med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
58 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:101, med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
Dokumentets text
Prop.
1977/78:101
Regeringens proposition 1977/78:101
med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78;
beslutad
den 29 december 1977.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och del
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på
tilläggsbudget II lill statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca 1 484 mUj. kr.,
varav ca 763 milj. kr. på driftbudgeten och ca 721 milj. kr. på
kapitalbudgelen. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., särskilda åigärder för
arbetsanpassning, sysselsättningsskapande åigärder samt täckning av
lantmäteriets förluster i förrättningsverksamheten. De största anslagen på
kapitalbudgeten avser lånefonden för bostadsbyggande, statens allmänna
fastighetsfond, jordfonden saml statens bosältningslånefond.
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 101
Prop. 1977/78:101 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, UUsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson,
Friggebo
Föredragande:
statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Asling,
Söder, Troedsson, Mundebo, Burenslam Linder, Wikström, Friggebo
Proposition
med förslag om tilläggsbudget 11 tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget II lUl
statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Anförandena redovisas i underprotokoUen
för resp. departement.
Stalsrådet Mundebo anför: De anslag som riksmötet
har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1977/78 fastställdes har
uppförts på till-läggsbudgel I (prop. 1977/78: 25, FiU 1977/78: 13, rskr
1977/78: 115).
I prop. 1977/78: 73 har regeringen föreslagit att
staten skall lämna ett medelstillskott på 190 milj. kr. lill Statsföretag AB
för samordning av de statliga textil- och konfektionsföretagen.
Ytterligare anslagsframställningar på
tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör
föreläggas i riksdagen i en gemensam proposition om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Skulle anslagsframställningar därutöver
på tUläggsbudget under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II tiU
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad
föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena
har hemställt om.
Regeringen förordar atl de anföranden som redovisas
i underprotokollen och en sammanställrung över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor 113.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:101
Bilaga
1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
stalsrådet Romanus
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
1. Polishus ra. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 61 milj. kr. Vid budgetårets
ingång fanns en behåUning av drygt 33 milj. kr. under anslaget.
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i
byggnader för i första hand polisen samt kostnader för inlösen av polishus som
har uppförts efler kommunala eller enskilda åtaganden. För de enskilda byggnadsobjekten
förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under
anslaget.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober
1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/
78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestridas utgifter
med högst 21,3 milj. kr.
Regeringen
har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen all utföra tillbyggnad av
förvallningslokaler för polisväsendet m. m. i kv. Höken i Piteå inom en
kostnadsram av 8,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Tillbyggnaden
omfattar en sammanlagd mmsarea av ca 2 000 m. Regeringen har vidare uppdragit
ål byggnadsstyrelsen all utföra en ny förvall-ningsbyggnad i kv. Gamla Staden i
Kalix inom en kostnadsram av 12,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Nybyggnaden är avsedd för polisen, lokala skattemyndigheten och
kronofogdemyndigheten och beräknas rymma ca 60 arbetsplatser inom en sammanlagd
rumsarea av ca 2 900 m".
Byggnadsstyrelsen har redovisat att en ombyggnad av
nuvarande för-vallningsbyggnad i kv. Höken 1 Piteå bör ulföras i anslutning tUl
den be-
Prop. 1977/78:101 4
slutade
tillbyggnaden. Ombyggnaden avser en lokalarea av sammanlagt ca 3 300 m-.
Styrelsen beräknar kostnaderna för ombyggnadsarbetena till 4 350 000 kr. i
prisläget den 1 april 1977. Kostnaderna för om- och tillbyggnaden i Piteå
beräknas således till sammanlagt 12 850 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har redovisat i del
föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 000-lal kr. föras upp i
investeringsplanen.
Byggnadsobjekt Kostnads-
Beräknad medels- Bygg- Färdig-
ram förbrukning start ställande
år-mån
år-mån
1977-04-01
1977/78 1978/79
Om-
och tillbyggnad
i kv. Höken i Piteå 12
850 3 900 7 000 78-02 79-12
Nybyggnad
i kv.
Gamla
Staden i
Kalix 12 800 1500 8 000 78-03 79-06
För att slutiigt bestrida kostnaderna för de objekt
som under förevarande anslag berörs av beslut den 27 oktober 1977 angående
vissa sysselsättningsskapande åtgärder förordar jag att 21,3 milj. kr. utöver
tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget II för
innevarande budgetår. Jag förordar vidare att de utgifter som hänger samman med
redovisade ombyggnadsarbeten i Piteå får bestridas av tillgängliga medel under
detla investeringsanslag.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen all
1.
bemyndiga regeringen atl
besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet m. m. i Piteå inom den
kostnadsram som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten,
3.
till Polishus m. m. på
tUläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 21 300 000 kr.
[2]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5,2
milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 24,5
milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för större
byggnadsförelag inom kriminalvården.
Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober
1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret
1977/78.
Prop. 1977/78:101 5
Beslutet innebär bl. a. att anslaget får belastas med 10
060 000 kr. utöver vad som tidigare medgivits.
I beslul den 27 oktober 1977 har
regeringen vidare uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen alt utföra de
byggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstallerna Orretorp, Roxtuna och Skenas som
anges i nedanstående tillägg till investeringsplanen.
Föredraganden
Med hänsyn till vad jag har anfört
i det föregående bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.
Byggnadsobjekt Kost- Beräknad me- Bygg- Färdig-
nadsram delsförbrukning start ställande
1977-04--------------- är-mån år-män
01 1977/78 1978/79
Orretorp (administrations
byggnad, två förläggnings
byggnader) 7 600 3 000 4 600 78-01 79-06
Roxtuna (verkstad m. m.) 1650 800 850 77-11 78-12
Skenas (isoleringsarbeten m. m.) 810 435 375 78-01 78-12
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen atl besluta om vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom de
kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2.
till Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 10 060 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:101
Bilaga
2
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Söder
Anmälan
till tUläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ell
investeringsanslag av 12 milj. kr. Behållningen under anslaget uppgick vid
budgetårels ingång till 4 730000 kr.
Hanoi, ambassadanläggning. Under denna rubrik har
medel beräknats för uppförande av en ambassadanläggning i Hanoi.
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovel till 8 mUj. kr. under innevarande
budgetår. Efter avslutade förhandlingar med den vietnamesiska parten har en
revidering av det tidigare beräknade betalningsutfallet under innevarande
budgetår blivit nödvändig. Som ell resultat härav måste sammanlagt 14 milj. kr.
ställas till byggnadsstyrelsens disposition under 1977/78. Det ökade
medelsbehovel beror bl. a. på tidigareläggning av vissa materialleveranser.
Även kostnadsramen måste höjas.
Diverse projekt. Under denna rubrik har medel
beräknats för upprusl-ningsarbelen samt förvärv av bostäder för personal utsänd
av utrikesde-parlementet och SIDA. Bosladsanskaffning för personal utsänd av
SIDA handhas normalt av resp. biståndskonlor och finansieras från biståndsanslaget
Bilateralt utveckUngssamarbete.
Med hänsyn till svårigheterna alt genom förhyrning
anskaffa lämpliga bosläder för av SIDA utsänd personal i Dar es Salaam, har
statsverket under senare år förvärvat ett anlal fastigheter där. Behov av
förvärv av ytterligare sex å åtta bostäder föreligger fram tUl år 1979, varav
tre under 1977/78. Dessa förvärv, för vUka jag beräknar kostnaderna till 1,5
milj. kr., ryms endast delvis inom den kostnadsram för diverse projekt som
finns uppförd i investeringsplanen för innevarande budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med hänvisning tiU vad jag har
redovisat i det föregående bör ytterligare 7,5 milj. kr. tillföras investeringsanslagel
under innevarande budgetår för ambassadanläggning i Hanoi och för förvärv av
tre bostads-fastigheter i Dar es Salaam. Samtidigt bör medel motsvarande 1,5
milj. kr. överföras från anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete tiU
budgetutjämningsfonden.
I nu gäUande investeringsplan bör följande kostnadsramar i
1 000-tal kr. föras upp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnads- Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-
objekl -------------- Faktisk
Beräknad för start
1976- 1977- t. o. m. -------- år-mån
04-01 04-01 1977-
1977/78 1978/79 06-30
Fär-dig-ställ-lande
år-mån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hanoi,
amb.
anl.
Diverse
projekt
23 500 6
600
34000 7
000
3 272 1 933
14000 5 300
13 000
77-09
79-10
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som jag har
förordat i det föregående,
2.
till Inköp,
uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 7 500 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:101
Bilaga
3
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande: stalsrådet Troedsson såvitt avser
frågan under punkt 1, statsrådet Gustavsson såvitt avser frågan under punkt 2
Anmälan
till tilläggsbudget II
till stalsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN G. Universitetssjukhus m. m.
[1]
G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Under denna rubrik har i stalsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 10,5 milj. kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår att
ytterUgare 7,5 milj. kr. anvisas för anskaffande av utmstning till sjukhuset.
Direktionen disponerar 8,4 milj. kr. av anslaget under budgetåret 1977/78 för
inköp av ny utrustning till befintliga kliniker m. m. vid sjukhuset. Denna
medels-ram har redan disponerats för anskaffning av utmstning, som ersätter
starkt försliten utrustning. Härutöver finns angelägna behov av ny utrustning,
bl. a. vid vissa laboratorier och operationsavdelningar där
utrust-ningsbeslåndet sedan länge är nedslitet och otillräckligt.
Föredraganden
Jag har under hand erfarit att en kontroll under
hösten 1977 av karolinska sjukhusets röntgenanläggningar avslöjat allvarliga
brister. I vissa fall har det kliniska arbetet fått begränsas av säkerhetsskäl.
Kostnaden för den anskaffning av utmstning som bör ske med anledning härav
synes inle kunna rymmas inom anvisade medel.
Med hänsyn härtill räknar jag nu med ett
ytterligare medelsbehov av 2,5 milj. kr. för nyinköp av utmstning tUl
befintiiga kliniker och avdelningar vid sjukhuset under budgetåret 1977/78. I
vad avser direktionens framställning i övrigt kommer jag att ta hänsyn till den
vid min medelsberäkning under delta anslag för budgetåret 1978/79.
Prop. 1977/78:101 10
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen
atl till Karolinska sjukhuset: Utrustning på
tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ell reservationsanslag av 2 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLANINGSFONDER
[2]
3. Statens bosättningslånefond. För budgetåret 1977/78 har till statens
bosältningslånefond anvisats 35 milj. kr.
Riksbanken beräknar utlåningen för hela budgetåret
tiU ca 130 milj. kr. Amorteringarna under samma lid uppskattas lill 48 milj.
kr. Fonden uppvisade vid budgetårets ingång ett underskott av ca 1 milj. kr.,
varför ca 82 milj. kr. är disponibla för utlåning under budgetåret.
Mot denna bakgrund hemställer riksbanken alt ett
tilläggsanslag av 50 milj. kr. anvisas till statens bosältningslånefond för
innevarande budgetår.
Föredraganden
De
nya regler som sedan den 1 juli 1976 gäller för statens bosättningslån har
medverkat till alt utlåningen från fonden ökat mer än vad som kunde förutses.
Jag kommer senare denna dag att i budgetpropositionen för budgetåret 1978/79
förorda vissa ändringar av reglerna för bosältningslånen, som bättre anpassar
långivningen till syftet all möjliggöra för unga människor med låga inkomster
att genom en statlig kredit skaffa sig en god bosättning. Med hänvisning
härtill och för atl möjliggöra en fortsatt utlåning under våren förordar jag
att 20 milj. kr. tillförs bosättningslånefonden på tilläggsbudget för
innevarande budgetår. Medlen har förskottsvis utbetalats över Oförutsedda
utgifter. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Statens bosältningslånefond på
tilläggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett invesleringsanslag av 20 000 000 kr.
Prop. 1977/78:101 11
Bilaga
4
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Turesson
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
B. Vägväsendet
[1]
B 3. Byggande av statliga vägar. Under denna rabrik har på statsbudgeten för
innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 865 milj. kr. all
avräknas mot aulomobilskattemedlen.
Med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:
100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober
1977 beslutat all siatens vägverk från reservationsanslaget Byggande av
statliga vägar får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit
bestrida utgifter med högst 12,4 milj. kr. Medlen skall användas för sysselsättningsskapande
vägbyggnadsåtgärder (broobjekl) i Jönköpings-, Värmlands-, Västerbottens- och
Norrbottens län. Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som
rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas
igångsättande skall beslutas 1 samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Brobyggnadsarbetena påbörjades hösten 1977 och beräknas pågå under ca ett års
tid.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
atl till Byggande av statliga vägar på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 12 400 000 kr. all avräknas mot automobUskaltemedlen.
E.
Institut m. m.
[2]
E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning
m.
m. Under denna mbrik har på stalsbudgeten för innevarande budgetår förts upp
ett reservationsanslag av 3 340 000 kr.
Prop. 1977/78:101 12
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:
100 bil. 2, FiU 1916/11: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober
1977 beslutat att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från
reservationsanslaget Utmstning m. m. får utöver vad regeringen i annal sammanhang
har föreskrivit bestrida utgifter om högst 800 000 kr. Medlen skall i
sysselsältningsfrämjande syfte användas för all bygga vallen-föringsslalioner i
bl. a. Älvsborgs och Västmanlands län. Arbetena skall bedrivas med arbetskraft
som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas
igångsättande skall beslutas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Utrustning m. m. på liUäggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 800 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[3]
2. Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av
107,4 milj. kr.
Med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:
100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober
1977 beslutat atl statens vägverk från investeringsanslagel Statens vägverks
förrådsfond: Vägmaskiner m. m. får utöver vad regeringen i annat sammanhang
har föreskrivit bedriva om- och nybyggnad av vägstationer i Skillingaryd, Heslra,
Kristinehamn, Grangärde, BoUnäs och Storuman för ell belopp av högst 12,1 milj.
kr. Byggnadsarbetena har påbörjats innevarande budgetår och avslutas under
budgetåret 1978/79.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
all lill Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner
m. m. på lill-läggsbudget II
lUl statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 12 100 000 kr.
Prop.
1977/78:101 13
Bilaga
5
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget II
tUl statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. I statsbudgeten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett invesleringsanslag av 455
milj. kr. Vid budgetårels ingång fanns en behållning av ca 63,5 milj. kr. under
anslaget.
Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober
1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/
78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande invesleringsanslag får
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestridas utgifter
med högst 1,8 milj. kr. Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen
alt ulföra ombyggnad av lokaler för skogsbibliolek m. m. i Umeå inom en
kostnadsram av 1,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Föredraganden
I gällande investeringsplan finns för nybyggnad
inom universitetsområdet i Umeå uppförd en kostnadsram av 47,7 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1976, vUket motsvaras av 53 milj. kr. i prisläget den 1
april 1977. Kostnadsramen är avsedd för nybyggnad för skogshögskolan till följd
av beslutet vid 1971 års riksdag om omlokalisering av högskolan. I prop.
1975/76: 100 (bil. 9 s. 143144) redovisades att lokalbehovet för ett
skogsbibliotek av rikskaraklär kommer att tillgodoses huvudsakligen genom
utnyttjande av befintliga lokaler inom byggnaden för universitetsbiblioteket.
Den nu beslutade ombyggnaden avser atl tillgodose detta be-
Prop.
1977/78:101 14
hov samt behovet av ytterligare några gmpparbelsrum m. m.
i anslutning till kursläsesalen i universiieisbiblioiekei.
Med hänvisning till vad jag har
redovisat bör följande ändrade kostnadsram i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.
Byggnads- Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig
objekt ---------- Faktisk Beräknad för start
ställande
1976- 1977- t.o.m. ---------- är-mån år-män
04-01 04-01 1977-
1977/78 1978/79 06-30
Umeå
Nybyggnad
inom universi
tetsområdet
m.m. 47 700 54 800 12 922 20
000 15 000 76-05 78-05
För atl slutligt bestrida
kostnaderna för den beslutade ombyggnaden förordar jag all 1,8 milj. kr. utöver
tidigare anvisat belopp anvisas på till-läggsbudget II för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Byggnadsarbeten för
statlig förvaltning på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag
av 1 800 000 kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[2] la. Förvärv av aktier i AB Vin- & spritcentralen.
Något anslag för delta ändamål finns inte upplaget i stalsbudgeten för
budgetåret 1977/78.
AB Vin- & spritcentralen fullgör
enligt avtal i 8 § rusdrycksförsäljnings-lagen (1954: 521) föreskriven uppgift
som parlihandelsbolag. Aktierna i bolaget utgörs av 400 stamaktier och 14 600
preferensaktier på vardera nominellt 1 000 kr. Stamaktierna ägs av tio enskilda
personer, som har 40 aktier vardera. Preferensaktierna ägs av staten. Varje
stamaktie medför 50 röster, medan en preferensaktie endast medför en röst.
Stamaktie-ägarna har därigenom majoritet på bolagsstämman. Statens inflytande i
bolaget säkras genom att regeringen bl. a. skall utse hälften av ledamöterna i
bolagets styrelse.
Stamaktieägarna äger inle fritt
disponera över sina aktier, ulan de har vid förvärven av aktierna fåll ikläda
sig vissa förpliktelser enligt ett år 1937 träffat avtal (ändrat år 1966). I
detta förbinder de sig bl. a. att inte sälja aktierna lill andra än staten
eller annan av regeringen utsedd köpare och att på gmnd av pantsättning
deponera aktierna i Sveriges riksbank. Aktieägarna är vidare skyldiga att
överlåta aktierna till staten mot erhållande av 1 000 kr. per aktie och 6V2 %
ränta från senaste verksamhels-årets slut, dvs. från den 1 januari
inlösningsåret.
Preferensaktierna förvallas av
riksförsäkringsverket (tidigare pensionsstyrelsen) och redovisas under
folkpensioneringsfonden.
Prop. 1977/78:101 15
Föredraganden
Den 1 januari 1978 upphör
rusdrycksförsäljningslagen (1954: 521) atl gäUa och ersätts då av lagen (1977:
293) om handel med drycker. Det i sistnämnda lag föreskrivna partihandelsbolagel
som skall ha lill uppgift alt importera och driva partihandel med
spritdrycker, vin och starköl skall enUgl lagen hell ägas av staten. Avsikten
är dock all uppgiften som partihandelsbolag även i fortsättningen skall
fuUgöras av AB Vin- & spritcenlralen. På gmnd av övergångsbestämmelser får
bolaget fortsätta med sin uppgift utan hinder av all bolaget ej helt ägs av
staten. Staten bör dock nu, i enlighet med vad som har förutsatts i prop.
1976/77: 108, förvärva stamaktierna mot erläggande av aktiernas nomineUa värde
jämte ränta. Jag förordar all ell invesleringsanslag av 420 000 kr. anvisas för
ändamålet.
Jag avser atl i annal sammanhang föreslå regeringen
att preferensaktierna överförs från folkpensioneringsfonden till fonden för
statens aktier.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Förvärv av aktier i AB Vin- &
spritcenlralen på tilläggsbudget II liU statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 420 000 kr.
Prop. 1977/78:101 17
Bilaga
6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
D.
Högre utbildning och forskning
[
I ] D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Som en följd av
riksdagens beslut (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) vid
riksmötet 1976/77 om reformering av högskolan har linjenämnder inrättats inom
bl. a. kommunal högskoleutbildning.
För den kommunala högskolan innebär
högskolereformen bl. a. att en stor del av ulvecldingsarbetet avseende
utbildningens innehåll och utformning flyttats från central och regional nivå
lill lokal nivå. Efler samråd med statsrådet Mogård förutsätter jag att berörda
myndigheter tar hänsyn till bortfallet av arbetsuppgifter i sina förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1979/80.
Linjenämnden utgör ett viktigt instrument i del
lokala utveckUngs-arbelel. I prop. 1976/77: 59 (s. 59) förutsatte jag atl
linjenämnd inom kommunal högskoleutbildning får möjlighet att arbeta under i
stort sett samma förhåUanden som linjenämnderna inom den statliga högskolan.
Frågan om behoven av resursförstärkningar för kommunala linjenämnder
behandlades inte i propositionen. F. n. medger inte bestämmelserna om bidrag
till kommunal högskoleutbildning alt statsbidrag lämnas för kommunala
linjenämnder. För alt linjenämnd inom kommunal högskola skall ha möjlighet alt
arbeta under i slorl sell samma förhållanden som linjenämnderna inom den
statliga högskolan förordar jag atl statsbidrag skall kunna utgå för kommunal
linjenämnds verksamhet.
Omfattningen och inriktningen aV
högskoleutbildningen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Förutsättningar
saknas därför enligt min
2
Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 101
Prop.
1977/78:101 18
mening
för atl använda någon automatiskt verkande regel vid beräktung av erforderligt
bidrag. Med utgångspunkt i den nuvarande omfattningen av den kommunala
högskolan förordar jag alt för innevarande budgetår ett belopp av 1 660 000 kr.
ställs till förfogande för bidrag till kommunala linjenämnder. Fördelningen av
dessa medel bör ankomma på skolöverstyrelsen, som har all göra en bedömning i
varje enskilt fall av resp. kommuns behov av bidrag inom ramen för de medel som
ställs till förfogande.
Jag vill i sammanhanget erinra om att jag tidigare
i dag vid min anmälan av budgetpropositionen förordat ett överförande från kommunal
tiU statlig högskola av intematföreståndarulbildningen. Detla kommer alt
innebära en överföring av kostnader från kommun till stat i storleksordningen
500 000 kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.
m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett anslag av 1 660 000 kr.
[2]
D 36. Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. I statsbudgeten för innevarande
budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 135 996 000 kr. till
naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Från detta anslag bestrids bl. a.
kostnaderna för del svenska bidraget till den europeiska molekylärbiologiska
konferensen, det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi och den
europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen
saml huvuddelen av det svenska bidraget till den europeiska
kärnforskningsorganisalionens program för en 300 GeV-accelerator. I
budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1976/ 77: 100 bil. 12 s.
378) beräknade jag kostnaderna för dessa bidrag till ca 22 milj. kr. Den hell
övervägande delen av dessa bidrag liU internationella samarbelsprojekt inom
den naturvetenskapliga grundforskningen betalas i schweiziska francs eller
västtyska mark. Till följd av inträffade valulakursförändringar kommer bl. a.
de kostnader som skaU bestridas från förevarande anslag alt uppgå till ett
belopp som väsentligt överstiger det som ursprungligen beräknades. För
innevarande budgetår beräknar jag merkostnaderna till ca 2,8 milj. kr.
Med hänsyn tUl arten av de
inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av atl ifrågavarande kostnader
ulgör en stor del av anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet bör,
enligt min mening, ytterligare medel ställas liU rådets förfogande. På
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 bör
därför anvisas ytterligare 2 850 000 kr. under förevarande reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.
Prop.
1977/78:101 19
Bilaga
7
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
stalsrådet Dahlgren
Anmälan
till tUläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B, Jordbmkets
rationalisering ra. m.
[1]
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 mUj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att
statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till
inre rationalisering, jordförvärvslån, driflslån, maskinlån, lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering
m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 380
milj. kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 19 mUj. kr.,
till rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av
avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Efterfrågan på kreditgarantier för lån lill inre
rationalisering inom jordbruket har ökat kraftigt. Denna utveckling orsakas av
en stigande investeringsvilja inom näringen saml av höjda
investeringskostnader. Styrelsen har inhämtat uppgifter från lanlbmksnämnderna
som visar atl nuvarande ram för inre rationalisering, 200 milj. kr., inte
täcker behovet för hittills beviljade belopp och inneliggande ansökrungar. För
att därtill kunna tillgodose behovet under resten av budgetåret bedömer
styrelsen att ifrågavarande ram behöver ökas med 80 milj. kr. tUl totalt 280
milj. kr.
Även
nuvarande ramar för lånegaranti för driftslån samt jordförvärvslån bedöms vara
otillräckliga. Föregående års ram för lånegaranti för driftslån uppgick
urspmngligen till samma belopp som årets, dvs. 67 milj. kr., men utökades genom
jämkning i två etapper tUl 78 milj. kr. varige-
Prop. 1977/78:101 20
nom
behovet i stort sett kunde tillgodoses. Under innevarande år torde
vårflodsöversvämningar och skördeskador förorsaka ell betydande behov av
driftslån för avhjälpande av tillfälliga likvidiletssvårigheter, vilket avspeglas
i att nu inneliggande ansökningar om driftslån uppgår till ett belopp som är
12 milj. kr. högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Vidare planerar
vissa större bolag all avyttra jordbmksfastigheter. I den mån köparna inte är
tidigare arrendatorer på enheterna kommer även detta att medföra ökat behov av
ramulrymme för driftslån. Dessa utförsäljningar kommer också atl öka behovet av
lånegarantier för jord-förvärvslån. Styrelsen bedömer mot bakgrund härav all
ramen för lånegaranti för driftslån behöver höjas med 25 milj. kr. till 92
milj. kr. och ramen för lånegaranti för jordförvärvslån behöver höjas med 22
milj. kr. till 60 milj. kr.
Föredraganden
Det statliga ekonomiska stödet tUl jordbrukets
rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Efterfrågan på
sådana garantier har ökat kraftigt de senaste budgetåren. Enligt min mening är
det ångeläget att ramarna för kreditgarantier för jordbrukels rationalisering
höjs.
För
budgetåret 1977/78 bör sålunda slalllg kreditgaranti beräknas för lån lUl yttre
rationalisering med 50 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 260
milj. kr., för driftslån med 85 milj. kr., för jordförvärvslån med 50 milj.
kr., för maskirUån med 3 milj. kf., för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. med 19 milj. kr., för lån lill rennäringens
rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare kunna bestämma
fördelningen meUan de fem förstnämnda ändamålen. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
alt medge atl under budgetåret 1977/78 statlig
kreditgaranti lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån till inre
rationalisering, jordförvärvslån, driflslån, maskinlån, lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens
rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt högst 470 000 000 kr., varav lUl trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. 19 000 000 kr., tiU rennäringens rationalisering 2 500 000 kr. saml tiU
inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
[2]
B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.
På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett förslagsanslag av 21 milj. kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit att
från anslaget får beviljas statsbidrag tiU särskUd rationalisering med
sammanlagt högst 22 milj. kr.
Prop.
1977/78:101 21
Lantbruksstyrelsen
Ramen uppgick föregående budgetår till 21 milj. kr.
men hade behövt omfatta ytterligare 3 milj. kr. för alt läcka behovet. Arets
ram uppgår till 22 milj. kr. Enbart för att tillgodose nu inneliggande
ansökningar erfordras en ram på närmare 28 milj. kr. Styrelsen hemställer
därför att årets ram ökas med 5 milj. kr. till 27 milj. kr.
Föredraganden
Efterfrågan på bidrag till särskild rationalisering
och till begränsat utvecklingsbara företag i norra Sverige har ökat kraftigt
främst till följd av stigande investeringsvilja i mjölkproduktionen i förening
med stegrade byggnadskostnader. Det är enligt min mening angeläget atl med
statligt slöd stimulera och underlätta rationaliseringen av jordbruket i norra
Sverige. Den för budgetåret 1977/78 fastställda bidragsramen för särskilda
rationaUseringsåtgärder i Norrland, m. m. bör därför utökas med 2 milj. kr. lUl
24 mUj. kr.
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen
atl medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag
beviljas lill särskild rationaUsering med sammanlagt högst 24 000 000 kr.
[3]
B 17. Stöd till skärgårdsföretag. På statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 milj. kr. Riksdagen
har för budgetåret medgivit all statlig kreditgaranti för lån till
skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 4 milj. kr. Vidare har riksdagen
medgivit att för budgetåret statsbidrag lill skärgårdsföretag får beviljas med
sammanlagt högst 3 milj. kr.
Lanlbruksstyrelsen
Nuvarande ramar för lånegarantier och statsbidrag
till skärgårdsföretag har visat sig otillräckliga. Bidragsramen läcker inte
behovet för nu inneUggande ansökningar. Därtill kommer atl ell betydande antal
ansökningar kan vänlas inkomma under resten av budgetåret eftersom verksamheten
i de flesta län är relativt nystartad. Ifrågavarande ramar bör därför höjas
till vardera 6 milj. kr.
Föredraganden
Stödet till skärgårdsföretagen medverkar till alt
den bofasta befolkningen i dessa områden får förbättrade sysselsättnings- och
utkomst-möjUgheler. Jag anser det därför angeläget all ytteriigare medel ställs
tlU förfogande för ändamålet, under innevarande budgetår. Jag förordar att
ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag höjs från 4 milj. kr. tUl
Prop. 1977/78:101 22
6
mUj. kr. och alt ramen för statsbidrag lill skärgårdsförelag höjs från 3 milj.
kr. lUl 6 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt
1.
medge alt under budgetåret
1977/78 statlig kreditgaranti för lån tiU skärgårdsföretag beviljas med
sammanlagt högst 6 000 000 kr.,
2.
medge alt under budgetåret
1977/78 statsbidrag lUl skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000
000 kr.
D.
Skogsbruk
[4j
D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 12 milj. kr. Under
anslaget har tagits upp en sammanlagd ram av 12,5 milj. kr. varav 5 milj. kr.
för omplantering efter snylbaggeskador m. m. Bidragsbestämmelserna finns i
kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åigärder
(omtryckt 1960: 324, ändrad senast 1976: 413) och i regleringsbrev för
budgetåret 1977/78.
Skogsstyrelsen
Under budgetåret 1976/77 har hela det tiUgängliga
beloppet för bidrag till omplantering efter snylbaggeskador utnyttjats.
Beloppet har uppgått till 9 milj. kr. Ca 13 000 ha har hjälpplanterats. Bidrag
har i genomsnitt varit 50 % av godkänd kostnad. Av 1975 års snytbaggeskadade
planteringar återstår att hjälpplanlera ca 10 000 ha med svåra skador och ca
25 000 ha med något mindre skador. Av 1976 års planteringar har ca 50 000 ha
skadats varav 10 000 ha redan har planterats ulan stöd av bidrag. På den återstående
arealen har mer än 50 % av plantorna dött på 15 000 ha. Trots omfattande
markberedning och andra åtgärder har hittills 41 000 ha av 1977 års
planteringar skadats i slor uisträckning.
Styrelsen föreslår mot bakgrund härav att bidrag
får utgå till omplantering av 1975 och 1976 års snytbaggeskadade skogskulturer
där åtgärden kan anses ekonomiskt betungande för markägaren. Styrelsen beräknar
kostnaderna härför tUl 45 milj. kr. under innevarande budgetär.
Föredraganden
Sedan år 1975 är det inte längre tUlåtet atl
skyddsbehandla skogsplantor med DDT. Till följd av de omfattande skador som på
grund härav uppkom på 1975 års planteringar beslutade riksdagen i april 1976
all statsbidrag skulle kunna ulgå under budgetåren 1975/76 och 1976/77 till
omplantering av sådana skogskulturer som hade skadats av snylbagge i större
omfattning år 1975.
Riksdagen har därefter beslutat att bidrag skall
kunna utgå även under innevarande budgetår. För ändamålet har sammanlagt 16
milj. kr. an-
Prop.
1977/78:101 23
visats,
varav 5 milj. kr. för innevarande budgetår. Skogsstyrelsen har föreslagit dels
att bestämmelserna skall ändras så atl bidrag skall kunna utgå även för skador
som har inträffat under år 1976, dels all ytterligare 40 milj. kr. ställs lill
förfogande för bidrag under innevarande budgetår. Enligt styrelsen återstår 35
000 ha att hjälpplanlera av de kulturer som skadades år 1975. Av de arealer som
planterades år 1976 behöver 40 000 ha hjälpplanleras.
Undersökningar som har gjorts under de senaste åren
visar all del behövs en allmänt förbättrad skogsvård i landet. De nu aktueUa
bidragen har delvis varit en förutsättning härför. Det är emellertid nödvändigt
att så snart som möjligt komma tillrätta med de allvarliga skador som snytbaggen
orsakar i skogsplanteringarna. Strävan måste därvid vara all skapa metoder som
hell utesluter eller i varje fall minimerar behovet av kemiska bekämpningsmedel
som kan skada miljön. Fortfarande återstår att hjälpplanlera slora arealer av
dem som skadades år 1975. Avsevärda skador har inträffat även senare. Jag
föreslår därför atl bidrag skall kunna ulgå till omplantering även av
skogskulturer som har skadats år 1976.
1 fortsättningen bör således bidrag kunna utgå lill
kostnaderna för omplantering av skogskulturer i Syd- och Mellansverige som i
större omfattning har skadats av snytbagge under åren 1975 och 1976. I övrigt
bör gälla samma bestämmelser som hittUls.
Kostnaderna för de åtgärder som jag nu har förordat
beräknar jag för innevarande budgetår tUl 20 milj. kr. Jag föreslår därför att
det totala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 15 milj. kr. till 27,5
milj. kr.
Jag vill i detla sammanhang ta upp vissa frågor om
skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet.
I
prop. 1975/76: 132 om skogsstyrelsens orgaiusation, m.m. anförde föredragande
departementschefen i fråga om skogsvårdsslyrelsemas frö-och plantverksamhet att
de förslag som hade lagts fram av skogsadmi-nislrativa utredningen (Jo 1974:
03) i syfte att lösa vissa ekonomiska problem för frö- och planlverksamheten
borde prövas först i samband med ställningstagandena till skogsvårdsslyrelsemas
organisation över huvud. Föredraganden aviserade vidare ell uppdrag till
skogsstyrelsen att utarbeta förslag till åtgärder 1 syfte att ge verksamheten
en tillfredsställande ekonomisk bärlcraft.
Skogsstyrelsen har nu redovisat sill uppdrag.
Styrelsens förslag syftar lill en total samordning av frö- och
planlverksamheten mellan skogsvårds-styrelserna. Skogsstyrelsen föreslår
sålunda en centralisering till styrelsen av vissa beslutsfunktioner. De
ekonomiska problemen i verksamheten skall enligt förslaget lösas dels genom en
resultatuijämning mellan de olika skogsvårdsslyrelserna, dels genom att staten
ställer medel till för-
Prop. 1977/78:101 24
fogande
för investeringar och bidrag till verksamheten. Skogsstyrelsen föreslår all
lånefonden för insamling av skogsfrö förstärks och alt dess ändamål vidgas tUl
all gälla även investeringar i planlverksamheten. Vidare föreslås att två för
skogsvårdsorganisationen inlema fonder bildas och att skogsstyrelsen medges en
rörlig kredit i riksgäldskontoret för att tillfälliga likviditelsproblem skall
kunna lösas smidigt.
Skogsstyrelsens förslag har remissbehandlats. De
flesta remissinstanserna tiUstyrker förslagen. Statskontoret och
riksrevisionsverkel anser dock atl förslagen innebär endast en temporär lösning
i avvaktan på pågående utredningar. Riksrevisionsverket avstyrker förslagen i
fråga om användning av fonder som finansieringsform med hänvisning till prop.
1976/77: 13 med förslag till riktiinjer för modernisering av det statiiga
budgetsystemet.
För egen del vill jag anföra följande.
Skogsvårdsslyrelsemas produktion av skogsplantor är av avgörande betydelse för
skogsbruket. Skogsvårdsslyrelserna svarar för hälften av leveranserna av
skogsplanlor i landet. Merparten av de plantor som styrelserna framställer
levereras till privata skogsägare. Såvitt nu kan bedömas finns del ingen som
kan överta verksamheten inom överskådlig lid. Jag räknar därför med alt
skogsvårds-organisationen även i framtiden måste handha den betydelsefulla uppgiften
som planlleverantör lill skogsbruket.
Det är av stor betydelse för skogsvården att
skogsplantor kan ställas til! skogsbrukets förfogande lill så låg kostnad som
möjUgt. Samtidigt är det nödvändigt atl planlverksamheten inle blir en
ekonomisk belastning för vare sig skogsvårdsslyrelsema eller staten. För all
detla skall bli möjligt fordras enligl min mening att skogsvårdsstyrelserna
samordnar sin verksamhet. En sådan total samordning är emeUertid svår att åstadkomma
så länge skogsvårdsstyrelserna är att anse som frislående juridiska personer.
Eftersom det inom skogsadminislrativa utredningen pågår en översyn av
skogsvårdsslyrelsemas organisation över huvud anser jag att frågan om frö- och
plantverksamhelens organisation och därmed sammanhängande frågor lämpligen bör
las upp först i samband med behandlingen av utredningens övriga förslag.
Uiredningens betänkande kan väntas tidigast i slutet av år 1978.
Det är dock nödvändigt all redan nu vidla vissa
åtgärder i fråga om skogsvårdsslyrelsemas frö- och plantverksamhet. Bl. a.
måste vissa skogsvårdsstyrelsers kapitalförsörjning underlättas samtidigt som
skogsstyrelsen bör ges ett ökat inflytande över frö- och planlverksamheten.
I de fall planlverksamheten inte ger utrymme för
investeringar eller för tillfäUiga större utbetalningar är
skogsvårdsslyrelserna hänvisade till lån på den aUmänna kredllmarknaden. Enligt
6 § lagen (1960: 267) om skogsvårdsstyrelser (ändrad 1975: 675) fordras
emellertid regeringens medgivande i varje särskilt faU innan lån får tas upp.
För att underlätta för skogsstyrelsen att samordna investeringarna och för att
minska hand-
Prop.
1977/78:101 25
läggningstiden
föreslår jag att prövningen av fråga om medgivande att ta upp lån för
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med frö- och planl-produktionen flyttas från
regeringen till skogsstyrelsen. Frågor om lån för skogsvårdsslyrelsemas
verksamhet i övrigl bör dock även i fortsättningen prövas av regeringen i
första instans. Den föreslagna delegeringen förutsätter ändring i 6 § tredje
stycket angivna lag. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1960: 267) om
skogsvårdsstyrelser. Förslaget har fogats liU detta protokoll som bilaga A.
Frö- och plantverksamhelens ekonomi är ansträngd
inom vissa skogsvårdsstyrelser. En del skogsvårdsstyrelser har dessutom
problem med alt erhåUa lån. I syfte alt motverka dessa svårigheter föreslår jag
alt skogsvårdsslyrelserna ges statlig garanti för lån intill ett sammanlagt belopp
av 13 milj. kr. under innevarande budgetår. Frågan om lånegaranti i det
enskilda fallel bör prövas av skogsstyrelsen. Eventuella förluster till följd
av garantin bör täckas från ifrågavarande anslag ulan alt bi-dragsramama
belastas.
I samband med en fortsalt rationalisering av frö-
och planlverksamheten kan del förhållandel uppslå att kapital frigörs genom en
minskning eller total nedläggning av verksamheten i ett län. Det är då naturligt
att del frigjorda kapitalet investeras i ett eller flera andra län eftersom
länets frö- och plantbehov måste tillgodoses genom leveranser därifrån.
Som
jag nyss har framhållit anser jag att skogsvårdsorganisationens frö- och
plantverksamhet måste samordnas ytterligare. En förhållandevis långtgående
samordning är dock redan förutsatt t. ex. i fråga om planering av
verksamhetens inriktning, prissättning m. m. I samband med att
skogsvårdsstyrelserna omorganiserades år 1960 beslutade nämligen riksdagen att
del ankommer på skogsstyrelsen, utom i fråga om medgivande att ta upp lån, alt
fastställa riktUnjer för hur skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med frö- och
plantproduktion skall bedrivas tekniskt och ekonomiskt (prop. 1960: 106, BeJoU
1960: 1, rskr 1960: 326). Jag utgår från att skogsstyrelsen utnyttjar detla
bemyndigande. Vidare förutsätter jag att de skogsvårdsstyrelser som redan nu
samarbetar i frö- och planlverksamheten fördjupar detla samarbete.
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
dels
alt antaga inom jordbruksdepartementet upprättat förslag lill
1. lag
om ändring i lagen (1960: 267) om skogsvårdsslyrelser,
dels att
2.
godkänna vad jag har förordat
om statsbidrag till viss omplantering av skogskulturer som har skadats av
snylbagge,
3.
medge alt under budgetåret
1977/78 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 27 500 000 kr. tiU
skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigl avsedda
ändamål.
Prop. 1977/78:101 26
4.
godkänna vad
jag har förordat i fråga om statUg garanti för lån till skogsvårdsslyrelsemas
frö- och plantverksamhet,
5.
medge atl för
budgetåret 1977/78 statlig garanti lämnas för lån till skogsvårdsslyrelsemas
frö- och plantverksamhet med sammanlagt högst 13 000 000 kr.,
6.
medge alt
förluster på grund av statlig lånegaranti till skogsvårdsstyrelsernas frö- och
plantverksamhet får täckas från förslagsanslaget Bidrag till
skogsförbältringar.
E. Fiske
[5] E3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 1 milj. kr. Regeringen har i regleringsbrev
föreskrivit att högst 565 000 kr. härav får disponeras för bidrag till
säkerhetsutrustning för fiskefartyg.
Bestämmelserna om bidrag tUl
säkerhetsutrustning finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till
fiskerinäringen (ändrad senast 1977: 516). Bidrag lämnas tUl
livräddningsflotte, brandskyddsutruslning och ekolod saml till radar och
radiotelefon.
Fiskeristyrelsen
Den 1 oktober 1977 förelåg hos
styrelsen ansökningar om bidrag till säkerhetsutrustning som enligt gällande
bestämmelser berättigar till bidrag om sammanlagt ca 1,2 milj. kr. Anslaget
till ändamålet är för innevarande budgetår 565 000 kr. Den 1 oktober 1977 var
den odisponerade behållningen under anslaget endast 6 000 kr. Det innebär atl
fiskeristyrelsen inte har möjlighet att lämna bidrag i den omfattning som de
av riksdagen beslutade reglerna kräver. Styrelsen hemställer atl ytterligare 2
milj. kr. anslås för ändamålet på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Föredraganden
Fiskeristyrelsen har anmält all
redan inneliggande ansökningar om bidrag till säkerhetsutrustning ej kan
tUlgodoses med det tillgängliga anslaget för innevarande budgetår. Det är
enligl min mening angeläget att bidragsbehovet i rimlig utsträckning kan
tiUgodoses under innevarande budgetår. Jag förordar därför alt för ändamålet
ytterligare 2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Under åberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen
alt till Främjande i aUmänhet av
fiskerinäringen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.
Prop. 1977/78:101 27
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[6]
7 a. Lån tiU trädgårdsnäringen. På tilläggsstal III till riksslaten för
budgetåret 1974/75 anvisades under denna anslagsrubrik ett invesleringsanslag
av 20 milj. kr. (prop. 1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). Något anslag
för detta ändamål har inte uppförts på statsbudgeten för innevarande budgetår.
Riksdagen beslutade vid riksmötet 1976/77 om nya regler för lån från anslaget
(prop. 1976/77: 1 bil. 13, JoU 1976/ 77: 13, rskr 1976/77: 182). Dessa innebär
i huvudsak atl lån kan lämnas till företag med produktion av snittblommor i
växthus med uppvärmning. Slödel ulgår i form av driftlån vid
likviditetssvårigheter inom företagen saml vid sortimentsbyte eller annan
omläggning av produktionen. Lånen är ränte- och amorteringsfria under tre år.
Stödet ulgår t. o. m. utgången av budgetåret 1978/79. Hittills har lån
beviljats från anslaget med sammanlagt 8 milj. kr.
I skrivelse den 11 oktober 1977 har Svenska
lanlarbelareförbundet och Trädgårdsnäringens riksförbund hemställt om vissa
omedelbara ål-gärder för alt underlätta den svenska växthusodlingens situation.
Efler remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av lantbmksstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), kommerskollegium, 1974 års
trädgårdsnäringsutredning saml Sveriges frukt- och grön-saksdistribulörers
förening.
Svenska
lantarbetareförbundet och Trädgårdsnäringens riksförbund
Förbunden anför i skrivelsen att
sysselsällningssituationen inom trädgårdsnäringen är mycket aUvarlig till
följd av ekonomiska svårigheter vid trädgårdsföretagen. Det konstateras att
förelag kommer att lägga ned verksamheten, om inga åtgärder vidtas. Särskilt
gäller det större företag inom näringen.
I avvaktan på förslag från 1974 års
trädgårdsnäringsulredning lill långsiktiga lösningar på näringens problem
föreslår förbunden bl. a. ett kombinerat areal- och sysselsätiningsstöd för
växthusodlingen. Vidare föreslås att lånen från förevarande anslag skall ulgå
även till företag som startats efter år 1974.
Remissinstanserna
Remissinstansernas bedömning av växthusförelagens
ekonomiska situation varierar. Lantbruksstyrelsen framhåller att de svenska
växthusföretagen generellt sett torde tUlhöra Europas mest effektiva. Sedan
oljekrisen har emellertid de svenska produktpriserna anpassat sig olika till
det nya kostnadslägel. För snittblommor har denna anpassning inle varit
tillräcklig. Del är därför främst företag med denna produktion som har
Prop. 1977/78:101 28
akuta
svårigheter. Även inom andra grenar av odlingen har emeUertid högt skuldsatta
företag och större företag problem. Den svaga lönsamheten och del rådande
allmänna kreditiäget har medfört likviditetsproblem vid företagen. Liknande
synpunkter anför 1974 års trädgårdsnäringsulredning.
Lantbruksstyrelsen anser att de problem som
föreligger inom delar av trädgårdsnäringen inte bör lösas genom statsbidrag
till samtliga växthusföretag. Styrelsen finner atl ett generellt stöd i form
av arealbidrag bör utgå tUl ros- och nejlikproduktionen. Stödet bör vara
tidsbegränsat och avse företag med lägst 1 000 m odlad areal av nämnda
växtslag. Även företag som det senasie året lagt om sin produktion från
snitt-blommor till annan odling bör erhåUa bidrag. AMS finner del värdefuUt med
åtgärder som stabiliserar sysselsättningen inom näringen.
1974 års trädgårdsnäringsutredning finner det
nödvändigt med ett kortsiktigt slöd till vissa särskilt hårt utsatta delar av
näringen i avvaktan på långsiktiga förslag från utredningen. Mot bakgrund av
det senaste årets starkt försämrade ekonomiska utveckling för v äxthusföretagen
föreslår utredningen ett generellt slöd liU hela växthusodlingen.
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening
anför alt om man med hänsyn lill sysselsättningen skulle finna växthusodlingen
eller delar därav vara i behov av slöd, är bidrag från många synpunkter bättre
än gränshinder av olika slag.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan
erinran förslaget om lån från förevarande lånefond.
Föredraganden
Riksdagen beslöt vid riksmötet 1976/77 om slöd till
produktion av snittblommor i form av lån från fonden för låneunderstöd (prop.
1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182). Utvecklingen inom
trädgårdsnäringen har emellertid varit sådan atl befintUga stödformer inle har
varit tiUräckUga för atl åstadkomma en önskvärd omläggning av denna
produktion. Vidare har under 1977 års säsong även andra produktionsgrenar,
främst odlingen av tomater och gurka, haft svag lönsamhet. EnUgl min mening är
det angeläget med slöd tiU vissa trädgårdsföretag i avvaktan på de förslag till
långsikliga lösningar av näringens problem som väntas under år 1978 från 1974
års trädgårdsnäringsulredning. De lönsamhetsproblem som det senaste året
drabbat vissa delar av växthusodUngen måste bl. a. mötas med olika åigärder för
att rationalisera driften och spara energi. Det stöd som f. n. finns i form av
bidrag och kreditgarantier är enligt min mening inte tillräckligt. Jag förordar
därför i enlighet med förbunden och rerrussinstanserna att lån från anslaget
Lån till trädgårdsnäringen får utgå till alla växthusförelag med produktion
som kräver uppvärmning. Stödet bör såsom nu gäller för produktion av
sniltblommor lämnas som driftslån vid likvi-
Prop.
1977/78:101 29
diletssvårigheter
inom företagen samt vid sortimenlsbyte eller annan omläggning av produktionen.
Även i övrigl bör villkoren för lånen vara oförändrade.
För växthusföretag med produktion av rosor och
nejlikor är emeUertid situationen sådan alt särskilda insatser behövs för att
dessa företag skall kunna upprätthålla sysselsättningen och ställa om sin
produktion. Även för förelag som del senasie året lagt om sin produktion från
sniltblommor lill annan odling behövs särskilt slöd. Jag förordar därför att
från lånefonden slöd i form av avskrivningslån skall kunna utgå tiU nämnda
förelag intiU ett belopp av sammanlagt 3 milj. kr. Stödet bör främst inriktas
på förelag med produktion för avsalu tlU återförsäljare. Det bör ankomma på
regeringen atl meddela föreskrifter för avskrivningslånen. Lanlbruksstyrelsen
bör liksom hittills administrera lånegivningen.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna vad jag har förordat om lån till vissa
trädgårdsföretag.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[7]
6. Jordfonden. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag av 15 milj. kr. Fonden uppgår f.
n. till 292 milj. kr. Fondens medel skall användas för att bestrida
lantbruksnämndernas kostnader för fastighelsförvärv i samband med åtgärder för
yttre rationalisering på jordbrukets område.
Läget på kredllmarknaden har medfört allt större
svårigheter för lantbruksnämnderna att få köpeskillingarna reglerade för de'
fastigheter som säljs. Delta har medfört atl fondens Ukviditet de senaste åren
minskat med ca 60 milj. kr. F. n. saknar lantbruksnämnderna möjlighet att göra
inköp utöver vad de enligt jordförvärvslagen är skyldiga att lösa in. Med
hänsyn till den stora betydelse för jordbrukels rationaUsering som denna
verksamhet har och med hänsyn till att det f. n. finns ett osedvanligt stort
utbud av större faslighelskomplex anser jag alt fonden bör tillföras ett belopp
av 25 milj. kr. Del är angelägel att nämnderna har möjlighet att köpa hela eUer
delar av de fastigheter som bjuds ut för att sälja dem tiU jordbmkare som
behöver tillskollsmark eller använda dem i bytesverksamhet. Vidare bör för
markförvärv särskUda medel i form av en tillfällig rörlig kredit i
riksgäldskonlorel på 25 milj. kr. StäUas tUl lanlbruksslyrelsens förfogande
intill den 30 juni 1979.
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge att lanlbruksstyrelsen
få'r disponera en rörlig kredit på 25 000 000 kr. i riksgäldskontoret intiU den
30 juni 1979,
2.
till Jordfonden på tiUäggsbudget
II tiU stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett invesleringsanslag av 25 000 000 kr.
Prop. 1977/78:101 30
Naturvårdsfonden
[8]
7. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag av 4
milj. kr. Anslaget disponeras av statens naturvårdsverk för bestridande av
kostnader för förvärv för statens räkning av värdefuUa naturområden.
Statens
naturvårdsverk
Den fysiska riksplaneringens inventerings- och
sammanstäUningsar-beten, med efterföljande planmässiga överväganden på regional
och lokal nivå, har börjat övergå i ett genomförandeskede vad avser bl. a.
säkerställanden av från rikssynpunki och regional synpunkt värdefulla
naturvårdsobjekt.
Naturvårdsverket har bedömt dessa objekt och ställt
sig positivt till reservalsbildning för flera av dessa. Arbetet med
riksplaneringen har nu lett fram till atl man på central, regional och lokal
ansvarsnivå funnit det angelägel att ett stort antal naturvårdsobjekt
säkerställs som naturreservat.
Vid sidan av arbetet med riksplaneringen har det i
de flesta län pågått ett arbete med länstäckande naturinventeringar, liksom i
vissa fall specialinventeringar av särskilda naturlyper. Härvid har kimskapen
om landets naturvårdsvärden successivt ökat och möjligheten till värdering,
klassificering och detaljavgränsning av intressanta objekt förbälttats. Detta
har i sin lur lett till att antalet ärenden för säkerställande och därmed
anspråken på statliga medel ökat.
Under innevarande budgetår väntas förhandlingar
kunna avslutas i ett betydande antal ärenden. Kostnaderna för aktuella förvärv
överstiger avsevärt tillgängliga anslag. Naturvårdsverket beräknar medelsbehovet
under innevarande budgetår tiU 17 milj. kr., vilket innebär att 13 milj. kr.
behöver anvisas på tilläggsbudget för markförvärv för naturvårdsändamål.
Föredraganden
Av naturvårdsverkels redovisning framgår att ett
stort antal ärenden avseende markförvärv för naturvårdsändamål kommer att
aktualiseras under innevarande budgetår. Behovet av medel överstiger enUgl
verkets beräkningar del anslag som anvisats för detta ändamål. Jag vill med anlednmg
härav och med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört under
punkten H 5 i bilaga 13 lill budgetpropositionen avseende budgetåret 1978/79
framhålla atl del är angelägel alt planeringen och prioriteringen av arbetet
med säkerställande av mark för naturvårdsändamål sker inom de ramar som
tillgängliga anslag medger. När det gäller de ärenden som nu är aktueUa har
förhandUngar om förvärv i allmänhet pågått under lång tid. Med hänsyn lill de
särskilda skäl som
Prop.
1977/78:101 31
åberopats
föreslår jag atl ytterligare 3 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår för
förvärv av mark för naturvårdsändamål. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.
på tilläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Bilaga
A
Förslag
(ill
Lag
om ändring i lagen (1960: 267) om skogsvårdsstyrelser
Härigenom föreskrives att 6 § lagen (1960: 267) om
skogsvårdsslyrelser skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6 §1
Skogsvårdsstyrelses medel må ej Skogsvårdsslyrelses
medel må ej
användas för andra skogar än dem användas för andra skogar än dem
som slå under styrelsens tillsyn el- som stå under styrelsens tillsyn el
ler för andra uppgifter än sådana ler för andra uppgifter än sådana
som enligt denna förordning eller som enligt denna lag eller eljest
eljest gällande bestämmelser till- gällande bestämmelser tillhöra om-
höra området för styrelsens verk- rådet för styrelsens verksamhet,
samhet.
Skogsvårdsstyrelse må förvärva fastighet, som är
lill gagn för styrelsens verksamhet. Avtal om sådant köp må dock ej av
styrelsen slutas ulan medgivande av regeringen eller förbehåll om sådant
medgivande.
Skogsvårdsstyrelse
må ej ulan Skogsvårdsslyrelse må ej uppta-
regeringens
medgivande upplaga ga lån för styrdsens verksamhet
lån. med frö- och plantproduktion utan
skogsstyrelsens medgivande. För skogsvårdsstyrelses verksamhet i
övrigt må lån ej upplagas utan regeringens medgivande.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
förfatlningssamling.
'
Senaste lydelse 1975: 675.
Prop. 1977/78:101 33
Bilaga
8
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
stalsrådet Burenstam Linder
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
F.
Ekonomiskt försvar
[1]
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. I statsbudgeten för innevarande
budgetår finns för detla ändamål ett förslagsanslag av 170 423 000 kr.
Styrelsen fÖr intemationell utveckling (SIDA) har efler samråd med
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i skrivelse till regeringen den 19
september 1977 föreslagit att medel anvisas för uppbyggnad av ett särskilt
beredskapslager av textilvaror för katastrof-ändamål. Beredskapslagret skulle
utnyttjas av SIDA för bistånd, medan ÖEF skuHe ansvara för lagret antingen i
särskilt avdelade utrymmen eller i form av bokföringsmässiga tillgångar i ÖEF:s
allmänna beredskapslager, avsett för folkhushållningen i händelse av
avspärrning eller krig. ÖEF har med beaktande av sitt speciella intresse och
med hänsyn till övriga planerade stödåtgärder på tekoområdet bedömt atl ett
beredskapslager för kalastrofändamål borde omfatta svenska textilvaror till
ett värde av 30 milj. kr.
Föredraganden
Av såväl försörjnmgsberedskapspoliliska som
arbelsmarknadspolitiska skäl föreslår jag, efter samråd med stalsrådet UUsten
och chefen för arbetsmarknadsdepartementet, atl medel anvisas ÖEF för att täcka
merkostnaden vid inhemsk upphandling av beredskapslager för katastrofhjälp av
beklädnadsvaror, tält och filtar till en sammanlagd kosmad av 30 milj. kr.
Merkostnaden för upphandUng av dessa varor hos svenska förelag beräknar jag
till 10 milj. kr. För täckande av denna merkostnad bör 10 milj. kr. anvisas på
tiUäggsbudget II till statsbudgeten för bud-
3
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101
Prop.
1977/78:101 34
getåret
1977/78 i form av försörjningsberedskapsstöd under förevarande anslag.
För att säkerställa att upphandlingen av dessa
varor sker på ett sådant sätt att bästa effekt uppnås från
försörjningsberedskaps- och sysselsättningssynpunkt, bör SIDA åläggas att göra
upphandlingen i samarbete med ÖEF och arbetsmarknadsstyrelsen.
Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer
jag atl regeringen föreslår riksdagen
atl till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[2]
1 b. Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster tiU u-länder.
Riksdagen
beslutade våren 1977 (prop. 1976/77: 83, NU 1976/77: 47, rskr 1976/77: 332) all
staten skall bilda ett bolag tillsammans med näringslivet för försäljning av
tjänster till u-länder. Bolagets uppgift skall vara att mot betalning ställa
svensk kompetens och kapacitet inom tjänstesektorn till förfogande för
u-ländema. Verksamheten skaU på sikt kunna omfatta hela den tjänstesektor som
offentliga myndigheter är ansvariga för, men till en början skall bolaget vara
inriktat mot utbildningsområdet. Bolaget skall ha karaktären av ett
konsultbolag och bedrivas på affärsmässiga grunder.
Riksdagen beslutade vidare att bemyndiga regeringen
alt teckna aktier inom ramen av 5 milj. kr.
Under sommaren och hösten 1977 har regeringen i
samarbete med Sveriges industriförbund undersökt frågor som avser bolagels
ägarstmk-lur, organisation och budget. Den vidtagna undersökningen har
resulterat i att staten tillsammans med representanter från näringslivet står i
beredskap att bilda ett aktiebolag, i vilket staten skall teckna hälfien av
aktiekapitalet.
Bolagets eget kapital beräknas komma att uppgå till
totalt 10 milj. kr. Näringslivets hälft kommer att ägas av ett holdingbolag,
som bildas av intressentföretagen. Bland de företag som kommer alt teckna
aktier i holdingbolaget finns representanter för verkstadsindustrin, läromedelsindustrin
och konsultföretag.
Bolaget kommer alt erbjuda sina tjänster till
myndigheter, organisationer och företag i u-länder och i Sverige.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i ett bolag för export
av tjänster till u-länder på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 5 OOOOOO
kr.
Prop.
1977/78:101 35
Bilaga
9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Ahlmark
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
[1]
B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen
den 10 november 1977 beslutat att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) från reservationsanslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder får utöver vad regeringen i annat
sammanhang har föreskrivit bestrida utgifter om högst 23,6 milj. kr.
Medlen skall användas för beställning och
upphandling av textil- och konfektionsförnödenheter. Av beloppet skall 20 milj.
kr. reserveras för beställningar hos industriföretag som varslat om
friställning i större omfattning, s. k. rådmmsbeställningar.
Med hänsyn till vad jag har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
alt till Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 23 600 000 kr.
C. Arbetsmiljö
[2]
C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna mbrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1
215 milj. kr. Härav har för delprogrammet Utbildning av svårplacerade
beräknats 86 milj. kr., och för delprogrammet Arkivarbeie 599,5 milj. kr. samt
för delprogrammet Skyddad sysselsättning 176,1 milj. kr.
Prop.
1977/78:101 36
AMS
AMS har i skrivelse den 27 oktober 1977 begärt
ytterligare medel på anslagsposterna Utbildning av svårplacerade och
Arkivarbete. Därutöver har AMS begärt en ökning av beslulsramen för beviljande
av statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvården.
Det ökade medelsbehovet under anslagsposten
Utbildning av svårplacerade hänför sig till skolöverstyrelsens andel av
kostnaderna för de särskilda utbildningsinstanserna för svårplacerade
(anpassningskurser). Under budgetåret 1976/77 vidtagna åtgärder för att
förbätlra utbildningen har medfört ökade kostnader för personal, lokaler,
utmstning m. m. TUl följd av dessa kostnadsökningar uppgår behovet av
ytterligare medel under anslagsposten till totalt 24,4 milj. kr.
Det ökade medelsbehovet under anslagsposten
Arkivarbete hänför sig lill kostnadsökningar under innevarande budgetår (245,5
milj. kr.) till följd av träffade avtal för åren 1976 och 1977 saml
utbetalningar av retroaktiva lönelUlägg för budgetåret 1976/77 (15 milj. kr.).
Behovet av ytterligare medel under anslagsposten uppgår därmed till totalt
260,5 milj. kr.
AMS har dessutom begärt att under innevarande
budgetår få bevilja statsbidrag lill anordnande av arbelsvårdsverksläder med 76
milj. kr. vilket innebär en ökning med 36 milj. kr. av den beslulsram som tidigare
har fastställts. En utökning av beslutsramen kan enligt AMS ske utan
motsvarande tillskoll av anslagsmedel.
Föredraganden
Delprogrammet Utbildning av svårplacerade omfattar
anpassningskurser, introduktionskurser för skyddat arbete samt
företagsutbildning för arbetshandikappade. Skolöverstyrelsens andel av anslaget
avser anpassningskurserna. Till följd av kvalitativa förbättringar av dessa
kurser under budgetåret 1976/77 beräknas kostnaderna under innevarande budgetår
komma alt överstiga för delprogrammet beräknade medel med 24,4 milj. kr.
Anvisade medel för arkivarbetslöner budgetåret
1977/78 är beräknade i 1976 års löneläge före kontrollstationsförhandlingar.
TiU följd av de träffade avtalen beräknas utbetalningama under budgetåret komma
att överstiga för arkivarbeie beräknade medel med 260,5 milj. kr.
Beträffande beslutsramen för beviljande av
statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvården har regeringen av
riksdagen bemyndigats att för innevarande budgetår vidga ramen om behov härav
skulle uppkomma (prop. 1976/77: 100 bU. 15, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179).
Enligt beslut den 15 december 1977 har regeringen bemyndigat AMS alt under budgetåret
1977/78 bevilja anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvården inom en ram
av 50 milj. kr.
Prop. 1977/78:101 37
Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till SärskUda åtgärder för arbetsanpassning på
tilläggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 284 900 000 kr.
[3]
Garantilån för arbetsmiljöförbättringar m. m. Riksdagen beslutade i maj 1975 om
vissa stimulansåtgärder för arbetsmiljöförbättringar (prop. 1975: 66, SoU 1975:
16, rskr 1975: 191). Beslutet mnebär att staten fick teckna garanti för lån för
att finansiera förbättringar av arbetsmiljön, i första hand i mindre och
medelstora företag. Garantin avsåg lån om högst 100 000 kr. per företag. Lånen
skulle löpa på sju år med de två första åren amorteringsfria. För atl stimulera
förelagen till arbetsmiljöförbättringar beslöts att de två första åren också
skuUe vara räntefria. Det statiiga garantiåtagandet skulle avse totalt 200
milj. kr. under tiden den 1 september 1975den 31 december 1976.
Riksdagen beslutade vidare i december 1976 alt
stödet, inom ramen av 200 milj. kr., skulle utgå även under år 1977 eftersom
garantier endast tecknats för knappt 55 mUj. kr. vid utgången av september 1976
och betydande belopp av garantisumman annars skulle kvarstå outoyttjade vid
periodens slut (prop. 1976/77: 35, SoU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 70).
Lånegarantin tecknas för statens räkning av
företagareföreningen i resp. län (SFS 1975: 354). Som villkor för atl garanti
skall tecknas gäller att lånet avser förbättring av arbetsmUjön i redan
befintlig anläggning och att möjUgheter tUl annan finansiering saknas.
Låneansökan skall ha tUlstyrkts av de anställdas företrädare i skyddsfrågor.
För att täcka räntekostnader, infriande av ställda
garantier och andra kostnader som följer av systemet, tas enligt lagen (1971:
282) om arbetarskyddsavgift (paragrafen införd 1975: 353) ut en särskild
avgift om 0,03 procentenheter för åren 1976 och 1977. Avgiften förs till fonden
för arbetsmiljöförbättringar. Stal, kommun och landstingskommun är undantagna
från garantisystemet. Staten betalar dock avgift för ändamålet.
Statens
industriverk, som har tillsynen över verksamheten, har fortlöpande rapporterat
utfaUet. Vid utgången av september månad i år hade garantier tecknats om 145
milj. kr., fördelat på drygt 2 200 företag med ca 36 000 anställda. Vid samma
tidpunkt fanns vid företagareföreningarna 299 inneliggande ansökningar om
sammanlagt 20,3 mUj. kr. Den länsvisa fördelningen av antalet beviljade resp.
avslagna och inneliggande ansökningar per den 30 september 1977 redovisas i
följande tabell.
4
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fördelning på län: 1 sept. 197530 sept. 1977 (belopp i 1
000-tal kr.)
Län
Beviljade an-
Avslagna i
in-
Inneliggande an-
sökningar
sökningar
sökningar 30.9.1977
per dea
Anlal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
AB
158
9 454
38
2 693
18
1047
C
65
4 548
7
469
9
400
D
72
4 607
11
1010
7
541
E
125
8 213
9
575
24
1 604
F
118
8 220
19
995
22
1699
G
76
5 002
8
540
12
708
H
90
6 226
8
553
16
1 313
I
9
. 626
-----
K
68
4 473
6
508
1
100
L
116
7 214
18
1 218
13
732
M
144
8 970
33
1 802
20
1 341
N
108
6 657
22
1681
18
1241
O
217
12 641
12
370
18
1086
P
130
7 677
36
2 320
27
,1610
R
113
7 151
14
942
22
1 388
S
91
4 942
19
1 334
4
260
T
77
4 919
11
669
6
469
U
42
2 386
13
942
10
884
W
63
3 764
11
588
8
554
X
94
5 760
2
200
.4
. . 305
Y
33
2 231
11
746
7
411
Z
41
2 452
7
537
6
'517
AC
175
12 739
6
410
18
1 334
BD
52
3 692
22
1650
9
716
Totalt
2 077
144 565
343
22 752
299
20 260
Industriverket redovisade för
perloden den 1 september 1975den 30 juni 1977 lånen fördelade på skilda
åtgärder. Härav framgår atl nära hälften av insatserna avser ventilation,
luflrening m. m.
Fördelning
på åtgärd, 1 sept. 197530 juni 1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Typ av
åtgärd
Förbättring av ventilation, dammsugning, luflrening etc.
Bullerdämpning, ljudisolering etc.
Skyddsanordning
på maskin och liknande Förbättrad belysning Förbättring av sanitära förhållanden
Andra
förbättringar av personalutrymmen
Övriga
åtgärder (lyftanordningar, golvförbättringar etc.)
Summa
Antal
åtgärder
7o
1288
41
332
n
251 152
8
5
262
8
513
17
301
10
3 099
100
Prop. 1977/78:101 39
Garantilänen begränsas inte till viss bransch.
Emellertid har tillverkningsindustrin dominerat och svarar för 61 % av de
bevUjade ansökningarna under perioden den 1 september 1975den 30 juni 1977.
Reparations-, Ivälleri- och annan serviceverksamhet svarar för 12 %, varuhandel,
restaurang- och hotellverksamhet för 8 %, byggnadsverksamhet för 10 % och
övriga näringsgrenar tiUsammans för 9 %.
Föredraganden
Möjligheten for mindre och medelstora företag att
med statlig garanti låna pengar till arbetsmiljöförbättringar har nu funnits i
drygt två år. Under de tretton första månaderna lånades på detta sätt ca 55
milj. kr. och under den därpå följande tolvmånadersperioden 90 milj. kr. En
starkt bidragande orsak tUl denna markanta ökning kan bl. a. vara den
intensifierade debatten om arbetsmiljön samt att informationen om delta slag av
gynnsamma lån nu nått ut till allt fler företag och anställda. Systemet med
garantilån för arbetsmiljöförbättringar har inneburit en snabbare upprustning
av arbetsmiljön i de företag som utnyttjat möjligheten, än vad som annars
varit möjligt.
Landsorganisationen i Sverige har i skrivelse tUl
regeringen hemställt att medel även fortsättningsvis skall reserveras för att
små och medelstora företag skall kunna ges garantier för lån till förbättrad
arbetsmiljö. Även Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion samt Östergötlands
och Skaraborgs företagareföreningar har föreslagit att garantilån av detta slag
skall kunna erbjudas dessa företag efter utgången av år 1977.
Del är enligl min mening viktigt att det ökade
intresset för arbetsmiljöåtgärder stimuleras ytterligare någon tid och all del
kan resultera i konkreta åtgärder i största möjliga omfattning. Med hänsyn
härtUl, samt den sysselsättningsstimulans som miljöåtgärderna medför, förordar
jag atl garantilånesystemet får fortsätta alt gälla även efter den 31 december
1977.
Jag vill emellertid starkt betona att dessa
stimulansåtgärder, trots en förlängning, inte får betraktas som permanenta.
Kostnader för att förbättra arbetsmiljön bör inte särskUjas från övriga
produktionskostnader. De bör därför betalas av produktionen. Den av riksdagen
nyligen antagna arbelsmiljölagen (prop. 1976/77: 149, SoU 1977/78: 1, rskr
1977/78: 18) kommer att medföra nya förväntningar och krav på en bättre
arbetsmiljö, inte minst i de mindre och medelstora förelagen. Eftersom lagen
träder i kraft den 1 juli 1978 är det rimligt att vänta sig en ökad efterfrågan
på bl. a. arbetsmiljögarantilån under senare hälfien av året. Jag är emellertid
inle beredd att förorda alt systemet förlängs längre än till utgången av år
1978. För detta år bör en ny ram på 100 milj. kr. ställas till verksamhetens
förfogande. Verksamheten med garantilån bör enligt min mening utvärderas i
slutet
Prop.
1977/78:101 40
av
år 1978 för att ge underlag för bedömningar om behovet av framtida
stimulansåtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön.
De nuvarande regler som gäller för att staten skall
teckna garanti för dessa lån bör inte förändras utom vad avser maximibelopp per
företag. Med hänsyn tUl koslnadsslegringarna sedan systemet infördes år 1975
bör beloppet höjas från 100 000 kr. till 125 000 kr. Del ankommer på regeringen
alt i administrativ ordning utfärda föreskrifter om detta.
De kostnader till följd av systemet i form av
räntebefrielse, garanli-infrianden, administration m. m. och som uppstår under
år 1978 kommer enligt gjorda beräkningar all förskottsvis kunna täckas av de
medel som f. n. finns innestående på fonden för arbetsmiljöförbättringar. För
de kostnader som uppstår därefter främst räntebefrielse och
garanti-infrianden bör fonden tillföras nya medel. Jag förordar därför
liksom tidigare atl en särskUd arbetarskyddsavgift på 0,03 procentenheter
tas ut för år 1979 enligl samma regler som gäUde för åren 1976 och 1977. Detta
kräver ändring i lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift. Jag avser alt inom
kort återkomma i denna fråga. Eventuellt överblivna medel på fonden för
arbetsmiljöförbättringar bör få användas för andra ändamål på arbetsmiljöns
område.
I samband med att systemet med garantilån för
arbetsmUjön förlängs avser jag att uppdra åt statens industriverk att informera
förelag, fackliga organisationer och skyddsombud om verksamheten och alt dess
giltighet förlängs.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge atl lånegarantier för
arbelsmlljöförbättringar enligt de huvudsakliga riktlinjerna i prop. 1975: 66
får lämnas även efter utgången av år 1977, inom den tidigare beslutade ramen om
200 000 000 kr.,
2.
utvidga ramen med ytterligare
100 000 000 kr. för tiden fram till utgången av år 1978,
3.
medge att maximibeloppet per
företag höjs från 100 000 kr. tUl 125 000 kr.
Prop.
1977/78:101 41
Bilaga
10
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande: statsrådet Olsson i fråga om
punkterna 1 och 2 samt stalsrådet Friggebo i fråga om punkten 3
Anmälan
till tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN B. Bostadsbyggande m. m.
[1]
B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell
reservationsanslag av 500 milj. kr.
Från
anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska stöd till energibesparande
åtgärder i civila statliga byggnader, bostadshus, allmänna samlingslokaler
samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Från anslaget betalas under
innevarande budgetår också bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet
inom bostadssektorn, bidrag till kommuner för rådgivning m. m. i
energisparverksamhet samt vissa kostnader för informations- och
utbildningsverksamhet i energifrågor med inriktning på energiförbrukningen i
byggnadsbeståndet.
För
disposition av anslaget för olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av
riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag m. m. I fråga om lån
och bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet har riksdagen
för innevarande budgetår faststäUt en ram av 429 milj. kr. (prop. 1976/77: 107,
CU 1976/77: 32, rskr 1976/77: 244). Därjämte får enligt regeringens beslut den
16 juni 1977 under tiden den 1 juli den 31 oktober 1977 tas i anspråk det
ramutrymme som vid utgången av budgetåret 1976/77 ej har utnyttjats. Detta
utrymme uppgick till 129 milj. kr. Den totala ramen för beslut om lån och
bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. under budgetåret
uppgår således till 558 milj. kr.
Prop.
1977/78:101 42
Bestämmelser om lån och bidrag för energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. finns i förordningen (1977: 332) om statligt stöd
till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. och i kungörelsen (1962:
538) om förbätlringslån.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 oktober
1977 hemställt om vidgning av ramen för beslut om lån och bidrag till
energibesparande åtgärder i bostadshus under budgetåret 1977/78. Styrelsen har
därvid anfört bl. a. följande.
Länsbostadsnämnderna har under innevarande budgetår
t. o. m. den 30 september meddelat beslut om lån och bidrag till ett belopp av
275 milj. kr. Utvecklingen av lån- och bidragsgivningen under de tre första
månaderna av budgetåret jämfört med motsvarande period under föregående
budgetår framgår av följande tablå.
Anlal
Antal
Inneliggande
beslut
lägenheter
ansökningar
30 sept. 1977
julisept. 1976
8
025
40
333
3
075
julisept. 1977
15
823
54
309
11209
Trots alt antalet meddelade beslut fördubblats är
antalet inneliggande ansökningar mer än tre gånger så högt som vid motsvarande
tidpunkt år 1976. Enligt uppgift från länsbostadsnämnderna kan hittills ingen
minskning av inströmningen av ärenden skönjas.
Läsbostadsnämnderna har beräknat atl beslut om lån
och bidrag till energibesparande åtgärder under tiden fr. o. m. oktober 1977 t.
o. m. budgetårets slut kommer alt meddelas med ett belopp av drygt 670 mUj.
kr. Med hänsyn härtill bedömer bostadsstyrelsen att ramen bör utvidgas så atl
den totalt ger utrymme för beslut om lån och bidrag med 950 milj. kr. Ramen
behöver således utvidgas med 400 milj. kr.
Föredraganden
Som jag har redogjort för tidigare denna dag vid min
anmälan till budgetpropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår
(prop. 1977/78: 100 bil. 16) har riksdagen år 1977 beslutat om väsentiiga förbättringar
i fråga om det statUga stödet till bl. a. energibesparande åtgärder i
bostadshus. 1 fråga om innebörden i riksdagens beslul ber jag alt få hänvisa
till min tidigare redogörelse.
Efter vad jag har erfarit torde det kraftigt ökande
antalet ansökningar på detta område under hösten 1977 endasl till en del bero
på att fastighetsägarna valde atl avvakta ikraftträdandet av de nya reglerna.
Det kan mot den bakgrunden antas en fortsatt hög efterfrågan på statligt stöd
för detta ändamål.
Jag har också inhämtat att det under innevarande
budgetår fram t. o. m. november har meddelats beslul om lån och bidrag för
ända-
Prop.
1977/78:101 43
målet
med sammanlagt ca 468 milj. kr., och att antalet inneliggande
ansökningar uppgick liU ca 10 440 den 30 november. Regeringen här
i december 1977 med anlitande av den finansfullmakt som regeringen
disponerar beslutat om åtgärder avsedda atl stimulera sysselsättningen
bl. a. inom byggnadsområdel. Som ett led i dessa åtgärder ingår att
ytterligare 250 milj. kr. har ställts till förfogande för sådana energi
sparåtgärder som kan ulföras med anställd arbetskraft. Därav avser
235 milj. kr. bostäder öch 15 milj. kr. kommunala och landstingskom
munala byggnader. Därmed har sammanlagt nära 800 milj. kr. ställts
till lånemyndigheternas disposition för beslut om lån och bidrag till
energibesparande åtgärder i bostadshus under budgetåret 1977/78. Jag
har tidigare redovisat atl bosladsstyrelsen mot bakgrund av den efter
frågan på stöd som har konstaterats i fråga om bostäder bedömer be
hovet innevarande budgetår till sammanlagt 950 milj. kr. Det är ange
läget med en fortsatt hög eriergisparverksamhet inom bostadsbeståndet.
Jag förordar därför att ramen för beslut om lån och bidrag för åtgärder
i bostadsbeståndet utvidgas med ytterligare 150 milj. kr. Medel för
ändamålet bör anvisas på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för inne
varande budgetår. Samlidigt bör medel anvisas under anslaget för atl
täcka kostnadema för de åtgärder som i enlighet med vad jag har
redovisat i det föregående regeringen har beslutat inom ramen för
finansfullmaklen. Det tillkommande medelsbehovel för innevarande
budgetår uppgår därmed lill 400 milj. kr.
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge att bidrag och lån för
energibesparande åigärder inom bostadsbeståndet beviljas intill ett ytterligare
belopp av 150 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,
2.
till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
000 kr.
D.
Lantmäteri- ocb kartväsendet
[2]
D 7. Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättningsverksamheten. Något
anslag för detla ändamål har inle tagils upp i statsbudgeten för budgetåret
1977/78.
Kostnadema för lantmäteriets förrättningsverksamhet
skall i princip täckas av avgifter som tas ut av sakägare enligt lantmäteri
taxan (1971: 1101, omtryckt 1976: 491, ändrad senast 1977: 974). För
verksamheten disponeras ell formellt s. k. 1 000-kronorsanslag, anslaget
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget får inle uppvisa
någon belastning vid utgången av budgetåret.
Statens
lantmäteriverk (LMV) har i framställning den 25 augusti 1977
Prop. 1977/78:101 44
konstaterat,
atl det ekonomiska utfallet för förrättningsverksamheten under budgetåret
1976/77 innebär ytterligare förluster utöver dem som balanserades vid ingången
av budgetåret. Det balanserade underskottet i verksamheten uppgick den 30 juni
1977 tUl 19,9 milj. kr. LMV framhåller att det skulle krävas betydande
taxehöjningar för alt genom framtida överskott i verksamheten täcka det
balanserade underskottet och menar att en sådan lösning inte framstår som
rimlig. Den skulle sålunda reellt innebära att framtida förrättningssökande
till stora delar betalade kostnader för under tidigare år utförda
förrättningar. LMV hemställer därför all det balanserade underskottet i
verksamheten avskrivs.
Föredraganden
Jag delar LMV:s uppfattning att det inte är rimligt
att genomföra taxehöjningar för att genom framtida överskott i
förrättningsverksamheten få täckning för de balanserade förlusterna. Det är
inte heller tUlfredsställande att ackumulerade förluster skall belasta
verksamheten under någon längre tid. Jag vill i övrigt hänvisa tUl vad jag har
anfört tidigare denna dag vid min anmälan av anslaget Lantmäteriet: Förrättnings-
och uppdragsverksamhet i 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil.
16). Den sedan ingången av budgetåret 1977/78 balanserade förlusten, 19,9 milj.
kr., har inneburit att LMV fått ta i anspråk motsvarande belopp för rörlig
kredit och att verket har belastats med räntekostnader härför (f. n. 12 %).
Jag förordar därför ett till-läggsanslag av 22 milj. kr., vilket motsvarar det
ackumulerade underskottet per den 30 juni 1977 jämte beräknade räntekostnader
för rörlig kredit på motsvarande belopp fram tUl den tidpunkt då medel kan ställas
till förfogande för täckning av förlusten.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Täckning av förluster i
förrättningsverksamheten på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLANINGSFONDER
[3]
11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 2 205 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning
avseende budgetåret 1978/79 hemställt alt under anslaget anvisas 400 milj. kr.
på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Prop.
1977/78:101 45
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag har
anfört vid min anmälan i budgetpropositionen av motsvarande anslag för nästa
budgetår (prop. 1977/78: 100 bil. 16) hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
atl till Lånefonden för bostadsbyggande på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett invesleringsanslag av 600 000 000 kr.
5
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101
Prop. 1977/78:101 47
Bilaga
11
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Asling
Anmälan
till tilläggsbudget II
tUl statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE
HUVUDTITELN
[1]
Rörlig kredit för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens
sekundärlånekassa. Svenska skeppshypotekskassan bildades år 1929 och
omorganiserades år 1965, samlidigt som Skeppsfartens sekundärlånekassa
inrättades (prop. 1965:99, BaU 1965: 38, rskr 1965: 289). Kassornas verksamhet
regleras i lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens
sekundärlånekassa (ändrad senast 1974:1019) och reglemente (1965: 593) för
kassorna (ändrat senast 1975: 17). Kassorna har tiU uppgift att lämna lån,
huvudsakligen av långfristig karaktär, till svenska rederiförelag eller ikläda
sig garanti för sådana lån. Lånen länmas på bestämd tid som inte får översliga,
för skeppshypotekskassan 15 år och för sekundärlånekassan 10 år. Överstiger
låneliden ett år skall kassan i regel utiämna lånet att återbetalas genom
avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skaU ställas betryggande
säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eUer borgen av staten eller
bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga inom 50
% och i fråga om lån från sekundärlånekassan inom 70 % av del värde till vUket
styrelsen uppskattar fartyget.
För kassornas förbindelser har låntagama ett visst
kollektivt ansvar. Som särskild säkerhet har bUdats garantifonder genom att
staten har ställt lill förfogande garantiförbindelser som har utfärdals av fullmäktige
i riksgäldskontoret. Sådana garantiförbindelser har utfärdats på 100 mUj. kr.
för Skeppshypotekskassan och på 45 milj. kr. för Sekundärlånekassan.
Bestämmelse om garantifonden återfinns i 6 § lagen (1965: 139) om Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (6 § ändrad senast
1974: 524).
För
sin verksamhet anskaffar kassoma medel genom upplåning på
Prop.
1977/78:101 48
kapitalmarknaden,
huvudsakligen mot utgivande av obligationer. Det sammanlagda beloppet av
låneskuld och garantiförpliktelser får för skeppshypotekskassan uppgå lill
högst tio gånger och för sekundärlånekassan tUl högst sex gånger beloppet av
resp. kassas garantifond och reservfond.
Riksdagen har bemyndigat riksgäldsköntoret att
under tiden den 1 juli 1977den 30 juni 1978 ikläda staten garantier till
svenska rederier (prop. 1976/77: 146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344).
Garantierna syftar till att rederierna skall kunna få kortfristiga lån så att
svag likviditet inte framtvingar försäljningar av modernt tonnage tiU
underpris. En garantiram av 500 mUj. kr. har ställts till förfogande, varav ca
50 milj. kr. för den mindre skeppsfartens behov.
Kreditgaranti beviljas enUgt förordningen (1977:
497) om statlig kreditgaranti tUl svenskt rederiföretag. Fråga om
kreditgaranti prövas med vissa undantag av fuUmäktige i riksgäldskontoret sedan
nämnden för fartygskreditgarantier har yttrat sig.
Nämnden för fartygskreditgaranlier har i yttrande
till kommunikationsdepartementet över begäran från Svenska Redarföreningen om
slöd till rederinäringen föreslagit atl förutsättning för att garanti skall lämnas
skall vara bl. a. att amorteringsanstånd länmas av samtliga de kreditgivare
som har pantbrev i det eller de skepp som skall utgöra säkerhet för den
statliga garantin.
Skeppsfartens sekundärlånekassa har i skrivelse den
11 oktober 1977 anhållit att garantifonden ökas med 25 milj. kr. lUl 70 milj.
kr. Ökningen behövs dels för ökad utlåning, dels för nämnda likvidiletslån.
Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa har i skrivelse den 14
november 1977, kompletterad den 12 december 1977, anhållit att medel ställs
till kassornas förfogande så att de får möjlighet att lämna amorleringsanstånd
i vissa fall. Kassorna anför att de inte har möjlighet att lämna begärt
amorleringsanstånd med mindre än all särskUda medel ställs till deras
förfogande. Kassornas in- och utlåning amorteras regelmässigt på samma lid,
nämligen 15 år för skeppshypotekskassan och 10 år för sekundärlånekassan. Om
uppskov beviljas för två års amorteringar, kan sådana belopp antingen återbetalas
omedelbart efter anståndstidens utgång eUer fördelas jämnt på lånets
återstående löplid. Kassornas likviditet är sådan att medel behövs under tiden
för alt täcka amorteringarna på kassornas utestående lån. Kassorna anhåller nu
alt medel ställs till kassornas förfogande så alt anstånd kan lämnas. Kassorna
beräknar totalt förfallande amorteringar på upplåiungen lill 260 milj. kr. under
åren 1978 och 1979. Kassorna pekar dessutom på de risker för ränteförluster som
anståndet kan innebära eftersom de kortfristiga medel som erhålls för atl
täcka förfallande amorteringar kan komma att dra större kostnader äri de
räntor som rederiema erlägger för sina lån.
Prop.
1977/78:101 49
Föredraganden
Enligt förordningen om statlig kreditgaranti lill
svenskt rederiföretag kan de svenska rederierna få slalsgarantier för
kortfristiga likviditets-stödjande lån. Nämnden för fartygskreditgaranlier har
föreslagit alt lånen kombineras med amorleringsanstånd för de företag som
beviljas garanti. Amorleringsanstånd bör enligt nämndens meiung meddelas av
samtiiga långivare. Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa
har därför anhållit om medel för att kunna ge sådant amorleringsanstånd. Jag
finner det angeläget att kassorna liksom övriga långivare, får möjlighet atl ge
amorleringsanstånd. Syftet är all i möjligaste mån förhindra kapitalförstöring
genom försäljning av på sikt lönsamma fartyg. Jag anser därför att medel bör
ställas lill förfogande för kassorna.
De medel som behövs har karaktären av
likviditetstillskott. Det går inle att nu beräkna exakt när de behövs och vilka
belopp del gäller. Jag förordar därför att kassorna får disponera en rörlig
kredit i riksgälds-kontoret för detta ändamål. Jag har från
fartygskreditgarantinämnden inhämtat att nämnden avser att tillstyrka garantier
för ett antal fartyg som är belånade även i kassorna. De amorteringsanstånd som
i så fall skulle bli aktuella i kassorna kan uppgå till högst 67 milj. kr.
under år 1978 och högst 72 milj. kr. under år 1979. Den rörliga kredit som
behövs har jag beräknat till sammanlagt 139 milj. kr. under åren 1978 och 1979.
Av krediten bör 103 milj. kr. disponeras av Svenska skeppshypotekskassan och 36
mUj. kr. av Skeppsfartens sekundärlånekassa. Underlaget för beräkningen är t.
v. osäkert med hänsyn till atl nämnden för fartygskreditgaranlier ännu inle
behandlat samtliga ansökningar om likviditetsslöd. Eventuella ränteförluster
får täckas genom jämkningar av räntevillkoren för de lån i kassorna där
amorleringsanstånd beviljas.
Som säkerhet för kassornas förbindelser har staten
ställt av riksgälds-kontoret utfärdade garantiförbindelser. Sekundärlånekassan
utnyttjar f. n. sin garantifond fuUl ut. Kassan har begärt en ökning med 25
milj. kr. framför alll för all kunna öka utlåningsverksamheten. För alt kassan
skall kunna lämna nämnden amorleringsanstånd erfordras en utökning av garantifonden
med 7 milj. kr. Jag är inte nu beredd att ta ställning till kassans
framställning om ytterligare höjnmg av garantifonden.
Ett genomförande av vad jag nu har förordat
föranleder ändring i 6 § lagen om Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa. Förslag tiU ändring av lagen har fogats till
protokollet som bilaga A.
Med hänvisning tUl vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen
dels
att antaga inom industridepartementet upprättat förslag till
Prop. 1977/78:101 50
1. lag om ändring i lagen (1965: 139) om
Svenska skeppshypo
tekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,
dels
att
2.
medge att Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa får disponera en
rörlig kredit av 139 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
3.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på 7 000 000 kr.
att ingå i Skeppsfartens sekundärlånekassas garantifond.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS
AFFÄRSVERKSFONDER
E. Förenade
fabriksverken
[2]
1. Byggnader och utrustning. Under denna mbrik har på stalsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisats ett investeringsanslag av 86,2 milj. kr.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:
100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 17 november
beslutat att förenade fabriksverken från investeringsanslaget Byggnader och utrustning
får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit påbörja
följande investeringsprojekt. Elektronikhall vid centrala verkstaden i Arboga
(CVA), Byggnad för teknisk sektion telemätinstru-ment vid CVA och Oljecistem
vid Zakrisdalsverken i Karlstad, för sammanlagt 5,2 mUj. kr. under budgetåret
1977/78. Byggnadsarbetena beräknas bli avslutade under budgetåret 1978/79.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggnader och utrustning på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett investeringsanslag av 5 200 000 kr.
IV. STATENS UTLANINGSFONDER
[3]
15. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna anslags-rubrik
redovisas bl. a. ramen för statlig garanti för lån till hanlverks-och
industriföretag enligt kungörelsen (1960: 372) om statiigt kreditstöd till
hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1970: 550; ändrad senast 1976:
476). SärskUda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell är
intagna i brev den 30 juni 1965.
Den
kraftigt ökade efterfrågan på statliga kreditgarantier som präg-
Prop.
1977/78:101 51
lade
budgetåret 1976/77 har fortsatt under innevarande budgetår. Den för 1977/78
urspmngligen tilldelade ramen på 200 mUj. kr. har visat sig vara otillräcklig
och redan i tilläggsbudget I har föreslagits en höjning med 100 milj. kr. till
300 milj. kr. (prop. 1977/78: 25 s. 119). Riksdagen har godtagit detta förslag
(NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108).
Under perioden den 1 juniden 10 november 1977 har
industriverket och regeringen beviljat kreditgarantier till ett sammanlagt
belopp av 168 milj. kr. Med hänsyn till inneliggande ansökningar kan beräknas
atl ytterligare ca 120 milj. kr. av ramen har tagits i anspråk till den 1
februari 1978. Den höga efterfrågan väntas bestå under hela budgetåret. Jag
bedömer det mot denna bakgrund nödvändigt att ytterligare öka ramen för de
statliga kreditgarantierna. Garantigivningen är enligt min bedömning ett
verksamt instrument för stöd till företagen. Jag förordar därför att ramen för
statlig garanti för lån tiU hantverks- och industriföretag m. fl. utökas med
150 milj. kr. till sammanlagt högst 450 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att för budgetåret 1977/78 statiig garanti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m. beviljas med ytterligare 150
000 000 kr. tiU sammanlagt högst 450 000 000 kr.
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[4]
21. Lån för prospektering i Arjeplog. Något anslag för detla ändamål finns
inle upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.
LKAB
I skrivelse till regeringen den 8 juli 1977 har
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) anfört bl. a. följande.
LKAB har tidigare beslutat att inskränka sitt
undersökningsprogram för uran inom koncessionsorarådet Pleutajokk 13,
Arjeplogs kommun, till att avse endast sådana kompletterande
undersökningsarbeten som behövs för att man skall kunna sammanställa och
avsluta undersökningsresultaten från hittUls utförda undersökningar inom
koncessionsområdet. Eftersom det är angeläget att upprätthålla en hög nivå på
prospekteringsinsatsema, bl. a. i syfte att söka finna möjliga
sysselsätlningsobjekt inom regionen, föreslår LKAB att en objektsprospektering
efter andra mineral utförs.
Prospekteringen skulle avse av nämnden för statens
gruvegendom (NSG) inmutade eller utmålslagda muieralfyndigheter inom de s. k.
Munka- och Rappenfälten. LKAB har efter förhandlingar med NSG träffat ett
optionsavtal enligt vilket LKAB skall utföra prospektering
Prop. 1977/78:101 52
och
malmundersökningar inom området. Kostnaden för programmets genomförande har
uppskattats till 10 milj. kr. under åren 1977 och 1978. Huruvida arbeten skall
bedrivas därefter beror på resultatet av undersökningsprogrammet.
De undersökningar som hittills har utförts inom
området av Sveriges geologiska undersökning (SGU) har resulterat i att vissa
mindre fyndigheler av molybden har påvisats. LKAB anser att en förnyad
utvärdering av tillgänglig geovetenskaplig information från området utifrån
delvis nya utgångspunkter kommer att ytterligare öka kunskapema om belägenhet
och förekomstsätt hos de komplicerade mineraliseringar som har upptäckts i
området. Området får anses vara intressant eftersom det erbjuder möjligheter
att utan alltför stor tidsutdräkt uppnå konkreta resultat. Under
prospekteringsarbetels gång påräknas utöver LKAB:s egna insatser insatser även
från SGU.
LKAB hemställer mot denna bakgrund att 10 milj. kr.
ställs till bolagets förfogande i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån.
Återbetalnings-skyldigheten för lånet bör vara avhängig av att LKAB påbörjar
brytning inom området i enlighet med ett med NSG träffat avtal.
Föredraganden
I samband med att den statliga prospekteringen
efter uran minskar under budgetåret 1977/78 har LKAB beslutat att inskränka
sitt undersökningsprogram för uranfyndigheten Pleutajokk i Arjeplogs kommun. I
området har dock påträffats flera andra fynd av olika mineral, framför allt
koppar- och molybdenmalm. Det är enligt min mening angeläget att neddragningen
av uranprospekteringen i Arjeplogs kommun inte får till följd att fyndigheter
av andra mineral förblir oundersökta. Det av LKAB föreslagna
undersökningsprogrammet bör ge goda möjligheter att bedöma förutsättningarna för
en framtida mineralutvinning i området. Jag räknar med att LKAB till
övervägande del avser att utnyttja SGU:s kompetens vid dessa undersökningar.
Med hänsyn till det optionsavtal som har träffats meUan NSG och LKAB och alt
det här rör sig om ett avgränsat projekt som inte ingår i LKAB:s ordinarie
prospekteringsplanering bedömer jag att den av bolaget föreslagna
finansieringsformen är lämplig. På tUl-läggsbudget bör därför 10 milj. kr. i
form av ett ränte- och amorteringsfritt lån ställas till LKAB:s förfogande för
delta ändamål. Lånet bör återbetalas om LKAB påbörjar brytning inom området.
Del bör ankomma på regeringen alt besluta om de närmare villkoren för lånet.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Lån för prospektering i Arjeplog på
tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
Prop.
1977/78:101 53
Bilaga
A
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa
Härigenom föreskrives atl 6 § lagen (1965: 139) om
Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6§i
Som garantifond att utgöra sär- Som
garantifond alt utgöra sär
skild säkerhet för de förbindelser skild säkerhet för de förbindelser
som ingåtts av kassa ställer staten som ingåtts av kassa ställer staten
lill förfogande en av fullmäktige i till förfogande en av fullmäktige i
riksgäldskontoret utfärdad garan- riksgäldskonlorel utfärdad garan
tiförbindelse på etthundra miljö- tiförbindelse på etthundra mUjo
ner kronor för skeppshypoleks- ner kronor för skeppshypoteks
kassan och fyrtiofem miljoner kro- kassan och femtiotvå miljoner kro
nor för sekundärlånekassan. nor för sekundärlånekassan.
Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
I
Senaste lydelse 1974: 524.
Prop.
1977/78:101 55
Bilaga
12
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-29
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond
STATENS
ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastig-hetemas delfond av
statens allmänna fastighetsfond. Under poslen Reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för siatens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 17 160 000 kr.i
Byggnadsstyrelsen
Den svenska ambassadfaslighelen i Bukarest skadades
vid jordbäv ningskatastrofen i mars 1977 och har evakuerats. Genom beslut den
9 juni 1977 bemyndigade regeringen byggnadsstyrelsen att i anspråk 750 000 kr.
för nödvändiga skyddsarbeten. Styrelsen beräknar alt kostnaderna för
skyddsarbeten och erforderliga iståndsättningsarbeten uppgår till sammanlagt 2
650 000 kr. och hemställer atl ett motsvarande belopp ställs till förfogande
utöver de medel som tidigare har beräknats under posten Reparations- och underhållskostnader
m. m.
Föredraganden
För
alt arbetena med iståndsättning m. m. av ambassadfastigheten i Bukarest skall
kunna slutföras utan dröjsmål förordar jag atl 1,6 milj. kr. utöver tidigare
fastställt belopp anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m. för
innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond,
beskickningsfastigheternas delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1977/78 beräkna ett belopp av ytteriigare 1 600 000 kr.
1
varav 17 088 000 kr. får disponeras av byggnadsstyrelsen.
Prop.
1977/78:101 57
Bilaga
13
Förteckning
över
av regeringen hos riksdagen i prop. 1977/78:101 begärda anslag på
tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
V. Socialdepartementet
G 2 Karolinska sjukhuset: Utrustning,
reservationsan
slag 2 500 000
VI. Kommunikationsdepartementet
B
3 Byggande av statiiga vägar, reservationsanslag, alt
avräknas
mot aulomobilskattemedlen 12 400 000
E
3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Utrustning
m. m., reservationsanslag 800 000
IX. Utbildningsdepartementet
D
11 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. 1 660
000
D 36 NaturvelenskapUga forskningsrådet m. m.,
reserva
tionsanslag 2 850 000
X. Jordbruksdepartementet
E 3 Främjande i aUmänhet av fiskerinäringen,
reserva
tionsanslag 2 000 000
XI. Handelsdepartementet
F 1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
förslagsan
slag 10 000 000
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
B 3 Sysselsättningsskapande åigärder,
reservationsan
slag 23 600 000
C 5 Särskilda åigärder för arbetsanpassning,
reserva
tionsanslag 284 900 000
XIII. Bostadsdepartementet
Bil Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbe
ståndet m. m., reservationsanslag 400 000 000
D 7 Lantmäteriet: Täckning av förluster i
förrättnings
verksamheten, förslagsanslag 22 000 000
Summa
för driftbudgeten 762 710 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:101
KAPITALBUDGETEN
58
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitalinvestering
I. Statens
affärsverksfonder
£.
Förenade fabriksverken
Industridepartementet
1 Byggnader och utmstning 5 200 000
II. Statens
aUmänna fastigbetsfond
Justitiedepartementet
1 Polishus m. m. 21 300 000
3
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 060 000
Utrikesdepartementet
5 Inköp, uppförande och inståndsältande av fastig
heter för utrikesrepresentationen 7 500 000
Budget departement et
11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 1800 000
IV. Statens
utlåningsfonder
Socialdepartementet
3 Statens bosättningslånefond 20 000 000
Bostadsdepartementet
11 Lånefonden för bostadsbyggande 600 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Fonden
för låneunderstöd
Industridepartementet 21 Lån för
prospektering i Arjeplog
VI. Fonden
för statens aktier
Budgetdepartementet
1 a Förvärv av aktier i AB Vin- och spritcentralen Handelsdepartementet
1 b
Teckning av aklier i ett bolag för export av tjäns-
ter
till u-länder
IX. Diverse
kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet
2 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m.
m.
Jordbruksdepartementet
6
Jordfonden
7
Nalurvårdsfonden:
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.
Summa
för kapitalbudgelen
10
000 000
420 000 5 000 000
12
100 000
25 000 000
3 000 000
721
380 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77071*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
60 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (60)
60 kopplingar i 46 dokument.
- Prop. 1987/88:39 om försäljning av statens aktier i Swedec International AB i texten
- Prop. 1980/81:136 om skogsvårdsstyrelsernas organisation, m.m. s. 13 i texten
- Bet. 1978/79:SoU24 med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller arbetarskyddsstyrelsen, y… s. 4 i texten
- Bet. 1978/79:SoU20 med anledning av propositionen 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m. m. jämte motion s. 2 · s. 3 i texten
- Bet. 1978/79:TU9 med anledning av propositionen 1978/79:35 om ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag jämte motioner s. 2 i texten