om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
101 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 81 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:42, om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 42
Regeringens proposition
1977/78: 42
om
åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
beslutad
den 6 oktober 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
STAFFAN
BURENSTAM LINDER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag om vissa mål för försörjningsberedskapen på
tekoområdel och om den produktionskapacitet som bör upprätthållas. Det anmäls
all regeringen avser söka få lill stånd en mer effektiv lillämpning av det
nuvarande sysiemel med bilaterala begränsningsavial inom ramen för en sannolik
förlängning av del s. k. mullinberavialel.
Riksdagen
föreslås godkänna avlal mellan staten och de svenska bomullsföretagen med
syfle atl trygga försörjningsberedskapen i fråga om bomullsgarn. För
budgetåret 1977/78 föreslås för delta ändamål ca 16 milj. kr i
försörjningsberedskapslån, ca 41 milj. kr. i andra former av lån och ca 54
milj. kr. i slruklurgarantier. Elt bomullsförelag, Rydboholms AB, ålar sig all
fortsätta med spinning och vävning till årsskiftet 1978-1979. Förelaget
föreslås erhålla 3 milj. kr. i sysselsättningsbidrag mot all avskedanden inte
sker under denna tid. För upprällhållande av försörjningsberedskapsviktig
produktion av lextilfibrer under år 1977 föreslås 11,6 milj. kr i försörjningsberedskapslån.
För upphandling av tekovaror m. m. föreslås 13 milj, kr. För upprätthållande av
viss försörjningsberedskapsviktig produktion föreslås 10 milj. kr. i
försörjningsberedskapslån.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 42
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:42
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-06
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson,
Anionsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder,
Wikström, Friggebo.
Föredragande:
statsråden Burenslam Linder, Ahlmark och Åsling
Proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på
tekoområdet.
Statsråden
föredrar förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på lekoområdet.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet
Burenslam Linder hemställer atl regeringen i gemensam proposition föreslår
riksdagen
att
antaga de förslag som föredragandena har lagl fram.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.
Regeringen
förordar atl de anföranden som redovisas i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagor 1-3.
Prop.
1977/78:42 3
Bilaga
1
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-06
Föredragande:
slatsrådet Burenstam Linder
Anmälan till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet
1. Inledning
Det
ekonomiska försvarets omfattning och inriktning bestäms i allt väsentligt av
vår säkerhetspolitik samt vårt näringslivs struktur i dag och bedömda struktur
i framtiden. De planerings- och andra beredskapsålgärder som vidtas i fred
syftar till alt göra det möjligt att vid krig, avspärrning eller annan kris
läcka de mest oundgängliga behoven av förnödenheter och tjänster.
Den
under efterkrigstiden starkt ökade utrikeshandeln har bidragit till en alltmer
utpräglad inlernalionell arbetsfördelning. Denna utveckling har påskyndat
strukturomvandlingen inom den svenska industrin och handeln och därmed även
fått konsekvenser för försörjningsberedskapen.
Statsmakterna
beslutade år 1972 om ålgärder för atl förbättra försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdel. Viss preliminär ställning logs också lill vilken
försörjningsulhållighet och försörjningsstandard som bör kunna upprätthållas på
beklädnadsområdet i elt krisläge. (Prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325).
Under
1975/76 års riksmöte fattade riksdagen beslut om förstärkta insatser för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet (prop. 1975/76:57, NU 1975/76:15,
rskr 1975/76:107, prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70, rskr 1975/ 76:415).
1
syfte alt aktualisera beslutsunderlaget inför etl ev. förnyat ställningstagande
till frågan om försörjningsulhållighet och försörjningsstandard på
beklädnadsområdel tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet i
september 1976 en särskild utredare. Utredaren' som anlog benämningen
Beklädnadsuiredningen överiämnade i december 1976 promemorian (Ds H
'
Byråchefen Åke Hjalmarsson.
Prop.1977/78:42 4
1976:7)
Skor i kristid lill chefen för handelsdepartementet. Bl. a. mot bakgrund härav
framlade regeringen i februari 1977 förslag lill riksdagen om mål för
försörjningsberedskapen på skoområdet och om vissa statliga stödåtgärder för
atl främja en viss omstrukturering av skoindustrin. Förslagen godtogs av
riksdagen (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238).
Riksdagen
beslöt i maj 1977 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
framlida utveckling. I propositionen framhöll föredragande departementschefen
alt han vid etl senare tillfälle avsåg föreslå regeringen all lämna förslag
lill riksdagen om mål för försörjningsulhållighet och försörjningsstandard på
beklädnadsområdel i dess helhet (prop. 1976/77:74 bil. 2, FöU 1976/77:13, rskr
1976/77:311).
Ijuni
1977 slöts under förutsättning av riksdagens godkännande elt treårigt avtal
mellan staten och den svenska bomullsindustrin om upprätthållande av viss
produktion och produktionskapacitet ifråga om bomullsgarn.
Den
särskilde utredaren överlämnade i juli 1977 promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i
krislid lill chefen för handelsdepariemenlel.
Efler
remiss har yttranden över promemorian lämnats av överbefälhavaren
(ÖB),'försvarets materielverk (FMV), kommerskollegium (KK), konsumentverket,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens industriverk (SIND),länsslyrelsen i Älvsborgs län. Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
grossistförbund, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisätion (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund,
Texiilrådei - konfektionsindustriföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO)
och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). SHIO har bifogat yttrande från
Sveriges skrädderiidkareförbund och LO yttrande från Beklädnadsarbeiarnas
förbund.
2.
Promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i kristid
2.1
Utvecklingen på tekoområdet
Utredaren
redogör inledningsvis för den senaste tioårsperiodens utveckling i Sverige i
fråga om konsumtion, import, export och produktion av tekovaror. Med tekovaror
avses här grundtextila varor (dvs. fibrer, garn och väv), kläder och vissa
färdigvaror av texlilfibrer,
2.1.1
Konsumtion
Utredaren
konstaterar all den del av den lolala privata konsumtionen som används för
inköp av kläder har minskat under de senaste decennierna. Klädinköpens andel av
den lolala konsumtionen minskade således mellan åren 1960 och 1976 från knappt
10 % till knappt 7 %.
Prop.
1977/78:42 5
2.1.2
Utrikeshandel
I
m p o r t e n av lekovaror har ökat kraftigt under den senasie tioårsperioden.
Delta gäller främst importen av kläder medan importen av textila insatsvaror
ökat långsammare till följd av krympningen av den svenska tekoindustrin.
Utvecklingen framgår av följande tabell.
Import
av tekovaror (milj. kr., löpande priser)
1965
1970
1975
1976
Index 1976 (1965=100)
Fibrer
237
157
182
169
71
Garn och
träd
394
394
605
682
173
Väv
(egentlig väv och
trikäväv)
625
723
1091
1239
198
Kläder
606
1384
1673
3413
562
Övrigt'
349
575
1078
1233
353
Totalt
2211
3 233
4 629
6 736
305
'
Utgörs av div. heminredningstextilier samt olika slag av specialvävnader främst
för användning i andra industribranscher än tekoindustrin.
Utredaren
framhåller all importen lill Sverige av textilvaror kraftigt domineras av de
västeuropeiska länderna. Importöverskott i fråga om fibrer, garn och tråd saml
väv har varit relativt stabilt under de senaste lio åren. Länderfördelningen då
del gäller importen av kläder har däremot under samma lid ändrats betydligt.
För EG kan man således notera en halvering av marknadsandelen medan EFTA och
särskill u-länderna mer än fördubblat sina respektive marknadsandelar i
Sverige.
Länderfördelningen
av den svenska importen framgår av följande tabell.
Import
av garn, väv m. m. (SITC 65) och kläder (SITC 84) fördelat på vissa
länderomräden (%)
Länderområde
Garn, väv m.
m.
Kläder
1965
1976
1965
1976
EG
60,3
52,7
55,0
26,4
EFTA
19,7
24,7
15,9
33,9
Slalshandelsländer
5,9
4,4
6,6 .
3,6
U-länder
3,5
11,4
11,2
28,2
Övriga
10,6
6,8
11,3
7,9
Totalt
100,0
100,0
100,0
100,0
Utredaren
noterar atl den svenska exporten av lekovaror under de senasie lio åren har
ökat klart snabbare än importen. År 1976 uppgick exporten till ungefär 1/3 av
importen. De viktigaste exportvarorna är kläder och olika slag av väv.
Prop.
1977/78:42 6
2.1.3
Produktion Allmänt
Strukturomvandlingen
under det senasie decenniet har inneburit alt beklädnadsindustrins (teko-, sko-
och läderindustrierna) andel av hela industrins föräd li ngs värde har
halverats. Utredaren betonar emellertid atl utvecklingen varierat mellan
delbranscherna. Textilindustrins förädlingsvärde har i stort sett inte
förändrats under perioden medan konfektionsindustrins förädlingsvärde minskat
med ca 20 %.
Sysselsättningen
inom tekoindustrin har under lång tid minskat kraftigt. Sedan år 1965 har
antalet sysselsatta mer än halverats. Våren 1977 hade drygt 40 000 personer
anställning inom branschen.
Utredaren
redovisar den nuvarande företagsstrukturen inom tekoindustrins olika
delbranscher. Omkring 50 % av tekoindustrins anställda arbetar inom
konfektionsinduslrin, 15 % i trikåindustrin och 35 % i den grundtextila
industrin. Antalet mindre företag är ganska stort inom den arbetsintensiva
konfektionsindustrin medan de siörre företagen dominerar när det gäller
spinnerier och väverier som är mycket kapitalinlensiva.
Antalet
förelag uppgår lill knappt 700.
Konfektion
Utredaren
framhåller alt kostnadsläget i Sverige har medfört alt den arbetsintensiva
konfektionsinduslrin har mött särskilda svårigheter all möta den ökade
importkonkurrensen. Svårigheterna har blivit än större genom att konsumtionen
av kläder har stagnerat. Den ökade exporten har inte kunnal kompensera delta.
Produktions-och
tillförselulvecklingen (tillförsel = produktion -I- import./ export) för etl
antal olika plagg framgår av följande tabell.
Produktion
och tillförsel av vissa konfeklionerade varor exkl. trikå (1 000 st)
Plagg
1965
1970
1975
1976
Index 1976
(1965=
=100)
Överrockar
Produktion
912
586
194
151
17
Tillförsel
1 51/
990
493
505
33
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
60
59
39
30
Kappor,
jackor och kava-
jer
jör kvinnor och jlick-or
Produktion
2 354
1 589
978
923
39
Tillförsel
3 137
3 169
3 005
3 358
107
Produktion
i forhållan-
de lill
lilirorsel (%)
75
50
33
27
Prop.
1977/78:42
Plagg
1965
1970
1975
1976
Index 1976 (1965=100)
Långbyxor
Produktion
8 165
7419
8 803
9 269
114
Tillförsel
9 974
14 039
18 803
22 634
227
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
82
53
47
41
Kava/er,
jackor och kos-
tymer
Produktion
2 985
2 527
2 480
2 191
73
Tillförsel
3 360
4 134
5 648
5 308
158
Produktlon
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
89
61
44
41
Dräkter,
klänningar och
kjolar
Produktion
5 202
9 240
5 583
4 935
95
Tillförsel
5 535
14 705
9 870
13 191
238
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
94
63
57
37
Blusar
(exkl. trikå)
Produktion
3 466
2 087
954
831
24
Tillförsel
4 222
3 396
6 936
8 564
203
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
82
61
14
10
Skjortor
Produktion
7 476
5 579
3012
2 749
37
Tillförsel
9 842
15 829
12 936
13 271
135
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
76
35
23
21
Utredaren
konstaterar att tillförseln av flertalet plagg har ökat. Med undantag för
långbyxor har emellertid den svenska produktionen av dessa plagg minskal. Detta
har medfört alt produktionens andel av tillförseln minskat kraftigt. Detta
gäller särskilt i fråga om överrockar och blusar.
Trik å
Utredaren
framhåller all den svenska trikåindustrin i vissa fall har kunnat hävda sig väl
både på hemma- och exportmarknaderna. Detla är fallet för irikåväv för
hemtextiländamål och viss beklädnadsväv. I fråga om de fiesta trikåplagg har
emellertid produktionens andel av tillförseln minskal.
Utvecklingen
för vissa slag av trikåvaror framgår av följande tabell.
Prop. 1911/1%-. Al
Produktion och tillförsel av vissa trikåvaror
Vara
1965
1970
1975
1976
Index 1976 (1965=100)
Trikäväv
(ton)
Produktion
2 952
6 583
5 001
5 070
171
Tillförsel
3 337
9 355
4 429
5 122
153
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
88
70
113
99
Tröjor,
Jumprar o. d.
(1 000
st)
Produktion
6 933
5 734
6 836
8 140
117
Tillförsel
14814
17 498
30414
38 379
259
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel(96)
47
33
22
21
Herrstrumpor
1/2
eller 3/4 långa
(1000
par)
Produktion
5 484
3 672
Tillförsel
8 268
5 652
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
66
65
15 386
14 073
Ankelsockor
30
979
31614
(1 000
par)
50
45
Produktion
7 872
Tillförsel
19 728
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
40
Stnimpby.xor
(1000
par)
Produktion
24 970
37 529
36 709
147
Tillförsel
49 762
40 637
45 358
91
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
50
92
81
Vävning
Tillförseln
av beklädnadsväv till den svenska marknaden har minskal under de senasie lio
åren. Denna utveckling får enligt utredaren ses mol bakgrund av all den svenska
konfektionsvarutillverkningen har gått ned kraftigt under samma tid.
Utvecklingen
redovisas i följande tabell.
Prop.1977/78:42
Produktion och tillförsel av vissa vävar (1 000 Im)
Väv
1965
1970
1975
1976
Index 1976 (1965=100)
Beklädnadsväv
Väv
av ändlösa syntetiska
och
regenererade jibrer
Produktion
14 997
13514
11074
13 192
88
Tillförsel
26 481
14 094
11092
12 783
48
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
57
96
100
103
Ylleväv
Produktion
7 428
4 022
750
641
9
Tillförsel
7 435
7815
3 594
3 277
44
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
100
51
21
20
Bomullsväv
Produktion
34 218
17 700
18 245
19 157
56
Tillförsel
34 279
20 060
28 520
33 167
97
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
100
88
64
58
Väv
av korta syntetiska
och
regenererade jibrer
Produktion
5 799
3 549
5217
4 298
74
Tillförsel
17 974
17 148
20 059
17917
100
Produktion
i förhållan-
de lill
tillförsel (96)
32
21
26
24
Heminredningsväv av
ändlösa och regenere
rade jibrer, ull. bomull Inde.x 1974
och regenererade jibrer 1974
(1965=100)
Produklion 30
144 23 112 21505 71
Tillförsel 42 036 34 868 44
658 106
Produktion i förhållan
de till tillförsel (96) 72 66 48
Anm. 1 produktion av väv ingår delvis enbart beredning av
importerad råväv.
Spinning
Som framgår av följande tabell har även produklion av garn
minskat i Sverige. Enligt utredaren aren viktig anledning härtill .liksom till
väveriernas produklionsnedgång,all del här i stor utsträckning är fråga om
standardvaror där priskonkurrensen från importerade varor är hård.
Prop.
1977/78:42 10
Produktion och tillförsel av vissa garner (exkl.
handstickningsgarner) (ton)
Gam
1965
1970
1975
1976
Index 1976 (1965=100)
Garn
av ändlösa synte-
tiska
jibrer (e.\kl. cord-
garn)
Produklion
289
1723
1760
2 116'
Tillförsel
8 376
13 792
17 470
19 141
229
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
3
12
10
Garn
av ändlösa rege-
nererade
jibrer (exkl.
cordgarn)
Produktion
1470
-
_
Tillförsel
2 101
2 151
2319
Produklion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
70
-
-
-
Kardgarn
Produkton
8 067
3 684
1 785
1654
21
Tillförsel
8 438
3 850
1835
1 582
19
Produklion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
96
96
97
105
Kamgarn
Produktion
2 990
1821
665
720
24
Tillförsel
4 561
2 666
1 277
1417
31
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
66
68
52
51
Garn
av bomull (inkl.
sytråd)
Produktion
18 909
11 205
6 435
5 678
30
Tillförsel
27 893
19 136
14 462
15 205
55
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (%)
68
59
44
37
Garn
av korta syntciiska
fibrer
eller regenererade
jibrer
Produktion
5 820
6 899
5 466
5 106
88
Tillförsel
8 233
12 991
9 467
9 809
119
Produktion
i förhållan-
de till
tillförsel (96)
71
53
58
52
' Vidareförädling av importerat garn
2 Denna typ av garn spinns antingen som eu ullgarn (kard
eller kam) eller som ett
bomullsgarn.
Prop. 1977/78:42 H
2.2
Hittills vidtagna åtgärder till stöd för tekoindustrin
Riksdagen
beslöt år 1972 om elt kredilslöd för viss teko- och skoinduslri (prop.
1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325). Ålgärden som främsl var motiverad av
försörjningsberedskapsskäl syftade till att åsladkomma en kraftig ökning av
investeringsverksamheten och härigenom öka branschens konkurrenskraft.
Stödet
innebär all staten ger förelag s. k. avskrivningslån för upp lill 50 % av
investeringar i maskiner och byggnader. Lånet skrivs av under en
10-15-årsperiod om företaget uppfyller vissa förpliktelser beträffande
produktion och produktionskapacitet. Vidare kan lånegarantier lämnas för upp
lill 25 % av den totala investeringen. Slödel administreras av ÖEF.
Omfattningen
av det kredilslöd som har lämnats framgår av följande tabell.
Kreditstöd
till tekoindustrin (milj. kr.)
Produktionssektor
Beviljat stöd 1972-12-15-1977-06-30
Under handläggning per 1977-06-30
avskrivningslån
lånegarantier
avskrivningslån
lånegarantier
Bomull' Ylle' Trikå Övrig textil
57,0
7.6
12,1
19,6
21,3 3,1 5,0 2,0
4,3 0,2 1,0
-
Summa
96,3
31,4
5,5
0
I
Spinning och vävning
Sedanår
1972gällerbestämmelseratisådana myndighetersom upphandlar teko- och lädervaror
(inkl. skor) i vissa fall inför siörre upphandlingar skall samråda med ÖEF.
Genom
beslul av riksdagen hösten 1975 (prop. 1975/76:57,NU 1975/76:15, rskr
1975/76:107) bemyndigades regeringen bestämma om att ÖEF skall kunna falla
beslul i vissa upphandlingsärenden. Särskilt stöd - s. k. försörj ni
ngsberedskapsslöd - kan under vissa förutsättningar ulgå för alt täcka
kostnader vid sådan upphandling. Stödet kan utgå vid statlig, kommunal och
landstingskommunal upphandling.
I
beslut i januari 1976 föreskrev regeringen alt ÖEF, efter samråd med AMS, SIND
och annan berörd myndighet, får besluta om alt försörjningsberedskapsstöd
skall utgå i de fall merkostnaden vid inköp från svensk tillverkare uppgår till
högsl 100 000 kr. eller högsl 20 % av inköpssumman. Föreligger skiljaktig
mening mellan myndigheterna eller föreligger tvekan om ett beslut är förenligt
med Sveriges internationella åtaganden skall ärendet hänskjutas till regeringen
för avgörande.
Prop. 1977/78:42 12
Ramen
för försörjningsberedskapsstödet uppgår vardera av budgetåren 1975/76, 1976/77
och 1977/78 till 10 milj. kr.
Utredaren redovisar vidare
del stöd som tekoindustrin sedan år 1973 erhåller i form av uppbyggnad av ett
buffertlager ifråga om uniformsväv för statliga myndigheters behov som sker i
ÖEF:s regi. Buffertlagrel uppgår f n. lill ca 90 milj. kr. inkl. utlagda
beställningar.
Utredaren redovisar även
vissa stödåtgärder som har genomförts sedan början av 1970-lalel och som
motiveras av andra än försörjningsberedskaps-politiska skäl. Hil räknas
induslripolitiska åtgärder som l.ex. olika exportfrämjande aktiviteter,
utbildningsbidrag, avskrivningslån till konfektionsinduslrin för
effektivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning, omställningsbidrag
för konsullundersökningar avseende omställningar inom förelag eller i form av
samverkan eller samgående mellan fiera företag saml slruklurgarantier för att
underiätla samverkan och samgående mellan olika företag. Hittills har under
1970-talet drygt 120 milj. kr. lämnais i bidrag och drygt 40 milj. kr. som
lånegaranti.
Vad gäller arbetsmarknads-
och regionalpolitiskt betingade åtgärder har under budgetåren 1970/71-1975/76
lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån beviljats förelag inom
beklädnadssektorn till ett belopp av sammanlagt ca 86 milj. kr. Dessutom har
under samma period regionalpolitiskt stöd i form av utbildnings- och
sysselsättningsslöd lämnats med sammanlagt ca 107 milj. kr., merparten i
samband med beslutet om etablering av Algots Nord AB.
Härutöver har
tekoindustrin erhållit stöd av mer indirekt natur som t. ex. ianspråktagande av
investeringsfondmedel, lagerstöd och industribeställningar. Vidare kan av
arbetsmarknadsskäl lidigareläggning ske av statlig upphandling hos tekoföretag
som råkat i svårigheter. Stöd lill kommunal och landstingskommunal upphandling
hos sådana förelag kan också utgå.
Mot bakgrund av
tekoindustrins allt svårare situation beslöt riksdagen i maj 1977 om vissa
extraordinära ålgärder lill stöd för branschen (prop. 1976/77:105, NU
1976/77:41, rskr 1976/77:305). Avsikten med åtgärderna äratt de livskraftiga
företagen inom lekoindustrin ges möjlighel att överleva i nuvarande svåra
silualion för branschen och att ge visst rådrum i den intensiva omstrukturering
som pågår. Bland de industripolitiska åtgärder som beslöts kan nämnas särskilda
strukturgarantier som kan utgå till företag för all stärka dess finansiella
ställning eller möjliggöra en anpassning genom olika omställningsåigärder lill
förändrade marknadsförhållanden. Län mot särskild strukturgaranti är ränte- och
amorteringsfria under två år för atl därefter löpa med ränta och återbetalas
under längst en tioårsperiod. Ett villkor för att garanti skall lämnas är att
företagets styrelse har fastställt en konkret plan för utveckling och
rationalisering av förelagets verksamhei. Om viktiga strukturella åtgärder genomförs
kan avskrivning ske efter en glidande skala upp till 25 % av lån mot särskild
strukturgaranti.
För
budgetåret 1977/78 beslöt riksdagen om en ram av 150 milj. kr. för
Prop.1977/78:42 13
särskilda
slruklurgarantier.
Av
arbelsmarknadspolitiska skäl beslöt riksdagen vidare om elt bidrag på 15 kr/tim
för arbetstagare över 50 år, dock högsl 10 % av företagets totala
lönekostnader. Bidraget kan utgå t. o. m. ulgången av år 1977 till lekoföretag
som ej varslar om driftinskränkning eller som drar tillbaka varsel. För
budgetåret 1977/78 har anvisats 125 milj. kr. för ändamålet. Fram t. o. m.
september 1977 harstöd beviljats för sammanlagt 95 milj. kr.
Vid
sidan av de branschinriktade åtgärderna har även andra arbelsmarknadspolitiska
insatser kommil tekoförelag och de anslällda inom tekoindustrin lill del.
Utbildningsbidraget lill permitteringshotad personal har därvid haft särskill
slor betydelse. Genom detta bidrag har förelag inom beklädnadsindustrin under
budgetåret 1976/77 tillförts ca 50 milj. kr.
2.3
Försörjningsuthållighet och försörjningsstandard i det ekonomiska försvarets
planering
Utredaren
framhåller atl den försörjningsulhållighet och den försörjningsstandard som
bör eftersträvas i kriser är av ceniral belydelse för planeringen inom del
ekonomiska försvaret liksom de anlaganden som görs beträffande utrikeshandelns
omfattning.
Med
försörjningsulhållighet avses den tid under vilken en på visst säll bestämd
försörjning kan fortgå i krislägen, medan med försörjningsstandard menas den
nivå på vilken försörjningen med förnödenheter kan upprätthållas i krislägen.
Utrikeshandelns omfallning bedöms mot bakgrund av de anlaganden som görs
beträffande möjligheterna alt under olika faser av en kris upprälthålla
handelsutbyte med olika länderomräden.
Utredaren
redogör för de försök med långsiktsplanering som sedan några år pågår inom det
ekonomiska försvaret. Långsiktsplaneringen omfattar samtliga lil! del
ekonomiska försvaret hänförliga försörjningsområden. Försöksverksamheten med
långsiktsplanering har utgjorts av perspektivstudier och programplanering.
Perspektivsludiearbelel
bedrivs i två faser. I fas 1 studerades möjliga utformningar (inriktningar) av
det ekonomiska försvaret på 15 års sikt i olika framtida länkbara
konfiikisiluaiioner. ÖEF lämnade i oktober 1974 en redovisning av studien till
Kungl. Maj;i.
1
fas 2 gjordes en analys av möjligheterna att vid alternativa handlingsvägar för
del ekonomiska försvaret under perioden 1977/78-1981/82 uppnå de i
perspeklivstudiernas fas 1 studerade utformningarna av det ekonomiska försvaret
vid 1990-laleis början. Syfiet med arbetet i denna fas var att ell direkl
underlag skulle erhållas för statsmakternas inriktning av myndigheternas
programplanering i de hänseenden som är av betydelse från tolalförsvarssynpunkt.
ÖEF inlämnade i oktober 1975 en redovisning av perspek-
Prop. 1977/78:42 14
tivstudie
del 2 lill regeringen.
Under
perioden mars - september 1976 bedrevs programplanering som syftade till att ta
fram handlingsprogram för det ekonomiska försvarels utveckling för en period av
fem år. Rapport lämnades till regeringen i oktober 1976.
I
betänkandet (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 lämnade 1974 års
försvarsutredning (FU 74) mot bakgrund av den genomförda programplaneringen
förslag till grunder för den fortsatta utvecklingen av det ekonomiska försvaret
och till inriktningen av planeringen under perioden 1977/78-1981/ 82. 1977 års
lolalförsvarsproposition (prop. 1976/77:74) om inriktningen av
säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling grundades på FU
74:s överväganden och förslag. Regeringens förslag i propositionen godtogs av
riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).
En
gemensam utgångspunkt vid perspektivstudierna och programplaneringen har varit
det miljöunderlag som enligt regeringens anvisningar har utnylljats för atl
belysa påfrestningarna på ekonomiskt försvar i avspärrnings- och
krigssituationer. Detta underlag består av etl antal olika k ris-och angrepps
fa 11 som är en beskrivning av tänkbara framlida situationer där krav kan
uppstå på del ekonomiska försvaret.
Med
kris avses en situation där krig inträffat mellan slormaklsblocken i vår nära
omvärld vilket medför helt eller delvis avbruten eller tillfälligt reducerad
utrikeshandel.
Med
angrepp avses en situation där angrepp (politiska krav eller militär invasion)
riktas mol Sverige.
I
miljöunderiaget för perspektivstudiema ingick även fred s k ri s fa 11. Dessa
innebär lägen då produktion, sysselsättning, export och konsumtion inte kan
upprätthållas i normal omfattning på grund av importbortfall av en eller fiera
försörjningsviktiga varor utan atl det är krig eller krigsfara i vår nära
omvärld. Fredskriser skiljs från sädana knapphetssitualioner,
konkurrenssi-tuationeroch handelsstrukluromvandlingar som är ständigt
återkommande i del internationella handelsutbytet.
Två
av dessa fall som har studerats har blivit av särskild belydelse för
planeringen.
Fall
"Dl" är ett krisfall som utgörs av en försörjningskris orsakad av
avspärrning lill följd av krig i Europa mellan stormakterna där Sverige är
neutralt. Fallet avser totalt en tid av drygt etl år och är indelat i fyra
perioder i vilka importen genomsnittligt för samtliga varuområden uppgår till
90,70,15 och O % av normal import. Härtill kommer en femte period, en
efterkrigs-period, på omkring två år då importen uppgår lill i genomsnitt 40 %
av normal import.
Fall
"Al" är eU angreppsfall som innebär alt Sverige utsätts för anfall i
samband med storkrig i Europa. Fallet sträcker sig över en tid på omkring ett
år. 1 de fyra perioder fallet indelas i uppgår importen i genomsnitt för alla
varuområden till 95, 65, 35 och 5 % av den normala importen. Till
Prop.1977/78:42 15
angreppsfallet
hör en femte period, en efterkrigsperiod, på omkring elt år då importen uppgår
till 40 % av den normala importen.
De
för fallen "Dl" och "Al" angivna uppgifterna om import
avser genomsnittsvärden för respektive period. Båda fallen beskriver en
utveckling som börjar och slutar i lägen då utrikeshandeln är
"normal". Förutsättningarna i fråga om import varierar för olika
varor.
1
enlighet med de av regeringen lämnade anvisningarna har i programplaneringen
endast beaktats behov av planerings- och administrativa åtgärder för efterkris-
respektive efterkrigstider dvs den femte och sisla av de perioder som fallen
har indelats i. Med efterkrigs- och eflerkristid avses den period som börjar
omedelbart efter avslutandel av slridshandlingar i Sverige respektive vår
omvärld och avslutas vid den lidpunkt då importen i huvudsak återgått till
normal omfallning.
Enligt
beslul av regeringen den 1 juni 1976 studeras f n. inom ÖEF de krav som
efierkrigs- och eflerkristid kan ställa på försörjningsberedskapen.
1
riksdagens behandling av den tidigare nämnda lolalförsvarspropositionen (prop.
1976/77:74) logs bl. a. upp frågan om målen för uthålligheten för avspärrning i
krig. Försvarsutskottet (FöU) ansåg i sill belänkande (FöU 1976/77:13) atl de
av handelsministern i lolalförsvarspropositionen föreslagna målen gav ullryck
fören lämplig inriktning av försörjningsberedskapen under perioden
1977/78-1981/82. FöU anförde (s. 97):
Vid
planeringsperiodens slut skall huvuddelen av del ekonomiska försvaret kunna
klara de påfrestningar på vår försörjning som en cirka ettårig avspärrnings-
eller krigssituation kan medföra. De s. k. miljöbeskrivningar som har
utnyttjats i programplanearbetel ulgör goda exempel på sådana avspärrnings-och
krigssituationer. Fortsatta säkerhetspolitiska siudier bör medföra atl
underiaget i della avseende ytterligare förbättras. 1 planeringsarbetet inom
det ekonomiska försvaret skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och
krigssituationer av annan längd uteslutas.
För
atl klara försörjningen under fieråriga kriser och krigssituationer måste
betydande omställningar av produklion och konsumtion genomföras. De
beredskapsålgärder som det ekonomiska försvaret vidtar mol påfrestningar av
relativt kort varaktighet skall därför även syfta till alt möjliggöra och
underiätla belydande omställningar av samhällets försörjning på längre sikt.
FöU
betonade all det var angeläget atl studierna fullföljs om behovet av
beredskapsålgärder för liden efter en avspärrning eller ell krig.
FöU
förutsatte vidare att de planeringsprinciper som försöksvis har utnyttjats inom
det ekonomiska försvaret i huvudsak kommer att lillämpas även i fortsättningen.
2.4
Försörjningsuthållighet i en kris i fråga om tekovaror
Utredaren
redovisar inledningsvis för det tidigare synsättet i det ekonomiska försvarels
planering. Innebörden av delta var att en avspärrning bedömdes bli total, atl
krigsfallet sattes i första rummet och att i ett sådant fall
Prop. 1977/78:42 16
myckel
omfattande utrymningar förutsattes ske.
1
och med försörjningsberedskapsulredningens (FBU) betänkande (Ds H 1972:3)
Kläder och skor, försörjningen i en kristid kom avspärrningsfallet all dominera
planeringen. Enligt utredaren får detta ses mol bakgrund av all man i
försvarsplaneringen från ungefär år 1970 inte längre bedömde en utrymning i
krig av civilbefolkningen med därav ökat behov av beklädnadsvaror vara lika sannolika
som man tidigare hade gjort.
FBU
redovisade de beräknade behoven av kläder och skor för etl försia, andra och
iredje år av en kris samt för ett år på längre sikl då samtliga människors
ursprungliga innehav av plagg slitits ned lill en låg nivå och sålunda
ersättningsbehovet stabiliserats. FBU tog inte preciserad ställning lill hur
lång uthålligheten borde vara. Man framhöll dock som ovan nämnts atl risken
inte kunde uteslutas att en krigsperiod skulle bli "av avsevärd längd
-minst tre år". FBU tog i sina beräkningar inte hänsyn till ev. förekomst
av utrikeshandel på annat sätt än alt man i den sammanfattade uppskattningen av
behovel av beredskapslagring på tekoområdet framhöll atl viss import borde
kunna ske under en treårig avspärrning.
Statsmakterna
log med anledning av FBU:s betänkande viss ställning till
försörjningsuthållighelen på beklädnadsområdet.
Delta
skedde när riksdagen godtog förslagen i prop. 1972:127. Beträffande
uthålligheten uttalade (s. 39) föredragande departementschefen följande:
Starka
skäl talar emellertid för att man tills vidare bör räkna med alt försörjningen
med beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid
atl en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig för en
tillfredsslällande beredskap.
1
den fortsatta beredskapsplaneringen på beklädnadsområdet har ÖEF vid beräkning
av behov av produktionskapacitet förutsatt en treårig avspärrning. När det
gäller behov av beredskapslagring har en tvåårig avspärrning varit
dimensionerande. Anledningen till tidsskillnaden är alt beredskapslagringen kan
varieras på ett annat sätt efter det säkerhetspolitiska läget än produktionskapaciteten
ifråga om lekovaror. I båda fallen har en viss krisimport förutsatts, nämligen
ifråga om fibrer 20 % och ifråga om garn 10 % av den normala fredsimporten.
Enligt
den programplan för perioden 1977/78-1981/82 som ÖEF i september 1976
överiämnade till regeringen uttalades att beredskapslagringen "avses
anpassas så all behoven i miljöexemplei Dl. med vissa tillägg för bl. a.
behoven i ett krigsfall, kan tillgodoses".
Efler
förslag av regeringen beslöt riksdagen i april 1977 om vissa ålgärder för
effektivisering och omstrukturering av skoinduslrin (prop. 1976/77:85, FöU
1976/77:11, rskr 1976/77:238). Föredragande depariemenlschefen anslöt sig i
propositionen till utredarens uppfattning i betänkandet (Ds H 1976:7) Skor i
krislid all det kan vara motiverat med en förutsättning om en längre
uthållighet på skoområdel än på de fiesta andra områden. Riksdagen beslöt atl
målet för försörjningsuthållighelen på skoområdet bör beslämmas
Prop.1977/78:42 17
med
ulgångspunkt från en avspärrningssitualion på ca ett år följd av en
eflerkristid av ungefär den längd som har studerats i försöken med
långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret.
I
1977 års lolalförsvarsproposition (prop. 1976/77:74 bil. 2 s. 165) framhöll
föredragande departementschefen all han avsåg all vid ell senare lillfälle
lämna förslag om mål för försörjningsuthållighel och försörjningsstandard för
beklädnadsområdet i dess helhet.
Försvarsulskollel
erinrade i sitl belänkande (FöU 1976/77:13) med anledning av propositionen alt
ulskoltel lidigare (FöU 1976/77:2y) framhållit att del är angeläget med
kraftfulla strävanden för alt finna långsiktiga lösningar på beklädnadsområdet.
Utskottet anser det vara väsentligt all målen för programmet Beklädnad m. m. i
dess helhel kan fastläggas och atl erforderiig beredskap inom della
prioriterade område kan byggas upp i takt med övriga försörjningsområden.
Utredaren
framhåller atl innebörden av riksdagens beslul på skoområdel är atl kriser med
en sammanlagd längd på omkring tre år ligger till grund för planeringen.
Utredaren har utgått från att liksom på skoområdet som normalfall studera en
kris som motsvarar del förkortade avspärrningsfallel Dl som inkl. eflerkristid
sträcker sig över en period på ca tre år. Beräkningar har emellertid även
utförts för en tvåårig kris.
Importen
av beklädnadsvaror under krisfallels olika delar uppgår lill 95,85, 65, 5 och
40 96 av den normala importen. Del vägda genomsnittet över samtliga perioder
uppgår lill 38 % för beklädnadsområdet totalt. Utredaren har för sin del vall
att redovisa resultatet för alternativ med en över samtliga perioder vägd
genomsnittlig krisimport på 18, 28, 38 och 48 % av den normala. En viss export
har även förutsatts.
2.5
Försörjningsstandard I en kristid i fräga om tekovaror
Utredaren
redogör för del slandardbegrepp som numera används inom del ekonomiska
försvarets planering i fråga om beklädnadsvaror. Med standard förslås inte
inköp av kläder utan innehav av plagg och skor av visst specificerat slag i
visst anlal, en s. k. krisgarderob. Motivet för delta är alt beklädnadsvaror är
varaktiga konsumtionsvaror som inte förbrukas omedelbart vid användandet. Med
hänsyn härtill måsle man i planeringen känna den lid under vilken
upprätthållande av en minimistandard på beklädnadsområdel kan tillgodoses
genom förslitning av vid krisperiodens början befintliga kläder och skor.
Förutsättningar
måsle vidare införas om storieken av elt nödvändigl minimiinnehav av
beklädnadsvaror i en kristid. Della leder lill alt en viss tillförsel kan
beräknas behöva ske över liden för alt kompensera förslitna beklädnadsvaror i
sådan utsträckning alt alla människor skall ha plagg i ett anlal minsl molsvarande
del minimum som faslslällls.
2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr42
Prop. 1977/78:42 18
Utredarens
förslag till sammansättning framgår av följande tabell.
Sammansättningen överensstämmer i stort med FBU:s.
Plagg Män Kvinnor
Ytterplagg 2 2
(överrockar,
kappor, jackor)
Plagg över midjan 4 3
(kostymer, kavajer och tröjor resp. dräkter, tröjor och
jumprar)
Plagg under midjan 4 6
(kostymer, udda långbyxor resp. dräkter, kjolar,
klänningar, långbyxor)
1
likhet med FBU har utredaren för vissa lättare plagg som underkläder, strumpor
m. m. beräknat en standard som är uttryckt som etl tillförselbehov och inte som
ett minimiinnehav.
Bedömningen
har därvid gjorts med utgångspunkt från den normala fredstillförseln. Samma
metod har använls när del gäller beräkning av barns behov av kläder.
2.6 Garderobsundersökningar
ÖEF
lät år 1970 ulföra en garderobsundersökning om människors innehav av
beklädnadsvaror för att få etl bättre underiag för en bedömning av vilket
tillförselbehov som kan uppkomma i elt krisläge.
Utredaren
uppdrog hösten 1976 åt statistiska centralbyrån all göra enkätundersökningar
angående befolkningens innehav av skor resp. kläder. Dessutom frågades hur lång
tid de tillfrågade bedömde atl de skulle klara sig ulan nytillförsel.
Klädenkälens
resultat tyder enligt utredaren på atl del finns slora garderobstillgångar i
hushållen. 80-90 % av de tillfrågade ansåg således att de skulle klara sig två
år eller mer utan tillskott av ytterkläder, kavajer, tröjor, kjolar, klänningar
och dräkter.
2.7 Överväganden
om behov och tillgångar i fråga om tekovaror i ett
krisläge
2.7.1
Inledning
Utredaren
framhåller alt människor vid början av en försörjningskris har stora tillgångar
av kläder som kan las i anspråk. En lageravveckling av kläder inom hushållen
sker därvid. Allt efiersom tiden går slits kläderna ut. Då uppkommer etl behov
av nytillförsel av kläder. Under främsl de tidigare delarna av krisen kan en
del av della lillförselbehov tillgodoses genom att
opaginerad Kontrollera mot PDF
kommersiella
lager delvis avvecklas. Under krisen förutsätts import av olika omfattning
förekomma. En del av tillförselbehovet kan tillgodoses på detta säll. Därefter
kvarstår ell tillförselbehov som behöver tillgodoses med produklion under
krisen eller genom avveckling av beredskapslager som särskilt läggs upp för
ändamålet.
1
beklädnadsindustrin produceras varor i viss omfallning. Den maskinella
utrustningen tillåter i allmänhet en siörre produktion. Vid en kris kan en
produklion ske med befintlig utrustning genom att denna successivt tas i
anspråk i allt högre grad, bl. a. genom att ökat skiftarbete införs.
Tillförselbehovels,
importens och produktionens principiella utveckling under en treårig kris
presenteras i följande figur. Figuren avser att visa den principiella
utvecklingen för de tre variablerna. Utgångsvärdena, som i figuren har salts
lill index 100, är i absolula tal starkt olika.
En
jämförelse kan därför inte göras mellan kurvornas nivå i figuren.
Tillförselbehovets,
importens och produktionens principiella utveckling under en treäng kris sedan
förbrukningsreglering införts (index).
Produklion
200
I
3
år
För
atl beräkna omfattningen av den produklion m. m. som erfordras för all behoven
av lekovaror skall kunna tillgodoses i en krissituation har utredaren utnyttjat
en datormodell. Modellen kan sägas beslå av två huvudbeståndsdelar. 1 den ena
beräknas för sådana kläder som ingick i klädenkäien och för vilka svar har
erhållits om bedömd hållbarhet det lillförselbehov som erfordras för atl den av
utredaren ansatta minimistandarden för innehav inte skall underskridas.
För
andra slag av kläder, textilier för försvarsmakten och sjukvården,
hemtexlilieroch leknisk textil har särskilda beräkningar utförts av
tillförsel-behovet i etl krisläge.
Prop. 1977/78:42 20
I
modellens andra del har med utgångspunkt från det tillförselbehov som har
framkommil, beräknats produktionsbehovet av kläder, väv och garn genom
utnyttjande av produktstrukturer (ålgångslal). 1 varje förädlingsled har hänsyn
tagils till tillgången av varje vara i form av import och lagerminskning i
näringslivet och till eventuell export. Till följd av del slora antalet varor i
varje förädlingsled har dessa beräkningar varit mycket omfattande. För varje
uppsättning av antaganden om försörjningsstandard, försörjningsuthållighel och
utrikeshandel i en kris har således beräkningar skett via ca 400 kopplingar
mellan olika förädlingsled.
För
all belysa resultatens känslighet för olika anlaganden om krislängd,
utrikeshandel och försörjningsstandard har utredaren gjort variationer i dessa
variabler.
2.7.2
Konfeklionering och trikåsiickning (exkl. tillverkning av irikåväv)
1
fråga om civilbefolkningens behov av kläder konstaterar utredaren alt
resultaten med några undantag i slort överensstämmer med vad FBU beräknade.
Behovet av lättare kläder har dock generellt sett satts högre av utredaren än
av FBU.
Utredaren
framhåller all den använda meloden förutsätter etl väl utvecklat
ransoneringssystem genom vilket i försia hand brislgrupperna kan erhålla
tilldelning. Med hänsyn lill de belydande klädtillgångarna i hushållen bör det
emellertid enligt utredaren vara möjligt med en låg generell tilldelning som
kombineras med selektiv tilldelning lill de grupper som befinns ha ett behov av
nya kläder. Utredaren hänvisar vidare till att det beräknade krisbehovet av
kläder klart överstiger både det som FBU beräknade och tilldelningen i Sverige
under det andra världskriget.
När
det gäller försvarsmaktens behov har utredaren inhämtat underiag från
försvarsstaben. Han betonar all ev. brister i försvarsmaktens fdrrådstillgångar
bör täckas redan i fred. Försvarsmakten har i underlaget förutsatt en
förslitning hos inneliggande beredskapsstyrka som överensstämmer med stridande
förband. Utredaren ställer sig tveksam till della och har i beräkningarna
endasl räknat med 50 % av det uppgivna ersältningsbe-hovet.
Utredaren
utgår i sina bedömningar från atl de kommersiella lagren kan minskas med ca 50
% i ell krisläge bl. a. mol bakgrund av den standardisering i varusortimentet
som då bör kunna genomföras.
Som
redan framgått har utredaren utgått från det krisfall som i huvudsak varit
dimensionerande på behovet av beredskapsåtgärder i del ekonomiska försvarets
långsiktsplanering. I m p o r t e n av beklädnadsvaror har i detta fall under
en treårig kris uppgått lill ca 38 % av den normala. Utredaren har emellertid
som redan nämnis gjort beräkningar för alternativen 18,28,38 och 48 %. Importen
har i utrikeshandeln under det första årel anlagils gå ned mot nästan noll för
atl under de två år som utgör eflerkristid efterhand åter öka
Prop. 1977/78:42 21
upp
till normal nivå. Som också har nämnts har beräkningar också gjorts för en
tvåårig kris. Utredaren har även förutsatt alt en viss export förekommer. I
huvudsak är den dock begränsad lill det första årel.
Utredaren
har vid beräkning av krisimport och krisexport utgått från
utrikeshandelsstatistiken under senare år för alt la fram basvärden för import
och export av enskilda lekovaror. Därvid har för varje särskild lekovara endasl
den del av importen resp. exporten beaktats som utgörs av sådana kvaliteter som
kan jämföras med de som i en kris kommer all framställas inom landet.
I
följande tabell redovisas del av utredaren beräknade behovel av inhemsk
produklion under en treårig resp. tvåårig kris vid olika anlaganden om import
och export. I en särskild kolumn redovisas del produktionsbehov som uppslår vid
en sänkt försörjningsstandard. Denna härav utredaren beräknats så att
minimiinnehavet för ytterplagg, plagg över midjan resp. plagg under midjan
minskats med ett plagg och att kristillförseln av övriga plagg minskals med 25
96. Utredaren betonar alt det behov av produklion som beräknats i princip kan
tillgodoses antingen med löpande produktion eller genom atl malpåselagd
maskinutrustning las i anspråk.
I
tabellen redovisas vidare den produktion som bedöms vara möjlig med
utgångspunkt från den svenska tekoindustrins nuvarande produktionsutrustning
och produktionsförhållanden. En central fråga i delta sammanhang är de
möjligheter som finns atl i etl krisläge öka skiftgången i produktionen.
FBU
bedömde all treskiflsdrifi skulle kunna uppnås i en kris både när det gäller
konfeklionering och trikålillverkning. Utredaren anser emellertid all
skiftgången när det gäller konfeklionering inte kan beräknas kunna ökas till
mer än tvåskift.
Som
framgår av tabellen är med de antaganden som gjorts den nuvarande
produktionskapaciteten i fråga om konfeklionering tillräcklig både under en
tvåårig och en treårig kris.
Påirikåområdelär
möjlig inhemsk produktion av grövre strumpor, ankelsockor och knästrumpor
otillräcklig vid låga imporlantaganden för en tvåårig kris.
Produktionskapaciteten i fråga om mössor, vantar m. m. är genomgående för
liten.
Utredaren
betonar alt den inhemska produktionen har minskal kraftigt under del senaste
decenniet och inget tyder på att denna utveckling för konfektionsinduslrin
kominer all ändras om inte konkurrensförutsättningarna drastiskt förbättras.
Lönsamheten både inom konfektions- och trikåindustrin är i huvudsak svag.
Della gäller inte minst vissa av de siörre företagen. Enligt utredaren är del
därför viktigt atl produktionsutvecklingen på dessa områden noga följs även om
den befintliga produktionskapaciteten för närvarande synes vara tillräcklig.
j
00
§ 1 §
o, o, o, o, o, o. o,
rn £ >' rM CNi '.o o: -
r r -
:
r r~; r oo rn ._
12
vo Tj-
vO
o
Q.
Q.
tn
E
a
2
c
(/5
c
:cd
(U
C
Q
J. ä
s:
é
8
T3
CJ
cd
CJ
b-
"'
:ca
E
a
j
3
12
ca
.:. £
(/i
3
(2
Si
>
00
Ji
s
c
a
00
'c
T3
2
T3
(2
K
C
c
C
E
e
C
t/)
rt
_*-"
"5
>>
C
:rt
j=
3
>
o
C
>
> o
u
'o
ca
X)
a
a (fl
cd
12
c:
C
j:
i2
'JS
t/1
'i/i
:cd
03
E
2
t/1
'o
C
Q.
5 9'
KS
E >
"*
r rn m m oo
s >
äi2; .s u
v/. :ctJ c/1
ta
O
E t/i
o
:0 '
w cd
>>
C
3
c
a:5 3
= m O
cq - Q.
c
IS
c "2 ""_; =
3
" O d
Ö
2P >,:ö'
O. c
le
(1> "O
a u
.ii
j= .5
o ° 53
tr CQ
15
j
å.
S
o
c
a
o
M
v
OJ
«
C
c
sr
» - aa
"5 o
o c/]
u -a
CU O'
« _
C u CD
C
,' o.
v-
lws nr,
> W E , .
H CQ
oo m
-g;
Q
Q
t* r
OJ .?= ii-1/-1 OO
CM o r- r-
Tj- oo
oo ON r-- >/ ' ON O tt oo' ri
o, o o. p, o. o,
o' " o' o r>r in Tt r-l rsi oo -
r*r \D'Or-J'>0 "O
r
vO Tt rJ O ON
ly-) r- r-l "O so Os
un ON rj v £ ) n i/~i
o oo rJ >/ 0\ r-
O r-' o' r-' vo' oo' rj - - Tt -
c ca
ZH C
P3 sa
o t- ,
i_ 00 v 00
> a.
c c
3
é 2
>
r= y >.
IU
S i/i o
a> l/l > O) t
g
:S I -g S
:d s O
e
C _
5 E
c o
IL) >»
Cfl
3 'c;
c/3
a
E
H
s >
c: «
*- >
3 «
i_ "O
fN r.j m
n _
« 2
c c u (U
oo 00 c
-
i 3
3 C
E
a.
E
O C C
CL dj
o IJ
5 2- X -S
o O- ?;
o i: c 1-
i O
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
iri oo
oo
r-,
>
r- n
( m
c
,_
o
Q
3
ä ? é ?
1
o oo
.-H r
ca
C
ca
il 00 E '.5
c
opaginerad Kontrollera mot PDF
tn
JJ
ca
"c ä
>
r
0
0
Q.
>
E
3
a
3 a
E
_!=
E 13 c-
o .c 3
c/1 t-
_
c 60
O S «
ä ?
00
g"
a. ;:i
g-t/i
00
c
,2,x;*
3
T3
2
o. ,
? » -
00
i Se
,25 «
Cl. 2 ca ca S- oo 5 c
,S c c
J « : -r; J
-
c/1 7 : ca
J.2 53 ö 1 2 2 03 o *
a
s
c «
f
o
3
>
1
C/)
e
A al
IU B
i S
t. a
e o £
= >
> «
> ii
e i
o .s
11
O s S -
a.
a E
Ii
O) >.
oa n
.cg o « 3 x:
> (U
H- CQ .
,2- 3 2 P
(2 M-H Q
.- .E JS io ip
:=a :0 i2 O rn t/5 ifl t/1 I
Q
i/ 00
3
O
é?
Cd 'C
>
« 2 Si-g
00 1/1
t/-l fM
?
LU I-
°
c S
S ä 2
x: 00
5; ii
C Ö
:cd "
.ca *j
c
;o o
C; c/i
c c
!3 n
3 i£ "
= ' «
S E " 3 =
E P -
. P "ta
r*i
r~) o 00
ca c/1 Q.
:ca 3 / = > >
~ - E -to
C .-
u. t:
: «
E o
rj
|S,i
ÖO v- «
, _!: o* (u c 5 =
u > c
i_ -to E
c|
=
ä >
=. c
t/1
o « H .j "Cd
3 3 « >
:0 E
,_ 73 -
P -
00 '
C ta U,
00 "r , - .v (u i: -a O)
Prop. 1977/78:42 24
2.7.3
Vävning
Tillförselbehovel
av väv härleds främsl ur den produklion som beräknas behöva ske av kläder. Behovet
avser s. k. egentlig väv som framställs i vävstolar saml Irikåväv som
tillverkas genom stickning eller virkning i irikåmaskiner. Tillverkningen av
egentlig väv anlas av utredaren kunna öka från nuvarande 1 1/2 lill 3 och av
irikåväv från I lill 2 skift under en treårig kris. Beräknat behov av
produktion och bedömd produktionskapacitet framgår av tabell i det föregående.
Utredaren
framhåller atl det underskott i kapacitet som fmns i fråga om egentlig väv för
vissa imporlantaganden bör kunna läckas genom utnyttjande av den stora
överkapaciteten på trikåområdel. Han betonar dock atl detla förutsätter alt
trikågarner kan importeras i en kris- eller beredskapslagring. De fina
trikågarner som erfordras kan nämligen endasl i mindre omfattning framställas
inom landet.
Enligt
utredaren lorde den svenska vävtillverkningen i huvudsak vara lönsam, varför
någon omedelbar minskning av kapaciteten inte skulle behöva befaras. Med hänsyn
lill all en slor del av produktionen av egentlig väv är koncentrerad till elt
fätal slora förelag anser dock utredaren alt utvecklingen på detla område
behöver följas.
2.7.4
Spinning
Tillförselbehovet
av garn härleds främsl ur den produktion av väv och av trikåplagg som erfordras
i en krissituation. Utredaren redogör för den förskjutning av
produktionsinriktningen mol grövre garner som sketl i Sverige.
Den
varumängd som erhålls vid spinning av fina garner är mycket mindre än vid
spinning av grova garner. Del kan därför enligt utredaren vara lämpligt atl
förutsätta alt den relativt knappa inhemska spinningskapacileten i etl krisläge
utnyttjas för framställning av grövre garner och att en beredskapslagring sker
av finare garner. Ju grövre garnet är desto större blir produktionen uttryckt
i viktenheter. Eftersom valet av grovlek hos garnet har slor betydelse för hur
stor produktion som uppnås med en given spinnutrustning har utredaren strävat
efter all finna en sådan sammansättning av krisgarderoben som är gamekonomisk,
dvs. som utgörs av garner som är så grova som möjligt.
I
följande tabell redovisas de beräkningar som utredaren utfört belräffande
befintlig produktionskapacitet och behov av produktionskapacitet.
De
svenska bomullsspinnerierna har delvis en myckel modern maskinutrustning. I
denna del av industrin förutsätter utredaren att skiftgången under en kris kan
ökas från nuvarande 2-3 till 4 skift. För övriga spinnerier antas en ökning
kunna ske från 1 till 2-3 skift.
Enligt
utredaren synes produktionskapaciteten vara tillräcklig i fråga om kard- och
kamgarn. För all behovel av bomullsgarn skall kunna täckas krävs
opaginerad Kontrollera mot PDF
g > c o
l/l oo
Q
o >ri o On rsi -
r-l
r-j
opaginerad Kontrollera mot PDF
DO ""
' > ii
« a o o
« a x: 2-
> u p
H m i
8 ' 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
j4
B
o c
.s
g p
2 S.-S
opaginerad Kontrollera mot PDF
ir> £ Q 00
:0 2
S m
o >/
O
oo CX3
On
o
:0 tL.
opaginerad Kontrollera mot PDF
= E
o 2
o
'>
ä i
Ta
DO 00
*c
a . n *
£|
" -T. 03
a S-
;/!
S "O
I 2;
9
Q
i/ oo
Q
3
o
5 Q
oo .
H CQ -
O
SS
1/-1 r-i
888
r- rn '
Ö
» O m oo
888
o fn r-l
ON ON
O OO
c » Tt
= Vi
bo CtO
3
CO
S
E
e
a
Cd cd
o
c
:
ffl
ca
ca E " O
t/1
ä
. « s
o'
rsj
i
s
cd
C C
c:
c .g
li
= 3
p . £
00
g--a p
!s t 'i
cd 3
i,
C 3
,E
c/)
_ca
>
c
3 O
2
ert
o 52 _
l
c g
-k:
3
O
.
11
g
3
1
a
.00
Q.
iSjSiO
io"
U
E
g
5 p 1=
2
tu u
i2
ca
t/1
p
ca 'S 'y
c
jl.
ca >
-II
ca
00
i!
o
S*-
c
:3
-p J
b
C C
'c
ij
-S : '
2
:0
?3 t>l
3
5
å i
"
>
X3
tj
00
TD
:cd
rj - . .
2i
r - rg
ö o
1- _3 . 00 o ä3 y
,-=
ca
c
,E o p °
c c
E E 5?S?=|
oo 00 3 3 O E
"2 E
E E . _-
i ffl
m >
~0 Ä O
Prop. 1911/1S-.42 26
med
den produktionskapacitet som finns i landet att krisimporien uppgår till minst
ca 25 % av den normala.
Produktion av garn av
ändlösa syntetiska fibrer förekommer inte inom landet. Den största delen av
produktionsbehovet avser garn för tillverkning av täckjackor och strumpor samt
teknisk textil såsom cord, armeringsväv, viror och rep. Detta garn kan i vissa
fall ersättas med kamgarn eller bomullsgarn eller i någon utsträckning med
kardgarn.
2.7.5
Behov av Jibrer
Inom
landet framställs regenererade viskosfibrer ("rayonfibrer") med
cellulosa som bas, dvs. en inhemsk råvara. Denna typ av fibrer kan blandas med
andra textilfibrer. Utredaren anser all del i ett krisläge bör vara möjligt atl
blanda andra fibrer med i genomsnitt 50 % viskosfibrer. Med denna förutsättning
skulle under en treårig kris mindre än 50 % av den möjliga produktionen behövas
tas i anspråk. Härutöver bör man enligt utredaren räkna med tillgångar i form
av rivet avfall och i viss mån ull från svenska får.
Utredaren
beräknar att en beredskapslagring av fibrer (ulllyp och bomulls-typ)erfordrasdå
krisimporien understiger ca 25 % fören treårig kris och 20 % för en tvåårig
kris.
2.
7.6 Behov av produklion vid total avspärrning
Utredaren
har i sina antaganden om krisimportens omfattning utgått från de miljöexempel
som används i del ekonomiska försvarets långsiktsplanering. Krisimporien
uppgår enligt dessa exempel på beklädnadsområdet lill 38 %. Utredaren har
varierat dessa importantaganden och även utfört beräkningar för importnivåerna
48, 28 och 18 96 av den normala. Han har emellertid även belyst konsekvenserna
av en fullständig avspärrning under tre år. Det visar sig atl med ell sådant
anlagande är produktionskapaciteten i fråga om lätt konfektion, vävning och
spinning otillräcklig. Detla gäller i särskilt hög grad spinning.
2.7.7
Beredning
FBU
bedömde år 1972 i betänkandet Kläder och skor att kapaciteten inom landet i
fråga om beredning dvs. färgning, impregnering m. m. av väv, var tillräcklig
från försörjningsberedskapssynpunki. Mot bakgrund av alt beredningskapaciteten
sedan dess förändrats relativt litet anser utredaren alt det inte finns
anledning att frångå FBU:s bedömning i detla avseende. Han betonar emellertid
att beredning av textilvaror förutsätter beredskapslagring av textiirärger och
textilkemikalier.
Prop.1977/78:42 27
2.7.8
Arbelshandskar av läder
Inom
industrin erfordrar många arbetsuppgifterall skyddande arbetshandskar av läder
används.
Den
normala förbrukningen uppgår till ca 8 milj. par per år medan ÖEF uppskattar
krisbehovet till ca 6 milj. par per år.
Den
inhemska tillverkningen uppgår till endast ca 0,3 milj. par per år.
Produktionen kan dock ökas genom atl läderkonfekiionsindustrins kapacitet las i
anspråk.
Mot
bakgrund av det av ÖEF angivna tillförselbehovel i en kris uppskattar utredaren
produktionsbehovet för en treårig kris till mellan 7 och 14 milj, par och för
en tvåårig kris lill mellan 5 och 9 milj, par.
Enligt
utredaren bör om möjligt en löpande produklion av ungefar nuvarande omfattning
vidmakthållas.
2.8
Några olika metoder att tillgodose försörjningsberedskapen på tekoområdet
Utredaren
för etl i huvudsak principiellt resonemang om olika metoder all lillgodose
försöriningsberedskapen på tekoområdel. Han konstaterar atl beredskapen i de
olika förädlingsleden kan upprätthållas antingen genom produklion eller
beredskapslagring och diskuterar efler vilka principer en avvägning mellan
vidmakthållande av produklion och beredskapslagring kan ske.
Enligt
utredaren bör beredskapslagring inte ske av varor som i tillräcklig omfattning
tillverkas eller kan tillverkas i landet.
Vidare
framhålls att även om beredskapslagring bedöms behöva ske i någol produktled,
behöver inte delta innebära alt hela del beräknade behovel anskaffas under
fredsförhållanden. I den nuvarande beredskapsplaneringen beredskapslagras
således endast 2/3 av behovel medan återstoden planeras att anskaffas vid en
eventuell försämring av den säkerhetspolitiska situationen.
Utredaren
framhåller att fördelen med beredskapslagring är att investeringar i
beredskapslager kan återvinnas om man finner all man vill ge beredskapen en
annan inriktning. En produktionskapacitet som upprätthålls ger å andra sidan
obegränsad uthållighet om tillgången på råvaror är säkrad.
Om
man i etl förädlingsled önskar vidmakthålla en produktion som normall inte är
lönsam kan della ske på olika säll. Utredaren nämner
"inmalningslvång", importrestriktioner, driftstöd, konsumlionsstöd
och investeringsstöd. Bortsett från investeringsstöd kan enligt utredaren dessa
stödformer bedömas medföra större eller mindre handelspolitiska störningar och
dessulom minska incitamentet till effektivitet i tekoindustrin. Om den
grundläggande orsaken till bristande konkurrensförmåga är alt söka ietl högt
Prop. 1977/78:42 28
kostnadsläge
kommer de synliga och osynliga kostnaderna att bli alll större.
När
kostnaderna för atl vidmakthålla en tillräcklig löpande produktion framstår som
orimliga kan man tvingas övergå lill en kombination av löpande produktion och
kapacitet i malpåse. Om man på ett tidigt stadium förutser en sådan utveckling
kan del vara rationellt all omgående välja denna lösning.
Det
enligt utredaren största problemet med en sådan lösning är möjligheten alt i
en krissituation ha säker tiUgång på personal som kan sällas in för alt snabbi
fö igång produklion.
Avslulningsvis
diskuterar utredaren former för de ingripanden som kan behövas för att
upprälthålla försörjningsberedskapen.
Det
är enligt utredaren väsentligt alt en genomtänkt strategi utformas över hur
försörjningsberedskapen skall klaras på tekoområdel med dess olika
delbranscher. Denna bör innehålla valda lösningar i slort, bl. a, i fråga om
beredskapslagring samt omfattning av löpande produktion och malpåselagd
kapacitet i olika led. Den närmare utformningen av strategin kan bestämmas
först sedan statsmakterna tagit ställning lill den erforderliga
försönnings-nivån och grundprinciperna för upprätthållande av försörjningsberedskapen.
Som elt led i bevakningen av utvecklingen bör ÖEF få lill uppgifl atl åriigen
rapportera om utvecklingen av produktionskapaciteten inom tekoindustrins olika
delbranscher. Med hänsyn lill de förändringar som inträffar bör planen gälla
för t. ex, lio år. En kontrollstation kan dock behöva läggas in efter t. ex.
fem år.
2.9
Remissyttranden
2.9.1
Föisöijningsiuhållighei
Utredaren
har vid beräkningarna utnyttjat den typ av krisfall som används i del
ekonomiska försvarels programplanering. Ingen av remissinstanserna motsätter
sig denna princip. Däremot finns invändningar mot all inte fl e r k ris fall
studerats. ÖB framhåller atl del mest belastande fallet för försvarsmakten är
då en kris följs av etl krig. Sådana tillgångar på beklädnadsmateriel måsle därför
finnas under och efler en avspärrning att etl efterföljande krig kan
genomföras. Krisfallet D 1 följt av angreppsfasen i fall Al borde därför ha
legat till grund för utredarens överväganden. Liknande synpunkter anförs av
FMV.
ÖEF
betonar atl miljöexemplet D 1 endast utgör elt av många tänkbara exempel och
atl detta därför inte ger tillräcklig grund för en dimensionering av den i
fredstid nödvändiga produktionens storlek. Sveriges indusiriförbund kommenterar
frågan på liknande sätt. Eftersom det är svårt atl återuppta en nedlagd
produktion ställs del enligt ÖEF särskilt slora krav på förutseende vid val av
produktionsnivå. Hänsyn måsle därför tas till rådande osäkerheter i
Prop.1977/78:42 29
planeringsförutsättningarna.
ÖEF framhåller alt del för i synnerhet livsnödvändiga varor som livsmedel,
bränslen och beklädnadsvaror i den hittillsvarande planeringen har
eftersträvats alt så långt som möjligt uppnå självför-sörining i en kris. ÖEF
framhåller som sin bestämda uppfattning all strävan alltjämt bör vara all de
inhemska produktionsresurserna efler en omsläll-ningsperiod i alll väsentligt
bör kunna täcka behoven. Mot bakgrund av alt detta inte nu är hell möjligt på
tekoområdel anser ÖEF alt del är angeläget att huvuddelen av lillförselbehoven
på detta området skall kunna tillgodoses genom inhemsk produktion i ell
långvarigt krisläge.
Enligt
SlNDis uppfattning är det valda krisfallel givetvis behäftat med slor
osäkerhet. Då denna typ av krisfall används för det ekonomiska försvarets
planering på andra områden synes det emellertid vara logiskt att lägga det till
grund även för försörjningen på lekoområdet. SIND betonar dock alt svårigheten
alt återskapa produktionskapacitet motiverar försiktighet vid bedömning av
försörjningsuthållighelen på det grundlexlila områdel. På konfektionsområdel är
del enligt SIND bättre alt bygga upp en produktionskapacitet.
Texiilrådei-konfektionsindustrijöreningen
menar att vårt kontinuerliga försöriningsbehov bör ligga till grund för
beredskapsåtgärderna.
2.9.2
Försörjningsstandard
Remissinstanserna
har inga invändningar mol alt utredaren i fråga om vissa plagg uttrycker
försörjningsstandard som innehav och i fråga om andra kläder som tillförsel.
Utredarens förslag som innebär elt jämfört med försörjningsberedskapsuiredningens
förslag siörre totalt tillförselbehov av kläder kommenteras av några
remissinstanser. Konsumeniverkei ställer sig liksom ÖEF tveksamt lill alt
klädbehovei för personer äldre än 70 år sätts 50 % lägre än för övriga vuxna
individer. Konsumentverket anför även i likhet med Sveriges
skrädderiidkareförbund vissa synpunkler på klädurvalet. Verket anser vidare
liksom TCO atl barnens klädbehov bör räknas upp. Sveriges köpmannaförbund
framhåller att konsumenternas köpbehov med stor sannolikhet kommer atl ändras i
en krislid. Fler grövre plagg torde efterfrågas. Enligt förbundel har i dag
endast en mycket liten del av befolkningen sådana plagg. Beklädnadsarbeiarnas
förbund anser alt man i garderobsundersökningar inte tagit tillräcklig hänsyn
lill atl innehavet skall gälla riktigt värmande plagg.
Utredaren
framhåller alt den använda beräkningsmetodiken ifråga om ytterplagg saml plagg
över och under midjan förutsätter etl väl utvecklat ransoneringssystem.
Klädenkätens resultat visar enligt utredaren klart alt den stora majoriteten av
befolkningen har myckel stora tillgångar på kläder. En relativt låg generell
tilldelning bör därför vara möjlig om den kombineras med selekliv tilldelning
lill de grupper som befinns ha etl behov av nya kläder. De remissinstanser som
lar upp denna fråga ifrågasätter om ett sådant
Prop. 1977/78:42 30
ransoneringssyslem
är realistiskt. ÖEF anser således alt del förfarande som skulle bli nödvändigt
lorde medföra slora svårigheter ur praktisk synvinkel. Systemet skulle för den
enskilde framstå som krångligt och byråkratiskt och med slörsia sannolikhet
skapa irritation genom den kontroll av del enskilda klädinnehavet som lorde
förutsättas. Enligt ÖEF bör alla få samma grundtilldelning av kläder räknat i
texiilpoäng. Därutöver skall vissa noga angivna behovskategorier få särskild
tilldelning, t. ex. barn, havande kvinnor och vissa yrkeskategorier.
Beklädnadsarbeiarnas förbund anför liknande synpunkter. Även Svensk
industriförening. Sveriges indiisirijörbund och TCO ifrågasätter utredarens överväganden
om ransoneringssyslem på lekoområdet.
ÖEF
ifrågasätter vidare om en hårdare ransonering kan genomföras i inledningen av
en kris än som betingas av läget belräffande import, lager och produktion utan
alt därmed imporlförutsättningarna förändras. Dessutom är det ulan atl känna
krisens fortsatta föriopp svårt all handla optimalt från ransonerings- och
fördelningssynpunkl.
2.9.3
Utrikeshandelns omfallning i en kris
Enligt
de förutsättningar som gjorts i del ekonomiska försvarets programplanering
uppgår krisimporten av lekovaror till 38 % av den fredstida. Utredaren har
ulfört beräkningar för della imporlantagande liksom för alternativen 48 96,28
96 och 18 96. Flera remissinstanser har invändningar på denna punkt. Sveriges
köpmannajörbund ställer sig högst tveksamt till alt man skall kunna räkna med
en inte obetydlig import av tekovaror i ett avspärrningsläge. Texiilrådei-
konfeklionsindiisirijöreningen. Beklädnadsarbeiarnas Jöibund och TCO
ifrågasläller om en krisimport på 38 96 av den normala är rimlig.
Beklädnadsarbeiarnas förbund menar atl en import från EG- och EFTA- länder då
dessa är i krig torde förknippas med politiska villkor, som kan bli besvärande
för Sveriges neutralitet. Textilrådet- konfektionsindustriföreningen hänvisar
till den under andra världskriget i förhållande lill nu myckel låga importen.
1 likhet med ÖEF. Svensk induslriförening och Sveriges indusiriförbund
framhåller organisationen vidare atl Sverige numera är i ökande grad beroende
av tekoimporl från länder i Fjärran Östern och atl denna import inte torde
kunna upprätthållas i en kris. Enligt ÖEF kan molsvarande importborlfall för
del övriga Europas del minska våra importmöjligheter därifrån. ÖEF pekar också
på atl tillförseln av syntetfibrer är myckel känslig för störningar av
oljelillförseln. ÖEF menar vidare atl importens andel av fredsnivån inte kan
väntas bli densamma för samtliga försörjningsviktiga imporlprodukter inom
tekoområdel samt alt hänsyn måsle tas till att tillgångs- och behovssiluationen
är väsentligt olika för olika skeden i krisfallel.
Svensk
induslriförening pekar på atl imporiandelen i fred är myckel hög för vissa
viktiga typer av kläder som t. ex. regn- och skyddskläder. Detta gör
Prop.
1977/78:42 31
störningar
i importen än allvariigare.
Beklädnadsarbeiarnas
förbund ifrågasätter starkt utredarens metod att uttrycka krisimportens om falt
ning som en viss procent av den normala importen. Förbundet anser atl en över
tiden ökande import enligt denna metod skulle leda till slutsatsen alt behovet
av svensk produklion minskar, medan motsatsen vore mer logisk. Enligt förbundet
borde importen anges i fasta tal.
2.9.4
Försvarsmaktens behov
Utredaren
anser all försvarsmaktens brister i fråga om förråds-tillgångar av
beklädnadsvaror bör täckas redan i fred och därför inte beakias i delta
sammanhang. Skälet härtill är enligt utredaren atl del vore principiellt
felaktigt all låla den fortlöpande produktion som erfordras av
försörjningsberedskapsskäl dimensioneras av försvarsmaktens avvägningar i fråga
om den fredstida förrådshållningens omfattning. ÖB motsätter sig detta synsätt
och redovisar skälen härtill i en hemlig bilaga till yttrandet. Enligt
FMVslf.ulle en större lagring än vad som nu sker medföra ökade ekonomiska och
administrativa problem vid omsättning av de lagrade varorna. Dessutom torde den
material- och konfektionslekniska utvecklingen inte kunna följas.
ÖEF
menar all det är ett starkt önskemål att den av utredaren åberopade principen
kan följas. Försvarsmaktens avvägningar i fråga om den fredslida förrådshållningensomfatlningberoremellerlid
av de anslagsramar som ställs lill förfogande av slalsmaklerna. ÖEF framhåller
vidare alt bristen i täckningen av utrustnings- och ersättningsbehov
erfarenhetsmässigt ständigt har funnits, inte minst beroende på de ändrade krav
som den slridstekniska utvecklingen ställde.
ÖB
motsätter sig den reducering som utredaren har gjort i fråga om de av
försvarsstaben redovisade uppgifterna om inneliggande beredskapsstyrkors
förslitning. ÖB menar all man i elt beredskapsläge för förutsätta en miljö som
innebär intensiv utbyggnadsverksamhet, realistiska övningar och föriäggning i
tält. Uniformerna kommer dessulom ofta att behöva tvättas eftersom avlösning av
beredskapsslyrkan beräknas ske flera gånger under krisen. Mot denna bakgrund
hävdar ÖB atl man inte på saklig grund kan påstå alt förslitningen totalt under
en beredskapsperiod enligt fall D 1 är mindre än under krig. FMV anför liknande
synpunkter och framhåller vidare att försvarsmaktens behov av tält,
maskeringsnäl och belagda vävar inte synes ingå i utredarens beräkningar.
ÖEF
konstaterar atl det i elt krisläge av den typ utredningen har utgått från kan
komma att ställas större krav från försvarsmaktens sida än uiredningen har
räknat med och all dessa krav då kommer alt prioriteras.
Prop. 1977/78:42 32
2.9.5
Minskning av de kommersiella lagren i ell krisläge
Utredarens
anlagande alt de kommersiella lagren av tekovaror i näringslivet bör kunna
minskas med 50 % i ett krisläge berörs av några remissinstanser. ÖEF anser atl
dessa tillgångar måsle uppskattas med stor försiktighet bl. a. därför all
lagren under vår och sommar är dåligt anpassade lill behoven i en kris.
Sveriges industriförbund anför liknande synpunkter medan däremot Sveriges
köpmannajörbund menar alt utredaren inte till fullo har beaktat den stora
lagerhållningen i näringslivet. Man får enligt förbundet anta att även från en
säsong överblivna varor med mycket slor modekänslighet, i en
avspärrningssitualion blir attraktiva för konsumenterna.
2.9.6
Befindig produkiionskapacilet i Jråga om leko varor
Utredaren
har redovisat den produklion av kläder, väv, garn och fibrer som bedöms vara
möjlig under en treårig- resp. tvåårig kris. Han har därvid förutsatt atl en
ökning av skiftgången efler hand skall kunna ske i en krissituation.
Beklädnadsarbetarnas
förbund anser atl delta endasl teoretiskt sett är riktigt efiersom majoriteten
av de anslällda inom tekoindustrin är kvinnor och alt branschen är starkt
koncentrerad lill vissa orter där förvärvsiniensitelen är mycket hög och där
det därför inte finns tillgång till ledig arbetskraft.
Flera
remissinstanser pekar på den produklionsnedgångsom har skett under år 1977 och
som skulle medföra atl utredarens uppskattningar av produktionskapacilelen
inom tekoindustrin är inaktuella. ÖEF framhåller således atl sysselsättningen i
konfektionsinduslrin under år 1977 torde minska med mer än 20 96.
Länsslyrelsen
i .Alvsborgs län påpekar att våren 1977 uppgick inom länet sysselsatta i
förelag med mer än 100 anslällda lill 60 96 av vad som framgår i bilaga lill
promemorian.
Texiiliådei-konfekiionsindustriJÖreningen
hänvisar lill produktionsstatistiken för försia kvartalet 1977 enligt vilken
produktionens andel av tillförseln i fråga om kläder inkl. trikå minskal
kraftigt. Imporlökningen av kläder under försia halvåret 1977 lyder på att
produktionsvolymen kommer att minska med 15-17 % undersamma lid. Inom den
grundlexlila tillverkningen har vidare lönsamheten drastiskt försämrats vilket
snabbi kommer att återverka på produktionskapaciteten. Organisationen anser mol
denna bakgrund att utredarens material är alllför inaktuellt för att ligga lill
grund för ställningstaganden beträffande behov och tillgångar i fråga om
kapacitet i elt avspärrningsläge. Även Svensk induslriförening. Sveriges indusiriförbund
och Beklädnadsarbeiarnas förbund pekar på den negativa utvecklingen under år
1977.
Prop.
1977/78:42 33
2.9.7
Jämförelse mellan produktionsbehov och möjlig produklion i fråga om lekovaror i
ell krisläge
Enligt
utredaren är den nuvarande produktionskapaciteten beträffande konfeklionering,
trikålillverkning i flertalet fall, vävning saml kardgarns- och
kamgarnsspinning tillräcklig vid de olika anlaganden om uthållighet och
krisimport som har gjorts. En kritisk nivå har däremol uppnåtts i fråga om bomullsspinning.
Mol bakgrund av all den hittillsvarande produklionsned-gången kan bedömas
fortsätta kan den från försörjningsberedskapssynpunki kritiska gränsen komma
all nås inom en inte alllför avlägsen framlid inom flera delbranscher.
Utvecklingen måsle därför noga följas.
Flera
remissinstanser anser atl utredarens bedömningar är för optimistiska.
Bakgrunden härtill är främsl de i del föregående redovisade synpunkterna
beträffande bl. a. antagande om krisimport och den snabba produktionsnedgången
inom i första hand konfektionsindustrin. Således anför Beklädnads-arbetarnas
förbund atl uiredningen är alllför teoretisk och inaktuell för all uigöra ell
underlag för etl förnyat slällningslagande lill försörjningsberedskapen på
lekoområdet. Svensk induslriförening anför liknande synpunkler.
Enligt
TCO bör i planeringen förutsättas en högre tilldelning av kläder och en lägre
import än vad utredaren föreslår. TCO anser dock all målsättningen belräffande
inhemsk produktionskapacitet av konfektion kan sällas lägre än fördel
grundlexlila områdel efiersom en inte obetydlig tillverkning av kläder kan ske
i hushållen och den förhållandevis enkla produktionsprocessen inom
konfektionsinduslrin kräver relativt korta inskolningsperioder för personalen.
Sveriges
Indusiriförbund anser all man på beklädnadsområdet måste utgå från elt
tillförselbehov som med all sannolikhet är siörre än vad som framkommit av
utredarens beräkningar. Vidare måsle en siörre del av della kunna tillgodoses
genom produklion under krisperioden.
ÖEF
anser alt beredskapsplaneringen i försia hand bör inrikta sig på den tvååriga
perioden av fall D 1 då krisimporten i vissa av variationsfallen uppgår till
endast 10-15 % av den normala. Enligt ÖEF kommer i fråga om konfeklionering
marginalen mellan behov av produklion och möjlig produklion då atl praktiskt
taget hell försvinna. ÖEF anser all kapaciteten inom branschen bör bibehållas
på i stort sett den nivå som branschen kommer all uppnå vid årsskiftet 1977/78.
Närdelgällervä
v n i n g framhåller ÖEF att utredarens antaganden om en krisimporl på 38 %
innebär alt 62 96 av tillförselbehovel av egentlig väv skulle tillgodoses
direkl eller indirekt genom iniporl. Della anser ÖEF vara hell orealistiskt. I
fråga om irikåväv utgörs en slor del av kapaciteten av en maskinpark som är
anpassad för fina trikågarner som inte kan framställas inom landet. I likhet
med Texiilrådet-konfekiionsindiisiriföreningen betonar ÖEF all fiexibilileten
inom irikåseklorn är begränsad. ÖEF framhåller vidare att belräffande Irikåväv
ligger den kapacitet som praktiskt kan uppnås
3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 42
Prop. 1977/78:42 34
avsevärt
lägre än den av utredaren angivna eftersom del inte alls eller endast i
begränsad utsträckning är möjligt all inom landet tillverka de fina garner som
erfordras för en slor del av denna maskinpark. De produkter som framställs i
Irikåmaskiner i vilka grövre, inhemskt tillverkade garner kan användas är
utsatta för slark utländsk konkurrens. Dessa maskiner säljs eller skrotas
därför efter hand. Mot bakgrund av vad som har anförts och eftersom såväl
bomulls- som ylleindustrin befinner sig i elt akut krisläge kan ÖEF inte godta
utredarens bedömning alt ytteriigare åtgärder av försörjningsberedskapsskäl
inte är näraliggande.
Elt
antagande om krisimport på 38 % av den fredslida innebärenligi ÖEF i fråga om s
p i n n i n g all 77 96 direkl eller indirekt skall kunna tillgodoses genom
import. Molsvarande procenttal för kamgarn och kardgarn är 93 96 resp. 60 96.
Enligt ÖEF är lägel allvarligt inom denna delbransch. Ålgärder måsle därför
snarasi vidtas för atl undvika den ytteriigare nedgång av kapaciteten som kan
befaras.
ÖEF
kommenterar även utredarens beräkningar avseende fiberbehovet i en kris. ÖEF
varnar för en alllför optimistisk beräkning av krisimporten. Tillgången på
bomull och ull kan enligt ÖEF bli myckel knapp i framliden. Samtidigt betonar
ÖEF synlelfiberlillförselns känslighet för störningar l. o. m. i fred. När det
gäller behoven i en kris framhåller ÖEF all hänsyn även måsle las lill behovet
av fibrer för s. k. non-woven produkter och vadd. En större tillgång i fråga om
fibrer måsle enligt ÖEF säkras än vad utredaren har beräknat. Med hänsyn lill
den slora belydelse av atl produktionen av regenererade fibrer och råull kan
upprätthållas anser ÖEF att denna tillverkning måste få erforderligt stöd.
ÖEF
framhåller belräffande beredning all endasl två förelag återstår inom landet
som har kunskap om både våt- och lorrberedning av vävda yllevaror och atl deras
företagskapacilel måsle säkerställas. Om möjligt bör en inhemsk produklion av
arbelshandskar av läder för kvalificerade behov säkerställas.
Sammanfattningsvis
konstaterar ÖEF all kapaciteten inom tekoområdel numera är så låg all
försörjningen under ell treårigt avspärrningsläge vid fullständig avspärrning
inte kan tillgodoses genom inhemsk produktion -inte ens inom
konfektionsområdet.
2.9.8
Behov av ålgärder saml olika metoder all upprätthålla försörjningsberedskapen
på lekoområdet
ÖEF
och Texiilrådei-konfekUonsindusiriJöreningen anför all åtgärder omedelbart
måsle vidtas för att hejda en fortsatt nedgång av den svenska lekoproduklionen.
Bl. a. framhålls all en industri av sådan omfattning måste bibehållas och atl
rekryteringen av personal säkerställs liksom etl tekniskt kunnande och know-how
i slörsia allmänhet. Enligt Sveriges indusiriförbund är försörjningslägel
kritiskt på tekoområdel varför omfattande och kraftfulla
Prop. 1977/78:42 35
åtgärder
måsle vidtas inom en mycket snar framtid. TCO menar all del omedelbara behovet
av ett statligt ingripande av beredskapsskäl inte är lika angelägel på
konfektionsområdel som inom den grundlexlila sektorn. En total bedömning av
tekoindustrins framtid måste dock snarasi ske. Därvid måsle enligt TCO de
arbelsmarknadspolitiska, regionalpoliliska och näringspolitiska avgörandena
tillmätas en avgörande belydelse.
Enligt
AMS är det angeläget atl en total bedömning kommer lill stånd av lekoindustrins
framlid med hänsyn till branschens betydelse för sysselsättningen, regional
balans, försörjningsberedskap m. m.
Beklädnadsarbeiarnas
förbund framhåller all del mol bakgrund av den snabba utvecklingen brådskar alt
bestämma nivån på den tekoindustri som skall finnas i Sverige. Förbundet
framhåller vidare att vid beslul om den framtida tekoindustrin måsle även
sysselsättningspoliliska och regionalpoliliska hänsyn väga tungt.
Länsstyrelsen i Alvsborgs län anser all del även från sysselsättningssynpunkt
är nödvändigl alt en nedre gräns för produktionen inom tekoindustrins
delbranscher läggs fasl och att statsmakterna garanterar den sysselsättning som
svarar häremot.
SIND
framhåller atl uiredningen, med de antaganden som har gjorts, visar atl del f.
n. inte föreligger behov av långtgående ingrepp av försörjningsberedskapsskäl.
SIND delar denna uppfattning men påpekar atl den ökade lågprisimporten verkat
alll mer störande på den svenska produktionen. En effektivare kontroll av
begränsningsavtalens lillämpning synes därför vara angelägen.
När
del gäller de konkreta åtgärder som bör vidtas diskuterar fiera remissinstanser
lämpligheten av all handelspolitiska ålgärder skall vidtas.
Textilrådet-konfektionsindustriföreningen och Beklädnadsarbeiarnas förbund
förordar alt så sker. Texlilrådel-konfeklionsinduslriföreningen påpekar atl de
stora marknaderna i Europa och Amerika blir allt mer restriktiva vilket medför
atl många länders exporlpolenlial riktas mol Sverige, En ökad restriktivitet
borde vara möjlig ulan moraliska betänkligheter efiersom vår imporlandel redan
är så hög och per capita torde vara högsl i väriden, KK anför däremot alt
slörsia försliklighel bör iakttas vid användande av handelspolitiska medel vid
skydd av produklion som anses nödvändig från försörjningsberedskapssynpunki med
hänsyn till risken för negativa återverkningar för den svenska exporten,
Sveriges
grossislförbund understryker alt ev. stödåtgärder inte bör ha formen av
ingripande vid gränsen. Sveriges industriförbund betonar att hänsyn måsle las
till de eventuella negativa handelspolitiska konsekvenser som kan vara
förknippade med olika tillvägagångssätt. Sveriges handelsagenters förbund anför
liknande synpunkler.
Svensk
induslriförening föreslår all tidsbegränsade generella stödåtgärder sätts in.
Föreningen anser i försia hand all en sänkning bör ske av arbetsgivaravgiften.
Däremot har del särskilda sysselsättningsslödel för äldre arbetskraft nackdelar
som gör atl del inte bör förlängas. Föreningen pekar
Prop.
1977/78:42 36
bl.a.
på all stödet är administrativt krångligt och skapar utrymme för olillböriig
påverkan från fackligt håll. En sänkning av arbetsgivaravgiften kan enligt
föreningen finansieras genom ell slopande av " 15-kronan" eventuellt
i kombination med en importavgift på tekovaror. Föreningen ställer sig starkt
negaliv lill selektivt stöd i form av slora punktinsatser av typ Algots, Eiser
m.n.
Flera
remissinstanser ansluler sig till utredarens förslag atl en strategi eller plan
måste utformas i fråga om vilka medel som skall användas för att
försörjningsberedskapen på tekoområdet skall säkras. Till dessa hör LO och
Bekädnadsarbetarnasförbund som dock menar alt den föreliggande promemorian
inte är tillfyllest för all ligga till grund för sådana ställningstaganden.
Organisationerna anser all ell ö kal statligt ägande inom ramen fö ren
planhushållning på te koom rådelär nödvändigl. Beklädnadsarbetarnas förbund
framhåller atl även om ell statligt ägande i och försig inte löser problemen
underiättas dock genomförandet av ålgärder för all bevara en tekoindustri.
Hänsyn behöver då inte i varje fall las till "snedvridning" av den
privata konkurrensen.
ÖEF
anser att etl statligt överlagande av hela branschen inte är praktiskt möjligt
eller lämpligl. Efiersom det inte heller är möjligt all genomföra individuella
stödåtgärder anpassade lill varje enskilt förelags behov, vilket även skulle
medföra risk för snedvridning av konkurrensen, återstår enligt ÖEF endasl
generella stödmetoder för all hejda produklionsnedgången. En komplettering kan
ske med individuella stödformer som nu lillämpas och som har starka generella
inslag dvs. främsl avskrivningslån och försörjningsberedskapsstöd. ÖEF betonar
vidare all med hänsyn till den snabba utvecklingen måsle en uppföljning av
utvecklingen inom lekoområdet ske kontinueriigt. För att statsmakterna skall
kunna utvärdera effekten av de stödåtgärder som genomförs kan del därför vara
lämpligl att ÖEF åriigen redovisar läget beträf fa nde prod u k tions kapaci
tel m. m. inom berörda branscher,
5W£>
anser atl förstatligande eller till vissa förelag riktat produklionsslöd inte
är praktiskt eller lämpligt för konfeklionsbranschen och vissa mindre och
medelstora textilföretag.
Enligt SIND:s uppfattning
är del naturiigare all SIND svarar för den av utredaren föreslagna årliga
rapporteringen av produktionskapaciteten än all ÖEF gör della. SIND pekar på
all verkel redan följer utvecklingen på tekoområdel dels genom
branschövervakning och utredningsverksamhet, dels genom löpande insatser för
delbranscher och förelag. SIND framhåller vidare alt det stöd som kan erfordras
av försörjningsberedskapsskäl bör ulgå i form av induslripolifiskt stöd. Syflel
med det industripolitiska stödet är nämligen all underlätta anpassningen lill
nya konkurrensförhållanden och åstadkomma en rationell och långsiktigt lönsam
industri. När tekoindustrins konkurrenskraft stärks, förbättras därför också
dess möjligheter all bibehålla en från försörjningsberedskapssynpunki
erforderlig produktionsnivå. Om
Prop. 1911/1%: Al 37
den
från försörjningsberedskapssynpunkt lägsta acceptabla produktionskapaciteten
inte uppnås på något område kan direkl produklionsslöd och/ eller anskaffning
av malpåsekapacitel bli nödvändigl.
Texidrådei-konfekiionsindusiiiföreningen
betonar del angelägna i all stödåtgärder utformas så all de blir
konkurrensneutrala.
Beklädnadsarbetarnas
förbund föreslår all en tekodelegalion inrättas för all kontinueriigt analysera
förelagens och de olika delbranschernas förutsättningar all i framliden driva
verksamhelen vidare.
Några av remissinstanserna
diskuterar de olika former av ålgärder inom landet som är lämpliga för all en
tillfredsställande försöriningsbe-redskap skall kunna upprätthållas på
tekoområdel. När det gäller möjligheterna all lila lill en
produktionskapacitet i m a 1 p å s e delar Öf/ utredarens uppfattning all del
svåraste problemet är all erhålla tillräckligt med kunnig personal i etl
krisläge. ÖEF anser all inte ens belräffande konfektion är del elt realistiskt
alternativ till levande produktion all hell eller lill största delen bygga på
en kapacitet i malpåse.
7"C0
förespråkar för tekoindustrins olika förädlingsled etl syslem med löpande
produktion kombinerat med en viss kapacitet i malpåse. Omfattningen av
malpåsekapacitelen måsle dock närmare övervägas.
Utredaren
diskuterar möjligheten atl en ökad hemsömnad skall kunna ske i en
krissituation. Konsumentverket och ÖEF menar alt denna kapacitet inte bör
överskattas medan TCO anser alt hushållen själva bör kunna svara för en inte
obetydlig tillverkning av kläder.
ÖfFdelar
inte utredarens åsikt all möjligheten av en force rad import bör beaktas i
planeringen och hänvisar därvid till uttalanden av 1974 års försvarsutredning
enligt vilka endasl en myckel begränsad ökning av totalförsvarets styrka är
möjlig inom en tidsrymd av två år.
Utredaren
diskuterar det stöd som genom den offenlliga upphandlingen kan ulgå lill den
inhemska tekoindustrin. Textilrå-det-konfektionsindustriföreningen betonar all
erfarenheterna av hillills vidtagna åtgärder på delta område varit myckel goda
även om effekten har varit begränsad varför del är angelägel all denna stödform
bibehålls i vidgad omfattning.
3.
Avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen 3.1 Bakgrund
Den
svenska bomullsindustrin utgörs f. n. av fem förelag, Almedahls AB, Borås
Wäfveri AB/Kungsfors fabriker AB, Gustaf Werner AB, Rydboholms AB och AB
Sjuntorp. AB Sjunlorp bedriver endast spinning och vävning medan de övriga
företagens verksamhei dessutom är integrerad med beredningsverk. Företagen har
i slor utsträckning ell inbördes konkurrerande sortiment.
Företagsstrukturen
framgår av följande tabell.
Prop.1977/78:42 38
Antal
anslällda i svenska bomullsspinnerier 1977-09-15
Företag
Anlal
anslällda
Almedahls AB
104
Kungsfors fabriker AB
538
Gustaf Werner AB
60
Rydboholms AB
47
samt 65 i väveri
AB Sjuntorp
40
I
början av 1970-lalel hade de fiesta bomullsföretagen lönsamhetsproblem i fråga
om garn- och väviillverkning. Anledningen härtill var främsl ett ökande
importtryck och en stagnerande förbrukning i fråga om garn och väv. Vidare var
maskinutrustningen i huvudsak omodern. Mol bakgrund härav och med hänsyn lill
varuområdets stora belydelse från försörjningsberedskapssynpunki kom en slor
del av del kredilslöd för investering i maskiner och byggnader som infördes år
1973 atl gå till dessa företag. Av de avskrivningslån på ca 112 miljoner
kronor om vilka avtal har träffals fram lill den 1 juli 1977 har således 57
miljoner kronor tillfallit spinnerier och väverier inom bomullsindustrin. De
investeringar som blivit möjliga genom della stöd har medfört att den svenska
bomullsindustrin numera har en hög teknisk standard.
Från
mitten av 1970-lalel har en försämring inträffat i fråga om de svenska
bomullsspinneriernas och bomullsväveriernas konkurrenskraft. Fördelar bedömdes
kunna ligga i en samordning av den grundlexlila verksamhelen på bomullsområdel.
Mol denna bakgrund gav regeringen under våren 1976 Statsföretag AB i uppdrag
alt inleda förhandlingar med förelagen inom bomullsseklorn i syfte atl få fram
förslag lill ägarmässig samordning av den grundlexlila bomullsindustrin.
Efter
fullgjort uppdrag lämnade Statsföretag AB i december 1976 elt förslag lill
regeringen. Förslagel innebar all de fem svenska bomullsföretagen gemensamt
skulle bilda ell förelag benämnt AB SVEBO - Sveriges Förenade
Bomullsindustrier. Verksamhelen i företaget skulle i inledningsskedet primärt
avse spinning. Spinnerierna hos Almedahls, Rydboholm och Sjuntorp skulle
läggas ned och de moderna maskinerna övertas av SVEBO. Vidare skulle Gustaf
Werners väveri överlåtas lill SVEBO och företagels beredningsverk avvecklas.
SVEBO:s verksamhei skulle baseras på föriuslläckningsbi-drag från slalen.
Bidraget beräknades till ca 24 milj. kr. per år under en femårsperiod. Vidare
skulle behövas 15 milj. kr. i avskrivningslån för investeringar, 22 milj. kr. i
kreditgarantier och 40 milj. kronor i långfristiga lån.
Av
olika skäl kunde ett avtal mellan slalen och bomullsindustrin inte baseras på
Statsföretags förslag.
Efter
förhandlingar under vintern och våren 1977 kunde emellertid etl avtal slutas
ijuni 1977 under förutsättning av riksdagens godkännade slutas mellan staten
och de svenska bomullsföretagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.2
Innehåll i stort i det preliminära avtalet mellan staten och den svenska
bomullsindustrin
Avtalel
innebär att olika stödåtgärder sätts in för atl vidmakthålla en viss årlig
garnproduktion och för all bibehålla en kapacilelsreserv därutöver.
En
viss strukturomvandling sker genom all Kungsfors Fabriker AB den 1 juli 1978
övertar AB Sjuntorps spinnmaskiner och Gustaf Werner AB den 1 januari 1978
köper vissa av Rydboholm AB:s spinn- och vävmaskiner. Under år 1978 hyr Gustaf
Werner AB ul den av Rydboholm inköpta utrustningen lill Rydboholm, varefter den
överförs lill Gustaf Werners anläggning i Norrköping. Detta innebär all
Sjunlorp kommer att upphöra med sin spinnings-verksamhel som i juni 1977
sysselsatte ca 40 personer och Rydboholm med spinning och vävning som vid samma
lid sysselsatte ca 110 personer. Föratt dämpa verkningarna av de på sikt
nödvändiga personalnedskärningarna erhåller Rydboholm ett sysselsättningsbidrag
för all under år 1978 inte avskeda personal i spinneri och väveri.
Av
följande tabell framgår berörda bomullsföretags åtaganden i fråga om
upprällhållande av garnproduklion, garnproduktionskapacilel samt sysselsättning.
Förelagens
åtaganden enligt preliminärt avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen
(exkl. åtagande med anledning av tidigare medgivet kredilslöd för
investeringar)
Företag
Åtagande
Tid
Produktion (ton/år)
Produktionskapacitet
vid kontinuerlig drift (ton)
Sysselsättning
Almedahls
AB
1977-07-01-
1978-06-30
500-900
2 000
-
1978-07-01-
1978-12-31
250-450
2 000
Kungsfors
fabri-
1977-07-01-
2 000-3
400
7 000
-
ker AB
1980-06-30
Gustaf
Werner AB
1977-07-01-1979-06-30
600-1 000
4 500
-
1979-07-01-
600-1000
5 500
1980-06-30
Rydboholms
AB
1977-07-01-1978-12-31
Att
under avtalstiden ej avskeda personal vid spinneri- och
väveri-anläggningarna
Efter
det att en omstrukturering av bomullsindustrin genomförts enligt avtalet kommer
således spinningsverksamhei all bedrivas vid tre med varandra konkurrerande
företag. En produktionskapacitet i kontinuerlig drifl
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
storieksordningen 13 000-14 000 lon bomullsgarn per år kommer alt garanteras
för de närmaste åren.
De
stödåtgärder som företagen enligt avtalet skall komma i åtnjutande av framgår
av följande tabell.
Stöd till företagen
enligt avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen (1 000-tal kronor)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Företag
Kreditstöd för
investeringar
Engångs-
Försörjnings-bidrag beredskapslån
1977/78
1978/79 1979/80 Avskr Låne
lån garanti
Struk-
Län för turga- bomulls-ranti lagr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Almedahls
AB
Borås Wäfveri
AB/Kungsfors
fabriker AB
Gustaf Werner
AB
Rydboholms
AB 3 000
2 350 1 175
9
650 9 650 9 650 30 250' 6 200' 25 000 7 000 4250
4250 4 500 10581,5 3085,5 4 500
S:a
3000 16250 15075 14 150 40 831,5 9 285,5 295007000
'
Kreditstödet avser delvis investeringar i Borås Wäfveri AB:s väveri.
2
Härtill kommer 25 milj. kr. vid ett ev, avtal om fusionering mellan
Almedahl-Dal-
sjöfors
AB och Borås Invest ÄB
Försörjningsberedskapslån
utgår enligt avtalet till företag under etl år i sänder och är ränte- och
amorteringsfritt. Vid årets slut sker avskrivning av lånet i proportion lill
omfattningen av företagets produktion inom del givna produktionsåtagandel.
Systemet
med strukturgarantier infördes som redan har nämnts genom beslul av riksdagen
våren 1977 (prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). Sysiemel
innebär all staten lämnar lånegaranti för företagens lån i bank. Lån mol
särskild strukturgaranti är ränte- och amorteringsfritt under två år. Därefter
löper lånet med ränta och återbetalas under längst en tioårsperiod.
Enligt
de i propositionen angivna föreskrifterna bör garanti beviljas på grundval av
dels sedvanlig kreditbedömning, dels en ulredning av företagels marknads-,
produktions- och managemenlmässiga förutsättningar. Som etl villkor för
beviljande av garanti börgälla all företagels slyrelse har fastställt en
konkret plan för utveckling och rationalisering av förelagels verksamhei.
Ansvarel
för alt bevilja särskilda slruklurgarantier åvilar SIND. Under förutsättning
atl planerade ålgärder har genomförts eller förelaget enligt SIND:s bedömning
under ändrade betingelser har fullgjort vad som rimligen kan krävas, har SIND
möjlighet att efter två år efter en glidande skala skriva av upp lill 25 96 av
lån mol särskild strukturgaranti.
Enligt
avtalen skall berörda förelag erhålla garanti för lån av här redovisad
Prop.
1977/78:42 41
storiek.
Lånen skall vara ränte- och amorteringsfria och kunna skrivas av med 25 % efler
två år.
För garantierna skall i
övrigt gälla de riktlinjer som har angivits i prop. 1976/77:105 saml de närmare
anvisningar som regeringen kan komma all uifärda.
Almedahl-Dalsjöfors
AB och Borås Invesl AB som är moderföretag lill Almedahls AB resp. Borås
Wäfveri AB och Kungsfors fabriker AB träffade ijuni 1977 avlal om atl inleda
förhandlingarom elt fullständigt samgående mellan företagen.
Om förhandlingarna före
den 30 juni 1978 leder till resultat ställer staten, enligt det i avvaktan på
riksdagens godkännande ingångna avtalet mellan staten och Almedahl-Dalsjöfors
AB och Borås Invest AB, en strukturgaranti på 25 miljoner kronor lill den nya
företagsenhetens förfogande. Lånet skall under en tvåårsperiod vara ränte- och
amorteringsfritt och därefter avskrivas med 25 96.
Enligt
avtalet skall de här redovisade stödåtgärderna inte påverka förelagens
möjligheter atl erhålla annal statligt stöd till tekoindustrin.
Avtalen
mellan staten och bomullsföretagen gäller under förutsättning att riksdagen
senasi den 31 december 1977 bemyndigar regeringen alt godkänna avtalen.
4.
Övriga frågor
4.1
ÖEF:s skrivelse om Svenska Rayon AB
I
skrivelse den 2 februari 1977 har ÖEF hemställt att ålgärder vidtas till stöd
för den inhemska produktionen av viskosfibrer, dvs. en fiber som kan
framställas från inhemsk cellulosa. ÖEF framhåller i skrivelse alt det endasl
finns en tillverkare i Sverige på detta område och alt detta förelag. Svenska
Rayon AB, därför har ceniral belydelse för försöriningsberedskapen. Förelagels
verksamhet har enligt skrivelsen gått med föriust åren 1975 och 1976 och
företagel beräknar atl föriuster skall uppstå även 1977 och 1978. 1 syfie att
underiätta en omstrukturering av företagets produklionsprogram anser ÖEF all
avskrivningslån på 16 miljoner kronor skall utgå för investering i maskiner för
tillverkning av s. k. modalfiber. Denna produktionsinriktning bedöms vara mer
lönsam än den hittillsvarande. ÖEF hemställer att ramen för avskrivningslån
höjs med 16 milj.kr och atl medlen för avskrivningslån ökas med samma belopp.
ÖEF hemställer härutöver om alt ÖEF tilldelas medel för tecknande av
villkorliga försörjningsberedskapslån på sammanlagt 40 milj.kr., varav 25
milj.kr. förår 1977 och 15 milj.kr. för år 1978. Beloppen skall avskrivas med
halva beloppen vid utbetalningarna och, på villkor atl företaget uppfyller
åtagande om upprätthållande av produktion och produktionskapacitet, med
återstående halva beloppet vid resp. års slut.
Prop. 1911/1%: Al 42
4.2
ÖEF:s skrivelse om importen av skinnkläder m. m.
ÖEF
har i skrivelse den 12 november 1976 hemställt atl förhandlingarmed syfte att
begränsa importen till Sverige av skinnkläder och arbetshandskartas upp med de
siörre exportländerna. ÖEF hänvisar i skrivelse till att importen av
skinnkläder har ökat mycket snabbt under 1970-talel och alt den inhemska
produktion som ulgör etl minimum från försörjningsberedskapssynpunki hotar att
underskridas. För atl investeringsviljan skall förbättras i delbranscherna
skinnkonfektion och handskkonfekiion föreslår ÖEF vidare alt avskrivningslån
för investeringar skall kunna utgå lill företag inom dessa branscher.
4.3
Detaljhandelns prissättningsmetod
Inom
detaljhandeln med beklädnadsvaror liksom f. ö, inom stora delar av detaljhandeln
i övrigi lillämpas huvudsakligen en metod med procentuella pålägg. Denna
prissältningsmetod har ifrågasatts i olika sammanhang. I propositionen
(1976/77:85) om åtgärder för försöriningsberedskapen på skoområdet anförde jag
i denna del bl. a. följande (s, 53f,).
Siatens
pris- och karlellnämnd (SPK) undersöker två gånger per år detaljhandelns
prissättning på beklädnadsvaror. Av dessa undersökningar framgår bl. a. atl de
procentuella påläggen på de dyrare svenska varorna i genomsnitt är någol lägre
men de faktiska påläggen i kronor och ören räknat högre än på andra produkter.
Redan i inköpsledel befintliga prisskillnader mellan inhemska och importerade
varor förstärks således i konsumentpriserna genom detaljhandelns
prissättningsprinciper
I
inköp dyrare produkter drar uppenbariigen högre försäljningskostnader, t. ex.
genom större ränlebelaslning och lägre omsällningshasiigheler på lagret. Att
tillämpa i kronor och ören räknat identiska pålägg på svenska och utländska
produkter vore därför en orealistisk princip, I vad mån
prissäll-ningsmetoderna, trots all man håller lägre procentuella pålägg på
svenska varor, innebär att konsumentpriserna på dessa varor är högre än vad som
är koslnadsmässigt motiverat bör däremot analyseras. Del är angeläget alt SPK
granskar dessa förhållanden och därmed ger underiag för bedömningar av hur
prissättningen fungerar och av i vilken mån ytlerligare sänkningar av
procentpåläggen på svenska produkter är motiverade.
Enligt
min mening skulle en mer differentierad prissättning inom detaljhandeln kunna
utgöra etl värdefullt stöd för den svenska beklädnadsindustrin. Jag vill också
framhålla atl långl drivna schabloner i form av stela procentpåslag kan
innebära all handeln ej utnyttjar affärsmässiga möjligheter. Samtidigt måsle
man vara medveten om att del finns en gräns för hur långt man kan omfördela
påläggen mellan utländska och svenska produkter utan att detta får vissa
negativa verkningar för såväl näringsidkare som konsumenter. En risk är all mer
serviceinriktade närhetsbutiker med kvalitetssortiment får försämrad lönsamhet,
vilket skulle försvåra försäljningen av svenska kvalitetsvaror. Ökade pålägg
på de som regel billigare utländska varorna medför också vissa uppenbara
nackdelar för låginkomsttagare.
Min
förhoppning är att man genom frivilliga åtaganden från branschens
Prop.
1977/78:42 43
sida
skall kunna komma fram till en rimlig lösning i denna fråga. Möjligheterna att
genom prisreglering av traditionellt slag ingripa mot prissättningen på
beklädnadsområdet är mycket begränsade på grund av del snabbi skiftande
varusortimentet. Jag vill dock erinra om att den s, k. prisutredningen, som i
försia hand har till uppgift att utvärdera den under senare år förda
prispoliliken, har möjlighet att komma med förslag lill eventuella
förbäliringar av del nuvarande syslemet för prisövervakning och prisreglering.
I
maj 1977 fick SPK i uppdrag av regeringen alt undersöka i vad mån metoderna all
beräkna påläggen på svenska respektive importerade varor inom beklädnadshandeln
leder till koslnadsmässigt motiverade resultat. Om dessa undersökningar visar
atl påläggen inte är fördelade på ett koslnadsmässigt riktigt sätt, skall
nämnden i samråd med berörda intressenter undersöka vilka möjligheter som finns
att med stöd i en vidgad kunskap om koslnadssitualionen nå en såväl rimlig som
praktiskt tillämpbar fördelning av påläggen mellan svenska och importerade
varor inom handeln.
4.4
SIND:s framtidsbedömning av utvecklingen inom konfektionsindustrin inkl.
trikåplaggstillverkningen
Regeringen
uppdrog ijuli 1977 åt SIND atl göra en framtidsbedömning av utvecklingen inom
konfektionsinduslrin inkl. trikåplaggstillverkningen.
Syflel
med uppdraget var alt utifrån en sannolik marknadsutveckling bedöma
produktions- och sysselsätlningsnivåer försvensk plagg tillverkande industri i
början av 1980-talet. SIND avgav den 18 oktober 1977 en rapport lill chefen för
industridepartementet.
SIND
bedömer att konfektionsinduslrins produktionsvolym kommer all vara ca 46 96
lägre åren 1980-1982 än år 1976. Motsvarande nedgång för trikåindustrin
uppskattas till ca 25 96. Minskningen bedöms vara snabb under de första 2-3
åren medan minskningen därefier kommer atl ske i betydligt lugnare takt.
När
del gäller sysselsättningen anser SIND att del inte är meningsfullt atl söka
precisera sysselsättningsnivån i detalj. SIND bedömer dock att antalet
sysselsatta inom konfektionsinduslrin kommer alt minska med 40-50 96 mellan
åren 1976 och 1980-1982. Minskningen av sysselsättningen inom trikåindustrin
bedöms till 20-40 %.
SIND
framhåller all tillgängliga uppgifier om import och produklion för delta år
pekar mot att strukturomvandlingen kommer atl accelerera. Om marknadens villkor
får råda bedöms importkonkurrensen snarasi atl skärpas de närmaste 2-3 åren.
Anledningen härtill är enligt SIND att länder som har etl lönekoslnadsläge som
vida understiger det svenska har hämtat in på det försprång som Sverige har
hafi när det gäller produktionsteknik och produktionskvaliiei. Svenska
plaggtillverkare tvingas vidare av konkurrensskäl atl i allt större
utsträckning dra ned verksamhelen i Sverige och lägga ut sin tillverkning i
lågprisländer.
Prop.
1977/78:42 44
SIND
anser all en stabilisering kommer alt inlräda på litet längre sikl efiersom en
viss mättnad på importvaror sannolikt uppslår när importandelarna blir myckel
högre. Del kommer alllid all finnas vissl utrymme för svensk plaggtillverkning
exempelvis inom marknadssegment där leveranssnabbheten är den helt avgörande
faktorn.
5.
Föredraganden 5.1. Inledning
Sveriges
säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar lill all bevara landels
oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål som senasi bekräftats av riksdagen i
1977 års totalförsvarsbeslut, är därför alt i alla lägen och i former som vi
själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för atl inom våra gränser
bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt
och varje annat hänseende efier våra egna värderingar saml i samband därmed
utåt verka för internationell avspänning och fredlig utveckling.
För
all vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer som
innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln, är del av slor
belydelse att vår försörjningsberedskap är lillfredsslällande. Slor
uppmärksamhet måste därför fortlöpande ägnas ål utvecklingen av vårt näringsliv
i syfle atl behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för
vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. För
folkförsöij-ningen i vid mening måste fredslida produktionskapacitet behållas
inom de viktigaste försöriningsområdena. Därutöver måste förberedelser för
omställning av industrins produktionsinriktning göras och beredskapslagring
genomföras av vissa typer av förnödenheter.
Tre
försörjningsområden har sedan länge bedömts vara av särskild betydelse,
nämligen områdena energi, livsmedel och beklädnad. Till områdel beklädnad hör
textil och konfektion saml skor. Riksdagen log under våren 1977 ställning lill
försörjningsberedskapen på skoområdel. Jag behandlar nu försörjningsberedskapen
i fråga om tekovaror.
Strukturomvandlingar inom
det svenska näringslivet har för tekoindustrins del inneburit stora
svårigheter. En svagt ökande eller stagnerande efterfrågan på lekovaror har i
kombination med en kraftig ökning av importen medfört alt sysselsättningen inom
branschen under de senasie lio åren har halverats. Textilindustrins
förädlingsvärde mätt.i fasta priser har under samma tid varit i slort sett
konstant. Medan produktionsutvecklingen för hemtexlilvaror, teknisk textil saml
trikå har varit förhållandevis posiliv har tillverkningen av beklädnadsväv och
spinning av kamgarn och bomullsgarn minskat kraftigt.
Konfektionsindustrins
förädlingsvärde i fasta priser har under perioden 1965- 1976 minskat med 30 96.
Inom de fiesta av konfektionsinduslrins olika delområden har produktionen
minskat. Produktionsutvecklingen har varit
Prop. 1977/78:42 45
särskill
negativ i fråga om lättare bomullskonfektion och tyngre plagg.
Den
negativa produktionsutvecklingen inom lekoindustrin har medfört sådana konsekvenser
av sysselsättnings-, industri- och försöriningsbered-skapspolilisk nalur all
statsmakterna vid fiera lillfällen under 1970-talet har tvingats falla beslul
om stödåtgärder för branschen.
Försöriningsberedskapsulredningen
(FBU) behandlade försörjningsberedskapen på lekoområdet i betänkandet (Ds H
1972:3) Kläder och skor -försörjningen i en krislid. Utredningens resultat
visade atl produktionskapacilelen i fråga om konfektion (inkl. trikå) var
lillfredsslällande men atl vissa brister förelåg inom den grundlexlila sektorn.
Med
anledning av FBU:s förslag beslöt statsmakterna (prop. 1972:127, FöU 1972:25,
rskr 1972:375)all k r e d i t s t ö d i form av ränte- och amorteringsfria
avskrivningslån skulle kunna lämnas som stöd till investeringar i maskiner och
byggnader hos förelag som är av belydelse för vår försönningsberedskap på
teko-, sko- och garveriområdena. Vidare beslöts all kredilgaranlier skall kunna
utgå lill sådana investeringar.
För
tekoindustrin har därefter t. o. m. 30 juni 1977 avlal tecknats om lån på drygt
112 milj. kr.
Sedan
år 1972 är sådana statliga myndigheter som upphandlar teko- och lädervaror vid
större upphandlingar i vissa fall skyldiga all samråda med överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF). Riksdagen beslöt med anledning av prop. 1975/76:57
atl beslul i upphandlingsärende efler regeringens bestämmande även kan fallas
av ÖEF. ÖEF har erhållit särskilda medel - s. k. försörjningsberedskapsslöd -
som i vissa fall kan användas för all läcka koslnader vid sådan upphandling
liksom vid kommunal och landstingskommunal upphandling.
Sedan
början av 1970-lalel har riksdagen fattat beslul om olika induslripolitiska
åtgärder som har varit riktade till tekoindustrin. Häribiand kan nämnas stöd
till exportfrämjande aktiviteter, utbildningsbidrag, omställningsbidrag,
slruklurgarantier och avskrivningslån för investeringar.
Genom
beslul av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr
1976/77:305) infördes som en extraordinär ålgärd under budgetåret 1977/78
statliga s. k. särskilda slruklurgarantier inom en ramav 150 milj. kr. för atl
dels förbättra tekoförelags finansiella förhållanden dels stimulera och
underlätta lönsamhetsbefrämjande strukturella ålgärder från företagens sida.
Lån mol särskild strukturgaranti kan ulgå lill förelag som kan bedömas
långsiktigt livskraftiga. En förutsättning är all företagets slyrelse har
fastställt en konkret plan för utveckling och rationalisering av företagets
verksamhet. Lånet är ränte- och amorteringsfritt i två år och kan skrivas av
med upp till 25 96 om strukturella åtgärder verkställts.
Av
arbelsmarknadspolitiska skäl kan under perioden 1 juli-31 december 1977 ett s.
k. äldrestöd med 15 kr./timme och arbetstagare över 50 år utgå lill
tekoföretag. Totalt kan dock bidrag ulgå med högst 10 96 av den lolala
lönesumman.
Prop. 1977/78:42 46
Härutöver
kommer naturligtvis även inte branschinriktade ålgärder tekoindustrin till
del. Exempel härpå är del tidsbegränsade utbildningsbidraget till
permitteringshotad personal och tidigareläggning av statliga och kommunala
industribeställningar.
Riksdagen
log år 1972 efter förslag i prop. 1972:127 viss ställning till frågan om
försörjningsulhållighet och försönningsstandard på beklädnadsområdel.
I syfte atl förnya
beslutsunderlaget inför ett eventuellt nytt ställningstagande lill frågan om
försöriningsuthållighet och försönningsslandard på beklädnadsområdel
tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet en särskild utredare.
Utredaren överiämnade i december 1976 promemorian (Ds H 1976:7) Skor i krislid.
Med anledning av bl. a, promemorian föreslog regeringen i prop. 1976/77:85 mål
samt ålgärder för försöriningsberedskapen på skoområdel. Förslagen bifölls i
riksdagen (FöU 1976/77:11, rskr 1976/ 77:238).
Den
särskilde utredaren överlämnade i juli 1977 promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i
krislid. Utredaren har genomfört en förnyad inventering av hushållens
tillgångar av kläder. Med utgångspunkt i bl. a. denna inventering har i
promemorian beräknats behovel av produklion i fråga om olika tekovaror i en
krissituation saml den produktion som är möjlig med nuvarande produktions
tillgångar. Promemorian har remissbehandlats.
5.2
Mål för försörjningsberedskapen på tekoområdet
5.2.1
Inledning
Mål
för försörjningsberedskapen uttrycks vanligen i försörjningsstandard och
försöriningsuthållighet. Med försörjningsuthållighet förslås den tid under
vilken försöriningen kan upprätthållas och med försörjningsstandard den nivå
på vilken denna försörjning kan ske.
A
v slor betydelse för hur stor inhemsk produklion som behövs föratt vissa mål
skall kunna uppnås är hur omfattande utrikeshandeln är i kriser och hur stora
kommersiella lager i näringslivet som kan utnyttjas.
Jag
kommer i del följande atl föreslå inriktning av beredskapsplaneringen på
tekoområdet när del gäller försörjningsulhållighet och försörjningsstandard.
Jag
vill emellertid betona alt den ambition som enligt min mening f n. bör gälla
för försörjningsberedskapen på lekoområdet självfallet kan behöva bli föremål
för omprövning i framtiden, exempelvis om del skulle visa sig att kostnaderna
blir alllför höga.
Prop.
1977/78:42 47
5.2.2
FöfsörjningsulhålUghel
FBU
uttalade i betänkandet (Ds H 1972:3) Kläder och skor-försöriningen i en kristid
att beklädnadsvaror är oundgängligen nödvändiga för försöriningen i ett
krisläge och all man vid planeringen av försöriningen med dessa varor inte bör
utesluta risken för atl en krisperiod kommer att vara minsl tre år. I prop.
1972:127 uttalades att starka skäl talade för att man tills vidare borde räkna
med att försörjningen med beklädnadsvaror skulle kunna upprätthållas under en
så lång avspärrningstid att en inte obetydlig produklion inom landet var
nödvändig för en tillfredsslällande beredskap. På så sätt skulle
handlingsfrihet behållas för framlida ställningstaganden om uthålligheten inom
totalförsvaret. Vidare anfördes atl beredskapsplaneringen på områdel tills
vidare borde kunna ulgå från de bedömningar och beräkningar som FBU hade gjort.
Dessa
uttalanden har av ÖEF tolkats så all beredskapsplaneringen på beklädnadsområdet
bör utgå från en treårig avspärrning vid beräkning av produktionskapaciteten.
För alt beräkna behovel av beredskapslagring har ÖEF utgått från en tvåårig
avspärrningstid.
Inom
del ekonomiska försvaret bedrivs sedan några år försök med långsiktsplanering.
Försöksverksamheten har utgjorts av perspeklivstudier och programplanering.
Chefen för handelsdepartementet har anvisat kris-och angreppsfall alt utnyttjas
i planeringen som miljöexempel för att belysa länkbara påfrestningar på del
ekonomiska försvaret i avspärrnings- och krigssituationer. Särskild belydelse
har av de planerande myndigheterna tillmätts ett avspärrningsfall och etl
krigsfall. Vartdera fallel, som benämns Dl resp. Al,omspänner en lid av drygt
etl år. Därefier inträder en eflerkris-resp. efterkrigstid då utrikeshandel m.
m. successivt återgår till normala förhållanden. En åleruppbyggnadslid efter
etl krig kan ha en omfattning av något eller några år. Iden programplanering
som har genomförts för perioden 1977/78 - 1981/82 har i enlighet med
anvisningarna behovet av åtgärder för efterkris- resp, efterkrigstid endast
beräknats i form av planerings- och adminislralionsålgärder.
I
lotalförsvarsbeslutet våren 1977 log riksdagen ställning till frågan om
uthålligheten för försöriningsberedskapen i allmänhet (prop. 1976/77:74, FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311). FöU framhöll atl följande i propositionen
föreslagna mål ger uttryck för en lämplig inriktning av vår
försöriningsbe-redskap under perioden 1977/78 - 1981/82,
Vid
planeringsperiodens slut skall huvuddelen av del ekonomiska försvaret kunna
klara de påfrestningar på vår försörining som en ca ettårig avspärrnings- eller
krigssituation kan medföra. De s. k. miljöbeskrivningar som har utnyttjats i
programplanearbetel utgör goda exempel på sådana avspärrnings- och
krigssituationer. Fortsatta säkerhetspolitiska siudier bör medföra alt
underlaget i detta avseende ytlerligare förbättras. I planeringsarbetet inom
del ekonomiska försvaret skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och
krigssituationer av annan längd uteslutas.
Prop.
1977/78:42 48
Föratt
klara försöriningen under fieråriga kriser och krigssituationer måsle belydande
omställningar av produktion och konsumtion genomföras. De beredskapsåtgärder
som det ekonomiska försvaret vidtar mot påfrestningar av relativt kort
varaktighet skall därför även syfta lill atl möjliggöra och underlätta
betydande omställningar av samhällets försörjning på längre sikl.
Riksdagen
beslöt våren 1977 även om försörjningsuthållighelen på skoområdet (prop. 1976/77:85,
FöU 1976/77:11, rskr. 1976/77:238). Beslutet innebar alt uthålligheten på
skoområdel bör beslämmas med ulgångspunkt från en avspärrningssitualion på ca
ett år följd av en eflerkristid av ungefärden längd som har studerats i
försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret. Jag anförde all
beklädnadsområdel, skoförsöriningen inbegripen, bör hänföras lill den kategori
av förnödenheter, för vilka del är särskill viktigt all en viss minimistandard
verkligen skall kunna säkerställas i etl krisläge. Del kan därför vara
motiveral all i planeringen på detta område arbeta med en förutsättning om en
längre uthållighet än på de fiesta andra områden.
Utredaren
har tolkat riksdagens ställningslagande så atl kriser med en sammanlagd längd
på omkring tre år skall ligga lill grund för planeringen. Han har därför på
tekoområdel liksom på skoområdet ulgåtl från atl som normalfall studera en kris
som motsvarar del förkortade avspärrningsfallel Dl som inkl. eflerkristid
sträcker sig över en period på ca tre år. Detla fall häri programplaneringen
visat sig i slorl dimensionera behovel av beredskapsåtgärder inom del
ekonomiska försvaret. Som redan har nämnis har i programplaneringen behovet av
beredskapsålgärder för en eflerkristid inte beräknats annat än för ålgärder
avseende planering och administration.
Remissinstanserna
har inget atl invända mot alt den typ av krisfall som används i del ekonomiska
försvarets programplanering utnyttjas för alt analysera uthålligheten på
beklädnadsområdel. Överbefälhavaren (ÖB), försvarets materielverk (FMV), ÖEF
och Sveriges indusiriförbund för emellertid fram synpunkter med innebörden atl
utredaren borde ha studerat fier krisfall. ÖEF framhåller atl kravel på
förutseende är särskill stort då det gäller atl bestämma behov av inhemsk
produklion eftersom produktionskapacitet är en ty p a v tillgång som är svår
all återskapa. Enligt ÖEF bör strävan på tekoområdel vara alt huvuddelen av
tillförselbehovel skall kunna tillgodoses genom inhemsk produklion i ett
långvarigt krisläge.
Enligt
riksdagens beslut om inriktning av säkerhetspolitiska och totalförsvarets
fortsatta utveckling skall en ca ettårig avspärrnings- eller krigssituation
kunna klaras. Möjligheten av avspärrnings- eller krigssituationer av annan
längd skall dock inte uteslutas.
Jag
vill för egen del framhålla atl del beslut riksdagen våren 1977 fattade om
uthålligheten i frågaom försöriningen med skor innebäratt detla område har
prioriterats jämfört med fiertalet andra försöriningsområden. Utredaren
föreslår nu alt övriga delar av beklädnadsområdet skall betraktas på samma
sätt. ÖEF:s studier om behovet av resurser för efierkris- och efterkrigstid har
Prop.
1977/78:42 49
ännu
inte avslulals. Jag anser emellertid alt ett tillräckligt underiag finns redan
nu för att la ställning till uthålligheten även på lekoområdet. Mot bakgrund av
all utredaren redovisar behov av inhemsk produktion vid fyra olika antaganden
om utrikeshandelns omfattning för en tvåårig resp. treårig krissituation
anserjag att de krav som etl tillräckligt slort anlal olika krisfall ställer nu
har belysts.
Enligt
ÖB borde fallet Dl följt av angreppsfasen i fall Al ha legat lill gnand för
utredarens överväganden. Jag kan inte dela denna åsikt. Enligt riksdagens
beslut skall nämligen behovet av beredskapsåtgärder beslämmas av de krav som en
avspän-nings- eller krigssituation ställer.
Mot
bakgrund av vad jag har anfört anser jag, atl uthålligheten på tekoområdet
liksom på skoområdel bör beslämmas med utgångspunkt i en avspärrningssitualion
på ca ell år följd av en eflerkristid av ungefär den längd som har studerats i
försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret.
5.2.3 Försörjningsstandard
Utredaren
framhåller atl beklädnadsvaror är varaktiga konsumtionsvaror och all
försöriningsslandard därför i princip bör uttryckas som innehav och inte som
nytillförsel av plagg. Han har liksom på skoområdet ställt samman en s. k.
krisgarderob. I denna ingår det anlal plagg av typen rockar, kappor, kavajer,
tröjor, byxor, kjolar och klänningar som kan anses vara etl rimligt
minimiinnehav för civilbefolkning i en krissituation. Även FBU ställde samman
en krisgarderob. För de lyper av plagg som både utredaren och FBU tar upp
överensstämmer krisgarderoben i stort.
I
fråga om lättare plagg som skjortor, blusar, underkläder och strumpor saml när
det gäller barnens behov redovisar utredaren inget minimum för innehav utan i
stället ell behov av tillförsel. Del av utredaren beräknade behovel för dessa
lyper av kläder överstiger det av FBU beräknade.
I
likhet med fiertalet remissinstanser kan jag i slort biträda utredarens
överväganden i fråga om försöriningsslandard på tekoområdel. Den fortsatta
beredskapsplaneringen på detla område kan självfallet leda till all vissa
mindre korrigeringar i fråga om försöriningsstandarden kan visa sig motiverade.
I huvudsak bör emellertid utredarens förslag kunna ligga till grund för
planeringen.
5.2.4 Ransoneringssystem
Utredarens
beräkningsmetod förutsätter i fråga om sådana kläder som ingår i krisgarderoben
all människor kan erhålla tilldelning av nya kläder, när innehavet av kläder
genom slitage har minskal så alt minimistandarden i fråga om innehav
underskrids.
Utredaren
anser all den genomförda klädenkäten klart visar all den stora
4
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 42
Prop. 1977/78:42 50
majoriteten
av befolkningen har mycket slora tillgångar på kläder. Enligt utredaren bör det
därför i en kris vara möjligt alt upprätthålla en tillfredsställande
försörjning med relativt låg generell tilldelning som kombineras med selektiv
tilldelning lill grupper med bristfälligt innehav av kläder.
ÖEF,
Svensk induslriförening, Sveriges industriförbund. Beklädnadsarbetarnas
förbund och TCO är kritiska till utredarens förslag och ifrågasätter bl. a. om
en selekliv tilldelning är möjlig att genomföra. ÖEF menar alt en kontroll av
det enskilda klädinnehavet lorde förutsättas vilket skulle medföra irritation.
ÖEF betonar vidare svårigheten all handla optimalt från ransonerings- och
fördelningssynpunkl ulan all man känner del fortsatta förloppet av en kris.
Enligt ÖEF bör alla personer erhålla samma tilldelning räknat i
ransoneringspoäng och vissa grupper som havande kvinnor, barn och vissa
yrkeskategorier få en extra tilldelning.
Enligt
min mening är det väsentligt alt ransoneringssysiemen görs så effektiva som
möjligt. Della förutsätter mer eller mindre selektiva inslag i systemen.
Härigenom kan kostnaderna för andra beredskapsålgärder hållas lägre. Ett
ransoneringssyslem på tekoområdel bör kunna konstrueras så atl en generell
tilldelning kombineras med särskild tilldelning lill grupper som kan förulses
ha särskill stora behov. Jag anser dock i likhet med utredarenatt den generella
tilldelningen med hänsyn till de belydande garderobslillgång-arna åtminstone
under etl första krisår bör kunna hållas relativt låg. Della kan få till följd
alt ell anlal människor anser sig få för låg standard, Exlra tilldelning bör då
efler någon form av prövningsförfarande kunna utgå. Omfattningen av denna extra
tilldelning blir naturligtvis beroende av hur låg den generella tilldelningen
är,
FBU förutsatte i likhet
med utredaren att nytillförsel av kläder beräkningsmässigt skall ske försl då
individernas garderobsinnehav underskrider etl visst minimum, Föratt kompensera
för svagheterna i ransoneringssyslemet gjorde FBU elt särskill tillägg som fören
treårsperiod uppgick lill 15-20 96 av det ursprungligt beräknade behovet.
Utredaren har inte gjort någon motsvarande korrigering. Det av utredaren
beräknade tillförselbehovel för civilbefolkningen under en treårig kris
överstiger det av FBU beräknade med mer än 40 96 uttryckt som tilldelning i kg
textilvara per person. Även med hänsyn tagen till alt utredaren förutsätter alt
någol tyngre väv används i kläderna ser jag mol bakgrund av vad jag här har
anfört inte någol skäl lill all en ytterligare ökning bör ske av
tillförselbehovet.
Jag
vill i detta sammanhang även nämna att regeringen i september 1977 givit i
uppdrag åt staiensjordbruksnämnd och ÖEF alt utveckla ett syslem för reglering
av förbrukningen av dagligvaror.
5.2.5
Försvarsmaktens behov
Försvarsmakten
har till utredaren redovisat dels behov för alt täcka befintliga brister i
förrådshållningen i fråga om tekovaror dels ersättningsbe-
Prop.
1977/78:42 51
hovet
för inneliggande beredskapsstyrkor och värnpliklsomgångar.
Utredaren anser atl
försvarsmaktens avvägningar i fråga om förrådshållningens omfattning inte bör
få påverka bedömningen av den inhemska produktionskapacitet som erfordras av försöriningsberedskapsskäl
och har därför inte tagit hänsyn härtill i beräkningarna.
ÖB och FMV anser alt en
större lagring skulle medföra problem bl. a. från omsäitningssynpunkt och alt
den material- och konfektionslekniska utvecklingen inte lorde kunna följas.
Jag
vill för egen del framhålla följande. I prop. 1972:127 framhöll föredragande
departementschefen all krigsmaktens förråd av beklädnadsvaror i möjligaste mån
borde fyllas redan i fred. Riksdagen hade intet alt erinra häremot. Della
önskemål gäller enligt min mening fortfarande. Försvarsniakten bör inte räkna
med all sedan en kris har inlräffat i någon siörre utsträckning kunna ta
tillgångar i anspråk i form av produklion och lager hos näringslivet för alt
täcka brister i förrådshållningen. Däremol skall givetvis i planeringen
förutsättas alt försvarsmaktens löpande förslitning av materiel i elt
beredskapsläge skall ersättas. Härigenom kommer försvarsmaktens beredskap
inför ett krigsfall all vidmakthållas oförändrad under en avspärrningssitualion.
Försvarsmakten
förutsätter alt slitaget på uniformer m. m. i elt beredskapsläge är delsamma
som i ell krig. Utredaren ställer sig tveksam lill della och har endasl räknat
med 50 96 av del redovisade behovet.
ÖB
och FMV hävdar i sina yttranden över promemorian atl miljön i en beredskapssitualion
medför slorl slitage på beklädnaden genom bl. a. realistiska övningar och tällföriäggning.
Jag
anser all den principen bör gälla all försvarsmakten i en avspärrningssitualion
skall ersättas för förslitningen av tekovaror. I beredskapsplaneringen är del självfallel
inte möjligt alt annal än uppskattningsvis bedöma omfattningen av detta
slitage. Mot denna bakgrund och med hänsyn lill all ställningstagandet i denna
fråga endast har mindre belydelse för del totala behovet av inhemsk produklion,
bör man i planeringen kunna utgå från de uppgifter som försvarsmakten har lämnai
i detla avseende,
5.2.6
Utrikeshandelns omfallning i en kris
I
sina beräkningar förutsätter FBU alt någon import inte skulle förekomma i en
kris. Under senare år har emellertid ÖEF i planeringen räknat med en krisimport
för garn och fibrer på 10 resp. 20 96 av den normala fredsimpor-len.
1
de miljöexempel som ligger till grund för programplaneringen inom del
ekonomiska försvaret ingår förutsättningar i fråga om import. I krisfallel Dl
förutsätts utrikeshandeln från ell normalläge minska snabbi och efler relativt
kort tid i del närmaste upphöra. Efter drygt etl år, då slridshandlingar har
upphört i Europa, sker en gradvis återhämtning. Efter ca två års efterkrislid
Prop. 1977/78:42 52
anlas
utrikeshandeln i huvudsak ha uppnått normal omfattning.
Som
redan har nämnts har i enlighet med regeringens anvisningar efterkristiden i
miljöexemplen inte beaktats i programplaneringen.
För
beklädnadsområdel uppgår krisimporien i de olika perioder som fall Dl är
indelat i till 95, 85, 65 och 5 96 av den normala. Under efterkristiden
förutsätts en krisimporl på 40 96 av den normala. Det vägda genomsnittet över
samtliga perioder inkl. efierkrisperioden uppgår till 38 96.
Utredaren
har i promemorian utgått från antaganden om krisimporten i fall Dl. Resultat
redovisas för fyra alternativa genomsnittliga imporlantaganden nämligen 48, 38,
28 och 18 % av den normala. Utredaren har med dessa imporlantaganden även gjort
beräkningar för en tvåårig kris i vilken ingår en eflerkristid på ca elt år.
Exporten
av lekovaror härav utredaren förutsatts utvecklas på samma sätt som importen
underdel första krisåret. För efterkristiden har någon export inte antagits i
fråga om tekovaror med undantag för sådana områden där exporten har i stort
sett samma omfattning som importen.
Utredaren
har vid beräkning av utrikeshandeln i elt krisläge utgått från utrikeshandelsstatistiken
under de senasie åren, I fråga om varie enskild lekovara har endasl den del av
importen resp. exporten beaktats som kan anses "intressant" dvs.
utgörs av sådana kvaliteter som kanjämföras medde som i en kris kommer atl
framställas inom landet.
Flera
remissinstanser har invändningar mot de imporlantaganden som gjorts. Texlilrådet-konfeklionsindustriföreningen,
Beklädnadsarbetarnas förbund och TCO anser således att en krisimport på 38 % av
den normala importen inte är rimlig. ÖEF menar att en import av denna storlek i
alla förädlingsled får till följd all imprlens andel av behovet i fråga om väv
och garn blir mycket hög om man räknar med både den direkta och den indirekta
importen. Med indirekt import avses import av en insatsvara i efterföljande
förädlingsled. ÖEF betonar syntetfibrernas känslighet för störningar av
oljetillförseln och atl importen inte kan förväntas bli densamma för samtliga försöriningsviktiga
imporlprodukter på tekoområdel.
Några
remissinstanser framhålleratl den numera betydande importen från avlägset
liggande länder torde bli svår att upprätthålla i en kris medan andra pekar på
de svårigheter som kan uppstå när det gäller import från krigshärjade länder i
Europa.
Beklädnadsarbetarnas
förbund anser atl metoden all uttrycka krisimportens storlek som ell procenttal
av den normala importen leder till atl en över liden ökande import medför ell
minskal behov av inhemsk produklion. Eftersom den motsatta effekten enligt
förbundet vore mer logisk bör importen uttryckas i fasta tal.
För
egen del vill jag framföra följande.
Den
internationella handeln med tekovaror är mycket omfattande. Den internationella
arbetsfördelningen har gått mycket långt på detla område. För en
avspärrningssituation av lång varaktighet är det inte rimligt att förutsätta
Prop.1977/78:42 53
annal
än all en viss import skall kunna upprätthållas. I likhet med fiera
remissinstanser anserjag dock alt antaganden om utrikeshandelns omfattning i
en framlida, länkbar krissituation självfallet måste innehålla ett mått av
osäkerhet. Enligt min uppfattning har utredaren beaktat detta genom all utföra
beräkningar för fiera olika imporlantaganden. Tillsammans läcker dessa olika
alternativ kriser av myckel olika karaktär. Jag vill i sammanhanget påpeka atl
utredaren i beräkningarna endasl räknat med den del av den fredslida importen
som kan anses vara av värde i en kris. Detla innebär att krisimporlens andel av
den totala fredsimporlen är lägre än vad de angivna procenttalen ger intryck av
Jag
delar ÖEF:s uppfattning atl det ställs stora krav på förutseende vid bedömning
av den produktionsnivå som erfordras från försörjningsberedskapssynpunki
eftersom del är svårt atl i siörre utsträckning återuppta nedlagd
industriproduktion. Mol denna bakgrund har jag här vall all ulgå från en
krisimport som genomsnittligt motsvarar del intervall som utgörs av utredarens
två lägre krisimporlanlaganden, dvs. 18-28 96 av den normala fredsimporlen.
Behovel
av särskild försiktighet när det gäller all bedöma behovel av inhemsk produklion
i en krissituation kommer därmed atl tillgodoses på två olika sätt. För del försia
bör, som jag redan har anföri, målel för uthålligheten sältas högre på beklädnadsområdel
än på fiertalet övriga försöriningsområden. För det andra har jag således valt
all utgå från en krisimport som är lägre än vad som har anlagils när del gäller
övriga områden.
5.2.7 Lagertillgångar
hos näringslivei
Utredaren
har i likhet med FBU bedömt all de kommersiella lagren i näringslivet kan
minskas i en krissituation. Detta blir möjligt främst genom att sortimentet kan
skäras ned i väsenllig utsträckning.
Utredaren
har inhämtat uppgifier om lagrens omfattning i detaljhandel, partihandel och
industri. Han har antagit att 50 96 av dess lagertillgångar bör kunna betraktas
som en tillgång i beräkningarna. FBU räknar med en möjlig lagerminskning hos
partihandeln med 90 %, detaljhandeln med 50 96 och industrin med 50 %.
Remissinstanserna
har i huvudsak inga invändningar mol utredarens överväganden i denna fråga.
Även jag kan i stort biträda utredarens bedömningar.
5.2.8 Bejinllig
produktionskapacitet i fråga om lekovaror
1
promemorian redovisas den produktion av konfektion (inkl. trikå), väv och garn
som bedöms vara möjlig all uppnå med nu tillgänglig produktionskapacitet.
Bedömningen har grundats på uppgifter hos ÖEF om maskinbe-ståndels storiek
våren 1977. Hänsyn har också tagits lill maskiner som av
Prop. 1977/78:42 54
olika
skäl inte ständigt används.
Utredaren
förutsätter i likhet med FBU atl skiftgången kan ökas i elt krisläge. Medan FBU
antog all produktionen generelll kan drivas upp till treskiftsdrift under
loppet av en treårig kris gör utredaren en försiktigare bedömning. Treskiftsdrifl
förutsätts således kunna uppnås endasl i fråga om trikåvarulillverkning, vävning
(egentlig väv) och spinning av bomullsgarn. Driften i de modernaste
bomullsspinnerierna anlas kunna komma upp i fyrskifl.
Beklädnadsarbetarnas
förbund framhåller atl på de orler där tekoindustrin är koncentrerad är
förvärvsintensiteten bland kvinnor myckel hög. Möjligheterna att öka
skiftgången är därför begränsade enligt förbundet. Övriga remissinstanser har
inga invändningar mol utredarens överväganden beträffande möjlig skiflgångsutveckling.
Däremot hävdar fiera remissinstanser att de uppgifter som utredaren i bilaga
till promemorian redovisar över antal anslällda i lekoindustrin inte längre är
aktuella. Andra remissinstanser pekar på den produktions-och sysselsältningsnedgångsom
kan förväntas under år 1977. Enligt Textilrådel-konfektionsinduslriföreningen
tyder således imporlökningen av kläder under försia halvåret 1977 på alt produktionsvolymen
inom konfektionsinduslrin kommer alt minska med 15 - 17 96, Organisationen
hävdar att utredarens malerial är alllför inaktuellt för att ligga till grund
för överväganden om behov och tillgångar av lekovaror i en kris. ÖEF framhåller
all sysselsättningen i konfektionsinduslrin lorde minska med mer än 20 % under
år 1977.
Jag
vill för egen del framhålla atl det under della år har skell en kraftig
minskning av produklion och antal sysselsatta inom konfektionsindustrin.
Enligt min mening avser den av utredaren redovisade kapaciteten i fråga om konfeklionering
lägel vid årsskiftet 1976-1977.
För
egen del kan jag i stort biträda utredarens bedömningar om möjligheterna all i
en krissituation öka skiftgången i tillverkningen, Mol bakgrund av den allmänt
ändrade inriktning av produktionen som torde bli nödvändig då utrikeshandeln
efter hand minskar kraftigt bör det vara möjligt för tekoindustrin alt erhålla
arbetskraft i sådan utsträckning att skiftgången kan öka.
Regeringen
uppdrog i juli 1977 ål siatens industriverk (SIND) att göra en
framtidsbedömning av utvecklingen inom konfektionsinduslrin (inkl. irikåplagglillverkningen).
SIND:s rapport överlämnades lill chefen för industridepartementet den 18
oktober 1977. Enligt rapporten bedöms produktionen av plagg minska
volymmässigt med ca 37 96 mellan år 1976 och perioden 1980 - 1982 med nedgången
i slor utsträckning koncentrerad till innevarande år och de närmaste åren.
Produktionsminskningen väntas bli ca 46 96 för plagg av väv, medan
tillverkningen av trikåplagg bedöms komma att minska med ca 25 %.
Hittills
redovisade uppgifter för utvecklingen inom tekoindustrin under år
Prop. 1977/78:42 55
1977
och framlagda bedömningar av den framtida utvecklingen lyder på en betydande
minskning av sysselsättningen och produktionen under såväl år 1977 som år 1978,
Detla lorde medföra alt även produktionskapaciteten inom branschen kommer att
gå ned genom all maskiner kasseras eller försäljs utomlands. Jag anser all del
är angelägel atl utvecklingen i fråga om tekoindustrins produktionskapacitet kontinueriigt
kan följas av statsmakterna. Jag avser därför föreslå alt ÖEF får i uppdrag atl
i samverkan med SIND rapportera om utvecklingen belräffande tekoindustrins
produktionskapacitet. Jag återkommer lill della i del följande.
5.2.9
Jämförelse mellan behov av produkiionskapacilet och befintlig produk-ilonskapacitel
Utredaren
redovisar behovel av inhemsk produktion i frågaom konfektion (inkl. trikå), väv
och garn under två resp. tre krisår för fyra olika antaganden om krisimporl.
För ireårsfallei har även beräknats behov av produklion vid en fullständig
avspärrning.
Vissa
beräkningar har även gjorts beträffande behov av inhemsk fiberpro-dukiion och
tillverkning av arbetshandskar.
Utredaren har vid
beräkning av produktionsbehovet av olika tekovaror utgått från tillförselbehovel
av kläder och andra färdigvaror på tekoområdel. Sedan hänsyn tagits till
krisimport, krisexport och möjlig minskning av de kommersiella lagren i
näringslivet har ett produktionsbehov av konfektion (inkl, trikå)beräknats.
Tillförsel-och produktionsbehov av insatsvaror,dvs. i försia hand väv och garn,
har därefter uppskattats genom beräkningar via produktstrukturer. Hänsyn lill
utrikeshandel och lagernedskärning hariagils i varie förädlingsled.
Resultaten
av utredarens beräkningar redovisas i del följande för resp, varuområde.
Flera remissinstanser anser
att de resultat som utredaren kommil fram till är för optimistiska. Man anför
därvid bl.a. de argument som redan har redovisais i del föregående om krisimportens
storlek. Sveriges industriförbund och TCO anser att lillförselbehoven har
underskattats och Beklädnadsarbetarnas förbund menar atl uiredningen är för
teoretisk och inaktuell föratt kunna uigöra underiag för överväganden i delta
sammanhang. Svensk industriförening anför liknande synpunkler. Texiilrådei - konfektionsindustriföreningen
menar all utredaren har varit för optimistisk i sina överväganden om vårt försöriningsläge
i en krissituation,
ÖEF,
Svensk induslriförening, Textilrådet-konfeklionsindustriförening-en, LO,
Beklädnadsarbetarnas förbund och TCO anser att det från försörjningsberedskapssynpunki
är angeläget alt ålgärder genast vidtas medan däremot SIND anser att del f n.
inte föreligger behov av långl gående ingrepp av försörjningsberedskapsskäl.
Prop. 1977/78:42 56
För
egen del vill jag framhålla att utredaren vid beräkningarna avseende
tekoområdet har använt i princip samma metod som användes i promemorian (Ds H
1976:7) Skor i krislid då del gällde försörjningsberedskapen på skoområdet. I prop.
1976/77:85 anförde jag alt i den av utredaren använda meloden ingår uttryckliga
förutsättningar i fråga om innehav, slitage och behov och alt förenklingar
måste göras i delta sammanhang. Vidare måste antaganden göras om möjlig
lageravveckling, import och resultat av skiftgång i industrin. Jag framhöll vidare
alt knappast på någon punkt kan förutsättningar användas mot vilka inte
invändningar i något avseende kan riktas. Detta minskar emellertid inte behovet
av att använda väl strukturerade beräkningsmetoder. Likso.m då vill jag nu
påpeka alt den av utredaren använda metoden väl svarar mot tankarna i det
planeringssystem som numera används inom del ekonomiska försvaret.
Konfeklionering
(inkl. trikå)
Civilbefolkningens
behov av kläder har som redan nämnts beräknats bl. a. med ulgångspunkt i den
genomförda klädenkäten. Härtill kommer del av försvarsmakten redovisade behovel.
Vid beräkning av behovel
av produktion har utredaren korrigerat tillförselbehovel för import och export
under krisen samt för den minskning av de kommersiella lagren som bedöms vara
möjlig. Del beräknade behovet av produktion vid olika anlaganden om krislängd
och utrikeshandel under krisen framgår av tabell i det följande, (sid. 57)
Utredaren konstaterar atl
produktionskapaciteten beträffande konfeklionering är tillräcklig vid de olika
anlaganden om krislängd och utrikeshandel i en kris som har gjorts. Han betonar
emellertid samtidigt alt utvecklingen lyder på en fortsatt nedläggning av konfeklionsförelag
om inte konkurrensförutsättningarna drastiskt förbättras. Utvecklingen inom
denna bransch måste därför noga följas även om kapaciteten nu är tillräcklig
från försöri-ningsbe redskapssynpunkt.
Några
av remissinstanserna behandlar utredarens beräkningar på konfektionsområdel. ÖEF
anser alt planeringen främst bör inrikta sig på den Ivåårsperiod under fall Dl
då krisimporten är som lägsl. Marginalen mellan behov av och möjlig produklion
har då enligt ÖEF hell försvunnit. ÖEF hävdar att kapaciteten inom branschen
bör bibehållas på i slort sett den nivå som kommer atl uppnås vid årsskiftet
1977-1978. TCO framhåller att produktionskapaciteten kan vara lägre i fråga om konfeklionering
än på del grundlexlila området och pekar på möjligheterna att i hemmen sy
kläder och på atl inskolning av personal på detla område bör kunna ske relativt
snabbt.
Jag
vill föregen del anföra följande. Med utgångspunkt i den vid årsskiftet 1976-77
befintliga produktionskapaciteten förhåller sig möjlig produklion i en treårig
resp. tvåårig kris lill det av utredaren beräknade behovet av produktion enligt
tabell i del följande, (sid. 58)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Behov
av produktion och möJKgproduktion av konfektion (inkl. trikå) I en treårig
resp. tvåårig kris vid olika antaganden om den kristida utrikeshandelns
omfattning. Behovet av väv förutsätts kunna tillgodoses (milj. st. par).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ytter- Plagg un- Skydds- Skjortor, Underklä-
Grövre Strump-
der
strumpor,
byxor ankel- och knästrumpor
plagg och der mid- och över blusar
plagg över jan dragsklä-
midjan' der
M ö ssor, vantar m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20,0
97,0
12,0
51,0
Tre
års kris
Möjlig
produktion
40,0
46,0
Behov
av produk-
tion
-
utrikeshandel
48 % av fred
20,6
17,8
-
utrikeshandel
38 % av fred
21,5
19,9
-
utrikeshandel
28 % av fred
23,5
23,7
- utrikeshandel
18 96 av fred
28,6
28,4
Två
års kris
Möjlig
produktion
23,0
26,0
Behov
av produk-
tion
-
utrikeshandel
48 % av fred
11,8
9,9
-
utrikeshandel
38 % av fred
12,8
10,0
-
utrikeshandel
28 % av fred
13,5
11,2
-
utrikeshandel
18 96 av fred
16,1
14,2
20,0
10,2
12,0
6,7
82,0
7,5
46,9
72,4
7,6
53,2
77,1
9,6
60,6
82,8
14,0
71,9
88,5
46,0
4,6
28,5
44,1
4,7
31,4
47,7
4,7
37,0
50,5
6,2
44,8
55,1
115,0
75,2
77,0
48,7
15,0
18,7 19,5
20,9 22,1
9,0
12,9 13.8
14,6 15,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Plagg
över midjan = 2 Plagg under midjan
kostymer, kavajer och tröjor resp. dräkter, tröjor och jumprar.
= kostymer, udda långbyxor resp, dräkter, kjolar,
klänningar och långbyxor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som jag tidigare har nämnt har jag här utgått från atl
importen i en kris genomsnittligt motsvarar del intervall som utredarens två
lägsta anlaganden om krisimporl bildar, dvs. 18-28 96 av den normala.
Utredaren förutsätter i fråga om del tvååriga krisfallel
all efterkristiden är ca ell år medan den för del treåriga fallel är ca två år.
Eftersom skiftgången i industrin förutsätts öka med tiden är det teoretiskt
möjligt alt behoven under en tvåårig kris genomsnittligt ställer siörre krav på
produktionskapacitet än behoven under en treårig kris. Utredarens beräkningar
avseende både en tvåårig och treårig kris redovisas därför.
Enligt utredarens beräkningar är för det lägsta importanlagandet
möjlig produktion av konfektion mellan 40 och 96 96 större än behovel av produklion.
Prop.
1977/78:42 58
Förhållande mellan möjlig produktion och behov av
produktion i en treårig resp. tvåårig kris vid olika krisimportantaganden
(procent).
Plagg Möjlig produktion i förhållande
till behov av
produktion
Tre års kris Tvä års kris
Konfekiion
Plagg
över midjan
140-194
143-195
Plagg
under midjan
162-258
183-263
Skydds-
och overdragskläder
196
179
Skjortor,
blusar
143-267
161-194
Trikå
Underkläder
117-175
103-161
Grövre
strumpor, arbetssockor
109-134
93-116
och
knästrumpor
Strumpbyxor
153
158
Mössor,
vantar m. m.
68- 80
59- 70
Enligt
SlND:s prognos för konfektionsinduslrins utveckling bedöms produktionen av
plagg av väv minska med ca 46 96 mellan år 1976 och perioden 1980-1982.
Eftersom tyngdpunkten i nedgången väntas inträffa innevarande år och de
närmaste åren innebär delta att lägel inom några år skulle kunna bli kritiskt
från försöriningsberedskapssynpunkt.
Jag
anser emellertid atl produktionskapaciteten i fråga om konfektion än så länge
är tillräcklig.
Jag
vill dock samtidigt betona riskerna med elt statiskt betraktelsesätt i denna
fråga. Konfektionsinduslrins situation synes försämras hastigt. Tillgängliga
prognoser för år 1977 pekar mot en nedgång i sysselsättningen i storieksordningen
15 96 vilket innebär en 2-3 gånger så slor minskningslakt som den
genomsnittliga under 1970-talet, Del finns därför skäl alt särskill noga följa
utvecklingen inom branschen. Jag kommer i det följande all föreslå alt ÖEF får
ett uppdrag med denna innebörd.
Det
kan enligt min mening inte uleslutasatt kapacitet försvinner som från försöriningsberedskapssynpunkt
skulle vara värdefull alt bevara på lång sikt.
Mol
denna bakgrund anserjag all det är angelägel all vidla sådana åtgärder att den
nuvarande utslagningslakien inom konfektionsinduslrin kan minskas. Jag
återkommer härtill i det följande.
När
det gäller trikåvaror som underkläder, strumpor m. m. är enligt min mening
situationen från ren försöriningsberedskapssynpunkt allvariigare än i fråga om konfeklionering.
Som utredaren framhåller bör bristen i fråga om mössor, vantar m, m, inte vara
svår att kompensera genom handstickning, I fråga om underkläder och vissa slag
av strumpor måste däremol finnas en tillräcklig industriproduktion. Vid låga krisimportantaganden
är möjlig produktion nätt och jämnt tillräcklig.
Prop.1977/78:42 59
Otillräcklig
produktionskapacitet i fråga om underkläder i ett krisliige bör enligt min
mening delvis kunna tillgodoses genom atl förelag som normalt tillverkar andra
plagg övergår till sömnad av underkläder.
Stickning
av strumpor sker i särskilda irikåmaskiner. Produklionsmöjlig-heterna är därför
direkt beroende på tillgången på sådan kapacitet.
Enligt
SIND:s prognos bedöms produktionen av trikåplagg minska med 25 96 mellan år
1976 och perioden 1980-1982 med särskilt slark nedgång under innevarande år och
de närmaste åren. Della innebär att den kapacitet som baseras på den löpande
produktionen inom en nära framtid kan komma atl understiga del behov av
produktionskapacitet som av utredaren beräknats för en kris. Särskilda ålgärder
bör därför vidtas för att trygga försörjningsberedskapen på detta område. Jag
återkommer härtill i del följande.
Jag
vill i della sammanhang slutligen framhålla importens belydelse för
utvecklingen av den svenska produktionen av konfekiion inkl. trikå, och då i
synnerhet inköpen från de s. k. lågprisländerna. Importen från etl anlal
asiatiska länder har här särskilt slor belydelse.
Vävning
Tillförselbehovet
av egentlig väv och irikåväv härav utredaren härleits ur produktionsbehovet av
kläder m. m. Härtill har lagls vissa behov av väv för bl, a. tekniska ändamål
samt sjukvårdens behov. Produktionsbehovet av väv har beräknats genom atl
korrigera tillförselbehovet för import, export och lagerminskning i näringslivet.
Del
beräknade behovet av produktionen framgår av följande tabell.
Behov av produktlon och möjlig produktion av väv i en
treårig resp. tvåårig kris vid olika antaganden om den kristida utrikeshandelns
omfattning. Behovet av garn förutsätts kunna tillgodoses (milj. m).
Egentlig väv
Trikåväv
Totalt
Tre
års kris
Möjlig
produktion
158
325
483
Behov av
produktion
-
utrikeshandel 48 % av fred
89
51
140
-
utrikeshandel 38 % av fred
109
55
164
-
utrikeshandel 28 % av fred
144
63
207
-
utrikeshandel 18 96 av fred
192
75
267
Två
års kris
Möjlig
produktion
88
185
193
Behov av
produktion
-
utrikeshandel 48 % av fred
45
31
76
-
utrikeshandel 38 96 av fred
61
32
83
-
utrikeshandel 28 % av fred
78
37
115
-
utrikeshandel 18 % av fred
106
45
151
Prop.
1977/78:42 60
Utredaren framhåller att en krisimport på omkring 25 96 av
den normala erfordras för alt behoven av egentlig väv skall läckas. Den
överkapacitet som finns i fråga om trikåväv kan läcka bristen i fråga om
egentlig väv men delta förutsätter beredskapslagring eller krisimporl av fina trikågarner
som inte framställs inom landet. Under denna förutsättning får enligt utredaren
produktionskapacilelen när del gäller väv anses vara tillfredsslällande.
Texiilrådei - konfektionsindustriföreningen tar upp hela
den grundlexlila tillverkningens situation och framhåller att den hittills
under år 1977 drastiskt försämrade lönsamheten kommer att återverka på produktionskapacilelen
inom delbranschen. Organisationen betonar vidare i likhet med ÖEF den
begränsade fiexibilileten inom irikåseklorn.
Den produklion som enligt utredaren är möjlig i en kris
förhåller sig lill behovel av produktion enligt följande.
Förhållande mellan möjlig produktion och behov av
produktion i en treårig resp. tvåårig kris vid olika importantaganden
(procent).
Väv Möjlig produklion i förhållande lill
behov av
produktion
Tre års kris Två års kris
Egentlig väv 82-178 83-196
Trikåväv 433-637 411-598
Vid de importantaganden som jag i det föregående har förutsatt
är den kapacitet som baseras på den 1 ö p a n d e produktionen av egentlig väv
nätt och jämt tillräcklig för att läcka behovet av produklion i en kris. Som utredaren
och ÖEF påpekar kan inte de fina trikågarner som krävs i en stor del av trikåvävmaskinskapacitelen
framställas inom landet.
Produktionskapaciteten i fråga om väv inger således oro.
Enligt min mening måsle emellertid förutsättningarna för avvägningen mellan
bibehållande av löpande tillverkning av egentlig väv - malpåsehållning av
produktionskapacitet i fråga om egentlig väv - beredskapslagring av trikågarner
närmare klariäggas innan man kan beslula om mer långtgående ålgärder på della
område.
Spinning
Tillförselbehovel av garn har härletts ur
produktionsbehovet av väv. Efter det att hänsyn tagits till import, export och
lagerminskning hos näringslivet har utredaren beräknat etl produktionsbehov av
garn. Storieken av detta framgår av följande tabell.
Prop.
1977/78:42 61
Behov
av produktion och möjlig produktion av garn i en treårig resp. tvåårig kris vid
olika antaganden om den kristida utrikeshandelns omfattning. Behovet av fibrer
förutsätts kunna tillgodoses (ton).
Kard-
Kam-
Bomulls-
Ändlöst
garns-
garns-
typ
synte-
regene-
typ
typ
tiskt
rerat
Tre
års kris
Möjlig
produktion
33 600
3 200
28 700
-
-
Behov av
produktion
-
utrikeshandel
48 96 av fred
18 000
150
14 800
12 100
-
-
utrikeshandel
38 % av fred
19 600
300
19 200
13 500
-
-
utrikeshandel
28 96 av fred
24 300
850
25 600
15 300
-
-
utrikeshandel
18 96 av fred
31600
1 800
35 600
17 500
200
Två
års kris
Möjlig
produktion
18 700
1 800
16 300
-
-
Behov av
produklion
-
utrikeshandel
48 % av fred
10 700
-
8 700
7 900
-
-
utrikeshandel
38 96 av fred
11800
100
10 400
8 600
-
-
utrikeshandel
28 % av fred
12 900
250
13 400
9 500
_
-
utrikeshandel
18 96 av fred
17 400
700
20 100
10 900
-
Enligt
utredaren synes produktionen vara tillräcklig i fråga om kardgarn och kamgarn.
När del gäller bomullsgarn krävs en krisimport på ca 25 96 av den normala
importen för atl behovel skall tillgodoses. Ändlösa syntetiska och regenererade
garner tillverkas över huvud taget inte inom landet. Utredaren framhåller alt
fina bomullsgarner för tillverkning av trikåvaror normalt inte framställs i
Sverige och atl del är oekonomiskt från produk-tionsulfallssynpunkl alt ställa
om tillverkningen i elt krisläge för sådan tillverkning. Beredskapslagring bör
därför ske i fråga om dessa garner. Utredaren påpekar också alt del finns vissa
subslitulionsmöjligheler mellan olika typer av garn och all det får bli en
avvägning huruvida en slor spinningskapacitet skall bibehållas och kombineras
med en mindre lagring av ändlöst syntetiskt garn eller om i stället en mer
omfattande beredskapslagring skall ske. Utredaren framhåller alt även om
produktionskapaciteten synes tillräcklig bör utvecklingen på delta område
följas noggrant,
ÖEF
framhåller i sitl yttrande över promemorian att närden i enlighel med del
preliminära avtalet mellan staten och bomullsspinnerierna planerade
omstruktureringen har genomförts kommer produktionen av bomullsgarn att minska.
Kapaciteten i fråga om kard- och kamgarn bör därför bibehållas.
Prop.1977/78:42 62
Vidare
befarar ÖEF alt den av utredaren angivna möjliga produktionen av kardgarn kan
komma alt minska från 33 600 ton lill ca 25 000 ton eftersom spinningskapacileten
hos de tre maskinfilllillverkarna är i farozonen.
De
av utredaren redovisade resultaten i fråga om spinning ger följande förhållande
mellan möjlig produklion och behov av produktion.
Förhållande
mellan möjlig produktion och behov av produktion i en treårig resp. tvåårig
kris vid olika importantaganden (procent).
Garn Möjlig produktion i förhållande till behov av
produktion
Tre års kris Två års kris
106-187
107-175
178-213
0-257
81-194
81-187
Kardgarnstyp
Kamgarnstyp Bomullstyp Ändlöst syntetiskt Ändlöst regenererat
Jag
anser för egen del att produktionskapaciteten i fråga om spinning nu har nått
en från försöriningsberedskapssynpunkt kritisk gräns. Som utredaren påpekar kan
i och för sig den avvägningen göras all spinningskapacileten tillåts gå ned och
all i stället ändlösa synielgarner beredskapslagras i siörre omfattning. Utredarens
beräkningar visar emellertid på ell myckel slorl beredskapslagringsbehov av
ändlösa synielgarner. Erfarenheterna inom ÖEF av beredskapslagring av sådana
garner är relativt begränsad. Med hänsyn härtill anser jag alt den nuvarande spinningskapacileten
i princip bör bibehållas. Detla kan då ske antingen genom atl löpande produklion
bevaras eller, lill en del, genom all kapacitet läggs i malpåse. Jag återkommer
lill detla i del följande.
Produktion
av fibrer
Textilfibrer
tillverkas i Sverige av ell enda förelag, del av Kooperativa förbundel ägda
Svenska Rayon AB i Älvenäs. Denna fiber är s. k. viskosfiber som framställs ur
cellulosa dvs. en inhemsk råvara. Viskosfiber kan blandas med andra konstgjorda
fibrer och med nalurfibrer
Utredaren
redovisar vissa översiktliga beräkningar avseende del behov av fibrer som
behövs för att produktionsbehovet av olika slag av garn skall kunna
tillgodoses.
Utredarens
beräkningar tyder enligt min mening på att den inhemska viskosfibertillverkningen
är tillräcklig från försörjningsberedskapssynpunkt. Ingen av remissinstanserna
redovisar någon annan uppfattning. ÖEF varnar emellertid i sitt yttrande för en
alllför optimistisk bedömning av importmöjligheterna i en kris när del gäller
fibrer. Tillförselbehovet av fibrer är enligt ÖEF större än vad utredaren har
räknat med eftersom hänsyn även bör tas till behovet av fibrer för non-woven
produkter och vadd.
Prop, 1977/78:42 63
Den
nuvarande produktionskapaciteten i fråga om lextilfibrer kan enligt min mening
anses vara lillfredsslällande från försörjningsberedskapssynpunki även om de
av ÖEF redovisade ytterligare behoven inräknas.
5.3
Ätgärder för att upprätthålla försörjningsberedskapen på tekoområdet
5.3.1.
Allmänt
Jag
har i det föregående redogjort för hur slor produktion av olika lekovaror som i
en krissituation bör kunna ske inom landet. Jag konstaterade därvid att den
nuvarande produktionskapaciteten i fråga om garn, väv och trikåvaror i stort är
tillräcklig från försörjningsberedskapssynpunki. När del gäller garn bör i
princip hela den nuvarande kapaciteten bevaras. För väv och trikåvaror kan
ytterligare kapacilelsborlfall medföra alt den erforderliga nivån riskerar atl
underskridas. Jag anser vidare all i fråga om konfekiion bör den nuvarande
snabba utslagningstakten dämpas.
Den
nuvarande utvecklingen inom tekoindustrin är således bekymmersam från försörjningsberedskapssynpunki.
Tekoindustrins hastiga krympning vållar emellertid självfallet också problem
från andra synpunkter. Sålunda har sysselsättningen inom branschen minskal
kraftigt under senare år och minskningen kan förutses fortsätta i samma höga
takt under den närmaste framtiden. I nuvarande konjunktur har den friställda
arbetskraften svårt atl finna annan anställning, vilket drabbar den enskilde
hårt. Det är av stor betydelse i sammanhanget all tekoindustrin är geografiskt
koncentrerad till vissa regioner där antalet lediga platser är begränsat.
Mol
denna bakgrund kommer enligt vad jag har inhämtat chefen för arbetsmarknadsdepartementet
alt senare lämna förslag lill regeringen om atl hos riksdagen hemställa dels om
en förlängning av det särskilda sysselsättningsbidraget lill äldre arbetskraft lill
den 30 juni 1978, dels om bemyndigande all föriänga den lid bidraget kan ulgå
till den 31 december 1978. Bidraget föreslås fr. o. m. den 1 januari 1978 ulgå
med 20 kr. per timme och anställd Över 50 år mol nuvarande 15 kr. per timme och
anställd. För atl stödja sysselsättningen kommer enligt vad jag har inhämtat senare
denna höst beställningar finansierade med arbetsmarknadsmedel atl läggas ut
inom tekoindustrin.
Den
hastiga strukturomvandlingen i tekoindustrin beror delvis på att denna efter fiera
års svag lönsamhet inte kan generera tillräckligt med kapital för atl genom
investeringar i moderna maskiner och effektivare marknadsbearbetning eller
andra ålgärder försöka vända på utvecklingen. Även livskraftiga förelag kan
därmed komma all slås ut. Enligt vad jag har inhämtat har chefen för
industridepartementet i detla läge beslutat alt senare föreslå regeringen att
hos riksdagen hemställa atl systemet med särskilda slruklurgarantier för
tekoindustrin (prop. 1976/77:105, NU 1976/
Prop. 1977/78:42 64
77:41,
rskr 1976/77:305) föriängs med höjd garantiram under budgetåret 1978/79.
Härigenom bör tekoindustrins finansiella förhållanden förbättras och anpassning
av produktion och produktionsapparat lill ändrade marknadsförhållanden underiättas.
Dessa
av regeringen planerade åtgärder är motiverade av andra skäl än de försöoningsberedskapspoli
tiska, men får givet vis effekl även på försöriningsberedskapen. Samma gäller
förslagen i den proposition om åtgärder för all främja utvecklingen av mindre
och medelstora förelag som regeringen kommer atl lämna inom kort. Många
lekoförelag är nämligen förhållandevis små.
Jag
vill i delta sammanhang framhålla all när del gäller konfektions- och trikåområdena
kan små förelag i många fall ha bättre möjligheter atl konkurrera än stora
enheter. De fördelar som stora förelag har i fråga om möjligheter till
stordrift, bättre ekonomi i malerialförbrukningen och lägre
försäljningskostnader uppvägs enligt min mening ofta av all små företag
befinner sig nära marknaden och har en organisalion som lätt kan ändra
produktionsinriktning. Delta gör det möjligt alt snabbt anpassa sig lill
signaler från marknaden avseende t. ex. förändringar i model.
De
nyligen förelagna nedskrivningarna av kronans värde i förhållande till andra
valutor har också påverkal lekoföretagens konkurrenssituation. Rimligen bör
såväl exporterande som importkonkurrerande företag inom branschen få siörre
möjligheter all hävda sig åtminstone gentemot lekoindustrin i andra
industriländer med marknadsekonomi. Detta är positivt från försöriningsberedskapssynpunkt.
Det
är vidare min förhoppning att regeringens allmänna ekonomiska politik kommer
all få positiva effekter på företagsklimatet i Sverige. Delta har nämligen
upplevts som pressande av många företag, och i konsekvens därav har satsningar
på nya idéer och produkter inte alllid gjorts. En ökad optimism i näringslivet
till följd av den förda ekonomiska politiken kan inte undgå all få effekter
även på tekoindustrin. Förhoppningsvis kan detta leda till att behovel av
statliga stödåtgärder i olika former på sikt blir mindre än vad som annars
skulle.
Tekoindustrin
har, av skäl som jag lidigare har redogjort för, generallt sett haft en negativ
utveckling under en lång följd av år. Detta har inte kunnal undgå atl påverka
framtidsförväntningarna inom de enskilda lekoföretagen. Investeringsviljan har
således länge varit svag. Branschen har vidare haft svårigheter atl rekrytera
personal eftersom framliden inom branschen av många har betraktats som osäker.
Dessa förhållanden har i sin tur haft en negativ inverkan på tekoindustrins
konkurrensmöjligheter.
För
att denna onda cirkel skall kunna brytas är det enligt min mening väsentligt atl
en positivare anda kan vinna insteg i branschen. Den av regeringen förda
ekonomiska politiken bör kunna bidra till att delta blir möjligt. Av slörsia
betydelse i sammanhanget är emellertid att företagen genom egel agerande når
sådana framgångar alt tron på framliden blir ljusare.
Prop.
1977/78:42 65
En
aktiv marknadsföring och produktutveckling med inriktning på mode och design saml
följsamhet efter marknadens förändringar är enligt min mening av central belydelse
för att svenska tekoföretag skall lyckas härmed. Efter denna beskrivning av
vissa i huvudsak generella ålgärder av betydelse för tekoindustrin, övergår jag
lill alt redogöra för vissa handelspolitiska ålgärder som rör lekoindustrin,
för frågor rörande detaljhandelns prissällningsprinciper för lekovaror saml för
specifika åtgärder avseende vissa grenar av tekoindustrin.
5.3.2
Handelspolitiska åtgärder
Våra
möjligheter all förbättra den svenska tekoindustrins läge genom alt ingripa mol
importen begränsas av våra internationella åtaganden. För ell lilel, starkt
exportberoende land som Sverige finns särskild anledning all slå vakt om
frihandeln och de internationella regler som värnar den. Avsteg från dessa
regler från svensk sida riskerar- någol som inte nog kan understrykas när krav
på ökade protektionistiska åtgärder nu förs fram från olika håll - att mötas av
motåtgärder från andra länder, som skulle bli besvärande och leda lill
arbetslöshet i andra viktiga branscher. Vårt bästa skydd mot en tilltagande proleklionism
är och förblir del regelsystem som nedlagts och ulvecklats i GATT, del allmänna
lull- och handelsavtalet.
Del
finns emellertid områden, där särregler för handeln visat sig nödvändiga.
Tekohandeln är just elt område där man på ett tidigt stadium internationellt
erkänt atl en hell oreglerad frihandel på sikl inte skulle tjäna vare sig
export- eller importländernas iniressen. Som elt uttryck för detta tillkom
redan på 1960-talel GATT:sbomullslextilavial, vilket år 1974ersattes av del s.
k. mullifiberavlalel, MFA.
Mullifiberavtalets
syfte är alt möjliggöra en fortsalt liberalisering och expansion av väridens texiilhandel
men samtidigt säkra all utvecklingen sker i ordnade former ulan allvarliga
störningar på enskilda marknader. Enligt avtalet kan överenskommelserom
begränsningar av handeln med tekovaror ingås bilateralt, om marknadsstörning
eller risk för marknadsslörning föreligger. Exportlandet skall samtidigt
tillförsäkras en viss åriig ökning - i normala fall minsl 6 96 - av den således
begränsade exportnivån.
I
mullifiberavlalel finns en speciell s, k, nordisk klausul, enligt vilken
särskild hänsyn skall las lill importländer med små marknader, en exceptionellt
hög importnivå och en molsvarande låg inhemsk produktion i syfte att undvika
skada på deras nödvändiga minimiproduktion av textilier. Även om tolkningen av
denna klausul varit omtvistad har Sverige med dess hjälp lyckats uppnå att de
årliga ökningarna av begränsningsnivåerna minskats till f n, 1-2 % och i vissa
fall t. o. m. lägre.
Mullifiberavlalel
utlöper i och med 1977 års uigång. Förhandlingar om en förlängning av avtalel i
oförändrad eller modifierad form har pågått under en längre lid ulan atl
fullständig enighet kunnat uppnås. En förlängning
5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 42
Prop.1977/78:42 66
förefaller
emellertid ligga inom räckhåll, även om del definitiva avgörandet inte kan
väntas förrän mot slutet av året. Vid förhandlingar under den gångna sommaren
kunde nämligen fiertalet MFA-anslulna länder enas om arrangemang fören föriängning
av avtalet i oförändrad form på vissa överenskomna villkor. Enligt del
viktigaste av dessa villkor skall vid avtalels framtida lillämpning möjlighel
ges i bilaterala förhandlingar till "gemensamt överenskomna skäliga
avsteg" från avtalel.
Om
en föriängning av MFA kan komma till stånd på dessa villkor lorde det för
svensk del innebära förbättrade möjligheter all begränsa störande lågprisimport
under förutsättning atl överenskommelser härom kan uppnås. I den preliminära
förhandlingslösningen för en föriängning har vi också försäkrats om en
förbättrad tillämpning av den nordiska klausulen.
Sverige
har sedan slutet av 1960-talel ingått bilaterala begränsningsavial med elt
växande anlal lågprisländer, främsl i Asien. Flertalet av dessa avtal slöts lidigare
inom ramen för bomullstextilavtalel och ingås numera under mullifiberavlalel.
Begränsningar
i fråga om tekoimport upprätthålls även i förhållande lill slatshandelsländerna.
Sverige
har en inte obetydlig export av lekovaror. År 1976 uppgick den lill 71 000 lon,
till ell värde av 1 959 milj. kr. Delta innebär en ökning i förhållande lill år
1975 med 10 96 i värde och 7 96 i volym. Värdel av vår lekoexport var lika
stort som av järnmalmsexporlen.
Under
försia halvåret i år exporterade vi 40 000 ton för 1 032 milj. kr. Del betyder
en ökning jämfört med försia halvåret 1976 med 5 % i värde och också med 5 96
i volym.
90
procent av den svenska tekoexporten går lill EFTA och EG.
Importen
från lågprisländerna ökade förra årel väsentligt snabbare än importen från
övriga länder. De volymmässiga ökningar av importen från lågprisländerna som ägl
rum förklaras av all nya leveranlöriänder tillkommit och atl varor som inte
omfattas av begränsningsavlalen böoat exporteras i stor utsträckning. Vid en
jämförelse mellan värdesiffror bör man hålla i minnet atl de belydande
ökningarna till en viss del återspeglar prishöjningar
Jag
har i det föregående för trikåområdel framhållit atl den produktionskapacitet
som baseras på den löpande produktionen inom en nära framtid kan komma att
undersliga behovel i en kris.
Jag
har vidare påpekat alt konfektionsinduslrins situation synes hastigt försämras
och att del enligt min mening inte kan uteslutas alt på detla område kapacitet
försvinner som från försörjningsberedskapssynunkt skulle vara värdefull alt
bevara på lång sikl.
Mol
denna bakgrund och med hänsyn lill atl det nuvarande mullifibe-ravtalet löper
ut den 31 december i år har en genomgång skett av möjliga alternativ lill det begränsningssyslem
som nu lillämpas.
Inom
regeringen råder efler denna genomgång enighet om att beträffande
Prop.
1977/78:42 67
den
textila beklädnadssekiorn i första hand söka få lill stånd en mer effektiv lillämpning
av det nuvarande syslemet med bilaterala avlal inom ramen för elt troligen
förlängt MFA,
Jag
har funnit att detta bör ske genom atl Sverige söker uppnå överenskommelser
med lågprisländer omfattande alla känsliga varor på konfektionsområdel, dvs. i
slorl sett de varor inom kap. 60-62 i tulltaxan för vilka övervakningslicensiering
infördes den Ijanuari 1976. För all uppnå en bättre skyddseffekt än hillills
måste vi också räkna med begränsningsarrangemang med fler lågprisländer än
tidigare. Härvid bör man söka ta särskild hänsyn lill atl restriktioner
påverkar länder olika hårt, allt efter utvecklingsgrad.
Vad
beträffar grundiexlilier måsle särskilda överväganden göras. Handelspolitiska
restriktioner ter sig här åtminstone för närvarande som mindre lämpliga av två
skäl: dels kommer den övervägande delen av importen av grundtextilier från EFTA
och EG, dels rör del sig om insalsvaror för svensk konfeklionsinduslri. Andra
stödåtgärder, av den typ som här föreslås, har därför vidtagits på detta
område.
En
skärpning av vårt bilaterala begränsningssyslem kan givelvis innebära
svårigheter att nå överenskommelser med åtminstone några av våra förhandlingsparter.
En utvärdering av syslemet måste därför ske efter en viss lid och kommer också
all ha betydelse för fortsatta svenska överväganden om anslutning till en
eventuell föriängning av mullifiberavlalel.
I
förhållande lill länder med vilka vi ingått särskilda frihandelsavtal föreslås
inga förändringar, ej heller i förhållande lill övriga medel- eller högprisländer,
vars export lill Sverige ej har den omfallning eller karaktär som skulle
motivera gränsskydd.
Från
branschens sida har uttryckts farhågor för alt import från begränsningsländer
kan ske på ett sätt som kringgår restriktionerna på tekoområdel, bl. a. genom
alt varorna uppges ha ursprung i andra länder.
Jag
anser det vara angelägel atl elt kringgående av gällande bestämmelser på detta
område molverkas och förordar att berörda myndigheter söker finna vägar all
lösa delta problem.
5.3.3
Detaljhandelns prissältningsmetod
Inom
detaljhandeln med beklädnadsvaror liksom f ö. inom slora delar av detaljhandeln
i övrigi lillämpas vid prissättning huvudsakligen en metod med procentuella
pålägg på inköpspriset. Denna prissältningsmetod har ifrågasatts i olika
sammanhang på den grunden all den skulle missgynna de i inköp dyrare svenska
varorna i förhållande lill importerade varor, I propositionen (1976/77:85) om ålgärder
för försörjningsberedskapen på skoområdet anförde jag för egen del att en mer
differentierad prissättning inom detaljhandeln skulle kunna uigöra ell
värdefullt stöd för den svenska beklädnadsindustrin. Jag framhöll vidare alt
långt drivna schabloner i form
Prop. 1977/78:42 68
av
stela procentpåslag kan innebära alt handeln ej ulnyttjar affärsmässiga
möjligheter.
Som
jag ser det bör del inte finnas några intressemotsättningar mellan berörda
parter. Detaljhandel, industri, konsumenter och samhälle torde alla i längden
vara betjänta av påläggsmetoder som speglar de faktiska särkostnaderna för de
olika varorna. Problemet synes närmasl ha varit all bestämma hur dessa koslnader
ser ut.
För atl
få en bättre bild av detla förhållande har regeringen uppdragit åt slalens
pris- och karlellnämnd (SPK) att undersöka i vad mån metoderna att beräkna
påläggen på svenska resp. importerade varor inom beklädnadshandeln leder lill koslnadsmässigt
motiverade resultat. Om undersökningarna skulle visa att påläggen inte är koslnadsmässigt
motiverade, skall nämnden i samråd med berörda intressenter undersöka hur man
med stöd i en vidgad kunskap om koslnadssitualionen kan nå en rimlig och
praktisk tillämpbar fördelning av påläggen mellan svenska och importerade
varor.
SPK
kommer nu - efter vad jag har inhämtat - att med biträde av vissa ulredningsorgan
inom handeln söka la fram ell underiag för bedömning av hur detaljhandelns
kostnader fördelar sig på olika varor. Utredningsarbetet inriktas på
förhållandena inom textildetaljhandeln. Resultatet torde dock kunna bilda underiag
för bedömningar även av prissättningen inom skodetaljhandeln. Jag ämnar
återkomma till regeringen med förslag om all ställa medel lill nämndens
förfogande för de externa beställningar som behövs. Jag räknar med alt
materialet skall föreligga under våren 1978.
På
grundval av detta material bör man kunna finna påläggsmetoder, som speglar kosinaderna
för olika varugrupper, utan att samtidigt försvåra beräkningsarbetet i
detaljhandeln i nämnvärd utsträckning. Jag förutsätter all parterna med ett
sådant underiag kommer att verka för en skyndsam anpassning av den faktiska
prissättningen inom detaljhandeln lill de nya metoderna.
Det
förtjänar atl påpekas alt möjligheterna atl ingripa mot prissättningen genom
prisreglering inom ramen för nuvarande prisregleringslag på grund av del snabbt
skiftande varusortimentet är begränsade i den mån prisregleringen blir av
längre varaktighet. En formell prisreglering skulle således föra med sig svåra adminislrationsproblem
för alla parter. Del torde därför ligga i allas intresse all en uppgörelse kan
träffas på frivillig grund.
Det
bör också - med hänsyn till de ofta upprepade kraven på särskild lagstiftning -
framhållas att även om man skulle kunna reglera prissättnings-metoderna kan man
inte tvinga butiker att saluhålla den ena eller andra varukategorin. En
reglering som medför en prissättning som inte avspeglar de verkliga kostnaderna
och detaljhandelns uppfaUning om dessa skulle medföra att man slutade alt saluhålla
varor som uppfattas som föriuslbring-ande.
Prop. 1977/78:42 69
5.3.4
Åtgärder Jör alt upprätthålla Jörsörjningsberedskapen på enskilda varuområden
Vissa
principer
Utredaren
redovisar på elt principiellt plan för- och nackdelar med olika metoder att
upprätthålla försörjningsberedskapen på tekoområdet. Bl. a. diskuteras
avvägningen mellan å ena sidan ålgärder som syftar till all på etl eller annat säll
säkra en produktion och å andra sidan beredskapslagring.
Utredaren
framhåller att en fördel med beredskapslagringen är atl återvinning av gjorda
investeringar hell eller delvis kan ske vid en försäljning. Stödåtgärder som
har vidtagits för att säkerställa produktionskapacilelen kan däremol inte
återvinnas. Han menar vidare atl ett vidmakthållande av produktion eller
produktionskapacitet ger god fiexibilitet i valet av produktionsinriktning i
en kris. Man får dessulom möjlighel alt i en kris nå en längre uthållighet än
vad som ingår i planeringsförulsältningarna. Della ulgör enligt utredaren
fördelar jämfört med beredskapslagring som metod atl lillgodose
försörjningsberedskapen. En nedläggning av produktionskapacitet innebär i regel
också alt möjligheten till produktion oåterkalleligt förloras.
Utredaren
diskuterar vilka vägar som kan väljas för atl upprätthålla en nödvändig
produktionskapacitet. Han redogör närmare för de två alternativen alt
bibehålla en löpande produktion som normall inte är lönsam resp. alt hålla produktionskapaciteten
i malpåse i kombination med löpande produktion.
När
det gäller metoder för all vidmakthålla en löpande olönsam tillverkning
diskuterar utredaren för- och nackdelar med alternativen "inmalningslvång"
dvs. all svenska företag åläggs atl lill en viss del utnyttja svenska
insatsvaror i tillverkningen, importrestriktioner, driftstöd, konsumlionsstöd
och investeringsstöd.
Utredaren
framhåller all när kostnaden för atl vidmakthålla en tillräcklig löpande produklion
framstår som orimlig kan man tvingas övergå till en kombination av löpande produklion
och kapacitet i malpåse. Utredaren anser alt om man på etl tidigt stadium
förutser en sådan utveckling kan del vara rationellt att omgående välja denna
lösning.
Del
slörsia problemet med alt satsa på en viss kapacitet i malpåse är enligt
utredaren all i en krissituation ha säker tillgång på kunnig personal som kan
sättas in i en krissituation för att öka tillverkningen. Han anser all della
problem är störst i fråga om grundlextil tillverkning i vilken en stor del av
personalen behöver ha speciell yrkesskicklighet. I konfeklionstillverkningen ulgör
della inte någol slort problem.
Utredaren
påpekar alt del egentligen finns en form av malpåsehållning i många tekoföretag
eftersom en del av den befintliga maskinkapacileten utnyttjas i begränsad
omfattning.
Utredaren
anser atl del inom konfektionsindustrin bör vara möjligt alt ha
Prop. 1977/78:42 70
en
förhållandevis större passiv kapacitet än inom den grundlexlila tillverkningen
eftersom andelen personer som redan från börian behöver ha speciell
yrkesskicklighet, som redan har nämnis, är mindre i den plagglillverkande
industrin än i fråga om spinning, vävning och trikålillverkning.
TCO
anser alt produktionskapacitet inom tekoindustrins olika förädlingsled bör
säkras genom etl system med löpande produktion och viss kapacitet i malpåse. ÖEF
betonar svårigheterna all i en kris ha tillgång på kvalificerad personal och framhålleratl
del inte ens beträffande konfekiion är elt realistiskt alternativ till en
levande produklion all hell eller lill största delen bygga på en kapacitet i
malpåse.
Jag
kan i stort biträda utredaren i de överväganden som här har redovisats. Enligt
min mening är del väsentligt all i del fall produktionskapacitet som har stor
betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt hotar att försvinna, ell noggrant
övervägande görs om de kostnader som är förknippade med alternativen alt ge
stöd lill löpande produktion, att hålla kapacitet i malpåse kombinerat med
löpande produklion resp. alt bygga upp beredskapslager. Valet mellan all lillgodose
försörjningsberedskapen med beredskapslagring eller kapacitet för produktion är
en fråga som måste belysas ytteriigare. Jag återkommer härtill.
Jag
delar ÖEF:s uppfattning atl problem kan vara förknippade med all i slor skala
bygga beredskapen på en kapacitet i malpåse. Däremot är del enligt min mening
lämpligt atl pröva detta system i högre grad än vad som redan förekommer.
Jag
anser all del nu är nödvändigt atl grundligt överväga de problem som
sammanhänger med att vidmakthålla produktionskapacitet på tekoområdel. Jag vill
i sammanhanget framhålla alt det knappasl är möjligt all i förväg avgöra vilka
metoder som bör användas i del enskilda fallel. Problemen för de enskilda
företagen i lekobranschen kan nämligen vara mycket olikartade beroende på
varuområde, konkurrenssituation, företagsstruktur osv. Del är därför enligt min
mening väsentligt all iaktta en pragmatisk inställning i dessa frågor.
När
del gäller stöd lill löpande produklion villjag ge följande kommentar. Del
finns enligt min mening vissa risker förknippade med alt ge företag statligt
stöd för atl bedriva en sådan tillverkning som anses väsentlig från försörjningsberedskapssynpunki.
Dessa risker sammanhänger främsl med atl incitamentet atl bedriva verksamhelen
effektivt kan minska. Även om riskerna i praktiken inte går all hell eliminera
är del viktigt atl man strävar efter alt göra dem så små som möjligt. En viktig
princip är därvid all stöd inte bör ulgå för all helt täcka föriuster i förelag
utan i stället avse fasta belopp som förelag erhåller oavsett vilket del
faktiska resultatet visar sig bli. Självfallet måsle etl ev. stöd baseras på en
ingående affärsmässig bedömning på förhand.
Jag
vill också peka på de handelspolitiska riskerna för det fall stödet innebär
snedvridning av konkurrensen mellan inhemsk och utländsk produklion.
Prop.
1977/78:42 71
särskilt
om stödet ges en form som innebär subventionering av exporten. Härutöver villjag
framhålla all stödåtgärder så långl möjligt bör vara generella för alt risken
av konkurrenssnedvridningar skall bli så liten som möjligt. Inte heller här är
det emellertid möjligt all i praktiken hell undvika negativa effekter av stöd.
Efler
dessa principiella överväganden övergår jag nu till alt föreslå vissa ålgärder
till stöd för den svenska produktionen av bomullsgarn, texlilfibrer och
arbetshandskar av läder.
Avlal
mellan slalen och de svenska bomullsföretagen
Den
svenska produktionen av bomullsgarn har under lång tid minskal. Av försöriningsberedskapsskäl
har under senare år ålgärder vidtagits för all molverka denna utveckling. I
Sverige finns f n, fem bomullsföretag nämligen Almedahls AB, Borås Wäfveri
AB/Kungsfors fabriker AB, Gustaf Werner AB, Rydboholms AB och AB Sjunlorp.
Förelagen haren integrerad tillverkning med spinning, vävning och beredning.
Beredningen under 1970-lalel har varit relativt lönsam. Både i fråga om spinning
och vävning har däremol lönsamheten varit dålig. Del rör sig här om varor av slapelvaruka-raklär
där de svenska företagen har haft svårt alt konkurrera med import från länder
med lägre kostnadsläge. Delta har inte kunnal kompenseras av del belydande
statliga stöd för investeringar i maskiner och byggnader som av fdrsörjningsberedskapsskäl
kommit bl. a. dessa företag till del från år 1973.
Med
anledning av lönsamhetsproblem och de fördelar som bedömdes kunna ligga i en
samordning av den grundtextila verksamheten på bomullsområdel fick
Statsföretag AB under våren 1976 i uppdrag all förhandla med bomullsföretagen
för all få fram förslag lill en ägarmässig samordning av den grundlexlila
bomullsindustrin.
Statsföretag
lämnade förslag lill regeringen i december 1976. Enligt förslagel skulle de
svenska bomullsföretagen bilda ell förelag benämnt AB SVEBO-SverigesFörenadeBomullsinduslrier.SVEBO:s
verksamhet skulle lill en början främsl avse spinning. Förslagel innebar bl. a.
att spinnerierna hos Almedahls, Rydboholm och Sjuntorp skulle läggas ned och
den moderna maskinulrtjstningen överläs av SVEBO vars verksamhei skulle
bedrivas vid Gustaf Werners och Kungsfors fabrikers anläggningar.
Statligt
stöd skulle enligt förslaget utgå i form av förluslläckning som beräknades lill
ca 24 milj. kr. per år under en femårsperiod. Dessulom skulle behövas 15 milj.
kr. avskrivningslån för investeringar, 22 milj. kr. i kreditgarantier och 40
milj. kr. i långfristiga lån.
Statsföretags
förslag hade enligt min mening vissa väsentliga brister. Detta gällde främsl
principen med föriusttäckning som bedömdes olämplig från incilamentssynpunkt.
Vidare var etl av förelagen - Rydboholms AB - inte
Prop. 1977/78:42 72
villigt
all medverka i en samordning på de villkor som Statsförelags förslag innebar.
Bl. a, av dessa skäl ansåg jag att Statsföretags förslag inte borde ligga lill
grund för etl avlal.
Efter
förhandlingar under första halvåret 1977 mellan representanter för
regeringskansliet och företagen kunde emellertid ijuni 1977 ett avtal slutas
med företagen inom bomullsindustrin. Avtalet kräver riksdagens godkännande.
Beklädnadsarbeiarnas
förbund har löpande informerats om förhandlingarna.
Avtalet
innebär all Almedahls AB, Borås Wäfveri AB/Kungsfors fabriker AB och Gustaf
Werner AB erhåller vissl stöd mot all produklion och produktionskapacitet
garanteras fram till den 1 januari 1979 (Almedahls) resp. den 1 juli 1980
(Kungsfors och Gustaf Werner).
En
strukturomvandling av bomullsindustrin kommer att ske enligt avtalet. Sjuntorps
spinneriverksamhel upphör således och spinneriutrustningen köps den 1 juli 1978
av Kungsfors fabriker AB. Vidare upphör Rydboholm den 1 januari 1979 med både
garn- och väviillverkning. Viss def av förelagels maskinutrustning övertas den
1 januari 1978 av Gustaf Wemer AB som under år 1978 hyr ut den till Rydboholm. Rydboholm
erhåller ett sysselsättningsbidrag mot atl företaget under perioden I juli
1977-31 december 1978 inte avskedar personal i spinneri och väveri.
Företagens
åtaganden sammanfattas i tabell i del följande.
De avlalsslutande
företagen erhåller som motprestation för dessa åtaganden enligt avtalet visst slalligt
stöd. Detta utgår enligt följande.
-
Försörjningsberedskapslån till Almedahls
AB, Kungsfors fabriker AB och Gustaf Werner AB. Försöriningsberedskapslån utgår
enligt avtalen för ett år i sänder och är ränte- och amorteringsfritt. Vid
årets slut avskrivs lånet i proportion lill omfattningen av förelagels
produktion inom det givna produktionsåtagandel.
-
Särskilda slruklurgarantier
till Borås Wäfveri AB och Gustaf Werner AB. Särskilda slruklurgarantier
infördes budgetåret X91in% genom riksdagens beslul (NU 1976/77:41, rskr
1976/77:305) med anledning av prop, 1976/ 77:105. Särskild strukturgaranti kan
under 1977/78 utgå till långsiktigt livskraftiga tekoförelag under
förutsättning av att en konkret plan för utveckling och rationalisering av
företagels verksamhei föreligger. Lån mol särskild strukturgaranti är ränte-
och amorteringsfritt i två år. Lånet löper därefter med ränta och återbetalas
under längst en tioårsperiod.
Ärenden
rörande särskild strukturgaranti handläggs av SIND, Om lånlagande förelag avser
all genomföra vikliga strukturella åtgärder har
Företagens åtaganden enligt avtal mellan staten och de
svenska bomullsföretagen (exkl. åtagande med anledning av tidigare medgivet
kreditstöd för investeringar).
Företag
Åtaganden
Produktion
Produktions-
Syssel-
Tid
(ton/år)
kapacitet
vid kontinueriig drift (ton)
sättning
Almedahls
AB
1977-07-01-1978-06-30
500- 900
2 000
-
1978-07-01-
250- 450
2000
1978-12-31
Kungsfors
fabrikerl977-07-01-
2 000-3 400
7 000
-
AB
1980-06-30
Gustaf
Werner AB
1977-07-01-1979-06-30
600-1000
4 500
-
1979-07-01-
600-1 000
5 500
1980-06-30
Rydboholms
AB
1977-07-01-1978-12-31
Att
under avtalstiden ej avskeda personal vid spinneri- och
väveri-anläggningarna
SIND
möjlighet atl med förelagel överenskomma om en avskrivning med upp till 25 % av
lånebeloppet. Avskrivningen verkställs försl efler del atl den planerade ålgärden
har genomförts eller förelaget enligt SIND;s bedömning under ändrade
betingelser har fullgjort vad som rimligen kan krävas. Beslul om avskrivning
bör vara fattat inom två år från beslut om beviljande av garanti.
I
avtalet med bomullsföretagen ingår bestämmelser om att särskild strukturgaranti
skall lämnas för lån av här redovisad storiek och all dessa är ränte- och amorteringsfria
under de ivå försia låneåren. Efter denna lid kan avskrivning ske med 25 96
varefter lånet återbetalas under en tioårsperiod.
-
Kredilslöd för Investeringar i
form av avskrivningslån och lånegarantier lill Borås Wäfveri AB/Kungsfors
fabriker AB och Gustaf Werner AB. Kredilslödel utgår enligt de regler som
gäller sedan år 1973 för avskrivningslån och lånegarantier för investeringar
som är av väsentlig betydelse från försörjningsberedskapssynpunki.
-
Lån lill Kungsfors fabriker AB
för alt hålla bomullslager.
-
Engångsbidrag av arbelsmarknadspolitiska
skäl till Rydboholm AB för att upprätthålla sysselsättningen under avvecklingen
av förelagels spinneri-och väveriverksamhel fram till slutet av år 1978.
Enligt
avtalet kan endera av parterna, vid väsentliga förändringar av de
förutsättningar som ligger lill grund för avtalet, påkalla förhandlingar om
jämkningar i avtalsbestämmelserna.
Stödåtgärdernas omfattning framgår av följande tabell. 6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 42
Prop.
1977/78:42 74
Stöd
till företagen enligt avtal mellan staten och de svenska bomullsföretagen (1 000-lal
kr.).
Företag
Syssel-
Försörjningsberedskapslån
Kredilslöd
för
Struk-
Lån
sätt-
investe-
tur-
för
ningsbi-
ringar
garanti
bom-
drag
ulls-lager
1977/78
1978/79
1979/80
Avskr.
Låne-
lån
garanti
Almedahls
AB
_
2 350
175
_
_
_
_
Borås Wäfveri
AB/
-
9 650
9 650
9 650
30 250
6 200
25 000
7000
Kungsfors
fabriker
AB
Gustaf
Werner AB
-
4 250
4 250
4 500
10 581,5
3 085,5
4 500
-
Rydboholms
AB
3000
-
-
-
-
-
-
Summa
3000
16 250
15 075
14 150
40 831,5
9 285,5
29 5001
7000
'Härtill
kommer 25 milj. kr vid ett ev, avtal om fusionering mellan Almedahl-Dalsjöfors
AB och Borås Invest AB,
De
belopp som angivils i fråga om avskrivningslån avser bl. a. lån för inköp av
spinneri- och väveriulrustning från Rydboholms AB och AB Sjuntorp. Dessa
företag kommer vid försäljningen av maskinerna alt lill staten återbetala
sammanlagt ca 6,8 milj. kr. som ulgör den del av erhållna avskrivningslån som
inte avskrivils.
Almedahl-Dalsjöfors
AB och Borås Invest AB som är moderförelag till Almedahls AB resp. Borås Wäfveri
AB och Kungsfors fabriker AB, träffade i juni 1977 avtal om atl inleda
förhandlingar om elt fullständigt samgående mellan förelagen. I avtalet mellan
staten och dessa företag förbinder sig staten atl, under förutsättning atl
förhandlingarna före den 30 juni 1978 leder till avlal om fullständigt
samgående, utställa en särskild strukturgaranti för lån på 25 milj. kr. lill
den nya företagsenheten. Lånet skall vara ränte- och amorteringsfritt under de
två första låneåren och därefter skrivas av med 25 96. Återbetalning av lånet
sker under en tioårsperiod.
Som
jag tidigare har anfört anserjag att spinningskapacileten inom landet generellt
sett har nått en från försörjningsberedskapssynpunkt kritisk gräns. Detta
gäller i särskilt hög grad spinningskapacileten ifråga om bomullsgarn. Med
utgångspunkt från den våren 1977 tillgängliga produktionskapaciteten erfordras
en krisimport på ca 25 96 av den normala för atl behovel av bomullsgarn skall
täckas i en kris. Del finns härutöver risk för alt viss äldre maskinutrustning
har utrangerats under tiden fram till nu.
Del
är mol denna bakgrund väsentligt alt den återstående maskinkapacileten säkras.
Genom det avtal som under förutsättning av riksdagens godkännande nu har
slutils mellan staten och de svenska bomullsföretagen vidmakthålls
produktionskapaciteten på detla område en tid framåt genom en kombination av
löpande produktion och kapacitet i malpåse.Eftersom
Prop.
1977/78:42 75
malpåsekapacitelen
har knutils lill förelag med löpande produktion bedömer jag atl den mycket
snabbi bör kunna komma i användning i en krissituation.
Enligt
min mening har del nu föreliggande avtalet väsentliga fördelar framför SVEBO-förslaget.
Enligt avtalel utgår således inte bidrag som förluslläckning ulan stödet är
utformat som fasta belopp vilka, när del gäller försörjningsberedskapslånen,
skrivs av i proportion lill i vilken utsträckning produktionsålagandena
uppfylls. Vidare kommer spinning av bomullsgam all ske vid tre eller på sikl
två företag vilket innebär all en konkurrens upprätthålls.
Antalet
sysselsatta i bomullsspinnerierna uppgick i september 1977 till knappt 800
personer. Enligt avtalen kommer verksamhelen vid Rydboholms spinneri och väveri
saml vid Sjuntorps spinneri med 110 resp. 40 anslällda atl successivt upphöra.
I Rydboholms
spinneri och väveri kommer således etl slorl anlal anställda atl beröras vid nedläggningen
av verksamhelen. Genom engångsbidragel till förelagel har avvecklingsperioden
utsträckts med ett år. Della bör enligt min mening kunna underlätta
omställningsproblemen för den berörda personalen.
Mol
bakgrund av vad jag här har anföri bör regeringen hemställa om riksdagens
bemyndigande atl sluta avtal med de svenska bomullsföretagen.
ÖEF
bör enligt min mening ha ansvaret för den statliga administreringen av det
ingångna avtalet.
Enligt
riksdagens beslut (prop. '976/77:105, bil. 1, s. 20, NU 1976/77:41, rskr
1976/77:305) skall särskilda slruklurgarantier endasl lämnas lill företag som
bedöms ha förutsättningar för alt långsiktigt upprätthålla en lönsam produklion.
De avtal som här har redovisais avser produklion som bör vidmakthållas av i
första hand försörjningsberedskapsskäl. Det förhållandel alt garanti skall
lämnas där även andra motiv än de induslripolitiska aspekterna varit
vägledande, skall ses som ell särskill motiveral undantag.
Chefen
för arbelsmarknadsdepartemenlel och chefen för industridepartementet kommer
senare denna dag all la upp frågorna om sysselsättningsbidrag resp. särskild strukturgaranti.
Stöd
lill svensk produklion av fibrer
Jag
har i del föregående framhållit all den nuvarande produktionskapaciteten belräffande
texlilfibrer kan anses vara tillfredsställande från försörjningsberedskapssynpunkt.
Som jag redan har nämnt tillverkas texlilfibrer i Sverige av ett enda företag,
del av KF ägda Svenska Rayon AB i Älvenäs. Tillverkningen avser viskosfiber som
framställs ur cellulosa dvs. en inhemsk råvara.
ÖEF
har i skrivelse i februari 1977 meddelat atl Svenska Rayon AB:s verksamhei gått
med föriust åren 1975 och 1976 saml alt förelagel räknar med all föriuster
skall uppslå även för åren 1977 och 1978. Med anledning härav
Prop.
1977/78:42 76
och
mot bakgrund av förelagels belydelse från försörjningsberedskapssynpunki har ÖEF
hemställt att ÖEF skall tilldelas 16 milj. kr. som skall ulgå som
avskrivningslån lill Svenska Rayon för investering i maskiner som skall
möjliggöra en lönsammare inriktning av produktionen. Vidare har ÖEF hemställt
om ell s. k. villkoriigt försöriningsberedskapslån på sammanlagt 40 milj. kr.
som stöd till företagets produktion under åren 1977 och 1978.
KF
har lill handelsdepartementet anmäll all Svenska Rayon AB:s lönsamhet har
försämrats ytteriigare under år 1977. För år 1977 beräknar KF en föriust av ca
38 milj. kr.
Mol bakgrund härav pågår
förhandlingar mellan KF och Borregaard A/S i Norge om en eventuell fusionering
av dotterbolagen Svenska Rayon AB och Borregaards molsvarande produktionsenhet
i Norge. En förutsättning fören eventuell fusionering uppges vara all svenska
och norska slalen ger ekonomiskt stöd.
Jag
vill för egen del betona betydelsen av att en inhemsk tillverkning av
viskosfiber i möjligaste mån kan upprätthållas inom landet. Svenska Rayon AB:s
produktionskapacitet är enligt min mening tillräcklig för atl vid en
krissituation möjliggöra en hög viskosfiberinblandning.
Mot bakgrund av all
förhandlingarna mellan KF och Borregaard A/S pågår, finner jag inte anledning atl
nu la ställning till ÖEF:s framställning om avskrivningslån till investeringar
i maskiner.
Det är angelägel atl
undersöka möjligheterna atl bibehålla Svenska Rayon AB:s
försörjningsberedskapviktiga produklion, i synnerhet som en fusion mellan
Svenska Rayon AB och Borregaards motsvarande produktionsenhet kan komma all på
sikt erbjuda bättre lönsamhet. Mol bakgrund härav förordarjag alt Svenska Rayon
AB för år 1977 erhåller ell försörjningsberedskapslån som jag beräknar lill
11,6 milj. kr. Jag återkommer lill delta vid min anmälan av anslagsfrågor.
Stöd
lill svensk produklion av arbelshandskar av läder
Enligt
utredaren bedömer ÖEF atl krisförbrukningen i fråga om arbelshandskar av läder
uppgår till ca 6 milj. par per år. Denna typ av handskar erfordras för vissa
arbetsuppgifter inom industrin där stora krav ställs på skydd av händerna.
Normal fredsproduktion per år uppgår endasl till ca 0,5 milj. par.
Utredaren
framhåller all produktionsbehovet för en treårig kris beroende på imporlantaganden
kan beräknas till mellan 7 och 14 milj. par och för en tvåårig kris till mellan
5 och 9 milj. par.
Även om läderkonfekiionsindustrins
kapacitet delvis las i anspråk är dessa produktionsmål enligt utredaren svåra
att uppnå. En produktion av ungefär nuvarande slorieksordning bör
vidmakthållas.
ÖEF
framhåller i sill yttrande all arbelshandskar bör tillverkas i sådan
Prop.1977/78:42 77
omfattning
atl en tillräcklig grund finns för alt i en kris uppnå så slor produklion all
behoven kan läckas.
ÖEF
har i skrivelse i november 1976 hemställt atl förhandlingar las upp med länder
som har stor export i fråga om skinnkläder och arbetshandskar av läder i syfle atl
begränsa importen till Sverige. Importen av skinnkläder har nämligen ökat så
snabbt under 1970-talet atl den inhemska produktionen som ulgör elt minimum
från försörjningsberedskapssynpunkt hotar atl underskridas. ÖEF föreslår vidare
att avskrivningslån för investeringar skall kunna ulgå lill förelag i dessa
branscher.
Jag
delar utredarens och ÖEF:s uppfattning atl del är väsentligt från försöriningsberedskapssynpunkt
all en viss löpande produklion av arbelshandskar bibehålls inom landet.
Jag
har i del föregående redogjort för olika stödåtgärder som av försörjningsberedskapsskäl
kan ulgå lill beklädnadsindustrin. En viktig sådan åtgärd är investeringsstöd i
form av avskrivningslån. Enligt nuvarande regler kan sådanl stöd ulgå lill teko-,
sko- och garveriindustrierna. Jag anser att sådanl stöd även bör kunna ulgå lill
företag i läderbranschen med försörj-ningsberedskapsviklig produktionskapacitet
och föreslår därför all en ändring av beslämmelserna för avskrivningslån görs
med denna innebörd. Molsvarande ändring bör även ske ifråga om kredilgaranlier
för investeringar.
De
förelag som tillverkar arbetshandskar av läder har f n. svårigheter som delvis
kan bedömas vara konjunkturelll betingade. För atl underlätta förelagens verksamhei
den närmaste framliden och för all förbättra försöriningsberedskapen på delta
område föreslårjag all ÖEF tillförs 2 milj. kr. för uppbyggnad av elt
beredskapslager avseende arbetshandskar av läder. Jag återkommer till detla vid
min anmälan av anslagsfrågor.
5.3.5
Bevakning av utveckUngen m. m.
Som
framgått av vad jag har anfört i del föregående har på vissa områden inom
lekobranschen den löpande produktionen sjunkit lill en så låg nivå all del
finns risk för atl ell ytterligare bortfall av produktionskapacitet inom en
nära framlid kan medföra atl uppskattade behov av produktion i en kris inte kan
täckas. På andra områden kan en viss lid ännu återstå innan denna situation
inträffar.
Som
jag redan tidigare har nämnt kan självfallet den ambition som enligt min mening
f n. bör gälla på tekoområdel bli föremål för omprövning i framliden,
exempelvis om kostnaderna skulle visa sig bli alltför höga.
Del
är enligt min mening angelägel alt tekoindustrins utveckling nu följs upp noga
så att erforderliga ålgärder vid behov hinner sättas in i lid för all trygga försöriningsberedskapen.
ÖEF bör därför fl i uppdrag all i samverkan med SIND rapportera om utvecklingen
inom tekoindustrin beträffande produktionskapaciteten, dvs. den produklion som
bedöms vara möjlig under
Prop. 1977/78:42 78
en
kris. Rapporteringen bör normall ske årligen i samband med inlämnande av
programplanen. Rapportering bör emellertid självfallel även kunna ske vid andra
lillfällen då ÖEF bedömer att försöriningsberedskapen snabbi hotar att
försämras.
Utredaren
anser det väsentligt all en genomtänkt strategi utformas över hur
försörjningsberedskapen skall klaras på tekoområdel. Strategin börenligt
utredaren innehålla valda lösningar i slort, bl. a. i frågaom beredskapslagring
samt omfattning av löpande produktion och malpåselagd kapacitet i olika led.
Ingen
av remissinstanserna anför några invändningar mot utredarens förslag. Även jag
biträder förslaget. Del är enligt min mening väsentligt all en långsikligplan
upprättas för hur försörjningsberedskapen skall kunna tillgodoses. Utarbetandet
av planen bör kunna ske med utgångspunkt från de nivåer för produktionsbehov
som jag har redovisat i del föregående. Därmed bör det bli möjligt atl undvika
tvångssituationer som lätt uppstår då lösningar snabbt måsle improviseras fram
för all trygga produktionskapacitet som hotas av nedläggning. Planen bör bl. a.
innehålla allmänna principer för hur en tillräcklig kapacitet på olika
delområden av lekobranschen skall säkras. Planen skall tjäna som vägledning för
ÖEF då ålgärder skall vidtas eller föreslås för all i det akuta fallel trygga försöriningsberedskapen.
Jag avser senare lämna förslag lill regeringen i denna fråga.
Beklädnadsarbeiarnas
förbund föreslår all en tekodelegalion bör tillsättas för att närmare analysera
olika företags förutsättningar all i framtiden driva verksamheten. I
delegationen, vars verksamhei skulle pågå kontinuerligt, skulle förutom
representanter för regeringen även ingå företrädare för arbetsmarknadens
parter.
Jag
anser för egen del alt den verksamhei som bedrivs inom ramen för tekobranschrådel
och ÖEF:s beklädnadsråd f n. inte behöver utvidgas. Utvecklingen kan emellertid
komma alt bli sådan alt en någol mer kontinuerlig verksamhei kan vara
motiverad. Enligt min mening bör en sådan verksamhet kunna bedrivas inom ÖEF:s
beklädnadsråd.
Jag
vill också nämna all jag i elt senare sammanhang avser föreslå regeringen all
initiera en s t u d i e rörande de metoder som bör användas för all trygga
försörjningsberedskapen i allmänhet dvs. även för andra försörjningsområden än
teko. En utvärdering bör ske av hillills använda metoder. Vidare bör utredas
vilka nya metoder som är tänkbara.
Jag
har i det föregående föreslagit atl en långsiktig plan bör upprättas för hur
försörjningsberedskapen på lekoområdet skall tillgodoses i framliden.
Det finns enligt min
mening viss risk för atl produktionskapacitet som är a v väsenllig belydelse
frän försörjningsberedskapssynpunkt kan försvinna under den lid denna plan
utarbetas. Med anledning härav föreslår jag alt särskilda medel slälls lill
regeringens förfogande för alt ge regeringen möjlighet atl omedelbart ingripa
då förelag eller företagsgrupp med försörj-ningsberedskapsviktig produklion
hotas av nedläggning. Dessa medel kan
Prop.
1977/78:42 79
lämpligen
inrymmas under invesleringsanslaget Försöriningsberedskapslån.
Mot
bakgrund av vad jag lidigare har anfört bör dessa försöriningsberedskapslån främst
kunna lämnas lill irikåföretag och företag med grundlextil tillverkning (exkl.
bomullsspinnerier) som under viss lid upprätthåller produklion och
produktionskapacitet. Lånet bör under avtalstiden vara ränte- och amorteringsfritt
och kunna skrivas av vid avtalstidens slul under förulsättning av all förelaget
har uppfyllt sina åtaganden.
Storieken
av det lån som kan ulgå lill företag får bestämmas från försöriningsberedskapsmässiga
och förelagsekonomiska utgångspunkter. Dessulom måsle hänsyn givelvis las lill
andra samhälleliga stödåtgärder som förelag generellt sett kan komma i
åtnjutande av.
Del
bör ankomma på regeringen all bestämma om formerna i övrigt för dessa medels
användning.
För
här angivet ändamål beräknar jag för budgetåret 1977/78 för försörjningsberedskapslån
10 milj. kr. Jag återkommer lill della i del följande vid min anmälan av
anslagsfrågor
Om utvecklingen inom de
berörda branscherna skulle förändras så drastiskt all en tillräcklig
produktionskapacitet inte kan upprätthållas avser jag återkomma lill denna
fråga i särskild ordning.
I syfte alt stödja
tekoindustrin i den nuvarande konjunktursvackan föreslår jag atl upphandling
skall ske av vissa tekovaror som avses läggas in i beredskapslager.
Jag
beräknar för budgetåret 1977/78 för della ändamål 11 milj. kr. för inköp av
dels kamgarnsväv dels textilier avsedda all användas av den civila hälsooch
sjukvården i krig. Jag återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.
6.
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anföri hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all
1.
godkänna de åtgärder för försöriningsberedskapen
på tekoområdel som jag här har förordat
2.
bemyndiga regeringen all träffa
avtal med svenska bomullsförelag i enlighel med vad jag här har förordat
Prop.
1977/78:42 80
7.
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
F.
Ekonomiskt försvar
F
1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell förslagsanslag av 170 423
000 kr.
Medel
har bl. a. beräknats för programmet Beklädnad m. m. Under anslagel flr ÖEF
under innevarande budgetår på driftbudgeten disponera högsl 46 654 000 kr. Ytteriigare
medel har på kapilalbudgelen anvisats under investeringsanslagen V:8 Lån lill teko-,
sko- och garveriinduslrier. V: 10 Försörjningsberedskapslån och V: 11 Skoslrukturiån.
I
del föregående har jag hemställt atl regeringen skall föreslå riksdagen alt
bemyndiga regeringen atl sluta avlal med de svenska bomullsföretagen. Med
anledning härav kommer jag under invesleringsanslaget V:8 Lån lill teko-, sko-
och garveriinduslrier alt föreslå att ytlerligare medel anvisas under
innevarande budgetår. Mol bakgrund härav föreslår jag all ramen för avtal om
statlig kredilgaranti till teko-, sko- och garveriinduslrier ökas till 95 milj.
kr.
Med
hänvisning till vad jag anföri i det föregående hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
all
medge all avlal om statlig kredilgaranti får ingås inom en ram av sammanlagt 95
000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
V:8.
Lån till teko-, sko- och garveriindiistrier. Av vad jag har anfört i del
föregående framgår alt enligt avtalen mellan slalen och svenska bomullsföretag
föreslås för bl. a. inköp av maskinutrustning från Rydboholms AB och AB Sjunlorp
sammanlagt 40 831 500 kr. Härav skall emellertid till svenska staten
återbetalas sammanlagt 6 762 000 kr., som ulgör inte avskriven del av
utestående avskrivningslån. Med hänvisning till vad jag har anfört i del
föregående om avskrivningslån lill svenska bomullsförelag hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen alt
1.
till Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag
av 34 100 000 kr.
2.
medge all avtal om
avskrivningslån lill teko-, sko- och garveriinduslrier flr ingås inom en
sammanlagd investeringsram av 205 000 000 kr.
Prop. 1977/78:42 81
V:
10. Försörjningsberedskapslån. Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående om fdrsörjningsberedskapslån lill svenska bomullsförelag, Svenska Rayon
AB och lill vissa företag med försöriningsberedskapsviklig tillverkning inom
trikåindustrin och den grundlexlila industrin (exkl. bomullsspinning)
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget lill statsbudgeten
för
budgetåret 1977/78 anvisa elt invesleringsanslag av
37
850 000 kr.
VIII:
FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING
Överstyrelsens
för ekonomiskt fiirsvar delfond
VIII:1
Lagring för beredskapsändamål. Med hänvisning till vad jag har anföri i del
föregående om lån lill Kungsfors fabriker AB för lagring av bomull och om
upphandling av arbelshandskar, kamgarnsväv och textilier all användas av den
civila hälso- och sjukvården i krig hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
all
till Lagring för beredskapsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa etl invesleringsanslag av 20 000 000 kr.
Prop.1977/78:42 82
Regeringens
prop. 1977/78:42
Bilaga
2
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-06
Föredragande:
statsrådet Ahlmark
Anmälan
till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
B
3. Sysselsättningsskapande åtgärder
Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag redovisat förslag till ålgärder
för bomullsindustrin. Förslagen innefattar bl. a. stöd till omstrukturering av
den grundlexlila bomullsindustrin. Under förutsättning av riksdagens
godkännande har avtal slutits mellan staten och företagen inom bomullsindustrin
syftande lill atl upprälthålla en från försöriningsbered-skapspolitisk
utgångspunkt nödvändig produktionsvolym.
Den
omstrukturering av den grundlexlila bomullsindustrin som förutsätts i avtalel
innebär bl. a. att spinneri- och väveriverksamheten vid Rydboholms AB kommer
alt upphöra. Rydboholms AB sysselsätter f. n. 110 personer i denna verksamhei.
I syfte atl underiätta omställningen för den berörda personalen har efter
samråd med mig i avtalet innefattats en arbelsmarknadspolitiskt motiverad del
innebärande att Rydboholms AB förbinder sig alt mol ell engångsbidrag på 3
milj. kr. inte under perioden den 1 juli 1977-den 31 december 1978 avskeda
personal i spinneri och väveri. Detla belopp bör ulgå från reservationsanslaget
Sysselsättningsskapande ålgärder och föranleda en däremot svarande uppräkning
av del för budgetåret 1977/78 på statsbudgeten anvisade anslagsbeloppet.
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen
all
lill Sysselsättningsskapande ålgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
Prop.1977/78:42 83
Regeringens
prop. 1977/78:42
Bilaga
3
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-06
Föredragande:
statsrådet Asling
Anmälan
till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE
HUVUDTITELN
B
12. Kostnader För räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil-
och konfektionsindustrierna. På statsbudgeten för budgetåret 1977/ 78 har under
denna rubrik anvisats elt förslagsanslag av 13 milj. kr.
Riksdagen
fattade våren 1977 med anledning av regeringens förslag lill ålgärder för
textil- och konfeklions(leko)industrierna beslut om bl. a. extraordinära
åtgärder inom de industri- och arbelsmarknadspolitiska områdena (prop.
1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). På det induslripolitiska områdel
infördes särskilda slruklurgarantier för textil- och konfektions-industrierna
under budgetåret 1977/78 med syfte alt dels förbättra tekoförelags finansiella
förhållanden, dels stimulera och underiätla lönsamhets-befrämjande strukturella
ålgärder från företagens sida. Särskilda slruklurgarantier skall enligt
riktlinjerna kunna ulgå endasl till förelag som kan bedömas ha förutsättningar
för att långsiktigt upprätthålla en lönsam produklion. Lån mol särskild strukturgaranti
är ränte- och amorteringsfritt i två år och skall därefter återbetalas under
längst en tioårsperiod. Ramen för särskilda slruklurgarantier faslslälldes lill
150 milj. kr.
Chefen
för handelsdepartementet har lidigare denna dag redovisat förslag till ålgärder
bl. a. för bomullsindustrin. Enligt förslagen, som innefallar bl. a. stöd lill
omstrukturering av den grundlexlila bomullsindustrin, skall särskilda slruklurgarantier
beviljas vissa bomullsföretag lill ett sammanlagt belopp av 54,5 milj. kr. Efiersom
stödet avser en produktion som bör vidmakthållas av i första hand
försörjningsberedskapsskäl och inte av induslripolitiska skäl bör stöd i delta
fall, som chefen för handelsdeparle-
Prop.1977/78:42 84
mentet
också har anfört, ses som elt särskilt motiverat undanlag från de riktlinjer
som gäller för särskilda slruklurgarantier. I övrigi bör nämnda rikllinjer
gälla även särskilda slruklurgarantier för viss omstrukturering av
bomullsindustrin.
Jag
förordar all en särskild garantiram för viss, omstrukturering av
bomullsindustrin las upp med 54,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78, Regeringen
bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande all ikläda slalen ekonomiska
förpliktelser i samband med särskilda slruklurgarantier för viss
omstrukturering av bomullsindustrin med 54,5 milj. kr.
Kostnaderna
för räniebefrielse för lån mol den garantiram om 150 milj. kr. som gäller för
budgetåret 1977/78 har beräknats till sammanlagt 36 milj. kr. för en ivåårsperiod.
Kosinaderna för räniebefrielse för lån mot den föreslagna särskilda
garantiramen för viss omstrukturering av bomullsindustrin beräknar jag, likaså
för en tvåårsperiod, lill sammanlagt 13 milj. kr. Del förslagsanslag som har
anvisats för räniebefrielse under innevarande budgetår bör få disponeras även
för räntebefrielse vid lån mol den föreslagna ramen för särskilda slruklurgarantier
för viss omstrukturering av bomullsindustrin. Jag räknar med all medel härför
skall finnas tillgängliga inom del för della budgetår anvisade beloppet av 13
milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
1.
godkänna de riktlinjer för
särskilda slruklurgarantier för viss omstrukturering av bomullsindustrin som
jag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen all under
budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda slruklurgarantier
för viss omstrukturering av bomullsindustrin, som innebär åtaganden med ytteriigare
54 500 000 kr.
3.
godkänna vad jag anfört
beträffande användning av förslagsanstagel Koslnader för räniebefrielse vid
särskilda sirukturgaranlier för textil- och konfektionsindustrierna.
B
13. Kostnader for avskrivning av län mot särskilda strukturgarantier fiir
textil- och konfektionsindustrierna. På statsbudgeten för budgetåret 1977/ 78
har under denna rubrik anvisats etl reservationsanslag av 10 milj. kr.
Lån
mol de nyss nämnda särskilda slruklurgarantier för leko-induslrierna, som
infördes under budgetåret 1977/78, kan skrivas av med upp till 25 96 under
förutsättning av atl del lånlagande förelaget genomför vikliga strukturella
åtgärder inom del egna förelaget eller medverkar i en effektivi-teisfrämjande
omstrukturering som berör också andra förelag. Kosinaderna för avskrivning av
dessa lån har beräknats lill sammanlagt 19 milj. kr., varav 10 milj. kr.
anvisats under elt särskilt reservationsanslag för budgetåret 1977/ 78.
För
avskrivning av lån enligt samma regler mol föreslagna särskilda garantiram för
viss omstrukturering av bomullsindustrin beräknar jag
Prop.1977/78:42 85
13
625 000 kr. Det reservationsanslag som anvisats för avskrivning bör få
disponeras även för avskrivning av lån mol den föreslagna ramen för särskilda slruklurgarantier
för viss omstrukturering av bomullsindustrin. Jag räknar med all ytterligare
medel inte skall behöva anvisas under innevarande budgetår med anledning av
mitt förslag. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
atl
godkänna vad jag anfört beträffande användning av reservationsanslaget
Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda sirukturgaranlier för lexid-
och konfektionsindusirierna.
Prop.1977/78:42 86
Innehåll
Proposition....................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1
Utdrag protokoll vid regeringssammaniräde
den 6 oktober 1977 . 2
Bilaga 1........................................................... 3
1.
Inledning...................................................... 3
2.
Promemorian (DsH 1977:1 Kläder
i krislid)............ ...... 4
2.1 Utvecklingen
på tekoområdel....................... 4
2.1.1
Konsumtion....................................... 4
2.1.2
Utrikeshandel..................................... 5
2.1.3
Produklion......................................... ...... 6
2.2
Hillills vidtagna ålgärder till
stöd för lekoindustrin 11
2.3
Försöriningsuthållighet och försöriningsslandard
i del ekonomiska försvarets planering 13
2.4
Försöriningsuthållighet i en
kris i fräga om tekovaror ... 15
2.5
Försörjningsstandard i en kris
i fråga om lekovaror 17
2.6
Garderobsundersökningar............................ 18
2.7
Överväganden om behov och
tillgångar i fråga om lekovaror
i
elt krisläge............................................. 18
2.7.1
Inledning........................................... 18
2.7.2
Konfeklionering och trikåsiickning
(exkl. tillverkning
av
Irikåväv)....................................... 20
2.7.3
Vävning............................................ 24
2.7.4
Spinning........................................... 24
2.7.5
Behov av fibrer.................................. 26
2.7.6
Behov av produktion vid total
avspärrning........ 26
2.7.7
Beredning.......................................... 26
2.7.8
Arbelshandskar av läder....................... 27
2.8 Några
olika metoder atl tillgodose försöriningsberedskapen
på
tekoområdel......................................... 27
2.9 Remissytiranden........................................ 28
2.9.1
Försörjningsulhållighet......................... .... 28
2.9.2
Försörjningsstandard........................... 29
2.9.3
Utrikeshandelns omfattning i en
kris....... 30
2.9.4
Försvarsmaktens behov....................... 31
2.9.5
Minskning av de kommersiella
lagren....... 32
2.9.6
Befintlig produktionskapacitet
i fråga om tekovaror 32
2.9.7
Jämförelse mellan
produktionsbehov och möjlig produktion i fråga om lekovaror i ell krisläge 33
2.9.8
Behov av åtgärder samt olika
metoder atl upprätthålla försörjningsberedskapen på tekoområdel 34
Prop.1977/78:42 87
3. Avtal
mellan slalen och de svenska bomullsföretagen 37
3.1
Bakgrund................................................. .... 37
3.2
Innehåll i slort i det
preliminära avtalet mellan staten och
den
svenska bomullsindustrin....................... 39
4. Övriga frågor.................................................
4.1
ÖEF:s skrivelse om Svenska Rayon
AB........... 41
4.2
ÖEF:s skrivelse om importen av
skinnkläder m. m 42
4.3
Detaljhandelns prissältningsmetod................. 42
4.4
SIND:s framtidsbedömning av
utvecklingen inom konfektionsindustrin inkl. Irikåplagglillverkningen 43
5. Föredraganden............................................... .... 44
5.1
Inledning................................................. 44
5.2
Mål för försöriningsberedskapen
på lekoområdet 46
5.2.1
Inledning.......................................... .... 46
5.2.2
Försörjningsuthållighel......................... 47
5.2.3
Försörjningsstandard........................... 49
5.2.4
Ransoneringssystem............................ 49
5.2.5
Försvarsmaktens behov....................... 50
5.2.6
Utrikeshandelns omfattning i en
kris....... 51
5.2.7
Lagertillgångar hos
näringslivet............. 53
5.2.8
Befintlig produktionskapacitet
i fråga om tekovaror 53
5.2.9
Jämförelse mellan behov av
produktionskapacitet och befintlig produktionskapacitet 55
5.3......................................................... Ålgärder
för all upprälthålla försöriningsberedskapen på le
koområdet .............................................. .... 63
5.3.1
Allmänt............................................ 63
5.3.2
Handelspolitiska åtgärder..................... 65
5.3.3
Detaljhandelns prissältningsmetod......... 69
5.3.4
Åtgärder för alt upprätthålla försöriningsberedskapen
på
enskilda varuområden...................... .... 69
5.3.5 Bevakning
av utvecklingen m. m 77
6.
Hemställan.................................................... .... 79
7.
Anslagsfrågor................................................. 80
Bilaga
2........................................................... .... 82
Bilaga
3........................................................... .... 83
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB
55773 Slockholm 1977
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
81 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (81)
81 kopplingar i 30 dokument.
- Bet. 1986/87:FöU11 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95) s. 303 i texten
- Prop. 1986/87:95 Totalförsvarets fortsatta utveckling s. 117 i texten
- Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
- Bet. 1984/85:NU6 om vissa detaljhandelsfrågor s. 2 i texten
- Prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 7 · s. 28 · s. 39 om s. 49 i texten