Sök i Ratio Lex

om ändrade skatteregler för aktiefonder, m.m.

31 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:60, om ändrade skatteregler för aktiefonder, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 60

Regeringens proposition

1977/78: 60

om
ändrade skatteregler för aktiefonder, in. m.;

beslutad
den 3 november 1977.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att aktiefonderna befrias från skattskyldighet för realisationsvinst
på aktier som har innehafts i minst två år (äldre aktier). Härigenom undanröjs
bl. a. vissadubbelbeskattningseffektersom nuvarande regler kan medföra.
Förslaget avses bli tillämpligt fr.o.m. 1979 års taxering.

Vidare
föreslås två ändringar i de allmänna bestämmelserna om beskattning vid
avyttring av äldre aktier.

Den
ena ändringen berör den schablonregel för beräkning av anskaffningskostnad som
gäller vid avyttring av äldre börsnoterade aktier och andelar i aktiefonder.
Enligt schablonregeln får skattskyldig i princip ta upp anskaffningskostnaden
för sådana aktier eller andelar till belopp som motsvarar halva den nettolikvid
som han erhåller för aktierna eller andelarna. F. n. kan emellertid
taxeringsmyndigheterna under vissa förutsättningar vägra tillämpning av denna
regel. Den föreslagna ändringen innebär att de skattskyldiga får en ovillkorlig
rätt att lillämpa schablonregeln. Den andra ändringen innebär att det
skattefria bottenbeloppet vid avyttring av äldre aktier höjs från 500 kr. till
I 000 kr. Ändringarna har till syfte att förenkla vinstberäkningen och underlätta
deklarations- och laxeringsarbetet särskilt i de fall då mindre aktieposter
avyttras. De nya reglerna föreslås bli tillämpliga fr. o. m. 1978 års taxering.

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 35 S 3 mom., 54 ij
och punkt 2 b av anvisningarna till 36 S skall ha

nedan
angivna lydelse, dels alt i anvisningarna till 35 i; skall införas en ny punkt,
7, av nedan

angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

3 niom.
Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt lill aklie eller andel I ekonomisk förening eller I handelsbolag
eWer annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie,
dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses
i 24 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehatt
egendomen mindre än två år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avyttrar skattskyldig
egendom som avses i delta moment och som den skatlskyldige innehaft två år eller
mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i della siycke,
äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med
förlust som nvss nämnts.

Avyttrar skatlskyldig
egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehatt två år eller
mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskal med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke,
äger skattskyldig åtnjuta avdrag med / 000 kronor. Härden skatlskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för
dem båda gemensamt med / 000 kronor. 1 intet fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisalionsvinst enligt detta siycke minskat med förlust som nyss nämnls.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1976:343.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Kan
tillämpning av föregående siycke antagas hindra simkturrationalise-ring som ar
önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighei som regeringen
bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som beröres
av strukturrationaliseringen gör framslällning därom senast den dag avyttringen
sker.

Har
egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som
anges i 2 mom. andra slycket första meningen, är- oavsett tidpunkten för förvärvet
- endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen
i 2 mom. fjärde siycket äger motsvarande lillämpning på egendom som avses i della
moment.

Överlåtes aktie i
aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag
lill svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annat följerav nionde
stycket-beskattning av realisationsvinst icke äga rum, om moderföretaget i
koncernen är akiiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller
andelen innehaves som ell led i annan koncernens verksamhel än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu
avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det
övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som
gällt för det överlåtande företagel. Om överlåtelsen sker lill utländskt
företag, äger regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer medgiva
befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Ansökan om befrielse skall göras
av det överlåtande företaget senast den dag överlåtelsen sker.

Har
fastighet överlåtils på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom
fång på vilket lagfart sökts etter den 8 november 1967 av någon som har ett
bestämmande inflytande över bolagel eller föreningen, beräknas
realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolagel eller föreningen
som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av
fastigheten. Vad nu sagls får icke föranleda att realisationsvinst beräknas
lägre eller all realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta
moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endasl om sädan fastighet utgör
bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring
av aklie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som
avses i 24 S 3 mom., om avyllringen avser endasl rält lill viss eller vissa men
ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om
vinsten vid försäljningav aktie eller andel pågrund av beslämmelserna i detta
stycke beräknas enligl de regler, som gälla för beräkning av vinst vid
avyttring av fastighel, skall avyttringen anses ha avsetl den mol aktien eller
andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar
skallskyldig aktie i aktiebolag och fmnes vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolagel lill följd av att större delen av dess tillgångar

\* Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

före
avyttringen av aktien överlåtits på den skatlskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien.
Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång i bolagel som inom två år efter avyttringen
av aktien, direkl eller genom förmedling av annan, överlåtes på den
skattskyldige eller honom närstående person eller på akiiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skallskyldige eller honom närstående person har
ett bestämmande inflytande. Har överiåtelse av lillgång i bolagel ägt rum efter
utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen
av aktie i bolaget uppkom, skall realisalionsvinst enligt detta stycke upptagas
till beskattning på samma sätt som vid ettertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta
stycke, om det kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i
annat sytte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verkei
i sådan fråga får lalan icke föras.

Avyttrar skattskyldig
aktie i ett aktiebolag, vari aktierna lill huvudsaklig del ägas eller på därmed
jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person -
av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett
annat fåmansbolag, vari aktie - direkl eller genom förmedling av annan - äges eller
inom två år efter avyttringen vid någol tillfälle kommer att ägas av den
skattskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med
aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges
aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år etter avyttringen
förvärvar slörre delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har
överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då skattskyldighet för realisalionsvinst enligt delta
stycke uppkom, får realisalionsvinsten upptagas lill beskattning på samma sätt
som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande lillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller
andel i sådani bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller
annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyllringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag
från lillämpning av detta stycke.

Som
närstående person räknas i della momeni föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling
samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någon av nämnda personer är delägare.
Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54 s

Från
skattskyldighet frikallas:

a) svenska
aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag

och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för
utdelning på sådan aklie i svenskl aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk
förening som icke innehaves i kapilalplaceringssyfle;

b)
medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;

c)
i ullandel bo.sall person och
utländskt bolag:

för
sådan inkomsl, för vilken avgifi enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter skall erläggas eller beiräffande vilken befrielse från
sådan avgitt skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

d) ägare
av sådan fastighel, varom förmäles i 5 i; 1 mom. a)-0 och

hi):

för
inkomst av fasligheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda
ändamål;

e) i
riket bosalt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle

icke varit här i riket bosatt:

förav
dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomsl, för vilken dödsboet skall utgöra
kommunal inkomstskatt;

O
understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig verksamhet
som annan verksamhel:

för
annan inkomst än inkomsl av fastighel. dock alt skattskyldighet föreligger
jämväl för förslnämnda inkomsl till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g)
understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högst I 000 kronor för medlem:

för
all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h)
här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning
eller annan därmed jämföriig förmån på grund av anställning där annal än hos
svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskl fartyg eller svenskt,
danskt eller norskt luftfartyg:

för
inkomst av anställningen under förutsättning alt anställningen och vistelsen i
utlandet varat minsl ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund
kan antagas komma att vara minsl ett år;

i)
ideell förening, som är hänförlig under 53 >; I mom. e):

för
inkomst av fastighet och av för inkomst av fastighel och av

rörelse
i den omfattning som anges i rörelse i den omfallning som anges i

punkt 4 av anvisningarna. punkt 4 av anvisningarna;

2
Senaste lydelse 1977:572.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

j) svensk aktiejbnd: Jör inkomst av lillfällig Jörvärvsverksamhei
på grund av avyttring av egendom som avses I 35 3 mom., om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller mera.

Akiiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank-
eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld
skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva
bank-eller annan penningrörelse ellersädan rörelse jämte annan verksamhet, frikallade
från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ell
led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den del
denna avser annal än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed
likartad lösegendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanstalter,
åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som
ett led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver
byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med fasligheter,
åtnjuter icke skattefrihet enligl försia slycket a) för utdelning på aktie
eller andel som utgör lagerlillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller
så gott som uteslutande förvaltar vårdepapper eller likartad lös egendom
(förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt försia stycket a).
Förvaltningsföretag är dock frikallat från skattskyldighet för utdelning från svenskl
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av
den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit under
beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma
beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad
med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i
sådan svensk ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till
huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas-direkl eller
genom förmedling av juridisk person-av en fysisk person ellerett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i
skälig omfattning använts lor utdelning lill delägarna, gäller frikallelse från
skattskyldighet enligt första slycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å
aktier eller andelar, vilka innehavas av bolagel eller föreningen säsom ett led
i organisationen av annan verksamhel än förvaltning av faslighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva
dels all bolag eller ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt
fjärde stycket

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men vars verksamhel till icke oväsentlig del beslår i
förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i
beskattningsavseende behandlas som sådani förvaltningsföretag, dels all
förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa
gemensamma uppgifter för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende
behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i
sådant ärende, får talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke
uppenbart att del bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller
tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse
eller kapilalförvaltning, åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid
a) för utdelning å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke motsvara
tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla
andra medel än sådana som motsvara tillskjulet belopp eller inbetald insals.

Att personer, om vilka i 70 !: förmäles, äro frikallade
från skattskyldighet för vissa inkomsier, framgår av bestämmelserna i samma
paragraf

(Se vidare
anvisningarna.)

Anvisningar

Ull 35

7. Inlöses andel i aktiejbnd eller utskiftas fondens behåUna
tillgångar till fondanddsägare i samband med att fonden upplöses, skall vid lillämpning
av 3 mom. anses som omjbndan-delsägaren avyttrat sin andel mol vederlag moisvarande
vad han uppbär vid inlösen eller utskiftning.

lill 36 ;;

2.b.3 Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har
aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel),
gälla bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aklie eller andel anses
i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till
faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande
innehavet.

Senaste lydelse 1976:343.

\** Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 60

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Anskaffningskostnad
för äldre ak- Anskaffningskostnad för äldre ak

tie, som är noterad på börs eller tie, som är noterad på börs eller

föremål för liknande notering, och föremål för liknande notering, och

för äldre andel i aktiefond får för äldre andel
i aktiefond får

bestämmas lill belopp som motsva- bestämmas till belopp som motsva

rar hälften av vad den skattskyldige rar hälften av vad
den skattskyldige

erhåller för aktien eller andelen efter erhåller för aktien
eller andelen efter

avdrag för kostnad för avyttringen. avdrag för kostnad för avyttringen.

Kan den skattskyldige göra sanno- Kan den skattskyldige göra sanno

likt att en beräkning enligt andra likt all en beräkning enligt andra

stycket leder till högre belopp, skall slyckel leder lill
högre belopp, skall

dock detta högre belopp anses som dock detta högre belopp anses som

anskaffningskostnad. Framstår del å anskaffningskostnad.

andra sidan som uppenbarl att en

beräkning enligl andra stycket leder till

lägre belopp, anses delta lägre belopp

som anskaffningskostnad.

Avyttras
delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, äga
bestämmelserna i sistnämnda stycke motsvarande tillämpning. Därvid avse andra
och tredje meningarna den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid
avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning
till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisalionsvinst anses ha
uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om
avyttringen avsett lånad aklie, som skall återställas till långivaren genom
överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär).
Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan
vad som erhålles vid avyttnngen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden
för motsvarande aktie, som återslälles till långivaren. Har aktien icke
återställts till långivaren före utgången av del år, som följer närmast efter
avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skatlskyldige erhållit förden
avyttrade aktien och värdel av motsvarande aktie - beräknai efter den lägsta
betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avyitringsdagen
lill utgången av sistnämnda år - anses som skattepliktig realisationsvinst. Avdragsgill
realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återiämnandet av
ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än det som
beräknats vid lidigare vinstberäkning, skall skillnaden upptagas som
skattepliktig realisationsvinst del år då aktien återställts till långivaren.
Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Har
här i riket bosatt skatlskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan
skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan
utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kosinad för förvärvet av denna
rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densamma skall vid
beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsföriust
i samband med avyttring av den utländska aktien icke inräknas i anskaffningskostnaden
eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte
styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 S 3 mom.

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna i 35 ij
3 mom. och punkt 2 b av anvisningarna lill 36 5; tillämpas första gången vid
1978 års taxering. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid
1979 års taxering.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 10

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrives att 7§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
¥

Från
skattskyldighet frikallas:

a)
medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;

b)
i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag:

för
inkomst, som avses i 54 § första styckei c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för
all inkomsl;

d) juridisk
person som avses i 53 § 1 mom. försia slycket c) kommunal

skaltelagen:

för
all inkomst;

e) understödsförening
som enligl sina stadgar icke för meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000

kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 > 1 mom. första

stycket d) kommunalskaltelagen än understödsförening:

för
all inkomst;

O
förening som är hänföriig under 53 S 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för
all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad
från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 {; nämnda lag;

g) annan juridisk person
som avses i 53 ij I mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för
sådan inkomst som ej härftutit av rörelse;

h)
här ovan ej upplagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 >:; 1 mom.
kommunalskaltelagen:

för
inkomst av fasligheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda
ändamål;

i)
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar;

för
utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den
omfattning som i 54 § kommunalskattelagen sägs;

j)
här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke var här i riket bosatt:

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senasie
lydelse 1977:573.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomsl, för vilken dödsboet skall ulgöra
staUig inkomstskatt;

k)
understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem och som
bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för
all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänföHig verksamhet;

I) här i riket bosatt fysisk
person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämföriig
förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun
eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för
inkomst, som avses i 54 § första slycket h) kommunalskattelagen; m) allmänna
pensionsfonden:

för
sådan inkomsl som ej härftutit för sådan inkomst som ej härnutit

av medel, som förvaltas av
fjärde av medel, som förvallas av fjärde

fondstyrelsen. fondstyrelsen;

n)
svensk aktiefond: för inkomst av tUlfällig förvärvsverk-samhet på grund av
avyttring av egendom som avses i iJ.s'' 3 mom. kommunalskattelagen, om den
avyttrade egendomen innehafts rvå år eller mera.

Riksskatteverket
må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller sliflelse,
som har lill huvudsakligt ändamål att främja nordiskl samarbete, i fråga om
skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd
med förening eller stiftelse, som ovan i försia slycket vid O respektive g) angives.
Sådant beslul må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas.
Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke
föras.

Att
personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för
vissa inkomsier, framgår av bestämmelserna i samma paragraf

Denna
lag träder i kraft en vecka efler den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas försia gången
vid 1979 års taxering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 12

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-11-03

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändrade skatteregler för aktiefonder, m. m.

1 Inledning

I
framställning till budgetdepartementel har Svenska Bankföreningen, Svenska
Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund hemställt att
beskattningsreglerna för aktiefonder ändras så att fonderna befrias från
skattskyldighet för realisalionsvinst som uppkommer vid avyttring av aktier och
jämförliga värdepapper som har innehafts i minst två år (äldre aktier). Även
Sveriges Aktiesparares Riksförbund har gjort framställning om sådan
lagändring.

Sveriges
Aktiesparares Riksförbund'har i sin framställning även föreslagit vissa andra
ändringar i reglerna för aktievinstbeskaltning. Förbundel anser alt
vinstberäkningen bör förenklas genom ändring i bestämmelserna om beräkning av
anskaffningskostnad för börsnoterade äldre aktier samt att det skattefria
bottenbeloppet vid avyttring av äldre aktier bör höjas från 500 kr. till

2 000
kr. Vidare anser förbundet att inftationsskydd bör införas vid aktie

vinstbeskattningen.

2
Gällande ordning m. m. 2.1 Aktiefonderna

2.1.1 Aktiefondslagen

Civilrättsliga
beslämmelser om aktiefonder tillkom genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974:128,
NU 1974:57, rskr 1974:388, SFS 1974:931).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 13

Med
aktiefond förslås enligt akliefondslagen (1974:931) en fond, som huvudsakligen
består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom
kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjulii kapitalel
(1 i:;). Aktiefond är inte juridisk person (10 S). Aktiefondsverksamhet, dvs.
förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, lår
utövas endast av svenskt aktiebolag som har lått tillstånd därtill, s. k.
fondbolag (I och 2 ij). Bankinspektionen meddelar tillstånd att ulöva aktiefondsverksamhel
(15 >j) och utövar tillsyn över fondbolaget (5 !j). För aktiefond skall fmnas
fondbestämmelser som innehåller uppgifter om särskilda i aktiefondslagen
angivna förhållanden (12 S). Fondbestämmelserna upprättas av fondbolaget och
fastställs av bankinspektionen (12 och 13 iJs).

Tillgångarna
i aktiefonden skall nedsättas i öppel förvar hos s. k. förva-ringsbank.
Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fonden förvärva värdepapper
med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som
utfärdats av denne kommer alt överstiga 10 % av fondens värde (21 >;).
Vidare får i aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad
som motsvarar 5 96 av röstvärdet i bolaget (22 S).

.Andelarna
i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som
ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet
utelöpande andelar. Beräkningen av värdel på värdepapper som ingår i fonden
skall ske med ledning av gällande marknadsvärde. Vid fastställande av
fondandelsvärdet får bland fondens skulder inräknas framtida skatteskulder, om
sådana skall beaktas enligt fondbestämmelserna (30 S). Begär fondandelsägare
inlösen av fondandel, skall inlösen ske omedelbart eller - när medel för
inlösen behöver anskaffas genom försäljning av värdepapper - efter en kortare
tidsperiod (35 §).

Om
bankinspektionen återkallar tillståndet för fondbolaget att utöva aktiefondsverksamhel
eller om fondbolaget träder i likvidation eller försätts i konkurs, skall
fondförvaltningen övertas av förvaringsbanken. Detsamma gäller om fondbolaget i
annat fall beslutar att upphöra med verksamheten (39 ). Sedan förvaringsbanken
övertagit förvaltningen skall banken antingen - efter bankinspektionens
medgivande - överiåta förvaltningen till annat fondbolag eller upplösa fonden.
Skall fonden upplösas, åligger det förvaringsbanken att sälja de värdepapper
som ingår i fonden. Sedan försäljningen har slutförts och skulder avseende
fonden har betalats, skall banken utskifta de behållna tillgångarna till
fondandelsägarna (40 ;j).

2.1.2
Den skattemässiga regleringen

1
anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år
1974 bestämmelser angående beskattningen av dessa fonder (prop. 1974:181, SkU
1974:64, rskr 1974:389, SFS 1974:994-999). Bestämmelserna innebär i korthet
följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 14

Aktiefond
är särskill skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen
gäller enligl 10 IJ 2 mom. lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt samma
skallesals för aktiefond som för akiiebolag, dvs. 40 96. Aktiefonds utdelningsinkomster
beskattas enligt punkt 7 av anvisningarna till 38 ij kommunalskaltelagen
(1928:370), KL, som inkomst av kapital och vinst som uppkommer vid fondens
avyttring av värdepapper beskallas enligt realisationsvinstreglerna. Utdelning
till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen
avdragsgill i inkomstslaget kapital. Avdraget skall anses belöpa på det
räkenskapsår som utdelningen hänför sig lill även om utdelningen utbetalas till
andelsägarna först under nästföljande räkenskapsår (punkt 4 av anvisningarna till
39 ij KL). Avdragsrält för fastställd utdelning föreligger oavsett hur
vinstmedlen har uppkommit hos fonden.

För
andelsägaren utgör utdelning från aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (38 !j
1 mom. KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 28 ij KL). Kupongskatt las ut
på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras
andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för
andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. Härvid gäller samma
regler som för realisationsvinst på grund av avyttring av aktier (35 S 3 mom.
KL).

Enligt
uttalande i förarbelena (prop. 1974:181 s. 44) är belopp, som utskiftas i
samband med upplösning av aktiefond, skattefritt för andelsägarna.

2.1.3
Tidigare ställningstaganden

Frågan
om hur aktiefonds vinster vid avyttring av aktier skall behandlas skattemässigt
diskuterades ingående vid lagstiftningens tillkomst. 1 det betänkande som låg lill
grund för lagstiftningen (SOU 1969:14) hade föreslagits att aktiefond skulle
vara skatlskyldig för realisalionsvinst utan särskilda inskränkningar. Vid
remissbehandlingen framförde vissa remissinstanser krilik mol den föreslagna
bestämmelsen. Kritiken avsåg bl. a. den dubbelbeskattningseffekt som kan
uppkomma på grund av att fonden är skattskyldig för realisationsvinst medan
andelsägaren beskattas för vinst vid avyttring av andel i fonden. Vidare
anfördes att skattskyldighet för realisationsvinster kunde medföra stora
variationer i utdelningen till andelsägarna, betingade av att fonden för alt
undgå beskattning skulle tvingas dela ut realisationsvinster. Flera remissinstanser
framhöll även att del skulle uppkomma svårigheler att vid inlösen beräkna den
latenta skatteskuld som på grund av skattskyldigheten för realisationsvinster
skulle komma att åvila fonderna. 1 jämförelse med direkt sparande i aktier
ansågs sparande indirekt genom aktiefond missgynnat, eftersom det skattefria bottenbeloppel
på 500 kr. vid avyttring av äldre aklier praktiskt taget saknade värde för
aktiefonderna men hade stor betydelse för en enskild aktieägare med mindre aktieinnehav.

1
prop. 1974:181 avvisades den kritik som hade riktats mot utredningens

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 15

förslag.
Som skäl för oinskränkt skattskyldighet för realisationsvinst anförde föredragarden
bl. a. följande. Vinst som ett kapitalförvaltande skattesubjekt erhåller genom
att avyttra aktier träffas normalt av realisationsvinstskatt oavsett huruvida
förvaltningen bedrivs av en fysisk person eller en juridisk person, t. ex. ett
investmentbolag. Aktiefonderna borde befrias från realisationsvinstbeskattning
endast om och i den mån della behövs för att hindra att andelsägande blir
hårdare beskattat än direktinnehav av aktier. Viss merbeskaitning kunde
visserligen uppkomma på grund av alt fonden hade mindre nytta än en enskild
aktieägare av del skattefria bottenavdraget vid avyttring av äldre aktier, men
man måste även beakta de stora fördelar som sparande genom aktiefond innebär,
främst tillgången på expertis och de större möjligheterna att kvitta
realisationsvinster mot realisationsförluster. Det fanns därför anledning alt
räkna med att aktiefonderna även utan särskilda undantagsregler endasl i mindre
utsträckning skulle träffas av realisationsvinstskatt. Föredraganden ansåg
även alt en lindring i realisationsvinstbeskattningen skulle kunna medföra att
fonderna erhöll opåkallade skattelättnader genom att placera sin förmögenhet i
lågavkastande aklier eller genom all systematiskt avyttra aklier just innan
utdelning blev tillgänglig för lyftning. Fondens inkomsier skulle härigenom bli
i huvudsak skattefria. Om inkomsterna inte delades ut, skulle de bli föremål
för beskattning först när andelsägaren tillgodogjorde sig värdestegringen genom
att avyttra sin andel.

När
reglerna för beskattning av realisationsvinster ändrades år 1976, aktualiserades
åter frågan om aktiefondernas skattskyldighet för realisationsvinster. I prop.
1975/76:180 anförde föredraganden all de skäl som år 1974 hade anförts mot att
lindra realisationsvinstbeskattningen för aktiefonder enligt hans mening allljämt
var bärande. Han var därför inte beredd att föreslå några särskilda
realisationsvinstbestämmelser för aktiefonder. Vid riksdagsbehandlingen
yrkades i några motioner att aktiefonderna skulle befrias från skattskyldighet
för realisationsvinster. Riksdagens majoritet följde dock propositionen.

2.2
Aktievinstbeskattningen

2.2.1
Inledning

De
grundläggande bestämmelserna om beskattning av vinst vid avyttring av aktier återftnns
i 35 ;j 3 mom. KL. Bestämmelserna i nämnda lagrum är också tillämpliga på
delbevis och teckningsrätter till aklier, andelar i aktiefonder, ekonomiska
föreningar och handelsbolag samt vissa därmed jämförliga rättigheter. Reglerna ftck
sin nuvarande utformning genom lagsUftning våren 1976 (prop. 1975/76:180, SkU
1975/76:63, rskr 1975/ 76:389, SFS 1976:343). Vad som i del följande sägs om aklier
gäller - när inte annal anges - även annan egendom som avses i 35 !j 3 mom. KL.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 16

De
regler som gällde före 1976 års lagsliftning innebar i huvudsak följande.

Vid
avyttring inom fem år efter förvärvet reducerades den skattepliktiga andelen av
vinsten stegvis från 100 % vid avyttring efter mindre än två år till 25 % vid
avyttring efter mer än fyra men mindre än fem år.

När aklier avyttrades
efter minsl fem års innehav, bestämdes den skattepliktiga vinsten
schablonmässigt till 10 % av netlolikviden för de avyttrade aktierna.
Beskattning skulle dock inte ske om det framstod som sannolikt att avyttringen
hade skett utan vinst eller med en vinst som inte översteg 5 96 av
försäljningspriset. Från realisationsvinst som beräknades enligl schablonregeln
fick avdrag göras med 500 kr.

Avdrag
medgavs i princip för förlust som uppkom vid avyttring inom fem år efter förvärvet.
Skedde avyttringen vid en sådan tidpunkt att endast viss del av uppkommen vinst
skulle ha vant skattepliktig, medgavs avdrag endasl för motsvarande del av
förlusten. Föriust som uppkom efter minst fem års innehav var inte till någon
del avdragsgill.

Hade
skattskyldig ftera aktier av samma slag som hade förvärvats vid olika tidpunkter
eller för olika kostnad, kunde han vid avyttring av en del av aktieinnehavet
själv avgöra vilka aktier som skulle anses avyttrade.

De
nya bestämmelser som infördes år 1976 grundas på principen att beskattningen
skall träffa den verkliga vinslen även när aktier avyttras efler längre tids
innehav. Fortfarande är det den nominella vinsten som helt eller delvis
beskattas. Hänsynstagande till penningvärdeförändringen genom t. ex.
indexuppräkning av anskaffningskostnaden tillåls inte. Vid avyttring av akiiersom
innehafts mindre än tvåär(nya aklier)beskattas liksom tidigare hela vinsten.
När avyttrade aktier har innehafts två år eller mer(äldre aktier), är 40 96 av
vinsten skattepliktig. Realisationsförlust på nya aktier är i princip
avdragsgill i sin helhet. Vid förlust på äldre aktier medges avdrag för 40 % av
förlusten.

Rätten
att vid avyttring av en del av ett aktieinnehav välja vilka aktier som skall anses
avyttrade har inte upphävts, men den fär betydligt mindre räckvidd på grund av
de nya beslämmelserna om beräkning av anskaffningskostnad.

Ett
antal bestämmelser har införls för att reglera hur anskaffningskostnaden på
äldre aklier skall beräknas. Liksom enligt äldre regler är ett visst bottenbelopp
skattefritt vid avyttring av äldre aktier.

2.2.2
Beräkning av anskaffningskostnad

Vid
beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av aktier som har innehafts
mindre än två år skall liksom lidigare den faktiska anskaffningskostnaden
räknas av med sill nominella belopp. Samma princip tillämpas även vid avyttring
av äldre andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Del har däremoi inte
ansetts möjligt att utan vidare tillämpa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 17

principen
vid avyttring av äldre aktier och äldre andelar i aktiefonder. Betydande
svårigheter kan nämligen uppkomma när det gäller att efter längre tids innehav
fastställa anskaffningskostnaden försådana värdepapper. Föratt möjliggöra
beskattning av verklig vinst även vid avyttring av äldre aktier och andelar i
aktiefonder har det ansetts nödvändigt att införa ett särskilt regelsystem som
består av tre olika komponenter, nämligen en regel om s. k. genomsnittsberäkning,
en alternativ schablonregel för aklier i börsnoterade bolag och andelar i
aktiefonder samt en hjälpregel som är avsedd att underlätta övergången lill det
nya systemet.

Enligt
regeln om genomsnittsberäkning, som finns i punkt 2 b andra slycket av
anvisningarna till 36 >; KL, skall som anskaffningskostnad för äldre aklie eller
andel i aktiefond upptas den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga
äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn
till faktiska anskaffningskostnader och förändringar som har inträffat
beträffande innehavet. Har den skattskyldige inle tidigare avyttrat någon del
av sitt innehav av sådana aktier eller andelar erhåller man den genomsnittliga
anskaffningskostnaden genom att fördela den sammanlagda anskaffningskostnaden lika
på de äldre aktier eller andelar .som den skattskyldige innehar vid avytlringstillfället.
Har han däremot tidigare avyitrai sådana äldre aktier eller andelar blir
beräkningen mera komplicerad. Så är även fallet om teckningsrätter eller
delbevis hänförliga till aktierna lidigare har avyttrats. Man får då gå
tillbaka lill del tillfälle då den skattskyldige försl innehade någon av de
äldre aktierna eller andelarna. Till den ursprungliga anskaffningskostnaden
skall sedan läggas anskaffningskostnaden för tillskott av äldre aktier eller
andelar av samma slag, medan avdrag skall göras för vad som har konsumerats av
den totala anskaffningskostnaden vid tidigare delavyttringar. Tillskott till
den skallskyldiges innehav av äldre aktier eller andelar av det aktuella slaget
skall härvid beaklas oberoende av om tillskottet har skett genom att
innehavstiden för yngre aktier eller andelar har passerat ivåårsgränsen eller
genom nyteckning av aktier vid nyemission eller på grund av benefikt fång.
Bestämmelsen om genomsnittsberäkning medför all skallskyldig, som avyttrar del
av ell innehav av äldre aktier eller andelar, inte längre kan påverka det skattemässiga
resultatet genom att avgöra vilka aktier eller andelar som skall anses avyttrade.
Valrätten kvarstår dock så till vida att den som har både äldre och nya aktier
eller andelar av samma slag får besiämma om en avyttring skall anses ha avsett
äldre eller nya aktier eller andelar.

Regeln
om genomsnittsberäkning är obligalorisk för aktier som inle är noterade på börs
och inte heller är föremål för liknande notering, t. ex. notering på Svenska
fondhandlareföreningens lista. Såvitt gäller aktier som är noterade saml i
fråga om andelar i aktiefonder har man däremot befarat att del i vissa fall kan
bli alllför svårt att få fram tillräckligt underlag för genomsnittsberäkning.
För dessa värdepapper har därför som ett alternativ lill genomsnittsberäkningen
införls en särskild schablonregel i punkt 2 b tredje

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 18

slycket
av anvisningarna till 36 ij KL. Enligl schablonregeln fär den skatlskyldige
beräkna anskaffningskostnaden till hälften av den nettolikvid som han erhåller
för aktien eller andelen, dvs. hälften av försäljningspriset minskat med
kostnaderna föravyttringen. Om skattskyldig väljeratl beräkna
anskaffningskostnaden enligt schablonregeln, skall detta i allmänhet godtas av
taxeringsmyndigheten. Framstår det som uppenbart att genomsnittsberäkningen
leder till lägre belopp än schablonregeln skall dock detta lägre belopp anses
som anskaffningskostnad. 1 prop. 1975/76:180 framhöll föredraganden att
taxeringsmyndigheten skulle avvika från schablonregeln i skärpande riktning endasl
när del klart framgår att en genomsnittsberäkning leder till lägre
anskaffningskostnad än schablonregeln. Som exempel anfördes att det kan
förekomma fall där det, med hänsyn lill vad den skatlskyldige har uppgivit om
lidpunkten för aktieförvärvet och de börsno-leringar som har förekommit vid
liden för förvärvet, är uppenbart att schablonregeln ger en för hög
anskaffningskostnad.

För
att underlätta övergången till de nya bestämmelserna intogs i övergångsbestämmelserna
till 1976 års lagstiftning särskilda lyälpregler för beräkning av
anskaffningskostnaden för sådana aktier och andelar som hade innehafts under
minst fem år när de nya reglerna trädde i krafl den 1 april 1976. För noterade
aktier och för andelar i aktiefond innebär hjälpregeln att anskaffningskostnaden
får bestämmas till 2/3 av det värde till vilket aktien eller andelen skulle tas
upp vid 1976 års taxering till statlig förmögenhetsskatt eller med andra ord
2/3 av aktiens eller andelens värde den 31 december 1975. För andra aktier och
för andelar i ekonomiska föreningar gäller alt anskaffningskostnaden fär
bestämmas till 3/4 av nämnda värde.

2.2.3
Det skattefria bottenbeloppel

Från
det sammanlagda beloppet av skattepliklig vinst vid avyttring av äldre aklier
och andelar, minskat med förlust vid avyttring av sådana aktier och andelar
under beskattningsåret, får avdrag göras med 500 kr. För makar gäller ett gemensamt
avdragsbelopp på 500 kr.

3
Framställningarna 3.1 Aktiefonderna

Svenska
Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers
Riksförbund (föreningarna) har yrkat att bestämmelserna om aktiefonders
beskattning ändras så alt aktiefonderna befrias från skattskyldighet för vinst
som uppkommer vid avyttring av aktier och jämförliga värdepapper som har
innehafts i minst två år.

Föreningarna
har som skäl för den föreslagna lagändringen anfört bl. a. följande.

Aktiefondssparandet
i Sverige är numera av stor omfattning. Den samlade

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 19

förmögenheten
hos de 12 svenska aktiefonderna uppgick vid halvårsskiftet 1976 till närmare
800 milj. kr. Antalet aktiefondssparare beräknas uppgå till 125 000 med ett
genomsnittligt placeringsbelopp på 6 000 kr. Det är angeläget all aktiefonden
som sparform inte diskrimineras jämfört med direkt ägande av aktier, särskilt
som aktiefonden aren sparform som ger tillfredsställande riskspridning och därför
främst riktar sig till småsparare. Som bestämmelserna nu är utformade
uppkommer en dubbelbeskattningseffekt genom att aktiefonden beskattas om
innehavda värdepapper säljs med vinst och delägaren i aktiefonden dessulom blir
beskattad om han avyttrar sin andel i fonden till ett pris överstigande
anskaffningskostnaden. Redan med tidigare gällande realisationsvinstregler
överskattades aktiefondernas möjligheter att eliminera
realisationsvinstbeskattning genom att kvitta vinster mot förluster. Sedan
bestämmelserna om genomsnittsberäkning av anskaffningskostnad för äldre aklier
har införts finns det inte längre någon möjlighel att för kvittning plocka ut
en viss aktiepost inom ett aktieslag. Aktiefonderna måsle - främst på grund av
kapitaltillskott från nya andelsägare - fortlöpande förvärva aktier av ett
visst aktieslag. Eftersom aktiebörsens kursutveckling trendmässigt är stigande,
kommer äldre aktiers genomsnittliga anskaffningskostnad lill övervägande delen
att vara lägre än den aktuella försäljningskursen. Man kan därför utgå ifrån
all en aktiefonds avyttring av äldre aktier till hell övervägande del kommer
att föranleda realisationsvinstbeskattning.

Föreningarna har även
hänvisat till skrivelser som i november 1975 ingavs till dåvarande finansdepartementet.
1 dessa skrivelser anfördes bl. a. följande. Fondernas köp och försäljningar
bör styras av andra faktorer än beskattningen. Det är klart oriktigt alt bygga
elimineringen av realisationsvinstskatten på möjlighet för aktiefond att dela
ut realisationsvinsterna. Sådana vinster är irreguljära intäkter som fonderna
regelmässigt inte delar ut. Fondernas sirävan äratt ge ägarna en jämn och
stigande utdelningsinkomst. En på grund av realisationsvinster kraftigt höjd
utdelning skapar förväntningar hos andelsägarna om en minst lika hög utdelning
under kommande år. Detta kan leda till en press på fondledningen, innebärande
alt kortsiktiga överväganden ges företräde framför på lång sikt bätlre
dispositioner. Att en ändring i beskattningen skulle innebära risk för
opåkallade skattelättnader på sätl anfördes i prop. 1974:181 är enligt
skrivelserna orealistiskt. Vidare påpekades att realisationsvinstbeskattning
vid avyttring av långtidsinnehav av aktier kan ha en för aktiefond specielll
ogynnsam effekt, nämligen om en fond i ett visst läge tvingas att i slor
utsträckning inlösa andelar och för alt göra delta möjligt säljer aklier. 1 ett
sådant fall aktualiseras en belydande realisationsvinstbeskattning, vilket i sin
tur är ägnat att kraftigt pressa värdet på andelarna utöver vad läget på
aktiemarknaden kan molivera. Ett annal problem utgör den latenta skatteskuld
för icke realiserade kursvinster som åvilar aktiefonderna.

Sveriges
Aktiesparares Riksförbund har hemställt att dubbelbeskattningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 20

av
aktiefonder slopas. Förbundet anser del inte vara rimligt att småsparare, som
valt indirekt ägande genom aktiefond som sparform, blir hårdare beskattade än
de som äger aktier direkt.

3.2
Aktievinstbeskattningen

Sveriges
Aktiesparares Riksförbund har i sin framställning även tagit upp frågan om
andra ändringar i reglerna för aktievinstbeskattning. Förbundet anser att de
nuvarande beslämmelserna är alltför komplicerade både för skattskyldiga och
taxeringsmyndigheter saml all beslämmelserna därigenom innebär en allvarlig
hämsko på akliesparandet. Förbundet föreslår att skattskyldig skall få en
ovillkorlig rätt alt tillämpa den s. k. schablonregeln för beräkning av
anskaffningskostnad på äldre aktier. Vidare föreslås alt det skattefria
bottenbeloppet vid avyttring av äldre aktier höjs från nuvarande 500 kr. till 2
000 kr. En sådan höjning skulle enligt förbundet gynna de små aktiespararna och
medföra att mindre aktieposter, delbevis och teckningsrätter kunde säljas utan
onödigt administrativt krångel. Slutligen föreslår förbundet att
anskaffningskostnaden för äldre aktier och andelar under vissa förutsättningar
skall få uppräknas med hänsyn lill förändringar i konsumentprisindex.

4
Föredraganden 4.1 Aktiefonderna

Aktiefonderna
fick sin civilrättsliga reglering genom aktiefondslagen (1974:931). Fonderna
består i huvudsak av aktier och andra värdepapper. De uppkommer genom
kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjufit kapitalet.
Fonderna, som alltså är en form av kollektiv investering i värdepapper, ulgör inte
juridiska personer. Särskilda s. k. fondbolag förvallar aktiefonderna och
ombesörjer försäljning och inlösen av andelarna i fonderna. Verksamheien står
under tillsyn av bankinspektionen. En fondandelsägare kan realisera sin andel
genom försäljning eller genom att begära inlösen av andelen. Vid upplösning av
en aktiefond skall värdepapperen i fonden först säljas och de behållna kontanta
tillgångarna därefter utskiftas till andelsägarna.

1
anslutning till att aktiefondslagen infördes reglerades också beskattningen av
fonderna och deras andelsägare. Utgångspunkten för den skalterättsliga
lagstiftningen var att sparande genom aktiefond skulle ge ungefär samma skattemässiga
konsekvenser som enskilt sparande. Av främsl praktiska skäl gjordes fonderna till
särskilda skattesubjekt. Den åsyftade likformigheten i förhållande till
beskattningen av enskill sparande sökte lagstiftaren uppnå genom ett system som
innebär å ena sidan att fonderna är skattskyldiga föruldelningsinkomsterochrealisationsvinstersomhärrörfrån

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:60 21

värdepapper
i fonden och å andra sidan att fonderna får avdrag och andelsägarna beskattas
för den utdelning som fonderna lämnar till andelsägarna. Vinst som uppkommer fören
andelsägare när han säljer sin andel eller får den inlöst beskattas hos honom
enligt de regler som gäller för beskattning av realisationsvinst vid avyttring
av aktier. Andelsägaren beskattas däremot inte för belopp som utskiftas till
honom i samband med fondens upplösning.

Huvudprinciperna för
beskattning av aktiefonder har allmänt godtagits. Pä en viktig punkt har dock
rått delade meningar, nämligen såvitt gäller beskattningen av fondernas
realisationsvinster. Enligt den uppfattning som låg till gmnd för utformningen
av nuvarande regler fanns det inte tillräckliga skäl all göra någon
inskränkning i fondernas skattskyldighet för realisationsvinster. Av företrädare
för banker och aktiesparare har däremoi hävdats alt den oinskränkta
skattskyldigheten för realisationsvinster leder till dubbelbeskattning och får
andra inte önskvärda effekter. Svenska Bankföreningen, Svenska
Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund har i en gemensam
framställning till budgetdepartementet hemställt alt aktiefonderna skall
befrias från skattskyldighet för vinst vid avyttring av aktier och jämföriiga
värdepapper som har innehafts två år eller mera (äldre aktier). Sveriges
Aktiesparares Riksförbund (SAR) har yrkat att dubbelbeskattningen av
aktiefonder skall slopas.

För egen del får jag
anföra följande. Del råder allmän enighet om att aktiefonderna är ett
värdefullt instrument för att samla upp sparkapilal från småsparare och ge dem
möjligheter till riskspridning. Del är angeläget att skattelagstiftningen inte
motverkar utan tvärtom främjar denna sparform. Skattereglerna bör vara
utformade så att skattebelastningen vid sparande genom aktiefond inte blir
större än vid direkl aktieägande.

Nuvarande
skatteregler får anses fungera väl i fråga om fondernas löpande
utdelningsinkomster. Sådana inkornsler bör inte få fonderas utan föregående beskattning.
Vanligen slussas inkomsterna vidare till andelsägarna och kommer då - på samma
sätt som vid direktinnehav - alt bli beskattade endast hos dem. Skulle
inkomsterna i stället fonderas, bör de, såsom också är fallet enligt nuvarande
regler, beskattas hos fonden.

Beträffande
realisationsvinster är läget annoriunda. 1 förarbetena till nu gällande lagsliftning
anfördes att en aktiefond på grund av sin stora aktieportfölj hade möjligheter
att på ett helt annat sätt än vanliga småsparare kvitta realisationsvinster mol
realisalionsföriuster. Det antogs därför att aktiefonderna även utan särskilda
undantagsregler endast i mindre utsträckning skulle komma att träffas av
realisationsvinstbeskattning. Såsom har påpekats från bankernas och
aktiespararnas sida har 1976 års regler om aktievinstbeskattning medfört att kviitningsmöjligheterna
minskal väsentligt. Det kan därför antas att fondernas avyttring av
värdepapper-åtminstone i tider med normal kursutveckling- leder till att de i
inte obetydlig omfattning måste redovisa skattepliktiga realisationsvinster.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 22

Fonderna
kan i och för sig undvika realisationsvinstbeskattning genom att dela ut
vinsterna. Det får dock anlas att del ofta stämmer bättre överens med fondernas
ändamål att reinveslera realisationsvinsterna. Det är också från samhällsekonomisk
synpunkt önskvärt att sparandet inte minskar genom att vinsterna delas ut lill
andelsägarna. En utdelning av dessa vinster kan dessulom leda till variationer
i utdelningen som är olämpliga från fiera synpunkter.

1
den mån aktiefonderna beskattas för realisationsvinster kommer viss dubbelbeskattning
alt inträffa, eftersom andelsägarna dessulom beskattas för vinst som uppkommer
vid en försäljning eller inlösen av andelarna. Beskattningen av fonderna kan få
särskill ogynnsamma effekter i vissa fall, t. ex. i ett marknadsläge där en
fond måste realisera värdepapper i större omfattning för att kunna lösa in
andelar. 1 detta sammanhang måste också beaktas alt det skattefria
bottenbeloppet vid avyttring av äldre aktier praktiskt taget saknar betydelse
för aktiefonderna, medan del kan ha relativt stort värde för enskilda
aktieägare.

Av
vad jag nu har anfört framgår att fondernas försäljningar av värdepapper i
många fall kan leda till realisationsvinstbeskattning, vilket medför viss
dubbelbeskattning och leder till alt skattebelastningen blir slörre än vid direkt
aktieinnehav. Till dessa olägenheter kommer också att en oinskränkt skallskyldighet
för realisationsvinster kan medföra att en betydande latent skatteskuld åvilar
fonderna. Denna skatteskuld försvårar den värdering av andelarna som mäste
göras t. ex. i samband med inlösen. Flera skäl talar därför enligl min mening
för att man bör lindra aktiefondernas realisationsvinstbeskattning.

En
fullständig befrielse från realisationsvinstbeskattning skulle innebära att
fonderna kom i ett klart gynnsammare beskaltningsläge än enskilda aktieägare.
Det har också ansetts att total skattefrihet för realisationsvinster skulle
kunna leda lill att fonderna placerade sin förmögenhet i'lägavkastande aktier
eller systematiskt avyttrade aktier just innan utdelningen blev tillgänglig för
lyftning och att de på del sättet skulle kunna skaffa sig opäkallade
skattelättnader. Även om del med hänsyn till bl. a. fondernas ändamål och det uldelningskrav
som andelsägarna vanligen har knappast är sannolikt att fonderna i allmänhel
skulle förvallas pä det nu angivna sättet, kan man dock inle bortse från risken
alt en lotal skattefrihet för realisationsvinster i särskilda fall kunde leda lill
inte avsedda skattelättnader.

I
den framställning som har gjorts av Svenska Bankföreningen m. fi. föreslås att
aktiefonderna befrias från skattskyldighet för vinster som uppkommer vid
avyttring av äldre aklier. Det har ansetts att en pä detta sätt begränsad
skattefrihet i tillräcklig grad tillgodoser behovet av lindring i skattskyldigheten
för realisationsvinster, eftersom försäljning av korllidsin-nehav i princip inle
är ell normalt led i aktiefondernas verksamhel. Enligl min mening innebär
förslaget en skälig avvägning mellan de intressen som bör beaklas i detta
sammanhang. Även en begränsad skattefrihet medför

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:60 23

visseriigen
att fonderna lar en fördel framför enskilda aktieägare genom alt de kan
omplacera äldre aklier utan skattekonsekvenser. Mot detta bör emellertid vägas
den fördel som det skattefria bottenbeloppet - särskill efter den höjning av
beloppet som jag i del följande kommer att föreslå - innebär förde enskilda aktieägarna.
Vidare kan anmärkas att, om skattskyldigheten för vinst vid avyttring av
korttidsinnehav kvarstår, den teoretiska risken för opåkallade skattelättnader
i praktiken elimineras.

I enlighet med det anförda
föreslär jag att aktiefonderna befrias från skattskyldighet för
realisationsvinster pä grund av avyttring av äldre aktier. Bestämmelser om
detta bör tas in i 54 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 7 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt. En självklar följd av att nämnda
realisationsvinster undantas från beskattning är alt aktiefonderna i fortsättningen
inte skall ha rätt till avdrag för någon del av förlust som uppkommer vid
avyttring av äldre aktier. Denna princip tillämpas i samtliga de fall då ett
skattesubjekt är befriat från skattskyldighet för visst slags inkomst. Någon
uttrycklig beslämmelse rörande förbudet mot avdrag anser jag därför inte erforderiig.

1
övrigt behövs ingen ändring i de beskattningsregler som gäller under aktiefondens
bestånd. Fortfarande bör gälla att löpande kapitalinkomster och vinster vid
avyttring av koritidsinnehav beskattas hos fonden i den mån motsvarande belopp
inte delas ut till fondandelsägarna. Fonderna bör liksom hittills få avdrag för
verkställd utdelning oberoende av vilka inkomster de utdelade medlen härrör
ifrån. Om en fond i nägot fall skulle välja att dela ut skattefria vinster på
äldre aktier och pä grund därav få underskoll vid taxeringen, kommer del
utdelade beloppet att i sin helhet beskattas hos mottagarna medan fonden ä
andra sidan kan räkna av underskottet mot skattepliktiga inkomster under
följande år.

Däremot
boren ändring göras ide reglersom blir tillämpliga vid utskiftning som sker i
samband med fondens upplösning. Vid upplösningen skall värdepapperen i fonden
först realiseras, varefter koniantöverskotlet skiftas ut till andelsägarna.
Enligt nuvarande regler blir vinster som uppkommer vid realisationen helt eller
delvis beskattade hos fonden, medan utskiftat belopp är skattefritt för
mottagaren. Om fonderna i fortsättningen befrias från skattskyldighet för
vinster på äldre aktier, skulle skattefriheten för utskiftat belopp kunna
medföra alt vissa utskiftade medel blir hell obeskattade. Ett sädant resultat
är inle godtagbart. Frågan kan lösas på två sätt. En möjlighel är att
föreskriva alt utskiftat belopp, minskal med vad andelsägaren har erlagt för sin
andel, skall beskattas som inkomsl av kapital. Denna lösning, som innebär att
andelsägarens överskott beskattas i sin helhet oberoende av hur lång tid han
har innehaft andelen, leder enligt min mening till för omfattande beskattning.
Den andra möjligheten är att behandla utskiftningen som om andelsägaren hade
avyttrat sin andel mot ett vederlag som motsvarar det utskiftade beloppet.
Detta belopp minskat med andelsägarens anskaffningskostnad beskattas då som
realisationsvinst. Lösningen innebär att endasl

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 24

40
% av överskottet blir skattepliktigt om andelsägaren har innehaft andelen två
år eller mer. Den innebär också alt utskiftningen får samma skattemässiga konsekvenser
som en inlösen av andelen, vilkel frän andelsägarens synpunkt måste vara ett
riktigt resultat.

Jag
föreslår därför att i anvisningarna till 35 § KL tas in en föreskrift av innebörd
att andelsägare som dellar i utskiftning skall anses ha avyttrat sin andel mot
ett vederiag som motsvarar utskiftat belopp. Som jag redan har niimnt tillämpas
denna princip redan i dag vid inlösen av andel. För fullständighelens skull bör
den nya bestämmelsen omfalta även inlösen. 1 den delen innebär mitt förslag
alltså inte någon ändring utan bara en kodifiering av gällande rätt.

De
nya reglerna om skattefrihet för aktiefonderna och beskattning vid utskiftning
bör tillämpas första gängen vid 1979 ärs taxering.

4.2
Aktievinstbeskattningen

År
1976 infördes nya regler för akiievinstbeskallning. Tidigare gällde bl. a. att
vinst vid avyttring efter minst fem ärs innehav bestämdes enligl schablon till
10 % av netlolikviden. Endast om det framstod som sannolikt att avyttring hade
skett utan vinst eller med vinst som inte översteg 5 % av försäljningspriset
underläts beskattning. Från vinst som bestämdes enligl schablonen fick ett
särskilt avdrag göras med 500 kr. Förlust vid avyttring av aktier som hade
innehafts fem år eller mer var inte lill någon del avdragsgill.

Utgångspunkten
för de nya aktievinstreglerna har varit alt det verkliga resultatet av en
avyttring skall ligga till grund för beskattningen även om avyllringen sker
efter längre lids innehav. Vinst vid avyttring inom två år från förvärvet
beskattas i sin helhet, medan ä andra sidan förlust som uppkommer inom samma
tid i princip är avdragsgill till hela beloppet. Avyttras aktier o. d. som har
innehafts två årellermer(äldre aktier) är 40 % av uppkommen vinst skattepliktig
medan avdrag medges för samma andel av eventuell föriust. Från behållen vinst
på äldre aktier får avdrag fortfarande göras med 500 kr. Det är den nominella
vinsten eller förlusten som beaktas. Det är inte tillåtet alt ta hänsyn till
förändringar i penningvärdet genom t. ex. indexuppräkning av
anskaffningskostnaden.

I
ett system som grundas på beskattning av verklig vinst vållar beräkningen av
anskaffningskostnaden särskilda problem. 1 förarbetena till 1976 ärs lagsliftning
konstaterades att det i mänga fall kunde väntas uppkomma svårigheter att utreda
anskaffningskostnaden för aktier och andelar som har innehafts under längre
tid. För all lösa dessa problem ansågs det nödvändigt all införa en serie nya
regler för bestämmande av anskaffningskostnad för äldre innehav. Huvudregeln är
all anskaffningskostnaden för äldre aktier och andelar i aktiefonder skall
bestämmas genom s. k. genomsnittsberäkning. En redogörelse för innebörden av
denna beräkningsmetod har lämnats i avsnitt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 25

2.2.2.
För äldre aktier som är noterade på börs eller är föremål för liknande notering
och för äldre andelar i aktiefonder infördes en särskild schablonregel, som
innebär att skatlskyldig i princip har rätt att bestämma anskaffningskostnaden
till belopp motsvarande hälften av det nettovederlag som han erhåller vid avyttringen.
Om det framstår som uppenbart alt en beräkning enligt huvudregeln leder till lägre
belopp, skall dock detta lägre belopp anses som anskaffningskostnad. Slutligen
infördes en hjälpregel som innebär att skattskyldig, som vid övergången till
det nya systemet har innehaft aktier eller andelar i minst fem år, fär rält att
i stället för den faktiska anskaffningskostnaden ta upp viss andel av aktiens
eller andelens förmögenhetsvärde vid utgången av är 1975.

De nya reglerna för
beräkning av anskaffningskostnad har kritiserats i olika sammanhang. Kritikerna
har bl. a. framhållit att reglerna är komplicerade och att de i hög grad
försvårar deklarations- och laxeringsarbetet. SAR har hos budgetdepartementel
hemställt att reglerna i förenklingssyfte skall ändras i ett par avseenden.
Samtidigt har förbundel föreslagit att en möjlighel skall öppnas för de
skattskyldiga att i vissa fall räkna om anskaffningskostnaden för aktier med
hänsyn till ändringar i konsumentprisindex.

Jag delar uppfattningen
alt de nya reglerna för beräkning av anskaffningskostnad för äldre aktier är
mycket svåriillämpade. Detta kan medföra praktiska problem och ett betungande merarbete
för både skattskyldiga och taxeringsmyndigheter. En annan stor nackdel är att
systemet kan leda till rättsförluster därför att den enskilde aktieägaren inte
kan överblicka konsekvenserna av de olika beräkningsmetoder som slår lill
buds. Enligl min mening är det därför angeläget att reglerna snart omarbetas.
Samtidigt är det uppenbarligen en svår uppgift att utforma ett system som är
praktiskt hanterbari och samtidigt i huvudsak tillgodoser önskemålet att
beskattningen skall grundas på det verkliga resultatet även vid avyttring som
sker efter fiera ärs innehav. Del är knappast möjligt att göra någon mer genomgripande
ändring utan föregående utredningsarbete och remissbehandling. Jag avser
därför att inom kort ta upp frägan om en teknisk översyn av aktievinstbeskattningen.

Det
bör dock vara möjligt alt redan nu göra vissa smärre ändringar utan alt resultatet
av kommande utredningsarbete föregrips. SAR har föreslagit att schablonregeln
för beräkning av anskaffningskostnad för äldre noterade aktier och äldre
andelar i aktiefond ändras så att de skattskyldiga får en ovillkoriig rätt att
tillämpa regeln. Som jag redan har nämnt kan taxeringsmyndigheterna f. n. i
särskilda fall vägra tillämpning av schablonregeln. Som exempel på situationer
där regeln inte bör fö användas nämns i förarbetena det fallet att det med
hänsyn till vad den skatlskyldige har uppgivit om tiden för förvärvet och de
börsnoteringar på aktien som då förekom är uppenbarl att schablonbeloppet är
för högl. Rent principiellt får det anses rikligt alt schablonregeln frångås i
sådana fall. Del nya systemet ger skattskyldig, som kan utreda den
genomsnittliga anskaffningskostnaden för äldre aktier och

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 26

andelar,
en ovillkoriig rätt att lägga denna anskaffningskostnad till grund för beräkning
av vinst eller föriust. En ovillkorlig rätt att i stället - när del är mer förmånligt
- utgå från schablonregeln kan i särskilda fall leda till resultat som är
mindre tillfredsställande från rent fiskal synpunkt. Mot detta måsle dock vägas
andra synpunkter. Det är olvivelakligl så att schablonregeln i nuvarande
utformning skapar rättsosäkerhet. Det kan vara svårt för en skattskyldig, som
önskar tillämpa regeln, alt förutse om detta kommer att godlas av
taxeringsmyndigheten eller inte. Om taxeringsmyndighet eller taxeringsintendenl
ifrågasätter den skattskyldiges rält att beräkna anskaftningskostnad enligt
schablonregeln, är det också i viss män oklart i vilken mån den skatlskyldige
är skyldig att bidra med utredning. Görs rätten all tillämpa schablonregeln
ovillkorlig pä sätt SAR har föreslagit undanröjs dessa osäkerhetsmoment.
Samtidigt besparas skattskyldiga och taxeringsmyndigheter ett i vissa fall
komplicerat utredningsarbete. Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag SAR:s
förslag i denna del.

Det
skattefria bottenbeloppet pä 500 kr. vid avyttring av äldre aktier har införts
för att förenkla deklarations- och laxeringsarbetet i alla de fall då en skattskyldig
under beskattningsåret bara har sålt teckningsrätter, delbevis eller smärre
aktieposter. Så länge de äldre aktievinstreglerna gällde medförde bottenbeloppet
att skattskyldig under ett och samma år kunde sälja äldre aktier o. d. för
sammanlagt 5 000 kr. utan att träffas av realisationsvinstbeskattning. 1 del
nya systemet har bottenbeloppel en mer begränsad effekt. Under fömtsättning att
schablonregeln får tillämpas kan skattskyldig numera sälja äldre aktier o. d. förhögst2
500 kr. ulanattbeskaltningblirakluell. SAR har yrkal att bottenbeloppet höjs lill
2 000 kr. Även enligt min mening bör beloppet höjas. Jag anser dock all en
höjning till I 000 kr. f n. är lillräcklig. 1 förening med den föreslagna
ändringen av schablonregeln innebär en sådan höjning att skattskyldig alltid
kan sälja äldre aktier samt teckningsrätter och delbevis hänförliga lill sädana
aktier för sammanlagt 5 000 kr. utan att träffas av beskattning. Därmed har det
läge som rådde före 1976 års lagstiftning i princip återställts.

SAR
har också begärt att anskaffningskostnaden för aktier i vissa fall skall få
omräknas med hänsyn lill förändringar i index. Frågan om ett infiations-skydd
vid aktievinstbeskattningen är dock en del av det större problemet om infiationens
effekter vid beskattningen och bör inte prövas i detta sammanhang.

De
nya reglerna om schablonberäkning av anskaffningskostnad och skattefritt
bottenbelopp börenligt min mening tillämpas redan vid 1978 års taxering.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:60 27

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  2. Bet. 1986/87:SkU42 Om beskattningen av vinstandelssystem m.m. s. 2 i texten
  3. Bet. 1977/78:SkU29 Med anledning av motioner om realisationsvinstbeskattningen s. 4 i texten
  4. Bet. 1977/78:SkU17 Med anledning av propositionen 1977/78:60 om ändrade skatteregler för aktiefonder, m. m. jämte motion s. 1 · s. 13 i texten
  5. Skr. 1979/80:103 1979/80:103 i texten