Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret
1974 · 78 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 38 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:75, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts
proposition nr 75 år 1974 Prop. 1974:75
Nr 75
Kungl. Maj rts proposition angående vissa organisations-
och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given den 1 mars 1974.
Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen all
bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
CARL GUSTAF
ERIC HOLMQVIST
Propositionens huvudsakliga innehåU
1 propositionen föreslås att en sammanhållen datadriftorganisation
för försvaret, kallad försvarets datacentral, inrättas den 1 juli 1974.
Försvarets rationaliseringsinstitut föreslås bli chefsmyndighet för den nya
organisationen, som under chefsmyndigheten skall ledas av en styrelse. Driften
föreslås bli ekonomiskt självbärande.
Förslag läggs vidare fram om ändrat utbildnings- och övningssyslem
inom civilförsvaret. Förslaget innebär bl. a. alt huvuddelen av befälet får en
mera omfattande grundutbildning än f. n. För flertalet högre befälsbefattningar
kan grundutbildningen minskas. Personal i manskapsbefattningar föreslås få tvä
veckors, i vissa fall en veckas, grundutbUdning. Endast omkring en tredjedel av
manskapspersonalen berörs av grundutbildningen. Övningsverksamheten skaU
enligt förslaget syfta till att skapa samövade enheter. Övningarna skall
bedrivas i form av enhetsövningar i så verklighetsnära miljö som möjligt.
Övningstiden varierar mellan en och tre dagar. 1 systemet ingår även särskilda
övningar för personal i nyckelbefattningar och mobiliseringsövningar. De
föreslagna tjänstgöringstiderna ligger inom ramen för vad nuvarande
civilförsvarslag föreskriver.
1 propositionen föreslås också att en ny utbildnings-,
övnings- och förrådsorganisation införs inom civilförsvaret. Fem skol- och
förrådsanläggningar föreslås bli inrättade. För ändamålet avses
civilförsvarets skolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm-Malmby och Sandön
utnyttjas. För Göteborgsområdet föreslås en ny anläggning. Genom
omorganisationen förs bl. a. den materielhantering som f. n. åvilar läns-
/ Riksdagen 1974. I saml Nr 75
Prop. I974r75 2
styrelserna över tiU de nya skol- och
förrådsanläggningarna.
Slutliga förslag läggs också fram beträffande de anslag
som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1974rl (bil. 6). Sammanlagt
begärs anslag om 661 826 000 kr.
Prop. 1974.75
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten i statsrådet den 1 mars 1974.
Närvarande: statsministern PäL.ME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.
Försvarets datacentral Nuvarande försöksverksamhet m. m.
Enligt statsmakternas beslut (prop. I969rl bil. 6 s. 26, SU
1969r4, rskr 1969r4, prop. 1969rl 10 s. 41 och 73, SU 1969rl05, rskr 1969r249, piop.
197lrl bil. 6 s. 113, FöU 197lrl, rskr 1971 r60) pågår f. n. försöksverksamhet
med gemensam datadrift för försvaret. Försöksverksamheten som bedrivs under
benämningen försvarets datadriftorganisation är avsedd att pågå t. o. rn. den
30 juni 1974.
Försvarets datadriftorganisation har till uppgift att
huvudsakligen inom försvaret mol ersättning databehandla främst administrativa
rutiner Som löneirträkning och materielredovisning samt utföra visst metod-och
utvecklingsarbete. Datadriftorganisationen redovisas f. n. som självbärande
verksamhet under förslagsanslaget Fl. Försvarets civilförvaltning.
Försöksverksamheten omfattar en datadriftorganisation med en datadriftledning
vid civilförvaltningen, sex datadriftenheter - varav en vid civilförvaltningen,
två vid försvarets materielverk och tre vid värnpliktsverket - samt tre
stanscentraler i Kristianstad, Arboga och Karlstad. Dessutom finns en datadriftdelegation
med uppgift att följa verk-Samhetens utveckling. Personalen vid
datadriftenheterna är anställd hos den myndighet till vilken driftenheten är
ansluten. Antalet anställda är f.n. ca 200. Omsättningen beräknas för
budgetåret 1973/74 till ca 22 milj. kr.
Försvarets civilförvaltning lämnade i juni 1973
slutrapport om försöksverksamheten och förslag till organisation i princip av
datadriften inom försvaret. Över rapporten yttrade sig bl. a. statskontoret.
Statskontoret underströk de fördelar en sammanhållen datadriftorganisation kan
ge och förordade ett organisationsalternativ som skulle leda till att den s. k.
DAFA-modellen (prop. 1970rl bil. 9 s. 37, SU 1970r7, rskr I970r7) kom
Prop. I974r75 4
att prägla datadriftorganisationen. Enligt denna modell
leds drrtten av en styrelse som är underställd en chefsmyndighet.
Kungl. Majrt har i juni 1973 beslutat om framtida
organisation i princip av datadriften i försvaret. I samband härmed uppdrog Kungl.
Majrt åt försvarets civilförvaltning att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut
och under medverkan av överbefälhavaren lägga fram detaljförslag till
organisation av datadriften i försvaret jämte erforderliga inslruktionsbestämmelser.
1 uppdraget angavs att inom försvaret skulle organiseras en sammanhållen datadriftorganisation
bestående av en driftledning med direkt underställda datadriftenheter och
stanscentraler och med en förvaltningsmyndighet som chefsmyndighet.
Organisationen skulle under chefsmyndigheten ledas av en styrelse. Driften
skulle vara ekonomiskt självbärande. Vid utarbetandet av förslaget borde de
erfarenheter statskontoret gjort rörande bl. a. uppgiftsfördelningen mellan
styrelse och chefsmyndighet beaktas. Kungl. Majrt har i prop. I974rl (bil. 6 s.
67) räknat med att ett nytt delprogram (anslag) kallat 5.24 (F24) Försvarets datadriftorganisation
skall tillkomma genom utbrytning ur delprogrammet 5.1 (anslaget Fl) Försvarets
civilförvaltning.
Förslag till ny organisation
Försvarets civilförvaltning har i februari 1974 i samråd
med försvarets rationaliseringsinstitut lämnat förslag till sammanhållen datadriftorganisation
inom försvaret. Förslaget har utarbetats på grundval av elt
organisationsförslag från en särskilt tillsatt ledningsgrupp bestående av
företrädare för civilförvaltningen, rationaliseringsinstitutet och överbefälhavaren.
Civilförvaltningens förslag ansluter i princip till ledningsgruppens förslag
som bl. a. innefattade försvarets rationaliseringsinstitut eller försvarets
materielverk sorn chefsmyndighet och en styrelse med tio ledamöter.
Civilförvaltningens förslag som bygger på de principer som
angavs i Kungl. Majrts tidigare återgivna beslut i juni 1973 innebär bl. a.
följande.
Den
sammanhållna datadriftorganisationen föresläs ingå i krigsmakten och benämnas
försvarets datacentral (FDC). För utnyttjande och service av datamaskiner bör
upprättas produktionsavtal som reglerar kundens och FDCrs ömsesidiga åtaganden.
FDCrs uppgifter föreslås omfatta datamaskindrift avseende främst administrativa
tillämpningar och administration av underhåll m. m. av bl. a. terminaler och
linjer för kommunikation med FDCrs datamaskiner. 1 uppgifterna föreslås vidare
ingå program-och datastansning, beredskaps- och krigsplanläggning, kundservice,
vissa metodfrågor och vissa uppgifter inom området databasadministration. När
så är möjligt av bl. a. sekretesskäl föreslås FDC kunna åta sig uppdrag även
från uppdragsgivare utanför försvaret.
För kundernas behov av datamaskinkapacitet för
administrativ databehandling skall resurser tillhandahållas eller förmedlas av
FDC. Motsvarande gäller kundernas behov av stansning utanför den egna
myndigheten med undantag för smärre tillfälliga uppdrag.
Prop. 1974r75 5
Chefsmyndighetens uppgifter skall bl. a. vara att besluta
i frågor där framställningar skall göras tiU Kungl. Majrt. Vidare skall
chefsmyndigheten besluta i frågor som rör långsiktig resursplanering.
Chefsmyndigheten skaU också ansvara för beredskaps- och krigsplanläggning av
datadriften. Vid val av chefsmyndighet har försvarels materielverk och
försvarels rationaliseringsinstitut ansetts vara tänkbara alternativ.
1 förslaget förordas försvarets rationahseringsinstitut
som chefsmyndighet. Som skäl för sitt förslag anför civilförvaltningen all
chefsmyndigheten måsle vara neutral i förhållande lUl olika kundintressen.
Civilförvaltningen anser därför all försvarets rationaliseringsinstitut är lämpligl
som chefsmyndighet. För denna lösning talar vidare enligl civilförvaltningen
att rationaliseringsinstitutet redan nu har kompelens för de uppgifter som
chefsmyndigheten skall svara för. Däremot har institutet inte resurser för
beredskaps- och krigsplanläggning, men civilförvaltningen har svårt att se att
chefsmyndigheten i denna egenskap skulle ha någon uppgift att fylla under
krigsförhållanden. Civilförvaltningen anser att de krav som i dessa hänseenden
har ställts på chefsmyndigheten är överdimensionerade. Civilförvaltningen
betonar emellertid att hänsyn måste las också till datadriftens utformning i
krigsorganisationen och anser det viktigt att överbefälhavaren vid behov ges
direktiv- och anvisningsrätt i dessa frågor gentemot ralionaliseringsinstilulel,
trots att institutet inle tillhör krigsmakten och någon sådan rätt inle
föreligger f. n.
Styrelsen föreslås beslå av högst åtta ledamöter.
Styrelsen föreslås bl. a. lämna förslag till
chefsmyndigheten om framställningar till Kungl. Majrt. Styrelsen förutsätts i
förslaget ha en aktiv roll i konkreta driftfrågor.
FDC föreslås bestå av en chef och följande enheter som är
direkt underställda chefen, nämligen planeringsenhel, teknisk enhet, dalaregi-streringsenhet
samt driftenheter i Stockholm och Arboga samt en särskild driftenhet för främst
värnpliktsverkels verksamhet med produktionsställen i Solna, Kristianstad och
Östersund. Är 1976 antas ytterligare en driftenhet tillkomma i Karlstad.
Den personal som skall ingå i FDC förs över från i första
hand nuvarande organisationsenheter vid försvarets civilförvaltning, försvarels
materielverk och vämpliktsverket. Den nya organisationen avses omfatta ca 210
anställda.
FDC föreslås erhålla ett förslagsanslag på 1 000 kr. för
delprogrammet Försvarels datacentraler. Vidare föreslås att FDC får disponera
en rörlig kredit om 6 milj. kr. Den rörliga krediten kan minskas om
ackumulerade tUlgångar från försöksorganisationen får föras över till FDC.
Den nya organisationen föreslås gälla från den 1 juli
1974.
Remissyttrandena
Som tidigare har nämnts har försvarels civilförvaltning
utarbetat sitt förslag på grundval av ett organisationsförslag från en
särskilt tillsatt
Prop. 1974r75 6
ledningsgrupp. Över sistnämnda förslag har
överbefälhavaren, chefen för arme'n, chefen för marinen, chefen för flygvapnet,
försvarets sjukvårdsstyrelse, fortiflkationsförvaltningen, försvarets
materielverk, värnphkts-verkel, civUförsvarsstyrelsen och statskontoret yttrat
sig. Särskilda yttranden har vidare avgetts av Försvarets civila
tjänstemannaförbund (FCTF) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).
Flertalet remissinstanser, bl. a. överbefälhavaren,
förordar försvarets materielverk som chefsmyndighet. Skälet härtill är att
chefsmyndigheten bör ingå i krigsmaklen samt ha en krigsorganisation och vara
representerad i högkvarteret. Chefsmyndigheten bör vidare vara underställd
överbefälhavarens direklivrält och ha kompetens för och erfarenhet av
krigsplanläggning. Liknande synpunkter anförs av de övriga remissinstanser som
förordar materielverket som chefsmyndighet. Materielverket anger att verket
har stor erfarenhet som systemanvändare och dalacentralkund samt egen
erfarenhet av datadrift. FCTF och SACO anser att materielverket bör vara
chefsmyndighet bl. a. med hänsyn till verkels kompetens inom dataområdet.
Fortifikationsförvaltningen förordar försvarets civilförvaltning som
chefsmyndighet.
Statskontoret avstyrker i sitt yttrande över
ledningsgruppens förslag försvarets materielverk som chefsmyndighet bl. a. på
grund av att ett samlat ansvar för ledning, samordning m. m. av daladriften
inom försvaret inte ligger inom materielverkets kompetensområde. Att förlägga
chefsmyndighetsfunktionen till en dominerande kund är vidare enligt
statskontoret mindre lämpligt. Enligt statskontorets mening kan såväl
civilförvaltningen som rationaliseringsinstitutet komma i fråga som
chefsmyndighet. Statskontoret stannar för att rationaliseringsinstitutet bör
tilldelas denna funktion. Statskontoret erinrar vidare om att utredningen
förutsätter att överbefälhavarens direklivrätl utvidgas om myndighet utanför
krigsmakten utses till chefsmyndighet.
Beträffande styrelsen för datadriften anser flera
remissinstanser att den för att bättre kunna tillgodose skilda intressen bör
vara större än som nu har föreslagits. Statskontoret anser att det bör vara
representerat för att kunna redovisa sina erfarenheter av datadrift och för att
kunna ta del av och påverka frågor som rör anskaffning av datamaskiner.
Departementschefen
Enligt statsmakternas beslut (prop. I969rll0, SU 1969rl05,
rskr. 1969 r249) bedrivs sedan budgetåret 1969/70 försök med gemensam datadrift
inom försvaret. Försöken är avsedda att pågå t. o. m. den 30 juni 1974.
Kungl. Majrt
uppdrog i juni 1973 ål försvarets civilförvaltning att i samråd med försvarets
rationaliseringsinstitut och under medverkan av överbefälhavaren utarbeta
förslag till detaljorganisalion för daladriften inom försvaret. Som riktlinjer
tor arbetet angavs att det inom försvaret skulle finnas en sammanhållen
organisation för datadrifl och att organisa-
Prop. 1974r75 7
tionen under en chefsmyndighet skulle ledas av en
styrelse. Driften skulle vara ekonomiskt självbärande. Vid utarbetandet av
förslaget borde civilförvaltningen beakta statskontorels erfarenheter av
uppgiftsfördelningen mellan styrelse och chefsmyndighet i samband med datadrifl
inom statsförvaltningen i övrigt. För ändamålet tillsatte civUförvallningen en
särskild ledningsgrupp med företrädare för civilförvaltningen, rationaliseringsinstitutet
och överbefälhavaren.
Försvarets
civilförvaltning har med utgångspunkt i de angivna riktlinjerna utarbetat ell
organisationsförslag som sammanfattningsvis innebär följande. Den nya
organisationen som enligt förslaget bör kallas försvarets datacentral (FDC)
föreslås bestå av en chef med följande underställda enheter, nämligen en planeringsenhel,
en teknisk enhet, en dalaregistreringsenhet och driftenheter i Stockholm och
Arboga samt en driftenhet för främst värnpliktsverkels verksamhet med
produktionsställen i Solna, Kristianstad och Östersund. Styrelsen föreslås
omfatta högst åtta ledamöter. Civilförvaltningen förordar försvarets
rationaliseringsinstitut som chefsmyndighet.
Försvarels datacentrals uppgifter begränsas i förslaget
till att omfatta huvudsakligen drift av datamaskinutmstning för kunder inom
försvaret. Försvaret datacentral föreslås få elt förslagsanslag av 1 000 kr.
och disponera en rörlig kredit av 6 milj. kr. Verksamheten avses omfatta ca 210
anställda.
Som civilförvaltningen har föreslagit bör försvarets
datacentral ha försvarets rationaliseringsinstitut som chefsmyndighet.
Institutet har erforderlig kompetens inom ÄDB-områdel och kan anses neutralt i
förhållande till olika kundintressen. Jag kan i övrigt i allt väsentligt
instämma i vad civilförvaltningen och statskontoret har anfört om
chefsmyndigheten. 1 delta sammanhang vill jag understryka att chefsmyndighetens
uppgifter bör kunna begränsas starkt. De datamaskiner som används i fred bör
givelvis kunna användas även under krigsförhållanden. Överbefälhavaren bör
kunna ge erforderliga direktiv för detta till försvarets datacentral. Jag avser
att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Majrt beträffande de ändringar som
med anledning härav bör göras i bl. a. instruktionen (1968r408) för
överbefälhavaren.
Försvarets datacentral bör under chefsmyndigheten ledas av
en slyrelse. Under styrelsen bör finnas en chef för försvarets datacentral. För
denne bör inrättas en extra ordinarie tjänst.
Verksamheten bör huvudsakligen omfatta drift av försvarets
datamaskinutrustning. Eftersom försvarets datacentral i viss mån kan komma att
konkurrera med andra datamaskincentraler bör taxorna principiellt inte belastas
med kostnader för beredskapsåtgärder. Det bör uppdras åt överbefälhavaren att i
särskild ordning budgetera kostnaderna för dessa. Övervägande datadrifttekniska
skäl talar för att driften vid de datamaskinanläggningar som är knutna till
värnpliktskontoren inordnas i försvarets datacentral. För alt undvika
störningar i värnpliktsverkets verksamhet bör verket och försvarets
datacentral få i uppdrag att
Prop. 1974r75 8
utarbeta en lämplig ansvars- och uppgiftsfördelning att
tillämpas under det första verksamhetsåret.
Försvarels datacentral bör redovisas som ell särskUt
delprogram under huvudprogram 5. Gemensamma myndigheter och funktioner.
Den nya organisationen bör vara ekonomiskt självbärande.
Därför bör ell anslag av 1 000 kr. anvisas. Behovet av rörelsekapital för
försvarets datacentral bör tillgodoses genom en rörlig kredit. Jag återkommer
till dessa frågor i det följande.
Det ankommer på Kungl. Majrt att faststäUa den närmare
organisationen av försvarets datacentral liksom att ange arbetsuppgifter och
arbetsfördelning mellan chefsmyndighet, styrelse och försvarets datacentral.
Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till Kungl. Majrt i dessa frågor och
i frågan om styrelsens omfattning och sammansättning.
I de delar anställnings- och arbetsviUkor för personal vid
försvarels datacentral är förhandlingsfrågor avser jag ge statens avtalsverk
del förhandlingsuppdrag som behövs. Det bör ankomma på försvarels rationaliseringsinstitut
all snarast föreslå lämpliga åtgärder för alt införa den nya organisationen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen att
1. besluta att försvarels datacentral
inrättas den 1 juli 1974,
2. bemyndiga Kungl. Majrt att i
enlighet med vad jag har förordat i det föregående inrätta en extra ordinarie
tjänst som chef för försvarets datacentral,
3. bemyndiga Kungl. Majrt att vidta de
övergångsåtgärder som behövs i samband med alt försvarets datacentral inrättas.
Prop. 1974r75
Ändrad utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhet
inom civilförsvaret
Inledning
På grundval av 1943 års civUförsvarsulrednings betänkande
om bl.a. luftskyddsorganisationen och den inbördes samordningen mellan de olika
civUa försvarsgrenarna antogs 1944 års civilförsvarslag (1944r536). Genom denna
lag infördes den nuvarande civilförsvarsplikten..
Grunderna
för nuvarande system för utbildning och övning av civilförsvarspliktiga
fastställdes av 1959 års riksdag (prop. 1959rll4, SU 1959r85, rskr 1959r233) på
grundval av bl.a. sakkunnigbelänkandet (SOU 1958rl2) Civilförsvarels
utbildning. Riksdagen godkände samtidigt principerna för den skadeavhjälpande
verksamheten och civilförsvarets organisation i krig och fred. Förslagen i
detta avseende byggde på 1953 års civilförsvarsutrednings belänkande (SOU 1958rl3)
Civilförsvarets organisation.
Med 1959
års riksdagsbeslut som grund antog 1960 års riksdag (prop. 1968r5, 2LU 1969r3, rskr
1960rl33) den nu gällande civilförsvarslagen (1960r74). 1 denna lag regleras civilförsvarspliklens
omfattning och civilförsvarsorganisationen för ledning, utrymning och
undsättning m. m. Utbildning och övning bedrivs av civUförsvarsstyrelsen vid
statens civilför-svarsskolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm och Sandö
samt av länsstyrelserna inom resp. län.
Med Kungl. Majrts medgivande har civilförsvarsstyrelsen
försöksvis bedrivit koncentrerad utbildnings- och förrådsverksamhel i
Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Försöken har ägt
rum i Revingeby. Försöken har inneburit att utbildning och delar av övningsverksamhelen
i nämnda län har genomförts vid anläggningen i Revingeby. Dit har också
ansvaret för den fredstida förrädshanteringen förts över från länsstyrelserna.
Civilförsvarsstyrelsen har under våren 1973 redovisat
resultatet av försöksverksamheten och länsstyrelsernas synpunkter på denna.
Styrelsen har därefter i samband med programplanen för perioden 1974/75
1978/79 kommit in med förslag till utbildningsprogram för det lokala allmänna
civilförsvaret och till fredsorganisation för utbildnings- och
förrådsverksamheten.
Nya riktlinjer för civilförsvarets utveckling har
beslutats av 1972 års riksdag (prop. 1972r75, FöU I973rl7, rskr 1972r231).
Enligt beslutet skall bl. a. det lokala allmänna civilförsvaret begränsas till
den omfattning det hade den I juli 1972 eller till omkring 90 % av 1960 års
civilförsvarsorganisation. Vidare skall, förutom befälet, endast ca 50 % av
manskapet utbildas i fredstid. Beslutet innebär också viss begränsning i
verkskydds-organisationen.
Prop. 1974r75 10
Utbildning och övning m. m. för civilförsvarspliktiga
Nuvarande ordning
Civilförsvarsplikten
Enligl civilförsvarslagen är varje svensk medborgare som
är bosatt inom landet skyldig att fr.o.m. 16 t.o.m. 65 års ålder fullgöra sådan
tjänstgöring i civilförsvaret som vederbörandes kroppskrafter och hälsotillstånd
medger.
Under civilförsvarsberedskap gäller ingen begränsning av
tjänstgöringsskyldigheten. Under annan lid är civilförsvarspliklig inte
skyldig alt tjänstgöra annat än för utbildning och övning. Om det är nödvändigt
med hänsyn till försvarsberedskapen får dock Kungl. Majrt förordna att civilförsvarsplikt
skall fullgöras även under tid då civilförsvarsberedskap inte råder.
För UtbUdning i fredstid begränsas
tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För civilförsvarspliklig som har
krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan kvalificerad befattning
får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Värnpliktig som är
inskriven i civilförsvaret kan åläggas att delta i utbildning och övning under
den längre tid som han efter inskrivningen i civilförsvaret hade kunnat åläggas
att tjänstgöra vid krigsmakten. Varje civilförsvarspliklig är dessutom skyldig
att della i övning i högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår.
Personal
Civilförsvaret anordnas dels som allmänt civilförsvar, som
omfattar lokalt CivUförsvar i civilförsvarsområden och regionalt civilförsvar i
form av undsättningskårer m.m., dels som verkskydd. Den personal som i första
hand skrivs in i civilförsvaret är män som lämnat värnpliktsåldern eller som frikallats
från värnpliktstjänstgöring, värnpliktiga som fått uppskov från krigstjänst,
kvinnor som inte har vårdnadsplikt eller barn i åldern under 16 år, samt vissa
vapenfria tjänstephktiga. Dessutom tjänstgör i civilförsvarets
krigsorganisation befälsanställda som har gått över från reservofficersanställning
i krigsmaklen.
Med annan personal tecknas frivilligavtal om permanent
tjänstgöring i civilförsvaret under beredskap och krig samt om deltagande i
övning under fredstid.
Huvuddelen av de nyinskrivna i civilförsvaret är män som
under året uppnår 47 års ålder. Personal till undsättningskårerna förs över
från krigsmakten vid 33-38 års ålder. Riksmedelvärdet för kvinnornas andel
bland nyinskrivna i det lokala allmänna civilförsvaret är sedan flera år
tillbaka ca 14 %.
Prop. 1974r75 H
Utbildning
Civilförsvarsphktig måste med stöd av civilförsvarslagen
vara inskriven i civUförsvaret för att kunna kallas till utbildning.
Övningsskyldighet gäller däremot för alla civilförsvarspliktiga oavsett om de
är inskrivna i civilförsvaret eller inte.
Bestämmelser om högsta antal dagar eller timmar för
grundutbildning av de olika ulbildningskategorierna har fastställts av Kungl. Majrt
i utbildningskungörelsen (1960r655) enligt följande sammanställning.
Utbildnings- Befattning Högsta antal dagar el-
katcgori ler timmar för utbild-
ning
A Högre befäl med särskilda
ledningsuppgif-
ter vid civilförsvarets krigsorganisering
och befäl i undsättningskår 80
dagar
B Sektionschef och adjutant i
lednings-
central och högre befäl i ledningskärs
fältorganisation m. fl. 60 dagar
Manskap i undsättningskär 60 dagar
C Civilförsvarschef, distriktschef,
pluton-
chef, vissa kårinspektörer, verkskydds-
ledare m. fl. 30 dagar
D Avdelningschef, gruppchef m. fl. 15 dagar
E Manskap (vissa befattningar) 60
timmar
1' Manskap (vissa
befattningar) 35 timmar
Utbildningen av personal i olika befattningar sker enligt
utbildningsplaner som har upprättats av civilförsvarsstyrelsen och fastställts
av Kungl. Majrt. Utbildningsplanen tar upp den utbildningskategori vederbörande
är hänförd till samt anger utbildningstidens närmare omfattning i dagar eller
limmar och utbildningens ändamål. Utbildningstiderna är i princip desamma för
befattningar i allmänt civilförsvar och verkskydd.
För befälsanställdas tjänstgöring i civilförsvarets
krigsorganisation gäller kungörelsen (1962r578) om befälsanställning i
civilförsvarets krigs-or-ganisation.
Tjänstgöring inom civilförsvaret för vapenfria tjänstepliktiga
sker enligt lagen (1966r413) om vapenfri tjänst samt kungörelsen (I966r4l4) med
vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga. Tjänstgöringstiden för
vapenfria tjänstepliktiga som är tilldelade civilförsvaret uppgår till 420
dagar.
Vissa befattningar med enklare uppgifter kräver inte
särskild civilförsvarsutbildning. Sådan utbildning ges heller inte till den
som skrivs in i befattning och har sådana civila yrkeskunskaper eller
färdigheter som svarar mot det mål som gäller för befattningsutbildningen. Den
som inte får särskild civilförsvarsulbildning övas dock i sin befattning.
Prop. 1974r75 12
Utbildningsformer
UtbUdningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsulbildning,
dellids-utbildning eller kombinerad heltids- och deltidsulbildning. Hdlidsutbild-ning
innebär att minst sju limmar av dygnet tas i anspråk för utbildning och att
dagersättning utbetalas åt civilförsvarspliklig. Utbildningen ordnas som internatkurs
eller dagutbildning. Vid dagutbildning bor eleverna i hemmet och transporteras
varje dag till och från utbildningsplatsen. Allt befäl får heltidsutbildning,
medan utbildning av manskap enligl ulbUdningskungördsen företrädesvis skall
anordnas på deltid. För manskap i civilförsvarsområden där elevunderlaget är
otillräckligt kan dock heltidsulbildning anordnas gemensamt för flera
civilförsvarsområden. Heltidsulbildning kan också bli aktuell för civUförsvarsplikliga
som på grund av förvärvsarbete m. m. inte kan utbildas på deltid. Dagersättning
utgår som regel inle vid deltidsutbildning eftersom denna normalt anordnas på
kvällstid.
Kombinerad
heltids- och deltidsutbildning innebär att kurs för manskap delvis genomförs
under lördagar och söndagar och i övrigt på kvällstid. Hellidsutbildningen i
detta sammanhang beror på att vissa moment av utbildningen kräver övningsfält,
skjutbana eller hknande anordningar.
Fr.o.m.
budgetåret 1973/74 bedrivs ingen utbildning som dellids-eller kombinerad
utbildning.
Övningar
Övningstiden för civilförsvarspliktiga är som nämnts i det
föregående högst 60 limmar under varje följd av tre kalenderår. Enligl
nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas enhetsvis med i princip
fyra års intervall. Vissa ledningsorgan skall övas vartannat år, bl. a.
personal för ledning av undsättning, utrymning och mobilisering. Beroende på
otillräckliga övningsresurser m. m. har övningsprogrammet inte kunnat
genomföras i full utsträckning.
Med undantag för undsättningskårerna i vilka personalen i
regel fullgör kvarstående värnpliktstjänstgöringstid genomförs övningarna
regelmässigt på de civilförsvarsplikligas fritid. Den främsta anledningen till
alt övningar genomförs på sådant sätt är alt den civilförsvarspliktige med
nuvarande ersättningssystem inte kan få ersättning för eventuellt
inkomstbortfall.
Övningsverksamhelen
planläggs i stort av civUförsvarsstyrelsen, medan länsstyrelsen genomför
övningarna i länet. Övningarna kan delas in i föhande tre grupper.
1.
Övning med
ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat år).
2. Övning med personal för utrymning
och mobilisering (912 timmar varannat eller vart fjärde år).
3.
Enhetsövning
för grupp (7-14 timmar vart fjärde år).
Prop. I974r75 13
Övningstyp 1 avser främst övning i ledning av undsättning.
Övning av typ 2 sker i form av s. k. civilförsvarsorientering, dvs. personalen
informeras om sina uppgifter. Övningstyp 3 slutligen är en praktisk övning, där
bl. a. tidigare utbildning repeteras oeh kompletteras. Övningen avslutas med
ett tillämpningsmoment. Inorn ramen för försöksverksamheten vid
civilförsvarsskolan i Revingeby har enhetsövningar om 14 timmar försöksvis
genomförts.
Förslag tUl nytt utbildnings- och övningssystem för det
lokala allmänna civUförsvaret och verkskyddet
Principiella överväganden
Civilförsvarsstyrelsen utgår i sitt förslag bl. a. från
erfarenheterna av nuvarande utbildning och övning och analyserar kraven på
rekrytering och utbildning. Styrelsen konstaterar att man med hänsyn till givna
resurser har tvingats satsa på en antalsmässig uppbyggnad på bekostnad av
kvaliteten. Trots detta har inte ett tillräckligt antal personer kunnat
utbildas och övas, främst beroende på brister i de personaladministrativa
åtgärderna. Styrelsen konstaterar också allvarliga brister i det lägre befälets
förmåga att praktiskt leda samverkande enheter i krigsliknande miljö. Vidare
har manskapets successivt försämrade befattningskunskaper efter avslutad
grundutbildning inte kunnat återhämtas i övningsverksamheten.
Bristerna bör enligt styrelsen i huvudsak kunna avhjälpas
genom att öka övningstiderna samt grundutbildningstiden för det lägre befälet
och manskapet. Övningarna bör utformas så att det lägre befälet tränas i
praktisk arbetsledning i krigsliknande miljö. Vidare bör rekryteringen
förbättras och övningsintervallen bli tätare. Dessutom bör ytterligare personal
avdelas för att planera, genomföra och utvärdera verksamheten.
Försöken
med koncentrerad utbildnings- och förrådsverksamhet vid anläggningen i Revingeby
visar enligt styrelsen att grundutbildningen för större upptagningsområden bör
genomföras vid skolor som administreras av civilförsvarsstyrelsen. Personal ur
verkskyddet bör i princip fortfarande fä samma grundutbildning som gäller för
det allmänna civilförsvaret.
Civilförsvarets krigsorganisation bör enligt 1972 års
försvarsbeslut i lämplig utsträckning göras mer enhetlig. Därvid bör enligt
civilförsvars-styrelsen bl. a. undsättningsenheterna föras samman till
undsättningsplutoner, bestående av räddnings-, brand- och sjukvårdsgrupper.
Plutonerna skall enligt styrelsen kunna självständigt lösa uppgifter och bör
därför samövas i fred. Övningarna bör förläggas till de ändamålsenliga
utbildningsanordningarna vid civilförsvarsskolorna.
Övriga enheter i det allmänna lokala civilförsvaret bör
med hänsyn till övningarnas karaktär och av praktiska och ekonomiska skäl övas
vid civilförsvarsskolorna vid korta reseavstånd för de civilförsvarspliktiga
och i annat fall lokalt av länsstyrelserna.
Prop. 1974r75 14
1 fråga om övningar med verkskydd anser styrelsen att de nuvarande
regelbundet återkommande civilförsvarsorienteringarna för verkskyddschefer och verkskyddsledare
bör utgå. Information till dessa befattningshavare bör i stället ges i
skriftlig form eller vid länsstyrelsernas regelbundet återkommande inspektioner
av de verkskyddspliktiga företagen. Även den övning som ges befäl för
undsättande verksamhet vid de största av dessa företag bör utgå och ersättas
med en kaderövning för befäl vid verkskydden. All personal bör regelbundet få
information om det egna verkskyddets uppbyggnad, gruppering, utrustning, mobilisering
m. rn.
Övningar för enheter i verkskyddets skadeavhjälpande
organisation bör bl. a. med hänsyn till verkskyddsenheternas utrustning hållas
skrida frän det allmänna civilförsvarets övningar. Tillgången på lämpliga utbildnings-och
övningsanordningar bör tillsammans med reseavståndet för deltagarna bli
avgörande för övningarnas förläggning.
Utbildningssystemet
Civilförsvarsstyrelsen anser dirt inte möjligt att i
nuvarande planeringsram för civilförsvaret utbilda manskap i den omfattning som
krigsorganisationen och beredskapen fordrar. Styrelsen utgår emellertid från
att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter rned successivt
växande effekt trots att huvuddelen av manskapet inte utbildas i fred.
Med denna utgångspunkt föreslår civilförsvarsstyrelsen att
endast ca 30 % av manskapet för det lokala allmänna civilförsvaret grundutbildas.
Styrelsen framhåller att den förvarning före krigsutbrott som manhar att räkna
med skall användas för att stärka beredskapen så att organisationen kan verka
med full effekt när situationen så kräver.
För alt möta risken att en sådan förberedelsetid uteblir
eller blir otillräcklig föi'eslås att en mindre del av organisationen ges sådan
utbildning att den kan mobiliseras snabbt och därefter omedelbart verka med
full effekt. Ca 7 % av undsättningsorganisationen föreslås organiseras som
sådana snabbt mobiliserbara s. k. S-enheter.
Det förhållandet att endast en mindre del av manskapet grundutbildas
får konsekvenser för befälets grundutbildning och för övningarna med
organisationen. Befälet får enligt styrelsen bara en mycket begränsad
erfarenhet av praktisk arbetsledning under grundutbildningen. För att bl. a.
tillgodose detta behov i den mobiliserade organisationen föreslås att en
befattning för ställföreträdande gruppchef inrättas i undsättningsenheterna.
Särskilt höga krav ställs vidare på att det lägre befälet och det manskap som grundutbildas
har goda kunskaper om materielens konstruktion, handhavande och våid samt om
hur olika praktiska uppgifter skall lösas.
Grundutbildningen skall sålunda i första hand omfatta
befattningsutbildning. För högre befäl innebär detta utbildning i främst
organisation, taktik, stabstjänst och förvaltning, medan lägre befäl och
manskap
Prop. 1974.75 15
främst utbildas i materidtjänst och praktiskt arbete.
Därutöver skall varje befattningshavare ges viss kunskap om bl. a.
verksamhetsmiljön i krig saml utbUdas i självskydd oeh omhändertagande av
skadade.
För den personal som skall grundutbildas föreslås följande
utbildningstider.
Typbefattning Utbildningstid i veckor
Befäl i ledningscentraler och högre befäl 4-8
Gruppchefer 3
Manskap i allmänna civilförsvaret 2 (i vissa fall 1)
Manskap i verkskydd 1
För huvuddelen av befäl i ledningscentraler och högre
fältbefäl föreslås att utbildningstiden får utgöra 45 veckor. För manskap inom
det allmänna civilförsvaret med lämplig yrkesbakgrund begränsas utbildningstiden
till en vecka.
Förslaget innebär att nuvarande utbildningstid för
flertalet högre chefer minskar med ca två veckor. För plutonchefer, gruppchefer
och manskap ökar tiden med en vecka.
Grundutbildningen bör genomföras som heldagsutbildning på
vardagar. Antalet kurslyper minskar genom att utbildningen samordnas för befattningar
med likartade krav pä utbildning. För att förbättra uttagningen till högre befälsbefatlningar
görs slutligt urval först i samband med grundutbildningen.
1 grundutbildningen bör tre olika slags kurser förekomma,
nämligen introduktionskurser, befattningskurser och fortbildningskurser. Alla
som skall grundutbildas genomgår befattningskurs.
Avsikten med introduktionskurs är att ge deltagarna grundläggande
och motivationshöjande kunskap. Kursen avser också att ge länsstyrelsen
underlag för den slutliga uttagningen till högre befälsbefattningar. Kursen
omfattar miljö- och slridsrnedelskunskap, totalförsvars-och
civilförsvarskunskap, befattnrngsinformation och självskyddsutbild-ning.
Befattnrngskurs omfattar allmän utbildning,
tjänstegrens-utbildning samt vid behov taktisk utbildning i ämnena utrymning,
skydd och undsättning samt mobiliseringskunskap. För huvuddelen av dem som
skall utbildas utgör denna kurs den enda grundutbildningen.
Fortbildningskurs syftar till att ge kunskaper om främst
större organisatoriska förändringar.
Föreslagna tider för grundutbildning ligger inom ramen för
det högsta antal dagar som kan tas ut enligt nuvarande bestämmelser i
utbildningskungörelsen.
Övningssystemet
Med utgångspunkten att endast en mindre del av manskapet grundutbildas
anser civilförsvarsstyrelsen det vara viktigt att organisationen
Prop. 1974r75 16
övas. Genom övning bör samövade enheter skapas. Styrelsen
utgår härvid från det tidigare nämnda antagandet att organisationen efler
mobilisering kan lösa sina uppgifter med successivt växande effekt även om
huvuddelen av manskapet inte har grtndutbildats i fred. Förutom att befäl och
viss annan nyckelpersonal är väl utbildade i fredstid, bl. a. beträffande materielkunskap
och praktisk arbetsledning, krävs övningsverksamhet i fred med manskap.
Styrelsen framhåller i detta sammanhang betydelsen av alt
till organisationen rekryteras civUförsvarsplikliga som så långt möjligt har
en yrkesbakgrund som passar mot de krav befattningen i civilförsvarets
krigsorganisation ställer. Den civilförsvarspliktige förutsätts sålunda i många
fall behärska de maskiner, verktyg och arbetsmoment som förekommer i
organisationen.
1 princip föreslås alla enheter genomgå s. k. enhetsövning
om tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Vissa enheter bör dock med
hänsyn till sina uppgifter undantas från enhetsövningar. Ändra enheter bör övas
under kortare tid än de föreslagna, bl. a. enheterna i verkskyddet som föreslås
övas under en dag.
Enhetsövningar för ledningscentral bör genomföras lokalt
vid de egna anläggningarna, medan enhetsövningar för de undsättande enheterna
bör genomföras i krigsliknande miljö (ruinstad). Innan övning i ruinstad
påbörjas måste det outbildade manskapet av säkerhetsskäl orienteras om
övningsanordningar och förberedas i enklare övningar. Vidare bör de informeras
om civilförsvarets ui)pgifter och organisation saml få kunskaper i självskydd
och viss utbildning i att ta hand om skadade.
Befäl och annan nyckelpersonat bör dessutom enligt
styrelsen informeras om planläggningen i eget civilföisvarsområde i fråga om
mobilisering, gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning bör ges inom
ramen för ens. k. särskild övning om högst en dag. 1 anslutning till de
särskilda övningarna beräknas härutöver viss tid för omskolning och
fortbildning.
Slutligen bör S-enheterna enligt styrelsen övas under en
dag i mobilisering och i anslutning härtill ges en kortfattad repetition av
sin befattningsutbildning. Övningstypen bör benämnas mobiliseringsövning.
Del föreslagna övningssyslemet innebär att alla enheter
övas i ett fyraårsintervall. Organisationens enheter delas in i fyra grupper som
övas enhetsvis vardera en gång under en fyraårsperiod. Vissa enheter och
befattningshavare genomgår därutöver särskild övning eller mobiliseringsövning
under året mellan två enhetsövningar.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår vidare att övningarna i
princip förläggs till dagtid och att ersättning utgår till de
civilförsvarspliktiga oberoende av på vilken veckodag övningen genomförs.
Den av civilförsvarsstyrelsen föreslagna ändringen av
övningstiden innebär inte all den nuvarande fredstida tjänstgöringsskyldigheten
för civilförsvarspliktiga ökas. Med hänsyn till att tiden för övning enligl
Prop. 1974r75 17
förslaget anges i dagar i stället för i timmar bör dock
viss ändring göras i civilförsvarslagen.
Rekrytering av civilförsvarspliktiga
Styrelsen framhåller att tillgången på värnpliktsavgången
personal sjunker på grund av bl. a. minskande årsklasser av 47-åringar. Detta
förhållande har inte kunnat mötas med tillräckligt ökad rekrytering av kvinnor och
värnpliktiga från marinen och flygvapnet. Om flera yngre värnpliktiga förs över
från det militära försvaret till civilförsvaret skulle enligl styrelsen kraven
på antalet utbildade under 1980-lalet kunna bli ca 20 % mindre än vad som
gäller med dagens rekryteringsförutsättningar. En sådan föryngring av
organisationen innebär också att de fysiska krav som ställs på personalen
lättare skulle kunna tillgodoses. Detta skulle också bli fallet om
åldersgränsen för krigsplacering i civilförsvaret sänks från nuvarande 65/60
till 60/55 års ålder. Nuvarande förtidsavgångar före 60 ärs älder styrker
behovet av en sådan sänkning.
Civilförsvarsstyrelsen anser all möjligheterna att öka
rekryteringen tUl civilförsvaret av värnpliktiga bör undersökas. Främst bör härvid
en tidig överföring av s. k. B-dels-värnpliktiga från marinen och flygvapnet
prövas. Vidare bör värnpliktiga i yrkesbrandkår generellt beviljas uppskov, i
varje fall i åldern över 32 år.
Utbildnings- och förrådsorganisationen Nuvarande ordning
Utbildningsorganisationen
Inom civilförsvarsstyrelsen handläggs utbildnings- och
övningsfrågor vid utbildningsbyrån. 1 utbildningsbyrån ingår även befälsskolan
och undsättningsskolan i Rosersberg samt civilförsvarsskolorna i Katrineholm,
Sandö och Revingeby. Vid skolorna anordnas kurser i internatform eller med
dagliga transporter av elever till och från anläggningarna. Skolorna har
heltidsanställda lärare och delvis väl utbyggda utbildnings- och
övningsanordningar.
Vid befälsskolan utbildas allt högre befäl samt
deltidsanställda instruktörer. Skolan anlitar den service utbildningsbyrån kan
lämna tills civUförsvarsstyrelsen omlokaliseras till Karlstad.
Vid undsättningsskolan och delvis även i Revingeby
utbildas vapenfria tjänstepliktiga samt personal ur civilförsvarets
undsättningskårer. Vid undsättningsskolan utbildas vidare manskap från
civilförsvaret i Stockholm. Utbildning av befäl och manskap är i övrigt
förlagd till civilförsvarsskolorna i Katrineholm, Sandö och Revingeby.
Utbildning av manskap som inte kan beredas plats på civilförsvarsskolorna sker
vid provisoriska anläggningar.
Viss manskapsulbildning äger också rum i länen. Denna
utbildning leds
2 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 75
Prop. 1974r75 18
och övervakas av civilförsvarsstyrelsen men administreras
av länsstyrelsernas försvarsenheter och sköts av lärare ur
civilförsvarsstyrelsen saml deltidsanställda instruktörer.
Signalskyddsutbildning sker vid totalförsvarets signalskyddsskola
i Uppsala.
Civilförsvarets övningsverksamhet genomförs i regel lokalt
och under länsstyrelsernas ledning utom beträffande undsättningskårerna. För
övningar med ledningscentraler och fältstaber ställs övningsledare från civUförsvarsstyrelsen
till länsstyrelsernas förfogande.
Utbildningen av verkskyddspersonal är numera densamma som
för del aUmänna civilförsvarels personal. Såväl utbildning som övning kan
genomföras vid civUförsvarsskolorna, av länsstyrelserna eller efter länsstyrelsens
medgivande av företag som är skyldigt att organisera verkskydd. I sistnämnda
fall kan civilförsvarsmyndigheterna ge visst biträde. Uppgift om den
personal-som har genomgått verkskyddsutbild-ning lämnas till resp.
länsstyrelse.
Förrådsorganisationen
Civilförsvarets materielhantering i fred leds centralt av
civilförsvars-styrelsen där utrustningsbyrån handlägger materielfrågorna.
Materiel anskaffas av civilförsvarsstyrelsen. Länsstyrelserna administrerar var
och en inom sill län förrådsverksamheten. Länsstyrelserna svarar för att
mobilisering planläggs och genomförs inom länen. För förrådsverksamheten finns
förrådspersonal som huvudsakligen avlönas med medel som ställs tiU förfogande
av civilförsvarsstyrelsen. Denna personal är knuten till länsstyrelsernas
försvarsenhet och leds av en byräinspektör (förrådsförvaltare) vid enheten.
Denne fungerar också som mobiliseringsplan-läggare och skall handlägga
underhållsärenden i krigsorganisationen.
För att tillgodose utbildnings- och övningsverksamheten
lånas materiel ur mobiliseringsförråd inom varjä län.
Förslag till ny utbildnings- och förrådsorganisation
Överväganden
CivUförsvarsstyrelsens tidigare redovisade förslag till
nytt utbildnings-och övningssyslem förutsätter enligl styrelsens mening också
en ny utbildningsorganisation.
Endast om utbildningsverksamheten i största möjliga utsträckning
förs samman till större enheter är det enligt styrelsen möjligt alt använda
avancerade utbildningsanordningar. Genom större utbildningsenheter förbättras
också möjligheterna att utnyttja goda pedagogiska hjälpmedel. På så sätt höjs
kunskapsnivån hos eleverna och deras förståelse och intresse för uppgifterna
ökar. För att ett tillräckligt utbUdningsunderlag för en sådan anläggning skall
erhållas måsle utbildningen samordnas inom större områden på samma sätt som
vid försöken i Revinge.
Prop. 1974r75 19
Undervisningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen bedrivas
i internatform i den mån eleverna inte dagligen kan färdas till och från
anläggningen. Beläggningen bör vara sådan att verksamheten kan pågå i hela
terminer.
De större
anläggningarna ger också bättre förutsättningar för ö v-ningsverksam heten.
Övningar kan genomföras med större enheter, vilket inte är möjligt i nuvarande
organisation. Man kan t. ex. samöva enheter över gruppnivån. Såväl pluton- som
gruppchefer får därigenom övning i arbetsledning i en realistisk situation.
De angivna
utbildningsanläggningarna bör enligt styrelsen samordnas med en till
anläggningarna förlagd förrådsdrift. En samlokahsering av utbildningen och
hanteringen av mobiliseringsmaterielen gör det möjligt att ge utbildningen de materielresurser
som behövs. Styrelsen anser att det av ekonomiska skäl inte är möjligt att
skaffa särskild materiel endast för utbUdningsändamål.
Civilförsvarsstyrelsen
framhåller vidare att en samlokalisering av mate-rielservice med utbildningen
och hanteringen av mobiliseringsmateriel också leder till rationaliseringsvinster
och bättre möjligheter att möta tillfälliga belastningar i verksamheten. Sådana
variationer förekommer för utbildningsservicens del vissa dagar under veckorna
och vissa tider varje dag. Eftersom förrädstjänsten inte är tidsbunden i samma
omfattning kan personal härifrån utan olägenhet disponeras om varigenom
personalstyrkan bättre kan anpassas till verksamhetens behov. Denna rörlighet
uppnås endast vid relativt stora förrådsenheter. Systemet har i viss
utsträckning prövats i Revingeby och har medfört personalbesparingar. Under
försöksverksamheten har det också visat sig att de långa avstånden mellan utbildning.sanläggningen
och avsides liggande förråd inte har varit betungande. Detta beror bl. a. på de
ökade möjligheterna att planera och kombinera ti'ansporter till flera förråd
samtidigt. Civilförsvarsstyrelsen anser att en länsvis bedriven
förrådsverksamhet ställer sig dyrare från drifts- och investeringssynpunkt.
Civilförsvarsstyrelsen
har vid sina överväganden också berört frågan om konsekvenserna för beredskapen
av en samordnad förrådsdrift. Styrelsen utgår därvid från att materielens
tillgänglighet är avgörande för beredskapen. Denna kommer enligt styrelsen att
i huvudsak vara oförändrad i den föreslagna organisationen. Inga förändringar avses
nämligen ske i ansvaret för beredskap och för planläggning och genomförande av
mobilisering. Endast den fredsmässiga hanteringen av materielen förs över till
de föreslagna anläggningarna. Länsstyrelserna kommer enligt förslaget att få
full insyn i denna verksamhet.
Negativt från beredskapssynpunkt kan dock enligt
civilförsvarsstyrelsen vara att viss mobiliseringsmateriel kommer att förvaras
vid anläggningarna och användas i utbildning och övning där. Det blir
emellertid endast ett litet antal mobiliseringsförråd som berörs av detta. Den
största delen av mobiliseringsmaterielen får ligga orörd i sina förråd. Minskningen
av antalet förrådsanställda kommer också enligt styrelsen att påverka
beredskapen i viss utsträckning. Denna påverkan blir emellertid förhållandevis
liten eftersom de förrådsanställda utgör endast en liten del
Prop. I974r75 20
av den personal som behövs vid mobilisering.
Civilförsvarsstyrelsen påpekar vidare att en förutsättning
för att beredskapen inte skall sänkas är att länsstyrelsernas försvarsenheter
har tillräckliga resurser för mobiliseringsplanläggning.
Civilförsvarsstyrelsen har övervägt olika alternativ när
det gäller a n-talet anläggningar och deras lokalisering. Flera faktorer har
beaktats vid dessa överväganden. Långa restider för elever och förrådsarbetslag
bör undvikas samtidigt som antalet anläggningar bör hållas nere. Det förra
talar för flera och därmed mindre anläggningar och det senare för ett litet
antal stora anläggningar. Styrelsen har från kostnadssynpunkt studerat
alternativ med tre, fem, sju och nio anläggningar och har därvid stannat för
ett altemativ med fem anläggningar. Härigenom uppnås en rimlig avvägning rnellan
kraven på rationalitet och hänsyn till eleverna. Civilförsvarsstyr-elsens
beräkningar ger bl. a. vid handen att en förrådsorganisation där omkring 20 %
av materielstocken förvaltas av resp. anläggning är lämplig både från personal-
och transportsynpunkt. Ökas eller minskas antalet anläggningar leder detta bl.
a. till för hög resp. för låg arbetsbelastning på den som ansvarar för
förrådsverksamheten. Transportsträckor mellan central anläggning och förråd
som överstiger 30 mil bör tillåtas endast i undantagsfall. 1 den föreslagna
organisationen kan även detta krav uppfyllas. Administrativa skäl talar enligt
styrelsen för en områdesindelning som inte bryter länsgränser. Vidare bör
elevupptagnings- och förrådsförvaltningsområden sammanfalla. Resvägarna för
eleverna gör det dock nödvändigt att i vissa fall hänföra elever från samma län
till två olika upptagningsområden. Av krigsorganisatoriska skäl anser
civilförsvarsstyrelsen det däremot omöjligt att göra motsvarande avvikelser
beträffande förrådsföi-valtningen.
Civiltörsvarsstyrelsen anser att en anläggning bör
förläggas till vardera Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. Vidare bör
en anläggning förläggas till Mälarområdet som har stor betydelse från
kommunikationssynpunkt och som svarar för en stor del av civilförsvarets krigsorganisation.
Slutligen bör en anläggning finnas i Norrland.
För Stockholm kan civilförsvarets anläggning i Rosersberg
utnyttjas och för Malmö anläggningen i Revingeby. 1 Mälarregionen kan på
motsvarande sätt Katrineholmsskolan tillsammans med förråd i Malmby t. v.
användas samt i Norrland Sandöskolan vid Kramfors. 1 Göteborgsregionen måste
emellertid en ny anläggning byggas.
Organisationsförslag
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att grundutbildningen av
civilförsvarspliktiga, huvuddelen av övningsverksamheten samt hanteringen av
civilförsvarets materiel i fred skall handhas av civilförsvarsstyrelsen vid
fem särskilt inrättade anläggningar tor detta ändamål. Motsvarande verksamhet
inom länsstyrelserna bör i samband därmed avvecklas.
Förslaget innebär att landet kommer att indelas i fem
områden med
Prop. 1974r7S 21
var sin utbildnings- och förrådsanläggning. Med vissa
avvikelser beträffande upptagningsområdena för elever föreslås områdena få följande
omfattning. Södra områdetr Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads samt
Malmöhus län. Västra områdetr Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län. C e n-Iralområdelr Södermanlands, Östergötlands,
Värmlands, Örebro, Västmanlands samt Kopparbergs län. Östra områdetr Stockholm,
Uppsala, Gotlands och Gävleborgs län. Norra områdetr övriga Norrland. De
föreslagna avvikelserna beträffande upptagningsområdena för elever gäller
Hallands län, där elever från den södra delen föreslås bli utbildade i södra
området. Vidare bör elever från norra delen av Kalmar län hänvisas till
centralområdets anläggning, elever från Kopparbergs län och elever från norra
delen av Gävleborgs län till östra resp. norra områdets anläggning.
Förslagel förutsätter att vissa lokala övningsfält oeh
förrådsfilialer kommer att finnas vid sidan av de sammanförda anläggningarna.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att de samordnade
utbildnings- och förrådsanläggningarna indelas dels i en utbildningsenhet och
en administrativ enhet under en skolchef, dels i en förrådsenhet under en
intendent. Beläggningen vid varje enhet bör enligl styrelsen inte överstiga ca
250 elever. Enheterna avses organisatoriskt ingå i utbUdnings- resp.
utrustningsbyråerna inom styrelsen.
Skolchefen blir enligt förslaget platschef och svarar för
planering och genomförande av utbildnings- och övningsverksamheten samt för den
interna administrationen. Han får vidare direktivrätt över den utbildningsservice
som ingår i förrådsförvaltningen. Intendenten skall svara för
mobiliseringsförråden i området, utbildningsservice och materielunderhåll samt
för underhåll av fastigheter, mark och vägar. Gemensamma frågor avgörs av
skolchefen efter samråd med intendenten.
Utbildningen kommer enligt förslaget att till största
delen förläggas till anläggningarna. Viss utbildning kan dock genomföras
lokalt.
Beträffande verkskyddet bör högre befälsutbildning som hittills
genomföras vid befälsskolan i Rosersberg. Utbildning av övrigt befäl och i förekommande
fall manskap förläggs i princip till de föreslagna utbildningsanläggningarna.
Undantag kan förekomma. Verkskyddets övningar anses kunna genomföras antingen
vid utbildningsanläggningarna eller lokalt vid företagen eller vid
övningsanordningar som civilförsvaret förfogar över. Verkskydden bör ha
handlingsfrihet att välja att genomföra sina enhetsövningar vid företagen
eller vid övningsfält som ställs till förfogande av civilförsvaret.
Länsstyrelserna föreslås i materielhänseende stå kvar som
mobiliseringsansvariga.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att den nya utbildnings-
och förrådsorganisationen införs successivt under åren fram till år 1978.
Södra området med Revingebyanläggningen som tidigare har varit försöksanläggning
är klar att genast ingå i organisationen. Under budgetåret
Prop. 1974r75 22
1975/76 kan östra området föras över följt av de centrala
och norra områdena under budgetåret 1976/77. Tidpunkterna har valts bl. a. med
hänsyn till personalläget. För västra området måste en helt ny anläggning
projekteras och byggas.
Under uppbyggnadsskedet kommer fr. o. m. budgetåret
1977/78 den nya organisationen att behöva ett tillskott av 22 lärartjänster.
Vidare behövs sammanlagt 22 nya tjänster för administration av anläggningarna i
de västra, centrala och norra områdena.
På förrådssidan innebär omorganisationen att
förrådspersonalen kan minskas från 216 till 134 personer. Minskningen bör kunna
vara genomförd under år 1978.
Huvuddelen av nuvarande arbetsuppgifter för byråinspektörerna
(förrådsförvaltarna) vid länsstyrelserna bortfaller enligt
civilförsvarsstyrelsens mening till följd av den föreslagna omorganisationen.
Vissa förskjutningar i de föreslagna personalminskningarna
kan väntas ske på grund av övergången till ny krigsorganisation.
Minskningen av förrådspersonalen kan ske fortlöpande genom
avgång för pension, byte av anställning m.m. För att undvika att tvångsvis
omplacera anställda föreslås vissa övergångsanordningar som väntas medföra
smärre kostnadsökningar.
Med ledning av resultaten av försöksverksamheten i Revingeby
räknar civilförsvarsstyr-elsen med en århg rationaliseringsvinst på ca 3,5
milj. kr. vid driften av de nya anläggningarna. Härav avser I milj. kr. den
besparing som uppnås om byråinspektörerna (förrådsförvaltare) vid
länsstyrelserna dras in. Huvuddelen av vinsten ligger i personalminskningar i
förrådsförvaltningen.
Omorganisationen medför eti: investeringsbehov om 41 milj.
kr. I detta belopp ingår emellertid ea 17 milj. kr. för att sanera
barackbyggnader i Rosersberg. Civilförsvarsstyrelsen framhåller dessutom att
betydande investeringar har uppskjutits i avvaktan på ställningstagande i
organisationsfrågan.
Länsstyrelsemas synpunkter m.m.
Huvuddelen av länsstyrelserna är positivt inställda till
att grundutbildningen förs samman till civilförsvarsskolorna. Ungefär hälften
av dem tar StäUning för eller har inle något att erinra mot att även
övningsverksamheten förs samman i avsedd omfattning. Vad avser
förrådsverksamheten är flertalet länsstyrelser negativa till förslaget. Bl. a.
framhålls att byråinspektörerna (förrådsförvaltarna) vid länsstyrelsernas
försvarsenhet besitter ett materiel- och miljökunnande som är en förutsättning
för att mobiliseringsplanläggningen skall kunna genomföras. Ett bortfall av
dessa kan enligt länsstyrelserna knappast ersättas. Man finner vidare ansvarsfördelningen
mellan berörda parter oklar och olämplig. Länsstyrelsernas inflytande på materielhanterinien
anses från mobiliseringssynpunkt bli alltför liten.
Prop. 1974r75 23
1 en till försvarsdepartementet inkommen skrivelse har
Sveriges verk-skyddsförbund bl. a. framhållit att möjlighet att bedriva
verkskydds-utbildning som hel- eller deltidsutbildning bör finnas i
fortsättningen. Verkskyddsförbundet anser också att föreslagen utökning av
tiden för grundutbildning av räddningsledare och räddningsgruppchefer i verkskyddet
inte är befogad. Sveriges verkskyddsförbund motsätter sig vidare att övningar
för verkskyddet anordnas på arbetstid.
Departementschefen Bakgrund
CivUförsvaret anordnas dels som allmänt civilförsvar, som
omfattar lokalt civilförsvar i civilförsvarsomräden och regionalt civilförsvar
i form av undsättningskärer m. m., dels som verkskydd. Enligt
civilförsvarslagen (1960r74) är varje svensk medborgare som bor i landet fr. o.
m. 16 och t. o. m. 65 års ålder skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret så
långt hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger (civilförsvarsplikt).
För utbildning begränsas tjänstgöringsskyldigheten till
högst 30 dagar. För civilförsvarspliklig som har krigsplacerats i högre
befälsbefattning eller i annan befattning som kräver särskilda insikter eller
färdigheter får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Varje civilförsvarspliklig
är utöver grundutbildningen skyldig att delta i övning högst 60 timmar under
varje följd av tre kalenderår.
Närmare bestämmelser om högsta antal dagar eller timmar
för grundutbildning av de olika utbildningskategorierna har fastställts av Kungl.
Majrt i utbildningskungörelsen (1960r655) för civilförsvaret. Utbildningen av
personal i olika befattningar sker enligt utbildningsplaner som har upprättats
av civilförsvarsstyrelsen och fastställts av Kungl. Majrt.
Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som
heltidsutbildning, deltidsutbildning eller kombinerad heltids- och deltidsutbUdning.
Enligt nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas
enhetsvis med i princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan bl. a. för
ledning av utrymning och mobilisering skall över vartannat år. Med undantag för
övningar med undsättningskårer, i vilka de tjänstgöringsskyldiga fullgör tid
som inte har tagits i anspråk för tjänstgöring i krigsmakten, genomförs
övningarna som deltidsövning eller under lördagar och söndagar, dvs. i princip
på den civilförsvarspliktiges fritid.
Övningsverksamheten omfattar f. n. övning med
ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat år), övning med
personal för utrymning och mobilisering (9-12 timmar vartannat eller vart
fjärde år) och enhetsövning med grupp (7 timmar vart fjärde år).
Utbildning och övning inom civilförsvaret sker såväl
centralt som lokalt inom länen. Den centrala verksamheten är förlagd till
skolor i Rosersberg, Katrineholm, Sandö och Revingeby. Dessa ingår i civilförsvarsstyrelsens
utbildningsbyrå. Utbildning och övningar vid de centrala skolorna leds av
heltidsanställda lärare och sker delvis i internatform. Den
Prop. 1974r75 24
lokala utbildningen leds av civilförsvarsstyrelsen men
administreras av länsstyrelserna. Övningarna sker huvudsakligen lokalt och
under ledning av länsstyrelserna. Utbildning och övning av verkskyddspersonal
kan genomföras centralt, lokalt eller, efter länsstyrelses medgivande, av den
som är skyldig att organisera verkskydd.
CivUförsvarsstyrelsen leder civilförsvarets materielhantering
i fred saml svarar för anskaffning av materiel direkt eller genom direktiv till
länsstyrelserna. Länsstyrelserna administrerar förrådsverksamheten i länen.
De ansvarar också för att civilförsvarets mobilisering i
resp. län planläggs och genomförs. 1 liinsstyrelsernas försvarsenheter ingår en
byråinspektör som handlägger bl. a. sådana frågor.
Med Kungl. Majrts medgivande har civilförsvarsstyrelsen
bedrivit försök med koncentrerad utbildnings- och förrådsverksamhet i
Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Försöken har
varit förlagda till civilförsvarsskolan i Revingeby. Utbildning och viss
övningsverksamhet som avser dessa län har genomförts i Revingeby. Dit har
också ansvaret för den fredslida förrådshanteringen förts över från berörda
länsstyrelser.
Civilförsvarsstyrelsen har våren 1973 redovisat resultatet
av försöksverksamheten i en slutrapport. Styrelsen har därefter i samband med
sin programplan för perioden 1974/75 - 1978/79 kommit in med förslag till
utbildningsprogram för det lokala allmänna civilförsvaret och till fredsorganisation
för UtbUdnings- och förrådsverksamheten.
Civilförsvarsstyrelsens förslag
Civilförsvarsstyrelsen anför att erfarenheterna av den
gångna uppbyggnadsperioden har visat att nuvarande utbildnings- och övningssystem
har brister. De allvarligaste kvalitativa bristerna anses vara det lägre
befälets bristande förmåga att praktiskt leda samverkande enheter i krigsliknande
miljö och att manskapet efter avslutad grundutbildning successivt förlorar
sina befattningskunskaper. Detta har inte kunnat återhämtas i
övningsverksamheten.
Enligt civilförsvarsstyrelsen är det inte möjligt att inom
den anvisade ekonomiska ramen för civilförsvaret utbilda allt manskap.
Styrelsen utgår dock från att organisationen efter mobUisering kan lösa sina
uppgifter med successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte
utbildas i fred. Med denna utgångspunkt föreslås att endast ca 30 % av
manskapet för del lokala allmänna civilförsvaret utbildas.
Den omständigheten att endast en mindre del av manskapet
utbildas, medför enligt civilförsvarsstyrelsen att större krav måste ställas på
befälets utbildning. SärskUt höga krav ställs på att befälet och sådant manskap
som utbUdas har kunskaper om materielens konstruktion, handhavande och vård
samt om hur olika praktiska uppgifter skall lösas.
1 fråga om utbildningens längd föreslås en utbildningstid
om fyra åtta veckor för befäl i ledningscentraler och högre fältbefäl. För
huvud-
Prop. 1974r75 25
delen av dessa grupper bör dock utbildningen begränsas
till fyra fem veckor. För gruppchefer föreslås en utbildningstid om tre
veckor och för manskap två veckor. För manskap med yrkesbakgrund som är lämplig
för tjänsten i det allmänna civilförsvaret föreslås utbildningstiden omfatta en
vecka. Sistnämnda utbildningstid bör gälla också för manskap i verkskydd.
Utbildningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen genomföras
som heldagsutbildning på vardagar och omfatta introduktionskurser, befattningskurser
och fortbildningskurser.
Personal ur verkskyddet föreslås få i princip samma
utbildning som personal i det allmänna civilförsvaret.
Övningsverksamheten
bör enligt civilförsvarsstyrelsen syfta till att skapa samövade enheter.
Styrelsen antar att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter
med successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte har
utbildats r fred. Styrelsen framhåller vidare att undsättningsenheterna, som
omfattar räddnings-, brand- och sjukvårdsgrupper, bör föras samman tUl
undsättningsplutoner. Plutonerna skall självständigt kunna lösa uppgifter och
bör därför vara samövade redan i fred. Förutom att befäl och viss annan
nyckelpersonal är väl utbildade i fredstid kräver detta att också manskapet övas
i fred. Vid övningstillfället bör manskapet ges den utbildning i självskydd som
motsvarar självskyddsutbildningen för allmänheten och därutöver viss
ytterligare utbildning i att ta hand om skadade.
1 princip föreslås alla enheter genomföra s. k. enhetsövning
om tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Vissa enheter bör undantas
från enhetsövningar, medan andra enheter övas under kortare tider än de
föreslagna, bl. a. enheterna i verkskyddet som bör övas under en dag.
Enhetsövningar för ledningscentral genomförs lokalt vid de egna anläggningarna,
medan enhetsövningar för de undsättande enheterna genomförs i krigsliknande
miljö vid civilförsvarets skolor. Befäl och annan nyckelpersonal bör vidare
informeras om planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om
mobilisering, gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning bör ges inom
ramen för en s. k. särskild övning om högst en dag. Vidare föreslär styrelsen
att snabbmobiliserbara enheter (S-enheter) övas i mobilisering under en dag, s.
k. mobiliseringsövning.
Det föreslagna övningssystemet innebär att alla enheter
övas en gång under en fyraårsperiod. Vissa enheter och befattningshavare
genomgår därutöver särskild övning eller mobiliseringsövning.
CivUförsvarsstyrelsen föreslår vidare att övningarna i
princip förläggs till dagtid och att ersättning utgår till de
civilförsvarspliktiga oberoende av på vilken veckodag övningen genomförs.
1 fråga om övningar med verkskydd föreslår styrelsen att
de nuvarande civilförsvarsorienteringarna för verkskyddschefer oeh verkskyddsledare
utgår oeh att information i stället ges i bl.a. skriftlig form. Även nuvarande
övningar för befäl för undsättande verksamhet vid de största verkskydden
föreslås utgå och ersättas med en kaderövning för befäl vid
Prop. 1974r75 26
verkskydden. All personal bör regelbundet informeras om
det egna verkskyddets uppbyggnad, gruppering, utrustning, mobilisering m. m.
Tillgången på lämpliga utbildnings- och övningsanordningar bör tillsammans med
reseavstånd for övningsdeltagarna bli styrande för var övningarna skall
genomföras.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller till sist att det bör
undersökas, om det är möjligt att öka rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga.
Främst bör en tidig överföring av s. k. B-delsvärnpliktiga från marinen och
flygvapnet prövas.
Det
föreslagna utbildningssystemet förutsätter enligt civilförsvarsstyrelsen att
utbildning och övningsverksamhet i stor utsträckning förs samman till
anläggningar som kan ge bättre utbildningsbetingelser. För att få tillräckligt
stort elevunderlag förutsätts att verksamheten samord-' nas inom större
områden. Övnmgsverksamheten vid de nämnda anläggningarna kan bedrivas med
större enheter och under realistiska förhållanden. Eftersom det av ekonomiska
skäl inte är möjligt att skaffa särskild övningsmateriel är det enligt
styrelsen nödvändigt att samlokalisera utbildningen och förrådsverksamheten.
Civilförsvarsstyrelsen är medveten om att en sammanförd
organisation för vissa län kan vara i viss mån negativ för civilförsvarets
beredskap. Det är i detta sammanhang viktigt att länsstyrelserna får
tillräckliga resurser för mobiliseringsplanläggning.
CivUförsvarsstyrelsen anser vidare att den bästa avvägningen
mellan en ekonomiskt rationell organisation och hänsynen till eleverna är en
organisation med fem anläggningar.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att utbildningen, en stor
del av övningsverksamhelen saml förrådsdriften i fred inom civilförsvaret
samlas inom fem områden. Inom varje område bör finnas en skol- och
förrådsanläggning som ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildnings- och
utrustningsbyråer. För detta ändamål vill man dels utnyttja
civilförsvarsstyrelsens nuvarande skolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm-Malmby
och Sandö, dels bygga en ny anläggning för Västsverige i Göteborgsområdet.
Övergången till den nya organisationen kan påbörjas med Revingebyanläggningen,
som redan är utbyggd, och kan vara slutförd år 1978 då den nya anläggningen för
Göteborgsområdet beräknas kunna stå klar. Vidare bör enligt
civilförsvarsstyrelsen några lokala övningsfält behållas samt några
förrådsfilialer finnas inrättade.
Skolchefen föreslås bli chef för skol- och
förrådsanläggningen. Male-rielhanleringen bör ledas av en intendent som
beträffande utbildningsservice får direktiv från skolchefen men i övrigt får
anvisningar från eivilförsvarsstyrelsens utrustningsbyrå.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att ansvai-et för alt
genomföra utbildningen och en stor del av övningarna samt för hanteringen av
all materiel i fred läggs på styrelsen medan länsstyrelsernas försvarsenheter
fortfarande bör svara för genomförande av vissa övningar och all mobiliseringsplanläggning.
Prop. I974r75 27
Civilförsvarsstyrelsen räknar med att förrådspersonalen
genom övergången till den nya organisationen skall kunna minskas från 216 till
134 personer, dvs. med 82 personer. Vidare beräknas huvuddelen av arbetsuppgifterna
falla bort för en byråinspektör (förrådsförvallare) vid länsstyrelsernas
försvarsenheter. På skolsidan måste dock vissa lärartjänster och tjänster för
administration tillföras.
Civilförsvarsstyrelsen räknar med en årlig
rationaliseringsvinst om 3,5 milj. kr. Den nya organisationen förutsätter
investeringar i utbildningsanläggningar m. m.
Civilförsvarsstyrelsen
har berett länsstyrelserna tillfälle att yttra sig över förslaget. Därvid har
framkommit att huvuddelen av dessa är positiva eller inte har något att erinra
mot att utbildnings- och övningsverksamheten förs samman. Inställningen till
förslaget till den del det rör förrådsverksamhelen är däremot genomgående
negativ. Förslaget anses bl. a. genom förlusten av byråinspektören och det
direkta ansvaret för förrådshanteringen leda till att länsstyrelserna förlorar
kunskaper som är nödvändiga för mobiliseringsplanläggningen. Länsstyrelserna
efterlyser vidare klarare ansvarsfördelning och samrådsvägar i organisationen.
Ställningstagande
För egen del kan jag godta huvuddragen i
civilförsvarsstyrelsens förslag till utbildnings- och övningssystem för
civilförsvarspliktiga. Jag anser att de föreslagna ändringarna av utbildningen
för huvuddelen av befälet motsvarar de krav som krigsorganisationen ställer.
Jag anser också att det föreslagna övningssystemet är i princip lämpligt.
De
föreslagna utbildnings- och övningstiderna för de olika lypbefatt-ningarna
ligger helt inom de tjänstgöringstider för utbildning och övning som får tas ut
enligt nuvarande civilförsvarslag. Det ankommer på Kungl. Majrt att inom ramen
för ett högsta antal dagar närmare fastställa utbildnings- och övningstiderna
för de olika befattningarna inom det lokala allmänna civilförsvaret och
verkskyddet. Jag avser återkomma med förslag härom. Jag avser också att
återkomma med förslag till de ändringar i civilförsvarslagen som bör genomföras
med hänsyn till det nya utbildnings- och övningssystemet.
Jag biträder förslaget om att utbildning och övning bör
genomföras som heldagsutbildning och heldagsövning under vardagar. För personal
vid verkskydd bör dock övningarna även i fortsättningen i lämplig omfattning
kunna genomföras på annaf sätt än under hela dagar och förläggas till arbetsfri
tid. Frågan om i vilken omfattning övning bör genomföras lokalt under
länsstyrelses ledning bör övervägas ytterligare.
En konsekvens av att övning skall genomföras som
heldagsövning under vardagar blir enligt min mening att någon form av
ersättning måste utgå. Frågan om ersättning till civilförsvarspliktiga under
övning bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Jag avser därför att i annat
sammanhang återkomma till denna fråga.
Prop. I974r75 28
Förslaget om alt närmare undersöka möjligheterna att öka
rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga hör enligt min mening samman
med det uppdrag i fråga om värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. ni. som
1972 års värnpliktsutredning har. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning
till styrelsens förslag på denna punkt.
Jag anser att civilförsvarsstyrelsens förslag kan ligga
till grund för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation för
civilförsvaret. Jag finner den föreslagna uppdelningen pä fem skol- och förrädsanläggningar
med var och en sitt område lämplig.
Med hänsyn till länsstyrelsernas ansvar för
mobiliseringsplanläggningen är det emellertid nödvändigt att deras inflytande
över förrådsverksamheten säkerställs på ett bättre sätt än vad som varit
fallet under försöksverksamheten i södra Sverige. Regelbundna samråd bör därför
äga rum mellan skol- och förrådsanläggningen och försvarsenheterna vid berörda
länsstyrelser. Verksamheten vid anläggning bör ledas av skolföre-slåndaren som
chef för hela anläggningen. Ansvaret för verksamheten bör i högre grad än vad
civilförsvarsstyrelsen har föreslagit delegeras från styrelsen till skolföreståndaren.
Beträffande anläggningarnas organisatoriska ställning i förhällande till
civilförsvarsstyrelsen är jag inte beredd att nu ta ställning. Jag avvaktar i
denna fråga resultatet av den översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation
som f. n. genomförs av styrelsen och försvarets rationaliseringsinstitut.
Den
ändrade uppgiftsfördelningen mellan civilförsvarsorgan och länsstyrelserna
innebär att uppgifter förs över från länsstyrelserna till civilförsvarsorgan.
Efter samråd med chefen för kommundepartementet anser jag att personalbehovet
vid länsstyrelsernas försvarsenheter bör bedömas med hänsyn härtill. Det bör
därvid beaktas att länsstyrelserna har framhållit att de byråinspektörer vid
försvarsenheterna som nu handlägger förrådsfrågor även handhar uppgifter
avseende mobiliseringsplanläggningen. Dessa uppgifter bör givetvis även
fortsättningsvis åvila försvarsenheterna. Den föreslagna omorganisationen
påverkar inte uppgiftsfördelningen i krig eller krigsorganisationen.
Den förordade organisationsförändringen förutsätts leda
till vissa personalminskningar inom förrädsdriften. Dessa kommer enligt min
mening att kunna genomföras utan ölägenheter för personalen i samband med
pensionsavgångar m. m. och vid behov genom omplacering.
De byggnadsarbeten m. m. som behövs för den nya
organisationen bör genomföras successivt. Den takt i vilken den nya
organisationen införs bör prövas i det årliga budgetarbetet. På samma sätl bör
den årliga omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten prövas.
Organisationen för det södra området bör snarast kunna
fastställas.
Det ankommer på Kungl. Majrt att ta ställning till
föreliggande organisationsförslag.
Prop. 1974r75 29
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Majrt föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för ett nytt
utbildnings- och övningssystem och de grunder för en ny utbildnings-, övning-
och förrådsorganisation för civilförsvaret som jag har förordat i det
föregående.
2. bemyndiga Kungl. Majrt att vidta de
övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen
och som inte innebär ändringar i civilförsvarslagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
An.slagsfrågor
1 prop.
I974rl (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken
av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande
sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prel.
beräknat
Slutligt
beräknat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Flygvapenförband r Forskning och
utveckling 399 200 000 399
200 000
Gemensam försvarsforskning 127 000 000 127 000 000
Försvarets datacentral 1 000 1 000
Civilförsvar 127 425 000 127 425 000
Civilförsvarr Anskaffning av an
läggningar 8 200 000 8 200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
DRIFTBUDGETEN Ffärde huvudtiteln
D Flygvapenförband
D 4. Flygvapenförbandr Forskning och utveckling
1972/73 Utgift 436 315 000 1973/74 Anslag 391600 000
1974/75 Förslag 399 200 000
Verksamheten under anslaget omfattar dels forskning,
försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels ej objektbunden
forskning som är nära förknippad med flygvapenförbandens verksamhet
(flygteknisk och robotteknisk forskning).
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden,
medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30 juni 1973 1337 566 000 kr. För budgetåret 1973/74 har
riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 286,7 milj. kr. och anvisat
ett anslag av 391,6 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1974 bhr (1337 566 000 + 286 700 000 - 391600 000) I 232 666 000
kr.
Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1973/74
1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen
för flygvapnet Dep.chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gemensamma produktionsresurser Kostnader
286 700
1
2 500 448 600
687 700
490 600
687 700
490 600
Reducering pä grund av överplanering Medelsbehov
-
-57 000 391 600
-
-91 400
399 200
-
-91 400
399 200
Bemyndigandebehov
286 700
-
687 700
-
687 700
-
Mygvapenförbandr Objektbunden forskning, utveckling och försök
för delprogrammen
Gemensamma lednings- och strilförband
Jaktförband
Altackförband
Spaningsförband
Basförband
Gemensamma
produktionsresurser
Flygvapenförbandr Ej objektbunden forskning för
delprogrammen
Jaktförband
13 700
14 400
11 400
21 800
446 100
419 800
282 500
58 400
44 700
74 700
3 100
4 700
26 500
200
100
200
89 500'
208 0002
95 300
687 700 490 600
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I beloppet Ingår 53 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
2 I beloppet Ingår 141 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Prop. I974r75 32
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 399,2 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande
om 687,7 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
forskning, försök och utveckling som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband avses användas bl. a. för försöksverksamhet för att
förbättra befintlig materiel och för utveckhngsarbete för framtida ersättning
av äldre markradarutrustning.
Beträffande jaktförband fortsätter utvecklingen av
jaktversionen av flygplan 37. Utvecklingen avser såväl grundflygplan som
motor, teleutrustning och beväpning.
För attackförbanden avses beställningsbemyndigandena
främst användas för lypförbättringar av flygplan AJ 37. Viss studieverksamhet
planeras vidare inorn delprogrammet.
För spaningsförbanden kommer beställningsbemyndigandet
att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om typutvecklingen av
flygplan S 37.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser
är främst avsett för verksamheten vid försöksplatserna samt för utrednings-
och försöksverksamhet.
Äv begärda bemyndiganden avses 141 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
a)
omräkning av bemyndiganden
för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge
februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 91 milj. kr.
b)
omräkning av
den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1973
enligt bedömd prisutveckling med 50 milj. kr.
Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning
eller forskning oeh utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets
materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den
personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande
anslag.
Antal
Personalutgifter
1973/74
1974/75
1973/74
1974/75
86
86
2 800 000
2 800 000
Försvarets materielverk
Materielverket påpekar att flygtekniska försöksanstalten i
sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har tagit upp behovet av nya
vindtunnlar. Materielverket und(;rstryker vikten av att beslut om en sådan
Prop. I974r75 33
anskaffning snarast fattas om vindtunnlarna skall hinna
utnyttjas vid utvecklingsarbetet för nästa altackflygplan. Tillgång till
inhemsk erforderlig kapacitet ger säkrare utprovningsresullat och minskar
därmed risken för kostnadskrävande modifieringar.
Departementschefen
Verksamheten under anslaget kommer under programplaneperioden
all i stor utsträckning präglas av typutvecklingen av jaktversionen av flygplan
37. 1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972r75, FöU 1972rl7, rskr 1972r231)
har Kungl. Majrt uppdragit åt försvarets materielverk att genomföra denna typulveckling.
1 prop. 1973r75 anförde min företrädare att första etappen av utvecklingen
beräknas vara avslutad under budgetåret 1974/75. Arbetet pågår planenligt.
Beträffande robot-beväpningen behövs visst ytterligare underlag innan närmare
ställningstagande kan ske.
För studier av ell eventuellt nytt flygplan efler flygplan
37 har Kungl. Majrt t. o. m. budgetåret 1973/74 ställt 10,9 milj. kr. till
materielverkets förfogande. För budgetåret 1974/75 beräknar jag ett belopp av
4,2 mih. kr. för detta ändamål.
Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30
juni 1975 1 521 166 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Majrt att
la ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det
bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga Kungl.
Majrt att medge att forskning och utveckling för flygvapenförband får beställas
inom en kostnadsram av 687 700 000 kr.,
2.
till
Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 191 A/15 anvisa ell
förslagsanslag av 399 200 000 kr.
F Gemensamma myndigheter och funktioner
Gemensam försvarsforskning
Riksdagen (prop. 1973r88, FöU 1973rl7, rskr 1973rl96) har
beslutat all de nuvarande delprogrammen Försvarets forskningsanstalt, Militärpsykoiogiska
institutet och Försvarsmedrcinska forskningsdelegationen samt programelementet
Militärmedicinska undersökningscentralen under delprogrammet Försvarets
sjukvårdsstyrelse och programelementet Gemensam fortifikatorisk forskning under
delprogrammet Fortifikationsförvaltningen fr.o.m. budgetåret 1974/75 skall
ersättas av ell nytt delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning.
Till det nya delprogrammet skall också föras flygteknisk och övrig ej objektbunden
försvarsteknisk forskning samt långsiktig, kunskapsuppbyggande forsk-
3 Riksdagen 1974.1 saml Nr 75
Prop. 1974
r75 34
ning i metodfrågor för det psykologiska försvarets behov.
Riksdagens beslut innebär alt försvarets forskningsanstalt
får programansvar för delprogrammet Gemensam försvarsforskning och produktionsansvar
för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet.
Fortifikationsförvaltningen behåller produktionsansvaret för den ej
objektbundna fortifikatoriska forskningen. Produktionsansvaret för flygteknisk
och övrig ej objektbunden försvarsteknisk forskning ligger kvar hos försvarels
materielverk.
I organisatoriskt avseende innebär riksdagsbeslutet att mrlrtärpsykojo-giska
institutet, mUitärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska
forskargrupperna samt flygmedicinska institutionen vid försvarets materielverks
försökscentral inordnas i försvarets forskningsanstalt. Anstalten övertar vidare
försvarsmedicinska forskningsdelegationens uppgifter. Ledningen av
forskningsanstalten kommer liksom f. n. att utövas av en styrelse och en
generaldirektör. Anstalten organiseras på fem huvudenheter och ett centralt
kansli för planering och administration. Huvudenhet 1 svarar huvudsakligen för
forskning avseende planeringsmetodik m. m. samt för samordning av
forskningsanstaltens medverkan i studier och utredningar inom totalförsvaret.
Forskningen vid huvudenhet 2 avser huvudsakligen konventionella vapensystem
samt vissa frågor rörande skyddet mot kärnvapen, vid huvudenhet 3 system och
metoder för teknisk informationsbehandling, vid huvudenhet 4 skydd mot ABC-vapen
och vid huvudenhet 5 människans betingelser i totalförsvaret.
Verksamheten under delprogrammet Gemensam
försvarsforskning har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsomrädena
Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam
försvarsforskning.
Programplan för perioden 1974/75-1978/79
Programplan för delprogrammet har i resp. delar utarbetats
av fortifikationsförvaltningen, försvarels forskningsanstalt,
militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen.
Fortifikationsförvaltningen anför beträffande
programelementet Ej objektbunden fortifikatorisk forskning att studierna bör
inriktas mot verkan av konventionella vapen och förhållanden i samband med
koncentrerad lagerhållning av ammunition i bergrum.
Försvarets forskningsanstalt anför beträffande
forskningsanstaltens nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.
De rekommendationer som överbefälhavaren under våren 1972
har utfärdat i samråd med civilförsvarsstyrelsen oeh överstyrelsen för ekonomiskt
försvar för inriktningen av forskningsanstaltens verksamhet skall i allt
väsentligt ligga till grund för verksamheten under programplaneperioden.
Hänsyn har härvid tagits såväl tUl totalförsvarets samlade behov
Prop.,l974r75 35
av forskningsresultat som statsmakternas behov för den
långsiktiga planeringen.
Forskningsverksamheten
samordnas liksom tidigare med avnämarnas studier, utredningar och planer för
utveckling och anskaffning av vapensystem och inriktas främst pä tillämpad ej objektbunden
forskning och däremot svarande kunskapsuppbyggande forskning. En strävan är
härvid att ge forskningsunderlag till tekniskt enklare och mindre kostnadskrävande
system.
Verksamheten
inom programelementen A-, B- och C-skyddsteknik syftar till att ge myndigheter
på olika nivåer tekniskt underlag om verkan av och skydd mol ABC-stridsmedel
samt till grundlig analys av de risker i skyddshänseende som av olika skäl tas
vid avvägningar och systemutformningar.
Verksamheten
inom programelementet Ammunitions- och vapenteknik inriktas mot att ta fram
underlag för studier av olika vapensystems verkan och skydd mot dessa. Särskild
uppmärksamhet ägnas åt studier som syftar till säkrare funktion, minskade
olycksrisker och förbättrade möjligheter att modernisera, underhålla och lagra
befintliga system för att förlänga deras användningstid.
Verksamheten
inom programelementet Stridslednings-, informations-och styrteknik syftar till
att ta fram underlag för studier av stridskrafternas operativa och taktiska
ledning. Stor vikt läggs vid utredningar rörande teknik för siktes-, spanings-
och eldledningssystem.
Verksamheten inom programelementen Fordons- och
farkostteknik samt Tillförlitlighet och försörjningsteknik berör i huvudsak
vissa specialområden, bl. a. material, och inriktas mot att utveckla principer
och metoder för tillförlitlighets- och materielunderhållsteknik.
Verksamheten inom programelementet Hunianteknrk syftar
till att belysa människans fysiska och psykiska uthållighet i samverkan med
materiel och tekniska system och under olika yttre betingelser.
Verksamheten
inom programelementet Övergripande studier och utredningar inriktas mot aft-utveckla
metoder för miljö- och samhälls-studier, perspektiv-, system- och
programplanering samt prognoser. Medverkan sker i olika myndigheters
utredningar och långsiktiga planering. Vidare fortsätter kunskaps- och
kapacitetsuppbyggnad inför nästa per-spektivplaneperiod. Försvarets resurser
för operationsanalys hålls vid makt.
För programplaneperioden har forskningsanstalten vidare angett
bl. a. följande.
Den av 1973 års riksdag beslutade omorganisationen av
försvarets forskningsanstalt börjar genomföras under budgetåret 1974/75 och
beräknas vara i huvudsak klar i början av programplaneperioden. Vissa
förändringar som hänger samman med den beslutade omlokaliseringen kan dock
komma att ta längre tid.
Vid programplaneperiodens början tillförs
forskningsanstalten nya uppgifter bl. a. i samband med organisationsförändringen.
1 program-
Prop. 1974r75 36
planen har hänsyn inte kunnsit tas till förändringar i
organisation, uppgifter eller lokalisering. Konsekvenserna av dessa
förändringar kommer att redovisas i särskild ordning.
Förberedelser
för och genomförande av organisationsförändringarna hksom förberedelser för omlokaliseringen
kommer alt kräva ökade insatser för ledning och planering under programplaneperioden.
Dessa bedöms dock inte medföra annat än rnargineUa förändringar i delprogrammets
inriktning.
Militärpsykologiska institutet anför beträffande
institutets nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.
Verksamheten inom programelementet MUitärpsykologiska
institutet mriktas på att få en mera effektiv ledning, samordning och kontroll
av den allt bredare militärpsykoiogiska verksamheten inom och utom institutet
och pä alt förbättra den administrativa service som krävs för hela
verksamhetsområdet.
Verksamheten
inom programelementet Gemensam mililärpsykologisk forskning inriktas på tiUämpad
ej objektbunden forskning främst av psykologisk och sociologisk art. Till stöd
främst för den psykologiska (inkl. psykoteknologiska) och sociologiska
verksamheten skall den kunskapsuppbyggande forskningen breddas och fördjupas.
Verksamheten inom programelementet Gemensam mililärpsykologisk
tillänipningsverksamhel inriktas på alt tillgodose krigsmaktens behov av prövningspyskologisk
medverkan vid personalurval, metodkontroU m. m. Konsultation och rådgivning
skall kunna ges främst i fråga om de psykologiska och sociologiska delarna av
verksamheten.
Militärpsykoiogiska
institutets verksamhet under programplaneperioden påverkas särskilt av flyttningen
till Karlstad under år 1976 och av förändringar på grund av att institutet
organisatoriskt slås samman med försvarels forskningsanstalt. Omlokaliseringen
kräver ett betungande förberedelsearbete men kommer troligen också att medföra
stora avgångar bland den kvalificerade personalen. Den kanske viktigaste
följden av sammanslagningen rned forskningsanstalten bedöms samtidigt vara att
verksamhetsområdet utsträcks även till civilförsvaret och det psykologiska
försvaret, vilket kräver utvidgad forskningsverksamhet.
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen anför
beträffande delegationens nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.
Verksamheten
bör inriktas på att främja tillämpad och kunskapsuppbyggande försvarsmedicinsk
forskning avseende "människan i del moderna krigets miljö". Den av
delegationen stödda forskningen sker både i form av små projekt under kort tid
och större fleråriga projekt. Härutöver främjas forskningen genom ett antal forskarutbildningsbefalt-ningar.
Eftersom
en stor del av delegationens resurser under senare år har varit bunden i
långsiktiga åtaganden, har utrymmet för forskningsinitiativ varit litet och
endast ett mindre antal ansökningar av hög prioritet har kunnat bifallas.
Delegationen har under en följd av år framhållit alt kostnader för
opaginerad Kontrollera mot PDF
verksamhet av mera fast karaktär bör betalas från
resp. myndighets anslag.
Den av berörda myndigheter beräknade utvecklingen av
anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge
februari 1973; 1 OOO-tal kr.).
1973/7412 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78
1978/79 Summa 1974/79
117 150 126 860 126 610 126 290 125
970 125 640 631370
' Anslagen Försvarets forskningsanstalt. Militärpsykologiska
institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Primäruppdragen
Försvarets sjukvårdsstyrelser Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och
försök (programelementet .Militärmedicinska undersökningscentralen) samt Forlifikationsförvalt-ningenr
Tillämpad ej objektbunden forskning redovisas under anslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse
resp. Fortifikationsförvaltningen.
2 Prisläge februari 1972.
F 5. Gemensam försvarsforskning
1972/73 Utgift 121238 751' 1973/74 Anslag 117 150 000'
1974/75 Förslag 127 000 000
' Se not I till sammanställning om anslagsutvecklingen
under programplaneperioden.
Kostnader
och medelsbehov
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. ni.
1973/74
1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets
forskningsanstalt
Dep.chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
117 150
000'
Gemensam
försvarsforskning:
Tillämpad ej objektbunden forskning
Kunskapsuppbyggande forskning
Tillämpad ej objektbunden fortifikatorisk forskning
Kostnader =
medelsbehov
117 150 000' 123 760 000 123 900 000
3 100
000 126 860 000
3 100 000 127 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Se not 1 fill sammanställning om
anslagsutvecklingen under programplaneperioden.
4 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personal Personalkategori
MUitär personal
Regementsofficerare
Pensionerad
militär personal i arvodestjänst
Kompaniofficerare
Frivillig
tjänstgörande militär personiil
Regementsofficerare
Civil personal
Handläggande personal
Övrig personal
Antal
1973/74
Beräknad ä
nd
ring
1974/75
Försvarets forskningsanstalt
Dep.chefen
2
of
of
1
of
of
1
of
of
668 808
-20
-20
1480'
- 20
-20
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Därutöver ca 30 arvodestjänster \i\d försvarsniedicinska
forskargrupperna.
Försvarets forskningsanstalt
Ä, Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 7
927 000 kr., varav 2 135 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Majrts beslut
Antalet anställda beräknas successivt minska med ca 20
personer under budgetåret 1973/74 och med ca 20 personer under budgetåret
1974/75 (' 1 200 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
1 avvaktan på vidare utredning har ingen verksarnhet förts
över till programelementet Övrig ej objektbunden försvarsteknisk forskning.
Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver
anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en
kostnadsram av 6 milj. kr.
D. Alternativ O
En minskning av anslagen enligt alternativ O skulle
medföra entledigande av personal. Detta innebär i sin tur att verksamhetens
inriktning måste ses över, vilket kräver en ny omfattande planeringsomgång
tillsammans med totalförsvarets perspeklivplaneansvariga myndigheter och andra
avnämare av forskningsresultat. Denna omplanering måste dess-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r75 39
utom ske under den period då också omorganisationen
ställer stora krav på personalresurserna.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten och
övriga myndigheler har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden.
Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973r88, FöU 1973rl7,
rskr 1973rl7, rskr 1973rl96) angående försvarsforskningens framlida organisation
m. m. fastställdes forskningsanstaltens indelning för de enheter som är direkt
underställda verkschefen. Beslutet innebar vidare att militärpsykologiska
institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen skall upphöra vid
utgången av juni 1974. Det ankommer på Kungl. Majrt att vidta de
övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för omorganisationen.
1 prop. 1973r88 angav dåvarande departementschefen att han
avsåg återkomma till Kungl. Majrt med förslag till åtgärder för att genomföra
den beslutade omorganisationen i samband med prövningen av de århga anslagsframslällningar-na.
Försvarels forskningsanstalt har i januari 1974. ingetl ett i samråd med
försvarets rationaliseringsinstitut utarbetat översiktligt förslag till
utformning av forskningsanstaltens organisation. Samtidigt överlämnades en av
forskningsanstalten i samråd med försvarets materielverk genomförd utredning
jämte förslag om teletekniska laboratoriums organisationstillhörighet och
lokalisering. Med anledning av dessa förslag förordar jag att följande åtgärder
vidtas fr. o. m. den 1 juli 1974.
Ett centralt kansli samt de fem huvudenheterna inrättas i
enlighet med riksdagens beslut. Eftersom dessa enheter ännu inte har fått sin
slutliga organisatoriska utformning kommer den interna organisationen att t. v.
vara provisorisk. Omorganisationen bör i huvudsak vara genomförd den 1 juli
1975. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge
statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Såvitt nu kan
överblickas kommer följande tjänsteförändringar att behöva göras och jag
förordar att dessa genomförs den 1 juli 1974.
För cheferna för det centrala kansliet och huvudenheterna
bör inrättas ordinarie tjänster med beteckningen p. Samtidigt bör fyra tjänster
som avdelningschefer (högst Cp/Cr 3) och en tjänst som överingenjör (Cp/Cr 1,
chef för planeringsbyrån) vid försvarets forskningsanstalt dras in.
Om det vid det fortsatta arbetet skulle visa sig att
ytterligare tjänster behövs för vilkas inrättande krävs riksdagens medgivande
kommer dessa att inrättas som extra i avvaktan på att frågan kan underställas riksdr-ens
. prövning.
Jag förordar vidare att de delar av försvarets
teletekniska laboratorium som arbetar med telekomponenter, miljöprovning och
miljömätning och som f. n. är placerade i Stockholm förs över till den del av
försvarets
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r75 40
materielverk som omlokaliseras till Linköping. Återstående
delar av laboratoriet bör ingå i huvudenhet 3 som också kommer att lokaliseras
till Linköping.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Kungl. Majrt bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge
beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Som
forskningsanstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade
organisationsförändringarna inom försvarets forskningsanstalt,
2. bemyndiga Kungl. Majrt att vid
försvarets forskningsanstalt inrätta sex ordinarie tjänster med beteckningen p,
en för chef för centralt kansli och en för chef för vardera huvudenheten 1, 2,
3, 4 och 5,
3. till Gemensam försvarsforskning för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av I 27 000 000 kr.,
4. bemyndiga Kungl. Majrt att under
budgetåret 1974/75 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en
kostnadsram av 6 000 000 kr.
Försvarets datacentral
Som jag har anfört i det föregående bör en sammanhållen datadriftorganisation
inrättas den 1 juli 1974 och redovisas som ett särskilt delprogram (anslag) med
benämningen 5.24 (F24) Försvarets datacentral.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral bör
budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet
och redovisas som självbärande under förslagsanslaget Försvarets datacentral.
Programplan för perioden 1974/75-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet förutsätter
försvarets civilförvaltning i sitt organisalionsförslag bl. a. följande.
Försvarets datacentral (FDC) skall tillgodose kundernas
behov av datamaskinkapaeitet för administrativ databehandling i krig och fred.
Under år 1974 kommer vissa av de datamaskiner som nu är i drift att bytas ut mot
nya med väsentligt utökad kapacitet. Utbytet medför ändrade och utökade
arbetsuppgifter bl. a. i fråga om operativsystem, programvaror,
datakommunikation etc.
FDC föreslås tillhandahålla underlag för och medverka vid
anskaffning av datamaskinutmstning. Anskaffning av dalamaskinutrustning
förutsätts ske som hittills.
Enligt befintliga planer skall en ny driftenhet tillkomma
i Karlstad
opaginerad Kontrollera mot PDF
under år 1976.
Den beräknade årsomslutningen under delprogrammet
framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973, 1 OOO-tal kr.).
1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78
1978/79 Summa 1974/79 22 000 24 000 25 000 30 000 30
000 30 000 139 000
F 24. Försvarets datacentral
1974/75 Nytt anslag (förslag) 1000
Kostnader
och medelsbehov
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
1973/74'
1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets
civilförvaltning
Dep.chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets datacentral r
Allmän ledning och förbandsverksamhet 21851000 24
360 000 24 200 000
Kostnader 21 851 000 24 360 000 24 200
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår:
Intäkter av datacentralens verksamhet
Medelsbehov
21 850 000 24 359 000 24 199 000
1 000 1 000 1 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Avser primäruppdraget Försvarets civilförvaltning:
Allmän ledning och förbandsverksamhet för programelementet Försvarets datadriftorganisation.
Personal
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personalkategori
Antal
tjänster
opaginerad Kontrollera mot PDF
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvarets
Dep.chefen civilförvaltning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Civil
personal Handläggande personal Övrig personal
21 182 203
+ 7 - 3 -4
+ 6
-3
+ 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets civilförvaltning
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
945 000 kr., varav 200 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r75 42
B. Uppgiftsförändringar
Övergången till den nya organisationen medför att en
tjänsteman som
chef för driftenhet förs över l'rån värnpliktsverket. Övergången till nya
datamaskiner med därvid tillkommande arbetsuppgifter medför att sex
nya tjänster bör inrättas (+ 500 000 kr.). Tre tjänster som tidigare har
ingått i och belastat datadriftorganisationen men varit avsedda för
värnpliktsverkets driftställen förs över till värnpliktsverket och avlönas
från verkets anslag ( 110 000 kr.). Till detta kommer kostnader för
styrelsearvoden. ,
För att tUlgodose behovet av rörelsekapital föreslås att
en rörlig kredit om 6 milj. kr. ställs till datacentralens förfogande.
Räntekostnaden för den rörliga krediten, baserad på räntesatsen 8 %, förutses
bli 240 000 kr. under budgetåret 1974/75. 1 den mån datacentralen får
tillgodoräkna sig de tillgångar som har upparbetats inom försöksorganisationen
kommer utnyttjandet av den rörliga krediten att bli avsevärt mindre.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta den föreslagna inriktningen av
verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört i det
föregående räknar jag vidare med att datacentralen skall få disponera en rörlig
kredit. Krediten bör uppgå till 4 milj. kr. och utgå inom ramen för den kredit
som slår till förfogande för statliga myndigheter med uppdragsverksamhet.
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till Försvarets datacentral för budgetåret 191 A/15
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
G Civilförsvar
G 1. Civilförsvar
1972/73 Utgift 131444
553
1973/74 Anslag 122
210 000
1974/75 Förslag 127 425 000
Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel
var den 30 juni 1973 3 906 000 kr. För budgetåret 1973/74 har beställningsbemyndiganden
lämnats till ett belopp av 52,2 milj. kr. Detta belopp bör under innevarande
budgetår räknas upp med 2 628 000 kr. för prisreglering. De mot nämnda bemyndiganden
stående betalningsmedlen utgör 15 325 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1974 blir (3 906 000 F 52 200 000 -i- 2 628 000 - 15 325 000) 43
409 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum
och branddammar motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1973 av 54,9 milj.
kr. För budgetåret 1973/74 har bemyndigande lämnats till elt belopp av 14 948
000 kr. Detta belopp bör under innevarande budgetår räknas upp med 1 893 000
kr. för prisreglering. För samma budgetår har 21 061 000 kr. anvisats i
betalningsmedel, varav 9 493 000 kr. avser statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter
och traflkantskydds-rum för vUka förfarandet med bemyndiganden hittills inte
har tillämpats. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973rl bU. 6, FöU 1973rl6, rskr
1973rl95) får anslaget för innevarande budgetår vid behov dessutom överskridas
med högst 8 milj. kr. för att betala gjorda åtaganden beträffande statsbidrag
till skyddsrum m. m. Om detta belopp helt tas i anspråk kommer bemyndigandeskulden
den 30 juni 1974 att vara (54 900 000 + 14 948 000 + 1 893 000 - 21 061 000 + 9
493 000 -8 000 000)52 173 000 kr.
Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag m. m.
1973/74
1974/75
Civilförsvarsstyrelsen
Dep. chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Civilförsvar:
Förvaltning
Utbildning av civilförsvars-personal m. m.
Civilförsvars-utbildning av allmänheten
Underhäll och förrådsverk-samhot
Materielanskaffning m. m.
Anskaffning av skyddsrum m m.
1-orskning, försök och utveckling
Kostnader
Tillkommer:
Till Kungl. Maj:ts disposition
Ä vg å r:
Reducering på grund av överplanering
54 828' 16 8413
28 126
22 117
2 391
18 646
29 951
29 443
1 100 131 774
4 9485
-1 104
27 2002 56 5024
25 461
30 693
2514
20 598 35 614 31727
1200 147 807
-1944
25 000 56 502
25 837
27 831
2 514
20 758 32 639
31 727
1 200 142 506
1 7135
-1944
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bet.
Primäruppdrag m. m.
1973/74
Bem.
Bet.
1974/75
Civillörsv;rrs-styrclsen
Bem.
Dep. chefen
Bem. Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknat belopp utöver civilförsvarets utgiftsram för
att täcka tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum m. m
Intäkter
Medelsbehov
Bemyndigandebehov
i71669
-8 000 -5 408
122 210
83 702
-10 000 - -10 000
-4 850 - -4 850
131 013 - 127
425
- 81
502
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Därav 2 628 000 kr. i prisregleringsbemyndigande
2 Därav 5,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande
3 Därav 1 893 000 kr. i prisreglering;sbemyndigande
'' Därav 21,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande
5 Motsvarar beräknad medelsförbrultning utöver anslag pä
kapitalbudgeten
Personal
Personalkategori
Antal
1973/74
Beräknad ändring 1974/75
Civilförsvars- Dep. chefen styrelsen
CivU
personal
Handläggande
personal
Lärare
Övrig
personal
115
68
397
580
of of +4
+4
of. of 2
+2
Civilförsvarsstyrelsen
A. Pris- ochlöneomräkning
Pris- och Iöneomräkningen innebär en kostnadsökning med 8
437 400 kr., varav 742 400 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar 1. Förvaltning
Lokalkostnader för utbildningsanläggningar bör
föras till primär-uppdragsgruppen Utbildning av civilförsvarspersonal (-3
971 000 kr.). Vissa kostnader för telefonabonnemang bör föras till primäruppdrags-
Prop. I974r75 45
gruppen Underhåll och förrådsverksamhet (852 000 kr.).
För biståndsulbildningsnämndens
verksamhet i Sandö behövs en växeltelefonist och en bilförare (-H74 000 kr.).
2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.
Vissa förskjutningar i utbildningsvolymerna mellan olika
utbildningsanstalter ökar kostnaderna med 397 000 kr.
För biståndsulbildningsnämndens utökade lokaler i Sandö
behövs två lokalvårdare (+74 000 kr.).
Ersättning till civilförsvarspliktiga med 60 kr./dag bör
utgå i samband med övning (+2 990 000 kr.).
3. Underhåll och förrådsverksamhet
Lokalkostnaderna ökar genom att nya statligt förhyrda
och andra förråd tillkommer som ersättning för vissa äldre förråd (+209 000
kr.).
4. Materielanskaffning m. m.
Materielanskaffningen bör inriktas på andra materielgrupper
än under innevarande budgetår (+4 119 000 kr.).
Äv
begärda bemyndiganden avses 5,7 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats enhgt följande, a) omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under 1974/75
från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975
enligt bedömd
prisutveckling
med 1,7 milj. kr. bjomräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni
1974
till prisläge februari 1975 enligl bedömd prisutveckling
med 4 milj. kr.
5. Anskaffning av skyddsrum m. m.
För budgetåret 1974/75 behövs bemyndiganden att medge
statsbidrag till byggande av skyddsrum m. m. till ett belopp av 56 502 000 kr. Bemyndigandena
avses för att bygga och modernisera ledningscentraler, modernisera
befolkningsskyddsrum och bygga observationsplatser, skyddsrum för framskjutna
enheter och krigsbranddammar. Därutöver innefattar det begärda beloppet
täckning för beräknade utbetalningar för statsbidrag till skyddsrum i
undervisningsanstalter och Irafikantskydds-rum saml för vissa kostnader i
samband med kontroll av enskilda skyddsrum. För dessa utbetalningar har
tidigare inte skett någon avräkning mot bemyndiganden.
Äv begärda bemyndiganden avses 21,6 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under
budgetåret 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975
enligt
Prop. 1974r75 46
bedömd prisutveckling med 4,2 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30
juni 1974 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 17,4
milj. kr. Äv delta belopp avser 9 991 000 kr. engångsuppräkning av bemyndigandeskulden
från äldre prislägen för bemyndiganden lämnade före den 1 juh 1973. Ändrade
utbyggnadsplaner medför att medelsbehovet ökar med
430 000 kr.
På grund av överplanering bör medelsbehovet reduceras (1
227 000
kr.).
6. Forskning, försök och utveckling
Medelsbehovet för olika utvecklingsarbeten ökar med 43 000
kr.
Departementschefen
1 prop. 1974:1 (bil. 6 s. 43) har jag redogjort för de
riktlinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i Fortsättningen. Jag har
vidare i det föregående förordat ett nytt system för civilförsvarsutbildning
samt en ny utbildnings- och förrådsorganisation. Beträffande medelsbehovet för
budgetåret 1974/75 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag
anföra följande.
Vid beräkningen av kostnaderna under primäruppdragsgrupperna
har jag beaktat civilförsvarsstyrelsens förslag till ändrad redovisning av
vissa kostnader. Vid beräkningen av kostnaderna för utbUdning av civilförsvarspersonal
m. m. har jag inte beräknat medel för ersättningar till civilförsvarspliktiga i
samband med övningar. Däremot har jag beaktat behovet av två lokalvårdare till
de lokaler som har tillkommit för biståndsutbildningsnämndens verksamhet i
Sandö.
Som jag har nämnt i det föregående bör beställningsbemyndigandena
för materiel och anskaffning av skyddsrum m. m. under innevarande budgetår räknas
upp med 2 628 000 resp. 1 893 000 kr. för prisreglering. Tekniken med
prisreglering av beställningsbemyndiganden har tidigare inte tillämpats föir
civilförsvaret. Övergången till det nya planerings-och programbudgetsystemet
förutsätter dock att civUförsvaret i detta hänseende behandlas på samma sätt
som det militära försvaret (jfr prop. 1972:75 s. 195). Jag avser därför att i
annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:l att beslut om prisreglering av den del av
civilförsvarets anslag för innevarande budgetår som avser materiel- och
skyddsrumsanskaffning skall innefatta bemyndiganden till motsvarande belopp.
De bemyndiganden jag i det följande förordar för budgetåret 1974/75 har prisreglerats
pä samma sätt som bemyndigandena för det militära försvaret.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag att det för materielanskaffning
behövs ett beställningsbemyndigande av 25 milj. kr., varav 5,7 milj. kr.
Prop. 1974r75 47
avses för prisreglering. För att betala beställningar som
har lagts ut före den I juli 1973 med stöd av tidigare bemyndiganden behövs
under budgetåret 675 000 kr. För beställningar med stöd av beviljade bemyndiganden
för budgetåret 1973/74 behövs 20,1 milj. kr. Behovet av betalningsmedel för
beställningar under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 10 647 000 kr. Detta
ger ett totalt behov av betalningsmedel för nästa budgetår av 3 I 422 000 kr.
Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden
för materielbeställningar den 30 juni 1975 att uppgå tiU 34 359 000 kr. Liksom
tidigare bör det ankomma på Kungl. Majrt att ta ställning till vilken
anskaffning som bör ske inorn ramen för det bemyndigande som riksdagen kan
komma att lämna.
Beträffande anskaffning av allmänna skyddsrum m. m. vill
jag erinra om att kommunerna inte är skyldiga att vidta statsbidragsberättigade
åtgärder innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag eller
riksdagen har lämnat bemyndigande till sådant bidrag.
Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum m.
m. kan beräknas motsvara en bemyndigandeskuld om 52 173 000 kr. vid ingången av
budgetåret 1974/75. Jag beräknar att bemyndiganden att medge bidrag dels till
kommuner för att anordna allmänna skyddsrum m. m., dels till kostnaderna för
enskilda trafikant- och skolskyddsrum rn. m. för budgetåret 1974/75 behövs till
ett belopp av 56 502 000 kr. Av detta belopp avses 21,6 mih. kr. för
prisreglering, varav 9 991 000 kr. utgör en engångsuppräkning av den beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1974 för bemyndiganden som har lämnats före den I juli 1973.
Jag
beräknar ett medelsbehov av 20,5 milj. kr. för anskaffning av skyddsrum m. m.
för nästa budgetår. Jag räknar dessutom med att anslaget vid behov får
överskridas med högst ett belopp som motsvarar den för budgetåret 1974/75
återstående delen av de 30 milj. kr. som enligt riksdagens beslut (prop. I972r75
s. 195, FöU I972rl7, rskr 1972r23l) vid behov får användas under perioden
1972/73 1974/75 för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till
skyddsrumsbyggande m. m. Jag räknar med att ett överskridande med ca 10 milj.
kr. kan bli nödvändigt för detta ändamål under nästa budgetår.
Vid bifall till vad jag har förordat beräknas bemyndigandeskulden
för statsbidrag till anskaffning av skyddsrum m. m. den 30 juni 1975 bli (52
173 000 + 56 502 000 - 20 500 000 - 10 000 000) 78 175 000 kr.
För forskning, försök och utveckling har jag beräknat
medel för en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till innevarande budgetår.
Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.
Prop. 1974r75 48
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majrt att medge
att civilförsvarsmateriel beställs inom en kostnadsram av 25 000 000 kr.,
2. bemyndiga Kungl. Majrt att medge
all statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum ni. m. inom en kostnadsram
av 56 502 000 kr.,
3. till Civilförsvar för budgetåret
191 A/15 anvisa ett förslagsanslag av 127 425 000 kr.
Prop. I974r75 49
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet
II 6. CivUförsvar r Anskaffning av anläggningar
1972/73 Utgift 5 254 812 Behållning 6 759 698
1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 8 200 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av förråd
för civUförsvarets mobUiseringsmaleriel och centrala förrådsverksamhet samt nybyggnad
av lokaler m. m. för statens civilförsvarsskolor.
Civilförsvarsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas trU 9
913 000 kr. enligt följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 OOO-tal kr.)
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
delprogrammet Undsättning
höretag påbörjade före 1973-07-01
1.
Standardförräd
för civillorsvarsmaferiel 170
2.
Revingeby.
Utbildningsanläggning 323
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 19 73/74
3.
Standardförräd
för civilförsvarsmateriel 1 025
4.
Rosersberg.
Nybyggnad av förläggningsbyggnad och försörjningsbyggnad (etapp 4a) 3 500
5.
Sandö.
Utbildningsanläggning (etapp 2) 4
470'
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
6. Standardförråd
för civilförsvarsmateriel 795
10 283
Reducering på grund av överplanering -370
Summa 9 913
' Varav 3.5 milj. kr. avser investering lör biständsutbildning.
1, 3 och 6. För fortsatt utbyggnad av förråd för civilförsvarsmateriel
behövs 2 143 000 kr. för nästa budgetår, varav ca 1,3 milj. kr. för att
slutföra nybyggnad av förråd som har påbörjats före eller under
budgetåret 1973/74.
2. För att slutföra den pågående utbyggnaden av
utbildningsanlägg
ningen i Revingeby behövs 323 000 kr. för nästa budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.
Kungl. Majrt
uppdrog den 20 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra en ny
förläggningsbyggnad och en ny försörjningsbyggnad m. m. vid statens civUförsvarsskola
i Rosersberg inom en kostnadsram av 7 440 000 kr. enligt prisläget den 1 aprU
1971, vilket motsvarar 7 950 000 kr. enligt prisläget den 1 aprU 1973.
5.
Behovet av
fortsatt utbyggnad (etapp 2) för utbUdningsverksamheten vid statens civUförsvarsskola
i Sandö har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1973rl (bU. 6 s. 215).
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till byggnadsprogram för den fortsalla
utbyggnaden. Kostnaderna angavs därvid till 7,8 milj. kr. enligl prisläget den
1 april 1972, vilket motsvarar 8,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1973.
Av sist angivna belopp avser 5 070 000 kr. kostnader för lokaler för den
bistånds- och katastrofutbildning som biståndsutbUdningsnämnden bedriver vid
civilförsvarsskolan. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.
För innevarande budgetår har 1 570 000 kr. för detta ändamål lagts till
utgiftsramen i form av en tUlfällig ramhöjning (prop. 1973rl bil. 6 s. 44). På
samma sätt bör (5 070 000 - 1 570 000) 3,5 milj. kr. ställas tUl förfogande för
nästa budgetår. Kungl. Majrt uppdrog den 7 december 1973 åt byggnadsstyrelsen
att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
Departementschefen
lag beräknar i likhet med civUförsvarsstyrelsen
medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår lUl 9 913 000 kr. 1
enlighet med vad jag förordat i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 62) bör 3,5 milj. kr.
som avser anskaffning av lokaler för bistånds- och kalaslrofutbildningen inte
belasta utgiftsramen för civUförsvaret. Jag förordar att medel för nästa
budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
Objekt
Kostnad;
5ram
Medelsfö
rbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställande
1972-
1973-04-01
Faktisk
Beräknad för
år-mån
år-män
04-01
t. o. m.
1972/73
1973/74
1974/75
A.
Företag påbörjade
före 1973-07-01
1. Standardförräd
för
civilförsvars-
materiel
14 111
14 961
13 107
1 684
170
-
-
2. Rosersberg.
Förlägg-
ningsbyggnad
1 260
1 260
1 232
28
-
70-05
71-08
3. Rosersberg.
Anslut-
ning till Käppala-
tunncln
1650
1650
1 553
97
-
70-01
72-05
4. Revingeby.
Utbild-
ningsanläggning
6 300
6 300
4 977
1 000
323
70-02
74-10
5.
Sandö. Utbildnings-
anläggning (etapp 1)
3 260
2 660
2 467
193
-
72-05
74-06
Summa A
26 581
26 831
23 336
3 002
493
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r75
51
Objekt
kostnadsram Medeisförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställande
1972- 1973- Faktisk Bcr.iknad för
är-mån
år-mån
04-01 04--01 t.o.m.
1972/73 1973/74 1974/75
B.
Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 197 3 j74
6. Standardförräd
för
civilförsvars-
materiel
- 2 640 - 350
1025
_
_
7. Rosersberg.
Nybygg-
nad av förlägg-
ningsbyggnad och
försörjningsbygg-
nad m. m.
(etapp 4a)
7 950 7 950 - 3 500
3 500
73-08 ,
75-02
8.
Sandö. Utbildnings-
anläggning (etapp 2)
7 800 8 500 - 3 096 '
4 470
74-05
75-12
Summa B
15 750 19 090 - 6 946
8 995
-
-
C
Företag avsedda att
påbörjas 1974/75
9. Standardförräd
för
civilförsvars-
materiel
- 2 900
795
-
-
Summa C
- 2 900
795
_
_
Summa A-C
42 331 48 821 23 336 9 948
10 283
-
-
Reducering av me-
delsbehovet
- _ _ _
-370
_
_
Beräknat medels-
behov
- 9 948
9 913
-
-
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr)
Medelstillgäng
Medelsförbrukning
Behållning
1973-07-
01
6 760 1973/74
9 948
Anslag
lör 1973/74
5 000 1974/75
9913
Anslag
för 1974/75
Beräknad behållning
(förslag)
8 200 1975-06-30 19 960
99 19 960
Jag hemställer all Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att lUl Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1974/75 anvisa elt investeringsanslag av 8 200 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Eva Dvbeck
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r75 52
Innehåll
Försvarets datacentral .............................................. 3
Nuvarande försöksverksamhet m. m............................ 3
Förslag trU ny organisation........................................... ...... 4
Remissyttrandena .................................................... ...... 5
Departementschefen ................................................. ...... 6
Ändrad
utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhel inom civil
försvaret ...................................................................... ...... 9
Inledning ................................................................... ...... 9
Utbildning och övning m. rn. för civilförsvarspliktiga ... 10
Nuvarande ordning ................................................. 10
Förslag tUl nytt utbildnings- och övningssystem för det
lokala
allmänna civUförsvaret och verkskyddet ............... .... 13
Utbildnings-och förrådsorganisationen......................... ........
Nuvarande ordning ................................................. 17
Förslag till ny utbildnings- och förrådsorganisation 18
Länsstyrelsernas synpunkter rn. m.............................. 22
Departementschefen ................................................. 23
Anslagsfrågor
............................................................... 30
Flygvapenförbandr Forskning och utveckhng................ -1
Gemensam försvarsforskning .................................... 33
Försvarets datacentral .......................................... .... 40
CivUförsvar ................................................................. 42
Civilförsvarr Anskaffning av anläggningar ................. .... 49
Goleborgs Offetlryclteri AB. Siockholm 74.4 631 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
50 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (50)
50 kopplingar i 31 dokument.
- SOU 2026:56 sou 2026 56 s. 289 i texten · dokumentnivå
- Prop. 2021/22:155 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet s. 44 om s. 7 i texten
- Bet. 1992/93:FöU4 Verksamheten vid Försvarets datacenter i texten
- Prop. 1992/93:73 om verksamheten vid Försvarets datacenter i texten
- Prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m.m. s. 18 i texten