Sök i Ratio Lex

om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

69 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:129, om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 Regeringens proposition

1975/76:129

om
forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde;

beslutad
den 18 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
propositionen läggs på grandval av forskningsrådsutrednmgens betänkande (SOU
1975: 26) Forskningsråd fram förslag rörande forskningsrådsorganisationen inom
utbildningsdepartemenlels verksamhels-område.

Nuvarande
fem forskningsråd inom utbUdningsdepartemenlets område föreslås ersättas av
tre: elt humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens
humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett
medicinskt forskningsråd samt ell naturvetenskapligt forskningsråd, som
ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för
atomforskning. Forskningsråden skall ge stöd lill och initiera forskning inom
sina resp. områden samt informera om sådan forskning.

Vid
sidan av de tre nya forskningsråden skall inrättas en forskningsrådsnämnd med
uppgift bl. a. all finansiera forskning med stort samhäUeligt intresse, att
svara för allmän, övergripande information om forskning saml att vara ett
samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildningsdepartemenlels område,
statens råd för skogs- och jordbruksforskning saml styrelsen för teknisk
utveckling.

Av
ledamöterna i forskningsråden skall majoriteten utses av elektorsförsamlingar
valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor. Elt mindre antal
ledamöter, som skall företräda myndigheter eller andra organ inom olika
samhällssektorer, utses av regeringen.

1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 2

Merparten
av ledamöterna i forskningsrådsnämnden skall utgöras av representanter för allmänmtressen,
däribland riksdagsledamöter, företrädare för löntagarorganisationerna samt
kommuner och landstmg. De tre nya forskningsråden inom utbildningsdepartemenlels
område, statens råd för skogs- och jordbraksforskning samt styrelsen för
teknisk utveckling skall vardera utse en ledamot i nämnden.

Den nya rådsorganisationen
skall avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. Rådets arbete
inför detla budgetår bör dock kunna mledas våren 1977. Ledamötema i de nya forsknmgsråden
och i forsk-nmgsrådsnämnden bör därför utses redan i början av år 1977. De nya
organen skall därefter inrättas den 1 mars 1977.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssanunanträde 1976-03-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson

Föredragande:
statsrådet Zachrisson

Ärende:
Proposition om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

1
Inledning

Med
stöd av Kungl. Maj:Is bemyndigande tillkallade dåvarande statsrådet Moberg den
30 maj 1972 sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande forskningsråden
inom UtbUdningsdepartementet'! verksamhetsområde. De sakkunniga har antagit
benämningen forskningsrådsutredningen (FRU).

FRU
har i juni 1974 och i aprU 1975 fått tUläggsdu-ektiv att bl. a. utreda
formerna för slöd tiU långsiktsmotiverad forskning och undersöka och bedöma
förutsättningarna för en långsiktig forskningsplanering. Arbetet inom FRU
fortgår med framför allt de frågor som anges i tUl-läggsdirektiven.

FRU
överiämnade i april 1975 betänkandet (SOU 1975: 26) Forskningsråd. Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av brottsförebyggande rådet,
försvarets forskiungsanstall (FOA), socialstyrelsen, Iransportforskningsdelegationen,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB),
riksrevisionsverket (RRV), riksarkivet, riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer, universitetskanslers-ämbetet (UKÄ) som överlämnat
yttranden från universiteten, karo-Imska institutet, de tekniska högskolorna,
högskolan i Luleå och bibUo-tekshögskolan , utrustningsnämnden för universitet
och högskolor (UUH), samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden),

1
Professorn Bengt Gustafsson, bitr. professorn Lars Ingelstam, byråchefen, numera
professorn Kerstin Lindahl-Kiessling, dåvarande riksdagsledamoten, docenten
Gunnar Richardson, f. d. imiversitetskanslem Nils Gustav Rosén (ordförande),
professorn Torgny Segerstedt samt riksdagsledamoten Roland Sundgren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 4

skolöverstyrelsen
(SÖ), Svenska Unescorådel, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, arbelarskyddsstyrelsen,
styrelsen för arbetarskyddsfonden, statens råd för byggnadsforskning (BFR),
Sveriges geologiska undersökning, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
statens utvecklingsfond, statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation (SINFDOK), statens delegation för rymdverksamhet. Riksbankens jubileumsfond.
Handelshögskolan i Stockholm, statens medicinska forskningsråd (MFR), statens
naturvetenskapliga forskningsråd (NFR), statens humanistiska forskningsråd (HFR),
statens råd-för samhällsforskning (SFR), statens råd för alomforskning (AFR),
styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt.
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, statens råd för skogs- och
jordbruksforskning (SJFR), Vetenskapsakademien, Vilterhels-, historie- och antikvitetsakademien,
Ingenjörsvetenskapsakademien, Riksföreningen mot cancer, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska läkaresällskapet. Svenska
arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund gemensamt (SAF/SI),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), beredningen för u-landsforsknmg,
delegationen för folkrörelseforskning, nämnden för energiproduklionsforskning, samarbetskommittén
för långsiktsmotiverad forskning, delegationen för social forskning, forskarulbildningsutredningen
(FUN), expertgrappen för regional utredningsverksamhet (ERU), expertgruppen
för forskning om fysisk planering och bebyggelse, forskningsavgiftskommittén, STU-kommittén,
delegationen för energiforskning, AB Atomenergi, Sveriges förenade studentkårer
(SFS). Dessutom har yttranden inkommit från forskningsinstitutet för atomfysik.
Svenska arkeologiska samfundet, Sveriges museimanna-förbund och Sveriges
sociologförbund.

För
överblickens och sammanhangels skull behandlar jag i det följande åtskilliga
frågor i vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheter all
besluta.

2
Nuvarande forskningsrådsorganisation inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

Forskningsrådsorganisationen
byggdes upp i huvudsak under 1940-talet.

Inom
utbildningsdepartementets ansvarsområde finns i dag fem forskningsråd, statens
medicinska forskningsråd (MFR), statens humanistiska forskningsråd (HFR),
statens råd för samhällsforskning (SFR), statens naturvetenskapliga
forskningsråd (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR).

Forskningsråden
har enligt sin instruktion tUl uppgift att "medelst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 5

anslag
och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande
verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och
forskningen inom angränsande discipliner".

MFR
och SFR är uppdelade i sektioner: det förra i en aUmänmedi-cinsk och en försvarsmedicinsk
sektion och det senare i en socialvetenskaplig och en rättsvetenskaplig
sektion samt en sektion för psykologi och pedagogik.

Forskningsrådens
sammansättning, antalet ledamöter och det sätt på vilket dessa utses varierar
mellan de olika råden. I samtliga forskningsråd utses ordföranden och vissa
andra ledamöter av regeringen, ledamöterna i flertalet fall efler förslag från
myndigheler, organisationer etc. I MFR:s försvarsmedicinska sektion utses
samtliga ledamöter av regeringen. I övriga forskningsråd väljs etl varierande
antal ledamöter av berörda fakulteter vid universitet och högskolor och andra sairi-manslutningar
av forskare eller beiräffande SFR av för ändamålet bildade valgrupper av
forskare m. fl. Chefen för socialstyrelsen och generalläkaren är självskrivna
ledamöter i resp. MFR:s allmänmedicinska och försvarsmedicinska sektion. I AFR
utses vissa ledamöter av försvarefs forskningsanstalt och AB Atomenergi.

Vart och etl av
forskningsråden disponerar elt reservationsanslag lill forskning inom rådets
verksamhetsområde. För de seklionsindelade forskningsråden görs i
regleringsbrev en uppdelning av de berörda anslagen på anslagsposter till
forskning inom varje sektions verksamhels-område. Under anslaget lill
naturvetenskaplig forskning finns uppförd en anslagspost till rymdverksamhet.
Denna anslagspost disponeras av statens delegation för rymdverksamhet. Anslagen
till forskningsråden uppgår innevarande budgetår tUl sammanlagt 206,3 milj. kr.
I 1976 års budgetproposition föreslås för budgetåret 1976/77 en ökning med
sammanlagt ca 28 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 10, s. 415 ff.).

Vid forskningsråden finns
utöver sådana tjänster som råden själva beslutar om inrättade vissa högre
tjänster. Budgetåret 1975/76 fmns således vid råden sammanlagt 29 tjänster som
professor/biträdande professor och 92 tjänster som forskare.

Huvuddelen av
forskningsrådens verksamhet utgörs av att efler bedömning av ansökningar om
forskningsstöd bevilja medel lill forskningsprojekt m. m. Budgetåret 1974/75
beviljade råden sammanlagt ca 2 200 forskningsanslag. Råden kan också själva
initiera forskning. Råden bedriver vidare viss informationsverksamhet inom
forskningsområdet.

Via
forskningsråden finansieras också svenskt dellagande i visst inlernalionelll
forskningssamarbete, t. ex. samarbetet inom del molekylärbiologiska området.
Vissa kosinader för svenskt deltagande i det europeiska samarbetet på kärnforskningens
område, CERN, bestrids från del anslag som disponeras av AFR.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129

3
Forskningsrådsutredningen

I
sitt betänkande (SOU 1975: 26) gör forskningsrådsutredningen en analys av vissa
begrepp inom forskningen (Avdelning I Forskningspolitiska utgångspunkter, s.
1737) samt ger en utförlig beskrivning av bl. a. forskningsrådens tillkomst
och utveckling, rådens sammansättning och arbetsformer, forskningen vid
universitet och högskolor samt den sektoriella forskningsorganisationen och
vissa andra forskningsorgan (Avdelning II Forskningens
organisation, s. 39213).

Jag
ger i det följande en kort sammanfattning av de delar av betänkandet som
innehåller utredningens förslag (Avdelning III En ny rådsorganisation och
avdelning IV Särskilda frågor, s. 215368).

3.1
Den framtida organisationens ramar

Utredningen
diskuterar och avvisar två alternativ till en forskningsrådsorganisation, dels
alternativet all aUa rörliga forskningsmedel utanför universitetens fasta
ramar hänförs till sektorsorganen för att därifrån styras mol från samhäUets
synpunkt angelägna projekt, dels alternativet att de resurser som nu disponeras
av rådsorganisationen går direkt till universiteten och högskolorna atl
disponeras och fördelas av dessa själva.

Vidare
diskuterar utredningen olika alternativ för forskningsrådens organisatoiiska
form: ämbetsverk forskningsråd stiftelse. Utredningen finner varken
ämbetsverks- eller stiftelsealternativet överlägset den organisationsform som
prövats inom den nuvarande rådsorganisationen.

Utredningen
förordar således att de planerande, prioriterande och an-slagsfördelande
uppgifterna inom det område som berörs av utredningens uppdrag även
fortsättningsvis skall handhas av en forskningsrådsorganisation.

FRU
anser att kraven på forskningsrådsorganisationen kan sammanfattas som krav på
kompetens, öppenhet och integritet och att dessa krav innebär att
rådsorganisationen måsle

kunna främja och stödja
forskning av betydelse för samhället och den vetenskapliga utvecklingen

kunna göra bedömningar i alla
vetenskapliga frågor och ha överblick över nationell och internationell
forskning inom alla relevanta områden

-
kunna göra bedömningar av forskningsbehov i samhället och självständigt eller
i samverkan med olika samhällsorgan initiera och främja angelägen forskning

ha
beredskap och förmåga att la upp nya problem inom vetenskap

och samhälle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 7

kunna samverka med
universitets- och högskoleorganisationen i frågor som berör den långsiktiga
inriktningen av svensk forskning

kunna verka för internationellt
samarbete i forskningsfrågor

kunna öppet redovisa och
motivera sina beslut och ställningstaganden

kunna sprida information om
forskning och forskningens resultat

ha förmåga till successiv omprövning
av verksamhetens inriktning och organisation.

Utredningen
finner det naturligt att företrädare för allmänna intressen ges inflytande i
rådsorganisationen. Uiredningen diskuterar frågan om vilka grapper som i detta
sammanhang företräder allmänna intressen och betonar att i en representativ
demokrati de politiskt förtroendevalda och företrädare för de inom politiskt
beslutade ramar arbetande samhällsorganen har de bästa förutsättningarna
härför. Samtidigt framhåller uiredningen dock atl rådsorganisationen måste ha
goda kontakter med en rad olika grupper, folkrörelser, fackliga organisationer
och andra.

Vid valet mellan olika
indelningsgrunder för rådsorganisalionen finner FRU att den nuvarande principen
med individuella och från varandra frislående råd inle helt tillgodoser kraven
på inbördes samarbete och stora kontaktytor gentemot hela den vittförgrenade sektoriella
forskningsorganisationen. Inte heller en centraliserad rådsorganisation med en
rådsstyrelse placerad som sammanhållande organ ö\er en mer eller mindre
sammanhållen underliggande organisation bedöms vara tillfredsställande.

Utredningen föreslår atl
vid sidan av självständiga forskningsråd ställs ett organ som i samverkan med
råden, andra liknande organ och sektoriella organ skall stimulera och stödja samhällsrelevant
forskning med hög inomvelenskaplig betydelse och samarbetet mellan råden över
huvud. Detla organ bör benämnas forskningsrådsnämnden. Genom den markerade
sidoställningen kan vissa av den centraliserade lösningens fördelar kombineras
med kraven på bevarad självständighet för det enskilda rådet. Egna resurser och
möjligheter till egna initativ är dock nödvändiga för att nämnden skall få
slagkraft och spela en aktiv roll.

Rådsorganisationens
övergripande uppgift är

att i samverkan med andra forskningsstödjande
organ främja forskning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling
och verka för att sprida information om forskningens resultat.

De
enskilda rådens uppgifter är

att
främja inomvetenskaphgt betydelsefull forskning och utvecklingen av på sådan
forskning grundade kunskaper och därvid beakta behovet av forskning inom från
samhällets synpunkt viktiga områden

att
självständigt eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ finansiera
sådan forskning och därmed sammanhängande verksamhet

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 g

att
genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av
stödet tiU sådan forskning

att
initiera forskning och bidra till alt skapa vetenskaplig kompetens som är
angelägen från inomvetenskapUg eller samhällelig synpunkt

att
utföra en kompetent, öppet redovisad och brett förankrad vetenskaplig
granskning, bedömning och värdering av den forskning som kan komma i fråga för
eller har rådens stöd

att
redovisa sina bedömningar av forskningens samhällsrelevans och utröna
forskningsbehov inom olika samhällsområden och i samverkan med andra forskningsstödjande
organ identifiera forskningsområden av gemensamt intresse

att
ta vetenskapligt och finansiellt ansvar för investeringar eller andra åtaganden
av betydelse för den långsiktiga inriktningen av svensk forskning

alt
verka för internationellt forskningssamarbete och tvär/mångve-tenskapligt
samarbete över råds-, fakultets-, disciplin- och sektorsgränser.

Det
råden sidoordnade organels forskningsrådsnämndens särskilda uppgifter bör
enligt utredningens uppfattning bli

att
i samverkan med de enskilda råden och andra forskningsstödjande organ initiera
och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl

att
i samverkan med råden och andra anslagsgivande organ genom planering på kort
och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning

att
verka för samarbete mellan rådsorganisationen och de ansvariga samhäUsorganen
vid vetenskaplig bedömning, initiering och finansiering av forskning

alt
verka för att särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning efter avvägning inom
råden och andra berörda organ kan finansieras inom ramen för
rådsorganisationens resurser eller genom samfinansiering mellan denna och
berörda organ

att
bidra lill samordning av rådens verksamhet inom områden av gemensamt intresse,
såsom information och dokumentation, forskning om forskning, internationella
frågor som inle hanleras av de enskilda råden, gemensamma arbetsgivarfrågor
etc. samt alt verka för möjHgast enhetliga handläggnings- och
granskningsrutiner inom rådsorganisationen

att
i samarbete med forskningsråden verka för en successiv omprövning och
förnyelse av rådsorganisalionen, dess verksamhet och ansvarsområde.

3.2
Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden
(FRN) skaU dels initiera och stödja forskning inom angelägna områden, dels
vara ett forskningsrådens samar-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 9

betsorgan.
FRN skall liksom råden ges ställning som självständig myndighet direkt under
regeringen. FRN föreslås disponera egna kansliresurser och medel för särskilda
utredningar, projeklplaneringsinsalser och pilotstudier liksom för de för rådsorganisalionen
gemensamma funktioner som kan komma att läggas inom nämndens ansvarsområde. FRN
skall disponera ett särskilt anslag för forskning.

De
ekonomiska insatserna för genomförande av de forskningsprojekt FRN skall stödja
bör normalt ske genom samfinansiering mellan FRN och berörda intressenter, dvs.
forskningsråd och sektoriella organ. Elt sådant system får som konsekvens alt FRN
inte behöver utrustas med en egen apparat för den vetenskapliga värderingen av
forskningsprojekt. För denna prövning kan normall forskningsråden och den gransk-ningsorganisalion
de förfogar över liksom sektorsmyndigheternas motsvarande organ utnyttjas. FRN
skall normalt inle på samma sätt som forskningsråden ta emot ansökningar från
och ge anslag för forskningsprojekt lill enskilda forskare.

FRN:s
uppgift blir bl. a. atl aktivt söka skapa övergripande samarbelsprojekt mellan
råd och seklorsorgan.

FRU
betonar att samarbetet skall ske mellan självständiga parter. I de projekt där FRN
medverkar skall de olika organen på grundval av utarbetade forskningsplaner
falla separata beslut om medelstilldelning m. m.

Till
FRN bör också knytas ansvar för frågor som ulan att vara direkta forskningsfrågor
har ett för hela rådsorganisalionen gemensamt intresse. Som exempel på sådana
frågor lar FRU upp samordning av de rutiner råden tillämpar vid sin
anslagsbehandling, informations- och dokumenlalionsfrågor, finansiering av
dyrbar vetenskaplig utrustning samt internationellt vetenskapligt samarbete.
Den verksamhet som bedrivs inom kommittén för forskningsorganisation och
forskningsekonomi bör vidare knytas lill FRN. Härutöver bör, enligt FRU, i
särskild ordning prövas i vad mån FRN och det därtill knutna kansliet skall
utföra mer renodlat administrativa serviceuppgifter för de berörda råden. FRN bör
i samarbete med råden verka för en successiv omprövning och förnyelse av
rådens verksamhet.

FRU
betonar att den uppgift som åläggs rådsorganisationen genom FRN måsle ses som
en utvidgning av dess ansvarsområde. De medel som krävs för att dessa nya och
vidgade forskningsinsatser skall komma till slånd måste tillföras rådsorganisalionen
utan all grunden för dess nuvarande åtaganden rubbas. En faktor av särskild
betydelse vid bedömning av FRN:s behov av medel är samfinansieringsprincipen. FRN:s
medel måste slå i rimlig relation till de finansiella resurserna hos de organ
med vilka den skall samarbeta.

FRN:s
stöd tUl projekt bör koncentreras till dessas inledningsperiod. FRN får
därigenom möjlighet att fortiöpande la nya initiativ.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 10

FRN:s
insatser kommer att kräva en betydande planering bedriven i samarbete mellan FRN,
råd och sektorsorgan. Bl. a. därför bör uppbyggnaden av FRN:s resurser ske
successivt men efter en från början fastställd plan. FRU föreslår alt FRN:s
anslag byggs upp under en treårsperiod så alt FRN budgetåret 1979/80 skall
disponera 30 milj. kr. för forskning och forskningsinitierande verksamhet. För
det första verksamhetsåret 1977/78 bör beräknas 8 milj. kr. och för budgetåret
1978/79 16 milj. kr.

3.3
Indelningen av forskningsråden under UtbUdningsdepartementet

FRU
framhåller alt en principieUt och logiskt helt oantasthg indelning av
forskningsråden inte är möjhg. Vare sig systematiska eller praktiska synpunkter
läggs lill grund för indelningen uppkommer målkonflikter och
gränsdragningsproblem.

FRU
diskuterar två alternativ för rådsindelning, dels ett alternativ med indelning
av forskningsområdena i sådana som syftar lill praktiskt nyttiga resultat och
sådana som avser en utveckling av (den naturve-tenskaphga) världsbilden, dels
ett alternativ där de discipliner som brukar benämnas livsvetenskaper bildar
underlag för en rådsindelning.

FRU:s
förslag förändrar inte de nuvarande principerna för rådsindelningen men syftar
till en mindre splittrad organisation.

FRU
föreslår en sammanslagning av HFR och SFR tUl ett forskningsråd benämnt humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Rådet bör organiseras som ett enhetligt, icke sektionsindelat
råd. Enligt FRU är en förstärkt beredningsapparat och sekretariatsfunktion nödvändig
inom den humanistisk-samhällsvelenskapliga delen av rådsorganisalionen. En
sammanslagning bidrar till att skapa en tillräcklig ekonomisk bas för en sådan
utvidgning. En ökad ekonomisk omslutning inom samma rådsorgan skapar också
större rörelsefrihet.

Under
SFR:s anslag anvisas f. n. en anslagspost till folkrörelseforskning. FRU
föreslår att anslag till folkrörelseforskning kanaliseras genom FRN.

Elt
medicinskt forskningsråd bör även i fortsättningen finnas som självstäncUgt
rådsorgan under benämningen medicinska forskningsrådet. Rådet bör organiseras
som elt enhetligt råd ulan sektionsindelning.

Ett
samlat ansvar för den renodlat försvarsmedicinska forskningen bör vila på de
för försvaret ansvariga myndigheterna. Det anslag för försvarsmedicinsk
forskning som f. n. disponeras av MFR:s försvarsmedicinska sektion används tiU
betydande del för stöd lill medicinsk forskning av stort allmänt intresse. Det
bör ankomma på MFR och FOA att la fram underlag för prövning av frågor om den
fortsatta dispositionen av dessa medel.

Riksföreningen
mol cancer (RmC) fungerar inom cancerforskningens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 H

område
som elt forskningsråd med totalansvar för såväl finansiering som planering av
forskningen. FRU anser all en väsentlig ökning bör ske av det statliga stödet
till cancerforskning. En uppräkning av statens stöd bör dock ske inom ramen för
anslagen till de statliga forskningsråden inom området främst det medicinska.
Råden bör åläggas såväl planerings- som initieringsansvar för cancerforskningen.
De erforderliga beloppens slorlek, tidsplanerna och metoderna för en gradvis
överföring av det projektansvar som svarar mot resursökningen hos de statliga
råden bör göras till föremål för särskild utredning av berörda organ.

FRU
föreslår atl AFR och NFR förs samman lill elt forskningsråd benämnt naturvetenskaphga
forskningsrådet. Inle heller inom detta råd bör någon sektionsindelning
förekomma.

Den
under NFR:s anslag anvisade anslagsposten till rymdforskning bör läggas samman
med NFR:s medel i övrigt. NFR bör få uppgiften att inom sina ramar avväga
anslag till och inriktning av även denna forskning och väga den mol sina övriga
ansvarsområden.

3.4
Rådsorganens sammansättning

FRU
föreslår att i forskningsråden bevaras en majoritet för aktiva forskare med
anknytning till universitet och högskolor. I vart och ett av de tre föreslagna
råden bör vidare en grupp i klar men inte negli-gerbar minoritet utgöras av
representanter för sektoriella och motsvarande organ.

Råden
bör vara relativt små beslutande organ, stödda av en beredningsapparat där den
vetenskapliga och samhälleliga bedömningen kan göras med full bredd och
kompetens. Med hänsyn härtill föreslår FRU att i vart och ett av de föreslagna
råden skall ingå, utöver ordförande, tio ledamöter, varav sju bör representera
universitetens och högskolornas forskning och tre sektoriella och motsvarande
organ. För alla ledamöter utom ordföranden skall utses personliga suppleanter.

Mandattiden
för samtliga ledamöter bör vara sex år. Möjlighet till omedelbart förnyat
mandat bör inte förehgga. En successiv förnyelse bör åstadkommas genom saxning
av mandattiderna så att hälften av ledamöterna utses vart tredje år.

Valet
av ordförande bör ankomma på regeringen. Regeringen bör även ha avgörandet när
del gäller vilka företrädare för sektorieUa intressen som skall ingå i råden.
De ledamöter i råden som skall representera universitetens och högskolornas
forskare bör utses för varje råd för sig av särskilda elektorsförsamlingar.
Ledamöterna i elektorsförsamlingarna bör utses av valkorporationer vid de
berörda universiteten och högskolorna.

Röstberättigade
vid de lokala valen lill elektorsförsamling skall vara innehavare av tjänst
(eller långtidsvikariat) som

professor

s. 12 Kontrollera mot PDF

biträdande professor

forskardocent

docent

forskarassistent samt

motsvarande personal avlönad med medel anslagna av
forskningsråd, myndigheter och offentliga stiftelser.

Utredningens förslag lill fördelning av mandat i
elektorsförsamlingarna för vart och ett av de tre föreslagna forskningsråden
framgår av följande tabeller.

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

Humaniora

Uppsala

3-F suppleanter

Humaniora

Lund

3-f suppleanter

Humaniora

Göteborg

3+suppleanter

Humaniora

Stockholm

3-f suppleanter

Humaniora

Umeå

3-F suppleanter

Teologi

Uppsala

1+suppleant

Teologi

Lund

H-suppleant

Juridik

Uppsala

H-suppleant

Juridik

Lund

1-t-suppleant

Juridik

Stockholm

1-I-suppleant

Samhällsvetenskap

Uppsala a

3-t-suppleanter

Samhällsvetenskap

Lund a

3-r suppleanter

Samhällsvetenskap

Göteborg a

3-t-suppleanter

Samhällsvetenskap

Stockholm b

3-Fsuppleanler

Samhällsvetenskap

Umeå a

3-1-suppleanter

Summa
elektorer

35 + suppleanter

a Inklusive forskare vid lärarhögskolan inom resp. region.
b Inklusive Handelshögskolans forskare och forskare vid lärarhögskolorna i
Stockholm och Linköping. Frågan om särskild representation för Linköping får
prövas sedan ställning tagits till uppbyggnaden av forskningsorganisation inom
den filosofiska fakulteten där.

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

Medicin,
farmaci

Uppsala

5-t-suppleanter

Medicin,
odontologi

Lund

5-I-suppleanter

Medicin,
odontologi

Göteborg

5-1-suppleanter

Medicin,
odontologi

Stockholm a

5-1-supplcanter

Medicin,
odontologi

Umeå

5-t-suppleanter

Medicin,
medicinsk teknik

Linköping

5-1-suppIeanter

Matematik-naturvetenskap

Uppsala

1-I-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Lund

1-(-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Göteborg

H-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Stockholm

H-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Umeå

H-suppleant

Summa
elektorer

35-1-suppleanter

a Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

Matematik-naturvetenskap

Uppsala

5-t-suppleanter

Matematik-naturvetenskap

Lund

5 4-suppleanter

Matematik-naturvetenskap

Göteborg

5-1-suppleanter

Matematik-naturvetenskap

Stockholm

5-1-suppleanter

Matematik-naturvetenskap

Umeå

5-t-suppleanter

Medicin,
farmaci

Uppsala

1-t-suppleant

Medicin,
odontologi

Lund

1 -I-suppleant

Medicin,
odontologi

Stockholm a

H-suppleant

Medicin,
odontologi

Göteborg

l-I-suppleant

Medicin,
odontologi

Umeå

1-1-suppleant

Medicin,
medicinsk teknik

Linköping

1 -I-suppleant

Teknik

Stockholm

l-I-suppleant

Teknik

Göteborg

1-1-suppleant

Teknik

Lund

H-suppleant

Teknik

Linköping

1-f suppleant

Teknik

Luleå

1-f suppleant

Summa
elektorer

3 6-1-suppleanter

a
Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Ansvaret
för genomförande av elektorsvalen bör åvUa de lokala universitetsorganen.

Elektorernas
val av rådsledamöter bör förberedas av en valberediung Valberedningen bör kunna
tillsättas av resp. råd.

I
samband med valen av vetenskapliga ledamöter i råden skall vart tredje år
anordnas särskilda rådskonferenser. Som underlag för rådskonferensens
diskussion skall föreligga en rapport från resp. råd och FRN. Vid dessa
rådskonferenser skall rådens verksamhet kuima göras till föremål för granskning
och diskussion.

Företrädare
för aUmänna intressen bör få en klar majoritetsställning i FRN. Övriga
ledamöter i FRN bör representera forskningsråd eller motsvarande organ.

FRU
anser att allmänintressena i FRN bör företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter.

De
politiskt förtroendevalda ledamötema av FRN bör vara sju till antalet och jämte
suppleanter utses av regeringen. Regeringen bör vidare utse ordförande.

De
råd eller motsvarande organ som har alt stödja den forskning av
inomvetenskaplig betydelse som bedrivs vid imiversitel och högskolor skaU vara
representerade i FRN med vartdera en ledamot jämte suppleant. Det innebär att,
utöver de föreslagna tre råden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, även SJFR och STU bör vara företrädda i FRN. Respektive
organ bör själva utse sina företrädare.

Mandattiden
bör vara tre år. Ledamöter i FRN bör kunna utses för högst två perioder i
följd. För ordföranden «, FRN bör dock denna be-gränsiung inte gälla.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 14

3.5
Rådsorganisationens arbetsformer

Mot
bakgrund av en kortfattad diskussion av vissa planeringsbegrepp använda i
långsiktig myndighetsplanering saml en kort beskrivning av planeringen vid
vissa statliga myndigheler inom FoU-områdel gör uiredningen en analys av
särdragen i forskningsrådens planeringssituation. Med detta som underlag
redovisar utredningen överväganden om utformningen av arbetsformerna i den nya
rådsorganisationen.

Den
forskning rådsorganisalionen stöder har ofta extremt långsiktiga, oföralsägbara
eller svåravläsbara effekter. Mer konkreta planeringsbehov yppas dock inom den
forskning främst inom det naturvetenskapliga och medicinska området som är
beroende av omfattande och dyrbar utrustning. Forskningen inom många av rådens
områden är dessutom personalintensiv med åtföljande bindningar i t. ex.
tjänster. Universitets- och högskoleväsendets utveckling är av fundamental betydelse
för rådens möjligheter atl stödja och ta initiativ till forskning. Utvecklingen
inom sektorsforskningen vidgar rådens kontaktyta gentemot sektorsorganen. Den
internationella vetenskapliga utvecklingen påverkar omedelbart och starkt de
krav som ställs på råden från forskare och samhället i övrigt.

Arten
av rådens uppgifter och de särskilda förutsättningar som gäller för dem gör alt
rådens planeringsunderlag i flera avseenden är svagare än andra myndigheters
och delta måste påverka uppläggningen av och formerna för deras planering.

Enligt
utredningens uppfattning måste även i framtiden en huvuduppgift för råden vara
att bedöma och besluta om finansiering av forskningsprojekt initierade av enskUda
forskare eller grapper av forskare. Vid sidan härav har dock råden en -viktig
uppgift i att på eget ansvar initiera forskning som de bedömer angelägen på
grund av dess sam-häUsrelevans och/eUer inomvetenskapliga betydelse.

Ansvaret
för insamling av underlag och för andra förberedelser inför den vetenskapUga
prövningen och bedömningen av den forskning som kan komma i fråga för eller
har rådens stöd skall åvila råden och deras granskningsorganisation. FRN skaU i
mån av behov kunna utnyttja granskningsorganisationen.

Ansvar
för planering och initiering av forskningsinsatser åvUar både råden och FRN.

Råden
svarar för systematiska behovsinventeringar och omgivningsstudier samt för
upprättandet av översiktliga handlingsprogram inom sina områden.

FRN
skall initiera och även svara för inventeringar, studier och utredningar av
gemensamt intresse för rådsorganisationens långsiktiga planering.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 15

För
verksamhetsplanering, budgetplanering saml uppföljning och kontroll är varje
råd och FRN ansvarigt inom sitt område.

Råden
ansvarar för bedömning av utrustningsbehov och utrustnings-planering inom sina
områden, medan FRN svarar för fördelning av medel för finansiering av tung utrastning.

Ansvaret
för planeringen och tillsättandet av forskartjänster har resp. råd.

Utredningen
anser del angelägel all bevara rådens frihet alt själva utforma sitt arbete och
pröva nya arbetsformer. FRU:s synpunkter på gransknings- och initieringsarbetet
i rådsorganisationen har därför karaktär av rekommendationer. De bör alltså inle
läggas lill grund för reglerande bestämmelser men beaktas av råden och FRN vid
utformningen av rådens gransknings- och prioriteringsratiner och vid rådens
och FRN:s initierande verksamhet.

Ett
system med särskilda grupper för granskning och prioritering knutna till de
enskilda råden men som kan utnyttjas av hela organisationen anser utredningen
vara den lämphgaste arbetsformen i den nya organisationen. Det är enligt
utredningens uppfattning angeläget att i grapperna för granskning och
prioritering ges utrymme för representation för bl. a. folkrörelser,
intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektorsföreträdare. I ett
granskningssystem bör vidare såväl behovet av starkt specialiserad kompetens
för särskilda forskningsområden som behovet av geografisk representativitet
och förtrogenhet med olika forskningsmiljöer kunna tillgodoses.
Representationen för olika särintressen och discipliner på granskningsgrappsnivån
utgör sålunda ett mycket betydelsefullt komplement tUl de relativt små råden.

Granskningsgruppema
bör utses av resp. råd som vid behov kan inhämta förslag fråö olika organ. Den
granskning av rådens arbete som skall företas vid de av utredningen föreslagna
rådskonferenserna bör även inbegripa rådens granskningssystem. Därvid kan
eventuella skevheter i grappemas sammansättning bli föremål för debatt.

Den aktivitetskontroU
som den nuvarande skyldigheten för forskare med rådsanslag att årligen
avrapportera pågående arbete tUl råden innebär bör bibehållas och utvecklas.
Vid sidan av den allmäima utvärderingen av varje projekt bör regelbundet vissa
forskningsprojekt som är principiellt intressanta från vetenskapliga eller
samhällssynpunkter intensivgranskas.

De
beslut som forskningsråden och deras prioriteringsorgan fattar under
prioriteringsarbetet bör så långt möjligt öppet delges omgivningen och i första
rummet den som söker rådets stöd för genomförande av forskningsprojekt. Samma
krav på öppen redovisning och insyn bör gälla rådens utvärdering.

FRN
skall på eget initiativ eller efter förslag från såväl forskningsråd som sektoriella
eller andra organ kunna tUlsätta särskilda arbetsgrapper

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 16

för
inventering och precisering av forskningsbehov och forskningsmöjligheter och
för planering och formulering av förslag till forskningsprogram inom områden
där nämnden bedömer sådana insatser vara angelägna.

FRN
bör ha särskilt ansvar för vissa frågor som är av gemensamt intresse fö|r hela
rådsorganisationen. För sådana ändamål bör inrättas delegationer. FRU nämner
som exempel på sådana delegationer den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad
forskning, kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi, delegationen
för tjänsteorganisatoriska frågor, finansiering av dyrbar vetenskaplig utraslnmg,
personalfrågor, information och dokumentation samt internationellt
vetenskapligt samarbete.

Utredningen
föreslår att i rådsorganisalionen genomförs en fast utformad planering,
verksamhetsplanering, med en tidshorisont av tre år.

Ärliga
verksamhetsberättelser bör även fortsättningsvis inges lill regeringen av
såväl råden som FRN. Av stor vikt är att garantera möjligheter lill
rättvisande och meningsfulla jämförelser mellan råden. FRN och dess sekretariat
bör svara för forskningsstatistiken i organisationen.

De
berättelser som FRU föreslår skall vara diskussionunderlag vid de vart tredje
år återkommande rådskonferenserna bör utgöra tyngdpunkten i informationen om
rådens och FRN:s verksamhet.

Utredningen
har ännu inte slutfört de delar av utredningsarbetet som gäller information och
dokumentation. Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation som främst har lUl
uppgift att ge ut tidskriften Forskning och framsteg bör knytas tiU FRN. FRN
bör även i övrigt ges ett ansvar för gemensam utåtriktad information medan
råden bör svara för information av rådsspecifik natur.

3.6
Ledning, administration och anslagssystem

Råden
och FRN beslutar var för sig i plenum efter pröviung i gransknings- och initieringsgrapper
eller andra rådgivande organ samt efter beredning i sekretariatet. Råden och FRN
skall ha möjlighet att efter särskilda beslut för visst ärende eller grupper av
ärenden delegera beslutanderätten tUl arbetsutskott samt till ordförande,
sekreterare eUer aiman tjänsteman. Det bör finnas möjligheter tUl ekonomisk
ersättning för ordföranden eller aiman ledamot vid ledighet för att utföra
råds-uppdrag. FRU finner del dock inte motiverat med heltidsanställd ordförande.

Utredningen
förordar atl beslut om stora anslagsbelopp nuvarande beloppsgräns 300 000 kr.
inte längre skall behöva underställas regeringen.

FRU
föreslår att till vart och ett av de tre råden samt till FRN knyts ett
sekretariat. Varje sekretariat skaU som chef ha en hu-vudsek-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 17

relerare.
Varje sekretariat föreslås dessutom ha en administrativt ansvarig tjänsteman,
kanslichef, som svarar för samordning av sekretariatets löpande tekniskt-administraliva
verksamhet och samarbete med övriga råd och FRN. Utredningen föreslår att
frågan om fasta tjänster på byråchefsnivå prövas vid fastställandet av
personalslat för rådens och FRN:s sekretariat.

FRU
redovisar en principmodelJ för organisation av ett rådssekretariat, där
sekretariatet delats upp på å ena sidan en forsknings- och planeringsfunktion
och å andra sidan två administrativt inriktade funktioner: en ekonomiskt-administraliv
fimktion och en servicefunktion. En organisationskommitté bör tillsättas för
att behandla frågor rörande den närmare utformningen av sekretariaten.

Medel
till forskningsråden bör liksom hittills anvisas under ett reservationsanslag
för vart och ett av forskningsråden. På motsvarande sätt bör ett
reservationsanslag anvisas lill FRN.

Uiredningen
föreslår vidare att ett särskilt reservationsanslag anvisas tiU FRN för långsiktsmotiverad
forskning.

Vidare
bör ett särskilt förslagsanslag anvisas till FRN för rådsorganisationens
gemensamma utåtriktade informationsverksamhet.

Utredningen
föreslår att rådens merkostnader som föranleds av lönehöjningar till följd av
löneavtal täcks med medel från anslaget till täckning av merkostnader för löner
och pensioner m. m. efter samma regler som gäller för programanslagen och driftkostnadsanslagen
till universiteten.

Arbetsformerna
i den nya rådsorganisationen kan, enligt utredningen, väntas ställa ökade krav
på rådens kansliorganisation. En basorganisation i form av en personalstat bör
fastläggas för vart och ett av råden och för FRN. Därutöver bör råden och FRN
av de anvisade reservationsanslagen till forskning fritt kunna avsätta medel
som bedöms behövliga för förvaltningsändamål. Därigenom kan åstadkommas en
önskvärd vägning av förvaltningskostnader mot forskningskostnader. FRU
framhåller alt med denna relativt fria konstraktion för beslut om förvaltningskostnader
följer krav på en noggrann redovisning i efterhand av anslagens utnyttjande
såväl i de årliga verksamhetsberättelserna som i de särskilda redogörelserna
till rådskonferenserna.

Koslnaderna
för publicering av forskningsresultat och -rapporter bör som hittiUs bestridas
från rådens anslag. FRU avvisar således tanken på ett särskUt
publiceringsanslag.

Utredningen anser att detaljeringsgraden
i föreskrifterna om fördelning på koslnadsslag bör anpassas till rådens behov
av beslutsunderlag och önskemål om styrning av enskilda projekt.
Forskningsanslaget bör betraktas som en budget för projektet där de ohka
kostnadsslagen inte är fritt utbytbara mot varandra.

För
forskningsråden skulle enligt utredningens menmg en projeklvis

2 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 129

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 18

genomförd
kostnadsredovisning och kostnadsuppföljning i många faU ge ett värdefullt
underlag för utvärdering och för prövning av fortsatta forskningsanslag.

Den
ekonomiskt-administraliva kontrollen av anslagen bör som hittills handhas av
de myndigheter som förvaltar de av råden utdelade anslagen.

3.7
Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Utredningen
diskuterar principer för fördelningen av kostnadema för forskningsprojekt
mellan råden samt universitet, högskolor och fristående forskningsinstitut.
FRU anser alt en ändrad fördelning av vissa kosinader framför allt
lokalkostnader mellan råden och läroanstalterna och en ytterligare
precisering närmast har pedagogiska fördelar. Mot detta får ställas de ökade
administrativa kostnader ett sådant system medför. FRU är mot denna bakgrand inle
beredd föreslå en principiell omläggning av fördelningen av ansvaret för kostnadema
för forskningsverksamheten vid universitet och högskolor. Den f. n. rimligaste
utvägen är att de problem som råder inom vissa delar av del berörda området
preciseras och från fall till fall löses gemensamt av rådsorganisalionen och
läroanstalterna samt att läroanstalternas anslag och anslagen för utrastning
dimensioneras så att universiteten och högskoloma kan fortsätta att ta emot
och härbärgera forskningsprojekt som råden stöder.

FRU påpekar att vissa
forskningsinstitut är ålagda atl ta ul full kostnadstäckning för sin
forskningsverksamhet. Detla kan innebära atl deras anspråk på medel för ett
visst projekt måsle sällas högre än om motsvarande projekt hade föreslagils av
en forskare anställd vid ett universitet. FRU finner det angeläget att
särskilda forskningsmedel anvisas till dessa forskningsinstitut. Dessa medel kan
då användas separat efter vederbörande instituts egen bedömning eller
kombineras med anslag från forskningsråd eller motsvarande organ.

I
delta sammanhang behandlar FRU rådens uppgift att ta tUlvara, fånga upp och
utveckla ny forskning som, i den mån den visar sig fraktbar, senare kan
införlivas med den fasta organisationen. Utredningen renodlar resonemangsvis
två alternativa roller för råden. I den ena får råden ullalat och enbart rollen
som plantskola för sådan forskning som senare skall kunna införlivas med fast
organisation. Universitetens och högskolornas fasta forskningsorganisation
skulle i detla alternativ få praktiskt taget hela sin tillväxt via råden. Det
andra renodlade alternativet innebär att råden inte strävar efter en
överföring tUl den fasta organisationen. Råden skulle i ett sådant system komma
att vid sidan av universiteten successivt bygga upp fasta resurser för
forskning.

Utredningen
föreslår inte en renodling som skulle innebära att uni-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 19

versitetens och högskolornas långsiktiga
forskningsexpansion skulle bindas tUl de prioriteringar som görs av
forskningsråden men betonar rådens uppgifl alt medverka i den långsiktiga
utvecklingen och förnyelsen av universitetens och högskolornas
basorganisation.

FRU föreslår alt rådsorganisationen och UKÄ vart tredje år
i sina anslagsframställningar skall ge ell samlat förslag till överföringar. Utredningen
bedömer det ackumulerade överföringsbehovet vara så stort alt det inledningsvis
motiverar särskilda insalser. Utredningen föreslår att regeringen anvisar en
särskild planeringsram när del första uppdraget alt planera dessa överföringar
ges. I detla sammanhang betonar FRU alt råden för atl systemet skall fungera
väl måste få behålla dispositionsrätten över de medel som frigörs vid
överföringarna. Dessa skall möjliggöras genom nettotillskott lUl de mottagande
organen. Systemet gör det möjligl för regering och riksdag atl pröva varje
enskild överföring och omfattningen av de insalser som skall göras.

Ansvaret för insamling, registrering och bearbetning av
data och forskningsmaterial av permanent eller mycket långsiktig natur bör så
långt möjligt förläggas lill andra organ än forskningsråden. En samlad
utvärdering och prövning av samtiiga aktiviteter av detla slag bör genomföras
av råden för alt precisera de alternativ som förehgger: omstrukturering,
nedläggning, överföring tiU andra organ eller fortsall rådsanknytning.

3.8 Samarbetet tnellan rådsorganisationen och
universitetskanslers

ämbetet

Utredningen
föreslår inle att något särskilt samrådsorgan inrättas för samarbetet mellan
rådsorganisationen och universitelskanslersämbetet. Frånvaron av formella
samarbetsorgan gör det än viktigare att andra samarbetsformer prövas och
utredningen pekar på följande möjligheter:

framstäUning av
beslutsunderlag av gemensamt intresse

samarbete vid
utarbetande av de treårsberällelser som råden och FRN skall avge

direkta
personsamband mellan råden och det centrala verkets beredningar

framläggande av
gemensamma förslag även i andra frågor än sådana som rör överföringar.

3.9 Teknisk grundforskning

FRU redogör för utredningens tidigare behandling av frågan
om slöd lill teknisk grundforskning och gränsdragningsproblemet mellan å ena
sidan AFR/NFR och å andra sidan STU.

Utredningens förslag i denna fråga redovisades i en
promemoria, överlämnad lill UtbUdningsdepartementet den 15 januari 1974, och nu

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 20

överlämnad
tiU STU-kommittén. FRU:s förslag innebär alt STU även i fortsättningen bör ha
ansvaret för finansiellt stöd till teknisk grandforskning. En särskild nämnd
bör inrättas inom STU som enbart har atl syssla med tekniska
grundforskningsfrågor. Denna nämnd för teknisk grundforskning bör disponera
särskild medelsram.

FRU
påpekar alt den vid sitt förslag rörande sammansättningen av FRN utgått från
att FRU:s förslag läggs till grund för det fortsatta arbetet med atl öka STU:s
möjligheter alt främja teknisk forskning av grandforskningskaraktär.

3.10
Tjänsteorganisatoriska frågor

Det
större ansvar råden numera har för personal av olika kategorier, de delvis
varierande former som tiUämpas både när del gäller slag av tjänster och när det
t. ex. gäller metoder för tillsättning och anställningsvillkor gör, enligt
FRU, en översyn av dessa förhållanden och en prövning av de tillämpade
systemens ändamålsenUghet angelägen. Rådsorganisationen bör av regeringen ges i
uppdrag att i samråd med berörda organ bl. a. UKÄ, läroanstalterna och de
fackliga organisationema och under fortlöpande kontakt med forskaralbUdningsut-redningen
utreda dessa frågor.

FRU
framhåller att de beslut råden fattar när de föreslår innehavare av eller
besätter personUga forskartjänster ofta är livsavgörande för dem som berörs.
Inom hela rådsorganisationen bör därför gälla att sådana tjänster ledigkungörs.
Rådets beslut om förslag eller tillsättning bör föregås av särskUd
sakkunniggranskning av de sökande. Skäl talar för att även möjlighetema lill
överklagande av rådens beslut i dessa ärenden klarläggs.

FRU
anser vidare att det bör övervägas om råden bör ges bemyndigande alt inrätta
ett visst antal tjänster för vUka bastjänster garanteras utan alt bemyndigandena
avser viss typ av tjänst.

FRU
förutsätter att till FRN knyts en delegation för personalfrågor.

3.11
Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Utredningen
föreslår, efter mönster av vad som tUlämpas för styrelsen för teknisk
utveckling, att till FRN:s förfogande stäUs ett reservationsanslag avsett atl
användas för finansiering av dyrbar utrastning. Medel som disponeras under
anslaget skall jämte ränta återföras till statsverket. Genom att utnyttja detla
anslag kan forskningsråden sprida kostnadema för dyrbar vetenskaplig utrastning
över flera år, vUket ökar rådens möjligheter att planera sin verksamhet.

Det
föreslagna anslaget skall inte disponeras för alltför små objekt. Dessa skaU
alltfort kunna planeras in i rådens normala anslagsutdelning och omedelbart
avskrivas. Utredningen rekommenderar att inves-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 21

teringsanslagel
utnyttjas för utruslningsobjekl som är dyrare än 100 000 kr. men föreslår också
alt i varje fall inledningsvis strikta regler för beloppsgränser undviks.

Inom
FRN bör finnas en delegation för vetenskaplig utrustning som bereder frågor
rörande fördelning av anslaget, avskrivningslider etc. I delegationen bör,
utöver företrädare för MFR, NFR, SJFR och STU, ingå representanter för UKÄ, LUP-nämnden,
UUH och byggnadsstyrelsen samt de övriga ledamöter som FRN bestämmer.

Då
särskilda skäl föreligger bör det vara möjligt för FRN att av sitt eget anslag
ge direkt slöd till ulruslningsprojekt för vilka kostnaderna är mycket höga.

När StäUning
tagits till utredningens förslag och de organisatoriska förutsättningarna i utrustningsfrågan
föreligger bör en utredning göras för atl pröva möjligheten all få till stånd elt
fungerande och ekonomiskt lönsamt förhyrnings-, bytes- eUer lånesystem för
vetenskaplig utrustning. I denna utredning, som bör göras av FRN genom dess
delegation för utrustningsfrågor, bör prövas olika vägar att göra det
förmånligt för institutioner med outnyttjad materiel att låta denna komma till
användning på annat håU.

Utredningen
anser sig sakna möjlighet atl uppskatta den önskvärda storleken av anslaget för
tung utrustning. FRU utgår från att forskningsråden lämnar förslag till
erforderlig medelsanvisning.

3.12
Genomförande av utredningens förslag

FRU
föreslår atl den nya rådsorganisationen träder i kraft senast den 1 juli 1977.
Genomförandet bör förberedas av en organisationskommitté. På
organisationskommittén bör ankomma alt lägga fram förslag till
anslagsframställningar för FRN för budgetåret 1977/78. HFR och SFR bör
tillsammans avge förslag till anslagsframställningar för det nya humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet samt NFR och AFR tUlsammans för det nya naturvetenskapliga
rådet.

I
god tid före den tidpunkt då rådsorganisalionen planeras träda i kraft bör val
av ledamöter ha genomförts. Utredningen föreslär att elektorsval inför val av
rådsledamöter genomförs tidigt 1977 samt atl val av rådsledamöter och de första
rådskonferensema genomförs våren 1977.

Råden
bör snarast efler inrättandet välja representanter i FRN. Råden och FRN bör
samtidigt utse huvudsekreterare. Det bör åvila ordförandena alt förbereda
beslut härom.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 22

4
Remissyttrandena

Många
remissinstanser berömmer utredningens analys av vissa begrepp inom
forskningsområdet och utförliga redovisning av den statligt finansierade
forskningen saml forskningsrådsorganisalionens framväxt och utformning.

Utredningens
belänkande innehåller i dessa delar inga egentliga förslag. I vissa yttranden
framförs dock med anledning av FRU:s redogörelse synpunkter på bl. a. den sektoriella
forskningsorganisationen och relationerna mellan denna och dels
universitet/högskolor, dels forskningsråden. Dessa frågor behandlas i det
fortsatta utredningsarbetet inom FRU. Berörda remissyttranden torde kunna ge
visst underlag för utredningens överväganden och kommer därför att överlämnas
till utredningen.

Jag
redovisar i det följande remissinstansernas synpunkler på förslagsdelen av FRU:s
betänkande.

4.1
Den framtida organisationens ramar

Flertalet
remissinstanser ansluter sig lill FRU:s principiella resonemang rörande
forskningsrådsorganisationen.

BFR
beklagar att sambanden med forskningsberedningen och de alternativa förslagen
för organisationen som helhet inte närmare studerats. FUN kan i allt väsentligt
ansluta sig till FRU:s preciseringar av de krav som bör ställas på
rådsorganisationen. FUN vill dock starkare än FRU stryka under betydelsen av
organisationens förmåga till successiv omprövning av verksamhetens inriktning
och organisation.

LO
framhåller att inflytandet på forskningsområdet är mycket ojämnt fördelat i
samhället och att en förändring kommer alt ta lång tid. Utifrån detta
perspektiv är del, enligt LO, klart alt forskningsråden kan spela en betydande
roll som påskyndare av en nödvändig förnyelse. Forskningsråden har, i motsats
till universiteten och högskolorna, möjligheter att relativt snabbt göra omprioriteringar
och rikta in sin verksamhet på angelägna områden, t, ex. inom arbetslivet. LO
menar dock att FRU i slor utsträckning saknar detta perspektiv och atl del är
en allvarlig brist som också sätter sina lydliga spår i utredningens förslag.

Arbetarskyddsfonden
anser att, om de mål som FRU satt upp för rådsorganisationen skall tillgodoses,
det förefaller mest konsekvent alt välja en organisation med samordning under
en lekmannadominerad styrelse. En styrelse kan i slörre avvägningsfrågor,
främst när del gäller prioriteringen och inriktningen på lång sikt av rådsorganisalionens
verksamhet, uppträda med krafl och auktoritet. Den skulle också bli en central
kontaktpunkt gentemot andra organ som stöder forskning.

BFR
anser atl det inle kan uteslutas alt en centraliserad rådsorganisation också
skulle kunna fungera väl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 23

Enligl
brottsförebyggande rådet kan det ifrågasättas om en långt gående integration är
önskvärd ur forskarens synvinkel. En mycket fast och centraliserad beslutsslraklur
kan te sig oroväckande: den som en gång blivit negativt bedömd kan uppfatta sig
själv som chanslös i fortsättningen därför all ingen ny och förutsättningslös
prövning av hans idéer kommer till stånd.

Några av de
remissinstanser som tiUstyrker FRU:s självständiga råd och en sidoordnad
forskningsrådsnämnd kommenterar detla närmare.

Styrelsen för jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt framhåller atl de
självständiga råden utgör en väsentlig tiUgång och att de hittills har på ett
avgörande sätt medverkat till alt svensk forskning åtnjuter ett högt inlernalionelll
anseende.

Enhgl TCO bör den
föreslagna organisationen ge ökade möjligheter till aktiva planeringsinsatser
och omprioriteringar samtidigt som möjligheterna till integration i det
vetenskapliga arbetet och möjligheterna alt ta upp forskningsproblem med klar
samhällsrelevans förbättras. Särskilt vill TCO betona rådens ansvar för alt
nya forskningsområden som inte kan repliera på etablerade discipliner
utvecklas.

Bl.
a. BFR poängterar alt FRN skall vara ett råden sidoordnat organ. FRN får inte
successivt utvecklas tUl någon form av överordnat organ.

Arbetarskyddsstyrelsen
anser att många frågor i samband med den skisserade organisationen med FRN i
centrum är oklara och bör diskuteras ytterligare.

4.2
Forskningsrådsnämnden

Endast
ett fåtal remissinstanser avstyrker förslagel om en forskningsrådsnämnd (FRN) sidoordnad
forskningsråden. Naturvårdsverket anser alt de administrativa komplikationer
som inrättandet av FRN skulle medföra, med hänsyn till nämndens roll gentemot
den sektoriella forsk-nmgen, saml vissa oklarheter beträffande FRN:s
befogenheter talar mot inrättande av elt organ med de arbetsuppgifter som
föreslås för FRN. Enligt historisk-filosofiska och språkvetenskapliga
sektionernas utbildningsnämnder i Göteborg ter det sig tveksamt om behovet av
forskningsresurser måste leda tUl upprättandet av ett permanent organ av så
kostnadskrävande arl som den föreslagna forskningsrådsnämnden.

Arbetarskyddsfonden är
tveksam om FRN skall kunna svara för de uppgifier utredningen angivit för den
och finner del troligt att nämnden får svårt atl uppträda som företrädare för rådsorganisalionen
gentemot andra organ med samma auktoritet som en gemensam styrelse.

Det helt övervägande
antalet remissinstanser tillstyrker emellertid inrättande av en forskningsrådsnämnd.
Till dessa hör bl. a. RRV, statskontoret, socialstyrelsen, delegationen för
social forskning, UKÄ, flertalet organ vid universitet och högskolor, SFR, AFR,
Handelshögskolans lärarråd, riksantikvarieämbetet och stålens historiska
museer, Svenska

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 24

UNESCO-rådet,
styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SJFR,
STU, transportforskningsddegationen, statens utvecklingsfond, expertgruppen för
forskning om fysisk planering och bebyggelse, riksbankens jubileumsfond.
Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Landstingsförbundet, SI/SAF,
SACO/ SR, Svenska Läkaresällskapet och SFS.

FRN
bör, enligt vissa remissinstanser, ges en starkare ställning än utredningen
föreslagit.

FUN
delar utredningens uppfattning alt FRN är ett lämpligt organ för rådsorganisationens
medverkan i samarbetet mellan de forskningsplane-rande organen. FUN framhåller
dock alt FRN:s möjligheter att fungera effektivt i denna samverkan är beroende
av att nämnden ges en förhållandevis stark ställning i förhåUande tUl råden i
synnerhet när det gäUer den långsiktiga planeringen. FUN anser att FRN bör ges
ett i förhållande till utredningsförslaget vidgat ansvar när del gäller petitaarbelet.
FRN bör således i skrivelser lill forskningsråden inför petitaarbelet redovisa
prioriteringar mellan skilda problemområden. FRN bör vidare regelmässigt yltra
sig över rådens anslagsframställningar. Genom sin nära samverkan med
forskningsråden, högskolan och sektorsorganen kan FRN genom elt aktivt agerande
i budgetprocessen bidra tUl att förbättra slatsmaktemas beslutsunderlag och
underlätta en forskningspoli-lisk helhetssyn.

Enhgt
LO bör FRN:s uppgifter väsentligt kunna utökas så att nämnden i högre grad
blir ett koordineringsorgan och också får ett övergripande planeringsansvar
för de olika forskningsråden. FRN bör över huvud tagel i förhållande tiU
forskningsråden ges ett slörre inflytande på viktiga prioriteringsfrågor inom
forskningsrådsorganisationen än vad utrednmgen föreslår.

Även
TCO anser atl FRN bör få en betydligt starkare ställning än i utredningens
förslag. FRN bör inte bara vara elt samrådsorgan utan även etl samordningsorgan.
Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att ansökningar om anslag för
forskningsprojekt normall ställdes till FRN. FRN skulle då kunna göra en
preliminär bedömning av vilka projekt som skulle vara aktuella för
samfinansiering. Elt annat sätt vore att låta FRN yttra sig över de enskilda
rådens petita. Nämndens möjUgheter att stödja den direkt samhällsnyttiga
forskningen skulle därmed förbättras. Nämndens uppgift att verka för en
successiv omprövning och förnyelse av rådsorganisalionen kräver att FRN har en
relativt stark stäUning i förhållande till råden.

Flertalet
remissinstanser accepterar utredningens förslag i fråga om uppgifter för FRN.

Förslaget
att FRN:s stöd till forskningsprojekt i princip skall ges genom samfinansiering
med forskningsråd och/eller sektorsorgan kommenteras i några remissyttranden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 25

Delegationen
för social forskning och Landstingsförbundet anser att hinder inte bör
föreligga för FRN att ta emot ansökningar från enskUda forskare eller forskargrapper.
En viss del av FRN:s forskningsresurser bör även avsättas till projekt
finansierade av enbart FRN. Enligt dessa båda remissinstanser kan FRN, om den inle
blir helt bunden tUl samfinansieringsprincipen, agera mer oberoende av andra
organs policy och resurser och exempelvis salsa på en mer långsiktig forskning
än vad de sektoriella organen f. n. har möjlighet atl göra.

I
några yttranden framförs farhågor för all samfinansieringsprincipen skall leda
till att andra organs resurser blir alltför uppbundna.

SFR
framhåller atl FRN inte bör ges möjlighet att fatta beslut om samfinansiering
som framdeles inte binder FRN utan enbart råden vid vissa åtaganden. Det vore
olyckligt om rådens handlingsfrihet och möjlighet att finansiera egna projekt
skulle beskäras genom att det ekonomiska ansvaret för samfinansierade projekt
efter viss tid skulle gå över till det enskilda rådet.

NFR delar inte
utredningens uppfattning atl FRN:s insalser bör koncentreras till projektens
inledningsperiod och alt projekten därefter skall finansieras av t. ex.
grundforskningsråden. De berörda projekten är inte primärt motiverade från
grundforskningssynpunkt utan har direkt koppling till specifika tillämpningar
och samhällsbehov. Principen bör därför vara att dessa projekt successivt
slussas över för slutiig finansiering inom resp. sektor. FRN:s anslag bör utgå tiUs
denna slutiiga finansiering är ordnad eller projektet lagts ned. Forskningsrådens
anslag är avsedda för grundforskning och detta moment i dessa projekt torde
genomgående vara aktuellt endast i ett inledande övergångsskede.

Arbelarskyddsstyrelsen
påpekar att, om FRN i överensstämmelse med de räkneexempel som redovisas i
utredningens betänkande bidrar med 1/32/3 av kostnaderna för berörda
forskningsprojekt, nära hälften av rådens medel kommer atl engageras i
samfinansierade projekt vid en medelsanvisning av 30 milj. kr. till FRN.

STU
anmäler viss tveksamhet inför principen om samfinansiering bl. a. med
hänvisning till erfarenheler av atl samråd mellan olika organ inte sällan är
tidskrävande.

Bl.
a. medicinska fakulteten i Göteborg anser till skiUnad mot FRU att FRN bör
kunna ta emot ansöknmgar från enskilda forskare.

Ulrednmgens
förslag att FRN inte skall ha egna granskningsgrupper för bedömning av
vetenskapliga projekt utan normalt anlita rådens tillstyrks uttryckligen av
bl. a. HFR och NFR.

FRN
skaU även, enligt förslaget, ha till uppgift alt vara rådens samarbetsorgan i
gemensamma frågor av administrativ natur och sammanhållande organ för vissa
gemensamma aktiviteter. NFR konstaterar att det behövs ell samordnande organ
för dessa uppgifter. Rådet tycker dock att det är en något ovanlig konstruktion
att överlåta dessa uppgifier på

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 26

etl
organ där råden visserligen själva är representerade men där deras
representation är i klar minoritet. Rådet tillstyrker dock förslagel på denna
punkt under föratsättning att FRN:s roll blir alt vara serviceorgan åt råden
och att rådens initiativmöjligheter beiräffande den egna verksamheten inle
beskärs.

AFR
instämmer också i föi-slaget att FRN skall utgöra elt samarbetsorgan för
råden, men påpekar samtidigt atl det med endast en representant för vart och etl
av råden torde bli svårl för nämnden alt fullgöra de uppgifier detta innebär.

SJFR
biträder likaså utredningsförslaget. Rådet förutsätter därvid atl de olika
rådens huvudsekrelariat även fortsättningsvis engageras i ett fortlöpande
samråd berörande främst behövliga mångforskningskontak-ler men även
administrativa problem.

Ingenjörsvetenskapsakademien
anser all de uppgifter som ankommer på ett samarbelsorgan meUan råden inte
uppenbart hör till de frågor som i första hand bör påverkas av ell vidgat
lekmannainflytande. Enligt akademiens mening finns del risk för all FRN i
avsevärd grad kommer alt belastas med ärenden inom områden där nämnden inte har
sin primära kompelens.

SI/SAF
finner det angelägel alt FRN och dess kansli inle rutinmässigt belastas med
alla ärenden som berör flera råd enbart för all FRN har en samordningsfunktion.
De enskilda råden bör genom direktkontakt söka lösa så många gemensamma problem
som möjligt och endast aktualisera "projekt med stor potential för
gränsöverskridande samverkan" hos FRN.

FRN:s
engagemang i internationella forskningsfrågor behandlas av bl. a. STU. STU
framhåller att FRN bör kunna tillföra behandlingen av sådana frågor vidgade
aspekter och verka för en enhetlig svensk policy hos forskningsråden.

Specifika
arbetsuppgifter som föreslagits för FRN kommenteras i regel bara av de närmast
berörda remissinstanserna,

UUH
tillstyrker utredningens förslag att det inom FRN skall finnas en särskUd
delegation för vetenskaplig utrustning med företrädare bl. a. för LUP-nämnden, UUH
och byggnadsstyrelsen. UUH finner alt det bör bli möjligt all därigenom bättre
än hittills samordna lokal- och utrustningsplaneringen för forskningsändamål.
Även LUP-nämnden tillstyrker förslaget om en särskUd delegation för
vetenskaplig utrustning.

Enligt
uiredningen motiverar del särskilda ansvar som FRN i varje fall övergångsvis
bör ha för långsiktsmotiverad forskning (framlidsforskning) atl den nuvarande samarbetskommittén
för långsiktsmotiverad forskning får ställning som delegation under FRN. Samarbetskommittén
för långsiktsmotiverad forskning vill inte ta ställning lill hur verksamheten
organisatoriskt kopplas tiU den föreslagna rådsorganisationen. De erfarenheter
kommittén kan dra av hittillsvarande verksamhet är att det organ som i
framtiden skaU arbeta med dessa frågor i sin dagliga verk-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 27

samhet bör fungera på samma oberoende sätt som samarbetskommittén
nu fungerar. Med denna reservation kan verksamheten både kopplas lill FRN i
form av en delegation (med givna direktiv och rapporteringsskyldighet) eller
inkorporeras med FRN och handhas av en arbetsgrapp eller ell utskott (med
ekonomiska och personella resurser).

Förslaget all medlen för folkrörelseforskning skall
disponeras av FRN kommenteras på följande sätt av delegationen för
folkrörelseforskning. Delegationen anser del befogat att ett särskilt anslag
till folkrörelseforskning behålls under ett antal år, under vilka en fortiöpande
utvärdering bör ske. Detla förutsätter etl särskilt organ med representanter
för folkrörelserna. Delegationen har inget alt invända mot atl betecknas som
interimistisk i sin nuvarande form. Det är emellertid väsentligt att
delegationen får fortsätta sin verksamhet under så lång lid atl verksamheten
hinner utvärderas. Om delegationen knyts till det humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet eller till FRN är av mindre betydelse. Delegationen anser att
en anknytning till FRN är all föredra.

Elt stort
antal remissinstanser, däribland många organ vid universitet och högskolor,
framhåller att ytterligare forskningsmedel måste anvisas för FRN:s verksamhet
och atl anslagstilldelningen till FRN inte får påverka anslagstilldelningen lill
råden. I vissa remissyttranden redovisas dock tveksamhet inför det av uiredningen
föreslagna anslagsbeloppet lill FRN:s verksamhet. Medicinska fakulteten i
Uppsala, MFR, FUN, Svenska Läkaresällskapet m. fl. förordar atl FRN:s resurser
byggs ul successivt och efter prövning av i FRN:s anslagsframställningar presenterade
förslag.

NFR
påpekar all ju slörre FRN:s anslag blir, desto mer kan råden komma atl bindas
upp i projekt som samfinansieras med FRN. NFR tillstyrker därför utredningens
förslag att FRN:s anslag byggs upp så atl det budgetåret 1979/80 uppgår till 30
milj. kr. endast under förutsättning atl FRN kan bekosta projekt ensam eller
tillsammans med något sektorsorgan.

Farmaceuliska fakulteten och dess utbildningsnämnd
avstyrker att FRN får ett eget anslag.

4.3 Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartemenlels
område

Endasi elt fåtal remissinstanser kommenterar utredningens
diskussion och avvisande av alternativa principer för rådsindelningen. FOA
anser alt del hade varit värdefullt om utredningen utnyttjat lillfäUel att mer
förutsättningslöst analysera och pröva en rådsindelning som inte är fullt lika
bunden tUl traditionella fakultelsgränser.

MFR diskuterar för- och nackdelar med dels en styrelse för
medicinsk forskning och utveckling, dels etl råd för livsvetenskaplig forskning.
MFR finner att mol alternativet med en styrelse för medicinsk forskning och
utveckling talar argument av samma natur som FRU an-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 28

fört mot etl råd för livsvetenskaplig forskning. MFR föratser
att den medicinskt orienterade grandforskningen skulle löpa samma risk för
bristande slöd uiom en styrelse för medicinsk forskning och utveckling som den
kliniska forskningen skuUe göra inom etl livsvelenskapligt forskningsråd.

FUN anför att man från skilda utgångspunkter kan hävda all
del bör föreligga överensstämmelse mellan indelningsgrunderna för dels verksamhetsområdet
forskning/forskarutbUdning inom högskolan, dels den huvudsakligen grundforskningsfinansierande
forskningsrådsorganisationen. I Sverige har i stort sett en sådan ordning
tillämpats. Man kan emellertid, enligt FUN, ifrågasätta om inte helt skUda
indelningsgrunder skulle kunna underlätta bl. a. gränsöverskridanden och
finansieringen av mång- och tvärvetenskapliga projekt.

Ett betydande antal remissinstanser däribland
statskontoret, RRV, UKÄ, STU, BFR, socialstyrelsen, delegationen för social
forskning, Vetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska Läkaresällskapet, Sveriges museimannaförbund, Sveriges sociologförbund,
SFS tiUstyrker i dess helhet utredningens förslag att de nuvarande fem
forskningsråden inom utbildningsdepartementets område slås samman lill tre icke
seklionsindelade forskningsråd: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt (HSFR),
ett mediciiiskt och ett naturvetenskapligt forskningsråd.

En majoritet av remissorganen inom universitet och
högskolor ansluter sig till förslaget atl nuvarande HFR och SFR slås samman lill
ett enda forskningsråd, dock ofta imder framhållande av att sammanslagningen
har både för- och nackdelar. Till de organ som förordar en sammanslagning hör
bl. a. konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Liaid, teologiska
fakulteterna i Uppsala och Lund, juridiska fakulteten och dess utbildningsnämnd
i Uppsala, medicinska fakulteten i Lund, farmaceutiska fakulteten och dess
utbildningsnämnd, humanistiska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg,
Stockholm och Umeå, historiskfilosofiska och språkvetenskapliga sektionerna i
Göteborg. Enhgt humanistiska fakulteten i Umeå skulle en förening av
humanister och samhällsvetare på rådsnivå kunna bota de brister som den
hittillsvarande skilsmässan mellan dem har åstadkommil och på forskningsplanet
skapa nya symbioser mellan de två grannfakulteterna.

Även Vitterhetsakademien m. fl, tillstyrker en
sammanslagning av HFR och SFR.

SFS hänvisar tiU att utrednmgen bl. a. föreslagit en bred
beredningsorganisation där HSFR:s alla fakulteter får representation och
tillstyrker därför tillskapandet av ett nytt humanistiskt-samhällsvetenskapligl
forskningsråd.

Arbelarskyddsfonden framhåller att utredningen anfört
flera övertygande argument för en sammanslagning av HFR och SFR men att det

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 29

samtidigt
inle får bortses från all framför aUt SFR har viktiga kontaktytor gentemot
andra vetenskapsområden. Skälen för atl sammanföra HFR och SFR synes dock
enligt fonden överväga.

HFR ansluter sig till
förslaget om sammanslagning med SFR, dock endast om förslaget inte väcker
häftigt motstånd på den samhällsvetenskapliga sidan. Enligt HFR visar
erfarenheten att inget är mera kontaktstörande än ett samarbete som den ena
parten uppfattar som påtvunget, och HFR anser sig ha under årens lopp visat alt
det kan fungera bra som elt enbart humanistiskt forskningsråd. Det föreslagna HSFR
bör enligt rådels mening organiseras som elt enhetligt råd ulan sektions- eller
andra indelningar.

SamtUga
samhällsvetenskapliga fakulteter ullalar sig mot en sammanslagning av HFR och
SFR. Bl. a. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm hänvisar härvid tUl
den mycket stora ämnesbredden redan inom de båda nuvarande råden.
Samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå anser att FRU:s argumentation skulle
kunna föras också när del gäller avgränsning mellan samhällsvetenskaplig
forskning och medicinsk och naturvetenskaplig forskning.

Enligt juridiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna i Lund bör SFR snarare delas upp i tre
särskilda forskningsråd (motsvarande dess tre nuvarande sektioner) än slås
samman med HFR tUl HSFR,

SFR delar visserligen
utredningens uppfattning om ell nära samband mellan SFR:s och HFR:s arbetsfält
men viU också betona kontaktbehoven med övriga forskningsråd, SFR finner atl
de organisatoriska komplikationerna av en sammanslagning är av den arten att
rådet inte nu kan tillstyrka en sådan, SFR påpekar bl, a. att det sammanslagna
rådet måste arbeta med ett betydligt större antal berednings- eller prioriteringsgrupper
än som nu firms inom HFR:s och SFR:s psykologisk-peda-gogiska sektion. Det
föreslagna systemet kan därmed komma att medföra en ökad byråkratisering och
större tungroddhet i ansökningsärendenas behandling. Någon effektivering av
arbetet skulle enligt rådets mening inle uppnås. Även Handelshögskolans
lärarråd befarar att den föreslagna sammanslagningen skall innebära atl
anslagssökande inom olika ämnesområden korcmier alt ställas inför mer
komplicerade och byråkratiska förhållanden. Lärarrådet finner inte argumenten
för sammanslagning övertygande.

Även
SÖ och SACO/SR avstyrker den föreslagna sammanslagningen av HFR och SFR.

SÖ anser att den
föreslagna sammanläggningen inte är någon effektiv metod att främja
forskningssamarbete mellan ämnen inom HFR och SFR.

Om
sammanslagning skall ske bör, enhgt SACO I SR, rimligen ett behov av nära
samverkan mellan råden ha manifesterats på något sätt, t. ex. i form av talrika
ärenden i gränsen mellan de två rådens verksam-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 30

hetsområden.
Så har inte varit fallet i fråga om HFR och SFR i någon nämnvärd omfattning.

En förändring av
indelningen av forskningsråden bör enligl FUN:s uppfattning övervägas samtidigt
som ställning tas till indelningen av verksamhetsområdet
forskning/forskarutbildning inom högskolan. FUN förordar därför atl den
föreslagna sammanläggningen av HFR och SFR t. v. inte genomförs.

Endast
ell fåtal remissinstanser däribland medicinska fakulteten i Uppsala berör
frågan om avskaffande av den försvarsmedicinska sektionen inom MFR. Inte någon
motsätter sig detta förslag.

FOA biträder förslaget och
framhåller samtidigt alt detla dock ej skall ses som etl uttryck för all
försvarets intresse för biomedicinsk forskning av grundläggande natur minskar
utan atl delta intresse alltmer vidgats utöver de traditionella
försvarsmedicinska speciahtelerna. FOA förulsälter därför all slopandet av
sektionsindelningen inle innebär minskade möjligheter att få totalförsvarets
behov av grundläggande biomedicinsk forskning tillgodosedda och all detta
kommer till uttryck i sammansättningen av såväl MFR som dess priorileringsorgan.
FOA poängterar alt i den mån ansvaret för vissa forskningsprojekt och forskargrupper
förs över från MFR till FOA så skall en däremot svarande överföring ske av
medel från åttonde till fjärde huvudtiteln liksom att FOA:s personalramar
räknas upp i motsvarande grad.

MFR tUlstyrker likaså
utredningens förslag till framlida former för finansiering av försvarsmedicinsk
grandforskning. En integrering av väsentliga delar av denna verksamhet med den
aUmänna medicinska forskningen är motiverad då frågestäUningar och problem
inom civU och militär sjuk- och hälsovård i stort sammanfaller. I samband
härmed bör MFR organiseras som ett enhetiigt råd utan sektionsindelning och samtidigt
åläggas etl ansvar för framtida samarbete med berörda sektorsorgan inom
försvaret. MFR framhåller att det är berett att i samarbete med FOA medverka
till atl de till rådet knutna försvarsmedicinska fors-kargrapperna erhåller ett
ur forskningssynpimkt lämpligt framtida huvudmannaskap.

AUa
remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens uppfattning atl
det statliga stödet tUl cancerforskning bör ökas.

Socialstyrelsen, UKÄ, MFR m.
fl. tUlstyrker förslaget atl en uppräkning av detta slöd skall ske inom ramen
för anslagen lill de statliga forskningsråden inom området och att dessa skall
åläggas planerings-och initieringsansvar för cancerforskningen. Härigenom
möjliggörs, enligt socialstyrelsens mening, en effektiv avvägning av de
statliga forskningsresurserna lUl cancerforskning och annan medicinsk
forskning bl. a, med beaktande av de insalser som görs för cancerforskningen
från andra bl. a. privata organisationer.

Styrelsen
utgår ifrån alt Riksföreningen mot cancer även i fortsätt-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 31

ningen med hjälp av insamlade medel och i samverkan med de
statliga forskningsråden på ett övergripande och effektivt sätt skall kunna
stödja cancerforsknmgen inom landet.

Enligt UKÄ:s
mening måsle det statliga stödet till cancerforskning minsl fördubblas. Statens
slöd till cancerforskning bör kanaliseras genom MFR. UKÄ utgår från att etl
fruktbart samarbete kommer alt etableras mellan MFR och Riksföreningen mot
cancer.

MFR
understryker alt Riksföreningen mol cancer har fungerat utomordentligt väl och
efler samma principer som de statliga forskningsråden. Rådet bedömer
utsikterna för bl. a. insamlingsverksamhet mindre gynnsamma. Med hänsyn lill
cancerforskningens framtid och dess snabbt ökande resursbehov avvisar rådet
därför etl bibehållande av nuvarande ordning. Enligl rådels bedömning måsle en
avvägning av behoven av resurser för cancerforskning mol behov inom andra
delar av den medicinska forskningen ske inom ramen för MFR. Rådet förutsätter
alt samarbetet mellan Riksföreningen mot cancer och berörda statliga
forskningsråd kommer atl fortsätta i den gemensamma samarbetsnämnden.

Riksföreningen mot cancer anser atl tillräckliga skäl inte
anförts för all bryta den nuvarande organisationen enligl vUken Riksföreningen
med bidrag från staten haft del samlade ekonomiska ansvaret för cancerforskningen
i Sverige. Riksföreningen poängterar all en förutsättning för organisationens
bestånd är elt väsentligt höjt statsbidrag.

NFR
tillstyrker en uppräkning av statens slöd till cancerforskning. Rådet anser all
en kanalisering av stödet via råden är i linje med FRU:s allmänna principer för
anslagshanlering inom grandforskningen och att möjligheten bör hållas öppen för
en sådan omläggning om olägenheter med nuvarande system mot förmodan skulle
uppstå i den nya organisationen. F. n. finns dock, enligt rådet, inle
anledning till ändring.

Ell antal organ inom universitet och högskolor avstyrker
likaså förslaget till ändrade former för det statliga stödet till
cancerforskning. TUl dessa hör bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund,
medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg och -vid karolinska
institutet, samt odontologiska fakulteterna i Umeå och vid karolinska
institutet.

Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller alt det statliga
inflytandet över Riksföreningen mot cancer medfört alt föreningens
donationsmedel utdelas efter samma rigorösa principer som forskningsrådsanslag.
Om det statiiga inflytandet försvinner är risken stor atl donationsmedlen
fördelas efler andra principer och atl medicinsk forskning härigenom förlorar
potential. Liknande synpunkter framförs av de medicinska och odontologiska
fakulteterna i Umeå.

Svenska Läkaresällskapet och SACO/SR anser att
utredningens förslag skulle medföra att man bryter sönder en organisation som
fungerat väl. Delta skulle kunna medföra att Riksföreningens forsknmgsstödjande

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 32

verksamhet,
i varje faU i dess nuvarande form, skuUe komma att upphöra. Riksföreningen bör
liksom hittills erhåUa ett statsbidrag och detta bör räknas upp enligt samma
principer som gäller för det statliga stödet lUl övrig medicinsk forskning.

Ingen
remissinstans motsätter sig en sammanslagning av AFR och NFR. Exempel på
remissinstanser som tillstyrker en sådan sammanslagning är FOA,
Vetenskapsakademien, STU, arbetarskyddsfonden och SI/SAF.

NFR
tUlstyrker en sammanslagning till ett icke sektionsuppdelat råd. En välulbyggd
organisation för granskning och prioritering inom det nya rådet torde, enligt NFR,
komma att kräva några tiotal grupper eller kommittéer. Sammanhållande instanser
motsvarande de nuvarande delegationerna torde därför bli nödvändiga på nivån
närmast under rådet.

AFR
vUl inte motsätta sig all AFR och NFR läggs samman men finner dock fördelarna
med förslaget obetydliga. AFR påpekar att den nuvarande uppdelningen på-två
råd med elt gemensamt kansli, har fungerat mycket väl. De administrativa rationaUseringsvinster
som kan bli följden av en sammanslagning lorde, enligt AFR, inle bli särsldlt
stora. Samtidigt kan vissa nackdelar inle undvikas såsom större arbetsbelastning
på rådsledamölerna och sämre ämnesrepresentation i rådet.

FOA, NFR, AFR,
Vetenskapsakademien och statens delegation för rymdverksamhet avstyrker
förslaget att den nuvarande särskUda anslagsposten tUl rymdverksamhet under NFR:s
anslag i fortsättningen skall disponeras av NFR och läggas ihop med NFR:s
medel. UKÄ finner det svårt att på grundval av befintligt material ta ställning
i frågan.

NFR
och AFR påpekar att del system som FRU föreslår i viss mån har tillämpats
tidigare, men visat sig innebära olägenheter av skilda slag, då rymdforskningen
är nära knuten lill tekniska resurser och resurser för tillämpad forskning. Det
nuvarande systemet har däremot fungerat tillfredsstäUande.

Statens
delegation för rymdverksamhet anser att FRU:s förslag skulle innebära en spUttring
av den svenska rymdverksamheten. Beslut om den inhemska rymdforskningens
omfattning och inriktnmg skulle tas helt fristående från deras implikationer
för den övriga rymdverksamheten, från deras konsekvenser för det
internationella rymdsamarbetet och från deras industripolitiska följder.
Delegationen pekar särskilt på de svårigheter som skulle uppstå för planeringen
och driften av Esrange.

4.4
Rådsorganens sammansättning

Ett
stort antal remissinstanser stöder utredningens förslag rörande rådsorganens
sammansättning. Till dessa hör bl. a. FOA, UKÄ, många organ vid universitet och
högskolor, STU, SACO/SR och SFS.

FOA
anser att den av utredningen förordade principmodellen med

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 33

forskningsråd beslående av forskarrepresentanter och
sektorföreträdare saml en forskningsrådsnämnd med en majoritet av politiskt
förtroendevalda är väl avvägd. De politiska representanterna kan då inle
direkt påverka de enskilda rådens beslut rörande olika forskningsprojekt.
Samtidigt kan de dock utöva inflytande på prioriteringarna i stort.

Enligt LO:s mening uppfyller utredningens förslag lUl
sammansättning av forskningsråden inte kraven på elt starkt inflytande från
allmänintressena. I den föreslagna forskningsrådsnämnden har allmänintressena
getts majoritet men nämnden har då getts ett i förhållande till råden mycket
begränsat inflytande. I syfte alt få ett mera markerat inslag av erfarenheler
från samhällsliv och arbetsliv föreslår LO atl de tre forskningsråden ges en
majoritet av representanter för allmänintresset. Representanter för de stora
löntagarorganisationerna bör då, enligt LO, ingå bland allmänintressena.

TCO anser all allmänintresset med utredningens förslag får
en alltför svag ställning i råden. Regeringen bör därför utse ylterligare två
ledamöter utöver de tre representanterna för sektoriella organ. Dessa två bör
ha en politisk förankring och främst hämtas bland riksdagsledamöter.

SACO/SR betonar att man inle bör binda sig för alt aUlid
hämta samhällsrepresentanterna i råden från just sektoriella organ. Det finns bl.
a. på det humanistiska området vissa organ med forskningskapacitet, vUka dock inle
kan betecknas som sektoriella organ. Del bör vara möjligt alt hämta
ifrågavarande representanter från dessa organ.

RRV framhåller alt samhällsinflytande borde vara värdefullt
även för forskning som är avgränsad till en speciell disciplin. RRV anser
därför alt representanter för samhällsintressen bör ingå inte bara i FRN ulan
också i forskningsråden.

Teologiska fakulteten i Lund, konsistoriet och de
juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Stockholm
m. fl. vUl att de tre icke vetenskapliga ledamötema i råden skall vara riksdagsledamöter.

Flertalet remissinstanser t. ex. SCB, Sveriges
geologiska undersökning tillstyrker seklorsrepresentation i forskningsråden.
Bl. a. NFR och styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt pekar på positiva erfarenheter av
sektorsrepresentation inom NFR resp. SJFR.

I flera remissyttranden förs önskemål fram om ett större
inslag av seklorsrepresenlanter i råden än FRU föreslagit. ,

Socialstyrelsen påpekar alt FRU:s förslag för det
medicinska forskningsrådets del innebär all antalet representanter för sektorn
hälso- och sjukvård och läkemedel minskas från fem i nuvarande forskningsråd lill
tre. Socialstyrelsen finner sig inle kunna tillstyrka denna reducering utan
föreslår att antalet seklorsrepresenlanter bibehålles oförändrat. Med sju
vetenskapliga representanter kommer den föreslagna veten-

3 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 129

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 34

skapliga
profileringen av forskningsråden ändock att kvarstå. Även i det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet bör, enligt socialstyrelsen, antalet sektorsrepresentanter
vara fem. Även MFR och Landstingsförbundet framhåUer alt
sektorsrepresentanterna i MFR liksom f. n. bör vara fem.

Transportforskningsddegationen
anser alt inte bara sektorsorgan bör ha representation i forskningsråden ulan
också forskningsråden-i sek-torsorganen.

Konsistoriet
vid universitetet i Lund vill alt representanterna för sektoriella och moisvarande
organ också skall vara aktiva forskare.

HFR
avstyrker förslaget om sektoriella företrädare i råden, men föreslår samtidigt
att det i andra former organiseras elt samarbete mellan rådsforskning och sektorieU
forskning. HFR anser alt det fmns risk för atl de sektoriella representanterna inle
i tUlräcklig utsträckning skulle företräda allmänna intressen. De sektoriella
forskningskraven torde också, enligt HFR, i längden bäst gagnas av strikt
vetenskaplig bedömning i aUa avseenden och i aUa situationer.

Flertalet
remissinstanser acceperar FRU:s förslag om antalet ledamö

ter i råden. Bl. a. Landstingsförbundet ser det som positivt alt råden ges

en enhetlig uppbyggnad och blir relativt små beslutande organ. Medi

cinska och odonlologiska fakulteterna vid karolinska institutet påpekar

att del med det föreslagna ledamolsantålet blir nödvändigt att bortse ,

från den geografiska representativiteten och i stället sträva efter att välja

den som har den bästa överblicken.

Några
remissinstanser önskar dock fler ledamöter i råden eller anser

att del finns skäl för varierande ledamolsantal. ' .

Många
organ vid universitet och högskolor vill således ha fler ledamöter i råden än
FRU föreslagit. Filosofiska fakultetens utbildningsnämnd i Linköping anser att
antalet vetenskapliga ledamöter bör vara åtta för atl ge möjlighet att
tillgodose önskemål utöver dem om regional representation. Medicinska
fakulteten i Göteborg menar att en utbyggd beredningsapparal med många prioriteringskommittéér
inte kan ersätta en bred ämnesmässig representation i rådet och alt därför tio
ledamöter är för lite. Behovet av direktkontakt mellan råd och
forskningsutförande organ gör det, enligt fakulteten, önskvärt med en
representant för varje universitet i råden.

Konsistoriet
vid universitetet i Stockholm påpekar alt genom: sam

manslagning antalet rådsledamöter inom det humariistisk-samhällsve-:

tenskapliga området skulle minska från 35 tUl 11 och inom det naturve

tenskapliga från 23 till 11, en förändring som, enligl konsistoriet, knap

past förefaUer rimlig. '

NFR
föreslår minst 13 eventueUt 15 ledamöter, varav 9 resp. 11 skulle representera
grundforskningen. För NFR:s del bör ett minimum vara att i själva rådet åtmmstone
ha två representanter för vartdera av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 35

de
fyra ämnesfälten biologi, kemi, fysik-matematik och geovetenskaper. Däratöver
är det önskvärt med representation för de institutioner som ligger utanför
universitet och högskolor men som bedriver grundläggande forskning. Liknande
synpunkter framförs av AFR.

MFR
önskar med hänsyn till det stora forskningsfält, som rådet har att täcka och
för atl bibehålla ell reellt inflytande för rådels beslutande organ i
anslagsfrågor elt ledamolsantal i forskningsrådet om 15 personer.

Endasi i elt mindre antal
yttranden kommenteras utredningens förslag att mandattiden för rådsledamölerna
skall vara sex år. De som tar upp frågan bl. a. juridiska fakidteien i
Stockholm, samhällsvetenskapligafakulteten och dess utbildningsnämnd i
Uppsala, SFR, NFR, TCO förordar i regel en mandatlid på tre år, i regel med
möjlighet till omedelbart omval för en mandatperiod.

Delegationen
för social forskning förordar, med hänsyn till den nuvarande expansiva
utvecklingen av sektoriella organ och önskvärdheten av en successiv prövning av
forskningens inriktning och omfattning efler samhällets behov, en mandatlid på
tre år för de sektoriella forskningsledamöterna. Möjlighet till omedelbart
förnyat mandat bör föreligga.

FRU:s
förslag atl regeringen skall utse ordförandena i forskningsråden tillstyrks
eller lämnas utan erinran.

Regeringen
skall enligt förslaget också utse seklorsrepresenlanterna i

råden. Många remissinstanser t. ex. NFR, IVA tiUstyrker uttryck

ligen delta eller, vilket är vanligast, kommenterar inle detla särskUl. 1

flera remissyttranden, bl. a. från delegationen för social forskning, AB

Atomenergi och Landstingsförbundet framhålls all, även om regeringen

utser ledamöterna, de sektoriella organen bör få lämna förslag på kan

didater.

Konsistoriet
vid universitetet i Uppsala, teologiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i
Uppsala anser att de icke-vetenskapliga rådsledamölerna bör utses inte av
regeringen utan direkl av riksdagen.

Utredningens
förslag beträffande formerna för utseende av representanter för universitet
och högskolor i forskningsråden kommenteras i flertalet remissyttranden. Så
gott söm samtiiga accepterar den föreslagna proceduren, i flera fall dock med
påpekande om att den är komplicerad och tungrodd. NFR tUlstyrker det föreslagna
systemet och framhåller att detta är principielll tiUtalande genom att del
skapar garantier för alt företrädarna för universitetens och högskolornas
forskning i råden-har förankring i forskarsamhället. Detta bör dock, enligl NFR,
inle skymma del faktum att det är etl tungrott och kostsamt system som kan
inrymma svåra problem av detaljnalur. En snårskog av regler kan lätt växa upp där
möjligheter till överklaganden på grand av obetydliga procedurfel o. d. kan
lamslå hela förfarandet.

Många
vill dock ha vissa förändringar i fråga om avgränsningen av

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 36

de
röstberättigade vid val liU elektorsförsamlingarna och/eller samman-sättnmgen
av elektorsförsamlingarna.

Förslagen
om ändringar i fråga om vilka som skall ha rätt atl delta i val till
elektorsförsamlingarna gäller i huvudsak utvidgning av rösträtten till två grapper
utöver de av FRU angivna, nämligen universitetslektorerna och de
forskarstuderande.

I
ett antal yttranden från organ vid universitet och högskolor hävdas att imiversitelslektorer
eller åtmmstone docenlkompetenla universitetslektorer bör ha rösträtt vid
elektorsvalen. Det gäller bl. a. konsistorierna vid universiteten i Uppsala,
Lund och Stockholm, teologiska fakulteten i Uppsala, humanistiska fakulteterna
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, samhällsvetenskapliga
fakulteterna i Stockholm och Umeå, medicinska fakulteterna i Uppsala och
Linköping, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm och
filosofiska fakulteten i Linköping.

SACOISR
framhåUer atl universitetslektorer bör ges rösträtt på samma villkor som de ay uiredningen
föreslagna grupperna.

SFS
påpekar också alt även universitetslektorer skall få möjligheter atl ägna sig
åt forskning och atl över huvud taget elt ökal samband mellan grundutbildning
och forskning eftersträvas över hela högskolesektorn. Ell led i denna strävan
anser SFS vara atl också universitetslektorer deltar i utseendet av rådsledamöter.

HFR
föreslår all docenlkompetenla universitetslektorer skall få rösträtt i
elektorsvalen.

Konsistoriet
vid universitetet i Uppsala, teologiska och humanistiska fakulteterna i
Uppsala, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sektionernas
utbildningsnämnder i Göteborg, filosofiska fakulteten i Linköping, TCO,
Sveriges sociologförbund, SFS m. fl. anser att också forskarstuderande bör få
delta i valen lill elektorsförsamlingarna.

SFS
medger alt den vetenskapliga kompetensen är mycket ojämn inom gruppen
doktorander, liksom möjligheterna alt avgöra vilka som är närvarande och aktivt
bedriver studier. Forskarstuderande som innehar doktorandstipendier, assistent/amanuensljänster
eller de söm har en aktivitetsgrad som är större än eller lika med 80 % är
kategorier av forskarstuderande som klart kan anges vara aktiva
forskarstuderande och ha ett visst mått av vetenskaplig kompetens. Åtminstone
dessa bör få delta i elektorsvalen.

SACO/SR
framhåUer alt, då kategorin forskarstuderande ensam är större än alla universitelslärarkategorier
tillsammantagna och det vidare ofta är tveksamt vilka som är att anse som
aktiva forskarstuderande, de forskarstuderande inle kan ges rösträtt vid
elektorsval på samma sätt som universitetslärarna. Del vore, enhgt SACO/SR,
dock möjligt att i varje elektorsförsamling avsälla ett bestämt antal
elektorsplatser, vilka tillsätts genom omröstnmg bland de forskarstuderande.
SACO/SR förordar alt en sådan lösning prövas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 37

Forskningsingenjörer
m. fl. inom gruppen teknisk-administrativ,personal torde, enligt TCO, också ha
rättmätiga krav på inflytande vid val till forskningsråden.

Mot
bakgrand av betydelsen av forskning hänförlig tUl den statliga sektoriella
administrationen bör, enligt fiskeristyrelsens uppfattning, även forskare som
är fast knutna till administration av detta slag få delta i elektorsvalen.

Enligt matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Göteborg bör endast de som har rösträtt i elektorsvalen vara
valbara tUl elektorsförsamlingarna. Konsistoriet vid universitetet i Stockholm
anser alt endast ordinarie professorer och biträdande professorer skall vara
valbara som elektor.

Enligt SFR bör endast
professorer och biträdande professorer vara valbara till rådet, detta bl. a.
för att tillgodose behovet av sakkunskap och med hänsyn till alt personer inom
övriga tjänstekategorier lättare kan komma i en jävsituation i tiUsältnings-
och anslagsärenden. Liknande synpunkter framförs av bl. a.
samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm.

Organisationskommittén för
högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland framhåller alt högskolan
i Luleå bör få utse en representant i elektorsförsamlingen för det humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet.

SFR
anser att varje samhäUsvelenskapligt ämne inom varje högskoleregion bör få
utse en representant i elektorsförsamlingen och de juridiska fakulteterna
vardera tre representanter.

HFR
yrkar att mandatfördelningen lill eleklorsförsamUngen modifieras så att varje
humanistisk fakultet erhåller fyra mandat och de två teologiska fakulteterna tUlsammans
tre.

Beträffande
elektorsförsamlingen för det medicinska forskningsrådet föreslår MFR alt
veterinärhögskolan skall beredas möjlighet alt utse en elektor.

Styrelsen för jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt anser att jordbrukets
högskolor och veterinärmedicinska anstalten bör få utse en ledamot i envar av
elektorsförsamlingarna för de medicinska och naturvetenskapliga
forskningsråden.

NFR, AFR, tekniska
fakulteten i Lund, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm m. fl.
anser att ämnesområdet teknik är under-representerat i elektorsförsamlingen för
det naturvetenskapliga rådet. Enligt AFR vore sammanlagt tio elektorer i
stället för de föreslagna fem rimligare med tanke på den ämnesmässiga
spännvidden Vid de tekniska fakulteterna.

Forskningsinstitutet för
atomfysik vill att institutet skall få utse en elektor i den församling som
skall välja ledamöter i det naturvetenskapliga rådet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 38

I
några yttranden poängteras vikten av valberedningarnas arbete med att förbereda
elektorsförsamlingarnas val.

Bl.
a. AFR finner sådana valberedningar helt nödvändiga för att samordna rådens
behov av bred ämnesläckning med ev. andra önskemål.

Ingenjörsvetenskapsakademien
framhåller vikten av atl vid lillsät- , lande av forskarrepresentanter i råden
tillgodose behovel av allsidig täckning av forskningsområden. Delta sker,
enligt akademien, bäst genom atl elektorsförsamlingarnas val av ledamöter i
forskningsråden väl förbereds av valberedningar. Principiella skäl talar för
att dessa, också utses av resp. elektorsförsamling, men av praktiska skäl tiUstyrker
akademien att resp. forskningsråd får utse valberedning. .

Juridiska
fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att från varje fakultelsområde
inom det humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhetsfält
skall utses minsl en rådsledamot bland . de sju företrädarna för forskningen
vid universitet och högskolor.

Odontologiska
fakulteten i Lund anser alt män bör försäkra sig om att även mindre fakulteter
som de odontologiska blir representerade i råden.

Språkvetenskapliga
sektionens utbildningsnämnd i Uppsala förutsätter alt elektorsförsamlingen vid
valet av rådsledamöter har fria händer att välja mellan olika kandidater
oavsett fakultetstillhörighet. En på förhand fastslagen kvotering skulle
enligt nämndens mening vara olycklig.

Bl.
a. HFR och SFR tillstyrker förslaget om anordnande av rådskonferenser vart
tredje år. Några organ vid universitet och högskolor, bl. a. humanistiska
fakulteten i Göieborg, samhällsvetenskapliga fakulteten, i Lund, medicinska och
odontologiska fakulteterna i Umeå, matematisknaturvetenskapliga fakidteten och
dess utbildningsnämnd i Göteborg finner de föreslagna treårskonferenserna
alltför omständliga.

FRU:s
förslag i fråga om forskningsrådsnämndens sammansättning accepteras av
flertalet remissinstanser.

Löntagarorganisationernas
medverkan i den föreslagna forskningsrådsorganisationen är, enligt LO, inte tillfredsslällande,
LO föreslår bl, a, att det bland representanterna för allmänintresset i FRN
skall ingå representanter för löntagarorganisationerna.

Farmaceutiska
fakulteten och dess utbildningsnämnd anser att antalet riksdagsledamöter i FRN
bör kunna begränsas till tre.

Flera
remissinstanser önskar någon form av sektorsrepresentation också i FRN.

Enligt
Landstingsförbundets uppfattning är dét angeläget ätt seklorsrepresenlanter
även får möjlighet att medverka i de avvägningar mellan olika problemområden
och forskningsprojekt, som kommer att göras inom FRN. Landstingsförbundet
föreslår att antalet samhällsrepresentanter utökas tUl åtta och ått åtminstone
fem av de åtta utses på grundval av deras sektorsanknytning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 39

Socialstyrelsen
föreslår att av de äv utredningen föreslagna sju samhällsrepresentanterna
minst fyra utses på grundval av deras sektorsan-knyining.

BFR
vill att de sektoriella organen gemensamt bereds en plats i FRN

för atl mer direkt kunna delta med synpunkter på samarbels- och plane

ringsfrågor. , '

Även
bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, brottsförebyggande rådet, och fiskeristyrelsen
förordar sektorieU representation i FRN.

SI/SAF
föreslår att FRN kompletteras med företrädare för näringsliv och seklorsorgan
i deras egenskap av samhällets största forsknings-avnämare.

I
vissa remissyttranden framförs mer specificerade förslag om representation i FRN.

Riksarkivet,
HFR och Vitterhetsakademien vill att Vitterhetsakademien får utse en ledamot i
FRN.

Vetenskapsakademien
föreslår att en representant för akademien skall

ingå i FRN. ,

Enligl
socialstyrelsen, farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd och AFR
bör riksbankens jubileumsfond vara representerad i FRN.

Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet anser att representanter även för
kommunala intressen bör bli företrädda i FRN.

Med tanke på FRN:s vikliga
uppgift att verka för samarbete och

samordning mellan råden finner AFR del rimligt atl vart och ett av ,

råden under utbildningsdepartementet blir representerade med två leda

möter i nämnden. ,

4.5
Rådsorganens arbetsformer

Flertalet
remissinstanser accepterar den av FRU föreslagna organisationen med
granskningsgrupper för bl. a. bedömning av ansökningar om forskningsanslag.

Bland organ vid
universitet och högskolor råder enighet om behovet av en väl utbyggd
beredningsorganisation för prioriterings-, inilierings-och samarbelsfrågor. I
många yttranden framförs dock farhågor för aft, beredningsorganisationen kan
bli alltför mäktig och i realiteten överta forskningsrådens/FRN:s styrande
roll.

NFR
anser all en orimligt stor del av forskama kan komma att bli in

volverade i arbete i granskningsgrupperna, vilket från resurs-, kostnads-

och partsintressesynpunkt bör undvikas. En uppsplittring av projeklbe-

dömningen på många små enheter kan vidare, enligt NFR, försvåra hel

hetsbedömningen av de tvärvetenskapliga projekten. ,

Flera remissinstanser,,
bl. a. FC>.i4, delegationen för social forskning, AB Atomenergi,
riksantikvarieämbetet och statens historiska, museer och TCO delar
utredningens uppfattning att utöver forskare även reprcr sentanter för
folkrörelser, intresseorganisationer,, sektorsorgan ,m.:fl., skall kunna ingå
i rådens granskningsgrapper.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 40

SACO/SR
anser att företrädare för olika intressen självfallet skall kunna ingå i gransknuigsgrupperna
i de fall deras medverkan bedöms angelägen och naturlig. SACO/SR kan dock inle
tillstyrka en ordning som innebär att intresseorganisationer m. fl. generellt
ges rält till representation på denna nivå.

Flera
organ vid universitet och högskolor bl. a. konsistorierna i Uppsala och Lund,
medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet,
odontologiska fakulteten vid karolinska institutet har invändningar mot atl
i grahskningsgrappema generellt skall ingå representanter för folkrörelser och
intresseorganisationer.

MFR
kan inle se något värde i ökat lekmannainflytande inom rådets beredande organ.
Enligt MFR:s mening bör företrädare för arbetsmarknadens parter, folkrörelser
och intresseorganisationer verka i mera övergripande forskningspolitiska
sammanhang.

Teologiska
fakulteterna i Uppsala och Lund, humanistiska fakulteten och dess
utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att en mellaninstans mellan rådet och dess
granskningsgrupper inrättas med uppgifl att väga gruppernas förslag. HFR
förordar atl inom varje forskningsråd en särskild priorileringsnämnd skjuls in
som mellaninstans meUan granskningsgrupperna och rådet för alt sammanvägningen
av gruppernas förslag skall kunna göras av en mångsidigt sammansatt instans.
Enligt HFR bör denna mellaninstans bestå av ordförandena i
granskningsgrupperna.

Utredningens
förslag om öppnare arbetsformer inom råden tillstyrks i princip av flertalet
remissinstanser som berör frågan. I många yttranden framförs dock tveksamhet
mot tanken på en dialog mellan anslagssökande forskare och priorileringsorgan
under beredningsskedet. Tveksamheten motiveras framför allt med alt en sådan
dialog skulle innebära orimligt merarbete och slor tidsuldräkt vid
granskningen. Sådana synpunkter framförs bl. a. av många organ vid universitet
och högskolor, t. ex. konsistoriet vid universitetet i Stockholm, humanistiska
fakulteten i Göteborg, juridiska fakulteten i Stockholm, medicinska
fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, farmaceutiska fakulteten,
odontologiska fakulteten i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Stockholm
och Umeå.

MFR
vill bestämt avstyrka att forskarna får formell rätt att under beredningen av
deras egna ansökningar ta del av rådens preliminära bedömningar och påverka
ärendets handläggning. Inte heller NFR är f. n. berett att tillstyrka elt
sådant förfarande.

Styrelsen
för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt har den
uppfattningen att utvärdering av forskning f. n. befinner sig på en sådan nivå
att den i sig själv bör betraktas som forskning eller utvecklingsarbete. Det
kan då, enligt styrelsen, ifrågasättas om denna verksamhet bör bedrivas av
varje råd för sig. En bättre ordning i vart fall i de första stadierna, då
former och metoder för sådan verksamhet skall utarbetas, kan vara att FRN ges
dessa uppgifter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 41

NFR
anser att det är praktiskt att FRN får svara för forskningsstatistiken inom
rådsorganisationen. SCB ställer sig tveksam till tanken atl inom FRN skapa en tUlfällig
eller permanent delegation för statistikfrågor. Det är enligt SCB:s
uppfattning naturligare att en viss förstärkning av representationen for sektoriella
organ sker i SCB:s referensgrapp för forskningsstatistik än att en delegation
tillskapas inom FRN.

SINFDOK
delar utrednmgens åsikt alt systematiserad information om pågående och avslutad
forsknmg i rådens regi är viktig. Det skulle enligt SINFDOK:s mening med
anlitande av modern informations- och dokumentationsteknik kunna inrättas ett
eller flera syslem för insamling, lagring och återvinning av velande på berörda
områden med resp. forskningsråd som ansvarigt för sitt fackområde. Genom ett
statligt informa-tionspolicyorgan skulle sedan dessa system kunna samordnas med
andra allmänt tillgängliga informationstjänster till ett "loD-nälverk",
varar bl. a. underlag för en långsiktig forskningsplanering skulle kunna hämtas.
Med utgångspunkt i de intressen som SINFDOK har alt företräda synes FRU:s
förslag innebära en god plattform för utveckling av etl integrerat
informationssystem.

4.6
Ledning, administration och anslagssyslem

Flertalet
remissinstanser kommenterar inle närmare FRU:s förslag rörande rådsorganisationens
ledning, administration och anslagssyslem. Statskontoret och MFR m. fl.
tillstyrker uttryckligen utredningsförslagen i dessa delar.

Vad
beträffar de beslutande organens arbetsformer framhåller NFR alt redan i
nuvarande organisation rådsledamötemas arbetsbelastning är betydande och att
någon minskning knappast lär vara alt påräkna i den nya organisationen. Man
bör, enligt NFR, från början acceptera att arbetet i rådet inte kan bedrivas
vid sidan av en fulltidsbefatlning. Detta förhållande gör att man bör pröva om
inte ordförande och ledamöter bör få nedsättning i sin övriga tjänstgöring moisvarande
arbetet inom rådsorganisationen.

AFR
tUlstyrker FRU:s förslag atl rådsledamölerna skall kunna ta tjänstledigt för
att under vissa tider odelat kunna ägna sig åt speciella rådsuppgifter såsom petitaarbete,
långsiktig planering, längre utredningar m. m. Även det löpande arbetet i
rådet lorde, enligt AFR, innebära att partiell tjänstledighet bör kunna
beviljas för rådsledamöterna.

Vad
ordföranden beträffar är NFR:s bedömning att denna måste räkna med att sätta av
ca 1/3 av normal arbetstid för rådsarbetet.

FRU:s
förslag att kostnadskrävande projekt inle skall behöva underställas regeringen
berörs endast i elt fåtal yttranden. Enligt AFR bör råden självfaUet vara fria
att genom anslag under ett eller flera år direkt finansiera dyrbar utrastning.
Anskaffning och utrastning i koslnadsklas-sen över 1020 mUj. kr. bör dock
underställas riksdagen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 42

RRV
har inget att erinra mot förslaget om separata kanslier för råden. Verket ser
det dock som väsentligt att rådsorganisationen får en viss gemensam utveckling
av ekonomi-administrativa funktioner och allmänna metoder för vetenskapliga
bedömningar.

Även
övriga remissinstanser som behandlar frågan bl.a. FOA, NFR tillstyrker etl
sekretariat för varje råd.

SFR
m. fl. är positiva till utredningens förslag att samtliga råd får en
huvudsekreterare med vetenskaplig kompetens och att de administrativa
funktionerna vid varje råd leds av en kanslichef.

NFR
anser att det bör övervägas om inle huvudsekreterarna skall ges tidsbegränsade
förordnanden.

Enligt AFR bör den vid
rådens kansli anställda personal som har vetenskaplig bakgrand med lämpliga
intervall ges tillfälle lill forskning för all hålla sig å jour med den
vetenskapliga utvecklingen inom sina resp. ' specialområden.

Flera
remissinstanser t. ex. FOA, HFR, NFR, AFR, TCO tillstyrker alt en
organisationskommitté tillsätts för att lämna förslag till organisation av
sekretariaten vid råden och FRN.

TCO
finner det angeläget att personalorganisationerna ges en stark ställning inom
organisationskommittén. Till organisationskommitténs uppgifter bör även höra
utformningen av det framlida personalinflytan-. det i Ijänsletinsältningsfrågor
m. m.

Flertalet
organ inom universitet och högskolor tillstyrker anslagstypen reservationsanslag
för de nya rådsanslagen. Det är också enligt UKÄ viktigt att utredningens
förslag följs vad gäller anslagstypen, dvs. att medlen tilldelas som
reservationsanslag.

FUN
anser alt frågan om anslagssystemets utformning hänger samman med forskarutbildningsulredningens
fortsatta arbete, bl. a. .med va-r let av indelningsgrund för forskning/forskaratbildning
inom högskolan. . I den mån man väljer en enhetlig indelningsgrund för
högskolan Och forskningsråden kan del ifrågasättas om inte också
anslagssystemet böf påverkas härav. Från statsmakternas synpunkl kan del,
enligt FUN, vara ändamålsenligt att alla resurser för forskning och forskarutbUdning
inom ett och samma område samlas under ett anslag med skUda poster till resp.
högskolan och forskningsråden.

Både
NFR och AFR tillstyrker att det nya naturvetenskapliga forskningsrådet anvisas
ett reservationsanslag. Råden pekar dock på de svå-righeter för den ekonomiska
planeringen som de oföratsebara och många gånger kraftiga svängningarna i de
internationella valutakurserna innebär när deltagande i stora internationella
projekt skall betalas ur ett reservationsanslag. Baskostnadema för sådana
projekt bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag. Bidrag tiirinternalionella
organisationer.,

Forskningsrådens
nämnd för forskningsinformation tiUstyrker försia- . get om elt särskilt anslag
för den samhällsinriklade informationen Om'

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 43

forskning
och delar utredningens uppfattning alt de ekonomiska behoven är stora.

Statens delegation för
rymdverksamhet vill fasta uppmärksamheten på frågan om finansiering av
datorkostnader. Delegationen föreslår, liksom AFR att de till rådsprojekt
knutna dalorkoslnadema anvisas genom råden. Råden får därigenom en klarare
överblick av totalkostnadema för de olika projekten samt större möjligheter
till prioriteringar mellan olika projekt.

Förslaget att råden
skall få kompensation från det s. k. täckningsanslaget för merkostnader till
följd av avtalsenliga lönehöjningar hälsas med tillfredsställelse av ett stort
antal organ vid universitet och högskolor, bl. a. konsistoriet vid
universitetet i Lund, humanistiska fakulteten i Stockholm, medicinska
fakulteterna i Uppsala, Lund och Linköping, matematisk-natiirveteriskapliga
fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala. Förslaget tillstyrks också av bl.a.
SÖ, UKÄ, HFR, NFR, AFR, Handelshögskolans lärarråd, Vitterhetsakademien,
styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SJFR
och statens delegation för rymdverksamhet.

SÖ pekar på erfarenhetema
från anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, där medel från täcknmgsanslag
inte erhållits under de senaste åren. Utebliven täckning av merkostnader för
höjda löner medför svårigheter för såväl kort- som långsiktig planering, ansläll-ningsfrågor,
möjligheter att följa uppgjorda projektprograin och genomföra relevant resultatspridnuig:

Styrelsen
för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt poängterar
att rådens stora lönekostnadsandel gör att en lösning av problemet med täckning
av kostnaderna för lönehöjningar är väsenl-lig.

UKÄ framhåller att utan
kompensation för automatiska lönehöjningar de ökade planeringskrav som den nya
rådsorganisalionen lägger på råden knappast kan uppfyllas.

FRU:s
förslag rörande rådens förvaltningskostnader uppmärksammas endast i ett fåtal
yttranden. Bl. a. NFi? tillstyrker förslaget.

Uiredningen
föreslår att råden för varje beviljat anslag anger belopp

för löner, materiel etc. och att belopp inte skall kunna föras över från

ett kostnadsslag till ett annat. Medicinska fakulteten i Uppsala har för

ståelse för att forskarna inte kan få anställa mer personal än råden med

ger, men anser att icke utnyttjade lönemedel bör få utnyttjas för mate

riel m.m. - ,

Den
förväntade ökningen av antalet projekt med flera anslagsgivare torde enligt RRV
medföra ytterligare behov av projekt- och kostnadsredovisning av den typ
system S kan medge på berörda nivåer. För att råden skall få ett bättre
beslutsunderlag än f. n. bör projektredovisningen utvecklas mol att omfatta de
totala kostnadema för varje projekt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 44

4.7
Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Bl.
a. statskontoret samt flertalet organ inom universitet och högskolor
tillstyrker utredningens förslag rörande kostnadsfördelningen mellan råden och
framför allt universitet och högskolor.

Enligt
RRV:s uppfattning bör en ändring av nuvarande fördelning av kostnadsansvaret gå
i riktnmg mot ett system med mera fuUständig kostnadsredovisning. Råden skulle
härigenom få information om alla de kostnader som kan hänföras till bl. a. av
råden finansierade forskningsprojekt och inte som nu en redovisning av
skiftande särkostnader. I ett övergripande perspektiv kan även jämförbarheten meUan
olika forskningssatsningar inom och mellan råden öka.

Byggttadsstyrelsen
framhåller alt nuvarande föreskrifier och praxis för dimensionering, fördelning
och finansiering av lokaler för rådsfinansie-rad forsknmg är bristfälliga. En föratsättning
har bl. a. hittills varit att forskningen skall rymmas inom befintliga
lokalresurser. Om samma föratsättningar skall gälla i fortsättningen måste,
enligt byggnadsstyrelsen, större hänsyn tas till den rådsfmansierade
forskningens lokalbehov' vid dimensioneringen av lokaler för högre utbUdning
och forskning. Icke inslilutionsbundna forskningslokaler torde kunna utgöra en
gemensam resurs som fördelas mellan olika forskningsprojekt allteftersom behov
uppstår. Prioriteringen och fördelningen av dessa gemensamma lokaler borde
kunna åvila högskolestyrelserna.

AFR
påpekar att principen om full kostnadstäcknmg vid vissa forskningsinstitut
etc. kan innebära att deras anspråk på anslag för visst projekt måste sältas
högre än om motsvarande projekt hade föreslagits av en forskare anställd vid
ett universitet. Rådet delar FRU:s uppfattning alt dessa institut bör ha
möjlighet att hos råden begära anslag på möjU-gasl lika villkor med universitet
och högskolor. AFR tillstyrker att därför särskilda forskningsmedel anvisas
till dessa institut. Även bl. a. Sveriges geologiska undersökning och AB
Atomenergi tillstyrker att vissa sektorsorgan anvisas medel bl. a. för att
läcka underskott i rådsfi-nansierade projekt.

Landstingsförbundet
anser att imdervisningssjukhusen är att jämföra med instituten eftersoih
undervisningssjukhusen borde redovisa totalkostnader i ansökan om medel från
rådsorganisationen. Så sker då man inom kommunal förvaltning begär anslag från
andra forskningsråd, t. ex. STU och BFR.

Ett
stort antal remissinstanser instämmer i vad FRU anför om överföring av rådsfinansierad
verksamhet tUl annan mer permanent finansieringsform. Det gäller bl. a. UKÄ,
många organ vid universitet och högskolor, MFR, HFR, NFR, AFR, styrelsen för
jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SACO/SR, TCO,
SI/SAF, Ingenjörsvetenskapsakademien.

FOA
anser att utredningen borde ha behandlat formerna för över-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 45

föring
av rådsfinansierad forskning till sektorieUa organ mer utförligt. Dessa problem
kan, enligt FOA, ofta bli besvärliga att lösa eftersom det blir fråga om
samordning meUan myndigheter under olika departement.

UKÄ framhåller att
systemet måste brakas med omdöme så att dels högskolans forskningsförnyelse kan
ske också på andra sätt än via råds-tjänster, dels alt högskolor med
ofullständig forskningsutbyggnad inte blir missgynnade.

MFR påpekar atl prövning
av ämnesområden enligt 69 § i universitetsförordningen inte skapat
tillräckliga möjligheter för ökad rörlighet i planeringen av universitetens
resurser. Det av utredningen föreslagna systemet för överföring av rådsunderslödd
verksamhet till universiteten bör enligl rådets mening således prövas.

Enligt BFR kan förslaget
om överföring under ett övergångsskede få en negativ effekt på utvecklingen av
basresurserna för teknisk forskning. Överförande av nuvarande rådstjänster
kommer att ta en betydande del av det ekonomiska utrymme för reformer som står
till buds för högskoleväsendet. Det förhållandet att antalet rådsstödda
forskartjänster vid teknisk fakultet är litet får inle leda till att det
tekniska områdets behov trängs åt sidan.

Enligl konsistoriet vid
universitetet i Linköping kan FRU:s förslag om överföringar få katastrofala
följder för en nyelablerad forskningsorganisation av den typ som universitetet
i Linköping representerar.

RRV avstyrker utredningens
förslag rörande överföringar. RRV anser att resurser för forskning inom
högskoleområdet bör prövas genom gängse budgetprocesser.

4.8
Samarbetet mellan rådsorganisationen och universilelskanslersäm-hetet

Utredningens
kapitel om samarbetet mellan rådsorganisationen och universiletskanslersämbelet
har kommenterats i några enstaka remissyttranden.

Enligl
statskontorets mening bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna all
åstadkomma personsamband mellan dels råden och planeringsberedningarna, dels FRN
och styrelsen för det nya universitets- och högskoleämbetet.

FUN
räknar med alt rådsorganisationen, företrädd av FRN, kommer alt spela en
betydelsefull roll vid planering och dimensionering av forskarutbildning i
framliden. Kraven på samverkan och samplanering mellan rådsorganisalionen och UKÄ
kommer därvid alt bli vida slörre än i nuläget. Enligt FUN:s uppfattning ligger
det ett betydande värde i en delning av planeringsansvaret för forskningen
mellan UKÄ, rådsorganisalionen och de sektoriella organen. En pliiralism av detla
slag bidrar till att skapa förutsättningar för att inopportim och
okonventionell forskning bereds rimligt uirymme. FUN föratser emeUertid att garan-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 46

tier,
möjligen av organisatorisk natur, behöver skapas för ätt den avsedda
planeringen och dimensioneringen av forskariitbUdningen skall kunna
förverkligas.

4.9 Tektxisk
grundforskning

Många
remissinstanser däribland FOA, UKÄ, NFR, BFR, AB Atomenergi, Ingenjörsvetenskapsakademieit
hänvisar till tidigare yttranden över FRU:s promemoria angående stödet till
den mot tekniska tiUämpningar riktade. grundforskningen, i vilka yttranden de
tillstyrkt FRU:s förslag.

Mot
bakgrand av att det pågående utredningsarbetet förande STU

kan komma atl ta lång tid är det, enligt SACO/SR:s mening, nödvändigt

med snabba provisoriska åtgärder. SACO/SR föreslår att del nya natur

vetenskapliga rådet åtminstone i avvaktan på STU-kommittén

ges etl särskilt ansvar för den tekniska grundforskningen samt beviljas

ett häremot svarande särskilt anslag. Anslagsfördelningen bör anförtros

åt en särskild nämnd för teknisk grundforskning. Liknande synpunkter

framförs av SI IS AF. ' ,

Med
hänsyn till den pågående parlamentariska uiredningen om STU vUl STU inle ta ställnmg
till förslag rörande den organisatoriska utformningen av slöd till teknisk
grundforskning.

STU-kommittén framhåller
alt den kommer alt utreda hur STU:s forskningsrådsfunktioner bör handhas. STU-kommilténs
uppfattning är alt ell beslut bör anslå till dess STU-kommittén slutgiltigt
behandlat frågan.

RRV
anser all frågan om genom vilken organisation medel skall förmedlas till den tekniska
grandforskningen bör övervägas ytterligare.

Forskningsavgiftskommittén
påpekar all den har lill huvuduppgift att överväga hur stödet till industriell FoU
bör finansieras. Även utifrån kommitténs utgångspunkter kan det vara naturligt
att grundforskningsnämnden, om den inrättas enligl FRU:s förslag, finansieras
med skattemedel. Delta bör, enligt kommittén, likväl inte utesluta att
avgiftsmedel inom STU eller andra organ också bör kunna kanaliseras lill grandforskningen
om forskningsavgiftskommittén föreslår avgiftsfinansiering av slöd till induslriell
FoU.

4.10 Tjänsleorganisatoriska
frågor

Kapitlet
om tjänsleorganisatoriska frågor uppmärksammas endasi i ringa ulslräckning i
remissyttrandena.

Bl.
a. medicinska fakulteten i Linköpiitg och dess utbildningsnämnd saml MF/?
tillstyrker utredningens förslag.

Enligt
TCO:s uppfattning föreligger ett akut behov av alt vidta åtgärder inom del tjänsleorganisatoriska
området. Det av FRU föreslagna utredningsarbetet bör därför påbörjas snarast.
Sveriges, museimannaför-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 47

bund
anser alt trygghelsfrågorna för i forskningsrådsstödd forskning engagerad
personal bör tas upp till skyndsam utredning. Även bl. a. konsistoriet vid
universitetet i Lund förordar utredning av tjänsleorganisatoriska frågor vid
råden.

Med
hänvisning till behovel av en samlad lösning av frågorna rörande Ijänsteslrukluren
inom forskning och forskarulbildnmg förordar SACO/SR att den av FRU föreslagna
översynen görs inom forskaralbildningsulredningen.

NFR
hänvisar tUl arbetet inom forskaralbildningsulredningen och föreslår atl man
tills vidare avvaktar med alt tillsälta den av FRU föreslagna utredningen.

FUN
erinrar om att frågan om den s. k. forskarkarriären behandlas inom utredningen.
FUN utgår från att såväl tjänsterna inom rådsorganisationen som andra statligt
reglerade tjänster måsle beaktas i delta sammanhang. FUN vill mot denna
bakgrund bestämt avstyrka att rådsorganisationen ges i uppdrag alt se över
annat än rent tekniska frågor rörande tjänsteorganisationen. Ett uppdrag med
den bredd FRU föreslagit skulle, enligt FUN, på väsentliga punkter innebära en
dubblering av det uppdrag FUN redan erhålUt.

4.11
Finansieringen av dyrbar vetenskapUg utrustning

RRV,
UKÄ, flera organ vid universitet och högskolor, NFR, STU, forskningsavgiftskommittén
m. fl, tillstyrker utredningens förslag om ett särskilt anslag för dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Bl,
a, NFR och AFR tillstyrker förslaget om ett särskUl utrustnings-anslag för
tyngre utrastning. Båda råden tycker dock all den föreslagna beloppsgränsen är
för låg, NFR föreslår lägst 500 000 kr,, medan AFR anser atl ingen beloppsgräns
nedåt bör fixeras.

Enligt
NFR bör endast de tre nya forskningsråden och FRN få anlita utruslningsanslagel.

Statens
delegation för rymdverksamhet tillstyrker förslaget men anser all den
föreslagna beloppsgränsen 100 000 kr. per objekl är för låg och ligger inom
ramen för vad som är alt anse som normalanskaffning. Delegationen föreslår 500
000 kr. som lägsta gräns för utruslningsobjekl som skall finansieras med hjälp
av det särskUda utmstningsanslaget.

STU
betonar alt avbetalningstiden för lånefinansiering inte får vara längre än nyltjandetiden.

Utredningens
förslag förutsätter, enligt RRV, alt elt inventarie- och
utrustningsredovisningssystem införs.

UUH
anser atl resurser för anskaffning av dyrbar forskningsapparatur bör anvisas
via kostnadsramar som förs upp i utrustningsplanen för universitet och
högskolor m. m. Med en sådan ordning skulle, enligt UUH, dels den finansiella
planeringen vid fluktuationer i investeringsbehoven underlättas, eftersom
medelsförbrukningen belastar den för alla

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 48

kostnadsramar gemensamma anslagsposten, dels UUH få
möjlighet lill effektivare upphandling, eftersom nämnden kan samordna anskaffningar
av dyrbar forskningsapparatur inom tillgängliga kostnadsramar för hela
universitets- och högskolesektorn. Även UUH anser att beloppsgränsen inle bör
låsas vid 100 000 kr.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt och SJFR anser alt förslagen rörande finansiering
av dyrbar vetenskaplig utrastning bör bearbetas vidare.

Enligl SI/SAF är den lämpligaste lösningen alt anslag till
mycket tung utrustning även i fortsättningen söks direkt från regeringen av
resp. råd.

NFR framhåller beiräffande den föreslagna delegationen för
vetenskaplig utrustning inom FRN att handläggningen inom delegationen bör
kunna bli enkel. Om en anskaffning inle drar med sig extrakostnader för
statsverket i form av nya lokaler o. d. bör hanteringen inom FRN gå snabbt och
begränsa sig tiU fastställande av räntefot, amorteringstid och eventuella
användningsföreskrifter.

LUP-nämnden tillstyrker alt den föreslagna delegationen
inrättas. LUP-nämnden framhåUer alt representationen av UKÄ, LUP, UUH och
byggnadsstyrelsen ger dessa organ möjligheter atl på ett tidigt stadium få en
inblick i den planering som äger rum inom forskningsrådens område.
Utrustningsbehoven för den rådsfinansierade forskningen kan därigenom bättre än
för närvarande beaktas i samband med utrustningsplaneringen för universiteten
och högskoloma.

Byggnadsstyrelsen betonar alt frågan om dimensionering,
fördelning och finansiering av lokaler inkl. byggnadsåtgärder i befintliga
byggnader för den rådsfinansierade forskningen bör utredas närmare innan beslut
fattas om de framtida förutsättningarna för denna forskning.

Enligt Lf/P-nämnden bör den föreslagna delegationen inom FRN
kunna fylla en viktig funktion även vid planering för de lokalbehov som
initieras genom såväl rådsinsatser som sektoriella insalser.

Bl. a. NFR och konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola
tillstyrker att frågan om en ulrustningspool prövas.

UUH påpekar att frågan om en "rikskatalog" för
dyrbar vetenskaplig utrustning aktualiserats i skilda sammanhang. UUH
tillstyrker att FRN:s utruslningsdelegalion prövar frågan närmare. UUH
framhåller att även arman dyrbar utrustning än den som anskaffas genom
anlitande av forskningsrådsanslag bör kunna registreras och ingå i en eventuell
ulrustningspool.

4.12 Genomförande av utredningens förslag

Den föreslagna lidsplanen för genomförande av FRU:s
förslag tillstyrks i regel av de organ vid universitet och högskolor som
behandlat frågan. Enligl konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola måste dock
tillsättningsförfarande och valprocedur starta tidigare än enligt utred-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 49

ningsförslaget
om den nya rådsorganisalionen skall kunna börja fungera den 1 juU 1977.

AFR
föreslår atl AFR:s och NFR:s nuvarande delegationer får fortsätta att fungera
under ett år efter det nya rådets tillkomst. Under den tiden bör delegalionsordförandena
få närvaro- och yttranderätt vid del nya rådels sammanträden. Det nya rådet kan
härigenom få tid att utforma elt ändamålsenligt delegations- och prioriteringskommittésystem
och erfarenheterna från de nuvarande råden kan föras över till den nya
rådsorganisationen.

NFR
påpekar atl, eflersom AFR och NFR vid utdelnmgstillfället under våren 1977
inte är sammanslagna, de måste disponera sina egna anslag för alt slutföra sin
verksanihet. Detta gör, enligt NFR, att del är föga meningsfullt för de båda
råden att redan för budgetåret 1977/78 avge gemensamma petita. Detla bör göras
av det nya rådet och avse budgetåret 1978/79.

LO
hänvisar tUl atl FRU "fortsätter sitt arbete med väsentligt vidgade
perspektiv på hela forskningsområdet" och finner inte skäl för en separat
delreform efler utredningens nuvarande förslag. "En delreform skulle också
riskera att bli normgivande på representationsfrågan för övriga organ med forskningsrådsfunklioner
och som uiredningen inte behandlat."

FUN
har prövat om sambandet mellan FRU:s förslag och forskarutbildningsutredningens
uppdrag är så djupgående att stäUningstagandel till FRU:s förslag bör
uppskjutas till dess båda utredningarna kan bedömas i elt sammanhang. FUN har
också övervägt om viktigare ställningstaganden inom forskarulbildningsutredningen
bör anstå till dess statsmaktema tagit ställning till FRU:s förslag. FUN bedömer
emellertid att de av FRU framförda förslagen inte förändrar förutsättningarna
för dess utredningsarbete på ett sådant sätt, alt något av dessa alternativ bör
komma i fråga för förslaget i dess helhet.

5
Föredraganden

5.1
Inledning

Forskningsrådsulredningen
(FRU) klargör i sitt belänkande Forskningsråd (SOU 1975: 26) några viktiga
utgångspunkter för forskningsarbetet. Den grandläggande synen är alt
forskningen skall skapa ny kunskap om fakta och förhållandet mellan fakta. Den
ska ständigt pröva gjorda erfarenheler mot ny kunskap. Dessa drag i
forskningsarbetet ställer speciella krav på planering och rörlighet i
dispositionen av tillgängliga resurser. Det är naturligt atl i elt sådant
arbete acceptera risktagning och misslyckanden. Men det ställer också krav på
noggrann planering och uppföljning av verksamheten.

4
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 129

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 50

Utredningen slår fast att forskningens frihet är ett
grundläggande begrepp i all forskningspolitik. Forskning fri från bindningar av
olika slag är ett vitall samhällsintresse. Samtidigt är det uppenbart atl tillgången
på resurser begränsar denna frihet. Men inom givna ekonomiska ramar väljer forskama
fritt problem och metod.

I
begreppet forskningens frihet ligger också forskarens frihet atl sprida
kännedom om sina resultat. Mot detta svarar en skyldighet att öppet ställa
kunskaper och resultat lill förfogande. Därigenom kan forskningen bidra lill atl
den kritiska dimensionen i forskningsarbetet förs in i det löpande
samhällsarbetet.

I växande
utsträckning samarbetar forskama tvärvetenskapligt genom integration av metoder
och teoribUdning eller mångvetenskaphgt genom elt mer koncentrerat samarbete
över institutionsgränser. Inte minst gäller delta på samhällsforskningens
område. Del är viktigt alt organisatoriskt underlätta gränsöverskridande
forskning. Utredningen visar genom hänvisning tUl olika undersökningar hur en
allt påtagligare samverkan mellan forskning och samhällsaktivileler växer
fram. Det är ell skäl bland många att stödja forskning och garantera all de forskningsstödjande
organen har relevant kompetens i sammansättning och arbetsformer.

Den
grundsyn på forskningen, som FRU redovisat i sitt betänkande och som jag i allt
väsentligt delar, innebär bl. a. atl all forskning kan bedömas både med hänsyn
till sin inomvetenskapHga betydelse och sin samhällsrelevans. Någon motsättning
mellan inomvetenskapligt motiverade forskningsinsatser och insatser som har
sin grund i forskningens samhällsrelevans finns inte. Delta innebär bl. a. ett
erkännande av att all forskning på något sätt har betydelse för samhället i vid
mening.

Samhället
har då också behov av inflytande på och insyn i de forsk-ningspriorilerande
organens arbete och i den verksamhet som bedrivs vid de institutioner där
forskningen utförs. Delta krav på inflytande grundar sig just på insikten om
forskningens betydelse för samhällsutvecklingen och på förhoppningen att
forskningen skall bidra till all lösa samhällsproblem och främja en önskvärd
samhällsutveckling.

Forskningsråden
har haft och har etl stort ansvar för atl vidmakthålla och bygga upp den
vetenskapliga kompetensen och för alt främja förnyelsen i den svenska
forskningen. Det står därmed också klart alt forskningsrådens prioriteringar,
särskilt på lång sikt, är av stor samhällelig betydelse. Elt inflytande för
allmänna intressen blir då naturligt även i denna verksamhet.

Detta
inflytande måste avvägas så atl forskningsrådens möjligheter atl kompetent
bedöma de rent inomvetenskapHga frågorna kvarstår orubbade och alt balanserade
lösningar främjas när det gäller avvägningen mellan önskemål om
samhällsrelevans och inomvetenskaplig betydelse i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 51

forskningen.
Organisationen måste alltså ha förmåga att själv bedöma inriktningen av den
forskning som har en stark samhällsrelevans.

Det
är mol denna bakgrund mina ställningstaganden i det följande till FRU:s konkreta
förslag om de forskningsstödjande organens arbete och organisation skall ses.

Den
svenska grandforskningen tilldelas resurser över statsbudgeten dels inom ramen
för en basorganisation, dels genom anslag till de statliga forsknmgsråden och
vissa andra organ som i avseende på stödet lill grandforskning fungerar som
forskningsråd, t, ex. styrelsen för teknisk utveckling. Basorganisationen
beslår väsentligen av tjänster, lokaler, utrustning etc. vid universitet och
högskolor. Kostnadema härför vid universitet och högskolor inom utbUdningsdepartemenlets
område kan för innevarande budgetår uppskattas lill ca 800 mUj. kr. I delta
belopp ingår även kostnaderna för forskarutbUdning. Till forskningsråden inom utbUdningsdeparlementets
område anvisas innevarande budgetår ca 200 milj. kr. De medel som anvisas
forskningsråden kan betecknas som forskningens operativa resurser. Med deras
hjälp är del möjligl att initiera och/eller stödja forskningsprojekt som bedöms
som angelägna och vetenskapligt lovande och som inle kan bedrivas endast med
de resurser som finns inom basorganisationen.

Den
svenska forskningsrådsorganisationen tOlkom under perioden närmast efter andra
världskriget som ett led i den uppmstning av forskningen och universitets- och
högskoleväsendet som då skedde. Upprustningen kom lill slånd i en stark tro på
forskningens betydelse både för den materiella välfärdsutvecklingen och för
utvecklingen av en rikare kulturell och social miljö.

Anslagen
tiU forskningsråden har, sett över en längre lidsperiod, ökat kraftigt. I fasl
penningvärde har under perioden 1950/511975/76 anslagsbeloppen till
forskningsråden under utbildningsdepartementet mångfaldigats.

Parallellt
med denna utveckling har en rad förändringar skett både inom själva forskningsverksamheten
och när del gäller synen på forskningen. Inom universitetsorganisationerna har
utvecklingen, föratom en allmän expansion, bl. a. inneburit all forskningen
kraftigt differentierats. Nya discipliner har tillkommit, och antalet institutioner
där forskning bedrivs har ökat kraftigt. Detta har iimeburil starkt ökade
möjligheter för universiteten atl genom sin forskningsproduklion spela en
betydelsefull roll för hela samhällets utveckling och har givit Sverige en
respekterad ställning inom del internationella forskningssamarbetet. Samtidigt
har denna process skapat problem inom universiteten bl. a. genom atl de etablerade
organisationsformerna inle alltid har kunnat svara mol de nya behov som
utvecklingen har medfört.

Parallellt
med den snabba utvecklingen av forskningsråden och av universitets- och
högskoleorganisationen inom både utbildnings- och

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 52

jordbruksdepartementens
områden har en annan för svensk forskning utomordentligt viktig utveckling ägt
rum.

Inom
flertalet samhällssektorer har, särskUt under senare år, tillkommit särskilda
organ eller organisationsformer för alt tillgodose behov av sektorieU forskning
och utveckling (FoU). Från att tidigare ha varit inriktad främst mot teknisk
och ekonomisk utveckling har den sektoriella forskningen vid sidan härav under
senare år i allt högre grad kommit att inbegripa också forskning och utveckling
inom det sociala området i vid mening, forskning rörande den yttre och inre
miljön etc.

Även
för den sektoriella forskiungen utgör universitets- och högskoleorganisationen
en naturlig bas. I Sverige till skUlnad från främst vissa större
industriländer har inle annat än i särskUda fall inrättats fristående
forskningsinstitut för de sektorieUa FoU-behoven.

Den
här skisserade utvecklingen har för forskningsråden successivt skapat en ny
situation. Det var mot denna bakgrand som FRU tillkaUades med uppdrag att för
forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde se över bl.
a, forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. I samband
därmed skulle FRU bl. a, överväga i vilka former företrädare för allmänna
intressen bör medverka vid rådens avvägningar, FRU har redovisat sina förslag
i dessa frågor i betänkandet Forskningsråd.

FRU
har sedermera också fått i uppdrag bl. a, atl utreda och bedöma
förutsättningarna för en övergripande forskningsplanering. Även andra
forskningsfrågor kommer således alt aktualiseras av FRU:s andra utredningsetapp.
Enligt min mening är det dock lämpligt att redan nu, på grundval av FRU:s
förslag, anpassa rådsorganisalionen lill dagens förhållanden.

5.2
Principerna för den framtida rådsorganisationen

FRU
redovisar i betänkandet utförligt utvecklingen av såväl forskningsrådsorganisationen
som forskningen vid universitet och högskolor och den sektoriella forskningen.
Jag instämmer med de många remissinstanser som berömmer denna klargörande
skildring. FRU diskuterar vissa mer långtgående förändringar i formerna för samhäUets
stöd till forskning. Utredningen avvisar dock lösningar som skulle innebära atl
forskningsråden avskaffas och alt de medel som i dag anvisas genom dem antingen
kanaliseras genom sektorieUa organ eller tilldelas universitet och högskolor
direkt. Jag delar utredningens uppfattning alt dessa alternativ inte är
realistiska. En forskningsrådsorganisation har sålunda enligl min bedömning
alltjämt angelägna funktioner att fylla i planeringen och resursfördelningen på
forskningsområdet.

Forskningsråden
är statliga myndigheler. FRU diskuterar för- och nackdelar med den nuvarande
organisationsformen och andra former för forskningsråden såsom ämbetsverk eller
stiftelse. SkUlnaderna mel-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 53

lan
de olika altemativen är, enligt FRU, endast marginella. Med hänsyn härtill och
då inga negativa erfarenheler föreligger av den nuvarande forskningsrådsformen
finner FRU all den bör behållas. Jag delar denna uppfattning.

Rådsorganisalionen,
den sektoriella forskningsorganisationen och basorganisationen vid universitet
och högskolor kompletterar varandra och utgör tillsammans den statliga
organisationen på forskningsområdet. Rådsorganisationens forskningsstöd bör
framför allt ägnas relativt långsiktigt orienterad forskning som bedöms ha
stor inomvelenskaplig betydelse och samhällsrelevans.

De
skilda forskningsrådens totala resurser, inriktningen i stort av deras
verksamhet, vilka områden som bör prioriteras etc, måsle bestämmas genom
avvägning mot bl. a. behovet av resurser inom basorganisationen och för den sektoriella
forskningen. Dessa bedömningar är ytterst av politisk natur.

FRU
anser att forskningsrådsorganisationens övergripande uppgifl bör vara att i
samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forskning av betydelse för
samhällets och vetenskapens utveckling samt atl verka för all sprida
information om forskning och kunskap om forskningens resultat. Liksom
remissinstanserna instämmer jag helt i detta.

En
förutsättning för all rådsorganisalionen skall kunna fullgöra dessa uppgifter
är att också företrädare för andra än forskarna själva medverkar i rådens
arbete och beslut. Denna medverkan är viktig främst men inte bara såvilt avser
användningen av forskningsrådsorganisationens resurser. Den är också viktig
när det gäller atl förbättra informationen om forskning och forskningsresultat
till andra än dem som är direkt engagerade i eller beroende av
forskningsverksamheten. Jag återkommer i det följande till formerna för att
utse ledamöterna i rådsorganen.

FRU presenterar ett
förslag till uppbyggnad av rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Förslaget innebär dels tre fristående forskningsråd, vart
och ell beslående av en majoritet av forskare men med inslag även av
företrädare för sektoriella organ, dels vid sidan av råden en
forskningsrådsnämnd (FRN) med majoritet för representanter för allmänintressen
och därutöver representanter för forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område, styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt
statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR), Förslaget tiUstyrks av
flertalet remissinstanser. Även jag finner den av FRU föreslagna lösningen väl
avvägd och biträder i huvudsak utredningens förslag, I del följande redovisar
jag mina stäUningstaganden närmare. Jag har i vissa frågor samrått med cheferna
för försvars-, jordbruks- och industridepartementen. I den mån inle annat sägs
avser mina synpunkter och förslag endast

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 54

forskningsråden inom utbildningsdepartementets område. För
sammanhangels skull redovisar jag även vissa frågor i vilka det ankommer på
regeringen eller annan myndighet all fatta beslut.

5.3 Forskningsrådsnämiiden

Det är en aUmän uppfattning all den nuvarande
forskningsrådsorganisationen i stort sett fungerat väl när det gäller atl
fördela medel lill inomvetenskapligt motiverad forskning. Däremot har den bl.
a. till följd av sin institutionella utformning inte alltid kunnat fånga upp
och tUlgodose de forskningsbehov som har sin utgångspunkt i aktuella
samhällsproblem. Varje forskningsråd har f. n. sitt särskUda ämnesmässiga
ansvarsområde. Delta har medfört svårigheler att få slöd för dem som vill
arbeta med tvär- och mångvelenskapliga forskningsprojekt, FRU diskuterar hur
man bör utforma en rådsorganisation som bättre kan tillgodose behovet att
främja forskning också av sådan karaktär, FRU:s förslag innebär atl man vid
sidan av forskningsråden inrättar en forskningsrådsnämnd (FRN), Denna bör
enligt FRU i samverkan med råden, andra liknande organ och sektoriella organ
kunna stimulera och stödja samhällsrelevant forskning.

Som jag tidigare har redovisat anser jag all en
forskningsrådsnämnd bör inrättas vid sidan av forskningsråden. Jag har i denna
fråga samrått med cheferna för jordbruks- och industridepartementen. Vissa
remissinstanser vill ge FRN en i förhållande till råden mer framskjuten StäUning
Un FRU har föreslagit. Bl. a. anser man atl FRN bör få fördela tillgängUga
medel mellan råden. De uppgifter som FRN i så fall skulle få är emellertid
enligt min mening av sådan karaktär alt de ankommer på regering och riksdag.
Jag vUl således i likhet med FRU och flertalet remissinstanser framhålla att FRN
bör vara sidoordnad och inte överordnad forskningsråden. FRN:s främsta uppgift
bör vara all vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och
stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhäUets synpunkt.
FRN bör härvid särskUt beakta behovet av tvär-och mångvetenskaplig forskning.

FRN bör, som FRU föreslår, disponera egna medel. FRU har
föreslagit atl FRN normalt endast skall kunna finansiera projekt m. m. som
samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. Enligt min mening bör
detta gälla som huvudregel. Självfallet är det värdefullt om forskningsprojekt
kan finansieras gemensamt av flera intressenter som finner projekten angelägna
utifrån skilda utgångspunkter. FRN bör dock i likhet med forskningsråden ha
möjlighet att ensam ta initativ till och stödja projekt. För de projekt som
samfinansieras av FRN och l.ex. etl forskningsråd bör fördelningen i tiden av FRN:s
slöd

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 55

avgöras från fall till fall i samband med beslut om
igångsättande och finansiering.

Jag delar FRU:s uppfattning att FRN inte behöver en egen
granskningsorganisation för bedömning av ansökningar etc. För sådana projekt
som kan komma i fråga för finansiering enbart genom FRN bör dock nämnden kunna
anlita experter eller lUlsätta egna granskningsgrupper för bedömning och
prioritering. För sådana projekt måste också ansökningar om anslag kunna
ställas direkt till FRN, medan ansökningar för övriga projekt i första hand
bör gå via berört forskningsråd till FRN.

För långsiktsmotiverad forskning anvisas i dag medel under
anslaget Framtidsstudier. Dessa medel disponeras av en särskild kommitté, samarbetskommittén
för långsiktsmotiverad forskning. Jag kommer i det följande att föreslå atl FRN
får en sammansättning likartad sam-arbetskommilténs. FRN bör därför överta de
uppgifter som f. n. åligger kommittén. Medel för den långsiktsmotiverade
forskningen bör ingå i FRN:s anslag. FRN bör inom ramen för detta anslag väga
behovet av resurser för långsiktsmotiverad forskning mol resursbehov för annan
forskning och själv avgöra i vilka organisatoriska former sådan forskning
fortsättningsvis skall initieras och stödjas.

Under anslaget lill samhällsforskning är f. n. uppförd en
anslagspost till folkrörelseforskning. Posten disponeras av en särskild
delegation med representanter för de ideella folkrörelserna. Medel för detta
ändamål bör enligl min mening fortsättningsvis anvisas under anslaget till
forskningsrådsnämnden men fortfarande disponeras av en särskUd delegation för
folkrörelseforskning.

Råden bedriver redan i dag viss informationsverksamhet. De
ger t. ex. gemensamt med en rad andra intressenter ut tidskriften Forskning och
framsteg. Vissa av råden informerar också om forskningen inom det egna området.
En viktig uppgift för FRN bör, enligt min mening, vara att svara för en mer
allmän och övergripande information om forskning och forskningsresultat. De
enskilda forskningsråden bör dock, liksom hittills, svara för informationen om
verksamheten inom sina områden.

FRN bör vidare vara samarbelsorgan för forskningsråden
inom såväl utbildnings- som jordbruksdepartementens områden. Det är också
önskvärt alt styrelsen för teknisk utveckling bereds tillfälle att delta i
samarbetet inom FRN i vad avser styrelsens stöd till teknisk forskning. FRN bör
således ansvara för frågor som är gemensamma eller har ett gemensamt intresse
för hela rådsorganisalionen. Som exempel på sådana frågor kan nämnas samordning
av ratiner för anslagsbehandling, vissa informations- och dokumenlalionsfrågor,
viss forskningsstatistik, administrativa serviceuppgifter och internationellt
vetenskapligt samarbete som inte naturligt faUer inom ett visst forsk-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 56

ningsråds
arbetsområde. Nämnden kommer således all ersätta forskningsrådens samarbetsdelegation.
En viktig uppgift för FRN i dess egenskap av samarbetsorgan för forskningsråden
bör vara atl svara för en fortlöpande omprövning av rådsorganisationens
verksamhetsformer. Några av de arbetsuppgifter jag nu har angett är av den
karaktären atl de åtminstone inte regelmässigt behöver handläggas av FRN i
plenum. De bör t. ex. kunna hänskjutas tiU en av FRN tillsalt delegation för
gemensamma rådsangelägenheler i vilken skulle kunna ingå bl. a. företrädare för
rådens kanslier. Del bör självfallet ankomma på FRN att finna lämpliga former
för arbetet inom nämnden. Det ankommer emellertid på regeringen eller efler
regeringens bmyndigande på FRN att i den mån så erfordras meddela bestämmelser
i de avseenden som jag nu har berört.

5.4
Antalet forskningsråd inom utbildriingsdepartementets område

Rådsorganisationen
fick sin nuvarande utformning i huvudsak under 1940-lalet. Då inrättades med
början år 1942 forskningsråd inom de tekniska, medicinska, naturvetenskapliga
och samhällsvetenskaphga områdena liksom för jordbruksforskning och för
byggforskning. Den nämnd för fonden för humanistisk forskning, som inrättats
under 1920-lalel, fick en ställning likartad forskningsrådens. Delsamma gällde
den särskUda kommittén för atomforskning. Vissa organisatoriska justeringar vidtogs
under 1950-talet, varigenom bl. a. de sistnämnda organen ombildades till resp.
statens humanistiska forskningsråd och statens råd för atomforskning.

Rådsorganisationens
huvuddrag har sålunda inle förändrats under mer än ett kvarts sekel, en lid då
en intensiv utveckling har ägt rum på forskningens område. FRU har diskuterat
vissa mer långtgående förändringar i rådsorganisalionen. Utredningen avvisar
sådana och finner att den nuvarande rådsorganisalionens principiella uppbyggnad
bör bibehållas. FRU föreslår dock all de nuvarande fem forskningsråden ersätts
av tre, nämligen ett humanistisk-samhäUsvetenskapligt, ett medicinskt och ell
naturvetenskapligt forskningsråd. FRU:s förslag tUlstyrks av flertalet
remissinstanser.

Frågan
om den inbördes avgränsningen av de samhällsvetenskapliga och humanistiska
forskningsområdena och om de lämpligaste organisatoriska formerna för att
främja forskningen inom dessa har diskuterats i flera sammanhang sedan
rådsorganisationens tillkomst. Det synes emeUertid inle vara möjligl att
fördela olika forskningsområden mellan forskningsråden på ell sätt som
samtidigt tillgodoser alla önskemål. FRU framhåller att gemensamt för
forskning inom de här aktuella områdena är atl forskningen gäller
"samhället som politiskt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 57

socialt och ekonomiskt system, människans villkor och
yttringar av mänsklig kultur i detta system".

De humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådens
arbetsfält omfattar en mängd discipliner som hör till fyra olika fakulteter.
Det finns dock mer eller mindre starka samband när det gäller forskningsobjekt
och forskningsmetoder. Jag delar FRU:s uppfattning alt frågan om hur
forskningen inom berörda ämnesområden bör stödjas bör prövas i elt sammanhållet
forskningsråd. Jag förordar därför att statens humanistiska forskningsråd (HFR)
och statens råd för samhällsforskning (SFR) ersätts av elt humanistisk-samhällsvelenskapligt
forskningsråd. För att del nya rådet skall få största möjliga rörelsefrihet
inom ramen för tillgängliga resurser bör rådels verksamhet och resurser inte
fördelas på sektioner.

Det medicinska forskningsrådet (MFR) är f. n. uppdelat på
två sektioner, en allmänmedicinsk och en försvarsniedicinsk. Jag delar FRU:s
uppfattning all den försvarsmedicinska sektionen inom MFR bör avskaffas. Denna
omorganisation innebär ingen ändring av MFR:s uppgifl att inom ramen för sitt
ansvar för all medicinsk grundforskning även tUlgodose behov av sådan forskning
inom det försvarsmedicinska området. Den verksamhet som i dag hör tiU den
försvarsmedicinska sektionen torde vara av sådan art att den därför även i
fortsättningen bör knytas till MFR. Det bör dock i samband ined
omorganisationen övervägas om någon del av verksamheten med hänsyn till sin
karaktär bör föras över till myndighet inom försvarssektorn. Jag avser därför
att föreslå regeringen atl uppdra åt MFR alt i samråd med berörda myur digheter
pröva frågan och komma med förslag rörande den fortsalta ansvars- och
medelsfördelningen för den verksamhet för vilken den föf-svarsmedicinska
sektionen i dag svarar. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
försvarsdepartementet.

Till Riksföreningen mot cancer utgår f. n. ett årligt
statsbidrag öm tre milj. kr. Riksföreningens totala stöd till cancerforskning
är dock avsevärt större. MeUan Riksföreningen och de närmast berörda forskningsråden,
de medicinska och naturvetenskapliga, har sedan länge utvecklats ett nära
samarbete vid bl. a. bedömningen av forskningsprojekt.

FRU har föreslagit alt det statliga stödet till
cancerforskning i sin helhet skall kanaliseras genom de statiiga
forskningsråden inom området, främst det medicinska. Förslaget har fått elt
blandat mottagande av remissinstanserna. Bl. a. Riksföreningen mot cancer
avstyrker förslaget. Föreningen framhåUer att deri nuvarande ordningen
fungerar väl. Föreningen framför också farhågor för alt om del särskilda bidraget
till föreningen skulle tas bort, detta skulle kunna medföra all viljan att ge
gåvor och donationer, till föreningen minskar. Om så

5 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 129

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 58

skulle
bli fallet skuUe enligt föreningen de totala resurserna för cancerforskning
komma alt reduceras.

Liksom
FRU och många av remissinsianserna anserjag atl de berörda forskningsråden i
princip bör svara för avvägningarna, mellan cancerforskning och annan
forskning. Den sakkunskap som behövs för alt avgöra angdägenhetsgraden av viss
forskning, möjligheterna alt genomföra den och sannolikheten att den skall
leda till, resultat finns framför allt inom råden själva.

Jag
delar emellertid samtidigt uppfattningen att del hittillsvarande samarbetet
mellan Riksföreningen mot cancer och berörda forskningsråd har fungerat väl.
Jag vill därför inte nu förorda någon ändring av nuvarande ordning för
medelsanvisning till cancerforskning. Riksföreningen bör som hittills anvisas elt
bidrag över statsbudgeten. Storleken av bidraget får prövas i det årliga
budgetarbetet.

Inom det
naturvetenskapliga området finns i dag två forskningsråd, statens
naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR).
Den omständigheten att vi har hafl elt särskilt forskningsråd och ett särskilt
anslag för alomforskning har bidragit till all bygga upp forskning inom delta
område. Nu, när den svenska atomforskningen har nått en viss omfattning, finns
del dock enligl min mening inle skäl alt särskUl avdela resurser för denna
forskning. Forskningsprojekt med sådan inriktning bör i stället prövas i
samband med och vägas mot andra naturvetenskapliga forskningsprojekt. Jag delar
således FRU:s och remissinstansernas uppfattnmg alt AFR och NFR bör ersättas av
elt råd, benämnt naturvetenskapliga forskningsrådet. En indelning av rådet i
sektioner skulle, enligt min mening, kunna motverka en önskvärd enhetlighet
vid bedömningen av forskningsprojekt. Rådet bör därför arbeta utan uppdelning
på sektioner.

Det nya naturvetenskapliga
forskningsrådet bör överta ansvaret för den svenska medverkan i
forskningssamarbetet inom CERN. Jag räknar därvid med att den prioritering som AFR
gjort i fråga om dellagande i CERN:s program för en sloraccelerator inle skall
ändras. Acceleralor-anläggningen påbörjades år 1971 och beräknas ta åtta år all
färdigställa. Medel för del av det svenska bidraget till nämnda program utgår
under uppbyggnadsskedet från anslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
(prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). Från år 1979 bör samtiiga kosinader
för Sveriges dellagande i stor-acceleratorprojektet helt bestridas inom ramen
för det nya rådels anslag.

Jag
räknar vidare med atl det nya rådet i samarbete med nämnden för energiproduklionsforskning
skall lämna stöd till den svenska fusionsforskningen.

Under
det naturvetenskapliga forskningsrådets anslag anvisas i dag, under en särskild
anslagspost, medel för rymdforskning. Dessa medel

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 59

disponeras
av statens delegation för rymdverksamhet. FRU har föreslagit att medlen läggs
samman med det nya NFR:s anslag och disponeras av NFR. Statens delegation för
rymdverksamhet och flera andra remissinstanser har dock redovisat övertygande
skäl mot en sådan sammanläggning. Statens delegation för rymdverksamhet pekar
bl. a. på det mycket nära sambandet. mellan den grundforskning, som finansieras
från anslagsposten under NFR:s anslag, och den tillämpnings-inriktade forskning
som bekostas från anslag som delegationen disponerar under
industridepartementets hu-vudtitel. Jag anser, liksom flertalet av de
remissinstanser som har behandlat frågan, alt medlen för rymdforskning liksom hittills
bör disponeras av statens delegation för rymdverksamhet. Medlen bör alltjämt
anvisas under en särskild anslagspost under naturvetenskapliga
forskningsrådets anslag. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartemenlet.

5.5
Rådsorganens sammansättning

De
nuvarande forskningsråden har en relativt varierande sammansättning. Även i
fråga om antalet ledamöter är variationema stora. Genomgående är dock all
råden så gott som uteslutande beslår av ledamöter som är direkt eller indirekt
utsedda av forskare med fast anställning inom universitets- och
högskoleorganisationen.

Enligt
FRU:s förslag skall varje forskningsråd beslå av ordförande och tio övriga
ledamöter. Sju av ledamöterna avses representera universitetens och
högskolomas forskning och tre representera sektoriella eller moisvarande organ.

Det
är enligl min mening önskvärt alt antalet ledamöter i forskningsråden blir
relativt begränsat. Med elt stort antal ledamöter ökar risken för att varje
ledamot anser sig skyldig att först och främst väma om det egna
ämnesområdets/fakultetens, den egna läroanstaltens eller den egna sektoms
intressen. Svårigheterna att åstadkomma övergripande bedömningar kan då öka.
Som flera remissinstanser påpekar kan det dock finnas skäl för vissa olikheter
råden emellan med avseende på antalet ledamöter. De nya råden kommer atl vara
inbördes olika bl. a. i så måtto att de får kontaktytor mot elt varierande
antal samhällssektorer. Med hänsyn bl. a. härtill bör det fiimas möjligheter
alt variera antalet ledamöter i råden något. Det av FRU angivna antalet
ledamöter bör dock vara en riktpunkt. Det ankommer på regeringen att fastställa
antalet ledamöter i varje forskningsråd.

Som
den nya rådsorganisationen föreslås bli uppbyggd är det, som FRU har föreslagil,
lämpligt att en majoritet av rådsledamöterna utgörs av företrädare för
vetenskapen. En betydande minoritet bör utgöras av representanter för sektoriella
eller motsvarande intressen. Ordföranden och seklorsrepresenlanterna bör utses
av regeringen. Flera remissinstanser anser att berörda seklorsorgan m. fl. bör
få avge förslag

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 60

till
ledamöter. Självfallet bör dessa ledamöter utses efter samråd med berörda intressenter.
Förfarandet i denna del bör dock enligt min mening inte formaliseras.

FRU
föreslår att företrädarna för vetenskapen i forskningsråden skall utses av
elektorsförsamlingar som utses av forskarna själva. Rösträtt vid val till
elektorsförsamlingarna skall, enligt FRU:s förslag, tillkomma dem som innehar
tjänst eller långtidsvikariat som professor, biträdande professor,
forskardocent, docent eller forskarassistent. Vidare bör rösträtt tillkomma
personal med motsvarande arbetsuppgifter i den mån de är anställda med
anlitande av medel som har anslagits av forskningsråd, myndigheter och
offentliga stiftelser.

FRU
lägger också fraih detaljerade förslag rörande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna.
Dessa förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser, ofta dock med del tUlägget
all man önskar atl den egna myndigheten eller det egna området skall få större
andel av mandaten. Många remissinstanser, framför allt organ vid universitet
och högskolor, vill alt utöver de av FRU föreslagna kategorierna även
universitetslektorer skall ha rösträtt vid val till elektorsförsamlingarna. I
vissa yttranden framförs också önskemål om alt studerande i forskarutbildning
skall ha rösträtt vid dessa val.

Den
av FRU föreslagna proceduren för utseende av rådsledamöter kan förefalla
otymplig. Den innehåller dock, enligt min mening, moment som är nödvändiga för
den rådsorganisation som här föreslås och inslag som utifrån olika
utgångspunkter måste anses som mycket värdefulla.

I
forskningsråd med ett relativt litet antal vetenskapliga ledamöter , kan t. ex.
varje fakultet på varje ort inte vara företrädd med en ledamot. Detta gör del
lämpligt alt skapa elt system med någon form av elektorsförsamlingar för val
av ledamöter. Valen av företrädare för vetenskapen i de nya forskningsråden bör
sålunda enligt min mening ske genom sådana församlingar. Det bör ankomma på
regeringen att faslsläUa sammansättningen av dessa. Jag .utgår från att den
principiella uppläggningen inte bör innefatta några större avvikelser från vad
FRU har föreslagil och remissinstansema i allmänhet tUlstyrkt. Ett värdefuUt
inslag i den av FRU utformade proceduren är alt även personer som är aktiva
inom forskning utan att inneha fast tjänst inom högskoleorganisationen skall få
delta i elektorsvalen.

Med
hänsyn bl. a. till att universitetslektorer och moisvarande lärare i framliden
skall beredas möjlighet att inom ramen för högskoleorganisationen bedriva
forskning är det vidare viktigt alt även dessa grapper kan få påverka rådens
sammansättning.

Den
nya högskoleorganisationens fakultetskollegier beslående av professorer,
biträdande professorer, universilelslektorer och moisvarande lektorsgrupper är
enligt min mening lämpliga som bas för utseende

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 61

av
ledamöter i de elektorsförsamlingar som skall utse rådsledamöter. I detla
sammanhang bör då också innehavare av docent- och forskarassistenttjänster
samt sådan personal med självständiga forskningsuppgifter som avlönas med
rådsmedel vara ledamöter i kollegierna.

För FRN föreslår FRU en
sammansättning som innebär all allmänintressena får en majoritetsställning
samt alt vart och etl av de huma-nistisk-samhällsvelenskapliga, medicinska och
naturvetenskapliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckluig samt
statens råd för skogs-och jordbraksforskning får utse en representant. FRU
utgår från att allmänintressena skall företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter,
i försia hand riksdagsledamöter. Enligt min mening är det angeläget att även
bl. a. representanter för lönlagarorganisationema får ingå i FRN. Vidare bör
den stora sektor som representeras av kommuner och landsting vara
representerad inom FRN. Enligt min bedömning bör representanter för dessa
intressen jämte ett parlamentariskt inslag kunna beredas plats i FRN inom
ramen för det antal allmänrepresentanter som FRU har föreslagit, dvs. sju.
Regeringen bör utse samtliga representanter för allmänintressena i FRN. övriga
ledamöter bör utses på det sätt FRU har föreslagit. Det ankommer på regeringen
att besluta härom.

Mandattiden
för de ledamöter som väljs bör både för forskningsråden och för FRN vara tre år
med möjlighet tUl omedelbart omval en gång.

5.6
Rådsorganens arbetsformer

Forskningsråden
beslutar i dag själva om sina arbetsformer. FRU föreslår inte någon ändring i
detta. Utredningen redovisar vissa synpunkter i fråga om arbetsformer som
utredningen finner lämpliga. Jag delar FRU:s uppfattning alt det bör ankomma på
råden själva att åstadkomma ändamålsenliga arbetsformer. FRU:s
utredningsmaterial bör kunna utgöra ett värdefullt underlag. Jag vill dock
något kommentera ett par av de frågor som FRU tar upp i detta sammanhang.

Enligt FRU skall rådens
och FRN:s beslut om beviljande av anslag förberedas genom att granskningsgrapper
bedömer forskningsprojekten. Ett sådant förfarande tillämpas redan i dag inom
rådsorganisationen. De nuvarande granskningsgrupperna består så gott som
uteslutande av personer utsedda på grandval av vetenskapUga meriter. Enligt FRU
bör i granskningsgrapperaa kunna ingå också representanter för folkrörelser,
intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektoriella organ.
Flertalet av de remissinstanser som behandlat FRU:s förslag i denna del är
positiva till det. Även jag anser all det måste vara värdefullt att synpunkter
från bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän kan få komma fram redan i granskningsgrapperaa.
Även om det med hänsyn till vissa forskningsområdens karaktär knappast är
rimligt att föreskriva att i granskningsgrupperna alltid skall ingå
representanter av

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 62

detta
slag är det, enligt min mening, angeläget att denna typ av representation blir
så utbredd som möjligl.

FRU
diskuterar också möjlighetema till och formerna för öppenhet och insyn i
forskningsrådens och dess granskningsgrappers arbete. FRU föreslår bl. a. all de
beslut som råden och deras granskningsgrapper fattar under
prioriteringsarbetet så långt möjligt öppet skall redovisas i försia hand för
dem som söker anslag hos råden. Jag delar denna uppfattning, men vill också
understryka de farhågor som har yppats i många remissyttranden för att etl
system med en formaliserad dialog mellan anslagssökande och priorileringsorgan
riskerar att bli etl mycket be-timgande och tidskrävande inslag i
beredningsarbetet inom rådsorganisationen. Jag anser därför inte alt krav kan
ställas på råden att utforma granskningsproceduren i detta avseende så som FRU
har angett.

FRU förordar alt i rådsorganisalionen
genomförs en fast verksamhetsplanering med en tidshorisont av tre år. Enligl
min mening bör de krav på verksamhetsplanering som gäller för
statsförvaltningen i övrigt gälla också för rådsorganisationen. Detla innebär f.
n. en planering i form av (inlem) budget för det närmast kommande budgetåret
och i form av förslag lUl anslagsframställningar för det därpå följande budgetåret.
Vissa uppgifter avseende den kommande femårsperioden lämnas också av myndighetema
i samband med förslagen till anslagsframställningar. För egen del vill jag
dessutom betona betydelsen av verksam-helsuppföljnmg.

FRU föreslår även alt
rådens verksamhet utvärderas vid vart tredje år återkommande rådskonferenser i
samband med vilka elektorsförsamlingamas val av rådsledamöter skall äga ram.
Jag delar FRU:s uppfattning att det är angeläget att finna former för en
återkommande och öppen prövning av rådens verksamhet. De föreslagna rådskonferensema
bör, enligt min mening, kunna utgöra ett värdefullt led i en sådan prövning.

5.7
Ledning, admhxistration och anslagssystem

FRU
föreslår alt det till vart och elt av råden samt till FRN skall knytas etl
sekretariat. Inom varje sekretariat skall finnäs två högre tjänster, en som
huvudsekreterare och en som kanslichef. Av huvudsekreteraren skall krävas
vetenskaplig meritering. Remissinstanserna tillstyrker genomgående en sådan
organisation av sekretariatsfunktionerna vid råden.

Även
enligt min mening bör till vart och ett av råden och till FRN knytas ett
sekretariat, vars ledning bör utformas med hänsyn tUl såväl de vetenskapliga
som de administrativa sekretariatsfunktionerna. I viss utsträckning synes
arvodesanställning härvidlag vara lämplig. Vissa arbetsuppgifter vid rådssekretariaten
bedömer jag vara av sådan karaktär att de motiverar inrättande av extra
ordinarie tjänster. Det bör bl. a.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 63

gälla
tjänsten som chef för kansliet vid vart och etl av sekretariaten. Den närmare
omfattningen av forskningsrådens och FRN:s sekretariat får behandlas i samband
med den reguljära budgetprövningen. Jag avser alt i annat samanhang föreslå
regeringen all uppdra ål en särskild organisationskommitté att utarbeta
underlag och komma med förslag i dessa frågor.

FRU
redovisar en principmodell för den närmare organisationen av rådssekrelariat.
Flertalet remissinstanser tiUstyrker de av FRU angivna principema. I dessa
frågor ankommer det på regeringen och på råden själva all besluta. FRU:s
förslag och yttrandena däröver bör kunna utgöra värdefullt underlag för
arbetet såväl inom den organisationskommitté som jag nyss har berört som för
rådens fortlöpande arbete med utformningen av den interna organisationen.

FRU:s förslag lill anslagssyslem
för forskningsråden och FRN innebär all råden och FRN skall disponera var sitt
reservationsanslag. An-slagssystemel för de nuvarande forskningsråden är
uppbyggt på detta sätt. Någon annan uppläggning är knappast möjlig. Jag
förordar sålunda alt medel för den forskning som stöds via den nya rådsorganisalionen
anvisas under följande anslag, nämligen Humanislisk-samhällsvelenskap-liga
forskningsrådet. Medicinska forskningsrådet. Naturvetenskapliga forskningsrådet
och Forskningsrådsnämnden. Från dessa anslag bör bestridas kostnader för dels
stöd till forskning, dels rådsorganisationens för-, valtningskoslnader.

F.
n. gäller att rådens beslut om bidrag över 300 000 kr. måste underställas
regeringen. Beloppsgränsen har varit oförändrad under en följd av år. Jag avser
atl i annal sammanhang föreslå regeringen att höja denna gräns lill 1 milj. kr.

Jag
delar helt FRU:s uppfattning att det är ytterst angeläget att informationen om
pågående och avslutad forskning förbättras. Även i de fall där forskningen och
dess resultat inte kan komma till direkt och omedelbar användning är det
självfallet många gånger av stort värde t. ex. från allmänna kulturella
synpunkter alt en slörre krets än forskarvärlden själv får ta del av
forskningens rön.

FRU
behandlar närmare frågor om uiformation om forskning i den utredningsetapp som
pågår f. n. Ställningstaganden tUl frågorna om information om forskning och
forskningsresultat samt hur koslnaderna härför skall bestridas bör anstå tills
resultatet av detta utredningsarbete föreligger. Kostnadema för
forskningsinformation bör därför t. v. bestridas från forskningsrådens och FRN:s
anslag. I enlighet med vad jag tidigare framhållit bör FRN ges ett särskilt
ansvar för allmän, inle ämnesspecifik information om forskning.

FRU
föreslår med instämmande av remissinstanserna all forskningsråden och FRN i
fortsättningen skall få kompensation under löpande budgetår för merkostnader tUl
följd av löneavtal som har träffats efter

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:129 64

det
att anslagsberäkningarna avslutats. För egen del får jag anföra följande.
Sådan särskild kompensation förekommer inom utbUdningsdepartemenlets område
endast i de fall kostnader för en permanent verksamhet med betydande inslag av
fast anställd personal förs upp under ett reservationsanslag. Den verksamhet
som finansieras av forskningsrådens anslag beslår av projekt med skiftande
varaktighet. Det innebär att varje år några projekt avslutas och några nya
påbörjas. Inom varje forskningsråds område bör därmed finnas en sådan
rörlighet att medel alltid kan avsättas för att täcka de löneförändringar som
kan uilräffa under ett budgetår. I de årliga budgetbedömningama kommer också
liksom hittills att beaktas de kostnadsförändringar som inträffar. Jag är
således inle beredd alt tillstyrka FRU:s förslag.

Kostnader
för forskningsrådens sekretariat bestrids redan i dag inom ramen för rådens
anslag. Regeringen anger för varje budgetår det högsta belopp som får användas
for detta ändamål. Jag fmner inte skäl alt föreslå någon ändring i detta
avseende. FRU redovisar vissa förslag om förbättring av de
ekonomisk-administrativa ratinema med avseende på den verksamhet som bekostas
från rådsanslagen. I flertalet frågor inom detta område ankommer del på
myndigheterna själva att fatta beslut.

5.8
Fördelning av ansvar och kostnader mdlan råden och andra organ

Forskningsråden
ger f. n. i regel slöd endast tUl vissa slag av kostnader främst för personal
och materiel, övriga kostnader, t. ex. lokalkostnader, bestrids från annat
håll och vanligen från universitetens och högskolomas anslag. Sedan ell antal
år pågår inom statsförvaltningen för- söksverksamhet med programbudgetering bl.
a. i syfle alt få till slånd en mer konsekvent fördelning av kostnadema på
ändamål.

Bl.
a. mot bakgrund härav diskuterar FRU om det är lämpligt att ändra nuvarande
principer för kostnadsfördelningen. FRU förordar dock inte detta.

Det
är självfallet av stort värde att vid bedömningen av t.ex. elt
forskningsprojekt samtliga kostnader för delta beaktas. Stora praktiska och
administrativa problem är dock förknippade med ett system där också kosinader
som i dag är mer eller mindre dolda för forskningsråden skulle bestridas från
forskningsrådens anslag. Dessa frågor hänger också samman med utformningen av prmciperaa
för avgiftssätlning för olika former av uppdragsverksamhet.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har nyligen sett över reglema för
universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet, till vilken räknas bl. a.
uppdragsforskningen. I skrivelse till regeringen har UKÄ lagt fram synpunkter
och förslag med anledning av denna översyn. Beredningen av detta ärende är ännu
inte avslutad. Jag avser all återkomma till regeringen i anledning av förslagel.

Särskilda
problem uppstår vidare när projekt finansieras från, flera käUor för vilka
olika regler gäUer i fråga om omfattningen av kostnads-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 65

ansvaret.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta närmare utreda
för- och nackdelar med olika principer för kostnadsfördelning mellan råden och
framför allt universitet och högskolor men också fristående forskningsinstitut.
För de senare, vilka i dag ofla av forskningsråden måsle kräva täckning för samtiiga
kostnader i samband med forsknmgsprojekt, kan vissa problem uppstå när de hos
råden konkurrerar med forskare från universitet och högskolor. Även dessa problem
och möjlighetema att lösa dem bör belysas närmare i det nyss nämnda
utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av den bör de principer som i dag
gäller för kostnadsfördelning mellan forskningsråden och universitet,
högskolor, forskningsinstitut m. fl. alltjämt tillämpas.

Jag
vill i detla sammanhang nämna alt UKÄ i rapporten om universitetens och
högskolornas uppdragsverksamhet utifrån delvis andra utgångspunkter har
föreslagit en översyn av reglema för kostnadsläckning vid skilda former för
finansiering av forskningsprojekt.

Viss
verksamhet som stöds av forskningsråden är av långsiktig natur. Del finns
exempel på projekt som har stötts via forskningsråd under 2025 år. Råden
stöder också vissa verksamheter såsom insamling av data eller olika slag av
serviceverksamhet. Dessa är antingen av den karaktären atl de inte har något
naturligt slut eller i varje fall kan fortgå under mycket lång tid.

FRU
föreslår att råden och den centrala myndigheten för universitet och högskolor
vart tredje år gemensamt skall bedöma de forskningsråds-stödda aktiviteter, för
vilka ansvaret bör föras över till universitet, högskola, forskningsinstitut
etc. samt lägga fram förslag därom i samband med förslagen till
anslagsframställningar. Jag delar uppfattningen att råden kan behöva avlastas
ansvaret för aktiviteter som visar sig vara av långsiktig natur. Hur detta
skall ske bör efter förslag från berörda råd och myndigheter prövas från fall
till fall i det årliga budgetarbetet. Det är givetvis en fördel om en sådan
prövning kan ta sin utgångspunkt i en mera långsiktig bedömning av behovet av
avlastning som råden och den centrala myndigheten för universiteten och
högskolorna har enats om. Det bör ankomma på råden och berörda myndigheter att
utveckla den lämpliga formen för en sådan gemensam bedömning. Jag har i denna fråga
samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

5.9
Teknisk grundforskning.

FRU
erinrar om de förslag rörande ansvaret för den tekniska grundforskningen som
utredningen lade fram i en särskUd promemoria i januari 1974. FRU föreslog
därvid bl. a. alt inom STU skulle inrättas en nämnd för finansiellt slöd lill
teknisk grundforskniiig. Nämnden skulle disponera en särskild medelsram.

Frågor
rörande STU:s organisation och verksamhetsformer utreds f. n. av STU-kommittén
(I 1974: 06). FRU:s nyss nämnda promemoria

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 66

har överlämnats till denna kommitté. Ställning till frågan
om särskilda former för slöd till teknisk grundforskning kan enligt min mening
tas först när STU-kommilténs förslag föreligger. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för industridepartementet.

5.10 Tjänsteorganisatoriska frågor

Ett stort antal personer med varierande typer av tjänster
avlönas med medel från forskningsråden. Särskilda bestämmelser om former för ledigförklarande,
ansökningsförfarande och tiUsättning finns endast för vissa tjänster, framför
allt de s.k. särskilda forskartjänsterna vid forskningsråden.

Enligt FRU:s uppfattning är tjänsteorganisationen vid
forskningsråden f. n. alltför splittrad och bör ses över.

ForskarutbUdningsutredningen har enligt sina direktiv i
uppdrag alt bl. a. se över utformningen av forskarkarriären. Tjänstestrukturen
vid råden bör enligt min mening ses i sammanhang med den vid universitet och
högskolor. Jag avser därför alt återkomma till regeringen i dessa frågor när forskarutbildningsulredningens
förslag föreligger.

5.11 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Jag delar FRU:s och remissinstansernas uppfattning att särskUda
åtgärder måsle till för att lösa de problem som är förknippade med
finansieringen av dyrbar vetenskaplig utiuslning. En tänkbar lösning är att etl
särskilt utruslningsanslag anvisas för delta ändamål. Forskningsrådens
ordinarie anslag skulle därefter enligt denna lösning belastas med
avskrivnings- och räntekostnader för utrustning som finansieras från ett sådant
särskilt anslag. Jag är emellertid inle nu beredd att ta slutiig ställning till
hur denna fråga bör lösas ulan avser alt återkomma härtill i samband med
budgetpropositionen år 1977.

5.12 Genomförande

Jag delar FRU:s uppfattning att den nya rådsorganisationen
bör avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. En slor del av
rådens medelsfördelning och planering sker i regel på våren före budgetårets
början. Arbetet inför budgetåret 1977/78 bör därför kunna inledas redan under
våren 1977. Ledamöterna i de nya forskningsråden och FRN bör därför utses
redan i början av år 1977. De nya organen bör inrättas den 1 mars 1977. De
nuvarande forskningsråden bör självfallet handlägga alla frågor om slöd till
forskning m. m. som avser budgetåret 1976/77. Dessa forskningsråd måste därför
finnas kvar tUl den 30 juni 1977 men får sålunda inga uppgifter avseende
budgetåret 1977/78.

En särskild organisationskommitté bör få i uppdrag alt
svara för förberedelser för den nya forskningsrådsorganisationen. Jag avser
ätt i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 67

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de riktlinjer för
forskningsrådsorganisationen inom UtbUdningsdepartemenlets område som jag har angett
i det föregående,

2.
bemyndiga regeringen att vidta
de åtgärder som erfordras för att genomföra denna organisation.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 68

InnehåUsförteckning

Sida

Proposilionen.......................................................
I

Propositionens
huvudsakliga innehåU........................ 1

1
Inlednmg..........................................................
3

2
Nuvarande
forskningsrådsorganisation inom utbUdningsdepartemenlets verksamhetsområde
4

3
Forskningsrådsutredningen .................. ......
6 .

3.1
Den framtida organisationens
ramar ................ 6

3.2
Forskningsrådsnäirmden ............................... 8

3.3
Indelningen av forskningsråden
under UtbUdningsdepartementet 10

3.4
Rådsorganens sammansättnmg....................... 11

3.5
Rådsorganisationens
arbetsformer................... .. 14

3.6
Ledning, administration och anslagssyslem......... 16

3.7
Fördelningen av ansvar och
kostnader mellan råden och andra organ 18

3.8
Samarbetet mellan
rådsorganisationen och universitelskanslersämbetet 19

3.9
Teknisk grandforskning ................................ .. 19

3.10............................................................... Tjänsleorganisatoriska
frågor 20

3.11.
Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 20

3.12
Genomförande av utredningens förslag ........... .. 21

4 Remissyttrandena ............................................ . 22

4.1
Den framtida organisationens
ramar ................ 22

4.2
Forskningsrådsnämnden ............................... . 23

4.3
Antalet forskningsråd inom
utbildningsdepartementets område 27

4.4
Rådsorganens sammansättning....................... 32

4.5
Rådsorganens arbetsformer............................ . 39

4.6
Ledning, adnunistration och anslagssyslem
..... . 41

4.7
Fördelningen av ansvar och
kostnader mellan råden och andra organ 44

4.8
Samarbetet mellan
rådsorganisationen och universitelskanslersämbetet 45

4.9
Teknisk grandforskning.................................. . 46

4.10
Tjänsleorganisatoriska frågor.......................... . 46

4.11
Finansieringen av dyrbar
vetenskaplig utrastning . 47

4.12
Genomförande av utredningens
förslag ............ 48

5 Föredraganden.................................................. 49

5.1
Inledning.................................................... 49

5.2
Pruiciperna för den framtida
rådsorganisationen 52

5.3
Forskningsrådsnämnden .............................. . 54

5.4
Antalet forskningsråd inom
utbildningsdepartementets område 56

5.5
Rådsorganens sammansättning....................... . 59

5.6
Rådsorganens arbetsformer............................ . 61

5.7
Ledning, administration och
anslagssystem....... 62

5.8
Fördelning av ansvar och
kostnader mellan råden och andra organ 64

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:129 69

Sida

5.9
Teknisk grandforskning ................................ . 65

5.10
Tjänsteorganisatoriska frågor......................... . 66

5.11
Finansieringen av dyrbar
vetenskaplig utrastning . 66

5.12
Genomförande............................................. 66

6
Hemställan....................................................... . 67

7
Beslut ......................................................... . 67

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 760113

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (38)

38 kopplingar i 22 dokument.

  1. Bet. 1991/92:UbU18 Central myndighetsorganisation för högskolan, m.m. i texten
  2. Prop. 1983/84:107 om forskning om s. 54 i texten
  3. Bet. 1982/83:UbU31 om forskningsanslag, m.m. (prop. 1982/83: 100 bil. 2 och bil. 10 samt prop. 1982/83:120 bil. 2) s. 42 i texten
  4. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 s. 529 om s. 34 i texten
  5. Bet. 1981/82:UbU37 om forskning m.m. (prop. 1981/82:106) s. 17 · s. 44 i texten

Visa alla 22