Sök i Ratio Lex

om fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:35, om fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 35 Regeringens proposition

1976/77: 35

om
fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar;

beslutad
den 28 oktober 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

PER
AHLMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att stadig garanti för lån till att förbättra arbetsmiljön,
inom den tidigare beslutade ramen om 200 milj. kr., skall kunna lämnas även under
år 1977.

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 35 2

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Ahlmark

Proposition
om fortsatt stöd tiill arbetsmiljöförbättringar

1
Gällande ordning

Riksdagen
beslutade i maj 1975 om vissa stimulansåtgärder för arbetsmiljöförbättringar (prop.
1975: 66, SoU 1975:16, rskr 1975: 191). Beslutet innebär att staten får teckna
garanti för lån som skall användas för att finansiera förbättringar av
arbetsmiljön, i första hand i mindre och medelstora företag. Garantin avser lån
till ett högsta belopp av 100 000 kr. per företag. Det statiiga
garantiåtagandet gäller totalt 200 milj. kr. under tiden den 1 september 1975den
31 december 1976.

Lånegarantin
tecknas för statens räkning av företagareföreningen i resp. län (SFS 1975:
354). Som villkor för att garanti skall tecknas gäller att lånet skall avse
förbättring av arbetsmiljön i redan befintlig anläggning och att möjligheter
saknas att finansiera förbättringen på annat sätt. Låneansökan skall ha
tillstyrkts av de anställdas företrädare i skyddsfrågor. Lånen löper på sju år.
De två första åren är amorteringsfria. För att stimulera företagen till
arbetsmiljöförbättringar är de två första åren också räntefria.

För
att täcka räntekostnader, infriande av ställda garantier och andra kostnader
som följer av systemet, tas enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift
(paragrafen införd 1975: 353) för åren 1976 och 1977 ut en särskild
arbetarskyddsavgift om 0,03 procentenheter. Avgiften förs till fonden för
arbetsmiljöförbättringar. De kostnader som uppstod innan medel hade flutit in
till fonden skulle förskottsvis täckas med medel från arbetarskyddsfonden.

Stat,
kommuner och landstingskommuner är undantagna från garantisystemet. Kommun och
landsting betalar heller ingen avgift för ändamålet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 35

2
Verksamheten hittills

Statens
industriverk, som för statens räkning har tillsynen över verksamheten med
garantilån, har fortlöpande rapporterat utfallet. Vid utgången av september
månad i år hade garantier tecknats om drygt 54 milj. kr. Dessa fördelade sig på
835 företag med totalt 15 000 anställda. Vid samma tidpunkt fanns vid
företagareföreningarna 160 ansökningar om sammanlagt 11,2 milj. kr., som ännu
inte hade behandlats.

Den
länsvisa fördelningen av antalet beviljade resp. avslagna ansökningar om
garantilån redovisas i följande tabell

Fördelning
pä län den 1 sept. 1975den 30 sept. 1976 (belopp i 1 000-tal kr.)

L ä n

Beviljade ans ö kningar

Avslagna
ans ö kningar

Inneliggande
an-

s ö kninga

r per
den

30.9.1976

}

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

AB

55

3 385

11

799

10

750

C

35

2 577

2

122

2

196

D

25

1 709

3

295

6

525

E

46

2 739

3

243

5

267

F

48

3 245

9

628

17

1 437

G

38

2 529

2

155

2

120

H

30

2 257

7

493

5

393

I

2

175

1

86

K

27

1 721

1

100

1

100

L

36

2 172

7

507

13

in

M

36

2 700

12

497

8

495

N

51

3 183

7

530

8

607

O

85

4916

4*

100

14

700

P

42

2 554

10

774

23

1 694

R

45

3 148

7

469

7

405

S

39

2 294

10

795

5

187

T

30

1 655

3

230

5

183

U

19

1 330

5

287

5

389

W

25

1 633

5

328

2

115

X

32

1 968

2

127

Y

8

615

2

175

2

182

Z

16

843

3

214

2

200

AC

59

4 332

1

65

5

448

BD

13

816

5

374

11

833

Totalt

842

54 496

119

8 180

161

11 156

Uppgift
om avslaget belopp saknas för tre ansökningar

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 35 4

Industriverket
har även redovisat hur lånen till arbetsmiljöförbättringar fördelas på skilda
åtgärder.

Av
redovisningen framgår att nära hälften av insatserna avser ventilation,
luftrening m. m.

Fördelning
på åtgärd den 1 sept. 1975den 30 sept. 1976

Typ
av åtgärd Antal %

åtgärder

562

43

149

11

91

7

46

4

89

7

216

16

155

12

1308

100

Förbättring
av ventilation, dammsugning, luftrening etc.

Bullerdämpning,
ljudisolering etc. Skyddsanordning på maskin och liknande Förbättrad belysning Förbättring
av sanitära förhållanden Andra förbättringar av personalutrymmen Övriga
åtgärder (lyftanordningar, golvförbättringar etc.)

Summa

Någon
begränsning av gaiantilånen till viss bransch finns inte i bestämmelserna. Av
naturliga skäl har emellertid tillverkningsindustrin kommit att dominera garantigivningen
och svarar för 71 % av de beviljade ansökningarna. Reparations-, tvätteri- och
annan serviceverksamhet svarar för 9 %, varuhandel, restaurang- och
hotellverksamhet för 6 %, byggnadsverksamhet för 5 % och övriga näringsgrenar
tillsammans för 9 %.

3
Föredraganden

De
hittillsvarande erfarenheterna av systemet med garantilån för arbetsmiljöförbättringar,
pekar mot att den garantilåneram om 200 milj. kr., som har fastställts av
riksdagen, inte kommer att utnyttjas fullt ut före garantiperiodens utgång den
31 december 1976. Även om en ökning av antalet garantiåtaganden skulle ske mot
slutet av garantiperioden innan möjligheten till detta slag av gynnsamma lån
upphör, kommer ett betydande belopp av garantisumman att kvarstå outnyttjat vid
periodens slut.

Det
är enligt min mening ytterst angeläget att arbetsmiljön förbättras. En fortsatt
giltighet av systemet med garantilån bör kunna bidra härtill. Det är också
rimligt att de medel som samlas in genom den tillfälliga arbetarskyddsavgiften
används även efter den nuvarande periodens utgång den 31 december 1976 för det
avsedda ändamålet, dvs. för infriande av garantier samt räntekostnader m. m.
Jag förordar därför att garantilånesystemet får fortsiitta att gälla även efter
denna tidpunkt.

Jag
vill emellertid betona att de särskilda stimulansåtgärder som garantilånesystemet
innebär inte får betraktas som permanenta. Insatser

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 35 5

för
att förbättra arbetsmiljön är att anse som en produktionskostnad och bör
följaktligen betalas av produktionen. Av dessa skäl anser jag att förlängningen
av garantilånesystemets giltighet bör begränsas i tiden och upphöra med
utgången av år 1977.

Det
bör i sammanhanget nämnas att garantilånen inte omfattas av de
lånerestriktioner som riksbanken har ålagt bankerna i deras långivning.

Inte minst vid små och
medelstora företag kan brister i fråga om sanitära utrymmen och utrustning
utgöra hinder för en ökad rekrytering av kvinnlig arbetskraft. Även andra
arbetsmiljöproblem kan föreligga i samband med sådan rekrytering. Jag vill
därför särskilt framhålla betydelsen av att garantilånen för
arbetsmiljöförbättringar bl. a. utnyttjas för att undanröja direkta hinder i
arbetsmiljön som gör det svårt för företagen att anställa kvinnor.

I samband med att
stödperioden förlängs avser jag att uppdra åt statens industriverk att på nytt
informera företag, fackliga organisationer och skyddsombud om garantilånen.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
lånegaratier för arbetsmiljöförbättringar enligt riktlinjerna i prop. 1975: 66
får lämnas intill utgången av år 1977

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760584

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Bet. 1978/79:SoU24 med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller arbetarskyddsstyrelsen, y… s. 4 i texten
  2. Bet. 1978/79:SoU20 med anledning av propositionen 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m. m. jämte motion s. 2 i texten
  3. Bet. 1976/77:SoU20 Med anledning av propositionen 1976/77:35 om fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar i texten
  4. Prop. 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 s. 37 i texten
  5. Prop. 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m.m. s. 3 i texten

Visa alla 6