Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna pi jordbruksprodukter m.m.

1973 · 47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:96, Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna pi jordbruksprodukter m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 96 år 1973 Prop. 1973:96

Nr 96

Kungl.
Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
given Stockholms slott den 23 mars 1973.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND
BENGTSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen hemställer Kungl. Maj:t om bemyndigande att vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter under
regleringsåret 1973/74 i enlighet med de grunder som beslutades av 1971 års
riksdag. Vidare läggs fram förslag om att den provisoriska avgiftsbeläggningen
av sojaprotein ersätts med en mer permanent införselavgift och att en
obligatorisk kvalitetsmärkning under offentlig kontroU införs för matpotatis. I
propositionen föreslås vidare att prisstöd skall utgå tUl rennäringen.
Slutligen las också upp vissa frågor rörande Sveriges utsädesförening samt
förslag om ökat stöd till förädlingen av trädgårdsväxter.

1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96

Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 23 mars 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efler gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. och anför.

Inledning

Enligt
riksdagens beslut angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
för tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1974 (prop. 1971: 116, JoU 1971: 43, rskr
1971: 225) skaU justeringar av mitlpriser, prisgränser och införselavgifter för
jordbruksprodukter göras dels den 1 juli 1972 och den 1 juli 1973, dels
halvårsvis med början den 1 januari 1972 till följd av utvecklingen av den
allmänna prisnivån. Vidare har riksdagen medgett att Kungl. Maj:t eUer, efter Kungl.
Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs
för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under
regleringsåret 1972/73 (prop. 1972:79, JoU 1972:34, rskr 1972: 219).

I
skrivelse den 15 juni 1972 lade jordbruksnämnden, efter överläggningar och i
samförstånd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
fram förslag om justering av införselavglfter m. m. fr. o. m. den 1 juli 1972.
Den 30 juni 1972 beslutade Kungl. Maj:t i enlighet med nämndens förslag och
bemyndigade nämnden att vidta de åtgärder som enligt prop. 1971: 116 och 1972:
79 ankommer på nämnden för all genomföra prisregleringen på jordbrukets område
under regleringsåret 1972/73.

I
skrivelse den 13 december 1972 lade jordbruksnämnden, i samförstånd med de
båda delegationerna, fram förslag om justering av införselavgifter m. m. fr.
o. m. den 1 januari 1973. Vidare lämnade nämnden uppgifter om slorieken och
dispositionen av införselavgiftsmedel för regleringsåret 1971/72. Den 21
december 1972 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (1972: 807) om tUlämpning av
allmänna prisregleringslagen (1956: 236). Med stöd av 3 § prisregleringslagen
utfärdade Kungl. Maj:t samma dag kungörelse (1972: 808) om prisstopp.
Kungörelsen avser

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 3

mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror.
Riksdagen har godkänt Kungl. Maj:ts förordnande om tiUämpning av allmänna
prisregleringslagen (prop. 1973: 7, FiU 1973: 2, rskr 1973: 7). Prisstoppet
skall inte inkräkta på de kompensalionsbelopp som skall tillfalla jordbruket (prop.
1973: 6, SkU 1973: 1, rskr 1973: 8). I stället för kompensation genom
prishöjningar skall motsvarande belopp under den tid prisstoppet gäUer
tillföras jordbruket från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbrukels område på i princip samma sätt som skedde vid prisstoppet under
åren 1970 och 1971. För de varor som inte berörs av prissloppet beslutade Kungl.
Maj:t den 21 december 1972 i enlighet med jordbruksnämndens förslag om
justering av införselavgifter m. m. den 1 januari 1973.

Enligt riksdagens beslut angående reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. för tiden den 1 juli 1969den 30 juni 1971 infördes
en provisorisk avgiftsbeläggning av sojaprotein fr. o. m. den 1 juli 1969 (prop.
1969: 107, JoU 1969: 24, rskr 1969: 204). Genom beslut av riksdagen ändrades
avgiftsbeläggningen fr.o.m. den 1 juli 1970 (prop. 1970: 67, JoU 1970: 28, rskr
1970: 237). Sedan klarhet nu har vunnits om den nya livsmedelslagstiftningen
har jordbruksnämnden i skrivelse den 16 mars 1973 föreslagit att den
provisoriska avgiftsbeläggningen ersätts med en mer permanent införsdavgift
för sojaprotein. I samma skrivelse har jordbruksnämnden vidare lämnat uppgifter
om den beräknade storleken och den huvudsakliga dispositionen av införselavgifls-medel
för regleringsåren 1972/73 och 1973/74.

I enlighet
med det tidigare nämnda beslutet av 1971 års riksdag infördes den 1 juli 1971
ett nytt regleringssystem för matpotatis. Mot bakgrund av statsmakternas
beslut har en av lantbruksslyrelsen tillsatt arbetsgrupp gjort en översyn av
vissa frågor på matpotatisområdet. I skrivelse den 22 november 1972 har lantbruksslyrelsen
lagt fram förslag i överensstämmelse med vad arbetsgruppen framfört i en
promemoria angående kvalitetsfrämjande åtgärder på matpotatisområdet: kvalitetsmärkning
och kvalitetskontroll. Lantbruksslyrelsen har samtidigt uttalat att innehållet
i promemorian skall gälla som styrelsens eget förslag. Efter remiss har
yttranden över förslaget avgetts av statens livsmedelsverk, statens
jordbruksnämnd efler hörande av konsumentdelegationen, konsumentverket,
näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och kartellnämnd (SPK), Svensk matpotatiskontroll
(SMAK), Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) och Kooperativa förbundet (KF). Yttranden har vidare kommit
in från konsumentombudsmannen (KO) och Sveriges potalishandlares riksförbund.

1972 års
riksdag hemstäUde att Kungl. Maj:t snarast skuUe låta undersöka
förutsättningarna för ett prisstöd till rennäringen på samma grunder som sker
till nötköttsproduktion inom norrländskt jordbruk

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 4

(JoU
1972: 1, rskr 1972: 72). Kungl. Maj:t uppdrog den 21 april 1972 åt statens
jordbruksnämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen utreda frågan om prisstöd
till rennäringen. I skrivelse den 4 december 1972 har jordbruksnämnden och
lantbruksstyrelsen överlärtmat förslag i ämnet. Efter remiss har yttranden
över förslaget avgetis av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län samt Svenska samernas riksförbund.

Svenska
samernas riksförbund har i skrivelse den 15 mars 1972 gjort framställning om
klassificering av renkött. Efter remiss har yttrande över framställningen
avgetts av statens jordbruksnämnd.

Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1971 tiUkaUade chefen för
jordbruksdepartementet tre sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande
Sveriges utsädesförening. De sakkunnigai antog namnet 1971 års SvalÖvsutredning.
Utredningen avgav den 24 november 1972 betänkandet (Ds Jo 1972: 9)
Marknadsförings- och organisationsfrågor rörande Sveriges utsädesförening.
Remissyttranden över betänkandet har avgetts av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan, statens råd för skogs-
och jordbruksforskning, LRF och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.

I prop.
1973: 1 (bU. 11 s. 119 och s. 120) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, tiU Jordbruksforskning för
budgetåret 1973/74 beräkna ett reservationsanslag av 8,8 milj. kr. och tUl
Bidrag tUl Sveriges utsädesförening för budgetåret 1973/74 beräkna ett
förslagsanslag av 5 692 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Justering
av införselavgifter m. m. den 1 juli 1972

Enligt
beslut av 1971 års riksdag skulle jordbruket för regleringsåret 1972/73 tUlföras
ett beräknat belopp på 134,4 milj. kr. genom pris- och avgiftshöjningar den 1
juli 1972 på spannmål, fettvaror, mjölk, fläsk och ägg. Enligt samma beslut
skulle utvecklingen av den allmänna prisnivån under halvårsperioden den 15
oktober 1971den 15 april 1972, mätt med statistiska centralbyråns
konsumentprisindex, läggas till grund för en ytterligare justering av
mittpriser, prisgränser och införselavgifter samma dag. Konsumentprisindex
skulle därvid rensas från inverkan av indirekta skatter, av bostadskostnader
(utom bränsle och lyse) samt av sådana prisändringar i livsmedelsposten som
registreras i jordbruksnämndens prisregleringsprisindex. Rensat
konsumentprisindex steg under nämnda period med 2,39 %. Denna indexuppgång
innebar när den anbringades på jordbrukets totala intäkter (utom av
sockerbetor), be-

'
Riksdagsledamoten Sven Persson, ordförande, kommunalrådet ViUiam Björk och försöksinlendenten
Hans Linden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:96 5

räknade
med utgångspunkt från den rådande mittprisnivån, att jordbruket skuUe tUlföras
ytterligare ca 186 milj. kr. genom ökat gränsskydd.

Vid
justeringen skulle emellertid hänsyn kunna tas till sådana av särskilda
omständigheter föranledda väsentliga förskjutningar i den aUmänna utvecklingen
av världsmarknadspriserna som påverkar de svenska jordbrukspriserna och som
bedöms bestå under längre tid. Uppgången i världsmarknadspriserna meUan april
1971 och april 1972 och effekterna av denna på de svenska priserna bedömdes av
jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation samt konsumentdelegationen
vara så väsentliga och varaktiga att verkningarna borde dämpas. I samförstånd
med de båda delegationerna fann nämnden det skäligt att prisuppgången skulle
motverkas genom att höjningen av gränsskyddet begränsades med ett belopp som
motsvarade 0,4 % av mittprisnivån eUer ca 31 milj. kr.

Med
stöd av riksdagens beslut ställde vidare Kungl. Maj:t 30 milj. kr. av
odisponerade införselavgiflsmedel till förfogande för att begränsa
prishöjningen på konsumtionsmjölk under regleringsåret 1972/73.

Jordbruket
skulle således tillföras ca (134,4-H1863130 =) 259,4 mUj. kr. genom pris- och
avgiftshöjningar den 1 juli 1972. De föreslagna avgiftshöjningarna och de
belopp som därigenom beräknades tillföras jordbruket framgår översiktligt av
följande tabeU:

Höjning av avgift öre/kg (för mjölk öre/1)

Beräknat belopp till jordbruket milj. kr.

Brödsäd prishöjning förmalningsavgift

1 1

8,75 5,50

Summa brödsäd

14,25

Oljeväxter fettvaruavgift

10

4,20

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri

Skummjölk
för direktkonsumtion

Skummjölk
för industri

Smör
(sänkt fetthalt)

Ost

Grädde

7

9

11

10

40 20

87,10 6,75 7,59 2,60 4,00 23,60 10,60

Summa mjölk och mejeriprodukter

142,24

Nöt-, häst- och kalvkött Får- och lammkött Fläsk
införselavgift teknisk justering

13

25

15

21,84 1,00

36,75 34,13

Summa kött och fläsk

93,72

Ägg

5

5,00

Summa

259,41

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 6

Med
ledning av ändringen av införselavgifterna skulle dessutom mittpriser och
prisgränser justeras. Genom beslut den 30 juni 1972 fastställde Kungl. Maj:t
statens jordbruksnämnds förslag.

Justering
av införselavgifter m. m. den 1 januari 1973

Till
följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån under halvårsperioden den 15
aprilden 15 oktober 1972 skulle en ytterligare justering av mittpriser,
prisgränser och införselavglfter göras den 1 januari 1973. Rensat
konsumentprisindex steg under nämnda period med 3,43 %. Delta innebar alt
jordbruket skulle tUlföras ca 276 milj. kr. genom ökat gränsskydd.

De
föreslagna avgiftshöjningarna och de belopp som därigenom beräknades tillföras
jordbruket framgår översiktligt av följande tabell:

Höjning av avgift öre/kg (för mjölk öre/1)

Beräknat belopp liU jordbruket milj. kr.

Oljeväxter fettvaruavgift

10

4,20

Matpotalis

2,5

16,65

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri

Skummjölk
för direktkonsumtion

Smör

Ost

Grädde

9 9 20 15 30 20

111,69

6,75

16,30

6,75

17,70

10,60

Sumraa mjölk och mejeriprodukter

169,79

Nöt-, häst- och kalvkött Får- och lammkött

pristillägg Fläsk införselavgift teknisk justering

10

80 4

16,80

3,20

9,80 40,00

Summa kött och fläsk

69,80

Fjäderfä

20

5,80

Ägg

10

10,00

Sununa

276,24

Jordbruksnämnden
får under regleringsåret 1972/73 av införselavgiftsmedel, som inte disponeras
för annat ändamål, använda högst 8 milj. kr. för pristiUägg för får- och
lammkött. Under år 1972 utgick pristillägg med 2 kr. 10 öre per kg. Den ökning
av intäkterna till producenterna med 80 öre per kg som skuUe utgå fr. o. m.
den 1 januari 1973 föreslog nämnden skulle utgå genom en ökning av
pristillägget lUl 2 kr. 90 öre per kg. Denna höjning bedömdes rymmas inom det
beräknade beloppet på 8 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 7

I
överläggningarna enades man vidare om att nämnden i sin kommande framställning
om regleringsåtgärder för regleringsårel 1973/74 skulle hemställa att 2 milj.
kr. av medel utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel skulle få
användas för stöd till ökad odling av konservväxter. För att odlare och
industri redan vid planeringen av 1973 års odling skulle kunna kalkylera med
detta slöd enades man vidare om att ett motsvarande belopp borde avsättas för regleringsåret
1972/73 av medel inom fördelningsplanen.

Under
tiden januarinovember 1972 steg prisnivån i konsumentledet enligt SPK:s
beräkningar med i genomsnitt 4,7 %. Priserna i dagligvaruhandeln, dvs. främst
livsmedelspriserna, steg väsentligt snabbare, nämligen med 7,4 %, varav 3,0
procentenheter kunde hänföras tUl jordbruksregleringen. Regeringen fann att en
ytterligare höjning av livsmedelspriserna utöver den förhållandevis kraftiga
prisstegring som redan tidigare hade ägt rum skulle leda till en höjning av konsumenlprisnivån
som särskilt med hänsyn till barnfamiljer och låginkomsttagare inle kunde
godtas. På grund härav förordnade Kungl. Maj:t den 21 december 1972, som förut
har nämnts, om tiUämpning av aUmänna prisregleringslagen och om prisstopp fr.o.m.
den 1 januari 1973 på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror.

Genom
beslut samma dag fastställde Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnds förslag vad gäUer
oljeväxter, matpotatis, smör, får- och lammkött, fjäderfä och ägg.

Justeringarna
av införselavglfter m.m. den 1 juli 1972 och den 1 januari 1973 har inneburit
dels att övre prisgränsen för treprocentig konsumtionsmjölk och för skummjölk
höjdes med 7 resp. 11 öre per liter den 1 juli 1972, dels att mittpriser, prisgränser
och införselavgifter (normalavgifter) för övriga berörda varor f. n. uppgår lill
följande belopp (öre per kg):

Övre pris-

Mittpris

Nedre pris-

Införsel-

gräns

gräns

avgift

Matpotalis

6/7
31/10

47,5

39,5

31,5

1/1131/1

49,5

41,5

33,5

17,5

1/2
-31/3

51,5

43,5

35,5 f

1/4 -
5/7

54,5

46,5

38,5
1

Oljeväxter,
för frövara

resp. olja

124

113

102

163,5

Smör

979

822

799

323

Ost

884

802

720

354

Nöt- och
hästkött

966

854

742

479

Kalvkött

1 148

998

848

468

Får- och
lammkött

893

778

663

375

Fläsk

735

647

559

281

Broiler

702

650

598

309

Kalkon

922

845

768

309

Ägg

588

526

464

245

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 8

Prisstoppsbeslutet
innebär för de varor som berörs av prisstoppet att de beräknade
intäktsökningarna för jordbruket måste betalas med statsmedel. Genom beslut
den 19 januari 1973 har Kungl. Maj:t föreskrivit att jordbruksnämnden från
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för budgetåret 1972/73
skall fr. o. m. januari 1973 tiU Föreningen för mejeriprodukter utbetala 13
milj. kr. per månad och till Svensk kötthandel 5,5 mUj. kr. ä conto per månad
som ersättning till jordbruket till följd av att vissa införselavgifter m. m.
inte har höjts med anledning av prisstoppet. Kungl. May.t har vidare
föreskrivit att nämnden skall följa utvecklingen av det intemationella
prisläget i fråga om kött och fläsk samt komma in med förslag till slutlig
reglering av ersättningen till jordbruket.

Användning
av införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m. Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden
har redovisat uppburna införselavgiftsmedel m. m. för regleringsåret 1971/72.
Den huvudsakliga medelsdispositionen redovisas i en särskild tabell, i vUken
även den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.

Beräknad
storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedel för regleringsåret
1972/73. I en preliminär beräkning för regleringsåret 1972/73 uppskattade
jordbruksnämnden i mars 1972 att införselavgifterna skulle uppgå tiU ca 443,7
milj. kr., varav ca 86 milj. kr. för fodermedel. I en reviderad beräkning
uppskattar jordbruksnämnden inkomsterna av införselavgifter till ca 436 milj.
kr., varav ca 92 milj. kr. för fodermedel, ökningen av fodermedelsavgifterna
med 6 milj. kr. medför eidigt gällande regler en lika stor ökning av det
preliminära beloppet inom fördelningsplanen. Detta stiger sålunda till ca 344,2
milj. kr. Definitiv fördelningsplan kan faslstäUas först efter utgången av
regleringsåret 1972/73 då de verkliga införselavgiflema för fodermedel blir
kända.

Jordbruksnämnden
har bemyndigats att under regleringsåret 1972/73 besluta att av införselavgiflsmedel
som inflyter inom fördelningsplanen och av andra regleringsmedel använda 2
milj. kr. för stöd till vallfröodlingen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 9

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiflsmedel m.
in. regleringsåren 1971/72 och 1972/73

1971/72 1972/73

prel.

1 000-tal kr. 1 000-tal kr.

INKOMSTER

Frän föregående regleringsår kvarstående

67 676

24 663

418 959

436 000

1700

1200

införselavgifter och räntor Under resp. regleringsär
influtna införselavgifter Vissa ränteinkomster

Summa inkomster 488 335 461863

UTGIFTER

a) Av medel inom resp. regleringsärs

74182

'86 000

15 500

19 500

47 000

42 800

52 000

152 000

17 000

17 000

23 000

5 000

7 500

6 000

7 000

2 000

3 000

__

3 000

400

fördelningsplan Svensk spannmålshandel Sveriges
potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Föreningen för
mejeriprodukter Svensk kötthandel Svensk ägghandel

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Mjölkavkastningskontroll
Svin- och köttdjurskontroll Försöksslaktlokaler i Uppsala Reserv till
jordbruksnämndens förfogande

Summa 335 682 344 200

b) Av under resp. regleringsär utanför

fördelningsplanen inflytande medel

25 000

25 000

15 000

290

440

340

640

200

300

_

200

140

30

2 019

3 500

257

300

50

50

6 274

8 000

2 000

2 000

2 000

2 000

1 200

1 200

7712

6 200

453

3 000

För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk

Matpotatisregleringen

SMAK

Sveriges utsädesförening i Svalöv

Bidrag till kostnadema för ackordhästorganisationen

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde i norra
Sverige

Statens livsmedelsverk (veterinärstyrelsen)

Prisutjämning på äggalbumin

Prisutjämning pä kärnbindemedel

Prisregleringskassan för fisk

Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölkskontroll

Pristillägg för får- och lammkött

Stöd till vallfröodlingen

Återbäring av priset på foder för minkuppfödning

Sveriges potatisodlares riksförbund

Bidrag till avsättning av brödsäd

Utbytesexport av köttvaror

Summa 62 935 52 860

> Varav 2 milj. kr. till konservärter cch andra köksväxler.

It Riksdagen 1973.1 saml. Nr 96

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 10

1971/72 1972/73

prel.

1 000-tal kr. 1000-tal
kr.

c) Av odisponerade införselavgiftsmedel För ökning av sockerbetsarealen
på

Gotland och
Öland 2 000

Försöksslaktlokaler i
Uppsala 3
000

För sänkning av parlipriset på

konsumtionsmjölk
30 000

Utbetalning till Danmark
38 000 10 000

Ersättning för prisstoppsförluster
27 055

Summa 65
055 45 000

Summa
utgifter 463 672 442 060

Saldo vid
utgången av resp. regleringsår

På överskotlskonto
24 663 19 803

Utanför fördelningsplanen skall liksom hittUls föreningen
Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras
i utbyte mot inhemsk brödsäd som exporteras till följd av kvalitativa brister eUer
måste användas tUl foder. Vidare skall föreningen Svensk kötthandel tillföras införselavglfter
som kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och fläsk.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införsdavgiftsmedel
för regleringsåret 1973/74. Jordbruksnämnden beräknar inkomsterna av införselavglfter
vid nuvarande avgiftssatser under regleringsårel 1973/74 tiU ca 418 milj. kr.,
varav ca 89 milj. kr. för fodermedel. Med hänsyn till bl. a. de starka
fluktuationerna i importpriserna under senare tid kan de faktiska inkomsterna
komma alt avvika väsentligt från dessa belopp.

Fördelningsplanen för 1973/74 omfattar enligt 1971 års
riksdagsbeslut 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från
fodermedelsimporten. Vid nämnda beräkning av fodermedelsavgifterna blir beloppet
inom fördelningsplanen sålunda (252,2-|-89 =) 341,2 milj. kr.

På grund av den stora ovisshet som råder i fråga om
regleringsekonomin för ohka varuområden har det inte varit möjligt alt nu
lägga fram en plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden
avser att efter överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen återkomma med förslag tiU preliminär fördelning i samband
med förslag till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 juh 1973.

Jordbruksnämnden bör dessutom liksom hittills efler
hörande av delegationerna kunna jämka delbeloppen mellan
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma
att stå tUl nämndens förfogande. Av medel inom fördelningsplanen bör även i
fortsättningen 2 milj. kr. få användas för slöd lill vallfröodlingen och beloppet
för mjölkavkastningskontroll bör höjas till 7,5 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:96 H

Enligt 1971 och 1972 års riksdagsbeslut bör av medel
utanför fördelningsplanen även regleringsåret 1973/74 25 milj. kr. användas
för att sänka parlipriset på konsumtionsmjölk. Nämnden skall vidare få utbetala
högst 640 000 kr. till Sveriges utsädesförening i Svalöv för fortsatt
finansiering av potatisförädlingsverksamhet, disponera högst 200 000 kr. som
bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde i vissa områden i de fyra
nordligaste länen, ställa högst 30 000 kr. tiU statens livsmedelsverks
förfogande för att täcka statens kostnader under budgetåret 1973/74 för
importkontroll av animala livsmedel, bestrida kostnaderna för prisutjämning på
torkat och flytande äggalbumin och kärnbindemedel, föra över till
prisregleringskassan för fisk högst 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter, som
utgår vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som kan
beräknas restitueras vid export och använda 50 000 kr. för den kontroll av
konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruksnämnden. I mån av tillgång på medel
skall nämnden vidare enligt samma riksdagsbeslut få disponera 2 milj. kr. för
stöd till vallfröodlingen, disponera 2 milj. kr. till återbäring av del av
priset på inhemskt foder för minkuppfödning samt ställa 1,2 milj. kr. till
Sveriges potalisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpolalis-odlingen
m. m. På grund av höjningen av pristillägget för får- och lammkött till 2 kr.
90 öre per kg bör ramen för användning av medel för detta ändamål höjas lill 12
milj. kr.

Vidare skall liksom hittUls föreningen Svensk
spannmålshandel tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i
utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister
eller måste användas lill foder. Föreningen Svensk kötlhandel skall tillföras
införsel-avgifter som kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och
fläsk.

Till SMAK utbetalas under innevarande regleringsär 440 000
kr. av medel utanför fördelningsplanen som bidrag tiU upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
SMAK har för regleringsåret 1973/74 hemställt om en ökning av detta belopp med
40 000 kr. för att täcka inträffade och väntade kostnadsökningar, 20 000 kr.
som bidrag tUl utvecklingsarbete rörande principer och metoder för
kontrollverksamheten och 100 000 kr. för ökad upplysningsverksamhet. De två
sistnämnda posterna blir enligt jordbruksnämndens bedömning aktuella om
lantbruks-styrelsens förslag om ytterUgare kvalitetsfrämjande åtgärder på matpotatisområdet
godtas. Vad gäller beloppet till kostnadsökningarna föreslår jordbruksnämnden
efter kontakt med SMAK att detta reduceras till 20 000 kr. En sådan reduktion
innebär alt eventuella kostnadshöjningar under första halvåret 1974 inte
beaktas. Nämnden hemställer sålunda att som bidrag till SMAK för regleringsåret
1973/74 få la i anspråk (440 000 -f20 000 + 20 000-f 100 000 =) 580 000 kr. av
medel utanför fördelningsplanen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 12

Enligt
beslut av 1972 års riksdag får under regleringsåret 1972/73 300 000 kr. av
regleringsmedel utanför fördelningsplanen användas som bidrag till kostnader
för ackordhästorganisationen för att stödja den inhemska aveln och bibehålla
en viss dragkraftsreserv. Samma skäl för ett bidrag på 300 000 kr. finns även
för regleringsåret 1973/74 och jordbruksnämnden hemställer därför att få
disponera detta belopp för ändamålet.

I
enlighet med överenskommelse vid överläggningarna i december

1972
angående justering av införselavglfter
m. m. fr. o. m. den 1 januari

1973
hemställer jordbruksnämnden om
en höjning med 2 milj. kr. av del belopp utanför fördelningsplanen, som får
disponeras för prisregleringsändamål under regleringsåret 1973/74. Beloppet
avses för stöd lill odling av konservärter och andra köksväxler och förutsätts
komma alt avräknas från det belopp som jordbruket kan komma alt tillföras den 1
juli 1973 till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån.

Jordbruksnämnden
har vidare bemyndigats att av odisponerade införselavglfter m. m. dels täcka
de kostnader för sockerregleringen som ökningen år 1972 av sockerbetsarealen
på Gotland och Öland medför, dels använda 30 milj. kr. för att sänka
partipriset på konsumtionsmjölk under regleringsåret 1972/73.

Departementschefen

Genom
beslut av 1971 års riksdag antogs de av jordbruksnämnden framlagda och av
regeringen godtagna förslagen tUl prissättning på jordbrukets produkter för regleringsären
1971/72, 1972/73 och 1973/74. Jordbruksnämndens förslag föregicks av
överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.

Enligt
riksdagsbeslutet skall jordbruket tillföras ca 55 milj. kr. fr. o. m. den 1
juli 1973. Beslutet innebär vidare att ytterligare justeringar skall ske
halvårsvis den 1 januari och den 1 juli lill följd av utvecklingen av den
allmänna prisnivån. Till grund för sistnämnda justeringar skall enligt
riksdagens beslut i överensstämmelse med vad som tidigare gällt läggas utveckUngen
av den allmänna prisnivån, mätt med statistiska centralbyråns
konsumentprisindex. Detla index rensas från inverkan av indirekta skatter, av
bostadskostnader (utom bränsle och lyse) samt av sådana prisändringar i
livsmedelsposten som registreras i jordbruksnämndens prisregleringsprisindex.
Justeringarna beräknas på grundval av utvecklingen av den allmänna prisnivån
under närmast föregående halvårsperiod den 15 aprilden 15 oktober resp. den 15
oktoberden 15 april. Indexutfallel anbringas på jordbrukels totala intäkter
(utom av sockerbetor), beräknade med utgångspunkt från den rådande
mittprisnivån.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 13

I det föregående har jag redovisat den justering av
införselavgifter m. m. som Kungl. Maj:t har fastställt för tiden fr. o. m. den
1 juli 1972 efter förslag från statens jordbruksnämnd. Förslagen hade utformats
efter överläggningar och i samförstånd med jordbrukets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. Jag har också redovisat det förslag till justering
av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 januari 1973 som jordbruksnämnden
lade fram efter överläggningar och i samförstånd med de båda delegationerna. I
enlighet med riksdagens beslut år 1971 låg huvudparten av det totalbelopp som
genom justeringen skuUe tillföras jordbruket på mjölk och kött. Priserna i
dagligvaruhandeln, dvs. främst livsmedelspriserna, hade stigit väsentligt
under år

1972 bl. a. som följd av höjningar av priserna på
jordbruksprodukter.

Regeringen fann alt en ytterligare höjning av livsmedelspriserna på de

viktigaste livsmedlen inle kunde godtas, särskilt med hänsyn tUl barn

familjer och låginkomsttagare. Regeringen beslutade därför att införa

prisslopp på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror fr. o. m.

den 1 januari 1973. Prissloppet avses gälla under år 1973. Delta inne

bär all de planerade prishöjnUigarna på mjölk och mejeriprodukter

fr. o. m. den 1 juU 1973 som beräknades tillföra jordbruket ca 55 milj.

kr. och den justering fr. o, m, samma dag som skall göras till följd av

utvecklingen av den allmänna prisnivån lill den del justeringen hänför

sig till produkter som omfattas av prisstopp också kommer alt ersättas

med statsmedel. Beloppet bör få tas i anspråk från förslagsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74.

Det ankommer på jordbruksnämnden att efter överiäggningar
med de båda delegationerna komma in tUl Kungl. Maj:t med förslag till
fördelning av de totalbelopp som skall tillföras jordbruket den 1 juli

1973 och den 1 januari 1974.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret
1971/72 framgår av den föregående redogörelsen liksom också beräkningar och
förslag rörande dispositionen av införselavgiflsmedel som inflyter under
regleringsåret 1972/73. Jag har ingen erinran mot vad som har redovisats i detla
sammanhang.

Jordbruksnämnden har beräknat att ca 418 milj. kr. kommer
att inflyta under regleringsåret 1973/74 i form av införselavgiftsmedel.
Enligt nämnden skall 341,2 milj. kr. av dessa fördelas tUl regleringsföreningarna
för deras prisreglerande verksamhet inom den s. k. fördelningsplanen. Nämnden
föreslår alt delbeloppet för mjölkavkastningskontroll höjs lill 7,5 milj. kr.

Den exakta storleken på det belopp som fördelas lill
regleringsföreningarna för deras prisreglerande verksamhet blir beroende av de
verkliga intäkterna av fodermedelsavgifterna. På grund av den stora
osäkerheten om regleringsekonomin för olika varuområden kan en

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 14

preliminär fördelning av beloppet inom fördelningsplanen inle
göras nu. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att senare fastställa denna fördelning.
Jag utgår dessutom från att nämnden liksom tidigare får efter hörande av
jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen jämka
delbeloppen tiU regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av det
belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Av de införselavgiftsmedel som under regleringsåret
1973/74 inflyter utöver det totalbelopp som enligt det föregående skall
fördelas till regleringsföreningarna, dvs. medel utanför den s. k. föi-ddningsplanen,
bör liksom f. n. 55 milj. kr. användas för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk.
Vidare bör 2 milj. kr. utnyttjas för slöd tUl vaUfrö-odlingen och 1,2 milj. kr.
tillföras Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera odlingen av
matpotatis. Medel bör ställas till jordbruksnämndens förfogande för alt täcka
kostnader för prisutjämning på äggalbumin och kärnbindemedel. Av
införselavgifter utanför fördelningsplanen bör dessutom fördelas högst 30 000
kr. till att läcka statens kostnader för importkontroll av anunala livsmedel
och 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruksnämnden.
Högst 1 milj. kr. bör föras över till prisregleringskassan för fisk. Dessutom
bör Sveriges utsädesförening i Svalöv tUlföras högst 640 000 kr. för fortsatt
förädlingsverksamhet på potatisområdet. För att minska koslnadsbelaslningen på det
foder som används i minkuppfödningen bör få tas i anspråk högst 2 milj. kr.
och för att bestrida kostnaderna på ca 12 milj. kr. för mellanprislinjen på
fårkött bör också få användas regleringsmedel som inflyter utanför
fördelningsplanen. Som bidrag till kostnaderna för arméns ackordhästorganisation
bör ett belopp på 300 000 kr. få disponeras.

Jag tUlstyrker att jordbruksnämnden även under
regleringsåret 1973/ 74 får disponera högst 200 000 kr. av införselavgiflsmedel
utanför fördelningsplanen för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde i vissa områden i de fyra nordligaste länen.

De ökade kostnaderna för sockerregleringen under
regleringsåret 1973/74 tUl följd av beslutet att öka sockerbetsarealen på
Gotland och Öland fr. o. m. år 1972 bör täckas med införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen.

Jag har inte någon erinran mot att Svensk spannmålshandel,
liksom hittills, tillförs införselavglfter för sådan brödsäd som importeras i
utbyte mol inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister
eller måste användas tUl foder, liksom att Svensk kötthandel erhåller
kompensation för viss s. k. utbytesexport av kött och fläsk.

Jag har inte heller något att erinra mot att bidraget till
SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet höjs till 580 000 kr. som
följd av kostnadshöjningar men framför allt med hänsyn till förslaget

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 15

om
ytterligare kvalitetsfrämjande åtgärder på matpotatisområdet som jag i det följande
kommer att förorda. Jag har inte heller något att erinra mot att 2 milj. kr. ulgår
som slöd till odling av konservärler och andra köksväxter om beloppet avräknas
från det belopp som kan komma alt tiUföras jordbruket som kompensation fr. o. m.
den 1 juli 1973 till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån.

Jag
vill i det här sammanhanget ta upp en skrivelse från Sveriges grossisiförbund
den 13 mars 1973. I denna hemställer grossislförbundel om snara åtgärder för
alt så långt möjligt undanröja de negativa följderna av prisstoppet för
importörer av jordbruksprodukter, i första hand kött, fläsk och ost. Grossislförbundel
anför alt importörer av bl. a. kött och fläsk under normala förhållanden kan
göra sina värderingar av möjligheterna till import med hänsyn till
marknadspriserna i Sverige och utlandet samt införselavgifterna. Vid prisstopp
blir importörernas möjligheter till import vid stigande priser i utlandet
vilket är fallet f. n. direkt beroende av att införselavgiflema reduceras i
motsvarande mån.

I
sitt remissvar över grossistförbundets skrivelse anför statens jordbruksnämnd
alt de ändringar av införselavgifterna för kött och fläsk som nämnden har
vidtagit under prisstoppet hittills i stort sett torde ha hålUt importörerna
skadeslösa för prisstoppels verkningar. Nämnden anser vidare att svårigheterna
för importörerna vid prisstegringar i utlandet endast i vissa lägen kan sägas
ha sin grund i prisstoppet. Prisstegringarna i utlandet kan således bli större
än hela införselavgiften och kompensationsavgiflen före prisstoppet. Under
normala förhåUanden skulle de inhemska prisema stiga, sedan införselavgiften
och kompensationsavgiften har tagits bort helt, och import skulle vara möjUg.
Vid pri-sstopp med låsta inhemska priser är import däremot inte möjlig om den
inte subventioneras.

Vidare
kan det inträffa alt priserna i utlandet på de styckningsdetaljer som
importeras hit stiger mer än genomsnittet. Under normala förhållanden skulle i
denna situation en omfördelning göras av den svenska styckningskalkylen. Av
naturliga skäl finns viss obenägenhet att göra sådana omfördelningar under ett
prisstopp.

Under
hänvisning till det anförda hemställer nämnden alt dels få disponera
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för alt kunna subventionera
importen, dels alt få hell eller delvis restituera erlagda införselavgifter för
sådana styckningsdelaljer som behövs för att komplettera de inhemska
tillgångarna.

Nämnden
finner vidare vad gäller ostimporlen, vars problem inte har utvecklats närmare
i grossistförbundets skrivelse, all det f. n. inte torde behövas särskilda imporlfrämjande
åtgärder utöver de dispenser som SPK kan meddela.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 16

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag. Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ls
bestämmande, statens jordbruksnämnd bör bemyndigas att vidta de åtgärder som
behövs för att eliminera icke önskvärda följder av prisstoppet för importen av
kött och fläsk i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens förslag.

Avgiftsbeläggning
av sojaprodukter Frågans tidigare behandling

I
sitt förslag (Ds Jo 1969: 2) rörande prisregleringen på jordbruksprodukter för
tiden efter den 30 juni 1969 föreslog 1968 års jordbruks-priskommitlé bl. a.
att sådana sojabönprodukter under tulltaxenr 19.02, 21.07 och 23.04 som kan
användas som ersättningsmedel för kött, tUls vidare i princip skulle beläggas
med en tillverkningsavgift resp. kompensationsavgifl på 3 kr. 50 öre per kg.
För produkter under nr 23.04 förutsattes alt denna avgift inle skulle las ut på
sådana varor som skulle användas för utfodring. Kommittén föreslog inle några
ändringar för varor under nr 35.04 (praktiskt taget rent sojaprotein) efiersom dessa
var bundna med tullfrihet i GATT. Kommittén föreslog vidare att frågan om
avgiftsbeläggning av s. k. imiterade mjölk- och kötlprodukler skulle utredas
ytterligare.

Jordbmkspriskommitléns
förslag om sojabönprodukter godtogs av riksdagen med tillämpning fr.o.m. den 1
juli 1969. 1969 års mjölkpris-kommitté fick i uppdrag alt utreda bl. a. frågan
om avgiftsbeläggning av s. k. imiterade mjölk- och kötlprodukler. Kommitténs
promemoria (Ds Jo 1970:2) angående avgiftsbeläggning av sojaproteinprodukter överlämnades
lill jordbruksnämnden för att övervägas av nämnden i samband med utarbetandet
av förslag till justeringar i prisregleringen av jordbruksprodukter för
regleringsåret 1970/71.

Av
kommitténs förslag framgick att sojaproteinels konkurrensförmåga med kött
tidigare hade överskattats. Vid prisöverläggningarna med jordbrukels
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen kunde nämnden därför nå
enighet om att den provisoriska avgiftskon-struklionen skulle bestå lUl dess en
ny livsmedelslagsliftning trätt i kraft. Avgiften skulle emellertid sänkas till
2 kr. per kg och utgå vid all användning av sojaprotein i livsmedel. Om en
ökad användning av soja-protein i livsmedel under provisorietiden skulle
medföra ett inkomstbortfall på minst 1 milj. kr. för jordbmket förutsatte
nämnden att ersättning skulle utgå för inkomstbortfallet. Genom beslut av
riksdagen ändrades avgiftsbeläggningen fr. o. m. den 1 juli 1970 i enlighet
med nämndens förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 17

Statens
jordbruksnämnd

I
prop. 1971: 116 angående reglering av priserna på jordbmksproduk-ter för tiden
1 juli 1971den 30 juni 1974 redovisades att jordbruksnämnden skulle återkomma
i fråga om avgiftsbeläggningen av sojapro-' tein sedan klarhet hade vunnits
angående de förutsättningar som skulle följa av den nya
livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket här nu be slutat om nya
tillämpningsföreskrifter för köttvaror, vilka avses till-lämpas fr.o.m. den 1
januari. 1974. De nya bestämmelserna blir något liberalare i fråga om
möjligheten att använda sojaproteinprodukter i korv och de reglerar tUlsättningen,
inte endast som nu av sojaprotein utan av alla vegetabUiska proteiner.

Även
om de nya bestämmelserna således ännu inte har trätt i kraft anser sig jordbmksnämnden
dock böra ta upp frågan om avgiftsbeläggningen av sojaprotein. Nämnden har
därför undersökt imporlutveck-lingen för olika slag av sojaprodukter och
användningen av dessa inom charkuteriindustrin.

Nämnden
sammanfattar den nuvarande användningen av olika sojaprodukter i köttvaror och
övriga livsmedel på följande sätt.

Sojaproteinisolat
(nr 35.04) används i första hand som bindemedel i den tekniska industrin. Det
anses att priset på denna starkt koncentrerade produkt f. n. inle gör den helt
konkurrenskraftig med andra bindemedel.

Sojaproteinprodukter
som hänförs tiU nr 19.02, 21.07 och 23.04 används huvudsakligen inom
charkuteriindustrin (inkl. t. ex. framställning av köttbullar och färdiglagad
mat). Volymen synes ha stabiliserat sig vid drygt 500 ton per år varav ca 80
ton under regleringsåret 1971/72 utgjordes av vissa livsmedel av s. k. hälsokosltyp
(nr 21.07).

Ej
avfettat sojamjöl (nr 12.02) ansågs tidigare på grund av sitt fettin-nehåll
inte vara lämpligt att användas inom charkuteriindustrin; Därför har det inte
belastats med samma avgift som de sojaproteinprodukter som kan hänföras till gmppen
"substitutvara för kött" utan med en avgift som närmast motsvarar
införselavgiften för oljekraftföder. Den kraftiga ökningen av importen av denna
produkt efter den 1 jiili 1969 torde emellertid till någon del bero på alt
produkten används i köttvaror.

Sojabönor
(nr 12.01) används som råvara vid oljeframställning. Rest-' produkt från denna
tillverkning har hittills endast använts som foder.

Totalt
torde användningen av sojaprotein inom charkuteriindustrin f. n. uppgå tiU
700800 ton per år. Det är mycket svårt all uppskatta hur mycket som direkt
ersätter kött och hur mycket som ersätter utdryg-nings- och bindemedel som skorpmjöl
o. d. Grovt räknat torde man dock enligt nämndens uppfattning kunna uppskatta
att omkring en fjärdedel av den använda kvantiteten sojaprolein direkt
ersätter kött. Med

2t
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 96

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 18

hänsyn
till sojaproteinets lägre vattenhalt motsvarar detta drygt 600 ton nötkött per
år. Detta motsvarar i stort sett de beräkningar som 1969 års mjölkpriskommitté gjorde.

Den
framtida användningen av sojaprotein kommer givetvis att påverkas av de nya tiUämpningsföreskriftema
till livsmedelslagen och av avgifterna för sojaprotein och andra vegetabUiska
proteiner som kan användas som substitut för kött. I fråga om korv bör man
enligt nämnden utgå från att sojaprotein och då närmast sojaisolat blir konkurrensdugligt
som bindemedel._ Vidare får man fömtsätta att texturerat sojaprotein under nr
21.07 i någon mån kan bli aktuellt som råvara i korv. Vidare tillkommer
försäljning av sojaprotein direkt till konsumenterna. Fr. o. m. år 1972 säljs
en form av sojaprotein för att användas till att dryga ut färser o. d. i
hemmen. Från tillverkarhåll hävdas dock alt denna användningsform inte behöver
medföra en minskad köttförbrukning. Konsumtionen av färs kan öka och költförbruknmgen
därigenom bli oförändrad eftersom den med sojaprotein utdrygade färsen blir
billigare än en produkt med högre költinnehåll.

Jordbruksnämnden
anser således att konkurrensförhållandet mellan kött och sojaprotein i stort
sett får anses stabiliserat. Enligt nämndens mening finns det därför starka
motiv för att så snart som möjligt ersätta den provisoriska avgiftsbeläggningen
av sojaprodukter med en mer permanent ordning. Avgiftsbeläggningen torde i
fortsättningen inte behöva ta sikte på att begränsa användningen av sojaprotein
inom charkuteriindustrin.

Nämnden
anser att nivån på avgiftsskyddet bör ansluta sig mer till skyddet på vegetabilieområdet.
För vetemjöl är införselavgiften f. n. 60,2 öre och kompensationsavgiflen 6,85
öre per kg. För potatisstärkelse är införselavgiften 49 öre och
kompensationsavgiften 4 öre per kg.

Nämnden
föreslår att nuvarande tillverknings- och kompensationsavgifter för
sojaprodukter för humankonsumtion upphör fr. o. m. den 1 juli 1973 och ersätts
med en enhetlig införselavgift på 80 öre per kg.

Avgift
bör dock inte utgå vid import av vara som är avsedd för oljeutvinning eller
utfodring. För sådan import bör nuvarande regler gälla. S. k. sojaisolat (nr
35.04) bör inte heller beläggas med avgift på grund av gällande bindning enligt
GATT.

Nämnden
föreslår att avgift skall utgå även för ej avfettat sojamjöl som i första hand
används inom bageriindustrin. Mjölets oljehalt uppgår lill ca 20 %. Denna olja
belastas inte med fettvamavgift som annat bagerifett. Med hänsyn härtill torde
den föreslagna avgiftsnivån få betraktas som rimlig även ur bageriindustrins
synpunkt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96

Avgiftsförslaget
framgår av följande tabell:

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

TuUtaxenr

Varuslag

Avgift kr. per dt

ur 12.01

Sojabönor:

för oljeutvinning för foderändamål annan användning

fri

15:-80:

ur 12.02

Mjöl, ej avfettat, av

sojabönor: för foderändamål annan användning

15: 80:

ur 19.02

Beredningar innehållande sojaprodukter

80: per dt för i beredningen ingående sojaprodukter

ur 21.07

Livsmedelsberedningar bestående av eUer innehållande
sojaprodukter

80: per dt för i beredningen ingående sojaprodukter

ur 23.04

Oljekakor och andra älerstoder av sojabönor: för foderändamäl
annan användning

19: 80:

Om
en enhetlig avgift införs för sojaprodukter för humankonsumtion bör
tillverkningsavgift inte komma i fråga vid framställning uiom landet av
livsmedel ur dessa sojaprodukter.

Om
den restprodukt, s. k. sojamjöl, som erhålls vid oljeutvinning ur sojabönor
inom landet bearbetas och förädlas tiU livsmedel bör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bestämmande, jordbmksnämnden få la ut en tillverkningsavgift på högst
samma belopp, som den föreslagna in-förselavgiflen för importerade sojaprodukler.

Departementschefen

1968
års jordbrukspriskommitté föreslog att sakkunniga skulle tillkallas för att
utreda bl. a. frågan om att avgiftsbelägga s. k. imiterade mjölk- och kötlprodukler.
I avvaktan på de förslag som kimde komma fram genom en sådan utredning föreslog
kommittén att ett provisoriskt avgiftssystem skulle tUlämpas. Kommittén
föreslog bl. a. att sådana produkter av sojabönor, tulltaxenr 19.02, 21.07 och
23.04, som kan användas som ersättningsmedel för kött tUls vidare i princip
borde beläggas med tillverkningsavgift och kompensationsavgift på 3 kr. 50 öre
per kg. För produkter under nr 23.04 förutsattes att avgift inte skulle tas ut
då de användes som foder. I avvaktan på resultatet av utredningen godtogs de
av kommittén föreslagna provisoriska åtgärderna av

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 20

riksdagen.
I prop. 1969: 107 (s. 64) anförde jag att det särskilt på längre sikt
emellertid var av stor vikt att problem rörande tillkomst och utveckling av
nya produkter behandlades med hänsyn såväl till konsumentemas och samhällets
krav på högvärdiga och prisbilliga livsmedel som till jordbrukets krav på ett
regleringssystem som ger möjlighet tUl en lönsam produktion.

1969
års mjölkpriskommitté fick i uppdrag att utreda frågan om avgiftsbeläggningen.
Kommittén redovisade resultatet av sitt arbete i en promemoria angående
avgiftsbeläggning av sojaproteinprodukter. På grundval av denna promemoria
föreslog jordbmksnämnden år 1970 att den provisoriska avgiftskonstruklionen för
sojaprolein skulle bibehållas fram till den 1 juli 1972 då en ny
livsmedelslagstiftning väntades träda i kraft. Tillverknings- och kompensationsavgiflen
skulle emellertid sänkas lill 2 kr. per kg fr. o. m. den 1 juli 1970. Vidare
avsågs viss ersättning kunna utgå för inkomstbortfall inom jordbmket vid ökad
användning under den nämnda tiden av sojaprolein för livsmedelsändamål.
Jordbruksnämndens förslag lades tiU gmnd för en proposition som godtogs av
riksdagen.

Livsmedelsverket
har nu utfärdat nya bestämmelser för köttvaror fr.o.m. den 1 januari 1974. De
nya bestämmelsema kommer inte att innebära några större ändringar av de nu gäUande
bestämmelserna. Den största förändringen kommer att gälla korv i vilken
sojaprotein kommer att få tillsättas som hindemedel upp tUl 3 %. Med undantag
för vissa namnskyddade korvsorter kommer dessutom att tillåtas fri inblandning
av sojaprotein som råvara. Jordbmksnämnden har därför nu tagit upp frågan om
avgiftsbeläggningen av sojaproteinprodukter. Jordbruksnämnden har undersökt
importutvecklingen av sojaproteinprodukter och varit i kontakt med importörer
av sojaprotein och tillverkare av sojaproteinprodukter. Nämnden anser att
konkurrensförhållandet mellan kött och sojaprotein i stort sett har
stabiliserats. Avgiftsbeläggningen av sojaproteinprodukter behöver därför inte
längre ta sikte på att begränsa användningen av sojaprotein i
charkuteriindustrin. Införselavgiften för sojaprotein kan därför anslutas tUl
det övriga gränsskyddet på vegetabilieområdet. Jordbmksnämnden föreslår därför
att den provisoriska avgiftsbeläggningen av sojaproteinprodukter ersätts med
en mer permanent införselavgift på 80 öre per kg. Jag har inte något att erinra
mot jordbmksnämndens förslag, som har kommit till i samförstånd med jordbmkets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Det bör vidare ankomma på Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbmksnämnd att ta ut
en tillverkningsavgift på den restprodukt, s. k. sojamjöl, som erhålls vid
oljeutvinning ur sojabönor i landet om restprodukten används i livsmedel.
Avgiften bör inte sättas högre än införselavgiften för. importerade
sojaprodukter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 21

Kvalitetsmärkning
och kvalitetskontroll av matpotatis Frågans tidigare behandling

Sedan
år 1953 utför det statsunderstödda SMAK kvalitetsbestämning av matpotatis.
Gällande reglemente för SMAK fastställdes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1959.
SMAK har till uppgift bl. a. att genom olika åtgärder verka för att inom landet
saluförd potatis är av fuUgod beskaffenhet. SMAK leds av en styrelse, i vUken
bl. a. konsumenterna, odlarna och handeln är företrädda. Verksamheten vid SMAK
står under viss tillsyn av lantbruksstyrelsen.

1956
års matpotatisutredning föreslog i sitt betänkande (SOU 1958: 24) Bättre
matpotatis dels att marknadsskydd skulle införas för högklassig matpotatis,
dels att underhaltig vara skulle kunna helt avslängas från marknaden.

Genom
beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 35, JoU 1959: 12, rskr 1959: 148)
infördes marknadsskydd för högklassig matpotatis. Enligt kungörelsen (1959:
187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis får till människoföda avsedd
potatis inte saluhållas eller försäljas under benämning som anger eller
antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet, om den inte är försedd med
det för SMAK registrerade SMAK-märket. Undantag gäller i fråga om potatis som
av odlare utbjuds eller försäljs till partihandlare eller som skall användas
vid fabriksmässig eller därmed jämförlig livsmedelsframställning eller som
saluhålls eller försäljs i kokt eller på annat sätt berett skick.
Bestämmelserna avser inte heller färskpotatis.

Malpotatisutredningens
förslag om författningsbestämmelser varigenom underhaltig vara skulle kunna
avstängas från marknaden ledde däremot inte till någon åtgärd.

Som
tidigare nämnts beslutade 1971 års riksdag att ett nytt regleringssystem
skulle införas för matpotatis. Bl. a. infördes en arealavgift för att
finansiera de ökade kostnaderna för marknadsreglerande åtgärder. Till grund för
den nya matpotatisregleringen låg ett förslag som avgetts av en av jordbmksnämnden
tillsatt arbetsgrupp för utredning av det fortsatta stödet åt
matpotatisodlingen m. m. Fömtom själva prisregleringen tog arbetsgmppen upp
kvalitetsfrågor beträffande matpotatis. Ätgärder borde enligt arbetsgruppen
vidtas för att höja kvaliteten på den marknadsförda varan. Varken
departementschefen eller riksdagen uttalade sig särskilt om arbetsgmppens
förslag till kvalitetsfrämjande åtgärder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 22

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen
framhåller i sin skrivelse den 22 november 1972 att, sedan marknadsskyddet åt SMAK-märket
genomfördes, stora ansträngningar har gjorts för att upplysningsvägen få till
stånd såväl en bättre kvalitet som en bättre relation mellan kvalitet och pris
på matpotatis. En betydande förbättrmg av matpotatisstandarden har också skett.
Situationen är dock alltjämt inte tUlfredsstäUande. Enligt en undersökning av SPK
beräknades bara omkring 44 % av detaljhandelns totala potatisförsäljning hösten
1971 ha varit SMAK-märkt. Endast en obetydlig del av den potatis som säljs i
lös vikt är SMAK-märkt. Större delen av den potatis som säljs i detaljhandeln
är alltså fortfarande okontrollerad. Beträffande den okontrollerade potatisen
kan det enligt lantbruksstyrelsen konstateras att den i en del fall kan vara
bra men att den i stor utsträckning är undermålig. Det kan vidare konstateras
att det i partihandeln föreligger en klar prisdifferentiering mellan SMAK-märkt
potatis och den lägre, ej marknadsskyddade eller systematiskt kvalitetsövervakade
kvaliteten Ordinär. Det framgår emellertid av undersökningar, som SPK
tillsammans med SMAK genomfört vid upprepade tillfällen under årens lopp, att
prisdifferentieringen efter kvalitet hinner jämnas ut innan varan säljs till
konsumenten i detaljhandeln. Mycket ofta får konsumenten för sämre potatis
betala samma pris som för SMAK-märkt potatis eller ibland t. o. m. högre pris. Detla
förhållande är enligt lantbruksstyrelsen till uppenbar nackdel för konsumenterna.
Det måste enligt lanlbmksstyrelsens mening anses rätt och rimligt att
konsumenterna inte behöver betala mera för matpotatis än som är motiverat av
dess kvalitet.

Beträffande
gången i kvalitetsarbetet anför lantbruksstyrelsen följande. Den primära fömtsättningen
för att uppnå en god kvalitet på matpotatis är att denna "odlas
fram". Potatisen måste sedan hanteras och lagras varsamt och riktigt. Detla
gäller både hos odlaren, inom handeln och hos konsumenten. Vid storleks- och kvalitelssortering
samt kokningsanalys och sortundersökning kan den framsorterade varans
beskaffenhet preciseras i "kokningsfel" och "övriga fel",
uttryckta som felenheter, samt sortäklhet och sortrenhet fastställas. Sedan
förekomsten av fel bestämts, kan potatisen klassificeras. F. n. finns tre
kvalitetsklasser med nedan angivna högsta procenttal tillåtna felenheter.

Kokningsfel
Övriga fel Summa felenheter högst

SMAK
Extra Prima 3 5

SMAK
Prima 6 10

Ordinär 9 15 20

Märkning
av kvaliteterna SMAK Extra Prima och SMAK Prima sker enligt bestämmelser för
SMAK som lantbmksstyrelsen meddelar. För att få använda SMAK-märket krävs
tillstånd av kontrollorganet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 23

Missbruk
av det marknadsskyddade SMAK-märket kan medföra avstängning från rätten att
använda märket. Utnyttjandet av beteckningen Ordinär är inte förenat med någon
obligatorisk kontroll. Beteckningen Ordinär har inte ansetts kunna skyddas
såsom varumärke genom registrering.

SMAK har huvudsakligen två
kontrollformer, utvidgad kontroll (U-kontroll) och stickprovskontroll (S-kontroU).
Vid U-kontroll övervakar SMAK direkt klassificering, förpackning och märkning
av enskilda partier. S-kontroll utövas i syfte att stickprovsvis övervaka de för-packare
som har kontrollorganets bemyndigande att SMAK-märka potatis på eget ansvar.
S-kontrollen kan ske på förpackningsställena eller i detaljhandeln.

SMAK:s kontrollverksamhet
skall vara självbärande. Avgifterna fastställs av lantbruksstyrelsen. Fömtom
vissa fasta inträdes- och årsavgifter tar SMAK f. n. av förpackarna ut 2,2 öre
per kg för U-kontrol-len och 1,4 öre per kg för S-kontrollen.

Lantbmksstyrelsen
framhåller att matpotatismarknaden kan saneras på ett för konsumenterna
tillfredsställande sätt endast med hjälp av tvingande bestämmelser. Enligt
styrelsens uppfattning kvarstår de av departementschefen år 1959 åberopade
betänkligheterna mot ett syslem med en lägsta kvalilelsgräns. Styrelsens
förslag utesluter emellertid inte möjligheten att senare, om det visar sig
behövas, fastställa en nedre gräns för kvaliteten. Enligt lantbmksstyrelsen bör
bestämmelser utfärdas som tar sikte på att skydda konsumenten. Detta bör ske
genom att envar som saluhåller matpotatis, dvs. potatis som är avsedd att utan fabriksmässig
eller därmed jämförlig beredning användas till människoföda, åläggs
upplysningsplikt om potatisens egenskaper. Från bestämmelsernas
tillämpningsområde bör imdantas sådana fall där konsumenten köper potatisen
direkt av odlaren. Undantaget är motiverat främst av svårighetema att
upprätthålla en effektiv kontroll vid denna typ av försäljning. Av delvis samma
skäl bör bestämmelserna inte avse färskpotatis.

EnUgt de föreslagna bestämmelsema
skall potatis få saluhåUas endast i förpackning, som är försedd med
varudeklaration. I första hand skall förpackarens namn eller firma samt hemvist
anges. Har förpackning gjorts utom riket skall uppgift också lämnas om
importörens namn eller firma samt hemvist. Varudeklarationen skall vidare ange
potatisens sorl och kvalitet. Kvaliteten skall anges enligt de klassificeringsgrunder
som fastställs av lantbmksstyrelsen såsom tillsynsmyndighet. Styrelsen skall
kunna meddela undantag från skyldigheten att lämna uppgift om sort.
Varudeklarationen skall vidare innehålla uppgift om dagen för förpackningen.
Vid handelsköp får märkning på förpackning ersättas med uppgift på fraktsedel,
räkning eller annan liknande handling. Matpolatisens kvalitet skall
kontrolleras på förpackarens be-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 24

kostnad.
Prov för sådan kontroll skall ställas tUl tillsynsmyndighetens förfogande utan
kostnad.

Lantbmksstyrelsen
eller den styrelsen bestämmer skall enligt förslaget ha rätt att av envar som saluhåller
potatis få de upplysningar och handlingar som behövs för tUlsynen samt att för
undersökning ta ut prov av potatis som saluhålls. Den som mnehar sådan potatis
får inte hindra undersöknmgen och skaU vid behov lämna biträde. Polismyndighet
skall på begäran av tillsynsmyndigheten lämna handräckning, om möjUghet tUl
undersökning vägras utan giltig anledning.

De
föreslagna bestämmelserna skall enligt förslaget vara straffsanktionerade. Det
skall ankomma på lantbmksstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter angående
bestämmelsernas tillämpning.

Lantbruksstyrelsen
anser att de kvalitetsbestämmelser som nu gäller för klasserna SMAK Extra
Prima, SMAK Prima och Ordinär, bör till-lämpas tills vidare. Matpotatis som
inte kan hänföras till någon av de tre angivna klasserna bör märkas
"Oklassificerad". Beträffande den oklassificerade potatisen bör inte
föreskrivas någon maximering av antalet felenheter. Lantbruksstyrelsen avser
att i den omfaltning styrelsen bestämmer låta SMAK handha den löpande
kontrollen av att deklarationsskyldigheten- efterlevs och av den saluförda
varans kvalitet.

Enligt
förslaget kan kvalitetskontroll äga mm även av oklassificerad potatis. Det
finns ingen anledning att förpackare av sådan vara skall slippa
övervakningskostnader som andra förpackare måste bära. Dessutom måste det
anses, vara av allmänt intresse att utvecklmgen följs också beträffande denna
potatis. Visar det. sig att kvaliteten tenderar att bU alltför låg, bör frågan
om minimikvalitet aktualiseras.

Lantbruksstyrelsen
påpekar att det föreslagna systemet kan fungera, även om marknadsskyddet åt SMAK-märket
slopas. EtUigt styrelsen talar dock övervägande skäl för att skyddet behålls..
Märket har inarbetats med stora ansträngningar och ekonomiska insatser och är
nu känt inom odlar- och handelskretsar samt även i stor utsträckning bland
konsumenterna.

Lantbmksstyrelsen
föreslår att de föreslagna bestämmelserna träder i kraft den 1 oktober 1974.

Remissyttrandena

Lantbruksstyrelsens
förslag till bestämmelser i fråga om kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll
av matpotalis tUlstyrks av alla remissinstanser utom NO. NO avstyrker
förslaget främst med hänsyn till den höjning av konsumentpriset som NO anser
ofrånkomlig om förslaget genomförs.

Livsmedelsverket
ifrågasätter om det är motiverat att uppstäUa krav på att matpotatis alltid
skall saluhållas förpackad. Konsumentens be-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 25

rätligade
krav att vid försäljning i lös vikt få upplysning om potatisens kvalitet kan
tillgodoses genom en föreskrift att uppgifterna skall lämnas t. ex. genom
anslag intill varan. Livsmedelsverket har inte något att invända mot förslaget
att tillsynen över de föreslagna bestämmelserna skall anförtros
lantbruksstyrelsen. Verket fömtsätter dock att de bestämmelser som kan komma
att meddelas inte inskränker den tillsyn, som enligt livsmedelslagstiflningen
ankommer på livsmedelsmyndigheterna. Samråd bör ske mellan lantbmksstyrelsen
och livsmedelsverket innan styrelsen meddelar tillämpningsbestämmelser.

Sveriges köpmannaförbund
och KF anser att de föreslagna bestämmelserna bör göras tillämpliga också på
sådan försäljning från odlare till enskild förbrukare som sker genom torghandel
och kringförings-handel. Sveriges grossistförbund anser att konsumentintresset
bör kunna tillgodoses om de tvingande bestämmelserna får gälla enbart i förhållandet
mellan detaljhandeln och konsumenten.

Jordbruksnämndens konsumentdelegation
och KF anser det tveksamt om kvaliteter som Ordinär och Oklassificerad skall
behöva accepteras. I vart fall bör skyldigheten att uppge sort även avse
oklassificerad potatis. Konsumentverket, SMAK och LRF anser beteckningen
Oklassificerad mindre bra. LRF föreslår liksom KO att ordet SMAK utgår som
inledning till kvalitetsbeteckningarna för Extra Prima och Prima potatis, efiersom
det på ett vilseledande sätt leder konsumentens tanke tUl varans smak.

Livsmedelsverket,
konsumentverket och LRF anser att på förpackningarna bör finnas även förvaringsanvisning.
Uppgifterna om kokningsfel och övriga fel kan enligt konsumentverket och LRF
slopas, eftersom alltför många uppgifter på en förpackning kan verka förvirrande
och göra texten mer svårläst. Jordbruksnämndens konsumentdelegation och KF
anser att uppgifter på förpackningen om importören är onödiga.

I fråga om kostnaderna för
den föreslagna kvalitetskontrollen anser LRF det mest rationellt att dessa
betalas med införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen. Samma
uppfattning deklarerar ledamoten i jordbruksnämnden Axel Kristiansson i en
reservation till jordbruksnämndens remissyttrande. Enligt Kristiansson bör en
tillfredsställande kvaliletskontroll av potalismarknaden emellertid i första
hand kunna ske på ett betydligt enklare och biUigare sätt än genom att detaljhandeln
åläggs att beträffande potatis som inte är klassificerad som SMAK Extra Prima,
SMAK Prima eller Ordinär klart ange att potatisen är okontrollerad eller oklassificerad.
Sveriges potatishandlares riks-förbund förordar att kontrollkostnaderna för
oklassificerad vara betalas med medel som tilldelas matpotatisregleringen.

SPK påpekar att priset för
klasserna SMAK Prima och Extra Prima kan röra sig fritt efter
marknadsläget. SPK anser att prisgränsbe-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 26

vakningen
för matpotatis bör knytas till noteringen för kvaliteten SMAK Prima i stället
för kvaliteten Ordinär.

I
fråga om SMAK:s framtida ställning anser LRF att det bör utredas om inle
rationaliseringsvinster kan göras genom att SMAK:s verksamhet inordnas under
regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter.

KO
betonar angelägenheten från allmän synpunkt av alt de föreslagna bestämmelsema
inordnas under livsmedelslagstiftningen.

NO
anser att ett genomförande av ett obligatoriskt märknings- och kontrollsystem
torde föra med sig en ökad övergång från försäljning i lös vikt till färdigförpackad
vara. Ett rationellt sorterings- och förpackningssystem nödvändiggör
investeringar av inte ringa storleksordning. Det ligger i sakens natur att
sorterings-, förpacknings- och kontrollkostnaderna slår igenom i
konsumentpriset. Från de synpunkter NO har att anlägga synes det väsentligt att
söka bevara den konkurrens som nu förekommer inom partihandeln med matpotatis.
Ett genomförande av det föreslagna systemet kommer enligt NO:s uppfattning att
medföra fara för en begränsning av konkurrensen med åtföljande risk för prishöjningar
utan motsvarande förbättring för odlarna. En awägning mellan de begränsade
fördelar ur kvalitetssynpunkt som skulle stå att vinna vid en obligatorisk
kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll och de nackdelar i form av prishöjning
som i varje fall på sikt måste bli en följd av ett offentligt kontrollsystem
för matpotatishandeln talar enligt NO:s mening för att systemet med frivillig matpotatiskontroll
bör bibehållas.

Departementschefen

Som
har nämnts i det föregående beslutade 1971 års riksdag om ett nytt
regleringssystem för matpotatis. I prop. 1971: 116 som låg tiU grund för
beslutet redovisades alt en av jordbmksnämnden tillsatt arbetsgrupp för
utredning av det fortsatta stödet åt matpotatisodlingen m. m. också föreslagit
att åtgärder borde vidtas för att höja kvaliteten på den marknadsförda
potatisen.

Lantbmksstyrelsen
anför nu att en betydande förbättring av kvaliteten på matpotatis har skett
sedan 1959 års riksdag godkände införandet av ett särskilt marknadsskydd för
varumärket SMAK. Den SMAK-märkta potatisen är en bättre matpotatis och endast
en ringa del av den behöver kasseras vid hanteringen i hushållet. Fortfarande
är emellertid enligt styrelsen mer än hälften av all matpotatis som försäljs i
detaljhandeln inle SMAK-märkt. Av den potatis som säljs i lös vikt är bara en
obetydlig del SMAK-märkt. Lantbruksstyrelsen påtalar vidare att de skUlnader i
inköpspris som i partihandelsledet finns meUan SMAK-märkt potatis och annan
potatis jämnas ut på vägen till konsumenten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 27

så
alt denne kan få betala samma pris för sämre potatis som för SMAK-märkt potatis
eller ibland t. o. m. högre pris. Lantbruksstyrelsen anser med hänsyn till det
anförda att det ligger i konsumenternas intresse att ytterligare
kvalitetsfrämjande åtgärder vidtas i fråga om matpotatis.

Lantbmksstyrelsen anser
sig inte f. n. böra föreslå förbud mot försäljning av matpotatis som inte
håller viss minimikvalitet. Enligt styrelsen väger de skäl fortfarande tungt
som departementschefen år 1959 åberopade mot att införa försäljningsförbud
beträffande underhaltig potatis. Det system som styrelsen förordar utesluter
dock inte möjligheten att senare bestämma en nedre gräns för kvaliteten, om
det behövs för att tillgodose konsumentintresset.

Lantbruksstyrelsen
föreslår att obligatorisk kvaUtetsmärkning under offentlig kontroll införs för
matpotatis som saluhålls i landet. Från kontrollen undantas dock enligt
förslaget försäljning från odlare direkt till konsument samt handelsköp, när
köparen inte driver detaljhandel. Att sådan försäljning undantas motiveras
främst av övervakningssvårigheterna. Kontrollbeslämmelserna avses inte heller
omfatta färskpotatis. Förslaget förutsätter att nuvarande tre kvalitetsklasser
i SMAK:s syslem för kvaliletsmärkiung av matpotalis, nämligen SMAK Extra Prima,
SMAK Prima och Ordinär kompletteras med ytterligare en klass benämnd
Oklassificerad. Vad gäller SMAK-märkt potatis föreslås att nuvarande kvalitetskrav
skall gälla utan ändring. För klassen Oklassificerad skall enligt förslaget
ingen maximering av antalet felenheter föreskrivas. Såväl den potatis som
kallas Ordinär som den som kallas Oklassificerad skall kontrolleras
stickprovsvis. Det föreslagna systemet avses leda till kvalitetsförbättring och
större prisskUlnadér mellan bättre och sämre potatis. Vidare förväntas en obUgatorisk
kvalitetskontroll göra det möjligt att bättre än hittUls styra matpotatismarknaden
och att få grepp på kringföringshandeln med potatis.

Samtliga remissinstanser
utom NO tillstyrker alt bestämmelser meddelas i huvudsaklig överensstämmelse
med lanlbmksstyrelsens förslag. NO avstyrker förslaget och anför därvid att ett
genomförande av ett offentligt kontrollsystem för matpotatis medför fara för en
begränsning av den nuvarande konkurrensen inom partihandeln med matpotatis med
risk för prishöjningar utan motsvarande förbättringar för odlarna.

Även jag anser det
angeläget att konsumenterna i större utsträckning än hittills erbjuds matpotalis
av god beskaffenhet. Dessutom bör konsumenterna givetvis få den information om
matpotatisen som behövs för alt ktmna värdera den rätt. Samtidigt är det
betydelsefullt alt dessa krav inte utformas så att de onödigtvis leder till höjda
priser på matpotalis.

Totalkonsumtionen
av potatis beräknas till ca 675 000 ton per år varav något över 550 000 ton
beräknas vara obearbetad eller skalad pola-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 28

tis.
Konsumtionsvärdet av den obearbetade eller skalade potatisen beräknas för år
1972 till ca 500 milj. kr. EnUgt vissa uppskattningar beräknas något mer än
hälften av denna potatis eUer ca 300 000 ton gå genom den reguljära handeln.
Konsumtionsvärdet av den sistnämnda potatisen beräknas för år 1972 tiU drygt
300 mUj. kr. Med hänsyn till att potatisen för konsumenterna således är en
väsentlig post i livsmedelsbudgeten är det angeläget att konsumenterna inte
behöver betala mera för matpotatis än som är motiverat av dess kvalitet.

Jag
kan i huvudsak godta lanlbmksstyrelsens förslag. Detta tillgodoser enligt min
mening de allmänna synpunkter som jag anfört. Liksom nästan alla
remissinstanser förordar jag att bestämmelser införs om skyldighet att under
offentlig kontroll lämna kvalitetsuppgifter om sådan matpotatis som saluhålls
i landet. I likhet med lantbruksstyrelsen är jag däremot inte beredd att f. n.
föreslå någon lägsta kvalitetsgräns för matpotatis som får saluhållas.

Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att ge de närmare föreskrifter som behövs. Jag vill
dock något uppehålla mig vid de riktlinjer som därvid bör iakttas. I
överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag bör bestämmelsema om
skyldighet att lämna kvalitetsuppgifter inte avse färskpotalis eller försäljning
från odlaren direkt till enskild konsument. Undantagen motiveras främst av
svårigheter att i dessa fall kontrollera bestämmelsernas efterlevnad. Vidare
bör i fråga om handelsköp bestämmelsema gälla endast om köparen driver
detaljhandel. Bestämmelserna bör däremot omfatta all torghandel och kringföringshandel,
där annan an odlaren saluför potatis direkt till enskild konsument. Bestämmelserna
bör vidare avse all direktförsäljning från odlare till detaljist för avsalu och
till s. k. storhushåll såsom skolor, militärkök, sjukhus och ålderdomshem.

Jag
delar livsmedelsverkets uppfattning att det inte föreligger skäl att kräva att
matpotatis skall få saluhållas enbart i förpackat skick. Om varan säljs i lös
vikt, t. ex. vid torghandel eller i detaljhandeln, bör försäljaren emellertid
vara skyldig att genom anslag intill varan eller på annat lämpligt sätt se till
att konsumenten får de föreskrivna upplysningarna.

Beträffande
de föreslagna kvalitetsklassema har remissinstansema framfört synpunkter på
klassemas antal och benämning. Beteckningen SMAK kan visserligen som KO och LRF
uttalat i sina remissyttranden vara så till vida vilseledande för konsumenten
att den leder tanken enbart till varans smak. Eftersom märket, som använts
omkring 15 år, är inarbetat inom odlar- och handelskretsar och i allmänhet känt
av konsumentema, anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att marknadsskyddet
för SMAK-märket bör behållas. Vad angår förslaget att även den lägsta
kvalitetsklassen skaU bli föremål för kvalitetskontroU stickprovsvis anser jag
att det är ett allmänt intresse att utvecklingen noga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 29

följs
också beträffande potatis tillhörande denna klass. Visar det sig därvid att
kvaliteten tenderar att bli allt för låg, får frågan om bestämmelser om minimikvalitet
tas upp på nytt. Den föreslagna kontrollen även av den lägsta kvalitetsklassen
bör främja utvecklingen mot allt bättre kvalitet och därmed gagna konsumenternas
intressen. Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens av remissinstanserna
accepterade förslag att styrelsen skall handha tillsynen över bestämmelsemas
efterlevnad. Vid kontrollens utövande bör styrelsen kunna anlita SMAK. Bestämmelserna
bör träda i kraft hösten 1974.

I
fråga om kostnadema för kontrollen har några remissinstanser föreslagit alt
dessa bör täckas av regleringsmedel. De flesta remissinstanserna har dock
anslutit sig till lantbruksstyrelsens förslag att kontrollkostnaderna skall
bestridas av förpackarna. Även jag anser att kostnaden skall bäras av den som
är ansvarig för förpackningen. Har potatisen färdig-packats utomlands och
importerats hit bör ansvaret ligga på importören. I fråga om potatis som
saluhålls i lös vikt bör det försäljningsled som utsätts för kontroll stå för konlrollkostnaden.
Avgifterna för tillsynsmyndighetens kontroll och tillsyn bör motsvara självkostnadema.
För uttaget prov skall givetvis inte utgå ersättning.

LRF
har ifrågasatt om inle rationaliseringsvinster kan göras om verksamheten vid
SMAK inordnas under regleringsföreningen Sveriges po-tatisinlressenter och har
därför föreslagit att en utredning tillsätts för alt närmare utreda frågan. Jag
vill först följa utvecklingen av de nu föreslagna åtgärderna innan jag är
beredd att ta ställning i den av LRF aktualiserade frågan.

Det
ankommer på Kungl. Maj:t att med stöd av livsmedelslagen (1971: 511) meddela de
bestämmelser som behövs med anledning av vad jag nu föreslagit.

SPK
har föreslagit att prisgränsbevakningen för matpotalis anknyts till kvaliteten
SMAK Prima i stället för till kvaliteten Ordinär. Nämnden har pekat på den
fara som ligger i att priset på kvaliteten SMAK Prima stiger okontrollerat vid
en ökad efterfrågan utan att den spärr, som övre prisgränsen utgör, träder i
funktion. I prop. 1971: 116 redovisades att jordbruksnämnden koitmier att se
över noteringssystemet för matpotatis som ligger till gmnd för
prisgränsbevakningen. Jag anser alt SPK:s synpunkter i fråga om
prisgränsbevakningen för matpotatis bör beaktas vid denna översyn. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar som behövs i fråga om
prisgränserna för matpotatis.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 30

Prisstöd
tUI rennäringen m. m.

Statens
jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen

Statens
jordbruksnämnd och lantbmksstyrelsen har lill Kungl. Maj:t överlämnat en
utredning med förslag om prisstöd till rennäringen. Förslaget gmndar sig på en
utredning som har gjorts av en arbetsgmpp med representanter från de båda
myndigheterna. I fråga om bestämmelser för slakt och slakterianläggningar har
samråd skett med statens livsmedelsverk. Utredningen har bl. a. undersökt
produktions- och inkomstförhållandena inom rennäringen. Inkomstema har
jämförts med dem inom jordbmket i norra Sverige.

I
Sverige är ca 2 100 personer direkt beroende av rennäringen, av vilka ca 750 är
renskötare. Enligt renlängderna för år 1970 uppgår antalet renar till ca 166
000 exkl. årskalvar. Renlängderna omfattar emellertid inte alla renar i
landet. Det verkliga renantalet kan erhållas genom renräkrungar. Under senare
år har emellertid sådana bara gjorts i ett fåtal samebyar. Tillgången på
renbete medger alt antalet renar ökas tUl ca 260 000 exkl. årskalvar.

Produktionen
av renkött uppskattas f. n. tiU ca 1 200 ton per år eller ca 7,3 kg per ren och
år. Målet är alt öka avkastningen till 9,4 kg per ren och år genom en bättre
köns- och ålderssammansättning på renslammen och ett rationellare slaktuttag.

Inkomsterna
inom renskötseln kan inte anges med samma säkerhet som inkomsterna inom jordbmket.
Detta beror dels på alt man under den korta tid som rennäringslagen har varit i
kraft inte har hunnit ta fram material för egentliga inkomslanalyser, dels på
att en schablonmetod tillämpas vid inkomsttaxeringen. Med ledning av
renlängderna för de olika samebyarna har vissa grova genomsnittsberäkningar av
inkomsterna inom renskötseln gjorts.

Bmttoinkomsten
inom renskötseln beräknas av utredningen till ca 13 000 kr. per person och år.
Inkomsten är högst i Jämtlands län med ca 17 700 kr. och lägst i Norrbottens
län med ca 11 600 kr. Inkomsterna skulle enUgt utredningen kuima höjas
avsevärt om renstammen ökades, köns- och ålderssammansättningen ändrades, slaklultaget
förbättrades och arbetskraftålgången minskades. Arbetsstyrkan skulle vid nuvarande
renantal kurma minska till ca 330 personer medan vid optimal storlek på
renstammen ca 520 personer skulle behövas. Bmttoinkomsten skulle kunna öka tiU
ca 38 000 kr. per person och år om rationaliseringsmöjligheterna utnyttjades
helt.

Nettoinkomsten
per bmkningsenhet i jordbruket i övre Norrland var enligt statistiska
centralbyråns deklarationsundersökning för år 1971 i genomsnitt för samtliga
enheter med mer än 2 ha åker ca 21 800 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 31

varav
ca 7 100 kr. utgjorde intäkter av jordbmksfastigheten. Inora gmppen 1020 ha
var motsvarande belopp 23 400 resp. 10 400 kr.

För att erhålla
nettoinkomsten inom renskötseln bör enhgt utredningen bruttoinkomsten minskas
med ca 35 %. Därvid erhålls en nettoinkomst på ca 8 500 kr. Detta belopp bör
jämföras med jordbrukarnas intäkter av själva jordbmksfastigheten. Dessa var år
1971 i genomsnitt lägre än nettoinkomsten inom renskötseln om samtliga bmkningsenhe-ter
över 2 ha tas med i jämförelsen men högre inom gruppen 10 20 ha.

UtvecklingsmöjUghetema
inom renskötseln är enligt utredningen goda om det ekonomiska stödet enligt
rennäringskungörelsen fullt utnyttjas. Rationaliseringssträvandena inom
rennäringen syftar bl. a. till att öka renstammen. Med hänsyn till den
arbetsstyrka som kommer att krävas vid ell optimalt renantal finns det inte
anledning att på kort sikt minska antalet sysseJsatta inom renskötseln. Jordbmksnämnden
och lantbmksstyrelsen finner det nödvändigt om utveckling och anpassning
till dagens och framtidens produktionstekniska och ekonomiska fömtsättningar
skall kunna ske att renskölarna under anpassningstiden har en
tillfredsställande försörjning. Tillgängligt material om inkomstema inom
renskötseln och inom jordbruket i övre Norrland ger emellertid inte underiag
för alt med önskvärd säkerhet bedöma inkomstskillnaderna mellan näringama. Med
hänsyn till att förbättringarna av stödet tiU jordbmket i norra Sverige och de
generella höjningarna av priset på mjölk bör höja jordbrukarnas intäkter av
jordbruksfastigheten kan man anta att inkomsterna inom rennäringen i allmänhet
är lägre än inkomsterna mom jordbruket. Detta förhållande och önskvärdheten av
att stödja rationaUseringsverksamheten inom rennäringen motiverar enUgt jordbruksnämnden
och lantbmksstyrelsen att renköttet tUls vidare bör få ett prisstöd av ungefär
samma storlek som nötköttet i övre Norrland.

Det
pristillägg som fr. o. m. den 1 juli 1971 utgår i norra Sverige för kött av
nötkreatur, får och lamm samt svin utbetalas endast för veteri-närbesiktigat
kött. Detta gäller också det prisUUägg för får- och lammkött som utgår i hela
landet. Vidare tas slaktdjursavgifter endast ut för besiktigat kött. Skälen tiU
dessa begränsningar är i första hand kontrolllekniska.

Av samma skäl bör ett
eventuellt prisstöd till renkött utgå endast för veierinärbesiktigat kött. Det
skulle i och för sig finnas skäl att begränsa prisstödet till sådant renkött
som slaktas vid godkända anläggningar för kontrollslakt, s. k. renkontroUslakterier.
Samhället har nämligen lagt ned stora kostnader på slakterianläggningar av
olika slag för att få till stånd en mer hygienisk slakt och för att främja
marknadsföringen av renkött. Jordbmksnämnden och lantbruksstyrelsen föreslår
emellertid efter samråd med hvsmedelsverket att prisstödet i ett inledningsskede
bör utgå till allt veterinärbesiktigat renkött. Detta innebär att även

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 32

besiktigad
s. k. hushållsslakt får pristillägg. Samma princip gäller för nötkött. Det är
dessutom av allmänt intresse att så stor del av renköttet som möjligt bUr veterinärbesiktigat.

Prisstödet tUl kött av
nötkreatur, får och svin utgår f. n. efler vikt. Renslakten utförs under mycket
varierande förhållanden. Det har inte varit möjligt för utredningen alt
kartlägga alla praktiska förhållanden som kan påverka tilläggsutbetalningen. Myndighetema
föreslår därför att ett pristillägg för renkött i ett inledningsskede utgår
med ett en-hetUgt belopp per slaktad ren. Frågan om en övergång till tillägg
efter slaktvikt bör prövas senare.

Mot
ett tiUägg per djur talar att det medför en premiering av låga slaktvikter. Man
bör emellertid bedöma effekterna av tiUägget för hela uttaget från en renhjord.
Ett tillägg per djur bör främja slakten av yngre djur, särskilt tjurkalvar,
något som är i Unje med rationaliserings-strävandena. Framför allt talar
emellertid administrativa skäl för att till-lägget bör utgå per djur.

Jordbruksnämnden har genom
uppbörden av slaktdjursavgifter och utbetalningen av pristillägg för
jordbruksprodukter i norra Sverige fått erfarenheter som kan vara av värde vid
administrationen av ett pristillägg för renkött och bör därför få hand om
utbetalningen av sistnämnda tillägg. Utbetalningen bör kunna ske på liknande
sätt som utbetalningen av tillägget för annat kött. För denna får
kontrollslakterier och besiktningsbyråer rekvirera medel månadsvis i
efterskott. Någon kontroll av att pristilläggen kommer vederbörande producent
tillhanda förekommer inte. Man antar alt konkurrensen mellan olika företagare
medför att tilläggen utbetalas i samband med avräkningen.

På
grund av de speciella förhållandena i samband med renslakten finner
jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen det lämpligt att pris-tiUägget för
renkött redovisas öppet vid avräkningen till renägarna. Eftersom
slaktdjursavgifter inle står till förfogande som rörelsemedel, får
pristillägget utbetalas antingen i efterskott eller genom att förskottsmedel
ställs till förfogande.

1
de fall då flera personer eller företag samtidigt utför renslakt vid samma
slaktplats är besiktningsveterinärens rapport över det totala antalet
besiktigade djur inle tillräcklig för den bidragsgivande myndighetens
kontroll. Även fördelningen på olika intressenter måste kontrolleras.
Rennäringsavdelningen vid resp. lantbruksnämnd bör ulföra denna uppgift. Lantbruksnärrmden
har redan nu i allmänhet någon tjänsteman närvarande vid slakten. Även i övrigt
bör lantbmksnämnderna biträda vid utbetalningen av pristilläggen.

Jordbruksnämnden
och lantbmksstyrelsen föreslår att rennäringen tills vidare får ett prisstöd
som i stort sett motsvarar det pristiUägg för nötkött som utgår i
renskötselområdet. Detta pristillägg utgår f. n. med 1 kr. per kg i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 33

Vid nuvarande medelslaktvikter vid de sex största renslakteriföre-tagen
motsvarar detla 33 kr. per ren. Jordbruksnämnden och lantbruksslyrelsen
föreslår att prislUlägget avrundas till 35 kr. per ren.

För en renägare med 240 djur, vilket motsvarar
genomsnittet i riket, kan det föreslagna stödet vid nuvarande slaktutlag
beräknas medföra en inkomstökning på inemot 2 000 kr. per år. Vid ett slaktutlag
som ansluter sig till det nuvarande målet för ralionaliseringsarbetet kan
beloppet beräknas öka till ca 2 800 kr. per år.

Eftersom inkomstnivån synes vara väsentligt lägre i
Norrbottens län än i Jämtlands och Västerbottens län har myndigheterna övervägt
ett differentierat stöd. Jordbmksnämnden och lantbruksstyrelsen föreslår
emellertid att stödet tills vidare bör utgå med samma belopp i de tre länen och
att frågan om en differentiering bör prövas när en säkrare bedömning av
inkomstförhållandena kan göras.

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall ses över
vart tredje år. Den första översynen skall göras till den 1 juli 1974. En
omprövning av prisstödet till rennäringen bör därför göras i samband med att
stödet lill jordbruket i norra Sverige ses över andra gången, dvs, till den 1
juli 1977,

Eftersom syftet med pristillägget för renkött är att
stödja de svenska renägarnas produktion av renkött bör tillägget även utgå för svenskägda
renar som slaktas utanför Sverige, Därvid bör krävas att ansökan om pristillägg
åtföljs av intyg från vederbörande rennäringsmyndighet om antalet slaktade
renar och deras ägare. Under alla omständigheter bör stödet i detla fall utgå
per djur. Däremot bör prislUlägg inle utgå för renar av norskt eller finskt
ursprung som slaktas i Sverige även om renarna före slakten har köpts eller på
annat sätt förvärvats av svenska medborgare. Undanlag bör göras för sådana
renar som har tUlhört hjorden minst ett år.

Under perioden juli 1971juni 1972 veterinärbesiktigades
enligt den officieUa statistiken ca 22 000 renar. Under samma tid uppgick
slakten vid de sex största slakleriförelagen till ca 20 800 renar. Totalslakten
uppskattas lill ca 35 000 djur per år. Om ett prislUlägg medför all samdiga
slaktade renar blir veterinärbesikligade, vilket knappast kan anses
realistiskt, skulle medelsbehovel vid ett pristiUägg på 35 kr. per djur kunna
beräknas lill ca 1,2 milj. kr. per år vid nuvarande renstam och slaktuttag.
Med hänsyn lUl att det föreslagna pristill-lägget kan komma att främja ell
rationellare slaktutlag bör man i inledningsskedet räkna med ett medelsbehov
på ca 1,5 mUj. kr. per år.

Remissyttrandena

Förslaget om att införa prisstöd till rennäringen tillstyrks
av samtliga remissinstanser.

Vad gäller inkomstförhållandena inom rennäringen finner länssty-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 34

relsen i Jämtlands län en framtida bruttoinkomst på 38 000
kr. per person och år inte vara orealistisk för länets del. I likhet med
jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen anser länsstyrelsen att minskningen av
antalet sysselsatta i näringen bör ske med stor försiktighet. Länsstyrelsen
menar vidare att det säkerligen finns fog att anta att inkomsten för genomsnittsjordbmkaren
i Jämtlands län efter förbättringarna av stödet till jordbruket är högre än
genomsnittet för de renägare i länet som helt eller lill väsentlig del lever på
renskötsel även om brutto-inkomstema inom renskölseln per person och år är
väsentligt högre i Jämtlands län än i Norrbottens län.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län finner det olyckligt
om antalet aktiva renskötare minskar ytterligare och menar alt det föreslagna
stödet kan bli ett verksamt medel för att hindra detta. Länsstyrelsen konstaterar
att det är svårt att jämföra inkomsterna inom jordbruket och renskötseln men
medger att inkomsterna inom rennäringen synes vara lägre. Det finns emellertid
även andra motiv som talar för alt stöd bör utgå till renkött. Det finns inte
anledning att behandla renkött på annat sätt än nötkött ur stödsynpunkt.
Stödet kan också bli ett verksamt medel för att påskynda en ändring av
hjordsammansättningen som är den del av rationaliseringsverksamheten som synes
ha de bästa förutsättningarna att snabbt ge en bättre lönsamhet inom näringen.

Svenska samernas riksförbund anser att det är helt riktigt
att jämställa nötkötts- och renköttsproduktionen i Norrland i den meningen att
slöd skall utgå även till rennäringen. Av utredningen framgår klart att ett
stöd är väl befogat med hänsyn till renköllsproducenternas låga inkomster.

Beträffande slödnivån erinrar länsstyrelsen i Jämtlands
län om att nötköttsproduklionen i norra Sverige får prisstöd även på annat säll
och i väsentligt större omfattning än genom pristillägg för kött, nämUgen genom
pristiUägg för mjölk. Ur denna synpunkt borde pristillägget för renkött
beräknas efter väsentligt generösare grunder än för nötkött. Länsstyrelsen
delar uppfattningen att stödet i varje fall i ett inledningsskede bör utgå med
ett enhetligt belopp per slaktad ren och att en regional differentiering inte
bör ske.

Länsstyrelsen i Västerbottens län understryker vikten av
att stödet utformas så all renägarna stimuleras tUl ett rationellare slaktutlag
samtidigt som administrationen av stödet blir så enkel som möjligt. Ur den
synpunkten bör slödel utgå per djur och vara lika i hela renskötselområdet.
Länsstyrelsen delar uppfattningen att det f. n. är erforderligt att stöd ulgår
till allt besiktigat kött. Alt även hushållsslakt vid besiktning kan erhåUa
pristillägg bör medföra att användningen av nackstick vid bedövning av ren
minskar eftersom det vid kötlbesiklning rimligen måste krävas att renar slaktas
på ett sätt som är godtagbart för försäljning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 35

Länsstyrelsen
i Norrbollens län tUlstyrker ett pristillägg på 35 kr. per slaktad ren. Svenska
samernas riksförbund däremot förordar att prisstöd skall utgå med 1 kr. per kg
renkött på grund av de slora variationerna i slaktvikt inom renskötselområdet,
renhjordarnas olika sammansättning och rättviseskäl.

Beträffande prisstöd lill
svensk ren som slaktas utanför landet erinrar länsstyrelsen i Jämtlands län om
att ett av skälen till den mycket kraftiga minskningen av renslakten vid Nedre
Norrlands producentförening under de senaste åren är en ökad slakt av svenska
renar i Norge. Denna tendens kan åtminstone delvis förklaras av önskan att
undandra sig svensk inkomsltaxeringskontroll. Intresset av att tillföra Nedre
Norrlands producenlförening ökade slaktmängder och skattekontrollskäl gör det
tveksamt om stödet bör omfatta djur som slaktas utanför Sverige. Frågan kommer
emellertid att bli av mindre betydelse om några år när renslängsel längs riksgränsen
kommer att i huvudsak hindra renarna att gå över gränsen. Länsstyrelsen
motsätter sig därför inle förslaget på denna punkt.

I
sin framstäUning om klassificering av renkött anför Svenska samernas
riksförbund alt denna skulle förbättra bl. a. försöken att höja kvaliteten på
renkött och därmed förbättra avsältnings-rnöjligheterna och priset. I sitt
yttrande anför statens jordbruksnämnd all den inte har något alt erinra mol att
en statUg klassificering av renkött införs. Nämnden anser sig ha möjligheter
att med nuvarande resurser utarbeta bestämmelser för och övervaka
efterlevnaden av ett klassificeringsförfarande för renkött. Resekostnaderna
torde komma alt öka något. Ett införande av klassificeringslvång bör ske genom
att förordningen (1956: 413) om klassificering av kött utsträcks alt avse även
renkött, som har godkänts vid vederbörlig veterinärbesiktning. En
klassificering av renkött skulle få sin huvudsakliga betydelse vid betalningen
till producenterna.

Departementschefen

Statens
jordbmksnämnd och lantbruksstyrelsen föreslår ett prisstöd till allt veterinärbesiktigat
renkött, dvs. även till besiktigad s. k. hushållsslakt. Med hänsyn till rationaliseringsslrävandena
men framför allt av administrativa skäl föreslås alt stödet bör utgå med ett
enhetligt belopp per slaktad ren. Frågan om en övergång lill slöd per kg bör
prövas senare. Stödet bör enUgl förslaget i likhet med prisstödet till
jordbruket i norra Sverige administreras av jordbruksnämnden som skall biträdas
av berörda lantbruksnämnder. Pristillägget föreslås utgå med 35 kr. per ren
vilket ungefär motsvarar pristillägget på 1 kr. per kg för nötkött i renskölselområdet.
Pristillägget föreslås utgå med ett enhetligt be-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 36

lopp i hela området. Frågan om en differentiering bör
prövas senare. En omprövning av stödet bör göras i samband med den översyn av
stödet till jordbruket i norra Sverige som avses ske före den 1 juli 1977. Efiersom
syftet med pristillägget för renkött är att stödja de svenska renägarnas
produktion av renkött föreslås vidare alt stödet bör utgå även för svenskägda
renar som slaktas i Norge eller Finland men däremot inte för renar av norskt
eller finskt urspmng som slaktas i Sverige såvitt dessa inte har tillhört en svenskägd
renhjord i minst ett år. Medelsbehovet beräknas tUl ca 1,5 milj. kr. under
nästa budgetår.

Förslaget om prisstöd tUl rennäringen har tillstyrkts av
samtliga remissinstanser. Även jag biträder förslaget och föreslår alt ett
prisstöd till rennäringen genomförs fr. o. m. den 1 juli 1973 i huvudsak i
enlighet med jordbruksnämndens och lanlbruksstyrelsens förslag.

Med hänsyn tUl den stora osäkerheten om
inkomstförhållandena inom rennäringen anser jag alt ett prisstöd i första hand
måste ses som ell medel i rationaliseringsverksamheten. Detta kräver enligt min
mening att stödet bör utgå som ett tillägg per slaktad ren och inte per kg.
Denna stödform bör bidra till en bättre köns- och ålderssammansättning på
renstammen och ett rationellare slaktutlag. Det är svårt att bedöma
konsekvenserna av denna form av stöd för exempelvis handeln med livdjur. Man
får därför noga följa utvecklingen i inledningsskedet. Samtidigt bör också
kunskapen om den ekonomiska situationen inom rennäringen öka. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:l att ompröva frågan om stödet till renkött skall utgå per kg.

Del föreslagna pristillägget på 35 kr. per slaktad ren
motsvarar ungefärligen tillägget på nötkött i renskötselområdet. Stöd bör utgå
även till svenska renar som slaktas i Norge och Finland samt s. k. hushållsslakt
vid besiktning. Stödet bör utbetalas från förslagsanslaget Stöd tiU jordbruket
i norra Sverige. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om administrationen
av stödet.

1 samband med införandet av prisstöd till rennäringen bör
också förordningen (1956: 413) om klassificering av kött utsträckas att gälla
även renkött. Av praktiska skäl kan ändringen inle träda i kraft förrän den 1 juU
1974.

Vissa frågor rörande Sveriges utsädesförening m. m.

Nuvarande förhållanden

Växtförädlingsverksamheten i Svalöv påbörjades år 1886 då
Sveriges ulsädesförening bildades. Föreningens ändamål skall enligt stadgarna
vara all verka för odling och utveckling av förbättrade sädesslag och frösorter.
Verksamhetsområdet har fram till år 1971 omfattat enbart jordbruksväxter och
vissa grönyteväxler.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 37

Föreningen övertog fr. o. m. den 1 januari 1971 ansvaret
för verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt och har därmed ökat sitt
växlförädUngsprogram till att omfatta, förutom ett ökat antal grönytegräs,
även köks- och prydnadsväxter. Övertagandet godkändes av Kungl. Maj:t den 12
mars 1971.

Under de första åren svarade föreningen själv för
förökning och marknadsföring av de framställda sorterna. Det ansågs dock mindre
ändamålsenligt att på delta sätt koppla samman förädlingsarbelet med
kommersiell verksamhet. Därför bUdades år 1891 Allmänna svenska ul-sädesaktiebolaget
för att ta hand om sistnämnda verksamhet. Förhållandena mellan föreningen och
bolaget har alltsedan bolaget bildades reglerats genom avtal.

AUtifrån starten har statliga bidrag varit av väsentlig
betydelse för föreningens förädlingsarbete och från år 1913 har staten haft ett
dominerande inflytande över föreningens verksamhet. Detta år bestämdes att
avtalen mellan föreningen och bolagel skulle godkännas av Kungl. Maj:t för att
bli giltiga.

Utsädesföreningens angelägenheter handhas av en styrelse
med åtta ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och fyra andra ledamöter.
Föreningen har sin huvudinstitution i Svalöv. Verksamheten är här uppdelad på
fem växlförädlingsavdelningar och två avdelningar för metodforskningsproblem,
utvecklingsarbete m. m. DärtUl finns en särskild konlrollbyrå för
stamutsädeskontroll, utsädesanalys m. m. Som tidigare nämnls ingår numera
också förädlingen vid Hammenhög i föreningens verksamhet. För att kunna
tillgodose sorlbehoven för landets aUa jordbruksområden bedriver föreningen sin
verksamhet utöver vid huvudinslilulionen vid åtta fUialer.

Statsanslag utgick år 1971 med närmare 5,3 milj. kr. Ersällningen
från utsädesaktiebolaget uppgick detta år till 657 000 kr. Därtill fick
föreningen ca 1,5 milj. kr. i bidrag från växlförädlingsfonden och närmare 1,6
milj. kr. för speciella undersökningar från olika organisationer m, m.

1971 års SvalÖvsutredning

Utredningen anser att marknadsföringen av Sveriges
utsädesförenings växtförädlingsprodukter även i fortsättningen lämpligast bör
ske genom Allmänna svenska utsädesakliebolaget. De förhandlingar utredningen
haft med föreningens och bolagels representanter har gett lill resultat ett den
27 september 1972 träffat nytt avtal för tiden fr, o, m, den 1 oktober 1973 t,
o, m, den 30 september 1983, Utredningen förordar att detta avtal godkänns av Kungl,
Maj:t.

Avtalet har i huvudsak samma principiella utformning som
gällande avtal från år 1964. Sålunda återfinns även i det nya avtalet bl. a.
be-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 38

stämmeisen om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror,
framställda av föreningens växlförädlingsprodukter till envar kvalificerad
köpare på skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. De väsentUga
avvikelserna är föranledda av växtförädlarrällslagens (1971: 392) ikraftträdande
den 1 juli 1971 och av alt föreningen genom sitt övertagande fr. o. m. den 1
januari 1971 av ansvaret för verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt
utökat sitt förädlingsprogram till alt omfatta, förutom ett ökat antal
grönytegräs, även köks- och prydnadsväxter.

Bidragen från växtförädlingsfonden, vilka i princip
motsvarar summan av de växtförädlingsavgifter som influtit för de sorter
föreningen framställt, och licensavgifter för föreningens sorter skall enligt
avtalet uppbäras av bolaget. Sedan bolaget fått ersättning för sina administrationskostnader
m. m. skall växtförädlings- och Ucensavgifterna emellertid föras över till
föreningen i dess egenskap av förädlare. Enligt avtalet skall bolaget till
föreningen i fråga om lantbruksväxter och grönytegräs ge 90 % av växtförädlingsavgiflerna
för föreningens sorter och 75 % av de av bolaget från försäljning inom landet
uppburna licensavgifterna för föreningens sorter. Bolaget garanterar att
föreningens sammanlagda ersättning av växtförädlingsavgifter och
licensavgifter utgör minst 1,4 milj. kr. per år. Därutöver skaU bolaget enUgt
avtalet betala föreningen en årlig grundavgift som är indexreglerad (produktionsmedels-prisindex)
och som för första avtalsåret utgör 800 000 kr. Beträffande köks- och
prydnadsväxter, som inte omfattas av växtförädlingsavgifts-syslemet, skall
föreningen årligen få 75 % av de av bolaget från försäljning inom landet
uppburna licensavgifterna för föreningens sorter, dock minst 475 000 kr. Detla
belopp är indexreglerat i avtalet.

I fråga om försäljningen utomlands av föreningens sorter
skall bolaget till föreningen erlägga 50 % av samtliga belopp avseende
licenser och liknande inkomster.

Enligt det nya avtalet skall Kungl. Maj:t utse två
ledamöter och två suppleanter i bolagets styrelse mot f. n. en av varje. Detta
innebär en förstärkning av det allmännas representation. Statens representanter
i bolagets styrelse bör kunna såväl bevaka det allmännas intressen som främja
samarbetet mellan bolaget och föreningen. Avtalet innehåller även i övrigt
bestämmelser som betonar betydelsen av ökat samråd mellan förening och bolag i
gemensamma angelägenheter.

Föreningens övertagande av ansvaret för verksamheten vid Hammenhögs
växlförädlingsanstall skall ses mot bakgrund av utveckUngen på trädgårdsväxlsidan
under 1960-talet.

Statsmakterna har under 1960-talet gjort en rad insatser
för utveckling av den svenska trädgårdsnäringen. Utbildning, forskning och försöksverksamhet
har omorganiserats och byggts ut kraftigt. De veten-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 39

skapliga
aktiviteterna har knutits till lantbrukshögskolan som fått en särskild
avdelning i Alnarp. Till lantbrukshögskolans Alnarpsdel har även knutits Balsgårdsinstitutet.
Sålunda finns kvalificerade forskare och lärare inom områdena frukt och bär,
köksväxter och prydnadsväxter, växtpatologi och landskapsplanering. Vidare
finns särskilda försöksstationer i Nyckelby, Röbäcksdalen och Öjebyn.

Samhällets
hittillsvarande satsningar på den svenska trädgårdsforskningen är motiverad av
den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter och de tidigare svårighetema att
tillgodose denna efterfrågan med en ökad inhemsk produktion. En förändring till
den svenska produktionens fördel förutsätter emellertid också en ökad satsning
på den typ av produktutveckling som förädling utgör. Av intresse i detta
sammanhang är en jämförelse med förädlingen inom jordbruksområdet och de
påtagliga vinster för jordbmket som denna satsning anses ha bidragit tiU.

Bland de svenska
trädgårdsodlarna finns ett stort intresse för att så långt möjligt begränsa
användningen av bekämpningsmedel. En framgångsrik resistensförädling skulle
kunna lämna betydelsefulla bidrag genom att minska behovet av bekämpningsmedel.

De
svenska konsumenterna ställer allt högre krav på trädgårdspro-duklernas
kvalitet ur smak- och hållbarhetssynpunkt. Det svenska klimatet ger genom de
långa sommardagarna speciella förutsättningar för att producera kvaliteter som fömtom
att de är ur näringssynpunkt högvärdiga även är aromrika. Även här kan en
förädling medverka till sorter som väl utnyttjar de klimatologiska
förhållandena så att konsumenternas önskemål kan tillgodoses.

En
anpassning av sorlmaterialet lill det svenska klimatet är av stor betydelse för
konsumenterna även i fråga om prydnadsväxter och grönytegräs. Investeringar i
offentliga och privata trädgårdsanläggningar ökar i snabb takt. Intresset för
förädling är därför betydande.

Mot
bakgrimd av denna utveckling anser utredningen att en praktiskt inriktad
växtförädling på trädgårdsområdet är motiverad. Utredningen anser vidare att
kostnaderna för denna, särskUl under ett inledningsskede, i ökad utsträckning
bör finansieras med statUga medel. Verksamheten bör dock organiseras så att en eventueU
framtida expansion i huvudsak kommer att finansieras genom stöd från avnämarna
av förädlingsresultaten.

Verksamheten
vid Hammenhögsinstilutionen bör enligt utredningen liksom hittills omfatta
förädling av köksväxter, prydnadsväxter och grönylegräs. Utredningen föreslår
vidare att institutionen får tillgång till resurser för resistensförädling av
dessa växtslag. Behovet av en förädlare med kunskaper inom resistensområdet är
akut, varför en tjänst som försöksledare bör inrättas vid institutionen.

De
ökade kostnader som övertagandet av Hammenhög medför bör

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 40

enligt utredningen till en viss del läckas genom att
föreningen inom ramen för gällande anslag ompriorilerar medel från jordbmksväxl-
till trädgårdsväxtsidan. En sådan omfördelning räcker dock inte för att täcka
de ökade kostnadema. Utredningen föreslår därför att föreningen för budgetåret
1973/74 får statsbidrag med 490 000 kr. att användas till förädling av
trädgårdsväxter.

Vidare föreslår utredningen att ytterligare 300 000 kr.
ställs till förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning att
användas till stöd för kvalificerat förädlingsarbete i fråga om trädgårdsväxter
som enligt rådets mening motiverar statligt stöd. Stöd bör komma all landets
förädling av trädgårdsväxter tUl godo och bör således inte reserveras för
föreningen.

Utredningen tar slutligen upp vissa frågor rörande
föreningens organisation och verksamhetsplanering. Bl. a. bör inrättas en särskUd
ekonomienhet under ledning av en för bl. a. kamerala och personaladministrativa
frågor ansvarig tjänsteman. Vidare anser utredningen att föreningen bör gå över
lill programbudgetering.

Remissyttrandena

Remissinstanserna är i allmänhet positiva till
utredningens förslag.

Del nya avtalet mellan föreningen och bolaget har sålunda
i princip inle föranlett någon erinran från remissinstanserna.

Föreningens överlagande av Hammenhögsinstilutionen och
utredningens förslag till förstärkning och framlida verksamhetsinriktning vid
denna har väckt stort intresse bland remissinstansema och flertalet tillstyrker.

Lantbruksstyrelsen, LRF och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
tillstyrker den föreslagna förstärkningen med en resistensföräd-lare vid
föreningen. Styrelsen för lantbrukshögskolan anser alt en förstärkning av
föreningens organisation på trädgårdssidan är befogad men ett ställningstagande
till enheten för resistensförädling bör tas först efter det alt konlrollanstaltutredningen
lagt fram sina förslag.

Statskontoret anser sig inte kunna tUlstyrka alt
statsmedel beräknas för den föreslagna förstärkningen av Irädgårdsväxtförädlingen
vid Hammenhög.

W. Weibull AB har i särskild skrivelse den 29 januari 1973
anfört att om utredningsförslaget följs så kommer konkurrenssituationen gentemot
ulsädesbolaget att försämras så starkt all man tvingas överväga en kraftig
nedskärning av trädgårdsväxtförädlingen.

Utredningens förslag om en förstärkning av anslaget lUl
statens råd för skogs- och jordbruksforskning med 300 000 kr. att användas till
trädgårdsväxtförädling tillstyrks av lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs-
och jordbruksforskning, LRF samt av Sveriges handelsträdgårds-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 41

mäslareförbund.
Styrelsen för lantbrukshögskolan anser att starka skäl talar för att näringen
som helhet skulle vara bättre hjälpt, om medlen även kunde utgå som dirigerade
stöd till direkt praktisk växlföräd-lingsverksamhet inom växtslag, där
fröförsäljning innebär alltför ringa inkomst för att locka tiU större
initiativ. Utredningen har enligt högskolestyrelsens mening genom sitt förslag
knutit statsbidragen alltför hårt tiU metodforskning och tUl förädling av vissa
specialsorter.

Vad
gäller utredningens synpunkter rörande föreningens framtida organisation och
verksamhetsplanering tiUstyrker samtliga remissinstanser att en från förädUngsarbetet
fristående ekonomienhet inrättas.

Anslagsfrågor
för budgetåret 1973/74 G 16. Jordbruksforskning

1971/72
Utgift 8106 685 Reservation 686 288;

1972/73
Anslag 8 000 000

1973/74
Förslag 8 800 000

Anslaget
disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning för bidrag till
forskning inom jordbmkets och trädgårdsnäringens områden.

Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning

Jordbruket
undergår f. n. betydande förändringar genom bl. a. fortgående
rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktion samt utveckling inom
hvsmedelsindustrin. Behovet av nya produkter ökar. För att möjliggöra en
gynnsam fortsatt utveckling erfordras intensifierade imdersökningar på många
områden, bättre anpassning av våra kulturväxter till odlingsmiljön Uksom också
bättre anpassning av våra husdjur. Härigenom uppnås ökad produktivitet och
förhindras sjukdomar och rubbningar i livsfunktionema. Forskning angående kiUlur-växternas
ekologi med tUlhörande växtnäringsfrågor erbjuder flera nya problemställningar.
Behovet av parasit- och mUjökontroll med biologiska hjälpmedel träder allt
starkare i förgmnden hos både växter och djur. VegetabUie- och animalieproduktemas
kvalitetsegenskaper har avgörande betydelse vid förädling till livsmedel.
Ekonomiska undersökningar måste i större omfattning infogas i jordbrukets
forskningsprojekt. Samspelet jordbmk och miljövård, särskilt landskapsvård, tUldrar
sig ökad uppmärksamhet.

För
att göra jordbmket än mera konkurrenskraftigt i det inhemska näringslivet och
gentemot utlandet behövs sålunda en kraftigt utökad forskningsinsats och
anslaget bör därför räknas upp med 1 200 000 kr. (15%)tiU9 200 000kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 42

G 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening

1971/72 Utgift 5 801 000

1972/73 Anslag 5
692 000

1973/74 Förslag 6
582 000

Sveriges ulsädesförening har till uppgift att genom
försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorternas
utveckling. Statsbidraget används till avlöning av föreningens ca 80 ordinarie
tjänstemän och av arbetarpersonal samt till vissa omkostnader.

Sveriges ulsädesförening

1.
Löne- och
prisomräkning 680 000 kr.

2.
Förstärkning av
den centrala administrationen (-|- 50 000 kr.).

Yttrande

Lantbrukshögskolan som yttrat sig över utsädesföreningens
anslagsframställning tillstyrker denna.

Departementschefen

Marknadsföringen av de produkter som tas fram genom
växtförädlingen vid Sveriges utsädesförening sker sedan slutet av förra seklet
av Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Ersättning till föreningen för rätten
att marknadsföra föreningens sorter utgår enligt avtal mellan bolaget och
föreningen. Nu gällande tioårsavtal löper ut den 30 september 1973.

1971 års SvalÖvsutredning
har övervägt den framtida regleringen av förhållandena meUan ulsädesföreningen
och utsädesaktiebolaget. Utredningen anser att marknadsföringen av föreningens
växtförädlingsprodukter även i fortsättningen lämpligast bör ske genom
bolaget. Utredningen har därför medverkat till att ett nytt avtal träffats
mellan föreningen och bolaget för tiden den 1 oktober 1973den 30 september
1983. Avtalet, som för sin giltighet är beroende av Kungl. Maj:ts godkännande,
har i huvudsak samma principiella utformning som nu gällande avtal. I det nya
avtalet återfinns sålunda bl. a. bestämmelsen om att bolaget skall saluhålla
utsädesvaror, framställda av föreningens växtförädlingsprodukter till envar
kvalificerad köpare på skäliga och i förhållande till köpens storlek lika
villkor. De väsentliga avvikelserna är föranledda av växtförädlarrällslagens
ikraftträdande den 1 juli 1971 och av att föreningen genom sitt övertagande av
ansvaret för verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt fr. o. m. den 1
januari 1971 utökat sitt förädlingsprogram till att omfatta, förutom ett ökat
antal grönytegräs, även köks- och prydnadsväxter. Enligt avtalet skall

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 96 43

Kungl.
Maj:t utse två ledamöter jämte två suppleanter i bolagets styrelse mot f. n.
en ledamot och en suppleant.

Avtalet
har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Även jag
anser avtalet tillfredsställande såväl från allmänna synpunkter som med hänsyn
till föreningens intressen. Jag förutsätter emellertid att någon förändring
beträffande det nuvarande innehavet av aktiema i bolaget inte kommer att ske.
Vidare räknar jag med att den mängd utsäde som slatsplomberas i sådana plomberingsklasser
på vilka licensavgifter kan utgå för olika växlslag procentuellt sett kommer
att vara ungefär densamma som f. n. Avtalen har efter år 1938 inte ansetts vara
av sådan karaktär att de behövt underställas riksdagens prövning. Då det är
fråga ora ett relativt långfristigt avtal anser jag dock att det huvudsakliga
innehållet i likhet med vad som skedde år 1964 bör bringas till riksdagens
kännedom.

Som
nämnts i det föregående överlog utsädesföreningen ansvaret för verksamheten vid
Hammenhögs växlförädlingsanstall år 1971. Övertagandet godkändes av Kungl. Maj:t.
Utsädesaktiebolaget har förbundit sig att fram lill den 1 oktober 1973 bidra tUl
finansieringen av verksamheten. Utredningen anser att verksamheten vid Hammenhög
bör fortsätta och liksom hittiUs omfatta förädling av köksväxter, prydnadsväxter
och grönytegräs. Utredningen föreslår att statsbidrag lämnas till föreningen
för att verksamheten vid Hammenhög skall kunna fortsätta och förordar också
ökade resurser bl. a. för att en försöksledare med kunskaper inom
resistensområdet skall kunna anställas.

Förslaget
tiUstyrks av flertalet remissinstanser. Även jag biträder förslaget alt växtförädUngsverksamhelen
vid Hammenhög skall fortsätta. Som bidrag till kostnaderna för denna
verksamhet beräknar jag för budgetåret 1973/74 210 000 kr. vUket motsvarar ett
bidrag pä 275 000 kr. för helt år.

Utredningen
tar upp vissa frågor rörande utsädesföreningens organisation och
verksamhetsplanering. Bl. a. bör enligt utredningens mening inrättas en
särskild ekonomienhet under ledning av en för bl. a. kamerala och
personaladministrativa frågor ansvarig tjänsteman. Liksom remissinstanserna
delar jag denna uppfattning. En sådan förändring bör såsom utredningen
förutsatt kunna ske ulan att statens bidrag tiU föreningen behöver ökas. Enligt
min mening bör också övervägas införandet av programbudgetering med kostnads-
och tidsredovisning samt regelbundna resultatanalyser. Detta skulle underlätta
planering, utvärdering och rationalisering av föreningens verksamhet men även
möjliggöra bättre jämförelser och samprojektering med andra jordbruksvetenskapliga
aktiviteter som underslöds av staten.

Slutiigen
understryker utredningen angelägenheten av en ökad satsning på förädlingen av
trädgårdsväxter och föreslår all 300 000 kr. av forskningsrådsmedel ställs tUl
förfogande för denna förädling. Förslaget

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 44

tUlstyrks
av remissinstansema. Även jag anser det angeläget att stödja förädlingen av
trädgårdsväxter. Jag är däremot inte beredd att som utredningen föreslagit
förorda alt ett särskilt belopp avsätts av de medel som anvisas tUl
jordbruksforskning. Det ankommer på statens råd för skogs- och jordbmksforskning
alt fördela medlen för bl. a. jordbruksforskning på sätt som rådet finner
ändamålsenligt.

Jag
vill slutligen i detla sammanhang ta upp de anslagsfrågor som hör samman med
vad tidigare anförts.

Under
reservationsanslaget Jordbruksforskning beräknar jag ett anslag av 8,8 milj.
kr., vilket innebär en ökning med 800 000 kr. jämfört med innevarande
budgetår. Jag räknar därvid med att statens råd för skogs- och
jordbruksforskning skall ha möjlighet att 1 minst samma omfattning som hittills
kunna stödja förädlingen av trädgårdsväxter.

Förslagsanslaget
Bidrag till Sveriges utsädesförening bör för nästa budgetår räknas upp med 890
000 kr. till 6 582 000 kr. Som jag anfört i det föregående har jag beräknat
kostnader under nästa budgetår för övertagande av växtförädlingsverksamheten
vid Hammenhög till 210 000 kr. Detla innebär alt föreningens
växtförädlingsverksamhet på trädgårdsväxtområdet kommer alt kunna fortsätta i
minst samma utsträckning som hittills.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

1.
medge att Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbmksnämnd får vidta de åtgärder
som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa
jordbruksprodukter under regleringsåret 1973/74,

2.
godkänna vad jag förordat i
fråga om användningen av införselavgiflsmedel, som inflyter eller har influtit
under regleringsåret 1973/74 eUer tidigare regleringsår, och av andra i samband
med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,

3.
medge att ersättning till
jordbruket tUl följd av förluster i samband med prisstoppet får täckas av
medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för
budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln,

4.
godkänna vad jag förordat
angående avgift på sojaproteinprodukter,

5.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för kvalitetsmärkning av matpotatis,

6.
godkänna vad jag förordat i
fråga om prisstöd tUl rennäringen och klassificering av renkött.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 45

7.
medge att pristillägg för
renkött får täckas av medel från förslagsanslaget Stöd till jordbmket i norra
Sverige för budgetåret 1973/ 74 under nionde huvudtiteln,

8.
till Jordbruksforskning för
budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8
800 000 kr.,

9.
tUl Bidrag till Sveriges
utsädesförening för budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 6 582 000 kr.

Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoU utvisar.

Ur
protokollet: BrUta Gyllensten

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 96 46

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen ................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Inledning ......................................................... 2

Justering
av införselavgifter m. m. den 1 juli 1972...... .... 4

Justering
av införselavgifter m. m. den 1 januari 1973 6

Användning av införsel-
och regleringsavgiftsmedel m. m 8

Statens
jordbruksnämnd...................................... 8

Departementschefen
...................................... .. 12

Avgiftsbeläggning av sojaprodukter
......................... .. 16

Frågans
tidigare behandling ............................... .. 16

Statens
jordbruksnämnd..................................... .. 17

Departementschefen
...................................... 19

Kvalitetsmärkning
och kvalitetskontroll av matpotatis . .. 21

Frågans
tidigare behandling ............................... .. 21

Lantbruksstyrelsen............................................. .. 22

Remissyttrandena.............................................. 24

Departementschefen
...................................... .. 26

Prisstöd
till rennäringen m. m.................................. .. 30

Statens
jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen ..... 30

Remissyttrandena
......................................... 33

Departementschefen
...................................... 35

Vissa
frågor rörande Sveriges ulsädesförening m. m.. 36

Nuvarande
förhållanden....................................... 36

1971
års SvalÖvsutredning.................................. 37

Remissyttrandena.............................................. .. 40

Anslagsfrågor
för budgetåret 1973/74 .................. .. 41

Departementschefen
..................................... .. 42

Hemställan
...................................................... .. 44

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730228

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (28)

28 kopplingar i 21 dokument.

  1. SOU 2001:101 En ny rennäringspolitik - del 1 s. 366 i texten
  2. Prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. s. 168 i texten
  3. Prop. 1989/90:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91 i texten
  4. Prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. i texten
  5. Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten

Visa alla 21