Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m.m.

18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:21, om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 Regeringens proposition

1976/77:21

om
ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m.;

beslutad
den 28 oktober 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

GÖSTA
BOHMAN

Propositionens
buvDdsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att bestämmelsema om krav på täckning med eget kapital
ändras i fråga om bankinstitutens engagemang i kreditaktiebolag som har tiU
huvudsakligt ändamål att lämna lån tiU konununer. Förslaget innebär att kapitaltäckningskravet
sänks från 100 % tiU 8 %, dvs. samma krav som gäller för bankinstitulens
engagemang i bostadsfinansierande kreditaktiebolag och företag där staten är
delägare.

1 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom
föreskrives att 57 § lagen (1955: 183) ora bankrörelse skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

57
§1 Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst
lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande lill bankbolagets tillgångar och
till garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar

hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, konumm eller därmed jämförlig sarafällighet,
allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditakliebolag
eller Nordiska investeringsbanken,

3.
andra fordringar för vUka staten,
kommun eller därmed jämförlig samfälUghet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande
får jämställas med kreditakliebolag vid tillämpningen av detta stycke eUer
försäkringsförelag med svensk koncession svarar,

4.
fordringar för vUka säkerheten utgöres
av värdehandling eller fordran som angives under A 13,

5.
garantiförbindelser för vUka
banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A
14,

B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2.
fordringar för vUka utländskt
bankföretag eller annat försäk ringsföretag än som avses under A 3 eller samfälUghetsförening
svarar,

3.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av

värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckrung
i jordbmks-, affärs- eller bosladsfastighet eller tomträtt tUl såtian fastighet
inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,
i fråga om tomträtt, av byggnad som hör tUl tomträtten,

4. garantiförbindelser
för vUka banken erhållit säkerhet i värde

handling eller fordran, som angives under B 13,

C. 1.
fordringar för vUka säkerheten utgöres av

inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en-eller Ivåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilket statligt

»
Senaste lydelse 1976:142 (jfr 1976: 282).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 21 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

bostadslån
utgår eller i tomträtt tUl sådan fastighet, ora inteckningssäkerheten är
förstärkt med borgen och inteckningen ligger raellan sjuttiofem och etthundra
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad sora hör till toraträtten,

inteckning
i fastighet, sora helt eller delvis är inrättad för industrieli verksamhet,
eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio proceni av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör till tomträtten,

förlagsbevis
eller aktie, sora noteras vid fondbörs här i landel, eller

borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemlusen kronor, 2.
garantiförbindelser för vUka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som en-

ligt
ferate och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall
bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som
motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av
summan av placeringar, som angivas under D. TiUgång skall lagas upp till
bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella belopp.

Med
eget kapital avses aktiekapital, reservfond, disposilionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det
nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill etl belopp molsvarande
bolagets aktiekapital. I fråga om föriagskapilal, som långivaren kan återkräva
inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagels kapital får likställas högst
så slor del av det varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av
bolagets aktiekapital.

Från
bankbolagets eget kapital Från bankbolagets eget kapital

skall avräknas det bokförda värdet skall avräknas det bokförda värdet

av vad banken såsom aktiekapital av vad banken såsom aktiekapital

eller i annan form tillskjutit till eller i annan form tillskjutit till

annal in- eller utiändskt förelag annat in- eller utiändskt företag

som driver någon form av bank- som driver någon form av bank

verksamhet. Sådan avräkning skall verksamhet. Sådan avräkning skall

dock ej ske i fråga om företag där dock ej ske i fråga om företag där

staten är delägare eller i fråga ora staten är delägare
eller i fråga om

kredilaktiebolag som har till hu- kreditaktiebolag som har till hu

vudsakligt ändamål alt lämna lån vudsakligt ändamål att lämna lån

mot säkerhet i form av panträtt raot säkerhet i form av panträtt

på grundval av inteckning i bo- på grundval av inteckning i bo

stads-, kontors- eller affärsfastig- stads-, kontors-
eller affärsfastig

het. het eller att lämna lån till kom-

muner.

It
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 21

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916/11: 21 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Har
bankbolag väsentiigt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har
till syfte alt förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda
banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta procent av sumraan
av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda
skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.

Med
uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av särskUd
värdering. Har enligt gäUande bestänunelser ora lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats lill uppförande av viss
byggnad, skall tiU grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1955: 416) om sparbanker

Härigenora
föreskrives all 26 § lagen (1955: 416) om sparbanker skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

26
§1 Sparbank skall till insällarnas skydd ha egna fonder tUl visst lägsta
belopp. Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tUlgångar och till
garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kravet på egna fonder indelas placeringama i följande fyra grupper, näraligen

A.
1. inneliggande kassa, checkar, postreraissväxlar samt fordringar hos riksbanken
och riksgäldskontoret,

2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförUg samfäUighet,
allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen,
kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3.
andra fordrmgar för vilka
staten, komraun eller därmed jämförlig samfäUighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag,
sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämslällas med
kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med
svensk koncession svarar,

4.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 13,

5.
garantiförbindelser för vilka
sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under
A 14,

' Senasle
lydelse 1976:143 (jfr 1976: 283).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2.
fordringar för vilka utländskt
bankförelag eller annal försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening
svarar,

3.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av

värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckning
i jordbruks-, affärs- eller bosladsfastighet eller tomträtt till sådan
faslighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad sora hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser
för vilka sparbanken erhållit säkerhet i vär-

dehandUng eller fordran som angives under B 13,

C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning
i jordbmksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilket statiigt bostadslån utgår eller i tomträtt tUl sådan
fastighet, ora inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad sora hör tUl toraträtten,

inteckning
i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör lUl tomträtten,

förlagsbevis
eller aktie, sora noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än Ijugufemtusen kronor, 2.
garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av
värdehandling, fordran eller borgensförbindelse sora angives under C 1,

D. övriga
tUlgångar och garantiförbindelser utom sådana sora en

ligt ferate och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens

egna fonder.

För
placeringar, sora angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt skall
sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst elt belopp, som motsvarar
sammanlagt

en
procent av summan av placeringar, sora angivas under B, fyra procent av sumraan
av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av suraman av
placeringar, som angivas under D. Tillgång skall tagas upp till bokfört värde
och garantiförbindelse tUl sitt nominella belopp.

Med
egna fonder avses grundfond, reservfond och garanlifond. Med egna fonder får
likställas det norainella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken,
intill elt belopp motsvarande sparbankens reservfond. 1 fråga om förlagskapilal,
som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med
sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet sora svarar mot tio procent av reservfonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77: 21 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Från
sparbankens egna fonder Från sparbankens egna fonder

skall avräknas det bokförda värdet skall avräknas del bokförda värdet

av vad sparbanken såsora aktieka- av vad sparbanken såsora aktieka

pital eller i annan förra tillskjutit pital eller i annan
form lillskjulit

till förelag som driver någon form till företag sora driver någon förra

av bankverksamhet. Sådan avräk- av bankverksamhet. Sådan avräk

ning skall dock ej ske i fråga ora ning skall dock ej ske i fråga om

företag där staten är delägare eller företag där staten är
delägare eUer

i fråga om kreditaktiebolag som i fråga om kreditakliebolag som

har lill huvudsakligt ändamål att har till huvudsakligt ändamål att

lämna lån mot säkerhet i form av lämna lån mot säkerhet i form av

panträtt på grundval av inteckning panträtt på grundval av inteckning

i bostads-, kontors- eller affärsfas- i bostads-, kontors-
eller affärsfas

tighet, lighet eller att lämna lån UU kom

muner.

Har
sparbank väsentligt ekonoraiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har
till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för alt bereda
sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tiUgodose därmed sammanhängande
behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av sumraan av
det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda
skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.

Med
uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligt gällande beslämmelser ora lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggande sådant lån bevUjats till uppförande av viss
byggnad, skall tUl gmnd för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas
det enligt nämnda bestämraelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den
fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank,
som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande överskott vid annan
sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under
tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp och på
villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom
föreskrives att 34 § lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

34 §1
Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insällarnas skydd
ha eget kapital tiU visst lägsta belopp. Detta beslärames för kassorna
gemensamt i förhållande tiU deras tUlgångar och av dem ingångna

>
Senaste lydelse 1976: 144 (jfr 1976: 284).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

garantiförbindelser
(placeringar). Vid beräkningen av kapitaikravet indelas placeringarna i följande
fyra grupper, näraligen

A. 1.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar

hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel,
allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen,
kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3.
andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därraed jämförlig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kredit-aktiebolag, sådant bankägt aktiebolag sora enligt regermgens medgivande
får jämställas med kreditaktiebolag vid tiUämpningen av delta stycke eller
försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 13,

5.
garantiförbindelser, som
utfärdats av cenlralkassan eller ansluten jordbmkskassa och för vilka kassan
erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 14,

B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2.
fordringar för vilka utländskt
bankförelag eller annal försäkringsförelag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening
svarar,

3.
fordringar för vilka säkerheten
utgöres av

värdehandling
eller fordran, sora angives under B 1 eller 2, eller

inteckning
i jordbmks-, affärs- eller bostadsfaslighel eller tomträtt till sådan fastighet
inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen
eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser,
som utfärdats av centralkassan eller ansluten

jordbrukskassa och för vUka kassan erhållit säkerhet i värde

handling eUer fordran, som angives under B 13,

C. 1.
fordringar för vUka säkerheten utgöres av

inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller ivåfamiljshus eller med
flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i toraträtt lill
sådan faslighet, om inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och
inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga ora toraträtt, av byggnad sora
hör till toraträtten,

inteckning
i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt till sådan fastighet inora femtio proceni av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga ora toraträtt, av byggnad och
annan egendom som hör tUl tomträtten,

förlagsbevis
eller aktie, sora noteras vid fondbörs här i landet, eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77: 21 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än ljugofemtusen kronor, 2.
garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eUer ansluten jordbmkskassa
och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana sora en-

ligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall
centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget kapital
till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt en procent av summan av placermgar,
som angivas under B, fyra procent av suraman av placeringar, som angivas under
C, och åtta procent av sununan av placeringar, som angivas under D. Tillgång
skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella
belopp.

Med
eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposUionsfond och av stämma
fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet
av förlagsbevis, utställda av centralkassan, intill elt belopp motsvarande det
belopp vartill centralkassans och anslutna jordbmks-kassors eget kapital
uppgår. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år,
skall dock iakttagas att med centralkassans och de anslutna jordbmkskassornas
eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet som svarar mot tio procent av detta kapital.

Från
centralkassans och de an- Från centralkassans och de an

slutna jordbrukskassornas eget ka- slutna jordbrukskassornas eget ka

pital skall avräknas det bokförda pital skall avräknas det bokförda

värdet av vad de såsom aktiekapi- värdet av vad de såsom aktiekapi

tal eller i annan form tUlskjutit tal eller i annan form tillskjutit

till företag som driver någon till företag som driver någon

form av bankverksamhet. Sådan form av bankverksamhet. Sådan

avräkning skall dock ej ske i fråga avräkning skall dock ej ske i fråga

om företag där staten är delägare ora företag där slalen är delägare

eller i fråga om kreditaktiebolag eller i fråga om kreditakliebolag

som har till huvudsakligt ändamål som har till huvudsakligt ändamål

att lämna lån mot säkerhet i form att lämna lån mot säkerhet i form

av panträtt på grundval av inteck- av panträtt på grundval av inteck

ning i bostads-, kontors- eller af- ning i bostads-, kontors- eller af

färsfastighet, färsfaslighet eller att lämna lån

till kommuner.

Har
centralkassa eller ansluten jordbrukskassa väsentligt ekonoraiskt intresse i
aktiebolag som uteslutande har tUl syfte att förvalta fastighet eller tomträtt
som förvärvals för att bereda någon av kassoma lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalet
avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Med
uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligt gäUande bestämmelser ora lån av statsmedel lUl
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss
byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, ora ej särskilda skäl föranleda annat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 10

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Närvarande:
stalsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo,
Krönraark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Bohraan

Proposition
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m.

1
Inledning

För
bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker och föreningsban-ker, gäller
vissa regler som syftar till att garantera alt bankerna till insällarnas skydd
håller elt tillräckligt stort eget kapital. Bestämraelserna är utformade sora
placeringsregler raed skilda krav på täckning med eget kapital allt efter
placeringens art, s. k. kapitalläckningsregler. För placeringar som avser
bankernas engagemang i sidobolag, dvs. svenskt eller utländskt företag som
driver någon form av bankverksamhet, gäller en särskild regel. Denna innebär
att det krävs täckning med eget kapital liU 100 % för belopp som en bank har
placerat i sidobolag i form av aktiekapital eller på annat sätt. Undantag görs
dock för företag där staten är delägare och för bostadsfinansierande
kreditaktiebolag. För placering i sådana företag är kapitaltäckningskravet 8 %.

I
skrivelse till regeringen den 17 september 1976 har Föreningsbankernas Bank,
Post- och Kredilbanken PKbanken och Svenska bankföreningen som orabud för
övriga affärsbanker med undantag av Sparbankernas Bank, dvs. de banker som är
delägare i Kommunlåneinstitutet Aktiebolag, anhållit att regeringen i
proposition till riksdagen under hösten 1976 föreslår ändring av 57 § lagen
(1955: 183) om bankrörelse. Ändringen skulle innebära att kapitaltäckningskravet
för bankernas aktier i Komraunlåneinstitutet Aktiebolag, som f. n. är 100 %, bortfaUer
eUer begränsas tiU 8 %.

Efler
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av bankinspektionen, fuUraäktige
i Sveriges riksbank och Svenska sparbanksföreningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 21 11

2
Gällande bestämmelser m. m.

Kapitalläckningsreglerna
har som förut nämnts till syfte atl trygga att bankinsliluten till insättamas
skydd håUer en tUlräcklig kapilalstyrka i form av eget kapital (för sparbankema
egna fonder). Bestämmelserna är utformade som placeringsregler med olika krav
på täckning med eget kapital allt efter placeringens art. Reglerna fick i allt väsentiigt
sin nuvarande utformning i samband med 1968 års översyn av banklagstiftningen (prop.
1968: 143, BaU 1968: 60, rskr 1968: 368, SFS 1968: 601, 602 och 605).

Kapitalläckningsreglerna,
som är enhetligt utformade för alla bank-instituten, finns för affärsbankerna i
57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse (BL), för sparbankerna i 26 § lagen
(1955: 416) ora sparbanker (SpL) och för föreningsbankerna i 34 § lagen (1956:
216) ora jordbrukskasserörelsen (JkL) och innebär i huvudsak följande. Bankinslilutens
tillgångar är indelade i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar
placeringar raed ingen eller ringa förlustrisk medan den högsta riskgraden
omfattar de mest riskbetonade tiUgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden
betecknad som gmpp A i lagtexten är helt fria från krav på täckning med eget
kapital. I denna riskgrad upptas bl. a. svenska stats- och komraunobligationer,
hypoteksobligalioner och obligationer utgivna av kreditaktiebolag samt andra
fordringar för vilka staten, kommun eller därraed jämförUg samfällighel, svenskl
bankinslilut eller vissa andra rättssubjekt, däribland kreditakliebolag,
svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad (gmpp B), bl. a. andra fullgoda obligationer
än dem som förts till gmpp A och vissa inteckningslån inora 75 % av uppskatlningsvärdet
av den fasta egendomen, skall täckas med 1 % eget kapital. Tillgångarna i grupp
C skall täckas med 4 % eget kapital. Hit räknas t. ex. vissa inleckningslån
mellan 75 och 100 % av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen. Till den
högsta riskgraden, grupp D, förs tillgångar som inte har förts till någon av de
andra riskgraderna. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 %. Det
samlade kravet på eget kapital som gäller för ett bankinslilut erhålls genom
att kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman.

Med
affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och vinslbalans
som har fastställts av bolagsstämma. Med centralkassas och jordbrukskassas,
dvs. föreningsbanks eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposilionsfond
och fastställd vinstbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och
garantifond.

För
bankernas engagemang i sidobolag, dvs. svenskt eller utiändskt företag sora
driver någon förra av bankverksamhet, gäller en särskild regel. Från bankens
eget kapital skall nämligen avräknas det bokförda värdet av vad banken sora
aktiekapital eller i annan förra tiUskjutit till sådant företag. Regeln innebär
alltså att kapitaltäckningskravet för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 12

engagemang
i sidobolag är 100 %. Två typer av sidoföretag är imdan-tagna från detta
stränga täckningskrav, nämligen företag där staten är delägare särat bostadsfinansierande
kreditaktiebolag. Engagemang i sådant sidobolag förs till riskgrupp D raed elt kapitalläckningskrav
av 8 %.

Det
nu gällande kapitaltäckningskravet såvitt avser bankinstitutens engagemang i bostadsfinansierande
kredilaktiebolag infördes genom en ändring av kapitalläckningsreglerna år 1972 (prop.
1972: 118, NU 1972: 53, rskr 1972: 303, SFS 1972: 656659). Ändringen hade saraband
raed en mellan dåvarande postbanken och Sveriges Kredilbank samt elt antal
affärsbanker träffad överenskommelse ora saragående i elt geraensarat ägt bostadsfinansierande
kredilaktiebolag (BOFAB). I propositionen (s. 29) anförde departementschefen
bl. a. följande.

Vid
kapitaltäckningsreglemas tUlkomst år 1968 tUldrog sig frågan om kapitaltäckningskravet
för bankinstituts engagemang i sidobolag särskild uppmärksarahet. Den
avgörande oraständigheten för rain bedömning att kapitaltäckningskravet för
bankinstitutens engagemang i sidobolag skall vara 100 % var, att det kapital
som föreskrivs som skydd för bankinstitutens insättare inte samtidigt bör
utgöra riskkapital också i elt annat kreditinstitut. Denna grundregel anser jag
alltjämt vara till-lämplig. Avsteg från regeln kan å andra sidan tänkas ske om insättar-skyddet
inte eftersatts och andra intressen samtidigt talar för alt ell undanlag från
det nuvarande kapitaltäckningskravet bör komma till stånd.

3
Kommunlåneinstituten

Bankinstitutens
engagemang i sidobolag som driver kreditverksamhet kan delas in i sex grupper
efter bolagens verksamhet. Dessa grupper är bankinstitut, bostadsfinansierande
kreditaktiebolag, industri-, fartygs-och exporlfinansierande bolag, koramunlåneinstitut,
utländska banker samt factoring- och leasingbolag. Med kommunlåneinstitut avses
kreditakliebolag som har lill huvudsakligt ändamål att lämna lån till kommuner,
kommunalförbund och andra kommunala samfälligheter. F.n. finns i vårt land
endast två koraraunlåneinslitut, nämligen Koramun-kredit Aktiebolag (i
fortsättningen kallat Komraunkredit) med Sparbankernas Bank som huvuddelägare
och Komraunlåneinstitutet Aktiebolag (i fortsättningen kallat
Kommunlåneinstitutet) som till slörsla delen ägs av övriga affärsbanker.

Elt
kreditakliebolag utmärks av att det har till ändamål att driva lånerörelse och
att genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar upplåna för verksamheten behövliga medel medan
verksamheten däremot inle omfattar bankverksamhet [1 § lagen (1963: 76) om
kreditaktiebolag]. Enligt lagen står

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 21 13

kreditakliebolag
under tUlsyn av bankinspektionen, ora inle undanlag har medgetts av regeringen.
Bolagsordningarna för kredilaktiebolagen skall godkännas av regeringen liksom
ändring av bolagsordning.

1
det följande skall läranas vissa uppgifter om de båda kommunlåneinstituten.

Bolagsordningama för
Kommunlåneinstitutet och Komraunkredit har i stort setl samraa sakliga
innehåll. Bolagen har till föreraål för sin verksamhet att lämna och förmedla
lån dels till korarauner och kommunalförbund (i fråga ora Kommunlåneinstitutet
också tUl andra koramunala samfäUigheter) dels tUl juridisk person, vari
kommun eller annan kommunal samfällighel äger bestämmande inflytande, mot borgen
av komraunen eller samfälUgheten. Med kommun avses primärkommun och landslingskomraun
samt församling och kyrklig samfällighel.

Bolagen
lånar upp erforderliga medel för sin verksamhet i huvudsak genom
obligationsemissioner och reverslån hos olika kapiialplacerande institutioner. Bolagsordningama
innehåller bestämmelser som begränsar möjligheten till upplåning. Den
sammanlagda upplåningen med avdrag för vissa likvida medel får inte
överstiga fyrtio gånger bolagets eget redovisade kapital och säkerhetsfond.
Vid bestäraraande av upplåningsrätten får säkerhetsfonden, som bildas genom att
låntagare vid upptagande av lån betalar 2,5 % av lånels belopp lill bolaget,
inte medräknas till högre belopp än fem gånger bolagels eget redovisade
kapital. Mot förlagsbevis upplånat kapital får med viss begränsning likställas
med eget kapital intill ett belopp som svarar mot aktiekapitalet, för
Kommunlåneinstitutet dock högst hälften av aktiekapitalet. Upplåningsrältsbestämmelserna
kan ses som kapitalläckningsregler innebärande ett krav på att ca 2,5 % av
placeringarna, dvs. utlåningen, skall täckas med eget kapital.

Kommunlåneinstitutet
ägs till 97 % av affärsbankerna utora Sparbankernas Bank. Återstående aktier i
bolaget ägs av kommunförbundet (2 %) och landstingsförbundet (1 %).
Aktiekapitalet uppgick den 30 juni 1976 till 4 raUj. kr. och säkerhetsfonden tUl
34,6 milj. kr. Bolagets maximala upplåningsrätt var vid samma tidpunkt 1 763
milj. kr. och den faktiska upplåningen i obligationer och reverslån 1 103 milj.
kr. resp. 67 milj. kr. Den outnyttjade upplåningsrätten var således 593 milj.
kr. Den 30 juni 1976 uppgick utiåningen till 1 211 milj. kr. (1 054 railj. kr.
den 31 december 1975 och 950 milj. kr. den 31 december 1974). Över 90 % av ullåningen
gick tUl primärkommuner.

Kommunkredit ägs tUl 94 %
av Sparbankemas Bank och i övrigt av kommunförbundet (4 %) och
landstingsförbundet (2 %). Aktiekapitalet uppgick den 30 juni 1976 tUl 5,3
milj. kr. och säkerhetsfonden till 57,8 milj. kr. Vid samma lidpunkt var den
faktiska upplåningen ca 2 313 milj. kr., varav 1 077 milj. kr. utgjorde
utelöpande obligationer och

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 14

1
236 milj. kr. upptagna reverslån. Den outnyttjade upplåningsrätten beräknades
då vara ca 470 mUj. kr. Utlåningen uppgick den 30 juni 1976 tiU 2 434 milj. kr.
(2 455 milj. kr. den 31 december 1975 och 1 546 railj. kr. den 31 december
1974), varav ca 80 % var lån lUl primärkommuner.

4
Bankernas skrivelse till regeringen

I
skrivelsen anhåller de banker som är delägare i Komraunlåneinstitutet att kapitaltäckningskravet
för bankernas aktier i bolaget, sora f. n. är 100 %, bortfaller eller åtrainstone
begränsas till 8 %. Till stöd för sin anhållan anför bankerna i huvudsak
följande.

För
finansiering av sin verksamhet har Kommunlåneinstitutet bl. a. upptagit lån i
utlandet. Under år 1975 och 1976 har två lån om vartdera 40 milj. D-mark tagits
ulomlands. Andra korarauner än de som själva kan uppta lån på
utlandsmarknaderna får enligt riksbankens regler låna i utländsk valuta endast
via Kommunlåneinstitutet eller Kommunkredit. Såvitt nu kan bedömas måste även i
fortsättningen en väsentlig del av upplåningen ske i ullandet. Koraraunlåneinstilutet
har eraeUertid svårt att uppträda som låntagare på de aktuella
utlandsmarknaderna raed nuvarande låga egna kapital i förhåUande tUl
omslutningen. En väsentlig ökning av det egna kapitalet är därför erforderlig. Elt
ytterligare skäl för en sådan ökning är att en avveckling av bolagets
säkerhetsfond därefter borde vara möjlig. Enligt bolagsordningen bildas
säkerhetsfonden genom att bolagets låntagare vid upptagande av lån inbetalar
2,5 % av lånets belopp tUl bolaget. Detta är en bestämd nackdel för de berörda
kommunerna. Eventuellt skulle en särskild garantifond kunna ersätta
säkerhetsfonden.

Vid
en ökning av Komraunlåneinstitulets aktiekapital avses en omfördelning av aktierna
ske på sådant sätt alt PKbanken blir ägare till hälften av aktierna. Skälet
härtill är att komraunkunder hos PKbanken avses få ta bolagets tjänster i
anspråk i större utsträckning än tidigare. Trots PKbankens ökade insats kommer
vid den blivande aktieemissionen även övriga banker att behöva väsentligt öka
sina aktieinnehav. På grund av svårigheterna atl uppfylla banklagens kapitalläckningskrav
är bankerna dock inte beredda att teckna nya aktier, ora det nuvarande kapitaltäckningskravet
blir tUlärapligt på de ökade aktieinnehaven. Bankerna anser att krav på viss kapilalläckning
för aktier av detla slag Ur omotiverat. Under alla förhåUanden bör kapitaltäcknmgskravet
begränsas tUl 8 %.

Grunden
för bankernas uppfattning i denna fråga är den genora-gående höga solvensen hos
bolagets lånekunder. Ora en bank själv uppträder som långivare tiU sådana lån, sora
bolaget enligt sin bolagsordning kan lämna, föranleder dessa lån inte något
krav på kapitaltäckning. För alt i vart fall begränsa kapUalläckningskravet tiU
8 % talar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 21 15

alt
Kommunlåneinstitutet med PKbanken såsom hälftendelägare från de synpunkler
som har bestämt kapitalläckningsreglerna knappast skiljer sig från ett bolag,
vari staten äger en del av aktierna.

5
Remissyttrandena

De
tre remissinstanserna förordar all kapitaltäckningskravet sänks för bankernas
engagemang i kommunlåneinstituten, dvs. bäde Kommun-låneinslitutet och
Kommunkredit. Bankinspektionen och riksbanksfullmäktige anser alt kravet bör
sältas till 8 %, medan sparbanksföreningen inte tar slällning lill vilket kapitalläckningskrav
som bör gälla.

Bankinspektionen erinrar
om att den nyligen lUlsalta utredningen (Fl 1976: 4) om översyn av
banklagstiftningen enligt sina direktiv har att särskilt pröva bankernas kapitaltäckiungsbeslämmelser.
En lösning av den nu aktualiserade delfrågan om bankernas kapitaltäckning torde
därför bli av provisorisk natur. Inspektionen anser alt de skäl som enligt
departementschefens tidigare uttalande (prop. 1972: 118 s. 29) kan motivera
undantag från regeln om 100 % kapilalläckning är tUlämpliga också här. Insättarskyddet
behöver inte eftersättas, ora täckningsgraden för aktier i Komraunlåneinstitutet
reduceras lill vad sora gäller i fråga ora aktier i de bostadsfinansierande
instituten. 1 själva verket betraktas i banklagstiftningen i övrigt utlåning
till kommun sora riskfriare än utlåning för bostadsändamål. För undantag talar
vidare intresset av att koraraunernas raedelsanskaffning underlättas.
Inspektionen delar uppfattningen all del är till fördel för kommunerna om den
för upplåning erforderliga soliditeten i Kommunlåneinstitutet kan uppnås genom ägar-kapilal
så alt komraunerna ej behöver göra inbetalningar till säkerhetsfond.

Bankinspektionen föreslår
att undantag från regeln om 100 % kapitaltäckning görs i fråga om
kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån lill kommuner.
Undantaget skulle därmed komma att avse även Kommunkredit. Att det i Komraunlåneinstitutet
finns elt engagemang från den statsägda PKbankens sida bör inte tillmätas betydelse
från synpunkten av att undanlag gäller för företag där staten är delägare.
Lagstiftningen gör i skUda avseenden strikt åtskUlnad härvidlag.

Riksbanksfullmäktige
framhåller att det inte finns något skäl atl vara mera restriktiv i fråga om komrauninstilulens
aktier än i fråga ora bo-sladsinstUutens. Utlåning till korarauner kan på goda
grunder betraktas sora mycket säkra placeringar. En banks utlåning till kommun
kräver inte någon kapitaltäckning. Inte heller krävs kapilalläckning för innehav
av koramunobligationer. Fullmäklige förordar att kapitaltäckningskravet för
innehav av aktier i komrauninstitut dvs. Koraraunlånein-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 21 16

stilulet
och Kommunkredit sänks till 8 %. Den nu föreslagna åtgärden kan vidtagas
oberoende av att en utredning f. n. arbetar med bankernas kapitalläckningskrav.

Sparbanksföreningen
finner förslaget i bankernas skrivelse välgrundat raen förulsälter att en
ändring av kapitaltäckningskravet även komraer all gälla Komraunkredit, som
verkar inom samma marknad och sora har ett raotsvarande behov att i en snar
framlid väsentligt öka det egna kapitalet.

6
Föredraganden

Banklagstiftningens
rörelseregler har främst till syfte att trygga bankinstitutens solvens och likviditet.
Ett viktigt inslag i denna lagreglering är de s. k. kapilaltäckrungsreglema.
Genom dessa åläggs bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker och
föreningsbanker, att till insättarnas skydd hålla ett eget kapital tUl visst
lägsta belopp. Bestämmelserna är utformade som placermgsregler med olika
stränga krav på täckning med eget kapital beroende på placeringarnas art.
Placeringarna är indelade i fyra riskgrader. För tUlgångarna i den högsta
riskgraden är täckningskravet 8 %. För bankernas engagemang i sidoföretag, dvs.
företag sora driver någon form av bankverksamhet, gäller ett strängare kapitalläckningskrav.
Från bankens eget kapital skall avräknas det bokförda värdei av vad banken som
aktiekapital eller i annan form har placerat i sådant företag. Regeln innebär
alltså ett kapitalläckningskrav av 100 % för engagemang i sidobolag. Från detta
stränga krav görs dock undantag för tillskott till förelag där slalen är
delägare och till bostadsfinansierande kreditaktiebolag. Med tillämpning av
denna undantagsbestämmelse är kapitaltäckningskravet för bankernas engagemang
i t. ex. de halvstatliga kreditaktiebolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit
samt de bankägda bostadsfinansierande kreditaktiebolagen BOFAB och SPINTAB begränsat
tiU det krav som gäller enligt högsta riskgraden, dvs. 8 %.

De
affärsbanker som innehar de flesla aktierna i det kommunfinansierande kreditakliebolaget
Kommunlåneinstitutet har hos regeringen hem ställt att kapitalläckningsreglerna
ändras så att täckningskravet för bankernas aktier i Koraraunlåneinstitutel
bortfaller eller begränsas lUl 8 %. Till slöd för framställningen anför
bankerna bl. a. att bolagets lånekunder, dvs. till största delen kommuner,
genomgående har en hög solvens och all en väsentlig ökning av det egna kapkalet
är nödvändig för atl Kommunlåneinstitutet skall kunna uppträda som låntagare på
utiands-marknaderna, där en väsentiig del av upplåningen måste ske även i fortsättningen.
Bankerna har emellertid svårigheter att uppfylla de legala kapitaltäckningskraven
och är därför inte beredda atl teckna nya aktier.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916fil: 21 17

ora
inle täckningskraven för sådana engageraang begränsas. En ökning av
aktiekapitalet kan vidare göra det möjligt alt avveckla bolagels säkerhetsfond,
lill vilken kommunerna måsle avsätta viss del av lånebeloppet när de tar upp
lån hos bolaget. En sådan avveckling skulle vara till fördel för kommunerna.

Remissinstanserna
tillslyrker att kapitalläckningsreglerna nu ändras. De anser all en ändring bör
avse båda de komraunlåneinstitut som fmns i Sverige, dvs. Kommunlåneinstitutet
och Komraunkredit, sora är ett lill största delen av Sparbankernas Bank ägt kommunfinansierande
kreditaktiebolag. Bankinspektionen och riksbanksfullmäktige förordar alt kapitaltäckningskravet
sänks tUl 8 %, dvs. samma krav som gäUer för bl. a. de bostadsfinansierande kredUaktiebolagen.

För
egen del vill jag anföra följande. Genom 1968 års banklagstiftning
fastställdes den huvudregeln i fråga om bankemas engagemang i sidobolag att det
kapital som föreskrivs som skydd för bankernas insättare inte samtidigt bör
utgöra riskkapital också i ett annat kreditinstitut. Undantag från denna regel
gäller f. n. för två fall, nämligen för förelag där staten är delägare och för
de bostadsfinansierande kreditaktiebolagen. Avgörande för bedömningen har
därvid varit som departementschefen anförde år 1972 i lagstiftningsärendet i
fråga ora sist-näranda bolag att insättarskyddet inte eftersatts och att
andra intressen samtidigt talar för att ett undantag från gällande kapitalläckningskrav
bör komma lill stånd.

De
nu berörda riktlinjerna i fråga om kapitaltäckningskraven som har godtagits
av riksdagen senast år 1972 bör enligt min mening fortfarande vara
vägledande. Mot denna bakgrand delar jag remissinstansernas uppfattning att
undantag från kravet på 100 % kapitaltäckning är motiverat också för bankernas
kapitaltillskott till kommunlåneinstilu-ten. Sora riksbanksfullmäktige har
framhållit finns det inga skäl att vara mera restriktiv i fråga om dessa
institut än belräffande bostadsinslitulen. Utlåning till kommuner betraktas som
mycket säkra placeringar, vilket bl. a. framgår av att en banks utlåning till
kommuner eller innehav av komraunobligationer inte kräver någon kapilalläckning.
Insättarskyddet behöver sora också bankinspektionen har anfört inte
eftersättas, om täckningsgraden för kapitaltillskott till komraunlåneinstilulen
reduceras till vad sora gäller i fråga ora de bostadsfinansierande instituten.
Jag är alltså ense raed bankinspektionen och riksbanksfullmäktige att kapitaltäckningskravet
bör vara detsamma i dessa fall, dvs. 8 %.

En
utredning tillsattes sommaren 1976 med uppdrag att se över banklagstiftningen
och att skyndsamt lägga fram förslag till nya kapitalläckningsregler, sora för
en längre tid fraraöver kan lösa bankernas kapital-täckningsproblera samtidigt
som kravet på skydd för insätlarna tillgodoses. Enligt vad jag har inhämtat
kommer förslag från utredningen troligen att kunna föreUgga under år 1977. Det
är emellertid svårt att

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fil: 21 18

närmare
ange när ett sådant förslag skulle kunna genomföras. I likhet med reraissinstanserna
anser jag att en ändring av kapitaltäckningskravet i den begränsade omfattning
som avser bankernas engagemang i komraunlåneinstilulen kan ske utan att
utredningens arbete föregrips i något väsentligt avseende. Med hänsyn tiU den
betydelse en sänkning av kapitaltäckningskravet kan ha för
kommunlåneinstitutens verksamhet och därigenom också för kommunernas låneraöjligheter
anser jag att den föreslagna ändringen bör genomföras redan nu.

Jag
förordar alltså att kapilaltäckningsreglerna i banklagarna ändras så alt
undanlag från kravet på 100 % kapilalläckning görs i fråga om bankernas
engagemang i kommunlåneinstituten på samraa sätt som nu gäller i fråga om
engagemang i företag där staten är delägare och i de bostadsfinansierande
kreditaktiebolagen. Lagändringarna bör utformas så att de avser affärsbankers,
sparbankers och föreningsbankers aktier i eller andra kapitaltUlskott till
kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån till
kommuner. Jag föreslår att ändringar i enUghet härmed görs i 57 § lagen om
bankrörelse, 26 § lagen om sparbanker och 34 § lagen om jordbrukskasserörelsen.

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1955:
183) om bankrörelse,

2.
lag om ändring i lagen (1955:
416) om sparbanker,

3.
lag om ändring i lagen (1956:
216) om jordbrukskasserörelsen.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag sora föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 74057 »

Doktrin (1)

  1. Krister Malmsten, Falskt larm, SvJT 1981 s. 161, på s. 221 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar i 3 dokument.

  1. Bet. 1976/77:NU11 Med anledning av propositionen 1976/77:21 om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m. i texten
  2. Prop. 1976/77:126 om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten s. 13 i texten
  3. Prop. 1978/79:190 med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler för bankinstituten s. 51 · s. 72 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1981 s. 161 Krister Malmsten, Falskt larm s. 221 i texten