Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i alllmänna prisregleringsiagen (1956:236), m.m.

1973 · 63 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:58, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i alllmänna prisregleringsiagen (1956:236), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 58 år 1973 Prop. 1973: 58

Nr 58

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i allmänna prisregleringslagen
(1956:236), m.m.; given Stockholms slott den 23 februari 1973.

Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars aviåtande
till riksdagen föredragande departeraentschefen heraställl.

GUSTAF ADOLF

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen förordas att begränsad prisreglering i ökad utsträckning skall
kunna användas sora ett led i slabiliseringspoliliken. Därför föreslås att
förutsättningarna för tillärapning av allraänna prisregleringslagen järakas så
alt prisreglering kan beslutas, när fara har uppkorarait för allvarlig
prisstegring på viktigare varu- eller tjänsteområde. Enligt lagens nuvarande
lydelse krävs att det uppstått betydande fara för allvarlig stegring av det allraänna
prisläget.

Vidare
föreslås att möjlighet skapas för två nya former av kontroll över företagens
prispolitik. Dels skall prismyndigheten kunna överenskomma med företag om
visst pris sora sedan inle får överskridas, dels skall det kunna föreskrivas
att prishöjning skall anraälas i förväg.

I
propositionen läggs även fram förslag ora ändrad organisation av statens pris-
och kartellnärand och ora anslag lUl nämnden.

1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58

Förslag till

Lag om ändring i allmänna prisregleringslagen (1956: 236)

Härigenom förordnas i fråga ora allraänna
prisregleringslagen (1956:

236),

dels att 1, 10, 17 och 20 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och
3 b §§, av

nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Koraraer riket i krig, skola bestäraradserna i 29 §§
träda i tillärapning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före
avslutandet av den riksdagssession, sora börjar näst efter krigets slut, alt bestäraraelsema
icke vidare skola tillärapas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den raån besläraraelserna
aUtjärat skola äga tillärapning på grund av förordnande enligt andra eller
tredje stycket.

Vid
krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, alt näranda bestäraraelser
skola tillärapas. Sådant förordnande skall, vid äventyr alt det eljest
förfaller, inora en raånad underställas riksdagen för dess prövning av frågan,
huruvida förordnandet skall beslå. Blir förordnandet icke inora två raånader
från del underställningen skett av riksdagen gillat, är detsararaa förfallet.
Upphör krigsfaran, skall förordnandet av Konungen upphävas.

Har av annan orsak uppkorarait Har av annan orsak uppkorarait

betydande fara för allvarlig steg- fara
för allvarlig prisstegring inora

ring av allmänna prisläget inora riket på
viktigare varu- eller tjäns-

rikel, äger Konungen förordna att teområde,
äger Konungen förord

vad i 29 §§ stadgas, helt eller na att vad i
29 §§ stadgas, hell

delvis, skall under viss tid, högst eller
delvis, skall under viss tid,

ett år varje gång, äga tillärapning, högst
ett år varje gång, äga lill-

Förordnandet skall inora en raå- lärapning.
Förordnandet skall

nad eller, ora riksdagssession icke inora
en raånad eller, ora riksdags-

pågar, inora en raånad från bör- session icke
pågår, inora en raå-

jan av näslkoraraande session un- nad
från början av näslkoraraande

derslällas riksdagen. Vad i andra session
underställas riksdagen,

stycket sägs ora påföljden, därest Vad
i andra stycket sägs ora på-

underslällning ej sker eller riksda- följden,
därest underställning ej

gen ej inora två raånader gillar för- sker
eller riksdagen ej inora två

ordnandet, skall äga raotsvarande raånader
gUlar förordnandet, skall

tUlärapning i fall sora nu avses, äga
raotsvarande tiUärapning i fall

sora nu avses.

Under tid, då bestäraraelse i 29 §§ äger tillärapning,
skola även däreraot svarande stadganden i 1022 §§ tillämpas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Har någon lill myndighet som Konungen bestämmer gjort särskild
utfästelse om högsta pris, som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst,
eller eljest om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av
tjänst, må utfästelsen ej frångås utan myndighetens tillstånd.

3 b §

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva,
alt den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss
tjänst ej må utan tillstånd höja priset på förnödenheten eller tjänsten förrän
viss lid efter det att han hos myndighet gjort anmälan om prishöjningen och
skälen för den. Tiden må bestämmas till högst en månad.

Den som meddelat föreskrift enligt första stycket äger
bestämma hos vilken myndighet anmälan skall göras och på vilken myndighet det
skall ankomma all pröva fråga om tillstånd att vidtaga prishöjning utan hinder
av föreskriften.

10 §

Den sora vid tillhandahållande av förnödenhet eller tjänst
uppsåtligen begär eller raottager vederlag efter högre pris än sora är raedgivet
i föreskrift eller tillstånd, varora i 2 eller 3 § sägs, så ock den som för
förnödenhet eller tjänst, vilken han avser att utnyttja i yrkesraässig förvärvsverksarahet
eller sora han, yrkesraässigl eller eljest, avser att raot vederlag överlåta lill
annan, uppsåtligen betalar eller erbjuder sig att betala sådant högre pris, döraes
till dagsböter eller fängelse i högst sex raånader.

Till enahanda straff dömes den. Till enahanda straff döraes den

sora uppsåtUgen bryter mot 5 el- sora uppsåtligen bryter raot
3 a,

ler 6 § eller raot föreskrift eller 5 eller 6 § eller raot föreskrift el-

villkor sora avses i 4, 7 eller 9 §, ler vUlkor som avses i 3 b, 4, 7

dier 9 §,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
någon förövat gärning, som enligt 1013 §§ är belagd med straff, skall han, där
ej särskilda förhållanden till annat föranleda, förpliktas att till kronan
utgiva värdet av avtalat eller uppburet vederlag eller, om synnerliga skäl giva
anledning därtUl, viss del av vederlaget.

Har
någon förövat gärning, sora enUgt 1013 §§ är belagd raed straff, skall han,
där ej särskilda förhållanden lill annat föranleda, förpliktas alt till
kronan utgiva värdet av avtalat eller uppburet vederlag. Det värde som skall
utgivas må dock nedsättas, om skäl därtill föreUgger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan mol
beslut som rayndighet raeddelat järalikt 2, 3, 4 eUer 8 § föres hos Konungen genora
besvär. Utan hinder av däröver förd klagan skall myndighetens beslut lända till
efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

Talan mot
beslut sora rayndighel raeddelat järalikt 2, 3, 3 a, 3 b, 4 eller 8 § föres
hos Konungen genora besvär. Utan hinder av däröver förd klagan skall rayndighetens
beslut lända lill efterrättelse, ora ej annorlunda förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973,

Senaste lydelse 1971:1160.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 februari 1973.

Närvarande: Statsrainislern PALME, rainistern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handdsdeparteraentet, statsrådet Feldt, anraäler
efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora
ändring i allmänna prisregleringslagen (1956: 236), m. m. och anför.

1 Inledning

Inora handdsdeparteraentet har upprättats en promeraoria
(Ds H 1972: 4) angående prisreglering sora slabiliseringspoUtiskt instruraent.
I proraeraorian föreslås vissa ändringar i allraänna prisregleringslagen (1956:
236, ändrad senast 1971: 1160).

Efter reraiss har yttranden över proraeraorian avgelts av
hovrätten för Övre Norrland, statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, konjunkturinstitutel, statens jordbruksnärand, koraraerskollegiura,
näringsfrihetsorabudsraannen (NO), statens pris- och kartellnärand (SPK), konsuraenlverket,
arbetsraarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge,
Malmöhus och Västerbollens län. Svenska koraraunförbundet. Svenska företagares
riksförbund. Svensk industriförening. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Tjänsteraännens centralorganisation (TCO) och
Landsorganisationen i Sverige (LO). Ett geraensaral yttrande har avgelts av
Sveriges grossistförbund, Sveriges köpraannaförbund, Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Svenska arbetsgivareföreningen
och Stockholras handelskararaare (i det följande kallade näringslivets
huvudorganisationer). Sveriges akaderaikers centralorganisation (SACO) och Statstjänsteraännens
riksförbund (SR) har likaså avgelt ett geraensaral yttrande. Koraraerskollegiura
har bifogat yttranden av Skånes handelskammare och handdskararaaren i Göteborg.
Vidare har yttranden inkorarait från Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Folksara och Sveriges handelsagenters förbund.

I detta sararaanhang vill jag även ta upp frågan om pris-
och kartellnämndens organisation. I årets statsverksproposition (prop. 1973: 1
bil, 12 s, 43) har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i äranet, för budgetåret 1973/74 föra upp anslaget för

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 6

SPK
med oförändrat belopp, Kuagl, Maj:t uppdrog den 3 mars 1972 åt näranden att I samråd
med statskontoret utreda frågan ora nämndens organisation. En särskild
ledningsgrupp tUlsattes för planering och styrning av utredningsarbetet.
Näranden har överläranat en proraeraoria med förslag till centra! och regional
organisation.

Efter
remiss har yttranden över proraeraorian avgelts av SCB, raark-nadsdomstolen,
NO, konsuraentorabudsraannen (KO), konsuraenlverket särat länsstyrelserna i
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalraar,
Blekinge, Kristianstads, Malraöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värralands,
Örebro, Västraanlands, Gävleborgs, Järatiands, Västerbottens och Norrbottens
län. Vidare har yttranden inkorarait från Kalraar fackliga centralorganisation
och Sveriges priskontorsföreståndares förening.

2
Ändring i prisregleringslagen 2.1 Gällande ordning

2.1.1 Huvuddrag

Samhällets
verksamhet i syfte alt påverka prisbildningen bedrivs i Sverige normalt förutora
genora den allraänna ekonoraiska politiken i huvudsak efter två linjer. Dels
vidtas åtgärder sora har lill syfte att fräraja konkurrensen raellan företag
och därigenora bidra till alt prisema hålls på en skälig nivå. Dels övervakas
priserna av offentlig rayndighet, så att sarahället får insyn i prisbildningen
och underlag för en upplysningsverksarahet som ökar konsumenternas priskännedora
och prisraedvetande.

Såväl
de konkurrensfrärajande åtgärderna sora den generella prisövervakningen
påverkar den allmänna prisnivån frärast indirekt och på sikt. Prisreglering förekoraraer
inte under norraala förhållanden på den allraänna varu- och tjänsteraarknaden.
Sådan reglering kan eraellertid införas i vissa undanlagsfall raed stöd av allraänna
prisregleringslagen (1956: 236), sora i fredstid äger tillärapning endast efter
särskilt förordnande av Kungl, Maj:t.

Den
offentliga prisövervakningen bygger på en perraanent lag, näraligen lagen
(1956: 245) ora uppgiftsskyidighet rörande pris- och konkurrensförhållanden,
den s, k, uppgiftsskyldighelslagen. Bestäraradserna i denna lag ora skyldighet
för företagare att tiU rayndigheterna lärana uppgifter om priser ra, ra, är tillärapliga
även i saraband raed en prisreglering,

2.1.2 Allmänna
prisregleringslagen

Allraänna
prisregleringslagen är en fullraaktslag, sora under vissa förutsättningar ger Kungl.
Maj:l raöjlighet att införa olika forraer av prisreglering. Förutsättningarna
för tillärapning av lagen anges i dess 1 §.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 7

Denna paragrafs första och andra stycken, sora avser fall
av krig och krigsfara, behandlas inle närraare här, 1 paragrafens Iredje stycke
föreskrivs, att Kungl, Maj:t kan förordna ora tillärapning av lagens bestäraraelser
ora av annan orsak än krig eller krigsfara betydande fara har uppkomrait för
allvarlig stegring av det allraänna prislägel inora riket. Sådant förordnande
skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall
underställas riksdagen inora en raånad eller, ora riksdagssession ej pågår, inora
en raånad från början av näslkoraraande session, Ora underställning ej sker
eller riksdagen inte inora två raånader från det underställningen skedde gillar
förordnandet, är detla förfallet,

Bestäraraelser
ora forraerna för prisreglering finns i 29 §§ prisregleringslagen. Enligt 2 §
kan Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl, Maj:t bestäraraer föreskriva, alt
visst pris skall gälla sora högstpris vid frivillig försäljning av viss
förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänst. Högstpris får inte
överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare Kungl. Maj:l eller rayndighet
sora Kungl, Maj:t bestämraer förordna ora stoppris på viss förnödenhet eller
tjänst. Detta innebär, att den sora frivilligt säljer förnödenheten eller
frivilligt utför tjänsten inle ulan tillstånd får överskrida det pris vilket
han tillärapade den dag sora anges i förordnandet. Föreskrift ora stoppris
skall gälla för viss tid, högst sex raånader. Tiden kan förlängas, varje gång raed
högst sex raånader, Ora ett gäUande stoppris finnes vara högre än sora kan
anses skäligt, kan föreskrift raeddelas ora skälig sänkning av priset (3 § 2 raora,),

Besläraraelserna
om högstpris och stoppris kompletteras av regler i 49 §§ om andra åtgärder, sora
syftar till att göra en prisreglering effektiv. Enligt 4 § kan sålunda
föreskrift raeddelas ora all viss förnödenhet inle får säljas eller viss tjänst
utföras, ora inte högslpris eller stoppris gäller för förnödenheten eller
tjänsten, 5 § innehåller förbud raot att någon vid tillhandahållande av
förnödenhet eller tjänst begär eller raotlar vederlag, sora i raärklig raån
överstiger det i allraänhet tillärapade priset eller sora på andra grunder är
att anse sora oskäligt (prisocker), I 6 § finns bestäramelser sora syftar till
att hindra att en prisreglering kringgås genom kombinationsavtal. 7 § ger Kungl.
Maj:t raöjlighet att föreskriva tvångskarteUisering, nyelableringskontroU
eller liknande, och i paragrafen ges närraare bestäraraelser därora. Enligt 8 §
får Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl, Maj:t bestäramer raeddela
särskilda föreskrifter ora skyldighet att anslå prisuppgifter och ora
skyldighet att sälja förnödenhet efter vikt eller raått eller i förpackningar sora
är raärkta på visst sätt o, d. De ytterligare föreskrifter ora varors utförande,
förpackning ra, ra, sora behövs för genoraförande av prisreglering raeddelas
enligt 9 § av Kungl, Maj:l,

Lagens återstående paragrafer, 1022 §§, innehåller slraffbeslära-raelser
m, ra. När 29 §§ äger tillämpning, skall enligt 1 § sista stycket

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 8

även motsvarande bestäramelser i 1022 §§ tillärapas.
Straffet för upp-såtligt brott raot föreskrifter ora högstpris eller stoppris
eller raot vissa andra föreskrifter i lagen är enligt 10 § dagsböter eller
fängelse i högst sex månader, I vissa fall av ringa brott är straffet dagsböter
(11 §), raedan för grova brott skall dömas till fängelse i högst två år (12 §),
Förövas brottet av oaktsamhet som ej är ringa, är straffet enligt 13 §
dagsböter; är brottet grovt, döraes till fängelse i högst ett år eller dagsböter.
Den som begått brott som avses i 1013 §§ skall, ora inle särskilda
förhållanden föreligger, förpliktas utge värdet av avtalat eller uppburet
vederlag, eller, ora synnerliga skäl ger anledning till det, viss del av
vederlaget,

2.1.3 Uppgiftsskyldighelslagen

I 1 § uppgiftsskyldighelslagen föreskrivs, att företagare
är skyldig att lärana de uppgifter, sora erfordras för att fräraja allmän
kännedora ora pris- och konkurrensförhållanden inora näringslivet, Ora det
behövs för kontroll eller komplettering av sådana uppgifter, är också annan uppgiftsskyldig.
Enligt 3 § skall uppgifterna lämnas till rayndighet sora Kungl. Maj:t bestäraraer,
I särskild kungörelse (1956:519, ändrad 1965: 11) har Kungl, Maj:t förordnat,
alt befogenhet att inhärata uppgift järalikt lagen tUlkoramer statens pris-
och kartellnärand (SPK) i fråga ora näringslivet i allraänhet, Sararaa
befogenhet tillkoraraer bankinspektionen och försäkringsinspektionen inora
deras verksarahetsoraråden,

I lagens 3 § bestäras också närraare uppgiftsskyldighelens
orafattning. Det anges sålunda att företagare är skyldig alt efter anmaning
lämna uppgift dels om vissa konkurrensbegränsningar, dels i övrigt om priser,
intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka
på prisbildningen. Yrkeshemlighet av teknisk natur behöver dock inte röjas (4 §),

Närraare föreskrifter om uppgiftsskyldighetens orafattning
och om tiden och sättet för dess fullgörande meddelas enligt 5 § av rayndighelen,
6 § ger myndigheten möjlighet att använda vite sora tvångsraedel, I 10 § finns bestäraraelser
ora straff för den sora inte fullgör föreskriven uppgiftsskyldighet eller sora
läranar oriktiga uppgifter. Straffet är böter, raen fängelse i högst ett år kan
utdöraas, ora brottet är grovt,

2.2 Departementspromemorian

2.2.1 Utgångspunkt

1 proraeraorian anförs inledningsvis att erfarenheter
under senare år ger anledning ifrågasätta, ora den svenska prisregleringslagstiflningen
är helt lämpligt utformad. Man bör överväga att komplettera lagstiftningen
utan att dess nuvarande huvudprinciper rubbas så att prisregle-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 9

rande åtgärder vid behov kan sättas in snabbt och
effektivt. Syftet med promemorian är att närmare belysa dessa frågor och lägga
fram förslag lill de kompletterande bestäraraelser sora kan behövas.

2.2.2 Utvecklingstendenser i fråga om prisbildningen i
industriländerna

I proraeraorian påpekas att den internationella
prisutvecklingen under andra hälfien av 1960-lalet och början av 1970-lalel
visar relativt stora och samtidiga stegringar i samtliga industriländer. Detta
innebär en ny tendens, eftersora priserna i exerapelvis USA och Västtyskland
tidigare vanligen stigit ganska obetydligt även under perioder med starkt efter-frågetryck.
Med den nya tendensen har prisutvecklingen i dessa båda länder, bl, a, beroende
på det system raed fasta växelkurser som tillämpas vid internationella belalningslransaktioner,
korarait all förlora sin återhållande verkan på prisrörelserna i övriga länder.

Av proraeraorian fraragår att taklen i de internationella
prisstegringarna har ökat och under 19691971 i saratliga länder var betydligt
högre än genorasnitlet för hela 1960-lalet,

En rad faktorer som bidragit till de inträffade
förändringarna på pris-orarådel anges.

En orasländighet sora varit av betydelse är att man i en
rad industriländer i allt högre grad sökt värna ora den fulla sysselsättningen.
Denna strävan har i vissa fall raedfört lönestegringar sora överstigit
produktivitetsutvecklingen vilket i sin tur inneburit en press uppåt på
priserna, 1 t, ex, Västtyskland har tendenser till kraftigare prisstegringar
kunnat no-leras efter en ökad insats för full sysselsättning.

En viktig faktor har varit skillnaden i
produktivitetsutveckling raellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn
av näringslivet, Inora den konkurrensulsatta sektorn konkurrerar företagen
antingen på hem-raaraarknaden raed iraporterade varor eller på exporlraarknaden.
Med den skyddade sektorn avses de branscher där sådan konkurrens inte förekoraraer.
Den konkurrensulsatta sektorn består i huvudsak av tillverkningsindustrin, raedan
servicenäringarna utgör en betydande del av den skyddade sektorn.

Lönestegringen inora servicenäringarna har i raånga fall
blivit lika stora som eller större än inom tillverkningsindustrin. En orsak
till detta är alt förelagen inora den skyddade sektorn för att få arbetskraft raåste
erbjuda löner som är hkvärdiga dera i den konkurrensutsatla sektorn. I vissa
fall ligger bakora denna löneutveckling en raedveten strävan till utjäraning
av lönenivån raellan olika löntagare.

Den lönestegring sora således skett inora den skyddade
sektorn har inte kunnat raölas raed en raotsvarande produktivitetsökning,
vilket inneburit en press uppåt på prisnivån. Denna påverkan på prisnivån har
förstärkts i takt med servicenäringarnas tUlväxl,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 10

Ytterligare en faktor som enligt proraeraorian varit av
betydelse för prisutvecklingen är den ökande koncentrationen inom industri och
handel, sora intemationellt kommit att i allt högre grad påverka och förändra
ekonoraiernas funktionssätt. Koncentrationen har ökat genora fusioner raen
också genom allt närraare saraverkan inora t, ex, branschorganisationer. På
vissa områden har företagen dessutora byggt upp starka organisationer för att
kunna reglera prisbildningen och trygga avsättningen av sina produkter.

Den liUtagande koncentrationen inora näringslivet har raedfört
alt prissättningen i allt raindre utsträckning styrs direkt av utbud och efterfrågan,
I stället har en stor del av marknadens varor och tjänster korarait att bli adrainistrativt
prissatta. Med detta uttryck avses all priset huvudsakligen bestäras genom
centrala beslut inora stora förelagsenheter och organisationer sora täcker en
stor del av raarknaden, 1 den svenska detaljhandeln sker t, ex, prissättningen
på dagligvaruorarådet lill orakring 90 procent enligt cirkaprislistor, sora
ges ut av Sveriges livsraedels-handlareförbund och KF:s lagercentraler. På
övriga detaljhandelsorarå-den spelar varuhusens och de frivilUga fackkedjornas
prissättning en stor roll för prisnivåns utveckling.

Alt priserna sätts adrainistrativt påverkar dessutora
prisutvecklingen på främst två sätt. För det första är det sannolikt alt prishöjningama
får större genomslag på raarknaden än vid en friare prisbildning. För det andra
blir priserna raera trögrörliga nedåt. Förklaringen till det senare torde vara
att det hos beslutsfattarna finns ett raotstånd raot all överväga
prissänkningar. Det förhållandet att priserna inte är lika flexibla i båda
riktningarna medför au en tiUfällig prishöjning inte kommer alt på sikt raotverkas
av en raotsvarande prissänkning. Härigenom koraraer prisutvecklingen vid
stigande efterfrågan eller varuknapphet ständigt att starta från en högre nivå
och stora risker för irapulser till prisstegringar på andra områden att
uppstå. Detta leder till en fortsatt kontinuerlig höjning av den allmänna
prisnivån.

Slutligen framhåUs i proraeraorian att risken för att
prishöjningar snabbt sprider sig raellan olika varu- och tjänsleoraråden ökal
under senare år. Delta är delvis en följd av den ökande koncentration, sora
nyss har berörts. En annan orasländighet sora raedverkat är att det blivit allt
vanligare att ett och sararaa företag är verksarat inora olika branscher. De
enskilda besluten ora prishöjningar har härigenora korarait att orafatta såväl
större delar av enskilda branscher sora flera varuoraråden.

Man har i industriländerna sökt raotverka prisstegringarna
i första hand raed hjälp av traditionella ekonomisk-politiska medel, dvs, frärast
genereUa finans- och penningpolitiska åtgärder. Metoden att bekärapa
prisstegringarna raed generell efterfrågedärapande politik har emellertid
enligt proraeraorian inte visat sig särskilt fraragångsrik, vilket sararaanhänger
raed flera olika oraständigheler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:58 11

För det första verkar de generella raedlen raed en viss
fördröjning i tiden, Ora efterfrågedärapande åtgärder vidtas i en överhettad
situation, kan således konjunkturen ha vänt nedåt innan åtgärderna får full
effekt. Åtgärderna får då inte avsedd verkan ulan kan i stället leda till att
nedgången förstärks.

För del andra är de generella raedlens användbarhet
begränsad på grund av att den ekonoraiska politiken raåste tillgodose ett
flertal olika ändaraål saratidigt. Vid sidan av slabiliseringsaspekten raåste
beaktas de raål sora uppställts i fråga ora sysselsättning, resursallokering, ekonoraisk
tillväxt, inkorastfördelning ra, ra. Konflikter uppstår ofta raellan raålet att
stabilisera prisnivån och sådana andra vikliga raål för den ekonomiska
politiken, I dessa situationer kan inte stabiliseringsmålet bli en-sarat
avgörande för politikens inriktning.

En tredje orasländighet sora begränsat de enskilda
ländernas handlingsfrihet i fråga ora den ekonoraiska politiken är del ökade internationeUa
beroendet, sora uppkorarait genora utvecklingen av den internationella handeln
och framväxten av stora multinationella företag. Möjligheterna för ett enskilt
land alt bryta sig ur ett allmänt inflalionsraönster är begränsade. Det gäller
naturligtvis i särskilt hög grad de raindre länderna.

Vidare anförs i proraeraorian att den prisslabiliserande
effekten av traditionell ekonomisk politik har minskat på grund av den förut berörda
utvecklingen mot större koncentration i näringslivet och därraed följande
utbredning av adrainistrativt satta priser. Trögheten hos sådana priser gör att
det tar lång lid innan generella efterfrågedärapande åtgärder kan påverka prisslegringsprocessen.
Denna påverkan kan också rainskas genora all förelag sora behärskar raarknaden genoraför
produktionsinskränkningar i stället för att sänka priset, 1 vissa lägen
innebär detta system att inflationen "föder sig själv".
Prisstegringar i dagsläget eller under närraast förfluten tid las till intäkt
för alt priserna också stiger i fraratiden, varför de beslutsfattande
enheterna genora nya prishöjningsbeslut antingen viU gardera sig raot väntade
kostnadsökningar eller helt enkelt söker koraraa före andra enheters
prishöjningsbeslut.

Den här redovisade utvecklingen i fråga ora prisbildningen
har enligt proraeraorian ökat behovet av medel sora snabbt kan sättas in raot
prisstegringar och sora verkar utan fördröjning. Inte minst viktigt är det att
bryta förväntningar ora koraraande prisstegringar. Saratidigt har det sora
nyss angetts blivit svårare att raotverka prisstegringarna raed traditionella
ekonomisk-politiska raedel. Dessa förhållanden medför enligt proraeraorian att
selektiva raedel i ökad utsträckning behöver användas på prisorarådet liksora
sker inora andra delar av den ekonoraiska politiken. Detla anges vara
bakgrunden till att många induslrUän-der under senare år som korapleraent lill
traditionella finans- och penningpolitiska åtgärder infört kortfristiga
prisregleringar av olika slag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 12

2.2.3 Prisregleringar i utlandet under efterkrigstiden

I proraeraorian påpekas att flertalet europeiska länder
under efterkrigstiden har tillärapat särskilda regleringar av prisema på
jordbruksprodukter särat av bostads- och lokalhyror. Härutöver har en del länder
kontinuerligt reglerat priserna även på andra för konsuraenterna väsentliga
nyttigheter.

Under det senaste decenniet har dessutora, frärast i
saraband raed högkonjunkturerna under periodens senare del, kortvariga
prisregleringar tillämpats i stabiliseringssyfle. Till skillnad från de
långsiktiga regleringarna har dessa stabiliseringspolitiska åtgärder vanligen utforraals
sora prisslopp eller sora direkta överenskoraraelser raellan stal och
näringsliv ora viss raaxiraerad prisutveckling under en bestärad tidsperiod.

Proraeraorian innehåller en bilaga raed utförlig
redovisning av prisregleringsåtgärder i vissa länder. Dessutora ges en sararaanfattande
beskrivning av de utländska prisregleringarna,

I fråga ora raotiven för de utländska prisregleringarna
påpekas all varuförsörjningsskäl inte motiverat prisregleringar, sedan
tillgången på varor och tjänster åter norraaliserats efter knapphelsläget
under det andra världskriget. Ett undantag är dock den kortvariga reglering med
raaxi-raala priser och raarginaler för ett fåtal livsraedel sora tillärapades i
Frankrike raed anledning av den stränga vintern 1963, De raera långvariga
regleringar sora under efterkrigstiden tillärapats i skilda länder har i allraänhet
ingått sora ett led I en långsiktig inkorastpolitik. Hil hör de regleringar, sora
tillärapats i Belgien, Finland och Norge för att nå kontroll över och begränsa
de prishöjningar som haft sin grund i kostnadsökningar,

I proraeraorian
frarahålls alt de prishöjningar sora högkonjunkturen 1969/1970 raedförde var av
den storleksordningen, alt raånga länder införde prisreglering eller skärpte
redan existerande regleringar. Bl, a, förväntningarna om snabb expansion av
efterfrågan gjorde förelagen villiga att betala högre faktorkostnader för att
säkerställa den önskade produktionsvolymen. Företagen utgick därvid från att
de kunde korapensera sig för de ökade produktionskostnaderna genora höjda
priser. För alt därapa förväntningarna ora fortsatta prisstegringar infördes t,
ex, i Danraark hösten 1970 ett prisstopp. Man ville där inför de förestående
löneförhandlingarna skapa en lugnare kostnadsutveckling för företagen och även raotverka
att fortsatta prisstegringar skulle öka arbetstagarnas krav på höjda löner,

I USA
infördes på sensomraaren 1971 ett prisslopp sora hade till syfte att bryta de
förväntningar om den fraratida prisutvecklingen sora orafattades av både
näringsliv och konsumenter. Dessa förväntningar hade byggts upp under den
föregående högkonjunkturen, då det rådde stort efterfrågeöverskott för varor
och tjänster. Sedan detta försvunnit, hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 13

priserna ändock fortsatt alt stiga, främst lill följd av
att företagen väntade att nya kostnadsökningar skulle komraa, Prisökningama
hade således blivit självgenererande.

Härutöver har i flera länder införts kortvariga
prisregleringar i saraband med ändringar i den indirekta beskattningen eller
ändringar i valutakurserna. Regleringarna har då syftat till att begränsa
prishöjningarna till vad den aktuella ändringen motiverat eller i de fall
beskattningen sänkts tUl alt sänkningen skulle koraraa den enskilde konsuraenlen
till del. Länder sora i sådana lägen infört prisreglering är Belgien, Danraark,
Finland och Norge,

Beträffande forraerna för prisregleringarna under
efterkrigstiden anförs i proraeraorian att raånga olika typer av reglering har
använts i industriländerna, VUken typ av prisreglering sora korarait till
användning har bl, a. varit beroende av regleringens syfte och avsedda
varaktighet.

Långvariga prisregleringar har haft forraen av
föreskrifter ora högsta tUlåtna priser eller raarginaler på begränsade oraråden.
Denna typ av reglering har använts för vissa baslivsraedd rajölk, sraör, rajöl
etc, och vissa byggnadsraaterial. Länder sora på detta sätt önskat begränsa
kostnadsökningarna för de enskilda konsuraenterna är Belgien, Finland och
Norge,

En förra av prisreglering som tillämpats i Danraark och
USA innebär alt företagen har rätt att förändra sina priser endast i enlighet
med av rayndigheterna utfärdade kalkyleringsregler. Dessa anger vilka kostnadsslag
sora får beaktas särat i vilken utsträckning ökningar av dessa kostnader får
slå igenora i förtagens prissättning, Kalkyleringsreglerna kan såsora de utforraals
närraast ses sora en förra av raarginalstopp.

En annan förra av prisreglering sora varit i kraft en
längre tid är de belgiska, franska och nederländska sysleraen raed anraälningsplikt
för företagens prishöjningar. Även den prisreglering som gällde i USA från
november 1971 byggde på anmälningsplikt. Så gott som genomgående skulle
prishöjningarna anmälas på förhand, I Danraark och Norge har i vissa fall
förelegat anmälningsplikt för ändringar av vägledande priser. Skyldigheten att förhandsanraäla
planerade prishöjningar har gjort det möjligt att bättre bedöma
prisutvecklingen och därraed snabbare kunna sätta in prisslabiliserande
åtgärder.

För att hålla prisutvecklingen inora den beräknade raraen
har rayndigheterna i Belgien, Frankrike och USA avtalat med företag eller hela
branscher ora vilken prishöjning sora kan accepteras för en viss lidsperiod, I
Frankrike och USA har företagen kunnat välja raellan att följa generella
kalkylregler inom en viss raaxiraal prisutveckling eller alt teckna ett avtal
som ger större handlingsfrihet för företagen inom en viss prisutveckling totalt
sett. Enligt de belgiska reglerna kan rayndigheterna och en bransch teckna
avtal för en viss tid om prisstopp för ett va-moraråde, saratidigt som rayndigheterna
avstår från sin raöjlighet att

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 14

fastställa
högsta tillåtna priser eller raarginaler på området i fråga. Om företagen
bryter överenskommelsen, utgår ett i avtalet stipulerat vitesbelopp,

I
proraeraorian anförs alt prisregleringsåtgärderna kan ha olika orafattning på
skilda delar av varu- och tjänsteutbudet i ett land, I de flesta fall då
regleringsåtgärderna varit begränsade till vissa oraråden har rayndigheterna
utfärdat föreskrifter ora högsta tillåtna priser eller raarginaler för oraråden
i fråga. Även prisstopp har dock tillärapats för begränsade oraråden. Således
har i Danraark under viss tid prisstopp varit i kraft för tjänster, I Belgien
infördes i februari 1972 prisslopp för farraaceutiska produkter. Detta
prisstopp tillkora sedan rayndigheterna inte kunnat acceptera en av branschens
företrädare begärd prishöjning. Av begränsad orafattning är också de aktioner
för att påverka stålpriserna som genomförts i USA, De har haft till syfte bl,
a, att förhindra att prishöjningarna inora ett för hela ekonorain väsentligt oraråde
skulle ge upphov till förväntningar ora och genoraförande av prishöjningar även
på andra oraråden,

Såsora
framgått av det föregående har under efterkrigstiden prisreglering använts
både som ett perraanent och sora ett teraporärt ekonoraisk-poliliskt raedel, I
promemorian anförs att regleringens längd har varit beroende av vilket syftet
med den varit, I de fall man använt prisreglering för att t, ex, på längre
sikt kontrollera marginalsättningen i olika branscher eller sora ett led i en inkorastpolitik,
har en långvarig reglering tUlämpats, Skall en prisreglering användas endast sora
ett stabilise-ringsinstruraent under t, ex, en högkonjunktur, kan den vara av raer
kortsiktig natur. Exempel på sådana prisregleringar är de prisstopp som tillärapades
i ett flertal länder under åren 1970 och 1971, Del visade sig därvid att ett
absolut prisstopp utan dispensraöjligheter är oraöjligt att upprätthålla under
en längre lidsperiod, ora sarahället inte genora andra åtgärder kan kontrollera
utvecklingen av de väsentliga faktorkostnaderna. Till de kostnader, som i
stort sett ligger utanför prisregleringens direkta verkningsfält och som inte
kan hållas tillbaka under någon längre lid, hör priserna på iraportvaror.

Vid
avvecklingen av de prisstopp sora infördes i olika länder för att begränsa
prishöjningarna under den senaste högkonjunkturen har saratidigt andra
åtgärder vidtagits för alt hålla kontroll över prisutvecklingen, I Danmark,
Norge och USA har prissloppen följts av en priskonlroll bestående av kalkyleringsregler
varigenom endast vissa definierade kostnadshöjningar tillåtits slå igenora i
höjda priser, I Norge har ett nytt prisstopp införts i septeraber 1972.

De
tiUfälliga prisregleringar sora ett stort antal länder införde under 1960-talels
senare år och i början av 1970-talet hade i första hand till syfte att på kort
sikt stabUisera prisutvecklingen genora alt begränsa eller förhindra onorraala
prishöjningar. För att saratidigt på längre sikt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 15

värna ora prisstabUileten och därapa de bakoraliggande
orsakerna till den häftiga prisutvecklingen korabinerade flera länder, exerapelvis
Danraark, Nederländerna och Norge, prisregleringen raed traditioneUa eko-noraisk-poUtiska
raedel av såväl finans- som kreditpolitisk karaktär. De raedel sora därvid kora
till användning var bl, a, höjningar av de indirekta skatterna, begränsningar
i kreditinstitutens ullåningsraöjligheter, inskränkningar i den offentliga
verksamheten samt slopande av skatteavdrag för investeringar.

Enligt proraeraorian finns eraellertid exerapel även på
länder, sora korabinerat prisreglering raed för ekonorain sliraulerande
åtgärder, sora exerapdvis skattesänkning, återbetalning av inlevererad raervärdeskatt
och stimulans av industrins investeringar. Dessa länder t, ex, Frankrike och
USA införde prisregleringen först efter vändpunkten i den senaste
högkonjunkturen och i ell skede då ekonorain åter började mattas, Genora
prisregleringen önskade raan begränsa prisstegringar sora med oförminskad
intensitet fortsatte i konjunktursvackan, saratidigt som stimulerande åtgärder
sattes in för all säkerställa produktion och sysselsättning. De prisreglerande
åtgärderna avsågs dessutora därapa den ökning av takten i prisstegringen sora
de sliraulerande åtgärderna kunde väntas leda till,

2.2.4 Erfarenheter från del svenska prisstoppet 19701971

Proraeraorian innehåller en ingående redovisning av del
prisstopp som gällde i Sverige från slutet av augusti 1970 lill utgången av år
1971, Därvid behandlas först den prisutveckling sora utgjorde bakgrund tUl
prisstoppels införande, och därefter redovisas vilken orafattning prisstoppet
hade vid olika tidpunkter, vilka riktlinjer sora raeddelades för tillämpningen
samt hur olika prissloppsärenden handlades. Beträffande denna redogörelse
hänvisas till proraeraorian s, 2136,

I proraeraorian tas vidare upp frågan om det svenska
prisstoppets verkningar på konkurrensförhållandena, TUl en början anförs att
riktlinjerna för prisstoppet utformades så alt de förutom att de raöjliggjorde
att det allraänna syftet att begränsa prisstegringar sora påverkar konsuraenlen
kunde uppfyllas gav raöjlighet att genora dispenser raotverka de nackdelar sora
ett prisstopp kunde tänkas föra raed sig i förra av såväl risker för
snedvridning av produktion och distribution sora förändrade konkurrensförhållanden,

Genora att ett prisstopp baseras på individuella priser
och inle på generella högstpriser bevaras enligt proraeraorian i stort den
konkurrenssituation sora råder vid regleringens införande, Systeraet raed
stopppriser innebär att individuella dispenser kan läranas, och något behov av
exerapelvis tvångskarteUisering uppstår inte. Med undantag av förhandlingarna ora
korapensalion för höjda lönekostnader behandlade SPK sådana fall, då en hel
bransch läranade in ansökan om tillstånd för särat-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 16

liga företag alt få höja priserna lika raycket, på
individuell basis, så att varje företags specifika ekonomiska situation fick
avgöra i vad mån dispensansökan skulle bifallas.

Enligt proraeraorian har några tecken på att prisstoppet
skulle ha raedfört en ökad raarknadskoncentration i förra av ett ökal antal
karteller inte framkorarait. Antalet i kraft varande registrerade överenskoraraelser
inora raraen för de kartellregistreringar sora kontinuerligt görs hos SPK sjönk
under perioden, Detla berodde på att tidigare registrerade avtal i saraband raed
en allraän översyn av karlellregistrel avfördes sora icke längre gällande.
Nyregistreringen av avtal var efter en markant nedgång 1970 ungefär lika stor
under 1971 sora under 1969, Av de nyregistrerade avtalen var den största delen
köpeavtal raed konkurrensklausul, där säljaren förbundit sig alt under en viss
period inle konkurrera raed köparen.

Sora ett annat raått på eventuella förändringar i
konkurrensen anger promemorian utvecklingen av cirkaprisfölj samheten uttryckt
i andel prisnoteringar sora överskridit eller underskridit cirkapriserna. Under
prisstoppsperioden genoraförde SPK en serie undersökningar av cirkaprisfölj saraheten
för dagligvaror inora detaljhandeln. PrisbUdningen inom denna del av handeln
styrs i hög grad av branschorganisationer vilka ger ut cirkaprislistor. Dessa
listor brukar i hög grad följas av raed-lerasf öre tagen. Den konkurrens sora förekoraraer
inora delta oraråde har således i stor utsträckning karaktären av s, k,
block-konkurrens, där blocken utgörs av branschorganisationer och föreningar
särat varuhuskedjor. Undersökningarna visade att cirkaprisfölj sarahelen var i
stort sett oförändrad under prissloppsperioden som helhet. En viss tendens till
ökad cirkaprisföljsamhet kunde konstateras under raånaderna omedelbart efter
prisstoppels införande. Senare rainskade följsaraheten, I noveraber 1971 var det
relativa antalet prisnoteringar, sora avvek från cirkapriserna, av ungefär sararaa
storleksordning sora vid det partiella prisstoppets införande i augusti 1970,
Dessa undersökningar ger sålunda inte några indikationer på att några
prissänkningar skulle ha uteblivit inom dagligvaruorarådet på grund av
prisstoppet, Genorasnittspriserna för berörda varusortiraent sjönk raed i genorasnitt
ungefär 1 procent under perioden augusti 1970juni 1971, ora den höjda raervärdeskatten
räknas bort.

I proraeraorian frarahålls att SPK också har undersökt förekorasten
av tillfälliga prisnedsätlningar, vilka frärast görs i anslutning till veckosluten
och brukar tillkännages genora orafattande annonsering i dagspressen.
Undersökningarna gav vid handen att frekvensen prisnedsätlningar under
prisstoppstiden var av rainst sararaa orafattning sora tidigare.

För att få en bild av i vUken raån förekorasten av
rabatter på angivna priser förändrats under prisstoppstiden har SPK vidare,
anförs det i promemorian, undersökt förekomsten av rabatter i saraband raed en
utred-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 17

ning
gällande hushållskapitalvaror och teveapparater, sora genorafördes våren 1971.
Vid jämförelse med en tidigare undersökning, som SPK gjorde 1967, kunde
konstateras att rabattgivningen på dessa varor var vanligare 1971 än 1967, dock
raed en viss rainskning i rabatternas storlek.

över
huvud taget har, enligt proraeraorian, SPK:s undersökningar inte givit någon
indikation på alt de prisreglerande åtgärderna skulle ha föranlett några
begränsningar i konkurrensen.

Vidare
behandlar proraeraorian frågan ora prisstoppets verkningar på varusortimentet.
Det framhålls all riktlinjerna för prisstoppet tog sikte på att raotverka
eventuella negativa effekter beträffande varuförsörjningen, I riktlinjerna
framhölls sålunda bl, a, att tillgången på varor och tjänster sora var
betydelsefulla för konsuraenterna inle fick äventyras. Vidare skulle
snedvridning av produktion och distribution såvitt raöjligt raotverkas. En
situation sora särskilt angavs sora dispensanledning var, att risk förelåg att
en vara med väsentligt lägre pris är jäm förbara varor skulle försvinna från raarknaden,
ora inte prishöjning medgavs,

I proraeraorian
påpekas att varusortiraentet i produktion och handel ständigt genoragår
förändringar. Det har uppskattats att det lill dagligvaruhandeln årligen
utbjuds ca 1 000 nya produkter. Nya varor orafattades inte av prisstoppsbestäraraelserna,
varför företagens långsiktiga arbete raed utveckling och förnyelse av produktsorliraentet
inte bör ha påverkats av prisstoppet. I den raån en produkt förändrades i raindre
utsträckning kunde företaget få tillstånd att höja sitt pris raotsvarande de
ökade fraraställningskostnaderna.

Det
förhållandet att nya varor var undantagna från prisstoppsbestämmelserna skulle
kunna ha varit ell incitaraent till ökad introduktion av nya produkter eller
produktvarianter under prisstoppsliden. För nya varianter av en produkt gäller
dock sararaa stoppris sora för den ursprungliga produkten, ora inte
förändringen är så stor att en ny produkt kan sägas föreligga. Och processen
att ta frara en ny vara är både dyr och tidskrävande för förelagen. Introduktionskostnaderna
i förra av reklam o, d, är också stora. Under ett kortvarigt prisstopp som det
svenska påverkas därför sannolikt inte takten i introducerandet av nya varor på
raarknaden. Beträffande importen är förhållandet något annorlunda, då en
importör kan byta sin vara raot en liknande utan speciell kostnad eller lidsutdräkt.
De eventuella ändringar i det iraporterade varusortiraentet, sora föranleds av
ett kort prisstopp, torde dock vara av endast raarginell karaktär.

Det
har således enligt proemorian inte framkorarait någonting, sora tyder på att varusortiraentet
i Sverige skulle ha förändrats under prisstoppet i en annan orafattning än vad
sora kontinuerligt sker då prisbildningen i landet är fri.

2
Riksdagen 1973.1 saml Nr 58

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 18

Slutligen behandlar proraeraorian prisutvecklingen i Sverige
under prisstoppet.

Under perioden från införandet av det allraänna
prisstoppet oktober 1970 till prisstoppets slutliga avveckling vid
årsskiftet 1971/1972 steg konsuraentprisern?. med 8,6 %, Den övervägande delen
av prisstegringarna berodde på höjningarna av den indirekta beskattningen i noveraber
1970 och januari 1971, Rensad från inverkan av dessa förändringar visar
indexen nettoprisindex en uppgång raed 3,8 %. Till och raed juni 1971
visade nettoprisindex en svag nedåtriktad tendens. Därefter steg priserna,
huvudsakligen beroende på effekterna av jordbruksuppgörelsen, den centrala löneöverenskoramelsen
särat förändringar i statliga taxor,

I proraeraorian frarahålls alt de prisstegringar sora
genom läranade dispenser och uppnådda förhandlingsresultat ra, ra, inträffade
under 1971 föll inom raraen för beräkningarna i nationalbudgeten, Genora
prisstoppet bröts eller förhindrades de tendenser lill onormalt snabba och
koncentrerade prishöjningar sora fanns på raarknaden. Prissloppet visade sig
således ge åsyftad effekt på kort sikt. Detta fraragår enligt proraeraorian bl,
a, av en järaförelse raellan prisutvecklingen i Sverige och vissa andra länder,

I proraeraorian redovisas en jämförelse av nettoprisernas
utveckling i Sverige, Danraark, Finland, Norge, Frankrike, Italien,
Storbritannien, Västtyskland och USA från oktober 1970 tiU utgången av år 1971,
Sex av de angivna länderna Danraark, Finland, Frankrike, Norge, Sverige och
USA tillärapade prisreglering under hela eller delar av den ifrågavarande
perioden, medan övriga tre länder Italien, Storbritannien och Västtyskland
inle vidtog särskilda prisreglerande åtgärder.

Av promeraorians redovisning fraragår att de länder sora tillärapat
någon typ av allmän prisreglering genorasnittligt uppvisar en lägre prisutveckling
under perioden 5,9 % än övriga länder 1,6%. I de prisreglerande länderna
varierar prishöjningama från 3,8 % i Sverige till 8,6 % i Finland, raedan
prisutvecklingen i övriga länder varierar inora ett högre intervall eller från
5,4 % i Italien till 10,6 % i Storbritannien.

I syfte att raera i detalj klargöra prisstoppens
stabiliserande inverkan på prisutvecklingen redovisas vidare i proraeraorian
prisutvecklingen i Sverige, Danraark, Storbritannien, Västtyskland och USA
varje raånad under perioden januari 1970 lill årsskiftet 1971/72, Av denna
redovisning fraragår att införandet av prisstopp medförde en oraedelbar upp-bromsning
av prisutvecklingen, I Storbritannien och Västtyskland där prissättningen var
fri fortsatte dock priserna att stiga under senhösten 1970 och vintem 1971,

För Sveriges vidkoraraande var, sora närants, den allraänna
prisnivån helt stabil från oktober 1970 fram till halvårsskiftet 1971, varefter
pri-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 19

serna åter ökade främst till följd av den centrala
löneuppgörelsen samt justeringen av priser på reglerade jordbruksprodukter.
Höjningar i den svenska indexen i december 1970 och 1971 har till stor del sin
grund i alt den årliga mätningen av bostadskostnaderna belastar enbart decera-bersiffran,
I Danraark steg prisema först efter prisstoppels avveckling i april 1971 och i
saraband raed alt en övergång skedde till särskilda kalkyleringsregler, varigenora
priserna fick stiga till följd av vissa definierade kostnadsökningar, exerapelvis
löner, råvaror och halvfabrikat. Även i USA innebar övergången från prisstopp tUl
den s, k, fas II
i sta-biliseringsprogramraet
en höjning av prisnivån.

För saratliga länder gäller, anförs det i proraeraorian,
att sedan prisstoppen avvecklats, prisutvecklingen startat från en lägre nivå
än vad sora skulle varit fallet, ora priserna fåll fortsätta stiga utan
påverkan under hela perioden.

Slutligen påpekas i proraeraorian att OECD har sararaanslällt
erfarenheter från de raedlerasländer sora på sistone tillärapat
prisregleringar av olika slag. I en summering av de kortsiktiga effekterna
framhålls därvid att praktiskt taget saratliga prisregleringar har gett
antingen kortvarig prisstabilitet eller en raarkerad nedgång I prisslegringstakten,
vilken ofta varat i tre raånader och ibland upp tUl ett halvt år eller något raer,

2.2.5 Motiv för begränsade prisregleringar

I proraeraorian frarahålls olika oraständigheler sora
talar för att prisreglering kan bidra till att på kort sikt nå stabilitet i
prisutvecklingen. Det påpekas alt prisstegringar genora en prisreglering kan
stoppas raed oraedelbar verkan, Därraed skapas en lidsfrist för valet av de ekono-raisk-politiska
raedel sora kan behöva sättas in raot de bakoraliggande orsakerna till
prishöjningarna. En temporär prisreglering kan också på längre sikt verka
dämpande på prisutvecklingen. Regleringen kan nämligen genora sin oraedelbara
verkan på priserna dels begränsa eventuella korapensationskrav i koraraande
löneförhandlingar, dels påverka eventuella förväntningar hos näringsliv och allraänhet
ora fortsatta prisstegringar.

Det
understryks i proraeraorian att diskussionen gäller prisreglering sora ett instruraent
i konjunkturpolitiken. När den bakomliggande kostnadsutvecklingen inte sararaanhänger
med rubbningar i den sarahällsekonoraiska balansen, är prisregleringar i allraänhet
verkningslösa och kan t, o, ra, vara olärapliga. Och även ora det föreligger en
sådan balansrubbning att en prisreglering ter sig raotiverad, bör regleringen
vara i kraft endast under begränsad tid ora de avsedda positiva effekterna
skall uppnås.

Den svenska prisregleringen under åren 1970 och 1971 visar
enligt proraeraorian att en sådan reglering kan fungera sora ett ekonoraisk-po-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 20

litiskt
instrument. Prisreglering under längre perioder bör koraraa i fråga endast vid
krig eller krigsfara eller under i övrigt exceptionella förhållanden. Gjorda
undersökningar ora verkningarna av prisstoppet 19701971 ger inget underlag för
slutsatser ora alt i tiden begränsade prisregleringar skulle ha några näranvärda
konsekvenser i fråga ora konkurrensförhållanden, varusortiraent eller
prisernas rörlighet neråt.

Det frarahålls
i proraeraorian att raot sådana, i tiden begränsade prisregleringar, kan
anföras att företagen i efterhand kan korapensera sig för uteblivna
prishöjningar. Även ora en järaförelse raed andra länder visar att
prisutvecklingen i Sverige varit förhållandevis måttlig under år 1972, torde en
viss sådan kompensation ändå ha förekomrait. Det anförs dock att det är
uppenbart att prisstoppet raedförde de effekter sora eftersträvades och sora
diskuterats i proraeraorian, näraligen all bryta en prisstegringsvåg och skapa
en period av ökad prisstabilitet. Det ledde bl. a, till att avtalsrörelsen 1971
kunde föras i en annan och lugnare at-raosfär än om prisstegringarna från
hösten 1970 genomförts och fortsatt under 1971.

Förväntningama
ora en viss prisökning accentueras i saraband raed allraänna
konjunkturuppgångar, påpekas det vidare i proraeraorian. Uppgångsskedet i
konjunkturen yttrar sig eraellertid i de flesta fall inte så, att efterfrågan
och priser på samtliga varu- och tjänsteområden tenderar att stiga saratidigt,
Genora ullandsberoendet och de prisrörelser som sker på de internationella
marknaderna börjar vanligen prisuppgången inom någon eller några av de
branscher sora är exportinriktade eller på varor sora säljs på heraraaraarknaden
i konkurrens raed iraporterade varor. Prisstegringarna tenderar därefter
beroende på såväl förväntningar soni horisontella och vertikala effekter på varuraarknadema
att sprida sig till övriga varuoraråden och lill branscher inora den från
utländsk konkurrens skyddade sektom, I dessa branscher raed sin i förhållande
lill konkurrensutsatla näringar genorasnittligt lägre produktivitetsutveckling
ökas senare prisstegringstakten ytterligare genora de kompenserande
lönehöjningar sora initieras från företagen i den konkurrensutsatta sektorn.
Risken för snabba spridningseffekter i lägen raed starkt tryck på prisnivån har
ökat under senare år, bl, a, genom den fortgående koncentrationen i
näringlivet, den ökade branschblandningen i förelagen samt utbredningen av
administrativt satta priser,

I
promemorian uttalas att de angivna spridningsriskerna i en konjunkturuppgång
kan begränsas eller hell elimineras genora att raan i ett tidigt skede ingriper
raot prisslegringstendenser inora enskUda branscher eller varuoraråden. Ett
sådant ingripande i förra av t. ex. begränsat prisstopp eller krav på
förhandsgodkännande av planerade prishöjningar kan effektivt bryta förväntningarna
ora fortsatt prisstegring och därraed påverka eventuella korapensationskrav på
lönesidan. En sådan begränsad prisreglering på ett tidigt stadiura kan rainska
behovet av mera ora-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 21

fattande åtgärder för att nå prisstabilitet och påverkar därigenora
positivt de administrativa kostnaderna för såväl stat som näringsliv,

I en ekonomi raed raycket arabitiös raålsättning i fråga ora
sysselsättningspolitiken finns enligt proraeraorian vanligen samtidigt efterfrågeöverskott
på vissa marknader och utbudsöverskott på andra. Om alla priser var lika lätlrörliga
nedåt som uppåt, skulle delta förhållande inte innebära några slabiliseringsproblera,
Genora att prisema är irögrörliga nedåt, tenderar eraellertid prisutvecklingen
på raarknader raed efterfrågeöverskott att höja den allraänna prisnivån. Det
förhållandet att kon-junklurtendenserna på ddraarknaderna verkar i olika
riktningar gör det vidare svårt att i sådana situationer nå prisstabilitet genora
generell finans- eller penningpolitik. Det kan då, ora raan befarar allvarlig
prisstegring på något viktigt oraråde, vara en fördel att tillgripa begränsade
prisslopp eller andra selektiva prispolitiska åtgärder raed stabiliserande
syfte. Dessa åtgärder kan vidtas utan att de får sådana negativa verkningar på
sysselsättning och produktion sora generella medel skulle medföra. Om raan kan därapa
prisutvecklingen på överhettade delraark-nader genora begränsad prisreglering
så behöver inle heller sliraulerande åtgärder, sora vidtas på övriga oraråden,
raedföra stora allraänna prisstegringar.

Det anförs i proraeraorian att fördelen av alt i god tid
gripa in raot tendenser till prisstegringar på enskilda varumarknader eller
andra avgränsade oraråden av ekonorain frärast har uppraärksararaats i USA,
vars förhållanden dock icke är direkt järaförbara med Sveriges, Vid upprepade
tillfällen under 1960-talet har den amerikanske presidenten i preventivt syfte
ingripit mol planerade eller annonserade prishöjningar inom stålindustrin, I
vissa fall har dessa uppmaningar till prisstabilitet ibland kombinerade med
hot om indragna statliga beställningar åtföljts av vädjanden till
arbetstagarsidan ora återhållsarahet i löneanspråken. Syftet med dessa
ingripanden har varit att förhindra spridning av prisstegringstendenser tUl
andra delar av näringslivet. De regler om förhandsgodkännande av prishöjningar sora
förekoraraer i vissa länder bygger på sararaa grundtanke, näraligen att
prissättningen i en enskild bransch eller ett stort företag påverkar
prissättningen även inom övriga delar av näringslivet.

2.2.6 Förslag lill ändringar i allmänna
prisregleringslagen

Sedan i promemorian konstaterats att en både till tiden
och omfattningen begränsad prisreglering i vissa lägen kan vara ändaraålsenlig
sora ett led i slabiliserlngspolitiken, ställs frågan i vad raån sådana
regleringsåtgärder kan vidtas enligt gällande svensk lagstiftning. Frågan
gäller dels förutsättningama för att allraänna prisregleringslagen skall träda
i tillämpning, dels de former av prisreglering som kan korama i fråga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 22

2.2.6.1 Förutsättningarna för lagens tillämpning

I proraeraorian erinras ora all tillkorasten av allmänna
prisregleringslagen år 1956 innebar att prisreglering avskaffades för vad som
betecknades sora norraala förhållanden. Den nya lagen fick beredskapskaraktär
och skulle träda i tiUärapning endast i extraordinära lägen, I övrigt skulle raan
lita lUl konkurrensen sora prisregulator. Detta ställningsta'-gande skall ses raot
bakgrunden av förhållandena under och närraast efter det andra världskriget.
Den typ av prisreglering sora då förekora innebar att priskontroll var ett perraanent
inslag i sarahällets prispolitik. När denna prisreglering slutligt avvecklades genora
1956 års lagstiftning, var skälen i första hand att regleringen ansågs raedföra
olägenheter i förra av prisuppehållande verkan, snedvridning av produktion och
handel ra, ra. Senare har en återgång till priskontroll av den typ som fanns
under krigsåren diskuterats i olika saramanhang men avvisats. Bl, a, intog riktprisulredningen
denna ståndpunkt i betänkandet (SOU 1966: 48) Prissaraverkan och konkurrens (s,
96), och statsraakterna anslöt sig till utredningens uppfattning (prop, 1967:
75 s, 73, SU 1967: 90 s, 4, rskr 1967: 205),

En
förutsättning för att raan skulle avstå från prisreglering eller raöjlighet
därtill under raer norraala tider var enligt prisregleringslagens förarbeten
att en beredskapslagsliflning gav raöjlighet till snabba ingripanden när ett
tillspetsat läge uppkorarait eller hotade (prop, 1956: 147 s, 50), Föredragande
departeraentschefen diskuterade utförligt, i vilka situationer prisreglering
skulle kunna tillgripas i fredstid. Han förklarade sig inte tveka ora att
prisreglering vid inflationsrisk till följd av internationella prisstegringar
kunde behövas som en komplettering till de finans- och penningpolitiska raedlen,
I fråga ora prisreglering vid risk för inflation av inheraska orsaker anförde departeraentschefen,
att han inte kunde ansluta sig till den av flera remissinstanser hävdade
uppfattningen att prisreglering i sådana fall skulle vara utan betydelse. Inte
minst raöjligheten att ingripa snabbt var härvidlag av vikt. Särskilt underströks
betydelsen av att kunna förebygga såväl spekulativa prisstegringar sora
skärpta lönekrav till följd av fruklan för koraraande prisstegringar, Dessutora
framhölls all enbart möjligheten alt tillgripa prisreglering kunde ha en sådan
psykologisk verkan på företagares, löntagares och konsuraenters handlande, att
inflationen redan därigenora raotver-kades, Sararaanfattningsvis anförde departeraentschefen
alt den nya lagen borde ge raöjlighet alt reglera priserna vid krig och
krigsfara särat vid risk för inflation vare sig denna berodde av
internationella eller inheraska förhållanden. Han underströk eraellertid alt
prisreglering inte skulle införas annat än då del befanns oundgängligen
nödvändigt.

Lagtexten fick i fråga om prisreglering i andra fall än
krig eller krigsfara den lydelse som alltjämt gäller och sora innebär all
förutsättningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 23

för sådan reglering är, alt betydande fara har uppkommit
för allvarlig stegring av del allraänna prisläget inora riket.
Departementschefen anförde i anslutning härtill (prop, 1956: 147 s, 60):

Att på ett fullt tillfredsställande sätt avgränsa de
sistnämnda beredskapsfallen bjuder betydande svårigheter och det torde vara oraöjligt
att uppnå en forraulering, ora vars tolkning icke olika raeningar inora vissa
gränser kan råda. Det naturligaste torde vara att såsora utredningen gjort söka
en forrael, sora uttrycker lagens allraänna syfte. Att i författningen försöka
närmare angiva de faktorer, t, ex, varuknapphet, vilkas prisslegrande verkan
lagen avser att bryta, lär knappast låta sig göra, I allt fall torde, vUken raetod
raan än väljer, gränsdragningen för lagens användningsområde bli vansklig. Mot
den formulering, varora de sakkunniga enats, kan alltså visserligen invändas
att dess allraänna ordalag kan tänkas lämna visst utrymrae för olika meningar ora
när läget är sådant att lagen ger Kungl, Maj:t rätt att besluta prisreglering, Ä
andra sidan anser jag all en snävare avgränsning icke är läraplig. Enligt rain raening
torde av de sakkunnigas avfattning av lagtexten det väsentliga lillräckligt
tydligt fraragå, näraligen att prisreglering vid sidan av krigs-och
krigsfarefallen förutsätter ett påtagligt krisläge raed otvetydig fara för en inflationistisk
prisstegring,

I proraeraorian frarahålls alt prisregleringslagens förarbeten
visar att lagen i väsentlig raån bygger på sararaa synpunkter sora har
utvecklats i proraeraorian. Förutsättningarna för tiUärapning av lagen forraulerades
eraellertid på ett sätt sora inte är helt tillfredsställande raed hänsyn lill
det i proraeraorian påvisade behovet av ingrepp i ett tidigt skede inora
begränsade oraråden, I de lägen sora därvid avses torde inte alltid kunna sägas
föreligga betydande fara för allvarlig stegring av det allraänna prisläget i
landet. Lagtexten bör därför enligt proraeraorian järakas så att det klart fraragår
alt lagen kan tillärapas även i sådana situationer.

För all åtgärder mot prisstegringstendenser skall kunna
vidtas i ett tidigt skede, bör en tillräcklig förutsättning för tillämpning av
prisregleringslagen vara att det uppstått fara för allvarlig prisstegring. Det
bör inle vara nödvändigt att faran skaU kunna betecknas sora betydande. Vidare
är det angeläget att regleringsåtgärder kan vidtas redan när pris-stegringslendenserna
är begränsade till någon eller några viktigare branscher. Ingripande bor i
sådana fall kunna ske innan fara uppstått för stegring också av det allraänna
prisläget,

I proraeraorian frarahålls att de ändringar sora sålunda
föreslås inte slår i raolsältning till den grundsyn på prisreglering sora råder
i Sverige och sora förut berörts. Prisregleringslagens karaktär av
beredskapslag består, vilket innebär att prisreglering skall förekoraraa endast
i vissa bestärada situationer, I detta sararaanhang behöver alltså inte
befaras några olägenheter av del slag sora kan följa av en raera perraanent
pris-kontroll.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 24

2.2.6.2
Formerna för prisreglering

De
prisregleringsåtgärder sora enligt proraeraorian bör kunna vidtas i särskilda
lägen kan ha olika forraer, I första hand torde koraraa i fråga kortvariga
prisstopp inora ett eller flera varu- eller tjänsleoraråden. Regler ora
prisstopp finns redan nu i allraänna prisregleringslagen. Erfarenheterna från
det svenska prisstoppet 19701971 har enligt proraeraorian inte gett vid
handen att dessa regler behöver ändras. Det föreslås därför att den nuvarande utforraningen
av reglerna behålls. Inte heller beträffande den andra huvudforra för
prisreglering sora lagen raedger, högstpriser, finns något behov av lagändring
i detta samraanhang,

I
proraeraorian frarahålls att det i vissa fall kan vara lärapligt och tillräckligt
att använda raindre ingripande regleringsåtgärder än prisslopp eller
fastställande av högstpris. Sålunda kan dessa direkta regleringsåtgärder i
vissa situationer ersättas av överenskoraraelser raellan prisrayndigheterna
och företagarna. Sådana överenskoraraelser förutsätter inte i och för sig någon
lagbestäraradse, men de kan användas smidigare och effektivare ora de bygger på
en grundläggande bestäraraelse i prisregleringslagen. Bl, a, kan det i vissa
fall vara önskvärt att åstadkoraraa en hårdare bindning på det sättet att det
blir straffbart att bryta överenskoraraelsen.

En bestäraraelse om överenskoraraelser
av detta slag ingick i den prisregleringslagstiftning som gällde t, o, ra, år
1956, Denna förra av prisreg-legering, s, k, utfäst pris, togs inte upp i 1954
års priskontrollutrednings förslag till ny prisreglerlngslag, Sora skäl härför
hänvisade utredningen (prop. 1956: 147 s, 65) dels till att prisrayndigheten
kunde fastställa normalpris (högstpris) även när enighet rådde mellan
myndigheten och nä-ringsidkama, dels till att del var önskvärt att förenkla
lagstiftningen. Departementschefen (prop, 1956: 147 s, 69) underströk värdet av
att lagstiftningen förenklades och påpekade, att ett flertal olika forraer för prisingripanden
raedför svårigheter att överskåda den reglerade prisbundenheten på marknaden
och skapar besvärligheter såväl för den enskilde som för vederbörande
myndigheter vid lagens tUlärapning, Någon bestäraraelse ora utfäst pris
infördes alltså inte i 1956 års allraänna prisregleringslag,

I proraeraorian anförs att
de skäl sora anförts raot alt la upp regler ora utfäst pris i allraänna
prisregleringslagen raåhända gäller vid en orafattande prisreglering. Särskilt
i en situation raed varuknapphet kan högstpriser, som förutsätter viss varustandardisering,
användas i stället för utfästdsepriser. Men invändningarna raot tillärapning av
sådana priser är knappast vägande, när det är fråga ora sådana begränsade
prisingrepp sora diskuteras i proraeraorian. Det föreslås att
prisregleringslagen korapletteras raed en bestäraraelse ora prisulfästdser.

En annan förra av raindre
långtgående prisingrepp sora tas upp i promemorian är föreskrifter om skyldighet
att anraäla pris-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 25

höjningar. Det påpekas att sådana föreskrifter använts i
flera länder sora ett led i prispolitiken,

I den
svenska prisregleringslagen finns inga bestäraraelser ora uppgiftsskyldighet.
Den uppgiftsskyldighet sora föreligger enligt uppgiftsskyldighelslagen
vilken ligger lUl grund för prisregistrering och prisövervakning även under
normala tider har ansetts vara tillräcklig också för prisregleringslagens tiUämpning
(prop. 1956: 147 s. 67).

Med stöd
av uppgiftsskyldighelslagen kan företagare åläggas att till rayndigheterna
lärana uppgift ora det pris han tUlärapar på viss vara eller tjänst och ora
ändringar av priset. Enligt lagens förarbeten (prop. 1956: 148 s. 61) kan rayndigheterna
föreskriva inte bara att uppgift ora visst förhållande skall läranas inora
angiven tid utan också exerapelvis att uppgifter skall läranas vid bestärada
tidpunkter under en viss tidsperiod eller då viss orasländighet inträffar t.
ex, ändring av priset på en angiven vara.

Enligt proraeraorian kan det i vissa lägen vara önskvärt
att föreskriva skyldighet för företagare alt anraäla prishöjningar i förväg. En
sådan föreskrift kan knappast raeddelas raed stöd av uppgiftsskyldighelslagen.
Föreskriften innebär näraligen att förelagaren under den bestärada tidsfristen
blir förhindrad alt höja priset och raåste således betecknas sora en förra av
prisreglering. Föreskrifter av detta slag bör därför ha stöd i allmänna
prisregleringslagen. Det föreslås att en särskild bestäraraelse införs i lagen
för detta ändaraål.

Utöver de berörda ändringarna föreslås i proraeraorian en järakning
av nuvarande regler ora skyldighet att vid brott raot prisregleringslagen utge
värdet av avtalat eller uppburet vederlag.

2.3 Remissyttrandena

Förslaget att vidga förutsättningarna för tillämpning av allraänna
prisregleringslagen tillstyrks av försäkringsinspektionen,
konjunkturinstitutet, jordbruksnämnden, kommerskollegium, SPK,
konsumentverket, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge, Malmöhus och
Västerbottens län, kommunförbundet, LO, SACO-SR och TCO.

Avvisande
till förslaget är NO, näringslivets huvudorganisationer. Svenska företagares
riksförbund, Svensk industriförening, Skånes handelskammare, handelskammaren i
Göteborg, Sveriges handelsagenters förbund, KF och LRF.

Övriga instanser, nämligen hovrätten för Övre Norrland, SCB,
bankinspektionen, AMS, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam, tar
inte ställning i frågan ulan framför synpunkter från raera speciella
utgångspunkter.

ÅtskUliga instanser gör, oavsett ora de tillstyrker eller
avvisar förslå-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 26

get, invändningar mot promeraorians redogörelse för infla-lionsprobleraatiken,
erfarenheterna av prisreglering och rådande konkurrensförhållanden. Kommerskollegium
anser sålunda att proraeraorian är helt otillräcklig sora underlag och endast
kan betraktas sora en introduktion av problera-koraplexet, NO finner det
förvånande att raan i proraeraorian på del åberopade raaterialet ansett sig
kunna dra slutsatser beträffande verkningar i konkurrenshänseende av
tidsbegränsade prisregleringar. Det är enligt NO också anraärkningsvärt att proraeraorian
inte försöker att allsidigt belysa de lång- och kortsiktiga verkningar sora är
förbundna raed vidgade raöjligheter till prisreglering.

Näringslivets huvudorganisationer pekar på att jordbraksregleringens
effekter på prisutvecklingen inle analyserats i proraeraorian. Analysen brister
enligt organisationernas uppfattning även i andra väsentliga avseenden, bl, a,
saknas en diskussion rörande förhållandet mellan konkurrens- och prispolitiken
och prisutvecklingens samband raed företagens kostnader och lönsarahet. Vidare
anser organisationerna att beskrivningen av konkurrensförhållandena är alltför
ensidig och förenklad, Sora exerapel anges, att i proraeraorian ingenting
närans ora de rationaliseringar inora industri och handel sora stordriften raöjliggjort,
den utoraordentligt hårda blockkonkurrensen inora handeln eller internationaliseringens
betydelse för industriföretagens hårdnande konkurrenssituation.
Organisationerna anser det också tveksarat om reduceringen av inflationslakten
kan föras tillbaka på prisstoppet då effekterna sannolikt har raer att göra raed
den vid den tidpunkten redan vikande konjunkturen.

Beträffande
erfarenheterna av svenska prissloppet anför SACO-SR, att det av proraeraorian fraragår
att konsuraentpriserna från oktober 1970 lill årsskiftet 19711972 steg raed
8,6 % rensat från höjningarna av den indirekta beskattningen raed 3,8 %.
Även ora prisökningarna ulan prisstoppet raåhända skulle ha blivit större, kan
SACO-SR inte finna att prisstoppet var ett speciellt effektivt stabiliseringspolitiskt
instruraent, SCB anför att utvecklingen efter prisstoppets upphävande och i
vilken raån det senaste årets kraftiga prisstegring i sig kan ha varit en
effekt av själva prisstoppet är av avgörande betydelse i sararaanhanget. Dessa
aspekter berörs dock ej i proraeraorian. Även andra instanser påtalar delta
förhållande.

Erfarenheterna av prisregleringar i andra länder koraraenteras
av bl, a, LO, sora anför, att prisregleringar under senare år tillärapats i ett
stort antal länder i försök att beraästra inflationstendenserna och all erfarenheterna
av åtgärderna är blandade, I en del länder har raan kunnat notera en ganska
betydande prisdärapande effekt, raedan den i andra varit raera blygsara, Enhgt NO:s
raening är proraeraorians presentation av andra länders prisutveckling och
åtgärder alltför ytlig och slurapar-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 27

tad,
SPK anför alt efler proraeraorians färdigställande prisregleringar införts i
Storbritannien och Spanien och att effekterna av prisregleringar i en rad
länder sararaanfattats i en OECD-rapport, Enligt denna varierar erfarenheterna
i raånga avseenden från land lill land raen så gott sora genoragående har
prisregleringarna under senare år antingen lett tUl prisstabilitet under en
begränsad tidsperiod eller till en raarkant rainskning av prisstegringstakten,

KF
tar upp frågan ora "adrainistrativ" prissättning och drar slutsatsen
att raan i proraeraorian därraed avser priser satta av sådana organ där kännedom
om efterfråge- och utbudsfaktorerna på marknaden saknas. Detta synsätt stäraraer
enligt KF inte överens raed verkligheten och torde inte på något sätt kunna
beläggas. Centraliseringen av prissättningen inora de stora handelsblocken har
inte raedfört att konkurrensen försvagats, och koncentrationens intensitet var
betydande även under åren före den starkare prishöjningens epok, anser KF, Att
det vid "administrativ" prissättning skuUe allraänt förefinnas ett
direkt raotstånd mot att överväga prissänkningar finner KF helt ogrundat och
hänvisar till konsumentkooperationens viktiga uppgift att ständigt pressa prisnivån
nedål inora de gränser den allraänna politiken ger. Liknande synpunkter i resoneraangen
ora adrainistrativ prissättning fraraförs av bl, a. Svenska företagares
riksförbund. NO hävdar, att koncentrationen i olika led sannolikt avsevärt
motverkat prishöjningar, och erinrar om att det på sina håll hävdats, alt ulslagningen
av enheter i detaljhandeln gått alltför snabbt.

Några
instanser pekar på behovet av raera inträngande utredningar av inflationsprobleraatiken.
Kommerskollegium anser det särskilt angeläget att belysa de till synes alltraer
fraraträdande probleraen raed kostnadsinflation och importerade räntestegringar.
För att uppfylla målen om full sysselsättning krävs enligt TCO en väsentligt
förbättrad kännedom ora inflationens grander. Mer djupgående analyser av raultinalioneUa
företags prissättning, adrainistrativ prissättning ra, m, är därför nödvändig, frarahåller
förbundet, SACO-SR föreslår, att en statiig utredning snarast tillsätts för att
analysera inflationsproblemet och komma med förslag till åtgärder för att
begränsa prisökningarna. Arbetsmarknadens parter bör enligt förbunden få deltaga
i utredningsarbetet,

I
fråga ora användningen av prisreglering sora stabiliseringspolitiskt instruraent
ansluter sig flera av de instanser sora stöder lagförslaget utan närraare komraenlarer
till de bedöraningar sora gjorts i proraeraorian, SPK är dock raera utförlig i
sina slutsatser och konstaterar sararaanfattningsvis, att del är väsentligt att
i sådana speciella situationer då direkta ingripanden i prisutvecklingen anses
nödvändiga, lagstiftningen ger möjlighet lill snabba ingripanden på speciella oraråden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 28

Ätskilliga instanser understryker vikten av att
prisreglering används restriktivt. Konjunkturinstitutet anser sålunda att
prisreglering kan vara ett lärapligt instruraent i vissa lägen raed starkt
uppskruvade förväntningar hos företagen och löntagare ora fraratida
inflatorisk utveckling. Erfarenheterna pekar dock på att prisreglering bör tillärapas
raycket restriktivt och endast gälla korta perioder, särskilt när den ej korabineras
med reglering av lönebUdningen, Kommerskollegium anser att även om
möjligheterna att tUlämpa prisreglering bör vidgas något jämfört raed i dag så
bör också i fortsättningen regleringar tillgripas endast i speciella
undantagsfall. Länsstyrelsen i Malmöhus län understryker vikten av att varje
förra av reglering såvida del inle är fråga ora krig eller krigsfara
endast används under kortare perioder och gärna selektivt på de varugrupper sora
visar sig "tongivande" i prisstegringen,

LO delar uppfattningen att prisregleringslagen skall
bibehålla karaktären av beredskapslag och att konkurrensprincipen även fraragent
skall vara den grundläggande faktorn. Det kan enligt LO bli nödvändigt att
snabbt sätta in prisregleringar av olika slag i situationer av oförutsedda, efterfrågebetingade
inflationstendenser inora särskilda branscher eller sektorer av sarahällsekonorain.
De bör dock endast bli av kortvarig natur, då risk annars föreligger att från konsuraentsynpunkt
icke önskvärda effekter uppkomraer, SPK framhåller, alt det är väsentligt att
även kortvariga prisregleringar ges en sådan utformning att eventuella negativa
verkningar i största raöjliga utsträckning kan undvikas. Ur stabiliseringssynpunkt
är det enligt SPK vidare av största betydelse att regleringens utforraning och
orafattning successivt anpassas till den sara-hällsekonomiska utvecklingen.

De instanser som ställt sig avvisande till förslaget anser
i allmänhet att den vidgade raöjligheten att kunna ingripa med kortvariga
prisregleringar på begränsade områden kan raedföra sararaa negativa effekter sora
mera permanenta regleringar. Enligt NO:s raening kan prisstopp raöjligen för en
kort tid, några få månader, uppskjuta prisökningar och eventuellt något påverka
förväntningarna i löneförhandlingar, NO anser dock att det kan starkt
ifrågasättas om dessa tänkbara tillfälliga fördelar tillnärmelsevis kan uppväga
de nackdelar, sora på sikt följer raed en ofta återkoraraande prisreglering.
Ett genomförande av lagförslaget kan lätt leda till täta prisreglerande
ingrepp. Därmed överträder raan den skiljelinje beträffande de
samhällsekonomiska verkningarna som enligt NO:s raening går mellan enstaka
ingrepp orsakade av krissituationer å ena sidan och ständig eller ofta återkoraraande
prisreglering å andra sidan. Nackdelarna med prisreglering är enligt NO bl, a.
ökad prisstelhet genora att accepterad prisnivå betraktas sora godkänd och
benägenheten för prissänkningar avtar, ökat saraarbete raellan företagen på
grund av återkoraraande överläggningar raellan företag och rayndigheter, ökade
svårigheter för företagen att planera på längre sikt särat adrainistrativa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 29

insatser
och kostnader såväl för rayndighetema sora för företagen. I praktiken kan det
enligt NO också bli svårigheter för SPK att dels utöva funktionen som opartiskt
utredande organ åt NO och marknadsdomstolen, dels vara en aktiv förhandlingsmotpart
genteraot företagen i prisförhandlingar.

Även
näringslivets huvudorganisationer anser att de aktuella bestäramdserna komraer
alt sättas i kraft förhållandevis ofta, Proraeraorian förraedlar enligt
organisationerna en grundsyn sora i realiteten innebär ett frånträdande av
lagens beredskapskaraktär. De forraella förutsättningarna för ingripanden är
förhållandevis vagt återgivna och reser inga egentliga spärrar raot en sådan
utveckling. De i annan ordning föreslagna oraläggningarna av SPK till en raera
renodlad prisrayndighet pekar tvärtom i den riktningen, hävdar
organisationerna, I fråga ora effekterna av prisregleringar anför
organisationerna i stort sararaa synpunkter sora NO, Sararaanfattningsvis
ansluter sig organisationerna till bedöraningen i proraeraorian att
förväntningar ora fortsatt pris- och löneinflation kan vara avgörande för den
typ av interaationdlt inflations-förlopp som kännetecknat åren fr, o, ra, 1968,
Det är enligt organisationema riraligt att förraoda, att en högre prioritering
av inflationsbekämpningen och en större uppmärksamhet på prisutvecklingen kan
påverka just dessa förväntningar. Organisationerna finner dock att traditionell
ekonomisk politik skulle fungera bättre än införandet av ett nytt och från
effektivitetssynpunkt raycket diskutabelt medel,

KF
har viss förståelse för att en prisreglering på kort sikt kan ge nödvändigt
andrum för att raöjliggöra insättandet av andra åtgärder med avsikt att lösa en
uppkomraen krissituation. Även ora tilltron till konkurrensen som en mycket
viktig faktor för reglering av den allmänna prisnivån tycks bestå, kan KF av
argumenteringen i större delen av promemorian skönja en annorlunda
inställning, som anser regleringsprincipen överlägsen konkurrensprincipen.
Förbundet anser bl, a, att en starkare prisreglerande politik inte utan avkall
på den solidariska lönepolitiken skulle kunna fungera effektivt. LRF anser att
prisreglering, eventuellt I kombination med lönestopp, är ett prispoliliskl
instrument som bör kunna få tillgripas av statsmakterna sora en kortsiktig
åtgärd i en speciell situation. Under norraala förhållanden däreraot är varje
priskontroll en skenlösning sora enbart angriper syraploraen, anser förbundet.
Bortsett från risken för produktionssnedvridningar är den också från den
synpunkten tvivelaktig att den inger allraänheten falska förhoppningar och en
inkorrekt bild av de sararaanhang, som ligger bakom prisuppgångar.

Sveriges
handelsagenters förbund hävdar, att ora de föreslagna reglerna tillämpas med sararaa
fördorasfrihet raed vilken de hittills gällande reglema tillärapats, torde en
nära nog ständig prisreglering bli följden. Svensk industriförening anser att
en mycket stor restriktivitet

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 30

bör iakttagas vid användandet av prisreglering. Föreningen
förmodar att prisstoppet 1970 i betydande grad rainskade näringslivets vinstraargina-ler,
vilket kan ha bidragit till att näringslivets investeringsvilja under 1971 och
1972 befunnit sig på en raycket låg nivå. Enligt föreningen kan raed visst fog
hävdas, att prissloppets omfattning och längd lill viss del grundlade dagens
besvärande arbetslöshet.

De föreslagna ändringarna i 1 § allmänna prisregleringslagen
koraraenteras av några instanser. Hov-rätlen för Övre Norrland finner sålunda
att avsikten synes vara att lagen skall kunna tillärapas på vilket vara- eller tjänsteoraråde
sora helst, även ora fara för allvarlig prisstegring uppkoramit endast på någol
annat sådant område. Då det inte längre skall krävas, all faran för allvarlig
prisstegring skall vara betydande, synes enligt hovrätten den i förslaget
meddelade fullmakten vara utoraordentligt vidsträckt och i realiteten knappast
vara underkastad annan begränsning än vad sora kan följa av riksdagens
prövning. Hovrätten avstår eraellertid från att uttala någon raening om detta
kan anses lärapligt eller ej. Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar, att den oraredigerade
texten ger större spelrura för olika meningar om tolkningen och därraed kan
skapa en inte önskvärd osäkerhet på den allraänna raarknaden,

I fråga om förslagen om korapletterande forraer av prisreglering
anför konjunkturinstitutet att anraälningsplikt för prishöjningar helt naturligt
väcker farhågor för att nästa steg blir direkta förhandlingar ora
prisutfästelser och/eller prisslopp. Likaså kan förhandlingar ora
prisutfästelser tas sora signal för koraraande prisstopp. Båda dessa
situationer kan enligt institutet förraodas påskynda en pågående inflatorisk
utveckling och på så sätt tvinga fram ett prisstopp. Fullmakt att införa dessa
åtgärder bör därför endast föreligga för att trappa ned en prisreglering, anser
institutet, SPK frarahåller att de risker för prisstegringar som kan ligga
inbyggda i förväntningar ora prisstopp eller andra prisreglerande åtgärder kan
mötas genom att ge åtgärderna retroaktiv verkan. Prisutfästelser kan enligt
näranden vara lärapliga i vissa situationer och för mindre standardbetonade varuoraråden.
Näranden anför vidare att eftersora proraeraorian inriktar sig på kortvariga
ingripanden på begränsande oraråden i en allraän strävan "all stäraraa i
bäcken i stället för i ån" så frarastår regler ora anraälningsskyldighet raed
viss uppbromsningseffekl sora ett lärapligt instruraent.

Enligt konsumentverkels mening bör överenskomradse kunna
gälla hela prispolitiken inora en bransch eller ett enskilt företag och inle endast
frågan om högsta pris eller ordningen för försäljning, Överenskoraraelser
borde i saraband därmed kunna träffas om kalkyleringsregler, anser verket, då raan
därigenora kan fraratvinga prissänkningar vid sänkning av inköpspriser eller offentiiga
taxor och avgifter. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter ora inte
prisregleringslagen bör änd-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 31

ras så att därav klart fraragår att den även raöjliggör raarginalstopp,
som särskilt för varugrupper med starkt skiftande varusortiment .synes kunna
vara en lämplig form av reglering,

TCO anser tilläggen om prisutfästelser och anraälningsskyldighet
vara värdefulla för en stabilare prisutveckling. Enligt LO innebär dessa åtgärder
raindre långtgående ingrepp än rena prisstopp, raen kan ändock bedömas få viss prisstabiliserande
effekt, SÄCO-SR kan däremot inte finna att övertygande skäl redovisats för att
införa dessa lagbestärarael-ser, sora bl. a, kan nödvändiggöra en betydande
administrativ apparat.

De
instanser som avvisat förslaget ora vidgade raöjligheter att ingripa med
prisregleringar avvisar 1 allraänhet också de föreslagna tUläggen I fråga ora raetoder
för prisreglering. Näringslivets huvudorganisationer anser sålunda att dessa
åtgärder på sitt sätt är allvarligare än prisstopps-besläraradsen, eftersom de
utgör grunden för en långvarig prisreglerande verksamhet, NO och LRF anför
liknande synpunkter. Svenska företagares riksförbund finner att anraälningsskyldigheten
skulle raedföra en betydande utvidgning av de adrainistrativa bördor sora
åläggs företagen. Särskilt de raindre företagen skulle härvid kunna åsarakas betydande
svårigheter, anser förbundet, Skånes handelskammare raolsälter sig särskilt
bestämmelsen om anmälningsskyldighet på den grunden att sådan skyldighet de facto
innebär ett prisstopp sora kan medföra avsevärda svårigheter för berörda
företag, särskilt de som iraporterar produkter av olika slag.

En del remissinstanser för fram synpunkter på frågor som
rör t i 11-lämpningen och kontrollen av prisregleringen, NO och näringslivets
huvudorganisationer finner det förvånande att raan i promemorian utan närraare
överväganden ulgår från att prisregleringslagens bestämmelser om så djupt
ingripande åtgärder som exempelvis tvångskartellering och nyetableringsspärr
också skall kunna användas som mer eller mindre normala inslag i
konjunkturpolitiken. Konsumentverket anser det vara av stor vikt att raan åsladkoraraer
effektiv kontroll av prisregleringen. Detta kan enligt verket bl. a. ske genom
saraverkan mellan de centrala rayndigheterna på pris- och konsuraentpolitikens
område och genora föreskrifier ora prisraärkning, innehållsdeklaration och
jämförpriser samt genom särskilda undersökningar. TCO pekar i saramanhanget på
att angelägenheten av jämförpriser m. m. är stor. Brister i dessa avseenden kan
enligt förbundet aktualisera en lösning lagstiftningsvägen.

Konsumentverket anser att det också kan finnas skäl att
överväga om man inte bör kunna knyta föreskrifter ora vite till de överenskoraraelser
om pris det här är fråga om i stället för straffbestäraradser. Länsstyrelsen i
Blekinge län förordar också vite i saraband raed prisutfästelser med hänsyn
till att dessa är avsedda att ges på frivillighetens väg.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 32

Förslaget
om jämkning av vederlagsbestäramelsen i 17 § allraänna prisregleringslagen
tillstyrks av saratliga reraissinstanser sora uttalat sig därom.

De
reraissinstanser som företräder bank- och försäkringsväsendet har lagt fram
synpunkter på tillämpningen av prisreglering för dessa områden. Efter en
redogörelse för erfarenhetema under prisstoppet 1970 1971 ifrågasätter försäkringsinspekiionen
sålunda, om inle försäkrings-verksaraheten fraradeles bör kunna undantas från
prisreglering i förra av prisstopp med hänsyn till inspektionens norraala
uppgifter att övervaka den enskilda försäkringsverksamhetens preraiesätlning
från såväl soliditets- sora skälighetssynpunkt, I annat fall vill inspektionen
kraftigt understryka nödvändigheten av att prisregleringsbestäraraelserna kombineras
med riktlinjer för tillämpningen sora läranar sådana dispensraöjligheter alt
under alla omständigheter soliditetskraven kan upprätthållas. Enligt Svenska
försäkringsbolags riksförbund kan inte andra synpunkter än de som återges i
försäkringslagen anläggas på prisbildningen inora försäkringsområdet. Med
hänsyn härtill och då någon konjunkturpoli-tisk effekt inte står att uppnå
genom prisstopp på försäkringsområdet hemställer förbundet, att försäkring
undantages från prisregleringslagens tillärapningsoraråde. Även Folksam pekar
på de speciella oraständigheterna i försäkringsverksaraheten och anser att den
bör ligga utanför generella prisregleringar.

Bankinspektionen
anför att prisregleringens syfte i fortsättningen kanske bör anges raera explicit
från Kungl, Maj:ts sida tiU prisövervak-ningsrayndigheterna. Vidare har enligt
inspektionen prisbildningens funktionssätt inora bankväsendet så stor betydelse
för dispensgivningen att specialdestinerade riktlinjer för bankväsendet
eventuellt bör lämnas i framtiden.

I
fråga om tUlämpningen av prisreglering förutsätts vidare från AMS:s sida, att
särskild hänsyn även i fortsättningen tages till sysselsättningsproblem i
berörda företag. Styrelsen framhåller vikten av att den bereds tillfälle att i
förväg ge synpunkter på uppläggningen av sararåds-förfarande mellan SPK och länsarbetsnämndema.
Statens jordbruksnämnd räknar raed att kompensation till jordbruket liksora hittUls
skett får anordnas för verkningarna av ingrepp enligt lagen. En viss oklarhet
i korapensationshänseende kan enligt nämnden tänkas uppkomma i saraband med
frivilliga prisutfästelser, varför ett klargörande på denna punkt kan vara
önskvärt.

Slutligen
erinrar SCB om att en ökad uppmärksarahet på prisutvecklingen sannolikt kommer
att leda till ett ökat behov av statistikproduktion, analyser och prognoser. SCB
finner det naturligt att verket i samråd med bl. a. SPK vid det fortlöpande
utvecklingsarbetet bevakar behovet av att öka den ekonomiska statistikens
användbarhet för de angivna ändamålen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 33

2.4
Departementschefen

2.4.1
Allmän motivering

Riralig
prisstabilitet är ett av de centrala raålen för den ekonomiska politiken.
Samhällets verksarahet på prisorarådet omfattar under normala förhållanden
utöver allraänna ekonomisk-politiska raedel konkurrensfrärajande åtgärder och
prisövervakning. Direkt prisreglering förekoramer däremot inte normalt på den
allmänna varu- och tjänsteraarknaden. Den priskontroll sora fanns under och närraast
efter det andra världskriget avskaffades, när den nu gällande allraänna prisregleringslagen
(1956: 236) infördes år 1956, Sedan dess har prisreglering inte använts som
permanent inslag i sarahällets prispolitik.

Den
nuvarande prisregleringslagen är en beredskapslag och avses möjliggöra snabba
regleringsingripanden i extraordinära lägen, Lagen är i fredstid tilläraplig
endast efter särskilt förordnande av Kungl, Maj:t, Som förutsättning för tUlämpning
av lagen gäller frånsett fall av krig eller krigsfara alt betydande fara
har uppkorarait för allvarlig stegring av det allraänna prisläget. När
förordnande har raeddelals ora tillärapning av lagen vilket i efterhand
skall underställas riksdagen ankoraraer det på Kungl, Maj:t att bestäraraa vUka
av de i lagen angivna regleringsåtgärderna sora skall vidtas,

I
en inom handelsdepartementet upprättad proraeraoria (Ds H 1972: 4) förordas att
begränsad prisreglering i ökad utsträckning skall kunna användas sora ett instruraent
i stabUiseringspoliliken, För detta ändaraål föreslås att förutsättningarna för
prisregleringslagens tiUärapning järakas. Vidare föreslås viss korapletlering
i fråga om de forraer för prisreglering sora lagen medger.

Under
de senaste åren har vid ett par tUlfällen uppstått behov av att tillgripa
prisreglering i situationer på vilka prisregleringslagens nuvarande
formuleringar möjligen inte utgör en helt adekvat beskrivning. Jag syftar på
de tillfällen i augusti 1970 och i december 1972 då regeringen beslutade att
prisregleringslagen skulle tillärapas och att prisstopp av viss orafattning
skulle införas. Besluten ora prisreglering godkändes i båda fallen av
riksdagen. De förslag sora läggs frara i proraeraorian innebär alt lagens forraulering
närraare anpassas till den praxis som sålunda redan godtagits av riksdagen,

I
proraeraorian redovisas inledningsvis vissa internationella utvecklingstendenser
i fråga ora prisbildningen. Det påvisas att priserna i alla industriländer
under senare år har stigit i snabbare takt än tidigare.

En
rad oraständigheler anges sora förklaring till denna utveckling. Vidare
framhålls att traditionella ekonomisk-politiska raedel av flera skäl inte har
räckt till för att därapa prisstegringarna i eftersträvad utsträckning. Det
konstateras att raånga industrUänder under senare tid

3
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 34

har
infört prisreglering av olika slag för att på kort sikt nå stabilitet i prisutvecklingen.

Huvudtanken i proraeraorian
är att en lill både tiden och orafattningen begränsad prisreglering kan vara
värdefull sora ett instruraent i stabiliseringspolitiken. Flera skäl anförs
för denna ståndpunkt. Sålunda kan prisstegringarna genora en reglering stoppas raed
omedelbar verkan, och därmed skapas en tidsfrist för valet av de ekonoraisk-poliliska
raedel sora kan behöva sällas in raot de bakorahggande orsakerna till prishöjningarna.
En teraporär reglering kan också på längre sikt verka dära-pande på
prisutvecklingen genora att dels begränsa eventuella korapensationskrav i koraraande
löneförhandlingar, dels påverka förväntningar ora fortsalt prisstegring.
Särskilt påvisas i proraeraorian fördelarna raed att på ett tidigt stadiura i
en konjunkturuppgång ingripa raot prisslegringstendenser inora enskUda
branscher eller varuoraråden. Ett sådant tidigt ingripande kan begränsa risken
för spridning av prishöjningar och bryta förväntningarna om fortsatt
prisstegring.

Det
betonas i proraeraorian att diskussionen gäller prisreglering sora ett led i
stabiliseringspolitiken. Det frarahåUs att prisregleringar i allraänhet är
verkningslösa och t. o. ra. kan vara olärapliga, när den bakoraliggande
kostnadsutvecklingen inte sararaanhänger raed rubbningar i den sarahällsekonoraiska
balansen. Och även ora en sådan balansrubbning föreligger bör en prisreglering
vara i kraft endast under begränsad tid. Prisreglering under längre perioder
bör koraraa i fråga endast vid krig eUer krigsfara eller under i övrigt
exceptionella förhåUanden,

Det svenska prisstoppet
under åren 19701971 anförs i proraeraorian som ett exerapel på alt
prisreglering kan fungera sora ekonomisk-politiskt medel. Undersökningar om
verkningarna av detta prisstopp ger inget underlag för slutsatser ora att
tidsbegränsade prisregleringar skulle näranvärt påverka konkurrensförhållanden,
varusortiraent eller prisernas rörlighet nedåt. Mot sådana regleringar kan å
andra sidan anföras alt förelagen i efterhand kan korapensera sig för uteblivna
prishöjningar. Även ora en viss sådan korapensation förekorarait i Sverige
under år 1972, är det enligt proraeraorian uppenbart all prissloppet bröt en
prisstegringsvåg och skapade en period av ökad prisstabilitet.

Den nu redovisade
diskussionen i proraeraorian leder frara till att allmänna prisregleringslagen
bör jämkas så att prisreglering kan beslutas, när det uppstått fara för
allvarlig prisstegring på viktigare varu- eller tjänsteoraråde. Det skall
således inle vara nödvändigt att faran är betydande eller att den gäller del allraänna
prisläget.

Vid
reraissbehandlingen har den sålunda föreslagna lagändringen i huvudsak
tillstyrkts av löntagarorganisationerna och vidare av bl, a, SPK och konsuraenlverket,
Däreraot avstyrks förslaget av organisationerna inora näringslivet särat KF
och NO,

De
reraissinstanser sora avstyrker förslaget framhäver de olägen-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 35

heter
1 form av snedvridningseffekter ra. m. som kan vara förenade med prisreglering.
Det görs gällande att den föreslagna uppmjukningen av förutsättningama för
lagens tillärapning strider raot den svenska grundsynen på samhällets
verksamhet i fråga ora prisbildningen, näraligen att konkurrensfrämjande
åtgärder och prisövervakning är effektivare än direkt reglering. Dessa
Invändningar finner jag inte berättigade. När tanken på prisreglering avvisats
i olika saramanhang under efterkrigstiden, har frågan gällt en permanent
priskontroll av den typ som fanns under kriget och åren närraast därefter. Vad
frågan nu gäller är prisregleringar av en annan typ, näraligen kortvariga
ingrepp i prisraekanisraen sora ett instrument i stabiliseringspolitiken. Det finps
ingenting som tyder på att sådana ingrepp skulle raedföra olägenheter av det
slag som kan följa av en mera perraanent priskontroll. Inte heller slår de i
motsättning till strävandena att främja en sund och effektiv konkurrens i
näringslivet. Detta arbete bör även fraragent bedrivas raed all raöjlig kraft.

Dessa
konstateranden innebär inte någon underskattning eller nedvärdering av den
konkurrens raed konsumenternas bästa i sikte som förekoraraer på raarknaden och
sora särskilt konsuraentkooperationen gjort betydelsefulla insatser för.

Vad
jag nu anfört förutsätter naturligtvis att prisreglering liksom hittills
tillgrips endast i undantagsfall. Jag Insläraraer således i de re-raissutlalanden
sora understryker att även den typ av prisreglering som här diskuteras bör
tillämpas mycket restriktivt.

Det
är klart att också prisregleringar av detta slag kan ha vissa nackdelar. Som
påpekas i promemorian kan företagen i efterhand kompensera sig i större eller raindre
utsträckning för uteblivna prishöjningar. Vid reraissbehandlingen har också
anförts att en utvidgad raöjlighet tUl prisreglering i vissa lägen kan skapa
förväntningar om att reglering skall införas och därigenora i och för sig driva
upp takten i prisstegringen. Det kan inte bestridas att sådana risker finns.
Deras betydelse bör dock inte övedrivas, eftersom de prisreglerande åtgärderna
kan ges retroaktiv verkan. Vetskapen härom torde göra företagen raindre
benägna att söka förekoraraa prisstopp e. d. Jag anser därför att dessa risker
inte är så allvarliga, att man på grand av dera bör avstå från att skaffa raöjligheter
för sarahället att använda prisreglering för alt raotverka en inflatorisk
utveckling.

Jag
delar således uppfattningen att en både till tiden och orafattningen begränsad
prisreglering i vissa situationer kan vara läraplig som ett led i stabiliseringspolitiken.

Av
förarbetena till allmänna prisregleringslagen framgår att lagen i väsentUg raån
bygger på sararaa synpunkter som här har anförts. Förutsättningama för lagens
tillärapning är emellertid väl snävt formulerade med hänsyn till behovet av
prisingrepp i ett tidigt skede inom be-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 36

gränsade
områden. Jag förordar därför alt lagtexten i detla hänseende jämkas på det sätt
som föreslås i proraeraorian.

Vad
sedan gäller formerna för sådana prisingrepp sora här diskuteras, torde i
första hand komma i fråga kortvariga prisstopp inom ett eller flera vara- eller
tjänsleoraråden. Regler om prisstopp finns redan i prisregleringslagen och
någon anledning att nu ändra dem finns inte. Den andra huvudform för
prisreglering sora lagen raedger, fastställande av högstpris, torde sällan bil
aktuell vid kortvariga regleringar. Inte heller i fråga ora denna
regleringsform finns något behov av lagändring i detta sararaanhang. Lagen
innehåller också bestäraradser ora kompletterande regleringsåtgärder, såsom etableringskontroll,
tvångskarlelllse-ring m. ra. Det ligger i sakens natur att åtgärder av denna
typ inle är avsedda att tillämpas vid de begränsade prisregleringar del här
gäller. Jag anser det dock inte nödvändigt eller lämpligt att forraellt göra
undantag för dem. Detta skulle nämligen innebära att olika förutsättningar
fick ställas upp för skilda typer av regleringsåtgärder. Av samma anledning
utesluter den utvidgade fullmakt för Kungl. Maj:l sora här föreslås inte att
ingrepp kan ske även på andra varu- eller tjänsteområden än sådana där
prisutvecklingen föranlett förordnandet ora tillämpning av lagen. Visar den
iakttagna prisutvecklingen att det finns behov av alt ingripa även på andra
områden bör så kunna ske. Det bör liksora hittills ankorama på Kungl, Maj:t
att, när lagen över huvud taget är tillämplig, bestämma vilken av de i lagen
angivna åtgärderna sora skall väljas. Jag vill erinra ora att riksdagen alltid
får tillfälle att inora kort tid granska vidtagna åtgärder,

I
vissa fall kan det vara lärapligt och tillräckligt att använda raindre ingripande
åtgärder än de som lagen nu raedger. I promemorian föreslås därför att lagen
kompletteras raed regler ora två nya forraer för prisingrepp. Den ena innebär
att prisrayndigheten kan träffa straff-sanktionerade överenskoraraelser raed
företagare ora vilket pris som skall tillämpas, den andra att föreskrift kan
ges ora att prishöjning inte får vidtas, förrän viss tid efter det att den anraälts
till rayndighet.

De
remissinstanser som har principiella invändningar raot den föreslagna
ändringen av förutsättningama för lagens tiUärapning har betänkligheter även
mot nu berörda bestäraraelser, sora de, anser utgöra Instrument för en
långvarig prisreglerande verksamhet. Liknande synpunkter anförs i ytterligare
ett par remissyttranden, Sora jag förut anfört finner jag inte invändningar av
denna typ träffande.

Konjunkturinstitutet
anför att de två nya regleringsforraerna inte bör utnyttjas för att successivt
skärpa en prisreglering, eftersom detta skulle kunna påskynda en pågående
inflatorisk utveckling. Dessa nya forraer bör därför enligt institutet få
användas endast för att trappa ner en prisreglering. Jag insläraraer i att
vissa risker av detta slag kan finnas och bör beaktas vid tillämpningen.
Däremot anser jag det inte lämpligt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 37

att på det sätt som institutet föreslår formellt inskränka
möjligheterna att använda vissa regleringsforraer.

Några reraissinstanser har vidare anfört att adrainistraliva
svårigheter kan uppslå för näringslivet vid tiUärapning av de föreslagna besläraraelserna,
särskilt föreskriften ora förhandsanmälan. Jag finner det ofrånkomligt all
regleringsåtgärder av denna typ innebär en viss belastning på de förelag sora
berörs. Dessa olägenheter är dock inle så allvarliga att besläraraelserna inle
bör införas. Vid tillärapningen skall naturligtvis tillses att förelagen inte
belastas i onödan,

I övrigt har proraeraorians förslag ora nya forraer för
prisreglering inte föranlett allvarligare invändningar. Jag förordar att
förslaget genoraförs,

I enlighet raed del anförda har inora handdsdeparteraentet
upprättats förslag till lag om ändring i allraänna prisregleringslagen (1956:
236),

Utöver de ändringar jag tidigare berört innebär
lagförslaget att nuvarande regler ora skyldighet att vid brott mol lagen utge
värdet av avtalat eller uppburet vederlag järakas i enlighet raed ett förslag sora
lagts frara i proraeraorian och sora inte föranlett någon erinran från reraissinstanserna.

Slutligen vUl jag nämna att jag inte finner anledning alt
i detta sammanhang gå in på de synpunkter i reraissyttrandena sora inte direkt
berör de nu föreslagna lagändringarna, Detla gäller bl, a, vissa synpunkter
rörande prisreglerlngslagens tiUärapning på försäkringsorarådet, vUka kan
beaktas utan lagstiftningsåtgärder,

2,4,2 Specialmotivering liU lagförslaget

1§

Paragrafens tredje stycke, sora anger förutsättningen för tiUärapning
av lagen i andra fall än vid krig eller krigsfara, har ändrats i enlighet raed
vad jag förut har anfört, Sora föratsättning för lagens tillärapning i dessa
fall anges sålunda att fara uppkoramit för allvarlig prisstegring inom riket på
viktigare varu- eller tjänsteområde.

Den hänvisning som i 1 § görs tUl 29 §§ komraer, om de
föreslagna ändringarna genomförs, att omfatta även de två nya paragrafer,

3 a och 3 b §§, som föreslås innehålla regler ora prisulfäslelse
och om

förhandsanraälan av prishöjningar,

3a§

Denna paragraf innehåller en bestämmelse ora frivilliga
utfästelser på prisorarådet i enlighet raed vad jag förut har anfört, Besläraraelsen
har i huvudsak utforraals efter mönster av 4 § i 1947 års prisregleringslag
(1947: 303) och innebär, att den som till rayndighel sora Kungl, Maj:t bestämraer
utfäst sig att tillärapa ett visst högsta pris inte får frångå utfästelsen utan
rayndighetens tillstånd. Detsararaa gäller i fråga

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 58

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 38

ora
utfästelse ora ordningen i övrigt för försäljning av förnödenhet eller
utförande av tjänst.

I
konsuraentverkets reraissyttrande har anförts att överenskoraraelse sora avses
i denna paragraf bör kunna gälla hela prispoliliken i en bransch eller ett
förelag och även kalkyleringsregler. Med hänsyn till lagändringarnas begränsade
syfte vill jag dock inte förorda en sådan utforraning av besläraraelsen.

Enligt
statens jordbruksnämnd kan i samband raed frivilliga prisutfästelser uppkoraraa
frågor ora korapensalion till jordbruket. Ora sådana problera uppkoraraer,
torde de få lösas från fall till fall i saraband raed överläggningama ora de
utfästelser sora är 1 fråga.

För
brott raot utfästelse sora avses i paragrafen föreskrivs straff i 10 § andra
stycket i förslaget. Jag har inte funnit skäl att biträda ett förslag från ett
par reraissinstanser ora att ersätta straffbesläraradserna raed regler ora
vite, eftersora lagens påföljdssyslera lärapligen bör vara enhetiigt.

För
att en företagare skall kunna straffas för brott raot utfästelse sora här avses
förutsätts att utfästelsen avgivils av företagaren själv, Ora en prisöverenskoraradse
träffals raellan rayndigheterna och t, ex, en branschorganisation, kan alltså
en enskild raedlera i organisationen straffas för brott raot överenskoraraelsen
endast ora denna är forraeUt bindande även för raedlemraen.

En
ytterligare förutsättning för att straffansvar skall inträda för brott raot
prisutfästelse bör vara all av utfästelsen fraragår all den avgivits enligt
denna paragraf och under straffansvar,

3b§

Denna
paragraf innehåller den i det föregående förordade besläraraelsen om
förhandsanmälan av prishöjningar.

Enligt
paragrafens första stycke kan Kungl, Maj:t eller rayndighet sora Kungl. Maj:t bestäraraer
föreskriva att den sora yrkesraässigl säljer förnödenhet eller yrkesraässigl
utför tjänst inte utan tillstånd får höja priset på förnödenheten eller
tjänsten förrän viss tid efter det att prishöjningen och skälen för den anraälts
hos rayndighet. Tiden får besläraraas till högst en raånad,

I
andra stycket anges att den sora raeddelat föreskriften ora förhandsanmälan
också bestäraraer hos vUken rayndighet anraälan skall ske och på vilken rayndighet
det skall ankoraraa alt pröva dispensfrågor.

Paragrafen
avser endast yrkesraässig verksarahet. Del torde inte finnas anledning att
föreskriva förhandsanraälan i saraband raed verksamhet som inte är yrkesraässig.

Den
tid sora skall förflyta från anraälningstillfället till dess alt prishöjningen
får genoraföras raåste vara tillräcklig för att ge rayndigheterna raöjlighet att
göra behövliga utredningar och förhandla raed be-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 39

rörda företag eller i sista hand besluta ora raera
ingripande regleringsåtgärder. Fristen bör å andra sidan inte vara längre än sora
behövs för dessa ändaraål, Ora det anses nödvändigt att låsa priserna under
längre tid, bör del ske genora föreskrifter ora sloppris eller högstpris. Med
hänsyn härtUl har angivits att tidsfristen får bestämraas lill högst en raånad.

En föreskrift ora förhandsanraälan binder de berörda
förelagarnas prissättning endast under begränsad tid, Någol större behov av
undanlag från föreskriften bör därför inle uppkoraraa. Del kan dock tänkas att
skäl i vissa fall kan föreligga för sådana undantag. Med hänsyn härtill har
paragrafen utforraals så, alt tillstånd kan ges lill prishöjning utan hinder av
föreskriften. Prövningen av frågor ora sådant tillstånd raåste naturligtvis ske
raed beaktande av i första hand syftet med föreskriften om förhandsanraälan, Närraare
anvisningar för prövningen torde inte behöva ges i detta sararaanhang. Det får
förutsättas att anmälningsföreskrifterna utformas så att tUlfälliga prisnedsätlningar,
t, ex, i saraband raed s, k, veckoslutsannonsering, inte raotverkas.

För brott raot föreskrift sora raeddelals enligt
förevarande paragraf föreskrivs straff i 10 § andra stycket i förslaget,

10 §

Genom ett tillägg till paragrafens andra stycke har de straffbestäraradser
sora gäUer för brott raot flertalet övriga bestäraraelser i lagen gjorts tillämphga
även på brott mot 3 a § eller mot föreskrift sora avses i 3b§,

17 §

Enligt denna paragraf skall den sora brutit raot bestäraraelser
om prisreglering, om inte särskilda förhållanden ger anledning lill annat,
förpliktas utge värdet av avtalat eller uppburet vederlag. Värdet kan enligt
den nuvarande lydelsen järakas endast "ora synnerliga skäl giva anledning
därtill". Ändringsförslaget innebär att järakning skall kunna ske även ora
inte synnerliga skäl föreligger,

Besläraraelsen i dess nuvarande lydelse tUlkora år 1956,
Enligt raotsvarande regler i äldre prislagstiflning, 11 § i 1942 års
prisregleringslag (1942: 459), 12 § i 1947 års prisregleringslag (1947: 303),
var ut-döraande av vederlag obligatoriskt raen beloppet kunde nedsättas "i
den mån särskilda förhållanden därtiU föranleda", I praktiken tUlärapa-des
denna regel så, att doraslolarna genoragående järakade vederlagets värde.

Genora 1956 års lagstiftning skapades alltså raöjlighet
för dorasto-lama att i vissa fall helt underlåta alt utdöraa vederlag, men
samtidigt begränsades möjligheterna att utdöraa ett järakat belopp. Denna begränsning
synes bl. a. raed hänsyn till erfarenheter i saraband med prisstoppet under
åren 19701971 inte vara välgrundad. Över-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 40

träddserna
av prisregleringsbestäraradser är av raycket varierande svårighetsgrad, och
påfölj dssysleraet bör anpassas härtill.

Den
föreslagna forrauleringen ger domstolarna raöjlighet all järaka vederlagsbeloppen,
när det finns skäl till del. Någon precisering av vilka skäl som bör föranleda
järakning torde inte behövas. Del bör ankorama på dorastolarna att bedöraa
frågan raed hänsyn lill saratliga oraständigheler i det enskilda fallet,

20 §

I
fråga ora talan raot beslut av rayndighet i de fall sora avses i 3 a och 3 b §§
bör tillärapas sararaa regler sora i fråga ora talan raot rayn-dighetsbeslut i
övriga faU som anges i 20 §, Detsamma gäller regeln om att beslut länder tiU
efterrättelse utan hinder av klagan, ora inte annat förordnas. Förevarande
paragraf har järakats raed hänsyn härtill.

2.4.3.
Hemställan

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga förslaget till lag om ändring i allmänna prisregleringslagen (1956:
236),

3
SPK:s organisation

3.1
Nuvarande ordning

Enligt
sin instruktion (1965: 655) skall statens pris- och kartellnämnd följa
utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållandena
inom näringslivet raed undantag av bank- och försäkringsväsendet.

Det
åligger näranden särskUt alt insamla, bearbeta och sammanställa uppgifter om
priser på varor och tjänster särat att genoraföra undersökningar rörande
prisbildningen inora olika områden av näringslivet, om prisutveckling,
konkurrensförhållanden eller andra oraständigheler ger anledning till det.
Näranden för ett kartellregister och skall vidare på eget initiativ eller för NO:s,
raarknadsdomstolens och KO:s räkning göra utredningar. Nämnden skall bedriva
upplysning till allraänheten om sin verksamhet i syfte att klargöra rådande
pris- och konkurrensförhållanden. Ora näranden finner att bestämmelse i 29 §§
allmänna prisregleringslagen bör träda i tillämpning skall detta utan dröjsmål
anmälas tUl Kungl. Maj:t.

Kungl.
Maj:t uppdrog den 17 december 1971 åt SPK att, efter det dåvarande
prisstoppets upphörande, upprätthålla en utvidgad och intensifierad
prisövervakning. Övervakningen avser utvecklingen av priser och marginaler för
varor och tjänster inora saratliga förädlings- och distributionsled. SPK skall
därvid särskilt beakta utvecklingen av priser och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 41

raarginaler på varor och tjänster sora är av betydelse för
konsuraenterna. Enligt uppdraget åligger det SPK att fortlöpande underrätta Kungl,
Maj:t och inforraera allraänheten ora pris- och raarginalutveck-lingen inom de
övervakade områdena samt att till Kungl, Maj:t anraäla om utvecklingen av
prisnivån påkallar särskild åtgärd.

Näranden leds av en styrelse bestående av närandens
generaldirektör och tolv andra ledaraöter, I styrelsen företräder fera ledaraöter
företagarintressen särat fera ledaraöter allraänna konsuraent- och löntagarintressen,

Inora
näranden finns fyra utredningsbyråer, en statistisk byrå och en
upplysningssektion. En av utredningsbyråerna handhar frärast konkurrensbegränsningsfrågor
och svarar för storföretagsregistret, raedan två andra ulredningsbyråer
huvudsakligen handhar prisfrågor. En fjärde utredningsbyrå handhar juridiska, adrainistrativa
och karaerala ärenden särat registrerar kartellavtal. Den statistiska byrån
svarar förutora för statistikfunklionen även för butiksregistrel saml leder
fältorganen, Upp-lysningsseklionen svarar för publikationer, konferenser, presstjänsl
och nämndens bibliotek.

För regionala arbetsuppgifter finns priskontor på länsstyrelsema,
I Stockholras län utförs dock dessa uppgifter av kontrollsektionen på närandens
statistiska byrå. Priskontoren är organisatoriskt knutna till försvarsenheten inora
länsstyrelsemas planeringsavdelning. Kontoren in-saralar prisuppgifter och
utför vissa undersökningar åt SPK, rapporterar regionala cirkaprisförändringar
särat för buliksregisler,

3.2 SPK:s promemoria

3,2.1 Nämndens verksamhet

I promemorian lämnar nämnden inledningsvis en beskrivning
av den nuvarande verksamheten. En väsentlig del av nämndens arbete utgörs av den
kontinuerliga pris- och marginalövervakningen. Före prisstoppet 19701971 var
denna övervakning huvudsakligen koncentrerad lill dagligvaruområdet medan
prisutvecklingen på övriga varu- och tjänsteområden mera sporadiskt studerades
i samband raed branschundersökningar. Övervakningen syftade främst till att ge
underlag för information till konsumenterna raedan prisutvecklingens betydelse
för stabUite-ten i sarahällsekonorain ägnades raindre uppraärksamhet.

Prisövervakningen har i samband raed avvecklingen av
prisstoppet 19701971 fått en delvis annan inriktning och en högre arabitionsnivå,
Kungl. Maj:ts uppdrag den 17 deceraber 1971 åt nämnden att upprätthålla en
utvidgad och intensifierad prisövervakning har sålunda inneburit, att prisövervakningen
utvidgats till att avse dels flertalet varu- och tjänsleoraråden, dels saratliga
förädlings- och distributionsled. Syftet raed den skärpta prisövervakningen är
att näranden på tidigaste raöjliga sta-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 42

diura skall kunna fånga tendenser till en onorraal prisstegringstakt
och ora utvecklingen av prisnivån påkallar särskUd åtgärd anraäla delta för Kungl.
Maj:t,

Den ändrade inriktningen av prisövervakningen avspeglar
sig i närandens arbete genora att ett anraälningsförfarande rörande pris- och raar-ginaländringar
upprättats, genora att överläggnmgar ora prisbildningen sker raed förelag och
branschorganisationer särat genora att raånatliga rapporter ora
prisutvecklingen utarbetas,

Anraälningsförfarandet orafattar drygt 3 500 företag och
branschorganisationer, vilka har att senast en vecka efter beslut anraäla
pris- och raarginaländringar till näranden, Genora att systeraet i hög grad
inriktats på iraport- och producentledet kan inforraation ora prisrörelser
erhållas innan de når konsuraentledet.

Överläggningar raed företag och branschorganisationer är
av olika typ och orafattning, SPK har kontinuerliga överläggningar raed de
största leverantörerna av färskvaror till livsraedelshanddn och centralorganisationerna
inora dagligvaruhandeln i syfte all påverka pris- och marginalsättningen i en
för konsumenterna gynnsara riktning. En annan typ av överläggningar är sådana, sora
aktualiseras via anraälningsförfarandet och sora syftar lill alt förraå
företagen att avslå från eller raodifiera vidtagna eller planerade
prishöjningar, överläggningar sker även raed representanter för busslrafikförbundei,
laxiförbundet ra, fl, innan nämnden avger yttrande över dessa organisationers
framställningar tiU länsstyrelserna om taxehöjningar.

Månadsrapporterna över prisutvecklingen frarastäUs på
grundval av bl, a, uppgifter som erhålls i anmälningsförfarandet. Upplysningsverksamheten
sker i enlighet raed Kungl, Maj:ts uppdrag den 17 deceraber 1971,

SPK har av Kungl, Maj:t ålagts den centrala
administrationen av prisregleringarna åren 19701971 och från årsskiflet
1972/73, Näranden övervakar sålunda efterlevnaden av prisregleringen och läranar
dispenser med beaktande av de riktlinjer som Kungl, Maj:t gett.

Ett andra huvudoraråde av närandens arbete utgörs av
utredningsverksamheten, SPK gör fortlöpande utredningar sora underlag för prisövervakningen.
Tidigare orafattade dessa utredningar huvudsakligen dagligvaruorarådet och
utgjorde frärast underlag för konsuraenlupplys-ning. I saraband raed
utvidgningen och intensifieringen av prisövervakningen har den härtill knutna
utredningsverksamheten fått en raera fraraskjuten plats i närandens arbelsprograra
än tidigare. Den spänner nuraera över flera oraråden och förädlingsled särat
förser fortlöpande näranden raed underlag för övervakningssysleraet och basraaterial
för överläggningsverksaraheten. Utredningarna har i ökad utsträckning inriktats
på att analysera de faktorer sora påverkar prisbildningen och prisutvecklingen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 43

En
betydande del av nämndens utredningskapacitet las normalt i anspråk för
utredningar åt NO och raarknadsdorastolen. Dessa utredningar, sora ligger till
grund för bedöraningar och ställningstaganden enligt
konkurrensbegränsningslagen, har under senare år blivit raera orafattande och koraphcerade
och har alltraer fått karaktären av branschundersökningar.

Undersökningar åt departeraent
och statliga utredningar har fått en allt större orafattning och kräver ofta
alt utredningskapacitet snabbt kan ställas till förfogande,

SPK för tre skilda
register, näraligen ett kartellregister, ett slorföre-tagsregister och ett
butiksregister. Kartellregistreringen syftar lill att genora offentlighet
förebygga skadlig verkan av konkurrensbegränsande avtal inora näringslivet. De
av SPK nyregistrerade kartellavtalen granskas regelbundet av NO, Storförelagsreglslret
syftar lill att kontinuerligt följa koncentrationsutvecklingen i näringslivet
och därvid ta frara raaterial för bedöraning av konsekvenserna av
förelagsfusioner.

Närandens undersökningar
avseende pris- och struklurförhållanden i detaljhandeln är i allraänhet
baserade på uppgifter från ett sannolikhets urval av butiker, SPK har för
detta ändaraål ett butiksregister, sora i princip omfattar saratliga
försäljningsställen sora tillhandahåller varor och tjänster till konsuraent inora
de korarauner, sora ingår i nämndens s, k, basurval.

Upplysnings- och
informationsverksamheten har en framskjuten plats i närandens instruktion och
är enligt näranden av central betydelse för hela verksarahetens effektivitet, Ell
väsentligt syfte med inforraationsverksaraheten är att genom fortlöpande
rapporter snabbt inforraera regering, riksdag, rayndigheter och allraänhet ora
pris- och raarginalul-vecklingen, Verksaraheten syftar vidare till att genora
ett förstärkt prisraedvetande underlätta för konsuraenterna att göra
fördelaktiga inköp särat att fräraja konkurrensen på utbudssidan.

Informationsverksamheten
är ett viktigt korapleraent till de tidigare näranda överläggningarna raed
förelag och organisationer, Ora godtagbara resultat inte uppnås vid dessa
överläggningar kan inforraation till allmänheten kring de faktiska
förhållandena påverka förelagen i deras agerande, I samband raed alt
prisregleringslagen är i kraft spelar inforraationsverksaraheten en betydande
roll.

Publicering
av utredningar och annat raaterial korabineras raed en orafattande presstjänst,
annonsering ra, ra. Dessa inforraationsåtgärder samordnas i förekoraraande faU raed
information från andra myndigheter och syftar till att sprida allraän
kännedora ora näringslivets funktionssätt raed tyngdpunkten lagd på pris- och
konkurrensförhållanden. . Näranden driver även viss pedagogisk verksarahet sora
syftar till att genora enklare beskrivning av koraphcerade utredningsrapporter
ra. m. stimulera den enskilde konsumenten till närraare studier av pris- och

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 44

konkurrensförhållanden.
Studieanpassat inforraationsraaterial frarastäUs åt frivilliga
studieorganisationer, politiska och fackliga grupper särat skolor.

Näranden redogör i ett
avsnitt av proraeraorian för behovet av saraordning raed verksamheten hos
angränsande rayndigheter. Därvid uppraärksararaas i första hand NO, KO och raarknadsdorastolen.
Vidare frarahåller näranden alt den intensifierade prisövervakningen har ökat betydelsen
av ett nära saraarbele raed statens jordbruksnärand frärast lill följd av
prisfrågornas nära samband med jordbruksregleringen. Behov av saraverkan
föreligger även då allraänna prisregleringslagen är i kraft.

Näranden konstaterar att
kontaktytorna raellan SPK och konsuraenlverket trots verksamheternas olika
inriktning är relativt stora i vissa avseenden. En fördjupning och effektivisering
av saraarbetet på pris-och kvalitetsorarådena kan i fraratiden le sig än raer
angelägna. Detta kan t, ex, vara fallet i fråga ora kampanjer av typen järaförprisraärkning.

Nämnden anser vidare att
det finns ett nära samband raellan SCB:s verksamhet och vissa moment i SPK:s prisövervakande
och utredande verksamhet. Saraordning behövs dels för alt öka användbarheten av
rayndigheternas statistik och utredningar, dels för alt undvika dubbelarbete
för uppgiftslämnare, I en saraarbelsgrupp raed representanter för de båda rayndighetema
behandlas löpande frågor av geraensaral intresse och av betydelse för
samordningen. Detta saraarbete avses intensifieras.

Näranden
anför att de förändringar i verksaraheten sora successivt inträtt under senare
år i anledning av bl, a. den utökade och intensifierade prisövervakningen har
skett inora raraen för närandens befintliga organisationsstruktur. Denna
organisation är eraellertid i första hand skapad för en verksarahet raed
tyngdpunkten lagd på utredande arbetsrao-raent och är inte helt lärapad för den
förändrade inriktningen av verksamheten.

Nämnden
utgår ifrån att dess verksamhet även i fraratiden koraraer att utgöras av en
aktiv pris- och raarginalövervakning i saratUga distributions- och
förädlingsled. Syftet raed en sådan verksarahet är dels att påverka
prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning, dels att skyndsarat raeddela
Kungl, Maj:t ora prisutvecklingen påkallar särskilda åtgärder. Pris- och raarginalövervakningen
komraer härigenora att utgöra ett aktivt raedel inora ramen för den ekonomiska
politiken, frarahåller näranden.

Nämnden Inriktar sig mol
denna bakgrand på alt vidareutveckla prisövervakningen och intensifiera verksamheten
med överläggningar i prisfrågor. Detta raedför att större utryrarae koraraer
alt krävas för utredningar på eget uiitiativ. Mot bakgrund bl. a. av den inom daghgvarahan-ddn
tillämpade regionala cirkaprissättningen, koraraer ökade insatser att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 45

krävas på regional och lokal nivå. Sålunda avser näranden
att söka koraplettera de nuvarande raånadsrapporterna ora prisutvecklingen raed
regionalt och lokalt inriktad inforraation. Näranden strävar vidare efter att fraradeles
kunna lärana fortlöpande järaförande rapporter ora prisnivån i detaljhandel raed
olika ägare,

3.2.2 Förslag till central organisation

Näranden har i sitt organisationsförslag lagt särskild
vikt vid dels kravet på kontinuitet i den löpande pris- och konkurrensövervakningen,
dels behovet av att smidigt kunna anpassa organisadonen efter förändrade krav
på verksamheten.

När det gäller fördelningen av uppgifter inora
organisationen har näranden genora en funktionsuppdelning sökt tillvarata de
fördelar sora specialisering raedför, Saratidigt har raan beaktat behovet av
saraordning av de sålunda specialiserade enheternas arbete.

Den resursraässigt dorainerande verksamheten koraraer enligt
näranden i fraratiden alt utgöras av den löpande pris- och konkurrensövervakningen
särat den därtill knutna utredningsverksarahelen. Med hänsyn till att övervakningsorarådet
är slort och alt olikartade förhållanden råder på skilda varu- och tjänsleoraråden
förordar näranden en specialisering av denna verksarahet efter varuoraråden.
Näranden föreslår vidare att sararaa befattningshavare skall svara för såväl
pris- och konkurrensövervakningen sora utredningar inom ett avgränsat varuområde.
Denna ordning tillsararaans med en väl fungerande planering och saraordning
bör enligt näranden ge förutsättningar för kontinuitet i verksaraheten och
fördjupad korapetens hos ansvarig personal.

Näranden föreslår att pris- och konkurrensövervakningen
samt utredningsverksarahelen sammanförs lill en enhet, vilket skulle raedföra
enhetliga principer och bedöraningar i arbetet. En sådan ordning bör även öka raöjlighelerna
att studera den saralade effekten av åtgärder sora vidtas av företag vilka är verksararaa
inora flera varu- och tjänsleoraråden. Detta bör även raedföra att saraarbetet
med angränsande myndigheter kan underlättas och effektiviseras.

Med hänsyn till den stora omfattningen av verksamheten inora
den operativa enheten föreslår näranden att denna uppdelas i fyra sakenheter
med ansvar för arbetet på olika varu- och tjänsleoraråden. Enligt förslaget
skall personalen kunna flyttas raellan sakenheterna för att en sraidig
anpassning skall kunna ske till förändringar i arbetsbelastningen.

Vid den organisatoriska uppbyggnaden av sakenheterna har
näranden eftersträvat en uppdelning efter enhetliga näringsoraråden raed
utgångspunkt i betydande basvaror. Delta bör raedföra att pris- och konkurrensövervakningen
underlättas, eftersom effekterna av förändringar inom respektive sakenhets varuoraråden
då kan följas i olika förädlingsled.

5 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 58

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 46

För sakenhet 1 har sora utgångspunkt för varugrupperingen
valts trä, sten saml petroleum och andra keraiska basvaror och för sakenhet 2,
järn och stål. Till sakenhet 2 har även förts transportnäringen.

Till sakenhet 3 har förts livsraedelsindustri och
dagligvaruhandel. Detta raoliveras bl, a, av den speciella prisbildningen på orarådet
genora jordbruksregleringen och blockbUdningen i handeln.

Till
sakenhet 4 har förts varugruppema kläder, skor, raöbler ra, ra. Dessa
varugrupper kännetecknas av snabba förändringar vilket ställer särskilda krav
på arbetsraetodiken. Till denna sakenhet har även förts vissa för operativa
enheten geraensararaa frågor.

Ett väsentUgt inslag i arbetet på den operativa enheten
blir enligt näranden överläggningar raed företag och organisationer om prisbildning
och prisutveckling. För att biträda vid detta arbete föreslår nämnden att en
särskild grupp för överläggningar raed företag och organisationer knyts till
enheten, Genora denna ordning anser näranderi att kravet på hög
handlingsberedskap ytterligare tillgodoses i organisationen. Gruppens placering
vid sidan av sakenheterna markerar dess uppgift att som expertorgan ge biträde
i den löpande prisövervakningen.

För vissa funktioner i pris- och konkurrensövervakningen sora
är geraensararaa för samtliga varuområden föreslår nämnden att en statistisk
enhet inrättas. Till enheten förs sådana speciella funktioner sora urvalsmetodik,
blanketteknik och databehandlingsrutiner samt adrainistration och tecknisk
utveckling av anraälningsförfarandet. Enheten skall vidare utarbeta underlag
för de kontinuerliga rapporterna över prisutvecklingen, svara för det centrala
butiksregistret samt leda arbetet inom fältorganisationen.

Nämnden föreslår I proraeraorian all storföretags- och
kartellregistren läggs sararaan. Sararaanläggningen raoliveras frärast av den
pågående strukluroravandhngen i näringslivet och bör medföra att inforraation
till bl. a. operativa enheten kan ges i raera samlad form. Det sararaanlagda
registret föreslås placeras på statistiska enheten.

Näranden föreslår vidare att en juridisk administrativ
enhet inrättas vilken bör ha karaktär av serviceorgan för saratliga övriga
enheter i organisationen. Enheten skall enligt förslaget även svara för
traditionella adrainistraliva funktioner såsora personaladrainistration,
ekonomifunktioner, arkiv, expedition ra, ra. Enheten föreslås även handha
intern utbildning och inforraation särat närandens bibhotek.

Den
föreslagna specialiseringen inora de organisatoriska enheterna kräver enligt
nämnden att samordning och planering av verksaraheten ges en central plats i
organisationen. Näranden föreslår sålunda att ett planeringssekretariat knyts
till verksledningen. Planeringssekretariatet skall biträda verksledningen raed
beredning av i första hand sådana ärenden där målfrågor utgör ett väsentligt
inslag liksora sådana ärenden sora berör flera enheter. Sekretariatet skall
sålunda utarbeta förslag till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 47

planeringsdirektiv
särat förslag till saramanfallande verksamhetsplaner med olika tidsperspektiv.
Planeringen skall syfta till en prioritering mellan närandens olika verksarahetsoraråden
och till saraordning av olika enheters arbete. Sekretariatet skall även svara
för den löpande uppföljningen av verksarahetsplanerna.

Planeringssekretariatet
skall vidare ansvara för saraordning av rationalisering och raetodutveckllng inora
näranden särat för analysarbetet beträffande prisutvecklingen. Sekretariatet
skall även raedverka vid planeringen av de överläggningar raed företag och
organisationer sora fortlöpande skall ske sora ett led i prisövervakningen.

Näranden
frarahåller i proraeraorian att inforraationsverksaraheten är en av dess
huvuduppgifter. Även ora hela organisationen är engagerad i inforraationsbearbetningen
är det enligt näranden rationellt om vissa informationsfunktioner förs till en
särskild enhet. Nämnden föreslår därför alt ett informationssekretariat knyts
till verksledningen för denna uppgift.

Sekretariatet
skall svara för extern upplysning ora närandens prisövervakande och utredande verksarahet,
bl. a. genora redigering av den periodiska tidskriften Pris- och kartellfrågor (PKF)
och genora kontakt raed raassmedia. Sekretariatet skall vidare utarbeta
läromedel och aktivt raedverka i bildningsverksarahet, bl. a. genom kampanjer
och utställningar, I syfte att anpassa informationsåtgärderna till olika avnäraa-res
krav och önskeraål skall sekretariatet genoraföra kontinuerliga ef-fektniälningar,

3.2,3
Förslag till fältorganisation

För
att SPK på ett effektivt sätl skall kunna fullgöra sina uppgifter krävs enligt proraeraorian
en fältorganisation. Denna organisation skall utöver de arbetsuppgifter sora
åvilar de nuvarande priskontoren raedverka i lokala överläggningar med företag
och organisationer samt svara för bearbetning, analys och inforraation sora
sammanhänger raed regionala raånadsrapporter och periodiska
prisnivåundersökningar, I saraband härraed föratsätter nämnden att
fältorganisationen skall kunna ge kompletterande rauntlig inforraation ora
priser och prisutveckling inora regionerna.

Enligt
SPK är den nuvarande priskontorsorganisationen inte helt lämpad för de näranda
uppgifterna. För all en effektivisering av den regionala pris- och raarginalövervakningen
skall kunna korama tUl stånd krävs en nära anknytning tiU lokala raarknader, Saratidigt
ställer de på fältorganisationen lillkoraraande arbetsuppgifterna ökade krav på
möjligheterna till saraordning och prioritering. Organisationen föreslås
därför utforraas så att priskontorspersonalens kunskaper om lokala
marknadsförhållanden ra, ra, kan utvecklas. Samtidigt bör möjligheter ges till
viss koncentration av verksaraheten så att fraratida ökade krav

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 48

på
bl, a, styrning, saraordning, korapetens och handlingsberedskap kan uppfyllas.

Näranden
föreslår att ett fältorgan även fortsättningsvis lokaliseras till varje
residensort. Fältorganen i Stockholra, Linköping, Växjö, Malraö, Göteborg,
Örebro, Falun, Härnösand och Luleå bör förstärkas i förhållande till nuläget.
Valet av dessa orter har skett raed utgångspunkt i näringslivets nuvarande
struktur och lokalisering särat handelns indelning av landet i prisoraråden.
Övriga fältorgan föreslås bestå av en handläggare. De förstärkta fältorganen
föreslås svara för den bearbetning, analys ra, ra. sora nödvändiggörs av den i
viss utsträckning förändrade inriktningen av verksaraheten.

Huvudraannaskapet
för fältverksaraheten bör även i fortsättningen ligga på länsstyrelserna. Stockholraskontoret
bör dock sora hittills vara placerat hos näranden, SPK skall upprätta
tjänstebeskrivningar särat utarbeta generella riktlinjer och föreskrifter för fältverksaraheten.
Vidare bör näranden svara för utveckling och planering av verksaraheten inora
fältorganisationen liksora för information, initiativ och idéspridning. Länsstyrelserna
förutsätts som hittills biträda näranden i det regionala arbetet.

Ansvaret
för personalen föreslås liksora hittills åligga länsstyrelserna, SPK bör dock
få yttra sig i tillsättningsärenden, och beslut i sådana ärenden bör ske först
efter samråd. Vidare bör det finnas möjlighet för SPK att i sararåd med
länsstyrelserna ta initiativ till utbyte av personal, kalla personal till
konferenser och anordna fortbildning. Detta innebär bl, a. att personal som är
placerad på visst fältorgan kan åläggas att tjänstgöra inom annat län. Genom en
sådan ordning kan enligt nämnden de saralade personella resurserna utnyttjas på
bästa sätt och fältinsatserna vid varje tillfälle diraensioneras raed hänsyn till
arbetsbelastningen.

Inora
länsstyrelseorganisationen föreslås fältorganen aUtjärat vara inordnade i
planeringsavdelningen, dock utan anknytning till försvarsen-helen. Genora en
direkt knytning till denna avdelning raenar näranden att länsstyrelserna kan
tillgodogöra sig de särskilda kunskaper ora näringslivets struktur och
funktionssätt sora finns inora fältorganisationen. Dessa kunskaper kan enligt
näranden bl. a. koraraa till nytta i länsstyrelsernas regionalekonoraiska verksarahet
särat vid bedöraning av butiks-etableringsfrågor.

3.3
Remissyttrandena

De
centrala rayndighetema har i allraänhet endast yttrat sig över föreslagna
förändringar av SPK:s organisation, raedan länsstyrelserna i aUmänhet endast
behandlat de förslag som avser fältorganisationen. Länsstyrelserna har i flera
fall förklarat att denna begränsning varit

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 49

nödvändig
med hänsyn till att reraisstiden varit raycket kort. En del länsstyrelser påpekar
alt liden inte raedgivit någon raera inträngande behandling av frågorna och
att det inte varit raöjUgt all låta länsstyrelsens styrelse uttala sig i
ärendet.

Föreslagna
förändringar avSPK:s organisation tillstyrks av NO under förutsättning att SPK:s
resurser för utredningsverksarahet för NO:s räkning och för konsuraentinformation
inte försvagas. Enligt NO förefaller samraanföringen av funktionerna
prisövervakning och konkurrensövervakning kunna raedföra klara
effektivitetsvinster. Dessa vinster får dock inte raotverkas av den utökning av
hierarkin och därraed förlängning av inforraalionsvägarna sora förslaget synes
innebära, NO erinrar vidare ora att han avvisar tanken att öka raöjlighelerna
att tUlgripa prisreglering och frarahåller, att SPK:s övervaknings-verksarahet
inte får bedrivas på ett sådant sätt att den får karaktär av förtäckt
prisreglering.

Marknadsdomstolen
finner inte några erinringar raot den föreslagna organisationen utifrån de
synpunkter domstolen har att beakta. En specialisering efter varuoraråden inora
de operativa funktionerna bör enligt domstolen ha en gynnsam effekt på verksaraheten,
särskilt raed avseende på kontinuiteten häri och befattningshavarnas korapetens.
Vidare förefaller en sararaanförlng av kartell- och storförtagsregislren vara
rationell och bör öka raöjlighelerna att snabbt kunna erhålla fullständig inforraation
i viss fråga. Dorastolen frarahåller vidare vikten av alt intensifieringen av
pris- och raarginalutvecklingen inte sker på bekostnad av den konkurrensövervakande
verksamheten och raöjlighelerna för dorastolen och NO att få bistånd raed
utredningar.

Enligt
konsumentverket är det fraralagda förslaget till organisation i sina huvuddrag
riktigt för att den avsedda verksaraheten skall kunna bedrivas effektivt. Det
synes dock mindre lämpligt att placera informationssekretariatet som
stabsenhet. Behovet av nära samverkan mellan SPK och verket är stort, bl. a. då
båda rayndigheterna koraraer att verka i nära kontakt med näringslivet för att
främja konsumenternas intressen. Med hänsyn till bl, a, att konsumentverket
nyligen inlett sin verksamhet är det knappast lärapligt att nu binda sig för raera
definitiva lösningar av saraordningen. Forraerna för denna bör enligt verket
utvecklas närraare av de båda rayndigheterna geraensaral. Ett avgörande
beträffande ansvarsfördelningen raellan SPK och verket bör dock ske nu. Det
gäller frärast frågan ora inforraationskarapanjer rik-lade till allraänheten.
Exempelvis frågor om prisraärkning och jära-förpriser hör raera naturligt hemraa
inom ramen för konsuraentverkets uppgifter.

KO
frarahåller att han även i fortsättningen koramer att behöva vissa utredningar
av SPK i anslutning till lagen om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor. Med
anledning av anmälningar till KO ora prisjäraförelser

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 50

och andra prisuppgifter som ges vid marknadsföring finns
behov av löpande kontakter mellan rayndigheterna.

SCB begränsar sitt yttrande lill frågor sora är av
intresse för centralbyrån sora central förvaltningsrayndighet för den statliga
statislikverk-saraheten raed bl. a. uppgift att svara för saraordningen av
denna. SCB betonar att det raaterial byrån insaralar sora underlag för konsuraent-prisindex
är sekretessbdagt och således inte kan användas i närandens arbete.
Centralbyrån konstaterar även att risk finns för onödigt dubbelarbete och
finner det angeläget att det pågående saraarbelet raeUan de båda rayndigheterna
utvecklas och intensifieras.

De tre länsstyrelser sora uttalat sig om SPK:s
organisation har genomgående tillstyrkt fraralagda förslag.

Förslaget om viss förstärkning av fältorganisationen 1
nio residenssläder tillstyrks eller läranas utan erinran av KO, länsstyrelserna
i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Örebro och Norrbottens
län särat Sveriges priskontorsföreslåndares förening. Länsstyrelsen i
Västerbottens län har inget att anföra raot de principer som ligger bakom
förstärkningen av vissa priskontorsenheter raen anser att hänsyn inte i
tillräcklig orafattning tagits till den roll sora Uraeå har för enskild och
kooperativ handel i övre Norrland. Det förefaUer länsstyrelsen osannolikt att
priskontoret i Uraeå skall ha raöjligheter att ytterligare vidga arbetsorarådet
raed oförändrad personalbesättning. Kontoret bör enligt länsstyrelsen bestå
av. en föreståndare och en assistent särat sora nu en kansliskrivare.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att det är angeläget
att varje länsstyrelse får likvärdiga raöjligheter att bedriva prisövervakning.
Priskontoren bör diraensioneras raed hänsyn till länens folkraängd. Ett rainiraikrav
är enligt länsstyrelsen att varje priskontor har två handläggande tjänsteraän.
Länsstyrelserna i Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län anför
liknande synpunkter.

Förslaget avstyrks uttryckligen av länsstyrelserna i
Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands och Värmlands län. Länsstyrelsen
i Hallands län anför sålunda att förslaget ehuru inte klart utsagt kan koraraa
att innebära tillskapandet av nio regionala huvudorter för priskontorsverksaraheten
under vilka de övriga länens reducerade organisation koramer att lyda. Förslaget
skulle med andra ord leda till att ett 34terligare förvaltningsled införs raellan
flertalet länsstyrelser och det centrala verket. En dylik slorregional
indelning strider direkt raot de riktlinjer riksdagen uttalat rörande den
regionala statsförvaltnlngens organisation. Länsstyrelserna i Kalmar och
Blekinge län anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län vill starkt understryka att länsberedningens kommande förslag
rörande den regionala förvaltningen bör avvaktas innan nya regionala
indelningar genoraförs. Enligt länsstyrelsen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 51

innebär reduceringen av personalstyrkan vid vissa kontor
en klart för-särarad service genteraot såväl företagare sora konsuraenler.
Liknande synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Älvsborgs och Västmanlands
län. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att raan raed den skisserade organisationen
kan förutse att en fullständig nedläggning snart koramer att ske av de
priskontor som får rainskad personalstyrka. Bl, a, från psykologisk synpunkt
torde förekorasten av ett priskonlor för det prisövervakande fältarbetet inora
varje län ha avsevärd betydelse, anför länsstyrelsen vidare, Kalmar fackliga
centralorganisation anför liknande synpunkter. Länsstyrelsen i Värmlands län
ifrågasätter ora det inle finns anledning att nu överväga en närraare
anknytning av SPK:s verksarahet till länsstyrelsema. Skall länen och
länsstyrelserna även fraradeles utgöra grund för organisationen raåste den
regionala verksaraheten och personalresurserna anpassas lill de uppgifter sora
skall läggas på priskonloren i de olika länen. Förslaget kan enligt
länsstyrelsen inle anses fylla delta krav,

I fråga ora
valet av orter sora enligt förslaget skall få priskontoren förstärkta fraraför
åtskilUga länsstyrelser helt skilda uppfattningar. Länsstyrelser vid vilka
priskontoren föreslås förstärkta anser sålunda att valet är riktigt, raedan
övriga länsstyrelser i flera fall inte kan acceptera de föreslagna orterna, Exerapelvis
diskuterar de tre sraå-landslänen utförligt valet av Växjö. Länsstyrelsen i
Kalmar län anser sålunda att det inte på någon punkt dokumenteras att Växjö
intar någon central ställning då det gäller näringslivets struktur och
lokalisering inom den föreslagna regionen. Skulle förslaget ora resurskoncentration
genoraföras herasläller länsstyrelsen att ett förstärkt priskontor byggs upp i
Kalmar i stället för Växjö. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att en rad
olika förhållanden talar för att Jönköping är naturlig lokaliseringsort för ett
av de förstärkta priskontoren i södra Sverige. Länsstyrelsen i Kronobergs län
anför å sin sida att valet av Växjö är lämpligt, bl. a. då Växjö har ett
centralt läge i den näringsgeografiska region sora de tre smålandslänen utgör.
Växjö är vidare huvudort för regionalradions smålandsdistrikt och där finns
universitetsfilial med bl. a. ekonoraisk expertis.

Några länsstyrelser tar upp frågan ora handhavandet av butiksregi
s t r e t. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att det är av stor betydelse
att aktualiseringen av butiksregistret fortfarande sköts av respektive
länsstyrelse. Det är enligt länsstyrelsen också önskvärt att förslaget om en
totalregistrering av butiker och tjänsteställen genoraförs. Länsstyrelserna i
Skaraborgs, Älvsborgs och Uppsala län anför liknande synpunkter. Länsstyrelsen
i Värmlands län frarahåller att det av proraeraorian inte fraragår hur man
avser att butiksregistret framdeles skall aktualiseras. Skall saratliga
priskontor även i fortsättningen svara för detta, måste behovet av en kontorist
vid kontoret i Karlstad bestå.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 52

Sveriges
priskontorsföreslåndares förening erinrar också ora alt biträdeshjälpen vid
flertalet enraanskontor blir lika behövlig sora för närvarande.

Beträffande
priskontorens organisatoriska inplacering är övervägande antalet länsstyrelser
positiva till att priskontoren lösgörs från försvarsenheten. Länsstyrelserna i
Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län har sålunda
inget att erinra raot den föreslagna ordningen. Sveriges priskontorsföreslåndares
förening föreslår att de förstärkta priskonloren får bilda egna enheter och att
enraanskontoren knyts lill planeringsavdelningens kansU på samma sätt som
hemkonsulenterna. Länsstyrelserna i Östergötlands och Malmöhus län föreslår att
respektive priskontor inordnas i planeringsavdelningen som självständig enhet.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län anser att verksaraheten inora priskontoren i första hand bör
föras sararaan raed det arbete sora hera-konsulentema utför. Liknande
synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Blekinge och Skaraborgs län.
Länsstyrelsen i Örebro frarahåller de svårigheter sora uppkoraraer ora
arbetsenheter skall brytas ut för varje på planeringsavdelningen förekoraraande
sektorieU verksarahet och förordar att priskonloret knyts till någon redan
existerande enhet. Länsstyrelsen i Kalmar län förordar att priskontoren
inordnas i den regionalekonoraiska enheten, vilken handhar utredningsuppdrag
inom olika sektorer av samhällslivet och dessutora insaralar och bearbetar data
rörande offentliga aktiviteter i länet. Liknande synpunkter fraraförs av
länsstyrelserna i Blekinge och Kristianstads län. Länsstyrelsen i Värmlands län
anser att det bör ankoraraa på respektive länsstyrelse att besluta ora den
organisatoriska inplaceringen av priskonloren raedan länsstyrelsen i Hallands
län, utan att förorda någon speciell ordning, frarahåller det önskvärda i att
en likforraig organisation tillämpas på de olika länsstyrelserna.

Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser Inte skäl föreligga att ändra nuvarande anknytning
till planeringsavdelningens försvarsenhet.

3.4
Departementschefen

Jag
har i det föregående frarahållit att sarahällets verksarahet på prisorarådet orafattar
bl. a. konkurrensfrärajande åtgärder och prisövervakning. I denna verksarahet
spelar SPK en central roll. SPK har vidare uppgifter i saraband raed att prlsreglerlngslagen
är 1 kraft. Jag finner det därför naturligt att i delta samraanhang även anmäla
frågan ora nämndens organisation. Nämnden har på uppdrag av Kungl. Maj:t och i
samråd raed statskontoret utrett denna fråga.

Näranden konstaterar att SPK:s
uppgifter sora de raeddelals av Kungl. Maj:t består bl. a. av kontinuerlig
pris- och raarginalövervakning, ad-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 53

ministration av prisreglering när denna är i kraft särat utredningsverksarahet
avseende pris- och konkurrensförhållandena. Beträffande den sistnäranda
uppgiften påpekas alt näranden utför utredningar efler heraställan från bl, a,
raarknadsdorastolen och NO, Näranden för vidare vissa register särat bedriver
upplysnings- och inforraalionsverksarahet,

I saraband raed prisstoppels upphävande vid utgången av år
1971 uppdrog Kungl, Maj:t ål näranden att bedriva en utvidgad och intensifierad
prisövervakning, Detla uppdrag raedförde en höjd arabitionsnivå beträffande verksaraheten
på detta oraråde, I praktiken orafattar prisövervakningen dels ett anraälningsförfarande
avseende pris- och raarginaländringar, dels överläggningar raed företag och
organisationer angående företagens prissättning och dels fortlöpande månadsvisa
rapporter ora pris- och raarginalutvecklingen.

Beträffande den fraratida verksaraheten anför näranden bl,
a, att den koramer att inriktas på en vidareutveckling av övervakningssystemet.
Härutöver önskar näranden koraplettera den centrala prisövervakningen raed en raera
arabitiös regional prisrapportering. Vidare äranar näranden i större
utsträckning än f, n, undersöka prisnivån i detaljhandelsförelag raed olika
ägare,

Reraissinstanserna har i huvudsak inget all erinra raot
den beskrivna inriktningen av SPK:s verksarahet.

För egen
del vill jag frarahålla att det under senare år har skett en tyngdpunklsförskjulning
i närandens verksarahet i riktning mol en raera aktiv prisövervakning. En av SPK:s
huvuduppgifter koraraer även i fortsättningen att vara all aktivt övervaka
priser och raarginaler i saratliga förädlings- och distributionsled, Syfiet raed
verksaraheten bör vara att påverka prissättningen i en för konsuraenterna gynnsara
riktning, SPK bör vidare meddela Kungl. Maj:t ora prisutvecklingen påkallar
särskilda åtgärder. En annan betydande uppgift för nämnden blir även
fortsättningsvis alt biträda NO, raarknadsdorastolen, KO ra, fl, raed utredningar
av olika slag. De register sora näranden för bör ses sora en del av denna verksarahet.
I likhet raed andra rayndigheter bör SPK aktivt försöka sprida inforraation ora
den egna verksaraheten. På flera punkter är en sådan inforraation av avgörande
betydelse för att nå syftet raed verksaraheten. Beträffande inriktningen av
närandens fraratida inforraationsverksarahet vill jag särskilt frarahålla att inforraation
ora prisnivån i olika butiker i syfte att underlätta konsuraenternas val av inköpsslälle
bör vara av betydande intresse för konsuraenterna. Närandens förslag ora
regelbunden rapportering av prisutvecklingen på regional nivå ställer jag raig
däreraot tveksara till. Denna fråga sararaanhänger raed frågan ora hur
näranden över huvud tagel skall rapportera om prisutvecklingen och sarabandet raellan
närandens prisnivåberäkningar och statistiska centralbyråns prisindex. Enligt rain
raening raåste utvecklingen av konsuraentprisnivån registreras i en enda
officiell pris-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 54

index. Jag förutsätter att denna fråga uppraärksararaas i
del intensifierade saraarbelet inora raraen för den geraensararaa
saraarbetsgruppen raellan näranden och centralbyrån,

Konsuraenlverket frarahåller i skt reraissyttrande att
delar av den inforraation sora SPK ombesörjer bör bedrivas av konsuraenlverket.

Enligt rain raening hör en del av de inforraationsaktiviteter
sora f, n, ligger på SPK närraast sararaan raed konsuraentverkets raera allraänt
konsumenlorienlerade inriktning. Jag tänker härvid på karapanjer av typen järaförprisraärkning
särat de aktiviteter sora vänder sig lUI utbUdningssektorn och har lUl syfte
att sprida allraän konsuraentkunskap raed tonvikt på prisfrågor. Dessa
aktiviteter bör i fortsättningen handhas av konsuraenlverket. Jag koraraer all
la hänsyn lill detta vid rain beräkning av medelsbehovel. Den överflyttning jag
nu förordat komraer att ställa stora krav på saraarbete raellan verket och
näranden. Bl. a. bör SPK:s utredningsverksarahet kunna vara ett värdefullt
underlag för konsuraentverkets inforraation och andra åtgärder.

Jag övergår nu till att behandla frågan ora närandens
organisation. Verksamheten bör sora hittills ledas av en styrelse. Den
nuvarande styrelsen beslår av närandens generaldirektör och 12 andra ledaraöter.
F. n. krävs enligt närandens instruktion en balans raellan å ena sidan
företagsintressen och å andra sidan allmänna konsuraent- ooh löntagarintressen.
Del bör ankoraraa på Kungl, Maj:l att utan sådana bindningar utse styrelsens ledaraöter.
Styrelsen bör bestå av nio ledaraöter och vara allsidigt sararaansatt. En raajoritet
av styrelsens ledaraöter bör representera allraänna konsuraent- och löntagarintressen.

Beträffande
SPK:s organisation i övrigt frarahåller näranden att den nuvarande
organisationen i första hand har skapats för en verksamhet med tyngdpunkten
lagd på utredande arbetsmoraent. Den har därför inte i alla avseenden visat sig
lärapad för den gradvisa förändring sora skett i verksarahetens inriktning.

Näranden
föreslår att den löpande pris- och konkurrensövervakningen särat utredningsverksarahelen
sararaanförs till en särskild enhet. Uppgifterna inora denna enhet fördelas på
fyra sakenheter, vUka ansvarar för olika näringsområden. Till denna enhet bör
enligt näranden knytas en särskild grupp för överläggningar raed företag och
organisationer. Vidare föreslås en statistisk enhet sora även bör ansvara för
butiks-, storföretags- och kartellregistret. För juridiska och adrainistraliva
frågor förordas en särskild enhet. Näranden föreslår alt lill verksledningen
knyts ett särskilt planeringssekretariat särat ett inforraationssekretarial.

Den föreslagna organisationen har i huvudsak lillslyrkls
eller läranats utan erinran av saratliga reraissinstanser.

För egen del anser jag det ändaraålsenligt att sararaanföra
den utredande och prisövervakande verksaraheten tiU en särskUd huvudenhet. Jag
kan eraellertid inte tillstyrka att en särskild grapp för överlägg-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 55

ningar
raed företag och organisationer inrättas. Sådana överläggningar är ett led i
den aktiva prisövervakningen och bör ses sora en integrerad del av
huvudenhetens arbete.

Jag vill i detta sararaanhang
påpeka all de överläggningar sora näranden genoraför norraalt inle ulgör
regelrätta förhandlingar i den rae-ningen att några avtal skall träffas. När
prisregleringslagen inte är i kraft har företagen alltid det slutliga ansvaret
för beslut ora prissättning, SPK:s uppgift är under sådana förhållanden all
undersöka de raotiv och de faktorer, sora föranleder företagen all ändra sina
priser, särat alt vid överläggningen söka verka återhållande på företagens
prishöjningar.

Jag kan biträda förslaget
om indelning av huvudenheten i fyra sakenheter. De utgångspunkter som näranden
anför för indelningen finner jag ändaraålsenliga.

Förslaget ora en särskild
statistisk enhet kan jag biträda. Jag finner det naturligt att denna enhet även
svarar för del sammanförda kartell-och storförelagsregistret. De juridiska och
administrativa uppgifterna bör handläggas inom en särskild adrainistrativ
enhet.

Närandens
externa inforraationsverksarahet bör handläggas inora en särskild enhet. Jag
kan dock inte förorda alt denna enhet placeras sora ett stabsorgan.

Jag kan slutUgen biträda
närandens förslag ora att inrätta ett planeringssekretariat raed uppgift all
biträda verksledningen i bl, a, planerings- och saraordningsfrågor. Med hänsyn
lill uppgifternas karaktär bör sekretariatet knytas tUl verksledningen.

Den
organisation av verket sora jag således förordar fraragår av en tablå, vUken sora
bilaga 1 torde få fogas lill detta protokoll.

Beträffande
fältorganisationen föreslår näranden vissa förändringar av den nuvarande
ordningen. En viss koncentration av resurserna föreslås till Stockholm,
Linköping, Växjö, Malmö, Göteborg, Örebro, Falun, Härnösand och Luleå, Vidare
föreslås att fällorganen även i fortsättningen inordnas i
planeringsavdelningen, dock ulan anknytning till försvarsenheten.

Flertalet
länsstyrelser har anfört kritiska synpunkter på närandens förslag att förstärka
priskontoren på vissa orter, Däreraot tillstyrkes eller läranas ulan erinran av
flertalet reraissinstanser förslaget alt lösgöra priskonloren från försvarsenhelen.

Med hänsyn tUl de synpunkter
sora frarakorarait under reraissbehandlingen är jag inte beredd alt nu föreslå
någon förändring av grunddragen i fältorganisationen och fördelningen av de
personella resurserna raellan länsstyrelserna. Denna fråga bör övervägas
ytterligare. Jag kan emellertid efter sararåd raed chefen för civildeparieraentet
tillstyrka alt priskontoren ej regelraässigl knyts till försvarsenheten.
Eventuell anknytning tUl viss enhet inora planeringsavdelningen får bli
beroende av lokalraässiga och andra förutsättningar och bör avgöras av berörd
länsstyrelse i samråd raed SPK,

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 56

Beträffande personalbehovet anför nämnden att det f, n,
finns 168 anställda vid SPK omräknat till heltidstjänslgörande. Nämnden har bedörat
personalbehovet lill 172 tjänster. Jag beräknar det totala personalbehovet vid
SPK till 165, Ora hänsyn las tiU den rationalisering av registerverksamheten sora
föreslås och överflyttningen lill konsuraenlverket av vissa funktioner så
innebär detla en viss ökning av personalresurserna vid näranden.

Den nya organisationen bör träda i kraft den 1 juli 1973,
Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag alt ge statens
avlalsverk det förhandlingsuppdrag sora behövs, Kungl, Maj:t bör begära
riksdagens berayndigande alt vidta de övergångsanordningar och åtgärder i
övrigt sora krävs för förslagens genoraförande.

Under åberopande av det anförda herasläller jag att Kungl.
Maj:l föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
riktlinjer för organisation av statens pris- och kartellnärand sora jag
förordat i det föregående,

2.
berayndiga Kungl.
Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst sora chef för huvudenhet,

3.
berayndiga Kungl.
Maj:t att vidla de övergångsålgärder sora behövs raed anledning av oraorganisationen.

Statens pris- och kartellnämnd

1971/72 Utgift 12 448 000

1972/73 Anslag 10
921 000

1973/74 Förslag 12 714 000

Medelsbehovet för verksaraheten under budgetåret 1973/74
beräknar jag till 12 714 000 kr. Vid beräkningen har jag utgått ifrån följande
fördelning på utgiftsslag ra, ra.

Lönekostnader

9 527
000

Sjukvård

29 000

Reseersättnmgar

150 000

Lokalkostnader

1 754
000

Expenser

864 000

Informationsverksamhet

390 000

12
714 000

Jag har vid beräkningarna utgått ifrån den överflyttning
av vissa funktioner till konsuraenlverket som jag tidigare förordat, Ora
riksdagen godtar denna överföring raedför detta en uppräkning av anslaget Konsumentverket:
Förvaltningskostnader med 865 000 kr. Av denna uppräkning utgör 580 000 kr,
medel för allraän upplysningsverksarahet och 285 000 kr. utgör löner och följ dutgifter
för ytterligare tre anställda inora verket.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 58 57

Jag har vidare räknat raedel för bl. a. ytterligare Iryckeriutruslning
och automatisk databehandling inora SPK,

Jag herasläller att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

alt lill Statens pris- och karteUnämnd för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 714 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämraande av statsrådets
övriga ledaraöter heraställl bifaller Hans Maj:t Konungen,

Ur protokollet Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

CA ....

a a

60

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

ja .c

&

E

s

t;

Ol

p?

b'

(B

0

. O

.

»

3

1

M

0

a

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 58 59

Innehåll

Sid,

Propositionen
.................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Lagförslag ..................................................... .... 2

Utdrag
av statsrådsprotokollet den 23 februari 1973... .... 5

1
Inledning ................................................ .... 5

2
Ändring i prisregleringslagen .......................... .... 6

2.1 Gällande
ordning ................................... 6

2.1.1
Huvuddrag........................................ .... 6

2.1.2
Allraänna prisregleringslagen ............... .... 6

2.1.3
Uppgiftsskyldighelslagen .................... .... 8

2.2 Departeraentsproraeraorian
..................... 8

2.2.1
Utgångspunkt ................................ .... 8

2.2.2
Utvecklingstendenser i fråga ora
prisbildningen i industriländerna 9

2.2.3
Prisregleringar i
utlandet under efterkrigstiden .,.. \2

2.2.4
Erfarenheter från det svenska
prisstoppet 1970 1971 15

2.2.5
Motiv för begränsade
prisregleringar....... .. 19

2.2.6
Förslag lill ändringar i
allmänna prisregleringslagen 21

2.2.6.1
Förutsättningarna för lagens tillämpriing
,, 22

2.2.6.2
Formerna för prisreglering............ .. 24

2.3
Reraissyttrandena ................................. .. 25

2.4
Departeraentschefen .............................. .. 33

2.4.1
Allraän raolivering.............................. .. 33

2.4.2
Specialraotivering till
lagförslaget ......... 37

2.4.3
Heraställan ................................... .. 40

3 SPK:s
organisation .................................... 40

3.1
Nuvarande ordning ............................... 40

3.2
SPK:s promemoria..................................... .. 41

3.2.1
Nämndens verksarahet......................... .. 41

3.2.2
Förslag lill central
organisation............... .. 45

3.2.3
Förslag tiU fältorganisation................... .. 47

3.3
Remissyttrandena ................................. .. 48

3.4
Departementschefen .............................. .. 52

BUaga
1 Organisationstablå ................................ 58

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730173

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 14 dokument.

  1. SOU 2009:3 Ransonering och prisreglering i krig och fred s. 28 · s. 227 i texten
  2. Prop. 1981/82:165 med förslag till konkurrenslag s. 147 om s. 35 i texten
  3. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  4. Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 471 i texten
  5. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten

Visa alla 14