Kungl. Maj:ts proposition med försIag om skatteregler för aktiefonder m.m.
1974 · 50 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:181, Kungl. Maj:ts proposition med försIag om skatteregler för aktiefonder m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts proposition nr 181 år 1974 Prop. 1974:181
Nr 181
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag om skatteregler för aktiefonder, m. ni.; given
den 25 oktober 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för aktiefonder.
Förslaget innebär att aktiefond skall anses som särskilt skattesubjekt vid
inkomsttaxeringen. Vid den statliga beskattningen skall samma skattesats gälla
för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 40 %. Avkastningen på aktiefonds
värdepappersinnehav skall beskattas som inkomst av kapital och vinst vid
avyttring av värdepapper enligt realisationsvinstbestämmelserna. De bdopp som
fonden delar ut till sina andelsägare föreslås vara avdragsgilla för fonden.
1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 181
Prop.
1974:181
1
Förslag till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom
förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels
att 38 § 1 mom,, punkt 2 av anvisningarna till 28 § samt punkt 3 av
anvisningarna till 38 § skall ha nedan angivna lyddse,
dels
att i 53 § skall införas ett nytt moment, 5 mom,, av nedan angivna lydelse,
dels
att till anvisningarna till 38 § skall införas en ny punkt, punkt 7, och till
anvisningarna till 39 § en ny punkt, punkt 4, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
38 §
1 m
o m.i Till intäkt av kapital räknas:
ränta
å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,
utdelning
å svenska aktier och utdelning å svenska aktier och
andelar
i svenska ekonomiska andelar i svenska aktiefonder och
föreningar samt å andelar i ut- ekonomiska föreningar samt å an-
ländska bolag, så ock delar i utländska bolag och ak-
tiefonder,
så ock
intäkt
genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss
sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits, allt såvitt icke
intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse.
För
den, som genom köp, byte För den, som genom köp, byte
eller därmed jämförligt avtal för- eller därmed jämförligt avtal för
värvat rätt till utdelning å svensk värvat rätt till utdelning å svensk
aktie eller å andel i svensk eko- aktie eller å andel i svensk aktie-
nomisk förening eller i utländskt fond eller ekonomisk förening el
bolag, skall såsom intäkt upptagas ler i utländskt bolag eller utländsk
endast det belopp, varmed utdel- aktiefond, skall såsom intäkt upp-
ningen eller, om förvärvaren i sin tagas endast det belopp, varmed
tur överlåtit rätten till utddnmg, utdelningen eller, om förvärvaren i
den därvid erhållna valutan över- sin tur överlåtit rätten till utdel-
stigit det vid förvärvet utgivna ve- ning, den därvid erhållna valutan
derlaget för rätten till utdelning, överstigit det vid förvärvet utgiv
na vederlaget för rätten till ut
delning.
Såsom
utddnmg från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens
upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid
upplösning genom fusion, som i 28 § 3 mom, andra stycket avses, såsom utdelning
i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit
kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen,
'
Senaste lydelse 1957: 72.
Prop. 1974:181 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
53 §
5
rno m. Aktiefond taxeras för inkomst av tillgångar som ingå i fonden.
(Se
vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till
28 §
2. Ränteintäkt samt utdelning 2. Ränteintäkt samt utdelning
å
aktier, banklotter och andelar å aktier och andelar i aktiefonder
i ekonomiska föreningar är i all- och ekonomiska föreningar är i
mänhet att räkna som intäkt av allmänhet att räkna som intäkt av
förvärvskällan kapital. förvärvskällan kapital.
Emellanåt
skall dock ränteintäkt hänföras till intäkt av rörelse, nämligen då det
kapital, varav intäkten flutit, är att anse som tillhörande rörelsen. Detta kan
vara fallet, även om kapitalet icke för tillfället användes i rörelsen, ifall
det blott står till disposition för dylik användning. Kapital, som icke är
avsett att tagas i bruk för rörelsen utan hålles därifrån avskilt, är däremot
icke att anse såsom tillhörande rörelsen. I följd härav får i regel
ränteintäkt, som uppbäres av aktiebolag och andra juridiska personer, som driva
rörelse, anses utgöra intäkt av rörelse.
I
bank- och annan penningrö- I bank- och annan penningrörel-
relse ävensom försäkringsrörelse se ävensom försäkringsrörelse är
är utdelning å aktier, banklotter utdelning å aktier och andelar i
och andelar i ekonomiska förening- aktiefonder och ekonomiska för
är att räkna som intäkt i rörel- eningar att räkna som intäkt i ro
sen, relsen.
till
38 §
3.2
Beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att, där ej utdelningen
utgör intäkt av rörelse, densamma upptages såsom intäkt av kapital för den som
var ägare av kupongen eller eljest hade rätt till utdelningen, när denna blev
tillgänglig för lyftning.
I
det normala fallet, då ägaren av aktien också haft rätt till utdelningen,
skall alltså den som var ägare av aktien, när utdelningen blev tillgänglig för
lyftnmg, upptaga denna såsom intäkt. Om aktien innehafts längre eller kortare
tid, är härvid utan betydelse.
Har, då svensk aktie
överlåtits, överlåtaren behållit en eller flera av kupongerna eller eljest för
längre eller kortare tid förbehållit sig rätten att lyfta utdelningen, och
tillkom denna rätt alltjämt överlåtaren då ut-ddnmgen blev tillgänglig för
lyftning, skall utdelningen oavkortad räknas såsom intäkt för denne.
Innehade
den, som genom arv, testamente, gåva eller likartat fång förvärvat rätt till
utdelning å svensk aktie utan att tillika förvärva aktien, denna rätt när
utdelningen blev tillgänglig för lyftning, skall såsom intäkt för honom
upptagas utdelningen i sin helhet.
Har
däremot rätten till utdelning å svensk aktie genom köp, byte
'
Senaste lydelse 1943: 45.
Prop.
1974:181 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
eller
därmed jämförligt avtal överlåtits utan samband med överlåtelse
av aktien, bliva, såsom framgår av 38 § 1 mom., särskilda regler till
lämpliga. Därest i sådant fall fråga uppkommer om avdrag för veder
lag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdel
ningstillfälle, skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposter
na enligt fördelning å dessa med hänsyn till periodens längd och under
iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej
kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet må
avräknas å närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Av
ser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör, om ej särskilda
skäl föranleda till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.
Vad som gäller utdelning å Vad som gäller utdelning å
svensk
aktie skall äga motsvaran- svensk aktie skall äga motsvaran
de tillämpning beträffande utdel- de tillämpning beträffande utdel
ning å andel i svensk ekonomisk ning å andel i svensk aktiefond
förening samt aktie eller annan eller ekonomisk förening, aktie el
andel i utländskt bolag, ler annan andel i utländskt bolag
eller utländsk aktiefond.
7.
Avkastning av tillgångar ingående i aktiefond utgör inkomst av kapital för
fonden.
till
39 §
4. Aktiefond får göra avdrag för utdelning å andel i fonden såsom för
ränta å gäld. Avdraget skall anses belöpa på det räkenskapsår vartill
utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till andelsägarna först
under därpå följande räkenskapsår.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975. I samband med lagens ikraftträdande
skall iakttagas följande,
1, Äldre bestämmelser skall gäUa vid 1975 eller
tidigare års taxermg och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år,
2, Äldre bestänunelser skall, såvitt gäller
aktiefondsverksamhet som med stöd av övergångsbestämmelserna till
aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974, tillämpas
även vid 1976 års taxering och eftertaxering för detta år, såvida det
beskattningsår, för vilket taxeringen skall ske, påbörjats före den 1 januari
1975.
3. Aktiefond får vid taxering för det beskattningsår
då de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas åtnjuta avdrag för
belopp, som under beskattningsåret utbetalats i utdelning till andelsägarna på
grund av tidigare års verksamhet. Vad nu sagts gäller dock endast utdelade
belopp för vilka avdrag tidigare icke åtnjutits vid taxeringen.
4. Övergår enligt övergångsbestämmelserna till
aktiefondslagen (1974: 000) förvaltningen av aktiefondsverksamhet till
fondbolag, skall någon beskattning icke äga rum på grund av övergången.
Tillgång, som vid tiden för övergången ingått i den tidigare bedrivna
aktiefondsverksamheten, skall anses ha förvärvats av aktiefonden genom det
fång varigenom tillgången förvärvats i den tidigare bedrivna verksamheten.
Prop.
1974:181 5
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
dels
att 10 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels
att till 6 § skall fogas ett nytt moment, 5 mom., av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6 §
5 mom. Aktiefond taxeras för inkomst av tillgångar som ingå i fonden.
10
§2 2 mom. Den statliga mkomstskattenutgör:
a) för
svenska aktiebolag, spar- a) för svenska aktiebolag, spar
banker, sparbankemas säkerhets- banker, sparbankemas säkerhets
kassa, ekonomiska föreningar som kassa, ekonomiska föreningar som
ingå i jordbmkskasserördsen, ingå i jordbrukskasserörelsen,
svenska försäkringsanstalter som svenska aktiefonder, svenska för-
icke äro aktiebolag samt sådana säkringsanstalter som icke äro ak-
utländska juridiska personer som tiebolag samt sådana utländska ju-
ej beskattas enligt 1 mom.: ridiska personer som ej beskattas
enligt
1 mom,:
fyrtio
procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall
beräknas enligt c) här nedan;
b) för andra svenska
ekonomiska föreningar än sådana, som ingå i
jordbmkskasserördsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
hypoteksföreningar:
trettiotvå
procent av den beskattningsbara inkomsten;
c) för
livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen:
tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt
d) för
andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom, eller under a),
b) eller c) här ovan:
femton
procent av den beskattningsbara inkomsten.
Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1975, Äldre bestämmelser skall gälla
vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller
tidigare år. Äldre bestämmelser skall, såvitt gäller aktiefondsverksamhet som
med stöd av övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000) får
fortsätta efter utgången av år 1974, till-lämpas även vid 1976 års taxering och
eftertaxering för detta år, såvida det beskattningsår, för vilket taxeringen
skall ske, påbörjats före den 1 januari 1975.
1
Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132. » Senaste lydelse 1969:751.
Frop. 1974:181 6
3
Förslag till
Lag
om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624)
Härigenom
förordnas i fråga om kupongskatteförordningen (1970: 624)
dels
att i 2, 7, 12, 19, 23, 27 och 29 §§ ordet "förordning", om det avser
denna förordning, skall bytas ut mot "lag",
dels
att rubriken till förordningen samt 1 § skall ha nedan angivna lydelse.
Kupongskattelag
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§ Kupongskatt erlägges enligt den- Kupongskatt erlägges enligt denna
förordning till staten för utdel- na lag till staten för utdelning på ning
på aktie i svenskt aktiebolag, aktie i svenskt aktiebolag.
Vad
i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk aktieforid.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
4
Förslag tUl
Lag
om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom
förordnas i fråga om taxeringslagen (1956: 623)
dels
att i 68, 10, 16, 23, 61 och 63 §§ samt i punkt 4 av över-
gångsbestäimndsema
ordet "taxeringsassistent" och böjningsformer av
detta
ord skall bytas ut mot "taxeringsinspektör" i motsvarande form,
dels
att 22 § 1 mom., 36 §, 43 § 1 och 2 mom. samt 47 § skall ha
nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
22 §
1 m o m.2 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet i
3 mom., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlänana
deklaration (självdeklaration), nämligen:
1)
aktiebolag och ekonomisk 1) aktiebolag, ekonomisk för
förening ävensom sådan stiftelse, ening och aktiefond ävensom så-
fond eller inrättning som har tdl dan stiftelse, fond eller inrättning
huvudsakligt ändamål att tillgodo- som har till huvudsakligt ända-
se viss familjs, vissa familjers eller mål att tillgodose viss familjs, vissa
bestämda personers ekonomiska familjers eller bestämda personers
intressen, ekonomiska intressen,
»
Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132. Lagen omtryckt 1971: 399. ' Senaste
lydelse 1974: 315.
Prop.
1974:181 7
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2) annan juridisk person, om dess bmttointäkt av en
eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller
flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket
bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt
sjömansskatt, till sammanlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt
minst 100 kronor,
4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av
den art, som angives i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, vid
beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 200 000 kronor eller,
såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda lag, 15 000
kronor, samt
5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibdopp
för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.
Vid
bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punktema
2)4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken
den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig enligt
kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt.
Hava
makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt
tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller
förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn
till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.
Skall
skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet,
som tillhör bam eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.
Vid
tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare,
som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller
lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som
på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses hava varit bosatt här i
riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, därest de
varit svenska medborgare och bott hos honom. Person, som under
beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit
svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke hava
varit här i riket bosatta.
I
fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig, som
avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla för den avhdne.
36
§
Deklarationsskyldig,
från vilken självdeklaration icke inkommit inom föreskriven tid, må anmanas att
avgiva självdeklaration.
Är
avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må
den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där
deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt
upprättad deklaration.
Prop.
1974:181 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Innan anmaning utfärdas, bör Innan anmaning utfärdas, bör
den deklarationsskyldige, om det- den
deklarationsskyldige, om detta
ta kan ske utan olägenhet, på kan ske utan olägenhet, på lämp-
lämpligt sätt erinras om deklara- ligt sätt erinras om deklarations-
tionsskyldigheten. skyldigheten. Sådan erinran
er-
fordras ej om den deklarationsskyldige före den dag då
han rätteligen skulle ha lämnat deklaration tillställts förtryckt deklarationsblankett
eller särskild skrivelse om deklarationsskyldigheten.
43 §
1 m o m. Envar, som utbekommit utdelning å aktier i
svenskt aktie
bolag, på vilket lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är
tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit
a) utdelning å andelar i svensk a) utdelning å andelar i svensk
ekonomisk förening eller från ut- ekonomisk förening, svensk aktie-
ländsk juridisk person eller fond eller från utländsk juridisk
person eller
b) ränta, vilken erlagts mot avlämnande av kupong eller
kvitto, å
obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning,
är skyldig att till ledning för egen taxering vid
mottagandet av utdelningen eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes
beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig
uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter beloppet, och
därvid uppgivas namn och hemvist å den, för vars räkning beloppet lyftes.
Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han förvärvat utan det
värdepapper kupongen tillhör, skall jämväl uppgivas namn och hemvist å den,
från vilken kupongen förvärvats.
Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas
till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift
avlämnas, innan betalning sker,
2 mom. Med uppgifter, som 2 mom. Med uppgifter, som
avgivits enligt 1 mom, och röra avgivits enligt 1 mom, och röra ut-
utddning på svenska aktier, skall delning på svenska aktier eller a«-
förfaras enligt kupongskatteför- delar i svensk aktiefond, skall för-
ordningen. faras enligt kupongskattelagen.
Övriga enligt 1 mom, avgivna uppgifter, som avse
utdelning, skola för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som
mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av
kontrolluppgifter, varom i 37 § 1 mom. punkterna 14 förmäles. Har i något fall
utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen
fullgjorts, skall vid uppgiftemas avlämnande lämnas upplysning härom.
Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse ränta, skola
avlämnas i den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava
avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.
Prop. 1974:181 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
47 § Skyldighet att avgiva deklaration eller annan
uppgift, varom i denna lag sägs, skall fullgöras
1)
för omyndig av
förmyndare eller god man, som förordnats enligt 18 kap. 1 § föräldrabalken,
beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,
2)
för sådan
person, för vilken god man förordnats enligt 18 kap. 3 eller 4 § föräldrabalken,
av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning,
3)
för avliden
person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutör, som har att
förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av
boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller
uppgiftsskyldigheten,
4)
för dödsbo, som
ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att
förvalta boets egendom,
5) för annan deklarations- eller 5)
för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person uppgiftsskyldig
än enskild person och dödsbo av vederbörande sty- och dödsbo av vederbörande
styrelse, förvaltning, syssloman, för- relse, förvaltning, syssloman, förvaltare
eller ombud, där ej beträf- valtare eller ombud, där ej beträffande staten,
landsting, kommun fande staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet rege-
eller annan dylik menighet regeringen annorlunda förordnar, samt ringen
annorlunda förordnar,
6) för aktiefond av det fondbolag, som handhar
förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank,
av denna samt
6) för
annan än här ovan om- 7) för annan än här ovan om
förmäld juridisk person, som ej förmäld juridisk person, som ej
längre består, av den som senast längre består, av den som senast
haft att förvalta dess angelägen- haft att förvalta dess angelägen
heter, heter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Taxeringskonsulent som avses i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till
taxeringslagen får efter ikraftträdandet av denna lag förordnas att biträda
taxeringsnämnd i taxeringsdistrikt som avses i 4 § femte stycket taxeringslagen
intill dess taxeringsinspektör förordnats för distriktet.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas att 3 § 1 mom, och 6 § lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse,
3§ 1 m o m," Vid förmögenhetsberäkningen skola, i
den mån ej annat
1 Rubrikens lydelse enligt prop, 1974: 159, ' Senaste
lydelse 1968: 732.
Prop.
1974:181 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:
a)
fastighet;
b)
tomträtt,
vattenfallsrätt;
c) lös egendom, som är avsedd för
stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas
eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier, råämnen,
varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor,
patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt
till stenbrott och dylikt;
d) kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utiånats eller ned-. tillgängligt eller utlånats eller ned
lagts i obligationer eller insatts i lagts
i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått bank
eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier av
andra fordringar eller av aktier
eller andelar i ekonomiska för- eller
andelar i ekonomiska för
eningar, bolag eller rederier eller eningar,
bolag, aktiefonder eller
av andel i oskiftat dödsbo som vid rederier
eller av andel i oskiftat
taxering till statlig inkomstskatt dödsbo
som vid taxering till stat
skall behandlas såsom handdsbo- lig
inkomstskatt skall behandlas
lag, i den mån samma kapital icke såsom
handelsbolag, i den mån
är att hänföra till i c) här ovan samma
kapital icke är att hänföra
nämnd egendom; till i c) här ovan nämnd egendom;
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans
familjs person
liga bmk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till
yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar,
lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;
f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enhgt
7 § skall lik
ställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst be
lopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;
g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan
stadigvarande för
mån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhanden
varande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller
för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets
utgång,
6§ 1 m o m,3 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet
åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på gmnd
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:
a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid
beskattnings
årets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro
här i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till stat
lig inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 §
1 mom, lagen om statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:
för all
den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller
å utländsk ort;
b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på
grund av med
lemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av
för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsall-
" Senaste lydelse 1974: 311.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:181 H
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
männingar
samt andra likartade samfälhgheter, som förvaltas självständigt för delägarnas
gemensamma räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtiiga
dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:
för
den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller
å utländsk ort;
c)
fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i
riket bosatta, samt utiändska bolag:
för
den förmögenhet, de vid be- för den förmögenhet, de vid be
skattningsårets utgång haft här i skattningsårets utgång haft här i
riket nedlagd, till den del den icke riket nedlagd, till den del den icke
utgjorts av svenska aktier, dock utgjorts av svenska aktier eller an-
att skattskyldighet föreligger för delar i svensk aktiefond, dock att
sådana aktier, som äro nedlagda skattskyldighet föreligger för så-
i rörelse här i riket, dana aktier och andelar, som äro
nedlagda
i rörelse här i riket.
För
skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga
skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter,
Hypoteksföreningar
och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet.
Utländska
livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet,
som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.
Allmänna
pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.
2
m o m. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:
a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt
desamma finnas här i riket;
b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom, c) och d), försåvitt
desamma finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes
bedrives; samt
c) svenska aktier och andelar i c)
svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, svenska
ekonomiska föreningar, bolag och rederier, i den mån bolag,
aktiefonder och rederier, i dessa tillgångar icke ingå under b) den mån dessa tillgångar icke in-i detta mom, gå
under b) i detta mom.
När
skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom. stadgas, får
vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häftar vid den
förmögenhet skattskyldigheten avser.
(Se vidare anvisningama)
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års
taxering. De nya bestämmelserna skall tillämpas jämväl i fråga om andelar i
sådana aktiefonder vilka med stöd av övergångsbestämmelserna till
aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974. Äldre
bestämmelser gäller alltjämt vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år.
Prop. 1974:181 12
6
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt ocb gåvoskatt*
Härigenom
förordnas att 4 § 1 och 3 mom. lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4§
1 m o m. Arvsskatt utgår
1) för egendom inom eller utom riket, vilken
efterlämnats av svensk medborgare eller av utläiming, som vid sin död var
bosatt här i riket;
2) för följande slag av egendom, som efterlämnats av
annan utlänning än i 1) sägs:
a) här i riket belägen fast egendom, så ock
nyttjanderätt till samt rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av sådan
egendom;
b) här i riket befintiig, under a) b) här i
riket befintlig, under a) icke nämnd lös egendom, som är icke
nämnd lös egendom, som är att hänföra till anläggnings- eller att
hänföra till anläggnings- eller driftkapital i härstädes av den av- driftkapital
i härstädes av den avlidne bedriven förvärvsverksamhet lidne
bedriven förvärvsverksamhet såsom: levande och döda inven- såsom:
levande och döda inventarier, råämnen, varor, förbruk- tarier,
råämnen, varor, förbmk-ningsartiklar och dylikt, gruvor, ningsartiklar
och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter samt ka- patent-
och förlagsrätter samt kapital, vare sig det finnes kontant pital,
vare sig det finnes kontant tillgängligt, nedlagts i obligationer, tillgängligt,
nedlagts i obligationer, insatts i bank eller eljest utlånats insatts i
bank eller eljest utlånats eller består av andra fordringar eller
består av andra fordringar eller av aktier eller andelar i eko- eller av
aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag eller nomiska
föreningar, bolag, aktierederier; fonder eller rederier;
c) nyttjanderätt till egendom, varom under b) förmäles,
ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för dylik egendom;
d) svenska
aktier och andelar i d) svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar, svenska ekonomiska föreningar,
bolag och rederier, i den mån bolag, aktiefonder och rederier, i
dessa tillgångar icke äro att hän- den mån dessa tillgångar icke äro
föra till under b) nämnd egendom, att hänföra till under b) nämnd
egendom,
3 m
o m," Utiänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons
make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid sin död bodde hos
honom och voro utlänningar.
'
Rubrikens lydelse enligt prop, 1974: 159, 2 Senaste lydelse 1972: 768.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
För
sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar, som avses i 1 mom. 2 d),
föreligger icke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de efterlämnats av
utlänning, varom i föregående stycke förmäles.
Föreslagen lydelse
För
sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar och aktiefonder, som avses i
1 mom, 2 d), föreligger icke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de efterlämnats
av utlänning, varom i föregående stycke förmäles.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Prop. 1974:181 14
Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om skatteregler för aktiefonder, m. m.
och anför.
1 Inledning
Kungl.
Maj:t har i prop. 1974: 128 lagt fram förslag till aktiefondslag och till vissa
följdändrmgar i annan lagstiftning som betingas därav. Förslagen grundar sig
på ett av aktiefondsutredningen (Fi 1964: 26) avlämnat betänkande (SOU 1969:
16) Lagstiftning om värdepappersfonder m. m. och om stämpelskatt på
värdepapper. Utöver förslaget till aktiefondslag innehåller betänkandet
förslag till särskilda skattebestämmelser för aktiefonder och fondandelsägare.
I den nämnda propositionen uttalade jag att jag avsåg att i annat sammanhang ta
upp skattefrågorna till behandlmg (prop. 1974: 128 s. 19 och 252). Jag
anhåller att nu få anmäla dessa frågor.
2 Beskattningen
av aktiefonder och därmed sammanhängande
spörsmål
2.1
Huvuddragen i den föreslagna aktiefondslagen
Med
aktiefond förstås en huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper bestående
fond, som uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och som ägs av dem
som tillskjutit kapital (1 § första stycket 1). Som aktiefondsverksamhet
betecknas förvaltning av aktiefond och den försäljning och inlösen av andelar i
fonden som förvaltaren bedriver (1 § första stycket 2), Aktiefondsverksamhet
får bär i landet utövas endast av svenskt aktiebolag, som fått tillstånd
därtill. Sådant aktiebolag kallas fondbolag (2 §, 1 § första stycket 3). För
aktiefond skall finnas en s. k. förvaringsbank svensk affärsbank eller svensk
sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen som förvarar
tillgångarna i aktiefond samt tar emot inbetalningar och ombesörjer
utbetalningar som avser fonden (26 §, 1 § första stycket 4).
Prop.
1974:181 15
För
aktiefond skall finnas fondbestämmelser, som fondbolaget skall upprätta.
Fondbestämmelserna skall ange bl. a. aktiefonden, fondbolaget och förvaringsbanken,
de allmänna riktlinjerna för placering av fondmedlen med angivande av huruvida
och i vilken omfattning fonden skall bestå av utländska värdepapper samt
huruvida utdelning till fondandelsägarna skall ske och, om utdelning skall
ske, gmnderna och sättet för denna. Vidare skall fondbestämmelserna ange grunderna
för beräkning av fondandelsvärdet, de högsta tillägg till eller avdrag från
fondandelsvärdet som får göras vid bestämmande av försäljnings- eller inlösningspris
för fondandel samt gmndema för den ersättning fondbolaget och förvaringsbanken
får ta ut ur fonden för sin befattning med denna (12 §), Fondbestämmelserna
skall fastställas av bankinspektionen. Fastställelse skall vägras, om
bestämmelserna strider mot lag eller annan författning eller är oskäliga för
fondandelsägarna (13 § första stycket).
Aktiefond
består av de värdepapper och medel som tillförs fonden, avkastning av sådan
egendom samt ur denna härflytande rättigheter (9 § första stycket). Medel som
tillförs aktiefond skall så snart det anses lämpligt placeras i värdepapper.
Till aktiefond får förvärvas endast följande slag av värdepapper, nämligen
1. svenska aktier, obligationer och andra värdepapper
som noteras vid Stockholms fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av
svenska fondkommissionärer,
2. utländska aktier, obligationer och andra
värdepapper, om förvärv av sådana får ske enligt fondbestämmelsema och
värdepapperen är föremål för notering och handel vid fondbörs eller eljest
under betryggande förhållanden,
3. aktier, obligationer och andra värdepapper som utbjudes
till försäljning under sådana förhållanden att sarmolika skäl finnes för
antagande att de inom ett år från förvärvet kommer att inregistreras vid fondbörs
eller noteras på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer,
4. bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller
andra värdepapper som avses i 13,
5. skattkammarväxlar (19 § första och andra styckena).
Aktiefond
är inte juridisk person, dvs. fonden kan inte förvärva rättigheter eller ikläda
sig skyldigheter, och inte heller uppträda inför domstol eller annan myndighet
(10 §). Egendom, som ingår i aktiefond, får inte tas i mät. Fondandelsägare
svarar inte för förpliktelse, som avser fonden (11 §).
Fondandelsägarna
företräds i frågor som rör aktiefonden av fondbolaget, som vid förvaltningen
av fonden skall handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse (17
§ första och andra styckena). Fondbolaget beslutar vid förvaltningen av fonden
över den egendom
Prop. 1974:181 16
som
ingår däri och utövar de rättigheter som härflyter ur egendomen (17 § tredje
stycket). Fondbolag får' i princip inte utöva annan verksamhet, men får efter
tillstånd dock driva verksamhet som äger samband med aktiefondsverksamheten.
Vidare får inte flera fondbolag samtidigt utöva aktiefondsverksamhet
beträffande samma fond (14 §).
Som nyss antytts förvaras
tillgångarna i aktiefond av förvaringsbanken. Det finns ett uttryckligt förbud
för fondbolag att ha hand om egendom som ingår i aktiefond. Medel, som inflyter
vid försäljning av fondandelar, får dock tas emot av fondbolaget men skall utan
dröjsmål överföras till förvaringsbanken (18 §). Förvaringsbank utses av fondbolaget.
Finns särskilda skäl kan bankinspektionen medge att flera för-varingsbanker
utses för samma fond (26 § första stycket). Värdepapper, som ingår i
aktiefond, skall nedsättas i öppet förvar hos förvaringsbanken. Medel, som
inflyter i aktiefondsverksamheten, skall banken omedelbart sätta in på räkning
(27 § första stycket).
Andelarna i en aktiefond
skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i
fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet
utelöpande fondandelar. Fondens värde beräknas genom att från tillgångarna
draga av de skulder som avser fonden, inbegripet framtida skatteskulder, om
sådana skall beaktas enligt fondbestämmelserna. Fondens värdepapper värderas
med ledning av gällande marknadsvärde (30 § första och andra styckena). I den
mån det är tillåtet enligt fondbestämmelsema får vid försäljning av fondandel
göras tillägg till värdet av andelen med försäljningskostnader och kostnader
vid inköp av värdepapper till fonden. Under samma villkor får vid inlösen av
fondandel göras avdrag från värdet av andelen med kostnader för
inlösningsförfarandet och för försäljning av värdepapper från fonden (30 §
tredje stycket). Fondbolag skall utfärda fondandelsbevis till varje
fondandelsägare eller föra register över innehav av andelar i fonden (31 §).
Fondandelsbeviset, är ett värdepapper motsvarande typen löpande skuldebrev,
dvs. skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order (32 §
första stycket). Om inte annat följer av aktiefondslagen, gäller i tillämpliga
delar föreskrifterna om löpande skuldebrev i lagen (1936: 81) om skuldebrev.
Bestämmelserna i lagen om skuldebrev angående utdelnmgskuponger till aktiebrev
föreslås samtidigt bli tillämpliga också i fråga om utdelningskuponger till fondandelsbevis
(33 § första och andra styckena). Väljer fondbolaget att i stället för
fondandelsbevis föra register, skall bolaget lämna fondandelsägarna skriftiig
bekräftelse på att fondandelsinnehavet registrerats liksom upplysningar om bl.
a. aktiefondens beteckning, fondbolaget och förvaringsbanken, hur inlösen av
fondandel skall ske och vad som bör iakttas vid överlåtelse och pantsättning av
fondandel (34 § första stycket). Sådan bekräftelse är inte något värdepapper
utan har endast funktionen av bevis.
Prop. 1974:181 17
Utöver
de regler om aktiefond för vilka nu redogjorts innehåller förslaget till aktiefondslag
i prop. 1974:128 en mängd andra föreskrifter som emellertid är av mindre
betydelse för diskussionen och bedömningen av de skatteaspekter som
knyter sig till aktiefondsverksamheten. I fråga om innehållet i dessa
föreskrifter hänvisas till prop. 1974:128. Här kan emellertid nänmas att
aktiefondslagen avses skola träda i kraft den 1 januari 1975. Den som vid
ikraftträdandet utövar verksamhet, som kräver tillstånd eidigt lagen, avses få
utan hinder av lagens bestämmelser fortsätta verksamheten till utgången av år
1976 och skall fr. o. m. ikraftträdandet stå under tillsyn av bankinspektionen.
Verksamhet, som under övergångstiden inte övertagits av fondbolag, skall i
princip upphöra och förvaltningen av fondegendom övergå till bankinstitut som bankuispektionen
utser.
2.2
Nuvarande ordmng
2.2.1 Inledning
I
Sverige saknas f. n. i stort sett särskilda bestämmelser om beskattning av
aktiefonder och fondandelar. Redogörelsen i det följande avser således de allmäima
beskattningsregler som kan vinna tillämpning i förevarande avseende.
2.2.2 Inkomst
av rörelse .
Till
rörelse hänförs bl. a. bank-, emissions- och annan penningrörelse [27 §
kommunalskattelagen (1928: 370), KL]. Som intäkt av rörelse anses allt vad som
av här i landet bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo. Särskilt anges
att räntor samt utdelningar på aktier och andelar i ekonomiska föreningar
räknas som intäkt av rörelse såvitt de influtit från kapital som tillhört
rörelsen (28 § 1 mom.). Aktiebolag eller ekonomisk förening som driver bank-
eller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte arman verksamhet är dock frikallad
från skattskyldighet för utdelning på aktier och andelar vilka innehas som ett
led i organisationen av bolagets eller föreningens verksamhet till den del den
avser aimat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad
lös egendom (54 § andra stycket). Från bmttointakten av rörd-se får avdrag
göras för allt som är att anse som driftkostnad (29 § 1 mom.).
2.2.3 Inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet
Till
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas bl. a. i viss, i lagen närmare
angiven utsträckning vinst genom icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös
egendom, s. k. realisationsvinst (35 § 1 mom. KL). Beträffande avyttring av lös
egendom skiljer KL mellan å ena sidan
2
Riksdagen 1974.1 saml Nr 181
Prop.1974:181 18
aktier
och därmed likartade värdepapper och å andra sidan annan lös egendom, vartill
även räknas obligationer. Såsom med aktier likartade värdepapper anses andel i
aktiefond, fondandel, teckningsrätt till aktie, andel i ekonomisk förening
eller i handelsbolag eller aiman rättighet som är jämförlig med här avsedd
andelsrätt eller aktie.
För
annan lös egendom än aktier och därmed jämställda värdepapper gäller att vinst
vid avyttringen är skattefri, om egendomen innehafts i minst fem år. Har
egendomen innehafts under kortare tid än fem år beskattas vinsten efter en
fallande.skala (35 § 4 mom. KL). Om egendomen innehafts under kortare tid än
två år, beskattas 100 % av vinsten. Vid iimehav mellan två och tre år beskattas
75 %, mellan tre och fyra år 50 % och mellan fyra och fem år 25 % av vinsten.
Realisationsvinstbeskattning
sker i regel endast om egendomen förvärvats genom köp, byte eller annat därmed
jämförligt fång. Men om egendomen erhållits som gåva av make eUer skyldemän
eller genom bodelning kan under särskilda omständigheter dock vinsten
beskattas.
Skatteplikt
föreligger inte, om egendomen tagits i anspråk genom expropriation eller
liknande förfarande eller eljest avyttrats imder sådana förhållanden att
tvångsförsäljning måste anses vara för handen och det skäligen inte kan antas
att avyttringen skidle ha ägt rum om tvång inte förelegat.
Från
realisationsvinst får avdrag göras för realisationsförlust, som uppkommit samma
år. Realisationsförlust beräknas efter samma grunder som gäller för beräkning
av realisationsvinst (punktema 3 och 4 av anvisningama till 36 § KL). Den
fallande skalan gäller aUtså i motsvarande mån beträffande förlusterna.
Vid
avyttring av aktier och därmed likartade värdepapper sker beskattning
oberoende av innehavstidens längd och oberoende av humvida förvärvet varit oneröst
eller benefikt (35 § 3 mom. KL). Den innehavstid som skall ligga till grund
för beskattningen beräknas dock alltid från den dag då värdepappret senast
förvärvats oneröst.
Om
aktie eller därmed likartat värdepapper vid avyttringen innehafts under kortare
tid än fem år, inkomstbeskattas vinsten efter nyss angivna fallande skala. Har
aktien innehafts längre tid än fem år gäller en schablonregel, enligt vilken
som skattepliktig realisationsvinst räknas ett belopp motsvarande 10 % av försäljningssununan
efter avdrag av kostnaden för avyttringen. Schablonregeln tillämpas emellertid
inte, om det framstår som sannolikt att avyttringen skett utan vinst eller med
vinst, som inte överstiger 5 % av försäljningssumman. I sådant fall är realisationsvinsten
skattefri. I fråga om schablonregeln gäller vidare att den skattskyldige
gemensamt med sin make får göra avdrag med 500 kr., dock inte med högre belopp
än som svarar mot summan av den realisationsvinst som beräknats enligt regeln.
Kungl. Maj:t kan medge befrielse
Prop. 1974:181 19
från
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av aktier, som innehafts i minst
fem år.
Om
värdepapper avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning anses
vara för handen, skall den skattepliktiga realisationsvinsten inte beräknas
till högre belopp än som motsvarar 10 % av vad den skattskyldige erhålUt för
värdepapperen efter avdrag för kostnaden för avyttringen.
Förlust
som uppkommer om aktier eller likartade värdepapper avyttras något av de
första fem åren efter förvärvet får dras av från realisationsvinst, som
uppkommit under förluståret. Avdrag får ske även om vinsten beräknats enligt schablomegdn.
Förlust som uppkommer vid försäljning av aktier, som innehafts under längre tid
än fem år, är däremot inte avdragsgill.
Slutiigen
kan nämnas att särskilda regler för realisationsvinstbeskattning gäller vid
avyttring av aktier och andelar i s. k. vinstbolag och vid s.k. interna
aktieöverlåtelser. Dessa regler saknar emellertid intresse i detta sammanhang.
2.2.4
Inkomst av kapital
Till
intäkt av kapital räknas dels ränta på obligationer och på utiå-nade eller i
bank eller annorstädes insatta medel, dels utdelning på svenska aktier och
andelar i svenska ekonomiska föreningar samt på andelar i utländska bolag,
dels också intäkt genom överlåtelse av rätt tUl utddnmg på aktier eller
andelar som nyss nämnts, om inte aktierna eller andelama samtidigt överlåtits.
Detta gäller emellertid inte om hitäk-ten är att hänföra till intäkt av rörelse
(38 § KL). För aktiebolag och andra juridiska personer, som driver annan
rörelse än penningrörelse och därmed jämställd rörelse, föreligger alltså den presumtionen
att aktieutdelning skaU hänföras till intäkt av kapital. Så är bl. a. fallet beträffande
s. k. förvaltnmgsföretag.
Från
uppkommen bruttointäkt av kapital får avdrag göras för bl. a.
förvaltningskostnad ocb ränta på gäld (39 § KL). Fysisk person får utöver
kostnadsavdraget också intill räntelikvidens storlek åtnjuta ett extra avdrag
med högst 400 kr. eller för makar tillsammans högst 800 kr. (39 § 3 mom. KL).
Svenska
aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar är frikallade från beskattning för
utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk
ekonomisk förening som inte innehas i kapitalplaceringssyfte (54 § första
stycket KL). Vidare är förvaltningsföretag fria från skattskyldighet för
utdelning i den mån det sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget
uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning, som företaget beslutat
för samma beskattningsår. För investmeniföretag gäller dämtöver den regeln att
skattefriheten omfattar även fonderad vinst intill 25 % av beslutad utdelning
(54 §
Prop.
1974:181 20
fjärde
stycket KL). Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentiigen
är att genom ett välförddat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare eller
andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal
fysiska personer (punkt 1 av anvisningama till 54 § KL).
2.2.5 Förmögenhetsskatt
Aktiebolag
är i princip fritt från förmögenhetsskatt. Andra stiftelser än
familjestiftelser är enligt förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
skattskyldiga till förmögenhetsskatt endast om och i den mån de är skyldiga att
erlägga skatt för inkomst. Fysiska personer, som är bosatta här i landet, är
skattskyldiga för förmögenhet medan fysiska personer, som inte är bosatta här i
landet, är skattskyldiga endast för förmögenhet, som de har här nedlagt
till den del den inte utgörs av svenska aktier. Skattskyldighet föreligger
emellertid för aktier, som är nedlagda i rörelse här i landet.
2.2.6 Kupongskatt
Enligt
kupongskatteförordningen (1970: 624) föreligger skyldighet för vissa utdelningsberättigade
att erlägga kupongskatt till staten för utdelning på aktie i svenskt bolag.
Kupongskatten är i princip en definitiv källskatt och uttas bl. a. om den utdelningsberättigade
är fysisk person som inte är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
2.2.7 Praxis
Utredningen
lämnar en redogörelse för- hur man i praktiken behandlat de skattefrågor som
uppkommit i samband med aktiefondsverksam-het. Härav framgår att Stiftelsen
Aktietjänst synes ha betraktat den löpande avkastningen från sina aktiefonder,
dvs. aktieutdelningar och räntor, som skattepliktig mkomst för stiftelsen och
tillgodofört sig avdrag för de belopp, som årligen utbetalts till
fondandelsägarna. Genom att praktiskt taget hela den löpande avkastningen
överförts tUl ägarna har således vinst inte uppkommit för stiftelsen. Vid
förvaltning av stiftelsens öppna fonder har realisationsvinst förekommit
endast vid ett tillfälle. Även denna vinst överfördes till andelsägarna och
behandlades därvid som ränteutgift. Vid upplösningen år 1963 av stiftelsens
slutna fonder betraktade stiftelsen utskiftat belopp som återbetalning av kapitaltillskott.
Hos andelsägarna beskattades det tillskiftade beloppet på samma sätt som om det
tillfallit andelsägaren efter avyttring, dvs. enligt
realisationsvinstbeskattningsreglerna.
Andelsägarna
har beskattats för den årliga avkastningen på sina aktiefondsbevis såsom
inkomst av kapital. Vid försäljning eller inlösen av bevisen synes reglerna för
beskattning av realisationsvinst ha tillämpats.
AB
Svenska aktier har mte betraktat löpande avkastning frän bolagets
Prop. 1974:181 21
aktiefonder
som inkonist för bolaget. Man har ansett att avktningen tillfaller andelsägarna
direkt. Någon omplacering genom försäljning,och inköp av aktier förekommer inte
med hänsyn till fondernas karaktär. Någon vinst eller förlust uppkommer således
inte i sådant sammanhang. Enligt bestämmelse i andelsägarnas kontrakt med
bolaget skall däremot teckningsrättsbevis och delbevis liksom aktier utgivna
på grand av fondemission försäljas. Medel som inflyter på grand av sådan försäljning
tillgodoförs andelsbevisägama två gånger om året. Denna avkastning anser
bolaget vara skattefri.
Andelsägama har ansetts
skattskyldiga för inkomst av kapital för den del av den löpande avkastningen,
som utbetalats till dem. Belopp, som andelsägama fått för försålda aktier har
inte föranlett beskattning hos andelsägarna. Försäljning av andelsbevis liksom återförsäljning
till bolaget har bedömts enligt realisationsvinstreglema.
Kupongskatt
uttas inte av den som lyfter belopp enligt kupong, tillhörande de av
Stiftelsen Aktietjänst utfärdade aktiefondsbevisen. Däremot uttas sådan skatt
om föratsättningama i övrigt föreligger av den som uppbär belopp på kupong
tillhörig andelsbevis i AB Svenska aktier. Därvid avräknas enligt
proportioneringsmetod visst belopp, som belöper på den såsom skattefri
betraktade delen av avkastningen.
Dåvarande
riksskattenämnden meddelade år 1955 beslut i ett förhandsbeskedsärende iimebärande
att Stiftelsen Aktietjänst som sådan (och inte de olika aktiefonderna)
förklarades vara skattesubjekt. Riksskattenämnden uttalade att stiftelsen så
länge försäljning av aktier skedde endast i mindre utsträckning och i syfte att
omplacera stiftelsens tillgångar inte drev handel med värdepapper. Under
sådan förutsättning skulle således vinst och förlust vid försäljning av aktier
beskattas enligt reglema för beskattning av realisationsvmst. Riksskattenämnden
fann vidare i sift beslut att fondbevisen är förbindelser av
obligations-rättslig natur och sålunda för innehavarna innefattar bevis om
fordringsrätter. På grund härav förklarade nämnden, att ränta, s. k.
utdelning, på aktiefondsbevis utgjorde avdragsgill omkostnad i stiftelsens
verksamhet. Bakom detta besked torde ligga uppfattningen att stiftelsen såsom skattephktig
intäkt har att redovisa samtliga aktieutdelningar, räntor, försäljnings- och inlösningsproyisioner
samt att förutom nyssnämnda ränta även försäljnings- och administrationskostnader
samt förvaltningskostnader är avdragsgilla. Mot beslutet anfördes besvär hos
regeringsrätten, som emellertid lämnade besvären utan bifall.
Beträffande
AB Svenska aktier finns två rättsfall. Dessa gäller närmast beskattningen av
andelsbevisens avkastning men belyser även i viss mån hur man i praxis sett på
förhållandet mellan andelsbevisägama och bolaget. Rättsfallen ger vid handen,
att kupongskatt om föratsättningar i övrigt förehgger skall uttas på den
del av andelsbevisägare tillkommande avkastning, som härrör från utdelning på
aktier (RÄ 1945
Prop. 1974:181 22
ref.
24), och vidare att den del av avkastningen, som motsvarar likvid för försålda
värdepapper, inte utgör skattepliktig inkomst av kapital för ägare av
andelsbevis (kammarrättens utslag den 5 mars 1946).
2.3
Aktiefondsutredningen
Utredningen
tar först upp frågan om vad som skall utgöra särskilt skattesubjekt,
fondbolaget, inbegripet de förvaltade fonderna, eller varje fond för sig.
Utredningen erinrar om dåvarande riksskattenänmdens förhandsbesked, som innebär
att Stiftelsen Aktietjänst såsom sådan skulle utgöra skattesubjekt. Väljer man
detta synsätt bör fondbolaget tillsanunans med de förvaltade fondema behandlas
såsom ett enda skattesubjekt. Denna lösning synes stå i god överensstämmelse
med den juridiska konstruktion, som utredningen föreslagit för aktiefonder.
Utredningen
anser emellertid att praktiska skäl talar till förmån för en annan lösning.
Till en början erinras om att skatter som belöper på en viss fond skall betalas
ur denna fond. Om dessa skatter påförs fonden direkt av skattemyndigheterna,
behöver fondbolagets styrelse inte ta ansvaret för fördelning av skatten på de
olika fondema. Man kan då imdvika tvister om vilken skatt som belöper på viss
fond. Av större betydelse är emellertid att skattebestämmelsema kan göras
enklare och lättare att tillämpa, om fondema var för sig utgör särskilda
skattesubjekt. SärskUda regler behövs då inte för det fall att fondförvaltningen
går över till ny förvaltare. Om fondbolaget och de olika fondema utgör en skattemässig
enhet, behövs särskilda regler som avser byte av fondförvaltare, aimars kan
obilliga skattekonsekvenser inträffa. Vidare skulle behövas särskilda
bestämmelser för behandlingen av utdelningar på värdepapper, som fondbolaget
innehar för egen räkning. Det skulle dessutom framstå som egendomligt om en
fond under den tid den kan komma att förvaltas av förvaringsbanken i
beskattningshänseende skulle ingå i bankens förmögenhetsmassa. ViU man göra
undantag härifrån, skulle även detta kräva särregler.
Om
varje fond görs till särskilt skattesubjekt, kommer överföringar av aktier från
en fond till en annan att jämställas med köp. Detta kan ge upphov till
realisationsvinstbeskattning. Utredningen anser att denna skattekonsekvens
bidrar till en rättvis fördelning av skatten mellan fondernas andelsägare, som
ju ytterst drabbas av beskattningen. De nu berörda konsekvenserna utgör således
enligt utredningen inget hinder för att göra fondema till särskilda
skattesubjekt.
Utredningen
erinrar om att s. k. osjälvständiga stiftelser, som enligt gängse
rättsuppfattning inte utgör självständiga rättssubjekt, enligt skatterättslig
praxis kan åsättas egen taxering. Även om en värdepappersfond inte kan helt
jämställas med en osjälvständig stiftelse, anser utredningen att den har
väsentliga likheter med en sådan stiftelse. Med
Prop.
1974:181 23
hänsyn
till nyssnämnda skatterättsliga praxis föreligger inga betänkligheter mot att
aktiefond görs till ett särskilt skattesubjekt. Utredningen föreslår således
att aktiefond skall vara särskilt skattesubjekt.
Vidare
föreslår utredningen att aktiefond i fråga om den statiiga inkomstskatten skall
beskattas efter procentsats som gäller för aktiebolag, nämligen 40 %.
Utredningen
föreslår att det förvaltande fondbolaget eller den förvaringsbank som har hand
om förvaltningen av aktiefond skall vara skyldig att avge deklaration för
fonden.
Värdepappersfondsrörelse
har av utredningen definierats som en rörelse, som har till ändamål att
förvalta en förmögenhet, som huvudsakligen består av aktier, obligationer
eller andra värdepapper. Fondbolag avses skola åtnjuta ersättning ur aktiefond
för att täcka de med verksamheten förenade kostnadema (arvoden åt styrelse och
personal, kontorskostnader m. m.) och bereda aktieägama skälig vinst. Förvaltningsverksamheten
anser utredningeri vara att hänföra till inkomstslaget rörelse. Som ett väsentiigt
led i förvaltningen ingår en bevakning av att förmögenheten är placerad i
värdepapper, som bedöms vara lämpliga placeringsobjekt. Detta medför fortiöpande
omplacering av värde-pappersumehavet. I utiändska värdepappersfonder har
iakttagits, att fondförvaltningen medvetet eftersträvar att öka fondens vinst
genom kursvinster. Det kan vara svårt att avgöra, när en sådan strävan utgör
ett så dominerande motiv för köp och försäljning av värdepapper, att
förvaltningen i själva verket har karaktär av penningrörelse. Fasthåller man
den uppfattningen att ett fondbolag skall ha till väsentiig uppgift att för
delägarnas räkning förvalta en värdepappersfond, bör fondförvaltningen inte
anses likställd med drivandet av penningrörelse. Därvid är det naturhgt att anse
att inte heller fonderna såsom sådana driver penningrörelse. Eftersom aktiefond
enligt utredningens förslag skall anses utgöra särskilt skattesubjekt, blir
därför utdelning och räntor från fondförmögenheten enligt gällande
beskattningsregler att hänföra till intäkt av kapital för fonden. Vidare kommer
vinst vid avyttring av aktier och andra värdepapper att beskattas enligt
reglerna för realisationsvinstbeskattningen.
Enligt
utrednuigen kan ett fondbolag tillsammans med förvaltade fonder anses jämförligt
med ett investmentbolag. Därmed finns i princip skäl att ha likartade
skatteregler för fondbolag som för investmentbolag. Aktiefondsbevis har enligt
förhandsbesked äv dåvarande riksskattenänmden ansetts vara förbindelser av
obligationsrättslig natur och därmed innefatta bevis om fordringsrätt.
Utdelningen på aktiefondsbevis, "räntan", har förklarats vara
avdragsgill hos utddaren. Om all utdelning på de aktier, som ligger i
aktiefond, delas ut till innehavarna av aktiefondsbevisen, kommer hela fondavkastningén
att "rinna
Prop. 1974:181 24
igenom"
förvaltaren utan att där bli, föremål för beskattning. Fond-avkastningen kommer
därigenom att beskattas endast en gång, nämligen som skatt på uppburen
utdelning hos ägarna av aktiefondsbevisen. I praxis har aktiefonderna genom
tillämpning av den princip som dåvarande riksskattenämnden anvisat redan
befriats från. den kedjebe-skattnmg som skulle ha uppkonunit om
fondavkastningen beskattats även hos förvaltaren. Även investmentbolag är
enligt gällande skattebestämmelser fria från kedjebeskattning. Här har
emellertid befrielsen från kedjebeskattning nåtts med en atman metod. För
investmentbolag gäller nämligen skattefrihet för utdelning från svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet därav
under ett beskattningsår motsvaras av den utdelning som beslutats för samma
beskattningsår ökad med en fjärdedel.
Utredningen
har betraktat fondandelsbevis som ett värdepapper av särskilt slag, som tiU sin
juridiska karaktär utgör en blandning mellan skuldebrev och bevis om andelsrätt
av typ aktie m. m. Något hinder bör enligt utredningen inte föreligga för att
utdelningen skatterättsligt sett likställs med "ränta" på skuldebrev
och därmed blir avdragsgill såsom omkostnad. En sådan lösning för att hindra
kedjebeskattning medför också praktiska fördelar. Förslaget iimebär att
avkastning eller skattepliktig realisationsvinst som inte delas ut kommer att
beskattas hos värdepappersfonden enligt vanliga regler. Vidare kommer icke skattepliktiga
delar av realisationsvinster att kunna fonderas utan skattekonsekvenser.
En
lösnmg enligt den föreslagna linjen medför olikheter i beskattningen av
investmentbolag och aktiefonder. Enligt utredningens mening torde emellertid
inte dessa olikheter få nämnvärd betydelse. Den mest iögonenfallande skillnaden
blir att aktiefond till skillnad mot investmentbolag inte till någon del får
åtnjuta skattefrihet för fondering av uppburna utdelningar. Anlednuigen till
att investmentbolagen har denna förmån är att investmentbolagen har att stå
risker vid finansiering av strukturrationaliseringar och rekonstmktioner samt
att en viss fondering ansetts vara nödvändig för att möjliggöra jämna
utdelningar (se prop. 1960: 162 s. 66). De nu redovisade skälen för skattefri fondering
har emellertid ingen tillämpning i fråga om aktiefonder. En annan skillnad
blir att ett investmentbolag inte är befriat från skatt för uppburen utdelning
i form av ränta på obligationer, medan även sådana ränteinkomster blir
skattefria för aktiefond i den mån den utdelas vidare. En motsvarande skillnad
kommer också att finnas i fråga om beskattningen av utdelningar från utiändska
bolag. Investmentbolagens något oförmånligare ställning i detta hänseende
neutraliseras emellertid i en rad fall genom de avtal för undvikande av dubbdbe-skattnmg,
som Sverige ingått med främmande stater.
Utredningen
pekar härjämte på att den föreslagna lösningen innebär
Prop. 1974:181 25
att
realisationsvinst, som kan uppstå i aktiefond vid försäljning i omplaceringssyfte
eller för att möjliggöra inlösen av fondandelsbevis, blir fri från skatt hos
fonden i den mån den förs vidare tUl fondandels-ägarna. Den förmånligare
ställning vid beskattningen av realisationsvinster, som aktiefonderna
härigenom får i förhållande till investmentbolagen, kan enligt utredningen i
viss mån uppväga den förmånsställning, som investmentbolagen å sin sida
åtnjuter i och med möjligheter till skattefri fondering. Fondbolagen vänder
sig i stor utsträck-nmg till småsparare för att ge dem möjlighet till placering
i värdepapper. Om realisationsvinsten skulle beskattas såväl hos fonden som hos
fondandelsägarna skulle köp av fondandelsbevis kunna bli alltför oförmånligt i
förhållande till direkt aktieägande.
Utredningen
tar också upp frågan om beräkning av värdet på fondandel under löpande beskattnmgsår.
Skattepliktig realisationsvinst eller uppburen utdelning, som inte delas ut
till andelsägarna, ger upphov till en latent skatteskuld. Tas inte hänsyn
härtill vid beräkningen av fondandelsvärdet, kommer vid återinlösen av
andelsbevis den utträdande andelsägaren att undgå ansvar för den skatt, som
senare kan komma att fastställas på grundval av ställningen vid
beskattningsårets slut. Denna skatt kommer i stället att i sin helhet indirekt
få bäras av de kvarvarande andelsägama. Även om förhållandet i allmänhet saknar
praktisk betydelse skulle emellertid konsekvenserna bli allvarliga om utträde
sker i stor omfattning så att endast ett ringa antal andelsägare kvarstår i
fonden vid beskattningsårets utgång.
För
att komma till rätta med det nu antydda problemet ligger det eidigt utrednmgen
nära tdl hands att föreskriva, att hänsyn skall tas till latent skatteskuld vid
beräkning av fondandelsvårdet. Det finns emellertid också skäl som talar mot
ett sådant hänsynstagande. Den latenta skatteskulden är svår att fastställa
till sitt belopp. Detta gäller särskilt den skatt som skall utgå för
realisationsvinst. Ett aktieumehav består i allmänhet av ett flertal poster,
som inköpts vid skilda tider och till olika priser. Först i samband med
räkenskapsårets slut brukar man bestämma ur vilka poster.sålda aktier tagits.
Vidare är det ingalunda säkert att den latenta skatteskulden någonsin behöver
betalas. Skattskyldigheten är nämligen beroende av utdelningspolitik, möjligheter
till kvittning m. m.
Utredningen
anser att man inte kan åstadkomma en fullt tillfredsställande lösning av det
nu diskuterade problemet. Mycket, kunde vinnas om ett fondbolag får rätt att
vid beräkning av fondandelsvärdet göra avdrag för latent skatteskuld. Som
förutsättning för sådan rätt bör krävas att regler härom tagits in i
fondbestämmelserna. Dessa regler synes lämpligen kunna utformas på sådant sätt
att den latenta skatteskulden
Prop.
1974:181 26
sätts
i relation till något faktum, som kan ha betydelse från skattesynpunkt, t. ex.
till viss procentuell andel av tillgångarnas värde vid beräkningstillfället
eller av då uppburen avkastning eller då föreliggande värdestegring på
innehavda värdepapper.
Eftersom
aktiefond i beskattningshänseende föreslagits utgöra ett särskilt skattesubjekt,
kommer en övergång av förvaltningen från ett fondbolag till ett annat eller
till eller från förvaringsbanker inte att föranleda inkomstbeskattning.
Oberoende av byte av förvaltning kommer vidare realisationsvinst att beräknas
med utgångspunkt i fondens förvärv av ett visst värdepapper. Enligt
utredningen bör samma regel gälla även när ett aktiefondsföretag går över från
stiftelseform eller föreningsform tUl aktiebolagsform på grund av
ikraftträdandet av den föreslagna lagen. Uttrycklig föreskrift härom synes
behövlig.
Stiftelse
eller annan förvaltare av aktiefonder kan påföras kommunal skatt. Sådan skatt
är f. n. avdragsgill vid taxermgen till statlig inkomstskatt. Enligt
utredningen torde emellertid den avdragsrätt som tillkom stiftelsen gå förlorad
sedan förvaltningen övergått till ett fondbolag. Utredningen har ansett detta
förhållande sakna praktisk betydelse och därför inte funnit anlednuig att
föreslå någon särskild övergångsbestämmelse för att bibehålla denna
avdragsmöjlighet.
Utdelning
på fondandelsbevis och avyttring av sådant bevis bör enligt utredningen
beskattas efter sanuna regler i detta hänseende som gäller i fråga om aktier
och andelar i ekonomiska föreningar. Fondandelsägare skall således inkomstbeskattas,
varvid utdelning skall hänföras till inkomst av kapital och inlösen eller
avyttring av fondandelsbevis föranleda realisationsvinst eller reahsationsförlust.
Fondandelsbevis bör jämställas med aktie även i kupongskattehänseende. Även i
fråga om skyldigheten att lämna uppgift om utdelning bör samma regler gälla
som för aktieutdelning.
Aktiefond
är inte skyldig att erlägga förmögenhetsskatt. Däremot bör. fondandelsbevis förmögenhetsbeskattas
hos fondandelsägaren.
2.4
Remissyttrandena
En
förteckning över de instanser som yttrat sig över betänkandet SOU 1969: 16 fmns
mtagen i prop. 1974: 128 till vilken jag ber att få hänvisa.
Några
remissinstanser uttalar sig om behovet av beskattningsregler för aktiefonder
och andelsägare. Kammarrätten i Stockholm anser den praxis som utbildats ha
fungerat tillfredsställande. Det oaktat är en lag-
Prop.
1974:181 27
stiftning
givetvis önskvärd. Med hänsyn till det samband som råder mellan
värdepappersfonders och investmentbolags verksamhet anser kammarrätten att reglema
för investmentbolags och värdepappersfonders beskattning bör utformas efter
samma grunder. Sveriges lantbruksförbund som yttrat sig genom Lantbrukets
skattedelegation påpekar att en viss rättspraxis utbildats i fråga om
aktiefonder och fondandelsägare men att oklarhet om beskattningseffekterna
råder på åtskilliga punkter. Delegationen ser därför med tillfredsställelse att
utredningen lagt fram förslag till beskattningsregler för berörda skattskyldiga.
Förslaget
att aktiefond skall vara särskilt skattesubjekt tillstyrks eller lämnas utan
erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser. Flertalet remissinstanser
som uttalat sig i frågan, bland dem dåvarande riksskattenämnden, Stockholms
handelskammare m. fl.. Svenska bankföreningen. Lantbrukets skattedelegation
och Stiftelsen Aktietjänst, anser att utredningens förslag leder till ett
praktiskt resultat som ter sig tillfredsställande. De av utredningen framförda
argumenten för en skattemässig särbehandling av fonderna anses allmänt så
starka att de motiverar tillskapandet av ett särskilt skattesubjekt trots att
fondema civilrättsligt sett inte är rättssubjekt. Svenska bankföreningen
påpekar i sammanhanget att det är en nyhet i svensk skattelagstiftning att
någonting som civilrättsligt sett inte är ett eget rättssubjekt skall anses som
skattesubjekt. Riksskattenänmden anser vidare förslaget att fonds deklarationsskyldighet
skall fullgöras av fondbolaget resp. förvaringsbanken vara en naturlig följd av
att de särskilda fonderna inte kan betraktas som juridiska personer.
Kammarrätten i Stockholm påpekar emellertid att en beskattning av varje fond
för sig kan medföra oförmånligare skattekonsekvenser för den enskilda
andelsägaren. Överföring av värdepapper mellan fonder, som förvaltas av samma
bolag, måste nämligen enligt förslå-' get ske genom köp eller byte. I de fall
då samma person har andelar i flera fonder, som förvaltas av samma bolag, synes
de indirekta skatte-konsekvensema för hans del bli enbart negativa. Några
fördelar för den enskilda andelsägaren synes inte heller kunna uppkomma om han
har andelar i endast en av flera av samma bolag förvaltade fonder. Realisationsförlust
på värdepapper får endast kvittas mot realisationsvuist samma år. En delägare
i en fond, som ett år har en outnyttjad realisationsr förlust, kan inte förlora
på att denna förlust utnyttjas av en annan fond. Samma andelsägare kan vid ett
annat tillfälle indirekt komma i åtnjutande av motsvarande förmån.
Utredningens
förslag att skattesatsen för fonderna vid beräkning av statlig inkomstskatt
skall vara densamma som för fondbolaget godtas av remissinstansema.
Prop. 1974:181 28
Utredningens
förslag innebär vidare att fondemas verksamhet inte skall betraktas som
rörelse. Utdelningar och räntor från fondförmögen-heter skall därför hänföras
till intäkt av kapital. Enhgt förslaget skall avdrag få göras för utdelning på
fondandelsbevis såsom för ränta på gäld. Denna utdelning skall däremot
beskattas hos andelsägama. I den mån fonden avyttrar värdepapper skaU enligt
förslaget fonden beskattas för realisationsvinst om föratsättningar
härför'föreligger. Förslaget i dessa delar tillstyrks eller lämnas utan erinran
av ett stort antal remissinstanser. Så gör bl. a. dåvarande riksskattenämnden,
kupongskattenämnden, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus
samt Örebro län. Lantbrukets skattedelegation, Sveriges advokatsamfund. Svensk
industriförening och Stiftelsen Aktietfänst.
Kammarrätten
i Stockholm påpekar att frågan om en viss verksamhets skattemässiga karaktär
normalt'bör bedömas individuellt för varje skattesubjekt och med bedömande av
samtliga föreliggande omständigheter. Emellertid är det inte lämpligt att låta
frågan om fondernas skattemässiga karaktär bli beroende av en individuell
bedömning av verksamheten. Så länge investmentbolagen ur skattesynpunkt anses
som förvaltningsbolag förefaller det kammarrätten oavsett omfattningen av köp
och försäljningar av värdepapper uteslutet att hänföra fondemas verksamhet
till förvärvskällan rörelse.
Flera
remissinstanser tar upp frågan om fondernas skattskyldighet för
realisationsvinst. Kamiriarråtten i Stockholm anför att de väsentiigaste
olikheterna mellan en aktiefond och ett investmentbolag synes bestå däri att
investmentbolaget medges viss skattefri fondering till skillnad från fonden och
att fonden i motsats till investmentbolaget blir beskattad för skattepliktig
realisationsvinst endast i den mån vmsten inte utdelas till andelsägama. Det
förefaller omöjligt att bedöma om utredningens mål att i möjUgaste mån nå fram
till en likformig beskattning av investmentbolag och fonder nås genom den
föreslagna lagstiftningen. Om detta mål kan uppnås eller mte beror tiU största
delen på utvecklingen på värdepappersmarknaden. I vad mån i princip
skattepliktiga realisationsvinster kan slussas vidare till andelsägama blir
närmast en fråga om fondbestämmelsemas föreskrifter om i vilken omfattning utdelning
skall ske till andelsägama. Om dessa föreskrifter medger endast mindre
variationer, synes rätten att utan.skattekonsekvenser föra över
realisationsvinster till aiidelsägåma kunna.bli mer eUer.mindre illusorisk.
Kammarrätten utgår därför ifrån att man konuner att tillåta relativt vida
gränser för omfattningen av utdelningen.
Stockholms
handelskammare m. fl.. Svenska bankföreningen. Svenska revisorsamfundet och Stifteslen
Skaridiafond har uppfattningen att fonderna helt bör befrias från
skattskyldighet för realisationsvinst. Svenska företagares riksförbund och
Sveriges aktiesparares riksförbund anser att fondema inte skall vara
skattskyldiga för realisationsvinst på aktier
Frop. 1974:181 29
innehavda
mer än fem år. De invändningar som härvid riktas mot förslaget avser främst
dels den dubbélbeskattningseffekt som kan uppkomma och dels svårigheter ined
att vid inlösen beräkna den latenta skatteskulden i anledning av
realisationsvinst. Flertalet av dessa remissinstanser påpekar att
realisationsvinst som inte utdelas kommer att påverka fondandelens värde och
härigenom påverka den skattepliktiga realisationsvinsten även hos
fondandelsägare som säljer sin andel. De nämnda remissinstansema understryker
frågans vikt med hänsyn till att utredningen inte funnit någon lösning på
problemet hur den latenta skatteskulden skall beräknas vid inlösen. Svenska
bankföreningen anför vidare att utredningen som ett arrangemang med begränsad
effekt föreslagit möjlighet för fondbolaget att i fondbestämmelserna ta in
regler om att fond skall kunna göra avdrag för latent skatteskuld.
Bankföreningen betonar det otillfredsställande i att man tillskapar.lagregler
innefattande skyldighet att inlösa andelsbevis utan att man samtidigt ger
regler för beräkning av andelsvärdet som säkerställer en rimlig rättvisa
mellan andelsägarna. Bankföreningen instämmer i utredningens konstaterande att
en helt tillfredsställande lösning av detta problem inte torde vara möjlig att.
åstadkomma, om utredningens förslag till beskattnmg av värdepappers-fondema
skall följas. Denna konflikt bör dock inte lämnas olöst. Det för-. hållandet
att den föreligger talar med styrka för att lagstiftaren i stället frångår utrednuigens
förslag och befriar värdepappersfond från skattskyldighet för
realisationsvinster. Härigenom elimineras huvuddelen av den latenta
skatteskuld, som enligt utredningens förslag kan belasta en fond.
Svenska
fondhandlareföreningen finner utredningens förslag vara en rinalig lösning på
problemet med hänsynstagande till latent skatteskuld. Kammarrätten i Stockholm
som i. princip inte har något att erinra mot avdrag för latent skatteskidd vid
beräkning av fondens värde, anser.att beräkningen av denna skuld bör ske efter
vissa fastställda regler, hka för alla värdepappersfonder.
Några
remissinstanser, bland dem Svenska fondhandlareförenihgen. Svenska företagares
riksförbund och Sveriges aktiesparares riksförbund erinrar om att utländska
fonder inte synes drabbas av realisationsvinstbeskattning. En annorlunda
behandling av svenska fonder iriedför därför en konkurrenssnedvridning.
Svenska företagares riksförbund anför att syftet med den föreslagna
lagstiftningen sägs vara att främja det enskilda sparandet i syfte att
tillföra kapitalmarknaden nytt riskvilligt kapital. Då måste emellertid skattereglema
vara utformade på ett sådant sätt, att detta syfte främjas. Sett från den
enskilda skattebetalarens/ fondandelsägarens synpunkt innebär det framlagda
förslaget en allvarlig olägenhet genom att realisationsvinst på s.k. femårsaktier
tas till beskattning i fonden i den mån den inte utbetalas såsom utdelning, då
skatten i stället drabbar fondandelsägaren. Hade den sistnämnde varit
Prop.
1974:181 30
ägare
till aktiema, hade mot realisationsvinsten kunnat ställas bottenavdraget om
500 kr. Detta avdrag förlorar sitt värde vid försäljningar från
förvaltningsföretags sida, eftersom avdraget inte ökar på grand av att
intressenterna i förvaltningsföretaget är många.
Som
skäl att undanta fondema från skattskyldighet för realisationsvinst åtminstone
på aktier som innehafts mer än fem år anför Sveriges aktiesparares riksförbund
att aktiefonder kan föratsättas vända sig till i första hand personer med
begränsade erfarenheter av aktieplaceringar, aktievärderingar och
kursfluktuationer. Om fonderna för att undvika beskattning tvingas dela ut de
realiserade vinstema till andelsägama kan den sammaidagda utdelningen komma att
uppvisa stora svängningar mellan de enskilda åren. En kraftig
utdelningssänkning, betingad av lägre realiserade vinster vilket ju inte alls
behöver tyda på en ogynnsam kursutveckling kan därför ge en skrämseleffekt
och mindre erfarna andelsägare kan lockas att i otid sälja sina andelar. För
det fäU skattefrihet för realiserade vinster för värdepappersfonderna inte kan
medges vill förbundet föreslå att någon form av utjämningsförfarande
tillämpas, t. ex. att viss skattefri fondering får ske.
I
fråga om fondandelsägamas beskattning uttalas i ett remissyttrande, nämligen
det som avgetts av Stockholms handelskammare m. fl. att ut-ddnmgen bör delas
upp i två kategorier. Den ena skall omfatta utdelade realisationsvinster, som
beskattas som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, och den andra övriga
utdelningar, som deklareras som inkomst av kapital. Andelsägarna bör inte bli
hårdare beskattade genom placering via fonder än vid direkt aktieägande.
Utdelat belopp som härrör från fondens realisationsvinster borde härvid
beskattas hos delägarna med utgångspunkt i fondens iimehavstid. För att
undvika komplikationer kunde den s. k. schablonregeln alltid få tillämpas i
dessa situationer. Svenska fondhandlareföreningen anser att om gehör inte kan
vinnas för en fullständig skattebefrielse för realisationsvinster i fonder, som
ett alternativ bör prövas huruvida innehav av fondandel i realisationsvinsthänseende
kan jämställas med iimehav av obligationer och andra löpande skuldebrev.
Föreningen påpekar att utredningen själv i suia överväganden framhålht att
fondandelar är att likna vid löpande skuldebrev. En sådan form av beskattning
skulle i inte obetydlig grad undanröja den dubbelbeskattningseffekt som annars
kan uppkomma.
Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län påpekar att enligt förslaget värdepapperen skall
realiseras och behållna förmögenheten utskiftas till andelsägarna vid
upplösning av en aktiefond. Enligt länsstyrelsen bör vad som utskiftas utöver
inbetald insats beskattas som utdelning hos andelsägama.
I
fråga om fondbolags beskattning uttalar dåvarande riksskattenämnden att ett
fondbolags verksamhet enligt utredningen är att hänföra till rörelse. Bolaget
sägs då naturligen skola beskattas för inkomst av rörel-
Prop.
1974:181 31
se.
Riksskattenämnden kan inte dela denna uppfattning. Fondbolagets verksamhet
skiljer sig i princip inte från den förvaltningsverksamhet, som utövas av
enskild innehavare av en större aktieportfölj. Verksamheten inom ett fondbolag
kan därför inte anses utgöra rörelse i KL:s mening utan bör betraktas som
förmögenhetsförvaltning; i enlighet härmed bör emottagna aktieutddnmgar
beskattas som inkomst av kapital. Frågan om verksamheten skall.rubriceras som
rörelse eller inte är huvudsakligen akademisk, eftersom den på grand av den
föreslagna lagstiftningens utformning saknar större betydelse. Emellertid är
frågan likväl av viss betydelse med hänsyn till utredningens uttalande att vinst
vid avyttring av aktier, som ingår i aktiefond, måste anses utgöra intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet, vilket uate torde behöva särskilt utmärkas i
kommunalskattelagen. Detta uttalande föratsätter, att aktiema inte är att anse
som s. k. varaaktier dvs. aktier med vilka rörelseidkare driver handel eller
som eljest mer eller mindre regelmässigt omsätts i rörelsen.
3
Emissionsstämpel 3.1 Nuvarande ordning
Enligt
19 § stämpelskatteförordnmgen (1964: 308), SSF, utgår stämpelskatt vid bildandet
av aktiebolag och vid ökning av bolags aktiekapital. Skatteplikten inträder
när registrering sker av fullgjord inbetalning på aktier eller, vid ökning av
aktiekapitalet, när beslutet om ökningen registreras.
Skatten
utgår med 10 öre för varje fullt 10-tal kr. av aktiens nominella belopp, dvs.
med i princip 1 % av aktiekapitalet. Om s. k. överkurs skall betalas för
aktier, beräknas dock skatten på detta överkursvärde. När betalning för aktie
sker genom tillskott av annan egendom än pengar, skall för aktien erläggas
samma skatt som för aktie, som betalas med pengar. Skall samtiiga aktier
betalas genom tillskott av arman egendom än pengar, utgår skatten efter
aktiens nominella belopp.
Stämpelskatten för aktier
uppgick under budgetåren 1970/711973/ 74 till 19,2,16,1, 30,9 resp. 31,3 milj.
kr.
För
kommanditdelägares insats i kommanditbolag utgår stämpelskatten efter samma
skattesats som för aktier (20 § SSF). Skatteplikt inträder när
kommanditdelägares utfästelse registreras.
För
obligationer och andra skuldebrev, som ges ut i större antal och uppenbarhgen
är avsedda för den allmänna rörelsen, utgår stämpelskatt med 60 öre för varje
påbörjat 100-tal kr. av obligationens eller skuldebrevets belopp, dvs. med 0,6
% av lånet. (21 § SSF). Skattepliktig obligation eller skattepliktigt
skuldebrev får i princip inte lämnas ut innan den försetts med stämpel. Att
emissionsstämpeln för obligationer och
Prop. 1974:181 32
skuldebrev
är lägre än för övriga värdepapper motiveras av att dessa värdehandlingar
antas.ha en kortare livslängd än aktier och insatser i kommanditbolag.
Stämpelskatten för obligationer uppgick under budgetåren 1970/711973/74 tiM
5,0, 8,9, 9,2 resp. 9,2 milj. kr.
Stämpelskatt
såsom för obUgation utgår också för certifikat för obligation.
Staten
är enligt 2 § SSF inte skyldig att erlägga stämpelskatt. På grund härav är
statliga obligationer fria från skatt. Detsamma gäller enligt 22 § SSF för
obligationer som garanteras av staten. Skatteplikt föreligger inte heller för
obligationer, som utfärdas av svensk kommun eller landstingskommun eller av
Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa, Kommunkredit
Aktiebolag, Kommunlåneuisti-tutet Aktiebolag eller för obligationer som
utfärdas av svenskt aktiebolag, vilket har tdl ändamål att idka belåning av
fast egendom eller tomträtt. Slutligen föreligger skattefrihet för handluig som
är utfärdad eller garanterad av sådant till Förenta Nationerna anknutet
fackorgan, till vilket Sverige anslutit sig, t. ex. Världsbanken.
I 24
§ SSF föreskrivs skatteplikt för bit införda aktiebrev i utländskt bolag,
obligationer som utgetts utom riket, andra andelsbevis, delaktighetsbevis
eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art samt certifikat som gäller
förfoganderätt över handling av här.avsett slag.
Skatten
på utiändska värdepapper är i princip avsedd att vara en införselavgift. Av
praktiska skäl, främst av hänsyn till kontrollsvårighe-tema, har man emellertid
avstått från att göra skatteplikten gällande i andra fall än om värdepapperet
blir föremål för överlåtelse eller pantsättning här i riket eller om
innehavaren dessförinnan, avlider och handlingen enligt lag skall upptagas i
bouppteckningen.
Skattesatserna
för utländska värdepapper ansluter sig till skattesatserna för svenska
värdepapper. För aktiebrev utgår skatten sålunda med samma belopp som för
svensk aktie, dvs. 1 %, och beräknas på aktiens nominella belopp eller, om
aktien lyder på viss andel, på värdet av denna. Skatten för obligation är
densamma som för här i riket utgiven obligation, dvs. 0,6 % av lånesumman. För certifikat
utgår skatten med det belopp som skulle ha utgått om värdepapperet överlåtits
efter införsel till riket.
SSF
innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om skatteplikt för andelsbevis i
värdepappersfonder. I praxis har emellertid denna fråga varit föremål för
prövning. Regeringsrätten fann därvid (RÅ 1959 not Fi 287) att aktiefondsbevis
inte var skattepldctiga enligt SSF. Inte heller för certifikat avseende
förfoganderätt över redan utgivna svenska värdepapper föreligger f. n.
skatteplikt.
Den
som har att erlägga emissionsstämpelskatt är skyldig att avlämna deklaration
till riksskatteverket och i samband därmed insätta mot-
Prop. 1974:181 33
svarande
skattebelopp på verkets postgirokonto. Om riksskatteverket finner att skatten i
deklarationen beräknats för lågt, infordrar riksskatteverket genom särskild anmaning
det felande beloppet.
I
fråga om svenska obligationer, svenska obligationscertifikat eller utländska
värdepapper kvitteras skatteredovisningen genom att riksskatteverket sätter
stämpelmärken på handlingarna. För att möjliggöra detta skall handlingarna
insändas till riksskatteverket samtidigt med deklarationen. För svenska aktier
och insatser i svenska kommanditbolag till-lämpas ett enklare
redovisningsförfarande.
3.2
Aktiefondsutredningen
Utredningen
föreslår inte några ändringar av reglerna rörande emissionsstämpel för aktier
och insatser i svenska bolag.
Skatteplikten
för obligationer medför att endast skuldebrev av denna typ träffas av
stämpelskatt. Utredningen anser det principiellt otillfredsställande att
obligationslån i olikhet mot reverslån skall beskattas på detta sätt. I syfte
att nå en såvitt möjligt likformig och rättvis beskattning föreslår utrednmgen
att skatteplikten vid emission av obligationer och därmed jämförliga skuldebrev
slopas.
För
det fall emissionsstämpeln för obligationer bibehålls, har utredningen
övervägt problemet om undantag från den subjektiva skattskyldigheten. Till
utredningen har överlämnats ansökningar om befrielse från emissionsstämpel på
obligationer utfärdade av AB Industrikredit, AB Företagskredit och AB
Exportkredit, Enligt utredningen finns anledning befara att bifall till nämnda
ansökningar skulle leda till en inte önskvärd uppluckring av skattskyldigheten.
Utredningen föreslår att de nuvarande reglema om undantag från skatteplikt
lämnas oförändrade.
Andelsbevis i svenska
värdepappersfonder har i praxis undantagits från stämpelskatt. Enligt 35 § 3
mom, KL jämställs andel i aktiefond med aktie när det gäller beskattning av
realisationsvinst. Den omständigheten att fond andelsbevis vid
realisationsvinstbeskattningen likställts med aktier utgör emellertid enligt
utredningen inte något hållbart skäl för att genomföra en motsvarande
likformighet när det är fråga om emissionsstämpel. Från emissionssynpunkt
föreligger väsentliga skillnader mellan å ena sidan aktier och obligationer
samt å andra sidan fondandelsbevis. De senare bevisen är inte långtidspapper
utan kan på grand av inlösningsrätten ha begränsad livslängd jämfört med såväl
aktier som obligationer. Från emissionssynpunkt föreligger vidare den
skillnaden att fondandelsbevis emitteras fortlöpande, i mycket små poster och
till växlande värden, under det att aktie- och obligationsemissioner av en och
samma emittent sker med långa tidsintervaller, i stora poster och till ett
betydande enhetiigt värde.
För
aktiefondsföretagen skulle uttagande av emissionsstämpel skapa
3,
Riksdagen 1974.1 saml Nr 181
Prop.
1974:181 34
betydande praktiska svårigheter. Skatten skulle också
verka synnerligen ekonomiskt betungande för företagen, som ofta arbetar med små
marginaler och vanligen utan vinstsyfte.
Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att den
nu i praxis och lagstiftning gällande friheten från emissionsstämpelskatt för
fondandelsbevis behålls.
För utländska värdepapper föreslår utredningen i
konsekvens med förslaget rörande emissionsstämpeln på obligationer endast den
ändringen att införsdstämpdn för utländska obligationer slopas. Utländska fondanddsbevis,
som i viss utsträckning är föremål för handel i Sverige, bör enligt utredningen
inte heller träffas av stämpelskatt,
3.3 Remissyttrandena
Förslagen om slopande av emissionsstämpeln på obligationer
och bibehållande av skattefriheten för fondandelsbevis tillstyrks av remissinstanserna.
Postverket framhåller att rationella skäl inte kan anföras för en strängare
behandling av obUgationsupplåning än annan upplåning. Statskontoret
understryker det praktiskt värdefulla i ett slopande av emissionsstämpeln i
enlighet med förslaget.
Svenska bankföreningen anser ytterligare begränsningar av
stämpelskatteplikten bör göras. En av grundtankarna bakom den s, k, Annell-lagstiftningen
är att man vill underlätta bolagens anskaffande av nytt kapital från
aktieägarna. Detta syfte tillgodoses genom att företag under vissa
omständigheter årligen kan få göra avdrag för utdelning på ny-tecknade aktier med
högst fem procent av vad som inbetalats för aktierna. Skyldigheten att utge
stämpelskatt för nyemitterade aktier är för företagen en kostnad, som enligt
föreningen direkt motverkar det syfte Annell-lagstiftningen skall tillgodose.
För att åstadkomma enhetlighet och konsekvens i skattelagstiftningen föreslår
föreningen att emissionsstämpeln på aktier slopas, Samma yrkande och synpurLkter
framförs av Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare och Svenska
fondhandlareföreningen.
Om emissionsstämpeln på obligationer bibehålls föreslår
Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas Sekundärkredit
AB vidgade undantag från den subjektiva skattskyldigheten.
4 Fondstämpel
4.1 Nuvarande ordning
Vid köp och byte av fondpapper utgår stämpelavgift enligt
förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper (FSF). Fondpapper enligt FSF är aktier i svenska och
Prop. 1974:181 35
utiändska
aktiebolag samt obligationer (1 § FSF), Såsom obligationer anses enligt FSF
även förskrivningar, vilka visserligen inte betecknats som obligation men
enligt 21 § SSF skall stämpelbdäggas på samma sätt som obligationer, dvs,
skuldebrev som utges i större antal och uppenbarligen är avsedda för den
allmänna rörelsen. Härmed åsyftas bl, a, förlagsbevis och participating debentures.
Fondpapper är vidare lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i
kommanditbolag (1 § första och andra styckena FSF),
Med överlåtelse av fondpapper
jämställs i FSF överlåtelse av rätt till teckning av fondpapper eller, där
teckning skett, överlåtelse av den därpå gmndade rätten. Härmed avses dels
teckningsrättsbevis som utgör bevis om företrädesrätt vid nyteckning av aktie i
fall då inte varje gammal aktie berättigar till teckning av en hel ny aktie,
dels motsvarande bevis vid fondemission, nämligen delbevis, dels ock
interimsbevis och teckningsbevis, vilka i motsats till de nyssnämnda bevisen
representerar en på grund av verkställd teckning redan förvärvad aktierätt.
Slutligen likställs med fondpapper handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt
över fondpapper, s, k, certifikat. Stämpelskatteplikt föreligger också för
sådant certifikat som utlämnats i stället för svenska obligationer för att
tills vidare undvika framställning av obligationerna (1 § tredje stycket FSF),
Alla andra värdepapper än
sådana som i förordningen anges såsom fondpapper går fria från fondstämpel.
Utanför skatteplikten faller således andelsbevis i andra svenska bolag än de
särskilt uppräknade, såsom i handelsbolag, gruvbolag, rederibolag m, fl,
ävensom i sammanslutningar av annat slag t, ex, svenska och utländska
ekonomiska föreningar eller värdepappersfonder.
Skatteplikt enligt FSF
föreligger endast vid köp och byte. Byte av fondpapper anses enligt utredningen
grunda skattskyldighet endast i de fall när fondpapper går i byte mot annat
fondpapper, men inte när vederlaget utgörs av annan typ av egendom, t, ex,
fastighet.
Enligt 3 § 1 FSF är för obligationer
stämpelavgiften 10 öre för varje påbörjat belopp av 100 kr, av obligationernas
sammanlagda värde (0,1 %) och för fondpapper av annan typ 30 öre för varje
påbörjat belopp av 100 kr. av fondpapperets sammanlagda värde (0,3 %),
Frihet från fondstämpel
föreligger i en del fall, bl, a, för obligationer, som utfärdats eller
garanterats av svenska staten, för fondpapper som utfärdats eller garanterats
av sådant till Förenta Nationerna anknutet fackorgan, till vilket Sverige
anslutit sig, samt vidare vid alla överlåtelser av aktier eller obligationer,
när den ene av parterna är svenska staten, Sveriges allmänna hypoteksbank.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska skeppshypotekskassan eller
Skeppsfartens sekundärlånekassa ävensom vid överlåtelse av fondpapper till
eller från så-
Prop.
1974:181 36
dant
till Förenta Nationerna anknutet fackorgan, till vilket Sverige anslutit sig
(3 § 2).
Fondstämpdskatien
erläggs med ledning av en s. k. avräkningsnota, som skall upprättas vid
överlåtelse av fondpapper (2 § första stycket FSF). Avräkningsnotan förses med
stämpelmärken på skattebeloppet. I syfte att förenkla förfarandet för
fondhandlarna, för vilka avräknings-notomas förseende med stämpelmärken innebär
en betungande arbetsuppgift, kan bankinspektionen enligt 8 a § FSF i samråd
med riksskatteverket medge fondhandlare att fullgöra stämpelplikten på annat
sätt än genom stämpelbeläggning av avräkningsnotorna.
I
fråga om redovisningen av fondstämpeln i övrigt har den 27 november 1964
utfärdats en särskild tillämpningsförfattning (1964: 754), som nära anknyter
och hänvisar till stämpelkungörelsen (1964: 619).
4.2
Aktiefondsutredningen
Utredningen
anser att hela frågan om fondstämpeln har kommit i ett nytt läge genom
införandet av schablonberäkning av realisationsvinst vid försäljning av aktier,
som innehafts i mer än fem år. Dessförinnan var det närmast aktuellt med en
teknisk översyn och modernisering av fondstämpdbestämmdserna samt en omprövning
av stämpdpliktens omfattning. Nu har snarare frågan om fondstämpeln över huvud
bör behållas trätt i förgrunden.
Enligt
utredningens mening är den på schablonmässig vinstberäkning gmndade aktievinstskatten
i viss mån att anse som en kapitalomsättningsskatt. Den utgår nämligen även om
förlust föreligger men inte kan göras sannolik. Utredningen anser att härigenom
har den avgörande skillnaden mellan realisationsvinstskatt och fondstämpel i
stor utsträckning försvunnit. Föremålet för de båda skatterna är också till
stor del detsamma. Visserligen omfattar fondstämpeln även obligationer, men
handeln med aktier är större än handeln med skattepliktiga obligationer. Båda
skatterna utgår vid samma slags transaktioner, nämligen köp. Vidare beräknas
såväl aktievinstskatten som fondstämpeln på samma underlag, nämligen
köpeskillingen. Till sin natur är de båda skatterna således likartade.
Utredningen finner det från principiell synpunkt oriktigt, att på detta sätt ha
två formellt olika omsättningsskatter på samma område.
Utredningen anser mot
bakgrund av de siffror som fondstämpelupp-börden för åren 19581967 visar att
statens intäkter av fondstämpel måste betraktas som ringa, såväl absolut som i
relation till de skatteintäkter som aktievinstbeskattningen tillför
statsverket. Enligt utredningen är det då rimligt att låta fondstämpeln ingå i
aktievinstskatten. Utredningen pekar också på att ett slopande av fondstämpeln
ligger i linje med strävandena inom OECD och EG som syftar till att avskaffa
mot-
Prop. 1974:181 37
svarande
skatter i medlemsstaterna. Vidare framhåller utredningen att fondstämpeln på
grand av kontrollsvårigheter i fråga om överlåtelser som sker utan förmedling
av fondkommissionär måste betraktas som en olämplig skatteform. Från praktisk
synpunkt anser utredningen det mindre lämpligt att beskattningen av
aktieförsäljningar som nu är fallet handhas av skilda myndigheter. Därtill
kommer enligt utredningen att fondstämpeln fördyrar näringslivets
kapitalförsörjning och att uträkningen och redovisningen av fondstämpeln
medför ganska omfattande arbete för myndigheter, banker och enskilda. Under
åberopande av nämnda förhållanden föreslår utredningen att fondstämpeln
avskaffas. Om fondstämpeln trots de skäl utredningen anfört likväl anses böra
behållas, bör enligt utredningen helt nya författningar utfärdas i ämnet.
Utredningen framhåller att de nuvarande författningarna innehåller åtskilliga
bestämmelser som är av den karaktären att de i stället bör utfärdas av Kungl.
Maj:t i administrativ ordning. Även i övrigt anser utredningen en modemisering
av författningsbestämmelserna erforderlig. Utredningen har mot denna bakgrund
upprättat förslag till ny "fond-stämpelförordning" och en ny
tillämpningskungörelse, kallad "fond-stämpelkungörelsen".
4.3
Remissyttrandena
Aktiefondsutredningens
förslag om slopande av fondstämpeln har genomgående tillstyrkts av
remissinstanserna. En remissinstans, LO, avstyrker dock förslaget. LO anser att
ett avskaffande av fondstämpeln varken är nödvändigt eller önskvärt. Enligt LO
är det dock från praktisk synpunkt mindre lämpligt att för fondstämpdn och aktievinstskatten
ha skilda taxerings- och uppbördssystem.
Remissinstanser,
som tillstyrker förslaget, har bl, a, framhållit följande. Statskontoret
understryker det praktiskt värdefulla i slopandet av fondstämpdn men framhåller
att skyldighet att upprätta avräknings-notor i varje fall vid yrkesmässig
handel med värdepapper alltjämt bör föreligga och att avräkningsnotorna i
mån av behov skall ställas till skattemyndigheternas förfogande. Dåvarande
kontrollstyrelsen ansåg motiven för förslaget bärande men erinrade om att
intäkterna av fondstämpeln inte var helt obetydliga. Länsstyrelsen i
Stockholms län framhåller att avsaknaden av kontroll i praktiken torde leda
till att transaktioner mellan enskilda i stor utsträckning inte blir avgiftsbelagda.
Kooperativa förbundet anser att ett slopande av fondstämpdn inte bör leda till
höjning av de avgifter som i övrigt är förknippade med fondaffärer.
4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 181
Prop. 1974:181 38
5
Departementschefen
5.1
Beskattningen av aktiefonder och därmed sämmanhängåhde spörsmål
5.1.1
Allmänt ...
Aktiefond
är en form av kollektiv investering i värdepapper, framför allt aktier och
liknande objekt, med syfte bl. a. att nå god riskfördelning. I detta hänseende
företer en aktiefond stora likheter med ett s.k. investmentbolag. För
investmentbolag finns redan lagregler i både civilrättsligt och skatterättsligt
hänseende. I fråga om aktiefonder och aktiefondsverksamhet saknas f. n. en
rättslig reglering i båda dessa hänseendeiL
I
prop. 1974:128 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag om civilrättslig reglering av
aktiefonder och aktiefondsverksamhet. I ett tidigare avsnitt, har översiktligt
redogjorts för innehållet i detta förslag. I detta sammanhang tar jag upp de
skatterättsliga aspekterna på detta område.
Aktiefondsutredningen
(Fi 1964: 26) på vars förslag i betänkandet (SOU 1969:16) Lagstiftning om
värdepappersfonder m. m. och om stämpelskatt på värdepapper nyssnämnda
proposition grundats har lagt fram förslag även såvitt gäller den skattemässiga
behandlingen av aktiefonder och aktiefondsbevis. Vid remissbehandlingen har
påpekats att förslaget innebär att den skattemässiga behandlingen av aktiefondsverksamhet
inte helt överensstämmer med beskattningen av näraliggande förvaltningsformer,
t. ex. investmentbolagen: Denna konsekvens av förslaget har föranlett viss
kritik.
Den
i prop. 1974: 128 föreslagna civilrättsliga regleringen bygger på uppfattningen
att aktiefonderna är värdefulla instrument framför allt för uppsamlande och
riskspridning av småspararkapital. Ett uttryck härför är föreskrifterna om att
fondförmögenheten måste placeras i värdepapper utgivna av olika från varandra
fristående företag och att fonden inte får inneha mer än 5 % av aktiekapitalet
i samma bolag. Aktiefon-. derna skiljer sig i dessa avseenden från
investmentbolagen för vilka preciserade bestämmelser om riskspridning och spärr
mot inflytande genom aktieinnehav saknas. Investmentbolagen har vidare till
uppgift förutom att erbjuda ägarna ett välförddat värdepappersinnehav att
medverka till och stå risker vid finansiering av strukturrationalisering och
rekonstruktioner. Någon motsvarande uppgift har inte aktiefonderna. Den
skillnad som sålunda existerar mellan aktiefond och investmentbolag skall
visserligen inte överdrivas men synes ändå motivera att reglerna för
inkomstbeskattningen av aktiefonder inte utan vidare anpassas till vad som
gäller för investmentbolagen. Vid utformningen av beskattningsregler för
aktiefondsverksamhet kan det i stället vara befogat att utgå från
skattebelastningen vid enskilt sparande i motsvarande placeringsobjekt. Denna
uppfattning utgör utgångspunkt för mina överväganden och förslag.
Prop. 1974:181 39
5.1.2
Aktiefond särskilt skattesubjekt
Enligt
hittillsvarande praxis har förvaltningsföretaget och dess fonder behandlats som
ett och sanmia skattesubjekt. Utredningen har emellertid föreslagit att
aktiefond vid inkomstbeskattningen skall utgöra särskilt skattesubjekt trots
att den inte är självständig juridisk person i civilrättslig bemärkelse. Några
särskilda bestämmelser i fråga om förmögenhetsskatten behövs enligt
utredningen inte. Även om fonden betraktas som ett skattesubjekt vid
inkomsttaxeringen är nämligen enligt 6 § förordningen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt andelsägama och inte fonden skattskyldiga för fondens
förmögenhet.
Utredningens
ställningstagande, som allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen, motiveras
främst av praktiska skäl. Varje fond avses nämligen skola svara för den
inkomstskatt som belöper på fOnden. Vidare behövs inga särskilda bestämmelser
för det fall förvaltningen av en fond går över från ett fondbolag till förvaringsbanken
eller till annat fondbolag. Något nödvändigt samband mellan självständig
rättssubjektivitet i civilrättslig bemärkelse och särskild skattesubjektivitet
finns inte. Det bör också observeras att en aktiefonds förmögenhetsmassa, som
ägs av fondandelsägarna, hålls helt och hållet avskild från
förvaltningsbolagets eller andra av detta bolag förvaltade fonders
intressenter. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört och till de praktiska
fördelar som är förbundna med utredningens förslag kan jag godta det i
förevarande hänseende.
5.1.3
Beskattning av utdelningsinkomster m. m.
Inkomst
av bank- eller annan penningrörelse beskattas enligt reglerna för inkomstslaget
rörelse. Föreligger däremot kapitalförvaltning, hänförs avkastningen av
kapitalet till inkomstslaget kapital. Avyttring av värdepapper beskattas vid
penningrörelse i inkomstslaget rörelse som del av rörelsen men vid
kapitalförvaltning enligt reglerna för realisationsvinst. Gränsdragningen
mellan de båda verksamhetsformerna bank-dier annan penningrörelse och
kapitalförvaltning sker idag med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet. Kapitalförvaltning anses föreligga om den skattskyldige inte driver
handel med aktier, obligationer eller andra värdehandlingar. För att sådan
handel skall anses föreligga krävs att köp och försäljningar har ägt ram i
större omfattning. Om korttidsaffärer utgör ett dominerande inslag i
verksamheten, anses normalt rörelse föreligga. Däremot kan en skattskyldig
göra relativt stora försäljningar och köp i samband med omplacering av sin
värdepappersportfölj utan att han för den skull anses bedriva rörelse.
Utredningen
har föreslagit att aktiefondema skall beskattas enligt reglema för
kapitalförvaltning. Fonderna som ju avses skola beskattas som självständiga
skattesubjekt skall således själva inte anses
Prop.
1974:181 40
driva
rörelse. Innebörden av förslaget är således att utdelning på värdepapper, som
aktiefond innehar, skall anses som intäkt av kapital för fonden. Som en
konsekvens härav skall den vinst som uppkommer vid fondens avyttring av
värdepapper beskattas enligt realisationsvinstreglema. Fonderna föreslås
vidare få göra avdrag i inkomstslaget kapital för vinstutdelning till
fondandelsägarna.
Remissinstansema
bar i allmänhet godtagit utredningens förslag i denna dd. Någon remissinstans
har emellertid påpekat att det kunde vara av värde om fondernas
värdepappersinnehav skattemässigt hänfördes till kategorin nedskrivningsbara
tillgångar.
Vid
utformning av beskattningsregler för aktiefonder finns det enligt min mening
anledning att ta hänsyn till det huvudsakliga syftet med den verksamhet som
bedrivs av fonderna, nämligen att uppsamla och placera kapital från småsparare.
Fondernas ändamål är inte att driva penningrörelse eller värdepappershandel
utan att förvalta fondandelsägamas insatser. Även om omplacering av medel kan
bli ett betydelsefullt inslag i verksamheten, kommer denna inte att få
karaktär av rörelse på samma sätt som verksamheten i en bank eller i ett
bankirföretag. Intäkterna i aktiefond uppstår nämligen inte genom ersättning
för placeringsråd eller i form av provision på köp och försäljningar. Utlåningsverksamhet
och spekulationsaffärer torde också förekomma i liten omfattning. Intäkterna
torde i stället praktiskt taget uteslutande härröra från utdelningar och en
mera långsiktig värdestegring av värdepappersportföljen.
Mot
denna bakgrund är det enligt min uppfattning lämpligt att vid beskattning av
aktiefonds utdelningsinkomster tillämpa reglerna för ka-pitalförvaltande bolag,
exempelvis investmentbolag. Uppburen utdelning bör således beskattas som intäkt
av kapital och inte som intäkt av rörelse. Vidare bör, såsom också utredningen
föreslagit, vinstutdelning till andelsägarna betraktas som en räntekostnad för
fonden och därför vara avdragsgill i inkomstslaget kapital. Avdrag bör medges
för det belopp som fastställs i utdelning för visst räkenskapsår utan hinder av
att utdelningen betalas ut till andelsägarna först under nästföljande år. Full
avdragsrätt bör föreligga för utdelat belopp oavsett hur vinstmedlen uppkommit
hos fonden.
Om
en aktiefond vidareutddar den under året uppburna avkastningen på sina
värdepapper beskattas avkastningen endast hos andelsägarna. Väljer fonden att
lägga avkastningen till egna kapitalet, beskattas avkastningen endast hos
fonden. Någon dubbelbeskattningseffekt uppstår alltså inte utan resultatet
blir för andelsägaren i stort sett detsamma som om han själv ägt fondens
värdepapper.
Prop.
1974:181 41
5.1.4
Beskattning vid avyttring av aktier
Utredningen
har, som framgått av det föregående, föreslagit att den vinst som kan uppkomma
vid aktiefonds avyttring av aktier skall beskattas enligt
realisationsvinstreglerna. Förslaget har i allmänhet godtagits vid
remissbehandlingen. Några remissinstanser har emellertid förordat att fonden
helt eller delvis befrias från skattskyldighet för realisationsvinst. Man har
därvid åberopat att vinstbeskattningen medför att andelsägarna blir hårdare
beskattade än vid enskilt innehav av aktier. Vid sådant innehav kan nämligen
ägaren från vinst på aktier, som innehafts i mmst fem år, ställa bottenavdraget
om 500 kr. Detta avdrag förlorar sitt värde för förvaltningsföretag eftersom
avdraget är detsamma oavsett antalet intressenter i företaget. De
remissinstanser som ställer sig negativa till utrednuigsförslaget framhåller
dessutom att realisationsvinstskatten gör det svårt att vid inlösen rätt
beräkna fondandelens värde. Beskattningen av realisationsvinster ger upphov till
en latent skatteskuld vars storlek ofta är omöjlig att fastställa.
Som
jag tidigare framhållit bör aktiefondsverksamhet anses vara av kapitalförvaltande
och inte av rörelsedrivande natur. Vinst som ett kapi-talförvaltande
skattesubjekt erhåller genom att avyttra aktier träffas normalt av
realisationsvinstbeskattning. Detta gäller oavsett huravida
kapitalförvaltningen bedrivs av en fysisk person eller av en juridisk person,
t. ex. ett investmentbolag. Den fråga som nu skall diskuteras är därför om det
finns anledning att vid realisationsvinstbeskattningen behandla aktiefonder
förmånligare än andra skattesubjekt.
Jag
har i det föregående anfört att det vid utformningen av regler för beskattning
av aktiefonder kan firmas anledning att ha som utgångspunkt att sparande i
aktiefond skall ge ungefär samma skattemässiga konsekvenser som enskilt
sparande. Aktiefonder bör i enlighet härmed befrias från
realisationsvinstbeskattning endast om och i den mån en sådan åtgärd behövs för
att hindra att anddsägande blir hårdare beskattat än direktinnehav av aktier.
Det
synes obestridligt att viss merbeskattning kan uppkomma i förhållande tUl
enskilt sparande om aktiefond beskattas för realisationsvinst på vanligt sätt.
Detta sammanhänger främst med de nuvarande beskatt-ningsreglema för aktier som
innehafts i minst fem år, s. k. femårsaktier. Framstår det inte som sannolikt
att sådana aktier avyttrats utan vinst eller med en vinst på högst 5 % av
köpeskillingen för aktierna, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas
10 % av köpeskillingen. Genom att varje skattesubjekt får åtnjuta endast ett
bottenavdrag om 500 kr. träffas en aktiefond av realisationsvinstbeskattning så
snart den sammanlagda köpeskillingen på grund av avyttringarna under beskattningsåret
överstiger 5 000 kr. Fonden kan visserligen undgå beskattning genom att dela ut
den skattepliktiga delen av vinsten, men i så fall
Prop. 1974:181 42
blir
vinsten föremål för beskattning hos andelsägarna som inkomst av kapital. Vid
direktinnehav kan däremot varje andelsägare sälja femårsaktier för 5 000 kr.
per år utan att drabbas ay någon realisationsvinstbeskattning.
Vid
ett ställningstagande till den aktuella frågan måste emellertid också beaktas
att sparande i aktiefond ger delägare påtagliga fördelär jämfört med privata
aktieplaceringar. Aktiefondens finansiella" styrka möjliggör utnyttjande
av ekonomisk expertis samtidigt som utrymmet för förmånliga aktieförvärv ökar.
Vidare kan en aktiefond på grund av sin stora aktieportfölj på ett helt annat
sätt än en vanlig småsparare utnyttja möjligheterna till kvittning av
realisationsvinster mot realisationsförluster. Det finns därför anledning att
räkna med att aktiefonder även utan särskilda undantagsregler endast i mindre
utsträckning kommer att träffas av realisationsvinstskatt.
Till
vad jag nu har anfört kofnmer att en lindring i realisationsvinstbeskattningen
skulle kunna utnyttjas för att åstadkomma opåkallade skattelättnader. En fullständig
skattefrihet på detta område skulle t.ex. kunna föranleda en aktiefond att
placera sin förmögenhet i lågavkastan-de aktier eller att systematiskt avyttra
aktier just innan utdelning blev tillgänglig för lyftning. Fondens inkomster
skulle härigenom bli i huvudsak skattefria och någon beskattning skulle heller
inte såvida fondens inkomster inte utdelades träffa andelsägarna.
Aktiefondens inkomster skulle i detta fall bli föremål för beskattning först riär.
andelsägaren tillgodogjorde sig värdestegringen i fonden" genom ätt
avyttra sin andel. Översteg andelsägarens innehavstid fem år skulle dock högst
10 % av köpeskillingen behöva tas upp till beskattning.
Jag
är mot bakgrund av det anförda inte beredd att föreslå särskilda realisationsvinstbestämmelsér
för aktiefonder. Beräkningen av aktiefonds skattepliktiga realisationsvinst
bör alltså ske efter de regler som gäller för andra kapitalförvaltande
skattesubjekt. Skulle realisationsvinstbeskattningen komma att läggas om, kan
det bli aktuellt att på nytt pröva frågan.
5.1.5
Skattesats
Utredningen
har föreslagit att aktiefonder i fråga om deri statliga inkomstbeskattningen
skall vara underkastade samma uttagspröcent som aktiebolagen. Även detta
förslag har allmänt godtagits vid remissbehandlingen. Det är enligt min mening
naturligt att aktiefond, som ju avses skola utgöra särskilt skattesubjekt, mte
beskattas lägre än om fonden och det förvaltande bolaget behandlades som ett
enda skattesubjekt. Utredningens förslag bör således godtas.
Prop.
1974:181 43
5.1.6 Beskattning
av fondbolaget
Utredningen
har föreslagit att fondbolagets förvaltning av fonderna skall anses utgöra
rörelse. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. En remissinstans
har emellertid påpekat att fondbolagens verksamhet i princip inte skiljer sig
från innehavarens förvaltning av en större aktieportfölj. Verksamheten inom ett
fondbolag kan därför inte anses utgöra rörelse utan bör betraktas som
"förmögenhetsförvaltning. I enlighet härmed hävdas att mottagna
aktieutdelningar bör beskattas som inkomst av kapital.
För
egen del anser jag att fondbolagets verksamhet närmast här karaktären av
service- eller konsultrörelse. Verksamheten bör därför, som utredningen
föreslagit, betraktas som rörelse men av annat slag än penningrörelse.
Fondbolagets rörelseintäkter utgörs i första hand av den ersättning som utgår
från aktiefonden. Några särskilda skattebestämmelser för fondbolag är inte
behövliga.
5.1.7 Beskattningen
av andelsägarna
I
fråga om fondandelsägamas beskattning har utredningen föreslagit att
utdelningar skall vara att hänföra till intäkt av kapital och att vinst vid
inlösen eller försäljning av fondandelsbevis skall beskattas enligt de regler som
gäller för beskattning av realisationsvinst. Några remissinstanser anser att
den dd av utdelning från aktiefond som avser realisationsvinst skall beskattas
som inkomst av tillfällig förvärvsverksafnhet hos andelsägarna under det att
övrig utdelning tas upp som intäkt av kapital. En remissinstans föreslår att
avyttring av fondandel, som innehafts mer än fem år, inte skall föranleda
realisationsvinstbeskattning.
Placering
av sparmedel i aktiefond är i första hand avsett att vara ett alternativ till banksparande.
Med hänsyn härtill är det enligt min mening naturligt att i
beskattningshänseende jämställa utdelning från aktiefond med avkastningen på
sparandet i bank och följaktligen låta utdelningen bli beskattad i sin helhet i
förvärvskällan kapital. En sådan ordning ligger dessutom i linje med förslaget
i det föregående att låta aktiefonden få avdrag såsom för räntekostnad för all
utdelning till andelsägarna. Det vore däremot klart olämpligt - inte minst av
praktiska skäl att dela upp mottagen utdelning i en "avkastningsdd"
och en "realisationsvinstdd". Frågan om realisationsvinstbeskattnmg
hos mottagaren bör avgöras med utgångspunkt endast i fondanddsirinehavet och
inte med hänsyn till förhållandena i aktiefonden.
De
tillgångar som ingår i aktiefonden är enligt utredningen att anse som fondandelsägamas
gemensamma egendom. Fondandel kari således ses som ett substitut för de i
fonden ingående värdepapperen. I likhet med utredningen anser jag.därför att
avyttring av fondandd skall likställas med avyttring av aktieinnehav. Någon
uttrycklig föreskrift om
Prop. 1974:181 44
att
inlösen av fondandel i realisationsvinsthänseende är att jämställa med avyttring
av fondandel synes inte behövlig.
Den
av mig valda metoden för beskattning av aktiefondsverksamhet bygger, som
framhållits flera gånger, på principen att intäkter av aktieutdelning m. m.
skall beskattas antingen hos aktiefonden eller om intäktema vidareutdelas
hos andelsägama. Mot bakgrund bl. a. härav synes det inte finnas anledning att
föreskriva skatteplikt för belopp som utskiftas till andelsägarna i samband med
upplösning av aktiefond. Sådant utskiftat belopp bör alltså oavsett om
beloppet avser inbetald insats eller fonderade vinstmedel vara skattefritt
för andelsägaren.
Enligt
utredningen bör fondandelsägarna även såvitt avser kupongskatten jämställas
med aktier. Jag delar denna uppfattning.
Med
hänsyn till innehållet i den nya regeringsformen bör rubriken till
kupongskatteförordningen ändras till kuponskattdagen. Även i författningstexten
bör ordet "förordning" i förekommande fall bytas ut mot
"lag".
5.1.8
Övergångsbestämmelser
Utredningen
tar dessutom upp frågor i samband med att ett redan existerande
aktiefondsföretag går över från stiftelseform eller föreningsform till den i
den nu föreslagna lagen föreskrivna aktiebolagsformen. Utredningen påpekar att
om i det nya systemet förvaltningen av fond går över från ett fondbolag till
ett annat fondbolag eller till förvaringsbanken, övergången i sig inte
föranleder några skattekonsekvenser. Fonden utgör nämligen särskilt
skattesubjekt och en ändring beträffande vem som handhar förvaltningen
påverkar då uite beskatmingen. Det framhålls att som utgångspunkt vid beräkning
av skattepliktig realisationsvinst och avdragsgill realisationsförlust skall
gälla den tidpunkt då ett värdepapper tillförts fonden oavsett om ny förvaltare
tillträtt. Enligt utredningen bör samma betraktelsesätt gälla vid övergång från
stiftelseform eller föreningsform till aktiebolagsform. Utredningen föreslår
därför att sådan övergång inte skall föranleda beskattning och att de
värdepapper som härvid kommer att ingå i fonden skall anses förvärvade vid
tidpunkt då de tillförts den ursprangliga fonden. Däremot anser utredningen
inte anledning föreligga att föreslå att sådan vid taxering till statlig
inkomstskatt avdragsgill kommunalskatt, som kan ha påförts stiftelse eller
annan förvaltare av aktiefonder före övergången, skall bli avdragsgill för
fonden sedan dess förvaltning övergått på ett fondbolag.
Någon
invändning mot nu berörda förslag bar inte gjorts under re-missbehandluigen. Enhgt
min mening är det naturligt att den omständigheten att ett fondbolag övertar
förvaltningen enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna till
aktiefondslagen inte utlöser beskattning. Jag anser det vidare klart att
tillgång som vid tiden för en sådan övergång
Prop.
1974:181 45
ingår
i en fond skall även efter övergången anses ha förvärvats av aktiefonden genom
det fång, varigenom den tidigare fonden förvärvat tillgången. I fråga om
stiftelse eller annan förvaltare av aktiefond påförd kommunalskatt delar jag
utredningens uppfattning att sådant avdrag inte ens till den del det gäller
skatt som avser aktiefond skall kunna utnyttjas av fond efter det förvaltningen
övergått på fondbolag.
Enligt övergångsbestämmelsema
till aktiefondslagen kan tidigare bedriven aktiefondsverksamhet utan hinder av
reglerna i den nya lagen bedrivas i oförändrad form till utgången av år 1976.
Detta innebär att t. ex. stiftdseförvaltad aktiefondsverksamhet kan förekomma
under åren 1975 och 1976. Vid stiftelseförvaltning har enligt praxis stiftelsen
och inte den eller de olika fondema ansetts utgöra skattesubjekt. Denna
ordning för beskattnmg av aktiefondsverksamhet bör enUgt min mening snarast
upphöra. Fr. o. m. 1976 års taxering bör därför även äldre aktiefonder
oavsett förvaltningsform i princip behandlas på samma sätt som aktiefonder
som förvaltas av fondbolag. För att undvika retroaktiv verkan av den höjda
skattesatsen m. m. bör dock aktiefond, som år 1976 skall taxeras för ett
beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1975, beskattas enligt de äldre
reglerna även vid denna taxering. Vid 1977 års taxering bör dock utan undantag
de nya reglema tillämpas.
Aktiefonds
avdrag för belopp, som utdelas till andelsägarna, skall enligt mitt förslag
anses belöpa på det räkenskapsår till vilket utdelningen hänför sig även om
beloppet utbetalas till delägarna först året därpå. Utan särskilda
övergångsbestämmelser skulle på grund härav aktiefond, som tidigare yrkat
avdrag för utdelning enligt kontantprindpen, kunna gå miste om rätten till
avdrag för ett års utdelning. Denna effekt bör undvikas. Aktiefond bör därför
vid taxering för det beskattningsår då de nya reglerna första gången skall
tillämpas, få åtnjuta avdrag för belopp som under beskattningsåret utbetalats i
utdelning till andelsägarna på gmnd av tidigare års verksamhet. Vid denna
taxering kan alltså teoretiskt sett avdrag medges såväl för det löpande
beskattningsårets utdelning som för belopp som under beskattningsåret
utbetalats på gmnd av tidigare års vinster. Avdrag på grund av tidigare års
verksamhet gäller dock självfallet endast utdelade belopp för vilka avdrag
tidigare inte åtnjutits vid taxeringen.
5.1.9
Förmögenhetsbeskattningen
Aktiefondsutredningen
bar inte föreslagit några särskilda regler i fråga om förmögenhetsbeskattnmg av
aktiefond eller fondandelsägare. Enligt min mening finns det dock anledning
inte minst för att undanröja onödig tvekan att i författningstexten
uttryckligen ange att andel i svensk aktiefond skall behandlas på samma sätt
som svensk aktie. Detta föranleder vissa tillägg till 3 och 6 §§ förordningen
om statiig förmögenhetsskatt.
Prop. 1974:181 46
5.1.10 Arvsskatt
och gåvoskatt . -
Utredningen har inte, närmare gått in på arvs-"och gåvobeskattningen.
Även här anser jag dock
andel i aktiefond i skattehänseende bör jämställas med aktie.
5.1.11 Ändringar
i taxeringsförordningen
Utredningen
föreslår att i taxeririgsförordningen (1956: 623), TF, skall tas in
bestämmelser av innebörd att självdeklaration skall avlämnas för fonderna och
att denna skyldighet skall fullgöras av det fondbolag eller den förvaringsbank
som handhar förvaltningen. Vidare föreslås att uppgift om erhållen utdelning på
fondandel skall lämnas på samma sätt som nu gäller i fråga om aktieutdelning.
Förslaget i dessa, delar bör genomföras.
TF
bör samtidigt ändras i vissa hänseenden som inte har något samband med de
tidigare berörda frågorna. Enligt 36 § TF får deklarä-tionsskyldig, som inte deklarerat
i rätt tid eller på behörigt sätt, anmanas att fullgöra sin
deklarationsskyldighet. Innan anmaning utfärdas bör enligt samma lagmm den deklärationsskyldige,
om det kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt eririras om
deklarationsskyldigheten.
Sedan
ett par år tillämpas generellt ett system som innebär att för
tryckta deklarationsblanketter sänds ut till de fysiska personer som kan
antas vara deklarationsskyldiga vid förestående taxering. Vidare tilläm
pas i vissa län den ordningen att juridiska personer, bl. a. aktiebolagen, får
särskilt meddelande om sin deklarationsskyldighet. I det fall skattskyldiga
på angivet sätt redan erinrats om sin deklarationsskyldighet är.det enligt
min mening obehövligt med ett särskilt erinringsförfarande innan anma
ning utfärdas. I dessa fall innebär erinringsförfarandet en onödig kom
plikation som därtill försenar taxeringsarbetet. Jag föreslår därför att
föreskriften härom i 36 § TF ändras så att eriman får anses fullgjord
genom att den deklarationsskyldige tillställts förtryckt deklarationsblan
kett eller särskilt meddelande. Även i de fall ofullständig deklaration be
höver kompletteras bör under angivna förutsättningar anmaning kunna
utfärdas direkt.
I
TF finns bestämmelser om att taxeringsassistent i vissa fall kan förordnas att
biträda taxeringsnämnd. Fr. o. m. den 1 juli 1974 har tjänstebenämningen
ändrats från taxeringsassistent till taxeringsinspektör. Ordet "taxeringsassistent"
i TF bör i enlighet härmed bytas ut mot "taxeringsinspektör".
Enligt
punkt 4 av övergångsbestämmelsema till TF får länsstyrelsen förordna
taxeringskonsulent att biträda taxeringsnämnd i sådant taxeringsdistrikt som
avses i 4 § fjärde stycket TF (särskilt täxeringsdistrikt för fysiska personer)
intill dess taxeringsassistent förordnats för distriktet. Vad som i nämnda
punkt eller i annan författning sägs om taxerings-
Prop.
1974:181 47
assistent
bör självfallet i fortsättningen i stället gälla taxeringsinspektör. Taxeringskonsulent
bör emellertid kunna förordnas ätt biträda även nämnd i sådant distrikt som
avses i 4 § femte stycket TF (särskilt täxeringsdistrikt för bolag) till dess
taxeringsinspektör förordnats för distriktet. En föreskrift härom bör tas in i
övergångsbestämmelserna till den nu föreslagna ändringen av TF.
De
bestämmelser jag nu föreslagit bör träda i kraft den 1 januari 1975.
5.2
Emissionsstämpel..
Enligt
19 § stämpelskatteförordningen (1964: 308), SSF, utgår stämpelskatt vid
bildande av aktiebolag och ökning av bolagets aktiekapital. Skattesatsen är 10
öre: för varje fullt 10-tal kr. av aktiens nominella belopp, dvs. i princip 1
% av aktiekapitalet. Motsvarande gäller för utfästelse om kommanditdelägares'
insats i handelsbolag. För obligationer och andra skuldebrev som ges ut i större
antal och uppenbarligen är avsedda för den allmänna rörelsen, utgår enligt 21 §
SSF- stämpelskatt med 60 öre för varje påbörjat 100-tal kr. av obligationens
eller skuldebrevets belopp, dvs. med 0,6 % av lånet. Stämpelskatten för aktier
uppgick under budgetåret 1973/74 till 31,3 milj. kr. Stämpelskatten för
obligationer var under samma period 9,2 milj. kr.
SSF
innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om skatteplikt för andelsbevis i
aktiefonder, i I praxis har aktiefondsbevis inte ansetts vara skattepliktiga.
Aktiefondsutredningen
föreslår inte någon ändring, av reglema rörande emissionsstämpel för aktier
och insatser i svenska bolag. Däremot anser utredningen att skatteplikten vid ernission
av obligationer och därmed jämförliga skuldebrev bör slopas. Vidare föreslår
utredningen att den i praxis gällande friheten från emissionsstämpel för
fondandelsbevis bör behållas.
Utredningens
förslag om avskaffande av stämpelskatten vid emission av obligationer
tillstyrks av remissinstanserna. Med hänsyn tilf nuvarande kapitalmarknadsläge
är jag emellertid inte beredd att avskaffa stäm-pdplikten vid emission av
obligationer. Det av några remissinstanser framförda yrkandet om slopandet av
emissionsstämpeln för aktier kan jag heller inte ansluta mig till. Däremot är
jag ense med utredningen om att det saknas anledning att rubba den i praxis
gällande skattefriheten för andelsbevis i aktiefonder.
5.3
Fondstämpel
Vid
avyttring av fondpapper utgår stämpelavgift enligt förordningen (1908:129) om
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpap-
Prop. 1974:181 48
per,
FSF. Fondpapper enligt FSF är i första hand aktier och obligationer. Såsom
fondpapper räknas inte andelsbevis i värdepappersfonder. Skattesatsen är vid
förvärv av obligationer 0,1 % av köpeskillingen och vid förvärv av fondpapper
av annat slag 0,3 % av köpeskillingen.
Aktiefondsutredningen
anser att frågan om fondstämpeln kommit i nytt läge genom införandet av schablonberäkiung
av realisationsvinst vid försäljning av aktier som innehafts i mer än fem år. EnUgt
utredningens mening är den på schablonmässig vinstberäkning grundade aktievinstskatten
i viss mån att anse som en kapitalomsättningsskatt. Eftersom fondstämpeln också
är en omsättningsskatt anser utredningen det rimligt att låta fondstämpeln
ingå i aktievinstskatten. Utredningen föreslår med hänsyn bl. a. härtill att
stämpelavgiften vid avyttring av fondpapper avskaffas.
Om
fondstämpeln likväl finnes böra behållas bör enligt utredningen
författningsbestämmelserna på detta område omarbetas. Utredningen har därför
utarbetat förslag till nya författningar i ämnet och därvid föreslagit att
bevis avseende andel i svensk eller utländsk aktiefond skall behandlas på samma
sätt som aktier.
Förslaget
om slopande av fondstämpel har genomgående tillstyrkts av remissinstansema. En
remissinstans, LO, avstyrker dock förslaget.
För
egen del vill jag anföra följande. Stämpelavgiften enligt FSF är till sin natur
en omsättningsskatt som utgår vid avyttring av aktier och vissa obligationer.
Vid beräkning av avgiftens storlek är det betydelselöst om avyttringen skett
med vinst eller förlust. Sättet för beräkning av stämpelavgift skiljer sig
härigenom på avgörande punkter från beräkningen av skattepliktig
realisationsvinst på aktievinster. Enligt min mening har det inte framkommit
tillräckligt starka skäl för att slopa stämpelavgiften. Denna bör alltså tills
vidare utgå i oförändrad omfattning vid köp och byte av aktier och
obligationer.
Jag
delar emellertid utredningens uppfattning att för det fall att systemet med
fondstämpel behålls en modernisering av författningsbestämmelserna är
erforderlig. Frågan om fondstämpelns berättigande kan dock komma i ett nytt
läge om reglerna i kommunalskattelagen om inkomstbeskattning på gmnd av
avyttring av aktier m. m. förändras. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79)
avser enligt vad jag inhämtat att lägga fram ett förslag med nya bestämmelser
rörande bl. a. aktievinstbeskattningen i början av nästa år. Att dessförmnan
genomföra en formell omarbetning av reglerna för uttagande av stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper synes inte lämpligt. Även frågan om andelsbevis
i aktiefond bör anses som värdepapper enligt FSF bör enligt min mening tas upp
i ett framtida större sammanhang. Någon anledning att ändra FSF föreligger
således inte f. n.
Prop. 1974:181 49
HemstäUan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt,
3. lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970:
624),
4. lag om ändring i tcixeringslagen (1956: 623),
5. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statiig
förmögenhetsskatt,
6. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740544
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar i 12 dokument.
- Prop. 2001/02:25 En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter s. 161 om s. 39 i texten
- Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
- Prop. 1986/87:40 om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder. i texten
- Bet. 1981/82:SkU58 om sparande s. 7 i texten
- Bet. 1975/76:SkU63 Med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m. m. jämte motioner s. 69 · s. 97 i texten
Rättsfall (6)
6 kopplingar i 5 dokument.
- RÅ 1994 ref. 45 om s. 39 · om s. 40 ur registret · i texten
- HFD 2016 ref. 25 om s. 39 i texten
- HFD 2016 ref. 22 i texten
- RÅ 1996 ref. 32 om s. 14 i texten
- RÅ 1995 ref. 69 om s. 43 i texten