om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
46 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 37 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:31, om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:31
Regeringens proposition
1976/77:31
om
ändring i byggnadsstadgan (1959:612);
beslutad
den 4 november 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
ELVY
OLSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås ändringar i byggnadsstadgan för all förbättra sophämtningspersonalens
arbetsförhållanden. Förslaget innebär att stadgans beslämmelser om sopmm och
sopnedkast ersätts med ell generellt krav att det till byggnad skall höra
anordningar som möjliggör att avfall från byggnaden kan omhändertas och
bortforslas på ell tillfredsställande sätt.
För
au de föreslagna bestämmelserna skall bli tillämpliga även vid ombyggnad
föreslås vidare att byggnadsstadgans bestämmelser rörande ombyggnad kompletleras.
De
föreslagna ändringarna är avsedda atl träda i kraft den 1 juli 1977.
1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 31
Prop.
1976/77:31 2
Förslag
till
Lag
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Härigenom
föreskrives att 46 och 48a>;;; byggnadsstadgan (1959:612)' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
46
5
Byggnad
för siadigvarade bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skail anordnas
och inredas sä, alt den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Den
skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig
sanitär utrustning.
Särskilt
skall beaktas följande:
1. Byggnaden skail bereda erforderlig värme- och
ljudisolering samt tillfredsställande skydd mot fukt.
2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på
tillfredsställande säll.
3. 1 boningsmm samt i kök, som hör till bostadslägenhei,
skall finnas fönster, som vetter omedelbart ål del fria och lämnar god dager.
4. Arbelsmm och därtill hörande personalrum skola hava
tillräckligt luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid
dagerbelysning bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.
5. Till byggnaden skaU höra soprum 5. TUl byggnad
skola höra anord-om så erfordras. I byggnad med mer ningar som möjliggöra att avfaU
från än två bostadslägenheter och som om- byggnaden kan omhändertagas och jättar
fler våningar än två skaU sop- bortforslas på ett tillfredssiällande sätt. nedkast
anordnas.
6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat frän
golv tUl tak, vara minst 2,40 meter.
7. Golvytan i boningsmm må ej understiga 7
kvadratmeter
8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller
annat därmed jämföriigl förvaringsrum saml lämpligl utrymme för förvaring av
matvaror.
9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgäng till
utrymmen med anordningar för tvätt och torkning, plats för rengöring och vädring
av sängkläder, mattor och dylikt samt, där sä erfordras, utifrån lätt
tillgänglig förvaringsplats för cyklar och barnvagnar.
10. Lägenhet
skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genom
luftbar.
' Stadgan omiryckl 1972:776. Senaste lydelse 1976:678.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:31
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
11. Lägenhet skall vara
försedd med balkong eller uteplats där förhållandena så medgiva och kravel är
befogal med hänsyn lill lägenhetens storlek.
opaginerad Kontrollera mot PDF
bar avfallshantering. 1
byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet, brandsäkerhet
eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda ölägenheter atl de
icke skäligen kunna godtagas undanröjas.
Vid sådan ändring av
byggnad, som enligt 75 v; bj-O är au hänföra lill nybyggnad, skola bestämmelserna
i 38 i; första stycket, 40 och 42-48 S§ tillämpas endasl beträffande de delar
av byggnaden som beröras av ändringen och endasl i den omfattning som
erfordras för alt dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på
säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning, god hygien och trevnad.
Vid sådan ändring av
byggnad, som enligt 75 S bl-D är au hänföra lill nybyggnad, skola bestämmelserna
i 38 ij första slyckel, 40 och 428 ;?>; tillämpas endast beträffande de
delar av byggnaden som beröras av ändringen och endasl i den omfattning som erfordras
för all dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet,
handikappanpassning, god värmehushållning, trevnad, god hygien och godtag-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Senaste
Ivdelse 1976:678.
Riksdagen
1976/77. 1 saml. Nr 31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:31
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1976-11-04
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Olsson
Proposition
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
1
Inledning
I
febmari 1976 tillsattes inom bostadsdepartementet en arbetsgrupp för att utreda
vilka ålgärder som borde vidtas för all förbättra sophämtningspersonalens
arbetsmiljö. Arbetsgruppen, som kallade sig arbetsgruppen för sophämtningsfrågor,
överiämnade i juni 1976 en promemoria med förslag till lag om ändring av
byggnadsstadgan (1959:612) (BS). Promemorian bör fogas till protokollet i delta
ärende som bilaga 1.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av bostadsdom-stolen, kamraarrätlen
i Sundsvall, socialslyrelsen. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (SPRI), byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV),
arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens institut för
byggnadsforskning, siatens planverk, länsstyrelsema i Stockholms, Göteborgs
och Bohus län. Malmöhus län och Västernorrlands län. Svenska kommunförbundet,
Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges villaägareförbund. Näringslivets byggnadsdelegalion,
Sveriges advokatsamfund. Svenska kommunalarbetareförbundet, Faslighetsanslälldas
förbund. Svenska byggnadsarbetareförbundet. Föreningen Sveriges
Stadsarkitekter, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Svenska riksbyggen,
BPA Byggproduktion, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund
(HSB), Hyresgästernas riksförbund, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Norrköpings,
Sundsvalls, Luleå och Örebro kommuner.
Socialstyrelsen
har bifogat yttranden från länsläkarorganisationerna i Malmöhus, Älvsborgs och
Norrbottens län. Länsslyrelsen i Slockholms län har
Prop.
1976/77:31 5
bifogat
yttranden från Solna, Sundbybergs och Södertälje kommuner. Länsslyrelsen i
Gävleborgs och Bohus län har lill sill yttrande fogat yttrande från Göteborgs fastigheisägareförening
u.p.a. Länsslyrelsen i Västernorriands län har bifogat yttranden från länsläkarorganisationen
i länet saml från Härnösands och Örnsköldsviks kommuner. Svenska byggnadsenireprenörför-eningen
har åberopat yttrandet från Näringslivets byggnadsdelegalion sora sitt eget ytttande.
2 Gällande
ordning och arbetsgruppens förslag
1
dessa frågor ber jag att fä hänvisa till bilaga 1.
3 Remissyttrandena
Arbetsgmppens
förslag har fält ett övervägande posilivi mottagande vid remissbehandlingen.
Den kritik som reraissinstanserna har framfört rör näslan uteslutande
förslaget att bestämmelsema om avfallshantering skall utan samband med
ombyggnad kunna liilämpas även pä befintliga byggnader. En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2.
4 Föredraganden
Arbetsgruppens
förslag lill ändringar i BS syftar lill att förbättra arbetsmiljön för den
personal som hämtar och för bort avfall frän byggnader. Remissinsianserna delar
arbetsgmppens uppfattning att del är angeläget all ingripa mot de
missförhållanden som kan råda i fråga om sophämtnings-personalens arbetsmiljö.
Även jag ansluter mig till arbetsgruppens uppfattning. De föreslagna
ändringarna i BS innebär dels nya regler om hur avfallshanteringen skall
ordnas vid ny- och ombyggnader, dels atl krav pä en godtagbar avfallshantering
skall kunna ställas på befintliga byggnader även utan samband med ombyggnad.
Bestämmelser
vid ny- och ombyggnad
Arbetsgruppen
har övervägl all komplettera nuvarande beslämmelser i BS om sopmm och om
sopnedkast med krav på de ytteriigare anordningar som behövs för att
avfallshanteringen skall kunna skötas under tillfredsställande förhållanden.
Emellertid har arbetsgmppen funnil del vara en bättre lösning att ersätta
nuvarande beslämmelser med regler som i mera allmänna ordalag formulerar de
krav som bör gälla. Enligl arbetsgmppen får dessa krav sedan preciseras av siatens
planverk genom lillämpningsbestämmelser i SBN.
Arbetsgruppens
förslag lill lagteknisk lösning har godtagits av flertalet
Prop. 1976/77:31 6
remissinstanser.
Även jag ansluter mig lill förslagel. Jag kan således inte dela den vid
remissbehandlingen framförda uppfattningen au del räcker med att ändra och
komplettera bl. a. SBN för all lillgodose de ökade kraven. 1 SBN kan endasl las
in föreskrifter av verkställighetsnaiur som har stöd i BS:s och i sista hand
byggnadslagens beslämmelser. Bestämmelserna i 46 i; BS handlar nu endast om
soprum och sopnedkast. Om bestämmelserna på säll arbetsgmppen har föreslagil
utformas mer generellt än de nuvarande kan lillämpningsbestämmelser i SBN
omfatta även andra moment i avfallshanteringen än förvaringen inom byggnaden.
Härigenom kan man bättre än f. n. uppnå goda helhetslösningar vad gäller sophanieringen,
vilkel också framhålls i promemorian. En sådan ordning medger dessutom all
kraven på avfallshanteringen på ett smidigt sätt kan anpassas lill bl. a. den
tekniska ulvecklingen på området.
För
all allmänt utformade beslämmelser skall kunna liilämpas på ell meningsfullt
sätt krävs som jag redan har nämnt alt bestämraelserna kompletteras med
föreskrifter och allmänna råd, vilka utarbetats av planverket. På grund av
bestämmelserna i 76 § I mom. iredje slyckel BS ankommer del på regeringen atl
pröva fastställande av föreskrifler rörande byggnaders utförande.
Det
i promemorian framlagda förslaget till ändrad lydelse av 46 5 andra Slyckel 5 BS
om avfallshantering vid nybyggnad har också fån eu i huvudsak posilivi
bemötande under remissbehandlingen. Mot bakgmnd av vissa därvid anförda synpunkler
på utformningen och tillämpningen av paragrafen i dess föreslagna lydelse vill
jag framhålla följande. Paragrafen avses gälla alla slag av byggnader. För
småhusens del är soputrymmet ofta anordnat i förråd e. d. utanför
huvudbyggnaden. Ökade krav på separering och återvinning av avfall kan som
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har påpekat aktualisera behov av
gemensamma sopanläggningar utanför byggnaden. Del föreslagna kravet att
byggnad skall vara uimslad så all en tillfredsställande avfallshantering
möjliggörs fär anses omfatta även sådana anordningar utanför byggnaden. För atl
della skall framgå tydligare bör dock paragrafens lydelse närmare anknyta lill
den nuvarande. Begreppet avfallsprodukier bör också, som arbetarskyddsslyrelsen
har förordal, i paragraftexten ändras lill avfall. Jag föreslår därför alt kravel
i fråga om avfallshantering vid nybyggnad utformas så, alt till byggnad skall
höra anordningar som möjliggör all avfall från byggnaden kan omhändertas och bortforslas
på ett tillfredsställande sätt. Alt avfallet skall kunna bortforslas på etl
tillfredsställande säll innebär alt transportväg för avfall bör vara anordnad
på elt för sophämlningspersonalen godtagbart sätt. Med en sådan utformning av författningstexlen
tillgodoses även arbetarskyddssiyrelsens önskemål om översyn av de föreslagna beslämmelsema
så atl även krav på lämplig transportväg kan ställas.
Prop,
1976/77:31 7
Arbetsgruppen
har inle tagit slällning till hur verkslällighelsbesiämrael-serna om
avfallshantering bör vara utformade. Synpunkter på innehållet i sådana beslämmelser
har lämnats av en del remissinstanser. Med anledning av vad Hyresgästernas
riksförbund har anfört vill jag framhålla all jag, såvitt avser
nybyggnadsfallen, anser det vara självklart atl föreskrifler om sopnedkast
måste finnas i SBN. Enligt rain mening skall förslagel atl ha bestämmelser om
sopnedkast i SBN i slällel för i BS inle uppfattas som försämringar för
hyresgäster i flerfamiljshus.
1 arbele
med au färdigställa de verkställighelsföreskrirter som behövs bör planverket
kunna ha viss vägledning av de utredningar och förslag som har avlämnats av den
i Slockholms kommun verksamma arbetsgmppen i renhållningsfrågor.
1
detta sammanhang vill jag erinra om atl det i såväl proposition 1975:32 om
återvinning och omhändertagande av avfall som i proposition 1975:83 om ändring
i BS har fömtsätts atl planverket i föreskrifler för tillämpningen av BS
beaktar del behov av särskilda sopmm eller tekniska anordningar som kan
föreligga i samband med separering av hushållens avfall. Självfallel gäller
detta även efter det att nu föreslagna ändringar i BS har genomförts.
Arbetsgruppens
förslag att komplettera 48 a S första slyckel BS med egenskapskravet "godtagbar
avfallshantering" så atl skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering kan
uppfyllas vid ombyggnader har i allmänhet tillstyrkts av remissinsianserna.
Även jag bilräder förslagel. Ändringen av 48 a S bör enligl min mening
föranleda en smärre redaktionell jämkning av texten i paragrafen.
Sora
arbetsgmppen och några remissinstanser har framhållit kan naturligtvis
omständigheter som höga kostnader, byggnadsiekniska hinder, kulturhistoriska
eller miljömässiga värden påverka bedömningen av hur godtagbar
avfallshantering skall kunna anordnas vid ombyggnader. 1 dessa fall kan del
även länkas all en sammanvägd helhetslösning innebär alt sopnedkast inle
ordnas.
Även
för tillämpningen av ombyggnadsbestämmelserna i BS avseende avfallshantering
bör planverket meddela de närmare föreskrifler och allmänna råd som behövs.
Nuvarande
regler om beräkning av låneunderiag för statligt bostadslån ger möjlighet all beakla
de krav på en tillfredsställande avfallshantering som de föreslagna ändringarna
av 46 5j andra stycket 5 och 48 a !j första stycket BS innebär.
Bestämmelser
for befintliga byggnader
Arbetsgruppen
för i promemorian fram den uppfattningen all det av hänsyn lill sophämlningspersonalens
arbetsmiljö bör finnas lagstiftning som ger samhället möjlighet att utan
samband med ombyggnad kräva sådana
2* Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 31
Prop. 1976/77:31 8
ändringar
i befintliga byggnader att en tillfredsställande avfallshantering kan ordnas.
Gällande beslämmelser i hälsovårds- och arbetarskyddslagsliftningen är enligl arbetsgmppens
mening inle tillräckliga för att åstadkomma bästa möjliga förhållanden för sophämlningspersonalen.
Med hänsyn lill all frågan om avfallshanteringens ordnande i stor ulslräckning
inrymmer bedömningar av byggnadsteknisk ari är det enligt arbetsgruppen mest naturiigt
all beslämmelser som kan möjliggöra en godtagbar avfallshantering las in i
byggnadslagstiftningen. Arbetsgmppens lagförslag berör därför enbart BS.
Arbetsgruppens
uppfattning i denna fråga delas av etl stort anlal remissinstanser. Även jag
anser i princip atl ingrepp i befintliga byggnader för atl åstadkomma en bättre
artelsmiljö för renhållningspersonalen har ell så nära samband med andra byggnadsiekniska
åtgärder att erforderiiga beslämmelser i ämnet bör ingå i
byggnadslagstiftningen.
1
promemorian hävdas att de i del föregående föreslagna bestämmelsema måsle kunna
tillämpas på befintliga byggnader även ulan samband med ombyggnad, om bestämmelsema
över huvud tagel skall få någon genomslagskrafl. Skall arbetsmiljön för sophämlningspersonalen
förbättras inom rimlig tid, kan man enligl arbetsgmppen inte acceptera en
utveckling som sker i takt med att byggnadsteståndel fömyas eller saneras. Arbetsgmppen
föreslår därför all bestämmelserna i 46 § andra stycket 5 BS i princip skall äga
tillärapning även i fråga om befintlig byggnad oberoende av om någon ombyggnadsålgärd
utförs beträffande byggnaden. Regler i detta hänseende föreslås av arbetsgmppen
bli intagna i en ny paragraf i BS, betecknad 48 b.
Många
remissinstanser är positiva lill arbetsgruppens förslag i denna del. Från fiera
håll föranleder förslagel emellertid kritiska anmärkningar. Även remissinstanser
som godtar förslaget i siorl framför erinringar i olika avseenden.
Remisskritiken
avser i huvudsak följande. En del remissinstanser anser all förslaget inle bör genoraföras
förrän man vet mer om de tekniska och ekonomiska problem som kan uppstå vid
tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna i 48 b 5 BS. Behovet av en analys
av förslagets kostnadskonsekvenser stryks särskilt under av några
remissinstanser. 1 detta sammanhang efteriyser man från en del håll förslag om
på vilkel säll samhällel kan genom lån eller bidrag eller på annat sätt
stimulera till sådana ombyggnads- och ändringsarbeten som uppfyller det av arbetsgmppen
redovisade målet för avfallshanteringen. Så gott som samtliga remissinstanser som
är kritiska mot förslagel menar att annan lagstiftning än byggnadslagstiftningen
bör kunna liilämpas för alt komma till rätta med rådande missförhållanden i
sophämtningspersonalens arbetsmiljö. Några remissinstanser framhåller all förslagel
på vissa punkler medför konsekvenser för hyresnivån som bör beaktas. Del har
också påtalats att hyreslagsliflningen medför svårigheter all genomföra förslagel.
Även
enligl min mening saknas i arbetsgruppens promemoria en tillräckligt allsidig
och ulföriig belysning av de nu angivna problemen. Jag
Prop.
1976/77:31 9
efterlyser
särskilt en utredning om vilka koslnadskonsekvenser som ell genomförande av
förslaget kan leda lill. Även frågan om vilka ändringar i hyreslagsliflningen
som bör genomföras för all åsladkomraa verkligt effektiva möjligheter att
förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållanden bör enligt min mening bli
föremål för ytteriigare utredning.
Med
hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag alt frågan om tillämpning av beslämmelsema
om avfallshantering på befintlig bebyggelse ulan samband med ombyggnad bör ytteriigare
övervägas. Jag är därför inte beredd alt f. n. lägga fram något förslag i
frågan. 1 delta sammanhang vill jag emellertid peka på de möjligheler lill
ingripande som gällande hälsovårds- och arbetarskyddslagstiftning ger. Vad som
har framkommit vid remissbehandlingen visar atl den lagstiftningen kan
tillämpas för atl komma lill rätta med många olägenheter i fråga om
avfallshanteringen.
Ikraftträdande
och fortsatt arbete
Jag
har i del föregående funnit att det av arbetsgmppen framlagda förslaget inle i sin
helhel kan genomföras ulan ytteriigare utredning. Varje åtgärd som kan bidra lill
all förbättra arbetsförhållandena för sophämlningspersonalen bör emellertid
genomföras ulan onödigl dröjsmål. På gmnd härav anser jag att ändringarna
avseende ny- och ombyggnad bör genomföras Ulan atl den ytteriigare utredning
som jag nyss har förordal avvaktas.
1
promemorian föreslås att ändringarna i BS skall träda i kraft den I januari
1977. Enligt min uppfattning ärdet nödvändigt att verkställighetsbestämmelser
i SBN träder i kraft samlidigl med ändringarna i 46 § andra stycket 5 och 48 a
§ BS. Jag bedömer del emellertid inte som möjligt all sådana bestämmelser
hinner utarbetas och beslutas lill den 1 januari 1977. På gmnd härav förordar
jag att de föreslagna ändringarna i BS träder i kraft försl den 1 juli 1977.
Det
fortsalla utredningsarbetet beträffande ålgärder för alt komma till rätta med
missförhållandena i befintlig bebyggelse bör inriktas på att åstadkomma ell
system sora i likhel raed arbetsgmppens förslag gördel raöjligt alt ålägga
fastighetsägare atl avhjälpa förekommande brister. Arbetet bör bedrivas med
största möjliga skyndsamhel. Jag avser därför att omedelbart uppdra åt en
särskild mer allsidigt samraansall arbetsgmpp atl lägga frara kompletterande
förslag i denna del.
5
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom bostadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i
byggnadsstadgan (1959:612).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:31
6
Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular au genom proposition
föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagl fram.
Prop.
1976/77:31
11
Bilaga I Arbetsgmppen
för .sophämtningsfrågor
PM med förslag tilllag om ändring av byggnadsstadgan
(1959:612)
Prop. 1976/77:31 12
Till Statsrådet och chefen för bostadsdepartementet
Vid
en uppvaktning den 23 februari 1976 till chefen för bosladsdeparlemenlet
framförde företrädare för Svenska transporlarbeiareförbundet krav på bättre
arbetsmiljö för sophämtningspersonalen. En skrivelse i samma fråga hade den 5
november 1975 inkommit lill departementet från Stockholms kommun. En
arbetsgrupp tillsattes för all utreda frågan. Till ledamöter i arbetsgruppen
utsågs Bengl Hedman, bostadsdepartementet, tillika ordförande, Bosse Ringholm,
arbetsmarknadsdepartementet, Anders Westin, Svenska transporlarbeiareförbundet,
Ove Rubenman, Svenska kommunalarbetareförbundet och Åke Sköld, Faslighetsanslälldas
förbund. Som sekreterare ål arbetsgruppen har ijänslgjort Per Eklund,
bostadsdepartementet.
Sedan
arbetsgruppen nu slutfört sitt arbete får arbetsgruppen härmed överiämna sin
utredning med förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan.
Stockholm
i juni 1976
Bengt
Hedman
Bosse
Ringholm Anders Westin
Ove
Rubenman Åke Sköld
/Per Eklund
Prop.
1976/77:31 13
1
Inledning
1
skrivelse den 5 november 1975 till bostadsdepartementet anförde Stockholms kommun
att byggnadsstadgan snarast borde ändras så all tillämpningsbestämmelserna i
Svensk byggnorm 1975 skulle få tillämpas retroaktivt på alla befintliga soprum
och transportvägar. Som exempel på gällande bestämmelser i byggnadsstadgan med
retroaktiv verkan åberopade kommunen bestämmelserna i 53 >; 4 mom. om tomts
ordnande. Som huvudsaklig grund för sin framställning anförde kommunen att
rådande missförhållanden i fråga om soprum och transportvägar ofia är myckel allvarliga
och ibland hell oacceptabla för sophämlningspersonalen. Enligt kommunens mening
är det därför angelägel all varje tänkbar åtgärd från myndigheternas sida i
syfte att förbättra arbetsmiljön på detla område vidtas med största skyndsamhel.
Chefen
för bostadsdepartementet beslöt i februari 1976 all tillsätta en arbetsgrupp
som fick i uppgift atl utreda vilka åtgärder som bör vidtas för atl förbättra
sophämtningspersonalens arbetsmiljö. Till ledamöter i arbetsgruppen utsågs
företrädare för bostads- och arbetsmarknadsdepartementen. Svenska iransportarbelareförbundel,
Svenska kommunalarbetareförbundet och Faslighetsanslälldas förbund.
Arbetsgruppen
har sökt kartlägga vilka lagliga möjligheter som finns att förbättra
förhållandena vid sophantering. Upplysningar om lagtillämpning och praxis har
därvid inhämtats från representanter för hälsovårds- och arbetarskyddsmyndigheier
saml annan expertis. Arbetsgruppen har bl. a. lagil del av en utredning som
innehåller en lypindelning av olika sophäml-ningssiällen.
2
Framställningen till regeringen
Kommunen
åberopar i sin skrivelse lill regeringen en undersökning år 1973 av kommunens
samtliga soprum i flerfamiljshus. Kartläggningen genomfördes på så säll au den
ordinarie sophämlningspersonalen fick bedöma sina arbetsplatser i fasiigheierna.
Till sin hjälp hade man en blankett för varje soprum samt en instruktion för
ifyllande av blanketten. Totalt bedömdes på delta sätt kommunens samtliga cirka
30 000 hämlningsslällen i flerfamiljsfastigheter. Underiagei har därefier
bearbetats och sammanställts. Redovisningen har skett områdesvis och totalt.
Av undersökningen framgår all sophämlningspersonalen haft totalt cirka 40 000
anmärkningar mot arbetsförhållandena vid de cirka 30 000 hämtningssiällena. En
slor del av hämtningssiällena har en eller ell par anmärkningar medan andra har
krav på ålgärder över hela frågeskalan. Sammanlagt har det riktals anmärkningar
mol 16 000 hämlningsslällen eller 55 proceni av alla soprum i kommunen. Anmärkningarna
gäller både själva soputrymmei och transportvägen fram
Prop. 1976/77:31 14
till
sophämlningsbilen. Slockholms inre stadsdelar har de sämsta sopmmmen sora
oftast är belägna i mörka källare med smala och trånga trappor upp lill
gatunivån. Om belysning över huvud taget finns är den ofla mycket dålig.
Kommunen
framhåller vidare au de bestämmelser som har intresse i sammanhanget utgörs av
byggnadsstadgan, Svensk byggnorm, bosiadssa-neringslagen, hälsovårdsstadgan med
hälsovårdsordningen samt arbelarskyddslagen och arbelsmiljöavtalet. Enligt
gällande byggnadslagstiftning finns i dag inga raöjUgheter att ställa krav på
förbättringar i befintligt bestånd av soprura. Svensk byggnorms föreskrifler
gäller endasl ny byggnad och sådan orabyggnad som kan hänföras lill nybyggnad.
1 samband med bosiadssaneringsärenden utövar stadsbyggnadskontorets
byggnadslovsbyrå en viss bevakning för alt soprumsfrågan skall lösas på etl
rimligt sätt. Avsaknaden av soprum bedöms då som sanitär olägenhet. 1 övrigt
finns inga andra möjligheler än sanklionsvägen enligt arbetarskyddslagsliftningen.
För
krav på förbättringar i befintligt bestånd av soprum och transportvägar fordras
enligt kommunen en lagändring. Delta kan ske genom ändring av byggnadsstadgan
på så sätt ati Svensk byggnorm 1975 får liilämpas retroaktivt på alla
befintliga sopmm och transportvägar i likhet med bestämmelserna om tomts
ordnande i 53 ij 4 mom. byggnadsstadgan.
3
Gällande ordning
3.1
Byggnadslagstiftningen
Byggnadsstadgan
(1959:612, omiryckl 1972:776, ändrad senast 1975:817, 819) (BS) innehåller beslämmelser
om bl.a. hur byggnad skall utformas. Beslämmelsema syftar till alt tillgodose
en från t. ex. estetiska, hygieniska och brandtekniska synpunkler ändamålsenlig
utformning av byggnaderna. 1 46 § första slyckel BS ställs krav bl. a. på att
byggnader för stadigvarande bruk, vari inryms bostads- eller arbetsrum, skall
anordnas och inredas så all de bereder möjlighet till trevnad och god hygien.
När BS genomfördes togs beslämmelser
ora soprura och sopnedkast in i 46 och 47 S§ BS. 1 46 ij andra slyckel 5
föreskrevs all det lill byggnaden skulle höra soprum, om så erfordrades. 1 fråga
om byggnad med mer än två bostadslägenheter och med flera våningar än två
skulle enligt 47 § första slyckel 5 sopnedkast vara anordnat.
Bestämmelserna
om sopnedkast i 47
144
S 7 mora. BS föreskrivs att sopnedkast skall anordnas så att brandfara, risk
för olycksfall eller sanitär olägenhet inte uppkommer.
Prop. 1976/77:31 15
Bestämmelserna
i 46 ij andra stycket 5 och 44 S 7 mom. BS gäller vid uppförande av hell ny
byggnad. De kan också enligl 48 a iJ första slyckel BS tillämpas vid sådan
ändring av byggnad, som enligt 75 ij b)-Oär atl hänföra till nybyggnad. Bestämmelsema
får dock i sådana fall tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som
berörs av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa
delar av byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på bl. a. säkerhet och god
hygien. 1 byggnadens övriga delar skall enligt 48 a vj andra stycket BS sådana
brister undanröjas som avser hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhällanden
och som innebär så avsevärda ölägenheter att de inle skäligen kan godtas. Är
ändring av byggnad av sådan beskaffenhet att den inle skall hänföras till
nybyggnad gäller enligt 49 S första stycket BS alt bestämmelserna i 38-48 JS BS
skall äga molsvarande lillämpning i fråga om de delar av byggnaden som berörs
av ändringen.
Byggnad
skall enligl 50 ij BS underhållas sä all hållfastheten inte äventyras saml
brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad inle uppkommer.
Underiåler någon all
ulföra arbete eller vidta annan åtgärd som åligger honom enligt BS eller med slöd
därav meddelade beslul, kan byggnadsnämnden enligl 70 ij andra slyckel BS
förelägga honom all vidta åtgärden. 1 sådant föreläggande får vite sällas ut.
Byggnadsnämnden kan således ingripa i fall då fastighetsägare exempelvis underiåler
att fullgöra den i 50 ij BS stadgade underhållsskyldigheten.
Närmare
föreskrifter om bl. a utförande av byggnader meddelas av siatens planverk, som
också utfärdar de ytterligare råd och anvisningar som behövs för tillärapningen
av BS. Planverkels bestämraelser finns i verkets publikation Svensk byggnorm (SBN
1975). Föreskrifler och anvisningar belräffande soputrymraen och sopnedkast
finns i SBN 1975 kap. 43. 1 detta kap. finns också särskilda
ombyggnadsbestämmelser.
3.2
Hälsovårdslagstiftningen
Hälsovårdsstadgan
(1958:663, ändrad senast 1975:759) (HS) innehåller beslämmelser som syftar till
alt dels förebygga och undanröja vad som kan betecknas som sanitär olägenhet
för människor, dels fortlöpande höja den allmänna hygieniska standarden.
1 15 ij HS föreskrivs all
byggnad, som inryramer boningsrum, skall vara så anordnad och inredd saml skall
så underhållas och skötas, atl sanitär olägenhet inte uppslår för dera, som
uppehåller sig i byggnaden.
Bestämmelser
om renhållning finns i 9 kap. HS. Enligt 47 i; skall vid bebyggelse
förekommande orenlighet och avfall uppsamlas och omedelbart bortforslas eller
så förvaras att sanitär olägenhet inte uppslår. 1 48 ij upptas vissa generella
regleri fråga om uppsamling och förvaring av avfall, som inte omedelbart
bortforslas. Sålunda föreskrivs atl köksavfall varje dag bör bortföras från
bostadslägenhet, att flytande ämnen inle får hällas i därför inle avsett
förvaringskärl för sopor, all sopnedkast och soprum saml annal
3* Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 31
Prop. 1976/77:31 16
förvaringssiälle
för avfall skall vara ändamålsenligt anordnade och inredda samt all dylika förvaringsslällen
skall jämte kärl och annan behållare tillfredsställande underhållas och skötas.
I 49 ij första stycket meddelas särskilda föreskrifler om förvaringsanordningar.
Inom hälsovårdstälort får sålunda avfall i avvaktan på bortforsling inte
förvaras annorledes än i täta och läitömda kärl eller andra behållare, som vid
uppställning utomhus måste vara placerade på - i paragrafen närmare beskrivet -
sanitärt belryggande sätt. 1 vissa fall skall behållare vara försedda med tättsluiande
lock. Vidare stadgas i paragrafens andra stycke atl kärl eller behållare skall
finnas tillgängliga i erforderligt antal.
Om del för kommun eller
del därav erfordras ytterligare föreskrifler ulöver dem som finns i HS kan
sådana föreskrifler enligt 65 ij första stycket HS meddelas i lokal
hälsovårdsordning, som anlas av kommunens fullmäklige och fastställs av länsslyrelsen.
Till ledning för utarbetande av lokal hälsovårdsordning har Kungl. Maj:i år
1971 fastställt en normalhälsovårdsordning (1971:761). 1 dess 15 ij stadgas att
hälsovårdsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur orenlighet och avfall
skall förvaras inom fastighet i avvaktan på borttransport. Nämnden får vidare
bestämma hur behållare och förvaringsanordning skall vara beskaffade. Slutligen
förordnas alt behållare skall vara uppställd så all hämtning underiäilas och
att väg till behållaren skall hållas lätt framkomlig. 1 18 ij anges bl.a. alt borttransport
från fastigheten skall ske så ofta och pä sådant säll att sanitär olägenhet
inte uppkommer. Uppehåll i transport får inte göras längre än som är oundgängligen
nödvändigt.
Enligl 71 S HS kan
hälsovårdsnämnden antingen omedelbart eller efier råd eller uppmaningar och
skäligt anstånd meddela föreläggande eller förbud, som är erforderUga för efterievnad
av HS eller lokal hälsovårdsordning. Beslut om föreläggande eller förbud kan enligl
72 ij första stycket HS avse bl. a. föreläggande atl inom viss lid vidta åtgärd
för undanröjande av bristrällighei hos byggnad eller förbud mot att använda
lägenhet eller lokal för avsett ändamål intill dess förekommande bristfällighet
undanröjts. 1 beslul ora föreläggande eller förbud får enligl 75 S HS meddelas
vite eller föreskrift ora utförande pä den försumliges bekostnad, om beslutet
inte ätlyds.
3.3
Arbetarskyddslagstiftningen
Huvudförfattningen
på arbetarskyddets område är arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad
senast 1975:695). Denna lag är i princip tillämplig på varje verksamhel vari
arbetstagare används lill arbete för arbetsgivares räkning (1 ij första
stycket). Med verksamhel avses inle bara Sladigvarande verksamhel ulan också
tillfälligt kortvarigt arbele. Från lagens lillämpning undantas bl. a. (3 j a)
arbete som utförs i arbetstagarens hem eller eljesi under sädana förhållanden
att del inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets
anordnande.
Prop.
1976/77:31 17
Som
kommer att framgå av redogörelsen i det följande nämns begreppet arbetsställe i
fiera sararaanhang i arbelarskyddslagen. Begreppet definieras dock inte. Enligt
förarbetena till arbelarskyddslagen (SOU 1946:60 s. 60) förstås raed
arbetsställe del lokala avgränsade område, inom vilket arbetsgivare i och för
sin verksamhet bedriver arbele, oavsett om detla utförs i arbetslokal, i del
fria eller underjord. Begreppet arbetsställe fär dock inte alllid tas i sä
inskränkt bemärkelse atl därmed skulle avses en och samma lokal, byggnad eller
plats i det fria. Vad som skall räknas som etl arbetsställe får i Slällel vid
tvekan bedömas från fall till fall. Därvid skall iakttas atl begränsningen lill
lokall omräde i princip innebär atl verksamheten skall utövas på en och samraa
ort. Denna begränsning gäller emellertid inle alltid såsom exempelvis belräffande
vägbyggnad.
Enligt
huvudregeln i 7 ij första stycket arbelarskyddslagen är arbetsgivare skyldig alt
iaktta allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden, under vilka
arbetet bedrivs, samt arbetstagares ålder, yrkesvana och övriga förutsättningar
för arbetet skäligen kan erfordras för alt förebygga all arbetstagare ådrar sig
ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetslagaren är å sin sida pliktig att
använda förefintliga skyddsanordningar, noga följa gällande bestämmelser,
iaktta tillbörlig försiktighet samt i övrigt medverka lill att förekomma ohälsa
och olycksfall (7 ij andra slyckel). På arbetsställe skall enligt 10 tj
arbetarskyddslagen bl. a. vara sörjt för tillräckligt luftutrymme,
tillfredsställande luftväxling, tillräcklig och tjänlig belysning saml lämplig värme-
och fuktighetsgrad. Ordning och renlighet skall iakttas. Vidare föreskrivs all
arbetet skall anordnas så atl del kan ulföras på sätt som inte är onödigt
tröttande.
Allraänna
beslämmelser om arbetsgivarens skyldigheter finns också i arbelarskyddskungörelsen
(1949:208). Kungörelsen innehåller ell stort antal bestämmelser, som i olika
avseenden beskriver arbetsgivares skyldigheter alt vidta åtgärder till
förebyggande av ohälsa och olycksfall. Bestäramelser av intresse i förevarande
sammanhang finns särskilt i kungörelsens 20-28 Sij. 1 27 tj föreskrivs bl. a. atl
arbetet skall anordnas och planeras så all en onödigt tröttande arbetsställning
undviks. Om del ingår i arbetet att bära eller lyfta tunga föreraål, bör om möjligl
särskilda hjälpmedel användas härför.
1973
års reform av arbetarskyddslagsliftningen (1973:834) syftade lill att skapa en
bättre arbetsmiljö och tillförsäkra de anslällda elt ökal inflytande över
arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. Genom reformen tillkom bl. a. bestämraelser
angående geraensarama arbetsställen. 1 samband därraed diskuterades frägan om
arbetsgivares ansvar för arbetstagare i de fall dä arbetsgivaren inte råder
över den arbetsplats där arbetet utförs. Frägan hade tidigare behandlats av
arbetarskyddskommittén, som berörde ansvaret för arbetarskyddet vid arbele på
hustak, t. ex. reparationsarbete, målningsarbele och snöskottning (SOU 1946:60 s.
245 fO. Del kunde enligl kommittén ifrågasältas om nödvändiga skyddsåtgärder
under alla förhållanden kunde krävas av arbetsgivaren, särskilt som denne inte
hade rådighet över
Prop. 1976/77:31 18
arbetsplatsen
och dessutom vanligen blott tilirälligt anlitades för arbetet i fråga.
Kommittén föreslog alt arbetsgivarens ansvar i viss utsträckning skulle flyttas
över på husägaren genom en beslämmelse i arbetarskyddslagen. Enligt den
föreslagna bestämmelsen skulle arbetsgivares skyldighet all vidta vissa
skyddsanordningar på byggnad gälla husägaren eller innehavaren av nyttjanderätten
lill byggnaden, om inte annan överenskommelse träffades. Någon beslämmelse av
detta slag togs emellertid inte in i arbelarskyddslagen. 1 stället ansågs böra
gälla vad som föreskrevs i BS. 1 nuvarande BS finns bestämmelser om
skyddsanordningar pä tak.
Arbetsmiljöutredningen
framhöll i sitt år 1972 lämnade delbetänkande all de problem som finns på
arbetsställen över vilka den egna arbetsgivaren inte råder lill stor del avser
transportområdet (SOU 1972:86 s. 169 f o. 221). Som exempel nämnde utredningen bl.a.
renhållningsarbeté (a. bet. s. 170). Ulredningen hänvisade lill en skrivelse år
1971 från Svenska iransportarbelareförbundel till arbetarskyddsslyrelsen. 1
denna skrivelse framhölls bl. a. alt man belräffande sophanteringen inte tog
tillräcklig hänsyn till renhållningsarbetarnas arbetsmiljöförhållanden vid
bestämmande av behållarnas sloriek, sopulrymmenas utformning, belysning och
transportvägar. Alll slörre emballagevolymer medförde risker för förslitningar
i ryggar, armar och ben. Arbetarskyddsslyrelsen påpekade i anledning av
skrivelsen alt fastighetsägare inle med stöd av arbelarskyddslagen kunde
åläggas vidta ålgärder för att förebygga atl renhållningsarbetare utsattes för
risk för olycksfall. Om del emellertid i en fastighet skulle råda sädana
missförhållanden som avsågs i lagens 53 S hade yrkesinspektionen befogenhet att
förbjuda att sophämtning utfördes. Arbetsmiljöutredningen övervägde en
reglering med direki avseende på ansvaret vid avhämtande och avlämnande av
gods men stannade för all föreslå beslämmelser som hade 53 ij
arbetarskyddslagen som ulgångspunkl. På grundval av ulredningens förslag
infördes år 1973 en ny paragraf i arbelarskyddslagen, 53 a, som möjliggör
åtgärder för att komma till rätta med dåliga arbetsförhållanden för dem som sysselsätts
på främmande arbetsplatser. Bestämmelserna i 53 a ij hänvisar lill bestämmelserna
i 53 S, som också ändrades år 1973 som ett led i en effektivisering av
sanktionssystemet inom arbetarskyddslagstiftningen.
Enligt
53 ij arbelarskyddslagen kan yrkesinspektionen,om arbetsställe inte uppfyller
de krav som gäller enligt arbetarskyddslagen eller föreskrifter eller anvisningar
som meddelats med stöd av lagen, förelägga arbetsgivaren att avhjälpa
missförhållandet. Yrkesinspektionen kan också förbjuda arbetsgivaren all
bedriva visst arbete eller använda exempelvis viss lokal. 1 beslut om föreläggande
eller förbud kan yrkesinspektionen utsätta vite. Underlåter arbetsgivare all
vidta åtgärd som åligger honom enligt föreläggande äger inspektionen förordna
om rättelse på hans bekostnad. Arbetarskyddsslyrelsen äger ulan föregående beslul
av yrkesinspektionen förordna om åtgärd som avses i 53 i;. Föreligger
missförhållande i skyddshänseende och saknar arbetsgivare den rådighel över
arbetsstället, som behövs för all avhjälpa
Prop.
1976/77:31 19
missförhållandet,
äger yrkesinspektionen med slöd av 53 a S första stycket rikta föreläggande
eller förbud enligt 53 ij mot den som råder över arbetsstället. Bestämmelserna
i 53 a ij första slyckel riktar sig uttryckligen mot den som råder över visst
arbetsställe. Härav torde framgå alt avsikten är att fastlägga ett ansvar för
arbetsgivare eller ensamföretagare, som disponerar över elt arbetsställe, men
inte all reglera ansvaret för ägare eller nytyande-rätishavare till fastighet (prop.
1973:130 s. 209).
1
anslutning lill den nu behandlade frågan anförde arbetsmiljöutredningen (a.
bet. s. 222), att svårigheter i skyddshänseende kan uppkomma då arbetstagare är
sysselsatt på platser över vilka den egna arbetsgivaren inle råder men där verksamhel
som faller under arbelarskyddslagen i övrigi inte förekommer. Detla kan vara
fallet exempelvis vid transporter lill bostadsfastigheler och vid underhålls-,
reparations- och tillsynsarbeten beträffande sådan fastighet. Det torde dock enligl
ulredningen vara nödvändigt att hålla fast vid att regleringen av hithörande
frågor i princip hör lill byggnadslagstiftningen. Elt särskilt ansvar för
ägare och nyttjanderättshavare lill fastighet borde alltså enligt utredningens
uppfattning inte införas i arbetarskyddslagsliftningen. Utredningen underströk
betydelsen av etl nära samarbele mellan byggnads- och arbetarskyddsmyndighelerna
för att få lill stånd säkra arbetsplatser.
1973
års reform av arbetarskyddslagstiftningen innebar ocksä att skyddsombudens Slällning
stärktes och att deras lagfästa befogenheter utvidgades. Bl.a. kan skyddsombud enligl
40bij första stycket arbelarskyddslagen besläraraa att arbele skall avbrytas i
avvaktan på ställningstagande av yrkesinspektionen. Förutsättningarna härför är
all arbetet innebäromedelbar och allvariig fara för arbetstagares liv och hälsa
och att rättelse inle genast kan uppnås genom hänvändelse lill arbetsgivaren.
4
Vissa utredningsförslag
4.1
Bygglagutredningen
Bygglaguiredningen
lade år 1974 fram principbetänkandet (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande.
1 betänkandet föreslås atl vissa grundläggande krav i fråga om byggnads
egenskaper införs i en kommande bygglag och görs tillämpliga vid uppförande av
ny byggnad. Sålunda föreslås t. ex. lagregler (a. bet. s. 206) som föreskriver atl
byggnad skall utföras så att den från allmän synpunkt är lämplig för sitt
ändamål och så atl den nöjaktigt tillgodoser de verksamheter för vilka
byggnaden avses. Vidare föreslås lagregler av innehåll all byggnad avsedd au
innehålla lokaler där människor stadigvarande skall vistas skall utföras så au
den möjliggör god hygien, tillfredsställande inomhusklimat och
tillfredsställande sanitära förhållanden. Alt byggnad skall utföras så alt den
vid nyttjandet i skälig utsträckning erbjuder skydd mot olycksfall föreslås
också bli föreskrivet i lagen. Utred-
Prop. 1976/77:31 20
ningen
föreslär vidare att tillämpningsbestämmelser till lagen utfärdas av statens
planverk.
Utredningen
förordaren viss skärpning beträffande kraven på underhåll av byggnader (a. bet.
s. 209 fO Enligt ulredningen är värden av det äldre byggnadsbeståndet av
ekonomiska och miljömässiga skäl en angelägen uppgift. Utredningen anserdärför
alt underhållsbestämmelser bör omfatta all bebyggelse och gälla även byggnader
som uppfördes då andra - och ofta lägre - egenskapskrav ställdes eller dä inga
lagfästa egenskapskrav alls förekom. Enligt utredningens raening får därför en
allmän regel anses ofrånkomlig, i vilken ell grundläggande krav ställs pä sädant
underhåll som tillgodoser skäliga anspråk pä säkerhet, hygien och etl vårdat
yttre. En pä detta sätt formulerad bestämmelse klargör vilka egenskaper som
skall tillgodoses genom underhåll. BeträlTande underhällsskyldighetens
omfattning bör endasl anges alt del är fråga om en skälighetsbedömning. Vad som
är skäligt fär i första hand bedömas utifrån de krav som från tid till annan
ställts vid nybyggnad. 1 enlighet med det anförda föreslär utredningen
lagbestämmelser som föreskriver all byggnad, som uppförts före den nuvarande BS:s
ikraftträdande eller den 1 juli 1960, skall underhällas och vårdas så atl den
tillgodoser skäliga anspråk pä bl. a. hållfasthet, beständighet, hygien och säkerhet
raot olycksfall. Uttedningen gör bl. a. gällande att uttrycket "skäliga anspråk
pä hygien" får anses innefatta ett längre gående underhållskrav än det
nuvarande, enligl vilkel krävs ell sådant underhåll all "sanitär
olägenhet" inieuppkoramer(50§ BS). För byggnader, som uppförts efter den Ijuli
1960, förordas en raer avsevärd skärpning i förhållande lill nuläget. Dessa byggnader
skall enligt ulredningens förslag underhällas sä atl de väsentligen bibehåller
de egenskaper som i lag eller med stöd av lag meddelade beslämmelser krävdes av
dem som nya.
Frågan
om del befintliga byggnadsbeståndets anpassning lill nya krav berörs av
bygglagutredningen i samband med underhällsfrågorna (a. bet. s. 210).
Utredningen anser därvid att det inte kan krävas alt man utformar kravet på
underhäll av byggnader så att man åstadkommer en fullständig anpassning lill de
förändringar som sker av egenskapskraven. Elt sådanl förfarande skulle enligl ulredningens
bedömning medföra alltför slora ingrepp i förvaltningen av fastigheterna.
Bygglagulredningens
förslag avseende byggnads egenskaper och underhåll av byggnad tillstyrks eller
lämnas ulan erinran av ett stort anlal remissinstanser (SOU 1975:17 s. 98 ff
och 107 fO. Enligl Svenska naturskyddsföreningen bör bland fordringarna på
byggnad också tilläggas att den skall vara sä konstruerad atl omhändertagande
och återanvändning av avfall underiäilas. 1 en koraraande lagstiftning bör
enligt arbetarskyddsslyrelsen kravel på skydd mot olycksfall ges en formulering
som tydligt utmärker all skyddet skall avse även personer som kortvarigt
besöker en fastighet för all t. ex. ulföra arbele där. Belräffande de föreslagna
underhållsbesiämmelserna tillstyrker statens planverk utredningens uppfattning
att det är nödvändigt att
Prop.
1976/77:31 21
de
för en byggnads användning erforderiiga egenskaperna bibehålls i erforderiig
grad sä länge byggnaden används. 1 likhel med fiera andra remissinstanser
ifrågasätter emellertid planverket nödvändigheten av atl ange differentierade,
generella underhällskrav för byggnader uppförda vid skilda tidpunkter. Några
remissinstanser vill gå längre än vad ulredningen föreslagil. Länsslyrelsen i
Göteborgs och Bohus iän påpekar alt egenskapskraven skärps med liden och att
underhållskravet bör anpassas till den utveckling som kan förväntas ske på
området. Föreningen Sveriges stadsarkitekter anser att krav på
olycksfallssäkerhet bör göras retroaktiva så att de kan beaktas även vid underhällskonlroller.
Också planverket ifrågasätter om det inie - i motsats till vad utredningen ulgår
från - bör finnas möjlighet att med stöd av den nya byggnadslagen i speciella
fall införa tillbakaverkande krav på befintlig bebyggelse. Om erfarenheten ger
vid handen all etl tidigare accepterat utförande, t. ex. i fråga om
skyddsräcken, leder lill atl allvariiga olyckshändelser inträffar, så bör del
enligt verket finnas möjlighet atl föreskriva säkerheishöjande åtgärder som har
retroaktiv verkan.
4.2
Arbetsmiljöutredningen
I
sitt slutbetänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag lade arbetsmiljöutredningen
fram ett samlat förslag till helt ny arbetarskyddslagstiftning. Den nya arbetsmiljölag
som föresläs anger de grundläggande krav sonh skall kunna ställas på
förhållandena i arbetslivet. Lagen är enligl förslaget en utpräglad ramlag. Della
innebär att det materiella innehållet i reglerna om arbetsmiljöns beskaffenhet
och de kontrollåtgärder som skall kunna sällas in i hög grad bestäms av de
tillämpningsföreskrifter som arbetarskyddsslyrelsen skall kunna utfärda. 1
lagen och den därtill knutna arbetsmiljöförordningen finns en rad stadganden
som ger styrelsen befogenheter atl i nära samverkan med parterna på
arbetsmarknaden meddela detaljerade föreskrifter i olika hänseenden.
Tillämpningsområdet
för den nya arbetsmiljölagen föreslås bli utvidgat. Bl. a. skall s. k.
okontrollerbart arbete i princip omfattas av arbeisrailjölagen. Beträffande
arbetsmiljöns beskaffenhet föresläs bl. a. beslämmelser, enligl vilka
arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn lill arbetets natur och
den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Enligl förslagel skall vidare
arbete planläggas och anordnas så atl det kan utföras i en sund och säker
miljö.
Om
det på arbetsställe föreligger missförhållande som innebär risk för ohälsa
eller olycksfall för någon som arbetar där, kan yrkesinspektionen enligt Ulredningens
förslag rikta föreläggande eller förbud mol den som råder över arbetsstället
även i fall då denne inte är arbetsgivare i förhållande lill den som utsätts
för risken. Någon ändring belräffande möjligheterna att ingripa mot ägare eller
nylijanderäilshavare till fastighet synes emellertid inte vara avsedd i ulredningens
förslag. Förslaget motsvarar närmast 53 a i; första
Prop. 1976/77:31 22
stycket
arbelarskyddslagen.
Arbetsmiljöutredningen
tar upp frågan om vad som menas med arbetsställe (a. bet. s. 357 fO. Med
hänsyn till de synneriigen skiftande förhållanden som det är fråga om anser
utredningen det ogöriigi alt ha en definition av begreppet arbetsställe i arbeisrailjölagen.
Del blir i slällel nödvändigt att se lill funktionskraven i del aktuella
sammanhanget.
ArbetsmUjöutredningens
förslag remissbehandlas f n.
5
Överväganden och förslag 5.1 Inledning
Den
i Slockholms kommuns framställning omnämnda kartläggning av sopmm med
tillhörande transportvägar som genomfördes i Stockholm år 1973 utvisar enligt
arbetsgruppens mening på etl övertygande säu att arbetsmiljön för
sophämtningspersonalen i åtskilliga fall är klart otillfredsställande. Den
miljö, sora denna personal till huvudsaklig del arbetar i, svarar i raånga fall
inte mol dagens krav på en god arbetsmiljö. Del är arbetsgruppens uppfattning
att de åtgärder som kan behöva vidtas för alt förbättra arbetsmiljön för
ifrågavarande personal inte enbart gäller Stockholm utan har aktualitet även i
andra delar av landel.
Den
av gatunämnden i Stockholms kommun är 1975 tillsalla arbetsgruppen i
renhållningsfrågor, AIR, har i uppgift all i första hand utreda lämpliga
åtgärder för all förbättra sophämningspersonalens arbetsrailjö. AIR bedriver en
omfattande informationsverksamhet i syfte att förmå hyresgäster,
fastighetsägare och villaägare atl genom paketering av avfall och liknande åtgärder
underlätta sophämtningsarbelei. Ell väsentligt inslag i AlR:s verksamhel utgör
del pågående arbetet med lypindelning och inventering av olika sophäminingsställen.
Avsikten är atl få fram elt antal standardlösningar för hämtningsställen,
vilket kan leda till att man vid kommande ombyggnader av soprum och
iordningställande av transportvägar har ett genomarbetat erfarenhelsmaterial till
sitt förfogande. Förslag till ändrade bestäraraelser i SBN 1975 har ocksä
utarbetats inora AIR. Förslaget innehåller bl. a. skärpta föreskrifler med
avseende på transportväg för bortforsling av avfall.
Inom
AIR undersöktes ora det fanns lagliga möjligheler alt kunna kräva ombyggnad av
befintliga soprum med transportvägar. Som etl led i denna undersökning gjordes
en översikt över de förfallningar och anvisningar som direkt eller indirekt har
betydelse för sophämlningspersonalens arbetsmiljö. Man kom därvid lill den slutsatsen
all åläggande all bygga om befintliga soprum inte kan göras med stöd av den
nuvarande byggnadslagstiftningen eller annan lagstiftning. För att möjliggöra
en förbättring av rådande arbetsförhållanden för sophämlningspersonalen är det
därför enligt AIR nödvändigt atl BS ändras så all krav på tillfredsställande
sophantering kan
Prop.
1976/77:31 23
ställas
även på del befintliga beståndet av soprum och transportvägar.
Som
har kommil till uttryck i kommunens framställning lill regeringen finns det i
del befintliga byggnadsbeståndet påtagliga brister i ulformningen av soprum och
transportvägar. Arbetsgruppen anser au det av hänsyn till sophämlningspersonalens
arbetsmiljö bör finnas lagstiftning som ger samhällel möjlighet atl kräva
sådana ändringar i befintliga byggnader atl en tillfredsställande
avfallshantering kan ordnas. Gällande lagstiftning saknar uttryckliga regler av
detta slag. De beslämmelser i HS som syftar till atl förhindra sanitär
olägenhet i byggnader vid uppsamling, förvaring och bortforsling av avfall
synes emellertid kunna tillämpas för all komma lill rätta med vissa väsentliga
hygieniska brister i avfallshanteringen, vilket också kan leda till förbättrade
förhållanden för sophämtningspersonalen. Arbetsgruppen vill vidare hänvisa till
den nuvarande arbetarskyddslagstiftningen, som ger möjlighet au pröva vissa
missförhållanden i fråga om sophämlningspersonalens arbetsmiljö. Även om det
således kan finnas möjlighet att komma lill rätta med en del olägenheter i
fråga om avfallshanteringen anser arbetsgruppen det vara nödvändigt all
möjligheterna förbättras.
Frågan
om avfallshanteringens ordnande inrymmer i stor utsträckning bedömningar av byggnadsleknisk
art. Som arbetsgruppen ser det måsle därför bestämmelser som möjliggör
tillfredsställande avfallshantering finnas också i byggnadslagstiftningen. Med
hänsyn till det nära sambandet med andra byggnadsiekniska ålgärder får del
anses vara mest naturiigt au de beslämmelser som behövs för att frågan om
avfallshanteringen skall få en godtagbar lösning tas in i
byggnadslagstiftningen. Arbetsgruppens förslag om nya och ändrade lagregler
berör därför enbart denna lagstiftning. Förslaget bör emellertid enligl
arbetsgruppens mening inle leda till atl man vid utarbetandet av en ny arbelsmiljölag
underlåter alt överväga mera preciserade regler i de avseenden som här
diskuteras.
Framställningen
från kommunen går ut på att gällande nybyggnadsbestämmelser skall göras
retroaktivt tillämpliga på det befintliga byggnadsbeståndet. Arbetsgruppen har
emellertid funnil atl även nybyggnadsbesläm-melserna bör ses över, om bästa
möjliga förhållanden för sophämlningspersonalen skall kunna åstadkommas.
Del
arbele och de utredningar som gjorts av AIR har enligt arbetsgruppens mening varil
av stort värde. De bedömningar och de förslag som arbetsgruppen kommer att
redovisa i del följande har i väsentliga avseenden sin grund i det ulredningsarbele
sora AIR har åstadkommit. Arbetsgruppen har avgränsat sitt arbete till alt
analysera gällande möjligheler atl ingripa mot rådande missförhållanden och all
arbeta fram förslag lill ny lagstiftning. Arbetsgruppen vill därför betona del
angelägna i all fortsatta insalser görs för au klarlägga de tekniska problemen
och föreslå tekniska lösningar.
Prop.
1976/77:31 24
5.2
Avfallshantering vid nybyggnad
1
och för sig synes varken tidigare beslämmelser i BS om soprum och om sopnedkast
eller de nu gällande i 46 ij andra slyckel 5 BS ha medfört några slörre problem
i tillämpningen. Vissa betydelsefulla frågor regleras emellertid inte i
paragrafen. Eu exempel är anordnande av slorsoprura för skrymmande avfall. En
annan för sophämlningspersonalen väsentlig fräga som inte regleras i BS är
frågan ora utformning av transportväg för avfall. Även om nu nämnda frågor
behandlas i SBN 1975, är del otillfredsställande att de inle har förankring i BS.
Del
är givetvis raöjligt att komplettera 46 ij andra slyckel 5 BS med detaljerade
bestämmelser om \. ex. transportväg. Etl annal sätt är atl ersätta stadgandet
med beslämmelser som i mera allmänna ordalag formulerar de krav som bör gälla.
Dessa krav får sedan preciseras av siatens planverk genom lillämpningsbestämmelser
i SBN.
Arbetsgruppen
finner all övervägande skäl talar för alt den sist nämnda lagtekniska lösningen
bör väljas. Härigenom uppnås bl. a. den fördelen all förutsättningar och
målsättningar som ändrats på grund av exempelvis den tekniska utvecklingen kan
beaktas på ell mera ändamålsenligt sätt genom ändringar i SBN. Härtill kommer atl
nuvarande ganska detaljerade bestämmelser i BS med krav på exemipelvis
sopnedkast i fierfamiljshus med fier än två våningar inte uppmuntrar lill alt
söka uppnå goda helhetslösningar vad gäller sophanteringen ulan kan snarare
leda lill mindre tillfredsställande lösningar. Genomförandet av andra och
bättre lösningar i det enskilda fallet kan försvåras. Även av dessa skäl är
generellt utformade krav i BS all föredra. På grund härav föreslår
arbetsgruppen all 46 S andra slyckel 5 BS ändras. Stadgandet föresläs få
följande lydelse: Byggnad skall anordnas och utrustas så atl avfallsprodukter
frän byggnaden kan omhändertas och bortforslas på ell tillfredsställande sätt.
För
all sophanteringen skall fungera tillfredsställande krävs i de flesta fall all
byggnaden förses med sopulrymme och sopnedkast. Flerväningshus måste så gott
som undantagslöst vara utrustade med sopnedkast. Om sopnedkast inte installeras
i fierfamiljshus som uppförs i fiera våningar kan man knappast hävda atl
avfallet omhändertas på etl för hyresgästerna tillfredsställande sätt.
Arbetsgruppens förslag är således inle uttryck för någon ändring i fråga om de
krav på sopnedkast som nuvarande BS innehåller. Arbetsgruppen, som anser det
olämpligt alt generellt utformade lagreglerom avfallshantering kombineras med deialjföreskrifter
om sopnedkast, förordar för egen del atl bindande föreskrifler om sopnedkast
utfärdas i SBN. 1 enlighet med de synpunkler som redovisats i det föregående
bör också övriga lillämpningsbestämmelser finnas i SBN. Hur dessa skall
utformas är inte arbetsgruppen beredd att ta ställning lill. Liksom i gällande SBN
bör det dock finnas beslämmelser .som föreskriver dels att soputrymmen och sopnedkast
bör placeras och anordnas så atl sanitära krav belräffande lukt och
Prop.
1976/77:31 25
buller
saml krav på säkerhet mot olycksfall tillgodoses, dels atl sopuiry mmen bör
placeras lätt tillgängliga så alt hämlningsarbelet underlättas, dels atl
transportväg för avfall bör vara så utformad all kärra eller annal transport-redskap
kan användas.
5.3 Avfallshantering
vid ombyggnad
De
föreslagna bestämmelserna bör självfallet gälla även vid ombyggnader. Med den
utformning 49 ij första stycket BS har kommer den föreslagna ändringen av 46 S
andra slyckel 5 au, såvitt avser de delar av byggnaden som berörs av ändringen,
omfatta även sådan ändring av byggnad som inte är atl hänföra till nybyggnad.
Av 48 a ij första stycket BS följer att vid sådan ändring av byggnad, som enligl
75 ij b)-Oär atl hänföra lill nybyggnad, bestämmelserna i bl. a. 42-48 ijij
skall tillämpas endasl belräffande de delar av byggnaden som berörs av
ändringen och endasl i den omfattning som erfordras för all dessa delar av
byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god värmehushällning,
god hygien och trevnad. För alt säkerställa all bestämmelserna i 46 ij andra
stycket 5, särskilt i vad de avser bortforsling av avfall, även äger
tillämpning i den omfattning som framgår av 48 a ij första slyckel bör
sistnämnda paragraf ändras. Arbetsgruppen förordar därför atl bestämmelsen kompletleras
med egenskapskravet "godtagbar avfallshantering".
Det
är vid ombyggnader av äldre fastigheter ofrånkomligt atl byggnadstekniska
skäl, kulturhistoriska hänsynstaganden o. dyl. kan göra del svårl eller omöjligt
att fullt ut tillämpa alla de regler, som måste uppfyllas vid nybyggnad. 1
propositionen 1975/76:198 med förslag om förbättrad handikappanpassning av
byggnader föreslogs bl. a. atl 48 a i; första stycket skulle kompletteras med
egenskapskravet handikappanpassning. Departementschefen ansåg (a. prop. s. 23)
beträffande de delar av byggnaden som berörs av ombyggnadsåtgärder, atl höga
kostnader, byggnadstekniska hinder, kulturhistoriska eller miljömässiga värden
kan föranleda au skäliga anspråk på handikappanpassning inte kan uppfyllas.
Riksdagen godtog den 20 maj 1976 (CU 1975/76:30, rskr 360) den föreslagna
ändringen av 48 a ij första stycket samt hade ingen erinran mot vad departementschefen
hade anfört rörande tillämpningen av nämnda beslämmelse i dess nya lydelse.
Enligl
arbetsgruppens mening bör man kunna godta att den typ av omständigheter, som
kan medföra vissa inskränkningar i kravet på handikappanpassning, också fär
påverka bedömningen av hur godtagbar avfallshantering skall kunna anordnas vid
ombyggnader.
5.4 Tillämpning
pä befintlig bebyggelse
1
samband med nybyggnad eller ombyggnad kan fastighetsägare tvingas genomföra
förbättringar i arbetsmiljön för sophämtningspersonalen. Det är
Prop.
1976/77:31 26
däremot
inle i övriga fall möjligl att utan fastighetsägarens medgivande åstadkomma
sådana förbättringar belräffande det befintliga beståndet av soprum och
transportvägar. Anledningen härtill är att byggnadslagstiftningen principiellt
vilar på den grunden au nya krav på egenskaper hos byggnader inte skall ges tillbakaverkande
kraft.
Från
denna princip har emellertid undanlag gjorts i ett speciellt fall där säkerheisintresset
är särskilt uttalat. 1 45 ij BS finns krav på vissa skyddsanordningar på tak.
Enligt 82 ij BS skall vissa av dessa krav gälla även i fråga om byggnad som
uppförts eller för vilken byggnadslov beviljats före ikraftträdandet av BS.
Byggnadsnämnden kan på grund härav när som helst fordra att byggnad som saknar
sådan skyddsanordning skall ändras så att kraven enligl 45 ;j första och iredje
stycket BS blir uppfyllda.
Också
bestämmelserna i 53 ij 4 mom. BS om utrymmen för barns lek har getts eu sådanl
innehåll att de gäller såväl befintlig bebyggelse som nybebyggelse och att de
således är tillämpliga även utan samband med nybyggnad eller annan åtgärd som
kräver byggnadslov. För alt bestämmelserna inte skulle bli onödigl betungande
ansåg departementschefen (prop. 1971:168 s. 20 fO, alt kravel på lekutrymrae
borde gälla endasl om friyla kunde beredas för rimlig kostnad och utan synneriig
olägenhet. Skulle en fastighetsägare genom någon åtgärd omöjliggöra au
befintliga friomräden används som lekområden pekade departementschefen på
möjligheten för byggnadsnämnden alt, om skäl därtill föreligger, med slöd av 70
ij andra stycket BS förelägga fastighetsägaren vid vite alt tillse au del i 53 §
BS intagna kravet på lekområden uppfylls.
Den
genom Stockholms kommun aktualiserade reformen ärenligt arbetsgruppens mening
i högsta grad motiverad. Skall arbetsmiljön för sophämtningspersonalen
förbättras inom rimlig tid kan man inte acceptera en utveckling som sker i takt
med atl byggnadsbeståndet fömyas eller saneras. Föratl de i det föregående
föreslagna bestämmelserna över huvud taget skall få någon genomslagskraft krävs
således att de kan tillämpas även med avseende på befintliga byggnader.
Arbetsgruppen föreslår därför atl bestämmelserna i 46 ij andra slyckel 5 i
princip skall äga lillämpning även i fråga om byggnad som har uppförts eller
för vilken byggnadslov har beviljats före bestämmelsernas ikraftträdande.
Naluriigtvis
måsle förslagel om retroaktiv lillämpning av bestämmelserna om sophantering
förenas med undanlagsregler. Om så ej sker skulle fastighetsägare, till
skillnad mol vad som föreslås gälla vid ombyggnad, kunna föreläggas all rusta
upp befintliga soputrymraen till nybyggnadssian-dard, vilkel i många fall
givelvis skulle vara uppenbart otillfredsställande. Arbetsgruppen anser det
därför rimligt atl de krav på en tillfredsställande avfallshantering som
föreslås gälla vid ombyggnad bör vara normerande då del gäller att bestämma de
krav som skall kunna ställas på den befintliga bebyggelsen. Höga kostnader,
byggnadstekniska hinder eller kulturhistoriska värden kan liksom vid ombyggnad,som
fastighetsägaren själv tagit initiativet
Prop.
1976/77:31 27
till,
i vissa fall betyda atl nybyggnadskraven i fråga om sophaniering inle kan tillämpas
fullt ut. Arbetsgruppen vill dock understryka att detta inte får tolkas så att
man regelmässigt skall tillämpa mildare bedömningar i fråga om befintlig
bebyggelse eller vid ombyggnader.
Reglerna
bör ha ett sådant innehåll att byggnadsnämnden inte hindras från alt göra en
med hänsyn till förhållandena lämplig avvägning mellan t. ex. vad som bör
krävas för alt förbättra arbetsmiljön för sophämtningspersonalen och vad åtgärder
i della syfte bör få kosta. Riktmärket bör vara all få till stånd en med hänsyn
lill ekonomiska och byggnadsiekniska förutsättningar godtagbar helhetslösning
vad avfallshanteringen beträffar. Förhållandena kan t. ex. vara sådana atl del
är nödvändigt au göra genombrott i bärande vägg eller annan liknande åtgärd för
att anordna en godtagbar transportväg för avfall. För all åsladkomma en sädan
avfallshantering kan man tvingas att avstå från sädant som normalt hör lill den
interna sophanieringen i byggnaden. Önskemålet alt anordna en godtagbar
transportväg får t. ex. vägas mol de boendes önskemål atl av bekvämlighetsskäl
kasta avfallet i sopnedkastet. Det kan visa sig i del enskilda fallet all kravel
på alt anordna en godtagbar transportväg kan medföra att hyresgästerna får
upphöra med att kasta avfallet i sopnedkastet, om sådant finns, och i stället
lämna avfallet i särskilt anordnade utrymmen i anslutning lill transportvägen.
Med
hänsyn lill behovet av undantagsbestämmelser och mot bakgrund av de
överväganden som arbetsgruppen har gjort angående utformningen av sådana beslämmelser
finner arbetsgruppen au bestämmelserna i 46 ij andra slyckel 5 beträffande
befintlig byggnad bör äga tillämpning i den omfattning som erfordras för alt
byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering.
Arbetsgruppen anser att de föreslagna bestämmelserna om avfallshantering som
rör del befintliga byggnadsbeståndet lämpligen bör upptas i ell särskilt
stadgande i BS. Arbetsgruppen föreslår alt bestämmelserna las in i en ny
paragraf, 48 b. Denna paragraf bör gälla dels för alla byggnader som uppförts
före bestämmelsens blivande ikraftträdande, dels för alla byggnader för vilka
byggnadslov meddelats dessförinnan.
1
sammanhanget bör erinras om att riksdagen nyligen har antagit i propositionen
1975/76:164 framlagt förslag lill ny lag om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m. (CU 1975/76:29, rskr 359). Lagen träder i kraft den 1
januari 1977.
Enligl
16 S nämnda lag får byggnadsnämnden, om någon underlåter alt utföra arbete
eller vidta annan åtgärd, som åligger honom enligt BS eller enligt beslut som
har meddelats med slöd av BS, förelägga honom all inom viss tid vidta åtgärden.
Om det nyss berörda förslagel till bestämmelser för det befintliga
byggnadsbeståndet genomförs, kommer byggnadsnämnden att med stöd av 16 ij kunna
meddela föreläggande för den som inte självmant ordnar avfallshanieringsfrågan
på ett godtagbart sätt. Föreläggande enligt 16 ij får förenas med vite eller
med föreskrift att, om föreläggandet inte åtlyds, åtgärden kan utföras genom
byggnadsnämndens försorg på den försumliges
Prop. 1976/77:31 28
bekostnad
(17 ij). Föreläggande som meddelas någon i egenskap av fastig-helsägare, tomträttshavare
eller ägare av byggnad på s. k. ofri grund gäller även mot ny ägare lill
egendomen i fråga (19 ij).
Enligt
arbetsgruppens mening är del självklart au man vid utfärdande av föreläggande enligl
16 ij päföljdslagen väljer sädana lösningar sora ulan alt vara onödigt
betungande för fastighetsägaren uppfyller uppställd raälsätining för
avfallshanteringen. 1 allraänhet lorde förbätlringarna kunna åsiad-koramas inom
utrymmen som fastighetsägaren har rådighel över och därvid uppkommer inga
särskilda juridiska problem i samband med föreläggandet. 1 åtskilliga fall kan
det emellertid visa sig atl en ändamålsenlig lösning inte kan åstadkommas med
mindre än atl visst utrymrae sora är uthyrt raåste tas i anspråk i. ex. som del
av sopnedkast eller som soputrymme. Delta bör inte förhindra atl
fastighetsägaren föreläggs atl vidta åtgärden men tiden för dess genomförande
bör sällas så alt fastighetsägaren fär tillfälle att genom uppsägning av
hyresavtalet skaffa sig rådighet över utrymmet. Skulle uppsägningen inte godtas
av hyresgästen och eventuellt ogillas i samband med efterföljande process har
fastighetsägaren gjort vad på honom ankommer för all följa föreläggandet varför
eventuellt förelagt vite inte koramer atl döraas ul. Etl nytt föreläggande
därefter bör inriktas på någon annan lösning.
5.5
Ikraftträdande
F. n.
pågår en genomgripande översyn av byggnadslagstiftningen inom bostadsdepartementet.
Del skulle därför kunna övervägas alt behandla arbetsgruppens förslag i det
sammanhanget. Om bygglagreformen skall avvaktas kan emellertid de lagliga möjlighelerna
att få till stånd förbättring av sophämtningspersonalens arbetsmiljö inle
förstärkas förrän tidigast om etl par år. Med hänsyn till atl del får anses som
synnerligen angelägel alt skyndsamt lösa en så väsentlig arbelsmiljöfråga kan
en sådan tidsutdräkt inte accepteras. Arbetsgruppen vill understryka alt
förslaget, om del godtas av statsmakterna, bör genomföras så snart som möjligt.
Tiden för ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna i BS bör bestämmas till
den 1 januari 1977. TUlämpningen av de föreslagna besläraraelserna skulle
därvid lidsraäs-sigl samordnas raed de förbättrade möjligheler lill ingripanden
sora följer av den nya lagen ora påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande ra. ra.
Prop.
1976/77:31 29
6
Förslag till
Lag
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Härigenom
föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels au 46 och 48 a ijij
skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i stadgan skall införas en ny
bestämmelse, 48 b tj.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
46 ij
Byggnad
för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas
och inredas sä, all den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Den
skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig
sanitär utrustning.
Särskilt
skall beaktas följande:
1. Byggnaden
skall bereda erforderiig värme- och ljudisolering saml
tillfredsställande skydd mot fukt.
2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande säu.
3. 1 boningsrum samt i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas fönster,
som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.
4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt
luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning bör anordnas,
om förhållandena medgiva sådan.
5. Till
byggnaden skaU höra soprum 5. Byggnad skall anordnas och
om så erfordras. I byggnad med mer utrustas så att avfallsprodukier från
än två bostadslägenheter och som byggnaden kan omhändertas och bort-
omfattar fler våningar än tvä skall forslas på ett tillfredsställande sätt.
sopnedkast anordnas.
6.Rumshöjden
i bostadslägenhet skall, räknat från golv till tak, vara minsl 2,40 meter.
7. Golvytan i boningsrum mä ej understiga 7 kvadratmeter.
8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annal därmed jämförligt
förvaringsrum saml lämpligl utrymme för förvaring av matvaror.
9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymmen med anordningar
för tvätt och torkning, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor
och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig förvaringsplats för
cyklar och barnvagnar.
10. Lägenhet skall om möjligl hava soligt läge och helst göras genomluftbar.
11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uleplats där förhållan-
' Stadgan omiryckl 1972:776.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
dena så
medgiva och kravet är befogat med hänsyn til Sloriek.
lägenhetens
opaginerad Kontrollera mot PDF
48aij
Vid
sådan ändring av byggnad, som enligt 78 S b)-f)är all hänföra lill nybyggnad,
skola bestämmelserna i 38 ;? första stycket, 40 och 428 iiiJ tillämpas endast
belräffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den
omfattning som erfordras för atl dessa delar av byggnaden skola uppfylla
skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god värmehushållning, god
hygien och trevnad.
Vid sådan ändring av byggnad, som enligt 78 S b)-0 är all
hänföra lill nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 S första slyckel, 40 och
42-48 ijij tillämpas endasl belräffande de delar av byggnaden som beröras av
ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av
byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpassning, god
värmehushållning, trevnad, god hygien och godtagbar
avfallshantering.
1 byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet,
brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda
olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.
48 b 5
Bestämmelserna i 46 i; andra stycket 5 skall, såvitt
avser byggnad som har uppföris eller för vilken byggnadslov har beviUatsföre
den 1 januari 1977, äga tiUämpning i den omfattning som erfordras för atl
byggnaden skaU uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.
Prop.
1976/77:31 31
Bilaga
2
SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDENA
1
AUmänna synpunkter
Remissinstanserna
ansluter sig lill arbetsgruppens uppfattning att det är angeläget att komma till
rätta med de niisslörhållanden som råder i fråga om sophäminingsjiersoniilens
arbetsmiljö. Mångii remissinstanser anser i likhet med arbetsgruppen att
arbetsmiljön lor denna personalkategori bör förbättras i snabbare Uikt än vad soni
toljerav byggnadsbeståndets förändring och förnyelse.
Arbetsgruppens
förslag till ändrade bestämmelser om sophantering vid nybyggnad och ombyggnad
mottas positivt av de remissinstanser soni yttrar sig härom. I fråga om
bestämmelsernas tillämplighet på befintliga byggnader släller sig emellertid
flera remissinstanser iveksanima. Flertalet av dessa anser atl frågan om
retroaktiv tillämpning av BS i förevårande hänseende bör övervägas ytteriigare
innan definitivt ställningstagande görs.
En
del remissinstanser anför synpunkter på arbetsgmppens sammansättning. Statens insniut
jör byggnadsforskning framhåller atl lagförslaget har utarbetats av en
arbetsgrupp, i vilken varken hyresgäster, fastighetsförvaltare eller planverket
har varit företrädda. Detla innebär all de i och för sig förståeliga och
rimliga kraven på bättre arbetsmiljö inte har vägts mot andra parters krav.
Vidare har arbetsgruppen inte innehållit byggnadsleknisk och ekonomisk
expertis, varför del inle går att överblicka förslagels konsekvenser i dessa
hänseenden. Institutet anser all frågan bör hänskjutas till planverket eller lill
en arbetsgrupp, som är mer mångsidigt sammansati.
Sveriges
fasilgheisägarejörbund anser alt arbetsgmppen har varit synnerligen ensidigt
sammansatt. Det är enligl förbundet anmärkningsvärt all inle någon person med
närmare kännedom om fastighetsförvaltning har beretts möjlighet att delta i
arbetet med all utforma de nya bestämmelserna. Genom all så inte skett har frägan
inle fått den allsidiga belysning, som man rimligen kan begära. Göteborgs jastighelsförening
framför liknande synpunkler.
Några
remissinstanser berör frågan i vilken omfattning arbetsgruppens förslag skall
beaktas i samband med statlig bostadsfinansiering. Hyresgästernas riksförbund
framhåller sålunda vikten av alt de ålgärder som kan komma au genomföras lill
följd av föreslagna lagsliftningsändringar finansiellt kan täckas via den
statliga bostadslångivningen. Härigenom blir den ekonomiska belastningen på
hushållen lägst. Även SABO förutsätter au regeringen förordnar om sådana
ändringar av låneunderiaget m. m. som föranleds av de föreslagna ändringarna av
BS. Siock/iolms kommun anser del belydelsefullt au fastställa låne- och
bidragsregler så alt de kan träda i kraft samtidigt med de föreslagna
ändringarna i BS.
Prop. 1976/77:31 32
2 Avfallshantering vid nybyggnad och ombyggnad
Så gott som samtliga remissinstanser är jiosiiiva lill ;irbcisgruppens
förslag atl ersätta gällande bestämmelser i BS oni avfallshaniering vid
nybyggnad med beslämmelser som i mera allmäna ordalag formulerar de krav som
bör gälla. Förslaget att dessa krav får prcLiscras av sunens planverk genom tillämpningsbestiiiTimelser
i SBN läniniis i huvudsak också utan erinran. De remissinstanser som uttalar
sig härom godtar iiven den föreslagna ändringen av 48 a t; BS avseenile avlallshaniering
vid ombyggnad.
Bygginidssivrelseii avslyrker förslagel om ändring av BS
och föreslår i stället att kraven på en bättre arbetsmiljö för sophiiniiningspersonalen
tillgodoses genom ändringar och kompletteringar av bl. a. SBN 1975.
Länsslyrelsen
I Göteborgs och Bohus län liiiner sig inte kunna tillstyrka del framlagda förslagel
till ändringar i BS. Eniigt länsstyrelsen bedöms ändringarna inte kunna
åstadkomma lörbäliringar av betydelse i andra fall än i vissa äldre byggnader.
Eftersom deialjföreskrifter angående avfallshanteringen regleras genom annan
lagstiftning än byggnadslagstiftningen samt i tekniska anvisningar bör en
översyn och konipleiiering i första hand ske av dessa regler. Om behov därvid
uppkommer att ändra även i BS bör förslag härtill samordnas med sådana lindringar.
Hvresgäsiernas riks/örhund ställer sig iveksiunt lill den laglekniska
lösningen vad gäller avfallshanteringen vid nybyggnad. Det kan i och lor sig vara
välmotiverat med en mer generell utfornining av lagtexten men förbundet anser
inte alt tillräckliga garantier lämnas för att inte ur bostads-konsumenternas
synpunkt sämre lösningar kan komma atl väljas. Skall den av arbetsgruppen
förordade lösningen väljas iiiåste exenipelvis kravel beträffande sopnedkast
slås last i SBN. Förbundet förordar en lagleknisk lösning som innebär alt nuvarande
text i BS kompletteras. Kompletteringen behöver inte göras detaljerad utan
borde kunna ges en iiier generell utformning.
Näringslivels byggnadsdelegalion framhåller alt
anordningarna för sophantering många gånger är bristfälliga i äldre
bebyggelse. Förbättringar kräver emellertid ofta betydande ingrepp i äldre
bebyggelse och åtgärderna blir därmed i åtskilliga fall mycket
kostnadskrävande. De tekniska lösningarna är i vissa fall komplicerade och i
betydande utsträckning oprövade. Med hänsyn lill det angelägna syftet borde nya
kraven dock enligt delegationens uppfattning i princip kunna ställas även vid
ombyggnad. Hänsyn till rådande praktiska begränsningar då del gäller alt
tillgodose kravnivån nödvändiggör dock jämkningar. Bestämmelsen förutser också
detta, eftersom avsikten är alt "skäliga anspråk" på godtagbar
sophantering skall gälla som nomi för den praktiska tillämpningen. Även HSB
vill understryka au höga kostnader och byggnadstekniska hinder i många fall innebär
att nybyggnadskraven inte alltid kan tillämpas. Sveriges jusiiglieisägare/örhund
belönar också vikten av att höga kostnader, byggnadstekniska hinder,
kulturhistoriska eller mil-
Prop. 1976/77:31 33
jömässiga värden måste kunna utgöra grunder för avsteg
från bestämmelserna i den föreslagna 48 a ij BS. Enligt förbundets mening
framgår inte klan av lagtexten atl dessa möjligheter till avsteg bör finnas.
Förbundet unser dessutom atl arbetsgruppen synes ge uttryck för en viss
tveksamhet i denna fråga.
Länsslyrelsen I Göteborgs och Bohus län anser att, om förslagel
genomförs, de föreslagna bestämmelserna i 46 S andra stycket 5 och 48 a ij BS
bör ha annan lydelse. Länsslyrelsen påpekar alt den senasle ändringen i 46 ij
gäller för all bebyggelse således även enfamiljshus. För dessa senare innebär
den föreslagna formuleringen "Byggnad skall. . ." ökade krav i
förhållande till praxis. Normalt och inte minst för att minska transportvägarna
år soprum placerade utanför bostadsbyggnaden eller i samband med uthus och garage.
Nuvarande formulering "Till byggnad skall . . ." bör därför enligt länsslyrelsen
bibehållas. Länsslyrelsen framhåller vidare att förslagels formulering dessutom
är olämplig med hänsyn lill all enligt renhållningslagen olika arter av avfall förutsälls
kunna förvaras åtskilda. Ökade krav på separering och återvinning är också atl
vänta. Därvid kan gemensamma anläggningar utanför byggnaden komma atl
aktualiseras. Kravet på soprum och sopnedkast i vissa fall som nu finns infört
i BS bör inle slopas förrän frågan om införande av bindande föreskrifter i SBN
1975 har prövats. Därest utredningens önskemål om au krav på "godtagbar
avfallshantering" nu skall införas i BS bör detta enligl länsstyrelsen ske
som eu tillägg till gällande lagtext, som i övrigt behålls oförändrad. Länsslyrelsen
finner slutligen alt gällande formulering i 48 a ij BS måste anses tillfyllest
för au få godtagbar avfallshantering. Enligl länsstyrelsens mening måste i
varje fall etl införande av ytterligare krav formuleras på sådanl sätt alt
avfallshanteringen kan lå ske utanför byggnad på del säll som har påtalats belräffande
46 tj.
Konimun/örhiindei vill särskilt framhålla alt lagsiillningcii
om separering och återvinning av avfall kriiver nya rutiner och anordningar lör
iiisamling och förvaring av avfallet i fastigheterna.
Arbeiarskyddssiyie/sen anför alt arbetsgruppen endust har
behandlat sådant avfall som kommer från hushåll, s. k. fastighetsavfall. 1
sammanhanget kan emellertid enligl styrelsen inte bortses från sådanl avfall
som härrör från t. ex. industrin (spån, skrot e. d.), sjukhus och laboratorier (s.
k. riskavfall) samt kärnkraftverk (radioaktivt avfall). Här är visseriigen arbetarskyddsmyn-digheternas
möjligheler alt ingripa slörre än när del gäller läsiighetsavfall. BS:s
generella regler för avfallshantering i byggnader bör emellertid la hänsyn lill
alla förekommande slag av avfall. 1 enlighet härmed har i förslagel bl. a. 46 ij
andra stycket 5 BS fåll en utformning som är så allmänt hållen atl den synes
lämplig även för industriavfall m. ni. Vid uuirbeiandel av till-lumpningsbestämmelser
till BS synes det dock styrelsen erforderligt att överväga behovet av skilda
bestämmelser för bostäder och för industrier m. m. Arbetarskyddsstyrelsen framhåller
vidare att det i den föreslagna förfati-ningstexien ställs krav endast på
byggnads anordnande och utrustning. Även
Prop. 1976/77:31 34
beskaffenheten hos andra delar av en fastighet kan dock ha
betydelse för sophämtningen. Viktigt är sålunda att del utanför
byggnaden-mellan denna och gata eller väg - finns lämplig transportväg för bortforsling
av avfall. Förslagel till förfaliningstexi bör därför ses över så alt även krav
härom kan ställas. 1 förslaget till 46 ij andra stycket 5 BS har använts ordet
"avfallsprodukter". Delta ord kan enligt styrelsen misstolkas så atl
det endast avser avfall som kan betecknas som producerat, t. ex. inom
industrin, medan däremol sådant avfall som latrin e. d. faller utanför. Det bör
därför övervägas om inte ordet "avfall" kan användas.
SPRI förordar alt del i den föreslagna 46 § andra slyckel
5 föreskrivs all avfallsprodukter skall kunna omhändertas och bortforslas från verksamhel
i byggnaden och inte, såsom framgår av förslaget, från byggnaden enbart.
3 Tillämpning på befintlig bebyggelse
1 fråga om arbetsgruppens förslag atl besiänimelserna om
avfallshantering skall kunna tillämpas med avseende på befintliga byggnader är
remissutfallet splittrat.
Flera av de remissinstanser som i princip är positiva har
erinringar på olika punkter. Kritiken nioi förslaget i förevårande del grundar
sig i huvudsak på den bedömningen au förslagel kan medföra så omfattande
följder av främst ekonomisk natur att det bör övervägas ytterligare antingen
genom särskild utredning eller i samband med pågående översyn av byggnadslagstiftningen.
En del remissinstanser anser atl i första hand annan lagstiftning än
byggnadslagstiftningen bör användas för atl åstadkomma förbättringar i sophämlningspersonalens
arbetsmiljö.
Arbeiarskyddssivrelsen
hör till de remissinstanser som lillstyrker förslaget. Enligt styrelsens uppfattning
torde missförhållanden för sophämtningspersonalen finnas i många koniniuner i
landet. Styrelsen framhåller alt styrelsens och yrkesinspektionens möjligheter
alt med stöd av nuvarande arbetarskyddslagstiftning ingripa nioi de.ssa
missförhållanden är begränsade. När fastighetsägaren inie är iirbeisgiv;ire
eller ensamföretagare kan i praktiken ingripande ske endast genom att etl
förbud mot sophämtning riktas mol renhållningsloretaget. Ett sådant förbud kan endasl
mera sällan vänias leda lill att erforderliga förbättringar av själva fastigheten
konmier till stånd. Arbetsmiljöutredningen har i betänkandet (SOU 1972:86)
"Bättre arbetsmiljö" uttalal att regleringen av sådana frågor, som
nu har berörts, i princip hör till byggnadslagstiftningen. Styrelsen delar denna
uppfattning och har i olika sammanhang givit uttryck härför. Det nu framlagda
förslaget måste . därför hälsas med lillfredssiällelse. Det lorde enligl
styrelsens mening komma att ge myndigheterna betydligt större möjligheter iin hittills
alt komma till rätta med nu rådiinde niis-sforhålliiiidcn i renhållningsarbetarnas
arbets-
IITiljÖ.
Kominuiilörhundei anser att samhällel bör ges niöjlighet all
kräva sådana
Prop. 1976/77:31 35
iindringar vid ombyggnad och i befintliga byggnaderatt eii
tilirrcdssiiillande hantering av avfallet kan ordnas. Arbetsmiljön för sophännniiigspersoiialen
lorde inte komnia att förbättras inom rimlig tid, om inte de (Öreslagiui bestämmelserna
tillämpas med verkan också på befintliga byggnader. Förbundet vill understryka
behovet av att bestämmelseriia förenas med undantagsregler i vissa fall. Så t.
ex. kan särskilt höga kostnader, byggnads- eller planlösningsiekniska hinder saml
kulturhistoriska eller miljömässiga värden föranleda atl kraven pä förbättringar
inte kan uppfyllas heit. Liksom arbetsgruppen vill dock styrelsen betona att
detta inle lar tolkas så att man regelmässigt skall tillämpa mildare
bedömningar i fråga om befintlig bebyggelse eller vid ombyggnad än man gör vid
nybebyggelse.
Socialsiyreken instämmer i arbetsgruppens mening att sophännningsmil-jön
måsle förbättras inom rimlig tid, varför styrelsen inte kan acceptera en
förbättring som enban sker i takl med att byggnadsbeståndet förnyas eller
saneras. Tilliimpningen måste enligt styrelsen avse befintliga byggnader, dock
med den inskränkningen alt kravet då inle ställs högre än vad som gäller vid
ombyggnad.
Föreningen Sveriges siadsaikliekier anser att
ifrågavarande krav kan vålla genomförandeproblem för en del kommuner framför
allt vad gäller äldre, ofta kulturhistoriskt värdefull, bebyggelse i
kommunernas centrala delar. Föreningen fömtsätter därför all 48 b § kommer au
tolkas på ett likartal säll som föreningen förutsatt för 48 a ij. Samtliga krav
som ställs pä en byggnad bör sammanjämkas och man bör med hänsyn till förutsättningarna
försöka åsladkomraa en så god arbetsmiljö för sophämtningspersonalen som
möjligt i det enskilda fallet.
Göteborgs kommun anser alt det i lagtexten direki bör
utsägas att byggnaden skall uppfylla anspråk på godtagbar avfallshantering i
den utsträckning detla är skäligt med hänsyn till kostnadema för åtgärdernas
genomförande och omständigheterna i övrigi. HSB och kanimanäitcn I Sundsvall framför
samma uppfattning.
För genomförandet av den föreslagna ändringen bör enligt
planverket anges den tidsgräns inom vilken ombyggnadsarbetet bör genomföras.
Det synes motiverat att förutsätta atl ändringarna skall vara genomförda inom
tre år efter det att lagen har trätt i kraft. Enligt Stockholms kommun bör det
övervägas atl bestämma en viss tidsrymd inom vilken ombyggnadsålgärderna skall
vara genomförda.
För atl den byggande skall kunna tillämpa de ändrade
bestämmelserna fordras enligt planverket en revitlering och komplettering av
det nuvarande kapitlet om soputrymmen i SBN. När det gäller anordnande av
lämpliga soprum m. m. i befintlig bebyggelse kan det emcllenid vara vanskligt
att utfärda generella bestämmelser. Det lorde därför vara niöjligt att endast i
begränsad omfattning ge föreskrifter. Planverket an.ser atl verket i stället bör
i första hand med ledning av de erfarenheter som finns hos bl. a. AIR-gruppen
och fastighetsförvaltande företag ge vägledande exempel.
Prop. 1976/77:31 36
Komnninjörbiiiidei franihåiler atl resurser iiiåsio avsäiuis
lör all kartlägga de tekniska och ekonomiska problem som uppstår i samband med
ändringar i befintlig bebyggelse saml för au uuirbeui riktlinjer och utveckla
tekniska lösningar för sophaniering inom befintlig bebyggelse. Vidare bör e.Nempel
på lämpliga lösningar utarbetas lill ledning lor bl. a. byggnadsnämnderna.
Omfattningen av de tekniska förbättringar som erfordras, kosinadskon-sekvenserna
m. m. framgår enligt RRV inte av förslagel. 1 detla hänvisas lill en
undersökning från Stockholm enligl vilken förhållandena i arbetsmiljön har
föranlett anmärkningar mot 55 procent av alla soprum i kommunen. Enligt RRV
hade del varit en fördel om arbetsgruppen ytterligare hade bearbetat detla
material och t. ex. för ell urval fastigheter studerat möjliga byggnadsiekniska
fiirbältringar och kostnader för alternativa ambitionsnivåer. En sådan studie
är enligt RRV nödvändig som underlag för att utfärda erforderliga föreskrifter
samt råd och anvisningar enligt 76 tj BS. Planverket bör därför ges lid all med
beaktande av kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndigheters rätt alt
utfärda föreskrifter, anvisningar och råd ularbela sådana normer m. m.
Förslagel om atl bestämmelserna rörande sophaniering skall
kunna göras tillämpliga även på befintlig bebyggelse innebär enligt Hvresgäsiernas
riks-jörbund ell betydande rättsligt ingrepp. Förbundet är införstått med
behovet av alt i delta fall la ell sådant steg men vill framhålla betydelsen av
alt föreliggande förslag måste betraktas som ell undantagsfall utan prejudicerande
verkan.
Bland de remissinstanser som är positiva lill förslagel
anser länsslyrelsen i Stockholms län, kommunförbundet och Göteborgs kommun att ekonomiskl
slöd till fastighetsägarna bör ulgå för atl stimulera till sådana ombyggnads-och
ändringsarbeten som medför förbättrad arbetsmiljö vid avfallshanteringen.
På molsvarande sätt som gäller för skyddsanordningar på
tak föreslår planverket all det retroaktiva kravet anges i 82 ij BS i stället
för i 48 ij BS.
Flera remissinstanser är t veksamma till förslaget om
retroaktiv lillämpning av BS såvitt avser kravel på tillfredsställande
avfallshantering. SPRI menar all de undantag som hittills har skett från
principen alt nya krav inie skall ges tillbakaverkande kraft är relalivi
entydiga och av sådan an alt tillämpningen hos byggnadsnämnderna torde kunna
bli relalivi likartad. En retroaktiv tillämpning av den nu aktuella
bestämmelsen i BS skulle i hög grad bli baserad på byggnadsnämndernas
skälighetsbedömning. Hela frågan om underhållsbestämmelser för byggnader, som
har uppförts med lägre egenskapskrav än nu gällande, kommer att bli föremål
för behandling i samband med översynen av byggnadslagstiftningen. SPRI förordar
därför att förslaget om tillbakaverkande tillämpning inte medtas i nu
föreslagen ändring av BS. Där uppenbara missförhållanden råder lorde enligt SPRI
i avvaktan på denna översyn bestämmelserna i hälsovårds- och
arbetarskyddslagstiftningen kunna användas för att åstadkomma erforderliga
förbättringar. Även
Prop.
1976/77:31
kaminariäiien
I Sundsvall anser alt en lagändring med så omfattande följder i första hand
synes böra lösas i samband med pågående översyn av byggnadslagstiftningen.
Kammarrätten anser sig emellertid sakna möjlighet all bedöma om den tidsutdräkt
som härigenom skulle bli följden är oacceptabel, oaktat under
"väntetiden" ålgärder mot missförhållanden i viss utsträckning kan
vidtas enligl redan gällande bestämmelser, bl. a. i hälsovårdsstadgan.
Länsslyrelsen
I Göteborgs och Bohus län erinrar om atl byggnadslagstiftningen principiellt
grundar sig på att nya egenskapskrav hos byggnader inte skall ges tillbakaverkande
effekt. Undanlag har bara gjorts där säkerhets-intresset har varil speciellt
starkt. Som exempel nämns kravet på skyddsanordningar på tak. Det kan ifrågasättas
om miljökrav vid avfallshantering är jämställt härmed. 1 äldre bebyggelse måsle
de olika krav som kan ställas på bebyggelsen jämkas samman för alt man skall få
en så god helhetsbedömning som möjligl med hänsyn lill kostnader, byggnadsiekniska
hinder, kulturhistoriska eller miljömässiga värden. Retroaktiva regler bör utformas
så att en avvägning i dessa hänseenden kan göras. Dessuiom bör enligt länsslyrelsen
bestämmelserna ges en utformning som medger all avfallshanteringen kan ske
utanför byggnaden.
Statensinsiiiuijörbvggnads/orskniiig
anseratt de av arbetsgruppen lämnade exemplen på bestämmelser i BS som gäller
även för befintlig bebyggelse knappast är jämförbara med de beslämmelser som
arbetsgruppen föreslår, eftersoni försiniimnda bestämmelser avser åtgärder som
innebär måttliga eller inga ingrepp i befintliga byggnader. De av arbetsgruppen
föreslagna juridiska instmmenten syftar emellertid lill ingrepp av en annan
storleksordning. Konsekvenserna av della bör enligl inslilulet analyseras
innan lag stiftas.
Bostadssiyrelsen
framhåller att BS utgör grund för de byggnadstekniska krav som gäller som förutsätining
för byggnadslov. Atl med ulgångspunkl i BS i efterhand ställa nya tekniska krav
på uppförda byggnader eller i ell redan beviljai byggnadslov är knappast rimligt.
Med det av arbetsgruppen förordade förhållandet niellan BS och SBN (allmänna
krav i BS. tekniska preciseringar i SBN) skulle t. o. m. successiva ombyggnader
i samma fastighet kunna bli erforderiiga allteftersom de byggnadstekniska
detaljkraven i SBN utvecklas. Styrelsen anser alt de angelägna förbättringar
av arbetsmiljön som det nu är fråga om bör grundas på annan lagstiftning.
Malmö
kommun ifrågasätter om den av utredningen föreslagna lösningen med reglering i BS
med retroaktiv verkan är den bästa vägen för att klara problemen. Åtskilligt talar
för att man i slällel bör inllira bestämmelser i arbetarskyddslagsliftningen.
Sådana bestämmelser skulle kunna ge yrkesinspektionen möjlighet att ålägga
fastighetsägare atl vidta ålgärder för all undanröja risker för olycksfall och
all göra erforderliga förbättringar i övrigt i arbetsmiljön. Det i utredningen
redovisade förslaget bör enligt kommunens mening inte nu göras till lag. 1 stället
bör ytterligare överväganden göras under fortsatt utredning. Härvid bör närmare
undersökas möjligheterna till
Prop. 1976/77:31 38
en
lösning genoni ändring i arbetarskyddslagstiftningen.
Byggnadsstyrelsen
anser del principiellt felaktigt och förenat med svåröverblickbara
konsekvenser atl genom byggnadslagstiftningen pålbrdra stan-dardhöjande
åtgärder i befintlig bebyggelse, även om så har skett belräffande
skyddsanordningar på tak och utrymmen för barns lek. 1 motsats lill arbetsgmppens
bedömning anser styrelsen atl arbetarskyddslagsliftningen är etl lämpligare
instrument för atl åstadkomma ändringar i befintlig bebyggelse. Arbetarskyddslagsliftningen
och hälsovårdslagstiftningen gäller även befintlig bebyggelse och kan tillämpas
för au tvinga fram åtgärder. Sophämtning äger rum så ofla och med sådan regelmässighel
all lokalerna för denna hantering närmast är atl jämföra med vad som avses i 53
tj iredje stycket arbetarskyddslagen. Byggnadsstyrelsen anseratt en justering
av denna paragraf med innebörden atl ifrågavarande lokaler anses upplåtna för sitt
ändamål skulle lillgodose framlida krav. Lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
lorde dessuiom enligt styrelsens mening i många fall kunna liilämpas för att nå
bättre förhållanden. Arbetsgmppen har inle diskuterat om en förbättrad
avfallshantering kan utgöra vägande argument för tvångs-anslutning av
fastigheter till gemensamhetsanläggning. Goda lösningar för såväl
sophämtningspersonal som boende kan åstadkommas lill rimliga kostnader om sophanieringen
ordnas gemensaml för fiera fastigheter. Byggnadsstyrelsen föreslår vidare alt SBN
1975 omarbetas för atl bättre motsvara de framförda kraven.
Mot
en retroaktiv tillämpning talar enligt Näringslivets byggnadsdelegallon starka
praktiska skäl, främsi från kostnadssynpunkt. Atl med tämligen omedelbar
verkan lillgodose de nya kraven i hela del äldre byggnadsbeståndet orsakar
stora kostnader. Någon uppfattning om omfattningen av koslnaderna har
arbetsgruppen inte redovisat. En kostnadsredovisning är emellertid hell
nödvändig, innan ålgärder av sä drastiskt slag som retroaktiv lagstiftning
tillgrips på ifrågavarande oraråde. Enligt delegationens uppfattning talar
sannolikheten för alt ombyggnadsarbeten för att lillgodose förevarande krav
medför en allmän höjning av hyresnivån i samtliga fastigheter av berörda
årgångar. En trolig konsekvens blir även atl de åtgärder som företas blir
dyrare än nödvändigt, om sophanleringsfrågan måsle lösas separat oberoende av
andra byggnadsåtgärder. Vid en reguljär ombyggnad eller sanering kan
rationellare lösningar väljas, handlingsfriheten blir ofta slörre, byggnadsarbetena
kan administreras bättre etc. Sannolikl torde enligl delegationen tekniskt och
ekonomiskt rimliga förbättringar kunna näs på ett smidigare säll, om sophämlningslaxan
justeras, så all man vid uttaxering av sophämtningsavgifter premierar ägarna av
äldre fastigheter, som är försedda med rationellare sophämtningsanordningar.
Delegationen framhåller vidare all en tillämpning av i. ex.
arbetarskyddslagstiftningen sakligt sell måste framstå som en bättre väg att
lösa hithörande problem. Ingripanden med stöd av denna lagstiftning sker
nämligen efter en iniresseawägning genom punktinsatser, där bristerna är som
störst. Med BS:s bestämmelser
Prop.
1976/77:31 39
åstadkoms
däremot en generell kravnivå, oaktat hur förhållandena och problemen gestaltar
sig. Även om arbetsmiljön inle är idealisk finns det dock en skiftande skala av
situationer innan direkt klandervärda förhållanden råder, som kräver omedelbar
rättelse. Införs bestämmelserna i BS betyder det att utrymmet för sådana
hänsynstaganden blir starkt begränsat. Inte minsl från kostnadssynpunkt
förefaller således ålgärder enligl t. ex. arbetarskyddslagstiftningen vara att
föredra. Skulle denna i något avseende inte fungera tillfredsställande, finns möjlighet
alt beakla detla i samband med pågående arbele på en ny arbetsmiljölag.
Sveriges
jastigheisägarejörbund framhåller all arbetsgmppen inle alls har berört
kostnadsaspekterna. Detta är enligt förbundet en allvariig brist. Ett genomförande
av förslagel beträffande redan uppförda fastigheter kommer i de flesta fall alt
medföra så slora kostnader - direkta och indirekta - atl de inte till någon del
kan inrymmas inom fastighetens driftbudget. Miljöförbättringen måsle därför
genom ändring av bruksvärdereglerna betalas med ökade hyror om inle statliga
bidrag införs för denna typ av ombyggnad. 1 anslutning till det av
arbetsgruppen anförda exemplet all kravel på en godtagbar transportväg i del
enskilda fallet kan medföra att hyresgästerna får avslå från sopnedkastet och i
stället lämna avfallet i särskilt anordnade utrymmen i anslutning lill
transportvägen vill bostadsdomsiolen peka på att tillgång till eller avsaknad
av sopnedkast i allmänhet beaktas vid en bruksvärdeprövning enligl reglerna i
12 kap. 48 ij jordabal ken. Fall kan därför tänkas förekomma då förlust av
sopnedkast kan medföra atl hyran för berörda lägenheier påverkas i sänkande
riktning. Denna omständighet bör enligt domstolen vägas in bland de ekonomiska
förutsättningarna vid en tillämpad ändring av avfallshanteringen. Även Sveriges
jastighetsägarejör-biiiid framför liknande synpunkler. Om för hyresgästerna
gemensamma utrymmen såsom cykelrum, barnvagnsrum m. m. tas i anspråk för
sopnedkast o. likn. kan enligl förbundet krav framställas från hyresgästerna på
atl hyrorna skall nedsättas.
Länsstyrelsen
I Malmöhus län finner det inle sannolikt au hyresgäster, .som har vant sig vid
en sådan anordning som sopnedkast, skulle acceptera en förändring lill del sämre
som innebär alt de får lämna avfallet i särskilt anordnade utrymmen i
anslutning lill transportvägen. Den av arbetsgruppen Uttalade uppfattningen i
denna fråga rimmur dessutom enligt länsstyrelsen illa med de uttalade motiven till
de nyligen genomförda ändringarna av 46, 42 a och 48 a ijij BS som syftar till
en ökad handikappanpassning av bostäder.
Hyresgästernas
riksförbund menar att en förulsälining för all konflikter inte skall uppslå är
all man vid genomförande av ålgärder för all förbättra arbetsmiljön inle ger
avkall på de boendes intressen. Tekniska lösningar lår inte väljas så alt
servicen försämras. Även Stockholms kommun anser att tillämpningen av beslämmelsema
inle får medföra försämrade möjlig-
Prop.
1976/77:31 40
heter
för de boende atl få avfallet omhändertaget på ett tillfredssiällande sätt.
Kommunförbundet
pekar pä atl gällande hälsovårds-, arbetarskydds- och renhållningslagsiiftning
mera aktivt bör utnyttjas för att komma lill rätta med här aktuella
missförhållanden. Självklart är del inte enbart byggnadslagstiftningen som
skall utnyttjas för att förbättra renhållningspersonalens situation.
Statens InstUut jör
byggnadsforskning framhåller alt förslaget har organisatoriska konsekvenser
som inte diskuteras i promemorian. Förslagel innebär alt byggnadsnämnden blir del
organ, som skall handlägga frågor om sop-rumsombyggnad. Byggnadsnämnderna är
redan i dag hårt belastade och nya arbetsuppgifter är föreslagna. Det bör
därför undersökas vilka uppgifter som bör slopas eller omformas för all bereda
plats för soprumsfrägorna. Annars äventyras genomförandel. Skärpta beslämmelser
för nybyggnad medför rimligtvis myckel små förändringar i byggnadsnämndernas
resursbehov. Däremot medför kravel pååtgärderi befintliga husen ny typav
ärenden, sora lorde medföra märkbar belaslningsökning, ora lagstiftningen skall
få någon effekt. Vidare innebär ärenden med föreläggande om åtgärder i
befintliga hus en annan roll för byggnadsnämnderna än hittills. Denna roll kräveretl
betydligt mer aktivt engagemang och vidgad kompetens, speciellt avseende vad sora
är ekonoraiskt genomförbart. Institutet anser alt starka skäl talar för att byggnadsnämndernas
roll omprövas avseende byggnadslagstiftningens relro-aktivitet och lillämpning
på den befintliga bebyggelsen. Denna slora och väsentliga fråga bör behandlas
i etl betydligt vidare sammanhang och inte utgående från en så avgränsad fråga
som här har varil fallet. Institutet anseratt frägan om byggnadsnämndernas roll
visavi befintlig bebyggelse bör behandlas i samband med en ny bygglag och i
samband med behandlingen av förslagel om elt bostadsverk (SOU I976:26)d. v. s.isammanhang
som möjliggör atl de viktiga principfrågorna lyfts fram. Slutligen innebär del
lagda förslagel all byggnadsnämnderna skall akti vt driva frågor av en
karaktär, som ligger betydligt närraare hälsovårdsnärand och yrkesinspektion.
Byggnadsnämnderna lorde inte ha samma kompÄiens som dessa nyss nämnda myndigheler
att bedöma angelägenheten av t. ex. arbetsmiljökrav. Ur organisatorisk
synvinkel finns således enligl institutet vissa betänkligheter mot del lagda förslagel.
Av promemorian framgår atl rent formella juridiska skäl härlett arbetsgmppen till
atl föreslå atl ålgärder vidtas via byggnadslagstiftningen och
byggnadsnämnderna. Institutet anser all frågor i samband med genomförandel,
bl. a. organisationsfrågor, böranalyseras innan juridiska instmment väljs. Del ärtänkbart
all närmare utredning leder lill alt frågan om sopmmmen och soptransportvägar
i befintliga husbörlösaspåannan vägan genom byggnadslagstiftningen t. ex. somenarbe-larskyddsfråga.
Enligt
arbetsgmppens bedömning kan det i åtskilliga fall visa sig att en ändamålsenlig
lösning av sophanieringen inte kan åstadkommas med mindre än atl visst utrymme
som är uthyrt måste las i anspråk, t. ex. som
Prop.
1976/77:31 41
del
av sopnedkast eller som soputrymme. Med anledning av detta konstaterande anför
bostadsdomsiolen alt utrymme som behöver las i anspråk för här avsett ändamål i
allmänhet är beläget i källarvåningen eller botlen-våningen. Dessa våningsplan
är ofta uthyrda som lokaler, d. v. s. för annal ändamål än bostäder.
Uthyrningen av lokaler sker inle sällan genom lång-tidskontraki, och det ur
inte ovanligt att hyrestiden är fem år eller längre. Mot bakgrund härav vill
domstolen fästa uppmärksamheten på att förekomsten av långlidskoniraki kan
medföra att den tillämnade åtgärden måsle anslå under så lång lid all andra
lösningar kanske bör övervägas.
Sveriges
jastigheisägarejörbund erinrar om alt del finns åtskilliga fasligheter som är
fullt moderna och som inte inom överskådlig tid skall bli föremål för sanering
eller ombyggnad men som ändock inle har soprumsfrågan löst på ett i enlighet
med förslaget tillfredsställande sätt. I dessa fall har fastighetsägaren
rättal sig efter de beslämmelser som rådde vid byggnadens uppförande och
erhållit byggnadslov för t. ex. en placering av sopmmmei i källarplanet. Della
kan självfallel leda till atl transportvägarna för sophämlningspersonalen blir
besväriiga. Den enda möjligheten alt uppfyllade föreslagna kraven kan i det
läget vara atl sopmmmei fiyttas upp i bottenvåningen, där i bästa fall
särskilda utrymmen kan tas i anspråk, dock med kostnadskrävande ombyggnadsåtgärder
som följd. Det kan emellertid enligt förbundet ocksä i många fall inträffa, atl
man måste utrymma en bostadslägenhet eller, kanske ännu vanligare, all en
uthyrd lokal måste friställas. Förbundet anser atl en sådan åtgärd självfallet
inle kan ske utan betydande kostnader och svårigheter. Enligl förbundet ärdet
heller inle ulan vidare klart alt en hyresnämnd efler uppsägning kommer att
medge avfiyltning från bostadslägenhet. När del gäller lokaler kan
fastighetsägaren med hänsyn till del indirekta besittningsskyddet bli tvingad
alt utge skadestånd lill hyresgäst lill följd av atl hyresrätten upphör efter
uppsägning. Arbetsgmppen synes vid sina överväganden helt ha förbisett hyreslagens
reglerom direki respektive indirekt besittningsskydd. Det är inte heller
ovanligt au lokaler är uthyrda mot långlidskoniraki. 1 sådana fall är det inle
ens möjligl för fastighetsägaren atl ensidigt fä avtalet atl upphöra i förtid. Stockholms
kommun uppger all det kan leda till stora kostnader för faslighels-ägaren i de
fall kommersielll attraktiva lokaler behöver tas i anspråk för soputrymmen. Göteborgsfastighetsägareförening
påpekarocksåatienuppsågningav lokal kan inte ogillas annal än pä formella
grunder. I en skadeståndsprocess mellan hyresgäst och fastighetsägare kan
enligt föreningen fastighetsägaren tvingas utge höga skadestånd.
Arbetsgruppen
behandlade det problem som kan uppslå om fastighetsägaren inle kan uppfylla
föreläggande alt ordna godtagbar avfallshantering med hänsyn lill atl det utrymrae
föreläggandel avser är uthyrt och uppsägning av hyresgästen ogillats av
hyresnämnden. Enligl arbetsgruppens mening skulle i denna situation elt
eventuellt förelagt vite inte komma all dömas ut. Stockholms kommun påpekar au
byggnadsnämnden i kommunen i ärenden rörande olovlig kontorisering har hävdat
den uppfattningen
Prop. 1976/77:31 42
atl
etl föreläggunde inte förfaller på grund av ogiltigförklarad uppsägning. Länsstyrelsen
i Stockholms län framhåller alt en ogiltigförklarad uppsägning utgör i regel
inget hinder för hyresvärden au med åberopande av elt myndighels-beslut frånträda
ett hyresavtal och genomföra den erforderliga åtgärden.
4
Ikraftträdande
Vad
gäller ikraftträdande uv nyu bestämmelser på området ifrågasätter bostadsstyrelsen
om delta av praktiska skäl kan sättas så lidigl som lill den I januari 1977.
Även Stockholms kommun är tveksam till den föreslagna lidpunkten för
ikraftträdandet av bestämmelserna och anseratt i vart fall besiämmel-semai48 b
i; BSbör träda i kraft försl sedan både de finansiella frågorna har fått sin
lösning och fastighetsägarna har fått lillfälle au vidta erforderiiga ålgärder.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 5 dokument.
- Bet. 1977/78:JoU3 Med anledning av motioner om avfallshantering s. 6 i texten
- Bet. 1976/77:CU26 Med anledning av motioner om planering och byggande m. m. s. 12 i texten
- Bet. 1976/77:CU6 Med anledning av propositionen 1976/77:31 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) jämte motioner s. 1 · s. 6 · s. 8 i texten
- Prop. 1976/77:149 om arbetsmiljölag m.m. s. 279 i texten
- Prop. 1977/78:50 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612), m.m. s. 6 · s. 8 · s. 9 · s. 10 · och 19 till i texten