Sök i Ratio Lex

om stöd till prospektering efter olja och naturgas

39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:128, om stöd till prospektering efter olja och naturgas

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 Regeringens proposition

1977/78:128

om
stöd till prospektering efter olja och naturgas;

beslutad
den 9 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

OLOF
JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås statligt stöd till prospektering efter olja och naturgas
i form av bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet. Det förutsätts att Petroswede
AB, som ägs till hälften av det statliga oljebolaget Svenska Petroleum AB och tiU
hälften av enskilda företag, skall bli huvudmottagare av stödet i fråga om prospektering
utomlands. De enskilda intressenterna i Petroswede har åtagit sig att lämna
vissa tillskott till verksamheten utöver den ram av 100 milj. kr. som
fastställdes vid bolagets bildande år 1973. Prospekteringsbidrag skall kunna
lämnas även till andra företag.

Bidrag
skall utgå med högst 50 % av projektkostnaden. Som huvudvillkor för bidrag
anges att sådan olja som företaget får tillgång till om prospekteringen leder
till utvinning skall tas hem till Sverige. För projekt av särskilt försöriningspolitiskt
intresse, i första hand på svenskt område, skall bidrag för hela kostnaden kunna
lämnas till Svenska Petroleum.

Genom
bidragssystemet bedöms nuvarande prospekteringsinsatser av 30-40 milj. kr. om
året kunna öka till ca 100 milj. kr. efter två å tre år. Det fömtsatts att
verksamheten liksom hittills kommer att inriktas i första hand på svenskt
område och Nordsjön med angränsande områden.

Finansieringen
av bidragssystemet skall ske genom en höjning från den 1 juli 1978 av den
särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter såvitt avser motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja med 4 kr. för kubikmeter. Inkomsterna skall
tillföras en särskild fond, oljeprospekteringsfonden.

I
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 2
§ lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter' skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskild beredskapsavgift
utgår för bensin med sju öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med aderion kronor för kubikmeter.

Särskild beredskapsavgifi ulgår
för bensin med sju öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med tjugotvå kronor för kubikmeter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1978.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:275. 2 Senaste lydelse 1977:941.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 3

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammmanträde 1978-03-09

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Burenstam Linder, Wickslröm, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om stöd till prospektering efter olja och naturgas

I prop.
1977/78:100 (bil. 17 s. 202) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Oljeprospeklering för budgetåret
1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 20000000 kr. Jag anhåller alt nu få
ta upp denna fråga.

1 Inledning

Petroswede
AB har i skrivelse den 3 november 1977 redovisat motiv och förutsättningar för
ett ökat svenskt dellagande i internationell oljeprospeklering. Som underiag
för skrivelsen har inom bolaget utarbetats studien Internationell oljeletning/ulvinning
i svenskt perspektiv.

Efter remiss har yttranden
över Pelroswedes skrivelse och studie avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF), siatens industriverk, statens vattenfaUsverk och Statsföretag AB
gemensamt, Sveriges geologiska undersökning (SGU), styrelsen för teknisk
utveckling (STU), energi-kommisionen. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA),
Kooperativa förbundet (KF) och Sveriges industriförbund. Däriämte har Salén
Energy AB inkommit med en skrivelse i frågan.

2 Nuvarande
prospekteringsverksamhet

2.1
Oljeprospektering AB

Oljeprospeklering
AB (OPAB) bildades år 1969 med uppgift att prospektera efter olja och naturgas
på svenskt område (prop. 1968:51, SU 1968:86, rskr 1968:204). Aktiekapitalet
uppgår till 5 milj. kr. Aktiema ägs It Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 128

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 4

lill hälfien av statliga och lill hälfien av enskilda
intressenter. Staten företräddes i OPAB av statens vattenfaUsverk och Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) till den 1 december 1977, då de statliga aktierna överfördes tiU
Svenska Petroleum AB.

Övriga delägare är f. n. AGA AB, Asea AB jämte Voxnans Krafl
AB, Boliden AB, Gränges AB, KemaNobel AB, Johnsonkoncernen företrädd av Rederi
AB Nordstjernan och AB Nynäs-Petroleum, Oljekonsumenlemas förbund (OK) och
Sydkraft AB. OK är den störste enskilde delägaren med 11,25 % av aktierna.

Under åren 1969-1975 meddelades OPAB koncessioner för
vissa landområden i Malmöhus, Kristianstads, Kalmar och Gotlands län. Dessutom
meddelades bolaget år 1969 undersökningstillstånd för hela den svenska
kontinentalsockeln, utanför ostkusten dock ej norr om 59: e breddgraden. Dessa
koncessioner och tillstånd gällde ursprungligen under en lid av åtta år från
den 27 juni 1969, vilken senare förlängdes till utgången av år 1977. För denna
period föreskrevs skyldighet för OPAB atl ulföra arbeten till en sammanlagd
kostnad av 150 milj. kr.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavtal.
Enligl avtalet skall intressenterna i proportion till sina andelar i aktiekapitalet
tillskjuta de medel som behövs för bolagets verksamhet för alt fullfölja de
förpliktelser som åvilar bolaget enligt nämnda koncessioner och tillstånd.
Intressent är berättigad till men inte skyldig atl delta i verksamhet utöver arbetsskyldigheten
150 milj. kr. Om intressent inte utövar denna rätt fördelas hans andel mellan
övriga intressenter, i första hand inom samma grupp, enligt vissa regler.
Intressent har optionsrätt att på affärsmässiga grunder köpa så stor del av
bolagels produktion som svarar mot hans andel i bolaget.

De totala kostnadema för verksamheten åren 1969 1976 har
uppgått lill ca 170 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. mer än vad som har
föreskrivits i koncessioner och tillstånd. Två enskilda intressenter, AGA och
Boliden, har dock inte deltagit i det överskjutande programmet, vilket leder
till en omfördelning av andelarna inom den enskilda gruppen. Av tabell 2.1
framgår fördelningen av kostnaderna, inkl. kostnader för administration m. m.,
på olika arbeten och områden.

TabeU
2.1 Kostnader för OPAB.s verksamhet 1969-1976 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skåne Gotland Öland Havsområdet

Summa

Geofysiska

Djupborr-

Summa

mätningar

nmg

16

21

37

9

39

48

-

2

2

28

55

83

53

117

170

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 5

Totalt har under perioden borrats ett hundratal borrhål på
land och 16 borrhål till havs, flertalet öster och söder om Gotland.

Under åren 1974-1975 gjordes ett antal små fynd på södra
Gotland. Från åtta av dessa har hittills utvunnits nära 7 000 m råolja. Vid en
borrning till havs öster om Gotland år 1976 gjordes ett oljefynd, som dock inte
bedömdes exploateringsvärt.

Efter utgången av år 1976 förklarade de enskilda
intressenterna i OPAB att de mot bakgrand bl. a. av kommersieUa överväganden
och sina tidigare insatser ansåg sig t. v. inte kunna bidra med ytterligare
medel lill OPäB:s verksamhet. För
att möjliggöra vissa fortsatta arbeten på Golland under år 1977 ställdes
särskilda statliga medel till OPÄB:s förfogande i form av ett lån på 6 milj.
kr. från Svenska Petroleum.

Som underiag för en ansökan om förlängning av koncessioner
och tillstånd gjorde OPAB våren 1977 en utvärdering av den fortsatta prospektivi-leten
för olika områden. Det framhölls att någon i ekonomiska termer säker värdering
inte kunde baseras på de erhållna undersökningsresultaten. Bolaget ansåg det
dock möjligt att göra en viss gradering av områdena. Således hade säker kolvätepolenlial
påvisats på södra Gotiand inom den del av ön som hade undersökts relativt väl.
Huruvida produktionen kunde bli ekonomiskt lönsam kunde dock inle avgöras utan
fortsatta undersökningar. Enligt OPAB fanns vidare sannolik oljepotential på
övriga Gotland och havsområdena närmast öster och söder om ön. Prospektiviteten
för havsområdena hämmas dock av höga produktionskostnader. Möjlig potential
fanns enligl bolaget i Kattegatt och havsområdet söder om Skåne. Endast för
Öland och Hanöbukten ansågs kolvälepotential osannolik. Beträffande vissa
andra områden som inte alls eUer endast i ringa mån hade undersökts ansåg sig OPAB
inte kunna göra någon värdering. Detta gäller Ängelholmsområdet, södra
Östersjön, Öresund och övriga Skåne.

Regeringen har genom beslut den 15 december 1977 meddelat OPAB
föriängning av koncessioner och tillstånd med fem år, varvid dock Öland har undantagits.
Som villkor för förlängning gäller all OPAB skall utföra undersökningsarbeten
under åren 19781979 för en lägsta kostnad av sammanlagt 20 milj. kr. Arbelsskyldighel
för åren 1980-1982 avses komma att fastställas av regeringen efter förslag av
statens industriverk hösten 1979.

Till grund för OPÄB:s verksamhet åren 1978-1979 ligger ett
program som omfattar främst fortsatta arbeten på Gotland och i Ängelholmsområdet.
Arbetena under år 1978 avses komma atl bekostas helt av Svenska Petroleum genom
intressenlbidrag med 12 milj. kr. Delta bidrag jämte det tidigare lånet på 6
milj. kr. kommer enligt bestämmelserna i konsortialavtalet att föranleda en
viss ökning av den statliga andelen i OPAB.

OPAB har f. n. 18 anställda, varjämte några utländska
experter inom geologi, geofysik och borrteknik anlitas som konsulter. Kostnaderna
för bolagets administration uppgår f.n. till ca 2,8 milj. kr. om året. Den
operativa verksamheten bedrivs genom specialiserade entreprenadföretag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 6

2.2 Petroswede AB

Petroswede AB bildades år 1973 med uppgift alt prospeklera
efter olja och naturgas utomlands (prop. 1973:112, NU 1973:49, rskr 1973:184).
Bakgrunden tUl alt ett särskilt bolag bildades för ändamålet var bl. a. atl flera
av de enskilda intressenterna i OPAB ej önskade att delta bolags verksamhet
skulle utvidgas lill att omfatta även internationell prospektering.

Aktiekapitalet i Petroswede uppgår till 1 milj. kr.
Ägarförhållandena på statlig sida är desamma som i OPAB, dvs. 50 % av aktierna
ägs av Svenska Petroleum. På den enskilda sidan är Salénkoncernen, numera
företrädd av Salén Energy AB och Rederi AB Salénia, den störste aktieägaren med
20 %. Övriga intressenter är OK med 15 % samt Asea AB och AB Skandinaviska
Elverk med tillsammans 5 %, Johnsonkoncernen företrädd av fyra bolag med
tillsammans 5 % och KemaNobel AB med 5 %.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavtal.
Enligt avtalet skall intressenterna verka för att företagel skall utvecklas
konkurrenskraftigt, arbetande i överensstämmelse med affärsmässiga principer.
Intressenterna skall i proportion lill sina andelar i aktiekapitalet skjuta
till de medel som behövs för verksamheten intill ett totalt belopp av 100 milj.
kr. inkl. aktiekapitalet. Den statliga sidan nominerar ordförande i styrelsen,
som dock lill skillnad från vad som gäller i OPAB saknar utslags-röst. Vidare
föreskrivs kvalificerad majoritet för upptagande eller utvidgning av projekt
på så sätt all beslutet måste biträdas av intressenter som företräder minsl 75
% av aktiekapitalet. Intressent har optionsrätt atl köpa del av bolagels
produktion enligt samma regler som i OPAB-avlalel.

I avtalet saknas bestämmelser om verksamheten sedan
initialramen har förbrakats. Intressenterna kom dock i samband med Pelroswedes
bildande överens om atl samverkan i bolaget skulle kunna ske även därefter. Man
skulle sträva efter att förhållandet 50% statligt och 50% enskilt ägande
bibehölls.

Av beloppet 100 milj. kr. har t. o. m. utgången av år 1977
förbrukats ca 68 milj. kr. i avslutade och pågående projekt. Av tabell 2.2
framgår fördelningen av projekten på olika områden. Ca 60% av kostnaderna
hänför sig till projekt lill havs, främst i Nordsjön.

Tabell 2.2 Kostnader för Pelroswedes verksamhet 1973-1977
(milj. kr.)

1973-1976

1977 (prel.)

Summa

Norge

11,4

5,5

16,9

Storbritannien

11,6

-

11,6

Iriand

0,7

1,8

2,5

Egypten

11,3

7,7

19,0

Tunisien

9.1

-3,1"

6,0

Övriga

0,9

-

0,9

Administration

7,7

3,3

11,0

Summa

52,7

15,2

67,9

Andel i koncession såld.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 7

Ytterligare
ca 20 milj. kr. har bundits för fortsatta arbeten. För insatser i Norge söder
om 62: a breddgraden planeras nya kapitaltillskott av intressenterna under
förutsättning alt Petroswede beviljas lelningsrättigheter.

Vid
slutet av år 1977 hade Petroswede deltagit i sammanlagt åtta borrningar med
olika inlresseandelar. Borrningarna har fördelals på fyra i Nordsjön, en i
Irland, två i Egypten och en i Tunisien. En borrning till havs utanför Tunisien
år 1977 har resulterat i fynd av gas, som dock ej torde vara kommersiellt.
Ytterligare seismiska mätningar och borrningar planeras. Bolaget har lidvis
som operatör ansvarat för och genomfört seismiska mätningar och borrningar i
såväl Egypten som Nordsjön.

Petroswede
har f. n. endast fem egna anställda. Bolaget har dock centralt tillgång lill ca
20 personers tjänster bl. a. genom att vissa resurser utnyttjas gemensamt med OPAB
enligt avtal. Därutöver upprätthålls regelbundna tekniska kontakter med olika samarbetspartners
och specialister inom oljeindustrin.

2.3 Annan
svensk utlandsprospektering

Johnsonkoncernen
har sedan många år tillbaka varit engagerad i oljeprospektering. Vid sidan av
deltagandel i Petroswede deltar koncernen f. n. i flera projekt i den brittiska
delen av Nordsjön, vilket hittills har lett till intressen i en gasfyndighel i
södra Nordsjön.

Även
Salén Energy och KemaNobel bedriver prospektering vid sidan av Petroswede. F. n.
ingår de jämte ett tredje svenskt förelag. Svenska Tänd-sticks AB, i en grupp
med en betydande andel i ett område på den filippinska kontinenlalsockeln i
Sydkinesiska sjön. Salén Energy arbetar för alt förvärva nya lelningsrättigheter
i vissa andra områden i Asien och Afrika.

2.4 Svenska
Petroleum AB

Svenska
Petroleum AB bildades år 1975 som ett dotterbolag lill LKAB med uppgift att
handha Statsförelaggruppens intressen på oljeområdet. Efter beslut av riksdagen
våren 1976 (prop. 1975/76:124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) blev statens
vattenfallsverk hälftenägare i bolaget. Svenska Petroleum har nu ett eget
kapital av 50 milj. kr., varav aktiekapitalet utgör 40 milj. kr.

År 1976 fastställdes även
vissa allmänna riktlinjer för Svenska Petroleums verksamhet. Dessa innebar bl.
a. att siatens intressen på prospek-leringsområdet i fortsättningen skulle
företrädas av bolaget. I konsekvens härmed borde vattenfallsverkets och LKAB:s
aktier i OPAB och Petroswede överlåtas till Svenska Petroleum. Sedan övriga
aktieägares medgivande härtill inhämtats har sådan överlåtelse nu skett.

Vidare
innebar 1976 års beslut att Svenska Petroleum skulle ha ansvaret

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 8

för
att handha och finansiera de fortsatta statliga insatserna pä prospek-teringsområdet.
Bolaget borde således svara för sådana prospekteringsinsatser som bolaget
ansåg önskvärda av försörjningspoliliska eller kommersiella skäl. Med hänsyn
till att bolaget saknade möjlighet alt under uppbyggnadsskedet avsätta
vinstmedel för prospektering ställdes särskilda statliga medel till förfogande
på driftbudgeten. Det förutsattes att Svenska Petroleum vid användningen av
medlen skulle komma att företrädesvis utnyttja OPAB: s och Pelroswedes
organisation.

För
insatser på svenskt område och i Nordsjön med angränsande områden beräknades
för treårsperioden 1976/77-1978/79 ett medelsbehov av 50 milj. kr. Inom denna
ram anvisades för budgetåret 1976/77 ett reservationsanslag till oljeprospeklering
av 20 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har ytteriigare 20 milj. kr. anvisats (prop.
1976/77:100 bil. 17, NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206).

Medel
från anslaget får disponeras av Svenska Petroleum efter regeringens prövning i
varje särskilt fall. Hittills har sammanlagt 18 milj. kr. betalats ut för
Svenska Petroleums bidrag till OPAB: s verksamhet under åren 1977 och 1978.
Någon utbetalning för prospektering utomlands har inte sketl.

3
Internationell översikt

3.1
OECD: s studier

Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade år 1975 studien
Energy prospects lo 1985. Enligt denna väntas importen av råolja till OECD-länderna
år 1985 uppgå till 1019 Mtoe', jämfört med 1266 Mtoe år 1974. Trots att brattonationalproduklen
i OECD-området förutsågs växa med ca 5 % om året under perioden antogs således
en minskning av oljeimporten. Kraftfulla insatser för energibesparingar och
ökad produktion av inhemsk energi i form av kärnkraft, kol, naturgas och olja
förutsattes i prognosen.

OECD
gav i börian av år 1977 ut en reviderad prognos avseende år 1985 under namnet
World energy outlook (WEO). Denna har sammanfattats och kommenterats av statens
industriverk i studien (SIND PM 1977:8) Den internationella bränslemarknaden
och Sverige. I WEO antas en ökning av OECD-områdels totala oljebehov med nära
40% från år 1974 till år 1985. Importen av olja, främst från de oljeproducerande
länderna anslutna tUl Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC),
beräknas komma att öka i samma takt som förbrukningen. Skillnaden mellan WEO och
den två år äldre prognosen i Energy Prospects framgår av tabell 3.1.

Mtoe
= milj, ton oljeekvivalenter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 9

För
WEO redovisas i tabellen det s. k. referensfallet, som innebär oförändrad energipolitik.
Enligt ett fall med högre ambitionsnivå skulle importbehovet år 1985 ligga vid
1974 års nivå.

TabeU
3.1 OECD.s energitillförsel (Mtoe)

1974

1985

Prognos 1975

Prognos

1977

Differens

%

Produktion
inom OECD

Olja

Naturgas Fasta bränslen Kärnkraft Vattenkraft (inkl. geotermisk
energi)

635

696

634

58

237

1312

1016

1025

748

365

887 773 863 464

307

-32 -24 -16 -38

-16

Summa

2260

4466

3295

-26

Import (netto) Olja

Naturgas Fasta bränslen

1266 12 34

1019

133

- 15

1750 112 60

+72 -16

Summa

1375

1138

1923

+69

Primär energiefterfrågan (inkl. bunker)

3 543

5 603

5218

- 7

I
WEO pekas på ovissheten beträffande exportländernas möjligheter atl tiUgodose
del i referensfallet beräknade behovet på 1750 Mtoe år 1985. OECD:s netloimportbehov
kan dock bli ännu större om medlemsländemas nuvarande strävanden att öka den
inhemska produktionen och förbättra hushåUningen med energi skulle misslyckas.

Prognoserna
för ökad inhemsk energiproduktion inom OECD är i WEO genomgående lägre än i
1975 års studie. Minskningen hänför sig absolut sett främst till oljan beroende
framför alll på fortsatt minskande oljeproduktion i Förenta staterna, tekniska
förseningar i Alaska och delar av Nordsjön, uppskjuten tiUståndsgivning för
dragning av rörledningar i Nordamerika och försenade tillstånd för prospektering
i nya områden och exploatering av befintiiga fäh i vissa delar av bl. a.
Nordsjön.

Även
för naturgasproduktionen är siffran lägre än i den tidigare studien. Den relativt
sett största minskningen redovisas emellertid för kärnenergin, där kapaciteten
inom OECD enligt WEO väntas bli endast ca 60% av vad som förutsågs i 1975 års
prognos.

3.2
Energikommissionens expertmaterial

Energikommissionens
(11976:05) expertgrapp för energitillförsel (EKB) har sommaren 1977 i en
preliminär rapport redovisat ett basmaterial rörande bl. a. olja och andra
energiråvaror. I rapporten redovisas bl. a. uppgifter om oljetillgångarnas
storlek och uthållighet. Den följande redogörelsen baseras i huvudsak på detla
material.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 10

Oljan
svarar för ca hälften av världens energiförsörjning och är därmed störst som
primärenergikälla. Samtidigt är oljeprodukter råvarubas för den petrokemiska
industrin.

Oljans
andel av världens energiförbrukning steg från 27% år 1950 lill 44% år 1975.
Medan den totala energiförbrakningen under perioden har ökat med ca 5 % om året
har oljeanvändningen ökat med ca 7 % om året.

Säkra
och entydiga bedömningar av världens råoljetillgångar kan inte göras.
Underlaget i form av mätvärden från olika former av undersökningar är av
skiftande teknisk kvalitet och kan tolkas på olika sätt. Primärmaterialet är
dessutom i stor utsträckning tillgängligt endast för de direkt engagerade
parterna.

Olika
begrepp används för atl ange oljetillgångarnas storiek. Av dessa kan nämnas
kända och utvinningsvärda oljetUlgångar, som anger den oljemängd som har
fastställts genom provborrningar och andra direkta mätningar och som dessutom
kan utvinnas med dagens teknik och energipriser. Begreppet svarar närmast mot
den inom oljebranschen gängse termen proven reserves. Begreppet
utvinningsvärda tillgångar innefattar även ännu inte upptäckta tillgångar som
bedöms kunna påträffas och ekonomiskt utvinnas.

Den
mängd olja som kan utvinnas i ett fynd varierar inom vida gränser och kan inte
anses väl definierad för världens olika fyndområden som helhet. F.n. torde den
genomsnittliga utvinningsgraden uppgå till 25-30%. Uppskattningsvis kan
utvinningen drivas så högt som till 80% av ursprunglig oljemängd under
gynnsamma geologiska förhållanden. Eftersom utvinningsgraden är en funktion av
kostnaden för utvinningen och därmed av oljepriset, kan successivt höjd
utvinning från äldre fyndigheter genom s. k. sekundära och tertiära
utvinningsmetoder komma att få ökad betydelse vid framlida stigande oljepriser.

TabeU
3.2 Regional fördelning av oljetillgångarna (miljarder ton)

Kända ocl

1

Ännu ej u

pptäckta

Återstående

utvinningsvärda

utvinningsvärda

utvinningsvärda

tillgångar

%

tillgångar

%

tillgångar

%

Främre
Orienten

55,3

56

51,7

27

107,0

37

Afrika

9,4

10

33,6

18

43,0

15

Nordamerika

6,3

6

23,7

12

30,0

10

Latinamerika

5.6

6

12,4

7

18,0

6

Västeuropa

3,3

3

10,7

6

14,0

5

Fjärran
östern/

Australien

2,9

3

9,4

4

12,3

4

Sovjetunionen,

Östeuropa och

Kina

15,2

16

47,8

25

63,0

22

Antarktis

-

-

2,7

1

2,7

1

Totalt

98,0

100

192,0

100

290,0

100

Källa:
Bundesanstalt fiir Geowissenchaften und Rohstoffe.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 11

Ett flertal olika studier har gjorts för atl beräkna
världens råoljetillgångar. Vissa har baserats primärt på geologiska data medan
andra har baserats på historiska uppgifter om nyfyndslakt och produktion.
Uppskattningen av tillgångarnas totala storlek kan givetvis aldrig bli exakt.
Noggrannheten i uppskattningarna ökar dock allt eftersom nya fält utvecklas och
kommer i produktion. 1 tabell 3.2 redovisas en beräkning av oljetillgångarnas
regionala fördelning. Beräkningen innefattar inle tillgångar i form av l.ex.
skiffer och tjärsand som i dag inte utvinns med konventionella metoder.

Äv de kända tillgångarna bedöms ca 22 % ligga under
havsbotten. Äv de ännu ej upptäckta utvinningsvärda tillgångarna bedöms ca 40 %
ligga under havsbotten.

Som mått på uthålligheten av en råoljeförekomst används
termen livslängd. Måltet kommer fram genom att bedömd sioriek hos fyndigheler
divideras med produktionskapacitet. För världens oljetillgångar kan på
motsvarande sätt uthålligheten räknas fram utifrån olika antaganden om den
årliga utvinningen. Som framgår av tabell 3.3 påverkas oljetillgångarnas
livslängd starkt av utvinningens årliga ökning.

TabeU 3.3 Statistiska livslängder för världens
oljetillgångar, år

Årlig ökning i utvinning

0% 2% 4% 6%

Kända och utvinningsvärda tillgångar 34 26 21 18

Återstående utvinningsvärda tillgångar 101 55 40 33

Källa: Bundesanstalt fiir Geowissenschaften und Rohstoffe.

Under perioden 1945 -1970 upptäcktes slora kvantiteter
olja varie år och de kvarvarande tillgångarna ökade trots en snabbi ökande
produktion. 1 början av 1970-talet synes dock utvecklingen ha vänt genom att
nyupptäckterna minskade.

Prospektering
måste nu i ökande omfattning ske i svåråtkomliga områden, t. ex. på kontinenlalsockeln
och i arktiska områden. Följden har blivit alt kostnaderna har ökat mycket snabbt.
Kostnadsökningarna bidrar lill att öka det ekonomiska risktagandel i prospekteringsverksamhelen.
De växande kapitalbehoven för prospektering medför ökade svårigheter atl finansiera
verksamheten. Tillgången på riskvilligt kapital tenderar därför att bli starkt
styrande för den fortsatta utvecklingen.

Många olika bedömningar tyder på att nuvarande prospekteringsinsatser
är klart otillräckliga for all hindra en snabb uttömning av de kända fynden.
Bedömningar av tillgången på riskvilligt kapital för att upprätthålla tiUräcklig
framförhållning genom upptäckt, undersökning och installation av ut-vinningsulrastning
blir med nödvändighet mycket osäkra. Kapitalbehovens storlek och de uppenbara
mycket höga riskerna på grund av tekniska och politiska osäkerhetsfaktorer
talar dock för att det kommer att bli svårare atl i tid upptäcka och utveckla
oljetillgångar. 2t Riksdagen 1977178. I saml. Nr 128

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 12

De
ekonomiska, politiska och tekniska riskerna ökar genom producent-ländernas
fortgående övertagande av råoljetillgångarna och den därmed åtföljande
minskningen av oljebolagens intresse och möjligheter att satsa på prospekteringsverksamhet.
Situationen har föranlett olika internationella organisationer att varna för
knapphet och rekommendera ökande insatser. Varningar har riklats särskilt till
länder med små oljetillgångar i relation till sin oljeförbmkning.

4
Svensk prospektering efter olja och naturgas utomlands

4.1 Petroswede
AB:s skrivelse

Petroswede
framhåller i sin skrivelse att ett målmedvetet deltagande i internationell prospektering
är en möjlig och på sikt lönsam väg för att disponera råoljetillgångar. Vid
positiva resultat skulle svenska andelar i oljeutvinning utomlands utgöra
värdefulla bidrag lill och öka säkerheten i svensk oljeförsörjning.

Samverkan
mellan statiiga och enskilda intressenter i sådan verksamhet inom Petroswede
har visat sig ändamålsenlig. Del förhållandel att verksamheten hittills inte
har lett till drivvärda fynd ger mot bakgrund av de måttliga insatser som ännu
har gjorts ingen anledning till en pessimistisk bedömning av framlida
möjligheter.

Petroswede
utgör genom att bolaget har byggt upp en inhemsk organisation och vunnit marknadserfarenheter
en bas för vidare insatser. Många skäl lalar för en fortsatt, stegvis
intensifierad svensk prospekteringsverksamhet utomlands. För att nå framgång
måste sådan verksamhet präglas av uthållighet och riskspridning genom
delaktighet i många projekt i olika prospekliva regioner. En kraftsamling av
tillgängliga resurser är därvid värdefull. Försörjningspoliliska intressen kan
i betydande utsträckning förenas med företagsekonomiska hänsyn.

1 skrivelsen framhålls att
en prospekteringsnivå med sikte på att inom rimlig tid leda lill väsentiiga
resultat för svensk oljeförsörining ställer krav på betydande ekonomiska
insatser. Företagsekonomiskt motiverade och i rådande ekonomiska läge möjliga
insatser från statliga, kooperativa och enskilda företag är begränsade.
Statliga åtgärder i syfte atl direkt och indirekt stödja och underlätta svenska
företags fortsatta finansiering av deltagande i internationell oljeprospektering
är därför enligt Pelroswedes mening angelägna.

4.2 Studien
Internationell oljeletning

Pelroswedes
studie inleds med en översikt av oljeletningens teknik och ekonomi.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 13

Oljeletning
omfattar ett antal arbetsfaser. Grundförutsättningen för atl det skall finnas
olja eller gas är sedimentära berglager i vilka det har bildats fickor som kan
utgöra reservoarer för oljan och gasen. Oljeletning inleds med att man genom
geologiska och geofysiska metoder söker fastställa om denna grundförutsättning
föreligger. Nästa fas är att genom seismiska undersökningar mera detaljerat
kartlägga de potentiella oljeförande lagren. Förekomst av olja kan dock endast
avgöras genom provborrning. Beslut öm borrning fattas om förarbetena har lett
till slutsatsen att det finns godtagbar sannolikhet för oljefynd av sådan
storlek atl ekonomisk utvinning kan komma i fråga. Den första borrningen - en s.
k. wildcat well - i en struktur kan endast i undantagsfall bekräfta om det
föreligger ett driv-värt oljefält eller inte. Ofta behövs ett betydande antal
borrningar för en effektiv genomletning av ett område.

Provborrningar, som ofta
är upp lill 4-5 km djupa, är mycket kostnadskrävande. En borrning till sjöss (offshore)
är i regel dyrare än på land (onshore) till motsvarande djup. Ett hål som
borras i Nordsjön kostar i dag 10-50 milj. kr., medan ell hål i ökenterräng i
t. ex. Egypten kostar 8-20 milj. kr. All provborrning innebär sålunda ett
avsevärt ekonomiskt risklagande.

Flertalet wildcats är s.
k. torra hål. Även i fall då olja eller gas påträffas i hålet krävs det
ytterligare borrningar för att fastställa reservoarens utbredning och
egenskaper så att fyndets ekonomiska värde kan beräknas. Utvärderingsarbetet
kan vid stora fynd kräva flera år. Den ekonomiska risken reduceras stegvis vid
positiva utfall av arbelel.

För
de angivna arbelsfaserna anlitas specialiserade entreprenörer, som tillhandahåller
all utrustning och personal.

En prospekteringsinsats
omfattar alla åtgärder som är förenade med en wildcat-borrning. Kostnaden
innefattar anskaffning av lelningsrättigheter, geologiska och geofysiska
arbeten, provborrning saml även administrationskostnader och kostnader för
insatser som inle har lett till provborrning utan har fått avbrytas på tidigare
stadium.

Kostnaden för en prospekteringsinsats
varierar kraftigt mellan olika projekt. För projekt som är aktuella för Petroswede
är den genomsnittliga kostnaden per prospekteringsinsats ca 20 milj. kr. Detta
gäller totalkostnaden, dvs. för 100% intresseandel.

Vid positivt resultat
tillkommer utvärderingen av fyndet. Den genomsnittliga kostnaden härför,
omfattande tre provborrningar m.m., uppgår onshore till omkring 30 milj. kr.
medan den offshore kan uppgå lill storleksordningen 100 milj. kr.

Sedan man genom prospektering
har konstaterat att en fyndighet är utvinningsvärd vidtar utvecklingsfasen.
Denna omfattar bl. a. konstruktion, upphandling, tillverkning och installation
av anläggningar och utrustning för atl borra produktionshål, föra upp oljan till
ytan, skilja av främmande ämnen samt transportera oljan från fältet, vanligen
genom rörled-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 14

ning. För oljefält offshore krävs en eller flera produklionsplaltformar.
Investeringen i förhållande lill produktionskapaciteten är i regel väsentiigt
högre offshore än onshore. Investeringen för ett fält i Nordsjön kan anges till
500-1 000 milj. kr. för varie miljon ton i produktionskapacitet.

Produktionen kan i regel böria så snart första
produktionshålet har färdigställts. Produktionen ökar snabbt för alt efter två å
fyra år nå en toppnivå. Därefter avtar den succesivl. Fältets livslängd är
normalt 10-20 år.

Kännetecknande för oljeletning är att varken sannolikheten
för atl en viss borrning skall resultera i ett fynd eller storleken av ett
eventuellt fynd kan anges i förväg med någon grad av säkerhet. Endast för
verksamhet i slor skala, med god riskspridning, bedriven över en längre
tidsperiod samt omfattande många olika regioner och geologiska områden blir
inverkan av slumpen begränsad. Den internationella oljeindustrins verksamhet är
spridd över många länder. De projekt som leder lill framgång måste ge en
avkastning som täcker kostnader inte bara för de framgångsrika projekten utan
också för projekt som har misslyckats.

Oljeutvinning kan vara mycket lönsam, vilket sammanhänger
med den höga risken. Den beräknade medelavkastningen för de 22 oljefält i Nordsjön
för vilka investeringsbeslut har fatlats är vid oförändrad realprisnivå för
råolja ca 30 %. Aterbetalningsliden räknat från prospekteringsstarten är fem ä
åtta år för fynd offshore. Överskottet av produktionen efter avdrag för
amorteringar, räntor, skatter och driftkostnader kan uppgå till omkring 100 kr.
per ton råolja vid ett råoljepris av ca 500 kr. men varierar inom vida gränser.

Storleken av de totala kostnaderna för prospektering och
utvinning av olja i världen är inte känd. Uppskattningar pekar på atl kostnaderna
år 1975 uppgick lill ca 100 miljarder kr., varav ca hälften i Förenta staterna.
Det globala behovet av insatser under tioårsperioden 1976-1985 för atl
vidmakthålla utvinningsvärda tillgångar motsvarande minsl 30 årsbehov beräknas
uppgå till storleksordningen 2 500 miljarder kr.

Kostnader för prospektering fram lill att ett fynd
förklaras ekonomiskt driwärt kan i regel inte lånefinansieras. Däremot kan
vanligen investeringar i produktion finansieras på normalt sätt över
kapitalmarknaden, varvid fyndigheten kan nyttjas som säkerhet.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för oljeletning framhålls
i studien följande.

Det finns ca 600 potentiellt oljeförande sedimenlära bassänger
i världen. Endast i en fjärdedel av dessa har omfattande prospektering och
utvinning skett. Nordsjön utgör ett sådant område. Sedan starten år 1964 har
utförts mer än 600 provborrningar till en uppskattad totalkostnad av ca 15 miljarder
kr. De kända och utvinningsvärda oljetillgångarna i Nordsjön söder om 62:a
breddgraden beräknas till omkring 3000 milj. ton, vilket ulgör ca 3 % av de
globala tillgångarna och motsvarar ca ett års världskonsumlion.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 15

Vissa
stora fynd kan alltjämt väntas särskilt pä norskt område, men i övrigt återstår
sannolikt främst medelstora eller mindre, och därmed marginellt utvinningsvärda,
fält att upptäcka. Utanför Nordnorge finns betydande potential men ingen
borrning har ännu sketl.

1 de
flesta länder tillkommer del staten att meddela letnings- och ulvin-ningsrätligheler
inom landets territorium. Del slora flertalet länder har valt atl låta olika
inhemska och utiändska förelag i konkurrens svara för letning och utvinning.
Detta gäller inte bara i länder med marknadsekonomiska system.

Upplåtelse
av lelningsrättigheter sker efter tre huvudmodeller, nämligen koncessionsavtal,
produktionsdelningskontrakl och servicekontrakt. Koncessionsavlal var från
början den helt förhärskande avtalsformen och förekommer alkjämt i t. ex. Norge
och Storbritannien. Koncessionsavtalel föreskriver normalt att s.k. royalty
skall betalas på utvunnen mängd. Staten har vanligen option att ta ut royaltyn
i form av olja eller gas. Vidare skall en årlig arealavgift eriäggas. Numera är
del också regel att staten, i händelse av fynd, skall ha rätt till en viss
andel av fyndet, s. k. carried interest. Denna rätt utövas vanligen genom ett
statligt oljebolag.

Produktionsdelningskontrakl
innebär atl företaget eller konsortiet svarar för alla kostnader i samband med
letning i utbyte mot en i förväg reglerad andel av eventuell produktion som
ersättning för nedlagda kostnader och risktagande. Servicekontrakt är en
likartad avtalsform, dock att förelaget får kompensation för risktagandel
endast genom rabatt på köpta kvantiteter olja.

TiUgängligheten
av producerad olja eller gas är beroende av såväl avtalsvillkor som
värdlandets genereUa utförselpolitik. På vissa håll gäller principiellt att
olja och gas skall ilandföras i producenllandet och raffineras där. Emellertid
är den faktiska situationen såväl i Nordsjön som på andra håll f. n. en annan.
Raffinaderikapacitet, flexibilitet att la emot olika kvaliteter råolja samt
transport- och lagringskapacitet har avgörande inverkan på tillgängligheten i
praktiken. Om exporttillstånd inle erhålls kan olja antingen säljas till
marknadspris eller bytas mot en motsvarande kvantitet från annat håll. Sådana
råoljebyten är vanligt förekommande.

Det
framhålls i studien all nu gäUande koncessionsavlal och andra avtal om letning
och utvinning har en mer officiell status och bättre folkrätlslig förankring än
många av forna tiders avtal. Ett rimligt mått av stabilitet i avtalsförhållandena
är en förutsättning för alt nödvändiga resurser för all hitta och utveckla nya
oljetillgångar skall kunna mobiliseras. Detta ligger i både konsumentiänders
och producentländers intresse.

Flera hundra företag i
världen är engagerade i internationell prospektering och utvinning, alltifrån helintegrerade
slora oljebolag till myckel små företag. Utmärkande för branschen är en hård
konkurrens om lelningsrättigheter men också ett omfattande samarbete när
sådana rättigheter väl har förvärvats. Samarbetet sker i regel i konsortier för
att sprida deltagarnas

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 16

risker
och medge gemensamt utnyttiande av data, erfarenheter och experter. Inom varie
konsortium utses en s. k. operatör med ansvar för att genomföra projekten.
Ibland beslutar sig företag eller konsortier lör att minska sin intresseandel i
ett projekt, vilket kan ske genom överlåtelse, s. k. farm-out, till utomstående
part.

Letningsrättigheler
kan erhållas antingen direkt från myndigheter eller från annan innehavare, i
regel med myndigheternas godkännande. I vissa länder, bl. a. Norge och
Storbritannien, utlyses från tid till annan ansökningsronder omfattande ett anlal
områden, s. k. block. Efter förhandlingar sker tilldelning av blocken, varvid bl.a.
sökandens tekniska resurser och åtaganden att genomföra arbetsprogram beaktas.

Beträffande
Pelroswedes verksamhet framhålls i studien följande. Bolagets allmänna strategi
har varit atl delta i projekt där den dubbla målsättningen ökad försörjningslrygghet
- dvs. maximal dispositionsrätt till produktion - och affärsmässighet - dvs.
god förväntad avkastning i händelse av fynd - har kunnat tillgodoses. Under
uppbyggnadsperioden åren 1973-1977 har bolagets intressenter önskat all
tyngdpunkten för bolagets verksamhet skall ligga i Nordsjön och angränsande
områden. Sedan bolaget bildades har emellertid konkurrensen, särskilt i Norge
och Storbritannien, varit hård och antalet utbjudna block litet, varför
möjligheterna att här förvärva nya koncessioner har varit starkt begränsade.
Därför har även andra områden kommit i fråga, främst Egypten och Tunisien. Pelroswedes
åtaganden i dessa områden var inledningsvis relativt omfattande men har efter
hand trappats ned genom alt andelar i berörda koncessioner har överlåtits till
andra bolag.

Pelroswedes
policy i fråga om områdesval har alltså varit atl prioritera verksamheten till
Nord sjöområdet men atl samtidigt vara öppen för möjligheter även i andra
områden. Vidare har ett aktivt tekniskt samarbete med andra bolag
eftersträvats. Val av samarbetspartners har ägnats särskUd uppmärksamhet. Bland
bolagets tidigare och nuvarande partners återfinns ett flertal slora oljebolag,
vissa statligt finansierade företag samt mindre bolag med intemationell
erfarenhet.

1
studien framhålls att Petroswede har fått ett positivt mottagande i oljebranschen
från såväl myndigheter som bolag. Ägarstrukturen med internationellt kända
svenska statliga, kooperativa och enskilda företag har utgjort en klar
tillgång. I studien betecknas en kraftsamling av svenska intressen utåt som
betydelsefull och intern samordning av knappa resurser som en självklar
nödvändighet. Genom samarbetet inom Petroswede har bolagels intressenter kunnat
delta i granskningen av en stor mängd utländska projekt. Delta har enligt
studien sannolikt lett till fler engagemang än vad intressenterna var för sig
hade kunnat uppnå med rimliga insatser.

I
studien lämnas vissa uppgifter om del statliga engagemanget inom oljeförsörjningsindustrin
i vissa länder. Formen för statsengagemang i prospekterings- och
utvinningsverksamhet är relativt likartad i Spanien,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 17

Västtyskland
och Sverige. I dessa tre länder bedrivs verksamheten inom bolag som ägs helt
eller delvis av staten. Verksamheten finansieras dock på olika sätt. Det
spanska Hispanoil och det tyska Deminex har en långsiktig kvantitativ
målsättning för verksamheten.

Japans
energisitualion liknar i flera avseenden Sveriges. Oljans andel av primärenergiförsöriningen
utgör omkring 75 %. För att skapa en tryggare oljeförsörining har japanska
regeringen vidtagit åtgärder för atl stimulera etablerande av japansk
produktion utomlands med mål att denna väg svara för 30% av importen. Prospektering
och utvinning bedrivs av japanska företag med finansiellt slöd av det statliga
Japan Petroleum Development Corporation (JPDC). Japanska företag är engagerade
i ett sjuttiotal projekt utanför Japan, av vUka elva har lett till kommersiell
produktion. Projekten är fördelade geografiskt över ett stort antal länder i
flera världsdelar.

Spaniens,
Västtysklands, Japans och Sveriges satsningar på intemationell prospektering
är av olika omfattning. Japan satsar i genomsnitt ca 1 000 milj. kr. om året,
medan motsvarande tal för Västlyskaland är ca 400 milj. kr., för Spanien ca 200
milj. kr. och för Sverige ca 20 milj. kr. I relation lill befolkning och import
av olja leder Spanien på en nivå som är dubbelt så hög som Västtysklands och
Japans, medan den svenska satsningen även med dessa mått ligger klart lägst.

I
studien presenteras avslutningsvis två räkneexempel för ett svensktprospekleringsprogram.
Dessa exempel bygger på antaganden som har ansetts rimliga, och de syftar till
att illustrera sambandet mellan insatser och resultat vid prospektering. Det framhåUs
dock i studien att förvärv av andelar i redan utvärderade fynd kan ge snabbare
resultat.

Varie
prospekteringsinsats beräknas kräva tre år, vilket innebär att medelsram för
åtaganden bör finnas tillgänglig tre år före borrning. Förbrukning av medel
beräknas i huvudsak ske det tredje året, dvs. samma år som borrning äger rum.
Kostnaden för varie hel insats (100%) beräknas vara 20 milj. kr.

Ulvärderingsfasen antas
börja omedelbart efter fynd och vara i två år. För varje tjugotal
provborrningar antas behov av en fullständig utvärdering, kostnadsberäknad tUl
100 milj. kr., saml en utvärdering som får avbrytas då man kan konstatera alt driwärt
fynd ej föreligger, kostnadsberäknad tUl 50 milj. kr. Förbrukning sker med
lika belopp under de två år utvärdering beräknas pågå.

Den förväntade mängden
kommersiellt utvinningsbar olja per provborrning som tillfaller prospektören
uppgår enligt exemplen tiU 1,3 milj. ton. Detta svarar mot t.ex. en sannolikhet
av 1:20 all hitta 27 milj. ton. Produktionen från ett oljefält karakteriseras
av en uppbyggnadsfas, som antas vara i två år. Därefter följer ett skede med
konstant produktion, som antas vara i tre år, under vilken 10% av reserven
produceras årligen. Från och med det sjätte året böriar produktionen avta med
10% per år. Totalt antas produktionen pågå i 15 år.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 18

Investeringsbehovet
för produktionsanläggningar och utrustning för ett fält om 27 milj. ton antas
uppgå till totalt ca 1 500 milj. kr. och förbrukas under fem år.

I
grund fa Het väljs ett program vars mål är att kunna åstadkomma en varaktig
produktion av 5 milj. ton om året. Produktionen skall åstadkommas primärt med
hjälp av prospektering. Härför krävs en insats av ca 75 milj. kr. om året. Med
en genomsnittlig intresseandel av 25% i varje projekt innebär detta deltagande
i 15 borrningar om året enligt följande:

År: 1234567891-9

Antal
borrningar (25% intresseandel) 5 10 15 15 15 15 15 15 15 120

Prospekteringskostnader(milj.
kr.) 25 50 75 75 75 75 75 75 75 600

Under
förutsättning atl programmet inleds år 1978 väntas produktionen komma igång år
1983 och växa gradvis till 5 milj. lon om året vid slutet av 1990-talet. Nivån
3 milj. ton uppnås vid 1990-lalets börian.

Intäkter
kan i grandfallet påräknas fr.o.m. år 1983. Driftsöverskotlet, dvs. intäkter
efter skatter och driftskostnader, beräknas öka från 12 milj. kr. år 1983 till
900 milj. kr. år 1999. Kostnaderna för prospektering och utvärdering beräknas
öka från 25 milj. kr. om året år 1978 till 100 milj. kr. om året fr.o.m. år
1982. Investeringarna kan beräknas komma igång år 1981, då 18 milj. kr. behövs.
De ökar sedan till 270 milj. kr. om året fr.o. m. år 1987.

Med
lånefinansiering av investeringarna beräknas det årliga underskottet av hela
verksamheten till maximalt ca 100 milj. kr. år 1982. Årliga överskott uppkommer
redan från år 1987. De ackumulerade underskotten ger upphov till ett maximalt
kapitalbehov år 1987 av 600 milj. kr. De ackumulerade överskollen under
perioden 1987-1992 uppgår till ca 600 milj. kr., varför medel tUlförda
verksamheten under perioden 1978-1986 kan beräknas vara till fullo återbetalda
år 1992.

I
studien anges även ett fall med snabbare produktionsutbyggnad. Enligt detta
alternativ skulle volymen 5 milj. årslön kunna uppnås redan vid 1990-talets
början. Detta beräknas kunna ske med ett prospekteringsprogram som byggs upp
successivt till en kostnadsnivå av 150 milj. kr. om året och därefter minskar
till den på lång sikt erforderliga nivån 75 milj. kr.

Kapitalbehovet
för detta alternativ ökar i förhållande tUl grundfallel med ca 300 milj. kr.
för prospektering saml ca 100 milj. kr. för utvärdering, varigenom det totala
kapitalbehovet ökar från 600 till ca 1000 milj. kr.

I studien framhålls att en
framförhållning av tre år är önskvärd för att ge kontinuitet i anskaffning av
koncessioner och genomförande av förarbeten. Delta innebär att medelsramar bör
beslutas minst tre år i förväg. Bindande definitiva beslut om förbrakning kan
därefter las succesivl under treårsperioden. Beslul om medel för utvärdering
kräver inte motsvarande framförhållning och blir aktuellt först vid fynd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 19

De
angivna exemplen belyser främst kvantiletsmål, dvs. försörjnings-målsättning.
Ett lika angeläget mål förutsätts vara god lönsamhet, som indirekt leder till
billigast möjliga olja. Lönsamheten kan delvis styras genom valet av projekt.
Även om man styr efter förväntade värden vid val av projekt kommer de faktiska
ekonomiska utfallen av enskilda projekt att variera inom vida gränser bl. a.
som en följd av slumpfaktorn. Med tillräcklig uthållighet och skicklighet bördock
slumpen neutraliseras och uppställda lönsamhetskriterier med tiden uppnås.

I
studien framhålls förvärv av andelar i utvärderade oljefynd, "olja i
marken", som ett realistiskt alternativ eller snarare komplement-till prospektering.
Från försörjningssynpunkt är sådana förvärv en tryggare men dyrare väg. Från
kostnads- och lönsamhelssynpunkl torde prospektering med egen risktagning i
längden ulfalla gynnsammare än om den primära letningsrisken har burits av
andra.

Enligt
studien utgör en kombination av renodlad prospektering och köp av fyndandelar
under exploateringsfasen den sannolikt bästa vägen att uppnå ett visst
kvantitativt produktionsmål. När ett sådant långsiktigt mål har definierats bör
därför varie aktuellt projekt av båda kategorierna analyseras och bedömas med
beaktande av såväl del uppställda kvantitativa målet som gällande kvalitativa
mål, dvs. ökad försöriningstrygghet och god lönsamhet.

I
exemplen har använts en beräknad framförhållning av minst tre år. Det framhålls
i studien att en avsevärt bättre stadga i planering av framför allt personalresurser
och organisation kan nås ju längre framförhållningsperio-den är. Önskvärt är
därför att kunna planera inom en totalram som täcker en period av fem år eller
mer framåt. Med tUlräckligt långsiktig planering och omfattning av
prospekteringen ökar del sannolika råoljeutfallet samtidigt som del relativa
ekonomiska risktagandel och tiden fram lill fynd och disponibel utvinning kan
bringas ned.

4.3
Remissyttrandena

Pelroswedes
skrivelse och studie har fått ell positivt motiagande från samtliga
remissinstanser.

Ett
antal remissinstanser diskuterar frågan om de fö r s ö r j n i n g s p o I i-liska
motiven för en ökad svensk prospekteringsinsats.

Energikommissionen
(11976:05) hänvisar till de studier över den globala tillgången och efterfrågan
på olja som har publicerats på senare lid. Enligt dessa studier kan dagens
överkapacitet på produktionssidan komma att förbytas i underkapacitet före
mitten av 1980-talel. En sådan utveckling skulle medföra stigande reala priser
på olja och risk för störningar i oljetillförseln. Enligt kommissionen
framstår det bl. a. därför som angeläget att landets oljeberoende kan minskas.
Även om kraftfuUa åtgärder härför sätts in nu kommer oljeberoendet under resten
av seklet atl kvarstå främst inom

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 20

transportsektorn
och den petrokemiska industrin. Det är därför enligt kommissionen viktigt alt
skilda slag av åtgärder vidtas för alt tillförsäkra landet en tryggad
oljeförsörjning i framtiden. En sådan åtgärd är prospekteringsinsatser utanför
landets gränser, varigenom tillgång tUl råolja kan erhållas.

IVA
påpekar att det f. n. saknas teknik och föralsättningar i landet för ett utbyte
av olja mot alternativa energislag eller som basråvaror för den petrokemiska
industrin. Sannolikt kommer Sverige att vara långsiktigt beroende av olja som
drivmedel och som basråvara. Det är således lika viktigt att tillgodose det
svenska oljebehovet som atl spara energi. Mot denna bakgrund bör enligl IVA
alla möjligheter all långsiktigt förse den svenska marknaden med lämpliga
oljekvaliteter tiUvaratas. Det kan gäUa prospektering på svenskt, utiändskt
eller intemationellt territorium eller ekonomisk satsning, med eller ulan
direkt deltagande i utländska projekt. Liknande synpunkter framförs av KF.

ÖEF
framhåller att båda huvudvägarna för atl dämpa det svenska oljeberoendet -
dvs. att förbättra energihushållningen öch att ersätta olja med andra
energibärare - är myckel kostnadskrävande och ställer stora anspråk på statlig
finansiering eUer finansieringshjälp. Det är mot denna bakgrund som frågan om
ett starkt vidgat och intensifierat svenskt deltagande i internationell oljeprospektering
bör ses. ÖEF godtar i och för sig de försörjningspoliliska argument för utlandsprospektering
som har anförts av Petroswede. Inom den totala ekonomiska ram som kan avsällas
för energipoUtiska ändamål bör dock de angivna båda huvudvägarna ges en hög
prioritet därför att de kan avsätta resultat redan i ett kortare tidsperspektiv
och stärka vår beredskap inför kriser av skUda slag. Det bhr enligt ÖEF:s
mening en ekonomisk avvägningsfråga vad som inom den givna ramen kan och
rimligen bör avsättas för intensifierad svensk verksamhet på det
internationella oljeområdel. Äv försörjningsirygghetsskäl anser ÖEF att de ekonomiska
resurser som vid en sådan avvägning reserveras för detta ändamål bör utnyttjas
främst för förvärv av delrätter i belagda oljefynd och prospektering inom vårt
närområde.

Några
remissinstanser tar upp frågan om näringspolitiska effekter av svenskt
deltagande i oljeprospektering.

STU anser del önskvärt att
svenska företag och specialister inom verksamhetsområdet bereds möjlighet att
förvärva operationellt kunnande. Utveckling av svensk industriell beredskap för
aktiv medverkan vid exploatering av svenska oljerättigheter som kan komma tUl
stånd genom Pelroswedes verksamhet är enligl STU ett angelägel
samhällsintresse. IVA anför som exempel på möjliga fördelar av en svensk
satsning dels teknisk kunskap till fördel för olje- och minerallelning på
svenskt territorium, dels s. k. spin-off i form av ökat svenskt deltagande i
den omfattande tekniska och kommersiella marknaden kring intemationell oljeletning
och produktion.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 21

Enligt Salén Energy AB ger deltagande i prospektering
fördjupad kunskap om oljebranschen och impulser lill nya produkter eller tiänster,
som svenska företag kan tillhandahålla för denna internationellt sell mycket
stora industrigren. Enligt bolagets erfarenhet är det värdefullt att engagera
sig i flera delar av oljeverksamheten, så att dessa verksamhetsgrenar därigenom
kan ömsesidigt stödja och ge impulser till varandra. Det är därför angeläget
att företag från flera närliggande industribranscher ges stimulans atl delta i
och få erfarenhet av oljeprospektering och därmed förenad verksamhet. Salén
Energy påpekar vidare att f. n. endast ett litet antal svenskar har direkta
kunskaper på detla område. En förutsättning för en vidgad verksamhet är därför atl
den svenska kompetensen på området successivt kan både breddas och fördjupas. I
synnerhet i det inledande prospekteringsskedet är del enligt bolaget absolut
avgörande för framgång att ha tillgång till bästa tillgängliga kompetens.

Några remissinstanser har, i anslutning till räkneexemplen
i Pelroswedes studie, berört frågan om omfattningen av ett prospekte-ringsprogra.M.

Det framstår för energikommissionen som angeläget att ett
mera omfattande svenskt prospekteringsprogram än f. n. kommer till stånd i bl.
a. den norska delen av Nordsjön. Omfattningen av ett sådant program måste dock enligl
kommissionen bli beroende av vilka åigärder som i övrigt kan komma att vidtas
på oljeområdel för att trygga vår oljeförsörining, l.ex. bilaterala avtal med oljeexporterande
stater och köp av andelar i existerande oljefyndigheter. Kommissionen anser
sig inte nu kunna bedöma huravida ett program enligt något av de angivna
exemplen är tillfyllest. Oberoende av ell nytt prospekteringsprograms
omfattning är del dock viktigt alt programmet ges en inriktning och utformning
som möjliggör ett uthålligt prospekteringsarbete. Härför krävs enligt
kommissionen långsiktig ekonomisk och programmässig planering.

Statens
industriverk framhåller alt Sveriges satsning hittills inom pro-spekteringsområdet
har varit obetydlig internationellt sett, räknat både per capita och i
förhållande lill konsumtionsnivån. Insatserna måste bedömas otillräckliga inte
bara från oljeförsöriningssynpunkt utan även med hänsyn till riskspridning och
fyndsannolikhet i själva oljeletningsarbetet. Enligt industriverkets bedömning
är en ökad satsning på svenskt dellagande i den internalionella oljeletningen
nödvändig för att på sikt söka uppnå en större självförsöriningsnivå och ett
minskat beroende.

Industriverket
vill inte enbart på grundval av de angivna beräkningarna förorda något bestämt
belopp för prospekteringsinsatserna. Eftersom den i exemplen angivna
produktionsnivån om 5 milj. ton om året skulle svara mot endast en sjättedel av
landets nuvarande oljeförbrakning anser dock verket att ambitionsnivån inte bör
sättas lägre. Verket förordar samtidigt en snabb utbyggnad av prospekteringsinsatserna,
motsvarande en årlig genomsnittlig prospekteringskoslnad av lägst
storleksordningen 100

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 22

milj.
kr. exkl. kostnader för utvärdering. Industriverket vill ocksä framhålla
nödvändigheten av att del genom garantiulfästelser eller på annat sätt skapas
förutsättningar för beslut vid rätl tidpunkt om deltagande i de investeringskostnader
som föregår utvinning av en oljefyndighet.

Statens
vattenfaUsverk och Statsföretag AB förordar en kraftfuU och uthållig svensk utlandsprospektering.
De båda statliga företagen anför atl den prospekteringsnivå som redan nu bör
beslutas och som bör ligga väsentligt över den hittillsvarande måste garanteras
finansiellt med tillräcklig stadga för att medge operaliv planering och aktiv projektackvisi-tion.
Ett minimivillkor härvidlag är i förväg säkerställda medel för projekt som
redan har tagits upp samt för sådana som successivt måste förberedas för att
upprätthålla den bestämda prospekteringsnivån. Del på affärsmässig grand
byggda företagssamarbetet i Petroswede medger inte att en sådan prospekteringsnivå
ställs upp. Del krävs en betydande bindning av eget riskkapital under mycket
lång lid innan avkastning kan påräknas. Enligt VattenfaUsverket och
Statsföretag bör staten från energipolitisk utgångspunkt själv bestämma den
allmänna långsiktiga prospekteringsnivån och ta det primära finansiella
ansvaret härför.

I
flera remissyttranden framhålls betydelsen av fortsatt samarbete mellanstatenochnäringslivet
vid utlandsprospekteringen.

SGU
anför bl. a. att en långtgående samordning av svenska insatser är angelägen i
form av samverkan meUan statliga och enskilda intressen så att de speciella
expertkunskaper som finns på olika håll inom landet kan utnyttjas. Sådan
specialiserad samverkan är fundamental i internationell oljeprospektering
särskilt inom de prospekteringsmässiga funktionerna. SGU understryker därför
vikten av att hög kompetens inom geologi, geofysik och på borrningssidan
permanent finns företrädd i ett företag av Pelroswedes karaktär. Härigenom får
bolaget den nödvändiga bakgrunden för atl kunna bedöma föreslagna prospekteringsprogram,
lägga ut nödvändiga prospekteringsarbelen på de mest lämpliga entreprenörerna
och framför allt utvärdera framkomna prospekteringsresultal.

KF anser att prospekteringsverksamhelen
även fortsättningsvis bör bedrivas i samarbete mellan statiiga, kooperativa
och privata intressenter genom Petroswede men i mer flexibla former än f. n.
Den nuvarande strikt uppbyggda 50/50-fördelningen med en bestämd insalsram
skulle med fördel kunna utbytas mot ett system som gav möjlighet åt
intressenterna att välja projekt som man önskade medverka i och avstå från
andra utan att för den skull behöva utträda ur samarbetet. Med hänsyn till det
primära försörjningsintresset är det enligt KF rimligt att staten lar på sig
ett större ansvar än som nu är fallet.

Även
Sveriges industriförbund anser att oljeverksamheten bör bedrivas i samarbete
mellan stat och enskilda företag. Enligt förbundet bör ägar-krelsen i Petroswede
om möjligt vidgas till bl. a. företag som har intresse av kunskaper om - och
ökad leveranstrygghet från - den internationella oljemarknaden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 23

1
fråga om utformningen av det statliga stödet anser/VÄ all de kooperativa,
privata och statliga företag som deltar i oljeletnings- eUer produktionsprojekt
bör beredas möjlighet atl utnyttia samma finansieringsmöjligheter som kan
komma Petroswede till del. En förutsättning är dock att företagen kan ge avtalsmässiga
garantier om långsiktiga leveranser till den svenska marknaden. De statliga
garantier, lån och anslag, som en ökad svensk prospekteringsverksamhet
förutsätter, bör enligt IVA utformas med den statliga finansieringen av teknisk
forskning och utveckling som förebild. Oljeletning kräver riskvilUigt och under
längre perioder tillgängligt kapital för att optimal flexibilitet skall
uppnås. Speciellt attraktiva projekt fordrar dessutom all tillräckliga
ekonomiska resurser kan frigöras med kort varsel. Återbetalningsskyldigheten
för dessa former av stöd bör enligt lVA:s uppfattning vara villkoriig.

Enligt
Sveriges industriförbund behövs, om verksamheten skall fortsätta under
nuvarande organisatoriska former, ett betydande kapitaltillskott fr. o. m. år
1978 från de nuvarande delägarna i relation till deras resp. andelar. Det torde
röra sig om 50-100 milj. kr. om året. Det gäller därför, menar förbundet, att
finna en form av stöd som medger ett kraftigt statligt medelstillskott utan atl
de enskilda förelagen behöver lämna samarbetet inom Petroswede. Inom ramen för
en sådan lösning är det tänkbart att stimulans skulle kunna skapas för alt
vidga Pelroswedes ägarkrets med skattetekniska eller andra medel. Här skulle
man framför allt sikta på förelag som är betiänta av det tidigare nämnda
erfarenhetsvärdet med olje verksamheten. Vidare bör enligt förbundet stora
oljeförbrukare intresseras för försörjningsaspekten genom en garanti all de
vid oljekriser verkligen får disponera sin andel av prospekterad olja.

KF
pekar på atl ett system med avskrivningslån, direkta statliga bidrag eller
liknande åtgärder kan komma atl krävas. Salén Energy föreslår all villkorliga
lån ställs till förfogande för alt läcka viss del av prospeklerings-koslnaderna,
att avskrivas vid misslyckanden men återbetalas vid lyckligt utfall med ränta
och viss royalty på produktionen som ersättning för långivarens risk.

5
Föredraganden

5.1
Inledning

Sveriges
energiförsörining baseras till ca 70 % på importerad olja i form av råolja och
raffinerade produkter. Oljeimporten uppgår till ca 30 milj. ton om året, vilket
svarar mot ett värde av ca 13 miljarder kr. Den svenska oljeförbmkningen utgör
ca 4 % av Västeuropas och ca 1 % av världens totala förbrukning.

Trots
Sveriges myckel höga oljeberoende har svenska företags insatser

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 24

inom oljehanteringen hittills begränsats huvudsakligen
till raffinering och distribution på den inhemska marknaden. Huvuddelen av
oljan tillförs Sverige direkt eller indirekt genom de stora internationella
oljebolagen. Dessa bolag bedriver sedan årtionden tillbaka en världsomspännande
verksamhet i alla led av oljehanteringen från utvinning av råolja fram till
försäljning till slutlig konsument. Även sedan bolagen under första hälften av
1970-talet successivt har tvingats alt avstå från sina tidigare koncessioner i
OPEC-länderna svarar de för uppgiften atl förmedla huvuddelen av dessa länders
råoljeproduktion lill konsumentländerna. Dessutom arbetar bolagen intensivt
med prospektering och utvinning i alla delar av världen. Inle bara de stora
internationella bolagen utan även många mindre företag av olika nationaliteter
och kategorier deltar aktivt i oljeprospektering.

Den svenska oljeförsörjningen grundas alltså i dag på den
internationella oljeindustrins verksamhet i råoljeledet dels som förmedlare av OPEC-ländernas
produktion, dels som leverantör av olja från egna tillgångar. Svenskägda
företag har ingen del i denna verksamhet.

De första svenska insatserna på oljeprospekteringens
område syftade lill alt klarlägga möjligheterna till oljefynd i Sverige. Efler
olika initiativ från såväl statens som enskUda företags sida bildades år 1969 Oljeprospektering
AB (OPAB) med uppgift att leta efter olja och naturgas i Sverige och på den
svenska kontinenlalsockeln. Grundtanken bakom OPAB var att samverkan inom ett
bolag, ägt till hälften av statiiga och till hälften av enskilda intressenter, skuUe
möjliggöra en kraftfull och systematisk utforskning av svenskt område. De
statliga intressena i OPAB företräddes av statens vattenfaUsverk och LKAB,
medan ett tiotal företag ingick på den enskilda sidan.

Bl. a. mot bakgrund av de slora oljefynden i Nordsjön i börian
av 1970-talet aktualiserades frågan om att utvidga OPAB:s verksamhet till prospektering
utomlands. Efiersom intressentkretsen på enskild sida inte sammanföll med
delägarna i OPAB bildades år 1973 ett särskilt bolag för ändamålet, Petroswede
AB. De båda bolagen har till slor del gemensamma resurser. Arbetet bedrivs
huvudsakligen med anlitande av konsulter och specialiserade entreprenadföretag
i enlighet med internationell praxis inom branschen. Härigenom har den egna organisationen
kunnat begränsas. Antalet anställda i OPAB och Petroswede uppgår f. n. till
sammanlagt ca 20 personer.

Verksamheten har finansierats med bidrag från
intressenterna i proportion till deras ägarandelar. De sammarUagda ekonomiska
åtagandena har uppgått till ca 170 milj. kr. för OPAB och 100 milj. kr. för Petroswede.
Något direkt statligt stöd till bolagens verksamhet har inte lämnats. Delägarna
har dock åtnjutit avdragsrält vid beskattningen för sina intressent-bidrag.

Föratsättningar för en aktivare statlig politik på prospekleringsområdet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 25

skapades
genom bildandet av det helslatiiga bolaget Svenska Petroleum AB år 1975.1
samband med 1976 års oljepolitiska beslut anvisade riksdagen (prop. 1975/76:
124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) särskilda medel på driftbudgeten lill
bolaget för oljeprospektering. En treårsram av 50 milj. kr. beräknades för
ändamålet. Medlen fick användas för prospektering på svenskt område och i
Nordsjön med angränsande områden. Del förutsattes att Svenska Petroleum vid
användningen av medlen företrädesvis skulle komma alt utnyttja OPÄB:s och Pelroswedes
organisation. Vidare beslöts att Svenska Petroleum i fortsättningen skulle
företräda statens intressen i de båda prospekteringsbolagen. I enlighet härmed
har nyligen vattenfallsverkets och LKAB:s aktier i bolagen övertagits av
Svenska Petroleum.

Verksamheten inom OPAB har
nu pågått i nära nio år. Under denna tid har flera områden som på allmänna
geologiska grunder bedöms prospekliva undersökts. Några små oljefynd har
gjorts på södra Gotiand, och arbeten i havsområdet öster och söder om ön har
visat att del finns potential för större fynd. Verksamheten har emellertid ännu
inte gett slutligt svar på frågan om möjligheterna att få till stånd kommersieU
produktion. De enskilda intressenterna i OPAB har efter utgången av år 1976 t.
v. upphört all lämna ekonomiska bidrag tiU verksamheten. Mot bakgrund av del försöriningspolitiska
intresset av atl klariägga eventuella inhemska olje- och gasförekomster har
emellertid regeringen anvisat sammanlagt 18 milj. kr. till Svenska Petroleum
från nämnda anslag liU oljeprospektering. MedlenJiar av bolaget lämnats till OPAB
som intressenlbidrag för åren 1977 och 1978. Regeringen har även meddelat OPAB
förlängning av koncessioner och undersökningstillslånd för femårsperioden
1978-1982.

Verksamheten
inom Petroswede har pågått i fem år. Bolaget har hittiUs deltagit med andelar
av olika storlek i åtta borrningar, varav hälften i Nordsjön. Några resultat i
form av kommersiella fynd har hittills inte uppnåtts, men värdefulla
erfarenheter av internationell prospektering har vunnits och resurser har
byggts upp. Av bolagets intialram på 100 milj. kr. har ca 70 milj. kr.
förbrakats. Ytterligare ca 20 milj. kr. har bundits genom åtaganden gentemot
myndigheter och samarbetspartners i olika länder.

Efiersom liden för
anskaffning av projekt är lång krävs en betydande framförhållning i
verksamheten. Utrymmet för nya engagemang har emellertid sedan flera år
tillbaka varit begränsat. Under hösten 1977 har inom intressenlkretsen
diskuterats möjligheterna att skapa ett långsiktigt ekonomiskt underlag för Pelroswedes
verksamhet. Bolaget har i skrivelse den 3 november 1977 redovisat motiven för
en ökad svensk insats på utlands-prospekleringens område. Överläggningar har
därefter ägt ram mellan företrädare för industridepartementet och de enskilda
intressenterna i syfte alt klarlägga behovet av statliga stimulansåtgärder.
Det har därvid framkommit atl statligt stöd i form av bidrag i dagens situation
utgör en förutsättning för en ökad prospekteringsinsats från intressenternas
sida.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 26

Enligt
min mening bör frågan om den svenska utlandsprospekteringen ses i sitt
energipolitiska sammanhang. Det expertmaterial som hittiUs har redovisats av
energikommissionen (I 1976:05) tyder på alt Sverige kommer att bli beroende av
importerad olja under resten av detta århundrade även om det förs en
målmedveten politik för energihushållning och utveckling av alternativa
energislag. Kommissionen väntas i sitt betänkande komma alt redovisa sina
överväganden och förslag i fråga om oljepolitiska åtgärder.

Jag
finner det emellertid nödvändigt atl frågan om utlandsprospekteringen tas upp lill
beslul redan nu. Ett uppskov med atl lösa frågan om verksamhetens fortsatta
inriktning och finansiering kan enligt min mening innebära risk för att
resultaten av det hittillsvarande arbetet går till spillo. Den lösning som jag
i det följande kommer atl föreslå innebär att utiands-prospekteringen skall
kunna fortsätta med ökade resurser utan att för den skull de organisatoriska
formerna binds för lång tid. Enligt min mening är det i dag inle möjligt att
bedöma om den nuvarande formen för samarbete mellan statliga och enskilda
intressenter inom ramen för Petroswede är ändamålsenlig för framtiden.
Bedömningen försvåras bl. a. av att intressenterna i dagens konjunkturläge har
små möjligheter att göra långsiktiga ekonomiska åtaganden. Jag anser det därför
lämpligt att, såvitt avser de organisatoriska frågoma, sikta på en
övergångslösning för de närmaste två å tre åren som väsentiigen bygger på
nuvarande förhållanden.

Mina
förslag i del följande kommer alltså huvudsakligen att gälla frågoma om ell
statligt bidragssystem för prospektering och om systemets finansiering. Innan
jag går in på dessa frågor vill jag något beröra den allmänna utvecklingen på
oljeområdet.

5.2
Oljeförbrukning och oljetillgångar

Oljan
har under de senaste årtiondena successivt ökat sin andel av världens
energiförbrukning till f. n. nära hälften. Oljeförbrakningen uppgår nu lill ca
3 miljarder ton om året.

Efler 1973-1974 års
oljekris, som innebar både en flerdubbling av råoljepriset och en djupgående
ändring av förhållandet meUan producentiänder och oljebolag, vidtog flertalet
konsumentländer åtgärder i syfte att minska beroendet av främst importerad olja
och att stimulera utvecklingen av alternativ till oljan. Det väntades aUmänt
att dessa åtgärder skulle få betydande effekter redan på fem ä tio års sikt. Nu
är emellertid bedömningarna betydligt försiktigare. Detta framgår klart av den
jämförelse mellan 1975 och 1977 års OECD-studier över utvecklingen av
efterfrågan och tillförsel på energi som jag tidigare har redovisat. Den senare
studien pekar på en stark ökning av OECD-ländernas oljeförbrakning och
oljeimport till år 1985. Andra internationella prognoser som har publicerats
under det senaste året ger en liknande bild.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 27

Det
förutses i dessa studier att nuvarande överkapacitet i nästan alla led av oljehanieringen
kommer att las i anspråk i samband med att den internationella konjunkturen
förbättras. Särskilt när det gäller räoljeutvinningen vänlas del nuvarande
överskottet komma atl övergå i en kapacitetsbrisl efter en relativt kort period
av balans. När denna situation väl inträffar kan marknadsförhållandena komma
att ändras radikalt. Tidpunkten härför påverkas av en rad faktorer. Viktig i
sammanhanget är taklen i den ekonomiska utvecklingen.

Äv
grundläggande betydelse är givetvis att oljan är en ändlig resurs. Nuvarande
säkert kända oljetillgångar som kan utvinnas med dagens teknik och
energipriser uppgår enligt vissa beräkningar lill ca 100 miljarder lon, dvs. ca
30 års förbrakning vid nuvarande nivå. Denna relation mellan förbrukning och
tillgångar är i och för sig fullt normal för oljeindustrin. Del finns
emellertid tecken på alt insatserna för att genom prospektering skapa tillskott
av nya utvinningsvärda tillgångar är otillräckliga. Även vid konstant oljeförbrakning
kommer den nuvarande relationen mellan förbrukning och tillgångar att kunna
upprätthållas endast genom ökande prospekteringsinsatser.

Det
viktigaste skälet härför är att flertalet områden med gynnsamma geologiska
förutsättningar och låga utvinningskostnader redan torde vara mer eller mindre
exploaterade. Prospekteringen sker nu i ökad utsträckning till havs eller i
arktiska områden. Sannolikheten för att nya regioner med mycket stora
tillgångar skall påträffas bedöms som liten. Del kan nämnas att de två
viktigaste nya produktionsområdena, nämligen Alaska och Nordsjön, upptäcktes
för ca tio år sedan. De utvinningsvärda tillgångarna i dessa områden beräknas
sammanlagt svara mot mindre än två års världsförbrakning. Prospektering och utvinning
inom områden med svåra arbetsförhållanden ställer allt större krav på
oljeindustrins resurser. Tiden för att få en fyndighet i produktion förlängs. Produktionskostnadema
är mångfaldigt högre än i t. ex. Mellersta Östera.

TiU dessa geologiska och
teknisk-ekonomiska faktorer kommer all många producentiänder nu börjar uppfatta
uttömningen av sina oljetillgångar som ett allvarligt problem. Det förekommer
redan på flera håll all utvinningen begränsas genom politiska beslut. Det kan vänlas
atl sådana restriktioner kommer alt bli allt vanligare.

Ett minskande utbud av
olja kommer att medföra prishöjningar som i sin tur påverkar efterfrågan.
Mycket lalar dock för att omställningen till en minskande oljeförbrakning
kommer atl innebära stora påfrestningar. Varje försök atl beskriva hur denna
omställningsprocess kan komma alt förlöpa måste bli mer eller mindre
spekulativt. Förutom ökade realpriser på olja kan dock periodisk brist på vissa
oljekvalileter väntas. Länder ulan inhemska oljetillgångar eller andra
engagemang i oljeutvinning kan komma atl möta ökande svårigheter att tillgodose
sina importbehov på världsmarknaden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 28

Slutsatsen
är att någon oljekris i meningen en plötslig aUmän fysisk brist på olja inte
framstår som särskilt sannolik, om man bortser från risken för akuta politiska
eller militära konflikter. Det är snarare fråga om en process, som sträcker
sig över ett antal decennier. Under denna period kommer oljan genom minskande
utbud i förhållande till efterfrågan och ökande priser successivt all trängas
tillbaka från många användningsområden. Samtidigt kommer det emellertid att
krävas ökade insatser för atl tillgodose behoven på områden där oljan är
särskilt svårersättlig, t. ex. som drivmedel och råvara inom kemisk industri.
Även där del från teknisk och ekonomisk synpunk1~lirms naturliga substitut för
oljan medför de slora volymer som måste ersättas stora praktiska problem. Erfarenhetema
under de senaste fem åren har visat att den tid som krävs för att få fram
alternativ i stor skala till olja har underskattals.

5.3
Motiv och riktlinjer för statligt prospekteringsstöd

Mot
bakgrund av de grundläggande faktorer som jag nu har redovisat är det enligt
min mening uppenbart atl Sverige kan komma alt få ökande svårigheter atl
tillgodose sitt oljebehov redan under 1980-talel. En allvarlig svaghet i del
svenska försörjningssystemet är att Sverige i stort sett saknar tillgång till
råolja på andra villkor än de som den internationeUa marknaden vid varie
tillfälle kan erbjuda. Detta innebär i förening med vårt stora oljeberoende att
den svenska ekonomin är mycket känslig för prishöjningar och försämrad
tillgänglighet för olja.

Petroswede har i skrivelse
den 3 november 1977 framhållit att deltagande i intemationell prospektering
utgör en möjlig och på lång sikt även lönsam väg för att få tiUgång till
råolja. Bolaget anser att statiiga åtgärder till stöd för svenska företags
fortsatta verksamhet på området är angelägna. Som bakgmnd till skrivelsen har Petroswede
i en särskild studie redovisat ett räkneexempel för ett svenskt prospekteringsprogram
med målet att åstadkomma en varaktig produktion av 5 milj. ton om året.
Exemplet förutsätter en årlig insats av ca 75 milj. kr, om året eller maximalt
ca 600 milj. kr. under en tioårsperiod. Enligt exemplet skuUe produktion från
oljefynd kunna komma i gång år 1983 och nå nivån 5 milj. årslön vid slutet av
1990-talet. Del satsade kapitalet skulle vara återbetalt år 1992. Det
förutsätts alt oljeutvinningen även kommer att generera vinstmedel för fortsatt
prospektering. En snabbare produktionsuppbyggnad till högan av 1990-talet
skulle enligt ett allemativt exempel innebära ett maximalt kapitalbehov av ca
1000 milj. kr.

Vid remissbehandlingen av Pelroswedes
skrivelse och studie har remissinstansema ställt sig positiva till en ökad
svensk utlandsprospektering som en väg att förbättra den långsiktiga försöriningstryggheten.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har dock framhållit att huvudvägarna
för att dämpa del svenska oljeberoendet är att förbättra energihushållningen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 29

och
att ersätta oljan med andra energibärare. ÖEF anser atl sådana åtgärder bör
prioriteras framför internationeU verksamhet på oljeområdet.

Jag
delar ÖEF:s uppfattning alt de energipoUtiska insatserna måste inriktas främst
mot hushållning saml utveckling och utnyttjande av alternativa energislag. Detla
har också skett under senare lid. Däremot har åigärder i syfte atl öka
säkerheten i oljeförsöriningen endast i begränsad omfattning vidtagits,
bortsett från beredskapslagringen av olja som tar sikte främst på akuta
krissituationer.

Även
om oljebehoven successivt minskar genom en framgångsrik hus-hållningspolitik
kommer ett stort oljeberoende att kvarstå under lång tid. Därför är det enligt
min mening oundgängligen nödvändigt att arbetet med alt minska det svenska
oljeberoendet kompletteras med aktiva åtgärder inom hela det oljepolitiska
området. Det gäller inte minst att skapa säkrare villkor för tillförseln av
råolja till den svenska marknaden.

Svensk
verksamhet inom intemationell oljeprospektering bör ingå som ett viktigt led i
en aktiv oljepolitik. Det material som har redovisats av Petroswede ger vid
handen atl prospektering måste bedrivas uthålligt och i betydligt större skala
än hittiUs om den skaU leda till produktion av olja. Den hittillsvarande
begränsade prospekteringsinsatsen har medgett deltagande i så få projekt alt
sannolikheten för fynd har varit låg. Några resultat i form av
exploateringsvärda fynd har heller inte nåtts.

Jag
anser det inle meningsfullt atl nu söka ange ett långsiktigt kvantitativt mål
för ett svenskt program uttryckt i prospekteringsvolym eller producerad mängd
råolja. Som energikommissionen har påpekat måste omfattningen av ett program
bli beroende av vilka åtgärder som i övrigt kan komma atl vidtas på
oljeområdet, t. ex. avtal om oljeleveranser och köp av andelar i kända fyndigheler.

Emellertid finns del ingen
klar gräns meUan dessa olika medel att förvärva råolja. Till följd av den
internationella oljeindustrins sätt atl arbeta kan deltagande i prospektering
ge anledning till samarbete även i andra avseenden. Omvänt kan ett förvärv av
en oljefyndighel innefatta rättigheter eller skyldigheter i fråga om fortsatl prospektering.
Jag finner det därför inte möjligt alt göra en avvägning mellan dessa olika
oljepolitiska medel. Det synes lämpligast att gå fram steg för steg och att
utnyttja de tillfäUen tiU oljeförvärv även i andra former som deltagande i prospektering
kan ge.

En rimlig nivå för de
svenska prospekteringsinsatsema på två till tre års sikt är enligl min
bedömning 100 mUj. kr. om året, inberäknat arbeten i Sverige, jämfört med f. n.
30 ä 40 milj. kr. En sådan nivå bör kunna ge ett inle oväsentligt bidrag tUl oljeförsöriningen
från mitten av 1980-talet. Äv stor betydelse är att ekonomiska resurser står
till förfogande för flera år framåt. Det ligger i prospekteringens natur att
medelsbehovet inte kan förutses med någon större noggrannhet. Tidplanen för ett
projekt är vanligen beroende av förhandlingar med många intressenter och av
myndighetsprövning i värdlandet. Vid positiva resultat av en borrning kan
stora

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 30

insatser
snabbt krävas för alt utvärdera ett fynd. Detta ställer krav på ekonomiskt
handlingsutrymme.

Detta
gäller självfallet inte bara i prospekteringsverksamhelen utan även för
exploateringen av konstaterade fyndigheter, som särskilt till havs innebär
mycket höga investeringskostnader. Jag vill här erinra om att en statlig garanti
av 2000 milj. kr. infördes år 1975 (prop. 1975:30 bil. 1 s. 385, NU 1975:30, rskr
1975:202) för att underlätta finansieringen av investeringar i bl. a.
oljeutvinning och all garantins användningsområde i samband med 1976 års
oljepolitiska beslut utvidgades till att omfatta även finansiering av förvärv
av andelar i fyndigheter. En ökad svensk utlandsprospektering kan komma att
leda till ökade anspråk på garantin.

Som
jag redan inledningsvis har framhållit bör utlandsprospekteringen under de
närmaste åren bygga främst på det nuvarande samarbetet mellan statliga och
enskilda förelag i Petroswede. Överiäggningarna med de enskilda intressenterna
har gett vid handen att dessa är beredda alt fortsätta atl bidra till
finansieringen av verksamheten med högst 25 milj. kr. under de närmaste åren.
Vid ett motsvarande bidrag från den ståtlige intressenten Svenska Petroleum skuUe
den i nuvarande konsortialavtal angivna ramen 100 milj. kr. för intressenternas
insatser därmed kunna höjas till högst 150 milj. kr. En föralsältning för de
enskilda intressenternas medels-tillskott är att staten lämnar ekonomiskt slöd
till Pelroswedes prospekte-ringsprojekt i form av bidrag med villkorlig
återbetalningsskyldighet som uppgår till hälfien av projektkostnaden.

Ett
sådant stöd ulgör enligt min mening en lämplig form av stimulans för utlandsprospekteringen
inom Pelroswedes ram. Genom alt intressenterna ställer egna medel till
förfogande skapas god säkerhet för en omsorgsfull bedömning av varie projekt. I
princip bör stödet vara tillgängligt även för andra företag. Innan jag går in
på frågan om den närmare utformningen av bidragssystemet vill jag ta upp vissa
principiella frågor.

Pelroswedes
verksamhet har en i huvudsak kommersiell inriktning. När bolaget bildades var
detta en självklar förutsättning för det enskilda deltagandet. För staten är
emellertid motiven för atl stödja oljeprospekleringen i första hand försöriningspolitiska.
Prospekleringen är från statens synpunkt av värde främst i den mån den leder
till utvinning av olja som även i bristlägen står till förfogande för den svenska
marknaden.

Det
kommersiella intresset och försöijningsintresset sammanfaller i slor
utsträckning. Totalt sell bör prospekteringen sikta till en lönsam råoljeutvinning.
Till grand för varje särskilt projekt måste ligga en bedömning av fyndchanser
och lönsamhet. Ett projekt som inle uppfyller affärsmässiga krav torde i många
fall inte heller ha något större försörjningsvärde.

Emellertid kan det uppstå
fall då staten av försögningsskäl bör stödja oljeprospektering som enskilda företag
inte anser sig kunna delta i. Detta gäller prospekteringen på svenskt område,
som sedan år 1977 finansieras helt med statiiga medel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 31

Det
kan också inträffa att ett projekt av uppenbart försöriningsvärde i t. ex.
Nordsjön innebär så stora åtaganden alt endast ett begränsat svenskt deltagande
kan uppnås genom Petroswede eller enskilda företag. I sådana fall bör denna
insats kunna kompletteras med en av staten helt finansierad insats genom
Svenska Petroleum. Bidragssystemet bör ge möjligheter härtiU.

Som
har framgått av den tidigare redogörelsen har Pelroswedes verksamhet inriktats
på relativt närbelägna områden, framför alll Nordsjön. Jag räknar med att denna
inriktning kommer att bestå under de närmaste åren. Någon formell begränsning
av det geografiska område inom vilket statiigt stöd till kommersiell prospektering
kan lämnas bör emellertid inte ske. I stället bör försöriningsintressel tiUgodoses
genom lämpligt utformade bidragsvillkor.

Slutligen
bör framhållas att det bidragssystem som jag förordar avser prospektering efter
olja i konventionell form. Eftersom naturgas förekommer i liknande geologiska
formationer och ofta utvinns samtidigt med olja gäller systemet även prospektering
efter naturgas. Däremot innefattar bidragssystemet inle stöd till prospektering
efter kolväten i annan form, som t. ex. kerogen i alunskiffer.

5.4
Utformningen av ett bidragssystem

Det
statliga stödet till prospektering bör fr. o. m. budgetåret 1978/79 utgå i form
av bidrag efler prövning av regeringen i varie särskilt fall. För den händelse
att insatsen ger ett positivt ekonomiskt resultat skall mottagaren vara skyldig
att återbetala bidraget jämte ränta. Normalt bör föreskrivas även vinstandel
för staten.

I
enlighet med vad jag nyss har anfört är det önskvärt all bidrag kan utgå till
såväl kommersiell prospektering (allmänna bidrag) som försörinings-mässigt
motiverad prospektering (särskilda bidrag). Villkoren för dessa slag av bidrag
blir i vissa avseenden olika. I båda fallen bör emellertid intresset av att
olja från eventuella fynd kan tillföras den svenska marknaden tillgodoses.

Som
normalvillkor för bidrag bör gälla att utvunnen råolja eller, i fall då råoljan
helt eller delvis måste raffineras i värdlandet, motsvarande mängd oljeprodukter
skall tas hem till Sverige. Bidrag bör inte lämnas till projekt i fall då det
kan väntas att företagel inte kommer att kunna förfoga över en betydande del av
oljan eller då tekniska eUer ekonomiska faktorer kan försvåra transpori av
oljan till Sverige.

När det gäller naturgas
finns det av praktiska skäl begränsade möjligheter att ställa villkor om
hemtagning. Vid eventuella naturgasfynd på svenskt område torde gasen dock
kunna tillföras den svenska marknaden. Villkor härom kan meddelas av regeringen
i samband med att koncession eller tiUstånd enligl svensk lagstiftning beviljas
för utvinningen. Samma gäller givetvis även vid utvinning av olja på svenskt
område.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:128 32

De
allmänna bidragen bör kunna ulgå med högst 50 % av prospekterings-kostnaden.
Det förutsätts alt bidrag med 50% regelmässigt lämnas lill Pelroswedes projekt.
Om andra företag söker bidrag bör bidragsandelen prövas från fall till fall.

Särskilda
bidrag bör lämnas till Svenska Petroleum för projekt som inte kan genomföras
med stöd av allmänna bidrag men som bedöms ha ett stort försöriningsvärde. De
särskilda bidragen bör utgå med 100% av projektkostnaden, vilket innebär att
staten står hela risken för projektet. Sådana bidrag bör kunna lämnas för
projekt på svenskt område eUer i Nordsjön med angränsande områden. I
undantagsfall bör särskilda bidrag kunna lämnas även tiU projekt inom andra
områden. VUlkor bör ställas av innebörd att nettointäkterna vid eventuell
utvinning återförs till staten efter skälig ersättning tiU Svenska Petroleum.

De
särskilda bidragen till Svenska Petroleum kan alltså ses som uppdrag från
staten till bolaget att genomföra ett från försörjningssynpunkt angelägel
projekt. Bolagets uppgift blir närmast att förvalta siatens intressen i projektet.
Det tekniska genomförandel kan däremot i flertalet fall ske genom OPAB:s och Pelroswedes
organisation.

Internationell
prospektering kännetecknas av snabba beslut och stor variation i fråga om
verksamhetens avtalsmässiga former. Möjligheterna för bidragstagarna att
uppfylla bidragsvillkoren kan komma att påverkas av åtgärder från utländska
myndigheters och företags sida. Tillämpningen av bidragssystemet måste av dessa
skäl kunna ske smidigt och med beaktande av omständigheterna i varje enskilt
fall. Det ankommer på regeringen att meddela de närmare viUkoren för prospekteringsbidrag.

5.5
Finansiering

Det
särskilda stöd till Svenska Petroleums prospektering som beslutades år 1976 för
treårsperioden 1976/77-1978/79 har lämnats från ett reservationsanslag på
statsbudgeten. I samband med övergången till ett mera generellt bidragssystem
från den 1 juli 1978 i enlighet med vad jag har förordat bör en ny form för
finansieringen av allt statligt stöd tiU prospektering efter olja och naturgas
införas. Enligt min mening talar både principiella och praktiska skäl för en
avgiftsfinansiering av samma slag som infördes år 1973 för beredskapslagring av
råolja, främst för s. k. fredskriser, och som gäller även för del nya oljelagringsprogrammel
för perioden 1978-1984 (prop. 1976/77:74 bU. 2, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311).
Detla syslem innebär alt en avgift erläggs för vissa oljeprodukter som omfattas
av energiskalt. F. n. ulgår avgiften med 7 öre för liter bensin (dock ej flyg-
och reabensin) och med 18 kr. för kubikmeter för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja (dock ej för fartygsdrifl i utrikes trafik). Inkomsterna från avgiftema
fonderas hos riksgäldskontoret i en särskild fond, oljelagringsfonden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 33

Som
jag nyss har framhållit bör arbetet med atl minska det svenska oljeberoendet
innefatta även aktiva oljepolitiska åigärder. Prospektering får ses som ell av
medlen för all trygga den svenska marknadens långsiktiga försörjning. Särskilt
i nuvarande konjunkturläge då företagen har små möjligheter att avsätta medel
för en så kapitalkrävande och riskbelonad verksamhet måste samhället svara för
alt tillräckliga resurser ställs till förfogande. Jag anser det principiellt
riktigt alt kostnaderna härför belastar konsumtionen av oljeprodukter, eftersom
behovet av prospektering får anses stå i relation till oljeförbrukningen.

En
avgiftsfinansiering innebär även betydande fördelar med hänsyn till prospekteringsverksamhelens
natur. Kraven på framförhållning kan lättare tillgodoses om medel för
ändamålet står tiU förfogande under flera år framåt. Problemet med stora och svårförulsebara
svängningar i betalningarna för prospekteringsinsatserna kan bemästras genom
en viss fondering av avgifterna.

Vid
en total prospekteringsvolym av ca 100 milj. kr. om året skulle behovet av
medel för del förordade bidragssystemet uppgå lill ca 70 milj. kr. om året.
Denna uppskattning är dock mycket osäker, beroende främst på atl behovet av
särskilda bidrag till projekt utanför Sverige inle kan förutses. Med hänsyn
härtill bör avgiften sättas så alt en viss fonduppbyggnad kan ske under de
första åren.

Efter
samråd med cheferna för budget- och handelsdepartementen förordar jag atl en
avgift för prospektering tas ul på så sätt att den nuvarande särskilda beredskapsavgiflen
för oljeprodukter höjs. Härigenom uppnås bl. a. betydande administrativa
fördelar. De inkomster som svarar mot avgiftshöjningen skaU emeUertid avskiljas
och på samma sätt som nu gäller för fonderingen av den särskilda
beredskapsavgiften tillföras en särskild fond, benämnd oljeprospekteringsfonden.

Den nuvarande särskilda beredskapsavgiflen
belastar motorbensin betydligt hårdare än övriga avgiftsbelagda oljeprodukter.
Med hänsyn härtill och till den höjning av bensinskatten som regeringen nyligen
har föreslagit i prop. 1977/78:94 förordar jag alt hela höjningen av den
särskilda beredskapsavgiften skall belasta övriga produkter, dvs. motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja. Avgiften på dessa produkter bör därmed från den 1
juli 1978 utgå med 22 kr. för kubikmeter, dvs. en höjning med 4 kr., vilket budgetåret
1978/79 kan väntas ge en merinkomst av ca 80 milj. kr. Jag vill understryka att
del senare kan visa sig lämpligt atl även förbrukningen av motorbensin belastas
för ifrågavarande ändamål. Justeringar av avgiften kan behöva göras även mot
bakgrund av erfarenheterna av bidragssystemets tillämpning och av ändringar i
förbrukningen av oljeprodukter.

I enlighet med vad jag nu
har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag till lag om
ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.
Förslaget har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet. Del bör
påpekas all lagens giltighetstid är

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 34

begränsad
till utgången av år 1984, dvs. den tid som omfattas av del nu gällande
programmet för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. Detta torde medge en
tillräcklig framförhållning i prospekteringsverksamhelen under de närmaste
åren. Ställning får senare tas till finansieringen av ett eventuellt statligt
stöd lill oljeprospeklering efter år 1984.

För
Svenska Petroleums verksamhet på prospekleringsområdet beräknades i samband
med 1976 års oljepolitiska beslul en treårsram av 50 milj. kr. Härav har för
budgetåren 1976/77 och 1977/78 anvisats sammanlagt 40 milj. kr. under
reservationsanslaget Oljeprospeklering. Mina förslag i finansieringsfrågan
innebär att allt statligt slöd till prospektering skall avgiftsfinansieras från
den 1 juli 1978. I konsekvens härmed behövs inget anslag på statsbudgeten till oljeprospektering
för nästa budgetår.

Återstående
medel på anslaget, som uppgår till 22 milj. kr., bör ställas till Svenska
Petroleums förfogande, all av bolaget användas som intressentbidrag till Petroswede.
Medlen bör därvid kunna användas utan den begränsning till projekt inom
svenskt område och Nordsjöområdel som nu gäller för anslaget. 1 den mån
anslagsmedlen inte förslår får Svenska Petroleum skjuta till egna medel.

6
Hemställan

Med
hävisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgifi för oljeprodukter,

2.
godkänna de grunder för stöd tiU
prospektering efter olja och naturgas som jag har förordat,

3.
medge att de inkomster som
svarar mot höjningen enligt 1 av den särskilda beredskapsavgiflen för
oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet med
vad jag har förordat,

4.
godkänna vad jag har förordat
beträffande användningen av reservationsanslaget Oljeprospektering.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:128 35

Innehåll

Förslag
lill lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskaps-

avgift för oljeprodukter ......................................... 2

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1978-03-09 3

1
Inledning.......................................................... ... 3

2
Nuvarande prospekteringsverksamhet.................... ... 3

2.1
Oljeprospektering AB...................................... ... 3

2.2
Petroswede AB ........................................... ... 6

2.3
Annan svensk utlandsprospektering
................. ... 7

2.4
Svenska Petroleum AB.................................... 7

3 Intemationell
översikt......................................... ... 8

3.1
OECD:s studier.............................................. 8

3.2
Energikommissionens expertmalerial
.................. 9

4 Svensk
prospektering efter olja och naturgas utomlands 12

4.1
Petroswede AB:s skrivelse ............................. .. 12

4.2
Studien Internationell oljeletning...................... .. 13

4.3
Remissyttrandena ......................................... .. 19

5 Föredraganden
................................................ .. 23

5.1 Inledning..................................................... . 23

5.2
Oljeförbrakning och
oljetillgångar ..................... 26

5.3
Motiv och riktlinjer för
statligt prospekteringsstöd .. 28

5.4
Utformningen av ett
bidragssystem................... .. 31

5.5
Finansiering.................................................. 32

6
Hemställan........................................................ 34

7
Beslut ............................................................. . 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar i 15 dokument.

  1. SOU 1998:8 Alkoholreklam - del 1 s. 173 om s. 27 i texten
  2. Prop. 1990/91:83 om försäljning av statens aktier i Svenska Petroleum Exploration AB, m.m. i texten
  3. Prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor s. 38 i texten
  4. Prop. 1983/84:62 om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m. samt för investeringar inom energiområdet s. 40 i texten
  5. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 om s. 33 i texten

Visa alla 15