med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
53 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:15, med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78; 15
Regeringens proposition
1911118:15
med förslag till ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten;
beslutad den 20 oktober 1977.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
SVEN ROMANUS
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sedan flera år tUlbaka pågår arbete för att införa
automatisk databehandling (ÄDB) inom fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet. Enligt gäUande planer skall ett ADB-system, i vilket
fastighetsregistret och inskrivningsregistret är samordnade i tekniskt
hänseende, införas för begränsade delar av landet. Hittills har ett sådant
integrerat system, driftsystem 1, tagits i bruk endast i Uppsala län. I
propositionen föreslås på grundval av en översyn som nu har verkstäUts vissa
ändringar i riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten.
Behovet att med hjälp av ADB förbättra den nuvarande registreringen
bedöms liksom tidigare vara stort inom både fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet. Ingen ändring görs därför i de gällande planerna att ADB
skall införas på båda verksamhetsfälten. Däremot föreslås alt man i stället
för det nuvarande integrerade driflsyslemet skapar två skilda ADB-system, ett
för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. De skilda
systemen skall i all möjlig utsträckning byggas upp genom en utbrytning ur
driftsystem 1. Övergången från manuell registrering till ADB-teknik skall även
i fortsättningen ske parallellt på de båda verksamhetsområdena.
I propositionen dras en anslagsmässig och geografisk ram
upp för verksamheten under en första femårsperiod. Verksamhetens utformning
under kommande etapper kommer att utredas vidare. Denna översyn kommer bl. a.
att omfatta vissa mera övergripande frågor såsom regionalisering och
integritet.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:15
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1977-10-20
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson,
Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Wikström, Johansson
Föredragande: statsrådet Romanus
Proposition med förslag till ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten
1 Inledning
Är 1968 beslöt riksdagen att ett nytt system för
fastighetsregistreringen skulle införas (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10, SU 1968:
2, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Två år senare fattades beslut om ett nytt
system också för inskrivningsväsendet (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU
1970: 8, rskr 1970: 96). Besluten innebär bl. a. att fastighetsregister och
inskrivningsregister skall föras centralt med hjälp av automatisk databehandling
(ÄDB).
Den 28
juli 1968 inrättades centralnämnden för fastighetsdata (CFD), Nämnden har till
uppgift att genomföra fastighetsdatareformen i den mån detta inte ankommer på
annan myndighet.
Är 1973
beslöt riksdagen att ett första driftsystem omfattande fastighetsregister och
inskrivningsregister driftsystem 1 skulle införas för begränsade delar av
landet (prop. 1973: 1 bU. 4 s. 24, CU 1973: 8, rskr 1973: 79). Det skulle
ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma inom vilka områden systemet skulle
tillämpas. Samma år antogs också den lagstiftning i fråga om
inskrivningsväsendet och fastighetsregistreringen som systemet förutsatte (prop.
1973: 13, CU 1973: 9, rskr 1973: 80, SFS 1973: 98101). Driftsystem 1 är sedan
den 1 januari 1976 som försöksverksamhet i drift med rättsverkan i Uppsala
län, se bl. a. SFS 1975: 1110.
Är 1974
ändrade riksdagen riktlinjerna för den del av fastighetsregisterreformen som
avsåg fastighetsbeteckningarna (prop. 1974: 48, CU 1974: 30, rskr 1974: 252).
Beslutet innebar emellertid inte något ändrat ställningstagande till hur
registreringen skulle anordnas.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974
tillkal-
Prop. 1977/78:15 3
lades sakkunniga för utredning av ett riksomfattande
system för fastighetsregistreringen m. m. Kommittén, som antog namnet
fastighetsdatakommittén (FÄDAK), avlämnade den 28 september 1976 betänkandet (SOU
1976: 56 och 57) Fastighetsdata.'
Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av
Svea hovrätt, domstolsverket efter hörande av Stockholms tingsrätt, Uppsala
tingsrätt, Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt. Bollnäs tingsrätt och
Jämtbygdens tingsrätt , CFD, datainspektionen, försvarsstaben, statens
vägverk, kammarkollegiet, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB),
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV),
lantbruksstyrelsen efter hörande av lantbruksnämnderna i Uppsala, Älvsborgs,
Kopparbergs och Gävleborgs län , statens naturvårdsverk, miljödatanämnden,
expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), statens institut för
byggnadsforskning, statens planverk, statens lantmäteriverk (LMV) efter
hörande av över-lantmätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län samt fastighetsbildningsmyndigheterna
i Uppsala, Östhammars, Katrineholms, Ystads och Köpings lantmäteridistrikt ,
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs län,
Sollentuna, Stockholms, Enköpings, Uppsala, Malmö, Göteborgs, Lidköpings och
Umeå kommuner, ADB-beredningsgruppen inom kommundepartementet. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges industriförbund som har yttrat sig tillsammans med
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) , Sveriges föreningsbankers förbund.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska försäkringsbolags riksförbund till
vars yttrande Folksam har anslutit sig , Tjänstemännens centralorganisations
tjänstemannasektion (TCO-S), Centralorganisationen SÄCO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO) som har bifogat yttrande av Svenska
kommunalarbetareförbundet , Svenska bankföreningen till vars yttrande Post-
och Kreditbanken, PKbanken har anslutit sig , Svenska sparbanksföreningen.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges fastighetsägareförbund.
Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund, Föreningen mellan ombudsmännen
hos Sveriges landshypoteksinstitution till vars yttrande Sveriges allmänna hypoteksbank
har anslutit sig , Stadshypo-teks tjänstemannaförening. Svenska kommunal-tekniska
föreningen, Sveriges lantmätareförening, Ärkitektförbundet samt Föreningen
Sveriges länsdatachefer.
1 De sakkunniga var generaldirektören Sven Moberg samt
ledamöterna av riksdagen Thure Jadestig, Filip Johansson, Maj-Lis Landberg och
Hans Wachtmeister.
Prop.
1977/78:15 4
Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från
Lidingö, Nacka, Södertälje och Täby kommuner samt från Stockholms läns
landsting. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Helsingborgs
och Lunds kommuner.
Efter samråd med cheferna för budget- och
bostadsdepartementen anhåller jag att nu få ta upp frågan om ändrade riktiinjer
för fastighetsdataverksamheten.
2 Nuvarande förhållanden
1.1 Inledning
Det finns f. n. 58 fastighetsregistermyndigheter och 95
inskrivningsmyndigheter. Mer än tusen personer är helt eller delvis
sysselsatta inom de båda verksamhetsområdena. De årliga lönekostnaderna uppgår
till närmare 100 miljoner kr. Betecknande för såväl fastighetsregistreringen
som inskrivningsväsendet är att verksamheterna bygger på registerfö-ringsmetoder
och arbetsrutiner i övrigt som utvecklades under de första årtiondena av
1900-talet (fastighetsregistreringen) och 1930-talet (inskrivningsväsendet).
2.2 Fastighetsregistreringen och lantmäteriväsendet
Jord- och stadsregister, som med en gemensam beteckning
kallas fastighetsregister, förs av fastighetsregistermyndigheterna.
Fastighetsregistret syftar till att bringa ordning och reda i
jordförhållandena och att ge publicitet åt rättigheter och belastningar i fråga
om den fasta egendomen. Registret bildar även underlag för fastighets- och
tomträttsböckerna, beskattningsväsendet i fråga om fast egendom och tomträtt, lantmäteriväsendet,
bebyggelse- och bostadsplaneringen samt annan samhällsplanering.
Fastighetsregistreringen
är i princip en statlig angelägenhet som åvilar länsstyrelserna i egenskap av
fastighetsregistermyndighet. Därutöver finns f. n. 34 kommunala
fastighetsregistermyndigheter. De sistnämnda svarar i de flesta fall för
fastighetsregistreringen inom en begränsad del av kommunen medan länsstyrelsen
har ansvaret för registreringen inom kommunen i övrigt. Lantmäteriverket
samordnar och leder verksamheten med fastighetsregistreringen och har också
tillsynsskyldighet över fastighetsregistermyndigheterna.
De
registerböcker som används inom fastighetsregistreringen är som regel bundna
och medger endast handskrift. I ett mindre antal myndigheter begagnas lösbladsband.
Antalet sysselsatta räknat i helårsarbetskrafter uppgick
år 1976 till 193, fördelat på 8 lantmätare, 16 ingenjörer och 169 övriga
tjänstemän.
Prop. 1977/78: 15 5
För lantmäteriväsendet (faslighetsbildningsverksamheten)
är landet indelat i 87 statliga lantmäteridistrikt, som vart och ett är
verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. För särskilda
fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 72 fastighetsbildningsmyndigheler
(specialenheter), varav 30 statliga och 42 kommunala. Specialenheternas
uppgifter avser jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt utvecklingen
av tätbebyggelse. På länsplanet finns inom varje länsstyrelse en lantmäterienhet
med en överlantmätare som chef. Centralt har lantmäteriverket hand om
ledningen och tillsynen av lantmäteriverksamheten.
2.3 Inskrivningsväsendet
Inskrivning enligt jordabalken sker i fastighetsböcker och
tomträtts-böcker, som förs av inskrivningsmyndigheterna. Inskrivningsväsendets
främsta uppgift är att ge publicitet och rättsligt skydd åt rättsförvärv i
fråga om fast egendom samt att garantera trygghet och effektivitet åt
fastighetsomsättningen och fastighetskrediten. Inskrivningsärendena handläggs
på inskrivningsdag, som med undantag för Uppsala län (jfr under 3) hålls en
gång i veckan.
Inskrivningsväsendet är sedan gammalt knutet till de allmänna
underrätterna. Med några få undantag finns vid varje tingsrätt en inskrivningsmyndighet,
som organisatoriskt utgör en del av domstolskansliet. Antalet
inskrivningsmyndigheter är f. n. 95. Central myndighet är domstolsverket.
Fastighetsböckerna och tomträttsböckerna utgörs som regel
av lösbladsband. Endast ett obetydligt antal böcker förs numera i bundna band.
Antalet helårssysselsatta uppgick år 1976 till 767, varav
18 domare, 156 notarier och 593 biträden.
3 Hittillsvarande verksamhet inom
fastighetsdataprojektet
Enligt 1968 års beslut om en reform av
fastighetsregistreringen skulle ett nytt, för land och stad enhetligt
fastighetsregister läggas upp. Registret skulle föras centralt med hjälp av ÄDB.
Vidare skulle ett enhetligt fastighetsbeteckningssystem införas och
fastigheternas läge anges med koordinater. Arbetet på reformen skulle påbörjas
omedelbart och genomförandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle
ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet
och genomförandet av registerreformen skulle organiseras.
Den år 1970 beslutade reformen av inskrivningsväsendet
innebar att ett nytt inskrivningsregister skulle införas. Registret skulle
föras cen-
Prop.
1977/78: 15 6
trait med hjälp av ADB. Handläggningen av
inskrivningsärenden skulle ske hos lokala inskrivningsmyndigheter, knutna till
en eller flera tingsrätter i varje län. Inskrivningsdag skulle hållas varje
arbetsdag. Möjligheterna till en teknisk samordning med fastighetsregistret
skulle undersökas närmare. Även införandet av det nya inskrivningsregistret
skulle föregås av försöksverksamhet.
I anslutning till 1968 års beslut inrättades CFD, till en
början med i huvudsak samma ställning som en statlig kommitté. Genom riksdagsbeslut
år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 4 s. 10, CU 1971: 5, rskr 1971: 49) omvandlades CFD
till statiig myndighet. Nämnden, som år 1973 omlokali-serades från Sundbyberg
till Gävle, har till uppgift att bygga upp och vidareutveckla centrala
fastighets- och inskrivningsregister. CFD skall i sitt arbete samråda med LMV
och domstolsverket. LMV svarar för fastighetsbeteckningsreformen och
tillsammans med fastighetsregistermyndigheterna för övriga uppgifter som krävs
för fastighetsregisterreformens genomförande och som inte ankommer på CFD. Domstolsverket
(tidigare domstolsväsendets organisationsnämnd) leder arbetet med att
förbereda fastighetsböckernas innehåll för överförande till ett centralt
inskrivningsregister, grundat på ÄDB. Inskrivningsmyndigheterna vid
tingsrätterna utför beredning och sanering av innehållet i fastighetsböckerna.
Under år
1971 påbörjades i Uppsala län ett databanksförsök med ett ADB-system. Försöket,
som sedermera kom att kallas driftsystem O, omfattade ca 40 000 fastigheter.
En första försöksetapp utvärderades hösten 1971. I samband därmed uttalade CFD
att den genomförda försöksetappen hade bekräftat att en fastighetsdatabank
borde byggas upp med utnyttjande av terminalteknik för direktkommunikation med
databanken. CFD lade härefter i april 1972 fram Sysiemförslag driflsystein
1. Enligt detta förslag borde den inledda försöksverksamheten fortsätta även
under åren 19721974 och under år 1973 utvidgas tUl att omfatta samtliga
fastigheter i Uppsala län. I mitten av år 1974 borde ett centralt
fastighetsregister (FR) och ett centralt inskrivningsregister (IR), båda förda
med hjälp av ÄDB, ersätta den manuella registerföringen i länet och manuella
register således inte längre föras. Enligt en preliminär långtidsplan, som
redovisades i systemförslaget, skulle systemet därefter successivt utvidgas
till att omfatta även Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus län
och Göteborgs och Bohus län, eller totalt ca 960 000 av landets närmare 4
miljoner fastigheter. Systemet borde enligt CFD avlösas av ett rikssystem,
driftsystem 2, i slutet av år 1976.
Driftsystem
1 skulle enligt CFD:s förslag liksom försökssystemet i Uppsala län vara terminalbaserat.
Fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna skulle
kommunicera med en central dator över terminaler som anslöts till datorn över
telefonnätet. Dessa myndigheter skulle svara för att registren hölls aktuella,
s. k. ajourföring, me-
Prop. 1977/78:15 7
dan CFD skulle svara för system och datadrifi. Andra
intressenter, t. ex. fastighetsbildningsmyndigheter och banker, skulle kunna få
ansluta s. k. presentationsterminaler till datorn. Innehållet i de nya registren
skulle i princip motsvara det nuvarande innehållet i jordregister,
stadsregister, fastighetsböcker och tomträttsböcker. FR borde därutöver
innehålla vissa fullständigare uppgifter om planer och bestämmelser, inskrivna avtalsservitut
samt kvartersuppgifter, adressuppgifter och ko-ordinatuppgifter. Vissa
uppgifter om fastighetstaxering borde läggas in i FR från länsstyrelsernas ADB-baserade
fastighetstaxeringsregister. IR borde kompletteras med uppgifter från
länsstyrelsernas personregister om ägares adress och civilstånd.
Fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas uppgiftsskyldighel
om olika beslut, t. ex. till lokal skattemyndighet om ändringar i
fastighetsindelningen och om sökta och beviljade lagfarter, borde fullgöras
maskinellt. Likaså borde uppgifter från fastighetsregistermyndighet till
inskrivningsmyndighet om ändringar i fastighetsindelningen lämnas maskinellt.
Bevis om beslut i inskrivningsärenden, t. ex. lagfartsbevis och pantbrev,
liksom utdrag ur registren borde också framställas maskinellt.
Kostnaderna för att genomföra driftsystem 1 enligt nu
redovisade planer beräknades av CFD i en kompletterande skrivelse i november
1972 till ca 47 milj. kr. Kostnaderna för systemutveckling samt kostnaderna
för fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna ingick inte
i dessa beräkningar.
Efter remissbehandling av systemförslaget föreslogs i 1973
års staisverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 4 s. 24) att den pågående
försöksverksamheten skulle ersättas av driftsystem 1 för begränsade delar av
landet. Det borde enligt föredragande departementschefen ankomma på Kungl. Maj:t
att besluta om vilka områden driftsystem 1 skulle omfatta. Systemet borde dock
omfatta Uppsala län fr. o. m. den 1 juli 1974. Förslaget godtogs av riksdagen (CU
1973: 8, rskr 1973: 79). Departementschefen hade i propositionen framhållit
att undersökningar av alternativa lösningar borde ingå som ett mycket viktigt
led i arbetet på utvecklingen av driftsystem 2, Vid utskottsbehandlingen
erinrades om detta ultalande och förutsattes att konvertering av driftsyslem 1 lill
annat maskinellt system skulle vara möjlig.
Samtidigt som arbetet med driftsystem 1 fortsatte enligt
de av riksdagen godtagna riktlinjerna inledde CFD under år 1973 vissa undersökningar
om alternativa lösningar för ett rikssystem i samråd med datasamordningskommittén
(DASK). Även riksskatteverket och statskontoret deltog i arbetet. Statskonsult
ÄB fick i uppdrag att svara för de närmare undersökningarna. I början av år
1974 lade Statskonsult i en rapport bl. a. fram olika förslag till hur
driftsystem 1 skulle kunna utvecklas till ADB-system för hela landet.
Rapporten överlämnades av CFD till chefen för justitiedepartementet, varvid
dock betonades att förslagen
Prop. 1977/78:15 8
i rapporten var Statskonsults egna och därför inte fick betrakias
som CFD:s eller någon annan myndighets uppfattning i frågan.
På grund av bl. a. kritik mot reformens konsekvenser för
det nuvarande beståndet av by- och gårdsnamn antogs år 1974 ändrade riktlinjer
för den i fastighetsregisterreformen ingående s. k. beteckningsreformen (prop.
1974: 48, CU 1974: 30, rskr 1974: 252).
Kritik hade riktats mot fastighetsdatareformen också från
andra utgångspunkter. Kritiken hade bl. a. skjutit in sig på de stora
kostnaderna för reformen. Tidsplanen för genomförande av ett rikssystem hade
bl. a. på grund av de ändrade riktlinjerna för fastighetsbeteckningsreformen
kommit att förskjutas. Frågorna om ett rikssystem hade visat sig vara mycket
komplexa. 1 den nyssnämnda propositionen om ändrade riktlinjer för
beteckningsreformen aviserade departementschefen (prop. 1974: 48 s. 38)
samtidigt som han uttalade att arbetet med driftsystem 1 borde fortsätta enligt
tidigare planer i stort att han ämnade tillkalla en särskild utredning med
parlamentarisk förankring för att närmare utreda förutsättningarna för ett
rikssystem.
Verksamheten inom CFD fick således våren 1974 en delvis
ändrad inriktning, nämligen att förbereda genomförandet av driftsystem 1 i
Uppsala län och i andra begränsade delar av landet i den omfattning regeringen
kunde komma att bestämma, medan FÄDAK fick i uppdrag att undersöka hur ett
fastighetsdatasystem för hela landet borde vara utformat.
Enligt de
planer som CFD hade dragit upp i systemförslaget till driftsystem 1 skulle
officiell drift av FR och IR med slopande av den manuella registerföringen
ha börjat i Uppsala län den 1 juli 1974. Bl. a. på grund av de ändrade
riktlinjerna för fastighetsbeteckningsreformen kunde den tidsplanen inte
hållas. Under budgetåret 1974/75 pågick systemmodifieringar samt ytterligare
försöksverksamhet i Uppsala län. Bl. a. prövades de maskinella systemen för FR
och IR under ett s. k. handläggningsförsök. Försöket tillgick så att alla
ärenden vid berörda fastighetsregistermyndigheter och inskrivningsmyndigheter
handlades dels med tillämpning av de rutiner som var avsedda att gälla för
driftsystem 1, dels på vanligt sätt. Utvärdering av detta handläggningsförsök
dokumenterades av CFD i samråd med domstolsverket och LMV i en sammanfattande
rapport. Handläggningsförsök med fastighetsdatasystemet, daterad den 1
september 1975.
CFD,
domstolsverket och LMV hemställde hösten 1975 bl. a. att regeringen måtte
besluta om att införa drift av fastighetsdatasystemet med rättsverkan från den
1 november 1975 för Uppsala län. Genom beslut den 11 december 1975 bestämde
regeringen att systemet fick tas i drift fr. o. m. den 1 januari 1976 i Uppsala
län, se bl. a. SFS 1975: 1110. Samtidigt utfärdades ett nytt regleringsbrev för
CFD för budgetåret 1975/76. Regeringen uttalade i detta regleringsbrev att
ställ-
Prop. 1977/78:15 9
ning till utformning och organisation av ett eventuellt
riksomfattande fastighetsregistreringssystem kunde tas först sedan FÄDAK
avgivit sitt betänkande och detta hade remissbehandlats. Regeringen uttalade vidare
att den i avvaktan härpå medgav att drift med rättsverkan fick äga rum i
Uppsala län som försöksverksamhet under tiden den 1 januariden 31 december
1976. CFD skulle i samråd med domstolsverket och LMV före den 1 september 1976
till regeringen inkomma med rapport angående utfallet av försöksverksamheten.
Regeringen har senare genom beslut den 9 december 1976 och
den 30 juni 1977 förlängt denna försöksverksamhet att pågå t. v. till 1977 års
utgång. För försöksverksamheten gäller dels att nuvarande fastighetsböcker och
tomträttsböcker skall kompletteras med uppgifter som har förts in i
inskrivningsregistret, dels att driften av fastighetsregistret skall anordnas
på sådant sätt att återgång till manuell registrering inte förhindras och kan
ske utan tidsutdräkt. Databehandlingen utförs av DAFA vid dess filial i Gävle.
För den pågående försöksverksamheten med drift med
rättsverkan gäller bl, a. följande särskilda författningar:
lagen (1973:
98) om inskrivningsregister
fastighetsdatakungörelsen
(1974: 1058)
fastighetsregisterkungörelsen
(1974: 1059)
inskrivningsregisterkungörelsen
(1974: 1061)
kungörelsen
(1974: 1063) om fastighetsbevis m. m.
förordningen
(1975:1110) om vissa inskrivningsmyndigheters område, m. m.
förordningen
(1975: 1127) om verksamheten vid inskrivningsmyndighet som för
inskrivningsregister
förordningen
(1975: 1129) om expeditionsavgift vid centralnämnden för fastighetsdata.
Jämsides med utvecklingen och uppbyggnaden av driftsystem
1 har CFD också bedrivit utrednings- och utvecklingsarbete avseende koordi-natregistrering
och koordinatutnyttjande för t. ex. samhällsplanerande verksamhet.
Kostnaderna för fastighetsdataprojektet uppgår t. o. m.
budgetåret 1976/77 till sammanlagt ca 100 milj. kr.
4 FADAK
4.1 Reformbehovet. Principer för en ADB-teknisk lösning
FÄDAK anser i likhet med tidigare bedömare att det finns
ett påtagligt reformbehov inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet.
Kommittén har prövat konsekvenserna av att behålla den nuvarande manuella
verksamheten inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i huvudsak
oförändrad men har funnit att detta skulle medföra betydande kostnader och
likväl innebära att de nuva-
Prop.
1977/78: 15 10
rande bristerna i stort sett består. Bl. a. mot denna
bakgrund anser FÄDAK att ett sådant alternativ inte bör förordas. I stället
bör, i enlighet med vad som konstaterats vid tidigare gjorda bedömningar, ADB-teknik
användas för att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande manuella
förfarandet.
När det gäller frågan om hur ADB-tekniken bör utnyttjas
och den takt, i vilken en ADB-reform bör genomföras, är olika lösningar tänkbara.
FÄDAK anser att de olika principiella ställningstaganden som
datasamordningskommittén (DASK) har gjort i fråga om utformningen av statliga,
riksomfattande, administrativa ADB-system bl. a. i promemorian (Ds Fi 1975:
1) "Samordning av statliga administrativa ADB-system" bör vara
styrande. FÄDAK ansluter sig till DASK:s överväganden och påpekar att dessa
synes ha vunnit anslutning när riksdagen våren 1975 bestämde riktlinjerna för
ett nytt ADB-system inom folkbokföringen och beskattningen.
Beträffande frågan om teknisk samordning mellan skilda
statliga, administrativa ADB-system anser FÄDAK det vara särskilt beaktansvärt
att långt gående teknisk samordning mellan sådana system kan medföra betydande
risker för komplikationer, förseningar och ökade kostnader när det gäller
systemutveckling, genomförande, drift och underhåll. De allt lägre kostnaderna
för teknisk utrustning jämfört med ökande personalkostnader talar numera mot
längre gående teknisk samordning mellan sådana ADB-system som nämndes nyss.
Samordningen bör i stället riktas in på informationsutbyte.
När det
gäller frägan om centraliserad eller regionaliserad drift av statliga,
riksomfattande, administrativa ADB-system av det slag, som ADB-system inom
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet skulle utgöra, bor i princip
den lösning väljas som bäst tillgodoser fastighetsregistermyndigheternas och
inskrivningsmyndigheternas verksamhet och samtidigt är billigast. Några försvarsmässiga,
sysselsäliningsmässiga eller andra speciella skäl som entydigt talar för en
centraliserad eller regionaliserad lösning torde enligt FÄDÄK:s mening inte
föreligga.
I fråga om samhällsplaneringens behov av data framhåller FÄDAK
att ADB-system för fastighetsregistreringen bör byggas upp med sikte på de
administrativa verksamheter i första hand fastighetsregistreringen,
fastighetsbildningen och inskrivningsväsendet som systemen skall betjäna. FÄDAK
delar DÄSK:s och andra bedömares principiella uppfattning att pågående
utredningar med anknytning till kommundepartementet och SCB bör avvaktas innan
definitiv ställning tas till frågan hur olika statliga ADB-system bör utnyttjas
inom samhällsplaneringen. Utnyttjandet inom samhällsplaneringen av data i ADB-system
för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör emellertid
underlättas genom sådana åtgärder som redan nu kan vidtas i detta syfte. Till
sådana åtgärder hör att man i möjlig mån använder enhetliga definitioner
Prop. 1977/78: 15 11
i fråga om gemensamma begrepp och alt man möjliggör uttag
av data för bearbetning i andra ADB-system för planeringsändamål.
4.2 Registerinnehåll, aktualitet och åtkomstmöjlighet
Vid sidan av det mer principiella synsätt som redovisats
nyss bör enligt FADÄK:s mening valet av lösning styras av de krav när det
gäller registerinnehåll, aktualitet och åtkomstmöjligheter till
registerinnehållet, som framtida tekniska lösningar inom
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet på kortare och längre sikt
bedöms böra tillgodose.
Vad först
gäller registerinnehållet har FÄDAK funnit att det nuvarande innehållet i
jord- och stadsregister på kortare sikt är tillräckligt. När det gäller
arealuppgifter samt planer och bestämmelser m. m. bör innehållet på sikt
förbättras och koordinatregistrering av landets fastighetsbestånd ske. Om
tekniska möjligheter ges bör även olika fastighetstaxeringsuppgifter finnas
tillgängliga i ett nytt system för fastighetsregistreringen.
Registerinnehållet på inskrivningssidan bör motsvara del som finns i nuvarande
fastighets- och tomträttsböcker. Innehållet bör dock kompletteras med lagfaren
ägares personnummer eller organisationsnummer och adress samt med
köpeskilling.
Beträffande
åtkonistmöjligheterna till registerinnehållet konstaterar FÄDAK att flertalet
användare av fastighetsdata behöver såväl uppgifter ur fastighets- och
inskrivningsregister som taxeringsuppgifter och att det torde vara en avsevärd
fördel om uppgifterna, som i dag är placerade på skilda håll, i framtiden
finns gemensamt tillgängliga. En reform behöver emellertid inte syfta till att
dessa önskemål om samtidig åtkomst tillgodoses redan från början även om möjlighelen
till ett samordnat informationsuttag bör eftersträvas på sikt. FÄDAK ställer
sig också avvisande till det planerade kravet på s. k. riksåtkomst, dvs. att
uppgift om viss fastighet oavsett belägenhet skall kunna inhämtas vid valfri
registermyndighet.
När det gäller uppgifternas aktualitet i framtida register
synes nuvarande författningskrav motsvara det behov som finns. För inskrivningssidan
betyder detta att en inskrivningsdag i veckan och 14 dagars expeditionstid är
en godtagbar ordning även i fortsättningen under förutsättning att
expeditionstiderna verkligen till skillnad mot nu kan hållas av samtliga
inskrivningsmyndigheter. FÄDÄK:s inställning innebär att man bör frångå de
hittillsvarande planerna på inskrivningsdag varje arbetsdag (det s. k. endagsintervallet).
4.3 Driftsystem 1 och alternativ till detta system
CFD har på FÄDAK:s begäran undersökt konsekvenserna av att
driftsystem 1 genomförs i hela landet med erforderliga modifieringar, dvs.
Prop.
1977/78:15 12
att man går vidare på den väg som inletts genom
försöksverksamheten i Uppsala län. Dessa undersökningar visar enligt FADÄK:s
mening att det krävs betydande systemmodifieringar för att bygga ut driftsystem
1 till ett riksomfattande system. Kalendertiden för omläggning av nuvarande
register skulle uppgå till minsl tio och kanske närmare 15 år. Arbetsinsatsen
kan uppskattas tUl omkring 1 000 personår. Kostnaderna skulle överstiga 200
milj. kr. Härtill skulle komma investeringskostnader för teknisk utrustning
bl. a. fem datorer på över 100 milj. kr.
När det gäller möjligheter till andra ADB-tekniska
lösningar för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet än driftsystem
1 som ett riksomfattande system kan egentliga alternativ enligt FADÄK:s uppfattning
inte utformas utan att man frångår den tekniska integration för fastighetsregistreringen
och inskrivningsväsendet som finns i driftsystem 1. Alternativa lösningar
förutsätter således att skilda system skapas för fastighetsregistreringen
respektive inskrivningsväsendet och att det samband, som måste finnas mellan
två sådana system, baseras på informationsutbyte över maskinellt läsbart
medium, t. ex. magnetband. Om man bortser från de kostnader som hittills har
lagts ned inom fastighetsdataprojektet när betänkandet lades fram i runt tal
80 milj. kr. blir sådana lösningar vid ett samtidigt genomförande i stort
sett lika dyra och tidsödande som att genomföra driftsystem 1 i hela landet.
Detta beror framför allt på den besvärliga övergången från nuvarande förhållandevis
ålderdomliga register och registerföringsmetoder till ADB-teknik. Härtill
kommer att det skulle krävas en kalendertid av minst tre år för att nu utveckla
nya ADB-system, vilket skulle försena starten av den angelägna reformen med
samma tid.
Driftsystem 1 är enligt FADAK:s mening ett mycket komplext
och tekniskt avancerat ADB-system. Detta beror framför allt på den integrerade
systemlösning som valts. Bl. a. av detta skäl är det enligt kommitténs uppfattning
svårt att göra säkra bedömningar rörande kostnader och tidsåtgång samt
konsekvenser i övrigt vid ett genomförande av systemet i hela landet. Härtill
kommer att man vid ett sådant val skulle binda sig för dels mycket höga
investeringskostnader för avsevärd tid och dels en systemlösning som
visserligen med hänsyn till teknikens nuvarande ståndpunkt kanske är mest
rationell och ekonomisk men som med hänsyn till den snabba tekniska
utvecklingen på ADB-området kan visa sig innebära olägenheter. Samma invändningar
kan i princip riktas också mot ett val av skilda ADB-tekniska lösningar för de
berörda verksamhetsområdena om sådana system skaU genomföras samtidigt, låt
vara att komplexiteten då minskar. En sådan lösning skulle vidare medföra en senardäggning
av reformstarten med cirka tre år.
Prop. 1977/78: 15 13
4.4 FADAK:s lösning
Mot bakgrund av nu redovisade överväganden har FÄDAK sökt
finna en lösning som minskar de nämnda olägenheterna, förkortar tiden för
registeromläggningen och kostnaderna men ändå innebär att de kostnader och det
arbete som hittills lagts ned på driftsystem 1 kan utnyttjas i all möjlig
utsträckning. FÄDAK anser att den bästa lösningen är att nu i hela landet
genomföra den del av driftsystem 1, som är uppbyggd för att betjäna
fastighetsregistreringen, oeh låta valet av ADB-teknisk lösning för
inskrivningsväsendet anstå ytterligare några år i avvaktan på erfarenheterna
dels av omläggning till och drift av fastighetsregistersystemet, dels av den
tekniska utvecklingen. Vid en sådan lösning räknar FADAK med att tiden för
omläggningen av fastighetsregistret kan begränsas till ca sju år. De
investeringskostnader som man behöver binda sig för reduceras till
uppskattningsvis ca 150 milj. kr. Reformen blir mer hanterlig och överblickbar.
De skäl som talar för att man som första etapp väljer
fastighetsregistreringen är enligt FÄDAK följande. Fastighetsregistret utgör
grundvalen för fastighetsböckerna vid inskrivningsmyndigheterna. Beteckningsreformen
är i praktiken omöjlig att genomföra om man inte utnyttjar ADB-teknik. Den
ålderdomligare registertekniken gör reformbehovet mest akut inom
fastighetsregistreringen. Samhällsplaneringens behov av fastighetsdata är
företrädesvis knutet till fastighetsregisteruppgifter. Mot detta kan invändas
att de direkta intäkter i form av minskat personalbehov som står att vinna vid
övergång till ÄDB nästan helt är koncentrerade till inskrivningsväsendet.
Enligt FADAK kan personalbesparingen i ett datoriserat inskrivningsväsende
uppgå till 25 procent. Denna effekt blir än mer uttalad om man tar hänsyn till
beräknade ökningar av ärendevolymerna inom inskrivningsväsendet. I sina
kalkyler har FÄDAK utgått från att antalet inskrivningsärenden fram till år
1980 ökar med fem procent om året och att ökningen därefter upphör. En samlad
bedömning leder dock till att ADB-reformen vid en etappindelning av angivet
slag bör inledas inom fastighetsregistreringen.
FADAK förordar av främst ekonomiska skäl att ADB-systemet
för fastighetsregistreringen utformas som ett centralt system. Beredskaps-och
krigsaspekter, näringspolitiska frågor, risken för centralisering av
beslutsfunktionerna och integritetsaspekten utgör inte skäl att närmare
överväga en regionalisering vare sig till länsnivå (länsdatorerna) eller till
något annat antal regioner.
FADAK framhåller att dess val av lösning inte innebär att
verksamheten inom inskrivningsväsendet bör bedrivas i oförändrade former till
dess man övergår till ADB-teknik inom detta område. I stället bör kraftiga
åtgärder omedelbart sättas in för att hjälpligt undanröja vissa av de brister
som nu finns samt för att förbereda och underlätta en kom-
Prop.
1977/78:15 14
mande övergång till ÄDB. Sådana åtgärder är i första hand s.
k. sanering av de nuvarande fastighetsböckerna och omskrivning av gamla bundna
registerböcker till lösbladsband men även t. ex. förbättringar av
arbetsplaneringen och delegering av visst beslutsfattande från juristpersonal
till icke rättsbildad personal.
4.5 Uppsalaförsöket
Enligt FÄDAK kan skäl anföras både för och emot en
fortsatt drift av driftsystem 1 i Uppsala län om FÄDÄK:s lösning väljs. Om man
bibehåller försöksverksamheten ger detta fördelar i form av samlad tillgång
till fastighetsanknutna uppgifter, snabbare ärendehandläggning och bevarat
systemkunnande. Vidare undviks omställningsproblem för personalen vid
inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Ä andra sidan kan fortsatt drift i Uppsala
län inte förväntas ge ytterligare betydande erfarenheter av värde för
inskrivningsväsendet. Däremot följer tyngre och mer kostsam datorbearbetning,
högre krav på utrustning oeh personal, behov av undantagsrutiner, risk för
störningar inom fastighetsregistersystemet och mer komplicerat och dyrare
systemunderhåll. Negativa effekter uppstår hos registeranvändare utanför
Uppsala län. Lagstiftningsarbetet försvåras. Ekonomiska bindningar till
driftsystem 1 görs. Väljer man senare en annan lösning än driftsystem 1 för
inskrivningsväsendet uppstår övergångsproblem i Uppsala län.
Enligt FÄDÄK:s
mening måste ett viktigt underlag för bedömningen av Uppsalaförsökets framtid
vara den rapport där försöksverksamheten redovisas. FADAK har dock av tidsskäl
avstått från att göra någon egen bedömning av rapporten. En annan viktig faktor
är om man redan vid prövningen av FADAK:s förslag i huvudfrågan kan bestämma
tidpunkten då en ADB-reform inom inskrivningsväsendet kan börja. Med hänsyn
till vad som sagts nu har FADAK inte ansett sig böra lägga fram något förslag i
frågan om fortsatt drift av Uppsalaförsökel.
4.6 Organisatoriska frågor
FADAK har i sitt betänkande även berört frågan om
fastighetsregistreringens framtida organisation. Det gäller dels fördelningen
av statiiga oeh kommunala fastighetsregistermyndigheter, dels en närmare anknytning
mellan fastighetsregistreringen och fastighetsbildningsmyndigheterna.
Kommittén har stannat för att inte nu föreslå någon förändring i dessa hänseenden,
bl. a. för att ett snabbt genomförande av ADB-reformen inte skall störas av
organisatoriska förändringar.
Även för inskrivningsväsendet anser FADAK att den
nuvarande organisationen i huvudsak bör bestå t. v. Med hänsyn till
omläggningsproblematiken och komplexiteten bör man sannolikt, för att inte
störa om-
Prop. 1977/78:15 15
läggningsarbetet, låta ADB-reformen genomföras innan man
överväger några större organisatoriska förändringar.
FADAK har även föreslagit att den maskinella driften av ADB-systemet
överflyttas från DAFA till CFD.
4.7 Reservation och särskilda yttranden
Ledamöterna FiMp Johansson och Hans Wachtmeister har i en
reservation anfört att, mot bakgrund av FADAK:s förslag i huvudfrågan,
försöksverksamheten med driftsystem 1 i Uppsala län bör läggas ned. De anser
vidare att CFD:s arbetsuppgifter, sedan ADB-systemet för fastighetsregistreringen
genomförts och visat sig fungera tillfredsställande, bör övertas av LMV.
Ledamoten Maj-Lis Landberg har i särskilt yttrande
understrukit vikten av att en ADB-reform påbörjas så snart som möjligt även
inom inskrivningsväsendet.
Experten, överdirektören i CFD Sune Andersson har i
särskilt yttrande förordat en etappvis utbyggnad av driftsystem 1. Om FÄDÄK:s
förslag genomförs förordar han att försöksverksamheten i Uppsala län får
fortsätta.
Experten, avdelningschefen i statskontoret Gunnar Ekstam
har anslutit sig till reservationen såvitt avser nedläggning av Uppsala-försöket.
5 Rapporten Fastighetsdatasystemet
FADäK:s bedömningar av driftsystem 1
grundar sig bl. a. på erfarenheter från det omfattande handläggningsförsök med
fastighetsdatasyste-mel som ägde mm under tiden november 1974juni 1975.
Erfarenheterna från försöket har dokumenterats i en den 1 september 1975
avgiven rapport Handläggningsförsök med fastighetsdatasystem. Rapporten låg tiU
grund för CFD:s, domstolsverkets och LMV:s framställning hösten 1975 om
övergång till drift med rättsverkan. 1 samband med sitt beslut i december 1975
att drift med rättsverkan skulle upptas som försöksverksamhet i Uppsala län
fr. o. m. den 1 januari 1976 föreskrev regeringen att CFD, i samråd med
nyssnämnda myndigheter, skulle före den 1 september 1976 redovisa utfallet av
försöksverksamheten i en rapport till regeringen. Denna redovisning har skett
i en rapport den 30 augusti 1976, Fastighetsdatasystemet. Drift ined
rättsverkan i Uppsala län. FADAK har framhållit att man i sitt arbete inte haft
möjlighet att följa upp och utvärdera Uppsalaförsöket och att man av tidsskäl
inte kunnat beakta innehållet i den nyssnämnda rapporten.
Rapporten från Uppsalaförsöket grundas till avsevärd del
på intervjuer med personal vid registermyndigheter, banker m. fl.
systeman-
Prop. 1977/78:15 16
vändare. Sammanlagt har representanter för ca 25 olika
användande organ tillfrågats. Innehållet har också behandlats i den ?. k.
totalplaneringsgruppen, i vilken ingår företrädare för CFD, domstolsverket, LMV,
inskrivningsmyndigheten i Uppsala domsaga, länsstyrelsen i Uppsala län samt
Svenska kommunförbundet. Kommunförbundets representant har framhållit att
förbundet, som inte aktivt arbetar inom systemet, inte har kunnat ta ställning
till innehållet i rapporten, medan gruppen i övrigt har ställt sig bakom
rapporten.
Enligt rapporten är erfarenheterna från driften med
rättsverkan mycket positiva. Erfarenheterna sammanfattas på följande sätt.
Fastighetsdatasystemets
användbarhet anses vara mycket god i de olika verksamheter där systemet
utnyttjas.
Systemets
funktion såväl centralt som lokalt har varit god. Systemet har inte visat sig
ha några allvarliga fel eller brister.
Tillgängligheten,
som under handläggningsförsöket tidvis upplevdes som oacceptabelt låg, har
förbättrats genom olika åtgärder. Systemanvändarna anser nu att
tillgängligheten är god.
Kvalitén på
registeruppgifterna är god.
Systemanvändarna
har funnit registerinnehållet vara tillräckligt fullständigt för respektive
verksamhet.
Den samlade
tillgången till uppgifter ur fastighets- och inskrivningsregister samt
taxeringsuppgifter är enligt samtiiga användare särskilt värdefull.
Från
resurssynpunkt har fastighetsdatasystemet medfört realiserbara vinster. En
personal på 3 jurister och 10 biträden anses i princip tillräcklig för den
nuvarande verksamheten vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Som jämförelse
nämns att det år 1974 fanns 17 biträden vid myndigheten. Sedan dess har en
ökning i ärendevolymen skett som, om man inte gått över tUl ÄDB, skulle ha
medfört behov av ytterligare biträdespersonal. Behovet av juristpersonal har
påverkats på motsvarande sätt.
Vid
fastighetsregistermyndigheterna är behovet av personal ungefär detsamma som
före Övergången till drift med rättsverkan. Det har dock framhållits att de
knappa personalresurserna för fastighetsregistrering behöver utökas betydligt
om man skulle återgå till det tidigare använda manuella systemet.
Hos fastipbctsbildningsmyndigheterna,
kreditorganisationer och andra användande organ anses systemet påverka
resursbehovet i gynnsam riktning. Dessa organ främst sådana som har terminal
anger att systemet medför fördelar, främst beroende på de kortare
expeditionstiderna och på att uppgifter som tidigare måste efterfrågas hos
olika organ nu kan erhållas samlat. Enköpings kommun har för sin del gjort en
lönsamhetskalkyl avseende terminalinnehav. Genom att använda terminal sparar
kommunen bl. a. resor till registermyndigheterna. Redan genom bort-
Prop. 1977/78:15 17
fallet av rese- och traktamentskostnader anses det bli
lönsamt att anskaffa egen terminal.
Under handläggningsförsöket 197475 riktades från
personalen vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala kritik mot systemet med daglig
inskrivning som ansågs medföra minskad möjlighet att planera arbetet och ökad
stress. Erfarenheterna från driften med rättsverkan är mer positiva. De problem
som fanns kvar under första halvåret 1976 hänförde sig företrädesvis till
tidpunkten när behandlingen av en inskrivningsdag håller på att avslutas. Detta
beror på att systemet för närvarande inte medger samtidig behandling från
terminal av flera inskrivningsdagar. Möjlighet till sådan behandling skulle
vara en fördel när man har eftersläpningar i förhållande till daglig
inskrivning. När de sista ärendena som tillhör en viss inskrivningsdag
behandlas uppstår ojämn arbetsbelastning och väntetider varvid stress upplevs.
Möjligheterna att samtidigt behandla två på varandra följande inskrivningsdagar
utreds för närvarande. En sådan lösning väntas medföra önskvärda förbättringar
av arbetsförhållandena när eventuella eftersläpningar skall arbetas in.
Vad gäller arbetsmiljön i övrigt har de personer som
utnyttjar systemet mest oeh som använder terminal framhållit att arbetet nu
blivit trivsammare och mera stimulerande. Den utbildning och information om
systemet som meddelats användarna har överlag fått ett mycket positivt bemötande.
En genomgående uppfattning bland användarna är enligt rapporten att man inte
önskar återgå till det tidigare, manuella systemet.
Från ett par håll redovisas i rapporten mera kritiska
synpunkter på driftsystem 1. Ett av de tio kreditorgan som har representerats
vid intervjuerna anser att fastighetsdatasystemet inte innehåller något som är
avsevärt bättre än det manuella systemet. Den kommunala fastighetsregistermyndigheten
i Uppsala anser att man för registerföringen kan klara sig med ett manuellt
system, främst på grund av det ringa antalet ärenden.
Rapporten mynnar ut i följande bedömning.
Från Uppsala län föreligger ett omfattande
erfarenhetsmaterial från såväl omläggning som drift av fastighetsdatasystemet.
Detta material har utgjort grunden för den vidareutveckling och effektivisering
av hittills utnyltiade system för omläggning och drift som genomförts vid CFD.
De arbeten som genomförts visar att de system som används i Uppsala, och som
ursprungligen planerats för delar av landet, kan användas för hela landet.
Förutsättningar föreligger därför att direkt efter statsmakternas
ställningstagande till fastighetsdatareformens inriktning på ett effektivt sätt
införa fastighetsdatasystemet som ett rikssystem.
2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:15
6
Remissyttrandena
6.1 Reformbehovet och behovet av ADB
En stor majoritet av remissinstanserna delar FäDäK:s bedömning att det finns ett påtagligt
reformbehov inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet och att ADB-teknik
måste komma till användning för att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande
manuella förfarandet. Till dem som anser att ADB-tekniken är det rätta medlet
att komma till rätta med problemen inom fastighetsregistreringen och/eUer
inskrivningsväsendet hör Svea hovrätt, domstolsverket och fyra tingsrätter, CFD,
statens vägverk, kammarkollegiet, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
RSV, lantbruksstyrdsen och tre lantbruksnämnder, statens institut för
byggnadsforskning, statens planverk, LMV, överlanlmätarmyn-digheterna i
Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Västmanlands, Gävleborgs och Norrbottens
län, LON, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs saml Kopparbergs län, Sollentuna, Stockholms, Malmö och Göteborgs
kommuner. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges domareförbund,
Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S,
SACO/SR, LO, Svenska sparbanksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sveriges lantmätare förening.
SAF/Industriförbundet
har ingen erinran mot FÄDÄK:s bedömning av reformbehovet. De anser emellertid
att kommittén okritiskt har utgått från att ÄDB står för den bästa eller rent
av den enda användbara tekniken för att tiUgodose reformbehovet.
Organisationerna efterlyser en komplettering av utredningsresultatet för att
belysa det s. k. noll-alternativet, dvs. förbättringsåtgärder utan dyrbara
investeringar i ADB-teknik. De anser att i ett sådant alternativ skulle
mikrofilmtekniken, rätt tillämpad, kunna tillföra både fastighetsregistreringen
och inskrivningsväsendet väsentliga rationaliseringsvinster. Liknande
synpunkter anförs av en reservant i RSV.
Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt anser
att det egentliga fastighetsregistret skulle kunna inrättas som ett rent
manuellt system.
Föreningen
mdlan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution ställer sig i princip
bakom FÄDÄK:s bedömning att en ADB-reform bör genomföras på inskrivningssidan
men endast under förutsättning att rationaliseringsvinster kan nås utan några
besvärande negativa effekter för användarna. Föreningen anser att
inskrivningsmyndigheterna numera fullgör sina uppgifter tillfredsställande.
Förekommande brister avser expeditionstiderna, telefonservicen och den ökande
felfrekvensen i de bevis som utfärdas.
Prop. 1977/78:15 19
Domstolsverket instämmer i och för sig i FÄDÄK:s
uppfattning att behovet av en snabb reform är mest uttalat på
fastighetsregistersidan. Verket anser emellertid att en övergång till ÄDB även
inom inskriv-ningsväsendel är synnerligen angelägen. Verket grundar denna
uppfattning på sin bedömning av vilka resurser som, med hänsyn lill den sannolika
ärendeutveckligen, kommer att behövas i fråga om personal och lokaler, om inte
övergång sker till ÄDB.
Statens planverk anser att inskrivningssidans nuvarande
situation mot bakgrund av dess betydelse från allmän synpunkt måste betecknas
som alarmerande.
LMV framhåller att förhållandena inom
fastighetsregistreringen mycket snart blir helt ohållbara om inte
reformarbetet kommer i gång. LMV pekar särskilt på registerböckernas fysiska tUlstånd,
den ökande anhopningen av anteckningar i anmärkningskolumnerna, den
otillfredsställande arbetsmiljön samt de ökande kraven på fastighetsuppgifter
i samhällsplanering, samhällsbyggande och andra verksamheter.
6.2 Krav på en ADB-teknisk lösning
6.2.1. Registerinnehåll
FADAK anser att det nuvarande innehållet i jord- och
stadsregister på kortare sikt är tUlräckligt också för fastighetsregistret men
att det bör förbättras när det gäller arealuppgifter och uppgifter om planer
och bestämmelser om markens användning. Denna uppfattning delas av alla
remissinstanser som yttrat sig i frågan. Detsamma gäller åsikten att olika fastighetstaxeringsuppgifler
bör finnas tillgängliga i ett nytt system för fastighetsregistreringen.
Remissinstanserna ansluter sig som regel också till bedömningen att
inskrivningssidan bör ha ett innehåll som motsvarar det som finns i de
nuvarande fastighets- och tomträttsböckerna men kompletterat med lagfaren
ägares personnummer eller organisationsnummer och adress samt med
köpeskilling.
Åtskilliga synpunkter framförs i fråga om enskildheter i
registerinnehållet.
Vad först gäller fastighetsregistret anser kammarkoUegiet,
LMV och länsstyrelsen i Skaraborgs län att jordnaturen krono även i fortsättningen
bör framgå av fastighetsregistret. SACO/SR vill ha förvaltande myndighet
redovisad för statiig egendom. Adressuppgifter bör helst från början ingå i
fastighetsregistret, anser SCB, LMV, länsstyrelsen i Stockliolms län, Lidingö,
Sollentuna, Täby, Enköpings och Uppsala kommuner. Svenska försäkringsbolags
riksförbund och Svenska kommunaltekniska föreningen. ADB-beredningsgruppen
anser att möjligheterna att få in adressuppgifter i fastighetsregistret bör
utredas. LMV, länsstyrdsen i Skaraborgs län och ADB-beredningsgruppen anser
vidare att man bör utreda om kvartersregister skall ingå i fastighetsregistret.
Prop. 1977/78:15 20
Enligt LMV bör möjlighet finnas att anteckna
nybyggnadskarta som teknisk åtgärd. SCB instämmer i FADÄK:s bedömning att
redovisning av befintlig bebyggelse i ett inledningsskede inte bör ingå i
fastighetsregistret. Önskemål om en förenklad redovisning av mantal genom
användande av procent med lämpligt antal decimaler framförs av länsstyrelsen i
Malmöhus län, överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län samt fastighetsbildningsmyndigheten
i Ystads distrikt. Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt håller
för troligt att man av kostnadsskäl bör avstå från att redovisa samfälligheter
och fastighetsbildningsservitut i fastighetsregistret. Överlanimätarmyndigheten
i Malmöhus län anser alt undersökningar bör sättas i gång för att åstadkomma
metoder att planmässigt komplettera fastighetsregistret med gränsbestämningar,
ägoutbyten, äldre samfälligheter, servitut och gemensamhetsanläggningar.
Svea hovrätt, domstolsverket och Jämtbygdens lingsräit
anser att inskrivningsregistrel bör redovisa lagfaren ägares civilstånd. Dessa
remissinstanser och Sveriges doniareförbund betonar värdet av att det framgår
av registret om ägaren är omyndig. Domstolsverket, Stockholms tingsrätt och
SACO/SR framhåller att det är angeläget att taxeringsuppgifter förs in i ett
separat inskrivningsregister.
6.2.2 Åtkomst
Många remissinstanser kritiserar FÄDÄK:s bedömning att en
reform inte redan från början behöver syfta till samtidig tillgång till
uppgifter ur fastighets- och inskrivningsregister likaväl som
taxeringsuppgifter. Till dessa hör Svea hovrätt, domstolsverket, CFD, LMV,
länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Skaraborgs län, Stockholms, Sollentuna,
Uppsala, Malmö och Helsingborgs kommuner, Sveriges föreningsbankers förbund.
Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, Svenska sparbanksföreningen.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening
och Sveriges lantmätareförening. Enköpings kommun har positiva erfarenheter av
terminalanvändningen och stryker under värdet av den samtidiga tiUgången till
ifrågavarande uppgifter.
CFD påpekar att nästan alla tillfrågade organ enligt FÄDAK:s
undersökningar har behov av både fastighetsregister- och inskrivningsregisteruppgifter.
Användarna har vid utvärderingen av Uppsala-försöket betonat att den samtidiga
tillgången till dessa uppgifter och taxeringsuppgifter är särskilt värdefull.
Enligt CFD påverkar denna väsentiiga höjning av servicenivån användarnas
benägenhet att själva anskaffa terminaler. Detta leder i sin tur till att
behovet av upplysningar från inskrivningsmyndigheterna minskar.
Enligt LMV:s mening bör allra största vikt fästas vid det
helt entydiga användarkravet på tillgång till aktuella uppgifter ur både
fastighets-, inskrivnings- och taxeringsregister. För fastighetsbildnings- och
uppdragsverksamheten inom lantmäteriet är det mycket väsentligt att
Prop. 1977/78:15 21
detta krav tillgodoses. Såvitt LMV kan bedöma skulle det
inte bli lönsamt att installera bildskärmsterminaler hos fastighetsbildningsmyndigheterna
om man endast får tillgång till fastighetsregisteruppgifter.
Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges landsliypoteksinstilu-tion anser däremot att
behovet av samtidig tillgång till uppgifter ur fastighetsregister och inskrivningsregister
är övervärderat.
FÄDÄK:s avvisande inställning till ett krav på riksåtkomst
kommenteras endast av ett mindre antal remissinstanser. Domstolsverket och CFD
framhåller att möjligheten till intern regionalisering i driftsystem 1 medför
att man, om så anses önskvärt, kan förhindra riksåtkomst även vid central
drift. Enligt lantbruksstyrelsen saknar riksåtkomst betydelse för
lantbruksnämndernas verksamhet. Även länsstyrelsen i Malmöhus län, överlantmätarinyndigheten
i Malmöhus län, Södertälje kommun och SACO/SR anser att riksålkomst kan
undvaras. Svenska försäkringsbolags riksförbund påpekar att riksåtkomst för
många användare torde vara en förutsättning för att de skall finna det
motiverat att ansluta egna terminaler. Enligt riksförbundet blir sålunda egna
terminaler aktuella för försäkringsbolagens del först när systemet tillåter
åtkomst av data för hela landet.
6.2.3 Aktualitet
Endast få remissinstanser uttalar sig uttryckligen om FÄDÄK:s
bedömning att de nuvarande författningskraven på registeruppgifternas
aktualitet är tillräckliga och att det s. k. endagsintervallet skall överges.
Stockholms tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och Jämlbygdens tingsrätt,
bankinspektionen, Sveriges domareförbund, SACO/SR och Svenska bankföreningen
anser att det är tillräckligt med inskrivningsdag en dag i veckan. Föreningen
mellan ombudsmännen vid Sveriges landshypo-teksinstitulion finner 14 dagars
expeditionstid fullt godtagbar och anmärker att datasystemet ej automatiskt
ger kortare expeditionstid. Såväl bankinspektionen som bankföreningen
förutsätter att den författningsmässiga expeditionstiden på 14 dagar verkligen
iakttas i fortsättningen.
Enligt CFD
ger erfarenheterna från verksamheten i Uppsala vid handen att ordningen med endagsintervall
inte för med sig några egentliga nackdelar när man använder ett sådant system
som driftsystem 1 representerar. A andra sidan medför den dagliga inskrivningen
flera fördelar, som inte är obetydliga, i form av snabbare handläggning, jämnare
arbetsbelastning m. m. Vid en reform enligt driftsystem 1 föreligger därför
enligt CFD:s mening inte skäl att frångå daglig inskrivning. Samtidigt
framhåller CFD att driftsystem 1 ger tekniska möjligheter att tillämpa annat
inskrivningsintervall. Även Svea hovrätt förordar att man behåller endagsintervallet,
om systemet medger att två inskrivningsdagar handläggs samtidigt.
Prop. 1977/78:15 22
6.2.4 TiUförlitlighet och säkerhet
Ett mindre antal remissinstanser diskuterar kraven på
tillförlitlighet och säkerhet i ett ADB-system. Det sker i allmänhet mot
bakgrund av en bedömning av hur driftsystem 1 fungerar i detta avseende. Domstolsverket,
CFD, LMV, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska sparbanksföreningen
anser att driftsystem 1 uppfyller de krav som kan ställas i detta sammanhang.
Enligt LMV finns det inte anledning att befara att driftsystem 1 som
rikssystem skulle äventyra tillgängligheten och säkerheten, eftersom
erfarenheterna på dessa punkter från Uppsalaförsöket är positiva. DAFA anser
att driftsystem 1 är mycket driftsäkert och fungerar väl tillsammans med det
styrsystem som används. Databaserna har hela tiden varit korrekta trots vissa
brister i datorutrustningen i tidigare skeden. På sikt är det dock nödvändigt
att dubblera datorresurserna för att öka tillgängligheten i systemet. Bankinspektionen
framhåller att säkerheten och tillförlitligheten inte får försämras i
förhållande till dagsläget.
6.2.5 Reservrutiner och reservregister
Statskontoret anser att reservrutiner måste vara
utvecklade och intrimmade innan ett terminalsystem tas i drift. SärskUt för
att klara långa driftsavbrott måste förhållandevis effektiva och lätthanterliga
reservförfaranden byggas upp så att man snabbt kan ersätta terminalrutinerna.
Det bör enligt statskontoret övervägas att övergångsvis använda dessa
reservrutiner som alternativ till terminalåtkomst.
Lantbruksstyrdsen,
Sollentuna, Lidingö, Täby och Malmö kommuner, Sveriges föreningsbankers förbund
och Svenska kommunal-tekniska föreningen biträder FÄDÄK:s förslag att ett
reservregister skall finnas tillgängligt hos registermyndigheterna och
aktualiseras med jämna mellanrum. Sollentuna kommun. Svenska kommunal-tekniska
föreningen och Sveriges föreningsbankers förbund anser att också kommuner och
banker bör ha möjlighet att skaffa sig ett sådant register. Äv de remissinstanser
som särskilt yttrat sig i reservregisterfrågan intar endast Svenska
försäkringsbolags riksförbund en avvisande hållning. Riksförbundet anser att
ett system som driftsystem 1 uppfyller de tillförlitlighets- och säkerhetskrav
som bör uppställas. Riksförbundet finner förslaget om reservregister
överraskande då en av fördelarna med ett direktaccessystem med terminalanslutningar
är att manuella register skall vara överflödiga.
6.2.6 Försvarssynpunkter
Försvarsstaben anser att kraven är otillräckliga i fråga
om behörighets- och kontrollsystem när det gäller de kommersiella ADB-system
som fungerar nu. Delegering av arbetsuppgifter till lokal nivå innebär större
risk för att obehöriga frågor kommer att ställas och besvaras. Ut-
Prop. 1977/78:15 23
bildning i säkerhetstjänst föreslås därför ingå i den
utbildning som bör föregå reformen. Försvarsstaben pekar på att särskilda
föreskrifter kan erfordras för andra berörda än statiiga myndigheter, främst
kommuner, som ej är underkastade kungörelsen (1966: 273) om säkerhetsskydd vid
statsmyndigheter. Försvarsstaben varnar vidare för att enskilda fastighetsdata
är utmärkta underrättelsekällor och att det genom ÄDB blir förhållandevis lätt
att erhålla sammanställningar som möjliggör en samlad, inträngande överblick
över stora områden. Det är enligt försvarsstaben angeläget att man inom ramen
för tryckfrihetsförordningens föreskrifter vidtar åtgärder för att förebygga
riskerna för att den sekretess äventyras som försvarsmakten söker
upprätthålla.
6.3 Beaktandet av samhällsplaneringens behov
CFD och SCB delar FÄDÄK:s bedömning att ADB-systemen för
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör byggas upp med sikte på
de administrativa verksamheter som systemen skall betjäna och att man bör
beakta behovet av möjligheter till maskinellt informationsutbyte med
eventuella ADB-system för samhällsplanering. Även RRV ansluter sig till
uppfattningen att fastighetsdatasystemen bör byggas upp med sikte på de
administrativa verksamheter som direkt skall betjänas. Enligt RRV är det f. n.
svårt att beakta möjlighelerna till maskinellt informationsbyte mellan på ena
sidan ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet och på
andra sidan ADB-system för samhällsplanering. Detta beror på att utformningen
av särskilda ADB-system för samhällsplanering endast har påbörjats och att
samhällsplaneringens informationsbehov ännu ej har klarlagts. ADB-beredningsgruppen
framhåller att den information som finns i nuvarande fastighets- och
inskrivningsregister är av mycket stort intresse i samhällsplaneringen.
Gruppen anser att FADAK har underskattat behovet av inskrivningsregisteruppgifter
i samhällsplaneringen. SAF/lnduslrijörbun-det uttalar att rationaliseringen
inom registermyndigheterna bör ske på ett sätt som i första hand tillgodoser
deras interna behov. De båda organisationerna finner de indirekta vinster som ADB-systemet
förutskickats medföra för samhällsplaneringens och externa intressenters del
osäkra och i vissa avseenden mera hotande än ändamålsenliga och rationella.
Enligt FADAK skulle utnyttjandet av
fastighetsdatauppgifter inom samhällsplaneringen underlättas om man i möjlig
mån använder enhetliga definitioner och om fastighetsregistrets
fastighetsbegrepp används också i andra register. Kravet på enhetlig
fastighetsbeteckning understryks även av CFD, SCB, RSV, länsstyrelsen i
Stockholms län, Sollentuna kommun och ADB-beredningsgruppen.
Prop. 1977/78:15 24
6.4 Koordinatsättningen
CFD, statens vägverk, SCB, ERU, statens institut för
byggnadsforskning, statens planverk, ADB-beredningsgruppen, Sollentuna och
Nacka kommuner, LO, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Aikitekt-förbundet
biträder FADAK :s förslag att koordinatsättningen av fastighetsbeståndet i
landet fullföljs. SCB ämnar utnyttja fastighetskoordi-naterna för komplettering
av den nuvarande statistikproduktionen men säger sig inte f. n. kunna ta
ställning till i vilken utsträckning detta bör ske. SCB anser det väsentligt
att utvecklingsarbetet i fråga om utnyttjande av koordinater för
samhällsplaneringsändamål fortsätter. Sistnämnda synpunkter anläggs även av ERU,
Statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, ADB-beredningsgruppen,
LO, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Ärkitektförbundet. ADB-beredningsgruppen
anser att frågan om hörnpunktskoordinater bör tas upp tUl ytterligare
prövning. Malmö kommun vill att möjligheterna att anpassa koordinatregistret
till den kommunala planeringens behov utreds närmare.
CFD, LO och SAF/Industriförbundet behandlar frågan om det s.
k. koordinatsatta personbandet, som länsvis för varje person i länsstyrelsens
personband innehåller personnummer, fastighetsbeteckning och fastighetskoordinater.
CFD säger sig inte ha någon erinran mot att respektive länsstyrelse, på sätt
som skett i Stockholms län, görs registeransvarig för ifrågavarande band, som
därmed inte blir riksomfattande. LO anser det angeläget att den provverksamhet
som CFD har inlett på detta område fullföljs och att CFD vidareutvecklar denna
typ av planeringsunderlag. SAF/Industriförbundet motsätter sig däremot av
integritetsskäl att det koordinatsatta personbandet används.
6.5 Kostnads/intäktsanalys
En hel del kritik förs fram mot FÄDÄK:s
kostnads/intäktskalkyler för driftsystem 1 och den av FADAK föreslagna
lösningen. Bl. a. CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning, statens
planverk och länsstyrdsen i Stockholms län framhåller att kalkylerna bygger på
osäkra antaganden beträffande faktorer som ger stora utslag i kalkylerna. Flera
av kritikerna anser att någon form av känslighetsanalys borde ha utförts
beträffande de osäkra faktorerna.
Den invändning som oftast förekommer riktar sig mot att FADAK
i sina kalkyler har utgått från en femprocentig årlig tillväxt av inskrivningsärendena
till år 1980 och därefter från nolltUlväxt. Remissinstanserna påpekar att en
sådan prognos inte stämmer med utvecklingen under den senaste tioårsperioden.
Under denna period har inskrivningsärendena i stället i stort sett fördubblats.
Till dem som anser att FÄDAK
Prop. 1977/78: 15 25
har underskattat ärendeutvecklingen hör Svea hovrätt,
domstolsverket, CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning, statens
planverk, LMV, länsslyrelsen i Skaraborgs län, Sveriges domareförbund, TCO-S
och Svenska sparbanksföreningen.
FADAK har beräknat att driftsystem 1 kan medföra 25
procent personalbesparing på inskrivningsmyndigheterna medan CFD utgår från en
50-procentig rationaliseringseffekt. FÄDÄK:s beräkning kritiseras eller
ifrågasätts av Svea liovrätl, domstolsverket, CFD, RRV, statens institut för
byggnadsforskning och LMV. Sveriges domareförbund bedömer FÄDÄK:s beräkning
som så försiktig att den kan läggas till grund för kalkyleringen.
Domstolsverket utgår från att personalbesparingen på inskrivningsmyndigheterna
i driftsystem 1 i vart fall kan beräknas till 32 procent. CFD hänvisar till
att dess antagande om en 50-procentig rationaliseringseffekt vinner stöd av
erfarenheterna från inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Enligt CFD får man
också om man behåller samma antal inskrivningsmyndigheter som nu
rationaliseringseffekter som betydligt överstiger de 25 procent som FADAK
antagit.
Flera remissinstanser påpekar att FADAK vid sin beräkning
att fem datorer behövs för driftsystem 1 som rikssystem inte tar hänsyn till
ett byte av styrsystem för dataanläggningen som CFD planerar. CFD upplyser att
man under budgetåret 1976/77 avser att övergå till ett nytt styrsystem, som
kallas AROS/ROSAM, och även vidta vissa konstruktionsmässiga modifieringar.
Härigenom skulle man kunna skapa ett effektivare och säkrare driftsystem för
hela landet men begränsa datorbehovet till två datorer av den typ som nu
används. Kostnaderna för teknisk utrustning blir därmed enligt CFD ca 50 milj.
kr. lägre än de 112 milj. kr. som FADAK räknat med. Driftkostnaderna under en 15-årsperiod
skulle minska ungefär lika mycket. Även domstolsverket, statskontoret, RRV och
LMV erinrar om att de olika resultat som CFD och FÄDAK har kommit till när man
har beräknat behovet av leknisk utrustning har sin bakgrund i
styrsystemfrågan.
Domstolsverket och LMV säger sig inte ha några större
invändningar mot FäDÄK:s beräkningar
av själva omläggningskostnaderna.
Bl. a. domstolsverket, CFD, LMV,
fastighetsbildningsmyndigheten i Katrineholms distrikt, länsstyrelserna i
Stockholms och Skaraborgs län och TCO-S anser att det blir dyrare och tar
längre tid att genomföra en totallösning av såväl inskrivningsväsendet som
fastighetsregistreringen om man väljer FÄDÄK:s lösning än om man omedelbart
genomför driftsystem 1.
FÄDÄK:s kalkyler kritiseras vidare i ett antal
detaljfrågor. Bl. a. domstolsverket och TCO-S påpekar att FADAK såvitt avser personaldimensioneringen
och löneläget utgår från föråldrat material. CFD, LMV och Svea hovrätt anmärker
att kostnaderna för att genomföra be-teekningsreformen i ett manuellt
inskrivningsväsende inte har vägts in i
Prop. 1977/78: 15 26
kostnaderna för FÄDÄK:s lösning. CFD konstaterar att
utvecklingskostnaden för ett nytt inskrivningssystem inte har tagits upp.
Detsamma gäller kostnaderna för nödvändiga förbättringar i ett manuellt inskrivningsväsende.
RRV anser att kostnaderna för systemdrift och underhåll har underskattats. Man
saknar kostnaderna för det reservregister som FADAK föreslagit och
utbildningskostnader. RRV anmärker även att det hade varit värdefullt om
beräkningar också utförts med utgångspunkt från ett oförändrat antal
inskrivningsmyndigheter. Enligt RRV hade det vidare varit av värde om
utredningen hade belyst nödvändigheten av att ta med de döda (avregistrerade)
fastigheterna i registret och de ekonomiska verkningarna om dessa inte tas med.
CFD och Svenska sparbanksföreningen anser att det finns
indirekta effekter av driftsystem 1 i jämförelse med FÄDÄK:s lösning såväl för
näringsliv som samhälle men medger att det är svårt att mäta dessa effekter i
monetära termer. CFD räknar dock med att besparingseffekterna för lantmäteriet
av driftsystem 1 över en 15-årsperiod kan uppgå till 105 milj. kr.
6.6 Val av lösning
6.6.7 Huvudalternativen
Flertalet remissinstanser motsätter sig den av FADAK
föreslagna lösningen att genomföra fastighetsregisterdelen av driftsystem 1 omedelbart
och skjuta ställningstagandet i fråga om ADB-teknisk lösning för
inskrivningssidan på framtiden. De som är kritiska mot FADÄK:s lösning förordar
att man genomför driftsystem 1 i dess helhet eller i vart fall ett system som
medger samtidig tillgång till fastighetsregister- och inskrivningsuppgifter.
Till den grupp som förordar driftsystem 1 hör Svea hovrätt, domstolsverket,
Uppsala tingsrätt, CFD, lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna i Uppsala och
Gävleborgs län, statens institut för byggnadsforskning, .statens planverk, LMV,
överlaiit-mätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gävleborgs
län, fastighetsbildningsmyndigheterna i Katrineholms och Köpings distrikt,
länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs och Kopparbergs län, Stockholms läns
landsting, Sollentuna, Täby och Uppsala kommuner, Sveriges föreningsbankers
förbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, SACO/SR, Svenska
sparbanksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks
tjänstemannaförening, Sveriges lantmätareförening samt ADB-beredningsgruppen
(dess majoritet).
FADÄK:s lösning biträds eller lämnas utan erinran av en
reservant i domstolsverkets styrelse, Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt,
Norrköpings tingsrätt. Jämtbygdens tingsrätt, kammarkollegiet, statskontoret.
Prop. 1977/78:15 27
SCB, bankinspektionen, överlanimätarmyndigheten i
Norrbottens län, jaslighetsbildniiigsniyndigheten i Ystads distrikt, Stockliolms
och Lidköpings kommuner, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund.
Svenska bankföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund. Auktoriserade
fastighetsmäklares riksförbund och en reservant i ADB-beredningsgruppen.
RRV för
fram ett tredje förslag. Enligt denna s. k. RRV-modell skapas separata ADB-system
för fastighetsregistret och inskrivningsregistret genom att såväl
fastighetsregisterdelen som inskrivningsregisterdelen bryts ut ur driftsystem
1. SACOtSR kan i andra hand tänka sig en sådan lösning. Nacka kommun och
Svenska kommunal-tekniska föreningen föreslår att de båda verksamhetsområdena
samtidigt förs över till skilda ADB-system. Även RSV förordar separata system
men anser att arbetet med system för inskrivningsväsendet bör sättas igång
omedelbart.
En mindre grupp bland remissinstanserna anser alt man bör
vänta med att föra över fastighetsregistret till ÄDB och i stället inleda
omläggningen till ÄDB med inskrivningsregistret. Till denna grupp hör över-lantmätarmyndigheten
i Väslernorrlands län, fastighetsbildningsinyndig-heten i Uppsala distrikt,
Umeå kommun. Svenska kommunförbundei och Arkitektförbundet. Sollentuna,
Lidingö, Nacka och Täby kommuner samt Svenska kommunal-tekniska föreningen kan
tänka sig denna lösning som alternativ till ett fullständigt genomförande av
driftsystem 1. Bl. a. Svenska kommunförbundet anser att man bör kunna använda
inskrivningsregisterdelen av driftsystem 1 för ändamålet.
Bl. a.
länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och
Lidingö, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner förordar att
driftsystem 1 eller något liknande integrerat system genomförs men vill regionalisera
systemet till länen eller annat antal regioner. Även LRF sätter i fråga om inte
vissa rationaliseringsvinster skulle uppnås om fastighetsregistret och
inskrivningsregistret integreras på länsnivå.
Statens
vägverk, försäkringsinspekiionen, LON, LO och Föreningen mellan ombudsmännen
hos Sveriges landshypoteksinstitution redovisar en öppen inställning till
frågan om vilket system som bör väljas. Föreningen delar dock FÄDÄK:s
bedömning att driftsystem 1 inle bör genomföras som rikssystem på
inskrivningssidan. Landslingsjörbundet och Föreningen Sveriges länsdatachefer
anser att frågan om val av ADB-teknisk lösning inte ännu är mogen att avgöras.
Förbundet åberopar att vissa aspekter beträffande registerkartan och
fastighetsregistrets organisation först bör studeras mera ingående medan
föreningen anser att förutsättningarna för ett regionalt alternativ bör belysas
före systemvalet.
Prop. 1977/78:15 28
6.6.2 FADAK:s lösning
Statskontoret anför mera principiella skäl för att FÄDÄK:s
lösning bör väljas. En långtgående funktionell och driftteknisk integration av
stora riksomfattande offentliga ADB-system bör undvikas. Sådana lösningar tar
enligt statskontoret lång tid att utveckla, är svåra att förändra och kan vid driftstörningar
medföra problem i flera samhällsfunktioner. Till detta kommer de speciella
problem som FADAK anfört i fråga om de långa omläggningstiderna för en
integrerad lösning. Med hänsyn till att terminallösningarna i driftsystem 1 har
visat sig ändamålsenliga och ger god service åt användarna biträder
statskontoret FÄDÄK:s förslag att man ur detta system bryter ut och använder
fastighetsregisterdelen.
Övriga
remissinstanser som förordar FADAK:s lösning eller lämnar den utan erinran
fäster som regel stor vikt vid tidsaspekten och kostnadsprioriteringen.
Kammarkollegiet finner sålunda att de tidsmässiga och finansiella problemen vid
en parallell omläggning till driftsystem 1 gör en prioritering nödvändig. SCB,
som framhåller att ett förbättrat fastighetsregister är mera angeläget för
statistikproduktionen än ett förbättrat inskrivningsregister, pekar på den
betydande tidsvinst som FÄDäK:s lösning
innebär jämfört med tidigare planer. Också bankinspektionen,
fastighetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt och Lidköpings kommun
framhåller tidsaspekten. Bankinspektionen uttalar att den väsentligen stöder
sitt ställningstagande på de överväganden som kommittén redovisat i sitt
betänkande. Det understryks att den slutliga prövningen av FÄDÄK:s förslag bör
ske med allt möjligt beaktande av att en reform även inom inskrivningsväsendet
är synnerligen angelägen. Sveriges domareförbund säger sig inte ha några
vägande anmärkningar mot FADäK:s bedömning
att man av tekniska och ekonomiska skäl bör dela upp reformen i två etapper och
först genomföra fastighetsregisterdelen. Domareförbundet liksom Stockholms
kommun och Sveriges advokatsamfund betonar dock att det är synnerligen
angeläget att övergången till ÄDB påskyndas på inskrivningssidan. Svenska bankföreningen
säger sig kunna instämma i FÄDAK :s förslag under den mycket bestämda
förutsättningen att de expeditionstider som gäller för inskrivningsväsendet
verkligen iakttas under den period som förestår innan en ADB-reform kan
genomföras även på det området. Bankföreningen befarar emellertid att
expeditionstiderna inte generellt kan bringas ned till vad som är föreskrivet.
I så fall bör en ADB-reform inom inskrivningsväsendet sättas i gång avsevärt
tidigare än år 1985.
6.6.3 Driftsystem 1
De remissinstanser som förordar att driftsystem 1
genomförs som rikssystem anför kritik på olika punkter mot den etappindelning
som FADAK föreslagit.
Prop. 1977/78: 15 29
Bl. a. domstolsverket, CFD, statens instnut för byggnadsforskning,
LMV och TCO-S bedömer FADÄK:s tidsplan för fastighetsregisterdelen som
orealistisk. Domstolsverket framhåller att ett uppskov på inskrivningssidan
inte frigör några personella resurser som kan forcera genomförandet av faslighetsregistersidan.
Genomförandetakten är i huvudsak avhängig av förhållanden på
fastighetsregistersidan såsom sambandet med registerkartan och beleckningsreformen.
Flera remissinstanser hävdar att FADÄK:s lösning innebär
en förlängning jämfört med driftsystem 1 av den samlade genomförandetiden för
båda verksamhetsområdena. Till denna grupp hör domstolsverket, CFD, LMV,
Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S,
SACO/SR, Svenska sparbanksföreningen, Stadshypoteks tjänstemannaförening och ADB-beredningsgruppen.
Dessa instanser anser också, tillsammans med lantbruksstyrelsen och statens
institut för byggnadsforskning, att en totalreform enligt FÄDAK:s modell blir
dyrare än en reform enligt driftsystem 1.
Domstolsverket, CFD och LMV medger att ett val av
driftsystem 1 innebär viss bindning till dagens teknik. Man framhåller
emellertid att detta argument kan användas mot varje teknisk lösning oberoende
av vid vilken tidpunkt den presenteras. CFD påpekar sålunda att det alltid
finns en ny teknik "om hörnet". FADAK:s synsätt skulle därför leda
till ett ständigt avvaktande.
De synpunkter som DASK har fört fram och FÄDAK åberopat rörande
samordning mellan stora statliga ADB-system är enligt domstolsverket och CFD
inte särskilt träffande i fråga om driftsystem 1, eftersom detta system är i
stort sett färdigutvecklat och fungerar i drift.
Domstolsverket, CFD, statens institut för
byggnadsforskning och LMV anser att man inte bör överdriva olägenheterna av de
beroenden mellan två skilda administrativa verksamheter som enligt FADAK blir
följden av driftsystem 1. Enligt dessa instanser finns det större anledning
att peka på sambanden mellan fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet.
Ett exempel på detta samband är att samma fastighetsbegrepp används på båda
verksamhetsområdena.
Domstolsverket, Uppsala tingsrätt, CFD, LMV och Svenska
sparbanksföreningen anser att FÄDÄK:s farhågor för tillgängligheten, tillförlitligheten
och säkerheten i driftsystem 1 vederläggs av de positiva erfarenheterna som
Uppsalaförsöket har gett i dessa hänseenden. Även Svea hovrätt, lantbruksstyrdsen,
statens planverk, länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs och Kopparbergs län,
Uppsala kommun. Svenska försäkringsbolags riksförbund samt TCO-S erinrar om de
goda erfarenheterna från Uppsalaförsöket.
Åtskilliga remissinstanser anser att FADAK har
undervärderat nyttan av att ha samtidig tillgång till uppgifter ur
fastighetsregistret och inskrivningsregister. Till denna grupp hör
domstolsverket, Uppsala tings-
Prop. 1977/78:15 30
rätt, CFD, lantbruksstyrelsen, statens planverk, LMV,
länsstyrelsen i Uppsala län. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sollentuna,
Stockholms, Enköpings och Uppsala kommuner, TCO-S, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sveriges lantmätareförening.
Länsstyrelserna
i Uppsala och Kopparbergs län samt ADB-beredningsgruppen betonar
inskrivningsuppgifternas betydelse för samhällsplaneringen.
Domstolsverket,
CFD oeh LMV anser att den kostnadsutveckling som DASK och FADAK har förutsett
talar för att man snarast genomför driftsystem 1. Utvecklingskostnader och
personalkostnader blir nämligen allt högre.
Enligt
domstolsverket kan den osäkerhet som enligt FADAK råder i fråga om behovet av
datorutrustning i ett fullt genomfört driftsystem 1 inte vara större än den
osäkerhet som vidlåder FADAK :s lösning i detta hänseende. 1 FÄDÄK:s alternativ
skati nämligen en i dag okänd teknik komma till användning på
inskrivningssidan. Enligt domstolsverket utgör det datorbehov som FADAK angett
för driftssytem 1 den övre gränsen på utrustningssidan.
Uppsala
tingsrätt, Svea hovrätt, TCO-S och SACO/SR framhåller den förbättrade
arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen under Uppsalaförsöket till stöd för
att man nu bör genomföra en samlad reform enligt driftsystem 1.
Domstolsverket,
LMV, TCO-S och Sveriges lantmätareförening underslryker att FADAK:s lösning
innebär svårigheter för inskrivningsmyndigheterna när beteckningsreformen
genomförs,
CFD
framhåller att regelsystemet på det område som berörs av fastighetsdataprojektet
är stabilt. Det finns därför inte anledning att befara vare sig att
datoriseringen skulle komma att hindra lagstiftningen eller att lagstiftningen
skulle medföra systemtekniska svårigheter.
Domstolsverket
och CFD framhåller att, om man av resursskäl vill gå lugnare fram, det är bättre
att välja att genomföra driftsystem 1 i lämpligt tempo än att välja FÄDÄK:s
lösning.
Enligt
Svea hovrätt är det en väsentlig nackdel med FADAK :s förslag att man går
miste om de kostnadsbesparingar och rationaliseringsvinster som driftsystem 1
innebär.
Enligt
domstolsverket kan de nackdelar som FADAK har hävdat gentemot driftsystem 1 så
gott som genomgående anföras också mot det förslag som FADAK har lagt fram.
Samtidigt går flera fördelar som står att vinna med driftsystem 1 förlorade, om
FÄDÄK:s lösning väljs. Verket sammanfattar sitt förord för driftsystem 1 på
följande sätt.
Driftsystem 1 ger möjligheter till snabb reformstart,
kortare genomförandetid, bättre garantier för tiUgänglighet och säkerhet och
säkrare kostnadsuppskattningar. Systemet bygger på väl beprövad teknik och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 15 51
medger en väsentligt bättre service åt såväl
registermyndigheter som andra registeranvändare. Emedan driftsystem 1 slutligen
redan vid en måttlig ärendeutveckling kan genomföras och drivas under en 15-årsperiod
till kostnader som väsentligt understiger de som följer av FäDÄK:s förslag, vill domstolsverket
med bestämdhet hävda att driftsystem 1 bör genomföras.
Övriga remissinstanser som förordar driftsystem 1 före FÄDÄK:s
lösning anför i huvudsak liknande synpunkter.
6.6 A RRV-modellen
RRV framhåller inledningsvis att DÄSK:s och FÄDÄK:s
principiella syn på systemutveckling och samordning inte är direkt tUlämplig på
fastighetsdatasystemet, eftersom systemutvecklingen där är i stort sett avslutad.
I övrigt delar RRV i väsentliga hänseenden den bedömning FÄDAK har gjort av
möjligheterna att genomföra driftsystem 1 enligt de planer som CFD har angett.
Enligt RRV innebär driftsystem 1 att två skUda administrativa verksamheter med
sinsemellan olika krav har integrerats med varandra. Integreringen innebär att
systemutveckling, genomförande, registerutnyttjande, datordrift och
systemunderhåll är gemensamma för båda registerdelarna. Vidare har den medfört
att fastighetsregisterdelen har fått en högre teknisk ambitionsnivå än nödvändigt
eftersom inskrivningsväsendet, som kräver snabbare dataåtkomst, har styrt
utformningen av hela systemet. Ett gemensamt system som driftsystem 1 skapar
inte förutsättningar för ett naturligt systemägar-skap. Utveckling och drift
måste läggas på en tredje part med egen intressesfär. Detta skapar ett avstånd
mellan utvecklare och användare. Slutligen medför systemintegreringen en mycket
långsiktig bindning i en gemensam systemstruktur, som begränsar
handlingsfriheten vad gäller regelsystemet och arbetsprocesserna.
RRV förordar mot denna bakgrund en principiell uppdelning
av fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i två skilda system. FADAK
bryter ut FR-delen ur driftsystem 1 och får på kort tid och till låg kostnad
ett nytt, till stora delar redan utprovat system. På samma sätt bör man enligt
RRV kunna bryta ut även IR-delen ur driftsystem 1 till ungefär motsvarande
kostnad. Härigenom får man ett system för fastighetsregistreringen och ett för
inskrivningsväsendet. Flera av FADÄK:s mål nås härigenom på kortare tid och
till lägre systemul-vecklingskostnader än om man utvecklar nya, skilda system.
Förslaget ger även valfrihet i framtiden i fråga om organisation och
förläggning av utvecklingsarbete och drift. Reformbehovet är stort även på
inskrivningssidan. Intäkterna är nästan helt koncentrerade dit. Detta talar
enligt RRV för att man genomför reformen på inskrivningssidan parallellt med,
men åtskilt från fastighetsregistersystemet.
Prop. 1977/78:15 32
6.7 Centralisering/regionalisering
Statskontoret och RSV ansluter sig uttryckligen till FÄDÄK:s
bedömning att ADB-systemet för fastighetsregistreringen bör utformas som ett
centralt system. Statskontoret åberopar ekonomiska och driftsmässiga aspekter
som skäl för sitt ställningstagande. Skulle en regionaliserad lösning
övervägas är det enligt statskontoret länsdatorerna för folkbokföring/beskattning
som närmast kommer i fräga. En sådan samordning finner dock statskontoret
olämplig bl. a. därför att det är svårt att i tiden samordna starten av de båda
systemen. De principiella skäl som kan anläggas mot en integrering av flera
stora statliga ADB-system kan för övrigt enligt statskontoret riktas också mot
en integrering av detta slag. Statskontoret anser att det f. n. inte står andra
regionala ADB-lösningar tUl buds med rimlig grad av lönsamhet. LON har på de
grunder som anförts av FADAK inte något att erinra mot FADÄK:s uppfattning att
fastighetsdatasystemet inte lämpligen kan anknytas till länsdatorerna eller
till något annat antal regioner. Det hade dock enligt LON underlättat
bedömningen om kommittén närmare redogjort för de beräkningar som ligger bakom
dess stäUningstagande i regionaliseringsfrågan.
CFD framhåller att driftsystem 1 även vid central drift
innebär att datavolymerna i systemet delas upp i ett antal separata delar,
regioner. Dessa kan hanteras oberoende av varandra, vilket ger högre tillgänglighet
för användarna av systemet. Driftsystem 1 är vidare utformat så att man när som
helst under uppbyggnadsskedet också i fysisk mening kan regionalisera driften
av systemet, dvs. förlägga driften till skilda datoranläggningar. Den interna regionaliseringen
medför dessutom att, om man så önskar, även vid central drift riksåtkomst av
fastighetsuppgifter kan förhindras. En fysiskt regionaliserad drift medför
enligt CFD högre kostnader framför allt för teknisk utrustning och
driftpersonal. För det fall att likväl en sådan regionaUsering skulle övervägas
fäster CFD uppmärksamheten på ett uttalande av DASK, enligt vilket man redan
vid 23 regioner uppnår de flesta av fördelarna med regionaliserad drift.
Åtskilliga
remissinstanser uttalar sympatier för en regionaliserad drift av
fastighetsdatasystemet. Till denna grupp hör lantbruksnämnden i Kopparbergs
län, statens institut för byggnadsforskning, överlantmälar-myndigheterna i
Malmöhus och Norrbottens län, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs län, Sollentuna, Lidingö,
Södertälje, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner. Svenska kommunal-tekniska
föreningen samt Föreningen Sveriges länsdatachefer. Överlanimätarmyndigheten i
Malmöhus län, länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt
Föreningen Sveriges länsdatachefer pekar härvid på möjligheten att utnyttja
länsdatorerna för folkbokföring/beskattning. Överlanimätarmyndigheten, som
anser att det finns en inte obetydlig överkapacitet i läns-
Prop. 1977/78:15 33
styrelsernas datorer, utgår från att
systemutvecklingsarbetet sker centralt även om regionalt placerade datorer utnyttias.
Ett regionalt system breddar det regionala ADB-kunnandet. Det för användarna
närmare datorn och underlättar kommunikationen mellan användarna och
datapersonalen. Kostnaderna för överföringen mellan terminaler och dator
minskar. Speciell registeranvändning för viss region bUr möjlig. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län förordar att de tidigare riksdagsbesluten om central
dataanläggning omprövas mot bakgrund bl. a. av den regionali-serade registerföringen
för folkbokföring och beskattning, den regionala och lokala samhällsplaneringens
behov samt fördelarna av att sprida riskerna för driftstörningar på flera
mindre enheter. Svenska kommunaltekniska föreningen anser att det, innan
slutligt beslut fattas, bör klargöras hur en uppdelning av driftsyslem I i
regionala system skulle påverka det samordnade fastighetsdatasystemets
tillförlitlighet. Även Föreningen Sveriges länsdatachefer kräver förnyad
utredning i systemvalsfrågan. Föreningen saknar en kalkyl över ett
samutnyttjande av de regionala länsdatorerna för fastighetsregistrering,
folkbokföring och beskattning i förhållande till den centrala systemlösning
som FADAK förordat från ekonomiska utgångspunkter. Föreningen erinrar om ett
regionall systems fördelar ur beredskaps- och krigssynpunkt, de centrala ADB-systemens
tendens att öka de centrala beslutsfunktionerna samt datainspektionens och
konstitutionsutskottets uttalanden att regionala system från
integritetssynpunkt är att föredra framför centrala. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län anser att regionaUsering, med hänsyn till lerminaltekni-ken, inte medför
särskilda fördelar för registerverksamheterna. Länsstyrelsen anser dock att
man mera ingående borde ha utrett ett regiona-liserat alternativ från andra
aspekter.
6.8 Integritetsfrågor
FADAK har inte närmare behandlat frågan om vilka
verkningar som ADB-syslem inom fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet kan få för den enskildes personliga integritet. Frågan har
däremot uppmärksammats av en del remissinstanser.
Datainspektionen, som har uppfattat remissen som en
begäran om yttrande enligt 2 § datalagen (1973: 289) dvs. sådant yttrande som
skall inhämtas innan regeringen eller riksdagen beslutar om inrättande av
personregister , har inskränkt sig till en bedömning av det fastighetsregister
som föreslagits av FADAK. Inspektionen konstaterar att detta register blir ett
personregister enligt datalagen eftersom ägares namn och personnummer avses
ingå. Med hänsyn till fastighetsregistreringens ändamål finner inspektionen
det uppenbart att de uppgifter som föreslås ingå i registret måste finnas där.
Inte någon av uppgifterna är hemlig enligt sekretesslagen. Tvärtom är syftet
med registreringen att ge
3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 15
Prop.
1977/78:15 34
offentlighet åt fastighetsförhållandena. Enligt
inspektionen innebär datoriseringen av fastighetsregistreringen, för dess
egentliga ändamål, inte risk för otillbörligt intrång i personlig integritet.
Härav följer enligt inspektionen att frågan om centralisering eller regionalisering
av datordriften saknar betydelse från integritetssynpunkt. Däremot får samordningen
mellan fastighetsregistreringen och andra ADB-register betydelse för frågor om
personlig integritet. Den samköming av ADB-register som FADAK förordat är
enligt inspektionen från integritetssynpunkt att föredra framför tekniskt
samutnyttjande. Den underlättar nämligen möjligheterna att pröva varje tUlämpad
samköming enligt datalagen. Särskilt den samköming av fastighetsregistret mot
andra ADB-register som förutses för samhällsplaneringsändamål kan medföra
integritetsrisker. Inspektionen åberopar sin skrivelse till regeringen den 11
september 1975 om användningen av koordinatuppgifter i samband med uppgifter
från länsstyrelsernas s. k. personband.
Avslutningsvis anser datainspektionen att
säkerhetsåtgärderna i samband med fastighetsregistret, vilka i första hand
avser att säkerställa störningsfri drift, är tillfyUest från
integritetssynpunkt. Detta gäller i vart fall så länge samköming med andra, sekretesskyddade
eller integri-tetskänsliga register inte äger rum.
Integritetsfrågor
berörs även av statens institut för byggnadsforskning, Stockholms kommun, TCO-S
och SAF/Industriförbundet. Institutet anser att integritetsfrågorna på detta
område bör vara mindre kontroversiella eftersom det inte rör sig om så många
personanknutna uppgifter. Stockholms kommun förutsätter att ADB-systemet för
fastighetsregister och inskrivningsregister byggs upp så att det kan godkännas
av datainspektionen med hänsyn till den personliga datasäkerheten. Enligt TCO-S
utgör driftsystem 1 inte någon fara för den personliga integriteten. Ett
utnyttjande av fastighetsdata ihop med andra data exempelvis vid planering kan
dock medföra att integritetsfrågan måste prövas. TCO-S anser att en sådan
prövning bör hänskjutas till utredningen (Ju 1976: 05) om översyn av
lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. och inte utgöra något
hinder mot att införa ÄDB enligt driftsystem 1. SAF/Industriförbundet är oroade
från integritets- och säkerhetssynpunkt av följderna av koordinatsättningen av
fastigheterna. Motsvarande gäller planerna på att bygga upp ett ADB-lagt
basregister över fastigheter som ett samordningsinstrument för samhällsplanering
och statistikproduktion. Enligt de båda organisationerna har
integritetsproblemen för fastighetsdatasystemets del ännu inte behandlats på
ett slutligt, godtagbart sätt. Detta gäller särskilt det koordinatsatta
personbandet. Organisationerna anser att de koordinatsatta personband som har
försöksvis upprättats för tre län inte bör tillåtas.
Prop. 1977/78:15 35
6.9 Genomförandefrågor m.m.
6.9.1 Beleckningsreformen
Flera remissinstanser framhåller de svårigheter som
uppstår för inskrivningsmyndigheterna om fastighetsbeteckningsreformen skall
genomföras i ett manuellt system. Domstolsverket räknar med att inskrivningsmyndigheterna,
om FÄDÄK:s förslag genomförs, måste sortera om uppläggen i de manuellt förda fastighetsböckerna
enligt de nya beteckningarna. Till dessa inledande svårigheter kommer att man
vid informationssökning i fastighetsböckerna och vid utskrift av gravationsbevis
i stor omfattning blir tvungen att använda korslistor i det dagliga arbetet.
Detta beror på hänvisningarna mellan olika fastighetsupplägg. Domstolsverket
framhåller att enbart kostnaderna för klistring och omsortering av
fastighetsuppläggen av CFD har för hela landet beräknats till ca 5 milj. kr.
Även Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt och överlantmätarinyndigheten i
Västmanlands län erinrar om det merarbete som vållas inskrivningsmyndigheterna
om reformen genomförs i enlighet med vad FADAK föreslagit.
Nacka kommun anser att en försening av beteckningsreformen
inte kan få några negativa effekter.
Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt gör
gällande att beteckningsreformen är dyr och onödig samt att den bör omprövas.
LRF förutsätter att det system som kommer att genomföras
för landet kommer att vara anpassat till de krav som riksförbundet, de kulturvårdande
instanserna och framför allt de berörda fastighetsägarna har fört fram i
beteckningsfrågan. Riksförbundet säger sig inte i betänkandet ha funnit något
som motsäger en sådan lösning av systemet.
6.9.2 Registerkartan in. m.
FADAK har inte närmare behandlat sambandet mellan
fastighetsregistrets tre beståndsdelar det skrivna fastighetsregistret,
registerkartan och aktarkivet och dess inverkan på en omläggning till ADB.
Detta ämne uppmärksammas dock av flera remissinstanser.
LMV framhåller att registerkartefrågan i betydande grad är
en fråga för sig. Den skulle ha blivit aktuell även om en teknisk reform av det
skrivna registret inte hade varit förestående. Visst samband föreligger dock,
bl. a. när det gäller avgränsningen av det skrivna registrets resp.
registerkartans innehåll. Den tekniska reformen av det skrivna registret
fordrar emellertid inte att tekniska reformer samtidigt vidtas också
beträffande registerkartan. Däremot kräver fastighetsbeteckningsreformen, som
löper samtidigt med registerreformen, att de nya beteckningarna på något sätt
antecknas på den gamla kartan. 1 praktiken torde beleckningsreformen ofta komma
att utgöra ett incitament till en helt
Prop.
1977/78:15 36
ny karta. Registerkartearbetet liksom genomförandet av
fastighetsregisterreformen i övrigt bör enligt LMV så långt möjligt samordnas
med den allmänna kartläggningen och kommunernas primärkartearbete. För att
kartarbeten inte skall låsa reformarbetet bör registerkarta enligt äldre regler
få föras övergångsvis. Vid fastighetsregisterreformen behöver då på kartan
endast införas beslutade ändringar av fastighetsbeteckningar samt göras sådana
andra följdarbeten som sammanhänger med de ändrade beteckningarna. Det är inte
möjligt att, innan kartplaner upprättats, närmare uppskatta kostnaderna för
registerkartearbetena. LMV understryker att fastighetsbildningslagen (1970:
988), anläggningslagen (1973: 1149) och ledningsrättslagen (1973: 1144) har
medfört ett mycket kraftigt tryck när det gäller att förnya registerkartorna.
Det finns ett mycket betydande uppdämt behov av om- och nyritning av registerkartor.
Beteckningsreformen föranleder under alla omständigheter att ändrade
fastighetsbeteckningar måste införas på kartorna. En satsning på
registerkartorna är därför ofrånkomlig. LMV anser dock att de positiva
effekterna för såväl fastighetsregistreringen som de verksamheter som använder
registerkartan väl uppväger de ökade kostnaderna.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län påpekar att
fastighetskartan i vissa delar av länet på grund av ägosplittringen inte har
kunnat ajourföras och betonar att det är angeläget att medel ställs tUl
förfogande för anskaffande av kartunderlag. Sollentuna kornmun anser att
utformningen av den framtida registerkartan bör fixeras innan en överföring av
det skrivna registret kommer till stånd och att registerkartan bör upprättas i
takt med reformen i övrigi. Uppsala kommun anger att den ekonomiska kartan
såvitt avser faslighetsbeteckningarna bör revideras i takt med övergången till ÄDB.
Detta bör vara möjligt vid en lugnare över-föringstakt än den som FADAK har
föreslagit. Också länsstyrelsen i Stockholms län, Täby och Umeå kommuner.
Svenska kommunförbundet och Sveriges lantmätareförening finner det angeläget
att registerkartor upprättas i takt med reformen i övrigt. Landsiingsförbundet
beklagar att FADAK ej haft i uppgift att utreda hur registerkartan skall
inordnas i genomförandet.
Svenska kommunal-tekniska föreningen, som också anser att
registerkartan bör upprättas i takt med reformen i övrigt, betonar att frågeställningar
om innehåll och utformning av registerkartan, aktbeteck-ningssystem, tUlgång
till arkivakter m. m. ännu inte är slutiigt lösta. Enligt föreningen måste ett
ställningstagande grundat på en samlad bedömning komma till stånd innan beslut
fattas om övergång till ADB-baserat fastighetsregister.
Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner anför
liknande synpunkter.
Prop. 1977/78:15 37
6.9.3 Andra genomförandefrågor
LMV räknar med att det tar 1,52 år att genomföra
beteckningsreformen i en normalkommun. För att denna reform inte onödigtvis
skall påverka starten av omläggningsarbetet till ÄDB bör den drivas på bred
front genom att flera fastighetsregistermyndigheter arbetar parallellt och
samtidigt i flera kommuner. Beslut om traktnamn och traktindelning för det
inledande skedet kan föreligga i takt med den tidsplan som LMV bestämmer.
Planen innebär att reformarbetet börjar i Gävleborgs län hösten 1977 och i
Stockholms län våren 1978. Under budgetåret 1977/78 bör koncentrerade
förberedelseåtgärder i form av beteckningsreform m. m. påbörjas i ytterligare
något län. Innan turordningen och tidsplanen utformas ytterligare bör LMV och CFD
ha överläggningar med berörda kommuner och länsstyrelser. Önskemålen att
genomföra reformen inom expansiva områden har varit vägledande för den turordning
som gällt hittUls. Dessa bör enligt LMV fortfarande tillmätas stor vikt. Vidare
bör intresset av samordning med revideringen av den ekonomiska kartan vägas in
vid bedömningen. LMV räknar med att den organisation som krävs för
reformarbetet är fullt utbyggd vid årsskiftet 1978/79. Det kommer då att
behövas ca 100 personår, varav 70 avser registerkunnig personal.
Även överlantmätarmyndigheterna i Malmöhus och
Västmanlands län, länsstyrelsen i Malmöhus län samt Helsingborgs och Lunds
kommuner förordar att genomförandet sker först i storstadsområdena. Överlanimätarmyndigheten
i Malmöhus län framhåller att rationaliseringseffekterna av en övergång till
ADB torde vara störst inom områden med stor fastighetsbildningsverksamhet.
Informationsmängden i registret ökar nämligen snabbast där.
Umeå kornmun och Svenska konimunförbundet anser att
registerreformen med hänsyn till fastighetsbeteckningsreformen bör genomföras
i långsammare takt än FADAK föreslagit. Kommunförbundet tilllägger att takten
även bör påverkas av kravet pä att registerkartorna upprättas eller förbättras
parallellt. Svenska kommunal-tekniska föreningen anför motsvarande synpunkter.
Enligt TCO-S bör reformgenomförandet inte foreeras. SACO/SR förutsätter att
förändringarna för tingsnotarier och andra jurister noggrant utreds innan en
övergång till ÄDB sker inom inskrivningsväsendet.
Täby kommun föreslår att CFD utför beredningsarbetet i
fråga om de nuvarande registren med hjälp av mikrofilmkopior av registren.
6.10 Organisatoriska frågor
CFD och statens vägverk biträder FÄDAK:s förslag att den
maskinella driften av fastighetsdatasystemet bör föras över från DAFA till CFD.
CFD anser att ett övertagande bör ske oavsett vilken ADB-teknisk
Prop. 1977/78:15 38
lösning som väljs. Maskinbearbetningarna i
fastighetsdataprojektet ställer enligt CFD stora krav på att utrustning och
databaser är tillgängliga och i oavbruten funktion under kontorstid. De lämpar
sig inte att lämna ut till en servicebyrå. CFD beräknar den anslagsmässiga
vinsten av ett övertagande till 900 000 kr. I anslutning härtUl framhåUer CFD
att DAFA inte funnit det möjligt att installera det styrsystem AROS/ ROSAM som CFD
önskar. De tekniska och ekonomiska konsekvenserna skulle bli betydande om CFD
skulle tvingas använda det hittUls brukade styrsystemet IMS. Enligt DAFA skulle
allvarliga konsekvenser inträda för DAFA om FÄDÄK:s förslag genomförs. Den framtida
produktionen kan då visa sig för låg för att ekonomiskt motivera en filial av
nuvarande storlek i Gävle. DAFA anser det från tekniska, ekonomiska och driftmässiga
synpunkter vara mest rationellt för statsverket alt DAFA även i fortsättningen
står för maskindriften av fastighetsdatasystemet.
FADAK har
föreslagit att huvudansvaret för uppläggandet av nytt fastighetsregister Uksom
nu bör ankomma på LMV. CFD bör enligt FADAK behålla ansvaret för driften av
fastighetsregistersystemet samt för system- och utvecklingsarbetet.
Statskontoret betonar att det är angeläget att LMV har det övergripande
ansvaret för en reform enligt FADAK :s förslag och anser att frågan om den
slutliga organisationen för den centrala funktionen snarast bör tas upp till
närmare prövning. Statskontoret menar att man i första hand bör överväga att
förlägga denna funktion till LMV. RRV framhåller att en uppdelning av fastighetsdatareformen
i två skilda system skulle ge ökade möjligheter att låta LMV och domstolsverket
svara var för sin del av reformen. Överlanimätarmyndigheten i Norrbottens län
anser att CFD bör inordnas i LMV redan innan omläggningsarbetet sätter igång.
Statskontoret,
LMV, Sollentuna, Täby, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner.
Svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges lantmätareförening delar FÄDÄK:s
uppfattning att statsmakterna snarast möjUgt bör ta ställning till vilka
kommuner som i fortsättningen skall ha egna fastighetsregistermyndigheter. Bl.
a. statskontoret framhåller att denna fråga är av stor betydelse för det
praktiska genomförandet av ADB-reformen. LMV anser att det bör ankomma på
verket att, efter samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner, utreda
frågan. Denna kan då på lämpligt sätt samordnas med reformarbetet i övrigt. Överlantmätarinyndigheten
i Norrbottens län pekar på att goda erfarenheter föreligger inom länet när det
gäller att överlåta all fastig-hetsregistrer.ing till länsstyrelsen. Solleniuna
kommun anser däremot att starka skäl talar för fortsatt kommunalt
huvudmannaskap för fastighetsregistreringen.
En del remissinstanser kritiserar FÄDAK:s avvisande inställning
till tanken på att slå samman fastighetsbildnings- och
fastighetsregistrerings-verksamheterna till en myndighet. Enligt Umeå kommun
och Svenska
Prop. 1977/78:15 39
kommunförbundet bör fastighetsregistreringen utföras av
fastighetsbildningsmyndigheterna. Täby kommun har goda erfarenheter av en
sådan samordning och föreslår att frågan utreds ytterligare. Landstingsförbundet
påpekar att en rationell lösning av fastighetsregistreringen kräver att
sambandet mellan fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen beaktas.
Svenska kommunal-tekniska föreningen anser i likhet med FADAK att
verksamhetsområdena för fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen bör
anpassas till varandra. LMV upplyser att man i samråd med bl. a. Svenska
kommunförbundet bedriver ett utvecklingsarbete för att rationalisera
förrättningsarbetet och ömsesidigt anpassa verksamheterna vid fastighetsbildningsmyndigheterna
och fastighetsregistermyndigheterna till varandra. Syftet är att så effektivt
som möjligt kunna utnyttja de reformer som förestår. Om detta
utvecklingsarbete visar att det finns anledning att aktualisera
organisationsfrågan kommer LMV att göra det. LMV framhåller att valet mellan
driftsystem 1 och FADÄK:s förslag inte binder organisationsfrågan. Södertälje
kommun anser att byggnadsnämndens kompetens i frågor om fastighetsbildning och
fastighetsregistrering bör omfatta hela kommunen.
Solleniuna, Lidingö och Göteborgs kommuner anser att det
måste klarläggas hur kostnaderna skall fördelas mellan stat och kommun när ADB-reformen
genomförs i en kommun med egen fastighetsregistermyndighet. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län förutsätter att sådana kommuner såvitt möjligt inte
belastas med ökade kostnader för omläggning till ÄDB.
Statens planverk tar upp frågan om man på sikt bör föra
samman fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet länsvis under en och
samma administrativa ledning. Planverket menar att en sådan åtgärd skulle ge
rationaliseringsvinster. Åtgärden framstår som motiverad när ett gemensamt
informationssystem har skapats för de båda verksamhetsområdena. Svea hovrätt
är inne på samma linje och framhåller att frågan om ett samordnat system för
fastighetsregistrering och inskrivningsväsende bör ses i ett längre perspektiv
där en gemensam organisation kan aktualiseras för de båda verksamhetsgrenarna.
Även länsstyrdsen i Skaraborgs län anför sådana synpunkter.
Sveriges domareförbund behandlar frågan om det framtida
antalet inskrivningsmyndigheter. Förbundet betonar att det är betydelsefullt
att allmänhetens kontakt med inskrivningsmyndigheterna inte försvåras. Behovet
av service bör därför i hög grad få vara bestämmande när antalet myndigheter
fastställs. Kostnaderna för att behålla flera inskrivningsmyndigheter än de 55
som FADAK skisserat bör enligt förbundet vara förhållandevis små. Även hänsyn till
personalen och notarieutbildningen talar enligt förbundet för att ett större
antal inskrivningsmyndigheter behålls.
Prop. 1977/78:15 40
6.11 Uppsalaförsöket
En reservant i domstolsverket. Bollnäs tingsrätt, Jämlbygdens
tingsrätt, RRV, Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska bankföreningen,
Sveriges fastighetsägareförbund. Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution
samt en reservant i ADB-beredningsgruppen förordar att försöksverksamheten med
drift med rättsverkan på inskrivningssidan i Uppsala län bör upphöra, om FÄDAK
:s förslag genomförs. Även statskontoret sätter i fråga om inte inskrivningsdelen
av Uppsalaförsöket bör avslutas om man väljer FÄ-DÄK:s lösning. Det skäl som i
första hand åberopas i denna del är att man bör undvika splittring under lång
tid i olika system. RRV föreslår att vid en återgång till manuellt förfarande
vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala den nuvarande arbetsorganisationen
försöksvis behålls i syfte att skaffa underlag för en bedömning av
möjligheterna till beslutsdele-gering också i landet i övrigt.
Svea
hovrätt, domstolsverket (majoriteten), Stockholms tingsrätt, Uppsala
tingsrätt, CFD, lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnden i Uppsala län, överlanimätarmyndigheten
i Uppsala län, LMV, fastighetsbildningsmyndigheten i Östhammars distrikt,
länsstyrelsen i Uppsala län, Enköpings och Uppsala kommuner, Sveriges
domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers förbund,
SACO/SR (med tvekan), LO, Sveriges lantmätareförening samt ERU förordar
fortsatt försöksverksamhet vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala tingsrätt,
även om FÄ-DAK:s lösning väljs. Uppsala tingsrätt anser att den samlade kunskap
och rutin som personalen vid tingsrätten har förvärvat under försöksverksamheten
är en så viktig tillgång när det gäller att genomföra driftsystem 1 eller något
annat system i hela landet att det skulle vara en allvarlig misshushållning med
mänskliga resurser om man nu lägger ner försöksverksamheten. CFD anser att de
positiva erfarenheterna av Uppsalaförsöket och användarnas negativa
inställning till en återgång till ett manuellt system talar för att
verksamheten med driftsystem 1 i Uppsala bör fortsätta. De
rationaliseringsvinster som man då gör täcker väl de extra kostnaderna för
fortsatt drift. Genomförandetiden för FÄ-DÄK:s förslag påverkas inte av
Uppsalaförsöket. Det medför inte heller några problem av teknisk natur. Härtill
kommer enligt CFD att man vinner ett bevarat systemkunnande och undviker nya
systemutvecklingskostnader om man längre fram vill ta med inskrivningsdelen av
driftsystem 1. ERU anger att fortsatt drift i Uppsala kan ge ett underlag för
att bedöma användbarheten av ett ADB-baserat inskrivningsregister för bl. a.
forskning.
DAFA, som
inte tar ställning i nedläggningsfrågan, framhåUer att en nedläggning av
inskrivningsdelen på sikt kan medföra att de kunskapsresurser som byggts upp
på främst utvecklingssidan utarmas om
Prop.
1977/78:15 41
man inte omedelbart tar dem tillvara för det fortsatta
arbetet med att utveckla ett ADB-system för inskrivningssidan. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, som inte heller uttalar sig direkt i nedläggningsfrågan, anser
att en återgång till manuellt system skulle innebära att nedlagda kapitalresurser
förslösas.
6.12 Rationaliseringsåtgärder inom det manuella systemet
på inskrivningssidan
Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och RRV uttalar sig
till förmån för FÄDÄK:s förslag att beslutsfunktioner bör delegeras till icke
rätts-bildad personal också inom ramen för ett manuellt inskrivningsväsende.
SACO/SR anser frågan komplicerad och erinrar om dess belydelse för
tingsnotariernas utbildning.
Stockliolms
tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Jämlbygdens tingsrätt, bankinspektionen och
Svenska bankföreningen biträder förslaget att inskrivningsmyndigheterna ges
tillgång till fastighetstaxeringslängderna för att undvika onödigt
kompletteringsarbete.
Stockholms
tingsrätt, Falu tingsrätt. Jämtbygdens tingsrätt och Svenska bankföreningen
förordar att standardiserade ansökningsblanketter används i ökad utsträckning.
Bankinspektionen
framhåller att ytterligare åtgärder inom del manuella systemet bör sättas in
med kraft och snabbhet. Inspektionen understryker betydelsen av en aktiv
chefsfunktion när det gäller att planera och organisera inskrivningsarbetet
samt disponera personalen. Statskontoret anlägger liknande synpunkter och
framhåller att man allt efter som ÄDB införs inom fastighetsregistreringen
skulle kunna förtrycka gemensamma fastighetsdata åt inskrivningsmyndigheterna
med hjälp av ADB. Även RRV framhåller att ett genomförande av FADAK:s förslag
inte får innebära att den nuvarande verksamheten på inskrivningssidan bedrivs
oförändrad. Bristerna hänför sig enligt RRV inte bara till tekniken utan även
till arbetsorganisationen. Flera av bristerna måste rättas till också för att
ett ADB-system skall fungera. RRV pekar på några faktorer som nämnts i en
promemoria som upprättats av RRV den 3 september 1976 om
inskrivningsmyndigheternas expeditionstider. Till sådana faktorer hör bättre
arbetsledning, flexiblare personalutnyttjande, enhetligare arbetsrutiner samt
sanering av fastighetsböckerna. Enligt RRV:s uppfattning bör en viktig roll
kunna fyllas av den arbetsgrupp för översyn av inskrivningsmyndigheternas
organisation och arbetsrutiner som tUlsatts av domstolsverket. Även Sveriges
domareförbund anser att rationaliseringsvinster fortfarande kan göras i det
manuella systemet. Förbundet tror dock inte att några väsentliga förändringar
av arbetsmetoder och arbetsmiljö går att åstadkomma i ett fortsatt manuellt
system. SACO/SR finner att de åtgärder som FÄDAK föreslagit endast i begränsad
omfattning kan avhjälpa bristerna vid inskrivningsmyndigheterna.
4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 15
Prop. 1977/78:15 42
7 RRV-modellen. Vissa lönsamhetsheräkningar m. m.
7.1 RRV-modellen
Vid beredningen inom regeringskansliet har den av RRV
förordade lösningen att både FR och IR bryts ut ur driftsystem 1 och drivs som
separata system undersökts närmare. Överläggningar har därvid hållits mellan
företrädare för justitiedepartementet, domstolsverket, CFD och LMV för att reda
ut vilka ändringar i registerinnehållet och vilka ändrade
systemförutsättningar i övrigt som RRV-modellen skulle medföra i förhållande
till driftsystem 1.
Undersökningen
av RRV-modellen har utgått från följande grundläggande förutsättningar:
FR och IR bryts
ut ur driftsystem 1 och drivs som separata system
FR och IR byggs
upp parallellt
FR och IR drivs
till en början vid samma datacentral
de tekniska
systemen i driftsystem 1 utnyttjas om det inte strider mot principen om
separata system för FR och IR.
Enligt den undersökning som har verkställts bör FR och IR
även i RRV-modellen ha i stort sett samma innehåll som i driftsystem 1 och som FADAK
har förutsatt i sina överväganden. Även ADB-systemens utformning i övrigt bör i
möjlig mån överensstämma med driftsystem 1. Detta gäller exempelvis det s. k. endagsintervallet.
Däremot blir det nödvändigt att kopiera och lagra en stor del av informationen
i FR också i IR. Detta kan till förhållandevis låg kostnad ske på maskinell
väg.
För kreditväsendet har en uppdelning av registren på
skilda ADB-system bedömts inte behöva innebära någon nämnvärt försämrad
service. Det står däremot klart att sådana registeranvändare som begagnar i
första hand FR-uppgifter i sin verksamhet, dvs. främst fastighetsbildningsmyndigheter,
länsstyrelser och kommuner, också behöver en mycket stor del av IR-uppgifterna.
De användare som kommer att ha terminaler måste i RRV-modellen ställa frågor till
både FR och IR. Det kan visserligen göras över terminal men innebär dock en
viss sänkning av servicenivån jämfört med driftsystem 1. Frågor till två
register medför en viss ökning av kostnaderna för sådana användare. Servicenivån
är dock väsentligt högre i RRV-modellen än i FÄDÄK:s lösning.
RRV-modellen medger liksom driftsystem 1 och FäDäK:s lösning
olika regionaliseringsalternativ.
Genom att de befintliga systemen för överföring av data
till FR och IR kan användas efter viss modifiering är det möjligt att få fram
systemförslag till RRV-modellen och ta den i bruk inom ganska kort tid. Den
nuvarande verksamheten i Uppsala län med driftsystem 1 kan fortgå till dess RRV-modellen
tas i bruk. Konvertering sker då till de nya syste-
Prop. 1977/78: 15 43
men. Inga tekniska hinder möter mot att ytterligare
områden tas med i driftsystem 1 under den tid detta byggs om.
7.2 Vissa lönsamhetsberäkningar m. m.
Under beredningsarbetet har inom juslitiedepariementel
gjorts lönsamhetsberäkningar med känslighetsanalyser och beräkningar av
anslagsutvecklingen för olika lösningar. Beräkningarna har gjorts på grundval
av uppgifter som erhållits av företrädare för bl. a. domstolsverket, CFD, RRV,
statskontoret, LMV samt FADÄK:s sekretariat. De har utförts med utgångspunkt i FADÄK:s
kalkyler.
Analyserna ger vid handen att de känsligaste faktorerna är
del framlida antalet ärenden inom inskrivningsväsendet och rationaliseringseffekten
inom samma verksamhetsområde.
Vad först
gäller ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet har antalet lagfarts- och
inteckningsärenden ökat, under åren 195565 med i genomsnitt 6,7 procent och
under åren 196675 med 10,7 procent om året. FADAK har i sina kalkyler utgått
från en årlig ärendeökning på fem procent fram till år 1980 och därefter
nolltillväxt.
1 fråga om rationaliseringseffekterna i form av
personalbesparing råder enighet om att de gripbara vinsterna helt och hållet
finns på inskrivningssidan. FADAK har räknat med en 25-procentig rationaliseringseffekt
medan det under remissbehandlingen har nämnts siffror på mellan 25 och 50
procent. Rationaliseringseffekten i Uppsalaförsöket har nått upp till de 50
procent som CFD fömtsetl.
Lönsamhetsberäkningarna visar bl. a. följande. Redan med
en femprocentig årlig ärendeökning under 1980-talet blir varje lösning som omfattar
ADB för både FR och IR lönsammare än fortsatt manuell registrering, om
rationaliseringseffekten inom inskrivningsväsendet uppgår till 25 procent. Om
ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet stannar upp under 1980-talet och
ersätts av nolltillväxt men rationaliseringseffekten fortfarande förutsätts
vara 25 procent blir sådana ÄDB-alterna-tiv som innefattar en samtidig
omläggning av FR och IR lönsammare än fortsatt manuell registrering av IR.
En reform som enbart omfattar FR kräver visserligen lägre
investeringskostnader. Från lönsamhetssynpunkt framstår emellertid denna
lösning som den i längden oförmånligaste. Den medför sålunda väsentliga
kostnadsökningar för både FR och IR och dessutom betydande olägenheter för IR.
Rationaliseringsvinsterna från IR-sidan uteblir helt. Vid fortsatt ärendeökning
på IR-sidan blir kostnadsökningarna där ännu större.
Vad som nu sagts om en ADB-reform enbart av FR är i stor
utsträckning tillämpligt också på alternativ som i avsevärd mån uppskjuter ADB-reformen
på IR-sidan.
Prop.
1977/78:15 44
I beräkningarna har hänsyn inte kunnat tas till minskande
kostnader för ADB-teknisk utrustning, stigande lönekostnader och det uppdämda
behov som finns av utökade lokaler för inskrivningsmyndigheterna. Om hänsyn
även tas till sådana faktorer ökar lönsamheten av en ADB-reform som omfattar IR
ytterligare.
8 Föredraganden
Riksdagen har tidigare beslutat om övergång till
automatisk databehandling (ÄDB) inom fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet. Enligt detta beslut skall ett ADB-syslem, i vilket
fastighetsregistret (FR) och inskrivningsregistret (IR) är tekniskt samordnade,
införas för begränsade delar av landet. Detta integrerade system, driftsystem
1, har den 1 januari 1976 på försök tagils i drift med rättsverkan i Uppsala
län (Uppsalaförsöket).
Fastighetsdatakommittén (FADAK) har haft i uppdrag att
göra en översyn av de nuvarande riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten.
Kommittén avlämnade i september 1976 betänkandet (SOU 1976: 56 och 57)
Fastighetsdata. Betänkandet har remissbehandlats.
I FADäK:s uppdrag
har ingått att göra en förnyad prövning av reformbehovet och undersöka om
detta kan tillgodoses på något annat sätt än genom ÄDB. FADAK har kommit till
slutsatsen att reformbehovet är stort både inom fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet samt att ADB måsle användas för att man på sikt skall
komma till rätta med de olägenheter som är förknippade med den nuvarande
ordningen. En upprustning inom ramen för den nuvarande manuella registreringen
skulle enligt FADAK dra stora kostnader utan att medföra annat än marginella
förbättringar.
Jag ansluter mig till FÄDÄK:s bedömning av reformbehovet
och nödvändigheten av att införa ÄDB inom både fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet. Kommitténs slutsatser i denna del stämmer överens med de
överväganden som låg till grund för statsmakternas tidigare ställningstaganden
i saken och har också vunnit starkt stöd i remissopinionen. Enligt min mening
har skälen för att övergå till ADB-teknik vunnit i styrka sedan de första
besluten fattades om en sådan reform. De nuvarande registerföringsmetoderna är
sålunda ålderdomliga och personalkrävande. Utvecklingen inom närliggande
områden som t. ex. bank-och kreditväsendet har snabbt gått i riktning mot en
ökad användning av ÄDB. Stort avseende bör också fästas vid de möjligheter som
föreligger och som har understrukits från arbetstagarhåU att med hjälp av ADB-tekniken
förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för de anställda.
Med den ståndpunkt jag nyss har redovisat, nämligen att ÄDB
bör
Prop. 1977/78:15 45
införas inom både fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet, anser jag att det finns tre alternativ för att genomföra
ADB-reformen:
1.
En fortlöpande
utbyggnad av driftsystem 1 genomförs. Detta innebär att båda
verksamhetsområdena parallellt förs över till ett system, i vilket FR och IR är
samordnade i tekniskt hänseende.
2.
ADB-övergången
delas in i etapper på så sätt att det ena verksamhetsområdet, exempelvis
fastighetsregistreringen, först förs över innan ADB-övergången inleds på det
andra området. Detta medför att den tekniska integration som i driftsystem 1
finns mellan FR och IR måste brytas.
3.
Båda
verksamhetsområdena förs över parallellt men till var sitt särskilda ADB-system.
Också här bryts den tekniska integration som finns i driftsystem 1.
Det första alternativet har förordats av centralnämnden
för fastighetsdata (CFD) och de flesta övriga remissinsianser. Det andra alternativet
har föreslagits av bl. a. FÄDAK. Det tredje har förts fram i remissyttrande
från riksrevisionsverket (RRV).
Beträffande alla tre alternativen finns möjlighet att
överge den hittillsvarande centrala systemlösningen och övergå till en regionaliserad
drift. En sådan lösning förordas av flera remissinstanser.
Som varianter av de olika huvudalternativen kan också
läggas möjligheterna att genomföra ADB-reformen med en geografisk
etappindelning eller i olika genomförandetakt.
FäDÄK:s förslag
innebär att en ADB-reform av fastighetsregistreringen prioriteras. För detta
ändamål används FR-delen av driftsystem 1. Ställningstagandet till ADB-teknisk
lösning för inskrivningsväsendet skjuts på framtiden. Kommittén har varit
medveten om att en sådan lösning kan vara förenad med olägenheter. Den räknar
dock med att genom uppskovet med ADB-reformen på inskrivningssidan skall för IR:s
del kunna tillgodogöra sig det tekniska framåtskridande på ADB-området som kan
antas ske under mellantiden. FADAK har uttalat farhågor beträffande både
lämpligheten av och möjligheten att genomföra driftsystem 1 som rikssystem. FADAK
anser bl. a. att de statliga ADB-systemen bör byggas upp med sikte på det
verksamhetsområde som de skall betjäna och att stora integrerade system i
görligaste mån bör undvikas. Grundläggande för FADAK:s ställningstagande är
emellertid framför allt en strävan att begränsa reformen kostnadsmässigt samt
att undvika långsiktiga bindningar i fråga om investeringar och teknisk
lösning.
FäDäK:s förslag har väckt åtskillig kritik
under remissbehandlingen. Kritiken går i första hand ut på att man med FÄDÄK:s
etappindelning visserligen på kort sikt kan sägas halvera de kostnader som man
behöver binda sig för i dag men i stället måste i ett längre perspektiv räkna
med att den samlade ADB-reformen tar längre tid och blir dyrare. Jämförelsen
sker härvid i första hand med ett fortsatt genomförande av driftsystem 1.
Särskilt påpekas att den omedelbara lönsamheten i ÄDB-
Prop.
1977/78:15 46
reformen i form av personalbesparing helt ligger på IR-sidan.
Kritikerna anser också att en lösning som inte ger en samlad tUlgång till
uppgifter ur både FR och IR är otillräcklig för registeranvändarnas behov.
Det uppskov som FADAK förordat med att datorisera
inskrivningsväsendet medför enligt kritikerna onödiga och onyttiga kostnader.
Den av riksdagen beslutade fastighetsbeteckningsreformen måste sålunda genomföras
i ett manuellt inskrivningsväsende. På grund av den fortsatta ärendeökning som
på sikt väntas på inskrivningssidan kommer man att tvingas att i avbidan på ADB-reformen
anställa ny personal och skaffa större lokaler för inskrivningsmyndigheterna.
Kostnaden för att utveckla ett nytt ADB-system för IR beräknas bli högre i
framtiden på grund av den väntade löneutvecklingen. Uppskovet sägs även medföra
att den dominerande kostnadsposten själva överföringsarbetet från de skrivna
böckerna till ADB-register blir större. Detta beror dels på att lönekostnaderna
kan beräknas stiga, dels på att den mängd information som skall föras över bli
större ju längre tiden går.
Från personalhåll har kritik särskilt framförts mot FÄDÄK:s
förslag att uppskjuta datoriseringen av inskrivningsväsendet. Det anses angeläget
att på detta område så snabbt som möjligt få del av de positiva effekter för
bl. a. arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen som ÄDB för med sig.
En stor
del av kritiken mot FADAK :s förslag har sin utgångspunkt i att driftsystem 1
har visat sig fungera bra under Uppsalaförsöket. Del anses därför möjligt att
utan större ändringar bygga ut detta system till att omfatta hela landet.
Härigenom skulle redan nedlagda kostnader i fastighetsdataprojektet kunna utnyttjas
samtidigt som man i övrigt inte ådrar sig andra kostnader än sådana som är
gemensamma för varje ADB-teknisk lösning. Härmed åsyftas själva överföringen av
uppgifter från böckerna till ADB-register. Några nya systemutvecklingskostnader
skulle således inte uppstå. Byggs driftsystem 1 ut till ett rikssystem skulle
också driften i Uppsala län kunna fortgå ostörd. Detta skulle uppskattas av
såväl kunder som personal. 1 denna kritik framhålls särskilt fördelarna med
ett system som redan är färdigutvecklat. FÄDÄK:s lösning innebär däremot att
ett fungerande system överges. Detta medför att man på nytt drar på sig ett
tidsödande, kostnadskrävande och sårbart systemutvecklingsarbete på
inskrivningssidan.
Det går en viktig skiljelinje mellan å ena sidan
driftsystem 1 samt å andra sidan FÄDÄK:s lösning och den variant härav som RRV-modellen
kan sägas utgöra. I driftsystem 1 tillgodoses sambandet mellan FR och IR genom
att de båda registren systemm.ässigt har byggts samman med varandra. Denna
tekniska integration finns inte i FADAK :s lösning, som förutsätter att i
första hand ett särskilt FR byggs upp. Motsvarande gäller RRV-modellen, som
innebär att två skilda system för FR och IR tas fram genom en klyvning av
driftsystem 1.
Prop. 1977/78:15 47
När man under 1960-talet började planera uppbyggnaden av
en fastighetsdatabank, i vilken uppgifter från såväl
fastighetsregistermyndigheterna som inskrivningsmyndigheterna skulle lagras
med hjälp av ÄDB, framstod en samlad informationslagring genom ett integrerat
system som rationell från ekonomisk synpunkt. Bl. a. av kostnadsskäl önskade
man undvika att samma information lagrades i olika databaser. I stället borde
informationen samlas på ett och samma ställe. Utvecklingen under 1970-talet har
medfört alt dessa förutsättningar har ändrats. Kostnaderna för teknisk
utrustning minskar nämligen fortlöpande medan kostnaderna för det personalkrävande
arbetet med systemutveckling och programmering ökar. Det är därför från
ekonomisk utgångspunkt inte längre lika angeläget som tidigare att lagra
information i gemensamma databaser även om en betydande del av informationen
som fallet är i fråga om fastighetsdata är gemensam för flera register. De
vinster som ansågs uppkomma genom integration svarar numera inte mot
kostnaderna för denna och underhållet av de stora integrerade systemen.
En avsevärd del av den tveksamhet som bl. a. FADAK har
uttalat mot de stora integrerade datasystemen grundas på att just utvecklandet
av sådana system tar lång lid och drar stora kostnader. För driftsystem 1, som
i dag får anses vara ett i huvudsak färdigutvecklat system, är detta skede
passerat. Detta kan dock enligt min mening inte vara avgörande. Också ett
färdigt system måste underhållas och vidareutvecklas. Det måsle också hållas i
minnet att driftsystem 1 tagits i praktisk drift endasl för ca tre procent av
landets fastighetsbestånd. Inte minst med hänsyn till den långa
genomförandetiden bör det eftersträvas att en sådan systemlösning kommer till
stånd som i så stor utsträckning som möjligt uppfyller de krav som i dag
ställs upp. Jag kan i denna del hänvisa lill vad statskontoret i sitt
remissyttrande uttalat om att de stora inlegrerade systemen är svåra att ändra
samt att de därför medför en större bundenhet till dagens teknik och dagens
regelsystem än skilda system. Det bör även uppmärksammas att
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet har skilda huvudmän. Som bl.
a. RRV framhållit talar även detta förhållande mot att registren samordnas i
ett integrerat system. I samma riktning talar den risk för driftstörningar som
aldrig helt kan uteslutas. Verkningarna härav kan bättre begränsas i skilda än i
integrerade system.
TUl vad som nu sagts om de systemtekniska synpunkterna bör
fogas de större eller mindre risker som den ena eller andra systemlösningen kan
innebära för den personliga integriteten. Risken för integritetsstörningar
blir otvivelaktigt större ju fler uppgifter som finns samlade i ett och samma
system. Från integritetssynpunkt är det därför en fördel om uppgifterna
fördelas på skilda system. 1 sitt remissvar har datainspektionen också
understrukit att separata system är lättare att kontrollera från
integritetssynpunkt.
Prop.
1977/78:15 48
I fråga om främst de ekonomiska aspekterna på de olika
alternativen vill jag framhålla följande. Om FÄDÄK:s förslag genomförs och man
alltså väntar med att föra över IR till ÄDB, kan det visserligen sägas att man
nu binder sig för en betydligt mindre investering. Eftersom enligt vad jag
tidigare har förordat båda verksamhetsfälten bör datoriseras, kan man
emellertid inte underlåta att se till effekterna av den fullständiga reformen.
De kostnadsberäkningar som har utförts ger enligt min uppfattning vid handen
att en samlad lösning enligt FÄDÄK:s modell skulle bli både mer tidsödande och
mer kostnadskrävande än en reform som redan från början omfattar även
inskrivningsväsendet.
Bl. a. LMV
har framhålUt att den sjuårsperiod som FADAK har angett för att överföra FR
till ÄDB är för knapp. LMV anser att FR-reformen kan ta uppemot tio år och att
tiden inte förkortas om man skjuter upp IR-reformen. Enligt min mening bör LMV:s
bedömning i detta hänseende godtas. Skulle man, som FADAK har föreslagit, avvakta
erfarenheterna av FR-reformen innan man inleder ADB-övergången inom
inskrivningsväsendet uppkommer i så fall en avsevärd tidsförskjutning jämfört
med en parallell överföring av båda verksamhetsfälten. Det går heller inte att
bortse från den kritik som från ekonomiska och andra synpunkter har riktats
mot FADÄK:s förslag. Detta gäller exempelvis vad som har sagts om onödiga och
onyttiga kostnader för beteckningsreformen i ett manuellt inskrivningsväsende,
ökade kostnader för inskrivningsväsendet på grund av väntad ärendeutveckling,
försenat hemtagande av rationaliseringsvinster samt stigande kostnader för det
personalkrävande systemutvecklings- och överföringsarbetet för IR. Det kan
visserligen inte uteslutas att man genom ett uppskov med ADB-reformen på IR-sidan
kan tillgodogöra sig en del förbättringar, som följer med den tekniska
utvecklingen. Sådana förbättringar torde dock i stor utsträckning kunna
nyttiggöras också om man tar med IR redan från början. Äv avgörande betydelse
är emellertid att den dominerande posten vid reformgenomförandet utgörs av
sådana personalkostnader, som inte påverkas av valet av teknisk lösning. Jag
anser att det därför inte finns anledning räkna med att någon genomgripande ny
teknik skulle göra en senarelagd ADB-reform av inskrivningsväsendet väsentligt
billigare. Slutligen förtjänar understrykas att de registeranvändare som i
första hand utnyttjar FR-uppgifter i så stor utsträckning behöver även IR-uppgifter
att en ADB-reform som inte omfattar IR blir av begränsat värde också för dem.
Vid de lönsamhetsberäkningar som utförts under
beredningsarbetet i regeringskansliet har det kunnat konstateras att den
väsentliga skiljelinjen i fråga om lönsamhet går mellan lösningar som
innefattar en övergång till ÄDB inom inskrivningsväsendet och lösningar som
inte alls eller med avsevärd förskjutning innebär en ADB-övergång inom detta
verksamhetsområde. Om man vid lönsamhetsberäkningarna utgår från
Prop. 1977/78:15 49
de enligt min mening rimliga antagandena att antalet
ärenden inom inskrivningsväsendet under en kalkylperiod om 15 år varje år ökar
med åtminstone fem procent och att rationaliseringseffekten av att införa ÄDB i
inskrivningsväsendet uppgår till minst 25 procent, visar det sig att FÄDäK:s förslag är klart olönsammare än
både driftsyslem 1 och RRV-modellen. Denna skillnad kvarstår även vid en något
lägre ökningstakt i fråga om antalet inskrivningsärenden. Skillnaden mellan
driftsystem 1 och RRV-modellen är å andra sidan förhållandevis liten.
1 anslutning till de ekonomiska övervägandena vill jag
också beröra tidsfaktorn. Fastighetsdataprojektet har nu pågått i snart tio år.
Äv olika skäl har verksamheten kommit att begränsas till ett län, som omfattar
endast ca tre procent av landels fastighetsbestånd. Samtidigt är reformbehovet
stort. Även från ekonomiska och personalpolitiska utgångspunkter är det
angeläget med en snabb reformstart.
Enligt min uppfattning visar genomgången av de
systemtekniska och ekonomiska faktorerna att ett integrerat system av den typ
som driftsystem 1 representerar inte bör genomföras. Vad som har framkommit
under remissbehandlingen och under beredningsarbetet i regeringskansliet har å
andra sidan övertygat mig om att inskrivningsväsendet bör datoriseras
parallellt med fastighetsregistreringen. Intresset av en snabb reformstart och
av att redan nedlagda kostnader tas tillvara är så stort att något väsentligt
nytt ADB-system för fastighetsdataverksamheten inte bör utvecklas. Med hänsyn
till de goda erfarenhelerna under Uppsalaförsöket är det naturligt att som FADAK
har gjort i fråga om FR i första hand överväga sådana lösningar som ligger så
nära driftsystem 1 som möjligt. Härmed kommer i blickpunkten den lösning som i
det föregående har kallats RRV-modellen. Denna modell beaktar FÄDÄK:s önskemål
om skilda system för de olika ansvarsområdena samtidigt som man tillgodoser de
ekonomiska och personalpolitiska intressen som kommit till uttryck vid
remissbehandlingen.
Den försening och fördyring av projektet som i ett
inledningsskede blir följden om driftsystem 1 byggs om till skilda system för
FR och IR är förhållandevis ringa och uppvägs enligt min uppfattning av
fördelarna av att få till stånd en systemlösning som är lämpligare på sikt.
Olägenheterna kan för övrigt minskas om ytterligare något område av landet
under ombyggnadstiden förs in i driftsystem 1. Alla data som förs in i
driftsystem 1 kan nämligen förhållandevis enkelt överföras till de skilda
systemen.
Jag förordar således att RRV-modellen läggs till grund för
den fortsatta fastighetsdataverksamheten. Denna bör enligt min mening bedrivas
enligt följande riktlinjer.
Skilda ADB-system för FR och IR skapas genom att de båda
registren bryts ut ur driftsystem 1. Överföringen av FR- och IR-uppgifter till
ÄDB sker parallellt. Projektet delas in i etapper. För en första etapp.
Prop.
1977/78:15 50
som omfattar budgetåren 1977/781981/82, kan det samlade
medelsbehovet beräknas till 135 milj. kr. i 1976 års prisnivå. Detta innebär
en ökning av kostnaderna för fastighetsdalaprojektet med 29,5 milj. kr. under
femårsperioden jämfört med om kostnaderna hade legat kvar på 1977/78 års
anslagsnivå under hela perioden. Jag räknar med att det inom den ram jag nyss
nämnde skall vara möjligt att föra över drygt 600 000 fastigheter från
Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län till de nya ADB-systemen. Verksamheten i
Uppsala län fortsätter inom ramen för driftsystem 1 till dess övergång kan ske
till RRV-modellen. För att föra projektet vidare och utnyttja datoriseringens
fördelar också under den tid som behövs för att bygga om driftsystem 1 till två
skilda system bör verksamheten med driftsyslem 1 utvidgas till delar av
Gävleborgs och av Stockholms län. De överförda områdena inbegripet det redan
nu datoriserade Uppsala län konverteras efter ombyggnadsarbetet till de nya
skilda systemen. Godtas de riktlinjer som jag nu har dragit upp behöver
fastighetsdataverksamheten inte längre ha karaktär av försöksverksamhet. Detta
innebär bl. a. att den hittillsvarande parallellt utförda manuella
registreringen kan upphöra.
Vad gäller datordriftens organisation och förläggning
under den första etappen avser jag inte att föreslå regeringen någon ändring i
de nuvarande förhållandena. DÄFÄ:s anläggning i Gävle bör således utnyttjas
både för FR och IR.
Från datainspektionen har inhämtats yttrande enligt 2 §
andra stycket datalagen (1973: 289) över de riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten som jag nu har dragit upp. Inspektionen har därvid
förklarat att dess remissvar över FADAK:s betänkande även inbegriper sådant yttrande
i fråga om de ADB-register som skall byggas upp enligt de nya riktlinjerna.
Under den första etappen bör visst kompletterande
utredningsarbete bedrivas. Jag räknar med att vid sidan av de 135 milj. kr.
som jag nämnde nyss omkring 5 milj. kr. kommer att behövas för detta arbete.
Även detta belopp är räknat i 1976 års prisnivå.
Utredningsarbetet bör inledas med att CFD, domstolsverket
och LMV får i uppdrag att skyndsamt lämna systemförslag för RRV-modellen under
den första etappen. I detta arbete bör vid sidan av ekonomiska, systemtekniska
och liknande faktorer beaktas även de personalpolitiska konsekvenserna.
Under loppet av den första etappen bör också visst mera
långsiktigt utredningsarbete utföras. Formerna, tidpunkten m. m. för detta
arbete bör övervägas i den av regeringen nyligen tillsatta samrådsgruppen i
datafrågor. Även detta utredningsarbete bör naturligtvis ske under beaktande
av de personalpolitiska konsekvenserna. En huvuduppgift i utredningsarbetet
blir att föreslå en lämplig omläggningstakt för senare etapper. Vidare bör
närmare utredas om det är lämpligt att i framtiden
Prop. 1977/78:15 51
genomföra en regionalisering av datordriften och, om så
visar sig vara fallet, vilket regionaliseringsalternativ som är mest lämpligt.
Det systemförslag som CFD, domstolsverket och LMV skall lägga fram måste därför
utformas så att det medger handlingsfrihet i fråga om regionalisering under
senare etapper. Det är naturligt att under beaktande av det pågående arbetet
med översyn av datalagstiftningen även förekommande integritetsfrågor
uppmärksammas. Såväl FADAK som åtskilliga remissinstanser har vidare berört
olika organisatoriska frågor. Med hänsyn bl. a. till sambandet med det
utredningsarbete jag nyss har förordat anser jag att sådana frågor får
övervägas under detta arbete. Jag är således inte beredd att f. n. föreslå
några avvikelser från den uppgiftsfördelning inom berörda verksamhetsområden
som nu tillämpas.
En
utredning har nyligen tillsatts med uppgift att se över reglerna om
stämpelskatt och expeditionsavgifter (dir. 1977: 55). 1 den mån uppgiften inte
faller på den utredningen bör studeras hur det nuvarande avgiftssystemet inom
inskrivningsväsendet skall anpassas till det nya ADB-systemet. Lösningar med en
högre grad av kostnadstäckning via avgifter än f. n. kommer därvid i
blickpunkten.
9 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten som jag har förordat.
10
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga del förslag
som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1977/78:15 52
Innehåll
Propositionen ................................................................ I
Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. 1
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 20
oktober 1977 2
1
Inledning ..................................................................... 2
2
Nuvarande
förhållanden................................................. 4
2.1
Inledning ............................................................ ..... 4
2.2
Fastighetsregistreringen
och lantmäteriväsendet ....... 4
2.3
Inskrivningsväsendet
........................................ ..... 5
3
Hittillsvarande
verksamhet inom fastighetsdataprojektet 5
4
FADAK ......................................................................... ..... 9
4.1
Reformbehovet.
Principer för en ADB-teknisk lösning .. 9
4.2
Registerinnehåll,
aktualitet och åtkomstmöjlighet II
4.3
Driftsystem 1
och alternativ till detta system ....... 11
4.4
FäDÄK:s lösning
................................................ 13
4.5
Uppsalaförsöket
................................................ 14
4.6
Organisatoriska
frågor ...................................... 14
4.7
Reservation och
särskUda yttranden.................... 15
5
Rapporten
Fastighetsdatasystemet ......................... ... 15
6
Remissyttrandena........................................................... ... 18
6.1
Reformbehovet
och behovet av ÄDB ................... ... 18
6.2
Krav på en ADB-teknisk
lösning ........................... 19
6.2.1 Registennnehåll ................................................ ... 19
6.2.2 Åtkomst ............................................................. ... 20
6.2.3 Aktualitet............................................................... 21
6.2.4 Tillföriitlighet och säkerhet ................................. ... 22
6.2.5 Reservrutiner och
reservregister ...................... ... 22
6.2.6 Försvarssynpunkter ........................................ ... 22
6.3
Beaktandet av
samhällsplaneringens behov ....... ... 23
6.4
Koordinatsättningen
........................................ ... 24
6.5
Kostnads/intäktsanalys
.................................... ... 24
6.6
Val av lösning....................................................... ... 26
6.6.1 Huvudalternativen ............................................ ... 26
6.6.2 FÄDäK:s lösning ................................................ ... 28
6.6.3 Driftsystem 1....................................................... ... 28
6.6.4 RRV-modellen .................................................. ... 31
6.7
Centralisering/regionalisering
......................... ... 32
6.8
Integritetsfrågor
................................................ ... 33
6.9
Genomförandefrågor
m. m................................... 35
6.9.1
Beteckningsreformen
........................................ ... 35
6.9.2
Registerkartan m.
m............................................. ... 35
6.9.3
Andra
genomförandefrågor .............................. 37
6.10
Organisatoriska
frågor ..................................... 37
6.11
Uppsalaförsöket
................................................. 40
6.12
Rationaliseringsålgärder
inom det manuella systemet på inskrivningssidan 41
Prop. 1977/78:15 53
7 RRV-modellen. Vissa lönsamhetsberäkningar m. m........ 42
7.1
RRV-modellen ..................................................... 42
7.2
Vissa
lönsamhetsberäkningar m. m....................... .. 43
8
Föredraganden............................................................... 44
9
Hemställan ................................................................. 51
10 Beslut ......................................................................... 51
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77031 J
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (30)
30 kopplingar i 18 dokument.
- Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
- Bet. 1982/83:FiU31 om vissa anslag för budgetåret 1983/84 inom finansdepertementets verksamhetsområde (prop. 1982/83:100 bil. 9) s. 5 i texten
- Prop. 1981/82:123 om samordnad datapolitik i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:190 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 53 i texten