Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975

1974 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:67, Kungl. Maj:ts proposition angående förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 67 år 1974 Prop. 1974:67

Nr 67

Kungl. Majrts proposition angående förberedelser för folk-
och bostadsräkning 1975; given den 1 mars 1974.

Kungl. Majrt viU härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt
bifalla del förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under konungens frånvaror

BERTIL

G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att en allmän folk- och
bostadsräkning bör genomföras år 1975 om statistiska centralbyråns
försöksverksamhet rörande nytt insamlingsförfarande och ny produktionsteknik utfaUer
tUlfredsstäUande. Till förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975 föreslås
att riksdagen anvisar 4 650 000 kr. för budgetåret 1974/75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. I974r67

Utdrag ur protokollet över fiinansärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 1 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för ulrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP ling, geijer, bengtsson, norling, löfberg,
carlsson, feldt, sigurdsen, gustafsson, zachrisson, hjelm-wal-lÉn.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådels övriga ledamöter fråga om förberedelser
för folk- och bostadsräkning 1975 och anför.

1. Inledning

Genom beslut den 3 mars 1972 uppdrog Kungl. Majrt åt statistiska
centralbyrån (SCB) alt göra en allsidig utvärdering av folk- och
bostadsräkningen 1970 och därvid särskUt pröva möjligheterna att erhålla
motsvarande information på annat sätt än genom totalräkning. Centralbyrån har
med särskild skrivelse den 30 oktober 1973 redovisat en utvärdering av folk-
och bostadsräkningen 1970 och lagt fram principförslag om en ny folk- och
bostadsräkning under år 1975. Datainspektionen har den 15 februari 1974 yttrat
sig över förslaget i vad avser föreslagna provundersökningar. 1 prop. 1974rl (bU.
9 s. 25) anmälde jag att beredningen av detta ärende ännu inte hade slutförts
och att jag avsåg att i annat sammanhang återkomma tiU frågan. Jag anhåller nu
att få la upp frågan om förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975 tUl behandhng.

2.
Bakgmnd

Under åren 18601930 hölln folkräkning vart tionde år.
Därefter har sådan räkning ägt mm vart femte år, dock med undantag för år 1955
då folkräkningen instäUdes.

Vid 1910 års folkräkning utfärdades föreskrifter rörande
avlämnandet av särskUda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen. Vid
1920 och 1930 ärs folkräkningar logs mantalsskrivningen i ökad ulslräckning i
anspråk vid uppgiftsinsamlingen. Skyldighet att lämna skriftliga mantalsuppgifter
utsträcktes. Vid 1940 års folkräkning skedde en omläggning av yrkesstatistiken.
1 samband därmed effektiviserades den lokala granskningen av
mantalsuppgifternas yrkesuppgifler. Sålunda tUlkom särskilda kommunala
granskningsnämnder med uppgift bl.a. att granska de avgivna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 3

uppgifterna. Motsvarande föreskrifter utfärdades liU 1945
och 1950 års folkräkningar. Till 1960 års folkräkning ålades däremot
kommunernas styrelse att svara för granskning och komplettering av
folkräknings- och fastighetsuppgifterna. För detta ändamål skulle styrelsen
utse en granskningsledare. Grundmaterialet för folkräkningen erhölls från
folkräknings-uppgifter som ersatte manlalsuppgiflerna de år folkräkning ägde
mm. 1965 års folkräkning var av betydligt mindre omfattning än 1960 års.
Folkräkningen år 1970 hade större omfattning och ersatte den kontroU av
folkbokföringen som tidigare kunnat ske genom mantalsuppgifterna.

Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av ohka typer
och omfattning har under 1900-talel företagits vid skilda tillfällen. 1945 års
bostadsräkning var den första som omfattade hela landet. Vid bostadsräkningen
år 1960 skedde en begränsning av antalet uppgifter. Bostadsräkningarna år 1965
och år 1970 har haft större omfattning. Undersökningar av delta slag har
betraktats som en viktig gren av den fortlöpande socialslalisliken. Det har
även framhållits att undersökningarna är särskUt angelägna med hänsyn tUl
statens och kommunernas myckel omfattande åtgärder för att främja
bostadsförsörjningen och en planmässig bebyggelse.

Fr.o.m. år 1960 har bostadsräkningen samordnats med
folkräkningen såväl från organisatorisk synpunkt som med hänsyn liU behovet av
data om dem som bor i lägenheterna. Fördelarna har varit bl.a. att man kunnat
gå ut med en gemensam blankett tiU allmänheten. Vidare har granskning, kodning
och bearbetning av material kunnat samordnas.

Generella bestämmelser rörande allmän folk- och
bostadsräkning återfinns i lagen (1970r74) om allmän folk- och bostadsräkning (prop.
1970r 27, 3 LU 1970r 20, rskr 1970r 100).

3. Statistiska centralbyrån

3.1 Behovet av folk- och bostadsräkningar

Folk- och bostadsräkningar genomförs med varierande
intervall i många länder. Ar 1970 var ett internalionellt folk-och
bostadsräkningsår. För alt erhålla så jämförbara dala som möjligt mellan de
olika länderna utarbetas inom FN rekommendationer om när folk- och
bostadsräkningar bör hållas och vad dessa bör innehålla. Genom anslutningen tiU
ohka internalionella organ deltar Sverige i utarbetandet av dessa
rekommendationer. Av de rekommendationer som antogs av FN framgår all 1970 års
räkningar borde innehålla uppgifterom befolkning, UtbUdning, förvärvsarbetande,
lägenheter och hushåU.

För alt kartlägga det svenska behovet av sådana
statistiska uppgifter vände sig SCB vid planeringen av folk- och
bostadsräkningen 1970 i flera omgångar tiU en stor och differentierad grupp
konsumenter av den statistik som bmkar framställas i en folk- och
bostadsräkning. Är 1966 tillställdes bortemot 150 konsumenter av
statistik en skrivelse med

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r 67 4

begäran om synpunkter på innehållet i folk- och bostadsräkningen.
Konsumenterna ombads att dels yttra sig över om en folk- och bostadsräkning
över huvud lagei ansågs nödvändig år 1970, dels diskutera och föreslå för dem
angelägna variabler, dels försöka åstadkomma en prioritering av önskade variabler.
Därutöver skulle konsumenterna ange behovet av regional redovisning. Resultatet
från konsumenlenkäten visade att behovet av data från folk- och
bostadsräkningar var stort både hos statliga, kommunala och andra konsumenter
av statistik.

Ett stort antal stathga och kommunala myndigheler
utnyttjar således folk- och bostadsräkningsdala. Dessa har bl.a. använts i
länsplanerings-program, bostadsbyggnadsprogram och i många statliga
utredningar, ofta för att belysa utvecklingen under viss tidsperiod. Företag
inom ohka verksamhetsgrenar har behov av denna typ av data för t.ex. produktions-och
försäljningsplanering. Vidare utgör folk- och bostadsräkningarna en vUclig
källa för samhäUsforskniing, speciellt för forskningen inom befolknings-,
bebyggelse- och näringsgeografi.

Vid planeringen av folk- och bostadsräkningen 1970 spelade
även räkningens funktion som kontroU av folkbokföringen en viktig roU. Vid
avskaffandet av manlalsuppgiflerna är 1967 fömtsattes att kontrollen i stället skuUe
ske bl.a. genom regelbundet återkommande folk- och bostadsräkningar.

En ny
enkät om behovet av dala från en folk- och bostadsräkning genomfördes under
första halvåret 1973. Denna sändes ut liU ell 160-tal statistikkonsumenter
utanför SCB. Samstämmigheten om nödvändigheten av en ny folk- och
bostadsräkning är mycket stor. 1 särskild skrivelse tUl SCB framhåUer Sveriges
Industriförbund bl.a. att ett starkt behov föreligger i synnerhet med avseende
på analyser av samvariationer av variablerna. Jämförbarheten med tidigare folk-
och bostadsräkningar är vidare enligt förbundet av stor betydelse. Statens
institut för byggnadsforskning framhåller att samtliga föreslagna variabler
representerar ett mycket angelägel behov. Länsstyrelsen i Södermanlands län
motiverar främst behovet av en folk- och bostadsräkning också år 1975, med att
motsvarande statistik inte finns att tiUgå på annat sätt. Svenska
kommunförbundet anser att data om lägenheter, hushåU, sysselsättning och pendhng
är av myckel stor betydelse för den kommunala planeringen. F.n. kan dessa
uppgifter erhållas endast från folk- och bostadsräkningarna. Det är därför
enligt förbundet av stor vikt all en ny folk-och bostadsräkning kommer till
stånd och all den genomförs år 1975. Ell längre inlervaU skulle enligl
kommunförbundets uppfattning ur jämförelse- och aklualiletssynpunkl vara
oacceptabelt.

Av enkäten framgår att avnämarna främst avser att använda
statistiken för planering, prognoser, analyser och utredningar inom olika
områden såsom trafik, bostadsbyggnad, barntillsyn, åldringsvård, vuxenutbUdning
m.m. Del är vidare ett starkt konsumenlönskemäl all redovisningen sker på låg
regional nivå.

1 enkäten och vid andra kontakter med konsumenterna av
folk- och bosladsräkningsdata har frän många statliga, kommunala och andra
organ

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 5

starkt understrukits behovet av att få redovisning för
såväl kommuner som delar av kommuner (församlingar, tätorter, särskilda
planeringsområden inom kommunen). Med hänvisning till detta dokumenterade
behov av regional och annan särredovisning finner SCB det mycket angeläget att
en ny folk- och bostadsräkning genomföres år 1975.

3.2 Totalräkning eller urvalsundersökning

Folk- och bostadsräkningen 1970 genomfördes liksom närmast
föregående räkningar som en totalundersökning. Vissa variabler har vid en del
räkningar - dock ej vid folk- och bostadsräkningen 1970 bearbetats på
urvalsbasis trots all urval på insamlingsstadiet inte har förekommit.

En folk- och bostadsräkning är i första hand till för den
regionala planeringen. Detta släUer krav på redovisning inle bara för hela
riket utan för län, arbetsmarknadsregioner, storstadsområden, kommunblock, kommuner,
församhngar, tätorter och för ohka delområden av större kommuner. Som exempel
kan nämnas att redovisningen av bosläder och hushåU för Stor-Stockholm vid
folk- och bostadsräkningen 1970 omfattar 700 delområden, för Göteborgs kommun
ca 770 delområden och för Uppsala kommun ca 185. De behov av regional
redovisning som framfördes från konsumenterna av folk- och bostadsräkningsdala
vid planeringen av folk- och bostadsräkningen 1970 liksom vid folk- och
bostadsräkningarna 1960 och 1965 medförde att någon urvalsinsamling av
uppgifter lUl folk- och bostadsräkningen 1970 inte bedömdes vara möjlig.

För genomförande av urvalsundersökningar krävs tiUgång tiU
lämpliga urvalsramar att göra dessa urval från. TiUfredsställande sådana saknas
f.n. på t.ex. hushållssidan, viUcet försvårar insamling av data på urvalsbasis
vid folk- och bostadsräkningar.

Med hänsyn främst liU kraven på regional redovisning
finner SCB det nödvändigt att en ny folk- och bostadsräkning 1975 görs som en
totalundersökning. Den nedskärning gentemot folk- och bostadsräkningen 1970
som enligl SCBrs uppfattning av olika skäl är nödvändig gör emellertid att
vissa av variablerna i folk- och bostadsräkningen 1970 bör utgå ur en ny tolalräkning
och behandlas i särskilda urvalsundersökningar.

3.3 Användning av register och annan statistik

Det är givet att uppbyggnaden av olUca slag av register i
samhället på elt avgörande sätt kan påverka folk- och bostadsräkningens
utformning och kanske till och med behovet av folk- och bostadsräkning i tradilioneU
menmg genom all en direkt datainsamling från hushåU och individer inle skuUe
vara nödvändig.

Data tUl folk- och bostadsräkningen 1970 hämtades till
huvuddelen från de blanketter som allmänheten och fastighetsägarna inlämnade.
Då denna metod för insamlmg bör användas endast när andra möjligheter liU

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 6

datainsamling inte föreligger prövades vid planeringen av
folk- och bostadsräkningen 1970 först andra vägar. Omläggningen av
folkbokföring och skalleredovisning medförde möjligheter att hämta viss
information på annat sätt än genom frågor till allmänheten. De härvid
användbara registren befanns vid folk- och bostadsräkningen 1970 vara
länsstyrelsernas person- och skatteband, vilka i annat skick använts även vid tidigare
räkningar. Uppgifterna i folk- och bostadsräkningen 1970 avseende bl.a.
födelsedata, civUstånd, vigselar, medborgarskaps- och födelseland är sålunda
hämtade från folkbokföringsbanden på länsstyrelserna. Ur skallebanden hämtades
den likaledes offentliga uppgiften om inkomst.

Del finns f.n.
inga register med information om de övriga variabler som vanligtvis ingår i
folk- och bostadsräkningarna. Detta gäller exempelvis lägenhets-, hushåUs- och sysselsältningsdata
på riks- och regional nivå samt uppgifter som belyser sambandet
bostad-arbetsplats. SCB konstaterar att möjligheterna att vid en eventueU
räkning år 1975 i större omfattning kunna utnyttja reipsterdata som ersättning
för variabler i folk- och bostadsräkningar måsle bedömas som begränsade. För
att ett register skall kunna integreras i nu aktuell planering måste det
antingen vara i produktion samt ha tiUfredsstäUande produktionssäkerhel och kvahtet
eller befinna sig i ett sådant planeringsläge att säkra garantier kan ges för
att dessa krav kan uppfyllas år 1 975.

3.4 Distributions- och insamlingsförfarande

Enligl lagen (1970:74) om aUmän folk- och bostadsräkning
skall kommunerna bl.a. medverka vid distributionen av blanketterna. Vid folk-och
bostadsräkningen 1970 innebar detta att det var varje kommuns skyldighet alt tiUse
alt uppgiftslämnama erhöll och/eUer blev informerade om var de kunde erhålla
blanketterna. Detta var samma förfarande som tillämpats vid närmast föregående
folk- och bostadsräkningar. Kommunerna fick blanketterna frän länsstyrelsen
eller - vUket gäUde för vissa större kommuner direkt från tryckeriet. Totalt
distribuerades på detta sätl omkring 9,5 miljoner bostads- och
hushållsblanketter och omkring 3 mUjoner fastighetsblanketter tiU kommunerna.

Genom att blankettdislributionen var en kommunal uppgift
vid folk-och bostadsräkningen 1970 med enbart aUmänna dhekliv från SCB hur
denna skulle tillgå blev tillvägagångssättet mycket varierande med olika god
service tiU medborgarna sorn följd.

För all komma liU rätta med problemen vid distributionen
synes del rimligt att vid kommande räkningar sträva efler all blanketterna överaUt
i landet skaU nå de uppgiftsskyldiga. Central distribution bör därför
undersökas och prövas.

Utsändningen
av direktadresserade blanketter från olika myndigheter (blanketter för aUmän
självdeklaration, inför omläggningen av den aUmänna sjukförsäkringen, för bihegisleruppläggningen)
tenderar att öka alltmer. Med hänsyn härlUl och inle minst mot bakgmnd av opinionen
kring foUc- och bosladsräkmngen 1970 anser SCB alt en annan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r 67 7

distributionsform än direktutsändning inte kan komma i
fråga vid en kommande folk- och bostadsräkning. Ett alternativ till den
föreslagna distributionsformen kunde vara gmppkorsband tiU aUa hushåU. De
fördelar som ur bl. a. insamhngs- och bearbetningssynpunkt finns genom att
använda förtryckta blanketter skuUe emeUertid då bortfalla.

En
övergång till centrahserad direktutsändning av förtryckta blanketter innebär
en kostnadsökning för SCB genom bl.a. portoavgifler. Detta uppvägs emellertid
av en snabbare behandling under insamhngs- och bearbetningsdelarna i en folk-
och bostadsräkning och innebär enligt SCB totalt sett egentligen inga nya
kostnader utan en omfördelning av kostnader från kommuner, fastighetsägare och
enskilda medborgare till staten.

Kommunerna är vidare skyldiga all medverka vid insamlingen
av blanketterna. Fastighetsägaren var vid folk- och bostadsräkningen 1970
skyldig att samla in blanketterna, sortera dem i enUghet med
fastighets-blanketten, kontroUera att samtliga på fastigheten boende fanns på
någon blankett och själv upprätta blanketter för obebodda lägenheter.

Hushållen
skulle vid folk- och bostadsräkningen 1970 liksom vid närmast föregående
räkningar lämna de ifyllda bostads- och hushållsuppgifterna lUl
fastighetsägaren. Detta kunde ske antingen öppet eUer i slutet kuvert med
anteckning om vilka personer som upptagits på de inneslutna blanketterna.
Kommunerna upprättade ett eller flera insamlingssläUen dit fastighetsägaren
lämnade de insamlade och i förekommande fall upprättade bostads- och hushållsblankellerna
tiUsammans med faslighetsuppgif-len. För de aUra flesta enfamUjshusägarna
innebar utformningen av blanketten att de endast behövde lämna en bostads- och hushåUsuppgift,
som sändes dhekt tUl kommunens insamhngsslälle.

Sedan de lokala granskningsorganen i kommunen sorterat och
avstämt inkomna blanketter utsändes påminnelsebrev tiU de uppgiflslämnare, för vUka
blanketter saknades. Om della inle hade effekt, skulle granskningsledaren i
kommunen skicka en anmaning att lämna uppgifter. Om inte heller detta gav något
resultat kunde granskningsledaren hos länsstyrelsen begära vitesföreläggande.

Många
granskningsledare och uppgiflsskyldiga har funnit del tUlämpade
insamlingsförfarandet olämphgt att använda vid kommande räkningar. Samma
resultat har framkommit ur de intervjuundersökningar som SCB genomfört för att
utröna allmänhetens inställning tUl folk- och bostadsräkningen 1970. 1
debatten kring folk- och bostadsräkningen- 1970 riktades också kritik mot
insamlingsförfarandet. SCB föreslår därför att blanketterna skickas direkt lUl
kommunens insamlingsstäUe. Blanketterna skaU således inle lämnas till
fastighetsägaren utan sändas direkt tUl granskningsorganen i porlofria
svarskuvert. För fastighetsägarens del innebär det föreslagna insamhngsförfarandet
en minskad arbetsbelastning. Varje fastighetsägare (utom egnahemsägare) måste
dock i likhet med tidigare direkt lUl granskningsorganen sända in en fastighetsblankett
med bl. a. förteckning över lägenhetsinnehavare. Fastighetsägarens medverkan
vid folkbokföringskonlroUen sker sedan helt genom direkta

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 8

kontakter i samband med utredning av oklara faU.

Till insamlingsförfarandet hör också att sända ut
påminnelser och anmaningar till de uppgiflslämnare som inle kommit in med
blankett. Detta är ett omfattande arbete. Dels måsle avbockningen ske av
inkomna blanketter, dels måsle påminnelser och anmaningar skrivas ut. Då della
till mycket stor del är ett rutinmässigt arbete bör det i första hand ske
maskinellt. Det förslag om förtryckta blanketter med en avskiljbar talong som
föreslås gör della möjligt.

Del
förslag till distributions-, insamhngs- och kontrollförfarande som föreslås
innebär att några av de mest tids- och kostnadskrävande arbetsuppgifterna för
kommunerna överförs tUl central behandhng. Detta gäller framför allt
deltagandet i avstämningen mellan kyrkobokföring och blankettmaterial (den s.
k. kontroUäsningen) samt infordrande av saknade blanketter genom påminnelser
och anmaningar. Del föreslagna förfaringssättet skuUe innebära all kommunens
granskningsorgan - som är en nödvändig instans även i en folk- och
bostadsräkning år 1975 i direkt anslutning lUl insamlingslidpunklen och ulan
sortering av blanketterna kan genomföra ett av sina allra viktigaste
arbetsmoment, nämligen granskning och komplettering av inlämnade blanketter. Della
arbete blev mera omfattande och kostnadskrävande än beräknat vid folk- och
bostadsräkningen 1970.

Kommunemas medverkan i övrigt blir enligt förslaget i
stort sett densamma som vid folk- och bostadsräkningen 1970.

3.5 Uppgiftsskyldighet, integritet och information

Grunderna för uppgiftsskyldigheten tiU 1970 års folk- och
bostadsräkning återfinns i lagen (1970r74) om allmän folk- och bostadsräkning
och i kungörelsen (I970r75) om folk- och bostadsräkningen år 1970 m.m. Två
blankettyper förekom vid denna folk- och bostadsräkning. Den ena var framför
allt avsedd för ägare av fastighet med flera lägenheter och innehöll främst
frågor om hus samt en förteckning över lägenhelsinne-havare. Blanketten
kallades fastighetsuppgift. Den andra blanketten var en bostads- och
hushållsuppgift med frågor om bl.a. lägenheten, hyran, de boendes
förvärvsverksamhet och utbildning. I den aUmänna debatten kring folk- och
bostadsräkningen 1970 kom kritik all riktas mol vissa frågor.

Jämfört med de uppgifter som krävdes in år 1970 innebär
principförslaget för en folk- och bostadsräkning 1975 en begränsning. TiU de
uppgifter som bedömts kunna undvaras hör frågor om hyra, vissa
utrustningsdetaljer i lägenheter, utbUdning, vigselar och senaste inflytl-ningsår
liU Sverige. Enhgt förslaget skulle från hushållen inhämtas uppgifter om
lägenhetens storiek och viss utrustning, upplåtelseform, relation tUl bostadsföreståndare,
sysselsättning, yrke, yrkesslällning, arbetsplatsens belägenhet och
verksamheten där samt färdsätt till arbete. Genom blanketter till
fastighetsägare skulle efterfrågas hustyp och byggnadsår samt lägenheternas
utrustning och utnyttjande. Direkt ur

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 9

register skuUe hämtas uppgifter om kön, ålder, civilstånd,
medborgarskap, födelseland, inkomst, bihnnehav, innehav av fastighet och
fastighetstyp.

Uppgifter till folk- och bostadsräkning är skyddade enligt
16 § lagen (1937r249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,
sekretesslagen. När det gäller sekretess och tystnadsplikt vid insamling och
bearbetning av blankettmaterialel vid folk- och bostadsräkningen 1970
konstaterar SCB all inte något faU av missbruk kommit tiU centralbyråns
kännedom.

De uppgifter som lämnades på hushållsblankelten och som
även ingår i folkbokföringen användes dels för kontroU av alt alla uppgiflsskyldiga
hade lämnat blankett, dels för all kontrollera alt personerna var kyrkobokförda
på räll fastighet. Denna kontroll utfördes av folkbokföringsmyndighet. Dessa
uppgifter och alla övriga på blanketten lämnade uppgifter var inte tillgängliga
för utomstående. Regler om lystnadsplikt gällde för aUa som kom i kontakt med
blankettmaterialet. De gällde således inle bara för den personal som på
granskningsorganet och på andra håU kom alt arbeta med blankettmaterialel utan
även för fastighetsägare, bostadsinnehavare osv.

Del distributions- och insamUngsförfarande som nu föreslås
innebär alt folk- och bostadsräkningsblankellerna lämnas eller sändes direkt tiU
kommunens granskningsorgan utan att passera fastighetsägaren, vars medverkan
vid såväl distribution som insamUngen av folk- och bostadsräkningsblankellerna
försvinner. Däremot skall fastighetsägaren enligl förslaget hksom hittUls på särskUd
blankett lämna bl.a. en förteckning över lägenhetsinnehavare som underlag för
granskningsorganets avstämning av inlämnade lägenhelsblankelter och som
hjälpmedel vid den kontroll av folkbokföringen som föreslås ske även vid en
kommande folk- och bostadsräkning. Den del av blanketten på vilken uppgifter om
sysselsättning, lägenhet och hushåU har lämnats kommer i insamlingsskedet
endast att behandlas av de kommunala granskningsorganen och senare av SCB.

Den direktdistribution med hjälp av förtryckta blanketter
som föreslås bli prövad innebär all den möjlighet tiU årlig kontroll av
individuppgifter i olika register, som datalagen (I973r 289) ger varje
medborgare rätt tUl, utvidgas tUl att utan ansökan för aUa medborgare gäUa
vissa uppgifter i folkbokföringen. Beträffande utnyttjandet av register för
förtryckning av adresser kommer enligt SCB samråd att ske med datainspektionen.
Så kommer också att ske när del gäUer registemtnyttjande i övrigt vid kommande
folk- och bostadsräkningar.

Informationen om folk- och bostadsräknmgen 1970
genomfördes på flera sätt. Bl.a. infördes i samtliga dagstidningar annonser vid
två tUlfäUen. Dämtöver distribuerades affischer lUl arbetsplatser, kommuner och
större bostadsföretag. Informationen spreds också via radio och TV. SärskUd
uppmärksamhet ägnades informationen tUl invandrare genom ell specialnummer av
Invandrartidningen. Delvis sammanföU dock informationen om folk- och
bostadsräkningen i liden med den pågående valrörelsen. SCB konstaterar alt de
informationsvägar och det informa-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 10

tionsmaterial som användes visade sig vara otillräckliga.
Inför en kommande folk- och bostadsräkning bör enligt centralbyrån en starkare
satsning göras på information. Bl.a. bör kartläggas vUka ytterligare
informationsvägar som kan utnyttjas. Därefter får en bedömning av informalionseffekten
och kostnaderna göras genom bl.a. förleslning. Vilka vägar som kan användas i
praktiken får sedan bedömas med hänsyn till tUlgängliga resurser, men del är
väsentligt med direktinformation via t.ex. gruppkorsband tiU alla hushåll.
Utformning av annonser och annat informationsmaterial får utredas i del
fortsatta planeringsarbetet, hksom hur informationsverksamheten bör organiseras
såväl inom som utanför SCB. Informationen måste inriktas på att klargöra varför
en ny folk- och bostadsräkning är nödvändig år 1975, vilken sekretess som gäUer
för behandhngen av insamlat material och hur resultaten från folk- och
bostadsräkningen skall användas.

3.6 Produktion och publicering ijv resultat

Innan de uppgifter som insamlats på folk- och bostadsräkningsblanketten
kan bearbetas för definitiva resultat har de genomgått en omfattande manueU och
maskinell behandhng hos SCB. Såväl kodnings-som felsökningsarbetet var vid
folk- och bostadsräkningen 1970 mer omfattande än vid tidigare räkrdngar. 1 del
fortsatta arbetet bör enligt SCBrs mening undersökas hur ändrad
resursfördelning över tiden kan påverka kvahteten, pubhceringslidpunkter eUer
sänka kostnaderna, var de trånga sektorerna finns i behandlingsprocessen osv.

Den tekniska utveckhngen på datorområdet ger successivt
nya möjligheter lUl ändrad dalabehandling. På del område som alllid utgjort en
mycket stor del av bearbetningen av det insamlade materialet gransknings- och
kodningsarbetet har möjhgheterna att använda dheklaccess i stället för
magnetband medfört att bUdskärmar kan kopplas direkt på datorn. För kodnings-
och upprältningsarbetet bör denna teknik enhgt förslaget prövas inför en
kommande folk- och bosladsräknuig.

Resultaten från folk- och bostadsräkningen 1970 togs fram
dels som preliminärslalislik, dels som slutlig statistik. De definitiva
resultaten erhölls dels i form av s.k. råtabeller (maskinlistor) i det
ordinarie labellprogrammel, dels i form av tryckta pubhkationer och dels i ett
specialprogram för kommuner. Det ordinarie programmet var anslags-finansierat
medan specialprogrammet uppdragsfinansieras genom ersättning från de kommuner
som bestäUer delta program.

Prehminärslalistiken
utvidgades påtagligt vid folk- och bostadsräkningen 1970 jämfört med
föregående räkning. Preliminära resultat avseende hushåU och lägenheter kunde
även pubhceras betydligt tidigare än vid tidigare folk- och bostadsräkningar.
Även prehminära resultat avseende sysselsättning kunde för flertalet län pubhceras
tidigare. Däremot pubhcerades de slutliga resultaten från blankettbearbetningen
genomgående tidigare vid folk- och bostadsräkningen 1965 än vid folk-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 11

och bostadsräkningen 1970. Detta var framför allt betingat
av de problem som uppstod då SCB skuUe utföra merparten av bearbetningarna på
en annan maskintyp än den från början planerade. SkiUnaderna mellan preliminär
och slutlig stalistUc vid folk- och bostadsräkningen 1970 var mycket få. Därför
föreslår SCB att det fortsatta utredningsarbetet inriktas på alt finna sådana
bearbetnings- och lestmtiner att behovet av prehminärstatistik minskar. Även
behovet av och formerna för en snabbslalislik bör närmare utredas. Vidare
föreslår SCB att en översyn av labeUprogrammets omfattning och form görs saml
alt vid pubhceringen av resultat i görligaste män även något om kvaliteten i
dessa redovisas. Utöver del anslagsfinansierade tabellprogrammel torde bl.a.
ett uppdrags-finansierat specialprogram för kommuner behöva utarbetas vid en folk-och
bostadsräkning 1975 i likhet med vad som skett vid tidigare räkningar.

3.7 Kostnader

Med utgångspunkt i en reviderad plan för folk- och
bostadsräkningen 1970 beräknade statsmakterna år 1968 SCBrs kostnader för
räkningen liU 35 milj.kr. De pris- och koslnadsstegrmgar som hittUls förekommit
har medfört en högre totalkostnad. Totalutgiften har av SCB beräknats tUl ca 41
milj.kr., viUcel motsvarar ca 52 milj.kr. i 1973 års kostnadsläge. Kostnaden är
fördelad på åtta budgetår.

1 samband med folk- och bostadsräkningen 1970, hksom vid
tidigare räkningar, åvUade en mängd arbetsuppgifter kommunerna. Någon mera
ingående beräkning av de kommunala utgifterna har inte varit möjlig men en grov
uppskattning ger vid handen alt de torde ligga i storleksordningen 20 mUj.kr. (exkl.
de kostnader för specialbearbelningar som kommunerna anser sig behöva).

Del
förslag tUl innehåU och bearbetning av en folk- och bostadsräkning år 1975 som SCB
framlägger innebär jämfört med folk- och bostadsräkningen 1970 en minskning av
SCBrs kostnader om även kostnaderna för 1970 års räkning anges i 1973 års
kostnadsläge. En grovt beräknad kostnad för en folk- och bostadsräkning 1975
uppgår i 1973 års kostnadsläge tUl ca 42 mUj.kr. TiU detta kommer emellertid ur
SCBrs synpunkt nya kostnader i samband med den direktulsändning och dhektinlämning
av blanketterna saml den ökade informationsverksamheten som centralbyrån
finner nödvändiga vid en kommande folk- och bostadsräkning. Detta medför att ca
13 milj.kr. tiUkommer. Kostnaden för dessa ändamål har tidigare åvilat
kommuner, fastighetsägare och övriga uppgiflsskyldiga.

Det nya
distributions-, insamhngs- och konlroUfö rf ärandet medför stora insamUngs-,
bearbetnings- och kvalitetsmässiga fördelar men också minskade kostnader för bl.a.
kommunerna. Som en direkt följd av dessa förändringar kan kommunernas kostnader
förväntas minska med några miljoner kr. utöver del minskade gransknings- och
kompletteringsarbete som bhr följden av minskat variabelinnehåll.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974
r 67 12

3.8 Försöksverksamhet och planering

För all kunna utforma en detaljerad plan för en ny folk-
och bostadsräkning behövs ett fortsatt utrednings- och planeringsarbete. Som
väsentliga delar i detta ingår en provundersökning beträffande distributions-,
insamUngs- och konlroUförfaranden samt behandlingen av materialet hos de
lokala granskningsorganen och SCB.

Provundersökningen måsle genomföras under medverkan från
några kommuner. Utöver denna undersökning kan det visa sig behövligt med särskUda
mindre blanketlprov. Kostnaden för provundersökningen, som bör genomföras
tidigt under år 1974, beräknas till 450 000 kr.

För att kunna utveckla produktionstekniken föreslår SCB
alt en ytterligare provundersökning utförs med utnyttjande av bildskärmar för
kodnings- och upprältningsarbete. Även della prov måste för all ge nödvändiga
erfarenheter för det fortsatta planeringsarbetet genomföras under början av år
1974. Kostnaden har beräknats lUl 450 000 kr. för budgetåret 1973/74.

För erforderhg utrednings- och provverksamhet beräknar SCB
sammanlagt 1,9 mUj.kr. för budgetåret 1973/74 och 4 650 000 kr. för budgetåret
1974/75.

4. Datainspektionen

Datainspektionen, som yttrat sig över SCBrs förslag i vad
avser föreslagna provundersökningar, konstaterar all SCBrs intervjuundersökningar
ger vid handen att allmänhetens inställning inte i och för sig utgör skäl alt
avstyrka de föreslagna provundersökningarna. HärtUl kommer att SCB föreslår ett
väsenthgt förbättrat integritetsskydd jämfört med folk-och bostadsräkningen
1970. Inspektionen utgår från att de frågor i bostads- och hushållsuppgiften
som förekom år 1970 och nu föreslås utgå inte kommer att ingå i
provundersökningen. Beträffande de uppgifter som avses inhämtas från tiUgängliga
register finner inspektionen inte skäl till anlagande om risk för intrång i enskUds
personliga integritet genom dessa samkörningar, men inspektionen erinrar om alt
uppgifterna endast bör användas för ändamål som överensstämmer med dem för vUka
de ursprungUgen lämnats. Av de uppgifter som enligl SCBrs förslag skaU insamlas
direkt från hushåUen finner datainspektionen en fråga om orsaken liU att uppgiftslämnar;n
ej varit i förvärvsarbete höra lUl de känsligaste ur integritetssynpunkt.
Inspektionen ser det som angeläget att uppgiftsskyldighet och registreringen på
denna punkt i görligaste mån begränsas. Detta synes inspektionen närmast vara
en fråga om utformning av blankettexten. Beträffande del av SCB föreslagna nya
insamlingsförfarandet finner datainspektiorj.en del vara ell oeftergivligt
krav alt blanketterna i forisättningen inlämnas direkt tiU myndighet.
Beträffande pubhceringen av statistiken fraimhåller inspektionen att lokal
statistik inte får omfatta så små grupper av individer att möjlighet ges
att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 13

identifiera enskUd person. Dalainspektionen anser vidare
att det behövs vissa förtydliganden i lagstiftningen för den händelse en ny
folk- och bostadsräkning skulle komma att genomföras samt framhåller vikten av
väl utformad information till allmänheten om en ny folk- och bostadsräkning.

De av
dalainspektionen framförda synpunkterna rörande integritets-skydd tar i första
hand sikte på en ny folk- och bostadsräkning men gäller även de tilltänkta
provundersökningarna. De register som kommer att framställas vid
provundersökningarna bhr personregister i datalagens (1973r289) mening. Om
provundersökningarnas resultat endast bevaras kort tid och bara används av SCB
ger provundersökningarna enligt inspektionens mening utrymme för prövning av
vissa öppna frågor utan risk för iniegritetsintrång. Någon särskUd lagstiftning
behöver självfaUet inte ske för provundersökningarna. Emellertid bör Kungl. Majrt
enligt dalainspektionens uppfattning utfärda föreskrifter om ändamålet med
registret, vUka uppgifter som får hämtas ur befintliga register och om vUka
uppgifter som får ingå i registret. Beträffande uppgiften om orsak till att uppgiftslämnaren
ej förvärvsarbetat bör därvid enhgt inspektionen föreskrivas att uppgiften inte
får omfatta vissa i 4 § första och andra stycket datalagen (1973r289) angivna förhåUanden
rörande samhäUsvård, sjukdom m. m.

Datainspektionen har sammanfattningsvis ingen erinran mot
provundersökningarna under förutsättning att de omgärdas av inlegritetsskydd i
överensstämmelse med de föreskrifter inspektionen föreslagit.

5. Departementschefen

Folk- och bostadsräkningar har normall ägt rum vart femte
år. 1 regel har de räkningar som utförts vid slutet av varje tioårsperiod haft någol
större omfattning än de som genomförts däremellan. FoUc- och bostadsräkningen
år 1970, som var ett internationellt folk- och bostadsräkningsår, hade större
omfattning än tidigare räkningar. Materialet insamlas dels från
fastighetsägare, dels från hushållen. Uppgifterna från hushållen har i flerfamUjshus
i regel inlämnats genom fastighetsägaren eller dennes ombud. Enhgt lagen (1970r74)
om allmän folk- och bostadsräkning åhgger det kommunerna alt medverka vid
distribution och insamling av blanketter saml vid granskning och rättelse av
uppgifterna. Uppgifter tiU folk- och bostadsräkning är skyddade enhgt lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätlen att utbekomma allmänna handlingar,
sekretesslagen.

Materialet
från folk- och bostadsräkningarna används för många olika ändamål och har sin
särskilda betydelse för planerings- och utredningsverksamheten på regional och
kommunal nivå. Resultaten är av stor betydelse föi flera pågående centrala
planeringsprojekt såsom den regionalpolitiska planeringen (länsplaneringen),
den regionala trafikplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Materialet
har också använts för kontroU av folkbokföringens riktighet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 14

Statistiska centralbyrån (SCB) har på Kungl. Majrts
uppdrag gjort en aUsidig utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning och
därvid särskUl prövat möjligheterna att erhålla motsvarande information på
annat sätt än genom totalräkning. SCB framhåller i sin rapport att omfattande
kontakter med nyttjarna av statistiken föregick 1970 års räkning. Behovet av stalistUc
om hushåU, bosläder, individernas yrke, sysselsättning och utbUdning samt
pendling mellan bostad och arbete underslröks därvid starkt, och behovet av en
utökad regional redovisning framhöUs särskUt. Förfarandet vid räkningen följde
praxis från tidigare räkningar och internationella rekommendationer. Kravet på
redovisning på regional och kommunal nivå nödvändiggjorde en totalräkning. En
sådan var också nödvändig för att man skuUe kunna kontroUera folkbokföringen. Denna
kontroll skedde tidigare genom manlalsuppgiflerna. Sedan år 1967 lämnas inge;
sådana uppgifter.

SCB konstaterar i sin rapporf: att informationen kring
1970 års folk-och bostadsräkning inte nådde fram till medborgarna i önskvärd
utsträckning. Servicen vid distributionen av blanketterna varierade över landet
och arbetet för de kommunala granskningsorganen blev mera omfattande än
beräknat. 1 den allmänna debatten kritiserades starkt sättet för insamhng av
blanketterna för flerfamiljshus, hksom även vissa av frågorna i blanketten.
Några brott mot gällande tystnadsplikt och sekretess har dock inle kunnat
konstateras. De preliminära resultaten från foUc- och bostadsräkningen år 1970
kunde publiceras tidigare än vid föregående räkningar under det att de slutliga
resultaten publicerades senare än vid folk- och bostadsräkningen 1965. SCB
beräknar totalkostnaden för folk- och bostadsräkningen 1970 liU ca 52 milj.kr.
i 1973 års kostnadsläge.

SCB har vidare lagt fram ett principförslag till genomförande
av en folk- och bostadsräkning år 197 5. En omfattande enkät liU statistikens nyttjare
har föregått förslaget och överläggningar har hålUls med företrädare för såväl
statliga och kommunala som andra användare av StalistUc. Starka krav har därvid
framkommit på underlag för planeringen fördelat på regionala enheter oeh
kommuner samt delar av kommuner. Även viklen av snabbhet i redovisningen har
betonats. En särskild undersökning har genomförts för alt belysa möjligheterna
att genom en urvalsräkning eUer genom utnyttjande av befinthga register
åstadkomma tiUfredsstäUande uppgifter avseende regional och lokal nivå. Enligt
centralbyrån är delta inle möjligt och SCB föreslår därför alt en folk- och
bostadsräkning genomförs som en tolalräkning år 1975. Denna räkning bör emeUertid
omfatta elt mindre antal uppgifter än 1970 års och bl. a. föreslår SCB att
frågorna om hyra, viss utmstnmg i lägenheten och UtbUdning skall utgå.
Uppgifter bör i viss utsträckning hämtas dhekt ur befintliga register. Vidare
föreslår SCB ell nytt system för distribution och insamling av blanketter samt
för kontroU av uppgifterna. Enhgt förslaget skall blanketterna skicltas ut
direkt liU hushåUen och insändas direkt av uppgiftslämnama i portofria
svarskuvert. Del omfattande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 15

arbetet med kontroUäsning av blanketterna mol
folkbokföringen föreslås ersatt med maskinell rutin. Centralbyrån föreslår att särskUda
provundersökningar för att pröva detta nya system kommer till stånd våren 1974
under medverkan av några kommuner. Centralbyrån har gjort en preliminär
kostnadsberäkning för en folk- och bostadsräkning år 1975 och därvid angett
kostnaderna för planering, bearbetning och pubhcering tiU ca 42 milj.kr., för
distribution och insamhng till ca 11 milj.kr; och för information till ca 2 milj.kr.
För erforderlig planerings- och provverksamhet beräknar centralbyrån utöver
anvisade medel för innevarande budgetår 1,9 milj.kr. och för budgetåret
1974/75 4 650 000 kr.

Datainspektionen, som yttrat sig över SCB r s förslag i
vad avser föreslagna provundersökningar, har ingen erinran mot dessa under
förutsättning att de omgärdas av integritetsskydd i överensstämmelse med
föreskrifter som inspektionen föreslagit. Beträffande insamlingsförfarandet
anser inspektionen det vara elt oeftergivligt krav att blanketterna
fortsättningsvis inlämnas direkt liU myndighet.

Såväl inlegritetsproblematiken som de höga kostnaderna
motiverar enligl min mening en noggrann prövning av frågan om en ny folk- och
bostadsräkning bör genomföras.

Den alltmer omfattande regionala och kommunala
planeringsverksamheten har ell starkt behov av de uppgifter som framkommer ur
en folk-och bostadsräkning. Detta gäller bl. a. en kombination av data om
sysselsättning, bostäder och befolkning. Dessa uppgifter är f. n. inte möjliga
att få fram på annat sätt än genom en totalräkning i folk- och
bostadsräkningens form. Det är sannolikt att en utebliven folk- och bostadsräkning
skulle tvinga fram separata lokala statistiska undersökningar av samma typ men
utan inbördes samordning. Sådana lokala undersökningar skuUe sannolikt i många faU
ge sämre skydd för uppgiflslämnarnas integritet. Mol denna bakgrund har jag
kommit tUl uppfattnmgen att del är angelägel all en folk-: och bostadsräkning
genomförs år 1975.

Som fömtsättning
för en ny folk- och bostadsräkning bör emellertid gälla att den kan genomföras
med tilhäckligl skydd för uppgiflslämnarnas personliga integritet och med ett
minimum av besvär för medborgarna. Debatten kring folk- och bostadsräkningen
1970 kom att koncentreras kring frågorna om uppgiftsskyldighetens omfattning,
sättet för blankettinsamling och sekretesskyddet för uppgiftslämnarira. Sedan
denna räkning genomfördes har statsmakterna fallat beslut om en datalag och en
datainspektion har inrättats. Datainspektionen, i vars slyrelse mgår
representanter för riksdagen, bör självfallet yttra sig över SCBrs sluthga
förslag rörande en kommande folk- och bostadsräkning. SCBrs principförslag till
ny folk- och bostadsräkning har också föregåtts av kontakter med
datainspektionen. 1 SCBr s principförslag har uppgiftsskyldigheten begränsats
jämfört med vad som gällde år 1970. Del föreslagna systemet med direklinsändning
av blanketter innebär elt ökat skydd för uppgiftslämnama. En preUminär
bedömning tyder på alt centralbyråns förslag, med av datainspektionen redan nu
angivna modifikationer, bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 16

kunna ligga tUl grund för en ny :Folk- och bostadsräkning.

Genomförbarheten av det nya systemet bör enligt
centralbyrån undersökas genom att provverksamhet med en ny produktionsteknik
och en begränsad provundersökning rörande det nya insamlings- och distribu-lionsförfarandet
genomförs under våren 1974. Medel för denna försöksverksamhet och för fortsatt
planeringsarbete rörande en folk- och bostadsräkning år 1975 har inte anvisats
av riksdagen. Jag anser att en sådan försöksverksamhet bör föregå ett
definitivt ställningstagande tUl genomförandel av en ny folk- och
bostadsräkning. De av datainspektionen föreslagna föreskrifterna om
integritetsskydd bör gäUa för provundersökningarna. För ändamålet torde som
jag förordat i prop. 1973r 1 (bU. 9 s. 23) - förslagsanslaget Statistiska centralbyrånr
Statistik, register och prognoser för innevarande budgetår få merbelastas med erforderhgt
belopp. 1 avvaktan på sluthgt ställnmgslagande bör SCBr s förberedelser
fortsätta som planerat. Jag föreslår alt ett särskilt anslag för ändamålet tas
upp i riksstaten för nästa budgetår.

Det bör uppdras åt SCB att på grundval av resultaten från
försöksverksamheten återkomma tiU Kungl. Majr t med ett definitivt förslag.
Jag utgår från all ett sådant förslag utformas så att resultaten kan pubhceras
snabbare oeh all kostnaden kan begränsas tiU en rimlig nivå. Om della förslag
bedöms kunna ligga liU grund för ell beslut om en ny folk- och bostadsräkning
avser jag att senare föreslå Kungl. Majrt all återkomma till riksdagen i
frågan. I ett sådant sammanhang torde de närmare detaljerna kring en ny folk-
och bostadsräkning få behandlas, hksom även frågan om ändringar och förtydUganden
i lagen (1970r74) om aUmän folk- och bostadsräkning. Fortsatt utveckhngsarbete
får ge vid handen om för samhällsplaneringen nödvändiga uppgifter i framtiden
kommer att kunna tas fram ur befinthga register ulan att allmänheten belastas
med det besvär som en folk- och bostadsräkning medför.

6. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Majrt föreslår rUcsdagen

att tUl Förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975
för budgetåret

1974/75 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av

4 650 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skaU avlålas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoU
ulvisar.

Ur protokollelr Eva Dybeck

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974r67 17

Innehållsförteckning

Sid.

1.
Inledning 1

2.
Bakgrund 1

3.
Statistiska
centralbyrån 3

3.1
Behovet av en foUc-och
bostadsräkning 3

3.2
Totalräkning
eller urvalsundersökning 5

3.3
Användnmg av
register och annan statistik 5

3.4
Distributions-
och insamhngsförfarande 6

3.5
Uppgiftsskyldighet,
integritet och information 8

3.6
Produktion och pubhcering
av resultat 10

3.7
Kostnader 11

3.8
Försöksverksamhet
och planering 12

4.
Datainspektionen 12

5.
Departementschefen 13

6.
Hemställan 16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 5 dokument.

  1. Bet. 1975:CU1 Civilutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:5 om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m. m., jämte motioner s. 2 · s. 5 i texten
  2. Prop. 1975:5 Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m.m. s. 6 · s. 11 · s. 31 i texten
  3. Rskr. 1974:127 i texten
  4. Bet. 1974:CU20 Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:67 angående förberedelser för folk- och bostadsräkning 1975, jämte motioner s. 1 · s. 6 i texten
  5. Prop. 1977/78:103 med överlämnande av 1978 års kommittéberättelse i texten