med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
72 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 53 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:125 Regeringens proposition
1975/76:125
med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1975/76;
beslutad
den 18 mars 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tUläggsbudget III till statsbudgeten
för innevarande budgetår.
De
anslag som begärs uppgår tiU ca 1 285,1 milj. kr., varav ca 1 102,6 milj. kr.
på driftbudgeten och 182,5 milj. kr. på kapitalbudgelen. De största anslagen
för egentliga statsutgifter på driftbudgeten föreslås gå lill
sysselsättningsfrämjande åtgärder, FN-styrkors verksamhet utomlands samt
inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. De största anslagen
på kapitalbudgeten avser inköp av fastigheter m. m. samt vissa
projekteringskostnader.
Sammanlagt
har nu begärts eller anvisats anslag på tiUäggsbudget lill statsbudgeten för
innevarande budgetår med ca 3 448 milj. kr.
1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:125
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammaniräde 1976-03-18
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvisl, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldl, Zachrisson, Leijon.
Proposition med förslag om tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1975/76
Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1975/76. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Sträng anför: Riksdagen fastställde år 1975
statsbudgeten för budgetåret 1975/76. De anslag som därutöver har anvisats vid
1975/76 års riksmöte har uppförts på tUläggsbudget I (prop. 1975/76: 23, prop.
1975/76: 25, prop. 1975/76: 26, prop. 1975/76: 57, prop. 1975/76: 61 och prop.
1975/76: 66, FiU 1975/76: 17, rskr 1975/76: 136). Vidare har tidigare i år
begärts anslag på tilläggsbudget II till
nämnda statsbudget (prop. 1975/76: 88, prop. 1975/76: 99 och prop. 1975/76:
101).
I prop. 1975/76: 121 har regeringen föreslagit riksdagen atl
anvisa 136 milj. kr. lill förvärv av aktier i AB Götaverken.
Ylterligare anslagsframställningar på tilläggsbudget under
löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en
gemensam proposition om tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1975/76.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
alt besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III lUl
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Prop.
1975/76:125 3
Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bUagor 115.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:125
Bilaga
1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammaniräde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Geijer
Anmälan
till tilläggsbudget in till statsbudgeten för hudgetåret 1975/76 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
1. Polishus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats elt invesleringsanslag av 96 milj. kr., varav på tiUäggsbudget
I 48 milj. kr. (prop. 1975/76: 25 bU. 1, JuU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 125). BehåUningen
under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 13,4 milj. kr.
Från
anslaget bestrids utgifter för inlösen av polishus och för nybyggnad i statiig
regi.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den
29 december 1975 beslutat om vissa sysselsättningsbefrämjande åtgärder under
budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl. a. all från investeringsanslagel
Polishus m. m. får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit
bestridas utgifler med högsl 26,7 milj. kr. Regeringen har samma dag uppdragit
åt byggnadsstyrelsen all ulföra nybyggnad av polishus i Vämamo inom en
kostnadsram av 15,8 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975 saml om- och tillbyggnad
av polishus i Alingsås inom en kostnadsram av inkl. kostnaderna för förvärv
av det befintliga polishuset 13,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Föredraganden
1
beslut den 22 februari 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen atl
projektera nybyggnad av polishus i Värnamo t. o. m. bygghandlingar.
Byggnadsstyrelsen
har redovisat kompletterande förslagshandlingar
Prop. 1975/76:125 6
för
nybyggnaden i Värnamo som avses omfatta en totalarea på 9 200 m* inom en
byggnadsvolym om 29 500 m med lokaler för polisväsendet, åklagarmyndigheten,
exekutionsväsendet, lokala skattemyndigheten samt fastighelsbildningsmyndigheten.
Kostnaden har beräknats till 15,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Byggnadsstyrelsen
har vidare redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av polishus i
Alingsås. I förslaget ingår lokaler även för åklagarmyndigheten,
kronofogdemyndigheten och lokala skattemyndigheten. Den totala programarean 4
600 m. Kostnaden har beräknats till 10,9 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Regeringen
har den 29 december 1975 godkänt avtal om förvärv av del befintliga polishuset
i AUngsås för en köpesumma av 2 325 000 kr. Jag har tidigare (prop. 1975/76:
100 bU. 4, s. 85) beräknat medel för förvärvet.
Med hänsyn till vad jag
har anfört i del föregående bör följande reviderade kostnadsram i 1000-tal kr.
föras upp i investeringsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
ram medel s-
1975-04-01
förbrukning 1975/76
Byggstart
är-mån.
Färdigställande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Polishus
i Värnamo 15 800 2 000 76-04 77-12
Polishus
i Alingsås 10 900 700 76-05 77-08
Jag
förordar att 26,7 mUj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på
tilläggsbudget III för innevarande budgetår. Jag hemställer alt regeringen
föreslår riksdagen
alt
till Polishus m. m. på tilläggsbudget III tiU statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 26 700 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTRIKESDEPARTEMENTET
Bilaga 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredragande:
Statsrådet Andersson
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TREDJE
HUVUDTITELN
A.
Utrikesdepartementet m. m.
[1]
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. På
statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik förts upp ett
reservationsanslag av 6 881 000 kr. Medlen är avsedda för ersättning, underhåll
och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen.
TUl följd av all vissa vid anslagsberäkningen icke förutsedda projekt
tillkommit har behov av extra medelstilldelning för innevarande budgetår
uppstått. Detla beräknas till 400 000 kr.
Med hänvisning lill
ovanstående hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
på
tilläggsbudget III tUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76
anvisa
ell reservationsanslag av 400 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:125
Bilaga
3
Uldrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Holmqvist
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-ljänsl
anvisades första gången på tilläggsslat till riksslalen för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de
årliga utgiflerna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för observatörer
i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66 1971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet
hittills anvisats 688 965 000 kr. på tUläggsslat och tiUäggsbudget. Därav har
64 milj. kr. anvisats för att läcka utgifterna för FN-slyrkan på Cypem, för FN-slyrkan
i Mellersta Östern och FN-observatörer under liden julidecember 1975 saml för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1975/76: 25 bil. 2, FöU 1975/76: 14, rskr
1975/ 76: 94).
Del
av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 januari 1976 har
från FN influtU 387 184 723 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittUls
framlagda krav uppgår f. n. till 40 626 666 kr. Ersätt-
Prop.
1975/76:125 10
ningar
som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse
inkomster.
Genom
beslut den 23 oktober 1975 har tiden för den svenska FN-insatsen i MeUersta
Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1976. Utgiflerna för denna beräknas tUl
ca 4,7 milj. kr. för månad eller för tiden januarijuni 1976 sammanlagt ca 28
milj. kr.
Genom
beslut den 11 december 1975 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
förlängts t. o. m. den 15 juni 1976. Utgifterna beräknas till 3,8 milj. kr.
för månad eller sammanlagt ca 23 milj. kr.
En
allmän medelsreserv av 5,5 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifler som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet
observatörer i FN-ljänsl uppgick den 1 januari 1976 till 41. Medelsbehovel för
dessa kan beräknas lill 420 000 kr. för månad eller för liden januarijuni 1976
sammanlagt ca 2,5 milj. kr.
Vid
utgången av december 1975 kvarstod en behållning på ca 8 314 000 kr. under
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovel
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså till (28 000 000-f 23 000 000-5 500 000-1-2 500
000-8 314 000) 50 686 000 kr., avrundat 51 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare
anvisas utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret.
Med
hänsyn till atl många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt alt även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifler
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om
deras täckning bör få las upp framdeles.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att
till FN-styrkors verksatnhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 51 000 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredragande:
statsrådet Aspling
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
A.
Socialdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisats ett reservationsanslag av 13,2 milj. kr. Härtill kommer en
behållning av 573 860 kr. från föregående budgetår. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget har under budgetåret bUvit mera omfatlande och
kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1974.
Vidare föreligger nu säkrare kostnadsberäkningar för den nya upplaga av socialkalalogen
som inom kort sänds ut till samtliga hushåll och som bekostas från detla anslag.
Jag räknar nu med ell ylterligare medelsbehov av 3,4 milj. kr. Jag hemställer
alt regeringen föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tiUäggsbudget III lill statsbudgeten
för
budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av
3
400 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[2]
1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
Till ändamålet har för budgetåret 1975/76 anvisats ett investeringsanslag av
4,5 milj. kr. Den 1 juli 1975 fanns en behållning på ca 5,2 milj. kr.
Prop.
1975/76:125 12
Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1 s. 55, FiU 1975:
1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande
åtgärder budgetåret 1975/76. Beslulel innebar bl. a. alt från detla
investeringsanslag skulle få bestridas utgifter med högst 3 milj. kr. utöver
vad som tidigare medgivils. I beslut samma dag medgav regeringen efler förslag
av socialstyrelsen atl byggnadsarbeten får påbörjas innevarande budgetår vid
vissa erkända och enskilda vårdanstalter i Bodens, Marks och Strängnäs
kommuner.
Vid
min anmälan av anslaget i 1975 års budgetproposition beräknade jag medelsbehovel
under budgetåret 1975/76 för övriga under budgetåret aktuella byggnadsföretag tiU
9,7 milj. kr. Del totala medelsbehovet under innevarande budgetår uppgår
således till 12,7 milj. kr. Jag förordar därför atl ylterligare 3 milj. kr.
anvisas för ändamålet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
atl
till Lån till tiybyggnader vid erkända vårdanstalter för alko-holmissbriikare m.
m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt
investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Prop. 1975/76:125 13
Bilaga
5
Uldrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Norling
Anmälan
tiU tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
E. Institut m. m.
[1] E
9. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut. Statens väg- och trafikinslilul
arbetar med forskning och utveckling (FoU) avseende vägar, vägtrafik och väglrafiksäkerhel.
En slor del av FoU-verksamheten sker på uppdrag mot ersällning som i princip
baseras på kravet om full kostnadstäckning. Under anslaget anvisas de medel som
erfordras för institutets egen FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom
institutels verksamhetsområde. Institutet omlokaliserades den 1 juni 1975 till
Linköping.
Det
statliga anslaget lill statens väg- och trafikinslitut uppgår för innevarande
budgetår till 9 250 000 kr. (prop. 1975: 1 bU. 8, TU 1975: 1, rskr 1975: 76).
Statens
väg- och trafikinstitut har i framställning den 7 januari 1976 redovisat dels
del ekonomiska utfallet för verksamheten under budgetåret 1974/75, dels del
beräknade utfaUet under budgetåret 1975/76. För budgetåret 1974/75 uppgick föriusten
till 1 593 000 kr. Genom tidigare redovisade vinster i verksamheten kom den
balanserade förlusten atl uppgå tUl 1 063 000 kr. Institutet har beräknat
underskottet i verksamheten för innevarande budgetår lill 3,2 milj. kr.
Institutet anger som skäl lill
underskotten atl de kostnadsfördyringar som inträffat i samband med omlokaliseringen
inte helt kunnat mötas med ökade uppdragsiniäkier, framför allt beroende på alt
det uppstått ett produktionsbortfall under liden för inredning, uppbyggande och
inkörning av de ny laboratorierna.
Prop.
1975/76:125 14
Även
om institutet nu har konamit över inkörningsperioden bedömer man del som
omöjligt alt hämta in del ifrågavarande produktionsbortfallet. Institutet
hemställer därför om tilläggsanslag av 4,3 milj. kr., motsvarande det konstaterade
underskottet budgetåret 1974/75 och det beräknade underskottet innevarande
budgetår.
Föredraganden
Omlokaliseringen
till Linköping har inneburit alt institutet fått nya och ändamålsenhga lokaler
samt modern utrustning. Genom alt en del resurser måst anslås tiU arbetet med omlokaliseringen
har emellertid' ell direkt produktionsbortfall ägt rum i den normala
forsknings- och utvecklingsverksamheten vid institulel.
Sedan inslilulel nu har
kommit över inkörningsproblemen förulsälter jag att institutet genom en aktiv
marknadsföring och en anpassning av resurserna till efterfrågan kan väsentligt
förbättra ekonomin i verksamheten och sina möjligheter all göra sig gällande på
uppdragsmarknaden. I prop. 1975/76: 100 räknade jag därför med en relativt
kraftig ökning av uppdragsinläkterna för nästa budgetår.
För
att ge institutet etl gott utgångsläge därvidlag är del angelägel att det
ackumulerade underskottet inle utgör en framtida belastning för verksamheten.
Jag förordar därför elt tilläggsanslag av 3,8 milj. kr., vilket motsvarar det
nu beräknade ackumulerade underskottet per den 30 juni 1976.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 3 800
000 kr., alt avräknas mol aulomobilskalte-medlen.
F.
Diverse
[2] F
9. Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kom-raunikationsverken.
Inom kommunikationsdepartementet har vid två tillfällen under det senasie
halvåret i oktober 1975 och i januari i år den planerade rekryteringen av
personal fram liU utgången av år 1976 vid vissa av departementels verk och
myndigheter inventerats. I oktober framkom att ca 6 100 personer, fördelade på
postverket med 2 400, på televerket med 2 050, på statens jämvägar med 700, på
luftfartsverket med 490, på statens vägverk med 405, på sjöfartsverket med 80
och på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut med 25, skulle komma atl
anställas under den närmaste 14-månadersperioden.
I
januari redovisades en beräknad total anställning under perioden novembermars
av ca 2 600 personer. Vidare redovisades att av den planerade rekryteringen
under årets tre sista kvartal, ca 3 500 perso-
Prop.
1975/76:125 15
ner,
kunde anställningen av 800 postverket 180, televerket 75, statens järnvägar
350, statens vägverk 150, sjöfartsverket 25 och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut 20 tidigareläggas lill den 1 april. Kostnaden för en sådan tidigareläggning
skulle enligt redovisade beräkningar bli ca 15 milj. kr.
Med ulgångspunkt
i den gjorda inventeringen beslöt regeringen den 29 januari i år att i sysselsätlningsfrämjande
syfle den redovisade möjliga tidigareläggningen lUl den 1 april av den
planerade totala rekryteringen under perioden aprildecember i år skall
genomföras. Tidigareläggningen innebär all 800 personer, därav ell stort antal
ungdomar, snabbare än planerat kommer in på arbetsmarknaden och får varaktiga
arbeten. Kostnaderna för tidigareläggningen får uppgå till totalt högst 15
milj. kr.
Jag
föreslår atl medel för täckande av kostnaderna för tidigareläggningen anvisas
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår under elt
nytt reservationsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 9. Ersättning för sysselsätlningsfrämjande
åtgärder inom kommuni-kalionsverken. Anslaget bör föras upp med 15 milj. kr.
Det lorde få ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter och
anvisningar för utbetalning av medlen.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsverken
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell
reservationsanslag av 15 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER
[3]
4. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens lånefond för den
mindre skeppsfarten har lill syfle alt genom lånestöd främja en från allmän synpunkl
önskvärd fömyelse av landets bestånd av mindre fariyg. Företräde till lån skall
ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre
skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om
lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktion (1971: 325) för lånenämnden
för den mindre skeppsfarten.
Genom
den delvis ändrade låneinriklning som lånenäranden fick fr.o.m. den 1 juU 1971 (prop.
1971: 1 bil. 8, TU 1971: 2, rskr 1971: 54) har lånegivningen mera genereUt
inriktats på den mindre företagsamheten inom rederinäringen och därvid blivit
mindre bunden till viss tonnageslorlek.
Prop. 1975/76:125 16
Genom riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:
1 bil. 8, TU 1975: 2, rskr 1975: 54) har lånefonden för innevarande budgetår
förstärkts med 25 milj. kr. KapilaltiUgångarna i fonden uppgår därefter liU
95,8 milj. kr.
Lånenämnden för den mitidre skeppsfarten
I skrivelse den 29 augusti 1975 har nämnden anhållit om
tilläggsanslag för budgetåret 1975/76 om 35 milj. kr.
Föredraganden
Utöver den betydande förstärkning som har skett av
lånefonden under de två senaste budgetåren förordar jag alt ytterligare 10
milj. kr. tillförs fonden under innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
investeringsanslag av 10 000 000 kr.
Prop.
1975/76:125 17
Bilaga
6
Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
finansdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1]
B 14. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. I slatsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av
32 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårels början uppgick till ca 25,9
milj. kr.
Från
anslaget bestrids utgifter bl. a. för inredning och sådan till lokalema knuten
generell utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen av
statlig verksamhet. För planeringen av denna inredning och utrastning svarar
huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och utruslningsnämnden för universitet
och högskolor.
I
gällande inredningsplan är uppförd en delram av 6 milj. kr. för anskaffning av
inredning lill nybyggnaderna inom Västeråsenområdet i Borås för statens provningsanslalt.
Kostnadsramen korresponderar mol den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen
av 90 milj. kr. för nybyggnaderna. I del följande kommer jag all föreslå alt
kostnadsramen för byggnadsarbetena höjs med ca 26 milj. kr. för två nytillkommande
byggnader för anstaltens byggnadstekniska och mekaniska laboratorier.
Byggnadsstyrelsen
har föreslagit atl den i inredningsplanen uppförda delramen ersätts med en
definitiv kostnadsram av 8,7 milj. kr. Därav avser 950 000 kr. de nytillkomna
laboratorierna.
Föredraganden
Jag
förordar att den i inredningsplanen uppförda delramen av 6 milj. kr. för
nybyggnaderna inom Västeråsenområdet i Borås för statens provningsanstalt nu
ersätts med en definitiv kostnadsram av 8,7 milj.
2
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 125
Prop.
1975/76:125 18
kr.
Jag räknar därvid med att senare justeringar av denna ram inte skall behöva
göras.
Jag förordar vidare att de
utgifter som hänger samman med det nu redovisade inredningsobjeklel får
bestridas av tillgängliga medel under detla reservationsanslag.
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen all
1.
bemyndiga regeringen atl
besluta om anskaffning av viss inredning av byggnader för statlig förvaltning
inom den kostnadsram som jag har förordat i del föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning av
byggnader för statiig förvaltning.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl investeringsanslag av 185
milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 11,6
milj. kr.
Från anslaget bestrids
utgifter för investeringar i byggnader bl. a. för huvuddelen av de myndigheter
som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras från Stockholmsområdet.
Med hänsyn tUl gällande lidplaner för denna omlokalisering bör följande byggnadsobjekl
nu redovisas för riksdagen.
Borås. Nybyggnader inom Västeråsenområdet.
I prop. 1974: 170 (bU. 5) lämnades en ulföriig redogörelse för nybyggnaderna
för statens provningsanslalt inom Västeråsenområdet i Borås. Som framgick av
redovisningen hade anstaltens byggnadstekniska och mekaniska laboratorier
tagits undan för ytterligare utredning. Kungl. Maj:t föreskrev därefter i
beslut den 29 november 1974 att planeringen av anstaltens nya lokaler, inkl.
nämnda laboratorier, skulle ske inom en kostnadsram av 103,4 milj. kr. i
prislägel den 1 aprU 1973, inbegripet kostnaderna för inredning. Kostnadsramen
motsvaras av 127,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Byggnadsstyrelsen har
sommaren 1975 redovisat lokalprogram och systemhandlingar för nybyggnader för
de byggnadstekniska och meka-niiika laboratorierna. Styrelsen har därefter i samråd
med provnings-anstalten ytterligare överarbetat projektet i syfle atl nedbringa
koslnaderna. Nybyggnaderna föreslås nu omfatta en lotalyla av 8 300 m inom en
byggnadsvolym av 72 700 m-'. Lokalerna består huvudsakligen av laboratoriehallar.
Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas-i augusti 1976. Inflyttningen i
laboratorierna beräknas ske under december 1977.
Prop.
1975/76:125
I
gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 90 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1974 för nybyggnaderna, exkl. de nu redovisade laboratoriema.
Byggnadsstyrelsen föreslår nu att kostnadsramen för hela anläggningen sätts
till 116,9 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975. Därav avser 26,2 milj. kr. de
byggnadstekniska och mekaniska laboratorierna. I det föregående har hämtöver
förordats en kostnadsram av 8,7 milj. kr. till inredning för anläggningen.
Föredraganden
1
och med tillkomsten av de nu redovisade laboratoriema kommer statens provningsanslalt
all inom Boråsanläggningen disponera resurser av hög internationell standard
för provning och uppdragsverksamhet. Provningsanslalten får därmed möjlighet atl
la upp verksamhet som inte har kunnat bedrivas inom de nuvarande anläggningarna
i Stockholm. Jag finner det angeläget atl den planerade flyttningen genomförs
utan onödigt dröjsmål så att verksamheten stabUiseras. Mot bakgrund av vad
chefen för industridepartementet har redovisat i prop. 1975/76: 100 (bU. 15 s.
213) och i avvaktan på alt anstalten skaU nå upp lill fullt utnyttjande av de
nu redovisade anläggningarnas kapacitet räknar jag inte med någon ytterligare
utbyggnad av anläggningarna ut-, över de redovisade laboratorierna.
Med
hänvisning lill vad jag har redovisat bör följande ändrade kostnadsram i 1 000-lal
kr. föras upp i investeringsplanen.
19
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för
Byggstart
år-mån.
Färdigställande år-män.
74-04-01 75-04-01
75-06-30 1975/76 1976/77
Borås
Nybyggnader inom Västeräsenområdet
90 000 116 860
19 658 34 000 30 000
74-05
77-12
Jag
förordar alt de utgifter som hänger samman med de redovisade nybyggnaderna får
bestridas av tillgängliga medel under detla investeringsanslag.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
1.
bemyndiga regeringen alt
besluta om vissa byggnadsarbeten för statiig förvaltning inom den kostnadsram
som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten
för statlig förvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:125 20
[3]
12. Inköp av fastigheter m. m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats etl investeringsanslag av 25 milj. kr.
Behållningen under anslaget var vid budgetårets ingång ca 27,8 mUj. kr.
Anslaget
används för fastighetsförvärv efler beslut av regeringen i varje särskilt fall,
bl. a. för markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och för
förvärv av tomtmark för förvallningsbygg-nader och polishus.
I
det följande kommer jag alt föreslå alt ytterligare medel anvisas tUl
projektering i syfte att höja beredskapen för framtida tidigarelägg-ningar av
statliga byggnadsarbeten. Tomtmark för nybyggnader bör inköpas senast i samband
med atl projekteringen påbörjas.
De
uppdämda lokalbehoven i Stockholmsområdet har delvis kunnat tillgodoses i
lokaler som har friställts genom omlokaliseringar av statlig verksamhet saml
genom nyförhyrning. Jag har tidigare redovisat förslag om nybyggnader i Västra
Skogen i Solna för arbetarskyddsstyrelsen och i kv. Ölbryggaren på Söder i
Stockholm för kronofogdemyndigheten m. fl. Trots detla är lokalsituationen
alltjämt besvärlig för flera myndigheter. För att snabbi och lill rimliga kosinader
kunna lösa vissa angelägna lokalbehov bl. a. i samband med evakueringarna
inför överflyttningen av regeringskansliet lill södra Klara samt för
länsförvaltningen och skatteadministrationen måsle fastigheter också inköpas.
Regeringen har nyligen beslutat om inköp av en kontorsfastighet i Liljeholmen
med anlitande av medel från detla anslag. Ytterligare förvärv kommer enligt
min mening all bli nödvändiga.
Jag
förordar atl ytterUgare 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget innevarande
budgetår för fastighetsförvärv för nu nämnda ändamål. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Inköp av fastigheter m. m. på tilläggsbudget III till slatsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa elt investeringsanslag av 50 000 000 kr.
VII.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
[4]
1. Vissa projekteringskostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats etl invesleringsanslag av 60 milj. kr.
Behållningen under anslaget vid budgetårets början uppgick till ca 36 milj. kr.
Anslaget
disponeras efler beslut av regeringen för sådana projekteringsarbeten som
föregår den slutiiga prövningen av byggnadsobjekt.
Som
jag har redovisat bl. a. i finansplanen för innevarande år har regeringen i sysselsätlningsfrämjande
syfle under delta budgetår hittills beslutat tidigarelägga statliga
byggnadsarbeten utanför affärsverken för sammanlagt över 140 milj. kr. Dessa
byggnadsarbeten har hämtats huvudsakligen ur den projektreserv som har funnits
hos byggnads-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:125 21
styrelsen
och fortifikalionsförvallningen. Under våren har möjligheterna inventerats att
snabbt fylla på projektreserven med nya objekt. Jag har därvid funnit att
projekteringen av ett antal planerade nybyggnader bör kunna forceras, bl. a.
nybyggnader för länsförvaltningarna. Detta skulle ge en värdefull höjning av
beredskapen för kommande tidi-gareläggningar. Jag förordar därför att
ytterligare 30 milj. kr. för projekteringskostnader anvisas innevarande
budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
all
till Vissa projekteringskostnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av 30 000 000 kr.
Prop.
1975/76:125 23
Bilaga
7
Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
slalsrådel Zachrisson
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 83 679 000 kr. Operan och Dramatiska teatern har gett in framställningar om
ytterligare medel för läckande av de kostnadsökningar som följer av dels
ingångna avtal om löner innevarande budgetår för samtliga vid teatrarna
anställda personalgrupper, dels av statsmakterna beslutade ökade sociala
avgifter den 1 januari 1976. Statens kulturråd tillstyrker teatrarnas
framställningar.
Föredraganden
Då
jag anmälde medelsbehovel under detta anslag i prop. 1975: 1 anförde jag alt
jag hade för avsikt all återkomma i senare sammanhang beträffande behov till
följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till koslnaderna för löneavtalen
för innevarande budgetår och lill de redovisade kostnadsökningarna för sociala
avgifter förordar jag atl anslagen lill Operan och Dramatiska teatern höjs med
8 730 000 kr. resp. 4 785 000 kr. varav för löner högst 5 767 000 kr. resp. 3
168 000 kr.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
all
lill Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget III tiU
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 13 515
000 kr.
Prop.
1975/76:125 24
[2]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 42 656 000
kr. Svenska riksteatern har gjort framställning om ytterligare medel för
täckande av kostnadsökningar lill följd av dels ingångna avtal om löner
innevarande budgetår, dels höjda kostnader för sociala avgifter den 1 januari
1976. Vidare har teatern hemställt om till-läggsanslag för läckande av
merkostnader lill följd av Iraktamentshöj-ningar fr. o. m. den 1 januari 1975.
Statens
kulturråd tillstyrker teaterns framstäUningar.
Föredraganden
Vid
min anmälan av medelsbehovet under detla anslag i prop. 1975: 1 anförde jag att
jag avsåg alt återkomma senare angående behov lill följd av ökade löne- och traktamenlskostnader.
Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisais i teaterns
framställningar förordar jag all anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6
858 000 kr., varav för löner högsl 3 262 000 kr.
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
atl
tiU Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 6 858 000 kr.
[3]
B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår är
uppfört elt reservationsanslag av 21 392 000 kr. lill rikskonserl-verksamhet.
Institutet för rikskonserter har hemställt om tilläggsanslag för läckande av
ökningar av lönekostnaderna utöver medel som tidigare anvisats för ändamålet.
Statens
kulturråd tillstyrker institutets framslällning.
Föredraganden
Med
hänvisning lill inträffade oförutsedda kostnadsökningar förordar jag all
anslaget lill Institutet för rikskonserter höjs med 800 000 kr. för innevarande
budgetår.
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 800 000 kr.
[4]
B 28. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader. I maj
juni
1976 planeras i Krakow en utställning över temat Vasadynastien i Polen.
Initiativet liU utställningen har utgått från de Statiiga konstsamlingarna i Wawel
och Nationalmuseet i Krakow. En rad svenska kulturinstitutioner kommer atl
delta i ulsläUnmgen genom lån av etl stort antal utställningsobjekt. Från
polsk sida har föreslagits att den planerade
Prop.
1975/76:125 25
utställningen
efler visningen i Krakow i sin helhet överförs lill Stockholm. En visning av
utställningen i Stockholm skuUe vara ett naturligt och angeläget inslag i det
sedan ell tiotal år etablerade polsk-svenska kulturutbytet. Statens historiska
museum har åtagit sig alt arrangera utställningen i nära samarbete med övriga
medverkande kulturinstitutioner och i lokaler som ställs till förfogande i Liljevalchs
konsthall. Om planerna realiseras kommer utställningen all visas där under
hösten 1976. Värdet av de polska föremål, som kommer atl visas i Sverige, har
beräknats till ca 115 milj. polska zlotys eller ca 25 milj. kr. Därtill kommer
ell antal andra utländska föremål tUl elt värde av ca 1,3 milj. kr. De polska
arrangörerna kräver atl mottagarlandet ansvarar för föremålen under utslälhiingen
i Sverige och under transporten liU och från den polska gränsen.
Försäkringspremien i Sverige för ett sådant åtagande skulle komma atl uppgå liU
ca 75 000 kr.
Medelhavsmuseel planerar atl
under perioden februarimaj 1977 visa en vandringsutställning med arkeologiska
föremål från museet i Bagdad. Det är försia gången som en utställning om de
gamla mesopotamiska högkullurerna visas i Sverige. Utställningen, som kommer atl
utformas i samarbete med statens historiska museum, omfattar 223 ut-ställningsföremål
huvudsakligen i guld, alabaster, porslin och keramik. Värdet av föremålen
uppgår tUl 1 683 250 irakiska dinarer eller ca 25,5 milj. kr.
Försäkringspremien i Sverige för flygtransport Bagdad Stockholm lur och retur
samt tre månaders utställningstid skulle komma atl uppgå liU ca 119 000 kr.
De båda museerna har till
utbildningsdepartementet gett in förteckningar över de föremål som avses ingå
i resp. utställning med angivande av varje föremåls värde.
Historiska museet och
medelhavsmuseet har begärt atl regeringen garanterar eventuell skada eller
förlust i samband med de båda utställningarna på samma sätt som skedde när
utställningen "Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina" visades i
Sverige (prop. 1973: 170, KrU 1973:44, rskr 1973: 348).
Föredraganden
För
all göra del möjligl alt i Sverige visa utställningarna om Vasadynastien i
Polen och om de mesopotamiska högkulturerna bör ställas statlig garanti, med
50 % reduktion vid force majeure, för ersättning vid skada på eller förlust äv
de i utställningen ingående föremålen under transport från Krakow resp. Bagdad tiU
Sverige och under ulstäUnings-tiden i Sverige. Lämnandet av sådan garanti
kräver riksdagens medgivande eflersom del är fråga om överenskommelse med
främmande makt, innefattande etl eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall
ersättning bör utgå därför atl ulställningsföremål skadats eller förlorats bör
utgifterna belasta förslagsanslaget Oförutsedda utgifler.
Prop. 1975/76:125 26
I
syfte alt åstadkomma en förenklad handläggning av Uknande ärenden i framtiden
föreslår jag vidare all regeringen inhämtar etl allmänt bemyndigande av
riksdagen alt vid behov på motsvarande sätt få ställa garanti för att göra det möjligl
för de statliga museerna alt anordna utställningar av värdefulla föremål i utländsk
ägo.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt
1. medge
all staten garanterar värdet av de i ulställningama in
gående föremålen i enlighet med vad jag i del föregående har
förordat,
2. eventuell
ersättning vid skada på eller förlust av föremål, som
ingår i utställningarna, bestrids på säll jag i del föregående
har föreslagil,
3. meddela
regeringen del allmänna bemyndigande som jag har
föreslagit.
E.
Högre utbildning och forskning
[5]
E 66. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. ni.
I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 81 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt
regleringsbrev byggnadsstyrelsen 28 milj. kr. enhgt en särskild inredningsplan
och ulrastningsnämnden för universitetet och högskolor 52,4 milj. kr. enligt en
särskild ulruslningsplan (prop. 1975:33, UbU 1975: 15, rskr 1975: 164).
Anslagsposten Diverse objekl är uppförd med 600 000 kr. Någon medelsreservation
vid budgetårets början fanns inte på byggnadsstyrelsens och ulruslningsnämndens
anslagsposter.
Byggnadsstyrelsen
föreslår alt en kostnadsram av 1,5 milj. kr. för statens scenskola i Stockholm
förs upp i inredningsplanen. F. n. disponerar scenskolan förhyrda lokaler i Råsunda.
Enligl kontraktet skall lokalerna lämnas senast den 1 juli 1976. Regeringen
uppdrog den 26 juni 1975 ål byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 1,9
milj. kr. i prislägel den 1 april 1974 ulföra ombyggnad av Katarina realskolas
lokaler i Stockholm för bl. a. scenskolan.
Föredraganden
Vid
min anmälan i prop. 1975/76: 117 av frågan om anslag för budgetåret 1976/77 tiU
inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. redovisade jag att
ytterligare 41 milj. kr. behöver anvisas på tillläggsbudget III för
innevarande budgetår under detta anslag. Av beloppet beräknar jag 11 milj. kr.
för den anslagspost som slår lill byggnadsstyrelsens disposition och 30 milj.
kr. för den anslagspost som står till utrustningsnämndens disposition.
Att
utgiftema blivit avsevärt slörre än vad som förutsetts torde enligt
myndigheterna bero bl. a. på en strävan från nytijarna att använda kost-
Prop. 1975/76:125 27
nadsramama
innan prishöjningarna reducerar programulrymmet. Betalningsutfallet torde
påverkas även av atl förelagen snabbare begär betalning för utförda
leveranser.
För
atl inredning ulan försening skall kunna anskaffas lill statens scenskola i
Stockholm föreslår jag att en kostnadsram av 1,3 milj. kr. förs upp i
inredningsplanen. Regeringen har tidigare uppdragit åt byggnadsstyrelsen all i
samråd med statens kulturråd redovisa elt förslag till samordnad lokallösning
för scenskolan och musikdramatiska skolan i Stockholm i de ombyggda lokalerna i
Katarina realskola. Då denna fråga ännu inle avgjorts har jag t. v. betecknat
kostnadsramen för scenskolan m. m. som delram.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl
reservationsanslag av 41 000 000 kr.
[6]
E 67. Vissa merkostnader för renhållning och städning. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under vart och elt av fakulteternas driflkostnadsanslag
saml under reservalionsanslagen E. 24. Teknisk samt viss medicinsk och malematisk-naturvelenskaplig
utbildning och forskning i Göteborg och Linköping och E 39. Vetenskapliga
bibliotek: Bokinköp m. m. beräknats medel för bl. a. renhållning och städning.
Universitelskanslersämbelet
(UKÄ) har i november 1975 hemstäUl om bl. a. ca 4,7 milj. kr. på tilläggsbudget
för budgetåret 1975/76 för täckande av merkostnader för löner för lokalvårdare
vid universiteten i Lund och Göteborg samt Chalmers tekniska högskola. UKÄ
hänvisar till kosinader för löneökningar för 1975 enligt kollektivavtal för
statligt anställda lokalvårdare samt ändrade semesterbestämmelser och beräknade
löneökningar för 1976 för denna personal. Vidare tar UKÄ upp kostnader för
ändrade bestämmelser om ersällning vid sjukdom enligl avtal från år 1972.
Nämnda kosinader har inte beaktats vid medelsbe-räkningarna för budgetåren
1974/75 och 1975/76.
Merkostnadema
för löneökningar och ändrade semesterbestämmelser beräknas till ca 2,6 mUj. kr.
Anslaget för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under
sjunde huvudtiteln har ej beräknats för kostnadsökningar av detla slag.
Kostnaderna
för sjuklöneförmåner enligt 1972 års avtal bör bestridas inom ramen för
anvisade medel på driflkostnadsanslag m. m. Medel för merkostnader för
löneökningar och ändrade semesterbestämmelser bör däremot anvisas på tiUäggsbudget
III tiU statsbudgeten för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl
till Vissa merkostnader för renhållning och städning på tillläggsbudget III liU
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av 2 600
000 kr.
Prop. 1975/76:125 28
G.
Vuxenutbildning
[7]
G 12. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På
statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
förslagsanslag av 49 336 000 kr. Undervisningen, som bedrivs som
försöksverksamhet, får omfatta högst 550 000 studietimmar. Av dessa får 300 000
studietimmar användas lill undervisning som ges enligl lagen (1972: 650, ändrad
senast 1974: 377) om rätt liU ledighet och lön vid dellagande i
svenskundervisning för invandrare och 250 000 studietimmar får användas för
övrig invandrarundervisning. Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av
studieförbunden.
Föredraganden
Behovel
av svenskundervisning för invandrare, vilka inte har lagfäst rätt liU
undervisning på arbetstid, har under innevarande läsår visat sig vara stort.
För att lillgodose den ökande efterfrågan på undervisning medgav därför
regeringen i särskilt beslut den 22 januari 1976 att utöver tidigare anvisade
250 000 studietimmar får disponeras ylterligare högsl 100 000 studietimmar för
denna undervisning under budgetåret 1975/76.
Statsbidraget
per studietimme har utgått med högst 81 kr. sedan den 1 juli 1974. Den allmänna
kostnadsutvecklingen har när det gäUer svenskundervisning för invandrare ställt
studieförbunden i en svår situation eftersom undervisningen skall vara
avgiftsfri för deltagarna. Med hänsyn härtill förordar jag all för perioden julidecember
1975 statsbidraget per studietimme höjs från nuvarande högst 81 kr. till högst
88: 50 kr. per studietimme. Av detla belopp räknar jag med att bidrag till
ledare och materiel skall utgå med högst 51:50 kr. per studietimme. Från och
med den 1 januari 1976 beräknar jag en ytterligare höjning med 3 kr. lill högsl
91:50 kr. per studietimme, varav högst 54:50 kr. beräknas avse bidrag till
ledare och materiel. De av mig förordade bidragsförändringarna kan beräknas
medföra ett ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 5 850 000 kr. för
budgetåret 1975/76.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt
godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbi-dragsbeloppet per
studietimme till undervisning av invandrare i svenska språket m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[8]
14. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio. I statsbudgeten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl investe-
ringsanslag
av 6 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca
500 000 kr. Medlen utbetalas av byggnadsstyrelsen som får disponera dem för de
i investeringsplanen upptagna objekten inom de kostnadsramar som riksdagen
godkänt.
Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr
1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl. a. alt från förevarande invesleringsanslag
får bestridas utgifter med högsl 25,1 milj. kr. utöver vad som tidigare
medgivils. I beslut samma dag har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl
inom en kostnadsram av 25,1 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975 utföra nybyggnad
av stor musikstudio i Stockholm för Sveriges Radio.
Föredraganden
Med
hänsyn lill vad jag har anfört i det föregående bör följande kostnadsram föras
upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 1975-04-01
Beräknad Byggstart medelsför- är-mån. brukning
for 1975/76
Färdigställande år-mån.
Stor musikstudio i Stockholm
25 100
3 500 76-04
78-05
För
atl slutiigt bestrida kostnaderna för musikstudion förordar jag alt etl belopp
av 25,1 mUj. kr. anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
atl
till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett invesleringsanslag av 25 100
000 kr.
[9]
15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl
invesleringsanslag av 140 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 57,4 milj. kr. Medlen utbetalas av
byggnadsstyrelsen, som får disponera dem för de i investeringsplanerna
upptagna objekten inom de kostnadsramar som riksdagen godkänt.
Regeringen
har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr
1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl. a. alt från förevarande
investeringsanslag får bestridas utgifter med högst 27,2 milj. kr. utöver vad
som tidigare medgivits. I beslut
Prop.
1975/76:125 30
samma
dag har regeringen uppdragit ål byggnadsstyrelsen all ulföra följande objekl
inom angivna kostnadsramar i prislägel den 1 april 1975.
Om-
och tillbyggnad för forskningsinstitutet för
atomfysik 6 400 000 kr.
Ombyggnad
av Kronobageriet i Stockhohn 14 800 000 kr.
Nybyggnad
av museilokaler på JuUla gård för
Nordiska
museet m. m., etapp II 6 000 000 kr.
Föredraganden
I
gällande investeringsplan för kulturändamål finns uppförd en kostnadsram av
13,8 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1974 för ombyggnad av Kronobageriel i
Stockholm (prop. 1975: 33 s. 8, 11 och 12). Kostnadsramen motsvarar 14,8 milj.
kr. i prislägel den 1 april 1975.
Mot
bakgrund av vad jag anfört i det föregående bör även följande kostnadsramar
föras upp i investeringsplanerna för utbildning och forskning resp. för
kulturändamål m. m. för innevarande budgetår.
Investeringsplan
(I OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 1975-04-01
Beräknad Byggstart medelsför- år-mån. brukning
för
1975/76
Färdigställande år-mån.
Utbildning
ocb forskning
Stockholm
Om- och
tillbyggnad för
forskningsinstitutet
för
atomfysik 6 400
500 76-05
77-08
Kulturändamål
m. m.
Nybyggnad
av musei
lokaler pä Julita gård
för Nordiska museet
m.m., etapp II 6 000 700 76-04 77-04
Jag
har tidigare i prop. 1975/76: 117 (s. 5 och 7) om anslag för budgetåret
1976/77 till byggnadsarbeten m. m. inom utbUdningsdepartemen-tets
verksamhetsområde lämnat redogörelse för dessa båda objekt.
För
alt slutiigt bestrida kostnadema för de tre objekt som under förevarande
anslag berörs av beslut den 29 december 1975 angående vissa sysselsätlningsfrämjande
åtgärder förordar jag alt 27,2 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas
på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl
till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde på tUläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av
27 200 000 kr.
Prop. 1975/76:125 31
Bilaga
8
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammaniräde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Lundkvist
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
D.
Skogsbruk
[1] D
3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsanslag av 7 milj. kr. Under
anslaget har tagits upp en ram av 4,5 milj. kr. för skogsodlingsåtgärder på
nedlagd jordbmksmark och en ram av 3 milj. kr. för med anslaget i övrigt
avsedda åtgärder. Det senare rambeloppet är avsett bl. a. för bidrag lill islåndsätlnLng
av skogar med otillfredsställande skogslillslånd och för bidrag lUl
omplantering av sorkska-dade skogskullurer i Jämtlands län.
Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till
vissa skogsförbättrande åtgärder (omtryckt 1960: 324, ändrad 1961: 109) samt i
regleringsbrev för budgetåret 1975/76.
Skogsstyrelsen
har nyligen presenterat resultaten av 1975 års återväxl-laxeringar. Dessa
visar, i likhet med motsvarande undersökningar år 1974, att både planteringar
och självföryngringar som utförts hittills under 1970-talet i mycket slor
utsträckning har så låg kvalitet atl de inte uppfyller de krav på nöjaktig återväxt
som ställs i skogsvårdslagen. Orsakerna lill de dåliga ålerväxlresullalen är
flera, bl. a. alt tillräckligt effektiva åtgärder inte använts och all de
senaste somrarna varit utpräglat nederbördsfatliga.
Sedan
år 1975 är det inle längre tillåtet alt använda DDT-haltiga preparat. Tidigare
hade skogsbruket, trots principbeslut om lolalförbud, dispens för användning av
sådana preparat för skyddsbehandling av skogsplanlor mot angrepp av snytbagge.
Skogsstyrelsens senaste åter-
Prop.
1975/76:125 32
växltaxering
visar att en stor del av de obehandlade plantor som sattes ut i Syd- och
Mellansverige under år 1975 har skadats och dödats av snytbagge. Taxeringen
visar emellertid också alt förebyggande åtgärder i form av markberedning kan minska
skadornas omfattning avsevärt.
Markberedning
före plantering är angelägen inle bara för att minska angreppen av snylbagge
ulan även for all förbättra bl. a. klimatförhållandena för plantorna. Skogsvårdsstyrelsema
och skogsägareföreningama har under de senaste åren samordnat sina resurser för
alt förbättra möjlighetema lill maskinell markberedning på privata skogsmarker.
Som elt led i samma strävan har regeringen nyligen medgett skogsstyrelsen att
använda ylterligare 500 000 kr. av anslaget Främjande av skogsvård m. m. för
inköp av markberedningsaggregat.
En
intensiv skogsvård är angelägen för alt förbättra den framlida råvaruförsörjningen
för vår skogsindustri. Jag har tidigare framhåUit delta bl. a. i prop. 1974:
166 om ändringar i naturvårdslagen och skogsvårdslagen. Inte minst de senaste
två årens ålerväxttaxeringar bekräftar behovet av en intensivare skogsvård.
Enligl
min mening är del nödvändigt med en allmänt ökad insats på en intensifierad
skogsvård från skogsägarnas sida. Vid sidan härav är det dock rimligt att
staten under en övergångstid lämnar bidrag för atl underlätta restaureringen av
de skogskulturer som har spolierats genom angrepp av snytbagge. Bidrag bör endasi
ulgå för skador som inträffat under år 1975. Visserligen erhåller de
skogsägare som har skogsförsäkring viss ersättning för de skador som har
uppkommit, men kostnaderna för restaureringsåtgärderaa kan trots delta bli
betungande. Jag föreslår därför alt det under innevarande och nästa budgetår, i
likhet med vad som gäller för sorkskadade skogskullurer i Jämtland, skall kunna
utgå statsbidrag med högst 75 % av kostnadema för omplantering av
skogskulturer som i störte omfattning skadats av snylbagge i Syd- och
Mellansverige. Givelvis bör i samband härmed las tillvara alla möjligheter lill
förebyggande åtgärder, bl. a. markberedning. Vidare föreslår jag atl staten, i
förebyggande syfle och i den utsträckning det kan anses försvarligt, bekostar
de plantor som kan behövas utöver vad som normall är behövligt enligt
skogsstyrelsens anvisningar tUl skogsvårdslagen. Det senare bör gälla endasi
för områden som nyplanteras under innevarande och nästa budgetår och där risk
föreligger för omfatlande skador av snylbagge. Jag förutsätter alt lämpliga
förebyggande åtgärder i övrigt vidtas även i dessa fall. Plantorna bör ställas
till förfogande av skogsvårdsstyrelsema. I övrigt bör tiUämpliga bestämmelser
för ifrågavarande anslag gälla. Del ankommer på regeringen eller efter regeringens
bemyndigande skogsstyrelsen alt meddela de särskilda föreskrifter som kan
föranledas åv bifall tiU vad jag nu har förordat.
Koslnaderna
för de av mig i det föregående förordade åtgärdema be-
Prop. 1975/76:125 33
räknar
jag för innevarande budgetår lill 2 milj. kr. Jag föreslår därför att del
totala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 2 milj. kr. lill 9,5 milj.
kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl
1.
godkänna vad jag har förordat
rörande statsbidrag till viss omplantering av skogskulturer som skadats av snylbagge
och till vissa skogsplantor,
2.
medge att under budgetåret
1975/76 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 9 500 000 kr. till
skogsodling på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål.
3
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125
Prop.
1975/76:125 35
Bilaga
9
Uldrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammaniräde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Feldt
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
A.
Handelsdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1975/76 anvisats ett
reservationsanslag av 3 milj. kr. (prop. 1975: 1 bU. 12, NU 1975: 9, rskr 1975:
72). Reservationen från föregående budgetår uppgick tUl 701 938 kr.
För
utredningsverksamheten beräknas nu för budgetåret 1975/76 en sammanlagd
medelsförbrukning om ca 4,8 milj. kr. Ökningen i förhållande till tidigare
beräkning är främst en följd av de nya utredningar bl. a. rörande
organisationsfrågor för Sveriges turistråd, konsumentverket och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar som tillkallats under budgetåret. Etl ytterligare
medelsbehov föreligger således om 1,1 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen
att
lUl Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 1 100 000 kr.
KAPITÄLBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[2]
8. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Från anslaget
bestrids utgifter för investeringsstöd i form av avskrivnings-och
investeringslån enligt förordningen (1973: 608) om statiigt stöd till
Prop.1975/76:125 36
kommersieU
service i glesbygd. Slödärenden prövas såvitt gäller det inre stödområdet av
konsumentverket, som härvid bistås av en tiU verket knuten rådgivande nämnd,
glesbygdsnämnden. Fråga om stöd utanför inre stödområdet prövas av regeringen.
För innevarande budgetår utgör anslaget 1,5 milj. kr.
Konsumentverket
Konsumentverket
har i skrivelse den 10 december 1975 tagit upp frågan om en uppräkning av
anslaget för innevarande budgetår. Härvid anförs bl. a. följande.
Av
investeringsanslagel återstår 724 657 kr. F. n. finns hos konsumentverket tolv
ansökningar avseende ca 660 000 kr. i investeringsstöd som inte är färdigbehandlade.
Enligt underhandskontakter med de av stödet direkt berörda länsslyrelserna
finns ytterligare ansökningar omfattande ca 2 milj. kr. i stödanspråk. Däratöver
kan förväntas ännu ett antal ansökningar om investeringsstöd som bör hinna
behandlas under våren 1976. Konsumentverket har också erfarit att några
ansökningar från butiker i andra delar av landet, bl. a. på västkusten, Öland
och Stockholms skärgård kan inkomma under budgetåret. Mot bakgrund av detla
framstår investeringsanslagel för budgetåret 1975/76, även om stödet
uteslutande skulle begränsas liU alt omfatta det inre stödområdet, som
otillräckligt.
Konsumentverkels
bedömning är all ytterligare 1,5 milj. kr. erfordras för alt en oförändrad
tillämpning av slödbestämmelserna skall kunna ske. Verket hemställer atl
anslaget räknas upp med detla belopp.
Föredraganden
1
likhet med konsumentverket finner jag anslagna medel otillräckliga. Jag vUl här
erinra om all regeringen i budgetpropositionen vid innevarande års riksmöte
har föreslagil riksdagen all under anslaget för budgetåret 1976/77 anvisa 2
milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 12).
I
sammanhanget vill jag vidare, med anledning bl. a. av vad verket anför i sin
skrivelse, erinra om all regeringen nyligen beslutat om investeringsstöd från detla
anslag för viss kommersiell service i Stockholms skärgård.
Jag
beräknar del ökade medelsbehovel lill 500 000 kr. och hemställer att
regeringen föreslår rUisdagen
all
till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1975/76:125 37
Bilaga
10
Uldrag
ARB ETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Bengtsson såvitt avser frågoma under punktema 1, 2 och 3;
statsrådet Leijon såvitt avser frågan under punkten 4
Anmälan
tiU tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
A. Arbetsmarknadsdepartementet
m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisats elt reservationsanslag av 9 997 000 kr., varav 6 497 000 kr. lill
anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Vid ingången av budgetåret fanns på
anslagsposten en reservation av 320 000 kr. Under tiden juli 1975 januari 1976
har utbetalats 3,5 mUj. kr. från anslagsposten. Återstoden beräknas inle räcka lill
för att täcka kostnadema för utredningsverksamheten under resten av budgetåret.
Jag räknar med ell ytterligare medelsbehov av 1,8 milj. kr. tiU anslagsposten
Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Kommittéer m. tn. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för
budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av
1
800 000 kr.
B. Arbetsmarknad
m. m.
[2]
B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten
för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 742,9 milj. kr.
Av anslaget avser 693 milj. kr. beredskapsarbeten, varav 320 mUj. kr. för
allmänna och 373 mUj. kr. för särskilda beredskapsarbeten. Av det totala
beloppet för beredskapsarbeten skall förslagsvis 200 milj. kr. räknas av mot automobilskaltemedlen.
Härutöver har riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1975/
Prop.
1975/76:125 38
76
anvisat elt reservationsanslag av 585 milj. kr. varav 365 milj. kr. för beredskapsarbeten,
10 milj. kr. för projekteringsbidrag och 210 milj. kr. för industribeslällningar.
Av beloppet för beredskapsarbeten skall förslagsvis 70 milj. kr. avräknas mot aulomobUskaltemedlen.
Föredraganden
Med
stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975:
30) har regeringen den 29 december 1975 beslutat att AMS från reservationsanslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder får utöver vad regeringen i annat sammanhang
har föreskrivit bestrida utgifter med högst 477,1 milj. kr. Medlen skall
användas för beredskapsarbeten. Härigenom kan en hög beredskap upprätthållas
och sysselsättningsskapande åtgärder snabbt sältas in på platser där
sysselsättningssvårigheter uppstår. Av medlen avser 167,1 milj. kr. vissa väg-
och broprojekl samt driflanläggningar för vägverket. 10 milj. kr. avser vissa beredskapsarbeten
under fortifikationsförvaltningen. Av övriga medel för beredskapsarbeten får
ytterligare högst 100 milj. kr. användas för beredskapsarbeten på vägar.
Jag vill i detta
sammanhang la upp frågan om viss utvidgning av lill-lämpningsområdet för
detaljplaneringsbidrag. Sådanl bidrag kan f. n. inle utgå till annat än
statliga och kommunala objekt. Med kommunala objekt avses då objekt för vilkas
uppförande kommun eller landstingskommun själv skall vara huvudman. Del är
emellertid inle ovanligt alt kommunema i vissa fall och av praktiska skäl
överlåter huvudmannaskapet på av dem ägda bolag eller stiftelser. Sådana bolag
eller stiftelser bör enligt min mening i de fall då de helt ägs av en kommun
kunna jämställas med kommun då fråga är om detaljplaneringsbidrag. Detaljplaneringsbidrag
kan inle ulgå till projektering av bostadshus. Av bostadspolitiska skäl och
för atl få en snabb effekt på sysselsättningen krävs atl också beredskapen i
form av färdigprojekterade bostadshus är god. Enligl min mening är det därför
nödvändigt all stimulera till en bätlre planeringsberedskap också i detta
avseende. Delta synes kunna ske genom atl bidraget till projektering av vissa
kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten temporärt vidgas lill atl också gäUa
projektering av områden med flerfamiljshus och områden med blandad bostadsbebyggelse.
Efler samråd med chefen för bostadsdepartementet förordar jag således att
detaljplaneringsbidrag får utgå lill kommunal, allmännyttig, kooperativ eller
enskild byggherre som fram till färdiga bygghandlingar projekterar bostadshus,
som är avsedda att upplåtas med hyres- eller bostadsrätt. Stödet, som bör avse
själva husbyggnadsprojekteringen, bör utgå med högst 50 % av projekteringskostnadema.
Som villkor bör vidare gälla atl bidrag skall sökas innan projekteringen
påbörjas och alt det endasi skall utgå for projekteringsuppdrag som avslutas
senast den 30 juni 1977. Utbetalas bidrag lill projektering bör i de fall
bostadshus
Prop.
1975/76:125 39
uppförs
med stöd av statliga lån erhållet projekleringsbidrag på sedvanligt säll
avräknas från det fastställda låneunderlaget.
Regeringen har i prop.
1975/76: 144 lagt fram förslag om ändrade finansieringsvillkor i fråga om del s.
k. ingångsvärdet vid ombyggnad av flerfamiljshus. Härigenom uppnås väsentliga
förbättringar i frågf om främst kapitalkostnadsvillkoren vid statligt belånade ombyggnadei
av bostadshus. Mot denna bakgrand bör enligl min mening projekteringsbidrag
inte ulgå vid ombyggnad av bostadshus, utan begränsas till atl avse nybyggnad.
Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen alt
1.
godkänna de av mig redovisade gmnderna
för bidrag till projektering av bostadshus,
2.
till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 477 100 000 kr., varav förslagsvis 100 000 000 kr. atl
avräknas mot automobilskattemedlen.
[3]
B 7. Arbetsmarluiadsverkef: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har
på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 7
milj. kr. I skrivelse den 29 januari 1975 begärde AMS medel under
ifrågavarande anslag för uppförande av en ny motlagningsförläggning för
flyktingar i Alvesta. Riksdagen anvisade för detta ändamål 4,1 milj. kr. med
anledning av regeringens proposition med förslag om tiUäggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1974/75 (prop. 1975: 85 bU. 10, InU 1975: 13, rskr
1975: 169).
AMS
I
skrivelse den 9 februari 1976 har AMS sedan nu anbud infordrats begärt ytterUgare
medel om 1,2 milj. kr. för uppförande av ifrågavarande förläggning. Det ökade
medelsbehovet hänför sig tiU uppkomna prisfördyringar och nyliUkomna krav från
socialstyrelsen, hälsovårdsnämnden i Alvesta och yrkesinspektionen på alt
vissa åtgärder vidtages vid uppförandel av förläggningen.
Föredraganden
Med
hänvisning lill vad som har anförts hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen
alt
till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på tillläggsbudget III lUl
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 1 200
000 kr.
Prop. 1975/76:125 40
D.
Invandring m. m.
[4]
D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna rabrik anvisats ell reservationsanslag av 6,4 milj. kr.
Framställningar
från Landsorganisationen i Sverige (LO) och statens invandrarverk
I
en lill arbetsmarknadsdepartementet den 6 februari 1976 överlämnad promemoria
har LO föreslagit vissa ändringar i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och
lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare saml begärt att särskUda
statliga medel skall ställas till de fackliga organisationernas förfogande för
information till de anställda invandrare i frågor som rör lagen.
Informationsverksamheten är förenad med svårigheler och kosinader, särskilt
när det gäller mindre företag, där del inle finns någon facklig representant
som kan fullgöra sina uppgifter på betald arbetstid. De föreslagna
lagändringarna måsle därför kombineras med särskilda informationsåtgärder.
Informationen bör bedrivas i form av uppsökande verksamhet med anlitande av särskilt
anställda kontaktmän, som i möjligaste mån rekryteras bland tvåspråkiga
invandrare med facklig, utbildning. Kontaktmannens utbildning, löner och
resekostnader kräver resurser. Medel härför bör släUas till LO:s förfogande,
som gemensamt med fackförbunden bör fördela dem lUl olika branscher och
distrikt, varigenom en anpassning kan ske lill de skiftande lokala behoven.
I
skilda skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet den 21 januari och den 5
februari 1976 har även statens invandrarverk begärt medel för statsbidrag för
uppsökande verksamhet bland invandrare på i försia hand små och medelstora
förelag. Medlen bor släUas lill invandrarverkets förfogande saml fördelas av
verket lill de fackliga organisationerna efter sararåd med de centrala fackliga
organisationerna.
Föredraganden
Lagen
om rätt tUl ledighet och lön för deltagande i svenskundervisning är en av de
viktigaste reformerna på invandrarpolitikens område. Lagen syftar till all alla
anställda invandrare skall beredas möjlighet alt delta i svenskundervisning om
de är i behov av sådan undervisning. För att detta syfle inte skall förfelas är
del nödvändigt alt informera invandrarna om lagen och betydelsen av all de
deltar i undervisningen. Informationen har av allt att döma varit otillräcklig
eflersom förhållandevis få invandrare hittills har utnyttjat lagens förmåner.
Regeringen
har i prop. 1975/76: 177 föreslagit vissa ändringar i lagen i fråga om de
invandrare som har börjat sin första anställning i Sverige före den 1 januari
1973. I samband med atl ändringama genomförs
Prop.
1975/76:125 41
bör
under viss tid en bred information om lagens innehåll och allmänna betydelse
komma tUl stånd i syfte alt göra dessa invandrare mera medvetna om sin rätt enUgt
lagen. Erfarenhetema visar alt invandrarna bl. a. på grund av
språksvårigheter är svåra atl nå med information. Informationen bör därför,
såsom LO och invandrarverket har framhållil, i försia hand bedrivas i form av
uppsökande verksamhet på arbetsplatserna.
Med
hänsyn till de fackliga organisationernas ansvar och medverkan vid den
praktiska tillämpningen av lagen är det naturligt alt dessa organisationer
svarar för den uppsökande verksamheten. Härtill kommer som en gmndläggande
förutsättning all de som svarar för verksamheien måsle ha tillträde till
arbetsplatserna. Genom den uppsökande verksamheten får organisationerna också slörre
möjligheter atl påverka och planera övrig verksamhet som hör samman med lagens
tUlämpning.
Informationsinsatsen bör
ske som tidsmässigt avgränsade projekt och påbörjas i omedelbar anslutning lUl
att de föreslagna lagändringarna träder i kraft.
Mol bakgrund av det
anförda förordar jag att som en engångsinsats anvisas 1 milj. kr. för
informationsverksamhet bland anställda invandrare under anslaget Åtgärder för
invandrare. Från anslaget bör bidrag utgå till lokala fackliga organisationer
för uppsökande verksamhet. Medlen bör fördelas i samråd med de centrala
fackliga organisationerna, som bör få elt bestämmande inflytande över bidragens
användning. Vidare bör från anslaget bestridas kostnader för bidrag till
centrala fackliga organisationer för utbildning av kontaktmän. Det bör ankomma
på regeringen alt senare meddela särskilda föreskrifier för verksamheten.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl
lill Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Prop.
1975/76:125 43
Bilaga
11
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Johansson
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
A.
Industridepartementet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna
rubrik anvisats ell reservationsanslag av 7 milj. kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 5 832 558 kr. På tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har anvisats ylterligare 6 milj.
kr. för energisparkommitténs (I 1974: 05) verksamhet. Sammanlagt finns alltså
18,8 mUj. kr. disponibelt under anslaget för budgetåret 1975/76. Under tiden
den 1 juli 1975den 4 mars 1976 har 14 074 307 kr. utbetalats från detta
anslag.
I
enlighet med vad som anfördes i prop. 1975: 30 (bU. 1 s. 460) har en delegation
(I 1975: 02) för energiforskning tillkallats för övergripande analys av
forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet och för uppföljning av
dem. Kostnaderna för delegationens verksamhet skall bestridas från trettonde
huvudtitelns kommitléanslag. För budgetåret 1975/76 uppgår medelsbehovet för
delegationen till 1,5 milj. kr. Detta belopp ryms inte inom ramen för vad som
tidigare har beräknats för delta anslag.
Under
år 1975 har ytterligare nio utredningar lUlkaUats, däribland utredningen (I
1975: 03) om kommunal energiplanering, utredningen (I 1975: 05) om verksamheten
vid AB Atomenergi (Studsviksutredningen), 1975 års LKAB-NJA utredning (I 1975:
08), läkemedelsindustridelega-tionen (I 1975: 09) och uiredningen (I 1975: 10)
om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältel. Den starkt ökade
utredningsverksamheten inom industridepartementels verksamhetsområde innebär
att återstående medel under anslaget inte bedöms förslå för alt täcka kost-
Prop.
1975/76:125 44
naderna
under delta budgetår. Vidare kommer på grund av ändrade debiteringsprinciper
hos statistiska centralbyrån utgifterna för delegationen (I 1973: 01) för
informationssystemet företag samhälle all öka delta budgetår i förhållande
till tidigare beräkningar.
Utgifterna
för resten av budgetåret beräknas nu till 9,7 milj. kr., varav 3,8 milj. kr.
för energisparkommittén. Detla innebär alt anslaget bör räknas upp med
(14,1-1-9,7-18,8 = ) 5 milj. kr.
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
alt
lill Kommittéer m. m. på tiUäggsbudget III tiU statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
[2]
A 4. Extra utgifter. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna
rubrik anvisats etl reservationsanslag av 200 000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 60 532 kr.
Medelsförbrakningen
t. o. m. den 4 mars 1976 uppgår till 213 810 kr. Återstående medel bedöms inte
vara tUlräckliga för atl läcka beräknade kostnader under detla budgetår främst
beroende på ett stort antal utländska besök och kommissionssammanträden.
Anslaget bör därför räknas upp med 75 000 kr.
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att
lill Extra utgifter på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
F.
Statens vattenfallsverk
[3]
1. Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna anslagsrabrik
anvisats ett invesleringsanslag av 1 937,5 milj. kr., varav 190 milj. kr. på tUläggsbudget
I (prop. 1975/76: 25 s. 81, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).
Riksdagen
har bemyndigat regeringen att medge statens vattenfaUsverk att teckna borgen
för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill sammanlagt
2 578 milj. kr., varav högsl 80 milj. kr. för lån till distribulionsbolag (prop.
1975/76: 25 s. 81, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).
I
skrivelse den 12 januari 1976 har valtenfallsverket hemställt att ramen för
verkets borgensåtaganden för lån till distribulionsbolag skaU utökas till 90
milj. kr.
Prop.
1975/76:125 45
1 skrivelse den 15 mars 1976 har vattenfaUsverket
hemställt om godkännande av två lill skrivelsen fogade avtal, nämligen dels
ett ramavtal mellan Luleå kommun, Norrbottens Järnverk AB (NJA) och vattenfallsverkel
rörande parternas åtaganden för tillkomst och drifl av ell kraflvärmeverk i
Luleå, dels ett konsortialavlal mellan Luleå kommun och vattenfaUsverket
angående bildande av ett aktiebolag med uppgift att anlägga och driva nämnda kraflvärmeverk.
Statens vattenfallsverk
I anslagsframstäUningen för budgetåret 1976/77 anmälde
vattenfallsverket all förhandlingar med Luleå kommun och NJA hade lett fram
till en principöverenskommelse om utbyggnad av elt kraftvärmeverk i Luleå.
Verket avsåg alt omkring årsskiftet 19751976 komma in med ett konsortialavlal
för godkännande och med begäran om begynnelseanslag.
VattenfaUsverket återkommer nu till denna fråga och
hemställer om godkännande av dels elt ramavtal som reglerar förhållandena
mellan NJA, Luleå kommun och verket, dels ett mellan verket och kommunen
ingånget konsortialavlal och en lill avtalet fogad bolagsordning om bildande
av elt aktiebolag, som skall uppföra och driva kraftvärmeverk i Luleå. Avtalen
har träffals med förbehåll från vallenfallsverkets sida för regeringens
godkännande och från Luleå kommuns sida för godkännande genom lagakraftvunnet
beslut av kommunens fullmäktige.
Av de båda avtalen framgår i huvudsak följande.
Beträffande avtalens närmare innebörd hänvisas lill handlingarna i ärendet.
Enligt ramavtalet åtar sig valtenfallsverket och Luleå
kommun all bilda ett bolag som i samråd med NJA skall projektera, bygga och
driva i första hand ett kraftvärmeverk invid NJA:s anläggningar på Gräsören.
Kraftvärmeverket skall ulf öras med etl försia block om ca 110 MW elektrisk
effekt och ca 200 MW värmeeffekl. Blocket skall tas i drifl så snart som möjligl,
vUket f. n. bedöms vara hösten 1980. Del kan bli aktuellt all bygga ul
anläggningen med ett andra eventuellt mindre block för idrifttagning något år
senare.
Etl avtal
har träffats om inledande projektering som skall leda fram tiU ansökan om
formella tillstånd. Under den tid ylterligare projektering och uppförande av
anläggningen pågår skall finnas en byggdelegation, som bl. a. skall samordna
pariemas önskemål beträffande anläggningens tekniska utformning. Vidare skall bUdas
en driftdelegation för samordning i frågor som rör administration, drift,
underhåll och avräkning.
NJA ålar sig atl tUlhandahålla allt bränsle som behövs
till kraflvärmeverket. Därmed avses främst NJA:s överskott av gas. Åtagandet
innefattar dessutom bränsle (koksgas och olja) för stödeldning och olja för
komplettering upp lill erforderlig effekt.
' Block används här som benämning på en enhet av
värmekälla jämte turbiner och generatorer.
Prop. 1975/76:125 46
Luleå
Energiverk AB, i vilket vattenfallsverket har 30 % av aktierna och Luleå kommun
70 % (prop. 1970: 165 s. 74, SU 1970: 219, rskr 1970: 434), uppfor f. n. en hetvaltencentral
vid Aronstorp. Anläggningen, som skall tas i drifl under innevarande år,
förses med en oljepanna med en värmeeffekt av 80 MW och en lika stor panna för
gas med olja som tillsats- och reservbränsle. Luleå Energiverk har träffat
avtal med NJA om leverans av bränsle lill anläggningen.
Enligt föreliggande
ramavtal skall emellertid tillgängligt överskott av gas hos NJA i första hand
levereras lill kraflvärmeverket. Vid lillfällen när gasen från NJA inle kan las
emot i kraflvärmeverket skall den så långt det är möjligl utnyttjas i hetvallencenlralen.
Dessa och andra förhållanden som berör bränsleleveranserna till den senare anläggningen
skall regleras i ell nytt avtal mellan Luleå Energiverk och NJA.
NJA får som motprestation
för bränsleleveranserna disponera hela nettoproduktionen av elektrisk energi
för egel behov och för behov hos av NJA delägda företag i Luleåregionen samt
för utbyten med vattenfaUsverket enligt samkörningsavlal.
Luleå Energiverk får
disponera aU värmeproduktion i form av hetvatten som erhålls genom motlrycksdrift.
Särskild uppgörelse skall träffas beträffande den ytterligare värmeproduktion
som kan erhåUas från kraftvärmeverket.
NJA skall betala kraflvärmeverkets
samtliga kostnader efler avdrag för avgifterna för värmeleveranser tiU Luleå
Energiverk.
Driften av kraflvärmeverket
skall oplimeras med hänsyn lill anläggningens totala ekonomi för parterna tOlsammans.
Som elt led i detla skall NJA träffa ett samkörningsavlal med vattenfaUsverket.
NJA abonnerar enligl
särskilda avtal dels maskinskadekraft, dels till-skollskrafl hos vallenfallsverkel.
NJA, Luleå Energiverk, vattenfallsverkel
och del särskUda kraflvär-meverksbolagel skall var för sig svara för behövlig
finansiering av anläggningar inom resp. ägo- eller ansvarsgränser. En
grundläggande princip skall vidare vara att Luleå Energiverk och NJA löpande
skall svara för bolagels kapitalkostnader.
Ramavtalet skall gälla fr.
o. m. dagen för undertecknande till 20 år efler dagen för kraftvärmeverkets
kommersiella idrifttagning.
Kraflvärmeverket skall som
nämnts projekteras, byggas och drivas av etl särskilt aktiebolag enligl ell
mellan Luleå kommun och vallenfallsverkel ingånget konsortialavlal. Bolagets
verksamhet skall bedrivas i samråd med NJA och Luleå Energiverk med skyldighet
alt inom ramen för vad som är tekniskt möjligl på bästa sätt utnyttja den tUlgång
på bränsle som ställs tiU förfogande från NJA. Bolagel skall så snart det kan
ske efter konsortialavlalets ikraftträdande fatta beslut om all omedelbart
uppföra etl kraflvärmeverk med en elektrisk effekt av ca 110 MW och däremot svarande
värmeeffekl.
Prop.
1975/76:125 47
När
bolagels verksamhet påbörjas skall aktiekapitalet vara 2 milj. kr. Likvid för
aktierna skall erläggas kontant. Aktierna skall fördelas lika mellan parterna.
Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för del fulla antalet aktier de
företräder. TUl skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att
aktie som har övergått lill någon som inle förut är aktieägare i bolaget skall hembjudas
aktieägama. Parterna har dessutom i avtalet förbundit sig atl inle bjuda ul
eller anta anbud på aktiepost förrän medparten hafl tillfälle atl la ställning
till om han önskar förvärva aktieposten ifråga.
Utan hinder av nämnda
bestämmelser om hembud skall part äga rätt att överlåta sina aktier till egel
bolag, i vilket han har aktiemajoritet. Om aktiemajoriteten i sådant bolag
sedermera övergår till annan än medparten skall dock beslämmelserna i
bolagsordningen om hembud omedelbart träda i krafl. Vid överlåtelse av aktie
skall tillses att föreskriven fördelning mellan parterna bibehålls vad gäller eventueUa
lån och borgensåtaganden samt ansvar i övrigt för bolagels förbindelser.
Bolagets
styrelse skall beslå av fyra ordinarie ledamöter och två suppleanter. Två av ledamötema
och en suppleant utses på förslag av vardera parten. Ordförande och vice
ordförande i styrelsen skall utses växelvis av parterna bland styrelsens
ledamöter för en mandatperiod av två år i laget.
Anläggningskostnaderna
för kraflvärmeverket skaU bestridas dels med aktiekapital, dels med lån på den aUmänna
kapitalmarknaden. Om behövliga lån inte kan erhållas på delta sätt och tUl
godtagbara vUlkor skall parterna ställa delägarlån lill bolagets förfogande i
förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.
För lån som bolaget tar
upp på den allmänna kapitalmarknaden förpliktar sig parterna enUgt avtalet att
ikläda sig borgensansvar i förhållande lill sina andelar i aktiekapitalet. I
stället för atl bolagel lar upp sådana lån skall part ha rält all tillskjuta
kapital på vUlkor som inte är ogynnsammare än de som bolagel skulle kunna
erhålla på annal sätt.
Bolagel
skall i lämplig omfattning utnyttja Luleå Energiverk och vattenfallsverket lill
alt administrera uppförandet av kraflvärmeverket. Skötseln av bolagets
verksamhet skall enligt bolagsledningens direktiv handhas av Luleå Energiverk.
Konsortialavlalet
skall gälla liU den 31 december 2010 under förutsättning alt kraflvärmeverket
har tagits i drifl den 31 december 1980 och i annal fall till 30 år efler dagen
för idrifltagningen. Om uppsägning inte sker minsl fem år före avtalstidens
utgång förlängs avtalet med fem år i taget.
Anläggningskostnaden
för kraflvärmeverket har av valtenfallsverket uppskattals till i runt tal 250
milj. kr. i prisnivån juli 1975. Bindande offerter väntas föreligga i mars
1976.
Enligl
vattenfallsverkel väntas NJA:s gasöverskott ge en elproduktion
Prop. 1975/76:125 48
i kraflvärmeverket
om 700 milj. kWh per år. Den värmeproduktion som erhålls genom motlrycksdrift i
verket beräknas motsvara 60 000 lon olja år 1981 och 110 000 lon år 1995.
Vattenfallsverkel
får f. n. teckna borgen för lån tUl distributions-bolag, i vilka verket
förvaltar statens aktier, intUl 80 milj. kr. Den 8 januari 1976 var 73 648 000
kr. härav utnyttjade.
Luleå
Energiverk, i vilket vattenfallsverkel som nämnts har 30 % av aktierna, har alt
genomföra etl omfatlande investeringsprogram under de närmaste åren, bl. a. som
en följd av NJA:s utbyggnader. Under år 1976 beräknas Luleå Energiverks
investeringar uppgå lill ca 44 mUj. kr., varav ca 27 milj. kr. avser
fjärrvärmeanläggningar och ca 17 milj. kr. elanläggningar m. m. 12 milj. kr.
kan finansieras med egna medel. Återstoden 32 milj. kr. räknar bolaget med
att kunna låna upp på den allmänna kapitalmarknaden, varvid del förutsätts att
delägarna skall ställa borgen i proportion till sina andelar i aktiekapitalet. Vattenfallsverkel
behöver således teckna borgen för 9,6 milj. kr. av lånen tiU Luleå Energiverk.
Under år 1976 kan borgensåtaganden för lån även till andra distribulionsbolag
bli aktuella. Det är därför nödvändigt att öka nuvarande borgensram.
Valtenfallsverket
föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge verket alt
teckna borgen för lån som distributionsbolagen lar upp på den allmänna
kapitalmarknaden intill sammanlagt 90 milj. kr.
Föredraganden
Luleå
Energiverk AB har f. n. under utbyggnad elt fjärrvärmesyslem, varmed bolagel
skall lillgodose värmebehov inom kommunen genom leverans av hetvattenburen
energi. Bolaget bildades år 1971 sedan statsmakterna hade godkänt etl mellan
statens valtenfallsverk och Luleå kommun ingånget konsortialavlal om samarbete
i syfte atl skapa fömtsättningar för en rationell energiförsörjning inom
kommunen (prop. 1970: 165 s. 74, SU 1970: 219, rskr 1970: 434). VattenfaUsverket
har 30 % av aktierna i bolagel.
Luleå Energiverk svarar
vidare för distribution av elektrisk energi inom kommunen utom till NJA, som
läcker sitt elbehov utifrån genom köp direkt från vattenfaUsverket. Valtenfallsverket
levererar råkraft även till Luleå Energiverk. I konsortialavlalet har
förutsatts alt ett nytt bolag skall bildas i det fall Luleå Energiverk i
samband med produktion av fjärrvärme också avser alt producera elektrisk
energi. VattenfaUsverket har därvid rätt att ingå som hälftendelägare i detta
bolag.
NJA
har lillgång till stora mängder energi i form av masugnsgas, koksgas och tjära.
Även sedan möjligheterna att utnyttja denna energi för NJA:s egna behov har
tagits till vara finns ett visst överskott av gas. Utredningar, som har gjorts
av berörda parter, har visat att gasöverskot-
Prop. 1975/76:125 49
tet
lämpligast kan nyttiggöras i en helvallencenlral och i ell kraftvärmeverk.
Hetvattencenlralen
skall enligt planerna tas i drift under innevarande år och kommer all förses
med en oljepanna med en effekt av 80 MW samt en lika stor panna för gas med
olja som tiUsats- och reservbränsle. Anläggningen ägs och drivs av Luleå
Energiverk, som har träffat avtal med NJA om leverans av bränsle.
Den
bäst framkomliga formen för samarbete beträffande kraflvärmeverket har visat
sig vara all vattenfallsverkel och Luleå kommun gemensamt bygger, äger och
sköter anläggningen. Luleå kommun får genom Luleå Energiverk mot avgift
disponera hela produktionen av värme. NJA tillhandahåller bränsle och betalar
anläggningens resterande årskostnader mot rätt atl la hand om hela
produktionen av elektrisk energi. Valtenfallsverket engagerar sig således i
projektet ulan att få någon del av den producerade energin. Verket kommer i
övrigt att leverera maskinskadekraft och till en början 100 å 200 MW tillskottskrafl
till NJA saml medverka vid samköming med storkraftnälet.
De berörda
parternas åtaganden regleras i elt ramavtal jämte etl antal följdavtal. Bland
de senare ingår elt konsortialavlal mellan vattenfallsverkel och Luleå kommun
om bildande äv ett särskilt aktiebolag med uppgift atl uppföra och driva
kraftvärmeverk i Luleå. Ramavtalet och konsortialavlalet har träffats med
förbehåll bl. a. för regeringens godkännande.
Vattenfallsverkel
och Luleå kommun skall enligt konsortialavlalet äga vardera hälften av aktierna
i det tillämnade bolagel. När avtalet har trätt i krafl skall bolagel snarast
fatta beslut om all omedelbart bygga ell kraftvärmeverk på 'Gräsören invid Stålverk
80. Kraftvänneverket skall till att börja med uppföras med ett moltrycksblock
om ca 110 MW elektrisk effekt och ca 200 MW värmeeffekl. Inriktningen är att
anläggningen skall kunna las i drifl i anslutning till idrifltagningen av
stålverket.
NJA,
Luleå Energiverk, vattenfallsverkel och det särskilda kraftvär-meverksbolagel
skall var för sig svara för behövlig finansiering av anläggningar inom resp.
ägo- eller ansvarsgränser.
Valtenfallsverket
har överslagsmässigt beräknat anläggningskostnaden för kraflvärmeverket till ca
250 mUj. kr. i prisnivån juli 1975. Utbyggnaden skall finansieras med
aktiekapital, lån mol borgen på den allmänna kapitalmarknaden och i den mån
del behövs med lån från delägama i bolaget.
Anläggandet
av etl kraflvärmeverk för produktion av såväl elektrisk som hetvaltenburen
energi med utnyttjande av överskotlsgas från NJA:s industrianläggningar som
huvudsakligt bränsle stämmer väl överens med gällande rikllinjer för
energihushållningen i vad dessa avser åtgärder i syfle all trygga vår
elförsörjning och minska riskerna för ett ensi-
4
Riksdageii 1975/76.1 saml Nr 125
Prop. 1975/76:125 50
digt
beroende av olja (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Utnyttjandet
av NJA:s gasöverskoll för elproduktion väntas ge etl årligl kraftlillskott av
700 milj. kWh, medan produktionen av värme i form av hetvatten beräknas medföra
en oljebesparing moisvarande 60 000 lon år 1981 och 110 000 lon år 1995.
Jag
har således inle något all erinra mol del föreslagna samarbetet mellan vattenfallsverkel,
Luleå kommun och NJA vad gäller uppförande och drift av etl kraftvärmeverk i
Luleå. För all överskotlsgas från NJA inte onödigtvis skall behöva facklas bort
är det önskvärt atl utbyggnaden av kraflvärmeverket kan komma i gång så snart
som möjligt. Valtenfallsverket bör därför beredas möjlighet alt medverka till
bildandel av del tillämnade bolaget redan under innevarande budgetår.
Jag
förordar atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna de mellan
berörda parter viUkorligt träffade avtalen och alt medge vattenfallsverkel alt
träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalen som kan visa sig
nödvändiga i framliden. Vidare förordar jag alt verket får la i anspråk medel
från investeringsanslagel Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i och lån
till del nya bolaget. Jag har räknat med att verkets behov av medel för
aktieteckning skall rymmas inom föreskriven investeringsram. Jag avser all
senare i år vid min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 återkomma till frågan om verkets behov av medel för delägarlån
m. m. och av borgensålgaganden för lån som bolagel lar upp på den allmänna
kapitalmarknaden.
Regeringen
har bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån till
bolag, i vUka verket förvaltar statens aktier, intUl f. n. sammanlagt 2 578
milj. kr. Högst 80 milj. kr. härav får användas för borgensåtaganden gentemot
bolag som bedriver eldistributionsverksamhet. I januari 1976 var 73 648 000
kr. av den senare ramen utnyttjade.
Luleå
Energiverk, i vilket vattenfallsverket som jag tidigare har nämnl har 30 % av
aktierna, avser att under innevarande år bygga ut fjärrvärme- och
eldistributionsanläggningar till en kostnad av ca 44 milj. kr. Bolagel räknar
med all kunna låna upp 32 milj. kr. på den allmänna kapitalmarknaden under
förutsättning att bolagels delägare kan teckna borgen för lånen. Vattenfallsverkets
åtaganden skulle därvid uppgå lill 9,6 milj. kr. Delta belopp ryms inle inom
nuvarande borgensram. Ytterligare borgensåtaganden för andra dislributionsbolags
upplåning kan bli aktueUa under detta kalenderår. Verket föreslår därför atl
borgensramen utökas.
Enligl
gäUande ordning (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 126, NU 1972: 15, rskr 1972: 90) skaU
borgensåtaganden som vattenfallsverkel behöver göra för lån som
distributionsbolagen lar upp på den allmänna kapital-
Prop. 1975/76:125 51
marknaden
räknas av mot en för verkets samtiiga distribulionsbolag gemensam ram.
Jag
förordar alt vattenfallsverkets borgensram för lån till distribulionsbolag
utökas med 10 milj. kr. till sammanlagt 90 milj. kr.
I
enUghet med vad jag nu har sagt bör regeringen få bemyndigande att medge vattenfallsverkel
atl teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 588 milj. kr., varav 90 milj. kr.
för lån till distribulionsbolag.
Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen alt
1.
bemyndiga regeringen att
godkänna dels ramavtalet om utbyggnad och drifl av ett kraflvärmeverk i Luleå,
dels konsortialavlalet om bildande av ett aktiebolag med uppgifl atl uppföra
och driva kraftvärmeverk i Luleå samt all medge statens vattenfaUsverk alt
träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalen,
2.
medge alt medel får las i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i
och lån lill del under 1 avsedda aktiebolaget, allt i enlighet med åtagandena i
konsorlialavtalet,
3.
bemyndiga regeringen atl medge
statens valtenfallsverk alt teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 588 000 000
kr., varav 90 000 000 kr. för lån lill distribulionsbolag.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[4]
6. Teckning av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inle
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1975/76.
Mellan
staten och Eiser Invest AB träffades år 1973 etl avtal som innebar att staten
skulle förvärva hälften av aktierna i det av Eiser Invest helägda dotterbolaget
AB Eiser (Eiser) för en köpeskilling av 45 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 11,
NU 1973: 71, rskr 1973: 384). Vidare träffades ett avtal mellan
arbetsmarknadsstyrelsen och Eiser om atl förelaget skulle erhålla statiigt regionalpolitiskt
slöd för alt förlägga en planerad utvidgning av sin verksamhet tUl Sverige i
stället för till utlandet. Detta avtal träffades under fömtsättning av att
staten förvärvade aktier i Eiser. Avtalet förutsatte att Eiser etablerade
produktionsenheter i Gällivare, Kramfors och Sollefteå.
I
prop. 1973: 170 (s. 63) lämnades en beskrivning av utvecklingen inom textil-
och konfektionsindustrin under 1950- och 1960-talen. Under denna period
genomgick textil- och konfeklionsinduslrin en omstrukturering som ledde tUl en
minskning av antalet anställda och en koncentration av tillverkningen till färre
orter. Självförsörjningsgraden i Sverige av textil- och konfektionsvaror
minskade påtagligt under perioden. Antalet anställda inom textil- och konfeklionsinduslrin
uppgick år
Prop. 1975/76:125 52
1970
liU närmare 70 000, vilket motsvarade något över 7 % av antalet sysselsatta
inom industrin. Andelen av förädUngsvärdet inom svensk industri utgjorde
samtidigt ca 5 %, med.an dess andel av industriexporlen uppgick till ca 2,7 %.
Importen av textil- och konfektionsvaror uppgick år 1972 tUl ett värde av ca 3
500 milj. kr.
Under 1970-talel har
minskningen av antalet anställda inom branschen fortsatt. Totala antalet
anställda under år 1975 lorde sålunda uppgå lill omkring 45 000, vilket innebär
en minskning med mer än 20 000 sedan år 1970. Importen ökade under perioden
19701974 med närmare 1 900 milj. kr. Under försia halvåret 1975 försämrades
den svenska textil- och konfekiionsindustrins marknadsläge under det atl importen
fortsatte alt öka. I prop. 1975/76: 57 med förslag till åtgärder för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel lämnades en ingående, beskrivning
av textil- och konfekiionsindustrins läge. Staten har på olika sätt vidtagit
åtgärder för all upprätlhåUa försörjningsberedskapen.
Eiser
har i likhet med övrig svensk textil- och konfeklionsinduslri utsatts för en
stark priskonkurrens från importerade produkter. Efter en tvåårsperiod präglad
av viss förbättring av Eisers situation inträdde en försämring under våren
1975. Den förbättring av resultatet som företaget räknat med har inle inträtt.
I släUet har verksamheten visat en betydande förlust. Denna har i huvudsak
uppstått inom spinnerirörelsen och vid tUlverkningen av byxor. Del
åtgärdsprogram för svensk beklädnadsindustri som redovisades i prop. 1975/76:
57, väntas endast i viss omfattning påverka företagets resultat. Förlusten
före dispositioner och skatter för räkenskapsåret den 1 juli 1974den 30 juni
1975 uppgick lill ca 17 milj. kr., varav närmare 9 milj. kr. utgjordes av
förlust på inneliggande varulager. Eiserkoncernens omsättning under nämnda rä
kenskapsår var 358 milj. kr. Verksamheten under de båda föregående
räkenskapsåren resulterade i vinster före dispositioner och skaller på 2,5
milj. kr. resp. 6 milj. kr. Prisökning på varulager svarade för merparten av
vinslen verksamhetsåret 1972/73. Koncernresultaträkning och
koncernbalansräkning avseende verksamhetsåret 1974/75 lorde få fogas till
protokollet som bilaga A.
Resultatförsämringen
inom Eiserkoncernen har negativt påverkat företagels likviditet och soliditet.
I prop.
1973: 170 (s. 63) redovisades motiven för atl etablera konfeklionsinduslri i
Gällivare, Kramfors och Sollefteå. Sysselsättningsproblemen i Ådalsområdel
avser i första hand den kvinnliga och den äldre arbetskraften. I GäUivare har
hittills så gott som uteslutande manlig arbetskraft rekryterats tUl
gruvbrytningen, varför kvinnoma inom området har små möjligheter alt gå ul i
arbetslivet. I Sollefteå ligger företaget betydligt före den urspmngliga
lidplanen i fråga om anställningar medan man är något efter i Gällivare och
Kramfors. Under år 1975 låg verksamheten i Gällivare nere under ca tio veckor
på grand av arbetskonflikt.
Prop. 1975/76:125 53
Kostnaderna
för atl uppföra anläggningar har visat sig bli ca 5 milj. kr. högre än vad som
hade beräknats. Företagel har därför beviljats ökning av sina lokaUseringslån
med 3 milj. kr.
Under hösten 1975 upptogs
förhandlingar som syftade lUl en avveckling av Eisers intressen i det
portugisiska dotterbolaget Cintideal. Dessa förhandlingar resulterade i en
försäljning av bolagel, varvid sysselsättningen bedöms kunna bibehållas. Det hälftenägda
bolaget Alba-Eiser i Förenta staterna uppvisar liksom tidigare år etl positivt
resultat och har lämnat sin första utdelning till moderbolaget avseende
verksamhetsåret 1975.
Bedömningama av vilket
resultat som kan uppnås under räkenskapsåret 1975/76 är ännu mycket osäkra. Elt
handlingsprogram med syfle att förbättra företagets lönsamhels- och kapilalförsörjningssituation
har utarbetats och delvis hunnit genomföras. Sålunda har Eiser i samarbete med
Eiser Invest avvecklat en förlustbringande förelagsenhet i Finnerödja. Genom
omskolning har personalen getts möjligheter till anställning i en industri,
som ell dotterbolag liU Eiser Invest etablerat inom orten. Vidare har Eisers
spinneriverksamhet i Borås och engagemanget i Sligtex AB avvecklats efler
överenskommelse med Statsföretag AB.
Under de närmaste åren kan
Eiser liksom övrig svensk textil- och konfeklionsinduslri väntas genomgå en
fortsatt omstrukturering. Eiser bör ha möjligheter att på sikt kunna stärka sin
ställning. Förelaget anses höra lill de mest effektiva inom branschen. Genom
planmässigt sammanförande av resurser lill livskraftiga enheter och upptagande
av andra produkter bör förelaget ytterligare kunna effektiviseras under
hänsynstagande till de anställda.
Mol bakgrund av behovet av
en fortsatt effektivisering och anpassning av Eiser tiU pågående utveckling
inom textil- och konfektionsområdet har företagets styrelse tagit upp frågan
om ökning av aktiekapitalet. En ökning med 20 mUj. kr. har därvid bedömts vara
lämplig.
Vid
förhandlingar mellan ägarna har Eiser Invest förklarat sig berett att
tillsammans med staten svara för etl tillskott av 20 milj. kr. För Eiser Invests
del skulle detla ske i huvudsak genom alt en fordran på Eiser omvandlas till
aktiekapital samtidigt som Eiser Invest svarar för att Eiser erhåller ett nytt
lån av samma storlek och lill samma villkor från annan långivare. De nya
aktierna skall ha företräde lill 5 % utdelning. Avtalet mellan staten och Eiser
Invest lorde få fogas tUl prolkoUet som bilaga B.
Genom
nämnda åtgärder erhåller Eiser etl behövligt likvidiletstill-skotl samtidigt
som företagels soliditet kan beräknas öka från nuvarande ca 20 % till mellan 25
och 30 % under de återstående åren av 1970-lalel, vilket måste anses vara
välmotiverat med tanke på behovet av en kraftfull stmkluranpassning.
Jag
bedömer det nödvändigt alt Eiser erhåller tillskott av ytterligare
Prop.
1975/76:125 54
kapital lill sin verksamhet. På så sätt kan företaget ges
möjlighet att planmässigt fortsätta den strukturanpassning av förelagels
verksamhet som utvecklingen inom branschen föranleder. En ökning av förelagets
aktiekapital med 20 milj. kr. synes vara lämplig.
Staten bör därför teckna aktier i Eiser med ell belopp av
10 milj. kr. under fömtsättning alt den andra hälftendelägaren tecknar aktier
för ett lika stort belopp. Vidare kommer Eiser genom Eiser Invests försorg alt
beredas möjlighet atl ta upp ett lån på 10 milj. kr. Jag förordar alt elt
anslag av 10 milj. kr. anvisas för att täcka statens andel av aktieteckningen.
Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen
alt lill Teckning av aktier i AB Eiser på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investermgs-anslag av
10 000 000 kr.
[5] Statsföretag AB:s inlösen av vissa aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
AB. År 1955 beslöt statsmakterna atl begagna sin avtalsenliga rält atl lösa in
de aktier som dåvarande Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) hade i Luossavaara-KUrunavaara
AB (LKAB) (prop. 1955: 192, SU 1955: 154, rskr 1955: 332).
Inför den inlösen av aktiema som skedde den 1 oktober 1957
träffades den 28 juni 1956 ell avtal mellan staten och TGO, enligl vUkel staten
tillförsäkrade TGO atl även efter nämnda dag inneha elt antal aktier i bolaget.
Avtalet godkändes av 1956 års riksdag (prop. 1956: 171, SU 1956: 155, rskr
1956: 320). Värdet av nämnda aktier bestämdes tUl 100 milj. kr. som drogs av
från del belopp staten hade alt erlägga för de inlösta aktiema. Denna TGO:s
aktiepost kom alt omfatta 21 664 aktier till ett nominellt värde av 1 000 kr.
per aktie. Aktieposten utgör ca 4,3 % av LKAB:s totala aktiekapital om 500 000
aktier.
I nämnda avtal har tagits in en bestämmelse om atl såväl
staten som TGO, numera Gränges AB, är berättigade all genom tillsägelse påkalla
att Gränges aktier i LKAB inlöses av staten. Har tillsägelse skett, skaU
inlösen ske vid utgången av det räkenskapsår som slutar fyra år närmast efter
tillsägelsen, dock tidigast vid utgången av det räkenskapsår som slutar under
år 1977. I avtalet har också tagits in regler om beräkning av lösesumman.
Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU
1969: 168, rskr 1969: 381) överiät staten sina aktier i bl. a. LKAB tiU
Statsföretag AB.
Statsföretag har i skrivelse till regeringen den 23
februari 1976 anmäll att bolagel är överens med Gränges om att Statsföretag
under innevarande år skall överta Gränges aktier i LKAB. Statsföretags
styrelse har den 30 januari 1976 beslutat all, under förutsättning av
regeringens
Prop.
1975/76:125 55
medgivande,
förvärva Gränges aktier för 100 milj. kr. Statsföretag anhåller att göra
ifrågavarande aktieförvärv ulan hinder av vad som sägs i avtalet den 28 juni
1956.
Om staten begagnar sig av inlösningsrälten
bör aktierna liUföras Statsföretag eftersom detta bolag redan innehar ca 96 %
av aktierna i LKAB. Enligt det förut omnämnda avtalet är del staten som har rällen
till inlösen av de aktier i LKAB som Gränges nu innehar. Av praktiska skäl lorde
del lämpligaste vara all Statsföretag förvärvar aktierna direkt från Gränges. Eflersom
de båda bolagen är överens om aktieöverlåtelsen och om priset på aktieposten
finner jag inga bärande skäl föreligga för all följa de i avtalet angivna
formerna rörande tillsägelse för påkallande av inlösen, m. m.
Avtalet
den 28 juni 1956 har godkänts av riksdagen (prop. 1956: 171, SU 1956: 155, rskr
1956: 320). Jag anser därför atl riksdagens yttrande i ärendet bör inhämtas.
Jag
hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle
att
avge yttrande över vad jag har anfört om Statsföretag AB:s inlösen av vissa
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga A
AB Eiser
Koncernresultaträkning (belopp i milj. kr.)
1974-07-01-
1973-07-01-
1975-06-30
1974-06-30
Totalt
Härav hänförligt till hälften-delägar-skap
Totalt
Härav hänförligt tiU hälften-delägar-skap
Fakturerad
försäljning (Not 1)
357,6
25,0
329,1
20,1
Avgår: tillverknings-,
försäljnings-
och
administrationskostnader
349,1
18,9
310,8
16,2
Rörelseresultat
före avskrivningar
(Not 2)
8,5
6,1
18,3
3,9
Planenliga
avskrivningar (Not 3)
7,7
0,2
7,3
0,1
Rörelseresultat
efter planenliga
avskrivningar
0,8
5,9
11,0
3,8
Finansiella
intäkter och kostnader
Räntesaldo (Not 4)
./.5,8
./.4,2
./.0,3
Resultat
efter flnansiella intäkter och
kostnader
./.5,0
5,9
6,8
3,5
Extraordinära
intäkter och kostnader
Realisationsvinster
_
_
0,1
Återfört från lagerinvesterings-
konto
12,5
Nedsättning av skuld
0,9
_
Återförd pensionsavsättning
0,1
0,1
Avskrivning av aktier i dotterbolag
./.1,7
Resultat
före bokslutsdispositioner.
skatter
och minoritetsandel
6,8
5,9
7,0
3,5
Skillnad
mellan planenliga och bok-
föringsmässiga
avskrivningar (Not 5)
0,3
0,9
./.0,1
Förändring
i varulagerreserv
12,9
./.0,8
Prisfall/ökning
å ingångslager
./.8,7
0,6
Avsatt
till arbetsmiljöfond
./.0,2
-
Resultat
före skatter och minoritets-
andel
11,3
5,9
7,5
3,4
Skatt
6,4
3,0
3,8
1,8
Minoritetsandel
2,9
2,9
1,6
1,6
Nettovinst
2,0
2,1
5 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 125
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koncernbalansräkning (belopp i milj. kr.)
Tillgångar
1975-06-30
1974-06-30
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
3,9
3,8
Acceptfordringar hos utomstående
2,6
3,0
Kortfristiga fordringar (Not 6)
49,3
59,4
Varulager (Not 7)
99,5
155,3
95,5
161,7
Spärrkonton
hos Riksbanken
Investeringsfond
2,0
2,0
Arbetsmiljöfond
0,1
2,1
-
2,0
Anläggningstillgångar
Aktier
1,1
1,2
Långfristiga fordringar
1,1
0,1
Förskott ä anläggningar
0,2
0,6
Pågående nyanläggningar
16,6
Maskiner och inventarier
16,8
11,6
Fastigheter
30,5
66,3
29,9
43,4
Summa
tillgångar
223,7
207,1
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
till Eiser Invest
2,7
0,6
till andra (Not 8)
76,4
79,1
60,4
61,0
Långfristiga
skulder
tin Eiser Invest
9,4
9,4
till andra (Not 9)
81,6
91,0
61,0
70,4
Särskilda
avsättningar
Avsatt till pensioner
0,6
0,7
Arbetsmiljöfond
0,1
0,2
Investeringsfond
4,9
4,9
Lagerinvesteringskonto
17,5
Varulagerreserv
26,1
31,7
39,0
57,3 .
Eget
kapital
Aktiekapital
20,0
20,0
Reservfond
4,0
4,0
Skuldregleringsfond
0,7
0,7
Bundna fonder hos dotterbolag
1,7
1,7
Disponibla vinstmedel
4,9
31,3
3,0
29,4
Avgår: överparivärde
11,4
13,1
Nettovinst
2,0
2,1
Summa
skulder och eget kapital
223,7
207,1
Ställda
panter
Fastighetsinteckningar
58,1
51,2
Företagsinteckningar
44,7
21,6
Fordringar och maskiner (Alba)
0,8
Ansvarsförbindelser
5,2
6,8
Borås den 17 september 1975. Sven Engblom Verkst. dir.
Företedd vid revisionen den 2 oktober 1975.
Oiar Cassel Birger Sonesson
Aukt. revisor Aukt. revisor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Notl
Totalt
Utom Sv
1974/75
eri ge
Fakturerad
försäljning efter
1974/75
1973/74
1973/74
eliminering
av internförsåljning
AB Eiser
221,4
209,6
43,4
45,8
AB Malmö
Strumpfabrik
54,8
55,3
15,3
14,1
Brasons
Konfektions AB
29,4
24,0
13,8
8,7
Alba Eiser
Inc.
50,1
40,2
50,1
40,2
Övriga
1,9
1,9
Summa
357,6
329,1
124,5
108,8
Not 2
Rörelseresultat
uppdelat på
1974/75
1973/74
koncernbolag
AB Malmö
Strumpfabrik
1,0
4,4
Brasons
Konfektions AB
./.2,4
0,8
Alba Eiser
Inc.
12,1
7,8
AB Eiser
och övriga utiändska kon-
cernbolag
./.2,2 8,5
5,3 18,3
Not 3
Planenliga
avskrivningar
Fasligheter
AB Eiser
0,7
0,7
AB Malmö Strumpfabrik
0,2
0,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Maskiner och inventarier AB Eiser
AB Malmö Strumpfabrik Brasons Konfektions AB Alba Eiser
Inc. Suomen Eiser Oy Cintideal Lda.
Totalt
0,9
4,2 1,6 0,2 0,4 0,3 0,1
6,8
7,7
0,9
4,2 1,5 0,1 0,3 0,2 0,1
6,4
7,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 4
Räntesaldo
Intäktsräntor från utomstående
AB Eiser
AB Malmö Strumpfabrik Alba Eiser Inc. Cintideal Lda.
0,5 0,1 0,1
0,1 0,1
0,1
0,7
0,3
Kostnadsräntor AB Eiser
till Eiser
Invest
till andra AB Malmö Strumpfabrik Brasons Konfektions AB
Alba Eiser Inc.
0,9
3,7 1,1 0,7
0,8 2,0 0,9 0,4 0,3
Suomen Eiser Oy
0,1
0,1
6,5
4,5
Räntesaldo
./.5,8
./.4,2
Prop.
1975/76:125 60
Nots
Avskrivningar
Bokföringsmässiga
avskrivningar för
1974/75
har minskats med följande:
Brasons
AB Eiser
Konfektions AB
Byggnader
Avskrivning mot investeringsfond
0,1
Maskiner
Nedsättning av avskrivningslån.
0,2
0,1
Totalt
0,3
0,1
Under 1973/74 gjorde AB Eiser avskrivningar å byggnader
med 1,1 milj. kr. mot investeringsfond, vilket ej förts mot vinst- och
förlusträkning.
Not 6
Kortfristiga fordringar 1974/75 1973/74
Kundfordringar 41,1 53,5
Övriga fordringar 8,2 5,9
49,3 59,4
Not 7
Varulager
Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av
anskaffnings- och åter-
anskaffningsvärdena. Den totala lagerreserven uppgår för
perioderna 1974/75
och 1973/74 tiU 25,9 respektive 40,8 procent av lagrens
bruttovärden.
Nots
Kortfristiga
skulder
1974/75
1973/74
Leverantörsskulder
Upplupna
kosinader
Mervärdeskatt
Personalens
källskatt
Amorteringsskuld
Skatteskuld
Övrigt
39,9 15,0
7,3
1,6
0,4
12,2
35,0 11,7 0,3 7,5 1,1 1,5 3,3
76,4
60,4
Not 9
Långfristiga
skulder till andra
Checkräkningskredit Äterlån av ATP-medel Övriga lån
Avsatt till pensioner
24,9 2,9
45,1 8,7
22,7 3,9
25,9 8,5
81,6
61,0
Prop. 1975/76:125 61
Bilaga
B
Avtal
Mellan
staten och Eiser Invest AB har denna dag träffats följande avtal beträffande
av parterna gemensamt ägda AB Eiser, nedan benämnt bolaget.
1.
Bolagets aktiekapital, som f. n.
uppgår till 20 000 000 kronor skall genom nyemission ökas med 20 000 000 kronor
genom utgivande av 200 000 preferensaktier vardera om 100 kronor.
2.
Ökningen skall ske per den 1
juli 1976 vilken dag likviden skall erläggas kontant av parterna.
3.
Partema skaU vardera teckna 100
000 preferensaktier.
4.
De nya aktierna skaU äga
företräde till fem procents utdelning under föratsättning atl bolagets
resultat och ställning så medger.
5.
Reglerna beträffande hembud i §§
7 och 8 i det mellan parterna den 29 oktober 1973 träffade avtalet skall äga
oinskränkt tiUämpning beträffande de nya preferensaktierna.
6.
Parterna är överens att snarast
verkstäUa de erforderliga ändringarna i bolagsordningen detla avtal
föranleder.
7.
Samtidigt med all preferensakliekapitalel
inbetalas löser bolaget hos Eiser Invest AB sitt lån om niomiljonerfyrahundratusen
(9 400 000) kronor jämte därå upplupen ränta.
Eiser
Invest AB ansvarar för att bolaget erhåller ett lån på samma belopp från annan
långivare mot oförändrade säkerheter och minst lika förmånliga villkor.
8. Tvist om detta avtal,
dess tillkomst, tolkning och eller tUlämpning,
så och annan tvist härflytande av rättsförhållanden på grund av detta
avtal skall avgöras av skiljemän enligt gäUande lag om skiljemän. Skulle
av parterna utsedda skiljemän icke enas om tredje skUjeman skall denne
utses av ordföranden i Sveriges Advokalsamfund.
Av
detla avtal är tvenne likalydande exemplar upprättade och mellan parterna
utväxlade.
Stockholm
den 13 febraari 1976
EISER
INVEST AB För SVENSKA STATEN med förbehåU
om
regeringens godkännande
Sven
Engblom Rune B. Johansson
6
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125
Prop. 1975/76:125 63
Bilaga
12
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
statens allmänna fastighetsfond
STATENS
ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av
statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhåUskostnader
m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna faslighetsfond för
budgetåret 1975/76 beräknats 9,7 mUj. kr.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bU. 1 s. 55, FiU 1975:1, rskr 1975: 30)
den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Beslutet innebar bl. a. att från den i staten för budgetåret 1975/76 för
statens aUmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond, uppförda posten tUl
reparations- och underhållskostnader m. m. skuUe få bestridas utgifter med
högst 1,7 milj. kr. utöver vad som tidigare har medgivits.
I
beslut samma dag uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen atl ulföra bl. a.
byggnads- och markarbeten vid Koppartällen inom Hagaparken i Solna inom en
kostnadsram av 1,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975. Till gmnd för
uppdraget låg etl av regeringen den 18 september 1975 lämnat uppdrag att t. o. m.
bygghandlingar projektera arbeten för dels återställande av tre år 1953
nedbrunna längor av det mellersta koppartällel, dels komplettering av byggnaden
med överbyggnad av den mellanliggande gården, dels vissa markarbeten för alt
förbättra trafik-föringen inom området kring Koppartällen.
Föredraganden
Jag
förordar all 1,7 milj. kr. utöver tidigare fastställt belopp anvisas för
reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
Prop. 1975/76:125 64
att
i staten för statens allmärma fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond, imder
posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1975/76
beräkna ett belopp av ytteriigare 1 700 000 kr.
Prop. 1975/76:125 65
Bilaga
13
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsbudget I
till gällande statsbudget, dels på tilläggsbudget II, dels
på tilläggsbudget III. I. enlighet med de principer som hittills har
till-lämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan
överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. SkuUe
nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de lill grund för här
beräknade avskrivningar liggande förhåUandena föratsätter jag, att vederbörliga
tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens
allmänna fastighetsfond. Enligl gäUande regler för avskrivning av investeringar
i allmänna fastighelsfonderi utgör grundavskrivning för förvallningsbyggnader
25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för kriminalvården, sjukhus,
forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inle.
Med lillämpning av dessa
grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsbudget uppföras i enlighet med
följande sammanställning.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Justitiedepartementet:
Polishus
m. m. 74 700 000 18 675 000
UtbUdningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
inom utbUdningsdepar-
tementets
verksamhetsområde 27 200 000 13 600 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid jordbrakets högsko
lor m. m. 22 000 000 11 000 000
Prop. 1975/76:125 66
Försvarets
fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skaH enligt
gällande regler grundavskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt lill 50 % av
investeringar i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tUlämpas för
investeringar i befästningars delfond. Nybyggnad för ämbetsverk gmndavskrivs
dock med endast 25 % Investeringar i mark avskrivs inle.
Under
försvarels faslighetsfond har investeringar beräknats om sammanlagt 21 090 000
kr. Härav beräknas för kasernbyggnader 20 090 000 kr. och för befästningar 1
milj. kr. Avskrivningsanslagen beräknas till sammanlagt 11 045 000 kr.
Fonden
för låneunderstöd. På tilläggsbudget I har anvisats 15 milj. kr. lill lån till teko-,
sko- och garveriindustrier. Från anslaget utgår lån för att av beredskapsskäl
trygga en inhemsk produktion. Lånen är amorterings- och räntefria, varför
anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 15 milj.
kr.
På tiUäggsbudget
III föreslås ett anslag av 3 milj. kr. tUl lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alköholmissbmkare m. m. Avskrivningsanslaget bör tas upp med
3 mUj. kr. Vidare föreslås på tUl-läggsbudget III elt anslag av 500 000 kr.
till lån tiU investeringar för kommersieU service i glesbygd. Vissa lån avses
bli ränte- och amorleringsfria. Den hittillsvarande erfarenheten av
långivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till
50 %. Jag tar upp elt avskrivningsanslag av 250 000 kr.
Fonden
för statens aktier. På tiUäggsbudget I har anvisats ett anslag av 12 120 000
kr. för förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB).
Staten förvärvar aktier av de nuvarande ägarna för 6 320 000 kr., varav 3 220
000 kr. utgör överkurs. Vidare ny-tecknas aktier lill elt belopp av 5,8 milj.
kr., varav 2,9 milj. kr. utgör överkurs. Det i förhåUande till aktiemas
nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 6 120 000 kr.
På
tiUäggsbudget II har föreslagits ett anslag av 750 milj. kr. för
teckning av aktier i Statsföretag AB. Av aktieteckningen avser 187,5 milj. kr.
ett i förhåUande tUl aktiemas nommeUa värde överskjutande belopp. Jag tar upp
ett avskrivnmgsanslag av 187,5 milj. kr.
Prop. 1975/76:125 67
I
prop. 1975: 1 anvisades ett anslag av 120 000 kr. för teckning av aktier i
bolag för statlig opera- och teaterverksamhet. Då någon förräntning av
kapitalet inte kan förväntas ske, bör anslaget nu skrivas av helt. Jag tar upp
ett avskrivningsanslag av 120 000 kr.
Till följd av beslulel vid
1973 års riksdag om samgående mellan Postbanken och Sveriges Kreditbank bör
Postbankens fond upphöra. Genom regeringens beslut den 16 oktober 1975 skaU det
i Postbankens fond vid ingången av budgetåret 1974/75 redovisade kapitalet,
161,2 milj. kr., överföras till fonden för statens aktier genom uppskrivning
av det bokförda väirdet äv statens aktieinnehav i Post- och Kreditbanken. Det
nominella värdet av aktieinnehavet är emellertid oförändrat. Enligl tillämpad
praxis bör därför ifrågavarande belopp skrivas av. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 161,2 milj. kr.
Diverse
kapitalfonder. På tilläggsbudget I har till förrådsanläggningar m. m. under
förrådsfonden för ekonomiskt försvar anvisats 5 975 000 kr. Hela beloppet avser
anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör avskrivas helt. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 5 975 000 kr.
Under
åberopande av del anförda hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa följande
reservationsanslag, nämligen
Statens
allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Polishus
m. m. 18 675 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte
mentets verksamhetsområde 13 600 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor
m.m. 11000 000
Försvarets
fastighetsfond
Försvarets
fastighetsfond 11 045 000
Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstal
ter för alkoholmissbrukare m.m. 3 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handelsdepartementet:
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 15 000 000
Lån
tiU investeringar för kommersiell service
i glesbygd 250 000
Fonden
för statens aktier
Finansdepartementet:
Teckning
av aktier i Post- och Kredilbanken,
PK-banken 161 200 000
Utbildningsdepartementet:
Teckning av aktier i bolag för statlig opera-
och teaterverksamhet 120 000
Jordbruksdepartementet:
Förvärv
och teckning av aktier i Svensk Av
fallskonvertering AB (SAKAB) 6 120 000
Industridepartementet:
Teckning av aktier i Statsföretag AB 187 500 000
Diverse
kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden
för ekonomiskt försvar: För
rådsanläggningar m. m. 5 975 000
Prop. 1975/76:125 69
BUaga
14
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-18
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tUläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Nedskrivning
av Svenska Utvecklingsaktiebolagets aktiekapital. Chefen för
industridepartementet anförde i prop. 1975/76: 66 om medelstiUskott lill
Svenska Ulvecklingsaktiebolaget att aktierna i Utvecklingsbolaget lorde sakna
värde och all frågan om nedskrivning av det under fonden för statens aktier
bokförda värdet senare skulle komma all anmälas av chefen för
finansdepartementet. I prop. 1975/76: 151 om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsakliebolagel,
m. m. föreslås bl. a. atl aktierna i Utvecklingsbolaget den 1 juli 1976
överlåts till Statsföretag AB för 100 kr. I anledning härav bör det under
fonden för statens aktier upptagna aktiekapitalet för Svenska Ulvecklingsaktiebolaget
skrivas ned till O kr. genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Nedskrivningen bör ske per den 30 juni 1976. Det bokförda värdet av Utvecklingsbolagets
aktiekapital uppgår till 43,5 milj. kr. Jag förordar därför alt 43,5 milj. kr.
anvisas som en avsättning tUl fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tillläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt anslag av 43 500 000 kr.
Prop. 1975/76:125 71
Bilaga
15
Förteckning
över
av regeringen hos riksdagen i prop. 1975/76:125 begärda anslag på tilläggsbudget
UI till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
///.
Utrikesdepartementet A 3 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat,
reservationsanslag 400 000
IV. Försvarsdepartementet
H
9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 51 000 000
V. Socialdepartementet
A 2 Kommittéer m. m.,
reservationsanslag 3 400 000
VI. Kommunikationsdepartementet
E
9 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reser
vationsanslag 3 800 000
F
9 Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder
inom
kommunikationsverken, reservationsanslag 15 000 000
VIII.
Utbildningsdepartementet
B 10 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reser
vationsanslag 13 515 000
Bil Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 6 858 000
B 13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 800
000
E 66 Inredning och utrustning av lokaler vid universi
teten m. va., reservationsanslag 41 000 000
E 67 Vissa merkostnader för renhållning och städ
ning, reservationsanslag 2 600
000
X. Handelsdepartementet
A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 100 000
XL
Arbetsmarknadsdepartementet
A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 800 000
B
3 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations
anslag 477 100 000
B
7 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrast
ning, reservationsanslag 1 200 000
D 3 Åtgärder för
invandrare, reservationsanslag 1 000 000
XIII.
Industridepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 5 000 000
A
4 Extra utgifter, reservationsanslag 75 000
Summa
egentliga statsutgifter 625 648 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Utgifter för statens kapitalfonder II. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar
B. Statens
allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1
PoHshus m. m. 18 675 000
Utbildningsdepartementet:
15 Byggnadsarbeten
inom utbUdnuigsdepartemen-
tets
verksamhetsområde 13 600 000
Jordbruksdepartementet:
16 Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor
m.
m. 11 000 000
C, Försvarets
fastighetsfond
1
Arméförband: Anskaffning av
anläggningar 400 000
2
Marinförband: Anskaffning av
anläggningar 745 000
3
Flygvapenförband: Anskaffnmg av
anläggningar 9 900 000
E. Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1
Lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för
alkoholmissbraka:re m. m. 3 000 000
Handelsdepartementet:
7
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 15 000
000
8
Lån lill investeringar för
kommersiell service i
glesbygd 250 000
F. Fonden
för statens aktier
Finansdepartementet:
a
Teckning av aktier i Post- och Kredilbanken,
PK-banken 161200 000
Utbildningsdepartementet:
1 Teckning av aktier i bolag för statlig opera-
och
teaterverksamhet 120 000
Jordbruksdepartementet:
1 a
Förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfalls-
konvertering
AB (SAKAB) 6 120 000
Industridepartementet:
2 Teckning
av aktier i Statsföretag AB 187 500 000
G. Diverse
kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
7
Förrådsanläggningar m. m. .5 975 000
m.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför
luster 43 500 000
Summa
utgifter för statens kapitalfonder 476 985 000
Summa
för driftbudgeten 1102 633 000
Prop. 1975/76:125 73
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
II. Statens allmänna
fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. 26 700 000
Finansdepartementet:
12 Inköp av fastigheter m. m. 50 000 000
Utbildningsdepartementet:
14
Vissa byggnadsarbeten för
Sveriges Radio 25100 000
15
Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde 27 200 000
rV.
statens utlåningsfonder
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 10 000
000
V. Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för
alkoholmissbrakare m. m. 3 000 000
Handelsdepartementet:
8 Lån till investeringar för kommersiell service
i
glesbygd 500 000
VI. Fonden
för statens aktier
Industridepartemenlet:
6 Teckning av aktier i AB Eiser 10 000 000
VII. Fonden
för förlag till statsverket
Finansdepartementet:
1 Vissa projekteringskostnader 30 000 000
Summa
för kapitalbudgeten 182 500 000
NORSTEDTS TRYCKERI STOCItHOLM 1976 760203
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
48 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (48)
48 kopplingar i 37 dokument.
- Prop. 1996/97:3 KulturpolitikProp.1996/97:3 s. 147 om s. 24 i texten
- Bet. 1991/92:KrU9 Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område om s. 24 i texten
- Prop. 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 s. 29 om s. 24 i texten
- Bet. 1986/87:KrU1 om statens kostnadsansvar för vissa konstlån s. 4 i texten
- Prop. 1982/83:98 om statsmyndigheternas inlåning av konstverk s. 24 i texten