Sök i Ratio Lex

om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m.m. inom exekutionsväsendet.

94 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 35 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:129, om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m.m. inom exekutionsväsendet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

Regeringens proposition

1977/78:129

om
distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom
exekutionsväsendet.

beslutad
den 2 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

JOHANNES
ANTONSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslagom att nuvarandedistriklsindelning skall bibehållas.
Nuvarande stationeringar av exekutiv personal utanför kronofog-dedislriklens
centralorter behålls tills vidare oförändrade. Indragning av sådana
stationeringar föreslås kunna ske endast när del inte avsevärt försämrar den
service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmänheten och det inte är
möjligt atl åstadkomma tillfredsställande arbetsunder-lag. Kronofogdemyndighetema
föreslås få en ny arbetsorganisation som i sina grunddrag är lika för hela
landet. Förslag läggs vidare fram om personalbemanningen av de nyorganiserade
kronofogdemyndigheterna samt om anslag för budgetåret 1978/79. Den nya
organisationen föreslås skola genomföras den 1 juli 1978 för
kronofogdemyndigheten i Stockholm och den 1 januari 1979 för övriga
kronofogdemyndigheter.

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 129

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson.

Föredragande:
statsrådet Antonsson

Proposition
om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom
exekutionsväsendet

1
Inledning

I prop.
1977/78:100 (bil. 18 s. 74) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/79 till Kronofogdemyndigheterna
beräkna ett förslagsanslag av 295 281 (X)0 kr. Jag anhåller att nu få ta upp
denna fråga.

Den
exekutiva verksamheten avser dels del allmännas fordringar för skatter, böter,
allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare.
Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga
ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt atl
efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva
verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en
kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef
Riksskatteverket är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

Antal
tjänster inom de 81 kronofogdedistriklen uppgår lill ca 2 700.

Om
man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för
innevarande budgetår till över 265 milj. kr.

Genom beslul den 8
november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för kommundepartemenlet att
tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriklsindelning,
arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet. De sakkunniga
som antog benämningen kronofogdemyndighetsutredningen har den 11 augusti 1977 lämnai
betänkandet (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna.

Efter remiss har ynranden
över belänkandet avgelts av justitiekanslern, domstolsverket, Svea Hovrätt,
riksarkivet, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, samtliga
länsstyrelser efter hörande av kronofogde-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 3

myndigheterna
och berörda kommuner, decentraliseringsulredningen, delegationen för
glesbygdsfrågor, fögderiutredningen, hemförsäljningskommittén, konkurslagskommittén.
Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges kronofogdar och TCO:s statsriänstemannasektion
(TCO-S).

Förslag
till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs
distrikt har utarbetats av riksskatteverket efter samråd med kronofogdemyndighelsulredningen.
Yttranden över förslaget har avgetts av berörda länsstyrelser och
kronofogdemyndigheter samt Jurist- och Samhällsvetareförbundet.

2
Nuvarande förhållanden, tidigare förslag m. m.

Förden
exekutiva verksamheten är landet indelat i 81 kronofogdedisiriki. Fyra län
utgör vartdera ett sådant distrikt. I varje distrikt finns en
kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef Förutom på
distriktens centralorter finns exekutiv personal stationerad på sammanlagt 99
orter. Totalt finns del alltså f. n. exekutiv personal på 180 orter i landet.
Antalet anställda inom organisationen uppgår till ca 2 700. Sedan den 1 juli
1973 är riksskatteverket centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

De
allmänna riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt fastställdes
av 1972 års riksdag (prop. 1972:1 bil. 14, CU 1972:7, rskr 1972:70). Frågan om
denna indelning hade före riksdagens beslut utretts genom särskilt tillkallade
sakkunniga. De sakkunniga - som hade antagit namnet utredningen rörande
centralorgan inom exekutionsväsendet - hade i sill år 1971 lämnade betänkande
(Ds C 1971:2) Centralorgan inom exekutionsväsendet-Översy nav landets
indelning i kronofogdedistrikt föreslagit bl. a. att antalet kronofogdedistrikt
skulle minskas från 81 lill 35. Sammanlagt 19 län föreslogs vartdera skola
bilda ell sådant distrikt.

Utredningens
förslag innebar i korthet följande. Kronofogdedistrikten bör bildas av hela
kommuner eller kommunblock. De bör inte bryta länsgränserna. Indelningen bör
göras så atl helt fögderi eller hela fögderier ingår i ett distrikt som
anpassas till domkretsindelningen. Distrikt bör om möjligt utformas så atl den åriiga
arbetsmängden omfattar minst 35 00(M0(X)0 allmänna och enskilda mål. Vid
indelningen bör beaktas att allmänhetens möjligheter atl komma i kontakt med
myndigheten inte får försämras. Vidare bör nytt kronofogdedisiriki i princip
bildas genom sammanslagning av befintliga distrikt. Residensstad bör, om inle
särskilda omständigheter föranleder till annal, vara centralort i
kronofogdedistrikt.

Departementschefen (prop.
1972:1 bil. 14, s. 29) anförde atl väntade reformer inom exekutionsväsendet
skulle komma att ställa ökade krav på en bättre arbetsorganisation med bl. a.
ökad specialisering. Vidare borde bättre möjligheter skapas att anpassa
personalorganisationen lill växlingar i arbetsbelastningen. Härigenom skulle
förutsättningar ges för en mer enhetlig och ändamålsenlig organisation samt en
bättre rekrytering och utbildning. Dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 4

mål
skulle endast kunna nås genom all större enheter skapades. Distriklsindelningen
fick dock inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner.
Därför borde den exekutiva fältverksamheten på ort, som genom ändrad
distriktsindelning upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt, bedrivas
med i huvudsak oförändrad personalstyrka.

I
sill av riksdagen godkända betänkande instämde civilulskottet i allt väsentligt
med vad utredningen och departementschefen hade anfört om riktlinjerna för
översyn av distriklsindelningen. Utskottet ansåg dock alt dessa riktlinjer
kunde behöva modifieras. Geografiska skäl kan sålunda motivera atl till ytan slora
län delas in i fler distrikt än vad utredningen hade föreslagit. Utskottet
betonade särskilt alt företagare utan alltför tidsödande resor behöver kunna
komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten. Samlidigt uttalade
utskottet atl distrikten bör dimensioneras så att möjliga
rationaliseringsvinster las lill vara.

Kungl.
Maj:t uppdrog den 2 juni 1972 åt exekutionsväsendets organisationsnämnd alt
med ledning av de riktlinjer som nu har redovisats utarbeta förslag till
landels indelning i kronofogdedistrikt och till arbets- och personalorganisation
inom distrikten. 1 samband med förberedelserna för överförandet av centralmyndighelsuppgifterna
inom exekutionsväsendet lill riksskatteverket flyttades uppdraget över på en
särskild utredningsman. Denne lämnade den 30 oktober 1973 betänkandet (Ds C
1973:3) Distriklsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom
exekutionsväsendet.

Utredningsmannen
föreslog atl kronofogdedislriktens anlal skulle reduceras lill 36. Enligt
förslaget skulle 18 län bilda vartdera ett distrikt. Stockholms län föreslogs
bilda sju. Malmöhus län tre samt Öslergötiands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
och Gävleborgs län vartdera två distrikt. Utanför centralorterna skulle exekutiv
personal finnas på 99 stationeringsorter. Detla innebäratt exekutiv personal
enligt förslaget skulle finnas på 135 orter.

Utredningsmannen
framhöll alt målen och ärendena hos kronofogdemyndigheterna inte bara hade
ökat i antal sedan exekutionsväsendet förstatligades den 1 januari 1965 utan
även hade undergått en påtaglig kvalitativ förändring. Stora krav måste därför
ställas på både arbetsorganisation och personal. En arbetsspecialisering har
redan måst genomföras i de större kronofogdedistriklen och är nödvändig även i övrigl,
om nuvarande arbetsuppgifter och väntade nya arbetsuppgifter - t. ex.
övertagandel av överexekulorsgöromålen från länsstyrelserna - skall kunna
fullgöras. Mot den bakgrunden lade utredningsmannen fram förslag om arbetsorganisation
för dels kronofogdedistrikt av normaltyp (normalorganisation), dels ell vart av
Stockholms, Malmö och Göteborgs kronofogdedisiriki. Organisationen i de tre storsladsdislrikten
bringades därvid så långt möjligt i principiell överensstämmelse med
normalorganisationen.

En av de förutsättningar
på vilka utredningsmannen grundade sitt förslag var alt arbetsorganisationen
skall utformas på sådant sätt, atl den smidigt kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 5

anpassas
lill väntade reformer. Speciellt intresse ägnades frågor om fördelningen av
ansvar och befogenheter, behov av samordning och specialisering, intern
kontroll och tillsyn saml kommunikation inom en kronofogdemyndighet.

Utredningsmannen
ansåg atl för en kronofogdemyndighet av normaltyp bör fyra funktionsområden
bestämma utformningen av organisationen. Dessa områden är administration,
handläggning av allmänna mål m. m., handläggning av enskilda mål m. m. samt fältverkslällighel.
Kronofogdemyndighetens ledning bör utgöras av chefkronofogden, övriga
kronofogdar saml cheferna för myndighetens organisationsenheter.
Utredningsmannen föreslog att inom varje kronofogdemyndighet skulle finnas en
ställföreträdande chefkronofogde.

Åtskilliga
remissinstanser ställde sig negativa lill förslaget. Kritik riktades främst mot
förslaget till indelning av landet i kronofogdedisiriki.

Flertalet
remissinstanser ansåg att förslaget till distriktsindelning innebar för få
distrikt, vilket medförde sämre service för den rätlssökande allmänheten och
mer resor förden kvalificerade kronofogdepersonalen. Remissinstanserna
framhöll vidare att förslaget hade tagit alltför stor hänsyn till föreslagna
men ännu ej beslutade reformer såsom överftyttning av överexe-kutorsuppgifter
från länsstyrelse till kronofogdemyndighet. Ett par remissinstanser ansåg å
andra sidan all förslaget innebar för många distrikt. Som skäl för atl minska
antalet distrikt i förhållande till förslaget anfördes bl. a. att behovet av
specialisering därigenom kan bli bättre tillgodosett.

Förslaget
lill arbetsorganisation godtog remissinstanserna i regel. Någon remissinstans
framhöll emellertid alt organisationsstrukturen vid landels tre största
kronofogdedistrikt fordrade en grundligare undersökning än vad utredningsmannen
hade kunnat göra.

Flertalet
remissinstanser ansåg att den personalorganisation som utredningsmannen
föreslog var för knappt tilllagen.

Departementschefen
anförde i samband med sin anmälan den 15 mars 1974 av fråga om anslag lill
kronofogdemyndigheterna (prop. 1974:19) alt kritiken mot förslagen om distriklsindelning,
arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet hade sådan
tyngd atl förslagen inle kunde läggas lill grund för ett ställningstagande. En
översyn av förslagen borde göras av en utredning med pariamentarisk
sammansättning.

Genom beslul den 8
november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommundepartementet att tillkalla
högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriklsindelning, arbets-och
personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet. De sakkunniga har som
förut nämnts den 11 augusti 1977 lämnat betänkandet (SOU 1977:42)
Kronofogdemyndigheterna.

3
Utredningen

Kronofogdemyndigheisutredningen
har vid inriktningen av utredningsarbetet fäst stort avseende vid den kritik
som fördes fram vid remissbehand-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 6

lingen
av det betänkande (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation
m. m. inom exekutionsväsendet (DAP)som lades fram den 30 oktober 1973. Av prop.
1974:19 framgår all dåvarande chefen för kommundepartemenlet hade funnit att
kritiken hade sådan tyngd alt förslagen i betänkandet inte kunde läggas till
grund för ett ställningstagande.

Utredningen
anser all förutsättningarna för en så långtgående distriktsreform som tidigare
framlagda förslag skulle innebära har ändrats i flera avseenden. Strävandena lill
en decentralisering av statsförvaltningen har under senare år fått väsenlligl
ökad styrka. Nära samband härmed har önskemålen atl upprätthålla eller
förbättra olika myndigheters anknytning till lokala förhållanden och
möjligheter alt ge service åt allmänheten och kommunerna.

Utredningen
har låtit företa två särskilda undersökningar i syfte att komplettera utredningsunderiaget
på ett par områden som har ansetts vara av särskilt intresse för uiredningens
överväganden och ställningstaganden.

Det
ena området gäller kronofogdemyndigheternas kontakter med gälde-närer m. fl. En
kartläggning av detta område skulle enligt utredningen kunna belysa begreppet
service i myndigheternas verksamhet och därvid ge en utgångspunkt för de
bedömningar och avvägningar i fråga om behovet av exekutiv personal av olika
kategorier som fordras på olika stationeringsorter för atl fullgod service
skall kunna lämnas till rimliga kostnader.

Undersökningen
visar atl huvuddelen av kontakterna vid besök och telefonsamtal avser frågor
som har samband med mål och ärenden som handläggs vid myndigheterna. Omkring
tio proceni av kontakterna gäller dock mera allmänna frågor utan sådana
samband. Denna rådgivande verksamhet i bl. a. skatterättsliga,
redovisningstekniska och därmed sammanhängande ekonomiska frågor bör inle
underskattas, framhåller utredningen. Enligt utredningen bidrar denna service lill
alt allmänheten (år en positiv inställning lill kronofogdemyndigheterna och
deras verksamhet.

Undersökningen visar även
att myndigheternas kontakter med allmänheten m. fl. huvudsakligen sker genom
den exekutiva personalen. Kontakterna genom besök hos myndigheterna är av
betydelse såväl på centralorterna som på övriga stationeringsorter.
Undersökningen visar också enligt utredningen att besöksbenägenheten avtar
väsentligt, om reseavstånden är längre än 50 km. Med hänsyn till möjligheterna
att lämna service bör därför exekutiv personal, så långt del är möjligt av
andra skäl, inte stationeras på större avstånd än 50 km från betydande befolkningskoncenlrationer.
Undersökningen visar vidare alt kronofogdepersonalens andel av kontakterna är
låg. När det gäller kontakter ulan samband med visst mål eller ärende intar
dock kronofogdarna en något mer framträdande roll som kontaktpersoner. Även kronokommissarierna
synes ha haft en något större andel av kontakterna i den rådgivande
verksamheten än i den exekutiva. Kontorspersonalen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 7

svarade
för nära en tredjedel av alla kontakter och nära en fjärdedel av besökskontaklerna.
Omkring två tredjedelar av besökskontakterna avsåg mottagande av betalning från
gäldenärer. 1 övrigt gällde det främst diskussion om skuldbelopp och målens
handläggning.

Det
andra området som utredningen lät undersöka gällde fördelningen av
kronofogdemyndigheternas verksamhet på skilda arbetsuppgifter. Närmare kännedom
därom ansågs önskvärd för beräkning av myndigheternas personalbehov. 1
samverkan mellan riksskatteverket och utredningen företogs därför en undersökning
av hur arbetstiden för personalen vid vissa kronofogdemyndigheter fördelades
på olika arbetsuppgifter i verksamheten.

De arbetsuppgifter som
redovisningen avsåg kunde föras samman i huvudgrupperna gemensamma funktioner,
enskilda mål, allmänna mål och ärenden. Gruppen gemensamma funktioner omfattar
bl. a. ledning och planering av verksamheten, administrativa stödfunktioner,
utbildning och information, kontroll och revision. Av undersökningsresultatet
framgår att gruppen gemensamma funktioner svarar för ca 13 procent av hela den
för myndigheterna inrapporterade tidsåtgången. Kronofogdepersonalen visar största
tidsåtgången för gruppen. En tredjedel av denna personals tid ägnas åt arbetsuppgifter
inom denna grupp, med tyngdpunkt på arbetsledning och utbildning. För
kronokommissarierna åtgår 23 procent av liden lill denna grapp av uppgifter.
För övrig exekutiv personal är andelen tio procent och här dominerar utbildning
och vittnestjänslgöring. Även kontorspersonalen redovisar tio procent som
nästan uteslutande avser administrativa stödfunktioner.

Slorstadsmyndigheterna
redovisar för gemensamma funktioner sammanlagt någon procentenhet mer än
övriga myndigheter. Resultatet visar i övrigl stor överensstämmelse mellan de
olika typerna av myndigheter.

Av myndigheternas samlade
tidsåtgång hänför sig drygt 20 proceni till handläggning av enskilda mål.
Kronofogdepersonalen ägnar vid sidan av de gemensamma funktionerna i regel mest
lid ål handläggningen av enskilda mål. Även beträffande de enskilda målen föreligger
stora likheter mellan storstadsmyndigheterna och de övriga myndigheterna.
Tidsåtgången för fältverkställigheten är dock större i landsortsdistriki och
förefaller enligt utredningen att vara relativt oberoende av målantalet.

För handläggning av allmänna
mål används genomsnittligt ca 35 proceni av myndigheternas samlade
arbetsinsats. För storstadsmyndigheterna är andelen några procentenheter
mindre. Kronofogdepersonalen i myndigheter med få kronofogdar synes ägna mindre
del av tiden åt allmänna mål, än vad fallet är i myndigheter med flera
kronofogdar. Kronokommissarierna synes allmänt ägna mer tid åt allmänna mål än
enskilda mål. För övrig exekutiv personal överensstämmer arbetstidsandelen för
allmänna mål mellan de tre slorstadsmyndigheterna och de övriga. Denna personal
använder genomsnittligt 40 procent av sin arbetstid till de allmänna målen. 1 slorstadsmyndigheterna
åstadkommer de stora målvolymema merarbete och lar större del

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 8

av
myndigheternas totala resurser i anspråk. Ytstora distrikt kräver även i allmänna
mål mer resurser för fältverkställigheten.

Utredningen
har som huvudprincip för distriktsindelningen inom exekutionsväsendet valt atl
ell kronofogdedisiriki skall vara så slort all del ger meningsfull och
utvecklande sysselsättning för personal av alla kategorier och atl verksamheten
inom distriktet inle alllför mycket påverkas av tillfälliga störningar genom
frånvaro, belastningstoppar m. m. Detta krav tillgodoses enligl utredningen i
distrikt med så stor arbetsmängd alt det ger full sysselsättning även ål minsl
två kronofogdar. En dislriktsorganisation med detta grundmönster bör göra det
möjligt för kronofogdemyndigheterna alt även bemästra nya arbetsuppgifter som
kan följa av reformer inom exekutionsväsendet. Från denna huvudprincip förordar
utredningen vissa avsteg i det allmänna stödområdet och därmed jämförbara
områden.

För
att en organisation som omfattar även distrikt med endast en kronofogde skall
kunna fullgöra såväl nuvarande som nya uppgifter effektivt och med
tillgodoseende av kraven på rättssäkerhet anser utredningen att myndigheterna i
dessa distrikt måste få särskilt stöd i sin verksamhet när ordinarie kronofogde
under längre tid är alltför arbetstyngd eller inte är i tjänst. Utredningen
föreslår att ansvaret för stödinsatserna skall ankomma på den största
kronofogdemyndigheten i länet och att beslut om förordnande av vikarie eller
tjänsteman för handläggning av viss uppgift m. m. skall fattas antingen av
chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen.

Vid
kortare frånvaro av kronofogde vid "enfogdemyndighel" bör kronofogdens
uppgifter i första hand fullgöras av behörig kronofogdesekreterare, som är
tillgänglig inom länet. Om vikariefrågan inte kan lösas på detta sätt, skall
enligt utredningens förslag kronokommissarie i sin egenskap av ställföreträdare
för chefen få behörighet att fullgöra de uppgifter i fråga om den löpande
exekutiva och administrativa verksamheten som inte kan anslå utan olägenhet. En
sådan utvidgning av kronokommissaries behörighet kan kräva kompletterande
utbildning anmärker utredningen.

Utredningen föreslår att
nuvarande slalioneringar av personal utanför kronofogdedislriktens centralorter
tills vidare behålls oförändrade. På orter som enligt den föreslagna
distriktsindelningen upphör att vara centralorter behålls stationeringar av
personal för den faltverksamhet som i huvudsakligen oförändrad omfattning
skall bedrivas från dessa orter.

Fråga om indragning av en stationering
skall enligt utredningen prövas när det vid en stationering med en exekutiv
tjänsteman uppstår vakans på den där placerade tjänsten. Frågan bör även prövas
när kronofogdemyndigheten och personalen är överens härom. Indragning av en stationering
skall liksom f n. beslutas av riksskatteverket i samråd med länsstyrelsen, om
båda myndigheterna är överens om beslutet. 1 annat fall bör frågan avgöras av regeringen.
Utredningen anser att prövningen av en fråga om indragning av en stationering
bör förutom indragning eller behållande av staiioneringen även avse en ändring
av den tiänst som är placerad vid stationeringen från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 9

heltidstiänst
till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels stationeringens arbetsvolym
dels allmänhetens behov av service frän staiioneringen.

Arbetsvolymen
för en stationering bör normalt ge underiag för minsl en heltidstjänst
framhåller utredningen. Möjligheterna att anpassa stationeringens ansvars- och
arbetsområde så atl detta blir fallet bör tas till vara så långt som det är
praktiskt lämpligt. Allmänhetens möjligheter att besöka en stationering bör,
anför utredningen, normalt anses vara tillfredsställande, om reseavståndet till
stationeringsorten inte är längre än 50 km. En stationering bör inle dras in,
om det medför att en viktig del av stalioneringens arbetsområde kommer att
ligga längre än 50 km från närmaste staiione-ringson eller centralort i
distriktet.

Vid
en stationering som inte kan ges tillfredsställande arbelsunderlag för en heltidstiänst
för exekutiv tjänsteman och som inle bör dras in med hänsyn till avstånden till
annan slationeringsorl eller centralort bör enligt utredningen inrättas en deltidstiänsl
för exekutiv tjänsteman. Innehavare av sådan deltidstiänsi bör erbjudas
kompletterande arbetsuppgifter som krävs för heltidssysselsättning. De
kompletterande arbetsuppgifterna bör avse taxeringsarbete inom
skatteadministrationen. De bör erbjudas i form av arvodestiänst vid lokal
skattemyndighet eller länsstyrelse.

På
grundval av de principer för distriklsindelning som utredningen förordar
föreslår utredningen en distriklsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarandeSI
distrikten behålls 49 oförändrade. De 16övriga distrikten bildas genom sammanslagning
av nuvarande distrikt (10 st)eller i några fall delar av sådana (6 st).
Utredningens förslag lill distriktsindelning torde fa fogas som bilaga 1 lill
protokollet i delta ärende.

De
16 nya distrikten enligt utredningens förslag är i Stockholms län Täby som
bildas av nuvarande Norrtälje och Täby distrikt, i Södermanlands län Nyköping
som bildas av nuvarande Katrineholms och Nyköpings distrikt, i Malmöhus län
Lund och Ystad som bildas det förra av nuvarande Eslövs och Lunds distrikt, det
senare av nuvarande Trelleborgs och Ystads distrikt, i Älvsborgs län Alingsås
och Trollhättan som bildas det förra av nuvarande Alingsås distrikt och Ale
kommun inom Trollhättans distrikt, det senare av nuvarande Trollhättans (utom Ale
kommun) och Vänersborgs distrikt, i Skaraborgs län Lidköping och Skövde som
bildas det förra av nuvarande Lidköpings och Marieslads distrikt, det senare av
nuvarande Falköpings och Skövde distrikt, i Örebro län Örebro som bildas av
nuvarande Hallsbergs, Karlskoga och Örebro distrikt, i Kopparbergs län Falu och
Mora som bildas del förra av nuvarande Avesta, Boriänge, Falu (utom Rättviks
och Leksands kommuner)och Ludvika distrikt, det senare av nuvarande Mora
distrikt och Rättviks och Leksands kommuner inom Falu distrikt, i
Västernorrlands län Örnsköldsvik som bildas av nuvarande Sollefteå och
Örnsköldsviks distrikt saml i Norrbottens län Boden och Luleå som bildas det
förra av nuvarande Bodens distrikt och Arieplogs, Arvidsjaurs och Älvbyns
kommuner inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 10

Piteå
distrikt, det senare av nuvarande Luleå distrikt och Piteå kommun inom Piteå
distrikt.

För
närvarande finns 35 distrikt med endast en tjänst för kronofogde.Enligt den
föreslagna distriktsindelningen förutses 17 sådana distrikt finnas kvar, nämligen
Oskarshamns, Visby, Karishamns, Landskrona, Alingsås, Arvika, Sunne,
Lindesberg, Mora, Härnösands, Örnsköldsviks, Lycksele, Skellefteå, Bodens,
Gällivare, Haparanda och Kirana distrikt. Utredningen bedömer atl utvecklingen
av arbetsvolymema i sju av dessa distrikt - Visby, Karishamns, Landskrona,
Alingsås, Arvika, Mora och Örnsköldsviks distrikt - kan bli sådan atl de kommer
att ge underiag för två tjänster för kronofogdar inom de närmaste åren. Vid
denna bedömning har utredningen räknat med att de uppgifter som kan komma atl
föras över från överexekutor till kronofogdemyndigheterna kommer atl medföra
en ökad arbetsbelastning.

Utredningen
ansluter sig lill de principer för utformning av normalorganisationen av en
kronofogdemyndighet som angavs i DAP nämligen att vid varie myndighet skall
finnas en centralavdelning med två sektioner, en för allmänna mål och ärenden
och en för enskilda mål och löneexekution. Det skall även finnas en
fältavdelning av samma typ som i nuvarande organisation. Fältavdelningar bör
delas in i fältseklioner som skall finnas dels på myndigheternas centralorter,
dels i vissa fall på olika stationeringsorter.

Utredningen
framhåller emellertid att den organisation som föreslogs i DAP behöver
modifieras i vissa avseenden. Modifieringarna innebär främst atl administrativa
enheter i regel inte inrättas hos myndigheterna. De allmänadministraliva
uppgifterna bör normalt ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller vid
behov ett sekretariat, som utöver sekreteraren beslår av ytterligare någon
tjänsteman.

Länsstyrelserna
skall, anför utredningen, så långt som möjligt svara för de stora
arbetsrutinerna när det gäller personal- och ekonomiadministration för kronofogdemyndigheterna.
De bör även tillhandagå myndigheterna med expertis inom dessa områden.

Exekutiva
tiänstemän med stationering utanför distriktens centralorter skall enligt
utredningens förslag alltid ingå i en fältsektion.

Förslag lill organisation
för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Göteborg har utarbetats av riksskatteverket
i samråd med utredningen. Förslaget innebär all i princip samma organisation
tillämpas vid de tre myndigheterna. Under kronofogdemyndighetens chef bedrivs myndighetens
verksamhet i ett anlal enheter och avdelningar. En administrativ enhet svarar
för olika administrativa uppgifter av stöd- och servicekaraktär. Mål och
ärenden avseende dels konkurs och lönegaranti, dels införsel för underhållsbidrag
handläggs vid två särskilda enheter. Dessutom finns en särskild enhet för
intern kontroll och tillsyn. Övriga mål och ärenden fördelas på fyra
avdelningar vid myndigheten i Stockholm, tills vidare två avdelningar vid
myndigheten i Malmö och tre avdelningar vid myndigheten i Göteborg. Den
föreslagna organisationen för kronofogdemyndigheterna i Stockholm,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 11

Malmö
och Göteborg avviker inte väsentligen från utredningens förslag till normalorganisation
för övriga kronofogdemyndigheter.

Utredningens
förslag till normalorganisation för kronofogdemyndighet och riksskatteverkets
förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och
Göteborgs distrikt torde få fogas som bilaga 2 till protokollet i detta ärende.

När
det gäller beräkning av personalbehovet konstaterar utredningen alt betydande
ojämnheter i personaltilldelningen mellan olika distrikt förekommer. De
ändringar i kronofogdemyndigheternas verksamhet som har aktualiserats i olika
sammanhang kan förutses fl mer eller mindre betydande återverkningar på
personalbehovet. Med hänsyn till svårigheterna atl närmare precisera om och när
förändringarna kommer till stånd har utredningen funnit att det enda realistiska
är att låta en beräkning av personalbehoven utgå från hittillsvarande
verksamhet och verksamhetsformer.

Utredningen
har begränsat sig lill en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för
kronofogdemyndigheterna. Utredningen har därvid använt en metod för beräkning
av personalbehovet med hjälp av arbetspoäng som har utvecklats ur tidigare av riksskatteverket
tillämpade metoder. Enligl denna krävs det 2 677 årsarbetskrafter varav 457 för
ledningspersonal, (främst kronofogdepersonal och viss kronokommissariepersonal),
995 för exekutiv personal och I 225 för kontorspersonal, för en
basdimensionering av exekutionsväsendet.

Vid
ingången av budgetåret 1977/78 fanns vid kronofogdemyndigheterna totalt 2 727
tjänster, varav 338 för ledningspersonal, 1 172 för exekutiv personal och 1 217
för kontorspersonal. Utredningen bedömer alt en tillämpning av den valda
metoden för beräkning av personalbehovet vid kronofogdemyndigheterna skulle
medföra i stort sett oförändrade personalkostnader. Utredningen haremellertid
inte haft möjlighet atl beakta de lokala och speciella förhållandena för resp.
kronofogdemyndighet.

Utredningen
uppskattar engångskostnaderna för en omlokalisering av vissa
kronofogdemyndigheters verksamhet till totalt ca 2,6 milj. kr

Genomförandet
av den nya dislriktsorganisationen kommer enligl utredningen att kräva
omfattande förberedelser för detaljutformning av organisation, arbetsrutiner m.
m. Rimlig tid måste avsättas härför. Erforderiigt rådrum bör dessutom beredas riksskatteverket
och statens personalnämnd för omplacering av viss personal på orter som enligl
förslaget upphör atl vara centralort i kronofogdedisiriki.

Utredningen
bedömer att en ny distriktsorganisation börkunna införas den 1 januari 1979.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129 12

3.1
Riksskatteverkets bemanningsförslag

Kronofogdemyndighetsutredningen
begränsade sig lill en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för
kronofogdemyndigheterna. Utredningen föreslog atl arbetet med delaljbemanningen
borde lämnas över lill riksskatteverket som en del i förberedelsearbetet inför
genomförandet av reformförslaget,

Bemanningsarbetel
för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket
bedrivit i samarbete med en särskild arbetsgrupp i vilken ingått företrädare
för de tre kronofogdemyndighetema och berörda personalorganisationer. Inom riksskatteverket
har ett bemanningsunderiag arbetats fram för var och en av de övriga 62 kronofogdemyndighetema
av en särskild projektgrupp. Underlaget grundar sig på kronofogdemyndighelsulredningens
förslag till system för poängberäkning av myndigheternas arbetsuppgifter.

Bemanningsunderlaget
för samtliga 65 föreslagna kronofogdemyndigheter sändes den 30 september 1977 till
länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna för bearbetning enligl
rekommendationer från projektgruppen inom riksskatteverket. Underlaget innebar
i stort att personalstyrkan ökar i större och mer arbetstyngda distrikt, blir
oförändrad i vissa distrikt saml reduceras i vissa andra distrikt. För hela
riket beräknades ett personalbehov av 2 764 tiänster.

Länsstyrelsernas
yttranden över projektgruppens bemanningsunderlag innehåller krav på en
kraftigare bemanning än underlaget redovisar. Flera länsstyrelser pekar på det
olyckliga i att man har fått utföra bemanningsarbetet innan man har tagit
slutlig ställning till och yttrat sig över betänkandet (SOU 1977:42)
Kronofogdemyndigheterna. Länsstyrelserna yrkar totalt 3 081 tiänster för hela
riket.

Riksskatteverket
har därefter bedömt länsstyrelsernas yrkanden och de olika faktorernas inverkan
på bemanningen av kronofogdemyndigheterna samt avgivit ett förslag till
bemanning av de 65 kronofogdemyndigheterna på totalt 2 923 tiänster, en ökning
jämfört med nuvarande personal med 216 tiänster. Riksskatteverket har den 15
december 1977 till regeringen lämnai över förslaget till delaljbemanning av
varje kronofogdemyndighet. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av
samtliga länsstyrelser. Centralorganisationen SACO/SR och TCO;s statstjänslemannasektion
(TCO-S). Föreslaget personalbehov av projektgruppen, länsstyrelserna samt riksskatteverket
för kronofogdemyndigheterna inom varje län torde få fogas som bilaga 3 till
protokollet i detta ärende.

För
kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket
tillämpat en bemanningsmodell som innebär grundbemanning med 1 500 arbetspoäng
per tjänsteman. Utöver grundbemanningen beräknas kronofogdepersonal,
företagsekonom, enhetschefer saml personal för administrativa uppgifter.
Modellen beaktar enligt riksskat-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 13

teverket
de särskilda arbets- och miljöfaktorerna vid dessa myndigheter. Samma modell
har även tillämpats på övriga kronofogdemyndigheter i Stockholms län.

Riksskatteverket anser att
kronofogdemyndigheternas administrativa kapacitet och kompetens måste
förslärkas. Verket finner det mindre lämpligt att knyta resursbehovet för
administrativa uppgifter till arbetspoäng utan förordar en bedömning utifrån myndighetsslorlek,
varvid emellertid antalet arbetspoäng bör beaktas. Verket anser vidare att det
föreligger ett starkt behov atl skapa bättre förutsättningar för intern
utbildning och information inom kronofogdemyndigheterna. Man föreslår därför att
handledartiänster för nyanställd personal inrättas. I bemanningsförslaget har
resursbehov för expeditionsvakts- och telefonisipersonal beräknats. Antalet kronofogdeljän-ster
har riksskatteverket beräknat lill 178. Kronofogdetjänst för stöd åt s. k. enfogdedistrikl
har därvid beräknats vid kronofogdemyndigheterna i Umeå och Luleå distrikt. I
vissa andra distrikt bl. a. Örebro och Oskarshamn har tiänst som
kronofogdesekreterare beräknats för sådana uppgifter. Antalet tjänster som
kronofogdesekreterare har totalt beräknats till 31.

Kronoassistenter
i befordringsgång, som är rekryteringspersonal, har beräknats inom det totala
antalet exekutiva tjänster, Genomsnittligt har en tjänst som kronoassistent i befordringsgång
beräknats per tio exekutiva tjänster. Särskild exekutiv yänst för handläggning
av mål om löneexekulion har tilldelats de distrikt där volymen löneexekutiva
mål är minst 2 500 enligt tillgänglig statistik. Personalresurser har inte
beräknats förde uppgifter som nu åvilar kronokommissarie som chef för fältavdelning.
Sådana uppgifter skall i första hand utföras av resp. chef för fältsektion.
Chef tör centralavdelning svarar dock för viss administrativ samordning mellan
fältseklionerna bl. a. frågor om personalförsörjning.

Riksskatteverket
har funnit atl tolv tiänster är ett minsta antal för atl en kronofogdemyndighet
skall fungera som självständig enhet. Detta innebär alt de minsta myndigheterna
har överkompenserats i förhållande lill bemanning enligt normal modell.

Lagen
(1976:206) om felparkeringsavgift har medfört ökade målvolymer hos främst de
tre största kronofogdemyndigheterna. Medel för sammanlagt 21 tjänster har redan
innevarande budgetår tillförts kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och
Göteborgs distrikt. Riksskatteverket föreslår ytteriigare 43 tjänster vid dessa
myndigheter. Verket avser atl ytteriigare analysera tillgänglig statistik över
mål om felparkeringsavgift och senare redovisa bedömning av resursbehovet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 14

4
Remissyttrandena 4.1 Allmänna synpunkter

Utredningen
har i sill förslag till distriklsindelning av exekutionsväsendet försökt alt
beakta vissa utvecklingstendenser inom kronofogdemyndigheternas nuvarande
verksamhetsområde. Flera remissinstanser betonar att denna utveckling och de ytteriigare
förändringar som har förutskickats för kronofogdemyndigheterna kräver en flexibel
organisation som kan anpassas till de skiftande krav och förutsättningar som
nya arbetsuppgifter kan medföra. Flertalet remissinstanser betonar också all
efter så många år av utredningar om distriktsindelning m. m. för
exekutionsväsendet måste kronofogdemyndigheterna få en mer slutgiltig
organisation med arbetsuppgifter och tiänster fastlagda för en rimlig tidrymd.

Justitiekanslern
som anlägger allmänna rättssäkerhetssynpunkter på utredningens förslag, är
mycket tveksam till lämpligheten av att lägga vissa nya uppgifter t. ex,
ärenden om exekutiv försäljning av fast egendom, på alla kronofogdemyndigheterna,
om distrikten blir så små som utredningen har föreslagit. Han anser det
nödvändigt alt på olika sätt garantera tillräcklig kompetens hos myndigheterna.
En av de utvägar som därvid står lill buds är att distrikten görs tillräckligt
stora.

Domstolsverket
efterlyser en mera ingående analys av effektivitetsbegreppet i exekutionsverksamhelen.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser att beslut om distriklsindelning och genomförande av den
nya organisationen måste anstå till dess statsmakterna har fattat beslut i
fråga om överföring av uppgifter från överexekutor till kronofogdemyndighet,
kronofogdemyndigheternas roll i konkursförfarandet och användningen av ADB som
hjälpmedel inom exekutionsväsendet. Liknande synpunkter framförs av
länsstyrelsen i Malmöhus län.

Länsstyrelsen
I Uppsala /än anser att utredningsförslaget, om kronofogdemyndigheterna kommer
att tillföras de nya arbetsuppgifter som har förutsatts, företer så stora
brister atl del på nuvarande stadium inte synes kunna läggas till grund för
beslut.

Länsstyrelserna
i Södermanlands och Kopparbergs län anser det föga rationellt och meningsfullt
att dra in kronofogdemyndigheter i ell läge när kronofogdemyndigheterna väntas
fä nya uppgifter för vars handläggning en god lokalkännedom är särskilt
värdefull.

Länsstyrelsen I Västmanlands
län anser att utredningens förslag till distriktsindelning utgör en svårmotiverad
kompromiss mellan olika principer. Länsstyrelsen anser sig inle kunna eller
böra gå in på en bedömning i vilken utsträckning en i och för sig motiverad
krympning av antalet distrikt bör ske. Liknande synpunkter framförs även av
länsstyrelsen I Jämtlands län.

Länsstyrelsen I
Västernorrlands län anser att det genom sysselsättningsutredningen och decentraliseringsulredningen
idag finns helt andra möjligheter

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 15

än
tidigare till en helhetssyn över den offentliga servicens organisation, roll
och samspel lill en helhet i bygder med sviktande befolkningsunderlag.
Länsstyrelsen föreslår därför att kronofogdemyndighetsutredningens förslag inte
nu föranleder annan åtgärd än att det lämnas över till sysselsättningsutredningen
och decentraliseringsutredningen för att beaktas i deras fortsatta arbete.

Decentraliseringsulredningen
bedömer att förslaget lill distriklsindelning har begränsade effekter på lokaliserings-
och sysselsättningsstrukluren. Förslaget innebär emellertid en tydlig tendens
att ytterligare koncentrera självständig statlig verksamhet till primära centra
och därför är det inte nödvändigt atl nu falla beslut om ny distriklsindelning
på grundval av kronofogdemyndighelsulredningens förslag.

Delegationen
för glesbygdsfrågor anser atl de regionalpolitiska hänsynen måste fa ett klart
genomslag i den slutliga utformningen av kronofogdemyndigheternas organisation
och uppbyggnad. Delegationen kan inle acceptera några förändringar inom inre
stödområdet och anser atl regionalpoiitiska skäl lalar för modifieringar av
förslaget i allmänna stödområdet och andra jämförbara områden.

4.2
Distriktsindelning

Den
huvudprincip för distriktsindelningen inom exekutionsväsendet som utredningen
valt, atl distrikt skall ha så stor arbetsmängd atl del ger full sysselsättning
ål minsl två kronofogdar har tillstyrkts av den helt övervägande delen av
remissinstanserna, bl. a. Svea Hovrätt, siatskoniorei, riksrevisionsverkel, riksskatteverket,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs och Västernorrlands län, hemförsäljningskommittén, konkurslagskommittén.
Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Några
remissinstanser motsätter sig de avsteg från denna huvudprincip som utredningen
förordar beträffande det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden.
Statskontoret anser från effektivitetsmässiga utgångspunkter atl det finns föratsättningar
för en större reducering av antalet kronofogdedisiriki än vad utredningen har
föreslagit. Verket ifrågasätter lämpligheten av all behålla så många som 17 av
de nuvarande s. k. enfogdedistrikten. Ell bibehållande av myndigheter med
endast en kronofogde kan enligt statskontoret komma att begränsa möjlighetema till
en rationell utformning av dessa myndigheters organisation, administration och arbetsplaneringsaml
försvåra en ökad decentralisering av arbetsuppgifter. De särskilda former för
stöd och förstärkning av myndigheter med enbart en kronofogde som utredningen
har föreslagit kan enligl verkels mening inte helt uppväga de nackdelar som
följer av att sådana distrikt består. Endast i undantagsfall bör man enligt
statskontoret inrätta distrikt som inte har

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 16

arbelsunderlag
för två kronofogdar. Undantag kan göras i några fall där avståndsskäl motiverar
delta. 1 framförallt södra och mellersta Sverige -där ceniralorterna ligger
nära varandra - bör man enligl verkels mening kunna överväga att bilda distrikt
med fler än två kronofogdar för att ta tillvara ytteriigare möjligheter till
rationalisering. Även riksrevisionsverket anser att en mer långtgående
sammanslagning av distrikt är motiverad i de mellersta och södra delarna av
landet. Ett särskilt skäl för bildandet av större kronofogdedisiriki är den
utveckling som skett och alltjämt sker mot en ökning av restförda
företagsskatter. Denna utveckling ställer större krav på kvalificerad företagsekonomisk
bedömning som enligl verkets mening bör tillgodoses genom specialiserad
handläggning på centralorten. Det kan också väntas atl nya kvalificerade
uppgifter kommerati läggas på kronofogdarna, exempelvis tillsyn av
konkursförvaltning och försäljning av fast egendom. De nya uppgifterna medför atl
en högre grad av specialisering behövs. En sådan specialisering förutsätter
emellertid större ärendemängder än som kan väntas förekomma i de mindre
distrikten. Riksrevisionsverket anför att utredningens serviceundersökning
visar atl kronofogdepersonalen har en relativt liten andel av myndighetens
kontakter med allmänheten. Lokaliseringen av denna personal inom distriktet
saknar därför enligt vad verket kan finna större betydelse i servicehänseende.
Tillgången på service torde således enligt riksrevisionsverket vara mindre
beroende av distriktsindelningen än av förekomsten av stationeringar.

Föreningen
Sveriges kronofogdar tiWstyrker Uksom SACO/SR utredningsförslaget i princip
men betecknar det som olyckligt att utredningen med avsteg från sin egen
princip föreslår att ett inte obetydligt antal distrikt med endast en
kronofogde skall kvarstå oförändrade.

Även riksskatteverket
ansluter sig lill huvudprincipen men framhåller samtidigt att även övriga
förutsättningar som utredningen har redovisat, nämligen decentralisering,
sysselsättning och service, måste beaktas. Större distrikt utesluter på intet
sätt hänsynstagande lill dessa väsentliga faktorer. Kraven kan enligt verket
beaktas genom att exekutiv personal och viss kontorspersonal blir kvar på
nuvarande centralort eller annan slationeringsorl, även om ett distrikt läggs
samman med ett annat. Av serviceulredningen drar verket den slutsatsen att
allmänhetens krav på eller behov av service huvudsakligen tillgodoses av annan
personal än kronofogdepersonal. Riksskatteverket anser därför att antalet
kronofogdedistrikt kan reduceras betydligt mer än vad utredningen föreslår utan
atl allmänhetens servicebehov eftersatts. Verket anser atl utredningens avsteg
från huvudprincipen, vilket har lett lill atl inte mindre än 17 av de nuvarande
s. k, enfogdedistrikten behålls, inte är tillfredsställande särskilt sett mot
bakgrand av önskemålet atl förutsättningar skapas för att framgent tillföra
kronofogdemyndigheterna nya arbetsuppgifter, Enligl verkels mening utgör
argumenten om service och sysselsättning inle tillräckliga skäl för att behålla
distrikt som inte ger arbelsunderlag för mer än en kronofogde. Riksskatteverket
föreslår därför att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 17

antalet
distrikt skall minskas till 52, en ytterligare minskning med 13 i förhållande
till uiredningens förslag.

Länsstyrelsen
i Stockholms län motsätter sig en indragning av Norrtälje kronofogdedistrikt.
Som skäl för att Norrtälje kronofogdedisiriki bör behållas anför länsstyrelsen
att Norrtälje kommun är en utpräglad glesbygdskommun som intar en särställning
i Stockholms län. Kommunens arbetsmarknad kan myckel väl jämföras med
Norrlands. Statsmakterna har klassificerat Norrtälje som regionalt
utvecklingscentrum och har uttalat alt utvecklingen i kommunen skall gynnas.

Länsstyrelsen
i Södermanlands län motsätter sig uiredningens förslag att Katrineholms kronofogdedisiriki
förs samman med Nyköpingsdistrikt till ell distrikt med centralort i Nyköping,
Som skäl anför länsstyrelsen främst atl sysselsättningen och servicen mot
allmänheten blir lidande. De allmänna kommunikationerna mellan västra
Södermanland och Nyköping är inte så goda. Länsstyrelsen framhålleratt
avståndet mellan Vingåker och Nyköping är omkring 80 km, vilket vida överstiger
den gräns på 50 km där enligt utredningen besöksbenägenheten avlar väsentligt.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län har i sill yttrande över DAP förordat att Uddevalla
kronofogdedistrikt ändras. En överföring av Orast kommun till Uddevalladistriklet
skulle enligt länsstyrelsen innebära en välbehövlig avlastning av Göteborgsdistriktel.
Länsstyrelsen anför att kronofogdemyndigheterna i Uddevalla och Göteborgs
distrikt är för en sådan förändring medan Orust kommun har uttalat att kommunen
som hittills bör tillhöra Göteborgs kronofogdedistrikt. Länsstyrelsen som inte
nu lar ställning i frågan, anser att utredningen borde ha utrett förutsätlningarna
fören ändrad distriktsindelning i länet.

Länsstyre/sen I Älvsborgs
län konstaterar inledningsvis att kronofogdemyndighetens service till
allmänhet inte försämras genom förändringar av administrativa gränser.
Länsstyrelsen motsätter sig uiredningens förslag att Vänersborgs och
Trollhättans distrikt skall slås samman till ett distrikt med Trollhättan som
centralort eftersom båda distrikten redan nu har två kronofogdar. Länsstyrelsen
anför atl detta är det enda fall där utredningen föreslåratt redan befintliga tvåfogdedistrikt
skall slås samman. Utredningens motiv för sammanslagning, att arbetsvolymen har
ökal i Trollhällan och minskal i Vänersborg vilket har medfört ojämnheter i
fråga om arbetsfördelning och belastning på personalen, är enligl
länsstyrelsen inte invändnings-fritt. Med viss personalförstärkning i
Trollhättan skulle enligt länsstyrelsen båda myndigheterna kunna komma all bli
väl fungerande kronofogdemyndigheter. Länsstyrelsen anser att det finns skäl
som talar för att Ale kommun förs över från Trollhättans till Alingsås
kronofogdedistrikt, I likhet med Ale kommun och kronofogdemyndigheten i
Trollhättans distrikt finner länsstyrelsen dock att övervägande skäl lalar för
att kommunen bör behållas inom Trollhättans kronofogdedistrikt.

Länsstyrelsen
i Skaraboigs län avstyrker bestämt utredningens förslag atl

2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 129

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 18

Marieslads
och Lidköpings kronofogdedistrikt skall föras samman. Länsstyrelsen föreslår
istället i likhet med kronofogdemyndigheterna i Falköping och Skövde distrikt saml
personalen vid kronofogdemyndigheten i Mariestads distrikt atl Falköpings,
Skövde och Marieslads distrikt förs samman till ett distrikt med Skövde som
centralort, medan Lidköpings distrikt behålls intakt. Det oförändrade
Lidköpingsdistriktet skulle liksom nu enligt länsstyrelsen med betryggande
marginal ge arbetsunderiag för två kronofogdar. Även Mariestads och Töreboda
kommuner avstyrker en sammanslagning av Lidköpings och Mariestads distrikt med
hänsyn till kommunikalionssvårigheterna.

Länsstyrelsen
i Värmlands län finner inte anledning att avvika från den principiella
ståndpunkt som länsstyrelsen tidigare har intagit, nämligen atl distriklsindelningen
för kronofogdemyndigheterna i länet inle bör ändras. Den nu gällande
indelningen ligger i linje med de regionalpolitiska mål för länets utveckling
och behov som länsstyrelsen har ställt upp. Även kronofogdemyndigheten i
Kristinehamns distrikt och Kristinehamns och Storfors kommuner avstyrker
utredningens förslag alt kronofogdemyndigheterna i Karistads och Kristinehamns
distrikt skall läggas samman.

Länsstyrelsen
i Örebro län liksom samtliga berörda kommuner och kronofogdemyndigheter
avstyrker utredningens förslag atl Hallsbergs, Kariskoga och Örebro distrikt
skall föras samman till ett distrikt med Örebro som centralort. Som skäl anför
länsstyrelsen att nuvarande distriklsindelning helt följer den indelning av
länet i planeringsregioner efter vilken länsstyrelsen arbetar.

Länsstyrelsen
i Kopparbeigs län anser att nuvarande distriklsindelning väl motsvarar de
skilda krav som ställs och kan komma alt ställas på kronofogdemyndigheternas
arbete. Länsstyrelsen anför vidare atl om utredningens förslag genomförs bör Boriänge
i stället för Falun bli centralort i det ena sammanslagna distriktet.

Såväl
länsstyre/sen i Gävleborgs län som Sandvikens kommun motsätter sig utredningens
förslag att Gävle och Sandvikens distrikt skall läggas samman. Övervägande skäl
talarenligt länsstyrelsen fören oförändrad distriklsindelning inom länet.

Länsstyrelsen i
Norrbottens län anser all uiredningens förslag att kronofogdemyndigheten i
Piteå distrikt skall dras in är klart olämpligt. Piteå kommun har under en
följd av år haft växande befolkningstal. Den industriella verksamheten i
kommunen är koncentrerad till centralorten och dess närhet. Piteå är ett
viktigt handelscenlrum i södra länsdelen och har ett naturiigt uppland i
bebyggelsen i Pite älvdal. Starka skäl talar för att centralorten i kommunen
bör ha tillgång till bästa möjliga service på exekutionsväsendets område.
Länsstyrelsen erinrar om att utredningen anser att enfogdedistrikl av
serviceskäl även framdeles bör få vara kvar inom det allmänna stödområdet och
därmed jämförbara områden, och framhåller atl knappast något annat län sätts
före Norrbollens län i detla avseende. Även berörda kommuner och
kronofogdemyndigheter avstyrker uiredningens förslag alt kronofogdemyndigheten
i Piteå distrikt skall dras in.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 19

4.3
Stationeringsorter

Utredningens
förslag att nuvarande slalioneringar utanför kronofogdemyndigheternas
centralorter tills vidare behålls oförändrade och att slalioneringar utanför kronofogdedislriktens
centralorter framöver dras in i en mer begränsad omfattning än tidigare
tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Några är dock skeptiska lill att enmansstalioneringar
skall behållas. Justitiekanslern anser atl en stationering åtminstone bör vara
så stor personalmässigt att den kan förses med egna terminaler i det ADB-system
som planeras för exekutionsväsendet. Statskontoret anför all från effektivitetsmässiga
utgångspunkter kan det vara lämpligt atl pröva om inle större slalioneringar än
med en resp. två tjänstemän kunde bildas. De små sialioneringarna medför enligt
statskontoret sämre möjligheter för personalens utveckling m. m. och kan även
innebära nackdelar i övrigt i arbetet. Även riksskatteverket är kritiskt mot
en- och tvåmansslalioneringar, Enligl verket är sådana slalioneringar
orationella och jämförelsevis kostnadskrävande. För att behovet av den service
allmänheten kan ha rätt atl kräva av kronofogdemyndigheten skall kunna
tillgodoses bör de trots delta behållas i vissa glesbygdsområden där stora
avstånd mellan befolkningscentra föreligger. Länsstyrelsen i Uppsala län är,
främst från effektivitetssynpunkt, tveksam till behållandet av de s. k. enmansstationeringarna.
Erforderiig service lill allmänheten kan istället upprätthållas eller
förbättras genom viss mottagningstid på orten.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län finner anledning understryka utredningens uttalande att
stationeringarna bidrar till sysselsättningsmöjligheter på orter där
arbetstillfällena är fåtaliga. Detta har särskild betydelse för Jämtlands län
med dess slora problem sedan många år all söka skapa arbetstillfällen på de större
orterna inom länet.

Förslaget
att innehavare av deltidstiänst för exekutiv personal skall kunna beredas
heltidssysselsättning genom kompletterande arbetsuppgifter inom
skatteadministrationen, t, ex, granskning av deklarationer, möts med tveksamhet
eller avstyrks av flertalet remissinstanser. Som skäl anges huvudsakligen de
praktiska svårigheter det medför att låta samma tiänstemän arbeta under två
huvudmän och inom två skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens
och utbildning. Några remissinstanser tillstyrker emellertid förslaget. Till
dem hör länsstyrelsen i Gävleborgs län, som dock vill betona betydelsen av att
fasta regler ställs upp för sådan tjänstemans medverkan hos olika myndigheter.
Länsstyrelsen I Västerbottens län anser att, om deltidstjänst inrättas med
kompletterande arbetsuppgifter inom skatteadministrationen, skall den exekulive
tjänstemannen därvid inte vara direkt underställd lokal skattemyndighet eller
länsstyrelse utan arbetsuppgifterna bör ulföras i tjänsten hos
kronofogdemyndigheten. De nuvarande bestämmelserna om skyldighet för
kronofogdemyndigheten atl biträda lokal skattemyndighet vid källskatlekonlroll
bör enligl länsstyrelsen kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 20

utvidgas
till att även omfatta biträde vid deklarationsgranskning,

Fögderiulredningen
anser förslaget realiserbart men förenat med vissa olägenheter och efterlyser
en undersökning om inle lämpligare kompletterande arbetsuppgifter än
deklarationsgranskning kan uppbringas. Som ett alternativ till deklaraiionsgranskning
anger fögderiutredningen medverkan vid arbeisgivarkonlroll.

4.4
Organisation

Förslaget
om kronofogdemyndigheternas organislion har vunnit allmän anslutning bland de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan, bl. a. statskontoret, riksskatteverket,
länsstyrelserna i Stockholms. Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands,
Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus. Kopparbergs. Gävleborgs och
Jämtlands län. Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Enligt
riksskal lever kel är del viktigt alt den organisatoriska uppbyggnaden blir så
långt möjligt likartad för samtliga kronofogdemyndigheter och atl förutsättningarna
alt verka i arbetsgrupper las till vara. SACO/SR anför atl organisationsförslaget
med hänsyn till bl. a. praktiska erfarenheter i allt väsentligt är välgrundat
och ägnat all leda till en bällre arbetsfördelning och personalutveckling.

Förslaget
att de allmänadministraliva uppgifterna normall skall ankomma på en sekreterare
hos chefkronofogden eller på ett sekretariat har föranlett delade meningar hos
remissinstanserna. Till de remissinstanser som tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran hör länsstyrelserna i Stockholms, Öslergötiands.
Gotlands, Alvsborgs. Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län.

Riksskatteverket anser atl
de allmänadministrativa uppgifterna bör handläggas inom ett kansli som skall
finnas vid varje myndighet. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser
utredningens förslag för erhållande av administrativ enhet alllför snävt.
Länsstyrelsen vill behålla befintlig administrativ befattningshavare vid
kronofogdemyndigheten i Eskilstuna distrikt även i den nya organisationen.
Liknande synpunkter framförs även av länsstyrelsen i Kalmar län och
kronofogdemyndigheten i Borås distrikt. Föreningen Sveriges kronofogdar anser atl
utredningen inle har tillräckligt beaktat att planeringsfrågor och
personaladministrativa frågor fordrar snabba insatser på lokal nivå och i nära
samarbete med personalens representanter. Föreningen finnerdet vara uppenbart atl
i princip varie myndighet måste tillföras en adminsirativ enhet föratt kunna nå
de mål som statsmakterna har ställt upp. SACO/SR framför liknande synpunkter
liksom TCO-S som kräver all i varie myndighets normalorganisation skall finnas
en administrativ enhet för handläggning av bl. a. personaladministrativa frågor
såsom utbildning och information.

Kronofogdemyndigheterna
I Växjö och Karlskrona distrikt ifrågasätter om inte löneexekutionen nu är av
sådan omfattning att den bör föras till en egen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 21

sektion,
sektion L, inom centralavdelningen. Även Föreningen Sveriges kronofogdar anser
all en särskild sektion för löneexekution bör inrättas vid de större
myndigheterna.

Förslaget
att exekutiva tiänstemän med stationering utanför distriktets centralort alllid
bör ingå i en fältsektion har mottagits positivt av samtliga remissinstanser
som har yttrat sig över förslaget. Länsstyrelsen iGöteborgs och Bohus län går
ett steg längre genom att föreslå atl varje stationering bör bilda en egen
fältsektion. Länsstyrelsen i Hallands län anser att man inte bör binda sig
alltför hårt vid den ,storiek på fältsektionerna som utredningen anger ulan vara
öppen för aii ha fältseklioner av mindre format när avståndet till centralorten
eller till annan stationering är stort eller speciella arbetsförhållanden
föreligger på grund av gäldenärsklienlelets sammansättning,

TCO-S
föreslår alt frågor som rör löneexekution samt centralregister skall ligga kvar
på sådana centralorter som blir slalioneringar. En sådan ordning skulle
underlätta kontakterna med arbetsgivare och gäldenärer. Länsstyrelsen i
Stockholms län. Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO/SR är tveksamma lill
behovet av en särskild chef för fältavdelningen för åtminstone de mindre och
medelstora distrikten.

Förslaget om särskilda
former för stöd till enfogdemyndighel från annan kronofogdemyndighet har mötts
med tveksamhet av flertalet remissinstanser. Riksskatteverket ser de åtgärder
som utredningen föreslår närmast som nödlösningar som dock kan godtas, om de
förenas med lämpliga administrativa förändringar. Länsstyrelsen I Uppsala län
är kritisk mot utredningens förslag atl vid en kronofogdemyndighet i länet
skall inrältas en regional myndighet för alt ta över vissa uppgifter.
Länsstyrelsen har svårt att se någon fördel med en sådan organisation jämfört
med den nuvarande där länsstyrelsen svarar för vissa övergripande uppgifter.
Länsstyrelsen i Kalmar län anför att det torde för såväl enfogdemyndigheten som
den stödjande myndigheten uppstå problem att på ett godtagbart sätt upprätta en
organislion som är så flexibel all den utan störningar kan lämna och ta emot
det föreslagna stödet. Länsstyrelsen i Malmöhus län motsätter sig bestämt
förslaget och anser att ansvaret för slöd till enfogdemyndigheter bör åläggas
länsstyrelsen, eftersom man därigenom skulle erhålla en samlad bedömning av
myndigheternas behov av stödinsatser, SACO/SR anser all förslaget kan medföra
stora störningar och även stömingar i arbetet på den större myndigheten som
skall bistå med förstärkningspersonal. Det är enligt SACO/SR även principiellt
tveksamt alt som chef i enfogdedistrikl kan fungera tjänsteman som inte är formelll
behörig till kronofogdetjänst och därför normalt inte har att fatta beslut i
frågor som ankommer på den ordinarie chefen. Liknande synpunkter framförs av
Föreningen Sveriges Kronofogdar. TCO-S anser att chefen för centralavdelningen
skall vara behörig alt tjänstgöra som chef för kronofogdemyndighet, om
vikariefrågan inte kan lösas genom kronofogdepersonal vid myndigheten.

Länsstyrelsen
i Slockliolms län anser att kravet pi. likformighet i arbetsor-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 22

ganisationen
för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt inte
får överdrivas. En anpassning till de lokala särförhållan-dena är nödvändig för
alt myndigheterna skall kunna få den mest effektiva organisationen.
Länsstyrelsen anför vidare att uiredningens organisationsbenämningar, enhet
och avdelning, inte är logiska och att de måste omprövas. Länsstyrelsen förordar
i princip en uppbyggnad av organisationen hos kronofogdemyndigheten i
Stockholms distrikt enligt den modell som riksskatteverket föreslår.
Länsstyrelsen förutsätter vidare atl den regislre-ringsavdelning som
myndigheten f n, har kommer att bilda en särskild enhet i den nya
organisationen.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län vill inte motsätta sig att riksskatteverkets förslag i fråga oni
organisation för kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt genomförs. Länsstyrelsen
anser dock au utredningen ändå bovde ha upprättav ett bemanningsförslag för en allernativ
modell så alt det blivit möjligt atl bedöma vilken organisationsmodell som är
den mest kostnadskrävande. Länsstyrelsen anser vidare att den tiänst som
föreslås för speciella utrednings-, bedömnings- och rådgivningsuppgifter inom
del företagsekonomiska området skall placeras på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohuslän godtar riksskatteverkets förslag för kronofogdemyndigheten
i Göteborgs distrikt. Länsstyrelsen anser liksom länsstyrelsen I Stockholms län
all en tjänst som biträdande chef bör inrältas vid de två slörsla kronofogdemyndigheterna.

4.5
Personalbehov

Den
bemanningsmodell som utredningen föreslår och som innebär atl varie mål och
ärende värderas i viss arbetspoäng godtas eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Hit hör bl. a. riksskatteverket, länsstyrelserna I
Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län,
Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Länsstyrelserna
i Siockho/ms och Göteborgs och Bohus län anser atl den kompensation som ges
kronofogdemyndigheterna i storstadsdistrikten för de s, k. storstadsfaktorerna
saknar närmare analys och motivering från utredningens sida. Länsstyrelserna kan
därför inte acceptera att personalbehovet vid länens kronologdemyndigheter
beräknas på så lösa grunder. Länsstyrelsen I Stockholms län framhåller särskilt
att del är nödvändigt atl snarast kraftigt förslärka länets kronofogdemyndigheter
med personella resurser för att om möjligt förbättra arbetsmiljön hos de sämst
bemannade myndigheterna och för att uppnå ett fätlre indrivningsresultat.
Länsstyrelsen i Södermanlands län finner den persoiialminskning på totalt 50
årsarbetskrafter som utredningen föreslår orealistisk. Den kan inte godtas,
eftersom den kan befaras leda till en exekutionsorganistion som fungerar sämre
än den nuvarande.

Länsstyrelserna
i Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län
tycker att bemanningsmodellen är alltför schablo-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 23

nartad
och inle tar tillräcklig hänsyn lill lokala och speciella faktorer vid en enskild
kronofogdemyndighet. Länsstyrelsen i Malmöhus län efterlyser en analys av
behovet av administrativ personal för myndigheterna. Länsstyrelsen I
Norrbottens län har kommit till den uppfattningen att prestationskraven bör modifieras
i viss grad för länets vidkommande. Prestationsnormen bör, på grund av länets
storlek och andra speciella förhållanden, för alla personalkategorier sättas
en tredjedel lägre än riksgenomsnittet.

SACO/SR
och Föreningen Sveriges kronofogdar förutsätter atl riksskatteverket i sitt detaljbemanningsarbete
tillämpar en smidig tolkning av bemanningsmodellen och beaktar de speciella
förhållanden som kan föreligga vid olika myndigheter. Länsstyrelsen I Västerboilens
län anser att särskild befattningshavare bör avsällas utöver normen för
stödinsats åt övriga kronofogdemyndigheter. Riksarkivet framhåller att ansvaret
för arkivets vård och gallring måste åvila en ansvarig tiänstemän hos
kronofogdemyndigheten. Till detta måste hänsyn tas vid dimensioneringen av
resurserna för administrativ verksamhet.

4.6
Riksskatteverkets bemanningsförslag

SACO/SR
anser atl förslaget har slora förtjänster genom att det åstadkommer en
rättvisare resursfördelning mellan kronofogdemyndigheterna. Förslaget
tillstyrks därför i princip. SACO/SR anser atl föreslagen ökning av antal tiänster
som kronofogdar och kronofogdesekreterare förefaller vara i minsta laget, om
man lar hänsyn till del stora behov av vikarier som rått under lång tid,
SACO/SR framhåller att kronofogdesekreterare saknar behörighet alt vidta vissa åigärder
och därför inte kan utgöra ett fullgott stöd lill enfogdedistrikl såsom riksskatteverket
föreslagit. Centralorganisationen anser det uppenbart att stödet i samtliga
fall skall ges av kronofogde.

TCO-S anför atl den
påtagliga ökning av antal mål och ärenden som 1977 års statistik visar måste
beaktas i den slutliga personaldimensioneringen för kronofogdemyndigheterna. TCO-S
anser vidare atl exekutiva tiänster för löneexekution bör tillföras i större
omfattning än enligt förslaget. Varie myndighet bör enligl TCO-S tillföras
minst en tiänst för personaladministrativa uppgifter. TCO-S finner det
nödvändigt all varie kronofogdemyndighet har rekryteringstiänster. Förslaget
att tiänst som kronoassistent i befordringsgång skall inrättas på tio exekutiva
tjänster kan TCO-S därför inte godta.

Länsstyrelsen
I Stockholms län stryker särskilt under att kronofogdemyndigheterna i länet
bemannas för det manuella syslem som myndigheterna arbetar med. Först när det s,
k. "REX-systemel" är infört och fungerar tillfredsställande kan det enligl
länsstyrelsen bli fråga om personalbesparingar. Länsstyrelsen anser att det är
viktigt atl samtliga kronofogdemyndigheter inom länet tilldelas resurser för
handläggning av mål om felparkerings-avgifter.

Länsstyrelsen
i Kristianstads län anser att den modell för beräkning av

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129 24

personalbehovet
som har använts av riksskatteverket endast ger besked om den inbördes ordningen
i storiekshänseende mellan kronofogdemyndigheterna och i realiteten endast
innebären omfördelning av resurserna. Särskilda och individuella förhållanden
inom respektive kronofogdemyndigheter bör beaktas i större omfattning enligt
länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Skaraboigs län anser att
personaldimensioneringen bör lämnas öppen till dess befattningsbeskrivningarna
för respektive tjänster klarlagts.

Länsstyrelsen
I Kopparbergs län anser alt riksskatteverket endast delvis har beaktat vad
länsstyrelsen tidigare anfört om behovet av exekutiv personal om indrivningsarbetet
skall bedrivas med oförändrad ambitionsnivå. Länsstyrelsen I Jämtlands län
betecknar förslaget som en på bristfälliga grunder uppbyggd skrivbordsprodukt
utan någon analys av de tillämpade dimensio-neringsfaklorerna. Länsstyrelsen
anser att det framlagda bemanningsförslaget inte tar tillräcklig hänsyn lill
stationeringar utanför centralorten enligt kronofogdemyndighelsulredningens
intentioner.

4.7
Genomförandetidpunkt

Förslaget
att reformen skall genomföras den 1 januari 1979 tillstyrks eller lämnas utan
erinran av nästan samtliga remissinstanser som accepterar en förändring enligt
utredningens förslag i sak.

Länsstyrelsen
i Kopparbeigs län anser dock att den föreslagna tidpunkten förefaller orimlig
från personalsynpunkt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på att del återstår
ett omfattande detaljarbete, innan förslaget kan genomföras, och förordar
därför ett genomförande tidigast den 1 juli 1979, Riksskatteverket anför alt
organisationsförändringen bör tidigareläggas lill den 1 juli 1978 för
kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt på grund av alt myndigheten flyttar
in i nya lokaler som förbereds för den nya organisationen våren 1978,

5
Föredraganden

Landets
indelning i kronofogdedisiriki har utretts sedan år 1970 av tre olika utredningar.
Den första - utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet -
föreslog riktlinjer för en distriktsindelning, vilka innebar all antalet kronofogdedisiriki
skulle minskas från 81 lill 35, Motivet för större distrikt var främst
förändrade arbetsförutsättningar och att väntade reformer inom
exekutionsväsendet skulle komma att ställa krav på en bättre arbetsorganisation
med bl. a. ökad specialisering och större förmåga till anpassning efter växlingar
i arbetsbelastningen. Distriklsindelningen fick dock inte medföra försämrad
service gentemot allmänhet eller kommuner. Stalsmaklernas beslut (prop. 1972:1
bil. 14, CU 1972:7, rskr 1972:70) innebar bl.a, atl modifieringar av de föreslagna
riktlinjerna borde göras t.ex. av geografiska skäl. Dessutom betonades särskilt
angelägenheten av att företa-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 25

gare
skulle kunna komma i kontakt med chefen för resp. kronofogdemyndighet utan
alltför tidsödande resor. Den andra utredningen (DAP), som påbörjades av
exekutionsväsendets organisationsnämnd och slutfördes av en särskild
utredningsman, föreslog att kronofogdedistriktens antal skulle minskas från 81 till
36. Dessutom lämnades förslag lill arbets- och personalorganisation inom
exekutionsväsendet. Förslagen lades inle lill grund för något ställningstagande
från statsmakternas sida (prop, 1974:19, CU 1974:19, rskr 1974:139).

Den
tredje utredningen, kronofogdemyndighetsuiredningen, lämnade sitt betänkande (SOU
1977:42) Kronofogdemyndigheterna den II augusti 1977. Utredningen
har som huvudprincip för distriklsindelningen inom exekutionsväsendet valt atl
ett kronofogdedisiriki skall vara så stort att del ger meningsfull och
utvecklande sysselsättning för personal av alla kategorier. Verksamheten inom
distriktet får inie alltför myckel påverkas av tillfälliga störningar genom
frånvaro, belastningsloppar m, m. Detta krav kan enligt utredningen tillgodoses
i distrikt med så slor arbetsmängd att del ger full sysselsättning även åt
minst två kronofogdar. Från denna huvudprincip förordar utredningen vi.ssa
avsteg i det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden. Utredningen
föreslår en distriktsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarande 81 distrikten
behålls 49 oförändrade. De 16 övriga distrikten bildas genom sammanslagning av
nuvarande distrikt (10 si) eller i några fall delar av sådana (6 st). Antalet
distrikt med endast en tiänst för kronofogde minskar enligt utredningens
förslag från 35 till 17,

Majoriteten
av remissinstanserna har godtagit principerna i utredningens förslag. De
föreslagna förändringarna har däremot inte accepterats av berörda kommuner,
kronofogdemyndigheter och länsstyrelser. Dessa avstyrker utredningens förslag till
förändringar i distriklsindelningen och framhåller bl, a, att förändringarna
skulle leda lill försämrad service för allmänheten, atl de strider mot
regionalpolitiska mål och att de skulle påverka sysselsättningsmöjligheterna
på de berörda orterna på ett oförmånligt sätt.

Utredningens
förslag skulle visserligen innebära förbättrade förutsättningar att möta nya
arbetsuppgifter och bemästra den allt större komplexiteten i indrivningen.
Fördelarna i dessa hänseenden är emellertid inte, såvitt jag kan finna, så
stora att de uppväger de negativa effekter som har påtalats i remissyttrandena
från de landsdelar som direkt berörs av de föreslagna förändringarna. Med min
syn på värdet av decentralisering inom förvaltningen och bästa möjliga service
åt medborgama samt vikten av att beakta regional- och sysselsättningspoliliska
synpunkter måste särskild uppmärksamhet ägnas invändningar av den art som har
förts fram mot utredningens förslag. Jag fäster också vikt vid all statistiken
visar goda indri vningsresultal i de mindre kronofogdedistrikten. Jag är därför
inte beredd att acceptera de föreslagna förändringarna i distriklsindelningen
ulan förordar alt nuvarande indelning behålls oförändrad, I samband med
remissbehandlingen av utredningens betänkande har frågor kommit upp om alt i
något fall göra en

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 26

mindre
justering genom atl av regionalpolitiska skäl föra över någon kommun från ett
distrikt till ett annat. En mindre förändring av detta slag bör enligl min
mening kunna genomföras, om de regionalpolitiska skälen härför är särskilt
starka och allmänhetens krav på fullgod service kan tillgodoses. Det ankommer
på regeringen alt besluta om sådan förändring.

För
all en organisation som omfattar även distrikt med endast en kronofogde skall
kunna fungera effektivt föreslår utredningen alt sådana distrikt skall kunna få
särskilt slöd i sin verksamhet, när ordinarie kronofogde under längre tid är alltför
arbetstyngd eller inte är i tiänst. Enligt utredningsförslaget skall ansvaret
för stödinsatserna ankomma på den största kronofogdemyndigheten i länet och beslul
om förordnande av vikarie eller tiänstemän för handläggning av viss uppgift
fattas antingen av chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen.
Remissinstanserna har ställt sig tveksamma lill förslaget. Delta antas medföra
stora störningar även i arbelel på den större myndigheten som skall bistå med försiärkningspersonal.
Några länsstyrelser anser, att ansvaret för stöd lill enfogdemyndigheter bör
åläggas länsstyrelsen, eftersom man därigenom erhåller en samlad bedömning av myndigheternas
behov av stödinsatser,

1 likhet med utredningen
förordar jag sådana stödinsatser. Genom dessa bör varje kronofogdemyndighet
kunna garanteras full kompetens i alla förekommande uppgifter vid varje
tidpunkt. En distriktsorganisation med denna utformning möjliggör därför,
enligt min mening, atl samtliga kronofogdemyndigheter kan anförtros ytterligare
kvalificerade arbetsuppgifter t.ex, exekutiv försäljning av fast egendom m. m.,
vilket har föreslagils av lagberedningen i belänkandet (SOU 1973:22) Uisökningsbalk.
Det största behovet kommer att föreligga i sådana distrikt som endast har en
tjänst som kronofogde men även andra distrikt kan hamna i samma situation.
Enligt min mening bör det ankomma på länsstyrelsen all besluta om stödåtgärderna.
Det ankommer på regeringen att besluta om ordningen för dessa stödåtgärder.

Utredningen föreslår atl nuvarande
stationeringar av personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills
vidare skall behållas oförändrade. Fråga om indragning av en stationering skall
enligt utredningen prövas, när del vid en stationering med en exekutiv
tjänsteman uppslår vakans på den där placerade tjänsten. Frågan bör även kunna
prövas, när kronofogdemyndigheten och personalen är överens härom. Utredningen
anser att prövningen bör föratom indragning eller behållande av stationeringen
även avse en ändring av den tjänst som är placerad vid stationeringen från
heltidstjänst till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels
stationeringens arbetsvolym, dels allmänhetens behov av service från staiioneringen.
Utredningen framhåller alt allmänhetens möjligheter atl besöka tjänsteman på en
stationering normalt boräntas vara tillfredsställande, om reseavståndet till stationeringsorten
inle är längre än 50 km. En stationering bör enligt utredningen inte dras in,
om det medför att invånarna i en viktig del av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 27

stalioneringens
verksamhetsområde får större avstånd än 50 km till närmaste stationering eller
centralort i distriktet. Föreligger inle angivna förutsält-ningar för
indragning och kan inle tillfredsställande arbelsunderlag för en heltidstjänst
för exekutiv tjänsteman ordnas, bör enligt utredningen en deltidstjänst för
exekutiv tjänsteman inrättas. Kompletterande arbetsuppgifter-exempelvis tax eringsarbeie
inom skatteadministrationen-som krävs för heltidssysselsättning bör enligt
utredningens förslag erbjudas innehavare av sådan deltidstjänst.
Remissinstanserna har i allmänhet ställt sig positiva till uiredningens
förslag. Några är dock skeptiska till atl behålla stationeringar med endast en
tjänst för exekutiv tjänsteman. Förslaget om kompletterande arbetsuppgifter
inom skatteadministrationen föratt fylla ut exekutiv deltidstiänst till
heltidssysselsättning möts med tveksamhet eller avstyrks av flertalet
remissinstanser. Som skäl anges huvudsakligen, atl det medför praktiska
svårigheter att låta samma tjänsteman arbeta under skilda huvudmän och inom två
skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens och utbildning.

1
likhet med utredningen förordar jag att nuvarande stationeringar av exekutiv
personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare behålls
oförändrade. Staiioneringarnas antal uppgår lill ca 100. Av dessa är ett fyrtiotal
s. k. enmansstalioneringar. Jag har samma uppfattning som utredningen atl
indragning av sådana slalioneringar skall kunna ske endast om det inle avsevärt
försämrar den service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmänheten
och del inte är möjligt att ordna arbetsunderiag ens för deltidstjänst inom
exekutionsväsendet. Förslaget att kompletterande arbetsuppgifter skall beredas
innehavare av deltidstiänst på stationering inom exekutionsväsendet finner jag
angeläget. Trots att remissinstanserna är tveksamma till eller avstyrker
förslaget förordar jag atl det förverkligas. Det är enligt min mening naturligt
att i första hand söka lämpliga sådana arbetsuppgifter inom
skatteadministrationen. Det ankommer på regeringen att ge föreskrifter för slalioneringar
av exekutiv personal utanför kronofogdedislriktens centralorter.

Kronofogdemyndighetsutredningen
ansluter sig till de principer för utformning av normalorganistionen av en
kronofogdemyndighet som har angivits av den tidigare utredningen (DAP). Vid
varje myndighet skall finnas en centralavdelning med två sektioner, en för
allmänna mål och ärenden och en för enskilda mål och löneexekution. Dessutom
skall även finnas en fältavdelning som delas in i fältseklioner. Kronofogdemyndighetsutred-ningen
anser att administrativa enheter i regel inte skall inrättas hos myndigheterna.
De allmänadministraliva uppgifterna bör normalt ankomma på en sekreterare hos
chefkronofogden eller vid behov ett sekretariat, som utöver sekreteraren består
av ytteriigare en tjänsteman. Länsstyrelserna skall så långt som möjligt svara
för de slora arbetsrutinerna för personal- och ekonomiadministrationen för
kronofogdemyndigheterna och tillhandagå den med expertis inom dessa områden. Kronofogdemyndighetema
i Stock-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129 28

holm,
Malmö och Göteborg föreslås få följande organisation. Uppgifter av slöd- och servicekaraklär
hänförs till en administrativ enhet. Mål och ärenden avseende konkurs och
lönegaranti hänförs lill en särskild enhet liksom mål och ärenden avseende införsel
för underhållsbidrag. Vidare finns en särskild enhet för intern koniroll och tillsyn.
Övriga mål och ärenden fördelas på fyra organisationsenheter vid myndigheten i
Stockholm, två vid myndigheten i Malmö och tre vid myndigheten i Göteborg,
Organisationsförslagen har vunnit allmän anslutning bland de remissinstanser
som har yttrat sig i frågan. Några remissinstanser anser att de
allmänadministrativa uppgifterna bör handläggas inom en administrativ enhet som
skall finnas vid varje myndighet.

Jag
förordar att den organisation som kronolögdemyndighetsulredningen har
föreslagit genomförs, I likhet med utredningen anserjag att administrativa
enheter inte bör inrättas vid andra än de största kronofogdemyndigheterna.
Länsstyrelserna bör enligt min mening kunna lämna erforderligt stöd i fråga om
personal- och ekonomiadministrationen för kronofogdemyndigheterna. Del
ankommer på regeringen atl besluta om den närmare organisationen för
kronofogdemyndigheterna.

Kronofogdemyndighetsutredningen
gör endasl en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för kronofögdemyndighelerna
och bedömer alt personalbehovet vid dessa skulle medföra i stort sett
oförändrade personalkostnader. Utredningen har dock inte möjlighet att beakta
lokala och speciella förhållanden för resp, kronofogdemyndighet. En särskild
projektgrupp inom riksskatteverket har upprättat ell bemanningsunderlag för 65
kronofogdedistrikt. Underlaget innebäratt personalstyrkan ökar i större och mer
arbetstyngda distrikt, blir oförändrad i vissa distrikt och reduceras i vissa andra
distrikt. Underlaget upptar ett totalt personalbehov av 2 764 yänster eller ca
60 fler än i nuvarande organisation. Länsstyrelserna, som har yttrat sig överdetta
bemanningsunderlag, yrkar totalt 3 081 tiänster eller ca 375 fler än i nuvarande
organisation, Riksskatteverket har därefter bedömt länsstyrelsernas yrkanden
och till regeringen redovisat ett bemanningsförslag på totalt 2 923 tjänster,
en ökning jämfört med nuvarande personal med över 200 tjänster. Länsstyrelserna,
som har yttrat sig över slutförslagel, vidhåller sina tidigare yrkanden.

Enligl min mening är det
nödvändigt alt den kraftfulla satsning som sedan år 1975 har skett inom
skatteadministrationen följs upp med en effektiv indrivning. Delta ställer
ökade krav på kronofogdemyndigheterna. Vissa kronofogdemyndigheter har i
dagsläget en hög arbetsbelastning medan andra har överkapacitet. Detta beror
delvis på förskjutningar i arbetsmängderna mellan distrikten på grund av
strukturella förändringar i samhället. För att öka effektiviteten och därigenom
uppnå ell bättre indrivningsresultal är del därför enligt min mening nödvändigt
med en omfördelning av personalresurserna saml härutöver en viss resursförstärkning
av de mest arbetstyngda myndigheterna. Jag förordar atl dessa tillförs 63 nya yänster
samt medel

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129 29

motsvarande
67 årsarbetskrafter, I den förstärkning som jag förordar harjag inle räknat med
tiänster som biträdande chef vid någon kronofögdemyndig-het. Av medlen för
årsarbetskrafter avser ca en tredjedel förstärkning av personalresurserna för
arbetet med fel parkeringsavgifter. Jag är inte beredd att förorda all den
överkapacitet som finns inom några distrikt skall dras in eller omfördelas
omedelbart. Jag förordar i stället att den dras in efterhand som lämpliga yänster
blir lediga.

En
uppföljning av resursförstärkningarnas betydelse för indrivningsresul-latet vid
de enskilda myndigheterna bör göras så snart förutsättningar härför föreligger,

Kronofogdemyndighetsuiredningen
föreslår att reformen skall genomföras den 1 januari 1979, Remissinstanserna
har i allmänhet tillstyrkt eller lämnai förslaget utan erinran, Riksskatteverket
framhåller alt kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt skall flytta in i
nya lokaler under våren 1978 och föreslåratt organisationsförändringen
genomförs den Ijuli 1978 för den myndigheten.

Även
jag anser att den organisation av kronofogdemyndigheterna, som jag har
förordat, bör genomföras den 1 januari 1979 utom för kronofogdemyndigheten i
Stockholms distrikt, vilken bör få organisationsförändringen genomförd den I
juli 1978,

Mina
ställningstaganden till kronofogdemyndighetsutredningens förslag innebär, med
bortseende från beräknade uppbördsmedel, en medelsanvisning av 316,1 milj. kr.
Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 51,9 milj. kr. De
särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 12,6 milj, kr,, en ökning med 2,1 milj.
kr. i förhållande lill innevarande budgetår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 6 Anslagsberäkning

B
3. Kronofogdemyndigheterna

1976/77
Utgift 234 970 142

1977/78 Anslag
253 708 000 1978/79 Förslag 303 486 000

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning
av anslagsberäkningarna för B 3. Kronofogdemyndigheterna (1 000-tal kr.)

B 3, Kronofogd

emyndigheterna

1977/78

Beräknad
ändt

ing
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

1506

27

-H 13

Övrig
personal

1 201

-\-
401

+ 50

2 707

+ 374

+ 63

Anslag

Lönekostnader

201018

-1-45
666

-1-43
151

Sjukvård

545

-t-
54

+ 33

Reseersättningar
och

Expenser

24 222

4-7 464

- 4
399

Därav engångsutgifter

8 493

4 963

1830

Lokalkostnader

24 284

-1- 7
838

-t- 7
375

Diverse
ändamål

15 189

+ 8
724

-1-
4713

Ej
disponerat belopp

- 979

-

+ 979

264 279

-1- 69
746

H- 51
852

Uppbördsmedel

Ersättning
från allmänna

pensionsfonden

10 571

-

+ 2 074

Nettoutgift

253 708

-1- 69
746

-1-49
778

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

Stockholms
län

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

B 3, Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Lans- Före-

siyrelsen draganden

Personal

Kronofogde-/exekutlv
personal

337

+

21

+

6

Övrig
personal

322

+

134

-1-

12

659

-t-

155

-(-

18

Anslag

Lönekostnader

49 010

-t-

7 011

+

11 101

Sjukvård

155

-(-

15

-1-

10

Reseersättningar
och

Expenser

11 044

-(-

4 100

-

6 594

Därav engångsiiigi/ier

7 500

3 570

507

Lokalkostnader

6 570

-H

4 722

-1-

4 696

Ej
disponerat belopp

-549

-

-1-

549

66 230

+

15
848

-1-

9 762

1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 278 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar en förstärkning med 155 tiänster.
Stockholms distrikt behöver bl. a. förslärkas med sex kronofogdetiänsler och en
krono-fogdesekreterartjänsl. 1 Huddinge, Sollentuna och Solna distrikt begärs
en tiänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterar-tiänst.
Antalet exekutiva tiänster bör för länet utökas med elva. På grund av utökad arbetsbelastning
bör antalet kontorsbiträden ökas med 93. För administrativa uppgifter bör
länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 41 tiänster varav tio för
handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (-1- 3 570 000 kr).

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
lill 75 992 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 13
764 000 kr. Vidare harjag beräknat 2 339 000 kr för sex kronofogdetiänsler i
Stockholms distrikt och tolv administrativa tiänster varav sju för handläggare
i länet. 1 Huddinge, Sollentuna och Solna distrikt harjag räknat medel för en
tjänst som biträdande kronofogde i varje distrikt i utbyte mot en kronofogdesekreterarijänst.
Gemensamt för distrikten har vidare medel beräknats motsvarande 16 biträdesljänster.
Slutligen harjag beräknat preliminärt 507 (X)0 kr. i engångsutgifter bl. a, för
flyttning av kronofogdemyndigheterna i Nacka och Södertälje distrikt och för inköp
av inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

Uppsala
län

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

B
3. Kronofogdemyndigheten

1977/78
Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

31

-1-

2

-

Övrig
personal

23

-1-

8

-1-

2

54

-1-

10

-h

2

Anslag

Lönekostnader

3 972

-1-

1426

-1-

852

Sjukvård

12

-1-

1

-t-

1

Reseersättningar
och

Expenser

346

-1-

183

-1-

413

Därav engångsiitgijier

-

65

368

Lokalkostnader

466

+

52

-1-

52

Ej
disponerat belopp

6

-

-

6

4 802

+

1662

4-

1312

1. Löne- och prisomräkning m. m. 720(X)0 kr.

2. Med hänsyn till den ökade arbetsvolymen yrkas två exekutiva tjänster. Myndigheten
behöver dessutom förstärkas med en tiänst som handläggare för
personaladministrativa arbetsuppgifter, fem kontorsbiträden, en expeditionsvakt
saml en arkivvårdare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (-1- 148 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
kronofogdemyndigheten lill 6 114 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och
prisomräkningen till 798 000 kr. Vidare harjag beräknat 138 000 kr. fören biträdande
kronofogdeijänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst, två administrativa
tiänster varav en för handläggare saml medel motsvarande en bilrädesljänst.
Slutligen harjag beräknat preliminärt 368 000 kr, i engångsutgifter bl, a. för
fiyttning av kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Södermanlands
län

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

B 3, Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

38

+ 1

-

1

Övrig
personal

36

+ 4

-

74

+ 5

-

1

Anslag

Lönekostnader

5 562

+ 2016

+

937

Sjukvård

24

+ 2

+

1

Reseersättningar
och

Expenser

456

-t- 116

+

102

Därav engängsutgi/ier

-

57

54

Lokalkostnader

765

+ 76

+

75

Ej
disponerat belopp

9

-

-

9

6 816

+ 2 210

+ 1

1 106

1. Löne- och prisomräkning m, m. I 161 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning för länet med en kronofogdesekreterarijänst.
För Eskilstuna distrikt yrkas en tiänst som biträdande kronofogde. Den
exekutiva verksamheten behöver förstärkas med två tjänster. För administrativa
uppgifter behöver länets kronofogdemyndigheter förstärkas med fyra tjänster
varav en för handläggare till Eskilstuna distrikt

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 7 922 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 089
000 kr. Vidare harjag beräknat 15 000 kr för en biträdande kronofogdeijänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst i Eskilstuna distrikt. 1 Katrineholms
distrikt räknar jag med indragning av en tjänst som kronofogdesekreterare. Slutligen
har jag beräknat preliminärt 54 000 kr. i engångsutgifter bl, a, för utbyte av
kopieringsutrustning i Nyköpings och Katrineholms distrikt.

3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 129

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

Östergötlands
län

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

B 3.

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad

ändring
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

57

1

1

Övrig
personal

44

+ 13

+ 2

101

+ 12

+ 1

Anslag

Lönekostnader

7 442

+ 1835

+ 1406

Sjukvård

13

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

583

+ 90

+ 44

Därav engångsutgifter

15

20

4

Lokalkostnader

1 110

+ 112

+ 111

Ej
disponerat belopp

9

-

9

9 157

+ 2 037

+ 1552

1. Löne- och prisomräkning m, m, 1 339 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med en exekutiv tjänst vid kronofogdemyndigheten
i Motala distrikt. För huvudsakligen administrativa uppgifter begärs i
Linköpings och Norrköpings distrikt en förstärkning med fem tiänster varav två
för handläggare. Vidare begärs förstärkning med åtta kontorsbiträden i länet.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 10 709 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 1 492
000 kr. Vidare harjag beräknat 123 000 kr. för två administrativa tiänster,
varav en för handläggare i Norrköpings distrikt samt medel motsvarande en
biträdestjänst. 1 Linköpings distrik harjag räknat med indragning av en tjänst
som kronofogdesekreterare. Slutligen harjag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter
för inventarier m, m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Jönköpings
län

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

B 3,

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad
ändr:

ing 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personat

Kronofogde-/exekutiv
personal

44

-

-

Övrig
personal

32

+ 10

+ 2

76

+ 10

+ 2

Anslag

Lönekostnader

5 691

+ 1 530

+ 1 111

Sjukvård

13

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

634

- 49

-
74

Därav engångsutgifter

160

30

27

Lokalkostnader

601

+ 145

+ 145

Ej
disponerat belopp

9

-

9

6 948

+ 1626

+ 1
173

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 133 000 kr.

2. Länsstyrelsen begär förstärkning med fyra tiänster för administrativa uppgifter
vid Eksjö och Jönköpings distrikt samt sex konlorsbiiräden i länet.

3. Omkostnaderna beräknas öka (-1- 130 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
lill 8 121 000 kr Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 1 156
000 kr. Vidare harjag beräknat 143 000 kr. för två administrativa tiänster samt
medel motsvarande två biirädestiänsler. Slutligen har jag beräknat preliminärt
27 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för inventarier till stationeringsorten
Vetlanda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Kivnubergs
län

36

opaginerad Kontrollera mot PDF

B 3,

Kro

nofogd(

omyndigheten

1977/78

Bei

äknad

ändring
1978/79

Lär

ns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

24

-

-

Övrig
personal

18

+

11

+ 1

42

+

11

+ 1

Anslag

Lönekostnader

3 116

+

770

+ 698

Sjukvård

7

+

1

-

Reseersättningar
och

Expenser

341

+

36

+ 41

Därav engångsiitgijier

-

-

4

Lokalkostnader

437

-

-

Ej
disponerat belopp

7

-

7

3 908

+

807

+ 732

1, Löne-
och prisomräkning m, m. 530 000 kr.

2. Myndigheten
behöver förstärkas med tre administrativa tiänster, åtta

kontorsbiträden saml en kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekre-

lerartjänsi.

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för
kronofogdemyndigheten lill 4 640 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och
prisomräkningen till 568 000 kr. Vidare harjag beräknat 162 000 kr. för en administrativ
tiänst, en biträdande kronofogdetiänst i utbyte mot en kronofogdesekreterarijänst
samt medel motsvarande tre biirädestiänsler. Slutligen har jag beräknat
preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m, m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Kalmar l ä n

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

B
3, Kronofogdeinyndigheierna

1977/78
Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

42

5

-

Övrig
personal

27,5

+ 11,5

+ 1

69,5

+ 6,5

+ 1

Anslag

Lönekostnader

5 202

+ 1 234

+ 1098

Sjukvård

16

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

477

+ 80

+ 59

Därav engångsiiigi/ler

-

-

4

Lokalko,sinader

531

+ 107

+ 53

Ej
disponerat belopp

8

-

8

6 234

+ 1421

+ 1202

1. Löne-
och prisomräkning m. m. I 046 (K)0 kr.

2. Länsstyrelsen
godkänner en nedskärning med fem exekutiva tjänster för länet fördelat på tre i
Kalmar distrikt, en i Oskarshamns distrikt samt en i Västerviks distrikt. På
grund av konstant ökande arbetsuppgifter yrkas en förstärkning med tio och en
halv konlorsbiiräden saml en tiänst för administrativa uppgifter i Kalmar
distrikt.

3. Omkostnaderna
beräknas öka (+ 7 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 7 436 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 088
000 kr. Vidare harjag beräknat 107 000 kr. för en administrativ yänsl i Kalmar
distrikt samt medel motsvarande två biirädestiänsler. Slutligen harjag
beräknat preliminär 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gotlands
län

B 3,

Kronofogdemyndigheten

1977/78

Beräknad

ändring
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv

personal

10

-

-

Övrig
personal

7

+

2

-

17

+

2

-

A nslag

Lönekostnader

1305

+

284

+ 222

Sjukvård

2

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

77

+

4

+ 4

Därav engångsutgi/ier

-

-

-

Lokalkostnader

150

+

10

+ 15

Ej
disponerat belopp

1

-

1

1535

+

298

+ 240

1. Löne- och prisomräkning m. m. 233 000 kr

2. Myndigheten yrkar medel för två tiänster som
kontorsbiträden.

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten
till 1 775 (X)0 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 226
000 kr. Vidare harjag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterarijänst.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

39

Blekinge
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad änd

ring
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

27

3

-

Övrig
personal

18

+ 4

-

45

+ 1

-

Anslag

Lönekostnader

3 452

+ 1036

+

508

Sjukvård

6

+ 1

+

1

Reseersättningar
och

Expenser

279

+ 70

+

52

Därav engångsutgifter

10

47

32

Lokalkostnader

450

2

-

2

Ej
disponerat belopp

3

-

3

4 190

+ 1105

+

556

1. Löne- och prisomräkning m. m. 764 000 kr.

2. I Karishamns distrikt begärs en biträdande
kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Länsstyrelsen
tillstyrker vidare en minskning av den exekutiva personalen med tre tjänster i
utbyte mot fyra kontorsbiträden.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
lill 4 746 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 518
000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst i Karishamns distrikt, Slutligen harjag
beräknat preliminärt 32 000 kr. i engångsutgifter bl. a, för viss
telefonutrustning i Karishamns distrikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Kristianstads
län

40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändr

ing
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

48

1

-

Övrig
personal

35,5

+ 12

+ 2

83,5

+ 11

+ 2

Anslag

Lönekostnader

6 176

+ 1699

+ 1 321

Sjukvård

20

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

950

- 376

-
414

Därav engångsutgifter

491

20

27

Lokalkostnader

527

+ 137

+ 80

Ej
disponerat belopp

9

9

7 682

+ 1460

+ 978

1. Löne- och prisomräkning m, m, 1 144 000 kr.

2. 1 Hässleholms distrikt begärs en tiänst som
biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. För länet
behövs dessutom två kronofogdesekreterartjänster totalt. Länsstyrelsen
tillstyrker en minskning med två exekutiva tiänster i utbyte mot fem och ett
halvt konlorsbiträde. För administrativa uppgifter begärs till Kristianstads
och Ängelholms distrikt sex och en halv tjänst varav en för handläggare,

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 680 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för kronofogdemyndigheterna
lill 8 660 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 282
000 kr. Vidare harjag beräknat 161 000 kr. för en biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst i Hässleholms distrikt, två
administrativa tiänster samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slutligen harjag
beräknat 27 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m, m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Malmöhus
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändri

ing
1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

136 + 11

+ 5

Övrig
personal

114,5 + 56,5

+ 11

250,5 + 67,5

+ 16

Anslag

Lönekostnader

18 467 + 5 270

+5 056

Sjukvård

44 + 20

+ 10

Reseersättningar
och

Expenser

1 540 + 542

+ 350

Därav engångsiiigi/ier

50 77

141

Lokalkostnader

2 317 + 365

+ 331

Ej
disponerat belopp

-234

+ 234

22 134 +6 197

+ 5
981

1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 503 000 kr.

2. Landskrona distrikt behöver förstärkas med en tiänst
som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och Malmö
distrikt med fem tjänster, fyra för kronofogdar och en för
kronofogdesekreterare. På grund av den ökade arbetsvolymen behöver länet vidare
förstärkas med sex exekutiva tjänster och 35 kontorsbiträden. För
administrativa uppgifter yrkas vidare lill Malmö, Helsingsborgs, Lunds och Yslads
distrikt 22 tiänster,

3. Omkostnaderna beräknas öka (-1- 421 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 28 115 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 4 075
000 kr. Vidare harjag beräknat 1 451 000 kr, för fyra kronofogdetjänster och en
kronofogdesekreterartiänst i Malmö distrikt, elva administrativa tjänster,
varav sju för handläggare samt för medel motsvarande 18 biträdesljänster. I
Landskrona distrikt har medel beräknats för en biträdande kronofogdeijänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst. Slutligen harjag beräknat
preliminärt 141 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hallands
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekuliv
personal

31 + 1

-

Övrig
personal

24 + 8

+

2

55 +9

+

2

Anslag

Lönekostnader

4 035 +1326

+

831

Sjukvård

10 + 2

+

2

Reseersättningar
och

Expenser

316 + 139

+

108

Därav engångsutgifter

69

68

Lokalkostnader

373 + 178

+

178

Ej
disponerat belopp

6

-

6

4 740 +1 645

+

1113

1. Löne- och prisomräkning m, m. 1 049 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar dels en förstärkning med en kronofogdesekreterartiänst
till Varbergs distrikt, dels atl befintlig kronofogdesekreterartiänst vid Halmstads
distrikt behålls oförändrad. På grund av ökad arbetsbelastning yrkas vidare
fyra konlorsbiiräden saml fyra tjänster för administrativa uppgifter.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 243 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 5 853 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen lill 933
000 kr. Vidare harjag beräknat 107 000 kr. för två administrativa tiänster och
medel motsvarande en biträdestjänsi. Slutligen har jag beräknat preliminärt 68
000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Göteborgs
och Bohus län

43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978Z79

Lans-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

146 + 1

+ 6

Övrig
personal

138 + 52

+ 10

284 + 53

+ 16

Anslag

Lönekostnader

20 327 + 5 304

+ 5 745

Sjukvård

80

-

Reseersättningar
och

Expenser

1 374 + 796

+ 720

Därav engångsutpfler

79

110

Lokalkostnader

2 400 + 19

+ 16

Ej
disponerat belopp

- 485

+ 485

23 696 +6119

+ 6 966

1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 075 000 kr.

2. Göteborgs distrikt behöver förstärkas med fem kronofogdetjänster
och två kronofogdesekreterartjänster. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med
sex exekutiva tjänster i utbyte mot elva konlorsbiiräden. För administrativa
uppgifter behöver vidare länets båda kronofogdemyndigheter förstärkas med 23 tiänster
varav två till Uddevalla distrikt. För handläggning av felparkeringsavgifter
yrkas till Göteborgs distrikt ytterligare 19 tiänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 192 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för kronofogdemyndigheterna
till 30 662 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 4 530
000 kr. Vidare harjag beräknat 1 351 000 kr. för fem kronofogdetiänsler och en kronofogdesekreterartiänst
till Göteborgs distrikt, tio administrativa tjänster varav en i Uddevalla
distrikt samt medel motsvarande 15 biträdesljänster. Av tiänsterna för
administrativa uppgifter är sju för handläggare. Slutligen har jag beräknat
preliminärt 110 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alvsborgs
län

Kronofogden

lyndigheierna

1977/78

Beräknad
ändring

1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

60

4

-

Övrig
personal

45

+ 15

+

1

105

+ 11

+

1

Anslag

Lönekostnader

7 853

+ 1619

+

1 516

Sjukvård

13

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

498

+ 278

+

152

Därav engångsutgifter

-

150

93

Lokalkostnader

880

+ 35

+

28

Ej
disponerat belopp

5

-

5

9 249

+
1932

+

1691

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 332 000 kr.

2. 1 Alingsås och Trollhättans distrikt begärs en
tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst.
Länsstyrelsen tillstyrker ett utbyte av två exekutiva tjänster mot nio
kontorsbiträden. För administrativa uppgifter behöver länets
kronofogdemyndigheter förslärkas med sex tiänster varav en för handläggare i
Borås distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (-1- 160 0(X) kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för
kronofogdemyndigheterna till 10 940 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och
prisomräkningen till 1 414 000 kr. Vidare harjag beräknat 185 000 kr. för en
biträdande kronofogdeijänst i utbyte mot kronofogdesekreterartjänst i vartdera
Alingsås och Trollhättans distrikt, en administrativ handläggar-tiänst i Borås
distrikt samt medel motsvarande tre biirädestiänsler. Slutligen harjag beräknat
preliminärt 93 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för fiyttning av kronofogdemyndigheten
i Alingsås distrikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Skaraborgs
län

45

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

40

5

-

Övrig
personal

29

+ 6

-

69

+ 1

-

Anslag

Lönekostnader

5 184

+ 1 116

+

921

Sjukvård

7

+ 2

+

2

Reseersättningar
och

Expenser

573

+ 90

+

53

Därav engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

720

+ 309

+

309

Ej
disponerat belopp

12

-

12

6 496

+ 1517

+ 1

1273

1. Löne- och prisomräkning m. m. I 175 000 kr.

2. Länsstyrelsen begär en biträdande kronofogdetjänst
i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Skövde distrikt. Antalet exekutiva
tjänster kan reduceras med tre i utbyte mot två konlorsbiiräden. Länsstyrelsen
yrkar vidare fyra tjänster för administrativa uppgifter.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 20 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar Jag medelsbehovel för kronofogdemyndigheterna
till 7 769 000 kr Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 270
000 kr. Vidare harjag beräknat 15 000 kr, fören biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot kronofogdesekreterartjänst i Skövde distrikt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

46

Värmlands
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

49

1

-

Övrig
personal

33

+ 9

+ 1

82

+ 8

+ 1

Anslag

Lönekostnader

6 091

+ 1416

+ 1 122

Sjukvård

17

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

591

5

- 31

Därav engångsutgifter

110

48

31

Lokalkostnader

853

+ 91

+ 79

Ej
disponerat belopp

9

9

7 561

+ 1502

+ 1161

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 169 000 kr.

2. 1 Arvika distrikt begärs en tjänst som biträdande
kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. På grund av ökad
arbetsbelastning behöver antalet konlorsbiiräden utökas med sex för länets
kronofogdemyndigheter tillsammans. 1 Karistads distrikt begärs tre tjänster
för administrativa uppgifter, varav en för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas minska (- 42 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för
kronofogdemyndigheterna lill 8 722 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och
prisomräkningen till 1 146 000 kr. Vidare harjag beräknat 55 000 kr. för en biträdande
kronofogdetiänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Arvika distrikt
och en administrativ tiänst i Karistads distrikt. Slutligen har jag beräknat
preliminärt 31 000 kr. i engångsutgifter för ftyttning av personalen på stationeringsorten
Filipstad.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

47

Örebro
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

46

-

7

-

Övrig
personal

29

+

10

+ 1

75

+

3

+ 1

Anslag

Lönekostnader

5 573

+

897

+ 1029

Sjukvård

10

+

4

+ 4

Reseersättningar
och

Expenser

382

+

331

+ 220

Därav engångstitgifler

-

271

166

Lokalkostnader

489

+

239

+ 239

Ej
disponerat belopp

6

6

6 460

+ 1471

+ 1486

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 179 000 kr.

2. Örebro distrikt behöver förstärkas med två tjänster
som kronofogdar varav en i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Antalet
exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen minskas med fyra i utbyte mot fem kontorsbiträden.
För administrativa uppgifter yrkas vidare en förstärkning med fem tjänster
varav en till Lindesbergs distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 292 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 7 946 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen lill 1 259
000 kr. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för en biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och en administrativ tiänst i Örebro
distrikt. Slutligen harjag beräknat preliminärt 166 000 kr. i engångsutgifter
bl. a. för fiyttning av kronofogdemyndigheterna i Hallsbergs och Lindesbergs
distrikt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

Västmanlands
län

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad
ändring

1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekuiiv
personal

39

- 2

-

Övrig
personal

31

+ 8,5

+

1

70

+ 6,5

+

1

,4 m/0,1;

Lönekosinader

5 200

+ 1098

+

996

Sjukvård

8

+ 2

+

2

Reseersättningar
och

Expenser

369

+ 54

+

51

Därav engångsutgifter

-

-

4

Lokalkostnader

529

+ 59

+

59

Ej
disponerat belopp

3

-

3

6 109

+
1213

+

1105

1,
Löne- och prisomräkning m, m. 933 0(X) kr.

2
Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen reduceras med en tiänst i
både Köpings och Västerås distrikt. På grund av ökad arbetsbelastning bör
länets kronofogdemyndigheter förstärkas med fem konlorsbiiräden. För administrativa
uppgifter yrkas en förstärkning med tre och en halv yänster varav en lill
Köpings distrikt.

3.
Omkostnaderna beräknas öka (+ 10 0(X) kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för kronofogdemyndigheterna
till 7 214 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 1 016
000 kr. Vidare har jag beräknat 84 000 kr. för en administrativ handläggartiänsl
samt medel motsvarande en biträdestiänst i Västerås distrikt. Slutligen harjag
beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kopparbergs län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

48

5

-

Övrig
personal

29

+ 19

-

77

+ 14

-

Anslag

Lönekosinader

5 846

+ 2041

+ 1016

Sjukvård

23

+ 2

-

Reseersättningar
och

Expenser

520

+ 346

+ 92

Därav engångsutgifter

15

215

50

Lokalkostnader

829

+ 83

+ 83

Ej
disponerat belopp

7

7

7 225

+ 2 472

+ 1184

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 363 000 kr.

2. 1 Falu distrikt yrkas en förstärkning med två kronofogderiänster
och i Mora distrikt med en tiänst som kronofogde. Enligl länsstyrelsen kan
antalet exekutiva tjänster reduceras med en för länet totalt. På grund av ökad arbetsbelastning
bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 15 konlorsbiiräden. För
administrativa uppgifter yrkas till Falu distrikt fyra tjänster varav en för
handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 267 000 kr.)

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 8 409 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 095
000 kr. Vidare harjag beräknat 51 000 kr. för en biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Falu distrikt samt för länet medel
motsvarande en bilrädesljänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 50 000
kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 129

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

50

Gävleborgs
län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändr

ing
1978/79

Lans-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekutiv
personal

56

4

-

Övrig
personal

41

+ 1

-

97

3

-

A nslag

Lönekostnader

7 155

+ 1 815

+ 1275

Sjukvård

17

+ 2

-

Reseersättningar
och

Expenser

633

+ 193

+ 64

Därav engångsutgifter

-

72

5

Lokalkostnader

779

+ 335

+ 78

Ej
disponerat belopp

7

7

8 591

+ 2 345

+
1410

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 002 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med tre
exekutiva tiänster och tre konlorsbiiräden. För administrativa uppgifter yrkas
en förstärkning med fyra tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 386 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 10 001 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till 1 410
000 kr. Slutligen harjag beräknat preliminärt 5 000 kr. i engångsutgifter för
bindning av visst arkivmaterial.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

Västernorrlands
län

51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

63

- 18

2

Övrig
personal

37

+ 2

-

100

- 16

2

Anslag

Lönekostnader

7 464

+ 1262

+ 1205

Sjukvård

9

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

615

+ 30

+ 22

Därav engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

852

+ 96

+ 96

Ej
disponerat belopp

11

- 11

8 951

+ 1388

+ 1312

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 388 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker indragning av en kronofogdesekreterartjänst
vid vardera Härnösands och Örnsköldsviks distrikt. Antalet exekutiva tjänster
kan enligt länsstyrelsen minskas med 15 vid länets kronofogdemyndigheter. För
administrativa uppgifter behöver Sundsvalls distrikt förslärkas med två
tjänster varav en för handläggare.

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
till 10 263 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och prisomräkningen till I 426
000 kr. Jag räknar med indragning av en kronofogdesekreterartjänst i vardera Hämösands
och Örnsköldsviks distrikt.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

52

Jämtlands
län

Kronofogdemyndigheten

1977/78

Beräknad ändring 1

1978/79

Läi

ris-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-/exekuiiv
personal

29

-

1

-

1

Övrig
personal

19

+

1

-

48

0

-

1

Anslag

Lönekosinader

3 585

+

614

+

622

Sjukvård

9

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

323

+

32

-

3

Därav engångsutgifter

48

-

13

Lokalkostnader

232

+

30

+

25

Ej
disponerat belopp

4

-

4

4153

+

676

+

640

1. Löne- och prisomräkning m. m. 678 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker indragning av en kronofogdesekreterartjänst.
För administrativa uppgifter behöver myndigheten förstärkas med en tjänst.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 51 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten
till 4 793 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 695
000 kr. Vidare harjag beräknat 36 000 kr. för medel motsvarande en bilrädesljänst.
Jag har även räknat med indragning av en kronofogdesekreterartjänst vid
kronofogdemyndigheten i Östersunds distrikt. Slutligen harjag beräknat
preliminärt 13 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

Västerbottens
län

53

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977Z78

Beräknad

ändring
1

;978Z79

Läi

ns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Kronofogde-Zexekutiv
personal

42

-

5

-

Övrig
personal

26,5

+

2,5

+

1

68,5

-

2,5

+

1

Anslag

Lönekostnader

5 137

+

970

+

934

Sjukvård

15

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

471

+

86

+

54

Därav engångsutgifter

-

-

4

Lokalkostnader

577

+

59

+

58

Ej
disponerat belopp

8

-

8

6 208

+ 1115

+:

1038

1. Löne- och prisomräkning m. m, 970 000 kr.

2. Umeå distrikt behöver förslärkas med en tjänst som
biträdande kronofogde. Antalet exekutiva tjänster kan enligl länsstyrelsen
reduceras med sex för hela länet. För administrativa uppgifter behöver Umeå distrikt
förslärkas med två tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 40 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna
lill 7 246 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen lill 987
000 kr. Vidare harjag beräknat 51 000 kr. för en biträdande kronofogdetiänst i
utbyte mot en kronofogdesekreterartiänst samt en administrativ tiänst i Umeå
distrikt. Slutligen harjag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter för
inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

Norrbottens
län

54

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronofogdemyndigheterna

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personat

Kronofogde-Zexekutiv
personal

63

2

+ 1

Övrig
personal

42

+
1

-

105

1

+ 1

Anslag

Lönekostnader

8 173

+ 2 077

+ 1629

Sjukvård

15

-

-

Reseersättningar
och

Expenser

830

+ 298

+ 106

Därav engångsutgifter

94

173

118

Lokalkostnader

847

+ 581

+ 571

Ej
disponerat belopp

12

- 12

9 877

+ 2 956

+ 2 294

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 380 000 kr.

2. För atl kunna uppfylla sin stödjande funktion till
övriga kronofogdemyndigheter inom länet behöver Luleå distrikt förstärkas med
en tjänst som kronofogde. Enligt länsstyrelsen kan antalet exekutiva tjänster
minskas med två för länet och antalet konlorsbiiräden med en. För
administrativa uppgifter behöver Luleå distrikt förstärkas med två tiänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 196 000 kr.).

Föredraganden

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
kronofogdemyndigheterna till 12 171 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-och
prisomräkningen till 2 208 000 kr. Vidare harjag beräknat 63 000 kr. för en
biträdande kronofogdeijänst i Luleå distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt
118 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m, m.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129 55

Diverse ä ndam å l

\9V/1% Beräknad
ändr. 1978/79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Central
löneutbetalning

Utbildning
av personal vid

kronofogdemyndigheterna

Kostnader
för datamaskinlid

Blanketter m. m.

Till regeringens disposition

Mynd.

Föredraganden

135

4 307

7 857

1985

905

6

+ 3 473 + 4 175 + 1082

6

+ 1 113 + 3 037 + 474 + 95

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
189 + 8 724 +4 713

Föredraganden

Jag
har för kostnader för löneutbetalning samt för de s. k. löngivaravgifterna
beräknat en minskning av kostnaderna under poslen central löneutbetalning med
6000 kr. för kronofogdemyndigheterna. För utbildningsverksamheten för personal
inom kronofogdemyndigheterna har jag beräknat ytteriigare 1 113 000 kr.
Kostnaderna för datamaskintid inom exekutionsväsendet ökar med 3 037 000 kr.
För det forlsalla utvecklingsarbetet och försöksverksamheten med ell riksdatasystem
inom exekutionsväsendet, REX-syslemel, harjag dock beräknat en minskning med
407 000 kr. Från delposten för blanketter m. m. skall bestridas dels kostnader
för blanketter, dels kostnader för service av kronofogdemyndigheternas
bokföringsmaskiner. Jag har beräknat ytterligare 153 000 kr. resp. 321 000 kr.
för nämnda ändamål.

7
Hemställan

Med
hänvisning till dels vad jag nu har anfört, dels sammanställningarna hemställer
jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna den dislriktindelning och de riktiinjer
för en ny arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna som jag har förordat,

2. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 303 486 000 kr

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden, och beslutar att genom
proposition föreslå regeringen alt antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

56 Bilaga 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Län Förslag till krono-

fogdedistrikt (centralort)

Nuvarande kronofogdedisiriki
som ingår i föreslaget distrikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Handen

Huddinge

Nacka

Sollentuna

Solna

Stockholm

Södertälje

Täby

C

Uppsala

D

Eskilstuna

Nyköping

E

Motala

Norrköping

Linköping

F

Eksjö

Jönköping

Värnamo

G

Växjö

H

Kalmar

Oskarshamn

Västervik

I

Visby

K

Karishamn

Karlskrona

L

Hässleholm

Kristianstad

Ängelholm

M

Helsingborg

Landskrona

Lund

Malmö Ystad

Halmstad Varberg

Göteborg Uddevalla

Handen

Huddinge

Nacka

Sollentuna

Solna

Stockholm

Södertälje

Norrtälje

Täby

Uppsala

Eskilstuna

Katrineholm

Nyköping

Motala

Norrköping

Linköping

Eksjö

Jönköping

Värnamo

V ä xj ö

Kalmar

Oskarshamn

Västervik

Visby

Karishamn Karlskrona

Hässleholm Kristianstad Ängelholm

Helsingborg Landskrona

Eslöv Lund

Malmö

Trelleborg Ystad

Halmstad Varberg

Göteborg Uddevalla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Län Förslag lill kronofogde-

distrikt (centralort)

Nuvarande kronofogdedisiriki
som ingår i föreslaget distrikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alingsås

Borås Trollhättan

Lidköping

Skövde

Arvika Karlstad

Sunne

Lindesberg

Örebro

Köping Västerås

Falun

W

Mora

Gävle

Hudiksvall Söderhamn

Y

Härnösand Sundsvall

Örnsköldsvik

Z

Östersund

AC

Lycksele

Skellefteå

Umeå

Alingsås

del av
Trollhättan

(Ale
kommun)

Borås

Trollhällan (uiom Ale kommun) Vänersborg

Lidköping Mariestad

Falköping Skövde

Arvika

Kristinehamn Karistad

Sunne

Lindesberg

Hallsberg Kariskoga Örebro

Köping Västerås

Avesta

Borlänge

Falun (utom Rättviks och

Leksands kommuner)

Ludvika

Mora

del av Falun (Rättvik och

Leksands kommuner)

Gävle Sandviken

Hudiksvall Söderhamn

Härnösand Sundsvall

Sollefteå Örnsköldsvik

Östersund

Lycksele

Skellefteå

Umeå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Län

Förslag lill kronofogdedisiriki (centralort)

Nuvarande kronofogdedistrikt som ingår i föreslaget
distrikt

BD

Boden

Boden

del av Piteå (Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns kommuner)

Gällivare

Haparanda

Kiruna

Gällivare

Haparanda

Kiruna

Luleå

Luleå

del av Piteå (Piteå kommun)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:129

59 Bilaga
2

opaginerad Kontrollera mot PDF

NORMALORGANISATION
F Ö R KRONOFOGDEMYNDIGHET

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefskronofogde

Kronofogdepersonal
med i s ä rskild ordning fastst ä llt m å lomr å desansvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefskronofogdens

sekreterare

("sekretariat")

opaginerad Kontrollera mot PDF

CENTRALAVDELNING

F Ä LTAVDELNING

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sektlon A (allm
m å l samt ä renden)

Sektion E (ensk m å l
och loneexekution)

F ä ltsektion(er)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Registerf ö ring m m

central-, handr ä cknings-
och bevak-ringsregister

restitutionsford-ringar

driftsbevis

v ä xel- och checkprotest

Enskilda m å l

uts ö kningsm ä l

m å l enligt lagen om avbetalningsk ö p

exekutiv f ö rs ä ljning i allmanna och enskilda mal

kassa, bokf ö ring, redovisning

-f ä ltverkst ä llighet i allm ä nna
och enskilda m å l

-utrednings- och delgiv-ningsverksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bokf ö ring m m

kassa, bokf ö ring, redovisning

intern kontroll
och tillsyn

Konkurs ä renden m m

konkursbevakning
m m

ä renden enligt 10 § ackordskung.

l ö negarantiarenden

utmatningsed

L ö neexekution

inf ö rsel i allm ä nna och enskilda m å l

l ö neutm ä tning i allm ä nna och enskilda m å l

m å l enligt lagen om arbetsgivares kvittningsr ä tt

anstallningsregister

bokf ö ring, redovisning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:129

60 Bilaga
2

opaginerad Kontrollera mot PDF

FORSLAG
TILL ORGANISATION f ö r kronofogdemyndigheterna i Stockholm,
Malm ö och G ö teborg

opaginerad Kontrollera mot PDF

KHONODIREKTOR

HPer « jnal till
torfogjnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

ADMINISTRATIV
ENHET

KONKUnS/LONE-GARANTIENHET

ENHET FOR
UNOER. HALLSBIDRAG UD)

KONTROLL
OCH TILLSYN

AVDELNING
1. 2. 3. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

PtfiDnalarimi-niiiration
utbilcjnin*] ocK

Kontorienhel

expedition

A ni.ijieKtion

E noliiehiion

loneetekulion

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ekonomi
och inlrAitfntu'

Fj

Ilfnhat

K

-

tjM\

kl

on
1

tjiM

wt

or »

-

liiteKt

ot

-

'.iltS

' » idon 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:129

61 Bilaga 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personalbehov
för kronofogdemyndigheterna per län

Län

Nuvarande personal

Projekt KFMU-G

Lsi

RSV

AB

659

725

814

781

C

54

65

64

58

D

74

73

79

67

E

101

108

113

109

F

76

81

86

82

G

42

50

53

51

H

69,5

66

76

69

1

17

16

19

16

K

45

39

46

42

L

83,5

86

94,5

90

M

250,5

297

318

317

N

55

60

64

60

O

284

283

337

324

P

105

114

116

117

R

69

67

70

69

S

82

79

90

81

T

75

72

78

72

U

70

71

76,5

75

W

77

70

91

78

X

97

81

94

85

Y

100

78

84

80

Z

48

43

48

44

AC

68,5

57

66

61

BD

105

83

104

95

Summa

2 707

2 764

3 081

2 923

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 10 dokument.

  1. Prop. 1986/87:52 om exekutionsväsendets organisation m.m. s. 22 i texten
  2. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  3. Prop. 1980/81:88 med förslag till handräckningslag m.m. s. 26 i texten
  4. Bet. 1979/80:LU5 med anledning av motioner om ändrad summarisk betalningsprocess, m.m. s. 4 i texten
  5. Bet. 1978/79:CU25 Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner s. 4 · s. 8 i texten

Visa alla 10