Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

99 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 92 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 Regeringens proposition

1976/77:125

med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77;

beslutad
den 24 mars 1977.

Regeringen förelägger rUcsdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår till ca 2 961 milj.
kr., varav ca 2 867 milj. kr. på driftbudgeten och ca 95 milj. kr. på
kapitalbudgeten. De största anslagen för egentliga statsutgifter på
driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande åtgärder, särskilda
åtgärder för arbetsanpassning, byggande av statliga vägar samt svenska
FN-styrkors verksamhet utomlands. De största anslagen på kapitalbudgeten avser
inköp av skogsmaskiner samt förvärv av viss eldistribution m. m. för statens
vattenfallsverk.

Sammanlagt har nu begärts eller anvisats anslag på
tilläggsbudget lill statsbudgeten för innevarande budgetår med ca 5 822 milj.
kr.

1
Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson,
Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Dahlgren, Asling,
Mundebo, UUsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson

Proposition
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

Statsråden föredrar förslag tUl riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tUläggsbudget III tUl statsbudgeten för budgetåret
1976/77. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Mundebo anför: Riksdagen fastställde under riksmötet 1975/76 statsbudgeten för
budgetåret 1976/77. De anslag som därutöver har anvisats vid innevarande
riksmöte har uppförts på tUläggsbudget I (prop. 1976/77: 25, FiU 1976/77: 7,
rskr 1976/77: 105). Vidare har, samtidigt som förslaget tiU statsbudget för
nästa budgetår avlämnades, också föreslagits anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår (prop. 1976/77: 101).

I
prop. 1976/77: 57 har regeringen föreslagit att staten skall lämna ett
kapitaltUlskott om ca 1 800 milj. kr. till Norrbottens Järnverk AB. Av detta
belopp utgör ca 490 milj. kr. eftergift av tidigare statliga lån.

Regeringen
har i prop. 1976/77: 95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande
åtgärder anvisat totalt 350 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande
budgetår. Vidare har regeringen i prop. 1976/77: 98 föreslagit att 47 milj.
kr. anvisas på tUläggsbudget för innevarande budgetär tUl lån till
Areprojektet. Dessutom har regeringen i prop. 1976/77: 99 föreslagit att 2,5
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår till stöd till
tidningar på andra språk än svenska. I prop. 1976/77: 105 har regeringen
föreslagit att 125 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår
till sysselsättningsskapande åtgärder för tekoindustrierna.

Ytterligare anslagsframställningar på
tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas
riksdagen i en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 3

gemensam
proposition om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena
har hemställt om.

Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 116.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125

Bilaga
1

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Romanus

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[1]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1
000 kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 18 milj.
kr.

Från anslaget bestrids utgifter för större
byggnadsföretag inom kriminalvården.

Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975/ 76: 100 bU. 1, FiU
1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) den 20 januari 1977 beslutat om vissa
sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län under budgetåret 1976/77.
Beslutet innebär bl. a. att anslaget får belastas med 14 210 000 kr. utöver vad
som tidigare medgivits.

I beslut den 20 januari 1977 har regeringen vidare
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med kriminalvårdsstyrelsen dels
projektera och utföra en ny kriminalvårdsanstalt (lokalanstalt) i Luleå inom en
kostnadsram av 11,9 milj. kr. i prisläge den 1 april 1976, dels utföra diverse
byggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalten i Haparanda inom en kostnadsram av 2
310 000 kr. i prisläge den 1 april 1976.

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört i det föregående
bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt Kostnadsram Beräknad
medels- Bygg- Färdig-

1976-04-01 förbrukning start ställande

------------------ år-mån ------------------ år-mån

1976/77 1977/78

Luleå (lokalanstalt) 11 900 500

Haparanda
(verk

stads- och fritids

lokaler m. m.) 2 310 500

3 000 78-01 79-03 1 810 77-04
78-04

s. 6 Kontrollera mot PDF

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 14 210 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125

Bilaga
2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Ullsten

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE
HUVUDTITELN

A.
Utrikesdepartementet m. m.

[1]
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. På

statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett
reservationsanslag av 7,3 milj. kr. Medlen är avsedda för anskaffning,
projektering, produktion och förvaltning av inredning och inventarier vid
kansli- och bostadsfastigheter för utrikesförvaltningen. Till följd av att
vissa vid anslagsberäkningen icke fömtsedda projekt tillkommit har behov av extra
medelstilldelning för innevarande budgetår uppstått. Detta beräknas till 525
000 kr.

Med
hänvisning tUl ovanstående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

anvisa
ett reservationsanslag av 525 000 kr.

E.
Diverse

[2]
E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp
ett reservationsanslag av 4 847 000 kr.

Stockholms intemationella fredsforskningsinstitut
(SIPRl) har i sin anslagsframställning för innevarande budgetår icke beräknat
erforderligt utrymme för s. k. lönekostnadspålägg avseende täckning av sociala
avgifter. Vidare har extra kostnader uppstått till följd av domstolsbeslut

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 8

om
beskattning av den utiändska forskarpersonalens bostadsförmåner. SIPRI bör
erhålla kompensation härför. Medelsbehovet uppgår till sammanlagt 254 000 kr.

Med
hänsyn till vad jag ovan har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att tUl Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 254 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125

Bilaga
3

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Bohman

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk mUitär styrka i
FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat tUl riksstaten för budgetåret
1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de
årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkors
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation
i FN samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst anvisades
budgetåren 1965/661971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska
FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkomas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittiUs anvisats
801 965 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 62 mUj. kr.
anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, för FN-styrkan i
Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden julidecember 1976 samt för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1976/77: 25 bU. 3, FöU 1976/77: 5, rskr
1976/77:67).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av
FN. Intill den 1 januari 1977 har från FN influtit 423 178 140 kr. Sveriges
fordran hos FN enligt hittiUs framlagda krav uppgår t n. till 56 367 220 kr.
Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs driftbudgetens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 10

Genom beslut den 21 oktober 1976 har tiden för den
svenska FN-insatsen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1977.
Utgifterna beräknas till ca 6 milj. kr. för månad eller för tiden januari
juni 1977 sammanlagt 36 milj. kr.

Genom beslut den 15 december 1976 har tiden för den
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1977. Utgifterna
beräknas till ca 3,8 milj. kr. för månad eUer sammanlagt 22,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3,5 milj. kr. bör
beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare
kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av
kontingenterna.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1
januari 1977 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 470 000 kr. för
månad eller för tiden januarijuni 1977 sammanlagt 2,8 milj. kr.

Vid utgången av december 1976 kvarstod en
behållning på ca 4 253 200 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i
Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (36 000
000 -|-22 500 000 -f 3 500 000 -\- 2 800 000 - 4 253 200) 60 546 800 kr., avrundat
60,5 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det
militära försvaret.

Med hänsyn tUl att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget
Ofömtsedda utgifter.

Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget
FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp
framdeles.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 60 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[2]
a. Lån till stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Stiftelsen
erhåller av statsmedel endast ett mindre bidrag (5 000 kr.).

Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem har tiU
uppgift att bereda främst värnpliktiga på permission inkvartering och servering
till förmånliga priser. Örlogshemmet är i mån av utrymme också öppet för an-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 11

nan
personal inom försvarsmakten samt för civila. Örlogshemmet är beläget på
Blasieholmen i Stockholm.

Huvudmännen för stiftelsen har i skrivelse tiU
regeringen den 29 juni 1976 framhållit följande.

Örlogshemmet
är i stort behov av in- och utvändig renovering. Fastigheten avses även
anslutas till kommunens fjärrvärmenät. Stiftelsen har inga egna medel att täcka
dessa kostnader. Huvudmännen för stiftelsen ansöker därför om ett ränte- och
amorteringsfritt lån om 1,6 milj. kr. Som säkerhet för lånet erbjuds
inteckningar i fastigheten. Fastigheten är taxerad till 1 450 000 kr. och belåningsvärderad
till 4 milj. kr. Fastighetens marknadsvärde är beräknat tUl drygt 7 milj. kr.
(1976). Inteckningarna i fastigheten uppgår till ca 600 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen har i
granskningsutiåtande yttrat sig över föreliggande planer och
kostnadsberäkningar.

Föredraganden

Örlogshemmet fyller en inte oväsentlig
värnpliktssocial uppgift. Om inte en upprustning av hemmet kommer tUl stånd
tvingas stiftelsen avveckla verksamheten. Jag förordar därför att staten, mot
säkerhet i inteckningar i fastigheten, ger stiftelsen Drottning Victorias
Örlogshem ett ränte- och amorteringsfritt lån. Den angivna lånesumman om 1,6
milj. kr. bör räknas upp enligt de principer som gäller för beräkning av
prisregleringsmedel för perioden februari 1975 till november 1976. Lånesumman
bör därför höjas till 1,9 milj. kr. Anslag för detta lån bör föras upp på
tilläggsbudget III för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd.
Vidare bör lånet ligga inom den bestämda utgiftsramen för de militära
försvarsutgiftema. Lånet skall utan föregående uppsägning vara förfallet till
betalning om stiftelsen säljer fastigheten eller upplåter den för annat
ändamål än vad som avses med stiftelsens verksamhet. Det bör ankomma på
regeringen att fastställa de närmare villkoren för lånet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till stiftelsen Drottning Victorias
Örlogshem på till-läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 1 900 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 13

Bilaga
4

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Gustavsson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisats ett reservationsanslag av 13,2 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1975. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
av 3,6 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3
600 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[2]
1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
TiU ändamålet har för budgetåret 1976/77 anvisats ett investeringsanslag av 4,7
milj. kr. Den 1 juli 1976 fanns en behållning på ca 7,7 milj. kr.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1975/76: 100 bil. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) den 20 januari
1977 beslutat om särskUda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län
budgetåret 1976/77. Beslutet innebar bl. a. att från detta investeringsanslag
skulle få bekostas utgifter med högst 1,5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreskrivit i annat sammanhang. I beslut samma dag

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 14

medgav
regeringen efter förslag av socialstyrelsen att vissa byggnadsarbeten får
påbörjas innevarande budgetår vid erkända vårdanstalten Holmforshemmet i Bodens
kommun.

Vid min anmälan av
anslaget i 1977 års budgetproposition beräknade jag medelsbehovet under
budgetåret 1976/77 för övriga under budgetåret aktuella byggnadsföretag tUl
12,4 milj. kr. Det totala medelsbehovet under innevarande budgetår uppgår
således till 13,9 milj. kr. Jag förordar därför att ytterligare 1,5 milj. kr.
anvisas för ändamålet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000
kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916 fil: 125 15

Bilaga
5

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Turesson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE
HUVUDTITELN

A. Kommunikationsdepartementet
m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 6,1 mUj. kr. Med
beaktande av disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 1
562 000 kr. finns totalt 7 662 000 kr. att tillgå. Detta belopp bedöms bli
otillräckligt med hänsyn dels till tidigareläggningar av delar av utredningsarbetet
inom 1975 års Öresundsdelegation (K 1975: 06), dels till kostnader för under
budgetåret tillsatta utredningar, såsom Brommautredningen (K 1976: 03), utredningen
(K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken och
SMHI-utredningen (K 1977: 01). Belastningen på anslaget för budgetåret 1976/77
beräknas uppgå till 8,9 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov om 1 238 000 kr.
föreUgger således. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 238 000
kr., varav hälften att avräknas mot automobilskatte-medlen.

B. Vägväsendet

[2]
B 3. Byggande av statliga vägar. Under denna mbrik har på statsbudgeten för
innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 865 milj. kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975/76: 100 bil. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) har regeringen den 20
januari 1977

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 16

beslutat
att statens vägverk från reservationsanslaget Byggande av statliga vägar får
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestrida utgifter
med högst 104 mUj. kr. Medlen skall användas för sysselsättningsskapande
vägbyggnadsåtgärder i Norrbottens län. Arbetena skall bedrivas av statens
vägverk med arbetskraft som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen.
Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen. Vägarbetena beräknas pågå under hela år 1977 och
halva år 1978. För år 1977 har beräknats att 56 milj. kr. kan upparbetas.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att till Byggande av statliga vägar på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 104 000 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 17

Bilaga
6

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Bohman

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
ekonomidepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[Ij
aa. Teckning av aktier i Lantbruksnäringamas Primärkredit Aktiebolag. Något
anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för budgetåret
1976/77.

Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB bildades efter beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 117, BaU
1964: 34, rskr 1964: 233; JoU 1964: 17, rskr 1964: 243). Staten äger 50 % av
tiekapitalet. Övriga aktieägare är Lantbmkamas Riksförbund, Kooperativa
Förbundet och AB Samkredit. Bolaget skall medverka till finansiering av
företrädesvis företag vars verksamhet avser förädling éllér distribution av
produkter från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eUer
distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Bolagets långivning är
huvudsakligen långfristig. Medel för verksainheten anskaffas genom egen
upplåning. Enligt bolagsordningen skall bolaget ha ett aktiekapital av lägst 5
och högst 15 milj. kr. jämte en gararitifohd på lägst 15 och högst 30 milj. kr.
Aktiekapitalet uppgår f. n. till 5 milj. kr. och garantifonden tiU 30 milj.
kr. Vidare finns en reservfond om 2,5 milj. kr.

Bolaget
har rätt att för rörelsen upplåna medel öch ikläda sig garantiförpliktelser
tUl ett belopp som, frånräknat upplåningen mot förlagsbevis, motsvarar högst
20 gånger summan av bolagets eget'kapital och garantifond. Mot förlagsbevis
upplånat kapital intill ett belopp motsvarande summan av bolagets aktiekapital
och garantifond likställs med eget kapital med viss begränsning i fråga om förlagslån
som långivaren kan återkräva inom fem år.

Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB hemställer i
skrivelse till regeringen den 26 januari 1977 att åtgärder vidtas från statens
sida för att teckna aktier i bolaget för ytterligare 5 milj. kr. och ställa
garanti

2
Riksdagen 1976177.1 saml Nr 125

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 18

på
ytterligare högst 15 milj. kr. till bolagets förfogande. Bolaget anför därvid
bl. a. följande.

Bolagets upplåningsrätt uppgår f. n. tUl 1 450 mUj.
kr. under förutsättning att rätten att utge förlagsbevis maximalt umyttjas.
Bolagets upplåning sedan år 1965 framgår av följande uppställning:

Är Upplåning Ökning per år

(1
000-tal kr.) (1 000-tal kr.)

53 547

112 782

59 235

180 867

68 085

297 260

116 393

353 210

55 950

434 819

81 609

541 910

107 091

673 235

131 325

792 460

119 225

897 135

104 675

1003 860

106 725

1 205
108

201 248

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976

Bolagets upplåning har fram tUl år 1972 uteslutande
skett mot revers. Sistnämnda år började även upplåning mot förlagsbevis att
ske. Summan av utelöpande förlagsbevis uppgår till 22,3 milj. kr.

Bolaget har hittills utnyttjat ca 1 205 milj. kr.
av upplåningsrätten och kan alltså disponera ytterligare 245 milj. kr.
Utlåningen var vid 1976 års utgång 1226 milj. kr. (föregående år 1031 milj.
kr.). Beviljade, ännu ej utbetalade lån uppgår f.n. till 46 milj. kr. Under
januari 1977 beräknas låneansökningar på ytterligare ca 90 mUj. kr. bli behandlade.
Därutöver har inkommit låneframställningar med hemställan om utbetalning under
år 1977 på sammanlagt ca 285 milj. kr. Upplåningsbehovet kan alltså f. n.
beräknas behöva ökas med ca 420 milj. kr. Ytterligare låneframställningar
väntas under år 1977 på belopp mellan 100 och 200 milj. kr. Om en upplåning av
denna storlek skulle medges av riksbanken för år 1977, skulle den icke kunna
rymmas inom den förut angivna upplåningsrätten. För att öka upplåningsrätten
förordar bolaget att aktiekapitalet höjs genom en nyemission på nominellt 10
milj. kr. till det enligt bolagsordningen högsta medgivna beloppet 15 milj. kr.
Härför fordras en aktieteckning från statens sida med hälften av beloppet eller
5 milj. kr. Bolaget anser det lämpligt att samtidigt öka bolagets reservfond,
som f.n. uppgår tUl 2,5 milj. kr., så att den kommer att utgöra 20 % av
aktiekapitalet. Detta kan ske genom att aktierna betalas med 105 % av det
nomineUa värdet. För att öka möjligheterna till en vidgad upplåningsrätt
förordar bolaget vidare att garantifonden ökas med 30 mUj. kr., varav 15 milj.
kr. belöper på staten. Härför behövs emellertid ändring i gäUande
bolagsordning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 19

Bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank
och fullmäktige i riksgäldskontoret har inget att erinra mot de framförda
förslagen.

Föredraganden

I likhet med remissinstanserna har jag ingen
erinran mot den föreslagna ökningen av aktiekapitalet och garantifonden. Jag
tillstyrker sålunda att upplåningskapaciteten för Lantbmksnäringamas
Primärkredit AB höjs i den omfattning som bolaget har förordat. Beslut om
höjning av upplåningskapaciteten enligt det sagda har under förutsättning att
riksdagen beviljar nödvändiga medel härför fattats på ordinarie bolagsstämma
den 21 mars 1977. Jag föreslår att staten för sin del tecknar nya aktier i
bolaget till ett nominellt belopp av 5 milj. kr. att betalas till en kurs av
105 % av detta belopp. Medel för aktieteckningen bör anvisas redan under
innevarande budgetår. För ökning av garantifonden bör erforderlig
garantiförbindelse från statens sida på 15 milj. kr. utfärdas av
riksgäldskontoret.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelse på 15 000 000 kr. att ingå i
garantifonden för Lantbmksnäringamas Primärkredit Aktiebolag,

2.
till Teckning av aktier i
Lantbruksnäringarnas Primärkredit Aktiebolag på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 5 250
000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 21

Bilaga
7

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde, m. m.

[1]
Garanti till Systembolaget AB för pensionsåtaganden. Systembolaget AB bildades
år 1954 inom ramen för de riktlinjer för alkoholpolitiken som beslutades av
statsmaktema år 1954. Bolagets uppgift är att driva detaljhandel med sprit, vin
och starköl samt att idka annan rörelse som har samband därmed. Enligt avtal
med staten innehar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor som
föreskrivs i rus-drycksförsäljningslagen (1954:521, ändrad senast 1976:513).
Staten äger samtiiga aktier i Systembolaget AB.

Genom lagstiftning hösten 1976 infördes ändrade
avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden m. m. (prop.
1976/77: 48, SkU 1976/77: 14, rskr 1976/77: 102, SFS 1976: 10991101). De nya
reglerna innebär bl. a. att begreppet allmän pensionsplan som är av avgörande
betydelse när det gäller att bestämma avdragsrätten för kostnader för
pensionsutfästelser har utvidgats något i förhållande till tidigare gällande
regler. Således har t. ex. i punkt 2 e andra stycket av anvisningarna tiU 29 §
kommunalskattelagen (1928: 370), KL, föreskrivits att med allmän pensionsplan
avses i KL, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte
föreligger, bl. a. pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och
för vilket staten har lämnat borgen. Bakgrunden tUl förslaget är den huvudregel
som gäller när allmän pensionsplan inte föreligger och som innebär att med
allmän pensionsplan skall likstäUas pensionsåtagande som ryms inom vad som är
sedvanligt enligt allmän pensionsplan. För avdragsrätt krävs enligt huvudregeln
vidare att pensionsåtagande som inte har tryggats genom pensionsförsäkring
eller avsättning till stiftelse skall trj'ggas genom kreditförsäkring.

I prop. 1976/77: 48 anförde jag att den nämnda nya
bestämmelsen i första hand avser aktiebolag i vilka staten direkt eller
indirekt äger huvuddelen av aktierna. Det påpekades att det förekommer att
sådana företag trots att de lämnar pensionsutfästelser som till sitt innehåll

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 22

är
i stort sett likvärdiga med aUmän pensionsplan antingen saknar praktiska
möjligheter att kreditförsäkra utfästelserna utan statlig borgen eller ändå med
hänsyn tUl omständigheterna bör kunna få ersätta kreditförsäkring med statiig
borgen. Den omständigheten att staten lämnar borgen för utfästelserna torde
medföra att dessa får likställas med allmän pensionsplan. Det torde därvid
beaktas att ett sådant borgensåtagande kräver riksdagens medverkan och att
riksdagen därigenom får möjlighet att allsidigt pröva lämpligheten av att ett
visst statligt företag befrias från kravet på kreditförsäkring. Jag förutsatte
därvid att riksdagen som underlag för sin bedömning har tiUgång till yttrande
från riksskatteverket.

I skrivelse den 21 januari 1977 har Systembolaget
AB hemställt om en statlig garanti för bolagets pensionsförpliktelser.
Systembolaget AB anför att enligt den lagstiftning jag tidigare har redogjort
för är bolagets avsättningar till pensionsreserv inte till fullo avdragsgilla
vid beskattning utan att pensionsutfästelserna har tryggats genom kreditförsäkring
eller dylikt. De pensionsbestämmelser som gäller för de anställda i
systembolaget ansluter i allt väsentUgt till statens pensionsreglemente. Enligt
tilläggsbestämmelser tUl statens pensionsreglemente samordnas i förekommande
fall pensionsrätt i bolaget med statlig pensionsrätt.

Bolagets pensioner utbetalas av statens
personalpensionsverk enligt samma rutiner som gäller för statens pensionärer.
Pensionerna betalas med löpande inkomster. I dag uppgår antalet pensionärer
till ca 1 500 och antalet anställda med pensionsrätt är ca 2 600. Härtill
kommer utfästelser om framtida livräntor till omkring 600 personer som har
slutat sin anställning i bolaget. Bolagets pensionsskuld som har beräknats
av kommunernas pensionsanstalt i samråd med statens personalpensionsverk
beräknades den 31 december 1975 till 269 milj. kr. För att trygga detta
åtagande redovisas i balansräkningen på särskUt konto avsättning tUl
pensionsskuld om f. n. ca 214 milj. kr.

Yttranden över bolagets skrivelse har inhämtats
från riksskatteverket och statens personalpensionsverk.

Statens personalpensionsverk bekräftar i sitt
remissvar att pensionsreglementet för systembolagets personal överensstämmer
med statens pensionsreglemente. Riksskatteverket har granskat systembolagets
pensionsreglemente och överenskommelsen angående pensionsförmåner till
deltidsanställd timavlönad butiks- och kontorspersonal och funnit att
bestämmelserna i dessa inte utgör hinder för bifall till systembolagets
anhållan.

Föredraganden

Systembolaget AB svarar enligt avtal med staten för
de uppgifter som enligt msdrycksförsäljningslagen ankommer på detaljhandelsbolaget.
Bolaget är helt statsägt och har legalt monopol på detaljhandeln

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 23

med
rusdrycker. I allt väsentligt överensstämmer bolagets pensionsreglemente med
statens pensionsreglemente och pensionerna utbetalas av statens
personalpensionsverk. Pensionsskulden beräknades den 31 december 1975 tUl 269
milj. kr. Under hand har jag inhämtat från bolaget att pensionsskulden den 31
december 1976 uppgick till 280 milj. kr. Enligt gällande lagstiftning är
bolagets avsättningar till pensionsreserv inte till fullo avdragsgilla vid
beskattning utan att de har tryggats genom kreditförsäkring eller dylikt.

Jag vUl erinra om vad jag anförde vid förslaget
till den av innevarande riksmöte antagna lagstiftningen om möjligheterna att
ge statlig garanti för vissa pensionsåtaganden (prop. 1976/77: 48 s. 62 63).
Systembolagets pensionsutfästelser är s. k. bruttoförmåner vilka f. n. inte kan
kreditförsäkras. För att pensionsåtagandena i beskattningshänseende skall
kunna jämstäUas med allmän pensionsplan och därigenom avsättningar till
pensionsreserven tUl fullo skall bli avdragsgilla vid beskattning krävs enligt
gällande lagstiftning en garanti från staten.

Genom
att bolaget har legalt monopol innebär en garanti inte en förmån som snedvrider
konkurrensen. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att bolaget bör beredas
samma möjligheter som flertalet andra företag att dra av sina
pensionsavsättningar vid beskattning förordar jag att bolaget beviljas en
statlig garanti för sina pensionsutfästelser. Av principiella skäl anser jag
att bolaget till statsverket bör utge premie för den kreditförsäkring som denna
statliga borgen innebär. Bolaget bör alltså årligen till inkomsttiteln
Pensionsmedel m. m. betala in ett belopp som motsvarar vad en kreditförsäkring
skulle ha kostat.

En
sådan garanti medför att bolagets samtliga avsättningar i bokslut till
pensionsreserven intill pensionsskuldens faktiska aktuella belopp skall vara
avdragsgilla vid beskattning så länge bolaget tillämpar pensionsreglemente som
ansluter till statens pensionsreglemente. Med hänsyn till bolagets karaktär
innebär garantiåtagandet dessutom närmast en formell förpliktelse att belasta
driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m. m. för bolagets pensionsåtaganden
i det fall bolaget inte skulle kunna bestrida dem av egna medel.

Vid utgången av år 1969 uppgick bolagets
pensionsskuld till 153 milj. kr. och f. n. uppgår den till 280 milj. kr.
Pensionsskuldens tillväxt beror på löneökningar, ökningar av utgående
pensionsförmåner och av antalet pensionsberättigade. Med hänsyn till
pensionsskuldens framtida tillväxt bör garantin bestämmas till högst 400 milj.
kr., vilket innebär att frågan ånyo får underställas riksdagen om
pensionsskulden växer över detta belopp.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att utfärda en statlig garanti för
pensionsförpliktelser vid Systembolaget AB intill en pensionsskuld om 400 000
000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 24

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE
HUVUDTITELN

E.
Diverse

[2]
E 14. Statlig företagshälsovård. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 1 000 kr. I prop. 1975/76:
100 (bU. 2 punkten 6 och bU. 9 s. 136) anmälde föredragande statsrådet frågan
om den statliga företagshälsovårdens uppbyggnad och finansiering. Därvid
föreslogs uppförandet av ett nytt anslag i statsbudgeten, benämnt Statlig
företagshälsovård. Från detta anslag borde förskottsvis bestridas kostnader
för hälsoråds verksamhet samt kostnader för etablering och drift av
företagshälsocentraler för statsanställda m. fl. enligt en stat som skulle
fastställas av regeringen. Kostnadema skulle slutligt fördelas på de
myndigheter, affärsdrivande verk m. fl. som anslöts till hälsocentralerna. Vid
den slutiiga fördelningen borde kostnaderna belasta de anslag eller
anslagsposter (motsv.) från vilka kostnaderna för sjukvården hos myndigheterna
m. fl. bestrids. Delta skulle komma att medföra en merbelastning av vissa anslag.
I statsbudgeten borde föras upp endast ett formellt anslag av 1 000 kr.
Riksdagen lämnade förslaget utan erinran (InU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 210).
Regeringen har genom beslut den 28 oktober 1976 fastställt stat för anslaget.

Föredraganden utgick således ifrån att de
förskottsvisa utbetalningar som skuUe ske från anslaget skulle kunna fördelas
på anslagspost för sjukvård eller motsvarande hos myndigheter m. fl. så att
någon belastning inte skulle komma att redovisas på anslaget Statiig
företagshälsovård.

Verksamheten inom de regionala hälsoråden inriktas
under budgetåret 1976/77 på bl. a. kartläggning av befintliga
företagshälsovårdsresurser och planering för statiiga företagshälsocentraler.
Enligt hälso-rådens planläggning kommer sådana hälsocentraler att kunna
etableras först under budgetåret 1977/78. Kostnader för hälsorådens verksamhet
under innevarande budgetår kan således inte fördelas på myndigheter m. fl. som
är anslutna tUl hälsocentraler. Anslaget Statiig företagshälsovård kommer
därför att uppvisa en belastning vid slutet av innevarande budgetår. Det är nu
inte möjligt att göra en tillförlitlig beräkning av anslagsbelastningen. En
redovisning därav bör i stället lämnas i nästkommande budgetproposition.

Jag hemstäUer att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 25

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 325
milj. kr., varav 40 milj. kr. på tilläggsbudget II. Vid
budgetårets ingång fanns ingen behållning under anslaget.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i
byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel
inte har anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas
kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan
som finns upptagen under anslaget.

I gällande investeringsplan är under förevarande
anslag uppförd en kostnadsram för övriga omlokaliseringsobjekt (prop. 1975/76:
100 bil. 9, FiU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 225). Kostnadsramen är avsedd för de
återstående omlokaliseringsobjekt för vilka byggnadsstyrelsen har redovisat
byggnadsprogram men där planeringen ännu inte förts så långt att förslag till
separata kostnadsramar har kunnat redovisas för riksdagen. Jag har vid min
anmälan under denna rubrik på tilläggsbudget I och II till
statsbudgeten för innevarande budgetår (prop. 1976/77: 25 bil. 6 och prop.
1976/77: 101 bU. 5) redovisat kostnadsramar för två sådana byggnadsobjekt
nybyggnad i kv. Blåsenhus i Uppsala för Sveriges geologiska undersökning samt
nybyggnad i kv. Jungfrun i SundsvaU för riksförsäkringsverket.
Byggnadsstyrelsen har i början av år 1977 redovisat förslag till kostnadsramar
för ytterligare tre byggnadsobjekt för omlokaliserad statlig verksamhet för
vilka redovisning för riksdagen nu bör ske med hänsyn till tidplanen för
arbetena. Vidare har byggnadsstyrelsen redovisat förslag till upprustning av
värmeförsörjningen för anläggningarna i Hägernäs i Täby kommun. Även detta
byggnadsärende bör med hänsyn till tidplanen redovisas i detta sammanhang.

Stockholm. Värmeförsörjning i Hägernäs.
Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram för ombyggnad och
komplettering av befintlig panncentral inom det område i Hägernäs i Täby
kommun som tidigare disponerades av förutvarande Roslagens flygflottilj. Inom
området finns byggnader för bl. a. statens scenateljéer samt kulissmagasin. Vidare
anordnas permanenta lokaler för arbetsmarknadsutbildning (jfr prop. 1976/77:
100 bil. 11 s. 153). Byggnadsstyrelsens förslag omfattar ombyggnad och utbyte
av pannor inom befintiig panncentral samt viss dragning av nya
varmvattenledningar inom området. Kostnaderna för arbetena beräknas av
byggnadsstyrelsen till 3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.
Byggnadsarbetena avses komma att påbörjas under sommaren 1977.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 26

Regeringen har den 10 mars 1977 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att projektera arbetena t. o. m. bygghandlingar.

Linköping. Nybyggnad av försöksstationer för FOA. I
beslut den 18 december 1975 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att
projektera fasta försöksstationer för den del av verksamheten vid
huvudavdelning 3 vid försvarets forskningsanstalt som skall omlokaliseras till
Linköping. Försöksstationerna avses ersätta befintiiga anläggningar vid
Löfsätra i Vallentuna kommun och Sandkullen i Österåkers kommun.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar
för försöksstationer i Lilla Gåra och Normstorp i Linköpings kommun.
Kostnaderna beräknas till sammanlagt 5,4 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1976,
varav ca 3 milj. kr. för yttre anläggningsarbeten. Mot bakgmnd av gällande
tidplan för omlokaliseringen av huvudavdelning 3 till Vallaområdet i Linköping
räknar byggnadsstyrelsen med att byggnadsarbetena för försöksstationerna bör
påbörjas under hösten 1977.

Umeå. Nybyggnad för arbetsmedicinska filialen.
Genom statsmakternas beslut (prop. 1973: 1 bil. 7, SoU 1973:5, rskr 1973: 102)
inrättades år 1974 en filial i Umeå till den arbetsmedicinska avdelningen inom
arbetarskyddsstyrelsen. Filialen disponerar övergångsvis lokaler inom
universitetsområdet samt regionsjukhuset i Umeå.

I beslut den 12 febmari 1976 uppdrog regeringen åt
byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för filialen i Umeå t. o. m.
systemhandlingar. Genom beslut den 14 oktober 1976 godkände regeringen ett
förslag om att även vissa lokaler för arbetarskyddsstyrelsens utbildningsverksamhet
skulle ingå i projektet.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar
för en nybyggnad inom universitetsområdet i Umeå för arbetsmedicinska filialen.
Nybyggnaden föreslås omfatta en rumsarea av ca 3 400 m- och rymma ca 75
arbetsplatser. Filialen avses komma att disponera utbildningslokaler med en
kapacitet av lägst 6 000 deltagardagar per år. Lokalplaneringen har skett med
utgångspunkt i att filialen skall kunna repliera på vissa resurser inom
universitetsområdet samt regionsjukhuset i Umeå. Byggnadsstyrelsen beräknar
kostnaderna för nybyggnaden till sammanlagt 20 milj. kr. i prisläget den 1
april 1976. Byggnadsarbetena beräknas påbörjas under fjärde kvartalet 1977.
Inflyttningen är planerad till sommaren 1979.

Umeå. Nybyggnader i Ersmark. Enligt beslut vid 1973
års riksdag (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skaU enheten för
skydd mot ABC-stridsmedel med ca 250 anställda vid försvarets forskningsanstalt
omlokaliseras till Umeå. Enheten utgör huvudavdelning 4 i den nya
organisationen för försvarets forskningsanstalt (jfr prop. 1973: 88, FöU 1973:
17, rskr 1973: 17 och 196 samt prop. 1974: 75, FöU 1974: 19, rskr 1974: 190).

Antalet
tjänster vid huvudavdelning 4 har successivt minskat bl. a.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 27

till
följd av de personalminskningsmål som har framställts för försvarsmakten.
Regeringen har mot denna bakgrund i beslut den 15 december 1976 föreskrivit att
den fortsatta planeringen av omlokaliseringen av försvarets forskningsanstalt
till Umeå skall inriktas på en Utflyttning av minst 175 tjänster. Enligt
gällande tidplan beräknas omlokaliseringen ske under sommaren 1979.

Regeringen
uppdrog den 21 augusti 1975 åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ett av
styrelsen redovisat byggnadsprogram projektera nybyggnader i Umeå för
försvarets forskningsanstalt. Byggnadsstyrelsen har därefter redovisat dels
förslag till reviderat byggnadsprogram baserat på den minskade personalen vid
huvudavdelning 4, dels systemhandlingar för nybyggnader för försvarets
forskningsanstalt i Ersmark i Umeå vilka har anpassats till de riktlinjer för
omlokaliseringen som föreskrevs av regeringen i tidigare nämnda beslut den 15
december 1976.

De planerade nybyggnaderna i Ersmark omfattar nu en
sammanlagd riunsarea av ca 7 900 m, inkl. lokaler för försöksdjursverksamhet.
Jämfört med det urspmngliga byggnadsprogrammet innebär detta en minskning av
rumsarean med ca 2 400 m-. Möjligheterna till en senare utbyggnad har dock beaktats
i planeringen. Investeringskostnaderna för nu föreslagna nybyggnader, inkl.
försörjningsåtgärder, beräknas av byggnadsstyrelsen tiU 51 milj. kr. i
prisläget den 1 aprU 1976. Byggnadsarbetena beräknas påbörjas i oktober 1977.
Vissa förberedande markarbeten bör dock påbörjas tidigare.

Föredraganden

Efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet har jag funnit att den redovisade nybyggnaden i
Umeå för arbetsmedicinska filialen efter vissa förenklingar kan utföras inom en
något lägre kostnadsram än den som har föreslagits. Jag räknar därför med en
kostnadsram för projektet av 18,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Jag
har härvid t. v. ej beräknat medel för att anordna eventuellt erforderliga
skyddsrum.

Medel
för denna nybyggnad samt för nybyggnad av försöksstationer i Linköping för FOA
och nybyggnaden i Ersmark i Umeå har i 1977 års budgetproposition (prop.
1976/77: 100 bil. Ils. 157) beräknats inom den i investeringsplanen uppförda
kostnadsramen övriga omlokaliseringsobjekt i avvaktan på att de enskilda
byggnadsobjekten skulle kunna redovisas för riksdagen. Jag förordar därför att
denna kostnadsram förs upp med (8074,9 =) 5,1 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Mot bakgrund av vad jag har redovisat i det
föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning beräknad för

Byggstart år-mån.

Fär-

1976-04-01

dig-stäl-'.ande ar-

1976/77

1977/78

man.

Stockholm

Värmeförsörjning i Hägernäs

3 000

2 500

77-08

78-10

Linköping

Nybyggnad av försöksstationer för FOA

5 400

4 000

77-08

78-06

Umeå

Nybyggnad för arbetsmedicinska filialen

Nybyggnader i Ersmark

18 600 51000

6 000 15 000

77-11 77-10

79-06 79-05

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med
de redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tiUgängliga medel under delta
investeringsanslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som
jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten
för statiig förvaltning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 29

Bilaga
8

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

A.
Utbildningsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. För budgetåret 1976/77 anvisades i statsbudgeten under
deima anslagsrubrik 21 839 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget
en reservation av 5 484 116 kr.

Totalbelastningen för innevarande budgetår beräknas
till ca 30,4 milj. kr. Det ytterligare medelsbehovet blir således 3 milj. kr.

TUl de ökade kostnadema bidrar flera faktorer. Ett
flertal kommittéer har fått vidgade arbetsuppgifter genom tilläggsdirektiv.

Med
den omfattning som utbildningsdepartementets kommittéväsende nu nått har de
senaste årens löneförändringar fått ett tungt> genomslag på anslaget. Vidare
har kostnadema för tryckning av betänkanden ökat väsentligt.

Med tanke på att dessutom flera stora utredningar
beräknas bli tillsatta under senare hälften av budgetåret finner jag det
nödvändigt att anslaget tillförs ytterligare medel för kommittéväsendet.

Universitets- och högskoleämbetet har i skrivelse
den 17 november 1976 hemställt om att ytterligare medel anslås för
förberedelsearbetet inför högskolereformen. Medelsbehovet hänför sig till planering,
information och personalutbildning, bl. a. i anslutning till de regionala organisationskommittéemas
arbete.

Med
hänsyn tiU att förberedelsetiden har kommit att bli kortare än som urspmngligen
varit avsett bedömer jag att det finns behov av en särskUd resursinsats för att
deii nya högskolan skall få en god start. Jag har vid min medelsberäkning
beaktat detta.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Kommittéer m. m. på tUläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 30

G.
Vuxenutbildning

[2]
G 13. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett
reservationsanslag av 1 026 000 kr. Av dessa medel avser 843 000 kr.
försöksverksamhet med tolkutbUdning.

Den 1 juli 1974 övertog skolöverstyrelsen (SÖ) de
uppgifter inom tolkutbildningen som sedan år 1969 åvilat statens invandrarverk
(SIV). Verksamheten bedrivs dels i studiecirklar, dels såsom ämneskurser vid
folkhögskolor. Inom verksamheten utbildas bl. a. rättstolkar.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 21 september
1976 anhållit att ytterligare 310 000 kr. anvisas imder anslaget G 13. Bidrag
till särskilda vuxenutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 till försöksverksamhet
med tolkutbildning att användas dels tUl förberedande ålgärder för en utökad
utbildningsvolym 1977/78, dels till ökad utbildningskapacitet redan
innevarande budgetår. SÖ anför i huvudsak följande. På
utbildningsdepartementets uppdrag har SÖ lämnat förslag rörande den fortsatta
utbildningen av kontakttolkar. Enligt de bedömningar som hittUls gjorts inom
SÖ i detta sammanhang bör dimensioneringen av UtbUdningen fr. o. m. 1977/78
omfatta 1 800 deltagarplatser årligen.

För att en sådan ökning av utbildningsvolymen skall
kunna genomföras 1977/78, behöver enligt SÖ vissa förberedelser göras av både
ut-bildningsanordnare och SÖ redan innevarande budgetår. Befintiigt studiematerial
behöver revideras och visst material bör nyproduceras. En omfattande
ledarutbildning måste planeras och påbörjas. Likaså behöver avvägningar mellan
utbildningsinsatser för olika huvudområden och målgrupper utföras. Med hänsyn
tiU att utbildningen är ny och föga känd både bland allmänhet och berörda
intressenter är det också enligt SÖ angeläget att särskilda
informationsinsatser sätts in redan innevarande budgetår.

Föredraganden

Vid
överläggningar med företrädare för skolöverstyrelsen och statens invandrarverk
har framkommit att ytterligare medel för tolkutbildning behövs. Enligt min
mening bör därför ytterligare statsbidrag utgå till denna utbildning. Med
hänsyn härtill förordar jag att medel nu anvisas på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för innevarande budgetår för dels förberedande åtgärder för en
utökad utbildningsvolym 1977/78, dels ökad utbildningskapacitet redan
innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda
vuxenutbildningsåtgärder på tilläggsbudget III tiU statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 31

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3]
15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av
140 milj. kr. (prop. 1975/76:117, UbU 1975/76: 24, rslcr 1975/76: 252). Under
anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning
och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets
början uppgick till 68,4 milj. kr.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att för
budgetåret 1976/77, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter
intUI ett sammanlagt belopp av 1500 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bil. 1, FiU
1975/76: 20, rskr 1975/76: 173). Fullmakten får bl. a. användas för
finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga
investeringar som normalt finansieras med anslag på drift- eller
kapitalbudgeten.

Med stöd av detta bemyndigande uppdrog regeringen
den 20 januari 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra etappen XI av
nybyggnad för högskolan i Luleå inom en kostnadsram av 5 650 000 kr., inkl.
200 000 kr. för försörjningsåtgärder, i prisläget den 1 april 1976. Etapp XI omfattar
hörsal, lokaler för administration och studentkårlokaler.

För etapperna I X av
nybyggnad för högskolan i Luleå har i investeringsplanen för utbildning och
forskning förts upp en kostnadsram av 131 milj. kr. och för
försörjningsåtgärder en kostnadsram av 17 150 000 kr., båda i prisläget den 1
april 1976 (prop. 1976/77: 25, UbU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 73).

Föredragan
den

Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående bör i gällande investeringsplan för utbildning och forskning föras
upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.

Byggnadsobjekt
Kostnadsram

Medelsförbrukning

Faktisk
Beräk-t. 0. m. nad för 76-06-30 1976/77

Bygg-
Fär-

75-04-01 76-04-01

start dig-år- stäl-mån. lande år-mån.

Utbildning
och forskning

Luleå

Försörjningsåtgärder:

Anslutningsavgifter
1 ,4050 \ ,7-.50

Övriga
åtgärder / ' ° J *' "

Nybyggnad
för

högskolan
114 500 136 450

6 } 2000 92117 23 000

successivt 72-08 78-02

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 32

För
att slutligt bestrida kostnaderna för det objekt som under förevarande anslag
berörs av beslut den 20 januari 1977 om särskilda sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län förordar jag att 5 650 000 kr. utöver tidigare
anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

att till Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 5 650
000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 33

Bilaga
9

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

[1]
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På

statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att
statiig kreditgaranti får lämnas för lån tiir yttre rationalisering, lån till
inre rationalisering, jordförvärvslån, driftlån, maskinlån, lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens
rationalisering m. m. samt lån tUl inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 380 mUj. kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
14 milj. kr., tiU rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till
inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr. (prop. 1976/77: 101, JoU
1976/77: 12, rskr 1976/77: 112).

Lantbruksstyrelsen

Efterfrågan på kreditgarantier för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. har ökat kraftigt. Denna utveckling
orsakas av en stigande investeringsvilja inom näringen samt av höjda
investeringskostnader. En stor del av investeringarna innebär minskad
energiförbrukning inom näringen. För innevarande budgetår beräknas behovet av
lånegarantier för trädgårdsnäringens rationalisering m. m. uppgå till 18 milj.
kr. Eftersom det är angeläget att verksamheten inte hindras av en otUlräcklig
kreditgarantiram hemställer styrelsen att ifrågavarande ram ökas med 4 milj.
kr. tiU 18 milj. kr.

Föredraganden

Det statiiga ekonomiska stödet till
trädgårdsnäringens rationalisering utgår huvudsakligen i form av
kreditgarantier. Efterfrågan på sådana

3
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 34

garantier
har ökat kraftigt på senaste tiden. Enligt min mening bör ramen ökas med 3
milj. kr.

För budgetåret 1976/77 bör
sålunda statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med
50 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 200 milj. kr., för
driftiån med 67 milj. kr., för jordförvärvslån med 42 milj. kr., för maskinlån
med 4 mUj. kr., för lån tUl trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 17
milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr.
samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen
bör närmare kunna bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1976/77 statiig
kreditgaranti lämnas för lån tUl yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftiån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. samt lån tUl inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt högst 383 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. 17 000 000 kr., tiU rennäringens rationalisering m. m. 2
500 000 kr. samt lill inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.

[2]
B 17. Stöd till skärgårdsföretag. På statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag av 2 milj. kr. Riksdagen
har för budgetåret medgivit att statlig kreditgaranti för lån till
skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 2 milj. kr. Vidare har riksdagen
medgivit att för budgetåret statsbidrag till skärgårdsföretag får beviljas med
sammanlagt högst 2 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen

Förbrukningen föregående budgetår på de under
förevarande anslag upptagna ramarna uppgick i fråga om lånegarantier till 1 198
000 kr. och i fråga om bidrag till 1 245 000 kr. Eftersom bestämmelserna inte
trädde i kraft förrän i slutet av maj 1976, kunde stöd inte beviljas i någon
större omfattning under budgetåret. Innevarande budgetårs ramar, som är
oförändrat 2 milj. kr. vardera, har visat sig klart otillräckliga. Ramen för
lånegaranti till skärgårdsföretag bör därför ökas med 3 milj. kr. tUl 5 milj.
kr. Ramen för bidrag till skärgårdsföretag bör ökas med 1,5 milj. kr. till 3,5
milj. kr.

Föredraganden

Stödet till skärgårdsföretagen skall medverka till
att den bofasta befolkningen i dessa områden får förbättrade sysselsättnings-
och utkomstmöjligheter. Jag anser det därför som angeläget att ytteriigare
medel ställs till förfogande för ändamålet under innevarande budgetår. Jag

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 35

förordar
att ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag ökas från 2 milj. kr. till 4
milj. kr. och ramen för statsbidrag till skärgårdsföretag ökas från 2 milj. kr.
tiU 3 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att under budgetåret
1976/77 statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med
sammanlagt högst 4 000 000 kr.,

2.
medge att under budgetåret
1976/77 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 3 000
000 kr.

[3]
B 18. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län. Något
anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

I
samband med tillsättandet av Norrbottendelegationen. (I 1976:04) aktualiserades
frågan om särskilda medel för stimulans av näringslivet i Norrbottens län. I
årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 88) har chefen för
industridepartementet anfört att det s. k. offert-systemet bör kunna prövas för
att genomföra projekt som delegationen kan komma att föreslå inom industrisektorn
och den näringslivsinrik-tade servicen. Samtidigt anmälde han att han avsåg att
återkomma till frågan om kompletterande insatser inom andra delar av
näringslivet. Han kommer senare denna dag att ta upp frågan om finansiering av
ett till Norrbottens Järnverk AB (NJA) knutet investmentbolag. Bolagets
huvuduppgift skall vara att verka för en ökad industriell utveckling inom
länet.

Enligt sina direktiv skall delegationen bl. a.
lämna förslag till åtgärder, som främjar utvecklingen inom andra näringsgrenar
än industrin, främst jordbruk och skogsbruk. Jag vill erinra om att
jordbmksbygderna i Norrbottens län under de senaste årtiondena varit utsatta
för mycket stora förändringar. Sedan mitten av 1950-talet har nära nog hälften
av den då brukade åkerarealen tagits ur produktion samtidigt som antalet
bmkningsenheter minskat kraftigt. Takten i dessa förändringar var högst på
1960-talet och har nu bromsats upp. Nedläggningen har berört såväl inlandet som
kustbygden. Som en konsekvens härav har antalet sysselsatta i jordbruket
reducerats avsevärt, vilket förstärkt glesbygdskaraktären i stora delar av
länet och ökat obalansproblemen. Denna utveckling strider mot den allmänna
målsättningen för regionalpolitiken, som bl. a. går ut på att tillförsäkra de
människor som bor i glesbygdskommunerna goda levnadsbetingelser.

Trots den nedläggning av åker och minskning av
antalet sysselsatta i jordbmket som har pågått i hastig takt sedan 1950-talet
har jord- och skogsbruket stor betydelse som försörjningsunderlag i länet,
främst i dess glesbygder. Enligt min mening bör ett program för ökad
sysselsätt-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 36

ning
i Norrbottens län innehålla även åtgärder inom de areella näringarna. Stora
delar av den åkerareal som tagits ur bmk under senare åt utgör en värdefull
produktionsresurs som därvid bör utnyttjas. Sådana marker lämpade för
jordbmksproduktion återfinns såväl i kustbygden som' i inlandet. En
inventering som lantbruksnämnden i länet genomfört i Pajala kommun visar t. ex.
att åkerarealen skulle kunna fördubblas genom lämpliga iståndsättningsåtgärder
på nedlagd åker. Sysselsättningen i länets glesbygder kan även främjas genom
en ökad satsning på andra näringsgrenar som lämpar sig för dessa områden, t.
ex. småindustri, hantverk och turism. Dessa verksamheter kan ofta vara ett
lämpligt komplement till jord- och skogsbmk. Härigenom ökas möjlighetema för
befolkningen att få heltidssysselsättning året om.

Jag vill framhålla att betydande statliga insatser
redan nu görs för att främja jordbmket och skogsbruket i norra Sverige. Dessa
har emellertid inte kunnat hindra en fortsatt krympning av åkerarealen. För
att bättre utnyttja tillgängliga produktionsresurser och därmed öka sysselsättningen
bör statliga insatser med en delvis annan inriktning nu prövas i en
försöksverksamhet. Det är enligt min mening lämpligt att projekt inom ramen för
denna verksamhet initieras av Norrbottendelegationen. Projekten bör främja
sådan produktion inom de nämnda näringarna som har goda naturliga
förutsättningar inom länet.

Sedan 1950-talet har, som jag förut har nämnt,
särskilt i länets inre delar betydande åkerarealer lagts ned. Dessa arealer är
ofta välbelägna och fiUlt möjliga att åter ta i bmk. Det är samtidigt angeläget
att nedlagd åker som inte bedöms lämplig för jordbmksproduktion så snart som
möjligt tas i anspråk för t. ex. ändamålsenligt skogsbruk. Det krävs emellertid
betydande resurser för dessa åtgärder. Det bör vara en viktig uppgift för
delegationen att ange metoder för hur man skall gå till väga för att inom
avgränsade områden i ett sammanhang sätta i stånd den åkermark som är av god
beskaffenhet. Vidare bör man pröva hur lämpliga bmkningsenheter skall bildas av
dessa arealer. Därvid bör också tillses att brukningsenhetema får skogsinark i
lämplig utsträckning.

Det ingår i delegationens uppdrag att även
principiellt överväga riktlinjer för uppbyggnaden av olika typer av
jordbmksföretag lämpade för länets förhållanden, främst
mjölkproduktionsföretag. Norrbotten har goda förutsättningar för bl. a.
potatisodling, köksväxtodling och bärodling. Det är angeläget att delegationen
prövar hur dessa produktionsgrenar kan utvecklas i specialiserad form eller
kombinerade med annan produktion. Delegationen bör särskilt uppmärksamma frågan
om hur dessa produkter skall uppsamlas, eventuellt förädlas samt marknadsföras.

Som jag fömt har nämnt behöver skogsbruket inom
länet intensifieras. Som exempel på åtgärder som delegationen bör pröva kan
nämnas större vattenavledningsprojekt som berör många markägare. Denna typ

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 37

av
åtgärder, som givetvis måste genomföras med beaktande av naturvårdens
intressen, leder snabbt till förbättrad tiUväxt i skogen och därmed till ökad
sysselsättning både på kortare och längre sikt. Vidare behövs medel för
intensifierad skogsvård inom det enskilda skogsbruket. Från
sysselsättningssynpunkt är det vidare angeläget att få prövat olika
kombinationer mellan jord- och skogsbmk och andra näringsgrenar. Som jag
tidigare har framhållit utgör bl. a. småindustri, hantverk och turism i vissa
fall lämpliga komplement till jord- och skogsbruk. Jag vill erinra om att man
vid utformningen av stödet tUl skärgårdsföretag tagit fasta på detta
förhållande.

I direktiven till delegationen har framhållits att
arbetet bör inriktas på konkreta projekt. Det är därvid angeläget att detta
sker i samråd med berörda myndigheter, kommuner och företag. På delegationen
bör ankomma att föreslå vilka i detta sammanhang aktuella projekt som skall
genomföras samt att utvärdera erfarenheterna av dessa. Detaljplaneringen och
genomförandet av projekten bör skötas av lantbruksnämnden resp.
skogsvårdsstyrelsen. De statliga kostnaderna för denna verksamhet bör helt
bestridas från ett särsldlt anslag. Verksamheten bör utvärderas efter en
tvåårsperiod och uppnådda resultat redovisas för riksdagen.

Av vad jag nyss har sagt framgår att jag finner det
angeläget att besluten så långt möjligt fattas på länsplanet. För att detta
skall bli möjligt och för att regeringen inte skall behöva fatta beslut i
varje enskilt fall bör regeringen fastställa grunderna för stödet. Dessa gmnder
bör utformas efter förslag av delegationen. För verksamheten beräknar jag ett
medelsbehov av 15 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad jag har förordat
om inriktningen av arbetet för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i
Norrbottens län,

2.
till Särskilt stöd till
jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
000 kr.

J.
Diverse

[4]
J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 1 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1975/76 fanns en
reservation under anslaget på ca 2,3 milj. kr. Från anslaget utbetalas bidrag
såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med
föreskrifter som regeringen meddelar för varje särskilt fall.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 38

Sveriges fiskares riksförbund och Listers härads
fiskeriförening av år 1905 har anhållit att ersättning av statsmedel utgår för
skador på fiskeredskap till följd av stormar i oktober 1976 på ostkusten och
sydkusten.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden avgetts av
fiskeristyrelsen och riksrevisionsverket. Fiskeristyrelsen har överlämnat
yttranden av lantbruksnämnderna i berörda län samt viss ytterligare utredning.

Fiskeristyrelsen anför att stormskador drabbat
fiskeredskap i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Västernorrlands och Västerbottens
län. Skadorna har beräknats till sammanlagt 6 251 130 kr. Huvuddelen av
skadorna avser ålfisket. Styrelsen framhåller att ålfisket är synnerligen
kapitalkrävande. Ett komplett bottengarn kostar mellan 10 000 och 30 000 kr. EnskUda
fiskare eller fiskelag har ofta flera bottengarn. Redskapens genomsnittliga
livslängd är 610 år. Den årUga avskrivningen per redskap uppgår till 1 0003
000 kr. eller 1015 % av redskapets totala värde.

På grund av att lönsamheten i ålfisket under år
1976 försämrades starkt i förhåUande till år 1975 bör enligt styrelsens mening
bidrag i regel utgå med 60 % av skadebeloppet i stället för som hittills 50 %.
I övrigt bör de enskilda ersättningsfallen bedömas enligt tidigare normer. Vid
bedömningen av bidragsbeloppen skall hänsyn tas till inkomsten under skadeåret.
Om bidragen betalas ut så tidigt att 1977 års inkomst-och förmögenhetstaxering
inte är klar föreslår styrelsen att bedömningen av bidragens storlek bl. a.
skall grundas på 1974 och 1975 års taxering men att jämkning skaU kunna göras
med hänsyn tiU inkomstförhållandena under år 1976. Styrelsen beräknar behovet
av medel för bidragsverksamheten till högst 3 750 000 kr.

Riksrevisionsverket anser att ersättning bör utgå
efter principer som faststäUdes av Kungl. Maj:t den 11 oktober 1974. Dessa
innebär bl. a. att ersättningen som regel beräknas efter de förlorade eller
skadade redskapens varde vid förlust- eller skadetillfället. Om
anskaffningsvärde används som grund för beräkning av ersättning bör avdrag
göras för värdeminskning genom förslitning. De beloppsgränser som gäller tUl
ledning för beräkning av bidrag bör enligt verket höjas med hänsyn till det
förändrade kostnadsläget. Verket föreslår vissa beloppsgränser med utgångspunkt
i det av riksskatteverket beräknade normalbeloppet för bestämmande av
existensminimum för makar samt beloppet för skattefri förmögenhet. Den del av
skadebeloppet på vilken bidrag inte beräknas bör enligt verket höjas från f.
n. 1 000 kr. tUl 1 500 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 39

Föredraganden

Altisket är en viktig del av den svenska
fiskerinäringen. De största ålfångsterna sker på ost- och sydkusten. Ålfisket
är emellertid förenat med särskilda ekonomiska risker. Som framgår av vad
fiskeristyrelsen har anfört är de stora, fasta fiskeredskapen kapitalkrävande.
De står normalt ute på fångstplatserna till sent på hösten och utsätts för den
hårda väderlek som brukar förekomma då. Slitaget på redskapen är stort och
avskrivningstiden kort. Att bärga redskapen tar flera dygn och är mycket
arbetskrävande. Väderlekstjänsten måste varna i synnerligen god tid för att
redskapen skaU hinna tas upp t. ex. före en svår storm. Annars blir redskapen
kvar ute och kan då skadas eller gå helt förlorade.

Redskapsskador till följd av svåra stormar har
under senare år drabbat yrkesfisket, huvudsakligen ålfisket, vid flera
tillfällen. Efter en ovanligt svår storm över södra Sverige i oktober 1967
anvisade riksdagen år 1968 (prop. 1968: 105, JoU 1968: 24, rskr 1968: 215) på
tUl-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 ett
reservationsanslag av 1,4 milj. kr. under förevarande anslagsmbrik för bidrag
till fiskare som vid stormen förlorat fiskeredskap eller fått redskap skadade
och som på grund härav behövde sådant bidrag för att kunna fortsätta med yrkesfiske.
Ersättningar från anslaget har även utgått för stormskador på tiskeredskap som
inträffat åren 1969, 1971, 1973 och 1975. Totalt har för åren 19671975
anvisats 3 430 000 kr. från anslaget för detta ändamål.

Skadorna på fiskeredskap till följd av stormar i
oktober 1976 var som framgår av det föregående ovanligt omfattande. Skadorna
har beräknats till i runt tal 6,3 milj. kr. Beloppet avser såväl större,
svårbärgade redskap som mindre redskap vilka kan tas upp på någon eller några
timmar.

Jag finner det skäligt att bidrag utgår för att
ersätta eller reparera de slörre, fasta fiskeredskap såsom ålbottengarn,
ålflytgarn o. d. vilka i enlighet med vad jag fömt har anfört vanligen inte
hinner bärgas i tid före en storm. För mindre, fasta fiskeredskap som kan
bärgas på någon eller några få timmar bör ersättning utgå endast om stormen
kommU så överraskande att bärgning inte rimligen kunnat medhinnas.

Bidrag bör i enlighet med riksrevisionsverkets
förslag beräknas endast på den del av det totala skadebeloppet som överstiger 1
500 kr.

På ifrågavarande del av skadebeloppet har hittills
bidrag i regel utgått med 50 %. I särskilt ömmande fall har bidragsprocenten fått
höjas, dock högst till 90 %. Bidragen har varit behovsprövade. Enligt regeringens
beslut den 27 januari 1977 om ersättning för stormskador på fiskeredskap år
1975 gällde att bidrag ej utgick till fiskare som är född före år 1911 eller
som enligt senaste (1976 års) taxering haft en till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst överstigande 35 000 kr. eller taxe-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 40

råts
till statlig förmögenhetsskatt. Bidrag med 90 % fick utgå vid en taxerad inkomst
på högst 10 000 kr. och en förmögenhet på högst 50 000 kr. För bidrag med 70 %
var motsvarande inkomst- och förmögenhetsgränser 20 000 kr. resp. 100 000 kr.
och för bidrag med 50 % 35 000 kr. resp. 200 000 kr.

Kravet på behovsprövning gäller enligt riksdagens
beslut generellt vid all bidragsgivning från anslaget.

Systemet med behovsprövning av ersättningar till
följd av stormskador på fiskeredskap har föranlett kritik från
fiskerinäringens sida. Kritiken går främst ut på att ersättningarna till övervägande
del kommer binäringsfisket till godo och att handläggningen av
ersättningsärendena tar lång tid. Enligt min mening är tiden mogen att överväga
en annan form för ifrågavarande ersättningar som mera har karaktären av försäkring.
Fiskerikommittén kommer att ta upp denna fråga.

Efter upprepade stormskador ett antal år och en
starkt försämrad lönsamhet under år 1976 befinner sig ålfisket på ost- och
sydkusten nu i ett utsatt läge. Jag förordar därför att bidrag med anledning av
1976 års stormskador får utgå utan behovsprövning med 60 % av tidigare angiven
del av skadebeloppet. Jag vill understryka att detta förslag skall ses som en
tillfällig åtgärd i avvaktan på en lösning av frågan om försäkring. För annan
bidragsgivning från anslaget bör hittillsvarande principer gälla.

I likhet med fiskeristyrelsen beräknar jag
medelsbehovet till i runt tal 3,8 milj. kr. Anslaget bör tillföras 3 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om
statsbidrag till följd av

stormskador på fiskeredskap under år 1976,

2. till Bidrag vid förlust på grund av
naturkatastrof m. m. på till-

r läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa

ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

11.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5]
16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 95 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan,
som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående
objekten.

Byggnadsstyrelsen har den 29 november 1976
redovisat förslagshandlingar för ombyggnad av ventilationsanläggning inkl.
värmeåtervinning vid statens lantbrukskemiska laboratorium. Byggnadskostnaderna
beräk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

nas till 3,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 inkl.
projektering och förskottsstatspålägg.

Regeringen har den 27 januari 1977
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med
förslagshandlingarna projektera ombyggnaden t. o. m. bygghandlingar.

Föredraganden

Byggnadsstyrelsen har redovisat
förslagshandlingar för ombyggnad av ventilationsanläggning inkl.
värmeåtervinning vid statens lantbrukskemiska laboratorium. Byggnadskostnadema
beräknas tUl 3,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Mot denna
kostnadsberäkning har jag ingen erinran. En kostnadsram för objektet bör
således föras upp i investeringsplanen med detta belopp.

Investeringsplan
(1 000-taI kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 1976-04-01

Beräknad medels-förbrukning

1976/77 1977/78

Bygg- Färdigstart ställande år-mån. år-mån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
lantbrukske-miska laboratorium

Ombyggnad av ventilationsanläggning

3 400

400

3 000

77-09 78-09

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnaderna för objektet bör få
bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen uppförd kostnadsram i
enlighet med vad jag har förordat i det föregående, 2 godkänna vad jag har
förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 43

Bilaga
10

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Handelsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1976/77 anvisats ett
reservationsanslag av 2,7 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 12, NU 1975/76:
36, rskr 1975/76: 199). Reservationen från föregående budgetår uppgick tiU 358
905 kr.

För
utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1976/77 en sammanlagd
medelsförbrukning om ca 4,5 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger
således om 1,5 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 500
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[2]
9. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Från anslaget
bestrids utgifter för investeringsstöd i form av avskrivnings-och
investeringslån enligt förordningen (1973: 608) om statligt stöd till
kommersieU service i glesbygd (ändrad senast 1976: 789). Stödärenden prövas
såvitt gäller det inre stödområdet av konsumentverket, som härvid bistås av en
till verket knuten rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden. Fråga om stöd utanför
det inre stödområdet prövas av regeringen. För innevarande budgetår är anslaget
2 milj. kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 44

Konsumentverket

Konsumentverket har i skrivelse den 14 december
1976 tagit upp frågan om en uppräkning av anslaget för innevarande budgetår.
Härvid anförs bl. a. följande.

Av investeringsanslaget för innevarande år återstår
knappt 1,2 milj. kr. Enligt underhandskontakter med länsstyrelserna är f. n.
ansökningar omfattande ca 2 milj. kronor i stödanspråk inom det inre
stödområdet under beredning. Härtill kommer stödet till verksamheten utanför
det inre stödområdet.

Även om stöd endast skulle beviljas butiker i det
inre stödområdet framstår investeringsanslaget för budgetåret 1976/77 som helt
otillräckligt. Konsumentverket bedömer att ytterligare 1,5 milj. kr. fordras i
investeringsanslag under budgetåret för att en oförändrad tillämpning av
stödbestämmelserna skall kunna ske. Denna bedömning delas av glesbygdsnämnden.

Verket hemställer att under anslaget 1,5 milj. kr.
anvisas på tilläggsbudget.

Föredraganden

I likhet med konsumentverket finner jag anslagna
medel otillräckliga. Jag vill här erinra om att regeringen i 1977 års
budgetproposition har föreslagit riksdagen att under anslaget för budgetåret
1977/78 anvisa 13 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bU. 14).

Jag beräknar det ökade medelsbehovet till 750 000
kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till investeringar för kommersiell
service i glesbygd på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 45

Bilaga 11

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Ahlmark såvitt avser frågorna under punkterna 1, 2 och 3;
statsrådet Ullsten såvitt avser frågan under punkten 4

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet
m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisats ett reservationsanslag av 11697 000 kr., varav 7 497 000 kr.
till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under tiden julidecember 1976
har utbetalats 4,3 milj. kr. från anslagsposten. Återstoden beräknas inte
räcka till för att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under resten
av budgetåret. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 2,2 milj. kr. tUl
anslagsposten Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 200
000 kr.

B. Arbetsmarknad
m. m.

[2]
B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten
för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1 254 milj. kr. Av
anslaget avser 1 200 milj. kr. beredskapsarbeten, varav 650 milj. kr. för
aUmänna och 550 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten. För
industribeställningar har beräknats 10 milj. kr. och för detaljplaneringsbidrag
25 mUj. kr. Av det totala beloppet för beredskapsarbeten skall förslagsvis 200
milj. kr. räknas av mot automobilskattemedlen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 46

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den
14 december 1976 begärt att ytterligare 300 milj. kr. anvisas för
beredskapsarbeten och 20 milj. kr. för projekteringsbidrag. I skrivelse den 14
januari 1977 har styrelsen beräknat ett ytterligare behov av 200 milj. kr. för
beredskapsarbeten samt 200 milj. kr. för tidigareläggning av statiiga
industribeställningar. Styrelsen har vidare föreslagit att statsbidrag får
utgå för tidigareläggning av kommunala industribeställningar inom en
beställningsvolym av högst 200 milj. kr.

Föredraganden

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1975/76: 100 bil. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) den 3 febmari
1977 beslutat att AMS från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestrida
utgifter med högst 757,2 milj. kr. för följande ändamål.

Beredskapsarbeten
500 milj. kr.

I beredskapsarbeten sysselsattes i december 1976 31
500 personer, vilket är ca 12 000 fler än i december 1975. Ökningen faller i
huvudsak på ungdomar som i betydande utsträckning har kunnat erhåUa sysselsättning
i tillfälliga praktikplatser vid statliga myndigheter och verk samt i kommunala
beredskapsarbeten. Möjligheten att bereda ungdomar enskilt beredskapsarbete
har också bidragit till att fler ungdomar kunnat beredas arbete än vad som
gällde för år 1975. De åtgärder regeringen beslutat för att möta de problem som
i första hand de nytillträdande möter omfattar bl. a. förstärkta
personalresurser för arbetsförmedlingarna, vidgad utbildningsverksamhet samt
ett flertal åtgärder i syfte att förhindra permitteringar eller avskedanden.
Härutöver fordras emellertid resurser for att genom beredskapsarbeten kunna
erbjuda arbete för dem som tillfälligt möter svårigheter att på annat sätt
finna lämpligt arbete.

Projekteringsbidrag
15 milj. kr.

För att öka antalet startfärdiga kommunala
byggnadsprojekt har regeringen dels vidgat ramen för beslut om bidrag tiU
projektering av kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten från 25 milj.
kr. till 40 milj. kr., dels ställt ett däremot svarande belopp till AMS
förfogande.

Tidigareläggning
av statliga och kommunala industribeställningar 242,2 milj. kr.

Regeringen har den 3 februari 1977 uppdragit åt AMS
att bevilja kommuner statsbidrag med 20 % av kostnaden för tidigareläggning av
kommunala industribeställningar upp till en sammanlagd inköpssumma

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 47

av
högst 200 milj. kr. Bidrag får utgå för beställningar som är planerade att
läggas ut efter den 1 januari 1978 men som läggs ut senast den 1 maj 1977.
Samma dag har regeringen bemyndigat AMS att i samråd med berörda myndigheter
och verk lägga ut statliga industribeställningar och handla upp förnödenheter
intill ett belopp av högst 202,2 milj. kr.

Sammantaget
för tidigareläggning av kommunala och statliga industri-bestälhiingar uppgår
medelsbehovet tiU 242,2 (404-202,2) milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 757 220 000 kr., varav förslagsvis 97 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

C.
Arbetsmiljö

[3]
C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna mbrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1
083 milj. kr. Härav har för delprogrammet Arkivarbete beräknats 562,5 milj.
kr. DärtUl har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 50 milj. kr. att disponeras för
arkivarbeten.

A
rbetsmarknadsstyrelsen

AMS
har i skrivelse den 3 febmari 1977 begärt ytterligare medel för

anslagsposten
Arkivarbete under ifrågavarande anslag.

Det
ökade medelsbehovet hänför sig bl. a. till en engångsutgift om 26 milj. kr.
till följd av att en viss eftersläpning i den kassamässiga anslagsbelastningen
har eliminerats genom ändrade rutiner för löneutbetalningarna. Ett intensivare
utnyttjande av arkivarbetsplatserna har medfört ett ökat medelsbehov om 21
milj. kr. Till följd av de nya pensionsbestämmelser som trädde i kraft den 1
juH 1976 lämnade ca 700 personer sina arkivarbetsplatser vid budgetårsskiftet.
Utbetalningar av ersättning för icke uttagen semester har i samband därmed
belastat budgetåret 1976/77 med 3 milj. kr. Underskottet för
kontorsarbetscentralerna blir större än vad AMS tidigare har räknat med. De
kontrollstationsförhandlingar som slutfördes i januari 1977 ökar
löneutbetalningarna med 13,5 milj. kr. under innevarande budgetår. Det totala
behovet av ytterligare medel uppgår därmed tiU 68,5 milj. kr.

Föredraganden

Till följd av de omständigheter som AMS har anfört
beräknas utbetalningarna under budgetåret 1976/77 komma att överstiga för
arkivarbete anvisade medel med 68,5 milj. kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 48

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 68 500 000 kr.

D.
Invandring m. m.

[4]
D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 7 575 000 kr.

Stiftelsen
Invandrartidningen

I skrivelse den 13 december 1976 har Stiftelsen
Invandrartidningen begärt ytterligare 100 000 kr. för att under en begränsad
tid avgiftsfritt ge ut Invandrartidningen på turkiska språket i syfte att
informera den stora gmppen turkiska assyrier i viktiga samhällsfrågor m. m.
Invandrartidningen beräknar upplagan av den turkiska veckoeditionen till ca 4 000
exemplar samt framställningskostnader per nummer till ca 4 500 kr.

Föredraganden

Under år 1976 har ett mycket stort antal turkiska
assyrier fått uppehållstillstånd i Sverige.'Med hänsyn till det stora
informationsbehovet hos denna invandrargrupp förordar jag att
Invandrartidningen anvisas ytterligare 100 000 kr. för att inom ramen för detta
belopp avgiftsfritt ge ut Invandrartidningen på turkiska språket under
begränsad tid. Utgivningen bör ses som en särskild informationsåtgärd till
förmån för assyrierna.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare på tUläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fll: 125 49

Bilaga
12

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Asling såvitt avser frågorna under punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 8 och
10;

statsrådet
Johansson såvitt avser frågorna under punkterna 4, 6, 9, 11 och 12

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 21 550 000 kr., varav 14 050 000 kr.
på tUläggsbudget I (prop. 1976/77: 25 s. 93, NU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 55).
Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 4 302 009 kr.
Detta innebär att disponibla medel under anslaget uppgår tUl sammanlagt 25 852
009 kr.

Under tiden den 1 juli 1976den 8 februari 1977 har
utbetalats 10 459 709 kr. Återstoden av anslaget 15 392 301 kr. bedöms inte
förslå för att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten.

De ökade kostnaderna hänger samman med de beslut
rörande utredningsverksamheten som har fattats hösten 1976 genom tillkallandet
av Norrbottendelegationen (I 1976: 04) och energikommissionen (I 1976: 05).
Energikommissionen, vars arbete syftar tUl att ge underlag för regeringens
förslag till energipolitiskt handlingsprogram, skall enligt direktiven ha
avslutat sitt arbete den 1 juli 1978. Detta innebär ett mycket intensivt
utredningsarbete som redan i inledningsskedet kräver betydande resurser. Jag
beräknar det tillkommande medelsbehovet för dessa båda utredningar under detta
kalenderår tiU 15 milj. kr.

Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1916/11 anvisa ett reservationsanslag av 15
000 000 kr.

4
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 125

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 50

[2]
A 4. Extra utgifter. I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 225 000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 37 332 kr.

Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag ta
upp frågan om visst stöd till information m. m. på energiområdet.

Ett omfattande arbete har inletts för att ta fram
underlag för regeringens och riksdagens ställningstaganden under år 1978 om
energipolitikens inriktning till omkring år 1990. Det är inför dessa
ställningstaganden angeläget med en bred allmän debatt om energipolitiska
frågor. Från samhällets sida måste därvid en strävan vara att främja en
allsidig informations- och kunskapsspridning.

Redan nu utgår direkt eller indirekt statiigt stöd
tUl information m. m. på energiområdet. Stimulans till studiecirkelverksamhet
m. m. har nyligen aviserats (prop. 1976/77: 107 s. 50).

Det är emellertid väsentligt att skapa möjligheter
att stödja även sådan information och kunskapsspridning som initieras av olika
fristående organisationer och grupper. Organisationer och grupper som saknar
fasta resurser och arbetar med frivUliga krafter får annars mycket svårt att ta
del i debatten med sina synpunkter och förslag och allsidigheten går förlorad.
Särskilda medel bör därför finnas för att stödja sådana organisationer och
grupper.

Behovet
av att kunna lämna ett stöd av nu angivet slag uppkommer redan under
innevarande budgetår. Medel för ändamålet bör därför anvisas på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Jag beräknar medelsbehovet till
450 000 kr. Medlen bör föras upp som en särskUd post under detta anslag.

Det ankommer på regeringen att meddela närmare
föreskrifter om disposition av dessa medel.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Extra utgifter på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 450 000
kr.

B.
Industri m. m.

[3]
B 16. Medelstillskott till Statsföretag AB för fmansiering av ett till
Norrbottens Järnverk AB knutet investmentbolag. Något anslag för detta ändamål
finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Trots betydande närings- och regionalpolitiska
insatser från samhällets sida under de senaste decennierna i Norrbottens län,
har länets befolkning inte kunnat beredas tUlräcklig sysselsättning. Länet har
högre registrerad arbetslöshet och lägre yrkesverksamhetstal än något annat
län. Den regionala obalansen är dessutom påtaglig. Mot den bakgmn-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916 fil: 125 51

den
är det naturligt att stora förhoppningar knöts till Stålverk 80-pro-jektet som
beräknades ge ett betydande utbud av arbetstillfällen. En enhällig styrelse för
Norrbottens Järnverk AB (NJA) har emellertid beslutat rekommendera att
projektet skjuts på framtiden. Vid NJA minskas dessutom antalet anställda med 1
0001 500 personer för att företaget på sikt skall kunna säkra
sysselsättningen. För länet innebär detta naturiigivis betydande problem.
Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder ägnade att förbättra
sysselsättningsläget. Således tillsattes i slutet av förra året en särskild
delegation, Norrbottendelegationen (I 1976: 04), med uppgift att lämna förslag
om konkreta sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen har vidare i
budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 8089) föreslagit
medelstUlskott tiU Norriands-fonden samt bidragsgivning för klart avgränsade
merkostnader tUl följd av en regionalpolitiskt betingad lokalisering enligt det
s. k. offertsyste-met. Enligt min mening är det emellertid nödvändigt med ytterUgare
insatser för att främja näringslivsutvecklingen inom Norrbottens län. Jag
anmälde också i budgetpropositionen 1977 behov av särskilda medel för
kompletterande insatser. NJA har inkommit med en skrivelse den 15 februari 1977
med förslag till åtgärd att skapa nya arbetstillfällen inom länet.

Norrbottens
Järnverk AB

Av
NJA:s skrivelse framgår.i huvudsak följande.

NJA är villigt att medverka när det gäller att
utveckla ny industriell verksamhet i länet. Härvid bör eftersträvas en lösning
som utnyttjar NJA:s resurser och utvecklingspotential. NJA har en
produktionsinriktning som möjliggör att egen personal och utrustning samt
underleverantörer kan användas för att snabbt iordningställa behövliga markanläggningar
och industrilokaler. Genom att Stålverk 80-projektet skjuts upp, frigörs
kompetent personal som kan användas för inventering och prospektering av
förslag till industrietablering. Mycket viktiga är de idéer till verksamhet som
kommer fram i ett storföretag som NJA men som förkastas därför att de faller
vid sidan av företagets normala inriktning. Vidare har NJA vittomfattande
kontakter med andra industriföretag som kan tänkas lokalisera verksamhet tUl
Norrbotten. Underleverantörerna är av speciellt intresse i sammanhanget.

I syfte att NJA:s potential i dessa hänseenden
skall utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt föreslår NJA att ett
investmentbolag bildas som knyts till NJA som dotterbolag. Bolaget skall helt
vara inriktat på att stimulera en industriell utveckling i Norrbottens län och
ha till uppgift att delfinansiera sådan verksamhet som inte faller inom ramen
för NJA:s nuvarande inriktning. Affärsidén för det tänkta investmentbolaget
anges av NJA vara att bolaget skall gå in som delägare i företag och sedan
efter viss tid avyttra ägarintresset. För att

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 52

investmentbolaget
skall ges erforderlig styrka och rörlighet krävs enligt NJA:s skrivelse dels 30
milj. kr. i omsättningstillgångar, dels ett måttiigt aktiekapital.

Föredraganden

Jag anser det viktigt att den potential som finns
inom NJA utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt när det gäller att
åstadkomma en industriell utveckling i Norrbottens län. Med potential avser jag
såväl personal som know-how, idéer, kontaktnät och produktionsutmstning.
Eftersom NJA dessutom har att uppfylla ett viktigt samhällsansvar såsom
skapare av sysselsättningstillfällen finner jag det under rådande förhållanden
och med hänsyn till den neddragning av antalet sysselsatta vid NJA som kommer
att ske under de närmaste åren, vara motiverat att till NJA som dotterbolag
knyta ett särskUt investmentbolag med i huvudsak de uppgifter och den
inriktning som anges i NJA:s skrivelse. Ett sådant investmentbolag torde även
kunna utnyttja personal och materiella resurser vid högskolan i Luleå när det
gäller urval och bearbetning av förslag till industriella aktiviteter. Jag
finner det väsentligt att bolaget bedriver sin verksamhet i nära kontakt med
Norrbottendelegationen och andra regionalt inriktade organ.

Jag är medveten om att invändningar kan resas mot
att ett investmentbolag av denna typ ägarmässigt kopplas till ett statligt
bolag i stället för tUl ett lämpligt regionalt organ. Som jag har anfört
motiverar dock den rådande situationen att en sådan koppling övergångsvis
genomförs. Möjligheterna att överföra ägarskapet till bolaget till
Norrlandsfonden eller annat lämpligt organ bör dock prövas när förutsättningar
härför föreligger.

Bolagets verksamhet bör vidare utvärderas efter en
tvåårsperiod och uppnådda resultat redovisas för riksdagen.

Affärsidén för investmentbolaget innebär att det
skall gå in som delägare i exempelvis nybildade bolag och sedan efter viss tid
avyttra ägarintresset för att frigöra medel för ny etableringsverksamhet. För
egen del anser jag idén vara riktig. Regeln bör emellertid vara att investmentbolaget
inte ingår som majoritetsägare i ett nybildat bolag.

Jag bedömer medelsbehovet för det nya
investmentbolaget tiU 25 milj. kr. Eftersom investmentbolagets verksamhet bör
ses i ett regionalpolitiskt sammanhang och dessutom är förenad med betydande
risk bör dessa medel ställas till Statsföretag AB:s förfogande i form av
medelstiUskott. Medlen skall i sin helhet överföras tiU investmentbolaget via
NJA. Investmentbolaget bör ha ett aktiekapital av 3 milj. kr. som tecknas till
sådan överkurs att bolaget erhåller en reservfond av 2 milj. kr. Därutöver bör
bolaget från NJA erhålla ett aktieägartillskott av 20 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 53

att till Medelstillskott till Statsförelag AB för
finansiering av ett till Norrbottens Järnverk AB knutet investmentbolag på
till-läggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr.

E.
Teknisk utveckling m. m.

[4]
E 19. Europeiskt rymdsamarbete m. m. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77
har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 42 360 000 kr.

Riksdagen godkände den 25 maj 1972 ett avtal mellan
Organisationen för europeisk rymdforskning, Sverige och andra medlemsstater i
organisationen angående ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer
(prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Kungl. Maj:t beslöt den 26 maj
1972 att ratificera avtalet.

Enligt avtalet åtar sig Sverige att under perioden
den 1 juli 1972den 30 juni 1977 upprätthålla driften på
sondraketförsöksplatsen Esrange i Kiruna samt att sluta ett särskilt
svensk-norskt avtal om upprätthåUande av driften vid den norska
sondraketförsöksplatsen Andöya under samma period. De stater som i övrigt är
parter i avtalet har åtagit sig att lämna vissa bidrag till
underhållskostnaderna för de båda försöksplatserna. Var och en av dessa stater
är berättigad att använda Esrange eller Andöya ett visst antal veckor, beroende
på bidragets storlek. Varje stats årliga bidrag och antal disponibla veckor
anges i en bilaga till avtalet.

Bidragen skall årligen räknas om för att kompensera
förhöjningar i prisnivån för arbetskraft och material.

I avtalet föreskrivs att det kan förlängas genom
överenskommelse mellan parterna. Avtalet kan också ändras på begäran av en eUer
flera parter, om alla berörda parter lämnar sitt godkännande.

Enighet har nåtts om en överenskommelse att
förlänga avtalet t. o. m. den 31 december 1980. Genom överenskommelsen ändras
också de årliga bidragen och antalet disponibla veckor för vissa stater, men
den totala summan av bidrag och disponibla veckor förblir konstant. Överenskommelsen
medför vidare att regler införs för omräkning av bidragen med hänsyn till
växelkursförändringar, så att bidragens reeUa köpkraft i svenska och norska
kronor kan bibehållas.

Överenskommelsen redovisades preliminärt för riksdagen
i prop. 1975/76: 100 (bU. 15 s. 251).

Överenskommelsen undertecknades den 17 mars 1977 av
alla avtalsparter utom Belgien. Möjligheten lämnades öppen för Belgien att
senare underteckna eller ansluta sig till överenskommelsen. Även om Belgien
inte undertecknar eller ansluter sig tiU överenskommelsen skall denna träda i
kraft, och det åligger då Sverige att täcka det underskott som

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 54

därvid
kan uppkomma. Detta kan medföra merkostnader för Sverige på ca 300 000 kr.
årligen under avtalsperioden över anslaget Europeiskt samarbete inom
rymdforskningen under utbUdningsdepartementets huvudtitel.

Totalt innebär förlängningen av avtalet en
oförändrad ambitionsnivå inom sondraketområdet jämfört med tidigare
avtalsperiod. Riksdagen har till europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1977/78 anvisat ett förslagsanslag av 19,9 milj. kr. (prop. 1976/77:
100 bU. 12 s. 382, UbU 1976/77: 15, rskr 1976/77: 137). Härav har för Esrange
specialprojekt beräknats 2,7 milj. kr.

Verksamheten vid Esrange ger svenska och utländska
forskare vetenskapligt intressanta möjligheter till utforskning av jonosfären
och mag-netosfären. Jag finner det vara tillfredsstäUande att Sveriges utgifter
för drift och underhåll av Esrange även framdeles kan minskas kraftigt genom
att denna överenskommelse har träffats om fortsatta bidrag från andra
europeiska länder till verksamheten. Jag förordar att överenskommelsen om
förlängning av avtalet angående ett specialprojekt för uppsändande av
sondraketer godkänns.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna överenskommelsen om förlängning av
avtalet mellan Organisationen för europeisk rymdforskning, Sverige och andra
medlemsstater i organisationen angående ett specialprojekt för uppsändande av
sondraketer.

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER E. Förenade fabriksverken

[5]
4. Teckning av aktier i ett aktiebolag för försäljning av viss stir-
lingprodukt. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten
för budgetåret 1976/77.

Ar 1968 bUdades kommanditbolaget KB United Stirling
(Sweden) AB & Co. Intressenter i bolaget är staten, representerad av
förenade fabriksverken (FFV), och Kockums mekaniska verkstads AB. Bolaget har
träffat licensavtal med N. V. Philips Gloeilampenfabrieken i Eind-hoven,
Nederländerna, som har utvecklat en till vissa delar patentskyddad
varmgasmotor (stirlingmotorn), om tillverkning och försäljning av motorn.
Sedermera har även Ford Motor Co. i Förenta staterna ingått som licenstagare,
varvid ömsesidiga licensavtal har träffats mellan United Stirling, Philips och
Ford.

Stirlingmotorn
har vissa speciella egenskaper, varav här nämns låg

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 55

ljud-
och vibrationsnivä, låg halt av skadliga avgaser, flerbränsleegen-skaper, ingen
smörjoljeförbrukning samt potential för låg bränsleförbrukning och lång
livslängd.

Förenade
fabriksverken

Av skrivelse från FFV den 16 februari 1977 med
därtill fogade handlingar framgår i huvudsak följande.

För att stödja United Stirling bildade FFV år 1968
en särskild stir-linggrupp. Denna svarade under inledningsåren för tillverkning
av prototypmotorer till bolaget. Senare har gruppens verksamhet koncentrerats
till tillverkning av stirlingspecifika komponenter, materialfrågor och
produktionstekniska studier.

Under år 1972 påbörjade gruppen i samarbete med
United Stirling utvecklingen av en mindre stirlingmotor med en högsta
axeleffekt av 15 kW (20 hk). Denna motor avses komma att tillverkas hos FFV och
försäljas på licens från United Stirling. Motorn är avsedd att kombineras med
annan utrustning som tillsammans kan tillgodose flera energibehov
(elektricitet, värme, luftkonditionering etc).

FFV samarbetar sedan år 1972 med ett amerikanskt
företag inom fri-tidsfordonsmarknaden. Denna marknad är i Förenta staterna stor
och expansiv och långt mer utvecklad än andra frhidsmarknader vad avser
komfortnivå. Samarbetet avser introduktion på denna marknad av ett
komfortsystem för fritidsfordon.

Under år 1977 utförs tillämpningsprov av
komfortsystemet i fordon i Sverige och i Förenta statema. Parallellt med dessa
provningar pågår vid FFV, förutom produktutveckling, även förberedelser för
serieproduktion. Dessa förberedelser beräknas ta ca tre år att genomföra.

Då FFV inledde sitt samarbete med det amerikanska
företaget var avsikten att vid lämplig tidpunkt tUlsammans bilda ett bolag för
montering och marknadsföring av komfortsystemet. Partema är ense om alt
lämplig tidpunkt för bildandet av det gemensamma bolaget är första halvåret
1977. Överenskommet ägareförhåUande i bolaget är 80 % för svenska staten genom
FFV och 20 % för det amerikanska företaget.

Bolagets aktiekapital har planerats utgöra 1 milj.
US doUar. De båda aktieägarna avser att kontant tillskjuta vardera 100 000
dollar samt därutöver tillföra bolaget apportegendom i sådana proportioner att
FFV:s andel av aktiekapitalet blir 80 %.

Kapitalbehovet för bolagets fortsatta verksamhet
planeras att tUl övervägande del bli upplånat i Förenta staterna. Under de
första verksamhetsåren beräknas upplåningen kräva borgensåtaganden från aktieägarna.
Intill utgången av tredje verksamhetsåret (budgetåret 1979/80) beräknas svenska
statens borgensåtaganden behöva uppgå till ca 11 milj. kr.

Marknaden
för fritidsfordon i Förenta staterna är så stor att FFV

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 56

även
vid leveranser som motsvarar en liten marknadsandel (mindre än 10 %) uppnår
betydande produktion.

Verksamheten kommer att medföra krav på vissa
investeringar vid FFV. Eftersom stirlingverksamheten delvis avses ske i
befintliga lokaler begränsas dock behovet av byggnadsinvesteringar.

Under de fyra första åren (1977/781980/81) har FFV
så stora utvecklings-, berednings- och inkörningskostnader för stirlingmotorn
att verksamheten kommer att visa ett betydande underskott. Först fr. o. m. det
femte året beräknas verksamheten gå med vinst.

FFV hemstäUer om tUlstånd att teckna aktier i det
planerade amerikanska aktiebolaget till ett värde motsvarande 800 000 dollar,
dvs. högst 3,6 milj. kr. För att betala dessa aktier anhåller FFV om ett
investeringsanslag motsvarande 100 000 doUar tiU den kontanta delen av likviden.
FFV hemställer vidare om tillstånd att teckna borgen för bolagets upplåning
intill ett belopp motsvarande högst 2,5 milj. dollar, dvs. högst 11 milj. kr.

Föredraganden

För att stödja verksamheten vid KB United Stirling
(Sweden) AB & Co har FFV bildat en särskild grupp som tidigare svarade för
tUlverk-ning av prototypmotorer åt United Stirling och senare för tillverkning
av stirlingspecifika komponenter m. m. Inom denna grupp har i samarbete med
United Stirling utarbetats en mindre stirlingmotor med en högsta axeleffekt av
15 kW (20 hk). Denna motor avses komma att tillverkas hos FFV och är avsedd
att kombineras med annan utrustning för att kunna tillgodose flera energibehov
(elektricitet, värme, luftkonditionering etc.).

FFV har sedan år 1972 samarbetat med ett
amerikanskt företag, beträffande introduktion på den amerikanska
fritidsfordonsmarknaden av en produkt, bestående av den mindre stirlingmotorn
kombinerad med utrustning, som bl. a. genererar elektricitet och värme.

Under de närmaste tre åren kommer inom FFV, förutom
produktutveckling, att göras förberedelser för serieproduktion. Viss begränsad
försäljning kommer att ske redan under budgetåret 1977/78. Försäljningen
beräknas sedan komma att starkt öka under följande år.

FFV och det amerikanska företaget är överens om att
för monteringen och marknadsföringen av det gemensamt utvecklade energisystemet
i Förenta staterna bilda ett aktiebolag, i vilket aktierna till 80 % skall ägas
av svenska staten genom FFV och till 20 % av det amerikanska företaget.
Parterna anser att bolaget bör bildas under första halvåret 1977.

Bolaget avses få elt aktiekapital av 1 milj. US
dollar. Härav avser parterna att tillskjuta vardera 100 000 dollar kontant. I
övrigt skall de betala sina andelar av aktiekapitalet med apportegendom. FFV
har

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 57

hemställt om tillstånd att teckna aktier i det planerade
bolaget till ett värde av 800 000 dollar. För att FFV skall bli i stånd att
betala aktierna behövs dels att verket får ett anslag motsvarande 100 000
dollar, dels att verket får tillstånd att tillskjuta viss lös egendom såsom
apportegendom. Vidare har FFV hemställt om tillstånd att teckna borgen för bolagets
lån till ett belopp motsvarande högst 2,5 milj. dollar.

De planer som FFV och det
amerikanska företaget har innebär att stirlingmotorn marknadsförs för första
gången. Även om marknaden till en början är begränsad tiU fritidsfordon i
Förenta staterna, bör denna möjlighet att få motorn prövad i praktiskt bruk av
ett efterhand ökande antal användare tas till vara. Erfarenheterna härav bör
vara av intresse för FFV vid det utvecklingsarbete som pågår parallellt med
marknadsföringen. Jag anser därför att FFV bör få tillstånd att på statens
vägnar teckna aktier för ett belopp motsvarande 800 000 dollar i det bolag som
avses bli bildat i Förenta staterna tUlsammans med det amerikanska företaget.
Investeringsmedel för den kontanta delen av betalningen av aktierna bör anvisas
med högst 450 000 kr. Finansieringen i övrigt av bolagets verksamhet avses ske
genom upplåning. För denna behövs borgen av aktieägarna. Regeringen bör inhämta
riksdagens bemyndigande att medge FFV att på statens vägnar teckna sådan
borgen för högst 11 milj. kr. jämte ränta.

Jag vill i sammanhanget framhåUa,
att det föreslagna bildandet av bolaget för marknadsföring av vissa
stirlingprodukter inte ingår i det arbete med stirlingmotorer som FFV i
samarbete med Kockums bedriver inom KB United Stirling (Sweden) AB & Co.
Jag avser att senare i år återkomma till regeringen i stirlingfrågan. I
samband därmed bör ställning tas tUl FFV:s medverkan vid ev. statiiga åtaganden
inom stirlingområdet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att deltaga i bildandet av ett
aktiebolag i Förenta staterna enligt de riktlinjer jag har angett i det
föregående,

2.
bemyndiga regeringen
medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till det under 1 nämnda
aktiebolaget intill högst 11 000 000 kr. jämte ränta,

3.
lill Förvärv av
aktier i ett aktiebolag för försäljning av viss stirlingprodukt på
tilUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 450 000 kr.

F.
Statens vattenfallsverk

[6] 1. Kraftstationer m. m. I statsbudgeten för budgetåret
1976/77 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2
229,6

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 58

milj.
kr., varav 243,6 milj. kr. på tiUäggsbudget I (prop. 1976/77: 25 s. 106, NU
1976/77: 13, rskr 1976/77: 55).

Statens vattenfallsverks investeringsram för
innevarande budgetår uppgår till 2 233,4 milj. kr. inkl. medel, vUka genom
särskilt beslut har ställts till verkets förfogande för arbeten som har satts
igång av sysselsättningsskäl.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån
till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill sammanlagt 2 600
milj. kr., varav högst 90 milj. kr. för lån tUl distributionsföretag (prop.
1976/77:25 s. 106, NU 1976/77:13, rskr 1976/77: 55).

I
skrivelse den 13 maj 1976 har vattenfallsverket hemstäUt bl.a. om godkännande
av ett till skrivelsen fogat konsortialavtal mellan verket. Sydsvenska Kraft
AB, Ingenjörsfirman Bergman & Co AB och AB Vattenbyggnadsbyrån om bildande
av ett aktiebolag med ändamål att tillhandahålla tjänster åt utländska
kraftföretag.

I
två skrivelser den 4 febmari 1977 har vattenfallsverket hemställt om sammanlagt
22 630 000 kr. på tiUäggsbudget tiU statsbudgeten för innevarande budgetår.
Medlen avser dels förvärv av eldistribution inom SkutskärSöderforsområdet,
dels inlösen av rätt till ersättningskraft.

Statens
vattenfallsverk

I många utvecklingsländer saknas ännu inhemsk
personal som är tiUräckligt utbildad för att kunna svara för utbyggnad och
skötsel av kraftanläggningar. Allt fler länder har fått problem när
elkraftförsörjningen har utvecklats från små isolerade kraftverk mot stora
sammanhängande system med komplicerade kraftanläggningar. Intemationella
konsult-och entreprenadföretag som är verksamma i utvecklingsländerna sysslar
främst med utbyggnad av kraftanläggningar och har inte erfarenhet av drift och
underhåll av kraftsystemen. Det har därför, framhåller vattenfallsverket, visat
sig finnas ett klart behov av att anlita erfarna tekniker från europeiska
kraftföretag för tjänstgöring i utvecklingsländerna.

De
svenska kraftföretagen har hittills inte ägnat sig åt uppdragsverksamhet av
ifrågavarande slag. Det har dock förekommit att enskilda tjänstemän har
beviljats tjänstiedighet för arbete i utlandet. Viss normal konsultverksamhet
som har avsett uppdrag av utredningskaraktär har även förekommit.
Vattenfallsverket har exempelvis engagerats för ett sådant uppdrag i Iran.

Enligt
vattenfallsverkets mening skulle svenska kraftverkstekniker genom arbete i
utvecklingsländernas kraftföretag kunna bidra till näringslivets uppbyggnad i
dessa länder. Deras verksamhet skulle också bidra till bl. a. att svensk
tillverkande industri ges förutsättningar att konkurrera på lika viUkor med
andra länders exportindustri.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 59

För de svenska kraftföretagen är det en nackdel att
för viss tid avstå från kvalificerad personal. Arbetet utomlands kan å andra
sidan vara stimulerande och utvecklande för den berörda personalen och ge
erfarenheter som är värdefulla även för det egna företaget.

Svensk
uppdragsverksamhet i utlandet kräver enligt vattenfallsver-kets mening en
basorganisation, som förmedlar utlåningen av experter och successivt bygger upp
erfarenhet av verksamheten. Uppdragsverksamheten bör enligt verket grundas på
kommersiell basis och således vara ekonomiskt självbärande. Eftersom
verksamheten har liten anknytning till den normala kraftverksrörelsen, bör den
inte inordnas i någon av kraftföretagens organisationer. Det är därför enligt
verket lämpligt att bilda ett särskUt bolag för ändamålet.

Vattenfall
är en naturlig delägare i ett sådant bolag. Verket är det största svenska
kraftföretaget och dessutom statligt. I många av de aktuella länderna är
elkraftförsörjningen förstaUigad och det betraktas där ofta som en avgjord fördel
om samarbetspartnern har stark statiig anknytning. Mot denna bakgmnd kan det
också vara lämpligt att vattenfallsverket har aktiemajoritet i bolaget.
Sydsvenska Kraft AB (Sydkraft) har erbjudit sig att ingå som en andra delägare
för kraftföretagen.

Erfarenhet
av konsultverksamhet i utlandet saknas hos de svenska kraftföretagen. Det är
därför lämpligt att några svenska konsultföretag som har sådan erfarenhet ingår
som delägare i bolaget. Ingenjörsfirman Bergman & Co AB och AB
Vattenbyggnadsbyrån bedriver en icke oväsentlig konsultverksamhet på
kraftförsörjningsområdet i utlandet. Båda företagen har biträtt erbjudande att
ingå i bolaget.

Förhandlingar mellan vattenfallsverket, Sydkraft,
Bergman & Co och Vattenbyggnadsbyrån har lett fram till en överenskommelse
om samarbete inom Swedish Power Industry Service AB (SwedPower) för uppdragsverksamhet
av här beskrivet slag.

Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår
av ett mellan vattenfallsverket och nämnda företag ingånget konsortialavtal
och en till avtalet fogad bolagsordning. Avtalet blir för vattenfallsverkets
del bindande först genom regeringens godkännande. Avtalet innebär i huvudsak
följande.

Det
nya bolaget skall enligt avtalet ha till uppgift att

1.
tiUhandahålla experter till
utländska kraftföretag för tjänstgöring under begränsad tid,

2.
förmedla praktisk utbildning
vid svenska företag av personal anstäUd i utländska kraftföretag,

3.
med utnyttjande av i första
hand parternas egna personella och materiella resurser tillhandahålla sådana
övriga tjänster till utiändska kraftföretag som parterna finner förenliga med
sin egen verksamhet.

Avsikten
är att experter skall rekryteras i Sverige och anställas i bo-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 60

laget
under uppdragstiden. Parterna ställer sig i princip positiva till att egen
personal medges tjänstledighet för tjänstgöring i bolaget.

Bolagets
verksamhet skall drivas efter affärsmässiga principer.

Behövligt rörelsekapital skall tillskjutas av
partema som lån i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. För
eventuella lån från utomstående skall partema teckna borgen i proportion till
aktieinnehavet.

När bolagets verksamhet påbörjas skall
aktiekapitalet vara 120 000 kr. och fördelas med 55 % på vattenfaUsverket, 30 %
på Sydkraft, 7,5 % på Bergman & Co och 7,5 % på Vattenbyggnadsbyrån. Vid bolagsstämma
får aktieägarna rösta för det fulla antalet aktier de företräder. Till skydd
för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie som har övergått till
någon som inte förut är aktieägare skall hem-bjudas aktieägarna i bolaget.
Parterna har dessutom i avtalet förbundit sig att inte bjuda ut eller anta
anbud på aktiepost förrän övriga parter haft tillfälle att ta ställning till om
de önskar förvärva aktieposten ifråga. Om aktiepost bjuds ut av Bergman &
Co eller Vattenbyggnadsbyrån skall dessa parter ha företrädesrätt till att
förvärva aktieposten före övriga parter.

Bolagets styrelse skall bestå av fyra ledamöter med
en personlig suppleant för varje ledamot. Två ledamöter och två suppleanter
skall utses på förslag av vattenfallsverket, en ledamot och en suppleant på
förslag av Sydkraft samt en ledamot och en suppleant på gemensamt förslag av
Bergman & Co och Vattenbyggnadsbyrån.

Vid tillsättandet av styrelseordförande och
verkstäUande direktör liksom i frågor som är av stor vikt för bolagets
förhållande till någon av parterna eller eljest av stor betydelse för bolaget
och dess verksamhet skall enhälligt slyrelsebeslut eftersträvas.

Avtalet gäller för tiden t.o.m. den 31 december
1980. Om uppsägning inte sker senast tre år före avtalstidens utgång förlängs
avtalet intill dess tre år har förflutit från det att någon av parterna har
sagt upp avtalet.

Bolagets styrelse skall uppdra åt Bergman & Co
att administrera bolagets verksamhet tills det finns behov av en egen
organisation.

Personalorganisationerna inom vattenfallsverket har
tillstyrkt den föreslagna bolagsbUdningen.

SIDA har informerats om planerna på att bilda
SwedPower och har därvid anfört bl. a. att det skulle vara värdefullt om den
svenska kraftindustrins resurser genom ett bolag av föreslagen karaktär kunde
göras mera lättillgängliga för utvecklingssamarbete än vad som hittiUs har varit
fallet.

Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg)
bedriver vid sidan av sin egentliga verksamhet distribution av elektrisk energi
hu-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 61

vudsakligen
inom Kopparbergs län och i mindre omfattning också inom Gävleborgs och Uppsala
län.

I samband med att Stora Kopparberg i slutet av år
1976 sålde Söderfors bruk fick vattenfallsverket erbjudande om att överta
eldistribution i SkutskärSöderforsområdet med undantag för befintligt 130 kV
nät och elleveranserna till fabrikerna i Skutskär och Söderfors. Verket
bedriver eldistribution både öster och söder om detta område.

Vattenfallsverket har erbjudit Stora Kopparberg en
köpeskilling av 15 630 000 kr. för anläggningarna. Bolaget har accepterat och
överenskommelse har träffats om överlåtelse under förutsättning av regeringens
godkännande.

Överlåtelsen omfattar dels anläggningar för
detaljdistribution till 4 950 abonnenter med en elförbmkning år 1975 av 30
milj. kilowatttimmar, dels ett överliggande 20 kV nät med
transformatorstationer för matning av detaljnät och leveranser tUl fyra
återdistributörer. Anläggningarnas nyanläggningsvärde har beräknats till 26,5
milj. kr.

Statens industriverk har avgett yttrande över
ärendet. Industriverket anser att överlåtelsen är förenlig med rationell eldistribution
och tiUstyrker därför vattenfallsverkets framstäUning.

I början av 1900-talet förvärvade vattenfallsverket
vattenrätt av bruksägaren Ernst Stridsberg i TroUhättan. Verket blev därvid
skyldigt att för all framtid och hela dygnet om tillhandahålla företaget AB
Stridsberg & Biörck en kraftleverans s. k. ersättningskraft motsvarande
1 104 kW. Rätten tUl kraften är knuten tUl viss fastighet som företaget äger i
Trollhättan, men företaget har rätt att upplåta och sälja den del av kraften
som företaget inte kan utnyttja självt.

Företaget har erbjudit vattenfallsverket att lösa
in rätten till ersättningskraft. Förda förhandlingar har resulterat i en
överenskommelse som innebär att verkets skyldighet att tillhandahålla
ersättningskraft upphör den 1 januari 1977 mot att verket senast den 30 juni
1977 erlägger ett engångsbelopp av 10 milj. kr. och ränta på detta belopp fr.
o. m. den 1 januari 1977.

Överenskommelsen har träffats med förbehåll för
regeringens godkännande. Avsikten är att AB Sttidsberg & Biörck skall
teckna kontrakt med vattenfallsverket enligt gällande tariffer för hela sitt
kraftbehov.

Av likviden om 10 milj. kr. kan 3 milj. kr.
finansieras med medel som tidigare har anvisats från investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. för förvärv av fastigheter och strömfall (prop. 1975/76:
100, bil. 15 s. 294, NU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 260). Återstoden 7 milj.
kr. behöver anvisas på tiUäggsbudget.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 62

Föredraganden

Vattenfallsverket har med förbehåll för regeringens
godkännande träffat ett konsortialavtal med Sydsvenska Kraft AB (Sydkraft),
Ingenjörsfirman Bergman & Co AB och AB Vattenbyggnadsbyrån om bildande av
ett aktiebolag, Swedish Power Industry Service AB (SwedPower), som skall ha
till uppgift att tillhandahålla tjänster åt utländska kraftföretag. Bolagets
verksamhet, som i första hand kommer att inriktas på utvecklingsländer, skall
drivas efter affärsmässiga principer och således vara ekonomiskt självbärande.
Bolaget avses bl. a. förmedla utlåning av kraftverkstekniker från Sverige till
utiändska kraftföretag. Genom förmedling av bolaget skall vidare personal
anställd i utländska kraftföretag kunna ges praktisk utbildning vid svenska
företag.

Enligt avtalet skall SwedPower vid bildandet ha ett
aktiekapital av 120 000 kr., varav vattenfaUsverket skaU svara för 55 %,
Sydkraft för 30 % samt Bergman & Co och AB Vattenbyggnadsbyrån för vardera
7,5 %. I avtalet förutses att bidrag till bolagets finansiering skall kunna
lämnas i form av ytterligare aktieteckning, delägarlån eller tecknande av
borgen, varvid intressenterna skall bidra i proportion till sina andelar av
aktiekapitalet.

Jag anser det värdefullt att den svenska
kraftindustrins resurser kan göras mer tillgängliga för biståndsverksamhet än
vad som hittills har varit fallet. Av betydelse är emellertid också att
uppdragsverksamhet av detta slag kan bidra till att svensk tillverkande
industri får bättre förutsättningar att konkurrera med andra länders exportindustri.
Bolagets verksamhet bör därför enligt min mening inte vara begränsad till utvecklingsländer
utan inriktas även på uppdrag i andra länder.

Det kan förutses att SwedPowers personal i stor
utsträckning kommer att rekryteras från vattenfallsverket, som är det största
kraftföretaget i Sverige. Jag finner det därför naturligt att verket går in
som delägare i det föreslagna bolaget. För detta talar också att
vattenfallsverket är ett statligt organ, vilket torde ses som en fördel i
mottagarländerna, där kraftförsörjningen ofta är förstatligad.

Jag har inte något att erinra mot det föreslagna
samarbetet mellan vattenfallsverket. Sydkraft, Bergman & Co och
Vattenbyggnadsbyrån.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens
medgivande att ta i anspråk medel från investeringsanslaget Kraftstationer m.
m. för teckning av aktier i och lån till bolaget. Jag har räknat med att
vattenfalls-verkets behov av medel för kapitaltillskott till bolaget under
innevarande budgetår skall rymmas inom föreskriven investeringsram.

Borgen för lån som SwedPower kan behöva ta upp på
den allmänna kapitalmarknaden bör räknas av mot den ram för borgensåtaganden
som vattenfallsverket enligt regeringens medgivande får utnyttja för lån till
eldistributionsföretag. Nämnda ram är f. n. 90 milj. kr. Vid min

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:125 63

anmälan
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 347)
har jag förordat att ramen skaU utökas till 110 milj. kr. Någon ökning
därutöver till följd av SwedPowers eventuella upplåning behövs inte.

Till
vad jag nu har sagt vill jag foga följande kommentar.

Under senare år har ett ökat statligt engagemang
vuxit fram vad gäller konsulttjänster riktade mot såväl utvecklingsländemas
marknader som andra utlandsmarknader. Denna tendens har varit märkbar inom den
statiiga affärsverkssektorn men i vissa fall också hos statliga myndigheter
som arbetar på uppdragsbasis. Sålunda finns hos televerket ett särskUt bolag,
Swedish Telecommunication Consulting AB (Swedtel), som bedriver en främst på
utvecldingsländer inriktad konsultverksamhet inom telekommunikationsområdet.
Även domänverket har ett dotterl>olag, Swedforest Consulting AB, som i många
avseenden har en liknande inriktning inom skogsbmks- och skogsindustriområdet.
Båda bolagen har under flera år samarbetat med SIDA. Erfarenheterna av detta
samarbete är mycket goda. Projekt som SIDA är ansvarig för har t. ex. vissa år
svarat för inemot 15 % av Swedtels omsättning.

Som exempel på myndigheter som har fått
förfrågningar om konsultuppdrag utomlands kan nänmas Sveriges geologiska
undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statens
vägverk och statens väg- och trafikinstitut.

Jag vill i detta sanunanhang också erinra om den
nyligen framlagda propositionen (1976/77: 83) om exportfrämjande åtgärder
avseende u-länder.

I samråd med cheferna för kommunikations-, budget-,
handels- och industridepartementen har jag funnit att det finns skäl att
undersöka behovet av en ökad samordning av statens insatser i fråga om konsultverksamhet
i utlandet. Detta gäller i första hand affärsverken. Det bör finnas
förutsättningar för att aktivt bearbeta intressanta utlandsmarknader på en
bredare basis än vad de enskilda bolagen och myndigheterna kan göra var för
sig. Chefen för budgetdepartementet avser att ta initiativ till att närmare
undersöka olika altemativ för att underlätta en sådan samverkan.

Vattenfallsverket har också hemställt om
ytterligare investeringsmedel utöver vad som tidigare har anvisats på
tiUäggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår. Det ökade
medelsbehovet avser dels förvärv av Stora Kopparbergs Bergslags AB:s
eldistribution i Skutskär Söderforsområdet, dels inlösen av viss rätt till
ersättningskraft. Förvärven kräver ett medelstillskott av resp. 15 630 000 kr.
och 7 milj kr.

Jag har inte något att erinra mot de båda
förvärven. Jag förordar därför att vattenfallsverkets investeringsram för
budgetåret 1976/77 räknas upp med sammanlagt 22 630 000 kr. och att medel
härför anvisas från investeringsanslaget Kraftstationer m. m.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 64

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att medel får tas i anspråk
från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i och lån
tUl ett aktiebolag med ändamål att tUlhandahålla tjänster åt utiändska
kraftföretag, aUt i enlighet med åtaganden i träffat konsortialavtal,

2.
bemyndiga regeringen att medge
statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån tiU det under 1. avsedda
aktiebolaget i enlighet med vad jag har anfört,

3.
till Kraftstationer m. m. på
tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 22 630 000 kr.

G.
Domänverket

[7]
Ökning av rörlig kredit till domänverket. Domänverkets kapitalbehov
tillgodoses dels genom rörlig kredit i riksgäldskontoret, dels genom att
tillgängliga medel på verkets investerings- och dispositionsfonder får
disponeras. Verket får inte något tillskott över statsbudgeten för sina löpande
investeringar.

Regeringen har fastställt ett avkastningskrav för
verket. För vart och ett av åren 19751979 skall verket tiU staten inleverera
dels en fast del av 20 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 % av den
redovisade årsvinsten. Den sammanlagda inleveransen skall för varje år uppgå
till lägst 35 milj. kr. Resterande överskottsmedel skall verket föra över tiU
dispositionsfonden inom domänverkets fond.

Den rörliga krediten ökades senast genom beslut av
1973 års riksdag (prop. 1973: 2 bil. 6, NU 1973: 1, rskr 1973: 17) från 130
milj. kr. till 175 milj. kr. Den får användas, fömtom att på kort sikt täcka
verkets behov av likvida medel, även för att anskaffa maskiner och anläggningar
m. m. och för andra ändamål i syfte att begränsa driftkostnaderna.

Domänverket

Domänverket har i skrivelse den 12 januari 1977
hemstäUt att den rörliga krediten höjs från 175 milj. kr. tiU 350 milj. kr. TUl
framställningen har verket bifogat en likviditetsprognos för åren 19771979
samt budget för år 1977 och reviderad plan för åren 1978 och 1979. I skrivelsen
anförs i huvudsak följande.

Enligt
verkets budget för år 1977 kommer behovet av att utnyttja

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 65

röriig
kredit att ligga meUan 150200 milj. kr. under större delen av året. Enligt den
översiktiiga likviditetsprognosen för åren 1978 och 1979 skulle utnyttjandet i
stort sett håUa sig på samma nivå under dessa år, men med en tendens att öka
något. Det genomsnittliga utnyttjandet under hela perioden 19771979 torde i
stort sett Ugga mellan 150250 milj. kr. Maximalt skulle krediten behöva
utnyttjas med 280 milj. kr. enligt verkets beräkningar.

För ett företag av domänverkets storlek,
verksamhetsinriktning och expansionspolitik fluktuerar den likvida ställningen
betydUgt under loppet av ett år. Under år 1976 var t. ex. skillnaden mellan
högst och lägst i fråga om den likvida stäUningen 220 milj. kr. Verket anser
att gränsen för den rörUga krediten måste vara väsentligt högre än det
genomsnittliga utnyttjandet, eftersom den likvida ställningen kan uppvisa så
stora fluktuationer.

En annan anledning till att krediten bör ökas tUI
350 milj. kr. är enligt verket den osäkerhet i uppgjorda prognoser som
förhållandena på virkesmarknaden kan ge upphov till. Förutom osäkerhet i
prisprognoser kan man inte utesluta påverkningar på likviditeten om konjunkturen
inom sågverks- och massaindustrin blir sådan att verket tvingas ge längre
kundkrediter.

Dessutom nämner verket att den stagnerande
produktivitetsutvecklingen kan medföra försämrade resultat och ökade
maskininvesteringar. Intensifierade skogsvårdsinsatser utöver vad som har
planerats kan bli nödvändiga med hänsyn till risken för insektsangrepp,
stormfällningar m. m.

Domänverket framhåUer att de senaste årens
gynnsamma resultatutveckling inte har medfört att verkets behov av extern
finansiering minskat. Detta beror på att investeringarna har tilltagit starkt.
Ar 1976 uppgick de till 330 milj. kr. och för år 1977 budgeteras de tiU 305
milj. kr. Den fastställda inleveransen av vinstmedel till staten för åren 1975
1979 innebär en ökad likviditetsavtappning jämfört med tidigare år. De senaste
årens inflationsutveckling har också givit upphov till ökade kapitalbehov.

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över domänverkets
framställning avgetts av riksgäldsfullmäktige och riksrevisionsverket (RRV).

Riksgäldsfullmäktige förklarar sig inte ha något
att erinra mot bifall till domänverkets framställning.

RRV anför att verket översiktligt har granskat de
av domänverket utförda beräkningarna och därvid inte funnit anledning att
ifrågasätta dessa. RRV tillstyrker därför den av domänverket begärda höjningen
av den rörliga krediten.

5
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 125

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916fll: 125 66

Föredraganden

Domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret
ökades genom beslut av 1973 års riksdag från 130 milj. kr. tiU 175 milj. kr.
Bedömningen av verkets kreditbehov begränsades vid det tillfället tiU åren
19731974. Verkets omsättning, som år 1973 uppgick tiU 670 mUj. kr. hade år
1976 ökat till 1 142 milj. kr. och beräknas under innevarande år till närmare 1
400 milj. kr.

Domänverket har hemställt att den rörliga krediten
i riksgäldskontoret ökas från 175 milj. kr. tiU 350 milj. kr.
Riksrevisionsverket tillstyrker den av verket begärda höjningen och
riksgäldsfullmäktige har inte något att erinra mot densamma.

Den rörliga krediten är domänverkets enda externa
finansieringskäUa. Till skillnad från övriga affärsverk får domänverket inte
något tillskott över budgeten för sina löpande investeringar.

Verksamheten inom domänverket har ökat snabbt i
omfattning. Investeringarna ligger på en hög nivå .Denna utveckling väntas
fortsätta under den innevarande planeringsperioden, vilket medför behov av ökade
rörelsemedel.

Domänverket har i sin likvidhetsprognos angivit att
den rörliga krediten maximalt skulle behöva utnyttjas med 280 milj. kr. under
åren 19771979. Det genomsnittliga utnyttjandet väntas ligga mellan 150 250
milj. kr. Verket anser sig därutöver behöva en reserv för att kunna möta
likviditetspåfrestningar som kan uppstå på grund av osäkerheter i prognoser om
t. ex. konjunktur och priser.

Jag utesluter inte att utvecklingen inom
skogsnäringen kan bli sådan att man måste räkna med avsteg från domänverkets
flerårsplan. Jag anser att verket bör ha en tillräcklig likviditetsreserv med
hänsyn tUl den osäkerhet som kan föreligga i framtidsbedömningen. Jag förordar
därför att domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas från nuvarande
175 milj. kr. till 350 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att medge att domänverket får disponera en från 175
000 000 kr. tiU 350 000 000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontoret.

[8]
4. Inköp av vissa skogsmasldner. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Av det förslag till investeringsreserv för
budgetåret 1977/78 som arbetsmarknadsstyrelsen har lämnat, framgår att
domänverket till arbetsmarknadsstyrelsen har anmält bl. a. inköp av
skogsmaskiner för ca 25 milj. kr. som projekt att ingå i nämnda reserv. Detta
inköp av skogsmaskiner skuUe för domänverket innebära en tidigareläggning av
en del av verkets maskinanskaffningar år 1978.

Det
föreslagna inköpet av skogsmaskiner har inte tagits med såsom

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 67

avsättning
till domänverkets fond i förslaget till beredskapsbudgeten för budgetåret
1977/78. Jag anser emellertid att den föreslagna tidigare-läggningen om 25
milj. kr. bör göras med hänsyn till att det i nuvarande konjunkturläge finns
ett stort behov av att tUlföra beställningar till vissa tUlverkare av
skogsmaskiner.

Eftersom det här är fråga om ett års
tidigareläggning av viss del av domänverkets maskinanskaffning, bör det inte
ankomma på domänverket att finansiera anskaffningen förrän det år maskinerna
behövs, nämligen år 1978. Jag förordar därför att domänverket på tUläggsbudget
till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 25 milj. kr.
för maskininköpen. Det erhållna beloppet skall verket återbetala senast den 30
juni 1978.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa skogsmaskiner på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 25 000 000 kr.

V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[9]
14. Lån till projektering av raffinaderi. Till projektering av ett statligt
raffinaderi vid Brofjorden, Statsraff, har hittills i form av lån till
Statsföretag AB anvisats 46 milj. kr., varav 36 milj. kr. för budgetåret
1975/76 (prop. 1975: 30 bU. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202) och 10 milj. kr.
för innevarande budgetår (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76: 44, rskr 1975/76:
262). I förberedelserna för projektet har ingått bl. a. teknisk projektering
och utarbetande av anbudshandlingar, ansökningar om tillstånd och markförvärv.

Projektarbetet avser ett raffinaderi med en planerad
kapacitet av 7 milj. årslön. Projektet syftar till att öka
försörjningstryggheten i fråga om bl. a. petrokemiska råvaror och eldningsoljor
med låg svavelhalt. Arbetet bedrivs inom ett dotterföretag till Statsföretag,
Statsraff AB, med f. n. ett tjugotal anställda. Såväl tUlstånd enligt 136 a §
byggnadslagen (1947: 385, 136 a §, ändrad senast 1976: 213) som koncession enligt
miljöskyddslagen har (1969: 387, omtryckt 1972: 782, ändrad senast 1975: 727)
meddelats för projektet.

Statsföretag har i februari 1977 överlämnat en
redovisning av projektet som har utarbetats inom Statsraff. Av redovisningen
framgår bl. a. följande.

Statsraffprojektet har tekniskt, organisatoriskt
och tillståndsmässigt förberetts så att ett omedelbart beslut om att genomföra
projektet är möjligt från dessa synpunkter. Förutsättningarna för
internationellt sett konkurrenskraftiga kostnader för transporter och för drift
av raffinaderiet bedöms som goda. Uppförande av ett raffinaderi innebär
emellertid betydande företagsekonomiska risker särskilt med hänsyn till det
kapa-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 68

citetsöverskott
i Västeuropas raffinaderier som kan väntas råda in på 1980-talet. Ett
investeringsbeslut i dag förutsätter statliga bidrag och måste därför i första
hand grundas på beredskapsmässiga och handelspolitiska överväganden. I
redovisningen framhåUs slutligen att det är angeläget att alternativa
handlingsvägar för oljerörelsens utbyggnad prövas innan ett slutligt beslut om
projektet fattas.

Statsföretag har i samband med överlämnandet
framhållit att projektet inte torde kunna motiveras på företagsekonomiska
grunder. Enligt Statsföretags uppfattning sammanhänger projektet i flera
avseenden, bl. a. i fråga om åtgärder för råoljeanskaffning och
produktavsättning, med den statliga oljepolitiken.

För egen del anser jag att det skulle kunna
innebära betydande försörjningspolitiska fördelar med ett tillskott till den
svenska raffineringskapaciteten på 1980-talet. Statsraffprojektet är väl anpassat
till den svenska marknadens behov och projektarbetet har drivits så långt att
byggstart skulle kunna ske redan hösten 1977 och driftstart år 1981.

Som framhålls i Statsraffs redovisning skulle
emellertid ett beslut om att nu genomföra projektet innebära betydande
företagsekonomiska risker. Skälet härtill är främst det stora överskottet på
raffineringskapacitet i Västeuropa, som väntas komma att medföra lönsamhetsproblem
inom detta led i oljehanteringen under ett antal år framåt.

Denna fråga har studerats av den norsk-svenska
kommitté som i början av mars har överlämnat en rapport (Ds I 1977: 2) om
norskt-svenskt energi- och industrisamarbete. Kommittén pekar på att
efterfrågeut-vecklingen är avgörande för vid vilken tidpunkt balans mellan
raffinaderikapacitet och efterfrågan på oljeprodukter i Västeuropa kommer att
uppnås. Den reviderade långtidsstudie av utvecklingen på energiområdet, World
Energy Outlook, som nyligen har pubUcerats av OECD, tyder på att tUlgänglig
kapacitet kommer att kunna täcka efterfrågan till omkring mitten av
1980-talet.

Mot denna bakgrund delar jag Statsraffs bedömning
att alternativa handlingsvägar bör prövas. Den nämnda norsk-svenska kommittén
har pekat på att det finns möjligheter att bygga ut befintiiga raffinaderier i såväl
Norge som Sverige. Kommittén konstaterar också att utbyggnader där redan
gjorda investeringar kan utnyttjas ger lägre investeringskostnader än
etablering av motsvarande ny kapacitet.

Enligt min mening bör det nu undersökas om sådana
utbyggnader kan utgöra alternativ tiU Statsraffprojektet, åtminstone på kortare
sikt. Detta kräver ett relativt omfattande utredningsarbete i samarbete med de
berörda företagen. Det måste också klargöras om de villkor som kan uppnås
innebär ett försörjningsmässigt och kommersiellt godtagbart resultat för
staten. Jag räknar med att resurserna inom Statsraff kommer att behöva
utnyttjas bl. a. i samband med ett sådant utrednings- och förhandlingsarbete.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 69

Parallellt härmed bör det nuvarande
Statsraffprojektet hållas aktuellt så att det kan återupptas om en prövning av
tillgängliga alternativ skulle ge ett negativt resultat. Därjämte bör vissa
markförvärv för projektet fortsätta.

Jag
delar Statsföretags uppfattning att Statsraffprojektet måste ses som ett led i
en integrerad statlig verksamhet på oljeområdet. F. n. byggs inom Svenska
Petroleum AB upp en oljedistributionsrörelse enligt de riktiinjer som
fastställdes av statsmaktema våren 1976 (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76: 44,
rskr 1975/76: 262). Denna verksamhet grundas på inköp av raffinerade produkter
på marknaden. I enlighet med verksamhetens försörjningspolitiska syfte skall
emellertid Svenska Petroleum efterhand övergå till förvärv av råolja antingen
genom avtal med producenter eller genom engagemang i oljeutvmning. Detta kommer
att medföra ett behov av raffineringskapacitet, som på kort sikt kan tillgodoses
genom legoraffineringsavtal. Även i samband med förhandlingar om sådana avtal
bör resurserna inom Statsraff kunna utnyttjas. Jag avser att återkomma tiU
frågan om de organisatoriska åtgärder som kan behövas i dessa sammanhang.

Av
de medel som hittills har ställts till förfogande för Statsraffprojektet i
form av lån tUl Statsföretag återstår nu ca 15 milj. kr. Dessa medel väntas
kunna täcka kostnaderna för verksamheten inom Statsraff fram till utgången av
nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen
tiUfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående.

[10]
19. Lån till Trivab konfektions AB. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Trivab konfektions AB i Ängelholm utvecklar,
tillverkar och säljer skyddskläder för sjukvården och industrin. Företaget
sysselsätter f. n. 95 personer. Aktierna i företaget förvaltas av förenade
fabriksverken (FFV).

Förenade
fabriksverken

FFV
har i skrivelse den 3 februari 1977 anfört i huvudsak följande.

Trivab har genom framgångsrik produktutveckling och
marknadsföring lyckats att väl etablera sig på den svenska marknaden.
Företagets omsättning har under senare år stigit snabbt från 9,2 milj. kr.
budgetåret 1973/74 tiU 15 milj. kr. budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/
77 beräknas omsättningen överstiga 20 milj. kr.

TUlväxten bedöms kunna fortsätta genom ökad
efterfrågan på arbetskläder, varför behov av ytterligare produktionskapacitet
föreligger. Resultatutvecklingen har likaså varit tiUfredställande. 1975/76
redovisade Trivab sålunda ett överskott före dispositioner och skatt på 1,6
milj. kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 70

Trivab bedriver f. n. sin rörelse i förhyrda
lokaler i Ängelholm och sysselsätter där totalt ca 95 personer. Lokalerna
medger inte någon ytterligare produktionsökning.

För att tillgodose den ökade efterfrågan har Trivab
lagt ut beställningar bl. a. hos centrala beklädnadsverkstaden (CBV) i
Karlskrona, där f. n. ca 25 personer är sysselsatta med produktion åt Trivab.

Riksdagen beslöt år 1976 (prop. 1975/76: 122, NU
1975/76: 62, rskr 1975/76: 420) att CBV skulle avvecklas vid utgången av
budgetåret 1976/77.

Med hänsyn till sysselsättningssituationen i
Karlskrona och Trivabs behov av ytterligare produktionskapacitet skapas
förutsättningar för etablering av en Trivab tillhörig produktionsenhet i
Karlskrona. Ca 50 personer kan beredas sysselsättning i en sådan fabrik från
den 1 juli 1977. Sysselsättningsbehovet bedöms senare kunna öka.

Den planerade expansionen av verksamheten samt
etableringen i Karlskrona erfordrar ett avsevärt större rörelsekapital än det
nuvarande. Hittills har behövligt rörelsekapital kunnat tiUgodoses bl. a. genom
en samordning av verksamheterna vid CBV och Trivab. Den planerade nedläggningen
av CBV medför att Trivabs kapitalbehov måste tillgodoses på annat sätt. FFV
bedömer kapitalbehovet för Trivab tiU 5 milj. kr. FFV föreslår att FFV får
teckna ytterligare aktier i bolaget och härigenom tillföra bolaget 2 450 000
kr., så att aktiekapitalet konuner att uppgå till 2,5 milj. kr. Vidare
föreslås att Trivab av staten erhåller ett t. v. amorteringsfritt lån på 2,5
milj. kr.

Föredraganden

Riksdagen fattade våren 1976 beslut i fråga om
förenade fabriksverkens (FFV) fortsatta verksamhetsinriktning m. m. (prop.
1975/76: 122, NU 1975/76: 62, rskr 1975/76: 420). Beslutet innebär bl. a. att
konfektionssektorn inom FFV skall avvecklas. Driften vid centrala beklädnadsverkstaden
(CBV) i Karlskrona upphör i enlighet med beslutet den 30 juni 1977. Trivab
konfektions AB i Ängelholm tillverkar skyddskläder för sjukvården och
industrin. Genom en framgångsrik produktutveckling och marknadsföring har
Trivab lyckats etablera sig väl på marknaden och kunnat expandera under senare
år. Ytterligare expansion bedöms vara möjlig. Eftersom Trivabs lokaler i
Ängelholm utnyttjas helt har bolaget bestämt sig för att etablera en filial i
Karlskrona, där för ändamålet kvalificerad arbetskraft och lokaler blir lediga
då CBV läggs ned. Filialen beräknas till att börja med kunna sysselsätta ca 50
personer.

Trivabs verksamhet har hittills finansierats genom
FFV:s konfektionssektor. När CBV läggs ned kommer det finansiella samarbetet
att upphöra. Trivab bör därför ges egna finansiella resurser för sin verksamhet.
FFV uppskattar Trivabs behov av rörelsemedel till 5 milj. kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 71

Jag
har ingen erinran mot det angivna beloppet. Det behövs både för att trygga
sysselsättningen i Ängelholm och för att etablera filialen i Karlskrona. FFV
föreslår att medlen tillförs bolaget dels genom ökning av aktiekapitalet, dels
genom ett statligt lån. Bolagets aktiekapital föreslås bli höjt med 2 450 000
kr. till 2,5 milj. kr. Aktieteckningen bör ske till viss överkurs som det bör
ankomma på regeringen att bestämma. FFV bör på statens vägnar teckna aktierna.
Betalningen för aktiema avses ske genom att FFV till bolaget överlämnar vissa
maskiner samt varulager och kundfordringar som FFV nu innehar för bolagets
räkning. I fråga om lånet föreslår FFV att detta får uppgå tiU 2,5 milj. kr. och
lämnas bolaget på de villkor som gäller för lokaliseringslån. Jag förordar att
finansieringen av bolaget sker på det sätt FFV har föreslagit.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken att teckna aktier i Trivab konfektions AB till ett värde
av 2 450 000 kr.,

2.
till Lån till Trivab
konfektions AB på tilläggsbudget III tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

[11]
20. Lån till förprojektering av naturgasledningar m.m. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget på statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Swedegas AB bUdades våren 1976 (prop. 1975/76: 124,
NU 1975/76: 44, rskr 1975/76: 262) på grundval av ett konsortialavtal meUan statens
vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB (SGFS) som företrädare
för ett antal kommunala och enskilda intressenter. Vattenfallsverket har 51 %
och SGFS 49 % av aktiema. Aktiekapitalet uppgår till 100 000 kr. Avtalet gäller
t. o. m. utgången av år 1979.

Swedegas bildades för att överta den centrala
utrednings- och kontaktverksamhet om naturgas som tidigare har bedrivits inom
dels Svenska Gasföreningen dels den statliga naturgasdelegationen. Det
förutsattes att verksamheten skulle bli av ungefär samma omfattning och
finansieras av bidrag från intressenterna. För verksamheten under åren 1976
och 1977 beräknades medelsbehovet tUl sammanlagt ca 1 milj. kr. Vidare
förutsattes att Swedegas skulle överta 51 % av aktierna i AB Sydgas och i andra
regionala naturgasbolag som kan komma att bildas. Swedegas började sin
verksamhet den 1 juli 1976.

Swedegas
AB

I skrivelse den 16 februari 1977 hemställer
Swedegas AB om bidrag till förprojektering av naturgasledningar m. m. med 10
milj. kr. i form av ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 72

Swedegas framhåller att nalurgasfrågan vid mitten
av år 1976 kom i ett nytt läge genom utvecklingen i Danmark och Norge. Den
danska regeringen lade i maj 1976 fram en energiplan som innebar bl. a. att
naturgasen gavs en viktig roll i Danmarks framtida energiförsörjning. Ar 1985
räknade man med en årlig tUlförsel av 2,5 Gm och år 1995 med 4 Gm, i första
hand genom utnyttjande av förekomster i den danska delen av Nordsjön och senare
genom inköp från norska fyndigheter. Förhoppningarna om tillförsel från Norge
baserades främst på de norska planerna på en samlingsrörledning för ett antal
naturgasfyndig-heter i Nordsjön med en förutsedd kapacitet av 20 Gm om året
från mitten av 1980-talet.

Vid ett möte mellan de danska och norska
statsministrarna i juli 1976 uppdrogs åt en dansk-norsk ämbetsmannakommitté att
närmare utreda hur gasen skulle kunna föras till Danmark och eventuellt även
Sverige. Två alternativa sträckningar för huvudledningen angavs: genom Jylland
till Västtyskland eller över dansk kontinentalsockel direkt till Västtyskland,
i det senare fallet med en grenledning till Jylland för det dansksvenska
behovet. Det förutsattes att den danska sidan skulle ta kontakter med Sverige
för att klarlägga det svenska intresset av att köpa vissa kvantiteter gas.

Det danska statiiga bolaget Dansk Olie &
Naturgas A/S (DONG) fick i uppdrag att förbereda förprojektering av ett
ledningssystem och förhandlingar med oUka säljare på norsk sida. DONG tog
också kontakt med sin svenska motsvarighet Swedegas. Swedegas uttryckte därvid
ett principiellt intresse för import till Sverige av 1,5 a 4 Gm i mitten av
1980-talet. Den lägre siffran baserades på en marknad enbart i Skåne, medan den
högre siffran förutsatte en utvidgning av distributionen till Västkusten och
Göteborgsregionen. De två företagen förklarade sig beredda att bearbeta de
tekniska och kommersiella frågorna i samband med import av norsk gas enligt de
två alternativ som den dansk-norska kommittén studerade.

Parallellt med diskussionerna om norsk naturgas har
Swedegas förhandlat med ett ledande tyskt gasföretag om inköp av en mindre
kvantitet naturgas, ca 1 Gm om året, under perioden 19811991. En sådan
leverans skulle enligt bolaget syfta till att bygga upp en naturgasmarknad i
Skåne i avvaktan på en mera omfattande introduktion av naturgas från Nordsjön
kring mitten av 1980-talet. Även detta projekt förutsätter samarbete med DONG
rörande transiteringen över danskt område.

Ett förslag tiU samarbetsavtal mellan DONG och
Swedegas rörande de norska och tyska projekten har utarbetats. De totala
planeringskostnaderna m. m. för det norska projektet har av DONG uppskattats
till

11
Gm (gigakubikmeter) 1 miljard m, motsvarar ca 900 000 m tjock eldningsolja.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 73

40
milj. Dkr. åren 19771978, varav 11 milj. Dkr. i en första etapp år 1977. Av
sistnämnda belopp väntas ca 1,6 milj. Dkr., motsvarande ca 1,2 milj. kr., komma
att belasta Swedegas. TiU detta kommer beräknade kostnader för det tyska
projektet, för marknads- och distributionsutredningar m. m. i Sverige samt för
administration med ca 2,8 milj. kr. Bolagets kostnader för år 1977 beräknas
alltså tiU ca 4 milj. kr.

Kostnaderna för en fortsatt bearbetning av de
norska och tyska importprojekten under år 1978 uppskattas till 8 milj. kr.
Bolaget framhåller att uppskattningen är mycket osäker beroende bl. a. på att
frågan om fördelning av kostnaderna mellan DONG och Swedegas ännu inte har
avgjorts. För de två åren 1977 och 1978 kan aUtså bolagets kostnader uppskattas
till sammanlagt 12 milj. kr. Detta belopp innefattar inte kostnader för andra
importprojekt som kan komma i fråga under perioden, t. ex. gas från
Sovjetunionen eller import i form av flytande gas (LNG).

Bolaget har utgått från att de möjligheter till
naturgasimport som i dag står till buds bör noga prövas som ett led i
förberedelserna för ett nytt energipolitiskt beslut. Enligt bolagets bedömning
utgör de norska och tyska importprojekten i dag den bästa möjUgheten för
Sverige att få tillgång till naturgas inom överskådlig tid. Bolaget pekar
särskilt på att en naturgasimport som ersätter främst tjock eldningsolja kan
innebära ökad försörjningstrygghet och betydande miljövinster genom minskade
luftföroreningar. Bolaget framhåller emellertid samtidigt att förutsättningarna
för att introducera naturgas i Sverige är osäkra.

Vidare framhålls att den angivna insatsen innebär
ett betydande ekonomiskt risktagande. Den ställer också helt andra krav på
resurser än vad som kunde förutses då bolaget bildades. Bolagets intressenter
saknar mot denna bakgrund möjligheter att helt bestrida kostnaderna för de
stora importprojekten. Enligt bolagets mening bör dessa koslnader till sin
huvuddel åtminstone t. v. betalas av staten. Bolagets intressenter är dock
beredda att, under förutsättning av att ett statligt lån på 10 milj. kr.
beviljas, öka sina bidrag till bolagets verksamhet till 2 milj. kr. under
tvåårsperioden 19771978. Därmed skulle finansieringen av verksamheten under
perioden kunna säkerställas.

Bolaget understryker att det kan komma att behövas
ytterligare insatser för att klarlägga förutsättningarna för en
naturgasintroduktion innan ett beslut om att genomföra ett importprojekt kan
fattas. Bolaget förutsätter att kostnaderna härför till övervägande del kommer
att få bäras av staten. Bolaget framhåller att det även efter ett investeringsbeslut
torde komma att krävas statliga insatser i olika former.

Föredraganden

Sedan början av 1970-talet har arbetet pågått på
att klarlägga de allmänna förutsättningarna för import till Sverige av
naturgas. Såväl staten

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 74

som
intresserade kommuner och företag har deltagit i arbetet. Ar 1976 bildades ett
särskilt bolag, Swedegas AB, med uppgift att svara för planering och
samordning på naturgasområdet. Det förutsattes att bolagets verksamhet skulle
bli av relativt begränsad omfattning under de närmaste åren.

Emellertid har nu utvecklingen på naturgasområdet i
Danmark och Norge aktualiserat frågan om en mera omfattande svensk insats för
utredningar och förprojektering. Det gäller i första hand att klarlägga
möjligheterna till import genom Danmark av naturgas från den norska delen av
Nordsjön, eventuellt kompletterad med mindre kvantiteter från kontinenten.
Swedegas har träffat en preliminär överenskommelse med motsvarande företag i
Danmark om ett gemensamt arbetsprogram. Enligt uppskattning av Swedegas
innebär programmet för svensk del kostnader av ca 12 milj. kr. under
tvåårsperioden 19771978, inkl. Swedegas kostnader för marknadsundersökningar
m. m. i Sverige. Av detta belopp är delägarna i bolaget beredda att tUlskjuta 2
milj. kr., förutsatt att staten bidrar med 10 milj. kr. i form av lån med
vUlkorlig återbetalningsskyldighet.

Enligt min mening är det angeläget att de
möjligheter till försörjning med naturgas som nu öppnar sig blir gmndligt
prövade. De insatser som har föreslagits av Swedegas får ses bl. a. som ett led
i den energipoU-tiska utredningsverksamhet som bedrivs som förberedelse för beslut
om den svenska energiförsörjningen under 1980-talet.

Ett danskt-svenskt samarbete rörande möjligheterna
att gemensamt utnyttja naturgas från Norge får också ses som ett betydelsefullt
led i ett närmare nordiskt samarbete på energiområdet. I sammanhanget kan
nämnas att ett möte har ägt rum den 10 februari 1977 mellan de berörda danska
och svenska ministrarna, varvid man kom överens om att överläggningar skulle
äga rum på tjänstemannanivå om frågor av gemensamt intresse i samband med en
naturgasintroduktion.

Jag vill, i likhet med Swedegas, understryka att
förutsättningarna för en import av naturgas tUl Sverige är osäkra. Först mot
slutet av 1970-talet väntas det stå klart om det norska
samlingsrörledningsprojektet kommer att kunna leda tiU en naturgasimport till
Danmark och Sverige. Några mera betydande bidrag till den svenska
energiförsörjningen från naturgasfyndigheterna i Nordsjön kan inte väntas
förrän i mitten av 1980-talet.

Mot denna bakgrund anser jag det rimligt att staten
bär huvuddelen av den ekonomiska risk som en fortsatt bearbetning av de
aktuella importprojekten utgör. Jag förordar att tUl Swedegas lämnas ett lån
med villkorlig återbetalningsskyldighet för att täcka de av bolaget beräknade
utrednings- och förprojekteringskostnaderna under åren 19771978. Regeringen
bör kunna medge användning av medlen även för andra im-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 75

portprojekt
än de norska och tyska projekten om utvecklingen gör detta motiverat.

Ett
investeringsanslag av 10 milj. kr. bör således anvisas för att lämnas tiU
Swedegas som lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Lånet bör
skrivas av i den mån ifrågavarande importprojekt inte kommer till stånd. Det
ankommer på regeringen att meddela villkor för lånet. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till förprojektering av
naturgasledningar m. m. på tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[12]
3. Förvärv och teckning av aktier i Svenska Elektriska
Materiel-kontroilanstalten AB. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget
i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Officiell provning innefattar sådan teknisk provning,
kontroll eller besiktning som är föreskriven i lag eller annan författning och
som inte är sådan kontroll som konstruktör, tillverkare, ägare eller annan utan
krav på opartiskhet låter utföra i egen verksamhet på eget ansvar (egenkontroll).
Den officiella provningen syftar ytterst till att skydda liv, hälsa och
egendom.

Statsmakterna antog år 1972 riktiinjer för
organisationen av officiell provning och kontroU (prop. 1972: 54, NU 1972: 38,
rskr 1972: 199). Ar 1974 kompletterades riktiinjema bl. a. genom lagen (1974:
896) om riksprovplatser m. m. (prop. 1974: 162, NU 1974: 52, rskr 1974: 349).
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1975.

De antagna riktiinjema syftar tiU att åstadkomma
klara ansvarsförhållanden, ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser
och garantier för opartiskhet i den officiella provningsverksamheten.

Organisationen av den officiella
provningsverksamheten skall enligt riktlinjerna ske på så sätt att ett antal
organ som vart och ett är sakkunnigt inom sitt område och som i övrigt
uppfyller vissa krav utses till s. k. riksprovplatser. I enlighet med vad som
har anförts i de båda nämnda propositionerna skall garantier skapas för att
riksprovplatserna har en opartisk och oberoende stäUning. De principer som har
antagits av statens provningsanstalt har härvid ansetts böra ligga till grund
för de bedömningar som måste göras. Främst skall prövas riksprovplatsens
ägarförhållanden, beslutsordning, vinstintressen och verksamhet utöver
officiell provning.

Enligt lagen (1975: 444) om beslutanderätt för
riksprovplats som ej är myndighet (prop. 1975: 49, NU 1975: 20, rskr 1975: 198)
kan sådan

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 76

riksprovplats
anförtros att pröva frågor som gäller godkännande av produkt eller anläggning
eller fastställande av avgift för utförd provning. En förutsättning är dock
att riksprovplatsen är bolag eller stiftelse vari staten har ett bestämmande
inflytande.

Den officiella provningen inom elmaterielområdet
har ännu inte inlemmats i riksprovplatssystemet. Huvuddelen av provningen inom
detta område utförs f. n. av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB
(SEMKO) med stöd av statiig auktorisation.

SEMKO:s ägare Svenska brandförsvarsföreningen,
Svenska elverksföreningen och Sveriges elektroindustriförening har i
skrivelse till regeringen förklarat sig beredda att förhandla med staten om att
staten inträder som majoritetsdelägare i bolaget.

Efter remiss har yttrande över skrivelsen avgivits
av statens provningsanstalt.

Företrädare för industridepartementet har därefter
för statens räkning fört förhandlingar med SEMKO:s ägare om ett statiigt
övertagande av aktiemajoriteten i bolaget. Förhandlingarna har resulterat i
dels ett avtal mellan staten och Sveriges elektroindustriförening om överlåtelse
av föreningens aktier i SEMKO till staten, dels ett konsortialavtal mellan å
ena sidan staten och å den andra sidan Svenska brandförsvarsföreningen och
Svenska elverksföreningen om samarbete vad gäller provning av elektrisk
materiel. Samarbetet skall bedrivas genom ett gemensamt ägt bolag i vilket
staten förfogar över 51 % av aktiema. Avtalen har träffats den 10 mars 1977 med
förbehåll för regeringens godkännande.

Svenska
Elektriska Materielkontrollanstalten AB

SEMKO bildades år 1925 av Svenska elverksföreningen
och brandförsäkringsbolagen. Provningsverksamheten påbörjades år 1928. Sedan
år 1934 ingår den tUlverkande industrin som medintressent. Aktiekapitalet
uppgår f. n. till 21 000 kr. fördelat på 42 aktier a 500 kr. Av aktierna ägs 18
av Svenska elverksföreningen, 12 av Svenska brandförsvarsföreningen och 12 av
Sveriges elektroindustriförening.

Enligt bolagsordningen får ingen utdelning lämnas
till aktieägarna. Den av bolaget drivna anstalten fick genom statiig
auktorisation år 1935 en monopolstäUning inom sitt område. Den 30 juni 1976 var
195 personer anställda hos bolaget. Bolagets omsättning uppgick under räkenskapsåret
1975/76 tiU ca 19,7 mUj. kr. Ca 10 000 artiklar typgodkändes under detta
räkenskapsår.

SEMKO har till uppgift att från säkerhetssynpunkt
prova i första hand elektrisk installationsmateriel och sådana bruksföremål som
är avsedda att användas i hem och hushåll, på kontor, i butiker, skolor och samlingslokaler.
Provning för godkännande sker genom typprovning. På godkänd materiel utförs
marknadskontroll av att handelsvaran överens-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 77

stämmer
med provat och godkänt utförande. Godkänd materiel skall normalt S-märkas.

SEMKO:s styrelse förvaltar bolagets ekonomi och
tillsätter verkställande direktör och övriga högre tjänstemän. Den tekniska
verksamheten leds av SEMKO:s nämnd. Av nämndens femton ledamöter utser
regeringen nio, däribland ordföranden. Nämnden utser ett provningsutskott och
behövligt antal normutskott. Vidare fastställer nänmden provningsavgifter och
beslutar i övriga frågor som hänger samman med provningsverksamheten.

Provningsutskottet beslutar med ledning av erhållna
provningsresultat om provad materiel skall godkännas eller ej. Utskottet kan
även upphäva godkännande om marknadskontrollen av materiel ger skäl för detta.

Bestämmelser om provning av elektrisk materiel
meddelas av statens industriverk med stöd av kungörelsen (1935: 138) angående
kontroll av viss elektrisk materiel (ändrad senast 1973: 575).
Provbestämmelsema grundas vanligen på förslag som har utarbetats av
normutskott. Dessa förslag utformas så långt det är möjligt i nära anslutning
tUl internationella rekommendationer.

Avtalet
med Sveriges elektroindustriförening

Den 10 mars 1977 träffades med förbehåll för
regeringens godkännande ett avtal mellan staten och Sveriges
elektroindustriförening om övertagande av föreningens aktier i SEMKO. Avtalet
innebär att staten övertar elektroindustriföreningens 12 aktier i SEMKO för ett
belopp av 1 830 000 kr. Beloppet har beräknats med ledning av en uppskattning
av värdet av aktierna i SEMKO som partema låtit två auktoriserade revisorer
utföra. Dessa har samstämmigt uppskattat värdet till ca 6,4 milj. kr. Parterna
har enats om att vid värderingen utgå från värdet 6,4 milj. kr.

Konsortialavtalet

Samma dag träffades med förbehåll för regeringens
godkännande ett konsortialavtal mellan staten på den ena sidan och Svenska
brandförsvarsföreningen och Svenska elverksföreningen på den andra sidan om
samarbete genom ett gemensamt bolag, SEMKO, för officiell provning enligt lagen
om riksprovplatser.

Avtalet innebär att staten tillsammans med
brandförsvarsföreningen och elverksföreningen i fortsättningen skall vara
aktieägare i SEMKO. Staten övertar i enlighet med förut nämnda avtal med
elektroindustri-föreningen denna förenings samtliga aktier i SEMKO. Bolagets
aktiekapital höjs genom fondemission med 1 008 000 kr. och därefter genom
nyemission av 942 aktier med ytterligare 471 000 kr. till sammanlagt

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 78

1,5
milj. kr. De nyemitterade aktierna tecknas av staten till ett pris av 2 929 620
kr. Av aktiekapitalet kommer staten att äga 51 % och de båda föreningarna
tiUsammans 49 %.

Priset på aktierna har bestämts med ledning av den
tidigare nämnda värderingen.

Enligt avtalet skall bolaget såvitt möjligt börja
sin verksamhet som riksprovplats inom området för elektrisk materiel den 1 juli
1977.

SEMKO:s styrelse skall enligt avtalet, utöver dem
som enligt lag tillsätts av bolagets anställda, bestå av åtta ledamöter och
två suppleanter. Härav väljs fem ledamöter och en suppleant på förslag av
staten och tre ledamöter och en suppleant på förslag av brandförsvarsföreningen
och elverksföreningen. TUl ordförande liksom vice ordförande i styrelsen väljs
den som staten föreslår. En revisor och en suppleant för denne väljs på förslag
av staten samt en revisor och en suppleant för denna på gemensamt förslag av de
bägge föreningarna.

De olika statliga myndigheter,
näringslivsorganisationer och andra organisationer som är berörda av SEMKO :s
verksamhet skall enligt avtalet beredas skäligt inflytande och skälig insyn i
verksamheten genom en rådgivande nämnd. Denna skall bestå av minst tio och
högst femton personer som tillsätts av styrelsen. Två ledamöter i nämnden skall
utses efter förslag av Sveriges elektroindustriförening och två ledamöter efter
förslag av var och en av brandförsvarsföreningen och elverksföreningen. Nämnden
skall behandla frågor som rör provningsverksamheten vid SEMKO och därmed
sammanhängande angelägenheter. Nämnden eller dess ledamöter skall däremot inte
ha direkt insyn i enskilda provningsuppdrag.

I avtalet föreskrivs vidare att styrelsen för SEMKO
skall tillsätta ett utskott som består av minst tre och högst fem opartiska
sakkunniga jämte personliga suppleanter. En av dessa skall vara chefstjänsteman
vid bolaget medan de andra kan vara utomstående. Varje ärende som innebär
prövning av fråga som rör godkännande av produkt skall föreläggas utskottet
innan beslut fattas.

Enligt avtalet måste parterna vara eniga för att
kunna fatta beslut i vissa frågor. Hit hör frågor om ändring av bolagsordning
eller aktiekapital samt vissa andra för bolagets verksamhet grundläggande
frågor.

Vid bolagets verksamhet skall eftersträvas att
aktieägarna erhåller skälig utdelning på sitt aktiekapital. I övrigt skall
bolagets rörelse inte drivas i vinstgivande syfte utöver vad som kan vara
nödvändigt för att täcka bolagets investeringsbehov eller behov av
rörelsekapital.

I avtalet finns vidare bestämmelser bl. a. om att
part inte får överlåta aktie till utomstående med mindre övriga parter har
erbjudits att förvärva aktien. Förening äger framför staten rätt att förvärva
erbjuden aktie. Aktiernas värde bestäms av två opartiska sakkunniga, av vilka
staten utser en och föreningarna en. Värderingen skall ske på grundval

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 79

av
aktiernas värde enligt den förut omnämnda värderingen och med beaktande av
utdelning på aktiema.

Konsortialavtalet skall gälla i tio år och förlängs
därefter automatiskt med tio år i sänder om det inte sägs upp senast två år
före avtalstidens utgång. Dock kan part säga upp avtalet att upphöra ett år
efter uppsägningen om enighet vid upprepade tillfällen inte kunnat uppnås i de
frågor där enighet fordras enligt avtalet eller om SEMKO:s verksamhet skulle
bedrivas så att syftet med parternas samarbete enligt avtalet äventyras. Sägs
avtalet upp skall staten, om föreningarna begär det, lösa in föreningarnas
aktier. Vid värdering av aktierna tillämpas därvid samma bestämmelser som
gäller vid förvärv av aktie som annars skulle ha överlåtits till utomstående.
Begär endast en av föreningarna sådan inlösen, får i första hand den andra
föreningen förvärva aktierna.

Föredraganden

Statsmakterna har genom beslut år 1972 och år 1974
dragit upp vissa allmänna riktlinjer för hur den officiella
provningsverksamheten i landet skall vara organiserad. Enligt riktlinjerna
skall organiseras ett system av riksprovplatser vilka tillsammans skall täcka
landets behov av officiell provning, dvs. sådan teknisk provning, kontroU eller
besiktning som är föreskriven i lag eller annan författning och som inte är
egenkontroll. Riktmärket för denna organisation är att ansvaret för den
officiella provningen av varje objekt skall läggas på en enda riksprovplats.
Riksprovplatserna skall var och en inom sitt område ha nödvändig sakkunskap
och lämplig utrustning. De måste vidare vara fristående från kommersiella och
andra intressen på ett sådant sätt att deras opartiskhet kan garanteras.
Riktlinjerna har följts upp med lagstiftning, bl. a. lagen (1974: 896) om
riksprovplatser m. m.

Hittills har riksprovplatser utsetts för nio olika
objektområden. Sålunda har statens provningsanstalt utsetts till riksprovplats
för eldningsapparater m. m., vissa fordonskomponenter, elektriska
överfyllnads-skydd, redskap för bestämning av volym och massa,
ädelmetallarbeten, arkivbeständigt skrivmateriel samt emballage för farliga
varor. Vidare har statens maskinprovningar utsetts till riksprovplats för bl.
a. grävmaskiner och AB Statens Anläggningsprovning för bl. a. tryckkärl,
cisterner och lyftanordningar.

Inom statens provningsanstalt, som på verksplanet
har ansvaret för organisationen av den officiella provningen, bereds nu frågan
om utseende av riksprovplats för elektrisk materiel.

Huvuddelen av provningen inom området för elektrisk
materiel utförs f. n. av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB
(SEMKO). Bolaget har alltsedan år 1935 statlig auktorisation att från säkerhetssynpunkt
prova i första hand elektrisk installation, materiel och sådana bruksföremål
som är avsedda att användas i hem och hushåll, på kon-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 80

tor,
i butiker, skolor och samlingslokaler. Säkerhetskraven uppställs av statens
industriverk, som är föreskrivande myndighet på området. Frågan om godkännande
av produkt prövas i vissa föreskrivna former av SEMKO.

SEMKO representerar en betydande sakkunskap och
erfarenhet i fråga om provning av elektrisk materiel. Bolaget har också en väl
fungerande organisation och lämpliga resurser för denna provning. Bolaget
uppfyller dock inte i alla avseenden de krav som måste ställas på en
riksprovplats. Ett grundläggande krav på en riksprovplats är som jag nyss
nämnde att den är fristående från kommersieUa och andra med
provningsverksamheten oförenliga intressen på ett sådant sätt att dess opartiskhet
kan garanteras.

Aktieägare i SEMKO är Svenska elverksföreningen med
18 aktier samt Svenska brandförsvarsföreningen och Sveriges elektroindustriförening
med vardera 12 aktier. Detta innebär att den tillverkande industrin har ägarintressen
i bolaget genom elektroindustriföreningen. Detta är inte förenligt med de höga
krav i fråga om opartiskhet och oberoende som måste ställas på en
riksprovplats. Även om några missförhållanden inte har förelegat i bolagets
verksamhet Ugger emeUertid i de nämnda kraven att riksprovplatsens
ägarförhållanden måste vara sådana att inte ens misstanke kan uppstå
beträffande riksprovplatsens opartiskhet eller oberoende. Om allmänheten skaU
ha förtroende för det skydd som den officiella provningen avser att ge, krävs
sålunda att de företag vilkas produkter skall provas inte ens indirekt har
ägarintressen i riksprovplatsen. Det kan således enligt vad som förutskickades
redan i prop. 1972: 54 (s. 29) inte godtas att elektroindustriföreningen
kvarstår som delägare i SEMKO. Däremot anser jag att det inte finns hinder mot
att elverksföreningen och brandförsvarsföreningen behåller sina ägarintressen
i bolaget.

Även vissa andra frågor måste lösas innan SEMKO kan
utses tUl riksprovplats. Av stor praktisk betydelse är möjligheten att till
riksprovplatsen överlämna beslutanderätten i t. ex. frågor som rör godkännande
av produkt. Enligt lagen (1975: 444) om beslutanderätt för riksprovplats som
ej är myndighet kan sådan riksprovplats anförtros att pröva fråga som gäller
godkännande av produkt eller anläggning eller fastställande av avgift för
utförd provning. En förutsättning är dock att riksprovplatsen är bolag eller
stiftelse vari staten har ett bestämmande inflytande. Vad gäller SEMKO är
staten f. n. inte delägare i bolaget utan utövar inflytande genom den särskilda
nämnd som leder och övervakar provningsverksamheten inom bolaget.

För att SEMKO skall kunna utföra officiell provning
av elektrisk materiel som riksprovplats enligt lagen om riksprovplatser med
möjlighet att anförtros beslutanderätt enligt lagen om beslutanderätt för
riksprovplats som ej är myndighet har, som jag tidigare redovisat,
förhandlingar förts

s. 81 Kontrollera mot PDF

mellan
företrädare för industridepartementet och SEMKO:s ägare. Som jag också nämnde
har med förbehåll för regeringens godkännande träffats dels ett avtal mellan
staten och elektroindustriföreningen om överiåtelse av föreningens aktier i
SEMKO till staten, dels ett konsortialavtal mellan staten å ena sidan samt
brandförsvarsföreningen och elverksföreningen å den andra sidan om samarbete i
fråga om officiell provning av elektrisk materiel.

Avtalet med elektroindustriföreningen innebär att
staten övertar föreningens aktier i SEMKO tUl ett pris av 1 830 000 kr. Enligt
konsortialavtalet skaU SEMKO:s aktiekapital ökas genom fondemission och genom
nyemission till sammanlagt 1,5 milj. kr. De nyemitterade aktierna skall tecknas
av staten till ett pris av 2 929 620 kr. Genom förvärvet av
elektroindustriföreningens aktier och de nyemitterade aktierna kommer staten
att aga 51 % av aktiekapitalet i SEMKO. De övriga aktieägarna,
brandförsvarsföreningen och elverksföreningen kommer att tillsammans äga 49 %
av aktiekapitalet. De ekonomiska villkoren har bestämts på grundval av den
värdering av SEMKO:s aktier som parterna enligt vad jag har nämnt i det
föregående låtit två auktoriserade revisorer utföra. Dessa har samstämmigt
uppskattat värdet av aktierna per den 30 juni 1976 till ca 6,4 milj. kr. Jag
finner för min del de ekonomiska viUkoren för aktieförvärven skäliga.

Inom SEMKO förekommer f. n. en uppdelning av
ansvarsområden på sådant sätt att styrelsen inte skall ha något inflytande över
provningsverksamheten utan denna leds av en särskild nämnd som består av 15
ledamöter. Av dessa utses ordföranden och åtta andra ledamöter av regeringen
och sex ledamöter av aktieägarna. Beslut med anledning av företagen provning
fattas av ett av nämnden särskilt tillsatt utskott, det s. k.
provningsutskottet. Detta består av bolagets verkstäUande direktör och tre
utomstående sakkunniga. Endast för det faU att ledamöterna i
provningsutskottet inte kan enas hänskjuts frågan om godkännande av produkt
tUl nämnden för avgörande. Nämndens huvudsakliga uppgift är annars att leda och
övervaka provningsverksamheten, att svara för marknadskontrollen, att besluta
om avgifter för provning och att utarbeta förslag till de föreskrifter om
provning av elektrisk materiel som statens industriverk har att meddela.

Då nu ägarstmkturen ändras torde denna uppdelning
av ansvarsområdena inte vara nödvändig. Samtidigt anser jag det önskvärt att
den sakkunskap hos myndigheter, företag och institutioner som hittills har
kunnat utnyttjas i SEMKO:s verksamhet kan tas tillvara även i framtiden. Detta
har tillgodosetts i konsortialavtalet mellan staten. Svenska
brandförsvarsföreningen och Svenska elverksföreningen genom att den nämnd som
f. n. leder SEMKO:s tekniska verksamhet ombildas tUl en rådgivande nämnd som
tillsätts av styrelsen. Nämndens nuvarande sammansättning förutsätts dock i
huvudsak bibehållas. Genom detta organ

6
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 125

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 82

kan
även i framtiden det goda samarbete som i dag förekommer mellan olika
intressenter fortsätta och utvecklas vidare.

Den verksamhet som idag bedrivs av SEMKO:s
provningsutskott ändras genom konsortialavtalet på så sätt att utskottet i
fortsättningen blir ett rådgivande organ vars yttrande skall inhämtas i alla
provningsärenden innan beslut fattas. I övrigt påverkas inte utskottets sammansättning
eller arbetsformer.

De ändringar av ansvarsfördelningen inom SEMKO som
konsortialavtalet innebär får inte några negativa följder för den personal som
arbetar där.

Konsortialavtalet innebär i övrigt i huvudsak
följande. SEMKO:s styrelse skall bestå av förutom arbetstagarrepresentanter
åtta ledamöter, varav fem väljs på förslag av staten och tre på förslag av
föreningarna. Till ordförande liksom vice ordförande i styrelsen skall väljas
den som staten därtill föreslår. Vid bolagets verksamhet skall eftersträvas
att aktieägarna erhåller skälig utdelning på aktiekapitalet. I övrigt skall
bolagets rörelse inte drivas i vinstgivande syfte utöver vad som kan behövas
för att täcka bolagets investeringsbehov eller dess behov av rörelsekapital.

I avtalet finns också bestämmelser om att aktie
inte får överlåtas tUl utomstående med mindre övriga parter först har erbjudits
att förvärva aktien. Aktiens värde bestäms därvid av två opartiska sakkunniga,
av vilka staten utser en och föreningarna en. Värderingen skall ske på grundval
av aktiens värde enligt den nyss nämnda värderingen och med beaktande av utdelning
på aktien.

Konsortialavtalet skall genomföras och erforderliga
åtgärder vidtas så att SEMKO om möjligt kan utses tiU riksprovplats fr. o. m.
den 1 juli 1977. Giltighetstiden för konsortialavtalet är tio år och avtalet
förlängs därefter automatiskt med tio år i sänder, om det inte sägs upp senast
två år före avtalstidens utgång. Dock kan part säga upp avtalet att upphöra ett
år efter uppsägningen om enighet vid upprepade tUlfällen inte kunnat uppnås i
viktigare frågor eller om SEMKO:s verksamhet skulle bedrivas så att syftet med
parternas samarbete enligt avtalet äventyras. Sägs avtalet upp, skall staten,
om föreningarna begär det, lösa in föreningarnas aktier. Aktiernas värde
bestäms därvid på samma sätt som vid förvärv av aktie som annars skulle ha överlåtits
till utomstående.

Jag anser att avtalet även i dessa delar
tillgodoser statens intressen på ett tillfredställande sätt.

Om
elektroindustriföreningen utträder som aktieägare i SEMKO och staten övertar
aktiemajoriteten i bolaget, kommer detta enligt min mening att uppfylla de krav
som ställs på en riksprovplats. Det blir också möjligt att anförtro bolaget
beslutanderätt enligt lagen om beslutanderätt för riksprovplats som ej är
myndighet. För sammanhangets skull har jag nyss redovisat även sådana delar av

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 83

konsortialavtalet
där regeringen själv får fatta beslut. Regeringen bör inhämta riksdagens
bemyndigande att godkänna konsortialavtalet i vad staten därigenom ikläder sig
ekonomisk förpliktelse. Vidare bör medel för förvärv och teckning av aktier i
SEMKO anvisas på tilläggsbudget så att de redovisade åtgärderna kan genomföras
före utgången av budgetåret 1976/77. Jag beräknar medelsbehovet tiU 4 760 000
kr.

Under det fortsatta arbetet med organisationen av
den officiella provningsverksamheten har det visat sig att behov av viss
ytterligare lagstiftning föreligger. Jag vill i det här sammanhanget ta upp
frågor om kompletterande lagstiftning inom ett par områden för officiell
provning.

Genom lagen (1975: 69) om explosiva och
brandfarliga varor har regeringen bemyndigats att meddela de föreskrifter
rörande hanteringen av sådana varor som är påkallade från säkerhetssynpunkt.
Bemyndigandet innefattar också rätt att meddela föreskrifter om avgifter för
avsyning eller besiktning som sker enligt bestämmelse som meddelats med stöd
av bemyndigandet. Regeringen får överlåta nämnda befogenheter till
förvaltningsmyndighet.

Med stöd av nämnda lag har regeringen bl. a.
meddelat bestämmelser om att provning, kontroll eller besiktning av vissa
anordningar skall kunna utföras av organ som för ändamålet har auktoriserats av
statens provningsanstalt. Auktorisationsförfarandet och vad därmed sammanhänger
medför en hel del arbete och kostnader för provningsanstalten. Dessa kostnader
bör tas ut i form av en avgift som läggs på de organ som auktoriseras. F. n.
saknas bemyndigande att meddela föreskrifter om sådana avgifter. Lagen om
explosiva och brandfarliga varor bör därför ändras. Lagändringen kan lämpUgen
ges den utformningen att regeringen eller, enligt regeringens bestämmande,
förvaltningsmyndighet bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för
provning, kontroll eller besiktning eller annan verksamhet som regeringen
föreskriver med stöd av sitt bemyndigande enligt lagen.

Inom området för officiell provning av lyft- och
transportanordningar saknas f. n. bemyndigande för regeringen att meddela
bestämmelser om provning, kontroll eUer besiktning av sådana hissar som står
under byggnadsnämndens tUlsyn. Gällande bestämmelser i ämnet, som finns i
kungörelsen (1939: 783) angående anordnande och begagnade samt tillsyn av
vissa hissar (ändrad senast 1976: 140), skiljer sig i olika avseenden från
motsvarande bestämmelser för hissar under yrkesinspektionens tillsyn. Detta
medför betydande olägenheter för AB Statens Anläggningsprovning, som är
riksprovplats för båda kategorierna av hissar. Bolaget har i skrivelser till
regeringen begärt att nämnda kungörelse om hissar ändras i enlighet med ett av
bolaget upprättat förslag. Förslaget innebär i huvudsak att frågan om
godkännande av hiss skall prövas, inte av byggnadsnämnden, utan av
riksprovplatsen och i övrigt bl. a. att hissägaren och inte som nu
byggnadsnämnden skaU ta initiativet till besikt-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 84

ning.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av arbetarskyddsstyrelsen,
statens planverk, statens provningsanstalt och Svenska kom-muriförbundet.
Remissinstanserna har i allt väsentligt lämnat förslaget utan erinran.

De ändringar som behöver göras i kungörelsen berör
såväl kommunernas som enskildas åligganden och befogenheter och kan därför
inte genomföras annat än efter bemyndigande enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.
Jag förordar att ett sådant bemyndigande nu inhämtas. Bemyndigandet bör avse
inte bara hissar utan lyft- och transportanordningar över huvud taget samt
innefatta rätt för regeringen att meddela föreskrifter som rör utförande,
användande, besiktning eller tillsyn eller som i övrigt är påkallade från
säkerhetssynpunkt. Regeringen bör också ges bemyndigande att meddela
föreskrifter om avgifter för provning, kontroll eller besiktning eller annan
verksamhet som skall utföras enligt bestämmelser som regeringen meddelar med
stöd av bemyndigandet. Möjlighet bör också finnas att överlåta åt
förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter av berört slag. Befogenhet att
besluta om avgifter bör kunna delegeras även tUl kommun. De bemyndiganden som
jag nu har berört kan lämpligen ges i en särskUd lag med bemyndigande att meddela
föreskrifter om hissar och andra lyft- eller transportanordningar.

I enlighet med det anförda har inom
industridepartementet upprättats förslag tUl dels lag om ändring i lagen (1975:
69) om explosiva och brandfarliga varor, dels lag med bemyndigande att meddela
föreskrifter om hissar och andra lyft- eUer transportanordningar. Det
sistnämnda förslaget har upprättats i samråd med chefen för
bostadsdepartementet. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som Bilaga A och B.

Hemställan

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1975: 69) om explosiva och brandfarliga varor,

2.
antaga förslaget tiU lag med
bemyndigande att meddela föreskrifter om hissar och andra lyft- eller
transportanordningar,

3.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavtalet mellan staten på den ena sidan och Svenska
brandförsvarsföreningen och Svenska elverksföreningen på den andra sidan i vad
staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse,

4.
till Förvärv och teckning av
aktier i Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB a tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 4
760 000 kr.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 85

Bilaga
A

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1975: 69) om explosiva och brandfariiga varor

Härigenom föreskrives att 1 § lagen (1975: 69) om
explosiva och brandfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 § Regeringen bemyndigas att i fråga om varor som
består av eller innehåller explosivt eller pyrotekniskt ämne (explosiva varor)
samt i fråga om brandfarliga varor meddela föreskrifter som gäller tiUverkning,
handel, hantering, förvärv, överlåtelse, transport eller införsel eller som i
övrigt är påkallade från säkerhetssynpunkt.

Regeringen
bemyndigas att Regeringen bemyndigas att

meddela
föreskrifter om avgifter meddela föreskrifter om avgifter

för avsyning eller besiktning en- för provning, kontroll eller besikt-

ligt bestämmelse som avses i första ning eller annan verksamhet enUgt

stycket. bestämmelse som avses i första

stycket.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet
att meddela sådana föreskrifter som avses i första och andra styckena och åt
kommun att meddela sådana föreskrifter som avses i andra stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

7
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 125

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 86

Bilaga
B

Förslag
till

Lag
med bemyndigande att meddela föreskrifter om hissar och andra lyft- eller
transportanordningar

Härigenom
föreskrives följande.

1 §
Regeringen bemyndigas att i fråga om hissar och andra lyft- eller

transportanordningar meddela föreskrifter som gäller utförande, använ

dande, besiktning eller tillsyn eUer som i övrigt är påkallade från säker

hetssynpunkt.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om
avgifter för provning, kontroll eller besiktning eller annan verksamhet enligt
bestämmelse som avses i första stycket.

2 §
Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela så

dana föreskrifter som avses i 1 § och åt kommun att meddela sådana

föreskrifter som avses i 1 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 87

Bilaga
13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragsmde:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
statens allmänna fastighetsfond

STATENS
ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Reparations-
och underhållskostnader m. m. under akademiska sjukhusets delfond av statens
allmänna fastigtaetsfond. Under posten reparations- och underhållskostnader m.
m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1976/77 beräknats 5 994 000 kr.

Direktionen
för akademiska sjukhuset

På grund av förelägganden från myndigheter, nya
bestämmelser och ändrade driftförhållanden har krav framkommit på angelägna
förbättringar, vilka direktionen inte finner det möjligt att genomföra inom
ramen för de medel som har anvisats för budgetåret 1976/77. Direktionen
beräknar ett medelsbehov på ytterligare 2 485 000 kr. under posten Reparations-
och underhållskostnader m. m. för dessa åtgärder.

Föredraganden

Det
är angeläget att direktionen får utföra de upprustningsåtgärder som föranleds
av påpekanden från yrkesinspektionen, arbetarskyddsstyrelsen och kommunen. Jag
förordar att direktionen får möjlighet att utföra åtgärderna under innevarande
budgetår. Jag förordar att ytterligare 1,1 milj. kr. anvisas för innevarande
budgetår. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond,
akademiska sjukhusets delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1976/77 beräkna ett belopp av ytteriigare 1 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:125 89

Bilaga
14

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag på till-läggsbudgetarna
I111 till gällande statsbudget. I enlighet med de principer som hittills har
tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan
överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen.
Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för
här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag att
vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER
FÖR STATENS KAPITALFONDER II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande
regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör
gmndavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för
byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %.
Investeringar i mark avskrivs inte.

Med
tiUämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsbudget uppföras
i enlighet med följande sammanstäUning.

Investering kr.

Avskrivning kr.

14 210
000

7 105
000

2 900 000

725 000

40 000
000

10 000
000

Anslag

Justitiedepartementet: Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården

Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten m. m.
inom socialdepartementets verksamhetsområde

Finansdepartementet: Byggnadsarbeten för statiig
förvaltning

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 90

Anslag Investering Avskrivning

kr. kr.

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepar

tementets verksamhetsområde 5 650 000 2 825 000

Industridepartementet:

Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling

m.
m. 1000 000 500 000

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i
försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler
grundavskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt till 50 % av investeringar i
kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tillämpas för investeringar i
befästningars delfond. Nybyggnad för ämbetsverk grundavskrivs dock med endast
25 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Under försvarets fastighetsfond har investeringar
beräknats om sammanlagt 13 milj. kr. Hela beloppet avser investeringar för
kasernbyggnader, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 6,5 milj. kr.

Statens utlåningsfonder. På tilläggsbudget I har
anvisats 250 milj. kr. till studiemedelsfonden. Anslaget bör skrivas av helt.
Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 250 milj. kr.

Till Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. har på tilläggsbudget II föreslagits
ett investeringsanslag av 1 milj. kr. Dessa lån ar under viss tid räntefria och
löper därefter med 5 % ränta. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 469
000 kr.

Fonden för låneunderstöd. På tiUäggsbudget I har
anvisats 2 milj. kr. till Försörjningsberedskapslån. Lånet avses bli ränte- och
amorteringsfritt, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2 milj. kr.

På tUläggsbudget III föreslås ett anslag av 1,9
milj. kr. tUl lån till stiftelsen Drottning Victorias örlogshem. Lånet avses
bli ränte- och amorteringsfritt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av hela
detta belopp. På samma tilläggsbudget föreslås ett anslag av 1,5 milj. kr. till
lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Avskrivningsanslaget
bör tas upp med 1,5 milj. kr. Vidare föreslås på tiUäggsbudget III ett anslag
av 750 000 kr. tUl lån tUl investeringar för kommersiell service i glesbygd.
Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Den hittillsvarande
erfarenheten av långivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt
kan beräknas till 50 %. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 375 000 kr.
Regeringen har föreslagit att 47 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget III för
innevarande budgetår tUl lån till Areprojektet. Härav skall 17 milj. kr. utgå
som lån tiU Are kommun för investeringar i vatten- och avloppsanläggningar m.
m. Detta lån

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 91

skall
enligt regeringens förslag efterges i den takt kommunen tar medlen i anspråk.
Jag tar därför upp ett avskrivningsanslag av 17 milj. kr.

Fonden för statens aktier. På tilläggsbudget I har
anvisats ett anslag av 100 000 kr. för teckning av aktier i ett norskt
aktiebolag för förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen. Aktiekapitalet i
bolaget beräknades till 100 000 norska kr. För att ge bolaget ett reservkapital
emitterades aktierna till en kurs av ca 125 %. Det i förhållande till aktiernas
nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 20 000 kr. På tilläggsbudget II har
föreslagits ett investeringsanslag av 600 milj. kr. för kapitaltiUskott tiU
Statsföretag AB. Eftersom ingen aktieutgivning skall ske bör hela beloppet
skrivas av. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 600 milj. kr.

På tilläggsbudget III föreslås ett anslag av 5 250
000 kr. för teckning av aktier i Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB. 250 000
kr. utgör överkurs. Det i förhållande till aktiernas nominella värde
överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 250 000 kr. På tUläggsbudget 111 föreslås vidare ett
anslag av 4 760 000 kr. för förvärv och teckning av aktier i Svenska Elektriska
Materielkon-troUanstalten AB, m. m. Det i förhåUande tiU aktiernas nominella
värde överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag
av 3 995 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i
härefter angivna fonder på tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 7 105 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepar

tementets verksamhetsområde 725 000

Finansdepartementet:

Byggnadsarbeten för statiig förvaltning 10 000 000

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte

mentets verksamhetsområde 2 825 000

Industridepartementet:

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 500 000

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 92

Försvarets
fastighetsfond

Försvarets
fastighetsfond 6 500 000

Statens
utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Studiemedelsfonden 250 000 000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden
till främjande av beredning och

avsättning
av fisk m. m. 469 000

Fonden
för låneunderstöd

Försvarsdepartementet:

Lån
till stiftelsen Drottning Victorias örlogshem 1 900 000

Socialdepartementet:

Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstal

ter för alkoholmissbrukare 1 500 000

Jordbruksdepartementet:

Lån
tUl Areprojektet 17 000 000

Handelsdepartementet:

Lån
till investeringar för kommersiell service i

glesbygd 375 000

Försörjningsberedskapslån 2 000 000

Fonden
för statens aktier

Ekonomidepartementet:

Teckning
av aktier i Lantbruksnäringarnas

Primärkredit Aktiebolag 250 000

Utbildningsdepartementet:

Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för

förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen 20 000

Industridepartementet:

KapitaltiUskott
till Statsföretag AB 600 000 000

Förvärv
och teckning av aktier i Svenska

Elektriska
Materielkontrollanstalten AB, m. m. 3 995 000

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 93

Bilaga
15

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-24

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
avskrivning av oreglerade kapltalmedelsförluster

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER
FÖR STATENS KAPITALFONDER

Avskrivning
av oreglerade kapltalmedelsförluster. På fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas
förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden
i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.

I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 finns
uppfört ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande
kapitalmedelsförluster.

Avskrivning mot fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år. Enligt en
skrivelse från riksgäldskontoret, som har redovisats i prop. 1976/77: 100 bU.
23, utgjorde behållningen på fonden per den 30 juni 1976 drygt 22 milj. kr.

I prop. 1976/77: 57 om kapitaltiUskott till
Norrbottens Jämverk AB har regeringen föreslagit riksdagen att medge att tio av
staten lämnade lån till Norrbottens Järnverk AB efterges jämte de vid dagen för
eftergivandet upplupna räntorna för lånen. Aktuella lån uppgår tUl 488 milj.
kr. Om riksdagen ansluter sig tiU regeringens förslag bör enligt gällande
principer dessa lån avskrivas och erforderliga avskrivningsmedel täckas med
anlitande av fonden för oreglerade kapitahnedelsför-luster.

Regeringen har vidare fattat beslut om avskrivning
av vissa lån tiU AB Atomenergi om sammanlagt ca 50 milj. kr. (prop. 1975/76:
109, NU 1975/76: 43, rskr 1975/76: 261). Regeringen har också beslutat att en
förlust om ca 16,5 milj. kr. som har uppkommit på statiiga bostadslån som
beviljats Stiftelsen Ösmo Bostäder skall föras över till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 94

TiU följd av riksdagens beslut (prop. 1975/76: 100
bU. 8 s. 195, TU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 209) om ersättning till SJ för
drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. har det ersättningsberättigade
bannätet vid SJ utökats fr. o. m, budgetåret 1976/77. Efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet föreslår jag att det förräntningspliktiga
statskapitalet för SJ skrivs ned med 43,4 milj. kr. per den 30 juni 1977 samt
att förräntningsplikten sätts ned redan fr. o. m. innevarande budgetår med ett
belopp som motsvarar räntan på det belopp som skrivs ned eller med 3,5 milj.
kr. Nedskrivningen bör ske genom anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. Jag föreslår därför att 43,4 milj. kr. anvisas för
detta ändamål som en avsättning till fonden.

Jag övergår nu tiU frågan om SJ:s rörelseresultat
för innevarande budgetår. SJ beräknas inte kunna uppnå full kostnadstäckning i
sin verksamhet under innevarande budgetår. Detta beror bl. a. på konjunkturutvecklingen.
Hur stor bristen blir beror bl. a. på hur kostnader och trafik-efterfrågan
utvecklas fram till budgetårets slut. Utfallet kan även komma att påverkas av
resultatet av den beräkning som nu pågår av avgifterna för kompletteringspensioner
för SJ:s anställda.

För att det inte skaU uppstå underskott i
resultaträkningen för statens järnvägar för budgetåret 1976/77 har regeringen
den 10 mars 1977 beslutat medge att avsättningarna till värdeminskningskontot
får minskas med det belopp som kan behövas. Enligt samma beslut skall SJ, sedan
bokslutet för budgetåret har färdigställts, anmäla till regeringen med vilket
belopp den medgivna minskningen har verkställts.

Med minskade avskrivningar ökar det förräntningspliktiga
statskapitalet. För att kompensera SJ för detta förordar jag efter samråd med
chefen för kommunikationsdepartementet att det förräntningspliktiga
statskapitalet för SJ i förekommande fall får skrivas ned med det belopp med
vilket avskrivningarna minskas för budgetåret 1976/77. Beslut om
nedskrivningen bör få fattas av regeringen sedan SJ har anmält med vilket
belopp man har minskat avskrivningarna. Nedskrivningen bör ske per den 1 juli
1977 genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Av min redogörelse för fondens utnyttjande framgår
att behov av ytterligare avskrivningsmedel föreligger. En viss reserv är
härutöver nödvändig för att täcka kommande avskrivningsbehov.

Jag förordar därför att 900 milj. kr. anvisas för
ytterligare regleringar av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster på till-läggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 900 000 000 kr.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 95

Bilaga 16

s. 3 Kontrollera mot PDF

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1976/77:125
begärda anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

///. Utrikesdepartementet

525 000

254 000

60 500
000

3 600
000

1 238
000

104 000
000

3 000
000

310 000

15 000
000

3 000
000

I 500
000

2 200
000

757 220
000

68 500
000

100 000

A 3 Inventarier för
beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

E 4 Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut, reservationsanslag

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands,

reservationsanslag

V. Socialdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

VI. Kommunikationsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

B 3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

VIII. Utbildningsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

G 13 Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder,

reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet

B 18 Särskilt stöd tiU jordbruk och skogsbruk, m.m.

i Norrbottens län, reservationsanslag J 2 Bidrag
vid förlust på grund av naturkatastrof, m.m. reservationsanslag

X. Handelsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

XL Arbetsmarknadsdepartementet A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag B 3
Sysselsättningsskapande åtgärder,

reser vationsanslag C 5
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning,

reservationsanslag D 3
Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 96

XIII. Industridepartementet

A 3 Y.orr\n\\Xiéer m.m., reservationsanslag 15 000
000

A 4 Extra utgifter,
reservationsanslag 450 000

B 16 Medelstillskott
till Statsföretag AB för finansiering

av
ett tUl Norrbottens Järnverk AB knutet

investmentbolag,
reservationsanslag 25 000 000

Summa
egentliga statsutgifter 1 061397 000

B.
Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar

B. Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

3
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 7 105 000

Socialdepartementet:

10 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom
socialdeparte

mentets verksamhetsområde 725 000

Finansdepartementet:

11 Byggnadsarbeten
för statiig förvaltning 10 000 000

Utbildningsdepartementet: 15 Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde 2 825 000

Industridepartementet:

17 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 500 000

C. Försvarets
fastighetsfond

2
Marinförband: Anskaffning av
anläggningar 3 000 000

3
Flygvapenförband: Anskaffning
av anläggningar 3 500 000

D. Statens
iitlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

5
Studiemeddsfonden 250 000 000

Jordbruksdepartementet: 8 Lånefonden till
främjande av beredning och

avsättning
av fisk m. m. 469 000

E. Fonden
för låneunderstöd

Försvarsdepartementet:

a
Lån till Stiftelsen Drottning Victorias örlogshem 1 900 000

Socialdepartementet: 1 Lån till nybyggnader
vid erkända vårdanstalter för

aUcoholmissbrukare 1 500 000

Jordbruksdepartementet:

aa Lån tUl Areprojektet 17 000000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 97

Handelsdepartementet: 9 Lån till
investeringar för kommersiell service i

glesbygd 375 000

10
Försörjningsberedskapslån 2 000 000

F.
Fonden för statens aktier

Ekonomidepartementet: aa Teckning av aktier i
Lantbruksnäringarnas

Primärkredit
AB 250 000

Utbildningsdepartementet: a Teckning av
aktier i ett norskt aktiebolag för

förvaltning
av Svenskhemmet Voksenåsen 20 000

Industridepartementet:

3
Kapitaltillskott till
Stateföretag AB 600 000 000

4
Förvärv och teckning av aktier
i Svenska

Elektriska
Materielkontrollanstalten AB, m. m. 3 995 000

III.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 900 000 000

Summa
utgifter för statens kapitalfonder 1 805 164 000

Summa
för driftbudgeten 2 866 561 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens
affärsverksfonder

E. Förenade
fabriksverken

4
Teckning av aktier i ett aktiebolag för försäljning

av
viss stirlingprodukt 450 000

F. Statens
vattenfallsverk

1
Kraftstationer m. m. 22 630 000

G. Domänverket

4
Inköp av vissa skogsmaskiner 25 000 000

II. Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 14 210 000

Utbildningsdepartementet: 15 Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde 5 650 000

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:125 98

V. Fonden
för låneunderstöd

Försvarsdepartementet:

a Lån tiU stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem 1 900 000

Socialdepartementet: 1 Lån till nybyggnader
vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare 1 500 000

Handelsdepartementet: 9 Lån till
investeringar för kommersiell service i

glesbygd 750 000

Industridepartementet:

19
Lån tiU Trivab konfektions AB 2 500 000

20
Lån till förprojektering av
naturgasledningar m. m. 10 000 000

VI. Fonden
för statens aktier

Ekonomidepartementet: aa Teckning av aktier i
Lantbruksnäringarnas

Primärkredit
Aktiebolag 5 250 000

Industridepartementet: 3 Förvärv och teckning
av aktier i Svenska

Elektriska
MaterielkontroUanstalten AB, m. m. 4 760 000

Summa
för kapitalbudgeten 94 600 000

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7701B4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

71 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (69)

69 kopplingar i 55 dokument.

  1. Prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor m.m. i texten
  2. Prop. 1986/87:87 om statens vattenfallsverk s. 14 i texten
  3. Prop. 1983/84:107 om forskning i texten
  4. Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 66 i texten
  5. Bet. 1982/83:NU52 om anslag på tilläggsbudget III inom industridepartementets område (prop. 1982/83:125 delvis) s. 6 om s. 57 i texten

Visa alla 55

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Bohlin, Kommunala avgifter, 1984 s. 78 · s. 539 i texten