Regeringens proposition med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal
1975 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:74, Regeringens proposition med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition nr 74 år 1975 Prop. 1975:74
Nr 74
Regeringens
proposition med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal;
beslutad
den 22 maj 1975.
Regeringen
föreslär riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
ERIC
HOLMQVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås alt grundutbildningen av värnpliktiga apotekare, läkare,
landläkare och veterinärer ändras. Förslaget innebär alt nuvarande grundutbildning
till befattningen veterinär upphör. Rekrytering till sådan befallning föresläs
ske genom överföring av värnpliktig som har fullgjort grundutbildning i militär
befallning för befäl och därefter avlagt veterinärexamen.
1
fråga om apotekare, läkare och tandläkare behålls principerna i del nuvarande
utbildningssystemet. Däremot föreslås alt utbildningens innehåll och omfattning
ändras sä atl man när en bättre anpassning mellan värnpliktstjänstgöringen och
den värnpliktiges civila studier. Det innebär bl. a. atl de delar av gmndutbildningen
som infaller under pågående terminer ulgår. Vidare föreslås alt varje
tjänstgöringsperiod skall omfatta högst 60 dagar. Förslaget innebär även alt grundulbildningstiden
totalt sett blir kortare. Härigenom kan del åriiga antalet ijänstgöringsdagar
minskas med ca 14 000.
De
föreslagna ändringarna bör tillämpas fr.o.m. den 1 juni 1976.
/
Riksdagen 1975. I saml. Nr 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975:74
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-05-22
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Bengtsson, Carisson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsrådet Holmqvist
Proposition
med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal.
1 Inledning
Grunderna
för nuvarande syslem för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal godkändes
av 1971 års riksdag (prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144). Förslaget i
propositionen byggde på 1966 års värnpliktskom-miltés belänkande (SOU 1970:65)
Utbildning m. m. av värnpliktiga i spe-cialtjänsl.
Utbildningen av medicinalvärnpliktiga
genomförs i form av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Grundutbildningen omfatiar allmänmililär utbildning i erforderiig omfattning,
befattningsutbildning och militär miljöutbildning under fältmässiga
förhållanden. Befattningsutbildningens längd avvägs med hänsyn till den
värnpliktiges civila utbildningskompetens. Repetilionsutbildningen fullgörs i
form av krigsförbandsövningaroch särskilda övningar liksom för övriga
värnpliktiga.
Det
har visat sig svårt att genomföra en planmässig utbildning av den värnpliktiga medicinalpersonalen.
Antalet värnpliktiga som inte har fullgjort medicinalinriklad grundutbildning
har ökal alltmer. Orsakerna härtill är främsl brister i underlaget för uttagningsförfarandet
och grundutbildningens uppläggning i förhällande till de värnpliktigas civila
studier. Inom försvarsdepartementet har därför utbildningssystemet för dessa
värnpliktiga setts över.
Resultatet
av översynen har redovisats i en promemoria (Ds Fö 1974:6) med förslag till ändrade
bestämmelser för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal, m. m.
Prop.
1975:74 3
Över
promemorian har yttranden avgelts av överbefälhavaren, cheferna för armén,
marinen och fiygvapnet, försvarets sjukvårdsstyrelse, värnpliktsverkel,
försvarels rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen. Apoteksbolaget AB, universitelskanslersämbetet,
1972 års värnpliktsutredning, försvarets fredsorganisalionsutredning.
Landstingsförbundet, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges
Läkarförbund, Sveriges Tand läkarförbund, Sveriges Velerinärförbund och
Sveriges Farmacevlförbund.
Universitelskanslersämbetet
har bifogat yttranden från de av förslagen berörda fakulteterna vid
universiteten m. fi.
I
promemorian tas också upp frågor om en övergång på längre sikl lill elt annal
syslem för ullagning och utbildning av medicinalvärnpliktiga samt om atl
inrätta en gemensam krigssjukvårdsskola för totalförsvaret. Remissinstanserna
har nyligen avgetl yttranden över dessa frågor. 1 det följande begränsas
redogörelsen till förslagen om den ändrade utbildningen och remissinstansernas
yttranden över dessa förslag.
2
Nuvarande bestämmelser
2.1 Allmänt
Till
medicinalpersonal hänförs följande civilmililära befattningar för kompanibefäl,
nämligen apotekare, läkare, läkarassistenl (tandläkare) och veterinär.
De
grundläggande föreskrifterna om den värnpliktiga medicinalpersona-lens
utbildning är desamma som för andra värnpliktiga och finns i 27 S 1 mom.
värnpliktslagen (1941:967). Enligl lagrummet fullgör värnpliktig som har ultagits
för utbildning till befattning för plulonsbefäl eller till ci-vilmilitärellercivil
befattning för kompanibefäl grundutbildning under högst 450 dagar.
Det
närmare innehållet i utbildningen regleras av de av Kungl. Maj:t den 29 juni
1973 (med ändringar den 13 september 1974) meddelade provisoriska
bestämmelserna om värnpliktsulbildningen. Enligl dessa beslämmelser skall
värnpliktig som har ultagits för utbildning lill civilmilitär befattning
fullgöra grundutbildning som omfattar för apotekare 255 dagar, läkare 250
dagar, läkarassistenl 315 dagar och veterinär 345 dagar.
Det
stora flertalet värnpliktiga läkare och läkarassisienter utbildas inom armén.
De är avsedda för arméns och flygvapnets behov. Inom armén utbildas också alla
apotekare och veterinärer. De fördelas därefter pä de olika försvarsgrenarna.
Inom marinen utbildas de värnpliktiga läkare och läkarassisienter som fiotlan
och kustartilleriet behöver.
2.2 Utbildningen
inom armén
Det
första ledet i utbildningen utgörs av den grundläggande befälsskolan, där de
värnpliktiga får allmänmililär utbildning och viss befälsutbildning.
Prop.
1975:74 4
Befälsskolan
omfatiar 90 dagar och börjar på sommaren efler gymnasieskolans slut och skall
i princip ha samma utbildningsinnehåll för läkare, läkarassisienter, apotekare
och veterinärer.
Nästa
led i utbildningen utgör läkarassistentskolan, som är gemensam för de blivande
läkarna och tandläkarna, saml apotekarbefälsskolan och veleri närbefälsskolan.
Till dessa skolor kallas de värnpliktiga in sommaren efler fem-sex terminers
högskolestudier. Utbildningen bedrivs vid träng-förbanden. Läkarassistentskolan
omfattar 45 dagar. Utbildningen är i stort sett lika fördelad mellan militära
och medicinska övningsgrenar och ämnen. Apotekarbefälsskolan och veterinärbefälsskolan
omfattar vardera 90 dagar. Utbildningen har lill övervägande del militärt
innehåll.
För
de blivande läkarna tillkommer miljöutbildning om 25 dagar. Denna utbildning
bör helst fullgöras vid krigsorganiserade förband. Läkarassislen-lernas civila
fackutbildning kompletteras med tjänstgöring som assistent på kirurgisk
avdelning vid civila sjukhus under ca 75 dagar.
Därefter
kommer utbildning vid fackskolorna, dvs. läkarfackskolan, fackkursen för läkarassistenl
(tandläkare), apolekarfackskolan och veterinärfack-skolan. Vid dessa skolor
dominerar det medicinska innehållet. Utbildningen vid veterinärfackskolan
omfattar 90 dagar och vid de övriga skolorna 45 dagar. Utbildningen är
huvudsakligen föriagd till medicinalfackskolan i Solna.
Fackskolorna
utom läkarfackskolan skall genomgås inom ett år efter examen inom facket. Till
läkarfackskolan kan de examinerade läkarna kommenderas före, under eller
senast sex månader efter den s. k. allmäntjänsl-göringen. Efter fackskolan
tillkommer för läkare en kirurgkurs om 15 dagar och för läkarassistenl (tandläkare)
förberedande sjukvårdstjänstgöring om 30 dagar.
Grundutbildningen
avslutas med grundläggande krigsförbandsutbildning som för apotekare, läkare
och läkarassistenter(tandläkare) omfattar 30 dagar. För veterinärer omfattar
denna utbildning 75 dagar.
2.3
Utbildningen inom marinen
Grundutbildningen
till läkare och läkarassistenl är inom marinen upplagd på i huvudsak samma sätt
och omfattar samma totala tid som inom armén. Den grundläggande befälsskolan
inom marinen är emellertid 65 dagar mot 90 dagar inom armén. I stället omfattar
den grundläggande krigsförbands-utbildningen 55 dagar inom marinen mol 30 dagar
inom armén. Övriga led i utbildningen skiljer sig inle från motsvarande delar
inom armén.
Utbildningen
inom marinen är mera centraliserad än inom armén. Den grundläggande
befälsskolan är föriagd lill Kariskrona öriogsskolor (KÖS) och läkarassistentskolan
till marinens sjukvårdsskola i Göteborg som är an-
Prop. 1975:74 5
sluten
lill Älvsborgs kustarlilleriregemente. Läkarfackskolan är föriagd lill marinens
sjukvårdsskola, fackkursen för läkarassistenl (landläkare) lill sjökrigsskolan.
Under ca två veckor utbildas läkarassistenterna tillsammans med läkarna vid
sjukvårdsskolan. För läkarna avslutas utbildningen med två-tre veckors
specialutbildning i ubåts- och dykerimedicin vid KÖS.
2.4
Medicinalfackskolans nuvarande organisation
Medicinalfackskolans
organisation är bara provisoriskt utformad. Av uppgifler som har inhämtats
från skolledningen framgår alt arméns fackskolor f. n. utbildar sammanlagt ca
450 elever åriigen. Under de senasle utbildningsåren har ca 300 läkare, ca 30
apotekare och 30-35 veterinärer utbildats vid medicinalfackskolan. Vidare
utbildas varje år sammanlagt ca 90 läkarassisienter fördelade pä tvä kurser.
Utbildningsåret 1973/74 var dessa kurser föriagda lill Malmö och Umeå. För
liden fram lill år 1980 bedöms antalet elever av olika kategorier öka med ca 10
96.
Motsvarande
utbildning inom marinen omfattar åriigen ca 40 läkare och ca 20 läkarassisienter.
Det
har visat sig svårt för skolledningen vid medicinalfackskolan atl planera och
genomföra utbildningen med ledning av del väntade antalet elever. Etl stort anlal
elever påbörjar inle utbildningen under planerat utbildningsår. Anledningen
härtill är främsl atl de värnpliktiga får anstånd med utbildningen på grund av
omläggning av den civila studiegången. Härtill kommer svårigheter atl uppbringa
timavlönade föreläsare och lärare. Antalet sådana uppgår lill närmare 50.
Skolans
fasta personal utgörs av en överstelöjtnant, en halvtidstjänst-görande
sekreterare, elt konlorsbiträde samt tre plulonsofficerare, som är kommenderade
till skolan och av vilka en fungerar som skoladjutani och de övriga som
instruktörer. Utbildningen bedrivs lill slor del med hjälp av kvalificerade
läkare, landläkare m. fl. från inslilulioner och sjukhus, främst från
stockholmsområdet Flera av dem fullgör sin värnpliktstjänstgöring som
kursledare vid skolan.
1* Riksdagen 1975. I saml. Nr 74
Prop.
1975:74 6
3
Departementspromemorian
3.1 Allmänna
överväganden
Vid
översynen har inhämtats alt man inom armén överväger alt ändra underhållsförbandens
krigsorganisation. För sjukvårdsförbanden bedöms dock detta inle komma atl
medföra några ändringar som påverkar målet för utbildningen av de värnpliktiga
läkarna. Utbildningen kan därför fortfarande inriktas på atl det stora fiertalet
läkare skall användas för sjukvården vid de främre stridande förbanden, främst
bataljonerna, där de skall kunna krigsplaceras i befallningar som chef för
sjukvårdspluton eller förbandsplatsgrupp. De skall ocksä kunna fungera som
bataljonsläkare. 1 dessa befattningar skall den värnpliktige läkaren kunna ge
en livsbevarande första hjälp ål sårade och sjuka, sortera och prioritera
skadefallen. Han skall också kunna vidta förberedande åtgärder för operation,
innan de skadade transporteras till de bakre sjukvårdsenheter som har bättre
tillgäng på personal och materiel för operativa ingrepp och efterföljande vård.
Man
kan enligl promemorian grovt skisserat säga atl sjukvårdstjänsten i krig
bygger på snabba inledande åtgärder vid de främsta stridande förbanden och en
mera krävande slutlig behandling vid bakre sjukvårdsenheter, i sista hand vid
de civila beredskapssjukhusen. Detla stämmer överens med grundprincipen för
totalförsvarets sjukvårdstjänst, nämligen alt planläggning av krigssjukvården
inom försvarsmakten skall bygga på ell gemensamt utnyttjande av del allmänt civila
medicinalväsendet och samtliga försvarsgrenars sjukvårdsresurser.
Erfarenheterna
under de senaste åren från krigssjukvärdstjänsten pä främmande
krigsskådeplatser har enligt promemorian visat att de främsta stridande
förbanden måste förstärkas kraftigt med kvalificerad läkarpersonal för de
tidigare omnämnda inledande åtgärderna. Dessa är i de fiesta fall
utslagsgivande för den fortsatta och slutliga behandlingen vid bakre sjukvårdsenheter.
Snabba och skonsamma transporter bakåt av de skadade ställer ökade krav på en
väl fungerande sjuktransporlorganisalion och väl fungerande organ för en
samordnad militär och civil dirigering av sjuktransporterna. Därav följer alt
i dessa avseenden slörre krav än f. n. måsle ställas pä läkarna och läkarassistenterna.
3.2 Inskrivning
och uttagning
Som
tidigare har nämnts är det svårt atl planmässigt genomföra den nuvarande
utbildningen av medicinalvärnpliktiga. En bidragande orsak härtill är
svårigheterna att förena det nuvarande systemet för uttagning m. m. av
Prop. 1975:74 7
ifrågavarande
värnpliktiga med deras strängt schemabundna civila studiegång.
Det
har visat sig atl bara omkring 25 96 värnpliktiga av en årskull blivande läkare
fullgör grundutbildning i normal ordning frän det första inrycknings-tillfället.
Omkring 40 96 har inle fullgjort någon som helst värnpliktstjänstgöring när de
börjar sina medicinska studier. En anledning härtill är atl de värnpliktiga inle
kallas in lill värnpliklsutbildning i anslutning lill gymnasieskolans slut
därför atl de anmält alt de önskar avvakta besked om de har beviljats inträde
vid medicinsk fakultet. När de sedermera efter inträdet skall börja den
grundläggande befälsskolan om 90 dagar kan de som har genomgått tre eller fyra
terminers medicinska studier få svårigheter alt i rätt tid fortsätta sina
studier vid den följande höstterminens början, efiersom studieuppehållet under
sommaren efler hand minskar lill ca 60 dagar. De söker därför och beviljas i
regel anstånd med värnpliktstjänstgöringen.
Av
övriga blivande läkare beräknas något mindre än 10 96 vara sådana, som vid
inskrivningen inte har bestämt sin yrkesinriktning och därför ultagits för
annan värnpliktsutbildning än den som avses för värnpliktiga läkare. När de flr
besked om att de har antagits som medicine studerande avbryts den påbörjade värnpliktsulbildningen
för deras del och de förs över lill gruppen medicinalvärnpliktiga. Vid
överföringen har de fullgjort 90-250 dagars grundutbildning i annan befattning.
De fortsätter efter ett par års medicinska studier sin värnpliklsutbildning vid
läkarassistentskola eller läkarfackskolan.
I
övrigi kan konstateras alt ca en fjärdedel av en årskull värnpliktiga läkare
har fullgjort hela sin grundutbildning i annan befallning. De kan således först
efter omskolning under repetilionsulbildningstiden föras över lill gruppen medicinalvärnpliktiga.
Samma
förhållanden gäller i stort setl för de värnpliktiga som studerar till
tandläkare.
I
fråga om värnpliktiga apotekare konstaleras alt ca hälften av en årskull om ca
30 värnpliktiga inle har påbörjat sin grundutbildning före beviljat inträde vid
den farmaceutiska fakulteten. Nästan lika många har vid inträdel fullgjort hela
sin grundutbildning i annan befallning.
Mer
än hälften av de värnpliktiga veterinärerna kan först efler överföring från
annan befattning disponeras inom den militära krigssjukvärdsorgani-salionen.
Någon
väsentlig ändring i denna fördelning kan enligt promemorian inle förutses.
Inskrivningsmyndigheterna har vid inskrivningstillfället inte tillräckligt underiag
för sina ullagningsbeslut, efiersom de flesla av de värnpliktiga inle har
avslutat gymnasieskolan. De är under inskrivningen inte själva säkra pä att de
kommer att längre fram välja läkarbanan. De vet inle heller vid denna tidpunkt
om deras slutbetyg kommer alt räcka till för antagning lill utbildning vid
medicinsk fakultet. De som anlas lill höst-
Prop.
1975:74 8
terminen
får besked därom först pä eftersommaren samma år som de har avslutat sina
gymnasiestudier. De som antas lill vårterminen får besked därom strax före jul.
Åtskilliga har då redan påbörjat sin värnpliklsutbildning i annan befallning än
den som avses för läkare.
Del nuvarande uttagningssyslemel
utgör således ingen säker grund för en "riklig" uttagning.
Mot denna bakgrund och med
hänsyn lill att del växande tillskottet av medicinalpersonal beräknas komma all
fylla totalförsvarels behov av läkare m. fl. bör man enligt promemorian
överväga alt lägga om ulbildningssys-lemet. Del bör härvid utredas om de medicinalvärnpliktiga
i framtiden bör fullgöra hela sin grundutbildning som värnpliktigt truppbefäl, sjukvärdsbefäl
eller sjukvårdssoldaler. Den militära miljökunskap och ledarförmåga som de på
sådant sätt förvärvar kan göra dem bättre skickade all efter omskolning under repetilionsulbildningstiden
fungera som läkare, läkarassistenl (landläkare) och apotekare. Den ökande
tillgången pä värnpliktig medicinalpersonal öppnar också större möjligheter
all för krigsorganisationen tillämpa elt utbildningssystem som grundas på
behovsberäkningar och urvalsförfarande. Ett sådant syslem förordas i
promemorian för värnpliktiga veterinärer. Möjligheterna att gå över till elt
sådant utbildningssystem även för övrig värnpliktig medicinalpersonal bör
undersökas ulan dröjsmål.
T. v. bör man emellertid
ändra nuvarande utbildningssystem så alt elt fritt genomflöde enligt
utbildningsgången blir möjligt. Delta förutsätter ell väl fungerande syslem med
fasta rutiner för ömsesidig information mellan civila ulbildningsmyndigheter
och truppregistreringsmyndigheterna under de medicinalvärnplikligas hela
grundutbildningslid.
1
det följande redovisas förslag till vissa ändringar av grundutbildningens omfattning
och uppläggning.
3.3
Förslag tUl grundutbildning m. m.
Den
grundläggande befälsskolan om 90 dagar bör enligl promemorian utgå och ersättas
med allmänmililär utbildning om 60 dagar inom samtliga försvarsgrenar. Arméns
utbildning bör koncentreras till Iräng-och infanleriförband. Marinens
utbildning bör behållas centraliserad lill KÖS.
Den grundläggande befälsskolan,
som för medicinalvärnpliktiga inom armén omfatiar 90 dagar, genomförs f n. vid
etl tjugotal förband ur olika truppslag lillsammans med andra värnpliktiga. För
dessa värnpliktiga omfattar den allmänmilitära utbildningen ca 390 timmar som
är fördelade över hela grundutbildningen. För de medicinalvärnpliktiga däremot
är den all-mänmililära utbildningen koncentrerad till de 90 första dagarnas
tjänstgöring, vilket omräknat i ulbildningslimmar utgör ca 550 timmar. Deras
utbildning får till följd av spridningen på olika truppslag betydande inslag av
befattningsutbildningen för övriga värnpliktiga. Detta innebär ölägenheter
Prop. 1975:74 9
som
kan begränsas om de medicinalvärnpliktiga fördelas på Irängförbanden och etl
fåtal infanteriförband. Tjänstgöringsperioden bör då kunna förkortas till 60
dagar.
Vidare
bör beaktas atl sommaruppehållet efter ca fyra terminers medicinska studier är
ca 60 dagar. En avkortning av den grundläggande befälsskolan till 60 dagar är
nödvändig för alt de medicine studerande skall kunna följa den militära
utbildningsgången ulan atl deras civila studiegång behöver störas.
För
marinens del uppkommer inle sådana ölägenheter, främsl därför atl den
grundläggande befälsskolan där omfatiar endast 65 dagar. Utbildningen omfattar allmänmililär
utbildning, sjömanskap och någon befälsutbildning.
Läkarassistentskolan
(för blivande läkare och landläkare) och apotekarbefälsskolan föreslås omfatta
45 dagar. Utbildningen bör inom armén anordnas huvudsakligen vid Irängförbanden
och inom marinen vid marinens sjukvårdsskola i Göteborg. Målet för
utbildningen i medicinskt hänseende för läkare och läkarassisienter
(landläkare) bör som f. n. begränsas till uppgifler som i fredssjukvården har
lagts på sjuksköterskor. De värnpliktiga har dock vid denna tidpunkt ringa praktisk-klinisk
erfarenhet, vilkel inom armén försvårar möjligheterna att nä ell gott utbild-ningsresultal.
Ell relativt sett bättre resultal av utbildningen uppnås inom marinen, där del
finns en rikligare tillgäng på väl utbildade instruktörer på
kompaniofficersnivå. Dessa kan dessutom utnyttja de fördelar, som kan utvinnas
av den centraliserade utbildningen.
Benämningen
läkarassistentskola bör bytas ul mot sjukvårdsbefälsskola, vilkel bättre
stämmer överens med utbildningens militära och medicinska innehåll.
Miljöutbildning
i läkarassistentbefatlning för medicine studerande föresläs utgå. Den kan inle
genomföras utan alt medföra ett väsentligt avbrolt i den civila studiegången,
eftersom utbildningen skall fullgöras under nionde terminens första del eller
före eller under allmänljänstgöringen.
Tiden
förassisienlijänsigöring på sjukhus för läkarassisienter (tandläkare) bör
minskas från 75 lill 60 dagar. Tjänstgöringen bör fullgöras på sommaren
tidigast efter tre års civila studier och helst i en följd. Den bör dock kunna
fullgöras även efter den militära fackkursen för läkarassistenl.
Assistenltjänstgöringen
bör föriäggas lill akutmottagning och avdelning för kirurgi eller inlensivvärd.
Undervisning i narkosgivning bör eftersträvas. Däremot bör tjänstgöring vid
vårdavdelning undvikas.
Del
har enligt promemorian ofta visat sig svårt alt under sommarmånaderna bereda
plats vid sjukhusen ål läkarassisienter (landläkare) som är avsedda for armén
och flygvapnet, eftersom tillgången på handledande personal då är mindre än
vid övriga tider under året på grund av bl. a. semesterledighet. Det bör
innebära en lättnad för sjukhusen om assistent-
Prop. 1975:74 10
tjänstgöringen
kortas av till 60 dagar. Ansvaret föratl planera och genomföra läkarassisieniernas
tjänstgöring på sjukhus bör närmast vila på chefen lör hälso- och
sjukvårdsavdelningen inom mililärområdesstab.
Lakar
fackskola, fackkurs för läkarassistenl (tandläkare) och apo t ekarfack skol a
bör ulökas från 45 till 60 dagar och innefatta även krigskirurgisk kurs om ca
fem dagar för läkare och läkarassistenl saml viss specialutbildning för marin-
och flygläkare. Utbildningen bör t v. få anordnas även inom marinen.
Utbildningsmålet
för läkarfackskolan bör som f. n. vara atl den värnpliktige läkaren skall
kunna krigsplaceras som chef för sjukvårdspluion eller förbandsplatsgrupp. Han
skall även kunna tjänstgöra som bataljonsläkare i bataljonsstab.
Utbildningen
vid läkarfackskolan bör omfatta både läkare och läkarassistenl (tandläkare)
och ha i stort sett samma innehåll tor båda kategorierna.
Från
den tidpunkt när en för försvaret gemensam sjukvårdsskola kan organiseras bör
gemensam utbildning vid läkarfackskolan anordnas enligl följande.
Utbildningen
inleds med elt första skede som omfattar ca fem veckors gemensam utbildning av
samtliga läkare och läkarassisienter. Skedet avslutas med en
tillämpningsövning omfattande tre-fyra dagar.
Efter
delta skede bör marinens läkare och läkarassisienter lämna skolan för all under
ca tre veckor vid KÖS specialutbildas i navalmedicin saml ubåts- och dykerimedicin.
På
samma sätt bör flygvapnets läkare och läkarassisienter efter det första skedet
flyttas över till elt flygförband för specialutbildning i flygsäkerhets-tjänst
och flygmedicin.
Kursens
läkare och läkarassisienter i övrigt stannar vid skolan för atl genom
tillämpningsövningar inomhus och utomhus vidga sina kunskaper om de röriiga
arméförbandens sjukvårdstjänst.
Intill
dess atl en för försvaret gemensam sjukvårdsskola kan komma till stånd bör
utbildningen - liksom f. n. - bedrivas var för sig i arméns och marinens regi
men med elt gemensamt kursinnehåll för det första skedet. De flygläkare som
utbildas genom arméns försorg bör dock, enligl förslag i del föregående, efter
det första skedet fortsätta utbildningen med speciell flygutbildning vid fiygförband.
Även
för apotekare bör fackkursen vara förlagd till den gemensamma sjukvärdsskolan
och omfatta 60 dagar.
Under
den förberedande sjukvårdsijänstgöringen på fredsförbandens
sjukvårdsavdelningar och under den grundläggande krigsförbandsutbildningen har läkarassistenterna
oftast tagits i anspråk för fredstandvård. Sådana uppgifter innebär inte någon
utbildning för kommande krigsbefaltning och bör därför utgå som led i
utbildningen.
Läkarnas
mililärmedicinska utbildning bör enligl promemorian avslutas
Prop.
1975:74 11
med
en kirurgkurs om 15 dagar tidigast efter genomgången allmän-ijänslgöring vid
kirurgavdelning. Någon sådan kurs har hittills inte kunnat anordnas inom armén.
Inom marinen har dock anordnats övningar, som omfattar ca fem dagar och i stort
sett motsvarar denna kurs. Kirurgkursen bör utgå som led i grundutbildningen
och i stället efter behov anordnas under repetitionsulbildningsperioden.
Grundläggande
krigsförbandsutbildning föresläs utgå som led i utbildningen även för läkare
och apotekare. Den bör för läkarna ersättas med 30 dagars utbildning i
fredssjukvårdstjänst, inom armén vid fredsförbands sjukvårdsavdelning och vid
marinen på fartyg eller ylterför-läggningar, saml för apotekarna med 30 dagars
utbildning vid sjukhus eller regional stab.
Miljöutbildningen
bör utformas så att den värnpliktige läkaren och apotekaren ser sin kommande
krigsuppgift inlemmad i elt tolalförsvarssam-manhang och inle bara begränsad lill
det strängt fackmässiga.
Vinierulbildning
om 15 dagar bör ingå som ell obligatoriskt led i utbildningen av läkare, läkarassistenl
(landläkare) och apotekare. Utbildningen bör syfta till att ge de medicinalvärnpliktiga
förståelse för de svårigheter som är förenade med sjukvård under vinierförhållanden.
Vinterkurser
bör kunna anordnas inom armén främst vid förband i Boden, Umeå, Sollefteå,
Östersund och Falun saml framdeles även i Arvidsjaur. Sådana kurser bör kunna
förläggas även lill flygförband och kustartilleriförband i norra Sverige.
Grundutbildning
av värnpliktiga veterinärer bör enligt promemorian inte längre anordnas.
Flertalet veterinärer grundutbildas nämligen f n. för andra befallningar i
krigsorganisationen och förs över till befattningar som värnpliktiga
veterinärer först efter slutförda veterinärmedicinska studier. Baraelt mindre anlal
går således den normala utbildningsgången. Någon förändring häri kan C. n. inle
förutses. Den normala utbildningsgången för veterinärer bör således behållas
bara om myckel starka skäl talar härför. Sådana skäl har enligl promemorian inle
kunnat anföras.
Krigsorganisationens
behov av värnpliktiga veterinärer bör i stället tillgodoses genom överföring
av värnpliktiga, som har fullgjort militär grundutbildning i befattning för
plutonchef eller plutonchefs ställföreträdare och därefter avlagt velerinärexamen.
De bör genomgå en kompletterande fackutbildning under ca fem veckor vid medicinalfackskolan
och blodtjänst-central. Utbildningen bör ske under en fackövning och vid behov
även under en särskild fackövning. Utbildningen anordnas på två utbildningslinjer.
I den ena ingår blodtjänslutbildning under ca fyra veckor vid blod-tjänstcentral.
Den andra linjen avser all ge veterinärerna den kompletterande slabsutbildning
som behövs för deras krigsbefaltning.
De
värnpliktiga veterinärer, som inle behövs för den militära krigsorganisationen,
kan efter behov föras över direki till den civila krigssjukvårdsorganisationen.
Prop.
1975:74 12
Förslagel
om den allmänmililära utbildningen bör enligl promemorian tillämpas fr.o.m. den
1 juni 1975 och förslagen i övrigi fr.o.m. den 1 juli 1976.
3.4 Minskning
av antalet tjänstgöringsdagar
De
föreslagna förändringarna beräknas medföra att del åriiga antalet Ijänstgöringsdagar
kan minskas med sammanlagt ca 20 000. Beräkningen grundar sig på anlagandel all
antalet medicinalvärnpliktiga uppgår lill ca 450, fördelade på 300 läkare, 90 läkarassisienter
(landläkare), 30 apotekare och 30 veterinärer. Beräkningen grundar sig vidare
på förslagel atl grundulbildningstiden minskas för apotekare med 45 dagar, för
läkare med 40 dagar och för läkarassistenl med 75 dagar. Den föreslagna
ändringen av veterinärernas grundutbildning har inle tagits med i beräkningen
av den minskade totala utbildningstiden.
3.5 Övriga
frågor
I
det föregående har framhållits atl medicinalfackskolan som ligger i Solna bara
är provisoriskt organiserad. På längre sikt kan en sådan utformning av skolan
enligt promemorian inte behållas ulan allvariiga konsekvenser för ulbildningsresullatel.
Man kan ulgå från atl skolan inom en snar framlid inle kan tillgodose
utbildningsbehovet, särskilt som elevantalet väntas öka. Utbildningen bör även
omfatta regelbunden fortsall utbildning av medi-cinalkårens fast anställda
personal. En viss förstärkning av skolans ledningspersonal bedöms under alla
förhållanden bli nödvändig.
En
annan lokalisering av skolan har också aktualiserats. Såväl överbefälhavaren
som chefen för armén har lagt fram vissa förslag i ämnet. Även 1974 års riksdag
(mot. 1974:1288, FöU 1974:30, rskr 1974:319) har tagit ställning i en liknande
fråga. 1 motionen hemställdes all riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle begära en
utredning av förutsättningarna atl lokalisera en försvarets sjukvårdsskola lill
Umeä. Någon utredning i enlighet med förslagel i motionen ville
försvarsutskottet inte förorda. Utskottet ansåg del emellertid angelägel alt
regeringen relalivi snart lar ställning lill personalbehov och utbildning för
försvarssjukvården. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt
Behovet
av samverkan inom den totala sjukvårdstjänstens ram gör del enligl promemorian också
angeläget alt kortare kurser för personal inom den civila krigssjukvården
samordnas med den militära krigssjukvärdsut-bildningen. Delta gäller också
sjukvårdsutbildning för viss medicinalpersonal inom civilförsvaret.
Prop.
1975:74 13
4 Remissyttrandena
Som
förut har nämnts har remissinstanserna anmodats att yttra sig över
departementspromemorians förslag i fråga om grundutbildningens utformning till
den 20 januari 1975 och beträffande övriga förslag lill den 1 april 1975. I det
följande lämnas därför endast en kortfattad redogörelse för det väsentligaste i
remissinstansernas yttranden i fråga om grundutbildningens utformning.
4.1
Allmänna omdömen
De
flesta remissinstanserna biträder i princip de föreslagna ändringarna i
grundutbildningen. Utbildningens innehåll och tidsmässiga inpassning anses bli
bättre avvägda lill de medicinalvärnplikligas civila studier och kompetens för
yrket än C n. Vissa myndigheter betonar dock all utbildningens militära
innehåll och de värnpliktigas miljöutbildning inte får eftersättas. Överbefälhavaren
framhåller att krigsorganisationens krav måste styra utbildningens mål och
innehåll. En nedskärning av utbildningstiden får inte medföra någon begränsning
av dessa krav. C/tefenför armén anför liknande synpunkter. Han anser att en
förutsättning för atl förslagen skall kunna genomföras är att man ser över de
bestämmelser som reglerar tidpunkten för den första inkallelsen och utarbetar
former för utbyte av information mellan de högre ulbildningsanstallerna och
försvarsmakten. Chefen för armén avser alt se över dessa frågor.
Socialslyrelsen
och Landstingsförbundet framhåller särskilt alt den ändrade utbildningsgången
är väl anpassad till de medicinalvärnplikligas civila studiegång.
Värnpliklsverket
pekar på alt de senaste årens erfarenheter tydligt har visat svårigheterna att
kombinera en till civil utbildning stegvis anpassad militär grundutbildning till
det nutida civila starkl bundna utbildningssystemet. Detla bör föranleda en
omprövning av den militära grundutbildningen som gär längre än till en
begränsad anpassning av antalet tjänstgöringsdagar. 1 promemorian läggs fram
ett förslag även till elt sådant nytt system. Verkel anser att förslaget är lämpligt
som underlag för fortsatta undersökningar och finner det angelägel alt den
principiella strukturen av elt sådant system fastställs så snart som möjligt. Näriiggande
åtgärder kan därvid inriktas mot ell sådant syslem och begränsas lill vad som
är oundgängligen nödvändigt.
Samtliga
remissinstanser, som har yttrat sig i fråga om utbildningen av veterinärer,
tillstyrker förslaget att grundutbildningen av veterinärer avvecklas och alt
behovet av värnpliktiga veterinärer i krigsorganisationen i stället bör
tillgodoses genom överföring och omskolning av värnpliktiga som har
Prop.
1975:74 14
fullgjort
sin grundutbildning i andra befattningar och därefter avlagt velerinärexamen.
SFS har begärt att senare fä återkomma till denna fråga.
4.2 Inskrivning
och uttagning
Överbefälhavaren
anser atl promemorian väl belyser svagheterna i den nuvarande utbildningen.
Dessa beror i hög grad på svårigheterna alt vid inskrivningarna få rätt man lill
rätt militär utbildning och att nå en god anpassning av utbildningen till de
värnpliktigas civila studiegång. Värnpliklsverket framhåller all det främst
beträffande läkare föreligger svårigheter i fråga om uttagning, inkallelser och
ändringar i tjänstgöringen under tiden fram till fackexamen. Del är särskilt
den enskilde värnpliktiges osäkerhet i yrkesval och förfarandet vid antagning till
universitetsstudier som försvårar ultagningen. Särskilt tidpunkten för besked
om antagningen är svår atl förena med den enskildes önskemål alt snarast efter
gymnasieskolans slut få börja grundutbildning. Del ökade antalet inryckningsallernaliv
för olika delar av landet gör problemen ännu mer komplicerade.
Verket
anför vidare atl anstånd med grundutbildning kan vara en bidragande orsak lill
anhopningen av värnpliktiga med kvarstående tjänstgöringsskyldighet.
Svårigheten all förena civila studier och värnpliklsutbildning medför en
benägenhet hos den enskilde alt övervärdera behovet av anstånd under åberopande
av studiesituationen. Verket framhåller emellertid atl det är den strängt
bundna civila studiegången som är den avgörande faktorn härvidlag. Anslåndsförfarandel,
som ligger inom verkels ansvarsområde, kommer emellertid att granskas
speciellt beträffande medicinalpersonalen.
4.3 Förändringar
av utbildningsgängen
De
flesla remissinstanserna ansluter sig till förslaget om att ersätta den grundläggande
befälsskolan med allmänmililär utbildning om 60 dagar. Överbefälhavaren anser
emellertid att den allmänmilitära utbildningen bör kompletteras med viss
elementär ledarskapsutbildning. En avkortning av befälsskolan till 75 dagar
bör därför prövas. En sådan avkortning hindrar inte anpassningen till den
civila studiegängen.
Chefen
för armén anför liknande synpunkter. Han anser alt allinänmilitär utbildning om
390 timmar kompletterad med viss ledarskaps- och sjukvårdsutbildning kräver
minst 75 dagars utbildningslid. Utbildningen bör få föriäggas till de förband
som har de bästa förutsättningarna härför. Viss modifierad utbildning bör kunna
ges de värnpliktiga läkare och tandläkare som av hälsoskäl inle kan bli krigsplacerade
som chefer för förbandsplats-grupper eller bataljonsläkare.
Prop.
1975:74 15
1972
års värnpliktsuiredning anser att en avkortning lill 75 dagar kan godtas med
hänsyn till studieterminens längd under de två första studieåren. En avkortning
lill 60 dagar kan däremot godtas endast under vissa förutsättningar.
Överbefälhavaren
föreslär atl man bör överväga atl föriänga den föreslagna utbildningen vidsjukvårdsbefälsskolan
från 45 lill 60 dagar och inrikta dess verksamhet främst på befälsutbildning
för atl därigenom kompensera avkortningen av den första tjänstgöringsperioden.
Försvarets rationaliseringsinstitut delar denna synpunkt och.föreslår all
också apotekare skall genomgå denna utbildnirig för alt de värnpliktiga tidigt
skall kunna krigsplaceras i befattningar inom sjukvårdstjänsten.
Beträffande
fackskolorna anser försvarets sfukvårdsstyrelse att läkare och läkarassisienter
(tandläkare) inle kan utbildas på samma fackskola, eftersom de inte har samma
förkunskaper. Socialstyrelsen anser atl fackskolan för läkare bör föriäggas lill
tiden efter allmäntjänstgöringen och för läkarassisienter lill tiden före
tandläkarexamen. Sveriges Läkarförbund och SFS anser att utbildningen vid läkarfackskolan
kan begränsas lill 45 dagar.
Några
remissinstanser tar även upp frågan om de medicinalvärnplikligas miljöutbildning.
Överbefälhavaren och försvarets raiionallseringslnsii-tui betonar vikten av all
man klariägger hur ansvarel för de värnpliktiga tandläkarnas assistentljänstgöring
på sjukhus skall fördelas pä olika myndigheter.
1 fräga
om den för läkare och apotekare föreslagna utbildningen i freds-sjukvårdstjänst
vid förband m. m. anser överbefälhavaren och chefen för armén all utbildningen
i den mån del är möjligt bör föriäggas lill perioder när grundläggande krigsförbandsutbildning
bedrivs. De medicinalvärnpliktiga kan då fl en bredare miljöutbildning med
inslag av krigsförbandstjänst, fredsulbildning, krigsplanläggning och
fredssjukvårdstjänst. Chefen för marinen anser att denna ulbildningsperiod för
marinens del. bör omfatta 60 dagar för atl de medicinalvärnpliktiga skall kunna
tillägna sig den miljökunskap som krävs för tjänstgöring på ytlerföriäggningar
och fartyg.
Sveriges
Läkarförbund avstyrker vinierulbildning som obligatoriskt led i utbildningen
av medicinalvärnpliktiga.
Försvarets
rationaliseringsinstitut anser atl läkarna efter sjukvärdsbefälssko-lan bör få m
i 1 i t ä r utbildning under 130 dagar, som i olika perioder bör föriäggas till
liden efler läkarexamen och allmäntjänslgöring. Även läkarassisienter och
apotekare bör enligt institutets mening åläggas längre utbildningstid än som
föreslås i promemorian.
Beträffande
genomförandet framhåller överbefälhavaren och chefen för armén att de
föreslagna ändringarna i utbildningsgången inte kan börja tillämpas förrän i
början av juni 1976 med hänsyn till redan beslutad planering av
fredsutbildningen. De framhåller vidare att övergångsbestämmelser och nya
förordnandeföreskrifter bör utfärdas så snart som möjligt i samverkan bl. a.
med försvarsstaben och försvarsgrenscheferna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975:74
5
Föredraganden
Till
medicinalpersonal hänförs följande befallningar för civilmilitär personal,
nämligen apotekare, läkare, läkarassistenl (tandläkare) och veterinär. Utbildningen
av den värnpliktiga medicinalpersonalen genomförs i form av grundutbildning och
repetitionsulbildning i likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga (prop.
1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144). Nu gällande bestämmelser om utbildningen
av medicinalvärnpliktiga fastställdes i juni 1973.
Grundutbildningen har
utformats så att värnpliklsljänslgöringen inte skall inverka onödigt störande
på de värnpliktigas civila studiegång. Den första tjänstgöringsperioden om 90
dagar- den grundläggande befälsskolan - fullgörs omedelbart efter det atl de
värnpliktiga har avslutat sina gymnasiestudier.
För
de värnpliktiga som har avlagt vederböriig kandidatexamen eller uppnått i
stort sett motsvarande kompelens anordnas läkarassistentskola, apo-lekarbefålsskola
och veteri närbefälsskola.
Efter
avlagd fackexamen utbildas de värnpliktiga vid resp. fackskolor. Denna
utbildning utgör del väsentligaste inslaget i deras utbildning för kommande krigsbefatlningar.
För
läkare tillkommer miljöutbildning i läkarassistentbefatlning saml en kirurgkurs
efler läkarfackskolan. För läkarassistenl anordnas tjänstgöring vid civila
sjukhus saml förberedande sjukvårdstjänslgöring vid fredsförband. Grundutbildningen
avslutas med grundläggande krigsförbandsutbildning för samtliga medicinalvärnpliktiga.
Grundutbildningen
omfattar för läkare 250 dagar, för landläkare 315 dagar, för apotekare 255
dagar och för veterinärer 345 dagar.
Det har visat sig svårt
alt genomföra nuvarande utbildning av medicinalvärnpliktiga.
Utbildningssystemet har därför setts över under år 1974. Resultatet av
översynen har redovisats i en departementspromemoria (Ds Fö 1974:6) med förslag
till ändrade bestämmelser för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal, m. m.
1
promemorian konstateras atl antalet värnpliktiga som inle har fullgjort medicinalinriklad
grundutbildning har ökat alltmer. Orsakerna härtill är främst brister i uttagningsförfarandet
och grundutbildningens uppläggning i förhållande lill de värnpliktigas civila
studier.
1
promemorian diskuteras om man inte relativt snart, när de ökande tillskotten av
medicinalpersonal kommer alt täcka totalförsvarets hela behov
Prop.
1975:74 17
av
läkare m. fl., måsle lägga om hela det nuvarande utbildningssystemet för medicinalvärnpliktiga
på ell radikalt säll och i stället låta läkarna, läkarassistenterna och
apotekarna fullgöra hela sin grundutbildning i en följd för befallningar som
värnpliktigt truppbefäl, sjukvärdsbefäl eller sjukvårdssoldater. Efter avlagd
fackexamen kan de föras över till kategorin medicinalvärnpliktiga och under repetilionsulbildningstiden
skolas om till läkare, läkarassisienter och apotekare. Ell sådant syslem
föresläs i promemorian bli infört för värnpliktiga veterinärer. En utredning av
möjligheterna alt införa motsvarande utbildningssystem för övrig värnpliktig medicinalpersonal
bör enligt promemorian påbörjas ulan dröjsmål.
T.
v. bör man emellertid enligt promemorian ändra del nuvarande utbildningssystemet
så atl etl fritt genomflöde enligl utbildningsgången blir möjligt. 1
promemorian föreslås därför följande ändringar av grundutbildningen för medicinalvärnpliktiga.
Den
grundläggande befälsskolan om 90 dagar utgår och ersätts med allmänmililär
utbildning om 60 dagar inom samtliga försvarsgrenar. Arméns utbildning anordnas
vid infanteri- och trängförband.
Läkarassistentskolan
bör benämnas sjukvårdsbefälsskola. Apotekarbefäls
skolan bör kunna avkortas från 90 till 45 dagar utan all del slutliga ut- O
bildningsmålet för apotekarna behöver förfelas. Apolekarfackskolan föreslås
nämligen omfatta 60 dagar, dvs. 15 dagar mer än f n.
Assistenltjänstgöringen
på sjukhus för tandläkare minskas från 75 lill 60 dagar.
Läkarfackskolan,
fackkursen för läkarassistenl (tandläkare)och apolekarfackskolan utökas från
45 till 60 dagar. Utbildningen innefattar även en krigskirurgisk kurs om ca fem
dagar för läkare och läkarassistenl saml viss specialistutbildning för dem som
avses för tjänstgöring vid marinen och flygvapnet. Fackskola för läkare och läkarassistenl
får t v. anordnas iiven inom marinen.
Miljöutbildning
i läkarassistentbefatlning för läkare och förberedande sjukvårdstjänslgöring
för läkarassistenl (tandläkare) utgår som led i grundutbildningen.
Kirurgkursen
om 15 dagar för samtliga värnpliktiga läkare utgår ur grundutbildningen och
ersätts med en kirurgkurs, som under repetilionsutbildningen anordnas för specialislulbildade
kirurger och anestesiologer saml landläkare med käkkirurgi som specialitet.
Kurser anordnas efter hand vid behov.
Grundläggande
krigsförbandsutbildning ulgår och ersätts för läkare med 30 dagars utbildning i
fredssjukvårdstjänsl, som inom armén och flygvapnet fullgörs vid fredsförbands sjukvärdsavdelning
och vid marinen på fartyg eller ytlerföriäggningar. För apotekare ersätts den
grundläggande krigsförbandsutbildningen med 30 dagars utbildning vid sjukhus
eller regional stab.
Vinierulbildning
om 15 dagar införs som obligatoriskt led i utbildningen av läkare, läkarassistenl
och apotekare.
Prop. 1975:74 18
Remissinstanserna
som i allmänhet biträder de föreslagna ändringarna i utbildningen anser all
utbildningen både till lid och innehåll blir bättre anpassad till de medicinalvärnpliktigas
civila studier och kompetens för yrket än f. n. Vissa myndigheter betonar dock
bl. a. alt utbildningens militära innehåll inte flr eftersättas.
Jag biträder i allt
väsentligt de förslag som förs fram i promemorian. Jag ansluter mig således lill
förslagel all ingen tjänstgöringsperiod för de medicinalvärnpliktiga i princip
bör överstiga 60 dagar för atl deras civila studier skall slöras så litet som
möjligt. Jag förordar därför all den första ijänsl-göringsperioden, dvs. den
grundläggande befälsskolan, begränsas lill 60 dagar och inriktas på allmänmililär
utbildning. Behovet av befälsutbildning kan enligt min mening bättre
tillgodoses om de värnpliktiga flr sådan ulbildning vid sjukvårdsbefälsskolan
och apotekarbefälsskolan där utbildningen direki kan inriklas på deras kommande
arbetsuppgifter inom krigssjukvården. Jag förordar därför atl utbildningstiden
vid dessa skolor bestäms till 60 dagar, vilkel är 15 dagar längre än vad som
föreslagils i promemorian.
Jag
biträder vidare förslagel atl utbildningstiden vid fackskolor för läkare, läkarassisienter
(landläkare) och apotekare ulökas lill 60 dagar. Utbildningens uppläggning i
övrigt vid skolorna finner jag i stort sett lämplig.
Den
särskilda kirurgkursen bör enligt min mening omfatta alla kirurger som behövs i
krigsorganisationen och inle bara vissa specialislulbildade läkare och
landläkare.
Beträffande utbildningen i
fredssjukvårdstjänsl vid förband m. m. vill jag i likhel med flera
remissinstanser stryka under all man skall beakta möjligheterna alt under
denna period låta de medicinalvärnpliktiga inom ramen förden lolalförsvarsinrikiade
utbildningen delta även i krigsförbandsutbildningen. Tjänstgöring vid inskrivningscenlral
bör komma i fråga bara i begränsad omfattning. Apotekarna bör kunna placeras
även vid enheter av central betydelse för apoteksbolagets verksamhet i krig.
Jag biträder även
promemorians förslag i fråga om värnpliktiga veterinärer. Det innebär all den
nuvarande grundutbildningen av värnpliktiga veterinärer upphör och att
krigsorganisationens behov av sådan personal tillgodoses genom överföring av
värnpliktiga som har fullgjort hela sin grundutbildning i militära befallningar
för värnpliktigt befäl och som därefter avlagt velerinärexamen. De bör genomgå
en kompletterande fackutbildning under ca fem veckor vid medicinalfackskolan
och blodljänstcentral. Utbildningen bör ske under en fackövning och vid behov
även under en särskild fack-övning. De värnpliktiga veterinärer, som inle
behövs för den militära krigsorganisationen, kan efter behov föras över direki
till den civila krigssjukvårdsorganisationen.
De
av mig föreslagna ändringarna innebär alt grundulbildningstiden minskas för
läkare från 250 lill 225 dagar, för läkarassistenl från 315 till 255 dagar och
för apotekare frän 255 till 225 dagar. Del årliga antalet tjänsl-
3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 74
Prop.
1975:74 19
göringsdagar
minskas med sammanlagt ca 14000.
Förslaget
om ändrad grundutbildningstid kräver i och för sig endast ändring av de av Kungl.
Maj:l meddelade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsulbildningen. Den nya
regeringsformen ställer emellertid krav på att bestämmelser om värnplikt, som
är atl anse som en begränsning av individens rörelsefrihet, tas in i lag och
utformas så detaljerade atl de till-lämpningsföreskrifler som ansluter till
lagen inle tillför regleringen av värnplikten något nytt. Mol den bakgrunden
bör föreskrifterna i värnpliktslagen om utbildningstidens längd preciseras mera
än vad som är fallet nu. F. n. pågår försök med förkortad grundutbildning.
Försöken kommer alt utvärderas under hösten 1975 och kan föranleda ändring av
de utbildningstider som tillämpas nu. Jag anser att den ändring i värnpliktslagen
som enligt vad jag nyss sade bör göras med anledning av den nu föreslagna
förkortningen av de medicinalvärnplikligas grundutbildning bör anslå lill dess
de påbörjade försöken har ulvärderals. Jag kommer därför alt i annat sammanhang
återkonmia till riksdagen med förslag lill den ändring i värnpliktslagen som
behövs, om vad jag här har förordat vinner riksdagens bifall. 1 övrigt ankommer
det på regeringen att meddela föreskrifter om utbildningen enligl de riktiinjer
som jag nu har angett.
I likhel
med flera remissinstanser föreslår jag att den ändrade utbildningsgängen för medicinalvärnpliktiga
i sin helhet tillämpas först fr. o. m. juni 1976. Värnpliktig som har påbörjat
grundutbildningen före den 1 juni 1976 bör fullgöra denna enligt äldre
bestämmelser. Grundutbildningen skall dock anses vara fullgjord när den
värnpliktige har genomgått respektive fackkurs och har fullgjort en
grundutbildningslid, som för apotekare och läkare omfattar minst 225 dagar samt
för läkarassisienter och veterinärer minst 255 dagar.
Jag
vill i delta sammanhang också ta upp vissa frågor som rör medicinalfackskolan
i Solna. Enligl promemorian har det visat sig svårt alt nå elt gott ulbildningsresullal
vid skolan. Skolan är bara provisoriskt organiserad. En ökning av antalet
elever väntas dessutom under de närmaste åren.
Utbildningen
vid skolan föresläs i promemorian omfatta även regelbunden fortsatt utbildning
av medicinalkårens fast anställda personal samt viss utbildning av
kvalificerade instruktörer i sjukvårdstjänst. Vidare föreslås att vissa kortare
kurser för personal inom den civila krigssjukvården och viss sjukvårdsulbildning
av medicinalpersonal inom civilförsvaret föriäggs i anslutning till en för försvarsväsendel
gemensam sjukvärdsskola. 1 promemorian erinras vidare om all även frägan om en
annan lokalisering av medicinalfackskolan kan bli aktuell inom de närmaste
åren lill följd av de omflyttningar som väntas ske beträffande försvarets
staber och förvallningar m. m. inom stockholmsområdet.
Av
prop. 1971:88 framgår all förslag om en fast skolorganisation närmast
Prop.
1975:74 20
för
den fast anslällda medicinalpersonalens ulbildning tidigare förts fram av 1962
års försvarssjukvårdsutredning i betänkandet (SOU 1966:36) Mi-lilärsjukvärden
11. Sedermera föreslog 1966 års värnpliktskommitlé att en för hela krigsmaklen
gemensam central ulbildningsanstall skulle inrättas inom stockholmsområdet för medicinalpersonalens
fackutbildning.
Min
företrädare anförde i den nyss nämnda propositionen alt han inte var beredd atl
la ställning lill förslagel i denna del men alt han avsåg atl efter ytteriigare
utredning återkomma lill frägan i ell senare sammanhang. Departementschefens
ställningstagande föranledde inte någon erinran från riksdagens sida (FöU
1971:14, rskr 1971:144).
Jag vill
i detta sammanhang erinra om atl 1974 års riksdag (mot. 1974:1288, FöU 1974:30,
rskr 1974:3l9)harbehandlat en frågaav liknande slag. 1 nämnda motion
hemställdes att riksdagen hos Kungl. Maj:l skulle begära en utredning om fömtsättningarna
atl lokalisera en försvarels sjukvärdsskola lill Umeå. Försvarsutskottet ville
emellertid inle förorda någon utredning i enlighet med förslagel i motionen.
Utskottet ansåg del dock angelägel att regeringen relativt snart lar ställning lill
personalbehov och utbildning för försvarssjukvärden. Riksdagen biföll vad
utskottet hemställt.
Av
det föregående framgår alt rernissinslanserna nyligen har avgeit yttranden
över förslaget oni att inrätta en för totalförsvaret avsedd krigssjukvårdsskola.
Jag avser atl senare ta ställning till lokali.seringsfrågan och därmed samnianhängande
spörsmål.
6 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna de riktlinjer för grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal
som jag har förordat.
7 Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå riksdagen att aniaga det förslag som föredraganden har
lagt frani.
Prop.
1975:74 21
Innehåll
Propositionen
................................................ -' 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ................... I
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-05-22 2
1 Inledning ..................................................... ..... 2
2 Nuvarande beslämmelser ................................. ..... 3
2.1 Allmänt.................................................. ...... 3
2.2 Utbildningen inom armén .......................... ...... 3
2.3 Utbildningen inom marinen ...................... ...... 4
2.4 Medicinalfackskolans nuvarande organisation 5
3 Departementspromemorian
............................ ..... 6
3.1 Allmänna överväganden ........................... ..... 6
3.2 Inskrivning och ullagning ............................ ..... 6
3.3 Förslag till grundutbildning m. m................... ..... 8
3.4 Minskning av antalet ijänstgöringsdagar ....... .... 12
3.5 Övriga frågor ......................................... .... 12
4 Remissyttrandena........................................... 13
4.1 Allmänna omdömen ................................... 13
4.2 Inskrivning och ullagning ........................... 14
4.3 Förändringar av utbildningsgången ............. .... 14
5 Föredraganden 16
6 Hemställan 20
7 Beslul 20
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar i 5 dokument.
- Bet. 1975/76:FöU38 Med anledning av propositionen 1975/76:199 om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m. m. jämte motioner s. 1 i texten
- Bet. 1975/76:FöU13 Med anledning av propositionen 1975:74 med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal jämte motioner s. 1 · s. 8 i texten
- Prop. 1975/76:199 om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m. i texten
- Skr. 1976/77:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 22 i texten
- Skr. 1978/79:103 1978/79:103 i texten