om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m.m.
55 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:108, om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:108 Regeringens proposition
1975/76:108
om
godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m.
m.;
beslutad
den 29 januari 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
KJELL-OLOF
FELDT
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Den
4 december 1975 undertecknade företrädare för regeringarna i de fem nordiska
länderna en överenskommelse om atl upprätta en invesie-ringsbank. Nordiska invesleringsbanken,
med huvudsäte i Helsingfors.
Banken
skall enligt överenskommelsen ge lån och ställa garantier för all genomföra
investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Bankens grundkapital skall
vara 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter), vilket f n. motsvarar ca 2
miljarder kr. Vid sidan av grundkapitalet skall banken skaffa medel till utiåningsverksamhet
genom att la upp lån inom eller utanför de nordiska länderna.
1
propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen och medger alt
svenska slalen ikläder sig ansvarel för alt läcka Sveriges andel av bankens
grundkapital, 180 milj. SDR, vilkel f n. motsvarar ca 925 milj. kr. Sveriges
andel av den del av grundkapitalet som skall betalas in utgör 45 milj. SDR,
dvs. ca 230 milj. kr. För den första inbetalningen av Sveriges andel av
grundkapitalet föreslås alt del för budgelårel 1976/77 anvisas elt reservationsanslag
om 80 milj. kr.
Sveriges
tillträde lill överenskommelsen förutsätter all vissa beslämmelser angående
bankens rättsliga slällning införiivas med svensk rält. Av denna anledning
föreslås en komplettering av lagen med vissa bestämmelser om immunitet och
privilegier.
Vidare
föreslås vissa ändringar i de s. k. kapilaltäckningsreglerna i banklagstiftningen
och vissa ändringar i de placeringsbeslämmelser som gäller för allmänna
pensionsfonden och vissa andra institut.
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 108
Prop. 1975/76:108 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och
privilegier
Härigenom föreskrives, alt 3
§ lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier' skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 § 2
Nuvarande lydelse
Utan hinder av beslämmelse
i annan författning åtnjuta följande internationella organisationer immunitet
och privilegier enligt vad som bestämls i stadga eller avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige
1. Förenta Nationerna,
2. lill Förenta Nationerna anknutna fackorgan,
3. Europarådet,
4. rådet för samarbele på tullområdet,
5. internationella atomenergiorganet,
6. Europeiska frihandelssammanslulningen,
7. organisationen för ekonomiskl samarbele och
utveckling, samt den inom denna organisation upprättade finansiella stödfonden,
8. organisationen för europeisk lymdforskning,
9. den internationella domstolen,
10. den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna,
11. internationella centralorganet för biläggandel av investeringstvis-ler,
12. Asiatiska utvecklingsbanken.
Föreslagen lydelse
Ulan
hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande internationella
organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämls i stadga
eller avtal som är i kraft i förhållande lill Sverige
1. Förenta Nationerna,
2. lill Förenta Nationerna anknutna fackorgan,
3. Europarådet,
4. rådet för samarbete på tullområdet,
5. internationella atomenergiorganel,
6. Europeiska frihandelssammanslulningen,
7. organisationen för ekonomiskl samarbele och
utveckling, saml den inom denna organisalion upprättade finansiella stödfonden,
8. Europeiska lymdorganet,
9. den internationella domstolen,
10. den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna,
11. internationella centralorganet för biläggandet av investeringslvis-ter,
12. Asiatiska utvecklingsbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Lagen omtryckt 1973:1204.
'Senaste
lydelse enligt rskr 1975/76:110
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
13. internationella telesatellilor-ganisalionen Inlelsat,
14. Afrikanska utvecklingsfonden,
15. internationella oljeskadefonden,
16. den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen,
17. det europeiska centret för medellånga
väderprognoser.
Föreslagen lydelse
13. internationella telesatellitor-ganisationen Inlelsat,
14. Afrikanska utvecklingsfonden,
15. internationella oljeskadefonden,
16. den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen,
17. det europeiska centret för medellånga
väderprognoser,
18. Nordiska investeringsbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.
Prop.
1975/76:108 4
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom
föreskrives alt 57 5 lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
51 ii Bankaktiebolag
skall lill insällarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detla
bestämmes i förhållande lill bankbolagels tillgångar och lill garantiförbindelser
som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitaikravet indelas
placeringarna i följande fyra grupper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken
och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlaroch obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen, eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag eller Nor
diska investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka slalen, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller
annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådanl
bankägt aktiebolag som enligl regeringens medgivande får jämslällas med kreditakliebolag
vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsförelag med svensk
koncession svarar,
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling
eller fordran som angives under A 1-3,
5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit
säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller annal
försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,
3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning
i jordbruks-, affärs- eller bostadsfaslighel eller tomträtt
till
sådan fastighet inom sijuttiofem procent av det uppskattade värdei
av
den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som
hör
till tomträtten,
'Senaste
lydelse 1975:227
Prop.1975/76:108 5
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4.
garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller
fordran, som angives under B 1-3,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån utgår eller i tomträtt lill sådan
fastighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av del uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om lomträtl,av byggnad som hör lill tomträtten,
inteckning
i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt lill sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör lill tomträtten,
föriagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landel, eller
borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugo-femtusen kronor, 2.
garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,
D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.
För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall
bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital lill lägst etl belopp, som motsvarar
sammanlagt
en
procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra
proceni av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta
procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Tillgång
skall lagas upp lill bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella
belopp.
Med
eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas det nominella
värdei av föriagsbevis, utställda av bankbolagel, intill etl belopp motsvarande
bolagels aktiekapital. 1 fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva
inom fem år, skall dock iakttagas alt med bolagets kapital får likställas högst
så stor del av del varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av
bolagets aktiekapital.
Från
bankbolagets eget kapital skall avräknas del bokförda värdei av vad banken
såsom aktiekapital eller i annan form lillskjulit lill annat in- eller utländskt
företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej
ske i fråga om företag där slalen är delägare eller i fråga om kreditakliebolag
som har lill huvudsakligt ändamål all lämna
Prop.
1975/76:108 6
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
lån
mol säkerhet i form av panJrätl på grundval av inteckning i bostads-, kontors-
eller affärsfastighet.
Har
bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har lill
syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för all bereda
banken lokaler för dess inrymmande eller lillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från bankbolagels eget kapital avräknas åtta procent av summan av
del bokförda värdei av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda
skulder eller den del av dessa som svarar mol bankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.
Med
uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligl gällande bestämmelser om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss
byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop.1975/76:108 7
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom
föreskrives aU 26 S lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
26 S'
Sparbank skall lill insällarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp. Detta
bestämmes i förhållande lill sparbankens tillgångar och lill garantiförbindelser
som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet på egna fonder
indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar saml fordringar hos
riksbanken
och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlaroch obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- . tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag eller Nor
diska investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller
annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag, sådanl
bankägt aktiebolag som enligl regeringens medgivande får jämställas med kreditakliebolag
vid tillämpningen av detla stycke eller försäkringsförelag med svensk
koncession svarar,
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,
5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit
säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annal
försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,
3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning
i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller lomlrält
lill
sådan fastighet inom sjuttiofem proceni av del uppskattade värdet
av
den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som
hör
till tomträtten,
' Senaste lydelse 1975:228.
Prop.1975/76:108 8
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4.
garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, :5om angives under B 1-3,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån utgår eller i tomträtt lill sådan
fastighet, om inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra proceni av det uppskattade värdei av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till
tomträtten,
inteckning
i fastighet, som hell eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt till sådan faslighet inom femtio proceni av del uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör lill tomträtten,
förlagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landel, eller
borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än ijugufemtusen kronor, 2.
garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under Cl,
D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fon
der.
För
placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. 1 övrigi skall
sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder lill lägst etl belopp, som motsvarar
sammanlagt
en
proceni av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra
proceni av summan av placeringar som angivas under C, och
åtta
procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Tillgång
skall lagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella
belopp.
Med
egna fonder avses grundfond, reservfond och garanlifond. Med egna fonder får
likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken,
intill elt belopp molsvarande sparbankens reservfond. I fråga om föriagskapilal,
som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas alt med
sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet som svarar mol tio procent av reservfonden.
Från
sparbankens egna fonder skall avräknas del bokförda värdet av vad sparbanken
såsom aktiekapital eller i annan form lillskjulit lill företag som driver någon
form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske
Prop.1975/76:108 9
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
i
fråga om förelag där staten är delägare eller i fråga om kreditakliebolag som
har lill huvudsakligt ändamål atl lämna lån mol säkerhet i form av panträtt på
grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har sparbank väsentligt
ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har lill syfte alt förvalta
faslighet eller tomträtt som förvärvats för atl bereda sparbanken lokaler för
dess inrymmande eller lillgodose därmed sammanhängande behov, skall från
sparbankens egna fonder avräknas åtta proceni av summan av det bokförda värdet
av aktierna i fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av
dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses
det värde, som sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har
enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av
bostadsbyggande sådanl lån beviljats lill uppförande av viss byggnad, skall lill
grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet läggas det enligt
nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden eller den faslighet,
där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.
Sparbank,
som på grund avavtal enligt 79 S skall uppbära blivande överskott vid annan
sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under tiden
för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp och på villkor som
tillsynsmyndigheten faslställer.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 108
Prop.
1975/76:108 10
4
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
Härigenom
föreskrives att 34 § lagen (1956:216)om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
34,'
Cenlralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insällarnas skydd ha
eget kapital lill visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt
i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser
(placeringar). Vid beräkningen av kapitaikravet indelas placeringarna i
följande fyra grupper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken
och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag e/Ze/Noz-rf/s-
ka investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller
därmed jämföriig samfälUghet, bankaktiebolag, sparbank, cenlralkassa eller
annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag,
sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämslällas med kreditakliebolag
vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk
koncession svarar,
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,
5. garantiförbindelser, som utfärdats av cenlralkassan
eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i
värdehandling eller fordran, som angives under A 1,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller
annat försäkringsförelag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening
svarar,
3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning
i jordbruks-, affärs- eller bosladsfastighet eller tomträtt
lill
sådan fastighet inom sjuttiofem procent av del uppskattade värdet
'Senaste lydelse 1975:229.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:108 II
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
av
den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill
tomträtten, 4. garantiförbindelser, som utfärdals av cenlralkassan eller
ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller
fordran, som angives under B 1-3,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan
faslighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra proceni av del uppskattade värdei av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill
tomträtten,
inteckning
i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhel,
eller i tomträtt lill sådan faslighet inom femtio proceni av del uppskattade värdei
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom
som hör lill tomträtten,
föriagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller
borgen,
dock ej lill högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen kronor, 2.
garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa
och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C I,
D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligl
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.
För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall
centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje lidpunkt ha eget kapital lill
lägst elt belopp, som motsvarar sammanlagt en proceni av summan av placeringar,
som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under
C, och åtta proceni av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång
skall lagas upp lill bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella
belopp.
Med
eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposilionsfond och av stämma
fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas del nominella värdet av
föriagsbevis, utställda av cenlralkassan, intill etl belopp motsvarande del
belopp vartill cenlralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital
uppgår. I fråga om föriagskapilal, som långivaren kan återkräva inom fem år,
skall dock iakttagas atl med cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital får likställas högsl så slor del av det varje år
Prop.
1975/76:108 12
Nuvarande
tydelse Föreslagen lydelse
förfallande
beloppet som svarar mol tio proceni av detta kapital.
Från
cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall avräknas
det bokförda värdei av vad de såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit
lill företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall
dock ej ske i fråga om förelag där slalen är delägare eller i fråga om kreditakliebolag
som har lill huvudsakligt ändamål all lämna lån mot säkerhet i form av panträtt
på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har
cenlralkassa eller ansluten, jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse i
aktiebolag som uteslutande har till syfte atl förvalta fastighet eller tomträtt
som förvärvals för att bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande
eller lillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalel
avräknas åtta procent av summan av del bokförda värdei av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mol kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med
uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel lill
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss
byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet
läggas det enligl nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annal.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
Härigenom föreskrives
i fråga om lagen (1948:433) om försäkringsrörelse' dels alt i 4§ 1 och 2 mom.,
70, 72 och 81 §§, 94 § 1 mom., 95 och 97 S§, 100 S 1 mom., 135 och 142 ;;§, 166
1 och 2 mom., 204 S 1 mom., 233 och 237 §§, 288 § 3-5 mom., 292 och 294 §§,
297 § 1-3 mom., 302 §, 310 § I mom. saml 315, 318, 337, 345 och 349 §§ ordet
"Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ul mol
"regeringen" i molsvarande form, dels atl 274 § skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
274
§2
Vid envar tidpunkt skall
ell belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i
följande slag av värdehandlingar:
1.
obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats
av staten;
2. obligationer utfärdade
av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundäriånekassa
eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag eller av kreditakliebolag, som enligl
vad därom finnes stadgal står under tillsyn av bankinspektionen;
2. obligationer utfärdade
av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundäriånekassa,
Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken eller
av kreditakliebolag, som enligt vad därom finnes stadgal slår under tillsyn av bankinspektionen;
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse av 4§ 2 mom. 1961:610
70 § 1950:320
72 § 1961:610
81 § 1961:610
94 § 1 mom. 1961:610 100 § 1 mom. 1973:223 142 § 1961:610
166 § 2 mom. 1961:610 204 § 1 mom. 1950:320 237 § 1961:610 288 § 4 mom.
1974:165 292 § 1957:221 315 § 1973:391 318 § 1974:165 345 § 1961:610 349 § 1950:320.
2 Senaste lydelse 1973:934 och 1967:343 (jfr 1967:344).
Prop.
1975/76:108 14
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3. av riksbanken, svenskl bankaktiebolag, svensk
sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit utfärdade fordringsbevis, med
undanlag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som
medföra rält till betalning försl efter utfärdarens övriga fordringsägare
(förlagsbevis);
4. obligationer eller andra skuld- 4. obligationer
eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanle- förbindelser,
utfärdade eller garanterade av svensk kommun, som till rade av svensk kommun,
som till lånels upptagande eller garanterande lånels upplagande eller
garanterande erhållit Konungens tillstånd; erhållit regeringens tillstånd;
5. av
svenskl industriföretag ut- 5. av svenskl industriföretag ut
färdade obligationer, vilka offent- färdade obligationer, vilka offent
ligen utbjudils av svenskl bankak- ligen utbjudils av svenskt bankak
tiebolag eller Sveriges investerings- tiebolag, Sveriges invesleringsbank
bank aktiebolag; aklieholag eller Nordiska investerings
banken;
6. skuldförbindelser,
för vilka bolaget äger säkerhet genom
inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra
femtedelar
eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde
eller
inteckning
i lomlrält, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller
affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar
av senast fastställda taxeringsvärde, allt med den ytterligare begränsning som
försäkringsinspeklionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll
eller annan omständighet,
dock
alt, utom i fråga om sådant lån till svensk kommun för vilkel försäkringsinspeklionen
medgivit undanlag, åbyggnad skall, för atl inteckning i fastigheten eller
tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i
denna lag eller i utländsk försäkringsanslalt med rält atl driva
försäkringsrörelse här i rikel;
7. inhemska
eller ulländska värdehandlingar, som till sin art och lill den
säkerhet de erbjuda kunna anses jämföriiga med några av de under 1-6
nämnda; dock alt värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i
främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de
molsvara försäkringsfonden för egen räkning för försäkringar i samma va
luta;
eller
ock i följande tillgångar av annan art:
8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet;
9. värdei av återförsäkringsgivares ansvarighet pågrund
av i ålerförsäkring övertagna livförsäkringar, dock atl värdet av utländsk försäkringsanslalts
ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas lill redovisning av försäkringsfonden
än försäkringsinspeklionen med hänsyn lill försäkringslagarnas säkerhet finner
kunna medgivas.
Prop.1975/76:108 15
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Utan
hinder av vad i första slyckel är stadgat må ell belopp molsvarande högsl en
tiondel av försäkringsfonden för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar
än i första stycket 1-7 avses, dock icke i aktier.
Med
försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar
värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid
tillämpningen av 70, 274 och 345 §§ i den nya lydelsen skall med sådanl beslut
av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har
fattats av Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Förslag till
Lag
om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning
Härigenom
föreskrives i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning'
dels
an i 4-6, 10, 14, 15, 19, 20, 22, 24 och 26 §§ ordet "Konungen" skall
bytas ul mol "regeringen'",
dels all 12 § skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 §'
Envar av första, andra och
tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvallning slående
medlen,
3. i obligationer och andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudils av svenskt
bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska
investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev
förenade med optionsrätt lill nyteckning;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag,
sparbank, cenlralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning,
som regeringen godkänner, eller av bolag, förening
1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundäriånekassa eller av kreditakliebolag, som enligl
vad därom finnes stadgat slår under tillsyn av bankinspektionen;
2. i obligationer garanterade av slalen, kommun eller
därmed jämförlig samfällighel;
3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar som offentligen utbjudils av svenskl bankaktiebolag
eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag med undanlag av konvertibla
skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade av slalen,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag,
postbanken, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan
kreditinrättning, som Konungen godkänner, eller av
'
Sen.isle lydelse av 4§ 1973:503 6§ 1973:503
14 §
1973:934 Gfr 1973:503)
15 §
1967:345 (jfr 1967:346) 19 § 1967:345 (ifr 1967:346)
2
Senaste lydelse 1973:503.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
eller stiftelse som i 2
§ första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel
iklätt sig borgen för förbindelserna;
bolag,
förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel iklätt sig borgen för förbindelserna;
5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;
6. efler hörande av riksförsäkringsverket i
skuldförbindelse utfärdad av företag, som har lill syfte att befordra
folkhälsan eller att medverka lill förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga
eller till förbättring av sådan förmåga och som enligt styrelsens prövning
anses erbjuda godtagbar säkerhet; saml
7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad
nedan är stadgal om återiån.
Fjärde
fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvallning stående medlen
1. i aktier i svenskl
aktiebolag med undanlag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt
I den mån så
erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för
tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå
hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.
2. i sådana konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med op
tionsrätt lill nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detla
stycke.
I den mån så erfordras för en tillfredsställande belalningsberedskap eller
eljesi för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel
även inneståhos riksbanken, bankaktiebolag eller postbanken.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid
tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 SS i den nya lydelsen skall med sådant beslul
av regeringen som där sägs jämslällas beslut som före den I januari 1975 har
fatlats av Konungen.
1** Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 108
Prop.1975/76:108 18
7
Förslag till
Lag
om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av
riksförsäkringsverkets fonder
Härigenom
föreskrives atl 9S reglementet (1961:265) angående förvaltningen av
riksförsäkringsverkels fonder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
9,si Fondfullmäktige
må placera fondmedel
1. i obligationer utfärdade av slalen, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditakliebolag, som enligt
vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;
2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel;
3. i obligationer och andra förden 3. i obligationer
och andra förden allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar som offentligen utbjudils av ningar som offentligen utbjudils
av svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskt bankaktiebolag, Sveriges inges
investeringsbank aktiebolag; vesteringsbank aktiebolag eller
Nordiska investeringsbanken;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag,
sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som
regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse, i vilka staten,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel äger etl bestämmande inflytande,
såvida staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel iklätt sig borgen
för förbindelserna;
5. i skuldförbindelser, för vilka fond äger säkerhet
genom inteckning i fast egendom eller tomträtt inom två tredjedelar av senast
fastställda taxeringsvärde; dock skall åbyggnad, för alt inteckning i
fastigheten eller tomt-rätlen må godkännas, vara brandförsäkrad i
försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanslalt
med rätt all driva försäkringsrörelse här i rikel; samt
6. i sådana andra värdehandlingar, vilka regeringen i
särskilt fall efter framställning av fondfullmäktige prövar erbjuda fullgod
säkerhet.
Fondmedel
tillhörande folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäkringsfonden må därjämte
placeras
7. i
skuldförbindelser utfärdade av förelag, som har till syfte alt befordra
folkhälsan eller atl medverka lill att förhindra nedsättning av arbetsförmågan
'Senaste
lydelse 1975:481.
Prop.
1975/76:108 19
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
eller
till att förbättra sådan förmåga och som enligl fondfullmäktiges prövning
anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt
8.
med regeringens medgivande i fastigheter, som förvärvas för sådanl ändamål, som
under 7 omförmäles.
Placeras
medel ur folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäkringsfonden i
skuldförbindelse utfärdad av företag som avses i andra slyckel 7, må ullåningen
ske mol lägre ränta äri som eljest skulle ha kunnai betingas.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer
Prop.1975/76:108 20
8
Förslag tm
Lagomändring
i reglementet (1962:401)angående förvaltningen av de allmänna
försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga
sjukförsäkringen
Härigenom
föreskrives atl 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de
allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga
sjukförsäkringen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2S'
Allmän försäkringskassa må placera fondmedel
1. i obligationer utfärdade av slalen, kommun,
Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypolekskassa;
2. i obligationer garanterade av staten eller kommun;
3. i obligationer och andra för den 3. i obligationer
och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar, som offentligen utbjudils av ningar, som offentligen utbjudils
av svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskl bankaktiebolag, Sveriges inges
investeringsbank aktiebolag; vesteringsbank aklieholag eller
Nordiska invesleringsbanken;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade eller
garanterade av staten eller kommun eller utfärdade av riksbanken,
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;
5. i skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet
genom inteckning i annan fastighet än industrifastighet inom två tredjedelar av
senast fastställda taxeringsvärde, därvid i taxeringsvärdet å
jordbruksfastighet icke må medräknas taxeringsvärdet å växande skog; dock skall
åbyggnad, för alt inteckning i fastigheten må godkännas, vara brandförsäkrad i
försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanslalt
med rätl att driva försäkringsrörelse här i rikel; samt
6. med riksförsäkringsverkets medgivande i fastighet,
avsedd för kassans verksamhel; och skall i fråga om brandförsäkring av åbyggnad
gälla vad vid 5. stadgas.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste
lydelse 1973:934 och 1967:349 (jfr 1967:350).
Prop.1975/76:108 21
9
Förslag till
Lag
om ändring i lagen(1972:262)om understödsföreningar
Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1972:262) om underslödsföreningar
dels
alt i 2, 68, 73 och 75 SS ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall
bytas ul mot "regeringen" i motsvarande form,
dels
atl 24 S skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
24 S'
Vid varje lidpunkt skall ell belopp, som läcker summan av dels försäkringsfonder,
dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej
medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen
1. obligationer
eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats
av staten,
2. obligationer
som utfärdats av 2. obligationer som utfärdats av
Sveriges allmänna hypoteksbank, Sveriges allmänna hypoteksbank.
Konungariket Sveriges stadshypo- Konungariket Sveriges stadshypo
tekskassa. Svenska bostadskredil- lekskassa. Svenska bosladskredit
kassan. Svenska skeppshypoieks- kassan. Svenska skeppshypoteks
kassan. Skeppsfartens sekundäriå- kassan. Skeppsfartens sekundäriå
nekassa eller Sveriges investerings- nekassa, Sveriges invesleringsbank
bank aktiebolag eller av kredilaklie- aktiebolag eller Not diska investerings-
bolag, som står under tillsyn av bank- banken eller av kreditakliebolag,
inspektionen, som står under tillsyn av bankin
spektionen,
3. fordringsbevis som utfärdats av riksbanken,
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit, dock ej sådana
för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt lill
betalning försl efter utfärdarens övriga fordringsägare (föriagsbevis),
4. obligationer eller andra skuld- 4. obligationer
eller andra skuldförbindelser, utfärade eller garanle- förbindelser, utfärdade
eller garanterade av kommun, som fått lillslånd rade av kommun, som fått
tillstånd av Konungen att la upp eller garan- av regeringen alt ta upp eller
garantera lånet, lera lånet,
5. obligationer som utfärdats av 5. obligationer som
utfärdats av svenskl industriföretag och som of- svenskt industriförelag och
som offentligen utbjudils av bankakliebo- fentligen utbjudils av bankaktiebolag,
sparbank, kredilkassa inom jord- lag,sparbank, kreditkassa inom jord-
'
Senaste lydelse 1973:934 (övergängsbesl.).
Prop.
1975/76:108 22
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
brukskasserörelsen
e//e/-Sveriges in- brukskasserörelsen, Sveriges inves-
vesteringsbank aktiebolag, leringshank aklieholag eller Nordiska
invesleringsbanken,
6. skuldförbindelser,
för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt
på grundval av
inteckning
i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar
eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde,
eller
inteckning
i tomträtt, lill vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller
affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två iredjedelarav
senast fastställda taxeringsvärde, med den ytteriigare begränsning som försäkringsinspeklionen
kan komma alt föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan
omständighet,
dock
att, utom i fråga om sådanl lån till kommun för vilkel inspektionen medgell
undantag, byggnad skall, för alt säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad
i svensk försäkringsanslalt eller i utländsk försäkringsanslalt som har rätl
att driva försäkringsrörelse här i riket,
7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom
sådana som skall infrias i främmande valuta, om de lill art och säkerhet kan
anses jämföriiga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,
8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom
återköpsvärdet,
9. föreningen tillhör fastighet eller tomträtt intill
de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande
inteckning, eller
10. värdet
av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäk
ringar, som övertagits i ålerförsäkring.
Förening,
som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller
vissa förelag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i
sådana av ell eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka
föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.
Utan
hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en
tiondel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än
som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar
som nämnts i första stycket 9 utöver där angiven gräns.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid
tillämpning av 2 och 24 SS i den nya lydelsen skall med sådant beslul av
regeringen som där sägs jämslällas beslut som före den I januari 1975 har
fatlats av Konungen.
Prop.
1975/76:108 23
10
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1973:370)om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom
föreskrivesatl 57 S lagen(1973:370)om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
sn'
Fondens
tillgångar skall redovisas i en eller flera av följande former
1. obligationer som utfärdats av staten, kommun,
Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
2. obligationer som garanterats av staten eller
kommun,
3. obligationer
eller andra förden 3. obligationer eller andra förden
allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskriv
ningar, som offentligen utbjudils av ningar, som offentligen utbjudils av
svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskl bankaktiebolag, Sveriges in
ges invesleringsbank aktiebolag, vesteringsbank aktiebolag eller
med undantag av sådana förskriv- Nordiska investeringsbanken, med
ningar, som medför räll till betalning undantag av sådana förskrivningar,
först efter utfärdarens övriga förd- som medför räll lill betalning först
ringsägare (föriagsbevis), efler utfärdarens övriga fordrings
ägare (föriagsbevis),
4. andra skuldförbindelser som utfärdats eller
garanterats av staten eller kommun eller som utfärdats av riksbanken,
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit,
5. intill högsl en femtedel av fondens tillgångar i skuldförbindelser,
för vilka kassan har säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i
annan faslighet än industrifastighet eller i tomträtt inom tre fjärdedelar av
senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet på jordbruksfastighet
icke får medräknas taxeringsvärdet på växande skog; dock skall byggnad, för att
inteckning i fastigheten skall godkännas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanslalt
eller i utländsk försäkringsanstalt med räll all driva försäkringsrörelse här i
landet, eller
6. med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande i
fastighet, avsedd för kassans verksamhet, varvid i fråga om brandförsäkring
skall gälla vad som anges 15.
Utan
hinder av första stycket får elt belopp, som motsvarar högst en tiondel av
fonden, redovisas i andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-6,
dock ej i aktier eller andelar i aktiefond.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer. 'Senaste lydelse 1973:934.
Prop.
1975/76:108 24
Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1976-01-29
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmcivisl, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Feldt
Proposition
om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska
investeringsbanken, m. m.
1
Inledning
Vid
möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och samarbets-minislrar den 31
januari 1975 i Oslo diskuterades frågan om att upprätta en nordisk
investeringsbank. Statsministrarna uttalade alt en sådan bank skulle kunna bli ell
värdefullt komplement lill förekommande kreditinstitut vid finansiering av
investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Statsministrarna enades
om att snarast möjligt låta utarbeta ett förslag som skulle kunna ligga till
grund för elt beslut atl upprätta en nordisk investeringsbank. Denna skulle
drivas enligt bankmässiga principer och bygga pä grundkapital från de
dellagande länderna.
På
grundval av statsministrarnas beslul tillsatte Nordiska ministerrådet den 14
februari 1975 en arbetsgrupp med uppdrag alt ularbela etl utkast till överenskommelse
och förslag lill stadgar för banken.
Arbetsgruppen
avlämnade sin rapport den 20 maj 1975. Ministerrådet behandlade den vid elt
möte den 19 juni 1975 och beslöt då atl, i form av etl minislerrådsförslag om
upprättande av en nordisk invesleringsbank, underställa frågan Nordiska rådet
för yttrande.
Nordiska
rådet remitterade förslaget till etl anlal myndigheler, organisationer och
andra intressenter i de nordiska länderna. Inom ramen för frågans beredning i
rådels ekonomiska utskott hölls också etl möte den 18 oktober 1975 lill vilkel
ministerrådet hade inbjudits. Härunder besvarade ministerrådet vissa frågor
angående banken som utskottets ledamöter hade ställt lill ministerrådet.
Vid
extra session i Slockholm den 15 november 1975 antog Nordiska
Prop.
1975/76:108 25
rådet
del förslag lill rekommendation om godkännande av ministerråds-förslaget som
utskottets majoritet förordade. Röstsiffrorna var 59 för och 10 mot; 5
rådsmedlemmar dellog inte i omröstningen.
Nordiska
rådel hade därmed rekommenderat ministerrådet att tillse alt överenskommelse ingicks
om atl upprätta en nordisk investeringsbank väsentligen i överensstämmelse med
ministerrådets förslag. Banken borde emellertid, enligl Nordiska rådet, erhålla
en bredare pariamentarisk förankring vilkel kunde ske genom ändringar i
förslagen till överenskommelse och stadgar på följande tre punkler: dels borde
stadgeändringar av större vikt underställas Nordiska rådet, dels borde Nordiska
ministerrådet årligen rapportera till Nordiska rådel om bankens verksamhet,
dels slutligen borde i bankens konlrollkommilté även ingå representanter
utsedda av Nordiska rådet.
Under
överiäggningar mellan Nordiska rådets presidium och Nordiska ministerrådet
uppnåddes enighet om en korrigering av texterna i allt väsentligt i enlighet
med Nordiska rådels önskemål.
Vid
ministerrådets möte i Köpenhamn den 4 december 1975 antogs formellt de
ändringar i texterna till överenskommelse och stadgar som blivit resultalel bl.
a. av överläggningarna med Nordiska rådels presidium, varefter överenskommelsen
undertecknades. Efter ratifikation träder överenskommelsen i kraft den dag
ministerrådet fastställer.
De
svenska texterna lill överenskommelsen och stadgarna bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilagor.
2
Överenskommelsens huvudsakliga innehåll
Överenskommelsen
och de därtill fogade stadgarna reglerar bankens verksamhet. Bankens uppgift
skall vara alt ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensslämmelse
med samhällsekonomiska hänsyn för att genomföra investeringsprojekt och export
av nordiskt intresse. Bankens grundkapital lillskjuts av avtalsparterna.
1
del följande lämnas en redogörelse för överenskommelsen och stadgarna för
banken baserad huvudsakligen på kommentarerna i Nordiska ministerrådets
förslag till Nordiska rådet. Framställningen tar därvid hänsyn lill de
ändringar i texterna som ministerrådet gjort med anledning av behandlingen i
Nordiska rådel.
2.1
Bankens ändamål och verksamhetsfält
1
del förslag från ministerrådet som förelades Nordiska rådel påpekas alt
avsikten alt nu förverkliga tanken på en nordisk investeringsbank hänger samman
med de nordiska ländernas stora kapitalbehov för atl bygga ut
produktionsapparaten och öka exporten. En nordisk investeringsbank vars kapitalanskaffning
bygger på upplåning på såväl den internationella som
Prop.
1975/76:108 26
senare
också på den nordiska kapitalmarknaden kan bidra till finansieringen av
investerings- och cxportprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Banken kan
därmed bli elt viktigt inslrutnent för atl vidareutveckla del nordiska
samarbetet på det praktiska planet och bidra till de nordiska ländernas ekonomiska
framsteg. Bankens uppgift är alt stärka Nordens ekonomi genom alt bevilja län
och ställa garantier på bankmässiga villkor för atl genomföra investerings- och
exporlprojekt av nordiskt intresse, framhåller ministerrådet. Genom att den
nordiska målsätlningen skall vara grundläggande för investeringsbankens verksamhel
kan banken bli elt värdefullt komplement lill de enskilda ländernas nationella
kreditinstitut. Bankens utlånings- och garantiverksamhet förutses ske på
bankmässiga villkor. Detla innebär bl. a. att banken skall sträva efter att
uppnå överskott som möjliggör fondbildning och rimlig förräntning av del
inbetalade grundkapitalet. En bank- och affärsmässig målsättning bedöms vara
en förutsättning för all banken skall kunna uppträda som låntagare på den
internationella kapitalmarknaden och därvid erhålla tillfredsställande
lånevillkor.
Det
framhålls vidare i minislerrådsförslaget atl det finns anledning atl räkna med atl
de nordiska länderna kommer alt ha stora investeringsbehov under kommande år
för att öka produktions- och exportkapacilelen för att kunna belala den dyrare
oljeimporten och för att minska behovet av importerad energi. Även på längre
sikt föreligger behov av en snabb utbyggnad av ländernas realkapital. Många av
de investeringar som kan bli aktuella i dessa sammanhang kan förmodas bli av
sådana dimensioner atl de får verkan i de nordiska grannländerna och kräva
krediter av sådan storlek att det kan bli svårl att klara finansieringen på
ordinarie vägar. 1 sådana sammanhang kan en nordisk investeringsbank på ett naturiigt
sätt komma in i bilden som finansiär.
Samtidigt med atl banken
bör drivas efter sedvanliga bankmässiga principer bör ett nära samarbete
mellan banken och vederbörande lands myndigheler skapa förutsättningar för atl
bankens utlåningspolitik bidrar till att realisera deltagariändernas
samhällsekonomiska mål. Lån skall kunna beviljas såväl lill offentliga som till
privata projekl. Projekl som normalt finansieras med statliga eller kommunala
medel bör banken emellertid endasl i särskilda fall engagera sig i. Härvid bör
dock hänsyn tagas till institutionella olikheter mellan de nordiska länderna.
Bestämmelsen
all projekten skall vara av nordiskt intresse begränsar bankens verksamhet.
Begreppet "nordiskt intresse" måste emellertid, enligt minislerrådsförslaget,
i detta sammanhang ges en vid tolkning. Projekt, som utförs i samarbete mellan
företag eller institutioner i två eller flera nordiska länder, faller in under
bankens behörighet, medan däremot projekt som i allt väsentligt ligger i endast
elt lands intresse faller utanför. Ett sådant samarbete behöver inte innebära
alt ägarinlresset är delat mellan flera länder. Ell långsiktigt samarbete i
form av mera varaktigt leveransavtal kan vara tillräckligt. 1 fall av underieveranser
som enbart hänför sig lill själva in-
Prop.1975/76:108 27
vesteringen
bör dessa utgöra en betydande del av projektet för atl kriteriet nordiskt
intresse skall anses vara uppfyllt. Enligl ministerrådets förslag bör banken
också kunna medverka lill finansieringen av projekt som direki är knutet till
endast ett land, om projektet har betydande positiva effekter också för andra nordiska
länder. Som ett exempel härpå nämns kraftverksprojekt som ingår i etl
gemensamt kraftförsörjningsnät. När del gäller exportfinansiering bör etl
villkor för engagemang från bankens sida vara atl leveransen gäller ett
avgränsat projekl och att det berör minst två nordiska länder.
Inom
givna raniar bör banken även kunna medverka lill alt finansiera projekl som
sträcker sig över riksgränserna, t. ex. kommunikationsprojekt, eller regionalpoliliska
projekt med sikte på alt stimulera utvecklingen i ett gemensaml gränsområde.
Del
är naturiigt att banken skaffar medel till ullåningsverksamheten genom
upplåning utanför Norden. På längre sikt bör förulsätlningar föreligga att
banken kan låna också på de nordiska ländernas kapitalmarknader.
2.2 Utformningen
av överenskommelsen och stadgarna
Genom
överenskommelsen etableras Nordiska investeringsbanken som en gemensam nordisk
institution. Dess rättsliga ställning klariäggs både i förhållande lill
långivare och låntagare och i förhållande lill de nordiska ländernas offentliga
myndigheler saml andra redan verksamma nordiska organ. Överenskommelsen
reglerar också bankens ställning i förhållande lill nalionell lagstiftning.
Stadgarna
innehåller närmare regler för bankens verksamhet och drift. Beslut av Nordiska
ministerrådet atl ändra stadgarna kräver, lill skillnad från ändring av
överenskommelsen, ingen ratificering. Förslag lill stadgeändringar av
principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och drift skall dock
föreläggas Nordiska rådet för yttrande. Ändringar i stadgarna får inte medföra
att förekommande kredilorers säkerhet minskas.
2.3 Kommentarer
till bestämmelser i överenskommelsen och stadgarna
2.3.1 Ändamål
(Art. I i överenskommelsen, S I i stadgarna).
Bankens
ändamål har beskrivits i del föregående. Förkortningen av bankens namn
föreslås vara NIB och dess beteckning på engelska Inter-Nordic Investment Bank.
2.3.2 Verksamhet
(Art. 2 i överenskommelsen, SS 6-9 i stadgarna).
Bankens
soliditet beror förutom på slorieken av grundkapitalet och på den inbetalade
delen därav, på dess kapacitet till utlånings- och garantiverk-
Prop.1975/76:108 28
samhet.
Grundkapitalet föreslås uppgå till 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter)
och utlånings- och garantiverksamheten till maximalt 250 % av grundkapitalet,
dvs. I 000 milj. SDR. SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler
som InternationeUa valutafonden har fastställt med giltighet från och med den 1
juli 1974 och som knyter SDR:s värde till utvecklingen av valutakurserna för de
viktigaste valutorna, häribiand tre av de nordiska ländernas valutor. Om dessa
värderingsregler ändras, avgör styrelsen i vad mån banken skall följa de nya
reglerna. Kursen på 1 SDR var den 14 januari 1976 5,15 kr.
För
beviljande av lån och garantier förutsälls all belryggande säkerhet, exempelvis
pantsäkerhel eller garanti, kommer att krävas. Något absolut krav på formella
säkerheter föreligger emellertid inte. Banken får i varje enskilt fall bedöma
om den säkerhet som erbjuds kan anses betryggande.
Banken
bör samarbeta med offentliga och privata organ i de deltagande länderna. Lån
eller garanti bör inte beviljas om berörd stal motsätter sig detla, exempelvis
om ett aktuellt projekl är av låg angelägenhetsgrad ur myndigheternas synvinkel
eller om beviljande av elt lån kommer i konflikt med den förda penning- och
kreditpolitiken.
Banken
bör ha möjlighet atl vidta andra åtgärder sammanhängande med dess verksamhet
och som är nödvändiga eller önskvärda för att främja dess ändamål. Detta kan
exempelvis gälla upptagande av lån och placering av likvida medel. Banken kan
förvärva aktier eller andra tillgångar i syfte att skydda sig mot förlust.
Banken skall också kunna förvärva fast egendom för eget bruk eller förvärva
aktier i fastighetsbolag som äger den fastighet i vilken bankens lokaler är
belägna. Någon särskild beslämmelse härom i stadgarna har inte ansells
nödvändig.
Banken
bör i den uisträckning som är praktiskt möjlig säkra sig mol kursföriusier. Detla
kan åstadkommas genom all inlåning och utlåning sker i samma valuta. Den
inbetalade delen av grundkapitalet, som är fixerad i SDR, skall lånas ut med SDR-klausul,
om detla låter sig praktiskt genomföras. Vid placering i medlemsländernas
valutor slår banken kursrisken. Det förutsätts alt vid sådan placering samråd
sker med vederbörande lands myndigheler.
För atl
stärka bankens soliditet skall bankens överskott överföras till en reservfond tills
denna uppgår till etl belopp som motsvarar 10 % av grundkapitalet. Därefter beslular
ministerrådet på förslag av styrelsen om fördelning av överskoltei mellan
reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.
Bankens
årsrapport och årsbokslut skall överlämnas lill ministerrådet, som förutses
hålla Nordiska rådel informerat om verksamheten.
2.3.3
Grundkapitalet (Art. 3 i överenskommelsen, SS 2-4 i stadgarna).
Bankens
grundkapital har fastställts i SDR, därför atl detta har ansells under de
förhållanden som råder på valutamarknaden vara den lösning som
Prop.
1975/76:108 29
ger
största säkerhet för upprätthållande av grundkapitalets värde. Samtidigt understryks
härmed bankens internationella karaktär.
Grundkapitalet
har föreslagils till 400 milj. SDR, vilket i inledningsskedet har beräknats ge
banken tillräckligt arbetskapital och en tillfredsställande grundval för all
skaffa medel på den internationella kapitalmarknaden. Nordiska ministerrådet
kan efter framställning av styrelsen besluta om ökning av grundkapitalet.
Endast
en fjärdedel av grundkapitalet skall inbetalas. Den icke inbetalade delen
tjänar som slallig garanti för bankens förpliktelser. Grundkapitalet utgör även
basen för bankens utlåning och garantiförpliktelser.
Grundkapitalet
fördelas mellan de fördragsslutande staterna i förhållande lill deras
nationalprodukter. Fördelningen förutsätts äga rum enligt en av Nordiska
ministerrådet fastställd fördelningsnyckel för gemensam nordisk finansiering.
Den revideras vart iredje år på grundval av ulvecklingen av ländernas
nationalprodukter. Den nuvarande fördelningsnyckeln gäller den 1 januari 1974
-den 31 december 1976. Enligl denna uppgår Sveriges andel till 45 %, Danmarks till
22 %, Finlands och Norges till 16 % och Islands lill I 96.
Eventuell
senare ökning av grundkapitalet fördelas mellan de fem länderna i enlighet med
den fördelningsnyckel som då gäller. Någon justering av tidigare inbetalade
belopp äger däremot inle rum vid senare ändring av fördelningsnyckeln.
Varje
fördragsslutånde stat ställer en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet lill
bankens förfogande i tre lika slora poster 2, 14 och 26 månader efter
överenskommelsens och stadgarnas ikraftträdande.
Inbetalning
sker efter anmodan från banken efter hand som del behövs. Delta innebär att
värdet i SDR av den del av grundkapitalet, som står till bankens förfogande,
upprätthålls. När medlen överförs lill banken sker det på basis av dagskursen
för SDR.
Om styrelsen
finner nödvändigt alt inkräva mera än en fjärdedel av det tecknade
grundkapitalet för all möta bankens förpliktelser, skall detta belopp inbetalas
i relation till ländernas andel av det samlade grundkapitalet.
2.3.4
Upplåning och placering av medel (S 5 och S 7b i stadgarna).
Banken
anskaffar kapital för utlåning genom atl uppta lån såväl i som utanför de
nordiska länderna. Den inbetalade delen av grundkapitalet kan också lånas ul.
Upptagande av lån och placering av medel i ett nordiskt land bör ske i
samförstånd med berörda lands myndigheter och med deras samtycke, om så fordras
enligt landets lagstiftning. Banken bör även hålla kontakt med behöriga
myndigheter i de nordiska länderna vad avser upptagande av lån utanför de
nordiska länderna. Upplåning äger rum utan särskild garanti från
medlemsstaterna men den del av grundkapitalet som inte har betalats in utgör
garantikapital för bankens förpliktelser.
Prop.
1975/76:108 30
2.3.5
Adminisiraiion (SS 10-12 i stadgarna).
Banken
skall ha en styrelse, en verkställande direktör saml annan nödvändig personal.
Styrelsen
består av två ledamöter från varje stat. De utses av regeringarna för en
period av högst fyra år. Ordförandeskapet växlar mellan staterna. Om bägge
representanterna för minsl två stater motsätter sig etl förslag kan det inte
antas. Om det blir nödvändigt för styrelsen alt fatta ett snabbt beslut,
exempelvis i fråga om upplagande av ett lån, kan detta ske skriftligen utan att
styrelsen sammanträder.
Verkställande
direktören ansvarar inför styrelsen. Styrelsen skall utarbeta arbetsinstruktion
för verkställande direktören. Han utses för en lidsperiod om högsl fem år åt
gången med möjlighet lill förlängning.
2.3.6
Övriga beslämmelser (An. 4-7 i överenskommelsen, S 13 och 14 i stadgarna).
Banken
skall enligl överenskommelsen vara en juridisk person. Dess huvudsäte skall
förläggas lill Helsingfors.
Enligl
art. 5 i överenskommelsen skall banken i var och en av de stater som är
avtalsparter ha samma rättsliga slällning som inhemska juridiska personer med
verksamhet som kan jämföras med den som banken bedriver. Vidare skall banken
vara undantagen från belalningsrestriklioner och kredilpolitiska åtgärder, som
hindrar eller försvårar infriandet av dess förpliktelser.
Det
land där banken får sitt huvudsäte bör inte få särskilda skattemässiga fördelar
av banken. Därför föreskrivs att bankens tillgångar och intäkter skall vara
fria från all direki beskattning och all några stämpelavgifter och andra
avgifter till det allmänna inle skall utgå vid låneavtal där banken är gäldenär.
Har sådana avgifter tagits ut skall de återbetalas om banken begär del.
En
konlrollkommilté skall upprättas med uppgift all kontrollera att bankens
verksamhet bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén skall också
svara för revisionen. Den består av tio medlemmar. En representant för varje
stal ulses av Nordiska ministerrådet och fem representanter utses av Nordiska
rådet. Kommitién rapporterar till ministerrådet.
Ministerrådet
kan besluta att banken skall träda i likvidation och utser då de personer som
skall föreslå avvecklingen. Stadgarna innehåller beslämmelser ägnade alt
trygga bankens kreditorer. Eventuellt över- eller underskott i banken fördelas
mellan medlemsstaterna i förhållande till deras samlade andel av grundkapitalet
och alltså inte i enlighet med den vid ifrågavarande tidpunkt gällande
fördelningsnyckeln för nordisk finansiering.
Varje
medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom atl avge en förklaring härom till
den norska regeringen. Nordiska ministerrådet be-
Prop.
1975/76:108 31
slutar
om banken skall träda i likvidation i enlighet med reglerna härom eller om den
skall fortsätta utan den utträdande medlemsstaten. 1 sistnämnda fall faslställer
ministerrådet hur förhållandet mellan banken och utträdande medlemsstat skall
avvecklas. Uppsägningen kan endast träda i kraft vid utgången av etl kalenderår
och tidigast 12 månader efter det att uppsägelsen ägde rum. Det utträdande
landet ansvarar i samma mån som de andra medlemsländerna för förpliktelser
banken iklädersig intill dess uppsägningen träder i kraft.
Överenskommelsen
och stadgarna träder i kraft den dag ministerrådet beslämmer efter det alt ratifikationsförfarandel
har avslutats.
3
Remissyttranden
Inom
ramen för den i det föregående nämnda behandlingen av frågan i Nordiska rådel
har ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter i de nordiska
länderna samt vissa samnordiska organ beretts lillfälle att yttra sig över
ministerrådsförslaget.
1
Sverige har yttrande avgelts av kommerskollegium, exportkredilnämn-den,
fullmäktige i Riksbanken, Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund. Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund. Svenska bankföreningen.
Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund.
Följande
samnordiska organ har yttrat sig: Nordens fackliga samorganisation, Nordel,
Nordisk andelsforbund-NAF.
Kommerskollegium
anför all såvitt känt för kollegiet har existerande kreditinstitut hittills
kunnat möta de krav som ställts på krediter. Nya faktorer som kan förändra
läget haremellertid på senare tid tillkommit, varvid svenska förelag i en del
fall haft problem med kapitalanskaffningen. Kollegiet vill därför inle motsätta
sig förslagel. Man anser atl en bank enligt förslaget i vissa fall kan
förbättra företagens kapiialanskaffningssituation samt ge ett konkret innehåll
åt del nordiska samarbeiet. Banken bör dock, enligl kollegitets uppfattning,
endast vara ett komplement till redan befintliga kreditinstitut och dess
tjänster anlitas först då medel inle finns tillgängliga på normala villkor i
existerande kreditinstitut.
Riksbanksfullmäktige
tillstyrker förslaget. Fullmäktige har inle funnit skäl atl ifrågasätta att en
nordisk invesleringsbank på sikt skulle kunna fylla en värdefull, om ändock
begränsad, kompletterande funktion när det gäller att möta de nordiska ländernas
kapitalbehov. Detla förutsätter koncentrering till nordiska projekl där
nationella kreditinstitut svårligen skulle kunna vara totalfinansiärer. Ett
nära samarbete med existerande kreditinstitut bor kunna ta sig uttryck i att
banken delfinansierar enskilda projekt.
Fullmäktige
uttrycker tillfredsställelse över att kravet på affärsmässighet vad gäller
bankens verksamhet klart markerats i ministerrådsförslaget.
Fullmäktige
kommenterar även stadgeförslagets bestämmelser angående
Prop.1975/76:108 32
inbetalningen
av grundkapitalet och påpekar att detta innebär atl medlen i fråga skall hållas
tillgängliga för banken på angivna tidpunkter. Detla bör, enligt fullmäktiges
mening, tolkas så atl inbetalning skall ske försl då bankens verksamhet
nödvändiggör det.
Vidare
påpekas atl bankens upplåning till övervägande del måste ske på den
internationella marknaden och att en upplåning i Norden - i varje fall under
överskådlig lid - kan vara aktuell endast i mycket begränsad omfattning.
Fullmäklige
understryker i detta sammanhang vikten av en konlinueriig samordning av bankens
utlandsupplåning med deltagariändernas egen låntagning ulomlands, så all
bankens verksamhet härvidlag ej stör den nationella låneverksamheten.
Sveriges
exportråd uppehåller sig enbart vid bankens roll som exportfinansiär och
uttrycker bl. a. den förmodan att bankens medverkan på delta fält i första hand
kommer att bli aktuell när flera nordiska företag samverkar vid mycket slora s.
k. paketaffärer, vilka på grund av sin storiek är svåra all finansiera. En
nordisk invesleringsbank skulle härigenom kunna medföra elt ökat samarbete pä
detta område i de nordiska länderna.
Sveriges
grossislförbund känner sig inte övertygat om behovet av den föreslagna banken
men finner inte anledning att motsätta sig densamma. Förbundet vill understryka
vikten av att banken bedrivs på affärsmässiga grunder.
Svenska
arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund framhåller i elt gemensaml
yttrande atl de inte vill motsätta sig förslaget även om tillkomsten av etl
nytt kreditinstitut knappast kan motiveras av brister på kapitalmarknaden som
därigenom skulle kunna avhjälpas. De nordiska ländernas stora investerings-
och upplåningsbehov anser organisationerna ulan svårighet kunna tillgodoses
inom ramen för nuvarande kapitalmarknads-institutioner.
Organisationerna
ser emellertid möjligheten av alt tillkomsten av banken stimulerar till ett
ökat nordiskt samarbete på det industriella området och till etl ökat intresse
för samnordiska utvecklingsprojekt. Organisationerna hoppas alt så skall bli
fallet varigenom kapitalmarknaden tillförs etl nyll element. På den grunden
tillstyrks projektet. En förutsättning är dock atl banken får den enligt minislerrådsförslaget
affärsmässiga inriktningen.
Svenska
Bankföreningen anser att en nordisk invesleringsbank kan länkas bidra lill en
vidareutveckling av del nordiska samarbetet och till de nordiska ländernas
ekonomiska tillväxt. Föreningen vill därför inte direki motsätta sig förslaget.
Den delar utredningens bedömning att de nordiska länderna slår inför omfattande
investeringsbehov men är inte övertygad om att delta nödvändiggör tillskapandet
av en nordisk investeringsbank. Föreningen anser inte att ett nytt nordiskt
kreditinstitut skulle ha större förutsättningar än existerande kreditinstitut
alt erhålla kapital på den internationella marknaden och pekar pä att
hittillsvarande erfarenheter visar att de nordiska
Prop.
1975/76:108 33
ländernas
kreditinstitut, ensamma eller i samverkan, varit i stånd att både låna upp
kapital på de internationella kreditmarknaderna och all ställa detla till
förfogande för nationella eller nordiska projekt.
Bankföreningen
anför också vissa synpunkler på den föreslagna bankens verksamhel. Man anser
del vara väsentligt all banken verkar efler sedvanliga bankmässiga kriterier,
att den samverkar med existerande kreditinstitut och alt upplåningen i eller
utanför Norden inte genomförs på ell sådant sätt att den skapar störningar
eller svårigheter för de enskilda ländernas kreditinstitut.
Föreningen
finner vidare alt relationen mellan grundkapital och utlåning är väl försiktigt
fastställd och vill ifrågasätta om inle banken kunde ges möjlighet lill en
något slörre låne- och garantiverksamhet i förhållande till grundkapitalet.
Bestämmelsen
alt bankens räkenskaper skall föras i SDR finner föreningen vara onödigt
restriktiv. Banken borde här få agera frilt. 1 framtiden kan mycket väl annan
artificiell valuta visa sig riklig all tillämpa.
Föreningen
kritiserar vidare röstningsreglema och ifrågasätter lämpligheten av att elt
land kan åläggas betalningsförpliktelser genom atl överröstas i etl
upplåningsärende.
Lantbrukarnas
riksförbund anser att en nordisk investeringsbank på sikt kan komma alt bli etl
värdefullt komplement till kreditinstituten i de nordiska länderna även inom lanlbrukssektorn.
Förbundet förutsätter därvid alt lanlbrukskooperaliva förelag får tillgång till
krediter på lika fot med andra låntagare och att bankens resurser kommer all
kunna utnyttjas för regionalpolitiska projekt av betydelse för två eller flera
nordiska länder.
Sveriges
fiskares riksförbund ser posilivi på upprättandet av en nordisk invesleringsbank.
Förbundet hoppas att i framtiden också fiskerinäringen på etl eller annal sätt
skall få nytta av banken.
Nordens
fackliga samorganisalion - NFS stöder förslaget som man anser kunna bidraga till
alt dels lösa vissa näraliggande finansieringsproblem och dels på sikt främja
det allmänna ekonomiska och näringspolitiska samarbetet i Norden. Nordens
fackliga organisationer borde emellertid ges rätt att utse en medlem jämte
ersättare i bankens styrelse.
Nordel
ger uttryck för uppfattningen atl en nordisk investeringsbank kan få betydelse
inte minst för den starkt kapitalkrävande elkraftförsörjningen.
Nordisk
andelsforbund - NAF och dess medlemsorganisationer stöder förslaget. Andelsforbundet
framhåller bl. a. alt bankens roll som hävstång för nordiska projekt blir
beroende av dess möjligheter alt binda sig för mer riskfyllda engagemang än
existerande finansieringsinstitut normalt gör. Önskemål framförs även om
representation i bankens kontrollorgan för de organisationer som arbetar på
nordiskt plan.
I
Danmark är remissopinionen splittrad med i stort sett lika fördelning mellan inslanser
som tillstyrker, avstyrker eller inte tar direkt slällning till förslaget att
upprätta en nordisk invesleringsbank.
Prop.1975/76:108 34
Även
i Norge är remissopinionen splittrad. Flera av de remissorgan som företräder
näringslivet ställer sig skeptiska eller avvaktande lill förslaget. 1 Finland
är remissorganen näslan genomgående positiva till förslaget. Enda isländska
remissinstansen är mycket positiv.
4.
Vissa författningsbestämmelser
Som
har framgått tidigare skall Nordiska invesleringsbanken anskaffa medel för sin
utlåningsverksamhet såväl i som utanför de nordiska länderna. Av betydelse för
bankens möjligheter till upplåning i Sverige, t. ex. genom utgivning av
obligationer, är de kapitalläckningsregler som till skydd för insätlarna gäller
för de svenska bankinstituten och de placeringsregler som försäkringsbolagen, allmänna
pensionsfonden (AB-fonden) och andra institutionella placerare är bundna av.
Kapitalläckningsreglerna
för bankinstituten återfinns i 57 S lagen (1955:183) om bankrörelse (57 S
ändrad senast 1975:227), 26 S lagen (1955:416) om sparbanker (26 S ändrad
senast 1975:228) och 34 S lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen (34 S
ändrad senast 1975:229). Bestämmelserna, som är enhetligt utformade för
samtliga typer av bankinstilul, har karaktär av placeringsregler med olika krav
på täckning med eget kapital, för sparbankernas del egna fonder, alll efter
placeringens art. De innebär i huvudsak följande. Bankinslilutens tillgångar är
indelade i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med
ingen eller ringa förlustrisk och i den högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade
tillgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden - betecknad som grupp A i
lagtexten - är helt fria från krav på täckning med eget kapital. 1 denna
riskgrad upptas bl. a. svenska stats- och kommunobligationer och hypoteksobligalioner
och obligationer utgivna av kreditaktiebolag samt andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel, svenskt bankinslilut eller
vissa andra rättssubjekt, däribland kreditakliebolag (t. ex. Sveriges invesleringsbank
aktiebolag), svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad (grupp B), bl. a. andra
fullgoda obligationer än dem som förts till grupp A, skall täckas med 1 % eget
kapital. Tillgångarna i grupp C skall täckas med 4 % eget kapital. Till den högsta
riskgraden, grupp D, förs alla tillgångar som inte förts lill någon av de andra
riskgraderna. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 96. Det samlade
kravet på eget kapital som gäller för elt bankinstilul erhålls genom att
kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman.
Med
affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och
vinstbalans som fastställts av bolagsstämman. Med cenlralkassas och
jordbrukskassas eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond
och fastställd vinslbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och
garantifond.
Placeringsregler
för de enskilda livförsäkringsbolagen finns i 274 S lagen
Prop.
1975/76:108 35
(1948:433)om
försäkringsrörelse(274 S ändrad senast 1973:934). Enligt dessa regler skall vid
varje tidpunkt ett belopp som motsvarar försäkringsfonden för livförsäkringar
vara redovisat i vissa slag av värdehandlingar. 1 förteckningen i 274 S upptas
bl.a. obligationer och andra skuldförbindelser som har utfärdats eller
garanterats av staten eller av sådan svensk kommun som har erhållit regeringens
tillstånd till att ta upp eller garantera lånet, obligationer som är utfärdade
av Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
eller vissa andra kassor, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller av kreditakliebolag
som står under bankinspektionens tillsyn, fordringsbevis som har utfärdats av
riksbanken, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller cenlralkassa för
jordbrukskredit, med undanlag för förlagsbevis (dvs. sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare), och obligationer som har utfärdats av svenskl
industriföretag och som offentligen har bjudits ut av svenskt bankaktiebolag
eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag. Redovisning får också ske i
inhemska eller utländska värdehandlingar som lill sin art eller den säkerhet de
erbjuder kan anses jämföriiga med de nu angivna. Från huvudregeln om vilka värdehandlingar
som är godtagbara placeringsobjekt görs det undantaget alt elt belopp som
motsvarar högst en tiondel av livförsäkringsfonden får placeras frilt, dock
inte i aktier.
Placeringsregler
som motsvarar 274 S finns i 12 S reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvallning (12 S ändrad senast 1973:503), 9 S reglementet
(1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder (9 S ändrad
senast 1975:481), 2 S reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de
allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga
sjukförsäkringen (2 S ändrad senast 1973:934), 24 S lagen (1972:262) om underslödsföreningar
och 57 S lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (57 S ändrad 1973:934).
Skillnader i förhållande lill 274 S lagen om försäkringsrörelse är i flera av
bestämmelserna, bl.a. i reglementet angående AP-fondens förvaltning, alt medel
kan placeras även i förlagsbevis, som offentligen har bjudits ut av svenskl
bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag och att obligationer
som svensk affärsbank eller invesleringsbanken offentligen har bjudit ut är
generellt godtagbara som placeringsobjekt. Fråga kan vara antingen om
obligationer, som investeringsbanken har utfärdat och bjudit ut, eller om
obligationer som har utfärdats av annat, svenskt eller utländskt företag och
offentligen bjudits ut av affärsbank eller investeringsbanken.
Prop.1975/76:108 36
5
Föredraganden
5.1
Frågan om godkännande av överenskommelsen om upprättandet av Nordiska investeringsbanken
Tanken
på en nordisk invesleringsbank är inle ny. Den har med jämna mellanrum
diskuterats under 1950- och 1960-lalen. När de nordiska ländernas regeringar
år 1975 beslöt all åter aktualisera frågan om etl fastare finansiellt samarbete
dem emellan skedde det i övertygelsen att tiden nu var mogen för ell sådant
steg. Flera faktorer bidrog till delta beslul. Alla de nordiska länderna
uppträder som låntagare på den internationella ka-för omfattande investeringar
i syfte alt bygga ut produktionsapparaten. Alla de nordiska länderna uppträder
som låntagare pä den internationella kapitalmarknaden och del står klart atl
finansieringen av nyinvesteringar till en del måste ske via kapitalimport. Enligl
min mening kan en nordisk investeringsbank få en väsentlig uppgift i detta
sammanhang. En av de nordiska staterna ägd bank med elt betryggande
grundkapital måsle rimligtvis få en sädan kreditvärdighel att den
framgångsrikt kan uppträda på den internationella kreditmarknaden och erhålla
lån på konkurrenskraftiga villkor.
När
frågan diskuterades inom Nordiska ministerrådet stod det på ett tidigt stadium
också klart att del fanns en gemensam önskan i de nordiska ländernas
regeringaratt genomföra förslaget. Banken ansågs kunna bli av nytta för vart
och ett av länderna och samtidigt stimulera samarbelel mellan dem. Genom all ställa
krediter till förfogande för projekl och export av nordiskt intresse kan banken
främja nordiskt samarbete och stärka de nordiska länderna ekonomiskt.
Förslaget
alt upprätta en nordisk investeringsbank bör ses i ljuset av de strävanden som
görs inom ramen för ministerrådet och Nordiska rådel alt på skilda områden
aktivera och konkretisera samarbeiet. Banken blir därvid också en
kompletterande del i elt mönster där andra samarbetsområden utgörs exempelvis
av industri- och energipolitik, arbetsmarknadsfrågor och regionalpolitik.
En del remissinstanser har
ställt frågan vad en nordisk investeringsbank skulle kunna uträtta som inte
redan existerande kreditinstitut kan finansiera ensamma eller i samverkan. Jag
har redan, bl.a. med hänvisning till en nordisk investeringsbanks
internationella kreditvärdighel, gett elt svar på denna fråga. Jag vill
tillägga alt banken blir den enda institution på kreditmarknaden som medvetet
söker föra del nordiska samarbetet vidare. Det är min uppfattning att redan
förekomsten av en sådan bank skapar incitament till samnordiska industri- och
utvecklingsprojekt.
Krediter
kan givetvis inte beviljas enbart på den grunden att etl projekt kan
presenteras som nordiskt. Sedvanliga affärs- och bankmässiga hänsyn måste
självfallet, som framgår av överenskommelsen, las vid kredilbedöm-ningen.
Bankens egen kreditvärdighet skulle annars kunna ifrågasältas.
Prop.1975/76:108 37
Sammanfattningsvis
finner jag alltså atl en nordisk investeringsbank fyller en viktig funktion och
hemställer atl regeringen föreslår alt riksdagen godkänner överenskommelsen om
alt upprätta en sådan bank.
5.2
Frågan om Sveriges andel av Nordiska investeringsbankens grundkapital
Enligl
stadgarna skall bankens grundkapital uppgå till 400 milj. SDR (särskilda
dragningsrätter), vilket motsvarar drygt 2 miljarder kr. Sveriges andel härav
(45 %) utgör 180 milj. SDR eller ca 925 milj. kr. Kursen på 1 SDR var den 14
januari 1976 5,15 kr.
Varje
deltagande stat skall ställa en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet till bankens
förfogande vilkel för Sveriges del utgör 45 milj. SDR eller ca 230 milj. kr.
Beloppet skall göras tillgängligt för banken i tre lika stora poster 2,14 och
26 månader efier överenskommelsen och stadgarnas ikraftträdande. Detla betyder
alt Sverige, enligl vad som nu kan förutses beträffande tidpunkten för
ikraftträdandet, har alt ställa motvärdet i kr. lill 15 milj. SDR, eller f n.
ca 77,25 milj. kr., till bankens förfogande vart och etl av budgetåren 1976/77,
1977/78 och 1978/79. Bankens styrelse kan anmoda om inbetalning av resterande
del av varje lands andel i grundkapitalet om det behövs för atl uppfylla
bankens skuldförpliktelser.
Jag
föreslår atl svenska staten påtar sig betalningsansvaret för Sveriges andel av
grundkapitalet samt all etl reservationsanslag om 80 milj. kr. tas upp under
sjunde huvudtiteln för budgetåret 1976/77. Detta belopp inkluderar viss reserv
för eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till SDR.
5.3
Frågan om ändringar i vissa författningar
Upprättandet
av banken aktualiserar frågan om bankens och dess personals rättsliga
ställning i de nordiska länderna. Liknande internationella organ som har
upprättats utanför den nordiska kretsen har i allmänhet genom avtal mellan de
deltagande länderna tillförsäkrats immunitet mot rättsliga åtgärder och vissa
förmåner av annat slag. Också organets anställda och medlemsstaternas
representanter i dess beslutande organ brukar tillförsäkras särskilda förmåner.
Överenskommelsen om Nordiska investeringsbanken innehåller få bestämmelser av
detta slag. 1 etl par avseenden har del emellertid varil nödvändigt att i
överenskommelsen reglera bankens rättsliga slällning. Sålunda föreskrivs atl
banken skall vara en juridisk person med samma rättsliga slällning i de
avtalsslutande länderna som inhemska juridiska personer med verksamhel som kan
jämföras med den som banken bedriver. Det medför bl. a. alt de särskilda
bestämmelser om utländska
Prop.
1975/76:108 38
rättssubjekt
som finns i svensk lagstiftning, exempelvis i lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m., inte blir tillämpliga
på banken. Banken har också tillförsäkrats vissa andra förmåner i
överenskommelsen. Den är i viss utsträckning undantagen från belalningsrestriklioner
och kreditpolitiska ålgärder. Vidare är banken befriad från direkt beskattning saml
från slämpelavgifter och andra avgifter i samband med låneavtal där banken är gäldenär.
1 övrigi
innehåller överenskommelsen inte några bestämmelser om immunitet och
privilegier för banken, dess personal eller andra funktionärer i banken.
En
svensk ratifikation av överenskommelsen förutsätter alt dess beslämmelser om
förmåner för banken införiivas med svensk rält. Detta bör lämpligen ske genom elt
tillägg till lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och
privilegier (omtryckt 1973:1204).
Enligt
3 S lagen om immunitet och privilegier åtnjuter vissa i paragrafen uppräknade
internationella organ immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts i
stadga eller avtal som är i kraft i förhållande lill Sverige. Om riksdagen
godkänner överenskommelsen, bör överenskommelsens bestämmelser om förmåner för
banken införiivas med svensk rätl genom atl banken tas upp bland de organ som
är berättigade till immunitet och privilegier enligt 3 S i lagen.
Som
framgår av det föregående skall Nordiska invesleringsbanken finansiera sin utiåningsverksamhet
genom kapilallillskoti från de dellagande länderna och genom all låna upp
medel såväl i som ulanförde nordiska länderna. Den avsedda möjligheten till
upplåning i Sverige, t. ex. genom alt Nordiska investeringsbanken ger ut
obligationer, aktualiserar ändringar dels i de kapitalläckningsregler som till
skydd för insältarna gäller för de svenska bankinsliluten, dels i de
placeringsregler som gäller för försäkringsbolagen, AP-fonden och andra
institutionella placerare.
Enligt
kapitalläckningsreglerna delas bankinslilutens tillgångar in i olika riskgrader
med olika krav på täckning av eget kapital. 1 den lägstariskgraden, som omfatiar
placeringar med ingen eller ringa föriustrisk, krävs det ingen kapitaltäckning alls
för placeringarna. Till sådana placeringar hör bl. a. svenska stats- och konimunoblikationer
och obligationer som utges av Sveriges invesleringsbank aktiebolag eller annal kreditakliebolag
samt andra fordringar för vilka staten, kommun, bankinstitut eller kreditakliebolag,
bl. a. investeringsbanken, svarar. Enligt min mening saknas det anledning att från
kapitalläckningssynpunkt behandla fordran mot Nordiska investeringsbanken
strängare än sådan fordran som f n. omfattas av den lägsta riskgraden. Jag
förordar därför atl kapitalläckningsreglerna i banklagstiftningen ändras så att
bankinstiluts placering såväl i fordran för vilken Nordiska investeringsbanken
svarar som i :5ådan fordran eller garantiförbindelse som har säkerställts av
fordran på nämnda inrättning blir fri från krav på kapilalläckning.
Prop.
1975/76:108 39
Enligl
de regler som gäller för livförsäkringsbolagen, AP-fonden och vissa andra
institutionella placerare måste kapiialmedlen i huvudsak placeras i värdehandlingar
av vissa slag (se avsnitt 4). För atl det skall bli formellt möjligl för de
olika kapiialplacerande instituten att förvärva värdepapper som utges av
Nordiska investeringsbanken krävs det atl placeringsreglerna för dessa institut
ändras. Jag förordar atl sådana ändringar görs. Riktpunkten bör därvid vara att
Nordiska invesleringsbanken i alla de berörda författningarna skall behandlas
på samma sätt som Sveriges invesleringsbank aktiebolag.
En förutsätining
för aU de svenska kapitalläckningsreglerna och placeringsreglerna ändras i
enlighet med vad jag nu har förordat bör givelvis vara att motsvarande
ändringar görs i de övriga nordiska länderna i den mån där förekommer liknande
regler. Enligt vad jag har erfarit avser man i de övriga nordiska länderna att
i den mån det behövs göra motsvarande författningsändringar i samband med att
överenskommelsen genomförs.
Utöver
de föreslagna ändringarna bör med anledning av den nya regeringsformen vissa
jämkningar göras i några av författningarna. Det förhållandet att postbanken
har uppgått i Post- och Kreditbanken, PK-banken, föranleder justeringar i
reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.
Lagändringarna
bör träda i kraft samtidigt med överenskommelsen om banken. Det bör därför få
ankomma på regeringen att beslämma om ikraftträdandet av lagändringarna.
1
enlighet med vad jag nu har anfört har upprättats förslag till ändringar i
berörda författningar. Härvid har samråd skett med cheferna för berörda departement.
6
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att
1. godkänna överenskommelsen den 4 december 1975
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om upprättande av Nordiska
investeringsbanken,
2. godkänna atl svenska staten ikläder sig
betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 180 000 000 SDR av
bankens grundkapital,
3. godkänna alt en Oärdedel av Sveriges andel eller 45
000 000 SDR ställs till bankens förfogande inom överenskomna lidsfrister,
4. till Nordiska invesleringsbanken för budgetåret
1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000
kr.,
dels
all aniaga förslagen till
5. lag
om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om im
munitet och privilegier.
Prop.
1975/76:108 40
6. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,
7. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,
8. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
9. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
10. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning,
11. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående
förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,
12. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående
förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska
och den frivilliga sjukförsäkringen,
13. lag om ändring i lagen (1972:262) om underslödsföreningar,
14. lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå rik;;dagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.
Prop.
1975/76:108 41
Bilaga 1
Överenskommelse
om upprättandet av Nordiska investeringsbanken
Danmarks,
Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka önskar stärka och
ytterligare utbygga samarbeiet mellan de nordiska länderna, har ingått följande
överenskommelse:
Artikel
1
Nordiska
investeringsbanken, nedan kallad banken, upprättas med uppgift alt ge lån och ställa
garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska
hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt
intresse. Banken skall ha slällning som juridisk person.
Artikel
2
Bankens
verksamhel skall bedrivas i överensslämmelse med de stadgar som bifogas denna
överenskommelse. Dessa stadgar kän ändras genom beslul av Nordiska
ministerrådet, dock icke så att förekommande borgenärers säkerhet minskas.
Nordiska rådet skall beredas lillfälle att yttra sig över förslag till
stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och
drift.
Artikd
3
Bankens
grundkapital tillskjules av avtalsparterna. Ökning av grundkapitalet sker
genom beslul av Nordiska ministerrådet efter framställning från bankens
styrelse.
Grundkapitalets
storlek, möjligheten till ökning av kapitalel och fördelningen mellan de
deltagande länderna behandlas i stadgarna S 2.
Artikel
4
Bankens
huvudsäte skall vara i Helsingfors.
Artikd
5
Banken
skall i var och en av de stater som är avtalspart erhålla samma rättsställning
som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan jämföras med den som
banken bedriver.
Banken
skall undantagas från belalningsrestriklioner och kreditpolitiska ålgärder, som
hindrar eller försvårar infriandet av bankens förpliktelser i något avseende.
Bankens
tillgångar och intäkter skall vara fria från all direkt beskattning.
Banken
skall vara befriad från stämpelavgifter och andra avgifter till del
Prop.
1975/76:108 42
allmänna
vid låneavtal där banken är gäldenär. Har dylika avgifter ultagits skall de på
begäran återbetalas.
Artikel
6
Nordiska
ministerrådet kan beslula alt banken skall träda i likvidation med lillämpning
av den ordning som angivits i stadgarna S 14.
Artikel
7
Varje
medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom alt avge en förklaring härom till
den norska regeringen, vilken genast underrättar Nordiska ministerrådet och
bankens styrelse härom. Uppsägningen träder i kraft tidigast vid utgången av
det räkenskapsår som följer närmast på det år uppsägningen ägde rum.
Om
Nordiska ministerrådet efter mottagandet av uppsägningen icke beslular om
bankens likvidation, skall del senast innan uppsägningen träder i kraft
fastställa hur förhållandel mellan banken och del utträdande medlemslandet
skall avvecklas. Härvid skall säkerställas all del utträdande landet alltjämt
ansvarar i samma mån :5om övriga parter för de av bankens förpliktelser som
förelåg vid ifrågavarande lands utträde.
Artikd
8
Denna
överenskommelse skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten snarasl möjligl
deponeras i norska utrikesdepartementet.
Överenskommelsen
skall vara deponerad i norska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter
skall av del norska uirikesdepartemenlet tillställas var och en av de
avtalsslutande staterna.
Överenskommelsen
och de i artikel 2 angivna stadgarna träder i kraft den dag Nordiska
ministerrådet bestämmer efter del att samtliga avtalsslulande staters
ratifikationsinstrument deponerats.
Till
bekräftelse härav har de fem staternas befullmäkligade ombud undertecknat
denna överenskommelse.
Som
skedde i Köpenhamn den 4 december 1975 i etl exemplar på danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma vitsord.
For
Danmarks Regering Ivar Norgaard
Suomen
Halliluksen puolesla Kristian Gestrin
Fy
rir Rikissljörn Islands Sigurour Bjarnason
For
Norges Regjering Bjartmar Gjerde
För
Sveriges Regering Kjell-Olof Feldt
Prop. 1975/76:108 43
Bilaga. 2
Stadgar
för Nordiska investeringsbanken
Danmarks,
Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar har genom överenskommelse den
4 december 1975 beslutat upprätta en nordisk investeringsbank. För invesleringsbanken
gäller följande föreskrifter:
Ändamål
§
1
Nordiska
investeringsbanken, nedan kallad banken, har till ändamål att ge lån och ställa
garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska
hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt
intresse.
KapUal
Bankens
grundkapital uppgår till 400 miljoner SDR.
SDR
definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Internationella
valutafonden fastställt med giltighet från och med den I juli 1974.
Om
dessa värderingsregler ändras, avgör styrelsen i vad mån banken skall följa de
nya reglerna.
Av
grundkapitalet tecknar sig danska staten för 88 miljoner SDR, finska staten för
64 miljoner SDR, isländska staten för 4 miljoner SDR, norska slalen för 64
miljoner SDR och svenska staten för 180 miljoner SDR.
Ökning
av grundkapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter
framställning av bankens styrelse. Ökningen av grundkapitalet fördelas mellan
länderna i enlighet med den vid varje lidpunkt av Nordiska ministerrådet
fastställda fördelningsnyckeln för gemensam nordisk finansiering.
Varje
fördragsslutånde stal ställer en fjärdedel av del i grundkapitalet tecknade
beloppet till bankens förfogande i tre lika stora poster 2, 14 och 26 månader
efter dessa stadgars ikraftträdande! Inbetalningarna sker efter anmodan från
banken.
Anmodan
om inbetalning av återstoden av det tecknade kapitalel sker i den mån styrelsen
finner nödvändigt för alt uppfylla bankens skuldförpliktelser.
De
i S 3 angivna inbetalningarna verkställs i respektive lands nationella
Prop. 1975/76:108 44
valuta
eller i annan konvertibel valuta på grundval av SDR-kursen vid be-talningslillfällena.
s5
Banken
anskaffar för utlåning avsett kapital genom upplåning såväl i som utanför de
fem staterna. Även det enligl S 3 inbetalade kapitalel kan användas för
utlåning.
Verksamhel
s 6
Banken
kan ge lån och ställa garantier upp till ett sammanlagt belopp molsvarande 250
procent av grundkapitalet.
För
beviljande av lån eller garanti bör belryggande säkerhet ställas, såvida icke
nödvändig säkerhet med hänsyn lill omständigheterna likväl anses föreligga.
Banken
kan dessutom vidtaga andra åtgärder som har samband med dess verksamhet och som
är nödvändiga eller önskvärda för alt främja dess ändamål.
Banken
bör samarbeta med andra kreditinstitut och berörda offentliga och privata
organ.
.s7
Bankens
verksamhet bedrivs enligt de i S 1 fastställda principerna samt i enlighei med
följande riktlinjer:
a) Lån eller garanti bör icke beviljas om låne- eller garantiiagarens
stal motsätter sig delta.
b) Upplåning och placering av medel i de nordiska länderna äger rum i
samförstånd med berörda lands myndigheter.
c) Banken skall i sin verksamhel eftersträva etl
sådant överskott atl fondbildning och skälig förräntning av det enligl S 3
inbetalade kapitalet möj-liggöres.
d) Banken
kan under särskilda omständigheter förvärva aktier eller annan
egendom för undvikande av föriusl.
e) Banken
skall i all den uislriickning som är praktiskt möjlig säkra sig
mot kursrisk.
Bankens
överskott överföres till en reservfond tills dess denna uppgår lill elt belopp
som motsvarar 10 procent av grundkapitalet. Därefter beslular Nordiska
ministerrådet efter förslag av styrelsen om fördelning av överskottet mellan
reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.
Prop.1975/76:108 45
s9
Bankens
räkenskaper föres i SDR. Räkenskapsåret följer kalenderåret. Bankens årsrapport
och årsbokslut skall översändas lill Nordiska ministerrådet.
Administration
§10
Banken
har en styrelse, en verkställande direktör och den övriga personal som är
nödvändig för att verksamheten skall kunna drivas.
.sW/
Styrelsen
utövar bankens samtliga befogenheter men kan i den utsträckning som finnes
ändamålsenlig överlåta dem till direktören.
Styrelsen
beslår av tio ledamöter, av vilka varje stat utser två ledamöter fören period
av högsl fyra år. Varje stat ulser vidare, enligt samma principer, en suppleant
för varje ledamot.
Styrelsen
väljer för en period av två år en ordförande och en vice ordförande. Ordförande-
och vice ordförandeposterna växlar mellan representanter för staterna.
Styrelsen
sammanträder när ordföranden så beslämmer eller när minsl två styrelseledamöter
eller direktören begär del.
Styrelsen
är beslutsför när minsl älta ledamöter eller röstberältigade suppleanter
deltar. Varje ledamot har en röst; suppleant är röstberättigad endasl i
ledamots frånvaro. Såsom styrelsens beslut gäller den ståndpunkt till vilken
minst sju av de röstberättigade ansluter sig. Beslul kan också fattas genom skriftlig
procedur.
§12
Verkställande
direktören leder bankens löpande verksamhet och skall följa de riktlinjer och
anvisningar som styrelsen har gett.
Direktören
utses av styrelsen för en tid av högsl fem år varje gång. Han får icke vara
ledamot eller suppleant i styrelsen men deltar i dennas sammanträden utan
rösträtt.
Vid
upplagande och beviljande av lån tecknas bankens firma av en ledamot av
styrelsen och direktören eller i hans frånvaro den styrelsen bemyndigar. I
andra fall tecknas bankens firma av direktören eller den styrelsen bemyndigar.
Övriga
bestämmelser §13
En
konlrollkommilté upprättas med uppgift att kontrollera atl bankens verksamhel
bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén svarar
Prop.1975/76:108 46
för
revisionen och avger åriigen revisionsberättelse lill Nordiska ministerrådet.
Kommitién beslår av tio
ledamöter. En representant för varje stal utses av Nordiska ministerrådet och
fem representanter utses av Nordiska rådet. Kommitténs ledamöter utses fören
period av högsl två år. Ordförandeskapet innehas, om inle ministerrådet
beslutar annal, av den av ministerrådet utsedde representanten för del land
som innehar ordförandeskapet i ministerrådet.
.n'' 14
Om
Nordiska ministerrådet beslutar att banken skall träda i likvidation, utser
ministerrådet de personer som skall förestå avvecklingen.
Medlemsstaterna ansvarar
för bankens förpliktelser med den icke inbetalade delen av grundkapitalet intill
dess samtliga förpliktelser gentemot borgenärerna har täckts. Innan så skett
kan ingen del av bankens inbetalade grundkapital eller reservfond utbetalas till
medlemsstaterna. Eventuellt över-eller underskott i banken fördelas på
medlemsstaterna i förhållande till deras samlade andel av grundkapitalet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar i 7 dokument.
- Bet. 1983/84:NU14 om internationellt handels- och industrisamarbete m.m. (prop. 1983/84:25 delvis) s. 13 i texten
- Prop. 1981/82:176 om garantier för nordiska projektinvesteringslån s. 2 i texten
- Bet. 1975/76:NU40 Med anledning av propositionen 1975/76:108 om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m. s. 1 · s. 3 · s. 4 i texten
- Bet. 1975/76:NU34 Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser överförande av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning jämte motioner s. 12 i texten
- Prop. 1975/76:205 med förslag till lag om immunitet och privilegier i vaissa fall, m.m. s. 9 · s. 24 i texten