Sök i Ratio Lex

om kompetensprov för jägare

21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:141, om kompetensprov för jägare

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141

Regeringens proposition

1977/78:141

om
kompetensprov för jägare;

beslutad
den 16 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoU,

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen anges riktiinjer för ett utvidgat kompelensprov för jägare.
Provet, som avses bli infört år 1981, föreslås uppdelat i en teoretisk och en
praktisk del. Prov skall 1 första hand avläggas av den som avser att förvärva
vapen för jakländamål för första gången eller vapen av annan klass än som
tidigare innehas.

1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 141

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, UUsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om kompetensprov för jägare

1
Inlednmg

Med
slöd av Kungl, Majl:s bemyndigande den 6 oktober 1967 tillkallades sju
sakkunniga med uppdrag att utreda vissa jaktfrågor. De sakkunniga antog namnet
jaktmarksutredningen.

I
december 1974 överlämnade jaklmarksulredningen sitt belänkande (SOU 1974:80-81)
Jaktmarker med förslag angående åigärder inom viltvården.

Utredningen
behandlar i ell särskilt avsnitt frågan om kompetensprov för jägare. Äv
belänkandet framgår i denna del sammanfattningsvis följande.

Ett ökat anlal jakttillfällen
i landet bl. a. i form av korttidsupplåtelser av jaktmark bör enligl jaklmarksulredningen
medföra ökade och nya krav på jaktiigt kunnande hos landels jägare. Den
fortgående urbaniseringen som Innebär alt allt fler jägare rekryteras från
tätorter aktualiserar också sådana krav. Utredningen anser därför atl den som viU
utöva jakt bör genomgå prov som visar alt han eller hon har teoretiska och
praktiska kunskaper som möjliggör en väl anpassad och säker jakt samt ett
meningsfullt viltvårdsarbete.

Ett
kompetensprov för jägare bör enligt utredningen i forsla hand syfta lill all
främja en god jaktkultur samt öka jägarnas kunskaper om och Intresse för
viltvård och jaktteknik. Provet bör därjämte förhindra all personer som är
klart olämpliga eller undermåligt utbildade för jakt får tillfälle all jaga.
Eftersom praktiska och ekonomiska förutsättningar saknas för all införa ett aUmänt
kompetensprov, föreslår utredningen alt det bör begränsas tiU atl avse nytUlkommande
jägare. Provet bör knytas till förvärvet av skjutvapen. Varje jägare som vill
ha tillstånd all Inneha

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 3

skjutvapen
för jaktändamål skall vara skyldig att förete bevis om genomgånget kompelensprov
för del slag av skjulvapen som ansökan avser. De jägare, som frivilligt önskar
genomgå prov, bör ha möjlighet därtill. Med hänsyn till olika vapenlyper
föreslår utredningen ett differentierat kompetensprov omfattande både en
teoretisk och en praktisk del. Det praktiska provet bör enligt utredningen
indelas i tre prov varav ell prov för hagelge-vär, ett för kulgevär klass 2, 3
och 4 saml ett prov för kulgevär klass 1.

Utredningen
föreslår att statens naturvårdsverk bör vara huvudman för kompelehsprovel och
ansvara för utformningen av läromedel och provmetoder. Som verkställande organ
bör enligl förslaget i första hand anlitas Svenska jägareförbundet och de till
detta förbund anknutna länsjakt-vårdsföreningarna.

Jaklmarksutredningens
förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna har överlag ställt sig
positiva till förslaget om obligatoriskt kompetensprov för jägare.

Genom
beslut i juni 1976 uppdrog regeringen åt siatens naturvårdsverk atl utarbeta
närmare förslag till anordnande av kompetensprov för jägare 1 huvudsak enligt
de riktiinjer som föreslagits av jaklmarksulredningen.

Naturvårdsverket
har under detta arbele i vissa delar samrått med representanter för berörda
parter 1 en referensgrupp. I denna grupp har, förutom naturvårdsverket, ingått
företrädare för Svenska jägareförbundet. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
Jägare och rikspolisstyrelsen. Därutöver har en företrädare för en
projektgrupp vid socialhögskolan i Göteborg ingått 1 referensgruppen.

Naturvårdsverket
har i juni 1977 tiU regeringen överlämnat Redovisning av uppdrag rörande
utarbetande av förslag till anordnande av kompelensprov för jägare. Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksåklagaren (RÅ),
rikspolisstyrelsen, kammarkoUegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
naturhistoriska riksmuseet, lantbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, domänverket,
länsstyrelsernas organisallonsnämnd, länsstyrelserna i Kronobergs, Göteborgs
och Bohus, Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län samt Svenska
jägareförbundet efter hörande av länsjaktvårdsföreningarna. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare, Sveriges länsjaktvårdares
förening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening.

2
Nuvarande ordning

Enligt
1 § andra stycket lagen (1938:274) om räll llU jakt bör varje jakträttsinnehavare
genom ändamålsenlig och efter tillgången på villebråd lämpad jakt ävensom, där
så lämpligen kan ske, genom åtgärder för viUe-brådels skydd och förkovran sörja
för bevarandet av ell artrikl och livskraftigt villebrådsbestånd (jaktvård).
Enligt 3 § jaktstadgan (1938:279) får jakt Inte bedrivas så att vUlebrådet
onödigtvis tillfogas lidande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 4

Jägaren
ansvarar själv för atl han har erforderliga kunskaper och färdigheter för
jakt. I fråga om jakt med vapen som är lämpat för jakt efler älg eller annal
större vilt som statens naturvårdsverk bestämmer (klass 1-vapen) krävs dock atl
den, som ansöker om tillstånd att Inneha sådant vapen, skall ha förvärvat
Svenska jägareförbundels älgskyttemärke i brons eller förete bevis om att han
uppfyller motsvarande fordringar. För atl få Svenska jägareförbundets
älgskyttemärke i brons skall jägaren genomgå prov som består av en teoretisk
och en praktisk del. Den teoretiska delen avser all kontrollera provtagarens
kunskaper om älgjakt och vård av älgstammen. Den praktiska delen avser alt
pröva vederbörandes skjutförmåga. Bortsett från fordringarna för tillstånd all
inneha älgvapen behöver en jägare således inte kunna styrka sina kunskaper om
jakt.

Den
som ansöker om tiUstånd tiU innehav av annat vapen än sådant som skall ingå i
vapensamling eller annars uteslutande används för dekorationsändamål eller
liknande, skall emellertid visa sig kunna handha sådant vapen ansökan avser. De
krav som uppställs för rätten all inneha skjutvapen återfinns i vapenlagen
(1973:1176) och vapenkungörelsen (1974: 123). Enligt 9 § vapenlagen får enskUd
person meddelas tUlstånd att inneha skjutvapen endast om han har behov av
vapnet och det skäligen kan antas alt han inle kommer att missbruka det.
Beträffande bl. a. jaktvapen som förvärvats på grund av giftorätt eUer genom
arv eller testamente gäller dock särskilda bestämmelser.

1
fråga om lån av jaktvapen gäller enligt 22 § vapenlagen atl den som är berättigad
all inneha skjulvapen tillfälligl får låna ul vapnet tiU annan person under
vissa viUkor. Bland dessa vUlkor kan nämnas att utlåning endasl får ske för
kortare tid, högst två veckor, och att vapnet endasl får lånas ut för samma
ändamål som Innehavarens tillstånd avser. Låntagaren skall i princip ha fyllt
18 år. Om tUlstånd för enskild att inneha visst slag av skjutvapen enligl
särskild föreskrift endast får meddelas den som genom avlagt skytleprov eller
på annat sätt ådagalagt all han är lämplig alt inneha vapnet, får utlåning av
sådant vapen ske endasl till den som motsvarar samma krav. Delta gäller dock
inte när vapnet skall användas enbart för provskjutning, övning eller tävling
på skjulbana. Enligt 37 § vapenkungörelsen skall vid utiåning av vapen tUl
låntagaren överlämnas intyg om lånet, om inte vapnet uteslutande används 1 upplålarens
närvaro.

Fråga
om tiUstånd för enskild person atl inneha vapen skall enligl 2 § vapenkungörelsen
i första hand prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är kyrkobokförd.
Tillstånd att inneha skjulvapen skall enligt 10 § vapenlagen meddelas för särskUt
angivet ändamål.

Enligt
48 § vapenlagen meddelas närmare föreskrifter om villkor för tiUstånd enligt
denna lag av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det ankommer enligl
57 § vapenkungörelsen på rikspolisstyrelsen att meddela ytterligare
föreskrifter beträffande tillämpningen av vapenkungörelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 5

3 Statens naturvårdsverks förslag 3.1 Målsättning och
målgrupper

1 sitt förslag hänvisar statens naturvårdsverk till de av
jaktmarksutredningen uttalade skälen lill varför ett kompelensprov snarast bör
anordnas. Utöver de skäl utredningen anfört vill naturvårdsverket särskilt
betona allmänna faunavårdsintressen. Allmänhetens intresse för faunan ökar
alltmer, vilket gör det naturligt att också faunans beskattning blir föremål
för vidgade överväganden. I takt med den ökande urbaniseringen tycks även förståelsen
för jakten i allmänhet minska liksom för jakt som en aktiv naturvård. Jaktens
och jägarens ställning i samhället blir därmed också föremål för intensivare
granskning.

Målsättningen för provet, sådan den kortfattat formuleras
i naturvårdsverkets förslag, är sammanfattningsvis atl skapa en grundläggande
kunskap hos varje berörd jägare eller innehavare av jaktvapen så att jakten
blir mer ekologiskt anpassad och atl större hänsyn visas viltet. En sådan
kunskap bör också leda till att jakten bättre anpassas till samhällets krav och
atl större förutsättningar och motivation skapas för vidareutbildning. Målet
bör allmänt vara alt ge jiigaren en samhälls- och serviceinriktad funktion.

Naturvårdsverket har liksom dess referensgrupp tagit fasta
på jaklmarksutredningens förslag att varje person som söker tillstånd att
inneha skjutvapen för jakländamål skall vara skyldig all förete bevis om
genomgånget kompelensprov för del slag av skjulvapen ansökan avser. Liksom jaklmarksulredningen
anser verket all del f. n. av framför allt praktiska och ekonomiska skäl inte
är möjligt att Införa ett obligatoriskt kompetensprov.

Skyldigheten att avlägga kompetensprov föreslås av verket
gälla följande målgrupper, nämligen

målgmpp 1: jägare som för första gången förvärvar vapen,

målgmpp 2: jägare som avser all utöka sitt vapeninnehav,

målgmpp 3: jägare som avser all byta ut vapen som han
redan har tillstånd för.

Samtliga jägare som på något sätt avser alt förändra sill
vapeninnehav eller för första gången köpa vapen föreslås således komma att
omfattas av provet.

Utländska jägare som avser att jaga i Sverige bör enligt
förslaget f. n. inte omfattas av skyldigheten att avlägga kompetensprov.

Kravet på kompelensprov föreslås gälla även lån av vapen.

3.2 Förslag till kompetensprov

Naturvårdsverket föreslår all kompelensprovel delas upp i
en teoretisk och en praktisk del, som var för sig utformas på sådant sätl atl
maximala

2t Riksdagen 1977178. I .saml. Nr 141

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 6

möjligheter erbjuds provtagaren att anpassa utbildningen
till den typ av vapen han avser all förvärva.

Naturvårdsverket lägger fram förslag lill ett teoretiskt
grundprov som är gemensamt för alla kategorier provlagare. Det teoretiska
provet föreslås läcka ett anlal övergripande områden som skall ge provtagaren
kunskap om bl.a. ekologi, biologi, viltvård, skjutvapen och ammunition, jaktiag-stiflning
och annan lagstiftning av betydelse samt om berörda myndigheter och
organisationer.

Naturvårdsverket förordar att man även fortsättningsvis
gör viss åtskillnad meUan teoretiska kompetenskrav för klass 1-vapen och andra
jaktvapen. Den kompelens som krävs för klass 1-vapen är särskilt anpassad lill
älgjakten. Efiersom endast klass I-vapen får användas vid älgjakt bör också det
teoretiska kunskapsprovet för sådant vapen skiljas från det teoretiska
grundprovet för övriga vapenklasser.

Naturvårdsverket föreslår mot denna bakgrund att ett
särskilt teoretiskt påbyggnadsprov knyts till grundprovet. Avlagt godkänt
påbyggnadsprov skall dock endast krävas av sådana personer som avser förvärva
klass 1-vapen.

Naturvårdsverket föreslår att det praktiska provet delas
upp i tre olika vapenprov, nämligen ett för hagelvapen, ell för kulvapen klass
2 saml ett prov för kulvapen klass 1.

Hagelvapenprovet föreslås utformat på sådant sätt all del
registrerar provtagarens förmåga all hantera sitt hagelvapen säkert, bedöma
avstånd, skjuta mot stillastående och rörliga mål samt välja rätt hagelstorlek
och kaliber med hänsyn lill det vapen som skall användas och del vill som skall
jagas.

Naturvårdsverket föreslår vidare att ett särskilt
precisionsprov för kulvapen anordnas. Detla prov skall 1 första hand gälla för
kul vapen klass 2-4 men skall också kunna krävas av den som avser alt förvärva
kulvapen klass 1. Verket föreslår således all ett s. k. precisionsprov alllid
skall ha avlagts, oavsett vilken typ av kulvapen man avser atl förvärva. Provet
bör utformas så atl del ger en klar uppfattning om bl. a. provtagarens förmåga atl
skjuta med hög precision, all hantera vapnet på ett säkert sätt saml all välja rätl
ammunition.

Beträffande prov för kulvapen klass I föreslås att man
bygger vidare på de regler som f. n. gäller för denna vapenklass. Provet bör
således i huvudsak utformas enligt de regler som gäller för godkänt prov för
Svenska jägareförbundets älgskyllemärke i brons. Provet skall syfta lill alt
bedöma provtagarens förmåga all skjuta med precision mot stUlaslående och mot
rörlig älgfigur på 80 m avstånd.

Verket föreslår slutligen periodiskt återkommande
skjutprov för den som vUl jaga älg. Detta prov skall 1 princip motsvara den
praktiska delen av Svenska jägareförbundels älgskylteprov.

Verket föreslår vidare att proven får avläggas 1 valfri
ordning. Avlagt godkänt prov bör enligt verket gälla tills vidare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 7

Naturvårdsverket framhåller att detaljutformningen av de
teoretiska proven tills vidare måste anstå. Proven skall konstrueras så alt de
verkligen mäter provtagarens förmåga atl omsätta sina kunskaper i praktiken.

3.3 Utarbetande av underlag for provkonstruktion och prov

Naturvårdsverket framhåller vikten av alt såväl
kursmaterial som prov utformas så alt de uppfattas som meningsfulla och
praktiskt förankrade. Del är därför angelägel att omfattande samråd sker med
framför allt den personal som 1 dag arbetar med jakt- och viltvård ute på
fältet. Personalen hos landets länsjaklvårdsföreningar bör därför beredas
möjlighet alt påverka provels utformning. På detta sätt erhålls också kännedom
om i vilka avseenden jägarnas kunskaper brister, hur vissa moment bör utformas
för att kunna genomföras praktiskt etc. Vidare måste enligt verket resurser
tillskapas för att möjliggöra utvärderingar av vilka förändringar 1 fråga om
kunskaper, minskat antal olyckor m. m. som sker inom jägarkåren som en följd av
kompetensprovet.

Naturvårdsverket framhåller atl det studie- och
kursmaterial som skaU ligga som grund för proven måste vara pedagogiskt
utformat. Verket redovisar också ett detaljerat förslag till arbetsplan för framtagning
av kursmaterial och prov.

Såväl prov
som bakomliggande kursmaterial bör enligt naturvårdsverket prövas omsorgsfullt.
Såsom lämplig provverksamhet föreslås någon form av "projekt" som
bedrivs i olika faser, nämligen såvitt avser det teoretiska provet utarbetning
av underlag för provkonslruklion (kursmaterial) och prov, tester av materialet
samt slutgiltig utarbetning av kursmaterial och prov. Verksamheten beräknas
medföra behov av viss resursförstärkning vid naturvårdsverket. En projektledartjänst
med uppgift atl effektivt samordna projektet bör inrältas. Vid sidan av
projektledaren bör finnas en referensgrupp. Resurser måste finnas för all lill
verksamheten kunna knyta erforderlig expertis. De ämnesområden som kompelensprovel
skall omfatla föreslås sammanförda till fem huvudområden. För vart och ett av
dessa huvudområden bildas en redaktionsgrupp om fyra-fem personer under direkt
ledning av projektledaren.

Beträffande
del praktiska provet föreligger enligt verket redan detaljerade förslag till
hur detta prov bör vara upplagt, varför något mer omfattande projekt inte krävs
för att utarbeta ell korrekt praktiskt prov.

Innan kompelensprovel genomförs i hela landet anser verket
all del upprättade materialet bör prövas under en försöksperiod 1 vissa län.

3.4 Produktion och distribution av kursmaterial

Naturvårdsverket ser det som angeläget alt verket får det
yttersta ansvaret för att ta fram underlag för provkonslmktion,
kursbeskrivning och prov. Huvudansvaret för kursverksamhet i anslutning till kompetenspro-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 8

vet bör läggas på jägarorganisalionerna och
studieorganisationerna. Mot denna bakgrund finner verket del naturligt alt
dessa också ansvarar för distributionen av kursmaterialet. Enligt
naturvårdsverket föreligger inga hinder mot alt jägarorganisalionerna gemensamt
eller var för sig svarar för produktion av läromedlen.

3.5 Administration och organisation - ansvarsfördelning

Naturvårdsverket föreslås bära huvudansvaret för
kompetensprovet. Verket bör sålunda få utarbeta riktlinjer och underlag för
kursmaterial, utarbeta och fastställa prov, svara för produktion av sådana
trycksaker som har med proven alt göra saml utarbeta direktiv m,m. för provens
genomförande. Verket bör vidare bl. a. utarbeta rutiner för rättning av prov
och registrering av provlagare samt svara för den ekonomiska planeringen och
för utbildning av erforderlig personal, auktorisation av exami-nalorer saml
tillsyn över den regionala och lokala verksamheten. Svenska jägareförbundet
föreslås få ansvaret för del praktiska genomförandel av provet inom de olika
verksamhetsområdena. Förbundet och de regionala organen bör svara för att
befintliga skjutbanor anpassas lill de krav som de praktiska proven ställer och
för inköp av materiel m. m. till skjulbanor. Likaså bör jägareförbundet ansvara
för övriga praktiska och ekonomiska frågor i förbindelse med kurs- och
provverksamheten.

Länsstyrelserna bör enligt verket inle beröras
administrativt av kompe-lensprovens införande och drift.

Naturvårdsverket anser det inte vara möjligt alt lägga
någon regislre-ringsskyldighet på polismyndigheterna. Verket föreslår i stället
alt registrering av de provlagare som helt eller delvis avlagt kompetensprovet
skall ske regionalt hos vederbörande länsjaktvårdsförening.

3.6 Tidsperspektiv

Enligt den av naturvårdsverket föreslagna tidsplanen bör
en försöksomgång med praktiska prov inledas den 1 november 1978 och med
teoretiska prov den 1 februari 1979. Kompetensprov genomförs i hela landet från
den I januari 1981. 1 förslaget finns även en tidsplan för olika moment redovisad.

3.7 Resursbehov

Kostnader för framtagning av kompetensprov beräknas under
tre år uppgå till totalt ca 800 000 kr., varav ca 435 000 kr. för projektiedaren,
vilken föreslås placerad på en tjänst som byrådirektör i F 15. Konsultation

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 9

av experter m.fl. beräknas kosta ca 150 000 kr. samt
försöksverksamheten ca 200 000 kr. Därutöver tillkommer kostnader för diverse
tjänster, förbmk-ningsmaieriel m. m. Medelsbehovet har för dessa kostnader inte
specificerats i förslaget.

Diverse initialkostnader för produktion av provblanketler,
anvisningar för examinalor m. m. saml medel till banmateriel m. m. beräknas
uppgå lill ca 550 000 kr.

Den av naturvårdsverket föreslagna projeklledartjänsten
föreslås permanentad inom verket för tiden fr. o. m. den I januari 1981. För
vissa kontorsgöromål krävs enligt verket härutöver en havltidsljänst som kontorist
i lägst lönegrad Fe 1. De löpande åriiga kostnaderna härför sedan
kompetensprovet införts beräknas uppgå till ca 175 000 kr. Del löpande årliga
medelsbehovet för konsulttjänster, förbrukningsmateriel m, m. torde inte komma
att överstiga ca 50 000 kr. I ett initialskede torde dock kostnaderna härför
komma all uppgå tUl minst 150 000 kr.

3.8 Finansiering

Naturvårdsverket föreslår all kostnaderna för provet skall
bestridas med avgifter som provtagarna erlägger i samband med prov, medel ur jaki-vårdsfonden
och länsälgskadefonderna saml statliga anslag.

Den avgift som provtagaren måste betala får enligt verkels
mening inte vara för hög. Kostnaden bör inte sällas högre än 150-175 kr. inberäk-nat
kostnader för kursmaterial. Kostnadstäckningen genom provtagarens egna avgifter
- utöver kostnader för kursmaterial - bör därför begränsas till att endast
gälla direkta personalkostnader, dvs. arvoden tiU examinatorer och personal vid
skjulbanorna. Naturvårdsverket bör svara för atl underlag för årliga beslut om
avgiftens storlek finns tillgängligt.

Medel från jaktvårdsfonden bör enligl förslaget i första
hand användas för atl täcka kostnaderna för framtagning av kompelensprovel. På
samma sätt föreslås också kostnaderna i initialskedet för framtagning och
produktlon av bl. a. vissa blanketter och anvisningar bli täckta. Såväl när
del gäller initialkostnaderna som de fr. o. m. år 1981 löpande årliga kostnaderna
bör medel ställas till verkels förfogande efter särskild åriig framställning
till regeringen.

Medel från länsälgskadefonderna föreslås framför allt få
användas till att täcka kostnader för regionala malerielbehov till skjulbanor.

Statliga anslag föreslås slutligen finansiera de kostnader
som den centrala administrationen och organisationen av kompetensproven
medför. Kostnaderna för projektledaren, vilken skall knytas till
naturvårdsverket, föreslås kunna täckas med medel över naturvårdsverkets
ordinarie stat. Även när det gäller finansieringen av kostnaderna för den
tjänst som enligt förslaget fr. o. m. år 1981 bör inrättas hos verket, jämte dithörande
kostnader, föreslår verket att del allmänna träder in.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 10

4 Remissyttrandena

Remissinstansema är genomgående positiva lill förslaget om
krav på särskilda kompetensprov för jägare. Vissa erinringar av i huvudsak
detalj-karaktär har anförts.

4.1 Målsättning och målgrupper

Ingen av remissinstanserna har haft något alt erinra mot
den uppställda målsättningen. Enligt Svenska Jägareförbundet Innebär den
uppställda målsättningen alt en ny jägarroll tillskapas vilken kommer atl kräva
möjlighet lill fortbildning. Vidareutbildning kan lämpligen ske över sludiecir-kelverksamhet.
I sammanhanget erinrar förbundet om alt studiecirkel-verksamhet i ämnet jakt-
och viltvård f. n. enligt vissa bestämmelser generellt inte skall vara statsbidragsberättigad.
Dessa bestämmelser bör enligl f ärbundet snarast undanröjas.

RRV, lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Kronobergs,
Gävleborgs och Västerbottens län samt Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare
tillstyrker de föreslagna målgrupperna. RÅ, länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus samt Värmlands län, Svenska Jägareförbundet och hörda länsjaklvårdsföreningar,
LRF, Sveriges länsjaktvårdares förening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers
förening avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget om målgrupp 3.
Dessa remissinstanser anför i huvudsak följande. Krav på att denna grupp skall
genomgå kompetensprov kan utgöra ell hinder mot utbyte av dåliga och från
säkerhetssynpunkt farliga vapen. Den som inle tror sig kunna klara
kompetensprovet fortsätter i stället all jaga med sitt olämpliga vapen. Enligt LRF:s
mening bör jägarutbildningen koncentreras till dem vars kompetens det finns särskUd
anledning att pröva, nämligen de som för första gången avser atl förvärva vapen
för jaktändamål och de som avser att förvärva vapen av annan klass än han
tidigare innehar. Den som vill byta ut ett vapen mot ett annat inom samma
vapenklass skaU inte behöva genomgå kompelensprov, framhåller förbundet.

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ulan erinran
förslaget att utländska jägare skall undantas från skyldigheten alt avlägga
kompetensprov. RÅ framhåller bl. a. alt förslaget ytterligare torde behöva
preciseras för all begränsa undantaget till personer som endasl llllfålligl
besöker rikel.

Länsstyrelserna I Kronobergs och Värmlands län. Svenska
Jägareförbundet och hörda länsjaklvårdsföreningar samt Sveriges länsjaktvårds-konsulenters
förening anser att personer, som redan har tillstånd att inneha viss typ av
vapen även fortsättningsvis kortfristigt skaU kunna fa låna ett motsvarande
vapen ulan att behöva förete intyg om genomgången jägarexamen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 II

4.2 Förslag till kompetensprov

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ulan erinran
förslaget om Uppdelning av kompelensprovel i en teoretisk del och en praktisk
del. Statskontoret ställer sig emellertid allmänt mycket tveksamt tiU den resurskrävande
uppläggningen. RRV påpekar all en analys av vad olika ambitionsnivåer för
provverksamheten har för effekter och kostnadskonsekvenser bör ligga till
grund för valet av ambitionsnivå.

Den föreslagna uppdelningen av del teoretiska provet i
grundprov och påbyggnadsprov har ej heller föranlett erinringar. Beträffande
innehållet i det teoretiska provet anser RÅ att jaktlagstiftning och annan
lagstiftning bör ges största möjliga utrymme. Rikspolisstyrelsen anser att slor
vikt bör läggas vid säkerhelsfrågoma, vapenlagstiftning m. m. Liknande synpunkter
framförs av domänverket. Naturhistoriska riksmuseet anför atl provet skall
omfatta moment som ger gedigen arlkunskap, insikt om biotopvårdens betydelse
och kännedom om lagar m.m. för jakt, naturvård och djurskydd. Lanlbruksstyrelsen
framhåller bl.a. all jägarna bör meddelas teoretiska och praktiska kunskaper i
att tillvarata fällt vilt. Skogsstyrelsen fömtsätter att samspelet skogsbmk - vUlets
populatlonsdynamik behandlas ävensom samhällels krav på virkesproduktion mot
risken för viltskador på skog. Enligl LÄF bör 1 provet hänsyn las till all
jakt- och viltvård är en del av del aktiva jord- och skogsbruket. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
Jägare framhåller atl säkerheten, djurskyddet, lagar och författningar saml
viltvården bör prioriteras i proven.

Ingen
remissinstans har haft något att erinra mot uppdelningen av del praktiska
provet i föreslagna vapengrupper. I fråga om det praktiska provets innehåll
avseende hagelgevär ifrågasätter länsstyrelsen i Gävleborgs län, åtskilliga länsjaklvårdsföreningar
och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening om delmomenten val av hagelstorlek
och hylslängd bör ingå. Länsjaktvårdsföreningarna uttrycker önskemål att proven
skall göras så enkla och så praktiskt betonade som möjligt. Alltför
tidskrävande moment bör om möjligt ulgå eller förenklas. Flertalet länsjaklvårdsföreningar
samt Sveriges länsjaktvårdares jörening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers
förening förordar all flyklskytte ingår i delmomentet skott mot rörliga mål.

Synpunkterna rörande kul vapen klass 2-4 har ej mött
erinran. Detsamma gäller kulvapen klass 1. Flera länsjaklvårdsföreningar
ifrågasätter emellertid nödvändigheten av att avlägga precislonsprovel med
kulvapen klass 1. Svenska Jägareförbundet anser, med instämmande av länsjaktvårdsföreningarna,
att obUgatoriskt skjutprov för personer som avser delta 1 jakt med klass 1-vapen
snarast bör införas.

Länsstyrelserna
i Kronobergs, Göteborgs och Bohus och Värmlands län. Svenska Jägareförbundet,
flera länsjaklvårdsföreningar, LRF och Sveriges lånsjaktvårdskonsulenters
förening ansluter sig till uppfattningen att

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 12

provet bör utformas så atl innehållet blir så
lättillgängligt som möjligt. Av remissyttrandena framgår vidare bl. a.
följande. Teoridelen bör inte göras mera detaljerad och specialinriktad än att
den kan vara gemensam för alla jägare. Man måste noga beakta de avsevärt skilda
förutsättningar att tillgodogöra sig teoretiska kunskaper som provavläggama
har. Frågorna i den teoretiska delen av provet får inle bli konstlade eller
verklighetsfrämmande för den praktiske jägaren. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län rekommenderar att förslaget omarbetas och förenklas innan det läggs
till grund för en författningsreglering.

Enligt rikspolisstyrelsen erbjuder en turordning mellan de
olika delarna av provet bl. a. stora pedagogiska fördelar. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län vill för sin del rekommendera all teoriprovet föregår
det praktiska provet. Övriga remissinstanser har ej framfört erinringar mot
förslaget.

Rikspolisstyrelsen anser att ett alternativ med tidsbegränsade
prov hade varit önskvärt för att snabbare få en förbättrad kvalitet på landets
samtliga jägare. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att giltighetstiden för
avlagt prov bör begränsas till tio år. Övriga remissinstanser har inte anfört
några erinringar mot förslaget i denna del.

4.3 Utarbetande av underlag för provkonstruktion och prov

Lantbruksstyrelsen har intet att erima mot föreslaget sätt
alt ta fram kursmaterial. Styrelsen anser dock atl en expert på djurskydd och
en expert på livsmedelshygien bör ingå i redaktionsgrupperna. Länsstyrelsen i
Kronobergs län understryker viklen av all jägarorganisalionerna får medverka i
den slutiiga utformningen av såväl de praktiska som de teoretiska provens
uppläggning och innehåll. Liknande uppfattning framförs av länsstyrelserna i
Värmlands och Gävleborgs län samt LRF. Enligt förbundet bör en representant
för "medeljägarna" ingå i expertgrupperna. Den organisation som
föreslås för framtagande av material m. m. anser Svenska Jägareförbimdei vara
kraftigt överdimensionerad. Förbundet föreslår ytterligare samråd inom en
referensgrupp som ytterligare preciserar de allmänna riktlinjerna för
jägarexamen, utarbetar översiktligt förslag lill del praktiska provets olika
moment m. m. I sammanhanget betonar förbundet, liksom länsjaktvårdsföreningarna
och Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare, att en mycket lång erfarenhet av
utbildnings- och provverksamhet finns inom organisationerna. Sedan ett antal
år tillbaka finns även kurspaket inom centrala avsnilt av jakt- och viltvården.
Vunna erfarenheter och befintligt material bör kunna utnyttjas vid framtagning
av provmaterial, vilket medför besparingar såväl kostnads- som tidsmässigt.

Remissinstanserna tillstyrker eUer lämnar utan erinran
naturvårdsverkets förslag att del upprättade materialet bör prövas under en
försöksperiod i vissa län.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 13

4.4 Produktion och distribution av kursmaterial

Naturhistoriska riksmuseet fömtsätter att
undervisningsmaterial i ekologi, naturvård, artkunskap etc, produceras i samråd
med andra organisationer och myndigheter som förelräder dessa ämnesområden. Enligl
Svenska jägareförbundet och länsjaktvårdsföreningarna bör kursmalerialproduk-tionen
vara fri och kursmaterialets utformning och innehåll styras av de anvisningar
som naturvårdsverket ger beträffande provels InnehåU och kravnivå. Vissa länsjaklvårdsföreningar
anser atl naturvårdsverket inte skall godkänna utan endast kunna rekommendera
kursmaterial. LRF framhåUer all produktion av läromedel bör kunna ske genom jägarorgani-sationema.

4.5 Administration och organisation - ansvarsfördelning

RÅ ifrågasätter om inle de arbetsuppgifter som föreslås
ankomma på de regionala jägarorganisalionerna bör fullgöras både av Svenska
jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare. Liknande synpunkter
framförs av statskontoret saml länsstyrelserna i Kronobergs och Gävleborgs län.
Statskontoret anser att länsstyrelserna bör ges ett regionall tiUsynsansvar.
RRV framhåller bl. a. att Svenska jägareförbundet erhåller en myndighets
utövande funktion utan atl ha klar ställning som myndighet varför andra
organisatoriska lösningar bör övervägas närmare, t. ex. att regional eller
lokal myndighet får ansvaret för kompelenspröv-ningen. Liknande synpunkter
framförs av länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Värmlands län
framhåller bl. a. alt den ansvarsfördelning som tillämpas i dag skall gälla
även kompelensprovel saml föreslår all så slor del som möjligt av verksamheten
- administrativt och organisatoriskt - sker i Svenska jägareförbundets regi.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd och länsstyrelsen i Jämtlands län ansluter
sig till naturvårdsverkets inställning atl länsstyrelsema inte bör beröras av
kompetensprovets införande och drift. Svenska jägareförbundet framhåller bl. a.
atl naturvårdsverket inte skall ansvara för de ekonomiska rutiner som måste
utarbetas för provet. I stället bör varje organisation svara för sin del av den
ekonomiska planering som utförs i lokala och regionala organisationer. Om
naturvårdsverket skulle utöva tillsyn över de regionala och lokala
organisationerna och deras verksamhet medför delta enligt förbundet antingen
att dessa organisationer får två överinstanser med de komplikationer detla kan
medföra eller all jägareförbundet skulle nödgas lämna ifrån sig den
beslutanderätt över verksamheten som stadgemässlgl och enligt normal förenlngsrällsllg
praxis tillkommer förbundet. Liknande synpunkter framförs av skilda länsjaklvårdsföreningar
och Sveriges lånsjaklvårdares förening. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
Jägare kan inte acceptera naturvårdsverkets förslag om provens praktiska
genomförande. Naturvårdsverkets förslag ger, enligt Jägamas Riksförbund-Landsbygdens
Jägare, Svenska jägareför-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 14

bundet totalt monopol på utbildning och utfärdande av kompelensbevis.
Med naturvårdsverkets förslag återstår enligt förbundet endast atl lägga ner
verksamheten vid förbundets utbildnings- och skytteanläggningar, varav många är
nybyggda och av högsta internationeUa klass. De båda jägarorganisationema bör
enligt förbundet på lika viUkor och i frivUligl samarbete genomföra utbildningsarbetet.
Härför bör likvärdiga bidrag utgå. Skulle tidigare ställningstagande av
riksdagen lägga hinder i vägen bör frågan om jaktens administration och
organisation tas upp till omedelbart övervägande och lösas innan frågan om jägamtbUdning
och kompelensprov avgörs.

Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av att
naturvårdsverket skall svara för auktorisation av examinatorer och föreslår alt
uppgiften i stället delegeras tUl länsstyrelserna. Svenska Jägareförbundet
liksom länsjaktvårdsföreningarna finner det naturligt att polismyndigheticn allemativt
länsstyrelsen auktoriserar examinatorerna. Även länsstyrelsen i Värmlands län.
Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers
förening anser att polismyndigheten bör auktorisera examinatorer.

Statskontoret stäUer sig tveksamt tUl inrättandet av nya
personregister och föreslår alt registrering bör ske hos polisen i samband med
att vederbörande söker licens för jaktvapen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ifrågasätter
om inte centralt eller regionalt datorstöd skulle kunna utnyttjas för
registrering av genomfört kompetensprov. Liknande synpunkter framförs av
Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare. Svenska Jägareförbundet tillstyrker
naturvårdsverkets förslag och framhåller atl det bör vara varje lokal
jaktvårdssammanslutning obetaget att på lämpligt sätt registrera och arkivera
prov.

4.6 Tidsperspektiv

Remissinstanserna lämnar i allmänhet den i förslaget
angivna tidsplanen utan erinran. Svenska jägareförbundet och flera lämsjaktvårdsföreningar
framhåller att tidsplanen bör kunna hållas om produktionen av prov- och
kursmaterial förenklas. Vissa länsjaklvårdsföreningar anser liden för knapp med
hänsyn till det omfattande förberedelsearbetet lokall och regionalt.

4.7 Resursbehov

Statskontoret ställer sig tveksamt lUl förslaget atl
inrätta en särskild projektiedarljänsl på heltid inom naturvårdsverket för
utvecklingsarbetet. En permanentning av tjänsten som föreslås synes Inte
motiverad då huvuddelen av insatsen torde vara av engångskaraktär. Svenska
Jägareförbundet och länsjaktvårdsföreningarna anser alt personalförstärkningar
regionall och lokalt inom förbundet är en absolut fömtsättning för provens

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 15

genomförande.
Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening anför liknande synpunkter.

4.8
Finansiering

Statskontoret
anser atl kostnaderna för kompelensprovel i sin helhet bör bäras av jägarna.
Även RRV anser all provet bör helt finansieras med avgifter och inte med
statliga medel. Länsstyrelsen i Kronobergs län och LRF kan inte tillstyrka att
medel ur länsälgskadefonderna tas i anspråk eftersom dessa medel behövs för att
ersätta älgskador på gröda. Enligl Svenska Jägareförbundet bör examinanden
betala kostnaden för eget kursmaterial, material som förbmkas under
utbildningsskedet m.m. samt för själva examen. Medel ur jaktvårdsfonden och
älgskadefonderna bör få utnyttjas för nybyggnad och komplettering samt
upprustning av provbanor, lokalhyror, utbildning av lokala och regionala
funktionärer, m. m. Allmänna medel bör enligl förbundet läcka naturvårdsverkels
kostnader i anledning av verkets medverkan i förberedelser, administration och
organisation av jägarexamen.

5
Föredraganden

I
betänkandet (SOU 1974:80-81) Jaktmarker har jaktmarksutredningen i ett särskilt
avsnitt behandlat frågan om kompetensprov för jägare. Utredningen har därvid
föreslagit all den som vill utöva jakt bör genomgå prov som visar alt han
besitter sådana teoretiska och praktiska kunskaper att han kan bedriva väl
anpassad och säker jakt samt ell meningsfullt viltvårdsarbete. Vid
remissbehandlingen av jaklmarksutredningens betänkande mottogs förslaget om
obligatoriskt kompelensprov för jägare genomgående positivt av
remissinstanserna. Regeringen uppdrog i juni 1976 ål statens naturvårdsverk atl
utarbeta närmare förslag tUl anordnande av kompetensprov för jägare i huvudsak
enligt de riktiinjer som föreslagils av jaklmarksulredningen.

Naturvårdsverket
har i juni 1977 redovisat uppdraget som i vissa delar utförts 1 samråd med en referensgmpp
med företrädare för berörda par-ler. Målsättningen för provet bör enligt
naturvårdsverket vara att skapa en gmndläggande kunskap hos varje jägare eUer
Innehavare av jaktvapen så att jakten blir mer ekologiskt anpassad och all
större hänsyn visas viltet. En sådan kunskap bör också leda llU att jakten bällre
anpassas till samhällels krav och att större förutsättningar och motivation
skapas för vidareutbildning.

I
övrigl innebär naturvårdsverkets förslag i huvudsak följande.

Kompetensprovet
föreslås omfatla tre målgrupper, nämligen grupp 1. jägare som för första gången
förvärvar vapen, grupp 2. jägare som avser utöka sitt vapeninnehav samt grupp
3. jägare som avser byta ul vapen som han redan betrotts Inneha.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 16

Kravet på kompetensprov föreslås gäUa även lån av vapen.

Utländska jägare som avser bedriva jakt i Sverige föreslås
undantagna från skyldigheten att avlägga kompetensprov.

Innan kompelensprovel genomförs bör del enligt
naturvårdsverket prövas under en försöksperiod i vissa län. Kompetensprovet
bör därefter genomföras 1 hela landet fr. o. m. den 1 januari 1981.

Enligl naturvårdsverket bör kompetensprovet omfatta såväl
en teoretisk som en praktisk del. Det teoretiska provet bör omfatta dels ett
grundprov som skaU avläggas av samtiiga tre målgmpper, dels ett särskilt
påbyggnadsprov för den som förvärvar klass 1-vapen. Påbyggnadsprovel bör
utformas på sådant sätt alt en kontroll görs av de kunskaper som särskilt krävs
för all få jaga älg.

Del praktiska provet bör delas upp i tre olika vapenprov
avseende vapengrupperna hagelvapen, kul vapen klass 2-4, dvs. vapen för jakt
efter småvilt såsom rådjur, räv, fågel m. m., samt kulvapen klass 1, dvs. vapen
som företrädesvis används vid älgjakt. För alla typer av kulvapen föreslås ett
gemensamt precisionsprov. Därutöver föreslås ett särskilt prov för kulvapen
klass 1.

Naturvårdsverket framhåller alt detaljutformningen av de
teoretiska proven tills vidare måste anslå. Verket finner vidare det svårt att f
n. ange det anlal moment som skall ingå i det praktiska provet. De teoretiska
och de praktiska proven föreslås få avläggas i valfri ordning. Avlagt godkänt
prov skall gälla tills vidare.

Det teoretiska provet och materialet härför bör enligl
naturvårdsverket las fram inom ramen för ett projekt. En projektledartjänst för
att samordna projektet bör inrättas inom naturvårdsverket. Vid sidan av projektiedaren
bör finnas en referensgrupp och särskild expertis.

Naturvårdsverket föreslås få huvudansvaret för kompelensprovel.
Verket skall därvid bl. a. utarbeta riktlinjer och underiag för kursmaterial,
fastställa prov, svara för den ekonomiska planeringen, auktorisera examinatorer
saml utöva allmän tUlsyn av verksamheten. Svenska jägareförbundet föreslås få
ansvaret för det praktiska genomförandel av provet inom länen. Förbundet bör
vidare enligt förslaget bl. a. utbilda examinatorer, handledare och banpersonal
saml regionalt och lokalt svara för atl proven kan genomföras. Förbundets
uppgift bör också vara all rätta avlagda prov och utfärda bevis om avlagt kompelensprov.
Registrering av de provlagare som helt eller delvis avlagt kompelensprovel bör
enligt naturvårdsverket ske regionalt hos vederbörande länsjaktvårdsförening.

Kostnader för att ta fram kompetensprov under tre år
(1978-1980) beräknas uppgå lill ca 800 000 kr. Kostnaderna avser
projektledarens lön inkl. sociala avgifter m. m., konsulter och testverksamhet.
Härutöver kommer ej närmare angivna kostnader för diverse tjänster,
förbrukningsmaterial m. m. Diverse initialkostnader för produktion av
provblanketter, anvisningar för examinatorer m. m. saml banmateriel beräknas
uppgå lill

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:141 17

ca
550 000 kr. Verket föreslår atl projeklledartjänsten permanentas inom verket
fr. o. m. år 1981. För vissa kontorsgöromål erfordras härutöver en halvtidstjänst
som kontorist. De löpande årliga kostnadema för verksamheten sedan provet
införts år 1981 har av verket beräknats tUl ca 225 000 kr. räknat i 1977 års
penningvärde.

Kostnaderna
för provet föreslås av verket böra täckas genom dels avgifter som provlagarna
betalar då de avlägger prov, dels medel ur jaktvårdsfonden och länsälgskadefonderna
och dels statliga anslag. Provtagarens avgifter skall, utöver kostnaden för
kursmaterial, begränsas till att gälla endasl arvoden lUl examinatorer och
personal vid skjutbanor. Kostnaden för provtagaren bör enligt verket inle få
bli högre än 150-175 kr. Medel från jaktvårdsfonden föreslås i första hand få
användas för alt täcka kostnaderna för framtagning av kompetensprovet m. m.
Medel från länsälgskadefonderna föreslås framför allt få. användas tUl att
täcka regionala malerielbehov till skjulbanor. Statliga anslag föreslås slutiigen
finanslera de kostnader som den centrala administrationen och organisationen
av kompetens-provet medför. Kostnaderna för projektledaren föreslås sålunda få
läckas med medel över naturvårdsverkets ordinarie stat. Den tjänst som föreslås
inrättad inom verket fr. o. m. år 1981 bör enUgt förslaget Ukaså finansieras genom
budgetmedel.

Naturvårdsverkets förslag
har remissbehandlats. Remissinstanserna är eniga om behovet av särskilda kompelensprov
för jägare och tillstyrker allmänt verkels förslag lill mål för provet. Den av
verket föreslagna utformningen av provet godtas i huvudsak av
remissinstanserna. Erinringar och avvikande meningar framförs dock av några
remissinstanser.

Även
enligt min mening bör kompetensprov för jägare införas. I likhet med jaklmarksulredningen
anser jag atl ett krav på goda kunskaper hos jägarna om jakt och jaktutövning
kan motiveras från såväl jakt- och viltvårdssynpunkter som från allmänna
säkerhetssynpunkter.

Jakt-
och viltvård kräver insikt i samspelet mellan viltarterna och deras miljö. I
detta ingår också krav på kunskaper om vilka förbättringar av viltets miljö som
kan öka viltförekomsten i markerna och kännedom om hur sådana åtgärder kan
samordnas med ett rationellt jord- och skogsbmk. För atl jakt skall kunna
bedrivas på ett sätt som tiUgodoser både allmänna och enskilda intressen är det
nödvändigt att varje jägare även har en grundläggande artkännedom och en väl
anpassad jaklleknik. VUlebrådet får självfallet inte onödigtvis tillfogas
lidande. Av stor betydelse är vidare sådana insikter i säkerhetsfrågor som kan
minska riskerna för olyckor och olyckstillbud i samband med jakt.

De
svenska jägarna besitter 1 regel goda jaktliga kunskaper. De utför också ett betydelsefuUt
viltvårdsarbete som ofla har sin grund i ett slort allmänt naturvårdsintresse.
Såsom framhållits av bl. a. jaklmarksulredningen har det emellertid skett en
förskjutning av jägarkårens rekryteringsunderlag från landsbygden till
tätorterna vilket ofta kan innebära atl

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 18

den
som vill bedriva jakt inte har samma naturliga möjligheter som tidigare alt
förvärva nödvändiga erfarenheter och kunskaper på jaktens område. Det är därför
angelägel att jägarna tillförs kunskaper om den utveckling som sker när del
gäller jaklleknik och får kännedom om de rön som görs inom viltforskningen. Ett
kunskapsprov bör verksamt kunna bidra lUl atl öka jägarnas kunskaper om jakt-
och vUlvård och kan hos allmänheten öka insikten om jägamas betydelse för vUt-
och naturvården.

Jag
delar naturvårdsverkets uppfattning alt ett kompelensprov bör införas år 1981
efter viss försöksverksamhet.

Naturvårdsverket
har föreslagit atl samtliga jägare som avser all på något sätt förändra sitt
vapeninnehav eUer för första gången köpa vapen skaU omfattas av provet.
Åtskilliga remissinstanser har emellertid avstyrkt förslaget om atl den som
redan har ett vapen inom en viss vapenklass och som endast viU skaffa annat
vapen inom samma vapenklass skaU omfattas av provet. EnUgl min mening bör
provet av främst praktiska skäl i första hand inriktas på dem vars kompetens
det finns särskild anledning alt pröva. Provet bör således tUls vidare omfatta
dem som avser att förvärva vapen för jaktändamål för första gången eller vapen
av annan vapenklass än som tidigare innehas. Del bör ankomma på regeringen att
meddela föreskrifter om vilka kategorier jägare provet bör omfatla och i vad
mån utiåning av vapen bör få ske.

Flertalet
remissinstanser ställer sig positiva till en uppdelning av kompelensprovel i
en teoretisk och en praktisk del. Även jag finner denna uppdelning ändamålsenlig.

Ingen remissinstans har
haft något atl erinra mot den föreslagna uppdelningen av den teoretiska
provdelen i ett grundprov och ett påbyggnadsprov. Jag bedömer också för egen
del denna uppdelning som lämplig och praktisk. Vad gäller grundprovel har
verkets preliminära förslag om vilka ämnesområden som skall ingå i
kompetensprov föranlett flera remissinstanser atl framföra synpunkter på
provens innehåll och omfattning. För egen del anser jag alt jakt- och viltvård,
artkännedom, lagar och författningar, säkerhetsfrågor samt djurskydd bör ägnas
särskild uppmärksamhet. Jag vill samtidigt understryka viklen av alt proven
inte blir alllför omfattande och teoretiska. De bör utformas så att de i
princip kan vara gemensamma för alla kategorier av jägare.

Del
bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer alt
meddela föreskrifter om provens utformning.

Remissinstanserna har inte
haft något all erinra mot den föreslagna uppdelningen av det praktiska provet.
Jag kan också för egen del tillstyrka vad naturvårdsverket föreslagit härom.
Förslaget alt det praktiska provet för kulvapen skall utformas som ett för
samtliga kulvapenklasser gemensamt prov, s. k. precisionsprov, finner jag
välmotiverat. Eftersom verkels förslag i denna del måste betraktas som
preliminärt är jag f. n. inle beredd att närmare gå in på dessa frågor men
förutsätter alt provet utformas 1 samråd med berörda parter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 19

Praktiskt taget samtliga remissinstanser har godtagit
naturvårdsverkets förslag om all proven skall gälla tills vidare. Jag
tillstyrker förslaget. Liksom f. n. bör dock prov för kulvapen klass 1 inte ha
avlagts alltför lång lid före licensansökan. Naturvårdsverkets förslag om ell
periodiskt återkommande skjutprov för kulvapen klass 1 avser jag alt ta upp i
annat sammanhang.

Naturvårdsverket har ingående redogjort för hur
kursmaterial för provkonslmktion och prov skall utarbetas. 1 likhet med flera
remissinstanser anser jag för egen del atl förslaget i denna del förefaller
omfattande och resurskrävande. Dessa frågor bör ytterligare prövas.

Såsom
framgår av remissyttrandena från jägarorganisationema finns inom dessa en
mycket lång erfarenhet av utbildnings- och provverksamhet för personer som vill
förvärva kompelensbevis för kulvapen klass 1. Vidare finns sedan ett anlal år
tillbaka kurspaket som behandlar centrala avsnilt av jakt- och viltvården.
Kursmaterialet har använts vid studier i studiecirklar och av enskilda. Enligl
min mening bör de vunna erfarenheterna och befintligt material kunna utnyttjas
vid framtagning av provmaterial för kompelensprovel. Detla torde även medföra
såväl kostnads- som tidsbesparingar. De av naturvårdsverket föreslagna
åtgärderna för framtagning av provmaterialel kan härigenom även starkt
begränsas. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande
naturvårdsverket alt efter samråd med bl. a. jägarorganisalionerna slutligt
fastställa provets utformning.

Jag delar
verkels uppfattning att del framtagna provmaterialet bör prövas under en
försöksperiod. Härigenom kan erfarenheter samlas och såväl de teoretiska som de
praktiska provens utformning utvärderas innan kompetensprovet obligatoriskt
införs fr.o.m. år 1981. Försöksverksamheten bör förläggas lill sådana län där
de praktiska förutsättningarna för försöksverksamhet är särskilt goda. Prov
som avlagts under försöksperioden bör gälla även därefter.

I likhet med vissa remissinstanser anser jag all kursmalerlalproduktio-nen
bör vara fri. På grundval av de krav som senare kommerati fastställas skall vem
som helst, oavsett om det är någon av jägarorganisationema, studieförbund eller
enskild, kunna producera kursmaterialet.

Åtskilliga
remissinstanser har framfört erinringar mot den föreslagna administrativa och
organisatoriska ansvarsfördelningen. Flera av remissinstanserna ifrågasätter
om inle de arbetsuppgifter som föreslås ankomma på de regionala
jaktvårdsorganen bör fullgöras av båda jägarorganisalionerna. Jägarnas
Riksförbund-Landsbygdens Jägare motsätter sig naturvårdsverkets förslag om
provens praktiska genomförande, vilket enligt förbundet innebär att Svenska
jägareförbundet ges monopol på utbildning och utfärdande av kompelensbevis.
Båda jägarorganisationema bör enligl Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare
på lika villkor och i frivilligt samarbete genomföra utbildningsarbetet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 20

För
egen del anserjag atl sakliga skäl talar för att de resurser som finns såväl
inom Svenska jägareförbundet som inom Jägamas Riksförbund-Landsbygdens Jägare
bör tas i anspråk vid provens genomförande. Bl. a. de praktiska proven torde
kräva att även del senare förbundels skjutbanor kan utnyttjas. 1 fråga om
verksamheten med kompetensprov för kulvapen klass I är för övrigt delta förbund
behörigt atl bl. a. utfärda kompetensbevis. Enligt min mening bör båda jägarorganisalionerna
i samarbete svara för provens praktiska genomförande på fältet. De bör därvid
på lika villkor erhålla bidrag ur jaktvårdsfonden för den verksamhet som de
utför i anledning av kompetensprovet.

Vad
jag nu har sagt Innebär inte att nuvarande ansvarsfördelning på jaktens område
ändras. De frågor som berör jaktens administration och organisation kommer all
behandlas av den i mars 1977 tillsatta jakt- och viltvårdsberedningen eller i annal
sammanhang.

Liksom
flera remissinstanser anser jag alt polismyndigheten bör utse examinatorer.
Eftersom personkännedom är betydelsefull i detla sammanhang bör den lokala
polismyndigheten inom det distrikt där examinatorn skall ha sitt
verksamhetsområde besluta om auktorisation. Examinalor bör utses på ansökan
eller förslag av jägarorganisalionerna. Dessa bör i samråd kunna besluta om
och föreslå vilken eller vilka som bör vara examinalor inom ett visst
distrikt. Vad gäller registrering av avlagt godkänt prov bör sådan enhgt min
mening ske hos poUsen i samband med ansökan om licens. Även i dessa hänseenden
bör föreskrifter meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Som
tidigare nämnts förordar jag atl obligatoriska kompetensprov införs i hela
landet fr. o. m. år 1981. En fömtsättning härför är självfallet alt de
praktiska förulsättningarna då föreligger.

Några
remissinstanser anser alt kostnaderna för provet jämte tillsynen helt bör
finansieras genom avgifter. Jag delar i princip denna uppfattning. Provtagaren
bör själv betala kostnaden för eget kursmaterial och annat material, som förbrukas
under utbildningen. Vidare skall provtagaren erlägga avgift för själva provet.
Avgiften skall täcka framför alll ersättning lill examinalor, regislreringskostnader
och kostnader för provmaterial som förbrukas vid provtillfället. Del bör ankomma
på regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter
som kan behövas i fråga om avgift i samband med provet.

Enligt
förslaget bör medel ur jaktvårds- och älgskadefonderna i första hand användas
till atl täcka kostnader för framtagning av kompelensprovel resp. kostnader
för regionala malerielbehov tiU skjutbanor. Det ankommer på regeringen att
besluta om vilka kostnader som skall täckas med medel ur jaktvårds- och
älgskadefonderna.

Naturvårdsverket
bör svara för den centrala administrationen och organisationen av kompelensprovel.
Jag är emellertid inte beredd att föreslå atl verket nu ges ytterligare
resurser för detta ändamål. Stor restriktivitet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:141 21

råder
för all offentlig verksamhet vad gäller nya åtaganden. Kostnaderna för central
administration torde därför få läckas inom ramen för naturvårdsverkets befintiiga
resurser. Därjämte bör jaklvårdsfonden kunna utnyttjas, särskilt vad gäller
kostnader för utformning av kompetensproven och övriga förberedelser. Det
ankommer på regeringen att besluta i denna fråga efler framställning av
naturvårdsverket.

6 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna de riktlinjer för kompelensprov för jägare som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har lagt fim.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 11 dokument.

  1. Prop. 2013/14:1 Budgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6 s. 473 i texten · dokumentnivå
  2. Bet. 1999/2000:MJU17 Jaktens villkor i texten
  3. Prop. 1999/2000:73 Jaktens villkor s. 61 om s. 5 · s. 62 i texten
  4. SOU 1997:91 Jaktens villkor - del 1 s. 141 om s. 5 · s. 161 · s. 411 · s. 467 om s. 5 · och 1 till i texten
  5. Prop. 1985/86:176 om åndring i vapenlagen (1973:1176) s. 9 i texten

Visa alla 11