning
i penningar eller naturaförmåner som i forsla stycket sagts för arbete som
någon utför för annans räkning utan atl vara anställd i dennes tjänst skall, om
ersättningen under eu år uppgått lill minsl femhundra kronor, anses såsom inkomsi
av anställning. Är ersättningen all hänföra lill inkomsi av rörelse som
bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne
brukat skall vad nu sagts gälla endast såvida denne och den som utgivit
ersättningen äro ense därom. I de fall som nu nämnts skall den som utfört
arbetet anses såsom arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom
arbetsgivare.

Beräkning
av sjukpenninggrun- Beräkning av sjukpenninggrun-

landena ej eljest äro
kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan
inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna
framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomsi.
Inkomsi av arbeie för egen räkning må ej beräknas högre än som molsvarar
skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgö-res inkomst
helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler,
som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt.

dande
inkomsi skall, där förhål- dande inkomsi skall, där förhål-

landena
ej eljesl äro kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som
kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må
kunna framgå av den uppskattning, som vid laxering gjorts av den försäkrades
inkomst. Inkomst av arbeie för egen räkning må ej beräknas högre än som molsvarar
skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgö-res inkomsi helt
eller delvis av naturaförmåner I form av kost och bostad, skola dessa
uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil
skall uppskattas enligl de grunder som gälla för värdering av förmånen vid
debitering och uppbörd av arbeisgivaravgifi till sjukförsäkringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form
av kost, bostad eller bil, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en
och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under etl år ej uppgått till
femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

11 kap 2§ Med inkomst av anställning avses den lön i
penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad
åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild ijänst. Till sådan inkomsi hänföres
dock icke frän en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under elt år ej
uppgått lill femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligl denna lag eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som
utgår enligt annan författning eller på gmnd av regeringens förordnande, i den
mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) konlanl arbelsmarknadsslöd enligt lagen (1973:371) om
kontant arbets

marknadsstöd,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form
av dagpenning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd,inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag
enligt studiestöds-lagen (1973:349),

h) delpension enligt lagen (1975:380) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning lill värnpliktiga, va- i) dagpenning till värnpliktiga, va-

penfria tjänsleplikliga
och elever i penfria tjänstepliktiga och elever i

bistånds-
och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under försvarsmedicinsk
tjänstgöring samt civilförsvarsplikliga.

bistånds- och kalastrofutbildning under repetilionsutbildning,//-/v///(ga
som genomgå utbildning under krigs-förbandsövning eller särskild övning

Lydelse enligt prop. 1978/79:75.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk
tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga, j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, I) livränta enligl 4 kap. lagen om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestämmes med lillämpning
av sagda lag,

mjfrån Sveriges fötfättatfönd och

konstnärsnämnden utgående bidrag

som ej är att hänföra till inkomst av

annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den

mån regeringen .så förordnar.

I fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som
i första stycket

sägs för arbeie som någon utfört för annans räkning utan
alt vara anställd i

dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2 § andra stycket sägs
äga motsvarande

lillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas
till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare,
vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då
den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön
till svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande
inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för
tilläggspension enligt 19 kap. I §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan
ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat
eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts
och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande
lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift lill
försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. I §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde
stycket skall anses såsom arbetsgivare.

19 kap.

1§ Arbetsgivare skall enligl vad nedan sägs för varje år eriägga
socialförsäk-ringsavgifi till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och
försäkringen för lilläggspension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202

Nuvarande
lydelse

Avgift
till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen uigår å summan av vad
arbetsgivaren under årel till arbetstagare hos honom i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan
ersättning för utfört arbete.

Avgift
till försäkringen för lilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under
året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 §
andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda
summa dragits en belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos
arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela årel varil
anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare,
som under årel varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån.
Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid
fastsiälles av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga
antalel arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda
därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som
giver i huvudsak samma resultat.

Vid
beräkning av avgift enligt

Föreslagen
lydelse

Avgift
lill sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad
arbetsgivaren under året lill arbetstagare hos honom i penningar eller
naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil utgivit såsom lön eller, där
fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten är för handen, annan
ersättning för utfört arbete.

Avgift
lill försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under
året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av
kost, bostad eller bil utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2
§ andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från
nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande
basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalel
arbetstagare hos arbetsgivaren under årel. Härvid skall arbetstagare, som under
hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och
arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i
motsvarande mån. Det anlal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses
motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av
riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en
decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som
avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid
beräkning av avgift enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

te utom
riket. Avgift erlägges icke förarbelstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 12 §. Avgift erlägges ej heller för lön som
arbetsgivare utgivit till barn för arbeie utfört i hans förvärvsverksamhel i
de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för
ersättning för vilken be vill ningsavgifterlagts enligl lagen (1908:128 s.
Dom bevillningsavgifter för särskilda förmåner och räliigheter.

Bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m)
skall vid beräkning av avgift enligt denna paragraf anses som lön.

denna
paragraf skall hänsyn icke tagas lill arbetstagare, vars lön under året ej uppgåit
lill femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall
vidare bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen om yrkesskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbete som utförts för
annans räkning ulan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit
bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för
tilläggspension skall hänsyn icke lagas lill arbetstagares lön eller ersättning
i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för lilläggspension skall
vidare bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års
ålder, så ock från arbetstagare i fall dä lön eller annan ersättning till honom
antingen enligt II kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom
inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och
ej heller är bosatt härslädes, avser arbete utom riket.

denna
paragraf skall hänsyn icke lagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgåii
lill femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall
vidare bortses från arbetstagare,som icke är obligatoriskt försäkrad enligl
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbeie som
utförts för annans räkning utan att anställning förelegat, från arbetstagare
som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår
försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares
lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger
det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för
tilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare, som vid årels ingång
uppnätt sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan
ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket
icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är
svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
som utgivit bidraget skall anses som arbetsgivare. Vid beräkning av avgift till
försäkringen fÖr tilläggspension skall den som uppburit bidraget anses som
arbetstagare, som under hela året varil anställd med full arbetstid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligl

2 § skall ulgå
med tio och sex tion

dels procent av det belopp, vara

avgiften skall beräknas. För försäk

rad som på grund av undantagande

enligl 11 kap. 7 § ej omfattas av

sjukpenningförsäkringen eller för

vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 §

gäller med karenslid, beräknas dock

avgift enligt 2 § efter den lägre

procentsats som regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande,

myndighet fastställer med hänsyn

till den inverkan undantagandet eller

karensiiden bedömes få pä försäk

ringens utgifter. Influtna avgifter

fördelas mellan de allmänna försäk

ringskassorna till läckande av deras

uigifter under årel för sjukförsäk

ringsförmåner, inberäknat de utgifter

för läkemedel och kostnader enligl

lagen (1974:525) om ersäuning för

viss födelsekonirollerande verksam

hei m. m., som åvila kassorna, saml

för förvaltning, till den del utgifterna

icke tackas av statsbidrag enligt 7 S.

Influtna avgifter skola även läcka de

kostnader som under årel uppkom

mit för centrala studiestödsnämnden

i anledning av all åierbetalningsplik-

S

Avgift lill sjukförsäkringen enligl

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligl

2 § skall ulgå med lio och sex lion-

dels procenl av del belopp, vara

avgiften skall beräknas. För försäk

rad som på grund av undanlagande

enligl 11 kap. 7 § ej omläiias av

sjukpenningförsäkringen eller för

vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 !j

gäller med karenslid, beräknas dock

avgift enligt 2 § efter den lägre

procentsats som regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande,

myndighet fastställer med hänsyn

lill den inverkan undantagandet eller

karenstiden bedömes få på försäk

ringens uigifter. Influtna avgifter

fördelas mellan de allmänna försäk

ringskassorna till läckande av deras

utgifter under året för sjukförsäk

ringsförmåner, inberäknat de kost

nader enligl lagen (1974:525) om

ersättning för viss födelsekonirolle

rande verksamhei m. m., som åvila

kassorna, saml för förvaltning, till

den del utgifterna icke täckas av

statsbidrag enligt 7 S- Influtna avgif

ter skola även läcka de kostnader

som under året uppkommit för den

allmänna försäkringen Jör förmåner

enligt lagen (1954:519) om kostnads-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste Ivdelse 1978:216.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiga
studiemedel, som belöpa på Sluderandes sjukperiod, enligt stu-diesiödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas
med statliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över- och
underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen
fastställer grunderna för överförandel av medel lill och från fonden.

fria och prisnedsatta läkemedel ni. m.. samt för cenirala
studiestöds-nämnden i anledning av atl åierbe-lalningsplikiiga studiemedel, som
belöpa på studerandes sjukperiod, enligl siudiesiödslagen (1973:349) icke skola
återbetalas, lill den del kostnaderna icke skola läckas med statliga medel
enligt 7 !; andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas
en fond, benämnd allmänna sjukförsäkrings-fonden. Regeringen fastställer
grunderna för överförandet av medel lill och från fonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsbidrag
utgår för varje år med femton procent av allmän försäkringskassas utgifter för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter for läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974:525) om ersäuning för viss födelsekonirollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje år med femton procenl
av de kostnader som under året uppkommit för centrala studieslödsnämnden i
anledning av att återbetalningsplik-liga studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

Statsbidrag
utgår för varje år med femton procenl av allmän försäkringskassas utgifter för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de kostnader enligt lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekonirollerande verksamhet m. m., som åvila kassan, saml
för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje år med femton
procent av de kostnader som under årel uppkommit för den allmänna försäkringen
för förmåner enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel
m. m., samt för centrala studiestödsnämnden i anledning av alt
återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl
siudiesiödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift
som belöper på tid före ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 3 och 4 §§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomsi enligt lagen om allmän försäkring' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke
är skaltskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift
från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari årel näst efter
del år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som enligt 1 § har
att bestämma den försäkrades pensionsgrundande inkomst, 1 uppgiften skall
angivas den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom
beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna
avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit
naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften
skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Nuvarande lydelse

3 §

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skaltskyldig
här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från
arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det
år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som enligt 1 § har att
bestämma den försäkrades pensionsgmndande inkomst, 1 uppgiften skall angivas
den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av
den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare
skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i
form av kost eller bostad, Elt exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss
sagts av arbetsgivaren sändas lill den försäkrade.

Om skyldighet för arbetsgivare att vid arbetsgivaruppgift
enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m, m, foga uppgift som avses i första stycket stadgas i nämnda lag.

Med arbetsgivare förstås vid till-lämpningen av denna lag
även den som utgivit bidrag som avses i II kap. 2 § första stycket m) lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

I Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1976:1015.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid bestämmande av pensionsgrundande
inkomsi skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla
följande.

Värdet av naturaförmån i
form av kost eller bostad till arbetstagare, som avses i 1 § första slyckel
lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad riksförsäkringsverket
föreskriver. Vad nyss sagts skall jämväl äga lillämpning beträffande förmån
av kost e/Zer bostad i fall som avses i 3 i; första stycket.

Värdet av naturaförmån i
form av kost, bostad eller bil l\l\ arbetstagare, som avses i 1 S förslå slyckel
lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regeringen eller
efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av
bilförmån skall uppskattas enligl de grunder som gäller for värdering av
formånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagls skall jämväl äga lillämpning
beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 § första
stycket. Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för
kostnader som arbetslagaren haft all bestrida i innehavd anställning, i den mån
kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kro'"or.

Vid
beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomsi av rörelse
avdragas underskott å rörelse under beskattningsåret. 1 fråga om inkomst av
jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande underskott å sådan
jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången vid bestämmande
av pensionsgrundande inkomsi för år 1980.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 13

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom
föreskrivs, au 2 och 4 >;§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl
lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2f

I
denna lag förstås med

arbetsgivaravgift:
summan av arbetsgivarens avgifter enligl 1 § första stycket;

avgiftsunderlag:
belopp vara avgift, som avses i 1 S första slyckel, skall beräknas för
arbetsgivaren;

u
t g i f t s å r: det kalenderår för vilket avgiftsunderiag skall bestämmas;

slutlig
avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsde-biteringen för näslföregående
ulgiftsår;

preliminär
avgifi; belopp som enligl debilering skall eriäggas eller eljesl eriägges i
avräkning på slutlig avgift;

kvarstående
avgift: avgiftsbelopp som återstår au eriägga sedan preliminär avgift avräknats
från slutlig avgift;

tillkommande
avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debilering fatlat
sedan den åriiga avgiftsdebiteringen avslutals.

Såvitt gäller beräkning av
avgiftsunderlag för avgift lill sjukförsäkringen, folkpensioneringen,
försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen samt för
arbetarskyddsavgift och arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och
det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förslås jämväl
sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap.
2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av
anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen
utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där
bevillningsavgift eriagts enligl lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.

I fråga om inkomst från (Imansföretag
skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskallelagen
(1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderiag.

Vad
i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses
äger molsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligl förevarande
lag.

'
Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. 2 Lydelse
enligt prop. 1978/79:86.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med länsrätt försläs i denna lag även den mdlankommunala
skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Vid tillämpning av denna lag skall sådant bidrag som avses
i II
kap. 2 § första
stycket m) lagen om allmän försäkring anses som lön och den som utgivit
bidraget som arbetsgivare.

Värdet
av naturaförmån i form av kost eller bostad skall uppskattas efter regler,
som fastställas av riksförsäkringsverket. Vad angår dylika förmåner äl
arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall
dock värdet beräknas efterde grunder,enligt vilka motsvarande naturaförmåner
till ombord-anställt manskap som eriagt sjömansskatt värderas vid bestämmande
av pensionsgrundande inkomst.

4 § Vid bestämmande av avgiftsunderlag skall utöver vad
som framgår av de i 1 i; angivna författningarna gälla följande.

Värdet av
naturaförmän i form av kost, bostad eller 6(7 skall uppskattas efter regler,
som fastställas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av
riksförsäkringsverket. Värdet av bilförmån skall bestämmas enligt schablon
på grundval av genom -snittligafaktiska kostnaderför innehav av bilar i olika
pris- och årsklasser vid en årlig körsträcka i privat bruk om 1 000 mil. Vad
angår naturaförmån i form av kost och bostad äl arbetstagare, som avses i 1 §
första stycket lagen om sjömansskatt, skall dock värdet beräknas efter de
grunder, enligt vilka motsvarande naturaförmåner till ombordanställt manskap
som eriagt sjömansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomsi.
Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft aU av sin lön bestrida i
anställningen, må göras i den mån riksförsäkringsverket så medgiver. Sådant
medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel
av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhei eller, efter framställning
av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.

Ersättning
för tjänslgöring i verkskydd enligt 47 § iredje stycket civilförsvarslagen
(1960:74) skall i den mån ersättningen ulgör eller molsvarar dagpenning icke
beaktas vid bestämmande av avgiftsunderlag.

3 Senaste lydelse 1977:1042,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202

Denna
lag träder i kraft den I januari 1980,

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före
ikraftträdandet.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom
föreskrivs alt 7 kap, 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7
kap. 2§

Arbetsgivare
erlägger avgift på Arbetsgivare erlägger avgift på

summan av vad han under årel
har summan av vad han under året har

utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön lill arbetstagare i

pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form

av kost eller bostad eller, i fall som av kost, bostad eller bil eller, i fall

avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses i 3 kap. 2 § andra stycket

meningen lagen (1962:381) om all- sista meningen lagen (1962:381) om

män försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning

ulfört arbeie. Vid beräkningen av för utfört arbete. Vid beräkningen av

avgiften läges ej hänsyn till arbetsta- avgiften tages ej hänsyn lill arbetsta

gare vars lön under året har undersli- gare vars lön under året har understi

git 500 kronor. git 500 kronor.

Avgift eriägges icke för
arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn till den del
lönen molsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära
enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgifi eriägges ej heller för
lön som arbetsgivare har utgivit till barn förarbete utfört i hans förvärvsverksamhel
i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Försäkrad som under året
har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 S lagen om allmän
försäkring eriägger avgift enligt de grunder som anges för
sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifi som belöper på tid före
ikraftträdandet.

Lagen
omtryckt 1977:264.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 16

8
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom
föreskrivs atl 2 ij lagen (1970:742)om lönegarantiavgift skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2S'

Arbetsgivare
erlägger årligen löne- Arbetsgivare erlägger åriigen löne-

garaniiavgift
med belopp som mol- garantiavgift med belopp som mol

svarar två tiondels procenl av sum- svarar två tiondels procent av sum

man av vad arbetsgivaren under årel man av vad arbetsgivaren under året

utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön lill arbetstagare i

pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form

av kost eller bostad. av kost, bostad eller bil.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under årel
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

. '\vgift erlägges icke förarbelstagares lön vid sjukdom
eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill
den del lönen molsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 i; lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill
barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhel i de fall avdrag för lönen ej
får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980,

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före
ikraftträdandet.

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom
föreskrivs att 3 i; lagen (1971:282)om arbelarskyddsavgift skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§=

Arbetsgivare erlägger årligen arbe- Arbetsgivare erlägger årligen arbe-

tarskyddsavgift
med belopp som tarskyddsavgift med belopp som

'
Senaste lydelse 1978:872. 2 Senaste lydelse 1977:1040.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift eriägges
icke förarbelstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn
eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i
3 kap. 16 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller
för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbeie utfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid
inkomsttaxeringen.

molsvarar
en liondels procenl av vad arbelsgivaren under årel uigivii som lön i pengar
eller naiuraförmåner i form av kosi eller bostad eller, i fall som avses i 3
kap. 2 i; andra slyckel sisia punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för utfört arbete.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagare, vars lön under årel
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring.

motsvarar
en liondels procent av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön i pengar
eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller i fall som avses i
3 kap. 2 i; andra slyckel sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för utfört arbete.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under årel
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift
som belöper på tid före ikraftträdandet.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1960:77)om byggnadsforskningsavgift' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § 2

Byggnadsforskningsavgift utgår
Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med sju tiondels
för kalenderår med sju tiondels

' Lagen omtryckt 1962:134. Senaste lydelse av lagens rubnk
1974:793. 2 Senaste lydelse 1977:1041.

2 Riksdagen 1978/79. / samt. Nr 202

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 18

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

procent
av den lön i penningar eller procent av den lön i penningar eller

naturaförmåner i form av kost eller naiuraförmåner i form av kost,

bostad, som arbetsgivare under året bostad eller bil, som arbetsgivare

ulgivil lill arbetstagare, för vilken under året utgivit till arbetstagare,

arbetsgivaren skall påföras avgift för vilken arbelsgivaren skall påföras

enligl lagen om yrkesskadeförsäkring avgift enligt lagen (1976:380) om

och vilken äran hänföra lill närings- arbetsskadeförsäkring och vilken är

grenen byggnadsindustri i att hänföratill näringsgrenenb y gg-

näringsgrensindelningen för yrkes- nadsindusiri i näringsgrensin-

skadestatistik. delningen för yrkesskadesialistik.

Vid
beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas lill arbetstagare,
vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått lill femhundra kronor, eller till
den som erhållit ersättning som avses i 3 kap. 2 S andra stycket sista punkten
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen molsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som arbelsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3
kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för
lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhel
i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid inkomsttaxeringen.

Angående
debilering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före
ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom
föreskrivs att 2 vj lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen
och del kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Arbelsgivare erlägger årligen ar- Arbetsgivare erlägger åriigen ar-

betsgivaravgift
med belopp som betsgivaravgift med belopp som

1
Senaste Ivdelse 1976:81.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift
erlägges icke förarbelstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna
i 3 kap. 16 5; lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift eriägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbeie ulfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid
inkomsttaxeringen.

molsvarar
fyra liondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön
till arbetstagare i pengar eller i naiuraförmåner i form av kost eller bostad
eller, i fall som avses i 3 kap. 2 S andra stycket sista punkten lagen
(1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbeie.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 i; andra stycket sista
punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

motsvarar
fyra liondels procenl av summan av vad arbetsgivaren under årel ulgivil som lön
lill arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost, bostad eller
bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen
(1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid före
ikraftträdandet.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till

arbetsmarknadsutbildningen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:335) om
arbetsgivaravgift lill arbetsmarknadsutbildningen skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*'

Avgift eriägges icke för
arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med
anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller
föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap.
16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgifi erlägges ej heller för lön
som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid
inkomsttaxeringen.

Arbelsgivare erlägger
ärligen arbetsgivaravgift med belopp som molsvarar fyra tiondels procent av
summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön till arbetstagare i pengar
eller naiuraförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3
kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för utfört arbeie.

Vid beräkningen av
avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke
är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om
ej fall som avses i 3 kap. 2 i; andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om
allmän försäkring är för handen.

Arbetsgivare erlägger åriigen
arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av
vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller
naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3
kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av
avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke
är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381)
om allmän försäkring är för handen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifi som belöper på lid före
ikraftträdandet.

Senaste
lydelse 1976:82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:358) om
vuxenutbildningsavgift

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift eriägges
icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn
eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i
3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller
för lön som arbelsgivare har utgivit till barn för arbete ulfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid
inkomsttaxeringen.

Arbetsgivare
erlägger årligen vuxenuibildningsavgift med belopp som molsvarar 0,25 procent
av summan av vad arbetsgivaren under året har utgivit som lön till arbetstagare
i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersäuning för ulfört arbete.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagare, vars lön under årel
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Arbetsgivare erlägger ärligen vuxenutbildningsavgift med
belopp som motsvarar 0,25 procent av summan av vad arbetsgivaren under året har
utgivit som lön lill arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av
kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket'
sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för
utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till
arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses
vid beräkningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 §
andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift
som belöper på tid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1977:147.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 22

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks

pensionering

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1961:300) om avgift lill sjöfolks pensionering' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Avgift
utgår för vaoe år å vad arbetsgivaren sammanlagt under årel utgivit i lön till
sjöman, som avses i 1 § I mom. första slyckel lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Avgiften
beräknas för varje ar- Avgiften beräknas för varje ar-

belsgivare å lön i
penningar och belsgivare å lön i penningar och

naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost,

bostad. Vid beräkningen skall bort- bostad eller bil. Vid beräkningen

ses från sjöman, vars lön under årel skall bortses från sjöman, vars lön

understigit femhundra kronor, och under året understigit femhundra

sjöman som icke är obligatoriskt kronor, och sjöman som icke är

försäkrad enligt lagen f/PJ-.-JOAM obligatoriskt försäkrad enligt lagen

yrkesskadeförsäkring. (1976:380) om arbetsskadeförsäk-

ring.

Avgift erlägges icke för
sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för värd av sjukt barn eller med
anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller
föräldrapenning, som arbelsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap.
16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön
som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej fär ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer
procentsats för avgiften med hänsyn lill det avgiftsbehov som föranledes av de
enligt I § bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering.
Fastställd procentsals flr tillämpas tidigast för året näst efter del år
varunder den fastställts.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid

före
ikraftträdandet

'
Lagen omtryckt 1968:612. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:952. 2 Senasle
lydelse 1976:76.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 23

15 Förslag tiil

Lag om ändring i konimunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all anvisningarna lill 41 b i; kommunalskallelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

lill 41 b S'

Med egenavgifter förslås sjukför- Med egenavgifter förstås sjukför-

säkringsavgift
enligl 19 kap. 2 § säkringsavgift enligt 19 kap. 2§

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk

ring, socialförsäkringsavgift lill folk- ring, socialförsäkringsavgift lill
folk

pensioneringen och lilläggspen- pensioneringen och lilläggspen-

sionsavgift enligl 19 kap. 3 S samma sionsavgift enligl 19 kap. 3 § samma

lag, avgift enligl 7 kap. 2 § iredje lag, avgift enligl 7 kap. 2 § iredje

stycket lagen (1976:380) om arbets- stycket lagen (1976:380) om arbeis-

skadeförsäkring, avgift enligl 21 !) skadeförsäkring, avgift enligt 21 §

andra slyckel lagen (1979:84) om andra stycket lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring samt avgift delpensionsförsäkring, avgifi enligt

enligt 4 § lagen (1968:4l9)om allmän 16 s lagen (1976:381) om barnomsorg

arbetsgivaravgift. sami avgift enligl 4§ lagen

(1968:419) om allmän arbelsgivarav-gift.

Avdrag medges för egenavgifier som påförts såsom sluilig skalt.
Har skallskyldig för del beskaliningsår lill vilkei avgifterna hänför sig
medgivits schablonavdrag enligl punkt 2 a av anvisningarna lill 22 § och punkl
9 a av anvisningarna lill 29!;, medges dock avdrag endasi för det belopp varmed
cgenuvgifierna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för vissl beskaliningsår
medgivils med belopp översiigande summan av de egenavgifter, som påförts såsom sluilig
skatt för samma beskaliningsår, skall skillnadsbeloppei lagas upp som iniäki.

Avdrag medges även för egenavgifier som har påförts såsom lillkommande
skalt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskattningsår
har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som inläkt upptages egenavgifter,
som restiluerais, avkortats eller avskrivits, samt belopp varmed schablonavdrag
för visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits uiöver lidigare
åinjuiei schablonavdrag.

Belopp som - efter beakiande i förekommande fall av lidigare
medgivei schablonavdrag - är avdragsgilli eller skauepliktigi enligt andra
eller iredje stycket hänföres lill det beskattningsår under vilket sluilig
eller lillkommande skall har påförts eller restitution, avkortning eller
avskrivning har skeil.

'Senaste lydelse 1979:87.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 24

Har
schablonavdrag medgivils eller har lidigare medgivei schablonavdrag ändrats, skall,
såvida laxcringsåigärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskaiiningsårei
i fråga, avdragei eller iniäkten hänföras lill del beskattningsår under vilkei besluiei
angående laxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skallskyldige
antingen brukat en eller fiera jordbruksfastigheier eller bedrivii en el ler fiera
rörelser underdel beskaliningsår som anges i tjärde Slyckel, skall i nämnda siycke
avseil avdragsgilli eller skauepliktigi belopp hänföras till den förvärvskälla
som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skatiskyldige
under nämnda beskaliningsår både brukal jordbruksfastighet och bedrivii
rörelse, fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för
avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt lill den
förvärvskälla som ger siörsi underlag. Har den skaltskyldige under
beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse,
medges avdragei såsom allmänl avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages
såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhel.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit från iryckel i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
vid 1981 års taxering.

16
Förslag till

Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs atl 1 §, 3 § 1 mom. och 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

I §

Med skalt förstås i denna lag, där Med skall förstås i denna lag, där

icke annat angives, statlig inkomst- icke annal angives, statlig inkomst

skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut- skalt, statlig förmögenhetsskatt, ui-

skiftningsskait, ersäuningsskatl, skifiningsskaii, ersältningsskati,

kommunal inkomstskall, lands- kommunal inkomstskatt, lands-

lingsmedel, skogsvårdsavgifier, så- tingsmedel, skogsvårdsavgifter, så

dana socialförsäkringsavgifter till dana socialförsäkringsavgifter lill

folkpensioneringen och tilläggs- folkpensioneringen och tilläggs-

pensionsavgifter som avses i 19 kap. pensionsavgifter som avses i 19 kap.

3 § lagen om allmän försäkring, sjuk- 3 !; lagen om allmän försäkring, sjuk-

'
Lagen omtryckt 1972:75. Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste lydelse
1979:88.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen Ivdelse

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

försäkringsavgifter
enligl 19 kap. 2 ij sisinämnda lag, arbeisskadeförsäk-ringsavgifter enligl 7
kap. 2 S tredje Slyckel lagen (1976:380) om arbeis-skadcförsäkring,
delpensionsförsäkringsavgifter enligl 2) >? andra slyckel lagen (1979:84)
om delpensions-försäkring, sådana arbeisgivaravgif ter enligl lagen om
uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m., avgifter enligl
lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgift för sjöfolks
pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, skat-leiillägg
eller förseningsavgift enligl laxeringslagen, ävensom annuiiei å avdikningslån.

försäkringsavgifter
enligl 19 kap. 2 § sisinämnda lag, arbeisskadeförsäk-ringsavgifter enligl 7
kap. 2 § iredje stycket lagen (1976:380) om arbels-skadeförsäkring, delpensionsförsäk-ringsavgiftcr
enligl 21 ij andra slyckel lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, barnomsorgsavgijier
enligt 16 § lagen (1976:38I)om barnomsorg, sådana arbelsgivaravgifter enligl lagen
om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m., avgifter
enligl lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligl lagen om avgift för
sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket,
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen, ävensom annuiietå avdikningslån.
Regeringen må, om särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva all i
samband med uppbörden av skall må uppbäras jämväl annan avgifi än sådan som i
förslå slyckel sägs. Har dylik föreskrift meddelais skall, där icke annal
angivits, vad i denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande lillämpning
beträffande avgifi som med föreskriften avses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I m om .-
I den omfattning nedan angives skall skallskyldig utgöra preliminär skait med
belopp, vilket så nära som möjligl kan antagas motsvara i den slutliga skatten
ingående statlig inkomsiskali, siallig förmögenheisskail, socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligt 19kap. 3 i;lagen(1962:381)om allmän försäkring,
tilläggspensions-avgift, sjukförsäkringsavgift, arbeis-skadeförsäkringsavgift,
delpensions-försäkringsavgift, avgift enligl 4 i;

I m o m
. I den omfaiining nedan angives skall skaltskyldig utgöra preliminär skall med
belopp, vilkei så nära som möjligl kan aniagas motsvara i den slutliga skallen
ingående stailig inkomsiskali, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift
lill folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 vj lagen(1962:381 )om allmän
försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbets-skadeförsäkringsavgifi,
delpensionsförsäkringsavgift, barnomsorgsavgifi.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen om allmän arbetsgivaravgift, avgifi enligl 4 t; lagen om allmän

kommunal inkomsiskali och lands- arbcisgivaravgift, kommunal in-

lingsmedel. komsiskaii och landsiingsmcdcl.

I mom.'' Ulräkning av de särskilda skaiieposler som ingå i
sluilig skall saml debitering av sådan skall sker med ledning av uppgifter i
taxeringslängd eller annat beslul om laxeringen. I övrigl iakiiages:

all för skallskyldiga, som avses i 10 S I mom. lagen om statlig
inkomstskall, sådan skall uiräknas med lillämpning av del proceniial av grundbe-loppel,som
fastställts atl gälla för den preliminära skall, vilken skall avräknas mol den
ifrågavarande slutliga skallen;

all kommunal inkomsiskali och landsiingsmedel uiräknas med
ledning av den utdebitering för skattekrona och skalteöre som för inkomståret
gäller i beskattningsorten;

atl kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel uiräknas i
en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt
och vid annat öreial avrundas nedåt lill hell kronial;

all skogsvårdsavgifi uiräknas med tillämpning av del promillelal,
som enligt vad därom särskilt är stadgat besiämis för del år då den slutliga
skatten debiteras;

all lilläggspensionsavgift uiräknas med tillämpning av den
för inkomståret fastställda procenisaisen för avgiftsuiiaget, därvid öreial
bortfaller;

all kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel debiteras
med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten
är belägen;

all i 1 S omlörmäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligl
19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om
försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

atl socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen såviii
gäller person med inkomsi av annal förvärvsarbeie än anslällning debileras med lillämpning
av beslämmelserna i II kap. 4 5; sami 19 kap. 3 och 4a§§ lagen om allmän
försäkring;

au i I § omförmäld arbelsskadeförsäkringsavgift debileras
med ledning av beslämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-törsäkring;

all i 1 § omförmäld delpensionsförsäkringsavgift debiteras
med ledning av beslämmelserna i 21 !; andra siyckei lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring;

»Senaste lydelse 1979:88.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att i I § onförmäld barnomsorgsavgifi
debiteras med ledning av bestdmniciserna i 16 f lagen (J976:381) om
barnomsorg: all i I 5; omförmälda arbelsgivaravgifter debileras i en gemensam posi;
saml

all i 1 § omförmäld
annuiiei eller, däresl skallskyldig har au erlägga fiera annuiieier, summan av
dessa påföres i hell anlal kronor, därvid öreial bortfaller.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommii från iryckel i Svensk författningssamling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 28

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-15

Närvarande:
Statsministern Ola Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Gabriel Romanus

Proposition
om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och
arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.

1
Inledning

Försäkringen
för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbeie
enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften eriäggs av
arbetsgivaren. För inkomst av annat förvärvsarbete skall den försäkrade själv
betala tilläggspensionsavgift.

Arbetsgivaravgiften
och lilläggspensionsavgiften för ATP skall utgå med samma procentsats. Beslut
om den procentsats som skall tillämpas för vissl år skall fattas senast året
dessförinnan. Procentsatsen fastställs i särskild lag.

1
enlighel med beslämmelserna i 19 kap. 5 § i lagen om allmän försäkring har
riksförsäkringsverket i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag lill avgiftsuttag
för ATP under åren 1980-1984. Skrivelsen bör fogas lill delta regeringsprotokoll
som bilaga 1.

Arbetsskadeförsäkringen
finansieras enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring genom
arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbeie.
Avgiften utgår efter en i särskild lag fastställd procentsals. Beslut om den
procentsals och förvaltningskostnads-andel till arbetsskadeför.säkringen som
skall tillämpas för visst år skall fattas senast under året dessförinnan.

Riksförsäkringsverket
har i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 § lagen om arbetsskadeförsäkring i
skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag till avgiftsuttag och
förvaltningskostnadsandel till arbeisskadeförsäkringen för åren 1980-1984.
Skrivelsen bör fogas till detla regeringsprotokoll som bilaga 2.

De
båda skrivelserna har för yttrande tillställts riksrevisionsverket.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 29

lörsäkringsinspektionen.
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens ceniralorganisaiion.
Landsorganisationen i Sverige, Cen-iralorganisalionen SACO/SR, Svenska arbelsgivareföreningen.
Handelns arbeisgivarorganisaiion, Sveriges haniverks- och induslriorganisalion,
Lanl-brukarnas riksförbund och Svenska Föreiagares Riksförbund. En samman-siällning
över remissyllrandena bör fogas till delta regeringsprotokoll som bilaga 3.

För
finansiering av statsbidragen till den kommunala barnomsorgen erlägger
arbetsgivare avgift efter molsvarande grunder som gäller för avgifter till sjukförsäkringen
enligl lagen om allmän försäkring. Chefen för budget-departementet har vid
anmälan av propositionen (1978/79:160) om fortsatt reformering av
inkomstskatten, m. m. förutskickat ett förslag om skyldighet även för egenföreiagare
att erlägga barnomsorgsavgift. Jag avser att i det följande behandla denna
fråga.

Pensionskommittén' har i
betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat frågor om bl. a.
enhetligare regler för beräkning av sociala avgifter. Förslaget i denna del
innebär bl. a. atl nuvarande basbelopps- och maximeringsavdrag för ATP-avgifien
slopas för all därmed få ell enhetligt avgiftsunderlag för de olika sociallörsäkringsavgifterna.
Pensionskommitténs förslag avser också ökade möjligheler att tjäna in lilläggspension
för vissa kategorier försäkrade, ändrade regler för svenska medborgares räll lill
folkpension vid bosättning utomlands och utländska medborgares räll lill folkpension
och ATP. Regeringen har tidigare i prop. 1978/79:75 lagt fram förslag i vissa
av de sisinämnda frågorna.

Jag
avser alt i det följande behandla kommitténs förslag om ATP-poäng på vissa
ställiga bidrag lill konstnärer och därmed sammanhängande avgiftsfrågor.

Efter
remiss har yttranden över belänkandet i denna del avgetls av kammarrätten i
Jönköping, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, statens kulturråd,
konstnärsnämnden, slyrelsen för Sveriges förfailarfond, Tjänsie-männens Ceniralorganisaiion
(TCO), Svenska arbelsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Försäkringskasseförbundel
samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). En
sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detla regeringsprotokoll
som bilaga 3.

Beredningen
av kommitléns förslag lill enhetligare avgiftsregler och andra återstående
frågor pågår alltjämt inom regeringskansliet. Jag avser au återkomma lill dessa
frågor i annal sammanhang och kommer då atl bl. a. ta upp frågan om möjlighet
för hemarbeiande och äldre all tjäna in pensionspoäng lill ATP.

'
(S 1970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvisl, ordförande, riksdagsledamöterna
Alvar Andersson och Brill Bergström, departemenlsrådel Gustav Jönsson, riksdags-ledamölerna
Göran Karlsson och Ivar Nordberg sami f d. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 30

Förelagsskaiieberedningen har i november 1977 i slulbeiänkandel
(SOU 1977:86) Beskattning av förelag redovisal bl. a. förslag lill uividgning
av undcrlagel lÖr arbelsgivaravgifter.

Efter remiss har yitranden i denna del avgelis av
riksförsäkringsverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket, kammarrätten i
Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gollands, Blekinge, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Väslernorrlands och Jämilands län, Cenlral-organisaiionen
SACO/SR, LandsiingslÖrbundei, Lanibrukarnas riksförbund (LRF), Svensk induslriförening.
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion
saml Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförening. En sammanställning över remissyllrandena
bör fogas lill delta regeringsprolokoll som bilaga 3.

I dei följande behandlar jag beredningens förslag vad det
gäller uividgning av underlagei för arbelsgivaravgifter och därmed
sammanhängande frågor om socialförsäkringsförmåner.

I detta sammanhang tar jag även upp en i riksdagen (mol.
1977/78:1498, SILJ 1978/79:3, rskr 1978/79:20) aktualiserad fråga om all likställa
dagpenning lill frivilliga inom totalförsvaret med dagpenning lill
värnpliktiga vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi.

2 Avgifter för försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för lilläggspension (ATP) finansieras genom
avgifter på inkomst av förvärvsarbete.

Avgift för inkomsi av anställning eriäggs av
arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt pä summan av vad arbetsgivaren
under året betalat i lön lill sina anställda. Denna summa skall dock först
minskas dels med det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med
det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels med den del av lönen
som för varie arbetstagare överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Del innebär att
årslönen för en arbetstagare som varil anställd hela året med full arbetstid är
avgiftsgrundande till den del som ligger mellan del vid årets ingång gällande
basbeloppet (i januari 1979 13 100 kr.) och 7,5 gånger detta basbelopp (=98
250 kr.).

För inkomst av annal förvärvsarbete skall de försäkrade
själva betala lilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande
inkomsten i den mån den härrör från sådant arbeie.

Avgifterna förs lill den allmänna pensionsfonden (AP-fonden)
från vilken

(Fl 1970:77) Ledamöter riksdagsledamöterna Alvar
Andersson, ordförande, och Curt Boström, regeringsrådet Sven Brodén. fil. lic.
Gösta Dahlström, professorn Dag Helmers, l:e ombudsmannen Sune Israelsson,
riksdagsledamoten Tage Johansson, andre vice talmannen Tage Magnusson,
riksdagsledamoten Johan A. Olsson, lulldi-rektören Eskil Tilsiad och docenten
Carl Johan Åberg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 31

de
löpande kostnaderna för tilläggspensioneringen llnansieras. Enligl de riktlinjer
sialsmakierna dragii upp för finansieringen av lilliiggspensione-ringcn skall
den ske enligl cu modifierai fördelningssysiem. Del innebär au avgifterna skall
beräknas förslå inie enbart lill all läcka de löpande ulgifterna ulan ock.så lill
en viss löndbildning. .Avgiftsuitagei för ATP har hittills fasisiiillis lill
följande proceniial.

1960

3

1967

8,5

1974

0,50

1961

4

1968

9

1975

0,75

1962

5

1969

9,5

1976

1

1963

6

1970

10

1977

1,75

1964

7

1971

10,25

1978

1,75

1965

7,5

1972

10,50

1979

1,75

1966

8

1973

I0,.S0

Den
senasle avgiftshöjningen genomfördes i anslulning lill sänkningen av den
allmänna pensionsåldern lill 65 år.

Riksförsäkringsverket har vid
sin bedömning av behovel av avgiftsuttag för åren 1980-1984 i första hand
utgått från etl beräkningsanlagande med en årlig ökning av konsumentprisindex
på 7,5 "i, en årlig reallöneökning på 2 % och en nyplaceringsränia på 9,5 "i..
Vid elt oförändrat avgiftsuiiag pä 11,75 ". fr. o. m. år 1980 leder denna
beräkning fram lill au pensionsuibeialningarna under åren 1977-2020 kommer an
öka beiydtigi kraftigare än avgiftsunderlaget. Ökningen av pensionsuibeialningarna
beror på all antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i
genomsnitt har ell siörre antal poängår och högre medelpensionspoäng än de som
redan pensionerats. Med de angivna beräkningsaniagandena kommer
pensionsutbetalningarna i förhällande till avgiftsunderlaget au öka från 6,8 %
är 1977 till 8,7 9,-, är 1980, 13,6 "o år 1990, 15,9 "., år 2000 och
24,6 "n år 2020. Annorlunda uttryckt kommer pensionsuibeialningarna all
motsvara ett avgiftsuttag lill ATP med nämnda procenttal för respeklive år.

Detta förhållande
resulterar i alt fonden vid oförändrat avgiftsuttag börjar avta år 1997 och är hell
förbrukad år 2006 enligl verkels huvudanlagande. Verkel anser mol denna
bakgrund all man som rikipunkier för avgiftsuiiaget bör ställa upp en
avgiftsnivå på 16-18 ",. för år 2000 och 25 "., för år 2020. Verket
konstaterar an om uiiagsprocenten höjs med 0,25 procenienheier för varie år
under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuiiagei atl uppgå lill 17 ",. år
2000 och 22 ".. år 2020.

Mol
denna bakgrund finner riksförsäkringsverkei an avgiftsuttaget under perioden
1980-1984 bör höjas. Verkel förordar atl uttaget ökas antingen med 0,25 "o
årligen så au avgiften år 1984 blir 13 "o (aliernaiiv I) eller
- med särskili beakiande av kapitalmarknadens behov - med 0,25 ''. för år 1980
och

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 32

0,50
',11 årligen för liden 1981-1984 så alt avgiften sistnämnda år blir 14 ", (alternativ
II).

Vid
remissbehandlingen har verkets förslag om förhöjt avgiftsuttag lämnats utan
erinran av riksrevisionsverkel. Verkets alternativ I har tillstyrkts av Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO och SACO/SR. Alternativ II har
tillstyrkts av försäkringsinspeklionen och TCO. De enskilda arbeisgivareorganisalionerna
har avsiyrkl varje avgiftshöjning under den nu akluella perioden främsi med
hänsyn lill näringslivels nuvarande kostnadsläge. RLF förordar en höjning enligl
alternativ I under en treårsperiod kombinerad med en motsvarande reduktion av
andra icke försäkringsmässigt betingade avgifter och skaller.

För
egen del vill jag anför följande.

De
medel som tillförs AP-fonden skall betala kostnaderna för tilläggspensioneringen.
Avgifterna skall tillsammans med andra tillgängliga medel täcka löpande pensionsulbeialningar,
förvaltningskostnader och andra utgifter för försäkringen. Vid sidan av atl
fonderingen skall uppfylla de krav som pensioneringen ställer måste fonderingen
avvägas med hänsyn lill allmänna samhällsekonomiska önskemål.

Utöver
fonderingens betydelse för all utjämna tillfälliga utgiftsskillnader har det
från början stått klart att del behövs en fondering av större omfattning för de
mera långsiktiga behoven. Genom att i elt tidigt skede anpassa avgiftsuttaget lill
de mera långsikliga behoven kan man begränsa behovel av kraftiga
avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsuibeialningarna börjai nå siörre
omfattning.

De
beräkningar som riksförsäkringsverkei redovisat rörande den framtida
utvecklingen av kostnaderna inom ATP-sysiemei i förhällande till underlaget
för avgiftsuttaget visar på nödvändigheten av all de långsikliga ulgiftsåta-ganden
som ligger i ATP-sysiemel uppmärksammas. Vid en oförändrai avgiftsuiiag med
11,75 "i och med lidigare nämnda beräkningsaniaganden skulle AP-fondens
sparande gradvis avla och så småningom helt upphöra. Fondstyrkan, dvs. fondens
behållning dividerad med årets uigifter, skulle sjunka successivt under de
närmaste decennierna och fonden skulle vara helt förbrukad några år in på 2000-ialei.
Denna utveckling sammanhänger med alt pensionsuibeialningarna kommer au öka
betydligt snabbare än avgiftsunderlaget lill följd av alt antalet pensionärer
ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har fiera poängår och
högre medelpensionspoäng än de som redan har pensionerats. Jag vill dock understryka
all beräkningar av AP-fondens framlida ulveckling kan ge varierande resuliai
beroende på de antaganden som görs om reallöner, realränta och allmän ekonomisk
lillväxl.

Utvecklingen
av AP-fondens sparande är beroende av hur avgiftsunderlaget utvecklas. För
avgiftsunderlagels ulveckling spelar tillväxten i samhällsekonomin en stor
roll. En god ekonomisk tillväxt inverkar positivt på AP-fondens sparande.
Givetvis spelar också avgiftsuttagets storlek en beiy-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 , 33

dande
roll för utvecklingen av fondens sparande. Regeringen har nyligen på föredragning
av chefen för ekonomidepariemeniet i proposiiion om den svenska
kapitalmarknaden behandlat AP-fonden och dess roll pä kapitalmarknaden. I det
sammanhanget har konstaterats att del inte är möjligt alt bedöma vilkei
sparande inom AP-fonden som pä längre sikt kan visa sig lämpligt. Regeringen
har bedömt alt det för de närmaste åren föreligger etl behov av alt förbättra
det offentliga sparandel och att avgifterna till fonden mot den bakgrunden bör
höjas. Därigenom underlättas i viss mån kreditpoliiikens uppgift.

Mot bakgrund härav och med
hänsyn till de beräkningar som riksförsäkringsverket har gjort rörande den
erforderliga avgiftsnivån på längre sikt kan jag ansluta mig till verkets
förslag (alternativ I) om en höjning av avgiftsuttaget med 0,25 procentenheter
per år under åren 1980-1984. Därmed kommer avgiftsuttaget till ATP under denna
period att höjas från 11,75 % år 1979 till 13'.'). år 1984.

3
Avgifter för arbetsskadeförsäkringen

Fr.
o. m.den 1 juli 1977 har lagen om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring. För åren I975-I979 har avgiften till yrkesskadeförsäkringen
respektive arbetsskadeförsäkringen fastställts lill 0,25 % av lönesumman. I/I6
av avgiftssumman skall utgöra förvaltningskostnadsandel.

Avgifterna
till arbetsskadeförsäkringen skall vara så avvägda all de tillsammans med andra
tillgängliga medel täcker ersättnings- och förvaltningskostnader samt behövlig
fondbildning. Staten täcker sina kostnader för arbetsskador i särskild ordning.

Inom
den tidigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har
förts över till arbeisskadeförsäkringsfonden. Avgiftsperioden 1975-1979 har hiilills
inneburit en försvagning av den relativa fondbehållningen. Fondmedlen uppgick
vid utgången av år 1977 till 2,6 gånger årels utgifter. En ytterligare nedgång
av fondbehällningen förutses. Enligt föreliggande prognoser torde
fondbehållningen pä drygt 1 miljard kr. är 1979 läcka något över etl års
utgifter.

Fondminskningen under
nuvarande avgiftsperiod har varit fömisedd. Med hänvisning lill de nya ersättningsreglerna
fr. o. m. den 1 juli 1977 och uppräkning av äldre livränteförmåner anförde
föredraganden i proposiiion 1975/76:197 om införande av den nya arbeisskadeförsäkringen
atl någon ändring av avgiftsuttaget inte borde ske under då löpande avgiftsperiod
t. o. m. är 1979. För tiden därefter avsågs riksförsäkringsverkei få möjlighet atl
på grundval av det erfarenhetsmaterial som kommer fram ta ställning lill frågan
om vilket avgiftsuttag som behövs för perioden I980-I984 med hänsyn lill de nya
ersättningsreglerna.

Riksförsäkringsverkei
framhåller att verkets avgiftsberäkningar för arbeis-

3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 202

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 34

skadeförsäkringen
i huvudsak är begränsade lill avgiftsperioden 1980-1984. En fondframräkning på
längre sikt blir enligl verket inte meningsfull så länge erfarenhel av
tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas. Ulbelal-ningarna efter de
nya reglerna väntas börja överväga bland de löpande ersäiiningsfallen först
under andra hälften av 1980-ialei.

Med ulgängspunkl
i den framlida förvarnade dödlighelen, nuvarande och lillkommande livränteförplikielser,
framlida ökade förvaliningskoslnader samt vissa antaganden om löne- och
konsumentprishöjningar har verket beräknat att fonden - vid ett oförändrai
avgiftsuttag på 0,25 "o - kommer atl vara hell förbrukad omkring
årsskiftet 1981/82. Vid utgången av år 1984 skulle då finnas en skuld
motsvarande ca 1,5 års kostnader.

Verkel
har beräknat utvecklingen av fondstyrkan vid olika avgiftsuttag. Vid antagande
av en årlig löneökning pä 9,5 96 och en årlig prisstegring på 7,5 9(. - dvs. en
årlig reallöneökning med 2 96 - kommer fondstyrkan att utvecklas på följande sätl
vid olika avgiftsuttag under åren 1980-1984.

Avgi

flsui

ilag i procenl

t

0,45

0,50

0,55

0,60

0,65

0,70

Fondstyrka
31/12

1979

1984

1,3 1.2

1,3 1,9

1,3

2.5

1,3 3,1

1,3

3,7

1,3

4,3

Riksförsäkringsverkets
beräkningar visar att det behövs ell avgiftsuttag på mellan 0,45 och 0,50 9ri
enbart för att undvika en ytterligare nedgång av fondstyrkan under perioden
1980-1984. Verket ifrågasätter emellertid om en så låg fondbehållning kan anses
vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Mot bakgrund av
osäkerheten beträffande den framlida utgiftsutvecklingen inom
arbetsskadeförsäkringen bör fondsiyrkan inte tillåtas bli alltför låg. Verket
föreslär därför atl avgiftsuttaget fastställs till 0,60 9ö för perioden
1980-1984.

För
närvarande ulgör förvaltningskostnadsandelen 1/16 av avgiftsuttaget på 0,25 9n.
Delta beräknas under år 1978 motsvara 27 milj. kr. Med hänvisning lill den allt
mer ökade lidsåtgången vid handläggningen av ersättningsfrågorna och
förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verket alt förvaltningskosinadsandelen
bör anpassas till en kostnadsuppgäng på ca 25 9

Vid
remissbehandlingen har arbetstagarsidan och de båda kommunförbunden tillstyrkt
verkets förslag. Mot bakgrund av bl. a. näringslivets aktuella kostnadsläge
anser sig remissinstanserna på den enskilda arbetsgivarsidan inle kunna biträda
riksförsäkringsverkets förslag. RLF förordar en något lägre avgiftshöjning än
verkets förslag kombinerad med molsvarande sänkning av andra avgifter eller
skatter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 35

För
egen del ansluter jag mig lill riksförsäkringsverkets uppfaiining all löndbehållningen
inom arbeisskadeförsäkringen bör vara någol siörre i förhållande lill de
löpande ulgifterna än vad som varil fallel under de senasle åren. Eftersom
närmare erfarenhel saknas av vad arbeisskadeförsäkringen kan komma au medföra i
fråga om kostnader bör inte fondstyrkan tillåtas bli alltför låg. Etl
avgiftsuttag på 0,60 % skulle ge en fondbehållning som molsvarar ire års
utbetalningar och är av samma storiek som vid utgången av år 1977. Jag förordar
således all avgiftsuttaget lill arbetsskadeförsäkringen i enlighel med
riksförsäkringsverkets förslag fastställs lill 0,60 ". för åren 1980-1984.
Vidare bör förvaltningskosinadsandelen fastställas till 1/30 av avgiftsuiiaget.

4
Barnomsorgsavgift för egenföreiagare

Kommunerna
har enligt lagen (1976:381) om barnomsorg skyldighet alt anordna barnomsorg i
form av förskole- och fritidshemsverksamhet. Förskoleverksamheten, som
huvudsakligen avser barn som inte uppnått skolpliktig ålder, bedrivs i form av
förskola saml familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet.
Fritidsverksamheten, som omfaltar barn upp till och med 12 års ålder, bedrivs i
form av fritidshem och därtill anknuten friiidsverksamhei saml familjedaghem.

För
finansiering av den kommunala barnomsorgen uigår slatsbidrag. Statsbidragssystemet
för barnomsorgen finansieras enligt riksdagens beslut (prop. 1975/76:92, SoU
1975/76:28, rskr 1975/76:219) genom arbetsgivaravgifter. Avgiften beräknas enligl
15 § barnomsorgslagen efter samma grunder som gäller för arbetsgivares
skyldighet atl erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen enligl
lagen om allmän försäkring. Avgiften utgår för år 1979 med 1,6 % av
avgiftsunderlaget. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har jag i årets
budgetproposition (1978/79:100, bil. 8 p. D 2) föreslagil all avgiften fr. o. m.
den I januari 1980 skall ulgå med 1,9 9), av avgiftsunderlaget.

För
närvarande eriäggs som jag nyss sagt avgift för finansiering av barnomsorgen
endast i form av arbetsgivaravgift. Barnomsorgen har emellertid samband med
föräldrarnas förvärvsarbeie vare sig de är anställda eller egna företagare. En
avgift av detta slag bör som följd härav beräknas enhetligt för alla
arbetsinkomster. Enligt min mening saknas bärande skäl för att de
förvärvsinkomster som tillkommer andra än anställda skall vara undantagna från
denna avgift. Jag förordar därför atl skyldigheten att eriägga avgifter för finansiering
av samhällets barnomsorg utvidgas lill att gälla även egenföreiagare fr. o. m.
år 1980. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller för
sjukförsäkringsavgiften och beräknas tillföra staten ca 200 milj. kr. förär
räknat.

Förslagel
föranleder vissa ändringar i lagen (1976:381) om barnomsorg. De föreslagna
reglerna om avgiftsskyldighet för den som haft inkomsi av annat förvärvsarbete
än anställning harlagits in i 16 §. De nuvarande reglerna i 16 §

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 36

har
förts över till 17 ijoch reglerna i den paragrafen har förts över lill förslå
och andra slyckel i 18 S- Tredje slyckel i 18 5 motsvaras av nuvarande första slyckel
i samma paragraf Till följd av ändringarna har hänvisningen i 14 § ändrats.

Förslagel
föranleder även vissti följdändringar i kommunalskallelagen (1928:370) och
uppbördslagen (1953:272).

5
ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Den
statliga stipendiegivningen lill konstnärer regleras i bl. a. förordningen
(1976:528, ändrad senast 1978:222) om bidrag till konstnärer. Enligl förordningens
allmänna föreskrifter kan bidrag utgå till svensk medborgare och till konstnär
som inle är svensk medborgare men är stadigvarande bosalt i Sverige. Bidrag kan
inte utgå till den som deltar i grundläggande konstnärlig ulbildning.
Konstnärsbidrag enligt nämnda förordning kan utgå för att ge aktiv konstnär en
sådan ekonomisk trygghet under viss lid att han kan ägna sig åt konstnäriig
yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig
verksamhet. Konsinärsbidrag kan ocksä utgå i form av bidrag av pensionskaraktär
och i vissa fall som bidrag till efterie-vande. Slutligen kan konsinärsbidrag
utgå för atl tillgodose annat behov hos konstnären än som tidigare har nämnts,
t. ex. ett akut behov av ekonomiskt stöd eller bidrag till bl. a. resor.
Konstnärsbidrag kan ulgå till samma konstnär ulan omprövning för högst fem år i
sänder. Konstnärsbidrag av pensionskaraktär och konstnärsbidrag till efterievande
kan dock utgå tills vidare.

Sveriges
författarfond prövar frågan om bidrag till författare, översättare och kulturiournalisier
medan konstnärsnämnden prövar frågan om bidrag lill övriga konstnärer.

Konstnärer
som står för konstnäriig verksamhei av hög kvalitet och stor betydelse för
svenskt kullurliv kan enligl förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för
konstnärer beviljas inkomstgaranti. Den som innehar inkomstgaranii skall
årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av
inkomstgaranti om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Enligt
förordningen (1962:652, omtryckt 1975:1210, ändrad senast 1978:242) angående
Sveriges författarfond avsätts medel över statsbudgeten i förhållande till
folk- och skolbibliotekens bokutlåning och bestånd av referensböcker. Med dessa
medel finansieras författarpenningen som väsentligen är en individuell och till
utlåningen av den enskilde förfallarens verk relaterad ersättning. De medel som
återstår när författarpenningen har fördelats - fondens fria del - används huvudsakligen
dels till pensioner och understöd åt upphovsmän och deras efterievande, dels till
stipendier åt förtjänta upphovsmän lill litterära verk samt bokillustratörer
och dels till bidrag till särskilda ändamål som berör litterär verksamhet.
Långtidsbidrag ur fonden utdelas i form av beskattade femåriga arbetsstipendier.

Förutsättningen
för att en ersättning skall bli pensionsgrundande för ATP

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 37

är
an den utgör ersättning för ulförl förvärvsarbeie och kan hänföras lill antingen
inkomsi av anslällning eller inkomsi av annal förvärvsarbeie, t. ex. rörelse.

Pensionskommittén
har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat bidragen ur
beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt. Kommittén konstaterar atl bidrag
som är av engångsnaiur är skattefritt. Beviljas bidraget däremoi för tre är
eller mer är del all anse som periodisk intäkt och därmed i regel
skattepliktigt. Eftersom bidragen beskattas som periodisk intäkt kommer de inte
att ingå i den av konstnären bedrivna rörelsen. Därmed blir de inle
pensionsgrundande för ATP enligl reglerna i 11 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL). Mol bakgrund av den uppmjukning som har sken belräffande
bestämmelserna om vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkning av
pensionsgrundande inkomsi kan enligt kommitléns uppfattning vissa bidrag till
konstnärer ses som ersättning för utebliven inkomst även om konstnärernas
verksamhet i detta hänseende inte har ansetts utgöra förvärvsarbete i
traditionell mening. Kommittén föreslår atl bidrag som utgår enligl
förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer och syftar till atl ge akiiva
konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att de under viss tid kan ägna sig åt
sin konstnärliga verksamhet blir pensionsgrundande. Kommillén menar emellerlid
alt det varken är lämpligt eller erforderligt att samlliga förekommande bidrag
och ersättningar blir pensionsgrundande. Bidrag av pensionskaraktär, bidrag till
efterlevande och bidrag som utges för att tillgodose annal behov hos konstnärd.
ex. resebidrag, bidrag för akut ekonomiskt stöd) bör på grund av sin karaklär inie
göras pensionsgrundande. Inte heller inkomstgaranti för konstnärer bör grunda räu
lill ATP eftersom den i princip är livsvarig och därmed skulle utgå parallellt med
pensionen.

Eftersom
något anställningsförhållande inte kan anses föreligga mellan det utbetalande
organet och bidragsmotiagaren föreslås bidragen grunda rätt lill pension såsom
inkomst av annat förvärvsarbete än anslällning. Kommittén föreslår emellerlid
alt del organ som betalar ut bidraget blir skyldigt alt erlägga de
socialförsäkringsavgifter som belöper pä bidraget

Kommitténs
förslag att vissa bidrag lill utövande konstnärer skall bli pensionsgrundande
har i huvudsak inte mött någon erinran vid remissbehandlingen.

Jag
delar kommitléns uppfattning atl vissa beskattade statliga bidrag lill konstnärer
kan ses som ersättning för utebliven inkomsi vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst. I likhel med kommittén anser inte heller jag att det bör komma i fråga
au vid beräkning av pensionsgrundande inkomst beakta sådana livslänga
ersättningar som har karaktär av pension eller bidrag i form av inkomstgaranti.

Enligt
min mening bör emellertid även andra till kulturellt verksamma personer
utgående statliga beskattade bidrag, än de kommittén inskränkt sig till, bli
pensionsgrundande. Bl. a. styrelsen för Sveriges författarfond och

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 38

TCO
har framhållit de femåriga arbetsstipendier som utgår ur förfaliarfon-dens fria
del. Del bör enligl min mening ankomma på regeringen att i särskild ordning
föreskriva vilka bidrag som på delta sätl skall vara pensionsgrundande.

1
likhet med kommittén anser jag atl de avgifter till socialförsäkringen m. m.
som belöper på bidragen bör utges av de organ som betalar ut bidragen.

Kommitténs
förslag att bidragen skall grunda räll lill pension som inkomst av annal
förvärvsarbete har rönt kritik från bl. a. riksförsäkringsverkei som framhållit
att den försäkrade vid en sådan lösning i vissa fall skulle kunna komma att gå
miste om pensionspoäng. De skäl som framförts gör enligt mitt förmenande atl
bidragen, i motsats till vad kommittén föreslagil, vid beräkning av
pensionsgrundande inkomsi lill ATP bör anses som inkomsi av anslällning. Någol
avgörande skäl mol en sådan lösning har inie framkommit

Vid
beredningen av denna fråga har jag samrån med chefen för utbildningsdepartementet.

6
ATP-poäng på dagpenning till frivilliga inom totalförsvaret

Värnpliktig
som fullgör repetiiionsutbildning erhåller enligt 7§ värn-pliklsförmånsförordningen
(1976:1008) dagpenning. Denna beräknas i princip på samma sätl som gäller för
sjukpenning enligt AFL. Enligt 11 kap. 2 § jämförd med 11 kap. 5 § samma lag är
den ATP-grundande. Den ulgör också skattepliktig iniäkl enligt anvisningspunkt
12 till 32 § kommunalskattelagen. Dagpenningen administreras och utbetalas av
de allmänna försäkringskassorna.

Enligt
7 § förordningen om förmåner till frivilligpersonal m. H., som utfärdatsav
regeringen den 14april 1977i försvarets författningssamling (FES 1977:10),
skall ersättning till frivilligpersonal, som deltar i krigsförbandsöv-ning
eller särskild övning inom del obligatoriska tjänstgöringssystemel, utgå med
dagpenning som motsvarar vad som utgår till värnpliktig under repetitionsutbildning.
Dagpenningen anses inte som inkomst av förvärvsarbete enligt AFL och beaktas
alltså inte vid beräkningen av ATP. Däremot är ersäilningen skattepliktig såsom
intäkt av tjänst. Dagpenningen till frivilligpersonal administreras och
utbetalas av frivilligorganisalionerna.

1
motionen 1977/78:1498 hemställdes att riksdagen skulle besluta om sådant
tillägg till II kap. 2 § AFL att dagpenning till frivilligpersonal inom totalförsvaret,
i likhel med vad som gäller för dagpenning till värnpliktiga, vid beräkning av
pensiongrundande inkomsi lill ATP skall anses som inkomst av anställning.

Enligt
socialförsäkringsulskoltet(SfU l978/79:3)talar vissa rättviseskäl för att samma
regler skall gälla för värnpliktiga och frivilliga i ATP-hänseen-de.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 39

Riksdagen
(rskr 1978/79:20) har i anledning av socialförsäkringsutskoiteis betänkande givit
till känna atl den anser att del finns anledning all göra en översyn av de
berörda reglerna.

Jag
delar den uppfattning som sålunda kommit till uttryck i socialförsäkringsutskoiteis
betänkande atl räiiviseskäl talar för att dagpenning som utgår lill frivilliga
som tjänstgör inom totalförsvaret skall behandlas på samma sätt i ATP-hänseende
som den dagpenning som uigår lill värnpliktig som fullgör repetiiionsutbildning.
Jag förordar därför all dagpenning som utgår lill sådan frivillig vid beräkning
av pensionsgrundande inkomsi skall anses som inkomsi av anställning och grunda rält
till pensionsförmåner frän den allmänna försäkringen.

Vid
beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet.

7
Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Vid
fastställandet av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter till bl. a. socialförsäkringarna
beaktas f n. enligt regler i 19 kap. AFL m. fi. författningar förutom summan
av utgiven kontant lön endasi värdet av naturaförmåner i form av kost och
bostad. Andra naiuraförmåner bortses det ifrån. Molsvarande gäller enligt
regler i 3 kap. och 11 kap. AFL vid beräkning av arbetstagares
sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna
försäkringen.

Föreiagsskaiteberedningen
konstaterar i betänkandet (SOU 1977:86) Beskattning av förelag all systemet att
ge olika typer av naturaförmåner i stället för en höjd kontant lön fått en allt
siörre utbredning. Som ett av skälen till denna utveckling anger beredningen
att de fakliska kostnaderna arbelsgivaren har och gör avdrag för av praktiska
skäl sällan i sin helhet motsvaras av en förmånsbeskattning hos den anställde. Ytteriigare
etl skäl som beredningen anger är alt det inte utgår några arbetsgivaravgifter
på andra naturaförmåner än kost och bostad.

Som
underiag för beräkning av arbetsgivaravgifter bör enligt beredningen principiellt
läggas samtliga naturaförmåner. Av praktiska skäl avstår dock beredningen från
all föreslå en så vittgående utvidgning av avgiftsunderlaget. Beredningen
föreslår emellertid atl förmånen alt för privat bruk fä disponera en arbelsgivaren
tillhörig eller av honom förhyrd bil, vilken enligt beredningen är den utan
jämförelse vanligaste naturaförmånen, bör inräknas i underlaget för uttag av
arbetsgivaravgifter. För detla lalar enligt beredningen också önskemålet om att
företagare och anställda skall behandlas lika. Beredningen påpekar härvidlag
alt egenföretagarens privata utnyttjande av en bil, som utgör inventarium i
förvärvsverksamheten, beskattas och därigenom kommer att öka avgiftsunderiaget.

Enligt
beredningen måste utformningen av en regel om att arbetsgivaren

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 40

skall
vara skyldig all erlägga arbetsgivaravgifter för värdet av anställdas bilförmåner
av praktiska skäl blir schablonmässig. Någon exakt koppling mellan förmånens
vid inkomsttaxeringen uppskattade värde och avgiftsberäkningen torde således
inte kunna komma i fråga. Övervägande skäl talar enligl beredningen för atl
värdet av bilförmånen får fastställas på grundval av bilens prisklass enligt riksskatteverkets
anvisningar och en antagen privat körsträcka av I 000 mil. Har den anställde
haft rält att utnyttja bilen under endasi en del av årel bör givetvis
beräkningen göras på ett reducerat underlag.

Beredningen
föreslår även alt värdet av bilförmån skall beaktas vid beräkning av
pensionsgrundande inkomsi till ATP och vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomsi.
Samma schablonregel som beredningen föreslår vid avgiftsberäkningen bör enligt
beredningen tillämpas ocksä vid förmånsberäkningen.

Flertalet
av de remissinslanser som yttrat sig över beredningens förslag atl inräkna även
naturaförmån i form av fri bil har tillstyrkt del eller lämnat det utan
erinran.

För egen del ansluter jag
mig lill beredningens uppfattning att avgiftssystemet bör utformas på ett
sådant sätt alt avgifisskyldigheten sä långt del är möjligt görs oberoende av
valet av företagsform. Som beredningen påpekat måste del betecknas som
otillfredsställande au arbelsgivaren erhåller en avgiftslindring endasi därför
all olika typer av naturaförmåner utges i stället för koniani lön.
Förskjutningen från kontant lön till naturaförmån kan vidare få till följd att
den pensionsgrundande och den sjukpenninggrundande inkomsten blir lägre än vad
den sammanlagda ersättningen från arbelsgivaren motiverar. Av nu anförda skäl anserjag
mig i likhet med beredningen böra förorda atl värdet av naturaförmån i form av
fri eller delvis fri bil inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter.
Värdet av förmånen bör som en konsekvens av delta även ingå i underiaget för
den anställdes sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomsi.

Vad
jag nu har sagt om förmånen av fri eller delvis fri bil äger i och för sig giltighet
också för andra former av naturaförmåner. Att utsträcka förmåner och avgiftsskyldighei
mer generellt skulle emellertid ge upphov till betydande praktiska
svårigheter.

Som
företagsskatteberedningen konstaierar är bilförmånen i dag den ulan jämförelse
vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla naturaförmånen. Någon ytterligare
uividgning av förmåner och avgiftsskyldighei till även andra förmåner bör
enligt min mening därför inte nu komma till stånd.

I
likhet med beredningen och den uppfattning som företräds av det övervägande antalel
remissinstanser anserjag atl värdet av bilförmånen vid beräkning av avgiftsunderiaget
mäste göras efter schablonmässig beräkning. Även förmånens värde vid beräkning
av den sjukpenninggrundande inkomsten måste av praktiska skäl bestämmas efter
schablon.

Utgångspunkten
för värderingen bör därvid vata att värdet i princip skall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 41

motsvara
den inbesparing av kostnader som den anställde gör genom bilförmånen eller
uttryckt på ett annat sätl den ökade löneförmån han får genom bilförmånen.
Värdet bör med andra ord så långt som möjligt motsvara de kosinader som han
skulle ha haft om han själv hade ägt bilen. Värderingen bör så långt det är
möjligt baseras på uppgifter om genomsnittliga fakliska kostnader för bilar i
olika pris- och årsklasser. Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten
görs innan förmånen kommit atl utnyttjas och del saknas följaktligen uppgift om
den körsträcka som arbetstagaren nyttjat bilen för privat bruk. Inte heller vid
beräkningen av underiaget för arbetsgivaravgiften ärdel lämpligt att kräva
utredning om antalet körda mil. Schablonen bör därför baseras på en enhetlig
årlig privat körsträcka. Den bör enligt min mening lämpligen kunna sättas till
1 000 mil.

I de
fall den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endasi en del av årel bör
givelvis beräkningen göras på elt med hänsyn härtill reducerat underlag.

Förmånsvärdet
bör reduceras även i de fall arbetslagaren har att eriägga exempelvis någon
form av avgift för rätten att utnyttja bilen för privat bruk.

Del
ankommer enligl gällande lagstiftning på riksförsäkringsverkei att föreskriva
regler för värdering av naiuraförmåner. Kompetensen all besluta om
verkställighetsföreskrifter ligger emellertid numera primärt hos regeringen.
Regeringen kan dock tilläggas rätt att delegera denna uppgift lill viss myndighet.
När det gäller frågan om värdering av bilförmåner bör sådan delegering
lämpligen ske till riksförsäkringsverket. Genom atl anlita denna teknik får man
ulrymme för den fiexibilitet som är nödvändig på områdei. Reglerna bör uiformas
i enlighet med detta.

Jag
förutsätter att samråd kommer alt äga rum med riksskatteverket när det gäller
alt arbeta fram underlag för beräkning av bilförmånens värde.

Jag
delar den uppfattning som framförts av bl. a. riksförsäkringsverkei och riksskatteverket,
alt schablonen inte bör göras tillämplig vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst. Till grund för denna beräkning ligger f n. enligt 11 kap. 4 § AFL den
försäkrades laxering till statlig inkomstskatt. I den mån den försäkrade
åtnjutit bilförmån kommer denna atl vid taxeringen åsättas etl värde till
ledning för beskattningen. Alt vid beräkningen av den pensionsgrundande
inkomsten införa avvikande bestämmelser för värderingen av bilförmån bör enligl
min mening inte komma i fråga. Jag förordar därför att till grund för värdering
av bilförmån, i likhet med övriga naturaförmåner och lön, vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst läggs den försäkrades taxering lill statlig
inkomstskatt. I vissa fall då den försäkrade inle är skaltskyldig här i riket
och således inte heller någon taxerad inkomsi beräknas på grund av inkomst av
anställning får emellertid schablonen lillämpning även vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst.

Vid
beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för budget-departementet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 42

8
Upprättade lagförslag

I enlighel
med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprällals förslag lill

1 lag om procentsalser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till
försäkringen för lilläggspension,

2 lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 lill
arbetsskadeförsäkringen,

3 lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsi
enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6 lag om ändring i
lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl

lagen om allmän försäkring, m. m.,

7 lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

8 lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgifi,

9 lag om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift,

10 lag
om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

11 lagom
ändring i lagen(1973:372)om arbetsgivaravgift lill arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

12 lag
om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift lill arbetsmarknadsutbildningen,

13 lag
om ändring i lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift,

14 lag om ändring i lagen (1961:300) om avgifi till sjöfolks pensionering,

15 lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

16 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Vid
upprätiandei av lagförslagen har jag samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
(punkt 8, 9, 11 och 12), chefen för bostadsdepartementet (punkt 10), chefen för
utbildningsdepartementet (punkt 13), chefen för kommunikationsdepartementet
(punkt 14) och chefen för budgetdepariementei (punkt 15 och 16).

9
Specialmotivering

9.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3
kap. 2 §

Ändringarna
i denna paragraf har föranletls av atl värdet av bilförmän skall inräknas i
underlaget för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Med naturaförmån i
form av bil avses förmån i form av helt eller delvis fri bil, fri bil som
tillhandahålls den anställde av arbelsgivaren och del gäller oavsett om arbetsgivaren
äger bilen eller disponerar över den på annan grund.

Som
framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av förmånen uppskattas efter
schablon. Av tillägget till sista stycket framgår au samma schablon som gäller
för värderingen av förmånen vid bestämmande ay avgiftsunderlaget enligt 4 §
lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 43

enligl
lagen om allmän försäkring, m. m. skall tillämpas vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomsi.

11
kap. 2 §

Av
tillägget till första stycket första punkten framgår att värdet av bilförmån
skall beaktas även vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi för
tilläggspensionen. Av den allmänna motiveringen har framgått alt värderingen av
förmånen i detta hänseende skall ske i enlighet med det värde förmånen åsätts
vid taxeringen lill statlig inkomstskatt.

Ändringen
i första stycket i) innebär atl frivillig som genomgår utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliklsutbild-ningen och därvid erhåller
dagpenning enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 14 april 1977 om
förmåner till frivilligpersonal m. fi. (Försvarets författningssamling 1977:10)
får tillgodoräkna sig dagpenningen som pensionsgrundande inkomst.

Som
framgått av den allmänna motiveringen skall vissa bidrag till konstnärer m. fi.
vara pensionsgrundande. Bestämmelserna härom har tagits in i första slyckel m).
Utformningen av bidragsreglerna ankommer på regeringen. Det har därför ansetts
lämpligt atl regeringen får förordna om vilka bidrag som skall avses med
bestämmelsen. Såsom har framgått av den allmänna motiveringen är avsikten atl
enbart sådana statliga, beskattade bidrag skall bli pensionsgrundande som utgår
för atl ge aktiv konstnär, författare eller annan sådan ekonomisk trygghet
under viss tid atl han kan ägna sig åt konstnärlig eller litterär verksamhei.

19
kap. I §

Ändringarna
i andra och iredje stycket föranleds av atl bilförmån skall ingå i underlaget
för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regler om värderingen av förmånen har på
motsvarande sätt som gäller för övriga naturaförmåner tagits in i 4 § lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Ändringen
i fjärde stycket föranleds av atl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring har
upphävts och ersatts med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

I
elt nytt sista stycke har tagits in en regel att den som ulgivil sådani bidrag lill
konstnärer m. fi. som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) skall i vad avser bidraget
anses som arbetsgivare. Den som utgivit bidraget har härigenom att svara för de
socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och
försäkringen för lilläggspension som regleras i denna paragraf Av hänvisningen lill
denna paragraf i 21 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och 15 § lagen
(1976:381) om barnomsorg följer att motsvarande skyldighet föreligger
beträffande avgift enligt dessa författningar.

Vid
beräkning av avgiften skall bidraget anses som lön.

Vid
beräkning av avgift lill tilläggspensioneringen skall basbelopps- och maximeringsavdrag
göras som om den som uppburit bidraget varit anställd hos den som utgivit
bidraget under hela årel och arbetat full arbetstid.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 44

19
kap. 4 och 7 §§

Ändringarna
i paragraferna föranleds av an apotekens kostnader för kostnadsfria och prisnedsaita
läkemedel m. m. enligl förslag i prop. 1978/ 79:118 lill ny lydelse av 5 §
lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsaita läkemedel m. m. ersätts
centralt av den allmänna försäkringen utan au först slås ut på de allmänna
försäkringskassorna.

9.2 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

3s

Ändringarna
föranleds av alt naturaförmän i form av bil och vissa statliga bidrag lill
konstnärer skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi och alt den
som utgivit sådani bidrag skall anses som arbetsgivare. Den skyldighet all avge
särskild uppgift till ledning för beräkning av pensionsgrundande inkomsi som enligl
förevarande paragraf i vissa fall gäller för arbetsgivare kommer således atl
gälla för den som utgivit bidraget.

4i;

Av
paragrafen framgår all värdet av bilförmån vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi
- i de fall då inkomsten i fråga inte föranleder taxering till statlig inkomstskall
- till skillnad från vad som eljest gäller skall beräknas efter samma schablon
som gäller för värdering av förmånen i avgiftshänseende enligl 4 § lagen (1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m. Ändringen
i andra slyckel vad gäller bemyndigandet för riksförsäkringsverkei all meddela
föreskrifter föranleds som angetts i den allmänna motiveringen av atl
kompetensen att meddela verk-ställigheisföreskrifier numera primärt ligger hos
regeringen.

9.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

2 §

Bestämmelserna
i del nya sista stycket i denna paragraf har närmare kommenlerals i
motiveringen lill 19 kap. I § lagen om allmän försäkring.

Av 1
§ förevarande lag framgår alt bestämmelserna blir tillämpliga även i fråga om
skyldigheten au erlägga arbetsgivaravgift enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1970:742) om
lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift samt lagen
(1973:372)om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet. Motsvarande gäller genom hänvisning till förevarande lag
även skyldigheten atl erlägga arbetsgivaravgift enligl

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 45

lagen
(1975:335)om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, lagen
(1975:358) om vuxenuibildningsavgift och lagen (1961:300) om avgift till
sjöfolks pensionering.

4 §

Som
framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av bilförmån vid beräkning
av underlaget för arbelsgivaravgifter beräknas efter schablon. De allmänna
riktlinjerna för hur schablonen skall vara beskaffad har intagits i förevarande
paragraf De verksiällighetsföreskrifter som blir erforderliga ankommer det på
regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket atl
fastställa.

9.4
Förslagen till övriga lagändringar

Förslagen
till lag om procentsatser för uttag av avgifter under åren 1980-1984 lill
försäkringen för tilläggspension och till arbetsskadeförsäkringen har
behandlats i den allmänna motiveringen. Detsamma gäller förslagen till ändringar
i lagen (1976:380) om barnomsorg och därav föranledda ändringar i
kommunalskattelagen (1928:370) och uppbördslagen (1953:272).

Skyldigheten att erlägga
arbetsgivaravgift regleras såvitt gäller de avgifter som ej faller under lagen
om allmän försäkring i skilda författningar för olika ändamål.

Ändringarna
i de olika avgiftsförfattningarna föranleds av atl underlaget för beräkning av
arbetsgivaravgifter utsträckts lill att omfatta även naturaförmån i form av
bil.

I därav berörda
författningar har också gjorts de ändringar som föranleds av atl lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring upphävts och ersalls med lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

10
Hemställan

Jag
hemställer

atl
regeringen föreslår riksdagen au aniaga förslagen till

1 lag om procentsatser för uttag av avgift till
försäkringen för tilläggspension under åren 1980-1984,

2 lagom procentsats för uttag av avgift till arbeisskadeförsäkringen
under åren 1980-1984,

3 lagom ändring i lagen (1976:38 Dom barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 46

6 lagom ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

7 lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

8 lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegaraniiavgift,

9 lag om ändring i lagen (1971:282) om
arbetarskyddsavgift,

10 lag
om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsav-

gifl,

11 lag om ändring i lagen (1973:372) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet,

12 lag om ändring i lagen (1975:335) om
arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen,

13 lag om ändring i lagen (1975:358) om
vuxenutbildningsavgift,

14 lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift till
sjöfolks pensionering.

15 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

16 lagom ändring i uppbördslagen(1953:272).

Il
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden lagt
fram.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 47 '

Bilaga 1

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till
Regeringen Socialdepartementet

Angående
avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-84.

Enligt
bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det
riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande procentsatserna
för uttag av avgifi lill försäkringen för allmän tilläggspension för åren
1980-84.

Med
anledning härav flr verket anföra följande.

Gällande
bestämmelser

Försäkringen
för lilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster av förvärvsarbete.
De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om allmän försäkring 19 kap. 1, 3
och 5 §§.

Avgift
för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas
kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under årel betalat ul i lön, sedan
därifrån dragits dels ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande
basbeloppet multiplicerat med del genomsnittliga antalel arbetstagare under
året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger
7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

För
inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga
tilläggspensionsavgift,som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den
mån denna härrör från sådant arbete (3 §).

Arbetsgivares
avgift för lilläggspension och tilläggspensionsavgift, som de försäkrade
sålunda själva har att eriägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå
efter en och samma procentsats, som fastställes av regeringen med riksdagen.
Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra
tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader
och andra försäkringen för tilläggspension åvilande uigifter ävensom till den fondering,
som befinns erforderiig (5 § första stycket).

Avgifterna
skall ingå till en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar
kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje
stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28 maj 1959
(nr 293).

Bestämmelser
om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 finns i lagen
1973:477 med ändring i lag 1974:789.

Enligl
föreskrift i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 48

riksförsäkringsverket
alt vart femte är lägga fram förslag belräffande procentsatserna under nästföljande
sju år, i den mån ullaget inte redan beslutats. Således åligger det
riksförsäkringsverket att under år 1977 komma in till regeringen med förslag till
avgiftsuttag för åren 1980-84,

I
den år 1958 framlagda - men av riksdagen inle antagna-propositionen nr 55,som
innehöll huvudprinciperna förden sedermera genomförda allmänna pensionsreformen,
drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga om avgifter och fondering
för tilläggspensioneringen.

Vid
1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr 100 lagen om allmän
tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen i fråga om
avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda princippropositionen.
Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående procentsatsen för
avgiftsuttaget under åren 1960-1964, vilken stadgade att procentsatsen för det
årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle uigöra 3,4,5,6 resp. 7 96.

Sedermera
har riksförsäkringsverkei i skrivelser till Kungl. Maj:t den 18 januari 1963,
12 december 1967 och 12 december 1972 avgett förslag till procentsatser för
åren 1965-1969, I970-I974 och 1975-1979.

I
skrivelserna 1963 och 1967 lämnade verkel tre allernaliva förslag till
avgiftsuttag som samtliga bedömdes som godtagbara ur försäkringens synpunkt
medan verkets skrivelse år 1972 innehöll elt enda förslag.

I
nedanstående tablå redovisas verkets förslag till procentsatser för åren 1965-1979.

Riksförsäkringsverkels

skrivelse.

Daium
och

alternativ

1963-01-18

1967-12-16

1972-12-12

Är

A

B

C

A

B

C

1965

8

8

7,5

1966

9

8

8

1967

10

9

8,5

1968

11

9

9

1969

12

10

9,5

1970

12

10

10

10

10

10

1971

12

11

10,5

10,5

10,5

10,25

1972

12

11

11

11

11

10,50

1973

12

12

11,5

11,5

11

10,75

1974

12

12

12

12

11

11

1975

12

12

12

1976

1977

1978

1979

På
grundval av propositionen 1963:123 beslöt riksdagen all avgiftsuttaget under
åren I965-I969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9och 9,5 96 och pågrtindval av
propositionen 1968:93 alt avgiftsuttaget under åren 1970-1974 skulle utgöra
10, 10,25, 10,5, 10,75 och II 96 för resp. är. Pä grundval av

s. 49 Kontrollera mot PDF

propositionerna
1972:125 och 1973:48 ändrades uttaget för 1973 och 1974 lill 10,5 96. Utifrån
nämnda proposition 1973:48 beslöts vidare att avgiftsuttaget för 1975 skulle
utgöra 10,75 och för åren 1976-1979 II 96. Ar 1974 beslöts dock
på grundval av propositionen 1974:129 rörande sänkning av den allmänna
pensionsåldern aU ullaget för åren 1977-1979 skulle utgöra 11,75 96.

Hittillsvarande
utveckling

Procentsatserna
för avgiftsuttagen till ATP enligt hittills fattade beslut framgår av följande
sammanställning.

Ar

Procentsats

Lag

Ändr. av procentsats

Lag

Ökning fr. föregående år

1960

3

1959:292

1961

4

-H

1962

5

+ 1

1963

6

-H

1964

7

+\

1965

7,5

1963:192

-l-0,5

1966

8

-1-0,5

1967

8,5

-h0,5

1968

9

-1-0,5

1969

9,5

-h0,5

1970

10

1968:243

-1-0,5

1971

10,25

-l-0,25

1972

10,50

t-0,25

1973

(10,75)

10.50

1972:715

0

1974

(11,00)

10.50

1973:476

0

1975

10,75

1973:477

-l-0,25

1976

11

fO,25

1977

(11)

11.75

1974:789»

-1-0,75

1978

(11)

11.75

0

1979

(11)

11.75

0

* Sänkning av allmänna pensionsåldern till 65 är

Den
hittillsvarande utvecklingen av ATP-syslemets ekonomi kan sammanfallas
på följande sätt.

AP-fondens

utveckling.

Milj kr

1960

1961

1962

1963

1964

1965

Avgifter

Räntor

S:a
inkomster

468,4

11,9

480,3

698,7

44,9

743,6

1 346,2

106,2

1 452,4

1 890,9

194,0

2 084,9

2 441,7

315,9

2 757,6

2 905,4

489,4

3 394,8

ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter

2,0 2,0

12,7 12,7

18,3 18,3

35,5 24,3 59,8

101,8

27,6

129,4

152,8

37,4

190,2

Fondökning (= inkomster -utgifter)

478,3

730,9

1 434,1

2 025,1

2 628,2

3 204,6

Fond
31.12

478,3

1 209,2

2 643,3

4 668,4

7 296,6

10 501,2

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 50

AP-fondens utveckling. Milj kr

1966 1967 1968 1969 1970 1971

Avgifter 3
484,0 4 160,6 5 195,1 5
643,1 6 099,8 7 263,6

Räntor 711,8 996,4 1317,5 1719,4 2214,6 2 765,1

S:a inkomster 4
195,8 5 157,0 6 512,6 7
362,5 8 314,4 10 028,7

ATP-pensioner 285,7 433,2 606,1 833,0 1 165,6 1 659,6

Förvaltning 49,0 58,3 58,5 62,1 74,2 61,7

S:a uigifter 334,7 491,5 664,6 895,1 1239,8 1721,3

Fondökning

(= inkomster -

utgifter) 3
861,1 4 665,5 5 848,0 6
467,4 7 074,6 8 307,4

Fond 31.12 14 362,3 19027,8 24
875,8 31343,2 38417,8 46725,2

1972

1973

1974'

1975'

1976'

Avgifter

8 489,4

8 988,5

9 465

10 755

13 799

Räntor

3 393,8

4 075,0

4 849

5 772

6914

S:a
inkomster

11883,2

13 063,5

14314

16 527

20 713

ATP-pensioner

2 210,7

2 943,8

3 881

5 007

6915

Förvaltning

87,7

94,2

110

130

159

S:a
utgifter

2 298,4

3 038,0

3 991

5 137

7 074

Fondökning

(=
inkomster -

uigifter)

9 584,8

10 025,5

10 323

11 390

13 639

Fond
31.12

56 310,0

66 335,6

76 659

88 049

101 688

' Exkl. den del av AP-fonden som förvaltas av 4:e
fondstyrelsen (800 milj. kr. vid 1976 års utgång).

Beräkningsförutsättningar

I sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har
riksförsäkringsverket i första hand utgått från ett oförändrat avgiftsuttag av
11,75 96 fr. o. m. är 1977 fram till år 2020 för att visa verkningarna därav.
Beräkningarna har utförts under en rad olika antaganden om årlig
reallöneökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränia. Vissa
beräkningar redovisas i tabellbilaga.'

/. Befolkningsutveckling

Den demografiska prognosen grundar sig på det antal
personer som vid utgången av 1975 fanns i den allmänna försäkringens register
(pensionsregistret beträffande pensionslagare och pensionspoängregistret belräffande
aktiva). Detta anlal har skrivits fram med användning av en differentierad
dödlighet för aktiva respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten
motsvarar de av statistiska centralbyrån i Information i prognosfrågor 1976:3
publicerade ettåriga dödsriskerna utan framlida reduktion av dödligheten.

' Ej inlagen här.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 , 51

Antalet
varje år nytillkommande I6-äringar har hämtats ur centralbyråns i samma
publikation redovisade befolkningsprognos, varvid alternativet med nettoinvandring
10 000 personer använls. Migrationen har beräknats med utnyttjande av migrationslal
skattade på riksförsäkringsverkets material och under antagande om en äriig förstagängsinvandring
pä ca 25 000 personer. Anlal förtidspensionärer har beräknats med utnyttjande
av invalidiserings-och rehabiliteringssannolikheter som även de är skattade pä
verkets material. Förvärvsmönstrel för tidigare är har sedan fin avgöra
huruvida ATP skall beräknas utgå eller ej.

2. Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverkei
har vid sina överväganden rörande den framlida ekonomiska utvecklingen räknat
med alternativa anlaganden såväl i fråga om äriig reallöneökning, årlig
förändring av konsumentprisindex som nyplaceringsränia. Utgångspunkten för
beräkningarna har varit det beräknade läget för år 1977. För de efterföljande
åren har antagits följande kombinationer av reallöneökning och ökning i
konsumentprisindex (kpi).

Reallöneökning
(96) 0 12 3

Ökning
av kpi (96)

O X

2,5 X X X X

5 X X X X

7,5 X X X X

10 X X X X

De
pensionsgmndande inkomsterna för åren 1977-2020 har, med hänsyn till de
observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 1974-75 beräknats med hjälp
av samma matematiska inkomstmodell som användes vid verkets beräkningar år
1972. Denna redovisades i en särskild teknisk bilaga till verkets skrivelse om
uttag av avgift till ATP 1972-12-12.

3. Räntefot

Vid
beräkningarna har nyplaceringsräntan alternativt antagits motsvara en realränta
på I respektive 2 96. Fondens omplaceringstid har efter samråd med allmänna
pensionsfonden antagils vara genomsnittligt 17 år. Nuvarande fond antas före
omplacering förräntas efter den förär 1976gällande medelräntan på placeringarna
7,46 96,

4. Förvaltningskostnader

Verket
har räknat med atl förvaltningskostnaderna kommer aU uppgå till 173,3 milj, kr,
år 1977 och atl de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 52

Vissa
beräkningar

När
tilläggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna att finansieringen
skulle ske enligt ett modifierai fördelningssystem. Det innebär alt avgifterna
skall beräknas förslå inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan
dessutom lill en viss fondbildning. Fondens storiek regleras inte i lagen. Däremoi
har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande
som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. Till dessa vill verket hänvisa.
Jämför proposition 1973:48 sid. 14-16 och sid 21.

Gällande
bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1973:477 (ändr. 1974:789) om
procentsatsen för uttag av avgift under åren I975-I979 till försäkringen för
tilläggspension. Enligt denna lag har avgiftsuttaget fastställts lill 10,75 96
år 1975, 11 96 är 1976 och 11,75 96 åren 1977-1979.

Härefter
går verkel över till beräkningsunderlaget för del framtida avgiftsuttaget.
Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan den akiiva
befolkningen,dvs. personer i åldern 16-65 årsom ej uppbär sjukbidrag eller
förtidspension, och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1
000-tal.

1 janu-

Akiiva

ATP-pensi

ionärer
med

Summa

ari år

------

- ATP-

ålders-

förtids-

familje-

pensio-

pension'

pension, sjukbidrag

pension

närer

1977

5015

611

156

210

977

1978

5006

653

162

228

1043

1979

5 006

694

169

247

1 110

1980

5017

734

174

263

1 171

1981

5 033

768

180

279

1227

1982

5 050

802

184

296

1282

1983

5 064

835

187

312

1334

1984

5 071

865

193

329

1387

1985

5 077

893

197

345

1435

1990

5 102

1051

205

400

1656

1995

5 134

1 122

217

414

1 753

2000

5 189

1 141

239

415

1 795

2005

5 199

1 164

271

415

1850

2010

5 132

1260

287

415

1962

2015

5 039

1401

273

415

2 089

2020

4 998

1452

272

415

2 139

'
exklusive förtida uttag av ålderspension

Som
framgår av sammanställningen beräknas den akiiva befolkningen öka från drygt 5
miljoner år 1977 till elt högsta antal på ca 5,2 miljoner år 2005 för atl sedan
avta till knappt 5 miljoner år 2020. Under samma period beräknas antalet ATP-pensionärer
öka med ca 1,2 miljoner från knappt 1 miljon lill ca 2,1 miljoner.

I
verkets prognos har antagits atl den procentuella andelen av de akiiva

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 53

som har en pensionsgrundande inkomsi för männens del
kommer alt vara i stort sett konstant under hela prognosperioden medan andelen
för kvinnornas del kommer att öka fram till år 1995 för att sedan vara så gott
som konstant. Prognosvärdena redovisas i följande tabell.

Procentuell andel av de aktiva med pensionsgrundande inkomsi
för angivna är

Män Kvinnor

(%) (96)

1977

90,1

68,6

1980

89,9

72,8

1985

90,2

77,2

1990

90,5

79,6

1995

91,0

80,8

2000

91,0

80,8

2005

91,0

81,0

2010

90,9

80,9

2015

90,8

80,8

2020

90,8

81,0

I verkets skrivelse 1972 redovisades följande anialsprognos
för år 2000. (1 000-tal)

Antal akiiva 5 636

ATP-pensionärer med ålderspension 996

Ibrlidspension 208

familjepension 482

Summa ATP-pensionärer I 686

Vissa avvikelser föreligger mellan de ivå prognoserna.
Antalet ålderspensionärer har ökat bl. a. pä grund av sänkningen av den
allmänna pensionsåldern till 65 år.

Avvikelsen beträffande antalet aktiva sammanhänger bl. a.
med migra-tionsaniagandena och är av samma storleksordning som avvikelsen
mellan de av SCB år 1972 respektive 1976 publicerade befolkningsprognoserna. Antalel
förtidspensionärer med allmän tilläggspension var något underskattat i 1972
års prognos. 1 föreliggande prognos haren avstämning skett mol det faktiska
antalet pensionärer i januari 1976. Förändringen i antalel förtidspensionärer
sammanhänger bl. a. med en anlagen högre förvärvsin-lensilet för kvinnor samt
med variationer i befolkningens sammansättning. Effekten av delpensioneringen
har ej kunnat beaktas varför antalet förtidspensionärer kan vara något
överskattat.

I följande sammanställning redovisas dels totala antalet
pensionärer dels antalet ålders- och förtidspensionärer i relation till antalet
aktiva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

antal
pensionärer anlal ålders- och förtidspensionärer

opaginerad Kontrollera mot PDF

anlal akiiva

anlal akiiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

1977

0,19

1980

0,23

1984

0,27

2000

0,35

2020

0,44

0,15
0,18 0,21 0,27 0,34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antalet
pensionärer omfatlar även personer med familjepension som har en lägre pensionsnivå
och som lill viss del även ingår bland de aktiva.

I
de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels
avgiftsunderlaget inom ATP - som i princip molsvarar de aktivas pensionsgmndande
inkomster - och dels pensionsulgifterna inom ATP (milj. kr.).

Beräkningarna
är baserade på gällande lagstiftning.

Beräkningarna
avser dels etl alternativ med oförändrade löner och priser dels ett alternativ
med en äriig ökning av konsumentprisindex pä 7,5 96 och av reallönen med 2 96.
Det senare alternativet kombinerat med en anlagen nyplaceringsränia på 9,5 96
är det beräkningsaltemaliv som verkel i första hand utgått från vid bedömningen
av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-1984.

Som
en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovel av avgiftsuttag för åren
1980-84 redovisas i båda allemativen pensionsutbetalningarna uttryckt i procent
av avgiftsunderiaget. Dessa procenttal molsvarar det erforderiiga
avgiftsuttaget om man bortser från förefintlig fond - dvs. i etl renodlat
fördelningssystem. De beräknade procenttalen är beroende av den antagna
reallöneutvecklingen.

Pensionsulbeialningar
samt avgiftsunderiag 1977-2020 vid oförändrade löner och priser (1977 års
nivå). Belopp i milj. kr.

Ar

Pensioner

Avgifts-

Pensio-

Ar

Pensio-

Avgifts-

Pensio-

underlag

ner 1 96 av avgiftsunderlaget

ner

underlag

ner 1 % av avgiftsunderlaget

1977

9 517,6

141 060,1

6,7

1990

27 363,0

156 667,3

17,5

1978

10 753,1

142 659,9

7,5

1995

32 222,0

160 816,7

20,0

1979

12 188,2

144 122,6

8,5

2000

35 998,4

163 248,8

22,1

1980

13 636,8

145 567,1

9,5

2005

40125,2

163 091,5

24,6

1981

15 059,5

146 913,1

10,3

2010

45 702,9

160 674,4

28,4

1982

16 460,7

148 372,6

11,1

2015

51 120,1

157 750,1

32,4

1983

17 880,0

149 746,5

11,9

2020

53 784,6

156 506,8

34,4

1984

19 289,1

150 741,6

12,8

1985

20 701,6

151 780,6

13,6

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 55

Pensionsulbeialningar
saml avgiftsunderlag åren 1977-2020 vid 7,5 % äriig förändring av
konsumentprisindex saml -I- 2 96 äriig reallöneökning. Belopp i milj. kr.

År

Pensioner

Avgifts-

Pensio-

Ar

Pensioner

Avgifts-

Pensio-

underlag

ner i % av avgiftsunderlaget

underlag

ner i % av avgiftsunderlaget

1977

9 520,0

141 060,1

6,8

1990

75 404,9

552 823,1

13,6

1978

12 069,6

166 342,0

7,3

1995

130 726,5

878 748,9

14,9

1979

14 715,5

184 400,3

8,0

2000

216 846,7

1 365 329,7

15,9

1980

17 748,4

204 937,6

8,7

2005

360 859,6

2 062 107,3

17,5

1981

21 087,5

227 775,5

9,3

2010

613 805,5

3 029 453,5

20,3

1982

24 770,8

251 800,6

9,8

2015

1020 005,9

4 402 269,8

23,2

1983

28 950,6

278 498,1

10,4

2020

1583 381,6

6 431058,8

24,6

1984

33 631,4

307 220.5

11,0

1985

38 983,9

339 145,7

11,5

Som
framgår av tabellerna skulle del behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan
fondbildning successivt stiga för att år 2020 uppgå till 34,4 96 i ett
oförändrat realinkomstläge och lill 24,6 96 vid 2 96 äriig reallöneökning.

Alt
märka är att försäkringssystemet år 2020 inle kan förutsättas vara i sådan
jämnvikt alt det då erforderiiga avgiftsuiiaget ej skulle behöva stiga
ytterligare även under tiden därefter. Det erforderiiga avgiftsuttaget påverkas,
som framgår av nedanstående tabell endast obetydligt om man istället utgår från
en antagen äriig reallöneökning på I alt. 3 96.

Är Realiöneökning

\% 3 'A,

1980

8,9

8,4

1985

12,4

10,7

1990

15,2

12,5

1995

16,8

13,8

2000

18,0

15,0

2005

19,6

16,8

2010

22,4

19,7

2015

25,2

22,7

2020

26,4

24,2

I
verkets skrivelse år 1972 redovisades motsvarande beräkningar dels för alternativet
oförändrade löner dels för ett alternativ med en årlig reallöneökning pä 3 9.
Resultaten enligt 1972 års beräkningar för perioden 1975-2000 redovisas i
följande tabell. Vid dessa beräkningar var den allmänna pensionsåldern 67 år.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 56

Reallöneökning

096 3%

1975

4,3

4,0

1980

7,9

6,4

1985

11,5

8,6

1990

15,1

10,7

1995

17,5

12,0

2000

19,7

13,1

Fråga
om ATP-taket

En
viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5
basbelopp ovanför vilken inkomsterna inle medför vare sig pensionsrätt eller
avgiftsskyldighet "ATP-taket".

Vid
en reallöneökning påverkas de pensionsgrundande inkomsterna och därmed de infiytande
avgifterna omedelbart, under det att effeklen på pensionskostnaderna blir mer
eller mindre fördröjd. Detla har till följd att del behövliga avgifisuttaget
kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat reallöneläge. Den
reducerande inverkan av reallöneökningen på det erforderliga avgiftsuiiagei
gör sig dock allt mindre gällande i den mån inkomsterna av förvärvsarbete för fiera
inkomsttagare överskrider den gällande inkomstgränsen.

Vid
det basbelopp som gällde vid 1977 års ingång (10 700) låg ATP-taket vid 80 250
kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande inkomster kommer allt fier att
beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och
antaganden om reallöneökning den beräknade procenten personer i aktiv ålder med
förvärvsinkomster ovanför gränsen.

Ar

Reallöneökning

1 96

296

3%

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

1980

12,5

0,9

13,9

1,1

15,7

1,4

1985

15,0

1,3

21,1

2,6

27,3

4,0

1990

19,3

2,3

29,9

5,3

45,2

11,0

1995

23,4

3,4

42,9

10,3

62,0

25,0

2000

27,4

4,3

54,1

17,6

72,9

37,8

2005

33,4

6,7

63,7

26,5

77,5

47,7

2010

39,5

9,2

71,4

35,4

81,0

56,4

2015

45,2

11,4

74,7

42,6

83,1

63,0

2020

50,5

14,4

77,8

49,3

84,9

69,0

Denna
förskjutning av inkomsterna över "ATP-taket" måste hållas i minnet
vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 57

en
begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande
pensionerna.

Den
år 1970 tillsatta pensionskommittén har i sitt betänkande (SOU 1977:46) föreslagil
att avgiftsunderlaget skall utgöras av hela lönesumman. Kommittén har dock ej
föreslagit någon ändring av den övre gränsen pä 7,5 basbelopp på förmånssidan.

Pensionskommittén
räknar med att avgiftsunderiaget är 1977 enligt gällande lagstiftning kommer
att uppgå till 134 miljarder kr. medan den loiala lönesumman beräknas uppgå lill
183 miljarder kr. (SOU 1977:46 sid. 309).

1
nedanstående tabell redovisas en beräkning av avgiftsunderiaget enligl gällande
lagsliftning och totala lönesumman under antagande om 2 96 årlig reallöneökning
och 7,5 96 äriig ökning av konsumentprisindex. Beloppen anges i miljarder kr.

Ar

Avgiftsunderiag enligt gällande lagstiftning

Totala lönesumman

1977

134

183

1980

205

278

1985

339

459

1990

552

751

1995

879

1 218

2000

1365

1958

2005

2 062

3 105

2010

3029

4 846

2015

4 402

7 542

2020

6 431

11862

För
år 1977 motsvarar 11,75 96 av avgiftsunderiaget 134 miljarder kr. 8,6 % av hela
lönesumman 183 miljarder kr. På samma säll kan man beräkna alt uttaget 11,75 96
år 2000 motsvaras av 8,2 % och är 2020 av 6,4 % på hela lönesumman.

På sidan
55 redovisades de erforderiiga uttagsprocenlerna i ett renodlat fördelningssystem.

Dessa
ultagsprocenter är beräknade på avgiftsunderlaget enligt gällande lagsliftning.

Motsvarande
uttagsprocenler är 2000 och 2020 beräknade på totala lönesumman framgår av
nedanstående tablå.

Ar

Uttagsprocent

Avgiftsunderlag

Total lönesumma

2000 2020

15,9 24,6

11,0

13,3

Det
bör dock observeras atl det därvid i beräkningsförutsättningarna ligger att man
utgår från taket på 7,5 basbelopp på förmånssidan.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202

Verkets
överväganden och förslag

58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verket
utgår i del följande från oförändrad lagsliftning.

I
del lidigare förda resonemangei har ATP i finansieringshänseende belrakiais som
etl renodlat fördelningssystem. Självfallel kan man inte bortse från vare sig
den fond som redan byggts upp eller den ytteriigare fondbildning som bör komma lill
stånd. Verkel har framställt en omfattande labellmalerial som bl. a. visar
allmänna pensionsfondens storlek under olika anlaganden rörande inkomsi- och
prisutveckling samt löndavkasining. Beräkningarna har utförts under
förutsättning all avgiftsuttaget blir del som lidigare fastställts för liden t.
o. m. år 1979 och under hypotesen alt det sedan blir oförändrai 11,75 % t. o. m.
år 2020.

På
motsvarande säll finns beräkningar av fondstyrkan (ullryckt i fondsior-leken
ett visst år dividerat med årets pensionsutgifter tillsammans med förvaltningskostnader).

Sammanfattningstabeller
avseende dessa beräkningar samt en mer deial-jerad redovisning av beräkningarna
i verkels huvudanlagande finns i en särskild tabellbilaga.

Som
tidigare nämnts har verkel vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren
1980-1984 i första hand utgått från etl beräkningsantagande med en åriig ökning
av konsumentprisindex på 7,5 96, en åriig reallöneökning på 2 96 och en nyplaceringsränia
på 9,5 96.

På
dessa förutsättningar kan försäkringens inkomster och utgifter samt fondens
storlek m. m. beräknas bli följande (i milj. kr.) under antagande av oförändrat
avgiftsuttag med 11,75 96 fr, o, m, 1980,

Beräkning
av AP-fondens utveckling (exkl. 4:e fonden) åren 1977-2020. Belopp i milj. kr.

Avgiftsuttag:
11,75 96 hela perioden Alternativ: +2 % äriig reallöneökning

7,5
% åriig förändring av konsumentprisindex

9,5
% nyplaceringsränia

Ar

Avgiftsinkomster

Ränteinkomster

Pensioner

Förvaltning

Fond 31,12

Fond-styrka'

1977

16 475,0

7 913,6

9 520,0

173,3

116 383,4

12,0

1978

19 187,4

9 329,6

12 069,6

190,1

132 640,7

10,8

1979

21 357,3

10 873,8

14 715,5

208,5

149 947,8

10,0

1980

23 778,2

12 524,3

17 748,4

228,7

168 273,2

9,4

1981

26 425,6

14 279,8

21 087,5

250,9

187 640,2

8,8

1982

29 225,2

16 137,0

24 770,8

275,2

207 956,4

8,3

1983

32 328,2

18 088,0

28 950,6

301,9

229 120,1

7,8

1984

35 669,2

20 121,9

33 631,4

331,2

250 948,6

7,4

1985

39 376,9

22 225,2

38 983,9

363,3

273 203,5

6,9

1990

64 192,9

33 042,7

75 404,9

577,1

383 448,3

5,0

1995

102 125,9

41 930,5

130 726,5

916,9

468 546,0

3,6

2000

158 735,5

41 765,4

216 846,7

1 456,6

451618,0

2,1

2005

239 884,5

16 627,6

360 859,6

2 314,0

130 010,7

0,4

2010

352 686,0

*

613 805,5

3 676,2

#

H-

2015

512 483,0

*

1020 005,9

5 840,3

#

2020

748 675,0

*

1583 381,6

9 278,3

w

M-

* fonden
förbrukad

' fond
dividerad med årets

utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
åren 1977-2020 kommer pensionsuibeialningarna alt öka mycket mer än
avgiftsunderlaget. Pensionsutbetalningarna ökar dels genom ett ökal antal
pensionärer dels genom att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett
större anlal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats,

I
nedanstående tabell redovisas ökningen i antal pensionärer, pensionsutbetalningar
och avgiftsunderlag i form av indexlal där år 1977 har tagits som basår (=
100),

Beräkningen
har utförts enligl verkets huvudanlagande: 7,5 % ärlig ökning av
konsumentprisindex, 2 ''i. årlig reallöneökning och 9,5 % nyplaceringsränia.

Ar

Index

Anlal pensionärer

Pensions-

Avgiftsunderiag

(januari)

utbetalningar

1977

100

100

100

1980

120

186

145

1985

147

409

240

1990

170

792

392

1995

180

1373

623

2000

184

2 278

968

2005

189

3 791

1462

2010

201

6 448

2 148

2015

214

10 714

3 121

2020

219

16 632

4 559

Av
de i tabellbilagan redovisade kritiska tidpunkterna som är framräknade under
antagande om etl oförändrai avgiftsuttag på 11,75 % under hela perioden
1977-2020 framgår följande.

Tidigast

Senasi

Verkets huvudanlagande

1
Balans mellan avgiftsinkomster

och pensionsulbeialningar

1983

1988

1985

2 Fonden
b ö riar avta nominelll

1989

2001

1997

3 Fonden
f ö rbrukad

1997

2013

2006

Under
samma antaganden beräknas fondstyrkan utvecklas enligt följande

År

1977

1980

1984

1985

1990

1995

2000

2005

Fondslyrka

12,0

9,4

7,4

6,9

5,0

3,6

2,1

0,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mol bakgrund av de redovisade uppgifterna kommer del
erforderliga avgiftsuiiaget på längre siki all approximaiivi moisvara avgiftsuiiagei
i ell renodlat fördelningssystem. Delta är givetvis en direkl följd av den
vikande fondsiyrkan,

I nedansiående lablå redovisas för olika anlaganden om
årlig reallöneökning de avgiftsuiiag som erfordras år 2000 och 2020 om man
bortser från befinllig fond.

Erforderligt avgiftsuttag om man bortser frän befinllig
fond

Ar

Reallöneökning

0 1 %

296

396

2000 2020

22,1 18,0 34,4 26,4

15,9 24,6

15,0 24,2

I verkets huvudantagande kommer, som lidigare redovisats,
fonden att börja avta år 1997 och vara förbrukad år 2006.

Det här förda resonemanget leder till att man som
riktpunkter för avgiftsuttaget bör ställa upp 16-18 % för år 2000 och 25 % för
år 2020 (jfr tabellen sid. 55).

Om man antar att uiiagsprocenten höjs med 0,25
procentenheter vaije år under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuttaget atl
uppgå till 17 % är 2000 och 22 % år 2020.

I verkets huvudantagande beträffande de ekonomiska
förutsättningarna kan fonden under förutsättning av den ovan angivna årliga
ökningen av avgiftsuttaget med 0,25 procent beräknas utveckla sig enligl
följande.

Kpi 7,5 "i, reallöneökning
2 "., nyplaceringsränia 9,5 '..

År

1980

1984

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

Fond (miljarder kr) Fondslyrka

169 9,4

262

7,7

291

7,4

474 6,2

769 5,8

1 260

5,8

2 053

5,7

3 182

5,2

4 480
4,4

6 028 3,8

Mot denna bakgrund finner verkel att avgiftsuttaget under
perioden 1980-84 bör höjas med äiminslone 0,25 procentenheter per år. Med 0,25 9,,
årlig höjning blir avgiftsuttaget för respektive år följande:

1980 1981 1982 1983 1984

12">. 12,25 "n 12,50".,
12,75".. 13,00"..

I det föregående har verkel som utgångspunkt haft mera
långsiktiga bedömningar av pensioneringens behov. Verket har under ärendets
beredning också varil i kontakt med kapiialmarknadsuiredningen som därvid i
första hand anlagt etl kortare perspektiv och starkt betonat behovet av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 61

samhälleligt
sparande och kapiiallillväxi. Mol bakgrunden av detta har verkel beräknat AP-fondens
ulveckling enligl en avgiftsaliernaiiv med en höjning av uiiagsprocenten på
0,25 procentenheter år 1980' och 0,50 procenienheier varje år 1981-84. Resuliatet
av beräkningarna redovisas i nedansiående tabell.

Å r

1980

1981

1982

1983

1984

Fond (miljarder kr) Fondslyrka

169

9,4

190 8,9

214 8,5

240 8.2

270 7,9

1
Jfr vad som sägs i del följande om avgiften lill arbeisskadeförsäkringen.

I
nedansiående labell redovisas dei placeringsiillskon som AP-fonden beräknas få
1979-84 under angivna antaganden om avgiftsuttagets storlek. Beräkningarna har
utförts dels i löpande priser, dels i fasta priser (bas 1979).

Årlig
fondökning 1979-84 i miljarder kr. under olika antaganden om avgiftsuttag. Ariig
förändring av konsumentprisindex 7,5 96, ärlig reallöneökning 2 96 saml nyplaceringsränia
9,5 %.

Uttagsalternativ
1 oförändrat avgiftsuttag

2 åriig höjning med 0,25 96

3 0,25 96 höjning 1980, 0,50 96 åriigen 1981-84

Ar

Uttagsalt.

löpande priser

fasta priser

1

2

3

1

2

3

1979

17.3

17,3

17,3

17,3

17,3

17,3

1980

18.4

18,9

18,9

17,1

17,6

17,6

1981

19.3

20,5

21,0

16,7

17,7

18,2

1982

20.4

22,3

23,7

16,4

17,9

19,1

1983

21.1

24,4

26,5

15,8

18,3

19,8

1984

21,8

26,3

29,9

15,2

18,3

20,8

Som
framgår av tablån skulle fondökningen och därmed nyplaceringska-paciteten bli i
huvudsak oförändrade reellt sell (dvs i fasta priser) vid en åriig höjning av
avgiftsuttaget med 0,25 96. Vid en höjning med 0,50 96 skulle fonden öka mera
påtagligt.

1
detla sammanhang vill verkel dessulom erinra om sitt förslag denna dag om alt
uttaget av avgifter till arbetsskadeförsäkringen fr, o, m. 1980 skall höjas med
0,35 96 så atl denna avgift under liden 1980-1984 blir 0,60 %.

Sammanfattningsvis
vill riksförsäkringsverket undersiryka alt verket har att bedöma frågan om
avgiftsuttaget med hänsyn till pensioneringens behov

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 62

även
pä läng sikt och behovet av fondering för framtida produktionstillväxt. Avgiftsuttaget
kan ses ur båda de angivna aspekterna samtidigt. Verket lägger härmed fram
alternativa förslag rörande avgiften till den allmänna tilläggspensioneringen
för perioden 1980-1984, Verket föreslår atl uttaget ökas antingen med 0,25 96 åriigen
så att avgiften år 1984 blir 13 96 eller-med särskilt beaktande av
kapitalmarknadens behov-med 0,25 96 förär 1980 och 0,50 96 åriigen för tiden
1981-1984 så att avgiften sistnämnda år blir 14 96,

1
handläggningen av detla ärende har, förutom undertecknad Åström, deltagit
överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge, Dockered, Mehr, Walander och
Östlund, Ledamoten Albåge har anmält avvikande mening (bilaga 1.1), Därjämte
har närvarit styrelsesuppleanlema Bartley och Stefanson, personalföreträdarna Söderquisl
och Tjärnberg, avdelningscheferna Örtengren, Ljungholm och Blom, t. f
avdelningschefen Söderberg samt byråchefen Eriksen, Särskilt yttrande av
suppleanten Slefanson bifogas (bilaga 1,1),

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 63

Bilaga
l.l

Reservation
och särskilt yttrande

Reservation
från herr Albåge till riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag för
allmän tilläggspension för åren 1980-1984

Jag
kan inte ansluta mig till majoritetens förslag all öka avgiftsuttaget lill ATP
antingen med 0,25 "<> åriigen så alt avgiften år 1984 blir 13 ".>
eller med 0,25 '-' förär 1980och med0,50 ",, åriigen förtiden 1981-1984,säaiiavgifien
sisinämnda år blir 14 %.

Jag
anser atl regering och riksdag bör avvakta till efter 1984 med ökning av ATP-avgifterna,
Föreiagen har i dag icke en sådan lönsamhel, an den lillväxl kan åsiadkommas,
som är grunden för all pensionsålagandena skall kunna fullgöras. En
återhämtning som är tillräcklig som grund för förtsatl lillväxl i samhällsekonomin
lorde ta fiera är i anspråk.

De
utredningar och analyser som Riksförsäkringsverkei gjorl visar med stor
tydlighet vilka avsevärda krav på tillväxt som måste ställas på det svenska
folkhushållet för atl de akiiva generationerna i framiden skall kunna bära de
ökande pensionskostnaderna. Verkets huvudalternativ förutsätter en lillväxl i
form av reallöneökning med 2 "i. per år. Även med så stor lillväxl blir den
del av resurserna, som mäsie avdelas för pensioner, betydande - kanske 16-18 9i,
av avgiftsunderlaget för år 2000 och 25 'n av samma underlag för år 2020.

Endasi
om realräntan överstiger den reala tillväxten i samhällsekonomin kan
avkastningen på fonden långsiktigt bidra till pensionsuibeialningarna.
Avkastningen räcker annars inie till mer än all på sin höjd bibehålla fondens realvärde
i en konstant relation till realinkomsterna och ATP-sysiemets reala pensionsfdrpliklelser.
Etl överskott, som annat än övergångsvis kan bidra till atl bestrida pensionsulgifterna,
kan uppkomma endast vid, historiskt sett, mycket höga realräntor. Under senare
är har avkastningen inte ens räckt till för all bevara fondens realvärde.

Fonden
är lill sin karaklär en buffertfond, som kan utjämna ojämnheter i inkomsi- och
utgiftsutvecklingen genom att fonden minskas under perioder dä avgifterna
annars hade behövt höjas särskilt starkt. En avgiftshöjning nu kan inte bidra lill
en lägre långsiktig avgiftsnivå. Den senare är helt bestämd av den långsiktiga
utgiftsnivån. ATP-systemel är ett fördelningssystem. Den enda garantin för ATP-syslemei
är den vid varje tidpunkt akiiva genera-lionen och dess möjligheler au beiala lill
pensionärerna. Del skulle kunna hävdas an AP-fonderna i så fall har en annan
uppgift, nämligen alt skaffa kapital till näringslivet och på så säll öka
förutsättningarna för tillväxten. Även detta resonemang är till största delen
ohållbart, eftersom någol nyii kapital i samhället icke torde skapas enbart
genom atl AP-fonderna ökas.

Majoriteten
för ett resonemang om alt ATP-avgifterna behöver höjas

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 64

särskilt
mycket för atl lillfredssiälla ell korisikligl kapilalbildningsbehov. Jag vill framhålla
alt det viisentliga i ställei är behovel av lönsamhel i företagen. För
närvarande finns slor ouinylijad kapaciiei i förelagen. Tillväxien kan alltså åsiadkommas
genom en ökning av kapacitetsulnyltjandei, vilkei föruisäiier en förbättring av
företagens lönsamhet. Detla är alltså det första målet.

Jag vill
vidare framhålla atl det icke är nödvändigt atl höja ATP-avgifterna under liden
1980-1984 för alt täcka pensionsuibeialningarna under dessa år. Del finns alliså
ulrymme an under dessa år genom stark återhållsamhet med avgifter pä förelagen
ge dem möjlighet att återvinna lönsamheten. Omvänt gäller atl om man lägger på
avgifter i en period då lönsamheten är obefintlig, så försvårar och försenar
man återhämtningen och minskar på det sättet möjlighelerna att få en sådan uthållig
tillväxt som kan garantera pensionssystemet.

Jag
anser således att ATP-avgifterna icke bör höjas för perioden 1980-1984. De
höjningar som pä sikt blir nödvändiga bör anstå till efter 1984 och inpassas i
liden på elt sådant sätt all de icke belastar företagens lönsamhel och icke försvårar
den tillväxt i samhällsekonomin, utan vilken ATP-pensionerna blir en
utomordentligt stor andel av de samlade inkomsterna i samhället och därmed en
väsentligt större belastning på de aktiva än som tidigare föruisetls.

Särskilt
yttrande av suppleanten Stig Stefanson till riksförsäkringsverkets styrelses
beslut den 16.12.1977 betr. förslag om avgiftsuttag till ATP.

Utgångspunkten
för mina bedömningar av hur stort det framlida avgiftsuttaget skall vara är
att gjorda pensionsåtaganden skall infrias. En nödvändig förutsättning härför
är alt näringslivet äterflrsin lönsamhel och konkurrensförmåga och
samhällsekonomin sin lillväxtkraft. För atl detla skall kunna uppnås är det
nödvändigt atl kostnadsökningarna inom näringslivet hålles tillbaka.

Enligl
min uppfattning har majoriteten i styrelsen inte tillräckligt beaktat dessa
förhållanden. För atl understryka vikten av relationerna mellan förelagens
förmåga att bära avgifterna och pensionssystemets möjligheler att infria gjorda
pensionsutfästelser borde man ha föreslagit regeringen tre alternativa förslag.
Del iredje borde ha inneburit etl oförändrat avgiftsuttag under periodens två
första år samt högre avgifter upp till 13 procent under periodens slutskede.
Detta aliernaiiv skulle medföra en mindre lillväxl av AP-fonderna fram till
1984 utan att pensionerna därigenom skulle sättas i fara.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 65

Bilaga
2

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till
Regeringen Socialdepartementet

Angående
avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsska deförsäkring m. m.
för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverket
har atl under innevarande år föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel
för uttag av avgift enligt 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
för åren 1980-1984. För åren 1975-1979 gäller i särskild lag (1973:480)
fastställd avgift lill yrkesskadeförsäkringen m.m. Procentsatsen för detta
avgiftsuttag är 0,25 med 1/16 som förvaltningskosl-nadsandel.

Arbetsskadeförsäkringens
införande den 1 juli 1977

Fr.
o. m. den 1 juli 1977 har lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ersatts av
lagen om arbetsskadeförsäkring. Inom den tidigare försäkringsformen fonderade
medel på ca 1,7 miljarder kr. har därvid förts över till arbeisskadeförsäkringsfonden.
Dock skall även i fortsättningen såväl fondbildningen som
avgiftsfinansieringen vara anpassade till de gemensamma ersättningsförpliklelserna
och förvaltningskostnaderna. Under den första femårsperioden 1980-1984, varom
riksförsäkringsverket nu har alt avge förslag, förväntas utbetalningarna lill
större delen bestå av ersättningar och kostnader hänförliga till skadefall från
tid före den I juli 1977.

Fondutveckling
fram till år 1980

Avgiftsperioden
I975-I979 har hiltills inneburit försvagning av den relativa fondbehållningen.
Som uttryck för sädan föndstyrka har här liksom i verkets fortsatta beräkningar
angivits fondtillgångarna den 31 december i förhållande till den aktuella
årskostnaden. Så täckte fondbehållningen den 31 december 1974 drygt 5 gånger
1974 års utgifter. Vid utgången av är 1977 beräknas motsvarande täckningsgrad (fondslyrka)
vara begränsad till 2,6. Minskningen av fondstyrkan lill hälften under åren
1975-1977 är i första hand föranledd av att utgiftsnivån under dessa är närmare
fördubblats. För den nominella fondbehällningens del väntas endasi en begränsad
nedgång under dessa år

Ytteriigare
nedgång av fondsiyrkan - nu i kombination med en märkbar minskning även av den
nominella fondbehållningen -är alt vänta under åren 1978 och 1979. Enligl
verkets beräkningar torde fondbehållningen den 31 december 1979 vara begränsad lill
drygt 1 000 milj. kr. och därvid läcka något över I års uigifter.

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 66

Framräkning 1980(1977)- 1984

Fondminskning under den nuvarande avgiftsperioden till
följd av den alltmer stigande utgiftsnivån har varil förutsedd. Så behandlades
frågan om kostnadsökningarna lill följd av nya ersäilningsregler vid arbeisskador
fr. o. m. den I juli 1977 och den förväntade samtidiga uppräkningen av äldre livränleförmåner
i prop. 1975/76:197(sid. 89). Sedan departementschefen där framhållit, atl nya
ersättningsregler ej bör föranleda någon ändring av avgiftsuttaget 1. o. m. år
1979 och att täckning av underskott bör ske genom disposition av fondmedel,
anför han:

När del gäl ler den närmasle tiden därefter skal!
riksförsäkringsverket lägga fram förslag till avgiftsuttag närmast för
femårsperioden 1980-1984. Det ges då tillfälle att på grundval av
riksförsäkringsverkets material ta ställning lill frågan om vilket avgiftsuttag
som i fortsättningen behövs med hänsyn till de nya ersättningsreglerna.

Mol bakgrund av detta upptar riksförsäkringsverkets
förslag alternativa lösningar för förstärkning av fondstyrkan under
avgiftsperioden 1980-1984. En långsiktigare fondframräkning blir ej meningsfull
så länge all erfarenhet om tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas.
Utbetalningar efter nya regler väntas börja överväga under andra hälften av
1980-talet.

Vid framräkningar 1980 (1977) - 1984 tillämpade fömlsättningar
kan sammanfattas enligt följande (pp. 1-3).

I Allmänna beräkningsförutsättningar

Inkoinslulveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är
i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Framräkningar
har utförts under olika antaganden om utvecklingen av dessa faktorer. Utvecklingen
av fondstyrkan under åren 1980-1984 har ej visat sig märkbart påverkas av
ändrat antagande om prisstegring. Däremoi har antagande om högre
reallöneuppgång (inkomstökning - prisstegring) medfört förstärkning av
fondstyrkan.

Beräkningar utgående från ärlig inkomstökning på 9,5 96
och ärlig prisstegring på 7,5 96 (alt. A) redovisas. Även framräkningar vid
samma prisutveckling men ulan antagande om reallöneförbältring (alt. B) redovisas.

Alternativ A B

Årlig nominell inkomstökning, % 9,5 7,5

Årlig konsumenlprisstegnng. % 7,5 7,5

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 67

Fondr ä nta och kursf ö rlust

Arbelsskadeförsäkringsfondens nuvarande tillgångar
förväntas ge ränte-avkastning på 6,25 96/år. Av likvidiletsskäl erforderliga avyiiringar
av fondmedel har förulsätls medföra kursförluster på 15 96. Nyplacering av
fondmedel, som aktualiseras först under avgiftsperioden 1980-1984, har förutsalls
ske efter en åriig ränteavkastning på 9,5 96.

Utgångsläge år 1978

Avgiftsunderiaget år 1978 har beräknats till 180 000 milj.
kr. (alt. A) sedan försäkringsbeståndet utvidgats med kategorin egna
företagare.

Basbeloppet i januari 1978 har fömtsatts uppgå till 12 200
kr.

Fondbehållningen den 1 januari 1978 har beräknats till ca
I 600 milj. kr.

2 Utgående ersättningar

Nuvarande livränteförpliktelser

Vid avveckling av det nuvarande livräntebeständet till
följd av dödsfall har tillämpats statistiska centralbyråns värden för
befolkningsdödlighet. Jämsides med denna avveckling har beaktats övergångsvis
tillkommande livränteförmåner hänföriiga till skadefail från tid före den 1
juli 1977. Vad härvid gäller redan inkomna men ej behandlade samt ytterligare
förväntade anmälningar om yrkesskador av annan orsak än olycksfall (s. k.
yrkessjukdomar) har bearbetningen av dessa fömtsatts ske i jämn takt (ca 4 000
livräntor/år) under åren 1977-1983.

Ersättningar enligl aibetsskadeförsäkringslagen

Inkomstbortfall till följd av arbeisskador inträffade
efter den 30 juni 1977 skall ersättas lill 100 96 (inom inkomslgränsen 7,5
basbelopp). Därav föranledd kostnadsuppgång väntas på livräntesidan bli
motverkad av nedgång i antalet ersättningsfall samt av nya regler om samordning
med utgående pensionsförmåner. (Mera långsiktig begränsning följer av livräntornas
upphörande vid 65 års ålder.)

Nedgång i antalet ersättningsfall förväntas bli särskilt
märkbar vad gäller vissa kategorier av lidigare ur medicinsk synpunkt
ersättningsbara yrkessjukdomsfall. Utbetalning av netlolivräntor (efter samordning
med förtids- och familjepensioner) beräknas för eflerlevandelivränlors del
innebära kostnadssänkning i jämförelse med ersättningar enligt
yrkesskadeförsäkringslagen. För egenlivräntors del beräknas den genomsnittliga netlolivräntan
lill 80 96 av vad eljest skulle ha utgått.

Vid beräkning av de till arbelsskadeförsäkringslagen hänföriiga
årliga

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 68

livränteutbetalningarna
har beaktats förskjulningen mellan skadeår och utbetalningsår. Hänsyn har
tagits även lill den förväntade ekonomiska reakliveringen. För änkelivräntors
del har förutsatts avgång genom omgifte i enlighet med statistiska
centralbyråns tabellvärden.

Sjukpenningkostnaderna
stiger genom höjningen av ersättningsnivån från 90 96 till 100 96. Inräknat
tidigare skadefall förväntas antalet dagar med sjukpenningersättning i
inledningsskedet uppgå till ca 1,0 milj. per år.

3
Förvaltningskostnader

För
avgiftsperioden 1975-1979 är förvaltningskostnadsandelen som nämnts fastställd till
I /16 av avgiftsuttaget på 0,25 96. År 1978 kommer detta att motsvara ca 27
milj. kr. Ersättningsfrågor i anslulning till arbelsskadeförsäkringslagen
handhas av försäkringskassorna. Kostnaden för den decentraliserade
handläggningen av nya skadefall förväntas dock ej helt bli täckt av den
samtidiga kostnadsbegränsningen för verkets del. Verkel har vid bedömning av
försäkringskassornas kommande arbetsuppgifter särskilt beaktat den alltmer
ökande tidsåtgången vid handläggning av ersättningsfrågor i anledning av olika
sjukdomsfall. Riksförsäkringsverkets egen balans av ej genomgångna
yrkessjukdomsfall har bidragit till att verkets och försäkringskassornas
sammanlagda förvaltningskostnader har till år 1979 bedömts stiga med ca 25 96. Utgående
från en i slort sett oförändrad arbetsvolym även under avgifisperioden
1980-1984 och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verkel,
alt den kommande förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en
kostnadsuppgång på ca 25 96.

Utförda
kalkyler

Verkels
beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga'. I anslulning
till inkomstutvecklingsalternaliven har beräkningarna delats upp pä tabellerna
A resp. B. Beräkningarna har baserats på olika avgiftsuttag för perioden
1980-1984. (Numrering av tabellerna har skett efter det förutsatta avgiftsuttaget
i hundradelar procenl. För avgiftsuttag 0,50 % föreligger sålunda tabellerna A:50
och B:50.)

1
varje tabell redovisas:

I. Inkomster
(exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall

II. Ränle-
och fondbelopp samt fondstyrka

Resultaten
av beräkningarna vad gäller utvecklingen av fondstyrkan (= fondbildningen den
31 december i förhållande till den akluella årskostnaden, dvs. det antal år, vamnder
fortsatt utbetalning på denna kostnadsnivå skulle kunna ske från fonden utan ytteriigare
lillskott av vare sig avgifter eller räntor) under avgiftsperioden 1980-1984
sammanfattas nedan.

I
Här har tagits med endasi tabellerna A:60 och B:60.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 69

Fondstyrka den 31 december

Avgiftsuttag
i %:

0,45

0,50 0,55

0,60

0,65

0,70

Alt. A 1979 1984

Alt. B 1979 1984

1,3 1,2

1,2 0,9

1,3 1,3 1,9 2,5

1,2 1,2 1,5 2,1

1,3 3,1

1,2 2,6

1,3 3,7

1,2

3,2

1,3 4,3

1,2 3,8

Vid
oförändrat avgiftsuttag - 0,25 % - utförda beräkningar har visat, att fonden
blir helt förbrukad kring årsskiftet 1981/82. Den 31 december 1984 föreligger
del då en skuld motsvarande ca 1,5 års kostnader (fondstyrka -1,5).

Verkets
bedömning och förslag

Den
vid utgången av den nuvarande avgiftsperioden återstående fondbildningen
förväntas täcka endasi drygt I års utbetalningar. För undvikande av ytteriigare
nedgång av fondstyrkan under avgiftsperioden 1980-1984 erfordras elt
avgiftsuttag mellan 0,45 % och 0,50 96. Enligt verkets förmenande bör
emellertid i första hand ställas frågan om en så låg fondbildning kan anses
vara lillfredsställande under ytteriigare en avgiftsperiod. Sammanställningen
ovan visar, att vid åriig reallöneförbättring med 2 96 skulle en fondbildning
täckande ca 3 resp. 4 års utbetalningar uppnås vid avgiftsuttag på 0,60 resp.
0,70 96 (all. A). Vid utebliven reallöneförbättring (alt. B) skulle molsvarande
fondbildningar förutsätta avgiftsuttag på 0,65 resp. 0,75 96.

Med
hänsyn till uppgången av förvaltningskostnaderna med ca 25 96 beräknas
förvaltningskostnadsandelen vid avgiftsuttaget 0,50 96 till 1/25. Vid
avgiftsuttag pä 0,60 resp. 0,70 96 skulle förvaltningskostnadsandelen uigöra
1/30 resp. 1/35.

Som
framgår av ovanslående redovisning beräknas ett avgiftsuttag på 0,60 96 under
avgiftsperioden 1980-84 medföra en ökning av fonden sä att den förslär till
omkring 3 års utbetalningar i stället för drygt etl års. Delta innebär att
fondstyrkan vid utgången av är 1984 skulle vara av ungefär samma storiek som
vid utgången av är 1977. Som tidigare påpekats är den långsiktiga bedömningen
osäker, eftersom man saknar erfarenhel av den nya lagsiiftningen. Mol bakgrund
av denna osäkerhet bör ej fondsiyrkan tillåtas bli alltför läg. Verket föreslår
därför, atl avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäkringen fastställs lill 0,60
96 för perioden 1980-84, vilket innebär en höjning med 0,35 procentenheter av
gällande uttag.

Beträffande
förvaltningskosinadsandelen föreslår verket alt denna skall utgöra 1/30 av
avgiftsuttaget.

1
handläggningen av detla ärende har, förutom undertecknad Åström,

Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 202

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 70

deltagit
överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge, Dockered, Mehr, Walander och
Östlund.

Ledamoten
Albåge har avgelt särskilt yttrande (bilaga 2.1).

Därjämte
har närvarit styrelsesuppleanterna Bartley och Stefanson, personalföreträdarna
Söderquisl och Tjärnberg, avdelningscheferna Örtengren, Ljungholm och Blom, t. f
avdelningschefen Söderberg och byråchefen Eriksen.

L.-Å.
Åström

T.
Eriksen (föredragande)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell A:60
(till bilaga 2)

Inkomstökning

9,5 %

Konsumentprisslegring

7,5 %

Avgiftsuttag

1977-1979

0,25 %

1980-1984

0,60%

därav förvaltnings-

kostnadsandel

1977-1979

1/16

1980-1984

1/30

Basbelopp 12 200 kr. i januari 1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Inkomster (exkl, fondavkastning) och utgifter samt
utfall i milj, kr.

År

Inkomster exkl. fond-avkastning

Utgifter

Summa - ulgif ler

Ulfall exkl

Invalid-

Efterle-

Sjukpen-

Förvali-

fondav-

livräntor

vandeliv-

ning 0 lä-

nings-

kasining

räntor

karvård

koslnader

(2H7)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

1977

399,7

331,4

90,7

160,0

24,8

606,9

-207,2

1978

438,9

429,1

110,4

176.0

27,2

742,7

-303,8

1979

480,3

492,0

117,0

183,8

29,8

822,6

-342,3

1980

1201,4

568,8

124,3

189,5

41,5

924,1

+277,3

1981

1351,6

668,7

132,6

195,0

45,9

1 042,2

+ 309,4

1982

1 532,3

767,5

141,5

200,5

51,0

1 160,5

+ 371,8

1983

1 677,4

848,2

151,3

205,6

55,8

1 260,9

+416,5

1984

1 836,1

803,2

162,1

210,7

61,1

1 237,1

+599,0

Nyplacer

ingsränta

9,5 %

Övrig
fondränta

6,25 %

Kursförlust
pä

underskott

15 %

II.
Ränle- och fondbelopp
i milj. kr. samt fondstyrka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fondränta

Fond den 31/12
efter ev. kursförluster

Fondökning
(-)/ fondminskning (-)

Fondstyrka
(= fond den 31/12 i förhållande lill årets uigifter)

s. 1977 Kontrollera mot PDF

1977

103,8

1 598,4

1978

92,4

1 349,7

1979

74,9

1 035,1

1980

75,4

1 387,8

1981

110,6

1 807,8

1982

153,2

2 332,8

1983

205,6

2 954,9

1984

271,6

3 825,5

-121,6 -248,7 -314,6

+352,7 +420,0 +525,0 +622,1 +870,6

2,6 1,8 1,3

1,5 1,7 2,0 2,3 3,1

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Tabell B:60
(till bilaga 2)

Inkomstökning

7,5 %

Konsumentprisslegring

7,5 %

Avgiftsuttag

1977-1979

0,25%

1980-1984

0,60 %

därav förvalinings-

koslnadsandel

1977-1979

1/16

1980-1984

1/30

Basbelopp 12 200 kr. i januari 1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall
i milj. kr.

År

Inkomster
exkl. fond-avkastning

Uigifter

Summa - utgifter

Utfall

exkl.

fondav-

Invalid-

Efterle-

Sjukpen-

Förvali-

liv-

vandeliv-

ning 0 lä-

nings-

kaslning

räntor

räntor

karvård

koslnader

(2H7)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

1977

399,7

331,4

90,7

160,0

24,8

606,9

-207,2

1978

435,3

429,1

110,4

175,9

27,0

742,4

-307,1

1979

468,1

491,6

116,9

183,4

29,0

820,9

-352,8

1980

1 148,7

567,3

124,1

188,7

39,8

919,9

+228,8

1981

1 269,5

664,9

132,0

193,7

43,2

1 033,8

+235,7

1982

1414,1

760,0

140,2

198,6

47,0

I 145,8

+268,3

1983

1 520,1

835,2

149,1

203,2

50,6

1 238,1

+282,0

1984

1 633,9

783,0

158,8

207,6

54,4

1 203,8

+430,1

Nyplaceringsränia

9,5 %

Övrig
fondränta

6,25 %

Kursförlust
pä

underskott

15 %

11. Ränte-
och fondbelopp i milj. kr. saml fondstyrka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fondränta

Fond den 31/12
efter ev kursförluster

Fondökning
(-1-)/ fondminskning (-)

Fondstyrka
(= fond den 31/12 i förhållande till årets utgifter)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1977

103,8

1 598,4

1978

92,3

1 345,7

1979

74,2

1017,9

1980

72,8

1 319,5

1981

102,2

1 657,4

1982

136,0

2 061,7

1983

175.6

2 519,3

1984

224,6

3 174,0

-121,6 -252,7 -327,8

+301,6 +337,9 +404,3 +457,6 +654,7

2,6 1,8 1,2

1,4 1,6 1,8 2,0 2,6

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 73

Bilaga
2.1

Särskilt
yttrande av ledamoten Albåge till riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag
och förvaltningskostnadsandel for arbetsskadeförsäkring m. m. for åren
1980-1984

Enligt
7 kap. 3 § lag om arbetsskadeförsäkring skall försäkringen finansieras med en
avgift, vars procentsats fastställs i lag. Procentsatsen skall vara sä avvägd
att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel läcker ersättningar och
kostnader enligl arbetsskadelagen saml vissa andra lagar jämte
förvaltningskostnader och behövlig fondbildning. Riksförsäkringsverket skall
föreslå procentsals och förvaltningskostnadsandel.

Mot
den angivna bakgrunden kan jag icke annat än biträda riksförsäkringsverkets
bedömning och förslag som jag finner välgmndat vad beträffar arbetsskadeförsäkringens
behov av medel och av lämplig fondbildning.

Frän
mera allmänna utgångspunkter vill jag emellertid beklaga all denna typ av
kostnadshöjningar måste föreslås i en lid då näringslivets lönsamhels-situation
är ytterst bekymmersam och dä i själva verket en reduktion a v olika pålagor
skulle behövas för att ge möjligheler för förelagen all återvinna lönsamheten
och därmed äter skapa underiag för den tillväxt i samhällsekonomin utan vilken
bl. a. de sociala åtagandena inte kan fullgöras. Från dessa utgängpsunkler
skulle det enligt min mening vara bäst antingen att arbelsskadeförsäkringslagen
kunde ändras och försäkringens finansiering sökas i statsbudgeten, varvid arbelsskadeförsäkringens
medelsbehov finge prövas tillsammans med andra utgiflsslag i budgeten eller att
- om fortsall finansiering med arbetsgivaravgift väljs-beslutet om höjning av
denna avgift följdes av beslut om motsvarande reduktion av någon annan
kostnadspost för företagen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 74

Bilaga
3

Remissammanställning

1
Förslaget om uttag av avgift till ATP för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets
förslag om förhöjt avgiftsuttag enligt alternativ I, dvs. en höjning med 0,25
96 per år, tillstyrks av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Central-oiganisationen SACO/SR.

LO
finner det ofrånkomligt att accepiera en viss höjning av ATP-avgifien under den
aktuella perioden och tillstyrker därför alternativ 1 med hänsyn till behovet
av andra förbättringar inom elt begränsal ulrymme och till alt även avgiften
för arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd. LO avser att återkomma till lämpliga
ålgärder beträffande kapitalförsörjningen och en väl avvägd balansskapande
politik i samband med behandlingen av betänkandet från kapiialmarknadsuiredningen.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet tillstyrker alternativ 1
närmast ur försäkringsteknisk synvinkel. De båda förbunden har inle funnit
anledning att gå in på en bedömning av alternativ 11. Ledamöter för moderata
samlingspartiet har reserverat sig i de båda förbundens styrelser. SACO/SR, som
förordar alternativ 1, gör delta mot bakgrund av all det i nuvarande situation
är angeläget för näringslivet alt återhämta sig för alt uppnå fullt
kapacitetsutnyttjande. Samtidigt framhåller emellertid organisaiionen att det
utan tvekan också är angeläget med ell kortsiktigt kapitalbildningsbehov,
varför en ytteriigare höjning skulle vara motiverad. SACO/SR återkommer i denna
fråga i samband med remissbehandlingen av kapilalmarknadsutredningens förslag.

Riksrevisionsverket,
som lämnar riksförsäkringsverkels förslag utan erinran, anför all såvitt
verket kan bedöma synes de förutsättningar riksförsäkringsverket utgått från
vid beräkningarna av avgiftsunderlagets och förmåns-utbetalningarnas utveckling
inle orealistiska som underlag för beslul om avgiftsuttaget för perioden
1980-1984. Fondernas storiek och avgiftsuttag är emellertid faktorer av icke
oväsentlig betydelse för hela samhällsekonomin. Frågan om avgiftsuttaget vid
olika tillfällen kan därför inte ses som en försäkringsekonomisk fråga.

Riksförsäkringsverkets
förslag om förhöjt avgiftsuttag med 0,25 % under år 1980 och 0,50 96 för åren
1981-1984, alternativ 11 tillstyrks av Försäkringsinspektionen och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

Försäkringsinspektionen
tillstyrker de båda alternativen, men från bl. a. försäkringstekniska
synpunkter förordar inspektionen alternativ II, bl. a. med hänvisning till en
viss säkerhetsmarginal. Inspektionen, som begränsar sitt yttrande till en
bedömning av avgiftsfrågan från försäkringssystemets synpunkt, framhåller att
man inle kan få elt entydigt svar på avgiftsberäk-ningsproblemet genom alt
tillämpa ekonomiska kriterier av i försäkringsrö-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 75

relse
eljesl vanligt slag. Inspektionen har därför ansett det vara av värde med en
bedömning med hänsyn till önskvärdheten av att i ett längre tidsperspektiv få
en stabil avgiftsnivå vid oförändrat förmänssystem.

rCO
pekar bl. a. på motiv vid sidan av de rent försäkringsmässiga och anför atl vid
införandet av ATP skulle en fondbildning ske med etl samhällsekonomiskt syfte.
Med denna utgångspunkt förordar därför organisationen alternativ II och man har
därvid utgått från att en förbättring av konjunkturen kommer till stånd. Med
hänvisning till den osäkra situationen i svensk ekonomi bl. a. vad gäller
antaganden av reallöneutveckling vill organisationen understryka
nödvändigheten av alt riksförsäkringsverket fortlöpande följer utvecklingen och
föreslår erforderliga åtgärder, om den ekonomiska situationen och/eller
förändrat utnyttjande av förmånerna skulle kräva del.

Riksförsäkringsverkets
förslag avstyrks av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns
arbetsgivarorganisation (HAO), Sveriges hantverks- och indusiriorganisation (SHIO),
Svenska företagares riksförbund och i princip Lanibrukarnas riksförbund (LRF).

SAF anser att ATP-avgiften
inte bör höjas för perioden 1980-1984. De höjningar som på sikt blir nödvändiga
bör anstå lill efter år 1984 och inpassas i tiden på elt sådani sätl att de
inte belastar förelagens lönsamhet och försvårar den tillväxt i
samhällsekonomin utan vilken ATP-pensionerna blir en väsentlig större
belastning på de akiiva än som lidigare förutselts. SAF anför vidare bl. a. att
ur pensioneringens synpunkt behöver fondernas storiek inte öka ytterligare. Den
nuvarande avgiften läcker utbetalningarna under den aktuella perioden. Det
väsentliga på sikt måste vara all eftersträva en sänkning av förelagens
kostnader i form av offentliga avgifter i syfte alt stödja sysselsättningen. HAO
ansluler sig lill de synpunkter SAF framfört i sill remissyttrande.

SHIO hemställer om att
ingen ändring sker av ATP-ullaget fram t. o. m. 1984. Organisationen anser del
nödvändigt att näringslivet återfår sin konkurrenskraft för all verkets
antagande om en 2 96 åriig reallöneökning skall vara rimlig. Stimuleras inle
näringslivet finns en betydande risk för atl produktivitetstillväxten förblir
låg och reallönetillväxten i det närmaste obefintlig. Behovet av ökningar av
avgiftsuttaget blir dä än större räknat i fasta priser. En utgångspunkt för
organisationen har varit atl gjorda pensionsåtaganden skall infrias.
Organisationen betonar därför att ett oförändrat ATP-uttag t. o. m. år 1984 pä
intet sätt sätter ingångna pensionsutfästelser i fara.

Svenska
företagares riksförbund kan inte biträda riksförsäkringsverkets förslag. Svenskl
näringsliv kan inte belastas med avgiftsökningen i den lönsamhelssituation som
nu råder. Alt höja ATP-avgifter under åren 1980-1984 utan åtminstone
motsvarande minskning av andra arbetsgivaravgifter måste anses uteslutet. En
höjd ATP-avgift skulle äventyra ATP-reformen på sikt och förbundel vill därför
bestämt avstyrka den föreslagna

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 76

avgiftshöjningen.

LRF
anser att ATP-avgiften bör bestämmas till 0,25 % åren 1980-1982 samt att
avgiftshöjningen bör kombineras med motsvarande sänkning av andra, icke
försäkringsmässigt betingade avgifiereller skatter. Som motiv för delta anför
förbundet an varje förslag till avgiftshöjning måste prövas synnerligen
ingående och en prioritering måste ske med avseende pä andra samhällsataganden.
Samtidigt är det angeläget att ATP-reformen inie äventyras. Med hänsyn lill atl
RFV:s beräkningar av del framlida avgiftsuttaget grundar sig på flera osäkra
antaganden måste avgifisfrågan ägnas fortsatt skärpt uppmärksamhet. Den
nuvarande femårsperioden för fastsläl-lelse av ATP-avgift bör förslagsvis
kortas ner till t. ex. tre år.

2
Förslaget om avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsskadeförsäkringen
åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets
förslag om förhöjd procentsats och förvaltningskostnadsandel för uttag av
avgift till arbetsskadeförsäkringen lämnas utan erinran av riksrevisionsverket
och försäkringsinspektionen. Förslaget tillstyrks av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/ SR.

Riksrevisionsverket
har inget att erinra mot riksförsäkringsverkets förslag angående procentsats
och förvaltningskostnadsandel enligt arbelsskadeförsäkringslagen för åren
1980-1984, så länge verket saknar erfarenheter av de nya ersättningsreglernas
konsekvenser, Försäkringsinspeklionen har heller inget all erinra mot del
framlagda förslaget.

Svenska
kommunförbundet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag men framhåller
samtidigt att kommunerna befinner sig i en svår ekonomisk situation och atl en höjd
avgift till arbetsskadeförsäkringen skulle medföra kosinadsslegringar för
kommunerna. Förbundet förutsätter atl höjda avgifter kommer att beaktas och
vägas in i avtalsuppgörelserna. Landstingsförbundet tillstyrker förslagel mot
bakgrund av att förbundet har ett bedöma utvecklingen av
arbetsskadeförsäkringen i egenskap av arbetsgivare.

De
tre löntagarorganisationerna LO, TCO och SACO/SR tillstyrker verkets förslag,
TCO delar riksförsäkringsverkets uppfattning att fondstyrkan inte bör tillålas
bli alliför låg med hänsyn till den osäkerhet som föreligger belräffande
framtida skadekostnader.

Verkels
förslag avstyrks av SAF, HAO och i princip av LRF saml Sveriges företagares
riksförbund.

SAF
har inga invändningar mot de beräkningar riksförsäkringsverket gjort men anser
att en något lägre fondstyrka bör kunna accepteras från försäkringens synpunkt.
Föreningen anför vidare att med hänsyn till näringslivets nuvarande
kostnadsläge är det uteslutet att under de närmaste åren öka avgiftsbelastningen
på företagen och förslaget avstyrks därför bestämt. För atl åstadkomma den
tillväxt i samhällsekonomin som behövs

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 77

föratt
klara de socialpolitiska åtagandena måste företagens konkurrenskraft förbättras
avsevärt. HAO ansluler sig till de synpunkter SAF anfört.

LRF
anser att avgifisuttaget bör kunna begränsas lill 0,50 96 och att förvaltningskosinadsandelen
bör fastställas till 1/25 av avgiftsuttaget. En sådan avgiftshöjning bör vara
tillräcklig eftersom den täcker ca två års utbetalningar. Hämtöver anser
förbundet att en avgiftshöjning bör kombineras med motsvarande sänkning av
andra icke försäkringsmässigt betingade avgifter eller skatter.

Svenska
företagares riksförbund ansluter sig till verkets förslag men kräver samtidigt atl
motsvarande ulrymme skapas genom en sänkning av andra arbetsgivaravgifter.
Förbundet framhåller att svenskt näringsliv inte tål en höjning av den loiala
avgiftsnivån.

3
ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Pensionskommitténs
förslag atl vissa konstnärsbidrag skall grunda rätt till ATP som inkomsi av annal
förvärvsarbete och att den som utbetalar bidraget skall vara skyldig all belala
på bidraget belöpande avgifter lill socialförsäkringarna m. m. tillstyrks
eller lämnas utan erinran av statens kulturråd, konstnärsnämnden, styrelsen för
Sveriges fötfättatfönd, TCO, SAF, Sveriges industriförening.
Försäkringskasseförbundet och KL YS.

Styrelsen
för Sveriges författarfond framhåller all de femåriga arbetsstipendier som ur biblioteksersätiningsanslaget
utdelas av styrelsen spelar samma roll för de litterära yrkesutövarna som de fleråriga
beskattade konstnärsbidragen för övriga konstnärsgrupper. Styrelsen finner del
därför självklart alt även författarfondens långtidsstipendier skall grunda
rätt till ATP. Statens kulturråd, TCO och KLYS framför liknande uppfattning.

Konstnärsnämnden
förutsätter all särskilda medel kommer att ställas lill nämndens förfogande för
avgiftsfinansieringen så atl utrymmet för utdelning av konstnärsbidrag inte
minskas.

Riksförsäkringsverket
släller sig tveksamt till förslagel att konstnärsbidrag i vissa fall skall bli
pensionsgrundande inkomst av annal förvärvsarbeie. Enligt verkels mening lorde
det uppslå färre administrativa problem om bidragen blir pensionsgrundande
inkomst av anställning. Den av kommillén föreslagna lösningen skulle innebära
all den pensionsgrundande inkomst, som beräknats på grund av konstnärsbidraget
skulle komma att undanröjas om den pensionsgrundande inkomsten undanröjs på
grund av omdebitering till följd av bristande avgiftsbetalning. Kommitténs
förslag skulle också innebära atl försäkrad med gällande undantagande inte får
bidraget pensionsgrundande. Någol avsteg från nu gällande princip atl inkomst
av anställning motsvaras av avgiftsskyldighet för arbetsgivaren medan för
inkomst av annal förvärvsarbete utgår egenavgifter bör enligt verkel inte komma
i fråga.

Även
riksskatteverket anser alt för det fall konstnärerna inte själva skall belala
avgifter pä konsinärsbidragen bidragen bör betraktas som inkomst av

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 78

anställning
enligt 11 kap. 2§ AFL.

Enligl
kammarrätten i Jönköping bör i själva lagtexten preciseras vilka bidrag som är
pensionsgrundande i stället för att ge regeringen fullmakt att bestämma härom.

4
Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Företagsskatteberedningen
har föreslagil att värdet av naturaförmån i form av rätt för arbetstagare att
för privat bruk få utnyttja av arbetsgivaren lillhandahållen bil skall inräknas
i avgiftsunderiaget för arbetsgivaravgiften och att värdet av förmånen skall
ingå i beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst
för tilläggspension.

Beredningens förslag
har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av riksförsäkringsverket,
riksrevisionsverket, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna
I Stockholms, Uppsala, Gotlands, Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands,
Västernorrlands och Jämtlands län, Centralorganisationen SACO/SR, Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet, Sveriges
advokatsamfund och Sveriges föreningsbankers förbund.

Förslaget
avstyrks av länsstyrelsen I Göteborgs- och Bohus län. Svensk industrijörening.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks- och indu-strioiganisation,
Sveriges industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförening.

Flertalet
av de remissinstanser som har tillstyrkt eller lämnat beredningens förslag utan
erinran godtar atl bilförmånens värde beräknas efter en schablon på grundval av
bilens prisklass enligl riksskatteverkets anvisningar och en anlagen åriig
privat körsträcka av I 000 mil. Bl. a, länsstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter
dock om inte schablonen bör göras än mer generell och förmånen alllid antas
avse bil i grupp 111, Företagens bilbeslånd skulle därigenom inte behöva
gruppindelas och ett betungande arbeie till följd av atl förmånslagarna under
ett år kan ha haft förmån av fri bil tillhörande olika prisklasser undviks.
Även ur kontrollsynpunkt skulle detta medföra förenklingar.

Beredningens
förslag att det schablonmässigt beräknade värdet skall tillämpas även vid
förmånsberäkningen har inie mött någon erinran när det gäller den
sjukpenninggrundande inkomsten. Såvitt avser den pensionsgrundande inkomsten
menar dock bl, a, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, några länsstyrelser
och SACO/SR alt i likhet med vad som nu gäller för naturaförmåner i form av
bostad och kost, del värde som fastställs vid taxeringen bör vara avgörande.

Enligt
riksskatteverket bör det klargöras såväl belräffande avgifts- som förmånssidan
hur det skall förfaras i de fall arbetstagaren ersätter arbetsgivaren för
förmånen eller del därav.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län medger alt det finns principiella skäl som talar för atl
värdet av bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget. Med

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 79

hänsyn
till lägel inom den svenska bilindustrin bör frågan enligt länsstyrelsen skjutas
på framtiden. De praktiska svårigheter förslagel är förenat med till följd av
variationer i förmånens storlek och omfattning har inte beaktats av
beredningen. Länsstyrelsen förordar en ytterligare utredning av förslagets effekter.

Sveriges
bilindustri- och bilgrossisiförening hävdar att arbetsgivaravgifter på bilförmåner
skulle innebära ett hårt slag mol den svenska bilmarknaden vilket skulle
nödvändiggöra en omstrukturering av marknaden. Föreningen framhåller särskilt
att en strikt schablonmässig behandling skulle leda till orimliga konsekvenser
i de fall förmånstagaren betalar förmänsgivaren viss ersättning för förmånen
eller själv betalar driftskostnader m. m. Föreningen pekar också på de
praktiska problem som kan uppkomma vid uppföljning och redovisning av bilbyien.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:202 80

Innehåll

Regeringens
proposition....................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

1
Förslag lill lag om procentsatser för
uttag av avgift under åren 1980-1984 till försäkringen för tilläggspension.............................................. 2

2
Förslag till lag om procentsats för
uttag av avgift under åren

1980-1984
till arbetsskadeförsäkringen ............ 2

3
Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg . 2

4
Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 3

5
Förslag till lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring...................... 11

6
Förslag till lag om ändring i lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.............................................
13

7
Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring 15

8
Förslag till lag om ändring i lagen
(1970:742) om lönegaraniiavgift 16

9
Förslag lill lag om ändring i lagen
(1971:282) om arbelarskyddsavgift 16

10 Förslag lill lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforsk-ningsavgift
17

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:372) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet ...................... 18

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:335) om
arbetsgivaravgift

till
arbetsmarknadsutbildningen......................... 19

13 Förslag lill lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift
21

14 Förslag till lag om ändring i lagen (I96I :J00) om
avgift tiil sjöfolks pensionering 22

15 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370). 23

16 Förslag
lill lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 24

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1979-03-15 28

1
Inledning.....................................................
28

2
Avgifter för försäkringen för tilläggspension........
30

3
Avgifter för arbetsskadeförsäkringen.................
33

4
Barnomsorgsavgift för egenföreiagare................
35

5
ATP-poäng på vissa bidrag lill
konstnärer........... 36

6
ATP-poäng på dagpenning lill
frivilliga inom totalförsvaret ... 38

7
Utvidgning av underlaget för beräkning
av arbelsgivaravgifter m.m 39

8
Upprällade lagförslag......................................
42

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:202 81

9 Specialmotivering..........................................
42

9.1
Förslagel lill lagom ändring i lagen
(1962:381)om allmän försäkring 42

9.2
Förslagel till lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsi enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring........ 44

9.3
Förslaget lill lag om ändring i lagen
(1959:552)om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

m. m...................................................................... 44

9.4 Förslagen
till övriga lagändringar............... 45

10
Hemställan.................................................. ... 45

11
Beslut......................................................... ... 46

Bilaga
I Riksförsäkringsverkets skrivelse den 16 december 1977 angående
avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren

1980-1984.............................................. 47

Bilaga
2 Riksförsäkringsverkets skrivelse den 16 december 1977 angå

ende avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbeis

skadeförsäkringen m. m. för åren 1980-1984.. 65

Bilaga 3
Remissammanställning.............................. 74

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

35 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (27)

27 kopplingar i 17 dokument.

  1. Prop. 1987/88:52 om beskattning av naturaförmåner, m.m. s. 42 om s. 40 i texten
  2. Prop. 1984/85:71 om räntetillägg för räntefritt eller lågförräntat lån s. 20 · s. 37 i texten
  3. Bet. 1980/81:SfU28 om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m., (prop. 1980/81:178 och förslag 1980/81:7) s. 9 i texten
  4. Bet. 1980/81:KrU26 med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte motioner s. 22 i texten
  5. Bet. 1979/80:SkU52 Med anledning av motion om schablonavdrag för egenföretagare s. 2 i texten

Visa alla 17

Doktrin (8)

8 kopplingar i 4 dokument.

  1. Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen, 2003 s. 211 om s. 40 · s. 272 i texten
  2. Erhag, Fri rörlighet och finansiering av social trygghet, 2002 s. 102 · s. 512 i texten
  3. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 160 om s. 43 · s. 387 i texten
  4. Westerhäll, Sjukpenninggrundande inkomst, 1986 s. 55 · s. 256 i texten