Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m.
1974 · 70 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:34, Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 34 1974 Prop. 1974:34
Nr 34
Kungl. Majrts proposition angående anslag för budgetåret
1974/75 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde;
given den 8 mars 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen all
bifalla de förslag om vilkas avlålande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
CARL GUSTAF
BERTIL ZACHRISSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett investeringsanslag av 210
milj. kr. för byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets område. Medelsförbrukningen
för verksamheten under innevarande och nästa budgetår beräknas till sammanlagt
ca 430 milj. kr.
Medel tas upp för bl. a. ombyggnad av lokaler i Stockholms
slott för livrustkammaren, nybyggnad för högre utbildning i Vä.xjö, nybyggnad
för restaurang m. m. inom Chalmersområdet och nybyggnad för kemi, etapp II, i Göteborg samt nybyggnad för högre
utbildning, etapp II, i Örebro.
Vidare beräknas medel för fortsatt utbyggnad för högskolan i Luleå.
För inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.
m. föreslås en niedelsanvisning av 75 milj. kr.
I propositionen behandlas ett förslag till utbyggnadsplan
för Skepps-och Kastellholmarna i Stockholm avgivet av 1969 års Skeppsholmsut-redning.
Vidare anges vissa riktlinjer för den fortsatta lokal- och utrustningsplaneringen
inom kulturområdet.
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974: 34
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande:
Slatsministem PALME, minislem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen
för UtbUdningsdepartementet statsrådet Zachrisson anmäler efter gemensam berednuig
med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1974175 till
byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och
anför.
I prop. 1974: 1 (bU. 10 s.
470 och 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
till
Byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde ett
investeringsanslag av 210 milj. kr.;
tUl
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. ett reservationsanslag
av 75 milj. kr.
Jag
anhåller all nu få ta upp dessa frågor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974: 34
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
1972/73 Utgift' 209 719 289 Behålhimgi 20 740 493
1973/74 Anslag2 202 102 000 1974/75 Förslag 210
000000
1 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål,
Byggnadsarbeten vid
specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
2 Anslagen
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål och Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m.
Delta investcringsanslag, som fr. o. m. budgetåret 1974/75
ersätter anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. Byggnadsarbeten vid
specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. ra., avser
byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur
med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio som finansieras inom VIII:e
huvudtiteln och där byggnadsstyrelsen har ansvar för lokalförsörjningen.
Jag har 1 prop. 1974: 28 anmält mina förslag till Kungl. Maj:t
med anledning av vad kulturrådet och 1965 års musei- och utställningssak-kunna
(MUS 65) föreslagit i sina betänkanden (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik och (SOU
1973:5) Museerna. Några av de frågor som aktuahscrats av vad utredningarna
föreslagit bör anmälas i detta sammanhang.
1965 års musei- och utställningssakkunniga
MUS 65 har i betänkandet Museerna sammanfattat
planeringsläget vad gäller lokalförsörjningen för de museer där
byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen. MUS 65 konstaterar bl.
a. att det föreligger ett uppdämt behov av genomgripande förbättringar i fråga
om de statliga museernas lokalförsörjning. Utredningen redovisar att byggnadsstyrelsen
har utfört en långtgående planering för hur dessa behov skall tillgodoses.
Styrelsen har därvid funnit del nödvändigt att i form av en detaljerad plan för
investeringarna lämna underlag för Kungl. Maj:ts prioritering och styrning av
resursinsatserna. För de berörda museernas del skulle ett realiserande av
museernas nuvarande planer och på grundval av dessa upprättade byggnadsprogram
medföra investeringar i Storleksordningen 150 milj. kr. I dessa planer ingår
enligt utredningen förslag till åtgärder av två slag, nämligen dels sådana som
syftar till alt genom enbart lokalförbättringar effektivisera den nuvarande
verksamheten, dels sådana som sammanhänger med en ökad
1* Riksdagen 1974. Isaml. Nr 34
Prop. 1974: 34 4
ambitionsnivå
som för att realiseras inte endast kräver ökade lokalresurser utan även ökade
resurser i form av personal, omkostnadsanslag, etc. Då här föreligger ett
heterogent komplex av krav och önskemål konstaterar utredningen att en
prioritering som innebär enbart en rangordning mellan de olika museerna inte
kan genomföras.
Den
långsiktiga planering som efterlysts av byggnadsstyrelsen behöver utföras i
samarbete mellan byggnadsstyrelsen och elt organ med samlad översikt över de
statliga museemas verksamhet.
Planeringsfrågorna inom
den statliga museisektorn har behandlats av några av de remissinstanser som
yttrat sig över betänkandet. Byggnadsstyrelsen anför all utredningens skisser
till en utbyggnad av museisektorn redovisar snarare ett resursbehov än en
genomarbetad utbyggnadsplan. Om ett sammanhållet organ på central nivå skapas
kan dock detta inom senare beslutade ramar göra prioriteringar och utarbeta
åtgärdsprogram för hur utredningens intentioner skall förverkligas.
Statskontoret understryker kravet på en långsiktig och konsekvent lokalplanering
och föreslår i likhet med teater- och musikrådet att förutsättningarna prövas
för en för museerna samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal-
och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det
föreslagna statens kulturråd. Kulturrådet menar att det nya kulturrådet bör
kunna göra viktiga insatser genom att i samråd med byggnadsstyrelsen utarbeta
underlag i frågor som rör de statliga museernas lokalförsörjning. Med hänsyn
till de stora anspråk som finns blir prioriteringen mellan projekten särskilt
betydelsefull.
1969
års Skeppsholmsutrednlng
1969
års Skeppsholmsutrednlng (Fö 1970: 18) har i april 1972 överlämnat betänkandet
(Ds Fö 1972: 1) med samma namn.
Med
utgångspunkt i tidigare principskiss 1959 års Skeppsholms-utrednings
betänkande (SOU 1966: 27) Skeppsholmens framtida användning för
Skepps- och Kastellhohnarnas användning sedan marinen i huvudsak flyttat från
holmarna har utredningen upprättat en utbyggnadsplan för dessa. Holmarna skall
enligt utredningens direktiv »användas för i huvudsak kulturella och
konstnärliga ändamål samt för turism och fritidsverksamhet».
Syftet
med den utbyggnadsplan som utredningen lagt fram är att ge långsiktiga rikthnjer
för holmarnas disposition. Dessa riktiinjer har utformats med utgångspunkt i
att den kulturmiljö som Skepps- och Kastellholmarna utgör skall tas till vara
samtidigt som holmarna bör förvandlas liU en levande stadsdel med kulturell
inriktning allt under beaktande av de pietelskrav som holmarnas historia, läge,
natur och bebyggelse ställer upp. Planarbetet har i första hand inriktats på
att redovisa huvudprinciper för den framtida dispositionen av mark, bygg-
Prop.
1974: 34 5
nåder och anläggningar i syfte att ge underlag för bl. a.
fortsatt beslutsfattande. Utredningen framhåller särskilt att man därvid inte
funnit det vara vare sig möjligt eller eftersträvansvärt att på varje enskild
punkt presentera slutliga ställningstaganden. I de fall där olika alternativ
enligt utredningen ansetts tänkbara bör del i stäUet finnas utrymme för en
kontinuerlig omprövning av planförslagets detaljer.
Målsättningen för utredningen har varit att ge de
kulturinstitutioner som vunnit hävd på Skeppsholmen tillräckliga
expansionsmöjligheter, att liUföra holmarna sådana verksamheter som genom ett
differentierat innehåll kan bidra liU att berika holmamas karaktär av kultur-
och rekreationsområde samt all ge vidgat utrymme för spontana aktiviteter
utanför de etablerade institutionernas ram.
Vissa förslag har åskådliggjorts av utredningen bl. a. i
form av en dispositionsplan för holmarna. Denna är inle alt se som ett förslag
lUl slutlig utformning av nybyggnader och nyanläggningar.
Kartor över dels nuvarande, dels av utredningen föreslagen
disposition av bebyggelsen på holmarna torde få återges som bilaga 1 till
statsrådsprotokollet i detta ärende. Utredningens förslag för de olika
verksamheterna på holmarna är i korthet följande.
Museer
Förutom de museer som i dag finns på Skeppsholmen, nämhgen
modema museet, östasiatiska museet samt Sveriges arkitekturmuseum föreslår
utredningen alt nationalmuseets konslhanlverksavdelning förläggs dit.
Utredningen innehåller förslag till utvidgade lokaler för dessa museer.
U tbUdningsinstitutioner
Utbildningsinstitutionerna på Skeppsholmen representeras i
dag av konsthögskolan samt av nordiska institutet för samhällsplanering. Utrednmgen
förordar att en av konstnärsutbildningssakkunniga föreslagen designhögskola
förläggs till ön.
För konst- och designhögskolorna föreslås omfattande
nybyggnader på varvsområdet på Skeppsholmens nordöstra sida.
Annan kultureU verksamhet
F. n. pågår en försöksverksamhet i Skeppsholmskyrkan bl.
a. med syfte all göra denna till en mötesplats för det kyrkliga och profana
kulturlivet. Utredningen förordar alt försöksverksamheten fortsätter. Vidare
föreslår utredningen alt regionmusiken i Stockholm förläggs till holmarna.
Inom Stockholms kommun pågår f. n. utredningar om
förutsättningarna för att ordna ateljéer och verkstäder för konstnärer på varvsområdel.
Prop. 1974: 34 6
Rekreation
och fritid
Ulbyggnadsplanen
syftar till alt med bevarande av den nuvarande nalurmUjön tillskapa grönytor
och uterum som medger en mera varierad användning av holmarnas friylor än f. n.
En
ca 10 000 m stor sammanhängande grönyta för olika frilufIs-aktiviteter föreslås
bli anordnad på området mellan Långa raden och Södra brobänken på Skeppsholmens
sydväslsida. För ulomhusevenemang kommer även en nyanlagd gård saml planen
framför moderna museet att slå till förfogande.
Utrednmgen
förordar att en av kasernbyggnaderna byggs om till vandrarhem.
Utredningens
förslag kommer att medföra en ökad publiktillströmning tiU holmarna. Utrednmgen
har redovisat förslag om hur de därigenom ökade kraven på publikservice skall
tillgodoses.
Trafik
Utredningen
föreslår att trafikförhållandena på holmarna saneras. Skeppsholmen bör
tillföras kollektiva kommunikationer för att tiUgäng-lighoten skall ökas och
den enskilda biltrafikens rörelsemönster bör samtidigt begränsas radikalt.
I ulbyggnadsplanen
föreslås all huvuddelen av holmarnas parkeringsplatser anordnas på varvsområdel.
Parkeringen skall kunna nås genom en tunnel under Skeppsholmskyrkan.
Wasamuseet
Stockholms
kommun har hos byggnadsstyrelsen föreslagit att Wasamuseet förläggs till
Skeppsholmen. Med hänsyn till bl. a. den planerade Wasahallens volym samt till
Wasamuseets Irafikalstrande effekter avstyrker utredningen all delta förläggs
till Skeppsholmen.
Framtida
handläggning av Skeppsholmens utbyggnad
Utredningen
har bedrivits i samarbete med en av Stockholms kommun utsedd samarbetsgrapp för
Skeppsholmen.
Betänkandet
får ses som elt principprogram i översiktlig form för Skepps- och Kastellholmamas
framtida disposition. Genomförandel av den föreslagna vilaliseringen av
holmarna som ett kultur- och rekrea-lionscentrum bör enligt utredningen ses som
en för staten och Stockholms kommun gemensam angelägenhet. Den samordning av
planeringsinsatser mellan dessa parter som redan uppnåtts vid arbetet med
utbyggnadsplanen bör gälla som riktlinje även för den fortsatta detaljplaneringen.
Efter remissbehandling av utbyggnadsplanen bör denna därför överlämnas till
byggnadsstyrelsen som har att i samarbete med kommunen fullfölja planeringen av
Skepps- och Kastellholmamas framtida disposition.
Prop.
1974: 34 7
Remissyttrandena
Över utredningen har, efter remiss, yttranden avgetts av
överbefälhavaren (ÖB), chefen för marinen (CM), fortifikationsförvaltningen (FortF),
byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, sjöfartsstyrelsen,
riksantikvarieämbetet (RAÄ), universitetskanslersämbetet som överlämnat
yttrande från universitetet i Stockholm LUP-kommittén fär Stockholm,
utrustningsnämnden för universitet och högskolor, nationalmuseum med
östasiatiska museet, statens sjöhistoriska museum, Konstakademien, nordiska
institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms
kommun, Stockholms läns landsting, domkapitlet i Stockholm,
organisationskommittén för regionmusiken, organisationskommittén för högre
musikutbildning som överlämnat yttrande från musikhögskolan i Stockholm konstnärsutbildningssakkunniga
(KUS), MUS 65 samt Jacobs församling.
Vidare har yttranden avgetts av Svenska turistföreningen (STF),
Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum. Stiftelsen Birkagården, Svenska kyrkans
kulturinstitut och Skeppsholmens byalag.
Härutöver
har Sveriges arkitekters riksförbund (SAR) ooh Skeppsholmens båtklubb inkommit
med skrivelser med anledning av utredningens förslag.
De av
remissorganen framförda synpunkterna har varit av två slag, dels sådana som
hänför sig tiU av utredningen föreslagna huvudprinciper för dispositionen av
holmarna, dels sådana som berör detaljer i utredningens förslag. Jag skall i
detta sammanhang endast redovisa sådana synpunkter som berör huvudprinciperna,
dvs. utredningens aUmänna målsättning, förslagel till verksamhetsplan och
fysisk plan samt den fortsalla handläggningen av Skeppsholmsutredningens
förslag. Förslag till åtgärder med anledning av förslaget vad gäller
Skeppsholmskyrkan kommer att anmälas för Kungl. Maj:l i annat sammanhang.
AUmän målsättning
KUS, nationalmuseet samt STF ansluter sig till den av
utredningen angivna målsättningen. Skeppsholmens byalag anser att förslaget kan
läggas till grund för omdaningen av miljön på holmarna. Även Stockholms kommun
anser alt förslaget, med vissa undantag, bör kunna ligga tUl grund för den
fortsatta planeringen av området. MUS 65 konstaterar all utredningen vall alt
låta miljöaspekterna bli bestämmande för graden av utnyttjandet av holmarna och
anser att de framlagda förslagen väl motsvarar målet att få till stånd ett
levande centmm för kulturverksamhet.
SAR delar
utredningens uppfattning men finner det angelägel att undvika en koncentration
av en och samma verksamhelstyp till holmarna. Liknande uppfattningar framförs
av nordiska institutet för samhällsplanering och Stockholms läns Icmdsting.
Institutet pekar på den
Prop. 1974: 34 8
segregation
och ensidighet i mUjön som en koncentration av institutioner inom
miljögestaltningens område innebär och den stimulans som sådana institutioner
skulle kunna ge andra områden i Stockholmsregionen och landet i övrigt.
Institutet menar att utredningen borde ställt sig mer positiv till andra
verksamheter om man önskar ett mera differentierat innehåll i verksamheten på
holmarna. Landstinget anser att en viss försiktighet och återhållsamhet bör
gälla vad avser en förläggning av utbildning inom kultursektorn och
konstnärsateljéer till holmarna. En ensidig inriktning på en viss typ av
institutioner kan innebära att Skeppsholmen uvecklas tiU cn kulturell ö i inte
enbart positiv bemärkelse. Landstinget finner vidare att åtgärder för att öka
verksamheten hos publika inrättningar på holmarna är att föredra framför
åtgärder som leder till en ökning av antalet icke-publika institutioner och
inrättningar där. Liknande tankegångar framförs av Sveriges arkitekturmuseum
som diskuterar konflikten i målsättningen att samtidigt bevara holmarnas miljö
och vitalisera verksamheten där. En minskning av' publikunderlaget minskar
enligt museet samtidigt underlaget för den koUektiva trafikförsörjningen och
därmed även besöksfrekvensen på holmarna.
Enligt
RAÄ bör den planering som sker för holmarna i första hand vara en
bevarandeplanering där målet är att finna lämphga funktioner för byggnaderna
med ett minimum av ombyggnadsålgärder samt att säkerstäUa den yttre miljön.
Enligt ämbetet synes utredningens förslag i huvudsak uppfylla kraven på en
första etapp i denna bevarandeplanering.
Verksamhetsplan
Flertalet
remissinstanser är med dc undantag jag tidigare berört positiva till
utredningens förslag till vilka verksamheter som skall beredas plats på
holmarna. Ett stort antal detaljerade synpunkter angående dispositionen av
olika byggnader samt ordningen för genomförandet av utredningens förslag förs
fram. Jag skall i delta sammanhang endast ta upp frågor om den framtida mUitära
verksamheten på holmarna och om bostäder där. Enligt utredningens direktiv
skall vissa byggnader på holmarna disponeras för försvaret även i framliden.
Vissa av de övriga byggnader som i dag disponeras av försvaret skall genom Kungil.
Maj:ts beslut den 6 maj 1970 t. v. hyresfritt få disponeras av försvaret.
Flertalet av dessa berörs av utredningens förslag. ÖB, CM, och FortF har ett flertal
erinringar mot förslagen i dessa delar. Erinringarna berör dels lidplanen för
försvarets avflyttning från de övergångsvis disponerade byggnaderna, dels den
framlida användningen av f. d. sjökrigsskolan (byggnad nr 32). De mUitära
remissorganen föreslår att denna byggnad tas in bland de byggnader som
permanent får disponeras för mihtära ändamål. Enligl ÖB och FortF pågår en
prövning av möjligheterna att föriägga försvarshögskolan till Skeppsholmen och
då i första hand till
Prop. 1974: 34 9
amiralitetshuset (byggnad nr 18). En sådan förläggning skuUe
kräva ytterhgare lokaler utanför amiralitetshuset varvid f. d. sjökrigsskolan skuHe
vara lämplig. CM och FortF motsätter sig att salutbalteriet vid entrén till
Skeppsholmen avlägsnas i enlighet med utredningens förslag. CM anför också att
marinen även i fortsättningen bör ha en viss hemortsrätt på Skepps- och Kastellholmarna.
Bostäder finns i dag bl. a. på Kastellholmen och i östra boställshusel
på Skeppsholmen. Utredningen föreslår alt dessa bibehålls. Vidare finns ett
antal enstaka bostadslägenheter i de övriga byggnaderna på Skeppsholmen.
Utredningen föreslår alt dessa senare bostäder avvecklas. Länsstyrelsen anser
att ett mycket begränsat antal bostäder för t. ex. funktionärer och studerande
vid institutioner på holmarna bör upplåtas inom området.
Stockholms domkapitel och Jacobs församling föreslår all
det s. k. prästbostället på Skeppsholmen, vilkel i utredningens förslag
föreslås bli använt som fotomuseum bibehålls som bostad. Församlingen föreslår
att prästboställel i framtiden upplåts åt någon kyrklig befattningshavare i
den församling som i framtiden utrustas med huvudmannafunktioner för
Skeppsholmskyrkan. Skeppsholmens byalag anser all ev. lediga lägenheter på Kastellholmen
bör upplåtas till innehavarna av de bostäder på Skeppsholmen som enligt
utredningens förslag skall avvecklas.
Stockholms kommun anför att holmarna erbjuder en utmärkt
bostadsmiljö för alla kategorier människor. Kommunen menar därför all frågan
om bosläder på Skeppsholmen inte bör bli föremål för beslut enhgt utredningens
förslag. Då viss UtbUdningsverksamhet bedrivs i statlig regi anser kommunen
att man bör överväga att göra de nu befintliga lägenheterna till elevhem för
dem som studerar på Skeppsholmen. En sådan ordning skulle innebära en snabb
genomströmning av hyresgäster. Många skulle på del sättet få uppleva
privilegiet att bo på Skeppsholmen utan någon risk för att dessa bostadsområden
efter hand skulle komma att domineras av vissa privilegierade medborgargrupper.
Fysisk plan
Utredrungen har som utgångspunkt för sitt förslag till
fysisk plan angivit alt holmarnas nuvarande karaktär skall beslå saml all vart
och ett av de enskilda elementen i denna mUjö skall respekteras och vårdas med
varsamt handlag. Denna utgångspunkt har inte föranlett några erinringar från
remissorganens sida.
RAÄ framhåller att holmarnas miljökvaliteter är så höga
att rivningar i syfte att höja dessa med få undantag måste te sig meningslösa.
Ämbetet anser det vara en naturlig och värdefull principlösning att alla
nybyggnader är koncentrerade till del gamla varvsområdet. Den i utredningen
redovisade nybyggnadsvolymen bör enligl ämbetet betraktas som ett maximiallernativ
som helsl inte bör komma till utförande. Lik-
Prop.
1974: 34 10
nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien Enligt SAR
är en undersökning av möjligheterna att i ökad omfattning använda befintliga
byggnader väl motiverad. Även MUS 65 ifrågasätter om inle en långt större
återhållsamhet beträffande föreslagna rivningar varit befogad i ett läge där
utredningen valt alt låta miljöaspekterna bli bestäm-nande synpunkter anförs av
SAR och Konstakademien. Enligt SAR är mande för graden och arten av holmarnas
bevarande. Från olika remissinstanser framförs skilda önskemål om bevarande av
ett flertal byggnader.
Enligl byggnadsstyrelsen har reduktioner i ett av
programmen som legat till grund för uppbyggnadsplanen medfört att de till
rivning föreslagna arrestbyggnaden (nr 14) och kasern LV (nr 17) tills vidare
kan bibehållas. Vidare biträder byggnadsstyrelsen ett förslag från FortF att
krut- och fosforhusen (nr 206 och 207) på Kastellholmen återförs till
försvarets fastighetsfond och bevaras. Styrelsen anför vidare all Konstakademien
under hand uttalat sig för att en lösning av konsthögskolans lokalfrågor i
görligaste mån baseras på en återanvändning av befintliga byggnader på
Skeppsholmen varvid tidigare angivna programkrav torde kunna omprövas.
Styrelsen anser det väsentligt all i samråd med akademien utreda elt sådant
alternativ innan ställning tas till en utbyggnad av konsthögskolans lokaler på
Skeppsholmen.
Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad
För ett genomförande av utredningens förslag krävs bl. a.
ett samarbete mellan staten och Stockholms kommun i ett flertal frågor som t.
ex. underhåll av gator och parkområden och upplåtelse av vissa fastigheter.
Holmarna är inte heller stadsplanelagda.
Stockholms kommun redovisar att kommunstyrelsen genom
beslut den 31 januari 1973 bl. a. beslutat dels att uppdra ät den tidigare tiUsatta
arbetsgruppen för planering av Skeppsholmens framtida användning, vilken
samarbetat med Skeppsholmsutredningen, att medverka i det fortsatta
planeringsarbetet, dels att överlämna sitt remissvar över Skeppsholmsutredningen
till förhandlingskommissionen för handläggning av vissa aktuella
markuppgörelser mellan kronan och kommunen som underlag för kommande
förhandlingar med' kronan.
Anslagsförslag m. m.
Från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté föreligger framställningar om investeringsanslag för budgetåret
1974/75. Vidare har styrelsen successivt redovisat projekterings-handlingar m. m.
för aktuella byggnadsobjekl.
Jag viU först erinra om de principer som gäller för
handläggningen av ärenden rörande byggnadsverksamheten under detta anslag.
Prop. 1974: 34 11
För
varje uiuversitetsort finns en lokal- och ulrustningsprogramkom-mitté (LUP-kommitté)
med uppgift all utarbeta lokal- och utrustningsprogram för flertalet högskolor
på orten. Kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg utarbetar motsvarande
program även för de tre berörda fUialorterna, dvs. resp. Örebro, Växjö och
Karlstad. Genom beslut den 29 juni 1970 tillkallades en LUP-kommitté för
Linköping. Organisationskommittéerna för högre teknisk utbildning och forskning
i övre Norrland saml för högre musikutbildning har motsvarande uppgifter för
resp. utbildning och forskning i Luleå samt högre musUcut-bildning utanför
Stockholm. Programunderlag för bl. a. lärarhögskolorna och specialskolan
utarbetas av skolöverstyrelsen. Den år 1969 tillkallade universitelsreslaurangkommitlén
skall bl. a. upprätta lokalprogram för sådana restauranglokaler, i anslutning liU
universitet och högskolor m. m., som skall uppföras av staten. För huvuddelen
av de myndigheler och institutioner som inle innefattas av verksamheten hos de
nämnda kommittéerna utarbetar byggnadsstyrelsen lokalprogram.
När
ett lokalprogram färdigställts överlämnas det liU byggnadsstyrelsen som på
grundval av lokalprogrammet i samråd med den myndighet som utarbetat detta
upprättar ett byggnadsprogram. Detta innehåller bl. a. förslag liU byggnadsobjeklels
placering och allmänna utformning saml en uppskattning av kostnadema och en
beräknad lid-plan för objektet.
Kungl.
Maj:t lämnar efter prövning av byggnadsprogrammet i regel ett uppdrag alt
utarbeta förslags- eller huvudhandhngar för objektet. När handlingar har färdigstäUts
på vilka en tillförlitlig kostnadsberäkning kan grundas begärs normalt medel
av riksdagen för byggnadsobjektet. En närmare redogörelse för denna
handläggningsordning lämnas i en tryckt promemoria, benämnd Handläggning av statiiga
byggnadsärenden (Finansdepartementet 1968). Kungl. Maj:t har den II april
1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt t. v. bedriva försöksverksamhet med lotalentreprenad.
Inom ramen för denna försöksverksamhet kan del bli aktuellt all begära medel av
riksdagen för vissa byggnadsobjekt på grundval av en kostnadsuppskattning av
underlaget för lolalentrepre-naden.
I
min följande redogörelse för de byggnadsobjekt som är aktueUa för nästa
budgetår tar jag sålunda i regel inle upp sådana objekt för vilka
projekteringen ännu inle nått del stadium då enligl nämnda handläggningsordning
redovisnuig för riksdagen bör ske. Jag kommer inte heller alt särskilt
behandla sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vUka kostnadsramama
föreslås antingen bh uppförda med oförändrade eller sänkta belopp eller bli
höjda endast med hänsyn liU den allmänna byggnadskoslnadsslegrmgen. För liden
den 1 april 1972 den 1 april 1973 beräknar styrelsen denna koslnadsstegring tiU
8,5 %. Kostnaderna redovisas i del följande i prislägel den 1 april 1973 om inle
annan prisnivå anges.
1**
Riksdagen 1974. Isaml. Nr 34
Prop.
1974: 34 12
Stockholm
Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet. För översiktlig
planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 milj. kr. och 1,3 mUj.
kr. tas i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 24 095 000 kr.
i prisläget den 1 april 1972, vilkel motsvaras av 24 450 000 kr. i prislägel
den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av sysselsättningsskäl
åt byggnadsstyrelsen att utföra en gångväg mellan södra tunnelbaneuppgången och
nybyggnaderna inom Frescatiområdet inom en kostnadsram av 200 000 kr. Nämnda
belopp motsvaras av 215 000 kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen
föreslår att en kostnadsram av (24 450 000 + 215 000 =) 24 665 000 kr. för
övriga åtgärder förs upp i investeringsplanen.
Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område.
För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 690 000 kr.
och 700 000 kr. las i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 4 595 000 kr.
i prislägel den 1 april 1972, vilket motsvaras av 4 675 000 kr. i prisläget
den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av syssel-sällningsskäl
åt byggnadsstyrelsen all inom en kostnadsram av 1,5 mUj. kr. utföra arbeten för
förstärkning av distributionssystem el för värmeförsörjning vid karolinska
institutet. Nämnda belopp motsvaras av 1630 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.
Styrelsen föreslår all kostnadsramen för övriga åtgärder förs upp med ett
belopp av (4 675 000 -I- 1 630 000 =) 6 305 000 kr.
Nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan.
Byggnadsstyrelsen har den 8 oktober 1973 redovisat förslag tiU utbyggnadsplan
för elevbostäder vid specialskolan för synskadade elever vid Tomteboda i
Solna. Förslagel syftar till att en mer normal bostadsmiljö skall kunna
erbjudas eleverna och avser 10 marklägenheter för vardera 56 elever i radhus
inom norra delen av skolområdet. Skolans elever bor f. n. i rum i skolans
huvudbyggnader i direkt anslutning tiU skollokalema. Byggnadsstyrelsen avser
alt senare studera den fortsatta användningen av de nuvarande bostadsutrymmena.
Styrelsen uppskattar kostnaderna för nybyggnaden till 2,9 milj. kr.
Ombyggnad för livrustkammaren. Byggnadsstyrelsen har den
13 december 1972 redovisat förslagshandlingar för en ombyggnad av lokaler i
Stockholms slott för livrustkammaren. Förslaget till ombyggnad innebär all
lokaler i slottets södra och östra längor samt södra flygel ställs i ordning
för den del av livrustkammaren som f. n. är inrymd i Nordiska museels byggnad
på Djurgården i Stockholm.
Kostnaderna för ombyggnaden beräknas till 8 950 000 kr. i
prisläget den 1 april 1972. Av dessa kostnader hänför sig 1 000 000 kr. till
grund-
Prop.
1974:34 13
förstärkning m. m. av slottet och 600 000 kr. för
iordningställande av nya lokaler för husgerådskammaren som f. n. utnyttjar
delar av de lokaler som berörs av ombyggnaden.
Uppsala
Nybyggnad för icke-laborativa instUutioner. I
investeringsplanen har för nybyggnaden förts upp en preliminärt beräknad
kostnadsram av 47 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1973: 61 s. 6
och 16).
Sedan byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1973 överlämnat
bygghandlingar för objektet uppdrog Kungl. Maj:t den 23 november 1973 ål
styrelsen att utföra nybyggnaden, som omfattar en rumsyla av 16 250 m-.
Kostnaderna för nybyggnaden med tUlhörande försörjnings-åtgärder beräknas till
47 milj. kr. Styrelsen räknar med all byggnaden kan vara färdig i januari 1976.
Växjö
Nybyggnad för högre utbildning. Kungl. Maj:t uppdrog den
18 maj 1973 ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för högre utbUdning
i Växjö t. o. m. bygghandlingar. Enligl beslutet skulle nybyggnaden omfatta
lokaler för verksamheten vid universitetsfilialen i Växjö med en programyla exkl.
kappmm m. m. av högst 3 300 m saml härutöver lokaler för erforderlig reslaurangservice.
Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat
kompletterade förslagshandlingar för nybyggnaden. Av redovisningen framgår all
nybyggnaden inkl. reslauranglokaler om 225 platser beräknas få en rumsyta
av 4 760 m.
I gällande investeringsplan för universiteten m. m. finns
uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 2 mih. kr. i prisläget den 1 aprU
1972 för försörjningsålgärder (jfr prop. 1972: 28 s. 14). Byggnadsstyrelsen
beräknar nu kostnaderna för försörjningsålgärder inkl. anslutningsavgifter tiU
2,5 mih. kr. saml kostnaderna för byggnadsarbetena till 12,6 milj. kr. Arbetena
beräknas kunna påbörjas i september 1974.
Lund/Malmö
Om- och tUlbyggnad för lärarhögskolan. En redogörelse för
objektet har lämnats senast i prop. 1973: 61 (s. 7). I gällande
investeringsplan för universiteten m. m. är uppförd en kostnadsram av 33 350
000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av 35 700 000 kr. i
prislägel den 1 april 1973. Ramen avser nybyggnad av fyra av de sammanlagt sex
husdelar som enligt tidigare planering skuUe byggas i anslutning lUl
lärarhögskolan i Malmö. Denna planering har skett med utgångspunkt i all
lärarhögskolan skulle disponera lokaler med en programyta av högst 19 000 m".
Med anledning av den minskade intagningen av elever till lärarhögskolorna
uppdrog Kungl. Maj:t den 18 maj 1973 åt skol-
Prop. 1974: 34 14
överstyrelsen
att upprätta ett reviderat lokalprogram för vissa lärarhögskolor.
Skolöverstyrelsen har överlämnat ett sådant reviderat lokalprogram för
lärarhögskolan i Malmö lUl byggnadsstyrelsen. Med utgångspunkt i det nya
lokalprogrammet har byggnadsstyrelsen den II december 1973 redovisat ett
förslag liU reviderad kostnadsram för objektet.
Byggnadsstyrelsen
föreslår att lärarhögskolan får disponera lokaler i om- och tillbyggnaden med
en programyla av 17 745 m Förslaget innebär att två av de planerade sex
husdelarna i tillbyggnaden inte behöver ulföras. För de utförda delarna kan kostnadsramen
sänkas till 30 500 000 kr. För ombyggnaden av äldre lokaler i lärarhögskolan saml
för de omdispositioner av de nybyggda delarna som är betingade av all två
husdelar inte kommer alt ulföras beräknar byggnadsstyrelsen kostnaden till
resp. 1 600 000 kr. och 700 000 kr., varför en kostnadsram av (30 500 000 -F 1
600 000 -h 700 000 =) 32 800 000 kr. bör föras upp i investeringsplanen.
Giiteborg
Försörjningsåtgärder
inom Chalmers tekniska högskola. För översiktlig planläggning och för
anslutningsavgifter får resp. 1,3 milj. kr. och 2 milj. kr. las i anspråk.
För
övriga åtgärder finns en kostnadsram av 10175 000 kr. i prisläget den 1 aprU
1972. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekl till en kostnad
av 183 000 kr. Resterande belopp, dvs. (10175 000 183 000 =) 9 992 000 kr.,
motsvaras av 10 250 000 kr. i prislägel den 1 april 1973.
Forskningslaboratorium
inom medicinarområdet. I gällande investerings-, inrednings- och
utrustningsplaner finns för delta objekt uppförda kostnadsramar enligl
följande sammanställning.
Investermgsram
(prisläge 1973-04-01) ...... 5 295 000 kr.
Inredningsram
....................................... 800 000 kr.
Utmslningsram.......................................... 750 000
kr.
Summa 6 845 000 kr.
En
redogörelse för nybyggnaden har lämnats senast i prop. 1971: 35 (s. 21).
Genom
beslut den 11 febmari 1972 medgav Kungl. Maj:l att i gällande investerings-,
inrednings- och utrustningsplaner uppförda kostnadsramar för nybyggnaden får
belastas med högre belopp än vad som angivils i resp. plan, dock all den
sammanlagda belastningen av nämnda kostnadsramar inte får överstiga summan av
de tre ramama. Styrelsen, LUP-kommittén och utmstningsnämnden för universitetet
och högskolor föreslår nu alt ramarna omfördelas enligt följande sammanställning.
Prop. 1974:34 15
Investeringsram
................................... 6 050 000 kr.:
Inredningsram ....................................... 400 000
kr.
Utrustningsram......................................... .. 495 000
kr.
Summa 6 945 000 kr.
Skillnaden
(6 945 000 6 845 000 =) 100 000 kr. mellan summan av de tidigare och de nu
föreslagna ramama hänför sig tiU de prisökningar på inredning och utrustning
som inträffat sedan ramarna uppfördes.
Nybyggnad
för lärarhögskolan m. m. För objektet har en kostnadsram av 68 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1972 förts upp i gällande investeringsplan för
universiteten m. m. (prop. 1973:61 s. 8). Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september
1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra vissa anläggningar för parkering och ulomhusidroll
inom denna ram. Som jag tidigare anfört vid redovisningen av om- och
tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö pågår en översyn av lokalprogrammen för
vissa lärarhögskolor. Denna översyn kan komma att leda lUl vissa omdispositioner
av nybyggnaden.
Byggnadsstyrelsen
har funnit all kostnadsramen för nybyggnaden kan sänkas till 65 mUj. kr. exkl.
kostnaderna för de omdispositioner som kan bh aktuella med anledning av den
pågående översynen av lokalprogrammet. I avvaktan på att detta arbete slutförs
föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen för objektet förs upp med ett
belopp av 65 milj. kr.
Nybyggnad
för restaurang inom Chalmersområdet. Genom beslut den 24 september 1971 uppdrog
Kungl. Maj:t ål byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för
restauranglokaler m. m. inom Chalmersområdet. Projektet skulle avse dels en av
studentkåren med anlitande av bl. a. lånefonden för studentkåriokaler i
samråd med byggnadsstyrelsen utförd ombyggnad av del nuvarande kårhuset, dels
en av staten utförd nybyggnad för restauranglokaler m. m. Lokalema i det befintiiga
kårhuset och nybyggnaden borde omfatta studentkårlokaler med en programyta exkl.
kapprum m. m. av högst 2 000 m" samt restauranglokaler om sammanlagt 1
170 platser. Sedan byggnadsstyrelsen i en promemoria den 22 september 1972
redovisat förslag tUl fördelning av lokaler mellan de båda byggnaderna uppdrog Kungl.
Maj:t med hänsyn till de redovisade kostnaderna för de föreslagna arbetena
den 24 november 1972 åt styrelsen att redovisa möjligheterna all med mer begränsade
nyinvesteringar tUlgodose behovet av restaurangplatser inom området. Antalet restaurangplatser
i anslutning till kårhuset borde utökas till sammanlagt 700800, varvid skulle fömtsättas
all nu befintliga serveringar utanför kårhuset skulle behållas t. v.
På
grundval av del av byggnadsstyrelsen i en promemoria den 19 juni 1973
redovisade arbetet uppdrog Kungl. Maj:t den 13 september 1973
Prop.
1974: 34 16
ål styrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera dels
nybyggnad för matsal och kök, dels i samråd med studentkåren ombyggnad av
nuvarande kårhus för kafé och studentkårlokaler. Därvid angavs alt summan av
statens utgifter för mark- och nybyggnadsarbeten samt lån till studentkåren ur
lånefonden för studentkårlokaler skall begränsas till högst 7,1 milj. kr. enhgt
prislägel den 1 april 1972.
Enligl byggnadsstyrelsen motsvaras den angivna
kostnadsramen av 7,7 mUj. kr. i prislägel den 1 april 1973. Styrelsen räknar
med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas i febmari 1975 och föreslår alt
en kostnadsram motsvarande hela del angivna beloppet t. v. förs upp i investeringsplanen.
Slutiigt skaU dock endast kostnaderna för nybyggnadsdelen belasta detta
anslag.
Karlstad
Nybyggnad för universitetsfilialen och lärarhögskolan. Den
kostnadsram av 37 950 000 kr. i prislägel den 1 april 1972 som finns uppförd
för objektet i investeringsplanen är beräknad bl. a. med utgångspunkt i att en särskUd
byggnad för restaurang- och kårlokaler skall uppföras i anslutning tiU
nybyggnaden. Kostnadema för dessa lokaler innefattas i investeringsramen (prop.
1972: 28 s. 9).
Dessa lokaler har mot bakgrund av den minskade
lärarutbildningsorganisationen i stället kunnat inrymmas i huvudbyggnaden. Med
hänsyn till främst denna ändrade förläggning kan kostnadsramen för objektet
sänkas liU 33 mUj. kr.
Örebro
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning får 600
000 kr. tas i anspråk. För anslutningsavgifter erfordras enligt
byggnadsstyrelsen 1,3 milj. kr.
I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av
8,6 milj. kr. för övriga åtgärder (prop. 1973: 61 s. 9 och 14). Av nämnda
belopp avsåg 6,6 milj. kr. hittills beslutade åtgärder. Byggnadsstyrelsen
beräknar nu kostnadema för beslutade åtgärder. till 5,6 milj. kr. Kostnadema
för försörjningsålgärder i samband med andra etappen av nybyggnaden för högre
utbildning i Örebro beräknar styrelsen till 4,4 milj. kr. Styrelsen föreslår
således en kostnadsram av (5,6 -I- 4,4 =) 10 milj. kr. för övriga åtgärder.
Nybyggnad för högre utbildning, etapp II. I prop. 1973: 61 (s. 9) lämnades
redogörelse för detta byggnadsobjekl. Byggnadsstyrelsen har den 4 januari 1974
redovisat kompletterade förslagshandlingar. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m
rumsyta, varav ca 1 200 m utgör
Prop.
1974: 34 17
reslauranglokaler med 300 mat- och kaféplatser samt ca 10
300 m lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen,
lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastik- och idrottshögskolan,
bibliotek samt administration. Enhgt byggnadsstyrelsen bör en kostnadsram av 26
milj. kr. föras upp i gällande investeringsplan. Styrelsen räknar med att
byggnadsarbetena kan sältas igång under våren 1974.
Umeå
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning och för
anslutningsavgifter får resp. 1,5 mUj. kr. och 1 milj. kr las i anspråk.
För övriga åtgärder är en kostnadsram av 15 750 000 kr. i
prisläget den 1 april 1972 uppförd i gällande investeringsplan. Härav har byggnadsstyrelsen
slutredovisat ett delobjekt till en kostnad av 167 000 kr. Resterande belopp,
dvs. (15 750 000 167 000 =) 15 583 000 kr., motsvaras av 16 200 000 kr. i
prislägel den 1 april 1973.
Luleå
Försörjningsåtgärder. I gällande investeringsplan är
uppförd en kostnadsram av 175 000 kr. för översiktlig planläggning. I
anslutning till den fortsatta utbyggnaden för högskolan har en bearbetning av
utbyggnadsplanen varit nödvändig. Styrelsen föreslår därför att ramen höjs
till 400 000 kr.
För anslutningsavgifter och övriga åtgärder finns en
kostnadsram av 6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1972: 130 bil. 6
s. 44). Styrelsen föreslår alt ramen höjs till 9 mih. kr. Nämnda belopp avser
beräknad medelsförbrukning t. o. m. etapp VII av nybyggnaderna för högskolan.
Nybyggnader för högskolan. Verksamheten vid högskolan i
Luleå påbörjades år 1971, då 50 studerande logs in på den maskintekniska utbildningshnjen.
Enligt statsmaktemas beslut skall intagningskapaciteten vid derma
utbildningslinje successivt öka till 200 läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59, UbU
1971: 17, rskr 1971: 174). Den geoteknologiska utbUdningslinjen startade
höstterminen 1972 med 50 studerande. Intagnings-kapaciteten skaU successivt
byggas ul till 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1972; 37, UbU 1972:
23, rskr 1972: 173).
I prop. 1973:61 (s. 11) och 1973:85 (bU. 6 s. 29)
redogjordes för nybyggnaderna för högskolan. Byggnadsstyrelsen har den 21
januari 1974 redovisat reviderad kostnadsberäkning för etapperna I VI och syslemhandlingar för etapp VII.
De två första etapperna, som omfattar 4 000 m rumsyta,
utfördes av Luleå kommun. I ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt
avtal har föreskrivits att särskild överenskommelse skall träffas om er-
Prop. 1974: 34 18
sättning
grundad på produktionskostnaden för nämnda etapper. I avvaktan på slutlig
överenskommelse medgav Kungl. Maj:t den 26 januari 1973 alt byggnadsstyrelsen
fick utbetala å conto högst 9 milj. kr. Enligt styrelsen har kommunen nu
redovisat en slulkostnad av 10 950 000 kr.
Etapp
III omfattar 7 500 m mmsyta och togs i bruk hösttermmen 1973. Styrelsen
beräknar kostnadema för etappen liU 18,5 milj. kr.
Etapp
IV omfattar 2 900 m mmsyta och etapperna V och VI sammanlagt
8 620 m rumsyta. Etappema är under utförande.
Etapperna
IV och V kommer all tas i bruk till höstterminen 1974
och etapp VI tiU vårterminen 1975. Styrelsen har
kostnadsberäknat etapperna tiU resp. 8 500 000 kr., 13 550 000 kr. och 17 500
000 kr.
Enligt
syslemhandlingama omfattar etapp VII 2 120 m programyla exkl. kapprum etc.
och 2 470 m mmsyta. Styrelsen beräknar kostnadema för etappen till 8,5 milj.
kr. Enligt styrelsen är det av produktionstekniska skäl fördelaktigt att
påbörja byggnadsarbetena redan under våren 1974.
Styrelsen
föreslår att i gällande inveslermgsplan förs upp en kostnadsram av sammanlagt
(10 950 000 + 18 500 000 4- 8 500 000 -f 13 550 000 -I- 17 500 000 -t- 8 500
000 =) 77 500 000 kr. för etapperna IVII av nybyggnaderna.
Departementschefen
Vid
min anmälan av proposition angående den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:
28) anförde jag bl. a. att ett beredningsorgan för lokalfrågor bör knytas till
del föreslagna statens kulturråd. Eftersom investeringsfrågor för bl. a. statiiga
museer. Operan och Dramatiska teatern berör detta anslag bör kulurrådels roll
vid beredningen av dessa frågor behandlas i detta sammanhang.
MUS
65 har i betänkandet Museerna pekat på behovet av investeringar i lokaler för
de statliga museema. Som jag redovisat i det föregående har statskontoret saml
teater- och musikrådet föreslagit att förutsättningarna prövas för en för
dessa museer samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och
utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det
föreslagna statens kulturråd. Enligt mina förslag i propositionen om den
statliga kulturpolitiken kommer de statliga museerna att ingå i statens
kulturråds ansvarsområde. Jag förordar att rådet också får ansvaret för att
upprätta lokal- och utruslningsprogram för de statliga museerna, Opran och
Dramatiska teatern och de övriga institutioner som Kungl. Maj:l beslutar saml
för all dessa program och förslag till åtgärder med anledning därav överlämnas
lUl resp. byggnadsstyrelsen och utrustnings-nämnden för vidare handläggning.
Dessa uppgifter bör inom rådet handhas av en särskild lokal- och utrustningsprogramdelegalion
som i
Prop. 1974: 34 19
rådets
stäUe beslutar i dessa frågor. I den mån andra kulturinslitutioner skaU samlokähseras
med museerna och de teatrar som jag här berört bör delegationen vara
oförhindrad alt även behandla lokal- och utrustningsfrågor för dessa
institutioner. Delegationen bör löpande följa de statliga museernas
lokalförsörjning. Delegationen bör särskilt beakta de möjligheter tUl
samordning av resurserna som betingas av dels all de berörda museerna är
förlagda i huvudsak liU en och samma ort, dels de riktlinjer för omorganisation
av vissa av museerna som jag föreslagit i annat sammanhang. Delegationen bör
också till kulturrådets styrelse överlämna förslag om i viUien ordning de olika
museernas lokalfrågor skall lösas.
Delegationen bör även
kunna medverka i beredningen av andra lokal-och utruslningsfrågor som kan komma
att aktuahsras hos kulturrådet. Som jag redovisat inledningsvis finns inom
högskolesektorn sedan år 1964 särskilda LUP-kommittéer för varje större
högskoleort. För samordning av kommittéernas arbete finns en samarbetsnämnd
samt elt gemensamt sekretariat. Den nu förordade delegationen bör ha en sammansättning
liknande LUP-kommittéernas. En ledamot av kulturrådets styrelse bör vara
ordförande. I delegationen bör förutom särskilda sakkunniga inom de områden
som kommittén har att bevaka byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden för
universitet och högskolor vara representerade. I detta sammanhang bör nämnas
att utmstningsnämnden enligt Kungl. Maj:ls beslut den 15 februari 1974 har all
utrusta de statliga kulturinstitutionerna inom utbildningsdepartmentets
verksamhels-område samt Operan och Dramatiska teatern. Med hänsyn tUl behovet
av samverkan med den existerande LUP-organisationen för universitet och
högskolor bör en ledamot i delegationen utses efter förslag av den för högskolesektorns
LUP-kommittéerna gemensamma samarbetsnämnden (LUP-nämnden). Det ankommer på Kungl.
Maj:t att besluta i dessa frågor. Till LUP-nämnden är knutna ett antal expertgrupper
med uppgift att utreda vissa speciella lokal- och utrustnings-programfrågor av
generell karaktär. Den nu föreslagna delegationen bör i förekommande fall kunna
anlita dessa expertgrupper. Delegationen bör vidare i frågor som har
anknytning till universitetsreslau-rangkommitténs arbetsområde kunna överlåta
till denna alt utföra uppgifter som annars ankommer på delegationen.
Jag
övergår tiU att behandla Skeppsholmsutredningens förslag. Det förslag till utbyggnadsplan
för Skepps- och Kastellholmarna som utredningen lagl fram har mötts av en
övervägande positiv remissopinion. Som utredningen själv framhåUer bör det
finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av förslagen i takt med en
naturlig förändring av i dag gäUande förutsättningar. Vissa av de verksamheter
som utredningen föreslår skaU förläggas till holmarna är eller har varit
föremål för utredningar till vilka Kungl. Maj:t ännu inle tagit ställning. I
ett
1***
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
Prop. 1974: 34 20
par
fall innebär av Kungl. Maj:t fattade beslut vissa avsteg från utredningens
förslag. Kungl. Maj:l har den 13 september 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
alt utföra en jämfört med utredningens förslag begränsad om- och tiUbyggnad
av moderna museet. Vidare kommer jag att i annat sammanhang föreslå alt
byggnadsstyrelsen får i uppdrag att redovisa möjligheterna all inrymma Sveriges
arkiteklurmuseum i Nordiska museets byggnad på Djurgården när livrustkammaren
till vilken jag återkommer senare flyttal därifrån. Även om detaljerna i
utredningens förslag sålunda bör prövas bl. a. i samband med den sedvanliga
prövningen av varje enskilt byggnadsobjekt, bör dock den målsättning för
holmamas framtida användning som kommit till ullryck i förslaget vara
vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. En naturlig följd av detta
arbete kommer att bli alt en del av holmarnas militära karaktär försvinner. Jag
viU i detta sammanhang peka på vad några remissinstanser anfört om faran i att
koncentrera verksamheter av en och samma typ till holmarna. Jag finner dessa
synpunkter beaktansvärda. Vid det fortsatta planeringsarbetet bör möjligheten
prövas att till holmarna förlägga andra verksamheter än sådana med militär
eller kulturell anknytning. Bl. a. av detta skäl är jag efter samråd med chefen
för försvarsdepartementet f. n. inte beredd alt föreslå någon ändring av Kungl.
Maj:ls beslut den 6 maj 1970 om vilka byggnader som permanent skaU behållas av
försvaret. När del gäller de övriga byggnader som försvaret i dag disponerar
ankommer det på Kungl. Maj:l att, med hänsyn till vad som framkommer i det
fortsatta planeringsarbetet, besluta om den tidpunkt dä försvarets disposition
av dessa byggnader skail upphöra.
Med
hänvisning till vad som anförts av bl.a. riksantikvarieämbetet och
byggnadsstyrelsen vill jag särskilt betona vikten av att lokalförsörjningen
för de institutioner som i framtiden skall finnas på holmarna i görligaste mån
baseras på ett fortsatt utnyttjande av befinthga byggnader.
Utredningen
har föreslagit att befintiiga bostäder på Skeppsholmen utom de i östra bostäilshuset
avvecklas men alt bostäderna på Kastellholmen bibehålls. Stockholms konimun
och länsstyrelsen i Stockholms län har förordat att elevbostäder för dem som
studerar vid institutioner på Skeppsholmen ordnas på holmarna. Då ett
realiserande av delta senare förslag skulle innebära uppenbara risker för alt
de som studerar på holmarna helt skulle dominera miljön där viU jag inte
förorda att sådana elevbostäder anordnas. Jag biträder därför utredningens förslag
i denna del. I detta sammanhang bör påpekas att utredningen föreslagit att en
av byggnaderna på Skeppsholmen byggs om till vandrarhem. Enligt vad jag
erfarit utreds för närvarande de ekonomiska förutsättningarna för detta av kommunens
idrottsförvaltning i samråd med Stockholms läns landsting, STF och Stockholms turistlrafikförbund.
Prop. 1974: 34 21
Som
jag tidigare redovisat har Stockholms kommun tillsatt en arbetsgmpp för
planeringen av Skeppsholmens framtida användning. Kommunen har redovisat att
denna grupp, som samarbetat med Skeppsholmsutredningen, fått kommunstyrelsens
uppdrag att medverka i det fortsatta planeringsarbetet. Jag avser att i annat
sammanhang, dels begära Kungl. Maj:ls bemyndigande all tillkalla en
arbetsgrupp på den statliga sidan, dels uppdra åt statens förhandlingsnämnd all
föra de förhandlingar med kommunen som erfordras för den fortsalla verksamheten
på Skepps- och KasleUholmama.
Mot
bakgrund av vad jag anfört bör utredningen och yttrandena över denna överlämnas
tUl byggnadstyrelsen. Styrelsens fortsatta planeringsarbete bör utföras i
samråd med den nämnda statliga arbetsgruppen.
Som
jag redovisat inledningsvis står medel för statiiga byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde innevarande budgetår till
förfogande under fyra skilda invesleringsanslag, nämligen anslagen
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Radio- och televisionshus.
Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. saml del i riksstaten senast budgetåret
1970/71 uppförda anslaget Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
Medelsförbrukningen under
dessa invesleringsanslag styrs huvudsakligen av de under anslagen uppförda
investeringsplanerna och de tidplaner som gäUer för de däri upptagna objekten.
Jag har funnit del ändamålsenligt alt medlen förs samman under elt gemensamt invesleringsanslag,
dit behållningarna under anslagen vid utgången av budgetåret 1973/74 bör föras.
Alltjämt bör dock kostnaderna för byggnadsarbeten vid Sveriges radio bestridas
från elt särskilt anslag med hänsyn till de särskUda regler som gäller för
finansieringen av dessa investeringar. För alt möjliggöra en förbättrad
planering bör två skilda investeringsplaner föras upp under del nya invesleringsanslagel,
en avsedd för byggnadsarbeten för UtbUdning och forskning och en avsedd för
byggnadsarbeten för kulturändamål m. m. Investeringsplanen för utbildning och forskiung
bör omfatta samtliga utbildningsanstalter för vilka de tidigare nämnda invesleringsanslagen
är avsedda.
I likhet med vad som f. n.
är fallet beträffande anslaget tiU byggnadsarbeten vid universiteten m. m. bör
årligen en särskUd kostnadsram benämnd Diverse objekt föras upp under anslaget
och stå tUl Kungl. Maj:ts disposition. Inom denna kostnadsram kan bl. a. smärre
objekt utföras och byggnadsobjekl inom gällande utbyggnadsplanér påbörjas då
ett snabbi igångsättande är önskvärt (jfr prop. 1971: 35 s. 13).
I samverkan mellan byggnadsstyrelsen'
och de organ på nylljarsidan som har övergripande planeringsansvar i frågor som
gäller de olika nyltjarnas lokalbehov bör en sådan prioritering av ny- och ombygg-
opaginerad Kontrollera mot PDF
nadsobjekl
inom de båda sektorerna kunna ulföras alt projekteringsarbetet kan riktas in mol
att la fram erforderligt underlag för en på förhand angiven sammanlagd
investeringsvolym under skilda budgetår. Denna i en viss investeringsvolym
uttryckta riktpunkt får bestämmas efter en sammanvägning av redovisade
önskemål och allmänna samhällsekonomiska bedömningar. Del bör därvid ankomma på
LUP-nämnden att svara för samordningen av nyltjarnas synpunkter inom sektorn
utbildning och forskning och på det av mig tidigare (prop. 1974: 28) föreslagna
kulturrådet all svara för motsvarande uppgifter inom sektorn kulturändamål m. m.
Jag avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t alt meddela särskilda
budgetdirektiv till byggnadsstyrelsen m. fl. med denna innebörd. Jag kommer
därvid att förorda att myndigheternas planering för budgetåret 1975/76 skall
bedrivas inom vissa angivna ramar för medelsförbrukningen inom var och en av de
båda sektorerna. Jag kommer samtidigt att föreslå åtgärder som syftar till alt
höja planeringsberedskapen för av konjunkturskäl motiverade tidigare- och senareläggningar
av arbeten inom dessa sektorer.
Jag
viU sluthgen som bakgmnd till mina förslag i del följande nämna alt
medelsförbrukningen nästa budgetår för objekt som redan påbörjats eUer som jag
tidigare denna dag vid min anmälan av fråga om utgifter på tilläggsstat III
till riksstaten för innevarande budgetår (prop. 1974: 85 bil. 7) föreslagit skaU
påbörjas kan uppskattas till ca 165 milj. kr. inom sektorn utbUdning och
forskning och ca 30 milj. kr. inom sektorn kulturändamål m. m.
För nästa budgetår
har jag gjort upp följande förslag liU investeringsplaner (1 OOO-tal kr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnadsram
72-04-01 73-04-01
Faktisk -t. o. m. 73-06-30
Beräknad
för
73/74
74/75
Bygg- Färdig-
-
start ställande
är-mSn. är-mån.
Utbildning
och forskning
Stockholm
Försörjningsåtgärder inom
Frescatiområdet: Översiktlig
planläggning .... 1 500
Anslutningsavgifter . 1
300
övriga åtgärder.........
24 095
Försöriningsåtgärder inom
karolinska institutets
område:
översiktlig planläggning .... 690
Anslutningsavgifter . 700
Övriga åtgärder ........ 4
595
Laboratoriebyggnad
vid karo
linska institutet ...... 30 565
Nybyggnad för tandläkarut-
bUdning
............ 77 000
1500
1300
24 665
1168
1 184
22 691
332
116
1 500
470
68-09 successivt
690
700
6 305
667 651
4 427
23
49
900
978
68-04 successivt
30 820
28 056
2 000
764
68-05 72-08
75 000
31659
25 000
17 000
68-09 75-06
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
opaginerad Kontrollera mot PDF
74/75
Kostnadsram
72-04-01 73-04-01
Beräknad för
Faktisk
-t. o. m.
---
73-06-30 73/74
Bygg- Färdig-
-start
ställande
är-män.
är-män.
75-03
76-05
500
Nybyggnad för kemi mm.. 44 420
Ny- och ombyggnad för sek
tion V ....................... 11475
Utbyggnad av statens biblio
teksdepå i Bålsta ...... 2 525
Markförvärv m m för nybyggnad för
tandläkarutbildning 8 300
Förvärv av Stockholms obser
vatorium i Saltsjöbaden . . 1 000
Om- och tillbyggnad av djurhus vid karohnska
institutet 1 180
Hällsboskolan
............. 5 660
Äsbackaskolan
............ 160
Nybyggnad för elevbostäder
vid Tomtebodaskolan
Uppsala
Försörj ningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 850
Anslutningsavgifter
... 6 250
Övriga åtgärder ....... 7 500
Nybyggnader på Artillerifältet 132 270
Nybyggnad för icke-laborativa
institutioner ............. 47 000
Linköping Försöriningätgärder:
översiktlig planläggning 700
Anslutningsavgifter
... 2 000
Övriga
åtgärder .......... 11 390
Nybyggnader på Vallaomrädet
för högskolan............. 98 260
lönköping
Om- och tillbyggnad för lärar
högskolan mm ......... 5 650
Växjö
Försöriningsåtgärder 2 000
Nybyggnad för högre utbild
ning ......................
Lund/Malmö Försöriningsåtgärder:
översiktlig
planläggning 1 100
Anslutningsavgifter
... 3 200
övriga
åtgärder............. 17 500
Nybyggnad för hygien och
naturvetenskaplig mikrobio
logi ............................ 10 600
Ny-
och ombyggnader för
icke-laborativa
institutioner 2 000
Om- och tillbyggnad för lärar
högskolan .................. 33 350
Göteborg
Försöriningsåtgärder för humanistiska faktulteten mm:
Översiktiig
planläggning 350
Anslutningsavgifter
... 150
46 670
34 050
10 000
2 620
71-08
73-09
12 550
11 347
1 000
203
70-08
73-12
2 600
1500
1100
73-10
74-09
8 300
7 000
1300
1000
1000
1280
5 610
147
78
5 432
117
1000
178
30
202
73-05 68-02 72-04
74-03
73-09 72-12
75-08 76-01
2400
850
599
251
6 250
2 986
1 700
1564
7 800
2 754
3 000
2 000
successivt
136 000
74 586
25 000
30 000
66-06
47 000
10 000 20 000 74-01
700
2 000
11390
69-06
successivt 69-06 73-01
1000 2
125
618 82
1946 54
8 876 1 500
3 000
94 000 86 780
5 650
300
5 232
118 70-05 72-08
2 500
1000
800
successivt
12 600
5 000
74-09
76-01
1 100
3 200
17 500
1035
2 562
13 573
50 400 500
15 150 500
successivt
11485
526
4 000
6 000
73-11
75-05
2170
2 000
170
72-12
74-01
32 800
16 394
13 000
2 000
72-02
74-08
326 83
24 67
350 150
Medelsförbrukning
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 72-M-Ol 73-04-01
Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet:
Översiktlig
planläggning 660 660
Anslutningsavgifter
... 1 Qf, ,
Övriga
åtgärder .......... j >* "" 80
Försöriningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas
område:
Översiktiig
planläggning 1 300 1 300
Anslutningsavgifter .... 2 000 2 000
Övriga åtgärder............ 10175, 10 250
Nybyggnad för fysiska institu
tionen mm.................. 17 800 18 250
Forskningslaboratorium inom
medicinarområdet .. 5 020 6 050
Nybyggnad för lärarhögskolan
mm .......................... 68 000 65 000
Nybyggnad för matsal m m
inom medicinarområdet ... 10 950 10 950
Nybyggnad för kemi, etapp II 15 000
Nybyggnad för restaurang in
om Chahnersområdet 7 700
Karlstad
Försöriningsåtgärder.....
3 500 3 765
Nybyggnad för universitetsfilialen och
lärarhögskolan 37 950 33 000
Örebro Försöriningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 600 600
Anslutningsavgifter ... 850 1 300
övriga åtgärder............. 8 600 10 000
Nybyggnad för högre utbild
ning, etapp n............. 3
000 26 000
Falun
Ombyggnad m m för lärarhög
skolan ....................... 3 380 3 380
Härnösand
Ombyggnad för lärarhögskolan 3 000 2 900
Östersund
Nybyggnad för socialhög
skolan ....................... 9 775 10 000
Umeå Försöriningsåtgärder:
Översiktlig planläggning 1500 1500
Anslutningsavgifter .... 1000 1 000
Övriga åtgärder............ 15 750 16 200
Nybyggnad för icke-laborativa
institutioner ........... 16135 16 400
Luleå Försörjningsåtgärder:
översiktiig planläggning 175 400
Anslutningsavgifter ... 1 goOO 9 000
övriga åtgärder............. j
Nybyggnader för högskolan .. 72 430 77 500
Ej slutredovisade objekt, fär-digstäUda före 1972-07-01 ..
553 876 553 037
1459611 1529 454
Beräknad
för
Faktisk -t.o.m.
73-06-30
Bygg- Färdig-
-start ställande
74/75
73/74
är-män. är-män.
640
20
6851 5
091
500
500
successivt
1221 1411 6915
79
450
1000
139 500
successivt
17 260
990
68-08
70-04
4 215
1500
100
72-03
73-07
22 993
25 000
15 000
72-03
74-12
1556
6 000 4 000
3 000 7 000
72-11 74-01
74-07 75-10
2 000
75-02
76-03
791
2 000
800
successivt
23 288
7 000
1500
71-12
73-12
568
814
4 963
32
36
500
450 3 000
69-10
75-09
5 000
15 000
74-03
75-06
3 190
190
70-12
72-08
2 691
209
70-06
72-11
6 000
3 000
73-10 74-12
1449
575
8 803
51
425
2 500
1500
successivt
15 701
699.
71-06
72-10
140
200
50
18151 20 567
4100
3 000
successivt
25 000
25 000
72-08
75-09
540 671
2 364
5 000
1055
416
207
701
181
818
Medelsförbrukning
Byggnadsobjekt
Kosmadsram 72-04-01 73-04-01
Kulturändamål m. m.
Flyttning och ombyggnad av
domkapitelhus i Härnösand 1 530 1 580
Upprustning av Operan,
etapp I och II ............ 34
291 37 000
TUlbyggnad av landsarkivet i
Göteborg ............... 2 650 2 270
Utbyggnad av svenskhemmet
Voksenåsen ............. 4 780 5 400
Dramatiska teatern. Ombygg
nad av målarsalen .... 750 750
Nybyggnad av museilokaler pä
Julita gård för Nordiska
museet m. m.............. .................. 5 200
Om- och tillbyggnad av mo
derna museet ........... ................. 10 850
Ombyggnad för livrustkamma
ren ........................... 9 700
Ej slutredovisade objekt,
färdigställda före 1972-07-01 15 175 15 175
59 176 87 925 Övrigt
Diverse objekt
(budgetåret 1974/75) 10 000
Diverse objekt
(budgetåret 1973/74) .... 10 000 10 000 Diverse objekt
(tidigare budgetår) .. 9 630 3 350
1 538 417 1 640 729
Erfarenhetsgrundad reducering
av medelsbehovet.....
Beräknat medelsbehov.
1 Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 3134).
Faktisk
Beräknad för -t. o. m.
Bygg- Färdig-
- start ställande
74/75
73-06
30 73/74
är-män. är-män.
891
600
89
72-10
73-08
2 295
6 000
20 000
72-06
76-06
399
1 700
171
73-03
74-01
2 500
2 500
74-01
75-03
739
11
72-11
73-04
3 000
2 000
73-12
74-09
2 000
6 000
74-04
75-08
4 000
74-09
76-02
15 071
246
19 395
16 057 4 000
34 760
5 000 5 000
1 140
2 000
100
1075
951
229
758
10208
219 550
226
678
13 386 213 292
opaginerad Kontrollera mot PDF
I mitt förslag tUl investeringsplan för kulturändamål m. m.
har jag i avsaknad av sådant koslnadsunderlag som förutsätts för att objektet skaU
kunna anmälas för riksdagen inle fört upp någon kostnadsram för nybyggnad för
etnografiska museet. Så snart som elt sådant underlag förehgger avser jag att
återkomma till Kungl. Majit med förslag om att arbeten för nybyggnaden skall få
påbörjas med anlitande av den under anslaget uppförda kostnadsramen Diverse
objekt.
I avvaktan på en slutlig översyn av byggnadsstyrelsens
förslag till ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren har
jag i investeringsplanen för kulturändamål m. m. fört upp en prehminär
kostnadsram för detta objekt. De lokaler som friställs när livrustkammaren
flyttar från Nordiska museets byggnad på Djurgården i Stockholm torde, förutom
utökade lokaler för Nordiska museet, även kunna
Prop. 1974: 34 26
inrymma
erforderliga lokaler för Sveriges arkitekturmuseum. Jag avser därför all i
annat sammanhang föreslå att byggnadsstyrelsen får i uppdrag alt redovisa
möjligheten att inrymma arkitekturmuseet i Nordiska museels byggnad.
I
milt förslag till investeringsplan har jag uppfört ändrade kostnadsramar för
om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö samt för nybyggnad för
lärarhögskolan m. m. i Mölndal. Jag är dock ännu inte beredd att ta ställning
till en slutlig disposition av dessa objekt.
I enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag har jag preliminärt fört upp en kostnadsram för
nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet motsvarande del i beslutet den 13
september 1973 angivna sammanlagda högsta beloppet för statens utgifter för
dels nybyggnaden, dels lån liU Chalmers studentkår för ombyggnad av del
nuvarande kårhuset. Lånebeloppet kommer all fastställas sedan bygghandlingar
redovisats. Jag avser all därefter återkomma tiU Kungl. Maj:l med definitivt
förslag till kostnadsram för nybyggnadsdelen av objektet.
I
likhet med vad som skett tidigare år har jag i förslaget till investeringsplan
gjort en på erfarenheten grundad reducering av summan av de beräknade
medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag
till investeringsplaner har jag gjort upp följande anslagsberäkning.
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgäng Beiräknad medelsförbrukning
Behållning
1973-07-01 ........ 20 740 1973/74 219 550
Anslag
för 1973/74 .............. 202 102 1974/75 213 292
Anslag
för 1974/75 (förslag).. 210 000
432
842 432 842
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplanering inom
kulturområdet som jag förordat i del föregående,
2. godkänna de riktlinjer för den framlida planeringen av Skepps-och Kastellholmarna
som jag förordat i del föregående,
3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1974/75 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett invesleringsanslag
av 210 000 000 kr.
Prop. 1974: 34 27
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
1972/73
Utgift 60 646 391 Reservation 15 415 352
1973/74
Anslag 73 000 000 1974/75 Förslag 75 000 000
Anslagsförslag
m. m.
Från
detta reservationsanslag bestrids kostnader för imedning och utrustning av
lokaler vid universiteten och högskolorna inom ulbUdnmgs-deparlemenlels område
samt vid vissa statiiga institutioner mom skol-och kulturområdena.
De
i del föregående under rabriken Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde omnämnda LUP- och organi-salionskommitléema har liU uppgift
att bl. a. utarbeta utruslningsprogram med förslag till kostnadsramar för
flertalet läroanstaUer på resp. ort och successivt överlämna programmen tUl ulrustningsnämnden
för universitet och högskolor. Nämnden begär anslag i utmstningsfrågor och
svarar för upphandlingen.
Byggnadsstyrelsen
svarar för planermg och upphandling av inrednmg.
Av
anslaget disponeras innevarande budgetår 20 milj. kr. av byggnadsstyrelsen och
tekniska högskolans i Siockholm byggnadskommitté enligt en av Kungl. Maj:t
fastställd inredningsplan. Ulmslnmgsnämn-den disponerar 52,9 milj. kr. enligl
en av Kungl. Maj:t faststäUd utmstningsplan. Till Kungl. Maj:ls disposition
slår 100 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
hemställer att 25 milj. kr. anvisas för styrelsens inredningsverksamhel
budgetåret 1974/75. Utmstningsnämnden föreslår med överlämnande av förslag från
berörda myndigheler m. fl. all den för nämndens verksamhetsområde avsedda
anslagsposten för budgetåret 1974/75 beräknas lUl 52,9 milj. kr.
Som
dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 104 (s. 41) sker inte
indexmässig uppräkning av redan fastställda kostnadsramar i inrednings- och utrustningsplanerna.
I vissa faU där upphandlingen ännu inle påbörjats har jag dock funnit det
nödvändigt all i mitt förslag liU inredningsplan justera redan fastställda
ramar.
Innan jag går in på en
ortsvis uppställd redogörelse för de föreslagna nya och ändrade kostnadsramarna
vill jag redovisa vissa frågor som rör musikhögskolorna och universitetsreslaurangerna.
I
sin anslagsframstäUning för budgetåret 1974/75 har organisationskommittén för
högre musikutbildning (OMUS) redovisat en utredning
Prop. 1974: 34 28
av
inrednings- och utmstningsbehovet vid de tre musUchögskoloma. Enhgt denna
behöver skolorna dels en uppräkning av anslaget till undervisningsmateriel m. m.
för löpande ersättningsköp av framför allt dyrare utmstning, dels en engångsupprustnuig
av skolornas nuvarande inredning och utmstning. Denna engångsupprustning kan enhgt
OMUS fördelas på fyra år med för musikhögskolan i Siockholm sammaiUagt 900 000
kr., musikhögskolan i Göteborg 80 000 kr. och musikhögskolan i Mahnö 850 000
kr.
Jag
har tidigare i prop. 1974:1 (bU. 10 s. 230) efter förslag av uni-versitetsrestaurangkommittén
förordat att fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall även vid universiteten och
högskolorna den restaurangverksamhet som bedrivs i myndigheternas lokaler
omfattas av stöd enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351). Jag får
här anmäla kommitténs förslag redovisat i delbetänkandet (Ds U 1973: 45) »Universitetsreslau-ranger
mål och subventioner» i de delar som gäller anskaffning av inredning och utmstrting
för universitelsrestauranger.
Enligt
gällande riktlinjer svarar staten för kostnaderna för en första uppsättning av
inredning och utmstning för universitetsreslaurangerna (prop. 1967:104, SU
1967: 88, rskr 1967:203) medan kostnadema för underhåll och återanskaffning faUer
på restaurangföretagen. Om måltidspriskungörelsen görs tiUämplig även i fråga
om restaurangverksamheten vid läroanstalterna medför detta att läroanstalterna
skaU ulan kostnad tUlhandahålla bl. a. behövlig inredning och utrustning med
vissa i kungörelsen angivna undantag.
Enligt
kommittén bör på sikt underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning
för universitetsrestaurangema gå till på i princip samma sätt som för
läroanstalterna i övrigt. I avvaktan på kommitténs slutliga förslag i fråga om
driftformer, huvudmaimaskap m. m. bör del enligt kommittén ankomma på denna att
efter samråd med berörda läroanstalter, driftbolag m. fl. upprätta förslag tiU
en århg plan för återanskaffning av inrediung och utrustning. Huvudansvaret i
frågor som rör planmässig återanskaffning samt komplettering i samband med
funktionsförändring bör enligt kommittén t. v. åvUa byggnadsstyrelsen och
kostnaderna bör bestridas från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen tiU
byggnadsstyrelsens disposition. Löpande underhåll av inredning och utrustning
bör enligl kommittén ombesörjas av läroanstalterna och bekostas med medel
under driflkoslnadsanslag (motsv.).
Endast
två av remissinstanserna behandlar i sina remissyttranden närmare de nu berörda
frågorna. Byggnadsstyrelsen har inget att invända mol förslagen.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor anser det nödvändigt alt
ansvarsfördelningen i fråga om anskaffning av utrustning däribland ersättning
för förshten eller omodern utrustning nu regleras på samma sätt som gäller
för utrustning i övrigt vid universitet och högskolor, vilkel bör leda till att
planmäs-
Prop. 1974: 34 29
sig
ersättningsanskaffning efter försliten eller omodern reslaurangul-ruslning
avvägs i samband med bedömningarna av behovet av all ersätta annan utmstning
vid universitet och högskolor.
Stockholm
Nybyggnad
för tandläkarutbildning m. m. Redogörelse för byggnads-objektet lämnades bl. a.
i prop. 1971: 145 (bU. 6 s. 28 och 33). De nya lokalema är dimensionerade för
ett intag av 120 nybörjare per år. Nybyggnaden, som omfattar 18 460 m rumsyta
och kostnadsberäknats till 75 mUj. kr., avses inrymma även lokaler för kommunal
tandvård. För inredning av nybyggnaden har en delram av 8 milj. kr. förts upp
i inredningsplanen (prop. 1973: 61 s. 21 och 32). Byggnadsstyrelsen föreslår
att ramen höjs tUl 10,5 milj. kr.
Matsalar
m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 775 000 kr. Enhgt Kungl. Maj:ts
beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m.m. inom Frescatiområdet
i Stockholm skall planeringen äv restaurang- och kafélokaler inom området
bedrivas med utgångspunkt i all produktion och servering av lunch-mållider m. m.
t. v. skall ske huvudsakligen i den nu befhithga huvudrestaurangen inom
området. Byggnadsstyrelsen fick i uppdrag alt redovisa byggnadsprogram för en
sådan uppmstning av denna byggnad och övriga uiom området befintliga
restaurang- och kafélokaler att en bättre reslaurangmUjö och effektivare och
mer differentierad restaurangservice än f. n. kan erbjudas inom området. Universitetsreslau-rangkommillén
föreslår att i avvaktan på en plan för sådan uppmstning 150 000 kr. stäUs tiU
förfogande för ändamålet.
Moderna museet. Som
redovisats i prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31) utför byggnadsstyrelsen f. n. en
om- och tillbyggnad av moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram av 800 000 kr. förs upp i
inredningsplanen. Ramen innefattar även inredning av lokaler för det till
museet knutna s. k. folomuseel.
Utraslningsnäirmden
föreslår alt en delram av 500 000 kr. för samma objekt förs upp i utruslningsplanen.
Nordiska museet. I
inredningsplanen är uppförd en delram av 500 000 kr. för inredning av en första
etapp av nybyggnad avmusei-lokaler på Julita gård för Nordiska museet m.m. (prop.
1973: 170, bil. 6 s. 29 odh 31). Utmstnmgsnämnden föreslår att två delramar av
sammanlagt 1 320 000 kr. förs upp i utmstningsplanen, varav 680 000 kr. för
flyttning av museiföremål tUl Julita.
Fysiologi
vid gymnastik- och idrottshögskolan. Delar av utbildning och forskiung i
fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har hittills varit
förlagd tiU lokaler vid karolinska institutet. Då dessa lokaler inte längre kan
utnyttjas för denna verksamhet förbereds f. n. en förhyrning av lokaler i f. d.
Statens normalskola i Siockholm som ersättning för lokalerna vid karolinska
institutet. Utrustnings-
Prop. 1974: 34 30
nämnden
beräknar att utrustning för 300 000 kr. behöver anskaffas i samband med
flyttningen. Kungl Maj:t har den 28 september 1973 förskottsvis anvisat 105 000
kr. för denna utrustning.
Uppsala
Nybyggnader
på Artillerifältet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 20 milj. kr. för
nybyggnaderna (prop. 1973: 61 s. 22 och 32). Etapperna IIII av nybyggnaderna
omfattar sammanlagt ca 46 600 m" mmsyta och har kostnadsberäknats till 136
milj. kr. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning av
nybyggnaderna till 23 milj. kr. och föreslår att en delram av nämnda belopp
förs upp i inredningsplanen.
Icke-laborativa
institutioner m. m. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1430 000 kr. (prop.
1971:35 s. 25 och 29). Av denna ram har ca 800 000 kr. disponerats för inredning
till förhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna för
nyanskaffning av inredning till den i del föregående nämnda nybyggnaden för icke-laborativa
institutioner till 5,2 milj. kr. Nybyggnaden omfattar 16 250 m mmsyta och har kostnadsberäknats
till 47 milj. kr. Styrelsen föreslår att en deham av (800 000 -f 5 200 000 =) 6
000 000 kr. förs upp i m-redningsplanen.
Psykologi.
Psykologiska institutionen vid universitetet i Uppsala föreslås få lokaler i kv.
Munken sedan ombyggnad utförts. Byggnaderna omifallar oa 3 100 m rumsyta.
Kostnaderna för helt ny inredning uppskattar byggnadsstyrelsen till 1 250 000
kr. Viss befintlig inredning kommer enligl styrelsen att utnyttjas.
För
nästa budgetår erfordras enligt LUP-kommittén en delram av 300 000 kr. för
sådan utrustning som kräver instaUation i samband med byggnadsåtgärderna eller
som på grund av lång leveranstid måste beställas redan under kommande
budgetår.
Matsalar
m. m. Av den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen för
matsalar m.m. har 120 000 kr. disponerats för serveringslokaler inom
nybyggnaderna på Artillerifältet i Uppsala. Inom den nybyggnad för icke-laborativa
institutioner för vilken jag redogjort i del föregående kommer att anordnas
restaurang- och kafélokaler om sammanlagt ca 340 platser. Kommittén beräknar
kostnaderna för utmstning för sistnämnda lokaler samt för uppmstning av vissa
andra lokaler tiU sammanlagt 305 000 kr. Utmstningsnämnden föreslår all en särskUd
delram av (120 000 4- 305 000 =) 425 000 kr. för mätsalar m. m. i Uppsala förs
upp i utruslningsplanen.
Linköping
Matsal
m.m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 180 000 kr.
Inom nybyggnaderna på Vallaområdet för högskolan har anordnats
Prop.
1974: 34 31
provisoriska
reslauranglokaler inom lokaler som avses att senare las i anspråk för utbUdning
och forskning. Efter förslag av universilels-restaurangkommittén kommer de
provisoriska lokalerna all utvidgas med ytterligare ca 60 platser. Som framgår
av den redogörelse chefen för finansdepartementet lämnat i prop. 1973: 1 (bil.
9 s. 104) utförs f. n. nybyggnader för vissa omlokaliserade statliga
myndigheter inom södra delen av VaUaområdel, däribland en mindre reslaurangbyggnad.
Avsikten är alt denna restaurangenhel så länge provisoriet varar i viss
omfattning skall kunna svara för beredning av mat och kallskänksvaror för
restaurangverksamheten inom högskolans lokaler. Universitetsres-launangkommittén
beräknar kostnaderna för transportutmstning saml utmstning för de utökade
provisoriska lokalerna till sammanlagt 120 000 kr.
Växjö
Universitetsfilialen.
I det föregående har jag redogjort för en planerad nybyggnad för
universitetsfilialen i Växjö. Nybyggnaden beräknas omfatta 4 760 m" mmsyta
inkl. restauranglokaler om 225 platser. Byggnadsstyrelsen föreslår ätt den i
'inredningsplanen uppförda delramen av 790 000 kr. för fUialen höjs med 510
000 kr. till 1 300 000 kr.
Telefonväxel.
Den växel som f. n. fmns för universiletsfUialen i Växjö är inle tillräcklig
för fUialens behov efter inflyttning i den planerade nybyggnaden. Kostnaden för
en ny växel av typ Avx 90 uppgår till 60 000 kr. sedan försäljningssumman för
den befintliga växelii räknats av.
Göteborg
Musikutbildning.
OMUS begär att den i utruslningsplanen uppförda ramen för musifculbUdning höjs
med 300 000 kr. för Uitrustning av lokaler i fastigheten Ekmansgatan 3 i
Göteborg. Lokalema som omfattar en mmsyta av ca 420 m kommer att friställas av
socialhögskolan sommaren 1974 och kan därefter användas av musikhögskolan.
Byggnadsstyrelsen
beräknar kostnaden för inredning av lokalerna till 200 000 kr.
Ombyggnad
av Origo. En redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 145 (bU. 6 s.
29) och prop. 1973: 61 (s. 26). I avvaktan på att byggnadsstyrelsen närmare
utrett behovet av nyinredning i Origo-byggtiaden är en delram av 800 000 kr.
uppförd i inredningsplanen. Styrelsen redovisar nu att denna utredning är
slutförd och föreslår att en definitiv ram av 950 000 kr. förs upp i
inredningsplanen.
Nybyggnad
för matsal m. m. inom medicinarområdet. I gällande inredningsplan har för
detta objekt förts upp en delram av 400 000 kr. (prop. 1973: 61 s. 26 ooh 33).
Byggnadsstyrelsen föreslår all vissa ytterligare lokaler i byggnaden las i
anspråk för universitetets behov. Med
Prop. 1974: 34 32
anledning
härav samt mot bakgmnd av konstaterade prisförändringar bör enligt styrelsen
kostnadsramen höjas till 675 000 kr. Ramen bör därmed betecknas som definitiv.
Nybyggnad för kemi. etapp II. Som redovisades i prop. 1973: 170 (bU. 6 s. 33) uppförs f. n. en andra
etapp av kemibyggnaden på Chalmersområdet. Nybyggnaden omfattar en programyta
exkl. kapprum etc. av ca 3 500 m. Då det objekt som tidigare planerades
var avsevärt större måste den planering av inredning och utmstning som hittiUs
utförts revideras. I avvaktan på all detta arbete slutförs föreslår
byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén alt delramar för inredning och utmstning
av resp. 2,3 mUj. kr. och 1,5 milj. kr. förs upp i inrednings- och utmstningsplanerna.
Ombyggnad för reaktorfysik.
På Chalmersområdet pågår f. n. ombyggnad av en f. d. transformatorslalion som
förvärvas från Göteborgs kommun. I stationen skall efter ombyggnaden inrymmas
bl. a. institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola.
Förvärvet och ombyggnaden sker med anlitande av den i investeringsplanen för
universiteten m. m. uppförda kostnadsramen Diverse objekt.
Institutionens
lokaler i transformatorstationen kommer alt motsvara en programyta exkl. kappmm
etc. av ca 600 ml Byggnadsstyrelsen beräknar att 200 000 kr. erfordras för
inredning av dessa lokaler.
Matsalar
m. m. I utmstningsplanen finns uppförd en delram av 740 000 kr.
Inom
den nybyggnad för lärarhögskolan m. m. för vilken ulförhg redogörelse lämnats
senast i prop. 1973:61 har planerats särskUda reslauranglokaler om sammaiUagt
ca 525 platser samt härutöver vissa ytterligare kafélokaler. Universiletsreslaurangkommillén
beräknar kostnadema för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 550 000
kr.
Universitelsreslaurangkommitlén
har härutöver föreslagit bl. a. alt medel beräknas för upprustning av vissa
kafélokaler vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Ulmslningsnäninden
föreslår att delramen höjs med 683 OOÖ kr. tiU (740 000 + 683 000 =) 1 423 000
kr.
Lärarhögskolan m. m. I utruslningsplanen
är uppförd en delram av 600 000 kr. för utrustning för lärarhögskolan m. m. i
Mölndal (prop. 1973: 61 s. 25). Som föredraganden anförde i samband därmed (s.
38) bör denna ram jämte kostnadsramarna för utrustning för lärarhögskolorna i
Malmö och Karlstad inle få tas i anspråk för sådan utrustning för vilken för
lärarhögskolorna gemensamma kostnadsramar av 11,5 milj. kr. som avser intern
television m. m., inlärningssludior samt AV-och laboratoriemateriel m. m.
tidigare ställts till förfogande, allt i den mån utmstningen inle är byggnadsknulen
och måste överges i samband med alt verksamheten flyttas över tiU de nya
lokalerna.
I
beslut den 18 maj 1973 lämnade Kungl. Maj:t föreskrifter för den fortsatta
planeringen av vissa lärarhögskolor. I beslutet föreskrevs att
Prop. 1974: 34 33
skolöverstyrelsen
liU de övriga myndigheter som hade att svara för planering och upphandling av
inredning och utrustning för bl. a. lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal
skulle redovisa del underlag som krävs för att anskaffningen skall kunna
begränsas i förhållande till vad som dittills planerats. Den fortsalla planeringen
skulle bedrivas med utgångspunkt i den kapacitet som mot bakgrund av hittills
fattade beslut kan bedömas bh erforderlig för lärarutbUdning i framliden.
Vidare skuUe skolöverstyrelsen i samråd med vederbörande LUP-kommitté och organisalionskomimttén
för högre musikutbildning till utbildningsdepartementet redovisa möjUghetema
alt för annan utbildning utnyttja den överkapacitet som mot bakgrund av den
minskade lärar-utbildningsorganisalionen kan beräknas förehgga i de nya
lokalerna för lärarhögskolorna i Mahnö och Mölndal.
Skolöverstyrelsen föreslår
nu all den nämnda delramen av 600 000 kr. höjs med 1 700 000 kr. liU 2 300 000
kr. Styrelsen beräknar bl. a. 210 000 kr. för intern television, 72 000 kr. för
inlärningsstudior och 23 000 kr. för AV-utrustning.
Forskningsfartyg.
Sedan oceanografiska institutionen vid universitetet i Göteborg aktualiserat
frågan om anskaffning av ett forskningsfartyg har LUP-kommittén tiUsatt en
arbetsgrupp som utrett frågan om anskaffning och drift av elt sådant fartyg.
Kommittén redovisar nu alt man genom sambruk av ett sådant fartyg mellan ett
flertal nyttjare, bl. a. Chalmers tekniska högskola, kan finansiera drift- och
underhållskostnader.
LUP-kommittén
föreslår all medel anvisas för inköp och ombyggnad av en stållrålare med mållen
34 m 1. ö. a. och 8 m bredd. Kostnaderna för fartyget beräknas av kommittén tUl
1,1 milj. kr., varav 700 000 kr. är inköpskostnaden. Kommittén föreslår att en
definitiv ram av 1,1 milj. kr. för forskningsfartyg förs upp i utruslningsplanen.
Borås
Bibliotekshögskolan.
I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv ram av 525 000 kr. för
inredning av lokaler för bibliotekshögskolan (prop. 1973: 61, s. 28).
Byggnadsstyrelsen föreslår att denna ram höjs liU 600 000 kr.
Örebro
Universitetsfilialen
m. m. I del föregående har jag redogjort för en nybyggnad som skall inrymma
lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för
socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastUf- och idrottshögskolan, bibhotek,
administration och restaurang. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m, varav ca 1
200 m utgör restauranglokaler. Byggnadsstyrelsen föreslår att den i
inredningsplanen uppförda delramen av 425 000 kr. för universiletsfUialen m. m.
höjs tUl 3 milj. kr.
Prop. 1974: 34 34
I
utrustningsplanen är uppförd en deham av 650 000 kr. för icke-laborativa ämnen m.
m. LUP-kommittén för Uppsala föreslår all ramen höjs med 1 600 000 kr. till 2
250 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.
Matsal
m. m. Inom den nybyggnad för högre utbildning, etapp II, för
vilken jag redogjort i det föregående kommer att anordnas särskUda
restauranglokaler om ca 300 platser samt hämtöver vissa kafélokaler. Restaurangservicen
är beräknad för behovet för verksamheten även vid de Uiorn området redan
tidigare utförda nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan. Universilelsreslaurangkommillén
beräknar kostnaderna för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 285 000
kr.
Östersund
Socialhögskolan.
Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 9 och 29) framgår alt
nybyggnaden för socialhögskolan omfattar 2 760 m- rumsyta och har
kostnadsberäknats till 10 milj. kr.
I
inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 800 000 kr. för socialhögskolan.
Byggnadsstyrelsen föreslår nu att ramen höjs tiU 1 milj. kr.
TiU
utrustning för socialhögskolan har Kungl. Maj:l hittills anvisat 90 000 kr. från
kostnadsramen TUl Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71). LUP-kommittén
för Umeå beräknar kostnaderna för utrustning till sammanlagt 550 000 kr. och
föreslår alt en definitiv kostnadsram av (550 000 90 000 =) 460 000 kr. förs
upp i utmstningsplanen. Kommittén beräknar bl. a. 191 000 kr. för utmstning av
läromedelscentralen, 104 000 kr. för kontors- och reproutrustning, 80 0(K) kr.
för telefonväxel m. m. och 68 000 kr. för AV-utrustning.
Luleå
Högskolan.
Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den geoleknologiska
utbildningslinjen skaU öka liU resp. 200 och 100 nybörjarplatser läsåret
1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).
I
del föregående har jag redogjort för den planerade utbyggnaden för högskolan.
För etapperna IVIII av nybyggnaderna har i utmstningsplanen förts upp en
kostnadsram av 25 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 6 s. 30).
Byggnadsstyrelsen
beräknar kostnaderna för inredning av etappema IVII till 8,8 milj. Io-. och
föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 7 milj. kr. för
högskolan höjs med 1,8 milj. kr.
Övrigt
Matsalar
m. m. I utmstningsplanen för innevarande budgetår finns uppförda särskilda
delramar för malsalar m. m. i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
För utrustning för matsalar och
Prop. 1974: 34 35
kaféer
på andra orter har förts upp en gemensam delram av 475 000 kr. Som framgått av
del föregående har utmstningsnämnden föreslagit att särskUda delramar för
matsalar m. m. i Uppsala för vUkel hittiUs 120 000 kr. av den gemensamma
delramen lagils i anspråk och Örebro förs upp i utruslningsplanen för nästa
budgetår.
Av
den gemensamma delramen har vidare sammanlagt 245 000 kr. disponerats för
utrustning för reslauranglokaler inom nybyggnaden för universitetsfilialen och
lärarhögskolan i Karlstad. Universitelsreslau-rangkommilténs förslag till
ändrade kostnadsramar för matsalar på andra orter än de nu nämnda hänför sig tUl
det av kommittén beräknade behovet av utrustning i Borås i samband med en
planerad upprustning av reslauranglokaler för bibliotekshögskolan (80 000 kr.)
och i Östersund för reslauranglokaler inom nybyggnaden för socialhögskolan (65
000 kr.).
Utrustningsnämnden
föreslår all den i utmstningsplanen under mbriken Övrigt uppförda delramen
Matsalar m. m. för nästa budgetår förs upp med (475 000 120 000 -f 80 000 -f
65 000 =) 500 000 kr.
Svenskhemmet
Voksenåsen i Oslo. Kungl. Maj:l uppdrog den 28 december 1973 ål
byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 5,4 milj. kr. ulföra utbyggnad av svenskhemmel
Voksenåsen i Oslo.
I
inredningsplanen är uppförd en definitiv ram av 385 000 kr. för inredning av de
lilUcommande lokalerna (prop. 1973: 61 s. 30). Byggnadsstyrelsen beräknar nu
kostnaderna för inredning och utrustning av lUlbyggnaden saml vissa lokaler i
den befintliga byggnaden till 1 200 000 kr., varav 400 000 kr. avser
utrustning. Vidare uppskattar styrelsen kostnaderna för återanskaffning av
inredning i de befinthga gästrummen till 500 000 kr. Styrelsen föreslår att
den nämnda kostnadsramen av 385 000 kr. höjs tiU 1,7 milj. kr.
Till
byggnadsstyrelsens disposition
I
inredningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kosmadsram av 5 milj. kr.
till byggnadsstyrelsens disposition. Kostnadsramen får utnyttjas för nyinredning
och återanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eUer
sådana smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar och för vilka särskUda
kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen får
däremot inle ulan Kungl. Maj:ls medgivande utnyttjas för inredning av utökade
lokaler i förhyrningar (jfr prop. 1972: 28 s. 35).
Styrelsen
föreslår att motsvarande ram liU styrelsens disposition för nästa budgetår förs
upp med 6,5 milj. kr.
Till
universitetskanslersämbetefs disposition
I
utrustningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnadsram av 20 miy.
kr. till universitelskanslersämbetets disposition (prop.
Prop.
1974: 34 36
1973: 61 s. 31 och 37). Ramen utnyttjas för behov inom
ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda
kostnadsramar, bl. a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten inrednmg
och utrustning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eUer
ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i utbildningen saml för oförutsedda
anskaffningsbehov.
Universitetskanslersämbetet föreslår i samråd med samarbetsnämnden
för LUP-kommittéerna och ulrustningsnämnden all motsvarande ram lUl ämbetets
disposition för nästa budgetår förs upp med 23 mih. kr.
Myndighetema
anser all kostnadsramen även bör kunna utnyttjas för underhåll och reparation
av i första hand dyrbarare apparatur.
Till skolöverstyrelsens disposition
I utruslningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en
kostnadsram av 500 000 kr. tUl skolöverstyrelsens disposition. I prop. 1972:28
(s. 35) anfördes all kostnadsramen bör få användas för de ändamål vid
lärarhögskolan som motsvarar dem för vilka den sedan budgetåret 1968/69 årligen
uppförda kostnadsramen Till universitelskanslersämbetets disposition får tas i
anspråk (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76
s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30).
Skolöverstyrelsen
föreslår alt motsvarande ram lUl styrelsens disposition för nästa budgetår
förs upp med 1 450 000 kr. Av nämnda belopp avser 760 000 kr. sådan
utrustnings- och inredningsanskaffning för förskoleseminarierna, seminarierna
för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och statens mslilul för högre utbUdning
av sjuksköterskor, som enligt styrelsen bör övertas av utrustningsnämnden.
Departementschefen
Med utgångspunkt i de förslag till kostnadsramar för
inredning och utrustning som jag redogjort för i det föregående har jag gjort
upp följande förslag till inrednings- och utmslningsplaner.
Inredningsplan (1 OOO-tal kr.)
Förordad Kosmadsram Medelsför-
ram eller -------------------------- brukning
Inredningsobjekt förordad defini- delram art' ' °.;i",-
ändrmg - j-am 73-06-30
av tidigare ram
Stockholm
Om- och tillbyggnad för
farmakologi ......... 700 1 673
Medicinskt
teoretiska
institutionerna...... .................... 4 750 1 4 448
Riksarkivet ......... .................... 1 375 1 1 345
Om- och tillbyggnad för
försvarsmedicinsk forsk
ning m. m.............. 300 1 289
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kostnadsram
delram
art
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
Lokaler i kv. Blästem
för tandläkarutbildning 350
Nybyggnad av bokmagasin för kungl.
biblioteket ............. 1 000
Icke-laborativa institu
tioner m. m. vid univer
sitetet ................... ................... 10 400
Matsal inom Frescati
området ............... 325
Statens biblioteksdepå
i Bålsta................... 4- 400 2 400
Journalisthögskolan _ 320
Ombyggnad för odonto
logiska fakulteten 550
Nybyggnad för kemi
m. m...................... 6 900
Nybyggnad för tandlä
karutbildning m. m. .. -I- 2 500 10 500
Djurlokaler vid karo
linska institutet .... 140
Operan ................. 1 090
Nordiska museet..... 500"
Modema museet...... -}- 800 800
Museilokaler i kv.
Garnisonen .......... -f 500 500
Sigtuna
Hällsboskolan ....... 600
Uppsala
Universitetsbiblioteket 3 000
Nybyggnader på Artille
rifältet ................. -t- 2 500 22
500
Nybyggnad
för fysiska
institutionen m. m... 1 200
Icke-laborativa insti
tutioner m. m......... -1- 4 570 6 000
Ombyggnad för psyko
logiska institutionen .. + 500 500
Linköping
Teknisk och filosofisk
utbildning m. m....... ................... 12 200
Jönköping
Lärarhögskolan m.m. 310
Växjö
UniversitetsfUialen -f- 510 1 300
Lund/Malmö
Bakteriologi m. m... 750
Kemiska
institutionen 8 250
327
660
9 470
228
2a
298
361
1740
2b
901
2a
588
1
2 907
2b
6 956
1
1 184
2b
837
11201
302
572
652 1139
2b
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kosmadsram
delram
arti
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
2 225 1200
2 100
600 1 150
1575 300
1650 120
Nybyggnad f. sektion M
Nybyggnad f. sektion A
Nybyggnad f. sektion V
Farmakologiska insti
tutionen ...............
Landsarkivet .....
Icke-laborativa institu
tioner m. m...........
Ombyggnad av univer-
sitetsbibhoteket....
Ombyggnad för biologi
m. m......................
Hygien och naturveten
skaplig mikrobiologi ..
Lärarhögskolan m. m.
Musikutbildning ...
Göteborg
Nybyggnad för odontologiska fakulteten .... Nybyggnad f.
sektion V Nybyggnad f. sektion A
m. m......................
Ny- och ombyggnad för
sektion M..............
Nybyggnad for zoologiska institutionen .... Nybyggnad för
institutionen för hygien m. m. Forskningslaboratorium inom medicinarområdet
400 Fysiska institutionen
m. m......................
Ombyggnad för sektion
M m. m..................
Ombyggnad för sektion
E m. m...................
Icke-laborativa institu
tioner m. m......... -|- 75
Musikutbildning .. -j- 135
Ombyggnad av Origo .. -1- 150
Lärarhögskolan m. m...
Matsal inom medicinar
området ............... -f 225
Tillbyggnad av lands
arkivet ...............
Nybyggnad för kemi,
etapp II ................
-}- 2 300
Ombyggnad för reaktor
fysik ................... 4- 200
2 162
1 108
2 050
432 1029
2 100
1296
443
264
. 2a
559
3 900
6 000 3 600
5 058 3 551
2 000
1958
2 600
2 533
1500
1391
660
559
400
2a
1
2 400
2136
1350
893
650
591
4 450 645 950
4 000
2a 2b
3 301 303 148
625
2b
1500
10
2 300
200
Borås
Bibliotekshögskolan . ..
4- 75
600
2a
352
Karlstad
Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..
3 700
040
Prop. 1974: 34
39
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Medelsför-
Inredningsobjekt
definitiv ram
delram
arti
t. 0. m. 73-06-30
Örebro
Universitetsfilialen
m. m......................
Nybyggnader
för gym
nastik- och idrottshög
skolan ...................
+
2 575
775
3 000
2b
1
144 702
Östersund
Socialhögskolan
..
+ 100
900
2a
Umeå
Lu-blocket
..........
4 250
2 100
2 900
2 690
1800
250
550
2100
1
1
1
1 1
1 1
1
4 007
Nybyggnad
för kemi-
hufo ....................
Nybyggnader
för
zoologi m.
m. hufo
Samhällsvetenskap
m. m......................
2 046 2 786 2 599
Universitetsbiblioteket
Administration m. m. ..
Matsal
.................
Icke-laborativa
institu
tioner ....................
1773 213 541
1876
Luleå
Lärarhögskolan
m. m.
Högskolan .............
+
1800
520
8 800
1 2b
490 1588
Övrigt
Svenskhemmet
Voksen
åsen i Oslo ...........
-1-
615
1000
2b
TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret 1966/67) ( » 1967/68) ( .
1968/69) ( » 1969/70) ( » 1970/71) (
» 1971/72)
1243
886
300
445
2315
3 000
1 1 1 1 1 1
1 168
876
247
429
2 230
1789
Till byggnadsstyrelsens disposhion
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( »
1974/75)
-f-
6000
4 000
5 000
6 000
1
1 3
764
-f 26130
149
784
61600
113 514
211 384
'Art av kostnadsram för resp. objekt:
1 Av statsmaktema redan godtagen kostnadsram.
2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd
som definitiv).
2b Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som
delram).
3 Förslag till ny kostnadsram.
-Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utmstningsplan (1 OOO-tal kr.)
Förordad ram eller förordad ändring
Kostnadsram
Medelsför-
Utrusmingsobjekt
definitiv ram
delram art
t. o. m. 73-06-30
av
jdi-
gare ram
Stockholm
Telefonväxel
för
Frescatiområdet
.
1715 1
1478
Sektion E...............
3 400
2 421
Sektionerna
A, L
och V ..................
7 000
2 936
Telefonväxel
vid
tekniska
högskolan ....
155 1
128
Centralverkstad
vid
/
tekniska
högskolan ....
355
224
Telefonväxel
vid
karolinska
institutet . ..
810 1
457
Matsalar
m. m........
775 1
504
Preklinisk
odontologisk
utbildning
m. m......
1285
338
Nybyggnad
för tand-
läkarutbildning
m. m.
22 850=
160
Telefonväxel
i
Huddinge
.............
445'
Kemi-hufo
m. m......
8 750
935
Fysiologi
vid gymnastik-
och
idrottshögskolan ..
+
225
225
3
Moderna
museet...
-1-
500
500 3
Nordiska
museet...
+
1060
1060 3
Uppsala
Universitetsbiblioteket 850
1 506
Nybyggnader pä
Artillerifältet ....... 29
000 1 10 097
Telefonväxel på
Artillerifältet ........ 845 1 211
Hygien ................ 450 1 69
Fysiska institutionen .. 3
000 1 2 498
Telefonväxel ......... 1 300 1
290
Icke-laborativa
institutioner............ ............................................... 1000 1
Psykologi ............ -1-200 200 3
Matsalarm.
m......... -f 380 380 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linköping
Teknisk och filosofisk
utbildning
m. m.....
Matsal m. m..........
Medicinsk
teknik . ...
Telefonväxel ........
Växjö
Universitetsfilialen
Telefonväxel.....
LundjMalmö
Kemiska institutionen
Telefonväxel .......
-f 120
60
23 500
25 750
300
1350
760
1 2b
13 751 119 285 685
450 60
433
1 125
20 407 993
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utrusmingsobjekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
definitiv ram
Kostnadsram
delram
arti
Medelsför--brukning t. o. m. 73-06-30
LundjMalmö
Sektion E..............
Hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi ..
Zoologi m. m.........
UniversitetsbibUoteket
Matsalar m. m......
Telefonväxel
för
lärarhögskolan ..
Lärarhögskolan
.
Musikutbildning
... -|- 300
7 000
2 000
1 700
265
365
420
1400
600
1 1
2a
5 999
653 510
65
Göteborg
Telefonväxel för
humanistiska fakul
teten m. m............
Fysiska institutionen
m. m......................
Sektion A..............
Telefonväxel vid Chalmers tekniska högskola Telefonväxel
för medicinarområdet ....
Hygien ...............
Forskningslaboratorium
inom medicinarområdet 255 Skeppsteknisk utbildning och forskning
m. m.....................
Musikutbildning
.. -|- 300
Telefonväxel för lärarhögskolan m. m. ..
Matsalar m. m....... -|- 405
Socialhögskolan .
Livsmedelskemi
..
Lärarhögskolan
m. m. -|- 1 200
Kemi,
etapp II .... -f 1 500
Forskningsfartyg...
+ 700
190
190
6 900 1000
4 530 658
520
455
500
165
149 355
495
2a
299
2 750
1200
1
2a
1 809 571
125 450
700
600 1145
1800 1500
1 2b
1
1
2b
3
3
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Borås
Bibliotekshögskolan .
340
201
opaginerad Kontrollera mot PDF
Karlstad
Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m. ..
Telefonväxel
........
Matsal m. m..........
245
245
1700 350
459
opaginerad Kontrollera mot PDF
Örebro
Undervisningsutrust
ning för fysik ....
Icke-laborativa
ämnen m. m.....
Telefonväxel
.
Matsal m. m......
- 1550 -f 225
2 200
225
500
220
2b
1 3
430 607
Prop.
1974: 34
42
Förordad ram eller förordad ändring i\v tidigare ram
Kostnadsram
Medelsför-
Utrustnngsobjekt
definitiv ram
delram
arti
t. o. m. 73-06-30
Umeå
Hygien
................
Fysik
(forskning
m. m.)
Lu-blocket.............
600
1
274
8 550
1000 45
1160 770
1 1 1
1 1
626 7 556
Telefonväxel
.........
Icke-laborativa
institutioner
........
Matsal m.
m...........
739
576 25
Luleå
Högskolan
.........
Telefonväxel
.........
25 000= 310=
1 1
1880
Östersund
Socialhögskolan
.
-H 460
460
3
Övrigt
Matsalar
m. m........
Vissa
utrednings
kostnader ...........
255
250
220
2b
1
44
TiU Kungl. Maj:ts disposition
(budgetåret 1972/73) ( . 1973/74) ( »
1974/75)
256 -f 1 100
744 1000 1 100
2a
1 3
182
Till
universitetskanslersämbetets disposition
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( »
1974/75)
-1-23 000
20 000 20 000 23 000
1 1 3
9 948
Till skolöverstyrelsens disposition
(budgetåret 1972/73) ( » 1973/74) ( »
1974/75)
-H 1400
500
500
1400
1
1 3
262
-f 34164
206
364
79 460
100 002
285 824
'Art av kostnadsram för resp. objekt:
1 Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.
2a Förslag tiU ändrad kostnadsram (tidigare faststäUd som
definitiv).
2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd
som delram).
3 Förslag tiU ny kostnadsram.
=Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
Prop.
1974: 34 43
Med anledning av en ansökan från museichefskollegiet i Siockholm
har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 500 000 kr. för inredning
m. m. av museimagasin i kv. Garnisonen i Stockholm. Jag avser att i annat
sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i fråga om planeringen av
denna inredning m. m.
I mitt förslag till utmstningsplan har jag fört upp en
kostnadsram benämnd Nordiska museet för museilokaler på Julita gård. Då jag avser
att i annat sammanhang uppdra åt utrustningsnämnden alt utreda behovet av
saneringsugnar för museerna har jag under denna ram inte beräknat medel för en
sådan ugn. Av detta skäl bör heller inle nyssnämnda ram för museimagasin i kv.
Garnisonen få tas i anspråk för sådan utrustning.
För
närvarande pågår en revision av lokalprogrammen för vissa lärarhögskolor, bl.
a. de i Malmö och Mölndal. Jag är därför ännu inte beredd att ta ställning till
den slutliga dispositionen av om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan i Malmö
och för nybyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. I samband med min
anmälan av anslaget tiU byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde har jag föreslagit en ny kostnadsram för lärarhögskolan m. m.
i Malmö. Jag avser att senare återkomma med ett förslag till definitiv utrustningsram
för objektet. För lärarhögskolan m. m. i Mölndal har jag fört upp en förhöjd
delram i milt förslag till ulrustningsplan. Vad gäUer användningen av
utrustningsramarna för de nämnda lärarhögskolorna vUl jag särskilt erinra om
vad föredragande statsrådet anförde vid sin anmälan av dessa utruslningsramar
för innevarande budgetår (jfr prop. 1973: 61 s. 38).
I avvaktan på att lokalfrågan för musikhögskolan klarläggs
är jag f. n. inte beredd att anvisa medel för en höjning av inrednings- och
utrustningsstandarden i befintliga lokaler för musikhögskolorna i Stockholm
och Göteborg. Vid min beräkning av den i utmstningsplanen uppförda
kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition, till vilken jag återkommer
senare, har jag dock beräknat utrymme för en ökning av medlen för
musikhögskolornas återanskaffning av inredning och utrustning. Mina förslag
till utrustningsramar för musikhögskolorna i Malmö och Göteborg innefattar de
medel som tidigare anvisats dessa skolor inom den i utruslningsplanen uppförda
kostnadsramen och den under anslaget uppförda anslagsposten TUl Kungl. Maj:ls
disposition. Förslagen tiU höjning av kostnadsramarna för musikutbildning i
Göteborg avser inredning och utrustning för fastigheten Ekmansgatan 3.
Jag delar de uppfattningar som framförts om behovet av att
bl. a. den oceanografiska forskningen vid universitetet i Göteborg får tUlgång
till ett större forskningsfartyg. Jag har därför fört upp en kostnadsram för
förvärv av ett sådant j mitt förslag till ulrustningsplan. Jag förutsätter dels
att kostnaderna för driften av detta fartyg bestrids inom ramen för
Prop. 1974: 34 44
tillgängliga
medel dels alt kostnaderna för ombyggnad m. m. av fartyget bestrids från den i
utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Till universitetskanslersämbetets
disposition.
Jag
har i utmstningsplanen fört upp tre särskilda kostnadsramar TUl resp.
universitetskanslersämbetets, skolöverstyrelsens och Kungl. Maj:ts disposition.
Användningsområdet för den sedan budgetåret 1968/69 i utrustningsplanen årligen
uppförda kostnadsramen tiU universilets-kanslersämbelels disposition har
successivt utvidgats till all avse bl. a. planmässig återanskaffning av
inredning och utrustning, inköp av utrustning i samband med
studieplaneändringar saml de övriga utrustningsbehov inom ämbetets
förvaltningsområde som inle tiUgodoses genom särskilda kostnadsramar (jfr prop.
1968: 1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop.
1971: 35 s. 30). I likhet med UKÄ förordar jag att kostnadsramen i fortsätiningen
får tas i anspråk även för kostnader för underhåll och reparation av mer dyrbar
utrustning. Kostnadsramen disponeras av UKÄ i samråd med LUP-kommittéema och ulrustningsnämnden.
På motsvarande sätt bör utgifterna för sådana ändamål vid andra statliga
eftergymnasiala utbildningsanstalter inom utbUdningsdepartementets
verksamhetsområde fr. o. m. nästa budgetår bestridas från kostnadsramarna till SÖ:s
och Kungl. Maj:ts disposition, varvid kostnadsramen tiU SÖ:s disposition bör avse
läroanstalterna inom SÖ:s förvaltningsområde med undanlag för konstfackskolan.
Kostnadsramen TiU Kungl. Maj:ts disposition bör därmed fortsättningsvis
användas uteslutande för behov av nu nämnt slag vid de eftergymnasiala
läroanstalter för vilka inle kostnadsramarna tiU UKÄ:s och SÖ:s disposition är
avsedda. Del bör ankomma på utrustningsnämnden all i samråd med berörda
planerande myndigheter m. fl. till Kungl. Maj:t ge in ett samlat förslag till
disposition av kostnadsramen. Vad jag nu föreslagit berör inte dramatiska
institutet för vilket frågan om finansiering om återanskaffning behöver övervägas
ytterligare. Vid min anmälan i prop. 1974: 1 (bil. 10) av frågor om anslag
budgetåret 1974/75 till verksamheten vid de nu berörda läroanstalterna har jag
tagit hänsyn till de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag jag nu
redovisat.
De
nu föreslagna kostnadsramarna saml den i inredningsplanen uppförda
kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition för vilken användningsområdet
redovisats senast i prop. 1972: 28 (s. 35) bör vidare på motsvarande sätt las
i anspråk för återanskaffning m. m. av inredning och utrustning för sådana
restauranger och kaféer vid universitet och högskolor i fråga om vilka jag
tidigare i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 230) efter förslag av universitetsrestaurangkommittén
redovisat förslag om utökad subventionering. Byggnadsstyrelsen, UKÄ, SÖ och utrustningsnämnden
bör därvid samråda med universitetsrestaurangkom-mittén.
Prop.
1974: 34 45
Med anledning av vad jag nu förordat har jag inte under särskUda
kostnadsramar beräknat medel för vissa upprustningsarbeten som föreslagits av universitetsrestaurangkommitlén.
Jag avser dock att senare sedan ett samlat program redovisats återkomma
till frågan om medel för den upprustning av restaurang- och kafélokaler inom Frescatiområdet
i Stockholm som aktualiserats genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om
projektering av lokaler för bibliotek m. m. inom nämnda område.
I
inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsramar av
sammanlagt (211384 000 -|- 285 824 000 =) 497 208 000 kr. Inom dessa ramar har
vid utgången av budgetåret 1972/73 betalats ut sammanlagt (113 514 000 -|- 100
002 000 =) 213 516 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1972/73 utgjorde
behållningen på de anslagsposter som myndigheterna disponerar ca 14 milj. kr.
För innevarande budgetår har 72,9 milj. kr. stäUts tiU dessa myndigheters
förfogande. För nästa budgetår räknar jag ined att sammanlagt 75 milj. kr. bör
anvisas. Av dessa medel bör 100 000 kr. stå till Kungl. Maj:ts disposition. De
föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa
inredning och utmstning för sammanlagt (497 208 000 213 516 000 14 314 985
72 900 000 74 900 000 =) 121 577 015 kr. att betalas tidigast under
budgetåret 1975/76.
Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt till Inredning och utrustning av lokaler vid
universiteten m. m. för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 000 kr. Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974: 34
Bilaga
I 46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Användning
av befintliga och föreslagna byggnader på Skepps- och Kastellholmarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr
Benämning
Nuvarande
användning Planerad användning
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Högvaktsbyggnaden 5 Kasem II, annex
8
Intendentur-förrådet,
annex
9
Amiralitetshuset,
annex
10
Skeppsholmskyrkan
11
F. d. marketenteriet
12
Kasem II
13 Ateljéhuset
14
Arrestbyggnad
15
Moderna Museet
16
Prästgården
17
Kasem IV
18
Amiralitetshuset
19
F. d.
hantverks-kasernen
20
Vattentorn
21
F. d. Sjökarte-byrån
22
Vattenstånds-mälarhus
23
Instrument-kontrollhus
24
Intendentur-förrådet
25
Kokhus inkl.
panncentral
26
Kasern III
27
Kasern III,
annex
28
Kasernslöjden
29
Kökspersonalbyggnad
30
Rustkammaren
Kontor m. m./Abab
m.fl.
Ateljéer m.
m./Konst-
högskolan
Förråd/Försvaret
Kontor/Försvaret
Kyrka
Kontor/Försvaret
Ateljéer m. m./Konst-högskolan
Ateljéer m. m./Konst-högskolan
Förråd m. m./Moderna Museet Museilokaler Bostad m. m.
Ateljéer/Konsthögskolan
Kontor/Försvaret Kontor/Försvaret
Kontor o. undervisn.-lokal/Nord plan. Arkitekturmuseum,
Konsthögskolan
Verkstad/Sjöfartsverket
Förråd/Försvaret
Kök/disponibelt
Kontor, förläggning/ Försvaret; utställning/ Moderna
Museet Marketenteri, förläggn./ Försvaret
Verkstad/Försvaret Bostäder, kontor/ Statens konstråd
Förråd m. m./Försvaret
Informationscentral
m. m.
Museilokaler
m. m./ Sv. arkitekturmuseum
Oförändrad Oförändrad
Museilokaler m. m./ Sv. arkitekturmuseum
Museilokaler Fotomuseet
Oförändrad Vandrarhem
Oförändrad/Nord plan Konsthögskolan
Repetitionslokaler m. m. för musik och teater
Magasin/Centralmuseer
Rives
Övningslokaler m. m./ Regioimiusiken
Rives
Annex till 29 Kafé
Rives
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr Benämning
Nuvarande
användning Planerad användning
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
F. d. Sjövärnskåren
Kontor/Försvaret
Rives
32
F. d. sjökrigsskolan
Kontor/Försvaret
Användning anges ej
33
V. bostäilshuset
Kontor/Försvaret
Kontor/civilförvaltning
34
Ö. bostäilshuset
Mässar, bostad/ Försvaret
Oförändrad
35
Badanstalten
Bostäder m. m.
Kårlokaler m. m./ Konsthögskolan
36
Bostäilshuset
Bostad
Rives
37
Omformarstation
40
Kåsera
III, uthus
Förråd m. m./Försvaret
Rives
41
V.
uthuslängan
Förråd m. m./Försvaret
Rives
42
Ö.
uthuslängan
Förråd m. m./Försvaret
Rives
100
Styckekranen
101
Råseglarhuset
Förråd/Försvaret
Ateljéer, verkstäder
102
Minverkstaden
Verkstäder/Försvaret
m. m.
Ateljéer, verkstäder
103
Torpedverkstaden
Verkstäder/Sjöfarts-
m. m.
Ateljéer, verkstäder
verket
m. m.
104
Torpedförrådet
Verkstäder/National-
Verkstäder/National-
museum
museum m. fl.
107
Radioskolan
Televäxel
Rives
113
Panncentral
Rives
114
Tyghuset
Museilokaler/östasia-
Museilokaler/Östasia-
tiska Museet
tiska museet. National-
Förråd/Försvaret
museum
117
Kanonverkstad
Verkstäder/Konsthögskolan
~
119
N. fundaments-
Förråd m. m./
Ateljéer/Konsthög-
huset
disponibelt
skolan
120
S. fundaments-
Verkstäder m. m./
Ateljéer/Konsthög-
huset
Birkagården
skolan
121
Materialskjul
Rives
128
V. varvskansliet, annex
Rives
129
V.
varvskansliet
Kontor/Invandrarverket
Kontor/Förvaltning
130
Ö.
varvskansliet
Kontor/Statliga kom.
Kontor/Konsthögskolan
131
Byggnads departementet
Kontor/StaUiga kom.
Rives
134
Sjöreservens
Musiklokaler m. ra./
Rives
kasem
Regionmusiken
135
Beckborg
Rives
136
Arboden
Förråd m. m./Birka-gården
Ej preciserad
201
Bostället
1
Bostäder
Oförändrad
202
Bostället
2
Bostäder
Oförändrad
203
Bostället
3
Bostäder
Oförändrad
Prop.
1974: 34
48
Nr
Benämning
Nuvarande användning
Planerad användning
204
Kastellet
Kontor/Försvaret
Oförändrad
205
Kolskjulet
Förråd/Försvaret m. fl.
Oförändrad
206
Kmthus
Förråd/Försvaret
Rives
207
Fosforförråd
Förråd/Försvaret
Rives
208
Ammunitionsförråd
Div. förråd
Rives
209
Kanothuset
Div. förråd
Oförändrad
211
MusikpavUjongen
Musiklokaler/Regionmusiken
Klubbhus
213
Bostället
1, uthus
Uthus
Uthus
214
Bostället
1, uthus
Uthus
Uthus
216
Bostället
2, uthus
Uthus
Uthus
IA
Moderna
Museet
Museilokaler
IB
Moderna
Museet
Kök, restaurang
IC
Moderna
Museet
Museilokaler
ID
Östasiatiska Museet
Museilokaler
IIA
Konsthögskolan
Konsthögskolan
IIB
Konsthögskolan
Konsthögskolan
IIC
Konstnärlig
Konsthögskolan/
utbildning
Designhögskola
opaginerad Kontrollera mot PDF
TECKENFDRKLARWG
fjj « s?| .s ö rande.
K////////
Nybyggnad.
h " >!.'-":l
Ombyggnad.
Z.-.Z. .~. Bergrum.
o 10 50 100 200M
1 1 I I I I I I I I I I
I I I I I I I I I
Prop.
1974: 34 50
Innehåll Sid.
Byggnadsarbeten
inom utbildningsdeparlemenlels
verksamhetsområde
Anslagsförslag
m. m......................................... ...... 3
Departementschefen
........................................ 18
Inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
Anslagsförslag
m. m.......................................... 27
Departementschefen.........................................
36
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
42 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (42)
42 kopplingar i 21 dokument.
- Bet. 2011/12:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 om s. 21 i texten
- Prop. 1975:33 Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde om s. 18 · om s. 44 · s. 7 om s. 17 · s. 13 om s. 21 · och 10 till i texten
- Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 404 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1975:85 Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 i texten