Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.

1973 · 87 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:49, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 49 år 1973 Prop. 1973: 49

Nr 49

KungL Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i
kommunal-skattelagen (1928:370), m.m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifaUa
de förslag om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.E, STRÄNG

Propositionens huvudsakliga uinehåll

I propositionen föreslås att förmåner vid sjukdom, barns
födelse, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning skall utgöra skattepliktig
inkomst. Från beskattning undanlas dock förmåner vid sjukdom om de grundas på
förvärvsinkomst understigande 4 500 kr, för år saml sjukpenning för
hemmamakar, Proposhionen har samband med de förslag som i särskild ordning
läggs fram beträffande den framtida utformningen av sjukpenningförmånerna,
föräldrapenningen m, m, samt beträffande förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.

Propositionen innehåller också förslag om hur
skatteintäkterna på de förmåner som nu avses bli skattepliktiga i sin helhet
skall kunna tillgodoföras statsverket.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 49

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:49

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskatielagen (1928:
370) dels att 19 §, 53 § I mom, och anvisningarna till 19 § skall ha nedan

angivna lydelse,

dels alt till anvisningarna lill 21, 24, 28 och 32 §§
skall fogas nya

punkter, betecknade respektive punkt 14, 9, 9 och 12, av
nedan angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

N livar
ande lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 §1

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt
tillfallit make eller vad som förvärvals genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra
fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.;

vinst i
svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eher vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

ersättning,
som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring eller
försäkring jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av
annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock alt till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller annan
livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan
ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

1 Senaste lydelse 1971: 256,

ersättning,
som på grund av försäkring jämlikt lagen {1962: 381) om allmän försäkring eller
lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre
belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst,
dock att till skattepliktig inkomst räknas er-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sättning i form av pyension eller annan livränta, så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån
köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället
försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan
fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan
skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att
hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk-eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,
för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegal;

ersättning jämlikt lagen om er- ersättning jämlikt lagen (1956:

sättning åt smittbärare; 293) om ersättning åt smittbärare

om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, därför givaren jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till
avdrag;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om
sjömansskatt ulgör inkomst ombord;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

invaliditetstillägg eller invaliditetsersätlning enligt 9
kap, lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av
kommunala eller landslingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstihägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutihägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunah bostadstillägg lill handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörelserna den 28 maj 1968
(nr 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (nr 426) om
statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse ur medel, för
vilka avdrag icke medgivils vid taxering, vid första liUfälle dylika medel
finnas i stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare
anvisningarna.)

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

. , 53
§

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på gmnd av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvals genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen om all- för pension och annan ersäll-

män försäkring eller på gmnd av ning enligt lagen (1962:
381) om

anställning eller uppdrag hos allmän försäkring eller pension på

svenska staten eller svensk kom- grund av anstäUning eller uppdrag

mun; hos svenska staten eller
svensk

kommun;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt
enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eUer tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller
avskriven till-läggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän
arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid
tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industrieU verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings-

2 Senaste lydelse 1971: 921.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag
Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana samman

slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka

de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar

samt sam arbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att

fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på samman

slutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens

sekundärlånekassa, norrlandsfonden, malmfonden för forsknings- och

utvecklingsarbete, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions

stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till

livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen

om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande

att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser

som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och ar

betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar

betstagare ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i

lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor,
andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva

kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives

i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvud

sakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa

familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn

eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning

eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig

forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet

tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka

för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författ

ning äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund,

stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig

verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,

därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade

besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfällig

heter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning,

samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av
rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avjfflring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detla stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

111119 §3

Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats
fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till
skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna
medlemsavgifter.

Utbytes
sådan livränta eller del därav, som enligt bestämmelserna i 32 § i sin helhet
skall räknas såsom skattepliktig intäkt, mot belopp för en gång, skall
beträffande detta belopp i beskattningshänseende gälla vad om sådan livränta är
stadgat. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nyss sagts mot engångsbelopp,
skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen
att till skattepUktig inkomst icke räknas ersättning, som på grund av
sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring tillfallit den försäkrade, avser
icke lön, som utgår från arbetsgivare i sådant fall, då denne på grund av 3
kap. 16 § andra eller tredje stycket nämnda lag äger uppbära arbetstagaren
tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa. För arbetsgivaren är den
av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom
annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes
räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är
skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen
eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill
utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller
annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbets-

» Senaste lydelse 1968: 544.

Lön, som
utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra
eller iredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära
arbetslagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepUktig
intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen
från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning
av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst,
dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till
den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för
arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes
än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada
i de fall, då arbetsgivaren står s, k, självrisk enligt lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring, räknas till skattepliktig in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49

Nuvarande lydelse

givaren står s. k. självrisk enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring, räknas icke till skattepliktig inkomst i vidare mån än
ersättningen överstiger vad som skulle hava utgått vid försäkring enligt
sistnämnda lag.

Skatteplikt
föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vilka enligt av Kungl. Maj:t
eher av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå, i samband med
utbildning eUer omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt
med dem i fråga om sådana bidrag likställda. Skatteplikt föreligger ej
heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare
av motorfordon.

Föreslagen lydelse

komst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring
enligt sistnämnda las.

Skatteplikt föreligger icke för bidrag från siat eller
kommun, vilka enligt av Kungl, Maj:t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser
utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen
avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag som ulgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare av
motorfordon,

Näringshjälp
eller bidrag enhgt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen den 3 juni
1966 (nr 368) är icke att hänföra till skattepliktig inkomst, i den mån näringshjälpen
eller bidraget lämnats till bestridande av kostnader, för vilka rätt till
avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av
årliga värdeminskningsavdrag. Omställnings-bidrag enligt nämnda kungörelse ulgör
dock skattepliktig intäkt.

Näringshjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 §
arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) är icke att hänföra till skattepliktig
inkomst, i den mån näringshjälpen eller bidraget lämnats lill bestridande av
kostnader, för vilka rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom
omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Omställningsbidrag
enligt nämnda kungörelse och kontant arbetsmarknadsstöd ulgör dock skattepliktig
intäkt.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål
utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt
till avdrag för bidrag till barns underhåll. Med hänsyn till begränsningarna i
avdragsrätten är sådant bidrag det oaktat alt likställa med periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jämlikt
bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag, 1 följd härav skall
underhållsbidraget icke hänföras till skattepliktig intäkt av tjänst som avses
i 31 och 32 §§,

tih 21 § 14. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör
skattepliktig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

intäkt av jordbruksfastighet om, sjukpenningen grundas på inkomsl,
som hänför sig till jordbruksfastighet och för sig eller tillsammans med annan
sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för
år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

till 24 § 9. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepUktig
intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på inkomsl, som hänför sig
till annan fastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av
annan faslighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt
lagen (1956: 293) om etsältiUng åt smittbärare.

liU28 § 9, Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig
intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till
rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst
uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om
ersättning ål smittbärare.

tih 32 § 12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om
aUmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkes-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
sjukpenningen grundas på inkomsl, sorn hänför sig till tjänst och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor
eller högre belopp för år. TiU intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring
utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och
barn-tillägg, vilka enligt av Kungl. Maj.t eller av statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa
eller partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974, Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om sådana ersättningar och förmåner som
belöper på lid före den 1 januari 1974,

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas, att 37 § 1 mom. taxeringsförordningen
(1956: 623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

37 §
Nuvarande lydelse 1 m o m.2 Tih ledning vid inkomsttaxering skola varje år
utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår
avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 a. Försäkringsanstalt,

4, Den som utbetalt royalty eller periodiskt utgående
avgift för rättighet av goodwills natur, såsom varumärke, firmanamn o, dyl,,
eller för utnyttjande av patent, mönster o. dyl.

Den som
bedrivit jordbmk eller skogsbmk eller innehaft jordbruksfastighet eller annan
faslighet eher bedrivit rörelse samt uppburit ersättning från anstalten på gmnd
av liden skada.

Den tiil vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.

Utgiven ersältmng,
ej understigande 1000 kronor för varje skadefall, på gmnd av skada på byggnad,
inventarier och maskiner, produkter från jordbmket eller skogsbmket, växande
gröda, skog, varulager, varor under tillverkning, för-bmkningsartiklar eller
andra fömödenheler för produktionen, samt utgiven ersättning, ej
understigande 500 kronor för varje skadefall, på gmnd av skada på levande
djur.

Därest delulbetalning av försäkringsersättning förekommit,
må med avlämnandet av kontrolluppgift anstå lill året efter det då skadan slutreglerais.

Undantag: ersättning för personligt lösöre samt annan
ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.

Det utbetalda beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förordnuigen omtryckt 1971: 399, »Senaste lydelse
1972:83,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning
uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt
framgår av följande uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften
skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 a. Försäkringsanstall.

3 b. Riksförsäkringsverket.

Den som bedrivit jordbmk eller skogsbruk eller innehaft
jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bedrivit rörelse samt uppburit
ersättning från anstalten på gmnd av liden skada.

Den som åtnjutit skallepliktig sjukpenning enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller
närstående ersättningssystem, föräldrapenning eller vårdbidrag enligt lagen
om allmän försäkring eller kontant arbetsmarknadsstöd.

Utgiven ersättning, ej understigande 1000 kronor för
varje skadefall, på gmnd av skada på byggnad, inventarier och maskiner,
produkter från jordbruket eller skogsbmket, växande gröda, skog, varulager, varor
under tillverkning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktionen,
samt utgiven ersättning, ej understigande 500 kronor för varje skadefall, på
grund av skada på levande djur.

Därest delutbetalning av försäkringsersättning förekommit,
må med avlämnandet av kontrolluppgift anslå till året efler del då skadan slutreglerais.

Undantag: ersättning för personligt lösöre samt annan
ersättning på grund av molorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.

Utgivet belopp och i fråga om sjukpenning huruvida
beloppet avser anställning eller annat förvärvsarbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
c. Arbetsmarknadsstyrelsen.

Den som
åtnjutit utbildningsbidrag i form av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten
och barniillägg.

Utgivet
belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49

Uppgiftsskyldig
3 d. Arbetslöshetskassa.

4.
Den som utbetalt royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av
goodwills natur, såsom vammär-ke, firmanamn o, dyl,, eller för utnyttjande av
patent, mönster o, dyl.

Vem
uppgiften ;S k all a vse

Den
som från kassan åtnjutit' dagpenning vid arbetslöshet.

Den
till vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.

.12

Vad
uppgiften skall avse

Utgivet
belopp som uppgår till sammanlagt 100 kronor för hela året.

Det
utbetalda beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1. januari 1974. Bestämmelserna i 37 § 1 mom. under 3
b3 d avser icke belopp som belöper på tid före den 1 januari 1974.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 13

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom., 27 § 1 mom. och 39 §
3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

2 m o m. Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt
eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår
av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av
tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till
den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans
huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning
hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en
vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats
utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna förordning rätt till
pension, livränta, som utgår på gmnd av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än på gmnd av försäkrmg, ersättning, som i
annan form än livränta utgår på gmnd av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst, samt undantagsförrnåner ävensom sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jämföriig periodisk intäkt, varför givaren enligt
22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå Preluninär A-skatt skall utgå en-

enligl skattetabeh, som avses i 4 §, ligt
skattetabell, som avses i 4 §,

eller enligt de grunder som angivas eller
enligt de grunder som angi-

i 7, 12 eller 40 §. Beträffande pre- vas
i 7, 12 eller 40 §, Beträffande

liminär A-skatt för inkomst som preliminär
A-skatt för inkomst

avses under 1 andra stycket må som avses
under 1 andra stycket

Kungl. Maj:t föreskriva särskild eller punkt
12 av anvisningarna

beräkningsgrund. För enskilda fall ////
32 § kommunalskattelagen må

må lokal skattemyndighet föreskri- Kungl,
Maj:t föreskriva särskild

va särskild beräkningsgrund, exem- beräkningsgrund.
För enskilda fall

pelvis att skatten skall beräknas å må
lokal skattemyndighet föreskri

viss del av inkomsten eller å in- va
särskild beräkningsgrund, ex-

komsten minskad med visst be- empelvis alt
skatten skall beräknas

lopp eller att skatten skall utgå å
viss del av inkomsten eller å in-

med särskilt angiven procent av komsten m.inskad
med visst belopp

inkomsten, eller att skatten skall utgå
med

särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig
jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet
må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, före-

1 Förordningen omtryckt 1972: 75,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för
sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall
den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av
den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst
ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i
skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall
varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga
inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest
särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt
skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall
jämnas till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret utgöras av
skattskyldig, som icke har alt erlägga preliminär A-skatt enligt 1, samt utgå
för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskäUor och för
garantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. Preliminär B-skatl skall
utgå enligt särskild debitering,

27 §

1 mom. Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i
slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i
taxeringslängd eller annat beslut om laxeringen. I övrigt iakttages:

att för skallskyldiga, som avses i 10 § I mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landslingsmedel uträknas med
ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret
gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i
en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt
och vid annat örelal avrundas nedåt lill helt krontal;

alt skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det
promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då
den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den
för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal
bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och landslingsmedel debiteras
med belopp som uträknats av lokal skaltemyndighet i det fögderi där
beskattningsorten är belägen;

att i 1 § omförmäld sjukförsäk- att i 1 § omförmäld sjukförsäk

ringsavgift debiteras med belopp ringsavgift
debiteras enligt 19 kap.

som uträknats av allmän försäk- lagen om
allmän försäkring och,

ringskassa, dock att vid debile- såvitt
gäller person med inkomsl

ringen skall beaktas vad i 19 kap. av
annat förvärvsarbete än ansläll-

2 och 6 §§ lagen om allmän för- ning, med
beaktande av avgifts-

säkring stadgas angående avgifts- belopp
som uträknats av allmän

pUkt och nedsättning av avgifi; försäkringskassa;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och redareavgift
debiteras i en gemensam post; samt

att i
1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter
av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal
bortfaller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39 3
mom. Har Kungl. Maj:t meddelat föreskrift som j 3 § 2 mom, under 1 tredje
stycket sägs, skall i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag, m. m,,
gälla vad Kungl, Maj:t med anledning därav förordnar.

(Se vidare anvisningama,)

3 mom. Beträffande inkomst, för vilken Kungl. Maj: t
enligt 3 § 2 mom, under 1 tredje stycket får föreskriva särskild beräkningsgrund
vad avser preliminär A-skall skall i fråga om skyldighet att verkställa
skatteavdrag, m. m,, gälla vad Kungl, Maj:t särskilt må förordna.

(Se vidare anvisningarna,)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser gäller i fråga om preliminär skatt för år 1973 samt slutlig
skatt på gmnd av 1974 års eller tidigare års taxering och efiertaxering för år
1974 eher tidigare år.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda
bestämmelser om kommtms och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom
förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall
bestämmas i förhåUande till det antal skattekronor och skatteören, som vid
närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg av det
antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268)
om skatteutjämningsbidrag och av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag,

' Senaste lydelse 1972: 142,

Föreslagen lydelse

1 § Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som
vid närmast föregående års taxering påförts de skallskyldiga, minskat enligt 2
§ och ökat med det antal skallekronor, som staten skall tillskjuta enligt
lagen (1973: 000) om skatteutjämningsbidrag och med bidragsunderlag enligt bestämmelsema
om skattebortfallsbidrag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Vid tillämpning av 1 § skall i skalleunderlaget icke
inräknas skattekronor och skatteören söm kan anses hänföra sig till följande
skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring eller lagen f 1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller
ersättning enligt förordningen (1954:249) . om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen
(1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning in. m.,
kungörelsen (1971: 457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete
vid olyckor i atomanläggningar m.m., förordningen (1954: 250) om ersättning i
anledning, av kroppsskada,- ådragen under vis-, lelse å anstalt m. m., lagen
(1954: 246) orn krigsförsäkring för sjömän ni. m., militärersättningsförordningen
(1950: 261) och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare, allt till den
del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4
500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd,
dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Intäkterna upptages härvid till
belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringsförordningen (1956: 623).

3 § Länsstyrelsen skall senast den 10 september varje år
lämna kommun, landstingskommun och församling uppgift om det skatteunderlag,
som enligt 2 § skall undantagas vid bestämmande av utdebitering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49

Nuvarande lydelse

17

Föreslagen lydelse

4
§ Finner
länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat
beslut enligt denna lag blivit uppenbart oriktigt till följd av skrivfel, räknefel
eller annat sådant förbiseende, skall länsstyrelsen meddela beslut om
rättelse.

5
§ Talan mol
länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas
första gången i fråga om utdebitering för år 1976.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953: 753)

Härigenom
förordnas, att 72 § kommunallagen (1953: 753) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid
taxering för visst år påföras de lill kommunen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för
nästföregående år. Har jämlikt 13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund
slutligen fastställts än som beslutals vid sammanträde med kommunfullmäktige
i oktober månad, skaU till grund för utbetalningen läggas den utdebitering,
som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens fastställande. Har
dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen medgivils befrielse från att erlägga
allmän kommunalskatt,

1 Lagen omtryckt 1969: 765,

2 Senaste lydelse 1971:189,

2 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49

Kommun
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalleören, som vid
taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efler det
belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för
nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas
dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har jämlikt
13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen fastställts än som
beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige i oktober månad, skall till
grund för ut-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av
statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Föreslagen lydelse

betalningen läggas den utdebitering, som bestämts i
samband med utgifts- och inkomststatens fastställande. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen
(1928: 370) medgivils befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt, skall
belopp, som kommunen eljesl ägde uppbära av statsverket, nedsättas i
motsvarande mån.

Kommunen
äger av statsverket såsom förskoll uppbära det belopp, som på grundval av
taxeringsnämnds beslut visst år (laxeringsåret) rörande taxering lill
kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vad
sålunda beslutats lill utdebitering ingår i kommunens fordran hos
statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades.
Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära
av statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet
enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,
som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande
taxering till kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande
år. Vid beräkningen av för-skoltsbeloppel beaktas dock icke skattekronor och
skatteören som bestämmas enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt. Vad sålunda beslutats till
utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året
näst efter del, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna
kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av
laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde
stycket ulan-ordnas.

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda
invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhåUande till ökningen i kommunens invånarantal mellan
angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos
statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den
10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot
svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för
beräkningen.

Belopp,
som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt
första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna
till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke
uträknad vid utbetalnings-tillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle
utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock
må läns-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna
att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad
utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall
härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tUlämpas
första gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1975 års
taxering.

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm

Härigenom
förordnas, att 76 § kommunallagen (1957: 50) för Stock-holmi skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommunen
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid
taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter del
belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts lill utdebitering för
nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen medgivits befrielse
från att erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde
uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,
som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxe-

" Lagen omtryckt 1969: 766, ' Senaste lydelse
1971:190.

Kommunen
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid
taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls tUl utdebitering för
nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalteören beaktas
dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo
enligt 75 § kommunalskattelagen {1928:370) medgivits befrielse från att erlägga
allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av
statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,
som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt
beslutats lill utdebitering för nästkommande är. Vad sålunda beslutals lUl
utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året
näst efter det, då beslutet fållades. Förskottet avräknas mol den allmänna
kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av
laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde
stycket ulanordnas.

Föreslagen lydelse

ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt
beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskottsbeloppet
beaktas dock icke skattekronor och skatteören som bestämmas eriligt 2 § lagen
med särskilda bestämmdser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skall. Vad sålunda beslutals till utdebitering ingår i kommunens fordran hos
statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet
avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av
statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet
enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kjTkobokförda
invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhåUande till ökningen i kommunens invånarantal mellan
angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos
statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den
10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot
svarande upprälcnade skatteunderlag, som skall ligga till grund för
beräkningen.

Belopp,
som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt
första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna
till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke
uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle
utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock
må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet
icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämknmg
ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i kraft den I januari 1974 och tillämpas
första .gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1975 års
taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 Förslag till

Lag om ändring i landstingslagen (1954: 319)

Härigenom
förordnas, att 76 § landslingslagen (1954: 319)i skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Landstingskommunen
äger av statsverket uppbära landslingsmedel med belopp, motsvarande vad som
skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid
taxering för visst år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efter
det belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls lill utdebitering för
nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen medgivits
befrielse från att erlägga landslingsmedel, skall belopp, som
landstingskommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande
mån.

Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott
uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år
(laxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till
utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering
ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst
efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol de landsluigsme-del,
som landstingskommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen
under året efter del, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas,

> Lagen omtryckt 1972:101,

Landstingskommunen
äger av statsverket uppbära landstingsmedel med belopp, motsvarande vad som
skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid
taxering för visst år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efler
det belopp för skattekrona och skalleöre, som bestämts tUl utdebitering för
nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalleören
beaktas dock icke sådana som bestäininas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo
enligt 75 § kommunalskatielagen {1928: 370) medgivils befrielse från att
erlägga landstingsmedel, skall belopp, som landstingskommunen eljesl ägde
uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott
uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år
(laxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats tiU
utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskottsbeloppet
beaktas dock icke skattekronor och skalteören som bestämmas enligt 2 § lagen
med särskilda bestämmelser otn kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i landstingskommunens
fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det då beslutet
fattades. Förskottet avräknas mot de lands-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lingsmedel, som landstingskommunen äger uppbära av
statsverket på grundval av taxeringen under året efler det, då förskottet
enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda
invånare i landstingskommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större
än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat
enligt andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i landstingskommunens
invånarantal meUan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i
landstingskommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket.
Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna landstingskommun uppgift om
det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall
ligga till grund för beräkningen.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör
landstingskommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje
styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till
landstingskommunens förvaltningsutskott med en sjättedel å åttonde dagen i var
och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är
landstingskommunens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari
månad, skall vid delta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i
november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl
föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest
det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av
landstingskommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp,
som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tiUåmpas
första gången i fråga om landstingsskatt som påförs på grundval av 1975 års
taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse

Härigenom
förordnas, att 84 § lagen (1961:436) om församlings-styrelse' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Församling
äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som
skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid
taxering för visst år påföras de tUl församlingen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skalteöre, som beslämls lill utdebitering för
nästföregående år. Har skattskyldig enligt lagen den 26 oktober 1951 om viss
lindring i skattskyldigheten för den som icke tiUhör svenska kyrkan åtnjutit
lindring i skattskyldigheten lUl församlingen eller har dödsbo enligt 75 §
kommunalskattelagen medgivits befrielse från att erlägga skatt lill
församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket,
nedsättas i motsvarande mån.

Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära
del belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande
taxering till kommunal inkomstskatt beslutals till utdebitering för
nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i församlingens
fordran hos statsverket vid ingången av året näst efler det, då beslutet
fattades. Förskottet avräknas mot den för-

' Lagen omtryckt 1972: 228,

Församling
äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som
skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid
taxering för visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls till utdebitering för
nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören
beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall. Har
skallskyldig enligt lagen {1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för
den som icke tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten lill
församlingen eller har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen {1928: 370)
medgivils befrielse från all erlägga skatt lill församlingen, skall belopp,
som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande
mån.

Församlingen äger av statsverket såsom förskoll
uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande
taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för
nästkommande år. Vid beräkningen av förskotlsbeloppel beaktas dock icke
skallekronor och skalteören som bestämmas enligt 2 § lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns och an-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 24

Nuvaiande lydelse Föreslagen lydelse

samlingsskatt, som församlingen nan menighets utdebitering
av

äger uppbära av statsverket på skall. Vad sålunda beslutats till

grundval av taxeringen under året utdebitering ingår i församling-

efter det, då förskottet enligt be- ens fordran hos statsverket vid

slämmelserna i nästföljande styc- ingången av året näst efter det,

ke ulanordnas, då beslutet fattades. Förskottet
av-

räknas mot den församlingsskatt, som församlingen äger
uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då
förskottet enligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens
fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen
under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en
sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli,
september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid
utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas
samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må
länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke
motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skall härav betingad jämkning
ske av det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen
till kyrkorådet.

Länsstyrelsen skaU senast den 8 mars tUl församlingen
överlämna för nästföregående år upprättad redovisning över församlingen
tillkommande och till församlingen utanordnad församlingsskatt.

Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas
av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången i fråga om församlingsskatt som påförs på gmndval av 1975 års
taxering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 25

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av sjukpenning, m. in.
och anför.

Inledning

Kungl,
Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt överdirektören Hans Järnbrink att utreda de
tekniska förutsättningarna för all inordna sjukpenningen i beskatlningssystemet.
Utredningen skulle även omfatta förmåner som utgår vid arbetslöshet. Genom
beslut den 28 januari 1972 uppdrog Kungl, Maj:t åt utredningen som antagit
namnet sjukpenningutredningen att också överväga förutsättningarna för en
beskattning av det utbildningsbidrag som utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966: 368, omtryckt 1972: 300),

Utredningen
överlämnade den 7 september 1972 ett betänkande (SOU 1972: 50) Beskattade
förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m, m. Utredningen har i belänkandet
funnit att tekniska förutsättningar finns att beskalla de förmåner det här
gäller och framlagt förslag lill de författningsmässiga och administrativa
åtgärder som behövs vid en övergång till skattepliktiga förmåner.

Över utredningens förslag
har efler remiss yttranden avgivits av riksförsäkringsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, riksskatteverket, försäkringsinspekiionen,
socialstyrelsen, riksrevisionsverket, slalskonlorel, statens avtalsverk, universitelskanslersämbetel,
yrkesskadeförsäkringskommittén, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i
Stockholms, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län, Svenska landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemannens
riksförbund (SR), Sveriges arbetares centralorganisation (SAC),
Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisalion. Svenska
Personal-Pensionskassan (SPP), Svenska försäkringsbolags riksförbund,
Folksam, Lantbrukarnas riksförbund

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 26

(LRF), Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorganisalion
(SHIO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Fredrika-Bremer-Förbundet och
Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yttrande har därjämte avgetts av De fria
sjukkassornas förbund. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de
inhämtat,

på
grundval av vad utredningen redovisat vill jag nu lägga fram förslag om
skatteplikt för de av utredningen behandlade förmånerna. Tidigare denna dag
har chefen för socialdepartementet tagit upp frågan om den framtida
utformningen av sjukförsäkringsförmånerna m, m. Sjukpenningutredningens
förslag i fråga om förmånerna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen las
senare i dag upp av chefen för inrikesdepartementet.

Beträffande
de av familjepohtiska kommittén framlagda förslagen om föräldrapenning, som
avses ersätta moderskapsförmåner enligt 3 kap, lagen (1962: 381) om allmän
försäkring, rätt liU sjukpenning vid vård av sjukt barn och vårdbidrag vid vård
av svårt handikappat barn har särskilt förslag lagts fram av statsrådet Odhnoff,

Nuvarande ordning

Inkomstbeskattningen i fråga om sjukpenning rn. m.

Enligt kommunalskattelagen (1928: 370), KL, föreligger vid
inkomstbeskattningen inle skatteplikt för bl. a, följande intäkter:

ersättning som på grund av sjukförsäkring enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, AFL, eller lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,
YFL, tillfallit den försäkrade;

ersättning som utgått enligt annan författning än de
nyssnämnda, utan att sjukförsäkring förelegat, till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;

ersättning som vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet
tillfallit någon på grund av annan försäkring som inte tagils i samband med
tjänst;

ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare;

stipendier lill studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

kontantunderstöd som utges av arbelslöshelsnämnd med
bidrag av statsmedel (19 § KL),

Skatteplikt
föreligger inte heller för statliga eller kommunala bidrag som enligt
bestämmelser av Kungl, Maj:t eller statlig myndighet ulgår, i samband med
utbildning eller omskolning, lill arbetslösa och partiellt arbetsföra och
därmed likställda (anvisningarna till 19 § KL),

Till
skattepliktig intäkt av tjänst hänförs bl, a, avlöning, arvode och annan förmån
i pengar eller in nalura som utgått för tjänsten (32 § 1 mom, KL), Från
skalleplikt undanlas dock förmån av fri sjukvård eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 27

tandvård och fri grupplivförsäkring. Skattefriheten gäller
oavsett om förmånen utgått i allmän eller enskild tjänst. Beträffande enskild
tjänst föreskrivs dock den begränsningen att om förmånen åtnjutits efter väsentligt
förmånligare grunder än som gäller för statlig befattningshavare förmånen är
skattepliktig till den del den utgått efter förmånligare grim-der än som gäller
statlig befattningshavare (32 § 3 mom, KL).

Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som
fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptas
inle som inläkt. Förutsättningen är härvid att den dagersättning som kan utgå
till arbetstagare i högsta sjukpenningklassen enligt AFL, uppgår till högst 10
kr, per dag under tid då sjukpenning kan utgå enligt lagen och lill högst 13
kr, per dag under tid då förtidspension kan utgå enligt samma lag (32 § 3 mom,
KL),

Vid beräkning av inkomst av tjänst medges avdrag för
avgifter som den skaltskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst (33 § KL),

Allmänt avdrag medges för premier och andra avgifter, som
skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom
själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen
pensionsförsäkring som inte tagits i samband med tjänst, kapilalförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder
inbegripen avgift tUl sjukkassa för begravningshjälp, som inte är tagen i
samband med tjänst och som inle utgör sjukförsäkring enligt 24 kap, AFL,
Avdraget för kapilalförsäkringspremier m, m, får åtnjutas med högst 250 kr,,
eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret, med högst 500
kr. Det högre avdraget på högst 500 kr, åtnjuts även av ogift skaltskyldig
(varmed jämställs änka, änkling eller frånskild) om han den 1 november
beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år (46 § 2 mom, KL),

De här angivna bestämmelserna i KL gäller enligt 2 § första
stycket förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt också vid statsbeskall-ningen,

Uppgiftsskyidighet vid taxeringen

Till ledning för inkomsttaxering skall enligt
taxeringsförordningen (1956: 623), TF, i vissa fall lämnas kontrolluppgifter
för nästföregående kalenderår. Uppgiftsskyldighelen innebär bl. a. följande.

Statlig eller kommunal myndighet skall lämna uppgift
beträffande den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag
eller utfört tillfälligt arbete eller som av denne åtnjutit pension, livränta
eller periodiskt utgående ersättning. Uppgiften skall avse avlöning, arvode
eller annan ersättning. Undantag från uppgiftsskyldighelen gäller i fråga om
ersättning i anledning av tiUfälligt arbete om det som mottaga-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 28

ren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kr.
för hela året (37 § 1 mom. 1 a TF),

Liknande uppgiftsskyldighet åligger aktiebolag och
ekonomisk förening saml fysisk person som bedrivit rörelse, jordbruk eller
haft annan faslighet i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.
Undantag från uppgiftsskyldigheten gäller här i vissa fall ersättning för tillfälligt
arbete om värdet understiger 300 kr. (37 § 1 mom, 1 bd TF),

Försäkringsanstalt och understödsförening skall lämna
kontrolluppgift beträffande den som från anstalten eller föreningen uppburit
belopp, ej understigande 200 kr. för hela året, på grund av försäkring av den
art att uppburet belopp är skattepliktigt (37 § 1 mom. 3 TF),

I kontrolluppgift skaU särskilt för sig upptas sådant
skatteavdrag, som skett för uttagande av preluninär A-skatt,

Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person,
varom fråga är. Därvid skaU fullständigt anges personens namn, personnummer,
hemvist och bostadsadress. Där så kan ske bör uppgift lämnas även om numret på
för honom utfärdad debetsedel på preliminär skatt för året näst före
taxeringsåret (32 § 2 mom. TF).

Skall annan än statlig eller kommunal myndighet jämlikt 1
mom, första punkten avlämna uppgifter lill ett antal understigande ljugofem,
skall vid uppgifterna fogas ett särskilt sammandrag över dessa, upptagande
namn på den eUer de personer, varom fråga är, samt beträffande envar av dem
uppgift angående belopp, som utbetalts, och förmån, som i övrigt åtnjutits (37
§ 3 mom, TF),

Uppgifterna skall i regel avlämnas senast den 31 januari
under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av
självdeklaration. Uppgifterna skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis
eller, om i kommun ingår fler församlingar, församlingsvis och skall medelst
särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller
församling varje grupp av uppgifter avser (37 § 4 mom, TF),

Den som har alt lämna kontrolluppgift skall i regel senast
den 31 januari under taxeringsåret översända ett exemplar av uppgiften till inkomsttagaren
(37 § 5 mom. TF),

Uppbörd och debitering

Enligt uppbördsförordningen (1953: 272), UF, skall
preliminär skatt erläggas i avräkning på slutlig skatt. Preliminär skatt utgår
som A-skalt eller B-skatt, Preliminär skatt skall utgå med belopp som så nära
som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten.

Preliminär A-skatt erläggs av skattskyldig som uppbär
inkomst av tjänst om inkomsten hell eller delvis utgår i pengar och kan
hänföras lill den skaltskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljesl ulgör
hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall i princip göras oavsett
anställningens längd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 29

Preliminär
A-skatt skall normalt beräknas med ledning av skattetabell som fastställs av riksskatteverket
för varje inkomstår och för olika kommunala utdebiteringar. Kungl. Maj:t kan
föreskriva särskild beräkningsgrund för särskilt angivna inkomstslag. För enskUda
fall kan lokala skaltemyndigheten föreskriva särskUd beräkningsgrund. Skatten
kan i så fall beräknas bl. a. på viss del av inkomsten, på inkomsten minskad med
eller ökad med visst belopp eller med särskilt angiven procent av inkomsten (3
§ 2 mom. 1 UF).

Vid
utbetalning av s, k, engångsbelopp beräknas preliminär A-skatt efter 30 % av
inkomsten. Om engångsbeloppet uppbärs vid sidan av regelbunden inkomst
(månadslön, veckolön) beräknas preliminär A-skatt enligt grunder som
fastställts av riksskatteverket (7 § UF),

Preliminär
B-skatt erläggs i hemortskommunen av skattskyldig, som inte har alt erlägga
preliminär A-skatt, Preliminär B-skatt utgår enligt särskild debitering (3 § 2
mom, 2 UF),

B-skatt
debileras i princip med samma belopp som senast i kommunen påförd slutlig
skatt, I vissa fall gäller att B-skatt debileras med ledning av preliminär
taxering. Sådan debitering sker om den skattskyldige inte påförts slutlig
skatt i kommunen och det kan antas att han kommer all taxeras i kommunen året
näst efter inkomståret, B-skall debileras vidare med ledning av preliminär
taxering vid inkomstökning eller inkomstminskning av viss storlek (13 § UF),

Slutlig
skatt är skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av
taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut som enhgt gällande
föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering (2 § 2 mom, UF),

Debitering
sker i debiteringslängd, som underskrivs av lokal skattemyndighet senast den 5
december taxeringsåret. Sedan debiteringslängden upprättats sänder
länsstyrelsen debetsedel på slutlig skatt tUl den skaltskyldige senast den 15
december laxeringsåret (35 § UF),

Vid
debitering av slutlig skatt avräknas dels debilerad preliminär skatt och dels
annan skall, som av den skattskyldige erlagts (27 § 2 mom, UF),

Skatt
som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt avräknats från slutlig skatt,
Ullas som kvarstående skatt. Om den kvarstående skatten är av viss storlek
skall den skaltskyldige erlägga ränta (2 § 2 mom,, 27 § 3 mom, UF),

Kvarstående
skatt förfaller till betalning i regel med lika belopp under vardera av
uppbördsterminerna i mars och maj månader året efter taxeringsåret (28 § UF),

Om
eriagd preliminär skatt överstiger motsvarande slutliga skatt återbetalas det
överskjutande beloppet till den skaltskyldige, I vissa fall tillkommer ränta
(69 § 1 mom, UF), Återbetalning sker vanligen med ett vid den slutliga
debetsedeln fogat återbetalningskorl, (70 § uppbördskungörelsen, 1967: 626,)

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 30

Arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag vid
utbetalning av lön lill arbetstagare. Med lön menas härvid inkomsl av tjänst
enligt KL med undantag för periodiskt understöd eller därmed järnförlig
periodisk utbetalning av visst slag.

Avdragsskyldigheten gäller både prehminär A-skatt och
kvarstående skall, Avdragsskyldighelen för kvarstående skatt föreligger endast
om arbetstagare har alt vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skall, Kvarstående
skall skall vidare ej avdras vid s, k, korllidsanstäUning, Kvarstående skall
som förfaller till betalning under viss uppbördstermin avdras vid de utbelalningsinifällen
som infaller under de två månader, som närmast föregått uppbördslerminen (39 §
1 mom. UF),

Arbetstagare som skall vidkännas avdrag för preliminär
A-skatt skall överlämna debetsedel på sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart
efter del han mottagit den (40 § 1 mom, UF), Omedelbart efler det han mottagit
debetsedel på slutlig skatt skall han lämna arbetsgivaren uppgift angående
kvarstående skatt (40 § 2 mom. UF).

Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten kan på
begäran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatteavdrag. Sådant
besked lämnas normalt med magnetband till sådana arbetsgivare, som erhålht
tillstånd att vid särskilt på magnetband lagrat register (centrala skatleförfrågningsregislret)
erhålla erforderliga uppgifter om arbetstagares skatteförhållanden för
verkställande av skatteavdrag. Om så skett behöver arbetstagarna inle lämna
uppgift beträffande vare sig preliminär eller kvarstående skatt (40 § 3 mom, UF),

Om arbetstagaren underlåter att överlämna debetsedel på
preliminär A-skall till arbetsgivaren eller att visa att han inte har all
erlägga sädan skatt, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt särskilda
bestämmelser (40 § 1 mom, UF),

Om arbetstagaren underlåter all lämna uppgift beträffande
kvarstående skatt skall arbetsgivaren under liden januariapril göra skatteavdrag
för kvarstående skatt med lika stort belopp som skall avdras för preliminär A-skalt
(40 § 2 mom, UF).

Arbetsgivare med en arbetstagare skall inbetala skatt för
arbetslagaren senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till
betalning. Inbetalning sker på post eller bank. Vid inbetalningen överlämnas
skatteanvisning, av vUken framgår debetsedelsnummer m, m.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare skall inbetala del
belopp som innehållits på arbetstagares lön tUl länsstyrelsen i länet.
Inbetalning skall ske senast den 18 i uppbördsmånaden. Redovisningshandlingar
skall samtidigt insändas till länsstyrelsen. Handlingarna kan bestå av skal-teanvisningar.
Arbetsgivare kan dock i stället för skatteanvisningar sända förteckning om
debetsedelsnumren anges på förteckningarna med datamaskin, hålkortsmaskin,
adresseringsmaskin eller på annat jämförligt sätt, Efler tillstånd av riksskatteverket
får redovisning av skatt ske

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:49 31

med magnetband. Skatteredovisningen kan förenklas genom
användning av s, k, summarisk redovisning. Sådan redovisning får användas av
bl, a, statlig och kommunal myndighet. Annan arbetsgivare, som har minst 50
arbetstagare får efter tillstånd av länsstyrelsen tillämpa sådan redovisning
(55 § UF),

Bei-äkningen av kommunalskatteinedel m. m.

Enligt 51 § kommunallagen (1953: 753), Kom,L, skall
kommuns medelsbehov, i den mån det inle fylls på annat sätl, läckas med allmän
kommunalskatt.

Kommun äger enhgt 72 § Kom,L av statsverket uppbära allmän
kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det
antal skallekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påförs de till
kommunen skattskyldiga, efter det belopp per skattekrona och skatteöre, som beslämls
till utdebitering för nästföregående år.

Kommunen äger av statsverket uppbära som förskott det
belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret)
rörande taxering tiU kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande
år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos
statsverket vid ingången av året näst efler del, då beslutet fattades.
Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära
av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran
hos statsverket, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommunen i
sex delposter under året.

Då kommunen bestämmer sin utdebitering las hänsyn inle
bara lill det beskattningsunderlag, som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen
(1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels
utdebitering av skatt beaktas också det skalleunderlag som staten skall
tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteuljämningsbidrag och bestämmelsema
om skalleborlfallsbidrag.

Motsvarande bestämmelser finns för Stockholms kommun i 55
och 76 §§ kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, för landstingskommunerna i
57 och 76 §§ landstingslagen (1954: 319) och för församlingarna i 66 och 84 §§
lagen (1961: 436) om församlingsslyrelse.

Sjukpenningutredningen

Förmåner vid sjukdom m. m.

Enligt utredningen bör skatteplikten omfatta sjukpenning
enligt AFL, YFL och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst
av minst 4 500 kr, för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt
barn införs i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 32

i
betänkandet (SOU 1972: 34) Familjestöd, bör också dessa förmåner beskallas.

Utredningen
förordar alt de skattepliktiga beloppen hänförs till samma förvärvskällor som
gäller för den ersatta inkomsten.

Utredningens
förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå anknyts direkt till den hos
försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några
sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f, n, den framlida beräknade
inkomsten av förvärvsarbete. Sjukpenningen föreslås utgå som en viss bestämd
procentuell andel av den för dag räknat bortfallna inkomsten.

Enligt
nuvarande ordning bestämmer de lokala skattemyndigheterna pensionsgrundande
inkomst för tUläggspension. Därvid beaktas inkorast av förvärvsarbete ned tUl
ett belopp motsvarande det vid inkomstårets ingång gäUande basbeloppet.
Utredningen föreslår att skattemyndigheterna i fortsättningen även tar med
inkomst av förvärvsarbete ned tiU deklarationspliktsgränsen 4 500 kr. Den av
skattemyndigheterna sålunda bestämda årsinkomsten av anställning och av annat
förvärvsarbete förs över tiU ADB-syslemet för att bl. a. tjäna till ledning vid
den årliga uppföljningen av de försäkrades inkomstförhållanden.

Utredningen
föreslår vidare alt den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen höjs från nuvarande 1 800 kr. till 4 500 kr. årlig
förvärvsinkomst. Den övre gränsen för årsinkomst av förvärvsarbete som skall gmnda
rätt till sjukpenning bör enligt utredningen liksom inom
tilläggspensioneringen direkt anknytas till basbeloppet enligt AFL och vara
7,5 gånger det basbelopp som gäller vid ingången av året. På grundval av 1973
års förhållanden skulle högsta sjukpenninggrundande inkomst därigenom bli
avrundat 54 700 kr,

I
anslutning till förslaget om höjning av den nedre inkomstgränsen föreslår
utredningen att försäkrade som vid tiden för lagändringens genomförande är sjukpenningförsäkrade
men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgränsen övergångsvis får
behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande bestämmelser så länge de
har inkomst uppgående till nu gällande 1 800 kr, per år. Sådan sjukpenning
avses vara skattefri även i fortsättningen.

År
1970 utbetalades sjukpenning tiU 2,5 milj, försäkrade för ca 5,3 mUj, sjukfall
i ca 9 milj, poster. Vid beskattning måste kassorna registrera de utbetalda
sjukpenningbeloppen för varje försäkrad och ackumulera uppgifterna så att
kontrolluppgifter avseende under året utbetald .sjukpenning kan tillställas
skattemyndigheterna och de försäkrade under januari månad nästföljande år.
Utredningen har funnit att det med den omfattning sjukpenningutbetalningama har
torde få anses alltför betungande att i ett manuellt syslem klara denna
arbetsuppgift.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 33

Utredningen
har samrått med RAFA-utredningen som f. n. arbetar med utformningen av ett nytt
administrativt system för den allmänna pensioneringen. Det nya systemet, som
kommer att börja tillämpas under år 1973, innebär bl, a. ökad användning av
avancerad ADB-teknik, En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna
försäkringen är under uppbyggnad i SundsvaU,

Vidare
bedriver RAFA-utredningen försöksverksamhet inom sjukförsäkringen för att
automatisera en betydande del av nuvarande manuellt förda register, bl, a. försäkringsregistret.
Även aviseringsförfarandel mellan den allmänna försäkringens register och i
första hand folkbokföringens och uppbördsväsendets register avses bli
automatiserat. Både central- och lokalkontor avses bli utrustade med
bildskärmsterminaler, i regel med därtill kopplade skrivare, ADB-anläggningen
förutsätts då vara försedd med s, k, direktåtkomstminne, vilket innebär att
lokalkontoren genom bildskärmsterminaler kan få uppgifter direkt från det centrala
registret. Enligt en preliminär tidplan beräknas genomförandet kunna ske
successivt under åren 19751977, Det anses dock vara möjligt alt påskynda
utbyggnaden av ADB-syslemet för sjukförsäkringen,

I ell
färdigutvecklat ADB-system för sjukförsäkringen bör enligt utredningen flertalet
av försäkringskassornas arbetsuppgifter med skatteavdrag kunna utföras utan
att den manuella hanteringen av skatteavdragen i kassorna behöver bli så
omfattande,

I
ADB-anläggningen förutsätts sjukförsäkringens försäkringsregisler lagrat för
hela landet. Terminaler anslutna till datorn skall finnas vid varje central-
och lokalkontor. Uppgifter om de försäkrades prelimi-närskalteförhållanden
överförs vid varje årsskifte datatekniskl från skattemyndigheterna till
försäkringsregistret. Beslut om jämkning eller existensminimum måste dock den
försäkrade själv meddela lill försäkringskassan, varefter kassan via terminal
överför dessa uppgifter till del centrala registret.

I
det automatiserade systemet kommer sjukanmälningar alt via terminalen malas in
i datorn. Blankett till den försäkran som behövs för utbetalningen av
sjukpenning tillställs därefter den försäkrade direkt från dataanläggningen.
Före utsändandet anger datorn på blanketten med ledning av registrerade
uppgifter dels den sjukpenning som skaU utges, dels det preliminära
A-skatteavdrag som skall göras, båda beloppen angivna per dag.

När
sjukperioden varat en vecka eller vid friskanmälan dessförinnan skall den
försäkrade lämna in denna försäkran ifylld till lokalkontoret. När sjukpenning
utbetalas, innehålls A-skatt med det belopp per dag som angivits på denna
försäkran. Den försäkrade behöver alltså inte visa upp debetsedel på preliminär
A-skatt för kassan. Genom att tillämphg sjukpenning och tillämpligt
skafteavdrag anges på den utsända blanketten

3
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 34

erhåller den försäkrade full inblick i förfarandet och får
tillfälle att anmäla eventuella felaktigheter i de registrerade uppgifterna.

Efter varje utbetalning av sjukpenning inrapporterar
försäkringskassan utbetalt bruttobelopp och innehållen A-skalt via terminal tUl
datorn, där beloppen ackumuleras för varje försäkrad, I det slutliga ADB-syslemet
kan utbetalningshandlingen skrivas ut automatiskt och tillställas den
försäkrade direkt från dalaanläggningen så snart erforderliga uppgifter
rapporterats in från försäkringskassan, Skatleredovisning sker därefter under
resp, uppbördsmånader genom s, k, summarisk redovisning.

För försäkrad med B-skatt sker utbetalning utan
skatteavdrag. Det utbetalda sjukpenningbeloppet registreras dock även i detta
fall i datorn för att beaktas vid framställning av kontrolluppgift.

Datorn framställer vid årets utgång kontrolluppgifter, som
sänds ut till de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndigheterna blir
överflödig genom alt uppgift om utbetald bruttosjukpenning och innehållen
A-skatt datatekniskl förs över till laxeringsavin,

I fråga om kvarstående skatt uppkommer särskilda problem.
Utredningen förordar att kassorna, för alt undvika en allt för betungande administration,
befrias från att obligatoriskt innehålla sådan skatt även med ell fullt utbyggt
ADB-system. Delta behöver inte hindra alt försäkringskassorna i särskilda
fall, t. ex. vid lång sjukfrånvaro, kan göra avdrag för kvarstående skatt
efter särskild anmodan av den försäkrade eller lokal skattemyndighet.

Det här beskrivna ADB-systemet för sjukpenningförsäkringen
beräknas inte kunna vara i funktion förrän under år 1975. Vid ett införande av
skattepliktiga sjukpenningförmåner dessförinnan fordras därför ett provisoriskt
system i ingångsskedet. Utredningen har funnit alt en nödvändig förutsättning
för ett provisorium är att sjukförsäkringens försäkringsregister förs in i ADB-syslemet,
Därigenom skulle de arbetsuppgifter som i samband med skatteavdrag på
sjukpenning oundgängligen kräver medverkan av ett ADB-system registrering av
utbetald sjukpenning och innehållen skatt, skatteredovisning och framställning
av kontrolluppgifter kunna ske på avsett sätl. Detta kräver att kassornas
centralkontor utrustas med terminaler vid en tidigare tidpunkt än planerats.
Övriga arbetsmoment bör enligt utredningen övergångsvis kunna utföras manuellt.

Även om, som förutsatts, försäkringsregislrel förs in i ADB-systemet
och terminaler för sjukförsäkringens behov installeras vid centralkontoren,
kan vid sjukanmälan utskrift av blankett för försäkran för erhållande av
sjukpenning inte ske automatiskt genom datasystemets försorg, eftersom
terminaler för inmatning av sjukanmälan ej finns vid varje kontor. Denna
utskrift måste liksom f, n, ombesörjas av lokalkontoren. En konsekvens av detta
är att kontoren ej kan automatiskt genom notering på blanketten få uppgift om
vilket skatteavdrag som skall tillämpas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 35

Detta
avdrag kan dock för provisorieliden göras efter en schablontabell. Tabellen
skulle uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av
preliminärskattetabellerna för hela landet. Schabloniseringen medför givetvis
en särskUd risk för kvarstående eller överskjutande skatt. Utredningen menar
dock att denna nackdel inle bör överdrivas och erinrar om all ca 65 % av alla
sjukfall varar högst sju dagar, I fråga om det stora flertalet sjukfall kan
således antas att skatteavdrag enligt schablontabell inte vållar några större
problem. Intet hindrar att man i mera långvariga sjukfall baserar avdraget på
den i det särskilda fallet tillämpliga skattetabellen. Den som erhållit beslut
om jämkning eller existensminimum får själv förete beslutet för kassan för att
det skall kunna beaktas,

I
fråga om sjukpenning enligt YFL och närslående ersättningssystem, som betalas
ut av riksförsäkringsverket, bör skatteavdrag regelmässigt ske enligt
tillämplig skattetabell och -kolumn.

För
försäkrad som har B-skatt skall skatteavdrag ej verkställas hos
försäkringskassan. För att kassan skall få kännedom om vilka som har sådan
preliminär skatt bör den försäkrade ange detta på försäkran för erhållande av
sjukpenning.

Beträffande
frågan om förvärvskälla för ifrågavarande förmåner framhåller utredningen att
sjukpenning enhgt AFL enligt nu gällande regler kan grundas antingen på inkomst
av anställning eller på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Fall
kan också förekomma då försäkrad har inkomster av bägge dessa slag, blandad
inkomst, I fall av sistnämnda art ulgår en sjukpenning som lUl en del täcker
inkomstförlusten i anställning och till återstående del täcker annat bortfall
av förvärvsinkomst. Om sjukpenningen görs skattepliktig bör den enligt utredningen
i taxeringshänseende hänföras till den förvärvskälla, vari det inkomstbortfall
sjukpenningen skall kompensera har inträffat. För den som har sjukpenning
grundad på blandad inkomst bör sjukpenningen schablonmässigt uppdelas på de
olika förvärvskällorna i enlighet med de inkomstuppgifter som ligger till grund
för sjukpenningen, varvid anställningsinkomsten läggs i botten, I de
kontrolluppgifter försäkringskassorna utfärdar måste anges till vilket slag av
inkomst sjukpenningen hänför sig, I fall av blandad inkomst får utbetald
sjukpenning i kontrolluppgiften uppdelas i enlighet med den förut antydda
schablonen, Detla berör ca 60 000 försäkrade.

Obligatorisk
sjukpenning enligt YFL bör enligt utredningen hänföras till förvärvskällan
tjänst medan sjukpenning från den frivilliga försäkringen avses hänföras till
vederbörlig förvärvskäUa.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 36

Förmåner
vid arbetslöshet

I
fråga om förmåner vid arbetslöshet bör skatteplikten enligt utredningen
omfatta kontant arbetsmarknadsstöd och dagpenning från arbetslöshetskassa. Det
statliga omställningsbidraget beskallas redan enligt nuvarande regler.
Beträffande det kommunala kontanlunderstödet, som avses bli avvecklat, anger
utredningen att skattefriheten bör behållas.

Del
kontanta arbetsmarknadsstödet har av utredningen förutsatts bli utbetalat av
länsarbetsnämnden. Utredningen förordar följande förfarande i fråga om
preliminärskatteavdrag och skyldighet att lämna kontrolluppgift.

För
den som har alt erlägga A-skatt bör nämnden i samband med utbetalningen göra
avdrag för preliminär skatt enligt för stödtagaren gällande skattetabell och
fastställd kolumn. Erforderliga uppgifter bör kunna erhållas genom att stödtagaren
företer sin debetsedel. Om stödtagaren även har påförts kvarstående skatt, bör
nämnden liksom i fråga om omslällningsbidraget vara skyldig att göra avdrag
också för denna skatt. Till länsstyrelsens skatteposlgiro har länsarbetsnämnden
att senast den I8:e i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari
betala den innehållna skatten. Länsarbetsnämnden bör dessutom senast den 31
januari varje år efler inkomståret avge kontrolluppgift tUl stödtagaren och den
lokala skattemyndigheten. Kontrolluppgiften kommer liksom i fråga om omslällningsbidraget
att omfatta bidragen för månaderna decembernovember, efiersom bidraget för
december månad inte betalas ut förrän omkring den 15 januari.

Enligt
utredningen bör i likhet med vad som gäller för omslällningsbidraget det
kontanta arbetsmarknadsstödet i taxeringshänseende hänföras till förvärvskäUan
tjänst.

Vid utbetalningen av
dagpenning vid arbetslöshet bör enligt utredningen kassan göra avdrag för
preliminär skatt för den som har att betala A-skalt. I avvaktan på ökad användnmg
av ADB inom arbetslöshetskassomas administration bör enligt utredningen
schabloner användas för bestämmande av preliminärskatteavdraget. Med hänsyn
till att man i många kassor har att göra skatteavdrag för medlemmar i hela
landet föreligger svårighet att göra avdrag med ledning av tillämplig skattetabell
och -kolumn för envar av medlemmarna. Enligt utredningen synes det inte nödvändigt
att här ta hänsyn tUl olikheter i den kommunala utdebiteringen. Skillnaden
mellan preliminär och slutlig skatt blir vid arbetslöshet som är att anse som
normal inte särskilt stor om medelutdebiteringen för landet används som
schablon. Dessutom bör i detta sammanhang kunna bortses från de försäkrades individuella
förhållanden. För samtliga försäkrade bör ulan aUtför stora olägenheter kolumn
1 i skattetabellerna kunna användas. Utredningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 37

anser
att riksskatteverket med dessa förutsättningar bör konstruera en tabell för det
preliminära skatteavdrag som kassorna skall verkställa.

I
fråga om kvarstående skatt bör enligt utredningen samma bestämmelser gälla som
föreslagits beträffande sjukförsäkringen, dvs. avdrag för sådan skatt skall
normalt inte behöva verkställas.

Dagpenningen
bör enligt utredningen i taxeringshänseende hänföras till förvärvskällan
tjänst.

kassornas
redovisning av innehållen preliminär skatt bör, anser utredningen, göras
varannan månad på sätt gäller för skatteavdrag i allmänhet. Därvid förutsätts s.
k, summarisk redovisning kunna tillämpas. Detta innebär att vid de
inbetalningar som verkställs i mars, maj, juli, september och november dessa
görs utan särskild redovisning om vilka personer inbetalningen avser. Vid
inbetalningen i januari skall specifikation lämnas över samtliga personer för
vilka preliminär A-skatt dragits under året. För försäkrad med B-skatt görs
inget skatteavdrag.

Arbetslöshetskassorna
bör enligt utredningen också lämna kontrolluppgift till skattemyndigheterna
och de försäkrade på de dagpenningbelopp som utbetalts under året. Kravet på
att kassorna skall lämna kon-trolluppgLfterna under januari månad året efler
inkomståret beträffande under föregående kalenderår utbetald dagpenning torde
dock enligt utredningen vara svårt alt uppfylla för de flesta kassorna utan
stora administrativa kostnader. Det är fråga om 150 000200 000 uppgifter som
skall lämnas vid den tid på året då kassorna har som mest att göra med att
betala ut ersättningar. För att sprida ut arbetet över en något längre tid bör
kassorna, i den mån ADB-teknik inte används, ha möjlighet alt skicka ut
kontrolluppgifter redan under december månad för de arbetstagare som fått ersättning
under tiden 1 januari30 november och som inte är arbetslösa vid sistnämnda
tidpunkt. Under januari månad kan kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem
som var arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt har fått ersättning
under december månad. I några fall kommer både skattemyndigheten och den
försäkrade att med detta system kunna fä två kontrolluppgifter. Utredningen framhåller
all risk givelvis föreligger för att den försäkrade i sådant fall kan
missuppfatta innehållet i uppgifterna och endast lar med i sin deklaration den
inkomst som anges i det ena beskedet. Det är emellertid fråga om få fall, och
riskerna för misstag bör enligt utredningen kunna undanröjas genom lydliga
uppgifter från kassorna i det besked som skickas ut i januari.

Förmåner
vid arbetsmarknadsutbUdning

Utredningen
framhåller att en skatteplikt för förmåner vid arbetsmarknadsutbUdning bör
omfatta utbUdningsbidraget såvitt gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten
och barntillägg. Bidraget bör hänföras till inkomstkällan tjänst.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 38

UtbUdningsbidraget betalas ut av länsarbetsnämnden. Det
administrativa förfarandet bör enligt utredningen vara följande.
Länsarbetsnämnden beräknar del obeskattade utbUdningsbidraget som skaU
beviljas per månad genom att först summera grundbidrag, hyresbidrag på hemorten
och barntillägg. Från summan dras bl, a. den del av bidragstagarens egen eller
makes inkomst som skall reducera utbildningsbidraget. Om kvarstående belopp
överstiger 1 700 kr,/månad medräknas ej den över-skjulande delen, I en omräkningstabell
kan det skattepliktiga bruttobelopp som svarar mot det obeskattade bidraget
avläsas. Därvid skall beaktas bidragstagarens kolumn enligt debetsedeln för
preliminär skatt. För bidragstagare som har preliminär B-skatt kan man inte av
debetsedeln utläsa skattekolumn. Uppgift bör kunna inhämtas från lokala skaltemyndigheten
om i vilken kolumn han skulle varit placerad därest han haft A-skall,
Utbildningsbidraget uppräknas därefter enligt omräknings-tabellen.

Övriga delar av utbildningsbidraget som vederbörande är
berättigad till, och som enligt utredningens förslag inte skall beskattas,
räknas härefter fram,

Bidragstagaren tillställs meddelande om beviljat
skattepliktigt belopp och övriga bidragsposter.

För att göra avdrag för preliminär skatt måste
länsarbetsnämnden vela vilken skattetabell och kolumn som skall tillämpas. För
ändamålet måste bidragstagarnas debetsedlar för preliminär skatt infordras, I
en framlid kan detla förfarande komma att underlättas genom att möjlighet
öppnas att göra förfrågningar på dataterminal till ett personregister. För den
som har B-skatt görs inte skatteavdrag. Uppgifter om utbetalda skattepliktiga
bidrag och gjorda skatteavdrag lagras i arbetsmarknadsverkets datasystem och
kan utnyttjas vid utskrift av kontrolluppgift.

Effekterna på skatteunderlaget

Utredningen framhåller att införande av skatteplikt för
förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning ökar skatteintäkterna
för såväl staten som kommunerna. Det är enligt utredningen naturligt all de i
anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäktema används för att
finansiera ökningen av kostnaderna för förmånema. Utredningen har inte ansett
det påkallat att införa kommunala bidrag som en finansieringskälla utan
förordat att man i skalteutjämningssam-manhang skall kunna åstadkomma en
avräkning mellan staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som avses svara
för finansieringen av kostnadsökningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter, I
sammanhanget vill utredningen erinra om den kompensation som staten utger till
kommuner m, fl, i anledning av 1970 års skattereform samt om de förslag tUl nya
bestämmelser om skatteutjämning som nyligen lagts fram av skatteutjämningsrevisionen
i betänkandet. Reformerad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 39

skatteuljämning
(SOU 1972:44), Avräkningen bör kunna ske inom denna ram. Utredningen har emeUertid
inte ansett sig böra gå in pä den tekniska utformningen av avräkningssystemet
utan förutsätter att denna fråga tas upp i annat sammanhang.

Remissyttrandena

Förmåner
vid sjukdom m. m.

Vid
remissbehandlingen av utredningens betänkande har en beskattning av
sjukpenning m, m, allmänt mottagits med tillfredsställelse. Man pekar därvid på
att såväl de ojämnheter i fråga om kompensation som nuvarande klassystem medför
mellan klasserna och inom dessa som överkompensationsproblemet försvinner
med den föreslagna ordningen. Vidare framhålls allmänt som en fördel att en
beskattning av sjukpenningen möjliggör att man genom taxeringen får en mera
rättvisande bild av den försäkrades verkliga inkomstförhållanden, vilket är av
betydelse för prövningen av rätten till inkomstprövade förmåner. Slutligen
uttalas genomgående tillfredsställelse över att sjukpenningen blir
pensionsgrundande inkomsl.

Beträffande
tidpunkten för reformens ikraftträdande anmäler länsstyrelsen i Stockholms län
betänkligheter av främst ekonomisk natur mot ett genomförande innan ett ADB-system
är fullt utbyggt. Enligt länsstyrelsen förutsätter förslaget bl. a, alt aviseringen
från folkbokföringens och uppbördsväsendets register blir automatiserade. Genom
alt arbetet med det planerade centrala personregistret lagts ned under år 1972
saknas förutsättningarna till en vettig ADB-integration mellan de två systemen.
Länsstyrelsen finner det därför tveksamt om förslaget med provisoriskt system
inom sjukförsäkringen kan genomföras på ett ekonomiskt försvarbart sätt med
hänsyn till den dubbellagring av information som blir nödvändig. Länsstyrelsen
föreslår därför att ADB-systemet för sjukförsäkringen integreras så långt som
möjligt med riksskatteverkets nya syslem för folkbokföring och uppbörd, vilket
beräknas komma i drift tidigast år 1976, Skulle ett provisoriskt system för
beskattad sjukpenning genomföras år 1974 torde detla enligt länsstyrelsens
mening kräva någon form av centralt register inom folkbokföring och uppbörd.

Länsstyrelsen
i Hallands län anser att reformen inle kan genomföras förrän ADB-utrustningen
hos försäkringskassorna möjliggör hell automatiserade rutiner. Även
länsstyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län förordar en sådan senareläggning
av reformen och åberopar särskilt den betydande tillfälliga ökning av
expeditionspersonal hos försäkringskassorna som det provisoriska systemet
förutsätter och som avsevärt fördyrar genomförandet. Riksrevisionsverket är
likaså kritiskt mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet. Verkels
uppfattning är att ut-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 40

redningen inle redovisat bärande motiv för provisorisk
övergångslösning som skapar administrativa problem och ökade kostnader.
Kammarrätten i Göteborg förordar bl. a. mot bakgrund av den långa tid nuvarande
system varit rådande att ikraftträdandet uppskjuts lill dess ett fullt
fungerande administrativt system finns.

Riksförsäkringsverket konstaterar att det finns
möjligheter att genomföra en beskattning av sjukpenningen redan med början den
1 januari

1974. Verket anser dock att utredningens förslag
säkerligen skulle

kunna anpassas bättre till pågående rationaliseringsarbete inom försäk

ringskassorna om tidpunkten för genomförandet sätts till den I januari

1975. Det skulle dessutom ge kassoma möjlighet att
bättre förbereda re

formen.

Riksskatieverket finner inte anledning att ifrågasätta det
provisoriska system utredningen föreslagit i avvaktan på ett fuUt utbyggt ADB-system
för sjukförsäkringen. Man betonar dock att skaltemyndigheternas
kontrollmöjligheter inte får eftersättas eller försvåras. En manuell hantering
av det omfattande materialet kan enligt verket medföra risker härför.

Försäkringskasseförbundei anmärker att anspänningen av
kassornas resurser under provisorieliden blir betydande men anser dock
fördelarna med det föreslagna systemet så vägande att man trots betydande svårigheter
och kostnadsökningar måste acceptera ett genomförande redan från ingången av
år 1974. En förutsättning härför sägs dock vara att skatteavdrag skall
verkställas efter en enhetlig schablontabell. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelsen i Västmanlands län.

I övrigt har beredningens förslag om ikraftträdandetidpunkt
tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Såväl riksförsäkringsverket som yrkesskadeförsäkringskommiltén
föreslår att sjukpenning som utgår från den frivilliga försäkringen enligt YFL
inte bör omfattas av skatteplikten. En beskattning skulle medföra en höjning av
kostnaderna för denna försäkring. Då en premiehöjning skulle bli nödvändig ulan
att försäkringstagaren skulle komma i åtnjutande av någon ökad förmån och då
denna försäkringsform drivs efter försäkringsmässiga grunder och i konkurrens med
privat försäkringsverksamhel bör enligt de båda instanserna den frivilliga
yrkesskadeförsäkringen undantas från skatteplikten. Riksförsäkringsverket
föreslår därjämte att även sjukpenning i de äldre skadefallen inom den obligatoriska
försäkringen undantas från beskattning.

Mot den föreslagna övre inkomslgränsen vid 7,5 gånger
basbeloppet har invändndingar rests endast av länsstyrelsen i Hallands län och
SR. Båda instanserna hävdar att gränsen efler införande av beskattad sjukpenning
medför en skärpt ogynnsam effekt i fråga om sjukförsäkringens kompensationsgrad
i inkomstlagen över 7,5 gånger basbeloppet, I övrigt har gränsen tillstyrkts
eller lämnats utan erinran.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 41

Frånsett vad som refererats i föregående avsnitt och som
gäller provisoriska lösningar för tiden intill dess ett fullt utbyggt ADB-system
för sjukförsäkringen föreligger lämnar remissinstanserna genomgående de
administrativa lösningar utredningen föreslagit ulan erinran. Från länsstyrelserna
i Stockholms och Norrbottens län påpekas dock alt arbetsbördan för
länsstyrelsernas uppbördsenheter och de lokala skattemyndigheterna kommer alt
öka och medföra behov av personalförslärkningar. Statskontoret ifrågasätter om
försäkringskassorna alltid skall vara skyldiga att beakta beslut om jämkning av
preliminär skatt. Enligt statskontoret talar administrativa skäl för att sådan
skyldighet ej bör föreligga vid korttidssjukfall förslagsvis understigande sju
dagar.

Svenska
landstingsförbundet ifrågasätter om man i analogi med förslag i belänkandet
Förenklad löntagarbeskatlning i vissa fall skulle kunna tillämpa ett förfarande
med definitiv källskatt beträffande sjukpenningen. Enligt förbundet skulle
effekten av eventuella skillnader mellan ett som definitivt beaktat källskatteavdrag
vid korttidssjukdom och ett slutligt skatteavdrag för denna ersättning vara
helt utan ekonomisk betydelse för ersättningsberättigade korllidssjuka,

LO understryker betydelsen av att efler föreslagen
karenslid en kompensation upp lill 100-procentsnivån accepteras. Några vägande
skäl kan enligt LO:s mening inte framföras mot att den försäkrade genom försäkrmgsanordningar
av typen avtalsgrappsjukförsäkring (AGS) erhåller full täckning för
inkomstbortfall, LO delar emellertid inte utredningens uppfattning alt
försäkringar av typ AGS inle bör kunna undanlas från skatteplikt, LO menar att
utredningen på denna punkt inte redovisat några bärande motiv för sitt ståndpunklstagande
och framhåller alt det övervägande antalet sjuk- och olycksfallsförsäkringar
betraktas som kapitalförsäkringar, vilket medför alt utgående ersättningar
blir skattefria. Enligt LO bör AGS-försäkringen även fortsättningsvis
behandlas som kapitalförsäkring och premierna i likhet med vad som gäller inom Ijänstegrupplivförsäkringen
vara undantagna från beskattningen. Den tidigare åberopade betydelsen för
erhållande av pensionsgrundande inkomst.får enligt L0:s uppfattning ringa genomslagskraft
på en sådan i förhällande till övriga sjukersättningar relativt liten förmån
som AGS-ersättningen utgör. Även Folksam anför liknande synpunkter beträffande AGS-försäkringen,
SAF anser alt de skäl som tidigare anfördes för skattefrihet för AGS-försäkringen
alltjämt gäller med oförminskad styrka och att skäl saknas att behandla AGS-försäkringen
oförmånligare än andra kapitalförsäkringar,

Riksförsäkiingsverkel hänvisar till ett yttrande till Kungl.
Maj:l år 1971 då verket framhöll att man kunde acceptera alt AGS-försäkringen
temporärt bedömdes som Ijänstegrupplivförsäkring i avvaktan på eventuell
ändring av skattereglerna för den allmänna sjukpenningförsäk-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 42

ringen. Om sjukpenningen från den allmänna försäkringen
skulle bli skattephktig inkomst, borde, framhöll verket, AGS-försäkringen i sin
helhet bedömas som pensionsförsäkring.

Förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning

Arbetslöshetskassornas samorganisation delar utredningens
uppfattning att preliminärskatteavdragen bör schabloniseras. Organisationen framhåUer
dock alt det tekniska förfaringssättet torde komma att variera från kassa till
kassa. Avdragen måste emellertid, oavsett vilken teknik som används, schabloniseras
med hänsyn till att arbetslöshetskassorna är rikskassor, som knappast har
möjlighet att beakta de varierande kommunalskattesatser som gäller för
medlemmarna.

För att begränsa svårigheterna för arbetslöshetskassorna
vid hanteringen av utbetalningar, skatteavdrag och utskrivande av
kontrolluppgifter anser kammarrätten i Göteborg att det ligger nära till hands
att söka administrativa lättnader genom alt utnyttja det utbyggda ADB-systemet
inom den allmänna försäkringen. Även om en regelrätt samordning inte kan anses
lämplig finner kammarrätten alt det är motiverat alt undersöka möjligheterna
alt i vart fall använda ADB-systemet med alla dess lagrade uppgifter som ett
slags serviceorgan.

Svenska byggnadsarbetareförbundet framhåller att metoder
för att klara arbetslöshetskassans hantering av skatteredovisningsrutinerna
inom ramen för ett ADB-system i stort sett redan är planerade för förbundets
kassa. För övriga LO-kassor finns möjlighet alt ansluta sig till ett liknande
system, som byggs upp i organisationens regi. Övriga kassor lär utan större
problem kunna förfara på likartal sätl.

TCO påpekar att flertalet arbetslöshetskassor i ett
inledningsskede kommer att möta stora administrativa svårigheter om utredningens
förslag genomförs och arbetslöshetsersättningen införs i beskaltningssysle-mel.
Många kassor saknar tekniska förutsättningar alt på ett tiUfredsställande sätt
klara skalleavdrag, redovisning och kontrolluppgifter. TCO förutsätter att
hänsyn las till arbetslöshetskassornas speciella svårigheter.

Arbetslöshetskassornas
samorganisalion finner att det är svårt att utan praktisk erfarenhet bedöma hur
det av utredningen föreslagna systemet beträffande kontrolluppgifter kommer
att verka. En viss lättnad i arbetslöshetskassornas arbete med utsändande av
kontrolluppgifter skulle enligt samorganisationens mening följa om kassorna
fick rätt att sända uppgifterna lill riksskatteverket i stället för till
vederbörande lokala skattemyndighet.

Riksskatteverket anser att utredningens förslag att
arbetslöshetskassorna skall utfärda kontrolluppgifter för två olika perioder
av inkomståret är otillfredsställande. Ett sådant syslem kan medföra
komplikationer för såväl skattemyndigheterna som inkomstlagarna. Verket
framhåller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 43

att om inkomsttagaren missuppfattar innehållet i
uppgifterna på så sätt att han redovisar erhållen ersättning i deklarationen
med för lågt belopp detta kan medföra påföljder i form av skattetillägg eUer i
värsta fall både skattelillägg och straffrättsliga sanktioner.

I fråga om utredningsförslaget att avdrag för kvarskalt
inte skall ske från utbildningsbidrag framhåller verket följande. De tekniska
och sociala skäl som ligger till grund för utredningens stäUningstagande i
denna del torde såvitt avser utbildningsbidraget inte äga samma tyngd som när
det gäller sjukpenningen. Utbildningsbidraget utgår i regel under väsentligt
längre tid än sjukpenningen. Oftast torde arbetsmarknadsutbildningen i det
enskilda fallet pågå under en längre tid än för vilken anstånd med kvarstående
skatt kan beviljas. Med hänsyn härtill och då det i övrigt inte synes utgöra
något större administrativt problem för berörda myndigheter, bör möjhghet
föreskrivas alt avräkna kvarstående skatt mot utbetald ersättning vid
arbetsmarknadsutbildning.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län framför beträffande
utredningens förslag om kontrolluppgifter liknande synpunkter.

Kammarrätten i Göteborg finner, liksom utredningen, inte
anledning att föreslå ändring i reglema i 46 § 2 mom. KL angående rätten till
avdrag för avgifi rill arbetslöshetsförsäkringen.

Länsstyrelsen i Hallands län. Svenska metallindustriarbelareförbundet
och Arbetslöshetskassornas samorganisalion framhåller att om beskattning
införs för ersättning från arbetslöshetskassa bör full avdragsrätt medges för
avgifter till arbetslöshetsförsäkringen i likhet med vad som gäller för
obligatorisk sjukförsäkringsavgift. Avdraget bör därför brytas ut ur del s, k,
sociala försäkringsavdraget och medges med faktiska avgiftsbelopp,

TCO hemställer om en översyn av reglerna i 46 § 2 mom, KL
och erinrar därvid om att avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen under
senare år har höjts kraftigt.

Remissinstanserna lämnar utredningens förslag om
finansiering av kostnaderna för tilläggspensioneringen i princip utan erinran.

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Det svenska socialförsäkringssystemet har steg för steg
byggts ut för att skapa ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och andra
situationer i livet då människorna förlorar sina möjligheter till arbetsinkomst.
Vid sidan av folkpensioneringen och den allmänna tilläggspensioneringen ulgör
arbetslöshetsförsäkringen, den allmänna sjukförsäkringen och
yrkesskadeförsäkringen de väsentligaste komponenterna i ell omfattande
trygghetssystem. Tiden är nu mogen alt på vissa väsent-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:49 44

liga punkter ytterligare bygga ul och komplettera detta
trygghetssystem samt att göra vissa omläggningar i fråga om ersättningsvillkor,
finansieringsformer m. m.

KSA-utredningen
har lagt fram förslag om väsentligt förbättrad arbetslöshetsförsäkring och
införande av ett nytt kontanlstöd vid arbetslöshet för dem som inte omfattas
av arbetslöshetsförsäkringen. 1970 års utredning om tandvårdsförsäkring har
lagt fram förslag om utformningen av en allmän tandvårdsförsäkring.
Familjepolitiska kommittén har presenterat ett omfattande familjepolitiskt
reformprogram som innefattar en föräldraförsäkring vid barns födelse som skall
ersätta den nuvarande moderskapsförsäkringen, rätt till sjukpenning vid vård
av sjukt barn, högre bidrag vid vård av svårt handikappat barn och förbättrade
barnpensioner från folkpensioneringen. Slutligen har sjukpenningutredningen
redovisat förslag om höjd förmånsnivå i samband med införande av beskattning av
sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. I
samband härmed avses dessa förmåner också bli pensionsgrandande för tUläggspension.

Statsrådet
Odhnoff har tidigare denna dag förordat förbättrade familjeförmåner inom den aUmänna
försäkringen. Den nuvarande moderskapsförsäkringen ersätts enligt förslaget av
en föräldraförsäkring med en garantinivå på 25 kr. för dag. Föräldrar skall få
rätt till sjukpenning i högst tio dagar per år för vård av sjukt barn i
hemmet. Förslaget innebär vidare en väsentlig höjning av de bidrag som utgår
vid vård av svårt handikappat bam och slutligen en förbättring av barnpensionerna
inom folkpensioneringen som innebär att dessa utsträcks till att omfatta barn
upp till 18 års ålder och garanterar en pensionsnivå för barnet om 40 % av
basbeloppet.

Chefen för
socialdepartementet har tidigare i dag föreslagit att kompensationsnivån inom
sjukförsäkringen höjs lill 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och all
den övre gränsen för denna utsträcks till 7,5 gånger basbeloppet, I samband
härmed har också föreslagits ett nytt och enhetligt finansieringssystem för
sjukförsäkringens samtliga utgiftsslag, inkl, den nya tandvårdsförsäkringen
och föräldraförsäkringen.

Chefen för inrikesdepartementet kommer senare denna dag
all anmäla förslag om en väsentlig utbyggnad av den frivilliga
arbetslöshels-försäkringen. Förslaget innebär bl, a, att ersättningsliden
utvidgas lill 300 dagar för den som är yngre än 55 år och 450 dagar för dem som
är 55 år eller äldre. Vidare höjs den högsta dagpenningersältningen lill 130 kr.
per dag. Ett allmänt kontant grundstöd på 35 kr. per dag till de arbetslösa
som inte omfattas av den frivilliga försäkringens förmåner föreslås vidare
infört, I samband härmed förordas en omläggning av finansieringen av den
frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassorna får i
fortsättningen ett grundslöd som motsvarar nivån på det kontanta
arbetsmarknadsstödet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 45

En
utgångspunkt vid utformningen av dessa olika förmåner som avser att i olika
situationer kompensera för uppkommande inkomstbortfall har varit alt
bidragen i fortsättningen skall behandlas som skattepliktig inkomst i enlighet
med sjukpenningutredningens förslag. Jag återkommer tUl detta i det följande.

Sjukpenningutredningens
uppdrag bestod i att undersöka de tekniska förutsätlningarna för att skattebelägga
ersättningarna från sjukpenningförsäkringen, yrkesskadeförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen samt bidragen vid arbetsmarknadsutbildning.

Frågan
om en beskattning av i första hand sjukpenningen har tidigare diskuterats i
olika sammanhang. I prop. 1962: 90 med förslag tih lag om allmän försäkring m. m.
anförde föredragande departementschefen att det av uppbördslekniska och andra
praktiska skäl då inte fanns möjlighet att göra sjukpenningen skattepliktig.
Sjukpenningutredningen har funnit att de praktiska och tekniska
förutsättningarna för sådan skattebeläggning nu föreligger. De förslag som
sjukpenningutredningen lagt fram innebär att en beskattning av de tidigare
nämnda bidragen tekniskt kan genomföras med verkan från den 1 januari 1974.

Sjukpenningutredningen
har i sitt arbete analyserat effekterna av den nuvarande skaltefriheten.
Analysen har i första hand inriktats på sjukpenningen, med hänsyn tiU att
denna beloppsmässigt mer direkt anknyter tih ett beräknat inkomstbortfall.
Utredningen framhåUer dock att resultaten av analysen har en direkt betydelse
för förståelsen av skattefrihetens innebörd oavsett vilken förmån det är fråga
om.

Utredningens
analys har gjorts med hänsyn dels till den s. k. lönekuverteffekten och dels tiU
slutskatteeffekten. Innebörden av dessa båda begrepp belyses av följande
exempel. Det antas att vid en årsinkomst av 24 000 kr. (2 000 kr. per månad) den
slutliga skallen uppgår till 30 %, aUtså 7 200 (600X12) kr. och att skatten vid
en årsinkomst av 20 000 kr. (1 666 kr. per månad) utgör 27 % av inkomsten
eller 5 400 (450X12) kr. Den preliminära skatten är vid den högre inkomsten 600
kr. per månad och vid den lägre 450 kr. per månad. Om en skattskyldig, som vid
arbete hela året har en årsinkomst på 24 000 kr,, på grund av sjukdom förlorar
sin arbetsinkomst under två månader, blir hans skattesituation följande. Den
preliminära skatt som inbetalas för var och en av de tio månaderna han arbetar
uppgår tiU (10X600) 6 000 kr. På grand av inkomstbortfallet under två månader
blir hans skattepliktiga årsinkomst (24 0002 0002 000) 20 000 kr. och hans
slutliga skatt således 5 400 kr. Resultatet blir följaktligen alt han får
tillbaka 600 kr. i form av överskjutande skatt. Den sjukpenning som uppburils
under sjuktiden påverkar inte beräkningen efiersom sjukpenningen är skattefri.

Exemplet
visar att den skattskyldige av sin arbetsinkomst netto efter (prehminär) skatt
på grund av sjukdomen förlorar 1 400 kr. per månad

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 46

(2 000600) eller ca 46 kr. per dag (lönekuverteffekt).
Uppbär han under sjuktiden en skattefri sjukpenning enligt sjukpenningklass 16
med 37 kr, per dag erhåller han genom sjukpenningen en kompensation för inkomstbortfallet
som uppgår till ca 80 %, Men därutöver får han i samband med den slutliga skatleregleringen
ytterligare 600 kr. i form av skalleåterbäring. Vad han på detla sätt
sammanlagt erhåller (slutskalteeffeklen) överstiger den inkomst han skulle ha
haft om han i stället varit i arbete.

Utredningen har funnit att, om man enbart ser lill lönekuverleffeklen,
nuvarande system ger en kompensationsnivå av i genomsnitt något över 80 % av
den ordinarie inkomsten. Den lägsta kompensationsnivån är 74 % och den högsta
88 %. Ser man däremot till slutskatteeffekten är kompensationsnivån genomgående
högre, I vissa inkomstlägen kan kompensationsgraden avsevärt överstiga 100 %
vid kortare sjukperioder.

Som framgår av dessa beräkningar varierar
kompensationsgraden, om man ser till slutskatteeffekten, avsevärt såväl inom
varje sjukpenningklass som mellan de olika klasserna. Spridningen i
kompensationsgrad mellan den övre och den nedre delen av sjukpenningklassen
utgör omkring 15 % i flertalet klasser. Skillnaden i kompensationsgrad vid
övergång från en klass till en intilliggande uppgår i några fall till över 20 %,
från klass 18 till klass 19 inemot 30 %.

Som sjukpenningutredningen har visat föreligger f. n. ett
betydande överkompensalionsproblem genom skattesystemels konstruktion. Utredningen
framhåller att denna överkompensation i huvudsak kommer de korllidssjuka lill
del. För dem som är sjuka under längre lid uppkommer däremot inle någon
överkompensation av betydelse.

Utredningen har vidare pekat på alt genom att
sjukpenningen är skattefri så utvisar inle de genom beskattningen redovisade
inkomsterna de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för sjukdom. När en
social förmån är inkomstprövad på grundval av den taxerade inkomsten delta
gäller t, ex, bostadstillägget till barnfamiljer kan den som uppburit
sjukpenning erhåUa sådan förmån även om hans faktiska inkomstnivå egentligen
inte skulle motivera det. Vid en beskattning av sjukpenningen kan en mera
rättvisande jämförelse mellan olika personers inkomstförhållanden åstadkommas.

Nuvarande system medför som regel all en del av den totala
kompensationen för inkomstbortfall vid sjukdom kommer den berättigade tiU del
först efler den slutliga skatteavräkningen, dvs. i allmänhet mer än ett år efler
sjukdomstillfället. Denna del av kompensationen kan man med hänsyn tUl att
förmånen skall ge stöd under den lid då inkom.st-bortfallet föreligger
enligt vad utredningen påpekar inte räkna med när man fastställer regler om
förmåner vid olika former av inkomstbortfall. Följden blir antingen
överkompensation eller en för låg förmånsnivå under stödliden. Utredningen har
funnit alt det finns fog för omdö-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 47

met alt de insatser som görs för att trygga försörjningen
under tid då den ordinarie inkomsten bortfallit inte ger avsett resultat.

Som utredningen anfört gäller vad som sagts om
sjukpenningen i det väsentliga även de förmåner under arbetslöshet och
utbildning som utredningen behandlat.

Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan
erinran förslaget att de förmåner det här är fråga om skall skattebeläggas.

Enligt min uppfattning innebär en övergång till
beskattning av sjukpenning, arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag ett
viktigt steg i riktning mot en bättre samordning och därmed större rättvisa
inom hela det system för trygghets- och fördelningspolitik som skatte-, bidrags-och
socialförsäkringssystemet utgör.

Genom att sjukpenningen beskattas kan man sålunda på ell
mer direkt sätt få en anknytning mellan kompensationsgrad och inkomst inom ramen
för sjukförsäkringen. Det innebär i praktiken alt ett system med sjuklön kan
införas för alla sjukpenningförsäkrade. Genom att de nämnda förmånema inordnas
i skattesystemet skapas vidare praktiska förutsättningar för att på ett enkelt
sätt göra dessa ersättningar pensionsgrundande för allmän tilläggspension,
vilket innebär att större rättvisa kan uppnås.

Ersättningarna påverkar även den taxerade inkomsten vilken
i olika sammanhang används som underlag för bedömningen av rätten till vissa inkomstprövade
bidrag eller förmåner. Prövningen kommer i dessa fall att i fortsättningen ske
mot inkomstuppgifter som bättre belyser faktiska inkomstnivåer,

Kostnadskonsekvensema av omläggningen lill beskattade
förmåner och de föreslagna reformerna belyses i de proposhioner som Kungl, Maj:t
på förslag av cheferna för social- och inrikesdepartementen i dag lägger fram,
I propositionerna föreslås också som nämnts ny finansieringsordning för såväl
sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen.

Den totala omslutningen för sjukförsäkringen, inkl,
tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen och övriga reformer inom
sjukförsäkringens ram, beräknas uppgå till ca 10,4 miljarder kr, år 1974,
eller ca 3,9 miljarder kr, mer än de beräknade sjukförsäkringskostnaderna under
år 1973, Kostnadema föreslås bli finansierade tUl en tredjedel i form av
statsbidrag, ca 40 % med arbetsgivaravgifter och återstoden, ca 25 %, med de
avgifter de försäkrade själva betalar, I enlighet härmed föreslås
arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen bli höjd med 0,6 procentenheter
från 3,2 % till 3,8 % och effekten på de försäkrades egna avgifter på grand
av de föreslagna reformerna blir en höjning med i genomsnitt 70 kr. per
försäkrad.

Omslutningen för arbetslöshetsstödet kan beräknas uppgå
till ca 1,6 miljarder kr. för det första hela budgetår de nya reformerna är i
kraft.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 48

dvs.
för budgetåret 1974/75 mot en beräknad omslutning på ca 450 milj. kr. för
budgetåret 1972/73.

Finansieringen av arbetslöshetsstödet
föreslås ske så att arbetsgivarna, via en arbetsgivaravgift om 0,4 %, svarar
för två tredjedelar av kostnaderna för grundbidraget till arbetslöshetskassoma
och till det kontanta arbetsmarknadsstödet. Återstående tredjedel av dessa
kostnader, liksom de bidrag utöver grundbidraget som utgår till arbetslöshetskassoma,
bekostas av staten.

Sammantaget föreslås en
ökning av arbetsgivaravgifterna till trygg-hetsförsäkringama fr, o, m, den 1
januari 1974 med 1 procentenhet, svarande mot ett belopp i storleksordningen
1,1 miljarder kr, för helt år. Som chefen för socialdepartementet anfört
tidigare denna dag bör emellertid avgiftsuttaget tUl ATP inte höjas med de 0,5
procentenheter för år 1974 som tidigare beslutats,

Egenavgifterna
till sjukförsäkringen höjs sammanlagt för hela riket med ca 250 milj. kr. för
att täcka återstående kostnader för landvårds-försäkringen,
föräldraförsäkringen och de förbättrade sjukpenningförmånerna.

De finansieringsregler som
föreslagits innebär för statens del att statsbidraget till sjukförsäkringen
kommer att uppgå till i runt tal 3,5 miljarder kr. år 1974, Statens utgifter
för arbetslöshetsersättningarna beräknas uppgå tiU inemot I miljard kr. för
budgetåret 1974/75. Mot dessa utgifter slår de skatteinbetalningar som kommer
alt äga rum då förmånerna som utgår vid sjukdom och arbetslöshet räknas som
beskattningsbar inkomst. Preliminärskatteinbetalningar på ca 2,7 miljarder kr.
till följd härav kan beräknas för år 1974. Då ingår häri inte den prelimmärskatt
om ca 150 milj, kr. som föratses tUl följd av att utbildningsbidragen föreslås
bli beskattade.

Det
måste understrykas att kostnadsberäkningarna är av approximativ karaktär.
Kostnadsutvecklingen för arbetslöshetsförsäkringen beror t. ex. på det
antagande som görs angående omfattningen av antalet arbetslösa. En förändring
med endast en tiondels procentenhet av den beräkningsmässigt antagna
genomsnittliga arbetslösheten bland kassamedlemmarna påverkar omslutningen av
arbetslöshetsförsäkringen med ca 50 milj. kr. per år.

Genom
de nya reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet löses problemet med
den överkompensation som i efterhand kan uppkomma i vissa inkomstlägen och vid
kortare ersättningsperioder. Jag har tidigare exemplifierat detta. En effekt av
att förmånerna beskattas och överkompensationen tas bort blir att den slutliga
skatten för de som utnyttjar försäkringarna kommer att bli högre än vad den
blivit om de nuvarande reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet
hade gällt. Sammanlagt för hela riket kan det nivålyft som av denna anledning
kommer till stånd avseende den slutliga skatten komma att svara mot ett

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 49

avsevärt belopp. Sjukpenningutredningen har räknat fram
ett belopp i storleksordningen 1 miljard kr. Även här måste emellertid
understrykas att beräkningar av denna karaktär får omgärdas med vida osäkerhetsmarginaler.
Det kan tilläggas att statsinkomsterna påverkas framför allt i form av att
utbetalningarna av överskjutande skatt blir lägre först kring årsskiftet
19751976 då slulregleringen av beskattningen av 1974 års inkomster sker,

I enlighet
med sjukpenningutredningens förslag avses kommunernas ekonomi lämnas opåverkad
av övergången lill beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och
arbetsmarknadsutbildning. Remissinstanserna har också allmänt tillstyrkt detta.
Jag återkommer senare mera i detalj till denna fråga men vill framhålla att en
sådan ordning är en förutsättning för att reformerna och skatteläggningen
skall kunna genomföras utan orimliga effekter på statsbudgeten.

Kommunernas
ekonomi påverkas visserligen av höjningen av arbetsgivaravgiften med
sammanlagt 1 procentenhet. Det högre avgiftsuttaget kan emellertid inte
betraktas som jämförbart med en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften,
där kommunerna vid den senaste höjningen fick viss kompensation från staten.
Här är det fråga om att kommunerna som arbetsgivare tar del i utbyggnaden av
trygghetsförsäkringarna för sina anställda. De reformer som föreslås innebär
vidare i vissa fall en avlastning av kommunala kostnader. Sålunda kommer t, ex.
det kontanta arbetsmarknadsstödet att ersätta det kommunala kontantunderstöd
som finns i dag, och för vilket de kommunala kostnaderna efler avdrag för
statsbidrag till ändamålet uppgick till ca 35 milj, kr, under budgetåret
1971/72, Höjningen av kompensationsnivån för sjukpenningen till 90 % och
höjningen av den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst till belopp
motsvarande 7,5 basbelopp liksom de föreslagna reglema om att sjukförsäkringen
betalar ut sjukpenning under ett visst antal dagar när föräldrarna är hemma
för att vårda sjuka bam minskar de kommunala kostnaderna.

När man bedömer den totala effekten på den kommunala
ekonomin bör man vidare beakta att som jag redan nämnt ATP-ullaget för år
1974 tidigare i dag föreslagils bibehållet på 10,5 %, dvs, en halv procentenhet
lägre än vad som tidigare beslutals. Slutligen vill jag också erinra om all
jag i dag lägger fram förslag om ändringar i skalteul-jämningssystemet för
kommunerna, vUket innebär en betydande ökning av bidragsgivningen från staten
till kommunerna. Sammanlagt ökar bidragen år 1974 med 370 milj. kr. i
förhållande lill nuvarande syslem.

4 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 50

Skattepliktens omfattning m. m.

Enligt sjukpenningutredningen bör en skatteplikt för de nu
aktuella förmånerna ha följande omfattning.

I fråga om ersättning vid sjukdom in. m. bör beskattas
sjukpenning enligt AFL, YFL och närslående ersättningssystem. Med närstående ersättningssystem
avses då bestämmelserna om ersättning enligt följande författningar, nämligen
lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare, miUtärersättningsförordningen
(1950: 261), förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962: 607) om
ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m. och kungörelsen
(1961: 457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i
atomanläggningar m.m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. och lagen (1954: 246) om
krigsförsäkring för sjömän m. fl.

Undanlag från skatteplikten förordas beträffande
sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen
enligt AFL. Den som vid det nya systemets ikraftträdande har sjukpenning på
grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. och därför inte skulle bli sjukpenningförsäkrad
enligt de nya reglema föreslås få övergångsvis behålla sin skattefria
sjukpenning enligt nuvarande regler. Om föräldrapenning och sjukpenning vid
vård av sjukt barn införs enhgt familjepolitiska kommitténs förslag (SOU 1972:
34) bör också dessa förmåner beskattas, säger utredningen.

Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet anser
utredningen att dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant
arbetsmarknadsstöd bör bil skattepliktiga. Det omställningsbidrag som utgår f. n.
är redan skattepliktigt.

Beträffande ersättning vid arbetsmarknadsutbildning
förordar utredningen att utbildningsbidraget bör beskallas såvitt gäller
grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barniillägg.

De skattepliktiga beloppen bör enligt utredningen i
princip hänföras till de förvärvskällor som gäller i fråga om de inkomster som
ersättningarna träder i stället för. Det innebär att sjukpenning enligt AFL
och enligt YFL såvitt gäller frivillig försäkring samt ersättning enligt smittbärarlagen
kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse eller tjänst
allt efter omständighetema. Övriga ersättniiigar liksom förmånema vid
arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning är regelmässigt intäkt av tjänst.

Vad utredningen förordat i dessa hänseenden har
tillstyrkts eUer lämnats utan erinran av det helt övervägande antalet
remissinstanser. Även jag anser att skatteplikten bör ha den omfattning
utredningen angett. Av skäl som närmare berörts av chefen för
socialdepartementet bör så-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 51

lunda även sjukpenning från den frivilliga
yrkesskadeförsäkringen vara skattepliktig. Som jag tidigare nämnt har
statsrådet Odhnoff i särskild ordning förordat förbättrade familjeförmåner från
den allmänna försäkringen. Den därvid föreslagna föräldrapenningen,
sjukpenningen vid vård av sjukt barn samt de förstärkta vårdbidragen för svårt
handikappade barn bör också omfattas av skatteplikten.

Jag föreslår sålunda att bestämmelser om skatteplikt
införs för berörda förmåner vid sjukdom, bams födelse, vård av handikappat
barn, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. Härvid bör inkomsterna
hänföras till förvärvskällor enligt vad utredningen förordat. Det innebär alt
sjukpenning enhgt AFL och på grund av frivUlig försäkring enligt YFL samt smittbärarersättning
bör hänföras till samma förvärvskälla, som den inkomst förmånen ersätter,
hänför sig till. Föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL liksom sjukpenning
från den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och förmåner enligt övriga närslående
ersättningssystem bör utgöra intäkt av tjänst. Även dagpenning vid
arbetslöshet, kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag bör hänföras
till intäkt av tjänst. För dem som uppbär sjukpenning på grundval av blandad inkomsl
bör sjukpenningen delas upp på de olika förvärvskällorna. På de
inkomstuppgifter som ligger till grund för bestämmande av sjukpenninggrundande
inkomst anges om inkomsten härrör från inkomst av anställning eher av annat
förvärvsarbete. Anställningsinkomst läggs i botten. Inkomstslaget anges sedan
på de kontrolluppgifter som riksförsäkringsverket sänder ut till
inkomsttagarna. Dessa får i deklarationen redovisa sjukpenningen i den
förvärvskälla den hänför sig till.

Undantag från skatteplikten bör göras för sjukpenning från
hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL
liksom för sjukpenning enligt AFL, YFL och närslående system som övergångsvis
utgår på grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. De förmåner jag här
berört kommer alt utgöra A-inkomst, Ersättning som grundas på inkomst av annan
fastighet utgör dock B-inkomst, De bör, liksom f, n, pension enligt AFL, vara skattepliktiga
i Sverige även för tid då inkomsttagaren inte varit bosatt här.

Mitt förslag i detla hänseende föranleder ändring i 19 och
53 §§ KL samt i anvisningarna lill 19, 21, 24, 28 och 32 §§ samma lag.

Som chefen för socialdepartementet framhållit i sin
anmälan av förslag om sjukpenningförmånemas utformning finns även vid en beskatt-
ning av sjukpenning utrymme för tilläggsförsäkringar av typ AGS (avtalsgruppsjukförsäkrmg).
Denna försäkring har tekniskt konstraerats som en kapilalförsäkring. Utfallande
belopp är därför skattefria medan premien är avdragsgill bara inom ramen för
det s, k, sociala försäkringsavdraget på högst 250/500 kr. Utbetald ersättning
från denna försäkring blir alltså skattefri. Genom särskild lagstiftning år
1972 (prop, 1972: 77,

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 52

SkU
1972: 27, rskr 1972: 191, SFS 1972: 254) har också förmån av fri AGS för
löntagare gjorts skattefri inom vissa gränser.

Utredningen
har ansett att skatteplikt för utbetald ersättning från AGS-försäkringen bör
införas som en konsekvens av beskattningen av sjukpenningförmånerna. Ersättning
från övriga enskilda sjuk- och olycksfallsförsäkringar av kapilalförsäkringsnatur
bör däremot enligt utredningen lämnas utanför beskattningen med hänsyn till
den begränsade omfaltning de har.

Vid
remissbehandlingen har ohka meningar framkommit i detta hänseende.
Utredningens uppfattning lämnas ulan erinran av åtskilliga instanser.
Riksförsäkringsverket har framhållit all om sjukpenningen blir skattepliktig
inkomst också AGS-försäkringen bör i sin helhet bedömas som pensionsförsäkring.
Utfallande belopp skulle då vara skattepliktigt.

LO,
SAF och Folksam har däremot ansett att AGS-försäkringen bör behandlas som
kapitalförsäkring med skattefrihet för utfallande förmåner.

För
egen del anser jag att bl. a. praktiska skäl talar för alt den nuvarande
skattefriheten behålls för AGS-förmåner och ersättning som faller ut på grund
av AGS-försäkring. Genom att den maximala kompensationsnivån för försäkring,
som närmare utvecklas av chefen för socialdepartementet, i princip avses ligga
vid 95 % av inkomstbortfallet, kommer under sjukpenninglid utgående AGS-belopp
alt bli förhållandevis små. Jag finner därför inte anledning att nu lägga fram
förslag om ändrade skatteregler i detta hänseende. I den mån justeringar av de
nuvarande bestämmelserna bör ske som en följd av eventuella ändringar i AGS-avtalet
får detta tas upp i annat sammanhang.

Preliminärskatteavdrag
m. m.

Vid
utbetalningen av ersättningsbeloppen bör enligt utredningen preliminär skall
dras av. Kontrolluppgift på bruttobelopp och den innehållna skatten bör
sedermera lämnas till skattemyndigheter och inkomsttagare. Det administrativa
förfarandet härvid liksom i fråga om avdrag för kvarstående skatt föreslås bU i
viss mån olika för de olika slagen förmåner, I det följande kommer jag därför
alt la upp var för sig förfarandet beträffande förmånerna vid sjukdom,
arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning liksom vissa frågor angående
redovisning av den innehållna preliminära och kvarstående skatten.

Förmåner
vid sjukdom och vid barns födelse

Sjukpenning
enligt AFL administreras av försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som
tillsynsmyndighet. Fr. o. m. den 1 juli 1973 gäUer detsamma beträffande
sjukpenning från YFL och närstående ersättningssystem. Avsikten är som jag
närmare berört i det föregående att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 53

inom den allmänna försäkringen gå över till ett nytt ADB-system,
Det nya systemet innebär en långt gående automatisering av rutinerna. Därvid
kommer även preliminärskatleavdrag och framställande av kontrolluppgifter att
ske med användning av ADB, I avvaktan på att det nya systemet blir fullt
utbyggt måste dock vissa arbetsmoment ske manuellt.

Utredningen har inte velat förorda ett förfarande som går ul
på all preliminär skatt på sjukpenning under en övergångstid dras av efler den
tabell och kolumn som gäller för varje försäkrad. Utredningen anser i stället
att skatteavdraget bör göras efter en schablonlabell. Tabellen avses uppta en
enda avdragskolumn som motsvarar kolumn 1 för den genomsnittliga utdebiteringen
i riket. Som chefen för socialdepartementet tidigare denna dag utvecklat närmare
bör delta enklare förfarande väljas. Härigenom undviker man alltför stor
arbetsbelastning på försäkringskassornas kontor under övergångstiden innan det
nya ADB-syslemet kan utnyttjas for dessa uppgifter. Några egentliga nackdelar
av schabloniseringen torde inte uppkomma, I de mera långvariga sjukfallen kan
skäl finnas all göra avdrag enligt den vanliga skattetabellen. Delsamma gäller
i fråga om föräldrapenningen och vårdbidraget som normalt ulgår under längre
tidsperioder.

Det bör uppdragas åt riksskatteverket att efter samråd med
riksförsäkringsverket utarbeta schablontabell för skatteavdrag vid
korttidsfallen och närmare anvisningar om när avdrag i långtidsfallen bör ske
enligt ordinarie tabell.

Vid remissbehandlingen har föreslagils att en definitiv källskatt
till-lämpas på utbetald sjukpenning. Vissa frågor som avser den definitiva källskatten
är f, n, föremål för ytterligare överväganden inom riksskatteverket och
statskontoret. Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning i detla
hänseende beträffande sjukpenningen.

Enligt utredningen bör kassorna beakta beslut om jämkning
av preliminär skatt om beslutet företes för kassan av inkomsttagaren. Vid remissbehandlingen
har ifrågasatts om kassorna bör ha skyldighet alt ta hänsyn till
jämkningsbeslut också i korllidsfallen. Om jämkningsbeslut inle behöver beaktas
avlastas kassorna visst merarbete. Men regeln kan i vissa fall te sig obillig
mot inkomsttagarna. Man torde också kunna räkna med att antalet korttidsfall,
där jämkningsbeslut företes, kommer att bli litet. Jag anser därför att någon
undantagsregel i detta hänseende inte bör införas,

I fråga om kvarstående skatt har utredningen ansett att
någon obligatorisk skyldighet att göra skatteavdrag inle bör finnas för kassorna.
Jag delar i delta hänseende utredningens uppfattning att en genereU skyldighet
alt dra av kvarstående skatt skulle vara onödigt betungande för kassorna,
samtidigt som effekten skulle bli relativt liten för den stora mängden
korttidsfall. Skyldighet att innehålla kvarstående skatt bör dock föreligga i
långtidsfallen efter anmodan av den försäkrade eller den lokala
skattemyndigheten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 54

Mina
förslag i fråga om avdrag för preliminär och kvarstående skatt föranleder vissa
ändringar i UF. Möjlighet att differentiera skyldigheten att göra skatteavdrag
från sjukpenning m. m. enligt vad jag nyss föreslagit bör skapas genom att Kungl.
Maj:t får fullmakt att meddela särskilda bestämmelser i ämnet. Detta sker
lämpligen genom utvidgning av den behörighet som f.n. tillkommer Kungl. Maj:t
genom bestämmelser i 3 § 2 mom. och 39 § 3 mom. UF,

Vid
riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas redovisning av den innehållna
preliminärskatten bör summarisk redovisning kunna till-lämpas. Det innebär alt
de innehållna skattebeloppen bokförs ospecificerade under vederbörande
uppbördstermin och att redovisning sker bara en gång om året. Det bör även vara
möjligt för verket och kassorna att tillämpa annan redovisningsmelod, t, ex,
avräkning med anlitande av magnetband. Detta kan ske enligt 55 § sista stycket
UF, Det torde vara lämpligt att redovisningen av innehållen skatt så långt möjligt
sker bokföringsmässigl ulan översändande av likvida medel, exempelvis genom
avräkning vid riksförsäkringsverkels disposition av anvisade medel. Det
närmare förfarandet härvidlag bör utarbetas av riksskatteverket,
riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket i samråd.

Riksförsäkringsverket
bör åläggas lämna kontrolluppgift på de belopp som utbetalats i skattepliktig
sjukpenning m, m, av verket och försäkringskassorna under året. Därvid bör,
som utredningen föreslagit, anges om sjukpenningen hänför sig tUl inkomst av
anställning eller annat förvärvsarbete. Kontrolluppgift bör också lämnas
beträffande utbetald föräldrapenning och vårdbidrag för svårt handikappade bam.
Uppgift bör, med hänsyn bl, a, till den avräkning mellan staten och kommunema
som jag senare kommer alt beröra, lämnas även beträffande belopp understigande
100 kr, per år, 37 § 1 mom, TF bör ändras i enlighet härmed.

Som
framgår av prop, 1973: 46 avses ändrade bestämmelser gäUa för
sjukförsäkringsavgiften. Avgiften skall beräknas enligt 19 kap, AFL på gmndval
av förvärvsinkomsten. Denna inkomst avses i fråga om anställda bestämmas av
den lokala skattemyndigheten som också fastställer avgiften. Uppgift om vilka
som är försäkrade lämnas därvid av försäkringskassan, I fråga om personer med
annat förvärvsarbete än anställning avses dock det nuvarande förfarandet
behållas. Det innebär att riksförsäkringsverket beräknar avgiften på grundval
av uppgifter från försäkringskassorna. Debiteringen sköts av den lokala
skattemyndigheten, 27 § 1 mom, UF bör ändras i enlighet härmed.

Kontant
arbetsmarknadsstöd

Utredningen
har förutsatt alt det kontanta arbetsmarknadsstödet betalas ut av
länsarbetsnämnden. Enligt vad chefen för inrikesdepartementet avser att
föreslå senare denna dag bör emellertid stödet betalas

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 55

ut
av försäkringskassorna. Förfarandet vid skatteavdrag då stödet betalas ut bör
lämpligen vara detsamma som jag tidigare föreslagit i fråga om utbetalningen av
sjukpenning. Preliminär A-skatt bör alltså i korttidsfallen dras enligt en
schablontabell som upptar en enda kolumn, motsvarande kolumn 1 och
medelutdebiteringen i landet. Vid utbetalning under längre perioder bör kassan
göra avdrag enligt den vanliga källskattetabellen. Uppgifter om tillämplig
kolumn bör därvid tas in från stödtagaren eller på annat lämpligt sätt.

Avdrag
för kvarstående skatt bör göras på särskild begäran från stödtagaren eller
lokal skattemyndighet. Kontrolluppgift lämnas av riksförsäkringsverket.

Dagpenning
vid arbetslöshet

Även
vid utbetalningen av dagpenning bör enligt utredningen preliminär A-skatt dras
av med tillämpning av en schablontabell. Tabellen skall motsvara kolumn 1 i de
vanliga källskattetabellerna och bygga på medelutdebiteringen i riket. Avdrag
för kvarstående skatt skall, liksom beträffande sjukpenning, normalt inte
behöva ske.

Vid
remissbehandlingen har detta förfarande allmänt godtagits. Även jag anser att
denna lösning är lämplig.

Den
schablontabell utredningen angett kan, enhgt vad gjorda beräkningar visar,
användas också vid längre ersättningsperioder utan att kvarstående skatt
uppkommer. Av praktiska skäl bör därför arbetslöshetskassoma kunna använda
schablontabellen oavsett ersättningsperiodens längd, I de fall tabellen ger
ett påtagligt överuttag av preliminär skatt kan givelvis jämkning ske enligt
reglerna härom,

I
en del fall kan dagpenningen utgå med reducerat belopp, exempelvis om
inkomstlagaren samtidigt uppbär pension av visst slag. Härvid kan en
tillämpning av schablonlabellen föranleda kvarstående skatt. Jag förutsätter
att riksskatteverket och kassorna har sin uppmärksamhet riktad på dessa fall
och lämnar erforderlig information.

Bestämmelser
om avdrag för preliminär och kvarstående skatt bör, på sätt jag nyss förordat
beträffande sjukpenning, få utfärdas av Kungl. Maj:t. Riksskatteverket torde få
åläggas att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utfärda schablonlabell
och erforderliga anvisningar.

Då
arbetslöshetsersättning utgår lill person som normalt erlägger sjömansskatt
kommer ersättningen inle att utgöra inkomst ombord. Ersättningen utgör i detta
fall sådan inkomst som sjömannen taxeras för i vanlig ordning,

I
de fall mottagaren av understödet är skattskyldig till B-skatt skall givelvis
skatteavdrag inte göras.

Frågan
om arbetslöshetskassornas skyldighet att utfärda kontrolluppgift rymmer vissa
administrativa problem. Utredningen har förordat att kassorna, i avvaktan på
att ADB-teknik kan användas i ökad utsträckning, skall ha rätt att i vissa
fall utfärda två kontrolluppgifter. Som

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973: 49 56

framgår av vad jag tidigare anfört avses kontrolluppgift
för den som fått ersättning under tiden den 1 januariden 30 november och som
inte är arbetslös vid sistnämnda tidpunkt kunna sändas ut redan i december.
Under januari månad avses kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem som var
arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt fått ersättning under
december. Härigenom skulle kassorna kunna få erforderlig spridning av arbetet
med kontrolluppgifterna. Med en sådan ordning kommer två kontrolluppgifter att
sändas ut främst i de fall en person avslutat en arbetslöshetsperiod före
november månads utgång och sedan blir arbetslös på nytt under december månad.

Den av utredningen förordade lösningen har i allmänhet
godtagits vid remissbehandlingen. Riksskatteverket och en länsstyrelse anser
dock det avsedda förfarandet otUlfredsställande med hänsyn till risken för missuppfattning
hos både skallemyndigheter och inkomsttagare. För egen del kan jag hålla med om
alt ett förfarande där det ibland sänds ut två kontrolluppgifter för samma
inkomstår inte är tillfredsställande. Ett stort antal kassor torde emellertid
sakna praktiska möjligheter alt framställa kontrolluppgifter för hela
inkomståret under januari månad påföljande år. Den av utredningen förordade
lösningen är därför den enda som f. n, är möjlig att tUlämpa av alla kassor,
och den måste därför accepteras. Antalet fall där dubbla kontrolluppgifter
kommer att behöva sändas ut torde f, ö,, som framgår av vad jag nyss anfört,
bli tämligen litet, I del helt övervägande antalet fall ifrågakommer bara en
kontrolluppgift per år. Risken för misstag på grund av dubbla kontrolluppgifter
torde också kunna minskas väsentligt genom en lämplig utformning av
blanketterna, I en framlid, då ADB-lekniken kan utnyttjas fullt ut, bör finnas
förutsättningar alt på vanligt sätt framställa en kontrolluppgift som avser
hela inkomståret.

De belopp arbetslöshetskassorna innehåller såsom
preliminär skatt skall redovisas tUl statsverket. Redovisningen bör så långt
möjligt ske genom ett avräkningsförfarande i samband med att kassorna tUlgodoförs
statsbidrag, Riksskatteverket kan enligt 55 § sista stycket UF medge att skall
redovisas av kassorna i annan ordning än den vanliga. Det bör bli en uppgift
för verket att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen medverka till alt lämpliga
rutiner utformas i detta hänseende.

Beskattningen av dagpenning vid arbetslöshet aktualiserar
frågan om avdragsrätt för premier för arbetslöshetsförsäkring, F. n. föreligger
avdrågsrätt i detla hänseende enUgl 46 § 2 mom. forsla stycket 3) KL inom
ramen för det s. k. sociala avdraget på högst 250 kr, för ensamstående och 500
kr, för makar tUlsammans, Om dagpenningen blir skattepliktig uppkommer frågan
huruvida premien bör vara avdragsgill till hela beloppet enligt huvudregeln för
försäkringstagares beskattning. Del sociala försäkringsavdragel hör emellertid
till de bestämmelser som ses

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 57

över av 1972 års skatteutredning. Avdragsrätten för
pensionsförsäkringspremier omprövas av livförsäkringsskattekommittén. Med
hänsyn härtill och då de avgifter till arbetslöshetsförsäkringen, som f, n,
utgår, i regel ryms inom maximibeloppet för det sociala försäkringsavdraget
finner jag inle skäl all nu föreslå ändring i förevarande hänseende.

Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning

Den skattepliktiga delen av utbildningsbidraget bör, som
jag tidigare angett, omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och
barntillägg. Bidraget betalas som regel ut av arbetsmarknadsstyrelsen.

Bidragets bruttobelopp räknas fram med hjälp av tabeU
enligt ett förfarande för vilket chefen för inrikesdepartementet senare
utförligt redogör, Ulbelalningsmyndigheten kan därvid få de uppgifter som
behövs om mottagarens preliminärskatteförhållanden från mottagaren själv eller
från den lokala skattemyndigheten.

Vid utbetalningen av bidrag bör avdrag göras för preliminärskalt
där mottagaren inle har att erlägga B-skatt. Efiersom utbetalningsmyndigheten,
som framgår av vad jag nyss anfört, normall känner tUl mottagarens preliminärskatteförhållanden
kan skalleavdraget göras enligt vederbörlig kolumn och den för mollagaren
gällande utdebiteringen.

Enligt utredningsförslaget bör avdrag för kvarstående
skatt inte göras från utbildningsbidrag. Vid remissbehandlingen har delta i
allmänhet godtagits, Riksskatteverket har dock en motsatt uppfattning. För min
del anser jag att praktiska skäl talar för att skyldigheten all göra avdrag för
kvarstående skatt bör begränsas i största möjliga utsträckning. Avdrag bör i
huvudsak göras bara i de fall bidragstagaren själv begär del. Om särskUda skäl
föreligger, t, ex, om bidragstagaren har inkomster utöver bidraget, bör dock
avdrag kunna ske också efter beslut av den lokala skaltemyndigheten. En sådan
ordning möjliggörs genom de ändringar i 3 och 39 §§ UF som jag tidigare
förordat, Riksskatteverket bör efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
meddela erforderliga anvisningar i detta hänseende.

Framställning av kontrolluppgift beträffande
utbildningsbidrag sker genom arbetsmarknadsstyrelsen med anlitande av ADB-teknik,

Avräkningen mellan staten och kommunerna

Införande av skatteplikt för här berörda förmåner vid
sjukdom, arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning m, m, ökar de skattepliktiga
intäkterna vid inkomstbeskattningen. Utredningen har beräknat ökningen till
drygt 7,5 mUjarder kr. De totala skalleintäkterna beräknas öka med sammanlagt
ca 3,6 miljarder kr. Av detta belopp hänför sig enligt utredningens
beräkningar drygt hälfien till kommunalt beskattningsbar inkomst.
Sjukpenningutredningen har anfört att det synes naturligt att

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 58

de
i anledning av skatlebeläggningen ökade skatteintäkterna används för att
finansiera ökningen av kostnaderna. Utredningen har emellertid inte ansett det
påkallat att införa kommunala bidrag som finansieringskälla ulan förordat att
man i skatteutjämningssammanhang skall kunna åstadkomma en avräkning mellan
staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som svarar för finansieringen av
kostnadsökningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter. Utredningen har i sammanhanget
erinrat om den kompensation i form av skattebortfallsbidrag som staten utger
till kommuner m. fl. i anledning av 1970 års skattereform och om det förslag lill
nya bestämmelser om skatteutjämning som lagts fram av skatteutjämningsrevisionen
(SOU 1972: 44). Avräkningen bör enligt utredningen kunna ske inom denna ram.
Utredningen har emellertid inle ansett sig böra gå in på den tekniska
utformningen av detta avräkningssystem utan har föratsatt att denna fråga tas
upp i annan ordning.

Vid remissbehandlingen har
utredningsförslaget att kostnadsökningarna finansieras med de ökade
skatteintäkterna och att avräkning sker meUan staten och kommunerna i allmänhet
lämnats utan erinran. Svenska landstingsförbundet har emellertid framhållit att
man vid avräkningen mellan staten och kommunerna måste beakta bl, a, de
effekter som det ökade skatteunderlaget kan medföra för skatteutjämningssystemet
och skatteborlfallsbidragen. Förbundet förutsätter att en ingående beräkning av
kommunemas och landstingens ökade skatteintäkter företas och att
överläggningar kommer tUl stånd mellan finansdepartementet och kommunförbunden
om beräkningsmetoden, fastställande av avräk-ningsbelopp och utformningen av
ett avräkningssystem. Liknande synpunkter har anförts av Svenska
kommunförbundet.

Som jag tidigare
framhållit delar jag uppfattningen att skatteintäkterna som hänför sig till
det genom reformen ökade beskattningsunderlaget i sin helhet bör komma
statsverket till godo. För att åstadkomma detta är olika metoder möjliga.
Utredningen har närmast varit inne på ett avräkningsförfarande inom ramen för
systemet för skatteutjämning och skatlebortfallsbidrag. En sådan lösning rymmer
emeUertid ett flertal problem, vilket även betonats av landstingsförbundet och
kommunförbundet. Man kan också tänka sig någon form av kommunala bidrag till finansieringen
av berörda förmåner eller att förmånerna görs skattepliktiga till statlig
inkomstskatt enhgt särskUda regler. Även dessa lösningar är emellertid
förenade med nackdelar. För alt undvika svårigheterna vill jag för egen del
förorda en annan metod, som innebär att man gör en särskild avräkning i samband
med den årliga avräkningen av kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna.
Metoden medger att man på ett tekniskt enkelt sätt når det önskade resultatet
samtidigt som de kommunala skatteinkomsterna och skatteutjämningsbidra-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 59

gen kan bestämmas utan inverkan av den ändring av
skatteunderlaget som nu föreslås.

Innan jag redogör närmare för metoden vill jag i korthet
beröra förfarandet vid avräkningen av kommunalskatt och vissa frågor som hänger
samman därmed.

För
kommunalskallen gäUer enligt 72 § Kom,L följande. Det slutliga beloppet av
kommunalskattemedel för visst år utgörs av det skattebelopp som erhålls på
grandval av årets utdebitering och taxeringen påföljande år. Förskottsvis
utgår emellertid ett belopp som bestäms enligt samma utdebitering men på
grandval av närmast föregående års taxering. Förskottet avräknas sedan vid
utbetalningen av kommunalskattemedel två år senare.

Då utdebiteringen bestäms tas hänsyn inte bara till det
beskattningsunderlag, som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen (1965: 269)
med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
beaktas också det skatteunderlag som staten skall tillskjuta enhgt
förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag och bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag,

Avräkningsförfarandet kan iUustreras på följande sätl.
Beloppet av kommunalskattemedel år 1974 bestäms på grundval av utdebiteringen
för år 1972 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering (1972 års inkomster).
Från detta belopp avräknas förskott som uppburits under år 1972, Tillägg sker
av förskott för år 1974 vilket beräknas på grundval av utdebiteringen för år
1974 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering,

Avräkningen handhas av länsstyrelsen som också betalar ut
kommunalskattemedlen.

För Stockholms kommun samt för landstingskommuner och
församlingar tillämpas ett likartat avräkningsförfarande med stöd av resp, 76
§ kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, 76 § landstingslagen (1954: 319) och
84 § lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.

Då sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, förmåner vid
arbetsmarknadsutbildning m.m. görs skattepliktiga kommer de alt deklareras av
mottagarna och taxeras i vanlig ordning. Intäkterna ingår alltså i beskattningsunderlaget
och föranleder debitering av statsskatt och kommunalskatt på samma sätt som
övriga skattepliktiga intäkter. Den del av skatten som påförs såsom
kommunalskatt bör emellertid, som jag tidigare framhållit, i sin helhet komma
statsverket till godo. Härav följer också att de kommunala utdebiteringarna
inte bör påverkas av dessa belopp liksom inte heller storleken av skatteutjämningsbidrag
och skatlebortfallsbidrag.

För alt åstadkomma detta krävs att de berörda intäkterna
särskiljes från det övriga kommunala skatteunderlaget både då utdebiteringen bestäms
och då man beräknar kommunalskattemedlen. Detta är tekniskt

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 60

möjligt
genom att intäkterna tas upp på kontrolluppgifter och sålunda är kända för
skattemyndigheterna senast vid utgången av januari månad laxeringsåret. Det är
alltså möjligt för länsstyrelsen att registrera alla utbetalda belopp och
hänföra dem till de olika mottagarna.

Den
metod jag vill föreslå har följande innebörd.

De
kontrolluppgifter, som avser under året utbetald sjukpenning m, m,, registreras
på magnetband för varje inkomsttagare i samband med den årliga taxeringen. Då
det kommunala beskattningsunderlaget beräknas vid länsstyrelsernas
dataanläggningar redovisas del underlag som hänför sig till sjukpenning m, m.
särskilt dvs, avskilt från Övrig redovisning. Till kommunerna redovisas det
övriga underlaget vilket läggs till grund för deras beslut om utdebitering
liksom för avräkningen av kommunalskatlemedel. Även förskottsulbetalningarna av
kommunalskattemedel beräknas på delta nettounderlag. Fastställande av skatteuljämningsbidrag
och skattebortfallsbidrag sker också på grundval av underlaget med bortseende
från sjukpenning m. m.

Vid
beräkningen av det reducerade skatteunderlaget kan man vinna betydande
praktiska fördelar om vissa mindre schabloniseringar görs. Då skatteunderlaget
enligt den ordinarie taxeringen minskas med utbetald sjukpenning m. m, bör det
vara möjligt all utgå ifrån den taxerade inkomsten. Härvid las i princip
hänsyn till de förändringar i fråga om grundavdraget som följer av alt
inkomsten minskas med berörda intäkter. Däremot beaktas inle förändringar som
kan uppkomma inom de olika förvärvskällorna om avdraget för sjukpenning m, m, i
stället görs från brattointäkten i varje förvärvskälla. Som exempel kan jag
nämna alt schablonavdraget på 100 kr, från inläkt av tjänst i enstaka fall kan
ha avräknats från sjukpenning, I detta fall skulle avdraget för utbetald
sjukpenning ha avsett inte bruttobeloppet ulan sjukpenningen minskad med 100
kr. Vidare kan en minskning av brullointäkten i en förvärvskälla reducera
förvärvsavdraget något. Även här skulle avdraget för utbetald sjukpenning, för
att ge helt exakt resultat, ha avsett inte bruttobeloppet utan sjukpenningen
minskad med den bortfallna delen av förvärvsavdraget. Även i en del fall där
taxeringen avser enbart garantibelopp för fastighet kan uppkomma avvikelse på gmnd
av angivna schablonisering.

De schabloniseringar
jag här berört blir aktuella bara i undantagsfall. Effekterna på det kommunala
skalleunderlaget är så obetydliga all de kan anses försumbara. Jag förordar
därför att beräkningen sker enligt vad jag här angett.

Från
administrativ synpunkt är det fördelaktigt om beräkningarna kan ske med
utgångspunkt i de avgivna kontrolluppgifterna rörande utbetald sjukpenning m, m.
Vidare bör man i fråga om del vanliga skatteunderlaget kunna utgå ifrån
taxeringsnämndens beslut på samma sätt

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 49 61

som i fråga om systemet för skatleutjämning och skatlebortfallsbidrag.
De ändringar som sker i högre instans och av lokal skaltemyndighet enligt 72 a
§ TF avser både höjningar och sänkningar av underlaget och torde sammanlaget inle
påverka de nu aktuella beräkningama nämnvärt, I praktiken innebär det att man ulgår
ifrån de s, k, rättade summabanden och laxeringsbanden som framställs på
länsstyrelsernas dalaenheter omkring den 25 augusti taxeringsåret. Jag
förordar att bestämmelserna utformas i enlighet härmed.

Tekniskt sett innebär förfarandet alt man datamässigt
registrerar två taxeringar, den ordinarie och den där sjukpenning m, m, har
räknats bort. Härigenom kan för varje kommun, landstingskommun och församling
beräknas hur stor skatt som belöper på skatteunderlaget bortsett från
sjukpenning m, m. Vidare kan beräknas ett skattebelopp på den del av
skatteunderlaget som hänför sig tUl sjukpenningförmåner m, m, som nu görs
skattepliktiga. Detta skattebelopp bör alltså i sin helhet lUlgodo-föras
statsverket,

I fråga om rättelse av länsstyrelses beslut rörande
skatteunderlag i form av sjukpenning m. m, och om besvärsrätl bör gälla samma
bestämmelser som i den nya skalleuljämningslag som avses gälla fr, o, m, den 1
januari 1974. Länsstyrelsen bör alltså kunna rätta beslut som på grund av
förbiseende blivit uppenbart oriktiga. Talan mot länsstyrelsens beslut bör
föras hos Kungl, Maj:l genom besvär.

Det förfarande jag här angett bör ses som ell provisorium.
Vid en omprövning av systemet för statsbidrag till kommunerna bör man sträva efler
att slopa den särskilda behandlingen av skatteunderlag som utgörs av
skattepliktig sjukpenning m, m.

Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändringar i lagen
med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av
skatt, kommunallagen, kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen.
Samråd har skett med chefen för civildepartementet och, såvitt gäller församlingsstyrelselagen,
med statsrådet Lidbom, De ändringar som behövs i bestämmelserna om skatleutjämning
och skatteborlfallsbidrag avser jag alt la upp i annan ordning,

Ikraftlrädande

Skatteplikt skall gälla för berörda förmåner vid sjukdom,
arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning m, m, endast om de avser lid fr, o, m,
den 1 januari 1974, Detsamma bör självfallet gälla även skyldigheten att lämna
kontrolluppgift. Taxering av förmånerna blir normalt aktuell första gången år
1975.

Av förfatlningslekniska skäl bör ändringarna i UF träda i
kraft snarast möjligt, ehuru skalleavdrag och debitering skall göras endast i
fråga om skattepliktiga förmåner.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 62

De
nya bestämmelserna i kommunallagen och närstående författningar avses bli
tillämpliga då det genom skattepliktsreformen ökade skatteunderlaget första
gången i allmänt skall läggas till grand för skatteberäkning eller beslut om
utdebitering. Det innebär att ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt bör träda i kraft den första
januari 1975 och till-lämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1976,
Ändringarna i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen
bör träda i kraft den 1 januari 1974 och till-lämpas första gången i fråga om
skatt som påförts på grundval av 1975 års taxering.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1,
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

2,
lag om ändring i
taxeringsförordningen (1956: 623),

3,
lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272),

4,
lag om ändring i lagen (1965:
269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt,

5,
lag om ändring i kommunallagen
(1953: 753),

6,
lag om ändring i kommunallagen
(1957: 50) för Stockholm,

7,
lag om ändring i
landstingslagen (1954: 319),

8,
lag om ändring i lagen (1961:
436) om församlingsstyrelse.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Gunnel Anderson

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 49 63

Innehåll

Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... .... 1

Förfatlningsförslag
............................................. .... 2

Inledning
......................................................... .. 25

Nuvarande
ordning............................................... .. 26

Inkomstbeskattningen
i fråga om sjukpenning m. m .. 26

Uppgiftsskyidighet
vid taxeringen....................... .. 27

Uppbörd
och debitering.................................... .. 28

Beräkningen
av kommunalskattemedel m.m.......... .. 31

Sjukpenningutredningen
....................................... 31

Förmåner
vid sjukdom m. m............................... 31

Förmåner
vid arbetslöshet................................ .. 36

Förmåner
vid arbetsmarknadsutbildning .......... ,',, 37

Effekterna
på skatteunderlaget......................... 38

Remissyttrandena
........................................... .. 39

Förmåner
vid sjukdom m. m............................... .. 39

Förmåner
vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning , ,,, 42

Departementschefen
........................................ 43

Allmänna
synpunkter.......................................... 43

Skattepliktens
omfattning m. m............................ 50

Preliminärskatteavdrag
m, m.............................. .. 52

Förmåner
vid sjukdom och vid bams födelse......... 52

Kontant
arbetsmarknadsstöd ............................ .. 54

Dagpenning
vid arbetslöshet ............................ .. 55

Förmåner
vid arbetsmarknadsutbildning .............. .. 57

Avräkningen
mellan staten och kommunerna........... .. 57

Ikraftträdande
............................................... .. 61

Hemställan
..................................................... .. 62

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730188

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 93, 94 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

43 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (35)

35 kopplingar i 31 dokument.

  1. Prop. 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor, m.m. s. 97 i texten
  2. Prop. 2001/02:36 Skattereduktion för fackföreningsavgifter s. 13 i texten
  3. SOU 2000:65 Avdragsrätt för fackföreningsavgifter - del 1 s. 167 i texten
  4. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  5. SOU 1997:77 Uppföljning av inkomstskattelagen - del 1 s. 354 i texten

Visa alla 31

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. RÅ 2007 ref. 25 om s. 26 i texten
  2. NJA 1998 s. 656 om s. 61 i texten

Doktrin (6)

6 kopplingar i 2 dokument.

  1. Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen, 2003 s. 79 om s. 43 · s. 79 om s. 46 · s. 79 om s. 47 · s. 272 i texten
  2. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 93 · s. 94 i texten