KungI. Maj:ts proposition till riksdagen angående vuxenutbildning
1973 · 97 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 84 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:54, KungI. Maj:ts proposition till riksdagen angående vuxenutbildning
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts
proposition nr 54 år 1973 Prop 1973:54
Nr 54
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vuxenutbildning;
given Stockholms slott den 2 mars 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag ora vars avlåtande till riksdagen föredraganden heraställl.
GUSTAF ADOLF
SVEN MOBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
De senaste årens insatser för vuxenutbildningen har i
första hand syftat tUl att underlätta för de kortutbildade att förbättra sin
grundutbildning. Sedan år 1970 utgår ett särskilt lilläggsbidrag tUl
studiecirklar på grundskolenivå i äranena svenska, engelska, matematik och
samhällskunskap. I samband med arbetsmarknadsutbildning får ett flertal kursdeltagare
en åtta veckor lång utbildning i allmänna ämnen. Kommittén för
försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) bedriver en uppsökande verksamhet
på arbetsplatserna för att utröna möjligheterna alt nå kortutbildade som på
grund av t, ex, arbetsförhållandena eller hinder av social eller psykologisk
art har svårt för att påbörja studier. Försöket pågår till utgången av
budgetåret 1972/73, Därefter sker en utvärdering av verksaraheten. För alt den
uppsökande verksamheten inte skall behöva avbrytas föreslås att medel bevUjas
för uppsökande verksamhet även under budgetåret 1973/74,
För att förstärka insatserna för de finska invandrarna
föreslås alt medel beviljas för en ny folkhögskola i Haparanda, Det tidigare
folk-skoleseminariet i Haparanda upplåtes av staten till Riksförbundet finska
föreningar i Sverige, som blir huvudman för den nya skolan.
Skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand skall finnas
kvar under statligt huvudmannaskap. Ett nytt system med friare resurstilldelning
till skolorna föreslås. Härigenom underlättas möjligheterna att an-
1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 54
Prop.
1973: 54 2
ordna
kurser i t, ex, tekniska ämnen där man på grund av för lågt elevantal ibland
inte har kunnat starta en kurs,
I
propositionen föreslås vidare en förenkling av statsbidragsreglerna till studiecirkelverksaraheten.
Statsbidrag till handledare och studie-materiel beräknas nu för varje
studiecirkel. Enligt den föreslagna ordningen ska beräkningen göras på varje
lokal anordnare av studiecirkelverksamhet.
Den
tekniska utbUdningen vid högskolan i Linköping bedrivs i viss utsträckning med
hjälp av television. Högskolan har lokalmässiga och tekniska resurser för TV-undervisning.
Kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU) och från den 1 juli 1972
kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television i
undervisningen har svarat för produktionen av undervisningsprograra efter
produktionsplaner som fastställts av universitetskanslersämbetet i samråd med TRU-komrait-tén
och högskolan i Linköping.
Med
hänsyn till de speciella förutsättningarna för TV-undervisning vid högskolan i
Linköping bör undervisning med hjälp av TV även framdeles bedrivas vid
högskolan. Det bör dock i fortsättningen ankomma på berörda organ inom
högskolan att bestämraa hur TV skall användas i undervisningen, Saraarbelet raellan
högskolan och kora-mittén för den fortsalla verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet föreslås bli baserat på årliga
överenskommelser,
I
propositionen behandlas för övrigt vissa frågor rörande den kommunala vuxenutbUdningen,
Prop. 1973: 54
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 mars 1973.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM,
Statsrådet
Moberg anraäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga angående vuxenutbildning och anför.
I prop, 1973: 1 (bil, 10 s,
479 och 481) har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1973/74 beräkna
a) till Statliga skolor för vuxna: UIbildningskostnader
ett förslagsanslag av 5 246 000 kr,,
b) till Statliga skolor för vuxna: Material för
självstudier ett reservationsanslag av 750 000 kr,,
c) till Stadiga skolor för vuxna:
Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag av 198 000 kr,,
d) till
Bidrag tdl siudiecirkdverksamhel ett förslagsanslag av 205 000 000
kr
e) till
Bidrag tid studieförbund ett anslag av 10 400 000 kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
1 Inledning
Under
de senaste åren har en rad viktiga beslut fattats på vuxenutbildningens
område, I det följande koraraer jag att ge en redogörelse för nuvarande
utbildningsvägar för vuxna liksom av utredningsläget på orarådet.
Under det gångna året har önskeraål
ora förändringar förts fram i skrivelser från rayndigheter och kommittéer.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har
i skrivelse den 1 november 1972 inkommit med förslag angående statens skolor
för vuxna i Härnösand och Norrköping, Skrivelsen bygger på förslag från den
arbetsgrupp SÖ tillsatte den 2 februari 1970 (SSV-gruppen) med uppgift att
skyndsamt kartlägga
Prop.
1973: 54 4
de
statliga vuxenskolornas organisation och arbetssätt. Arbetsgruppen redovisade
den 28 april 1972 sitt uppdrag i en rapport, som har remitterats tiU 22
statliga och kommunala myndigheter, lärarorganisationer, elevkårer ra, fl,
Korarailtén
för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet, som fr. o. ra, den 1 juli 1972 övertagit ansvaret för den
produktionsenhet sora tidigare TRU-komraillén ansvarat för, har i skrivelse den
12 december 1972 överlämnat förslag beträffande produktion och användning av
förproducerat studiematerial med bl, a, TV-inslag för den tekniska utbildningen
vid högskolan i Linköping,
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har SÖ begärt medel för
ersättningsverksamhet vid folkskoleseminariet i Haparanda, SÖ tillsatte den 12
juli 1971 en arbetsgrupp med uppgift alt pröva raöjlighelerna att lokalisera
lämpliga utbildningar till Haparanda. Därvid förutsattes att utbildningarna i
möjligaste mån skulle förläggas tUl folk-skoleserainariets lokaler i Haparanda,
eftersora denna skola enligt statsmakternas beslut skall upphöra den 30 juni
1973, SÖ:s anslagsfraraställ-ning i denna del bygger på arbetsgruppens förslag,
I
detta samraanhang anraäls även SÖ:s anslagsfraraställning för budgetåret
1973/74 i vad avser vissa anslag inom vuxenutbildningsområdet.
2 Nuvarande utbildningsvägar för vuxna
2.1
Kommunal vuxenutbildning
2.1.1 Utbildningsprogram
Inom
den kommunala vuxenutbildningen anordnas undervisning enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan, I den senare undervisningen ingår
även särskild yrkesinriktad undervisning och särskild teknisk undervisning.
Huvuddelen av undervisningen anordnas i form av deltidskurser och är till
övervägande delen organiserad som kvällsundervisning. På vissa orter förekoraraer
även undervisning under dagtid,
2.1.2 AUmänna
bestämmelser
SÖ
medger kommun (eller landsting) alt anordna vuxenutbildning, medan
skolstyrelsen (utbildningsnämnden) beslutar om de kurser som skall anordnas.
För att en kurs skall få komma tUl stånd krävs att antalet elever
stadigvarande är lägst tolv och högst 35, Inom det allraänna stödområdet (exkl,
g-ort, dvs, ort med tre- eller fyraårig gymnasieskolelinje) får dock antalet
elever vara lägst åtta. För handikappade
Prop. 1973: 54 5
elever får specialundervisning anordnas. Sådan speciell
kurs får påbörjas om elevantalet varaktigt beräknas uppgå lill lägst fem. Under
läsåret 1972/73 pågår försök med kurser med lägst åtta elever på orter där
skiftarbete förekommer i större omfattning.
Som lärare tjänstgör i allraänhet tiralärare, men även
pensionerade lärare får anställas. Inom det aUmänna stödområdet (exkl, g-ort)
får lärare i grundskolan och gymnasieskolan i sin tjänst inräkna undervisning
i den komraunala vuxenutbildningen. När vuxenutbUdningen är förlagd till
skolenhet för ungdorasutbildning skall en särskild arvodestjänst som
studiereklor finnas. Om den kommunala vuxenutbildningen är av stor omfattning
får särskild skolenhet för vuxenutbUdning inrättas. Förutsättningen härför är
att utbildningen varaktigt beräknas motsvara rainsl 16,5 poäng, varvid 1,5
poäng beräknas för varje påbörjat 800-tal lektioner. Vid sådan skolenhet skall
finnas en ordinarie tjänst sora rektor och i vissa fall en eller flera
tjänster som studierektorer.
För den kommunala vuxenutbildningen får också studie- och
yrkesvägledare anställas,
2.1.3 Statsbidrag
Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner ra, m,
tiU lärare och skolledare. Vidare ulgår bidrag tiU tekniska stödåtgärder för
handikappade studerande enligt samma grunder som vid gymnasieskolan. Till
kostnader för intagning av studerande och uppsökande verksamhet utgår bidrag
med saramanlagt 2 % av statsbidraget tUl lönekostnader (exkl,
arbetsgivaravgift). Bidrag till kostnader för studiehandledning samt studie-
och yrkesorientering utgår enligt särskilda bestämmelser. Slutligen kan
statsbidrag utgå för kurser sora anordnas inora det allmänna stödområdet
utanför g-ort med tre fjärdedelar av kostnaderna för lärarnas resor.
2.1.4 Dimensionering och ämnesval
1967 års reform har medfört en kraftig expansion av den
kommunala vuxenutbildningen. Under läsåret 1967/68 fanns det kvällsgyrana-sier
i ca 30 kommuner. I juni 1972 hade 335 av landets 464 kommuner infört koraraunal
vuxenutbildning. Av dessa 335 korarauner hade 275 såväl grundskole- sora gyranasieskolekurser,
20 hade endast grundskolekurser och 40 endast gymnasieskolekurser. Vid samma
tidpunkt fanns sammanlagt 34 skolenheter för kommunal vuxenutbildning i 26 kommuner.
Under höstterminen 1971 deltog ca 154 000 elever i den
kommunala vuxenutbildningen. Av dessa fanns ca 37 000 i ämneskurser motsvarande
grundskolans högstadium, ca 52 000 i kurser motsvarande gymnasiet och
fackskolan och ca 65 000 i gymnasieskolans övriga kurser.
Prop.
1973: 54 6
De
studerande kan i aUmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller att läsa
för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. Undervisningen är
organiserad som koncentrationsläsning, vilket innebär att eleven vanligtvis
läser ett eller två-tre ämnen samtidigt.
De
ämnen som lästes av det största antalet studerande under vårterminen 1972 var
i tur och ordning: engelska, svenska, tyska, samhällskunskap, socialkunskap,
fysik och historia. Vid de yrkesinriktade kurserna ges utbildning för ett
stort antal yrkesområden inom industri, hantverk, handel och kontor samt för
vårdyrkena. Mellan yrkesinriktade kurser och studieförbundens kurser har enligt
beslut gjorts en gränsdragning, vilket fått till följd att vissa kurser i t,
ex, språk och konsthantverk överförts till studieförbunden.
Elevernas
tidigare utbildning varierar i de olika ämneskurserna. Elever med realskola
eller flickskola som utbUdningsbakgrund dominerar i gymnasieskolekurserna,
medan den övervägande delen av eleverna i grundskolekurserna endast har
folkskola. Av eleverna i grundskole- och gymnasieskolekurserna var 30 % av
männen och 37 % av kvinnorna äldre än 35 år och man kan konstatera en fortsatt
förskjutning mot högre åldrar i rekryteringen till den kommunala
vuxenutbildningen. Inom alla åldersgrupper deltog fler kvinnor än män.
2.1.5
Liiranitbildning
En
praktisk-pedagogisk utbildning om två terminer sora är särskilt avpassad för
lärare vid den statliga och koraraunala gyranasiala vuxenutbildningen anordnas
fr. o. m, vårterminen 1971 vid lärarhögskolan i Stockholm, Antalet intagningsplatser
beräknas vara ca 25 per termin. Praktikterminen för lärarkandidaterna skaU helt
eller delvis förläggas tiU komraunal gymnasial vuxenutbildning. Vid antagningen
till denna särskilda utbildning gäller samma villkor som för övriga ämneslärarkandidater.
2.2
Statlig vuxenutbildning
För
den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor för vuxna i
Norrköping och Härnösand, Vid dessa skolor ges utbUdning enhgt läroplanerna för
grundskolans högstadium, gymnasieskolans tvååriga ekonomiska, sociala och
tekniska linjer, tre- och fyraåriga hnjer samt särskUd teknisk utbildning.
Undervisningen
vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av självstudier i form
av brevskolestudier och muntlig undervisning under periodvis återkommande
kurser vid resp, skola, s, k, varvad undervisning.
Fr.
o, ra, vårterrainen 1968 anordnas vid skolan i Norrköping även
Prop.
1973: 54 7
ren
korrespondensundervisning, vilken i likhet med den varvade undervisningen är
helt kostnadsfri.
Staten
svarar för personalkostnader, kostnader för material för självstudier samt för
viss utrustning och undervisningsmateriel m, m.
Bestämmelser
ora den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i kungörelsen
(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbUdning (ändrad senast 1972: 313),
2.3
Folkhögskola
2.3.1 Undervisningens
mål
Folkhögskolorna
skiljer sig i många avseenden från andra jämförbara utbildningsformer. Varje
enskild skola formar själv sin verksamhet i anslutning till
folkhögskolestadgans första paragraf som lyder: »Folkhögskolan har tUl uppgift
att meddela allmän medborgerlig bildning. Dess verksamhet bör särskilt syfta
till att bibringa eleverna insikt om deras ansvar som människor och
samhällsmedlemmar. Den bör utformas så, att elevernas samarbetsvilja starkes,
deras förraåga till självständigt tänkande och kritiskt oradöme utvecklas samt
deras raognad och studieinlresse främjas, I enlighet med denna målsättning
utformar varje folkhögskola sitt arbetssätt,»
För folkhögskolan finns
ingen centralt fastställd läroplan. Endast äranet rausik är obligatoriskt i
alla årskurser, I övrigt föreskriver folkhögskolestadgan obligatoriska ämnen
endast i den första årskursen. Dessa ämnen är, förutom musik, svenska språket,
litteratur, historia, samhäUslära, psykologi och matematik samt minst ett av äranena
geografi, fysik, kemi och biologi med hälsolära. I ämnesplanerna är de vanUga
skolämnena dominerande, men ämnesrubriceringarna avviker ofta från
ungdomsskolans. Man kan sålunda finna undervisningsämnen som railjökunskap, u-landskunskap,
forskning och politik, adrainistra-tion, kulturorientering,eUer stadsplanering.
Genom kungörelsen (1966: 24) om grundskolans kompelensvärde ra, ra, (omtryckt
1972: 315, ändrad 1973: 8) har folkhögskolans kompetensvärde i viss
utsträckning definierats. Folkhögskolekurserna kan under vissa betingelser
jämställas med grundskolans högstadium eller fackskola. I vissa fall ger folkhög-skolesludier
möjlighet tUl studier vid universitet eller högskola.
Den
andra avgörande skillnaden mellan folkhögskolan och andra utbildningsformer gäUer
förutsättningarna för att skapa en samlad rail-jö kring studierna och tillfälle
tiU mänskliga kontakter. Så gott som alla folkhögskolor är internatskolor och
ca 80 % av alla folkhögskolestuderande använder skolornas internat,
2.3.2 Huvudmän
Folkhögskolans
karaktär av fri studieforra, mer eller mindre starkt
Prop.
1973: 54 8
knuten
till olika folkrörelser, gör att variationerna är stora, inle bara i fråga om
undervisningens uppläggning, ulan också i fråga om skolornas huvudmannaskap.
Skolorna ägs av en rad olika huvudmän, men kan med hänsyn till huvudmannaskapet
indelas i tre grupper, landstingsskolor, stödföreningsskolor och
rörelseskolor, Stödföreningsskolor-na får vanligen betydande landstingsbidrag
och landslingen är representerade i skolornas styrelser. Rörelseskolorna utgör
ingen homogen grupp. Den folkrörelse som är huvudman är starkt representerad i
dessa skolors styrelser, men det är vanligt att även landsting och kom.mun är
representerade.
Tabell
1. Folkhögskolornas fördelning på huvudmannakategorier.
Huvudmannakategori Antal
skolenheter
(inkl,
fiUalskolor)
Landsting
(och primärkommuner) 52
Stödföreningar,
stiftelser
10
Fria
samfund
17
Svenska
kyrkan
12
Arbetarrörelsen
10
Nykterhetsrörelsen
4
Övriga
10
115
2.3.3
Kurstyper
Kurserna
kan enligt folkhögskolestadgan vara av tre slag, s, k, vin-lerkurser,
ämneskurser och soraraarkurser.
Vinterkurs,
sora är den dominerande kurstypen, skall omfatta 2234 veckor. Vinterkurserna
kan ingå i en utbildning om två eller tre årskurser. Flertalet folkhögskolor
anordnar tre årskurser. Traditionellt uppfattas varje årskurs som fristående.
En elev kan alltså bedriva folkhögskolestudier i ett, två eller tre år. Vissa
skolor bedriver sedan några år, med SÖ:s medgivande, icke årskursbunden
undervisning, I stället använder raan sig av s. k, nivå- eller stoffgruppering
dvs, eleverna grupperas efter förkunskaper och intressen. Många folkhögskolor
har därutöver speciallinjer parallellt med vinterkursen. Ibland ges denna specialinriktade
undervisning jämsides med den raera allraänna undervisningen, t, ex, på en
särskild linje, I andra fall är andra eller tredje årskursen specialinriktad. SärskUda
linjer finns för exempelvis musik-utbUdning, ungdorasledarutbildning, u-landsfrågor,
journalistik, konst och teater.
Eleverna
vid vinterkurserna är i allmänhet unga vuxna. Genomsnittsåldern är 21 år
minimiåldern är 18 år. De flesta elever kommer till folkhögskolan för att få
behörighet alt antas till viss yrkesutbildning.
Prop. 1973: 54 9
I denna grupp ingår numera ofta, särskilt vid
norrlandsskolorna, också studerande, som får arbetsmarknadsutbildning.
Äraneskurs
skall sträcka sig över minst en vecka, enligt folkhögskolestadgan. Förutom de s,
k, frislående ämneskurserna, som f, n. utgör den mest expansiva delen av
folkhögskolornas verksamhet, finns det dessutom s, k, anslutna ämneskurser,
dvs, kurser som utgör fortsättning på vinterkurserna, Äraneskurserna
arrangeras ibland i saraarbele med folkbildningsorganisationer.
Ämneskursernas
innehåll kan vara mycket varierande. Det kan röra sig om kurser på
universitetsnivå och kurser för utvecklingsstörda, kurser i raodern lyrik och
statskunskap eller rörande strömningar i modern filosofi, kurser i
gymnastikledarskap, i engelska och i matematik, kurser för pensionärer eller
studiecirkelledare, för förtroendemän eller invandrare.
Antalet elever i folkhögskolornas s. k, vinterkurser var
läsåret 1971/72 ca 13 300 och i ämneskurser om minst 15 veckor ca 2 300 elever
medan antalet elever i äraneskurser kortare än 15 veckor var ca 23 400,
2.3.4 Statsbidrag
Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om
statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1972: 636)
till löner ra, m, till lärare och skolledare med 100 % av de faktiska
kostnaderna. Till kostnader för viss annan personal utgår statsbidrag med
50150 % av ett indexbundet bidragsunderlag om 101 710 kr, för budgetåret
1972/73, Till pedagogisk utrustning m, ra, ulgår statsbidrag med 50 150% av
ett bidragsunderlag ora 13 000 kr. Vidare utgår bidrag lill folkhögskolans
kostnad för kurativ verksamhet som anordnas för eleverna samt för studie- och
yrkesorientering. Efter SÖ:s prövning i varje särskilt fall kan bidrag utgå
till kostnader för personlig assistans åt handikappade elever vid
folkhögskolor samt till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade
elever. Slutligen utgår statsbidrag till dyrare pedagogisk utrustning, till bj'ggnadsarbeten
vid folkhögskolor samt ett s, k, saneringsbidrag som ett led i den pågående
saneringen av de rörelseägda folkhögskolornas ekonomi.
2,3.5 Lärarutbildning
Vid lärarhögskolan i Linköping har sedan vårterminen 1970
anordnats en särskild praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för folkhögskolor
och övrigt folkbildningsarbete. Till utbildningen har antagils dels sådana som
avlagt filosofie kandidatexamen eller motsvarande, dels sådana som på annat
sätt, t, ex, genom aktivt arbete inom del fria
Prop. 1973: 54 10
och friviUiga folkbildningsarbetet, ansetts ha
förutsättningar alt genomgå utbildningen. Antalet intagningsplatser beräknas
vara ca 30 per termin.
2.4 Studieförbund
2.4.1 Allmänt
Den verksamhet som studieförbunden bedriver har sedan
flera årtionden haft en betydande omfattning. Den har en uppbyggnad och
inriktning sora på flera sätt skiljer sig från folkbUdningsverksamheten i andra
länder och från de typer av vuxensludier sora organiseras av sarahälle och
företag, I studieförbundens varierande verksamhet har sedan länge
verksamhetsgrenar som föreläsningar och studiecirklar en dominerande ställning.
Studieförbundens verksamhet bygger i huvudsak på tre
principer, nämligen principen om fritt och frivilligt studiearbete, principen
om folkrörelseanknylnmg samt principen ora objektivitet och allsidig belysning.
Det finns
i dag tio av staten godkända studieförbund, av vilka endast ett inte har någon
folkrörelse- eller organisationsanknytning. Det är Folkuniversitetet som har
stiftelser vid universiteten sora huvudraan.
För att bli godkänt krävs av studieförbundet att det under
de tre senaste budgetåren genomfört minst 50 000 statsbidragsberättigade stu-diecirkelliraraar
ora året,
2.4.2 Allmänna bestämmelser och stadgor
Statsbidrag lill allmän studiecirkel utgår enligt
kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet (omtryckt 1970: 329, ändrad senast 1972: 282) raed 75 %
av kostnaderna för ledararvode och studiemateriel, dock högst 30 kr. per
studietimme. Av detta belopp får högst 24 kr. avse ledararvode.
För aUraän
studiecirkel i svenska, engelska, raatematik eller samhällskunskap sora i
huvudsak ligger på en nivå som svarar mot högst grundskolans årskurs 9 (s, k,
prioriterade cirklar) utgår dessutom ett till-läggsbidrag om högst 10 kr, per studietimrae.
Av tilläggsbidraget får högst 8 kr. avse ledararvode, Dessutora utgår särskilt
statsbidrag för ad-rainistration och uppsökande verksamhet med 5 kr, för varje
studietimme. Bidrag tUl dessa cirklar utgår med 100 % av kostnaderna för ledararvode
och studiemateriel, dock högst 40 kr, per studietimme, TUläggsbidrag och
särskilt bidrag ulgår även för allmän studiecirkel som har till syfte att
utveckla handikappades färdigheter att raeddela sig.
Prop. 1973: 54 11
För
studiecirkel inora det allraänna stödområdet ulgår dessutom statsbidrag med 75
% av kostnaderna för resekostnader och traktamente tiU ledare.
För
alt statsbidrag skall utgå tUl en studiecirkel krävs bl, a. att den har lägst 5
och högst 20 deltagare, att den omfattar rainst 20 sludieliraraar fördelade på
ramst fyra studieveckor, att den har högst två sam-raankoraster per vecka samt
högst tre studielimmar per sammankorasl. Ledare för studiecirkel skall
godkännas av studieförbund. Vissa undantag från dessa bestäraraelser är raöjliga.
Statsbidrag till
universitetscirkel utgår med 75 % av kostnaderna för lärararvode och studiemateriel,
dock högst med 75 kr. per studietimme. Av detla belopp får högst 60 kr. utgå
till ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 % av kostnaderna för
resekostnadsersättning och traktamente tUl ledare. För att statsbidrag skall
utgå tUl universitetscirkel fordras att den skall omfatta minst 48 studietimmar
fördelade på minst 16 sararaankoraster. Antalet deltagare skall vara rainst 5
och högst 25. Ledare för universitetscirkel skall ha korapetens för
undervisning vid universitet.
2.4.3 Utbildningsprogram
Studieförbunden,
som anordnar studiecirklar inom en mängd olika ämnesområden, bedriver vad
gäller allmänna studiecirklar inte betygs-inriktad undervisning.
Studiecirklarna är inte förlagda till några speciella institutioner, utan kan
lokaliseras raed hänsyn till dellagarnas önskeraål. Studiecirklarna kan raetodiskt
och innehållsmässigt anpassas till deltagarnas önskemål och förutsättningar.
Tre ämnesgrupper dommerar
i studiecirkelverksaraheten, nämligen språk särskilt engelska samt svenska
för invandrare , estetiska äranen särskUt musik och konsthantverk samt samhällsämnen.
Skillnaderna mellan de olika studieförbunden är emellertid stora när det gäller
betoningen av olika ämnesområden.
Kursinnehållet i ämnena
svenska, engelska och matematik är relativt homogent, raedan ämnet sarahäUskunskap
innehåller en mängd olika typer av kurser. Områden som berörs är t, ex,
arbetsliv, fackliga organisationer, miljövård, mötesteknik, trafikfrågor samt
internationella frågor,
2.4.4 Dimensionering
Läsåret
1971/72 uppgick antalet statsbidragsberättigade studiecirklar tUl ca 197 000
och antalet cirkeldeltagare tUl ca 1,9 milj.
Arbetarnas
bUdningsförbund (ABF) svarade för drygt en tredjedel av det totala antalet statsbidragsberättigade
studiecirklar med ca 66 400 cirklar. De tre därefter största studieförbunden
var Studieförbundet
Prop. 1973: 54 12
Vuxenskolan (SV) med ca 33 200 cirklar. Studieförbundet
Medborgarskolan med ca 23 000 cirklar och Tjänsteraännens bildningsverksamhet
(TBV) med ca 18 800 cirklar. Hur studieförbunden i övrigt fördelade sig framgår
av tabellen nedan.
Tabell 2. Antalet studiecirklar och deltagare fördelade på
studieförbunden studieåret 1971/72
Antal
Antal
Studieförbund
cirklar
%
deltagare
%
Arbetarnas
bildningsförbund
66 403
34
632 642
33
Bläbandsrörelsens
studie-
förbund'
1665
1
15 249
1
Folkuniversitetet
10 453
5
106 588
5
Frikyrkliga
studieförbundet
10 939
5
148 554
8
Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet
10 002
5
85 979
4
KFUK/M:s
studieförbund
1 612
1
20 160
1
Studiefrämjandet
8 236
4
64 625
3
Studieförbundet
Medborgarskolan
23 016
12
208 864
11
Studieförbundet
Vuxenskolan
33 216
17
286 858
15
Sveriges
kyrkliga studieförbund
12 507
6
163 970
9
Tjänstemännens
bUdnings-
verksamhel
18 879
10
189 580
10
196
928
100
1 923 069
100
' Ingår i Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet fr. o, m,
den 1 juli 1972,
Av det totala antalet studiecirklar om ca 197 000 var ca 1
600 universitetscirklar med ca 24 300 deltagare, som fördelade sig på de olika
studieförbunden enligt följande tabell.
Tabell 3. Antalet universitetscirklar och deltagare
fördelade på studieförbunden studieåret 1971/72
Antal univei
r-
Antal
Studieförbund
sitetscirklar
%
deltagare
%
Arbetarnas
bildningsförbund
145
9
2 044
8
Folkuniversitet
376
24
5 906
24
Frikyrkliga
studieförbundet
22
1
355
1,5
Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet
3
0,5
44
0,5
Studiefrämjandet
54
3
765
3
Studieförbundet
Medborgarskolan
162
10
2 139
9
Studieförbundet
Vuxenskolan
92
6
1234
5
Sveriges
kyrkliga studieförbund
100
6
1 583
7
Tjänstemännens
bildnings-
verksamhet
644
40,5
10 300
42
1593
100
24 370
100
Av det totala antalet studiecirklar var ca 69 100 s, k.
prioriterade cirklar med ca 640 300 deltagare. Studieåret 1971/72 svarade ABF
för ca 47 % av den prioriterade cirkelverksaraheten.
Prop. 1973:54 13
Tabell 4. Antalet prioriterade studiecirklar och deltagare
fördelade på studieförbunden studieåret 1971/72
Antal priorité- Antal
Studieförbund rade cirklar % deltagare %
Arbetarnas bUdningsförbund 32 460 47 311526 49
373
0,5
3 170
0,5
2 521
4
24 610
4
845
1,2
7 464
1,2
2 655
4
22 107
3
59
0
475
0
2 380
3
19 389
3
6 858
10
60 428
9
12 850
19
111038
17
1064
1,5
10 136
1,5
Bläbandsrörelsens studieförbund
Folkuniversitetet
Frikyrkliga studieförbundet
Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet
KFUK/M:s studieförbund
Studiefrämjandet
Studieförbundet Medborgarskolan
Studieförbundet Vuxenskolan
Sveriges kyrkliga studieförbund
Tjänstemännens bildnings-
verksamhet 7 016 10 70 008 11
69 081 100 640 351 100
Den studiecirkeltyp sora ökade raest var de s, k,
prioriterade cirklarna, vilka ökat med 42 % sedan föregående studieår.
Universitetscirklarna ökade med 18 % och de allmänna studiecirklarna med 6%.
TabeU 5. Antal studietimmar studieåren 1970/71 och
1971/72 fördelade efter typ av studiecirkel
Studieåret
Studieåret
Total ökning
Proc.
ökning
Studiecirkeltyp
1970/71
1971/72
av timantalet
av
timantalet
Allmänna
studie-
cirklar
utan
tilläggsbidrag
3 200 000
3 400 000
200 000
6
Allmänna
studie-
cirklar
med
tilläggsbidrag
1 200 000
1 700 000
500 000
42
Universitetscirklar
97 000
118 000
21000
18
4 497 000
5 218 000
721 000
16
2.5 Svenskundervisning för invandrare
Sverige har haft en arbetsmarknadsbetingad invandring
sedan slutet av 1940-talet, då vissa företag började rekrytera arbetskraft från
andra länder.
Möjligheterna för invandrare att få undervisning i svenska
var fram till mitten av 1960-talet begränsade och undervisningen var i regel av-giftsbelagd.
Mot bakgrund av den stora invandringen åren 1964 och 1965 ställde statsmakterna
fr, o, m, budgetåret 1965/66 medel till förfogande för avgiftsfri undervisning
för invandrare, SÖ fick därigenom möjlighet att i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och fr, o, m, den 1 juh 1970 statens
invandrarverk (SIV) anordna avgiftsfri under-
Prop.
1973: 54 14
visning i svenska språket med samhällsorientering samt fr.
o. m. den 1 juli 1971 särskild samhällsundervisning för i Sverige mera
varaktigt bosatta utlänningar. Fr, o, m, den 1 juU 1972 gäller att invandrare
måste ha uppehållstUlstånd eller, om sådant tillstånd inte erfordras för att de
skall få vistas här, vara kyrkobokförd här i landet för att erhålla
undervisning. Undervisningen, som bedrivs i form av försöksverksamhet,
meddelas av studieförbunden.
Avsikten
med undervisningen är att den skall ge sådana kunskaper i svenska språket och
sådan information att invandrarna skall kunna klara sig på arbetsplatsen och på
fritiden. Därför är det viktigt att sam-hällsorienteringen integreras i och
intimt sammanvävs med språkutbildningen. Undervisningen skaU vidare stiraulera
dellagarna tiU fortsatta studier inora den allraänna vuxenutbildningens ram.
Invandrare
återfinns i alla förekommande utbildningsformer för vuxna. Några exakta
uppgifter om deras andel i vuxenutbildningen finns inte. Invandrarnas andel i arbetsmarknadsutbUdningen
är relativt stor (ca 11 % av det totala antalet påbörjade utbildningar under
1971/72) medan andelen invandrare i den kommunala vuxenutbildningen uppgår till
ca 8 %,
Svenskundervisningen för invandrare bedrivs emellertid
huvudsakligen inora det fria och frivUliga folkbildningsarbetet och arbetsraark-nadsutbildningen,
2.5.1 Omfattningen av undervisningen
Invandrarundervisningen har snabbt ökat i omfattning och
kommit att utgöra en allt större andel av studieförbundens totala verksamhet.
Antalet studiecirklar i svenska för invandrare har ökat från 4 187 cirklar
studieåret 1965/66 tUl 18 990 cirklar 1971/72,
Av de tio av SÖ godkända studieförbunden har samtliga
redovisat cirkelverksamhet i svenska för invandrare,
TabeU 6. Studieverksamheten i svenska för invandrare
enligt studieförbundens rapporter budgetåret 1971/72
Studieförbund Studie- Del- Studie-
cirklar tagare timmar
7 050
61021
210 789
3 556
35 217
142 559
377
2 601
12 547
265
2 037
8 180
5
37
92
2 228
18 474
88 798
2114
16 820
56 065
545
4 032
14 001
89
708
2 222
2 761
24 335
131 255
Arbetarnas bildningsförbund Folkuniversitetet Frikyrkliga
studieförbundet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet KFUK/M:s studieförbund
Studiefrämjandet
Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet
Vuxenskolan Sveriges kyrkliga studieförbund Tjänstemännens bildningsverksamhet
18 990 165 282 666 508
Prop.
1973:54 15
För
1971/72 redovisas 9 404 studietimmar för vilka fackman/expert anlitats och 2
873 för vilka tolk anhtats. Den låga utnyttjandegraden beror dels på att
cirkelledarna själva svarar för sarahäUsinformationen på elementär nivå och
dels på att experter, för vilka arvode ej utbetalas, inte registreras.
Tabell
7. Studieförbundens undervisning i svenska för invandrare budgetåren
1965/661970/71
Budgetår
Studiecirklar
Deltagare
Studietimmar
1965/66
4 187
45 138
110 202
1966/67
4 649
45 900
124 108
1967/68
5 005
51460
143 866
1968/69
8 618
90 335
311379
1969/70
14 109
148 462
641 574
1970/71
26 595
251 778
781 676
2.5.2
Statsbidragsbestämmelscr
Statsbidragsbeslämraelserna
är avsevärt generösare när det gäller svenskundervisning för invandrare än
övrig studieverksarahet.
Statsbidrag
utgår till studieförbunden raed 100%, dock högst 75 kr, per studietirame för
undervisning i svenska och högst 80 kr, per studietimme för särskild samhäUsundervisning,
De generösa reglerna för invandrarundervisning medger att verksaraheten aldrig
behöver finansieras raed deltagaravgifter och mindre ofta med kommunala
bidrag. Dessutom anses organisationen av studiecirklarna i svenska för invandrare
vara mer arbetskrävande än vanlig studiecirkelverksamhet på grund av att
deltagarantalet bör vara tio och på grund av informationssvårigheter, högre
frånvaro- och/eller bortfallsfrekvens samt brist på differentierad och
individualiserande studiemateriel.
TUl
kostnader för ledararvode och studiemateriel utgår bidrag för undervisning i
svenska språket med samhällsorientering med högst 50 kr, och för särskild samhäUsundervisning
med högst 55 kr, per studietirame. Av beloppen får högst 40 kr, avse ledararvode.
De i förhåUande till vanliga studiecirklar höga arvodena förklaras av att
cirkelledarna mestadels måste utföra kurativ verksamhet bland eleverna på sin
fritid.
Till
lokalkostnader utgår bidrag med högst 15 kr, per studietimme. För uppsökande
verksamhet och lokal administration utgår bidrag med 10 kr, per studietirarae, Dessutora
utgår bidrag till kostnader för raed-verkan av expert eller fackraan raed 40
kr. För tolkmedverkan liksom fackmannamedverkan sora får ske under högst en
sjättedel av antalet studietimmar i varje studiecirkel, utgår bidrag med högst
40 kr, per studietimme, TiU kostnader för studieförbunds centrala
administration
Prop. 1973: 54 16
av
undervisningen ulgår bidrag med 2 kr. per studietimme. Bidrag till
obligatoriska försäkringsavgifter utgår till hela avgiften.
I
prop, 1973: 1 (bil, 10 s, 495) föreslogs en höjning av statsbidraget till
studiecirklarna i svenska språket med samhällsorientering. Förslaget innebär
att bidrag till ledare och materiel fr, o, m, den 1 juli 1973 skall utgå med
högst 44 kr, per studietirame, bidrag till uppsökande verksamhet och lokal
administration med 20 kr, per studietimme och bidrag till lokalhyra raed högst
15 kr, per studietirame, dvs, totalt högst 79 kr, mot nu som regel högst 75 kr.
Av praktiska skäl föreslogs alt dessa bidrag även bör utgå tUl cirklarna i
särskild samhällsundervisning.
Studiecirkel
bör vid starten ha tio deltagare.
Undervisningen
får anordnas i form av s, k, glesundervisning eller s, k, intensivundervisning
och skall bedrivas i huvudsak enligt SÖ:s läroplan i svenska för vuxna
invandrare. Vid glesundervisning skall varje studiecirkels verksamhetsperiod
omfatta minst 20 studietimmar fördelade på entre studietimmar per sammankorasl.
Intensivundervisningen skall per studiecirkel omfatta minst 20 och högst 240
timmar med minst fyra studietiramar per dag. Under varje studiecirkels
verksamhetsperiod får högst en sjättedel av antalet studietimmar användas för samhällsorientering.
För denna del av undervisningen får expert eller fackman samt vid behov tolk
anlitas.
För
undervisningen i svenska språket med samhällsorientering får för budgetåret
1972/73 disponeras högst 550 000 studietimmar. Av dessa får 200 000 timmar
användas endast för undervisning för arbetstagare, vilka för deltagande i
undervisningen av arbetsgivaren får ersättning, som grundar sig på avtal
mellan arbetsgivare och berörd arbetstagarorganisation. För särskild samhällsundervisning
får disponeras högst 11 300 studielimmar. Till sådan cirkel får vid behov tolk
anlitas. Verksamhetsperioden skall omfatta tio studietimmar, och organiseras
antingen som glesundervisning eller som tvådagarskurser. Cirklarna utnyttjas
för koncentrerad allmänorienlering om svenskt samhällsliv och för studier kring
enskilda delområden.
I
prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 495) beräknades det erforderliga antalet studietimmar
för verksamheten under budgetåret 1973/74 till 550 000. Ca 250 000 ansågs vara tUlräckligt
för den undervisning som är en följd av lagstiftning.
Det
ankommer på SÖ att fördela timmarna mellan studieförbunden.
2.5.3
Undervisningens utformning
En
läroplan i svenska för vuxna invandrare har utarbetats av SÖ i samråd med
studieförbunden. Enligt läroplanen skall undervisningen, förutom att meddela
språkkunskaper, göra invandrarna bekanta med svenskt samhälle,
levnadsförhållanden och vardagsliv.
Prop. 1973: 54 17
Läroplanen
består av en allmän del (del I) och en supplemenldel (del II). Supplemenldelen består av tre häften:
1, studieplan för vuxna invandrare med minst fem års
utbildning,
2, studieplan för vuxna invandrare med ringa eller
ingen utbildning,
3, studieplan för fördjupad utbildning i svenska för
invandrare,
I
läroplanens aUmänna del ingår mål och riktlinjer, fastställda av SÖ, I denna
del ingår vidare anvisningar och kommentarer för undervisningen i ämnet.
Läroplanens supplementdel innehåller koraplelle-rande anvisningar och koramentarer
samt exempel på uppläggning av undervisningen.
Tillgången
på läromedel i svenska för invandrare har förbättrats under det senaste året.
För nybörjarundervisningen har Hermods utarbetat material. För
fortsättningsstadierna har Sveriges Radio inora sitt raultimediaprojekt för
undervisningen i svenska sora främmande språk producerat bl, a, antologin Leva
bland människor och Leva i Sverige, det senare avsett främst för samhällsorientering.
Även andra förlag har under året publicerat material för undervisningen efter ny-börjarstadiet.
2.5.4
Andra kurser
Undervisning
i svenska språket med samhällsorientering får anordnas i form av särskilda
kurser vid folkhögskola. Varje kurs får omfatta högst fyra veckor. Deltagarna
får då själva svara för rese- saml in-ackorderingskoslnader enligt vad SÖ
bestämmer.
Tre
slag av kurser har genomförts vid ett antal folkhögskolor enligt följande:
a, 24 veckors kurser
förlagda främst tiU industrisemestern,
b, I4 veckors ämneskurser
föriagda till del av läsåret,
c, 2
dagars äraneskurser organiserade av studieförbund i samarbete
med folkhögskola,
I
kurserna har deltagit såväl hela invandrarfarailjer som enskilda invandrare.
Organiserad barntillsyn har underlättat för invandrare med barn att delta i
kurserna. Ett par av kurserna vände sig främst till hem-arbetande kvinnor och
kursprogrammet upptog bl, a, konsumentkunskap. Dessutom har folkhögskolekurser
för invandrarungdom och försöksverksamhet med språkträning för förskolebarn
anordnats vid några folkhögskolor.
Annan
av staten finansierad undervisning i svenska för invandrare meddelas i samband raed
arbetsmarknadsutbildning som numera är förlagd till AMS:s och SÖ:s
utbildningscentra. Sådana svenskkurser kan antingen bedrivas under en
sammanhängande period om högst två månader eller varvas raed yrkesutbildning.
Under utbildningen utgår utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:
368, omtryckt
2
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 54
Prop.
1973:54 18
1972:
300). Under budgetåret 1971/72 avslutade närmare 3 400 invandrare utbildning i
svenska inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.
Undervisning
i svenska språket raeddelas också i AMS:s mottagningsförläggningar för
kollektivt överförda flyktingar. Vidare anordnar Landsorganisationen i Sverige
(LO) särskilda kurser för invandrare.
Invandrare
som har god yrkesutbildning men inte kan få lämplig arbetsplacering på grund
av bristande kunskaper i svenska kan beredas utbildning i svenska med
utbildningsbidrag utan att denna utbildning sker i samband med yrkesutbildning.
Vidare
sker svenskundervisning vid universiteten för utländska studerande där och i
särskild ordning för viss specialutbildad personal, t, ex, läkare.
Svenskundervisning
meddelas även genom undervisning i utvandringsländerna samt i radio- och TV-kurser,
Invandrarkvinnorna
är en grupp som mycket lätt isoleras om de inte ges reella möjligheter alt
delta i organiserade språkstudier. Fr, o, m, budgetåret 1970/71 anordnar SÖ och
SIV genora studieförbunden ett antal studiecirklar i svenska, kallade
kontaktkurser, vilka innehållsmässigt anpassats till de hemarbetande
kvinnornas behov, Orakring 65 sådana kontaktkurser för främst finska,
jugoslaviska och grekiska kvinnor har genomförts varje budgetår.
Arbetsmarknadens
parter har i olika sammanhang understrukit viklen av att invandrarna får lära
sig svenska så snart som möjligt i syfte att underlätta anpassningen till arbetsmUjön,
Överenskommelsen om introduktion av utländsk arbetskraft har slutits mellan
olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, I samband härmed har vissa
större företag med en stor andel invandrare bland sina anställda anordnat
svenskundervisning i samarbete med studieförbund. Oftast är det fråga om
undervisning på fritid med stimulansbidrag eUer preraier av oUka slag. Endast
sällan sker undervisningen på betald arbetstid. Det förekommer även
branschsamverkan på arbetsgivarsidan när det gäller svenskundervisning. Även
fackliga organisationer har i samarbete med studieförbund anordnat undervisning
i anslutning till arbetet.
2.5.5
Lag om rätt till ledighet och lön
1972
års riksdag (prop, 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292) har antagit lag
(1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, vilka börjat sin första anställning i Sverige efter den 1
januari 1973, Lagen innebär skyldighet för arbetsgivaren alt bereda anstäUda
ledighet i 240 timraar för att delta i undervisning i svenska språket med samhällsorientering
och att betala dem lön för deltagande i 240 timmars undervisning, oavsett om
denna bedrivs under arbetstid eller ej.
Prop.
1973:54 19
I
en proposition tUl vårriksdagen föreslår Kungl, Maj:t dessutom att lagen (1972:
650) ora rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för
invandrare, med vissa avvikelser, görs tillämplig även på utländsk arbetstagare
sora före den 1 januari 1973 tagit anställning här i landet.
2.6
Kurser i radio och television
Inom
Sveriges Radio har alltsedan tillkomsten av Radiotjänst år 1925 ohka typer av
vuxenundervisning förekommit inom ramen för den allraänna prograraverksamheten.
Först år 1964 bUdades en särskild sektion för vuxenundervisning. Reguljär
vuxenundervisning bedrevs frara till våren 1970 huvudsakhgen i radio, eftersom
fast redaktion för sådan pro-graraverksamhet endast fanns inom ljudradion, Genora
sammanslagning av sektionen för vuxenundervisning och skolprogramavdelningen år
1969 tUl utbildningsenheten (UTB) skapades för första gången raöjlighet till
reguljär produktion av både radio- och TV-prograra för vuxenundervisning.
Budgetåret 1971/72 omfattade vuxenundervisningen orakring 500 prograra i radio
och drygt 60 i TV, Av den totala sändningstiden för vuxenundervisning i radio
upptas övervägande delen för språkkurser på olika nivåer, dock med ökad tonvikt
på nybörjar- och fortsättningskurser.
Omkring
130 000 personer följde under 1971/72 den engelska nybörjarkursen Start, som
innebär en kombination av radioTV-program och cirkelstudier. För invandrare
gavs under 1971/72 dels språkkursen Svenska för er, dels den
samhällsorienterande serien Leva i Sverige.
Våren
1971 överlämnade den år 1967 tillsatta kommittén för TV och radio i
utbildningen (TRU) betänkandet (SOU 1971:36) Produktionsresurser för TV och
radio i utbildningen. Våren 1972 övertog kommittén för den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet den tidigare TRU-kommitténs
uppgift att planera och leda verksamheten med radio och TV inom
utbildningsväsendet. Den nya komraitléns verksamhet skall främst inriktas mot
vuxenutbildningen på alla nivåer och mot förskolan, i båda fallen med ökade
insatser för handikappade. Även andra distributionsformer än eterdistribution
skall därvid beaktas,
TRU
har eftersträvat att sprida insatserna på olika sektorer inom vuxenutbildningen
samt att producera kurser för målgrupper med olika utbildningsbehov och
utbildningsbakgrund raed huvudvikten lagd på de kortutbildade. Vidare har raan
producerat kurser inora olika äranesom-råden. Man har även prövat olika media-
och melodkorabinationer (t, ex, TV -\- kursbok; TV och/eller radio + kursbok +
brevkurs; regionalradio + regional kursbok etc.) och försökt göra kurserna
använd-
Prop.
1973: 54 20
bara
både för gruppstuderande och enskilt studerande. Ett mål är att ge kurserna
flexibel utformning genom uppbyggnad i moduler eller alternativa mediakorabinationer,
vilket ger möjhghet för deltagare med olika ambitionsnivå att utnyttja dem.
Modulsystemet kan göra det lättare för sludieovana att övervinna de barriärer
många upplever inför en studiesituation.
De
första kurserna som TRU producerat en kurs i engelska och en kurs i företagsekonomi,
båda på gymnasienivå startade i radio och TV höstterminen 1968, Sedan dess
har kurser genomförts inom olika ämnesoraråden, bl, a. raatematik,
socialkunskap, psykologi, naturgeografi, nationalekonomi och föräldrakunskap.
Material
som distribueras och används 1972/73 utgörs dels av några kurser sora skall ge
en allraän orientering och vänder sig till en bred allraänhet (Våra massraedier,
Vad säger doktorn och Så trodde raan förr), dels en serie program som vänder
sig till jordbrukare och i jordbruket anställda (Jordbruk -73) samt del II och
del III av tidigare påbörjad kurs i Nationalekonomi som kan leda till tentamen
för 10 eller 20 poäng vid universitet. Under de kommande åren är bl, a. ämnena
elementär svenska, samhällskunskap, elementär statistik och kulturhistoria
aktuella.
Då
samtliga inora TRU:s vuxensektor producerade kurser etersänts kan man nå alla sora
har tillgång till radio och TV, Genom att pro-grararaen i regel finns
tillgängliga i form av bandkopior på AV-cen-traler och bibliotek kan kurserna
användas även efler avslutad sändning och blir därigenom oberoende av
sändningstider.
Tidigare
av TRU, tiUsammans med studieförbund, genomförda försök med uppsökande
verksamhet bland kortutbildade för rekrytering till TRU-kurser, visar att det
är av stort värde med sådan verksamhet och att det också är värdefuUt med
utvidgad kontakt och samverkan med studieorganisationerna. Den regionala kursen
för turistvärdar i Västerbotten hösten 1971 har visat alt regional anknytning
har positiva effekter för såväl TRU:s kontakter med studieförbunden och rekrytering
av kursdeltagare sora för deltagarnas utbyte av kurserna,
Sora
ett led i strävandena att stiraulera organisatörer av vuxenutbildning till ett
ökat och bättre utnyttjande av kurser med inslag av radio och TV har man under
1972/73 inlett försök med regional kontaktverksamhet, tUl en början i
Norrbottens, Östergötlands och Skaraborgs län, Verksaraheten skall enligt
planerna fortsätta och utvidgas under budgetåret 1973/74, Ett speciellt handledarprojekt
syftar till att ge studiecirkelledare och andra ökade rhöjhgheler att ta till
vara de möjligheter pedagogiskt, raetodiskt och tekniskt som moderna
läromedel erbjuder.
De
kurser som är av allraänbildande karaktär har hela den vuxna delen av Sveriges
befolkning som målgrupp (t. ex. Vi kallar dera u-
Prop.
1973:54 21
länder.
Våra massmedier och Vad säger doktorn). För andra kurser krävs en närmare
precisering av målgrupp. Vissa kurser har legat på gymnasieskolenivå (engelska
och företagsekonorai) och kräver vissa grundläggande förkunskaper. Andra kurser
har riktat sig till vissa avgränsade grupper av människor. Kurserna Känn din
jord och Jordbruk -73 har producerats med inriktning på jordbrukare och kursen Turisl-praklika
med tanke på turistvärdar i Västerbollen, Ett flertal kurser har inriktats på
att tillgodose de stora grupper som endast har sex-sjuårig folkskola som
grundutbildning (Tellus, Matematik på nytt och Svenska nu).
Under 1971/72 har inora TRU:s
vuxensektor ett försöks- och utvecklingsarbete påbörjats i saraarbete med bl,
a, handikapporganisationer, som syftar till att göra kursutbudet tillgängligt
för vuxna handikappade. Detta innebär att man måste göra olika typer av
insatser, t. ex. textning av TV-program, språklig bearbetning, alternativ
programlängd etc. Olika handikappgruppers behov beräknas kunna beaktas i ökande
omfattning genora att anpassa TRU:s ordinarie kursutbud tiU de handikappades
behov genom att producera särskilda läromedel och genora att producera
utbildningsprogram om de handikappades situation riktade till aUraänheten,
lärare, handledare, vårdare och föräldrar,
Sändningsvolyraen
för TRU:s vuxenutbildningsprogram budgetåret 1972/73 uppgår till 76 timmar TV-sändning
och 106 timraar radiosändning. För budgetåret 1973/74 beräknas ett behov av 92
tiraraar TV-sändning och 119 timraar radiosändning.
Genom Sveriges Radios
avdelning för publik- och programforskning görs dagliga undersökningar om
antalet TV-tittare, Av dessa undersökningar framgår bl, a, att det genomsnittUga
antalet TV-tittare per program under hösten 1971 och våren 1972 för kursen i
nationalekonomi var ca 125 000, för programserien Tellus ca 600 000 samt för
kursen i föräldrakunskap ca 200 000,
2.7
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning
är utbUdning sora beviljas på sysselsättningspolitiska grunder. Berättigade
att delta i arbetsmarknadsutbildningen är personer som är arbetslösa eller
löper risk att bli arbetslösa eller som är svårplacerade på arbetsmarknaden.
Som regel skaU vederbörande ha fyUt 20 år och vara arbetssökande vid arbetsförraedUngen,
Dessutora skall utbildningen planeras i samråd med arbetsförmedlingen och antas
medföra ett stadigvarande arbete, som inte kan komraa till stånd utan
utbildning. Arbetslöshetskravet gäller inte den s, k, bristyrkesutbildningen
som bl, a. syftar till att snabbt öka tillgången på utbUdad arbetskraft inom
vissa yrken.
Prop.
1973: 54 22
För
att tiUgodose behovet av arbetsmarknadsutbUdning utnyttjas samtliga
utbildningsresurser i samhället. Den största delen av utbildningen ges
emellertid vid kurser, som är särskilt anordnade av SÖ för AMS:s räkning, I
övrigt ges arbetsmarknadsutbildning vid kurser inom det allmänna skolväsendet,
inom näringslivet och vid kurser av annat slag, anordnade av myndigheter och
utbildningsorganisationer.
Av
de personer som under budgetåret 1971/72 påbörjade arbetsmarknadsutbildning
gick ca 55 % i särskilda kurser anordnade av SÖ, Ca 24 % gick i det reguljära
utbildningsväsendet, ca 7 % i företagsutbildning och ca 13 % i övriga kurser.
Det totala antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning (exkl.
anpassningskurser och lokaliseringsulbild-ning) under budgetåret 1971/72
uppgick tiU ca 121 000,
För
planeringen av arbetsmarknadsutbildningen svarar AMS i samarbete med SÖ och
arbetsmarknadens parter. Verksamhetens dimensionering, yrkesinriktning och
lokalisering grundas på en för varje budgetår fastställd ramplan, som justeras
alltefter behov under året. Utbildningsmöjligheterna är så fördelade över hela
landet att utbildning kan erbjudas den enskilde inom rimliga avstånd.
Arbetsmarknadsutbildningen
var tidigare i stort sett inriktad på tillverkningsyrken, som fortfarande är
det största enskilda utbildningsområdet. Andra stora oraråden är servicearbete
i vid mening såsom vård-och kontorsarbete samt sådana kurser som inte är direkt
yrkesinriktade.
För
i huvudsak kursdeltagare som endast har sex- eller sjuårig folkskola som
grundutbildning bedrivs f, n, i samband med arbetsmarknadsutbildningen en åtta
veckor lång kompletterande allmän utbildning i svenska, samhällskunskap,
engelska, maleraatik och fysik/kemi. Undervisningen i dessa allmänna ämnen
syftar till att höja kursdeltagarnas kunskapsnivå för att de skall få ett
bättre utgångsläge såväl vid yrkesutbildning som i konkurrensen på
arbetsmarknaden.
2.8
Korrespondensundervisning
Brevskolan
ägs av de stora folkrörelserna, bl, a. Kooperativa förbundet (KF), LO,
fackförbunden, ABF och Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförbund (HSB),
Brevskolans kurser är till stor del inriktade på delägarorganisationernas behov
och är ofta specialproducerade för en bestämd målgrupp. Skolan har även ett
brett allmänt kursbeslånd. Brevskolans kurser är i huvudsak inriktade på de
fyra ämnesgrupper som är prioriterade för högre statsbidrag i studiecirklar.
Brevskolan hade ca 38 200 nyanraälningar studieåret 1971/72,
Försvarets
brevskola meddelar korrespondensundervisning till befäl på aktiv stat och i
reserven ra, fl, i frärast raUitära ämnen, totalförsvars-.
Prop. 1973: 54 23
sarahälls-
och utrikespolitiska frågor. Dessutom har man kurser i ämnen av mer aUmän
karaktär, som naturkunskap, historia, psykologi ra, fl. Till
korrespondensundervisningen har brevskolan ca 9 000 nyanraälningar per år,
Hermods
är en stiftelse, Hermods kurser har till stor del inriktats på att utbilda
anställda inom företag och förvaltningar. Bland de övriga kurserna är många kompetensinriktade,
vUket innebär att Hermods har kurser som överensstämmer raed grund- och gyranasieskolans
läroplaner, Sararaanlagt omfattar Hermods kurskatalog någol mer än 500
brevkurser.
Hermods
grundskole- och gymnasieskoleundervisning står under SÖ:s inseende. Herraods
har prövningsrätt inom dessa skolformer.
Under
år 1972 anmälde sig ca 36 000 elever till ca 47 000 kurser med individuella insändningsuppgifter,
(Med kurs menas här allt från enstaka, kortare eller längre kurser till
exempelvis hela företagsekonom-eller gymnasieutbildningar,)
Lantbrukets
korrespondensskola (LTK) ägs av jordbruksorganisationerna och är i huvudsak
inriktad på utbildning inom jordbrukets områden. År 1971 hade LTK 46 kurser
(titlar) med totalt ca 2 000 deltagare fördelade på 144 cirklar.
2.9
Löntagarorganisationernas utbildning
2,9.1
Undervisningens mål
Löntagarorganisationer
är bl, a, LO, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens
riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt
Sveriges arbetares centralorganisation (SAC),
Den
studieverksarahet som bedrivs av dessa organisationer har flera syften. Den
vill ge medlemmarna insikter i fackliga och samhälleliga frågor.
Studieverksamheten har vidare till uppgift att tillfredsställa det stora
behovet av skolning av dera sora skall företräda medlemraarna i olika
situationer. Sådana förtroendevalda, t, ex, ordföranden i verkstadsklubbar och
tjänsteraannaklubbar, raåste för att fylla sina uppgifter ha betydande
kunskaper inora en rad äranesområden. De skall bl. a, företräda medleramarna
vid förhandlingar med arbetsgivaren, vilket kräver kunskaper om de lagar och
avtal, som reglerar förhållandena på arbetsmarknaden, raen också insikter i
sarahälls- och företagsekonorai. På arbetsplatserna finns numera olika och
ofta ganska komplicerade system för lönesättning, vilka den facklige
förtroendemannen måste vara väl förtrogen med. Denne får också ofta vara ett
slags kurator på arbetsplatsen; för detta kan kunskaper i sociallagstiftning
vara
Prop.
1973: 54 24
nödvändiga,
Detla gäUer inte minst på grund av det ökade inslaget av utländsk arbetskraft.
2.9.2
Kurstyper och omfattning
Den
äldsta och mest kvalificerade av de allmänna LO-kurserna har varit den s. k. tremånaderskursen,
sora under senare år erhållit benämningen Facklig huvudkurs. Endast en
begränsad del av denna kurs ägnas fackliga frågor. Den andra längre typen av
kurser, de s, k, sexveckors-kurserna, ger större utrymme åt allmänna fackliga
frågor, såväl fackföreningsrörelsens historiska bakgrund som dess nutida orafattning
och organisation. De allraänna styrelsekurserna ora två veckor koncentrerar sig
i huvudsak på det praktiska arbetet inora en avdelning. Därutöver anordnas ett
antal kurser om två veckor speciellt avsedda för invandrare, LO anordnar
vidare ett antal specialkurser, bl, a, arbetsmiljökurser, kurser i
företagsdemokrati och informationskurser. Under studiesäsongen 1971/72
genomförde fackföreningsrörelsen i samarbete med ABF och Brevskolan en mycket
stor vuxenutbildningssalsning som medförde alt ca 75 000 personer kom att läsa
fackliga ämnen i studiecirklar,
LO,
som är den största löntagarorganisationen med ca 1,8 milj. medleramar, satsar
årligen ca 40 milj, kr, på studieverksamheten.
Den
längsta TCO-kursen är den s, k, månadskursen. Vidare anordnar TCO ett antal
specialkurser som ger kvalificerad utbildning inom ohka ämnesområden. De övriga
löntagarorganisationernas kursverksamhet omfattar i regel veckokurser samt två-
och tredagarskurser,
LO
och TCO planerar dessutora att under våren 1973 påbörja utbildning av de arbetstagarrepresentanter
sora enligt lag skall ingå i företagens styrelser.
Verksamheten
inom samtliga löntagarorganisationer under budgetåret 1971/72 omfattade 482
kurser, 3 728 kursdagar och 14 142 kursdeltagare. Den planerade verksamheten
under innevarande budgetår uppgår till 680 kurser, 5 500 kursdagar och 23 000
kursdeltagare.
2.9.3
Statsbidragsbestämmelser
Statsbidrag
utgår fr. o, m, budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras
centrala kursverksamhet enligt statsmakternas beslut år 1970 (prop, 1970: 35, SU
1970: 107, rskr 1970: 273), Enhgt bestämmelserna i kungörelsen (1970: 272) om
statsbidrag till löntagarorganisationers centrala kursverksamhet ulgår
statsbidrag lill kostnader för undervisning, resor och inackordering, TUl
ersättning för undervisningskostnader utgår statsbidrag med 100 % av de
faktiskt utgående ersätt-
Prop.
1973: 54 25
ningarna,
dock högst 100 kr, per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgår
bidrag med hälfien av de faktiska kostnaderna och för inackordering med 30 kr,
per elevdygn.
2.10 Statiig
personalutbildning
Många
av de större statUga rayndigheterna anordnar grundläggande fackutbildning jämte
påbyggnadsutbildning för sina anställda. Syftet är att säkerställa
myndigheternas behov av specialutbildad arbetskraft, när detta behov inte kan
tillgodoses inom det aUmänna utbildningsväsendet. Sådan utbildning förekoramer
framför allt inom försvaret och affärsverken men också hos andra stora
myndigheter som vägverket, tullverket, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen och
kriminalvårdsstyrelsen, I övrigt beslår inomverksutbildningen huvudsakligen av introduktions-och
fortbildningskurser.
Inom
skolväsendet bedrivs en omfattande fortbildning av skolledare, lärare samt
övrig personal av olika kategorier, Verksaraheten bedrivs till största delen av
lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och läns-skolnämnderna.
År
1967 bildades ett för hela statsförvaltningen centralt personalutbildningsorgan,
statens personalutbildningsnämnd (PUN), Näranden har till uppgift att undersöka
behovet av statlig personalutbildning, planera, genomföra och samordna sådan
utbildning sora är geraensara för flera stathga rayndigheter samt bistå
statliga myndigheter i utbildningsfrågor. PUN bedriver själv personalutbUdning
som lämpligen bör anordnas centralt och framställer kurspaket för inomverksutbildning,
PUN ordnar också utbUdning av företagsnärandsledaraöter. Kostnaderna för den
utbildningsverksamhet som PUN bedriver uppgår till drygt 6 milj, kr, per år (exkl,
lönekostnader för kursdeltagare).
Central
statlig personalutbildning bedrivs också av statskontoret och
riksrevisionsverket. Statskontoret bedriver utbildning i rationalisering,
automatisk databehandling och planeringsteknik. Riksrevisionsverket anordnar
kurser i bl, a, programbudgetering,
2.11 Svenska
kommunförbundets utbildningsverksamhet
Kursverksamhet
avsedd för kommunala förtroendemän och tjänstemän förekommer inom fierlalet komraunala
förvaltningssektorer.
Kommunernas
utbildningsverksamhet bedrivs centralt av Svenska kommunförbundets
utbildningssektion. De största kommunerna har även egen utbildningsverksamhet.
Dessutom anlitas externa kursarrangörer för utbildning av kommunala
funktionärer.
Verksamheten
bedrivs i form av internatkurser, brevkurser och produktion av kurspaket,
Internatkurser
anordnas centralt vid Kommunskolan i Sigtuna eller regionalt vid förhyrda internat.
Kurserna genomförs av personal vid
Prop. 1973: 54 26
förbundskansliet
och Kommunskolan, resp. personal vid länsavdelningarna.
Brevkurserna,
som var verksamhetens ursprung, ulgör nu endast en liten del av utbudet.
Kurspaketen
produceras centralt inom förbundskansliet, som också ombesörjer utbildning av
handledare. Den decentralisering av utbUd-ningsverksaraheten som
kurspaketproduktionen innebär, gör det möjligt att utbilda det stora antal arbetstagargrupper
sora inte kan nås med centrala och regionala kurser.
Kommunala
yrkesnäranden (KYN) är ett saraarbetsorgan mellan Svenska koraraunförbundet och
Svenska koraraunalarbelareförbundet, KYN handhar kartläggningen av
utbildningsbehovet för anställda inom verksamhetsorarådet. En stor del av kursverksaralieten
genoraförs av bl, a. Statens Institut för företagsutveckling (SIFU),
Kommunförbundets
kostnader för utbildningsverksamheten uppgår till ca 4 mUj, kr, per år (exkl,
utgifter för resor, traktamenten ra, ra. i samband raed
utbildningsverksamheten).
2.12
Svenska landstingsförbundets utbildningsverksamhet
Är
1965 skapades inom landstingsförbundet en särskild utbildningsavdelning för
handläggning av grundutbildnings-, vidareutbildnings- och fortbildningsfrågor.
Samma år påbörjades den s, k, regionala och lokala utbUdningsservicen från
förbundets sida.
Till
utbildningsavdelningens uppgifter hör att aktivera och samordna kurser i landstingens
regi genom att framställa utbildningsmodellcr och material. Dessutom har man en
kontinuerlig bevakning och utveckling av pedagogiska metoder. Detta arbete har
främst inriktats pä att utveckla intern-TV som hjälpmedel för fortbildning och
information tUl olika personalgrupper inora landstingen, Inora utbildningsavdelningen
handläggs även bl, a, frågorna om landstingens folkhögskolor och bidrag till
studieförbundens distriktsorganisationer samt fortbildningen.
Fortbildningsverksaraheten
kan uppdelas på centrala kurser, regional och lokal service samt samplanering
och prioritering av externa arrangörers kurser. De centrala kurserna genomförs
av utbildningsavdelningen vid Landstingsskolan Högberga.
För
att fortbildningsverksamheten skall få en så verkUghetsnära utformning sora raöjligt
har ohka referensgrupper utsetts för utbildningsplaneringen.
Landstingsförbundets
kostnader för fortbUdningsverksamheten uppgår till ca 2 milj. kr, per år (exkl,
landstingens utgifter för lönekostnader under utbUdningen, eventuella
vikariekostnader, resor, traktamenten ra, ra,).
Prop.
1973: 54 27
2.13
Utbildningen inom det privata näringslivet
2.13.1
Företagens och branschorganisationernas utbildning
En
orafallande vuxenutbildning bedrivs sedan länge inora det privata näringslivet.
Främst är det utbildning av de anställda för deras nuvarande eller planerade
befattningar som kommer i fråga, dvs, yrkesinriktad utbildning, samt sådan nivåhöjande
allmän utbildning som behövs för vidareutbildning, omskolning etc.
Utbildningsinsatserna varierar starkt mellan olika branscher raen också mellan
företag i samma bransch. Något mått på all vuxenutbildning inora denna sektor
finns f. n, inte. Utbildningen sker dels inom de enskilda företagen, dels genom
att anställd personal deltar i extern utbildning.
Företagens
utbildning omfattar inte bara den egentliga industrin ulan även byggbranschen,
hantverk, handel och sjöfart, banker, försäkringsbolag, jordbruk, hotell och
restauranger och andra servicenäringar etc.
De
flesta större företag har särskilda utbildningsavdelningar som utarbetar och
genomför utbildningsplaner. Utbildningen inom de sraå och medelstora företagen
drivs ofta i saraarbete med olika organisationer såsom Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och dess förbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO) samt SIFU,
Företagen har länge insett
att utbildningen förbättras genora samarbete mellan företagen inora en och sararaa
bransch. Praktiskt taget samtliga branscher har någon form av saraarbete för
att förbättra och förbilliga utbildningen inora och för branschen, Forraerna
för samarbetet varierar mycket. Branscherna engagerar sig i utbildningen dels
genom de för branschen verksamma arbetsgivarförbunden, dels genom sina allraänna
branschorganisationer, I raånga fall ordnar dessa egna kurser. I andra fall
arbetar raan huvudsakligen med analyser i planer och material för utbildningen
men överlåter genomförandet av utbildningen till skolor, korrespondensinstitut
etc.
2.13.2
Svenska arbetsgivareföreningens utbildning
SAF:s
utbildning bedrivs huvudsakligen av Arbetsledareinstitutet RationaUseringstekniska
institutet (ALI-RATI), en enhet inom SAF:s utbildningsavdelning med kontor i
Lidingö, Göteborg och Malmö. SAF sora är den största näringslivsorganisationen
med ca 24 000 delägarföretag förfogar över två internat i Lidingö (Skogshem
och Wijk) samt ett i Yxtaholra raed plats för 225 deltagare. En stor del av
utbildningen är eraellertid förlagd till andra orter.
Totala
antalet kurser under år 1971 var nära 900 och antalet deltagare är nu ca 19
000, Kurstiden varierar mellan ett par dagar och sex veckor. Kurser längre än
två veckor delas i regel i flera perioder.
Prop.
1973: 54 28
Kurserna
omfattar utbildning i bl. a. ledarutveckling, personaladministration,
produktionsteknik, administrativ rationalisering och lönesäll-ning och
genomförs till ungefär lika delar vid internat och i företagen. Såväl SAF:s
anslutna förelag som offentliga företag och förvaltningar sänder deltagare till
dessa kurser. Kurserna är i första hand avsedda för chefer på olika nivåer samt
personal med arbetsuppgifter inom organisation, adrainistration-rationahsering,
produktionsteknik och personaladministration.
Utbildningen
sker dels som kurser öppna för deltagare från olika företag och dels som
företagsinterna kurser, ALI-RATI hjälper också förelagen raed analyser av
utbildningsbehov, utveckling och genomförande av specialkurser, träning av
företagens egna lärare etc.
De
pedagogiska formerna varierar raed ämnenas karaktär och utbildningens mål;
metodlaboratorier, intern TV, spel, diskussioner, intervjuer, debatter och
problemlösningsövningar spelar en väsentlig roll i utbildningen.
De
olika förbunden inom SAF ägnar sig främst åt utbildning inom arbetarområdet
samt den mera branschspecifika utbildningen,
2.13.3
Institutet för företagsledning
SAF,
Handelshögskoleföreningen i Stockholm, Svenska civilekonomföreningen, Sveriges
industriförbund och Svenska teknologföreningen är huvudmän för Institutet för
företagsledning (IFL) sora tillkora år 1968. IFL har fyra tiU sex veckors
kurser i företagsledning, ekonomi, marknadsföring, redovisning och finansiering
samt seminarier om två tUl fem dagar för styrelseledamöter och verkställande
direktörer. Hösten 1970 startade IFL ett sammanhängande studieprogram om ett år
med internatundervisning i 16 veckor uppdelade på sex avsnitt, sora skall ge
kompletterande basutbildning i ekonomiska och administrativa ämnen för personer
i 30-årsåldern med några års praktisk erfarenhet, IFL tar även emot elever från
den offentliga sektorn.
2.13.4
Arbetsmarknadspartemas samverkan inom utbildningsområdet
Flera
samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsparter t, ex. Arbetsmarknadens Yrkesråd (SAF-LO),
Rådet för tjänsteraannautbildning inom industrin (SAF-SIF) och SAF-SALF-komraittén
för arbetsledareutbildning har tiU uppgifter alt fräraja vuxenutbildningen inora
olika sektorer inora arbetslivet. Rådet för tjänsteraannautbildning inora industrin
(RTI) utger årligen en kursraarknadskatalog som är den mest omfattande
förteckningen över vuxenutbildningen inora tjänstemannaora-rådet, Inora
arbetslivets olika saraarbetsoraråden anordnas dessutom särskild
vuxenutbildning. Utvecklingsrådet (saraarbetsorgan inora före-
Prop. 1973: 54 29
tagsnärandsområdet
raellan SAF-LO-TCO) bedriver t, ex, en orafallande kursverksarahet frärast för
företagsnämndsledamöter, Geraensara utbildning ordnas vidare bl, a, inom arbetarskyddsorarådel.
3 Utredningsläget på vuxenutbildningens område
I
det följande läranas en redogörelse för pågående utredningsarbete pä
vuxenutbildningsområdet. Utöver de statliga utredningar sora här oranämnes
behandlas vuxenutbildningsfrågor även av 1968 års utbildningsutredning (U 68),
1969 års radioutredning och TRU-kommittén,
Då
dessa utredningar inora kort komraer att framlägga betänkanden, har jag inte
ansett det motiverat att här göra en beskrivning av arbetsläget. Ej heller
återfinnes någon redogörelse för folkhögskoleutredningen, som helt nyligen
påbörjat sitt arbete.
3.1
Skolöverstyrelsen
SÖ
har i skrivelse den 11 december 1972 inkomrait raed en redogörelse för
utredningsläget på vuxenutbildningens oraråde.
3.1.1
Folkbildning
Av
skrivelsens inledning fraragår bl, a, att folkbildningsverksamhetens framtid
med hänsyn lill dess fria och frivilliga prägel är myckel svår att förutse.
Insatserna och inriktningen beror inle enbart av folkbildningsorganisationernas
initiativ som i sin tur går tillbaka på de enskilda individernas behov och
önskemål utan också på de folkrörelser, som bär upp
folkbildningsorganisationerna, I sammanhanget konstateras att
vuxenutbildningsproblemen behandlas av olika utredningar och att det av flera
skäl framstår sora mycket angeläget att folkbildningsverksamhetens resurser i
hög grad inriktas på en lösning av dessa problem. Ett genomförande av
kulturrådets förslag och den alltmer tilltagande internationaliseringen utgör exerapel
på verksamheter som kräver omfattande folkbildningsinsatser. Andra uppgifter
som kan förutses är bl, a, en breddning av ungdomsverksamheten och en intensifiering
av insatserna för olika minoriteter, t, ex, handikapp- och invandrargrupper.
Allt detta reser krav på forskning och utvecklingsverksamhet inom en rad olika
områden, kanske främst beträffande uppsökande verksamhet, metodfrågor och
ledarutbildning.
Prop.
1973: 54 30
3.1.2
Studieförbunden
Vad
gäller studieförbunden framhålls att insatser för en intensifierad uppsökande
verksamhet både beträffande kortutbildade och olika minoriteter torde behöva
följas upp och utvecklas. För detta krävs nya specialdestinerade resurser, I
det fortsatta arbetet bör man också vara uppmärksam på möjligheter tiU
samverkan mellan ohka forraer av vuxenutbildning. Stora delar av ledar- och
organisationsutbildningen kan med fördel ske i nära samverkan raeUan
studieförbund och folkhögskola,
ABF har med stöd från SÖ
låtit pubhk- och programforsknings-avdelningen vid Sveriges Radio genomföra en
beskrivning av deltagare och cirkeUedare i ABF:s studiecirkelverksarahet hösten
1971,
Av den samraanfattning som
återfinns i SÖ:s skrivelse framgår bl, a, följande beträffande undersökningen
av ABF:s verksamhet. Undersökningen omfattade 327 cirklar och antalet deltagare
uppgick enligt närvarolistorna tUl 2 907, Ytterligare 294 personer hade anmält
sig tiU dessa cirklar raen kom aldrig till någon sammankomst. Av saratliga sora
påbörjade studierna avbröt 10 % cirkelarbetet,
74 % av cirkeUedarna är
födda före år 1941. Motsvarande siffror för fullföljare och avbrytare är 70 %
och 60 %, Majoriteten av cirkelledarna är män (56 %) medan av deltagarna
kvinnorna utgör den största andelen (54 %),
60 % av deltagarna är förvär\'sarbelande
och de allra flesta av deltagarna är sysselsatta inom industrin och den
därnäst största gruppen inom handels- och serviceyrken, Avbrytarna har till
största delen arbeten som haranar under övriga yrken. Många av de yrken som
ryms under denna rubrik kan innebära kvällsarbete, vilket förklarar avbrottsfrekvensen.
Av anmälda sora aldrig kora har flertalet arbeten inora industrin.
Undersökningen visar beträffande arbetstidens förläggning att skiftarbete
inverkar på möjligheterna att fuUfölja studier i studiecirkel och att ca 80 % av
deltagarna arbetar heltid samt att avbrytarna gör detta i större utsträckning
än fullföljarna.
Av cirkelledarna har 35 %
högst åttaårig folkskola. Både sludieav-brytarna och de som aldrig kom till
cirkeln har högre utbildning än fullföljarna, 38 % av ledarna och endast 19 %
av fullföljarna har uppgett att de gått fackliga kurser. Studieavbrytarna har genoragått
kurser i något mindre utsträckning än fullföljarna. Dessutom visar undersökningen
att fullföljarna tidigare har deltagit i cirkelverksarahet i större
utsträckning än studieavbrytarna.
Hemsända studieprogram var
den vanligaste rekryteringsvägen totalt sett men rekryteringsvägarna varierar
dock med ämnesval, Sora främsta orsak tUl att ha valt ämnet uppges att man
önskar kunskaper i 'ämnet. Därnäst finner man det vara en rolig
fritidssysselsättning. De flesta deltagarna finner studiecirkeln vara en
trevlig studieform för
Prop.
1973:54 31
vuxna
och att ABF har anknytning till arbetarrörelsen har uppgetts vara en väsentlig
orsak till alt man valt just ABF,
78
% av cirkelledarna hade tidigare varit verksamma som cirkelledare, varav 45 %
i 1,55 år. Av dem som tidigare varit verksamma sora ledare har 77 % tidigare
endast varit verksamma inom ABF. En mycket stor del av ledarna har endast
erfarenheter sora cirkelledare. 43 % av ledarna har inte deltagit i någon
cirkelledarutbildning, eUer inte besvarat frågan. Den vanligaste
timersättningen ligger raellan 21 kr, och 25 kr. Ersättningen varierar dock i
de olika ämnena,
VanUgaste
skälet till att avbryta studierna var sjukdom. Det är oftast yttre faktorer
som bidrar tiU avbrotten och mer sällan faktorer som har med det direkta
cirkelarbetet att göra, 21 % av dera som avbröt studierna tyckte att deras
kunskaper var för små, 4 % uppgav som främsta orsak till att inte fullfölja
kursen var att kursen var för svår, 14 % tyckte alt studietakten var alltför
snabb, 9 % tyckte att man hade för mycket hemarbete, 17 % uppgav alt
förvärvsarbete i mycket hög grad var orsaken till att man inte fullföljde
studierna.
Av
studieavbrytarna kontaktades 33 % av cirkelledaren efter det att studierna
avbrutits. Av studieavbrytarna uppgav 46 % att de planerade fortsätta studera
i studiecirkel. Av de 47 % av studieavbrytarna som besvarat frågan uppger mer
än två tredjedelar alt de tänker läsa äranen inom sararaa ämnesgrupp sora de en
gång påbörjade och nästan saratliga av de sora besvarat frågan tänker läsa inom
ABF,
Sjukdora
och tidsbrist är de främsta orsakerna tUl att man aldrig påbörjade studierna
man anmälde sig till. 35 % av dem som aldrig kom bedrev dock andra studier
under hösten 1971 och 37 % tänkte börja i cirkel längre fram,
3.1.3
Folkhögskola
För
folkhögskolornas del måste man enligt SÖ räkna med omställningsproblem under
de allra närmaste åren. Uppgiften att komplettera det alhnänna
utbildningsväsendet har blivit mindre framträdande i takt med grundskolans och gyranasieskolans
genomförande. På liknande sätt har den kommunala och statliga vuxenutbildningen
kommit att påverka folkhögskolans kursverksamhet. Därigenom får folkhögskolan raer
utryrame för andra uppgifter som från vissa utgångspunkter kan anses mer
väsentliga. Utvecklingen inom folkhögskolan ställer nya pedagogiska krav som
medför ökade anspråk på pedagogiskt utvecklingsarbete. SÖ har därför liUsalt
en arbetsgrupp som kontinuerligt arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete för
folkhögskolan. Arbetsgruppen har hittills publicerat ett 25-tal rapporter vUka
distribuerats till landets folkhögskolor. Bland de pedagogiska problera sora hittUls
behandlats kan nämnas individualiserad undervisning, u-landsundervisning,
under-
Prop.
1973: 54 32
visning
i miljövårdsfrågor, den estetiska undervisningen, musikundervisningen,
folkhögskolan som studie- och fritidsmiljö samt pedagogisk samverkan mellan
studieförbund och folkhögskolekurs.
3.1.4 Handikappade
FolkbUdningsarbelets
raöjUgheter att nå sådana eftersatta grupper, sora de handikappade utgör, har
varit begränsade hittills. Det är först under 1960-talet som samhällets
insatser för ökat stöd till vidgad social och kulturell geraenskap åt
handikappade gjort det raöjligt att nå denna grupp i folkbildningsverksaraheten,
I
skrivelsen erinras också om att under perioden 1965/661970/71 antalet
elevveckor för handikappade elever vid folkhögskolor nära nog femfaldigats och
antalet handikappade ökat från ca 240 till 1 000, Utvecklingen inom studiecirkelverksaraheten
belyses av att i ett enda studieförbund i dag ca 15 000 vuxna psykiskt
utvecklingsstörda deltar i studiecirklar i skUda ämnen. 1 mitten av 1960-talet
fanns ingen sådan verksamhet för denna handikappgrupp, I en rad arbetsgrupper
inom SÖ görs kontinuerligt mindre utredningar rörande vuxenutbildningsfrågor
och övrig kulturell verksamhet bland handikappade, I skrivelsen redovisas
också frågor som hör lill biblioteksverksamheten, undervisningen i svenska med
samhällsorientering för vuxna invandrare saml alkohol- och narkolikafrågor inom
folkbildningsarbetet,
3.1.5 Kommunal
vuxenutbildning
När
det gäller den kommunala vuxenutbildningen redovisas bl, a att SÖ under hösten
1972 företagit en undersökning av i vilken utsträckning kommuner med kommunal
vuxenutbildning företagit uppsökande verksamhet under budgetåret 1971/72, i
vilka former den bedrivits och hur den finansierats. Bearbetningen av
undersökningen är ännu inte avslutad. Några intressanta siffror presenteras i
del följande.
Av
saratliga 327 kommuner raed kommunal vuxenutbildning har under läsåret 1971/72
257 bedrivit uppsökande verksamhet. Den uppsökande verksamheten har
organiserats av skolstyrelsen (30 %), vuxenutbildningsrådet (18 %) eller
skolstyrelsen och vuxenutbildningsrådet gemensamt (22 %). Den uppsökande verksaraheten
har bedrivits i olika former, såsom spridning av broschyrer (86 %), speciell
annonsering (60 %), personliga kontakter på företag (53 %), utställningar och
speciella samlingar (28 %), besök i bostadsområden (18 %) i de flesta fall i
saraarbete raed något eller några studieförbund. Många komrauner har använt
flera olika former, I de flesta komrauner har man uppsökt 1 500 människor, raen
i några kommuner över 2 000 människor.
Prop. 1973: 54 33
Den
uppsökande verksamheten har huvudsakligen finansierats med kommunala medel (195
kommuner) och med 1,8 %-anslaget till intagning ra, m, (122 kommuner), 48
kommuner fick bidrag från SÖ lill uppsökande verksamhet.
Noteras
bör också att SÖ inom kommunal vuxenutbildning inför läsåret 1972/73 inbjöd,
med angivande av i prop, 1972: 26 uppställda viUkor, till deltagande i
försöksverksamhet på orter där skiftarbete förekommer i större omfattning.
Sammanlagt 38 skolstyrelser ansökte om att få anordna sådana kurser. Antalet
begärda kurser varierade mellan en å två till omkring 20, Saramanlagt begärdes
ca 150 kurser,
SÖ
sora tUl sitt förfogande hade att fördela högst 100 kurser raed lägst åtta
elever fördelade år 1972 totalt 97 kurser i sararaanlagt 36 kommuner. Samtidigt
angavs att redogörelse för försöket skulle lämnas vid läsårets slut. Vid
bedömningen av de inkomna ansökningarna ansåg SÖ sig böra prioritera mindre
tätorter med stor andel skiftar-betande, eftersom de större tätorterna bedömdes
ha bättre raöjUgheter att tiUgodose de skiftarbetandes önskemål inom sin mer
differentierade vuxenutbildning.
3.1.6 Arbetsmarknadsutbildning
Under
avsnittet Arbetsmarknadsutbildningen framgår bl, a, att en särskild arbetsgrupp
utreder frågan om den framtida utbildningen av lärare inom denna utbildning
liksom lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.
I samband med
alfabetiseringsundervisning, som bedrivs inora arbels-raarknadsutbildningen,
planeras viss läromedelsutveckling och lärarfortbildning. En översyn och
anpassning av övriga läroplaner, metodik och utrustning till arbetsmarknadens
krav sker fortlöpande.
I
en utredning beslående av representanter för kriminalvårdsstyrelsen, AMS och
SÖ utreds förutsättningarna för ett tidigareläggande till anstaltstiden av den
arbetsmarknadsutbildning som annars skulle påbörjas efter frigivning av den
dömde.
3.1.7 Vuxenpedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete
Enligt
skrivelsen är ändamålet med SÖ:s forsknings- och utvecklingsarbete följande:
att
förbättra beslutsunderlaget i fråga ora det fortsalla utvecklingsarbetets
inriktning för olika vuxenutbildningsforraer,
att utveckla och pröva undervisningsraetoder
för att underlätta studier för främst personer ulan eller med ringa
studievana,
att
utveckla och pröva åtgärder för rekrytering och studievägledning inora olika
vuxenutbildningsområden med speciellt beaktande av korl-
3
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 54
Prop. 1973: 54 34
utbildade
vuxnas ekonomiska, sociala och psykologiska situation,
att
förbättra beslutsunderlaget i organisationsfrågor samt beträffande praktiska
och ekonomiska problem i samband med vuxenutbildning,
att
precisera läromedelsbehovet inom vuxenulbildningsområdet samt utveckla och
pröva modeller för korabinationer av media och metoder för olika
vuxenstudieformer samt
att
utveckla metoder och hjälpmedel för utvärdering av olika former för
vuxenutbildning, samhällets och de vuxenstuderandes insatser samt praktiska och
ekonoraiska problera,
Inora
alla deloraråden betonas särskilt handikappades, invandrares och andra
minoritetsgruppers behov.
Slutligen
redovisar SÖ i skrivelsen en sammanställning av projekt inom det
vuxenpedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU), Det är främst tre
stora oraråden inom FoU-arbetet som har prioriterats för perioden
1972/731973/74,
Det
första orarådet behandlar behovssidan såväl för själva FoU-arbetet, som för de
grupper vuxenutbildningen vänder sig till. Ett projekt föreslås för en samraanstäUning
och analys av hittiUs utfört FoU-ar-bete inom vuxenpedagogiken i Sverige som
underlag för planering av ett begränsat antal korta och mot omedelbara behov
inriktade forskningsprojekt. Ett annat projekt behandlar studiebehov hos och
studiehinder för vuxenundervisningens målgrupp.
Det
andra området gäller målsättningsfrågor, läroplaner och läromedel. Ett projekt
söker precisera mål för vuxenutbildningen raed sikte på en eventueU läroplan
för vuxenutbildningen. Ett antal projekt, raer eUer mindre fast knutna till LIV-projektet
bildar en enhet. Till den hör bl, a, projekten Yrkesinriktad kommunal
vuxenutbildning och Studieval och studiegång.
Det
tredje området innefattar frågor om rekrytering, uppsökande verksamhet och
saraordning inom vuxenutbildningen. Delta område består av ett relativt stort
antal projekt, bl. a, inforraation och vägledning, samordnande rekryteringsåtgärder
och utnyttjandet av folkhögskolans internat.
Olika
minoritetsgruppers behov beaktas i bl, a, projekt rörande läs-och
skrivsvårigheter för vuxna utvecklingsstörda, kartläggning av vuxna
handikappades studiesituation och konstruktion av modeller för undervisning av invandrarfarailjer.
En pedagogisk arbetsgrupp för undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda
har föreslagits.
Inom
folkbildningens oraråde har föreslagils en arbetsgrupp för studium av samlad
undervisning m, m, vid folkhögskola och en undersökning av studiecirkeln sora
pedagogisk funktion. Enligt skrivelsen bör dessutom vägledande studieplaner för
studiecirkeln utarbetas.
För
upplysningsstudier om alkohol och narkotika utvärderas informationsmedia och
framställs läromedel.
Prop.
1973: 54 35
BibUotekens
information och sociala verksamhet bl, a, vid ungdomsvårdsskolorna behandlas i
ett antal mindre projekt.
Allra
sist bör nämnas att det pågår ett arbete med att bygga upp ett informationssystem
för elever i vuxenutbildning samt en utvärdering av effekterna av undervisningsmetoderna
i engelska för vuxna.
3.2
Universitetskanslersämbetet
Universitelskanslersämbetet
(UKÄ) har i skrivelse den 22 noveraber 1972 inkomrait med en redogörelse för
utveckling och utredningsläge på vuxenutbildningens område inom UKÄ:s verksamhetsoraråde,
3.2.1 Vidgat
tillträde till högre utbildning
I
skrivelsen läranas en redogörelse för bl, a, den försöksverksarahet med vidgat
tillträde till högre utbildning för personer som fyllt 25 år och varit yrkesverksamraa
minst fem år vilken bedrivits fr, o, ra, höst-terrainen 1969, Antalet inskrivna
vid filosofisk fakultet är totalt 4 591 personer. De fördelas på de olika terrainerna
enligt följande: höstterminen 1969 653, vårterminen 1970 573, höstterrainen
1970 1 025, vårterminen 1971 750, höstterminen 1971 966 samt vårterminen 1972
624,
Pedagogik
är det ämnesområde som attraherat de flesta studerande under alla terminer
försöksverksamheten bedrivits. De beteendevetenskapliga ämnesområdena har
genomgående samlat förhållandevis raånga studerande liksom företagsekonorai.
Bestämraelserna
om vidgat tUlträde till högre utbildning gäller även de yrkesinriktade
studiekurserna. Dessa studiekurser har visat sig alltmer attraktiva för de
studerande som skrivs in raed stöd av bestämraelserna ora vidgat tillträde
till högre utbildning, Vårterrainen 1972 valde sålunda 29 % av de studerande i
denna kategori en yrkesinriktad studiekurs,
3.2.2 Systematiserad
decentraliserad universitetsutbildning
Av
skrivelsen fraragår vidare alt UKÄ har i uppdrag att planera försöksverksamhet
med nya former för distribution av högre utbildning, UKÄ har därvid att utgå
ifrån förslag i frågan som väckts av U 68 och som innebär försök raed bl, a, s,
k, systematiserad decentraliserad universitetsutbildning. För denna gäller sararaa
regler för tillträde sora till annan decentraUserad utbildning. Också denna
utbildning är i princip öppen för sådana vuxna studerande sora annars ej har
behörighet till universitetsstudier. Försöksverksamhet bedrivs fr, o, ra,
budgetåret 1970/71 i Luleå, Sundsvall och Östersund,
Prop. 1973: 54 36
UKÄ
har låtit genomföra en utvärdering av första årets försöksverksamhet. Vad
beträffar utbildningsbakgrunden för de studerande sora inskrevs höstterminen
1970 hade 6 % inskrivits raed stöd av kungörelsen för vidgat tillträde tUl
högre utbildning och 5 % hade fått dispens från gällande behörighetsvillkor.
Dessa uppgifter kan järaföras raed det antal studerande sora inskrivits vid
universitetet i Uraeå på ovannämnda särskilda grunder, drygt 13 %, Antalet
studerande i systematiserad decentraliserad utbildning utan tidigare
behörighet lill universitetsstudier är således förhållandevis Utet, Ungefär en
feratedel av de studerande förvärvsarbetade järasides med studierna, Hälfien av
dessa dvs, ca 10 % av samtliga studerande arbetade mer än 15 tiraraar per
vecka,
3,2.3
Övrig försöksverksamhet
UKÄ:s
uppdrag att planera försöksverksamhet raed nya forraer för distribution av
högre utbildning omfattar även ett projekt med kombination av självinstruerande
materiel och muntlig undervisning samt ett projekt med kombination av
studiecirkel, självinstruerande materiel och videoband. Det sistnämnda
projektet sora prioriterats av UKÄ igångsattes vid början av höstterrainen 1972
och orafallar under innevarande budgetår 150 studieplatser. Utbildningen avser
grundkurser ora 20 poäng inora ämnesområdena nationalekonomi och engelska.
Grundkurserna anordnas i samarbete raed universitetet i Lund och högskolan i
Linköping samt med sex korarauner och fyra studieförbund.
Verksaraheten riktar sig i
första hand tUl sådana vuxna studerande sora norraalt inte söker sig till högre
utbildning och sora ofta saknar, hell eller delvis, gymnasial förutbildning. På
olika sätt har denna inriktning kommit till uttryck i försöksverksamhetens
uppläggning. Beträffande behörighet att delta i utbildningen och rätt att
inskrivas som studerande vid universitet och fakultet gäUer samma regler sora
för decentraliserad utbildning på högst 20 poängs nivå, UtbUdningen är alltså
öppen även för vuxna utan tidigare behörighet till reguljära universitetsstudier.
Vid urval bland sökande till ett begränsat antal platser lämnas företräde åt
äldre sökande särat åt sökande raed ofullständig eUer utpräglat praktisk
gymnasial utbildning. Studiecirkeln har valts sora studieforra för den lokala verksaraheten
på kursorterna, alltså den studieforra som från sin tillkorast varit anpassad
till de vuxnas speciella förhållanden. Undervisningen är förlagd tUl kvällstid
eller veckoslut för att möjliggöra deltagande av förvärvsarbetande. Rekryteringen
till utbildningen har skett genom studieförbunden. Studierna bedrivs sora
deltids- eller fritidsstudier i långsararaare studietakt än den vid
universiteten normala, vilket innebär att grundkurser om 20 poäng fördelas på
två terminer.
Prop.
1973: 54 37
Utöver
lokala kurser eller cirklar anordnas s, k, inlensivkurser under veckoslut.
Dessa kurser skaU om raöjligt anordnas sora internat och kan förläggas till
annan plats än kursorten,
3.2.4 Studieförbundens
universitetsciriilar
Av
skrivelsen framgår också att antalet statsbidragsberättigade universitetscirklar
under läsåret 1971/72 uppgick till 1 598 och antalet deltagare till 24 370.
Universitetscirklarna kan antingen följa ett universitets lokala studieplan
för en viss studiekurs eller vara obundna av sådana studieplaner. Av-ovannämnda
totalantal utgjorde 858 antalet studieplansbundna cirklar resp, 13 610 antalet
deltagare i sådana cirklar,
I
samband med att antalet studieplansbundna cirklar ökat kraftigt under senare år
har också frågor rörande möjligheterna till och forraerna för tillgodoräknande
av studieresultat från sådana externa kurser tilldragit sig ökad
uppmärksamhet. Flera universitetsmyndigheter har med hänvisning härtill fäst UKÄ:s
uppmärksamhet på dessa problem, UKÄ komraer att i början av år 1973 tillstäUa
universiteten, studieförbunden ra, fl, en diskussionspromemoria rörande universitetscir-kelverksamheten.
På grundval av bl. a, svaren på denna PM räknar UKÄ med att klarare och mer
enhetliga riktlinjer för denna verksarahet Skall kunna åsladkoramas i vad
avser ovan angivna frågor.
3.2.5 Sam
arbetsorgan mellan universitet och folkbildningsorganisationer
Av UKÄ:s
skrivelse framgår också att den arbetsgrupp med representanter för SÖ, UKÄ och
Folkbildningsförbundet, som har till uppgift att bevaka samplaneringsfrågor
rörande universiteten och folkbildningsorganisationerna (SAMSUS), i sin
rapport Extern universitetsutbildning (1969) har föreslagit särskUda
samarbetsorgan vid universiteten för att vara studieförbunden behjälpliga med etablering
av kontakter med universitetsinstitutionerna för anskaffning av lärare till
universitetscirklar och föreläsningar, utarbetande av studieplaner ra, ra.
Med
anledning härav och UKÄ:s anslagsframstäUning för budgetåret 1971/72 har på
vissa orter de föreslagna samarbetsorganen inrättats. Sådana inrättades nämnda
budgetår vid universiteten i Lund och Umeå, Innevarande budgetår har
ytterligare ett samarbetsorgan inrättats även vid universitetet i Uppsala,
3.3
Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning
3.3.1
Allmänt
Komraittén
för försöksverksamhet med vuxenutbUdning (FÖVUX), som tillkallades år 1970, har
tiU uppgift att systeraatiskt pröva och utvär-
Prop. 1973: 54 38
dera
åtgärder för att undanröja de hinder, som nu utestänger vuxna med kort och
bristfällig ungdomsutbildning från att delta 1 vuxenutbUdning, Verksamheten
bedrivs i form av studiecirklar, dit deltagarna rekryteras genom uppsökande
verksamhet. Avsikten är alt förvärva erfarenheter som kan komraa det fortsatta
reformarbetet på vuxenutbUd-ningsområdet till godo, så att de kortutbildade,
lågavlönade och kultu-reUt sämst lottade ges möjlighet att utnyttja de
utbildningsresurser samhället ställer till förfogande.
Bakgrunden
till försöksverksamheten är en skrivelse från LO och ABF till utbildningsdeparteraentel,
i vilken det framhölls al,t vuxenutbildningen i de forraer den dittUls
bedrivits i första hand kommit de yngre och relativt välutbildade till godo, LO
och ABF föreslog därför en försöksverksamhet, sora skulle rikta sig till de ulbildningsraässigt
särast gynnade. Syftet angavs vara alt genora flexibla studieforraer och olika
slags studiesliraulerande åtgärder försöka nå de vuxna som hade kort och
bristfällig utbildning och på grund av geografiska, ekonoraiska, sociala och
psykologiska skäl inte deltog i vuxenutbildning.
Under
det första försöksårel 5970/71 uppsöktes anställda på arbetsplatser
(industrier och vårdinstitutioner) på ett tiotal orter i landet av fackliga
studieorganisatörer, som försökte rekrytera till studier i något av ämnena
svenska, engelska, maleraatik eller samhällskunskap. Arbetsplatserna
representerade arbetsrailjöer av olika slag (tung industri med skiftgång,
arbetsplatser sora domineras av kvinnlig arbetskraft saml sådana belägna i
glesbygd). De uppsökta, som i allmänhet hade sex-eller sjuårig folkskola sora
enda grundutbildning, fick välja vUket ämne de önskade läsa och de kunde
dessutom välja mellan olika studievillkor (studier på delad arbetstid och
fritid, studier på fritid med 300 kr. i stimulansbidrag samt studier på fritid
utan stimulansbidrag). Studierna liksom studieraaterialen var kostnadsfria, Dessutora
utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader
för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på grund av
förlorat extraarbete. På varje ort startades tolv cirklar, en för varje ämne
och studievillkor.
Av
de 3 962 personer sora kontaktades i den uppsökande verksamheten ville 2 074,
dvs, 52 %, delta i studierna. Variationen var emellertid stor mellan de olika
orterna, bl, a, beroende på hur stor del av de anstäUda som uppsöktes. På de
orter där studieorganisatörerna av olika skäl endast hade liUfälle att uppsöka
en mindre del av de anställda, vände de sig sannolikt i första hand till
sådana, som de bedömde som mera benägna att anmäla sig. Därigenom blev andelen studieintresserade
större på dessa orter än på de orter där studieorganisatörerna kontaktade en
större del av de anställda, däribland även sådana som kunde bedömas som mindre
intresserade av att delta. Bland andra faktorer som inverkade på rekryteringsresullaten
kan näranas studieorganisatörernas olika
Prop.
1973: 54 39
uppläggning
av uppsökandet samt variationen i arbetstider, arbetsmiljöer, förhandsinformation
ra. m. på de olika orterna.
De som inte var
intresserade av alt delta närande oftast som orsak, all fritiden var alltför
dyrbar för att användas till studier, att de hade andra intressen och ville
umgås med familjen hellre än att studera eller att de över huvud taget var
mycket upptagna på sin fritid. Några ansåg också att de var för gamla för att
studera.
Av dera som önskade delta
i studiecirklarna ville de flesta, 41 %, läsa engelska i första hand, raedan 29
% önskade läsa raateraatik, 20 % svenska och endast 12 % samhällskunskap i
första hand. (Suraman överstiger 100 % beroende på att de uppsökta kunde önska
mer än ett ämne i första hand.) De flesta, 64 %, ville helst läsa på fritid med
stimulansbidrag, medan 30 % föredrog att studera delvis på arbetstid. Den
minsta andelen, sora önskade det senare studievUlkoret, fanns bland de
kvinnliga anställda på vårdinstitutionerna, sora av hänsyn till arbetskararaterna
inte ansåg sig kunna lärana arbetet under arbetstid. Ett mindre antal
deltagare, 9 %, viUe läsa utan stimulansbidrag, oftast raed motiveringen att
de inte ville känna några förpliktelser, (Även här överstiger summan 100 %
beroende på att man kunde önska mer än ett studievillkor i första hand,)
Deltagarnas uppgifter ora vad i studieorganisatörernas arguraentering, sora
lockat till deltagande, antyder att det var av underordnad betydelse vilka
argument som använts. Det avgörande var att raan över huvud taget blivit
uppsökt,
Alla de 2 074 personer som
anraält sig till studier kunde på grund av de begränsade resurserna inte
beredas plats i FÖVUX-cirklar, utan ungefär hälften av de anraälda erbjöds
därför studier i vanlig cirkelverksamhet, 1 098 personer uttogs lill FÖVUX-cirklar.
Av de uttagna fullföljde två tredjedelar kursen, 21 % infann sig inte till
cirkelstarten och 15 % avbröt studierna. Andelen uttagna som aldrig kom och andelen
studieavbrytare var alltså sararaanlagt 36 %, I cirklarna utan stimulansbidrag
uppgick den till 42 %, i cirklarna med stimulansbidrag till 31 % och i
cirklarna på delad arbetstid och fritid till 33 % av deltagarna. För ungefär
en tredjedel av fallen visar uppföljningen av intervjuerna att det var
omöjligt för ifrågavarande personer alt börja i cirklarna. De övriga angav
olika praktiska skäl, men i många fall föreföll osäkerhet och andra
psykologiska anledningar ha haft stor betydelse. Frånvaron var ungefär lika
omfattande för de olika studievillkoren. Cirklarna läste i genomsnitt 51 studietimraar
under det första försöksåret,
83
% av deltagarna hade endast folkskola sora grundutbildning och 64 % uppgav alt
de inle bedrivit några studier sedan de avslutade sin obligatoriska skolgång.
Trots att de flesta deltagare alltså saknade studievana, planerade 76 % av dem
att fortsätta sina studier,
I
betänkandet (SOU 1973: 9) Fortsatt uppsökande verksarahet för
Prop.
1973: 54 40
cirkelstudier inom vuxenutbildningen redogörs för
verksamheten under det andra försöksåret 1971/72, Liksom under del första året
var syftet även nu alt pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja studiehinder
bland kortutbildade vuxna. Huvuddelen av verksaraheten gällde också under det
andra året vissa utvalda arbetsplatser på ett tiotal orter i landet, där
anställda uppsöktes av fackliga studieorganisatörer, sora försökte rekrytera
dera till cirkelstudier i något av äranena svenska, engelska, matematik eller
samhällskunskap.
På tre av de orter som deltog under det första året
bedrevs försöksverksarahet även under det andra året. Verksamheten, vilken
omfattade samraa arbetsplatser sora föregående år, avsåg dels tidigare FÖVUX-dellagare,
vilka erbjöds möjlighet att bedriva fortsatta studier, dels dem som tidigare
avböjt deltagande i FÖVUX, vilka nu fick ett förnyat erbjudande.
Under del första året omfattade verksamheten endast
förvärvsarbetande personer och ingen uppdelning gjordes efter slag av
arbetstid, utan anställda med dagtidsarbete och skiftarbete deltog i samma
grupper. Under det andra året genomfördes därutöver särskilda försök bland
anställda inom industrin och sjukvården med tre- och fyrskift eUer koraphcerade
tjänstgöringsscheman. För dessa kategorier prövades en särskilt tillrättalagd
studieorganisation.
Dessutom utvidgades verksamheten under det andra året tUl
all även omfatta hemarbetande kvinnor och anställda vid skyddade verkstäder.
Följande målgrupper och orter ingick i det andra årets
försöksverksamhet,
/, Tidigare FÖVUX-del tagare
Sammanlagt tio cirklar i Malmberget, Borås och Malmö,
På dessa orter erbjöds de som dellog i FÖVUX-cirklar under
det första året fortsatta studier i samma ämne eller i någol av de andra tre
ämnena. De studievillkor som tillämpades var studier på fritid utan
stimulansbidrag i Malmberget, studier på fritid med stimulansbidrag i Borås och
studier på delad arbetstid och fritid i Malmö,
2, De som tidigare inte ville delta i FÖVUX
Sararaanlagt 13 cirklar i Malmberget, Borås och Malmö,
På dessa orter omfattade verksamheten personer som av
olika skäl avböjde medverkan under det första året. De tre studievillkoren fördelades
slumpmässigt på dem som skulle uppsökas, så att studieorganisatörerna erbjöd
var och en som kontaktades ett i förväg faststäUt studievillkor,
3- Skiftarbelare inom industrin
Sararaanlagt tolv cirklar i Kalix, Luleå och Norrköping,
Prop.
1973: 54 41
På dessa orter gällde försöksverksarahelen skiflarbetande
arbetare och tjänstemän inom industrin med tre- och fyrskift. Dessa erbjöds
studier i huvudsak på frilid utan stimulansbidrag, men med ledighet från
arbetet vid de tillfällen då cirkelsammankomsten inföll på arbetstid. Sammankomsterna
förlades till en bestämd tid varje vecka oberoende av om dellagarna arbetade eUer
var lediga. Härigenom kom studierna oftast all bedrivas på fritid, men i
genomsnitt var tredje eller var fjärde gång inföll de på arbetstid,
4. Personal med schemalagd arbetstid inom
vårdsektorn
Sammanlagt tolv cirklar i Luleå, Södertälje och
Norrköping,
På dessa orter berördes sjukvårdspersonal av
försöksverksamheten. StudieviUkoret var detsamma som för skiftarbetarna inom
industrin, dvs, studierna ägde i huvudsak rum på frilid, men när cirkelsamraankomsten
inföll på arbetstid fick deltagarna ledigt för att delta i cirklarna,
5. Hemarbetande kvinnor
Sammanlagt 19 cirklar i Kalix, Luleå, Älvdalen,
Södertälje, Norrköping och Malmö.
På dessa sex orter, valda så att de representerade tre
olika ortstyper, uppsöktes hemarbetande kvinnor i vissa bostadsområden. De
bostadsområden, som försöksverksamheten skulle gälla, utvaldes i samråd raed
det medverkande studieförbundets lokalavdelningar. En föratsättning var att
urvalet skulle beslå av områden med en stor andel kortutbildade hemarbetande
kvinnor. Inom varje bostadsområde fördelades studievillkoren slurapraässigt på
de olika adresserna (portgångarna), så alt en tredjedel av de uppsökta erbjöds
studier raed stimulansbidrag och en tredjedel studier utan stimulansbidrag. En
tredjedel uppsöktes inle alls, ulan tjänade som kontrollgrupp,
6. Anställda vid skyddade verkstäder
Sammanlagt 16 cirklar i Mora/Orsa, Solna och Borås,
Pä dessa orter omfattade försöksverksamheten de anställda
vid fyra skyddade verkstäder. Studievillkoren var fördelade på orterna, så att
de uppsökta i Mora/Orsa skulle erbjudas studier på delad arbetstid och fritid,
de i Solna studier på fritid utan stimulansbidrag och de i Borås studier på
fritid med stimulansbidrag.
Som framgått ovan var studievillkoren det andra året
bestämda på förhand för de olika målgrupperna. De deltagare sora studerade raed
stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr, ora de hade varit närvarande minst 70 %
av studietiraraarna och de som studerade på delad arbetstid och fritid läste i
stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden
Prop. 1973: 54 42
på
fritid utan löneavdrag för den tid de använt tUl studier. Dessutom utgick
studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för
resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på grund av förlorat
extraarbete. Studierna och studiematerialen var kostnadsfria för deltagarna.
Genom
enkäter och intervjuer insamlades uppgifter om deltagarna, de personer som inle
ville delta, de personer som aldrig kom till någon sammankomst eller som avbröt
studierna under verksamhetsåret samt studieorganisatörerna och cirkelledarna m,
fl,
3.3.2
Den uppsökande verksamheten
Inför
den uppsökande verksamheten utvaldes de studieorganisatörer, som skulle verka
på arbetsplatserna, av resp, fackförening i samråd med den lokala ABF- eller TBV-avdelningen,
De studieorganisatörer, sora skulle arbeta i bostadsområdena, utvaldes av ABF:s
lokalavdelningar. Studieorganisatörerna på varje försöksort deltog i endagskon-ferenser
för information och lokal planläggning. Därefter startade den uppsökande
verksamheten. Uppgiften för de sammanlagt 52 studieorganisatörerna var liksora
föregående år att genora uppsökande verksamhet under arbetstid på
arbetsplatserna resp, dörrknackningskampanj i bostadsområdena rekrytera så
många som möjligt inom resp, målgrupp till studier. De uppsökta skulle vara raellan
25 och 67 år, ha sex- eller sjuårig folkskola som enda grundutbildning och i
huvudsak inte tidigare ha deltagit i vuxenutbildning. Studieorganisatörerna
fick genora kora-mittén ersättning motsvarande i genomsnitt en veckas
arbetsförtjänst.
Andelen
som önskade delta bland de kontaktade i de olika målgrup
perna det andra året var följande:
Tidigare
FÖVUX-deltagare 52 %
De
som tidigare inle ville delta i FÖVUX 11 %
Skiftarbetare
inom industrin 55 %
Personal
med scheraalagd arbetstid inora vårdsektorn 60 %
Heraarbetande
kvinnor 46 %
Anställda
vid skyddade verkstäder 59 %
Det
bör observeras, att undersökningsresultaten från statistisk utgångspunkt inle
kan generaliseras tUl att gälla andra orter, arbetsplatser och bostadsoraråden,
eftersora undersökningen orafattat ett begränsat antal individer och
slumpmässigt urval i huvudsak inle förekommit. Det finns emellertid skäl anta
att de undersökta arbetsplatserna och bostadsområdena inte alltför mycket
skiljer sig från andra sådana av liknande slag, och att en verksarahet under samraa
betingelser på liknande arbetsplatser och i liknande bostadsoraråden skulle ge
i huvudsak likartade resultat,
Ora studieorganisatörerna
kände till de uppsöktas situation och kanske t, o, ra, var personligt bekanta raed
dem, förefaller de helt naturligt
Prop.
1973: 54 43
att
ha nått bättre resultat än annars. De tendenser til! negativa samband mellan
andelen uppsökta och andelen som önskade delta, som konstaterats i föregående
års försöksverksamhet, var vidare mindre tydliga under delta år.
När det gäller resultaten
av den uppsökande verksamheten var variationen mellan målgrupperna och även
mellan orterna, beroende på lokala förhåUanden, ibland påtaglig. Några
genomgående tendenser kan emellertid iakttas. Intresset av att delta avtog i aUmänhet
med stigande ålder, I de målgrupper där såväl raän sora kvinnor ingick var
männen oftast något mer intresserade än kvinnorna. Skillnaden torde dock i huvudsak
kunna förklaras med speciella förhållanden i försöksverksamheten.
Studieintresset sjönk för några grupper med stigande familjeinkomst, vilket
kan förklaras med att båda vuxna i familjen förvärvsarbetade eller att någon
hade extraarbete. Vidare önskade ofta de raed ett eUer två heraraavarande barn
delta i större utsträckning än de som saknade barn. Det bör emellertid noteras,
att intresset ofta åter var lägre bland dem som hade tre eller flera heraraavarande
barn. Det förefaller också, sora ora bristen på fritidssysselsättningar
utanför tätorterna gjort personer raed längre resväg mer intresserade än andra.
De kontaktade, som endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning,
var i allmänhet mera benägna all vUja delta än dem med längre grundutbildning.
Denna skUlnad är eraellertid naturlig raed hänsyn tUl försöksverksarahetens
inriktning. När det gäller studieintresset med hänsyn tUl tidigare erfarenhet
av vuxenutbildning är tendenserna oklara. De sora inte ville delta i studierna
uppgav oftast sora orsak, att de kände sig för gamla för att studera,
StudieviUkorens
och studiestödets rekryterande effekter har undersökts. Att skiftarbetarna och
personalen med schemalagd arbetstid fick möjlighet att gå ifrån arbetet då
cirkelsammankomsten inföll på arbetstid, visade sig som väntat ha avgörande
betydelse för deras möjlighet all delta i studierna. Däremot hade stimulansbidraget,
t. ex, bland hemarbetande kvinnor, knappast någon rekryterande effekt.
Studiestödet, i detla fall koUektivt anordnad barnpassning eller ersättning för
barntillsyn, hade dock stor betydelse för de hemarbetande kvinnornas beslut
att anmäla sig till FÖVUX. För övriga grupper hade studiestödet liten eller
ingen betydelse.
De
som var intresserade av att delta i FÖVUX-studier fick vid kontakten raed
studieorganisatörerna ange vilket änme de ville studera av de fyra sora erbjöds
genom FÖVUX, Totalt sett var engelska, liksom under det första försöksåret, det
mest önskade äranet. Matematik kom på andra plats och därefter samhällskunskap
och svenska med sins-eraeUan ungefär lika stor frekvens.
Prop. 1973: 54 44
3.3.3
Studiecirkelverksambeten
Inora
vissa av de målgrupper där FÖVUX bedrev uppsökande verksamhet, fanns även
under det andra året fler som vUle delta i FÖVUX än som av resursskäl kunde
beredas plats i försöksverksamheten. Urvalet av de deltagare som skulle få läsa
inom FÖVUX:s ram skedde slumpmässigt bland alla som ville delta. De övriga
erbjöds kostnadsfria fritidsstudier i vaiUig studiecirkelverksamhet. Totalt
omfattade försöksverksamheten 82 studiecirklar med 761 deltagare.
Flertalet
cirklar studerade mellan 40 och 60 studietimmar, och medelvärdet för samtliga
cirklar var 48 studietimmar. De flesta av de cirklar, som studerade på delad
arbetstid och fritid, fortsatte studierna längre tid än de övriga
studiecirklarna inora resp, deltagarkategori.
Cirkelledarna
inom FÖVUX hade i de flesta fall tidigare erfarenhet från vuxenutbildning.
Inför försöksverksarahelen anordnades cirkelledar-utbUdning under en dag lokalt
på försöksorterna. Utbildningen orafat-lade en presentation av försöksverksarahelen
och en genoragång av det studiematerial, som skulle användas i studiecirklarna.
Deltagamas uppfattning om vilka egenskaper som var vikliga hos en cirkelledare
varierade. De flesta ansåg att förståelse och tolerans gentemot deltagarna
hade den största betydelsen och raånga poängterade också kunnighet i äranet
och vikten av all cirkelledaren uppträdde deraokraliskt,
Liksora
under det första försöksåret rapporterade cirkelledarna regelbundet till
projektledningen ora hur arbetet fortlöpte i cirklarna. Synpunkter och
erfarenheter redovisades också från de medverkande studieförbunden.
Inom
vissa deltagargrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkeskador medföra
svårigheter för dellagarna alt genomföra studierna. Detta problem var dock
mindre i de cirklar som läste delvis på arbetstid. Det var också vanligt att
deltagarna kände osäkerhet inför den egna förmågan och den nya situation, som
studierna innebar för dera, särskilt i början av studietiden.
För
deltagare raed oregelbundna arbetstider inom industrin och vårdsektorn
tillämpades ett system med ersättare när cirkelsamman-koraslen inföll på
arbetstid. I raånga fall synes detla ha fungerat bra. Bland personal med scheraalagd
arbetstid inom vårdsektorn fanns större svårigheter att ersätta dem, som deltog
i försöksverksamheten, än bland skiftarbetarna inora industrin. För dessa båda
grupper begränsar de oregelbundna arbetstiderna starkt de anstäUdas möjligheter
att delta i aktiviteter vid sidan om arbetet. Det är ofta en förutsättning för
deras studier alt dessa kan anordnas på eller i anslutning till arbetsplatsen och
åtminstone delvis på arbetstid. Planeringen av studierna bör genomföras geraensaral
av utbUdningsanordnaren, arbetsledningen och den befattningshavare som svarar
för personalplaneringen. FÖVUX bedriver
Prop.
1973: 54 45
fortsatt
försöksverksamhet bland anställda med oregelbundna arbetstider.
För
de hemarbetande kvinnor, som deltog i FÖVUX, förekom i en del fall problem med
barntillsynen under cirkelsammankomsterna. Alla hade visserligen möjlighet att
endera utnyttja kollektivt anordnad barnpassning eller att få bidrag till
enskild sådan, men alla barn accepterade inte barnpassningen, och i en del faU
fanns svårigheter att ordna enskild barntiUsyn.
De
anställda vid skyddade verksläder hade mycket varierande förkunskaper och
förutsättningar för studiearbetet, vUket innebar att cirkelledarna i ännu
högre grad än i andra cirklar fick anpassa studielakl och studiematerial efler
de enskilda deltagarnas behov. Just dessa cirklar upplevdes dock som ytterst
positiva och stimulerande av cirkelledarna,
I början av studietiden
gavs deltagarna handledning i studieteknik av cirkelledarna, Dessutora planerades
och genomfördes i saraverkan med arbetsmarknadsstyrelsens yrkesvägledningsbyrå
studierådgivning av en yrkesvägledare vid en cirkelsamraankomsl under
vårterminen. Denna utformades snarast som en allmän diskussion om utbUdning och
arbetsmarknad. Totalt 65 % av deltagarna uppgav att de fått del av denna
insats. Uppgifterna varierade dock raycket raellan de olika deltagar-grappema. Detsarama
gäller deUagarnas uppfattning ora värdet av den genomförda studierådgivningen.
Deltagarnas
synpunkter på studievillkorens betydelse under studietiden undersöktes vid
verksamhetsårels slut för dera sora studerat med stimulansbidrag och för dem
som läst delvis på arbetstid.
De anstäUda
vid skyddade verksläder var mest positiva tUl stimulansbidraget, vUket också
visade sig vid rekryteringen. I allmänhet förefaller dock stimulansbidraget
inte ha haft någon avgörande betydelse för studiernas genomförande.
Uppfattningen om studier på delad arbetstid och fritid var betydligt mera
positiv, men antalet som studerade på delta sludieviUkor var så litet, att
resultatet bör tolkas raed försiktighet.
Endast
heraarbetande kvinnor sökte och erhöll studiestöd i större omfattning. Av de
kvinnor som fick studiestöd ansåg majoriteten att det betytt myckel för deras möjlighet
alt genoraföra studierna.
Vid
studieverksamhetens början trodde i genomsnitt 28 % av deltagarna att de
skulle få stor användning av kursen och 71 % att de skulle få någon användning
av den. Endast 1 % trodde inte att de skulle få någon användning alls av sina
kunskaper från studieverksamheten.
Deltagarna
ansåg i de flesta fall att kursen sora helhet motsvarat deras förväntningar.
Endast 8 % tyckte att den hade varit sämre än de väntat sig. Drygt en
tredjedel ansåg att studiecirkeln varit bättre än väntat, medan 45 % raenade
att den raotsvarat förväntningarna.
Det
övervägande, flertalet av dera som uttagits att delta i FÖVUX-studier fuUföljde
dessa. Andelen som aldrig påbörjade studierna varie-
Prop. 1973: 54 46
rade mellan 9 och 23 %, och andelen studieavbrytare mellan
10 och 26 % för de olika deltagargrupperna. De som redan första året deltagit
i försöksverksamheten var betydhgt mer benägna att fuUfölja cirkelarbetet även
det andra året än övriga grupper. Endast 9 % av de uttagna deltagarna i denna
grupp påbörjade inte sina studier, och 10 % avbröt dem under studietidens gång,
varför sålunda 81 % av dem fullföljde studierna. Den största andelen som aldrig
kora till cirkeln fanns bland de heraarbetande kvinnorna och bland dera sora
det första året inte ville delta i FÖVUX, Dessa båda grupper hade däreraot en
liten andel studieavbrytare. Skiftarbetarna inora industrin påbörjade i
relativt hög utsträckning studierna, men hade en stor andel studieavbrytare.
Denna grupp hade den minsta andelen fullföljare, 51 % av de uttagna deltagarna.
Både rent praktiska orsaker och sådana sora kan antas ha raed
osäkerhet och andra psykologiska studiehinder att göra anfördes från dem som inle
påbörjade studierna eller avbröt dem under terrainernas gång. Av de uppgivna
skälen torde ca 40 % ha utgjorts av rent praktiska problem, varav många inte
kunde påverkas av den enskilde deltagaren,
FÖVUX synes i stor utsträckning ha nått den avsedda
målgruppen. Bland dera som tidigare deltagit i FÖVUX och dem sora det första
året avböjt att delta hade så gott som samtliga, 90 % resp, 88 % av de
deltagare som lämnat uppgifter ora detta, sex- eller sjuårig folkskola som enda
grundutbildning, 64 % resp, 73 % hade inte studerat efler avslutad
grundutbildning. Bland skiftarbetarna inom industrin hade 79 % endast sex-
eller sjuårig folkskola och 57 % hade inle några studier därutöver.
Motsvarande uppgifter för personal inom vårdsektorn var 80 % resp, 62 %, De heraarbetande
kvinnorna hade i genomsnUt något längre grundutbildning än de tidigare
redovisade grupperna. Bland dem hade näraligen 74 % av dem som besvarat dessa
frågor endast sex- eller sjuårig folkskola, medan 64 % inle hade studerat efler
avslutad grundutbUdning. TiU annan grundutbildning än sex- eller sjuårig
folkskola räknades även särskola, vilket medförde att redovisningen av de
anställda vid skyddade verksläder upptar den lägsta andelen, 67 %, med enbart
sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning. De hade däreraot den största
andelen sora inte hade någon studievana, 77 %, Ora hänsyn togs tUl
utbildningsbakgrunden bland dera sora ej besvarat dessa frågor och ora de raed
särskola eller annan kortare grundutbildning lades tiU kategorin med sex- eUer
sjuårig folkskola, skulle här redovisade procentsiffror sannolikt bli ännu
högre.
Någon utvärdering av studieresultaten inora FÖVUX har inte
ge-noraförls. Genoragäende för alla grupper sora deltog i försöksverksamheten
var emellertid det stora intresset av alt fortsätta studierna. Andelen som
önskade att i någon form återuppta sina studier varierade mellan
Prop. 1973: 54 47
61
och 85 % för de olika deltagargrupperna. Under det första försöksåret var
motsvarande andel 76 %. På de orter där försöksverksarahelen inte fortsatte har
undersökts hur många som studerat under det gångna året, 55 % av de tidigare FÖVUX-deltagarna
har därvid uppgelt att de bedrev någon förra av studier även under detta år.
Detta får anses vara ett synnerligen gott resultat raed hänsyn till ovan
redovisade uppgifter ora grundutbildning och studievana bland deltagarna. Att
så raånga fortsätter sina studier kan också tjäna sora ett mått på att deltagarna
upplevt FÖVUX-verksamheten som meningsfuU och stimulerande.
Under
året har synpunkter även inhämtats från arbetsledarna på de arbetsplatser där
skiftarbetare inora industrin och personal raed scheraalagd arbetstid inora
vårdsektorn rekryterades tUl studier. Dessa var praktiskt tagel genomgående
positiva tUl försöksverksarahelen.
3.4
Kommittén för studiestöd åt vuxna
Kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) överlämnade i slutet av år 1971 sitt delbetänkande
(SOU 1971: 80) Vuxna Utbildning Studiefinansiering, Betänkandet har främst
karaktären av debattskrift och avsikten var att tillföra debatten om
vuxenutbildningen ytterligare material, särskilt kring forraerna för de vuxnas
studiesociala stöd. För innehållet i debattskriften läranades en redogörelse i prop.
1972: 26 angående vuxenutbildning. Det följande utgör en mycket koncentrerad samraanfattning
av till SVUX inkomna synpunkter.
En allmän uppfattning har
varit, att det är av största vikt att de vuxna bereds ytterligare möjligheter
till studier, I en del remissvar uttalas oro för att SVUX:s utredningsarbete
skall bli alltför omfattande och tidskrävande. Arbetet med att förbättra de
studiesociala villkoren för de vuxna bör påskyndas, eftersora de
vuxenstuderandes problera kräver en snar lösning.
3.4.1
Begreppet vuxenstuderande
Ett
problera som inledningsvis behandlas i debattskriften är behovet av att finna
en definition av begreppet vuxenstuderande sora skulle kunna vara användbart
för konstruktionen av ett studiesocialt system, dvs, en definition av den grupp
som har behov av ett annat studie-socialt stöd än det som finns f. n. Två
alternativ ställs mot varandra:
a.
Man inför ett särskilt, nytt studiesocialt stöd, som endast skall vara avsett
för vuxenstuderande. Detta alternativ stäUer krav på att man skapar regler som
avskiljer vuxenstuderande från andra stude-
Prop.
1973: 54 48
rande, t, ex, genom åldersgräns eller genom att man
uppställer krav på viss förvärvsverksamhet.
b. Man förändrar studiemedelssystemet genora att tillföra
det regler som tiUgodoser vuxenstuderandes behov i större utsträckning än f, n.
I detta alternativ behövs inte på samma sätt konstrueras en gräns mellan
ungdoms- och vuxenstuderande.
Flertalet reraissinstanser anser, att det är svårt att
göra avgränsningen raellan ungdoms- och vuxenstuderande vid en viss ålder. Man
raenar, att det är den studerandes faktiska situation och ej åldern som är
utslagsgivande för behovet av studiestöd. En riktigare utgångspunkt för definitionen
av en vuxenstuderande anses vara om han har raera omfattande erfarenhet av
arbetsliv eller därmed järaställd sysselsättning.
En remissinstans som på denna punkt redovisar en avvikande
uppfattning är SACO, som anser att SVUX:s resonemang kring vuxenrollernas
betydelse ej ger någon vägledning för utformningen av ett studiestöd, SACO
menar att den i saramanhanget meningsfulla definitionen av den vuxne bör vara,
att han fyllt 20 år. Det utmärkande för alla över 20 år oavsett vad de
tidigare sysslat med är alt de försörjer sig själva och att de är ekonomiskt
självständiga. Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO), å andra sidan, anser,
att alla som ej i ungdomen erhållit en utbildning motsvarande grundskola skall
anses som vu.xenstuderande och att man i övrigt endast skall ta hänsyn till den
situation den studerande faktiskt befinner sig i och de behov han har, ulan
hänsynstagande lill viss ålder eller yrkes- och livserfarenhet.
Helt dominerande bland remissinstanserna är också
uppfattningen att det vore olyckligt om man tillskapade ett helt nytt studiesocialt
slöd för de vuxna. Med studiemedelssystemet som utgångspunkt bör man i stället
vidta förändringar som underlättar vuxenstudier,
3.4.2 Vuxenstuderandes ekonomi
I ett avsnitt i debattskriften gör SVUX en genomgång av de
ekonomiska problem som de vuxenstuderande oftast ställs inför. Remissinstanserna
instämmer allmänt i SVUX:s konstaterande att nivån på det nuvarande
studiestödet är för låg för att möjliggöra för mera betydande grupper av vuxna
att bedriva studier på hel- eller deltid. Vuxna har i regel mer krävande ekonoraiska
åtaganden och förpliktelser än de ungdomar, för vilkas behov det nuvarande
studiestödet är utformat. Det är därför enligt flera remissinstansers
uppfattning väsentligt att det studiestöd som erbjuds de vuxenstuderande tUl
viss del motsvarar bortfallet av förvärvsinkomster. Så gott som alla yttranden
kritiserar att studiestödels storlek f, n, är beroende av makes ekonomiska
förhållanden, AUa som uttalat sig i frågan önskar att hänsynstagandet till
makes ekonomi snarast skall avskaffas.
Prop. 1973: 54 49
Flera
reraissinstanser påpekar också, att återbetalningsbördan för den sora bedriver
studier i vuxen ålder blir alltför betungande.
3.4.3
Vuxenutbildningens uppgifter
I
flera yttranden framhålls, att de ökade kraven på vuxenutbildning främst
orsakals av ungdomsskolans snabba utbyggnad. Ett av de väsentligaste målen för
vuxenutbildning är därför att överbrygga utbildningsklyftan mellan
generationerna. Denna överbryggande utbildning är i dag prioriterad, och det
finns ingen anledning att överge denna prioritering.
I
sin debattskrift har SVUX sora överbryggande utbildning definierat all
vuxenutbildning på nivåer sora ungefär motsvarar grundskolan och utbildning som
ungefär raotsvarar gyranasieskolenivå för personer som tidigare inte erhållit
gymnasial utbildning. Alla reraissinstanser är ense ora att grundskolenivån
klart är att betrakta som överbryggande utbildning. Beträffande den gyranasiala
nivån är meningarna något delade. Det vanUga är att man anser, att gymnasial
utbildning skall räknas som överbryggande utbildning eftersom praktiskt taget
alla ungdomar erhåller sådan utbildning. Den fråga som främst diskuteras är ora
raan även skall räkna sidokompletleringar på gyranasieskolenivå som
överbryggande utbildning. SVUX betecknar i sin definition all utbildning till
personer som redan genomgått någon av gymnasieskolans linjer som
påbyggnadsutbildning, således även sidokomplettering på gymnasieskolenivå.
SÖ
menar, att den av SVUX använda definitionen kan skapa svårigheter. Den nya
gymnasieskolan innehåUer många olika utbildningar, varav åtskilliga av kort
varaktighet och med nya grundläggande kunskaper av yrkesförberedande karaktär.
Därför borde gymnasieskolan i sin helhet betraktas som överbryggande
utbildning. Liknande synpunkter framförs av flera remissinstanser, särskilt
sådana med anknytning till det allmänna skolväsendet.
Vissa
typer av vuxenutbUdning har ett innehåll sora starkt knyter an till
ungdomsskolans läroplaner. De flesta remissinstanserna menar att detla är
olyckligt och de framhåller, att vuxenutbildningen bör ges en utforraning som
skiljer sig från ungdomsskolans. Man framhåller dook i raånga fall saratidigt
att de båda slagen av utbildning måste bli likvärdiga i den meningen att det
inte får bh en väsentlig skillnad att ha läst t, ex, grundskolans
högstadiekurser i vuxenutbUdning och att ha läst sarama kurser i ungdomsskolan.
Flera
yttranden understryker att de vuxnas utbildningsbehov ofta skiljer sig från
ungdomars. Den Uvserfarenhet de vuxna har erhållit måste beaktas såväl för det ämnesmässiga
som pedagogiska innehållet i vuxenutbUdningen. Det ifrågasätts om den
nivåuppdelning som gäl-
4
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 54
Prop.
1973: 54 50
ler
inom ungdomsskolan utan vidare bör överföras tiU vuxenutbildningen. Bl, a, TCO
vill att det skall uppdras åt SÖ att överarbeta och framlägga förslag om hur
kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning skall kunna utformas med ökat hänsynstagande
till de vuxnas behov och studiemålsättningar.
3.4.4
Prioriteringar
Av
SVUX:s debattskrift framgår klart, att en väsentlig utjämning av den
framväxande utbUdningsklyftan raellan generationerna kräver utoraordentligt
stora resurser. Mot denna bakgrund diskuteras ett antal olika
prioriteringsmöjligheter.
Flertalet
remissinstanser framhåller nödvändigheten av att ytterligare satsa på
fritidsstudier, som är en biUigare studieform då den inte StäUer samma krav på studiesocialt
stöd till deltagarna. Samtidigt påpekar en del remissinstanser, att hel- och dellidssludier
i många fall är den enda länkbara studieformen. Hit hör bl. a, centrala
studiehjälpsnämnden (CSN), TCO och SAF. Framför allt för mera direkt yrkesinriktade
studier anges hel- och deltidssludierna som den normalt mera önskvärda
studieformen, då det ofta är angeläget för den studerande att snabbt nå fram
till studiemålet, SAF för i sararaanhanget fram ett förslag om ett nytt utbildningsleknologiskt
system för vuxenutbildningen. Man inför ett nytt begrepp, Vuxengrund, med
vilket raan avser huvuddelarna av de äninen på grundskolans högstadium, som är
mest angelägna för kortutbildade vuxna som grund för vidareutbildning, Vuxengrund
skall i huvudsak studeras på fritid och det ekonomiska stödet tiU de studerande
begränsas till ett stimulansbidrag. Det egentliga studiesociala stödet skall
avse hel- eller deltidsstudier på nivåer ovan grundskolan och det skall
anpassas till ett system för återkommande utbildning enUgt U 68:s modeU,
FÖVUX
anser, att det av ekonomiska skäl kommer att bli nödvändigt att begränsa de
kostnadskrävande studieformerna hel- och del-lidsstudier till de kortutbildade
som har de största handikappen och för särskilda ändamål, såsom arbetsmarknadsutbildning,
och tiU personer med arbete som gör fritidsstudier svåra, t, ex, lill skiftarbelare
och anställda med oregelbundna arbetstider. Dessutom anser FÖVUX, att
heltidsstudier i skolmässiga forraer verkar avskräckande på dera som inte har
så klara studieambilioner, vilket oftast gäller de grupper som har kortast
utbildning,
LO:s
synpunkter överensstämmer i stort med FÖVUX:s, Man framhåller att ett studiesocialt
system för vuxna baserat på hel- och deltidsstudier och med användande av delar
av ungdomsskolans läroplaner som måtlstock, skulle bli utomordentligt resurskrävande,
DärtiU kommer, att många vuxna kortutbUdade på grund av psykologiska och
Prop.
1973:54 51
sociala
hinder även med ett utbyggt studiesocialt stöd skulle tveka inför att påbörja
en längre lids studier, Detla talar för att man bör söka sig fram via ett
system med kortare hel- och deltidsstiudier om kanske någon eller några veckors
längd varvade med fritidsstudier, LO anser, alt studiecirkeln är en lämplig
studieform för vuxna eftersora den uppfyller kraven som kortutbildade och
studieovana vuxna ställer. Reformförslag som ter sig angelägna är då
avgiftsfritt deltagande i studiecirkel, stimulansbidrag för att täcka de
merkostnader sora uppkommer genom studierna, indirekta stödåtgärder av typ
ersättning för resekostnader, hjälp med barntillsyn, studievägledning och
rådgivning samt uppsökande verksarahet,
SVUX diskuterar flera oUka
alternativa prioriteringsvägar, t, ex, genom att satsa på vissa ämnen, SÖ anser
att ämnen som ökar kommunikationsfärdigheten bör prioriteras, t, ex, svenska,
matematik, engelska och andra främmande språk. Vidare vill man prioritera yrkesinriktade
ämnen. Liknande uppfattningar framförs av flera andra remissinstanser, bl. a. FÖVUX,
skolstyrelserna i EskUsiuna, Jönköping och Oxelösund, LO, Svenska livsmedelsarbetareförbundel,
TCO och SAF. Ett yttrande med annan uppfattning har lämnats av förskoleseminariet
i Norrköping, som anser att de vuxna själva efter studievägledning skall få ta
ställning tiU vilka ämnen de i första hand vill studera. Beträffande vilka
åldersgrupper man bör satsa på hänvisar SÖ till undersökningar som visar, att studiebenägenhelen
starkt avtar med stigande ålder. Därför torde den tyngdpunktsförskjutning raot
yngre åldrar, som från vissa synpunkter möjligen kan te sig önskvärd, uppnås
utan att några särskilda prioriteringar genomförs, TCO har liknande
uppfattning.
Några
remissinstanser vill prioritera äldre grupper. Hit hör bl. a, skolstyrelsen i Mdmö.
Flera remissinstanser önskar däremot prioritera relativt unga kortutbUdade
vuxna. Vanligen hänvisar man därvid till de svårigheter som för dessa personer
kommer att uppstå ora något eller några decennier, eftersom de om insatser
ej görs nu kommer att utgöra en utbildningsmässigt handikappad minoritet i
samhället och i arbetslivet. Denna uppfattning framförs av LO med stöd av flertalet
av de fackförbund sora har avgett yttranden. Bland' övriga remissinstanser med
liknande uppfattning kan nämnas skolstyrelsen i Jönköping och SAF. Ett annat
förslag SVUX för fram är prioriteringar på sociala och liknande grunder, Fierlalet
av de remissinstanser som uttalat sig i frågan anser det angeläget att raan
prioriterar de grupper i samhället som har den sämsta utbildningen eller som
på annat sätt är särskilt utsatta eller handikappade. Samtidigt fraraför man
ofta kriiik miOt den nuvarande vuxenutbildningen för att den i otillräcklig
utsträckning har nått just dessa grapper, SÖ anser det angeläget att en
satsning görs på socialt utsatta grupper och menar att det
Prop.
1973: 54 52
från såväl individens som samhällets synpunkt vore en
lönsam satsning. I valet meUan att ge mindre stöd åt alla individer eller att
vidta speciella åtgärder för begränsade målgrupper, finner SÖ det bättre att
stödet ges åt de mest utsatta grupperna.
Lärarhögskolan
i Stockholm framhåller, att förtur bör ges åt de grupper sora visat sig
särskilt missgynnade och åt de studieformer sora visat sig ha särskilda
möjligheter att nå dessa missgynnade. De grupper som åsyftas är bl. a. skiftarbetande,
anställda inom näringsgrenar med vikande sysselsättning eller särskUt tunga
arbetsförhållanden, invandrare, hemarbetande kvinnor och handikappade. För
dessa grupper är det mera angeläget att prova ut lämpliga rekryteringsformer, sludiemodeUer
och särskilda stimulansbidrag än att inrätta ett allmänt
studiefinansieringssystem. Liknande synpunkter framförs av en lång rad
yttranden, bl. a. av FÖVUX, Hola folkhögskola, skoldirektionen i Stockholm,
skolstyrelserna i Jönköping och Torsås, LO och flera till LO anslutna förbund.
I fråga om
vilken utbildningsnivå sora bör prioriteras förordar AMS, alt ökningen av
utbildningsresurserna i första hand bör satsas på en utvidgning av
vuxenutbildningen motsvarande grundskolenivå och av de yrkesinriktade studierna
på gymnasieskolenivå. AMS anser detla vara nödvändigt för alt förbättra de nu lågutbildades
situation på arbetsmarknaden, eftersora avsaknaden av en grundläggande aktuell
utbildning för många utgör ett hinder både i arbetslivet och för vidare UtbUdning,
SÖ vill i likhet med AMS jämte grundskoleutbildningen
också prioritera den yrkesutbildning och de direkta yrkeskurser som ligger på
gymnasial nivå, SÖ föreslår, att man prioriterar den utbildning som av SVUX
definierats som överbryggande, Samraa åsikt fraraförs av det helt övervägande
antalet remissinstanser som uttalat sig i frågan, dock med vissa variationer i
fråga om hela gyranasieskolan skall ingå som lika högt prioriterad som den
utbildning som är att hänföra till grundskolan,
UKÄ framhåller att antalet vuxenstuderande på
eftergymnasial nivå kommer att öka väsentligt under 1970-talet, Samtidigt
kommer en ökad yrkesinriktning av den eftergymnasiala utbildningen att kunna
tillgodose ett aUt större behov av vidareutbildning och fortbildning hos redan
yrkesverksamma. Därför måste enligt UKÄ en satsning på vuxenutbildning gälla för
hela den för de vuxna relevanta delen av utbUdningssektorn, dock i vissa
avseenden med en ekonoraisk prioritering av de lägre nivåerna.
3.4.5 De vuxnas studiestöd
Den diskussion som förs i debattskriften mynner ut i ett
antal fråge-
Prop. 1973: 54 53
ställningar
som berör formerna för de vuxnas studiestöd. Mot bakgrund av ett räkneexempel
klargörs att väsentliga förbättringar av de vuxenstuderandes situation och av
omfattningen av vuxenutbildningen ställer mycket stora krav på ökade resurser.
Dessutom har man att räkna med att tiUgängliga resurser är minst i början av en
tänkt uppbyggnadsperiod samtidigt som de föreliggande behoven då är störst.
Remissinstanserna anser i
allmänhet att det mot den tecknade bakgrunden är att föredra att man redan
från början klart prioriterar de områden och de grupper som man anser vara
angelägnast. Ett annat länkbart alternativ som SVUX diskuterar är att man
utnyttjar uppbyggnadsperioden till försöksverksamhet i syfte att maxiraera
utbytet av resurstillskotten. Remissinstanserna befarar i allmänhet att en sådan
försöksverksamhet skulle kunna leda tUl en fortsatt sned fördelning av
rekryteringen till vuxenutbildningen och föredrar därför en mera målraedveten
prioritering.
I flertalet yttranden
anges det som mest realistiskt att räkna med att ett studiestöd för hel- och
deltidsstuderande vuxna delvis måste ha formen av återbetalningsmedel. Av
rättviseskäl bör dock inslaget av bidrag bli större ju lägre utbildningsnivån
är. Dessutom bör återbetalningsreglerna utformas så att de blir förmånligare
för dem som efter studierna får relativt låga inkomster eller som på grund av
sin högre ålder har kort ålerbelalningstid. Särskilt angelägen är man att
inslaget av bidrag blir stort inom den överbryggande utbildningen och då främst
inom utbildning som motsvarar grundskolans,
3.4,6
Överbryggande utbildning återkommande utbildning
Flera
remissinstanser särskilt TCO kritiserar SVUX för att utredningen enligt deras
mening ställt begreppen överbryggande utbildning och återkommande utbildning
alltför kraftigt emot varandra, TCO vill se begreppet återkoraraande utbildning
som överordnat, som en beskrivning av ett utbildningssystem, och därraed
skulle det kunna innefatta även den överbryggande utbUdningen.
De
flesta reraissinstanser raenar, att ungdomsutbildningen inom högskolenivån
expanderat alltför kraftigt och att det är nödvändigt att begränsa utbyggnaden
av högskolan bl, a, för att i stället kunna överföra resurserna lill den
överbryggande utbildningen. Inom ramen för en totaldimensionerad högskola finns
det emellertid enligt flera remissinstanser anledning att vidga inslaget av
vuxenstuderande, och av detta skäl bör raan redan på ett tidigt stadiura genom
ett förändrat studiestöd skapa ekonoraiska förutsättningar för ett ökat antal
vuxna alt bedriva studier också inom högskolan. Denna uppfattning är särskilt
markerad i TCO.s yttrande,
LO:s
yttrande kan representera de remissinstanser som på denna
Prop.
1973: 54 54
punkt
har en annan uppfattning, LO delar i och för sig uppfattningen att högskoleutbUdning
i framliden i större utsträckning bör ske i form av återkoraraande utbildning
med utbildningstUlfällena spridda över en längre period. Om emellertid ett ökat
inslag av återkoraraande utbildning inom högskolan skulle ställa krav på ökade
resurser anser man att dessa resurser i nuläget i Stället måste satsas på
överbryggande utbildning för de eftersatta grupperna.
3.4.7
Tilläggsdirektiv
SVUX
erhöll i februari 1972 tilläggsdirektiv, som innebär en utvidg-rting av
utredningsuppdraget till att avse även andra frågor inom vuxenutbildningen än
sådana som direkt berör studiefinansieringen. Korarailtén skall överväga hur
de sarahällsstödda formerna av vuxenutbildning Skall stödja och komplettera
varandra. Vidare skall koramiittén bl. a. pröva vilka åtaganden som en utvidgad
uppsökande verksamhet Skulle medföra och bedöma avvägningen mellan inslagen av
heltids-, deltids-och fritidsstudier i vuxenutbUdningen. Möjngheterna till
regional och lokal samordning av utbUdningsinsatserna skall också prövas av korarailtén.
Detla arbete har inletts.
3.5
Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet
Korarailtén
för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet behandlar i sin skrivelse kortfattat några av de försök och
projekt som f. n. är aktuella med huvudvikten lagd på vad som kan betraktas som
nyckelprojekt.
3.5.1
Vardagssvenska för vuxna
Våren
1973 skall komraittén i samarbete raed Brevskolan utpröva en kurs i
vardagssvenska för vuxna. Ut med språket, på ett begränsat antal studiegrupper
i de län, där kommittén bedriver försök med regional kontaktverksamhet. Efter eventueU
revidering skall kursen vara klar för distribution hösten 1973. Målet är att få
fram ett läromedel
som nivåmässigt är anpassat till vuxna med kort
grundutbildning men sora ändå inte upplevs sora för enkelt,
som innehållsmässigt ger meningsfuU och praktisk
kunskap på olika oraråden vid sidan ora språkkunskaperna,
sora till sin utforraning stimulerar till aktivitet, fraraför allt i grupp,
som
i fråga om mediaval är väl anpassat till mottagarsituationen.
För att åstadkomma en sådan kurs har kommittén och Brevskolan
valt
att ta upp sådana konkreta ämnesoraråden sora vuxenstudier, förhållandet
hemskola, konsumentfrågor, sociala frågor, arbetsmiljön.
Prop.
1973: 54 55
arbetsmarknadsfrågor,
boenderailjö etc. Avsikten är att deltagarna på så sätt skaU få ett
meningsfullt och vardagsnära stoff att utgå ifrån i muntUga och skriftliga
övningar.
Eftersom
målet är att ge deltagarna en sådan träning i att handskas raed språket, fraraför
allt rauntligl, att de bättre klarar av olika situationer i vardagslivet, i
arbetslivet, som konsuraenler, i kontakten med myndigheter osv., är arbete i
grupp den naturliga studiesituationen. Därför utformas materialet speciellt raed
tanke på gruppstudier. För att inte utesluta enskilt studerande, skall de sora
önskar få särskilda radioprogram och en speciell studiehandledning.
När
det gäller mediaval innebär hänsynen till mottagarsituationen
att information, instruktion och övningsmaterial
placeras i tryckt material och på ljudband, sora är starkt integrerade raed
texten i häftena och som distribueras till studiegrupperna genom AV-cenlra-lerna
efter blocksändning,
att radio används för att ge handledning och
stimulans tUl enskild studerande,
att TV frärast brukas för att stiraulera och motivera
till dellagande i kursen och att TV-programmen inle är avsedda att följas upp i
grupp, eftersom studiecirklarnas uppspelningsmöjligheter är starkt begränsade,
3.5.2
Insatser för handikappade
Det
finns enligt korarailtén ca 650 000 raänniskor i vårt land i åldern 1575 år
med nedsatt hörsel och upp emot 10 000 som är helt döva. För att det skall bli
möjligt för alla dessa människor att tUlfredsstäUande tillgodogöra sig utbudet
i TV måste programmen textas.
Under
våren 1973 koramer därför vissa programserier att sändas textade: Ut med språket.
Så trodde man förr. Liv i fara samt ett urval program ur Våra massmedier.
Försök görs också att komma fram till bättre metoder för texlsättning,
TUl Ut med språket gör
kommittén också material för blinda/synskadade. Detta material utarbetas i
saraarbete raed De Blindas förening och består av talböcker som ersättning för
de tryckta kurshäftena, InnehåUet i det tryckta materialet följs så exakt som
möjligt. Innehållsbeskrivningar till talböckerna kommer att finnas på
punktskrift och stor-stU. Kommittén prövar också om det är raöjligt att
bearbeta Ut med språket beträffande tempo, informationstäthet och den språkliga
utformningen för att göra materialet användbart för vissa grupper bland de
utvecklingsstörda.
Under
våren 1973 görs tre provprogram i svenska för döva. Programmen bygger på sarama
metodik sora i Ut raed språket, dvs, korta beskrivningar av enkla
vardagssituationer dels för att programmen skall ge viss sarahäUsinformation,
dels för att språkövningarna skaU komma
Prop. 1973: 54 56
in
i ett naturligt sammanhang, TV-programmen bhr korta (ca 10 minuter).
Teckenspråk används. Arbetsblad som kan användas enskilt eller i grupp ingår.
Detta raaterial koramer att utprövas och resultatet av ul-prövningen skaU ligga
tiU grund för en bedöraning ora fortsatta insatser. Eventuellt föreslås att
fortsatt produktion skall ske under hösten 1973 för sändning våren 1974,
Parallellt
med att kommittén arbetar med studiematerial speciellt utformat för olika
handikappgrupper har det visat sig angeläget att gå ut med inforraation ora de
handikappades situation. Därför utreds f, n, förutsättningarna för att
producera korta program där man beskriver de handikappades situation, ger viss bakgrundsinforraation
och tar upp attityder lUl handikapp,
3.5.3 Kursmaterial
för pensionärer
Kommittén
gör f. n. i samarbete med Hermods ett antal provproduktioner för att utröna
möjligheterna att göra lärapligt kursraaierial avsett i första hand för
pensionärer. Avsikten är alt inora olika ämnen pröva bl, a, pedagogiska forraer.
Proven
görs inom områdena psykologi, matlagning, levande verkstad, information om
studie- och fritidsaktiviteter samt trafiksäkerhet,
3.5.4 Regional
kontaktverksamhet
Den
försöksverksamhet med regionala konsulenter i tre län, Norrbottens,
Östergötlands och Skaraborgs län, som kommittén startade hösten 1972, har
redan efter några månader visat sig fylla ett stort behov. Konsulenternas tjänster
har varit livligt efterfrågade och erfarenheterna har visat sig direkt kunna
utnyttjas i det aktuella kursplaneringsarbetel.
Konsulenternas
arbetsinsatser har sträckt sig över skilda områden. Konsulenterna har bl. a,
informerat om och visat prograra ur aktuella kurser samt medverkat i handledarulbildning.
Vissa bibliotek har stimulerats till att arrangera utställningar i samband med
radio- och TV-kurser, Konsulenterna har även bistått projektpersonal vid
planeringen av regionala kursproduktioner, TRU planerar två regionala kurser i
Norrbotten och Östergötland under temat Bygd i förvandling. Syftet är bl, a,
att stiraulera intresset för aktuella lokal- och regionalpolitiska frågor samt
att ge ett historiskt perspektiv på vad som sker i den egna bygden i dag.
Kurserna startar hösten 1973 och orafallar vardera ca sju radioprogram och ett
studiehäfte, Dessutora sänds TV-program för att .stimulera deltagande i
studiecirklar. Under våren 1973 engageras konsulenterna aktivt i förprövningen
av dels ett handledarpaket om användningen av radio och TV i
vuxenundervisningen, dels ett kursmaterial i elementär, praktisk svenska som
skall distribueras i full skala från hösten 1973,
Prop. 1973: 54 57
3.6 Tjänstemännens centralorganisation
Under rubriken Vuxenutbildning Återkommande utbildning
har TCO:s utbildningsnämnd utarbetat en rapport med programförslag på
vuxenutbildningsområdet. Rapporten, som remitterats ut till TCO-för-bunden,
skall senare behandlas av TCO:s styrelse och därefter föreläggas 1973 års TCO-kongress,
Av rapporten fraragår bl. a. alt det frärast är tre oraråden
sora anses särskih angelägna, näraligen anställdas rätt till ledighet för
studier, uppsökande verksarahet och information ora vuxenstudier samt studiesocialt
stöd för vuxna.
Beträffande rätlen tUl ledighet för studier föreslås i
rapporten att denna först och främst regleras genom avtal med
arbetsgivarparten. Först om detta visar sig omöjligt alt göra på ett tillfredsställande
sätt, bör lagstiftning tillgripas. Vidare sägs att arbetstagaren skall ha rätt tUl
ledighet för studier inom en totalram som anges i förra av en särskUd andel av
de anstäUda på arbetsplatsen. Ledigheten skall kunna om-Jatta såväl längre sora
kortare tids ledighet. Den senare skall vid behov kunna erhållas sora stöd för
fritidsstudier. Arbetstagaren skall själv kunna välja sin studieinriktning raen
också efler ledigheten ha rätt att återgå till samma eller minst likvärdigt
arbete.
Av rapporten fraragår dessutom alt studie- och
yrkesorientering samt uppsökande verksamhet enligt närandens mening är centrala
delar i en kommande vuxenutbildningssalsning och nödvändig ora denna också
skall kunna uppfylla sociala mål. En särskild organisation för studie-och
yrkesvägledning bör inrättas i kommunerna i form av informationscentraler.
Verksamheten bör underställas de kommunala vuxenutbildningsråden och ge
service och information beträffande hela utbudet av vuxenutbildning i
kommunerna. Ett nära samarbete bör etableras med arbetsmarknadsverkets
yrkesvägledning. Via informationscentralerna bör en samverkan och eventuellt
även samordning ske av kommunens och studieförbundens uppsökande verksamhet i
bostadsområdena. När det gäller att bedriva en organiserad uppsökande
verksamhet på arbetsplatserna redovisar nämnden som sin uppfattning att denna
är av största betydelse för att nå grupper med låg studiemotivation. Den utgör
där ett nödvändigt komplement till regler ora ledighet för studier. Arbetstagarnas
organisationer bör bedriva denna verksamhet genora sina studieombud i
samarbete med sina resp. studieförbund. Nämnden anser att verksamheten bör
regleras i avtal och studieorabuden bör för ändamålet disponera viss arbetstid
och ha rätt tiU rörelsefrihet på arbetsplatserna. För kortutbUdade bör
disponeras vissa timmars betald arbetstid för introduktionsstudier och sarahället
bör ekonoraiskt stödja den uppsökande verksamheten. Flera skäl talar enligt
nämnden för att detta skall ske genom ett stöd till de fackliga
organisationerna. Den närmare utformningen bör bestämmas på grundval av den
pågående försöks-
Prop. 1973: 54 58
verksamheten.
Nämnden föreslår också att studieorganisatörerna ges en mera framskjuten
position i den fackliga verksamheten.
Frågan
om alt skapa ett studiesocialt slöd för vuxna måste ske successivt och i takt raed
samhällets resurser förklarar näranden vidare. Hel- och deltidsstudier kräver
ett studiestöd anpassat för vuxenstuderande. Nämnden anser, att detta är ett
reformsteg som måste tas även om givetvis fritidsstudierna för en mycket lång
tid framöver måste utgöra den stora delen av vuxnutbildningen.
Närandens
förslag innebär att en lösning av de vuxnas studiestöd bör komma lill stånd
genom en utveckling och differentiering av studiemedelssystemet. Härigenom nås
ett integrerat studiestödssystem för såväl ungdoms- som vuxenstuderande.
Möjligheterna till en samordning med studiestödet inom
arbetsmarknadsutbildningen bör även undersökas. Under studietiden skall ett
tilläggsbelopp till studiemedlen utgå till vuxna. Detta byggs upp enligt inkorastbortfallsprincipen.
Återbetalningsskyldigheten varierar för olika typer av utbildningar. Stödet är
endast helt återbetalningsfrilt via arbetsmarknadsutbUdningen, Kostnadsutvecklingen
för studiestödet får främst styras av antalet ul-bUdningsplatser på hel- och
halvtid, sora ställs tiU förfogande för vuxna inom t, ex, koraraunal
vuxenutbildning, folkhögskolor, statliga vuxenskolor samt andelen vuxna inom
eftergymnasiala ulbUdningsanstaller osv.
Näranden
har dessutora undersökt olika finansieringsalternativ för studiestödet egenavgifter
via återbetalningsskyldighet, fmansiering via statsdriftbudgeten,
arbetsgivaravgift och lån från AP-fonderna. Man indelar studiestödet i
grundstudiemedel (nuvarande studiemedelsbelopp) och tilläggsstudieraedel
(tilläggsbelopp) för vuxna. Grundstudiemedel bör finansieras sora nu via en
studiemedelsfond, som erhåller medel via driftbudgeten och tidigare, studiemedelstagares
återbetalningar samt via särskilda anslag till bidragsdelarna, Tilläggsstudieraedlen
bör finansieras via en särskild fond, som erhåller sina raedel genom lån från AP-fonderna
och de tidigare låntagarnas återbetalning. Senare får prövas att ersätta lånet
från AP-fonderna med arbetsgivaravgifter. Räntekostnaden samt kostnaden för
lån som ej återbetalas på grund av regler ora befrielse eller uppskov täcks
via en raindre höjning av arbetsgivaravgiften.
4 Förslag på vuxenutbUdiiingens område
4.1
Utvecklingslinjer för vuxenutbildningen 4.1.1 Inledning
SÖ:s
förslag till anslagsfraraställningar budgetåret 1973/74 inleds på
Prop. 1973: 54 59
vanligt
sätt raed en saramanfallande överlämnandeskrivelse, där SÖ bl. a, drar upp
vissa utveckhngslinjer för vuxenutbildningen.
Enligt
SÖ är det av stor vikt att den fortsatta utbyggnaden av vuxenutbildningen kan
ske betydligt mera planmässigt än hittills. Planeringen bör enligt SÖ spänna
över hela vuxenutbildningsområdet om samhället skaU kunna göra en lämplig
avvägning av totalinsatserna och meUan olika oraråden av vuxenutbildningen,
SÖ anser att en avvägning
bör ske mellan insatserna för å ena sidan heltidsstudier och å andra sidan
deltidsstudier och studier på fritid, I dag är, ora raan bortser från
arbetsmarknadsutbildningen, de heltidsstuderande en mycket liten del av hela
antalet deltagare i vuxenutbildningen. Om utbudet av vuxenutbildning skall
kunna bibehållas och gradvis ökas är en förutsättning att deltidsstudierna och
framför allt fritidsstudierna understöds. Under överskådlig tid koramer antalet
fritidsstuderande inora studieförbund samt kommunal och statlig vuxenutbildning
att vara den största gruppen inom vuxenutbildningen. Den stora flexibihtet och
anpassning till olika situationer som är möjlig inom dagens folkbildningsarbete
ger enligt SÖ stora möjligheter att med fritidsstudier nå ut till allt fler
grupper inora sarahället. Det har också visat sig, att ett stort antal raänniskor
förmår att genom fritidsstudier lUlägna sig betydande kunskaper. Om
fritidsstudierna skall kunna utvecklas vidare krävs emellertid dels stöd- och
stimulansåtgärder för deltagarna, dels bättre planerings- och
utvecklingsresurser för anordnar-na. SÖ anser att en möjlig väg att förbättra
situationen för fritidsstuderande vilken raåste ytterUgare prövas är att
kombinera fritidsstudierna raed kortare perioder av heltidsstudier, exempelvis
i saraarbete raed folkhögskolorna.
Heltidsstudierna
kommer säkerligen enligt SÖ liksora hittills att kunna utnyttjas endast av en
begränsad grupp, SÖ hävdar alt raan i det fortsatta utredningsarbetet noga bör
överväga utformningen av bestämmelserna om ett utvidgat ekonomiskt slöd åt
heltidsstuderande. Skall ett sådant stöd ges i första hand till dera sora
befinner sig i ekonomiskt, socialt eller utbUdningsmässigt utsatta positioner
eller skall det i stället utgå till vissa former av överbryggande studier och
påbyggnadsstudier, exempelvis på högskolenivå, frågar SÖ, Slutlig ställning
till dessa frågor kan tas först då slutliga förslag från SVUX föreligger,
4,1.2
Vuxenutbildningens organisation
I
fråga om vuxenutbildningens organisation anser SÖ att ell bibehållande av i
stort sett de nuvarande organisationsformerna är en förutsättning för en
fortsatt utveckling av vuxenutbUdningen,
I
samband med den kommunala vuxenutbUdningens framväxt har det tillkommit lokala
vuxenutbildningsråd med uppgift att främja samverkan och samordning mellan
olika former av vuxenutbildning inora kom-
Prop.
1973: 54 60
raunen. Dessa har i regel en rådgivande funktion. Av en
undersökning som SÖ gjort framgår alt vuxenutbildningsråden finns i flertalet komrauner
men att samraansättning och arbetsuppgifter varierar raycket. Det är enligt SÖ
önskvärt att vuxenutbildningsråd inrättas i samtliga komrauner och att de
representerar de olika anordnarna av vuxenutbildning, arbetsraarknadens parter
och olika koraraunala organ. Det är viktigt att deras arbetsuppgifter
preciseras och alt de får fungera som samordningsorgan på det lokala planet.
Visserligen kan enligt SÖ åtskilliga åtgärder vidtas i fråga om samordning på
det centrala planet, men det rör sig om långsiktiga åtgärder. F, n, främjas en
saraordning av resurserna för vuxenutbildning bäst genora en saraverkan på det
lokala planet. Det kan också vara lämpligt att vuxenutbildningsråden eller
delar av dem fungerar som intagningsnämnd för den kommunala vuxenutbUdningen,
4.1.3 Lärarutbildning
Flertalet lärare som i dag är engagerade i
vuxenutbildningen saknar utbildning i vuxenundervisningens metodik, och av de
lärare som nu utbildas, kan endast en liten del få sådan utbildning, trots att lärar-uppgiflen
inom vuxenutbildningen väsentligt skUjer sig från motsvarande uppgift inom
ungdomsutbildningen. Med stöd av de erfarenheter som samlas vid
lärarhögskolorna i Linköping och Stockholm, där viss lärarutbildning raed
inriktning på vuxenundervisning bedrivs, bör tiden enligt SÖ snart vara inne
för en tUldelning av ytteriigare resurser för en målmedveten utbyggnad av
lärarutbildningen för vuxenstuderande. Men SÖ anser det minst lika angeläget
att utöka och intensifiera fortbildningen av lärare sora redan är engagerade
eller vUl engagera sig i vuxenutbildningen. Dessa båda oraråden torde korama
att redan i inledningsskedet få stor betydelse för den nya vuxenulbildningsavdelningen
inom SÖ.
4.1.4 Statsbidragsfrågor
SÖ påpdkar i skrivelsen att vuxenutbUdningens olika former
finansieras på skilda sätt. Statlig och kommunal vuxenutbildning finansieras
helt resp. tiU större delen med statsmedel. När det gäller folkbildningsorganisationernas
verksamhet täcker statsbidragen enligt SÖ en mindre del av kostnaden, medan
resten täcks av bidrag från kommuner, organisationer och de enskilda
deltagarna.
För vissa delar av verksamheten, exempelvis kommunal
vuxenutbildning och folkhögskola, är frågorna ora ersättning till lärarna
reglerade genom avtal, medan i andra faU, exempelvis inom det fria och frivUliga
folkbildningsarbetet, ersättningarna lUl medverkande är helt oreglerade,
I de fall där ersättningarna till lärare är avtalsreglerade
har en aulo-
Prop.
1973: 54 61
matisk
anpassning skett av utgifterna för de hittills stigande lönekostnaderna, raedan
där så inte är fallet en urholkning av realresurserna tidvis varit påfaUande
stor och en fortsättning ständigt riskeras.
Enligt
SÖ torde emellertid en förändring av finansieringsprinciperna endast kunna ske
på lång sikt. För de närraaste åren ter det sig enligt SÖ som viktigast, att
ökade resurser kan ställas till förfogande för vuxenutbUdningen i dess helhet
med möjligheter till utveckling på olika områden, SÖ framhåller att en
förbättring av villkoren raåste ske stegvis. Exempel på sådana förbättringar är
förslagen i årets anslagsframställning ora införande av huvudlärare inora den
kommunala vuxenutbUdningen, utökningen av ämnena för s, k. prioriterade
studiecirklar, indexreglering av studiecirkelbidragen och förslagen om utvidgat
stöd för utbildningen av vuxna handikappade,
4.2
Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping
Den
2 februari 1970 tillsatte SÖ en arbetsgrupp, den s, k. SSV-gruppen, för att
skyndsamt kartlägga de statliga vuxenskolornas organisation och arbetssätt.
Den 28 april 1972 avlämnade arbetsgruppen slutlig redovisning för sitt uppdrag
i en rapport, kaUad Förslag till ål-gärder avseende statens skolor för vuxna i
Härnösand och Norrköping, SSV-gruppens slutrapport har remitterats till 22 statUga
och kommunala myndigheter, lärarorganisationer, elevkårer ra, fl, SÖ har i
skrivelse den 1 november 1972 till Kungl, Maj:t inkommit med förslag angående
statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping,
Liksom
SSV-gruppen anser SÖ att frågor rörande de riksrekryterande vuxenskolorna inte
bör lösas som fristående problera. Ett slutligt ställningstagande till
skolornas framtid bör enligt SÖ:s mening ske först efter det att en översyn
gjorts av den nuvarande stathga och kommunala vuxenutbildningens uppgifter och
organisation, SÖ avser därför att utan dröjsmål påbörja en dylik utredning,
I
avvaktan på resultat av denna översyn bör, framhåller SSV-gruppen, endast
sådana förändringar göras beträffande de statliga vuxenskolorna sora syftar tUl
att ge den riksrekryterande vuxenutbildningen möjlighet att arbeta på ett
rationellt och ändamålsenligt sätl, SÖ har i detta avseende samma grundsyn som SSV-gruppen
men anser dock att förutsättningar inte föreligger att nu genomföra samtliga
reformer som SSV-gruppens förslag syftar till,
SÖ
är medveten om att det nuvarande studerandeantalet fullt tillfredsstäUande kan
betjänas av en enda skolenhet, som SSV-gruppen föreslagit, men SÖ anser, liksom
flertalet remissinstanser, att beslut rörande förändring av statens skolor för
vuxna skah anslå, tills resultatet av den förestående översynen genomförts.
Det riktiga tillvägagångssättet måste enligt SÖ:s mening vara att först efter
en omsorgs-
Prop. 1973: 54 62
full
bedömning av de utbildningsbehov, som skall beaktas, utforma en lämplig
organisation för den verksamhet som skall tillgodose dessa behov.
Såsom
tidigare anförts föreslår SÖ alt ingen organisatorisk förändring t, v, skall
ske av de båda statliga vuxenskolorna. Enligt SÖ:s raening bör inte heller
någon organisatorisk förändring ske av nuvarande rektors- och
studierektorstjänster resp, huvudlärare och institutionsföreståndare. Inte
heller föreligger enligt SÖ:s raening skäl alt ändra de nuvarande
beräkningsgrunderna för skolornas omfattning, SÖ föreslår dock att i avvaktan
på ett slutligt stäUningstagande till behovet av riksrekryterande
vuxenutbildning bör vakanta tjänster inte tillsättas,
SSV-gruppen
har föreslagit ett nytt system för resurstUldelning för skolorna, SÖ erinrar i
detta sammanhang om ett uttalande av föredraganden i prop, 1971:37 angående
vuxenutbildning om att formerna för de statliga skolornas muntliga
undervisning borde omprövas och att det därvid borde undersökas om det är möjUgt
att tillämpa t. ex. ett system för resursanvisning motsvarande det sora finns i
folkhögskolan.
Den
faktiska dimensioneringen av verksamheten vid statens skolor för vuxna uppgår
läsåret 1971/72 enligt SSV-gruppens beräkning till ca 2 000 elever i varvad
undervisning och ca 2 500 i brevskolekurser, SÖ beräknar alt denna omfattning skall
bestå även budgetåret 1973/74.
SÖ
förordar i enlighet med gruppens förslag att resursen undervisningstimmar,
inkluderande tid dels för alla i lärarens ingående arbetsuppgifter, dels för
studiehandledning, studie- och yrkesorientering och stödundervisning skall
beräknas enligt följande systera: antalet kursdeltagare per kursperiod x k
(koefficient) = antalet undervisningstiramar per skolperiod.
Med
utgångspunkt från en i huvudsak oförändrad organisation av verksamheten vid
vardera skolan läsåret 1973/74 i förhållande till läsåret 1971/72 föreslår SÖ
att koefficienten sätts lill 2,0 för norrköpingsskolan och till 2,5 för
härnösandsskolan. De föreslagna koefficienterna bör tillärapas på försök fr.
o. ra. den 1 juli 1973, Beroende på erfarenheter av deras tillärapning och eventueUa
större förändringar av verksamheten vid skolorna bör koefficienterna senare
kunna bli före-raål för ny bedöraning. Det bör ankoraraa på SÖ att utfärda de närraare
anvisningar sora kan bli erforderliga för systeraets tiUärapning,
Ärende
om intagning av elev till stathg vuxenutbildning prövas f, n, av en
intagningsnämnd, som består av rektor, tUlika ordförande, och två andra
ledamöter, av vUka SÖ utser en och skolstyrelsen en, SÖ föreslår att intagnjngsnämndens
sammansättning ändras. Enligt förslaget skall nämnden bestå av en av SÖ utsedd
ledamot, tillika ordförande, en ledaraot utsedd av den komraun där skolan är
belägen, en ledamot utsedd av ifrågavarande länsskolnämnd samt suppleanter för
Prop. 1973: 54 63
dessa.
Skolans rektor skall vara föredragande i intagningsnämnden, Ora intagningsnärand
finner det lämpligt bör den med sig kunna adjungera företrädare för lärarna
och de studerande vid skolan,
I
fråga om lärares tjänstgöring föreslår SÖ att i den skall ingå att meddela
studiehandledning och sludierådgivning, förrätta prövningar, granska och
sammanställa studiematerial samt utarbeta studieplaner och därmed järaförliga
arbetsuppgifter enligt rektors bestäraraande. Slutligen föreslår SÖ att de bestäramelser
som gäller för intagning av elev i kurs inora komraunal vuxenutbildning skall
gälla även för statens skolor för vuxna.
4.3
Produktion och användning av förproducerat studiematerial vid högskolan i
Linköping
Korarailtén
för den fortsalla verksaraheten raed radio och television inom
utbildningsväsendet, sora fr, o, ra, den 1 juli 1972 övertagit ansvaret för
den produktionsenhet som tidigare TRU-kommittén ansvarat för, har i skrivelse
den 12 december 1972 överlämnat förslag beträffande produktion och användning
av förproducerat studiematerial raed bl, a, TV-inslag för den tekniska
utbildningen vid högskolan i Linköping (LiH),
I skrivelsen erinrar korarailtén
ora att statsmakterna har fattal beslut om produktion och användning av
förproducerade TV-program vid LiH dels år 1965 (prop, 1965: 141, SU 1965: 173
och 195, rskr 1965: 411) på grandval av förslag från 1963 års universitets- och
högskolekommitté, dels år 1968 (prop, 1968:83, SU 1968: 119, rskr 1968:273) på
grundval av förslag från organisationskommittén för anordnande av högre
utbildning i Linköping,
TRU-komraittén
har som speciell uppgift haft att producera TV-program för den tekniska
utbildningen vid LiH,
I
samråd med TRU-kommittén och dåvarande interimstyrelsen för den medicinska och
tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping utarbetades inom
UKÄ en plan över förproducerade TV-kurser, I planen angavs de läroämnen i vilka
TV-produktion skulle ske, kursernas omfång i timmar samt vid vilken tidpunkt
kurserna skulle vara färdiga för att användas,
UKÄ
har vid olika tillfällen, i sararåd raed TRU-koramittén och LiH, beslutat göra
vissa nedskärningar i produktionsplanen. De återstående delarna skall i
huvudsak kunna avslutas under budgetåret 1972/73,
Anledningen
till nedskärningen är att raan från LiH:s sida bedömer att undervisningen kan
genomföras ulan att den tidigare planerade produktionen av förproducerade TV-prograra
fullföljs. Vidare framhålls från LiH att man kan genomföra undervisningen inom sarama
kost-
Prop. 1973: 54 64
nadsram
som skulle gällt vid den tidigare förutsatta användningen av TRU-komraitléns raaterial
och inora tiUgänglig total lokalyta för un-dervisningsändaraål.
Enligt
den nya kommitténs direktiv skall dess verksamhet främst inriktas på vuxenutbUdning
på alla utbildningsnivåer och på förskola. Detta har resulterat i att
produktionsinsatserna inom högskolesektorn skurils ner under det senaste året.
Produktion av fullständiga högskolekurser, av den typ sora ingår i
produktionsplanen för LiH, har inte längre sarama aktualitet för korarailtén.
Av delta skäl föreligger från komraitléns sida inga önskeraål om fortsatt försöksverksarahet
raed obligatorisk användning av förproducerade TV-prograra vid LiH, Kommittén
föreslår därför i samråd med UKÄ att statsmakterna bemyndigar UKÄ att fr, o, m,
den 1 juli 1973 inte längre föreskriva obligatorisk användning av TV-prograra
i undervisningen vid LiH, Med utgångspunkt från direktiven har kommittén i sin
anslagsframställning för budgetåret 1973/74 bl, a. anmält att endast starkt
begränsad nyproduktion för LiH beräknas ske under anslagsperioden. Den
fortsatta verksamheten vid högskolan bör, såsom hittills varit fallet vid
övriga högskolor, baseras på separata överenskommelser med resp, högskola.
De
investeringar som har gjorts i utrustning och program måste enligt kommitténs
uppfattning utnyttjas optimalt. Kommittén är för sin del beredd att medverka lill
att åtgärder vidtas för att möjliggöra en fortsatt användning av det
producerade studieraalerialet.
En
åtgärd är att raedel avsätts i koramitténs budget för aktualise-ring och
revidering av redan färdigställt material, Korarailtén ser inget skäl att
frångå den tidigare principen att trycksaker under utpröv-ningsperioden varit
kostnadsfria, medan reviderade versioner sålts till självkostnadspris.
Ytterligare
revideringar kan bli aktuella när materialet eller delar därav skall användas
vid annat lärosäte eller för annan elevgrupp än den ursprungligen avsedda.
Nyproduktion
kan komma till stånd i vissa ämnen där önskemål föreligger från vederbörande
institution vid LiH, Ett principiellt intresse finns från kommitténs sida för
försök raed nya läroraedelskombina-tioner, distributionsformer, användningssätt
och ämnesområden. För de fortsatta insatserna vid LiH gäller dock alt de raåste
vägas mot de behov och Önskemål som finns beträffande vuxenutbUdning på andra
nivåer.
Kommittén
komraer att i annat sararaanhang föreslå forraer för samverkan mellan lokala
och centrala produktionsresurser, Komraittén planerar också att utöka vissa inforraations-
och marknadsföringsinsatser inom högskoleorarådet och därvid samla in
synpunkter på tänkbart fortsatt utvecklingsarbete.
Vad
gäller dispositionen över förproducerat material ställer kora-
Prop. 1973: 54 65
mitten
videoband till förfogande enligt i stort sett samma regler som gäller vid
filmuthyrning. Kommittén anser att LiH, efter överenskommelse raed komraittén,
bör ges största möjliga frihet att disponera över det förproducerade
materialet.
4.4
Lokalisering av utbildning till Haparanda
SÖ
tillsatte den 12 juli 1971 en arbetsgrupp med uppgift att pröva möjligheterna
att lokalisera lämpliga utbildningar tiU Haparanda, Därvid förutsattes att
utbildningarna i möjligaste mån skulle förläggas till folkskoleseminariels
lokaler i Haparanda, eftersora folkskoleserai-nariet enligt statsmakternas
beslut skall upphöra den 30 juni 1973, Arbetsgruppen har överlämnat sina
förslag till SÖ, SÖ har senare i sin anslagsframställning för budgetåret
1973/74 begärt raedel för viss ersättningsverksamhet vid seminariet,
SÖ
konstaterar att skolväsendet redan nu är väl utbyggt i såväl Haparanda som
Norrbottens län, F, n. finns i länet tillgång tUl klasslärarutbildning i
Luleå, arbetsmarknadsutbildning i huvudparten av länets kommuner, sju
folkhögskolor samt gymnasieskola i 13 av de 14 kommunerna, I den raån
ytterligare utbildningsverksamhet skall etableras i Haparanda måste man inrikta
sig på mer specifika utbUdningar och utgå från ett jämförelsevis stort rekryteringsområde,
SÖ uppställer därför två särskilda krav för lokalisering av ytterligare utbUdning
i Haparanda,
Det
ena kravet är viklen av att utnyttja de för denna region unika resurserna som
ligger i kunskaper i finska språket och kulluren ra, m. Dessa resurser innebär
otvivelaktigt en studiesliraulerande och motiverande bakgrund och miljö för
utbildningar med anknytning framför allt till det finska språkområdet.
Det
andra kravet gäller önskvärdheten av ett större upptagningsområde än
Norrbottens län. Det innehåll SÖ gett det första kravet gör det naturligt att
räkna med att elever skall kunna rekryteras från hela riket.
Arbetsgruppen
fann skäl att närraare undersöka om utbildningsverksamheter som
arbetsmarknadsutbildningen, gymnasieskolans studievägar, utbildningar i finska
språket samt speciell utbildning för finsktalande ungdom är av sådant slag alt
de kan och bör förläggas till Haparanda,
Arbetsgruppen
har vidare efler genoragången undersökning kommit fram till att som ersättning
för folkskoleseminariet i Haparanda föreslå följande utbildningar,
A,
Fortbildningskurs i finska för finskspråkiga lärare på grundskolans låg- och raellanstadium
samt i förskolan, 20 veckor,
5
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 54
Prop.
1973: 54 66
B, Intensivkurs
i finska för lärare på grundskolans låg- och raellan-
sladiura samt i förskolan, 20 veckor.
C, Intensivkurs
i finska för lärare i gymnasieskolan och inom ar
betsmarknadsutbildningen, 20 veckor,
D, Intensivkurs
i finska för ledare av olika fritidsaktiviteter ra, fl.,
20 veckor,
E, Introduktionskurs
i finska för arbetsledare, personalanställare,
fackliga förtroendemän m, fl,, 5 veckor,
F, Introduktionskurs
i gymnasieskola och arbetsliv för finsktalande
ungdom i åldern 1620 år, 10 veckor.
Förslaget innebär således
att kurser i finska för lärare och andra yrkeskategorier samt försöksvis också
kurser i svenska ra, ra, för invandrade finska ungdoraar förläggs tUl folkskoleserainariets
i Haparanda lokaler fr, o, ra, budgetåret 1973/74. Förslaget innebär också att
folkskoleseminariet i Haparanda fr. o, ra. den 1 juli 1973 ombildas till en
institution för kurser raed anknytning till det finska språket och med staten
som huvudman. SÖ förordar att skolstyrelsen i Haparanda komraun skall fungera sora
styrelse för institutet. Den pedagogiska ledningen föreslås has om hand av
skolstyrelsen, i samråd med forl-bildningsavdelningen vid lärarhögskolan i
Uppsala och länsskolnämnden i Norrbottens län.
Kursdeltagarna
som .skall rekryteras från hela riket bör antagas av styrelsen för skolan, I
fråga om kursen för introduktion i gymnasieskola och arbetsliv för
finsktalande ungdora bör intagningen ske efter sararåd raed intagningsnämnden
för gymnasieskolan i Haparanda,
I
avvaktan på erfarenheter av bl, a, möjligheterna att rekrytera deltagare till
kurserna bör organisationen beräknas omfatta åtta terminskurser, två tioveckorskurser
och två femveckorskurser per läsår. Enligt de provisoriska kursplanerna
beräknas timtalet totalt till ca 6 300 undervisningstimmar, vilket medger ca
sex heltidsanställda lärare förutora timlärare och föreläsare. Härtill komraer
ca 2 700 tiraraar för auskultationer och studiebesök,
SÖ:s
förslag innebär maximalt en kapacitet på 114 årselevplatser. Den föreslagna
verksamheten beräknas få en sådan omfattning att den kan ersätta seminariet. Verksaraheten
kräver således en skolledare. Serainariets nuvarande personal för
administration etc. bör bibehåUas, dvs, på heltid en vaktmästare, en maskinist
och ett kontorsbiträde samt på deltid en läkare, en sjuksköterska, en
bibliotekarie, kontorspersonal och städpersonal. Då samtliga kursdeltagare bör
beräknas ha behov av tillfällig bostad under kurstiden i Haparanda bör
härutöver anställas en inackorderingsvärd/elevhemsföreståndare. Ytterligare
skäl härför är den tillsyn och hjälp som framför aUt deltagarna i kursen för
finsktalande ungdom behöver. I lika hög grad finns behov av en fritidskonsulent
för att organisera särskilda språkstiraulerande frilidsak-
Prop.
1973: 54 67
tivileter
för kursdeltagarna och introducera dem i de olika fritidsaktiviteterna i
Haparanda raed omgivning,
SÖ beräknar att
seminariebyggnaden t, v, är tillräcklig som skollokal för de nya kurserna.
Särskild ombyggnad krävs ej. Dilremot torde vissa underhållsarbeten och
reparationer vara nödvändiga. Bibliotek och övrig nuvarande utrustning beräknas
slå till förfogande för verksamheten. Önskvärt är att två inlärningsstudior
inreds. Byggnadsstyrelsen förutsätts fä i uppdrag att vidla erforderliga
åtgärder, SÖ har inte räknat med att övningsskoledelen skall ingå i de skollokaler
sora används för de nya utbildningarna,
F.
n, torde inle ytterhgare elevherasbosläder vara behövliga. Om så skulle bli
fallet bör emellertid de elevhem sora hört till den nedlagda riksyrkesskolan
med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande kunna ställas tUI förfogande utan
ändring av huvudmannaskapet.
Under
introduktions- och uppbyggnadstiden behöver ett betydande arbete läggas ned på
informationsverksamhet. Det behövs såväl personlig information genom folders sora
annonser o, d. När det gäller att nå fram med information till finsktalande
ungdom kan det också i vissa fall bU nödvändigt med uppsökande verksarahet.
För
att verksamheten skall kunna påbörjas den 1 juli 1973 krävs alt förberedelser
inleds under vårterminen 1973, Det bör enligt SÖ uppdras åt rektor vid
folkskoleseminariet att verkstäUa förberedelserna under ledning av
skolstyrelsen i Haparanda, Medel bör även finnas till förfogande för eventueUt
behov av expertraedverkan.
Den totala kostnaden för
institutet beräknas budgetåret 1973/74 till ineraot 8 mUj, kr. Härav föreslås
att ett belopp av ca 4,4 railj, kr, förs upp under ett särskilt förslagsanslag
Statens institut för finsk-svensk kursverksamhet. Övriga kostnader bör föras
upp under anslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt till
arbetsmarknadsutbildningen.
5 Föredraganden
5.1
Inledning
Insatserna
på vuxenutbildningsområdet har som ett väsentligt syfte att ge dera sora i ungdorasåren
fick en kort och bristfäUig utbildning möjligheter att i vuxen ålder korapensera
sig för detta handikapp. Skillnaderna i formell utbUdningsbakgrund är mycket
stora generationerna emellan. Bland människor i de förvärvsaktiva åldrarna är
det nästan 70 % som endast har genomgått folkskola, eventuellt med påbyggnad av
någon yrkesutbildning. Omkring 20 % har fått en utbildning mot-
Prop. 1973: 54 68
svarande
grundskolan och mindre än 10 % har gyranasial utbildning eller högre utbUdning,
Genora den kraftiga utbyggnad av utbildningsmöjligheterna som skett under
femtio- och sextiolalen har dagens ungdomsgeneration avsevärt bättre
studiemöjligheter, Alla genomgår nu nioårig obligatorisk skola. Gymnasieskolan
har kapacitet för att ta emot 9095 %av en årskull, 2530 % av ungdomarna
fortsätter med något slag av eftergymnasial utbildning.
Att
överbrygga denna utbUdningsklyfla genom att ge vuxna en ny sludiechans är
angeläget eftersom utbildningsbakgrunden i hög grad påverkar våra
levnadsförhållanden. Med lång utbildning följer som regel hög lön, stora
valmöjligheter på arbetsmarknaden och arbetsuppgifter sora är intressanta och oraväxlande.
Men
en jämnare fördelning av utbildningen är i minst lika hög grad angelägen för samhället,
SkUlnader i utbildning leder lätt till skillnader också när det gäller
möjligheter alt tUlvarata rättigheter, att få insyn i vad som sker i samhället
och påverka samhällsutvecklingen. Utbildningsbakgrunden präglar våra sociala
och kulturella vanor. En ojämnt fördelad utbildning bidrar därför lill en
isolering olika grupper emellan. Skillnader i utbildningen konserverar vidare
traditionella mönster för arbetsfördelningen i yrkeslivet. Utbildningsklyftan
skapar alltså även i andra avseenden klyftor i samhället.
En
överbryggande vuxenutbildning spelar en viktig roll såväl från jämlikhetssynpunkt
som då det gäller demokratiseringen i samhället.
Om
vuxenutbildningen skall kunna få bredd och effekt raåste den utformas med
hänsyn till vuxnas intressen och studiesituation. Därför är det nödvändigt att
erbjuda vuxenstudier med skiftande inriktning och i många olika forraer, I
studiecirkeln, som är den mest utnyttjade arbetsmetoden, kan studierna lätt
anpassas till deltagarnas intressen, tidigare studier och erfarenheter. Den komraunala
och statliga vuxenutbUdningen ger möjligheter till studier som är nödvändiga
främst för dem som behöver en bättre grund för vidare studier. Enskilda studier
har underlättats av ett rikt utbud av utbildningsprogram i radio-TV, I
arbetsmarknadsutbildningen och i löntagarorganisationernas kursverksamhet
förenas studier i allraänna ämnen raed en raer specialinriktad utbildning.
Det
är viktigt att de vuxna kan erbjudas många olika utbildnings-vägar. Det är
också angeläget att pröva vilka resultat raan kan uppnå genora en korabinalion
av olika ulbildningsformer, Korarailtén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har
genom särskilda tilläggsdirektiv fått i uppdrag att undersöka hur de olika
formerna av samhällsstödd vuxenutbildning lämpligen skall kunna stödja och
komplettera varandra.
Vuxenutbildningen
har nu nått en betydande omfaltning, vilket framgår av den redovisning som jag
lämnat i det föregående. Budgetåret 1971/72 hade studiecirklarna sammanlagt ca
1,9 railj, deltagare. Detta
Prop.
1973: 54 69
innebär en raycket kraftig ökning från året dessförinnan
med omkring 9 %, Folkhögskolorna hade 1971/72 ca 13 300 helårselever och ca 25
700 deltagare i ämneskurser av varierande längd. Kommunal vuxenutbildning
anordnades av 335 av landets 464 kommuner. Det sammanlagda elevantalet var ca
154 000, Av dessa studerade 37 000 i grundskolekurser. Antalet elever i de
statliga skolorna för vuxna uppgick till ca 4 500, Arbetsmarknadsutbildningen
omfattade 121 000 deltagare, Radio-TV-undervisningen har nått en betydande
omfattning. För 1973/74 beräknas ett behov av 92 timmar TV-sändning och 119
limmar radiosändning.
Under utbyggnaden av vuxenutbildningen har märkts en
tendens till att relativt unga människor raed en tämligen bra utbildning har
lättast att utnyttja de nya utbildningsmöjligheterna. En rad åtgärder har därför
vidtagits för att prioritera de grupper som har den kortaste utbildningen och
därmed de största utbildningsbehoven. Inom studiecirkelverksamheten ges ett
förhöjt statsbidrag till studier på grundskolenivå i ämnena svenska, engelska,
raateraatik och samhällskunskap. Under budgetåret 1971/72 var 35 % av studiecirklarna
sådana prioriterade cirklar. Sedan ett antal år har möjligheterna prövats att
lägga in utbildning i allmänna äninen i arbetsmarknadsutbildningen. Dessa försök
har gett gott resultat och nuraera ges sådan utbildning vid saratliga kurscentra.
Deltagarna får därigenom ett bättre utgångsläge såväl vid yrkesutbildning sora
i konkurrensen på arbetsraarknaden.
En annan viktig fråga är att de vuxna kan erbjudas
ledighet för utbildning och att en effektiv inforraations- och uppsökande verksarahet
rörande vuxenutbildning kan organiseras på arbetsplatserna. LO:s arbetsgrupp
för vuxenutbildning (LOVUX) har i sina två rapporter (1969 och 1971) bl. a.
pekat på nödvändigheten av att dessa frågor får sin lösning. I en år 1972
framlagd rapport med programförslag på vuxenutbildningsområdet har också TCO:s
utbildningsnämnd gett högsta prioritet ät dessa frågor. Tillsammans har LO och
TCO dessutom i en skrivelse krävt alt frågorna får sin lösning genom
lagstiftning. Med anledning härav kommer inom kort en arbetsgrupp att
tillsättas inom Kungl, Maj:ts kansli.
År 1970 fick kommittén för försöksverksamhet raed
vuxenutbildning (FÖVUX) i uppdrag att bedriva en uppsökande verksarahet på
arbetsplatserna för att utröna möjligheterna alt nå kortutbildade sora på
grund av arbetsförhållanden eller hinder av social eller psykologisk art har
svårt för alt själva söka sig tiU utbildning,
FÖVUX lämnade våren 1972 i betänkandet (SOU 1972: 19) Uppsökande
verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen en redogörelse för sitt
första verksamhetsår och kunde då redovisa mycket positiva resultat. Drygt
hälften av de kortutbildade som uppsöktes på arbetsplatserna var villiga att
delta i cirklarnas studieverksamhet. Drygt tre fjärdedelar av dem som gått
igenom en cirkel planerade att fortsätta
Prop.
1973: 54 70
studierna,
I det nyligen avlämnade belänkandet (SOU 1973: 9) Fortsatt uppsökande verksarahet
för cirkelstudier inora vuxenutbildningen presenteras det andra årets försöksverksarahet,
Verksaraheten under det tredje försöksåret, som nu pågår, koramer att redovisas
i komraitléns huvudbetänkande år 1974, vilket också avses innehålla förslag
baserade på erfarenheterna från alla tre försöksåren.
För
att den uppsökande verksamhet sora FÖVUX bedriver inte skall behöva avbrytas
under den tid utvärderingen pågår bör raedel beviljas för uppsökande verksamhet
även under nästa budgetår. Jag förordar att kostnaderna härför får bestridas
med medel från reservationsanslaget Koraraittéer m, ra, under åttonde
huvudtiteln. Jag viU i sammanhanget erinra om alt skolöverstyrelsen (SÖ)
förfogar över vissa medel (f, n, 330 000 kr,) för att stödja olika projekt med
bl, a, uppsökande verksamhet.
Studiefinansieringen
är av central betydelse för de vuxenstuderande. SVUX har i uppdrag att utarbeta
förslag till hur ett studiesociaU system skall utformas. Det delbetänkande (SOU
1971: 80) utredningen presenterade i oktober 1971 har blivit föremål för en
omfattande diskussion. Jag har i det föregående i korthet redogjort för de
synpunkter som del-getts korarailtén i anledning av delta betänkande. Det är
bl, a, denna diskussion sora utredningen har sora utgångspunkt för sitt
avslutande arbete. Jag avser att inom kort föreslå Kungl, Maj:t att lägga fram
förslag om förändringar i det studiesociala systemet som underlättar studie-raöjhgheterna
för äldre elever i bl, a. koramunal vuxenutbildning, gymnasieskola och
folkhögskola,
I
december 1972 tillkallade jag, efter Kungl, Maj:ts bemyndigande, en utredning
om folkhögskolans framtida uppgifter. Folkhögskolan har länge varit ett viktigt
komplement till det allmänna skolväsendel. Så länge ungdomsutbildningen var
ofullständigt utbyggd och hade otillräcklig geografisk spridning var
folkhögskolan för raånga ungdoraar enda vägen till en ordentlig
grundutbildning,
I
takt med grundskolans och gymnasieskolans genomförande och den komraunala och stathga
vuxenutbildningens fraraväxt har folkhögskolans uppgift att komplettera det
allmänna skolväsendet blivit allt mindre framträdande.
Under
senare år har en betydande oraorientering av folkhögskolans verksamhet kunnat
ske. De årslånga kurserna har kompletterats raed kortare äraneskurser,
samarbete med studieförbunden har inletts, ungdoraar med fysiska och sociala
handikapp har beretts tillträde till skolorna och folkhögskolestudier har
ingått som ett inslag i arbetsmarknadsutbildningen. Bl, a, raed utgångspunkt i
dessa erfarenheter skall den nya utredningen söka klarlägga vilken roll
folkhögskolan i framtiden kan och bör spela i kulturUv och utbUdningssarahälle,
Prop. 1973: 54 71
5.2 Folkbildningsarbete
De
senaste årens utveckling på vuxenutbildningens område har visat att
folkbildningen har stora förutsättningar att nå ut tUl och aktivera de stora
grupper i samhället som av olika anledningar har begränsade raöjUgheter att
delta i andra forraer av studier och kulturliv. De senaste årens debatt om
vuxenutbildningens framlida utformning har därför markerat folkbildningens roll
och uppgifter på detla område.
Under
de senaste åren har särskilda insatser gjorts för att stödja utvecklingen inom
studiecirkelverksaraheten. Bidrag tUl studiecirkelverksarahet utgår, sora jag
redan nämnt, f, n, till allmän studiecirkel med 75 % av kostnaderna för ledararvode
och studiemateriel, dock högst med 30 kr, per studietirame. Vidare utgår fr, o,
m, budgetåret 1970/71 för allmän studiecirkel i svenska, engelska, maleraatik
eller samhällskunskap sora i huvudsak ligger på en nivå sora svarar mot högst
grundskolans årskurs nio ett tilläggsbidrag för återstående 25 % av kostnaderna
för ledararvode och studiemateriel, TUläggsbidraget får dock inte överstiga 10
kr. Dessutom utgår fr, o, m, innevarande budgetår till sådan studiecirkel ett
särskilt bidrag för adrainistration och uppsökande verksamhet med 5 kr, för
varje studietimme. Tilläggsbidrag och särskUt bidrag utgår även för allmän
studiecirkel sora har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att
meddela sig. Slutligen svarar staten för 75 % av handledarnas resekostnader
till studiecirklar inora det s, k, allraänna stödområdet. Ämnena engelska och
samhällskunskap svarar för det största antalet av de cirklar för vilka utgår
tilläggsbidrag. Denna studiecirkelverksamhet betraktar jag som synnerligen
viktig när det gäller att tillgodose grupper som missgynnats i utbildningshänseende.
Erfarenheten
har visat att det finns skäl att göra vissa förenklingar i den nuvarande statsbidragsgivningen
till de allmänna studiecirklarna. Det särskilda tilläggsbidraget till de
prioriterade cirklarna bör i fortsättningen utgå som ett schablonbidrag om 15
kr, per studietimme. Det nya tilläggsbidraget skall därvid ersätta dels det
nuvarande tilläggsbidraget ora högst 10 kr,, dels det särskUda bidraget om 5
kr. Syftet är oförändrat att om raöjligt göra undervisningen kostnadsfri för
deltagarna samt att möjliggöra en aktiv uppsökande verksamhet frän studieförbundens
sida.
Jag
vill vidare föreslå ytterligare en förenkling av statsbidragsreglerna.
Statsbidrag till handledare och studiemateriel beräknas nu för varje
studiecirkel. Det är enligt min mening betydligt raer praktiskt ora beräkningen
görs för varje lokal anordnare av studiecirkelverksamhet. Med lokal anordnare
avses studieförbunds lokalavdelning eller annat lokalt organ av studieförbund.
Vad
jag här föreslagit innebär att statsbidrag till aUmän studiecirkel
Prop. 1973: 54 72
fraradeles
skall utgå raed 75 % av de verifierade totala kostnaderna för ledararvode och studiemateriel
inom en studieförbundsavdelning under ett budgetår, dock högst 30 kr, per statsbidragsberättigad
studietimme. Till de s, k, prioriterade studiecirklarna utgår därutöver ett
schablonmässigt beräknat tilläggsbidrag ora 15 kr, per studietimme.
Universitetscirklar berörs inte av förändringen, Mina förslag innebär i
praktiken dels vissa bidragshöjningar, dels en rationalisering av den
administration sora är förenad med statsbidragsgivningen. Även
rationaliseringsvinsten kommer i en inte obetydlig utsträckning
studieförbunden tUl del.
Lärare
vid folkhögskola kan i sin tjänstgöring leda en studiecirkel. Till dessa
cirklar bör framdeles utöver det slöd till lärarkostnaderna som det angivna
förfarandet innebär utgå 13 kr, per studietimme för de prioriterade äranesorarådena
och 6 kr, för övriga ämnesoraråden.
Jag
är inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag ora att tilläggsbidrag skall utgå
även till studiecirklar i tyska, religionskunskap och naturorientering. Jag är
heller inte beredd att tillstyrka en indexreglering av statsbidraget tiU studiecirkelverksaraheten.
En
annan viktig studiecirkelverksamhet utgör invandrarundervisningen. Statsbidrag
till studiecirkel i svenska språket med sarahällsorienle-ring utgår under
innevarande budgetår raed högst 75 kr, per studietimme. Till studiecirkel i
särskild samhällsundervisning utgår statsbidrag med högst 80 kr, per studietimrae.
I prop. 1973: 1 (bil, 10 s. 495) föreslog jag en höjning av statsbidraget till
studiecirkel i svenska språket raed sarahällsorientering, från högst 75 kr. per
studietirame till högst 79 kr, per studietimme fr, o, ra, budgetåret 1973/74,
Av praktiska skäl räknade jag med att dessa bidrag även skulle utgå tUl
studiecirkel i särskild samhäUsundervisning,
Statsmakterna
har också under år 1972 antagit lag (1972: 650) om rätt till ledighet och lön
vid deltagande i svenskundervisning för invandrare, vilka börjat sin första
anställning i Sverige efter den 1 januari 1973 (prop, 1972: 100, InU 1972: 27, rskr
1972: 292). I en proposition till vårriksdagen föreslås dessutom att lagen
(1972: 650), raed vissa avvikelser, görs tilläraplig även på utländska
arbetstagare sora före den 1 januari 1973 tagit anstäUning här i landet.
5.3
Kommunal vuxenutbildning
Den koraraunala
vuxenutbildningen har sedan den 1 juli 1968, då nuvarande organisation infördes,
genomgått en snabb expansion. Läsåret 1967/68 fanns komraunala kvällsgymnasier
på ca 30 orter. F.n. finns kommunal vuxenutbildning i ca 335 komrauner.
Sammanlagt 34 särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning har inrättats
i komrauner, där vuxenutbildningen nått en stor omfattning. Det totala an-
Prop.
1973:54 73
talet
elever i den kommunala vu.xenutbildningen uppgick läsåret 1971/72 tUl ca 1-54
000 elever.
År
1971 drog statsmakterna upp riktlinjer för en starkare styrning av den
fortsatta utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen (prop, 1971:37, UbU
1971: 13, rskr 1971: 170), Syftet var att tUlgängliga resurser i större
utsträckning skulle ställas till förfogande för dem sora är utbildningsmässigt
mest missgynnade. Kurserna på gymnasial nivå skuUe få öka med 10 %. I prop,
1973: 1 (bil, 10 s, 480) har jag föreslagit att antalet undervisningstimmar i
gymnasieskolekurserna skall få öka med 10 % i förhållande till faktisk nivå innevarande
budgetår även nästa budgetår, Sora jag tidigare påpekat i både prop, 1971:37 och
prop, 1972: 26 varierar orafattningen av den koraraunala vuxenutbildningen på
det gymnasiala stadiet mellan olika kommuner. Det är enligt min mening angeläget
att man når en jämnare fördelning inom landet. På delta stadium bör man vidare
särskilt inrikta sig på att yrkesinriktade kurser koraraer tiU stånd, Liksora
under innevarande år räknar jag raed att en generell ökning av antalet undervisningslimraar
skall få ske i samtliga komrauner. Det ankommer på Kungl, Maj:t att meddela
bestämmelser i dessa frågor.
En
grundläggande princip för urvalet till gymnasieskolekurser inora koramunal
vuxenutbildning sora fastslogs i statsmakternas beslut våren 1971 (prop, 1971:
37 s, 95) var att i första hand de skall tas in som är i störst behov av
utbildningen. Jag förordade därvid att sådan sökande till gymnasieskolekurser sora
vill koraplettera för att höja ett tidigare erhållet betyg i äranet inte bör
beredas plats i vuxenutbildningen. En bestäraraelse av sistnäranda innehåll
togs in i 34 § kungörelsen (1971: 424) ora kommunal och statlig
vuxenutbildning. Efter beslut av statsmakterna år 1972 (prop. 1972: 26, UbU
1972: 17, rskr 1972: 149) gjordes den ändringen att i gymnasieskolekurs får
intagas även elev sora redan har betyg i ämnet, under förutsättning att plats
kan beredas eleven utan ökade kostnader för statsverket. En sådan elev är dock
inte berättigad att få betyg över det ämne i vilket han tidigare har fått
betyg. Motsvarande ändring bör nu införas i fråga om grundskolekurser. Del
ankommer på Kungl, Maj:t att meddela de bestämmelser som behövs.
Jag
har i det föregående redogjort för det försök, sora statsmakterna beslutade om
på grundval av prop, 1972: 26, raed 100 kurser på sådana orter där skiftarbete förekoraraer
i större omfattning och vilka är g-orter eller ligger utanför det allmänna stödorarådet,
EnUgt min mening bör detta försök fortsätta med 100 kurser även under nästa
budgetår,
5.4
Statens skolor för vuxna
År
1956 startade dåvarande läroverket för vuxna i Norrköping med realskola och
allmänt gymnasiura. På förslag av studiesociala utredning-
6
Riksdagen 1973. I saml. Nr 54
Prop.
1973: 54 74
en
genomfördes år 1962 en utbyggnad av organisationen. En ny skola inrättades i
Härnösand och dessutom förlades även fackgymnasial utbildning till skolorna.
De två statliga skolorna har sedan dess successivt byggts ut och under förra läsåret
deltog ca 2 000 elever i den varvade undervisningen och ca 2 500 i
brevskolekurser. Studierna äger rum under perioder med undervisning i skolan
och under perioder raed självstudier i hemraet.
De
StatUga vuxenskolorna skall vara ett korapleraent till de koraraunala skolorna
för vuxna för elever sora på grund av geografiska eller andra skäl ej kan delta
i den koraraunala vuxenutbildningens kurser. Erfarenheterna av de gångna årens
verksamhet visar också att skolorna har fyllt en viktig uppgift, även om vissa
organisatoriska brister konstaterats.
Enligt
min raening bör de statliga skolorna i Norrköping och Härnösand finnas kvar
under statligt huvudmannaskap. Uppkommande vakanta ordinarie och extra
ordinarie tjänster bör därför få återbesättas om elevunderlaget är tiUräckligt
för att motivera dessa tjänster. Jag anser dock att vissa organisatoriska
åtgärder bör vidtas för att raöjlig-göra ett bättre utnyttjande av resurserna,
SÖ
föreslår ett nytt system för resurstilldelning för skolorna, SÖ erinrar i
detta sammanhang om mitt uttalande i prop, 1971:37 om att forraerna för de
statliga skolornas rauntliga undervisning bör omprövas och att det därvid bör
undersökas om det skulle vara raöjligt att till-lärapa t, ex, ett systera för
resurstilldelning motsvarande det som finns i folkhögskolan, SÖ förordar att
resursen undervisningstimmar, inkluderande tid dels för lärares alla
arbetsuppgifter, dels för studiehandledning, studie- och yrkesorientering och
stödundervisning, skaU beräknas enligt följande system: antalet kursdeltagare
per kursperiod x koefficient = antalet undervisningstiraraar per skolperiod, SÖ
föreslår att koefficienten sätts till 2,0 för norrköpingsskolan och tUl 2,5
för härnösandsskolan,
Enhgt
SÖ bör de föreslagna koefficienterna tillämpas på försök fr, o, ra, den 1 juli
1973,
Jag
anser i likhet raed SÖ att det är angeläget att införa ett nytt systera raed en
friare resurstilldelning för skolorna, Härigenora bör det t, ex. bli lättare
att anordna kurser i t. ex. tekniska äranen där raan på grund av för lågt
elevantal ibland inte har kunnat starta en kurs. Jag tillstyrker således SÖ:s
förslag till nytt systera för resurstilldelning. Jag anser dock att raan t, v,
bör tUlärapa koefficienterna 1,7 resp, 2,1, vilket i stort sett raotsvarar
nuvarande resurstilldelning. Jag avser att i annat sararaanhang föreslå Kungl,
Maj:t att uppdra åt SÖ att utfärda norraaltiraplaner och andra raer generella
föreskrifter för hur denna resurs skall användas,
SÖ:s
förslag om att i lärarnas undervisningsskyldighet bör ingå även
Prop. 1973: 54 75
arbetsuppgifter
av annan art än undervisning är jag inte nu beredd att tillstyrka.
Intagningsnäranden
vid de statliga vuxenskolorna bör enligt SÖ bestå av en av SÖ utsedd ledamot,
tillika ordförande, en ledamot utsedd av den koramun där skolan är belägen, en
ledamot utsedd av ifrågavarande länsskolnämnd samt suppleanter för dessa.
Skolans rektor bör enligt förslaget vara föredragande i intagningsnämnden. Om
nämnden finner det lämpligt bör den raed sig kunna adjungera företrädare för
lärarna och de studerande vid skolan.
Jag
delar SÖ:s mening ora hur intagningsnäranden bör vara saraman-satt utora på en
punkt. Jag anser näraligen att av de tre ledaraöterna i nämnden komraunen bör
utse två och SÖ en, tiUika ordförande,
SÖ
har föreslagit att de bestäraraelser sora gäller för intagning till koraraunal
vuxenutbildning skall gälla även för statens skolor för vuxna. Någon ändring i
reglerna för elevintagning är jag inte beredd att förorda,
5.5
Produktion och användning av förproducerat studiematerial vid högskolan i
Linköping
Stalsraakterna
beslöt år 1965 att viss teknisk utbildning och forskning skulle förläggas till
Linköping, En utgångspunkt vid uppbyggnaden av den tekniska utbildningsenheten
i Linköping (LiH) var att undervisningen i viss utsträckning skulle bedrivas
med hjälp av television. Högskolans lokaler utformades således raed hänsyn
härtill och i utrustningen ingår specieUa resurser för TV-undervisning och även
egen prograraproduktion.
Produktionen
av undervisningsprogrammen uppdrogs åt kommittén för television och radio i
undervisningen (TRU-kommittén), Produktionen har sedan år 1969 bedrivits efter
en av universitetskanslersära-betet (UKÄ) i sararåd med TRU-kommittén och LiH
fastställd produktionsplan. Denna plan har sedermera reviderats. FramstäUningen
av nya förproducerade TV-kurser koramer enligt gällande produktionsplan att
vara avslutad i huvudsak under budgetåret 1972/73,
En
av UKÄ tillsatt saraarbetsgrupp med representanter för UKÄ, högskolan i
Linköping och TRU-komraittén har gjort en utvärdering av den TV-undervisning sora
bedrivits i Linköping under åren 1970 1972, På grundval av denna utvärdering
konstaterar gruppen att inga avgörande skillnader beträffande undervisningens
effektivitet föreligger raellan TV-undervisning och konventionell undervisning.
Några skillnader i t, ex, tentamensresultat mellan TRU-kurser och andra kurser
föreligger således inte. Samarbetsgruppen frarahåller att planering, produktion
och användning av TRU-kurserna vid högskolan i Linköping har gett goda
erfarenheter av läromedel med eleklronikinslag, TRU-
Prop. 1973: 54 76
kurserna
markerar ett viktigt steg i utvecklingen av mer individualiserade läromedel.
Försök raed helt individualiserad undervisning har också kunnat påbörjas vid
högskolan i Linköping,
Under
första halvåret 1973 kommer TRU-kommittén att presentera en utvärdering av sin försöksverksarahet
raed TV-undervisning i olika forraer och därmed kommer kommitténs arbete att
vara avslutat. Programproduktionen har sedan juli 1972 överlåtits på en ny
utredningsgrupp, komraittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet.
Den
nya kommittén skall enligt sina direktiv främst inrikta verksaraheten på
produktion av program för vuxenutbildning på alla utbildningsnivåer och
förskola. För den fortsatta verksamheten är därmed produktionen av TV-program
för högskoleundervisning inte längre lika angelägen.
Komraittén
har i sararåd raed UKÄ föreslagit bl, a, att den fortsatta användningen av TRU:s
program och tjänster skall baseras på årliga överenskoraraelser meUan högskolan
i Linköping och den nya komraittén, Korarailtén anser att de investeringar sora
gjorts i utrustning och prograra för högskolan i Linköping även i
fortsättningen måste utnyttjas optimalt, Koramittén är beredd att medverka till
aktualisering och revidering av redan producerade program samt under vissa
omständigheter också tUl nyproduktion.
Med
hänsyn dels tiU hittills uppnådda resultat, dels till de speciella förutsättningarna
för TV-undervisning vid högskolan i Linköping anser jag att TV även framdeles
bör spela en viktig roll i undervisningen vid vid denna högskola. Därvid bör
det dock ankomma på berörda organ inom högskolan att närraare bestämma i vilken
form TV skall användas i undervisningen. Högskolan har tillgång lill av TRU-koramittén
redan producerade TV-program och bör samarbeta raed den nya kommittén då det
gäller revidering och aktualisering av prograra särat eventuell nyproduktion.
Dessutom bör högskolans möjligheter att framställa egna undervisningsprogram
tas i anspråk. Högskolan i Linköping bör årligen redovisa användningen av TV-undervisning
vid högskolan och de erfarenheter verksamheten ger.
Kostnader
för aktualisering och revidering av de program sora TRU-kommittén producerat
för den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping bör bestridas med de
medel som står tUl förfogande för högskolan. Medel för detta ändamål har för
budgetåret 1973/74 beräknats under anslaget till viss utbildning via radio och
television m, ra. Dessa raedel bör få disponeras för undervisningen vid
högskolan i Linköping, För följande budgetår bör dessa kostnader prövas vid
beräkningen av raedelsbehovet för teknisk utbildning vid högskolan i Linköping,
Prop.
1973: 54 77
5.6
Lokalisering av utbildning till Haparanda
SÖ
har som jag redovisat i det föregående lagt frara förslag ora vissa åtgärder
för de finska invandrarna. Enligt förslaget sora har sin utgångspunkt i
önskan om att tillföra Haparanda en ersättningsverksamhet när
folkskoleseminariet slutligt avvecklas vid utgången av innevarande budgetår skaU
ett särskilt statligt institut upprättas raed uppgift att bedriva kursverksarahet
i finska för i första hand lärare. De totala kostnaderna för programmet kan
beräknas till inemot 8 milj, kr.
Jag delar uppfattningen
att man bör göra förstärkta insatser för de finska invandrarna. Det finns
därvid särskild anledning att ta sig an de många finska ungdomar i Sverige som
inte fått någon utbildning över grundskolan. Riksförbundet finska föreningar i
Sverige har tidigare uttryckt önskemål om statsbidrag för driften av en
folkhögskola i förbundets regi. Folkhögskolan kan genom sin frihet utforraa
kurser sora är särskilt avpassade för den grupp det här är fråga ora. Genom
utformningen av kompetensbestämraelserna i det svenska utbildningssystemet får
också de som genomgått folkhögskoleutbildning möjlighet att gå vidare tUl olika
forraer av högre utbUdning. Enligt rain raening finns det starka skäl sora
talar för upprättande av en folkhögskola i förbundets regi.
Överläggningar
har ägt rum under hösten 1972 i denna fråga mellan företrädare för
utbildningsdepartementet och förbundet. Det har därvid befunnits lärapligt att
en ny folkhögskola upprättas och därvid förläggs till Haparanda med
Riksförbundet finska föreningar i Sverige som huvudraan, Kungl, Maj:t bör äga
att utse ordförande i skolans styrelse. Staten har därvid förklarat sig villig
att t, v, vederlagsfrilt upplåta lokaler för nuvarande folkskoleseminariet
(inkl, övningsskolan) för folkhögskolan. Skolan förutsätts starta under nästa
budgetår. Jag ansluter mig till det resultat som överläggningarna lett till och
förordar sålunda att den nya folkhögskolan blir berättigad till statsbidrag
samt att staten fr, o, ra, budgetåret 1973/74 t, v, utan vederlag upplåter angivna
lokaler tUl huvudraannen för den nya folkhögskolan. Vad jag här föreslagit koraraer
att innebära en merbelastning av anslaget Bidrag tUl driften av folkhögskolor.
Ett
förverkligande av detta förslag innebär en betydande insats för de finska
invandrarna. Därigenom tillgodoses även önskemålet ora ersättningsverksamhet i
Haparanda för seminariet liksom SÖ:s förslag ehuru i annan förra om särskilda
introduktionskurser i gymnasieskolan ra, ra, för finsktalande ungdora,
SÖ
har vidare föreslagit en omläggning av den fortbildning sora f, n, äger rura
för finskspråkiga lärare i grundskolans låg- och mellanstadier och en
utvidgning i övrigt av lärarfortbildningen i finska liksom en
Prop.
1973: 54 78
utvidgning
av statens ansvar för fortbildning även till grupper utanför skolväsendet.
Kurserna skuUe även förläggas till terminstid. Kursdeltagarna skulle få
ersättning för mistade avlöningsförmåner, traktamenten ra, m. För den
fortbildning, för vilken SÖ svarar, gäller i princip att denna skall avse
personalgrupper inom skolväsendet och förläggas till ferietid. Jag finner inte
skäl att ulan ytterligare utredning föreslå sådana genoragripande förändringar
av principerna för fortbildning som SÖ nu föreslagit. Fortbildning av lärare i
finska bör t, v, anordnas i oförändrade forraer och bör av SÖ kunna förläggas
även tiU Haparanda,
Det
är naturligtvis av betydelse att utöver vad jag förordat stärka intresset för
det finska språket och därvid ta till vara de fördelar sora en folkhögskola i
Haparanda koramer att kunna erbjuda, I prop. 1973: 1 (bil, 10 s, 469) har jag
förordat en betydande utvidgning av de nuvarande insatserna för utbildning av
lärare för invandrarundervisningen ra, ra, SÖ disponerar även raedel från
anslaget Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt ra, ra, för kurser i
svenska för finska lärare. Vid lokaliseringen av dessa olika typer av kurser
bör SÖ beakta raöjlighelerna till förläggning i Haparanda, Till kurser i
finska och svenska, anordnade av Norrbottenskretsen av föreningen Norden, utgår
även bidrag under nyssnämnda anslag, Enhgt rain mening bör även för sådana
kurser, efter kretsens bestämmande, Haparanda kunna utnyttjas som
förläggningsort. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl, Maj:t alt
uppdra åt SÖ att överväga hur man fraradeles skall kunna utnyttja den
föreslagna folkhögskolan även i andra utbildningssaramanhang.
Jag
vill slutligen frarahålla att kurser i finska kan ordnas inom den kommunala
vuxenutbildningen. Härigenom kan det bli raöjligt att få en bred spridning av
intresset för detta språk inora ramen för existerande ulbildningsformer,
6 Hemställan
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1, medge att reservationsanslaget Kommittéer m, ra,
under åttonde huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1973/74 för viss verksarahet
med vuxenutbildning,
2, godkänna av mig i det föregående förordade
förändringar av det statliga stödet till studiecirkelverksamheten,
3, medge att statsbidrag skall utgå lUl huvudmannen
för en ny folkhögskola i Haparanda,
4, godkänna vad jag förordat om upplåtande av vissa
lokaler till huvudmannen för den nya folkhögskolan i Haparanda,
5, godkänna vad jag i övrigt förordat i fråga om
kommunal och StatUg vuxenutbildning samt användande av förproducerat raaterial
vid den högre tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping,
Prop. 1973: 54
7 Anslagsberäkningar för budgetåret 1973/74 G 2. Statliga skolor för vuxna:
Utbildningskostnader
79
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971/72 Utgift 1972/73
Anslag 1973/74 Förslag
4
481 443
5
855 000 4 868
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norrköping och
Härnösand, Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadiura,
gymnasieskolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer särat tre-
och fyraåriga linjer.
Undervisningen
vid statens skolor för vuxna bygger på en korabinalion av rauntlig
undervisning under periodvis återkoraraande kurser vid skolorna och
självstudier i form av brevskolestudier på hemorten (s, k, varvad
undervisning), I enlighet raed beslut av 1967 års riksdag an ordnas vid skolan
i Norrköping även enbart brevskoleundervisning. Bestämmelser om den statliga riksrekryterande
vuxenutbUdningen har meddelats i kungörelsen (1971:424) ora koraraunal och
statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1972: 313),
1972/73
Beräknad
ändring 1973/74
Skolöver-
Föredraganden
styrelsen
Personal
Lärarpersonal
61
-19
24
Övrig
personal
23,5
of.
of.
84,5
-19
24
Anslag
Lönekostnader
5 146 000
-656 023
1 034
253
Sjukvård
5 000
of.
of.
Reseersättningar
6 000
+ 8 800
-f-8 800
Lokalkostnader
407 000
-f 30 200
-1- 34
000
Expenser
291 000
+ 8 000
-1- 4
000
5 855 000
-609 023
987
453
Avrundat
609 000
987 000
Skolöverstyrelsen
1. Löneomräkning
193 787 kr.
2, Skolöverstyrelsen
(SÖ) föreslår att de fyra lektorstjänster som nu
är vakanta och fem av de vakanta adjunktstjänsterna vid skolan i Norr
köping dras in fr, o, ra, budgetåret 1973/74,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredraganden
Vid min anslagsberäkning har jag utgått från ett elevantal
om ca 2 000 i den varvade undervisningen och ca 2 500 i brevskolekurserna. Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
tiU StatUga skolor för vuxna: UtbildningsKostnader för budgetåret 1973/74
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 868 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G 3.
Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
1971/72
Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag
2 691
676
1 000
000
1000
Reservation
3 966 122
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från anslaget betalas kostnader för material för
självstudier vid de statliga vuxenskolorna, vid viss förlängd undervisning inom
gyranasie-skoleorganisationen samt vid försöksverksamhet med särskild gyranasial
utbildning i glesbygd.
1972/73 Beräluiad
ändring 1973/74
Skolöver-
Föredraganden styrelsen
Kostnader
för materiel m, m. Arvoden för granskning av material för självstudier
912 000 -522 0001
88 000 -f 22 000, 1000 000 500 000
999 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar den totala kostnaden för
material för självstudier under budgetåret 1973/74 till 2 150 000 kr. Med
hänsyn tUl beräknad reservation vid utgången av innevarande budgetår föreslår
SÖ att anslaget förs upp med 500 000 kr, för budgetåret 1973/74,
Föredraganden
De statliga vuxenskolorna bygger till stor del på
elevernas självstudier. Vid skolorna bedrivs ett värdefullt arbete med
granskning och samraanstäUning av raaterial för dessa självstudier. Jag räknar
för nästa budgetår raed ett rainskat medelsbehov på grund av befintlig
reservation.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Stadiga skolor för vuxna: Material för
självstudier för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G 4.
Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag
407 054 188 000 198 000
Reservation
43 946
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från anslaget bekostas materiel, böcker,
utrustningskomplettering ra, ra, vid skolorna för vuxna i Norrköping och
Härnösand,
1972/73 Beräknad
ändring 1973/74
Skolöver-
Föredraganden styrelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vuxenskolan
i Norrköping Vuxenskolan i Härnösand
113 000 75 000
188 000
+ 7 000 -I- 5 000
-1-12 000
-f 5 000 -f
5 000
-1-10 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen beräknar kostnaden under budgetåret
1973/74 tUl 100 kr, per elev för 2 000 elever, sararaanlagt alltså 200 000 kr,
eller en kostnadsökning raed 12 000 kr. järafört raed innevarande budgetår.
Föredraganden
För budgetåret 1973/74 beräknar jag för norrköpingsskolan
under förevarande anslag ett belopp av 118 000 kr. För härnösandsskolan
räknar jag raed ett raedelsbehov av 80 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m.
m. för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett.
reservationsanslag av 198 000 kr.
G
6. Bidrag till studiecirkelverksamhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971/72
Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag
139 778
744 165 000 000 205 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt besläraraelserna i kungörelsen (1963: 463) om
statsbidrag tUl det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (oratryckt 1970:
329, ändrad senast 1972: 282) utgår statsbidrag till studiecirklar i allmänhet
med högst 75 % av de bidragsgrundande kostnaderna. Bidragets storlek bestäras
av följande regler.
För allmän studiecirkel kan bidraget till kostnaderna för
ledare och studiemateriel för varje studietimme utgöra högst 30 kr,, varav
högst
Prop. 1973: 54 82
24
kr, för ledararvode. Statsbidrag kan i allmänhet inte utgå för raer än tre studietimraar
vid varje sammankorasl. Medverkar expert eller fackman i allmän studiecirkel, sora
han ej tillhör, utgår statsbidrag till kostnaderna för arvode,
resekostnadsersättning och traktamente till högst 30 kr, för varje studietimme.
För studiecirkelverksamhet
i vissa äranen och på en nivå sora svarar raot högst grundskolans årskurs 9
utgår ett tilläggsbidrag av högst 10 kr, per studietirame. Bidraget får
användas till kostnader för såväl ledararvode som studiemateriel. Bidrag till
dessa cirklar kan utgå med 100 % av verifierade kostnader för ledararvode och studiemateriel,
dock högst raed 40 kr, per studietirarae, Dessutora utgår för sådan
studiecirkel ett särskilt bidrag fÖr adrainistration och uppsökande verksarahet
raed 5 kr, för varje studietirarae.
För
universitetscirkel kan bidraget till kostnaderna för ledararvode och studieraateriel
utgöra högst 75 kr, för varje studietirarae, varav högst 60 kr, kan avse ledararvode.
Skolöverstyrelsen
1, För budgetåret 1973/74 räknar skolöverstyrelsen
(SÖ) med en fortsatt ökning av antalet allraänna studiecirklar (4-22 500 000
kr,),
2, SÖ föreslår att det tilläggsbidrag som utgår till
studiecirklar i äranena svenska, engelska, matematik och sarahäUskunskap som i
huvudsak raotsvarar utbildning enligt läroplanen för grundskolans högstadium,
även skall utgå till studiecirklar i tyska, religionskunskap och
naturorientering (-f4 500 000 kr,),
3, SÖ föreslår vidare att statsbidrag till studiecirkelverksaraheten
in-dexregleras.
Föredraganden
Antalet
statsbidragsberättigade studiecirklar har ökat mycket starkt under 1960-talet,
Läsåret 1968/69 uppgick antalet till ca 136 000, 1969/70 tih ca 158 000, 1970/71
liU ca 162 000 och 1971/72 tiU ca 197 000, Antalet cirklar har således ökat raed
över 20 % under de senaste två läsåren. Den största ökningen faller på den s,
k, prioriterade studiecirkelverksaraheten, dvs, studier i engelska, svenska, raateraatik
och sarahäUskunskap på grundskolenivå, sora infördes genom beslut av 1970 års
riksdag. Antalet s. k. prioriterade studiecirklar ökade från ca 47 000 läsåret
1970/71 tUl ca 69 000 läsåret 1971/72,
Under de senaste åren har
statsbidragen förbättrats. Beslut härora har fattats vid 1963, 1964, 1965,
1967, 1970, 1971 och 1972 års riksdagar. Jag har i det föregående redogjort
för den mycket snabba utveckUngen på studiecirkelorarådet och finner det
därvid särskilt glädjande att ta del av det stora intresse sora visats de s.
k. prioriterade studiecirklarna, eftersora dessa utgör ett viktigt instrument
när det gäl-
Prop.
1973: 54 83
ler att tillgodose grupper sora raissgynnats i
utbildningshänseende. Jag har också redogjort för raitt förslag ora nya
statsbidragsregler för studiecirkelverksaraheten. Jag beräknar medelsbehovet
för nästa budgetår till 205 milj. kr.
Jag herasläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag tid studiecirkelverksamhet för budgetåret
1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.
G 7. Bidrag till studieförbund
1971/72 Utgift 8 895 000
1972/73 Anslag 9 400 000
1973/74 Förslag 10 400 000
Enligt de principiella grunder sora godtagits av 1963 års
riksdag (prop. 1963: 36, SU 1963: 74, rskr 1963: 190) utgår bidrag till av
skolöverstyrelsen godkända studieförbund (f. n. tio). Bidraget utgår dels till
organisationskostnader, dels till kostnader för pedagogisk verksamhet.
Bidraget
till organisationskostnaderna skall fördelas raellan studieförbunden raed
hänsyn dels till kostnaderna för studiecirkelverksamhet, dels till den bidragsberättigade
studiecirkelverksarahetens geografiska spridning. Till de poster som får
beaktas vid beräkningen av detta bidrag hör utgifterna för instruktörer och
centralt anställd personal även den personal som sysslar raed pedagogiska
uppgifter , förbundsledningens lokaler, internationella förbindelser,
instruktions- och inspektionsresor, konferenser och studiepropaganda.
Bidraget
till pedagogisk verksarahet skall fördelas mellan förbunden i proportion till genorasnittiiga
antalet statsbidragsberättigade studietiramar under de tre senaste
verksamhetsåren. Bidraget skall användas för åtgärder av pedagogisk natur inora
studiecirkelverksaraheten, i första hand tiU utgifter för utbUdning av ledare
för studiecirklar, fraraställning av studiemateriel och pedagogiska hjälpmedel,
anskaffande av apparater för pedagogiskt bruk särat pedagogisk försöksverksarahet.
Sedan
budgetåret 1967/68 utgår ett särskilt belopp till studieförbundens pedagogiska
verksamhet bland handikappade samt sedan budgetåret 1972/73 ett bidrag till
produktion av studieraaterial för handikappade. Dessa medel skall fördelas raellan
studieförbunden raed hänsyn till deras insatser för att utveckla studiehjälpraedel
och studieraetoder för handikappade.
Skolöverstyrelsen
1, Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att bidraget tiU
studieförbundens
Prop. 1973: 54 84
pedagogiska
verksarahet höjs med 500 000 kr, till 4,6 mUj, kr. Enligt SÖ är det särskilt
viktigt raed ökade resurser för utbildning av medarbetare, sora på det lokala
planet kan fungera som informatörer och medverka vid uppsökande verksamhet,
2, Genora det av 1972 års riksdag beslutade bidraget
till produktion av studiematerial för cirkeldeltagare raed handikapp har denna
materialproduktion stimulerats och kursavgiften för deltagarna kunnat begränsas,
SÖ föreslår en ökning av bidraget med 200 000 kr, till 400 000 kr,
3, För att ytterligare underlätta för handikappade att
delta i studiecirkelverksamhet föreslår SÖ ett bidrag på 1 railj, kr, till en försöksverksarahet
raed anpassning av studielokaler för handikappade särat till andra kostnader
som personlig assistans, tolkar för döva m, m.
Föredraganden
Studieförbundens
verksamhet utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen. Jag förordar att
anslaget höjs med 1 milj. kr, från nuvarande 9,4 milj, kr, tUl 10,4 raUj, kr.
Jag har därvid beräknat 5 raUj. kr, tiU organisationskostnader, 4,6 railj, kr, tUl
pedagogisk verksamhet, 500 000 kr, tUl pedagogisk verksamhet för handikappade
och 300 000 kr, till produktion av studiematerial för handikappade. Jag utgår
från att det ökade anslaget tiU produktion av studiematerial för handikappade
fördelas på olika ändamål och organisationer i stort sett i samma proportioner
som tidigare.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslär riksdagen
att
tUl Bidrag till studieförbund för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 10 400 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämraande av statsrådels övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokoUet: Margit Edström
Prop.
1973: 54 85
Innehåll
Sida
1 Inledning 3
2 Nuvarande utbildningsvägar för
vuxna 4
2.1 Koraraunal vuxenutbildning 4
2.1.1
Utbildningsprogram 4
2.1.2
Allmänna
bestämmelser 4
2.1.3
Statsbidrag 5
2.1.4
Dimensionering
och ämnesval 5
2.1.5
Lärarutbildning 6
2.2
Statlig
vuxenutbildning 6
2.3
Folkhögskola 7
2.3.1
Undervisningens
mål 7
2.3.2
Huvudraan 7
2.3.3
Kurstyper 8
2.3.4
Statsbidrag 9
2.3.5
Lärarutbildning 9
2.4 Studieförbund 10
2.4.1
Allraänt 10
2.4.2
Allraänna bestäraraelser
och stadgor 10
2.4.3
Utbildningsprograra 11
2.4.4
Diraensionering 11
2.5 Svenskundervisning för invandrare 13
2.5.1
Orafattningen
av undervisningen 14
2.5.2
Statsbidragsbestäraraelser 15
2.5.3
Undervisningens
utformning 16
2.5.4
Andra kurser 17
2.5.5
Lag ora rätt tUl
ledighet och lön 18
2.6
Kurser i radio
och television 19
2.7
ArbetsmarknadsutbUdning 21
2.8
Korrespondensundervisning 22
2.9
Löntagarorganisationernas
utbildning 23
2.9.1
Undervisningens
mål 23
2.9.2
Kurstyper och
omfattning 24
2.9.3
Statsbidragsbestäraraelser 24
2.10
Statlig
personalutbildning 25
2.11
Svenska komraunförbundets
utbildningsverksamhet 25
2.12
Svenska
landstingsförbundets utbildningsverksamhet 26
2.13
Utbildningen
inom det privata näringslivet 27
2.13.1
Företagens
och branschorganisationernas utbildning 27
2.13.2
Svenska
arbetsgivareföreningens utbildning 27
2.13.3
Institutet för
företagsledning 28
2.13.4
Arbelsraarknadsparternas
saraverkan inom ulbild-ningsorarådet 28
3 Utredningsläget på vuxenutbildningens
område 29
3,1 Skolöverstyrelsen 29
3.1.1
Folkbildning 29
3.1.2
Studieförbunden 30
3.1.3
Folkhögskola 31
3.1.4
Handikappade 32
Prop. 1973: 54 86
3.1.5 Kommunal vuxenutbildning 32
3.1.6 Arbetsmarknadsutbildning 33
3.1.7 Vuxenpedagogiskt forsknings- och utveckUngsarbete 33
3.2 Universitetskanslersämbetet 35
3.2.1 Vidgat tillträde tiU högre utbildning 35
3.2.2 Systematiserad decentraliserad
universitetsutbildning 35
3.2.3 Övrig försöksverksamhet 36
3.2.4 Studieförbundens universitetscirklar 37
3.2.5 Samarbetsorgan raellan universitet och
folkbildningsorganisationer 37
3.3 Koramittén
för försöksverksarahet med vuxenutbildning 37
3.3.1 Allraänt 37
3.3.2 Den uppsökande verksamheten 42
3.3.3 Studiecirkelverksamheten 44
3.4 Koramittén
för studiestöd åt vuxna 47
3.4.1 Begreppet vuxenstuderande 47
3.4.2 Vuxenstuderandes ekonomi 48
3.4.3 Vuxenutbildningens uppgifter 49
3.4.4 Prioriteringar 50
3.4.5 De vuxnas studiestöd 52
3.4.6 Överbryggande utbildning återkoraraande utbUdning 53
3.4.7 TiUäggsdirektiv 54
3.5 Kommittén
för den fortsatta verksamheten med radio och
television inora utbildningsväsendet 54
3.5.1 Vardagssvenska för vuxna 54
3.5.2 Insatser för handikappade 55
3.5.3 Kursmaterial för pensionärer 56
3.5.4 Regional kontaktverksamhet 56
3.6 Tjänstemännens
centralorganisation 57
4 Förslag
på vuxenutbildningens område 58
4.1 Utvecklingslinjer
för vuxenutbildningen 58
4.1.1 Inledning 58
4.1.2 VuxenutbUdningens organisation 59
4.1.3 Lärarutbildning 60
4.1.4 Slatsbidragsfrågor 60
4.2 Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping 61
4.3 Produktion och användning av förproducerat
studiematerial vid högskolan i Linköping 63
4.4 Lokalisering av utbildning till Haparanda 65
5 Föredraganden 67
5.1 Inledning 67
5.2 Folkbildningsarbete 71
5.3 Kommunal vuxenutbildning 72
5.4 Statens skolor för vuxna 73
5.5 Produktion och användning av förproducerat studieraaterial
vid högskolan i Linköping 75
5.6 Lokalisering av utbildning till Haparanda 77
6 Heraställan 78
7 Anslagsberäkningar för budgetåret 1973/74 79
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (24)
24 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
- Prop. 1975:23 Regeringens proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. s. 85 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 s. 282 om s. 76 · s. 395 om s. 76 · s. 406 om s. 73 · s. 431 i texten
- Prop. 1974:28 Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken s. 472 i texten
- Bet. 1973:InU25 Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om lagstadgad rätt för arbetstagare till ledighet för studier s. 2 i texten