Kungl. Maj:ts proposition angående organisation för Sveriges geologiska undersökning, m.m.
1974 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:60, Kungl. Maj:ts proposition angående organisation för Sveriges geologiska undersökning, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1974 Prop. 1974: 60
Nr 60
Kungl.
Maj:ts proposition angående organisation för Sveriges geologiska undersökning, m.
m.; given den 8 mars 1974.
Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlålande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen redovisas förslag till organisation för Sveriges geologiska
undersökning (SGU). För SGUrs verksamhet föreslås för nästa budgetår anslag på
totalt 44,9 mUj. kr.
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 60
Prop. 1974: 60
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande:
stalsminislern PALME, ministem för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen
för industrideparlemenlet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisation för Sveriges
geologiska undersökning m. m. och anför.
I
prop. 1974r 1 (bU. 15 s. 95) har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
1.
lUl Sveriges geologiska
undersökning: Förvaltningskostnader elt förslagsanslag av 9 975 000 kr.
2.
till Sveriges geologiska
undersökning: Kartarbeten m. m. elt reservationsanslag av 4 037 000 kr.
3.
till Sveriges geologiska
undersökning: Utrustning ett reservationsanslag av 730 000 kr.
4.
till Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering ell reservationsanslag av 21,9 milj. kr.
5.
till Sveriges geologiska
undersökning: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 600 000 kr.
Jag
anhåller att nu få la upp dessa frågor.
Inledning
Enligl
statsmakternas beslut (prop. 1971 r 29, InU 1971 r 15, rskr 1971 r 196) skall
Sveriges geologiska undersökning (SGU) omlokaliseras till Uppsala och Luleå.
Riksdagen har vidare i maj 1973 godkänt av Kungl. Majrt framlagda riktlinjer
för SGUrs verksamhet och organisation (prop. 1973r 41, NU 1973r 54, rskr 1973r
225). Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 6 april 1973 tillkallades en
särskild organisationskom-mittéi med uppgift att utarbeta ett detaljerat organisalionsförslag
för SGU, att lägga fram förslag så att verksamheten vid SGU kan bedrivas i
enlighet med programbudgeteringens principer och all översiktligt beräkna
behovet av lokaler, utmstning och övriga resurser på de båda
1
Expeditionschefen Hans Svahn, ordförande, numera generaldirektören Gunnar Ekeväm,
avdelningschefen Jan Engman, förre generaldirektören Karl Albert Lindbergson
och kanslirådet Gerhard Rundquist.
Prop. 1974:60 3
lokaliseringsorterna.
Organisationskommittén avgav i januari 1974 betänkandet (Ds 11974r 1) SGUrs
framtida organisation.
Nuvarande
förhållanden
SGU
är central förvaltningsmyndighet för ärenden om landets geologiska
beskaffenhet. Verksamheten regleras i en provisorisk instmktion (1965r 649,
ändrad genom Kungl. Majrts brev den 3 juni 1966). Enligt denna ingår i SGUrs
uppgifter bl. a. att verkställa berggmnds- och jordartskartering, att uppsöka
och undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt användbara mineral,
berg- och jordarter saml all företa undersökningar i hydrogeologiska syften. SGU
skall också bedriva forskning av såväl vetenskaplig som praktisk natur med särskild
uppmärksamhet på frågor av betydelse för näringslivets utveckling och
tillgodoseendet av samhäUeliga behov. Resultaten av verksamheten skall göras
tillgängliga för allmänheten genom kartor, uppsatser m. m. SGU har vidare att
inom sitt verksamhetsområde tillhandagå andra myndigheter med geologiska
utredningar och får utföra sådana utredningar även ål kommuner och enskilda.
Syftet
med den geologiska karteringen är att tillgodose samhällets behov av geologisk
information för ohka ändamål, t. ex. samhällsplanering, industrilokalisering, prospektering
efter malmer och andra mineral samt utvinning av nyttiga berg- och jordarter.
De geologiska kartoma är vidare vikliga som underlag vid vallenläklsulredningar
och nalurvårdsinvenleringar. Karleringsarbelet är i huvudsak koncentrerat lUl
mellersta och södra Sverige emedan behovet av geologisk information är särskilt
stort i tätt befolkade och expansiva områden. Karteringen omfattar jordartskartering,
berggmndskartering och geofysisk kartering. Vissa hydrogeologiska kartblad har
utgetts på försök. SGU deltar också i framställningen av internalionella
översiktskartor. Alla kartor utom de geofysiska, vilka f. n. utges tillsammans
med berggmndskartorna, publiceras i särskilda serier. Prissättningen på kartorna
utgår från principen att inkomsterna av försäljningen av samtliga kartexemplar
i en upplaga skall motsvara kostnaderna för tryckningen av hela upplagan.
Svenska reproduktions AB handhar kommissionslager och försäljning av SGUrs
kartor.
SGUrs
prospekteringsverksamhet inleddes under första världskriget då det rådde brist
på vissa basmetaller. Under de senaste decennierna har denna verksamhet
successivt ökat i omfång. F. n. går ca två tredjedelar av SGUrs anslag till prospektering.
I allmänhet inriktas prospekteringen på mineral för vilka en utökning av
industrins råvambas bedömts vara önskvärd.
Dokumentationsverksamheten
inom SGU bedrivs f. n. både som elt led i del löpande karterings- och prospekteringsarbetet
och som en självständig verksamhet inom de hydrogeologiska och geofysiska ämnesom-
Prop.
1974: 60 4
rådena.
Någon löpande och systematisk allmän geologisk dokumentationsverksamhet
förekommer inle. Vidare bedriver SGU informationsverksamhet bl. a. i form av
utställningar och informationsservice gentemot allmänheten. Vid SGU finns
dessutom ett geovetenskapligt bibliotek, ett museum över Sveriges geologi saml
omfattande samlingar av geologiskt material.
Vid sidan av sina reguljära
arbetsuppgifter åtar sig SGU som nämnts även uppdrag inom geologiska tiUämpningsområden.
De viktigaste typerna av uppdrag är mineralundersökningar,
grundvattenundersökningar och anläggningsgeologiska utredningar. Verksamheten
är av tämligen begränsad omfattning jämfört med övriga huvuduppgifter.
Vid
SGU bedrivs även forsknings- och utvecklingsarbete på del geologiska området.
Arbetet är främst inriktat på metod- och instrument-utveckling.
SGU är f. n. organiserad
på tre byråer och tre avdelningar. Dessa är allmänna byrån, kartbyrån,
malmbyrån, kemiska avdelningen, geofysiska avdelningen och administrativa
avdelningen. Verket har filialer i Kiruna, Mala, Lovö, Lund och Göteborg. Chef
för SGU är en generaldirektör. Verket hade den 1 oktober 1973 sammanlagt 527
anställda, varav 318 löneplansanställda.
Beslut
om omlokalisering och ny organisation
Som
nyss nämnts har statsmakterna beslutat att SGU skall lokaliseras tUl Uppsala
och Luleå. Omfattningen av SGUrs nuvarande verksamhet i Mala skall inte
påverkas av omlokaliseringen (prop. 1971 r 29 s. 132).
Vidare
har, som nyss redovisats, statsmakterna under år 1973 fastställt riktlinjer
för SGUrs verksamhet och organisation. SGU skall enligt dessa riktiinjer ha
följande huvuduppgifter allmän geologisk kartiäggning,
geologisk dokumentation och
information,
uppdragsverksamhet.
Betydelsen
av den geologiska karteringen betonas. Denna skall bekostas med allmänna medel
och resultaten skall vara offentiiga. Användarna av geologiska kartor skall
utöva elt större inflytande på SGUrs kar-tering än f. n.
Uppgifter om geologiska förhåUanden
som tillfäUigt bhr tillgängliga genom bergarbelen m. m. bör tillvaratas och
sammanställas av SGU. Del är dessutom angeläget all den nuvarande
dokumentationsverksamheten beträffande gmndvatlenfrågor och geofysiska frågor
fortsätter. SGU skall fungera som centralt geologiskt arkiv- och dokumentationsorgan
i landet och som museum vad avser mineral saml jord- och bergarter. Vidare
skall SGU kunna tUlhandahålla sakuppgifter avseende geologiska, geofysiska och
geokemiska observationer och analyser.
Prop. 1974: 60 5
Uppdragsverksamheten
bör ges en betydligt mer framträdande plats inom SGUrs verksamhet än den f. n.
har. Tänkbara uppdragsgivare till SGU är såväl statliga myndigheter som
kommuner, förelag och enskUda personer. SGUrs prospektering, som f. n.
finansieras genom direkta anslag till SGU, skall i framtiden bedrivas i form av
uppdragsverksamhet. Tänkbara uppdragsgivare i della sammanhang är bl. a.
statens industriverk, nämnden för statens gruvegendom och sådana företag som
är beroende av mineralråvaror eller bedriver mineralutvinning. Övergången till
uppdragsverksamhet skall ske successivt.
Målet för SGUrs
forsknings- och utveckhngsarbete skall vara att hålla SGUrs verksamhet i nivå
med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen såväl i Sverige som i
utlandet.
Vidare
skall enligl riktiinjerna SGU ledas av en styrelse. SGU skall organiseras på
fem enheter, nämligen en berggrundsenhel, en kvarlär-och hydrogeologisk enhet,
en geofysisk enhet, en geokemisk enhet och en administrativ enhet. Vad gäller
fördelningen av SGUrs verksamhet mellan de båda lokaliseringsorterna skall
huvuddelen av berggrunds-enheten, den geofysiska enheten med undanlag för vissa
funktioner och större delen av den geokemiska enheten förläggas till Luleå.
Övriga delar av SGU skall förläggas till Uppsala. Berggrundsenhelen skall, med hänsyn
till behovet av täta kontakter med den övriga verksledningen under den nya
organisationens inledningsskede och i avvaktan på att högskolan i Luleå byggs
upp, under en övergångstid ledas från Uppsala.
Organisationsfrågor
m. m. Organisationskommittén
SGU:s
mål ocli verksamhet
Kommittén
formulerar del övergripande målet för SGUrs verksamhet på följande sätt.
SGUrs
mål är att klarlägga och sprida kännedom om landets geologiska beskaffenhet
och därmed ge bästa möjliga ledning för beslut om utnyttjande av landskapet, särskUl
berggrund, jordlager och grundvatten.
Med
utgångspunkt i de riktlinjer för SGUrs verksamhet som angetts i prop. 1973 r 41
skisserar kommittén tänkbara utvecklingslinjer och föreslår vissa förstärkningar
av SGUrs organisation. Kommittén föreslår dessutom att vissa aspekter av SGUrs
verksamhet utreds ytterligare inom SGU.
Enligl
kommittén kommer behovet av geologiska kartor liksom antalet karlserier på
sikt att öka. Härför talar bl. a. att de geologiska för-
Prop. 1974: 60 6
utsättningarna
för markexploalering har kommit att uppmärksammas allt mer. Vidare har
konflikten mellan exploaterings- och bevarandeintressen blivit allt tydligare
och större krav har därför kommit alt ställas på beslutsunderlaget i varje
enskilt fall. Behovet av ökad kartering gäller såväl jordarts- och berggrundskarteringen
som den geofysiska och hydrogeologiska karteringen. Produktionen av hydrogeologiska
kartor, som f. n. sker som försöksverksamhet, får enligl kommittén troligen ses
som en permanent verksamhet. Kommittén väcker, utan alt ta ställning, frågan om
inle geofysiska kartor skall ges ut i en separat serie. Vad gäller geokemiska
kartor betraktar kommittén det som en trolig utveckling på längre sikt all
reguljär geokemisk kartering kommer tUl stånd.
Del
är angeläget att inriktningen av den framlida dokumentationsverksamheten
övervägs, anför kommittén vidare. Bl. a. måste frågan om vUka slag av
företeelser som bör dokumenteras lösas. Kommittén föreslår att SGU för
budgetåret 1974/75 erhåller 100 000 kr. för utredningar härom. SGUrs
verksamhet ställer dessutom stora krav på teknisk-vetenskaplig informations-
och dokumentalionsservice, vari ingår bl. a. bevakning av svensk och utländsk
litteratur på geoområdet. För utredningar i samband med uppbyggnaden av en
aktiv litleralur-tjänst vid SGU behövs enligt kommittén 60 000 kr. under
budgetåret 1974/75. Den ökade betydelse som informationsverksamheten i framtiden
får för SGU kommer all ställa högre krav på en effektiv ledning och samordning
av verksamheten. Kommittén föreslår därför att en tjänst som sektionschef med
huvudansvar för informations- och dokumentationsverksamheten och en tjänst som
handläggare med ansvar för samordningen av SGUrs utåtriktade information
inrättas.
Kommittén
anser vidare alt en fortsatt utveckling i riktning mol ett mer intensivt
utnyttjande av kemiska analyser och automatisk databehandling i SGUrs verksamhet
är trolig. Kommittén föreslår att ett särskUt utvecklingsprojekt för automatisk
dalabehandling skall inledas vid SGU. Projektet bör syfta till att utveckla datorbaserade
bearbet-ningsmetoder för användning i SGUrs verksamhet. Häri ingår såväl anpassning
av automatiska dalabehandlingsmeloder till nya tiUlämp-ningsområden t. ex.
kartframställning som utveckling av de metoder som används f. n. Kommittén
föreslår alt SGU för budgetåret 1974/75 erhåller elt medelstUlskott av 100 000 kr.
för utredningar m. m. i samband med detta projekt.
Kommittén
bedömer förulsällningarna för en ökning av SGUrs uppdragsverksamhet som goda.
Detta gäller framför aUt på miljövårdsområdet, där SGUrs kompelens inom bl. a.
geokemin bör kunna komma till användning, och på del anläggningsgeologiska
området.
Prop.
1974: 60 7
Organisation
och lokalisering
Kommittén
har beträffande detaljorganisationen genomgående sökt finna organisatoriska
lösningar som liUåter alternativa utvecklingslinjer vad gäller den framtida
verksamheten. Eftersom den nya organisationen skall gälla från den 1 juli 1974
medan omlokaliseringen av SGU beräknas ske först i slutet av år 1977 eller
början av år 1978 har kommittén dessutom i syfte alt begränsa ett eventuellt
behov av organisatoriska förändringar i samband med omlokaliseringen sökt
finna en så flexibel organisatorisk lösning som möjligt.
Kommittén
har vid utformningen av sitt förslag till fördelning av SGUrs personal mellan
de båda lokaliseringsorterna utgått från de riktlinjer som anges i prop. 1973 r
41 beträffande olika enheters förläggning och från uppskattningen av antalet anstäUda
i Luleå. Kommittén har härvid beaktat all denna uppskattning endast hänför sig
till löne-plansanslälld personal, dvs. personal med tjänster enligl den
statliga löneplanen, arvoden enligt denna och kontraktsanställda, och alltså
inte omfattar timanställda m. fl. Vid fördelningen av aktiviteter mellan de
olika lokaliseringsorterna har kommittén beaktat behovet av samarbete med
universitets- och högskoleinstitutionerna.
Kommittén
föreslår all berggrundsenheten skall överta följande verksamheter från de
nuvarande byråerna och avdelningarna
från
allmänna byrån r utredningar och forskning beträffande tekniskt användbara
bergarter, icke-metalUska mineral och kolväten samt prospektering efler dessa,
viss byggnadsgeologisk verksamhet, paleontolo-giska och slratigrafiska
undersökningar och utredningar samt uppdragsverksamhet inom del
berggrundsgeologiska området,
från
kartbyrån r berggmndskartering samt forskning och utveckling i samband därmed,
från
malmbyrån r malmprospektering saml därmed sammanhängande forskning och
utveckling, framställning av malmgeologiska kartor, skötsel av borrkärnsarkiv
samt fordonstjänst, förrådstjänsl, tyngre verk-sladstjänsl, borrningar, intern
kostnadsredovisning och administrativa mtingöromål avseende verksamheten i
Mala.
Vidare
föreslår kommittén att berggrundsenheten indelas i en berg-grundsgeologisk
sektion, i vilken framför allt tjänster med geologisk inriktning avses ingå,
och en teknisk sektion med uppgift alt sköta för enheten och i viss mån för
hela SGU gemensamma, huvudsakligen tekniska, servicefunktioner. Verksamheten
vid den berggrundsgeologiska sektionen bör organiseras i form av projekt, i
vilka personal med olika specialinriktning bör ingå på ett sådant sätt att alla
för projektet relevanta specialistfunktioner blir företrädda. I samband med omlokaliseringen
bör den berggrundsgeologiska sektionen delas i två sektioner, en i Uppsala och
en i Luleå. Till den tekniska sektionens arbetsuppgifter hör bl. a. bormings-
och avrymningsarbeten, fordonstjänst, reparationer
Prop. 1974: 60 8
och
underhåll på borrmaskiner samt vissa administrativa göromål i samband med
verksamheten i Mala.
Kommittén föreslår att
verksamheten delas mellan de båda berggrundsgeologiska sektionerna i Uppsala
och Luleå på så sätt att båda sektionerna får tiUgång till de flesta
berggrundsgeologiska specialiteterna. Fördelningen av SGUrs verksamhet kan
emellertid väntas bli sådan att sektionen i Uppsala huvudsakligen blir inriktad
på berggmndskartering medan Luleåsektionen får malmprospektering som huvuduppgift.
Den senare sektionen bör dessutom ha viss personal stationerad i Mala.
Kommittén föreslår vidare all personalen vid den tekniska sektionen
stationeras i Mala med undantag för sektionschefen, som bör placeras i Luleå. I
prop. 1973 r 41 (s. 165) har angivits alt berggrundsenheten, med hänsyn till
behovet av täta kontakter med den övriga verksledningen under den nya
organisationens inledningsskede saml i avvaktan på all högskolan i Luleå byggs
upp, under en övergångslid skall ledas från Uppsala. Omlokaliseringen av SGU
förutsattes i della sammanhang komma alt ske under år 1976. F. n. planeras
flyttningen av SGU komma att ske år 1977 eller 1978. Högskolan i Luleå kommer
då enligt förehggande planer att vara fullt utbyggd. Enligt kommittén kan det i
viss mån förändrade läget innebära all övergångstiden kan göras kortare än man
tidigare antagit. Enligt kommittén får det bli en uppgift för
organisationskommittén för omlokaliseringsfrågor vid SGU att i samband med den
fortsatta planeringen för omlokaliseringen lägga fram förslag om tidpunkten för
enhetschefens placering i Luleå.
Kommittén föreslår all den
kvartar- och hydrogeologiska enheten skall överta följande verksamheter från
de nuvarande byråerna
från
allmänna byrån r utredningar och forskning beträffande hydro-geologi, viss byggnadsgeologisk
verksamhet, prospektering efler sand och grus samt gmndvatlen, hydrogeologisk
kartering, driften av jordartslaboratoriet, det mikropaleontologiska
laboratoriet och brunnsarkivet,
från
kart byrån r jordartskartering samt därmed sammanhängande forskning och
utveckling.
Den kvartar- och hydrogeologiska
enheten bör enligl kommittén på liknande sätt som berggrundsenheten indelas i
en geologisk sektion och en servicesektion. Verksamheten vid den geologiska
sektionen bör organiseras i form av projekt med längre eller kortare
livslängd. Sektionen bör svara för bl. a. jordartskartering, hydrogeologisk
kartering samt prospektering efler sand och grus. Servicesektionen bör svara
för teknisk assistans vid karterings- och undersökningsarbeten, verksamheten
vid jordarlslaboratoriel m. m.
Kommittén föreslår all
samtliga anställda vid den kvartar- och hydrogeologiska enheten med undanlag
för den personal som f. n. är stationerad i Lund och Göteborg placeras i
Uppsala. Enligt kommittén kommer
Prop.
1974: 60 9
det
dessutom troligen alt finnas behov av viss kvarlärgeologisk kompetens i Luleå.
Kommittén uppskattar behovet tUl en eller två geologer, men påpekar all detta
är som osäker uppskattning och att det slutiiga behovet blir beroende bl. a. av
i vilken ulslräckning SGU bör bistå högskolan i Luleå på detta område.
Den geofysiska
enheten bör enligt kommittén överta följande verksamheter från de nuvarande byråema
och avdelningarna
från
malmbyrånr geofysiska markmätningar inkl. den geofysiska verkstaden i Mala,
från
geofysiska avdelningen r utredningar beträffande geofysisk metodik för
geologiska ändamål, utvecklingsarbete och forskning inom lUl-lämpad geofysik, geofysiska
flygmälningar samt geomagnetiska observationer.
Kommittén
föreslår all den geofysiska enheten indelas i sektioner för flygmätning,
markgeofysik och regional geofysik. Sektionen för flygmätning bör svara för de
geofysiska flygmälningarna, sektionen för markgeofysik för markgeofysiska
mätningar, framför allt i samband med prospekteringen, och sektionen för
regional geofysik för bl. a. registrering av variationer i jordens magnetfält,
tolkning av geofysiska flygmälningar samt markgeofysiska mätningar i södra och
mellersta Sverige.
Kommittén
föreslår att sektionen för flygmätning delas i två produktionslinjer, en i
vardera Uppsala och Luleå. De anställda vid sektionen för markgeofysik bör
stationeras i Luleå och Mala. Sektionen för regional geofysik bör med undanlag
av en anställd, som f. n. är stationerad på Lovö, förläggas till Uppsala.
Den
geokemiska enheten bör enligt kommittén ha till uppgift bl. a. all svara för
den löpande geokemiska verksamheten, vari ingår geokemisk provtagning och
tolkningsarbeten i samband med prospektering, undersökningar i
miljövårdssammanhang samt på längre sikt eventuell geokemisk kartering. Det
torde enligt kommittén vara till fördel för utvecklingen av den geokemiska
verksamheten om ett nära samarbete med laboratoriefunklionen kan upprätthållas.
Kommittén föreslår all den geokemiska enheten övertar följande funktioner från SGUrs
nuvarande byråer och avdelningar
från
malmbyrånr geokemisk provlagning och lolkningsarbete i anslutning härtUl samt
forsknings- och utvecklingsarbete på del geokemiska området,
från
kemiska avdelningenr kemiska och mineralogiska analyser saml därmed sammanhängande
forsknings- och utvecklingsarbete.
Enheten
bör enligt kommittén indelas i en analytisk sektion med uppgift att ulföra
kemiska och mineralogiska analyser m. m. och en geokemisk sektion som bör svara
för geokemisk provtagning i fält och tolkningsarbeten.
It
Riksdagenl974.1 saml.NröO
Prop. 1974: 60 10
Kommittén
föreslår all elt större driftslaboralorium och huvuddelen av resurserna på det geokemiska
området förläggs lUl Luleå. Viss analyskapacitet på det kemiska området och en
mindre del av den geokemiska sektionen bör dock finnas i Uppsala. Vad gäller
placeringen av chefen för den geokemiska enheten har kommittén räknat med en stationering
i Uppsala. Härför talar del faktum att utvecklingsarbetet inom del geokemiska
området liksom SGUrs egen geokemiska verksamhet i framtiden kan antas komma all
koncentreras till Mellansverige. De närmaste årens utveckling liksom
erfarenheterna av organisationen för denna enhet bör ge elt säkrare underlag
för det slutliga ställningstagandet till stalioneringsfrågan. Kommittén anser
det lämpligl all organisationskommittén för omlokaliseringsfrågor vid SGU i
samband med den fortsatta planeringen för omlokaliseringen föreslår slationeringsort
för enhetschefen.
Kommittén
har vidare sett del som lämpligl all inom den administrativa enheten samla de
service- och stödfunktioner som saknar direkt anknytning lUl något speciellt
geologiskt fackområde. Enheten bör svara för samordningen av
dokumentationsverksamheten, för skötseln av museum och samlingar, för
informationsverksamheten och för den automatiska databehandlingen. Dessutom bör
enheten svara för personal-, ekonomi- och intendenturfunklionerna. Vid den
administrativa enheten bör finnas ett planeringssekretariat.
Kommittén
föreslår att den administrativa enheten övertar följande funktioner från SGUrs
nuvarande byråer och avdelningar
från
allmänna byrånr skötseln av SGUrs museum och samlingar,
från
karlbyrånr redigering m. m. för SGUrs publikationer, kontakter med tryckerier,
från
den geofysiska avdelningenr ADB-frågor,
från
den administrativa avdelningenr ekonomi-, personal- och intendenturfunklionerna,
biblioteket och den interna informationen.
Kommittén
föreslår alt den administrativa enheten indelas i sektioner för personal,
ekonomi och intendentur samt information och dokumentation. Personalsektionen
bör svara för den centrala personaladministrativa verksamheten vid SGU,
sektionen för ekonomi och intendentur för budgetering, kostnadskonlroU,
redovisning och uppföljning saml inlendenlurtjänsl och sektionen för
information och dokumentation för SGUrs museum och samlingar, biblioteket,
informationstjänst, litteratur-Ijänst och ADB-frågor.
Kommittén
föreslår att flertalet av de anställda vid den administrativa enheten placeras
i Uppsala. Kommittén har inte ansett sig kunna la ställning lUl bibliotekets lokahsering
i avvaktan på Kungl. Majrts prövning av del förslag om centralisering av vissa
funktioner vid de vetenskapliga biblioteken som framförs i statskontorets
utredning "De vetenskapliga biblioteken organisation och
administration".
Fördelningen
av SGUrs personal i den nya organisationen framgår av följande sammanställning.
Enhet,
sektion
Lokaliseringsort
Uppsala
Luleä
Mala
Lovö
Lund
Göteborg
L
Ö
L
Ö
L Ö L
Ö
L Ö
L Ö
Verkschef
1
Administrativ
enhet
Enhetschef Personal
Ekonomi och intendentur
Information och dokumentation' Planeringssekretariat
1 6
11
9
2
1
5
2 6 8
2 7
29
6
16
9
Berggrundsenhet
Enhetschef
Berggrundsgeologiska
sektioner
Teknisk
sektion
1 30
5
40
1
8
4 14 12 79
2
2
31
5
41
8
16
93
2
2
Karaktär- och hydrogeologisk enhet Enhetschef Geologisk
sektion Servicesektion
1 18 39
3 7
3
3
1 1
58
10
6
2
Geofysisk enhet Enhetschef -|- sekreterare
Flygmätning Markgeofysik Regional geofysik
17 12
2 10 21
6
12
37
1
29
33
6
12
37 1
Geokemisk
enhet
Enhetschef -|- sekreterare
Analytisk sektion Geokemisk sektion
2
10
3
2
21
5
19 4
15
2
26
23
Summa SGU
163
23
116
46
28
130 1
8
4
L
= Löneplansanställd personal Ö = Övrig personal
» Exkl.
biblioteket
Enligl
kommhtén uppkommer ell behov av dubblering av vissa funktioner i samband med onUokaliseringen.
Kommittén räknar med all della behov motsvarar nio tjänster.
Prop.
1974: 60 12
Ledning
och administration
Kommittén
konstaterar alt det för en myndighet av SGUrs typ är av stor betydelse all
avnämarna bereds tillfälle alt utöva inflytande på verksamheten. Beträffande
karteringen är detta av speciell vikt. Kommittén föreslår därför alt elt särskUl
rådgivande organ, ell karlråd, inrättas. Kartrådel bör ha till uppgift att
medverka vid planeringen av SGUrs kar-tering och löpande lämna synpunkter på
kartornas utförande. För karl-rådels verksamhet och för förstärkning av
planeringsfunktionen för karleringen behövs enligl kommittén ett medelstillskolt
till SGU av 50 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Ökningen
av SGUrs uppdragsverksamhet kan enligl kommittén också ses som ett sätt att
förstärka avnämamas inflytande på SGUrs verksamhet. Kontakterna med
uppdragsgivarna bör kunna ge uppslag tUl förändringar och anpassningar även av
den anslagsfinansierade verksamheten genom att avnämamas synpunkter på ell
naturligt sätl kommer till SGUrs kännedom. Kommittén har inle utarbetat några
detaljerade förslag till hur en ökning av uppdragsverksamheten skall uppnås. Enligl
kommittén bör SGU närmare imdersöka möjligheterna till ytterligare expansion inom
de områden där man redan nu erhåller uppdrag. Dessutom bör möjligheterna all
utnyttja den existerande kompetensen vid SGU mer intensivt i uppdragssammanhang
undersökas. För utredningar i samband härmed föreslår kommittén att SGU
erhåller elt medelstillskoll av 100 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Den
beslutade nya enhetsindelningen och ökningen av uppdragsverksamheten kommer
enligt kommittén att ställa större krav på planerings-funktionen vid SGU.
Kommittén föreslår, som redan nämnts, mol denna bakgmnd all elt särskUt
stabsorgan ell planeringssekretariat - med två tjänster inrättas vid den admmistrativa
enheten. Sekretariatet bör ha till uppgift all biträda verksledningen i frågor
med anknytning till den övergripande planeringen.
Införandel
av programbudgetering vid SGU innebär all formerna för ledningen av de olika
verksamheterna i viss utsträckning kommer att förändras. Enligl kommittén bör
ledningen av SGUrs verksamhet ske efter i stort sett följande linjer.
Chefen
för SGU bör ha det övergripande ansvaret för verksamheten inom samtliga
program. Enhets- och sektionscheferna bör ha till huvudsaklig uppgift att
samordna resp. enheters och sektioners insatser inom olika delprogram och alt
därvid fördela tillgängliga resurser mellan dessa delprogram.
Del
operativa ansvaret för arbetet inom vart och elt av de ohka delprogrammen -
och projekten inom dessa bör delegeras till tjänstemän inom enheterna eller seklionema.
Dessa tjänstemän bör fungera som resp. delprogram- och projeklansvariga. Enhelschefema
bör ha det
Prop. 1974: 60 13
samlade
ansvaret för resultaten av verksamheterna inom de delprogram, som leds av
underställda tjänstemän.
Enligt kommittén beror
resultatet av införandet av programbudgetering i hög grad på i vUken
utsträckning enheterna kan engageras för att aktivt della i budgetprocessen. Della
förutsätter all de anställda erhåller utbUdning om budget- och
redovisningssystem. Kommittén föreslår därför att SGU i samband med införandet
av programbudgetering för budgetåret 1974/75 erhåller 50 000 kr. för ulbUdnmg
av personalen.
SGUrs resurser för
personaladministration, personalutveckling m. m. är f. n. mycket begränsade.
Kommittén ser det som nödvändigt all personalfunktionen ges en starkare
ställning än vad som nu är fallet. Ökningen av SGUrs uppdragsverksamhet och
verkels uppdelning på två lokaliseringsorter förstärker behovet av en
övergripande personalplanering och en aktiv personalpolitik. Kommittén
föreslår därför all den personaladministrativa verksamheten vid SGU förstärks
genom att en tjänst som chef för personalsektionen vid den administrativa
enheten inrättas. Sektionschefen bör ha till uppgift att under enhetschefen
svara för ledningen, samordningen och utvecklingen av den personaladministrativa
verksamheten vid SGU.
Genom
införandel av programbudgetering vid SGU skapas förutsättningar för en
förbättring av SGUrs ekonomiadministraliva syslem, konstaterar kommittén. För
all möta de ökade krav som kommer all släUas på den personal som svarar för
ekonomifunktionen och för att utnyttja förulsällningarna för en förbättring av
ekonomiadministrationen föreslår kommittén alt en tjänst som chef för sektionen
för ekonomi och intendentur vid den administrativa enheten inrättas.
Sektionschefen bör ha lUl uppgift att under enhetschefen svara för bl. a.
ledning av ekonomifunktionen.
Kostnads-
och lokalberäkningar
Kommittén
beräknar kostnaderna, inkl. följdkostnader, för de föreslagna sex ytterligare
tjänsterna till sammanlagt 700 000 kr. per år i 1973 års löneläge. Kostnadema
för de utredningar m. m. som kommittén föreslagit beräknas i 1973 års prisläge
tiU sammanlagt 460 000 kr. Totalt räknar kommittén alltså med ett ökat
medelsbehov för budgetåret 1974/75 av 1 160 000 kr.
På kommitténs initiativ
har SGU i samråd med byggnadsstyrelsen beräknat lokalbehovet under antagandena
alt antalet anställda kommer att öka med 10 % under de närmaste tio åren, all
del kemiska laboratoriets lokaler dels byggs ut tUl modern standard, dels
utökas med ytterligare 50 % under de närmaste tio åren och att den geologiska karleringen
byggs ul till en nivå som innebär all en landsläckande kartering genomförs på
50 år. Enligt dessa beräkningar skulle programylan i Uppsala uppgå tUl 16 590 m2
(inkl. 1 200 m kallförråd) och i Luleå lUl 10 330 m
Prop. 1974: 60 14
(inkl.
1 200 m kallförråd). Enligt schablonmässiga beräkningar som på kommitténs
initiativ utförts av byggnadsstyrelsen skulle investeringskostnaderna i
Uppsala och Luleå i detta fall bli ca 68 milj. kr. Lokalbehovet vid utbyggnad
av laboratoriet men i övrigt oförändrad verksamhetsvolym uppskattas lUl 13 505
resp. 8 815 m". Investeringskostnaderna skulle då enligt
byggnadsstyrelsens beräkningar upgå till ca 63 milj. kr. I dessa beräkningar
har ingen hänsyn tagils till effekten av eventuell lokalsamordning med
universitets- och högskoleinstitutionerna på de båda lokaliseringsorterna.
SGU
har på kommitténs initiativ gjort en översiktlig bedömning av behovet vad
gäller nyanskaffning av utrustning i samband med omlokaliseringen. Behov av
nyanskaffning uppkommer bl. a. av följande skäl
viss utrustning går av
praktiska skäl inte all flytta,
viss tyngre utrustning kan inte
flyttas eftersom den ägs gemensamt av SGU och andra institutioner,
dubbla uppsättningar måsle
anskaffas av vissa instrument som bör finnas i såväl Uppsala som Luleå.
Enligt
den av SGU gjorda uppskattningen, som utgår från att verkels inriktning inte
kommer alt förändras men alt verksamheten ökar i omfattning med 10 % under de
närmaste tio åren, skulle kostnaderna för nyanskaffning av utrustning i samband
med omlokaliseringen uppgå lUl 16 537 000 kr. Häri ingår inredningskoslnader tUl
elt belopp av 9,5 milj. kr. Oförändrad verksamhelsvolym skuUe enligl samma uppskattningar
medföra ell nyanskaffningsbehov av 15 437 000 kr., varav 8,5 milj. kr. inredningskoslnader.
Som
nämnts i det föregående uppkommer enligl kommittén ett behov av dubblering av
vissa funktioner i samband med omlokaliseringen. EnUgt kommitténs
uppskattningar medför dessa dubbleringar ett extra medelsbehov av ca 450 000
kr. per år efter omlokaliseringen.
Departementschefen
Statsmakterna
har år 1971 beslutat att SGU skall lokaliseras till Uppsala och Luleå. Riksdagen
har vidare år 1973 godkänt riktiinjer för SGUrs verksamhet och organisation.
Genom dessa beslut har riksdagen tagit ställning till organisationen i dess
huvuddrag. Del ankommer på Kungl. Majrt all därefter meddela närmare
föreskrifter. En av organisationskommitténs huvuduppgifter har varit att ta
fram underlag härför. När jag i del följande relativt utförligt uppehåller mig
vid frågoma om SGUrs verksamhet, organisation och lokalisering, sker del med
hänsyn till den betydelse de har för beräkningen av medel för SGUrs verksamhet.
Prop. 1974: 60 15
SGU:s
verksamhet
Organisationskommittén
har inte haft i uppdrag att ta ställning till inriktningen eller omfattningen
av SGUrs verksamhet. Med utgångspunkt från de riktiinjer som statsmakterna angett
har kommittén dock sökt skissera vissa länkbara utveckluigslinjer. På några
punkter lägger kommittén också fram förslag till åtgärder i syfte all öka
utbytet av en VISS verksamhet. Mot denna bakgrund finner jag anledning all göra
vissa påpekanden.
Enligl kommittén kan det
antas alt SGUrs nuvarande verksamhet på informations- och dokumentationsområdet
fortsätter och att dokumentationen av geologiska förhållanden som tillfälligt
blir tillgängliga för observation ökar. Kommittén föreslår bl. a. att
personalen för informations- och dokumentationsverksamheten ökas och att SGU
för budgetåret 1974/75 erhåller ett medelstillskott av 100 000 kr. för att
utreda inriktningen av dokumentationsverksamheten.
Kommittén
har angivit att dokumentationsverksamhet på del geologiska området är en
betydelsefull uppgift för SGU och alt dokumentationsverksamheten, för att
fylla någon väsentiig funktion, måste kompletteras med och följas upp av
motsvarande informationsverksamhet. Enligl min mening bör verksamheten under
budgetåret 1974/75 omfatta bl. a. utredningar om dokumentationsverksamhetens
inriktning. I detta sammanhang förtjänar del all nämnas all frågan om uppgiftsskyldighet
till SGU för brunnsborrningsföretag f. n. bereds inom industridepartementet.
SGUrs prospekteringsverksamhet
skall, som tidigare nämnts, enligl de riktlinjer för SGUrs verksamhet som
beslutats av statsmakterna successivt föras över på uppdragsbasis. Det har inle
ingått i organisationskommitténs uppdrag att lägga fram förslag om formerna
för överföringen eller alt närmare behandla de problem som kan tänkas uppstå i
samband härmed. Jag finner det dock motiverat att här något gå in på dessa
frågor.
Övergången till
uppdragsverksamhet inom prospekteringen innebär för SGUrs del stora
förändringar vad gäller sättet att planera och genomföra verksamheten.
SGUrs prospektering kommer
i framliden att kännetecknas av ett ingående samarbete med uppdragsgivarna. Det
är härvid av stor vikt att SGU kan tillgodose de krav som uppdragsgivarna
ställer bl. a. vad gäller skydd för information av betydelse för uppdraget.
Samtidigt bör den information som las fram i samband med prospekteringsuppdrag
och den erfarenhet som SGU bygger upp genom sin verksamhet nyttiggöras i så
stor ulslräckning som möjligt.
Sedan
ell uppdrag avslutats bör SGU därför i princip kunna ul-
Prop. 1974: 60 16
nyttja
den information som tagits fram i samband med uppdraget såväl för den anslagsfinansierade
verksamheten som för andra uppdrag. Uppdragsgivaren bör dock kunna ges tid alt
sedan uppdraget avslutats utvärdera del insamlade materialet. Den lid
uppdragsgivaren behöver härför kan antas komma all variera beroende på bl. a.
det undersökta områdets storlek och art. Under den tid utvärderingen pågår bör SGU
inle utnyttja materialet i samband med externa uppdrag.
SGU
bör därför iaktta försiktighet med alt ta emot uppdrag som gäller mer ingående,
lokalt avgränsade undersökningar från flera uppdragsgivare inom samma
geografiska område i sådana faU då det skulle kunna bli svårt alt avgöra vilken
uppdragsgivare som har rätt att bryta påträffade fyndigheter. För att undvika
att områden blockeras under en längre tid kan det bli nödvändigt all iaktta restriktivitet
beträffande uppdrag som omfattar mycket stora områden. Uppdrag av mer
översiktlig karaktär, såsom geofysiska flygmälningar eller stor-regional geokemisk
provtagning, bör dock enligt min mening i de flesta fall kunna tas emot av SGU,
även om verket redan bedriver lokalt begränsade undersökningar för en annan
uppdragsgivare i samma område. Konsekvenserna av dessa restriktioner bör
självfallet beaktas vid laxesättningen.
Del
ankommer på SGU att utforma avtalen med uppdragsgivare på lämpligt sätt.
Kommittén
föreslår all elt särskUt utvecklingsprojekt för automatisk databehandling (ADB)
skall inledas vid SGU. Projektet bör syfta till alt utveckla datorbaserade bearbetningsmetoder
för användning i SGUrs verksamhet. För utredningar, köp av konsulttjänster m. m.
i samband med delta projekt bör SGU enligl kommittén för budgetåret 1974/75
erhålla 100 000 kr.
Jag
anser del viktigt att SGU kan tillvarata möjligheterna till effektivisering av
verkets arbetsmetoder. Genom ett projekt av den typ som kommittén föreslår kan möjlighetema
till effektivisering och rationalisering undersökas.
Kommittén
diskuterar även frågan om styrningen av SGUrs verksamhet och berör härvid
sådana aspekter som avnämarnas inflytande, uppdragsverksamheten m. ni.
Vad
gäller avnämarinflytandet föreslår kommittén i syfte att öka avnämarnas
inflytande över SGUrs kartering all ell särskilt rådgivande organ ett kartråd
skall inrättas. Rådet, som bör ha till uppgift alt medverka vid planeringen
av SGUrs kartering och löpande lämna synpunkter på inriktningen av denna saml
på kartornas utförande i allmänhet, bör bestå av sakkunniga representanter för
användarna av geologiska kartor. Kostnaderna för rådels verksamhet samt för planeringen
Prop.
1974: 60 17
av
karleringen i övrigt beräknas av kommittén komma all uppgå till 50 000 kr. för
budgetåret 1974/75.
Jag anser det vara viktigt
alt avnämarna bereds tillfälle alt påverka SGUrs kartering. Särskilt vad gäller
frågan om vilka områden som skall prioriteras vid karleringen är det viktigt
all avnämarnas synpunkter beaktas. Det ankommer på SGU att vidta erforderliga
åtgärder för att intressenterna inom ramen för tillgängliga resurser skall
kunna påverka medlens fördelning.
Vad
gäller SGUrs uppdragsverksamhet föreslår kommittén att SGU för budgetåret
1974/75 erhåller 100 000 kr. för utredningar i syfte all öka
uppdragsverksamheten.
I
denna fråga vUl jag hänvisa till vad jag anfört om uppdragsverksamheten i prop.
1973r 41. Jag har beräknat medel för de av kommittén föreslagna utredningama.
Kommittén
lägger fram förslag om förstärkningar beträffande vissa stabsfunktioner vid SGU.
Enligt kommittén bör såväl planerings- som ekonomi- och personalfunktionerna
vid SGU förslärkas. Vad gäller planeringsfunklionen föreslår kommittén att elt
planeringssekretariat med två tjänster skaU inrättas vid den administrativa
enheten. Sekretariatet bör ha till uppgift alt biträda verksledningen i frågor
med anknytning till den övergripande planeringen. Enligt kommittén bör vidare
en tjänst med ansvar för ekonomifunktionen och en tjänst med ansvar för
personalfunktionen inrättas.
Jag
delar kommitténs bedömning vad gäller behovet av förstärkningar beträffande
stabsfunktionerna. Ökningen av uppdragsverksamheten liksom verkels föreslående
omlokalisering accentuerar behovet av såväl övergripande planerkig som
planering på personal- och ekonomisidan. Vad gäller ekonomifunktionen torde
dessutom ökningen av uppdragsverksamheten i allmänhet och övergången lUl
uppdragsverksamhet inom prospekteringen i synnerhet medföra alt större krav
kommer alt ställas på budgetering och redovisning. På denna punkt ansluter
jag mig därför till kommitténs förslag, som jag finner ägnade att tiUgodose de
redovisade ökade personalbehoven.
Organisation
och lokalisering
Kommittén
har i sitt förslag till detaljorganisation för SGU genomgående sökt finna så
flexibla lösningar som möjligt. Detta kommer till uttryck bl. a. i kommitténs
förslag till seklionsindelning.
Berggrundsenhelen
bör enligl kommittén indelas i en berggrundsgeolo-gisk sektion, i vilken
framför allt tjänster med geologisk inriktning avses ingå, och en teknisk sektion
med uppgift att sköta för enheten och i viss mån för hela SGU gemensamma,
huvudsakligen tekniska, servicefunktioner. I samband med omlokaliseringen av SGU
bör den berggrundsgeologiska sektionen enligt kommittén delats i två
sektioner, en i Uppsala och en i Luleå.
Prop.
1974: 60 18
Den
kvartar- och hydrogeologiska enheten bör enligt kommittén på liknande sätl som berggrundsenhelen
indelas i en geologisk sektion och en serviceseklion.
Kommittén
föreslår alt den geofysiska enheten indelas i sektioner för flygmälning, markgeofysisk
och regional geofysik. Sektionen för flygmätning bör svara för de geofysiska
flygmätningarna, sektionen för markgeofysik bör svara för markgeofysiska
mätningar, framför allt i samband med prospekteringen, och sektionen för
regional geofysik bör svara för bl. a. registrering av variationer i jordens
magnetfält, tolkning av geofysiska flygmätningar samt markgeofysiska mätningar
i södra och mellersta Sverige.
Den geokemiska
enheten bör enligl kommittén indelas i en analytisk sektion med uppgift alt
ulföra kemiska och mineralogiska analyser m. m. saml en geokemisk sektion som
bör svara för bl. a. provlagning i fält och lolkningsarbeten.
Den
administrativa enheten föreslås av kommittén bli indelad i sektion för
personal, en för ekonomi och intendentur samt en för information och
dokumentation. Personalseklionen bör svara för den centrala
personaladministrativa verksamheten vid SGU, sektionen för ekonomi och intendentur
bör svara för budgetering, kostnadskontroll, redovisning och uppföljning samt inlendenlurtjänsl
och sektionen för information och dokumentation bör svara för SGUrs museum och
samlingar, bibliotek, informationstjänst, htleraturtjänsl och ADB-frågor.
Dessutom bör enligl kommittén det tidigare nämnda planeringssekretariatet
sorlera under den administrativa enheten.
Kommittén
föreslår att av SGUrs nuvarande personal 179 anställda, av vilka 157 f. n. är löneplansanställda,
placeras i Uppsala och 163 anställda, av vilka 116 f.n. är löneplansanställda,
i Luleå. Enligt kommittén bör vidare de sex nya tjänster som kommittén
föreslår skall inrättas placeras i Uppsala. Detta innebär att, av personalen i
Stockholm, flertalet av de anställda vid berggrundsenheten, den geofysiska enheten
och den geokemiska enheten stationeras i Luleå, medan flertalet av de anställda
vid den administrativa enheten och samtliga anställda vid den kvartar- och hydrogeologiska
enheten stationeras i Uppsala. Vidare bör det enligt kommUtén vara en uppgift
för organisationskommittén för omlokaliseringsfrågor vid SGU att föreslå dels
stationerings-ort för chefen för den geokemiska enheten, dels tidpunkt då
chefen för berggrundsenheten skall stationeras i Luleå. Den sistnämnde skall
nämligen enligt vad som anförts i prop. 1973r 41 övergångsvis vara stationerad
i Uppsala.
Som
jag tidigare har nämnt, ankommer det på Kungl, Majrt att besluta i frågor som
gäller detaljutformningen av organisationen. En tablå över organisationen torde
få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga.
Jag
vUl dock redan i della sammanhang redovisa min mening i ett
Prop. 1974: 60 19
par detaljfrågor. Som jag anförde i prop. 1973r 41 bör SGU
i fortsättningen ledas av en styrelse. Styrelsen bör bestå av högst nio
ledamöter, varav två representanter för de anställda i enlighet med det förslag
som förelagts riksdagen i prop. 1974r 1 (bil. 2 s. 37). Det ankommer på Kungl. Majrt
att utse ledamöterna. Vidare bör enligt min mening ställning tas redan nu till
frågan om stationeringen av cheferna för berggrundsenhelen och den geokemiska
enheten. När jag tidigare förordade alt berggrundsenheten övergångsvis skulle
ledas från Uppsala utgick jag från att omlokaliseringen av SGU skulle kunna ske
under år 1976. En särskild övergångslid föreföll då motiverad med hänsyn till
att högskolan i Luleå inte skulle vara fullt utbyggd vid omlokaliseringen och
att omlokaliseringen dessutom skulle ske myckel snart efter del alt den nya
organisationen trätt i kraft. Omlokaliseringen av SGU beräknas nu komma alt ske
först i slutet av år 1977 eller början av år 1978. Den nya organisationen
kommer vid denna lidpunkt att ha varit i funktion sedan mer än tre år.
Högskolan i Luleå kommer då dessutom att vara fullt utbyggd. Mol denna
bakgrund förefaller det lämpligt all chefen för berggrundsenheten i samband
med omlokaliseringen stationeras i Luleå. Vidare bör chefen för den geokemiska
enheten, med hänsyn till att utvecklingsarbetet inom det geokemiska området
liksom SGUrs egen geokemiska verksamhet i framtiden kan antas komma alt
koncentreras till Mellansverige, stationeras i Uppsala.
F. n. finns vid SGU en ordinarie tjänst med beteckningen o
för verkschefen. I samband med omorganisationen bör denna tjänst utgå ur
organisationen och ersättas med en tjänst med beteckningen p.
På grund av omorganisationen kan arbetsvillkoren för vissa
tjänster vid SGU komma all förändras. Beträffande avtalsbara anställnings- och
arbetsvillkor avser jag alt ge statens avtalsverk del förhandlingsuppdrag som
behövs.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen
all bemyndiga Kungl. Majrt att vid Sveriges geologiska
undersökning inrätta en ordinarie tjänst för verkschef med beteckningen p.
Prop.
1974: 60 20
Anslagsfrågor
för budgetåret 1974/75
Medel
för SGUrs verksamhet anvisas under innevarande budgetår över fem anslag på riksstaten,
nämligen dds förslagsanslagen Sveriges geologiska undersökning r
Förvaltningskostnader och Sveriges geologiska undersökningr Uppdragsverksamhet,
dels reservationsanslagen Sveriges geologiska undersökningr Karlarbeten m. m.,
Sveriges geologiska undersökningr Utrustning och Sveriges geologiska undersökningr
Prospektering.
Sveriges
geologiska undersökning
I
anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 föreslår SGU att anslaget till förvaltningskostnader
räknas upp med 1 663 000 kr. enligl följande fördelning.
1973/74
. Beräknad ändring 1974/75
SGU
Personal
Handläggande personal Övrig personal
44 66
-1- 4 - 1
110
-t-
3
Anslag
Lönekostnader
6 738
400
-\- 589 700
Sjukvård
Reseersättningar
(även utrikes tiänsteresor)
Lokalkostnader
19 000
722 000
2 041 400
of.
-)- 9 000 -f 722 000
Expenser därav engångsutgifter
1 054 200
-f 342 300 (-h 50 000)
9 975 000
-1-1663 000
SGU
motiverar anslagsökningen på följande sätt.
1.
Löne- och prisomräkning 979 000
kr., varav 172 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2.
Medel begärs för inrättande av
två tjänster som förste slatsgeolog, den ena som chef för jordarlslaboratoriel,
den andra som chef för det mikropaleontologiska laboratoriet (-1- 168 000 kr.).
3.
En tjänst som mineralog för bl.
a. analytisk verksamhet bör inrättas (-h 76 000 kr.).
4.
Den personaladministrativa
funktionen föreslås bli förstärkt genom utbyte av en assistenlljänst mol en
byrådirektörstjänst (-f 24 000 kr.).
5.
Medel begärs för all läcka
ökade kostnader för lokaler, resor m. m. på grund av föreslagen
personalförstärkning (-1-166 000 kr.).
6.
Medel begärs för förbättrad
personalutbildning (-f200 000 kr.).
7.
För inredning av borrkärnearkiv
i Mala begärs en engångsanvisning av 50 000 kr.
Anslaget
till kartarbelen föreslås av SGU bli uppräknat med 1 988 000 kr. enligt
följande fördelnmg.
Prop.
1974: 60
21
1973/74
Beräknad ändring 1974/75
SGU
Personal
Handläggande
personal
12
-h 6
Övrig
personal
27
+ 9
39
-f 15
Anslag
Kartarbeten
2 800 000
-1-1602 000
Forskning
och utveckling
181 000
-h 6 000
Specialarbeten
178 000
4- 8 000
Tryckning
av malmgeologiska kartor m.m.
407 000
-t- 22 000
Geofysiska
arbeten
421 000
-1- 350 000
övrigt
50 000
of.
4 037 000
-1-1988 000
SGU
har lämnat följande motivermg.
1.
Löne- och prisomräknmg 240 000
kr., varav 62 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2.
Medel begärs för tryckning av
ett antal färdigställda kartor i skala Ir50 000(-fl00 000kr.).
3.
Medel begärs för finansiering
av ell långsiktigt program för snabbare utgivning av geologiska kartor i skala
1 r 50 000. Målet är att 20 sådana karlblad skall kunna produceras varje år.
Merkostnaden under budgetåret 1974/75 beräknas till 1 648 000 kr.
Vad
gäller anslaget till utrustning föreslår SGU ea upp-räknmg med 946 000 kr. tUl
1 676 000 kr. Av det totala beloppet avser 540 000 kr. prospekleringen, varav
300 000 kr. för en slagborrmaskin, 186 500 kr. karteringen, 398 000 kr. kemiska
och mineralogiska analyser, 262 000 kr. geofysiska arbeten, 150 000 kr.
automatisk databehandling och 139 500 kr övriga arbeten.
SGU
föreslår vidare alt anslaget till prospektering räknas upp med 5 862 000 kr. enligl
följande fördelning.
Prop. 1974: 60
22
1973/74
Beräknad ändring 1974/75
SGU
Personal
Handläggande
personal
63
4- 3
Övrig
personal
269
+ 29
332
+ 32
Anslag
Geologiska
arbeten
2 656 000
-f-
258 000
Geofysiska
arbeten
3 110 000
-1-
139 000
Geokemisk
prospektering
441 000
-t-
655 000
Diamantborming
3 701 000
+
232 000
Tillfälliga
transportleder
139 000
+
18 000
Ersättningsanskaffning
1 102 000
+
70 000
Flygmätningar
757 000
4-
82 000
Analyser
579 000
4-
33 000
Forskning
och utveckling
364 000
4-
32 000
Uranprospektering
6 414 000
-f3 211 000
Brunns- oeh
borrarkiv
811000
4-
47 000
Oljegeologiska
arbeten
476 000
4-
21000
Grundvattenobservationsnät
446 000
4-
29 000
Regionala
grundvattenundersökningar
289 000
4-
17 000
Hydrogeologisk
Europakarta
111000
4-
6 000
Grus-
och sandundersökningar
426 000
4-
23 000
Dokumentation
och information
+
989 000
Övrigt
78 000
of.
21 900 000
+ 5 862 000
SGU
motiverar förslagel till anslagsökning på följande sätt.
1.
Löne- och prisomräkning 1 673
000 kr., varav 306 000 kr avser höjt lönekostnadspålägg.
2.
För en systematisk geokemisk
kartläggning föreslås en ökning av anslagsposten geokemisk prospektering med
600 000 kr.
3.
Uranprospekteringen har givit
gynnsamma resultat särskilt i Arjepiogsområdel och bör fuUföljas i vidgad
omfattning (+ 2 800 000 kr.). Ökningen bör delvis finansieras genom en nedräkning
av anslagsposten diamanlborrningar (-200 000 kr.).
4.
Inom området information och
dokumentation begärs medel dels för dokumentation av geologiska företeelser vid
sidan av den reguljära karteringen och prospekleringen, dels för arbete med ett
geodataarkiv (sammanlagt 989 000 kr.).
Anslaget
till uppdragsverksamhet bör enligt SGU räknas upp med 150 000 kr. till 750 000
kr. För budgetåret 1974/75 beräknar SGU inkomsterna av uppdragsverksamheten
till 850 000 kr.
Vidare
har SGU kommit in med en skrivelse angående kostnaderna för förpackning och
transport av borrkärnor från oljeprospektering ABrs borrningar i havsbottnen.
Arjeplogs kommun har kommit in med en skrivelse angående önskvärdheten av all SGU
erhåller begärda medel för uranprospektering i kommunen.
Prop.
1974: 60 23
Organisationskommittén
Organisationskommittén för SGU har haft i uppdrag bl. a.
alt lägga fram förslag så att verksamheten vid SGU kan bedrivas i enlighet med programbudgeteringens
principer.
Kommittén föreslår att SGUrs verksamhet från den 1 juli
1974 skall bedrivas inom följande program.
1.
Kartering
2.
Information och
dokumentation
3.
Prospektering
4.
Speciella
undersökningar
Programmet
för kartering bör enligl kommittén omfatta den verksamhet som syftar till
utgivning av geologiska, geofysiska och hydrogeologiska kartor i reguljära
serier. Programmet bör indelas i delprogram för berggrunds-, jordarts-, geofysisk
och hydrogeologisk kartering.
Programmet
för information och dokumentation bör omfatta den verksamhet som syftar till
att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av uppgifter om
geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära kartutgivningen tiUgodose
allmänna och enskUda behov av geologisk information. Programmet bör indelas i
delprogram för information, geologisk dokumentation, grundvaltendokumentalion, geofysisk
dokumentation och geokemisk dokumentation.
Programmet
för prospektering bör omfatta den verksamhet som syftar till att finna exploalerbara
tillgångar av mineraliska ämnen och grundvatten. Programmet bör indelas i
delprogram för uran, järn, övriga metaller, industriella mineral och nytlosten,
sand och grus, grundvatten samt regionala inventeringsprojekl.
Programmet
för speciella undersökningar bör omfatta den verksamhet som syftar till att
tillgodose allmänna och enskilda behov av sådana undersökningar inom SGUrs
kompetensområde som inte kan hänföras till prospektering eller kartering.
Programmet bör indelas i delprogram för anläggningsgeologiska undersökningar,
naturvårdsundersökningar saml mätnings- och analysverksamhel.
Kommittén
föreslår all medel till SGU skall anvisas över tre reservationsanslag varjämte
ett förslagsanslag bör finnas för redovisning av uppdragsverksamheten. Av de
tre reservalionsanslagen bör ett finansiera programmen för kartering saml
information och dokumentation, ett läcka sådana kostnader för SGUrs
uppdragsverksamhet som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter och ett
finansiera inköp av mer kostnadskrävande utrustning. Del särskilda anslaget
till uppdragsverksamheten bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Under della anslag bör SGUrs kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten
redovisas.
För att lösa tillfäUiga eller säsongmässiga likviditelsproblem
för
uppdragsverksamheten
och för alt tUlgodose SGUrs behov av rörelsekapital bör SGU enligt kommittén
disponera en rörlig kredit i riksgäldskonlorel.
Kostnader
för avskrivning och förräntning av SGUrs ulmslningska-pilal kommer enligt
beräkningar som ulförts av SGU all uppgå till 2 495 000 kr. för budgetåret
1974/75. Om dessa kostnader skall redovisas även anslagsmässigt bör SGU enligt
kommittén erhålla ett medels-tillskott av 2 417 000 kr. för den del av
verksamheten som f. n. inle uppdragsfinansieras.
Kommittén
redovisar i sitt belänkande beräkningar över hur kostnader, inkl. kostnader
för avskrivning och förräntning av utrustningskapital, fördelar sig på de
olika programmen och delprogrammen. Kommitténs beräkningar återges i följande sammanstäUning
i 1 OOO-tal kr. Utgifter för investeringar i mer kostnadskrävande utrustning
framgår inte av tabellen. Dessa utgifter beräknas av kommittén uppgå till 2
130 000 kr. under budgetåret 1973/74. Under budgetåret 1974/75 beräknas de
uppgå tUl 2 936 000 kr.
Program/delprogram
1973/74
1974/75
Beräknat
Beräknat'
1.
Kartering
Berggrundskartering
3 474
4 597
Jordartskartering
2 605
3 619
Geofysisk kartering
423
465
Hydrogeologisk kartering
1250
1389
7 752
10
070
2.
Information och dockumentation
Information
1 907
2 628
Geologisk dokumentation
1348
1986
Grundvattendokumentation
768
830
Geofysisk dokumentation
548
627
Geokemisk dokumentation
0
0
4 571
6 071
3. Prospektering
Uran
8 388
11406
Jäm
980
840
Övriga metaller
14 658
16 848
Industriella mineral och nyttosten
31
31
Sand och gms
734
803
Grundvatten
81
81
Regionala inventeringsprojekt
1060
__________ a
25 932
30
016
4.
Speciella undersökningar
Änläggningsgeologiska undersökningar
134
186
Naturvårdsundersökningar
162
218
Mätnings- och analysverksamhet
214
275
510
679
'
Med utgångspunkt från de förslag som framförts i SGUrs anslagsframställning.
Omfattningen
har ej kunnat beräknas.
Prop.
1974: 60 25
Departementschefen
SGU är en av de myndigheler som ingår i försöksverksamheten
med programbudgetering. I avvaktan på alt stalsmaktema skulle ta ställning lUl SGUrs
framtida verksamhet, vUket skedde år 1973, har införandel av programbudgetering
vid SGU uppskjutits.
Organisationskommitténs
förslag till indelning av SGUrs verksamhet i program och delprogram finner jag
ändamålsenlig. Indelningen ger möjlighet till rationella prioriteringar mellan
olika verksamhetsgrenar. Jag förordar att SGUrs verksamhet t. v. indelas i
följande program.
1.
Kartering
2.
Information och
dokumentation
3.
Prospektering
4.
Speciella
undersökningar
Eftersom
del är av stor betydelse alt inehållel i de olika programmen klart definieras
så att olika aktiviteter kan hållas isär både från redovisnings- och finansieringssynpunkl
vill jag här beröra vissa frågor beträffande sådant material som redovisas i
form av kartor.
Programmet
kartering bör enligt min mening avgränsas liU att omfatta verksamhet som
syftar tUl att ta fram och i form av kartor i reguljära serier tUlhandahålla
beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet,
berggrund, jordlager och grundvatten. Kartläggningsarbelen i syfte att
framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekteringsfrågor bör inte ingå
i detta prograrh. Arbetet med och publicering av kartor i reguljära serier
avses som redovisats i prop. 1973 r 41 (s. 157) liksom hittiUs bli bekostat av
allmänna medel. Inriktningen och omfattningen av denna allmänna geologiska kartering
bör följaktligen överensstämma med samhällets behov och vara sanktionerad av
statsmakterna.
Kostnaderna för framställning av sådana kartor som utförs
i syfte att tillhandahålla arbetsunderlag vid prospekterings- eller annan uppdragsverksamhet
och som ingår som en del av ett uppdrag skall således redovisas inom samma
program som uppdraget och finansieras genom uppdragsintäkter.
En
lämpligare benämning på delprogrammet sand och grus inom programmet för prospektering
är sand, grus och övriga jordarter, eftersom eventuella undersökningsarbeten
rörande torvförekomsler, lera m. m. bör ingå i detta delprogram.
Vad gäller
anslagsfrågorna ansluter jag mig till kommitténs förslag. Enligt min mening bör
dock det anslag som kommittén benämnt Bidrag till uppdragsverksamheten i
stället benämnas Prospektering m. m., eftersom prospekleringen såvitt nu kan
förutses kommer att vara dominerande bland de verksamheter som bedrivs under
delta anslag. Möt denna bakgrund förordar jag all medel för SGUrs verksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisas under följande anslag.
Prop. 1974: 60 26
1.
Sveriges geologiska undersökningr
Geologisk kartering samt information och dokumentation
2.
Sveriges geologiska undersökningr
Uppdragsverksamhet
3.
Sveriges geologiska undersökningr
Prospektering m. m.
4.
Sveriges geologiska undersökningr
Utrustning
Under
anslag 1, som bör vara ell reservationsanslag, bör redovisas kostnader och intäkter
för program 1 och 2.
Anslag 2 bör vara ett
förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under detta
anslag redovisas kostnader och intäkter för program 3 och 4. Anslaget bör i
princip inle få belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem för uppdragsverksamheten bör SGU i likhet med vad som
gäller för övriga i försöksverksamheten med programbudgetering dellagande
myndigheter med uppdragsverksamhet få disponera en rörlig kredit i riksgäldskonlorel.
Det ankommer på Kungl. Majrt att inom ramen för av riksdagen lämnat
bemyndigande (prop. 1972r 1 bU. 1 s. 53, FiU 1972r 12, rskr 1972r 82) meddela
närmare beslämmelser om SGUrs utnyttjande av rörlig kredit.
Anslag 3, som bör vara ett
reservationsanslag, avses läcka sådana kostnader för programmen 3 och 4 som
inte kan finansieras genom upp-dragsintäkler. Avsikten med anslaget är all
möjliggöra för SGU att bedriva sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är
nödvändigt för alt den kompetens som behövs för uppdragsverksamheten skall
upprätthållas. Delta innebär också all prospekteringen, vilken som tidigare nämnts
successivt skall föras över på uppdragsbasis, t. v. bör finansieras över della
anslag.
Anslag
4 bör vara ett reservationsanslag som skall finansiera SGUrs investeringar i
mer kostnadskrävande utrustning.
Med
den föreslagna anslagskonstruktionen kommer i fortsättningen SGUrs inkomster
att redovisas under anslag 1 och 2. Detta innebär att den nuvarande
inkomstposten Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning utgår, såsom
förordats i annat sammanhang (prop. 1974r 1 bil. 1 s. 47).
Jag
har vidare beräknat medel för fyra nya tjänster, varav två vid planeringssekretariatet
och två med ansvar för personal- resp. ekonomifunktionen. Dessutom har jag
räknat med ett medelstillskott av 50 000 kr. för utredningar m. ni. i samband
med utveckling av datorbaserade dokumentations- och bearbetningsmetoder för
användning i SGUrs verksamhet och ell medelstillskott av 100 000 kr. för
personalutbildning. Kostnaderna härför har, i likhet med övriga kostnader för
gemensam administration, fördelats på samtliga program.
Enligl
kommittén bör kostnader för avskrivning och förräntning av ulmstningskapital
belasta de olika programmen i proportion fiU deras utnyttjande av utrustningen.
Prop.
1974: 60 27
Även
jag finner det motiverat att de olika programmen belastas med dessa kostnader.
Jag beräknar medelsbehovet för täckning av avskrivnings- och förräntningskoslnader
beträffande den f. n. anslagsfinansierade delen av SGUrs verksamhet lUl 2 644
000 kr. för budgetåret 1974/75. Medel i enhghet härmed har beräknats under
anslagen 1 och 3.
De
behållningar som vid utgången av budgetåret 1973/74 kan finnas på SGUrs
nuvarande anslag tUl resp. kartering och prospektering bör få disponeras för
motsvarande ändamål även nästa budgetår. Det bör ankomma på Kungl. Majrt all
meddela närmare föreskrifter härom.
C
1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation
Nytt
anslag (förslag) 14 445 000
Som
tidigare nämnts bör medel tUl programmen kartering samt information och
dokumentation redovisas under della anslag.
Jag
beräknar SGUrs medelsbehov under anslaget för budgetåret 1974/75 tUl 14 445 000
kr.
Vid
beräkningen har jag utgått från följande fördelning.
Program /
delprogram
1974/75
1.
Kartering
Berggrundskartering
4 007
000
Jordartskartering
2 929
000
Geofysisk kartermg
380 000
Hydrogeologisk kartering
1 352
000
Summa
kostnader (exkl. kapital-
kostnader)
8 668
000
Avgår i
intäkter
40 000
Nettokostnad
(exkl. kapital-
kostnader)
8 628
000
2.
Information och dokumentation
Information
2 304
000
Geologisk dokumentation
1 784
000
Grundvattendokumentation
872 000
Geofysisk dokumentation
556 000
Summa
kostnader (exkl. kapital-
kostnader)
5 516
000
Avgår i
intäkter
25 000
Nettokostnader
(exkl. kapital-
kostnader)
5 491
000
Kapitalkostnader
för program 1 och 2
326 000
Medelsbehov
14
445 000
Vid
min medelsberäkning för programmet kartering har jag utgått från en viss ökning
av takten i den geologiska karleringen under nästa budgetår.
Prop.
1974: 60 28
Av
de medel som jag beräknat för programmet information och do kumentation utgör
500 000 kr. medel för inledande verksamhet på dokumentationsområdet vad avser
insamling av sådana uppgifter om geologiska förhållanden som tillfälligt blir
tillgängliga och utredningar i samband med uppbyggnaden av ell geoarkiv. Vidare
avser 100 000 kr. utredningar inom programmet information och dokumentation.
Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ell
reservationsanslag av 14 445 000 kr.
C
2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
Nytt
anslag (förslag) 1 000
Som
tidigare nämnts bör kostnader och intäkter för programmen prospektering och
speciella undersökningar redovisas under detta anslag.
Jag
räknar med följande kostnader och intäkter i SGUrs uppdragsverksamhet.
Kostnader
1. Prospektering Uran Järn
Övriga
metaller
Industriella mineral och nyltosten Sand, gms och övriga
jordarter Grundvatten
9 096
000
1 017
000
14
791000
30 000
817 000
80 000
Summa (exkl. kapitalkostnader)
25
831 000
2.
Speciella undersökningar
Anläggningsgeologiska undersökningar Naturvärdsundersökningar
Mätnings- och analysverksamhet
180 000 210 000 240 000
Summa (exkl. kapitalkostnader)
630
000
3.
Kapitalkostnader för program 3 och 4
2 382
000
Summa
28
843 000
Intäkter
1. Medel
som tas i anspråk från anslaget C 3
2. Övriga intäkter från prospektering och
speciella undersökningar
28 029 000 814 000
Summa
28
843 000
Jag
har tidigare berört överföringen av SGUrs prospektering på uppdragsbasis och
de problem som uppkommer i samband därmed. I detta
Prop.
1974: 60 29
sammanhang finner jag del motiverat all närmare gå in på
frågan om hur överföringen bör ske. I prop. 1973r 41 anförde jag bl. a.
följande.
"Praktiskt bör detta ske på så sätt alt väl avgränsade
program tas fram inom SGUrs nuvarande prospekteringsverksamhet med angivande av
huvudsaklig intressent. Därefter övertar denna ansvaret för programmets
utformning. I den mån intressenten är en statiig myndighet eller erhåller
statsbidrag för sin verksamhet blir det denna som erhåller medel för
programmets genomförande. Slutmålet är all medel för prospektering inle längre
anvisas direkt till SGU. Dock bör medel utgå för vissa basfunklioner som behövs
för uppdragsverksamheten. Slutmålet bör kunna nås inom en inle alltför avlägsen
framlid."
De huvudsakliga intressenterna på den statliga sidan är
nämnden för statens gruvegendom och statens industriverk. Nämnden, vars huvuduppgift
är att förvalla statens gruvegendom, skaU enligt sin instruktion (1973r 567)
la initiativ tiU åtgärder i syfte all förbättra del ekonomiska utbytet av
statens gruvegendom och utöka den. Detta kan ske t. ex. genom prospekterings-
och liknande undersökningsuppdrag. De prospekteringsprojekl som kan bli
aktuella för industriverket är främst sådana som bedöms vara angelägna från
allmän industri- eller mineral-politisk synpunkt. Detta innebär att
industriverket i första hand kan förutses komma att engagera sig i översiktliga
prospekteringsprojekl av olika slag.
Det framstår
som naturligt all nämnden för statens gruvegendom övertar ansvaret för
merparten av den del av SGUrs nuvarande prospektering som inte kommer att
finansieras av gruvindustrin. Ett överförande av del finansiella ansvaret för
en stor del av SGUrs prospektering till nämnden är dock f. n. inle möjligt med
hänsyn till att nämnden inledde sin verksamhet så sent som under senare
hälften av år 1973. Överföringen bör anslå till budgetåret 1975/76. Då bör
rutiner för kontakterna mellan SGU och nämnden ha hunnit utarbetas. För detta
ändamål och för att ge nämnden tillfälle att sälta sig in i den typ av
frågeställningar som uppkommer i samband med SGUrs prospektering bör Kungl. Majrt
redan för budgetåret 1974/75 föreskriva att SGU bör fatta beslut i viktigare prospekteringsfrågor
först efter samråd med nämnden. Jag avser att senare föreslå Kungl. Majrt att
meddela sådana föreskrifter. Nämnden har som jag redovisat i prop. 1974r 1
(bil. 15 s. 98) i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 begärt 1
milj. kr för utläggning av vissa prospeklerings- och övriga undersökningsuppdrag.
Nämnden motiverar sin begäran med behovet av alt aktivera vilande statiiga utmål.
Enligl min mening bör behovet av denna prospektering kunna tillgodoses inom
ramen för de medel som anvisas till SGU.
Uranprospektering kräver koncession som f.n. ges av Kungl.
Majrt. Med tanke på de energipolitiska motiv som kan vara förknippade med uranprospektering
och explotering av uranfyndigheler bör den prospekleringsinsats som naturligen
faller på staten ske genom uppdrag från för
Prop. 1974: 60 30
energipolitiken
ansvarig myndighet. Så länge som medel för uranprospektering utgår direkt tUl SGU
bör SGU koncentrera sin verksamhet på della område på inledande arbeten av
översiktlig natur. Därefter bör koncession kunna meddelas för lämplig
intressent, varefter denne övertar del finansiella ansvaret för prospekteringsarbetet.
SGU
föreslår i sin anslagsframställning en ökad satsning på uranprospekteringen.
Verket påpekar bl. a. att de uppslag som påträffats i trakten av Arjeplog och
Arvidsjaur utmärks av en hög uranhalt och att uranet, i den form det uppträder
i de aktuella områdena, är mycket lätlanrikat.
Del
är enligl min mening angelägel all möjligheterna att trygga landets
försörjning med naturligt uran undersöks. Inget är ännu känt om storleken av de
fyndigheler som SGU påträffat. Jag finner det motiverat från försörj ningsmässig
synpunkt att en närmare undersökning görs av uranfyndigheterna i Arjeplogs- och
Arvidsjaurområdet. Undersökningarna bör främst inriktas på en närmare
utvärdering av redan påträffade uppslag.
Under
anslaget C 3 räknar jag medel för anslagsfinansierade delar av programmet prospektering.
Jag
hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C
3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
Nytt
anslag (förslag) 28 029 000
Med
hänvisning tUl vad jag tidigare anfört under anslaget C 2 beräknar jag under
delta anslag medel för anslagsfinansierade delar av programmet prospektering.
Jag beräknar det totala medelsbehovet till 28 029 000 kr. Härav utgör 100 000
kr. medel för utredningar om möjligheten att öka uppdragsverksamheten. Vidare
avser 100 000 kr. en ökning av den översiktliga geokemiska prospekteringen efler
framför allt legeringsmetaller. För alt undersöka de fyndigheter som påträffats
i Arjeplogs- och Arvidsjaurområdel har jag beräknat särskilda medel för en
förstärkt prospekleringsinsats i della område. Jag hemställer all Kungl. Majrt
föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för budgetåret
1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 28 029
000 kr.
Prop. 1974: 60 31
C
4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
1972/73
Utgift 902 554 Reservation 129 874
1973/74
Anslag 730 000
1974/75
Förslag 2 420 000
Från
della anslag bör investeringar i mer kostnadskrävande utrustning bestridas.
Genom den anslagsomläggning som jag förordat i samband med införandel är programbudgetering
kommer under detta anslag utöver medel som innevarande budgetår redovisas
under SGUrs ulruslningsanslag även att las upp vissa medel som f. n. redovisas
under anslagsposten Ersättningsanskaffning på prospekleringsanslagel.
För
anskaffning av sådan utmstning beräknar jag 2 420 000 kr. Jag har därvid räknat
in kostnaderna för en slagborrmaskin med 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen
att
lUl Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1974/75 under
trettonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 2 420 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att tUl riksdagen
skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollelr Britta Gyllensten
Prop.
1974: 60
32 Bilaga
opaginerad Kontrollera mot PDF
«
j;
c
JU
0)
*->
c
>
Ä
o §
fl .
c '
rt
c/3
C3
konomi oi
tendentur
o "
03 OJ
i
C O
a
SI
c
«
Ph
W.H
fb "
opaginerad Kontrollera mot PDF
t ö V)
g Os
I §
* 'S
ao
>
tn
tj-
c«
Ut
o
>
o
1
a
g
O
is
IS
cn
1
0 "
J
.3
. j
t/5
u
t/i
"Eo
o
« 0 5 ä
2
CO
opaginerad Kontrollera mot PDF
.
_OT
1
1
O
"Sa
"o
1 !
o
C
u
1 --
4>
c/3
Ofi
[S
1
TJ
C
J!
3
a _
.
u,
d c
60
E?
en o
II
1 u
pq
1 H 1
c
o
CJ
g
«
c/5
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 7'I0119
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (9)
9 kopplingar i 7 dokument.
- Prop. 1981/82:99 om mineralpolitik - förslag till vissa åtgärder inom mineralområdet s. 57 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 om s. 29 i texten
- Prop. 1975:38 Regeringens proposition med förslag till lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborrning s. 18 i texten
- Rskr. 1974:152 i texten
- Bet. 1974:NU23 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:60 angående organisation för Sveriges geologiska undersökning, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 4 i texten