Sök i Ratio Lex

om radio och television i utbildningsväsendet

136 sidor, varav 129 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 129 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:110, om radio och television i utbildningsväsendet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 Regeringens proposition 1975/76:110 om radio och television i utbildningsväsendet

beslutad
den 11 riiars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen lämnas på gmndval av belänkande från utredningen angående den
fortsalla verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
(TRU-kommitlén) förslag om organisation, inriktning och lokalisering av den
framlida produktionen av utbildningsprogram. För all tillgodose behoven av
ljud- och bUdprogram för olika delar av utbildningsväsendet föreslås atl ett
särskilt utbUdningsprogramorgan bildas som bör ha till uppgift alt framställa
läromedel i form av ljud- och bildprogram för i första hand elersändning. Detta
förelås ske genom all - fr. o. m. den 1 juli 1977 - den nuvarande TRU-kommUténs
verksamhel läggs samman med Sveriges Radios utbildningsprogramverksamhet. Förslagel
innebär bl. a. alt Sveriges Radios verksamhel inom vuxenutbildningen, som nu
finansieras med mottagaravgifler, överförs till del nya
ulbildningsprogramorganet.

Verksamheten
föreslås bedrivas i form av en statlig stiftelse som är frislående i förhållande
till myndigheler och Sveriges Radio.

Framställningen
av ljud- och bildprogram bör i första hand inriklas mot sådana utbildningsvägar
och gmpper för vilka brist på läromedel råder. Förskolan och vuxenutbildningen
bör därvid prioriteras.

Riksdagen
föreslås fatta beslut om alt det nya utbUdningsprogramorga-net skall ha egen
sändningsrätt. Intill det beslut fattats med anledning av förslag från
radioutredningen bör särskilda avtal om sändningsutrymme och andra
samarbetsfrågor träffas mellan utbildningsprogramorganet och Sveriges Radio.
Detta innebär att några ändringar i radiolagen, radioansva-

l-Riksdajjcn l'/7V7'.. I .a/iil. Nr IlU

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 2

righetslagen
eller avtalet mellan staten och Sveriges Radio inle föreslås i propositionen.

Den föreslagna stiftelsens
styrelse bör ulses av regeringen som också fastställer stiftelsens stadgar.

I likhel med andra program
sorn etersänds bör även stiftelsens utbildningsprogram kunna granskas av
radionämnden. En särskild utredning kommer att tiUkallas för atl utreda frågor
kring videogram m. m.

Del
nya ulbildningsprogramorganet föreslås bli lokaliserat till södra delen av
Stockholmsområdet.

För
planeringsuppgifler m. m. i samband med bildandel av stiftelsen och
sammanläggningen av produktionsenheterna kommer en särskild organisationskommitté
atl tillkallas. Regeringen avser all återkomma tUl riksdagen med anslagsframställning
för slUlelsen för budgetåret 1977/78. Ulbildningsprogramorganet bör kallas
Sveriges Utbildningsradio.

På gmndval av kommitténs
betänkande om distansundervisning inom högskoleområdet föreslås atl regionala
och lokala organ inom högskolan får ansvaret för planering och genomförande av
distansundervisning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1976-03-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-WaUén, Peterson

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om radio och television i utbildningsväsendet

1 INLEDNING

Med slöd av Kungl. Majits bemyndigande den 24 febmari 1967
tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Edenman, samma år sakkunniga för att utreda frågan om användningen av radio och
television i utbildningsväsendet saml för alt leda försöksverksamhel inom detla
område (U 1968:44).

De sakkunniga antog benämningen kommitién för television
och radio i utbildningen (TRU 1).

Kommittén avlämnade två betänkanden; (SOU 1971: 36)
Produktionsresurser för TV och radio i utbildningen saml (SOU 1973:19) TRU:s
försöksverksamhel 1967-1972.

Med slöd av Kungl. Maj;ls bemyndigande den 30 december
1971 tUlkallade dåvarande statsrådet Moberg samma år sakkunniga' för atl
utreda frågan om den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbUdningsväsendet (U 1971:13).

De sakkunniga antog benämningen utredningen angående den
fortsalla verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet (TRU
H).

' När betänkandet avlämnades: statssekreteraren Leif
Andersson, ordförande, generaldirektören Lars Ag, direktören Lars Marcus och
fortbildningsledaren Ulf Per-stedt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 4

TRU
II fick i uppdrag atl dels planera och leda produklionsverksamhe-ten, som
främsl skulle inriktas på vuxenutbildning och förskola, dels lägga fram förslag
om hur radio- och TV-inslag m.m. skall utnyttjas på dessa områden, dels lägga
fram förslag om hur en framtida organisalion av verksamheten skulle utformas.

Den
28 december 1972 erhöU TRU II
tilläggsdirektiv alt utreda frågan om
ell svenskl utbildningssystem efter mönster av del brittiska The Open
Universily. Dessuiom fick kommitién den 23 november 1973 i uppdrag atl pröva
frågan om den framlida lokaUseringen av de verksamheter, som berörs av
organisationsförslaget.

De
riktlinjer, som TRU I erhöll för försöksverksamheten med förskoleprogram, har
gällt även efter det att ansvaret för denna övergått lill TRU II. Molsvarande gäller uppdraget att särskilt beakta de handikappades problem
samt atl ägna särskild uppmärksamhet ål handikappade barn. Ulöver direktiven
har TRU 11 fåll vissa riktlinjer för sin verksamhel i slalsverks-och
budgetpropositioner och regleringsbrev.

TRU II har
avlämnat betänkandet (Ds U 1975:8) Kabelvision Kiruna och huvudbelänkandel (SOU
1975:28) Program för ljud och bild i utbildningen.

Över huvudbelänkandel har
efler remiss yttranden avgelts av socialslyrelsen, statens handikappråd,
leleverkel, statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), siatens kulturråd,
bamfdmrådel, radionämnden, skolöverstyrelsen (SÖ) - som överlämnat yttranden
från ell anlal länsskolnämnder, skolstyrelser, läramtbildningsanslaller och
folkhögskolor - statens institut för lä-romedelsinformalion,
universitelskanslersämbetet (UKÄ) - som överlämnat yttranden från
universiteten, de tekniska högskolorna, högskolan i Luleå, karolinska
institutet och bibliotekshögskolan - nämnden för socio-nomulbUdning - som
överlämnat yttranden från socialhögskolorna i Slockholm, Östersund och Umeå -
lantbmksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelsen i Slockholms
län, länsstyrelsen i Östergötlands län som överlämnat yttranden från
Norrköpings kommun och Östergötlands läns landsting - och länsstyrelsen i
Västerbollens län - som överlämnat yttranden från Umeå kommun, Västerbottens
läns landsting och Sveriges Radio, Västerbollens distrikt. Vidare har yttranden
avgelts av massmedieutredningen (JU 1970: 59), ulredningen (JU 1974:14) om reklam
i videogram, handikapputredningen (S 1966:38), utredningen (U 1972:06) om
skolan, staten och kommunema (SSK), folkhögskoleulredningen (U 1972:08), 1974
års läramtbildningsulredning, LUT 74 (U 1974:04) och radioulredningen (U
1974:08). Dessuiom har yttranden inkommit från Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Sveriges allmänna biblioleksförening (SAB), Lantbmkarnas
riksförbund (LRF), Stiftelsen Inslilulet för rikskonserter (Institutet för
rikskonserter), Sveriges Radio AB (Sveriges Radio), Arbetarnas
bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet, Studieförbundet Vuxenskolan
(Vuxenskolan), Tjänstemän-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 5

nens
bildningsverksamhel (TBV), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
och Kooperativa förbundet (KF). Vidare har yttranden inkommit från
Handikappförbundens centralkommitté (HCK) - som överiämnal yttranden från
Riksförbundet för rörelsehindrade bam och ungdomar, Riksförbundet för
utvecklingsstörda bam. De blindas förening, Sveriges dövas riksförbund och
Hörselfrämjandels riksförbund - Slalsförelag AB (Statsförelag), Sveriges
förenade studentkårer (SFS), Brevskolan, Föreningen svenska
läromedelsproducenter (FSL), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Sveriges
civUingenjörsförbund CF-STF, Norrtälje kommun och Svenska Tealerförbundet.

Över TRU II:s belänkande
(SOU 1975:72) Distansundervisning har efler remiss yttranden avgetts av
statskontoret, RRV, UKÄ som överlämnat yttranden från universiteten, de
tekniska högskoloma, högskolan i Luleå, karolinska institutet och
bibliotekshögskolan - nämnden för socionomutbildning, samarbelsnämnden för
joumalislhögskoloma, styrelsen för jordbmkets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt, AMS, statens invandrarverk, radioutredningen, den
cenirala organisationskommittén för högskolereformen (H 75), SÖ och
handelsflottans välfärdsråd. Vidare har yttranden avgelts av Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, LRF, Sveriges Radio, ABF,
Folkuniversitetet, Vuxenskolan, LO, TCO, SACO/SR, SÄF, Statsföretag, SFS,
Brevskolan och Fredrika Bremerförbundel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110

2
TRU-KOMMITTÉNS BET/EKANDE

PROGRAM
FÖR LJUD OCH BILD I UTBILDNINGEN

2.1
Kommitténs allmänna överi'äganden

2.1.1
UtbUdningssamhället och de nya medierna

Utbildningsväsendet
i Sverige har under de senaste årtiondena undergått genomgripande
förändringar. Riksdagen har nyUgen beslutat om införande av en allmän
förskola. Det gamla paraUeUskolesystemet med folkskolan och realskolan har
ersatts av en nioårig obligatorisk sammanhåUen gmndskola. De olika gymnasiala
skolformema aUmänl gymnasium, handelsgymnasium, tekniskt gymnasium och
fackskola har tillsammans med yrkesskolan integrerats i gymnasieskolan. Också
den eftergymnasiala utbildningen har förändrats och byggts ut.

Inom
vuxenutbUdningen har kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna
tillkommit. Arbetsmarknadsutbildningen har expanderat kraftigt.

Till
följd av den sociala och ekonomiska utvecklingen och skolreformerna har
antalet elever i de frivilliga undervisningsformerna mångdubblats på kort tid,
en utveckling som har sin motsvarighet också inom det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet.

Allteftersom
medier såsom film, radio och TV har utvecklats har de alltmer kommit att
användas i undervisning av skilda slag. Teknikens utveckling under de senaste
årtiondena har förbättrat möjligheterna alt använda ljud- och bildprogram i
undervisningen.

Under
1950-talel började ljudbandspelare tas i allmänt bruk i undervisningen. Mot
slutet av 1950-lalet inleddes också uppbyggnaden av ett riksomfattande nät av
särskilda enheter för audiovisuelll material (AV-centra-ler), som bandar och
lagrar unden/isningsprogrammen och svarar för den fortsatta distributionen ul
till skolor och studieförbund. Ungdomsskolan, högskolan och, fastän i mindre
grad, även förskolan är i dag välförsedda med teknisk utmstning;
stUIbildsprojektorer, ljudbandspelare, filmprojektorer, radio- och
TV-apparater tillhör den normala utmstningen. Videobandspelare för uppspelning
och sedan något år videokassettspelare för bandning och uppspelning av
TV-program finns i betydande omfattning i skolorna.

Studieförbunden
är i dag relativt välförsedda med filmprojektorer och ljudbandspelare. På några
få skolor men framför alll inom universiteten och lärarhögskolorna finns
dessuiom utrustning för egen intem TV-pro-duktion.

Radioprogram
för ulbildning används i dag huvudsakligen i bandad form.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 7

Inom
vuxenutbildningen är dock direktmottagning fortfarande vanlig. 1 takt med att
skolor och studieförbund får tillgång till videokasseltspelare kommer i ökad
utsträckning även TV-programmen att användas bandade.

Att
olika medier bör användas i undervisning är knappast längre ett kontroversiellt
påstående. Frägan gäller.hur de skall användas och till vad. Inom pedagogiken
har olika synsätt brutits och bryts alltjämt mot varandra.
Förmedlingspedagogik, aktiviietspedagogik, problemorienterad undervisning och
dialogpedagogik utgör några huvudlinjer. Frågan om radions och TVins uppgifter
i undervisningen kan inle diskuteras isolerat från den pedagogiska ulvecklingen
i övrigt.

Användningen
av radio och TV måste liksom andra läromedel sältas i relation till de mål,
meloder och arbetsformer som är aktuella inom skolväsendet och
folkbildningsarbetet. Därmed måsle mediernas användning i första hand ses
utifrån pedagogiska och utbildningspolitiska utgångspunkter, inle som en
teknologisk fråga.

Huvudfrågan
är vilka kvaliteter som ljud- och bildmedierna kan tillföra verksamheten i
skolan och studiecirkeln och vilka bidrag de kan lämna för atl motivera och
rekrytera nya gmpper av studerande. Därvid måste beaktas vilka erfarenheter
som i dag finns samlade i Sverige och i andra länder när det gäller
användningen av ljud- och bildprogram, vUka behov som föreligger, vilka
fömtsättningar som bör gälla i tekniskt och pedagogiskt avseende och slutligen
hur den framtida produktionen av undervisningsprogram skall organiseras och
vilken inriktning den skall ha.

2.1.2
Produktion och distribution av ljud- och bildprogram

1
undervisning används ljudband och ljudkassetter i stor ulslräckning. Banden och
kassetterna är standardiserade. Sedan 1930-talel är 16 mm film del vanligast
förekommande formatet för distribution av undervisningsfilm. Videogram är en
samlingsbeteckning för videoproduklioner som lagras på band eller skiva
avsedda all spelas upp via en TV-apparat. Sedan år 1973 används i utbildningen
videokassetter och videokasseltspelare, som visal sig vara mera lätthanterliga
än videoband och videobandspelare. De båda videokassellsystem som är aktuella
är VCR och U-matic. Systemen är inte kompatibla, dvs. en U-malickassell kan
inle användas i en VCR-spelare och vice versa. Videoskivan finns ännu inle i
bmk i Sverige.

Produktion av ljud- och
bildprogram för olika utbildningsområden förekommer i viss ulslräckning utanför
Sveriges Radio och TRU. Läromedelsproducenterna har ökat sin produktion av
ljudband och ljudbildband under senare år. Viss filmproduktion sker med
skallemedel inom försvaret, Liber Läromedel, styrelsen för intemationell
utveckUng (SIDA), de affärsdrivande verken m.fl.

Den kommersiella svenska
originalproduklionen av undervisningsfilm är av blygsam omfattning främsl
beroende på de begränsade möjUghetema att försälja kopior. Flertalet
undervisningsfilmer är importerade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 8

TV-produktion
av undervisningsprogram förekommer, förutom vid TRU och Sveriges Radio, vid
vissa högskolor, inom försvaret och vissa landstingskommuner. Framför allt vid
de större lärarhögskolorna förekommer en relativt omfattande produktion. Också
inom näringslivel produceras TV-program för bl. a. intemutbildning och
marknadsföring.

Distribution
av radio- och TV-program sker genom elersändning och s. k. markdistribution.
Elerdistribution av utbildningsprogram för direkl-mottagning är fortfarande
relativt vanlig för förskolan och lågstadiet. För övriga skolformer etersänds
programmen för bandning vid ÄV-cenlraler eller direki i skolorna.
AV-centralemas service lill skolorna med bandade radio- och TV-program är av
slor omfattning. ÄV-cenlralerna förser också skolorna med filmkopior. En rad
större bibliotek svarar också för viss AV-service.

2.1.3
Pedagogiska teorier kring ljud- och bildprogram

Kommittén
anför alt användning av ljud- och bUdmedier i undervisningen är naturlig i den
s. k. bildåldem. Stora delar av människans uppfattning om den verklighet som
ligger utom räckhåU gmndar sig på erfarenheter genom bl. a. radio och TV.

Del
finns enligl kommitién två huvudmotiv för användning av ljud- och bildprogram i
undervisningen.

För
del första: Ljud- och bildprogram kan underlätta inlärningen genom alt förse
människan med "levande jppfallningar" om företeelser i verkligheten.
Medierna kan likaså tillvarata människans förmåga atl skaffa sig och bibehålla
vetande genom bilder och föreställningar. Genom reportage, intervjuer,
dramatiseringar och dokumentära program, men också genom stiliseringar,
animation och trickfilm, kan människans föresläUningsvärld förankras i
upplevelser, som underlättar förståelsen av förhållanden och processer i
verkligheten.

För
del andra: Genom de slora möjligheter lill skiftande presentations-sätt som
medierna erbjuder ökar förutsättningarna för all variera bearbel-ningssätl och
arbetsformer och utveckla undervisningsmetoderna. Räll utformade kan ljud- och
bildprogrammen stimulera till verksamhel, som ger möjlighet till både samverkan
(dialog) och individualisering.

Kommiltén
framhåller vidare att erfarenheter från programverksamheten vid TRU och
Sveriges Radios Utbildningsprogramenhet (SR/UTB) visar atl de största
kvalilelsvinstema kan utvinnas ur ljud- och bildmediema om dessa på lämpligt
sätt anknyts till och samordnas med övriga inslag i undervisningen.
Produktionen av flermedieserier men även mer fristående program bör således
föregås av en noggrann undervisningsplanering så att användningen av medierna
sätts i relation tiU de mål, metoder och arbetsformer som man inom skolan och
del fria och frivUliga folkbildningsarbetet vill arbeta för. Hur långt man på
planerings- och produktionsplanet skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975/76:110 9

driva
denna samordning skiftar alll efter syfte, ämne, målgmppens fömtsättningar och
de allmänna omständigheter som råder för en viss utbUdning.

2.1.4
Nuvarande verksamhet vid TRU och SR/UTB

Kommitién
ger i betänkandet en ulföriig redogörelse för de fyra sektorer inom utbildningsområdet
för vilka läromedel och studiematerial har producerats inom TRU, SR/UTB inkl.
Sveriges Radios vuxenundervisning (SR/VUX). nämligen för bam i förskoleåldem,
för ungdomsskolan, högskolan och vuxenutbildningen. I det följande lämnas en
kortfattad sammanfattning av kommitténs redogörelser. För en mer utförlig
beskrivning hänvisas lill kommitténs betänkande.

TRU:s
produktion inom förskoleområdel inleddes år 1971 och har omfattat främsl
elersända TV-program (OM-program) men även tryckt kompletterande material.
Produktionen har riktats lill förskolebarn, föräldrar och andra vuxna samt
personal inom förskoleverksamheten. Förskoleprogrammen har syftat till att
aktivera barnen och ge allsidig orientering om grundläggande matematiska
begrepp, om samhälle och natur samt all ge stimulans för språk- och
känslomässig utveckUng. Från budgetåret 1973/74 har flertalet TV-program
producerats i färg. Antalet program har ökal från tio budgetåret 1970/71 lill
32 budgetåret 1973/74. Undersökningar har visal atl anlalel förskolebarn som
tittar på OM-programmen i hemmen ökar samt alt barn på mer än hälften av
samtliga daghem regelbundet brukar titta på dessa program. De etersända
OM-programmen har även använts inom grundskolans lågstadium och inom
specialundervisningen. Del gäller särskilt särskolans högstadium eftersom
programinnehåll, tempo och svårighetsgrad har visat sig vara väl anpassade lill
dessa elevers behov och fömtsättningar. Bambibliotek använder också regelbundet
OM-programmen antingen när de etersänds eller i samband med filmvisningar för
både enskilda bam och förskolegrupper.

Erfarenheterna
från såväl Sveriges Radios som TRU:s verksamhet visar, att utnyttjandet av
programmen lill slor del är beroende av den förhandsinformation som ges om
sändningslider, programinnehåll etc. TRU har gjort särskild information om
förskoleproduktionen för att upplysa om kommande TV-program och trycksaker för
att stimulera till ett aktivt tittande.

SR/UTB:s
programutbud för ungdomsskolan har riktats lill elever och lärare i grundskolan
och gymnasieskolan. Program har producerats i första hand för de obligatoriska
ämnena eller sådana tillvalsämnen som valts av ett stort antal elever. Under de
senaste åren har SR/UTB påbörjat elt utvecklingsarbete och en begränsad produktion
för elevgrupper med särskilda behov. Del gäller svagpresterande elever i
gmndskolan, invandrarelever och elever i special- och särskola. Sedan år 1966
har årliga behovsanalyser genomförts, varigenom olika intressenter på skolans
område

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 10

har beretts tillfälle atl framföra sina synpunkler på
utbudets omfattning och inriktning.

Riksulbudel från SR/UTB omfattade under budgetåret 1974/75
omkring 700 nyproduktioner i radio och 90 nyproduktioner i TV. Hämtöver sänds
omkring 500 radioprogram och 350 TV-program i repris. Utöver riksulbudel
produceras årligen omkring 270 regionala skolradioprogram. Regional skol-TV
förekommer inle. Erfarenheterna från den regionala programverksamheten är
positiva.

Vid sidan av elevprogrammen har flera slora
lärarforlbildande projekl genomförts i samarbele med SÖ. Elevserier produceras
ofla med ambitionen alt vara utlöpare av nya läroplaner. Del gäller t. ex.
Trialog för högstadiet saml lågstadieserien Klotet.

Vid sidan av skolprogrammen har sedan år 1967 TRU l:s
arbetsgmpp för skolan, TRUAS, bedrivit försöksverksamhet med ljud- och bUdprogram
i undervisningen i gymnasieskolan. År 1972 överflyttades ansvarel för
TRUAS-projekl lill SÖ. 1 en rapport från SÖ, Parallell användning av
flermedieläromedel i gymnasieskolan, redovisas erfarenhetema av del samlade
TRUAS-försökel.

Genom direktiven lill TRU II begränsades TRU:s produktion för högskoleområdet.

På förslag av TRU II har den obligatoriska användningen av förproduce-ral
material vid universitetet i Linköping upphört. Universitetet beställer och
finansierar numera självt produktion som dock till största delen utförs av TRU.
Denna produktion är främst inriktad på tillämpade tekniska ämnen. Inom del
samhällsvetenskapliga området har framtagits etl läromedel i
undervisningsteknologi.

Brislen på lämpliga läromedel är betydande inom många
områden i högskoleutbildningen. Skälen härtill iir bl. a. små målgmpper, en
mångfald av ämnesområden och ämnesvarialionema vid olika högskolor. Detla har
lett fram lill atl en betydande läromedelsproduktion sker inom de olika
högskoleenheterna. Produktionen finansieras både över särskilda anslag för
pedagogiskt utvecklingsarbete och med medel från driflkostnadsanslag.

Sedan år 1967 har vid högskoloma ordnats lokala produktionsresurser
såväl för tryckta läromedel som för AVM.' Inom UKÄ-områdel äger den största
TV-produklionen mm vid universiteten i Linlöping och Slockholm. Inom
SÖ-området svarar de sex slörre lärarhögskolorna för en betydande
TV-produktion. Från läsåret 1968/69 kan inlem TV betraktas som elt etablerat
inslag i läramtbUdningen. Erfarenhetema från lärarhögskolornas TV-verksamhel,
vilka är väl dokumenterade, är övervägande positiva och tillämpbara även för
annan högskoleutbildning.

' AVM =audiovisuellt material - samlingsbeteckning för
stillbild och/eller röriig bild i form av diabild, fdm, direktmoUagna eller
bandade TV-program, radioprogram eller ljudband, i samtliga fall med eller
utan tryckt material.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 11

Eterburen vuxenundervisning har funnits under lång lid i
vårt land. Radio och TV är unika medier för distribution av undervisning lill
stora, geografiskt spridda målgrupper som också på detta sätt kan nås i
hemmiljö. Vissa radio- och TV-kurser har kunnat nå och aktivera en förhållandevis
stor publik. Även om pedagogiskt och metodiskt betydelsefulla insalser har
förekommit tidigare - i synnerhet i fråga om språkundervisningen i radio - så
är del försl under de senaste åren som man gått i närkamp med de problem som
gäller den eterburna undervisningens integrering i andra former av
vuxenutbildning, framför allt i studiecirkelverksamheten. Delta har medfört en
strävan mot ökad differentiering och flexibililet hos de kursprojekt som
tagils fram.

Kommittén redovisar därför erfarenheterna frän SR/UTB och
TRU med exempel på olika grader av komplexitet:

-
Etersäiida
program utan något stödmaterial.

-
Etcrsiinda
piogiam med enkelt kompletterande stödmaterial.

-
Elersända
program som inslag i flermedieprojekt.

-
Ljud- och
bildpiogiani i niaterialpaket utan etersändning.

Under budgetåret 1973/74 utnyttjades TRU- och
SR/VUX-kurser i 32 285 studiecirklar med 281 084 deltagare. Detta innebär en
ökning under en treårsperiod med ca 52%. Mest använda är kurser i främmande
språk, framför alll i engelska. Även antalet deltagare kring AVM i
folkhögskolor visar en ökning under perioden, medan användningen inom kommunal
vuxenutbildning minskat lill följd av all kurser lämpade för denna studieform
inle har producerats under senare år. AVM har även använts inom arbetsmarknadsutbildningen
med tillfredsställande resultal.

I bcliiiikaiulLM redovisas den verksamhet som TRU bedrivit
bland syn-skadiidc (IViimst talböcker), bland hörselskadade och döva
(lextsättning, spcxiclla produktioner där teckenspråk ingår) och bland psykiskt
uiveck-lintisslörda (anpassningar av redan producerade program saml speciella
piiHluklii>Mcr I, ox. dokumentationer av samtal med utvecklingsstörda). I
l

Iii.saiscma i form av AVM för invandrare har hillills
varit begränsade. Några radio- och TV-kurser i svenska och i samhäUsorientering
för in-vaiuhaiv har varit ganska flitigt utnyttjade men ännu återstår mycket
all ¥.öv:\ för all cibjuda de språkliga minoriteterna i Sverige liknande
möjligheter till vuxenutbildning som står den svensklalande befolkningen till
buds.

2.1.5 Behov av och önskemål om ud- och bildinsatser

Någon systematisk pch genomgripande inventering rörande
behovet av ljud och bild inom de behandlade utbildningsseklorema har kommiltén
inle kunnat göra. De metodiska svårighetema i samband med en sådan inventering
är betydande. Däremot redovisar kommitién ett relativt omfattande material som
beskriver intresse för, synpunkter på och inställning till

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 12

ljud-
och bildprogram hos olika avnämare och utbildningsintressenter.

Ell
uttryck för opinionsläge och bedömning rörande utbildningsprogramverksamheten
utgör de remissyttranden som kommit in över TRU I:s betänkanden. Detta
remissbehandlades inte i vanlig mening. I stället ombads ett stort anlal
instanser att lämna synpunkter på en rad preciserade frågeställningar.
Sammanlagt inkom ett hundratal yttranden. Detta förfarande kan enligt
kommitténs uppfattning ses som ett led i själva utredningsarbetet och en
kartläggning av erfarenheter, önskemål och attityder på avnämarsidan.

Så
gott som samtliga instanser som yttrade sig över TRU l:s andra betänkande
TRU:s försöksverksamhet I%7-I972 uttryckte en positiv inställning lill TRU:s
förskoleverksamhet och ansåg att behovet var stort av en fortsatt produktion
for både hemmavarande bam och bam i förskola. Dessuiom underströk ett flertal
instanser värdet av en ljud- och bildproduktion för föräldrar och andra vuxna
saml för fortbUdning av förskolans personal.

Flertalet
yttranden framhåUer ati behovet a\ ljud- och bUdprogram för bam med särskilda
behov av stöd och stimulans är stort, liksom all produktionen för hemmavarande
bam successivt bör inriklas mol bam under sex år i takt med att den allmänna
förskolan införs för sexåringar. 1 flera yttranden pekas på nödvändigheten av
att TRU bedriver forsknings- och utvecklingsarbete rörande användningen av
ljud- och bUdprogram bland förskolebarn.

Sveriges
Radios publik- och programforskningsavdelning (SR/PUB) har vid skilda tillfäUen
undersökt hur inånga bam som tittar på TRU:s OM-program och hur sändningslidema
passar målgmppemas behov. Undersökningarna har visal alt anlalel förskolebam
som tittar på OM-programmen i hemmen successivi ökar. Del är särskilt
möjligheten atl utnyttja en senare eflermiddagsiid, i närheten av TV-kanalemas
mera etablerade barnprogramlider, som inneburit en markant förändring.

1
november 1972 genomfördes i samarbele med SR/PUB, ljudradion och de båda TV-kanalerna
en undersökning av daghemmens apparalinnehav, TV-vanor m. m. Undersökningen
visade all omkring 77% av daghemmen hade tillgång till TV. 72 % av dessa, dvs.
ungefär 55 % av samtiiga daghem, uppgav atl de bmkade titta på TRU:s OM-program
varje tisdag. Ca 80% av daghemmen har tillgång till ravlio. Inga daghem har
videoutmslning medan 5% har tillgång lill filmprojektorer och 97% till
grammofon. Det kan beräknas all omkring 10% av deltidsgmppema har tillgång till
TV. TV-innehavet hos barnfamiljer är myckel högt och del lorde vara sällsynt
all förskolebam saknar tillgång till TV.

De
elersända OM-programmen har även använts inom gmndskolans lågstadium och inom
specialundervisningen. Del gäller särskilt särskolans högstadium eftersom
programinnehåU, tempo och svårighetsgrad har visal sig vara väl anpassade tiU
dessa elevers behov och fömtsättningar. Bam-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 13

bibliotek
använder också regelbundet OM-programmen antingen när de etersänds eller i
samband med filmvisningar för bäde enskilda bam och förskolegmpper.

Flertalet
remissinstanser som avgetl synpunkler på TRU l:s andra betänkande rörande ljud
och bild i ungdomsskolan, menar att förplanerade och förproducerade
studiematerial med radio/TV och ljudband/bildband är verkningsfulla instmment
för att nå angelägna mål i utbUdningen. Ett stort antal remissinstanser
välkomnar också ett studiematerial, som kan underlätta för lärama att utveckla
sina nya roUer i undervisningen. Flertalet remissinstanser avvisar däremot
tanken på direki ekonomiska vinster genom all ersätta läraren med
studiematerial med radio/TV och Ijudband/bUdband. Remissinstanserna anser
således att det föreligger ett behov av ljud- och bildprogram för att höja
undervisningens kvalitet och för alt frigöra lärama för andra angelägna
uppgifter - främst av individualiserande slag - i undervisningen.

Ulfallel
av behovsanalyserna åren 1973 och 1974, som genomfördes av SÖ och SR/UTB, blev
i huvudsak följande. Det övervägande anlalel inslanser anser att huvudparten
av programutbudet bör inriklas mol de slora målgmppema och de breda ämnena i
ungdomsskolan. Många understryker dock behovet av insatser också för elever med
särskilda behov. När del gäUer programformer önskar flertalet remissinstanser
flermediemalerial i form av kombinationer av ljud, bild och tryckt material.
Många framhåller också behovet av frislående program. 1 vissa fall anses s. k.
heltäckande material motiverade, framför allt i den gmndläggande
språkinlärningen och språklräningen.

Gemensaml
för de flesta remissinstansema är också alt de framhåller mediemas förtjänster
när det gäller all förmedla aktuell information lill skolan. Insatserna bör i
första hand inriklas på sådana momenl eller undervisningsområden där radio/TV
har speciella fömtsättningar all skapa stimulans, individualisering och
elevaktivitet. Insatser bör emellertid också göras för målgmpper som f. n. av
olika anledningar ägnas mindre intresse av läromedelsproducentema. Del kan
gälla ämnesområden där lärarbrist föreligger, t. ex. i den tvååriga gymnasieskolan
och för elevgmpper med särskilda behov i specialskolan, särskolan och i
invandramndervisningen.

Med
få undantag anser de flesla remissinstanserna alt radio och TV är särskilt
lämpliga medel alt på olika sätt behandla de s. k. övergripande målfrågorna i
läroplanema. Det gäller då både program om de övergripande målens plats i
undervisningen och särskilt material där personlighelsut-vecklande mål
integreras med kunskaps- och fårdighetsmål.

Flera
yttranden tar upp behovet av lärarprogram och större satsningar efterlyses.
Delta anses angelägel bl.a. mol bakgmnd av alt fortbildnings-projekt via radio
och TV för mottagarna ställer sig myckel tilltalande ur kostnadssynpunkt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975/76:110 14

Det
finns ett stort behov av regionala insatser. Del regionala skolpro-gramutbudel
kan t. ex. svara för information om arbetsmarknad, näringsliv och
ulbildningsvägar och dagsaktuella förhållanden i lokal/regionalsamhäl-lel saml
ge studie- och yrkesorientering.

Praktiskt
laget över hela världen används ljud och bild som ell komplement till
konventionell högskoleundervisning. TV används inom de flesta ämnesområden men
i särskilt hög grad inom de medicinska och tekniska ämnesområdena. I USA finns
vid de statsunderstödda universiteten centraler som medverkar på olika sätt vid
produktion av undervisningsprogram. Erfarenheterna från lokal och ceniral
läromedelsproduktion i HoUand överensstämmer till slora delar med dem som
vunnits i Sverige. Det mönster som utbildats i Holland i samspelet mellan
nationell produktionsenhet och lokala AV-cenlraler är tiU stor del överförbart
på svenska förhåUanden.

De
inslanser som yttrat sig över TRU I:s andra betänkande vitsordar värdet och
behovet av inslag av rörlig bild och ljud i högskolans undervisning.

I
mars 1974 anordnade UKÄ elt TV-symposium med deltagare från samtliga
fakultelsområden. Härvid framfördes önskemål om ljud- och bUd-insalser i
utbildningen vid samtiiga fakulteter. Ljud- och bildihslag för högskolan
bedömdes av symposiedeltagama som särskilt lämpade för motiverande inslag, för
konkretiseringar saml för demonstrationer och reportage.

Vid
en undersökning 1974 gav flertalet av de tillfrågade 300 institutionerna
uttryck för att den låga utnyltjandegraden av ljud- och bUdprogram var en brisl
i undervisningen och atl behov förelåg av atl i högre grad utnyttja rörUg bild
och ljud. Liknande erfarenheter har TRU vunnit vid genomgång av studieplaner
med representanter för etl 40-tal institutioner. I övervägande antalet fall
konstaterades atl del fanns moment där ljud- och bildinslag skulle ge en
kvalilelshöjande effekt.

En
första kartläggning av behovet av intemtelevisionsprogram (ITV) vid samtiiga
läramtbildningsanstaller ii Stockholmsområdet har genomförts. Denna visar alt
en myckel slor del av lärama är positiva liU all använda ITV-program i den egna
undervisningen.

I
den s. k. distansundervisningen spelar läromedlen en ceniral roU och måsle i
väsentiiga avseenden ha annan utformning än i konventionell undervisning.
Inslag av ljud och bild lorde här kunna bidra till all förbättra och sprida
utbildningen. Inom försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleutbildning
föreligger behov av ljud- och bildprogram. Inslag av ljud och bild torde också
kunna bidra tiU atl genomföra de utbildningsinsatser som UKÄ:s
intemationaliseringsutredning föreslagit.

Inom
vårdyrkesulbildningen finns speciella problem som sammanhänger med möjUghetema
atl utnyttja .gemensamt material över flera vårdutbildningar som står under
olika huvudmannaskap. Det gäUer gmndutbUdning av medicine kandidater, sjuksköterskor
och annan vårdyrkesperso-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 15

nal.
Inom landstingen bedrivs vidare en omfattande fortbildning av sjukvårdspersonal
med hjälp av bl. a. AVM. Fortbildning av läkare och vidareutbildning av
sjuksköterskor är andra inslag. Medicinska fakulteten vid högskolan i Linköping
har framfört förslag om en n'ksinstitution för vård-pedagogisk forskning.
Institutionens verksamhetsområden föreslås bl.a. omfatta produktion av AVM.
Omfattande produktioner av AVM för un-dérvisningsändamål med krav på hög
kvalitet föreslås däremot bli utförda centrall.

En
intresseundersökning som gjorts av SR/PUB visar all det hos enskilda vuxna
finns ell betydande intresse för all delta i kurser i radio och TV. Denna
undersökning liksom flera andra visade även alt intresset för studier var
betydligt större bland yngre än bland äldre personer liksom bland personer med
god skolunderbyggnad. De korttidsutbildade var framför allt intresserade av
ämnena engelska, svenska och samhällskunskap.

En
undersökning rörande vuxnas val mellan olika studieformer visar atl kurser i
radio och TV av många uppfattas som ett altemativ. Detla gäUer särskilt de
äldre åldersgmppema, som föredrar radio/TV-kurser närmast efler cirkelsludier.

Nästan
samtiiga yttranden över TRU I:s andra belänkande stödde re-kommendalionema
rörande verksamhetens inriktning på de korttidsulbU-dade. Flertalet förordade
även den föreslagna inriktningen på samtiiga tre huvudtyper av vuxenutbildning,
den yrkesinriktade, den som bygger på skolans läroplaner och folkbildningen. I
fråga om avvägningen mellan material för gmppsludier och enskilda studier
förekom olika bedömningar men flertalet framhöU behovet av material för såväl
gmppsludier som enskilda studier. Vad gäller distribution av programmen delade
flertalet remissinstanser TRU I:s bedömning att såväl eterdistribution som
andra distributionsformer bör utnyttjas beroende på arten av utbUdning och
vUka gmpper som avses. TRU I:s förslag till ämnesval - samhällsfrågor i vid
mening, gmndläggande skolkunskaper i främst färdighetsämnen som svenska,
matematik och främmande språk, i orienteringsämnen och i beteendevetenskaper
samt komplettering och aktualisering av yrkeskunskaper - bemöttes med
instämmande. Flera instanser yttrade sig även positivt om försöken att skapa
friare och rörligare kurstyper, bl.a. innebärande öppna modulsystem, som medger
stor flexibUitet i utnyttjandet.

Äv
synpunktema på TRU I:s andra belänkande framgår också klart önskemålen om
ökade insatser för de handikappade.

2.1.6
Nya distributionsformer - videogram och kabel-TV

Videokassettens
användning är svår att överblicka. Många initiativ har tagits och punktinsatser
har gjorts. Endasl etl fåtal större utbildningsinsatser har genomförts och
utvärderats. De utiändska erfarenheter som redovisas berör utbildningsområdet
medan några exempel från Sverige även

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 16

avser
information/marknadsföring, inlem utbildning och kultur/underhållning. Ällmänt
kan sägas atl videokassetten i ökande utsträckning används inom utbildnings-
och kultursektorn såväl i utlandet som i Sverige. 1 Sverige fanns vid
årsskiftet 1974/75 enligt uppgift över 3000 videokasseltspelare i bruk, främsl
i industrin, skolor och landsling (sjukvården). Kommittén, som enligt sina
direktiv skall beakta även andra distributionsformer än elerdistribution, har
gjort försök med program på videokassett för både bam och vuxna. Erfarenheterna
av videokassetter inom utbildningsområdet är fortfarande alltför begränsade
för att tillåta långtgående slutsatser; det gäller särskilt program, som
producerats direki för kassettanvändning. Så långt materialet medger är dock
erfarenhetema positiva och visar på stora möjligheter för videokassetiekniken.

Den
snabba ulvecklingen inom den nya kommunikationsteknologin kommer all få konsekvenser
också för utbildningsområdet. De flesta bedömare i både Europa och USA anser
atl det är först med videoskivan som del stora genombrottet för videoindustrin
kommer all ske. Med stöd av vissa intemationella erfarenheter konstaterar
kommittén att det finns risk för alt videoinduslrin blir dominerad av
kortsiktiga kommersiella intressen. De erfarenheter som redan gjorts liksom de
tendenser som kan utläsas för framliden visar på behovet av samhällsansvar för
produktion, distribution och användning av program |3å videokassett och
videoskiva.

Kabel-TV
startade för ca 25 åi sedan i USA som ell cenlralanlennsys-tem för alt
förbättra mottagningen av TV-signaler i områden där det var svårl alt få
signalerna all gå fram lill TV-apparalerna. I dag används kabel-TV som ell
lokall medium på många håll i väriden dels för sändning av egna eller bandade
program, dels för distribution av grannländers program. Experiment pågår även
med flerkanaliga system där man kan delta i omröstningar hemifrån eller få
trycksaker distribuerade genom kabelsysle-met.

TRU
har tillsammans med Sveriges Radio och Kimna kommun i två omgångar, våren 1974
och våren 1975, gjort försök med kabel-TV-sändningar i en del av Kimna.
Tonvikten har legat på lokalt producerade program. Utmstningen har varil
förhållandevis enkel, och personalen fåtalig. I den andra försöksomgången
producerades flera program av ortsbor och lokala organisationer.

Kabel-TV-programmen
lockade tittare framför alll bland sådana som annars skulle ha sell
förslröelseprogram i riksprogrammen från Sveriges Radio eller inte ha sett på
TV alls. Programmen intresserade i stor utsträckning korttidsutbUdade som
annars är svåra att nå med samhäUsinfor-mation. Den största förtjänsten med
programmen ansågs vara alt kabel-TV tagit upp lokala frågor och atl man låtit
Kimnabor medverka i programmen.

Kommitién
drar den generella slutsatsen av de båda försöksperioderna atl kabel-TV som den
har använts i Kimna bör betraktas som elt självslän-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975/76:110 17

digt
medium jämfört med den vanliga televisionen. Kabel-TV är varken en ren
ulbyggnad eller en minialyrversion av riks-TV. Den bör i första hand utnyttjas
för sådana uppgifler som riks-TV inle kan utföra: all nå speciella gmpper
snarare än en allmän publik, all betona den lokala anknytningen och utifrån ett
lokalt perspektiv söka skapa förståelse för generella problem. Kabel-TV bör
framför alll göras tillgängUg för dem som inle har tillgång lill några andra
uttrycksmedel. Den bör användas för utbUdning i vid betydelse och för att ge
möjlighet till vidgad debatt om samhälle, konsumtion etc.

Slutligen
anför kommiltén alt det skulle vara av värde om ell lill liden, området och
innehållet mer omfattande försök genomfördes med bl. a. erfarenheterna från
Kimnaförsöket som utgångspunkt.

2.2
Kommitténs förslag i organisationsfrågan

2.2.1 Utbildningsprogramverksamhetens
finansiering

För
atl främja produktion av läromedel för små målgmpper ulgår statligt stöd, s. k.
produklionsslöd. Kommittén anser all läromedelsförsörjning vad avser
bildprogram och kostnadskrävande ljudprogram, i likhet med tryckta läromedel
för små målgmpper. bör karakteriseras som ell bristområde och atl statligt
stöd således bör utgå för dylik bild- och Ijudproduklion inom
utbildningsområdet.

Del
statliga stödel bör enligl kommitténs uppfattning ulgå direki till producenten
i form av statsanslag. Kommitién avvisar sålunda tanken atl
ul-bildningsmyndigheterna - eller elt särskilt planeringsråd - skulle finansiera
produktionen genom alt lägga ul beställningar. De främsta motiven härför är
dels alt det inte är möjligt atl skilja mellan planering och produktion som
ell sådant system skulle förutsätta, dels atl en sådan lösning är svär all
förena med de regler som gäller för mndradioverksamhel.

2.2.2 Utbildningsprogramorganets
ställning

Enligt
kommitténs mening finns inte skäl för atl den stalligl finansierade
produktionen av utbildningsprogram skall ske vid två från varandra fristående
enheter. Kommittén föreslår därför all TRU och SR/UTB läggs samman lill en enhet.

SR/VUX
ingår organisatoriskt i SR/UTB men lill skillnad från skolprogrammen
finansieras SR/VUX med mottagaravgifler. Enligl kommitténs bedömning skulle del
innebära en olycklig uppsplittring av resurserna om vuxenutbildningsprogram i
slörre utsträckning i framliden produceras både inom Sveriges Radio och inom
ell frislående utbUdningsprogramorgan. Kommittén föreslår därför atl
ulbildningsprogramorganet ges sådana re-

2-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 18

surser
alt del kan svara också för den vuxenulbildningsverksamhel som f. n. bedrivs av
SR/VUX. Kommittén framhåller dock alt detta förslag endasl avser den
verksamhel som f. n. bedrivs inom SR/VUX och som är mycket likartad den som
bedrivs inom TRU.

Kommitién
diskuterar om utbildningsprogramorganet bör ingå som en enhet i Sveriges Radio,
knytas till Sveriges Radio i form av etl dotterbolag, ingå i Liberkoncernen
eller vara fiislående.

De
skäl som talar för atl ulbildningsprogramorganet skulle placeras inom Sveriges
Radio är enligl kommitién lill slor del av praktisk och ekonomisk natur. Del
gäller sambmk av tekniska och personella resurser, arkiv av olika slag saml
tillgång till det kunnande som finns samlat inom Sveriges Radio. En placering
inom Sveriges Radio medför också alt frågan om ändring av Sveriges Radios
ensamrätt till elersändning inle blir aktuell.

Kommittén
anser all de skäl som lalav mot en placering inom Sveriges Radio och för en
självständig produktionsenhet med egen sändningsrätl i första hand är
ulbildningspoliliskt betingade. Det nya utbildningsprogram-organets verksamhel
kommer enligl kommitténs uppfattning all i väsentliga avseenden avvika från
den som Sveriges Radio bedriver. Kommittén betonar alt Sveriges Radios uppgift
inom utbildningsseklorn, liksom inom andra samhällssektorer, är i huvudsak all
producera program om olika ulbildningsvägar och utbildningsformer, medan
ulbUdningsprogramor-ganels uppgift i huvudsak bör vara atl producera program
för olika ulbildningsvägar och utbildningsformer. Inriktningen av verksamheten
kan enligl kommitténs mening inte gmndas på joumalistiska bedömningar utan
framför allt på ulbildningspolitiska-pedagogiska bedömningar. Verksamheten
fömtsätter en bred kontakt med hela utbildnings-Sverige för all få fram de mest
angelägna behoven och synpunktema på gjorda insatser. Eterdislribulionen är ell
säll atl nå vissa målgmpper. Valet av distributionsform måste enligt
kommitténs uppfattning i första hand bero på hur man bäst når de avsedda målen.

Enligl
kommitténs mening finns del sammanfattningsvis starkare skäl som talar WO/ atl
ulbildningsprogramorganet placeras inom Sveriges Radio än skäl som talar/ö/-.

Kommittén
har också prövat altemativet att förlägga ulbildningsprogramorganet som etl
dotterbolag under Sveriges Radio. Kommitién konstaterar alt en sådan lösning
skulle kunna innebära allt ifrån en så långtgående samordning all den i
praktiken påminnerom en organisatorisk inordning i Sveriges Radio lill en så
självständig ställning atl dotterbolaget får karaktären av elt frislående
företag. Vidare anser kommittén atl gentemot dolterbolagsallemalivel kan i
princip anföras ungefär samma synpunkter som för alternativet att Förlägga
ulbildningsprogramorganet som en enhet inom Sveriges Radio.

Kommittén
avvisar också en placering av utbildningsprogramorganet i Liber-koncemen.
Enligl kommitténs mening är del i och för sig önskvärt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 19

att
de statliga resursema samordnas så långt möjligl. En samordning med Liber
Läromedel skulle dock fömlsatta antingen all verksamheten finge koncentreras
lill produktion av AVM för distribution i form av bandkopior, filmkopior och
trycksaker men inte omfatta program producerade för elerdistribution eller atl
det nya företagel skulle ges möjlighet lill elersändning. KommUtén menar all
en länkbar möjlighet vore alt Liber kunde producera program som antingen kunde
säljas till Sveriges Radio eller som genom avtal kunde överlåtas till Sveriges
Radio för elersändning. Med hänsyn till Libers ställning som kommersiellt
läromedelsföretag skulle en sådan lösning på etl påtagligt sätt mbba
förhåUandet mellan läromedelsförlagen och är därför enUgt kommUténs mening
inte realistisk. Enligl kommitténs mening är det inte ändamålsenUgt all låta
ell företag svara för produktion avsedd enbart för s. k. markdistribution. Det
viktigaste skälet härför är enligl kommUtén atl förfarandet vid produktion av
program avsedda för elerdistribution och andra distributionsformer är
identiskt. Vidare framhåller kommittén atl man i produktionen bör ulgå från alt
de framtagna bild- och ljudprogrammen bör kunna användas i olika
distributionsformer, eventuellt efter bearbetning och att vissa avsnitt t. ex.
kan användas i rekryterings- och stimuleringsprogram i TV medan de
undervisningsbärande delarna Ugger på band. Dessutom menar kommittén att del
är nödvändigt alt man i många projekt använder sig både av banddistribueral material
och elersändningar för all nå den avsedda målgmppen, t. ex.
studie-cirkeldellagare. Kommittén anser atl det i sådana fall skulle bli
besvärliga samordningsproblem saml betydligt dyrare om produktionema skedde på
var sill håll.

Kommittén
betonar vidare de speciella regler som gäUer för elersändningar bl.a.
radiolagen, radioansvarighetslagen och avtalet mellan staten och Sveriges Radio
angående mndradions programverksamhet. Enligt radiolagen äger radioföretaget
att med ensamrätt avgöra vUka radioprogram som skall förekomma i
mndradiosändning. Vidare föreskriver radiolagen all avtalet mellan staten och
Sveriges Radio skall innehålla vissa regler för programmens utformning.
Kommittén framhåller därför att beslutanderätten över programmens utformning
måste ytterst ligga hos radioförelaget, även om projektarbetet sker i en
expertgmpp med företrädare för t. ex. olika myndigheter och organisationer.
Enligl kommitténs mening innebär detla att man inte utan vidare kan använda
program producerade för banddistribution för etersändning. För ett
utbildningsprogramorgan med möjlighet att utnyttja såväl eter- som
markdistribution blir det enligt kommitténs uppfattning naturligt atl vid
produktionen, slutande av avtal m. m. redan från början beakta att materialet
kan komma att användas för olika distributionsformer. Kommittén anser att det -
med hänsyn till aUa oUka aktiviteter som ryms inom Liberkoncernen - är
olämpligt att ge elt sådant förelag rätt till etersändning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 20

Enligl
kommitténs uppfattning bör ulbildningsprogramorganet således som en frislående
enhet sorlera under utbildningsdepartementet.

2.3
Vissa frågor av betydelse för den närmare organisationen av utbildningsprogramorganet

2.3.1
Sändningsrätt i etern

För
alt lösa sändningsfrågorna finns, enligl kommittén, följande alternativa
lösningar:

-
Sveriges Radio behåller
ensamrätten för all mndradiosändning och förhållandel mellan Sveriges Radio
och utbildningsprogramorganet regleras i ell särskilt avtal.

-
Regeringen överlåter
ensamrätten lill ulbildningsprogramorganet för sändning av utbildningsprogram
efter förslag från Sveriges Radio enligt 5 § radiolagen.

-
Utbildningsprogramorganet
tilldelas ensamrätt all sända program i ra-

dio
och TV inom ramen för de uppgifter som åvilar organet.

I
likhel med de synpunkler som 1969 års radioutredning (RUT 69) förde fram i sitt
belänkande (SOU 1973:8) Radio i utveckling anser kommittén all programorganet
bör ges ensamrätt när det gäller utbildningsprogram i radio och TV.
Programorganets ensamrätt att sända i radio och TV bör, genom slalsmakiemas
beslul, gmndas direkt på radiolagen och i den stadga som utfärdas för
verksamheten. Som motiv för detla anger kommittén all del inte är rimligt all
etl företag (Sveriges Radio) skall ha ell formellt ansvar för en omfattande
och reguljär produktion som framstäUs av elt annat organ. Detta gäller såväl
ansvaret enligt radioansvarighelslagen som ansvarel enligt radiolagen och
avtalet mellan slalen och Sveriges Radio. Enligt del nuvarande systemet kan
Sveriges Radio när del gäller del egna utbudet i radio och TV inle bortse från
TRU-programmen när det gäller alt beakta avtalels krav på all programverksamheten
i sin helhel skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen.
Enligt kommitténs uppfattning bör det organ som svarar för programproduktionen
också bära ansvarel enligl de olika lagar och regler som gäller.

1974
års radioulredning skall enligt sina direktiv la stäUning lUl humvida Sveriges
Radio skall behålla ensamrätten lUl alla slags radio- och TV-program. Slutlig
StäUning till frågan om sändningsrätt för det av kommitién föreslagna
ulbildningsprogramorganet bör därför lösas i samband med ställningstagandena
av radioutredningens förslag. Intill dess bör ulbildningsprogramorganet, i
likhel med vad TRU hittills gjort, under en övergångstid iräffa avtal med
Sveriges Radio angående sändningslider m. m.

Beträffande
fördelningen av sändningsulrymme anför kommittén att delta i första hand bör
ske genom överenskommelser mellan Sveriges Radio

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 21

och
ulbildningsprogramorganet. För den händelse en överenskommelse inte kan uppnås
bör frågan hänskjutas till en av regeringen utsedd person för avgörande.

2.3.2
Behov av ytterligare kanaler i radio och TV

Frågan
om del är önskvärt att etablera särskilda utbildningskanaler i radio och TV
har övervägts av kommittén, som därvid har funnit att delta f. n. inle är motiverat.
Kommiltén anför dels alt man sannolikl når och intresserar en slörre publik
för utbildningsprogrammen om dessa varvas med del övriga utbudet, dels atl
bedömningarna av behovet av etersänd-ningsutrymme i nuläget inle motiverar att
särskilda utbildningskanaler inrättas.

Kommitién
understryker däremot alt del framdeles torde bli aktuellt med en fjärde
ljudradiokanal, bl. a. beroende på att lokalradion kommer all medföra
återverkningar för programsättningen i alla tre ljudradiokanalerna.

På
TV-sidan kommer utbildningsprogramorganels elersändningsbehov att vara störst
under daglid då program för ungdomsskolan och förskolan komnier atl sändas.
Kommittén påpekar alt det finns anledning atl räkna med ökad trängsel under
dagtid bl. a. till följd av etl ökal utbud av förskoleprogram, och att det
därför är angeläget atl pröva om även TV 2 kan användas för programsändningar
under daglid.

2.3.3
Förhållande till Sveriges Radio

Kommitién
diskuterar utbildningsprogramorganels förhållande lill Sveriges Radio utifrån
två aspekter: dels gränsdragning för programutbudet mellan de två företagen,
dels samarbetet för olika områden mellan förelagen.

När del gäller
gränsdragningen mellan Sveriges Radios och del föreslagna
utbildningsprogramorganets verksamhet torde del, enligl kommitténs mening, inle
vara möjligl alt precisera uppgiftema närmare än all utbildningsprogramorganet
skall göra utbildningsprogram och Sveriges Radio svara för övriga program. Man
får dock i praktiken räkna med att Sveriges Radio, inom ramen för sin aUmänna
programverksamhet, kan komma all göra program som även kunde ha gjorts av
utbUdningsprogramorganet och vice versa.

F.
n. får TRU utnyttja Sveriges Radios arkiv samt vid behov vissa tekniska
resurser inom Sveriges Radio. Kommiltén menar att del är viktigt alt även del
föreslagna ulbildningsprogramorganet ges dessa möjligheter lika-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 22

väl
som Sveriges Radio kan behöva hyra resurser hos ulbildningsprogramorganet.

2.3.4
Förhållande till myndigheter

Beträffande
utbildningsprogramorganels avgränsning mol och samordning med
ulbildningsmyndigheter m.fl. verksamheter konstaterar kommittén atl radiolagen
är en viktig utgångspunkt. Radiolagen stadgar all myndighet eller annat allmänt
organ inte i förväg får granska eller föreskriva förhandsgranskning av
radioprogram och inle heller förbjuda radiosändning eller irådsändning på gmnd
av dess innehåll. Kommiltén menar atl samma stadganden måste gälla för
produktion av utbildningsprogram som sänds i radio och TV.

Kommittén
anser atl det är viktigt all relationen lill myndigheterna är väl definierad.
Den utbildningsprogramverksamhel som skall bedrivas, vare sig del är fråga om
elersända program eller program som distribueras på annat säll, måste
självfallet ha sin utgångspunkt i de mål som samhällel i andra sammanhang lagt
fast för olika utbildningsområden. Enligl kommitténs bedömning bör
utbUdningsprogramorganet ha en självständig ställning i förhållande till
myndigheterna. Ett sådanl synsätt synes också bäst överensstämma med radiolagen.

Del
gäller alt finna sådana samarbelsformer all berörda utbildningsmyndigheter kan
framföra sina synpunkler samtidigt som utbildningsprogramorganels
självständiga ställning inte rubbas. Detla kan ske genom all rådgivande
kommittéer knyts lill ulbildningsprogramorganet.

2.4
Utbildningsprogramorganels verksamhet m.m.

2.4.1
Verksamhetens inriktning

Inriktning
för de olika sektorerna

Kommitién
föreslår all ulbildningsprogramorganet inom ramen för de medel som anvisas över
riksstalen skall ha lill uppgift all framställa bild-och ljudprogram med eller
utan trycksaker för utbildningsseklorema förskola, ungdomsskola, högskola och
vuxenutbildning. Syftet med AVM-utbudet skall vara alt bidra till atl uppnå de
mål som samhället formulerat för de oUka utbildningsseklorema. AVM-utbudet bör
vidare bidra tiU att stödja den fortgående utvecklingen av nya meloder,
presenlalionssätt och arbetsformer i undervisningen i an;5lutning tiU det
pedagogiska reformarbetet. Genom atl utnyttja mediemas kommunikations- och
utlrycksmöjlighe-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 23

ter
bör AVM-utbudet bidra lUl atl underlätta införandet av aktuella utbildningsreformer.

Följande
allmänna inriktning bör enligt kommitténs mening prägla verksamheten inom de
olika sektorerna.

Som
ett bidrag lill strävan all lillgodose barns behov av en stimulerande
uppväxtmiljö syftar förskoleproduklionen till all förmedla information,
stimulera fantasi och känsla saml lill etl aktivt utforskande av omvärlden.
Insatserna skall vidare hos bamen bidra till slörre självkännedom samt
förståelse för och kommunikation med andra bam och vuxna.

Kommiltén
föreslår all förskoleproduklionen skall riklas lill följande målgmpper:

D
Barn i förskoleåldern D Personal inom förskoleverksamheten D Föräldrar och
andra vuxna

Produktionen
bör successivt omfatta alla förskolebam i åldrarna 2-6 år. Produktioner bör
göras dels för användning i förskoleinslilulioner, dels för hemmavarande bam.
Som en utgångspunkt för den särskilda produktionen för förskolan bör ligga den
arbetsplan för förskolan som socialstyrelsen har utarbetat. Behovet av ljud-
och bUdprogram för och om bam med särskilda behov är enligt kommitténs
bedömning stort och dessa bam bör därför ägnas speciell uppmärksamhet i
produktionen. Programutbudet för bam med särskilda behov bör utformas så all
blinda och synskadade, döva och hörselskadade samt utvecklingsstörda bam ges
möjlighet att la emot och bearbeta materialet. Enligt kommitténs mening bör
målsätlningen och innehållet i ljud- och bUdproduktionen i huvudsak inte avvika
från produktionen för övriga bam. Kommiltén menar dock all handikappade bams
självkänsla i allmänhet är sämre som följd av motgångar och fördomar som
drabbat dem under uppväxten. Program som stimulerar självkänslan samt olika
känslo- och vUjeyttringar framstår därför som särskilt angelägna för barn med
särskilda behov. Dessutom är språkutveckling och gmndläggande begreppsbUdning
ofta sämre utvecklade hos dessa bam vUket innebär att programmen även bör
stimulera dessa områden. Produktionen skall även omfatta material för stöd till
invandrarbams utveckling. Kommittén understryker också vikten av att ett
kontinuerligt forsknings- och utvärderingsarbete sker i nära anslutning till
produktionen för förskolan.

Kommiltén
föreslår vidare all behovet av AVM inom ungdomsskolan bör mötas med ell
fortlöpande årligl gmndulbud och, när skäl föreligger, med särskilda insalser.

Målgrupp
är samtliga skolformer inom ungdomsskolan. Speciellt bör uppmärksammas behoven
inom lärarfortbUdningen samt inom vissa bristområden, t.ex. gymnasieskolan,
specialundervisningen, invandramndervisningen och B-skolan.

Gmndulbudel
avser att öka inslaget av konkretion och upplevelse i stu-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 24

dierna
saml atl underlätta utvecklandet av nya metoder och arbetsformer i skolarbetet.
I gmndulbudel bör särskilt betonas aktualitelsaspekler för all i undervisningen
underlätta anknytningen både till samhäUsulvecklingen i stort och lill
utvecklingen inom olika ämnesområden. Gmndulbudel kan beslå av såväl fristående
program som flermedieserier.

De
särskilda insatserna kan aktualiseras av olika skäl. Produktionen avser att
täcka akuta brister i läromedelslillgången inom olika ämnen och skotformer.

Grundutbudet
är del fortiöpande årliga utbudet av AVM medan de särskilda insatserna mer är av
engångskaraktär. Gränsema är ingalunda skarpa. Det som ena årel betraktas som
en särskild insats kan påföljande år ingå i gmndulbudel. Gmndulbudel och de
särskilda insatserna avser programverksamheten både på riksnivå och på regional
nivå.

Enligl
kommitténs uppfattning bör den nuvarande ireårsregeln, som innebär att
AV'Centralema och skotoma måste avmagnetisera programmen efler tre år, ändras.
Denna regel försvårar ett rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser,
efiersom bmksvärdel av åtskiUiga program sträcker sig över en betydligt längre
tidsperiod än tre år.

Kommiltén
konstaterar all för all ljud- och bildprogram skall nå full effekt i
undervisningen fömtsätts en viss beredskap hos lärama. Behandling av metodiska
frågor kring användningen av AVM är således enligt kommitténs mening en
angelägen uppgift i gmndutbildningen och fortbildningen av lärare. Kommitién
konstaterar vidare all informations- och kontaktverksamheten mellan producent,
ÄV-centraler och skolor bör förbättras och byggas ut. Enligl kommitténs mening
bör därför en konsulenlverksamhel liknande den som TRU försöksvis har prövat
på regional nivå på vux-enutbUdningsområdel prövas även för ungdomsskolans del.

Utbildningsprogramorganels
verksamhet för högskolan skall enligl kommitténs mening syfta tUl alt utgöra
elt komplement till de befintiiga produktionsresursema vid universitet och
högskolor.

Kommittén
konstaterar att institutionema inom högskoleområdet ofla har behov av rent
lokalt organiserad läromedelsproduktion. Del är dock inle möjligt att
dimensionera de lokala resursema så all all önskvärd produktion kan ske
lokalt. Behov för£:ligger av medverkan från regionalt eller centralt
organiserade enheter. Med utgångspunkt i den lokala produktionsnivåns resurser
har kommittén sökt precisera de funktionsområden där elt UtbUdningsprogramorgan
skuUe kunna vara av påtaglig betydelse för utveckling av AVM inom
högskolesektorn, nämligen n pedagogisk och produktionsteknisk rådgivning D
tillhandahållande av avancerad teknik D produktion av mer omfattande
AVM-projekt D produktion av läromedel för nya ulbildningar med läromedelsbrist
D produktion av utbildningsprogram för etersändning

Kommitién
konstaterar också all hell genomarbetade och producerade

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 25

läromedelspaket
som ofta kan nyttjas inom de gmndläggande skolformerna är mindre användbara
inom högskoleseklom. Läromedel som skall kunna utnyttjas utanför den
läroanstalt, där de framtagits, bör därför utmärkas av modulutformning, som
tillåter val av önskvärda avsnitt eller revidering av dem som är inaktuella.

Vad
gäller de tekniska möjlighelerna till produktion finner kommitién nuvarande
tekniska resurser vid de lokala läromedelscentralema vara tillräckliga för all
genomföra största delen av den nu efterfrågade produktionen.

Vissa
produktioner ställer dock krav på tillgång till avancerad teknik, t. ex.
TV-sludio, dock utan alt omfattningen av de samlade behoven vid en enstaka
högskola kan motivera en lokal anskaffning av erforderlig utmstning m. m. Mol
bakgmnd av 1975 års högskoleproposition har kommittén diskuterat möjUghetema
till etl vidgat regionalt samarbete. Enligt kommitténs mening bör denna fråga
utredas vidare.

Kommiltén
anser del vidare nödvändigt att någon form av informationssystem rörande
läromedelsproduktion inom högskoleområdet tillskapas. Dokumentationen bör i
första hand avse registrering av filmer och videoband.

Kommitién
föreslår vidare atl, i analogi med nuvarande relationer mellan SR/UTB och SÖ,
avtal bör tecknas mellan ulbildningsprogramorganet och UKÄ om verksamheten för
högskolan. Avtalet bör gmndas på gemensamma undersökningar och bedömningar av
högskolans aktuella behov.

En
viss del av anslaget tiU utbUdningsprogramorganet bör kunna användas för
produktion för högskoleområdet. Men ett centrall utbildningsprogramorgan bör
också kunna utföra bestäUningsproduklion från UKÄ eller lokala högskoleenheter.
Produktioner avsedda atl etersändas kan enligt kommitténs mening inte la formen
av bestäUningsprojekt.

Verksamheten
för vuxenutbildningen skall bidra till en vidgad tillgång till vuxensludier
genom all tillvarata etermediernas möjligheler atl nå ul lill slora grupper av
människor, dels med informaiion om och stimulans till vuxensludier, dels med
för medierna lämpade och för målgmppen angelägna utbildningsinsatser.

Vidare
föreslår kommiltén all ulbildningsprogramorganet skall utveckla läromedel och
metoder som är speciellt anpassade för såväl olika former av gmppsludier -
särskilt cirkelsludier - som enskilda studier.

I
linje med samhällets övergripande mål för vuxenutbildningen, all överbrygga
utbildningsklyftorna inom och mellan generationema, bör utbUdningsprogramorganet
enligt kommittén prioritera insatser för dem som är eftersatta i
utbildningshänseende, framför alll korttidsutbildade, fysiskt och psykiskt
handikappade och invandrare. Insatserna bör bidra lill alt ge de eftersatta
gmpperna ökade möjligheter lill aktivt deltagande i samhällsarbetet, till
förstärkt slällning i arbetslivet och till ökad delaktighet i kullurlivet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 26

Kommittén anser atl utbildningsprogramorganet bör
eftersträva en inriktning av utbud och verksamhel som främjar övergången lill
och utvecklandet av etl syslem för återkommande utbildning.

Enligt kommitténs bedömning rnåste ålgärder vidtas för att
lösa frågan om framför allt studieförbundens möjUgheter atl anskaffa utmstning
för uppspelning av videogram. Detla bör enligt kommitténs mening främsl ske
genom att medel anslås inom ramen för anslaget till studieförbundens pedagogiska
verksamhet. Kommitién menar att man under ett övergångsskede och för att
möjliggöra en försöksverksamhet kan skapa en central resurs för utlåning eller
förhyming av uppspelningsapparalur till olika utbild-ningsanordnare, framför
alll lill studieförbund.

Regional och lokal verksamhet

Kommittén har funnit att kontakt- och informationsinsatser
på riksplanet inle är tillräckliga för all stimulera till användning av AVM i
det lokala studiearbetet. Behovet av regionalla och lokala kontakter är därför
angelägel. TRU har sedan år 1972 bedrivit försöksverksamhet med regionala
konsulenter i Norrbollens, Östergötiands och Skaraborgs län. Erfarenhetema av
TRU:s försöksverksamhel med regionala konsulenter är så entydigt positiva när
del gäller möjUghetema alt ge information till de lokala studiecirkelanordnarna
och underlätta användningen av rörlig bild och ljud, all kommittén finner del
angelägel all ulbildningsprogramorganet kan repliera pä ett betydligt
finmaskigare nät av konsulenter än som varil möjligt under TRU:s försöksverksamhel.
Kommitién påpekar atl motivet med regionala konsulenter inte enbart är att få
lill stånd en ökad användning av produkterna utan i lika hög grad en fråga om
alt ge produktionsenheten erfarenheter direki från fältet. För den närmaste
framliden anser kommitién del vara mest angeläget all utveckla
konsulentorganisationen belräffande vuxenutbildningen. Kommittén framhåller
dock all den är medveten om all molsvarande behov finns också inom övriga
ulbildningsseklorer och föreslår därför all ulbildningsprogramorganet
försöksvis bör pröva värdei av regionalt placerade konsulenter även inom andra
sektorer.

Såväl TRU som SR/UTB har erfarenheter av regional
programproduktion. Dessa erfarenheter har enligt kommitténs mening visat att
det finns stort intresse för regionall anknutet och producerat studiematerial.
I syfte att bygga ul denna verksamhet föreslår kommittén att ett organiserat
samarbete bör prövas mellan det föreslagna utbUdningsprogramorganet, lokalradion
och lokala utbildningsanordnare.

Avvägning mellan oUka sektorer

Kommiltén har föreslagit atl den
vuxenulbildningsverksamhel som bedrivs inom SR/VUX överförs till
ulbildningsprogramorganet och således i fortsättningen finansieras med statliga
medel. Inom högskoleområdet har kommiltén lagl fram förslag som innebär en
utökning jämfört med den relä-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 27

tivt
blygsamma omfattning verksamheten har f. n.

Hämtöver
framslår för kommiltén vissa insalser som speciellt angelägna för ell framlida
utbUdningsprogramorgan. Det gäller i första hand all få lill stånd elt ökat
programutbud för förskolebam, för handikappade, för invandrare samt material
för föräldrautbildning. Sammantaget leder detta lill vissa förskjutningar i
relalionema mellan olika sektorer i jämförelse med nuläget.

Den
nivå som kommittén anger vara lämplig för budgetåret 1977/78 medger inte alt
all den programverksamhet kan genomföras som kommittén anser som önskvärd.
Kommitién anser det dock inle realistiskt atl redan budgelårel 1977/78 kunna
uppnå en sådan omfattning. Del bör enligt kommittén ankomma på
utbUdningsprogramorganet atl i sina anslagsframställningar äska medel för alt
under senare budgetår kunna ge verksamheten en sådan omfattning.

Kommiltén
understryker alt de i tabeU 2.1 angivna siffroma för budgetåret 1977/78 enbart
gäller programverksamheten. Till detla skall också läggas kostnader för
erforderiiga investeringar i teknisk utmstning saml distribution. De lolala
kostnadema för det föreslagna utbUdningsprogramorganet framgår av avsnitt
2.4.8.

Tabell
2.1 Förslag till omfattning av olika delar av utbildningsprogramorganets verksamhet
under 1977/78.1 milj. kr.'

1974/75

1977/78

Ökning milj. kr.

Ökning

i%

Förskola,
inkl.

föräldrautbildning

4,7

ca 8

3,3

ca 70

Grundskola,
gymnasie-

skola

19,9

ca 23

3,1

ca 15

Vuxenutbildning

13,8

ca 20

6,2

ca 45

Högskola

0,5

ca 1,5

1,0

ca 200

Övrig
verksamhet

2,1

ca 2,5

0,4

ca 20

Summa

41,0

ca 55

14,0

'
Exkl. investeringar och sändningskostnader men inkl. SR/VUX.

Övrig
verksamhet

Kommitién
konstaterar att utvecklingen inom del område där ulbildningsprogramorganet
föreslås arbeta går myckel snabbi. Delta innebär all del kommer all finnas ett
betydande behov av information saml av teknisk och melodisk rådgivning.
Kommittén föreslår därför atl ulbildningsprogramorganet skall få möjlighet atl
bedriva viss övrig verksamhel som har nära anknytning lill produktionen av
utbildningsprogram. De övriga uppgifter som kommittén därvid anser bli
aktuella för ulbildningsprogramorganet är i första hand:

-
bevakning och värdering av medie- och metodutveckling inom utbildningsområdet

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 28

-
försöksverksamhet
och utvecklingsarbete, t.ex. försök med ny teknik

-
spridning av
information om utvecklingen till skilda målgrupper

-
rådgivningsverksamhet
av teknisk/pedagogisk karaktär inom utbildningsområdet.

Kommittén anser vidare alt det bör vara möjligt för
ulbildningsprogramorganet alt i begränsad utsträckning göra produktioner
tillsammans med annan part. Kommitién avser här projekl där samarbelsparlnern t.
ex. svarar för en del av finansieringen, s. k. samprojekl. Kommittén
understryker dock alt samprojekl endasl skall göras i undanlagsfall och när
särskilda skäl föreligger. Det får inte komma i fråga att samprojekt av olika
slag får en sådan omfattning all ulbildningsprogramorganet för sin verksamhel
blir beroende av inkomsler vid sidan av statsanslaget.

Med samprojekt avser kommittén inle det samarbete med
studieförbunden som måsle förekomma när det gäller vuxenulbildningsprogram
eller SÖ när det gäller program för ungdomsskolan.

Som
riktmärken för samprojekl bör enligl kommitténs mening följande gälla: D Målen
för projektet måste överensstämma med de mål som gäller för

verksamheten
i övrigi. n Speciella skäl måste finnas för en partiell finansiering vid sidan
av statsanslaget. Sådana skäl kan vara t. ex. all en snabb insats är önskvärd
och atl ulbildningsprogramorganet inle har medel i sin ordinarie budget all
hell finansiera projektet eller atl nya erfarenheter och kunskaper kan erhållas
som kan utnyttjas i den fortsalla verksamheten. n Samprojeklen bör avse enstaka
insalser och vara tidsbegränsade. D Så långt möjligl bör den externa
finansieringen avse vissa komponenler

i etl projekt, t. ex. trycksaker, informaiion, kopieringar
och liknande. n Utbildningsprogramorganet avgör humvida ell samprojekl skall
komma lill stånd eller inle. D Utformningen av bild- och ljudmaterialen
bestäms ytterst av ulbildningsprogramorganet. Detla måsle med hänsyn lill de
regler som gäller för mndradioprogram gälla för elersända program. Med tanke på
all program, som primärt inte avses för elersändning, ändå helt eller delvis
bör kunna användas för elersändning i annal sammanhang, skall ulbildningsprogramorganet
ha yttersta beslutanderätt även för bild- och ljudprogram som distribueras på
annal säll än genom etem. När del däremot gäller eventuellt tryckt material kan
beslutanderätten vara delad mellan parterna. n Del bör också vara möjligl för
ulbildningsprogramorganet atl i särskilda fall samarbeta med en part, t. e:i.
ell studieförbund. Samarbetsproduk-tioncrav delta slag kan dock inle
elersändas. Bild- och ljudmaterialet biir kunna anpassas till studieförbundets
speciella målgmpper. I del tryckta materialet bör del också vara möjligt för
studieförbundet atl

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 29

markera
de frågeställningar man finner speciellt angelägna all behandla. Kommittén
påpekar all den är medveten om all detla slag av samarbele med enbart en part
rymmer många problem. Bl. a. blir följden av ell samarbete med t.ex. ell
studieförbund all också samarbete med andra studieförbund måsle ske.

Kommittén föreslår också
atl utbUdningsprogramorganet under vissa omständigheter skall få framställa
utbildningsprogram m. m. på beställning från t. ex. myndigheler eller
organisationer. Skillnaden mellari bestäUningsproduklion och samprojekl är
enligt kommiltén alt beställaren hell svarar för kostnaden för en beställd
produktion medan kostnaderna fördelas mellan parterna när det gäller
samproduktion. Kommitién föreslår alt följande riktlinjer bör gälla för
bestäUningsproduklion: D Målen för projektet måsle överensstämma med de mål som
gäller för utbildningsprogramorganels verksamhel i övrigi. D
Ulbildningsprogramorganet avgör om en önskad bestäUningsproduklion skall
utföras. Beställaren har den yttersta beslutanderätten när del gäller
utformning av både bild- och ljudprogram saml tryckt material. D Beställning
kan inte gälla program som direkt är avsedda för etersändning. Del bör
markeras i programmet all del är beställaren som är ansvarig och atl
ulbildningsprogramorganet endasl utfört produktionen på uppdrag av
beställaren.

Hämtöver bör, enligl
kommitténs mening, utbildningsprogramorganet ha möjlighet all i likhel med vad
som hittills gällt för TRU hyra ut resurser, t. ex. studiolokaler och kamerautmstning.
Sådan verksamhet bör dock endast ske ulan men för den ordinarie verksamheten.

2.4.2
Utbildningsprogramorganets verksamhetsform

Kommittén
diskuterar möjliga verksamhetsformer för det föreslagna ulbildningsprogramorganet.
nämligen myndighet, aktiebolag och stiftelse. Vid en vägning av olika
synpunkter finner kommittén all del inte kan anses ändamålsenligt atl inrätta
ytterligare en ulbildningsmyndighet. Myndighetsformen är dessuiom inle
förenlig med de radiorällsliga reglema och framför allt då radiolagen.
Kommittén anför vidare alt myndighetsformen ler sig olämplig med hänsyn till
verksamhetens art.

Vid
valet mellan aktiebolag och stiftelse synes del kommittén all aktiebolagsformen
främst är avsedd för verksamhet med en inriktning på klart definierade
lönsamhetskrav, som siktar till en rimlig avkastning på del egna kapitalet på
lång sikl. Visseriigen drivs Sveriges Radio som aktiebolag, men
ulbildningsprogramorganet kommer atl skilja sig från Sveriges Radio bl. a.
beträffande finansieringen, som föreslås ske med statliga medel. Med hänsyn
lill den icke kommersiella karaktären och finansieringen över stals-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 30

budgeten
kan kommittén inte förorda all den föreslagna verksamheten bedrivs i
aktiebolagsform.

Kommittén
föreslår atl ulbildningsprogramorganet drivs som en slallig stiftelse. Organet
blir därigenom i likhel med Sveriges Radio en självständig juridisk person och
kan ha egna fordringar och skulder, sluta avtal samt uppträda som part inför
domstol ei:c. Efiersom detaljerad civilrätislig lagstiftning saknas för
stiftelseformen föreslår kommiltén att de regler som bör gälla för stiftelsen
bör las in i dess stadga.

2.4.3
Utbildningsprogramorganets styrelse m. m.

Kommiltén
föreslår all styrelsen för ulbildningsprogramorganet skall bestå av sju
ledamöter, varav fem ulses av regeringen. Styrelseledamöterna bör ha
sakkunskap inom utbildningsområdet i stort, medielekniken samt belräffande
juridiska och ekonomiska frågor. Även om ingen slyrelserepresentalion är
föreskriven för anslällda i verksamheter som bedrivs i stiftelseform anser
kommitién alt två representanter för de anslällda med vardera en suppleant bör
ingå i styrelsen. I huvudsak samma regler som gäller för personalrepresentanter
i statliga lekmannastyrelser bör gäUa för dem i utbildningsprogramorganels
styrelse.

Kommittén
avvisar således tanken atl styrelsen skulle beslå av representanter för olika
myndigheter och organisationer. Kommittén motiverar denna ståndpunkt med all en
styrelse med företrädare för olika intressenter blir för omfattande för att
kunna fungera effektivt samt atl del inle är praktiskt möjligl för en styrelse
för en verksamhet som här avses alt utöva något reellt inflytande över de
enskilda projekten. Kommittén påpekar dock atl den är väl medveten om behovet
av nära kontakt med utbildningsmyndigheter och organisationer. Dessa kontakter
bör enligt kommitténs mening ske dels genom del löpande arbetet från dag lill
dag, dels genom inrättandet av särskUda expertgmpper, s. k. rådgivande
kommittéer, inom de olika utbUdningssektorema och dels genom ett samråd
motsvarande det som nu i avtalet meUan staten och Sveriges Radio är föreskrivet
mellan Sveriges Radio och utbildningsmyndighetema.

Kommitién
föreslår atl fyra rådgivande kommittéer knyts lill ulbildningsprogramorganet.
De rådgivande kommittéerna för förskole- och vuxenutbildningssektorerna bör i
stort sell ha den sammansättning som de båda experlgmppema nu har inom TRU,
medan den för ungdomsskolan bör ha ungefär den sammansättning Sveriges Radios
skolkommitté har. För högskolan bör motsvarande kommitté inrättas med
representanter för UHÄ, högskolor, lärar- och elevorganisationer. Dessa
kommittéer skall enligt kommitténs förslag vara rådgivande till styrelsen och
ledningen för verksamheten. De bör höras innan förslag tiU anslagsframställning
föreläggs styrelsen och projekt- och målgmppsinriklning inom resp. sektor bör
diskuteras inom resp. kommitté. Kommiltén understryker dock alt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 31

kommiltéema i huvudsak skall befalla sig med den
övergripande planeringen och inriktningen inom resp. sektor. Ledamötema i de
rådgivande kommiltéema bör ulses av styrelsen för viss tid. förslagsvis tre år.

Utöver de rådgivande kommiltéema och det särskilda
samrådsförfarandet föreslår kommiltén att ett särskilt representantskap eller
förvaltningsråd knytes lill styrelsen. 1 delta förvaltningsråd bör ingå 15-25
personer, vilka utses av myndigheter, folkrörelser, lärar- och
elevorganisationer m. fl. Uppgiften för förvaltningsrådet, som bör sammanträda
ca två gånger per år, är att såsom rådgivande organ för styrelsen vara ett
forum för diskussion av övergripande frågor som rör inriktningen av
verksamheten och fördelningen i stort mellan olika sektorer.

2.4.4 Vissa juridiska frågor

Lag- och avialsfrågor

Kommiltén diskuterar vilka konsekvenser förslaget om atl
inrätta ell utbUdningsprogramorgan med egen sändningsrätt får för den gällande
radio-lagstiftningen. Enligt kommitténs mening bör inte ett särskilt avtal
tecknas mellan staten och ulbildningsprogramorganet. De regler som erfordras
bör i stället tas in i stiftelsens stadgar.

Stadgar för stiftelsen

Med hänsyn lill anslagsfinansieringen och ändamålet med
verksamheten föreslår kommittén alt stiftelsens stadgar fastställs av
regeringen.

Enligl
kommitténs förslag bör stiftelsen få räll atl inom ramen för sitt ändamål
avgöra vilka radioprogram som skall förekomma i sändning från sändare här i
rikel. Med hänsyn lill stiftelsens statliga karaktär bör beslämmelse härom
intas i stiftelsens stadgar och inle i ell avtal mellan staten och stiftelsen.
Vidare anser kommittén atl sändningsrätlen bör skyddas på liknande säll som
Sveriges Radios ensamrätt enligl avtalet mellan slalen och bolaget. Delta avtal
gäller för en tioårsperiod och kan under avtalstiden sägas upp endasl om
bolaget bmtit mot avtalet. Ledning för hur frågan skall lösas i förevarande
fall kan hämtas från del förslag lill stadgar för stiftelsen Sveriges Radio som
lades fram av 1960 års radioulredning. Enligl detta förslag skulle stadgarna
för Sveriges Radio gälla för fem år i laget med automatisk förlängning om
Kungl. Maj:t inle beslöt om ändring. Under giltighetstiden skulle, föreslog
ulredningen, Kungl. Maj:t få ändra stadgarna i fall del skedde med godkännande
av minst sex ledamöter i stiftelsens styrelse och efter bemyndigande av
riksdagen. Kommittén anser atl en liknande konstmktion bör väljas för del nya
ulbildningsprogramorganet. Stadgarna föreslås gälla för sex år i taget och
föriängas om regeringen inte beslutar om ändring. Regeringen får även under
giltighetstiden meddela

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 32

beslut
om ändring i fall det godkänns av en kvalificerad majoritet inom stiftelsens
styrelse.

Sändningsrätlen
kräver prograrnregler av molsvarande slag som ålerfinns i avtalet mellan
staten och Sveriges Radio. Dessa regler bör i tillämpliga delar också gälla
sådana program som inte mndradiosänds. I övrigt bör stiftelsens verksamhel ges
så fria former som möjligt och inte regleras annat än genom ett begränsat antal
allmänna föreskrifter. Det ankommer på stiftelsens styrelse alt genom
arbetsordning eller på annal säll utfärda närmare bestämmelserom verksamhetens
bedrivande.

Den
bestämmelse i 6 § i avtalet mellan staten och Sveriges Radio som föreskriver
att programverksamheten skall bedrivas med beaktande av ljudradions och
televisionens cenirala slällning i samhällel har inle införts i stadgarna
eftersom bestämmelsen i 26 § i förslaget lill stadgar för stiftelsen får anses
tillgodose de ändamål som avses med avtalets beslämmelse.

Samrådet
med berörda myndigheler och organisationer har enligt kommittén grundläggande
betydelse för verksamheten. Det samråd som föreslås ske genom
förvaltningsrådet och de rådgivande kommiltéema bör regleras i stadgarna men
inle bindas genom detaljerade föreskrifter.

Det
nu gällande avtalet mellan staten och Sveriges Radio innebär bl. a. atl
Sveriges Radio har ensamrätt all bedriva utbildningsverksamhet i mndradion.
Avtalet gäller t. o. m. den 30 juni 1977. Om avtalet alltjämt gäller när
stiftelsen skall börja sin verksamhet, måste radioprogramverksam-helen inom
stiftelsen under en övergångsperiod bedrivas i samverkan med Sveriges Radio på
sätt som nu gäller för TRU. Programansvaret kommer därmed all åvila Sveriges
Radio och ej stiftelsen. Beslämmelser om stiftelsens sändningsrätl i fråga om
utbildningsprogram i mndradion och riktlinjer för denna verksamhel kan under
sådana förhållanden ingå i stadgarna försl sedan nu gällande radioavtal upphört
att gälla.

Kommiltén
framhåller atl vid utformningen av stadgama ledning främsl har hämtats från
stadgarna för Stiftelsen Institutet för rikskonserter, avtalet mellan slalen
och Sveriges Biografägareförbund m. fl. i dess lydelse från 23 febmari 1972
saml del förslag till stadgar för Stiftelsen Sveriges Radio som lades fram av
1960 års radioutredning. Riktlinjerna för radioprogram-verksamheten har, utom
26 §, i tillämpliga delar överförts från avtalet mellan staten och Sveriges
Radio.

Kommitténs
förslag till stadgar för stiftelsen avslutar denna redogörelse för kommitténs betänkande
(s. 45).

Granskning
av utbUdningsprograin

Utbildningsprogram
kan beröras av både radionämndens och läromedelsnämndens granskning.

Radionämnden.
I radiolagens 7 § stadgas atl granskning av radioprogram som förekommit i
mndradiosändning görs i radionämnden. För utbildningsprogram gäller samma
regler som för övriga mndradioprogram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 33

Samtliga
program som anmäls lill radionämnden granskas. Nämnden kan också själv besluta
om granskning av program.

Läromedelsnämnden. Den
inom SÖ inrättade läromedelsnämnden har lill uppgift all granska alt läromedlen
är objektiva och atl deras innehåU även i övrigt inle strider mot mål och
riktiinjer i läroplanema. Nämnden skall granska alla centrala läromedel i
samhällsorienterande ämnen saml i reUgionskunskap i gmndskolan och i övriga
obUgatoriska skolformer samt i gymnasieskolan, privatskola som avses i
privalskolesladgan saml kommunal och slallig VuxenutbUdning. Nämnden kan efler
eget initiativ eller efter anmälan från t. ex. enskild person eller
organisalion granska även cenirala läromedel i andra ämnen än de
samhäUsorienterande.

Enligl
kommitténs mening bör följande gälla i fråga om granskning av läromedel som
innehåUer bild- och ljudprogram:

D
Den granskning som utförs av radionämnden och läromedelsnämnden avser i båda
fallen objektiviteten men utifrån olika utgångspunkter. Radionämnden övervakar
all Sveriges Radio utövar sin ensamrätt opartiskt och sakligt samt i övrigi
efter de riktUnjer för programverksamheten som faststäUts i avtalet mellan
staten och Sveriges Radio. Läromedelsnämndens granskning avser humvida
läromedlens innehåll slår i överensslämmelse med läroplanernas mål och
riktiinjer. D Alla utbUdningsprogram som har sänts i etern bör kunna granskas
av radionämnden. De eterdislribuerade programmen bör normall uppfyUa kraven
enUgt avtalet mellan staten och Sveriges Radio (enUgt kommitténs förslag
bestämmelsema i stadgama för det föreslagna utbUdningsprogramorganet) .

Kommitién
anser att del bör ges utrymme för radionämnden all i sin granskning av
etersända program också ta hänsyn lill eller beakta atl elt utbildningsprogram
i vissa fall kan behöva bedömas även i relation till andra komponenter inom
samma flermediepaket. I första hand bör det vara möjligt för utbUdningsprogrammen
att kunna balansera genom andra etersända program inom samma
programserie/projekt. I andra hand bör nämnden kunna beakta den balansering som
i vissa fall kan ske genom andra komponenter än program. I båda fallen bör i
eller i anslutning lill programmen redovisas på vad säll det enskilda
programmet står i relation till andra program och annat material. Dessa
upplysningar bör bedömas som väsentliga för dem som utnyttjar programmen.

Kommitién
föreslår atl 2 § i instmklionen för radionämnden kompletteras med elt
förtydligande tillägg med innebörden att nämnden när särskilda skäl föreligger
får beakta material som ej ingår i sändningen men som lUlhör
utbildningsprogrammet. D Kommittén anser att läromedelsnämndens granskning av
centrala läromedel i samhäUsorienterande ämnen, vari ljud- och bildprogram
ingår, bör omfatta samtiiga komponenter i läromedlet, således även programmen.
Läromedelsproducenten ansöker hos statens institut för lärome-

3-Riksdagen 1975/76. i saml. Nr 110

opaginerad Kontrollera mot PDF

delsinformation
om att läromedlet ifråga skall godkännas som centralt läromedel. Därefier
översänder institutet ärendet till läromedelsnämnden för
objektivitetsgranskning, UtbUdningsprogramorganet bör därför svara för att
statens institut för läromedelsinformation och läromedelsnämnden förses med
samtliga de komponenter som bör bli föremål för obligatorisk granskning. Ljud-
och bildprogrammen bör därvid tillhan-dahåUas i bandad form.
Ulbildningsprogramorganet avgör självt om programmen skall sändas in för granskning
före eller efter etersändning.

Om
programmen sänds in till statens institut för läromedelsinformation för
registrering som centralt läromedel före etersändning är detta därigenom också
all betrakta som frivUlig förhandsgranskning som utbUdningsprogramorganet på
eget initiativ och i eget intresse hemställer om för att få bedömt om
programmen är i överensstämmelse med läroplanens mål och riktlinjer och om de
således kan godkännas för användning som centrala läromedel i
samhäUsorienterande ämnen i skoloma. Sådan frivUlig för-handsgranskning innebär
inte broll mot radiolagens censurparagraf (§ 8), då ulbildningsprogramorganet
självt avgör vUka hänsyn man skall ta till läromedelsnämndens synpunkter på
programmen innan de sänds i etem.

Tabell
2.2. Förslag till granskningsförfarande av utbildningsprogram i radionämnden
och läromedelsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radionämnden

Läromedelsnämnden

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Etersända program utan kopp-

. ling till andra komponenter.

a)
Centrala
läromedel

b)
Icke centrala
läromedel

2. Etersända program med kopp

ling lill andra komponenter.

a) Centrala läromedel

b) Icke centrala läromedel

Granskning avser programmens överensslämmelse med utbildningsprogramorganels
stadgar (f. n. avtalet mellan staten och Sveriges Radio).

Kan granskas Kan granskas

Kan granskas

(jäller program men med beaktande

av andra komponenter när särskilda

skäl föreligger.

Kan granskas

(jäller program men med beaktande

av andra komponenler när särskilda

skäl föreligger.

Granskningen
avser centrala läromedels (enl. SFS 1974: 438) överensslämmelse med
läroplanemas mål och riktlinjer

Granskas' Ej aktuellt

Alla komponenler granskas'

Ej aktuellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Icke
elersända program med eller utan koppling lill andra komponenter.

a)
Centrala
läromedel

b)
Icke centrala
läromedel

Ej aktuellt Ej aktuellt

Alla komponenler granskas' Ej aktuellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Gäller obligatoriskt för cenirala läromedel i SO-ämnen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 35

Granskning
efler elersändning kan t.ex. ske när utbildningsprogramorganet önskar få etl
tidigare etersänl program eller en programserie registrerat som centralt
läromedel i ell samhällsorienterande ämne. Granskning av cenirala läromedel i
andra ämnen än samhäUsorienterande ämnen, som kan ske till följd av anmälan
eller på nämndens eget initiativ, får fömtsättas alltid ske efler elersändning.

Enligl
vad som här föreslagils avgör ulbildningsprogramorganet självt om och när
utbildningsprogram skall sändas in lill läromedelsnämnden för granskning och
den frivilliga förhandsgranskning som ibland kan förekomma inskränker inle
utbildningsprogramorganets ensamrätt alt avgöra vad som skall sändas i etem.

Sammanfattningsvis
föreslår kommitién atl granskningen i radionämnden och läromedelsnämnden bör
ske i enlighet med tabell 2.2.

Upphovsrättsfrågor

I
betänkandet redogörs dels för tillämpningen av upphovsrättsreglema för den
allmänna programverksamheten inom Sveriges Radio och dels för skilda
upphovsrältsliga frågor som TRU kommit i kontakt med i sin verksamhet.

Kommitténs
principiella utgångspunkt är att det material som produceras skaU komma tiU största
möjliga användning och i de former som använ-dama önskar.

TRU
och i viss ulslräckning även SR/UTB har slutit avtal med upphovsmän i syfte
att friköpa del producerade materialet. Friköpen har inneburit att fri bandning
och försäljning eller utiåning av bandkopior från t.ex. ÄV-centraler och
bibliotek möjliggjorts.

Nordiska
upphovsrättskommittén (Ju 1970:62) föreslår i elt delbetänkande avgivet i
febmari 1974, att den nuvarande rätten vad gäller radioprogram bibehålls
Vidare föreslås att inspelningsrätten utsträcks till att även omfatta
bildupptagning av elersända TV-program. De sakkunniga förordar dock att den
fria inspelningsrätten begränsas till att avse program som utsänds i
undervisningssyfte. Reellt innebär detta beträflfande rätten att spela in
radioprogram en inskränkning i jämförelse med gällande regler. Undantag görs
vidare för filmer och videogram. Vad gäller den tid under vUken inspelningen
får bevaras föreslås att den nuvarande Ireårsregeln upphävs och atl beslut om
en ny tidsgräns fattas på administrativ väg. Förslagen innebär även att en
gjord inspelning får mångfaldigas. 1 fråga om verk som inte omfattas av
förslagen tiU fri inspelningsrätt anser upphovsrättskommittén att avtal bör
slutas mellan det allmänna och upphovsmännens organisationer.

I
avvaktan på atl de upphovsrättsliga frågorna får en tiltfredsstäUande lösning
genom avtal eller lagstiftning är del enligt kommitténs mening nödvändigt att
UtbUdningsprogramorganet friköper sina produkter i likhel med vad som hittills
skett av TRU.

Mol
bakgmnd av bl.a. nordiska upphovsrättskommitténs förslag tog

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 36

nordiska
ministerrådet upp frågan om upphovsrättens funktion i etl vidare kulturpoUtiskl
sammanhang. Ministerrådet fattade i maj 1975 beslut om en översyn av den
nordiska upphovsrättslagstiftningen. Rådet antog därvid vissa riktUnjer som
skall ligga till gmnd för revisionsarbetet. Delta skall bedrivas i nationella
kommittéer. Direktiven för den svenska kommittén har utfärdats i mars i år. 1
direktiven anges bl.a. att utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt bl. a. när
det gäller vissa frågor om rätt atl spela in TV-program för undervisning.

2.4.5
Distributionsfrågor

Eterdistribution

Kommittén
anser atl eterdistribution av utbUdningsprogram kommer all vara nödvändig under
lång lid framåt. Möjligheterna alt distribuera och spela upp program i form av
t. ex. kassetter ökar visserligen stadigt, men del finns en rad situationer där
distribution via etem är bästa lösningen.

Behov
av elerdistribution föreligger för samtiiga ulbildningsseklorer. Ulöver
behoven av lid för rikssändningar finns ell ökal behov av regional sändningstid
för ljudradio.

Kommittén
beräknar all sändningstid i TV under daglid behövs för förskole- och
skolsändningar, vissa vuxenulbildningsprogram saml eventuellt för
högskoleprogram. Då TV-kanalema kan behöva dagtid för reprissändningar etc.
anser kommittén atl även TV 2 bör öppnas på dagtid. För utbildningsprogramorganet
erforderlig lid kan sedan disponeras i lämplig kanal. Kommittén bedömer alt ca
fyra timmar per vecka under mellantid (lördagar och söndagar före kl. 19 saml
vardagar kl. 17-19) erfordras för sändning av förskoleprogram saml för repriser
av skol- och vuxenprogram. Omkring hälften av sändningstiden under mellantid
bör förläggas liU lördagar och söndagar. Även ulan slörre ökningar av utbudet
erfordras 3 -4 timmar per vecka under kvällstid.

För
ljudradiosändningar erfordras dagtid under vardagar i en kanal under ca tolv
timmar per vecka samt under lördagar och söndagar ca tio timmar per vecka. För
program i t. ex. samhällsämnen och elementär svenska önskar kommUtén
sändningstid inte bara i P2 utan även i Pl och P3. Kommitién anser vidare att
de regionala sändningarna i ljudradion bör kunna rymmas inom ramen för ovan
angiven tid.

Utöver
de sändningstidsbehov som huvudsakligen avser terminslid, dvs. slutet av
augusti-millen av december och slutet av januari-millen av maj, berörs också
vissa tider under sommaren. Detta gäller för t. ex. vissa vuxenkurser i Pl och
för reprissändningar av förskoleprogram i TV.

Kommittén
beräknar del sammanlagda sändningsutrymmel i TV för del föreslagna
utbildningsprogramorganels verksamhel till ca 500 timmar, var-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 37

av
drygt hälften på dagtid. För sändning av utbUdningsprogram i ljudradion
beräknas en sammanlagd sändningstid om ca 1000 timmar per år.

Annan
distribution

Kommiltén
ulgår från atl det för etl utbUdningsprogramorgan bör vara en strävan all finna
den för användarna lämpligaste distributions- och användningsformen för såväl
eter- som annan distribution. En samlad och lättillgänglig information om vad
som finns atl tillgå i fråga om bild- och ljudprogram bör också åstadkommas.

Enligl
kommitténs mening behöver registrering och informaiion av aktuellt bild- och
ljudmaterial inom utbildnings- och kulturområdena inle kopplas samman med
frågan om distribution av materialet. Del kan i släUel vara en fördel alt ha
flera distributörer av framför alll rörlig bild.

Kommitién
finner del angelägel alt insatser görs för alt underlätta för användarna både
atl få informaiion om vad som finns alt tillgå beträffande rörlig bUd och på
etl enkelt sätt erhåUa önskat material. Kommitién framför några principförslag
tiU lösning av registrerings-' resp. dislributionsfrå-goma.

Med
hänsyn till registrerings- och informationsaspektema delar kommiltén upp
utbudet av bUdprogram inom utbUdningsområdet i tre kategorier: för det första
material av intresse främst för skolan, dvs. fUmer, band och kassetter som
anknyter tUl läroplanema för de olUca skolstadiema, för det andra material för
högskolan som ofta är mer specialinriklat och mer faktabetonat än material för
skolan (t. ex. medicinsektom) och för det tredje material som efterfrågas inom
vuxenutbUdningen och av alla de organisationer och institutioner som arbetar
inom kulturområdet. För alla kategorierna avser kommittén såväl material
producerat inom landet som importerat material.

Kommittén
påpekar alt en registrering antingen kan ske på etl ställe eller också delas
upp kalegorivis. Kommunsamköps filmseklion svarar nu för skolområdet. Kommittén
menar all ett utbUdningsprogramorgan bör, som specialist på bild och ljud,
kunna ha en funktion inom högskoleområdet. Med den roU, som
utbUdningsprogramorganet enligl kommitténs förslag bör få som centrall serviceorgan
för bild och ljud inom högskoleområdet, kan del enligt kommUténs uppfattning
vara naturligt all all registrering för högskolan sker hos
utbUdningsprogramorganet. Detta kan också underlättas av det internationella
kontaktnät som enheten måste ha.

För
den tredje kategorin, vuxenulbUdningsområdet saml kultursektorn, har
möjligheten all utnyttja Kommunsamköps organisation diskuterats. Från olika håU
har dock hävdals all ell samlat ansvar för såväl registrering som distribution
bör åvila slalen eller en av mollagama gemensaml ägd or-

'
Med registrering avser kommittén inspelning och arkivering. 1 detta begrepp inkluderas
även information om det registrerade materialet saml upplysning om var
materialet kan erhållas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 38

ganisalion
och inle kommunema. En ceniral registrering skuUe, som underslmkits i
propositionen om den statliga kulturpolitiken 2 (prop. 1975: 20), medföra slora
fördelar. Den överblick som ell framtida utbUdningsprogramorgan får över en
stor del av bild- och ljudområdet kan tala för alt en sådan funktion knyts lUI
detla organ. Å andra sidan faller kulturområdet lill stora delar utanför
utbUdningsprogramorganels ansvarsområde.

Om
en lösning väljs som innebiir registrering av de tre kategorierna på skilda
håll bör genom användning av data behövlig samordning kunna ske. Kommiltén
anser del angeläget alt frågan om registrering av rörlig bild får en snabb
lösning. Del har legal utanför kommitténs uppdrag alt närmare analysera denna
fråga. Kommittén föreslår därför all en särskild utredning tillsätts.
Kommitién anser all; följande tre organisatoriska altemativ i första hand bör
övervägas.

D
Registrering organiseras efler mollagargmpper. Kommunsamköps verksamhel
fortsätter direki inriktad på förskola, gmndskola och gymnasieskola.
Ulbildningsprogramorganet svarar för registrering av material för
vuxenutbildnings- och kulturområdet. En särskild enhet för registrering
av rörlig bild inrättas inom ulbildningsprogramorganet. D En särskild
frislående enhet inrättas. Här kan eventuellt en sammankoppling göras med del
av dataarkiveringskommittén (U 1968:48) i betänkandet (SOU 1974:94) Bevara
ljud och bild föreslagna arkiverings-systemel eller med den registrering av
läromedel som sker inom siatens institut för läromedelsinformalion.

Kopiering
och distribution

I och med den ökade
tillgången på videokasseltspelare kommer utnyttjandet av befintligt material,
svenskl och utländskt, all öka kraftigt. Hur snabbi denna utveckling kommer all
gå beror bl.a. på hur de upphovs-rättsliga frågorna löses. Kommitiién anser
dock atl möjligheterna alt utnyttja befintligt material bör kunna bli slora
för icke-kommersielll bmk inom t. ex. utbildningsområdet. Delta kommer all
ställa anspråk på kopieringsresurser för rörlig bild. Den kopiering som behövs
för ulbildnings-och kulturområdet bör ske utan vinstintresse.

Liksom
belräffande registrering kan kopieringen antingen ske hell frislående eller
kopplas lill produktionen av röriig bild. Kommitién anser att flera skäl talar
för att kopieringen t. v. bör ske i anslutning tUl utbildningsprogramorganels
verksamhel. Ulbildningsprogramorganet måste disponera kopieringsresurser för
att kunna mångfaldiga det egna materialet. Överföring lill videokassett innebär
oftast behov av professionell utmstning för uppspelning av moderband. För all
kunna utnyttja ell befintligt material behövs ofla bearbetning, vUkel i sin lur
innebär behov av både teknik och sakkunnig personal. Om kopieringsresurser
(elektronik) samlas på etl ställe kan beställningar samordnas t. ex. via
distributören. Kopiering

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 39

kan
också ske på den lediga maskinlid som uppslår i produktionen.

Kommittén
framhåller atl TRU har byggt upp en kopieringsresurs som utnyttjas i stigande
omfattning. Om behovet av kopiering inom kulturområdet (t. ex. av videoskivor)
blir så stort all det kräver en separat resurs, kan en sådan inrättas vid
senare tidpunkt. Dessa frågor skulle en utredning om regislreringsfrågorna
också kunna överväga. Kommittén anser del dock angeläget alt en eventuell
utredning inte innebär något hinder för atl utbildningsprogramorganet
disponerar egna resurser för kopiering av videokassetter.

Distributionen
av rörlig bild bör enligl kommitténs mening liksom i dag ske via olika
distributörer. Där så är lämpligt sker distributionen direkt från producenten
(t.ex. ulbildningsprogramorganet). I andra fall utnyttjas annan distributör, t.
ex. Föreningsfilmo eller Liber Läromedel. Här bör också nämnas biblioteken, som
enligt kommitténs mening kommer att utgöra ett viktigt led i distributionen av
rörlig bUd. Biblioteken kan vara pri-märdistribulörer, dvs. erhålla material
direkt från producenten, eller sekundärdistributörer där mterialet kommer från
t. ex. en fUmdistribulör eller en AV-cenlral.

Såväl
TRU som SR/UTB erhåller i dag medel för elerdistribution på särskilda
anslagsposter inom resp. anslag. Dessa medel ulgår för att täcka televerkels
sändningskostnader. Kostnaderna för de program SR/VUX sänder betalas inom
ramen för Sveriges Radios sändningsanslag. Kommittén anser all det är viktigt
all elt framtida utbildningsprogramorgan har möjlighet alt välja
distributionsform i varje särskilt fall. Distribution av program i form av
filmkopior eller videokassetter kan i många fall klaras ulan särskilda
kostnader för producenten. I andra fall, t. ex. när det gäller program för små
målgmpper såsom olika gmpper av studerande med särskilda behov, måsle även
distributionen subventioneras. Kommittén påpekar atl kostnadema för delta
visserligen inle uppgår till samma storleksordning som för elersändning men all
de likväl bör beaktas. Det är också angelägel, framhåUer kommiltén, atl vid
beslul om projekt hänsyn kan las lill samtiiga kostnader, dvs. också lill
distributionskostnader. Kostnaderna för etersändning är så slora all i vissa
fall andra distributionsvägar bör övervägas enbart av kostnadsskäl.

Kommitién
anser det därför angelägel all frägan om en särskild anslagspost för
sändningskostnader tas under övervägande. Ett skäl till att det i dag finns en
särskild anslagspost för sändningskostnader är televerkets behov av atl veta
omfattningen av de medel verkel kommer all disponera. I ell läge med varierande
distributionsformer måsle detta lösas på ell annat säll. Det kan ske genom atl
leleverkel för varje budgetår erhåller en garanti om ell visst minimiantal
sändningslimmar och därmed anslagsmedel.

Kommiltén
föreslår atl sändningskoslnadema antingen inkluderas i pro-duklionsanslaget
eller, om en särskild anslagspost för distribution behövs, denna avser olika
former av distribution. Ulbildningsprogramorganet bör

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 40

också
enligl kommittén ha vissa möjligheler att kunna flytta medel mellan
anslagsposterna.

2.4.6 Förlagsverksamhet

Trycksakproduktionen
utgör en integrerad del av de projekl och flermediemalerial som SR/UTB och TRU
producerar. SR/UTB svarar genom sin skolmalerielsektion för produktion och
distribution av trycksaker som hör till skolprogrammen och SR/VUX har
producerat kurslitteratur i samarbete med Sveriges Radios förlag. TRU har
producerat trycksaker såväl i egen regi som i samarbele med olika förlag.

Enligl
kommitténs mening bör utbUdningsprogramorganet i väsentlig utsträckning kunna
förlägga trycksaker. Genom en sammanläggning av SR/UTB och TRU uppkommer en
sådan resurs bestående av skolmateriel-sektionen och de personer inom TRU som i
dag handlägger förlagsfrågor. Härigenom skulle utbildningsprojj-amorganet få en
förlagsresurs som i stort sell har samtiiga resurser som erfordras för atl
svara för produktion, distribution och marknadsföring av trycksaker. Kommittén
anser atl utbUdningsprogramorganet i huvudsak bör svara för produktion av de
trycksaker som ingår i flermedieprojekt. 1 vissa fall är det dock fördelaktigt
att söka samarbete med ell annal förlag. Skäl för sådanl samarbele kan vara atl
förlaget i fråga har tillgång till speciell sakkunskap och speciella resurser
eller att förlaget har bättre möjligheter atl nå ul lill den avsedda målgmppen
genom en väl inarbetad marknad.

Kommitién
anser det viktigt alt utgivning av läromedel inle dubbleras i den mån detta kan
undvikas. Ulbildningsprogramorganet bör därför informera andra
läromedelsförlag om vilka insalser som planeras för all på så sätt undvika
dubbleringar.

Kommittén
anser alt utbUdningsprogramorganet måsle ha möjlighet atl kunna subventionera
också trycksaker. Del gäller framför allt kompletterande trycksaker som ges ul
liU etersända program och som försäljs lill allmänheten via Pressbyrån,
bokhandeln etc. Riktpunkten bör dock vara all trycksaksproduktionen skall vara
självbärande. Produkterna bör säljas tUl självkostnadspris, dvs. med full
kostnadstäckning, men någon vinst bör inle ullagas. Rimlig säkerhetsmarginal
bör dock enligt kommittén finnas.

2.4.7 Resursbehov

Personal

Vid
beräkningar av personalresurser utgår kommittén från atl den personal som f.
n. finns anställd på TRU, SR/UTB inkl. SR/VUX kommer att erbjudas anstäUning
hos utbildningsprogramorganet. Vid årsskiftet 1974/75 uppgick antalet tjänster
vid TRU och SR/UTB till sammanlagt 277,5. Dessutom ingick ett antal tjänster
som SR/UTB betalar för inom Sveriges Ra-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 41

dios centrala organisation saml Ijänster inom tekniken för
vUka SR/UTB genom sitt garantiåtagande svarat för. Sammanlagt uppgick detta
anlal tjänster lill 66. Kommittén påpekar alt den föreslagna utökade verksamheten
kommer atl kräva personal utöver den som idag finns vid TRU och SR/UTB.
Ökningen i antalet Ijänster bör dock begränsas dels med hänsyn till tillgången
på frilansresurser, dels för all få en rimlig balans i förhåUandet mellan
fasta och rörliga kostnader. I likhet med vad som hittUls gällt för TRU, bör
utbildningsprogramorganets styrelse enligl kommitténs uppfattning ha möjlighet
atl påverka utnyttjandet av statsanslaget. Detta gäUer t. ex. humvida en person
bör anstäUas eller frilanspersonal utnyttjas.

Tekniska resurser

Utifrån en analys av resursutnyttjandet vid TRU och SR/UTB
under 1974 har kommittén beräknat resursbehov för en enhet som kan svara mot de
föreslagna utökade uppgifterna. Kostnadema för teknisk utmstning beräknas
uppgå tUl totalt 21,1 milj. kr. Äv detta belopp är ca 15 milj. kr. kostnaderna
för de ytterligare investeringar i utmstning som erfordras ulöver den som TRU
redan disponerar. De av kommittén föreslagna resursema ger även visst utrymme
för s. k. bestäUningsproduklion.

Lokaler

Kommittén har med utgångspunkt i Sveriges Radios och TRU:s
erfarenheter gjort en överslagsberäkning av lokalbehovet för den föreslagna
enheten. Beräkningama bygger på befintliga normer för resp. kategori av utrymme.

Lokalbehoven för produklionsverksamhelens olika delar
uppgår lill följande

Elektronik 3 200m2

FUm 350 m"

Radio/ljud 750 m

Ateljé I 650 m

Trycksaker 2 200 m

Gemensamma resurser 2 150 m''

Av det lolala ylbehovet erfordras ca 4 300 m med minsl
dubbel takhöjd.

I övrigi erfordras konlorsulrymmen med tillhörande
gemensamma utrymmen för ca 400 medarbetare.

Kommitién har på gmnd av en rad osäkra faktorer inle
kunnai göra någon detaljerad analys av lokalbehovet och kostnadema för atl
täcka detta. Sådana osäkra faktorer är t. ex. verksamhetens lokaUsering,
användning av nya eller gamla lokaler etc.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 42

2.4.8
Kostnader

Investeringskostnader

Kommittén
beräknar all kostnaderna för teknisk utmstning kommer alt uppgå till totalt ca
21,1 milj. kr. TRU måste lämna nuvarande lokaler i och med utgången av år 1978.
Därför har i investeringsramama även inräknats den fasta utmstning (t.ex.
belysningssystem) som behövs i nya studioanläggningar. Äv dessa 21,1 milj. kr
utgör ca 6 milj. kr. kostnader för denna fasta utmstning medan ca 15 milj. kr.
är kostnader för den övriga tekniska utmstning som erfordras för all erhålla
resurser enligt kommitténs förslag. Projekterings- och inslallalionskoätnader,
vars sloriek är beroende på typ av lokaler, är inte inräknade. Kommittén
fömtsätter all gängse normer för avskrivning och nyanskaffning tillämpas.

Driftkostnader

Kommitténs
förslag innebär atl anslaget ökas från 40,4 milj. kr. budgetåret 1974/75
(TRU:s och SR/UTB:s anslag saml kostnadema för SR/VUX) till 54,4 milj. kr. budgetåret
1977/78. På samma sätt som nu gäller för TRU bör medel för återanskaffning av
teknisk utmstning m. m. rymmas inom ramen för anslaget.

Slutiigen
bör frågan om bestäUningsproduklion och försäljning av tekniska tjänster inkl.
kopiering till videokassetter beaktas. Genom sådan verksamhet har täckning
erhållits för vissa fasta kostnader (teknik, personal). För budgetåret 1974/75
beräknas intäktema uppgå tiU ca 0,7 milj. kr. I kommitténs förslag har ulöver
nuvarande produktion inräknats resurser för ytterligare ell 30-tal
produklionsdagar (elektronik). De föreslagna resursema lämnar dock utrymme för
en större produktion än den som kommittén föreslår. Denna överkapacitet bör
kunna utnyttjas av andra intressenter. Med en bestäUningsproduklion och försäljning
av tekniska tjänster på ca 100 dagar per år tillförs verksamheten som täckning
för fasta kostnader 1,5-2 milj. kr. Dämtöver kommer kopieringsverksamhel som
med föreslagen kapacitet kan tillföra ca 0,5 milj. kr. I jämförelse med den
verksamhel som TRU f. n. bedriver innebär detta en ökning av täckningen av
fasta kostnader med ca 1,5 milj. kr. Delta innebär i sin lur all del reella anslagsbehovet
i 1974 års penningvärde blir ca 53 milj. kr.

För
distribution av den produktion som kan ulföras inom det föreslagna
ulbildningsprogramorganet erfordras ca 12,5 mUj. kr. budgetåret 1977/78, dvs.
en ökning med ca 4,4 milj. kr. i jämförelse med budgetåret 1974/75. Härvid har
dock inte inräknats den andel SR/VUX i dag har av Sveriges Radios totala
sändningskostnader, dvs. ca 3 milj. kr. Nettoökningen stannar således vid ca
1,4 milj. kr. Av totalkostnaden 12,5 milj. kr. beräknas ca 1 milj. kr. utgöra
kostnader för annan distribution än elerdistribution.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 43

2.4.9
Förslagets genomförande

Kommiltén
föreslår alt frägan om alt inrätta elt utbildningsprogramorgan bereds på ell
sådanl säll alt riksdagen kan falla beslul under våren 1976. Omedelbart efter
del all riksdagen lagit slällning lill de av kommittén framförda förslagen bör
en organisationskommitté tillkallas. Dess uppgift bör enligt kommittén vara alt
förbereda sammanslagningen av TRU och SR/UTB lill elt nytt
utbUdningsprogramorgan. Del blir i del sammanhanget aktuellt all inrätta
Ijänster och anställa medarbetare, atl lösa lokalfrågorna saml alt införskaffa
erforderlig utmstning. Enligl kommitténs förslag bör ulbildningsprogramorganet
börja sin verksamhel den 1 juli 1977. Kommittén framhåller alt det vid den
tidpunkten lorde vara svårl all ha löst lokalfrågan så all verksamheten kan
bedrivas i permanenta lokaler. Ändock bör ulbildningsprogramorganet starta sin
verksamhel vid halvårsskiftet 1977 och, om nödvändigt, därefter under en
övergångsperiod bedrivas i nuvarande lokaler.

Frågan
om radions och televisionens fortsatta utveckling utreds f. n. av
radioulredningen. Enligl kommitténs mening bör dess arbele inle hindra all
kommitténs förslag förverkligas. Del nu gällande avtalet mellan staten och
Sveriges Radio löper ul den 30 juni 1977. Därest del skulle bli aklueUt all
förlänga nuvarande avtal med något år, bör utbildningsprogramorganet ändå kunna
börja sin verksamhel den 1 juli 1977. Enligl 4 § i avtalet skaU vid Sveriges
Radio bl. a. finnas en särskild programenhet för utbildningsprogram.
Uibildningsprogramverksamhelen skall enligt 10 § i avtalet bedrivas i samråd
med SÖ och UKÄ. Därest avtalet skuUe föriängas all gäUa längre än liU den 30
juni 1977 erfordras enligl kommitténs mening inget särskilt beslul om att
ändra avtalets formuleringar belräffande utbildnings-programverksamheten. Genom
riksdagsbeslutet om all inrätta ulbildningsprogramorganet bör klart framgå all
Sveriges Radio, fr. o. m. den lidpunkt från vilken ulbildningsprogramorganet
skaU börja sin verksamhel, inte längre är ålagd all ha en särskild
ulbildningsprogramenhet.

Kommitién
föreslår all ulbildningsprogramorganet får egen sändningsrätl. Frågan humvida
Sveriges Radio även i fortsättningen skall ha ensamrätt till sändning av alla
slag av radio- och TV-program prövas av radioutredningen. Det är inte rimligt
att besluta om sändningsrätt för utbUdningsprogramorganet, innan utredningens
förslag föreligger. Enligt kommitténs mening bör dock inte frågan om
sändningsrätl motivera ell uppskov med inrättandet av
utbildningsprogramorganet. Under en övergångslid kan verksamheten repliera på
Sveriges Radios ensamrätt genom etl avtal mellan Sveriges Radio och
ulbildningsprogramorganet enligt samma mönster som hittills har gällt för TRU.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 44

2.5
Utbildningsprogramorganet; lokalisering

Delegationen
för lokalisering av slatUg verksamhel föreslog år 1970 alt TRU och SR/UTB
skulle lokaliseras till Umeå. Kungl. Maj:t föreslog emellertid i prop. 1971:29
angående omlokalisering av viss statlig verksamhet en lokalisering till
Norrköping, främsl med hänsyn till programor-ganels behov av täta kontakter med
olika verksamheter i Slorstockholmsområdet. Riksdagen beslöt att frågan om
möjligheterna att förlägga verksamheten tiU Umeå skuUe utredas skyndsamt
varvid även andra lokalise-ringsaltemativ borde kunna överväigas. På höslen
1973 fick TRU II i till-läggsuppdrag att utreda lokaliseringsfrågan.

Valet
av lokaliseringsorl för ulbildningsprogramorganet kan enligt kommittén ske
från två olika utgångspunkter, nämligen dels ur ell regionalpolitiskt
perspektiv, dels från synpunkten hur verksamheten skall fungera. Delegationen
för lokalisering av slallig verksamhel hade i sitt arbete som utgångspunkt
riksdagens uttalande år 1969 om all en omlokalisering av slallig verksamhel
från Slorstockholmsområdet borde ske som ell led i strävandena alt dämpa
tillväxten i storsladsregionema, särskilt Storstockholm. Delegationen
konstaterade i sitt första belänkande (SOU 1970:29) Decentralisering av statlig
verksamhel all tillväxten av storstadsområdena inle hade visal några tecken all
minska. All åstadkomma en omlokalisering från Slorstockholmsområdet var enligl
delegationen ett av två huvudmotiv. Del andra var alt åsladkomma vissa
effekter genom en omlokalisering till vissa regioner. Omlokaliseringen borde
sålunda ses som etl led i de regionalpoliliska strävandena ocb ske till ett
fåtal orter som fyller kriterierna för att kunna utvecklas till
storstadsallernativ. En annan ulgångspunkl var alt de verksamheter som skulle
omlokaliseras skulle kunna bedrivas effektivt efler utflyttningen.

Kommittén
understryker atl den regionala ulvecklingen under 1970-lalel i vissa avseenden
varil en annan än under 1960-talel. Utgångspunkten är enligl kommitténs
uppfattning i delta avseende förändrad jämfört med den som gällde för
lokaliseringsdelegationen. Kommittén konstaterar därvid all tillväxten inom
Slorstockholmsområdet nu har upphört samtidigt som den snabba
befolkningsminskningen i vissa andra delar av landel har minskal eller
upphört. Kommitién framhåller atl del ur regionalpolitiska synpunkler i dag
finns myckel som talar för en lokalisering av utbUdningsprogramorganet till
Stockholmsregionen. Därest en ullokalisering ändå skuUe bli aktuell anser
kommittén atl de regionalpoliliska bedömningama mera talar för Norrköping än
för Umeå.

När
del gäller möjlighelerna för ulbildningsprogramorganet all bedriva sin
verksamhel effektivl och rationellt anser kommittén alt väsentiiga nackdelar
skulle uppstå genom en utiokalisering. Del gäller främsl möjUghetema alt
anlita tilU'älliga medarbetare och utnyttja Sveriges Radios arkiv och tekniska
resurser. Vid ell val mellan Norrköping och Umeå förordar kommittén en
lokalisering lill Norrköping med hänsyn lill de bättre möjUghetema lill
kontakter med Stockholmsreeionen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 45

Enligl
kommitténs uppfattning talar såväl regionalpoliliska som före-tagsmässiga skäl
för atl ulbildningsprogramorganet förläggs inom Stockholmsregionen. Kommittén
,tar dock inle slällning lill var inom regionen verksamheten bör lokaliseras.

2.6
Kommitténs förslag till stadgar för stiftelsen

Grundläggande
bestämmelser

1 §

Stiftelsen
består av medel som regeringen anvisar för det ändamål som anges i 2 §.

2 §

Stiftelsen
har till ändamål all, i enlighet med de gmnder för statsbidrag som riksdagen
godkänt med anledning av proposition 1975/76:00 angående
utbildningsprogramorganet m. m., främja utbildningsverksamhet inom förskola,
ungdomsskola, högskola och VuxenutbUdning genom att för mndradiosändning eller
annan distribution producera eller på annat sätt anskaffa bUd- och ljudprogram
med eUer utan trycksaker eUer annat stödmaterial. Stiftelsen skall inom ramen
för sitt verksamhetsområde bedriva erforderligt UtveckUngsarbele.

3 §

Stiftelsen
har inom ramen för det ändamål som anges i 2 § räll att avgöra vilka
radioprogram (ljudradio- och televisionsprogram) som skall förekomma i
sändning från sändare här i riket.

4 §

Televerkel
svarar för distribution av radioprogrammen. Distribution av trycksaker och
andra bild- och ljudprogram än radioprogram ombesörjes av stiftelsen.

5 §

Stiftelsens
verksamhel skall inom sektorerna ungdomsskola och högskola bedrivas efter
samråd med skolöverstyrelsen resp. universitets- och högskoleämbetet.

Fön'altning
m.m.

6 §

Stiftelsens
verksamhel ledes av en styrelse. Vid styrelsens sida finnes ett förvaltningsråd.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 46

7 §

Styrelsen
skall beslå av en ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden
och övriga ledamöter utses av regeringen.

Två
av ledamötema skall företräda dem som är anslällda hos stiftelsen. För dessa
ledamöter skall utses tvä suppleanter. I fråga om personalföre-irädarna
liilämpas vad som föreskrives i 11-12 och 15 §§ i Kungl. Maj:ls kungörelse
(1974: 224) om personalföreträdare i statlig myndighels styrelse m. m.

Styrelsens
ledamöter skall i övri.gl besitta sakkunskap inom utbildnings-och
bildningsområdet i stort samt teknisk, juridisk och ekonomisk sakkunskap.
Styrelsen ulser inom sig vice ordförande.

8 §

Styrelsen
har sitt säte i ...

9 §

Äv
styrelsen avgöres viktigare frågor rörande stiftelsens verksamhet, organisation
och ekonomiska förviUtning.

10 §

Ärenden,
som inte skall avgöras av styrelsen, avgöres under styrelsens tillsyn av en
verkställande direktör för stiftelsen. Del skall åligga denne bland annal atl
övervaka, alt radioprogrammen ej innefattar broll mot bestämmelser i lag och
stiftelsens stadgar och mot andra för stiftelsen gällande föreskrifter eller
avtal.

Verkställande
direktören skall närvara vid styrelsens sammanträden med rätl atl deltaga i
överläggningama och all till protokollet anteckna särskild mening i de ärenden
som avgöres.

Vid
hinder för verkställande direktören fullgöres dennes åligganden av den
tjänsteman som verkställande direktören bestämmer, om styrelsen inte beslutar
annat.

Genom
arbetsordning eller särskilt beslul får överlämnas ål annan tjänsteman än
verkställande direktören alt avgöra ärenden eller gmpp av ärenden som ej är av
beskaffenhet att prövningen bör ankomma på verkställande direktören.

11 §

Hos
stiftelsen är, fömtom verkställande direktören, personal anställd i mån av
behov och tillgång på medel.

12 §

Styrelsen
sammanträder på kallelse av ordförande, när denne finner det lämpligt eller när
minsl tre ledamöter begär det.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 47

Vid behandling av fråga som avses i 34 § skall kallelse
utsändas senast fyra veckor före sammanträdet. I annal fall utsändes kallelse,
om ej hinder möter, senast två veckor före sammanträdel.

Styrelsen är beslutsför, när ordföranden eller vice
ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesla
förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

13 §

Vid styrelsens sammanträden föres protokoll. Äv detta
skall framgå vilka som varit närvarande, styrelsens beslul och de skiljaktiga
meningar som ullalals. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en
ledamot av styrelsen.

14 §

Förvaltningsrådet är elt rådgivande organ lill stiftelsens
styrelse. Förvaltningsrådet består av minsl 15 personer utsedda av styrelsen
på förslag av organisationer och myndigheler som berörs av stiftelsens
verksamhet.

15 §

Styrelsen bestämmer senast i mars varje år vilka
organisationer och myndigheter som skall inbjudas all låta sig representeras i
förvaltningsrådet.

16 §

Ledamot i stiftelsens styrelse eller verkstäUande
direktören får inle vara ledamot i stiftelsens förvaltningsråd.

17 §

Styrelsen bör inhämta förvaltningsrådets synpunkler i
frågor av slörre betydelse.

18 §

Förvaltningsrådet sammanträder minsl två gånger om året.
För granskning av stiftelsens verksamhetsberättelse sammanträder
förvaltningsrådet senast två veckor efler berättelsens färdigställande.
Förvaltningsrådet avger snarast därefier utiåtande över granskningen lill
styrelsen. Förvaltningsrådet sammanträder vidare så snart förslag lill budget
för stiftelsens verksamhel föreligger.

19 §

Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av styrelsen.
Vid förvaltningsrådets sammanträden skall styrelsen närvara. Vid sammanträden
skall föras protokoll. Förvaltningsrådet utser inom sig ordförande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 48

20 §

Till
stiftelsen skall vara knutna rådgivande kommittéer för förskola, ungdomsskola,
högskola och vuxenutbildning med uppgift atl lämna råd och synpunkter på
verksamheten inom resp. sektor.

Ledamölerna
ulses av styrelsen.

21 §

Ordföranden
och övriga ledamöter i stiftelsens styrelse utses för högsl tre år.

Förvaltningsrådets
ledamöter ulses för ell år.

Ledamöterna
i de rådgivande kommittéerna ulses för högsl tre år.

Verkställande
direktören förordnas av regeringen för högsl sex år. Anställningsvillkoren för
Ijänslen som verkställande direktör fastställes under medverkan av regeringen
eller siatens avialsverk.

Annan
personal anställes av stiftelsen.

Ekonomi
m.m.

22 §

Stiftelsens
räkenskaper löper från den 1 juli lill den 30 juni.

23 §

Styrelsens
och direktörens förvaltning saml stiftelsens räkenskaper skall årligen granskas
av två revisorer. Revisorema, varav en skall vara auktoriserad, utses av
regeringen för sex räkenskapsår. Senast den 15 oktober skall berättelse över
nästföregående räkenskapsår överlämnas lill revisorerna, vilka har atl senast
den 15 november lill styrelsen och för kännedom till förvaltningsrådet avgiva
revisionsberättelse.

24 §

Stiftelsens
verksamhetsberättelse jämte yttrande från förvaltningsrådet skall senast den 15
december överlämnas till regeringen.

25 §

Stiftelsen
är undantagen från tillsyn enligl lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.

RiktUnjer
för radioprogramverksamhelen

26 §

Radioprogrammen
skall i lämplig form främja utbildningen inom stiftelsens verksamheisområde.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 49

27 §

Stiftelsen
skall i radioprogramverksamhelen hävda de gmndläggande demokratiska värdena.

28 §

Bestämmelserna
i 6 § radiolagen om opartiskhet och saklighet skall till-lämpas, med beaktande
av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skall råda i mndradion.

Stiftelsen
skall före sändning av radioprogram så noggrant som omständigheterna medger
kontrollera sakuppgifter i programmet.

Den
enskildes privatiiv skall respekteras, om inte etl oavvisligt allmänt intresse
kräver annal.

Felaktig
sakuppgift skall berikligas, när det är påkallat. Den som har befogat anspråk
alt bemöta ett påslående skall beredas lillfälle till genmäle. Beriktigande och
plats för genmäle skall ges ulan skäligt dröjsmål.

29 §

Stiftelsen
får ej mot vederlag medge kommersiell reklam i radioprogram eller
programinslag.

30 §

Stiftelsen
skall ulan onödigt dröjsmål tillställa radionämnden det material som behövs
för nämndens granskningsverksamhel.

Riktlinjer
för övrig programverksamhet

31
§

Vad
som föreskrives i 2630 §§ om radioprogramverksamhelen skall i tillämpliga
delar även gälla stiftelsens programverksamhet i övrigi.

Stadgarnas
giltighetstid

32 §

Dessa
stadgar gäller för en lid av sex år.

33 §

Regeringen
får meddela beslul om ändring av stadgama från och med utgången av
giltighetstiden.

Har
tiden utgått ulan atl regeringen meddelal beslul om ändring, gäller stadgarna
för en ytterligare tid av sex år och på samma säll för följande perioder av sex
år.

4-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

34 §

Regeringen
får även under giltighetstiden meddela beslul om ändring, ifall del godkännes
av minsl fem ledamöter i stiftelsens styrelse.

Beslämmelse
som ändrats enligl första stycket skall ändå gälla för samma lid som övriga
beslämmelser.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 51

3
REMISSYTTRANDEN

3.1.
Beliov av ljud- och bildprogram i undervisningen

Flertalet
remissinstanser delar kommitténs syn på användning av ljud och bild i
undervisningen. Socialstyrelsen anser alt ljud- och bildprogram kan vara en
viktig del i den fortiöpande information som förs ul i olika former och till
olika målgmpper. Styrelsen betonar samlidigl all AVM aldrig får ersätta den
direkta kontakten mellan t. ex. lärare och elev ulan endasl får ses som etl
komplement till andra undervisningsformer. Televerket konstaterar att
betänkandet i huvudsak tar upp positiva effekter av atl använda ljud och bild
i undervisningen. Del vore enligl televerkets mening värdefullt all få en
allsidig och objektiv belysning och bedömning även av vad som händer om olika
produktionsvillkor för all nå de positiva effekterna inle uppfylls. RRV anser
atl en ulgångspunkl för bedömningen av verksamheten med radio och TV i
utbildningen bör vara all denna verksamhet är en del av utbildningspolitikens
medel och atl den därför inom varje ul-bildningssektor måste jämföras med och
vägas mol utbildningsmetoder som fömtsätter personlig lärarmcdverkan. Enligt
RRV hade det varit värdefullt om kommittén kunnat göra en mera systematisk
utvärdering av ulbildning genom radio och TV jämfört med andra
utbildningsmetoder. RRV är medvetet om att detta är svårt på gmnd av att
undervisningen i radio och TV till stor del kan vända sig till nya slora
målgmpper vid sidan av dem som deltar i leklionsbunden eller liknande undervisning,
nämligen främsl hemmavarande barn och vuxna. Även i dessa fall måsle emellertid
en avvägning göras mellan resursinsatser med radio/TV och andra
utbUd-ningsmedel. SÖ, som också delar kommitténs uppfattning, understryker atl
medieinslagen bör föregås av en noggrann undervisningsplanering där
användningen av medierna sätts i relation lill de mål, meloder och arbetsformer,
som finns inom olika utbildningar. SÖ delar också kommitténs uppfattning om all
den ökade användningen av bilden som kommunikationsmedel i samhället i sig
motiverar att den ges utrymme i undervisningen bl. a. för atl utveckla
individens förmåga all förslå och använda bildens uttrycksmöjligheter. SÖ
framhåUer vidare atl det är viktigt all klargöra bildens förhåUande till den verklighet
den speglar. Eleverna bör ges möjligheler atl utveckla sig lill aktiva,
kunniga och kritiska lyssnare och tittare. AMS framhåUer all informaiion om och
stimulans lill studierår ytterst viktig för människor som t. ex. av
geografiska och sociala skäl är svåra atl nå med utbildningsinsatser.
Etersändning kan härvid ses som en form av uppsökande verksamhel. Styrelsen
betonar all de människor som är sämst ul-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 52

bildade
och har största behovet av ulbildning varil svårast all nå med de
utbildningsmöjligheter som erbjuds. AMS framhåller vidare del slora behovet av
AVM i olika former av vuxenutbildning för handikappade och invandrare för all
förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden och underiätta deras dellagande
i samhällslivet. Statens handikappråd framhåller all föräldrar lill
handikappade barn och personer som i sitt yrkesutövande kommer i kontakt med
handikappade behöver informaiion och kunskaper om olika handikappgmppers behov.
Statens kulturråd anser atl en ökad användning av ljud och bild i skilda
utbildningssammanhang är en fömtsättning för alt de estetiska ämnena skall
kunna få en större plats. Rådel anser vidare att ljud och bild har en naturlig
plats i den moderna undervisningen och rådel delar kommitténs uppfattning atl
riktigt utformade program som integreras i undei"visningen kan stimulera
lill aktivitet. En ökad användning av TV i undervisningen får dock inle
understryka del omfattande passiva TV-liiiandet på frilid. Användningen av
ljud och bild bör i stället stimulera till ett kritiskt utnyttjande av bilden,
både stillbUden och den rörliga bilden.

Statens
institut för läromedelsinformation betonar starkl nödvändigheten av all del
nya organels inriktning i första hand koncentreras till sådana elevgmpper och
sådana moment i undervisningen där TV och radio har särskilda och unika
fömtsättningar att göra en god insats. Folkhögskole-, utredningen konstaterar
att det med stöd av vunna erfarenheter är lätt att instämma i kommitténs
motiveringar kring de fördelar som användning av ljud- och bildprogram i
undervisningen ger. Etl stigande anlal folkhögskolor torde efler hand alltmer
utnyttja ljud- och bUdinslag i undervisningen, något som ulredningen betraktar
som mycket viktigt i studiearbetet bland kortulbUdade vuxna, då de under
tidigare skolgång inte fått träning i atl läsa och förstå bilder.
Folkhögskoleutredningen anser del viktigt alt till AVM fogas detaljerade
innehåUsbeskrivningar och all man ulformar enkla modeller, som gör del möjligt
all snabbi gå in i etl program och fånga in just del som är viktigt vid det
lilUäUe man söker del. LUT 74 konstaterar alt ljud och bUd i undervisningen
inte bara är en fråga om den lämpliga produktionen och bearbetningen av stoff
som förmedlas i direkt syfte alt stödja skolans undervisning. Det är även en
fråga om den lämpliga produktionen och bearbetningen av stoff som förmedlas i
direkt syfte att stödja skolans undervisning. Det är vidare en fråga om hur
detla stoff skall avvägas mot annan information som distribueras av massmedia,
och hur en samordning skall kunna ske så alt bearbetningen även träffar det
stoff som inte är direki skol- eller undervisningsdestinerat. Utredningen
efterlyser i detta sammanhang en närmare diskussion om det rimliga i en kraftig
satsning på förproducerade program. Landstingsförbundet uppskattar kommitténs
ambition all ägna speciell uppmärksamhet ål bam med särskilda behov av
stimulans och åt vuxna med fysiska och psykiska handikapp. Förbundet anser
delta vara områden där ell utvecklat samarbete med utbildnings-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 53

programorganel
ler sig angelägel. Ändra sådana områden är vårdutbildning på gymnasie- och
högskolenivåerna. LRF delar och understryker kommitténs uppfattning att
positiva effekter kan uppnås genom en lämplig samordning och samplanering av
olika medier i utbildningen. LRF anser atl ljud- och bildprogram underlättar
inlärning och ger större möjligheter att välja presenlationssätt, arbetsformer
och bearbetning med hänsyn till syfte, ämne och målgmppens förulsätlningar.
Institutet för rikskonserter vUl i likhet med kommittén understryka de tekniska
möjlighelerna till och del pedagogiska behovet av audiovisuella hjälpmedel i
utbildningen. Detta gäUer i hög grad musikområdel lill vilkel kommittén enligt
institutets mening dock inle lagil tillräcklig hänsyn.

Sveriges Radio instämmer i
kommitténs allmänna värdering av uibildningsprogramverksamhelen. Bild- och
ljudprogram i olika distributionsformer utgör enligl Sveriges Radio etl
verksamt medel att uppnå väsentliga utbildningsmål. ABF anser alt de gångna
årens verksamhet inom TRU och Sveriges Radio på elt övertygande sätt har
dokumenterat bild- och ljudradioprogrammens möjligheter i utbildningen och
framför alll på vuxenulbUdningsområdet. Del finns därför enligt ABF:s mening
realistiska fömtsättningar för atl ge programproduklionen den organisatoriska
stabilitet och slällning, som krävs för elt mera systematiskt utnyttjande av
bild- och ljudprogram i utbildningen. Vuxenskolans erfarenheter av
programserier och studiematerial som producerats av TRU och SR/VUX är positiva.
Enligl vuxenskolans bedömning skulle ett ökal utbud baserat på nära kontakter
mellan den nya programenheten och studieförbunden med sina medlemsorganisationer
skapa förutsättningar för atl nå ul till nya gmpper med vuxenutbildning. TBV
konsialerar alt utnyttjandet av ljud- och bildprogram i TBV:s cirkelverksamhet
årligen ökar. TBV framför alt användandet av audiovisuella hjälpmedel i
cirkelverksamhelen bl. a. bidrar lill atl belysa och få in verkligheten i
cirkelarbelel på elt stimulerande säll. Enligt TCO:s uppfattning ger de av
kommiltén redovisade utvärderingsresultaten otvetydiga uttryck för förstärkta
behov hos olika mottagare av en fortlöpande och samlad produktion av AVM såväl
för elersändning som för annan distribution. SIF ser positivt på den
presentation och diskussion som sker i betänkandet angående värdei av ljud och
bild i utbildningen, och instämmer i de huvudmotiv som där anges för
användning av AVM i undervisningen. SACO/SR konsialerar all radio och TV:s
möjligheler atl snabbt nå ell stort anlal individer med information har elt
stort värde. Enligl SACO/SR:s mening borde man i högre grad kunna ge sig i kast
med egen framställning av ljud- och bildmaterial på del lokala planet. En sådan
produktion kan komplettera elt centralt producerat material och verka stimulerande
på den allmänna inställningen lill frågan om ljud och bild i undervisningen.
Statsföretag understryker del positiva i atl audiovisuella hjälpmedel används
i olika undervisningssammanhang. AVM är, räll använda, särskilt lämpade för atl
ge stimulans och skapa motivation, konkretisera

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 54

undervisningsinnehållet och bidra till alternativa former
för samverkan, dialog och individualisering. Enligt Statsföretag är elermediema
särskilt värdefulla då de kan utnyttjas för AV-dislribution av undervisning
även lill personer, som av geografiska eller personliga orsaker inte har
möjlighet alt delta i annan undervisning med AVM-inslag.

Brevskolan delar helt kommitténs uppfattning att insatser
i form av AVM bidrar till att förverkliga sanihällets mål atl överbrygga
utbildningsklyftorna mellan och inom generationerna och all en prioritering
bör göras av de utbildningsmässigt mest eftersatia gmpperna. Dessuiom anser Brevskolan
atl vuxenutbildningen skall stimulera lill engagemang i samhällsfrågor.
Brevskolan menar all alla insalser som kan underlätta och påskynda utvecklingen
inom dessa områden måsle anses önskvärda. Länsstyrelsen i Västerbottens län
anser atl del varit värdefullt om kommiltén hade kunnai presentera en mer
ingående undersökning kring relationen ulbud/eflerfrå-gan/användning/pedagogisk
effekt. Enligt länsstyrelsens mening kan det förhälla sig så att utbudet vida
överstiger utnyttjandet, och då del rör sig om stora ekonomiska belopp vore det
viktigt att kartlägga orsakema lill en eventuell obalans. Länsskolnämnden i
Östergötlands län finner kommitténs konstaterande att det finns behov av ökade
insalser med ljud och bild inom samtliga utbildningssektorer ganska
ointressant. Ökade behov kommer alltid att upplevas inom alla
verksamhetsområden menar länsskolnämnden. 1 stället borde man diskutera vilka
av de upplevde behoven av utbildningsprogram, som mottagarna verkligen är
betjänta av atl få tillgodosedda.

3.2 Inriktning och uppgifter

Mänga icinissinslansci' berör kommitténs förslag lill
inriktning och uppgifter för iiågon/någia eller samtliga fyra
ulbildningsseklorer - förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning -
inom del föreslagna ut-bildningspix)giamoig;mct. Flertalet remissorgan delar i
huvudsak kommitténs uppfattning om de fyra seklorernas allmänna inriktning och
uppgifter. I många remissyttranden, bl. a. från socialstyrelsen, SÖ, AMS,
Landstingsförbundet och HCK, betonas vikten av kommitténs förslag om att behovet
av program för och om handikappade barn och vuxna skall ägnas särskild
uppmärk.samhct i det föreslagna programorganels verksamhet. Statens
handikappråd understryker att all programproduklion måsle planeras med
beaktande av handikappades problem och speciella behov. Det gäller program
riktade till samtliga ulbildningsseklorer.

3.2.1 Förskolan

De remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag
till inriktning för förskolesektorn tillslyrker i alll väsentligt detta. Socialslyrelsen
under-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 55

stryker
bl. a. all ljud- och bildprogram bör ses som ett viktigt inslag i förskolan.
Ljud- och bildprogram för denna åldersgmpp bör vara utformade så alt de leder
lill egna direkta upplevelser. Vidare bör programmen följas upp av samtal
mellan personal, föräldrar och bam för alt klarlägga och förtydliga
värderingar, attityder och innehåll. Socialslyrelsen anser vidare all
handledningar till programmen bör ges ul på olika språk samt all den tryckta
annonseringen om förskoleprogram bör göras på de vanligaste invandrarspråken.
SÖ framhåller atl del behövs ytterligare kartläggning och forskning för all ge
språkligt handikappade bam ökad möjlighet atl la emot bildinformation. Behovet
av lexlsalla TV-program för hörselskadade och döva bam har hillills enligl SÖ i
ringa ulslräckning tillgodosetts, varför ulbildningsprogramorganet bör avsätta
resurser för sådan lextsättning. Statens handikappråd understryker alt det är
angelägel med program om handikappade barn i olika samhällssituationer riktade
lill bam i förskolan och ungdomsskolan för att på ell lidigl stadium motverka
fördomar och negativa attityder till handikappade. Program riktade lill
förskolebam där handikappade barn på etl naturligt säll leker med andra bam kan
enligl rådel ha stor betydelse för förskolebarns inställning och förståelse för
olika handikapp. Statens kulturråd anser att produktionsbehovet för
invandrarbam särskilt bör beaktas av programorganet. Import och bearbetning av
program bör enligl kulturrådet kunna tillhöra programorganets uppgifler.
Vidare borde det enligl rådets mening vara möjligl att organisera imporl av
program som kan distribueras genom invandrarföreningarnas försorg. Bamfdmrådel
understryker atl man inle endasl bör se till bUdens och ljudels fördelar ulan
all man också bör vara uppmärksam på atl en ökad användning av ljud och bild
kan leda till ökad passivisering. Det är därför enligt rådels uppfattning
nödvändigt alt stimulera till kritiskt användande av ljud och bild. Rådet anser
det också angelägel att stödja import av bam-program på invandrarspråk, att
producera program för invandrarbam saml alt större resurser bör ges lill
ulbildningsprogramorganet för produktion av handikapprogram. 1 detla sammanhang
understryker rådel all del är angeläget att samhället vidtar åtgärder för atl
förse handikappade med apparater för uppspelning av ljud- och bildprogram.
Speciella program bör göras för särskolans högstadium. Barnfilmrådet slöder
förslaget om en fortsatt forskning om hur barn tillgodogör sig AVM saml betonar
behovet av forskning kring underhållningsvåldets och dokumentärvåldels
effekter på barn. Folkhögskoleutredningen anser alt i de ämnen som inordnas
under begreppet föräldrautbildning bör studierna ulökas genom inlensivkurser och
kampanjer. Vidare understryker ulredningen alt verksamheten inom detta område
bör planeras så alt folkhögskolans insatser kan vidgas och all uppläggningen
bör vara sådan alt den främjar samspelet mellan folkhögskola och studieförbund.
SAB betonar bibliotekens roU som förmedlare av information och barnkultur och
framhåller atl biblioteken därvid inte enbart får betraktas som en lokal för
visning av rörliga bilder. Enligl SÄB:s mening

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 56

bör
utbildningsprogramorganet satsa på viss speciell produktion av inskolnings-
och utbildningsprogram såväl på förskolans område som pä övriga åldersstadier
inom utbildningsseklorn. LO anser det angeläget alt produktionen av
förskoleprogram riktas till såväl fem- och sexåringar som lill yngre förskolebam.
Vidare understryker LO atl radio- och TV-programmen skall utformas i enlighet
med de pedagogiska mål som fastställts för förskolan. TCO anser bl.a. alt
alltför specialiserade program, som riktar sig till en bestämd målgmpp, bör
undvikas. TCO delar inle kommitténs uppfattning om atl produktionen i hög grad
bör inriklas på samverkansproblem. Även om programproduktionen delvis kan
behöva inriktas på sådana problem, finns det enligl TCO:s mening ett betydligt
mer differentierat behov av fortbildning för förskollärare t.ex. inom
vuxenpedagogik, kommunalkunskap m. m. Fortbildningen måste därför inriktas på
många områden och inte begränsas till enbart den inriktning som kommiltén
fömtsätter. Sveriges Civilingenjörsförbund CF-STF menar att det är viktigt att
de gmndläggande naturvetenskapliga begreppen och teknikorientering las upp
redan i förskoleprogrammen.

3.2.2
Ungdomsskolan

SÖ,
som delar kommitténs uppfinning om utbildningsprogramorganets inriktning och
uppgifter för ungdomsskolan, betonar bl. a. vikten av att utbudet för vissa
delar av ungdomsskolan och då speciellt gymnasieskolan ökar. SÖ framhåller
också all programorganel även bör producera program för de yrkestekniska
linjerna inom gymnasieskolan. Enligl SÖ:s mening är del vidare angelägel med
produktion för elever med särskilda behov saml viktigt all särskilt material
för hemspråksträning produceras för invandrarelever i gmndskolan. Beträffande
kommitténs mening om alt det föreligger behov av särskilda
fortbildningsinsatser för skolpersonal anför SÖ att dessa insalser främst bör
avse melodiska frågor vid användning av ljud och bild, t. ex. medieval. Man bör
därvid beakta hur programorganels erfarenheter och resurser bäst kan utnyttjas
i sådana sammanhang och finna former för samverkan mellan enheten och centrala
och regionala organ. Statens handikappråd framhåller all elever i såväl
ungdomsskolan som högskolan bör informeras om de handikappades situation genom
program om handikappade som en del av samhällel. Statens kulturråd vill mol
bakgmnd av den diskussion som förts med anledning av förslagen från utredningen
om skolans inre arbete peka på betydelsen av en förskjutning av tyngdpunkten i
skokms arbete från den rent verbala kunskapsförmedlingen mot en varierad metod
där elever med skilda fömtsättningar tillgodoses bättre. Ljud- och bildprogram
bör i slor ulslräckning inriktas på atl förmedla och stimulera till
upplevelser där den estetiska eller konstnäriiga uttrycksformen bör få en ökad
plats. SAB anser all radions förplanerade och förproducerade studiematerial med
ljudband, som distri-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 57

bueras
till skoloma via AV-cenlralema, utgör del bästa utbudet för ungdomsskolan. En
satsning på atl hålla delta material aktuellt bör enligt SAB:s mening
prioriteras. SAB anser vidare atl produktionen av gymnasieprogram bör
kompletteras med ålgärder för alt stimulera lill ökad användning av AVM i
gymnasieskolan. Bristen på lämpliga AVM för denna skolform har enligt SAB:s
mening medfört ett minskal intresse för AVM hos både lärare och elever i
gymnasieskolan. Statens institut för läromedelsinformation betonar
nödvändigheten av alt programorganets inriktning i första hand koncentreras
till sådana elevgmpper och sådana moment i undervisningen, där radio och TV
har särskilda och unika fömtsättningar att göra en god insats. Enligl
institutet talar inte enbart pedagogiska och ekonomiska skäl för en sådan
ståndpunkt utan också hänsynen liU Liber Läromedel. Vidare understryker
institutet behovet av elt intimt samarbele mellan institutet och det nya
organet när det gäller insalser på bristområdena. LO framhåller all del är
angelägel alt radio- och TV-programmen såväl i förskolan som i ungdomsskolan
används för atl förmedla information om och skapa kontakt med föreningslivet.
TCO konstaterar atl programutbudet för ungdomsskolan under senare år inriktats
mot de slörre målgmpper-na och atl det nu finns skäl all överväga om
produktionen även kan inriktas mol andra målgmpper, t. ex. små elevgmpper och
då specieUt i de fall där man genom radio/TV bättre kan förse dessa med elt
omväxlande och intresseväckande material. Vidare anser TCO att man vid val av
programinslag bör pröva vilka som kan tjäna som komplement till andra
föriagspro-ducerade läromedel och alt hänsyn därvid bör tas till sådana moment
eller undervisningsområden där radio/TV har speciella fömtsättningar att skapa
stimulans, individualisering och elevaktivitet. TCO pekar även på alt det finns
behov av AVM inom de yrkesinriktade linjema i gymnasieskolan och i
arbetsmarknadsutbildningen. SACOjSR anser det angeläget att såväl lärare som
elever deltar i planeringsarbetet för programproduktionen inom ungdomsskolan.
Vidare anser SACO/SR del rimligt att AVM i ungdomsskolan i första hand
tillgodoses genom produktion av etl gmndutbud. RHS, som betonar atl AVM inom
ungdomsskolan främsl bör gälla områden där bild- och ljudprogram har unika
fömtsättningar, släller sig tveksam till att detta kräver en mer omfattande
specialproduktion. Enligt RHS torde del ordinarie utbudet i radio och TV vara
tillräckligt under fömtsättning atl det görs lält tillgängligt.
Specialproducerade program för ungdomsskolan bör enligl RHS främsl avse sådana
ämnesområden som av olika skäl ägnas mindre intesse av läromedelsproducenterna,
t. ex. specialundervisningen, invandramndervisningen och B-skolan. Sveriges
Civilingenjörsförbund CF-STF finner det angeläget att skolprogramutbudet
används för yr-' kesvägledning och information om yrken och utbildningsvägar.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 58

3.2.3
Högskolan

UKÄ
anför all de yttranden sorn inkommit från läroanstalterna i huvudsak varit
positiva lill kommitténs förslag angående utbildningsprogramorganets planerade
verksamhel inom högskoleområdet. Läroanslallema betonar samtidigt atl deras
egna tV-centraler är och bör vara de viktigas-le producentema av AVM inom
högskolan. UKÄ framhåUer i detta sammanhang vikten av alt möjligheterna ökas
för all producera läromedel lokall. Remissinstanserna inom UKÄ-områdel har
genomgående betonat behovet av AVM i den högre utbildningen och UKÄ instämmer
i kommitténs bedömning atl övervägande skäl talar för en fortsall och utökad
användning av AVM inom högskolan. UKÄ anser vidare all frågan om ulbildning om
audiovisuella läromedel bör beaktas inom ramen för den fortsalla ulvecklingen
av pedagogisk ulbildning av högskolelärare. Därvid bör tyngdpunkten snarasl
ligga på metodiska och planeringsmässiga frågor och således inle bara på det
tekniska handhavandet av apparaturen. Statens kulturråd konstaterar alt
ulbildning för kultur- och informationsyrken inle har berörts i betänkandet och
understryker att man även inom dessa områden bör ta hänsyn till de pedagogiska
problem som uppstår vid de mindre utbildningsvägar som med begränsade
lärarresurser ändå har krav på en bred och varierad ulbildning.
Folkuniversitetet anser all en ambition till ökad användning av AVM måste utgå
från en noggrann analys av de institutionella och sludieorganisaloriska
förhållanden som präglar högskolan. Man måste bl. a. observera mångfalden av
ämnesområden, lokala forskningsintressen och de i förhållande lill
ungdomsskolan jämförelsevis små elev-gmpperna. Folkuniversitetet understryker
vidare kommitténs betoning av lokal produktion inom högskoleområdet. SFS
instämmer i atl en ökad produktion och användning av AVM bör utgå från den
lokala produktionsnivån och all den bör ges stark anknytning lill de lokala
kursledarna och de studerandes kursvärderingar. De lokala produktionsenheterna
måste enligl SFS:s mening tilldelas ökade materiella och personella resurser
för atl kunna möta och i vissa fall lillgodose en ökad efterfrågan. För en
produktion av material som kräver mer avancerad teknik är tillgång lill
cenirala produktionsresurser en nödvändighet. Nämnden för socionomutbildning
framhåller önskvärdheten av elt större utnyttjande inom socionomulbild-ningen
av i synnerhet TV för återgivande av befintliga inspelningar i form av
videoband och för produktion av egna undervisningsinslag. För sociala linjen
vid socialhögskoloma är en utveckling i denna riktning av särskilt intresse.

3.2.4
Vuxenutbildningen

SÖ,
som i allt väsentligt instämmer i kommitténs förslag angående inriktning för
vuxenutbildningsseklorn, konstaterar att TRU huvudsakligen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 59

har
inriktat sin verksamhel mol folkbildningen och att program för och i samråd med
den kompetensinriklade vuxenutbildningen inte förekommit i någon slörre
uisträckning. Utbildningsprogramorganet bör enligl SÖ:s mening även inrikta
sin verksamhet mol den kompetensgivande vuxenutbildningen. Detta gäller även
information lill och inskolning av lärare. Vidare anför SÖ att programorganet i
sin verksamhet bör ta hänsyn lill del behov av programproduklion som föreligger
inom arbetsmarknadsutbildningen samt för invandrare. AMS ser myckel positivt på
kommitténs förslag om AVM inom vuxenutbildningen och anser det bl.a. vara
angeläget att via AVM ge de vuxenstuderande information om arbetsmarknaden. AMS
anför vidare atl etersänd undervisning för hemarbelande kvinnor kan underlätta
övergången till arbetslivet när de önskar börja förvärvsarbeta. Folkhögskoleulredningen
understryker alt vuxenutbildningen skall bedrivas så att den ökar den enskilda
människans medvetande om sina egna och omvärldens villkor. Utredningen anser
vidare atl AVM rält använt gör lärostoffet mer tillgängligt, stimulerar till
engagemang och underiättar förståelse och inlärning. Vidare anser utredningen
att samhällel bör vidta åtgärder, som leder till att enskilda studerande
erbjuds kompletterande studieinslag. De enskilda studierna bör berikas av
inlensivkurser, som anordnas som korta kurser vid folkhögskola.
Folkhögskoleutredningen framhåller dessutom vikten av kontakter och samverkan
med folkhögskolor och studieförbund vid produktion av vuxenulbildningsprogram.
SAB framhåller alt elt ökal samarbele mellan ungdomsskolan, bibliotek och
studieorganisationer inom kommunen kan bidra lill ökad effektivitet och
reducerade kostnader för vuxenundervisningen i kommunen. Exempel på aktuella
samarbelsområden är gemensamma inköp, samulnylljande av lärare, lokaler,
apparatur och AVM m. m. SAB pekar också på möjligheten alt i samarbete med
lokala handikapporganisationer nå ut med information och utbildning, där AVM
ingår som naluriiga element. Exempel på detla är lokala taltidningar, som kan
upplysa om utbildningsmöjligheter eller innehålla vissa direki undervisande
moment.

ABF delar hell kommitténs
uppfattning om all insatserna på AVM-området bör utgå från de övergripande
målen för samhällets vuxenulbild-ningspolitik samt att de största och mest
angelägna uppgiftema är att tillgodose utbildningsbehoven för de eftersatia
gmppema i samhället. ABF anför vidare alt en AVM-produktion som utgår från mål
och gmndvärde-ringar inom organisationer och folkrörelser kommer atl få ökad
aktualitet under de närmaste åren. ABF fömtsätter alt ulbildning, som är direki
relaterad till de fackliga organisationemas mål och uppgifter och utformad i
samförstånd med dessa organisationer, skaU anses ligga inom ramen för
samhällets vuxenulbildningspolitik. Folkuniversitetet framhåUer beträffande
kommitténs förslag om alt de utbildningsmässigt mest eftersatta gmpperna skall
prioriteras i produktionen inom vuxenutbildningsseklorn, alt detta inle får
innebära att alla kurser m. m. läggs på en elementär nivå. En

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 60

mängd
områden och andra nivåer bör enligt Folkuniversitetets mening tillgodoses vid
produktion av AVM. Vuxenskolans erfarenheter av programserier och
studiematerial som producerats av TRU och SR/VUX är positiva. Vuxenskolan
anser all den nya programenheten i första hand bör inrikta sig på produktion
av program och studiematerial för bearbetning i gmpper och då företrädesvis
studiecirklar. Möjligheterna till samverkan med folkhögskolan i form av
ämneskurser bör också tas lill vara. TBV betonar all de olika studieförbunden
har skilda möjligheler att nå olika gmpper av samhällsmedborgare och alt del
därför är viktigt all vid behovsinventeringar och planering beakta delta. LO
framhåUer att för all programmen inom vuxenutbildningsseklorn skall få en ändamålsenlig
utformning krävs elt nära samarbete mellan å ena sidan
utbildningsprogramorganet och å andra sidan folkbildningsorganisationema,
fackföreningsrörelsen och andra folkrörelser. TCO framhåller särskilt värdei
av eterdislribuerade inslag i flermediesyslem avsedda för olika former av
gmppsludier. Dessa utbildningsprogram måsle dock, när de samtidigt vänder sig
till allmänheten eller när dellagama i gmppsludiema förtilsätts följa
programmen vid sändnings-lilUällena, placeras på för flertalet tillgängliga
sändningstider. TCO pekar också på del stora behov av utbildning som
organisationema på arbetsmarknaden inom kort slår inför med anledning av
starkt förändrad arbetsmiljö och arbelsrättslagssliftning. MöjUghetema till
AVM-insatser för all konkretisera och levandegöra dessa förändringar bör enligt
TCO:s mening undersökas. SACOjSR instämmer i atl behovet av utbyggd AVM-service
av många skäl kommer atl öka. Den kommunala vuxenutbildningen bör enligl
SACO/SR:s mening inle vara sämre lottad än ungdomsskolan på AVM-området, även
om en starkt individualiserad och tidsmässigt pressad undervisning ger något
färre möjligheter till all utnyttja sådant material.

KF
anser att den av kommittén formulerade målbeskrivningen för vuxenutbUdningen
skall vidgas så att den även innefattar aktivt stärkande av konsumentemas
ställning i samhäUet. Vidare anser KF atl utbildningsprogramorganet i
samarbete med folkrörelsema bör framstäUa ett utbud för folkrörelsemas
verksamhel och all även denna verksamhel skall betalas via medel som anvisas
ur riksslat. Statsföretag påpekar att många vuxna StäUer sig mycket positiva
till studiecirkelstudier och till korrespondensstudier och att det därför vore
befogat alt i stor utsträckning integrera radio- och TV-undervisning med studiecirkelverksamhet
och korrespondensundervisning. Statsförelag anser del angeläget atl framhåUa
det värdefulla i den tvåvägskommunikation med pedagogisk och ämnesmässig expertis,
som genom korrespondensundervisning kan erbjudas inte bara enskilda studerande
ulan också studiecirklar och då främst icke lärarledda cirklar. Brevskolan
framhåller värdet av atl de folkrörelseanknulna studierna blir tUlgodosedda
med etersändning. Då det pedagogiska värdet hos ett studiematerial inle
ovUlkorligen är beroende av om det sänds i etem eller ej anser Brevskolan atl
etermedias speciella fördelar skall vägleda ut-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 61

nyttjandet.
Brevskolan anser alt etersändning bör förbehåUas program för stimulans och
information om vuxenstudier samt program för enskilda studerande som av olika
skäl inte kan delta i annan vuxenutbildning. Vidare anser Brevskolan att
utbUdningsprogramorganet kan göra specieUa insalser inom kulturområdet.

3.3
Nya distributionsformer - videogram och kabel-TV

Kommitién
konstaterar alt del finns risk för all videoindustrin blir dominerad av
kortsiktiga kommersiella intressen. Vidare redogör kommiltén för de försök med
kabel-TV, som TRU utfört tillsammans med Sveriges Radio och Kimna kommun, och
anför i detla sammanhang all det skulle vara värdefullt med en vidgad
försöksverksamhel med kabel-TV. Statens kulturråd, TCO och ABF delar kommitténs
uppfattning all det är viktigt alt samhällel lar elt aktivt ansvar för
produktion av videogram inom utbildnings-, kulturella- och informativa ändamål
för all förhindra atl kommersiella intressen helt kommer att dominera
marknaden. Statens kulturråd anför vidare att det inom kulturområdet finns
klart dokumenterade behov av videogramproduktion. Belräffande förslagel om
ytterligare försöksverksamhel med kabel-TV anser rådel alt satsningar inom
detla område måste noga vägas mot en alternativ användning av de slora
ekonomiska medel som därvid erfordras. Kulturrådet vill dessutom utifrån
erfarenheterna med distributionsförsöken med videokassetter vid bibliotek
understryka att dessa enbart fungerar negativt, såvida inle upplevelsema
bearbetas i dialog och via andra aktiviteter med vuxna och barn. Behovet av
personal ökar därför med antalet apparater. Rådet påpekar vidare all del är
olyckligt all landsting och kommuner använder olika videosyslem. Delta innebär
att all samverkan mellan kommun och landsling i arbetet med video omöjliggörs.
Televerket ställer sig positivt lill en vidgad provverksamhet med kabel-TV och
är intresserat av att delta i en sådan verksamhel. Televerket anför att det
därvid framstår som naturligt atl verkel anförtros uppdraget att sköta
anläggning och teknisk drift av eventuella kabel-TV-nät i Sverige.

3.4
Regional och lokal verksamhet

Kommiltén
föreslår att den regionala konsulenlverksamhelen bör byggas ul inom
vuxenulbUdningsområdet saml all programorganel försöksvis bör pröva värdet av
regionall placerade konsulenter även inom andra ulbildningsseklorer.

Förslagel
om atl den regionala konsulenlverksamhelen bör byggas ut inom vuxenutbildningen
tillstyrks bl.a. av folkhögskoleutredningen, LO

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 62

och TBV. Folkhögskoleutredningen föreslår i detta
sammanhang alt man vid en utbyggnad av denna verksamhet inom vuxenutbildningen
söker samverkan med folkhögskolor. Enligt LO:s mening är systemet med regionala
konsulenter för vuxenutbildning så värdefullt atl det bör byggas ut lill hela
landet. LRF. som tillstyrker förslaget, framhåller vikten av en nära kontakt
med lokala förhållanden och lokala anordnare. LRF anser vidare att i den
uisträckning resurser kan åstadkommas bör produktionen kunna ske även regionall
som ell komplement till den centrala produktionen. SÖ konstaterar atl
erfarenheterna från TRUis försöksverksamhet med regionala konsulenter varit
positiva men att erfarenhetema dock är alltför begränsade för alt man med dem
som gmnd skall kunna fatta beslul om vilken omfattning en eventuell
konsulenlverksamhel skall ha. SÖ föreslår alt försöksverksamheten med regionala
konsulenter inom vuxenutbildningen därför skall fortsätta. Remissinsianserna
inom SÖ-området är splittrade vad gäller förslagel om en regional
konsulenlverksamhel för vuxenutbildningen. Skolstyrelserna i Kiruna, Lidingö
och Halmstad och länsskolnämnden i Kronobergs län är positiva till förslaget. Länsskolnämnderna
i Kristianstads, Kalmars, Jämtlands och Kopparbergs län anser att sådana
konsulenter bör knytas till länsskolnämnderna. Skolstyrelsen i Malmö ställer
sig tveksam till förslaget och ser hellre en forlsall försöksverksamhel.
Länsskolnämnden i Gotlands län är tveksam till förslaget men understryker
starkl behovet av läromedelskonsulenler vid länsskolnämnderna efter
indragningen av LPH-föreståndartjänstema. Skolstyrelsen i Linköping avstyrker
förslagel om särskilda konsulenter och anser all informationen bör kanaliseras
genom lokala och/eller regionala läromedelscentraler. Statens handikappråd och
HCK anför att del är nödvändigt all de regionala konsulenterna får kunskaper
om de olika handikappgruppemas speciella problem och behov av stödåtgärder
samt att de regionala konsulentema samarbetar med lokala
handikapporganisationer. SAB anser alt den föreslagna konsulenlverksamhelen
även borde innefatta biblioteksservice lill barn samt till vuxna som arbetar
rned bam i förskolan. Remissinstansema inom SÖ-området är likaså splittrade när
del gäller förslaget om alt inrätta en särskild regional konsulenlverksamhel
för ungdomsskolan.

Kommittén föreslår all etl organiserat samarbele bör
prövas mellan programorganel, lokalradion och lokala utbildningsanordnare i
syfte atl bygga ul verksamheten med regional produktion.

SÖ anser att de lokala tekniska produktionsresurser, som
finns på olika håll, och det betydande pedagogiska och metodiska kunnandet hos
lärarna bor kunna utnyttjas vid den typ av läromedelsproduktion som programorganel
skall bedriva. Radioutredningen, som bl.a. har i uppdrag att ta slällning till
hur slor andel av produktionen som distrikten bör svara för, framhåller att
frågor rörande decentralisering, regional produktion och distriklsverksamhel är
av myckel slor betydelse för den framtida rundradioverksamhelen.
Radioulredningen anser att kommiltén borde ha

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 63

ägnat
frågan om decentraliseringen av utbildningsprogram större uppmärksamhet.
Enligt radioutredningen är det av slor betydelse att ulbildningsprogramorganet
får i uppdrag alt pröva olika former för decentraliserad produktion av både
radio och TV-program samt atl programorganel ulöver det föreslagna samarbetet
med lokalradion etablerar kontakter och utvecklar lämpliga samarbetsformer med
Sveriges Radios dislriktsorganisalioner.

Sveriges
Radio understryker värdet av en lokal förankring av utbildningsprogrammen och
anser att det torde finnas goda fömtsättningar för elt samarbele mellan
ulbildningsprogramorganet och Sveriges Radio/Sveriges Lokalradio. Sveriges
Radio vill i detta sammanhang peka på möjligheten att förena den regionala
konsulenten och den lokala utbUdningspro-gramproducenlen i en ijänsl. UKA anser
i likhet med rektorsämbetet vid universitetet i Lund alt institutionernas
primära behov ligger inom de lokala möjlighelerna till läromedelsproduktion
och alt del är viktigt alt möjligheterna ökas atl producera läromedel lokall.
Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala anser att lokala program möjliggör
en lokal anknytning och snabb förnyelse, stimulerar lill lärarengagemang, kan
produceras på en relativt enkel teknisk nivå till låg kostnad och är direki
inplanerade i undervisningen så all de kommer till intensivt utnyttjande.

3,5
Övriga uppgifter

Kommittén
föreslår att utbUdningsprogramorganet skall få möjlighet alt bedriva viss annan
verksamhel, som har nära anknytning lill produktion av utbildningsprogram,
t.ex. informaiion, melodisk och teknisk rådgivning saml bevakning av
utvecklingen inom medieområdet. Vidare föreslås ulbildningsprogramorganet få
möjlighet all i viss ulslräckning göra produktioner tillsammans med eller på
beställning av annan part. Kommittén anger vissa riktUnjer som föreslås gäUa
vid sådan verksamhet.

SÖ
konstaterar atl kommiltén inte klart preciserar vilka uppgifler ulbildningsprogramorganet
avses få vad gäller utvecklingsarbete inom undervisningsområdet. Enligl SÖ:s
mening skall del utvecklingsarbete som pro-grarnorganel skall bedriva begränsas
lill del egna verksamhetsområdet.

LRF
tillstyrker kommitténs förslag vad gäller samprojekl. SÖ fmner att de
riktmärken, som kommittén uppställer för samprojekt, innehåller en rad
oklarheter. Dessa skulle enligt SÖ:s mening kunna leda till konflikter med
radiolagens beslämmelser om förbud mot förhandsgranskning. Enligt SÖ bör
program i samprojekt inte få etersändas. Lantbruksstyrelsen, som har goda
erfarenheter av samprojekt med TRU, delar inle kommitténs uppfattning om atl
samprojekl endast skall ske i undanlagsfall. Enligt styrelsen bör sådana
projekl mycket väl få förekomma. Styrelsen delar kommitténs

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 64

uppfattning
om alt det bör varti utbUdningsprogramorganet som avgör huruvida ett samprojekt
skall komma lill stånd eller inte. Radioutredningen understryker alt
samprojekt måste utformas så att utbUdningsprogramorganels integritet skyddas.
Sveriges Radio anser att efiersom utbildningsprogramorganels verksamhel skall
bedrivas med samma integritet gentemot myndigheler och organisationer, som
gäller för Sveriges Radio, bör den extema finansieringen ej få avse program
utom i de fall då samar-betspartnem är Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio
eller utländskt mnd-radioförelag. Vuxenskolan anser i likhel med kommittén all
egna projekt bör dominera programorganets verksamhet, men understryker starkt
alt studieförbund och andra folkrörelser bör ges möjlighet att medverka i behovsinventeringen
och vid prioriteringen mellan de önskemål som framförs. Vuxenskolan finner del
vidare angelägel att resurser avdelas för projekt i samarbele med en eller
fiera organisationer saml att sådana möjligheler bör skapas såväl centralt som
lokall. TCO ansluter sig till kommitténs förslag alt samprojekt skall vara
tidsbegränsade och skall avse enstaka och begränsade insalser som inle skall
kunna förlängas. Bestämmelsema för samprojekl bör enligl TCO utformas så alt
företagets integritet skyddas. TCO påpekar vidare atl om samprojekl skall kunna
förekomma måsle ulbildningsprogramorganet ensamt svara för alla kostnader i
samband med produktion av ljud- och bildprogram och den totala beslutanderätten
över dessa programs utformning måste ligga hos utbildningsprogramorganet. SIF
uttalar betänkligheter mol de riktlinjer kommitién föreslår skall gälla för
samprojekt och menar atl om dessa riktlinjer följs kan förelagels integritet
allvarligt ifrågasättas hos mollagama av programorganets produkter. SÖ och LRF
delar kommitténs mening vad gäller bestäUningsprojekt. Radioutredningen stäUer
sig tveksam liU bestäUningsprojekt och understryker starkt all sådan
produktion endast får ges margineU omfattning. Sveriges Radio ställer sig
tveksam lill den av kommittén fömtsedda omfattningen av bestäUningsproduklion
och de intäkter som kan vänias uppslå. TCO understryker all
beställningsprojekt inle får tillåtas utgöra annal än en mindre del av
produktions verksamheten. SIF anser alt del från integritetssynpunkl är
viktigt att beställningsproduktionen inte liUåts expandera både vad gäller
antalet produktioner och omfattningen av desamma.

3.6
Utbildningsprogramverksamhetens finansiering

Kommitténs
uppfattning, om att statligt slöd bör ulgå för bild- och i viss mån
ljudproduktion samt att detta slöd bör utgå direki till producenten av
utbildningsprogrammen, delas eller lämnas utan erinran av SO, lantbruksstyrelsen,
AMS, statens kulturråd, statens Institut för läromedelsinformation, SSK,
radioutredningen, utredningen om reklam i videogram. Svenska kommunförbundet,
LO, TCO, SIF, KF och Brevskolan.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 65

Radioulredningen,
som tillstyrker förslaget, anser atl fömtsättningen för all
UtbUdningsprogramorganet skall kunna bedriva sin verksamhet obundet av skilda
myndigheter är att det statiiga stödet utgår direkt i producentledet. LRF
biträder kommitténs mening att ett statligt stöd är nödvändigt för produktion
av AVM, men understryker starkt alt en ensidig inriktning av del statliga
stödel kan medföra risker för en statlig monopoli-sering av hela AVM-området.
LRF anser vidare all det statliga stödet via statens institut för
läromedelsinformation lill privat läromedelsproduktion bör öka kraftigt i
samband med atl utbUdningsprogramorganet bUdas samt att sådanl slöd även bör
utgå tUl produktion av AVM. LRF förordar i detta sammanhang alt frågan om ett
frislående planeringsorgan för en mer övergripande planering av hur behovet av
läromedel skall tillgodoses bör prövas ytterligare. Sveriges Radio vUl i
avvaktan på förslagen från radioutredningen inte la stäUning tiU hur
ulbildningsprogramorganet skall finansieras. Sveriges Radio anför dock alt
oberoende av hur finansieringen skall ske bör medlen utgå direkt lill
producenten av utbildningsprogrammen. FSL framhåller att statiigt slöd för
läromedelsproduktion även fortsättningsvis bör fördelEis via statens institut
för läromedelsinformation, som i samverkan med SÖ och UKÄ har all verkställa
slalsmakiemas beslut inom det utbildningspolitiska området. FSL anför vidare
atl för den del av utbildningsområdet, som avser läcka minoritetsgmppers och
speciella institutioners behov, bör samtiiga förlag konstituera ett konsortium
som med av statens institut för läromedelsinformation tilldelat produktionsstöd
genomför sådana produktioner utan krav på kommersiell vinst.

3.7
Organisatorisk ställning

Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan tillslyrker kommitténs förslag om att
lägga samman TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX lill ett särskUt
utbildningsprogramorgan. Bland dem som tillstyrker förslaget återfmns bl.a.
RRV, statskontoret, UKÄ, SÖ, statens kulturråd, folkhögskoleutredningen, SSK,
radioutredningen, statens institut för läromedelsinformation, Sveriges Radio,
ABF, Folkuniversitetet, LO och TCO, AMS, som ansluter sig liU kommitténs
förslag, menar att en sammanläggning av enhelema kommer all innebära atl de
personella och tekniska resursema som satsas på utbildning kan utnyttjas
optimalt, samtidigt som samordningsfrågor rörande bl. a. prioritering av
insalser i den statliga utbildningspolitiken underlättas.

Flertalet av de
remissinstanser som ansluter sig lill förslagel om all inrätta etl
utbildningsprogramorgan tillstyrker likaså förslagel om atl detta skaU utgöra
en fristående enhet under utbildningsdepartementet. Radioutredningen
finner inga avgörande principiella skäl

5-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 66

mot
kommitténs forslag. Svenska kommunförbundet har inget att erinra mot förslaget
om alt utbUdningsprogramorganet skall utgöra en självständig organisalion
fömtsatt alt samarbete kan etableras med Sveriges Radio. Sveriges Radio anser
alt utbildningspoliliska skäl talar för ett fristående utbildningsprogramorgan
men anser att frågan om organets slutgiltiga organisatoriska placering bör
a>'göras först när förslagen från radio-utredningen föreligger. Beslutet om
sammanläggning bör enligt Sveriges Radios mening fattas av riksdagen redan
under våren 1976. Detta beslut bör också innefatta beslut om stantid för
ulbildningsprogramorganet i dess slutgiltiga organisationsform samt riktlinjer
för hur verksamheten skall bedrivas under den mellanliggande tiden. Ledamoten
Gunnar HalUngberg i Sveriges Radios styrelse har i ett särskilt yttrande
förordat att programproduklionen skall decentraliseras. FSL föreslår atl TRU:s
och SR/UTB:s nuvarande tekniska produktionsresurser sammanförs till ett inom
Statsföretag fristående aktiebolag med uppgift att parallellt och i fri
konkurrens med andra förelag och organisationer på marknaden svara för den
tekniska produktionen av ljud och bild gmndat på av enskild bestäUare
utarbetat manuskript eller synopsis. FSL anför att TRU:s och SR/UTB:s särkunskaper
inom det tekniska området på detla sätt bäst skulle komma alt utnyttjas. SIF
anser atl de skäl som kommittén anför mol en inordning av programorganet inom
Sveriges Radio är svaga och ej motsvarar de nackdelar som uppstår genom atl den
nya enheten särskiljs från Sveriges Radio. SIF förordar i stället all
utbildningsprogramorganet placeras inom Sveriges Radio. Enligt förbundets
mening tiUgodoses därigenom två väsentliga krav nämligen skyddet för den
företagsmässiga och programmässiga integriteten och tillgången på en varierad
och mångsidig teknik till rimliga kostnader. Sveriges Civilingenjörsförbund
CF-STF ställer sig tveksam till kommitténs uppfattning om att progrtimorganet,
som föreslås finansieras med allmänna medel, skall ha till uppgift att både
planera och producera utbildningsprogram. Förbundet menar atl andra
organisatoriska former, som kunnat uppfyUa de krav som följer av att
monopoliserad elerdistribution kommer att hänga samman med programorganets
verksamhel, borde ha diskuterats. SAF anser alt starka skäl talar för att
organet ingår som en enhet i Sveriges Radio. SAF motiverar detta med all
programorganet på så sätt får en självständig ställning gentemot
utbildningsmyndighetema.

3.8
Sändningsrätt och sändningsutrymme i etem

Kommitténs
förslag om alt utbUdningsprogramorganet bör få egen sändnings rätt i etem
tUlstyrks av eti flertal remissinstanser däribland statskontoret, UKÄ, SÖ,
massmedieutredningen, utredningen om reklam i videogram,
folkhögskoleutredningen, FolkuniversUetet, Vuxenskolan, ABF, TBV, KF och
Brevskolan. Televerket har från distributionssynpunkt inget all erinra mol alt
programorganel får egen sändningsrätl i televerkets

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975/76:110 67

nuvarande
sändningskanaler. AMS, som tillslyrker förslaget, anser all målen för
verksamheten bäst kan uppfyllas om ulbildningsprogramorganet erhåller egen
sändningsrätl. Radioutredningen framför att eftersom distri-butionskanalema i
etem ytterst disponeras av samhället är del från samhäUssynpunkt rimligt att
programorganet självt förfogar över en del av det tillgängliga
sändningsutrymmel. Ulredningen påpekar dock atl sändningsrätlen för det nya
programorganet visserligen skulle omfatta utbildningsområdet men att del inle
kan innebära ensamrätt för organet all sända utbildningsprogram. Sveriges Radio
anser i likhel med kommittén alt ulbildningsprogramorganet självt bör få räll
att avgöra vilka program som skall elersändas. Sveriges Radio påpekar dock all
begreppet ensamrätt inle kan användas efiersom kompetensområdena för olika
sändningsrällsin-nehavare inte klart definieras. Enligt LO bör
ulbildningsprogramorganet för atl del självständigt skall kunna planera och
genomföra verksamheten och för alt del skall komma ifrån konkurrensen mellan
vissa utbildningsprogram och Sveriges Radios allmänna programverksamhet om
attraktiva sändningslider tillförsäkras egen sändningsrätl, särskilt avdelat
sändningsutrymme, eget programansvar och möjlighet lill eget programval. SIF
anser alt lösningen med elt självständigt utbUdningsprogramorgan med egen
sändningsrätl inom samma kanalulrymme som de existerande TV- och radioproduktionsenheterna
förefaller otymplig. Enligl SlF:s mening blir egen sändningsrätl rimlig om man
samtidigt tilldelar programorganet en egen kanal. SIF anser alt all lablåplanering
för såväl programorganet som för TV 1 och TV 2 kommer all omöjliggöras såvida
man inle etablerar gemensam sändningsplanering. Detta talar enligt SIF för en
närmare samordning mellan enheterna i slällel för en uppdelning på helt skilda
förelag.

Vad gäller fördelningen av
sändningsulrymme anför kommittén alt delta I första hand bör ske genom
överenskommelser mellan programorganel och Sveriges Radio samt all i de fall
överenskommelse inte kan iräffas bör frågan hänskjutas lill en av regeringen utsedd
person för avgörande. Radioutredningen, Sveriges Radio, TCO och SIF avstyrker
förslaget om atl tvister rörande sändningstiden skall lösas av en av regeringen
utsedd person. Radioutredningen föreslår att de stora ramama för Sveriges
Radios resp. utbildningsprogramorganets sändningsutrymme får anges i
koncessionsavtal eller på annat lämpligt sätt. Programföretagen fär sedan
förhandla sig fram tUl praktiskt tillämpbara lösningar. Om programföretagen
misslyckas vid dessa förhandlingar får regeringen fälla avgörandet i fråga om
den mer långsiktiga planeringen.

Med
den utökade verksamhet som kommittén föreslår för ulbildningsprogramorganet
beräknas sändningsutrymmel i TV uppgå lill ca 500 limmar/år och i radio till
ca I 000 limmar/år. Detta aktualiserar enligl kommittén frågan om ell fjärde
Ijudradionäl. Vidare anser kommittén atl del bör prövas om även TV 2 kan
användas för sändning av utbildningsprogram på daglid.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 68

Radioutredningen,
som bl. a. har att överväga frågor rörande sändningsutrymme i etem, påpekar
atl man f. n. inte kan ta slällning till programorganels behov och önskemål om
sändningslider. Radioutredningen anser därför att utbildningsprogramorganet
och Sveriges Radio under en övergångstid bör förhandla om sändningsulrymme på
liknande sätt som nu sker mellan TRU och Sveriges Radio. Även Sveriges Radio
anser att ställningstaganden rörande programorganets sändningsulrymme bör
uppskjutas i avvaktan på radioutredningens kommande förslag. Sveriges Radio
finner i likhet med kommitién atl det f. n. inle är motiverat atl bygga ut en
tredje TV-kanal, medan behovet av en fjärde ljudradiokanal bedöms vara mer
närliggande. Sveriges Radio påpekar dock att med den ökade sändningstid i en
ljudradiokanal som föreslås av kommittén blir del nödvändigt att införa en
fjärde ljudradiokanal. Sveriges Radio anser att en sådan reservation av
sändningstid inte bör få göras ulan alt man i stället bör pröva olika vägar
för att minska utbildningsprogrammens elerutrymme under dagtid.

3.9
Förhållande till myndigheter och till Sveriges Radio

UKÄ,
TCO, Vuxenskolan och SIF delar kommitténs uppfattning om att de regler som
gäller för myndighetemas förhåUande lill radioverksamheten även bör gälla
beträffande deras förhållande till den nya programenheten. SÖ, som likaså
tillslyrker kommitténs förslag, anser all man så långt möjligt bör söka
precisera de relationer som skall råda mellan det fristående
ulbildningsprogramorganet och myndigheler, andra samhällsorgan och organisationer.
Man måsle söka nå och upprätthålla en rimlig balans som dels värnar om
programorganets integritet dels garanterar all samhällets mål för olika
utbildningsområden tillgodoses.

SÖ
och radioutredningen delar kommitténs syn på gränsdragning mellan
UtbUdningsprogramorganels och Sveriges Radios programverksamhet. Sveriges
Radio anser i likhel med kommiltén alt det inle är möjligt all ange företagels
och det nya programorganets programuppgifler så exakt alt alla
gränsdragningsproblem bortfaller. Sveriges Radio anser dock alt riktlinjerna
för gränsdragning borde ha preciserats mer ingående och konstaterar atl
kommittén löst denna fråga otillfredsställande. Sveriges Radio, som i sitt
yttrande refererar lill en av European Brodcasling Union formulerad definition
av utbildningsprogram, anser bl. a. alt del nya organels program inom
vuxenulbUdningsområdet och den eterdislribuerade delen av högskoleulbudel som
regel bör vara i serieform och integrerade i ett sammanhang vid sidan om
programmen, såsom i förväg organiserade studiecirklar eller kurser och/eller
mer omfattande trycksaker. Vad gäller förskolesektom påpekar Sveriges Radio att
dess bamredaktioner har ett omfattande utbud av program för förskolebam samt
att många av dessa

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 69

program
är av samma karaktär som TRU:s förskoleprogram, något som .motiverar ett samråd
mellan ulbildningsprogramorganet och Sveriges Radio. SIF anser alt
svårigheterna att göra gränsdragningar mellan program avsedda för utbildning
och allmänna program leder till slutsaisen att närmare samarbele mellan
ulbildningsprogramproduklion och produktion av allmänna program är nödvändigt.
Ell sådanl närmande främjas enligt SIF:s mening av alt
ulbildningsprogramorganet ligger inom Sveriges Radio och all företaget får ett
uttalat ansvar för atl beakta ulbildningsaspektema i sin verksamhet.

Beträffande
kommitténs förslag att utbildningsorganet skall ha möjlighet atl få tillgång
till vissa resurser inom Sveriges Radio såsom t.ex. teknik samt tillgång till
Sveriges Radios programarkiv delar SÖ och Sveriges Radio kommUténs
uppfattning. Svenska kommunförbundet understryker i sitt yttrande vikten av
att samarbete mellan programorganet och Sveriges Radio kan etableras så att
tillgång till arkivmaterial och utlandsprogram för undervisningsproduklion kan
erhållas.

3.10
Utbildningsprogramorganets verksamhetsform och styrelse

Kommitténs
förslag om atl ulbildningsprogramorganet organiseras som en slallig stiftelse
tillstyrks eller lämnas utan erinran av lantbruksstyrelsen, statens kulturråd,
statens instUutför läromedelsinformation, SSK, massmediautredningen, Svenska
kommunförbundet, LRF, ABF och TCO.

Statskontoret,
som ansluter sig till förslaget med viss tvekan, anser all den föreslagna
stadgan för stiftelsen måsle kompletleras med vissa beslämmelser som ger minsl
samma säkerhet i fråga om ekonomisk redovisning och därtill de möjligheter
lill insyn som ell val av myndighetsformen eller av ett statligt aktiebolag
skulle göra. Statskontoret anför vidare atl de förslag som radioulredningen och
stiflelseutredningen kan komma alt lämna borde kunna aktualisera en annan och
för en helstatlig, budgetfinansie-rad verksamhet mer ändamålsenUg
associationsform för det nya programorganel. Med hänsyn härtill bör enligt
statskontorels mening koncessions-liden fördel nya ulbildningsprogramorganet
göras tämligen kort. RRV anser atl i första hand kostnads- och slyraspekler
skall uppmärksammas vid bedömningar av organisationsfrågan och framför i sill
yttrande för- och nackdelar med olika organisationsformer för programorganel.
RRV avslyrker därvid kommitténs förslag om all programorganel skall drivas som
en slallig stiftelse och föreslår i stället all enheten drivs som ell
fristående bolag. Om det föreslagna bolaget dessutom träffar etl långsiktigt
avtal med Sveriges Radio om tekniskt samarbele bör enligl RRV:s mening vissa
kostnadsfördelar kunna uppnås. RRV fömtsätter att verket får möjlighet att bedriva
revision av den nya enheten, även om denna inte görs tUl myndighet, med hänsyn
lill all verksamheten till övervägande del kommer all vara fi-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 70

nansierad
genom statsanslag. Radioutredningen finner inte att de skäl som kommitién anför
till stiftelseformens förmån är övertygande. Utredningen påpekar atl det finns
etl flertal exempel på all i huvudsak ickekommersiell verksamhet med framj»ång
kunnat bedrivas i aktiebolagsform och att ett starkl skäl för denna
verksamhetsform är atl en mycket detaljerad civilrätislig lagstiftning finns,
vilken i stort sett saknas beträffande stiftelser. Ulredningen anför vidare
all den bl.a. har i uppdrag att pröva om rundradioverksamhelen i framliden i
skall bedrivas i stiftelseform. Utredningen har ännu inte tagit ställning i
denna fråga och anser alt verksamhetsformen för programorganel på nytt bör
kunna behandlas när förslag från stiflelseutredningen och radiojtredningen
föreligger. Sveriges Radio framför liknande synpunkler. SAF anser all
programenheten bör ingå som en enhet i Sveriges Radio och konstaterar atl det
därmed inte skulle bli aktuellt med stiftelseformen.

Enligl
kommitténs mening bör det övergripande ansvarel för uibildningsprogramverksamhelen
hell och odelat ligga på en styrelse, som bör beslå av sju personer, varav fem
utses av regeringen och två av de anslällda inom programorganet.

Statens institut för
läromedelsinformalion, folkhögskoleutredningen, KF, lantbruksstyrelsen och ABF
tillstyrker eller lämnar förslaget ulan erinran. Statskontoret, som
tillstyrker kommitténs förslag, betonar vikten av all styrelsens sammansättning
får en stark representation för sakkunskar pen inom utbildningsområdet. LO
påpekar att de fackliga organisationema genom riksdagens beslul 1975 tilldelals
elt stort ansvar för utvecklandet av vuxenutbildningen. LO ser det som
nödvändigt all representanter från såväl de stora fackliga organisationema som
från folkbildningsarbetet placeras både i utbildningsprogramorganels styrelse
och i dess förvaltningsråd. SACOjSR anser all det oavsett slyrelsemodell är
viktigt all företrädare för personalorganisationerna LO, TCO och SACO/SR blir
representerade i programorganels styrelse. Statens kulturråd anför viss
tveksamhet beträffande styrelsesammansättningen och förslagel om ell
förvaltningsråd. Rådet anser att den sakkunskap som erfordras inom
organisationen bör finnas genom dess personal. Organets styrelse bör besitta
viss sakkunskap om produktionsfömtsätlningar men del är enligt rådets mening
viktigare alt styrelsen har en kunskap om behov och fömtsättningar hos dem som
skall utnyttja programmen. Vidare anför rådet all ell förvaltningsråd av det
slag som kommiltén föreslår har svårt att göra sill inflytande gäUande. SSK
finner inte styrelsens sammansättning och kompetensinriktning tillfredsställande
eftersom representanter för konsumenlledel saknas. Representation i enbart
förvaltningsråd och/eller rådgivande kommittéer kan enligl SSK:s mening inle
garantera reellt inflytande. SSK anser därför att styrelsen bör utökas med två
ledaniöler från förslagsvis Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Svenska kommunförbundet har förståelse för atl alla gmpper som har direki
eller indirekt intresse av en pro-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 71

gramverksamhel
av detla slag inle kan beredas plats i det nya organels styrelse. Förbundet
påpekar dock all en vidgning av programverksamheten lill nya målgmpper komnier
alt kräva organisatoriska ålgärder och medföra ytterligare kostnader på del
lokala planet varför del vore väl motiverat alt företrädare för skolans
huvudmän, tillsynsmyndigheten och den fria bildningsverksamhelen bereds plats i
den föreslagna organisationens ledning. Svenska kommunförbundet vill därför
föreslå alt en representant för vardera Svenska kommunförbundet, SÖ och
Folkbildningsförbundel skall ingå i den nya förelagsstyrelsen. Vuxenskolan
finner förslagel oklart vad gäller fördelningen av uppgifler mellan styrelsen,
förvaltningsrådet och de rådgivande kommiltéema. Vuxenskolan finner del
angelägel alt alla tre ledningsorganen får en sådan sammansättning att det
skapas goda fömtsättningar för en allsidig och opartisk programverksamhet saml
all studieförbund och andra avnämare genom direki representation i
förvaltningsråd och rådgivande kommittéer bereds möjlighet alt medverka i
planeringen av verksamheten. TCO framhåUer all del är viktigt att lednings- och
planeringsorganen blir representativt sammansatta och atl berörda intressenter
får insyn i och möjlighet att påverka verksamheten. TCO finner inte kommitténs
förslag tillfredsstäUande i delta avseende. TCO anser alt den starka
betoningen av efTeklivitetskravet har lett lill all de representativa aspeklema
har kommit i skymundan och alt det borde gå alt väsentiigt utöka antalet
ledamöter i styrelsen ulan att effektiviteten behöver påverkas negativt. TCO
anser vidare atl det finns skäl som talar för all de föreslagna rådgivande
kommittéerna ges större befogenhet än" vad som föreslås av kommitién.
Socialstyrelsen anför alt det är av största vikt atl programorganel får en
representant från handikapprörelsen i sin styrelse.

SÖ, statskontoret, SSK,
lantbruksstyrelsen och TBV ansluter sig i alll väsentligt tiU förslaget att ett
förvaltningsråd och fyra rådgivande kommittéer knyts lill styrelsen. Statens
institut för läromedelsinformation, som tillstyrker förslagel, anser med hänsyn
tiU programorganels insatser på de s. k. bristområdena att institutet bör vara
representerat i förvaltningsrådet. SAF som likaså delar kommitténs uppfattning
framhåUer viklen av att programorganet har goda kontakter med näringslivet som
arrangerar och initierar vuxenutbildning för dem som är ute i arbetslivet.
Föreningen finner det därför naturligt att SÄF liksom övriga arbetsmarknadsparter
blir representerade i den rådgivande kommittén för vuxenutbildning. Statens
handikappråd framhåUer att program inom handikappområdet bör utformas i nära
samarbete med handikapporganisationema, som också bör få utse företrädare i
förvaUningsråd, rådgivande kommittéer och eventuella arbetsgmpper. SAB, som
sedan länge medverkat i Sveriges Radios folkbildningskommitté, betonar
betydelsen därav och finner del angeläget att representanter från biblioteken
knyts tiU de rådgivande organen inom ulbildningsprogramorganet. LRF delar
kommitténs uppfattning att programorganet bör ledas av en styrelse som
kompletteras av

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 72

olika
rådgivande organ. LRF utgår från alt lantbmksgmppen och dess organisationer
bereds plats i förvaltningsrådet. De rådgivande kommiltéema bör enligl LRF:s
mening ha en mer flexibel sammansättning och inriktning och bör tjäna som
konlaklkanaler med alla de parter ute i samhäUet, som i egenskap av avnämare
och utbildningsanordnare är intresserade av programföretagets verksamhel och
produkter. RHS utgår från att förbundet erbjuds representation i
förvaltningsrådet och i de fyra rådgivande kommittéerna, vilka arbetar med
program inom förbundets intresseområde. Sveriges Civilingenjörsförbund CF-STF
finner förslaget om att komplettera styrelsen med etl förvaltningsriid
ändamålsenligt. Förbundet önskar få möjlighet alt utse en person att ingå i
rådet.

3.11
Vissa juridiska frågor

3.11.1
Stadgar för stiftelsen

Kommittén
föreslår atl de regler som bör gälla för utbildningsprogramorganet bör tas in
i en stadga för stiftelsen. Stadgama föreslås gälla för sex år i laget och
förlängas om inte regeringen beslutar om ändring. Radionämnden hänvisar till
all radioutredningen överväger vUka allmänna villkor och närmare föreskrifter
som bör gälla för framtida programförelags programverksamhet. Nämnden anser
del sannolikl all de regler, enligl vilka den förslagna stiftelsen skall
bedriva sin programverksamhet, blir sä långt möjligl likalydande med övriga
programförelags regler för denna verksamhel. Med hänsyn härtill anser sig
nämnden sakna anledning alt nu närmare granska utformningen av och innehållet
i de föreslagna riktlinjerna för radioprogramverksamheten så som de återges i
stadgarna. Statskontoret anser att den föreslagna stadgan för stiftelsen måsle
kompletteras med vissa bestämmelser som ger minst samma säkerhet i fråga om
ekonomisk redovisning och därtill de möjligheler lill insyn som elt val av
myndighetsformen eller av etl statligt aktiebolag skulle göra. TCO avslyrker
kommitténs förslag angående stadgarnas giltighet. Kommittén föreslår att
stadgama skall kunna ändras under löpande avtalsperiod om minst fem ledamöter
är eniga om en sådan ändring. TCO påpekar att fem av styrelsens sju ledamöter
avses bli utsedda av regeringen och övriga två utses av personalen. Kommitténs
förslag innebär all representanterna för personalen kan stå ulan möjlighet atl
påverka ell så viktigt beslul om styrelsens övriga ledamöter är eniga. TCO
anser därför att ändring av stadgarna under löpande giltighetstid endast bör
kunna ske om minsl sex av styrelsens sju ledamöter blir eniga om atl en sådan
ändring bör genomföras. TCO och SIF konstaterar all kravel på balans mellan
olika åsikter och intressen vad gäller produktion av utbildningsprogram inle
ålerfinns i kommitténs förslag till stadgar för stiftelsen. Enligl TCO:s och
SlF:s mening bör kravel på balans i utbudet även gälla för produktion av
utbildnings-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 73

program. Sveriges Radio anser atl 2 § i stadgeförslaget
bör modUieras så atl den överensstämmer med vad företaget anför i fråga om
gränsdragningen mellan ulbildningsprogramorganet och Sveriges Radio. Vad
gäller förslaget om stadgarnas giltighet vore det fördelaktigt om
programorganel och Sveriges Radio kunde arbeta med samma avtalsperioder.
Massmedie-utredningen anför alt eftersom stiftelsen som självständig juridisk
person föreslås få sändningsrätlen bör verkställande direktören utses av
stiftelsens styrelse och inte av regeringen som kommittén föreslår.
Ulredningen anser inte att stadgan behöver innehålla en uttrycklig beslämmelse
om all verkställande direktören skall ha till uppgift all övervaka atl
programmen inte innefattar brott mot beslämmelser i lag och stiftelsens
stadgar. Enligt ulredningens mening ligger i del i sakens natur alt inle bara
verkställande direktören utan även stiftelsens styrelse och över huvud alla
anslällda inom stiftelsen har alt iakttaga vad som föreskrivs i lag eller i
stiftelsens stadgar.

3.11.2 Granskning av utbildningsprogram

Kommitién ger i betänkandet förslag till regler för
granskning av läromedel som innehåller bild- och ljudprogram.

SÖ och Sveriges Radio instämmer i kommitténs förslag lill
regler för granskning av utbildningsprogram. Socialstyrelsen konstaterar alt
kommitténs förslag om att förbudet mot förhandsgranskning i tillämpliga delar
bör gälla för ulbildningsprogramorganet kan bli komplicerat efiersom kommittén
anser alt det skall vara möjligt för programorganel atl i viss utsträckning
göra produktion för beställning av eller lillsammans med annan part.
Radionämnden har ingen erinran mot utredningens förslag alt nämnden skall
kunna granska alla de elersända utbildningsprogram som del föreslagna
ulbildningsprogramorganet skall sända. Den ulvidgning av nämndens
arbeisuppgifler som följer därav har nämnden tidigare förutsett och godtagit.
Nämnden vill också erinra om atl radionämndsulredningen i sill betänkande (Ds U
1974:7) Breddad granskning och ny organisation, framhåUit som önskvärt, att
utbUdningsprogrammen hör tiU de programkategorier, som en framtida radionämnd
eller annat allmänt organ skall granska i relalivi slörre omfattning än andra
programkalegorier. Nämnden instämmer i kommitténs förslag all granskningen bör
kunna ske med beaktande av också antingen andra etersända program inom samma
programse-rie/projekl eller andra komponenter än programr SSA" avslyrker förslagel
alt programorganel själv skall avgöra om programmen skall sändas in för
granskning före eller efler elersändning. SSK finner granskningsfunklio-nen hos
läromedelsnämnden som en väsentlig trygghetsfaktor för kommunema för att
kvalitativt högtstående läromedel kommer lill användning. FSL understryker alt utbildningsprogramorganels
hela produktion ovillkorligen skall vara föremål för samma
granskningsförfarande som gäller all

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 74

annan läromedelsproduktion. Skolstyrelserna i Kiruna.
Lidingö och Sundsvall och länsskolnämnden i Skaraborgs län instämmer i
kommitténs förslag angående granskning av utbildningsprogramorganels program.

3.11.3 Upphovsrättsfrågor

I avvaktan på att frågor rörande upphovsrätt får en
tillfredsställande lösning genom avtal eller lagstiftning föreslår kommittén
alt ulbildningsprogramorganet friköper sina produkter.

SÖ delar kommitténs principiella uppfattning om atl del
material som produceras skall komma till största möjliga användning i de former
som användarna önskar. Den nuvarande ireårsregeln för elersända ljudradioprogram
bör enligt SÖ:s mening ändras så all programmen finns tillgängliga under
längre lid. SÖ anser det också angelägel atl i likhel med vad som hittills
skett inom SR/UTB och TFIU friköp av TV-program fortsätter i avvaktan på en
lösning av upphosvrättsproblemel. SÖ betonar vikten av att de upphovsrältsliga
reglerna utformas så alt det blir möjligl, all i utbildnings- och kultursyfte,
få tillgång till vissa program och material ur Sveriges Radios arkiv. SAB
anför atl frågor rörande upphovsmannarätten inte har fåll en från bibliotekens
sida tillfredsställande lösning och atl det därför är nödvändigt alt komma
till rätta med dessa problem innan utbildningsprogramorganet inrättas. SIF
anser del angeläget alt frågan om rätten all använda TV-program i bandad form
för utbildningsändamål löses. Enligt SlF:s mening borde många av de program ur
allmänulbudel, som efterfrågas från skolhåll, kunna användas utan alt man
behöver gå omvägen via förnyad utsändning på dagtid och under mbriken skol-TV.
SIF anser alt ulbildningsprogramorganet i stället skulle kunna informera skolan
om de radio- och TV-program ur allmänutbudel som bedöms lämpliga för skilda
ämnen i skolan. Programorganel skulle också i vissa fall kunna åta sig atl
komplettera programmen med tryckt material, uppföljande program m. m.

UKÄ finner
det angeläget atl man snabbi finner framkomliga vägar alt förfoga över del audiovisuella
material som produceras inom högskoleområdet. I möjligaste mån bör lösningar
eftersträvas som står i samklang med molsvarande regler för andra former av
läromedelsproduktion. Vidare anser UKÄ atl man därvid måsle beakta intemationella
konventioner inom det upphovsrältsliga området. Remissinsianserna inom UKÄ-områdel
betonar alt frågan om upphovsrätten måste få en snar lösning. Rektorsämbetet
vid universitetet i Lund instämmer också i förslaget om all all läromedelsproduktion,
som finansieras över statsanslag och för vUken högskolans produktionsutmstning
utnyttjas, skall varafriköpt. Medicinska fakultetens utbildningsnämnd vid universUetet
i Umeå anser atl friköpsproble-met måsle bli en förhandlingsfråga vid vaije
enskilt tillfälle och inle bli föremål fÖr en generell lösning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 75

3.12
Registrering och distribution

Enligl
kommitténs mening bör en central registrering av och information om
tillgängliga utbud ordnas. För förskolan och ungdomsskolan skulle en
registrering kunna ske genom Kommunförbundet/Kom-munsamköp, för högskolan hos ulbildningsprogramorganet
och för vuxenutbildningen hos etl särskilt inrättat organ. Kommitién föreslår
all en särskild utredning tillkallas för att närmare belysa frågan om hur
registrering bör ske. Kommittén föreslår också att distribution av rörlig bild
frikopplas från frågan om information och registrering saml alt distributionen
bör ske direkt från producenten eller genom särskilda distributörer.
Statskontoret, UKÄ och statens kulturråd tillstyrker förslagel om atl en
särskild utredning om registrering bör tillsättas. Statskontoret fömtsätter
all detta utredningsarbete sker i nära samverkan med det fortsatta
utredningsarbetet i anledning av dalaarkiveringskommilténs förslag. Statens
kulturråd anser atl den föreslagna utredningen även bör behandla
distributionsfrågor i stort med sikte på atl folkbiblioteken bör fungera som
programbas på del lokala planet. Socialstyrelsen anser det vara av största vikt
all en katalogisering av läromedelsprodukler sker saml atl denna görs
lättåtkomlig för avnämarna. Styrelsen ser vidare posilivi på den samordning
och distribution som påbörjats av Kommunförbundet/Kommunsamköp och fömtsätter
alt denna verksamhet kan vidareutvecklas och förbättras till förmån för dem
som ytterst skall nås av programmens budskap. Svenska kommunförbundet delar
kommitténs uppfattning om all elt centralt register för röriig bild borde
upprättas. Förbundet påpekar all del har elt centralt databaseral filmregister
under uppbyggnad inom filmseklionen av Kommunsamköp. Förbundet finner del inle
meningsfullt atl del finns flera registreringscentraler för film och videogram
och således bör inte ytterligare en registreringscenlral förläggas lill ulbildningsprogramorganet.
Förbundet anser alt registrerings-och informationsfrågor bör handhas av etl
kommunall organ t. ex. filmseklionen inom Kommunsamköp. Landstingsförbundet
anser atl myckel talar för all en ceniral regislreringsenhel skapas inom eller
fristående från ulbildningsprogramorganet. Sveriges Radio finner all
inrättandet av en särskild frislående enhet för registrering är mest lämpligl.
Med en särskild fristående enhet avser Sveriges Radio det mediearkiv som dataarkiveringskommittén
föreslagit i betänkandet Bevara ljud och bild och som enligt dess bedömning inle
bara skulle ansvara för en central arkivering av pro-grammalerial ulan även
utge årliga kalaloger över inkommet material. Uppdraget för den särskilda regislreringsulredning
som kommitién föreslår, bör enligl Sveriges Radios mening kunna begränsas lill
hur mediaarkivets, Sveriges Radios och utbildningsprogramorganets uppgifter
skall samordnas. Enligt statens institut för läromedelsinformations mening bör
frågan om den framtida distributionen av utbildningsprogrammen ägnas elt stort
intresse från del nya programorganets sida. Alla möjligheter alt

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 76

åsladkomma
en samlad distribution bör undersökas, varvid hänsyn bör tas lill de olika krav
på distributionen som kan finnas inom skilda ulbildningar. Enligl institutets
mening bör frågan om inspelning och arkivering av bild-och ljudmaterial med
fördel föras siamman med frågan om distribution av material. Statens institut
för läromedelsinformalion avser med registrering endasl registrering av vissa uppgifler
om materialet såsom t.ex. beställningsnummer och uppspelningstid. Institutet
kan mot bakgmnd av att det skall samla och sprida informaiion om läromedel inle
dela kommitténs uppfattning om alt frågan om ansvaret för registrering av bild-
och ljudmaterial ytterligare behöver utredas. Svenska kommunförbundet finner
det otillfredsställande att många av TRU:s program distribueras via olika distributörer.
Detta har enligl förbundet medfört alt program för små målgmpper inte finns tUlgängliga
vare sig för hyra eller för köp. Förbundet anser all alla program bör vara
tillgängliga i en icke-kommersiell distribution och alt del är principiellt
felaktigt alt direkt eller indirekt läcka produktionskostnader genom
kopieförsäljning tUl utbildningsväsendet. Förbundet konstaterar vidare alt de
enda köparna av filmkopior är de kommunala AV-centralerna saml alt förhyrningar
av film bekostas till 75 % direki eller indirekt av kommunala medel. Förbundet
föreslår alt den altemativa distributionen bör byggas på de kommunala AV-cenlralema,
som nu har riksomfattande täckning. Folkhögskoleutredningen bedömer det vara
viss risk all folkhögskolor och studieförbund kan komma i kläm om Kommunsamköp,
som drivs kommersielll, och Kommunförbundet skall la ansvar för distributionen.
Bamfdmrådel anser all en utredning bör tillsättas med uppgift atl se över
vilket organ, på läns- och lokal nivå, som är lämpUgast för förvaring och
distribution av film- och olika videograminspelningar från programorganet. Rådel
tillslyrker förslagel om atl distribution av rörUg bUd liksom hittills bör ske
av olika distributörer.

3.13
Förlagsverksamhet

Kommittén
föreslår alt utbildningsprogramorganet i väsentlig ulslräckning bör kunna
förlägga trycksaker. Riktpunkten för trycksaksproduktionen bör vara atl den är
självbärande, men kommiltén anser alt programorganet måste ha möjlighet att
också subventionera trycksaker. Produkterna bör vidare enligl kommitténs
mening säljas lill självkostnadspris.

Kommitténs
förslag om all ulbildningsprogramorganet bör kunna förlägga trycksaker delas
av SÖ och SSK. Vuxenskolan och LRF understryker atl programorganel i betydande
utsträckning bör samarbeta med andra förlag, t. ex. då elt föriag besitter
speciell sakkunskap, speciella resurser eller kanaler till en väl inarbetad
marknad. Brevskolan konstaterar atl det nya ulbildningsprogramorganet kommer
all förfoga över slora förlagsresurser, vilkel innebär goda möjligheler lill
planering och integrering av de olika

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 77

medieenheterna. Brevskolan anser detla vara en viktig
pedagogisk förbättring och delar kommitténs mening i förlagsfrågan med
tillägget alt ulbildningsprogramorganet i vissa fall också bör kunna samarbeta
med andra producenter även om detta inte enbart är betingat av pedagogiska och marknadsmässiga
hänsyn. Statsföretag konstaterar inledningsvis alt kommittén föreslår
bildandel av ytteriigare elt statligt läromedelsförelag med
verksamhetsinriktning inom samtiiga de områden där Liber Läromedel redan
verkar. Statsföretag anser atl del inte är tilltalande atl integrera en an-slagsfinansierad
verksamhet med en affärsmässigt driven sådan. Vidare anför Statsföretag att det
är angeläget att finna sådana former för samverkan och samordning av de
statliga resursema på läromedelsområdet, att den förlagsresurs och det kunnande
som Liber representerar utnyttjas i en samlad resursinsats. Statsföretag
ifrågasätter därför förslaget, all ulbildningsprogramorganet skall bedriva
egen förlagsverksamhet och föreslår i stället all ett samarbetsavlal upprättas
mellan programorganet, Liber Läromedel och Hermods skola med innebörden att
Liber Läromedel och Hermods skola svarar för all föriagsproduklion.
marknadsföring och distribution. Enligl Statsföretags mening kan Liber svara
för förlagsproduktion för både produkter, som utges och finansieras genom
försäljning och för besläUningsuppdrag som betalas av
utbildningsprogramorganet, varav följer atl programorganet endast behöver
begränsade förlagsresurser för samverkan med förlagsproducenlen. Hermods skola
kan på motsvarande sätt svara för såväl produktion av speciella
materialkomponenter för tvåvägskommunikation som för undervisning med sådan tvåvägskommunikalion.
Vidare anser Statsföretag atl behov och tilldelning av produktionsstöd bör
avgöras i vanlig ordning av statens institut för läromedelsinformation altemativt
i samråd mellan,utbildningsprogramorganet och institutet om stödel ulgår ur
programorganets anslagsdel. Ell särskilt samråds- och samplaneringsorgan för
programorganet, Liber Läromedel och Hermods skola bör enligl Statsföretags
mening upprättas. Sveriges Civilingenjörsförbund CF-STF avslyrker förslagel om
all utbUdningsprogramorganet i väsentlig utsträckning själv skall förlägga sina
trycksaker. Enligt förbundels mening innebär detta en onödig centralisering.
Skolstyrelserna i Lidingö och SundsvaU och länsskolnämnderna i Skaraborgs och
Örebro län anser att programorganet bör ha egna förlagsresurser och alt dess produkter
skall erbjudas till självkostnadspris. Skolstyrelsen i Linköping menar dock att
utbildningsprogramorganet i slörsla möjliga utsträckning skall koncentrera
verksamheten kring ljud- och bildproduktionen och alt den hittillsvarande
förlagsverksamheten bör ses över för atl undvika onödig konkurrens med redan
etablerade läromedelsförlag men också för atl undgå risken att Ijud-och bUdproduktionen
binds till en viss form av tryckta läromedel.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 78

3.14
Resurser för utbildningsprogramorganet

Kommiltén
fömtsätter atl den personal som f.n. finns anställd på TRU, SR/UTB inkl. SR/VUX
kommer all få anställning hos ulbildningsprogramorganet. Vidare föreslår
kommittén all programorganel får egna tekniska resurser. Flertalet remissinstanser
har inte yttrat sig i frågan om programorganels resurser.

Statskontoret
ulgår från all frågor rörande resurser för det nya programorganel överlämnas
till den särskilda organisationskommitté som enligt kommitténs förslag skall
tillsättas för att bl. a. utarbeta detaljorganisation för
utbildningsprogramorganet. SÖ konstaterar att ulvecklingen på den allmänna
marknaden inom medieområdet är snabb och att etl tjugotal förelag i dag är
etablerade vid sidan av Sveriges Radio. SÖ finner därför att man bör överväga i
vilken utsträckning man inom del föreslagna ulbildningsprogramorganet behöver
bygga upp egna resurser för kopiering, konvertering och registrering av ljud-
och bildmaterial. Lantbruksstyrelsen fömtsätter att del föreslagna programorganet
får tillräckliga resurser för alt kunna upprätthålla viss kontinuitet med den
verksamhet som före omorganisationen var för sig bedrivs av SR/UTB och TRU.
Statens instUutför läromedelsinformation ifrågasätter om d(;t från
samhällsekonomisk synpunkt är riktigt att del nya organet skaffar sig en
parallell teknisk utmstning till den som redan existerar på Sveriges Radio.
Institutet anser att utbUdningsprogramorganet i möjligaste mån bör tiUförsäkra
sig nödvändiga tekniska resurser genom samarbetsavtal med Sveriges Radio.
Vuxenskolan instämmer i kommitténs förslag om att programorganet i huvudsak
skall vara självförsörjande ifråga om tekniska resurser.

Sveriges
Radio utgår liksom kommittén från att samtliga personer som är anslällda vid SR/UTB
inkl. SP./VUX erbjuds anställning inom utbildningsprogramorganet. Vad gäller
kommitténs bedömning av behovet av tekniska resurser för ulbildningsprogramorganet
anser Sveriges Radio atl beslut i denna fråga inte bör fattas innan
radioutredningen lagt fram sina förslag, eftersom dessa förslag kan komma atl
påverka Sveriges Radios tekniska enhets ställning. Vidare anser Sveriges Radio
att kommitténs beräkningar av resursbehoven ytteriigare bör ses över. TCO
understryker särskilt vikten av att personalen inom SR/VUX bereds anställning
inom ul-bildni ngsprogramorganet.

3.15
Utbildningsprogramorganets lokalisering

Kommitténs
förslag om att utbUdningsprogramorganet bör lokaliseras tUl Stockholmsregionen tiUstyrkts
av statskontoret, SÖ, statens institut för läromedelsinformation, SSK, ABF och
TBV. Statskontoret finner i Ukhet med kommittén att såväl regionalpolitiska som
företagsmässiga skäl talar

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 79

för en lokaUsering av programorganel till
Stockholmsregionen. SÖ, som tillstyrker förslaget motiverar detta med
överstyrelsens nära och frekventa samarbele med TRU och SR/UTB. Statens inslUut
för läromedelsinformation anser alt programorganel genom samarbetsavlal med
Sveriges Radio bör tUlförsäkra sig nödvändiga tekniska resurser och med hänsyn lill
delta blir en lokalisering till Slorstockholmsområdet nödvändig.

Institutet för rikskonserter, Sveriges Radio, TCO och SIF
framhåller atl ulbildningsprogramorganet bör lokaliseras till Stockholms kommun
så nära Sveriges Radios lokaler som möjligl. Sveriges Radio förordar att programorganet
får lokaler i närheten av Sveriges Radios i Slockholm. Som skäl härför anges
dels Sveriges Radios förslag all program orga ne t bör utnyttja förelagels
resurser, dels det omfattande samarbetet i övrigt mellan de två företagen.
Ledamoten NUs-Eric Gustafsson i Sveriges Radios styrelse reserverar sig mot
styrelsens förslag i lokaliseringsfrågan. Reservanten anser att styrelsen
borde ha förordal Umeå som lokaliseringsort. Som skäl härtill anförs regionalpoliliska
överväganden och närheten till Umeå universitet.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Norrtälje kommun
förordar en lokalisering till Norrtälje kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län
grundar sitt ställningstagande dels på regionalpoliliska bedömningar, dels på
att länsstyrelsen anser atl del finns goda fömtsättningar för programorganet
all bedriva sin verksamhet i Norrtälje. Norrtälje kommun anser alt en lokalisering
av ulbildningsprogramorganet lill Norrtälje är såväl frän statsfinansiell som
från samhällsekonomisk synpunkt det bästa alternativet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län påpekar atl TRU-kommitlén
enligt riksdagens beslul haft alt utreda möjligheten att förlägga
utbildningsenheten till Umeå. Styrelsen konstaterar att så inte har skett
varför det är nödvändigt med en ny fördjupad utredning av
lokaliseringsmöjligheterna för berörda verksamheter. Länsstyrelsen framhåller
samtidigt att många fakta talar till Umeås fördel och att det borde vara
möjligt att förlägga någon del av verksamheten till Umeå. Svenska
kommunförbundet berör inte frågan om lokaliseringsort for utbUdningsprogramorganet.
Sju av styrelseledamötema representerande centerpartiet och folkpartiet har
till yttrandet avgivit en reservation i vUken de förordar att ytterligare
överväganden bör göras om lokalisering av delar av verksamheten liU bl. a.
Umeå.

Länsstyrelsen i Östergötlands län förordar en lokalisering
till Norrköpings kommun. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller alt
regionalpolitiska bedömningar talar för en lokalisering av programorganel till
Norrköpings kommun.

A.V/.S underslyrker betydelsen av ingående regionalpoliliska
överväganden vid val av lokaliseringsort. LRF medger alt del finns starka skäl
som talar för alt ulbildningsprogramorganet lokaliseras i närheten av de resurser
som redan finns i Stockholmsområdet men att hänsyn även bör las till regionalpoliliska
aspekter.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 80

4
TRU-KOMMITTÉNS BET.iNKANDE DISTANSUNDERVISNING

4.1 Inledning

Kommitténs
överväganden har med hänsyn till atl dess uppdrag gmndade sig på
utbildningsutskottets betänkande UbU 1972: 33 avgränsats tUl atl avse
högskolan. Denna begränsning är enligl kommittén ett uttryck för bl. a. en
prioritering inför högskolereformen men inte ett stäUningstagande mol ell
framtida utnyttjande av distansundervisning inom andra delar av
undervisningsområdet.

Kommittén gmndar sina överviiganden
om distansundervisningens organisation och vissa hjälpfunktioner på
uppfattningen av distansundervisningen som ell i vissa fall nödvändigt instmment
för alt överbrygga avstånd i lid och mm. Ändra utgångspunkter har varil den av
riksdagen år 1975 uttalade meningen atl distansundervisning är ell komplement tiU
och inle etl altemativ liU reguljär utbildning. Som ytterligare underlag för
övervägandena tjänar en utförlig redogörelse för ulländska och inhemska erfarenheter
av distansundervisning och liknande former av utbildningsdistribution.

När det gäUer erfarenhetema
från andra Uknande system understryker kommiltén alt främst skilda fömls;ällningar
i oUka länder gör det omöjligt all hell anamma ell befintligt system såsom det
brittiska Open Universily. Inom Sverige pågår försöksverksamhel med distansundervisning
vars lolala resuUat ännu inle kan överblickas. Del har emeUertid varil möjligt
att på en rad punkler utnyttja erfarenheter från de redan befintUga distansun-dervisningssyslemen
och andra Uknande distributionsformer.

4.2 Distansundervisning
i andra länder

Kommittén
redogör för organisationen av distansundervisningen i Australien, Kanada,
Frankrike, USA, Japan, Sovjetunionen och Östeuropa, Storbritannien och
Västtyskland. Nedan återges i sammanfattning vad som i betänkandet sägs om de
två sistnämnda ländema.

I
Västtyskland genomförs sedan mitten av 1960-talel två slora distans-undervisningsprojekl
där man utnyttjar integrering av flera olika medier. Dessuiom har nyligen
inrättats elt "distansuniversUet" i delstaten Nordrhein-Westfalen.

Telekolleg
är elt undervisningssystem som utnyttjar TV, tryckt material och
gruppsammankomster i en systematisk kombination. De första programmen började
sändas i januari 1967 genom Bayerischer Rundfunk. Syftel var all förbereda dellagama
för den tyska examen "Fachschulereife", vUken i stort motsvarar fackskolelinjema
i den svenska gymnasieskolan. Denna examen ger behörighet alt bedriva studier
vid högre läroanstalter för utbildning i tekniska, ekonomiska, sociala och
konstnärliga yrken.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 81

UtbUdningen
planlades för personer som redan hade en yrkesutbUdning. Fömtsättningen för
deltagande var fullbordad elemenlamlbiidning.

Projektet Quadriga-Funkkollegs
är etl samarbetsprojekt mellan etl antal radiobolag, ulbildningsministerier i
en rad delstater, Deutsches Institut fur Femsiudien (DIFF), "Volkshochschulen"
och universitet. Syftet med projektet är alt meddela universitetsutbildning
till en bredare allmänhet och all därigenom ge alla - oberoende av tidigare ulbildning,
geografisk bosättning, socio-ekonomiska förhållanden - möjlighet lill
högskolestudier.

Vidare
kan man med metoden ge fortbildning och vidareutbildning tiU redan utbildade, vilkel
anses nödvändigt med tanke på den snabbi ökande kunskapsmassan.

HittiUs
har sex olika kuiser utformats och genomförts. Dessa har haft något olika
utformning. Gemensaml för alla vad avser medier/metod har varit distribution av
radioprogram och gmppsammandragningar. De sex kursema har omfattat samhällskunskap,
pedagogik, matematik, ekonomi, modem lingvistik och pedagogisk psykologi.

Ulöver
dessa projekl, som nar etablerats, pågår f. n. ell relalivi långt framskridet
arbete med etl "dislansuniversilet" i delstaten Nordrhein-Westfalen. Enligl
planerna skall detta påbörja sin verksamhel läsåret 1975/76. De studerande
kommer atl från sina hem kunna följa undervisningen med hjälp av sludiebrev
och ljudkassetter. Dessuiom planerar man 18 olika studiecentra i delstaten, där
man skall genomföra veckoslutskurser för de studerande.

Under
första läsåret kommer man alt erbjuda 7000-9000 studerande högskoleundervisning
i matematik och ekonomi. Kursutbudet skall sedan utökas efter hand.

Förebilden
för detta universitet är del brittiska Open Universily men så länge de
juridiska frågoma rörande radions och TV:s utnyttjande för undervisning och ulbildning
inle generellt lösls i förbundsrepubliken, avser man inte all utnyttja dessa
medier.

1
sin redogörelse för de intemationella erfarenhetema av distansundervisning
ägnar kommiltén jämförelsevis stort utrymme åt Open Universily och de fömtsättningar
utifrån vilka detta verkar, dess organisation och hur dess verksamhel ter sig i
relation lill svenska förhållanden. Kommiltén konstaterar att elt tungt vägande
skäl för tillkomsten av Open Universily var de brittiska universitetens
relativa slutenhet. Universiteten gmndar sin StäUning i samhället på ett Royal
Charter som tillerkänner dem autonomi och rätten atl besluta om antagning av
studerande samt om utbildningens och forskningens mål. Detta har bl. a.
föranlett statsmakterna alt dela upp den högre utbUdningen i en universiletsdel
och en annan del, kallad the Altemative Further Education Secxor, med
huvudansvaret för den yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningen. Open Universily
fungerar som elt komplement till universitetsdelen. Del skapades i syfte atl ge
de stora

6-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 82

gmpper
i samhället en möjlighet all få en högre utbildning som de p. g. a.
skolsystemets konstmktion samt av sociala och ekonomiska skäl tidigare inte
fått. Benämningen "Open Universily" har täckning i flera avseenden:
inga formeUa studiemeriler krävs för all skriva in sig som studerande vid Open Universily.
Bland antagningskriteriema märks framstått sökande måsle ha fyllt 21 år, att
den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig undervisningen och att del
föreligger etl behov av fördjupd utbildning inom den sökandes förvärvsområde. Open
Universily är, liksom övriga universitet i Storbritannien självständigt. Dess
högsta adminislraliva och beslutande organ har i stort sell samma funktioner
som vid de traditionella universiteten, men skiljer sig lill sin
sammansättning. Bland annat förekommer viss studeranderepresentation. De
speciella undervisningsformema och den egna läromedelsproduktionen gör att Open
Universily även i övrigt i många avseenden skiljer sig från övriga
universitet. Storbritannien har delats upp i tretton regioner som slår under
ledning av var sin rektor. Open Universily har ell betydande samarbele med BBC,
gmndat på etl avtal dem emeUan. Den del av Open Universily's studiematerial
som etersänds produceras och distribueras av BBC. Programinnehållet slår dock
under elt avgörande inflytande från Open Universily's ämnessakkunniga.

Open
University's ämnesutbud är huvudsakligen detsamma som för övriga universitet. Försl
på senare lid har man gjort försök alt anknyta utbildningen liU olika yrkesområden.

Undervisningen
vid Open Universily avses pågå 36 veckor och ställer Slora krav på tidsinsats
från de studerandes sida, minsl tio timmar i veckan genomsnittligt. De
studerande har lill sill slöd ca 260 studiecentra spridda över hela landel. Vid
dessa centra finns tillgång till viss lärarpersonal och sludierådgivare.

De
studerandes fördelning på yrken visar all kategorin lärare, som utgör en proceni
av befolkningen, dominerar stort med över 30% av lolala anlalel under de
första åren och 23 % år 1975. Slora yrkesgmpper som t. ex. jordbmkare, gmv-,
industri- och transportarbetare utgör endasl tre procent av de studerande
trots atl de utgör 22 % av befolkningen.

Kommittén
finner vid en jämförelse av fömtsättningama i Storbritannien och Sverige för atl
förverkliga en ulbyggnad av vuxenutbildningen på högskolenivå atl en avgörande
olikhet utgörs av universilelens ställning i samhället. Som berörts i det
föregående föreligger stor skiUnad i synen på universitetens rättigheter och
skyldigheter samt relationer lill samhällel i övrigt. I Sverige har stalsmaklema
hell andra möjligheter än i Storbritannien all låta universitet och högskolor
medverka i genomförandet av de utbildningspolitiska besluten. Färskci exempel
på detla är de nya reglerna för vidgat tiUträde till högre studier och den
pågående försöksverksamheten med nya distributionsformer.

Kommitién
anser därför alt del inte föreligger samma formella skäl i Sverige alt skapa etl
nytt - i förhållande till befintliga organisationer fri-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 83

slående - organ för all fullgöra de uppgifler som i
Storbritannien lagts på Open Universily.

Kommitién konstaterar vidare i sin jämförelse mellan ländema
att det rikt utvecklade lokala vuxenulbildningsnätet i Sverige innebär att
vissa av de resurser som i Storbritannien motsvaras av Open Universily's
nyskapade lokala organisalion redan existerar. Vidare finns i Sverige
erfarenheter och resurser i fråga om produktion, distribution,
undervisningsprocess och fältorganisation inom eftergymnasial ulbildning. En
annan viktig faktor som enligt kommittén jämte den förfaltningsmässiga aspekten
måste tUlmätas avgörande betydelse vid ett ställningstagande lill frågan om elt
svenskt Open Universily är Sveriges jämförelsevis ringa folkmängd och andel
därav som är i yrkesverksam ålder. Detta kan enligt kommiltén dels medföra all dellagamnderiaget
blir svagt i något eller några ämnen och/eller all ämnessortimenlel blir
begränsat, dels göra kostnaderna per studerande avsevärt slörre i Sverige än i
Storbritannien.

4.3 Olika organisatoriska lösningar

Kommittén har utarbetat olika alternativ för organisation
av distansundervisningen i Sverige.

Ett centralt aUernativ med tre varianter: en ny, särskild
distanshögskola (A I), distansundervisning
anknuten lill elt universitet (A 2) resp. lill etl samhällsägt förelag inom
läromedelsområdet (A 3).

Variant A I en ny, särskUd högskoleenhet för
distansundervisning

Den för distansundervisning avsedda organisationen har
utformats som en högskoleenhet med i princip samma ställning som en sådan och
med ansvar för distansundervisning inom hela landel. Distanshögskolan har ell
eget landsomfattande rekryterings-, planerings- och samverkansansvar. Övriga
högskoleenheter och regionala styrelser har alt samverka med dis-lanshögskolan
i frågor som rör distansundervisningen. Den cenirala högskolemyndigheten (UHÄ)
har tillsynsansvar för distanshögskolan.

Variant A2 - distansundervisning organiserad av ett befintUgt
universitet Det utmärkande för denna variant av en ceniral organisalion för
dislans-undervisning är all undervisningen ombesörjes av en redan befintlig högskoleenhet.
Dislansundervisningsorganel är alltså en del av etl universitet och infogat i dess
organisation på del sätt som de särskilda uppgifterna betingar.

Variant A 3 - distansundervisning organiserad av ett
institut knutet tiU en befintlig samhällsägd enhet inom läromedelsområdet

En annan möjlighet är all knyta ledningen av
distansundervisningen till

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 84

en
samhällsägd enhet inom läromedelsområdet. Flera sådana lösningar förekommer
utomlands. Kommittén har dock bedömt atl en sådan variant endast behöver
beskrivas schematiskt.

Kommittén
erinrar om all den i sitt huvudbetänkande Program för ljud och bUd i
utbildningen uttalat som sin åsikt atl den föreslagna produktionsenheten
primärt skall ägna sig ål produktion av audiovisuelll material. Däremot skall
undervisningen ombesörjas av skolmyndigheter och utbildningsorganisationer.

Ett
regionalt alternativ med två varianter: en rent regional organisation baserad
på de sex universiteten (B 1) och en mer decentraliserad organisation baserad
på ell slörre antal högskolor (B 2).

Gemensamt
för de båda organisatoriska varianterna under altemativ B är alt
distansundervisningens administration är regionall organiserad. I dessa
organisatoriska altemativ har de olika regionslyrelsema huvudansvaret för
planering och fördelning av resurser lill distansundervisningen inom resp.
region. Etl annal utmärkande drag för den regionala modeUen är all de
medverkande högskoleenhetema i huvudsak har en regional rekrytering lill
distansundervisningen.

Enligl
kommiltén ärdet dock möjligt all med varianten B 1 - med de sex universiteten
som administratörer - även bedriva distansundervisning med riksrekrylering. En
viss samordning regionerna emellan krävs i sådanl fall.

De
ovan redovisade alternativen omfattar den yttre organisationen. Till samtliga
alternativ hör en komplettering av denna med en fållorganisation för den
nödvändiga verksamheten på eller i närheten av de studerandes hemorter
(flertalet hemorter). Den yttre organisationen såväl i fråga om ansvarig anordnare
av distansundervisning som i fråga om fältorganisation har gruppen baserat på
en relativt enhetlig skiss för distansundervisningens inre organisation och
vissa andra med undervisningen sammanhängande förhållanden. Studiesystemel
avses således byggas upp av följande komponenler:

-
rena distansstudier med utnyttjande
av därför lämpliga medier. Härtill hör viss individuell handledning

-
organiserad studievägledning,
främst i gmpp, på ell stort antal orter och med utnyttjande av lokala resurser

-
intensivkurser, föriagda till
befintliga lämpliga läroanstalter (motsvarande).

Enligt
kommittén möjliggör en central organisalion en koncentrerad insats av enhetlig
distansundervisning genomförd med en samlad administration. En sådan organisalion
garanterar atl verksamheten uteslutande inriklas på atl tillgodose behoven av
distansundervisning. Den centrala organisationen kan medföra fördelar i form
av effektiv information läromedelsproduktion av hög kvalitet. För
distributionen kan alla medier utnyttjas. De nackdelar som kan förutses är bl.
a. att de studerandes situation kan bli

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 85

negativ
genom att den enskilde får alltför opersonliga relationer lill en stor
organisation. Den fältorganisation som måste administreras kommer atl bli
mycket stor. För att begränsade studerandes resor måste intensivkurserna
förläggas till olika platser i landet. Ett centralt alternativ skulle enligt
kommittén också medföra stora initialkostnader alt upprätta och stora fasta
kostnader för kursproduktion. Ekonomin blir därför starkt beroende av etl stort
elevunderlag, vilket i sin lur kan leda till en inriktning som inte hell
tillgodoser målen.

Kommittén
konstaterar atl om en regional modell väljs för organisationen av
distansundervisning kommer redan existerande lokala resurser för läromedelsframslällning
all kunna utnyttjas. Kommittén anser det också troligt att dessa resurser i
stort setl kommer atl visa sig tillräckliga. I den ulslräckning man väljer att
i en eller annan organisationsform göra dislans-undervisning riksrekryterande
anser kommiltén all radio- och TV-malerial saml korrespondensmaterial kommer
alt spela en störte roll. Den typen av material förutsätter cenirala
produktionsresurser. Enligl kommitténs bedömning är det dock mest
ändamålsenligt alt sådan produktion sker i samarbete med den för ifrågavarande
kurs ansvariga högskolan. Informationen kommer atl bli mindre enhetlig ur
rikssynpunkt men fullt enhetlig inom regionen. Bland fördelarna med en
regional organisation nämner ulredningen dels all fältorganisationen blir mer
hanterlig, dels atl slu-derandesilualionen blir bättre än i en ceniral organisalion.

Kommittén
konstaterar alt man vid redovisningen av de alternativa organisationsformerna
av överskådlighelsskäl har renodlat de olika modellerna. Vissa kombinationer av
central och regional organisation lorde kunna göras.

Kommittén lägger inle fram
något förslag om vilkel altemativ som bör väljas. Skälen härtill är enligt kommitién
dels all ulbildningsmyndigheter m. fl. bör fä lillfälle alt närmare bedöma de adminislraliva
och organisatoriska fömtsättningarna och konsekvensema av olika altemativ i
samband med en utbyggnad av högskolan, dels all dessa organ bör få lilUalle atl
bl.a. bedöma frågan om läromedelsproduktion och mediakombinalioner inom högskolesektorn
i samband med all kommitténs huvudbetänkande remissbehandlas, dels att
framtagandet av ell antal alternativ i slällel för elt enda förslag får ses som
naturligt från kommitténs utgångspunkter, eftersom det här gäller frågor som
till stor del ligger inom myndigheternas m.fl. ansvarsområden och således inle
slutgiltigt bör beredas av kommittén.

Med
hänsyn lill alt del kvantitativa behovet av distansundervisning inte omgående
eller erilydigl kan bestämmas anser kommittén dock all man inte nu bör inrätta
någon större organisalion som i huvudsak skulle vara helt beroende av
distansundervisningen. Kommittén finner det dessuiom oförenligt med nu gällande
utbildningspolitiska gmndsalser all välja ell organisatoriskt altemativ som
innebär atl ansvarel för och genomförandet av distansundervisningen läggs
utanför den nya högskoleorganisationen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 86

5
REMISSYTTRANDEN

5.1 Distansundervisningens
syften

Etl
flertal remissorgan som behandlat målen för verksamheten med dis-lansundervisning
delar kommitténs uppfattning atl dessa främsl är att vidga
högskoleutbildningen genom alt överbrygga geografiska avstånd, att vara elt instmment
för återkommande utbildning, att ge möjlighet lill studier på högskolenivå för
utbildningsmässigt eftersatta gmpper. De ansluter sig också i likhel med
kommittén till den i prop. 1975:9 uttalade uppfattningen att
distansundervisning skall ses som ell komplement lill och inle som elt altemativ
till den reguljära utbildningen.

5.2 Distansundervisningens
organisation

Det
stora flertalet remissinstanser är positiva till endera av kommitténs båda
regionala varianter för distansundervisningens organisalion.

Således
anser statskontoret all den fortsatta försöksverksamheten med distansundervisning
bör inriklas på alt vidareutveckla formerna för en decentraliserad
organisation med de nya regionslyrelsema som huvudmän. Nämnden för socionomuihildning
anser alt en regional organisation för den framlida distansundervisningen är
den som bäst svarar mol intentionerna bakom högskolereformen. Enligl nämnden
bör denna verksamhet startas med utgångspunkt från B I - alternativet. RRV ulgår
från att organisationen av distansundervisningen anpassas till den
organisation som beslutats för den nya högskolan. Delta innebär enligl verket
att alternativet en regional modell bör övervägas. Till en början förordar RRV
en anknytning till de sex universiteten. En utvidgning av antalet enheter bör
enligt RRV övervägas först när erfarenheter av distansundervisningen vunnits. UKÄ
konstaterar att remissinstanserna inom dess förvaltningsområde har skiftande
uppfattningar om vilket av de båda regionala alternativen som är lämpligast. UKÄ
ansluter sig dock till uppfattningen att distansundervisning skall kunna
anordnas även av andra högskolor än universiteten, men alt en regional
samordning bör utvecklas av de regionala organen som bör bygga på medplanering
och medbestämmande från ämnesinslitulionernas sida. UKÄ anser även alt
riksrekrytering av studerande bör kunna ske till samtliga kurser. SÖ anser att
man inte bör överväga inrättandet av en ny organisalion för alt lillgodose
behovet av distansundervisning. SÖ förespråkar att distansundervisning i
första hand skall bedrivas av de sex universiteten, men alt den successivi
skall kunna byggas ut lill atl omfatta även andra högskolor. H 75 anser att det
mol bakgmnd av principerna i högskolereformen är naturiigt att lägga ett ansvar
för distansundervisning på regional nivå. H 75 påpekar att distansundervisningen
bör ses som en

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 87

integrerad
del av utbudet av enstaka kurser. Därigenom faller ansvarel för samordning av
utbudet inom och eventuellt mellan regionerna på resp. re-gionslyrelse. H 75
konstaterar vidare atl enligl dess mening inle UHÄ bör ha någon särskild
tillsyn över detla slag av undervisning, sedan den nu av UKÄ bedrivna
försöksverksamheten avslutas. LO framhåller alt del är angeläget att den
distansundervisning som berör högskolan också integreras med verksamheten inom
denna. Av detta följer enligl LO all den organisatoriska modell som väljs bör
stämma överens med den av riksdagen beslutade organisationen av högskolan. I likhel
med H 75 anser därför LO all distansundervisningen bör organiseras på regional
basis och under re-gionslyrelsens ansvar. Några mer detaljerade regler för hur regionslyrelsema
skall sköta denna del av sitt ansvarsområde finner LO inte behov av. TCO delar
kommitténs mening att distansundervisning sannolikt ganska länge kommer atl ha
sin tyngdpunkt i en begränsad ämneskrets. Den mest ändamålsenliga
organisationen för distansundervisning bör därför vara all basera den på de sex
universiteten, även om man inte utesluter en ulvidgning till andra högskolor i
framliden. ABF ser distansundervisning som en kompletterande distributionsform
för yrkesinriktad högre ulbildning med begränsade förutsättningar all bidra lill
en vidgad social rekrytering lill högre ulbildning. I konsekvens med detla
betraktelsesätt avvisar ABF del organisationsaltemaliv som innebär ulbyggnad av
en separat dislanshög-skola. För ABF framslår en gradvis utbyggnad av
distansundervisningen på regional bas och inom den nya högskoleorganisationen
som lämpligast. ABF avslår från alt bestämt förorda något av de regionala
alternativen B I och B 2, men påpekar att det ligger i studieförbundens
intresse atl en organisationsform väljs som möjliggör elt adminislralivi lällhanleriigt
samarbete mellan studieförbund och folkhögskolor. SAF tillstyrker i huvudsak
kommitténs förslag och förordar alt de nya distributionsformerna i första hand inlegreras
i högskolans verksamhet, dvs. alternativ B I. De nya distributionsformerna och
då främst distansundervisningen kan enligt SAF inte hell anpassa till den nya
högskolans decentraliserade konstruktion med sex regioner och inle heller
fullständigt integreras i den ordinarie planeringen av
undervisningsverksamheten inom respektive regioner. En viss riksrekrylering
torde enligt SAF erfordras för alt lillgodose behov av dis-lansundervisning i
visst ämne eller viss kurs från studerande som är bosatta i andra regioner än
den varifrån distansundervisningen bedrivs. SFS förespråkar med bestämdhet en
regional organisationsmodell. Enligl SFS:s mening har B l-allemalivel klara
fördelar framför B 2-allernalivet beroende främst på att B I tillgodoser kravet
på forskningsanknytning. SACOjSR delar kommitténs uppfattning atl UKÄ:s försöksverksamhel
bör fortsätta i nuvarande former i avvaktan på alt mer permanenta lösningar
skapas för distansundervisning. LRF framhåller betydelsen av atl en permanent
verksamhet med distansundervisning kommer till stånd, helst i anslutning lill
högskolereformen 1977, samt alt den vad beträffar organisationsformerna får en
regional karaktär.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 88

Vuxenskolan
anser alt många sk.il, bl. a. bristande erfarenheter och osäkerhet om det
verkliga behovets omfattning, talar för en successiv utbyggnad av
distansundervisning. En sådan utbyggnad bör ske utifrån den regionala modellen,
i första hand variant B 1. Alternativ B skulle å andra sidan ge eleverna bättre
kontakt med lärama och dessutom bättre lillgodose uttalade önskemål om en
decentralisering av verksamheten. Alternativ A eller B 1-altemativet med riksrekrylering
skulle kräva en alltför stor och dyrbar fältorganisation och särskilt i variant
A I ge lärama en sämre forskningsanknytning.

Folkuniversitetet
anser del orimligt alt direkt söka överföra elt Open Universily av engelsk
modell på svenska förhållanden eftersom förutsättningarna för detta inle är
jämförbara på etl anlal avgörande punkter. Folkuniversitetet beklagar atl kommiltén
inte närmare sökt utveckla en modell för distansundervisning som baseras på
studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Folkuniversitet förordar
därför alt man i det fortsatta beredningsarbetet uppmärksammar möjligheterna atl
utgå från studieförbund och folkhögskolor vid konstmktion av ett
distansundervisnings-syslem. Statsföretag hävdar all såväl pedagogiska
kvalitetsskäl som ekonomiska bedömningar klart visar atl en central
organisationsmodell eller B 1-alternativet med riksrekrylering är den för
distansundervisningens framlida utveckling bäst lämpade. Statsföretag
framhåller vidare att de basresurser som fordras för A 3-altemativel finns
inom den statliga sektorn genom Hermods skola och Liberkoncernen i övrigt.
Brevskolan tar inte definitiv ställning för någon av de organisatoriska
modeller som kommitién redovisar. Enligt Brevskolan bör studieförbunden ges en
betydande roll i verksamheten och studiecirklar bör användas som pedagogiskt
instrument. Brevskolan anser atl en central instans är nödvändig för
planering, produktion och informaiion. Denna bördock utvecklas i anslutning
till någon nu existerande institution. 1 övrigt anser Brevskolan alt resp.
region-styrelse i samarbete med studieförbundens lokalavdelningar bör svara för
bl. a. uppsökande verksamhet och organisation av studiecirklar.

Remissinstansema
är något splittrade i fråga om fältorganisationen.

Statskontoret
förordar atl den fortsatta försöksverksamheten inriktas på alt pröva olika
modeller för en fältorganisation. UKÄ konstaterar att remissinstanserna inom
dess förvallningsområde har olika uppfattningar om behovet av en
fältorganisation.

UKÄ
vill för sin del inte nu tillstyrka alt en formell organisation av den
föreslagna typen skapas. Skälet härför är att om distansundervisningen skall regionaliseras
bör formema för den totala organisationen utarbetas lokalt och dessutom
samordnas regionalt. UKÄ föreställer sig att folkbildningsutredningen
uppmärksammar behovet av samverkan mellan högskolorna och studieförbunden m.fl.
om de uppgifter som fältorganisationen föreslås fullgöra. AMS framhåller
behovet av studievägledning för de studerande inom distansundervisning och
ansluter sig därför till kommitténs

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 89

förslag om en fältorganisation. Styrelsen betonar även
vikten av all utrymme ges ål frågor som rör utbildnings- och yrkesval och möjlighelerna
på arbetsmarknaden vid sidan av en mer renodlad studievägledning. SÖ tillslyrker
kommitténs rekommendationer om all försöksverksamheten med en fältorganisation
skall fortsätta. Denna försöksverksamhet bör enligl SÖ:s mening utvecklas
ytterligare och utvidgas till andra ämnesområden än dem som hittills
förekommit. För atl nå andra gmpper än sådana som redan är välmotiverade och sludievana
krävs del, enligt SÖ, en myckel aktiv studievägledning. Landstingsförbundet
anser all fältorganisationen i stor ulslräckning bör vila på studieförbundens,
den kommunala vuxenutbildningens och folkhögskolomas redan befmtliga lokala
resurser. Härigenom kan onödiga organisationsdubbleringar undvikas, ökade möjligheler
till lokal anpassning säkras och en under en lång tid samlad vuxenulbild-ningserfarenhel
tillgodogöras. TCO erinrar om all distansundervisning släller höga krav på
eleverna. Har dessa bristande studievana och är avståndet mellan
kursinnehållet och elevemas kunskapsbakgmnd stort blir självfallet behovet av
en fältorganisation stort. TCO instämmer vidare i kommitténs åsikt all de
resurser som finns inom studieförbund, folkhögskolor och kommunal
vuxenutbildning bör kunna utnyttjas genom lämpliga samarbelsformer. Även
Vuxenskolan understryker behovet av en effektiv fältorganisation och
konstaterar all studieförbunden har utomordentliga förulsätlningar för en
sådan verksamhel. ABF vill med hänsyn lill atl distansundervisningen bör byggas
ul relalivi långsamt, bestämt avråda från all en formell fältorganisation byggs
upp. Enligl ABF bör olika organisationsformer prövas för samverkan mellan
högskola och lokala vuxenut-bildningsanordnare, t. ex. studieförbunden. Detla
kan ske i form av en försöksverksamhet, som får utvecklas efler skilda lokala
förutsättningar och leda lill olika former för en smidig samverkan för att ge
de studerande slöd i form av gmppsludier. Hur denna samverkan bör ske kan komma
att övervägas i utredningen om vissa folkbildningsfrågor m. m.

5.3 Läromedel

UKÄ ansluter sig med hänvisning till sina underinslanser
helt till kommitténs uppfattning om läromedelsframställning. Man understryker
vidare viklen av all samarbete på läromedelsområdet även kommer till stånd inom
och mellan regioner. Såväl Statsföretag som SÖ framhåller läromedlens relativt
setl mycket stora betydelse inom distansundervisning och är benägen all
förespråka en mer centraliserad produktion av läromedel. Enligt SÖ bordel
kompletterande material som utöver det reguljära materialet i ämnet kan krävas
för distansundervisning produceras av ett organ med erfarenhet av
distansundervisning i samarbete med resp. högskola. Vuxenskolan framhåller i
delta sammanhang att det måste vara helt uteslu-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 90

tet
all begränsa universitetens möjligheter till fritt val av läromedelsproducent
och all införa regler om begränsning av urvalet atl endasl omfatta Hermods/Liber
och Brevskolan. LRF delar inte kommitténs uppfattning att
läromedelsproduktionen bör centraliseras till Brevskolan och Hermods/Liber.
Förbundet menar att produktionen av läromedel bör förläggas hos det förlag som
i varje enskilt fall bedöms som mest lämpat.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 91

6 FÖREDRAGANDEN 6.1 Inledning

Det svenska utbildningsväsendet har under de senaste
årtiondena förändrats i gmnden. En genomgående strävan i reformarbetet har
varit och är alltjämt alt överbrygga utbildningsklyftor inom och mellan
generationerna. Parallellt med de fortlöpande förändringarna av
utbildningsväsendets organisalion har också undervisningsmetoderna utvecklats.
Läromedel och studiematerial för undervisning och folkbildning har därigenom
fåll en annan utformning. Teknikens landvinningar inom film, ljudradio och television
och nya distributionsformer såsom filmkopior, elerdistribution av ljud- och
bildprogram samt ljud- och bildkasselier har gett nya möjligheler också inom
utbildningsväsendet och folkbildningsarbetet.

Synen på hur ljud- och bildmediema bör användas i
undervisning av olika slag har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen
och nya erfarenheter från pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Numera råder inga delade meningar om atl ljud- och bildprogram kan fylla
väsentliga uppgifler i förskoleverksamheten, i grundskolan, gymnasieskolan och
högskolan saml i vuxenutbildningen. Frågan gäller vilka kvaliteter som medierna
kan tillföra verksamheten för all bidra till att förverkliga de uppsatta målen.

I Sverige började film och radioprogram alt användas i
undervisningen redan under 1920-lalel. TV-program infördes i undervisningen år
1961. År 1964 sammanfördes inom Sveriges Radio produktionen av skolradio- och skol-TV-program
samt skolprogramhäflen till en särskild skolprogramavdelning, numera ulbildningsprogramenhelen
(SR/UTB). Samlidigl blev verksamheten finansierad genom statsanslag. År 1967
tillsattes den första TRU-kortimillén (TRU I), och TRU:s produktionsenhet
startades som en försöksverksamhet. Från början blev uppgiften att i första
hand göra försök inom geografiskt begränsade områden för gymnasiet och
fackskolan samt inom vuxenutbildningen. Vidare skulle TV-program göras för användning
i bandad form för den nya tekniska högskolan i Linköping, och bandade radio-
och TV-program skulle framställas för användning inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. Direktiven till utredningen präglades av uppfattningen alt radio-
och TV-program skulle kunna ersätta lärariedd undervisning och därigenom ge
betydande rationaliseringsvinster samtidigt som en högre kvalitet skulle kunna
uppnås. Främst av kostnadsskäl men också för att på bästa sätt tillvarata
erfarenheterna av radio- och TV-program i undervisningen borde verksamheten
bedrivas av en central pro: duktionsenhet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 92

TRU l:s betänkande (SOU 1971: 36) Produktionsresurser för
TV och radio i utbildningen, som huvudsakligen behandlade organisationsfrågan,
lades fram år 1971. Remissopinionen var myckel splittrad när det gällde ulredningens
förslag till organisatoriska lösningar men anslöt sig allmänt till tanken på
ett fortsatt utnyttjande av radio och television i undervisningen.

Försöksverksamheten borde enligt Kungl. Majit fortsätta,
och en ny kommitté, utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio
och television inom utbildningsväsendet (TRU 11), fick i uppgift att leda och
planera den fortsatta försöksverksamheten, vilken främst skulle inriktas på
vuxenutbildning på alla nivåer och på förskola.

TRU 11 har i betänkandet (SOU 1975: 28) Program för ljud
och bild i utbildningen lagl fram förslag om produktion av ljud- och
bildprogram inom olika utbildningssektorer. I betänkandet redovisas
erfarenheter dels från TRUis samlade försöksverksamhet samt från Sveriges
Radios utbildningsprogramverksamhet inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen,
dels från TRU II:s försöksverksamhet med videokassetter och kabel-TV. Kommiltén
föreslår alt SR/UTB irkl. Sveriges Radios vuxenundervisning (SR/VUX) och TRU
läggs samman till en produktionsenhet för framställning av ljud- och bildprogram
för färskoleverksamheten, gmndskolan och gymnasieskolan, högskolan och
vuxenutbildningen. Förslagen i betänkandet och remissinstansernas synpunkter
har jag redovisat i det föregående.

Synen på ljud- och bildmediemas roll i undervisningen har
förändrats åtskilligt under de senaste årtiondena. I Sverige liksom i en rad
andra länder har strävan under 1950- och 1960-talen varit atl genom förplanerad
och förproducerad undervisning förbättra undervisningens kvalitet och uppnå
kostnadsbesparingar. 1 många länder såg man framför allt i framställningen av TV-program
en möjlighet att komma tillrätta med lärarbristen. Erfarenheterna av ljud- och
bildprogram samt av forsknings- och utvecklingsarbete har resulterat i en mer
nyanserad uppfattning om möjligheterna att med mediernas hjälp uppnå väsentliga
kostnadsbesparingar och ersätta lärare i undervisningen. Istället har mediernas
möjligheter atl tillföra undervisningen nya dimensioner kommil i förgmnden. TRU
11 konstaterar att en väsentlig erfarenhet från programverksamheten vid TRU och
SR/UTB är all de största kvalilelsvinstema kan utvinnas av ljud- och
bildmedierna om de på lämpligl sätt anknyts till och samordnas med övriga
inslag i undervisningen. Liksom flertalet remissinstanser delar jag denna
uppfattning.

Ljud- och bildprogram kan enligl min mening fylla en
väsentlig uppgift inom olika delar av utbildningsväsendet och
bildningsverksamheten. Inom förskolan bör inslag av ljud- och bildprogram kunna
stimulera barnen till aktivitet och kritiskt tänkande och förmedla kunskap och
upplevelser av människor och samhälle. Inom grundskolan och gymnasieskolan kan Ijud-och
bildprogram användas för att fördjupa och levandegöra undervisningen för atl
konkretisera de övergripande målen i läroplanerna inom många ämnesområden. Sålunda
kan sådana program medverka i strävandena att

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 93

åsladkomma en ökad internationalisering av undervisningen.
De kan också förmedla närkonlakl med olika samhällsområden. Förhållandena i arbetslivet
kan t.ex. konkretiseras genom alt skilda arbetsmiljöer skildras, varigenom
elevernas kunskaper om arbetslivet breddas. Men det är också angeläget all
understryka att medierna när det gäller all skildra olika miljöer inte får ses
som en ersättning för verklighetsupplevelser. Ljud- och bildmedierna kan
aldrig bli ell alternativ till ulan endasl etl komplement till sådana
verklighetsupplevelser som t.ex. studiebesök och praktisk yrkesorientering.
För invandrarbarn i förskolan och ungdomsskolan kan program på hemspråk
verksamt bidra lill atl utveckla bamens tvåspråkighet och därigenom underiätta
deras kontakt med hemlandets kulturmiljö.

Jag vill betona betydelsen av atl elever och studiecirkéldeltagare
samt lärare och handledare får möjligheler alt påverka användningen av Ijud-och
bildmedier. Arbetssätt och arbetsformer bör således i alll väsentligt beslutas
i den enskilda undervisningsgmppen och inte vara fastställda alt gälla
likformigt för alla som utnyttjar programmen. Mediernas karaktär av envägskommunikalion
bör också motverkas. Del är därför angeläget att ytterligare utveckla
möjligheterna till dialog mellan lärare och elev och all ge de medier företräde
som stimulerar till samspel och egen aktivitet. Det är viktigt atl träna förmågan
att kritiskt bedöma det material som används. Detta gäller särskilt för
studerande som inle deltar i handledd undervisning.

Vad jag nu
har sagt innebär bl. a. att jag, i likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) och
universitetskanslersämbetet (UKÄ). anser atl ljud- och bildmedi-1 erna bör ses
som komplement till andra läromedel. Programmen bör med-l verka till att höja
undervisningens kvalitet genom sina särskilda egenskaper i fråga om verklighelsförmedling,
möjligheler till melodvariationer och ämnesfördjupning. Det är en fördel om
varje programinslag kan utnyttjas fristående. Produktion av t.ex. företl
stadium eller en årskurs heltäckande läromedel i ett ämne bör därför undvikas.

Jag vill i detta sammanhang också beröra frågan om hur
radio- och TV-program allmänt bör behandlas i undervisningen. TV-tittandel har
en stor omfattning i alla åldersgrupper. Bams och ungdomars verklighetsuppfattning
påverkas sannolikt i betydande utsträckning av framför allt TV. Del ärenligt
min mening motiverat atl, i likhet med kommiltén och SÖ m.fl., förorda att
metoden atl kritiskt granska och ifrågasätta skall gälla både programinnehållet
och medierna själva. Särskilt bildprogrammen bör därvid ägnas uppmärksamhet.

Jag vill i likhet med kommittén betona att användningen av
ljud- och bildprogram i utbildningen i första hand bör ses från
utbildningspolitiska och pedagogiska synpunkter. Val av läromedel skall gmndas
på en övertygelse om att dessa kan bidra till att nå de mål som satts upp för
utbildningen. Med ett sådant synsätt blir det naturiigt att bedöma elt
läromedel med hänsyn lill dess roll i undervisningssituationen som helhet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 94

Kommittén
konstaterar atl behov av ljud- och bildprogram föreligger för de utbildningsområden
inom vilka kommittén har bedrivit försöksverksamhel. Kommiltén gmndar sitt s;lällningslagande
på dels de synpunkler och del intresse som kommil fram under
försöksverksamheten, dels de yttranden som avgivits över TRU l:s betänkanden.

Yttranden
över kommitténs huvudbetänkande bekräftar dess uppfattning om oUka användares
önskemål om och intresse för ljud- och bildprogram i undervisningen. Detta
gäller både förskolan, ungdomsskolan, högskolan och vuxenutbildningen. Således
framhåller socialslyrelsen atl Ijud-och bildinslag är vikliga i förskolans
verksamhet. SÖ betonar bl. a. viklen av all utbudet av sådana program för
ungdomsskolan, särskiU gymnasieskolan, ökar. UKÄ redovisar all universitet och
högskolor betonar behovet av ljud- och bildprogram i den högre utbildningen.
Folkhögskoleutredningen. Arbelamas bildningsförbund (ABF), Studieförbundet
Vuxenskolan (Vuxenskolan) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framhåller
betydelsen av ljud- och bildprogram inom olika delar av vuxenutbildningen.
Motiven skiftar beroende på vilket utbildningsområde remissinstanserna
behandlar, men gemensamt för samtliga är önskemål om ökad produktion av ljud-
och bildprogram. I flera fall förordas insalser för utbildningsmässigt eftersatia
gmpper och handikappade.

Jag
delar kommitténs och remissinstanseras uppfattning om behovet av fortsalt
produktion av ljud- och bildprogram för undervisningsändamål. Resultaten av
kommitténs försöksverksamhet och erfarenhetema av Sveriges Radios utbildningsprogramverksamhel
för ungdom och vuxna motiverar en fortsatt produktion av ljud- och bildprogram
för samtliga de utbildningsområden som kommitién behandlar. För detta talar de
utbildningspolitiska och pedagogiska skäl som jag tidigare har anfört.

Remissinstansema
har i allmänhet inte erinrat mot den prioritering av produktion av ljud- och
bildprogram för förskolan och vuxenutbildningen som kommiltén har föreslagil. Enligl
min mening är bristen på goda läromedel och engagerande studiematerial störst
inom förskoleverksamheten och vuxenutbildningen. Med hänsyn lill de särskilda möjligheler
som Ijud-och bildprogram erbjuder att stimulera och variera verksamheten inom
dessa områden förordar även jag atl produktion för förskola och vuxenutbildning
prioriteras.

Jag vill i delta
sammanhang anföra några principiella synpunkter på distribution av ljud-och
bildprogram. Genom uppbyggnaden av AV-cenlraler, som bandar elersända ljud- och
bildprogram, och genom de ökade möjligheter hos mollagama atl själva banda och
spela upp program har programmen i ökad utsträckning kommit atl användas i
form av videoband, bild-och ljudband och kassetter samt filmkopior. Inom
förskolan och grundskolans lågstadium är dock direktmottagning av etersända program
dominerande. Eterdislribulionen fyller däiför både funktionen atl möjliggöra di-rekimotlagning
och bandning. Den är, framför allt när målgmppen är slor och geografiskt
spridd, en förhållandevis billig distributionsform. Det nor-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 95

mala
bör därför vara atl ljud- och bildprogram etersänds även om direkl-mottagning
inte är aktuell. Producenten av programmen bör också tillhandahålla tidigare
etersända program i bandad form. Strävan bör därvid vara all finna den för användaren
lämpligaste distributionsformen.

I
vissa fall kan del också bli aktuellt atl framställa program där det inle är
motiverat med elersändning. Delta kan gälla program för små målgmpper eller
för sådana målgmpper där direktmollagning inle är lämplig, t.ex. för sludiecirkelverksamhel,
och där distribution direkt från producenten är mera praktisk än distribution
via etern till olika bandningscenlraler.

Jag vill emellertid i detla
sammanhang framhålla alt del avgörande för mina försl i det följande om
utbildningsprogramorganets verksamhetsform och finansiering har varit alt dess
produktion, med de begränsade undantagjag nyss har antytt och senare kommer atl
närmare ange, skall avses för elerdistribution och all det därför bör ha egen
sändningsrätt. Min principiella ulgångspunkl är således alt ljud- och
bildinslag avsedda för etersändning skall utgöra cenirala delar i de program
som ulbildningsprogramorganet producerar.

Utbildningsprogramorganet
bör även kunna i form av bestäUningsprojekt producera ljud- och bildprogram
som inte i första hand är avsedda för etersändning. En fömtsättning härför är naluriigtvis
atl principen om full kostnadsläckning tillämpas. Jag återkommer i det följande
lill dessa frågor.

Jag
har i del föregående använt begreppet ljud- och bildprogram. Till dessa hör
emellertid ofta också tryckt material. När jag i fortsättningen använder
uttrycket ljud- och bildprogram inbegriper jag i förekommande fall också del
tryckta materialet.

Fömtsättningama
för att la emot ljud- och bildprogram för skilda delar av utbildningsväsendet
har ökat under senare år. Kommitién redovisar atl tillgången på utrustning för
att banda och spela upp samt ta emot direktsändning av program har ökat inom
skolväsendel och folkbildningen.

I direktiven till TRU II anförde
föredraganden att - med hänsyn till att arbetet inom 1969 års radioutredning
(RUT 69), 1968 års utbildningsutredning (U 68) och läromedelsulredningen kunde
komma atl påverka valet av en mer definitiv organisationsform - någon ändring i
dåvarande organisation inte borde göras. Dessa utredningar har nu slutfört
sina uppgifter. Riksdagen har fatlat beslut om att införa lokalradio,
reformering av högskolan saml former för informaiion om och stöd för
produktion av läromedel m. m. Vidare har riksdagen på vuxenutbildningens
område beslutat om uppsökande verksamhet pä arbetsplatser och försök med
uppsökande verksamhet i bostadsområden samt om studiestöd till vuxna för
kortare och längre studier. Regeringen har tidigare i år lämnat förslag till
riksdagen om ulbyggnad av förskolan och om reformering av skolans inre arbete.
Till detta kommer atl ytteriigare erfarenheter vunnits i TRUis försöksverksamhel
och all den tekniska produktionsutvecklingen gått vidare. Kommittén har lämnal
etl detaljerat förslag i organisationsfrågan, vilket i allt väsentligt
tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser. Tiden är

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 96

enligt min mening mogen atl avsluta försöksverksamheten
och beslula om formerna för en mer sladigvarande verksamhel inriktad på olika
delar av utbildningsväsendet. Del är därvid angelägel alt sammanföra befintliga
centrala resurser för framställning av ljud- och bildprogram inom en organisation,
som ges i uppgift alt svara för den framlida produktionen. Jag övergår nu lill
alt behandla den fortsatta verksamhetens inriktning, omfattning, organisation
och lokalisering saml formerna för all förbereda en sammanläggning av TRU och
Sveriges Radios utbildningsprogramverksamhel.

Jag har i frågor som rör förskoleverksamheten samrått med
chefen för socialdepartementet och i frågor som rör gmndskolan och
gymnasieskolan saml lärarfortbildningen med statsrådet Hjelm-Wallén. I frågan
om verksamhetens lokalisering har jag samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

6.2 Utbildningsprogramorganets inriktning och uppgifter

6.2.1 Förskolan

TRU:s förskoleproduktion har i enlighet med direktiven
till utredningen främst riklats lill bam som inte deltar i förskoleverksamhet.
Programmen för denna målgrupp har, enligl kommitténs redovisning, mottagits
mycket positivt. Av redovisningen framgår alt barn, som har setl programmen i gmpp,
på t.ex. förskolor, i fritidshem och i gmndskolans lågstadieklasser följt dem
med påfallande intresse. Personalen vid förskolorna har också uttryckt
önskemål om en speciell programproduklion för förskolan. Det finns likaså
uttalade behov av utbildningsinsatser i form av ljud- och bildprogram riktade
till förskolepersonal, föräldrar och andra vuxna.

1 likhet
med kommitién och flertalet remissinstanser anser jag det angeläget med en
fortsatt produktion av ljud- och bildprogram för förskolan. Under förskoleåren
läggs gmnden för individernas personlighetsutveckling. Det är därför viktigt
att på alla sätt söka stimulera barnens förutsättningar för en mångsidig
utveckling. Ljud- och bildprogram utformade med detta syfte och rätt infogade i
verksamheten kan bidra till en sådan stimulans. De kan t. ex. väcka barnens
intresse för att delta i kulturaktiviteter av skilda slag och underlätta
kontakterna med sådana organisationer som bedriver bam- och ungdomsverksamhet.
Ljud- och bildprogrammen bör också kunna spela en viktig roll redan under förskoleåren
när det gäller att orientera om vårt samhälle och förhållandena i andra
samhällen samt alt röja undan fördomar om t. ex. könsroller och framtida
yrkesval. På förskolesidan är det svårt att avgränsa utbildningsprogram från
allmänna barnprogram. Produktionen av förskoleprogram kan därför ses som en
väsentlig del av samhällets insatser för bamkulturen. Ljud- och
bildproduktionen för förskolan bör riktas både till hemmavarande barn och till
dem som deltar i förskoleverksamhet. Likaså anser jag att det är angelägel att
programorganet producerar program för såväl föräldrautbildning som för kommunernas
fortbildning av förskolepeisonal.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 97

Kommittén konstaterar att drygt två tredjedelar av
daghemmen har tillgång lill TV. Däremot saknar de flesta förskolorna filmprojektorer
och videobandspelare. Kommittén anser det angelägel att förskolorna får tillgång
till viss teknisk apparatur - främsl TV-apparater - för mottagning av
förskoleprogrammen. En gradvis uppbyggnad av audiovisuell utrustning pågår
också för förskoleverksamhetens del.

För bam som är fysiskt, psykiskt eller socialt
handikappade samt för invandrarbam är utbildningsinsatser i form av ljud- och
bildprogram särskilt angelägna. Dessa bam har ofta ett sämre utgångsläge än
andra barn och behöver därför särskilt behov av stöd och stimulans för sin
utveckling. Del är därför viktigt alt dessa bams speciella behov ställs i förgmnden
när det gäller insalser från samhällets sida. Utbildningsprogramorganet bör
således, enligl min mening, i sin produktion för barn i förskoleåldern ägna
speciell uppmärksamhet ål barn med särskilda behov. Därvid bör självfallet en
bedömning göras om ljud- och bildprogram är de lämpligaste insatserna. I likhet
med handikapporganisationerna vill jag understryka vikten av program som
informerar om handikapp av skilda slag. Jag vill i delta sammanhang också
framhålla behovet av fortsatt utvecklingsarbete för att så långt möjligt
anpassa produktionen efter barnens skilda fömtsättningar att tillgodogöra sig
programmen. Det samspel som redan sker och kan utvecklas mellan bam- och
ungdomsorganisationerna och förskolan bör också återspeglas i programorganets verksamhel.
Likaså bör i samarbeiet med folkrörelserna exempelvis behovet av
föräldrautbildning uppmärksammas. Del är därvid av stor betydelse atl
utvecklingen av föräldrautbildningen fortsätter och intensifieras.

6.2.2 Ungdomsskolan

Kommitién konstaterar att dokumenterade behov av ljud- och
bildprogram föreligger inorn ungdomsskolan och anser att dessa behov bör tillgodoses
genom produktion av ett gmndutbud samt vid behov genom särskilda insatser. Ell
särskilt anpassat gmndutbud bör också göras för elever med särskilda behov. Kommiltén
föreslår vidare att programutbudet i huvudsak täcks genoni egen produktion på
såväl riksplanet som regionalt och lokalt och alt programmen etersänds till
största del för att möjliggöra direktmottagning främst på låg- och
mellanstadierna.

De flesta remissinstanser, som berör den allmänna
inriktningen av programorganets produktion för ungdomsskolan, tillstyrker
kommitténs förslag. Många framhåller betydelsen av att speciella insatser görs
för elever med särskilda behov. SÖ betonar att också ljud- och bildutbudet för
vissa delar av gymnasieskolan bör öka och att programorganel även bör producera
program förde yrkestekniska linjerna inom gymnasieskolan. TCO anser atl ljud-
och bildprogram för ungdomsskolan främst bör produceras för sådana
undervisningsområden där dessa medier har speciella förutsättningar alt skapa
stimulans, individualisering och elevaktivitet.

7-Riksdagen I97.V76. I saml. Nr 1 10

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 98

I
likhet med kommiltén och flertalet remissinstanser anser jag del angelägel med
en produktion av ljud- och bildprogram för ungdomsskolan. Den bör bl. a. kunna
användas för all i undervisning och informaiion lill föräldrar och skolans
personal konkretisera och klargöra de övergripande målen för skolan och de
allmänna riktlinjema för arbetet inom denna. Enligt min mening har ljud-
och/eller bildinslag, som föregås av en noggrann undervisningsplanering med
syfte alt åstadkomma en smidig samverkan mellan programmen och andra inslag i
undervisningen, också goda möjligheler atl bidra till ett mera omväxlande och
stimulerande skolarbete. Det är i detta sammanhang viktigt alt elevema tränas lill
såväl förståelse för som kritisk granskning av den informaiion som förmedlas
genom ljud och bild.

Tidigare
har jag betonat alt ljud- och bildprogram för förskolebarn bl. a. kan bidra
till att väcka barnens intresse för kulturaktiviteter. Detta gäller även för
ungdomsskolans del. Skolan skall förbereda eleverna för olika arbetsuppgifter
i samhällel och/eller fortsatta studier samt göra det möjligl för dem att ge
fritiden etl meningsfullt innehåll. Program som förmedlar erfarenheter från saml
kunskap och information om skilda delar av kullurlivet kan också stimulera elevema
till etl ökat deltagande i kulturell verksamhel. I detla sammanhang spelar
folkrörelserna en viktig roll, och det är därför angeläget alt skolprogrammen
förmedlar information om deras skilda verksamhetsområden.

Betydelsen
av att ungdomsskolans elever så tidigt som möjligt får kontakt med och
erfarenhet av arbetslivet har under senare tid särskilt uppmärksammals. Jag
vill i detta sammanhang erinra om vad statsrådet Hjelm-Wallén har anfört i
dessa frågor i prop. 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. Inom detta område
har ljud- och bildprogram fömtsättningar att utgöra värdefulla inslag i
undervisningen. Med ljud- och bildprogram kan elevema tidigt få en viss uppfattning
om skilda arbetsmiljöer och kännedom om olika arbetsuppgifter. Vidare kan insalser
i form av ljud- och bildprogram medverka lill atl föriindra de attityder som
innebär begränsningar i individens fortsatta studie- och yrkesval. Jag vill
dock betona att ljud- och bildprogram inte kan ersätla elevernas direkta
kontakt med skilda arbetsmiljöer och personer verksamma i arbetslivet. De får
mera ses som ett komplement till sådana kontakter och ett medel att informera
om arbetsmiljöer som, t. ex. på grund av avstånd, inte är tillgängliga för
eleverna.

Jag
delar också kommitténs uppfattning att programorganets produktion för i
huvudsak ungdomsskolan skall bestå av elt grundutbud samt vid behov av särskilda
insatser. För vissa grupper inom ungdomsskolan anser jag att produktion av
ljud- och bildprogram är speciellt angelägen. Jag avser då elever med särskilda
behov av stöd och stimulans i skolarbetet, t.ex. invandrarelever och
handikappade elever. Som jag tidigare har nämnt delas denna uppfattning av
flertalet remissinstanser. För att ljud- och bildmaterial skall få den avsedda
effekten för dessa grupper är det av vikt att det utformas på ett sådant sätt atl
lärarna ges möjligheter att anpassa utnyttjan-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 99

det till de individuella behoven. Användning av ljud- och
bildprogram får alltså inte leda lill minskade kontakter mellan lärare och
elever utan skall ge lärama vidare fömtsättningar atl stimulera elevema lill
aktivitet och utveckling. Vid programplaneringen måste en prövning ske om elt
ljud- och bildprogram för elever med svårigheter har fördelar jämfört med andra
insalser. Jag vill också stryka under möjligheterna all med ljud- och bildprogram
sprida information om och förståelse för olika handikapp. I likhet med SÖ anser
jag att yrkesutbildningen inom gymnasieskolan bör ägnas ökad uppmärksamhet.
Ljud- och bildinslag bör med fördel kunna utnyttjas i många momenl inom denna
undervisning.

Ljud- och bildprogram kan också enligl min mening användas
i fortbildning av lärare och övrig skolpersonal bl. a. för all visa på olika
förekommande arbetssätt i skolan i enlighet med de riktlinjer för skolans
förnyelse som statsrådet Hjelm-Wallén förordat i den nyssnämnda propositionen
om skolans inre arbele. Sådana insalser bör genomföras efler samråd med SÖ och
berörda forlbildningsavdelningar vid länsskolnämnder och lärarhögskolor.

Kommittén konstaterar all del finns goda tekniska fömtsättningar
för att använda ljud- och bildprogram i ungdomsskolan. Radioprogram bandas på AV-centralema
för vidare distribution och användning. Skoloma har också god tillgång lill
ljudbandspelare. På gmnd av bristande tillgång på apparatur för inspelning
används TV-programmen på gmndskolans låg- och mellanstadier huvudsakligen genom
direktmollagning. TV-program kan bandas vid mer än hälften av AV-cenlralema för
användning huvudsakligen på högstadiet och i gymnasieskolan. Många skolor har
nu också möjlighet att själva banda TV-program.

I likhet med kommittén anser jag atl det finns skäl som
talar för alt skolprogram bör etersändas. Det främsta motivet för etersändning
är att det blir möjligt för AV-centraler och enskilda skolor att banda programmen.
Vissa nackdelar är dock förknippade med direktmollagning av etersända program.
Läraren och eleverna är t.ex. vid sin lektionsplanering bunden av all passa en
bestämd tidpunkt och att följa programmet i sin helhel vid ett enda tillfälle.
Delta begränsar möjUghetema både att anpassa programmet till den aktuella
undervisningssituationen och att under programmets gång diskutera skilda
avsnitt i detta. Sä länge gmndskolans låg-och mellanstadier saknar tekniska fömtsättningar
att använda bandade TV-program är det likväl angeläget att TV-utbudet till
dessa distribueras via etern för direktmollagning.

Kommiltén konstaterar att det finns behov av fortbildning
för lärare i metodiska frågor kring användningen av ljud- och bildprodukter och
föreslår att ökade insatser bör göras på delta område.

En grundläggande förutsättning för att ljud- och
bildprogram skall utgöra värdefulla inslag i undervisningen är atl lärama
liksom beträffande övriga läromedel har nödvändiga kunskaper om såväl
programmens innehåll som om hur de kan fogas in i undervisningen för alt göra
denna livfullare och

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 100

mera stimulerande. Både i grundutbildning och fortbildning
av lärare måste därför tas upp metodiska frågor orn användning av ljud- och
bildprogram i undervisningen. Så sker också i dag. Kommittén har redovisat
positiva erfarenheter av regionala skolprogram. Jag anser alt viss
regional/lokal skol-radioverksamhel bör bedrivas även fortsättningsvis och jag fömtsätter
att Ulbildningsprogramorganet träffar avtal härom med Sveriges Radio och
Sveriges Lokalradio.

6.2.3 Högskolan

Ljud- och bildprogram förden gmndläggande
högskoleutbildningen började framställas i störte omfattning först under 1960-talel.
Dessa läromedel är således elt förhållandevis nyll inslag i högskoleutbildningen.
Särskilda anslag har införts för pedagogiskt utvecklingsarbete ur vilka medel
kan utgå för olika typer av läromedelsproduktion. Utöver medel från dessa anslag
har läroanstalterna rätl alt disponera medel ur resp. driflkostnadsanslag för
framställning av läromedel. Produktionen av ljud-och bildprogram har i
allmänhet skett lokalt vid läioanstaltema. I vissa fall har man därvid anlitat
särskild personal. För att en lokal produktion av ljud- och bildprogram skall
vara möjlig har universiteten och de slörre högskoloma under senare år fått
teknisk utrustning och vissa personella resurser. Dessa insatser har,
tillsammans med en aktiv medverkan från den pedagogiska personalen i framslällningsarbetel,
medfört att en avsevärd produktion av Ijud-och bildprogram har kommit till
stånd.

TRU I skulle bedriva försöksverksamhet med främsl TV-program
för grundläggande teknisk utbildning vid dåvarande högskoleenheten i Linköping
samt vid samhällsvetenskaplig fakultet. Senare innefattades även medicinsk
fakultet i uppdraget. Resultatet av denna försöksverksamhet finns redovisat i TRU
I:s slutbetänkande (SOU 1973: 19) TRU:s försöksverksamhet 1967-72.

TRU II gavs en annan inriktning i och med atl förskolan
och vuxenutbildningen skulle prioriteras i dess arbete. Detta innebär att
kommitténs insalser på högskoleområdet har varit begränsade.

Kommittén
föreslår nu en fortsatt och utökad användning av ljud- och bildprogram i
högskolan. Merparten av produktionen bör även i fortsättningen ske lokalt vid
de olika högskoleenheterna. Kommittén grundar dessa förslag på erfarenheter och
önskemål från universitet och högskolor. Samtidigt föreslår kommittén att utbildningsprogramorganel
bör kunna bi- I
träda
högskoleenheterna med bl.a. produktionsteknisk rådgivning och .( produktion av
mer omfattande projekt.

Remissinstanserna inom högskoleområdet tillstyrker i
allmänhet kommitténs förslag om ökad produktion, som lill slörre delen bör
utföras lokall. För det nya utbildningsprogramorganet bör enligt
remissinstansernas uppfattning uppgiftema inom högskoleområdet - som kommiltén
har föreslagil - främst avse produktionsteknisk rådgivning, tillhandahållande
av

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 101

avancerad teknik samt produktion av omfattande projekt och
insatser för utbildningarmed läromedelsbrisl.

Jag vill erinra om att förutsättningarna för
läromedelsproduktionen för den gmndläggande högskoleutbildningen är väsentligt annoriunda
än för ungdomsskolan. För ungdomsskolan gäller centralt fastställda läroplaner.
1 högskolan kommer ansvarel för utbildningens innehåll lill mycket stor del att
ligga på lokala högskoleorgan. Alla kursplaner, som innehåller bl. a. uppgifler
om läromedel, kommer alt fastställas lokalt och detta innebär atl för en slor
del av högskoleutbildningen kommer underiag att saknas för en central
produktion av läromedel som passar för samtliga berörda högskoleenheter. Detta
förhållande talar för kommitténs uppfattning att den övervägande delen av
läromedelsproduktionen i fråga om ljud- och bildprogram för den grundläggande
högskoleutbildningen bör vara lokal.

En annan skillnad mellan ungdomsskolan och högskolan är
att den lärarledda undervisningen har en avsevärt mindre omfattning i
högskolan och att denna undervisning har en annan karaktär än den som vanligen
förekommer i ungdomsskolan.

Jag
instämmer i kommitténs och remissinstansernas bedömning av behovet av ljud-
och bildprogram för den gmndläggande högskoleutbildningen. Jag delar också
uppfattningen att merparten av en sådan verksamhet bör äga rum vid högskoleenhetema
och där så befinns lämpligt i samverkan mellan olika enheter. Kommitténs
förslag ligger i linje med den inriktning för sektorn som regering och riksdag
har angett genom särskilda anslag för pedagogiskt utvecklingsarbete och genom
att universitet och högskolor har försetts med produktionsutmstning, viss
personal och medel för utbildning av lärare i produktionsteknik. Som jag
tidigare har förordat bör ulbildningsprogramorganet prioritera insatser för
förskolan och vuxenutbildningen och endast i mindre omfattning producera
program för högskoleutbildningen. Utbildningsprogramorganels uppgifter för
högskoleområdet blir därför i produktionshänseende begränsade till dyrbara och
tekniskt avancerade läromedel. Utbildningsprogramorganet kan även fylla en viktig
uppgift som rådgivare i produktionstekniska och likartade frågor. Den närmare
inriktningen av utbildningsprogramorganets produktion inom högskoleområdet bör
bestämmas efter samråd mellan utbildningsprogramorganet och avnämarna inom
högskolan. Som allmän riktlinje bör dock gälla att produktionen i första hand
skall avse bristområden inom såväl äldre som nyare utbildningsvägar.

Jag vill i delta sammanhang också ta upp frågan om de
organisatoriska formerna för distansundervisning inom högskolan. UKÄ har på
uppdrag av Kungl. Majit sedan hösten 1973 bedrivit försöksverksamhet med dis-tansundervisning,
som f n. utvärderas. TRU 11 har behandlat distansundervisningens organisalion
i belänkandet (SOU 1975: 72) Distansundervisning. Kommittén för inle fram
något förslag i denna fråga utan begränsar sig lill atl skissera alternativa
organisationer för distansundervisningen pä högskolenivå. Ett alternativ är en
distansundervisning uppbyggd vid en

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 102

central
institution. Denna skulle kunna ha formen av en särskild distanshögskola, en
särskild avdelning knuten till ell av universiteten eller elt samhällsägt
förelag inom läromedelsområdet. Enligl elt annal alternativ baseras distansundervisningen
endera på de sex universiteten eller - mera decentraliserat - på elt störte anlal
högskolor. Oavsett vilket alternativ som väljs fordras enligt kommittén en
fältorganisation i form av lokala studiecentra för den nödvändiga verksamheten
på eller i närheten av de studerandes hemorter. Till fältorganisationens
uppgifter hör bl. a. all informera om och stimulera olika gmpper till
utbildning, all svara för en organiserad studievägledning, främst i grupp på
ett stort antal orter, samt atl arrangera intensivkurser under studiernas gång
förlagda till lämpliga befintliga läroanstalter.

I sin analys av
alternativen pekar kommitién på de skillnader som finns mellan länder där man
prövat ett centralt system, t. ex. det brittiska Open University-systemel, och
Sverige. Till följd av den starka ställning som folkbildningen har i vårt land
genom studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet finns sedan länge etl
rikt förgrenat nät av vuxenulbild-ningsanordnare både geografiskt och idé- och inlressemässigl.
Delta förhållande saknar motsvarighet utanför Norden. Den fältorganisation som
är nödvändig för alt distansundervisning skall kunna bli effektiv finns således
i huvudsak redan uppbyggd i Sverige, medan del i Storbritannien blev en av det
centrala organets viktigaste uppgifler atl bygga upp en sådan organisation. Kommiltén
framhåller också den skillnad som finns meUan Storbritannien och Sverige i
synen på universitetens rättigheter och skyldigheter samt deras relationer lill
samhällel i övrigi. Del ekonomiska ulfallel av en centralt organiserad distansundeivisning
i meningen en rimlig kostnad per studerande jämfört med vad som gäller för
andra former av undervisning, är starkt beroende av befolkningsunderlaget.
Trots alt Storbritannien har mångfall större befolkningsunderlag än Sverige har
kursutbudet via Open Universily blivit begränsat jämfört med vad universiteten
i allmänhet erbjuder. Del är därför myckel tveksamt om del är möjligl atl lill
godtagbara kostnader anordna distansundervisning i en ceniral organisalion i
vårt land.

Fördelama med en ceniral organisalion
jämfört med en decentraliserad är enligl kommitién bl. a. all en bättre
samordning av utbudet av distansundervisning kan uppnås och all de centralt
producerade studiematerialen med stor sannolikhet kommer att ha en bättre
kvalitet och mångsidighet än de lokall producerade. Samtidigt försvårar
emellertid en sådan organisation den kontakt med de studerande som är en
viktig fömtsättning för en god distansundervisning. Kommitién betonar också alt
en centralt organiserad distansundervisning inte står i överensslämmelse med
den av riksdagen nyligen beslutade högskolereformen.

Remissinstansema har med
endast elt par undanlag förordal en regionalt organiserad distansundervisning.
Till dem som förordal etl regionall alternativ hör statskontoret, UKÄ, SÖ, den
centrala organisationskommittén

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 103

för
högskolereformen (H 75), Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO, Vuxenskolan, Lantbmkarnas
Riksförbund (LRF) och ABF. Statskontoret anser atl en forlsall
försöksverksamhet med distansundervisning bör inriklas på att vidareutveckla formema
för en decentraliserad organisation med regionstyrelserna som huvudmän. Enligt H
75 bör distansundervisningen ses som en integrerad del av utbildningsutbudet i
högskolan, i första hand utbudet av enstaka kurser. De bör därför enligl
kommittén så långt möjligt planeras och ledas i samma former som enstaka kurser
i allmänhet. Del innebär all regionslyrelsema skall ha del samordnade
planeringsansvaret i resp. region och fördela medel på högskoleenheter. Hur
många och vilka högskoleenheter i varje region som skall anordna
distansundervisning bör enligt H 75:s mening avgöras med hänsyn till fömtsättningarna
i del enskilda fallet. Samma uppfattning har LO, som dessutom stryker under
all de cenirala organisationsallernativen inle lorde slå i överensstämmelse med
högskolereformen. SÖ och TCO anser atl distansundervisningen skall bedrivas av
de sex universiteten men på sikt kunna utvidgas även lill andra högskolor. UKÄ
förordar alt undervisningen skall kunna anordnas även av andra högskolor än
universiteten men atl del bör finnas en regional samordning. Det bör vara de
regionala organens uppgift att svara för denna samordning.

För
egen del får jag anföra följande. I prop. 1975:9 om reformering av
högskoleutbildningen framhöll jag all jag inle ser distansundervisning som ell altemativ
lill ulbildning i reguljära former vid permanenta enheter ulan som elt viktigt
och delvis nödvändigt komplement lill sådan ulbildning. Riksdagen godtog delta
synsätt (UbU 1975: 17 s. 69, rskr 1975: 179). Samlidigl godtog riksdagen också
all regionstyrelserna inom högskolan skulle ha ansvaret för all samordna och
planera utbildningsutbudet inom regionema samt för fördelningen av medel för
enstaka kurser på högskoleenheter och orter. Del är främsl för enstaka kurser
som distansundervisningen kan utnyttjas. Av vad jag har anfört följer atl regionslyrelsema
skall ha en ceniral roll när del gäller alt bedöma behovet av enstaka kurser
bl. a. i form av dis-lansundervisning. Betydande resurser finns redan vid
åtskilliga högskoleenheter för produktion av material som lämpligen kan
utnyttjas i distansundervisning. Även detta förhållande talar för all
initiativ lill planering och genomförande av distansundervisning bör ligga på
lokal och regional nivå. Regionslyrelsema har då möjlighet all samordna insatsema
inom regionen. Jag ansluter mig således i delta avseende lill de synpunkler
som H 75 har framfört.

Utbudet
av distansundervisning inom en region kommer givelvis all gmnda sig på den efierfrågan
och del behov som högskole- och regionstyrelserna anser finns. Del hindrar inle
atl en viss del av distansundervisningen kan fömtses vara av intresse även
utanför den region inom vilken den anordnas. Det är också länkbart atl någon
eller några kurser inom varje regions distansundervisning är unika för rikel. Regionslyrelsema
bör la initiativ lill samråd mellan sig och mellan berörda institutioner för
all där-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: HO 104

igenom
undvika dubbleringar av kurser med vidare intresse än enbart för en region.

Distansundervisningen
inom högskolan kommer med säkerhet alt ha skiftande utformning. Till en del kan
den tänkas ske genom enskilda studier förenade med siudiehandledning per
telefon från vederbörande institution saml med inslag av korta perioder av
muntlig undervisning. Till en del kan den länkas ske genom utnyttjande av
korrespondensmaterial och material för lokala gmppsludier. 1 flertalet fall
kommer de högskoleenheter liU vilka regionstyrelsen anvisar resurser för
distansundervisning atl själva kunna producera del studiematerial som fordras.
I vissa fall ärdet emellertid troligt alt högskoleenheterna behöver anlita den
service och den rådgivning som cenirala produklionsorgan kan ge. När del
gäller distansundervisning baserad i huvudsak på kortespondens utgör Hermods
skola - numera genom statens medverkan införlivad i Liber Grafiska AB - och
Brevskolan sådana produklionsorgan. Jag vill i delta sammanhang erinra om atl ell
av motiven för statens medverkan vid sammanförandet av Hermods
korrespondensinstitut och Liber Grafiska AB var atl en sådan åtgärd skulle
garantera en fortsatt tillgång lill Hermods erfarenheter saml tekniska och
metodiska kunskaper på distansundervisningens område. Erfarenheterna av den
samverkan som hittills har ägt rum mellan Hermods och högskole-myndighelema
samt Hermods och TRU har varit goda. Jag fömtsätter därför att det även i
fortsättningen kommerait visa sig ändamålsenligt med en samverkan. 1 fråga om
distansundervisning, för vilken del fordras etersända inslag, blir den
naturliga samarbetspartnem på ceniral nivå del utbildningsprogramorgan som jag
i det följande kommer att förorda skall inrättas. Samverkan med detla kan t.
ex. ha formen av bestäUningsprojekt eller - om ulbildningsprogramorganet
bedömer atl det tilltänkta programmet är av tillräckligt allmänt intresse -
ske på sätt som gäller för utbildningsprogramorganels reguljära produktion.
Regionala etersändningar kan därvid bli aktuella.

Erfarenheter
av TRU:s försöksverksamhet på högskolenivå visar att framställning av program
och material för högskoleutbildning måste - om det skall utnyttjas i önskvärd
omfattning - ske i nära kontakt med och under medverkan av de lärare som skall
använda materialet, därav följer enligl min mening alt initiativ till cenlal
produktion måste komma från de lokala myndigheterna och vara samordnade av de
regionala. En sådan ordning stämmer väl överens med riktlinjema för
högskolereformen.

Jag
förordar således all ansvarel för planeringen av distansundervisningens
omfattning bör vila på regionslyrelsema. På dem bör också ankomma att ta de
initiativ som fordras för att finna lämpliga former för samverkan mellan
regionerna. Till en viss del kommer de berörda högskolorna alt behöva anlita
centrala resurser för produktion av material för distansundervisning - såväl etersänl
som korrespondensmalerial. Frånsett program för etersändning får detta ske
genom beställning. Del bör ankomma på UHÄ att vid behov i samverkan med regionslyrelsema,
uibildningsprogiamorga-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 105

net, LiberGrafiska AB och Brevskolan finna lämpliga former
för samarbele mellan samtliga eller några av dessa parter.

Jag delar kommitténs uppfattning alt en framgångsrik
distansundervisning förutsätter en väl fungerande fältorganisation. Denna
skall kunna informera om utbildning, arrangera gmppsludier, bislå med studie-
och yrkesorientering m. m. Jag förordar emellertid inte alt en särskild
fältorganisation byggs upp. Det är enligl min mening - i likhet med vad
kommittén har förordat - i stället naturiigt all för den erforderiiga
fältorganisationen samverka med studieförbund och folkhögskolor. Både
studieförbunden och folkhögskolorna har en geografiskt väl förgrenad verksamhet
och omfattande erfarenhet av hur en verksamhel av denna karaktär bör organiseras.
Genom sina nära kontakter med folkrörelserna kan de dessuiom fömtsättas i
betydande ulslräckning underiätta rekryteringen av nya gmpper lill
högskoleutbildning, bl.a. i form av distansundervisning. Samverkan mellan
folkbildningen och högskolan mpåsle dock ske på elt sådanl sätt atl den förras möjligheler
all anordna fritt och frivilligt studiearbete inte begränsas. De problem som
hänger samman med denna samverkan kommer atl tas upp till särskild granskning
av den nyligen tillsatta ulredningen om vissa folkbildningsfrågor m. m.

Av vad jag har anfört framgår atl fömtsättningarna i
Sverige är goda för alt utveckla en distansundeivisning för högskolan som är
integrerad med dennas övriga verksamhet. Fömtsättningar finns därmed också all
undgå de problem som uppstår när distansundervisningen organiseras vid sidan av
den reguljära högskoleorganisationen.

Med undanlag för frågor rörande samverkan mellan högskolan
och folkbildningsorganisationema synes den fortsatta utvecklingen av distansundervisningen
i alll väsentligt vara av den karaktären alt del bör ankomma på
högskolemyndigheterna alt, med utgångspunkt i de riktlinjer jag här angivit,
vidta erforderliga åtgärder. Den försöksverksamhet med distansundervisning som
UKÄ f. n. bedriver och som jag tidigare har berört bör mol bakgmnd av vad jag
har anfört fortsätta i nuvarande former lill utgången av budgetåret 1976/77.

6.2.4 Vuxenutbildningen

TRUis och SR/UTB:s erfarenheter av den hitlillsvarande
produktionen inom vuxenutbildningsområdet är övervägande positiva. Ljud- och
bildprogram för detta område har visal sig ha fömtsättningar atl bidra till
all nå de mål som ställs upp för vuxenutbildningen.

Produktionen av ljud- och bildprogram för
vuxenutbildningen har i stor utsträckning riklats lill utbildningsmässigt
eftersatta gmpper, och kommiltén föreslår att dessa grupper även i fortsältningen
skall ägnas speciell uppmärksamhet. Kommittén föreslår också all produktionen
för vuxenutbildningen till sin huvuddel bör avse insatser som kan komma lill
användning i studieförbundens verksamhet. Även andra former av vuxenutbildning
bör emellertid komma i fråga.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 106

Remissinsianserna
är genomgående positiva lill insalser i huvudsak i form av ljud- och bildprogram
för vuxenutbildningen. Många betonar värdet av atl produktionen främst riklas
in på de korttidsutbildade. Ell par remissinstanser, däribland SÖ och
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), framhåller dessutom all behov av ljud-
och bildprodukier föreligger även för den kompetensinriklade
vuxenutbildningen. Kommitién och elt flertal remissinstanser anser alt
omfattningen och inriktningen av ljud- och bildprogram för vuxenutbildningen
bör bestämmas utifrån de övergripande målen för samhällets
vuxenutbildningspolitik.

Programorganet
bör enligl min mening främst göra sådana insalser på vuxenutbildningens område
som kan bidra lill atl överbrygga ulbildnings-klyfioma mellan och inom generationema
samt till att öka den enskilda människans medvetenhet och stimulera henne till
all aktivt delta i samhällsarbete och kulturiiv. Jag delar kommitténs
uppfattning all produktionen för vuxenutbildningen lill sin huvuddel bör avse
program sonT kan an-väri3äs"i studiecirklar. Kommitténs försöksverksamhel
visar på etl övertygande sätt att fömtsättningama för framgångsrika insatser
med ljud- och bildprogram för vuxna med kort gmndutbUdning framför alll ligger
i samverkan och samspel med folkbildningsorganisationema. Vid sidan härav bör
också behovet av ljud- och bildprogram för t.ex. arbetsmarknadsutbildning och
kommunal vuxenutbildning uppmärksammas.

Enligl kommittén bör
vuxenutbildningsprogram etersändas på goda sändningstider. Motiven härför är
dels atl informera om och stimulera till vuxensludier, dels atl distribuera
inslag i flermediesyslem avsedda för olika former av gmppsludier, aels ocKsa atl
göra del möjligl all enskilt följa undervisningen.

Jag
delar kommitténs bedömningar i detla avseende. När del gäller all informera,
motivera och rekrytera lill olika former av vuxenutbildning är radio och TV
viktiga instmment samtidigt som elersända undervisningsprogram i många fall
har fömtsättningar all nå enskilda studerande. I de fall då
utbildningsprogrammen vänder sig till allmänheten eller när deltagare i gmppsludier
har stöd och stimulans av alt följa programmen är det likaså angeläget all
programmen placeras på sändningslider som är tillgängliga för flertalet
människor. Jag återkommer i det följande lill frågan om sändningsutrymme
(6.3.4).

Kommitién
anser alt del är en angelägen uppgift för programorganel all fortsätta arbetet
med alt utveckla läromedel och meloder som är anpassade för de utbildningsmässigt
eftersatta gmpperna. Vidare föreslår kommittén alt korta ämneskurser vid
folkhögskolor bör kunna anordnas för dem som följer undervisning i radio
och/eller TV på samma sätt och enligl samma villkor som kommittén för försöksverksamhel
med vuxenutbildning (FÖVUX) har föreslagil vad gäller kombinationen cirkelsludier
och folkhögskolekurser.

Enligl
min mening bör utbildningsprogramorganel fortsätta utvecklingsarbetet rörande t.ex.
medieval, presentations- och bearbelningsformer.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 107

Elt
sådant arbele är särskilt meningsfullt när det gäller att utveckla läromedel
som passar väl för gmpper med bristande sludievana och otillräcklig motivation.
Många vuxna är på gmnd av arbetstidens förläggning eller bostadsort
förhindrade att bedriva studier i gmpp. Andra föredrar att studera enskilt.
Oavsett studiernas ambitionsnivå släller enskilda studier inte sällan höga
krav på den enskilde studeranden. Många studerande skulle inle kunna fullfölja
sina studier utan den stimulans och det stöd som de får genom att delta i
någon form av gmppsludier. Vid den försöksverksamhet som FÖVUX bedrev utgjorde ämneskursema
vid folkhögskolor etl inslag som uppskattades mycket av studiecirkeldeltagama. Ämneskursema
gav bl. a. dellagama lillfälle alt mera koncentrerat ägna sig ål sludiema, pröva
på undervisning och diskussion i störte gmpper saml möjligheler all utbyta
erfarenheter med andra vuxenstuderande. Mycket talar enligl min mening för alt
korta kurser vid folkhögskolor på samma säll som i FÖVUX' verksamhel även här
skulle kunna utgöra etl värdefullt inslag i studierna både för enskilda
studerande och studerande som följer undervisningen i gmpp. Del bör därför vara
en angelägenhet för programorganet alt efler samråd med SÖ och i samverkan med
studieförbund och folkhögskolor söka finna lämpliga former för att åstadkomma
såväl cirkelstudier som korta kurser vid folkhögskolor i anslutning till elersända
utbildningsprogram.

Jag
framhöll i prop. 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning och siudiestöd till vuxna
den betydelsefulla roll vuxenutbildningen bör spela när det gäller atl erbjuda arbelslagama
de kunskaper som fordras för deras medverkan i reformarbetet på arbetslivets
område. Den nu föreslående reformeringen av arbetsrätten kommer som arbetsrättskommittén
(Ds A 1975: 11) Information och ulbildning kring arbelsrällsreformen
framhåller all fordra omfattande utbildningsinsatser. Jag vill i delta
sammanhang i likhet med bl. a. ABF och TCO framhålla de möjligheter som finns
all med hjälp av Ijud-och bildmaterial konkretisera ocfi levandegöra de
förändringar som genom den nya lagstiftningen inträffar på arbetsplatserna. Del
bör således bli en viktig uppgift för programorganet att efter samråd med bl.
a. de fackliga organisationema pröva vilka insalser som lämpligen bör göras
inom detta område.

I delta sammanhang vill
jag också framhålla nödvändigheten av alt del ljud- och bildmaterial som
framställs för användning i studiecirkel utformas på ell sådanl säll alt del
stimulerar lill debatt och aktivt engagemang i studierna. Jag delar kommitténs
uppfattning atl ljud- och bildmaterialet på många områden t. ex. i synnerhet
när del gäller alt orientera om förhållanden i olika samhällen, beskriva
naturvetenskapliga och tekniska processer m. m. - lämpar sig väl för all vitalisera
cirkelsludier och atl göra dem mer problemorienterade. Använt på detta säll bör
ljud- och bildmaterial kunna bidra till en fortsatt utveckling av
folkbildningen i enlighet med de grundläggande idéerna för denna.

Lokal
och regional produktion och sändning av utbildningsprogram ger goda möjligheter
lill konkretisering och närhet särskilt i samhällsämnen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 108

Programorganet
bör pröva formerna och omfattningen av detta i samråd med Sveriges Lokalradio.

Kommiltén
föreslår vidare att ljud- och bildproduktionen inom vuxenutbildningen för
handikappade främst bör inriklas på atl anpassa del ordinarie utbudet efter
olika handikappgruppers behov, all utföra särskild produktion för grupper med
speciella perceplionssvårigheter saml all informera allmänheten om de
handikappades situation.

Jag
delar kommitténs uppfattning att framställning av ljud- och bildprogram för
olika grupper av handikappade är en viktig uppgift för ulbildningsprogramorganet.
Vidare anser jag att del är angeläget all programorganet även producerar ljud-
och bildprogramkurser med syfte all ge allmänheten kunskap om och förståelse
för de handikappades situation.

Programorganet
bör inhämta de handikappades egna synpunkter på och önskemål om produktions-
och anpassningsinsatser samt del utvecklingsarbete som bör bedrivas i
anslutning till produktionsverksamheten. En form för all inhämta synpunkter är
de rådgivande kommittéer som jag senare kommer alt förorda skall knytas lill
programorganets styrelse.

Kommitién
föreslår alt programorganel skall ha till uppgift atl framställa speciella
ljud- och bildprogram för olika ändamål inom invandramndervisningen samt all i
slörsla möjliga utsträckning också anpassa del ordinarie vuxenulbildningsulbudet
till förhållandena inom denna.

1 likhet med etl flertal remissinsttmser
anser jag all del är angelägel all programorganel vidtar speciella ålgärder för
alt öka invandrarnas möjligheler till utbildning. Jag delar således kommitténs
mening alt programorganels insatser för invandrarna dels bör bestå av särskilt
producerade Ijud-och bildprogram, dels atl vissa redan producerade vuxenulbildningsprogram
bör bearbetas för alt komma lill användning inom invandramndervisningen. I
likhet med vad jag har förordat för handikappområdet bör programorganet
eftersträva alt i görligaste mån inhämta invandramas egna synpunkter och
önskemål.

6.2.5
Övriga uppgifter

Kommitién
föreslår atl utbildningsprogramorganel även skall ha möjlighet alt bedriva viss
verksamhel som har anknytning till produktion av utbildningsprogram. Som
exempel på sådan verksamhel nämns information om t. ex. medieulveckling,
melodisk och teknisk rådgivning saml bevakning av ulvecklingen inom
medieområdet. Dessuiom föreslår kommiltén alt bestäUningsproduklion och samprojekl
i begränsad utsträckning skall kunna genomföras.

SÖ
framhåller att kommittén inte klart preciserar programorganels roll när del
gäller utvecklingsarbete inom undervisningsområdet och anser all det är nödvändigt
all ange vilka ansvarsområden som olika inslilulioner och myndigheler skall ha.
Enligt SÖ är en möjlighet att skapa en rimlig samordning av och överblick över
dessa frågor alt bilda en kontaktgrupp

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 109

som kan vara rådgivande till programorganel i forsknings-
och utvecklingsfrågor.

Jag delar
de synpunkter som SÖ har framfört när det gäller utvecklingsarbete och
förordar därför atl programorganels uppgift på delta område endast bör vara alt
följa utvecklingen inom medieområdet i den utsträckning som fordras för
produktionen. Jag förutsätter emellertid att lämpliga former för samråd
utvecklas mellan utbildningsmyndighetema och utbildningsprogramorganel i dessa
frågor.

Kommittén
föreslår också all programorganel i överensslämmelse med målen för verksamheten
skall ha möjlighet alt göra program tillsammans med annan part, samprojekl.
eller på beställning av annan part, bestäUningsprojekt. Vid samprojekl bör
enligt kommitténs mening kostnaderna fördelas mellan parterna medan beställaren
hell svarar för kostnaderna vid beställningsproduklionen. Med samprojekl avser
kommittén således inte del samarbete med studieförbunden som bör förekomma när
del gäller vuxenutbildningsprogram eller SÖ när del gäller program för ungdomsskolan.
Kommitién anser vidare att samprojeklen och beställningsverksamheten inle bör
ges någon större omfattning utan endast bör avse enstaka och tidsbegränsade
insatser. Vidare bör vissa riktlinjer anges för sådan programproduktion. Bl.
a. föreslår kommiltén alt för samprojekt utformningen av ljud- och bildinslagen
ytterst skall bestämmas av utbildningsprogramorganel. Detta är en fömtsättning
för atl programmen eller delar av dem skall kunna elersändas. När del däremot
gäller eventuellt tryckt material kan i samprojekl beslutanderätten vara delad
mellan samarbelsparterna. I bestäUningsprojekt har beställaren den yttersta
beslutanderätten om materialels innehåll och utformning. Kommiltén framhåller atl
beställningsprojekt inle kan avse program som är direkt avsedda för elersändning.
Ulöver sam- och bestäUningsprojekt föreslår kommitién atl programorganet skall
ha möjlighet alt försälja tekniska ijänster i den mån tillgängliga resureser
medger detla.

Remissinstansema har delade meningar om förslagel rörande
sam- och bestäUningsprojekt. LRF och lantbruksstyrelsen tillstyrker förslagel
om samprojekl. Andra remissinstanser, t.ex. radioutredningen och TCO, ullalar
tveksamhet mot sådana projekt främst beroende på att det finns risk för atl
programorganets integritet kan komma all ifrågasättas. Sveriges Radio anser
alt extern finansiering endasl bör avse sådana projekl där Sveriges Radio,
Sveriges Lokalradio eller utländskt rundradioförelag är samarbetspartnem. Belräffande
bestäUningsprojekt tillstyrker SÖ och LRF förslaget mellan bl. a.
radioutredningen och Sveriges Radio uttalar tveksamhet.

Som jag tidigare har nämnt bör utbildningsprogramorganel
kunna ulföra bestäUningsprojekt. Som exempel har jag angett ljud- och
bildprogram för högskolan. Program för studieförbund, folkrörelser och myndigheler
är andra exempel. Som jag har framhäliit i prop. 1975//6:135 angående den
statliga kulturpolitiken 3 bör också Stiftelsen Riksutställningar när del gäl-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 110

ler
framställning av mer omfattande ljud- och bildmaterial för sin ulstäU-ningsverksamhet
kunna göra beställningar hos ulbildningsprogramorganet. Även om bestäUningsprojekt
inle skall avse program direkt avsedda för etersändning bör del enligl min
mening vara möjligt för utbildningsprogramorganel all förvärva programmet för elersändning
om programorganel bedömer alt del producerade materialet uppfyller kraven för elersändning.

Enligl
min mening bör programorganel få möjlighet all ulföra samprojekl. Sådana
produktioner bör dock endasl utgöra en begränsad del av programorganets totala
produktion och det bör vara en fömtsättning atl de ansluter till målet för
verksamheten. Som jag tidigare har anfört bör dock produktionen syfta till all
programmen skall elersändas. Även om samprojeklen ur denna synvinkel kan
medföra vissa problem är del enligl min mening önskvärt atl programorganel får
möjlighet all i särskilda fall samarbeta med endasl en part t. ex. ell studieförbund
eller en myndighet som önskar genomföra elt program för inlernutbildning.
Ljud- och bildmaterialet kan anpassas till ell studieförbunds speciella målgmpper
och i del tryckta materialet kan studieförbundet markera de frågeställningar
som anses särskilt intressanta. För alt ljud- och bildinslagen i sådana
program skall komma i fråga för etersändning fordras givelvis alt utbildningsprogramorganel
bedömer all materialet fyller kriterierna för etersändning. I de fall samprojeklen
mynnar ut i program där andra distributionsformer än elersändning bedöms
lämpliga får utbildningsprogramorganels andel av produktions-koslnadema
bestridas ur den del av anslaget som jag i det följande kommer atl förorda
skall avsällas för produktion som inle i första hand avses för elersändning.
Myndigheter, organisationer m.fl. kan också ha behov av all köpa tekniska
tjänster. Äv praktiska skäl kommer aUtid utnyttjandet av den egna tekniken atl
variera, varför programorganel bör ha möjlighet att i mån av resurser sälja
teknik.

Jag
ansluter mig i övrigi till de riktlinjer som kommittén föreslår skall gälla vid
samprojekt och bestäUningsprojekt och anser all de bör skapa elt
tillfredsställande skydd för programorganels integritet.

Den
försöksverksamhel med regionala konsulenter inom vuxenutbUdningen som TRU har
bedrivit under ell par år har givit kommitién positiva erfarenheter varför kommitién
föreslår att denna verksamhel skall byggas ul över hela landel. SÖ har i sill
yttrande lagil upp denna fråga och anser alt erfarenheterna från verksamheten
har varil alll för begränsade för alt man med dem som gmnd skall kunna fatta
beslut om vilken omfattning en eventuell konsulentverksamhet skaill ha. SÖ
föreslår därför all försöksverksamheten med regionala konsulenter inom
vuxenutbildningen skall fortsätta. Jag instämmer med vad SÖ anför i sitt
yttrande och förordar atl den befintliga försöksverksamheten med regionala
konsulenter inom vuxenutbildningen skall fortsätta. För atl berika erfarenhetema
av den förordar jag också att försöksverksamheten breddas, vilkel bör vara möjligl
genom en viss omfördelning av medel mellan centrala och regionala ända-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 III

mål.
Det bör då också bli möjligt atl pröva nya former för konsulenlverksamhelen
och olika meloder för alt i programmen spegla förhållandena i skilda delar av
landet. Kommitténs förslag om försöksverksamhet med regionala konsulenter för
ungdomsskolan är jag däremot inte beredd alt föra fram.

6.3
Utbildningprogramverksamhetens organisation 6.3.1 Nuvarande organisation

Innan
jag går in på kommitténs förslag lill ulbildningsprogramverk-samhetens framtida
organisation, vill jag kortfattat redogöra för nuvarande organisalion vid SR/UTB
och TRU.

SR/UTB
utgör en av Sveriges Radios programenheter vid sidan av ljudradion, TV I, TV
2, centralredaktionen, utiandsprogrammel och distrikten. Verksamheten omfattar
skolradio och skol-TV, och enheten har en skolmalerielsektion, som framställer
trycksaker och annat kompletterande material, saml en vuxenundervisningssektion
som producerar program på uppdrag av TV 1, TV 2 och ljudradion. Kursböcker m.m.
i anslutning lill vuxenkursema utges av Sveriges Radios föriag. Enheten hade
163 anstäUda den 1 januari 1975. Dessa fördelade sig på 107 för skolprogram,
38 för skolmateriel och 18 för vuxenundervisning. Denna personal omfattar
programpersonal, förlagsredaktörer och administrativ personal i olika
funktioner. Övriga tjänster som hör till programverksamheten erhålls från
Sveriges Radios gemensamma administration.

Skolprogramverksamheten
finansieras med skattemedel. För budgetåret 1975/76 disponerar SR/UTB 19,9
milj. kr. för programverksamhet och drygt 5,5 milj. kr. för läckande av
televerkets sändningskostnader. Skol-malerielseklionen är självbärande och dess
produkter säljs lill skolväsendet lill självkostnadspris. Omsättningen var
budgetåret 1973/74 ca 10,2 milj. kr. Vuxenundervisningsprogrammen finansieras
med mottagaravgifler. Medel för programproduktion erhålls genom ljudradion och
de båda TV-kanalema. Budgetåret 1974/75 var vuxenundervisningens budget 2,9
milj. kr. Till detta kommer vissa leknikljänsler inom ramen för ljudradions och
de båda TV-kanalemas anslag. Den del av Sveriges Radios föriags omsättning som
hänför sig lill kursböcker m. m. för vuxenkursema i radio och TV var budgetåret
1973/74 ca 6,6 milj. kr., vilkel motsvarade fyra femtedelar av den lolala
omsättningen.

SR/UTB:s
personal disponerar fyra paviljonger pä Sveriges Radios tomt på f. d. A I vid
Valhallavägen i Slockholm. Där finns vissa tekniska resurser.

TRU
hade 157 personer anställda (inkl. regionala konsulenter) den I januari 1975,
varav programpersonalen omfattade ca 75, den tekniska personalen ca 40 och den
administrativa personalen ca 40 medarbetare.

TRU:s
anslag uppgår budgetåret 1975/76 till ca 20,4 milj. kr. Till detta kommer 2,6
milj. kr. för täckande av televerkets sändningskostnader.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 112

TRU:s omsättning ar dock högre och beräknas under budgelårel
1975/76 uppgå lill ca 22,5 milj. kr. Delta beror på all TRU medverkar i några samarbetsprojekt
där vissa kostnader täcks av samarbetspartnem men räknas in i TRU:s omsättning.
TRU ulför också bestäUningsproduklion saml bedriver viss
försäljningsverksamhet av tekniska tjänster, program och trycksaker.

TRU:s lokaler i Stocksund, Danderyds kommun, har
anskaffats genom förhyming och viss nybyggnad. Studiolokalerna hyrs av kommunen
men har byggts till och byggts om för slalliga medel. Programpersonalen är inrymd
i två paviljonger, varav der ena är uppförd med slalliga medel. Av kommunen
hyrs vidare en tidigare privalvilla. Avtalet mellan slalen och Danderyds kommun
om mark och lokaler går ul den 31 december 1978.

6.3.2 Utbildningsprogramorganet!; finansiering

Kommiltén erinrar om alt statligt stöd redan ulgår för
utveckling och produktion av läromedel. Ell sådant stöd är enligl kommitién en fömtsättning
för all bUdprogram och mer krävande ljudprogram skall kunna produceras i
störte omfattning. Försörjningen av läromedel i form av bildprogram och
kostnadskrävande ljudprogram bör, i likhel med tryckta läromedel för små målgmpper,
karaktäriseras som ett bristområde. Kommittén anser att det statliga stödet för
sådan produktion bör utgå direki till producenten. Något planerings- och
beställningsorgan för programproduktionen mellan statsmakterna och utbildningsprogramorganel
bör inte inrättas.

Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
remissinstanserna. För egen del vill jag anföra följande.

Statligt slöd
utgår till läromedelsproduktion för brislområden. Således fördelar statens
institut för läromedelsinformalion produklionsslöd lill olika
läromedelsproducenter för framställning av läromedel för bristområden inom
skolväsendel och den slalliga och kommunala vuxenutbildningen. SÖ och UKÄ
förfogar över medel för läromedelsuiveckling inom sina resp. ansvarsområden.
Till studieförbunden ulgår statsbidrag för utveckling och produktion av
studiematerial. Särskilt slöd utgår för framställning av studiematerial för
olika handikappgrupper. 1 prop. 1973: 76 anförde dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet alt statligt produktionsstöd är en riklig väg alt
initiera produktion inom områden där läromedelsulbu-det är otillfredsställande.
Slödet bör vidare användas till alt förbättra läromedelslillgången för små målgmpper
inom olika delar av skolväsendel. Riksdagen anslöt sig till dessa principer (UbU
1973:28, rskr 1973:242). De slörsla statliga resurserna avsiUts lill TRU och SR/UTB
för produktion av utbildningsprogram för radio och TV.

Enligl min mening bör inte typen av läromedel eller
storleken av utvecklingskostnaden i sig utgöra grund för en klassificering av
bristområden. 1 Ukhet med vad som gäller för tryckta läromedel bör tillgången
på och behoven av läromedel inom det avsedda användningsområdet avgöra om
detta

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 113

kan betraktas som bristområde och om framställning av
läromedel för området således kan berättiga till statligt stöd.

Även vid bedömningen av ljud- och bildprogram måsle man la
hänsyn till vilka målgmpper som de avses för. Det är särskilt angeläget atl
produktionen koncentreras till de delar av utbildningsseklorema där del råder
brist på läromedel. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i del föregående
har anförl om ljud- och bildprogrammens möjligheter alt höja undervisningens
kvalitet. Jag har tidigare angett de allmänna riktlinjer och mål som bör gälla
för den fortsatta verksamheten och vilka utbildningsområden som produktionen
bör avse. Utbildningsprogramorganel bör ha möjlighet all inom ramen för dessa
riktlinjer självständigt välja de projekt och metoder det finner lämpliga. När
det gäller val av projekl för skolområdet och den statiiga och kommunala
vuxenutbildningen är del dock angeläget alt samverkan sker med statens institut
för läromedelsinformation.

Som jag tidigare har anförl ulgår del slalliga stödel lill
läromedelsproduktion lill producenterna. Jag delar kommitténs uppfattning, som
mött instämmande från remissinstansema, atl det statliga slödel även i forlsätlningen
bör ulgå lill läromedelsproducenterna. Jag anser inle all del föreligger något
behov av all inrätta elt särskilt planerings- och beslällningsorgan för
fördelning av slödet. Tidigare har jag förordat alt en övervägande del av programorganels
produktion bör etersändas. Etl särskilt planerings-och beslällningsorgan är
under sådana förhållanden svårt alt förena med den integritet som programorganels
sändningsrätl fordrar. Utbildningsprogramorganel bör därför självt direki
disponera elt anslag i statsbudgeten. Till vissa särskUda frågor om programorganels
produktion av tryckta läromedel återkommer jag längre fram (6.4.6).

6.3.3 Utbildningsprogramorganets ställning

En av kommitténs huvuduppgifter har varil atl lägga fram
förslag om hur utbildningsprogramverksamheten bör organiseras. Kommittén
föreslår atl TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX läggs samman och bildar ell självständigt
UtbUdningsprogramorgan direkt under utbildningsdepartementet. Enligl kommiltén
bör organet, med hänsyn till ulbildningsprogramverk-samhelens särskilda
karaktär, inle knytas lill Sveriges Radio. Kommiltén har också övervägl
möjligheten alt inordna verksamheten i del statliga lä-romedelsförelagel Liber
Grafiska AB. Mot en sådan lösning anför kommiltén dels atl ell kommersielll föriag
inle bör förfoga över sändningsrätl i radio och TV, dels alt Liber Grafiska AB
skulle få en omfattande ickekommersiell verksamhel.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan
tillstyrker all TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX läggs samman. Bland dessa ålerfinns
statskontoret, SÖ, UKÄ, riksrevisionsverkel, Sveriges Radio, TCO och radioulredningen.
Flertalet remissinstanser, däribland radioulredningen, anser alt utbildningsprogramorganel
kan ges slällning som frislående enhet. Sveriges Ras-Riksdagen 1975/76. 1 saml.
Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 114

dio
framför liknande synpunkter i denna fråga men anser att frågan om förhållandel
till Sveriges Radio bör lösas senare. Svenska industritjänstemannaförbundet
(SIF) och Svenska arbetsgivareföreningen förordar alt organet inordnas i
Sveriges Radio. Statsföretag och Föreningen svenska läromedelsproducenter
förordar alt den framlida produktionen handhas av Statsföretag/Liber.

Jag
delar kommitténs och remissinslansemas uppfattning atl TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX
bör läggas samman lill en ny produktionsenhet. Därigenom samordnas de statliga
resurserna för framställning av ljud- och bildprogram inom elt förelag. Som jag
har anfört bör del nya organet finansieras med statsmedel. I fråga om
kommitténs förslag all del nya utbildningsprogramorganel skall ha en
självständig ställning vill jag anföra följande. De främsta skälen mol alt
inordna utbUdningsprogramorganet i Sveriges Radio är atl de båda förelagen har
olika syften. TiU skillnad från Sveriges Radio, som skall bedriva allmän
programverksamhet, skall utbildningsprogramorganet framställa ljud- och
bildprogram enbart för utbildningsverksamhet med den inriktning som regering
och riksdag beslutar. Denna verksamhet kommer all finansieras med statliga
medel till skillnad från Sveriges Radios mollagarfinaiisierade verksamhet. Det
nya utbildningsprogramorganet bör dessutom liksom fallet är med TRU idag på beställning
från t.ex. studieförbund, organisationer och myndigheter kunna framställa ljud-
och bildprogram för annan distribution än via etern. Av dessa skäl kan jag
instämma i kommitténs bedömning alt utbildningsprogramorganel inle bör
inordnas i Sveriges Radio.

Flera
skäl talar också enligl min mening mol atl inordna verksamheten i Liber
Grafiska AB. Det är således inte lämpligt atl ge sändningsrätt till ett förelag
som bedriver kommersiell verksamhel. Inte heller är del lämpligt all inom elt
och samma förelag inrymma både helt statsunderstödd produktion och kommersielll
gmndad produktion.

Ulbildningsprogramorganet
bör bl. a. av dessa skäl bli en frislående, slallig enhet inom
utbildningsdepartementets ansvarsområde. Därigenom skapas elt organ som kan
lämna verkningsfulla bidrag i arbetet med alt nå de av samhällel uppställda utbildningspoUliska
målen. I samband med det årliga budgetarbetet kan t.ex. den närmare
inriktningen av verksamheten på olika sektorer prövas på säll som hillills skell
för TRU. Som jag i det följande närmare kommer att redovisa utesluter inle en
ordning med etl frislående förelag all ett omfattande och nära samarbele med
Sveriges Radio kan förekomma även i fortsättningen.

6.3.4
Sändningsrätt och sändningsiitrymme i etem

En
principiellt viktig fråga är utbildningsprogramorganels rättigheter och
skyldigheter belräffande etersändning av de program som företagel framstäUer. F.
n. har Sveriges Radio enligt radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240, ändrad
senast 1975:242) ensamrätt lill mndradiosändning. För-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 115

hållandet mellan TRU och Sveriges Radio regleras genom etl
särskilt avtal i vilket bl. a. anges sändningsulrymme m. m. för TRUis program.
Riksdagen har förta årel beslutat att lokalradiosändningar skall ske genom ett
särskilt dolterbolag till Sverige Radio (prop. 1975:13, KrU 1975:6, rskr 1975:
82). I samband därmed beslöt riksdagen alt ändra radiolagen. Enligl
lagändringen får regeringen bestämma atl Sveriges Radio får överlåta på
dotterbolaget atl med ensamrätt avgöra vilka ljudradioprogram som skall
förekomma i lokalradion. Genom beslut förra årel har regeringen också medgell
att Sveriges Radio får överlåta till dotterbolaget atl beslula om sådan
överlåtelse.

RUT 69 hävdade i sitt betänkande (SOU 1973: 8) Radio i
utveckling alt etl frislående utbildningsprogramorgan måste få egen
sändningsrätt, särskilt avdelat sändningsutrymme, eget programansvar och
möjlighet lill eget programval.

TRU II har för sin del redovisat tre olika
möjligheter all lösa frågan om sändningsrätl. Den första möjligheten innebär atl
Sveriges Radio behåller ensamrätten för all mndradiosändning och alt
förhållandet mellan Sveriges Radio och utbildningsprogramorganet regleras genom
avtal. Den andra möjligheten innebär alt regeringen överlåter ensamrätten i
fråga om sändning av utbildningsprogram till utbildningsprogramorganel enligl bestämmelsema
därom i radiolagen. Den iredje möjligheten innebär all utbildningsprogramorganel
tUldelas ensamrätt alt sända program i radio och TV inom ramen för de uppgifter
som åvilar programorganel. Äv dessa alternativ förordar kommitién alt utbildningsprogramorganel
ges räll all sända utbildningsprogram. Ell sådanl principbeslut bör enligt kommiltén
kunna fattas ulan hinder av all radioulredningen har att lägga fram förslag i
sänd-- ningsrätlsfrågan. Under en övergångslid bör avtal om sändningslider m. m.
träffas mellan Sveriges Radio och utbildningsprogramorganet.

Samtiiga remissinstanser som yttrat sig i frågan, t. ex.
statskontoret, SÖ, UKÄ, leleverkel, radioutredningen. LO, ABF och Sveriges
Radio, tillslyrker alt utbildningsprogramorganel ges egen sändningsrätt.
Däremot anser radioutredningen och Sveriges Radio alt programorganet inle bör
få ensamrätt atl sända utbildningsprogram.

Jag anser atl kommitténs förslag om egen sändningsrätl är
väl motiverat. Jag har tidigare förordat all TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX läggs
samman lill etl självständigt utbildningsprogramorgan. Detla kommer alt förfoga
över betydande resurser och kan producera etl stort anlal program för
etersändning. Det är då inte rimligt att programorganet ytterst skall vara
hänvisat lill ell annal företags bedömning i fråga om vilka program som skall
etersändas och atl Sveriges Radio skall vara ansvarigt enligt radioansvarighelslagen
(1966:756) för program som företagel inte självt producerar. Jag förordar
således alt utbildningsprogramorganel skall ha egen sändningsrätl. Intill dess beslul
har fallals med anledning av förslag i sänd-ningsrällsfrågan från radioulredningen
bör frågoma om sändning regleras genom särskilt avtal mellan Sveriges Radio och
utbildningsprogramorga-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 116

net.
På liknande sätt bör avtal kunna slutas när det gäller lokala radiosändningar.

Tills
beslul fallats med anledning av förslag från radioutredningen kommer
radiolagens bestämmelser alt den elersända programverKsamhelen skall utövas
opartiskt och sakligt enbart alt avse Sveriges Radio även vad gäUer utbildningsprogramorganels
verksamhet. 1 likhel med radioutredningen och Sveriges Radio anser jag all del
bör vara möjligl även för Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio all sända
utbildningsprogram.

Kommittén
föreslår att fördelningen av sändningsutrymme mellan Sveriges Radio och utbildningsprogramorganel
i första hand sker genom överenskommelser mellan partema. Om inte enighet kan
nås bör en av regeringen utsedd person lillsammans med dessa söka finna en
lösning och, vid fall av fortsatt oenighet, ha alt ensam avgöra tvister. Detla
förfarande föreslås bli tillämpat vid den långsiktiga fördelningen av sändningsutrymmel.
Beslul om all förskjuta utbildningsprogram till en annan tidpunkt på dygnet på
grund av atl annal program lagil längre lid i anspråk än beräknat bör enligt kommiltén
fattas av Sveriges Radio. Om sändningsledningen däremot vill flytta
utbildningsprogrammet till en senare dag bör kontakt las med ulbildningsprogramorganet.

Av
de remissinstanser som har yttrat sig i frågan avslyrker radioulredningen,
Sveriges Radio och TCO förslaget. Radioulredningen anser alt parterna bör
förhandla sig fram till lösningar. Vid fall av oenighet om den långsiktiga
planeringen bör enligl radioulredningen regeringen beslula. Även Sveriges Radio
och TCO menar alt parterna bör förhandla sig fram lill lösningar.

Jag
delar de nämnda remissinstansemas tveksamhet inför kommitténs förslag. Eftersom
en lösning av frågan om fördelning av sändningsutrymme inle är en fömtsättning
för den omorganisation av utbildningsprogram-verksamheten som jag förordar, kan
denna fråga tas upp i ell senare sammanhang. Jag vill erinra om alt radioulredningen
har i uppdrag atl lämna förslag om utnyttjande av sändningstider för olika
typer av produktion, såväl Sveriges Radios egen som annan. Jag anser atl
radioutredningens förslag i denna fråga bör avvaktas innan slutlig ställning
tas lill fördelningsfrågan. Intill dess bör Sveriges Radio och ulbildningsprogramorganet
saml i förekommande fall Sveriges Lokalradio lösa aktuella fördelningsfrågor genom
förhandlingar. Sveriges Radio har under hand förklarat sig beredd all medverka
härtill.

Kommitién
har även behandlat frågan om utbildningsprogramorganels behov av sändningsulrymme
och föreslår dels alt frågan om en fjärde ljudradiokanal aktualiseras, dels
alt del bör prövas om inte också TV 2 kan användas för sändning av
utbildningsprogram på dagtid. Någon särskilt utbildningskanal i radio och TV
bör däremot enligl kommitténs mening inte inrättas.

Frågan
om det lolala behovet av sändningsutrymme i radio och TV utreds av radioulredningen.
Jag anser i likhel med denna och Sveriges Radio

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 117

all frågan om utbildningsprogramorganels framtida
sändningsutrymme bör behandlas när ulredningens förslag föreligger. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå regeringen alt tillsätta en
organisationskommitté för sammanläggningen av TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX.
Denna bör få till uppgift alt genomföra den nya organisationen. Den bör därvid
också kunna få i uppdrag atl lämna förslag om behov av sändningsulrymme för del
första verksamhetsåret. Jag avser all senare återkomma till behovet av resurser
för utbildningsprogramorganet för budgetåret 1977/78.

6.3.5 Förhållande till myndigheter och Sveriges Radio

Jag har tidigare förordat att det nya utbildningsprogramorganel
inrättas som elt från Sveriges Radio frislående företag med egen sändningsrätl.
Innan jag går in på frågan om företagels organisation m. m. anser jag del motiverat
att kortfattat beröra dess förhållande till Sveriges Radio och olika
myndigheter. När det gäller gränsdragningen mellan utbildningsprogramorganels och
Sveriges Radios programverksamhet anser kommittén atl del inle är praktiskt möjligl
att dra en klar gränslinje mellan Sveriges Radios allmänna programverksamhet
och utbildningsprogrammen. Del är enligt kommittén svårt alt finna någon annan
skiljelinje än all ulbildningsprogramorganet skall göra utbildningsprogram och
att Sveriges Radio skall svara för övriga program. Detla hindrar dock inle all
även Sveriges Radio skall kunna sända program av utbildnings- och
bildningskaraktär.

Äv de remissinstanser som yttrat sig i frågan delar SÖ och
radioulredningen kommitténs bedömning, medan Sveriges Radio har vissa invändningar
och anser atl gränsdragningen bör göras klarare än vad som föreslås i
belänkandet.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs allmänna
bedömningar atl någon exakt gränsdragning mellan de båda företagens
programverksamheter inle är möjlig all åstadkomma och all Sveriges Radio även
i fortsältningen skall ha rält atl producera vissa program av utbildningskaraktär.
Som Sveriges Radio framhåller är gränsdragningsproblemen störst inom förskole-
och vuxenutbildningsområdena. Enligt min mening bör man i största möjliga
utsträckning undvika alt tillgängliga resurser utnyttjas för parallell
produktion inom de två företagen. Det av kommiltén och Sveriges Radio förordade
samrådet mellan förelagen om produktionens inriktning är därför nödvändigt för
att de båda företagens resurser skall kunna utnyttjas effektivt.

Fömtom programverksamhetens inriktning innefattas i
förhållandet mellan utbildningsprogramorganel och Sveriges Radio även frågor om
sändningsutrymme och resursutnyttjande m.m. Jag har i del föregående förordat atl
frågan om sändningsulrymme för utbildningsprogrammet t. v. bör regleras genom
särskilt avtal mellan företagel och Sveriges Radio. Kommiltén har föreslagit atl
frågan om gemensaml utnyttjande av de båda företagens resurser även regleras
genom avtal. Sveriges Radio har i sill

9Rii.sdagen 1975/76. 1 saml. Nr 110

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 118

yttrande
ställt sig positiv härtill i fråga om Sveriges Radios arkiv och bibliotek m. m.
Jag delar kommitténs uppfattning i dessa frågor. Det bör uppdras ål organisalionskommillén
all förbereda ell sådant avtal. Sveriges Radio har under hand förklarat sig
beredd alt medverka till lösningar av detla slag.

Sveriges
Radio bör ha ansvarel för beredskapsplaneringen även för utbildningsprogramorganel.

Jag
går så över till frågan om utbildningsprogramorganels förhållande lill
myndigheter.

Om
företaget får en sådan slällning som jag har förordal kommer del, bortsett från
finansieringssällel, alt ha en ställning som i stort sett liknar Sveriges
Radios. Kommitién anser för sin del all radiolagens stadganden om att myndighet
eller annat allmänt organ inte får förhandsgranska program eller förbjuda
deras elersändning även bör omfatta utbildningsprogramorganels program. Dessa
principer bör enligl kommittén även gälla för aU anslagsfinansierad
programverksamhet oavsett distributionsform. Härigenom skapas garantier för
programverksamhetens integritet. Utbild-ningsmyndighetemas och andra
avnämarintressens önskemål och synpunkter bör framföras i de olika samarbelsorgan
kommitién föreslår.

Remissinstansema,
t. ex. SÖ, UKÄ, TCO och Vuxenskolan, delar kommitténs synpunkler på
förhållandet mellan myndigheler och programorganel. SÖ anför all dess samarbele
med SR/UTB, som haft formen av samråd, har fungerat mycket tillfredsställande.

Jag
instämmer i kommitténs uppfattning i denna fråga. Kommitténs förslag skapar
enligt min mening fömtsättningar för en tillfredsställande balans mellan å ena
sidan företagets behov av integritet och å andra sidan avnämarnas intresse av
inflytande över programproduktionens inriktning. Myndighet bör inle få
förhandsgranska eller förbjuda sändning av utbildningsprogram. Jag kommer vid
min behandling av frågan om företagets arbetsformer all beröra i vilka former
avnämarintressena bör beredas inflytande över programproduklionen.

6.4
Utbildningsprogramorganets organisation

6.4.1
Företagsform

Kommitién
diskuterar i belänkandet tre möjliga verksamhetsformer för del föreslagna
utbildningsprogramorganet, nämligen myndighet, aktiebolag och stiftelse. Den
förordar all ulbildningsprogramorganet får formen av en slallig stiftelse. Mol
myndighetsformen talar enligt kommittén bl. a. att den inte är ändamålsenlig
för denna verksamhetsart. Myndighetsformen går dessuiom inle alt förena med
gällande radiorättsliga regler. När del gäller valet mellan aktiebolag och
stiftelse framhåller kommittén att aktiebolagsformen främsl är avsedd för verksamhel
med inriktning på lönsam-helskrav. Mot stiftelseformen kan enligl kommitién
anföras atl den saknar en detaljerad civilrätislig lagstiftning. Del är
emellertid möjligl alt i stadgarna för stiftelsen skriva in de regler som bör
gälla.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 119

De
flesta remissinstanser har inte haft något att invända mol alt det nya ulbildningsprogramorganet
får formen av en statlig stiftelse. Vissa remissinstanser anser emellertid att
en ökad ekonomisk insyn i verksamheten behövs och alt detta inte kan
tillgodoses med kommitténs förslag.

Jag
anser all stiftelsen är den mest lämpliga organisationsformen och förordar att
denna lösning väljs. Jag är emellertid inte beredd att förorda delta som en slutiig
lösning. En möjlighet till omprövning bör finnas redan när slällning tagils lill
dels radioutredningens förslag i vad avser verksamhetens form för Sveriges
Radio och dels Sliflelseulredningens (JU 1975: 01) förslag. Reglerna för utbildningsprogramorganels
verksamhel bör las in i stiftelsens stadgar. Stadgama bör skrivas så att en lilUredsstäl-lande
ekonomisk insyn i verksamheten uppnås.

6.4.2
Företagets organisation och ledning m. m.

Kommittén
föreslår all utbildningsprogramorganels styrelse skall beslå av sju ledamöter,
varav fem ulses av regeringen och två ledamöter är personalrepresentanter. Dessuiom
boren expertgmpp, s. k. rådgivande kommitté inrättas för var och en av de fyra
utbildningsseklorema. Dessa kommittéer bör vara rådgivande till styrelsen och
ledningen för verksamheten. 1 huvudsak bör kommiltéema syssla med den
övergripande planeringen och inriktningen av produktionen för resp. ulbildningssektor.
Vidare föreslår kommitién alt ett särskilt förvaltningsråd knyts lill
styrelsen. I förvaltningsrådet föreslås 15-25 personer ingå. Dessa bör ulses
av myndigheter, folkrörelser, lärar- och sluderandeorganisationer m. fl.
Förvaltningsrådet som enligt kommitién bör vara etl rådgivande organ till
styrelsen bör sammanträda ca två gånger per år.

Jag
delar kommitténs uppfattning att styrelsen bör ulses av regeringen. Liksom
kommittén anser jag all en styrelse med företrädare för olika intressenter t.
ex. myndigheter och organisationer blir för omfattande för att kunna fungera effektivl.
Jag anser emellertid att antalet styrelseledamöter bör vara nio, varav två bör
representera personalen. Därmed bör enligt min mening möjligheler finnas att i
styrelsen inrymma såväl personer med erfarenheter från del reguljära
utbildningsväsendet som personer med kunskaper om folkbildning och facklig
verksamhet. Jag är f n. inte beredd att föreslå etl särskilt förvaltningsråd.
Denna frågakan eventuellt omprövas i samband med alt slällning las lill kommande
förslag från radioulredningen. Denna utredning skall nämligen pröva frågan om ell
förvaltningsråd för Sveriges Radio. När det gäller förslagel om de rådgivande
kommittéerna anser jag liksom vissa remissinstanser alt deras slällning bör
stärkas jämfört med kommitténs förslag. Enligl min mening bör dessa kommittéer
medverka i planerings- och budgetprocesserna, vilkel bör framgå av stiftelsens
stadgar. I övrigi bör de rådgivande kommittéernas verksamhet i stort vara den
som kommittén har angivit. De rådgivande kommittéerna

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 120

bör
utses av styrelsen och vara totalt fyra, nämligen en för vardera förskolan,
ungdomsskolan, högskolan och vuxenutbildningen. Genom alt utöka antalet
styrelseledamöter med två personer samt genom alt ge de rådgivande
kommittéerna en starkare ställning när det gäller planering m. m. av utbildningsprogramorganels
verksamhet räknar jag med atl de berörda myndigheternas, organisationernas och
avnämarnas behov av insyn och inflytande skall kunna tillgodoses.

Liksom
nu är fallet mellan SÖ och Sveriges Radio, bör avtal om samråd slutas mellan utbildningsprogramorganel,
socialstyrelsen, SÖ och UHÄ.

Jag
avser att i annal sammanhang föreslå regeringen att fastställa stadgar för
stiftelsen.

6.3.3
Granskning av utbildningsprogram

Radioprogram
som har förekommit i mndradiosändning kan granskas av radionämnden. Därvid
gäller f n. samma regler för utbUdningsprogram som för övriga rundradioprogram.
Samtliga program som anmäls lill radionämnden granskas. Dessutom kan nämnden
själv besluta om granskning av program.

Den
inom SÖ inrättade läromedelsnämnden skall granska all centrala läromedel i
samhällsorienterande ämnen uppfyller kraven på objektivitet och att läromedlens
innehåll inte strider mol mål och riktlinjer i läroplanerna. Nämnden har även
möjlighet att granska centrala läromedel i andra ämnen. För de av Sveriges
Radio producerade icke eterburna läromedlen gäller samma regler.

Kommiltén
anser all alla utbildningsprogram som har sänts i etern bör kunna granskas av
radionämnden. Dessuiom föreslår kommitién alt nämnden, när särskilda skäl
föreligger, bör fä beakta sådant material som inte ingår i sändningen men som
tillhör utbildningsprogrammet. Denna uppfattning delas av radionämnden och Sveriges
Radio.

Läromedelsnämndens
granskning av elersända program i samhällsorienterande ämnen bör enligt kommiltén
omfatta såväl den tryckta delen som A V-materialel i ett läromedel. Utbildningsprogramorganel
bör självt avgöra om programmen skall sändas in för granskning och om detta
skall ske före eller efter etersändning. Ell program kan således sändas till siatens
institut för läromedelsinformalion för registrering som centralt läromedel och
därefier till läromedelsnämnden för objeklivilelsgranskning före elersändning.
Detta blir då en frivillig förhandsgranskning. Om utbUdningsprogramorganet
önskar få ell tidigare etersänl program registrerat som centrall läromedel kan
granskning ske efler elersändning. De remissinstanser som har uttalat sig i
denna fråga har i huvudsak godtagit kommitténs förslag. Jag har inget alt
invända mot delta förslag. Utbildningsprogramorganel bör alltså självt avgöra
vad som skall granskas och när detta skall ske.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 121

6.4.4 Upphovsrättsfrågor

Som
jag tidigare har redovisat (avsnitt 2.4.4) har direktiv nyligen utfärdats fören
utredning som skall se över den upphovsrältsliga lagstiftningen.
Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt bl. a. när det gäller vissa frågor
om rält alt spela in TV-program för undervisning. I likhel med kommittén
finner jag all utbildningsprogramorganel i avvaktan på atl de upphovsrättsliga
frågorna lösas bör söka friköpa sina produkter. Om så sker kan de TV-program
som utbUdningsprogramorganet producerar alltid användas frilt i
undervisningen.

6.4.5 Distributionsfrågor

Kommittén
redovisar erfarenheter och resultat av försöksverksamhel med de nya dislributionsformema
videogram och kabel-TV. Enligt kommittén är erfarenheterna av videogram positiva
men så begränsade atl några långtgående slutsatser om deras användning inle
kan dras. TRU, Sveriges Radio och Kimna kommun har gemensamt bedrivit försöksverksamhel
i Kimna med kabel-TV i två omgångar. Resultaten från den första omgången har
redovisats i betänkandet (Ds U 1975: 8) Kabelvision Kimna. Mot bakgmnd av
resultaten och en lägesbeskrivning av kabel-TV i Sverige framhåller kommitién atl
del skulle vara värdefullt om ell mer omfattande försök med denna
distributionsform genomfördes i framtiden.

Remissinstansema
har med få undantag inte kommenterat kommitténs förslag.

Radioulredningen
har bl. a. till uppgift all pröva ett syslem som innebär all regeringen eller
myndighet som regeringen beslämmer medger rätl till kabel-TV-sändning.
Radioutredningen har även lill uppgift all pröva olika möjligheter med
nuvarande lagstiftning för att lösa de upphovsrättsliga och ekonomiska problem
som följer av alt producerade program distribueras i nya former. Dessutom har TRU-kommitlén
f. n. i uppdrag alt följa ulvecklingen inom videogramområdel. Jag har för
avsikt all senare föreslå regeringen att bemyndiga mig att tillkalla särskilda
sakkunniga för atl utreda frågan om videogram och distribution.

Jag
delar kommitténs uppfattning all del under lång lid framåt kommer alt vara
nödvändigt med elerdistribution av utbildningsprogram för alla berörda ulbildningsseklorer
även om möjligheterna all distribuera och spela upp program i form av t. ex.
kassetter ökar.

Distribution
av ÄV-material vid sidan av etersändningar sker f n. i olika former bl. a. med
hjälp av filmkopior och kassetter. Producenten kan själv ombesörja
distributionen ellerden kan skötas av speciella distributörer. Så t.ex.
distribueras ljud och rörliga bilder lill skolväsendet i huvudsak genom de s.
k. läns-AV-centralema och de kommunala läromedelscenlraler-na. Ändra avnämare
av ljud och bild, t. ex. folkbildningsorganisationema, hyr bl.a. film från
olika filmulhymingsförelag. Det är enligl min mening

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 122

naturligt
alt de som utnyttjar ljud och bild i undervisning, i studie- eller kulturverksamhet
kan ha olika önskemål om formema och vägama för distributionen. Såväl
olikheterna i ulnytljamas tillgång på teknisk utmstning som deras skiftande
intresseinriktningar och kontaktnät är av betydelse i detta sammanhang. När det
gäller distributionen av utbildningsprogramorganels egna program anser jag
därför i likhet med kommittén all man bör sträva efler att finna de för
användarna lämpligaste formerna och vägarna.

Jag
kan också instämma i kommitténs uppfattning alt avnämarna skulle ha stor nytta
av en samlad och lättillgänglig informaiion om förekommande ljud- och
bildprogram. En samlad information i detla avseende förutsätter emellertid enligl
min mening cckså en enhetlig form av registrering av ljud- och bildprogram.
Någon sådiin finns f. n. inle. Kommittén - som erinrar om atl den inle haft
till uppgift alt lämna förslag i dessa frågor - diskuterar olika lösningar när
det gäller registrering och information. Med registrering avser kommittén
inspelning, arkivering och informaiion. Registrering skulle enligl kommitténs
mening kunna ske endera uppdelat efter vilka avnämargmpper som avses eller
samordnat i ett enda register som sammanställs av en ceniral enhet.

F. n.
svarar Kommunsamköps filmseklion för registrering av vissa AV-medel för
skolområdet. Utbildningsprogramorganet borde enligt kommittén kunna svara för
högskoleområdet. När det gäller vuxenutbildnings-området och kultursektorn
diskuterar kommiltén bl. a. de fördelar med en ceniral registrering som
understrukits i prop. 1975: 20 om den statliga kulturpolitiken 2. Med hänsyn
till alt del är angelägel atl frågan om registrering av rörlig bild får en
snabb lösning förordar kommiltén att den bereds av en särskild utredning.

Även
jag anser all det är angelägel alt frågan om en heltäckande registrering av AV-malerial
prövas vidare. Jag vill emellertid inte i begreppet registrering inrymma inspelning,
arkivering och informaiion utan anser atl registreringen endast bör avse alt
pä ett systematiskt sätt sammanställa vissa dala om AV-malerial som sedan kan
utgöra en gmnd för informationen till dem som använder materialet. Statens
institut för läromedelsinformation har lill uppgift att ulföra en sådan
registrering när del gäller cenirala läromedel - inkl. AV-material - för
grundskolan och gymnasieskolan samt den kommunala och statliga
vuxenutbildningen. Registreringen av de AV-malerial som inle omfattas av
verksamheten vid statens institut för läromedelsinformalion bör enligt min
mening läggas upp på ell sådanl sätt atl samverkan eller samordning med
registret vid siatens institut för läromedelsinformalion möjliggörs. Formerna
för registrering av AV-malerial, vilkel eller vilka organ som bör ha ansvarel
för denna saml i vilken utsträckning registreringen också bör vara förenad med
uppgiften atl informera om utbudet av AV-material bör i likhet med vad kommitién
föreslår utredas ytterligare. Jag avser att återkomma till denna fråga i annat
sammanhang. När del gäller arkivering av AV-material vill jag erinra om att dalaarkive-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 123

ringskommittén (U 1968:48) i december 1974 avlämnat delbelänkandet
(SOU 1974: 94) Bevara ljud och bild, i vilkel näraliggande frågor tas upp.
Belänkandet har remissbehandlats och ärendel bereds f n. inom utbildningsdepartementet.
Därvid beaktas också frågan om arkivering av AV-material.

Genom ökad
tillgång på videokasseltspelare inom utbildningsområdet kommer utnyttjandet av
befintligt material, svenskl och utiändskt, all öka. Enligl kommittén kan möjlighelerna
alt utnyttja befintligt material för icke kommersielll bruk inom t. ex. utbUdningsområdet
komma alt bli stora. Delta kommer emellertid atl ställa anspråk på resurser för
kopiering av rörlig bild. Kopieringen inom detta område bör ske ulan
vinstintresse. Enligl kommittén talar flera skäl för all kopieringen bör ske i
anslutning till utbildningsprogramorganels verksamhel. Kommiltén framhåller
alt utbildningsprogramorganet måsle disponera resurser för kopiering och
bearbetning av befintligt material.

Jag instämmer i kommitténs uppfattning all utbildningsprogramorganel
i likhel med vad som hittills har gällt för TRU. skall kunna använda sina medel
för all kopiera och bearbeta befintliga program. Omfattningen av resursema
härför får bedömas i del årliga budgetarbetet. Del bör också vara möjligl för ulbildningsprogramorganet
all på beställning kopiera program.

6.4.6 Förlagsverksamhet

TRU, SR/UTB inkl. SR/VUX har hittills i anslutning till
sin programverksamhet framställt trycksaker. TRU hargjort detta både i egen
regi och i samarbele med olika förlag. SR/UTB har genom sin skolmalerielsektion
producerat och distribuerat trycksaker som hör lill skolprogrammen. På
motsvarande sätt har förlaget inom Sveriges Radio fungerat som producent och
distributör för trycksaker som hör lill vuxenutbildningsprogrammen.

Kommitién anser all del nya utbildningsprogramorganet i
väsentlig utsträckning bör kunna förlägga trycksaker. Efter sammanläggningen
av TRU och SR/UTB bör skolmaterielsektionen och de personer som inom TRU
handhar föriagsfrågor inom ulbildningsprogramorganet kunna svara för
produktion, distribution och marknadsföring av trycksaker. Utbildningsprogramorganel
bör i huvudsak svara för produktion av de trycksaker som ingår i flermedieprojekt,
men i vissa fall bör det samarbeta med annal förlag. Kommiltén anser det vidare
viktigt att utgivning av läromedel inte dubbleras. Därför bör
utbildningsprogramorganet informera andra läromedelsförlag om vilka insalser
som planeras.

Enligl Statsföretag är det angeläget att finna sådana
former för samverkan och samordning av de statliga resurserna på
läromedelsområdet, atl den förlagsresurs och del kunnande som Liber
representerar utnyttjas i en samlad resursinsats. Med anledning härav
ifrågasätter Statsförelag kom-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 124

mittens
förslag och föreslår bl. a. all Liber skall svara för föriagsproduklion både
för produkter, som utges och finansieras genom försäljning, och för
beställningsuppdrag som betalas genom utbildningsprogramorganel. Härigenom
skulle utbildningsprogramorganel endasl behöva begränsade förlagresurser för
samverkan med förlagsproducenlen.

Jag instämmer i kommitténs
uppfattning, som också Brevskolan understmkit, all en förutsättning för all
åstadkomma meningsfulla studier är all ljud- och bildmaterialet stöds också av
tryckt material. Enligt min mening är det därför värdefullt all utbUdningsprogramorganet
får resurser för all kunna framställa studiematerial i anslutning till
produktionen av program som etersänds. Jag delar således kommitténs uppfattning
atl del är viktigt alt utbildningsprogramorganel har möjlighet atl kunna
förlägga trycksaker. Emellertid bör ulbildningsprogramorganet inle ägna sig åt
annan trycksaksproduktion än sådan som har samband med produktion av ljud- och
bildprogram. Dessuiom bör utbildningsprogramorganel, som TRU hittills här
gjort, samverka med andra förlag. Det samarbete som TRU har haft med t. ex.
Liber och Hermods beträffande tryckt material bör av del nya ulbildningsprogramorganet
kunna fördjupas och utvidgas på etl för utvecklingen av läromedelsområdet fmklbart
säll sedan - genom siatens medverkan - förlaget och kortespondensinslilutel
lagts samman. Jag har i del föregående förordal atl utbildningsprogramorganets
produktion i huvudsak skall avse brislområden inom skilda delar av utbUdningsväsendet.
Även om en följd härav blir all denna produktion i alll väsentligt kommer all
utgöras av projekt som av kommersiella läromedelsförlag inte kommer all bedömas
som företagsekonomiskt lönsamma anser jag likväl all nära kontakter bör finnas
mellan ulbildningsprogramorganet och dessa förlag. Ell viktigt syfte med dessa
kontakter är atl undvika dubbelarbete. Del bör ankomma på utbildningsprogramorganel
all utveckla sådana kontakter med övriga läromedelsförlag. Jag vill här också
erinra om vad jag har anförl rörande samråd mellan statens institut för
läromedelsinformation och utbildningsprogramorganel.

Jag
har tidigare förordat all utbildningsprogramorganel skall tillämpa principen om
full kostnadstäckning vid försäljning av sina produkter och tjänster. Del
innebär alt även produktionskostnaderna för program som inle avses för
etersändning bör beaktas vid prissättningen av dessa program. Det bör ankomma
på organisalicnskommillén alt lämna förslag till den närmare ulformningen av reglema
för prissättningen.

6.5
Utbildningsprogramorganets lokalisering

Frågan
om den framlida lokaliseringen av TRU-kommilléns produk-lionsverksamhel har
prövats av stalsmaklema både år 1971 och år 1973. Delegationen för lokalisering
av statlig verksamhet föreslog år 1970 i sin huvudrapport (SOU 1970: 29)
Decentralisering av slallig verksamhel alt

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 125

TRU
skulle lokaliseras till Umeå och all om dess verksamhet lades samman med SR/UTB
båda enheterna skulle förläggas dit. I prop. 1971: 29 angående omlokalisering
av viss statlig verksamhel föreslog Kungl. Majit alt verksamheten skulle
förläggas tUl Norrköping med hänsyn lill behovet av närhet lill Slockholm.
Riksdagen beslöt atl frågan om möjligheten alt förlägga verksamheten lill Umeå
borde utredas ytterligare. Även andra loka-liseringsaltemativ borde därvid
kunna övervägas (InU 1971:13, rskr 1971i 196). Delegationen för lokalisering av
slallig verksamhet fick i uppdrag alt på nytt överväga lokaliseringsfrågan. I sin
slutrapport (SOU 1972:55) Decentralisering av slallig verksamhel - etl led i
regionalpolitiken föreslog delegationen alt TRU II skulle
ges i uppdrag all även pröva frågan om verksamhetens framlida lokalisering. Kungl.
Maj:l och riksdagen anslöt sig till delegationens förslag (prop. 1973:55, InU
1973:22, rskr 1973i220). Kungl. Majit gav senare TRU II i uppdrag alt utreda
lokaliseringsfrågan.

Kommittén
föreslår nu all utbildningsprogramorganel av såväl regionalpoliliska som verksamhetsmässiga
skäl lokaliseras lill Stockholmsregionen. Vid ell val mellan Umeå och Nortköping
förordar kommiltén Norrköping. Som motiv för att förorda Stockholmsregionen
anför kommitién att de nuvarande regionalpolitiska förhållandena i viktiga
avseenden är annorlunda än de som förelåg omkring år 1970 och som då talade
för en omlokalisering från Slockholm. Ulvecklingen inom såväl
Stockholmsområdet som vissa andra delar av landel har under 1970-lalel varit en
annan än under 1960-talel. Sålunda har den snabba befolkningstillväxten inom
Storstockholmsområdet upphört samtidigt som befolkningsminskningarna i andra
delar av landel dämpats eller helt avstannat.

I
valet mellan Norrköping och Umeå vid en ev. omlokalisering anser kommittén atl
de regionalpolitiska synpunkterna synes ge en svag förtur för Norrköping. När
det gäller möjligheterna för utbildningsprogramorganel all bedriva sin verksamhel
effektivt och rationellt anser kommittén atl väsentliga nackdelar skulle uppstå
genom en omlokalisering. Det gäller främsl möjUghetema all anlita lilUälliga
medarbetare och utnyttja Sveriges Radios arkiv och tekniska resurser. Vid elt
val mellan Umeå och Norrköping förordar kommittén en lokalisering till
Norrköping med hänsyn lill de bättre möjligheterna lill kontakter med
Stockholmsregionen.

Det
övervägande flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan, t. ex.
statskontoret, SÖ och ABF, tillstyrker kommitténs förslag om lokalisering lill
Stockholmsregionen. Några remissinstanser, t. ex. Sveriges Radio och TCO,
förordar atl programorganet får lokaler så nära Sveriges Radios lokaler i
Stockholm som möjligt. De remissinstanser som förordar en lokalisering till Slockholm
eller Slockholmregionen betonar främst verksamhetens karaktär som skäl för
sina ställningstaganden. De remissinstanser som tillstyrker en omlokalisering
representerar olika orter och kommuner utanför Stockholm och anför främst regionalpoliliska
motiv för sina ståndpunkter.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 126

Liksom
kommittén anser jag atl såväl regionalpoliliska som verksamhetsmässiga skäl
bör beaktas vid lokaliseringen av utbildningsprogramorganel.

Vad
försl gäller de regionalpolitiska aspeklema får jag efler samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet anföra följande.

De
tidigare överväganden som gjorts när del gäller TRUis lokalisering hade som
bakgrund 1960-lalels stora obalans i den regionala ulvecklingen. De mål som
angavs för storstadsområdenas utveckling i 1972 års regionalpoliliska handlingsprogram
och som innebar atl tillväxten borde dämpas har nåtts bl.a. beroende på omlokaliseringen
av slallig verksamhel från Stockholm. De bedömningar som nu kan göras - t. ex.
grundade på resultalel av länsplanering 1974 eller på den regionaliserade
långtidsutredningen - tyder på all ulvecklingen i Stockholmsregionen även
under reslen av 1970-lalet skulle bli balanserad. De riktmärken för
samhällsplaneringen som har lagts fram av länsstyrelse och kommuner i
Stockholms län pekar mol en svag befolkningstillväxt. Del finns från dessa
utgångspunkter inget behov av atl nu ytterligare avlasta Stockholmsregionen.

Å
andra sidan finns etl behov av alt förstärka näringslivel på de orter som
tidigare övervägts som lokaliseringsorter för TRU nämligen Nortköping och
Umeå. En samlad bedöm ning leder dock lill slutsatsen atl den nuvarande svaga ulvecklingen
i Stockholmsregionen inte bör försämras ytteriigare genom utflyttning av
central statiig verksamhel ulöver den som redan har beslutats.

Regionalpoliliska
skäl talar alltså f n. mol en lokalisering av utbUdningsprogramorganet utanför
Stockholmsområdet.

Belräffande
de krav som produktionen av ljud- och bildprogram släller på lokaliseringsort
får jag anföra följande.

Utbildningsprogramorganet
kommer vid en förläggning till annan ort än Stockholmsområdet atl behöva ha en
i del närmaste fullständig egen teknisk utrustning. Den komplicerade och
känsliga inslmmentuppsätlning som fordras för ljud- och bildproduktion kräver
också tillgång lill avancerad service. Sådan finns på delta område praktiskt
taget endasl i Slockholm. Risken för driflavbroll och avsevärt fördyrad
service är därmed påtaglig vid annan lokaUsering än i Stockholmsområdet. UtbUdningsprogramorganet
kan inte heller göras hell självförsörjande ens ulmslnings-mässigl. Så t. ex.
är del från ekonomiska utgångspunkter orealistiskt atl bygga ell eget filmlaboralorium
för utbildningsprogramorganel. Inte heller är det möjligl atl klara
utnyttjandet av Sveriges Radios bUd- och ljudarkiv på annat säll än genom
direkta besök vid detla. Arbetet med framställning av program sker effektivast
i gmpp. och del är därför förenat med stora fördelar om en projektgmpp i sin
helhet eller någon del av den lillsammans besöker bild- och ljudarkiv och
bibliotek för att på ort och ställe diskutera igenom vilka material man skall
la med i programmen.

När
det gäller investeringar i byggnader m. m. förutsätter en omlokalisering lill
ort utanför Stockholmsområdet en total nybyggnad och. som nyss

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:110 127

har
nämnts, en i det närmaste fullständig teknisk utmstning. En lokalisering i
Stockholmsområdet medför möjligheter till ell samulnylljande av tekniska
resurser med Sveriges Radio. Investeringsbehovet kan på gmnd härav beräknas
till drygt 15 milj. kr. lägre om verksamheten behålls på sådan ort i
Stockholmsområdet all sambruk med Sveriges Radio möjliggörs än om den
lokaliseras till någon av de övriga nämnda ortema.

En
förutsättning för all nå godtagbar kvalitet på programmen är tillgång till
skådespelare, musiker, artister och speciaUster av skilda slag. Tillgången
till sådan specialiserad personal är begränsad utanför storstadsområdena. En
lokalisering av utbildningsprogramorganet utanför Stockholmsområdet kommer all
myckel kraftigt begränsa dess möjligheter alt få medverkan från sådan
personal. Etl skäl härtill är all en sådan medverkan i de flesla fall inle har
formen av anställning ulan är tilUällig. Medverkan kan röra några limmar per
dag under en viss lid eller heltid för en kortare period. Den är oftast en
bisyssla eller en del i frilansverksamhel. De yrkesgmpper del här rör sig om
arbetar främsl på orter där arbetstillfällen av nämnt slag kan erbjudas av
institutioner som t. ex. svenska filminstitutet, teatrar, filmbolag m. m. Äv
vad jag har anfört framgår atl de krav som utbildningsprogramorganels
verksamhet släller på lokaliseringsort kraftigt talar för en lokalisering av
detta till Stockholmsområdet. Mot denna bakgmnd och med hänvisning till de
regionalpolitiska överväganden jag tidigare har redovisat förordarjag i likhet
med kommittén och majoriteten av remissinstanserna alt utbildningsprogramorganel
bör förläggas lill Stockholmsområdet.

Den
närmare lokaliseringen inom Stockholmsområdet bör bestämmas så atl den bidrar lill
en bättre balans mellan arbetsplalsemas och bostädernas lokalisering. Starka
regionalpolitiska skäl talar för lokalisering av utbildningsprogramorganet
till den södra delen av området. Regeringen bör bemyndigas atl fatta beslul om
utbildningsprogramorganels förläggning till kommun inom den södra delen av
Stockholmsområdet.

Jag
vill i detla sammanhang instämma i de synpunkler som kommit lill uttryck i
några av remissvaren, nämligen alt det är angeläget atl produktionen genomförs
på ett sådanl sätt alt den kan spegla de skiftande förhållandena i landels
skilda delar. Jag har bl. a. av detta skäl förordal en utbyggd försöksverksamhel
av den regionala kontaktverksamhet och produktion som både TRU och SR/UTB har
bedrivit. Enligt min mening bör en betydande del av utbildningsprogramorganets
tillkommande resurser användas för en produktion med regional förankring. Detta
bör vara möjligt genom att lägga ut programproduklion på de orter där för varje
enskilt program lämpliga resurser finns. En fömtsättning härför är en noggrann
programplanering och en väl fungerande ceniral enhet, så belägen alt dess
kontakter med de olika delama av landel lält kan byggas ut och upprätthållas.

Jag
är däremot inle beredd all biträda de förslag som har förts fram med innebörden
all del borde vara möjligl all förlägga någon del av verksamhe-

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 128

len
till annan ort än huvuddelen. Tanken skulle då vara all dela verksamheten så
all t. ex. produktionen för vuxenutbildning eller produktion med inriktning mol
förslagsvis samhällsvetenskapliga ämnesområden decentraliseras till någon ort.
Varje uppdelning, som innebär atl en del av verksamheten permanent förläggs
till annan ort än huvuddelen med syfte all där någorlunda självständigt och
med hjälp av egna resurser producera program, kommer all möta alla de
svårigheter som jag nyss har redovisat om utbildningsprogramorganel
lokaliseras utanför Stockholmsområdet.

6.6
Resurser för utbildningsprogramorganet

Kommiltén
har i sina beräkningar av resursbehoven utgått ifrån en lokalisering lill
Stockholmsregionen. Niir del gäller beräkningama i fråga om behov av teknisk utmstning
bör enligl kommittén utbildningsprogramorganel i stort sett bli
självförsörjande. För atl delta skall bli möjligl behöver organet dels överta TRUis
nuvarande utmstning, dels komplettera denna med viss angiven utmstning.
Kommitténs beräkningar utgår från en i förhåUande lill verksamheten budgelårel
1974/75 ökad produktion.

Flertalet
remissinstanser som yttrat sig i frågan är tveksamma till om det nya organet
behöver vara självförsörjande i fråga om teknisk utmstning. Statens institut
för läromedelsinformalion förordar alt organet utnyttjar Sveriges Radios
resurser enligl särskilt avtal. SIF, som förordar alt uibildningsprogramverksamhelen
i sin helhet inordnas i Sveriges Radio, anför som etl huvudskäl för sin
ståndpunkt det olämpliga i atl bygga upp en ny teknisk enhet utanför Sveriges
Radio. Sveriges Radio framhåller alt re-sursberäkningama bör ses över och all beslul
i frågan inle bör fallas förtän förslag från radioulredningen föreligger.

Det
nya utbildningsprogramorganel bör börja sin verksamhel den I juli 1977. Del
finns därför inle anledning all nu beslula om resurser för del nya organet.
Resursbehoven beror bl. a. på den framtida verksamhetens lokalisering. Jag har
vid min behandling av lokaliseringsfrågan förordat all utbildningsprogramorganel
lokaliseras till Stockholmsområdet.

Jag
anser atl det nya utbUdningsprogramorganet bör överta TRUis nuvarande utmstning.
När del gäller atl lillgodose behovet av ytterligare utmstning bör följande
beaktas. Den utmstning som behövs för framställning av UtbUdningsprogram
skiljer sig inle från den som används för der vanliga programverksamheten. Det
finns därför möjligheler atl utnyttj samma typ av utmstning för oUka programproduklioner.
SR/UTB har t. ex. ingen egen utmstning för sin verksamhet ulan utnyttjar för
närvarande tillsammans med övriga delar av Sveriges Radio den inom företaget befintiiga
utmstningen. Investeringskostnaderna kommer dessutom all bli

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 129

avsevärt
högre vid en lösning som innebär alt utbildningsprogramorganel blir
självförsörjande i fråga om teknik. Del kan därför inle vara rationellt och
samhällsekonomiskt försvariigi atl, i elt läge när ledig kapacitet uppstår
inom Sveriges Radio genom all SR/UTB bryts ul, bygga upp en fullständig
teknisk enhet vid sidan av Sveriges Radios. Jag förordar således all utbildningsprogramorganels
behov av ytterligare utmstning i första hand bör tillgodoses genom avtal med
Sveriges Radio. Jag fömtsätter därvid atl den prissättning som kommer alt gälla
för Sveriges Radios tjänster motsvarar vad SR/UTB och TRU f. n. betalar.
Skulle TRUis befintliga resurser tillsammans med dem som går atl utnyttja inom
Sveriges Radio inle räcka lill för all vidmakthålla utbildningsprogramorganels
produktion kan del dock bli aktuellt med viss utmstningskomplettering. De båda
företagen bör i avtalet la in beslämmelser som garanterar alt befintlig utmstning
utnyttjas på etl effektivt sätt.

Kommittén
har beräknat personalbehovet utifrån sitt förslag om utökad verksamhel och
därvid förutsatt alt den personal som finns anställd inom TRU resp. SR/UTB
inkl. SR/VUX vid beslutet om sammanläggning skall erbjudas anställning hos utbildningsprogramorganel.
Kommitténs förslag om fortsatt anställning för personalen har tillstyrkts i
yttrandena från Sveriges Radio, TCO och SIF.

Som
jag redan har nämnt har jag för avsikt atl föreslå regeringen all tillkalla en
särskild organisationskommitté som får i uppdrag atl närmare utreda och
planera den nya organisationen m. m. En av dess huvuduppgifter blir atl lämna
förslag om den framlida verksamhetens omfattning med ål-följande beräkningar av
resursbehov. Utgångspunkten för resursberäk-ningama för del nya
programföretaget skall vara verksamhetens omfattning inom TRU och SR/UTB inkl.
SR/VUX budgetåret 1976/77. En annan utgångspunkt bör vara alt resursema
fördelas på skilda utbildningsområden huvudsakligen i samma proportion som
kommittén har föreslagit. En tredje utgångspunkt bör vara atl produktionen av
sådana program som avses för annan distribution än elersändning högsl får ta i
anspråk fyra procent av utbildningsprogramorganels samlade resurser för
produktion.

6.7
Genomförande

Jag
har tidigare förordat att TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX läggs samman till ell nytt
ulbildningsprogramorgan. Denna sammanläggning bör ske med verkan fr.o. m. den Ijuli
1977. Som jag i del föregående har framhållit fordras dock ett vidare
förberedelsearbete, som bör uppdras åt en särskild organisationskommitté.
Riksdagen bör därför redan nu la ställning till de principiella riktlinjerna
för den framtida verksamheten.

Organisationskommitténs
första uppgift blir att utarbeta förslag lill underlag för beslut om det nya
utbildningsprogramorganets tekniska, administrativa, personella resurser m. m.
med erforderiiga kostnadsberäkningar.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 130

Förslag
i dessa avseenden bör föreligga senast den 1 oktober 1976 så alt regeringens
förslag kan föreläggas iiksdagen vid 1976/77 års riksmöte. Kommittén bör även
få bemyndigande all för statens räkning föra de förhandlingar med i första
hand Sveriges Radio som blir aktuella med anledning av sammanläggningen. Till
uppgifterna kommer även att höra att utarbeta förslag om behov av
sändningsutrymme i etern och intern organisation för företagel saml all
anställa erforderlig personal. Jag vill i detla sammanhang framhålla det
angelägna i att sammanläggningen genomförs på ett sådant sätt att personalens
anställningstrygghet garanteras. Detta bör kunna uppnås genom aU de som är anslällda
vid TRU och SR/UTB inkl. SR/VUX vid lidpunkten för beslutet om sammanläggningen
erbjuds anställning inom del nya programorganet. Organisalionskommillén måsle
för all kunna fullgöra sina uppgifler nära samarbeta med TRU och Sveriges Radio.
Den bör därför lill sig knyta företrädare för ledning och personal vid de båda enhelema.
Till den tidpunkt då del nya programorganet börjar sin verksamhel svarar TRU II och
Sveriges Radio liksom hillills för programproduklionen inom resp. enheter.
Under en övergångslid torde även verksamheten komma all bedrivas i skilda
lokaler. Del bör i vanlig ordning ankomma på byggnadsstyrelsen all svara för
den fortsatta planeringen av företagels lokalbehov.

Vissa frågor som är av
betydelse för utbildningsprogramorganels verksamhet utreds av radioulredningen.
SlutUga beslut i dessa frågor bör som jag tidigare anförl inle fattas i detla
sammanhang. Jag avser således atl senare återkomma lill regeringen bl.a. i
frågor om nya distributionsformer, sändningsrätl och radionämndens granskningsuppgifter.
I samband därmed kommer jag också atl föreslå de författningsändringar som kan
behövas. Jag avser också alt i annal sammanhang föreslå regeringen alt utbildningsprogramorganel
bör ges namnet Sveriges Utbildningsradio.

7
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl

1. godkänna
de riktlinjer för framställning av ljudradio och televisions

program, m. m. för utbildningsväsendet som jag har angett i det föregåen

de,

2. bemyndiga
regeringen all besluta om den närmare lokaliseringen av

utbildningsprogramorganel.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och besluta att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra ganden har lagt fram.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 131

Innehåll

1
Inledning ...................................................................... 3

2
TRU-kommilléns
belänkande Program för ljud och bild i utbildningen 6

2.1 Kommitténs allmänna överväganden .................... ...... 6

2.1.1 UlbildningssamhäUet och de nya
medierna.. ...... 6

2.1.2 Produktion och distribution av
ljud- och bildprogram 7

2.1.3 Pedagogiska teorier kring ljud- och
bildprogram .... 8

2.1.4 Nuvarande verksamhet vid TRU och SR/UTB
9

2.1.5 Behov av och önskemål om ljud- och bildinsalser
... 11

2.1.6 Nya distributionsformer - videogram
och kabel-TV 15

2.2 Kommitténs förslag i organisationsfrågan ............ 17

2.2.1 Ulbildningsprogramverksamhelens
finansiering 17

2.2.2 Utbildningsprogramorganels slällning........... .... 17

2.3......................................................................... Vissa
frågor av betydelse för den närmare organisationen av

utbildningsprogramorganel.................................... .... 20

2.3.1 Sändningsrätl i etem ................................... 20

2.3.2 Behov av ytteriigare kanaler i
radio och TV.. 21

2.3.3 FörhåUande lill Sveriges Radio..................... .... 21

2.3.4 FörhåUande till myndigheler ........................ 22

2.4 Utbildningsprogramorganels verksamhet m.m........ ... 22

2.4.1 Verksamhetens inriktning............................. .... 22

2.4.2 Utbildningsprogramorganels
verksamhetsform 29

2.4.3 Utbildningsprogramorganels styrelse
m. m.. .... 30

2.4.4 Vissa juridiska frågor.................................... 31

2.4.5 Distributionsfrågor........................................ 36

2.4.6 Förlagsverksamhet....................................... 40

2.4.7 Resursbehov................................................. 40

2.4.8 Kostnader..................................................... .... 42

2.4.9 Förslagets genomförande............................. 43

2.5 Utbildningsprogramorganels
lokalisering................ 44

2.6 Kommitténs förslag lill stadgar för
stiftelsen........... .... 45

3 Remissyttranden........................................................... 51

3.1 Behov av ljud- och bildprogram i
undervisningen... 51

3.2 Inriktning och uppgifter.......................................... 54

3.2.1 Förskolan...................................................... 54

3.2.2 Ungdomsskolan ........................................... 56

3.2.3 Högskolan..................................................... 58

3.2.4 Vuxenutbildningen........................................ 58

3.3 Nya distributionsformer - videogram
och kabel-TV. .... 61

3.4 Regional och lokal verksamhet............................... .... 61

3.5 Övriga uppgifter .................................................... .... 63

3.6 Utbildningsprogramverksamhelens
finansiering..... 64

3.7 Organisalorisk ställning.......................................... 65

3.8 Sändningsrätl och sändningsutrymme
i etern ...... 66

3.9 Förhållande till myndigheter och
till Sveriges Radio........ 68

3.10 Utbildningsprogramorganets
verksamhetsform och styrelse 69

3.11 Vissa juridiska frågor............................................. .... 72

3.11.1 Stadgar för stiftelsen ................................. .... 72

3.11.2 Granskning av utbildningsprogram............. .... 73

3.11.3 Upphovsrättsfrågor..................................... .... 74

3.12 Registrering och distribution................................. .... 75

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:110 132

3.13 Förlagsverksamhet............................................... 76

3.14 Resurser för ulbildningsprogramorganet
............ 78

3.15 Utbildningsprogramorganels
lokalisering.............. .... 78

4 TRU-kommilténs
belänkande Distansundervisning........ .... 80

4.1 Inledning................................................................ .... 80

4.2 Distansundervisning i andra länder........................ 80

4.3 Olika organisatoriska lösningar.............................. .... 83

5 Remissyttranden........................................................... .... 86

5.1 Distansundervisningens syften.............................. .... 86

5.2 Distansundervisningens organisation
................... .... 86

5.3 Läromedel ............................................................. .... 89

6 Föredraganden.............................................................. .... 91

6.1 Inledning................................................................ .... 91

6.2 Utbildningsprogramorganels
inriktning och uppgifter 96

6.2.1 Förskolan...................................................... .... 96

6.2.2 Ungdomsskolan ........................................... .... 97

6.2.3 Högskolan..................................................... .. 100

6.2.4 Vuxenutbildningen........................................ .. 105

6.2.5 Övriga uppgifler............................................ .. 108

6.3 Ulbildningsprogramverksamhetens organisation .. ..... Ill

6.3.1 Nuvarande organisation .............................. .. 111

6.3.2 UtbUdningsprogramorganels
finansiering .... .. 112

6.3.3 Utbildningsprogramorganels slällning........... .. 113

6.3.4 Sändningsrätt och sändningsutrymme
i etem 114

6.3.5 Förhållande till myndigheler och
Sveriges Radio 117

6.4 UtbUdningsprogramorganels organisalion............. 118

6.4.1 Förelagsform................................................. 118

6.4.2 Förelagels organisation och ledning
m. m..... 119

6.4.3 Granskning av utbildningsprogram............... .. 120

6.4.4 Upphovsrällsfrågor........................................ .. 121

6.4.5 Distributionsfrågor........................................ .. 121

6.4.6 Förlagsverksamhet....................................... .. 123

6.5 Utbildningsprogramorganels
lokalisering................ .. 124

6.6 Resurser för utbildningsprogramorganel
............. .. 128

6.7 Genomförande........................................................ .. 129

7
Hemställan ................................................................... 130

8
Beslut............................................................................. 130

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

55 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (55)

55 kopplingar i 32 dokument.

  1. SOU 2000:55 Radio och TV i allmänhetens tjänst s. 209 · s. 425 i texten
  2. Bet. 1990/91:UbU2 Vissa högskolefrågor i texten
  3. Bet. 1985/86:KrU21 om Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99) s. 36 i texten
  4. Prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m. m. s. 5 · s. 59 i texten
  5. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten

Visa alla 32