Sök i Ratio Lex

om vissa varvsfrågor

93 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 85 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:139, om vissa varvsfrågor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 Regeringens proposition

1976/77:139 om
vissa varvsfrågor

beslutad
den 30 mars 1977

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

NILS
G. ASLING

Propositionens
huvvdsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fullmäktige i
riksgäldskontoret bemyndigas att t. o. m. utgången av år 1979 ikläda staten
garantier till svensk varvsindustri dels - utöver tidigare bemyndigande till
ett sammanlagt belopp av högst 4 850 milj. kr. avseende finansiering i
anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av högst 2 000 milj. kr. avseende finansiering i anslutning
till färdigställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi. Vidare
läggs fram förslag innebärande att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas
att t. o. m. den 30 juni 1980 ikläda staten garantier till svenska fartygsbeställare
intill ett sammanlagt belopp av högst 3 100 milj. kr. avseende upplåning i
anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv, liksom förslag om
statliga avskrivningslån till svenska beställare av fartyg vid svenska varv
intill ett sammanlagt belopp av högst 1 300 milj. kr.

I propositionen begärs ett anslag av 45 milj. kr.
för förvärv av Salén-invest AB:s aktier i AB Götaverken. Vidare föreslås att
staten förvärvar Statsföretag AB:s aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB
och Uddevallavarvet AB. Företagen föreslås bli sammanförda till en statlig
varvskoncem under ett särskilt moderbolag. Därtill föreslås att 400 milj. kr.
anvisas för aktieteckning i moderbolaget, att 435 milj. kr. tillförs koncernen
i form av aktieägartillskott och att statens lån till Uddevallavarvet AB om 40
milj. kr. får omvandlas till eget kapital i bolaget.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslås vidare i
propositionen bemyndigas att t. o. m. utgången av år 1978 ikläda staten
värdegarantier till den föreslagna statliga varvskoncernen intill ett
sammanlagt belopp av högst 800 milj. kr. avseende täckning av eventuella
förluster i anslutning till produktion och försäljning av fartyg.

I propositionen föreslås även att 859 milj. kr.
anvisas för att täcka förluster m. m. vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 139

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström,
Johansson, Friggebo,

Föredragande: statsrådet Asling

Proposition om vissa varvsfrågor

1 Inledning

Med stöd av regeringens
bemyndigande den 6 maj 1976 tillkallade chefen för industridepartementet
sakkunniga med uppgift att länrma förslag till en organisationsform som kunde
öka och förbättra samordningen mellan de statliga varven. De sakkimniga, som
antog namnet varvskommittén (I 1976: 01), kom under viss tid att arbeta
parallellt med den särskilda analysgrupp som tillkallades i november 1976 och
till vilken jag återkommer. Varvskommittén beslöt då att endast utveckla
förslag om en principorganisation för de statliga varven. Varvskonunit-tén
avlämnade sitt betänkande i februari 1977.

Efter beslut av riksdagen (prop.
1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) blev staten den 1 juli 1976
tillsammans med Statsföretag AB aktiemajoritetsägare (51 %) i AB Götaverken.
Saléninvest AB äger övriga aktier. I Götaverkens bokslut för perioden den 1
januari 1975 den 30 juni 1976 redovisade företaget en förlust på ca 580 milj.
kr. Inför presentationen av bokslutet under oktober 1976 ställdes från Götaverkens
sida krav på aktieägaretillskott från staten för att täcka den redovisade
förlusten och trygga fortsatt drift. Jag förklarade mig beredd att hemställa
att regeringen skulle föreslå riksdagen att lämna ett anslag att användas för
tillskjutande av ägarkapital till Götaverken i en sådan omfattning att en
framtida effektiv statlig varvsindustri i landet skulle säkerställas.
Tillskottets form och storlek kunde emellertid vid den tidpunkten inte närmare
fastställas och en bedömning härav borde enligt min mening samordnas med frågan
om organisationen av de statliga varven. Mot denna bakgrund tillkallade jag,
med stöd av regeringens

Direktören Sven G. Andrén,
ordförande, direktören Lars-Inge Holster, direktören Hans Laurin,
departementssekreteraren Erik Linnergren, finansdirektören Bo C. E. Ramfors,
direktören Bengt Tengroth, direktören Ingvar Trogen samt bankdirektören
Lars-Gunnar Åberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 3

bemyndigande
den 4 november 1976, en särskild analysgrupp med uppgift att analysera en
långsiktig verksamhetsplan för en statlig varvskoncern och utarbeta förslag
till omfattning och form för statligt kapitaltillskott till denna. Förslaget
skulle baseras på en analys av sysselsätt-ningsmässiga och finansiella
konsekvenser av olika alternativ för reducering av den samlade
sysselsättningsvolymen hos varven. Vidare skulle riskerna med produktion av
fartyg i varvens egen regi (s. k. lagerproduktion) belysas.

Analysgruppen skulle vid sin bedömning av
kapitaltillskottets storlek även beakta kostnaderna för sammanläggningen av
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (Eriksberg) med Götaverken, vilka
statsmaktema enligt nämnda riksdagsbeslut hade förklarat sig beredda att svara
för.

Analysgruppen har den 21 februari 1977 avlämnat en
rapport som i väsentliga avsnitt har sekretessbelagts enligt 21 § lagen (1937:
249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt
1976: 611). Samma dag avlämnade analysgruppen även en sammanfattning av
rapporten (Ds I 1977: 1) vilken har offentliggjorts. Sammanfattningen, med
undantag av en sekretessbelagd rapportbilaga, bör fogas tiU
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga. Till rapporten har reservation
avgivits av ledamoten Bo C. E. Ramfors och särskilt yttrande av ledamoten
Ingvar Trogen. Reservationen och yttrandet fiims fogat till sammanfattningen.
Varvskommitténs betänkande är också fogat som bilaga till sammanfattningen av
analysgruppens rapport. Jag har för avsikt att ställa rapporten i sin helhet
till vederbörande riksdagsutskotts förfogande i samband med
riksdagsbehandlingen av detta ärende.

Analysgruppens utredning har omfattat följande
företag: Götaverken (inkl. bl. a. Eriksberg, Götaverken Öresundsvarvet AB,
Götaverken Sölvesborg AB och Götaverken Finnboda AB), Uddevallavarvet AB och
Karlskronavarvet AB. Den framtida verksamheten vid Kockum AB har också
analyserats bl. a. vad avser statens kreditgarantiengagemang i samband med
lagerproduktion. Situationen för de små och medelstora varven som bedriver
fartygsbyggnad och reparationsverksamhet har inte närmare belysts i
analysgruppens rapport. Analysgruppen har emellertid i den delen förutsatt att
gruppens förslag tUl generella statliga åtgärder for varvsstöd skall komma
även dessa företag tUl godo.

Analysgruppen har i samråd med berörda varvsföretag
analyserat effekterna av skilda produktionsneddragningar inom
fartygsnybyggnads-och reparationsverksamhet. Analysgruppen har därmed i första
hand begränsat bedömningarna till att avse åren 19771979.

Analysgruppen
har bedömt effekterna på arbetsmarknadsläget i be-

" Direktören Sven G. Andrén, ordförande,
förbundsjuristen Sören Mannhei-mer, finansdirektören Bo C. E. Ramfors,
auktoriserade revisorn Göran Tidström, direktören Ingvar Trogen samt
kanslirådet Gunnar Österberg. Österberg ersattes såsom ledamot den 21 december
1976 av civilekonom Nore Sundberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 4

rörda
regioner till följd av nedskärningar av sysselsättningen vid varvs-företagen,
bl. a. genom kontakter med de regionala arbetsmarknadsmyndigheterna som också
har ställt visst material till analysgruppens förfogande.

Mot
bakgrund av de frågor analysgruppen har haft att pröva har olika möjligheter
övervägts för att skapa förutsättningar för de svenska varven att under de
närmaste åren kunna konkurrera med utländska varv om befintlig
beställningspotential. Analysgruppen har därvid prövat möjligheten att finna
temporära stödformer riktade till beställare i syfte att skapa förutsättningar
för nybeställningar vid svenska varv.

I ärendet har kommit in skrivelser från bl. a.
länsstyrelsen i Malmöhus län, Landskrona kommun, berörda varvsföretag,
Sveriges varvsindustriförening och ett flertal fackliga organisationer.

2
Syssekättningen hos varven

Vid utgången av år 1976 sysselsattes ca 23 400
personer i direkt fartygsnybyggnadsverksamhet vid berörda varvsföretag. I
överensstämmelse med intentionerna i riksdagens beslut (prop. 1975/76: 121, NU
1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) om statliga kreditgarantier för lagerproduktion
beräknas sysselsättningen vid utgången av år 1979 enligt varvsföretagens
nuvarande planering uppgå till ca 17 800 personer, vilket innebär en minskning
med ca 5 600 personer. Härtill bör läggas att antalet s. k.
entreprenadanställda vid varven enligt nuvarande planer kommer att minska med
drygt 1 000 personer. Övervägande delen av den samlade
sysselsättningsminskningen avser varven i Göteborg. I nämnda riksdagsbeslut
begränsades det statliga garantiåtagandet för lagerproduktion i tiden till att
avse produktion fram till utgången av år 1978. Dessa garantier skulle beviljas
med hänsyn till planerad sysselsättningsminskning fram till denna tidpunkt. I
propositionen förutsågs att ytterligare sysselsättningsminskningar kunde bli
nödvändiga under år 1979.

Analysgruppen
har i beaktande av långsiktiga konkurrensförhållanden, framtida effekter på
produktionsvolym och förlustrisker samt sysselsättningssituationen inom berörda
varvsregioner övervägt ett antal produktionsalternativ vid varven. Framför allt
med hänsyn till framtida osäkra marknadsläge samt pågående neddragningar av
sysselsättningen har analysgruppen inte förordat att ställning nu tas till
nedläggning av någon enskild varvsanläggning. Ett sådant ställningstagande bör
enligt analysgruppen skjutas upp till åren 19781979. Vid denna tidpunkt kan
satmolikt marknadsbedömningarna göras med större säkerhet. Vidare har redan
beslutade sysselsättningsneddragningar hunnit genomföras. Analysgruppen har
emellertid förordat vissa ytterligare neddragningar av sysselsättningen vid
berörda varvsanläggningar med förutsättningen att fortsatt drift vid dessa
upprätthålls. De föreslagna neddragningarna iimebär en produktionsnivå som
möjliggör fortsatt jämn och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 5

effektiv
produktion. Längre gående neddragningar, med bibehållande av nuvarande
företagsstruktur, bedöms av analysgruppen som svåra att göra i dagsläget. Den
av analysgruppen rekonunenderade sysselsättnings-nivån vid berörda varvsföretag
vid utgången av år 1979 har satts till ca 16 800 personer, dvs. en ytterligare
sysselsättningsminskning inom fartygsbyggnadsverksamheten med drygt 1 000
personer, jämfört med de nuvarande sysselsättningsplaner inom varvsföretagen
som grundar sig på tidigare nämnda riksdagsbeslut. Denna neddragning föreslås
bli fördelad på Götaverken öresundsvarvet AB i Landskrona med ca 700 personer,
på Uddevallavarvet AB med ca 250 personer och Karlskronavarvet AB med ca 80
personer.

I samband med nedläggningen av Eriksberg uppstår en
besvärlig sysselsättningssituation inom Götaverken. Det s. k.
Lindholmenprojektet i Göteborg, som avser att skapa en gemensam anläggning för
produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning, kan bidra till att lösa deima
situation. I ett första skede beräknas ca 900 personer, varav ca 600 elever,
kunna sysselsättas inom detta projekt. Kostnaderna för nödvändiga investeringar
i projektet, som avses bli genomfört under åren 1977 och 1978, beräknas till ca
50 milj. kr. Analysgruppen föreslår att Lindholmenprojektet genomförs och att
medel ställs till förfogande härför.

Analysgruppen föreslår även att man från
statsmakternas sida överväger möjligheterna till tidigareläggande av
offentliga beställningar vid bl. a. varven under de närmaste åren i syfte att
främst underlätta en övergång till annan produktion än av fartyg samt
möjliggöra en mjuk anpassning till en lägre produktionsnivå.

3
Statligt stöd till fartygsbeställare

Analysgruppen har övervägt olika möjligheter att
skapa förutsättningar för de svenska varven att under de närmaste åren kunna
konkurrera med utländska varv om befintlig beställningspotential. Gruppen har
övervägt bl. a. olika temporära stödsystem, som skulle kunna innebära att
lagerproduktionen övertas av beställare. Gruppen föreslår att ett statligt
beställningsstöd införs i syfte att underlätta för svenska rederier att under
den närmaste tiden beställa fartyg eller överta redan beslutad lagerproduktion
vid svenska varv. Detta stöd föreslås omfatta dels statliga kreditgarantier med
12 års löptid, dels statliga femåriga avskrivningslån.

Med tanke på den lagerproduktion som f. n. planeras
i varvsföretagen och den långa framförhållning som krävs mellan
kontraktstidpunkt och leveranstidpunkt bör dessa garantier enligt
analysgruppens mening avse beställningar fr. o. m. halvårsskiftet 1977 t. o. m.
halvårsskiftet 1978. Leverans av de beställda fartygen bör ske före
halvårsskiftet 1980.

Garantierna föreslås efter rekommendation i varje
enskilt fall av nämnden för fartygskreditgarantier lämnas till rederier.
Garantierna bör kunna svara mot högst 70 % av tecknat kontraktspris och skall
täcka

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 6

medel
för kontantbetalning till varvet vid leveranstidpimkten. För de särskilda
garantierna skall beställaren ställa säkerhet i form av inteckningar i
fartygen i intervallet 30100 % av kontraktspriset. Analysgruppen har beräknat
en total garantiram på 2 100 milj. kr. för dessa garantier.

För
att varven trots de föreslagna särskilda kreditgarantierna av konkurrensskäl
inte skall tvingas till omfattande förlustförsäljningar bl. a. till svenska
beställare, har analysgruppen funnit det ändamålsenligt att dessa garantier
kompletteras med andra insatser gentemot svenska beställare. Sålunda föreslås
att statliga avskrivningslån ställs till rederiernas förfogande som komplement
till de föreslagna tolvåriga kreditgarantierna. Dessa lån bör motsvara högst
30 % av kontraktspriserna och bör vara ränte- och amorteringsfria under fem år
efter leveranstidpunkten. Det föreslås ankomma på nämnden för
fartygskreditgarantier att handlägga frågorna om avskrivningslån. För att
erhålla ett sådant lån skall beställaren ställa säkerhet i form av
fartygsLnteckningar i de beställda fartyget i intervallet O30 % av
kontraktspriset. För de statliga avskrivningslånen har beräknats ett belopp av
900 milj. kr.

Analysgruppen finner det vidare rimligt att
avskrivningslån tUl en beställare kopplas samman med viss återvinningsrätt för
staten i en marknadssituation där en framtida positiv marknadsutveckling leder
till höjda fartygspriser. Staten föreslås sålunda få möjlighet att bli delaktig
i den värdestegring som fartygen kan få och avskrivningslånet bör därför
kompletteras med en återvinningsrätt för staten fem år efter leveranstidpunkten.
Detta föreslås ske genom att eventuell värdestegring under avskrivningslånets
löptid delas mellan staten och fartygsbeställaren.

4
Fartygskreditgarantier till varven

Enligt bestämmelserna om fartygskreditgaranti (SFS
1976: 382) får statlig garanti för produktion av fartyg i varvsföretags egen
regi beviljas intill ett belopp som svarar mot 70 % av varvsföretagets
självkostnad för fartyget. I syfte främst att underlätta varvets
Ukviditetssituation är det enligt analysgruppens mening motiverat att nuvarande
statliga kreditgarantiåtagande för lagerproduktion utvidgas från 70 % till 85
% av varvens upparbetade självkostnad under byggnadstiden.

Nuvarande totala garantiram, som gäller under tiden
den 1 juli 1976 den 31 december 1978, uppgår till 12 900 milj. kr., varav 3
600 milj. kr. har beräknats komma att ianspråktas för lagerproduktion. Enligt
analysgruppens förslag bör även planerad lagerproduktion under år 1979 nu
fastställas. Den nuvarande ramen föreslås således av analysgruppen bli
kompletterad med en ny ram för storvarven Götaverken, Kockums och
Uddevallavarvet AB på 4 200 milj. kr. för finan-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 7

siering
av lagerproduktion under byggnad för perioden den 1 juli 1977 den 31 december
1979. För övriga varv bör enligt analysgruppen en beräkning av en motsvarande
garantiram ske inom regeringskansliet under våren 1977.

Analysgruppen föreslår vidare att statliga
kreditgarantier avseende s. k. efterleveransfinansiering utsträcks till att
kunna avse även lagerproduktion. Sådana garantier föreslås omfatta fartygens
hela självkostnad och gälla högst fem år efter färdigställandetidpunkten.
Härigenom es varven möjlighet att temporärt behålla lagerproducerade fartyg i
avvaktan på en väntad uppgång av fartygsprisema och undvika att behöva
realisera förluster vid tidpunkten för färdigställandet i en ogynnsam
prissituation. En ram för sådana garantier för storvarven bör enligt
analysgruppens förslag sättas till 2 000 milj. kr. och avse färdigställd
lagerproduktion under tiden den 1 juli 1977den 31 december 1979. Motsvarande
garantier för övriga varvsföretag bör fastställas i särskild ordning.

5
Organisation av de statliga varven

Den av chefen för industridepartementet i maj 1976
tillsatta varvskommittén fick som uppgift att undersöka förutsättningarna för
och ge förslag till en väl sammanhållen och effektiv statlig varvsgrupp med beaktande
av de samordningsvinster som kunde uppnås. Varvskommittén beslöt under
utredningens gång att begränsa sitt uppdrag till att endast föreslå en
organisation i sina huvuddrag för de statliga varven. I huvudsak föreslog
varvskommittén att en statlig varvskoncern under ledning av ett moderbolag
bildades. I koncernen borde ingå Götaverken, Uddevallavarvet och
Karlskronavarvet. Varvskommittén ansåg att aktierna i det föreslagna
moderbolaget skulle ägas av staten men pekade samtidigt på möjligheten att
Statsföretag avtalade med staten om ett ledningsansvar för varvskoncemen.
Varvskommittén avlämnade sitt betänkande härom i februari år 1977. Betänkandet
finns som bilaga såväl till analysgruppens rapport som till sammanfattningen.

Analysgruppen ansluter sig i huvudsak till
varvskommitténs förslag och motiveringarna härför. Det föreslagna moderbolaget
bör enligt analysgruppens mening bildas snarast. Analysgruppen anser dock inte
att Statsföretag skall omhänderha administrationen av koncernen, utan detta
skall åligga styrelse och verkställande ledning inom det föreslagna
moderbolaget, varvid staten som aktieägare har att svara för det sedvanliga,
övergripande ägaransvaret.

Analysgruppen har fördjupat varvskommitténs studier
och avgivit de mera detaljerade kompletteringsförslag i organisationsfrågan som
kunde bedömas som nödvändiga inom ramen för de förslag som varvskommittén har
lämnat. Analysgruppen intar den principiella ståndpunkten

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 8

att
en enhetlig koncernledning för de statliga varven torde möjhggöra att en i
framtiden svår omställningsprocess för de statliga varven kan genomföras på ett
såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt riktigt sätt.

Analysgruppen
föreslår att Statsföretags aktieinnehav i de berörda varvsföretagen blir
överfört till det föreslagna moderbolaget till ett pris som motsvarar det
bokförda värdet av aktierna. Detta uppgår f. n. till 160 milj. kr. Vidare bör
enligt analysgruppen statens aktieitmehav i Götaverken överföras till
moderbolaget.

I
ett tidigare skede av sitt arbete konstaterade analysgruppen att Saléninvest
AB:s nuvarande ägarengagemang i Götaverken påverkade de ställningstaganden som
analysgruppen hade att göra bl. a. beträffande formerna för det statliga
kapitaltillskottet och den framtida organisationen av verksamheten inom den
statliga varvsgruppen. Analysgruppen hemställde därför att separata
förhandlingar snarast skulle tas upp mellan staten och Saléninvest AB angående
dess framtida ägarengagemang i Götaverken. Jag tillkallade därför den 21
december 1976 en särskild förhandlare med uppdrag att för statens räkning föra
förhandlingar med Saléninvest rörande ägarefrågan. Analysgruppen har i sina
överväganden och förslag fuimit det lämpligt att utgå ifrån att Saléninvest
AB:s ägarengagemang kommer att upphöra. De särskilda förhandlingarna mellan
staten och Saléninvest AB avslutades den 24 mars i år.

Denna
uppgörelse innebär att staten, under förutsättning av regeringens godkännande,
per den 1 juli år 1977 förvärvar de 49 % av aktierna i Götaverken som ägs av
Saléninvest AB till ett pris av 45 rrulj. kr.

6
Finansiellt stöd till de statsägda varven

Analysgruppen föreslår att särskilda statliga
värdegarantier skall lämnas till de statsägda varven för att täcka eventuella
förluster vid försäljning av i första hand lagerproducerade fartyg som
temporärt helt eller delvis behålls i varvets ägo. Garantierna föreslås gälla i
högst fem år och bör kunna ställas till den statliga varvsgruppens förfogande
med högst 400 milj. kr. för vart och ett av åren 1977 och 1978. För den
händelse föreslagna garantiramar inte utnyttjas till fullo under dessa år
föreslås att sådana garantier får ställas till förfogande även år 1979.

För
att täcka tidigare års förluster i Götaverken och för att skapa acceptabel
likviditet och soliditet under de närmaste åren föreslår analysgruppen att ett
statligt ägarkapitaltillskott av 800 milj. kr. lämnas till den nya statliga
varvskoncernen. De berörda varvsföretagens egna kapital uppgår f. n. till ca
500 milj. kr. Genom det föreslagna kapitaltillskottet kommer koncernens egna
kapital att uppgå tiU ca 1 300 milj. kr.

För
att soliditeten i koncernen ytterligare skall stärkas föreslår analysgruppen i
sin rapport också att till UddevallavarvcL AB tidigare läm-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 9

nade
statliga kapitaltillskott med återbetalningsskyldighet omvandlas till eget
kapital i företaget. Det återbetalningsskyldiga beloppet uppgår f. n. till 40
milj. kr.

Vidare föreslår analysgruppen att staten skjuter
till ytterligare 150 milj. kr. till koncernen, varav 50 milj. kr. till
nödvändiga investeringar i Götaverken Cityvarvet och 100 milj. kr. till en
särskild utvecklingsfond för projektering av alternativ verksamhet till
fartygsproduktionen.

Staten utfäste sig i samband med samgående mellan
Götaverken och Eriksberg att täcka de på Eriksberg fallande förlusterna, intill
dess verksamheten vid varvet upphör, samt de merkostnader i Götaverken som
uppkommer på grund av samgåendet. Analysgruppen har haft till uppgift att
pröva förutsättningarna för en engångsavlösen av dessa förluster. Någon
slutlig beräkning av storleken härav förelåg inte vid tidpunkten för
avlämnandet av analysgruppens rapport. Analysgruppens bedömningar av den
preliminära beräkningen hos Götaverken visar att de kan komma att ligga mellan
750950 milj. kr. Analysgruppen föreslår att överenskommelse om ett fast
belopp snarast träffas med Götaverken, med utbetalning uppdelad på den 1 juli
1977 och den 1 juli 1978.

I den sålunda gjorda preliminära beräkningen har
inte beaktats eventuella förlustrisker avseende Eriksbergs lämnade
fartygskrediter m. m. Gruppen finner det svårt att värdera dessa risker i ett
engångsbelopp. Gruppen anser därför att staten bör utfärda en avtalsgaranti som
säkerställer värdet av Eriksbergs fartygsfordringar.

7
Skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Analysgruppen framhåller att den internationella
konkurrensen på varvsområdet motiverar en ölcning av den skeppstekniska
forsknings-och utvecklingsverksamheten för att förbättra varvsindustrins
långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Gruppen finner det därför angeläget
att medlen för det skeppstekniska forsknings- och utvecklingsprogrammet med
nuvarande inriktning ökas till 25 milj. kr. Därjämte föreslås att särskilda
medel om 5 milj. kr ställs till förfogande under budgetåret 1977/78 till ett
särskilt forsknings- och utvecklingsprogram för långsiktig planering och
utveckling. Medlen härför föreslås bli ökade under följande budgetår för att nå
upp till en nivå av 20 milj. kr. under budgetåret 1980/81.

8
Föredraganden

8.1
Varvsindustrins situation

Det marknadsperspektiv för den svenska
varvsindustrin som redovisas av den analysgrupp som tillkallades i november
1976 för att bl. a. ta

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 10

fram
en långsiktig verksamhetsplan för en statlig varvskoncern pekar på en fortsatt
kraftig obalans mellan efterfrågan och tillgång på fartygstonnage under
återstoden av 1970-talet. I ett längre perspektiv bedöms emellertid efterfrågan
klart komma att överstiga tillgången på befintligt och i dagsläget beställt
tonnage. Beroende på tankfartygens dominerande andel (ca 60 %) av hela
världshandelsflottan spelar emellertid rådande stora obalans på
oljefraktmarknadema en helt avgörande roll för utvecklingen under de närmaste
åren. Spekulationer om när balans kan väntas inträffa på olika fartygsmarknader
förekommer i stor omfattning. Jag delar analysgruppens uppfattning att det i
dag inte låter sig anges när en balanssituation kan uppstå. OUka bedömare anger
tidpunkten härför inom ett så brett intervall som från början av år 1978 till
flera år in på 1980-talet.

Jag finner mot denna bakgrund i likhet med
analysgruppen att endast ett begränsat nybyggnadsbehov av fartyg kan väntas
föreligga under de närmaste åren. För världens varvsindustri iimebär detta ett
drastiskt minskat kapacitetsutnyttjande under denna tidsperiod. I ett längre
tidsperspektiv bedöms ett ökande nybyggnadsbehov medföra ett högre
kapacitetsutnyttjande vid varven. Emellertid kommer nybyggnadsbehovet,
åtminstone under första hälften av 1980-talet, att klart understiga den nuvarande
samlade varvskapaciteten, om än i mindre utsträckning än under slutet av
1970-talet.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som präglar bl.
a. den internationella sjöfartskonjunkturen är det i dagsläget svårt att
bedöma hur den framtida prisutvecklingen på fartyg kommer att gestalta sig. Det
finns skäl att anse att nuvarande låga prisnivå beror på att många varvsföretag
befinner sig i en tvångssituation. Analysgruppens bedömningar leder fram till
slutsatsen att det ännu under åtskillig tid framöver kommer att råda en
internationell marknadssituation med starka inslag av snedvridande subventions-
och prisdumpningstendenser med åtföljande allvarliga effekter på svensk
varvsindustris konkurrensförmåga. I början av 1980-talet kan man emellertid
förutse en återgång till en marknadssituation med något mera normala
konkurrensförhållanden och åtföljande höjning av fartygsprisnivån.

Den föreliggande överkapaciteten inom
varvsindustrin är ett världsomspännande strukturproblem. Fartygsmarknadens
internationella karaktär innebär att problemet inte kan isoleras nationellt.
Åtgärder i ett land med betydande varvsindustri inverkar på de övrigas
situation och handlingsmöjligheter. Ansträngningarna att åstadkomma en
samordnad nedtrappning av världens varvskapacitet har heller inte saknats. Den
internationella varvskapaciteten har emellertid ännu inte reducerats i den
meningen att varvsanläggningar helt har tagits ur drift. Sverige torde genom
tidigare beslut att helt upphöra med fartygsproduktion vid Lindholmen- och
Eriksbergsvarven i Göteborg hittills vara det enda land där en permanent
neddragning genomförs.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 H

Överläggningar inom bl. a. OECD:s varvsgrupp har
under senare tid främst gällt frågan om orderingången till varven och de
synnerligen låga priser som har offererats från bl. a. japanska varv under de
senaste åren. Ett förslag från EG-kommissionen om balanserad fördelning av
nya fartygsbeställningar åren 1977 och 1978 mellan Japan och Västeuropa
vilket stöds av övriga europeiska varvsländer diskuteras f. n. Japan har
åtagit sig att införa prisövervakning och att eftersträva en normalisering av
exportpriserna. Hittills vidtagna åtgärder måste dock bedömas som
otillräckliga. Det är sålunda alltjämt osäkert vilka resultat detta pågående
internationella arbete kan leda till.

Hänsyn
till den svenska varvsindustrins internationella karaktär och det förhållandet
att varvsindustrin i vårt land utgör en betydligt större del av den totala samhällsekonomin
än i de andra stora varvsländerna måste enligt min mening, nu som tidigare,
läggas till grund för varje övervägande rörande statliga varvspolitiska
stödåtgärder. Vidare bör, liksom hittills, gälla att statligt stöd bör vara
avgränsat i tiden och syfta till att överbrygga svårigheter, vilka kan anses
vara temporära. Det statliga stödet bör bidra till att en nödvändig reduktion
av kapaciteten inom svensk varvsindustri sker i balanserad takt, och i socialt
acceptabla former. Därav följer också att statliga stödåtgärder i nuvarande
marknadsperspektiv inte bör bidra till nyetableringar inom den svenska
varvsindustrin. De förslag till statliga insatser som analysgruppen förordar
ligger i linje med detta synsätt. Jag finner gruppens förslag väl motiverade
och förordar att de i allt väsentligt genomförs. Jag vill särskilt betona att
syftet med förslagen är att, i linje med pågående internationella strävanden,
underlätta anpassningen till nya marknadsförhållanden för de delar av den
svenska varvsindustrin som kan bedömas vara internationellt konkurrenskraftig i
ett längre tidsperspektiv.

8.2
Kapacitctsminskning hos varven

Mot bakgrunden av den lämnade redogörelsen för
varvsindustrins situation finner jag det angeläget att statsmakterna
underlättar för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade
marknadssituationen. Detta bör ske genom en neddragning av den samlade
kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar men
som också ur företagsekonomisk synvinkel kan bedömas vara riktig på längre
sikt.

En kapacitetsminskning måste göras på ett sådant
sätt att en mjuk övergång kan ske till nya sysselsättnings- och
produktionsförhållanden. På kort sikt försvåras härigenom enligt min mening en
nedläggning av enskilda varvsanläggningar. Jag delar analysgruppens bedömning
att ställningstagande till en eventuell sådan nedläggning inte kan göras i
dagsläget. Övervägande skäl, främst marknadsmässiga, talar i dags-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 12

läget
för att sådana ställningstaganden bör ske vid en tidpunkt när framtida
marknads- och konkurrensförhållanden bättre kan överblickas och bedömas. De
effekter som i praktiken skulle bli följden av ett sådant ställningstagande nu
anser jag inte vare sig av industripolitiska, sysselsättningsmässiga eller
företagsekonomiska skäl vara acceptabla. Ett sådant ställningstagande kräver en
noggrann prioritering mellan ohka varvsanläggningar och en särskild utvärdering
av enskilda varvs långsiktiga konkurrensförmåga. Eventuella möjligheter till
samspel mellan olika varvsenheter är härvid av vikt. Sådana beslut bör planeras
och fattas successivt genom en löpande bedömning av marknadsutvecklingen och
de enskilda varvens verksamhet. Inte minst viktigt är att härvidlag
erfarenheterna från nu pågående sysselsättningsminskningar inom varvsindustrin
tas till vara.

Analysgruppen föreslår med beaktande av bl. a.
långsiktiga konkurrensförhållandens framtida effekter på produktionsvolym och
förlustrisker samt sysselsättningssituationen inom de skilda varvsregionema,
en fortsatt reduktion av sysselsättningen vid de berörda varven. En sådan
ytterligare minskning föreslås under åren 19771979 med drygt 1 000 personer,
vilket innebär att sysselsättningen vid utgången av år 1979 i
fartygsbyggnadsverksamheten beräknas komma att uppgå till ca 16 800 personer.
Jämfört med nuvarande planer, som iimebär en reducering med ca 5 600 personer
och som ligger i linje med intentionerna i fjolårets riksdagsbeslut om
statliga garantier för lagerproduktion, innebär analysgruppens förslag en
förhållandevis begränsad ytterligare reduktion. Sammantaget innebär dock den
nu föreslagna produktionsnivån för år 1979 en kraftig minskning av det
nuvarande antalet sysselsatta inom svensk varvsindustri. Härtill kommer att
drygt 1 000 s. k. entreprenad-anställda vid varven inte kommer att kunna
beredas sysselsättning vid varven under den aktuella perioden. I
underleverantörsleden får den planerade neddragningen av varvens
produktionsnivå besvärande konsekvenser för företagens möjligheter att
upprätthålla sysselsättningen. De direkta sysselsättningseffekterna i
underleverantörsföretagen kan f. n. inte närmare anges. Möjligheterna till
kompensation för orderbortfallet från varvsindustrin genom bl. a.
överflyttning av personal och resurser på kort sikt till annan produktion inom
berörda företag varierar kraftig. Härtill kommer att osäkerheten om den
allmänna konjunkturutvecklingen är alltför stor och att företagens
individuella konkurrenskraft på andra marknader är svårbedömbar. En grov
uppskattning ger emellertid vid handen att ca 2 0004 000 anställda vid
underleverantörsföretagen kan komma att beröras av en minskad orderingång från
i första hand storvarven.

Med utgångspunkt i varvsindustrins situation totalt
sett finner jag den av analysgruppen föreslagna sysselsättningsnivån vid de
berörda varven vid utgången av år 1979 vara motiverad med hänsyn tagen till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 13

tidigare
beslut om neddragning av sysselsättningen. Denna möjliggör enUgt min mening att
de olika varvsenheterna kan upprätthålla en jämn och effektiv verksamhet utan
allvarliga produktionsstömingar. Som analysgruppen framhåller innebär
emellertid den rekommenderade produktionsnivån för år 1979 att flertalet
varvsenheter kommer att bedriva sin verksamhet på en så låg nivå att
ytterligare reduceringar med bibehållande av nuvarande organisation och
produktionsapparat inte torde vara möjliga. Jag kan emellertid, i likhet med
analysgruppen, inte utesluta att ytterUgare kapacitetsreduktioner inom den
svenska varvsindustrin kan bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan
reduktion torde inte kunna ske utan strukturella förändringar i form av
nedläggning av en enskild varvsanläggning. Det bör ankomma på ledningen i den
nya statliga varvskoncem som jag senare återkommer till att under år 1978 pröva
denna fråga, liksom frågan om fördelningen av en kapacitetsneddragning mellan
olika varvsenheter. Jag räknar med att slutligt ställningstagande i denna fråga
måste ske före utgången av år 1979 varvid bl. a. de sysselsättningsmässiga
konsekvenserna måste övervägas.

För de enskilda varven skulle de av analysgruppen
rekommenderade ytterligare nedskärningarna av sysselsättningen, jämfört med
nuvarande planer, innebära en minskning av sysselsättningen fram till utgången
av år 1979 vid Götaverken öresundsvarvet AB i Landskrona med ca 700 anställda
och vid Uddevallavarvet AB med ca 250 anställda. Vid Karlskronavarvet AB förutser
gruppen en minskning av antalet egna anställda under samma tid med ett 80-tal
personer. Varven är jämförelsevis stora och dominerande arbetsplatser och har
en avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen i flera av de berörda
regionerna. Inte minst den föreslagna neddragningen i Landskrona kommer att få
allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadsutvecklingen i regionen. Enligt
analysgruppens bedömning kommer minskningen av sysselsättningen vid varvet med
stor sannolikhet inte att kunna motsvaras av en ökning av sysselsättningen inom
andra industribranscher. Enligt de regionala arbetsmarknadsmyndigheternas
bedömning kommer sysselsättningsproblemen i Landskrona inte att kunna lösas
lokalt eller regionalt, vilket innebär att en stor del av dem som måste sägas
upp vid varvet kan bli nödsakade att söka arbete på annan ort. Enligt
företagsledningens nuvarande bedömning kommer mellan 200300 personer att
behöva sägas upp. Den övriga sysselsättningsminskningen beräknas kunna ske
genom s. k. naturlig avgång.

Efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet får jag i denna fråga anföra följande. För att
begränsa de negativa effekterna av den föreslagna neddragningen av
sysselsättningen vid varven måste särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas.
Trots kraftfulla och snabba arbetsmarknadspolitiska insatser torde emellertid
betydande sys-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 14

selsättningsproblem
uppkomma inom regionen. Jag anser också att den av analysgruppen rekommenderade
sysselsättningsminskningen med ca 700 personer vid varvet i Landskrona är för
stor. Övervägande skäl, främst arbetsmarknadsmässiga, talar således enligt min
mening för att minskningen bör begränsas till 500 personer fram till utgången
av år 1979.

Den minskning av antalet arbetstillfällen i
Landskronaregionen som nu är aktuell kommer att ställa mycket stora krav på
aktiva insatser från samhällets sida. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form
av utbildning, beredskapsarbete m. m. måste sättas in för att överbrygga uppkommande
arbetsmarknadsproblem i regionen. En förstärkning av arbetsförmedlingens
resurser i regionen bör övervägas. Eftersom i synnerhet yngre arbetskraft
berörs av nedskärningen kommer de nytill-trädandes problem att förstärkas. För
att bl. a. hindra en utflyttning från regionen måste strävan vara att söka
lokalisera annan verksamhet till området.

Den av analysgruppen rekommenderade
sysselsättningsnivån vid Karlskronavarvet vid utgången av år 1979 är bl. a.
baserad på en bedömning av att varvet kan kompensera sig för den
hittillsvarande sektionstillverkningen för storvarvens räkning. Jag delar
analysgruppens bedömning att denna sektionstillverkning sannolikt kommer att
minska genom att varven själva i stor utsträckning övertar denna. Analysgmp-pen
föreslår vidare att en ökad andel av det statliga isbrytarunderhållet förläggs
till Karlskronavarvet. Jag har erfarit att sjöfartsverket nyligen har avslutat
upphandlingen av detta underhåll för den kommande fyra-årsperioden.
Karlskronavarvet kommer i enlighet härmed att ombesörja underhållet för de tre
största isbrytarna. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet bedömer
jag att omfattningen av de militära beställningarna till varvet kommer att
ligga vid högst den nivå som de har f. n. Detta innebär att Karlskronavarvet
för att undvika ytterligare minskning av sysselsättningen måste intensifiera
sina ansträngningar att finna annan lämplig produktion.

Trots att den förestående neddragningen av
sysselsättningen vid Karlskronavarvet, utgör en mindre del av sysselsättningen,
uttryckt i arbetstillfällen i länet, kommer problemen för både Karlskrona och
Sölvesborg att ytterligare förstärkas. Aktiva insatser kommer att behövas för
att säkerställa en gynnsam regional utveckling för Blekinge. Förutom
traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder av typ förmedling, arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbeten torde det enligt min mening bli nödvändigt att genom
regionalpolitiska insatser söka lokalisera ytterligare verksamhet till
Karlskronaregionen.

Vad gäller behandlingen av de särskilda
arbetsmarknadsproblemen som kan väntas uppstå i Landskrona- och
Karlskronaregionema bör en nära samverkan eftersträvas mellan berörda statliga
och kommunala

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 15

organ.
Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet utgår jag från att
arbetsmarknadsverket i likhet med vad som är bmkligt i liknande situationer
bidrar med särskilda förmedlingsinsatser inom ramen för en sådan samverkan.

Den dominerande delen av den kommande
sysselsättningsminskningen inom varvsindustrin kommer att ske vid varven i
Göteborg. Den pågående neddragningen enligt intentionerna i tidigare
riksdagsbeslut innebär för Göteborgs del att ca 4 700 arbetstillfällen inom
nybyggnadsverksamheten kommer att försvinna under åren 19771979. Härtill
kommer ca 600 entreprenadarbetstillfällen. Analysgrappen har mot denna bakgrund
och med beaktande av de uppenbara svårigheter som Götaverken under de närmaste
åren konraier att ha på grund av den beslutade sammanläggningen med Eriksberg
fimnit att ytterligare neddragning av sysselsättningen vid Göteborgsvarven
inte kan förordas i dagsläget. Vad gäller de närmaste åren delar jag
analysgruppens bedömning härvidlag. Den kommande omställningsprocessen inom
Götaverken kommer oundvikligen att ställa hårda krav på såväl företagsledning
som de anställda.

Under de närmaste åren kommer sålimda som en följd
av redan fattade beslut ca 5 300 arbetstillfällen att försvinna vid varven i
Göteborg. Detta medför givetvis allvarliga effekter på den samlade
industrisysselsättningen i regionen. I samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet har jag för avsikt att föreslå regeringen att
tillsätta en särskild delegation for att komma till rätta med de
sysselsättningspolitiska problemen i Göteborgsregionen. Inom ramen för
länsplaneringen har strukturella obalansproblem inom regionen påvisats.
Delegationen avses därför få i uppdrag att samordna sysselsättningsplaneringen
i Göteborgsregionen. Delegationen bör vidare få till uppgift att på
länsplaneringens grund belysa de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna av
neddragningen inom varvsindustrin i berörda delar av Hallands, Göteborgs och
Bohus samt Älvsborgs län. Delegationen bör överväga de åtgärder inom regionen i
dess helhet som kan erfordras för att underlätta en snabb lösning av de
regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga problemen.

Avsikten med delegationen är att åstadkomma en
regional kraftsamling. Jag vill därför redan nu framhålla att delegationen
enligt min mening bör bestå av personer med lokal och regional kännedom och
med möjlighet att påverka utvecklingen i regionen. Länsmyndigheter, kommuner,
näringslivet och de fackliga organisationerna i regionen skall ha möjlighet att
kanalisera sina insatser via delegationen.

Som ett bidrag till att lösa den besvärliga
sysselsättningssituationen som uppstår inom Götaverken till följd av
nedläggningen av Eriksberg bör enligt analysgruppen statliga medel om 50 milj.
kr anvisas för det s. k. Lindholmenprojektet i Göteborg. Jag finner det
angeläget att, alla möjligheter prövas för att imderlätta en besvärlig
strukturell arbetsmarknadssituation i Göteborgsregionen till följd av brist
resp. överskott

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 16

på
olika yrkeskategorier inom i första hand varven. Härvid kan bl. a. projektet
Lindholmen bli en positiv faktor. Enligt planerna för projektet skaU
utbildning, forskning och i begränsad utsträckning produktion samordnas inom
Lindholmenområdet. Projektet innebär ett nytänkande i dessa avseenden och
fordrar en noggrann prövning. Frågan prövas f. n inom regeringskansliet i
samråd med berörda intressenter. I avvaktan på att beredningsarbetet angående
Lindholmenprojektet slutförs är jag inte nu beredd att förorda särskilda
statliga medel för projektets igångsättande i enlighet med analysgruppens
förslag.

Analysgruppen
har föreslagit att omfattningen av den planerade lagerproduktionen vid varven
bl. a. bör minskas genom att tidigarelägga lämpliga offentliga beställningar
för beläggning av tillgänglig varvskapacitet. Tänkbara beställningar, som kan
komma i fråga för att rationellt utnyttja den speciella produktionskapaciteten
som varven besitter, torde återfinnas hos t. ex. militära myndigheter samt
sjöfarts- och andra kommunikationsmyndigheter. En rad olika projekt, bl. a.
tidigareläggande av vissa angelägna brobyggen, övervägs f. n. inom berörda
myndigheter och regeringens kansli.

Efter
samråd med cheferna för kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen vill
jag anföra följande. Det är angeläget att utvärdera i vilken utsträckning som
stålbroar kan bli ett alternativ till lagerproduktion vid varven dels med
hänsyn till varvens sysselsättnings-situation, dels med hänsyn till kravet på
att byggnads- och anläggningsmarknaden inte får överhettas. Om en utvärdering
skulle visa att det med hänsyn till bygg- och anläggningsmarknaden är möjligt
att tidigarelägga dessa stålbroar och placera beställningarna vid varven avser
regeringen att i annat sammanhang ta initiativ till att så blir fallet.

8.3
Statligt stöd till fartygsbestäUare

Analysgruppen har övervägt olika möjligheter att
skapa förutsättningar för de svenska varven att under de närmaste åren kunna
konkurrera med utländska varv om den befintliga, men begränsade beställningspotentialen.
Detta förutsätter enligt analysgruppen att främst de stora differenser som f.
n. föreligger mellan de fartygspriser som offereras från utländska varv och de
svenska varvens produktionskostnad utjämnas. Analysgruppen har vidare övervägt
möjligheter att finna temporära stödformer till potentiella beställare i syfte
att under en begränsad period möjliggöra för dessa att göra nybeställningar
vid svenska varv. Sistnämnda åtgärder har framför allt avsetts bli riktade mot
svenska rederier. Samtidigt konstaterar analysgruppen att flertalet svenska
rederier f. n. har ett begränsat finansiellt utrymme för att genomföra mera
omfattande nybeställningar beroende på de senaste årens dåliga
sjöfartskonjunkturer.

Analysgruppen
föreslår mot deima bakgrund att ett temporärt stöd-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77:139 17

system
till fartygsbestäUare införs. Stödet avses vara dels avskrivningslån som kan
uppgå tiU 30 % av kontraktspriset på beställt fartyg och dels statliga
kreditgarantier intill 70 % av kontraktpriset. Ett sådant stödsystem bedöms
kunna leda till att den redan beslutade lagerproduktionen vid de berörda
svenska varven kan övertas av externa beställare och att den planerade produktionen
i egen regi eller för varvens egna rederiföretag under de närmaste åren i viss
utsträckning kan ske i form av normal orderproduktion. Jag ansluter mig till
analysgruppens bedömningar i dessa avseenden. Övervägande marknadsmässiga skäl
talar i dagsläget för att en normal orderingång vid de svenska varven inte kan
väntas under de närmaste åren. Jag bedömer det därför som nödvändigt att ett
temporärt statligt beställningsstöd införs. Syftet med detta stöd bör vara att
skapa rimliga förusättningar för varven till en mjuk övergäng från lager- till
orderproduktion på ett affärsmässigt sätt. Det av analysgruppen redovisade
nybestäUningsintresset hos svenska rederier tillsammans med ett konstaterat
begränsat finansiellt handlingsutrymme i företagen är också starka skäl som
talar för analysgruppens förslag i detta avseende.

Vad gäller utformningen av det föreslagna
beställningsstödet delar jag i princip analysgruppens uppfattning. Stödet bör
därför i huvudsak utformas enligt analysgruppens förslag. Jag vill i detta
sammanhang anföra följande.

Analysgruppen
föreslår att för såväl de särskilda kreditgarantierna som de statliga
avskrivningslånen till beställare skaU ställas säkerhet i form av inteckningar
i det beställda fartyget. För kreditgarantierna föreslås inteckningar
motsvarande intervallet 30100 % av fartygets kontraktsbelopp och för
avskrivningslnånen inteckningar motsvarande intervallet O30 % av
kontraktsbeloppet. Jag finner detta motiverat men vill framhålla vikten av att
även s. k. tilläggssäkerbeter, t. ex. inteckningar hänförliga till andra
fartyg och tillgångar i beställarens eller varvets ägo bl. a. i form av
borgensåtagande från ifrågavarande varvsföretag, bör kunna krävas efter
särskild prövning i varje enskilt fall. I sammanhanget finner jag det rimligt
att, i sådana fall när såväl avskrivningslån som kreditgarantier har lämnats
till beställare, statens säkerhetsinnehav i det beställda fartyget alltid
innefattar säkerheter med bästa förmånsrätt. Friställda säkerheter, dvs. sådana
säkerheter som successivt återlämnas till beställaren till följd av bl. a.
amortering eller avskrivning av lån, kommer härigenom att utgöras av
inteckningar med s. k. sämsta förmånsrätt.

Beträffande den av analysgruppen föreslagna
statliga återvinningsrätten på avskrivningslånen bör enligt min mening gälla
bl. a. att, om försäljning av fartyg sker före utgången av den föreslagna
återvinningsperioden om fem år, återvinningsbeloppet, efter särskild prövning,
fastställs med utgångspunkt från det vid försäljningstillfället rådande marknadsvärdet.
I normalfallet torde inte sådana försäljningar bli aktuella om

2
Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 139

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 18

inte
särskilda yttre omständigheter till följd av fraktmarknadsutvecklingen tvingar
beställaren till snabb avyttring av fartyget. Jag finner emellertid att inte
minst administrativa skäl talar för att om överlåtelse av fartyg sker inom två
år från leveranstidpunkten det statliga låneåtagandet bör upphöra genom direkt
återbetalning av hela lånebeloppet utan avskrivning.

För varvens del innebär de föreslagna särskilda
kreditgarantiema till beställare att man inte i samma utsträckning som tidigare
behöver ta i anspråk nuvarande varvskreditgarantier för refinansiering av
lämnade kundkrediter. Dessa är f. n. belagda med en särskild administrationsavgift
på 0,25 % per år, räknat på utestående garantibelopp. Mot denna bakgmnd finner
jag det skäligt att också de föreslagna kreditgarantiema tUl beställare
avgiftsbeläggs. Jag förordar således att en särskild administrationsavgift på
0,25 % per år, räknat på utstående garantibelopp, införs i enlighet med
gällande regler för nuvarande varvskreditgarantier.

Analysgruppen beräknar en garantiram för de statliga
kreditgarantierna på 2 100 milj. kr. Härutöver uppskattar analysgmppen statens
låneengagemang genom de föreslagna avskrivningslånen till svenska beställare
till högst 900 milj. kr. Såväl kreditgarantiema som avskrivningslånen föreslås
avse fartygsbeställningar vid svenska varv under tiden den 1 juli 1977den 30
juni 1978 med kontrakterad leveranstid-pimkt senast den 30 juni 1980.
Garantiema föreslås kunna svara mot högst 70 % av kontraktspriset och avse
täckande av medel till kontantbetalning till varvet vid leveranstidpunkten.
Avskrivningslånen föreslås på motsvarande sätt täcka högst 30 % av
kontraktspriset. Avskrivningslånen avses löpa ränte- och amorteringsfritt
under fem år efter leveranstidpunkten. Jag finner villkoren för
avskrivningslånen och garantiema väl avvägda och ansluter mig således till
dessa förslag. Om de genomförs torde bl. a. en betydande del av den planerade
lagerproduktionen under i första hand år 1979 kunna ersättas med beställningar
från svenska rederier redan under innevarande år, vilket med tanke på den långa
framförhållning som krävs i varvsföretagens produktion, underlättar en jämn
beläggning och därmed en synnerligen angelägen långsiktig
sysselsättningsplanering.

Liksom analysgruppen finner jag det lämpligt att
fullmäktige i riksgäldskontoret och nämnden för fartygskreditgarantier, i
hkhet med vad som gäller för fartygskreditgarantier till varvsindustrin, får
till uppgift att svara för beviljandet av föreslagna kreditgarantier och
avskrivningslån till beställare. Det bör ankomma på dessa myndigheter att i
det enskilda fallet bedöma de ekonomiska fömtsättningama hos beställare och
varv vid beviljande av garantier och lån liksom att löpande följa upp
utestående garanti- och låneengagemang. Det bÖr åligga fullmäktige och nämnden
att tillse att det statliga finansiella stödet anpassas till förutsättningarna
vad gäller sysselsättningsutvecklingen vid enskilda varv.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 19

Det förordade beställningsstödet avser att åstadkomma
en övergång från lager- till orderproduktion vid varven. Analysgmppen bedömer
emellertid att stor osäkerhet råder vad gäller varvens möjligheter att
fullfölja inneliggande orderstock utan avbeställningar, beroende på ekonomiska
svårigheter hos beställarna till följd av rådande sjöfartskonjunktur.
Ytterligare avbeställningar av fartygskontrakt vid varven medför omedelbara
beläggnings- och sysselsättningsproblem och en ökad lagerproduktionsvolym genom
att varven kan tvingas ta över fartygen i egen regi. Mot denna bakgrund finner
jag det rimligt att det förordade beställningsstödet, efter särskild prövning
i varje enskilt fall, kan utvidgas till att omfatta även redan gjorda
beställningar för vilka allvarlig risk för avbeställningar kan bedömas föreligga
till följd av beställarens ekonomiska oförmåga att fullfölja beställningama.
Jag finner emellertid det skäligt att statens åtagande vad avser avskrivningslånen
bör kunna begränsas i detta avseende. Som riktlinje härför finner jag det
lämpligt att, om avskrivningslån beviljas i samband med leverans av redan
beställt fartyg, lån inte bör ges för fartyg med kontrakterad leveranstid före
den Ijanuari 1978. Vidare bör lånet begränsas till att omfatta 10 % resp. 20 %
av den upparbetade självkostnaden under år 1977 resp. första halvåret 1978. För
redan beställt fartyg med kon-frakterad leveranstidpunkt efter halvårsskiftet
1978 bör beställningsstöd enligt vad jag tidigare förordat kimna utgå.

Mot bakgrund av de svåra förhållanden och problem
inom såväl varvs- som rederinäringen som kan förväntas råda under de närmaste
åren bör dock regeringen efter prövning i varje enskilt fall kunna medge
undantag från den förordade begränsningen av beställningsstödet vad avser redan
beställda fartyg. Det ankommer på regeringen att utforma närmare föreskrifter
för stödsystemet.

Som en följd av vad jag nu har anfört angående
tillämpningen av beställningsstödet på redan beställda fartyg bör de av
analysgruppen föreslagna låne- och garantiramarna utvidgas med 400 milj. kr
resp, 1 000 milj. kr till totalt 1 300 milj. kr resp, 3 100 milj. kr. Jag
förordar sålunda att regeringen föreslår riksdagen att för kreditgarantier till
svenska fartygsbeställare under tiden den 1 juli 1977den 30 juni 1980
fastställa en ram av 3 100 milj. kr. Vidare förordar jag att under samma period
medel anvisas för staliga avskrivningslån om 1 300 milj. kr till svenska
fartygsbeställare.

8.4
Fartygskreditgarantier till varven

Under våren 1976 beviljade riksdagen för perioden
den 1 juli 1976 den 31 december 1978 en ram för kreditgarantier till svensk
varvsindustri av 12 900 milj. kr, varav 9 300 milj. kr avsåg finansiering av
orderproduktion och 3 600 milj. kr beräknades bli ianspråktagna för
finansiering av lagerproduktion under byggnad t. o. m. år 1978. F. n.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 20

gäller
att garantier för lagerproduktion kan beviljas intill färdigställandetidpunkten
för ett belopp som motsvarar 70 % av varvens upparbetade självkostnad för
sådan produktion.

Vad gäller varvsföretagens finansiering av
lagerproduktion beskriver analysgmppen utförligt i sin rapport de berörda
varvens besvärande likviditetsläge. I syftCr främst att underlätta
likviditetssituationen men även för att begränsa statliga kapitaltillskott till
de statsägda varvsföretagen under de närmaste åren, är det enligt
analysgruppens bedömning ändamålsenligt att nuvarande statliga
kreditgarantiregler för lagerproduktion den 1 juli 1977 utvidgas till att
omfatta 85 % av varvens upparbetade självkostnad under byggnadstiden.

Den av analysgruppen föreslagna utvidgningen av
statens garantiåtagande för lagerproduktion till 85 % av upparbetad
självkostnad innebär att den gällande ramen för kreditgarantier måste utvidgas.
Enligt analysgruppens förslag bör också planerad lagerproduktion för år 1979
räknas med. Till följd härav bör nu gällande ram för statens kreditgarantiåtagande
enligt analysgruppen kompletteras med en ytterligare ram av 4 200 milj. kr.
för tiden den 1 juli 1977den 31 december 1979. Vid beräkningen av detta belopp
har analysgruppen inte bedömt de små och medelstora varvens behov av sådana
garantier.

Mot den bakgmnd som analysgmppen anger finner jag
att starka skäl talar för att nuvarande kreditgarantier för lagerproduktion bör
utvidgas till att omfatta även lagerproduktion under år 1979 under hänsynstagande
till den ytterligare neddragning av sysselsättningsnivån som föreslagits. Med
tanke på rådande likviditetssituation inom varvsföretagen finner jag det också
rimligt att sådana garantier utvidgas till att omfatta 85 % av varvens
upparbetade självkostnad under byggnadstiden. Som tidigare har framhållits är
osäkerheten om marknadsutvecklingen under de närmaste åren stor, men varvens
möjligheter att erhålla lönsamma fartygsbeställningar utan statliga insatser
avseende leveranser i första hand under år 1979 kan dock bedömas som ringa. Det
tidigare förordade beställningsstödet sammanvägt med den här föreslagna
utvidgningen av lagerproduktionsgarantisystemet torde ge den befintliga
varvsindustrin i landet en nödvändig framförhållning för att möjliggöra en
balanserad reduktion av sysselsättningsnivå och produktionskapacitet till
utgången av år 1979. Till frågan om eventuella ytterligare statliga
kreditgarantier för lagerproduktion efter år 1979 bör ställning tagas senare i
samband med att frågan om en fortsatt reduktion av varvskapaciteten prövas.

Den framtida utvecklingen av fartygsprisema kommer
att få en avgörande betydelse för omfattningen av de väntade förlustriskerna i
fartygsproduktionen under resten av 1970-talet. Analysgruppen bedömer därvid
att nuvarande differens mellan svenska varvs produktionskostnad och från
utlandet offererade fartygspriser sannolikt kan väntas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 21

minska
under de närmaste åren. Det är emellertid f. n. svårt att bedöma hur snabbt
och hur mycket fartygsprisema kommer att stiga. Om varvsföretagen hade
möjlighet att behålla färdigställda fartyg utan beställare till dess
försäljning kunde ske i en bättre priskonjunktur, kan betydande förluster
undvikas.

Jag har tidigare konstaterat att varven själva
saknar ekonomiska förutsättningar för att själva svara för finansieringen härav.
I likhet med analysgruppen anser jag att statsmakterna bör medverka härtill
genom en utvidgning av det statliga kreditgarantisystemet.

Jag finner det lämpligt att fullmäktige i
riksgäldskontoret efter hörande av nämnden för fartygskreditgarantier halvårsvis
får i uppdrag att ompröva fömtsättningama för fortsatt statlig garantigivning
till berörda varvsföretag i syfte att begränsa statens riskengagemang.
Analysgruppen har beräknat en garantiram för finansiering av lagerfartyg efter
färdigställandetidpunkten för storvarven. Ramen uppgår till 2 000 milj. kr och
motsvarar 50 % av lagerproduktionen under åren 1977 och 1978. Garantierna
föreslås vidare kunna gälla under högst fem år från färdigställandetidpunkten
och omfatta högst hela den upparbetade självkostnaden. Garantiema bör kunna
ianspråktas under perioden den 1 juli 1977den 31 december 1979.

Jag beräknar behövlig garantiram enligt nyss
angivna riktlinjer för de övriga varvens produktion under åren 19771979 till
totalt 500 milj. kr. Härtill kommer ett garantibehov av ca 150 milj. kr för
finansiering av större ombyggnader av fartyg under år 1979. Jag förordar
sålunda en kompletterande garantiram av 4 850 milj. kr för kreditgarantier till
svensk varvsindustri avseende finansiering av fartygsproduktion under perioden
den 1 juli 1977den 31 december 1979. Liksom tidigare bör det ankomma på
regeringen att inom den av riksdagen fastställda totala garantiramen avgöra i
vilken takt garantierna skall beviljas med hänsyn till planerad sysselsättning
vid enskilda varv. För de särskilda kreditgarantierna till svensk varvsindustri
avseende finansiering av lagerproduktion efter färdigställandetidpunkten
bestämmes en särskild garantiram av 2 000 milj. kr under nyssnämnda
tidsperiod. Sammantaget med nu gällande garantiram av 12 900 milj. kr, som
avser såväl finansiering av orderproduktion som lagerproduktion under perioden
den 1 juli 1976den 31 december 1978 innebär detta ett totalt
garanti-bemyndigande om 19 750 milj. kr för perioden den 1 juli 1976den 31 december
1979, varav 10 300 milj. kr, beräknas bli ianspråktaget för finansiering av
lagerproduktion. För finansiering av orderproduktionen under denna period
beräknas således 9 450 milj. kr stå till varvens förfogande. Av detta
garantibelopp beräknar jag att ca 150 milj. kr under vart och ett av åren 1977,
1978 och 1979 kommer att behöva ianspråktas för finansiering av större
ombyggnader av fartyg enligt gällande riktlinjer. Av dessa garantiramar bör t.
v. högst 500 milj. kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 22

få
tagas i anspråk för de särskilda garantier till svenska rederier som regeringen
senare kommer att föreslå i särskild proposition.

F. n. utgår särskilda avgifter för de statliga
kreditgarantierna. För kreditgarantier för lagerproduktion under byggnad är
avgiften 1 % per år, räknat på utestående garantibelopp. I överensstämmelse
härmed förordar jag att de nu föreslagna nya kreditgarantiema för finansiering
av lagerproduktion efter färdigställandetidpunkten på samma sätt avgiftsbeläggs
med 1 % per år, räknat på utestående garantibelopp.

8.5
Avtal med Saléninvest AB

Saléninvest AB äger f. n. 49 % av aktierna i AB
Götaverken. Företrädare för staten träffade den 24 mars 1977 ett avtal med
Saléninvest AB innebärande att staten förvärvar Saléninvest AB:s aktier i Götaverken
för 45 milj. kr. Avtalet har träffats med förbehåll för regeringens
godkännande.

Förvärvet av Saléninvests aktier i Götaverken har
stor praktisk betydelse i fråga om den framtida organisationen av verksamheten
inom den statliga varvsgruppen. Jag förordar därför att nämnda aktier förvärvas
till angivet pris och att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att
godkänna avtalet. Ett investeringsanslag för ändamålet bör anvisas på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för innevarande år.

Mellan staten och Saléninvest AB har vidare
träffats ett preliminärt avtal innebärande att Saléninvest hos Götaverken
skall beställa sex kyl-fartyg av en ny typ. Det första fartyget i serien skall
levereras i slutet av år 1978 och det sjätte i början av år 1980. Villkoren för
dessa fartygsbeställningar avviker i vissa avseenden från de regler för
statligt stöd till fartygsbeställare som jag har föreslagit skall införas.
Villkoren innebär i huvudsak att staten för till Saléninvest lämnade
avskrivningslån skriver av hela sin lånefordran i samband med leveranserna av
fartygen och att staten inte skall ha någon återvinningsrätt för dessa fartyg.

Fartygsbeställningarna är i dagens läge ett
synnerligen välkommet beläggningstillskott för Götaverken. Ordern torde
motsvara närmare ett halvt års beläggning för Arendalsvarvet och
Öresundsvarvet. De ekonomiska villkoren för kylbåtsaffaren bedömer jag som
godtagbara.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att
godkänna överenskommelsen i vad den avviker från de tidigare redovisade riktlinjerna
för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare.

8.6
Organisation av de statliga varven

Såväl analysgruppen som varvskommittén finner det
ändamålsenligt att den statliga varvsverksamheten snarast samlas i en gemensam
företagsgrupp. Kommittén framhåller som sin uppfattning att en koncernbildning
med ett för ändamålet bildat moderbolag är den organi-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 23

sationsform
som ger de bästa förutsättningarna för en samordning av den statsägda
varvsindustrin. Analysgruppen har samma uppfattning härvidlag som kommittén.
Det föreslagna moderbolaget bör enligt analysgruppens mening bildas snarast.
Jag delar uppfattningen att ett nytt bolag bör bildas. I varvskoncernen avses
Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet att ingå. Härigenom skapas
enligt analysgmppens bedömning en enhetlig organisation som kan bilda grund för
en effektiv framtida statlig varvsverksamhet. Med hänsyn till att det
föreslagna moderbolaget avses ombesörja gemensamma uppgifter för koncernens
räkning torde förutsättningar föreligga för att bolaget skall kunna erhålla
befrielse från skatt på utdelningar från dotterbolagen genom med-igivande från
riksskatteverket enligt 54 § sjätte stycket i kommunalskattelagen.

Jag lägger särskild vikt vid att en för de olika
varvsföretagen gemensam koncernledning torde komma att erhålla den överblick
och de befogenheter som behövs för att på ett övergripande och rationellt sätt
kunna lösa de strukturella problem som kommer att finnas inom de berörda varven
under lång tid. Jag delar analysgruppens mening att en diversifiering av
varvens verksamhet bör komma till stånd och ser häri tt ytterligare motiv för
tillkomsten av en särskild koncernledning för de statliga varven.

De enskilda varvsföretagen bör erhålla den
rörelsefrihet koncernledningen bedömer ekonomisk och rationell,
koncernledningen bör härvid överväga lämpligheten av att låta de olika
varvsenheterna var för sig utgöra dotterbolag.

Jag delar analysgruppens mening att
organisationsutvecklingen inom varvskoncernen bör göras i en sådan takt att man
så långt möjligt undviker störningar i varvsföretagens löpande verksamhet.

Beträffande huvudmannaskapet för moderbolaget
finner jag analysgruppens förslag att staten direkt bör svara för detta
ändamålsenligt och väl motiverat. Jag bedömer emellertid det angeläget att den
erfarenhet och kompetens som Statsföretag AB besitter inom såväl
varvsverksamhet som övrig verksamhet kommer den nya koncernen till godo. Detta
sker bäst genom ett nära samarbete mellan de två statliga företagsgrupperna.

Aktierna i de bolag som avses ingå i varvskoncernen
ägs f. n. av staten, Saléninvest och Statsföretag. Ett första steg i
samordningen av varvsföretagen bör vara att staten i sin hand samlar samtliga
aktier.

Götaverkens aktier är fördelade på staten,
Saléninvest och Statsföretag. Statsföretag äger 8,3 % av aktierna till ett
bokfört värde av 25 milj. kr. Enligt riksdagsbeslut (prop. 1974: 110, NU 1974:
46, rskr 1974: 264) har Statsföretag erhållit ett statligt lån på 25 milj. kr
för förvärv av dessa aktier. Lånet förfaller till betalning den 31 december
1979. Skuldebrevet löper med en ärlig ränta motsvarande den avkastning
Statsföretag, för motsvarande år, erhåller på sina Götaverkenaktier. Jag

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 24

förordar
att staten förvärvar aktiema och som betalning för dessa efterger Statsföretags
skuld till staten.

Sedan staten, som jag har förordat, förvärvat
Saléninvests aktier i Götaverken, har staten samtliga Götaverkenaktier i sin
hand. Det bokförda värdet av Statsföretags aktier i Uddevallavarvet och Karlskronavarvet
är 135 milj. kr. Dessa aktier bör staten förvärva mot kontant betalning. För
detta ändamål bör ett investeringsanslag av 135 milj. kr anvisas för budgetåret
1977/78 under fonden för statens aktier.

Av
det statliga kapitaltillskott om 115 milj. kr som Uddevallavarvet AB erhöll
under åren 1965 och 1967 eftergavs återbetalningsskyldigheten för 65 milj. kr
av 1974 års riksdag (prop. 1974: 110, NU 1974: 41, rskr 1974: 264). Av
återstående del av kapitaltillskottet återbetalade varvet till staten 10 milj.
kr under år 1975. Enligt beslut av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76: 121, NU
1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) medgavs varvet anstånd med återbetalningen av
återstående 40 milj. kr t. o. m. år 1978. Beloppet skall återbetalas med 10
milj. kr om året under åren 19791982. Analysgmppen föreslår i sin rapport att
den återstående skulden till staten om 40 milj. kr. omvandlas till eget kapital
för att stärka den föreslagna varvskoncernens soliditet. Mot bakgmnd av den
besvärliga marknadssituationen som kan väntas råda under de närmaste åren
finner jag i likhet med analysgmppen, att varvskoncemen bör ges största möjliga
finansiella handlingsutrymme för att möta inte förutsedda påfrestningar. Jag
förordar därför att statens fordran på Uddevallavarvet omvandlas till eget
kapital i företaget genom att varvet ger ut nya aktier som staten förvärvar
och betalar genom eftergivande av varvets skuld till staten. Det ankommer på
regeringen att bestämma om aktiema skall tecknas till viss överkurs.

Genom de åtgärder som jag här har redovisat kommer
staten att inneha samtliga aktier i Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet.

I moderbolaget för varvskoncernen bör aktier
tecknas till ett värde av 900 milj. kr. Samtliga aktier avses tecknas av
staten. Betalningen för aktierna bör delvis ske genom att staten till
moderbolaget i form av apportegendom överlåtar samtliga aktier i de tre förut
omnämnda varven. Dessa aktier kommer på fonden för statens aktier att vara bokförda
till 426 milj. kr., men bör ha ett verkligt värde av lägst 500 milj. kr. Övrig
del av betalningen för aktierna bör ske genom att ett investeringsanslag av
400 milj. kr. anvisas. Det ankommer på regeringen att bestämma om aktierna
skall tecknas till viss överkurs.

8.7
Finansiellt stöd till de statsägda varven

Analysgruppen konstaterar i sin rapport att ett
nödvändigt tillskott av eget kapital till den föreslagna statliga
varvskoncernen bör uppgå till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 25

700
milj. kr. Gruppen föreslår dock med hänsyn till framför allt den osäkerhet som
förehgger i varvsföretagens redovisade finansplaner, ett totalt tillskott av
eget kapital om 800 milj. kr. Jag anser att analysgmppens beräkningar bör
godtas men finner att den angivna osäkerhetsmarginalen bör kunna begränsas
till 75 milj. kr. Av beloppet 775 milj. kr. bör som jag tidigare har föreslagit
400 milj. kr, användas för aktieteckning, övriga 375 milj. kr. bör tillföras
som ett bidrag för att öka soliditeten. Jag föratsätter att av
kapitaltillskottet erforderliga medel tillskjuts Götaverken för att täcka
hittillsvarande förluster.

Det egna kapitalet i moderbolaget kommer alltså i
inledningsskedet att bestå av sammanlagt 1 275 milj. kr. Den nybildade
koncernen får med detta en tillfredsställande likviditet och soliditet. Jag
vill emellertid betona att kapitalet inte är så tillmätt att det täcker
förluster som kan uppstå i samband med avyttring av i första hand den planerade
lagerproduktionen av fartyg under de närmaste åren. Genom särskilda s. k.
värdegarantier, som jag senare återkommer tiU, skapas emellertid möjligheter
för koncernen att bedriva sin verksamhet åtminstone t. o. m. år 1979 på en
rimlig ekonomisk grund.

Analysgruppen
redovisar i sin rapport den aktuella beläggningssituationen vid de berörda
varven. T. o. m. år 1979 har varven betydande beläggningsproblem. Analysgruppen
föreslår mot denna bakgrund vissa statliga åtgärder för att överbrygga dessa
problem. Analysgmppen framför den uppfattningen att det även på längre sikt kan
komma att bli svårt för varven att erhålla en jämn och lönsam beläggning av
nybyggnadskapaciteten. Som komplement till varvens nybyggnadsverksamhet är det
därför önskvärt att en övergång till annan verksamhet snabbt kan komma till
stånd. En sådan övergång kommer emellertid enligt analysgruppens mening att i
de flesta fall ta avsevärd tid, kräva investeringar i nya
produktionsanläggningar och medföra väsentligt ökat behov av omskolning och
träning av de anställda till nya arbetsuppgifter. Analysgruppen anser det inte
vara möjligt för varven att av egen finansiell kraft genomföra en sådan
övergång till annan verksamhet annat än i mycket begränsad omfattning och
föreslår därför att särskilda medel av 100 milj. kr tillskjuts den statliga
koncernen för detta ändamål. Jag anser i likhet med analysgruppen att det är
nödvändigt att staten medverkar till och påskyndar en sådan diversifiering av
verksamheten vid koncernens varv men finner att det föreslagna finansiella
stödet i ett första steg bör kunna begränsas till 35 milj. kr. Jag utesluter
inte att ytterligare medel för sådan verksamhet i ett andra steg kan komma att
behövas. Jag finner det emellertid motiverat att erfarenheterna av de närmaste
årens verksamhet dessförinnan utvärderas. 35 milj. kr bör tillskjutas
moderbolaget för projektering av alternativ verksamhet. Jag finner det vara
viktigt att denna verksamhet snabbt sätts igång enligt de riktlinjer som
analysgmppen anger i sin rapport

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 26

och
vill särskilt betona vikten av att verksamheten bedrivs i nära samarbete med
andra industriföretag och såvitt gäller Göteborg med den särskilda
Göteborgsdelegation som kommer att tillkallas.

Analysgruppen anser det vara nödvändigt att
särskilda statliga medel ställs till den nybildade varvskoncernens förfogande
för uppförande av en s. k. tankrengörings- och mottagningsstation för
ballastvatten vid Götaverken Cityvarvet i Göteborg. De direkta
investeringskostnaderna härför beräknas till ca 50 milj. kr. I likhet med analysgruppen
finner jag det motiverat, bl. a. för sysselsättningen inom reparationsverksamheten
vid Götaverken Cityvarvet, att en sådan anläggning snarast kommer till stånd.
En viktig förutsättning för ett samgående mellan Götaverken och Eriksberg skall
kunna genomföras på ett smidigt sätt utan alltför besvärande
sysselsättningsmässiga konsekvenser är att verksamheten vid Götaverken
Cityvarvet kan fullföljas enligt nuvarande sysselsättningsplaner och med
bibehållen långsiktig konkurrenskraft. Regeringen har i annat sammanhang
föreslagit riksdagen (prop. 1976/77: 95 bil. 1) ett generellt statligt bidrag
till svenska varv om högst 50 % av anläggningskostnaden skall kunna utgå för
sådana oljemottagnings-och rengöringsanläggningar. Jag förutsätter att
särskilda medel enligt detta förslag kan ställas till Götaverken Cityvarvets
förfogande varför jag nu endast är beredd att beräkna 25 milj. kr för detta
ändamål.

Enligt vad jag nu har anfört bör alltså medel
tillskjutas den statliga varvskoncernen avseende aktieteckning med 400 milj.
kr., aktieägartillskott med 435 milj. kr., varav för alternativ verksamhet 35
milj. kr. och för oljemottagningsanläggningen 25 milj. kr., alltså sammanlagt
835 milj. kr.

Det föreslagna tillskottet av medel till den nya
statliga varvskoncernen har, som nämnts, beräknats under förutsättning att
fartygsproduktionen under åren 19771980 kan säljas till beräknad självkostnad.
Som tidigare har framhållits är emellertid möjligheterna för varven att under
denna period erhålla full kostnadstäckning mycket små varför kapitaltillskott
för att täcka sannolika förluster efter hand kan behöva tillföras koncernen.
Detta beror bl. a. på att de förlustrisker som föreligger för såväl påbörjad
som redan färdigställd produktion i enlighet med aktiebolagslagens regler om
värdering av tillgångar måste beaktas redan vid upprättande av koncernens
bokslut. Med nuvarande låga marknadsvärden innebär detta att stora nedskrivningar
av pågående och färdigställd fartygsproduktion måste göras vid
bokslutstillfället med åtföljande krav på kapitaltillskott som, vid en senare
försäljningstidpunkt, efter en uppgång av marknadsvärdena, kan framstå som
större än vad som var nödvändigt.

För att undvika att eventuella förluster på
fartygsproduktionen skall behöva realiseras på ett alltför tidigt stadium
föreslår analysgruppen ett värdegarantisystem varigenom staten för fartyg under
tillverkning och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 27

sådan
produktion som temporärt behålls i varvets ägo, påtar sig att vid kommande
externförsäljning täcka uppkommande förluster i förhållande till varvets
redovisningsmässiga självkostnad. Härigenom skulle inte de statliga
varvsföretagen vid bokslutstillfället behöva göra stora nedskrivningar med
åtföljande krav på kapitaltillskott. De nödvändiga kapitaltillskotten begränsas
genom att dessa kommer att ske vid en tidpunkt då fartygspriserna kan väntas ha
stigit. Jag finner detta ändamålsenligt och förordar att staten gör ett sådant
garantiåtagande inom av riksdagen fastställda ramar. I likhet med analysgmppen
bedömer jag det lämpligt att sådana garantier får gälla i högst fem år.

Analysgruppen föreslår att garantier av detta slag
ställs till den statliga varvskoncernens förfogande med högst 400 milj. kr för
vardera av åren 1977 och 1978. Detta belopp avser att täcka sannolika förluster
på 1977, 1978 och större delen av 1979 års produktion. 1979 års produktion har
av analysgruppen räknats in eftersom eventuella förluster härvidlag bör beaktas
redan i 1978 års bokslut. För den händelse garantiramarna inte utnyttjas till
fullo under åren 1977 och 1978 föreslås vidare att garantier inom ramen får
ställas också under år 1979.

Jag finner dessa garantibelopp väl avvägda och
förordar att särskilda värdegarantier om totalt 800 milj. kr ställs till den
föreslagna statliga varvskoncernens förfogande under åren 1977 och 1978. Vidare
bör ett förlusttäckningsanslag tas upp för detta på statsbudgeten. Om förslaget
bifalls kan de statliga varven i rimlig omfattning kompenseras för förluster
på fartygsproduktionen under de närmaste åren. I den utsträckning de av mig
tidigare föreslagna statliga insatserna för att bl. a. underlätta varvens
försäljning av redan beslutad och planerad lagerproduktion inte är
tillräckliga för erhållande av kostnadstäckande priser kommer de nu föreslagna
värdegarantierna att behöva infrias. Om garantierna inte räcker till för att
täcka förlusterna får den statliga varvskoncernens eget kapital tas i anspråk
för detta. Regeringen får utforma de närmare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av systemet med de förordade särskilda värdegarantierna. I likhet
med vad som gäller enligt nuvarande system för kreditgarantier till
varvsindustrin bör det emellertid vara fullmäktige i riksgäldskontoret som
handhar och utfärdar dessa garantier, dock efter särskild prövning av
regeringen.

Till följd av det ägaransvar som staten har iklätt
sig genom att övertaga Eriksberg den 1 juli 1975, har staten att svara för
Eriksbergs ekonomiska åtaganden. Härvid har bl. a. statens
förlusttäckningsåtagande reglerats i ett särskilt ramavtal mellan staten och
Saléninvest AB per den 17 december 1975 angående samgåendet mellan Eriksberg
och Göta-verken. I överensstämmelse med detta ramavtal beslöt riksdagen förra
året (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) bl. a. att i ett
första steg tillskjuta 420 milj. kr. till Eriksberg för att täcka förluster t.
o. m, år 1975. För att uppfylla statens återstående förlust-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 28

täckningsåtagande
fram t. o. m. varvets nedläggning under år 1979 föreslår analysgmppen att ett
fast belopp i ett andra steg avräknas inom intervallet 750950 milj. kr
avseende förluster under åren 1976 och 1977 samt de med driften av Eriksberg
under tiden fram till den slutliga sammanläggningen med Götaverken förenade
merkostnaderna. Efter bedömning av kostnadema för samgåendet har Götaverken
uppskattat och preciserat ett fast avräkningsbelopp. De ekonomiska kalkyler m.
m. som har utgjort underlag för det av Götaverken yrkade engångsbeloppet har
granskats av särskild representant för staten. Av det yrkade beloppet har
statens representant bedömt 859 milj. kr som fallande inom statens
förlusttäckningsåtagande. Det engångsbelopp för förlusttäckning som nu har
beräknats bedömer jag ligga i linje med tidigare bedömningar av statens
förlusttäckningsansvar för Eriksberg. Jag förordar således att 859 milj. kr.
anvisas för statens förlusttäckning i Eriksberg.

Som analysgmppen framhåller har emellertid inte i
Götaverkens beräkningar beaktats eventuella förlustrisker avseende Eriksbergs
lämnade fartygskrediter samt risken för annulleringar eller omförhandhngar av
inneliggande orderstock. Dessa risker bedöms dock f. n. som begränsade.
Analysgruppen bedömer att det är svårt att värdera dessa risker i ett
engångsbelopp och föreslår att staten utfärdar en särskild avtalsgaranti för
att säkerställa värdet av Eriksbergs fartygsfordringar samt att orderstocken
fullföljs planenligt. De nämnda riskerna bedöms dock som ringa. Jag är därför
inte beredd att förorda att särskilda garantier härför ställs.

Utöver de förluster i Eriksberg och kostnader i
Götaverken som täcks av föreslaget engångsbelopp kan ytterligare kostnader uppkomma
i Götaverken på grund av i dag svårbedömbara sammanläggningsproblem. Jag anser
inte att dessa risker faller inom ramen för det speciella
förlusttäckningsavtalet avseende Eriksberg. De innebär dock sannolikt en extra
börda för Götaverken under de närmaste åren. Skulle förluster i dessa avseenden
inte kunna undvikas i framtiden får frågan om att täcka dessa prövas i särskild
ordning. Staten får som blivande ensamägare till Götaverken och Eriksberg
naturligen bära det yttersta ekonomiska ansvaret för den framtida verksamheten.

8.8
Skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Analysgruppen föreslår stöd till två skilda slag av
teknisk utvecklingsverksamhet inom varvsindustrin. Det första förslaget avser
en utökning av nuvarande stöd till skeppstekniskt inriktad forsknings- och
utvecklingsverksamhet av betydelse för varvsindustrins utveckling och
konkurrenskraft. Analysgruppen föreslår här en utökning från nuvarande 11
milj. kr till 25 milj. kr per år fr. o. m. budgetåret 1977/78.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 29

Analysgruppen föreslår vidare stöd till ett nytt
program för långsiktig planering och utveckling av de nuvarande varven för att
skapa en grund för en fortlöpande nyinriktning av varvens produktion mot nya
produkter och ny teknik. Analysgruppen uppskattar kostnadema för ett sådant
program till 5 milj. kr under budgetåret 1977/78. Kostnaderna föreslås sedan
ökas intill en nivå av 20 milj. kr budgetåret 1980/81.

Det föreligger enligt min mening behov av tekniska
utvecklmgsinsat-ser för att förstärka och bevara de svenska varvens
konkurrenskraft. En högt utvecklad produktionsteknik och tekniskt avancerade
produkter är härvid nödvändiga för att de svenska varven skall kunna konkurrera
på världsmarknaden.

Det är emellertid av vikt att de statliga
insatserna till stöd för nä-ringsUvets forsknings- och utvecklingsverksamhet
prioriteras och fördelas på ett ur samhällsekonomisk. synvinkel ändamålsenligt
sätt. Jag är därför inte beredd att särskilt förorda en ökning av det statliga
stödet för forsknings- och utvecklingsinsatser speciellt inom varvsindustrin.
Jag utgår från att berörda myndigheter i sanuråd med företagen inom ramen för
nuvarande generella statliga forsknings- och utvecklingsstöd genomför nödvändiga
prioriteringar mot bakgrund av dagsläge och framtidsutsikter inom skilda delar
av näringslivet.

9
HemstäUan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de riktlinjer för lämnande
av garantier till svensk varvsindustri som jag har förordat,

2.
godkänna de riktlinjer för
lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som jag har
förordat,

3.
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1979 ikläda staten garantier
till svensk varvsindustri dels utöver tidigare bemyndigande till ett
sammanlagt belopp av högst 4 850 000 000 kr avseende finansiering i anslutning
till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp
av högst 2 000 000 000 kr avseende finansiering i anslutning till färdigställda
fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi,

4.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att fr. o. m. tiden den 1 juli 1977 till utgången av juni
1980 ikläda staten garantier till svenska fartygsbeställare till ett
sammanlagt belopp av högst 3 100 000 000 kr avseende upplåning i anslutning
till beställning av fartyg hos svenska varv,

5.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1978 ikläda
staten garantier till

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 30

varvsföretag
ingående i en statlig varvskoncem till ett sammanlagt belopp av högst 800 000
000 kr avseende förlusttäckning i anslutning till produktion och försäljning
av fartyg,

6.
bemyndiga regeringen godkänna
avtal med Saléninvest AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det
innefattar avvikelse från de under 2 angivna riktlinjerna,

7.
medgiva att statens lån till
Statsföretag AB om 25 000 000 kr får användas tiU förvärv av bolagets aktier i
AB Götaverken,

8.
medgiva att statens lån till
Uddevallavarvet AB om 40 000 000 kr får användas till förvärv av aktier i
bolaget,

9.
till Avskrivningslån till
svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 000 kr,

10.
till Förvärv av aktier i AB
Götaverken på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kr,

11.
till Förvärv av Statsföretag
AB:s aktier i Karlskronavarvet AB och Uddevallävarvet AB för budgetåret 1977/78
imder fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 135 000 000
kr,

12.
bemyndiga regeringen att enligt
de riktlinjer som jag förordat bilda ett aktiebolag för att vara moderbolag
inom en statlig varvskoncern,

13.
till Förvärv av aktier i
moderbolaget i den statliga varvskoncemen för budgetåret 1977/78 under fonden
för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 400 000 000 kr,

14.
till Medeltillskott till
moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 435 000 000 kr,

15.
till Täckande av
förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret
1977/18 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 ki;

16.
till Täckande av förluster vid
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 859 000 000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

10
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
de förslag som föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Analysgruppen
för vissa gng

varvsfrågor

Sammanfattning av rapport från analysgruppen för vissa
varvsfrågor

Stockholm 1977

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976,77:139 33

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 4
november 1976 chefen för industridepartementet att tillkalla en analysgrupp
med högst sex ledamöter för att undersöka vissa varvsfrågor och att skyndsamt
framlägga av undersökningen föranledda förslag. Med stöd av detta bemyndigande
tillkallades ledamöterna direktören Sven G. Andrén, tillika ordförande, förbundsjuristen
Sören Mannheimer, finansdirektören Bo C. E. Ramfors, auktoriserade revisorn
Göran Tidström, direktören Ingvar Trogen samt kanslirådet Gunnar Österberg,
österberg förordnades den 21 december 1976 som expert och ersattes såsom
ledamot samma dag av departementsrådet Nore Sundberg.

Som experter har vidare till
analysgruppen knutits departementssekreteraren Erik Linnergren (den 4 november
1976), civilingenjören Claes Larsson (den 22 november 1976) samt pol. mag.
Erland Ringblom (den 24 november 1976).

Som sekreterare åt analysgruppen
förordnades departementssekreteraren Bjöm Olhans och som biträdande
sekreterare fil. kand. Sonja Forsman.

Ledamöterna antog namnet analysgruppen för vissa
varvsfrågor.

Analysgmppen för vissa varvsfrågor
får härmed avlämna en sammanfattning av sina överväganden och förslag. Till
denna sammanfattning bifogas analysgruppens rapport, vilken hemligstämplats
enligt § 21 sekretesslagen.

Reservation har avgivits av
ledamoten Bo C. E. Ramfors. Särskilt Nttrande har avgivits av ledamoten Ingvar
Trogen.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den 21 februari 1977

Sven G. Andrén

Sören Mannheimer Bo C. E. Ramfors

Nore Sundberg Göran Tidström Ingvar Trogen

I Björn
Olhans

3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 139

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 34

Innehållsförteckning

1
Direktiv och övriga
förutsättningar för analysgruppens arbete 35

2
Tidigare statliga insatser ................................... 37

3
Den internationella ramen .................................. 39

4
Varvens aktuella situation ................................. 44

5
Lagerproduktionsrisker........................................ 56

6
Alternativa möjligheter att
reducera förlustriskema vid lagerproduktion 57

7
övergäng från lagerproduktion
till orderproduktion.... 59

8
Kapacitetsneddragningsmöjligheter
under de närmaste åren .. 62

9
Den statliga varvsgruppen
organisation ............. 68

10
Vissa utgångspunkter för den
långsiktiga verksamheten inom den statliga varvsgruppen 70

11
Engångsavlösen av statens
åtagande att täcka på Eriksberg fallande förluster 71

12
Den statliga varvsgruppens
kapitalbehov .............. . 73

RESERVATION
Av Bo C. E. Ramfors....................... . 76

SÄRSKILT
YTTRANDE Av Ingvar Trogen ............... 79

Bilaga
1 Betänkande från varvskommittén ............. . 82

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976 77:139 35

1 Direktiv och övriga förutsättningar för analysgruppens
arbete

I ett pressmeddelande den 28 oktober 1976
redovisade industriministern bakgmnden till analysgruppens tillsättande:

"AB Götaverken har i dag presenterat sitt
bokslut för perioden 1975-01-011976-06-30. I detta redovisas en förlust på 581
milj. kr.

Staten förvärvade 1976-07-01 aktiemajoriteten (51
%) i AB Götaverken frän Saléninvest AB vilka äger resterande aktier i
varvsföretaget.

AB Götaverken har ställt krav på aktieägartillskott
från staten i syfte att täcka förlusten i företaget och trygga fortsatt drift
av verksamheten.

Industriministern har i dag förklarat sig beredd
att föreslå regeringen att besluta om tillskjutande av ägarkapital tUl AB
Götaverken i en sådan omfattning som säkerställer en framtida effektiv statlig
varvsindustri i landet.

Tillskottets form och storlek kan i dag inte
fastställas men skall samordnas med frågan om inrättande av en ny statlig
varvskoncem vari AB Götaverken ingår.

En särskild analysgrupp skall omgående tillsättas
av industriministern. Gruppens uppgift är att analysera en långsiktig
verksamhetsplan för en statlig varvskoncem och utarbeta förslag till omfattning
och form för statligt kapitaltillskott till denna. Detta förslag skall baseras
på en analys av sysselsättningsmässiga och finansiella konsekvenser av olika
neddragningsaltemativ. I detta sammanhang måste riskerna med produktion av
fartyg i varvens egen regi belysas.

Analysgruppen skall vid sin bedömning av
kapitaltillskottets storlek även beakta merkostnaden för sammanläggningen av
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB med AB Götaverken, vilka statsmaktema
tidigare förklarat sig beredda att svara för."

Analysgruppens utredningsuppdrag har sålunda kommit
att omfatta följande företag: AB Götaverken (inkl. bl. a. Eriksbergs Mekaniska
Verkstads AB, Götaverken Öresundsvarvet AB, Götaverken Sölvesborgs AB och
Götaverken Finnboda AB), Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet .AB. Den
framtida verksamheten vid Kockums Mekaniska Verkstads AB har också bl. a. vad
avser statens kreditgarantiengagemang i samband med fartygsproduktion i egen
regi (s. k. lagerproduk-lion) analyserats utförligt. Situationen för de små och
medelstora varven, som bedriver fartygsbyggnation och reparationsverksamhet,
har inte närmare belysts i analysgmppens rapport. Härvidlag har analysgruppen
emellertid fömtsatt att de förslag till generella statliga åtgärder som gmppen
i det följande föreslår, även inkluderar dessa företag.

Analysgruppen har i sitt arbete haft tillgång tUl
och i allt väsentligt utgått från utredningar som de berörda företagen själva
gjort, liksom från de prognoser för perioden 19761979 som företagen redovisade
till industridepartementet i juni 1976. På gmndval av en uppdatering av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 3g

dessa
prognoser, varvid varvens prognostiserade finansieringsanalyser för åren
19771980 särskilt har analyserats, har analysgruppen bedömt omfattningen av
det statliga kapitaltillskottet som erfordras de närmaste åren.

För att pröva möjligheterna att reducera de
förlustrisker som är förknippade med planerad lagerproduktion under de
närmaste åren har analysgruppen i samråd med berörda varvsföretag analyserat
effektema av jftterligare neddragningar enligt skilda alternativ. Analysgmppen
har härvid i första hand begränsat bedömningama till att avse perioden
19771979. De undersökta alternativen har i huvudsak avsett fartygsbyggnation
och reparationsverksamhet vid de berörda varvsföretagen.

Effektema på arbetsmarknadsläget i de berörda regionerna
till följd av nedskärningar av sysselsättningen inom varvsindustrin har utretts
separat. Kontakter i denna fråga har tagits med de regionala arbetsmarknadsmyndigheterna
som ställt underlagsmaterial till analysgmppens förfogande.

Parallellt med analysgruppens arbete har inom
industridepartementet genomförts en särskild studie angående varvens betydelse
för övrig svensk industri. Denna studie har ännu inte avslutats, men analysgruppen
har i viss utsträckning tagit del av de preliminära undersökningsresultaten,
som också kortfattat redovisas i sammandraget och analysgruppens rapport.

Mot bakgrund av de frågor analysgruppen har haft
att pröva har övervägts olika möjligheter till att skapa förutsättningar för de
svenska varven att under de närmaste åren kunna konkurrera med utländska varv
om existerande men begränsade beställningspotential. Detta förutsätter att
främst de stora skillnader som f. n. föreligger mellan fartygspriser vid
utländska varv och de svenska varvens produktionskostnad utjämnas.
Analysgruppen har härvid prövat möjligheter att finna temporära stödformer
riktade till potentiella beställare i syfte att möjliggöra för dessa att
genomföra nybeställningar vid svenska varv. Sådana åtgärder har framför allt
övervägts gentemot svenska rederier.

I samband härmed har analysgruppen tagit del av
utredningsmaterial och preliminära överväganden från den särskilda
interdepartementala arbetsgrupp som har till uppgift att kartlägga de svenska
rederiföretagens finansiella läge och förväntad likviditet under de närmaste
åren. Denna arbetsgrupp, som tillsattes av industriministern år 1976, har även
till uppgift att bedöma behovet av eventuella statliga temporära
likviditetsstödjande åtgärder till svensk rederinäring.

I maj 1976 tillsatte regeringen en utredning
(varvskommittén) med uppgift att ge förslag till en organisationsform som kunde
öka och förbättra samordningen mellan de statliga varven. Varvskommittén och
analysgruppen kom att delvis arbeta parallellt. Man kunde också efter hand konstatera
att de båda utredningama berörde samma problemområde.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 37

Varvskommittén beslöt under sitt utredningsarbetes
gång att begränsa sitt uppdrag till att endast föreslå en organisation i sina
huvuddrag för de statliga varven. Analysgruppen har härvid fördjupat studierna
och avgivit de mera detaljerade kompletteringsförslag som kunde bedömas som
nödvändiga inom ramen för de förslag som varvskommittén lämnat.
Varvskommitténs betänkande återfinns som bilaga 1 till analysgmppens rapport
och denna sammanfattning.

I ett tidigt skede av arbetets gång konstaterade
analysgmppen att Saléninvest AB:s nuvarande ägarengagemang i AB Götaverken
påverkade de ställningstagande som analysgruppen bl. a. hade att göra beträffande
formerna för det statliga kapitaltillskottet och den framtida organisationen av
verksamheten inom den statliga varvsgruppen. Analysgmppen hemställde därför
hos industriminstem att separata förhandlingar snarast torde upptas med Saléninvest
AB angående dess framtida ägarengagemang i AB Götaverken. Med anledning härav
bemyndigade regeringen i december 1976 landshövding Erik Huss att för statens
räkning föra sådana förhandlingar. Dessa har ännu inte avslutats.
Analysgruppen har emellertid i sina överväganden och förslag funnit det
lämpligt att utgå ifrån att Saléninvest AB:s nuvarande ägarengagemang kommer
att upphöra inom kort. Analysgmppen finner detta dock ej vara nödvändigt för
den framtida verksamheten inom koncernen.

Till analysgruppen har vidare knutits en särskild
referensgrupp med fackliga representanter från berörda varvsföretag. I övrigt
har en rad skrivelser från bl. a. fackliga organisationer och myndigheter
utgjort underlag för analysgruppens överväganden.

2
Tidigare statliga insatser

I ett flertal varvspropositioner under början av
1970-talet gjordes analyser av varvsindustrins internationella
konkurrenssituation. Det framhölls att 1960-talet varit ett decennium av
ekonomiska svårigheter med starka inslag av kriser för hela den europeiska
varvsindustrin. Till en del berodde detta på faktorer utanför branschen av
ofömtsebar och politisk karaktär, exempelvis stängningen av Suezkanalen år
1967. Men även förändringar inom branschen av strukturell natur, såsom Japans
inträde som prisledare på världsmarknaden och den snabba tekniska utvecklingen
mot nya och större fartygstyper, hade ställt de europeiska varven inför svåra
omställningsproblem. För den svenska varvsindustrin kunde, framhölls det i
propositionema, näringspolitiska åtgärder för att överbrygga tillfälliga
svårigheter vara berättigade endast om de framtida konkurrensfömtsättningama
och branschens inneboende anpassningsförmåga bedömdes som goda.
Rekonstmktionen av AB Götaverken år 1971 skedde mot denna bakgrund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 3g

Hänsyn till varvsindustrins internationella
karaktär och det förhållandet att varvsindustrin i Sverige utgör en betydligt
större del av den totala samhällsekonomin än i de andra stora varvsländema låg
till gmnd för de tidigare övervägandena rörande statliga varvspolitiska
åtgärder. Syftet med dessa var bl. a. att underlätta en anpassning till nya
marknadsförhållanden för den svenska varvsindustrin, vilken bedömdes vara
konkurrenskraftig internationellt.

Framtidsbilden för såväl varven som
sjöfartsnäringen förändrades grundligt genom händelserna på den internationella
oljemarknaden under hösten 1973. Varvsindustrin kom som en följd härav att
teckna endast ett fåtal nya order under åren 19741975.

Utsikterna för de svenska varven att erhålla nya
lönsamma order i någon nämnvärd omfattning under år 1976 bedömdes också som
små. Detta innebar med den framförhållning som varvsproduktionen kräver
att det kom att föreligga en faktisk beläggningslucka av betydande omfattning
under i första hand år 1978 med åtföljande betydande sysselsättningsmässiga
konsekvenser även dessförinnan.

Mot denna bakgrund bedömdes det vara angeläget att
statsmaktema underlättade för varvsindustrin i Sverige att anpassa sig till en
väsentligt lägre produktionsnivå på ett socialt så acceptabelt sätt som
möjligt. Denna neddragning av produktionen åstadkoms genom en kombination av
strukturella åtgärder och finansiella åtaganden.

Det
statliga övertagandet av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB år

1975
låg i linje med detta synsätt.

1976
års varvsproposition (prop.
1975/76: 121)

Mot bakgmnd av krisen på de internationella
fartygs- och frakt-marknaderna med kraftigt försämrad orderingång vid varven
som följd framfördes från den svenska varvsindustrins sida under hösten 1975
krav på temporära statliga kreditgarantier för s. k. lagerproduktion av fartyg.
Härigenom skulle den sysselsättningsnedgång som annars skulle uppkomma i takt
med att varven fullgjorde sina inneliggande beställningar till en del kunna
överbryggas.

Sådan lagerproduktion av fartyg ställde betydande
krav på rörelsekapital hos varven. Varven hade små möjligheter att av egen
kraft anskaffa detta rörelsekapital, bl. a. beroende på de aktuella förhållandena
på fartygsmarknaden.

Syftet med ett statligt finansiellt stöd för
lagerproduktion bedömdes emellertid av statsmakterna vara att skapa
fömtsättningar för en mjukare genomförd produktionsminskning än vad som annars
skulle vara fallet. Mot bakgmnd av den förväntade marknadsutvecklingen ansågs
det samtidigt angeläget att ett lagerstöd medverkade till att åstadkomma en
produktionsminskning, som tedde sig långsiktigt motiverad.

Berörda
varvsföretag redovisade i januari 1976 sina möjligheter att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 39

reducera
den samlade sysselsättningsvolymen med i genomsnitt 30 % från år 1974 t. o. m.
år 1978.

Efter överläggningar i varvsrådet förklarade sig
dessa företag villiga att medverka till en sådan successiv nedtrappning av
produktionsvolymen. Nedtrappningen beräknades t. o. m. år 1978 till totalt ca
5 700 egna anställda i den direkta varvsproduktionen. Härtill kommer ca 2 200
s. k. entreprenadanställda.

Riksdagen beslutade mot denna bakgmnd i maj 1976
att särskilda statliga kreditgarantier för lagerproduktion under åren 19761978
skulle ställas till svensk varvsindustris förfogande. En ram på totalt 3 600
milj. kr. fastställdes för sådana garantier. Vidare skulle den statliga
garantigivningen kopplas till en neddragning av varvskapaciteten i berörda
varvsföretag med i genomsnitt 30 %.

Osäkerheten
om marknadsutvecklingen för svensk varvsindustri under de närmaste åren var
emellertid stor varför varvens möjligheter att erhålla lönsamma
fartygsbeställningar avseende leveranser under år 1979 inte kunde bedömas med
någon rimlig grad av säkerhet. I propositionen förutsattes därför att
ytterligare sysselsättningsminskningar vid varven kunde bli nödvändiga även
efter år 1978. Härvid skulle frågan om ytterligare statliga
lagerproduktionsgarantier prövas på nytt.

I 1976 års varvsproposition behandlades även frågan
om samgående mellan Eriksberg och Götaverken. Härvid beslöts att en
produktions-mässig integration skulle ske mellan företagen fr. o. m. år 1978.
Detta skulle bl. a. ske genom att AB Götaverken övertog samtliga aktier i
Eriksberg vid halvårsskiftet 1976 och att staten vid samma tidpunkt förvärvade
från Saléninvest AB så många aktier i Götaverken att statens andel, inräknat
Statsföretags tidigare innehav av 9,5 % av Götaverkens aktier sedan år 1971,
kom att uppgå till 51 %. I anslutning till detta åtog sig staten även att svara
för täckning av framtida förluster i Eriksberg samt merkostnader i Götaverken till
följd av samgåendet med förstnämnda företag.

Den beslutade samordningen av varvsverksamheten i
Göteborg innebar att statens ägaransvar i varvsindustrin under år 1976
utvidgades väsentligt. Statsföretag AB hade vid denna tidpunkt det fulla ägaransvaret
i Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB.

3
Den internationella ramen

Efterfrågan
på fartygsnybyggnader

Efterföljande redovisning av situationen på
fartygsmarknaderna för de viktigaste fartygstyperna baseras på föreliggande
internationella framtidsbedömningar. Analysgruppen har inte utfört några egna
undersökningar av fartygsefterfrågans utveckling. I redovisningen har tidsperspektivet
omfattat åren fram t. o. m. 1980, resp. 1985.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139

Tankfartyg

Det kan nu konstateras att övergången till andra
energikällor inte skett i den takt som förutsågs omedelbart efter energikrisen.
För resterande delen av 1970-talet räknar man därför i dagsläget med en
relativt hög tillväxt för de sjöbuma oljetransportema. För de närmaste åren
anses tillväxttakten kunna bli 8 ä 10 % per år för att därefter avta emot en
väsentligt lägre långsiktig nivå. Som genomsnitt för 1980-talet anges av olika
bedömare siffror mellan 2 och 4 % per år.

Baserat på denna tillväxttakt för sjötransporter av
olja erhålles en efterfrågan på tonnage för oljetransporter som av olika källor
beräknats till 280330 milj. DWT år 1980 och tiU 340385 milj. DWT år 1985.

Tillgången på tonnage för oljetransporter kan
beräknas på sätt som redovisas nedan. Avgången från existerande tonnage har
härvid bedömts äga rum i en takt motsvarande 10 milj. DWT per år under hela
perioden. Detta motsvarar nuvarande skrotningstakt.

milj. DWT

Existerande
tonnage 1977-01-01 ..................... 344

Beräknade
leveranser av beställt tonnage ............ 33

Beräknad
avgång från existerande tonnage 19771980 40

Kvarvarande
tonnage 1980-12-31...................... ...... 337

Beräknad
avgång från befintligt tonnage 19811985 50

Kvarvarande
tonnage 1985-12-31 ...................... ..... 287

Nybyggnadsbehov
198119851 .................... 70115

1 Hänsyn har tagits till permanent försämrad
effektivitet för tonnaget, vilket bedöms motsvara ca 20 milj. DWT.

Av ovan framgår en fortsatt kraftig obalans mellan
efterfrågan och tillgång på tankfartygstonnage under slutet av 1970-talet.

Beroende på tankfartygens dominerande andel (ca 60
%) av totala världshandelsflottan spelar obalansen på tankfartygsmarknaden en
helt avgörande roll för utvecklingen på hela fartygsmarknaden. Spekulationer
om när balans kan väntas inträffa förekommer i stor omfattning. Olika bedömningar
anger tidpunkten inom ett så brett tidsfält som från början av år 1978 till
några år in på 1980-talet.

Man kan mot denna bakgrund konstatera att någon
större efterfrågan på nybyggnation av tankfartyg inte kommer att äga rum under
de närmaste åren. Däremot kan på längre sikt en relativt betydande efterfrågan
väntas, vilken då troligen kommer att inriktas mot mycket stora tankfartyg. De
transportekonomiska fördelama vid transport av råolja över långa avstånd talar
för detta. Även mindre tankfartyg avsedda för flera lastsorter, främst
raffinerade produkter, kan komma att bli intressanta.

Bulkfartyg

De sjöburna transporterna av s. k. bulkvaror har
under 1960- och 1970-talen ökat mycket kraftigt, främst beroende på den stora
råvaru-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 41

importen
till Japan, och påskyndade övergången till transport i stora bulkfartyg från
mindre lastfartyg. Denna strukturomvandling är emellertid i dag i det närmaste
avslutad, och den tidigare kraftiga ökningen i den japanska råvamimportén
fömtses komma att minska under prognosperioden. Det är därför sannolikt att
tillväxttakten för sjöburna bulktransporter kommer att bli lägre på 1980-talet.

Den minskade tillväxten i sjöbuma transporter av bulkvaror
beräknas medföra en efterfrågan på bulktonnage på ca 140160 milj. DWT år 1980
och 180195 milj. DWT år 1985.

Tillgången
på tonnage för bulktransporter framgår nedan.

milj.
DWT

Existerande tonnage
1977-01-01 ........................ 140

Beräknade leveranser av
beställt tonnage ........... 25

Beräknad avgång från
existerande tonnage 19771980 8

Kvarvarande tonnage
1980-12-31 .................... 156

Beräknad
avgång från existerande tonnage 19811985 16

Kvarvarande tonnage
1985-12-31 .................... 140

Nybyggnadsbehov 19811985
...................... 4055

Under de närmaste åren kommer det att råda en
situation där tillgången på bulktonnage överstiger efterfrågan. Under
förutsättning att inga ytterligare beställningar sker för leverans före år 1980
kommer det att i stort sett råda balans mellan efterfrågan och tillgång på
tonnage detta år. Ar 1985 väntas efterfrågan på tonnage kraftigt överstiga tillgången
på befintligt tonnage. På lång sikt kan sålunda förväntas ett kontinuerligt
behov av nytt bulktonnage, dels med en inriktning mot större fartyg för
transporter av malm, kol etc. över stora avstånd och dels mot mindre
specialfartyg, avsedda för olika laster.

Övriga
fartyg

Det kan för styckegodsfartyg konstateras att ett
jämnt och normalt nybyggnadsbehov kan fömtses under hela prognosperioden. F. n.
är orderingången koncentrerad tUl roll-on roll-off-fartyg och konventionella
st>ckegodsfartyg.

För gasfartyg och speciellt LNG-fartyg kan
konstateras att, under förutsättning att planerade gastransportprojekt igångsattes,
kommer ett stort beställningsbehov för leveranser omkring år 1980 och senare
att föreligga. Det bör tilläggas att redan beställda fartyg tillsammans med
existerande flotta väntas täcka behovet av tonnage under resten av 1970-talet.

Några prognoser för s. k. icke-lastbärande fartyg
föreligger inte men ett årligt nybyggnadsbehov i storleksordningen 1 milj. BRT
kan anses vara sannolikt. Till största delen är dock detta nybyggnadsbehov av
ren nationell karaktär.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att ett drastiskt reducerat ny-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 42

byggnadsbehov
för åren 19771980 måste anses vara sannolikt. Genomsnittligt uppgår detta
totalt sett för samtliga fartygstyper till 12 å 13 milj. KBRT per år, vilket
kan jämföras med leveransvolymen år 1975 om över 20 milj, KBRT. Huvudsakligen
är detta effekter av bortfallet för tank- och bulkfartyg, medan
nybyggnadsbehovet är relativt väl hävdat för styckegods- och övriga fartyg.
För världens varvsindustri innebar detta, mätt i relation till
sysselsättningen år 1975, ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande om ca 60 %
under åren 19771980.

I detta sammanhang bör dock nämnas att redan
beställda fartyg svarar för huvuddelen av redovisat kapacitetsutnyttjande
varför förmodligen en avsevärt lägre nivå (3040 %) kan förväntas råda under
senare delen av perioden.

För åren 19811985 beräknas ett genomsnittligt
årligt nybyggnadsbehov om 1618 milj, KBRT föreligga. Det ökade behovet
återspeglar framför allt en större efterfrågan pä tank- och bulkfartyg. Det
totala nybyggnadsbehovet för dessa fartygstyper under denna period motsvarar
emellertid endast knappt hälften av 1975 års leveransvolym.

Det bör slutligen påpekas att de angivna
fartygsleveranserna endast utgör beräknade årsmedelvärden och att betydande
förskjutningar troligen kommer att äga rum. För perioden 19811985 är detta
speciellt troligt, och det beräknade medelvärdet uppnås förmodligen inte förrän
mot slutet av perioden.

Varvskapacitetens
utveckling

Utvecklingen inom den internationella
varvsindustrin har under efterkrigstiden varit snabb och inneburit en
omfattande utbyggnad av den samlade produktionskapaciteten. De totala årliga
varvsleveransema har ökat från 5 milj. BRT år 1955 tUl 34 milj. BRT år 1975.

Utvecklingen under efterkrigstiden karakteriserades
främst av en kraftig utbyggnad sedan slutet av 1950-talet av varvskapaciteten i
Japan. Av ökande betydelse under senare år har varit uppbyggnaden av nya stora
varv i vissa utvecklingsländer. Dessutom kan konstateras en kraftig tillväxt i
fartygsstorleken under perioden.

Under resterande del av 1970-talet kan, mot
bakgrund av tidigare redovisade bedömningar av efterfrågan på olika
fartygsnybyggnader, konstateras ett betydande överskott på varvskapacitet.
Under första delen av 1980-talet kan även förväntas kapacitetsöverskott, dock i
mindre utsträckning än under tidigare period.

Några kraftfulla åtgärder för att reducera den
internationella varvskapaciteten har ännu inte vidtagits i så måtto att varvsanläggningar
helt tagits ur drift. Reducering av arbetsstyrkan, reducerat övertidsuttag
eller reducerat utnyttjande av underleverantörer har genomförts på

1 KBRT = Kompenserat BRT. Detta är en enhet som
bättre än BRT och DWT motsvarar utnyttjande av varvskapaciteten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 43

många
håll. Sverige torde genom beslutet att helt upphöra med fartygsproduktion vid
Lindholmen och Eriksbergsvarven hittills vara det enda land där en permanent
reduktion genomförs.

Den föreliggande överkapaciteten inom
varvsindustrin är ett världsomspännande stmkturproblem. Fartygsmarknadens
internationella karaktär innebär att problemet inte kan isoleras nationellt.
Åtgärder i ett mera betydande varvsland inverkar på de övrigas situation och
handlingsmöjligheter. Ansträngningar att åstadkomma en samordnad nedtrappning
av världens varvskapaciteter har inte heller saknats, bl. a. inom OECD:s
varvsgrupp bedrivs f. n. ett intensivt arbete i detta syfte.

Statliga
stödåtgärder

Analysgruppen har utfört en inventering av de
statliga stödåtgärder som i många länder ges till såväl rederier som varven.
Denna inventering visar att i de flesta betydande varvsländerna utgår någon
form av statligt stöd. Det kan framhållas att under år 1976 genomfördes, framför
allt i Norge, Västtyskland och Nederländerna, utökade statliga insatser,
riktade mot beställare av fartyg. Exempelvis kan nämnas att det nederländska
stödet f. n. uppgår till ca 24 % av kontraktspriset.

Prisutvecklingen

Tidigare redovisade obalans på oljefraktmarknaden
ledde under år 1975 till drastiskt reducerade fraktsatser. Härigenom skedde
från beställarnas sida omfattande annulleringar av tankfartygsbeställningar.

Dessutom konverterades ett flertal beställningar
till andra fartygstyper, speciellt bulkfartyg. Nybeställningar av tankfartyg
upphörde praktiskt taget helt. Detta medförde en mycket stark prispress under
åren 1975 cch 1976 på såväl nytt tonnage som andrahandstonnage. Ef fekterna av
denna utveckling ledde även till låga priser för annat tonnage än tanktonnage.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som präglar den
internationella sjöfartskcnjunkturen under de närmaste åren är det i dagsläget
s\ art att bedöma hur den framtida prisutvecklingen kommer att gestalta sig.
Det finns skäl att se på 1976 års mycket låga prisläge såsom betingat av att
både varv och rederier i många fall befann sig i ett tvångsläge. .A.V de
bedömningar som återgivits i det föregående är emellertid den slutsatsen
berättigad att det ännu under åtskillig tid kommer att råda en internationell
marknadssituation där det aktiva köparintresset väsentligt understiger den
kapacitet som söker tillverkningsobjekt, med åtföljande allvarliga effekter på
varvsindustrin.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 44

4
Varvens aktuella situation

I det följande avsnittet ges en beskrivning av de
statsägda varvens och Kockums nuvarande situation och framtidsutsikter.
Redovisningen har i huvudsak baserats på enkäter som varven lämnat till
industridepartementet i juni 1976 samt en uppdatering av dessa som gjorts av
analysgruppen. Varvens produktionstekniska status liksom deras betydelse för
övrig svensk industri redovisas även.

Götaverkenkoncernen
(exkl. Eriksberg)

Några nya fartygskontrakt har inte tecknats sedan
år 1974. Sedan hösten 1975 har däremot två fartyg annullerats. Av de fartyg som
färdigställts under är 1976 och tidigare är fem ännu ej levererade till följd
av tvister med beställarna.

Mot bakgrund av rådande marknadssituation har inom
Götaverken planerats en omfattande lagerproduktion under de närmaste åren.

I förhållande till nuvarande sysselsättningsnivå
täcker orderstocken vid Arendal 55 % av sysselsättningen under år 1977. För
1978 och följande år är endast lagerproduktion planerad. Vid Öresundsvarvet äi
motsvarande procentsatser 78 % för år 1977 och 29 % för år 1978.

Enligt det ingångna ramavtalet (december 1975)
mellan staten och Saléninvest AB skall verksamheterna vid Eriksberg och
Arendalsvarvet slås samman och koncentreras till Arendalsvarvet. Detta innebär
att i takt med att nuvarande orderstock fullföljs vid Eriksberg skall de anställda
där successivt flyttas över till Arendalsvarvet men även till andra
Götaverken-enheter, företrädesvis Cityvarvet. Verksamheten vid Eriksberg
beräknas sålunda vara nedlagd är 1979.

Det totala antalet sysselsatta i
nybyggnadsverksamheten i Göteborg uppgick vid utgången av år 1976 till ca 9 700
personer. En neddragning av sysselsättningen i denna verksamhet planeras under
åren 19771979 med ca 4 700 personer. Vid Öresundsvarvet beräknas enligt
nuvarande plan en i stort sett oförändrad sysselsättningsnivå kring 3 300
anställda under åren 19761979.

Resultatutvecklingen för AB Götaverken (exkl.
Eriksberg och Calor & Celsius) före koncernbidrag, bokslutsdispositioner
och skatt) för åren 19711976 redovisas nedan.

År

Milj.
kr.

1971

32

1972

111

1973

69

1974

9

1975

178

1976

398
l:a halvåret

Resultatförsämringen under år 1975 orsakades främst
av att priserna för de under år 1975 levererade fartygen inte gav täckning för
en relä-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 45

tivt
hög kostnadsstegring. Ytterligare orsaker var en oförmånlig valutakursutveckling
och svåra produktionsproblem vid Finnbodavarvet. Investeringarna i samband med
en modernisering och utbyggnad av Cityvarvet under år 1975 blev vidare en
belastning för detta års resultat.

Utvecklingen
under första halvåret 1976 avviker kraftigt mot tidigare prognoser då ett
nollresultat förväntades. Resultatförsämringen beror dock delvis på vissa
speciella faktorer, nämligen dels att principerna för redovisning av
valutaförluster ändrats, dels att även i övrigt försiktigare bokslutsprinciper
användes, dels att leveransema av fyra fartyg förskjutits till andra halvåret
1976.

Vidare
försämrade produktionskostnadsutvecklingen vid Finnboda och
valutakursutvecklingen resultatet ytterligare. Effektema av de ändrade
bokslutsprinciperna utgör förluster som egentligen är hänförliga till tidigare
år. De förskjutna fartygsleveransema bör, åtminstone delvis, förbättra
resultatet under kommande år.

För
andra halvåret 1976 prognostiseras ett överskott på ca 60 milj. kr. varvid
nämnda leveransförskjutningar dock ännu ej kunnat tillgodoräknas. Slutligt
ställningstagande till principema för värdering av pågående nybyggnation har
emellertid ännu inte tagits.

Den
framtida resultatutvecklingen vid Götaverken är utomordentligt oviss och är
svår att bedöma. Sammanfattningsvis kan emellertid konstateras att
prognostiserat positivt resultat för orderstocken innevarande år kommer att
efterföljas av betydande negativa resultat på lagerproduktionen samma år och
under åren 1978 och 1979 i storleksordningen 700 milj. kr. Härvid har antagits
att en genomsnittlig prisnivå på 85 % av självkostnaden kan erhållas för
lagerproduktion under dessa år. I sammanhanget kan nämnas att en förändring av
den prognostiserade prisnivån med r 10 % påverkar resultatutvecklingen under
dessa år med ca 350 milj. kr.

För
att kompensera Götaverken för tidigare års förluster och för att tillräckligt
rörelsekapital skall kunna upprätthållas har för åren 1977 1980 uppskattats
ett totalt kapitalbehov av ca 650 milj. kr. Hänsyn har här\id tagits till den
upplåning som företaget av egen kraft bedömts kunna genomföra samt att statens
förlusttäckningsåtagande beträffande Eriksberg kommer att medföra en viss
överlikviditet som kan disponeras av Götaverken. Beräknade förluster på
lagerproduktionen under dessa år skall läggas till ovanstående kapitalbehov.

Eriksberg

Verksamheten vid Eriksberg skall som tidigare
nämnts enligt nuvarande planer läggas ned i takt med att orderstocken
fullföljs.

Utöver orderstocken planeras emellertid f. n. en
produktion av tvä 60 000 DWT bulkfartyg. Det sista av dessa fartyg kommer att
levereras i februari år 1979, varefter produktionen upphör helt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 4g

Antalet anställda har reducerats med ca 1 300
personer under åren 1975 och 1976 och uppgick vid slutet av år 1976 till 4 520
personer. Under perioden 19771979 reduceras den i varvsproduktion sysselsatta
personalstyrkan kontinuerligt genom naturlig avgång och överföringen till
Götaverken. Vid halvårsskiftet 1979 kommer arbetsstyrkan vid Eriks-berg i stort
att ha avvecklats.

De prognostiserade förlusterna för åren 19761979
uppgår till drygt 950 milj. kr. enligt de preliminära beräkningar som
presenterats av moderbolaget AB Götaverken. Beloppet är till stor del att hänföra
till speciella kostnader för nedläggning och åtföljande sammanläggning med
Arendalsvarvet. Härvid har fömtsatts att årlig förlusttäckning kommer att
erhållas från staten. I avsnitt 11 diskuteras rimligheten i denna beräkning.

Företagets likviditetsmässiga handlingsberedskap
stärktes under år 1975, bl. a. genom att en rörlig kredit på 200 milj. kr.
erhölls. Under år 1976 har det erhållna aktieägartillskottet på 420 milj. kr.
från staten ytterligare förstärkt likviditeten. Förutsatt att de kommande årens
förlusttäckningsbidrag erhålles senast i anslutning till bokslutens faststäl
lande eller i form av engångsbelopp beräknas det goda likviditetsläget kunna
bibehållas.

Leveransema under år' 1976 har löpt planenligt.
Några påtagliga risker har ej bedömts föreligga beträffande kvarvarande
leveranser under åren 1977 och 1978.

Götaverken
Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet är den största anläggningen i
Götaverkens Reparationsdivision och intar en framskjuten plats bland
reparations-varven i Skandinavien. Anläggningarna är mycket moderna och Cityvarvet
har en kapacitet att docka fartyg på upp till 230 000 DWT.

Lyftkapaciteten över varvets stora flytdocka (130
ton) är unik i dessa sammanhang. Investeringsprogrammet (ca 350 milj. kr.) för
dessa anläggningar har nyligen avslutats. Cityvarvet har haft en relativt god
beläggning under senare år men rådande låga sjöfartskonjunktur och stark
utländsk priskonkurrens har vållat betydande förluster även f Götaverkens
reparationsverksamhet.

På gmnd av ny lag 1977-04-01 om förbud mot utsläpp
av oljehaltigt vatten i kombination med den låga inseglingshöjden under
Älvsborgs-bron kommer avsaknaden av en tankrengörings- och ballastvattenstation
att vara ett betydande handikapp för Cityvarvets möjligheter att konkurrera om
reparationer av större fartyg. F. n. pågår undersökning avseende lokalisering
och kapacitet för en sådan anläggning. Kostnaden har grovt uppskattats till ca
50 milj. kr.

Resultatutvecklingen är f. n. negativ och en snabb
konjunkturförbättring inom sjöfartsnäringen under innevarande år är en viktig
förut-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 47

sättning
för varvets möjligheter att begränsa förlusterna under de närmaste åren.
Osäkerheten om marknadsutvecklingen för fartygsreparationer under dessa år är
dock mycket stor.

Antal anställda vid utgången av år 1976 uppgår
totalt till ca 2 400, varav ca 500 tjänstemän. I detta antal ingår även
anställda inom nybyggnadsverksamheten (sektioner och däckshus till
Arendalsvarvet) och anställda vid industriskolan. Härtill bör även läggas det
stora antalet entreprenadanställda som finns vid varvet. Dessa anlitas dels för
målning och rengöringsarbeten, dels för utjämning av beläggningstoppar.

Nyligen har utarbetats nya planer för verksamheten.
Sysselsättningsprognosen för bl. a. kollektivanställda har sålunda reviderats
och innebär en drastisk förändring jämfört med de sysselsättningsplaner som
redovisades till industridepartementet vid halvårsskiftet 1976. Bl. a. har den
tidigare redovisade mottagningskapaciteten på ca 1 800 personer för
kollektivanställda från Eriksberg i dagsläget skurits ned med ca I 000
arbetstillfällen. Den framtida rekryteringen av reparationsarbe tare kommer i
huvudsak att avse ersättning för naturlig avgång. Denna kommer dock i huvudsak
att ske genom överföring av arbetare från Eriksberg. Enligt företagsledningens
bedömningar föreligger ett totalt ersättningsbehov under perioden på ca 700800
personer. Det minskade behovet av tjänstemän som redovisats bör i första hand
ses mot bakgrund av den omorganisation av verksamheten som påbörjades och
denna har förutsatts kunna klaras genom s. k. naturlig avgång.

Götaverken
Sölvesborg

Produktionen vid Sölvesborgsanläggningen har under
de senaste åren huvudsakligen varit inriktad på sektionsbyggande till
storvarven. Under år 1976 har man dock successivt övergått till produktion av
kompletta fartyg. Enligt nuvarande planer kommer verksamheten år 1977 att inriktas
mot fartygsnybyggnader (70 %) och reparation och annan verksamhet (30 %).

Beslut har fattats om byggande av två fartyg i egen
regi. Dessa lagerfartyg på 3 800 DWT är huvudsakligen avsedda för transport av
skogsprodukter.

Antalet egna anställda, f. n. sysselsätts ca 330
personer, beräknas minskas till ca 300 personer under år 1977.

Götaverken
Finnboda

Under 1970-taIet har Finnbodas
produktionsinriktning dominerats av nybyggnadsverksamheten. Ca en tredjedel av
verksamhetsvolymen vid varvet har emellertid utgjorts av reparationsverksamhet.
F. n. sysselsätts-totalt ca 680 anställda varav 540 är kollektivanställda.

Verksamheten
har under senare år uppvisat extremt höga förluster,.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 48

varvid
framför allt nybyggnadsverksamheten har uppvisat ett helt otillfredsställande
resultat.

Som
en följd av företagets svåra ekonomiska situation har en ny handlingsplan
utarbetats. Enligt denna plan kommer den framtida verksamheten att minska med
35 % i förhållande till 1976 års volym och i huvudsak att omfatta
fartygsreparationer och fartygsombyggnader. Antalet sysselsatta planeras
minska frän ca 680 (slutet av år 1976) till ca 570 (slutet av är 1979), dvs.
110 anställda kommer att beröras. Minskningen av den kollektivanställda
personalen sker från ca 540 tiU ca 480. Denna beräknas kunna genomföras med
naturlig avgång. För tjänstemannapersonalen (inkl. arbetsledama) kan ej
minskningen frän ca 140 till ca 90 klaras av pä samma sätt. Företaget har
utfärdat varsel för denna kategori under mitten av december 1976,

Uddevallavarvet
AB

I och med en nyligen avslutad genomgripande ny- och
ombyggnad har varvet moderniserats och har nu kapacitet för byggandet av fartyg
upp till 600 000 ton dödvikt.

Uddevallavarvets orderstock är ca ett är längre än
de övriga storvarvens. Det sista fartyget i orderstocken skall levereras under
första halvåret 1979. Fr, o, m, år 1978 planeras f. n. lagerproduktion.

Orderstocken har under år 1976 varit föremål för
omförhandlingar. Bl. a. har en order pä ett 485 000 DWT tankfartyg konverterats
till två bulkfartyg. Några annulleringar har ej förekommit.

F. n. sysselsätts ca 3 400 personer vid varvet och
en nedgång av antalet anställda under åren fram t. o. m. 1979 planeras ske med
ca 300 personer. Denna minskning berör främst kollektivanställda och den beräknas
genomföras genom naturlig avgång.

Lagerproduktionens del av sysselsättningen ökar
från 53 % i slutet av år 1978 till ca 90 % under hela år 1979. Att
sysselsättningen ej kommer att öka i takt med vad som tidigare planerats
medför att varvets nya anläggningar ej kommer att vara fullt utnyttjade.

Resultatutvecklingen (före koncernbidrag,
bokslutsdispositioner och skatt) redovisas nedan.

Ar Milj.
kr.

Utfall

1971

33

1972

+ 16

1973

+
50

1974

+
47

1975

+
28

1976

+ 71

Det positiva resultatet för år 1976 kommer i
huvudsak att avsättas som reserv for eventuellt tillkommande förluster på
kundfordringar. Resultat-prognoserna för innevarande år och är 1978 är
jämförelsevis tillfreds-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976
77:139 49

ställande. För år 1979 prognostiseras en förlust i
storleksordningen 100 milj. kr. Denna prognos är emellertid beroende av gjorda
antaganden om lagerproduktion under detta år. Med hänsyn tagen till bl. a.
självfinansieringsmöjligheterna under perioden kan förutses ett behov av
kapitaltillskott i storleksordningen 100 milj. kr. under år 1979. Osäkerheten
i dessa bedömningar är givetvis f. n. ganska stor, men tillkommande förluster
till följd av eventuella avbeställningar måste bedömas som relativt begränsade.

Karlskronavarvet

Karlskronavarvet skiljer sig i
flera avseenden från de övriga här behandlade varven. Ca 60 % av den totala
kapaciteten beläggs sålunda med marina nybyggen, ombyggnader och underhåll.
Endast den del av verksamheten som omfattar sektionstillverkning och tunga
järnkonstruktioner samt i viss utsträckning reparationssidan befinner sig i en
liknande marknads- och konkurrenssituation som övriga varv. Som ett led i
varvets strävan att utveckla en bredare verkstadsrörelse förvärvades år 1975
H\ilans Mekaniska Verkstads AB, som bl. a. tillverkar trave rser.

Leveranserna enligt orderstocken
under innevarande år belägger ca 52 % jämfört med 1976 års leveransvolym. Under
är 1978 täcker nuvarande orderstock till 25 % produktionskapaciteten detta år.
För att bl. a. kompensera bortfallet av sektionstillverkning för storvarvens
räkning blir varvet tvunget att söka nya tillverkningsobjekt.

Antalet anställda vid
Karlskronavarvet uppgick vid slutet av år 1976 till omkring 1 660 och planeras
t. o. m. år 1979 minska med ett 80-tal personer.

Resultatutvecklingen under de
senaste åren har varit god. Den framtida resultatutvecklingen är i hög grad
beroende av den serieeffekt som kan uppnås. Enstycksobjekt, som t. ex.
minfartyg, medför stor ryckighet i beläggningen varför störningar med direkt
resultatpäverkande effekter lätt kan uppstå.

Varvets likviditet och soliditet
bedöms som tillfredsställande under de närmaste åren med goda fömtsättningar
att möta förhållandevis kraftiga resultatavvikelser. Denna bedömning får dock
inte undanskymma de beläggnings- och sysselsättningsproblem som torde kunna
uppkomma till följd av frånvaro av sektionsbeställningar och hårdnande
konkurrens om underhållsarbeten.

4 Rilcsdagen 1976-77. I saml. Nr 139

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 50

Kockums Mekaniska Verkstads AB

Under åren 1975 och 1976 har inga
nya fartygskontrakt tecknats. Utöver en avbeställning som gjordes under är 1975
av ett tankfartyg har samma redare avbeställt ytterligare ett fartyg under
våren är 1976. Detta fartyg kommer dock att färdigställas för en annan
beställares räkning.

Varvets orderstock består f. n. av
5 st. 355 000 DWT tankfartyg. Sista leverans kommer att ske under första
kvartalet 1978.

Under åren 19771979 planeras
produktion av LNG-fartyg, Dessa fartyg är tekniskt komplicerade,
kostnadskrävande och har en förhållandevis lång upparbetningstid vilket
innebär att de tvä första fartygen kommer att färdigställas först under år
1979. Upparbetning av det första fartyget kommer att ske under innevarande år,
med produktionsstart i verkstäderna vid halvårsskiftet. Åtminstone de tvä
första av de planerade LNG-fartygen avses under byggnadstiden bli finansierade
med hjälp av lagerproduktionsgarantier.

Det totala antalet anställda vid
utgången av år 1974 beräknas minska med 1 350 personer till ca 4 250 vid
utgången av år 1979. Vid utgången av år 1976 var ca 4 800 personer anställda
vid varvet. Den fortsatta personalminskningen beräknas huvudsakligen vara
genomförd redan under år 1977 och avses genomföras genom utsträckning av
orderstocken, naturlig avgång samt genom en överföring av personal till andra
företag inom koncernen. Den beräknade osälda produktionens andel av sysselsättningen
beräknas öka från 30% andra halvåret 1977 till 100% fr. o. m. andra halvåret
1978.

Resultatutvecklingen vid Kockums varv under åren 19711976 redovisas
nedan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Utfall

Å r

Milj. kr.

1971

+
51

1972

+
109

1973

+
124

1974

+
156

1975

+
45

1976

+
25

opaginerad Kontrollera mot PDF

För åren 19771979 prognostiseras
en positiv resultatutveckling, varvid bl. a. resultatet för år 1979 har
baserats på förutsättningen att den planerade lagerproduktionen av gasfartyg
kommer att kunna säljas

1 Vid årsskiftet 19761977
genomfördes en omorganisation inom koncernen innebärande att moderbolaget
byter namn till Kockums AB och det tidigare namnet Kockums Mekaniska Verkstads
AB försvinner. Varvsrörelsen som tidigare drivits av moderbolaget kommer under
år 1977 att överföras till ett dotterbolag som får namnet Kockums Varv
(Shipyard) AB, i dagligt tal Kockums Varv. Efter att dessa ändringar genomförts
kommer moderbolaget att omfatta koncernledning och vissa stabsfunktioner.
Moderbolagets till-gängar utgörs av fordringar på och aktier i dotterbolag som
samtliga blir direktägda av moderbolaget Kockums AB.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 51

detta år. Om detta inte kan genomföras, vilket f. n. inte
kan uteslutas, kommer ett förlustresultat att redovisas för detta år.

Under den gångna delen av
1970-talet har Kockums haft en god likviditet och soliditet. Detta har berott
på varvets goda räntabilitet samt på att varvet erhållit kontantförskott av
sådan storleksordning att dessa regelmässigt varit större än motsvarande
bindning av kapital i material och pågående arbeten.

Soliditetsmässigt tål varvet
kraftiga förluster på lagerproduktion men likviditetsmässigt kan påfrestningar
komma att uppstå. Tidpunkten för försäljning av gasfartygen blir helt avgörande
för varvets likviditetsutveckling under de närmaste åren.

Utöver de under åren 1975 och 1976
annullerade fartygskontrakten är ytterligare annulleringar av fartyg i den
återstående orderstocken ej kända.

Dock föreligger tveksamhet om en
beställare kan fullgöra sina åtaganden avseende orderstockens två sista
tankfartyg. Beställaren uppges ha allvarliga ekonomiska problem men en lösning
som skulle hälla Kockums skadelösa och möjliggöra planenlig leverans kan enligt
företagsledningen bli aktuell. Risken för att beställaren efter leverans kan
tvingas begära amorteringsanstånd kan dock ej negligeras.

Varvens produktionstekniska status

Den svenska varvsindustrins
investeringsutveckling under 1960-talet kännetecknades av relativt stora
variationer med kraftiga toppar i början cch i slutet av decenniet.
Investeringstoppama i början av 1960-talet innefattar tillkomsten av
Arendalsvarvet och utbyggnaden av Uddevallävarvet (19581960). Mot slutet av
1960-talet påbörjades en omfattande rationalisering och ombyggnad av Kockums
anläggningar i Malmö. Härtill skall läggas utvidgningen av byggnadsdockan vid
Eriksberg under åren 19681969. Under perioden 19651972 investerades i
genomsnitt ca 113 milj. kr. per är, varav drygt 50% i byggnader och
anläggningar. Investeringsvolymen per anställd uppgick under denna period till
i genomsnitt 3 700 kr. jämfört med 6 800 kr. per anställd för hela den svenska
industrisektorn.

Första delen av 1970-talet
kännetecknades av en mycket kraftig investeringsaktivitet i varvsindustrin.
Sålunda investerades under perioden 19721976 ca 590 milj. kr. per år, vilket
givetvis har medfört en omfattande kapacitetsökning inom branschen. Bland
annat kan nämnas att Kockums investerat i nya anläggningar för plåtbearbetning
(s. k. flak line) och i en kraftig utvidgning av lyftkapaciteten över
byggdoc-kan. I Uddevalla har genomförts en betydande ny- och ombyggnad av
varvsanläggningama som i praktiken innebär helt nya anläggningar för

1 Bedömningar av resp. ston'arv har
baserats på en av analysgruppen initierad konsultutredning, genomförd av
Maynard Shipbuilding Consultants AB.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 52

skrovtillverkning
(bl. a. byggdocka) som tas i bruk under är 1977. Den totala kostnaden för detta
projekt har uppskattats till ca 650 milj. kr. I Göteborg har framför allt
Arendalsvarvet genomgått en omfattande modernisering och vid Öresundsvarvet har
vissa investeringar i nya anläggningar för bl. a. skrovtillverkning genomförts.
Vid sidan av de direkta investeringarna i produktionsapparaten har varven också
genomfört betydande satsningar pä det personalsociala området. I sammanhanget
bör även framhållas de senaste årens kraftiga ökningar i investeringar i den
egna produktionen (fartygsandelar).

Götaverken

Inom Götaverken har man genomfört en långt gående
standardisering av den nuvarande fartygsproduktionen. F. n. produceras vid
Arendalsvarvet enbart tankfartyg på ca 150 000 DWT. Vid Öresundsvarvet
produceras bulk- och OBO-fartyg på ca 120 000 DWT. Tidigare tillverkade
Götaverken även mindre bulk-, produkttank-, container- och
roll-on-roll-off-fartyg samt bil- och passagerarfärjor i betydande omfattning.
Specialisering har under de senaste åren sålunda varit påtaglig.

Den äldre varvsanläggningen i Göteborg, Cityvarvet,
utnyttjas huvudsakligen för ombyggnader och reparationer av fartyg. Under
perioden 19731976 har genomförts ett omfattande investeringsprogram i dessa
anläggningar. Bl. a. kan nämnas en ny flytdocka med kapacitet att docka fartyg
i storlekar upp till 230 000 DWT.

Fartygsnybyggnationen vid Arendalsvarvet bedrivs i
tvä byggdockor. De största tankfartygen som har byggts vid anläggningarna är
tankfartyg om 230 000 DWT. Byggandet av dessa fartyg medförde dock betydande
svårigheter. Förestående lagerproduktion omfattar bulk- och PROBO-fartyg.
Varvet har emellertid begränsade erfarenheter av denna typ av blandad produktion
men bl. a. med tanke på den erfarenhet som överförs från Eriksberg av sådan
produktion, bedöms möjligheterna att genomföra vald produktion som goda. De
under de senaste åren utvecklade datorbaserade styr- och kontrollsystemen
innebär vidare att varvet har bra administrativa rutiner för att kunna
genomföra ett blandat nybyggnadsprogram. Varven har emellertid begränsade
resurser för ett omfattande utrustningsarbete. Bl. a. är kajkapaciteten en
begränsande faktor. Härtill bör läggas att kapaciteten för tillverkning av s.
k. kurvade sektioner är ytterst begränsad.

Öresundsvarvets produktionsapparat är väl avpassad
till att genomföra ett blandat produktprogram. Flexibla styrsystem och en ej
alltför hårt specialiserad produktionsapparat torde medföra goda möjligheter
att genomföra valt lagerproduktionsprogram, som består av mindre bulkfartyg, en
fartygstyp som företaget har byggt tidigare. Totalt sett kan emellertid
konstateras att Öresundsvarvets produktionsapparat inte är lika modern som de
övriga storvarvens. F. n. genomförs byggnationen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 53

av
fartyg på en bädd och avsaknaden av byggdocka torde medföra en
konkurrensbegränsande faktor i framtiden.

För
ett fullföljande av planerad lagerproduktion inom Götaverkenkoncernen torde
investeringsbehovet vara relativt begränsat. Inga investeringar för
kapacitetshöjande åtgärder synes vara nödvändiga. De ersättningsinvesteringar
som erfordras för att upprätthålla produktionen bör göras genom överförande av
lämplig utmstning från Eriksberg. Vissa miljöinvesteringar, omfattande
förbättring av arbetsmiljö, service och personalvård, är troligtvis nödvändiga.
Härtill bör läggas en framtida utbyggnad av kajkapaciteten vid Arendalsvarvet.
Under den närmaste femårsperioden har från företagsledningen redovisats ett
investeringsprogram omfattande totalt ca 330 milj. kr. för de båda varvsanläggningama.
Ca 200 milj. kr. av detta investeringsbehov anses enligt företagsledningens
bedömning nödvändigt.

Uddevallävarvet

Uddevallavarvet har i likhet med de övriga
storvarven genomfört en långt gående specialisering av produktionen. Varvet har
under de senaste åren bjggt såväl stora tank- och bulkfartyg som
produkttankfartyg, men i orderstocken finns f. n. endast stort bulk- och
tanktonnage. Sedan mitten av 1960-talet har varvets investeringar legat på en
påtagligt låg nivå. Detta motiverade det under år 1973 fattade beslutet om en
stor ny- och ombyggnad av varvsanläggningama. Detta investeringsprogram kommer
att vara avslutat under innevarande år. BI. a. omfattar programmet en ny docka
med kapacitet för fartyg upp till ca 600 000 DWT. Den nybyggda delen av varvet
kommer att vara anpassad till byggandet av stora fartyg i serier. Vid övergång
till produktion av mindre fartyg blir sålunda kostnadsbelastningen av den nya
anläggningen relativt sett hög. Det genomförda investeringsprogrammet vid
Uddevallavarvet innebär att det framtida investeringsbehovet huvudsakligen
gäller utrustningssidan.

Under den närmaste femårsperioden bedöms
investeringsbehovet av företagsledningen ligga i storleksordningen 80 milj.
kr., varvid ca 50 milj. kr. anses vara nödvändiga.

Kockums

Kockums har drivit specialiseringen av
produktionsprogrammet längre än något av de övriga svenska storvarven.
Produktionen utmärks av en i varNSsammanhang osedvanligt hög kapitalintensitet
och effektivitet. Detta är en följd av ett långsiktigt och målmedvetet
rationaliserings-och investeringsprogram som påbörjades i slutet av 1960-talet
och nyligen avslutats.

Under 1970-talet har produktionsprogrammet omfattat
långa serier av stora tankfartyg i varierande storiekar (210 000, 230 000 och
350 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 54

DWT).
Det kan konstateras att inom just detta område torde Kockums vara ett av de
ledande varven i världen vad avser produktivitet och effektivitet.

Under slutet av 1960-talet levererades två
LNG-fartyg och som tidigare redovisats har företaget beslutat om
lagerproduktion av LNG-fartyg. Även inom detta område har Kockums aktivt följt
den tekniska utvecklingen och torde produktionstekniskt vara väl mstade för
denna produktion. Investeringsbehovet uppskattas av företagsledningen till ca
15 milj. kr./år under de närmaste åren och avser ersättningsinvesteringar.

Varvens
betydelse för övrig svensk industri

Varvsindustrin är en monterings- och
sammansättningsindustri med omfattande inköp från övrig svensk industri, vilket
innebär att ett stort antal personer utanför branschen är beroende av varven
för sin utkomst. Ar 1975 inköptes av varven materiel och tjänster för
fartygsproduktionen till ett belopp av ca 2 600 milj. kr. Importens andel
härav utgjorde ca 800 milj. kr. eller ca 31 %.

Antalet svenska leverantörsföretag till varven,
vars fakturerade leveranser år 1975 översteg 400 000 kr., uppgår till drygt
500 enligt en studie genomförd inom industridepartementet år 1976. Syftande
till att särskilt studera underleverantörsföretag med värdemässigt omfattande
leveranser och/eller betydande andel av produktionen till varven har ett
80-tal företag kartlagts närmare. Leveransema från dessa företag uppgick under
detta år till ett sammanlagt värde av ca 1 200 milj. kr.

Sysselsättningseffekt

I ovannämnda studie har sysselsättningseffekten i
första underleverantörsledet beräknats till ca 8 500 anställda. Något försök
att uppskatta sysselsättningseffekten för samtliga underleverantörsled har inte
gjorts. Undersökningsmaterialet ger heller ingen fullständig bild av sysselsättningseffekten
av beställningar från utländsk varvsmdustri. För de spe-cialstuderade
företagen, av vilka många är starkt exportinriktade, uppgår
sysselsättningseffekten av utländska varvsbeställningar till drygt 2 000
personer.

Nedan återfinns en fördelning av sysselsättningen
kommunvis i de studerade företagen.

Sysselsättningseffekt
(antal anställda) i första underleverantörsledet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun

Sysselsättningseffekt

Antal företag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kristinehamn

Luleå

Göteborg

Finspång

Uddevalla

Oxelösund

Borlänge

Trollhättan

Jönköping

Linköping

Motala

Stockholm

Järfälla

Gävle

Västerås

Övriga

Totalt

937

2

870

754

15

725

664

4

562

524

500

431

238

210

155

131

120

120

2

1484

39

82

8 425

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siffrorna har här så långt möjligt
justerats för att även omfatta sysselsättningseffekten av beställningar från
utländska varv.

Sysselsättningsbortfall

Samtliga studerade
verkstadsindustriföretag har fått vidkännas kraftiga minskningar i
orderingången, såväl vad avser beställningar från svenska som utländska varv.
Ett fåtal av företagen förväntar sig en ökad orderingång från varven under de
närmaste åren, och då i första hand från utländska varv.

Beträffande gjuterierna befinner
sig flertalet i stora svårigheter och man räknar allmänt med en mycket kraftig
minskning av varvsleveranserna. Konstruktionsföretagen har i stort sett
oförändrade beställningar under år 1977 men troligen kommer även de att erhålla
en minskad orderingång år 1978. Entreprenadföretagens orderingång varierar kraftigt.
Vissa har normal sysselsättning på de fartyg som ingår i varvens orderstock
medan andra praktiskt taget redan upphört med verksamheten eller aviserat
kraftiga nedskärningar under första halvåret 1977.

Sysselsättningseffekten av
orderbortfallet för de undersökta företagen exkl. stålleverantörer uppgår grovt
räknat till närmare 2 200 anställda. Jämförs denna siffra med antalet
sysselsatta för leveranser till varvsindustrin år 1976, ca 4 300 personer, kan
konstateras att den förväntade orderingången från var\'en ger sysselsättning åt
knappt hälften av dem som tidigare sysselsattes med varvsbeställningar.

Möjligheterna till kompensation för
orderbortfallet från varvsindustrin genom överflyttning av resurser till annan
tillverkning varierar kraftigt mellan branscherna. Verkstäderna har i allmänhet
ett relativt diversifierat produktprogram, medan gjuteriemas möjligheter till alternativ
tillverkning är begränsade. Konstruktions- och försäljningsföreta-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 56

gen
har genom den starka internationella inriktningen, avsaknaden av egna
produktionsanläggningar och relativt få anställda ett jämförelsevis gynnat
utgångsläge till en orientering mot nya produkter och marknader. För flertalet
entreprenadföretag är möjlighetema däremot små. Emellertid begränsas utsikterna
till kompensation genom alternativ försäljning starkt av den aktuella
lågkonjunkturen.

Omfattningen av eventuella kommande friställningar
kan i dagsläget inte uppskattas. Härvid är osäkerheten om den allmänna
konjunkturutvecklingen alltför stor och företagens individuella
konkurrenskraft på andra marknader för svårbedömbara.

Den generella slutsatsen som dras av studien är att
en reducering av fartygsproduktionen i sig inte för merparten av varvens
underleverantörer utgör något omedelbart hot mot utsikterna att överleva.
Däremot påverkar den rådande lågkonjunkturen allmänt dessa företag. Endast ett
fåtal producerande mindre företag uppvisar en sådan stark beroendeställning
gentemot varven som avnämare att situationen kan bli kritisk. Ett flertal
entreprenadföretag kommer sannolikt att tvingas lägga ned verksamheten, men
detta får snarare ses som resultat av en utveckling som pågått under flera år.

5
Lagerproduktionsrisker

Planerad
lagerproduktion

Volymen av den lagerproduktion som av storvarven f.
n. planeras för åren 19771979 inom ramen för de i 1976 års varvsproposition
angivna riktlinjerna uppgår till ca 8 600 milj. kr., varav ca 30 % redan har
definitivt beslutats av varven. I nämnda volym ingår även sådan fartygsproduktion
som vissa av varven alltjämt anser sig kunna sälja innan definitivt beslut om
byggnation måste fattas. Omfattningen av den i dag planerade produktionen för
år 1980 kan beräknas till ca 4 600 milj. kr.

Mot bakgrund av rådande marknads- och
prisförhällanden torde denna lagerproduktion ej kunna avjttras annat än till
förlustbringande priser. Enligt analysgruppens bedömningar är sannolikheten
stor att priser över 80 % av självkostnaden ej kommer att kunna erhållas för
produktion fram t. o. m. år 1979. Riskerna för att priserna kommer att ligga
kvar på nuvarande nivå, dvs. uppskattningsvis 5060 % av varvens
självkostnader, under de närmaste åren bedöms som relativt små men kan dock ej
negligeras. Osäkerheten om prisutveckluigen under år 1980 och därefter är i
dagsläget ännu mycket stor.

Analysgruppen anser det dock som sannolikt att viss
återhämtning av fartygspriserna kan ske och bedömer det rimligt att den
intemationella prisnivån under är 1980 kommer att motsvara lägst 80 % av de
svenska varvens självkostnad.

I
den planerade lagerproduktionsvolymen ingår även de LNG-fartyg

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77: 139 57

som
Kockums planerat att bygga under de närmaste åren. För denna fartygst>p
föreligger en speciell efterfrågesituation vilken är betingad av igångsättande
av omfattande intemationella gasutvinnings- och transportprojekt. Mot denna
bakgmnd kan eventuella förlustrisker på Kockums fartygsproduktion inte bedömas
på samma sätt som övriga varvs.

Ett fullföljande av redovisade
lagerproduktionsplaner med extern försäljning till förväntade marknadsvillkor
skulle enligt analysgruppens bedömningar sannolikt medföra förluster i
storleksordningen 1500 milj. kr. för åren 19771979. Härvid har Kockums
planerade LNG-fartygsproduktion exkluderats. För är 1980 kan förlustrisken med
nuvarande planerad produktionsvolym om 4 600 milj. kr. kunna beräknas uppgå
till högst ca 900 milj. kr.

Utöver de med lagerproduktionen förknippade
förlustriskerna föreligger påtagliga risker för att ett antal beställare ej
kommer att kunna ta emot beställda fartyg som ingår i varvens orderböcker.
Fartygen kommer i sådant fall att förbli i varvens ägo.

Mot bakgrund av förlustrisker med lagerproduktion
samt i existerande orderstock har analysgmppen prövat altemativa sätt att
reducera de med lagerproduktionen förknippade riskerna.

6 Alternativa möjligheter att reducera
förlustriskerna vid lagerproduktion

Det föreligger en stor osäkerhet vad gäller den
framtida marknadsbedömningen för svensk varvsindustri. Den marknadssituation
som f. n. råder på den internationella fartygsmarknaden kan emellertid bedömas
vara exceptionell, innebärande att avsevärda skillnader föreligger mellan de
fartygspriser som erbjuds en beställare vid svenska jämfört med utländska varv.
Man kan även motse att en utveckling för statliga stödinsatser för varvs- och
rederinäring vidtas i skilda länder under trycket av de kortsiktiga
beläggningsproblemen.

.Analysgruppen har konstaterat att de priser som
erbjuds beställare vid utländska varv i många fall f. n. ligger på en nivå på
5060 % av de svenska \arvens produktionskostnad.
I stor utsträckning kan också beställare vid utländska varv erhålla en
fördelaktig finansiering av fartygsköpen. Självfallet påverkar det relativt
högre kostnadsläget inom svensk industri i allmänhet den skillnad som råder
mellan svenska varv och deras huvudkonkurrenter i andra länder men skillnaden
påverkas till övervägande del av de förekommande subventions- och
dumping-tendenserna.

Analysgruppen har övervägt möjligheterna att
åstadkomma en övergång frän lagerproduktion till orderproduktion (avsnitt 7).
Härvid skulle dels den osäkerhet som råder i bedömningen av förlustrisker vid
lager-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 58

produktion
undvikas, dels skilda positiva effekter tillvaratas för varven, vilka hänför
sig till det förhållandet att dessa kan producera fartyg enligt i förväg
upprättade och fastställda kontrakt och specifikationer. Analysgmppen har i
detta sammanhang även övervägt möjlighetema att skapa speciella fömtsättningar
för svensk rederinäring att lägga nybeställningar av fartyg vid svenska varv.

Mot bakgrund av rådande överkapacitet inom världens
varvsindustri pågår inom bl. a. OECD ett arbete med att söka få till stånd en
internationell överenskommelse vad gäller reducering av varvskapaciteten.
Riksdagens beslut våren 1976 innebär att de svenska storvarven skall reducera
produktionskapaciteten med i genomsnitt 30 % fram till utgången av år 1978.

Analysgruppen har haft till uppgift att pröva
motiven för och effekterna av ytterligare kapacitetsneddragningar (avsnitt 8)
inom svensk varvsindustri. Sådana neddragningar kan självfallet påverka de
förlustrisker som är förenade med den enligt nuvarande sysselsättningsplaner
tänkta fartygsproduktionen under de närmaste åren. Samtidigt är det givetvis av
vikt att i överväganden rörande reduceringar av varvens produktionskapacitet
beakta effekter vad avser den svenska varvsindustrins långsiktiga
konkurrenskraft. Till detta kommer också arbetsmarknadsmässiga överväganden.

De svenska varvsföretagens produktionsanläggningar
och kunnande är självfallet i första hand inriktade på renodlad
fartygsproduktion. Varven har emellertid ett stort tekniskt kunnande vad avser
främst stålkonstruktioner och installationsteknik samt en omfattande administrativ
erfarenhet av att planera och samordna stora och komplexa tillverkningsobjekt.
Ett utnyttjande av nämnda kunnande och organisation för annan, till
fartygsproduktion kompletterande verksamhet, skulle kunna vara ett väsentligt
medel för begränsning av de risker som är förenade med att fartygsproduktion
samtidigt som sysselsättningsnivån skulle kunna bibehållas inom företagen.
Analysgruppen har därför övervägt möjlighetema att åstadkomma sådan alternativ
verksamhet (avsnitt 10) för varven.

Analysgruppen finner att ett ytteriigare medel att
reducera lagerpro-duktionsriskerna kan vara att belägga tillgänglig
varvskapacitet med lämpliga offentliga beställningar som ett komplement till
andra stödåtgärder. Eventuella beställningar som enligt analysgmppens
bedömning i första hand kan komma i fråga för beläggning av den speciella produktionskapaciteten
hos varven torde återfinnas hos t. ex. militära myndigheter samt sjöfarts- och
andra transportmyndigheter. Analysgruppen vill framhålla vikten av att man från
statsmakternas sida överväger möjligheterna till stödbeställningar vid varven
under de närmaste åren.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 59

7
Övergång från lagerproduktion till orderproduktion

Analysgruppen har övervägt olika möjligheter att
skapa fömtsättningar för de svenska varven att under de närmaste åren kunna
konkurrera med utländska varv om existerande men begränsade beställningspotential.
Detta fömtsätter att främst de stora skillnader som f. n. föreligger mellan
fartygspriser vid utländska varv och de svenska varvens produktionskostnad
utjämnas. Analysgmppen har vidare övervägt möjligheter att finna temporära
stödformer riktade till potentiella beställare i syfte att under en begränsad
period möjliggöra för dessa att genomföra nybeställningar vid svenska varv.
Sistnämnda åtgärder har framför allt övervägande riktats mot svenska rederier.

Analysgruppen har i sina överväganden rörande olika
system med syfte att möjliggöra för svenska rederier att lägga beställningar
vid svenska varv försökt bilda sig en uppfattning om de svenska rederiernas
investeringsbehov under åren 19771979. Detta har skett dels genom analyser av
rederiemas offentliggjorda nuvarande beställningsplaner samt kalkylerade reinvesteringsbehov,
dels genom diskussioner med företrädare för de största svenska rederierna. På
grundval härav har de svenska rederiemas totala investeringsbehov för åren
19771979 uppskattats till ca 5 500 milj. kr. Samtidigt kan konstateras att
rederierna f. n. har ett begränsat finansiellt utrymme för genomförande av mer
omfattande nybeställningar beroende på de senaste årens dåliga
sjöfartskonjunktur.

Analysgruppen har i sitt arbete övervägt ett antal
modeller för temporära stödsystem vilka skulle innebära att den redan
beslutade lager-produktionen vid varven kan övertas av externa beställare.
Samtidigt skulle den planerade lagerproduktionen under de närmaste åren i viss
utsträckning kunna ersättas med orderproduktion.

Mot bakgrund av rådande marknadssituation för
rederinäringen och med syfte att underlätta för svenska rederier att under det
närmaste året beställa fartyg resp. överta redan beslutad lagerproduktion vid
svenska varv föreslår analysgruppen att särskilda statliga kreditgarantier
ställs till svensk rederinärings förfogande för sådana beställningar. Med tanke
på den lagerproduktion som planeras i varvsföretagen f. n. och den långa
framförhållning som krävs mellan kontraktstidpunkt och leveranstidpunkt bör
dessa garantier avse beställningar fr. o. m. halvårsskiftet 1977 t. o. m.
halvårsskiftet 1978. Leverans av de beställda fartygen bör ske före
halvårsskiftet 1980. Härigenom torde en betydande del av den planerade
lagerproduktionen under i första hand år 1979 kunna ersättas med beställningar
från svenska rederier. Garantiema föreslås vidare få en löptid på högst 12 år
och kan efter individuell prövning av nämnden för fartygskreditgarantier
tilldelas svenska rede-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 60

rier.
Garantierna bör kunna svara mot högst 70 % av tecknat kontraktspris och skall
avse täckandet av medel för kontantbetahiing till varvet vid
leveranstidpunkten. Varven får själva svara för finansieringen under
byggnadstiden genom att utnyttja garantier inom ramen för det normala statliga
varvskreditgarantisystemet.

För de särskilda garantiema föreslås beställaren
ställa säkerhet i form av inteckningar i fartyget i intervallet 30100% av
kontraktspriset. Härigenom ges rederierna en möjlighet att utnyttja
kreditvärdiga botteninteckningar för egen upplåning avseende resterande 30 %
av kontraktspriset. Varvet kan sålunda erhålla 100 % kontantbetalning vid
leveranstidpunkten eller lämna 30 % kredit på kontraktspriset enligt gällande
OECD-villkor.

Det torde enligt analysgruppens bedömning vara
väsentligt att svenska rederier kan medges ytterligare möjligheter att i
samband med fartygsbeställning vid svenska varv undvika
likviditetspåfrestningar. För undvikande av att varven, trots ovannämnda
särskilda kreditgarantier, av konkurrensskäl tvingas till omfattande
förlustförsäljningar också till svenska beställare torde det vara
ändamålsenligt att de föreslagna särskilda statliga kreditgarantierna
kompletteras med andra insatser riktade mot beställare.

Ett s. k. statligt avskrivningslån bör därför
ställas till rederiemas förfogande vid leveranstidpunkten som komplement till
de föreslagna 12-åriga kreditgarantierna. Detta lån bör motsvara 30 % av
kontraktspriset och bör löpa ränte- och amorteringsfritt under fem år efter
leveranstidpunkten. Om beställaren väljer att utnyttja detta avskrivningslån
förutsätts hela kontraktssumman betalas kontant med hjälp av avskrivningslånet
och medel som upplånas genom den 12-åriga garantin.

För erhållande av ett sådant statligt
avskrivningslån, vilket fömtsatts ske genom beviljande från nämnden för
fartygskreditgarantier efter individuell prövning, skall beställaren ställa
säkerhet i form av fartygs-inteckningar i det beställda fartyget i intervallet
O30 % av kontraktspriset.

Analysgruppen finner det rimligt att ett sådant lån
till en beställare kopplas samman med en viss återvinningsrätt för staten i en
marknadssituation där en framtida positiv marknadsutveckling leder till höjda
fartygspriser. Staten skulle sålunda ges en möjlighet att bli delaktig den
värdestegring som fartygen får, varvid statens stödkostnader beroende på den
framtida marknadsutvecklingen sannolikt kommer att kunna reduceras.

Avskrivningslånet bör därför kompletteras med en
återvinningsrätt för staten 5 år efter leveranstidpunkten. Denna återvinning
skulle kunna ske enligt följande modell.

Staten äger rätt att påkalla en opartisk värdering
av fartyget för fastställande av rådande marknadspris tidigast 6 månader före
utgången

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 61

av
löptiden för avskrivningslånet. Härvid fastställs själva
återvinnings-beIopi>et enligt följande formel:

j__ - M = marknadspris efter 5 år

------
j K = kontraktspris

Å
= statens återvinningsbelopp

Återvinningen maximeras till det nominella beloppet
inkl. statens upplupna ränta (f. n. 8 %) under 5 år, dvs. kan maximalt uppgå
till 44 % av kontraktsbeloppet.

Statens totala garantiåtagande enligt det
föreslagna garantisystemet kan grovt uppskattas till högst 2 100 milj. kr.
Därutöver kan statens låneengagemang genom avskrivningslånen till svenska
beställare komma att ligga i storleksordningen högst 900 milj. kr.

I syfte att underlätta varvens likviditetssituation
och begränsa nödvändiga statliga kapitaltillskott till berörda varvsföretag
(se avsnitt 12) är det enligt analysgruppens bedömning vidare ändamålsenligt
att nuvarande statliga kreditgarantiregler för lagerproduktion utvidgas till
att omfatta 85 % av varvens upparbetade självkostnad under byggnadstiden.

Analysgruppen har gjort den bedömningen att
nuvarande differens mellan svenska varvs produktionskostnad och från utlandet
offererade fartygspriser sannolikt kan förväntas minska under de närmaste åren.
Ur varvsföretagens synvinkel kan en sådan prisutveckling innebära att
förväntade förluster på genomförd lagerproduktion kan begränsas genom att
varven ges möjlighet att med statliga kreditgarantier finansiera ett
bibehållande av färdigställt fartyg utan beställare i avvaktan på försäljning.
Varven kan härvid själva bedöma sannolik prisutveckling och lämplig
försäljningstidpunkt med beaktande även av kapitalkostnader vid bibehållande av
fartygen i egen ägo, samt möjligheter att själva genom egna dotterbolag driva
fartygen. Det statliga lagergarantisyste-met föreslås därför bli utvidgat till
att avse finansiering av färdigställda lagerfartyg. För att åstadkomma
erforderlig insyn och kontroll bör lämpligen nämnden för fartygskreditgarantier
regelbundet (t. ex. halvårsvis) kunna ompröva ställda garantier i syfte att
begränsa statens riskengagemang. I avsnitt 12 redovisas närmare de av
analysgruppen enligt ovan föreslagna ändringar i nuvarande statliga
kreditgarantisystem.

Effekterna av de av analysgmppen ovan föreslagna stödåtgärderna
kan. med tanke på rådande osäkerhet om den framtida marknadsutvecklingen, inte
närmare anges.

Det är därför enligt analysgmppens bedömning
nödvändigt att redo- \isade åtgärder
kompletteras med statliga kapitaltillskott till berörda varvsföretag. Sådana
kapitaltillskott avses kunna täcka de skillnader i kontrakts- resp.
produktionspris som kan bli aktuella vid såväl försäljning av
lagerfartygsproduktion som vid normala beställningar. Härigenom skapas, i
kombination med tidigare föreslaget beställningsstöd

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 62

och
utvidgning av lagergarantisystemet, nödvändig flexibilitet för varven i deras
affärsförhandlingar (se vidare avsnitt 12).

8
Kapacitetsneddragningsmöjligheter under de närmaste åren

För att pröva möjlighetema att reducera de
förlustrisker som är förknippade med planerad lagerproduktion under de närmaste
åren har analysgruppen i samråd med berörda varvsföretag analyserat effektema
av kapacitetsneddragningar enligt skilda alternativ. Analysgmppen har härvid i
första hand begränsat bedömningama till att avse perioden 19771979 på gmnd av
de begränsade möjlighetema till en säker långsiktig framtidsbedömning.

De olika alternativen har utvärderats med avseende
på ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenser samt bedömts med avseende
på varvens möjligheter att pä längre sikt bedriva en konkurrenskraftiga
verksamhet.

Analysgruppen har begränsat undersökningarna till
att avse fartygsbyggnation och reparationsverksamhet vid storvarven och
Karlskronavarvet.

Effektema på arbetsmarknadsläget i de berörda
regionerna till följd av nedskärningar av sysselsättningen inom varvsindustrin
har utretts separat genom konsultmedverkan. Samråd i denna fråga har även skett
med arbetsmarknadsdepartementet som har att överväga eventuella arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

En nedskärning av sysselsättningen inom
varvsindustrin måste allmänt ses som en del av stmkturomvandlingen inom
näringslivet. Sysselsättningen inom tillverkninesindustrin är med få undantag
minskande-medan den expanderande sektorn är tjänsteproduktion, speciellt offentliga
tjänster.

Minskningen av sysselsättningen vid varven kommer
med stor sannolikhet inte att medföra en ökning av sysselsättningen inom andra
branscher av industrin. Effektema av nedskärningar inom varvsindustrin kommer
därför på kort sikt att medföra ett bortfall av arbetstillfällen i berörda
regioner. Varvsarbetama har vanligen goda yrkeskunskaper och bedöms därför
förhållandevis lätt få de lediga arbeten som erbjuds på arbetsmarknaden.
Varvsarbetama får troligen även i en situation med få lediga arbetstillfällen
nya arbeten varvid övriga sökande trängs undan. Detta kommer att medföra att
andra ombytessökande får stanna kvar i sina gamla arbeten och att de som är
helt nya på. arbetsmarknaden får allt färre chanser till en första anställning.

För de grupper som söker sig in på arbetsmarknaden
innebär eventuella neddragningar av varvens industriskolor betydande problem.
Dessa har traditionellt haft stor betydelse för ungdomar, speciellt för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 63

dem
som har kort utbildning, och som därefter även kunnat söka sig till andra
industribranscher.

Varvsföretagen är allmänt jämförelsevis stora och
dominerande arbetsplatser med avgörande betydelse för
sysselsättningsutvecklingen i många av varvskommunema. I Göteborgs kommun
uppgår sålunda antalet varvssysselsatta till ca 25 % av det totala antalet
industrisyssel-satta. Motsvarande siffror för Malmö och Landskrona kommuner är
19% resp. 39 %. I Uddevalla kommun uppgår antalet varvssysselsatta till hela 52
% av det totala antalet sysselsatta inom industrin och i Karlskrona och
Sölvesborg till 21 % resp. 16 %.

Analysgruppen har i sina överväganden rörande
kapacitetsneddragningar kommit till följande slutsatser.

Götaverken
(Arendalsvarvet och Eriksberg)

Analysgruppen har mot bakgrund av de uppenbara
svårigheter som Arendalsvarvet under de närmaste åren blir utsatt för genom
sammanläggningen med Eriksberg, och dess effekter pä varvets framtida konkurrensförmåga,
funnit att ytterligare neddragning av kapaciteten vid varvet, förutom den redan
planerade ej kan förordas. Analysgmppen har härvid också beaktat arbetsmarknadsläget
i Göteborgsregionen samt förstärkningen av de sysselsättningsmässiga
svårigheterna som ytterligare neddragning av varvskapaciteten i Göteborg
innebär. Härtill kommer att de undersökta produktionsalternativen innebär
relativt små reduceringar av framtida förväntade lagerproduktionsförluster.

För Götaverkens Göteborgsenheter innebär det av
analysgmppen förordade alternativet att ca 5 000 anställda kommer att vara
verksamma i nybyggnadsverksamheten vid utgången av år 1979.

Eftersom dessutom flera hundra nu anställda vid
Arendalsvarvet, tUl följd av samgåendet med Eriksberg kommer att friställas
eller omplaceras under de närmaste åren, innebär sammanläggning med Eriksberg
sannolikt allvarliga påfrestningar på organisationens effektivitet och varvets
framtida konkurrensförmåga och överlevnadskraft. Det faller därför enligt
analysgruppens bedömning ett tungt ansvar på företagsledning och fackliga
organisationer att åstadkomma en tillämpning av turordningsreglerna och gjorda
överenskommelser som möjliggör en framtida rimligt balanserad och effektiv
organisation.

Analysgruppen har även tagit del av det s. k.
projekt Lindholmen som f. n. är föremål för prövning av statsmakterna.
Bakgrunden tiU projektet är kortfattat att Eriksberg år 1975 beslöt att avveckla
varvsrörelsen vid Lindholmens varv och att personalen därefter successivt
överfördes till Eriksberg. Efter sammanslagningen av Götaverken och Eriksberg
vid halvårsskiftet 1976 övervägdes inom Götaverken olika användningar av
Lindholmen. Dessa överväganden resulterade i april 1976 i bildandet av en
referensgrupp med representanter för bl. a. fack-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139

liga
organisationer och arbetsmarknads- och skolmyndigheter i Göteborg.

Referensgruppen fick i uppdrag att undersöka
möjligheterna för skapandet av en gemensam anläggning för produktion,
utbildning och arbetsmiljöforskning. I ett första skede beräknas ca 900
personer sysselsättas inom Lindholmenprojektet. Kostnadema för investeringama,
som beräknas genomföras under åren 1977 och 1978, har beräknats till ca 50
milj. kr.

Analysgmppen anser att Lindholmen-projektet kan
bidra till att lösa den besvärliga sysselsättningssituation, som uppstår inom
Götaverken i samband med bl. a. nedläggningen av Eriksberg.

Analysgmppen föreslår därför att projekt Lindholmen
genomförs och att nödvändiga medel ställs till förfogande.

Götaverken
Öresundsvarvet

Till följd av framtida investeringsbehov och att en
reducering av produktionsvolymen ger en viss minskning av förlustriskerna har
analysgruppen övervägt en kraftig neddragning av verksamheten. Mot bakgrund
av rådande arbetsmarknadsförhållanden rekommenderar analysgruppen att en
inriktning sker mot ett produktionsaltemativ innebärande ca 2 100 anställda inom
nybyggnadsverksamheten vid utgången av år 1979.

Analysgruppen rekommenderar att företaget
fullföljer planerad inriktning av reparationsverksamheten.

Den av analysgruppen förordade neddragningen torde
emellertid innebära besvärande sysselsättningsmässiga konsekvenser i regionen.
Sannolika skäl talar för att även med en gynnsam marknadsutveckling och med
stora förmedlingsåtgärder, t. ex. arbetsmarknadsutbildning och insatser för
geografisk rörlighet, kommer inte alla berörda att kunna beredas sysselsättning.
Analysgruppen fömtsätter därför att alla seriösa möjligheter att kunna ge
Landskronaregionen nya arbetstillfällen beaktas.

Götaverken
Sölvesborg

Företaget planerar f, n. för fortsättning av
lagerproduktionen om inga nya order på andra fartyg erhålles.

Analysgruppen har beaktat företagets bedömningar
och föreslår att den beslutade lagerproduktionen fullföljes. Analysgmppen
fömtsätter vidare att verksamhetens framtida omfattning och inriktning blir
föremål för löpande bedömning.

Analysgmppen vill här peka pä att varvets marknad,
storlek, organisation och produktionsanläggning gör det mindre lämpligt att
varvet är knutet till en stor varvskoncem. Som alternativ bör undersökas att
knyta varvet till något rederi med verksamhet inom de fartygsstorlekar

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 65

och
typer som Sölvesborgs varv kan tänkas bygga. Liknande kopplingar finns för
övriga medelstora varv i Sverige.

Götaverken
Finnboda

Analysgmppen rekommenderar mot bakgmnd av dels de
sista årens stora förluster vid företaget, dels de stora svårigheter företaget
har haft att i en utpräglad storstadsregion behålla och rekrytera utbildad
arbetskraft som bl. a. lett till högt entreprenadutnyttjande, att följande
åtgärder vidtages.

Nybyggnadsverksamheten upphör i enlighet med av
Götaverkens styrelse fattat beslut efter det att pågående nybygge har
levererats under tredje kvartalet 1977. Analysgmppen finner det också lämpligt
att reparations- och underhållsverksamheten inriktas mot den civila marknaden
och att det nuvarande isbrytamnderhället, som varven f. n. handhar för
sjöfartsverkets räkning, överförs till Karlskronavarvet.

Analysgmppen finner det inte motiverat att närmare
söka ange en för den nya verksamhetsinriktningen lämplig sysselsättningsnivä.
Analysgmppen förutsätter emellertid att varvets framtida verksamhet, för att
bibehållas, måste lämna ett tillfredsställande resultat. Detta förutsätter
dock enligt analysgmppens mening att bl. a. de anläggningstillgångar som i
fortsättningen ej utnyttjas för reparationsverksamheten antingen försäljs eller
utrangeras och bortskrives.

Götaverken
Cityvarvet

En av fömtsättningama för att sammanläggningen av
Götaverken och Eriksberg skall kunna genomföras utan besvärande sysselsättningsmässiga
konsekvenser är att verksamheten vid Cityvarvet fullföljs enligt nuvarande
planer.

Av ovan angivna skäl rekommenderar analysgmppen att
särskilda åtgärder vidtas för att ge företaget möjlighet att uppnå en nödvändig
långsiktig konkurrensförmåga.

Analysgmppen anser det vidare vara nödvändigt att
en tankrengörings- och mottagningsstation för ballastvatten anläggs och
rekommenderar att statliga medel i storleksordningen 50 milj. kr. anvisas för
detta projekt.

Uddevallavarvet

Analysgmppen har efter bedömningar vad avser
effektema av undersökta neddragningsaltemativ funnit att sysselsättningen bör
minskas till ca 3 100 anställda vid utgången av år 1979 inom nybyggnadsverksamheten.

Härvid har analysgruppen baserat sina bedömningar
på bl. a. varvets nuvarande ordersituation.

Även efter den föreslagna neddragningen erhålls
goda möjligheter 5
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 139

s. 66 Kontrollera mot PDF

'rop. 1976/77:139 66

itt
rationellt utnyttja de nya anläggningarna med bibehållen konkur-enskraft
samtidigt som fullföljandet av varvets orderstock kan ske utan illvarliga
störningar. De sysselsättningsmässiga konsekvensema av en ner omfattande
neddragning skulle enligt analysgruppens bedömning, )å kort sikt bli alltför
stora inom regionen.

'Carlskronavarvet

Som en följd av minskad produktionsvolym vid
storvarven rekom-nenderar analysgruppen att en anpassning av den civila
verksamheten sektionstillverkning och tillverkning av tunga konstmktioner) görs
till ädande marknadsförhållanden, dvs. i avsevärd utsträckning reduceras. Den
svaga orderingången vid Hvilans Mekaniska Verkstad under den ;enaste tiden
talar också härför.

För att underlätta de sysselsättningsmässiga
konsekvensema härav ekommenderar analysgruppen att underhållet av de större
isbrytarna iverförs till företaget och att de marina reparationer som ej kan
utföras ad Muskö Örlogsvarv även överförs till Karlskronavarvet. Härigenom
jrhålles en enhetlig produktion av enbart marin karaktär vilket enligt
malysgmppens mening är eftersträvansvärt, då den nuvarande bland-lingen av
marina och civila varvsverksamheten medför svårigheter att upprätthålla en jämn
beläggning inom alla produktionsavsnitt.

Personalmässigt innebär detta en neddragning av
varvsverksamheten 'rån 1 642 anställda vid utgången av år 1976 till ca 1 500
anställda vid jtgången av år 1978.

Kockums

Analysgruppen har funnit det motiverat att tills
vidare en inriktning IV produktionsvolymen enligt nuvarande planering äger
rum inom Cockums.

Mot bakgrund av förda diskussioner med företagsledningen
har ana-ysgruppen inte funnit det möjligt att närmare ta ställning till Kockums
Tamtida verksamhetsvolym. Analysgruppen förordar därför att det spe-;iellt
stora statliga garantiengagemang per fartyg och därmed förknip-)at risktagande,
som av företagsledningen vald produktionsinriktning can förväntas innebära,
blir föremål för särskild prövning i samband ned behandlingen av kommande
ansökningar om lagerproduktionsga- antier.

"sammanfattning
och bedömning av framtida produktionsnivå

Analysgruppen har för i första hand
nybyggnadsverksamheten vid )erörda varvsföretag för perioden 19771979
rekommenderat vissa )roduktionsnivåer. I tabell 8:1 sammanfattas de
rekommenderade alter-lativen vad avser sysselsättning och produktionsvolym.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 67

Tabell 8: 1 Rekommenderade produktionsnivåer år 1979

Antal
anställda 31.12 resp. år.

1974

1976

1979

Index 1979

Nybyggn.
verksamhet

Basår 1974

Götaverken
inkl. Eriksberg

10 885

9 715

5 000

46

Götaverken
Öresunds varvet

2 644

2 803

2 100

79

Götaverken
Sölvesborg

350

328

303'

87

Götaverken
Finnboda

569

680

570'

100

Uddevallavarvet

3 351

3 419

3 100

93

Karlskrona
varvet

1 657

1642

1500

91

Kockums

5 623

4 804

4 250

76

1 För enbart Arendalsvarvet erhålls följande årsvärden:

1974 4010

1975 4070

1976 3950 och index 1979 = 99

- Avser beräknad
sysselsättningsnivå enligt nuvarande planer. Analysgruppen har ej tagit
ställning till omfattningen av den framtida verksamheten.

3 Antalet anställda avser beräknad
nivå vid utgången av år 1977 enligt nuvarande planer. Analysgruppen har ej
tagit ställning till omfattningen av den framtida verksamheten.

Omfattningen av lagerproduktionen
för de rekommenderade produk-tionsaltemativen framgår av tabell 8:2.

Tabell 8: 2 Lagerproduktionsvolym åren 19771979 (milj.
kr.)

Lagerproduktionsvolym

1977

1978

1979

Summa

Götaverken Arendal Götaverken Öresundsvarvet Götaverken
Sölvesborg Uddevallavarvet Kcckums

Totalt

410

130

50

180 770

1 280

670

60

150

1 190

3 350

1410

700

70

680

1 210

4 070

3 100

1 500

180

830

2 580

8 190

Analysgmppen har härvid
beräkningsmässigt inkluderat all produktion efter nuvarande orderstock som
lagerproduktion. Eventuella beställningar från svenska redare torde innebära
statliga insatser av i stort sett samma storleksordning som den egentliga
lagerproduktionen.

Jämfört med den i avsnitt 5
tidigare redovisade lagerproduktionsvolymen enligt företagens hittillsvarande
planer (ca 8 600 milj. kr.) innebär de av analysgruppen rekommenderade nya
produktionsnivåerna för perioden 19771979 en begränsad reduktion (ca 400 milj.
kr.).

Som tidigare framhållits torde, mot
bakgmnd av rådande marknads-och prisförhållanden, denna lagerproduktion ej
kunna avyttras annat än till förlustbringande priser. Förlustriskema torde dock
variera med avseende på fartygstyp och storlekar. Prisnivån kommer sannolikt
att vara mycket låg under de första åren för att förbättras under år 1979.
Analysgruppen har, baserat på selektiva antaganden om förlustriskerna för resp.
fartygstyp, bedömt det som troligt att den nu föreslagna lagerproduktionsvolymen
kommer att medföra förluster i storleksordningen

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 68

1
400 milj. kr. Härvid har de förlustrisker som föreligger för Kockums
LNG-fartygsproduktion som tidigare redovisats exkluderats ur beräkningen.

På grund av svårigheterna att i dagsläget göra en
tillförlitlig långsiktig framtidsbedömning har analysgruppen begränsat sina
rekommendationer angående produktionsnivåer till utgången av år 1979.

Analysgruppen vill understryka den tidigare
redovisade uppfattningen att även de första åren under 1980-talet sannolikt
kommer att innebära hård intemationell konkurrens med åtföljande pressade
fartygspriser. Härvid kan en fortsatt lagerproduktion också under år 1980 inte
uteslutas. Den av analysgmppen rekommenderade produktionsneddragningen under
de närmaste åren kommer emellertid att få en betydande effekt på
produktionsvolymen detta är, beroende på den successiva anpassningen av
volymen som sker under åren 19771979.

Analysgmppen vill dock betona nödvändigheten av en
fortsatt reduktion av varvskapaciteten efter år 1979 och att en koncentration
till de på lång sikt mest konkurrenskraftiga anläggningama sker.

Analysgruppen rekommenderar därför att man inom den
nya koncernen i samråd med statsmaktema mot bakgrund av kommande marknadsutveckling
under de närmaste två åren prövar omfattning och inriktning av den svenska
statliga varvsindustrin för att pä läng sikt kunna upprätthålla dess
internationella konkurrensförmåga,

9
Den statliga varvsgruppen organisation

I maj 1976 tillsatte regeringen en utredning
(varvskommittén) med uppgift att ge förslag till en organisationsform som kunde
öka och förbättra samordningen mellan de statliga varven. Därefter tillsattes
emellertid under hösten 1976 analysgruppen. Varvskommittén och analysgruppen
kom att delvis arbeta parallellt. Man kunde också efter hand konstatera att de
båda utredningarna delvis berörde samma problemområde. Det bedömdes härvid som
lämpligt att analysgmppen i viss utsträckning fördjupade varvskommitténs
översiktliga överväganden och förslag.

Varvskommitténs betänkande återfinns som bilaga 1
till sammandraget.

Analysgruppen delar i huvudsak varvskommitténs
förslag och motiveringarna härför. Det föreslagna moderbolaget bör enligt
analysgmppens mening bildas snarast. Analysgmppen finner det sålunda ändamålsenligt
att de statsägda varven förs samman i en enhetlig varvsgrapp under ett gemensamt
moderbolag.

Analysgruppen delar också varvskommitténs
ställningstagande att i sitt förslag inte närmare utveckla metoderna för
samverkan i olika avseenden, t. ex. när det gäller produktion av komponenter,
motorer

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 69

etc.
Många av dessa frågeställningar bör överlåtas till styrelse och ledning för
det föreslagna moderbolaget. Analysgruppen anser det dock angeläget att för
koncemen ange vissa riktlinjer i dessa och andra avseenden. Analysgmppen vill
härvid särskilt betona vikten av att en samordning inom vissa områden av
verksamheten inom de statliga varvsföretagen kommer till stånd.

Analysgmppen rekommenderar att moderbolaget i de
långsiktiga riktlinjerna för verksamheten starkt betonar de
samordningsmöjligheter som torde föreligga och snarast på lämpligt sätt
utarbetar riktlinjer för och organiserar denna verksamhet.

Analysgruppen anser det inte lämpligt att ge ett
detaljerat förslag till organisation av moderbolaget. Denna organisation
utformas bäst av moderbolagets styrelse och ledning.

Varvskoncemens organisation bör enligt
analysgruppen utvecklas efter hand. Ansvaret för denna organisationsutveckling
åvilar moderbolagets styrelse och ledning.

För att ej åstadkomma störningar i varvens löpande
verksamhet vid bildandet av koncemen bör det första steget i
organisationsutvecklingen endast vara överförandet av Statsföretags aktier i
Uddevallavarvet, Götaverken och Karlskronavarvet till moderbolaget. Enligt
analysgmppens mening bör överförandet kunna ske till ett pris motsvarande det
bokförda värdet på aktiema i Statsföretag.

Allmänt kan dock framhållas att den mera
långsiktiga organisationsutvecklingen bör inrikta sig pä att ta tillvara de
potentiella samordningsvinsterna inom koncemen. Enligt analysgmppens mening
bör den långsiktiga organisationsutvecklingen inriktas mot ett organisationsmål
ett mål som dock kan förändras i takt med förändring av påverkande
omständigheter.

Fastställandet av ett organisationsmål kräver ganska
långtgående analyser inom koncemen. Analysgmppen har därför inte ansett sig
kunna lämna något konkret förslag till organisationsmål, utan vill endast peka
på möjligheten att inom koncemen organisera divisioner med resultatansvar för
nybyggnadsverksamhet, reparationsverksamhet, motorproduktion, rederiverksamhet
och industriverksamhet. Inom koncemen befintliga nybyggnadsvarv,
reparationsvarv, motorfabriker, rederier och industriföretag kan då hänföras
till resp. divisioner. De ansvariga divisionsledningarna kan organiseras inom
moderbolagets administration.

I fråga om moderbolagets organisation i övrigt
förefaller det analysgruppen naturligt att man organiserar enheter med ansvar
för koncernutveckling, personaladministration, finansiering, ekonomisk
planering och kontroll samt intemrevision.

Beträffande huvudmannaskapet för koncernens
moderbolag delar analysgmppen varvskommitténs förslag att aktiema skall ägas
direkt av staten. Varvskommittén har emellertid också som ett alternativ disku-

6
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 139

s. 70 Kontrollera mot PDF

terat
att administrationen av koncernen skulle omhänderhas av Statsföretag medan
staten som aktieägare skulle ha det ekonomiska ansvaret för verksamheten.
Analysgruppen delar inte detta synsätt. Det är enligt analysgruppens mening
nödvändigt att den föreslagna varvskoncemen får en ledning som helt kan
koncentrera sig på de mänga och stora problem av bl. a. stmkturell art som
kommer att finnas inom svensk varvs-näring under lång tid. Det är vidare enligt
analysgruppens mening inte lämpligt att skilja på det ekonomiska ansvaret för
koncemen och administrationen av densamma. Analysgmppen anser därför inte att
Statsföretag skall omhänderha administrationen av koncemen utan detta skall
åligga styrelse och verkställande ledning inom det föreslagna moderbolaget
varvid staten som aktieägare har att svara för det sedvanliga, övergripande
ansvaret.

Analysgruppens förslag i fråga om koncernens
organisation har utarbetats med hänsyn till de speciella betingelser som
väntas råda för de svenska, statsägda varven. Analysgruppen har emellertid
också studerat organisationsutformningen för varv i andra, framträdande varvsnationer.
Analysgmppen har därvid kunnat konstatera att den föreslagna
organisationsutvecklingen för koncemen överensstämmer i sina principer med
varvsorganisationer i flera andra varvsnationer.

10 Vissa utgångspunkter för den långsiktiga
verksamheten inom den statliga varvruppen

Analysgmppen har haft till uppgift att utarbeta en
långsiktig verksamhetsplan för den statliga varvskoncemen. Denna plan skulle
vara vägledande för den nya koncernledningens styrning av verksamheten på såväl
lång som kort sikt. Utöver vad analysgruppen tidigare har föreslagit angående
organisation av verksamheten inom den nya koncemen, finner analysgruppen det
föga ändamålsenligt att i dagsläget närmare utarbeta riktlinjer för
verksamheten. Enligt analysgmppens mening bör det i stället ankomma på den nya
koncemledningen att på grundval av bl. a. analysgruppens rekommendationer ange
och utarbeta erforderiiga planer. Analysgruppen vill dock ange vissa
utgångspunkter för detta planeringsarbete.

I tidigare avsnitt har redovisats den aktuella
beläggningssituationen vid de svenska varven. Analysgmppen har också redovisat
den uppfattningen att det även på längre sikt kommer att bli svårt för varven
att erhålla en jämn och lönsam beläggning av nybyggnadskapaciteten. Som
komplement till varvens nybyggnadsverksamhet är det sålunda önskvärt att en
övergång till annan verksamhet snabbt kan komma till stånd.

För att kunna uppnå snara sysselsättningsmässiga
effekter och accepterad lönsamhet i den alternativa verksamheten är det av
vikt att utnyttja och dra fördel av befintligt kunnande i
varvsorganisationerna och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976,77:139 71

existerande
produktionsanläggningar för den verksamhet som kompletterar
fartygsnybyggnationen inom varvsföretagen.

Analysgruppen
anser det inte vara möjligt att varven av egen finansiell kraft skall kunna
genomföra en övergång till annan verksamhet. Varvens hittillsvarande satsningar
på altemativa verksamheter har heller inte gett upphov till någon nämnvärd beläggning.
Gmppen anser det därför vara nödvändigt att staten medverkar till att påskynda
en diversifiering av verksamheten. Analysgruppen anser det vidare inte vara
ändamålsenligt att ett sådant statligt stöd ges till varven inom ramen för
existerande ordning för statliga stödinsatser tUl näringslivet.

Analysgruppen
föreslår att det inom ramen för det statliga kapitaltillskottet till
moderbolaget (avsnitt 11) avsätts 100 milj. kr. till en separat fond för
projektering av altemativ verksamhet. Moderbolaget förutsätts årligen
avrapportera vilka planer och konkreta projekt som har genomförts mom detta
område. Som en gmndläggande förutsättning i dessa planer bör givetvis gälla att
sysselsättningen inom byggnadsverksamheten skall reduceras i överensstämmelse
med rekommendationer som analysgruppen tidigare framfört.

Analysgruppen vill inte utesluta att ytterligare
kapital i ett andra steg måste ställas till moderbolagets förfogande i detta
syfte.

En av utgångspunkterna för analysgruppens
överväganden har varit att de nuvarande varven om än i mindre omfattning kommer
att ha nybyggnation som ett väsentligt inslag i sin verksamhet. Den intemationella
konkurrensen på detta område motiverar inte bara en oförändrad nivå för den
skeppstekniska FoU-verksamheten utan även en målmedveten ökning för att
förbättra varvsindustrins långsiktiga utveckling och konkurrenskraft.
Analysgmppen finner det därför angeläget att det skeppstekniska FoU-programmet
med nuvarande inriktning från och med budgetåret 1977/78 ökas från 11 milj. kr.
till 25 milj. kr. per år.

Staten bör vidare enligt analysgruppens mening
ställa ytterligare medel till förfogande redan från budgetåret 1977/78 till
ett nytt program för långsiktig planering och utveckling av de nuvarande varven
för att skapa en gmnd för en fortlöpande nyinriktning mot nya sjöburna
transportsystem. Programkostnaderna kan under det första budgetåret uppskattas
till 5 milj. kr. för att ökas under de närmast följande budgetåren intill en
nivå av 20 milj. kr. budgetåret 1980/81.

11 Engångsavlösen av statens åtagande att täcka
på Eriksberg fallande förluster

Staten utfäste sig i samband med samgåendet mellan
Götaverken och Eriksberg att täcka de på Eriksberg fallande förlusterna intill
dess verksamheten vid varvet upphör samt de merkostnader i Götaverken som
förväntas uppkomma vid samgåendet. Statens: åtaganden finns härvid

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 72

preciserade
i de avtal som låg till gmnd för vissa överväganden i 1976 års
varvsproposition.

De förluster som staten åtagit sig att täcka skulle
av Götaverken ha uppskattats och preciserats i ett belopp senast den 31
december 1976. Parterna har dock förklarat sig ense om att sådan precisermg kan
ske även vid senare tidpunkt samt att om enighet uppnäs om beloppets storlek
skall detta utgöra slutlig ersättning till Götaverken. Götaverken har till
industriministern föreslagit att uppskjuta frågan till våren 1977.

Till analysgruppen har samtidigt uppdragits att
pröva fömtsättningar-na för en engångsavlösen i samband med beslut om de
statliga varvsföretagens kapitalförsörjning i övrigt.

Trots frånvaron av slutlig beräkning från
Götaverken anser analysgruppen det möjligt att f. n. skatta ett intervall inom
vilket ett fast belopp bör kunna fastställas. Efter samråd med Götaverken har
det även befunnits möjligt att kunna närmare precisera beloppet till dess
proposition avseende den statliga varvsverksamheten skall läggas fram.

I avsnitt 4 har redovisats senast föreliggande
prognos för de samlade förlusterna för Eriksberg inkl. merkostnader i
Götaverken. Analysgruppen har bedömt rimligheten i denna preliminära beräkning
och föreslår att statens förlusttäckningsåtagande för Eriksberg avräknas i ett
fast belopp inom intervallet 750950 milj. kr. att utbetalas med hälften den 1
juli 1977 och resterande del den 1 juli 1978. Efter slutlig analys av de
effekter som den av analysgruppen föreslagna sysselsättningsnivån i Göteborg
medför på samgåendekostnaderna bör ett definitivt belopp fastställas före den 15
mars 1977.

Vid fastställandet av ovanstående intervall har
beaktats att Götaverken vid underhandskontakt indikerat ökade kostnader
jämfört med de preliminärt redovisade beräkningarna.

I beräkningarna har ej beaktats eventuella
förlustrisker avseende Eriksbergs lämnade fartygskrediter, ej heller risken för
annulleringar eller omförhandlingar av inneliggande orderstock. Dessa risker
bedöms f. n. som begränsade. Det synes vidare svårt att värdera dessa risker i
ett engångsbelopp. Staten bör i stället utfärda en avtalsgaranti som
säkerställer värdet av Eriksbergs fartygsfordringar samt att orderstocken
fullföljs planenligt.

Överenskommelse mellan staten och AB Götaverken
angående fastställt belopp för förlusttäckning samt garantiutfästelser bör
snarast fastställas i avtal. I händelse av att Saléninvest AB kvarstår som
aktieägare i Götaverken bör, med hänsyn till de stora administrativa problem
med åtföljande effekter på beslutsfattandet som en löpande förlusttäckning av
detta slag medför, likväl en engångsuppgörelse inom ovan angivna ramar
eftersträvas. Dock bör en sådan uppgörelse som involverar annan ägarintressent
än staten, föregås av ytterligare och mer ingående gransk-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976,77:139 73

ning av underliggande prognoser än vad som hittills kunnat
utföras och ansetts motiverat med staten som ensam ägarintressent.

12 Den statliga varvsgruppens kapitalbehov

Analysgmppen har bedömt de statliga
varysföretagens prognostiserade finansieringsanalyser för åren 19771979.
Förutsatt att den lagerproduktion som tar sin början redan år 1977 säljs vid
färdigställandetidpunkten och att härvid uppkommande förluster täcks i
särskild ordning visar de tre statliga varvsföretagens finansieringsanalyser
åren 19771980 ett kapitalbehov för dessa är av tillsammans 6 277 milj. kr.

I detta belopp ingår ej statens
åtagande att täcka de förluster som uppkommer i Eriksberg och som behandlats i
föregående avsnitt. Efter tillskjutande av förlusttäckningsmedel på föreslaget
sätt, medför nedläggningen av Eriksberg att något ytterligare kapitalbehov ej
föreligger för detta bolag.

Varvens planer fömtsätter att
kapitalbehovet skall täckas på följande sätt:

milj. kr.

Kapitalbehov 6 277

Avgår:

Statsgaranterad
nettoupplåning 3 100

Självfinansiering 789

Minskning av likvida medel 274

övrig upplåning 729

Ej täckt kapitalbehov 1 389

Tillkommer: Förluster på lager annan osåld produktion.

Erfarenhetsmässigt innehåller
varvens resultatprognoser stora osäkerhetsmarginaler bl. a. avseende
valutarisker samt risker på orderstock och fordringar avseende levererade
fartyg.

Mot denna bakgrund har
analysgruppen ansett det motiverat att räkna med en ytterligare
resultatförsämring utöver varvens egna prognoser för åren 19771980 med 100
milj. kr. per år.

Varvsgmppens ej täckta kapitalbehov
kan därför enligt deras egna beräkningar, men efter justering med ovan angiven
ytterligare resultatförsvagning, beräknas till ca 1 800 milj. kr. under
förutsättning att den i dag osålda produktionen ger ett redovisningsmässigt
nollresultat.

Analysgruppen har funnit att en
stor del avdet av varven prognostiserade kapitalbehovet torde kunna täckas
genom bl. a. ökad efterleveransfinansiering, den i avsnitt 7 föreslagna
utvidgningen av lagerproduktionsgarantier under byggnadstiden, ökad upplåning
genom den statliga varvskoncernen samt effekter av statens föriusttäckning i
Eriksberg.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 74

Sammantaget skulle således det av varvsföretagen
redovisade kapitalbehovet på 1 800 milj. kr., ca 1 100 milj. kr. kunna täckas
på ovan angivet sätt, varför det nödvändiga ägarkapitaltillskottet skulle
uppgå till 700 milj. kr. Analysgruppen vill dock med hänsyn till den osäkerhet
som föreligger i finansieringsplanerna förorda ett ägarkapitaltillskott på 800
milj. kr.

Härutöver har analysgruppen tidigare föreslagit att
en särskild utvecklingsfond tillföres den statliga varvskoncernen. Fondens
storlek har angivits till 100 milj. kr. Analysgmppen har vidare föreslagit att
50 milj. kr. ställs till koncemens förfogande för anläggande av en tankrengörings-
och mottagningsstation vid Götaverken Cityvarvet. Dessa belopp stärker
koncernens finansiella handlingsberedskap ytterligare.

Analysgruppen har funnit det motiverat även ur
soliditetssynpunkt att den statliga varvsgmppens nuvarande egna kapital om ca
500 milj. kr. ökas med tidigare föreslagna 800 milj. kr. Det sålunda uppnådda
egna kapitalet, 1 300 milj. kr., är enligt analysgruppen av acceptabel storlek
för en framtida verksamhet utan förluster.

Likviditetsbedömningama innehåller dock vissa
osäkerhetsmoment i såväl positiv som negativ riktning. Skulle förutsättningama
i detta avseende mot analysgruppens bedömningar visa sig felaktiga i negativ
riktning kan behov av ytterligare tillskott bli erforderliga. Sådana tillskott
bör dock kunna ges i form av ytterligare kreditgarantier eller som lån.

Ovan har varvskoncernens kapitalbehov beräknats
under antagande att produktionen under åren 19771980 kan säljas till
självkostnad. Eftersom sannolikheten härför enligt analysgruppen är i det
närmaste obefintlig måste medel löpande tillföras för att täcka förlusterna på
de kommande årens lager- och orderproduktion i takt med att denna färdigställes.

Hämtöver måste även aktiebolagslagens regler
avseende värdering av pågående byggnation och anläggningstillgångar (fartyg)
beaktas. De förlustrisker som föreligger avseende påbörjad produktion måste
beaktas vid upprättande av varvskoncernens bokslut, vilket innebär att kapital
kan behöva tillföras koncemen i god tid innan nämnda förluster definitivt kan
konstateras. Detta skulle även innebära, med nuvarande låga marknadsvärden, att
stora nedskrivningar av pågående och färdigställd lagerproduktion måste göras
som senare, vid en uppgång av marknadsvärdena, kan komma att framstå som
större än vad som var erforderligt.

I syfte att undvika att eventuella förluster på
lagerproduktion skall behöva realiseras på ett alltför tidigt stadium vill analysgruppen
föreslå ett system varigenom staten för lagerproduktion under tillverkning och
sådan produktion som temporärt behålles i varvets ägo, påtar sig att vid
kommande externförsäljning täcka uppkommande förlust i förhållande till
varvets redovisningsmässiga självkostnad. Sådant garantiåta-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976,77:139 75

gande
bör kunna ges inom av riksdagen fastställda ramar samt förslagsvis gälla i
högst 5 år. Utnyttjade garantier, varigenom varvskoncemen kompenseras för
konstaterade förluster, avräknas mot fastställd ram. Garantin bör även kunna
utnyttjas för fartyg som ingått i varvens nu-, varande orderstock, men som
annullerats och därmed förblivit i varvets ägo.

Analysgmppen föreslår att värdegarantier av detta
slag ställs till den statliga varvskoncemens förfogande med maximalt 400 milj.
kr. för vardera av åren 1977 och 1978. Detta belopp skall således avse att
täcka oundvikliga föriustrisker på 1977, 1978 och större delen av 1979 års
produktion. 1979 års produktion har inräknats eftersom förlustrisker härpå bör
beaktas redan i 1978 års bokslut. Behov av ytterligare tilldelning av
värdegarantier bör enligt analysgruppens mening prövas under år 1979.

På angivet sätt anser analysgmppen att varven
successivt kan kompenseras för oundvikliga förluster på de kommande årens
produktion. I den mån övriga av analysgmppen föreslagna åtgärder för
underlättande av extemförsäljning av produktionen ej är tillräckliga för
erhållande av kostnadstäckande priser kommer dessa ramar de facto att
utnyttjas. Om ramarna visar sig otillräckliga får den statliga varvskoncernens
eget kapital tagas i anspråk för täckande av kvarvarande förluster.

Systemet som innebär att kapitaltillskott görs
först när förluster slutligt konstaterats, bÖr närmare utformas av
industridepartementet samt administreras av nämnden för fartygskreditgarantier.

Utöver det föreslagna systemet med värdegarantier
erfordras att nuvarande lagerproduktionsgarantier för finansiering under
byggnadstiden, som tidigare föreslagits utökas till 85 % av självkostnaden,
även utsträcks till att gälla efter färdigställandetidpunkten för sådana fartyg
som var\et tvingats behålla i egen ägo. Sådan efterleveransgaranti bör kunna
utgå med 100 % samt gälla i högst 5 år. Analysgruppen föreslår vidare att en
garantiram för sådan efterleveransfinansiering för de statliga var\sföretagen
sättes till 2 000 milj. kr. vilket motsvarar ca 50% av förväntad
lagerproduktion under 1977 och 1978. Med avseende pä motsvarande behov av
garantitilldelning för övriga varvsföretag bör den totala ramen fastställas av
industridepartementet.

Under våren 1976 beviljade riksdagen en total
garantiram på 3 600 milj. kr. för finansiering av lagerproduktionen under
byggnadstiden. Denna ram gäller för perioden 1 juli 197631 december 1978 och
avser 70 % av varvens självkostnader. Den av analysgmppen föreslagna utvidgningen
av garantiåtagandet till 85 % av varvens självkostnader innebär att den
gällande ramen bör kompletteras. Enligt analysgruppens förslag skall också den
planerade lagerproduktionen under år 1979 medräknas. Härvid torde den nya
ramen för lagerproduktionsgarantier under perioden 1977-07-011979-12-31 för
storvarven komma att uppgå

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 76

till
ca 4 200 milj. kr. utöver tidigare beviljade garantiram pä 3 600 milj. kr.
Totalt kommer således statens totala garantiåtagande för storvarvens
lagerproduktion under åren 1977 t. o. m. 1979 att uppgå till ca 7 800 milj. kr.
Härvid har inte ovannämnda efterleveransgarantier med-tagits. Med avseende på
motsvarande behov av garantitilldelning för övriga varv bör den totala
garantiramen fastställas av industridepartementet i särskild ordning.

Analysgmppen har prövat möjlighetema att låta något
av de nuvarande varvsföretagen bli moderbolag i den statliga varvskoncemen.
Flera skäl talar dock som tidigare framhållits för att ett nytt bolag bildas,
varvid tidigare nämnda 800 milj. kr. tillskjutes det nya bolaget i form av eget
kapital. Kursen bör sättas 1:2 sä att reservfonden uppgår till 400 milj. kr.
Aktiema i Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet tillföres härefter
moderbolaget genom apportemission. Apportegendomen värderas till belopp
motsvarande resp. bolags eget kapital och obeskattade reserver per
emissionsdagen (1 juli 1977). Per den 31 december 1976 skulle aktiema efter
denna princip värderas till ca 500 milj. kr.

Det är vidare av praktiska skäl vad avser
kapitalförsörjningen önskvärt att Saléninvest AB:s aktieinnehav i Götaverken
övertas av staten. Om detta ej skulle vara möjligt att genomföra, påverkas de
föreslagna formema för kapitaltillskottet ej på annat sätt än att de tillskott
som erfordras i AB Götaverken får ske i form av villkorade aktieägartillskott
från moderbolaget samt att värdegarantier även får slussas över moderbolaget
och med rätt till återvinning ur framtida vinster.

Den vidare fördelningen av de medel som tillförs
moderbolaget genom kontantemissionen fördelas helt eller delvis pä de olika
dotterbolagen enligt moderbolagets bedömning. Med hänsyn till gjorda
utfästelser beträffande Götaverken bör dock i varje fall ca 400 milj. kr.
tillföras nämnda bolag, vilket härigenom per 1976-12-31 skulle kunna uppvisa
ett intakt aktiekapital samt övrigt eget kapital i form av obeskattade reserver
och koncemreserv (avseende Eriksberg) pä över 300 milj. kr.

Reservation
till slutrapport av analysgruppen för vissa varvsfrågor

Av
Bo C. E. Ramfors

Analysgruppen anser att en statlig varvskoncem
skall bildas som skall ha till uppgift att stmkturera de statliga varven. Min
uppfattning är att svensk varvsindustris stmktur har sä stor betydelse ur
samhällsekonomisk och regionalpolitisk synpunkt att beslut om dess inriktning
och stmktur ej kan delegeras till en varvskoncern, som i första hand skall
lägga företagsekonomiska synpunkter på verksamheten.

Analysgmppen
anser att det material man fått fram inte tillåter

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 77

några långsiktiga slutsatser och rekommendationer till
industriministern. Jag anser tvärtom att det är analysgruppens uppgift att
redovisa en företagsekonomisk bedömning av de statliga varvens strukturella
förutsättningar så att de politiska instanserna nu och inte om några år kan
ta ställning till frågan om den svenska varvsindustrins storlek och därav del
av det samlade näringslivet samt önskad lokalisering av kvarvarande
varvsenheter.

I stort delar jag analysgruppens
syn på varvens kortsiktiga problem. Det krävs stora statliga insatser för att
varven skall klara av de närmaste årens nödvändiga strukturförändringar. Men
jag delar inte analysgruppens uppfattning att en ny statlig koncern bör byggas
upp för att förvalta statens varvsägande.

Analysgruppen föreslår vissa stöd
till redare. Jag anser att analysgruppen ej haft tillräckligt underlag för ett
sådant ställningstagande.

Marknadsförutsättningar för de svenska varven

Analysgruppen redovisar att
leveransema av tank- och bulkfartyg är 1975 uppgick till 10,4 miljoner KBRT
(kompenserade bmttoregisterton). Analysgmppen har vidare bedömt att
totalmarknaden 19741980 skulle uppgå till 4 miljoner KBRT/år och 19811985 6
miljoner KBRT/år.

Analysgruppen har även visat att
Västeuropas andel av varvsleveranserna mätt i BRT minskat från 85% 1955 till
49% 1965 och 35% 1975. Analysgruppen har vidare noterat att Västeuropas andel
av order på nya fartyg tagna under året 1975 och första halvåret 1976 varit 20
resp. 19 %.

Således kommer enligt analysgmppens
bedömning marknadsbehovet för bulk- och tankfartyg under perioden fram t. o. m.
1985 att uppgå till ca hälften av 1975 års leveranser. Skulle svensk
varvsindustri syfta till att behålla sin historiska andel av denna marknad,
vilket i och för sig med hänsyn till de trender som beskrivits ovan är en hög
ambitionsnivå, skulle storvarvens kapacitet mätt i antalet sysselsatta behöva
skäras ner till hälften jämfört med 1975 års nivå.

Minskning av varvskapaciteten

Mot denna bakgrund anser jag det
nödvändigt att beslut nu träffas om att permanent >'tterligare reducera
svensk varvskapacitet. En sådan redukxioii mäsle göras på ett sådant sätt att
kvarvarande varvsindustris konkurrenskraft bevaras. Detta innebär nedläggning
av ytterligare någon varvsenhet.

Analysgmppen har genomfört en
kartläggning av de svenska varven. I min bedömning av vilket varv som ur
företagsekonomisk synpunkt närmast bör komma i fråga för nedläggning har jag
utgått från följande bedömningsgmnder:

7 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 139

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 78

historisk och väntad lönsamhet

nuvarande marknadsposition

flexibilitet

Mot denna utgångspunkt har jag funnit att
Arendalsvarvet i första hand bör övervägas för nedläggning.

Organisation

Överväganden om framtida organisation måste utgå
från beslut om de statliga varvens storlek och lokalisering. Under fömtsättning
att beslut fattas om nedläggning av Arendalsvarvet kommer ledningsuppgiften
främst bestå i att genomföra en så smidig avveckling som möjligt av
varvsverksamheten i takt med att ny sysselsättning skapas för de anställda.
Kostnaden för en sådan arbetsmarknadsuppgift bör bestridas av staten.
Statsföretag med sin spridda verksamhet torde ha goda fömtsättningar att
medverka i detta arbete.

De varv som skall finnas kvar och utvecklas bör
drivas som självständiga enheter i Statsföretagsgmppen med kvalificerad
ledning och styrelse. En samordning kan och bör komma till stånd då
affärsmässiga skäl talar härför. Detta kan skötas av Statsföretag. Min
uppfattning är att de samordningsvinster som kan åstadkommas har marginell betydelse.

Min uppfattning är vidare att uppgiften inte i
första hand är att förvalta ett antal enheter sä effektivt som möjligt utan
att genomföra erforderliga strukturella förändringar. Tillsättandet av en
varvskoncem enligt analysgruppens förslag kommer enligt min uppfattning att medföra
att en otillfredsställande permanent struktur konserveras.

Beställningsstöd
för redare

Analysgruppen har föreslagit vissa stödformer för
svenska rederier för beställningar vid svenska varv. Jag kan vare sig stödja
eller motsätta mig dessa förslag, då analysgruppen enligt min mening inte haft
tillgång till tillräckligt utförligt och genomlysande material. Jag vill därför
inskränka mig till vissa allmänna synpunkter och frågeställningar:

Dagens sjöfarts- och varvskris är resultatet av en
alltför frikostig kreditgivning. De föreslagna åtgärdema förstärker troligen
denna effekt.

Analysgruppen har föreslagit att statsgarantier
skall ställas till svenska redares förfogande. Jag anser att det är olämpligt
att enskilda företag lånar med statsgarantier. Dessa bör i stället kanaliseras
via speciella finansieringsinstitut.

Analysgruppen har varit inne på tankegången om ett
särskilt av staten ägt fartygsfinansieringsinstitut. Pä grund av frågans
komplicerade och vittomfattande natur har frågeställningen av tidsskäl övergivits.
Det borde finnas skäl att pröva denna fråga i särskild ordning.

Bo
C. E. Ramfors

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 79

Särskilt yttrande till varvsanalysgruppens rapport

Av Ingvar Trogen

Beställningsstöd
varvsstöd

Varvsanalysgmppen har föreslagit visst
beställningsstöd till svenska rederier vid beställning hos svenska varv.
Beställningsstödet skall härigenom indirekt komma den svenska varvsindustrin
till godo.

Analysgruppens
förslag innebär att särskilda statliga kreditgarantier ställs till svenska
rederinäringens förfogande, avseende beställningar fr. o. m. 1977-07-01 t. o.
m. 1978-06-30, under fömtsättning att de under denna period beställda fartygen
levereras före 1980-07-01. Garantierna föreslås få en löptid på högst 12 år och
skall gälla till ett belopp motsvarande högst 70 % av tecknat kontraktspris.
Genom utfärdandet av dessa garantier till svenska rederier skall varvet vid
leveranstidpunkten kunna erhålla kontant betalning. Under byggnadstiden får
varvet själv svara för finansieringen genom att utnyttja garantier inom ramen
för det normala garantisystemet.

Utöver dessa särskilda statliga kreditgarantier
föreslår analysgruppen också att såsom komplement vid leveranstidpunkten ett
statligt avskrivningslån ställs till redamas förfogande motsvarande 30 % av
kontraktspriset. Avskrivningslånet skall löpa ränte- och amorteringsfritt
under 5 år efter leveranstidpunkten. För varven innebär det av analysgruppen
föreslagna arrangemanget att kontant betalning av beställaren erhålles vid
fartygets leverans. Analysgmppen finner det också rimligt att avskrivningslånet
till beställaren sammankopplas med viss återvinnings-rätt för staten. I en
marknadssituation där utvecklingen kan leda till höjda fartygspriser skulle
staten under vissa omständigheter kunna bli delaktig i den värdestegring som
kan inträffa om fartygsprisema betydligt förbättras. För att fastställa om
återvinningsrätt föreligger för staten 5 år efter leveranstidpunkten äger
staten rätt att påkalla opartisk värdering för fastställande av rådande
marknadspris för det levererade fartyget. Återvinningsbeloppet skall
fastställas enligt följande formel:

___ _____________ M
Marknadspris

----- = Å K
Kontraktspris

2 Å Statens återvinningsbelopp

Beställningsstödet enligt den utformning som
analysgruppen föreslår kan ge upphov till oklarheter. Bl. a. kan marknadsvärdet
för ett 5 år gammalt fartyg vara svårt att bestämma. Vissa specialfartyg kan
också ha osäkrare marknadsvärde.

Särskild bedömning får ske hur man skall förfara
med avskrivningslånet i sådana fall där rederiet något år efter det att
fartyget levererats från varvet, skulle önska att avyttra fartyget. En rad
tveksamheter kan

s. 80 Kontrollera mot PDF

sålunda
uppkomma vid den föreslagna formen av beställningsstöd. Enligt min mening
torde möjligheterna till återvinning av någon del av avskrivningslånet knappast
i praktiken komma att bli aktuellt.

Systemet kan också ge upphov till ytterligare
priskonkurrens genom att de enskilda varven i en svår marknadssituation också
underskrider sitt självkostnadspris. Sammantaget kan dessa båda åtgärder,
avskrivningslån och ett kontraktspris understigande varvets självkostnadspris
ge upphov till ytterligare svårigheter för varvsindustrin. Förmodligen kommer
också samma fartyg att få helt olika prisnivåer beroende på om försäljning sker
till svenska eller utländska köpare. Detta kan inte vara tillfredsställande för
svensk varvsindustri och kommer pä sikt att medföra svårigheter att erhålla
beställningar frän utlandet.

De redan vid svenska varv av svenska beställare
beställda fartygen, för vilka avskrivningslån således inte utgår, kommer också
att fä svårare att hävda sig i konkurrensen.

Konkurrenssituationen nödvändiggör ä andra sidan
ett stöd till varvsindustrin de närmaste åren. Jag vill därför föreslå en
något annorlunda utformning av det stöd som den svenska varvsindustrin sä väl
behöver. Särskilt varvsstöd bör utformas med utgångspunkt ifrån att de svenska
varven i allmänhet har en betydande upplåning för finansiering av den del av
anläggningar och rörelsekapital som ej täcks av det egna kapitalet.
Räntekostnadema härför är av betydande storlek och kan pä intet sätt täckas i
de offererade fartygspriserna.

Som ett alternativ till analysgmppens förslag vill
jag därför förorda ett temporärt varvsstöd i form av konjunkturlän tUl den
svenska varvsindustrin att utgå under 3-årsperioden 1977-07-011980-06-30.

Storleken av varvsstödet (konjunkturlånet) kan
fastställas för ett är åt gången och bör baseras på en given
sysselsättningsnivå.

Genom att stödbeloppet ställs räntefritt till
varvens förfogande avlastas dessa en del av sina fasta kostnader samtidigt som
likviditeten förbättras.

Förändringar av räntevillkor och beslut om
avskrivning eUer återbetalning av utbetalade belopp får också prövas ärligen.

För den första tidsperioden 1977-07-011978-06-30
föresläs ett varvsstöd om 400 milj. kr. att utgå.

Genom den föreslagna ändringen till varvsstöd
(konjunkturlän) kan varven bättre arbeta med försäljning på betydligt större
marknad än den svenska. Vidare uppstår inte olika prisnivåer i den omfattning
som annars skulle råda vid försäljning till inhemska eller utländska rederier.
En annan väsentlig faktor är att verkligt behov måste föreligga av tonnage vid
beställning. Genom försäljning på en bredare marknad är möjlighetema härtill
större.

Särskilda statliga kreditgarantier föreslås också
kunna utgå till ett belopp av högst 80 % av tecknat kontraktspris och få en
löptid av 12 år.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 81

Genom det av mig föreslagna varvsstödet
(konjunkturlån) får den svenska varvsindustrin ett mera flexibelt instrument
för att säkra sin försäljning i en svår konkurrens.

De svårigheter som den svenska rederinäringen nu
kämpar med bör särskilt uppmärksammas. Om inte särskilda åtgärder vidtages
förefinns risk för att den största och modemaste delen av vår flotta avyttras i
ett för vår rederinäring svårt konjunkturläge och till marknadspriser som på
intet sätt motsvarar fartygens reella inneboende värde eller substans.
Likviditetsunderlättande åtgärder i form av amorteringsfria och räntefria
iånemöjligheter för det nyaste och modernaste svenska tonnaget bör således
snarast uppmärksammas.

Organisations
samordningsvinster

Analysgruppen föreslår att en ny statlig
varvskoncem under ledning av ett moderbolag bildas. I denna koncem skall då
ingå Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Götaverken. Bildandet av det nya moderbolaget
skall ske snarast. Analysgmppen vill också särskilt betona vikten av att
samordning inom vissa områden av verksamheten för de statliga varvsföretagen
kommer till stånd. Särskilt lämpliga områden där samordningsaktiviteter bedömes
är följande:

produktion och
produktionsteknik

inköp och lagerhållning

administration och
rationalisering

personal och lönefrågor

forskning och utveckling

stmkturella investeringar

finansiering och
kapitalförsörjning

tillverkning av komponenter

Analysgruppens förslag till organisation utgör en
på sikt långt gående styrning av hittills självständiga varvsföretag. Enligt
min åsikt bör varje varvsföretag fungera som en fristående enhet med en
företagsledning och sedvanlig kvalificerad styrelse. En centralisering av
viktiga beslut till annat fomm än det egna företagets styrelse kommer på sikt
att försvaga varvsindustrin och försämra möjlighetema att fatta snabba beslut.

De samordningsvinster som kan finnas mellan
enskilda varvsföretag är tvvärr av mindre betydelse och motiverar inte en
utökad och kost-nadsbelastande ny organisation.

Det är av utomordentlig vikt för de enskilda
företagen att man nu får åtnjuta arbetsro som verkligen behövs för att klara de
närmaste årens svåra påfrestningar. En total omorganisation av den statliga
svenska varvsindustrin skulle i detta läge verka störande och menligen påverka
enskilda företags prestationer.

Härtill kommer också att staten inte ensam är
aktieägare i Götaverken.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 82

Jag vill därför föreslå att nuvarande organisation
tills vidare bibehål-les för de varv där staten har ägarintresse.

Ingvar
Trogen

Underbilaga
I

Till

statsrådet
och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 6 maj 1976 chefen för
industridepartementet att tillkalla en utredning om samordning av de statsägda
varven. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades ledamötema

verkställande
direktören Sven G. Andrén, tillika ordf.,

verkställande
direktören Lars-Inge Holster,

verkställande
direktören Hans Laurin,

departementssekreteraren
Erik Linnergren,

direktören
Bo C. E. Ramfors,

direktören
Bengt Tengroth,

verkställande
direktören Ingvar Trogen samt

bankdirektören
Lars-Gunnar Åberg.

Laurin lämnade utredningen i samband med att han
frånträdde posten som verkställande direktör i AB Götaverken.

Som
experter till utredningen har knutits

snickaren
Gustav Henningsson,

ingenjör
Oddvar Pettersen samt

kanslirådet
Gunnar Österberg.

Som sekreterare åt utredningen förordades
civilekonomen Sten Hem-mingsson. Ledamöterna antog namnet
"Varvskommittén".

Utredningen vars direktiv framgår av bDaga 1
fann att den borde koncentrera sitt arbete till att lämna förslag till en
pruicipiell organisation för de statsägda varven, medan övriga i direktiven
angivna frågor lämpligen borde hänskjutas till den koncernledning som enligt
organisationsförslaget skulle svara för samordningen mellan varven. Denna
uppläggning av arbetet motiverades framför allt av att utredningen ansåg det
angeläget att snabbt komma fram till ett ställningstagande i
organisationsfrågan.

Analysgruppen för vissa varvsfrågor som
tillsattes den 4 november 1976 fick till uppgift att göra djupgående studier
angående de svenska varvens marknadsutveckling, verksamhetsnivå och
kapitalbehov, vilket är faktorer som kan påverka organisationsstrukturen för de
statsägda

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976
77:139 83

varven. Utredningen fann det därför lämpligt att överlämna
sitt betänkande till analysgruppen för att låta detta efter de kompletteringar
och ändringsförslag som analysgruppens arbete kunde föranleda ingå i dess
rapport. Experten Gustav Henningsson har avgett särskilt yttrande.

Stockholm i februari 1977

Sven G. Andrén

Lars-Inge Holster Erik Linnergren

Bo C. E. Ramfors Bengt Tengroth

Ingvar Trogen Lars-Gunnar Åberg

/ Sten Hemmingsson

Samordning av de statsägda varven

Bakgrund

De av staten och Statsföretag i
majoritet eller helägda varvsbolagen sysselsätter för närvarande ca 27 500
personer. Pä vissa orter Karlskrona, Landskrona, Sölvesborg och Uddevalla
har varven en dominerande ställning som arbetsgivare.

Sedan den 1 januari 1970 är
Karlskronavarvet AB ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Varvet är
huvudsakligen inriktat på örlogsfartyg och har nyligen avslutat en serie
gasturbindrivna torpedbåtar för den svenska marmen. Dessutom levererar varvet
fartygssektioner (för- och akterstävar samt roder) till övriga svenska varv,
framför allt Kockums Mekaniska Verkstad och Götaverken. Nuvarande orderstock
ger i stort sett full sysselsättning till 1 januari 1978. Som ett led i varvets
strävan att utveckla en verkstadsrörelse förvärvades 1975 Hvilans Mekaniska
Verkstad, som tillverkar traverser och telfrar.

Uddevallavarvet AB är sedan 1972
ett helägt dotterbolag till Statsföretag. 1 och med det nyligen avslutade
investeringsprogrammet har van et kapacitet för byggandet av fartyg upp till
600 000 ton dödvikt. \'arvet har en orderstock som sträcker sig in på andra
halvåret 1978. Uddevallavan ets helägda dotterbolag Skandiaverken tillverkar
bl. a. hjälpmotorer för fartyg i sin verkstad i Lysekil.

Sedan I juli 1976 är staten genom
Fonden för statens aktier och Statsföretag majoritetsägare i AB Götaverken
(Fonden för statens aktier 42,7 % och Statsföretag 8,3 % av aktiekapitalet).
Eriksbergs Mekaniska Verkstad är frän samma datum dotterbolag till Götaverken.
I Götaverkenkoncernen finns de egentliga nybyggnadsvarven Arendal och Eriksberg
i Göteborg samt Öresundsvarvet i Landskrona. Cityvar-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 84

vet
i Göteborg bedriver fartygsreparationer och ombyggnader i stor skala och
dessutom finns reparationsverksamhet vid Öresundsvarvet och blandad nybyggnadsverksamhet
och reparation vid Sölvesborgs varv och Finnboda varv i Stockholm. Götaverkens
orderstock ger varven sysselsättning i stort sett under 1977. Den s. k.
industridivisionen i Götaverken innefattar Götaverken Ångteknik, som
tillverkar ångpannor och processutmstning för industrin och Götaverken
Byggaluminium med tillverkning av fasadelement. I industridivisionen finns
dessutom sedan början av 1976 rörentreprenadföretaget Calor-Celsius, som även
bedriver elektrisk installationsverksamhet.

Statens efter hand betydande intressen i svensk
varvsindustri motiverade en översyn av den statliga varvsgruppens
organisatoriska struktur. Den 6 maj 1976 tillsattes därför en kommitté med
uppgift att göra en utredning om samordning av de statsägda varven. Målet var
att åstadkomma en väl sammanhållen effektiv statlig varvsgmpp med beaktande av
de samordningsvinster som kunde uppnäs.

Form
för samordning

Varvskommittén har fått i uppdrag att bedöma om
varvsgruppen bör vara en sammanhållen företagsgmpp utan direkt formellt samband
eller utgöra en koncernbildning med ett särskilt moderbolag. Valet mellan
organisationsalternativen beror på hur de samordningsfördelar, som finns mellan
varvsbolagen, bäst kan tas till vara. Sådana samordningsfördelar kan bestå i
ett bättre utnyttjande av samlade resurser i form av kapital eller utrustning.
I utredningsdirektiven nämns som exempel på samordningsfördelar en
koncentration av tillverkningen av sektioner och däckshus liksom annan
fartygsutmstning.

Varvskommittén har kommit till den uppfattningen
att en koncernbildning, med ett för ändamålet bildat moderbolag, är den
organisationsform, som ger de bästa förutsättnuigama för en samordning av den
statsägda varvsindustrin. Statens och Statsföretags aktieinnehav i Götaverken,
Karlskronavarvet och Uddevallavarvet föreslås sålunda sammanfört i ett
moderbolag. Kommittén redovisar i det följande sina synpunkter på
huvudmannaskapet för den föreslagna varvskoncemen.

Genom en koncembildning åstadkoms en fast sammanhållen
företagsgmpp med ett moderbolag, som utövar ägarfunktionerna gentemot
dotterbolagen. Dessa innefattar att uppställa mål för deras verksamhet, att
tillsätta styrelse och ledning samt att ansvara för kapitalförsörjningen.
Vidare åligger det moderbolaget att utarbeta långsiktiga verksamhetsplaner för
varvsgruppen.

Bildandet av ett moderbolag för de statsägda varven
innebär att de långsiktiga beslut som berör en dominerande del av den svenska
varvsindustrin kommer att fattas av den styrelse som tillsätts för moderbolaget.
Detta gäller t. ex. i fråga om lagerproduktionen, liksom i fråga

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976,77:139 85

om
omställningar av driften. Det är dotterbolagens uppgift och ansvar att inom de
ramar, som fastställts av moderbolaget och dess styrelse, bedriva sin
verksamhet på effektivast möjliga sätt.

Samspelet
moderbolagdotterbolag

Som angivits ovan föreslås moderbolaget ansvara för
varvskoncernens samordning och långsiktiga utveckling medan dotterbolagen har
det operativa ansvaret. Det bör vara en av koncernledningens första uppgifter
att i samarbete med dotterbolagen utarbeta de regler som skall gälla för
samspelet mellan moderbolag och dotterbolag. Kommittén vill emellertid anföra
några principiella synpunkter:

1.
I dotterbolagens styrelser bör,
förutom representanter för moderbolagets ledning, även extema ledamöter, som
också kan vara ledamöter i moderbolagets styrelse, ingå. Vidare kommer
naturligtvis representanter för de anställda att ingå i respektive
dotterbolags styrelse.

2.
I syfte att få den nära kontakt
mellan moderbolag och dotterbolag, som är önskvärd, föresläs att moderbolagets
verkställande direktör ingår som ordförande i dotterbolagens styrelser.

3.
För samtliga dotterbolag enhetliga
principer och rutiner för ekonomisk planering och rapportering bör fastläggas
för att, såväl internt som externt, erhålla en riktig bild av utvecklingen inom
koncernen och dess enskilda delar.

Moderbolaget

Moderbolagets uppgifter bör bli vidare än ett
förvaltningsbolags. De innefattar att utse styrelse, ledning och revisorer i
dotterbolagen samt att uppställa mål för deras verksamhet. Det är vidare en
uppgift för moderbolaget att utarbeta långsiktiga verksamhetsplaner för
koncernen.

Överkapaciteten inom varvsindustrin kräver en
betydande neddragning av verksamheten och därmed minskning av antalet
anställda. Den statliga varvskoncemen kan inte förväntas att på egen hand
bereda altemativ sysselsättning men bör bygga upp resurser för att aktivt söka
medverka till att sådan kan erhållas inom och utom koncemen. Även på annat sätt
bör man lindra effektema av neddragningen för de anställda. Sådana uppgifter
faller naturligen på moderbolaget.

Med tanke på den centrala roll som varvens
finansrörelse spelar för verksamhetsplaneringen, synes det lämpligt att denna
förs till moderbolaget. Detta kan innebära att moderbolaget får ansvara för
refinansiering av fartygskrediter och handläggning av valutafrågor. Ansvaret
för gmppens långfristiga kapitalförsörjning i övrigt faller naturligen pä
moderbolaget.

Det är vidare en uppgift för moderbolaget att i
samarbete med dotterbolagen utarbeta och fastställa principer för den
ekonomiska planeringen och rapporteringen samt att löpande följa densamma.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 86

Moderbolaget föreslås få mycket begränsade egna
stabsresurser. Med tanke på att de tre ingående dotterbolagen samtliga har
relativt kompletta organisationer kan koncemledningen vid behov anlita
dotterbolagens staber. Sedan styrelsen för det nybildade moderbolaget utsetts
och denna i sin tur nominerat verkställande direktör, tillika koncem-chef, bör
det ankomma på denne att snarast skapa en fungerande organisation i
moderbolaget och besätta chefspostema i denna. Därefter har koncemledningen att
i nära samarbete med dotterbolagen i gmppen åstadkomma den organisatoriska
stmktur inom koncemen, som kan göra den optimalt konkurrenskraftig och
utvecklingsbar.

Dotterbolagen

Kommitténs förslag syftar endast till att åstadkomma
en gmnd för samordningen av den statsägda varvsindustrin. Det måste vara
koncernledningens uppgift att inom den ram som skapats av att ägarfunktionen
utövas av ett moderbolag ge koncemen en lämplig stmktur. Detta kan medföra en
omgruppering av de enheter som kommer att ingå i den föreslagna koncernen.
Personalorganisationerna vid Götaverken Öresundsvarvet AB har därvid
framhållit ett önskemål om att Öresunds-varvet genom sin storlek och
geografiska belägenhet ges samma ställning som Uddevallavarvet eller
Karlskronavarvet i förhållande till koncemens moderbolag. Som tidigare
framhållits är det inte utredningens avsikt att lämna förslå? på enskildheter i
koncemens organisatoriska uppbyggnad endast att ange ramen. Varvskoncernens
ledning har att tillsammans med de anställda utarbeta planer för koncernens
organisation och efter godkännande i moderbolagets styrelse genomföra dessa.

Utredningens direktiv ifrågasätter om det inte
skulle vara lämpligt att varvsgruppen utökas med ytterligare något industriföretag
i syfte att ge gmppen en bättre struktur. Även om det bör ankomma på den
blivande koncernledningen att göra sådana överväganden, anser kommittén att om
ytterligare företag nu skulle tillföras koncemen skulle det, även om de i sig
är relativt problemfria, innebära ytterligare en komplikation.

"Agarförh
ållanden

Som framgått av bakgrundsteckningen är Statsföretag
ägare till 100 % av aktierna i Karlskronavarvet respektive Uddevallavarvet samt
till 8,3 % av aktierna i Götaverken. 42,7 % av aktierna i Götaverken ligger hos
Fonden för statens aktier, varigenom staten direkt eller indirekt har 51 % av
aktiekapitalet i Götaverken, medan 49 % innehas av Saléninvest. Den av
kommittén föreslagna koncernbildningen innebär att det direkta och indirekta
statliga aktieinnehavet läggs i ett för ändamålet

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976 77:139 87

bildat
moderbolag. Saléninvests aktieinnehav i Götaverken behöver ej direkt beröras av
koncembildningen.

Statsföretag bildades i syfte att sammanföra de
statliga industriintressena under en gemensam ledning med ansvar för
utvecklingen inom företagsgmppen. Härvid kom regeringens ägaransvar att utövas
gentemot Statsföretag som i sin tur avlastar regeringen från utövandet av
ägaransvaret gentemot samtliga dotterbolag. Statsföretagsgruppen bestod vid
tillkomsten av 22 dotterbolag i oHka branscher.

Under de år som gått sedan Statsföretagsgmppen kom
till stånd har en avsevärd kompetens upparbetats i fråga om handläggning av frågor
rörande koncernorganisation. Vidare har enhetliga riktlinjer utarbetats och
accepterats av dotterbolagen beträffande samspelet mellan dotter-och moderbolag
i frågor rörande t. ex. planering och rapportering, investeringar och deras
finansiering liksom i fråga om personalpolitik. Inom gruppen har närbesläktade
företag förts samman till underkoncerner, t. ex. Kabigmppen (läkemedel) och
Liber (grafisk industri). Inom de finansiella ramar som skall godkännas av
Statsföretag bedrivs i dessa underkoncemer en strukturrationalisering i syfte
att förbättra deras konkurrensförmåga.

De erfarenheter som gjorts inom
Statsföretagsgruppen skulle direkt komma den föreslagna varvskoncemen tillgodo
om den ingick i gruppen och sannolikt kunde detta underlätta en omstrukturering
av varvskoncernen. Vidare kan tillhörigheten till Statsföretagsgruppen i ett
speciellt utsatt läge för varvskoncemen ge vissa möjligheter till
kompletterande sysselsättning.

Slutligen skulle vissa samordningsmöjligheter
finnas mellan de icke varvsanknutna industriföretag som ingår framför allt i
Götaverkskon-cernen med vissa företag i Statsföretagsgruppen.

Det kan sålunda finnas organisatoriska skäl som
talar för att varvskoncemen inordnas som en underkoncern i
Statsföretagsgmppen. Härigenom skulle emellertid Statsföretagsgruppen komma
att få en mycket stark dominans av varvsföretag. Nedanstående tabell ger vissa
nyckeltal för de aktuella varvsbolagen samt för Statsföretagsgruppen i slutet
av 1976.

Balans-

Eget

Soliditet

Antal an-

omslut-

kapital

%

ställda

nmg

mkr

mkr

Götaverken

11250

204

2

22 000

Karlskronavarvet

480

104

21

2000

Uddevallavarvet

2 470

264

11

3 500

14 200

572

4

27 500

Statsföretagsgruppen

17 180

4 880

28

44 000

exkl. varven

14 230

4 570

32

38 500

inkl. varven

28 430

ca 5 100

18

66 000

(även 51
% av Ge

itaverken)

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 88

Statsföretag är enligt vad kommittén erfarit för
närvarande icke berett att ikläda sig det finansiella ansvaret för
varvskoncemen med tanke pä vad detta skulle innebära för Statsföretagsgmppens
balansräkning. Statsföretagsgruppen har dessutom redan fömtan varvsbolagen ett
betydande kapitalbehov för finansiering av planerade investeringar.

Det torde emellertid finnas starka skäl som talar
för att den föreslagna varvskoncemen inte inordnas som en underkoncem till
Statsföretag utan placeras direkt under industridepartementet, varvid aktierna
i varvskoncemens moderbolag fördes till Fonden för statens aktier. Som framgår
av den ovanstående sammanställningen har den föreslagna varvskoncernen en
balansomslutning som i slutet av 1976 är ungefär lika stor som
Statsföretagsgruppens exkl. varven. Antalet anställda skulle uppgå till 27 500
respektive 38 500. Som framgått av analysgruppens arbete står varven inför
genomgripande förändringar av verksamheten, vilket kommer att ställa stora
krav pä specialiserade ledningsresurser för att lösa just dessa uppgifter. Den
industri- och, i vid mening, näringspolitiska betydelse som varvsindustrin
har, torde också motivera att den föreslagna varvskoncernen placeras under
industridepartementet. Därvid skulle samma regler kunna gälla för samspelet
mellan varvskoncemens moderbolag och industridepartementet som mellan
Statsföretag och industridepartementet.

Det finns emellertid anledning att pröva om det
finns möjligheter att nyttiggöra sig de fördelar som en anknytning till
Statsföretagsgmppen skulle innebära och som redovisats ovan, även om
Statsföretag icke kan ikläda sig det fulla finansiella ansvaret för
varvskoncemen. Detta skulle kunna ske genom att aktiema i moderbolaget i
varvskoncemen fördes till Fonden för statens aktier medan ägarfunktionerna,
fömtom ansvaret för varvskoncernens försörjning med riskkapital, utövades av
Statsföretag i enlighet med ett avtal som finge upprättas mellan staten och
Statsföretag. Ett sådant avtal synes även böra reglera frågan om ett eventuellt
senare överförande av aktierna i varvskoncemens moderbolag från Fonden för
statens aktier till Statsföretag.

Om en varvskoncem utanför Statsföretagsgruppen
bildas uppstår frågan om värdering av Statsföretags innehav av aktiema i
Karlskronavarvet resp. Uddevallavarvet samt minoritetsintresset i Götaverken.
Staten och Statsföretag får överenskomma om de villkor som härvid skall gälla.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:139 89

Särskilt yttrande

Av Gustav Henningsson

TUl Uddevalla 1977-02-10

Sven G. Andrén

Varvskommittén

Med anledning av Varvskommitténs förslag får jag
på uppdrag av de fackliga organisationema vid Uddevallavarvet inlämna
följande reservationer.

Kommitténs
förslag att sammanföra de helt eller delvis statsägda varven i en fristående
varvskoncem utanför Statsföretag och med mycket begränsad självständighetsgrad
för de enskUda varvsbolagen finner vi mindre lämpligt. Som gmnd för vår
ståndpunkt vUl vi framföra följande argument:

Riktlinjema för den nya ägarstmkturen och den
pågående omorganisationen inom Götaverkenkoncemen bör vara helt avklarade,
innan man tar itu med de mer långsUctiga och genomgripande planerna på en total
samordning av svensk varvsindustri. Härigenom vinner man erfarenhet
beträffande samordning samt har större möjlighet att överblicka om det finns
samordningsvinster att hämta.

Erhålles samordningsvinster vid sammanslagningen av
Eriksberg och Götaverken bör man överväga en ytterligare samordning under fömtsättning
att Saléninvest avvecklar sin ägarandel i Götaverkenkoncemen.

Den totala samordningen av svensk varvsindustri bör
ske via redan nu fungerande samarbetsorgan, så att även icke-statliga varv kan
medverka tUl eventuella samordningsvinster. Sveriges Varvsindustriförening bör
följaktligen tUlföras ytterligare resurser.

Statsföretag bUdades i syfte att sammanföra och
samordna statens industriintressen under en gemensam ledning med ansvar för
utvecklingen inom gmppen. Med åren har en avsevärd erfarenhet och kunskap
samlats hos Statsföretag i skilda frågor som berör koncernorganisation.
Moderbolaget har tUlsammans med dotterföretagen utarbetat enhetliga riktlinjer
hur samspelet dem emellan bäst skall fungera vad gäller planering,
finansiering, investeringar och personalpolitik. Samspelet fungerar i dag
enligt vår mening bra och tUlför dotterbolagen resurser. Liknande fördelar kan
måhända med tiden även upparbetas i ett Statsvarv AB, men inkömingstiden kommer
erfarenhetsmässigt att vara ytterligt besvärlig och långvarig. En sådan
samordningsprocess skadar svensk varvsindustri och organisationen kan bli en
tung byråkratisk apparat.

Inom Statsföretagsgruppen har närbesläktade företag
förts samman till underkoncemer, t. ex. Kabi-gmppen och Liber. Vår mening är
att

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:139 90

så
även bör göras med de skUda varvsföretagen. Varje enskilt varv blir ett
självständigt dotterbolag inom Statsföretag. Statsföretagsgmppen kommer sålunda
att innehålla skUda branscher. Effektema av konjunktursvackor kan på så sätt
mildras, om koncemen i sin helhet innehåller olikartade branscher, var och en
med sin konjunkturcykel.

Argumentet att Götaverkenkoncemens ingående i
Statsföretag skulle medföra alltför stark dominans av varvsföretag inom
Statsföretagsgmppen anser vi inte vara relevant med hänsyn till den redan
beslutade kapacitetsreduktionen.

Genomförs den av oss föreslagna omorganisationen
kan de erfarenheter som gjorts inom Statsföretagsgruppen komma de skilda
varven till godo, och förmodligen skulle detta underlätta en total samordning
av svensk varvsindustri, om så blir aktuellt.

Vi är övertygade om att en sammanföring av de helt
eller delvis statsägda varven i en fristående koncem utanför Statsföretag
kommer att medföra enorma samordningsproblem. Vi tror att ett Statsvarv AB blir
en koloss på lerfötter, byråkratisk, otymplig och svår att manövrera. I alltför
stora företagsenheter har den enskUde ofta svårt att förstå sin betydelse i
produktionskedjan och härigenom minskar arbetsmotivationen.

Vidare anser vi att samordningsvinster inte får
göras på bekostnad av en försvagning av nu fungerande rationella
produktionsenheter.

Vi föreslår därför att Götaverkenkoncemens problem
löses definitivt, innan den framtida

varvsorganisationen fastställs att Statsföretag
utgör moderbolag för de varv där staten har ägarin-

tressen
att samordningen och samarbetet mellan de svenska varven skall ske via den
redan nu fungerande branschorganisationen, Sveriges Varvsindustriförening att
självständighetsgraden hos resp. varv skall vara oförändrad jämfört med vad som
gäller för Statsföretags dotterbolag idag.

Gustav
Henningsson

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770205

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

77 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (76)

76 kopplingar i 37 dokument.

  1. Prop. 1984/85:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten for budgetåret 1984/85 s. 46 i texten
  2. Bet. 1982/83:NU55 om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis) s. 8 i texten
  3. Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
  4. Prop. 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m.m. s. 22 i texten
  5. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten

Visa alla 37

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2005 s. 44 »Beställarstödet« i texten