Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.

1974 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:130, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 130 år 1974 Prop. 1974:130

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.; giv«n den 6 september 1974.

Kungl, Majli vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden,
föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlåtande till nksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås att vissa
stiftelser för avgångsersättning till friställd arbetstagare och för andra
trygghetsåtgärder för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att
bli uppsagda skall erhålla samma skattemässiga behandling som vissa stiftelser
för uteslutande avgångsersättning till friställd arbetstagare. Vidare föreslås
slopande av tidsfristen för ingivande av ansökan hos riksskatteverket i ärenden
rörande beskattningen av utländsk livförsäkring. Slutligen föreslås att vid
1975 års taxering avdrag skall medges för avgift för pensionsförsäkring m. m.
som ägs av skaltskyldigs barn under förutsättning att barnet den I november
1974 inte fyllt 20 år.

Riksdagen 1974. I saml. Nr 130

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att 53 5 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

53

1 mom,' Skyldighet atl erlägga skatt för inkomsl
åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda
beslämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72
och 73>;> sägs:

a)
fysisk person:

för
tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomsl, som av honom här i riket eller å
utländsk ort förvärvals; saml

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för
inkomsl av här belägen täslighei;

lör
inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån,
som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk
kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån,
som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten
uppburils härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk koramun;

för ersättning enligl lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäknng och lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare saml
enligt annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbele eller pä grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i
riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyiinng av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;
samt

för belopp vilkel molsvarar restiiuerad, avkortad
eller avskriven socialförsäkringsavgifi lill folkpensioneringen enligl 19 kap.
3 i lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift elier allmän arbetsgivaravgift och med vilkel avdrag
enligl 46;; 2 mom. åtnjutits vid tidigare års laxeringar;

'
Senaste lydelse 1974:266.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande ivde/se Föres/agen /yde/se

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt
uthyrda eller med tomtriitt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller
av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhet, som huvudsakligen avser all tillgodose slatens egna
behov;

c) landsting,
kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som

Konungen bestämmer:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier,
Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond,så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga alt
vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att
fullgöra uppgifler som enligl nämnda sladgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlänekassa,
norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsociete-lens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling m. m., Sveriges exportråd, järnkontoret, så
länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska
penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande av pensionsuifästclse m, m,, allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen

Minnesfond, sä ock
allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra uppgifler som enligl nämnda sladgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens
sekundärlänekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Äpotekarsociete-tens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.,
Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,
aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna
sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som
icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som
avses i lagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen 1974. I saml. Nr 130

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 4

Nuvarande
/yde/se Föres/agen lydelse

onitryggande
av pensionsutfästelse om tryggande av pensionsutfästelse

m, m, med ändamål uteslutande att m, m, med ändamål uteslutande att

lämna understöd vid arbetslöshet, lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, stiftelser sjukdom eller olycksfall, stiftelser

som bildats enligt avtal mellan or- som bildats enligl avtal mellan or

ganisationer av arbetsgivare och ar- ganisationer av arbetsgivare och ar

betstagare med ändamål att utgiva betstagare med ändamål alt utgiva

avgångsersättning till friställd ar- avgångsersättning till friställd ar

betstagare ävensom sådana ömsesi- betstagare eller främja åtgärder till

diga försäkringsbolag, som avses i la- förmån för arbetstagare som blivit

gen om yrkesskadeförsäkring: uppsagd eller löper risk att bliva upp-

sagd
tillföljd av driftsinskränkning, fö

relagsnedläggelse eller rationalisering

av förelags verksamhet ävensom så

dana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskade

försäkring:

för inkomst av fastighet; för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan
därest de utöva kyrklig

verksamhet,sjukvärdsinrättningarvilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål

att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar

eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda per

soner, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för be

redande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland

behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar

vilka, ulan all i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska in

tressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här

angivna art:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning

äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser,

understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänfötiig verksamhet,

verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbe

gripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvallas själv

ständigt för delägarnas gemensamma räkning, samlliga i den mån de ej

inbegripas under punkterna d) och e):

för
all inkomst, som här i nket eller å utländsk ort förvärvals;

g) utländska
bolag:

för
inkomsl av här belägen faslighet;

för
inkomst av rörelse, som här bedrivits; saml

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h)
allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyler av medel, som
förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigl för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro,
efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första styckel vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt della stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då
lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas även på stiftelse med
ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd personal eller främja
åtgärder för tjänsteman som blivit uppsagd eller löper risk bliva uppsagd om
stiftelsen bildats före lagens ikraftträdande. Har sädan stiftelse år 1974
taxerats för inkomst eller förmögenhet enligt äldre bestämmelser, fär
stiftelsen anföra besvär över laxeringen i särskild ordning. I sådani fall får
besvär anföras även av taxeringsintendenlen till den skaltskyldiges förmån. 1
fråga om besvär som här avses gäller 100, 101, 103 och 104 >s
taxenngsförordningen (1965:623) i tillämpliga delar

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av
övergångsbestiimmelserna till lagen (1969:754) om iindrmg i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3,' Om särskilda skäl föreligger,
kan riksskatteverket på ansökan förklara att försäkring, som meddelats i
utomlands bedriven försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit
atl anse som pensionsförsäkring, fortfarande skall anses som sädan försäkring.
Förklaring som nyss nämnts fär meddelas endast om ansökan gjorts antingen av
utländsk medborgare, som tecknat lörsiikringen före eller under bosättning i
Sverige, eller av svensk medborgare som, efter att under minst tre år i följd
icke ha varit bosatt här i landet och under sådan tid tecknat försäkringen,
bosätter sig i Sverige,

Har riksskatteverket meddelat
förklaring som avses i närmast föregående stycke kan försäkringen icke övergå
till kapilalförsäkring.

Ansökan hos riksskalteverkei avseende
försäkringsomlecknals innan försäkringstagaren bosall sig här i landet skall
göras .senast den 31 december Iredje året efter del år under vilkel
för-säknngslagaren bosatt sig här eller, om bosättningen här skett före 1968
års ulgång, senast den 31 december 1972. Har försäkringen tecknats under tid
då försäkringstagaren är bosalt här i landet, skall ansökan göras senast den
31 december Iredje året efter det år under vilkel försäkringen tecknats.

Mot riksskatteverkets beslut i
fråga som avses i denna punkt får talan ej föras.

Har riksskatteverket meddelat
lörklaring enligt första stycket av denna punkt får försäkringstagaren genom
besvär i särskild ordning föra talan om sådan ändring av sin inkomsttaxering
som föranleds av förklaringen, I sådani fall får besvär även anföras av
laxcringsintendent till försiikringstagarens

' Senaste lydelse 1971:922,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

förmän,
I fråga om besvär som avses här gäller 100, 101, 103 och 104 v;!;

laxeringsförordningen
(1956:623) i lillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då
lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

Riksdagen
1974. 1 saml. Nr 130

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1113) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att
övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1113) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag iräder i kraft den I
januari 1974 och tilliimpas första gången vid 1975 ärs taxering. Dock skall
beslämmelserna i 46 i;; 2 mom, 4) tillämpas redan vid 1974 års taxering. Äldre
beslämmelser, utom såvitt avser 46 n 2
mom, 4), gäller fortfarande i fråga om periodiska utbetalningar som utgår pä
grund av bindande förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973, Vid
lillämpningen av 53 M mom, försia-tredje styckena skall äldre bestämmelser
gälla beträffande utbetalningar till lörmånstagare som insatts enligt
oåterkalleligt förmånstagareförordnande före den 9 november 1973,

Vid 1975 års ta.xering likställes
vid tillämpningen av 46 2 mom. första Slyckel 2) och 3) med omyndigt barn
sådant barn som den I november 1974 är under 20 år.

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 6 september 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
skaltefrihet för vissa stiftelser m. m. och anför.

Inledning

Under senare år har genom avtal mellan avtalsparter
på arbetsmarknaden bildats stiftelser med ändamål att utge avgångsersättning
(ÄGE) till friställd arbetstagare liksom även s. k. trygghetsfonder med ändamål
att främst bekosta sysselsättningsfrämjande åtgärder. Avsikten är att slå
samman AGE-stiflelser och trygghetsfonder.

1 sknvelse lill Kungl. Maj:l har de organisationer
som träffat överenskommelse om inrättande av ÄGE-fond och trygghetsfond
hemställt att stiftelse med både AGE- och trygghetsfondens ändamål i
beskattningshänseende skall behandlas på samma sätt som stiftelse med ändamål
att uteslutande utge AGE lill friställd arbetstagare.

Efter remiss har yttranden över framställningarna
avgells av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspeklionen,
riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län och
föreiagsskatteberedningen.

Riksskatteverket har i skrivelse den 2 april 1974
hemställt om slopande av nuvarande ansökningslid för dispens från gällande
skattebeslämmelser om vissa livförsäkringar som meddelats av utländsk
försäkringsgivare.

Försäkringsinspektionen
har yttrat sig över förslaget.

Genom beslut av 1974 års vårriksdag (prop, 1974:44,
LU 1974:12, rskr 1974:169, SFS 1974:236) har fr, o, m. den 1 juli 1974
myndighetsåldern sänkts från 20 lill 18 år. 1 prop. 1974:44 aviserades förslag
om författningsändring av innebörd att rätten till avdrag för premier eriagda
under år 1974 för barns pensionsförsäkring m. m. inte skulle påverkas av den
sänkta myndighetsåldern.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130 10

Stiftelser
för avgångsersättning och andra trygghetsåtgärder

Stiftelsen
Tjänstemännens Trygghetsfond

Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) å ena
sidan och Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges
Ärbetsledareförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) å den andra
träffades år 1969 avtal om inrättande av en fond för AGE till tjänstemän och
arbetsledare. Industrins AGE-fond. Är 1970 träffades mellan SAF och
Handelstjänstemannaförbundet (HTF) avtal om inrättande av ytterligare en sådan
fond. Handelns AGE-fond. Dessa båda ÄGE-fonder förvaltas sedan år 1971 av två
förändamålet bildade stiftelser, nämligen Stiftelsen Industrins AGE-fond och
Stiftelsen Handelns AGE-fond.

Genom överenskommelser år 1973 har nyssnämnda
avtalsparter tillskapat två fonder lÖr trygghetsåtgärder för tjänstemän.
Industrins Trygghetsfond och Handelns Trygghetsfond. Ett för de båda
avtalsområdena gemensamt organ, trygghetsrådet, skall enligt överenskommelserna
besluta om ersättningar från såväl AGE-fonderna som trygghetsfonderna.

Avsikten är att de fyra fonderna skall sammanslås
till en fond. Tjänstemännens Trygghetsfond, Denna skall förvallas av en
stiftelse, som bildas genom sammanslagning av Stiftelsen Industrins ÄGE-fond
och Stiftelsen Handelns AGE-fond.

Den nya stiftelsen. Stiftelsen Tjänstemännens
Trygghetsfond, skall ha till ändamål att insamla avgifter till fonden och
förvalta influtna medel. Vidare skall stiftelsen med medel från fonden bestrida
kostnader för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som trygghetsrådet beslutar
för tjänstemän, som blivit uppsagda eller löper risk atl bli uppsagda till följd
av driftsinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av
företags verksamhet. Stiftelsen skall även enligt rådets beslut lämna bidrag
med anledning av uppsägningsfall, som anmälts till rådet. Slutligen skall
stiftelsen betala ut avgångsersättningar enligt rådels beslut.

Stiftelsens angelägenheter skall handhas av en
styrelse om tio ledamöter och lika många suppleanter. Av dessa utses fem
ledamöter och fem suppleanter av SAF, tvä ledamöter och lika mänga suppleanter
av SIF, samt en ledamot och en suppleant vardera av SALF, CF och HTF,
Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall granskas av två
revisorer, som utses gemensamt av SAF, SIF, SALF, CF och HTF, Förmögenhetsförvaltning
och viss därmed sammanhängande verksamhet skall handhas av Svenska
Personal-Pensionskassan, ömsesidig försäkringsförening (SPP) enligt särskilt
avtal. SAF, SIF, SALF, CF och HTF äger dock gemensamt utse annan förvaltare.
Stiftelsen skall stå under tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn över
stiftelser. Skulle stiftelsens ändamål komma att tillgodoses genom lagstiftning
eller annorledes skall stiftelsen efter gemensami beslut av SAF. SIF, SALF, CF
och HTF upplösas. Eventuellt överskott skall därvid användas för ändamål som
iryggheisrådet beslutar och som syftar till ökad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 M

anställningstrygghet,
förbättrade arbetsförhållanden eller förbättrade förhällanden för friställda
personer inom destinatärskretsen. Ändring av stiftelsens stadgar skall beslutas
gemensamt av SAF, SIF, SALF, CF och HTF, dock att ändring av stiftelsens
ändamål skall godkännas av tillsynsmyndigheten.

Medel till stiftelsens AGE-verksamhet erhålls som
hittills genom särskilda arbetsgivarbidrag motsvarande f. n. 0,25 % av
företagens lönesumma för samtliga tjänstemän med undantag för befattningsskikt
högre än 2 i den mellan parterna gemensamma belättningsnomenklaturen. Även till
den trygghelsfrämjande verksamheten skall avsättas ett belopp av samma storleksordning.

Trygghetsrådet skall bestå av tio ledamöter, varav
fem från arbetsgivarsidan och fem från tjänstemannasidan jämte lika antal
suppleanter lör dem, Äv tjänstemannasidans representanter utser SIF två och
SALF, CF och HTF vardera en jämte lika antal suppleanter.

De allmänna förutsättningarna för utbetalning av
ÄGE har inte ändrats genom den nya överenskommelsen, I trygghetsavtalet anges
vidare att i syfte att pröva möjligheter att främja anställningstryggheten
särskilda trygghetsåtgärder skall vidtas för tjänstemän som blivit uppsagda
eller som löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar,
företagsnedläggelser eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid
skall särskilt beaktas de tjänstemän som blivit beriittigade till AGE, Syftet
skall vara atl så snabbt som möjligt återföra dessa tjänstemän lill
arbetslivet. Trygghetsåtgärderna skall omfatta olika former av verksamhet i
syfte att uppnå en sysselsättningsfrämjande clearing av dessa tjänstemän
mellan företag som säger upp eller står i begrepp atl säga upp tjänstemän och
företag med personalbehov, Verksamhelen skall inrymma möjligheter till
individuell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan underlätta för
berörda tjänstemän att få nya anställningar. Kostnaderna för denna verksamhet
jämte övriga särskilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten
skail bestridas av fonden.

Enligt trygghetsavtalet skall även den
uppsägningstid som enligt avtal om allmänna anställningsvillkor gäller för
tjänstemän som uppnått 55 års ålder och har tio anställningsår förlängas med
sex månader om han uppsagts på grund av driftsinskränkning eller liknande
strukturförändring. Uppsägning av övertalig sådan Oänsteman som bedöms ha
speciella svårigheter atl lå ny godtagbar anställning bör inte företas förrän
alla möjligheter prövats alt bereda tjänstemannen fortsatt anställning inom
företaget, koncernen eller liknande sammanhållen företagsgrupp. Tilltänkt sådan
uppsägning skall av arbetsgivaren anmälas till trygghetsrådet och anställning
får inle upphöra förrän trygghetsrådet avgelt utlåtande i frägan. I sitt
utlåtande kan trygghetsrådet rekommendera ersättning till tjänstemannen i form
av engångsbelopp eller periodisk ersättning såsom förtidspension.
Trygghetsrådet kan också erbjuda bidrag frän trygghetsfonden med högst hälften
av ersättningen. Om arbetsgivaren kan visa giltigt skäl för atl förlängd
uppsägningslid på

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 12

grund
av särskilda omständigheter inte kunnat iakttagas, kan trygghetsrådet erbjuda
bidrag från fonden motsvarande lön till tjänstemannen under den del av
uppsägningstiden som inte kunnat iakttagas.

Har uppsägning skett av övertalig tjänsteman, som
fyllt 50 år och har tio anställningsår, får ijänstemannaparten, om
tjänstemannen kan bedömas ha speciella svårigheter att få ny godtagbar
anställning, anmäla uppsägningen till trygghetsrådet, som skall avge utlåtande
i frågan. Sådant utlåtande kan innefatta rekoinmendation om förlängd
uppsägningstid eller ersättning till tjänstemannen i form av engångsbelopp.
Trygghetsrådet kan erbjuda bidrag från trygghetsfonden med högst hälften av
ersättningen.

Stiftelsen
KFO-tjänslemannaorganisationernas Trygghetsfond, Stiftelsen
KFO-Handelsanställdas Förbunds Trygghets- och AGE-fond och Stiftelsen
KFO-Koo-peraiiva Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och AGE-fond

Mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation
(KFO)å ena sidan och SIF, SALF, CF, Kooperativa tjänstemännens förbund (KTF),
HTF och Handelsanställdas förbund (H Flå den andra träffades år 1970 avtal om
inrättandet av kooperativa fonder för avgångsersättningar till tjänstemän och
arbetsledare.

Genom överenskommelserår 1973 har nyssnämnda
avtalsparter tillskapat fonder för trygghetsåtgärder för tjänstemän. Enligt
överenskommelserna skall vidare särskilda styrelser, trygghetsråd, besluta om
ersättningen från dessa fonder och AGE-fonderna.

Organisationernas avsikt är att AGE-fonderna och
trygghetsfonderna inom resp. avtalsområde skall sammanslås till en fond. Den
redan befmtliga AGE-fonden skall därefier namnändras lill Stiftelsen
KFO-ijäns-temannaorganisationernas Trygghetsfond, Stiftelsen
KFO-Handelsansläll-das Förbunds Trygghels- och AGE-fond samt Stiftelsen
KFO-Kooperaiiva Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och AGE-fond.

De nya stiftelsernas ändamål m. m, överensslämmer i
princip med vad som angetts belräffande Stiftelsen Tjänstemännens
Trygghetsfond, Förmö-genhctsförvallningen och därmed sammanhängande verksamhet
avses handhas av Kooperationens Pensionsanstalt,

Siifielsen
K. A. B-förelagens AGE- och Trygghetsfond

Enligt överenskommelse i början av år 1973 mellan
Sveriges Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Förhandlingsorganisation
(K.A,B,) å ena sidan och SIF, SALF, CF-Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR)
och Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SK.TF) å den andra tillskapades två
fonder, en AGE-fond och en trygghetsfond. Senare samma år beslutades att bilda
en stiftelse. K,A.B,-företagens AGE- och Trygghetsfond, för förvaltning av de
medel som inflyter i fonden. Samtidigt antogs stadgar för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 13

stiftelsen.
Det uppdrogs vidare ål K,A,B, att debitera beslutade avgifter, att lill ett
trygghetsråd vidarebefordra sådana ansökningar om ersättning ur fonden som
kommer in till K,A.B,, att efter trygghetsrådets anvisning utbetala ersättning,
särförvalta och särredovisa fondens medel samt att för varje kalenderår till
rådet lämna redovisning över stiftelsens verksamhet i vad mån den belöper på
K,A,B, För sina åligganden skall KAB. för varje kalenderår uppbära ersättning
ur fonden med belopp som svarar mot uppkomna förvaltningskostnader. Stiftelsen
står under tillsyn av länsstyrelsen i Stockholins län.

Stiftelsens ändamål m. m, enligl de antagna stadgarna
överensslämmer i princip med vad som avses gälla angående Stiftelsen
Tjänstemännens Trygghetsfond, Förraögenhetsförvaltningen och viss därmed
sammanhängande verksamhet skall emellertid som nyss angetts handhas av K,A,B,

För ett vart av åren 1973 och 1974 skall till
fonden avsättas ett belopp av 0.5 % av lönesumman för samtliga tjänstemän med
undantag för befattningsskikt högre än 2 i den för parterna tillämpade
belättningsnomenklaturen. Utbetalning ur fonden skall dock inte ske förrän
viss minimi-uppbyggnad skett och eventuella kostnader för AGE och andra
trygghetsåtgärder under uppbyggnadstiden skall bestridas av resp. företag till
den 1 april 1975. Av resultaträkningen för kalenderåret 1973 framgår alt
avgifter debiterats med 739 337 kr., alt ränteintäkten uppburits med 5 602
kr,,att administrationskostnaderna uppgått till 23 520 kr, särat att avsättning
skett till AGE-fonden raed 375 270 kr. och till Trygghetsfonden med 346 148 kr.

Siifielsen
SFO:s Tiygghets/önd

Mellan Statsföretagens Förhandlingsorganisation
(SFO) å ena sidan och SIF, SALF och CF å den andra träffades år 1972 avtal om
inrättandet av en fond för avgångsersättningar till tjänstemän och
arbetsledare, SFO-AGE-fonden. Under år 1973 träffade därefter dessa
organisationer jämte HTF avtal om att HTF skall som likaberättigad part ingå i
fonden. Vidare träffade nyssnämnda avtalsparter samma år överenskommelser om
tillskapande av en ny fond för trygghetsåtgärder för tjänstemännen, SFO:s
Trygghetsfond,

De avtalsslutande organisationerna är (. n. i
arbete med bildandet av en stiftelse. Stiftelsen SFO:s Trygghetsfond, 1 denna
stiftelse har de båda fonderna sammanslagits lill en gemensam fond.
Stiftelsens stadgar är i huvudsak utformade som de för Stiftelsen
Tjänstemännens Trygghetsfond och inrymmer således både AGE-fondens och
trygghetsfondens ändamål. Enligt stadgarna skall dock förmögenhetsförvaltning
och viss därmed sammanhängande verksamhet handhas av den som SFO, SIF, SALF,
CF och HTF gemensamt utser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 14

Nuvarande
ordning

Stiftelse, som bildats enligt avtal mellan
organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utge AGE lill
friställd arbetstagare, beskattas kommunalt endast för inkomst av fastighet
enligt 53 > I mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370), KL.
Sådan stiftelse är enligt 7 ;; första slyckel e) förordningen (1947:576) om
slatlig inkomstskatt, SI, och 6s 1 mom, första stycket b) förordningen (1947:577)
om statlig för-inögenhetsskatt, SF, hell befriad från statlig inkomstskatt och
förmögen-helsskalt. Detsamma gäller i fråga om vissa slag av stiftelser med
näraliggande syfte, nämligen personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande atl lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall. Även för pensionsstiftelse som
avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse ra. m. och för vissa andra i
53 s 1 mom. första stycket d) KL angivna stiftelser gäller samma begränsningar
i skattskyldigheten.

Även stiftelse som har lill huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller all - utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer
- främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja
vetenskaplig forskning är skattskyldig endast i begränsad omfallning. Sådan
stiftelse är enligl 53 i första styckel e) KL och 7 vj första stycket O SI
skattskyldig till kommunal inkomstskatt endasl för inkomsl av fastighet och av
rörelse och lill statlig inkomstskatt endast för inkomsl av rörelse. Av
bestämmelserna i 6n1 mom, första
stycket b) SF framgår att stiftelse iir skyldig att erlägga förmögenhetsskatt
endasl om och i den mån stiftelsen är skyldig att erlägga skatt för inkomsl.
Stiftelse som avses i 7 ~

Stiftelse, som inle kan hänföras lill något av de
rättssubjekt som uppräknas i 53 > 1 mom, första slyckel d) och e) KL, är
oinskränkt skattskyldig för inkomst och förmögenhet,

Skatiesaiserna för stiftelser är vid taxering lill
statlig inkomstskatt 15 % av beskattningsbar inkomst och vid
förmögenhetstaxeringen 1,5 */m av
beskattningsbar förmögenhet över 15 000 kr För s.k. familjestiftelse utgår
emellerlid statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt efter samma regler som
gäller för fysiska personer

Frågan om den skatlerällsliga bedömningen av vissa
fonder för avgångsbidrag (AGB) behandlades av 1967 års riksdag (prop. 1967:39,
BeU 1967:28, rskr 1967:169). Två fonder för AGB befnades därvid från
inkomstbeskattning enligt den av riksdagen antagna förordningen (1967:160) om
fnkallelse från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 15

skattskyldighet
av fond för avgångsbidrag. Den ena var den av SAF-LO bildade fond som föregick
systemet med AGB-försäkring i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA).
Den andra fonden var den motsvarighet, som bildals av KFO-LO och som föregick
AGB-försäkringen i Folksam. Skattebefrielse enligt förordningen gällde endast 1967
års taxering. Båda fonderna upphörde vid utgången av år 1966 och tillgångarna
tillfördes resp. försäkringsrörelser i AFA och Folksam i form av engångspremie.
AGB-försäkring är i beskattningshänseende fr. o. m. år 1970 hänförlig till
personförsäkring (30 4 mom. första stycket KL). Försäkringsanstalt, som driver
rörelse avseende AGB-försäkring, beskattas för denna verksamhet i princip på
samma sätt som för annan personförsäkringsrörelse, Beskalt-ningsmetoden,
räntebeskattning eller överskottsbeskattning, är emellertid beroende av om
försäkringsgivaren är livförsäkringsanstalt eller skadeför-säkringsanstall. 1
AGB-försäkring torde skattepliktig inkomst emellertid inte uppkomma, oavsett
anstaltstyp. Om reglerna för livförsäkringsanstalt till-lämpas på anstalt som
meddelar AGB-försäkring, såsom fallet är beträffande AFA, torde nämligen vissa
beslämmelser om avdrag som anknyter lill antalet försäkringstagare leda till
så stort sammanlagt antalsavdrag att skattepliktig inkomst av AGB-försäkring
inie uppkommertpunkt 1 femte stycket av anvisningarna till 30 n KL). Tillämpas däremot reglerna för
skadeförsäkringsanstalt på anstalt, som meddelar AGB-försäkring, gäller bl.a.
att avdrag vid beräkning av rörelseöverskottet får göras bl.a. för avsättning
till försäkringsfond föregen räkning (punkt 2 första stycket av anvisningama
till 30;; KL). Med försäkringsfond för egen räkning förstås härvid försäkringsfond
enligt lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, dvs. bl.a. premiereserv.
Försäkringsinspektionen fastställde år 1966 för den närmaste tioårsperioden
särskilda planer förbi. a. Folksam föravsättning till premiereserv för
AGB-försäkring, Härigenom lorde inle heller någon nämnvärd beskattning av
inkomst av AGB-försäkring hos Folksam komma att ske under den kvarvarande delen
av den tioårsperiod som planen omfattar. AGB-försäkringsrörelse blir sålunda
inte alls eller möjligen i något undantagsfall föremål för inkomstbeskattning.
Svensk försäkringsanstalt är inte skattskyldig för förmögenhet.

Framställningarna

Framställningarom begränsning i skattskyldigheten
lorde sammanslagna AGE- och trygghetsfonderna har gjorts av SAF, SIF, SALF, CF,
HTF, KFO, KTF, HF, SFO, K.Ä.B., SAR och SKTF. 1 framställningarna framhålls att
ändamålet med trygghetsfonderna äratl bekosta sysselsättningsfrämjande åtgärder
för tjänstemän som blivit uppsagda elier löper risk all bli uppsagda lill följd
av dnfisinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av företags
verksamhet samt atl under vis!>a förutsättningar lämna bidrag till

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130 16

lön cHcr engångsbelopp till tjänsteman som blivit uppsagd.
Vidare anges al! de sysselsiiiiningstViimjande åtgärderna främst kommer att
beslå av be-kosiiiad av eller bidrag till vidareutbildning, omskolning och
annan utveck-ling.sverksamhet, såväl intern som extern,

.Som grund for den begränsning i
skattskyldigheten lör AGE-stiftelser som gciiomlördes genom 1971 års
lagstiftning åberopades att AGE-stiftelse var jiimlörbar med personalstiftelse,
som har till ändamål att lämna understöd vid arbetslöshet och som redan
lidigare var begränsat skattskyldig. .Samma grund kan enligt organisationerna
åberopas även för de sammanslagna AGE- och trygghetsfonderna.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall till
framställningarna,

Riksskaiieverkel påpekar att
stiftelse lör AGE-fond i beskattningshänseende jämställts med de
personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m, med ändamål uteslutande att lämna
arbetslöshetsunderstöd m. m Emellertid är endast denna typ av personalstiftelser
inskränkt skattskyldiga medan övriga personalstiftelser är oinskränkt
skattskyldiga. Vissa av de ändamål som trygghetsfonderna har -såsom utbildningsbidrag
- torde även kunna omfattas av en personalstiftelse enligt lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m, m. Däremot lar sistnämnda slag av stiftelse inte avse
att trygga t.ex, lön ellerannan förmån, som arbetsgivaren åtagit sig att utge
till arbetstagaren,

Verkel har inhämtat uppgifter från
SAF, varav framgår bl, a, följande. Om ett förelag går i konkurs och medel inte
fmns lör all täcka lönefordringar för t, ex, äldre arbetskraft, som äger
åtnjuta förlängd uppsägningstid, kan ersättning komma att utgå från
trygghetsfond till den del den ställiga lönegarantin inte läcker
lönefordringarna. Eftersom den ställiga lönegarantin beräknas läcka cirka sex
månaders lön fören tjänsteman med genomsnittslön och då äldre arbetskraft är
berättigad till förlängd uppsägningstid med högst sex månader från företaget
Innebär detla en total lönefordran vid konkurs för tolv månader. Med hänsyn
till detta kan i enlighet med vad som omfattas av ändamålet med de iinnii inte
bildade stiftelserna sådan lönefordran, som avser den förlängda
uppsägningstidens sex månader, komma att täckas av ersättning från
trygghetsfond. Likaledes kan en ijiinsteman. som fortfarande formellt sett är
anställd under sin uppsägningstid men som måsle genomgå utbildning lör atl lä
nytt arbete, erhålla utbildningsbidrag från trygghetsfond iiven om
ijiinsiemannen tär denna utbildning hos den nye arbetsgivaren under
uppsägningstiden, dvs, då han fortfarande i formell mening är anstiilld hos sin
förre arbetsgivare.

Enligt verkets uppfattning kan
förbudet i lagen om tryggande av pen-sionsuilastelse m m, alt personalstiftelse
inte lår trygga t, ex, lön ellerannan förmån som arbetsgivaren åtagit sig att
utge till arbetstagaren inte åberopas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130 17

som motiv
lör att anse att de tilltänkta stiftelserna lör AGE och trygghetsåtgärder
skall vara oinskränkt skattskyldiga.

Som grund för bedömningen av de tilltänkta
stiftelsernas skattskyldighet anser verket att de principer som uttalades vid
tillkomsten av bestämmelserna i 53 N 1 mom, första stycket d) KL kan åberopas.
Verket framhåller särskilt vad som i detta sammanhang anfördes av 1936 års
skatiekommitté (SOU 1939:47 s. 50 O- Enligt verkels uppfattning stämmer
ändamålet med de tilltänkta stiftelserna för AGE och trygghetsåtgärder väl
överens med dessa grundläggande värderingar för stadgandet i 53 1 mom, första
stycket d) KL som kommittén gett uttryck för.

Verket påpekar vidare att frågor, som berör
arbetstagares anställningstrygghet, under de senaste åren alltmer trätt i
förgrunden. Härvid intar givetvis det ekonomiska skyddet vid uppsägning en
viktig plats. Verket nämner i detta sammanhang de tidigare på frivillig väg
mellan de fackliga organisationerna tillkomna avtalen om ökad
anställningstrygghet genom av-gångsbidragsförsäkringar och om bildande av
stiftelser för avgångsersättningar. Men även statsmakterna har haft
uppmärksamheten fäst på dessa frågor. Verket erinrar här om lagstiftningen om
anställningsskydd (prop. 1973:129, InU 1973:36, rskr 1973:351, SFS 1974:12)
samt om de olika sysselsättningsfrämjande ålgärder som sker t. ex. genom
arbetsmarknadsmyndigheternas försorg på grund av utfärdade
författningsbestämmelser (t, ex. arbetsmarknadskungörelsen, SFS 1966:368).

De trygghetsöverenskommelser och trygghetsavtal,
.som de nu berörda arbetsmarknadsparterna sålunda ingått, ligger enligt verkets
mening helt i linje med den utveckling på hithörande områden som ägt rum under
1960- och 1970-talen på den svenska arbetsmarknaden, inte bara genom kollektivavtal
utan även genom olika lagstiftningsåtgärder. De tilltänkta stiftelserna fär
därför i sin helhet anses inrymma sådana ändamål som enligt verkets bedömning
ändå skulle ha tillgodosetts genom det allmännas försorg, dvs. de får anses
främja ett allmännyttigt ändamål av högt kvalificerad art. För denna tolkning
talar enligt verkel även motsättningsvis det förhållandet att
departementschefen (prop. 1974:88 s. 208) i enlighet med förslaget av
utredningen rörande anställningstrygghet m. m, (SOU 1973:56) inte funnit
anledning att lagfästa rätt till avgångsersättning, eftersom det redan finns
sådan rätl lill ersättning genom kollektivavtal och trygghetsavtal för
praktiskl taget alla arbetstagare,

Föreiagsskatteberedningen tar upp frågan om hur man
i skatlehiinseende bör behandla de avgifter som infiyter till fonden liksom
medel som utbetalas därifrån. Enligt beredningen torde de bidrag som
arbetsgivare erliigger till stiftelse för sammanslagna AGE- och trygghetsfonder
vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som personalkostnad i rörelse. Erhållet
kostnadsbidrag från fonder bör ulgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivare,
som diirvid får göra avdrag i rörelsen för de kostnader .som avses med
bidraget. Utbetalas

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 18

ersättning
från stiftelsen direkt till person, som är anställd eller tidigare varit
anställd i här avsett företag, utgör denna enligl beredningen skattepliktig
inläkt för mottagaren.

Dispensärenden
angående utländsk pensionsförsäkring

Nuvarande
ordning

I beskattningshänseende indelas livförsäkring fr,
o. m. år 1951 i pensionsförsäkring (P-försäkring) och kapitalförsäkring
(K-försäkring), 1 fråga om P-försäkringar medges försäkringsägaren avdrag för
eriagda premier vid inkomsttaxeringen under det att utfallande belopp
beskattas som inkomst. Beträffande K-försäkring medges däremot avdrag för
eriagd premie endast för vad som ryms inom det av sociala skäl motiverade
försäkringsavdraget |46 2 mom, första stycket 3) och Ijärde stycket KLj. dvs.
med högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr. tillsammans för makar. Belopp som
utfaller på grund av K-lörsäkring är å andra sidan inte skattepliktig inkomst.

Av föreskrifterna i första punkten av anvisningarna
till 31 KL framgår vad som i skattehänseende är att anse som P-IÖrsäkring samt
att med K-försiikring förstås annan livförsäkring iin P-försiikring. Genom
lagstiftning år 1969 (prop. 1969:162, BeU 1969:75, rskr 1969:429, SFS 1969:754)
infördes som villkor lör att en livförsiikring skall anses som P-försiikring
att försäkringen meddelats i här i landet bedriven lörsiikringsrörelse. Detta
innebär att försäkring, som tecknas utomlands och som enligt äldre bestämmelser
varit att anse som P-förs;ikring, i stället hänförs till K-försäkring, De nya
bestämmelserna tillämpas fr. o, m, 1970 års taxering. Samtidigt bemyndigades
riksskatteverket att meddela dispens från de nya bestämmelserna i vissa fall.
Verket kan således efter ansökan förklara atl livförsäkring, som meddelats i
utomlands bedriven försäkringsrörelse och som enligl äldre bestämmelser varit
att anse som P-lörsäkring även i fortsättningen skall behålla denna karaktär.
Försäkring som förklarats vara P-försäkring kan därefter inte övergå till
K-försäkring (punkt 3 övergångsbestämmelserna).

Ansökan om dispens kan göras av utländsk medborgare
som tecknat utländsk pensionsförsäkring före eller under sin bosättning här i
landet. Också en svensk medborgare kan söka dispens i det fall han tecknat försäkringen
under vistelse utomlands som varat minst tre år och han därefter bosätter sig i
Sverige,

Enligt 1969 års lagstiftning skulle dispensansökan
avseende försäkring, som tecknats innan försäkringstagaren bosatt sig här i
landet, göras senast den 31 december året efter bosätiningsårel. För del fall
försäkringstagaren bosatt sig här före utgången av år 1968 - dvs. innan de nya
skattereglerna om utländsk pensionsförsäkring börjai lillämpas -skulle ansökan
om dispens ha gjorts senast den 31 december 1970. I fråga om försäkring som
tecknats först sedan försäkringstagaren bosatt sig här i landet, skulle
dispen.sansökan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130 19

göras
senast den 31 december året efter det år, under vilket försäkringen tecknats.

Efter framställning av riksskatteverket har genom
lagstiftning år 1971 (prop. 1971:162, SkU 1971:70, rskr 1971:290, SFS 1971:922)
tiderna lör dispensansökan förlängts med två år. Vid försäkring, som tecknats
före bosättning här i landet skall således ansökan göras senast den 31 december
tredje året efter bosällningsåret, vid bosättning före utgången av år 1968
senast den 31 december 1972 samt i fråga om försäkring som tecknats efter
bosättning hiir senast den 31 december tredje året efter det år försäkringen
tecknats.

Riksskatteverkets
skrivelse m. m.

Riksskatteverket erinrar i sin skrivelse om att
verket till stöd för den framställning som föranledde förlängningen av
ansökningstiderna år 1971 åberopade bl. a. att nämnden för rättsärenden vid
tillämpning av dispensbestämmelserna funnit att ansökan i elt inte obetydligt
antal fall inkommit för sent för att kunna upptas till prövning, att de lör
sent gjorda ansökningarna i huvudsak härrörde från utländska medborgare saml
alt dröjsmålet med ingivandet av ansökningarna mestadels berott på bristande
information om dispensbestämmelserna.

Riksskatteverket
framhåller vidare att det visat sig att trots de förlängda ansökningstiderna
ell slort antal ansökningar om dispens kommit in för sent. Sålunda har år 1973
ingivits 91 dispensansökningar, varav 28 eller inemot en tredjedel kommit in
för sent. Verkels rällsavdelning har med anledning härav genomfört en
undersökning för att närmare söka klarlägga orsakerna härtill. Vid denna
undersökning har framkommit, att laxerings-nämnden i ett betydande antal fall
medgett avdrag såsom för premie för P-försäkring, trots att det av uppgifierna
i den skattskyldiges deklaration framgått alt försäkringen tecknats i utomlands
bednven försäkringsrörelse. I många fall har avdrag medgetts flera år i följd,
vilket lett till att den skattskyldige, när felet så småningom upptäckts,
försuttit tiden för ansökan om dispens. Av de för sent inkomna ansökningarna
framgår vidare, atl taxeringsnämnden i många fall inte informerat den
skattskyldige om dispensbestämmelserna.

De av verket i framställningen år 1971 påtalade
ölägenheterna består sålunda i huvudsak allljämi. Enligt verkets mening
påfordrar förhållandena därför ytterligare åtgärd. Mest ändamålsenligt synes
vara att låta bestämmelserna om ansökningstider utgå. En sådan ordning lorde
inte behöva medföra några svårigheter i tillämpningen. Härigenom skulle också
sådana ärenden, i vilka nämnden för rältsärenden avvisat prövning på grund av
att ansökan kommit in för sent, kunna prövas pä nytt efter framställning från
försäkringstagaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 20

Mot denna bakgrund hemställer riksskatteverket att
gällande ansökningslider slopas,

Försäkrin'j,sinspckiioncn. som avgeii
remissyttrande, har tillstyrkt riksskal-leverkels framställning.

Departementschefen

Siiftelser
för AGE och andra trygghetsåtgärder

Under senare år har åtskilliga åtgärder vidtagits i
syfte att begränsa de ekonomiska svårigheter som uppstår för anställd vid
driftsinskränkningar och företagsnedläggningar. Så bestämdes i den centrala
uppgörelsen år 1964 mellan SAF och LO bl.a, att en fond för avgångsbidrag
skulle bildas. De företag som genom kollektivavtal blivit skyldiga att tillämpa
uppgörelsen om avgångsbidrag skulle årligen betala vissa belopp till fonden.
Fondens ändamål var att lämna bidrag lill arbetstagare, som blivit arbetslösa
på grund av driftnedläggelse eller mera belydande driftsinskränkningar och som
uppnått relativt hög ålder och varit anställda vid förelaget under lång lid.
Med denna fond som förebild träffade KFO och LO år 1965 överenskommelse om alt
införa en motsvarande fond för avgångsbidrag, 1 samband med 1966 års centrala
uppgörelse beslutade SAF och LO den omläggningen av systemet med avgängsbidrag
att den lidigare bildade fonden överlogs av arbetsmarknadens
försäkringsaktiebolag (AFA). Fr. o. m. år 1967 meddelar således AFA kollektiv
avgängsbidragsförsäkring (AGB-försäkring), Försäkringen tecknas och
vidmakthålls av arbetsgivare lill förmån för arbetslagaren. KFO och LO kom i
slutet av år 1966 överens om motsvarande ålgärder belräffande sill system med
avgångsbidrag. AGB-försäkringsverksamhelen sköts i della läll av Folksam.

Som elt resullat av förhandlingar år 1969 mellan
SAF och SIF resp. SALF och senare även CF inrättades Industrins AGE-fond,
avsedd för arbetsledare och tjänstemän. Vid fortsatta överläggningar fann man
stiftelseformen vara en lämplig form för administration av AGE, Denna form
föredrogs framför bl.a, försäkringsalternativet på grund av Önskemålet att
kunna bestämma AGE med största möjliga hänsyn tagen till det enskilda fallet.
Vidare omöj liggiorde administrativa skäl och önskvärdheten av en kollektiv
ansvarighet - bl, a, i händelse av konkurs - inrättandet av personalstiftelser
enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. ra. Den stiftelse
som sålunda bildades för industrin är gemensam för flera företag och har
avskilda egna tillgångar, som enligt ändamålsbestämmelser i antagna sladgar
skall användas för AGE till tjänstemän och arbetsledare.

Som förutsättning för AGE till tjänstemän och
arbetsledare inom industrin giiller att den avskedade skall ha uppnått 40 års
ålder och varil anställd vid företaget under minst fem år i följd före
uppsägningstillfället, att av-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:130 21

skedandet
har sin grund i personalinskränkning och inte kan hänföras lill den avskedades
person saml atl den avskedade genom uppsägningen blivit arbetslös.
Ersättningsfrågan bedöms på grundval av uppgifter om ålder, anställningstid
och det antal år som återstår före pensionering. Vidare beaktas den avskedades
teoretiska utbildning och praktiska tjänstgöring liksom hans bostads- och
familjeförhållanden, Hiinsyn tas också till försörjningsbörda och
hälsotillstånd. Ersättningen står även i viss relation till lönen. Om arbetsgivaren
i slällel för uppsägning förbinder sig att bereda tjänstemannen förtidspension,
har arbetsgivaren räll all från stiftelsen uppbära etl belopp motsvarande vad
tjänstemannen skulle ha som AGE. Detta belopp utgör då bidrag lill
arbetsgivarens kostnad för lönidspensionering.

Som
framgått av redogörelsen i det föregående har genom ytterligare överenskommelser
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare Industrins AGE-fond
blivit förebild för flera andra inrättade fonder med ändamål atl lämna AGE
till arbetsledare och tjänstemän.

Under
år 1973 har nya trygghetsöverenskommelser träffats mellan organisationer av
arbetsgivare och arbetstagare, I dessa överenskommelser har tidigare
avtalsbestämmelser om AGE lagits in i oförändrat skick. Genom
överenskommelserna har dessutom nya fonder för trygghetsåtgärder tillskapats.
Avsikten är att pröva olika möjligheter att främja anställningstryggheten för
arbetsledare och tjänstemän, som blivit uppsagda eller löper risk att bli
uppsagda till följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller
rationalisering av företagets verksamhet. Därvid skall särskill beaktas dem som
blivit berättigade lill AGE. Syftet skall vara att så snabbi som möjligt
återföra dem till arbetslivet. Kostnaderna för denna verksamhet liksom övriga
särskilda åtgärder för atl främja anställningstryggheten bestrids av de nya
fonderna. Under vissa förutsältningar kan ur fonderna även lämnas bidrag till
lön, periodisk ersättning eller engångsbelopp lill den som blivit uppsagd. Så
får dock ske endasl om den uppsagde uppnått 55 års ålder ~ i vissa fall 50 års
ålder - och har tio anställningsår. Etl trygghetsråd skall beslula om
ersättningen från såväl ÄGE-fond som trygghetsfond. Trygghetsfond skall på
samma sätt som AGE-fond byggas upp genom särskilda arbetsgivaravgifter som för
åren 1973 och 1974 uppgår lill samma belopp som avgifterna till AGE-fond eller
för vardera fonden 0.25 % av lönesumman i de anslutna företagen.

Avsikten är alt AGE-fond och trygghetsfond inom
resp. avtalsområden skall sammanslås till en fond och administreras av en
stiftelse vars stadgar skall inrymma både AGE-fondernas och trygghetsfondernas
ändamål, I ett fall gäller denna ordning redan.

De organisationer som träffal
trygghetsöverenskommelserna har hemställt alt de sammanslagna fonderna får
samma behandling i beskattningshänseende som AGE-stiftelserna,

Remissinstan.serna
har genomgående tillstyrkt bifall till framställningarn;i.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 22

Personalstiftelse, som avses i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. med arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp
eller hjälp vid olycksfall som ändamål, och stiftelse, som bildats enligl
avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att
utge ÄGE till friställd arbetstagare, är befriade från al I inkomst-och
förmögenhetsbeskattning utom kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet.
Bestämmelsen om skattelättnad för stiftelse med ändamål att utge AGE till
friställd arbetstagare tillkom genom lagstiftning år 1971 (prop. 1971:162, SkU
1971:70, rskr 1971:290, SFS 1971:921) och motiverades med de stora likheter som
föreligger mellan AGE-fonderna och nyssnämnda slag av personalstiftelser i
fråga om ändamålet, 1 sammanhanget erinrades vidare bl, a, om den nära
överensstämmelsen med AGB-försäkringen, för vilken också gäller särskilt
förmånliga regler vid beskattningen.

En sammanslagning av ÄGE-fond och trygghetsfond
medför utvidgning av ändamålet med AGE-fonden. En nybildad stiftelse med
ändamål att förvalta de sammanslagna fondernas medel kan till följd härav inte
utan lagändring komma i åtnjutande av den inskränkning i skattskyldigheten som
nu fmns för AGE-sliftelse, Sammanslagningen måste emellertid enligt min mening
anses bidra till ett värdefullt stärkande av tjänstemännens anställningstrygghet
och samtidigt på ett väsentligt sätt begränsa ekonomiska olägenheter vid sådan
uppsägning som har sin grund i personalinskränkning. Jag föreslår därför att
stiftelse för utgivande av AGE eller främjande av åtgärder lill förmån för
arbetsledare eller tjänsteman som blivit upp.sagd eller löper risk att bli
uppsagd till följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller
rationalisering av företags verksamhet skall, under förutsättning att
stiftelsen bildats genom avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare, i beskattningshänseende behandlas på samma sätt som
AGE-stiftelse.

1 prop. 1971:162 påpekades (s. 14) atl bidrag, som
arbetsgivare erlägger lill AGE-stiftelse, torde vara avdragsgilla vid
inkomsttaxeringen som personalkostnad i rörelse men all någon särskild
bestämmelse härom inle var behövlig. Vidare erinrades om alt arbetsgivare, som
anslutit sig lill AGE-sysiemet, kan få gottgörelse från fonden i form av
kostnadsbidrag för för-lidspensionenng av AGE-berättigad arbetstagare och atl
sådant kostnads-bidrag utgör skattepliktig intäkt i arbetsgivarens rörelse med
avdragsrätl för utbetald förtidspension eller inbetalning till
pensionsstiftelse eller försäkringsanstalt. Vidare framhölls att ersättningen
som utbetalas av stiftelse för AGE till arbetstagare utgör skattepliktig
ersättning för mottagaren, eftersom ersättningen utgår på grund av förutvarande
tjänst och avser atl kompensera bortfall av lön i tjänsten. Vad som sålunda
anfördes i prop. 1971:162 angående skattskyldighet för belopp som ulgår från
AGE-fond lorde i tilllämpliga delar få gälla även för belopp ur trygghetsfond.

Den lagändring som jag föreslagit i det föregående
bör träda i krafi snarast möjligt. De nya bestämmelserna bör tillämpas redan
vid 1974 års taxering

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 23

för
stiftelser som redan bildats. Sådan stiftelse som taxerats för år 1974 bör
därför ges rätt att anföra besvär i särskild ordning.

Dispensärenden
angående utländsk pensionsförsäkring

Pensionsförsäkringar (P-försäkringar) och
kapilalförsäkringar (K-försäk-ringar) behandlas olika i skattehänseende.
Premier för P-försäkringar är avdragsgilla och utfallande belopp
skattepliktiga. För K-försäkringar är förhållandet i princip det motsatta.
Avdrag fdrpremiekosinad för K-försäkringar medges dock inom ramen för det s, k.
försäkringsavdragel, som är högsl 250 kr, lör ogift och högsl 500 kr.
tillsammans för makar.

Sedan år 1969 gäller emellertid att livförsäkring,
som tecknats utomlands, är alt anse som K-försäkring, om inle riksskatteverket
förklarar att den skall hänföras till P-försäkring. Sådan förklaring får
meddelas endast efter ansökan av antingen utländsk medborgare som tecknat
försäkringen före eller under bosättningen här i landet eller svensk medborgare
som bosätter sig här i landet efter att under minst tre år i följd inte varit
bosalt här i landet och under denna (id tecknat försäkringen.

I prop, 1969:162 framhölls (s, 30) atl det för
bifall till ansökan om dispens bör fordras att särskilda skäl föreligger.
Sådana skäl borde i fråga om utländsk medborgare anses föreligga, om
bosättningen i Sverige kan bedömas bli av mera begränsad varaktighet. Vidare
borde krävas att det framstår som naturligt att försäkringen inte tecknas i en
här i landet verksam försäkringsrörelse, I fråga om svensk medborgare borde
som en förutsättning för dispens gälla bl.a. atl en försäknng i utländsk
försäknngsrörelse framstår som den naturliga lösningen av försäkringstagarens
pensioneringsfråga.

Av prakiiska skäl ansågs det vidare motiverat med
en tidsfrist för ansökningsförfarandet. Efter förlängning år 1971 av denna
tidsfrist gäller således numera atl ansökningen skall,om försäkringen tecknats
före bosättning här i landet, göras senast den 31 december tredje året efter
bosättningsåret eller, om bosättningen skett före är 1968 års ulgång, senast
den 31 december 1972. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren
är bosatt här i landet, skall ansökningen göras senast den 31 december tredje
året efter del år under vilket försäkringen tecknats.

Riksskatteverket har i skrivelse till Kungl. Maj:t
framhållit att ett stort antal ansökningar om dispens kommit in försent trots
att ansökningstiderna förlängts. Orsakerna härtill varierar. I en del fall
synes den skallskyldige ha saknat information om dispensmöjligheter. I andra
fall har under en följd av år avdrag medgetts såsom för premie för
P-försäkring, trots att det framgått av uppgifterna i skattskyldigs deklaration
att försäkringen tecknats i utomlands bedriven försäkringsrörelse. När felet
så småningom upptäckts har tiden för dispensansökan redan gått ul, Enligl
riksskatteverket är förhållandena sådana att ytteriigare åtgärder behövs. Mest
ändamålsenligt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 24

synes
del verkel vara att låta bestämmelserna om ansökningstid utgå. En sådan lösning
har biträtts även av försäkringsinspektionen.

Av riksskatteverkets framställning framgår alt de
nuvarande reglerna om lidsfrist för dispensansökan för livförsäkring, som
tecknats hos utländsk försäkringsgivare, kan leda till rälisförlusler.

Del rör sig dessutom om omständigheter över vilka
de skattskyldiga i många läll inte själva synes kunna råda. Tidsfristerna
fyller i första hand den prakiiska funktionen att begränsa riksskatteverkets
arbetsbörda. Någon risk för skaiteHykl eller liknande förfarande torde inte
uppkomma, om tidsfristerna avskaffas. Jag föreslår således att så sker.

Avskaffandet av tidsfristerna bör ske med omedelbar
verkan, Inga särskilda övergångsbestämmelser behövs. Den nya lagstiftningen
bör sålunda lillämpas även på dispensansökningar, som gjorts hos riksskatteverket
före ikrafilrädandet. De ärenden, som redan avvisats på grund av alt ansökningshandlingen
kommit in försent kan tas upp på nytt om den skattskyldige kommer in med ny
ansökan.

Jag vill här erinra om att beslämmelserna i sista
stycket av punkt 3 av övergångsbestämmelserna lill gällande lagstiftning
möjliggör för skattskyldig, som erhållit dispens, att i särskild ordning
anföra besvär över inkomsttaxering, som berörs av dispensbeslutet, om beslutet
meddelas vid sådan lidpunki all den skattskyldige inte kan få till stånd en
ändring av sin taxering genoin ordinarie besvär.

Slutligen avser jag att ta upp en fråga som
sammanhänger med den sänkning av myndighetsåldern från 20 till 18 år som
beslutats av 1974 års vårriksdag (prop. 1974:44, LU 1974:12, rskr 1974:169,
SFS 1974:236). Propositionsförslaget byggde på en promemoria, som upprättats
inom justitiedepartementet (Ds Ju 1973:11). Under remissbehandlingen av denna
promemoria väcktes en fråga rörande inkomstskatielagstiftningen. Enligt 46
>; 2 mom. första siycket 2) KL får avdrag göras bl. a. för eriagda premier
för pensionsförsäkring, som ägs av den skattskyldiges omyndiga barn. Enligl
lörsta slyckel 3) samma lagrum lar vidare avdrag göras för bl. a. eriagda premier
för försäkringar av följande slag som ägs av den skaltskyldiges omyndiga barn,
nämligen kapilalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift lill sjukkassa för
begravningshjälp, som inte är lagen i samband med tjänst och som inte utgör
sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän för-.säkring.
Avdraget för kapitalförsäkringspremier m. ra. får dock av skattskyldig
åtnjutas med högst 250 kr, eller, för gifta som levt tillsammans under
beskattningsåret, med högst 500 kr. Det högre avdraget på högst 500 kr. åtnjuts
även av ogift skattskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskildlom
handen 1 november beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år (46 >
2 mom. fjärde stycket KL). En sänkning av myn-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 25

dighetsåldern
till 18 år medför automatiskt en begränsning av avdragsrätten för premier för
omyndigt barns försäkring enligl 46 S 2 mom. första styckel 2) och 3) KL,

Svenska försäkringsbolags riksförbund framhöll i
sitt remissvar över nyssnämnda promemoria att ingreppet i avdragsrätten för
premier för barns försäkringar inte kunde anses obetydligt. Med hänsyn härtill
och då livförsäkringens skattefrågor är föremål för utredning inom
livförsäkringsskat-tekommitlén (Fi 1971:07) hemställde riksförbundet alt
avdragsrätten tills vidare skulle behållas i oförändrad omfattning genom att en
uttrycklig åldersgräns på 20 år skulle införas i KL, Föredragande statsrådet
ansåg sig i prop, 1974:44 inte kunna biträda denna hemställan. Redan vid 1969
års sänkning av myndighetsåldern framhölls att den omständigheten att en person
slutit ett långtidsavtal under förutsättning att avtalet skulle medföra vissa
gynnsamma verkningar för honom i skattehänseende inte kan betraktas som ett
tillräckligt motiv för atl vid en ändring i civilrältslig lagstiftning, som
återverkar på skattereglerna, ändå låta honom åtnjuta de sålunda beräknade
fördelarna. Föredragande statsrådet ansåg därför att avdragsrättens anknytning
till myndighetsåldern borde bestå men fann efter samråd med mig att för
inkomståret 1974 en åldersgräns på 20 år borde gälla.

Jag ansluter mig helt till synpunkten alt
avdragsrätlens anknytning lill myndighetsåldern bör bestå men delar samtidigt
uppfattningen att särskild hänsyn bör las till inkomståret 1974. Frågan om
barns ålder bedöms efter förhållandena den 1 november under beskattningsåret
(65 >; KL). En sänkning av myndighetsåldern innebär alltså, om
beskattningsreglerna bibehålls oförändrade, att avdrag vid 1975 års taxering
inte kan åtnjutas för barns ifrågavarande försäkringar, om barnet den 1
november 1974 uppnått 18 år även om premien eriagts före ikraftträdandet den I
juli 1974 av bestämmelserna om sänkningen av myndighetsåldern och om barnet
vid erläggandet av premien varit t. ex. 17 år. Jag anser att denna effekt bör
motverkas.

Någon anledning att göra skillnad mellan de fall
att premien erläggs före eller efter den I juli 1974 fmns inte. Avdragsrätt för
premier för barns försäkring bör alltså vid 1975 års taxering medges under
förutsättning att barnet den 1 november 1974 inte fyllt 20 år. Den begränsning
av avdragsrätlen för premier för kapitalförsäkringar m. m, som framgår av 46 *!
2 mom. fjärde stycket KL skall härvid givetvis gälla.

Vad jag här föreslagit kommer som fraingått endast
att gälla beträflände 1975 års taxering. Anledning föreligger därför alt inte
tynga KL med dessa bestämraelser, 46 >; 2 mom. KL har ändrats senast genom
lagstiftning år 1973 (prop. 1973:181, SkU 1973:68, rskr 1973:387, SFS
1973:1113), vilken lagstiftning trätt i kraft den 1 januari 1974 men med visst
undantag skall tillämpas första gången vid 1975 års taxering. Enligt min mening
är det således lämpligast att till övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:1113) om ändring i KL foga beslämmelser av den innebörd jag här
föreslagil.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:130 26

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemsläller jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga inom finansdepartemenlei upprättade förslag lill

1, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2, lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

3, lag om ändring i lagen (1973:1113) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen atl lill riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detla protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 5 dokument.

  1. SOU 2024:86 Utformning av och alternativ för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring s. 134 i texten
  2. Ds 2004:23 Förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador till sjöss s. 47 · s. 53 · s. 55 i texten · dokumentnivå
  3. Rskr. 1974:304 i texten
  4. Bet. 1974:SkU51 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:130 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m. s. 1 · s. 9 i texten
  5. Prop. 1979/80:68 om vissa ändringar i beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar s. 94 om s. 24 i texten