Sök i Ratio Lex

om vissa frågor rörande trafik med motorredskap och traktorer

28 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 9 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:77, om vissa frågor rörande trafik med motorredskap och traktorer

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77 Regeringens proposition

1977/78:77

om vissa frågor rörande trafik med motorredskap och
traktorer;

beslutad den 8 december 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BO TURESSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas att motorredskap som används i
vägtrafik för persontransport skall vara registrerat, besiktigat och beskattat.
Vidare föreslås att sådant motorredskap som används bl. a. för persontransport
i vägtrafik skall vara trafikförsäkrat. Dessa regler, i förening med de krav
beträffande förarkompetensen som riksdagen har beslutat, bör kunna motverka
vissa former av missbruk genom användning av motorredskap för ändamål som de
inte är inrättade för.

I anslutning härtill tas i propositionen också upp frågan
om trafiknykter-hetsregiemas tillämpning på förare av traktorer utan släpfordon
och motorredskap. Förslaget innebär att de s. k. promillereglema skall
tillämpas även på förare av sådant fordon under förutsättning att fordonet
framförs på väg.

I Riksdagen 1977178. I saml. Nr 77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
\91in%:ll

1 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrives att I § trafikskadelagen
(1975:1410)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet
fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med
motordrivet fordon (tra-fikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är avsett att föras av gående,

2.
motordrivet
fordon när det användes för tävling, träning, övningskör-ning, uppvisning eller
liknande ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3.
motorredskap. 3. molorredskap som varken är

eller bör vara registrerat i bilregisl-rel.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats
fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik
med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

Denna lag träder i kraft den I maj 1978.

Lagen omtryckt 1977:949.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
\911in:ll

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott

Härigenom föreskrives
i fråga om lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott dels att 4S 1 och 2
mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt
moment, 4!j 3 mom., av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Ji'

/ mom.' Den som vid förande av motordrivet fordon eller
spårvagn varit så påverkad av starka drycker, att det kan antagas, att han icke
på betryggande sätt kunnat föra fordonet eller spårvagnen, dömes för rattfylleri
til! fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna är mildrande, till
böter, dock lägst tjugofem dagsböter.

Till samma
straff dömes föraren, om han av annat berusningsmedel var så påverkad som nyss
sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som fört motorfordon, terrängmotorfordon, traktor med
släpfordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att
alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1.5
promille eller däröver, skall anses ha varit så påverkad av starka drycker
under färden, som i första stycket sägs.

2 mom.' Är
det ej styrkt, att förare av motorfordon, terrängmotorfordon, traktor med
släpfordon eller spårvagn var så påverkad, som i 1 mom. första stycket sägs,
men har han fört fordonet eller spårvagnen efter att ha förtärt starka drycker
i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden
uppgick till 0,5 men ej till 1,5 promille, dömes till böter, dock lägst tio
dagsböter, eller fängelse i högst sex månader.

Den som fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att
ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod
under eller efter färden uppgick till 1.5 promille eller däröver, skall anses
ha varit så påverkad av starka drycker under färden, som i första stycket sägs.

2 mom. Är det ej styrkt, att förare 2t\i
motordrivet fordon eller spårvagn var så påverkad, som i I mom. första stycket
sägs, men har han fört fordonet eller spårvagnen efter att ha förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter
färden uppgick till 0,5 men ej till 1.5 promille, dömes till böter, dock lägst
tio dagsböter, eller fängelse i högst sex månader.

3 mom. Vad som sägs i 1 mom. tredje
stycket och 2 mom. gäller ej förare av

I. motordrivet fordon, snm är avsett att föras av gående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1975:611. Senaste lydeLse 1975:611.

1+ Riksdagen 1977178. I saml. Nr 77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. traktor ulan släpfordon eller molorredskap, nar
fordonet föres annorstädes än på väg.

Denna lag träder i kraft den I maj 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 191111:11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov

Härigenom föreskrives
att 2§ lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § Alkoholutandningsprov
får rutinmässigt företagas på

1. förare av motorfordon som

stoppas vid i förväg beordrad tra-

fikkontroll,

2. den som kan antagas under förande
av motorfordon ha, med eller utan skuld, haft del i uppkomsten av
trafikolycka,

3.
den som kan
misstänkas för att under förande av motorfordon ha begått brott enligt l-3§
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller sådan enligt vägtrafikkungörelsen
(1972:603) straffbelagd förseelse som avser

a. färdhastighet,

b. skyldighet att stanna fordon.

c. skyldighet att ha föreskriven

fordonslykta tänd.

Bestämmelserna
i första stycket om förare av motorfordon gäller även förare av terrängmotorfordon,
traktor med släpfordon och spårvagn.

1. förare av motordrivet fordon

som stoppas vid i förväg beordrad

trafikkontroll,

2.
den som kan
antagas under förande av motordrivet fordon ha, med eller utan skuld, haft del
i uppkomsten av trafikolycka,

3.
den som
kan misstänkas för att under förande av motordrivet

fordon ha begått brott enligt I-3§ lagen (195 1: 649) om straff för vissa
trafikbrott eller sådan enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603) straffbelagd
förseelse som avser

a. färdhastighet,

b. skyldighet att stanna fordon,

c. skyldighet att ha föreskriven

fordonslykta tänd.

Bestämmelserna i första stycket om förare av motordrivet
fordon gäller även förare av spårvagn. De gäller ej förare av motordrivet fordon,
som är avsett att föras av gående, och ej heller förare av traktor ulan
släpfordon eller molorredskap, när fordonet föres annorstädes än på väg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I maj 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:77

4 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrives
att 23 § körkortslagen (1977:477) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 §

Har körkortshavare
vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller
egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller
annat ämne, eller saknar han till följd av sjukdom, skada eller dylikt
förutsättningar att föra körkortspliktigi fordon på ett trafiksäkert sätt, omhändertages
körkortet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Misstankes
att körkortshavare vid förande av motorfordon, terrängmotorfordon, traktortåg
eller spårvagn har brutit mot 4§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att
alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille under eller
efter färden omhändertages körkortet sedan analysbevis har erhållits. Är
fråga om brott mot 4S 2 mom. nämnda lag, men uppgick alkoholkoncentrationen ej
till 0,8 promille, får om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande,
körkortet omhändertagas endast om körkortshava-ren tidigare har dömts för
brott mot 4§ nämnda lag.

Misstankes
att körkortshavare vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har brutit
mot 4§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens
slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans
blod uppgick till minst 0,5 promille under eller efter färden omhändertages
körkortet sedan analysbevis har erhållits. Är fråga om brott mot 4§ 2 mom.
nämnda lag, men uppgick alkoholkoncentrationen ej till 0,8 promille, får om
omständigheterna vid brottet kan anses mildrande, körkortet omhändertagas
endast om körkortshava-ren tidigare har dömts för brott mot 4 S nämnda lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-11-17

Närvarande: statsrådet Ahlmark, ordförande, och statsråden
Bohman. Ro-manus. Turesson, Gustavsson. Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troeds-son,
Mundeho, Krönmark. Ullslen. Burenstam Linder. Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Turesson

Lagrådsremiss om vissa frågor rörande trafik med
motorredskap och traktorer

1 Inledning

Under senare tid har en del frågor aktualiserats som rör
motorredskapens reglering i vägtrafiklagstiftningen. I det följande kommer jag
att ta upp vissa av dessa frågor som främst från trafiksäkerhetssynpunkt framstår
som särskilt angelägna att lösa oberoende av pågående reformarbete i övrigt
beträffande motorredskapslagstiftningen.

1 anslutning härtill skall jag också ta upp en
näraliggande fråga, nämligen trafiknykterhetsbestämmelsernas tillämpning på
förare av motorredskap och traktor utan siäpfordon. Det gäller här de s. k.
promillereglerna i 4 S I mom. tredje stycket och 2 mom. lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott (ändrad senast 1977:478) (TBL). Dessa regler
gäller f n. endast den som har fört motorfordon, terrängmotorfordon, traktor
med släpfordon eller spårvagn.

2 Trafikförsäkring m. m. av vissa motorredskap

Med motorredskap förstås enligt vägtrafiklagstiftningen
ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som
är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim. och endast med svårighet
kan ändras till högre hastighet.

Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599, omtryckt
1976:779) (BRK) får motordrivet fordon som regel inte brukas utan att vara
registrerat. De fles-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1911/1S:11 8

ta motorredskapen ä r
dock undantagna fr å n registreringsplikt. Motorredskap
beh ö ver n ä mligen vara registrerat endast om det anv ä nds p å samma s ä tt som en trafiktraktor (8 S 2 BRK). Med irafiktraktor
avses enligt 11 S v ä gtrafikskattelagen (1973:601, ä ndrad senast 1977: 60) (VSL) - med vissa undantag traktor som anv ä nds
f ö r transport av gods p å s å dan allm ä n v ä g, gata
eller annan allm ä n plats som ä r uppl å ten
f ö r allm ä n samf ä rdsel.
Undantag g ö rs bl. a. f ö r befordran av gods som ä r lastat p å
sj ä lva traktorn. Av 2 S VSL f ö ljer vidare att fordonsskatt skall utg å f ö r bl. a. s å dant motorredskap som enligt vad nu har sagts ä r eller b ö r
vara registrerat och inte ä r avst ä llt (skattepliktigt fordon). Enligt lagen (1973:602)
om s ä rskild v ä gtrafikskatt ( ä ndrad
senast 1975:1408) utg å r f ö r bl. a. br ä nnoljedrivet motorredskap
ytterligare fordonsskatt. S å v ä l fordonsskatt som s ä rskild fordonsskatt kan emellertid, n ä r fordonet endast i mindre utstr ä ckning
har anv ä nts p å allm ä n v ä g. s ä ttas ned enligt lagen (1975:278) om
neds ä ttning av fordonsskatt p å traktorer och sl ä pvagnar
m. m.

Best ä mmelser om fordons beskaffenhet och
utrustning finns bl. a. i fordonskung ö relsen
(1972:.595, omtryckt 1976:778) (FK). Enligt den grundl ä ggande regeln i 7S f ö rsta stycket FK, som ä ven g ä ller motorredskap, f å r fordon brukas i trafik endast om del ä r tillf ö rlitligt fr å n s ä kerhetssynpunkt
och i ö vrigt l ä mpligt f ö r
trafik. S ä rskilda f ö reskrifterom motorredskaps utrustning finns fr ä mst i 20 S FK. I j ä mf ö relse med vad som g ä ller f ö r
bilar ä r kraven p å motorredskaps beskaffenhet och utrustning begr ä nsade. De ytterligare f ö reskrifter som beh ö vs om redskapens utrustning meddelas enligt 102 § FK av statens trafiks ä kerhetsverk.

Kontrollen av att fordon ä r i f ö reskrivet skick sker fr ä mst genom olika former av besiktning, bl. a. typ-
eller registreringsbesiktning. Vid s å dan
besiktning fastst ä lls uppgifter som enligt BRK skall
f ö ras in i bilregistret (36S f ö rsta stycket och 55 S f ö rsta stycket FK). Endast s å dana motorredskap som skall registreras m å ste vara registreringsbesiktigade eller upptagna i
typintyg medan ö vriga motorredskap faller utanf ö r detta kontrollsystem. Iakttas inte
besiktningsbest ä mmelserna avst ä lls fordonet i samband med registreringen (34 § f ö rsta stycket
BRK). Enligt 91 § FK kan bl. a. motorredskap som
antr ä ffas p å v ä g
underkastas flygande inspektion och enligt 93 § FK kan i samband med s å dan
inspektion i vissa fall meddelas f ö rel ä ggande om kontrollbesiktning.

F ö r skadest å ndsansvar i allm ä nhet
g ä ller en regel som finns i 2 kap. I § skadest å ndslagen
(1972: 207, omtryckt 1975:404, ä ndrad senast
1977:272). Denna inneb ä r att den som upps å tligen eller av v å rdsl ö shet v å llar
person-eller sakskada skall ers ä tta skadan.
Regeln g ä ller i och f ö r sig ocks å
i fr å ga om skador som uppkommer vid
trafik med motordrivet fordon. P å detta omr å de har de skadelidande emellertid ett f ö rst ä rkt skydd
genom best ä mmelserna i trafikskadelagen
(1975:1410, ä ndrad senast 1976: 358) (TSL). 1 TSL
finns regler om ers ä ttning vid trafikskada och om
trafikf ö rs ä kring. TSL till ä mpas inte p å motorredskap, p å
motordrivet fordon som ä r avsett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911/18:11 9

att f ö ras av g å ende eller p å
motordrivet fordon n ä r det anv ä nds f ö r t ä vling, tr ä ning,
ö vningsk ö rning, uppvisning eller liknande ä ndam å l inom inh ä gnat t ä vlingsomr å de. Det b ö r
dock observeras att fordon av typ gaffeltruckar och stenr ö jningsvagnar. vilka i vissa sammanhang h ä nf ö rs till
motorredskap (SFS 1976:363, 364). inte beh ö ver
betraktas som motorredskap vid till ä mpning
av TSL.

I fr å ga om beh ö righeten att f ö ra
motorredskap har riksdagen (prop. 1976/77:113. TU 1976/77:25, rskr 1976/77:334)
genom antagande av k ö rkortslagen (1977: 477) best ä mt att det f ö r
f ö rande av s å dant fordon p å
v ä g skall kr ä vas l ä gst
traktorkort. Enligt f ö rordningen (1977: 720) om ikrafttr ä dande av k ö rkortslagen
(1977: 477) skall de nya beh ö righetsreglerna
till ä mpas fr å n och med den 1 maj 1978.

F ö r egen del vill jag efter samr å d med chefen f ö r
justitiedepartementet och chefen f ö r
budgetdepartementet anf ö ra f ö ljande.

Bakgrunden till de nuvarande v ä gtrafikbest ä mmelserna
om motorredskap ä r att man inte har r ä knat med att dessa fordon skulle komma att anv ä ndas annat ä n
som rena arbetsredskap och att de allts å
endast i obetydlig omfattning skulle f ö rekomma
i trafik. N ä r det g ä ller reglerna om beskattning har utg å ngspunkten varit att f ö rhindra snedvridningar av transportstrukturen f ö ranledda av att skattesystemet rubbar
konkurrensneutraliteten mellan biltransporter och transporter med andra
fordon. Eftersom ett motorredskap inte ensamt i n ä mnv ä rd omfattning torde kunna anv ä ndas f ö r
godstransporter har undantag fr å n
beskattning gjorts n ä r gods befordras p å sj ä lva
fordonet. N å gon s ä rskild best ä mmelse om beskattning av motorredskap
som anv ä nds f ö r persontransporter finns inte. Anledningen h ä rtill torde vara att dessa fordon inte har ansetts
anv ä ndbara f ö r s å dana
transporter.

De nuvarande best ä mmelserna
inneb ä r s å ledes att motorredskap med tillkopplat sl ä pfordon som anv ä nds
i v ä gtrafik f ö r godsbefordran i princip skall registreras,
besiktigas och beskattas. Anv ä nds
motorredskap f ö r persontransport ä r det undantaget fr å n dessa best ä mmelser. Med persontransport avser
jag fall d ä r fordonet anv ä nds med eller utan passagerare som ett fortskaffningsmedel
f ö r personligt bruk. Transporten har
allts å inte n å got samband med arbete som skall utf ö ras med fordonet. Vissa motorredskap har nu b ö rjat anv ä ndas
p å v ä garna f ö r persontransport. Det ä r enligt min mening fr å n trafiks ä kerhetssynpunkt v ä rdefullt att ä ven
dessa fordon registreras och besiktigas. Om s å sker kommer de ocks å enligt g ä llande skattelagstiftning att beskattas p å i princip samma s ä tt som motorredskap som anv ä nds
f ö r godsbefordran. I b å da fallen ä r
det fr å ga om fordon som anv ä nds f ö r annat ä ndam å l ä n det f ö r
vilket de ä r inr ä ttade. De h ä nsynstaganden som ligger bakom de
nuvarande skattereglerna p å verkas inte av mina f ö rslag.

En annan brist i g ä llande
best ä mmelser ä r att varken de motorredskap med tillkopplat sl ä pfordon som anv ä nds
f ö r godstransporter eller de mo-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911/18:11 10

torredskap som används för persontransport omfattas av trafikskadelag-stiftningen.
Som jag tidigare har anfört är det utmärkande för dessa fordon att de används
för transporter i vägtrafik. De utgör alltså lika stor trafiksäkerhetsrisk som
trafikförsäkringspliktiga fordon. Jag anser det därtör angeläget att
bestämmelserna i TSL om trafikförsäkring och trafikskadeersättning blir
tillämpliga även i dessa fall.

Med de förändringar som jag nu har förordat kan man
motverka den speciella form av missbruk av gällande bestämmelser som har
uppmärksammats under senare tid. Det förekommer nämligen att företrädesvis äldre
lastbilar byggs om så att de i vissa fall kan klassificeras som motorredskap.
Fordonen används sedan för persontransport, främst i samband med nö-jeskörning.
Syftet är således inte att bruka dem som arbetsredskap. Fordonen kan framföras
i trafik utan att vara registrerade, besiktigade, beskattade eller försäkrade.
Det torde finnas beaktansvärda behov av att få bygga om fordon så att de kan
brukas som arbetsredskap. Det är därför enligt min mening inte lämpligt att
förhindra det missbruk som förekommer genom att förbjuda sådana fordon. I de
fall fordonen används för persontransport bör i stället de regler om
registrering, besiktning, försäkring och beskattning tillämpas som jag har
förordat. Dessa åtgärder i förening med de av riksdagen nyligen beslutade
kompetensreglerna för föraren bör vara tillräckliga för att undanröja de från
trafiksäkerhetssynpunkt största betänkligheterna mot dessa fordon och deras
användning. De föreslagna reglerna bör också kunna leda till att ombyggda
lastbilar tas ur bruk och att nya sädana för användning annat än som
arbetsredskap inte tillkommer i någon nämnvärd omfattning.

Mina överväganden kräver ändringar i BRK och TSL. Det
ankommer pä regeringen att meddela de bestämmelser som behövs om registrering
och jag återkommer senare med förslag till författningsändringar i den delen.
Jag vill emellertid översiktligt redovisa de ändringar i BRK som blir aktuella
och göra några kommentarer i anslutning därtill.

Registreringsskyldigheten enligt BRK bör i linje med vad jag
har anfört utvidgas till att avse även motorredskap som används för
persontransport - med eller utan passagerare - på väg som ej är enskild. Genom
detta uttryckssätt får man en önskvärd anpassning till den i
vägtrafiklagstiftningen använda terminologin. Någon saklig skillnad avses inte
i förhållande till det i 11 § VSL använda uttryckssättet. Om färden är
begränsad till endast passage över vägen bör registrering dock inte krävas.
Inte heller bör kör-ning kortaste sträcka till eller från arbetsställe för
fordonet eller liknande kräva registrering. Används fordonet däremot - annat än
undantagsvis vid färd kortare sträckor - för persontransporter som inte har
samband med det arbete för vilket fordonet är inrättat bör del vara registreringsplik-ligt.
Vid bedömningen om ett motorredskap används på sådant sätt att registrering
krävs bör givetvis hänsyn las till samtliga omständigheter i fallet. Vid en
sådan sammanvägning bör bl. a. syftet med fordonsinnehavet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77 11

kunna framgå och tillmätas betydelse när det gäller att
avgöra om ett fordon används för sitt egentliga ändamål eller inle.

Finns i ett enskilt fall behov av ytterligare undantag, t.
ex. för vissa mera regelbundet förekommande kortare körningar, får detta
tillgodoses dispensvägen.

Det kan givetvis hävdas att reglerna borde göras mer
restriktiva än vad jag nu föreslår. Härvid måste emellertid - såsom jag har
nämnt i det föregående - uppmärksammas att del kan finnas beaktansvärt behov
av att använda ett motoiredskap för viss person- eller godsbefordran. Avgräns-ningen
får enligt min mening inte göras så snäv att detta legitima behov inte kan
tillgodoses. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att jag med mina
överväganden självfallet inle tar ställning i frågan hur ett visst fordon

- ombyggt eller inte - skall klassificeras enligt de
definitioner som gäller

för motorfordon resp. motoiredskap. Det kan mycket väl förhålla sig så att

exempelvis de av mig åsyftade ombyggda lastbilarna i vissa fall är att be

trakta som motortordon och inte som motorredskap. Det är en fråga som

kan avgöras endast efter en bedömning i det enskilda fallet av vederböran

de myndigheter. Jag vill också anmäla att jag avser föreslå regeringen att

uppdra åt statens trafiksäkerhetsverk att - i samband med en mera allmän

översyn av motorredskapslagstiftningen - särskilt beakta om nuvarande

klassificeringsregler är rationella med hänsyn till de fall av missbruk som

har uppmärksammats.

Av BRK och FK följer att registreringspliktigi fordon
skall registrerings-besiktigas eller i förekommande fall typbesiktigas.
Registreringsplikten medför att fordonet blir skattepliktigt enligt VSL och i
vissa fall också enligt lagen om särskild vägtrafikskatt samt att för registreringspliktigi
motorredskap gällande särskild skatteskala skall tillämpas.

Enligt I S TSL tillämpas lagen inte pä molorredskap. Denna
bestämmelse bör i överensstämmelse med de riktlinjer som jag har angett ändras
på så sätt att frän lagens tillämpningsområde undantas endast sådant motorredskap
som varken är eller bör vara registrerat. Undantas ett visst fordon
dispensvägen från registreringsplikt faller därmed - liksom skatteplikten

- även trafikförsäkringsplikten.

Det är angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft
snarast möjligt. Visst förberedelsearbete - med bl. a. information till berörda
fordonsägare - krävs emellertid. Med beaktande härav föreslår jag att
ikraftträdandetidpunkten bestäms till den 1 maj 1978. Därmed får man också en
tidsmässig samordning med ikraftträdandet av de regler som riksdagen redan har
beslutat när det gäller behörigheten att föra motorredskap.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1911/18:11 12

3 Trafiknykterhetsreglernas till ä mpning p å traktor utan sl ä pfordon och motorredskap

G ä llande best ä mmelser om trafiknykterhetsbrott finns i 4S TBL. Lagrummet
skiljer mellan tv å brottstyper, ett gr ö vre brott som regleras i I mom. och ett lindrigare
som regleras i 2 mom.

Enligt 1 mom. f ö rsta
stycket intr ä der ansvar f ö r rattfylleri n ä r
f ö rare av motordrivet fordon eller sp å rvagn har varit s å
p å verkad av starka drycker att del
kan antas att han inte har kunnat f ö ra
fordonet p å ett betryggande s ä tt. I tredje stycket finns en presumtionsregel som
inneb ä r att den som har f ö rt motorfordon, terr ä ngmotorfordon, traktor med sl ä pfordon
eller sp å rvagn efter att ha f ö rt ä rt starka
drycker i s å dan m ä ngd alt alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter f ä rden uppgick till minst 1,5 ',;, skall anses ha
varit s å p å verkad under f ä rden att det kan antas att han inle
har kunnat f ö ra fordonet p å ett betryggande s ä tt. Straffskalan f ö r
rattfylleri omfattar f ä ngelse i h ö gst ett å r
eller, d ä r omst ä ndigheterna ä r
mildrande, b ö ter, dock l ä gst ljugofem dagsb ö ter.

Ansvar enligt 2 mom. intr ä der n ä r f ö rare har framf ö rt motorfordon, ler-r ä ngmotorfordon. traktor med sl ä pfordon eller sp å rvagn
efter att ha f ö rt ä rt starka drycker i s å dan m ä ngd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller
efier f ä rden uppgick till minst 0.5 men ej
till l,5 ä r allts å
konstruerad uteslutande som en promilleregel och ä r subsidi ä r till det sv å rare brottet rattfylleri. Straffet ä r dagsb ö ter,
l ä gst tio. eller f ä ngelse i h ö gst
sex m å nader.

Av del anf ö rda framg å r att promilleregeln i I mom. tredje stycket och 2
mom. inte g ä ller f ö rare av motorredskap eller traktor utan sl ä pfordon. D ä remot
kan ansvar f ö r rattfylleri som grundas p å det allm ä nna
p å ver-kansrekvisitet i 1 mom. å d ö mas ocks å f ö rare av s å dana fordon.

Fr å gan om den nu ber ö rda avgr ä nsningen
i fr å ga om promillereglernas till ä mplighet ä r
befogad har sedan l ä nge varit f ö rem å l f ö r diskussion. Redan 1957 å rs tranknykterhetskommitt é f ö reslog i
sitt bet ä nkande (SOU 1963: 72) Nykterhet i
trafik (s. 102- 105) att samtliga ansvarsbest ä mmelser i trafiknykterhetslagstiftningen skulle bli till ä mpliga p å
traktorer utan sl ä pfordon och molorredskap.
Motsvarande f ö rslag lades fram av 1966 å rs tra-fiknykterhetskommitt é i dess bet ä nkande
(SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott - F ö rslag
1970'. Fr å gan har ocks å uppm ä rksammats i
andra sammanhang, bl. a. under innevarande riksm ö te (mot. 1976/77:329, JuU 1977/78:3).

Till st ö d f ö r f ö rslaget att trafiknykterhetslagstiftningen
i sin helhet borde omfatta alla slag av motordrivna fordon å beropade 1966 å rs
trafiknykter-hetskommitt é - i det f ö ljande kallad trafiknykterhetskommitt é n - bl. a. att traktorer, ä ven om de f ö rs
utan sl ä pfordon, samt motorredskap kan in-

' Ang å ende ledam ö ter och experter i 1966 å rs irafiknykterhetskommiti é samt de remissinstanser som h ö rdes ö ver kommitt é ns bet ä nkande
h ä nvisas till prop. 1974:154 s. 5-6.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77 13

nebära påtagliga risker i trafiken trots att de är
konstruerade för relativt låga hastigheter. Detla beror enligt kommittén
särskilt på det förhållandet att traktorerna och många av motorredskapen, t.
ex. grävskopor, mobilkranar och truckar, har en avsevärd storlek och tyngd.
Visserligen förs dessa fordon i stor utsträckning på andra platser än i den
allmänna trafiken, varvid olycksrisken är påtagligt mindre. Men kommittén
framhöll att denna i och för sig beaktansvärda synpunkt knappast kan motivera
att förare av sådana fordon tas undan från promillereglerna.

Trafiknykterhetskommitténs förslag i den nu aktuella delen
tillstyrktes eller lämnades utan erinran av det helt övervägande antalet
remissinstanser. Bl. a. riksåklagaren (RÅ) framhöll, att traktorer och
motorredskap kan utgöra ett avsevärt riskmoment i den nutida trafiken på grund
av sin storlek och tyngd. Enligt hovrätten för Övre Norrland torde rapport-
eller atalsunderlåtelse kunna tillämpas i de mindre straffvärda fall som skulle
omfattas av straffbestämmelserna. Även RÅ hänvisade i sitt yttrande till
reglerna om atalsunderlåtelse.

Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrkte i princip
förslaget men framhöll att fall kan uppkomma där det kan te sig mindre rimligt
att ansvar skall ådömas, såsom när en traktor fiyttas på en åker eller en
motorgräsklippare används på en villatomt. För sådana fall skulle man kunna
tänka sig att åtal underlåts på grund av en särskild åtalsregel eller på grund
av atalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 S rättegångsbalken. Hovrätten påpekade
emellertid att det är olämpligt från principiell synpunkt att korrigera alltför
vida brottsbeskrivningar genom atalsunderlåtelse. I stället föreslog hovrätten
en ansvarsfrihetsregel med starkt begränsad tillämplighet. Regeln skulle
exempelvis kunna innebära ansvarsfrihet för fall där färden uppenbarii-gen inte
har medfört eller kunnat medföra trafikolycka. För att ytteriigare begränsa en
sådan regels tillämplighet skulle enligt hovrätten kunna tilläggas att färden
inte får ha skett på väg.

Vissa invändningar mot utformningen av förslaget
framfördes också av rikspolisstyrelsen, överåklagaren i Malmö och Föreningen
Sveriges åklagare, vilka pekade på att motorgräsklippare och andra liknande
mindre motorredskap, ibland avsedda att föras av gående, skulle komma att omfattas
av promillereglerna. Överåklagaren i Malmö föreslog att man skulle öppna
möjlighet att underlåta åtal i ringa fall av rattonykterhet vid förande av
motorredskap.

För egen del vill jag efter samråd med chefen för
justitiedepartementet framhålla följande.

De flesta traktorer och motorredskap har - som trafiknykterhetskommittén
framhöll - en avsevärd storiek och tyngd. Detta medför att ett felaktigt
framförande ofta kan innebära en påtaglig fara för person och egendom.
Dessutom bör framhållas att det numera förekommer en rad olika typer av tunga
motorredskap - exempelvis grävmaskiner, mobilkranar, gaffeltruckar - och att
såväl traktorer som motorredskap nu används i långt

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911/18:11 14

större utsträckning än när nuvarande trafiknykterhetsbestämmelser
kom till. Olyckor med sådana fordon kan få allvarliga skadeverkningar. Det är
därför enligt min mening mindre följdriktigt att lindrigare trafiknykterhetsbestämmelser
gäller för dessa fordon än för mopeder, som redan f. n. är underkastade trafiknykterhetslagstiftningen
i dess helhet. Vidare bör framhållas att trafiknykterhetsbestämmelserna i
Danmark. Norge och Finland är tillämpliga på alla motordrivna fordon. Jag anser
därför övervägande skäl tala för att samtliga trafiknykterhetsbestämmelser i
princip görs tilllämpliga också på traktor utan släpfordon och på motorredskap.

Om promillereglerna i enlighet med trafiknykterhetskommitténs
förslag blir generellt gällande för motordrivna fordon utan någon begränsning,
skulle de emellertid kunna träffa vissa fall där trafiksäkerhetssynpunkterna
inte motiverar att de tillämpas. Enligt min mening når man den från olika
synpunkter mest rimliga avgränsningen, om det nu förordade utsträckta ansvaret
för förande av traktor eller molorredskap efter alkoholförtäring begränsas till
att avse fall där sådant fordon framförs på väg. Begreppet väg bör därvid
tilläggas samma innebörd som begreppet i övrigt har i TBL (jfr prop. 1972:137 s.
29-30).

I ytteriigare ett avseende blir emellertid enligt min
mening en begränsning nödvändig. Jag tänker på sådana motordrivna fordon som
är avsedda att föras av gående. Som exempel kan nämnas gräsklippningsmaskiner,
snöplogar och jordfräsar. I trafikregleringen har motordrivet fordon som är
avsett att föras av gående i åtskilliga avseenden undantagits från vad som
gäller i övrigt. Vad som föreskrivs i FK om fordons beskaffenhet och utrustning
och om kontroll av fordon gäller sålunda enligt 1 § andra stycket kungörelsen
inte fordon av detta slag. Detsamma är förhållandet med regler om
registrering, besiktning, förarkompetens m. m. Sådana fordon bör enligt min
mening helt undantas från promillereglemas tillämpningsområde.

Genom en lagstiftning i enlighet med de linjer som jag nu
har angett beaktas fullt ut de önskemål om begränsningar av
tillämpningsområdet som har framförts under remissbehandlingen samtidigt som irafiksäkerhetssyn-punklerna
tillgodoses. Härtill kommer att avgränsningen med de av mig förordade reglerna
blir avsevärt enklare än om den skulle ske genom exempelvis en prövning i
varje enskilt fall med tillämpning av särskilda regler om ansvarsfrihet.

De föreslagna ändringarna bör lämpligen ske genom att 4 §
I mom. tredje stycket och 2 mom. TBL görs tillämpliga på förare av motordrivet
fordon. I ett nytt 3 mom. bör föreskrivas att I mom. tredje stycket och 2 mom.
inte gäller förare av motordrivet fordon som är avsett att föras av gående och
inte heller förare av traktor utan släpfordon eller motorredskap, när fordonet
förs annorstädes än på väg.

Även om det sålunda inte behövs någon särskild straffrihetsregel
av det slag som från några håll förordades vid remissbehandlingen av trafiknyk-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:77 15

terhetskommitténs betänkande bör dock konstateras att trafiknykterhetsbrott
vid framförande av traktor utan släpfordon eller motorredskap i vissa fall kan
betraktas som mindre allvarliga än brott av detta slag som begås vid
framförande av bil. Detta är framför allt fallet i fråga om fordon av lättare
eller enklare beskaffenhet, t. ex. vissa mindre sopmaskiner och minitraktorer.
Grundas ansvaret i sådana fall på den utvidgade promilleregeln i 4S 1 mom.
tredje stycket TBL kan det finnas anledning att jämföra med rattfylleri på
moped, där enligt stadgad praxis omständigheterna i normalfallen anses vara
mildrande, vilket innebär att böter kan användas som påföljd. En tillämpning
av reglerna om atalsunderlåtelse bör däremot enligt min uppfattning förutsätta
att mera speciella omständigheter föreligger.

De ändringar i TBL som jag nu har förordat bör leda till
följdändringar i 2 S lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov och i 23 S
körkortslagen. Genom hänvisningar i 31 § sistnämnda lag och
övergångsbestämmelserna till lagen - intagna i körkortsförordningen (1977:722)
- blir de för körkort gällande reglerna tillämpliga även i fråga om traktorkort
respektive trafikkort. Ikraftträdandet bör liksom beträffande övriga av mig
förordade regler sältas till den 1 maj 1978.

4 Upplysning om upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i trafikskadelagen (1975:1410),

2.
lagom ändring i
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

3. lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov,

4. lag om ändring i körkortslagen (1977:477).

De under 1
-3 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för
justitiedepartementet.

Förslagen fogas till regeringsprotokollet i detta ärende
som bilaga.'

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Frånsett en redaktionell
ändring är förslagen likalydande med dem som är fogade till propositionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77 16

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1977-11-24

Närvarande: justitierådet Hesser, regeringsrådet Hamdahl, justitieråden
Höglund och Hessler.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 november
1977 har regeringen på hemställan av statsrådet Turesson beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i trafikskadelagen (1975: 1410),

2.
lag om ändring
i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott,

3.
lag om ändring
i lagen (1976: 1090) om alkoholutandningsprov,

4.
lag om ändring
i körkortslagen (1977: 477).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Hans Bengtsson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:77

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman. Ahlmark, Romanus. Turesson, Gustavsson. Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam
Linder, Wikström, Friggebo

Föredragande: statsrådet Turesson

Proposition om vissa frågor rörande trafik med
motorredskap och traktorer

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1.
lag om ändring
i trafikskadelagen (1975:1410).

2.
lag om ändring
i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott,

3.
lag om ändring
i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov,

4.
lag om ändring
i körkortslagen (1977: 477).

Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat
lagförslagen utan erinran och hemställer att regeringen, efter viss
redaktionell ändring, föreslår riksdagen

att antaga förslagen.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 17 november 1977.

Norstedts Trycken, Stockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 7 dokument.

  1. SOU 2013:38 Vad bör straffas? s. 150 i texten
  2. Bet. 1993/94:JuU11 Grovt rattfylleri m.m. i texten
  3. Bet. 1991/92:JuU2 Rattfylleri i texten
  4. Bet. 1989/90:JuU2 Trafiknykterhetsbrotten m.m. s. 8 i texten
  5. Bet. 1985/86:JuU6 om trafiknykterhetsbrotten s. 4 i texten

Visa alla 7

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. NJA 2022 s. 1080 »A-traktorn« om s. 12 i texten
  2. NJA 2011 s. 77 i texten

Doktrin (4)

4 kopplingar i 1 dokument.

  1. Hoflund, Trafikbrottslagen, 1995 s. 24 · s. 91 om s. 14 · s. 102 om s. 14 · s. 134 i texten