Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

1974 · 20 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:187, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 187 år 1974 Prop. 1974:187

Nr 187

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370); given den 15 november 1974.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över fmansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G.
E, STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att sådan ersättning på grund av trygghetsför-säkring
vid yrkesskada (TFY), som utgår under de första 30 dagarna av den tid den
skadade är arbetsoförmögen och beräknas enligt schablon, skall undantas från
beskattning.

1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 187

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:187

Förslag
till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas
att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning
eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats
genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst
å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 §
3 eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri
eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och
ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på
utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning,
som på grand av för- ersättning, som på grand av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om säkring jämlikt lagen (1962:381) om

allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annoriedes än på grand av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med
tjänst, dock att till

allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yreksskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grandas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annoriedes än på grand av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring om icke ersättningen grandas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med
tjänst, dock att till

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1973:1121. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1974:132.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

skattepliktig
inkomst räknas ersätt- skattepliktig inkomst räknas ersätt

ning i form av pension eller annan ning i form av pension eller annan

livränta, så ock ersättning som utgår livränta, så ock ersättning som utgår

på grand av trafikförsäkring eller an- på grand av trafikförsäkring eller,

nan ansvarighetsförsäkring och av- med nedan angivet undantag, annan

ser föriorad inkomst av skattepliktig ansvarighetsförsäkring och avser

natur; förlorad inkomst av skattepliktig na-

tur;

ersättning
på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen uppgår for insjuknandedagen till högst 30
kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag; belopp, som till följd
av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av
kapitalförsäkring;

ersättning
på grand av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava
influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till
intäkt av jordbraksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den
mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar
sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda
förvärvskällor;

vinstandel,
återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av
skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för
vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning
jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt
understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20
§ eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;

stipendier till studerande
vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag;

lön
eller annan gottgörelse, för vilken skall eriäggas skatt enligt förordningen
(1958:295) om sjömansskaU;

1* Riksdagen 1974. I saml. Nr 187

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:187 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

invaliditetstillägg eller
invaliditetsersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock
hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel
till den vårdbehövande;

kommunalt
bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustratillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg
som avses i kungörelsema(l968:425)om statliga bostadstill-lägg till
barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala bostadstillägg;

sådan gottgörelse för
utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från pensions- eller
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

kompensation
av staten för bensinskatt på bensin som förbrakats vid yrkesmässig användning
av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 15 november 1974.

Närvarande:
ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON,
LEIJON, HJELM-WALLÉN,

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om den skattemässiga behandlingen av kollektivavtalsbunden
ansvarighetsförsäkring och anför.

Inledning

Den
16 maj 1974 träffade Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Privattjänstemannakartdlen (PTK) överenskommelse om
införande av trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY), Samma dag träffades även
överenskommelse om införande av TFY inom det kommunala avtalsområdet. Senare
har även överenskommelser träffats om att ansluta bland annat kooperationens
och Statsföretagens Förhandlingsorganisations (SFO) avtalsområden till
försäkringen. Även för statens personskadeförsäkring är TFY normerande.

I en
till finansdepartementet den 23 september 1974 inkommen skrivelse hemställer
SAF, LO och PTK att vissa ersättningar som kan utgå enligt TFY mätte undantas
från beskattning.

Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarrätten i Sundsvall,
försäkringsinspektionen, riksförsäkringsverket, riksskatteverket,
länsstyrelserna i Stockholms, Skaraborgs och Västmanlands län, livförsäk-ringsskattekommittén.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund. Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), Folksam
och Kooperationens pensionsanstalt.

Lantbrakarnas
riksförbund hänvisar som sitt yttrande till ett inom Lantbrukarnas
skattedelegation upprättat utlåtande. KF och Kooperationens pensionsanstalt
åberopar vad Folksam anfört i sitt yttrande.

Gällande
ordning

TFY
är en ansvarighetsförsäkring. Beträffande ersättningar som utgår från sådan
försäkring gäller enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, att
ersättning som avser föriorad inkomst av skattepliktig natur utgör

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 6

skattepliktig
inkomst. Vidare är enligt 32 § I mom. första stycket KL livränta som utgår på
grand av sådan försäkring skattepliktig. Slutligen gäller enligt andra stycket
av anvisningarna till 19 § KL att om sådan livränta eller del därav, som enligt
32 § KL i sin helhet skall räknas som skattepliktig intäkt, utbytes mot
engångsbelopp, beträffande detta belopp skall i beskattningshänseende gälla
vad om sådan livränta är stadgat.

Framställningen

I
framställningen påpekas att TFY torde komma att omfatta så gott som hela
arbetsmarknaden utom området för statens personskadeförsäkring men att TFY är
normerande även för den senare försäkringen. Införandet av TFY kan därför i
praktiken sägas innebära att skadeståndsrätten på ett väsentligt område
ersätts med avtalsförsäkring.

Förmåner enligt TFY skall
i huvudsak utges efter skadeståndsrättsliga regler. I den mån avsteg gjorts har
dessa bl. a. varit betingade dels av strävan att anpassa ersättningsformerna så
att den skadades möjligheter att återgå i arbete främjas, dels av behovet att
förenkla och förbilliga skaderegleringsarbetet.

Det
påpekas att enligt i Sverige gällande regler skadestånd inkomstbeskattas till
den del detta avser föriust av inkomst eller annan förmån som skulle ha
beskattats hos mottagaren. Organisationerna har bedömt att överenskommelserna
om TFY kommer att medföra en värdefull komplettering av vårt lands
socialpolitiska system. Det har därför ansetts angeläget att verka för att inte
gällande lagregler hindrar den effekt som organisationerna avsett att uppnå.
Organisationerna hemställer att nedan angivna förmåner inte beläggs med
inkomstskatt:

1. Ersättning för föriorad arbetsinkomst som utges
enligt schablontabell under de första 30 dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen.

2. Engångsbelopp som beräknats genom kapitalisering av
livränta och som utges vid bestående invaliditet.

Ersättning
för förlorad arbetsinkomst

Skadefall
som inte medför sjukskrivning överstigande 7 dagar berättigar inte till
ersättning. Om skadefallet varat minst 8 dagar lämnas under de första 30
dagarna av sjukdomstiden ersättning enligt TFY för föriorad arbetsinkomst
enligt följande tabell. Beloppen i tabellen har enligt organisationerna
beräknats så att arbetstagaren genom denna ersättning jämte den skattepliktiga
sjukpenningen erhåller full kompensation för nettoinkomstbortfallet, vilket
anses motsvara den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, I de fall
arbetstagaren kan ha rätt till ersättning för viss sjukdomsdag även enligt avtalsgrappsjukförsäkring
(AGS) inkluderas denna ersättning i angivna belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 7

Till
försäkringskassan an- Ersättning från TFY

mald
sjukpenninggmndande O förekommande fall inklu-

årsinkomst uppgår sive ersättning från AGS)

till
kr. men ej till kr. per dag kr.

18
000 3

18
000 43 000 4

43 000
53 000 5

53
000 7,5 basbelopp 6

För
insjuknandedagen, som ej berättigar till ersättning genom den allmänna
försäkringen, lämnas ersättning med ett belopp motsvarande fem gånger den i
tabellen angivna dagersättningen. Detta belopp torde motsvara den
genomsnittliga nettoföriusten av arbetsinkomsten för denna dag.

För
lönedelar överstigande vad som motsvarar en åriig arbetsinkomst av 7,5 basbelopp
lämnas ersättning för den faktiska föriusten. Sådan ersättning föratsatts bli
skattepliktig eftersom den inte utges enligt den ovan angivna tabellen.

Skulle
ersättning på grand av skadan utgå från stat, kommun, försäkringsanstalt,
arbetsgivare eller annan i form av periodisk ersättning gäller en särskild
samordningsregel. Denna innebär att ersättning som angivits ovan för föriorad
arbetsinkomst endast utgår i den mån de skadelidande drabbas av förlust som
inte ersätts på annat sätt. Arbetstagare med full sjuklön kommer sålunda inte
att erhålla "dagersättning" från TFY.

Enligt
den lagstiftning som gäller från ingången av 1974 är sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring skattepliktig inkomst. Organisationerna
erinrar om att vid genomförandet av denna lagstiftning (prop. 1973:49) frågan
uppkom huruvida ersättning från AGS skulle göras skattepliktig.
Departementschefen uttalade därvid att bl.a. praktiska skäl talar för att den
nuvarande skattefriheten behålls för ersättning som faller ut på grand av AGS-försäkring
och anförde vidare att AGS-belopp som utfaller under sjukpenningtid blir
förhållandevis små. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning.

Enligt
organisationema synes samma skäl föreligga för skattefrihet då det gäller
ersättning för förlorad arbetsinkomst som utges enligt ovan angiven schablontabell
under de 30 första dagarna av sjukdomstiden. Härtill kommer behovet av enkla
regler för samordning mellan ersättning enligt schablontabellen i TFY och den
skattefria dagersättningen enligt AGS. Organisationerna påpekar även att det
högsta skattefria belopp som enligt schablontabellen kan utges vid ett
skadefall blir 204 kr.

Engångsbelopp
i stället för livränta

Vid
skadefall som lett till invaliditet lämnas ersättning enligt TFY för framtida
förlust av arbetsinkomst eller för mer betydande merkostnader i privatlivet
eller i arbetet i form av åriig livränta till den del föriusten

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 8

eller
kostnaden inte ersätts genom förmån från t. ex, socialförsäkring eller avtalsförsäkring.

Den
skadade kan i stället för livränta eller del därav erhålla ett engångsbelopp
motsvarande det kapitaliserade värdet av livräntan enligt TFY, Sådant engångsbelopp
skall alltid lämnas om den del av den framtida åriiga föriusten av
arbetsinkomst som skall ersättas enligt TFY kan antas komma att understiga 10
96, Engångsbeloppet fastställs enligt normer för kapitalisering av livränta
som godkänts av SAF, LO och PTK, Organisationerna uppger att dessa normer i
huvudsak skall överensstämma med de som föreslagits av skadeståndskommitlén i
betänkandet (SOU 1973:51) Skadestånd V, Vid bestämmande av engångsbeloppet
skall dock hänsyn tas till skattefrihet.

Organisationerna
erinrar om reglerna för beskattning av utbytt livränta. Enligt organisationerna
kan i TFY förekomma såväl utbyte av livränta som att eti engångsbelopp bestäms
att utgå direkt utan att någon livränta dessförinnan fastställts. Om engångsbelopp
beskattas kan skattebelastningen på grand av den för fysiska personer gällande
skatteprogressionen bli betydande. Visseriigen kan reglerna i förordningen om
ackumulerad inkomst i många fall tillämpas. Härigenom åstadkommes vid
inkomstskatteberäkningen en fördelning av engångsbeloppet på de 10 senaste
åren. Den lindring i skatteprogressionen som en sådan fördelning avser att
åstadkomma har emellertid i många fall visat sig bli ganska obetydlig, bl. a.
beroende på att engångsbeloppet fördelas under en tidsperiod då den
skadelidande för antas ha varit i full verksamhet.

Det
erinras om att frågan om beskattning av kapitaliserad livränta vid olika
tillfällen, bl. a. genom motion 1972:851, har tagits upp till diskussion. Den
har även behandlats i skadeståndskommitténs betänkande och av flera av de
remissinstanser som avgivit yttrande över detta betänkande. En starkt utvidgad
skattefrihet har därvid förordats.

Enligt
SAF, LO och PTK föreligger skäl för skattefrihet även beträffande sådana
kapitalbelopp som inom TFY utgår i stället för livränta. Å andra sidan är
organisationerna överens om att vid bestämmande av skattefritt kapitalbelopp,
som utges i stället för åriig livränta, kapitalbeloppet skall beräknas med
hänsyn till värdet av livränta efter skatt. Organisationerna erinrar även om
att ersättningen från TFY i många fall endast utgör komplement till inkomst av
förvärvsarbete eller vid förtidspension, annan livränta eller pension och
därför normalt bör bli av mindre betydelse för den skadades framtida
försörjning, I de fall skadeersättningen enligt TFY blir av någon mer påtaglig
betydelse för den skadades framtida försörjning kommer ersättning normalt att
utgå i form av värdesäkrad livränta för vilken skattefrihet ej begärs.
Slutligen påpekas att enligt allmänt vedertagen uppfattning ersättning i form
av engångsbelopp medverkar till en snabbare rehabilitering av den skadade.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 9

Remissyttrandena

En
del remissinstanser tillstyrker bifall till framställningen. En del instanser
anser emellertid att endast de schablonbelopp som vid arbetsoförmåga kan utgå
under de första 30 dagarna bör undantas från beskattning, 1 flera
remissyttranden förordas dock att framställningen inte skall föranleda lagstiftning.

För
bifall till framställningen uttalar sig livförsäkringsskattekommittén (majoriteten),
TCO, SACO, Svenska försäkringsbolags riksförbund, SPP och Folksam. Det pekas
allmänt på att TFY utgör en värdefull komplettering av vårt lands
socialpolitiska system. Vidare erinras om att ersättning för föriorad arbetsinkomst
enligt schablontabellen avser förhållandevis små belopp samt att
engångsbeloppen vid utbyte av livränta har betydelse för den skadades rehabilitering.
Livförsäkringsskattekommittén pekar på skattefriheten för belopp som utgår på
grund av AGS och den gemensamma handläggning som avses ske av frågor om
dagersättning enligt AGS och TFY. Skattefrihet för TFY-ersättningen kan enligt
kommittén innebära förenkling i administrationen så länge nuvarande
skatteregler gäller på AGS-området. Kommittén, som inte är beredd att nu ta
slutlig ställning till skattefrågor angående AGS, vill inte motsätta sig att
dagersättningen enligt TFY tills vidare undantas från inkomstbeskattning. Även
i fråga om engångsbeloppen förordar kommittén en provisorisk lagstiftning.
Kommittén hänvisar till den lagstiftning som kan bli följden av
skadeståndskommitténs betänkande. På skattesidan skulle denna kunna medföra
viss skattefrihet för engångsersättningar som träder i stället för livränta.
Denna fråga övervägs för närvarande av kommittén som särskilt uppdrag.
Organisationernas framställning bör därför överiämnas till kommittén för att
beaktas vid fullgörandet av detta uppdrag. I avvaktan på en definitiv lösning,
som beräknas vara tillämplig fr. o. m. 1976 års taxering, tillstyrker kommittén
att engångsbelopp från TFY-försäkringen, som utbetalats under 1974, inte upptas
till beskattning vid 1975 års taxering. Svenska försäkringsbolags riksförbund
ansluter sig till uppfattningen att ersättning i form av engångsbelopp bör
kunna utges i ökad omfattning. Genom socialförsäkringssystemet och de system för
kollektiv sjuk- och invaliditetspensionsförsäkring som numera finns har nämligen
skadeständslivräntan i många fall fött en marginell betydelse när det gäller
den skadelidandes försörjning. Ett engångsbelopp medverkar däremot ofta till
en snabbare rehabilitering av den skadade. Ett sådant belopp kan investeras i
t. ex, ett eget hem eller ett eget företag så att den skadelidande kan anpassa
sig till den situation han försatts i genom skadan. En ökad användning av
engångsbelopp kräver dock enligt riksförbundet en ändring av
skattebestämmelserna så att ersättningen i avsedd utsträckning verkligen kommer
den skadade till godo. Riksförbundet hänvisar till skadeståndskommitténs
förslag och att i remissyttranden över betänkandet förordats en starkt utvidgad
skattefrihet för engångsbelopp. Skattefritt kapitalbelopp som

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:187 10

utges
i stället för åriig livränta inom TFY avses beräknas individuellt med hänsyn
till det värde livräntan har efter skatt för den skadelidande. Det är således
fråga om nettoersättning bestämd med hänsyn till förhållandena i det enskilda
fallet. Organisationerna anser därför att skäl för skattefrihet föreligger i
fråga om sådana engångsbelopp. Riksförbundet framhåller det angelägna i att
ökad skattefrihet genomförs generellt för skadestånd i form av engångsbelopp.
Detta förutsätter enligt riksförbundets mening att un-deriaget för beräkning av
sådant belopp såsom inom TFY utgör värdet av livränta efter skatt. Ett starkt
motiv för en sådan enhetlig behandling av engångsbeloppen är att olikheter så
långt det är möjligt bör undvikas mellan ersättningsanordningar av TFY:s typ
och den allmänna skadeståndsrätten.

En
minoritet i riksskatteverkets styrelse, riksförsäkringsverket, länsstyrelserna i
Skaraborgs och Västmanlands län samt Lantbrukarnas skattedelegation uttalar
sig för att endast de belopp som utgår enligt tabellen bör undantas från
beskattning. Även här pekas på att likheter mellan sjukpenning på grand av AGS
och ersättning enligt TFY talar för att dessa ersättningar behandlas skattemässigt
lika. Vidare framhålls i flera yttranden att ifrågavarande belopp enligt TFY
är förhållandevis små. En av remissinstanserna, nämligen Lantbrukarnas
skattedelegation, förklarar sig i och för sig dela organisationernas
uppfattning alt skattefrihet för engångsbeloppen skulle ge positiva utslag i
många fall. Genomgående anser emellertid instanserna att en dellösning för
vissa engångsbelopp inte är godtagbar. Beskattnings-frågan för hela området av
engångsbelopp i stället för livränta bör lösas på en gång. Det påpekas i flera
yttranden att frågor av denna natur f n. utreds av livförsäkringsskattekommittén.

Kammarrätten
i Sundsvall, försäkringsinspektionen och riksskatteverket (majoriteten)
avstyrker bifall till framställningen. Samma ståndpunkt intar en minoritet inom
livförsäkringsskattekommittén (tre ledamöter). Kammarrätten påpekar att fråga
är om ersättning i olika former för inkomstföriust. I de fall sådan ersättning
utgår i form av engångsbelopp, på grand av försäkringsförhållande eller på
annat sätt, är ersättningen i princip att betrakta som brattoersättning. Om
lagstiftning genomförs i enlighet med den aktuella framställningen, kommer
ersättning för föriorad arbetsförtjänst genom den ifrågavarande
försäkringsformen att utgå med nettobelopp, dvs. en arbetsinkomst för vilken
skatt inte eriäggs. Följden härav skulle bli att vid försäkringsfall
arbetsinkomst i form av engångsbelopp kan anses bli skattefri för viss kategori
av löntagare. Detta skulle utgöra ett avsteg från en grundregel i svensk
skatterätt. Samma synpunkter kan enligt kammarrätten även läggas på ersättning
i form av schablonbelopp. Även om det finns skäl som talar för att det sker en
ändring i enlighet med framställningen synes frågan om skattefrihet för
ersättning av det slag som det här är fråga om böra övervägas i ett större
sammanhang. Kammarrätten anser därför att framställningen inte f n. bör
föranleda lagändring.

Försäkringsinspektionen
erinrar om att sjukpenningen numera är underkastad skatteplikt och att lämpligheten
med den nuvarande ordningen med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 11

skattefrihet
för AGS-ersättningama (K-försäkringsmoddlen) ifrågasatts bl. a. av
skatteutskottet (1974:32)samt att livförsäkringsskattekommittén kommer att
överväga denna skattefrihet. Innan slutlig ställning tagits till skattebehandlingen
av AGS-försäkringen bör man enligt inspektionens mening inte på ett nytt område
införa skattefrihet för löpande ersättningar för föriorad arbetsinkomst. Vidare
erinras om att inspektionen i sitt yttrande över skadeståndskommitténs
betänkande i fråga om beskattning av skadestånd i form av engångsbelopp uttalat
sig självfallet positiv till en snabb översyn av de skatteregler, som är av
intresse dä det gäller att åstadkomma ett rättvist förhållande mellan
beskattning av engångsbelopp och livränta. Inspektionen har i sammanhanget
vidare framhållit att skattereglerna bör ändras så att de ej påverkar valet av
ersättningsform. Skattefrågan behandlades även i flera andra myndigheters
remissyttranden. Den har sedermera överlämnats för skyndsam behandling till livförsäkringsskattekommittén.
Inspektionen anser, att man, i avvaktan på en generell lösning av skattebehandlingen
av engångsbelopp, som träder i stället för livränta, inte bör för ett delområde
ändra gällande beskattningsregler.

Även
minoriteten inom livförsäkringsskattekommittén påpekar att såväl den
schablonmässiga dagersättningen som det kapitaliserade livräntebeloppet utgör
ersättning för föriorad arbetsförtjänst. Enligt en allmän princip i den svenska
skattelagstiftningen är belopp som träder i stället för inkomst av
skattepliktig natur också skattepliktigt. Med denna utgångspunkt bör således
skatteplikt för de båda beloppen föreligga. Vidare framhålls att om frågan ses
med utgångspunkt i principerna för försäkringsbeskattningen måste beaktas att TFY
till sin karaktär är en ansvarighetsförsäkring. Belopp som ulgår på grund av
sådan försäkring är skattepliktigt enligt gällande rätt. Den som jämförelse åberopade
AGS-försäkringen är däremot en sjuk-och olycksfallsförsäkring som inte tagits i
samband med tjänst. Nu gällande bestämmelser medför skattefrihet för belopp som
faller ut på sådan försäkring. Redan de båda försäkringarnas olika karaktär
gör det svårt att dra paralleller mellan dem. Vidare erinrar ledamöterna om att
enligt den åberopade överenskommelsen dagersättningar i TFY-systemet visseriigen
är låga. Administrativa skäl kan därför åberopas för skattefrihet. Man har emellertid
att utgå från att överenskommelsen blir föremål för förhandlingar. Snara
beloppshöjningar, vilkas storiek f n. inte kan bedömas, måste därför hållas för
troliga. F. ö. bör de administrativa skälens betydelse inte överdrivas. Ytteriigare
påpekas att sjukpenning numera är underkastad skatteplikt. Det är därför
konsekvent att beskatta också dagersättningen enligt TFY-systemet. 1 detta
sammanhang framhålls att skattefrihet för vissa belopp, som utgår som
ersättning för föriorad arbetsförtjänst, är ägnad att rubba grunderna för den
sociala bidragsgivningen och medför olikformig behandling.

De
tre ledamöterna anser vidare att än starkare skäl kan anföras mot skattefrihet
för engångsbelopp som träder i stället för livränta. Tanken är

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 12

att
engångsbelopp skall beräknas på grundval av livräntebelopp som i det individuella
fallet återstår efter skatt och att skatteberäkningen skall göras av
försäkringsinrättning. Den ifrågasatta nettoberäkningen strider enligt ledamöternas
mening helt mot de svenska beskattningsprinciperna. I den allmänna debatten har
visseriigen liknande nettoresonemang förts fram men något ställningstagande
från statsmakternas sida föreligger inte i denna fråga. Den verkliga innebörden
av överenskommelsen är att försäkringen förbilligas på övriga skattebetalares
bekostnad. Att försäkringen innebär en vinst för arbetsgivaren är således
uppenbart. Vidare kan nettoberäkningen med den teknik som avsetts skola
tillämpas leda till skattevinst för den försäkrade. Enligt uppgift skall
skatten på livräntebeloppet beräknas varefter nettot ka-pitaliseras. Det därvid
erhållna beloppet uppbärs skattefritt av den försäkrade. Om ingen ändring görs
i gällande bestämmelser skall den försäkrade emellertid betala skatten för det
engångsbelopp som motsvarar den kapitaliserade bruttolivräntan. Med hänsyn till
progressionen vid den statliga inkomstskatten måste denna skatt antas bli
högre än den kapitaliserade skatten på livräntorna. Härtill kommer att föratsättningarna
för en någoriunda säker nettoberäkning brister på grund av osäkerheten om den
försäkrades framtida inkomster m. m. Slutligen talar enligt de tre ledamöterna
starka administrativa skäl mot systemet. Engångsbeloppens storiek är nämligen
beroende av en korrekt skatteberäkning. Att överiämna beräkningen av skatt till
de inblandade parterna utan medverkan av sakkunnig myndighet bör enligt ledamöterna
inte komma i fråga. Hur systemet är avsett att fungera är vidare i vissa delar
oklart. Ledamöterna nöjer sig med att peka på oklarheten beträffande ansvar för
oriktiga beräkningar, komplikationer vid ändringar på grund av besvär i
taxeringar som legat till grund för nettoberäkning och liknande frågor.

Majoriteten
inom riksskatteverket anför i huvudsak samma synpunkter som minoriteten inom livförsäkringsskattekommittén.

Enligt
länsstyrelsen i Stockholms län bör frågan om beskattningen överlämnas till livförsäkringsskattekommittén.

Departementschefen

Ersättning,
som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av
skattepliktig natur, utgör skattepliktig inkomst. Detsamma gäller livränta som
utgår på samma grund, också om den byts ut mot engångsbelopp.

Arbetsgivare,
som betalar premie för ansvarighetsförsäkring till förmån för anställd, har
rätt att vid inkomsttaxeringen göra avdrag för premien som för omkostnad i
rörelsen. För den anställde föranleder premiebetalningen inga
skattekonsekvenser.

Jag
vill i sammanhanget erinra om principerna för beskattning av livförsäkringar,
dvs. pensionsförsäkringar (P-försäkringar) och kapitalförsäk-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 13

ringar
(K-försäkringar). Premier för P-försäkringar är avdragsgilla och utfallande
belopp skattepliktiga. För K-försäkringar är förhållandet i princip det
motsatta. Avdrag för premiekostnader för K-försäkringar medges dock inom ramen
för det s. k. försäkringsavdraget, som är högst 250 kr. för ogift och högst 500
kr. tillsammans för makar.

I
fråga om sjukförsäkring gäller att den i skattehänseende behandlas som P-försäkring
om den tecknats i samband med tjänst eller är invalidpensionsförsäkring. Andra
former av sjukförsäkring behandlas som K-försäk-ring.

Företagare,
som betalar försäkringspremie för livförsäkring eller sjukförsäkring lill
förmån för anställd, får göra avdrag för sådan premie som för omkostnad i
rörelse. Avser premien P-försäkring, behöver den anställde inte ta upp belopp
som motsvarar premien till beskattning. Denna ordning har tillkommit av
praktiska skäl. Den anställde har nämligen i princip rätt till avdrag för
premien med ett belopp, som i stort sett motsvarar förmånens värde. Är
försäkringen däremot en K-försäkring, skall premien beskattas hos den
anställde. Han för sedan göra avdrag för belopp motsvarande premien i den mån
det ryms inom ramen för försäkringsavdraget. Enligt en särskild bestämmelse i
kommunalskattelagen (1928:370), KL, är dock förmån av fri grapplivförsäkring
och av fri gruppsjukförsäkring i viss utsträckning undantagen från beskattning.
Så är fallet beträffande fri grupplivförsäkring, om den åtnjutits på grand av
statlig eller kommunal tjänst eller på grund av enskild tjänst under
förutsättning att grupplivförsäkringens förmåner är jämförbara med motsvarande
statliga förmåner. Har förmånen åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått
efter väsentligt förmånligare grunder än som gäller för statsanställd, tas
förmånen upp till beskattning till den del den utgått efter dessa förmånligare grander.
Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grander som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (AGS) beskattas
inte om de ersättningar som kan utgå på grund av försäkringen inte överstiger
de belopp som riksskatteverket fastställt.

AGS
behandlas i skattehänseende som K-försäkring, eftersom anmälan till försäkringsanstalten
om att försäkringen tagits i samband med tjänst inte skett. Enligt gällande
skattebestämmelser krävs nämligen för att sjiik-försäkring skall anses ha tagits
i samband med tjänst att sådan anmälan gjorts. Med hänsyn till att försäkringen
behandlas som K-försäkring beskattas inte utfallande belopp hos mottagaren.
Vidare är alltså de enskilda arbetstagarna på grund av nyssnämnda bestämmelser
i KL befriade från skyldighet att redovisa förmånen av arbetsgivarens
premiebetalning som intäkt.

Skattefriheten
för förmån av viss fri grapplivförsäkring infördes år 1963 (prop. 1963:120, BeU
1963:43, rskr 1963:294, SFS 1963:265) och motiverades främst av förenklingsskäl.
Den dittillsvarande ordningen framstod som onödigt komplicerad och formell,
särskilt sedan tjänstegrupplivförsäkringen ut-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:187 14

vidgats
till att omfatta större delen av löntagarna. Motsvarande skattefrihet för
förmåner av fri gruppsjukförsäkring tillkom ursprungligen år 1972 (prop. 1972:77,
SkU 1972:27, rskr 1972:191, SFS 1972:254), Även då anfördes förenklingsskäl. 1
prop, 1972:77 (s. 24) framhölls emellertid att de förutsättningar som varit
bestämmande för sådan tilläggsanordning till socialförsäkringen som AGS
representerar kunde antas bli förändrade om man skulle gå över till ett system
med beskattade sjukpenningförmåner. Lösningen att AGS behandlades på samma sätt
som K-försäkring och att arbetstagarna inte skulle beskattas för någon förmån
av fri försäkring ansågs kunna accepteras som ett provisorium, som borde kunna
omprövas för den händelse en omläggning av förmånernas beskattning skulle
aktualiseras.

Den
ursprangliga överenskommelsen om AGS för anställda arbetstagare träffades
mellan SAF och LO den 22 juni 1971. Därvid utformades AGS som ett komplement till
ersättningar enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess då gällande
lydelse.

Genom
beslut av statsmakterna år 1973 konstruerades sjukpenningförsäkringen om
varvid sjukpenningen gjordes skattepliktig. Med anledning härav och slopandet
av skyldigheten för löntagare att eriägga folkpensionsavgift träffade SAF och
LO överenskommelse om en anpassning av AGS. Anpassningen gäller från ingången
av år 1974, Överenskommelsen innebär en omfördelning av ersättningarna mellan
sjukpenningtid och förtidspensionstid. Ersättningen i samtliga inkomstlägen är
bestämd till - efter viss karenstid - 3 kr. per dag under sjukpenningtid. Under
förtidspensionstid erhåller den försäkrade månadsersättning med belopp enligt
en tabell, som finns intagen i förhandlingsprotokollet. Ersättningen beräknas
med utgångspunkt i den sjukpenninggrandande inkomst som låg till grand för
sjukpenningens storlek vid insjuknandetillfållet till den del inkomsten
förvärvats i anställningar som omfattas av försäkringsavtal om AGS.

Genom
ändring i KL har förmånen av fri AGS även efter den nya överenskommelsen undantagits
från beskattning (prop. 1974:90, SkU 1974:32, rskr 1974:200, SFS 1974:293). 1
sitt betänkande instämde skatteutskottet i uppfattningen att förmån av fri AGS
liksom tidigare borde kunna undantas från beskattning. Utskottet uttalade
emellertid betänkligheter mot definitiva skattelättnader för så avsevärda
pensionsbelopp som kan utgå på grund av försäkringen. Utskottet framhöll att
beskattningsfrågan om möjligt borde lösas på samma sätt som nu gäller för annan
ersättning för inkomstbortfall och för P-försäkringar. Utskottet påpekade att
beskattningsfrågan emellertid sammanhängde med försäkringsbeskattningens
utformning i andra hänseenden och att överenskommelse som träffats mellan SAF
och LO inte utgjorde tillräckliga skäl att föregripa livförsäkringsskattekommitténs
(Fi 1971:07) arbete. 1 avvaktan på kommitténs ställningstagande hade därför utskottet
inte något att erinra mot att nuvarande provisorium beträffande AGS ändrades i
enlighet med det i propositionen framlagda förslaget. Riksdagen följde
utskottet.

I
skrivelsen från SAF, LO och PTK framhålls att organisationerna träffat

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 15

överenskommelse
om införandet av trygghetsförsäkring för yrkesskada (TFY). Det uppges vidare
dels att överenskommelse även träffats om införande av TFY inom det kommunala
avtalsområdet, dels att man var överens om att ansluta bl. a. kooperationen och
SFO:s avtalsområden till försäkringen. TFY kommer härigenom att omfatta så gott
som hela arbetsmarknaden utom området för statens personskadeförsäkring. Även
för denna försäkringsform är emellertid TFY normerande. Organisationen påpekar
att införandet av TFY därigenom i praktiken innebär att skadeståndsrätten på
ett väsentligt område ersätts med avtalsförsäkring.

Av
skrivelsen framgår att försäkringen är avsedd att gälla för skada som inträffat
den 1 september 1974 eller senare, dock att vid skador som inträffat den 1 febraari
1974 eller senare ersättning lämnas om skadan medfört invaliditet eller
dödsfall.

Enligt
försäkringsvillkoren utgår i de fall skadefallet medför sjukskrivning under
minst 8 dagar ersättning under de första 30 dagarna av sjukdomstiden och för
lönedelar upp till vad som motsvarar en årlig arbetsinkomst av 7,5 basbelopp
enligt en schablontabell. Beloppen i tabellen har beräknats så att
arbetstagaren genom denna ersättning jämte den skattepliktiga sjukpenningen
skall få full kompensation för nettoinkomstbortfallet, vilket anses motsvara
den sjukpenninggrundande inkomsten per dag. I de fall arbetstagaren har rätt till
ersättning för viss sjukdomsdag även enligt AGS inkluderas denna ersättning i
schablonbeloppet. De belopp som kan utgå på grand av TFY är följande.

Till
försäkringskassan anmäld Ersättning från TFY (i före-

sjukpenninggmndande års- kommande fall inklusive er-

inkomst uppgår sättning från AGS)

till kr. men ej till kr per dag kr.

18 000

3

18000

43 000

4

43 000

53 000

5

53 000

7,5 X basbeloppet

6

För
insjuknandedagen, som inte berättigar till ersättning genom den allmänna försäkringen,
lämnas ersättning med ett belopp motsvarande fem gånger den i tabellen angivna
dagersättningen. Detta belopp anges motsvara den genomsnittliga nettoföriusten
av arbetsinkomster för denna dag.

Den
högsta ersättning som kan utgå enligt denna schablon - i förekommande fall
jämte ersättning från AGS - utgör således (5 x 6 + 29 x 6 =) 204 kr.

För
lönedelar överstigande vad som motsvarar en åriig arbetsinkomst av 7,5
basbelopp liksom för föriorad arbetsinkomst efter 30 dagars sjukdomstid lämnas
ersättning för den faktiska föriusten.

Vid
skadefall som lett till invaliditet lämnas ersättning enligt TFY för framtida föriust
av arbetsinkomst eller för mer betydande merkostnader i privatlivet eller i
arbetet i form av livränta till den del föriusten eller kost-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:187 16

nåden
inte ersätts genom förmån från t. ex. socialförsäkring eller avtalsförsäkring.
Den skadade kan dock i stället för livränta eller del därav fö ett
engångsbelopp motsvarande det kapitaliserade värdet av livräntan enligt TFY.

SAF,
LO och PTK begär i skrivelsen att ersättning för föriorad arbetsinkomst som
utgår enligt den i det föregående nämnda tabellen under de första 30 dagarna av
den tid den skadade är arbetsoförmögen samt engångsbelopp som beräknas genom kapitalisering
av livränta och som utges vid bestående invaliditet skall undantas från
beskattning. Såvitt avser schablonbeloppen påpekar organisationerna att
beloppet kan bli högst 204 kr. Vidare understryks samordningen mellan den nu
avsedda ersättningen från TFY och den skattefria dagersättningen enligt AGS.
Enligt organisationerna finns samma skäl för skattefrihet för belopp på grand
av TFY som för ersättning från AGS.

I
fråga om engångsbeloppen hänvisas till att man vid bestämmande av dessa belopp
kommer att ta hänsyn till skattefriheten. Det erinras vidare om att ersättning
från TFY i många fall endast utgör ett komplement till inkomst av
förvärvsarbete eller, vid förtidspension, annan livränta eller pension och
därför normalt bör bli av mindre betydelse för den skadades framtida försörjning.
I de fall skadeersättningen enligt TFY blir av nämnvärd betydelse för den
skadades framtida försörjning kommer ersättningen normalt att utgå i form av värdesäkrad
livränta. Slutligen påpekas att ersättning i form av engångsbelopp enligt
allmänt vedertagen uppfattning medverkar till snabbare rehabilitering av den
skadade.

Inställningen
bland remissinstanserna är delad. Vissa remissinstanser har tillstyrkt organisationernas
framställning, andra åter ansett att den inte bör föranleda lagstiftning. Det
finns ytterligare den uppfattningen att endast de belopp som utgår enligt
tabellen skall undantas från beskattning.

För
egen del vill jag framhålla följande. Den nu aktuella TFY såväl som AGS och
tjänstegrupplivförsäkringen bygger ut det sociala trygghetssystemet på ett
angeläget sätt. Ersättning enligt TFY utgår till arbetstagare oavsett vem som
vållat skadan och försäkringen gäller inte endast för skador som orsakats av
olycksfall i arbetet utan även för skador som orsakats av färdolycksfall, dvs.
skador som inträffat vid färd till och från arbetet, samt vid vissa
yrkessjukdomar. För den anställde innebär försäkringen en väsentligt säkrare
ställning då belopp utgår oavsett om bevisning kan förebringas om att annan
varit vållande till skada. Härigenom har för den anställdes vidkommande
skadeståndsrätten i ett mycket betydelsefullt avseende ersatts med ett
försäkringssystem.

Överenskommelsen
mellan SAF, LO och PTK om förbättrad trygghet vid yrkesskada innebär således en
från flera synpunkter tillfredsställande ordning. Livförsäkringsskattekommittén
har som uppgift att göra en allmän översyn av personförsäkringsfältet från
skattesynpunkt. En majoritet inom denna kommitté har tillstyrkt
organisationernas framställning. Minoriteten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:187 17

har
emellertid, liksom vissa andra remissinstanser, påpekat att förslaget innebärett
principiellt avsteg från våra beskaltningsgrunder. 1 fråga om livränta som
ersätts med engångsbelopp framhåller minoriteten dessutom att den verkliga
innebörden av organisationernas överenskommelse är att försäkringen
förbilligas på övriga skattebetalares bekostnad och innebär en vinst för
arbetsgivaren. Jag delar denna uppfattning. Ersättning, som utgår på grand av
bortfall av arbetsinkomst, är i princip skattepliktig. Vidare gäller allmänt
den grundsatsen att utfallande försäkringsbelopp skall undantas från
beskattning endast i den mån avdrag inte medges för premierna för försäkringen.
Jag är medveten om att frågan om behandlingen i skattehänseende av
försäkringsersättning är komplicerad och att många synpunkter kan anläggas. Jag
är f. n. inte beredd att på föreliggande material i lagstiftningsärendet göra
något uttalande om hur skatteprinciperna för försäkringsersättning i
fortsättningen bör utformas, men jag finner angeläget att påpeka att nyssnämnda
grandsats, dvs. att skattefrihet kan medges endast i den mån avdrag inte medges
för premiekostnaderna, i vart fall bör upprätthållas. På grand av den
principiella betydelse som frågan har vill jag således inte förorda en
dellösning nu av en så viktig fråga som den skattemässiga behandlingen av
livräntor som omvandlats till engångsbelopp.

Såvitt
avser ersättningar enligt tabellen under de första 30 dagarna av den tid den
skadade är arbetsoförmögen är det högsta belopp som kan komma i fråga 204 kr.
Med hänsyn härtill kan jag som ett provisorium, i likhet med vad som f n.
gäller i fråga om AGS-försäkringen, i avvaktan på att livförsäkringsskattekommittén
slutfört sitt arbete tillstyrka att dessa ersättningar undantas från
beskattning.

De
nya bestämmelserna bör tillämpas fr. o. m. 1975 års taxering.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Prop. 1986/87:83 om beskattningen av trygghetsförsäkringar för skogsbrukare och renskötare s. 8 i texten
  2. Rskr. 1974:407 i texten
  3. Bet. 1974:SkU66 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:187 med förslag till lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370) jämte motioner s. 1 · s. 4 · s. 7 i texten
  4. Prop. 1976/77:50 om ändrade beskattningsregler för vissa ersättningar vid personskada s. 51 i texten