Sök i Ratio Lex

om utbildningsbidrag för doktorander m.m.

14 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:128, om utbildningsbidrag för doktorander m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 Regeringens proposition

1975/76:128

om
utbildningsbidrag för doktorander m. m.;

beslutad
den 4 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt de nuvarande doklorandstipendiema fr. o. m. den 1
juli 1976 ersätts av utbUdningsbidrag för doktorander.

De
nya bidragen föreslås bli skattepliktiga och pensionsgrandande. Antalet
utbildningsbidrag föreslås bli det samma som antalet doktorand-stipendier
innevarande budgetär, dvs. 1 360.

I
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:128

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives alt 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 och 21 §§
och 7 kap. 1 § studieslödslagen (1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap

3§ Studiehjälp utgår från och med kvartalet efler del
under vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annal följer av andra eller Iredje
slyckel.

Inkomstpröval tillägg utgår från Inkomstpröval tillägg utgår från

och med kvartalet efter det under och med månaden efler
den un-vilket den studerande fylll 17 år. der vilken den studerande
fyUt

17 år.

Inackorderingstillägg, reselillägg och behovsprövat
tillägg utgår även lill studerande som ej uppnått sådan ålder som anges i
första stycket.

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskUt vuxensludieslöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan lid
för vUken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej
uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit
studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas Studiemedel får ej heller bevU-

eller uppbäras för lid för vilken ut- jas eller uppbäras
för tid för vil-

bildningsbidrag utgår, om ej annat ken utbildningsbidrag under ar-

följer av bestämmelse som rege- betsmarknadsutbildning eller ut-

ringen meddelar. bildningsbidrag för doktorander ut-

går, om ej annal följer av bestämmelse som regeringen
meddelar.

21 §2

Som den studerandes inkomst Som den studerandes inkomst

under kalenderhalvåret enligt 16 under
kalenderhalvåret enligl 16

och 19 §§ räknas den inkomst som och 19 §§
räknas den inkomst som

han kan antagas komma alt ål- han kan
antagas komma all åt

njuta under kalenderhalvåret eller, njuta
under kalenderhalvåret eller,

om studiemedel vid elt och samma om
studiemedel vid ett och sam-

lillfälle skall beviljas för Ivå ka- ma
tillfälle skall beviljas för två

lenderhalvår, hälften av den in- kalenderhalvår,
hälften av den in

komst som han kan antagas kom- komst som
han kan antagas kom-

» Lagen omtryckt 1975: 359. "- Senaste lydelse
1975:1186.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128

Nuvarande
lydelse

ma
alt åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaförmåner faslställes av
regeringen. Doklorandslipendium, slatskommunalt bostadstillägg', allmänt barnbidrag
och annal studiestöd enligl denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxensludiebidrag
räknas icke som inkomst.

Föreslagen
lydelse

ma
att åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaförmåner faslställes av
regeringen, Dok-, torandslipendium, slatskommunalt bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag och annal studiestöd enligl denna lag än timstudieslöd, inkomslbi-drag
och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslämmelserna
i försia, slyckel äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i
fall soni anges i 17 och 19 §§.

Med
förmögenhet förslås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

7
kap.

1 §

Särskilt
vuxenstudiestöd kan utgå tUl studerande vid de läroanstalter och ulbildningslmjer
som regeringen bestämmer.

Om verkan av att
studerande har uppburit studiemedel för dén lid för vilken särskilt vuxensludieslöd
utgår finns bestämmelser i 20 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilt vuxensludieslöd
får ej beviljas eller uppbäras för lid, för vUken ulbildnmgsbidrag ulgår, om ej
annat följer av beslämmelse som regeringen meddelar.

SärskUl vuxensludieslöd
får ej beviljas eller uppbäras för tid, för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag för doktorander ulgår, om ej annat följer av beslämmelse
som regeringen meddelar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § den 1 juli 1976 och i
övrigt den 1 januari 1977.

2t
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:128

Uldrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-03-04

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Asplmg,
Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson

Föredragande:
statsrådet Zachrisson

Proposition
om utbildningsbidrag för doktorander m. m.

1
Inledning

De
nuvarande stipendierna för forskaralbildning, de s. k. doktorand-stipendierna,
infördes den 1 juli 1969. Doklorandslipendium utgår sedan den 1 juli 1974 med
12 250 kr. per år. Innehavare av doktorand-stipendium kan erhålla studiemedel enligl
sludiestödslagen (1973: 349) utan reduktion.

Forskarutbildningsutredningen'-
(U 1974:06) har i juni 1975 lagt fram ett förslag (Ds U 1975: 11) till
provisorisk förstärkning av studiestödet inom forskarulbUdningen,
Utbildningsbidrag för doktorander. Efter remiss har yttranden över förslaget
avgivils av riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket, universitelskanslersämbelet
(UKÄ) som bifogat yttranden från berörda myndigheler vid universitet och
högskolor , forskningsrådens samarbetsdelegation, centrala sludiestödsnämnden
som bifogat yttranden från sludiemedelsnämnderna i Göieborg och Stockholm ,
styrelsen för jordbrukels högskolor och statens veterinärmedicinska anställ,
kommunalekonomiska utredningen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
Sveriges förenade studentkårer (SFS). Vidare har yttrande avgivils av Arkileklförbundet.

Riksdagsledamoten
Arne Gadd, ordförande, riksdagsledamöterna Anna Eliasson och Anita Gradin,
professorn Kerstin Lindahl-Kiessling, professorn David Magnusson, docenten
Bengt Karlberg och professorn Rune Lagneborg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 5

I
prop. 1975/76:100 (bil. 10 s. 407) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för Stipendier för forskaralbildning
för budgetåret 1976/77 beräkna ett reservationsanslag av 16 653 000 kr. Jag
anhåller alt nu få ta upp denna fråga.

2
Forskarutbildningsutredningen

Forskaralbildningsulredningen
föreslår att doktorandstipendierna fr. o. m. den 1 juli 1976 ersätts med
beskattade utbUdningsbidrag för doktorander.

Utbildningsbidragen skall ulgå
med det belopp som utgör vuxenstudiestödets lägre nivå. För läsåret 1976/77
innebär detla 1 980 kr. per månad. Utbildningsbidraget för doktorander föreslås
kunna utgå under tolv månader per år och sålunda uppgå till 23 760 kr. per år.
Den som uppbär utbildningsbidrag skall inle till skillnad från den som
innehar doklorandslipendium samtidigt kunna erhålla studiemedel.

Utbildningsbidragen
för doktorander skall vara pensions- och sjukpenninggrundande.

Uiredningen föreslår att
antalet utbildningsbidrag (bidragsram) budgetåret 1976/77 skall vara detsamma
som antalet doktorandstipendier budgetåret 1975/76. Uiredningen avser att
senare pröva frågan om antalet bidragsrum i relation bl. a. till sina
överväganden rörande dimensionering, rekrytering och tjänsteslraktur. Frågan
om en eventuell ökning av antalet bidrag under tiden fram lUl dess ställning
tagils till utredningens huvudförslag bör prövas i det årliga budgetarbetet.

Uiredningen
har avstått från atl i detalj pröva nuvarande bestämmelser för stipendier för forskaralbildning.
Gällande regler för slipendieår, utdelande myndighet, stipendielid, annan
verksamhet, urval, tillsyn m. m. bör, enhgt utredningen, i allt väsentiigt
kunna tiUämpas även för de nya utbUdningsbidragen.

Kostnaderna
för utbildningsbidraget bör bestridas över statsbudgeten. Utredningen beräknar kostnadema
för budgetåret 1976/77 till 37 747 000 kr. Härav bör 5 620 000 kr. omföringsvis
kredileras den i statsbudgeten uppförda inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.

Från den sammanlagda braltokostnaden
avgår dels medel som betalas in i skatt tiU stat och kommun, dels minskade
kostnader inom studiemedelssystemet.

Utredningen
har valt att illustrera dessa effekter med ett par räkneexempel. Vid
antagandet att samtiiga studerande med utbildningsbidrag också har en biinkomst
på 4 000 kr. per år uppgår skatteintäkterna till 10,4 milj. kr.

Om
de studerande med utbUdningsbidrag i stället fördelar sig lika meUan bunkomster
på resp. O kr., 4 000 kr., 8 000 kr. och 35 000 kr. uppgår skatteintäkterna
till 11,0 milj.kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 6

Skatteintäkter
av sjukpenningförmåner, förmånerna vid arbetslöshet och arbetsmarknadsulbildnmg
samt vuxenstudiestödet skall i sm helhet tillgodoföras statsverket (således
inte berörda kommuner). Utredningen finner det naturUgt alt i skallehänseende
eftersträva samma behandling av utbildningsbidragen inom forskaratbUdningen som
av andra skalte-pUkliga bidrag. Uiredningen förordar all förslaget i denna del
prövas i samband med de frågor som behandlas inom kommunalekonomiska
utredningen.

Utredningen
har undersökt hur många av de forskarstuderande soin utnyttjar studiemedel.
Undersökningen visar att endast en tredjedel av innehavarna av
doktorandstipendium ulnylljar möjligheten att erhåUa studiemedel. Av dessa tar
flertalet ut endast studiebidraget. Utredningen beräknar mot denna bakgrund den
minskade belastningen på studiemedelsfonden vid elt genomförande av
utredningens förslag till ca 2 mUj. kr.

Merkostnaden
vid elt genomförande av utredningens förslag skulle således bli ca (37 747
00016 653 00010 400 0002 000 000 =) 8 694 000 kr.

Utredningen
föreslår att studerande, som läsåret 1975/76 innehar doktorandstipendium och
som för läsåret 1976/77 medges förlängt stipendium, skall kunna välja mellan
alt gå över tUl det nya systemet och att kvarstå i det nuvarande systemet.

3
Remissyttranden

Flertalet
remissinstanser, däribland UKA, flertalet myndigheter vid universitet och
högskolor inom UKÄ:s verksamhetsområde, forskningsrådens samarbetsdelegation.,
centrala studiestödsnämnden, styrelsen för . jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt. Landstingsförbundet samt LO, anser all det finns
skäl för en provisorisk förstärkning av studiestödet inom forskaratbUdningen
och tillstyrker i huvudsak forskaratbUdningsutredningens förslag.

Centralorganisationen
SACO/SR ansluter sig till utredningens förslag - men betonar kraftigt
att det föreslagna provisoriet inle får bh bindande för det fortsatta arbetet
med sludiefiiiansieringsfrågan.

TCO
tillstyrker förslaget, men vUl likaså understryka dess karaktär av

provisorium. SFS anser sig kunna stödja, förslaget som en temporär lös:

ning. , .-,.. . , ,

RRV framhåUer
att,utredningens förslag innebär alt.de forskarstuderandes
studiesociala förmåner förstärks i relation till vad som gäller för andra grapper
studerande. Enligt RRV bör även andra lösriingar övervägas. RRV pekar i detta
sammanhang på möjligheteii att, i avvaktan på en samlad översyn, räkna upp 1969
års stipendiebelopp proportio-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 7

nellt
mot basbeloppet och, tills vidare, bibehålla gällande-regler. Möjligheter
föreligger också alt utforma slödel lill forskarstuderande enligl de regler som
gäUer för vuxenstuderande, dvs.-med en skattepliktig bidragsdel och en skattefri
sådan.

Medicinska
fakultetens utbildningsnämnd i Uppsala anser atl den, enda provisoriska lösning
som tUls vidare kan accepteras är en höjning av de nuvarande stipendierna till
1969 års realnivå.

Flera
remissinstanser diskuterar frågan om belopp för de nya utbildningsbidragen. UKA
accepterar det belopp.som utredningen,föreslagit, men poängterar att de
provisoriska utbildningsbidragen måste anpassas till förändringama i
levnadskostnaderna.

Centrala
studiestödsnämnden delar utredningens uppfattning all del i nuvarande läge är
rimligast att stanna för etl bidrag som ligger i nivå med lägsta belopp i
det.särskilda vuxensludiestödel.

Några
remissinstanser, däribland flera utbildningsnämnder och forskningsrådens samarbetsdelegation,
anser alt utbildningsbidraget bör ansluta till den övre gränsen för
utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Medicinska fakultetens
utbildningsnämnd i Linköping samt samhällsvetenskapliga och. medicinska
fakulteternas utbildningsnämnder i Umeå påpekar alt många forskarstuderande
tidigare varit,yrkesverksamma och all utbildningsbidragens belopp därför bör
vara det högre belopp som i studiestödet inom arbetsmarknadstitbildningen utgår
till dem som tidigare varit yrkesverksamma. ArkUektförbundet vill med
utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen som förebild att det nya ulbUdningsbidraget
skall kunna differentieras med hänsyn lill den ulslräckning i vilken, varje
enskild doktorand tidigare haft inkomst av yrkesarbete.

Språkvetenskapliga
sektionens utbildningsnämnd i Uppsala anser alt storleken av utbUdningsbidraget
skall prövas individuellt med hänsyn till varje doktorands försörjningsbörda.

Svenska
arbetsgivareföreningen menar alt strävan bör vara all återställa 1969 års
bidragsnivå. En doktorand skulle behöva en neltobehåll-ning på ca 21 000 kr. år
1976 för alt erhålla 1969 års konsumtions-standard vUket motsvarar ett
brattostöd på ca 28 000 kr.

Endast elt mindre antal
remissinstanser kornmenlerar förslaget, att ut

bildningsbidrag inte skall kunna kombineras , med studiemedel. UKÄ

och centrala studiestödsnämndeti finner det rimligt att så inte skall kun

na ske. , ,.,

Samthga
remissmstanser, spin uttalat sig i frågan, delar,utredningens uppfattning att
studiestödet mom forskaratbUdningen bör berättiga .till sociala förmån er .som
sjukpenning och ATP.

Bl.a.
SFS anser att den viktigaste förbättringeii utan-tvekan ligger i att UtbUdningsbidraget
blir sjukpenning- och ATP-grundande.,

Några
remissinstanser tar särskilt upp frågan om beskattning av utbildningsbidragen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:128 8

Riksskatteverket
vill fästa uppmärksamheten på att uiredningen inle tagit upp frågan om de
forskarstuderandes rätt till avdrag vid taxeringen för vissa kosinader. Vid den
kombination av utbildning och forskningsarbete som det här är fråga om kan,
enligt riksskatteverket, avdragsbilden bli ytterligt komplicerad och
mångfacetterad. Kostnaderna i samband med doktorandstudier kan därför länkas
vara förhållandevis stora och det torde inte kunna uteslutas alt de avdragsgUla
koslnaderna i vissa fall t. o. m. skulle komma att översliga ulbUdningsbidraget.

Reformen
bör, enligt riksskatteverkets mening, inte medföra en mmsk-ning av det
skalleunderlag kommunerna skulle få med nuvarande ordning. Avdragssiluationen
bör också beaktas vid bedömningen av finansieringen. Reformen finansieras till
viss del genom skatteintäkter från de beskattade bidragen. Avdragen för de
tidigare inte avdragsgUla ut-bUdningskoslnaderaa kommer dock atl reducera dessa
skatteintäkter. Den minskning av bostadsbidrag och övriga inkomstprövade
bidrag, som beräknas bli följden av att stipendierna omvandlas till
skattepliktiga utbildningsbidrag kommer också att påverkas av avdragsrälten
för utbildningskostnaderna.

Riksskatteverket
finner av dessa skäl all frågan mte är så utredd att den kan läggas tiU grand
för lagstiftning.

Landstingsförbundet anser
alt studiestödet inom forskarutbildningen bör behandlas på samma sätt som
övriga skattepliktiga inkomster, dvs. alt skatteintäkter därav bör tillföras
även berörda kommuner och landsting.

Bl.
a. UKÄ accepterar utredningens förslag om ett oförändrat antal bidragsram.
Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd i Göteborg och
språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd i Stockholm anser däremot att
reformen borde innefatta en ökning av antalet bidragsrum. Arkitektförbundet
framhåller atl antalet bidragsrum snarast bör utökas.

Flertalet
remissinstanser, däribland UKÄ, mstämmer i alt nu gällande

regler för stipendieår, utdelande myndighet, slipendielid m. m. i allt

väsentligt bör kunna tillämpas för de nya utbildningsbidragen.

UKÄ,
matematisk-naturvetenskapliga och farmaceuliska fakulteternas
utbildningsnämnder i Uppsala m.fl. förordar en ettårig ö v é i"-g å n g s
t i d till det nya systemet i enlighet med utredningens förslag.'

Rektorsämbetet
och historisk-filosofiska sektionens utbildningsnämnd i Uppsala anser att
reformen bör genomföras helt läsåret 1976/77, dvs. att alla forskarstuderande
som kommer i fråga för studiestöd delta läsår bör erhåUa utbUdningsbidrag.

Filosofiska
fakultetens utbildningsnämnd i Linköping m. fl. förordar att de som läsåret
1976/77 uppbär stipendium skall kunna välja mellan stipendium och utbUdningsbidrag
under hela den tid dé kan komma i fråga som stipendiater.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 9

Humanistiska
fakultetens utbildningsnämnd i Umeå, rriedicinska fakultetens utbildningsnämnd
vid karolinska institutet samt Centralorganisationen SACO/SR finner det med
hänsyn till reformens provisoriska karaktär rimligt alt en valmöjlighet mellan
stipendium och beskattningsbart utbildningsbidrag bibehålls under hela
provisorietiden.

4
Föredraganden

Forskaralbildningsulredningen
(FUN) har föreslagit att nuvarande doktorandstipendier provisoriskt ersätts med
beskattningsbara bidrag. Utredningen har vidare föreslagit all utbUdningsbidragen
skall vara pensions- och sjukpenninggrundande. I likhet med det övervägande
flertalet remissinstanser anser jag, som i frågan har samrått med chefen för jordbraksdepartemenlel,
alt en sådan omvandling, som för övrigt redan genomförts i fråga om förmånerna
vid arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning och sjukdom, nu bör komma lill slånd.
De nya bidragen bör benämnas utbildningsbidrag för doktorander. De synpunkter
som riksskatteverket framfört rörande avdrag vid beskattningen av utbildningsbidrag
har inte påverkal min bedömning av huvudfrågan. De kostnader för resor,
materiel m. m. som verket syftar på bestrids i allt väsentligt med medel från
driftskostnads- eller forskningsrådsanslag och inle med medel avsedda för
doktorandens uppehälle. FUN anser det naturligt att i skattehänseende
eftersträva samma behandling av utbildningsbidragen för doktorander som av
sjukpenningförmåner, förmåner vid arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning och särskUt
vuxensudieslöd, dvs. all skatleintäklerna från utbildningsbidragen för
doktorander i sin helhet tUlförs staten. FUN:s ståndpunkt har inte mött några
vägande invändningar i remissbehandlingen. Även jag delar denna uppfattning. Den
förordade ordningen, som bidrar tUl att läcka statsverkets merkostnader, är enligl
min mening en viktig föratsättning för atl genomföra reformen. Chefen för
finansdepartementet, med vilken jag samrått i dessa frågor, kommer i annat
sammanhang all föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till de
lagändringar som krävs i anledning av vad jag nu har anfört.

Nuvarande
stipendier, som utgår med 12 250 kr. per år, är inle förenade med andra sociala
förmåner än en grupplivförsäkring. Den av FUN föreslagna utvidgningen av de sociala
förmånerna ses av många remissinstanser som ell myckel viktigt inslag i en
reform av studiefinansieringen på forskaralbUdningsnivå. Även jag delar
utredningens uppfattning atl de forskarstuderande, av vilka flertalet befinner
sig i åldrar mellan 25 och 35 år, bör erbjudas social och ekonomisk trygghet så
långl möjligt likvärdig den som gäller för anställda i motsvarande ål-dersgrapper.
UtbUdningsbidragen bör därför, i enlighet med FUN:s förslag, beaktas vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst för tilläggs-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 10

pension.
I fråga om sjukpenning för densom uppbäi" uliDUdnihgsbidrag' bör samma
regler gälla söm föi deih som uppbär vuxenstudiebidrag enligl 7 kap. studiestödslagen
(1973: 349) (jfi- prop.' 1975/76: 22, SfU 1975/76:18). Jag har" i déssä
frågor samrått med chefen för socialde-' ' partemenlet som senare kommer all
föreslå regeringen atl för riksdagen lägga fram det förslag om ändring i lagen
(1962: 381) om allmän försäkring som krävs tUl följd av atl bidragen görs pensionsgrandande.

Del
särskilda vuxensludiestödel utgår för närvarande med lägst 1 980 kr. per månad
för heltidsstudier (jfr prop; 1975: 23 s. 188189), dvs. med samma belopp som utbUdningsbidragen
inom arbetsmarknadsutbildningen utgår med till dem som inle är årbetslöshelsförsäkrad.
Doklorah-' derna kan hänföras lill samma åldersgrapp studerande. Del är därför
enligt min mening riktigt all som FUN föreslår -' låta utbildningsbidragen lUl
doktorander ulgå med samma belopp, dvs. f. n. 1 980 kr. per må-' nad. Del nya
bidraget bör, liksom nuvarande stipendier, ulgå under tolv månader per år.
Bidraget'böi: inlé kunna förenas rned studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd.
I anledning därav bör 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § studiestödslagen ändras.

Antalet
utbildningsbidrag bör budgetåret 1976/77 vara detsamma som antalet stipendier
innevarande budgetår, dvs. 1 360. Därutöver finns innevarande budgetår sarinmanlagt
23 stipendier vid jordbrukets högskolor. Den som läsåret 1975/76 uppbär doklorandslipendium
och bevUjas studiestöd för forskaralbildning för 1976/77 bör få välja' om
han/hon vill bibehålla stipendiet eller erhålla det nya utbildningsbidraget.
Fr. ö. m. budgetåret 1977/78, och tUl dess ställning har tagits tUl FUN:s kommande förslag, bör doklorandstipendiema
helt ersättas av utbildningsbidrag.

Som
jag nyss har angett kommer cheferna för social- och finansdepartementen senare
alt föreslå regeringen alt för riksdagen lägga fram förslag om vissa
författningsändringar i anledning aV de nya utbildningsbidragen för
doktorander. De bestämmelser som' i övrigt behövs, utöver ändringen i studieslödslagen,
ankommer det på regeringen alt meddela. Vidare kommer chefen för jordbraksdepartemenlel
all föreslå regeringen alt godkänna de förändringar under berörda anslag under
nionde huvudtiteln som erfordras för ell genomförande av mina förslag.

Anslaget
till utbUdningsbidrag för doktorander bör för budgetåret 1976/77 föras upp med
(1 360X12X1 980=) 32 314 000 kr.

Jag
vill i detta sammanhang även ta upp ell annal förslag om ändring i sludiestödslagen.
Regeringen har nyligen föreslagil riksdagen alt ändra reglema för bosladstiUägg
(prop. 1975/76: 145). Som chefen för bostadsdepartementet har anfört i
propositionen (s. 102) krävs viss ändring i 3 kap. 3 § sludiestödslagen.
Bostadstilläggen föreslås nämligen i propositionen omprövas månadsvis och inte
som hittills kvartalsvis. Bo-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:128 11

stadstillägg
utgår till dess bamel har fyllt 17 år. För att inkomstpröval tillägg skall
kunna utgå fr. o. m. månaden efler del att bosladslUläggel slutar all ulgå bör
i 3 kap. 3 § anges att tillägget utgår fr. o. m. månaden efter den då den
studerande har fylll 17 år. Förslagel i prop. 1975/76: 145 om att
bostadstillägg i fortsättningen skall kaUas bostadsbidrag föranleder också en formeU
ändring i 4 kap. 21 § studieslödslagen.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
antaga inom
utbildningsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i sludiestödslagen
(1973: 349),

2.
till Utbildningsbidrag för
doktorander för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisa elt
reservationsanslag av 32 314 000 kr.

6
. Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 740157

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar i 18 dokument.

  1. SOU 2004:27 En ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt - Del 1 s. 197 · s. 288 · s. 320 i texten
  2. Prop. 1987/88:59 om ändrade regler vid löneutmiitning och införsel s. 11 i texten
  3. Prop. 1981/82:106 om forskning m.m.;beslutad den 18 februari 1982. s. 142 i texten
  4. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 s. 515 i texten
  5. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 s. 559 i texten

Visa alla 18

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1982 s. 730 i texten