Sök i Ratio Lex

om ändrade avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden, m.m.

85 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:48, om ändrade avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 Regeringens proposition

1976/77: 48

om
ändrade avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden, m. m.

beslutad
den 18 november 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

För
att underlätta genomförandet av 1975 års lagstiftning om nya be-skaltaingsregler
för pensionsförsäkringar m. m. föreslås i propositionen vissa ändringar i de
regler som gäller för arbetsgivares avdrag för kostnader för tryggande av
anställdas pensionering.

Genom
1975 års lagstiftning har arbetsgivares avdragsgilla kostnader för tryggande av
pensionsåtagande i princip begränsats till kostaadema för att trygga pension
enligt aUmän pensionsplan. Nu föreslås att avdrag skall medges även för kostaader
för smärre avvikelser från sådan plan under förutsätming bl. a. att
pensionsåtagandet, till den del det avser avvikelserna, har tryggats genom
pensionsförsäkring. Samtidigt föreslås viss utvidgning av begreppet allmän pensionsplan.
För de fall då arbetstagare inte omfattas av alhnän pensionsplan föreslås
vidare en ny avdragsregel som innebär att arbetsgivare i vissa fall kan få
avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtagande med belopp motsvarande
30 % av den lön som har utgivits till arbetstagaren. Även i övrigt föreslås
att arbetsgivares rätt till avdrag för pensionskostnader utvidgas i vissa
avseenden.

De
nya bestämmelsema föreslås i princip gälla fr. o. m. 1977 års taxering.

1
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1916/11: 48

1
Förslag till

Lag
om ändring i kommunaiskatteiagen (1928: 370)

Härigenom
föreskrives att 28 § 1 mom., 46 § 2 mom., 53 § 1 mom., punkt 2 av anvisningarna
lill 29 § samt punkt 2 av anvisnmgarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

28
§

1
m o m.i TUl intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven
rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad
som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet
av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbmkats
för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning
eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens
hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Räntor
samt utdelningar å aktier, barJdotler och andelar i ekonomiska föreningar
räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital, som tillhört
rörelsen.

Royalty
och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt
är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke royaltyn eller avgiften är av
beskaffeidiet att böra hänföras till intäkt av jordbruksfastighet eller av
annan fastighet.

Ersättning,
som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas
likaledes sora intäkt av rörelse.

Sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions-
eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning
till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag,
som arbetsgivare erhållit för alt han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse
i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar
arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt la

gen (1967: 531) om tryggande av gen (1967: 531) om tryggande av

pensionsutfästelse m. m. pensions- pensionsutfästelse m. m. pensions

skuld under rubriken Avsatt till skuld under rubriken Avsatt till

pensioner i sin balansräkning, pensioner i sin balansräkning,

skall han enligt 30 § 2 mom. ta;ce- skall han enligt 30 § 2 mom. taxe

ringslagen (1956: 623) särskilt re- ringslagen (1956: 623), under den

dovisa vad som avser pensionsåta- särskilda underrubriken Avdrags-

gande enligt allmän pensionsplan. gilla pensionsåtaganden, redovisa

Allmän pensionsplan har därvid vad som avser sådana pensionsåta-

samina innebörd som i 4 § lagen ganden för vilkas tryggande av-

om tryggande av pensionsutfäs- dragsrätt föreligger enligt punkt

telse m. m. Med allmän pensions- 2 d jämfört med punkt 2 e av an-

plan likställes i denna lag, i fall visningarna till 29 § denna lag. Är

där pensionsåtagande enligt all- vad som sålunda skall redovisas

>
Senaste lydelse 1975:1347.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående
beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla
pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock
beräknas lägst lill summan av avdragsgill avsättning under året lill pensionsstiftelse
och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring varvid dock
beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som
redovisas under särskild underrubrik samt en tiondel av disponibla
pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall
senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik
motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Nuvarande lydelse

män pensionsplan icke föreUgger, pensionsåtagande för
pensionsförmåner soin rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under
förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande
belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt
av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret,
får nyssnämnda mtäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning
under året till pensionsstiftelse, avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkrmg
samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående
beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som inläkt enligt närmast
föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisats avseende pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning
icke räknas som intäkt.

Upphör
arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av
rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation
eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som
intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet
ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4
mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång
avseende pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan jämte förmögenheten i
pensionsstiftelse vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens
pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant

Med
disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång
under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar
de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid
beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pen-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

pensionsåtagande
i den mån det ej sionsreserv vid beskattningsårets

är tryggat genom pensionsförsäk- utgång för sådanl pensionsåta-

ring jämte vid sistnämnda tid- gande i den mån det ej är tryggat

punkt kvarstående medel i stiflel- genom pensionsförsäkring jämte

sen för viUca avdrag vid avsätt- vid sistnämnda tidpunkt kvar

ningen icke åtnjutits. Stiftelsens stående medel i stiftelsen för vilka

förmögenhet skall härvid beräknas avdrag vid avsättningen icke ål-

enligt de grunder som gäller vid njutits. Stiftelsens förmögenhet

beräkning av stiftelses förmögen- skall härvid beräknas enligt de

het enligt lagen (1947: 577) om grunder som gäller vid beräkning

statlig förmögenhetsskatt. Dispo- av stiftelses förmögenhet enligt la-

nibla pensionsmedel skall dock gen (1947: 577) om statiig förmö-

icke upptagas till högre belopp än geidietsskalt. Disponibla pensions-

som motsvarar vad som redovisas medel skall dock icke upptagas till

för beskattningsårels ingång åv- högre belopp än som motsvarar

seende pensionsåtagande enligt vad som redovisas för beskatt-

allmän pensionsplan. ningsårels ingång under särskild

underrubrik.

46
§

2
m o m.2 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1)
för periodiskt understöd «;ller
därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten
av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningama;

2)
för påförda egenavgifter i. den
omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §;

3)
för premier och andra avgifter,
som skatlskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom
själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga bam, nämligen
kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av
anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisnmgarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring
samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör
sjukförsäkring enligl 24 kap. lagen om aUmän försäkring;

4)
för belopp som den
skallskyldige enligt vid självdeklaralionen fogat intyg eller annat skriftiigt
bevis utgivit under beskatlnmgsåret för underhåll av icke heriimavarande barn
om barnel är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom,
oavsett bamets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;

6)
för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om
försäkringen äges av den skaltskyldige.

Har
skatlskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall
avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag,
som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån
hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften
eller underhållsbidraget.

Därest
skattskyldig endast under en del av beskatlnmgsåret varit här i

«
Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:41.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas
allenast i den mån del belöper å nämnda lid.

Avdrag för
premier och andra avgifter, som avses i första slyckel 3) här ovan må ej för skatlskyldig
åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock all, om skattskyldig under
beskattningsåret varil gift och levt lillsammans med andra maken, ifrågavarande
avdrag för dem båda gemensaml må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu
sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skatlskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft
hemmavarande barn under 18 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdrag för
avgift som avses i första stycket 6) får ej översliga den skattskyldiges A-inkomsl
för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn
till slorieken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå lill högst 30 procent av inkomsi
som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomsl,
beräknat på en sammanlagd A-inkomsl av högst tjugo gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämls för januari månad året
närmast före taxeringsåret, men får i stället beräknas till högst 7 000 kronor
jämte 30 procent av inkomst som hänför sig lill jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kronor. Avdraget beräknas i
sin helhet an-lingen på inkomst som skall upplagas till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra slyckel lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt är att anse
som A-inkomst.

Avdrag för
avgift som avses i första stycket 6) får ej översliga den skattskyldiges
A-inkomst för antingen beskattningsåret eller årel närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå lill högst 30
procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller
som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari
han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av
anvisningarna till 29 §, samt 10 procent av övrig A-inkomst, beräknat på en
sammanlagd A-inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring bestämls för januari månad året närmast före
taxeringsåret, men får i stället beräknas till högst 7 000 kronor jämte 30
procent av inkomst som hänför sig lill jordbruksfastighet eller rörelse intill
en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kronor. Avdraget beräknas i sin helhel
antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är
all anse som A-inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Om
särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan beslula alt
avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som
följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skaU dock följande gälla.
För skatlskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsräll; i anställning,
får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt som fcire-skrivits i föregående stycke. Har
skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med
driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig mkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detla fall beräknas med beaktande av
det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek
tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej
översliga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger
det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad
det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riks-

Föreslagen lydelse

Om
särskilda skäl föreUgga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag
för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer
av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som
A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensions-rätt i
anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör
från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av
anvisningarna till 29 §. Har skatlskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag
beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig m-komstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i
detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skaltskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheler till avdrag för avgift som avses
i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga elt belopp som för varje
år som driften pågått motsvarar sex gånger det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

skatteverket
i fråga som avses i summan av de belopp som under

detta stycke får talan ej föras. beskattningsåret redovisats som

nettointäkt
av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra till vinst med anlednuig av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som avses i detla stycke får talan ej föras.

Har
skatlskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för
avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte slyckel,
medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för del påföljande
beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som
tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i femte
stycket.

Oavsett
föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift sorn avses i
första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda
beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i
hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för
återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill
den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efler andra avdrag enUgt
denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tUlgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering
för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i
sistnämnda fall får avdraget översliga vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt denna paragraf åtnjutits.

53
§

1 m
o m.3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annal föreskrives
i deima lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a)
fysisk person:

för
tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för
all inkomst, som av honom här i riket eUer å utländsk ort förvärvats; samt

för
tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för
inkomst av här belägen fastighet;

för
inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats
genom verksamhet här i riket;

för
pension och annan ersättning enligt lagen (1962: 381) om allmän

=
Senaste lydelse 1976: 460.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

försäkring
eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

för
belopp, som ulgår på grund för belopp, som utgår på grund

av
pensionsförsäkring, som med- av annan pensionsförsäkring än

delats i här i riket bedriven för- tjänstepensionsförsäkring, om för-

säkringsrörelse; säkringen meddelats i här i riket

bedriven
försäkringsrörelse;

för
ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:
293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författnmg, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring;

för dagpeiming
från erkjind arbetslöshetskassa enhgt lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd
och inkomstbidrag enligt sludiestödslagen (1973: 349);

för
annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;

för
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eUer rörelse här i riket eller
tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för
belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restiluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den
omfattning, som anges i anvisningama till 41 b §;

b) staten:

för
inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller
vattenfallsrätt uppliitna fastigheter; samt

för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eUer av
kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna
behov;

c) landsting,
kommuner och andra menigheler ävensom hushållnuigs-

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen beslämmer:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier,
Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna imdervisningsverk, sådana sammanslut

ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de stu

derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt

samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra

uppgifter som enhgt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,

sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlåne

kassa, företagareförening som erhåUer statsbidrag, norrlandsfonden, sta

tens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av far

macins utveckhng m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd,

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebola

get tipstjänst, svenska pennmglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäk

ringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pen

sionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalsliftel-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ser
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildals enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning lill friställd
arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk all bliva uppsagd lill följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationaUsering av förelags verksamhel ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomsi av
fastighet;

e) kyrkor,
andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva

kyrklig verksamhel, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives

i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava lill huvud

sakligt ändamål atl under samverkan med mihlär eller annan myndighet

stärka rikets försvar eller att, ulan begränsning tUl viss familj, vissa fa

miljer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av bam eller

lämna understöd för beredande av undervisning eller ulbildning eller ul

öva hjälpverksamhet bland behövande eUer främja vetenskapUg forsk

ning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgo

dose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för än

damål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för
inkomsi av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftel

ser, understödsföreningar, som bedriva tiU livförsäkring hänförlig verk

samhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på

därmed jämförligt sätt bildats för att förvalla samfällighel endasl om

samfäUigheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser

marksamfäUighet eller regleringssamfäUighet, samthga här under f) av

sedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegri

pas under punkterna d) och e):

för
all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska
bolag:

för
inkomst av här belägen fastighet;

för
inkomsi av rörelse, som här bedrivits; samt

för
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller
tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h)
allmänna pensionsfonden:

för
all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket
må, om särskUda skäl därtUl äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller
förening, som har till huvudsakUgt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i
fråga om skattskyldighet eller eljest vid tUllämpning av denna lag skall anses
jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives.
Sådant beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskatteverket
återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må
klagan icke föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse Anvisningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiU29 §

2.a.* Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts tiU
personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har fåmansföretag
avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endasl om företaget
stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskrafter. Riksskatteverket får, om
särskilda skäl föreligger, medge undantag från delta stycke. Mol beslul av riksskatteverket
i sådan fråga får talan icke föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b.ä Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till
pensionsstiftelse enligt lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. för att uppbringa stiftelsens tiUgångar tiU vad som motsvarar
arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan, som tryggas av
stiftelsen, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag för så stor del av kostnaderna
för pensionsförsäkring som behövs för att helt eller delvis trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring, om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos
arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3
mom. tionde stycket denna lag.

* Senaste lydelse 1976: 85. ' Senaste lydelse 1975:1347. «
Senaste lydelse 1975: 1347.

b. Arbetsgivare
får avdrag för

medel, som avsatts till pensions

stiftelse enligt lagen (1967: 531)

om tryggande av pensionsutfäs

telse m. m. för att uppbringa stif

telsens tillgångar till vad som mot

svarar arbetsgivarens pensionsre

serv för sådana pensionsåtagan

den, som Iryggas av stiftelsen och

för vilkas tryggande avdragsrätt

föreligger enligt besiänimelserna i

e, efter avdrag för den skuld stif

telsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare
får avdrag en

Ugt bestämmelserna i e för kostna

der för pensionsförsäkring för att

trygga pensionsåtagande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

d.'' Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt
till pensioner i sin balansräkning och är vad som enhgt 30 § 2 mom.
taxeringslagen (1956: 623) skall särskilt redovisas i fråga om pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan större än motsvarande belopp vid utgången av
föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden meUan de båda
beloppen.

e.* Vid beräkning av avdraget enligt b eller d ovan får
pensionsutfästelse beaktas endasl om försäkring för utfästelsen skulle ha varil
sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverkel besluta
om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt bd ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

Föreslagen
lydelse

d. Redovisar arbetsgivare enligt

lagen (1967: 531) om tryggande

av pensionsutfästelse m. m. pen

sionsskuld under rubriken Avsatt

till pensioner i sin balansräkning

och är vad som enligt 30 § 2 mom.

taxeringslagen (1956:623) skall

redovisas under den särskilda un

derrubriken Avdragsgilla pen

sionsåtaganden och avser sådana

pensionsåtaganden för vilkas tryg

gande avdragsrätt föreligger enligt

bestämmelserna i e slörre än mol

svarande belopp vid utgången av

föregående beskattningsår, får han

avdrag för skillnaden mellan de

båda beloppen..

e. Arbetsgivares
rätt till avdrag

för kostnader avsedda att trygga

pensionsåtagande skall motsvara

högst vad som behövs för att

trygga åtagande enligt allmän pen

sionsplan. Om allmän pensions

plan träder i kraft stegvis men ar

betsgivaren lämnat utfästelse om

en snabbare tillämpning av pla

nen, har arbetsgivaren rätt till av

drag för kostnader föranledda av

denna utfästelse.

Allmän pensionsplan
har samma innebörd som i 4 § lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där
pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a)
pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt
enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter
eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som
innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse
tryggats genom kreditförsäkring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1975:1347. Senasle lydelse 1975:
1347.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48

Nuvarande lydelse

12

Föreslagen lydelse

b) pensionsbestämmelser, som

rekommenderats av Svenska kom

munförbundet, Landstingsförbun

det eller Svenska kyrkans försam

lings- och pastoratförbund och an-

tagUs såsom pensionsreglemente

av kommun, kommunalförbund.

Svenska kommunförbundet.

Landstingsförbundet, Kommuner

nas Pensionsanstalt, Svenska kyr

kans församlings- och pastorat

förbund eller Sjukvårdens och so

cialvårdens planerings- och ratio-

naliseringsinslitut eller av annan

arbetsgivare, jör vars pensionsut

fästelser enligt pensionsreglemen

tet kommun, kommunalförbund.

Svenska kommunförbundet.

Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och
pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag
och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
att även annat pensionsåtagande vid tUllämpning av denna lag skall anses som
allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får
talan ej föras.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får
även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan i pensionsåtagande
inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan
åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid
beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas
sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfösts och tryggats av
arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som
innebär rätt till pension före 65 års ålder härunder inbegripet kost-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48

Nuvarande lydelse

13

Föreslagen lydelse

nad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder
trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda
ålder medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan
och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om
arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande
över förelaget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång
före 60 års ålder avdragsgiU endast efter beslut enligt elfte stycket. TiU
grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det
samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv
jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket
denna lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda
avdrag intiU vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring
medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga
pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i förstafemte
styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående
stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser
från allmän pensionsplan och utfästelserna till den del de avser sådana
avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Med smärre avvikelser
förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom
ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att
den genomsnittliga kostnaden för för-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen lydelse

månsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för
pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner
skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtUga som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall
emellertid ingen del av deh kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla
avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att
endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger.

Tryggas pensionsåtagande för arbetstagare som icke
omfattas av allmän pensionsplan genom pensionsförsäkring, får arbetsgivaren,
om han så önskar, i stället göra avdrag för kostnaderna för denna försäkring
med högst ett belopp motsvarande 30 procent av vad arbetsgivaren utgivit till
arbetstagaren i lön antingen under beskattningsåret eller under det närmast
föregående beskattningsåret. Vid beräkning av avdrag enligt detta alternativ
får ej inräknas lön som överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före
taxeringsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48

Nuvarande
lydelse

15

Föreslagen
lydelse

Vid
beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares
pensionsåtaganden får pensionsutfästelse bealctas endast om försäkring för
utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningama
tUl 31 §.

Om särskUda skäl föreUgga,
får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse
utöver vad som gäller enhgt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut
får talan ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiU53
§

2. Verksamhet på
grund av anställning i svenskt företag anses ut övad här i riket även om
tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands
eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande (t. ex.
handelsresande).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Person, som icke är bosatt
eUer sladigvarande vistas i Sverige, beskallas här för pension, som utgår enligt
lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun, eller på grund av pensionsförsäkring,
som meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse. Annan pension eller
förmån, som utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst,
beskattas i Sverige, om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här.
För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu
sagts eller för livränta eller andra enhgt 31 § med inkomst av tjänst likställda
förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Person, som icke är bosatt
eUer stadigvarande vistas i Sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt
lagen om allmän försäkring eller på grund av fömtvarande anstäUning eUer
uppdrag hos svenska staten eUer svensk kommun, eller på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i landet
bedriven försäkringsrörelse. Pension på grund av tjänstepensionsförsäkring
samt annan pension eller förmån beskattas i Sverige, om förmånen utgår härifrån
till sådan person på grund av förutvarande tjänst och den tidigare
verksamheten huvudsakligen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej
skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eUer andra
enligt 31 § med inkomst av tjänst likstäUda förmåner, som icke åtnjutas på
grund av något tjänsleför-hållande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

»
Senaste lydelse 1975:1347.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 16

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelsen
i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt
här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån eller pension,
som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska slalen, gäller
beträffande den som anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för
fältprojekt för bUateral biståndsverksamhet (lokalanställd) blott om han icke
är medborgare i an-ställningslandet. Regeringen äger medgiva befrielse från
skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd i utomeuropeiskt land
som icke är svensk medborgare.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enUgt uppgift på den har uikommit
från trycket i Svensk författningssamling, och till-lämpas enligt lagen (1975:
1348) om ikraftträdande av lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370), ikraflträdandela-gen. Hänvisning i ikraftträdandelagen till de nya
bestämmelsema i 28 § 1 mom., 46 § 2 mom., 53 § 1 mom., punkt 2 av anvisningarna
till 29 § och punkt 2 av anvisningarna, till 53 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall därvid avse nämnda lagrum i deras lydelse enligt denna lag.

Har
skattskyldig vid 1976 års inkomsttaxering erhåUit avdrag för kostnader för
tryggande av pensionsåtagande enligt äldre bestämmelser i deras lydelse enligt
lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgår
avdraget till lägre belopp än som följer av de nya bestämmelserna i denna lag,
får han genom besvär i särskUd ordning som anföres före utgången av år 1977
föra talan om sådan ändring av nämnda inkomsttaxering som föranledes av de nya
bestämmelsema i deima lag. I sådant fall får inom samma tid besvär även
anföras av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. I fråga om,
besvär som här avses gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956: 623) i tilllämpliga
delar.

Har riksskatteverket
med slöd av 46 § 2 mom. sjätte stycket kommunalskattelagen (1928: 370) i dess
lydelse enligt lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
beslutat att skattskyldig får åtnjuta avdrag för avgift för p>ensionsförsäkring
beräknat på grundval av tjänsteihkomst härrörande från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige har bestämmande inflytande, får den
skattskyldige åtnjuta avdrag i enUghet med beslutet, dock längst t. o. m. 1978
års taxering. Riksskatteverket äger med stöd av sistnämnda lagrum i dess
angivna äldre lydelse meddela beslut som nu sagts även efter ikraftträdandet
av denna lag, under förutsättning att den skattskyldiges ansökan om beslut
inkommit till verket senast den 22 november 1976.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om
ändring i koimmnnalskattelagen (1928: 370)

Härigenom
föreskrives att 2 och 8 §§ lagen (1975:1348) om Utraftträ-dande av lagen (1975:
1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) skaU ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

2 §

De
nya bestämmelsema i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskaltelagen
(1928: 370) till-lämpas första gången vid 1977 års taxering. Har
pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till
försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock äldre
bestämmelser aUtjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet eller insattes förmånslagare
efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelsema, skall mot
försäkringen svarande premiereserv och övriga tiUgodohavanden vid tidpunkten
för ändringen anses som på gmnd av försäkringen utbetalt belopp under det
beskattningsår då ändringen sker. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse
totalt eller för år räknat, skaU vid tiUämpning av denna paragraf anses som
nytt försäkringsavtal.

Föreslagen lydelse

De
nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningama tUl 31 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tiU-lämpas första gången vid 1977 års laxering. Har
pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in tiU
försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skaU dock äldre
bestämmelser alltjämt gäUa. Ändras försäkringsavtalet eller insattes förmånslagare
efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelsema, skaU mot försäkringen
svarande premiereserv och övriga tiUgodohavanden vid tidpunkten för ändringen
anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår
då ändringen sker. Om pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med
ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år
1975, och om försäkringen enligt äldre bestämmelser skall anses ha tagits i
samband med tjänst, skall sådan påföljd dock ej inträda om ändringen sker före
utgången av år 1977. Överenskommelse, som. medför ökad premieförpUktelse totalt
eUer för år räknat, skaU vid tiUämpning av denna paragraf anses som nytt
försäkringsavtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De nya beslämmelsema i
19 §, 28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningama tUl 22 §, punkt 6 av
anvisningarna tiU 25 § och punkt 2 av anvisningama tUl 29 § kommunalskaltelagen
(1928: 370) tUl-lämpas första gången yid 1977 års taxering. Äldre
bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för
år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tUlämpa äldre bestämmelser
jämväl beträffande utfästelse

De
nya bestämmelsema i 19 §, 28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna tiU 22 §,
punkt 6 av anvisningama tUl 25 § och punkt 2 av anvisningama tiU 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tUl-lämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser
gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och
tidigare år. Vidare får arbetsgivare tiUämpa äldre bestämmelser jämväl
beträffande utfästelse

1
Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1975/76: 208. 2
Riksdagen 7976/77.1 saml Nr 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

om
pension som lämnats skriftUgen senast den 31 december 1975.

I
fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande inflytande
i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelsema i punkt
2 c av anvisningama tUl 29 § kommunalskattelagen gäUer dock följande. De nya
bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningama
till 25 § och punkt 2 c av anvisningarna tiU 29 § tiUämpas första gången vid
1977 års taxering samt i det faU pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan,
som inkommit tUI försäkringsgivarens huvudkontor efter den 24 april 1975, redan
vid 1976 års taxering. Har pensionsförsäkring tagits på gnmd av ansökan, som
inkommit till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 19 november 1975,
får dock i stället för vad som angivits i punkt 2 c av anvisningama tiU 29 §
kommunalskattelagen avdrag för premie som erlägges för försäkringen under år
1976 åtnjutas med högst 30 procent av den lön som under detta år utgivits till
arbetstagaren, dock högst med 60 000 kronor. För räkenskapsår, som avslutats
efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till
pensionsstiftelse enUgt lagen (1967:531) om trygga.nde av pensionsutfästelse m.
m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tiUgångar i vad de är hänförliga
till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens

Föreslagen lydelse

om
pension som lämnats skriftUgen senast den 31 december 1975 flv honom eller av
den anställdes förutvarande arbetsgivare under , förutsättning att han ej
samtidigt erhåller avdrag enligt de nya bestämmelserna i punkt 2 e åttonde stycket
av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen eller enligt andra stycket
fjärde meningen nedan.

I
fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande
inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelsema
i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna tUl 29 § kommunalskattelagen
gäller dock följande. Avdrag för pensionskostnad som hänför sig till
sådan arbetstagares avgång före 60 års ålder medges även utan beslut som avses
i elfte stycket av nämnda anvisningspunkt om skriftlig utfästelse om
lägre pensionsålder har lämnats senast den 22 november 1976. De nya beslämmelsema
i punkt 1 av anvisningama tiU 22 §, punkt 6 av anvisningama tUl 25 § och punkt
2 c jämfört med punkt 2 e av anvisningarna tUl 29 § tiUämpas i övrigt
första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring tagits
på grund av ansökan, som inkommit tiU försäkringsgivarens huvudkontor
efter den 24 aprU 1975, redan vid 1976 års laxering. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan, som inkommit tUl försäkringsgivarens huvudkontor
senast den 19 november 1975, får dock i stäUet för vad som angivits i pimkt 2 c
jämfört med punkt 2 e av anvisningama till 29 § kommunalskattelagen avdrag
för premie som erlägges för försäkringen under år 1976 åtnjutas med högst 30
procent av den lön som under detta år utgivits till arbetstagaren, dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

pensionsreserv
enUgt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt
bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt tUl pensioner
i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad avsätlnmg endast i den mån
ökningen är erforderUg för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan.
I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna
i 28 § 1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i
detta stycke.

Föreslagen lydelse

högst med 60 000 kronor. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30
juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts lUl pensionsstiftelse enligt
lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., endast ske för att
uppbringa stiftelsens tUlgångar i vad de är hänförliga tUl sådan arbetstagare
till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt vad som medges
till följd av bestämmelserna i punkt 2 e av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i
nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt tiU pensioner i balansräkningen,
får avdrag åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är
erforderlig för att trygga pensionsåtagande som är avdragsgillt enligt
nyssnämnda bestämmelser.

Föreligger
särskUda skäl får riksskatteverket besluta alt avdrag för kostnad, som hänför
sig tiU tid före ikraftträdandet, får medgivas med högre belopp än som följer
av bestämmelsema i denna paragraf. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956; 623)

Härigenom föreskrives i
fråga om 30 § taxeringslagen (1956: 623)i dels att 2 mom. skall ha nedan
angivna lydelse, dels att ett nytt moment, 4 mom., av nedan angivna lydelse
skall införas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom.
Deklarationsskyldig som avses i 1 mom. och som för beskattningsåret
enligt lagen

2 m
o m .2 Deklarationsskyldig som avses i 1 mom. och som för beskattningsåret
erdigt lagen

Lagen
omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rabrik 1974:773. » Senaste
lydelse 1975:1352.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

(1967: 531) om tryggande av pe.a-sionsulfästelse m. m. i
sin balansräkning redovisar pensionsskuld under mbriken Avsatt till pensioner
skall i självdeklarationen särskilt redovisa vad som avser pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Sådan redovisnuig skaU avse förhåUandena vid såväl
beskattningsårets ingång som dess utgång. Allmän pensionsplan har därvid samma
innebörd som i 4 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Med allmän pensionsplan
likställes i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke
föreligger pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är
sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande
uppgifter.

Föreslagen
lydelse

(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i
sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner
skaU i självdeklarationen under den särskilda underrubriken Avdragsgilla
pensionsåtaganden redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas
tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370). Sådan redovisning skaU
avse förhåUandena vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

4 mom. Försäkringsanstalt, som meddelat tjänstepensionsförsäkring
avseende arbetsgivares pensionsutfästelse gentemot arbetstagare, är skyldig
att på begäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende varom föreskrives
i punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 21

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-11-18

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändrade avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden, m. m.

1
Inledning

Hösten
1975 infördes nya beskattamgsregler för pensionsförsäkringar och arbetsgivares
kostnader för tryggande av anställdas pensionering (prop. 1975/76:31, SkU
1975/76:20, rskr 1975/76: 132, SFS 1975:1347-1354). Denna lagstiftning innebar
en genomgripande ändring av de regler som dittUls hade gäUt på området. Redan i
propositionen (s. 145) pekade föredraganden på vissa frågor som skulle vara
olösta även efter det att den nya lagstiftningen hade genomförts och framhöU
att han var beredd att göra en översyn av dessa frågor i ett annat sammanhang.
I riksdagsskrivelsen begärde riksdagen prövning av möjUgheterna att tiUgodose
önskemål om bibehåUen avdragsrätt för tryggande av pensionsåtaganden som
avviker från s. k. allmän pensionsplan.

För
att utreda de frågor som hade berörts i propositionen och riksdagsskrivelsen tiUkaUades
Utredningen (Fi 1976: 02) om beskattning av tjänstepensioner för att se över
vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande
av anstäUdas pensionering, m. m. EnUgt sina du-ektiv är utredningen oförhindrad
att ta upp även andra problem som kan ha uppstått vid genomförandet av den nya
lagstiftningen på detta område. I direktiven har framhåUits att det är önsk-

'
Utredningsman regeringsrådet Göran Wahlgren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 22

värt
att lagstiftning i den fråga som riksdagen har påkallat prövning av träder i
kraft och kan tUlämpas redan vid 1977 års taxermg.

Utredningen
har i augusti 1976 avlämnat delbetänkandet (Ds Fi 1976: 6) Avdrag för kostnader
för tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allmän pensionsplan, m.m. I
betänkandet behandlas dels den av riksdagen väckta frågan, dels vissa andra
problem som har uppstått vid tiUämpningen av de nya reglerna. I syfte bl. a.
att underlätta genomförandet av 1975 års lagstiftnuig föreslår utredningen att
arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för tryggande av anstäUdas
pensionering skall utvidgas i vissa hänseenden. Samtidigt föreslås även en utvidgnmg
av arbetsgivares och försäkruigsanstalters skyldighet att lämna uppgifter till
ledning för taxeringen. Utredningen avser att i ett senare betänkande återkomma
bl. a. till de frågor som enligt vad föredraganden påpekade i prop. 1975/76: 31
fortfarande var olösta.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av Göta hovrält, kammarrätten i
Göteborg, riksförsäkringsverket, försäkringsinspektionen, riksskatteverket
(RSV), länsstyrelsema i Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Göteborgs och
Bohus samt Västernorrlands län, livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971: 07),
Familjeföretagens förening, Folksam, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR),
Försäkringsbolaget pensionsgaranti (FPG), FÖrsäkringstjänstemannaförbundet,
Kommunernas pensionsanstalt (KPA), Kooperativa förbundet (KF), Kooperationens
pensionsanstalt (KP), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Svensk industriförening. Svenska bankföreningen. Svenska
företagares riksförbund, Svenska Försäkringsbolags riksförbund. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska personal-pensionskassan (SPP),
Svenska revisorsamfundel (SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Centralorganisationen SACO/SR (SACO-SR), Sveriges
grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges
industriförbund, Sveriges köpmannaförbund. Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund (TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Skånes handelskammare.

Yttrande
över betänkandet hai vidare avgetts av Stockholms handelskammare.

FoUcsam,
KF och KP har avg(;tt ett gemensamt yttrande. LO har tiU sitt yttrande fogat
yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet. LRF har åberopat yttrande av Lantbmkarnas
skattedelegation. Svenska bankföreningen, Sveriges grossistförbund och Sveriges
industriförbund har åberopat yttrande av Näringslivets skattedelegation.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 23

2
Huvudprinciperna för arbetsgivares avdrag för kostnader för att trygga
anställdas pensioneriDg

2.1
Nuvarande ordning

2.1.1 Inledning

En
arbetsgivare kan välja meUan att låta pensioneringen av de anställda
ombesörjas av försäkringsanstalt eller att sköta pensioneringen i egen regi. Om
pensioneringen ombesörjs av försäkringsanstalt tecknar arbetsgivaren en
tjänstepensionsförsäkring och betalar premier för denna, varefter pensionen
betalas ut av anstalten. När företaget svarar för pensioneringen kan
pensionsutfästelserna tryggas genom avsättning till pensionsstiftelse eUer tiU
ett särskilt konto i balansräkningen (Avsatt till pensioner). Såvitt gäller
pensionsutfästelser som tryggas genom sådan avsättning finns de grundläggande civUrättsliga
bestämmelserna i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.
(tryggandelagen). De skatterättsUga reglema i kommunalskattelagen (1928: 370),
KL, anknyter tUl tryggandelagens bestämmelser.

Genom
1975 års lagstiftning ändrades KL:s regler för beskattning av
pensionsförsäkringar och för arbetsgivares avdrag för kostnader för tryggande
av anställdas pensionering i väsentUga hänseenden. Ikraftträdandet av de nya
bestämmelserna regleras i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) (ikraftträdandelagen).
I avsnitten 2.1.2 och 2.1.3 lämnas en allmän översikt över de nya
beskattningsreglerna och deras ikraftträdande. En mer detaljerad redogörelse
för de regler som berörs i detta lagstiftningsärende lämnas i avsnitten 38 i
samband med att utredningens olika delförslag redovisas. Beträffande de
beskattningsregler som gällde på ifrågavarande område före 1975 års
lagstiftning hänvisas till framställnmgen i prop. 1975/76: 31 (s. 40 ff).

2.1.2 KL:s
regler

För
att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras enligt punkt 1 av
anvisningarna tiU 31 § KL att den har meddelats i en här i landet bedriven
försäkringsrörelse samt att inte andra försäkringsbelopp än ålderspension,
invalidpension eller efterlevandepension utgår på grund av försäkringen. Med
tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring som har samband med
tjänsten och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit sig att svara
för betalning av hela avgiften.

För
premier för egen pensionsförsäkring får skattskyldig avdrag enligt beslämmelsema
i 46 § 2 mom. KL. Avdraget får mte överstiga hans A-inkomst för
beskattningsåret eller närmast föregående år och beräknas med hänsyn till
storleken av denna inkomst. Avdraget får uppgå tUl högst 30 % av inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse och 10 % av

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 24

annan
A-inkomst, beräknat på en sammanlagd A-inkomst som motsvarar högst 20
basbelopp. Avdraget får dock i stället beräknas tiU högst 7 000 kr. plus 30 %
av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst
av 23 000 kr.

Reglerna
om arbetsgivares avdragsrätt för kostaader för tryggande av tjänstepension återfmns
i punktema-2 b-e av anvisningama tiU 29 § KL. Dessa bestämmelser omfatiar de
tre huvudformema för tryggande av pensionsutfästelse, nämligen avsättaing till
pensionsstiftelse, pensionsförsäkring och avsättning tUl konto. Bestämmelsema iimebär
att arbetsgivaren får avdrag för så stor del av kostnaderna för de anstäUdas
framtida pensionering som behövs för att helt eller delvis trygga pensionsåtagande
enUgt allmän pensionsphin. Allmän pensionsplan definieras i 4 § tryggandelagen
som sådana aUmänna grunder för pensionering av arbetstagare eUer arbetstagares
efterlevande, som innehåller regler om tryggande av arbetsgivarens utfästelse
genom kreditförsäkring, avsättning tUl pensionsstiftelse enUgt tryggandelagens
bestänmielser eUer annan likvärdig anordning och som på arbetstagarsidan är
godkända av organisation som enUgt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet
är att anse som central arbetstagarorganisation. Om pensionsåtagande enligt
allmän pensionsplan inte föreUgger, skall vid inkomstbeskattningen med allmän pensionsplan
likställas pensionsåtagande för pensionsförmåner som ryms inom vad som är
sedvanligt enligt aUmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande
uppgifter eller hans efterlevande (28 § 1 mom. isjunde stycket KL).

På
arbetsmarknaden finns f. n. ett stort antal pensionsplaner som har karaktär av
allmän pensionsplan. För LO-området gäller den s. k. STP-planen som allmän pensionsplan
(STP = särskUd tilläggspension). STP har tUl syfte att komplettera folkpension
och ATP och utgår numera från 65 års ålder med 10 % av en på visst sätt
beräknad pensionslön för den som är berättigad tiVL full pension. Intjänandetiden
för full STP är i princip 30 år, men f. n. gäUer särskilda övergångsregler som
innebär att väsentUgt kortare tid räcker. STP utgår endast på lönedelar upp
till 7,5 basbelopp.

Den
viktigaste allmänna pensionsplanen för tjänstemän inom det privata
näringslivet är den s. k. ITI'-planen. Övriga pensionsplaner som har genomförts
på den privata arbetsmarknaden inom tjänstemannaområdet har i stor utsträckning
utformats med ITP-planen som förebUd. ITP-planen har också varit utgångspunkt
för den nya lagstiftningen om ändrade beskattningsregler för
tjänstepensionsförsäkringar. Beträffande innehållet i ITP-planen hänvisas tiU
den redogörelse som har lämnats i avsnitt 3.2 i betänkandet. Efter det att utrednmgen
avlämnade sitt betänkande har partema godtagit ett förslag tUl nytt ITP-avtal
som har lagts fram av en särskild förUkningskommJssion. Det nya avtalet avses
gälla tUl den 31 mars 1982. Av intresse i förevarande sammanhang är

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 25

främst
följande ändrmgar i förhållande till det gamla avtalet. I fullfunk-tionsstadiet
1980 utgör ålderspensioneii inkl. beräknad folkpension och ATP ca 65 % av lönen
upp tUl 20 basbelopp. På lönedelar meUan 20 och 30 basbelopp utgör
ålderspensionen 32,5 %. Pensionsåldem för ålderspension är 65 år om inte lägre
pensionsålder har överenskommits mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Avtalet innebär att ITP:s stan-dardplan tillförs en kompletteringsplan till
vilken en viss del av lönesumman avsätts. Kompletteringsplanen är utformad så
att varje tjänsteman själv får bestämma hur han vUl komplettera ITP-planen
inom ramen för den pensionsreserv som har byggts upp för honom enligt kompletteringsplanen.
Han skaU sålunda själv kunna beslämma om han vUl använda dessa medel tiU en rörUg
pensionsålder med möjUghet tUl pension från 62 års ålder eller om han vill
höja sm pensionsnivå livsvarigt från 65 år eller endast under vissa år.

EnUgt 25 § tryggandelagen
skall arbetsgivare, som upphör med näringsverksamhet utan att ansvaret för
pensionsutfästelse överflyttas på annan, i princip trygga upplupen del av
utfästelsen genom att köpa pensionsförsäkring. Från detta krav görs undantag
när pensionsrätten kan anses tryggad utan inköp av försäkring. Arbetsgivare som
enligt nämnda bestämmelse är skyldig att köpa pensionsförsäkring får enUgt
punkt 2 c av anvisningarna tUl 29 § KL avdrag för hela kostnaden för försäkringen.
Sådan avdragsrätt föreUgger dock inte om utfästelsen avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har ett bestämmande inflytande över
företaget (arbetstagare-huvuddelägare enligt utredningens termmologi). För
sådan arbetstagare kan endast pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan
lösas m med obeskattade medel. TiU grund för bedömande av om en arbetstagare
har bestämmande inflytande läggs det samlade innehavet av aktier eUer andelar
hos arbetstagaren själv samt hans föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling
eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo
vari någon av de nämnda personema är delägare.

Enligt
punkt 2 e av anvisningama till 29 § KL kan RSV, om särskilda skäl föreUgger,
medge avdrag för kostnader för att trygga pensionsutfästelse ulöver vad som
följer av här angivna regler. I prop. 1975/76: 31 nämns som ett möjligt
dispensfall att en anställd pensioneras i förtid med fuUa förmåner. Vidare har
skatteutskottet framhållit att frågan om avdragsrätt för
tjänstepensionsförsäkring för huvuddelägare i mindre företag bör kunna prövas
dispensvägen, eftersom avdragsutrymmet är svårt alt bedöma i dessa faU (SkU
1975/76: 20 s. 54 f).

2.1.3
Ikraftträdandebestämmelser för 1975 års lagstiftning m. m.

Huvudregeln
är att den nya lagstiftnmgen skaU tillämpas första gången vid 1977 års taxermg.
Flera viktiga undantag finns dock från denna regel.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 26

De
nya s. k. kvaUtativa reglerna för pensionsförsäkringar dvs. de regler i punkt
1 av anvisningama tUl 31 § KL som anger vilka krav som måste vara uppfyllda för
att en försäkring i skattesammanhang skall anses som pensionsförsäkring tUlämpas
första gången vid 1977 års taxering. Om en pensionsförsäkring har tagits i
överensstämmelse med ansökan som har kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år 1975 skall dock även i fortsättningen äldre
bestämmelser tUlämpas på sådan försäkring (2 § ikraftträdandelagen).

Även
beträffande avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar tUl-lämpas de nya bestämmelsema
första gången vid 1977 års taxering. Om försäkringen har tagils på gmnd av
ansökan som har kommit in tiU försäkringsgivarens huvudkontor efter den 20
januari 1975 gäUde dock särskilda regler redan vid 1976 års laxering (6 §
ikraftträdandelagen).

I
fråga om arbetsgivares avdrag för kostnader för anställdas pensionering skall
de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har
utfästelse om pension lämnats skriftUgen senast den 31 december 1975 får dock
äldre bestämmelser tillämpas även i fortsättningen (8 § första stycket ikrafrträdandelagen).
Beträffande avdrag för kostnader för pensionsutfästelse till arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget gäller dock följande (8 § andra stycket ikraftträdandelagen). I fråga
ora pensionsförsäkring för sådan anställd skaU de nya reglema tillämpas redan
vid 1976 års taxering om försäkruigen har tagits på gmnd av ansökan som har
kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 24 april 1975.
Tryggas pensionsutfästelsen genom avsättning tUl stiftelse och avslutas
räkenskapsåret efter den 30 juni 1975 får avdrag för avsättning till stiftelse
ske endast för att uppbringa stiftelsens tillgångar såvitt de är hänförliga lill
här ifrågavarande arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Om tryggandet sker genom avsättning
till konto och räkenskapsåret avslutas efter nämnda tidpunkt, medges avdrag för
ökad avsättning endast i den mån ökningen behövs för all trygga
pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan.

Ora
särskilda skäl föreligger kan RSV enligl 8 § tredje stycket Ucraft-trädandelagen
besluta att avdrag för kostnad som hänför sig till tid före ikraftträdandet,
dvs. före den 1 januari 1976, får raedges med högre belopp än som följer av ikraftlrädandelagens
bestämraelser. RSV har utfärdat anvisningar angående avdrag vid 1976 års
taxering för avgift för pensionsförsäkring sora den skattskyldige tecknat under
tiden den 21 ja-nuari-den 19 november 1975 (RSV Dt 1975: 51) och anvisningar om
avdrag för erlagd begynnelse- eller engångspremie för tjänstepensionsförsäkring,
som tecknats under tiden den 25 april-den 19 november 1975 (RSV Dt 1975: 52).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 27

För
att undamöja vissa problem i samband med övergången till de nya bestämmelsema
har i prop. 1975/76: 208 ora ändrade beskattningsregler för vissa äldre
pensionsförsäkringar m. m. bl. a. föreslagits en ändring i 8 § andra stycket
ikraftträdandelagen. Ändrmgen avser de faU då pensionsförsäkring för
arbetstagare med bestämmande inflytande i företaget har tagits på grund av
ansökan sora korarait in tUl försäkringsgivarens huvudkontor senast den 19
november 1975 och innebär att arbetsgivaren i dessa fall får avdrag för premie
som har erlagts under år 1976 raed belopp motsvarande 30 % av arbetstagarens
lön från företaget, dock högst med 60 000 kr.

2.2
Utredningens aUmänna överväganden

Utredningen
konstaterar att vissa tillämpningsproblem kan uppkomma vid tolkningen av
begreppet allmän pensionsplan och de bestämmelser som kan anses falla inom
ramen för en sådan plan. Vidare har utrednmgen funnit att svårigheter kan
uppstå vid tillämpningen av de regler som gäller för arbetstagare som inle
omfattas av aUmän pensionsplan. För att komma lUl rätta med dessa svårigheter
liksom vissa andra problem med anknytning till den nya lagstiftningen föreslår
utredningen nya regler som i flertalet fall medför en utvidgad avdragsrätt för
arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering. Utredningen
har vid utformningen av sina förslag strävat efter att underlätta
genomförandel av 1975 års lagstiftning genom att utvidga arbetsgivares rätt
att göra avdrag för pensionsutfästelser sora inte överstiger den stadard som
statsmakterna uppställde vid genomförandet av 1975 års lagstiftning, dvs.
pension raotsvarande ITP-nivån. Utredningen framhåller att dess förslag gör det
ännu mer angeläget än tidigare alt förenkla taxeringsarbetet på detta område. I
detta syfte föreslås att arbetsgivares och försäkringsgivares uppgiftsskyldighet
enligt taxeringslagen (1956: 623), TL, skall utvidgas i vissa faU.

2.3
Remissyttrandena

Flertalet
remissinstanser tUlstyrker i princip utredningens förslag. Svenska
bankföreningen, Sveriges grossistförbund och Sveriges industriförbund
framhåller atl ett genomförande av ulredningens förslag skulle leda till
väsentliga förbättringar i förhållande lill nu gällande lagstiftning. LRF
påpekar bl. a. att en viktig konsekvens av förslaget skuUe bli att antalet
dispenser på detta område kunde nedbringas. Länsstyrelsen i Kristianstads län tiUstyrker
visserligen förslaget men konstaterar samtidigt alt det inte medför någon
förenkling av beskattningsreglema.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 28

FPG
konstaterar att utredningens förslag tydligt visar de svårigheter som är
förenade med en ingående reglering av avdragsrätten för tjänstepensionskostnader.
Bolag:et frarahåller därför att dess principieUa uppfattning är att tjänstepensionsorarådet
borde lämnas utanför regleringen av avdragsrätten. Liknande synpunkter
framförs av bl. a. LRF, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges
advokatsamfund och Skånes handelskammare.

3
Skattemässiga problem som uppkommer i samband med tolkningen av begreppet
allmän pensionsplan

3.1
Förhandstecknad full ITP

3.1.1 Nuvarande
ordning

Vid
tidigare avtal om ITP har partema flera gånger kommit överens om ett stegvis
ikraftträdande av nya bestämmelser. Det har då förekomrait att företag har
tecknat den nya planens fulla nivå omedelbart (förhandstecknad fuU ITP). Det har
ansetts i viss mån osäkert om en sådan förhandstecknad ITP skall anses utgöra aUmän
pensionsplan redan från tecknandet.

3.1.2 Utredningen

Utredningen
frarahåller att företag sora vid successivt ikraftträdande av en ny ITP-plan oraedelbart
viU teckna försäkruig upp tiU den slutUga nivån bör ha möjUghet att göra detta.
Utredningens uppfattning innebär att planens slutUga nivå skaU betraktas som
allmän pensionsplan även under den övergångstid som har avtalats för att bygga
upp förmånen. Ulredningens författningsförslag innehåller inte någon uttryckUg
bestämmelse angående förhandstecknad fuU pensionsrätt.

3.1.3 Remissyttrandena

Utredningens
förslag godtas eUer lämnas utan eriman av flertalet remissinstanser. Folksam,
KF och KP framhåller alt man utgår från att förslaget inte är begränsat tUl ITP
utan gäller samtUga befintUga planpensionssystem. Kammarrätten i Göteborg
påpekar att den föreslagna avdragsrätten enligt utredningens förfaltningsförslag
synes fömtsätta att utfästelsen har tryggats genom pensionsförsäkring eller
kreditförsäkring. Enligt kararaarrättens menmg bör motsvarande avdragsrätt gäUa
även när försäkring inte föreUgger. Kammarrätten framhåller också att lagtexten
bör kompletteras med en bestäraraelse om att avdragsrätten för att trygga fuU
pensionsförmån vid stegvis ikraftträdande av allmän pensionsplan inte skall
begränsas av den s. k. åttaprocentregeln (angående sistnämnda regel hänvisas tiU
avsnitt 4.2). Även LSK anser att en ut-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 29

trycklig
föreskrift om omedelbar avdragsrätt i dessa faU bör införas i lagtexten.
Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår att omedelbar avdragsrätt skaU föreUgga
även vid avsättning tiU konto.

3.2
Avgång i förtid. Lägre pensionsålder

3.2.1 Nuvarande
ordning

Det
förekommer att anstäUda pensioneras före ordmarie pensionsålder men att
arbetsgivaren ändå åtar sig alt utge fuUa pensionsförmåner. Sådan avgång i
förtid kan t. ex. ske vid rationaliseringar och föregås ofta av förhandUngar meUan
arbetsgivaren och den anstäUdes fackliga organisation. Det är i sådana fall
ofta ett fackUgt krav att pensionen tryggas genom att arbetsgivaren betalar en
engångsavgift tUl försäkringsanstalt eUer gör en engångsavsättning inom ramen
för FPG/PRI-syslemet. F. n. gäUer enUgt punkt 2 e av anvisningarna till 29 §
KL att arbetsgivare kan få avdrag för sådana kostnader efter dispens från RSV (jfrprop.
1975/76: 31 s. 134).

3.2.2 Utredningen

Utrednmgen
frarahåller att bl. a. ITP-planen gÖr det möjUgt att avtala om lägre
pensionsålder än 65 år. Ett avtal härom kan därför enUgt utredningens
uppfattning inte anses innebära någon avvikelse från allmän pensionsplan. Detta
medför enUgt utredningen att någon dispens inte bör krävas för avdrag för
kostnader på grund av avtalet när pensionsåtagandet har gjorts enligt allmän pensionsplan
eller när åtagandet enligt 28 § 1 mom. sjunde stycket KL skaU likstäUas med
allmän pensionsplan. Utredningen anser dock att detta bör gälla i obegränsad
utsträckning endast i de fall där den anstäUde saknar ägarinflytande i
företaget och där alltså ett reellt tvåpartsförhåUande föreUgger mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Härvid måste beaktas att den lägsta pensionsåldem
för att en försäkring enhgt punkt 1 av anvisningama tiU 31 § KL skall anses som
pensionsförsäkring är 55 år. En så låg pensionsålder kan enUgt utredningens
mening inte accepteras för en arbetstagare som är huvuddelägare. Skälet härtiU
är att en sådan möjlighet i dessa faU på grund av arbetstagarens inflytande i
företaget kan antas komma att utnyttjas i annat syfte än för pensionering, t.
ex. för inkomstutjämning. Utredningen anser å andra sidan, med hänsyn tiU den utveckUng
som f. n. sker på arbetsmarknaden mot en rörUgare pensionsålder, att det även
beträffande arbetstagare-huvuddelägare bör finnas möjUghet att bestämma en
lägre pensionsålder än 65 år. För denna kategori föreslås därför att det skall
vara möjligt att utan dispens nedsätta pensionsåldem tiU 62 år. Utredningen fömtsätter
att avdrag för kostnader för att trygga en lägre pensionsålder än 62 år i dessa
faU bör få ske efter dispens från RSV. Sådana dispensansökningar torde enligt
utredningens mening bU

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 30

av
den art att försakririgsteknisk sakkunskap skulle vara värdefull vid
bedömningen. Utredningen föreslår därför att RSV i normalfallet inhämtar
yttrande från Svenska Urförsäkrmgsbolags skattenämnd.

Om
en arbetstagare-huvuddelägare redan har en lägre pensionsålder än 65 år anser
utredningen att han bör få bibehåUa denna lägre pensionsålder, dock lägst 55
år. En förutsättning för detla är alt skriftlig utfästelse härom lämnats
senast desn 31 december 1975.

3.2-3
Remissyttrandena

Utredningens
förslag om avdragsrätt för pensionskostaader vid avgång i förlid kommenteras
av flera reraissinstanser. Förslaget om åldersgränser tUlstyrks i princip av
försäkringsinspektionen, TOR, RSV och LSK. Ett stort antal remissinstanser
förordar emeUertid att en lägre pensionsålder än 62 år för arbetstagare-huvuddelägare
bör kunna godtas utan dispens. Sålunda föreslår kammarrätten i Göteborg samt
flera remissinstanser inom den privata, sektom att åldersgränsen även i dessa faU
bör sättas tUl 55 år. Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags
riksförbund, Folksam, KF, KP, FAR och Försäkringstjänsteman-naförbundet
föreslår att pension till arbetstagare-huvuddelägare skall kunna utgå från 60
år utan dispens.

Beträffande
de fall då dispens blir aktuell för arbetstagare-huvuddelägare framhåller RSV,
LSK och TOR att frågan om dispensgrunder bör närmare behandlas i propositionen.
RSV, kammarrätten i Göteborg och TOR anser att det i normalfaUen inte bör
krävas att yttrande inhämtas från Svenska livförsäkringsbolags skattenämnd i
dispensärendena.

FPG
påpekar att STP-planen inte innehåller något uttalande om att pension kan utgå
från tidigare tidpunkt än 65 år men att utredningens avsikt torde vara att
arbetsgivaren ändå skall ha möjlighet att avtala med arbetare om
förtidspensionering och få avdragsrätt för kostaaden för att trygga en sådan
pension. Skånes handelskammare framhåller att uitjänandereglerna i STP-planen, enUgt
vilken pensionsrätt uppkommer först under de sista arbetsåren före pensionsåldem,
inte kan få vara vägledande om en arbetsgivare vUJl bygga upp pension åt en
anställd inom LO-området under ett tidigare skede av tjänsten.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Svensk industriförening påpekar att det vid
förtida avgiing och vid utfästelse om lägre pensionsålder inträffar att ATP
försämras och att arbetstagaren kompenseras för detta. Förbundet föreslår att
ett förtydligande uttalande görs i propositionen om att tryggandekostnaden är avdragsgiU
även i dessa fall.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Svensk industriförening anser vidare att det
i 8 § ikraft.trädandelagen bör anges att gränsen för lägsta pensionsålder för
arbetstagare-huvuddelägare inte gäUer då skriftUg utfästelse ora den lägre
pensionsåldern har lämnats senast den 31 december 1975.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 31

3.3
Kompensation för bortfallande ATP vid utlandstjänstgöring

3.3.1 Nuvarande
ordning

Det
förekommer numera ofta att anställda i svenska företag tjänstgör ulomlands
under längre eUer kortare perioder. En sådan utlandsanställning kan, om inte särskUda
åtgärder vidtas, leda till alt den anstäUde får ett sämre pensionsskydd än han
skulle ha haft om han hade tjänstgjort i Sverige under motsvarande tid. Orsakema
till detta är dels att inkorast förvärvad utoralands inle aUtid grundar rätt tiU
ATP, dels att den anställde inle heller alllid kan förvärva molsvarande
pensionsrätt enligt tjänstgöringslandels regler. Resultatet kan således bU att
ATP inte intjänas under utlandsljänstgöringen och inte heUer automatiskt
ersätts av någon motsvarande förmån.

För
att kompensera den anställde för bortfaUet av ATP tecknar arbetsgivaren ofla
en "ATP-liknande" pensionsförsäkring tiU den anstäUdes förmån eller
gör utfästelser av raotsvarande innehåll. Avsikten med detla är i alhnänhel alt
inora ATP:s och ITP:s beloppsramar tUlförsäkra den anställde samraa totala
pensionsskydd sora han skuUe ha haft om han hade arbetat i Sverige hela tiden.
Det har ansetts tveksamt i vilken mån arbetsgivare är berättigad till avdrag
för sådana kostnader.

3.3.2 Utredningen

Utredningen
konstaterar att den pension som arbetsgivaren i dessa faU åtar sig att utge
inte kommer att överstiga den pensionsnivå som stalsmaklema vid genomförande av
1975 års lagstiftning uppstäUde som standard. Enligt utredningens uppfattning
är därför kostnadema för ATP-lUoiande pensionsförmåner avdragsgiUa till den del
de avser att tiUförsäkra den anstäUde ett pensionsskydd som ligger inom ATP:s
och ITP:s beloppsramar. Detta arrangemang motsvarar, enligt utredningens
mening, ITP-planens allmänna intentioner för tryggande av försäkring i nu
avsedda fall.

3.3.3 Remissyttrandena

Vad
utredningen har uttalat i denna del lämnas utan ermran av remissinstansema.

4
Pensionsutfästelser som avviker från allmän pensionsplan

4.1
Nuvarande ordning

Elt
antal företag eller gmpper av företag tiUämpar pensionsplaner som i något
avseende avviker från vad som gäUer enligt den pensionsplan som vanligen tiUämpas
i branschen. I vissa fall avser dessa avvikelser en utbyggnad med pension på
lönedelar över den allmänna pensions-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 32

planens
maximum, medan awik;elserna i andra faU gäller förbättrade pensionsförmåner
inom planens :maximibelopp. 1975 års lagstiftning innebär att avdrag inte raedges
för den del av pensionskostnaden som hänför sig tUl avvikelse från allraän pensionsplan.

Frågan
om avdragsrätt för dessa kostnader aktualiserades vid riksdagsbehandlingen av prop.
197f776: 31. Med anledning av en motion med yrkande om atl smärre avvikelser
från allmän pensionsplan borde kunna godkännas genom dispens frarahöll
skalleutskottet (SkU 1975/76: 20 s. 53 f) att utskottet hade förståelse för
önskemålen att mmdre betydande avvikelser boj-de kunna godtas även i
fortsättningen. Utskottet framhöU också att det enligt dess uppfattning var av
vikt att på alla sätt underlätta genomförandet av de nya reglerna och så långt möjUgt
förenkla uppkommande praktiska problem. Med anledning av vad utskottet hade
anfört begärde riksdagen i skrivelse tUl regermgen (rskr 1975/76: 132) prövning
av möjUghetema alt tUlgodose önskemålen om bibehållen avdragsrätt för
pensionsåtaganden som innebär mindre avvikelse från allmän pensionspkm.

4.2
Utredningen

Som
en bakgrund tUl sina förslag i denna del lämnar utredningen några exempel på
faktiskt förekoramande avvikelser från allmän pensionsplan. Utredningen framhåUer
sålunda att det inom jordbrukskooperationen på de flesta håll tiUämpas en särskUd
pensionsplan, rekommenderad av Lantbrukarnas Rilsförbund. Denna plan ger något
högre sjukpension och famUjepension iin enUgt ITP-planen. Förklarmgen härtiU
är rent historisk. Från kostnadsmässig synpunkt betyder denna "övemivå"
mycket litet. Kostnaden för en nyinträdande 35-årig man belyses enUgt
utredningen av följande sammanstäUning.

Lön
uttryckt i basbelopp

Kostnaden i °y

{, av
lönen

Kostnaden enligt jordbruksplanen i förhållande till ITP

enligt ITP

enligt jordbruksplanen

7,5 10,0 15,0 20,0

5,6

9,8

12,3

12,2

5,6

9,8

12,9

12,7

100% 100% 105% 104%

En
awUielse från alhnän pensionsplan sker också när arbetsgivare inom SPP:s
verksamhetsområde viU ge sina anställda samma pensionsvillkor som gäUer för
statens tjänstemän (en s. k. SPR-härmande plan). Kravet på att SPP måste kunna
fastställa en premie redan vid inträdet gör att SPP i dessa faU måsle försöka
att efterlikna SPR så långt det är möjligt. SPP har därvid valt en schablon,
som avgiftsmässigt över- eUer

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 33

understiger
SPR raed högst 5 %. Utöver ren ITP mnehåUer den SPR-härmande planen för män en
familjepension på 6 % av lönen från botten upp tUl 7,5 basbelopp och för kvmnor
en famUjepension på 18,5 % av lönen upp lUl 7,5 basbelopp. SPR-härmande plan
tillämpas av ca 50 företag.

Som
ytterligare ett exempel på förekommande awUcelser anför utredningen att en
koncern utöver ITP för manliga tjänstemän har en koUektiv familjepension på
lönedelar raellan 15 och 20 basbelopp. Kostnaden för denna plan i förhåUande
till ITP för en nyinträdande 35-årig raan med en lön motsvarande 20 basbelopp
utgör enUgt utredningen 102 %.

Utredningen
framhåUer att uppskattningsvis 200 SPP-anslutna förelag tillämpar
pensionsplaner som innebär förmåner utöver allmän pensionsplan i fråga om
lönedelar inom planens maximibelopp. Det påpekas att dessa avvikelser vanligen
har Uten betydelse för den totala pensionskostnaden och att de ofta har
förekommit inora en bransch eUer ett företag under lång tid. Utredningen
framhåller att de nya reglerna medför alt avdrag numera inte kan medges för kostaader
för tryggande av sådana utfästelser i den mån utfästelserna inte har lämnats
före utgången av år 1975. Utredningen påpekar att den nya skattelagstiftningen
på detta område i och för sig inte, utgör något hinder för arbetsgivare att
lämna utfästelser ulöver allmän pensionsplan men att det är sannolikt att avdragsrätten
är av så väsentUg betydelse att beskattningsreglema ändå kommer att beslämma
utfästelsemas storlek.

Utredningen
delar skatteutskottets uppfattning att det är angeläget att underlätta
genomförandet av den nya lagstiftningen om pensionsförsäkringar genom att
medge avdrag även för kostnader avseende sraärre avvikelser från aUmän pensionsplan.
Av principiella skäl anser dock utredningen att förbättringar svarande mot
lönedelar över ITP-planens maximum inte bör medföra rätt tiU. avdrag.

Utredningen
föreslår att man vid utformningen av regler för en sådan avdragsrätt skall utgå
från kostnadssidan, vilket innebär att avdrag medges för koslnaderna för en pensionsplan
som inte avviker mer från allmän pensionsplan än att den av awikelsema
betingade genomsnittliga kostnadsöknmgen för planen utgör högst en bestämd
andel av kostnaden för allmän pensionsplan. Detta utrymme bör enligt
utredningens menuig få disponeras för avvikelser av det slag som har nänrnts i
de anförda exemplen, allt i den mån awikelsema avser sådana förbättringar av
pensionsförmånerna som svarar mot lönedelar inom ramen för den allmänna
pensionsplanens maximilön.

Ett
vUlkor för avdragsrätt bör enUgt utredningen vara att kostaaden för den aktueUa
pensionsplanen ryms inom den stipulerade merkostnaden. Om merkostnaden genomsnittUgt
överstiger den tUlåtna ramen, bör avdrag medges endast för kostnaden enligt
allmän pensionsplan. Utredningen motiverar denna del av förslaget med att den
antagna procent-

3
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 48

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 34

satsen
måste anses motsvara maximum för vad som kan falla inom begreppet smärre
avvikelser.

Utredningen
framhåller alt de i betänkandet redovisade exemplen på faktiska avvikelser från
allmän pensionsplan från försäkringshåU har uppgivits vara representativa för
de avvikelser som förekommer. De kostaadsberäkningar som har utförts visar
enligt utredningen att de exemplifierade pensionsplanema på ett representativt
personalbestånd samtUga ryms inom en total me:rkostnad motsvarande 8 % av kostaaden
för pension enUgt allmän pensionsplan. Utredningens slutsats är därför alt en
bestämmelse som medger avdrag utöver vad sora nu gäller raed 8 % av kostnad
för pensionsutfästelse enUgt aUmän pensionsplan skuUe medföra avdragsrätt för i
stort sett samtUga förekommande mindre avvikelser från sådan plan. Enligt
utredningens uppfattaing torde en sådan regel även korama att ge möjlighet till
avdrag för avvikelser från den ITP-plan som parterna förhandlade om när
utredningen utformade sitt förslag.

Utredningens
förslag innebär alltså att den kostaadsökning som skaU beaktas skaU vara den genomsnittUga
kostnadsökningen på grund av avvikelserna. Med genomsnittUg kostnadsökning
menas den ökning av kostaadema som uppkommer om samtUga arbetstagare som
omfattas av den aktueUa allmänna pensionsplanen skuUe få de förmåner som avvikelserna
innebär. Förslaget motiveras av att samma avvikelse kan ge olika utslag på
kostnadssidan btToende på ålderssammansättning m. m. i det enskUda företaget.
Denna olägenhet bortfaUer enUgt utredningens mening om kostnadsökningen
beräknas på ett genomsnittligt personalbestånd. Även taxeringsadministrativa
skäl anses tala för en sådan lösning.

Utredningen
konstaterar att de stora svårigheter som redan i dag föreligger för
taxeringsmyndigheterna att avgöra om yrkat avdrag för pensionskostnad
motsvarar kostnad för pension enUgt allmän pensionsplan torde bli än större om
dess förslag i denna del genomförs. Av dessa skäl har utrednuigen ägnat taxerinjjs-
och kontroUfrågoma stor uppmärksamhet. Avsikten har varit att åstadkomma en
ordning som ger taxe-rmgsrayndigheteraa reella möjUgheter att kontrollera
avdrag utan att för den skuU belastas av ett komplicerat och tidskrävande
arbete. I detta syfte föreslår utredningen dels att avdragsrätten för
avvikelser från allmän pensionsplan endast skaU gäUa pensionsutfästelser
tryggade genom pensionsförsäkring och dels att arbetsgivaren på ett särskilt
formulär avsett att bifogas deklarationen skall lämna uppgifter om gjorda
pensionsutfästelser och hur dessa har tryggats. Utredningen har även utarbetat
ett principutkast till ett sådant formulär. Vidare föreslår utredningen att en
arbetsgivare som yrkar avdrag för pensionskostnader som innebär mindre
avvikelse från allmän pensionsplan genom intyg av försäkringsgivaren skall
styrka att avvikelsen inte överstiger godtagen nivå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 35

4.3
Remissyttrandena

Förslaget
att man med utgångspunkt i kostnadssidan skaU bestämma vilka avvikelser från aUmän
pensionsplan som bör vara tillåtna godtas eller läranas utan erinran av
flertalet reraissinstanser. LRF anser dock att det saknas anledning att inte
medge avdrag för hela pensionskostnaden när pensionsförmånerna grundas på
kollektivavtal. Endast när kollektivavtal inte föreUgger är det enligt LRF:s
mening befogat att använda den föreslagna raetoden med awikelseprocent.

Även
utredningens förslag beträffande storleken av de tiUåtna awikelsema Uksom
förslaget att ramen för de tiUåtaa avvikelserna skaU bestämmas med hjälp av en
beräknuig av genomsnittlig kostnad godtas eller lämnas utan erinran av de flesla
remissinstansema. Folksam, KF och KP anser dock att någon kostnadsram inte bör
fixeras i lagtexten. De anser att det i stäUet bör anges i propositionen att raraen
f. n. är 8 % samt att RSV, ora förhållandena ändras, bör kunna utfärda
anvisningar ora ny lämpUg nivå för avvikelserna. Kammarrätten i Göteborg, LSK
och länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om inte rätten till avvikelse
bör begränsas till sådana faU där planen utformats med ITP-planen som
förebild. Skånes handelskammare avvisar förslaget om genomsnittlig
kostnadsberäkning och föreslår i stället att det bör vara det enskUda
företagets kostaader för varje enskilt faU som bör få höjas med en lämpUg
procentsats.

Ett
stort antal remissinstanser motsätter sig utredningens förslag att avdrag för raindre
awikelser skall raedges endast när utfästelsen tryggas genom
pensionsförsäkring. Sålunda anser bl. a. kammarrätten i Göteborg, LSK, FPG,
Svenska bankföreningen, SHIO och Skånes handelskammare att den föreslagna
regeln bör gäUa även när utfästelsen har tryggats genom avsättning tUl
stiftelse eller konto. RSV och länsstyrelsen i Stockholms län föreslår att
avsättning till konto skaU godtas medan bl. a. Folksam anser att rätten tUl
avvikelse bör omfatta de fall då pensionen tryggats genom avsättning tiU
stiftelse. Bl. a. försäkringsinspektionen och RSV anser alt även om
utredningens förslag genomförs skyldigheten att försäkra pensionsförmåner
åtminstone bör begränsas till den del av förmånema som överstiger nivån enligt
allmän pensionsplan.

Bl.
a. Svenska företagares riksförbund, Sveriges advokatsamfund och SRS finner det
stötande att man i de faU där avvikelsen är större än 8 % av kostnaden för aUmän
pensionsplan inte ens godtar den del av den överskjutande kostnaden som ryms
inom 8 %. De framhåUer därvid bl. a. att utrednmgens förslag leder tiU
tröskeleffekter. Enligt RSV kan det diskuteras om mte avdragsrätt bör föreUgga
även i det fall då kostnaden för förmåner som urspmngUgen har legat inom 8 %-ramen
senare på gmnd av ändrat kostaadsläge visar sig något överstiga 8 %.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 36

RSV,
FPG och SPP anser alt det i lagtexten uttryckUgen bör anges att awikelser som
svarar mot lönedelar utöver ramen för den allmänna pensionsplanens maximilön
inte godtas.

5
Tjänstetidsberäkning för full pension

5.1
Nuvarande ordning

Huvudregeln
enUgt ITP och cindra allmänna pensionsplaner är att det för full pension krävs
30 års anställning med pensionsrätt. När en arbetstagare byter anställning
medför han i många fall tjänslepensionsrätt inom ITP-planens område s. k.
fribrev och inom stat och kommun livräntor och får därför tillgodoräkna sig
den gångna tjänstetiden före inträdet hos den nya arbetsgivaren. I gengäld
inräknas den intjänade pensionsrätten i den penisionsrätt som tillkommer honom
enligt den pensionsplan som den nye arbetsgivaren tillämpar. Det förekonuner emeUertid
atl anstäUda som omfattas av en allmän pensionsplan inte kan uppnå den
tjänstelid av 30 år som i allmänhet krävs för fuU pensionsrätt. Orsakerna
härtill kan vara flera. Det kan t. ex. vara så att tidigare tjänst visserUgen
har raedfört rätt till pension men att pensionsrätten varit antastbar och falUt
bort vid avgång ur tjänsten före uppnådd pensionsålder. En annan orsak kan vara
att den anställde har arbetat utomlands och under denna lid inle intjänat
någon pension. Det förekomraer emellertid att arbetsgivaren i sådana faU utfäsler
sig att utge fuU pension eUer pensionsförmåner med muidre reduktion än vad som
följer av pensionsplanen. 1975 års beiikattningsregler för pensionsförsäkringar
ra. m. medför att arbetsgivaren iinte har avdragsrält för kostnader för sådana
utfästelser lill den del de medför förmåner utöver allmän pensionsplan.

5.2
Utredningen

Utrednmgen
ermrar om att 1975 års beskattnmgsregler har utformats i avsikt att göra det möjUgt
att bygga upp en pension som motsvarar den pensionsstandard som gäller vid
allmän tjänst eUer som utgår i enskild tjänst när pensioneringen är anordnad enUgt
ITP-planen. Reglema kan därför sägas ge uttiryck åt uppfattningen att
arbetsgivarna skaU ha möjUghet att med obesikattade medel tUlförsäkra sbia
anställda pension av åtminstone nu angiven omfattning. En konsekvens av delta
är enligt utredningen att anställda vars pensionsgrundande tjänstetid enligt ITP-planens
regler understiger 30 år ändå i vissa faU bör kunna få fuU pension med
avdragsrätt för arbetsgivaren för hela kostnaden och detta oberoende av hur
utfästelsen har tryggats.

Utredningen
föreslår att en anställds tjänstetid hos ett visst företag

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 37

skall
få räknas från tidpunkten för hans anställnmg i företaget även om arbetsgivaren
mträder i ITP-planen först vid en senare tidpunkt. EnUgl utrednmgens
uppfattning kan några allvarUgare mvändnmgar inle resas raot alt man även
medger att tidigare anställning hos ett annat företag får räknas in i
tjänstetiden. Avgiften för en pensionsrätt som svarar mot liden innan ITP-planen
trädde i kraft för den anställde skall enligl förslaget få betalas på en gång eUer
genora förhöjnmg av den framtida avgiften. För att en arbetsgivare med
avdragsrätt skall kunna tillförsäkra en arbetstagare fuU pension enligt ITP-planen
bör enligt utrednmgen krävas att den anställde hos den aktuella arbetsgivaren
och hos tidigare arbetsgivare har en sammanlagd total tjänstetid av minst 30
år, även om denna tiU någon del mte har raedfört pensionsräll. Ulredningen
framhåller alt avsikten med förslaget är atl för varje anställd en
pensionsutfästelse skall kunna tryggas raed avdragsrätt endast intill elt samraanlagt
belopp som motsvarar ITP-planens förmåner. Det skall däremot mte vara möjligt
att tUlgodoräkna gången tjänstetid och samtidigt utöver ITP-planen ha kvar
tidigare intjänad pensionsrätt. Pensionsrätt som har intjänats före
anslutningen skall därför enligt förslagel avräknas från bmttoförmånema enhgt
planen.

5.3
Remissyttrandena

Ett
stort antal remissinstanser, bl. a. Folksam, Försäkringstjänsteman-naförbundet,
LRF, Svenska försäkringsbolags riksförbund, SPP, SHIO, SRS och Sveriges
köpmannaförbund, godtar i princip utredningens förslag men anser att man med anstäUningstid
bör jämställa tid sora egen företagare. Länsstyrelsen i Stockholms län anser däreraot
atl del raed hänsyn tiU kontrollproblemen bör övervägas att begränsa
avdragsrätten till sådana faU där den tidigare tjänsten har fullgjorts här i
riket hos ett företag i vilket den anställde inte har haft något bestämmande
inflytande.

Bl.
a. Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller att det för praktiskt bruk
fordras en regel för beräkning av den pensionsräll som svarar mot tjänstetid
före planens ikraftträdande. LSK ifrågasätter om det inle behövs en generell bestäraraelse
ora hur avräkningsfrågoma skall lösas.

6
Avdragsrätten i fall där allmän pensionsplan inte föreligger 6.1 Kommuners och
kommunala företags pensionsavsättningar

6.1.1
Nuvarande ordning

Enligt
28 § 1 mora. sjunde stycket KL skaU i de faU då pensionsåtagande enligt allraän
pensionsplan inte föreUgger raed allmän pensionsplan likställas
pensionsåtagande för förmåner som ryms inom vad

s. 38 Kontrollera mot PDF

Frop. 1976/77: 48 38

som
är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med
motsvarande arbetsuppgifter eUer hans efterlevande. En fömtsättning är dock
att åtagande som inte har tryggats genom pensionsförsäkring eUer avsättning tiU
stiftelse i stäUet tryggas genom kreditförsäkring.

AUa
kommuner samt ett stort antal kommunala företag och institutioner tiUämpar pensionsregleraenten
som överensstämmer raed ett av kommunförbunden rekommenderat formulär. Delta normalpensionsreg-lemenle
(KPR för det primärkoramunala området, LKPR för det landstmgskoraraunala) har tiUkcmrait
efter förhandlingar meUan kommunförbunden och berörda personalorganisationer.
De kommunala pen-sionsbestäramelsema är inte kollektivavtal ulan fastställs forraeUt
av arbetsgivarsidan.

Vissa
förelag och institutioner sora inte ägs av koramun tiUämpar kommunala löne- och
pensionsbestämmelser. Hit hör ett betydande antal vårdmrättnmgar och
utbildningsanstalter, exerapelvis Svenska diakon- och diakonissällskapen,
riksförsäkringsverkets sjukhus, vårdhem tillhörande De Enskilda Anstalternas
Förbund (DEAF) m. fl., vissa arbetstagarorganisationer samt speciella
institutioner såsom Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaUseringsinstitut
(Spri). En del av dessa institutioner har pensionsstiftelser tiU vilka avsatts
medel motsvarande upplupen pensionsskuld enligt det koramunala normalpen-sionsreglementet.

De
kommunala pensionsregleinentena utgör inte allraän pensionsplan i den menig som
avses i 4 § tryggandelagen. Eftersom de saknar bestämmelser om finansiering
och tryggande av pensionsutfästelserna får de inte heller enligt KL:s beslämmelser
likställas med allmän pensionsplan.

I
praktiken föreligger f. n. vissa svårigheter att kredilförsäkra koramunala
pensioner. Visserligen medger FPG:s bolagsordning kreditförsäkring av andra
utfästelser än enligt ITP-planen, men i praktiken har awikelser från ITP kreditförsäkrats
endast i ringa utsträckning.

Det
är i normalfaUet inte heller möjligt att trygga kommunala pensionsutfästelser
genom pensionsförsäkring. Detta beror på att utfästelserna är bmttoförmåner,
dvs. de inkluderar ATP och folkpension. Det finns f. n. inte något system för
försäkring av bruttoutfästelser. Arbetsgivare som har tillämpat kommunala löne-
och pensionsvillkor och som har ansetts böra försäkra sina pensionsutfästelser
har av KPA, i sararåd med Koraraunalarbetareförbundet, uppmanats att gå över
från KPR tUl ITP, sora är försäkringsbart.

6.1.2
Utredningen

Utredningen
konstaterar att 1975 års lagstiftning har raedfört att arbetsgivare som
tillämpar kommunala pensionsregleraenten i fortsätt-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 39

ningen
i flertalet faU inte kommer att kunna med avdragsrätt trygga pensionsutfästelser
för nyanställd personal. EnUgt utredningens uppfattning är det angeläget att
denna fråga får en snar lösning, eftersora problemen bUr aktueUa redan vid
1977 års taxering.

Utredningen
framhåUer att likformigheten i de kommunala pensionsreglementen som tiUämpas
av kommuner, kommunförbund och kommunala bolag samt av vissa icke-koramunala
företag och institutioner är så stor att man kan tala om en kommunal pensionsplan.
Denna "plan" är enUgt utredningen tUl sin konstmktion i stort sett
likvärdig med ITP-planen, även ora den i vissa delar har en något avvikande ulforranmg.
En naturUg lösning är enligt utredningen att likställa de koramunala pensionsbestäraraelsema
med allmän pensionsplan. Ett problera är då att entydigt definiera begreppet
kommunalt pensionsreglemente. Utredningen föreslår att ett sådant reglemente
skall anses sora aUraän pensionsplan under förutsättning att det är rekomraenderat
av Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet eller Svenska kyrkans försara-Ungs-
och pastoratsförbund och att det har antagits som pensionsreglementen av
kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, KPA, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund, Spri eUer av stiftelse eller företag för
vars utfästelser enligt reglementet borgen har tecknats av kommun eller något
av de nämnda kommunförbunden. Kravet på borgen kan enligt utredningens
uppfattning ses som en motsvarighet till kravet på kreditförsäkring i
nuvarande bestämmelser.

Utredningen
konstaterar alt en fömtsättning för att kunna anta ett kommunalt
pensionsreglemente i praktiken torde vara att KPA administrerar reglementet. KPA
har också enligt utredningen utfäst sig att beträffande saratliga regleraenlen sora
anstalten adrainistrerar utfärda intyg, varav framgår om de av arbetsgivaren
uppgivna pensionskostnaderna slår i överensslämmelse med reglementet. Genom elt
sådanl förfarande anser utredningen alt taxermgsmyndigheternas arbete i hög
grad kan underlättas.

Ett särskUt
problera som utredningen har uppraärksamraat i detta saramanhang är komraunernas
skyldighet att understäUa beslut om bl. a. borgensansvar regeringens
godkännande. EnUgt utredningens uppfattning bör dock denna skyldighel icke
utgöra något hinder mot den föreslagna lösningen. Detta ställningstagande
motiveras fraraför aUt av sociala och praktiska synpunkter. Utredningen erimar
härvid om att den s. k. bruttoraetoden för utbetalande av pensioner sora
används av kommuner och kommunala företag inte lämpar sig för försäkring.

Det
kan enligt utredningens mening inte vara lämpligt att kommunerna och de kommunala
företagen lägger om sitt pensionermgssystem bara för att bU i tiUfälle att kredilförsäkra
pensionsutfästelser. Det är enligt utredningen inte heUer godtagbart att
kommuner och kommunala företag av det slag sora här avses skall uteslutas från möjUgheten
att

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 40

med
bibehållna skattekonsekvenser skuldföra sina pensionsutfästelser.

6.1.3
Remissyttrandena

Ulredningens
förslag i denna del tiUstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Således anser bl. a. KPA, Svenska kommunförbundet och
landstingsförbundet att den föreslagna lösningen är ändamålsenUg. KPA och
Svenska kommunförbundet framhåUer också all det är viktigt att borgensåtaganden
l:år ske utan regeruigens tUlstånd. Även LO finner förslaget väl motiveiat men framhåUer
att det även inom t. ex. Folkels Hus- och Folkets parkrörelserna samt ABF finns
enhetliga pensionsbestäinmelser som tillämpas för grupper av anställda utan att
formella avtal träffats mellan arbetsmarknadens parter. LO anser att även dessa
pensionssystem bör jämstäUas raed allraän pensionsplan. Folksam, KF och KP
föreslår att även pensionssystem som administreras av KP skall betraktas som alhnän
pensionsplan.

TCO
anser att frågan om kommunala pensioner närmast rör ett övergångsproblem
eftersom de kommunala pensionsreglementena avses bU ersatta av kollektivavtal
redan under år 1977. Organisationen godtar i princip utrednmgens förslag men
anser att KPR och LKPR borde anses likstäUda med aUmän pensionsplan även om
arbetsgivaren inte är kommunal huvudman eller har fått särskUd borgen för
pensionsutfästelserna. Skånes handelskammare har inte någon erinran mot
utredningens förslag i sak men framhåller att den lagtekniska lösning
utredningen föreslår skulle innebära att statUga och kommunala
pensionsreglementen fullt ut måste acceptera att pension är intjänad lön,
vilket f. n. inte torde vara fallet.

6.2
Övriga fall

6.2.1 Nuvarande
ordning

Arbetsgivares
avdragsrätt för kostnader för pensionsåtagande för anställda som inte omfattas
av allmän pensionsplan bestäms av den regel i 28 § 1 mom. sjunde stycket KL som
har redovisats i inledningen tiU avsnitt 6.1.1.

6.2.2 Utredningen

Utredningen
konstaterar att s%årigheter uppstår vid den praktiska tiU-lämpningen av
bestämmelserna om avdragsrätt för pensionsåtaganden utanför alhnän pensionsplan.
Dessa svårigheter torde enUgt utredningen till stor del ha sin gmnd i de skUhiader
som råder meUan pensionsförmåner som utgår enligt alhnän piensionsplan och
förmåner som grundas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 41

på
annan pensionsutfästelse. SkUlnaden består i att förmåner enUgt allmän pensionsplan
regelmässigt är bestämda i pensionsreglementen som gäller för ett större anlal
personer och följer växlingar i inkomst och familjesammansättning, medan de
förmåner som utgår enUgt andra pensionsutfästelser är fixerade i individueUa
avtal. Utredningen konstaterar vidare att pensionsreglementena fömtsätter att
de anställda har inkoraster som är konstanta eUer följer ett bestämt
utvecklingsmönster, medan del däremot när det gäUer individueUa tjänslepensionsavtal
i stor utsträckning rör sig om personer raed starkt växlande inkorasler. I
betänkandet frarahålls att de personer sora inte omfattas av allmän pensionsplan
ofta torde vara sådana som antingen ensararaa eller tillsaramans med ett fåtal
delägare driver rörelse i aktiebolagsform. Utredningen påpekar att de inkomster
sådana personer tar ut ur sina företag inte sällan varierar med företagels
resultat, konsolideruigsbehov ra. m. och att även detta förhållande bidrar lill
att försvåra den prövning som nuvarande regler förutsätter.

Mot detma
bakgrund anser utredningen att det finns behov av kompletterande regler på
området. Utredningen föreslår en alternalivregel av innebörd att arbetsgivare
som här avses i stället för att utreda kostnaderna för pensionering enligt
jämförbar allmän pensionsplan skall kunna få rätt till avdrag för premier för
individuella tjänstepensionsåtaganden gentemot arbetstagare, som inte omfattas
av allraän pensionsplan, med belopp som svarar mot viss del av faktiskt
utgiven lön. En förutsättning för denna avdragsrätt bör enligt utredningen vara
att pensionsåtagandet har tryggats genom pensionsförsäkring. Motivet för denna
begränsning är att den anses förenkla taxeringskontrollen, varigenom även
skatteflyktsåtgärder bättre skulle kunna motverkas, samt att det genom en sådan
ordning skulle skapas bättre garantier tiU skydd för här avsedda
pensionsåtaganden. Avdragsrätt enUgt altemativregeln förutsätter vidare att
försäkringen utgör pensionsförsäkring enligt bestämmelsema i punkt 1 av anvisningama
tiU 31 § KL. Utredningen påpekar att förslaget inte innebär någon inskränkning
i arbetsgivares nuvarande möjUgheter alt inom ramen för allmän pensionsplan
trygga pensionsutfästelse till huvuddelägare genom avsättning till stiftelse eUer
till konto Avsatt tiU pensioner.

Vid
utforraningen av sitt förslag till alternativregel har utrednmgen funnit det
naturligt att utgå från de beräkningar sora i förarbetena tiU 1975 års
lagstiftning gjordes i och för bestäraraandet av avdragsrättens omfattning och
som grundade sig på kostaadema utslagna över ge-norasnittet för ett
pensionsskydd av ITP-standard. Detta leder enligt utredningen till att avdrag
bör medges för belopp raotsvarande 30 % av utgiven lönesuraraa till den del
denna inte överstiger 20 basbelopp. Utredningen förklarar sig medveten ora att
detta belopp representerar endast ett mycket grovt genomsnitt och såvitt
avser arbetstagare-huvud-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 42

delägare
i några fall kan bedömas som snävt beräknat. Utredningen påpekar dock
samtidigt att det knappast finns möjUgheter att med bibehållet krav på
enkelhet i adraiidstrationen göra någon differentiering. För att utjärana de skiUnader
i lönesättningen som kan utgöra ett problem främst i fråga om
arbetstagare-huvuddelägare föreslås att som "basår" skaU få räknas antmgen
det aktuella beskattningsåret eller närmast föregående beskattningsår.
Förslaget innebär att överensstämmelse i detta hänseende skulle korama att
föreligga med de regler som gäller för rätten att göra avdrag för premier
avseende privata pensionsförsäkringar.

6.2.3.
Remissyttrandena

Ulredningens
förslag tiUstyrks av bl. a. LSK, Folksam, Försäkrings-tjänstemannaförbundet,
TOR och Svensk industriförening samt raed vissa raodifUcationer av RSV. RSV
föreslår alt sora basår bör föredras det kalenderår sora föregått taxeringsåret
eUer året dessförinnan särat att avdraget bör justeras om räkenskapsåret
omfattar annan tid än 12 månader. Skånes handelskammare har bedömt att utredningens
förslag förutsätter att samtliga pensionsförmåner inom företaget försäkras. Handelskamraaren
avvisar ett siidant krav och menar atl 30-procentre-geln, om den tiUämpas för
huvuddelägare, inle bör hindra företagen att trygga övriga pensioner genom
avsättning tiU konto eller stiftelse. Svenska försäkringsbolags riksförbund
anser att det kan uppkomma vissa tolkningsproblem när det gäUer att avgöra om
en arbetstagare omfattas eUer inte omfattas av aUraän pensionsplan.

Ett
par reraissinstanser anser att den föreslagna avdragsrätten är för begränsad.
Svenska företagares riksförbund anser sålunda att i analogi med vad som har
föreslagits beträffande godtagbar avvikelse vid tryggande av pensionsåtagandeni
enligt plan avdrag bör medges med 33 % av utgiven lönesumma. LRF föreslår att
procentsatsen höjs till 40 % och att raotsvarande höjning också görs
beträffande egenföreta-gamas preraier för privata pensionsförsäkringar.

Några
reraissinstanser med anknytning till den privata sektorn, bl. a. FPG, Svenska
bankföreningen och SHIO, anser att avdragsrält bör föreligga inte endast när
pensionsåtagandet har tryggats genora pensionsförsäkring utan även när
tryggandet skett i de övriga former sora har accepterats i lagstiftningen och
på arbetsraarknaden.

Skånes
handelskammare tar upp en fråga som inte har behandlats av utredningen,
nämligen i vad raån gottgörelse ur en sedan tidigare bildad pensionsstiftelse
kan utjämnas genom avdrag för en raotsvarande pen-sionsförsäkrmgspremie sora i
och för sig går utöver det tUlåtna avdrags-utryramet. Handelskammaren anser att
sådan utjäraning f. n. inte är möjlig raen anser att detta förhåUande bör
ändras.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 43

7
Övriga frågor

7.1. Beskattning av
tjänstepension vid bosättning utomlands

7.1.1 Nuvarande
ordning

I
53 § 1 mom. KL samt punkt 2 av anvisningarna tUl samma lagrum anges under vilka
förutsättningar skattskyldighet för inkomst föreUgger i Sverige. Beslämmelsema
innebär bl. a. följande. Fysisk person är för tid under vUken han har varit
bosatt i Sverige skattskyldig för aU inkomst vare sig den har förvärvats här i
landet eller utomlands. För tid under vilken fysisk person inte har varit
bosatt i Sverige är han skattskyldig för belopp som utgår på grund av
pensionsförsäkring som har meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse
och för annan pension eller förmån som utgår härifrån på grund av fömtvarande
tjänst, om den tidigare verksamheten huvudsakligen har utövats här.
Skattskyldigheten enligt KL:s bestämmelser kan vara inskränkt genom
dubbelbeskattningsavtal.

Bestämmelsen
om skattskyldighet för belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring tUlades
genom 1975 års lagstiftning på förslag i prop. 1975/76: 31. Som bakgrund liU
förslaget anfördes i propositionen (s. 137 f) bl. a. alt pension på grund av
tidigare anställning i Sverige beskattades enligt intem svensk lagstiftning
här i landet oavsett om pensionen hade ordnats i arbetsgivarens regi eUer genom
tjänstepensionsförsäkring. Vidare framhölls att belopp, som utgick på grund av
pensionsförsäkring som försäkringstagaren själv hade tecknat, däreraot enligt
då gällande regler inle kunde beskattas här i de faU då försäkringstagaren var
bosatt utoralands. Avdrag för premie för pensionsförsäkring innebar enligt
föredraganden en form av skattekredit, och han underströk att meningen var att
avdragsrätten vid premiebetalning skulle motsvaras av beskattning då pensionen
föll ut. Denna princip i beskattningen borde inle kunna brytas. Sverige borde
därför behåUa beskattningsrätten för sådana försäkringsbelopp som utbetalas av
försäkringsanstalt som driver rörelse här i landet i den mån avdrag vid
beskattning här har medgivits för motsvarande premier.

7.1.2 Utredningen

Ulredningen
konstaterar att näranda ändring av de regler som gäller för beskattning av
pensionsförsäkringar har medfört att tjänstepension nuraera kan bU olika
beskattad, antuigen i Sverige eUer i bosättningslandet, beroende på om
pensionsutfästelsen har tryggats genom försäkring eUer på annat sätt. Sålunda
kan det enligt utrednmgen t. ex. inträffa att två personer, som intjänat ITP-pension
i Sverige under i övrigt identiska förhållanden, blir olika beskattade beroende
på om pensionerna varit tryggade genom försäkring i SPP eller genom avsättamg
enligt FPG/PRI-systemet. Om skUda delar av en persons pension
har

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 44

tryggats
på olika sätt kan vidare den situationen uppkomma att viss del av pensionen
blir skattepliktig i Sverige och viss del i bosättningslandet. Utredningen
utgår ifrån att dessa olikheter i beskattningen av tjänstepensioner inte har
varit avsedda och föreslår därför att bestämmelserna i 53 § 1 mom. KL och i
punkt 2 av anvisningama tiU 53 § KL ändras på så sätt att bestämmelsen om
skattskyldighet för belopp sora utfaUer på gmnd av pensionsförsäkring inskränks
tUl att avse endast annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.
Däremot kvarstår enligt förslaget föreskriften att "annan pension eUer
förmån", sora utgår härifrån på grund av fömtvarande tjänst, skaU
beskattas i Sverige ora den tidigare verksainheten har utövats här. Förslaget
medför enligt utredningen att näranda olikheter i beskattningen av tjänstepensioner
bortfaller och att för aUa tjänstepensioner, oberoende av hur de har tryggats,
samma regler kommer att gäUa i fråga om skattskyldigheten. Utredningen
framhåller att förslaget inle medför någon ändring beträffande
skattskyldigheten för andra pensionsförsäkringar än tjänste-pensionsförsäkringar.

7.1.3
Remissyttrandena

Utredningens
förslag i denna del tUlstyrks i sak eller lämnas utan ermran av remissinstansema.
RSV anser att det i författningstexten tydligare bör anges att belopp som
faller ut på grund av Ijänstepensionsför-säkring omfattas av uttrycket
"annan pension" och aUtså skall beskattas i Sverige ora beloppet utgår
härifrån på grund av förutvarande tjänst som huvudsakUgen utövats här i landet.
Svenska försäkringsbolags riksförbund, SPP och länsstyrelsen i Stockholms län
erinrar om atl den distraktion som i utredningsförslaget har gjorts meUan
tjänstepensionsförsäkring och privat pensionsförsäkring inte har fått någon
motsvarighet i det nyUgen slutna dubbelbeskattningsavtalet med Spanien.

7.2
När skall s. k. fortsättningsförsäkring anses tecknad

7.2.1
Nuvarande ordning

När anstäUd,
för viUcen arbetsgivare har tecknat kollektiv tjänstepensionsförsäkring, avgår
från sm tjänst utan att någon ny arbetsgivare "övertar" försäkringen,
kan SPP bereda den anställde tiUfäUe att själv överta försäkringen som då
brukar benänmas fortsättnmgsförsäkring. Detta förfarande sker på begiiran av försäkringsmspektionen
och arbetsmarknadens parter. Praktiskt går det tUl så att försäkruigen avgiftsmässigt
låses vid läget före avgången varefter försäkringsförmånerna inte kan höjas. En
sådan försäkring torde enligt utredningen betraktas som en privat
pensionsförsäkring. Tveksamhet råder om en sådan försäkring skaU anses tecknad
vid den tidpunkt då den försäkrade först

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 45

blev
anmäld till inträde i SPP eller då försäkruigen formeUt övertas av den anstäUde.
Problemet får praktisk betydelse eftersom bestämmelsen i 6 §
ikraftträdandelagen innebär fördelaktigare avdragsregler för pensionsförsäkring,
som har kommit ra till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 20 januari
1975, än för försäkring som har tecknats senare. Beskattningsresultatet kan
således bli olika beroende på ora försäkringen skall anses tecknad vid den ena
eller den andra lidpunkten.

7.2.2 Utredningen

Enligt
ulredningens raening bör fortsättiiingsförsäkring anses tecknad vid den
tidigare av de båda angivna lidpunkterna, dvs. när den försäkrade först blev anraäld
hos SPP. Utredningen raotiverar detta stäUningstagande raed att en anstäUd som
övertar en sådan försäkring inte har möjlighet att påverka försäkringens
sammansättning och storlek. Försäkringen är i släUet helt beroende av vad som
gäller enligt den ursprungliga tjänslepensionsförsäkringen. En omständighet,
som indirekt visar alt övertagandet inle innebär en ny försäkring, är enUgt
utredningen att SPP vid denna tidpunkt inte har möjUghet att göra någon ny hälsoprövning,
vilket eljest regelmässigt sker när en ny pensionsförsäkring tecknas.
Utredningen påpekar i detla sammanhang även att, om en arbetsgivare tecknar
individuell tjänstepensionsförsäkring för en anställd och den anstäUde senare
övertar försäkringen, denna anses tecknad vid den tidpunkt då arbetsgivaren
tecknade försäkringen. EnUgt utrednmgens mening saknas skäl för att behandla koUektiva
tjänslepen-sionsförsäkringar sora övergår tiU den anstäUde på annat sätt.

7.2.3 Remissyttrandena

Det
fåtal remissinstanser som kommenterar betänkandet i denna del ansluter sig till
vad utredningen har anfört.

7.3
Utfästelse om pension utöver aUmän pensionsplan lämnad senast den 31 december
1975

7.3.1
Nuvarande ordning

Enligt
8 § första stycket Utraftträdandelagen tiUämpas äldre bestämraelser
beträffande pensionsutfästelse som har lämnats skriftUgen senast den 31 deceraber
1975. En arbetsgivare sora har gjort sådan utfästelse genteraol en anstäUd får
avdrag för hela den kostnad som svarar mot utfästelsen, alltså även för den
del av kostnaden sora raolsvarar förmåner utöver alhnän pensionsplan. Denna
avdragsrätt gäller beträffande aUa som var anstäUda i ett företag senast den 31
deceraber 1975. Om utfästelsen innebär pensionsrätt på lönedelar utöver 20
basbelopp, föreligger avdragsrätt för hela kostnaden för den som var anställd
vid nämnda tid-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 46

punkt,
även om hans lön först senare koraraer att översliga 20 basbelopp.

7.3.2
Utredningen

Utredningen
konstaterar att tfeksamhet råder huruvida en ny arbetsgivare skall tUlerkännas
samma avdragsrält, som har tillkoinmit en tidigare arbetsgivare, i de fall då
en anstäUd som omfattas av den aktueUa beslämraelsen i ikraftträdandelagen
byter anställning under år 1976 eller senare. Enligt utredningens mening är
det vid diskussion av denna fråga lärapUgt att skilja meUan å ena sidan de fall
där anstäUning byts mom samma företag eller koncem och å andra sidan byte tUl anstäUning
i helt fristående företag.

Vad
först beträffar de faU då anstäUning byts inom samma företag eller koncem framhåUer
utredningen att skattereglerna kan få olika konsekvenser i olika faU. Om flyttaing
sker från en avdelning inom arbetsgivarföretaget tUl en annan forisätter sarama
pensionsutfästelse alt gälla, vUket medför att flyttainger inte får några
skattekonsekvenser i nu aktuellt avseende. Sker flyttningen däremot t. ex. till
ett nystartat koncernföretag lär en ny pensionsutfästelse lämnas. I sistnämnda
fall torde enligt utredningen gällande regler innebära att den del av pensionskostnaden
som går utöver allmän pensionsplan inte blir avdragsgill. EnUgt utredningens
uppfattning är derma skUlnad i avdragsrätten olycklig, eftersom den inte kan
motiveras av skattepolitiska skäl och eftersom den anställde i båda fallen även
efter bytet av anställning kan korama att ha i huvudsak samma arbetsuppgifter
som tidigare. Utredningen föreslår därför såvitt gäUer andra arbetstagare än
arbetstagare-huvuddelägare att en tidigare lämnad utfästelse ora pension
utöver allmän pensionsplan skaU medföra avdragsrätt i samma omfattning som
tidigare, även ora arbetstagaren byter anställnmg inom företaget eller koncemen
efter den 31 deceraber 1975.

Utredningen
anser däremot uite att de särskUda skäl som talar för bibehållen avdragsrätt
vid byte av anställning inom sarama företag eUer koncem kan göras gäUande raed sarama
styrka om den anstäUde övergår tUl en helt ny arbetsgivare. Det kan visserUgen
enligt utrednmgen även beträffande dessa fall anföras, att det är naturligt att
den som på gmnd av en före den 31 deceraber 1975 lämnad utfästelse har fått pensionsrätt
utöver aUraän pensionsplan skaU få behåUa denna vid byte av företag. Det skulle
dock enligt utredningens mening föra för långt att låta tidigare pensionsutfästelser
följa med en anställd vid byte tUl en helt ny arbetsgivare. Utredningen påpekar
emeUertid att dess förslag i och för sig inte innebär något hinder för den nye
arbetsgivaren att åta sig att utge pension i enlighet med en äldre utfästelse.
Vad frågan gäUer är om den nye arbetsgivaren h(;lt eller endast delvis skall
kunna trygga utfästelsen med obeskattade raedel.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 47

7.3.3
Remissyttrandena

En
klar raajoritet bland reraissinstanserna, t.ex. kammarrätten i Göteborg,
försäkringsinspektionen, RSV, LO, Svenska bankföreningen, SACO-SR och TCO,
förordar att ifrågavarande äldre pensionsutfästelser bör kunna tryggas med avdragsrält
av en ny arbetsgivare också efter den anstäUdes övergång till förelag utanför
koncernen. Som skäl för en sådan lösning har bl. a. anförts att den även i skattemässigt
hänseende skulle ge uttryck för principen om arbetstagarens obundenhet av viss
arbetsgivare samt att ett anstälhimgsbyle inte bör medföra försämrade
möjligheter att få pensionsutfästelser tryggade.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund och TOR, som i övrigt delar majoritetens
uppfattning, pekar på ett annat problem som uppkomraer i detta sammanhang, nämUgen
vad som gäUer i fråga om avdragsrätten för pensionslöfte utöver plan, som har
lämnats före den 31 december 1975 till en arbetstagare raed bestäraraande
inflytande, när denne senare genora Överlåtelse av aktiema förlorar detta
inflytande. Riksförbundet berör även de problera som uppkommer i det motsatta faUet,
dvs. när en arbetstagare med bestäraraande inflytande har intjänat viss
pensionsrätt under tid då sådant inflytande saknades.

7.4
Sambandet mellan avdrag för pensionsförsäkringspremier och de ändrade avdragsreglema
för egenavgifter

7.4.1
Nuvarande ordning

1975
års lagstiftaing ora pensionsförsäkringar m. ra. innebär att den sora har
inkomst som hänför sig till jordbmksfastighet eUer rörelse får göra avdrag för kostaad
för premie för egen pensionsförsäkring med högst 30 % av sådan inkomst. Avdrag
beräknas högst på en sammanlagd A-inkomst sora motsvarar tjugo gånger det
basbelopp som enUgt lagen (1962: 381) ora allmän försäkring har bestämts för
januari månad året närmast före taxeringsåret. Alternativt får avdraget
beräknas tiU 7 000 kr. järate 30 % av nämnda inkomster intiU en sammanlagd A-inkomst
av 23 000 kr. Avdrag beräknas i sin helhet antingen på den inkorast som skaU
tas tiU beskattoing under beskattningsåret eUer på inkorast året närraast
dessförinnan.

Genom
lagstiftamg under våren 1976 infördes nya avdragsregler för egenavgifter ra.
ra. (prop. 1975/76:178, SkU 1975/76: 68, rskr 1975/ 76:408, SFS 1976:460). Med egenavgifter
avses socialförsäkrmgs-avgifter och allmän arbetsgivaravgift som utgår på egenföretagares
inkomster. De nya reglema iimebär att sådana avgifter fr. o. ra. 1977 års
taxering skall dras av som omkostnad i förvärvskäUan vid beräkning av inkomst
av jordbmksfastighet och rörelse i stäUet för sora tidigare sora allraänt
avdrag. Från inkomsten under visst beskattnmgsår medges ett schablonavdrag för egenavgifter.
Detta avdrag avstäms senare raot de

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 48

definitiva
avgifter som påförs på grund av Inkomsten i fråga. De nya avdragsreglerna för egenavgifler
kommer att raedföra att ulrymraet för avdrag för premier för privat
pensionsförsäkring komraer att minska utora i de fall då inkorasten även efter
schablonavdrag uppgår till mmst 20 basbelopp.

7.4.2
Utredningen

Utrednmgen
erinrar om att föredraganden i prop. 1975/76:178 om ändrade avdragsregler för egenavgifter
hade påpekat att en överflyttning av avdragsrätten liU den inkomstbringande förvärvskäUan
inte bara skuUe komma alt medföra en avgiftsmmskning utan alt även förmånssidan
skuUe påverkas. Det hade sålunda framhåUits atl såväl den pensionsgrundande
som den sjukpenninggrundande inkomsten skulle komma alt beräknas på i princip
samma sätt som för löntagare. De ändrade avdragsreglema för egenavgifter
skulle därför i många fall komma att leda tUl att underlaget för iVTP minskade.
Enligt utredningens mening är det olyckUgt om därutöver underlaget för
avdragsrätt för premie för privat pensionsförsäkring skulle minska. Utredningen
fömtsätter att någon inskränkning i avdragsrätten för
pensionsförsäkringspremier inte var avsedd när den nya lagstiftningen om egenavgifter
genomfördes.

Utrednuigen
anser således atl det även i fortsättningen bör vara möjligl alt göra avdrag
för premie för pensionsförsäkring i samraa omfattnmg som innan lagstiftningen
om nya avdragsregler för egenavgifter ge-norafördes. Ett sådant resultat kan enUgt
ulredningen uppnås på i princip två skUda sätt, nämligen antingen så atl försäkringsavdraget
får göras från inkomst av jordbruksfastighet och rörelse innan dessa inkomster
reduceras med schablonavdi-ag för egenavgifter eUer genom att försäkringsavdraget
beräknas på nämnda inkomster efter schablonavdrag men raed en högre procentsats
än sora f. n. gäller. Ulredningen anser att en lösning enUgt det första
alternativet är avsevärt lättare att genoraföra och att en sådan lösning också iinnebär
en säkrare raetod att uppnå önskat resultat. Utredningens förslag innebär
därför att avdrag för preraie för privat pensionsförsäkring skall få göras med
30 % av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökad med erhållet
schablonavdrag för egenavgifter. EnUgt utrednmgens mening bör man vid beräkning
av avdraget för pensionsförsäkruigar inte ta hänsyn tiU de korrigeringsposter
som kan bli aktuella när schablonavdraget skall avstämmas mot de definitiva egenavgiftema.

7.4.3
Remissyttrandena

Bland
remissinstanserna har LRF särskUt understmkit vikten av att förslaget genomförs.
Förslaget tiUstyrks även av Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges
advokatsamfund, SRS, Svensk industriförening och länsstyrelsen i Stockholms
län. Kammarrätten i Göteborg vUl

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 49

inle
motsätta sig förslaget, och TOR godtar detta i prmcip men framhåller samtidigt
att förbundet därraed inte har tagit ställning tiU frågan huruvida inkorasten
efter tillägg av schablonavdrag för egenavgifter utgör ett rättvisande underlag
för beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier.

Förslaget
avstyrks däremol av RSV, LSK och LO. RSV anser del inle nödvändigt att
komplicera lagstiftningen och dess tillämpning med justeringar av detla slag.
LO framhåller bl. a. alt förslaget strider mot syftet alt uppnå likställighet
mellan rörelseinkomster och lönlagarinkoras-ter.

7.5
Yissa taxeringsfrågor

7.5.1 Utredningen

Utredningen
har ägnat del praktiska taxeringsarbetet och kontrollfrågorna slor uppraärksarahel.
Utgångspunkten för laxeringsarbelet bör enligt utredningen vara elt särskilt forraulär,
avsett all biläggas deklarationen. Arbetsgivaren skall enligt forrauläret
lämna grundläggande upplysningar om sina pensionsutfästelser och sättet för
deras tryggande. Ett utkast till formulär har inlagils i betänkandet. Enligt
utredningens uppfattning torde en sådan uppgiflsskyldighel redan följa av beslämmelsema
i 25 och 26 §§ TL. Vidare föreslås vissa redaktionella ändringar i 30 § 2 mora.
TL till följd av utredningens förslag till ändringar i KL.

För
att ytterligare underlätta laxeringsarbelet och taxeringskontrollen föreslår
utredningen dessutom att försäkringsgivare skall åläggas att lärana intyg i de
fall då arbetsgivare tiUärapar pensionsplan. En bestäraraelse om sådan uppgiflsskyldighel
bör enligl utredningen tas in i ett nytt fjärde moment till 30 § TL.

7.5.2 Remissyttrandena

RSV
tillstyrker i princip utredningens förslag i denna del. Svenska bankföreningen,
Sveriges grossist förbund och Sveriges industriförbund ifrågasätter däremot ora
uppgiftema behöver infordras varje år. Sistnäranda reraissinstanser anser liksora
bl. a. försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund att
utkastet till formulär behöver bearbetas ytterligare.

8
Ikraftträdande 8.1 Utredningen

Utredningen
erinrar om att det i direktiven har framhållits att det är önskvärt att
lagstiftning i den fråga som riksdagen har påkallat prövning av dvs.
bibehållen avdragsrätt för tryggande av pensionsåtagande som iimebär mindre
avvikelse från allmän pensionsplan kan tilläm-

4
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 48

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 50

pas
redan vid 1977 års taxering. Ulredningen anser det angeläget att även övriga
frågor som behandlas i betänkandet får en snar lösning. Med hänsyn härtUl
föreslås att förslagen i deras helhel tUlämpas första gången vid 1977 års
taxering.

I
belänkandet påpekas att jordbrukare, innehavare av enskild firma, delägare i
handelsbolag etc. intill utgången av år 1975 har haft rätt att teckna
försäkringar som uppfyUde då gällande krav på pensionsförsäkring. För att
åstadkomma en likformig behandling av alla rörelseidkare oavsett företagsform
bör enUgt utredningen den föreslagna altemativregeln om avdrag för kostnad för
Ijänslepensionsförsäkring med högst 30 % av utgiven lön tiUämpas inte endast på
nytecknade individueUa tjänstepensionsförsäkringar ulan även på sådana
försäkringar som omfattas av viUkoren i punkt 1 av anvisningarna lill 31 § KL
i dess lydelse före den 1 januari 1976.

Speciella
övergångsproblem föreligger enligt utredningen i fråga om arbetstagare-huvuddelägare.
Enligt 8 § andra stycket ikraftträdandelagen skulle beträffande dessa arbetstagare
vissa bestämmelser i 1975 års lagstiftning tUlärapas redan vid 1976 års laxering.
Detta gäUde beträffande reglema om avsättning till stiftelse eller konto i de
fall då räkenskapsåret har avslutats efter den 30 juni 1975 och i fråga om avdrag
för premier för tjänstepensionsförsäkring när ansökan har inkommit tiU försäkringsgivarens
huvudkontor efter den 24 april 1975. De av utredningen föreslagna reglerna
innebär för dessa fall viss utvidgning av avdragsrätten särat en ändrad
terminologi och en redaktionell överarbelning av lagstiftningen. Enligt
utredningens mening bör det inte raöta något hinder att tUlämpa de nya
reglerna redan såvitt avser 1976 års taxering, där så är möjligt. Något
särskilt skäl att medge extraordinär besvärsrätt i de fall då 1976 års laxering
redan har vunnit laga kraft anses emellertid inte föreUgga.

Utredningen
frarahåller all den i prop. 1975/76: 208 föreslagna bestämmelsen ora
provisorisk avdragsrätt för preraier avseende tjänstepensionsförsäkringar som
har tecknats senast den 19 november 1975 kan undvaras ora utredningens förslag
angående alternativ avdragsrätt med 30 % av utgiven lön genoraförs. Ulredningen
anser därför att den i nänrnda proposition föreslagna bestämmelsen bör utgå.
Det påpekas att utrednmgsförslaget innebär en viss skärpning, men utredningen
anser denna vara försumbar (det raaxiraala avdragsbeloppet blir enligt utredningens
förslag 58 200 kr. och enligt propositionen avrundat 60 000 kr.). Någon
särskild regel för de fall, sora omfattas av förslaget i propositionen, anser
utredningen således inte vara erforderlig.

Med
hänsyn tUl den osäkerhet som hittUls har rått i fråga om tjänstepensionsförsäkringar
bör enhgt utredningen den bestämmelse i 2 § ikraftträdandelagen, som innebär
rätt att under år 1976 ändra försäk-ringsviUkor inom ramen för de tidigare
gällande anvisningama till 31 §

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 51

KL,
utsträckas att gälla även under år 1977 i fråga om tjänstepensionsförsäkringar.

8.2
Remissyttrandena

Utredningens
förslag till ikraftlrädandebeslämraelser komraenteras bara av ett fåtal
remissinstanser. Svenska försäkringsbolags riksförbund förklarar sig inte ha
något alt erinra mot förslaget. RSV anser att det kan diskuteras ora de ikrafllrädanderegler
sora utredningen har föreslagit bör tas in i den gamla ikraftträdandelagen
eller i en ny lag. Enligt verket talar vissa skäl för den senare lösningen. RSV
anser vidare att arbetstagare-huvuddelägare bör ha rält att tiUämpa de nya
bestämmelserna redan vid 1976 års taxering i den mån detta är förmånligt för
honom samt att han bör ha extraordinär besvärsrätt i dessa fall. RSV påpekar
även att förslaget om avgång i förtid för arbetstagare-huvuddelägare innebär
en skärpning av gällande räll säsom den har kommit till uttryck i ett avgörande
av RSV:s nämnd för rätlsärenden den 18 juni 1976. Enligt verkels mening är det
därför mindre lämpligt att låta denna bestämmelse gälla aUa skriftliga
utfästelser lämnade efter den 31 december 1975.

Skånes
handelskammare anser att förslaget i prop. 1975/76: 208 bör genoraföras trots
utredningens förslag eftersom propositionen omfattar en vidare krets av
skattskyldiga än utredningsförslaget.

9
Föredraganden

9.1
Allmänna överväganden

Hösten
1975 infördes nya beskattningsregler för pensionsförsäkringar och för
arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering.
Lagstiftningen innebar en genomgripande ändring av de regler som dittUls hade
gällt på området och medförde bl. a. att avdragsrätten för dessa kostnader på
olika sätt begränsades.

En
arbetsgivare kan nu liksom tidigare välja mellan att låta en försäkringsanstalt
ombesörja de anställdas pensionering eller att sköta pensioneringen i egen
regi. I det förra fallet tecknar han en tjänstepensionsförsäkring och betalar
premier för denna, varefter försäkringsanstalten betalar ut pensionen. Vid
pensionering i företagets egen regi kan pensionsutfästelserna tryggas genora
avsättning till stiftelse eller till konto Avsatt till pensioner. Såvitt gäller
utfästelser som tryggas genom avsättning till stiftelse eller konto finns de
grundläggande civilrättsliga bestämmelserna i lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. ra., tryggandelagen, till vilka de skatlerättsliga reglema
i komraunalskattelagen (1928: 370), KL, anknyter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 52

KL:s
regler innebär all arbetsgivaren numera oberoende av om han li7ggar utfästelsen
genom pensionsförsäkring eller genora avsättning till pensionsstiftelse eller
konto får göra avdrag för så stor del av kostnadema för de anställdas
framtida pensionering som behövs för alt hell eller delvis trygga
pensionsåtagande enligt allraän pensionsplan. Begreppet allmän pensionsplan
definieras i 4 § tryggandelagen. Ora allmän pensionsplan inte föreligger,
skall vid inkomstbeskattningen raed sådan plan likställas pensionsåtagande för
förmåner sora ryras inora vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i
fråga om arbetstagare med molsvarande uppgifter eller hans efterlevande. En
förutsättning är i sistnämnda fall all åtagandet tryggas genom
pensionsförsäkring, avsättning tUl pensionsstiftelse eller kreditförsäkring.

Redan
i den proposition som. låg till grund för 1975 års lagstiftning pekade
föredraganden på vissa frågor angående beskattning av tjänstepensioner som
skulle förbli olösta även om hans förslag genomfördes (prop. 1975/76: 31 s.
145). Vidare begärde riksdagen i skrivelse lill regeringen (rskr 1975/76: 132)
prövning av möjlighelerna alt tUlgodose önskeraål om bibehållen avdragsrält
för pensionsåtaganden sora avviker från allmän pensionsplan. I den praktiska tUlämpningen
av lagstiftningen har ytterUgare problern uppmärksammats. För atl överväga dessa
frågor tillkallades Utredningen (Fi 1976: 02) om beskattning av tjänstepensioner.
Ulredningen har avgeit delbelänkandet (Ds Fi 1976: 6) Avdrag för kostnader för
tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allraän pensionsplan, ra. ra. I
betänkandet behandlas den av riksdagen väckta frågan liksora vissa problem av
i huvudsak teknisk art med anknytning till den nya lagstiftningen. Ulredningens
förslag raedför i flera fall en ulvidgning av arbetsgivares avdragsrätt för
kostnader för tryggande av anstäUdas pensionering. Utredningen har vid ulformningen
av sina förslag strävat efler alt underlätta genomförandet av 1975 års
lagstiftning och alt utöka arbetsgivarnas möjligheter att göra avdrag för pensionsutfästelser
inom den ram som statsmakterna fastställde vid ge-noraförandet av 1975 års
lagstiftning. Vidare har utredningen ägnat uppraärksamhet ål taxerings- och
kontrollproblemen. För att lösa dessa problem föreslår utredningen bl. a. all
arbetsgivares och försäkrmgsgiva-res uppgiftsskyldighet skall utvidgas i vissa
fall.

Flertalet
remissinstanser släller sig i huvudsak positiva tiU utredningens förslag, även
om de samtidigt riktar viss kritik mot den tekniska detaljutformningen. Några
remissinstanser med anknytaing till den privata sektorn anser dock alt förslagen
även om de i och för sig innebär förbättringar ändå tydligt visar de
svårigheter som uppkomraer vid en ingående reglering av avdragsriitten för
tjänstepensionskostnader. Dessa remissinstanser anser därför att
tjänstepensionerna bör hållas utanför det regelsystem som begränsar avdragsrätten
för pensioneringskostnader.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 53

För
egen del får jag anföra följande. Utgångspunkten för 1975 års lagstiftning var
alt avdragsrätten för kostnader för pensionering skulle begränsas så att endast
verkliga pensioneringsbehov kunde tillgodoses med obeskattade medel.
Skatteutskottet ansåg att dessa skäl i princip borde föranleda begränsning av
avdragsrätten inte bara i fråga om skattskyldigs egna
pensionsförsäkringspremier ulan även på tjänstepensions-området. Utskottets
bedömning delades av en klar raajoritet i riksdagen. De nya reglema blir i
huvudsak tillämpUga första gången vid taxeringen för innevarande år, och raan
kan utgå ifrån alt arbetsraarknadens parter, försäkringsanstalierna och laxermgsrayndighelerna
har vidtagit en rad åtgärder för att inrätta sig efter det nya systemet. Med
hänsyn till det anförda talar enligt min mening såväl principiella sora
praktiska skäl raot alt nu överväga en total oraläggning av de nya beskattningsreglema
på tjänstepensionsområdet. Jag anser i stället att man på det sätt sora
utredningen har föreslagit bör underlätta genoraförandet av 1975 års
lagstiftning genora smärre justeringar av de nya reglema. Enligt mui raening är
utredningens förslag i allt väsentligt ägnade att tillgodose detta syfte.
Frågan humvida en raer genomgripande ändring behövs får prövas när man har
vunnit praktiska erfarenheter av hur det nya systemet fungerar.

9.2
Förhandstecknad full pension enligt allmän pensionsplan

Utredningen
föreslår alt företag som vid ett successivt ikraftträdande av en ny ITP-plan oraedelbart
tecknar försäkring eUer lämnar utfästelse upp till den slutliga nivån skall få
avdrag för denna kostnad.

Utredningens
förslag har godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

Även
jag anser att omedelbar avdragsrält bör föreligga i dessa fall. I likhet med
ett par av remissinstanserna anser jag att avdragsrätten bör regleras i lag och
jag föreslår därför att punkt 2 e av anvisningarna tiU 29 § KL kompletteras med
en bestäraraelse härom. Eftersom tveksamhet vid reraissbehandlingen har
förelegat om tillämpningsområdet för utredningens förslag vill jag framhålla
att den omedelbara avdragsrätten inte bör vara begränsad till de faU då pension
utgår enligt ITP-planen utan att sanuna regel bör gälla vid avtal om successivt
ikraftträdande av annan aUmän pensionsplan. Den begränsning i avdragsrätten
som följer av den s.k. 8-procentregeln (avsnitt 9.5) är inte tiUämplig i här
avsedda faU.

9.3
Avgång i förtid. Lägre pensionsålder

Det
förekommer att anställda pensioneras före ordmarie pensionsålder men att
arbetsgivaren ändå åtar sig att utge fuUa pensionsförmåner.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 54

F.
n. kan arbetsgivaren få avdrag för sådana kostnader efler dispens från riksskatteverket
(RSV) i varje enskilt fall.

Utredningen
framhåUer atl bl. a. ITP-planen gör det möjligt att avtala om lägre
pensionsålder än 65 år, varför ett avtal härora i de faU sora omfattas av
planen inte kan anses innebära någon avvikelse från allmän pensionsplan. Detta
medför enligt utredningen alt någon dispens inte bör krävas när den anställde saiknar
ägarinflytande i företaget och när pensionsåtagandet har gjorts enligt allmän pensionsplan
eller enligt därmed likställd pensionsplan. Utredningen erinrar om alt lägsta
pensionsålder för pensionsförsäkring enligt punkt 1 av anvisningarna till 31 §
KL är 55 år. Vad beträffar arbetstagare-huvuddelägare anser utredningen att en
möjlighet till så låg pensionsålder sora 55 år kan komma att utaytljas för annal
syfte än för pensionering. För dessa fall föreslås därför att pensionsåldern
inte utan dispens skaU få sättas lägre än tUl 62 år. Efter dispens från RSV
skall det däremot vara möjligt att med avdragsrätt trygga en lägre
pensionsålder även för arbetstagare-huvuddelägare. Det föreslås att RSV i normalfaUen
inhämtar yttrande från Svenska livförsäkringsbolags skattenämnd i
dispensärendena. Om skriftlig utfästelse om lägre pensionsålder än 65 år har
lämnats till arbetstagare-huvuddelägare före den 31 december 1975, anser dock
utredningen att den lägre pensionsåldern bör godtas vid beskattningen.

Flertalet
remissinstanser tillslyrker förslaget om utökade möjligheter att med verkan i
beskattningshänseende utan dispens avtala om lägre pensionsålder än 65 år. ÅtskilUga
reraissinstanser anser dock att det inte finns något skäl att göra skillnad raellan
arbetstagare-huvuddelägare och andra anställda i detla hänseende. Andra anser
att den lägsta pensionsålder som utan dispens godtas för
arbetstagare-huvuddelägare bör sänkas tUl 60 år.

Jag
delar uppfattningen att, om tillämplig allmän pensionsplan medger lägre
pensionsålder än 65 år, dispens inle skall behövas. En sådan ordning finner jag
naturlig att bibehåUa. Den bör komraa till uttryck i lagtexten. Detsanuna bör
gälla plan som likställs med allraän pensionsplan. Kan lägre pensionsålder iin
65 år inte medges enligt den tiUämpliga planen, bör dock raöjlighet föreligga
för arbetsgivaren att efter dispens trygga kostnaden för lägre pensionsålder
med fulla pensionsförmåner. Såvitt gäller arbetstagare-huvuddelägare kan man
dock inte bortse från den omständigheten att det inte föreligger något reellt tvåpartsförhåUande
mellan den anställde och arbetsgivaren. Detta motiverar en särregel för denna
kategori av arbetstagare. Även i dessa faU bör det dock vara möjUgt att utan
dispens avtala om lägre pensionsålder än 65 år, om detta medges enligt den
tillämpliga planen. EnUgt min mening bör den lägsta pensionsålder som inte
fordrar dispens sättas tUl 60 år i dessa fall. För denna gräns talar att 60 år
är lägsta ålder för delpension och för förtida uttag av ålderspension enligt
lagen (1962: 381) ora all-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 55

män
försäkring. Den av mig föreslagna sänkningen av åldersgränsen i förhåUande till
utredningsförslaget lorde medföra alt antalet dispensfall ytterligare
nedbringas. I ärenden sora avser dispens från 60-årsregeln bör det enligt min
mening stå RSV fritt att vid behov inhämta yttrande från Svenska
livförsäkringsbolags skallenämnd. Dispens bör kunna medges t. ex. om
arbetsförmågan av hälsoskäl är nedsatt, ora pensionering vid lägre ålder än 60
år är sedvanlig inora branschen eller om pensionsavgången motiveras av
förestående omorganisation av företagets ledning.

Det
har under remissbehandlingen påpekats att den s. k. STP-planen mellan SAF och
LO inte innehåller något uttalande om att pension kan ulgå från tidigare
tidpunkt än 65 år. Även för anstäUda som omfattas av denna plan bör det
emellertid enligt min mening vara möjligt att avtala ora lägre pensionsålder
med avdragsrätt för kostnaden för att trygga en sådan pension. Detta är dock
ett fall där, sora jag nyss har berört, dispens erfordras. Härvid bör gälla
den aUmänna begränsningen i avdragsrätten att förmånsnivån skall ligga inom
ramen för förmåner enligt allmän pensionsplan.

Har
arbetstagare-huvuddelägare i enlighet med tUlämplig allmän pensionsplan fått
utfästelse om lägre pensionsålder än 65 år, dock lägst 55 år, har enligt 1975
års lagstiftning denna lägre pensionsålder godtagits utan dispens. De nya
bestämmelser som jag nu har föreslagit innebär att dispens fordras för lägre
pensionsålder än 60 år. Enligt min mening bör dock de
arbetstagare-huvuddelägare som i enUghet med plan fått skriftlig utfästelse om
lägre pensionsålder än 60 år före den dag då proposition avses bli överlämnad
till riksdagen, dvs. före den 23 noveraber 1976, få behålla denna pensionsålder
utan att arbetsgivaren förlorar avdragsrätten. Detta bör uttryckligen anges i
8 § andra stycket ikraftträdandelagen.

Några
remissinstanser har påpekat att det vid förtida avgång och vid utfästelse om
lägre pensionsålder inträffar att ATP försämras och att arbetstagaren
kompenseras för detta. Enligt min menmg bör kostnaden för att trygga sådana
pensionsförmåner vara avdragsgUl under förutsättaing att förmånema ligger inom
ramen för allmän pensionsplan. Någon uttrycklig bestämmelse om detta torde
inte vara erforderlig.

9.4
Kompensation för bortfallande ATP vid utlandstjänstgöring

När anslällda
i svenska företag tjänstgör utomlands kan de i vissa fall få ett sämre
pensionsskydd än de skulle ha haft om de hade tjänstgjort i Sverige under
motsvarande tid. För att kompensera den anställde för det bortfall av ATP sora
kan ske i dessa fall tecknar arbetsgivaren ofta en "ATP-liknande"
pensionsförsäkring till den anställdes förmån eller gör utfästelser av
motsvarande innehåll. Enligt utredningens uppfattaing

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 56

är
kostnader för ATP-liknande pensionsförmåner avdragsgilla till den del som de
avser all tUlförsäkra den anställde etl pensionsskydd som ligger mom ATP:s och
ITP:s belojjpsramar.

Vad
ulredningen har anförl; lämnas utan erinran av remissinstanserna.

Även
jag delar utredningens uppfattning i denna fråga. Kostnaderna för ATP-liknande
pensionsförmåner bör således vara avdragsgilla ora de faUer inom ramen för ITP
eller annan tillämpUg allmän pensionsplan. Någon uttrycklig
författningsbestämmelse synes inte vara nödvändig för att åstadkomma här avsedd
avdragsrätt.

9.5
Pensionsutfästelser som avviker från allmän pensionsplan

Inom
vissa företag och branscher tUlämpas pensionsplaner som i något avseende
innebär förmåner utöver allmän pensionsplan. Utredningen konstaterar att dessa
awUcelser i regel har mycket Uten betydelse för den totala pensionskostnaden
och att de ofta har tiUämpats under lång tid. Awikelsema kan t. ej:, innebära
något förmånUgare sjuk- eller famUjepension än vad som utgår enligt aUmän pensionsplan.
Nuvarande regler innebär att avdrag inte kan medges för kostnad som belöper på
avvikelse från aUraän pensionsplan. När frågan om nya beskattningsregler för
pensionsförsäkringar m. ra. år 1975 behandlades i riksdagen frarahöU
skatteutskottet bl. a. att utskottet hade förståelse för önskeraålen att
mindre betydande awikelser borde kunna godtas även i fortsättningen. Riksdagen
begärde därefter i skrivelse till regeringen (rskr 1975/76:132) att möjUgheterna
att tUlgodose önskemålen om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden som
avviker från allmän pensionsplan skulle prövas.

Utrednmgen föreslår att
avdragsrätt skall införas för kostnader avseende smärre awikelser från allmän pensionsplan
och att raan vid bestämmande av avvikelsens storlek skall utgå från
kostnadssidan. Utredningen anser att en rätt tUl avdrag med utöver vad som
nu gäller 8 % av kostnaden för pensionsutfästelse enligt allmän pensionsplan
bör innebära att avdragsrätt kommer att föreligga för i stort sett samtUga nu
förekommande mindre avvikelser från sådan plan. Enligt utrednmgens förslag
skall avvikelsens storlek bestämmas raed utgångspunkt i ökningen av den genomsnittiiga
kostnaden, vilket mnebär att man skall beakta den merkostnad som avvikelserna
skulle medföra om de gällde för saratliga personer inora eller utom företaget
som omfattas av den tiUämpUga pensionsplanen. Om merkostnaden överstiger den tUlåtna
ramen, bör enUgt utredningeni; uppfattnmg avdrag medges endast för kostaad
enligt aUmän pensionsplan och således inte för någon del av den överskjutande
kostnaden.

Det
föreslås vidare att avdragsrätten begränsas tUl de fall där pen-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 57

sionsutfästelserna
har tryggats genom pensionsförsäkring och förbättringarna svarar mot lönedelar
inom ITP-planens maximUön.

Flera
remissinstanser anser att den utvidgade avdragsrätten bör gälla även när
pensionsutfästelser har tryggats på annat sätt än genom pensionsförsäkring.
Från några håU riktas även kritik mot förslaget att mte någon del av kostnaden
för avvikelse från allmän pensionsplan skaU vara avdragsgUl när 8-procentgränsen
har överskridits.

För
egen del får jag anföra följande. Utredningen har klargjort att de smärre awikelser
från allmän pensionsplan som förekommer i praktiken vanUgen har raycket liten
betydelse för den totala pensionskostnaden. Samtidigt kan konstateras att
pensionsutfästelser sora mnebär sraärre awikelser har förekommit under lång tid
inom vissa företag eUer branscher. Jag delar utredningens uppfattning att
avdragsrätt bör införas i dessa faU. I likhet med utredningen anser jag också
att man skall beslämma smärre awikelser genom att utgå från kostnadssidan.
Såväl rättviseskäl som administrativa skäl talar för att man bör bestämma
storleken av awikelsema med hänsyn tUl den merkostnad som det skulle iimebära
att ge samtliga sora omfattas av den tUlämpliga pensionsplanen de förmåner som
följer av awikelsema. Om man i enUghet med utredningens förslag tillåter att
den genomsnittliga merkostaaden för sraärre awikelser får uppgå till 8 % av
kostnaden för åtaganden enligt aUmän pensionsplan, torde avdragsrätt komma att
föreUgga även för de awikelser som kan komma att ske från den nya ITP-plan som
parterna har enats om. Med hänsyn tiU att syftet med förslaget är att möjUggöra
avdrag för kostnad för awikelser endast i de faU då sraärre awikelser från
allmän pensionsplan har förekommit anser jag i likhet med utredningen att inte
någon del av kostnaden för awikelsema bör vara avdragsgill när den genomsnittUga
kostnadsökningen överstiger 8-procentgränsen. Jag är medveten om att en sådan
lösning kan medföra vissa tröskeleffekter men viU samtidigt erinra om att den
föreslagna avdragsrätten är beräknad med viss marginal i förhållande tiU de awikelser
som nu förekommer och som har föranlett förslaget. EnUgt mui mening finns det
inte anledning att såsom har ifrågasatts i några remissyttranden begränsa
rätten tiU avvikelse tUl de faU där planen har utformats med ITP-planen som förebUd.
Rätten tUl smärre awikelser bör föreligga i fråga om varje tiUämplig plan sora
är att anse som allmän pensionsplan.

Bland
remissinstansema råder olika meningar om vilka krav som bör ställas på formen
för tryggande av pensionsförmånema för att avdrag för smärre awikelser skaU
medges. I denna fråga viU jag tiU en början framhålla att awikelser bör kunna tiUåtas
oberoende av om de förmåner sora ligger inom ramen för allmän pensionsplan har
tryggats genom försäkring eUer genom avsättning tiU stiftelse eUer konto.
Frågan gäller således vilka krav som bör stäUas på tryggandet av de
pensionsförmåner

5
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 48

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 58

som
går utöver allmän pensionsplan. Liksom utredningen anser jag att kontroll- och taxeringsfrågoma
måste tUlmätas stor betydelse i detta sammanhang. Det är nödvändij;t att i så
stor utsträckning som möjUgt underlätta taxeringsmyndigheternas arbete på ett
tekniskt komplicerat beskattningsområde utan att för den skuU ge efter på
kravet på en effektiv kontroU. Med hänsyn härtiU är det enligt min raening
inte raöjUgt att införa elt systera som innebär att taxeringsmyndigheterna i
varje enskilt fall måste pröva om en avvikelse ligger inom den tUlåtna ramen
eller inte. Det är i släUet nödvändigt alt vid taxermgen ha tUlgång till
tillförlitlig uppgift från sakkunnigt hiill ora avvikelsens storlek. För
pensionsutfästelser som har tryggats getiom pensionsförsäkring kan försäkringsgivaren
lämna intyg i frågan på det sätt utredningen har föreslagit. Om
pensionsutfästelser i stället har tryggals genom avsättning är det i regel
svårare att få frara motsvarande uppgifter. Trots att det i princip är önskvärt
att ha en likformig behandling av olika tryggandeformer tUlstyrker jag därför
utredningens förslag att de förmåner som går utöver allmän pensionsplan skall
ha tryggats genom pensionsförsäkring.

Jag
delar ulredningens uppfattning att man som smärre avvikelser inte skall godta
förmåner som svarar mot lönedelar utöver den allmänna pensionsplanens maximUön.
Jag föreslår att uttrycklig bestämmelse om detla las in i punkt 2 e av anvisningama
tUl 29 § KL.

9.6
Tjänstetidsberäkning för fulll pension

Huvudregeln
erdigt ITP och andra allmänna pensionsplaner är att det för full pension krävs
30 års anställning med pensionsrätt. När en arbetstagare byter anställning
medför han i många faU tjänstepensionsrätt och får då tiUgodoräkna sig den
gångna tjänstetiden hos den nye arbetsgivaren. Det inträffar dock att en anstäUd
som orafattas av allmän pensionsplan inte kan uppnå den tjänstetid av 30 år
som i allmänhet krävs för full pensionsrätt. Orsakema. till detta kan variera. Deit
kan t. ex. förhålla sig så att den anställde under någon tid har arbetat
utomlands och då inte har intjänat någon pension. Det förekoramer att
arbetsgivaren i sådana fall åtar sig att utge fuU pension eller pension med mmdre
reduktion än som följer av pensionsplanens bestämmelser. Nuvarande regler
innebär att arbetsgivaren i dessa fall inte får avdrag för kostaaden för sådana
utfästelser tUl den del de innebär förmåner utöver allraän pensionsplan.

Utredningen
föreslår att en arbetsgivare skaU få avdrag för kostnad för pensionsåtagande
enligt aUmän pensionsplan även i de faU då han i åtagandet inräknar
arbetstagarens anställnmgstid före åtagandet ocb dennes anställnmgstid hos amian
arbetsgivare. Det fömtsätts dock att pension sora har intjänats före åtagandet
avräknas från förmånerna enligt planen.

Flertalet
remissinstanser tiUstyrker i princip utredningens förslag men

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 59

många
anser att man med anstäUningstid bör jämställa lid som egen företagare.

För
egen del anser jag att en utvidgnmg av avdragsrätten på det sätt som
utredningen har föreslagit ligger väl i Unje med målsättningen för 1975 års
lagstiftning. Jag tiUstyrker därför förslaget. I likhet med utredningen anser
jag att avgift för tryggande av pensionsräll som svarar mot tjänstetid före
planens ikraftträdande bör vara avdragsgill vare sig den betalas på en gång eUer
genom förhöjning av fraratida avgift.

Sora
jag redan har närant innebär utredningens förslag också att tjänstetid före
anslutningen till allraän pensionsplan skaU få tillgodoräknas den anstäUde
endast under förutsättning att den pensionsrätt sora han har intjänat före
anslutningen avräknas mot planens bruttoförmåner. Jag delar denna uppfattning.
Vid remissbehandlingen har efterlysts ett klarläggande av hur pensionsrätt som
svarar mot tjänstetid före anslutningen skall beräknas och hur avräkningen raot
planens förraåner i praktiken skaU gå tUl. EnUgt min menmg bör arbetsgivaren få
avdrag för så stor del av planens förraåner grundade på total tjänstetid för fuU
pension sora svarar mot förhållandet meUan tjänstetid före anslutningen och
total tjänstetid hos fömtvarande och aktuell arbetsgivare fram till dess
pensionsåldern inträder. Från denna del av förmånema avräknas värdet av de
pensionsförmåner som har intjänats före anslutningen, dock endast i den mån de
är tryggade genom försäkruig eller avsätlnmg.

För tydUghelens
skull viU jag i detta sararaanhang tiUägga följande. Det förekoraraer att en
arbetsgivare vid nyanställning av en arbetstagare eller vid införande av allmän
pensionsplan inte gör åtagande om att tillgodoräkna tjänstetid före
nyanställningen resp. införandet av planen. Tjänstetid som berättigar tUl
pension enligt planen räknas alltså i detta fall endast från den anstäUdes
anslutning till planen och någon samordning raed tidigare intjänad
pensionsrätt sker inte. Ett sådant förfarande bör självfaUet kunna godtas vid
beskattningen. Arbetsgivaren får i delta fall avdrag för kostnaden för sitt åtagande
enligt planen utan avräkning av värdet av pensionsrätt före anslutningen.

Flera
reraissinstanser har sora nämnts förordat att även tid som egen företagare
skall få tillgodoräknas. Principiella skäl kan i och för sig anföras för en
sådan lösning. Den skulle emellertid göra det nödvändigt att avräkna värdet av
privata pensionsförsäkringar, som har tecknats under den tid då den anstäUde
var egen företagare, mot de bruttoförmä-ner som utgår enligt allmän pensionsplan.
Man skulle alltså behöva genomföra en saraordning mellan egna
pensionsarrangemang och tjänstepensioner. Lösningar av detta slag är förenade
med praktiska och kon-trolllekniska svårigheter och de avvisades när 1975 års
lagstiftning genomfördes. Jag är inte beredd att på det underlag sora nu
föreligger tillstyrka en sådan lösning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 60

9.7
Avdragsrätten i fall där allmän pensionsplan inte föreligger

9.7.1
Kommuners och kommunala företags pensionsavsättningar

I
de fall då aUmän pensionspla.n inte föreligger bestäms avdragsrätten för
pensionskostnader f. n. av bestämmelsen i 28 § 1 mom. sjunde stycket KL.
Bestämmelsen innebär att med alhnän pensionsplan skaU likställas
pensionsåtagande för förmåner som ryms inom vad som är sedvanligt enUgt allmän
pensionsplan i fråga om arbetstagare med molsvarande arbetsuppgifter eller
hans efterlevande. För avdragsrätt krävs vidare att pensionsåtagande som inte
har tryggats genom pensionsförsäkring eller avsättning till stiftelse skall
tryggas genom kreditförsäki-ing. Samtliga korarauner och ett stort antal
kommunala förelag och institutioner tUlämpar liksom vissa icke-koramunala
arbetsgivare pensionsreglementen som har rekommenderats av kommunförbunden. De
kommunala pensionsbestämmelsema utgör inte kollektivavtal utan fastställs
formellt ensidigt av arbetsgivarsidan. Det torde f. n. vara svårt att kredilförsäkra
kommunala pensioner och det är i regel inte heUer möjligl att trygga dessa
genom pensionsförsäkring.

Utredningen
konstaterar atl 1975 års lagstiftning har medfört att arbetsgivare som
tillämpar kommunala pensionsreglementen i fortsätt-nuigen inle kommer att kunna
med avdragsrätt trygga pensionsutfästelser för nyanstäUd personal. För att
lösa denna fråga föreslår utredningen att kommunala pensionsregleraenten skall
få likstäUas med allraän pensionsplan om de har rekommenderats av
kommunförbund och antagits av vissa angivna rättssubjekt. För de fall då
arbetsgivaren är ett förelag eller en stiftelse föreslås som ytterUgare krav
att borgen för utfästelsen skall ha tecknats av kommun eller kommunförbund. EnUgt
utredningens uppfattnmg bör kommuner inte vara skyldiga att inhämta regeringens
godkännande för sådant borgensåtagande.

Flertalet
remissinstanser tUlstyrker utredningens förslag eller lämnar det ulan erinran.
I några yttranden framhålls dock att även andra pensionssystem än de som
berörs i i:örslaget bör kunna anses utgöra aUmän pensionsplan.

För
egen del får jag anföra 1 oljande. Sora redan nänrnts innebär de nya beskattaingsregler
som skall tiUämpas fr. o. ra. 1977 års taxermg att det när allmän pensionsplan
inte föreligger fordras att pensionsåtagandena har tryggats antingen genom
pensionsförsäkring eUer avsättning tiU stiftelse eUer genom kreditförsäkring.
Det torde i praktiken vara svårt att kredilförsäkra konununala pensioner i FPG.
HärtiU koinmer att det i normalfallen av tekniska skäl är omöjligt att trygga
kommunala pensionsutfästelser genom pensi

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 61

Utredningen
konstaterar att likformigheten i de koramunala pensions-reglementena är så stor
att man kan tala ora en enda koramunal pensionsplan som tiU sin konstmktion är
i stort sett Ukvärdig med ITP-planen. Med hänsyn härtiU anser jag i likhet
med ulredningen att den naluriigasle lösningen för alt nå det åsyftade
resultatet är att lUcställa komraunala pensionsbestämmelser med aUraän pensionsplan.
Som ulredningen påpekar är det härvid väsentiigt att klart definiera begreppet
kommunalt pensionsreglemente. Jag delar utredningens uppfattning att denna avgränsning
lämpligen bör ske på så sätt att man kräver såväl alt reglementet är rekomraenderat
av koramunförbund sora alt det har antagils av vissa angivna rättssubjekt. När
regleraentel har anlagils av företag, stiftelse eller annan sådan arbetsgivare
bör vidare fordras alt konunun eller kommunförbund har tecknat borgen för
utfästelsen. Kravet på borgen i dessa faU kan som utredningen påpekar ses som
en motsvarighet tUl kravet på kreditförsäkring enligt nuvarande bestämraelser.
Enligt min menuig bör sådana kommunala borgensåtaganden inte anses vara underställningspUktiga
enligt kommunallagen (1953: 753). Även i denna fråga delar jag således ulredningens
uppfattning. Med hänsyn till att de föreslagna reglerna om kommunala
pensionsreglementen uteslutande grundas på skattemässiga överväganden är det
dock enligl min mening lämpUgare alt föra in dem i anvisningarna till 29 § KL
än att såsom utredningen har föreslagit ha dem i tryggandelagen.

Som
anges i betänkandet har Komraunernas pensionsanstalt (KPA) förklarat sig berett
att beträffande de regleraenlen sora anstalten administrerar utfärda intyg,
varav framgår om uppgivna pensionskostnader slår i överensslämmelse med
reglementet. Med hänsyn härtill torde förslaget i denna del inte behöva
medföra något större merarbete för taxeringsmyndigheterna.

Under
remissbehandlingen har påpekats att det inom Kooperationens Pensionsanslaits (KP:s)
verksamhetsområde ofta förekommer att ett förelag, ulan att vara medlem i
arbetsgivarorganisation, tUlämpar t. ex. den kooperativa
arbetsgivarorganisationens avtal. Det har vidare uppgivits atl anstäUda inom
folkrörelsesektorn, t. ex. fackföreningar samt Folkets Hus- och Folkels
Parkrörelserna, omfattas av liknande system. Med hänvisning tUl detta har yrkats
att utredningens förslag utvidgas till att gäUa även pensionssystem som
administreras av KP och omfattar arbetstagare i företag inom
folkrörelsesektorn. I detta sammanhang uppkomraer också frågan om den
föreslagna lösningen kan utsträckas till att gäUa sådana fall där statUga
företag har lämnat pensionsåtaganden, som inte sammanfaUer med allraän pensionsplan
och beträffande vilka det är svårt alt få kreditförsäkring hos FPG.

Jag
delar uppfattningen att det är önskvärt att låta även vissa pensionssystem
utanför den kommunala sektom bli Ukställda med allmän pensionsplan. En
förutsättning för detta måste dock vara att det förelig-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 62

ger
en motsvarighet tUl förhåUandena på den kommunala sidan. Jag vill erinra om att
förslagel om kommunala pensioner fömtsätter att reglementet har rekommenderats
av kommunförbund eller raotsvarande. Härigenom uppnås en sådan enhetlighet att
det i praktiken är möjligt att tala om en enda kommunal pensionsplan. Vidare
har förutsatts att kommun, kommunförbund eller församlings- eller pastoratsförbund
tecknar borgen för utfästelser som lämnas av företag eUer stiftelse samt att KPA
genom att utfärda intyg medverkar tiU att göra systemet lätthanterligt för
taxeringsmyndigheterna. Även om motsvarigheter kan föreligga utanför den komraunala
sektorn, varierar förhållandena alltför raycket för alt det skaU vara raöjUgl
alt i lag tUlräckligt noga precisera förutsättningama för alt ett pensionssyslera
skall anses likvärdigt raed alhnän pensionsplan. Jag kan därför inte tillstyrka
någon generell ulvidgning av utredningens förslag.

Däremot
är det enUgt min mening lämpUgt och önskvärt att man för två gmpper av fall
utanför den kommunala sektorn öppnar raöjlighet att vid inkomstbeskattnmgen få
ett pensionssyslera godtaget som aUmän pensionsplan. Den ena gruppen orafatlar
vissa statliga företag, dvs. i första hand aktiebolag i vilka staten direkt
eller indirekt äger huvuddelen av aktiema. Det förekommer att sådana företag
trots att de lämnar pensionsutfästelser som tUl sitt innehåU är i stort sett
likvärdiga med aUraän pensionsplan antmgen saknar praktiska möjligheter att
kredit-försäkra utfästelserna utan statlig borgen eller ändå raed hänsyn till oraständighetema
bör kunna få ersätta kreditförsäkring med statiig borgen. I dessa fall bör enligl
min mening den omständigheten att staten lämnar borgen för utfästelserna
medföra att utfästelserna får likställas med allmän pensionsplan. Jag vill
erinra om atl borgensåtagande från statens sida kräver medverkan av riksdagen.
Härigenom får riksdagen möjlighet att allsidigt pröva lämjjligheten av att ett
visst statligt företag befrias från kravet på kredilförsäkrmg. Som underlag för
sin bedömning av pensionsutfästelsernas innehåll bör riksdagen ha tiUgång till
yttrande från RSV. Riksdagen får möjlighet att allsidigt pröva frågan och kan
därvid bl. a. tiUse att företaget uite genom borgensåtagandet bereds förmån
som kan verka snedvridande på konkurrensen. Den andra gruppen av fall som jag
syftar på gäller privata företag eller organisationer av det slag som omnärants
vid remissbehandlingen. Jag anser att RSV i dessa fall bör ha raöjlighet att genora
dispens förklara att ell visst pensionssystem vid inkomstbeskattningen skall Ukställas
med allmän pensionsplan. Vid dispensprövningen bör i första hand beaktas att
pensionsåtagandena i allt väsentligt skaU överensstämma med aUmän pensionsplan.
Ett villkor bör i norraalfaUet också vara att företaget eUer organisationen i
fråga i likhet raed vad som gäller på det komraunala området i praktiken
har svårigheter att kredilförsäkra pensionsåtagandet. Detta viUkor bör dock
kunna efterges i särskilda fall under förutsättamg

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 63

bl.
a. att dispensen inte medför att företaget får en förmån som kan verka konkurrenssnedvridande.
En ytterligare fömtsättning bör i regel vara att betryggande borgen har
tecknats för åtagandet.

Jag
föreslår därför att i punkt 2 e av anvisningarna tiU 29 § KL mtas bestäraraelser
som Innebär dels att med allmän pensionsplan skaU lUt-ställas
pensionsutfästelser som lämnats av statligt företag om staten har tecknat
borgen för utfästelsema, dels att RSV får möjUghet alt om särskilda skäl
föreligger besluta atl även annat pensionsåtagande skall lUc-ställas med allmän
pensionsplan.

9.7.2
Övriga faU

I inlednmgen
till det föregående avsnittet 9.7.1 har jag redogjort för de villkor som skall
vara uppfyllda för att arbetsgivare skaU få avdrag för kostnader för
pensionsåtagande i de faU då allmän pensionsplan inle föreligger.

Utredningen konstaterar
att svårigheter i praktiken ofta kan komma att uppstå vid tiUämpning av reglema
om avdrag för kostnader för pensionsåtaganden utanför allmän pensionsplan.
Svårigheterna har enligt utredningen sin grund i de skiUnader sora råder raellan
pensionsförmåner som utgår enligt allmän pensionsplan och sådana som grundas
på utfästelse som inte följer plan. Utredningen framhåller bl. a. alt de personer
som inte omfattas av allmän pensionsplan ofta är sådana som ensamma eller tUlsanunans
med ett fåtal delägare driver rörelse i aktiebolagsform. Det påpekas att de
inkoraster sådana personer tar ut ur sina företag ofta varierar från ett år
till ett annat, vilket bidrar tiU all försvåra den prövning som nuvarande
regler förutsätter. Utredningen fmner mot denna bakgrund att det finns behov
av kompletterande regler på området och föreslår en alternativregel som innebär
atl arbetsgivare i fråga om arbetstagare som inte omfattas av allmän pensionsplan
skall få göra avdrag för premier för individuella tjänslepensionsförsäk-ringar
med högst 30 % av utgiven lönesuraraa tiU den del denna mite överstiger 20
basbelopp. Förslaget gäller således endast pensionsåtaganden som har tryggals
genom pensionsförsäkring. Sora "basår" vid beräkning av avdraget
föreslås gälla antingen beskattningsåret eller närraast föregående
beskattningsår.

Flertalet
remissinstanser tiUstyrker i princip utredningens förslag. Många anser dock att
alternativregeln bör gälla oberoende av tryggandeform.

För
egen del kan jag i likhet med utredningen konstalera alt väsentliga skiUnader ofla
föreligger mellan pensionsförmåner sora utgår enligt allraän pensionsplan och
sådana sora grundas på individuella utfästelser. Den vUitigaste olikheten är
att en individueU pensionsutfästelse är knuten till förhåUandena vid en viss
tidpunkt, raedan förraåner som utgår enligt allmän pensionsplan regelmässigt
följer växlingar i inkomst och

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 64

familjesammansättning
och således har en inbyggd automatik. Denna skUlnad har raedfört att det kan
vara svårt att beräkna avdragsrätten för pensionsåtaganden när allmän pensionsplan
inte föreUgger. Svårighetema ökas av att personer som omfattas av individuella
utfästelser ofta i egenskap av delägare i fåmansföretag har starkt varierande
inkomster. Jag delar därför ulredningens ujjpfattning att det är lämpUgt att
införa en alternativ avdragsregel för de fall då en arbetstagare inte omfattas
av allmän pensionsplan. Vidare anser jag i likhet med utredningen att en sådan allernativregel
av kontrol Itekniska skäl bör begränsas tiU de fall då pensionsåtagandet har
tryggats genom pensionsförsäkring.

I
likhet med utredningen anser jag det naturligt att vid bestämmande av avdragsrättens
omfattning enligt en sådan alternativregel utgå från de bedömningar som låg
till gmnd för 1975 års lagstiftning. I enUghet härmed bör avdrag medges med
högst ett belopp motsvarande 30 % av utgiven lönesumma till den del denna inte
överstiger 20 basbelopp. Avdrag bör kunna beräknas på lön sora har utgivits
under beskattningsåret eller året närmast dessförinnan. Härigenom når man
överensstämmelse med vad som gäller i fråga om avdrag för preraier för privata
pensionsförsäkringar. Det har vid remissbehandlingen framhållits att tUlämpning
av reglema om bmtna räkenskapsår kan leda tUl stora variationer i avdragets sloriek.
Med hänsyn bl. a. till de begränsningar som den nya bokföringslagen (1976: 125)
innebär i fråga om möjUgheterna att till-lämpa bmtet räkenskapsår och att lägga
om räkenskapsåret torde emellertid de av remissinstansema avsedda inkomstvariationema
inte komma att utgöra något större problem i praktiken. Jag anser därför inte
att någon särregel behövs för dessa fall.

Som utredningen
har framhålUt innebär förslaget ingen inskränkning i den rätt arbetsgivare
enligt 1975 års lagstiftaing har att trygga pensionsutfästelse till
huvuddelägare genom avsättning tUl stiftelse eller till konto Avsatt till
pensioner. Delta innebär att sådan avsättning får ske för att trygga
pensionsutfästelser enhgt allmän pensionsplan. Jag vill dock erinra om att en
arbetsgivare som väljer att tUlämpa 30-procentre-geln för viss arbetstagare
inte sEimtidigt kan få avdrag i annan form för kostnader för tryggande av
pension för samme arbetstagare.

Med
anledning av vad som har framhåUits i ett reraissyttrande vill jag påpeka att
tillärapning av 30-piocentregeln inte fömtsätter att samtliga pensionsförmåner
inom företaget har tryggats genom pensionsförsäkring. Det enda krav som bör
gälla i delta hänseende är att de pensionsåtaganden för vilka regehi åberopas
har tryggats på detta sätt. Jag vUl i delta sararaanhang även understryka alt 30-procentregeln
skaU tiUämpas endast i fråga om arbetstagare som mte omfattas av alhnän pensionsplan.
Detta mnebär alltså att beskattningsmyndighelerna vid regelns lilllämpning har
att ta stälhimg tiU ora en viss arbetstagare orafattas av allmän pensionsplan eUer
inte. Denna fråga bör avgöras raed utgångspunkt

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 65

i
de bestämmelser om allmän pensionsplan och därmed likställda pensionssystem
som finns i andra och tredje styckena av punkt 2 e av anvisningarna till 29 §
KL enligt mitt förslag till lagtext. Om det framstår som tveksamt huruvida en
anställd omfattas av sådan plan bör enligt min mening arbetsgivarens
uppfattning i frågan ofta kunna tUlerkännas vitsord. En sådan ordning lorde
knappast medföra någon olägenhet, eftersom frågan endast gäller ora avdragsrätten
skall bestäraraas raed utgångspunkt i nuvarande regler eUer den föreslagna altemativregeln
och dessa regler avses vara i princip likvärdiga.

Vid
remissbehandlingen har även aktualiserats frågan i vad mån gottgörelse från en
tidigare bildad pensionsstiftelse kan kvittas mot avdrag för en motsvarande
pensionsförsäkringspremie som i och för sig går ulöver det tiUåtna
avdragsutrymmet. EnUgt min menmg bör etl sådant förfarande vara möjligt även
beträffande huvuddelägare eftersom det i dessa fall inte är fråga om någon
förstärkning av pensionsskyddet. Elt sådant resultal synes också kunna uppnås
genom dispens redan enligt gällande beslämmelser.

I
anslutning till förslaget om en alternaliv avdragsregel för arbetsgivare vjll
jag också ta upp en fråga som rör arbetstagares avdrag för premier för egen
pensionsförsäkring. Enligt huvudregeln i 46 § 2 mom. femte stycket KL får
sådant avdrag uppgå till högst 10 % av tjänsteinkomsten. RSV har emeUertid
enligt sjätte stycket av samma lagrum möjlighet atl genom dispens medge att en
arbetstagare som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning får avdrag för
pensionsförsäkringspremie med upp till 30 % av tjänsteinkomsten. EnUgt såväl
huvudregeln som dispensregeln gäller den begränsningen att avdrag får beräknas
på en sararaanlagd A-inkomst av högst 20 basbelopp. RSV har prövat ett stort
antal dispensansökningar. I flertalet fall har det varit fråga om anslällda som
har bestämmande inflytande i företaget och har valt att själva ordna sitt
pensionsskydd. Andra fall har gäUt arbetstagare som inte har haft sådant bestäraraande
inflytande och sora helt har saknat pensionsräll i anställningen. Det finns
anledning att beträffande båda dessa grupper ompröva lämpligheten av
dispensregeln.

Vad
först beträffar anställda som har bestämmande mflytande i ett företag ändras
förhållandena på ett avgörande sätt om alternativregeln för arbetsgivares
avdrag införs. Om förelaget övertar ansvaret för pensionsskyddet, får
företaget nämligen enligt altemativregeln avdrag med belopp upp till 30 % av
utgiven lön samtidigt som delägaren behåller rätten att göra avdrag för premier
för egen pensionsförsäkring med högsl 10 % av lönen. Mol den bakgrunden finns
det inte längre något egentligt behov av dispensregeln för denna grupp av
anställda. Regeln bör alltså kunna slopas för deras del. Upphävs dispensregeln
förhindrar man också att nuvarande beslämmelser i förening med de i det föregående
föreslagna reglerna utnyttjas för större avdrag än som har varit

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 66

avsett.
Man kan t. ex. tänka sig att en anställd, som har bestämmande inflytande, under
ett antal år själv svarar för sitt pensionsskydd och genom dispens får rätt tUl
avdrag för pensionsförsäkringspremierna med 30 % av lönen från företaget. Om
företaget därefter åtar sig att svara för pensioneringen, kan den föreslagna
nya regeln om tillgodoräknande av tjänstetid göra det möjligt föj: företaget
att få avdrag för kostnader för etl pensionsåtagande som omfattar även de år då
den anstäUde har fått avdrag för premier. Med b.ibehåUen dispensregel skulle
det alltså vara möjUgt att i dessa och Uknande fall bygga upp elt dubbelt
pensionsskydd med obeskattade medel. Med hänsyn tUl det anförda föreslår jag
alt dispens i prmcip inte längre skall medges för anställd som har bestämmande
uiflylande. Dispensiegeln bör dock slopas endast beträffande sådan
tjänsteinkomst som härrör från del eller de förelag där den anställde har
bestämmande inflytande.

Vad
härefter beträffar anslällda sora inle har sådant inflytande och sora helt
saknar pensionsräll i anslällning har denna kategori vid RSV:s dispensprövning
så gott som undantagslöst fått rält till avdrag med maximalt belopp. Av denna
anledning och med hänsyn lill all det av administrativa skäl är angeläget att
nedbringa antalet dispensärenden föreslår jag att anslällda som här avses även
ulan dispens skall få avdrag för egna pensionsförsäkringspreraier raed högst 30
% av uppburen lön inom ramen för 20 basbelopp.

I anslutaing
tiU förslagen om ändrmg av bestämraelserna i 46 § 2 mom. KL vill jag tillägga
följande. Som redan har nämnts gäller enligt detta lagrum olika beloppsmässiga
begränsningar i fråga om avdragsrätten för premier för egna
pensionsförsäkringar. Det kan visa sig önskvärt att i ett senare sammanhang justera
dessa beloppsgränser med hänsyn tUl de kontinuerliga ändringarna av de
pensionsplaner som tillämpas på arbetsmarknaden och med beaktande av prisutveckUngen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om atl skatteutskottet i samband raed
införandet av den s. k. 7 000-kronorsregeln i 46 § 2 mom. femte stycket KL
särskilt uttalade att omprövning av beloppsgränsen borde ske ora penningvärdeförändringen
gav anledning därtiU (SkU 1975/76: 20 s. 49).

9.8
Beskattning av tjänstepensioiti vid bosättning utomlands

Fysisk
person som är bosatt utomlands är skatlskyldig i Sverige för belopp som utgår
på grund av pensionsförsäkring som har meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse och för annan pension eller förmån som utgår härifrån på
grund av förutvarande tjänst, ora den tidigare verksamheten huvudsakligen har
utövats här i landet. Genom dubbelbeskattningsavtal kan denna skattskyldighet
inskränkas.

Utredningen
konstaterar att gällande regler kan medföra att tjänste-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 67

pension
blir beskattad antingen i Sverige eller i bosättningslandet beroende på om
utfästelsen har tryggats genom försäkruig eller på annat sätt. Utredningen
föreslår därför en ändring i 53 § KL som är avsedd alt undanröja dessa
olikheter och medföra alt belopp som utfaller på gmnd av
tjänstepensionsförsäkring beskattas endast i samraa utsträckning sora annan
tjänstepension.

Utredningens
förslag har i sak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

För
egen del får jag anföra följande. Bestäramelsen att den som är bosatt utomlands
är skattskyldig här i landet för belopp sora utgår på grund av
pensionsförsäkring sora meddelats av här i riket bedriven försäkringsrörelse tiUkom
genom 1975 års lagstiftaing om pensionsförsäkringar ra. m. Avsikten med
bestämmelsen var att Sverige skulle behåUa beskattningsrätten för utfallande
pensionsförsäkringsbelopp även efter del alt försäkringstagaren hade flyttat
utomlands i de fall då premierna för försäkringen har varit avdragsgilla vid
taxering här i landet. Bestämmelsen har emellertid medfört alt belopp som
utfaller på grund av tjänstepensionsförsäkring till skiUnad mot annan
tjänstepension kan beskattas här även när den tidigare verksamheten huvudsakUgen
har utövats utomlands. Även om frågan torde ha begränsad praktisk betydelse anser
jag ändå i likhet med utredningen att en ändring bör ske så att enhetliga
regler gäller för beskattningen av alla tjänstepensioner. Jag tillslyrker
därför att ulredningens förslag genomförs. Belopp som utfaller på grund av
tjänstepensionsförsäkring skall alltså i likhet med annan tjänstepension
beskattas i Sverige endasl om den tidigare verksamheten huvudsakligen har
utövats här i landet. I likhet med RSV anser jag att en smärre justering av förfallningsförslagel
bör ske så alt den nu angivna innebörden kommer till klarare uttryck.

Beträffande
den av några remissinstanser väckta frågan om bestämmelserna i det nya
dubbelbeskattningsavtalet med Spanien får jag hänvisa tiU vad skatteutskottet nyUgen
har anfört i denna fråga (SkU 1976/77: 3).

9.9
När skall s. k. fortsättningsförsäkring anses tecknad

När
en anstäUd för vilken arbetsgivaren har tecknat kollektiv tjänstepensionsförsäkring
avgår ur tjänsten utan att någon ny arbetsgivare övertar försäkringen, kan den
anställde beredas tillfälle att själv överta denna. Sådan försäkring brukar
kallas fortsätlningsförsäkring och torde betraktas som en privat
pensionsförsäkring. Jag delar utredningens uppfattning alt sådan försäkring
bör anses tecknad vid den tidpunkt då den försäkrade först blev anmäld för
inträde i SPP. Enligt min mening behövs inte någon uttrycklig bestäraraelse i
ämnet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 68

9.10
Utfästelse om pension utöver allmän pensionsplan lämnad senast den 31 december
1975

Nuvarande
regler innebär atl en arbetsgivare som senast den 31 december 1975 har lämnal
skriftlig utfästelse om pension i fortsältningen får avdrag för hela den kosinad
som svarar mot utfästelsen, aUtså även den del som innebär förmåner utöver
allmän pensionsplan. Tveksamhet har rått om en ny arbetsgivare skall tUlerkännas
sararaa avdragsrätt som förutvarande arbetsgivare i de faU då en anstäUd, som
har fått en pensionsutfästelse före utgången av år 1975, byter anslällning
under år 1976 eller senare. Utredningen föreslår att avdragsrätten skall vara
oförändrad när arbetslagaren har bytt anställning inom samma företag eller koncem.
När arbetstagaren däreraot övergår till en helt ny arbetsgivare har enligt
utredningen de skäl Jiora talar för bibehållen avdragsrätt inte samma styrka.
Utredningen föreslår därför att den utvidgade avdragsrätten i sistnämnda fall
inte skall få övertas av den nye arbetsgivaren.

Flertalet
remissinstanser förordar att en äldre pensionsutfästelse bör kunna tryggas med avdragsrält
även av en ny arbetsgivare utanför den koncem där den anställde tidigare har
arbetat.

För
egen del anser jag i likhet med flertalet remissinstanser att avdragsrätten på
grund av äldre pensionsutfästelse skall vara oförändrad inte endast när en
arbetstagare byter anställning inom elt företag eller en koncern ulan även när
han övergår tUl elt helt fristående företag. En annan ordning skulle få den
betänkliga konsekvensen att den anställdes möjligheter att få
pensionsutfästelser tryggade försämrades vid byte av anställning.

I
ett par remissyttranden har berörts frågan om beskattningskonsekvenserna i det
fall då en arbet;>tagare, som har bestämmande inflytande i ett företag,
sedermera förlorar detta inflytande. Frågan blir aktuell beträffande
pensionsutfästelser sora har lämnats före utgången av år 1975. Det står enligt
min mening bäst i överensstämmelse med gmnderna för 8 § ikraftträdandelagen att
fästa avgörande vikt vid de förhållanden som rådde vid nämnda tidpunkt. Hade
arbetstagaren bestäraraande inflytande vid utgången av år 1975 bör således 8 §
andra stycket ikraftträdandelagen tiUärapas även efle:r det att han sedermera
förlorar detta inflytande.

I
ell yttrande har också berörts det motsatta fallet, nämligen att en arbetstagare
sora förvärvar bestämmande inflytande har intjänat viss pensionsrätt under tid
då han saknade sådant inflytande. Enligt mm mening bör i detta fall avdrag för
kostnaderna för pensionsåtagandet kunna medges enligt 8 § första stycket
ikraftträdandelagen tUl den del åtagandet avser pension som har intjänats och
tryggats under beskattningsår som har föregått det beskattningsår då
arbetstagaren förvärvar bestämmande inflytande. Detta resultat synes följa
redan av nu gällande regler.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 69

9.11
Sambandet mellan avdrag för pensionsförsäkringspremier och de ändrade
avdragsreglerna för egenavgifter

Den
som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse får f. n. med viss
begränsning göra avdrag för preraie för egen pensionsförsäkring med belopp
som motsvarar högst 30 % av sådan inkomst. Under våren 1976 genomfördes nya
avdragsregler för egenavgifter, dvs. socialförsäkringsavgifter och allmän
arbetsgivaravgift som utgår på egenföretagares inkomster. Tidigare medgavs
allmänt avdrag för påförda avgifter. De nya reglerna innebär att avgiftema
skall behandlas som omkostnad i förvärvskällan vid beräkning av inkomst av jordbmksfastighet
och rörelse. Från inkomsten under elt beskattningsår medges ett schablonavdrag,
som senare avstäms raot de definitiva avgifter sora påförs på gmnd av
inkorasten. De ändrade avdragsreglerna för egenavgifter raedför att utrymmet
för avdrag för premier för egen pensionsförsäkring i flertalet fall minskar för
skattskyldiga som har inkorast av jordbmksfastighet eller rörelse.

Utredningen
erinrar om att det i samband med genoraförandet av de nya avdragsreglema för egenavgifter
framhölls att dessa regler i många fall skulle leda till att underlaget för ATP
minskade. Utredningen anser det vara olyckligt om dämtöver avdragsrätten för preraie
för egen pensionsförsäkring skulle minska och förutsätter att någon skärpning
i detta hänseende inte avsågs när den nya lagstiftningen om egenavgifter genomfördes.
För att undanröja denna effekt föreslår utredningen att avdrag för premie för
pensionsförsäkring skall få beräknas på inkomst av jordbmksfastighet och
rörelse innan inkorasten reduceras med schablonavdrag för egenavgifter.

Bland
remissinstansema är meningama om utredningens förslag delade. Några anser det
viktigt att förslaget genomförs, medan andra tvärtora anser förslaget vara otUlfredsstäUande
från principiell synpunkt.

För
egen del får jag anföra följande. De nya avdragsreglerna för egenavgifter har
inneburit att egenföretagarnas egenavgifter rainskat och att den
eftersläpningseffekt som tidigare regler haft vid inkomstbeskattningen har kunnat
undanröjas. En given konsekvens har samtidigt varit att sjukpenninggmndande och
ATP-gmndande inkomst mmskat i många fall och att även underlaget för beräknuig
av avdrag för privata pensionsförsäkringspremier har blivit mindre. Ett väsentiigt
syfte med reformen var alt i nämnda avseenden uppnå likstäUighet raellan tjäns-teinkomster
och företagarinkomster. Ett genomförande av utredningens förslag skulle strida
mot detta syfte. Förslaget har även vissa praktiska olägenheter. Av dessa skäl
anser jag mig inte kunna tillstyrka utredningens förslag i denna del.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:48 70

9.12 Vissa
faxerlngsfrågor

Som
tidigare nämnts delar jag utredningens uppfattning att det är väsentligt all
uppmärksamma de problem som på detta område uppkommer i det praktiska
taxeringsarbetet. Utredningen har föreslagit att utgångspunkten för
taxeringsarbetet bör vara ett till deklarationen fogat formulär i vilket
arbetsgivaren lämnar gmndläggande upplysningar om sina pensionsutfästelser och
sättet för deras tryggande. Jag anser della förslag välgrundat och anser även
att utredningens förslag om utökad uppgiflsskyldighel i vissa fall för
försäkringsgivare bör genomföras. Det får ankomma på RSV alt svara för detaljutformningen
av de erforderliga formulären.

9.13 Ikraftträdande

Ulredningen
föreslår att dess förslag i alla delar tiUämpas första gången vid 1977 års
taxering.

Enligt
utredningen bör den föreslagna altemativregeln om avdrag med 30 % av utgiven
lön tillämpas inte endast på nytecknade pensionsförsäkringar utan även på
sådana försäkringar som omfattas av vUlkoren i punkt 1 av anvisningama tiU 31
§ KL i deras lydelse före den 1 januari 1976. Det bör vidare enligt utredningen
inte möta något hinder att tillämpa de föreslagna reglerna beträffande
arbetstagare-huvuddelägare redan vid 1976 års taxering där detta är möjligt.
Utredningen anser det dock inte raotiverat att raedge extraordinär besvärsrätt
i de fall då 1976 års taxering redan har vunnit laga kraft. Enligt utredningens
mening behöver förslaget i prop. 1975/76: 208 ora provisorisk avdragsrätt för
premier som under år 1976 har erlagts för vissa tjänstepensions- försäkringar
inte genomföras om dess förslag till 30-procentregel genomförs. Utredningen
anser vidare att det bör vara möjligt att även under år 1977 ändra villkoren
för äldre tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för tidigare gällande
anvisningar till 31 § KL.

Ett
fåtal remissinstanser berör förslagen till ikraftlrädandebeslämraelser. De
anser bl. a. att arbetstagare-huvuddelägare genora extraordinär besvärsrätt bör
kunna få de nya bestämmelsema tUlämpade redan vid 1976 års taxering samt att
förslaget i prop. 1975/76: 208 bör genomföras även om utredningens förslag antas.

I
Ukhet med utredningen anser jag det angeläget att de föreslagna reglema kan tiUämpas
så snart som möjligt. Jag delar därför uppfattningen att samtUga förslag i
princip bör tUlämpas första gången redan vid 1977 års taxering.

Beträffande
arbetstagare-huvuddelägare bör dock de nya reglerna i den mån de leder till
större avdrag än nuvarande regler kunna tUl-lämpas redan vid 1976 års taxermg.
I likhet raed vissa reraissinstanser

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 48 71

anser
jag det skäligt alt medge rätt tUl besvär i särskUd ordning i dessa fall om
1976 års taxering har vunnit laga kraft.

Den föreslagna alternativa
30-procentregeln för arbetsgivares avdrag bör som ulredningen har förordal kunna
tillämpas även på äldre tjänstepensionsförsäkringar. Altemativregeln är något
mindre förmånlig än den provisoriska bestämmelse sora enligt förslaget i prop.
1975/76: 208 skall las in i 8 § andra stycket ikraftträdandelagen. Som en
remissinstans har påpekat gäller vidare att altemativregeln i raotsats till
förslaget i nämnda proposition är begränsad tiU arbetstagare som inte
omfattas av allmän pensionsplan. Även om det är tveksamt om dessa skUlnader får
någon slörre betydelse i praktiken, anser jag det ändå motiverat atl förslaget
i prop. 1975/76: 208 efter en redaktionell ändring genomförs. I 8 § första
stycket ikraftträdandelagen bör dock för tydlighetens skull anges att den nya 30-procentregeln
resp. den bestämmelse som föreslagils i prop. 1975/76: 208 får tillämpas
beträffande äldre pensionsåtagande endasl under förutsätining alt avdrag för sarama
åtagande inle har erhållits enligt äldre avdragsregler.

Jag tillstyrker vidare
utredningens förslag att möjlighet införs att även under år 1977 ändra
villkoren för äldre tjänstepensionsförsäkringar i enlighet med punkt 1 av
anvisningarna till 31 § KL i dess äldre lydelse.

Mitt förslag lill ändring
av dispensreglerna i 46 § 2 mora. KL innebär atl RSV:s möjlighet att medge
avdrag för egna pensionsförsäkringspremier med belopp upp till 30 % av
tjänsteinkomst upphör såvitt gäller inkomst som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening där arbetstagaren har bestämmande inflytande. De dispenser
som RSV redan har beviljat för dessa fall bör till följd härav i princip
upphöra att gälla. Det är emellertid enligt min mening skäUgt att företaget och
arbetstagaren får viss tid för atl inrätta sig efter de nya reglerna genom att
låta företaget överta ansvaret för pensioneringen. Ifrågavarande dispenser bör
därför fortfarande gäUa under en övergångstid, dock längst t. o. m. 1978 års
taxering. Jag ulgår ifrån att försäkringsbolagen under övergångstiden kommer
all medverka till att informera berörda försäkringstagare om de nya reglerna.
För att undvika praktiska svårigheter för enskUda skattskyldiga bör RSV
emellertid ha möjlighet att meddela sådan dis pens som nu sagts även efter den
nya lagstiftningens ikraftträdande om ansökan därom har inkommit tUl verket
redan innan propositionen överlämnas tiU riksdagen, dvs. senast den 22 november
1976. Sådana beslut bör i enlighet med vad jag nyss har anfört gälla längst t.
o. m. 1978 års taxering.

10
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att aniaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 48 72

1.
lag om ändring i kommunaliikaltelagen
(1928: 370),

2.
lag ora ändring i lagen (1S>75:1348)
om ikraftträdande av lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskaltelagen (1928:
370),

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956: 623).

11
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 « 0043

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 12 dokument.

  1. SOU 2015:68 Tjänstepension - tryggandelagen och skattereglerna s. 127 i texten
  2. Dir. 2004:99 Översyn av den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. i texten
  3. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  4. Prop. 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader i texten
  5. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten

Visa alla 12

Rättsfall (7)

7 kopplingar i 4 dokument.

  1. RÅ 2006 ref. 83 om s. 61 · om s. 62 ur registret · i texten
  2. RÅ 2005 ref. 15 om s. 65 ur registret
  3. RÅ 2007 ref. 76 om s. 63 · om s. 65 · om s. 66 i texten
  4. RÅ 1997 ref. 56 om s. 68 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999 s. 154 om s. 54 · s. 154 om s. 66 i texten
  2. Alhager, Dispens från inkomstskatt, 1999 s. 25 om s. 62 i texten