Sök i Ratio Lex

om särskild ersättning till Luleå kommun

14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:89, om särskild ersättning till Luleå kommun

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 89

Regeringens proposition

1977/78: 89

om
särskild ersättning till Luleå kommun;

beslutad
den 12 januari 1978,

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en särskild ersättning till Luleå kommun på 50 milj, kr.
Detta belopp utgör en del av den ersättning som föranleds av att kommunen och
kommunens företag har gjort vissa investeringar i samband med den planerade
utbyggnaden av Norrbottens Järnverk AB (NJA), Dessa investeringar har med
anledning av att Stålverk 80 har skjutits på framtiden blivit antingen
onyttiga eller för tidigt utförda.

En
stor del av kommunens ersättningsanspråk är avsett att täckas genom årliga
extra skatteutjämningsbidrag under femårsperioden 1978 1982. Dessa extra skatteutjämningsbidrag
kan för femårsperioden uppskattas till ca 115 milj. kr. Regeringen föreslår
vidare i propositionen 1977/78: 87 ett bidrag till Statsföretag AB, I detta
bidrag ingår ett belopp om ca 101 milj, kr, som enligt avtal mellan Luleå
kommun och NJA skall erläggas av NJA för övertagande av vissa anläggningar som kommunen
har utfört i Stålverk 80-området.

1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-01-12

Niirvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om särskild ersättning till Luleå kommun

1
Inledning

Riksdagen
godkände år 1974 rikthnjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå,
Stålverk 80, (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263). Riksdagens beslut
om Stålverk 80 har föranlett Luleå kommun att göra investeringar i industriområden,
hamnanläggningar, trafikleder, vatten- och avloppsanläggningar m, m. Dessa
investeringar regleras delvis i två avtal den 18 december 1974 resp. den 21
januari 1975 mellan kommunen och Norrbottens Järnverk AB (NJA). Beslutet om
Stålverk 80 har vidare föranlett kommunen och vissa kommunala bolag och
stiftelser att göra följdinvesteringar i mark, bostäder, skolor, fjärrvärme-och
elanläggningar m, m.

I
oktober 1976 fattade NJA:s styrelse ett beslut som innebar att Stålverk 80
sköts på framtiden. Genom detta beslut har nämnda investeringar blivit helt
eller delvis onyttiga för kommunen resp, de kommunala företagen. Kommunen
anser sig därför berättigad till ersättning av staten för de
investeringskostnader som har nedlagts av kommunen och företagen eller, i de
fall det endast har varit fråga om tidigareläggning av investeringar, för
driftkostnaderna under det antal år som tidigare-läggningen avser.

1
augusti 1976 lovade den dåvarande regeringen att under en femårsperiod med
början år 1978 lämna Luleå kommun extra skatteutjämningsbidrag motsvarande en
årlig utdebitering av en krona per skattekrona. Utfästelsen gjordes med hänsyn
till de ändringar i tidsplanerna som då var aktuella beträffande Stålverk 80,
Sedan NJA:s styrelse hade fattat beslutet om att skjuta Stålverk 80-projektet
på framtiden aktuali-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 89 3

serades
frågan om Luleå kommuns ekonomiska problem i riksdagen. Chefen för
kommundepartementet meddelade den 19 november 1976 i svar på interpellalionen
1976/77: 24 och frågan 1976/77: 69 att regeringen avsåg alt fullfölja
åtagandel om extra skatteutjämningsbidrag.

2
Kommunens yrkande om ersättning

Luleå
kommun redovisade i februari 1977 för regeringen en preliminär rapport
utarbetad av Svenska kommunförbundet om de konsekvenser som de ändrade
planerna för Stålverk 80 hade för kommunen, I september 1977 avlämnades en
slutlig rapport som även den hade utarbetats av Svenska kommunförbundet.
Kommunen har senare gett in visst kompletterande material. Ett flertal
överläggningar har ägt rum mellan representanter för kommunen och tjänstemän
inom regeringskansliet. Kommunens ersättningsanspråk uppgår slutligt till
sammanlagt 301 203 000 kr,, fördelade på punkter enligt följande
sammanställning. En mer detaljerad redogörelse för kommunens
ersättningsyrkanden bör fogas som bilaga till protokollet i detta ärende.

Sammanställning
över kostnader för vilka Luleå kommun yrkar ersättning

Kommunens
kostnader

Punkt

1 000-tal kr.

1 Stålverk 80-investeringar

140 584

2
Generalplaneinvesteringar

4 010

38 Exploaleringsinvesteringar

23 439

9
Skolbyggnader, investeringar

4 067

18
Stålverk 80, skyddsinvesteringar

6 060

19
Utredningskostnader

200

20
Uppskrivning av utlandslån

10 000 188 360

Kommunala
bolags och stiftelsers kostnader

Punkt

1 000-tal kr.

10
Björkskatan, område 2 och 3, hyresförluster

19 033

11
Björkskatan, område 38, investeringar

27 312

12
Södra Bensbyn, investeringar

1503

13
Hammaren, investeringar

46 241

14
Lerbäcken, hyresförluster

1245

15
Fjärrvärmeanläggningar, överkapacitet m.m.

12 189

16
Elverksanläggningar, investeringar m, m.

2 210

17
Lokaltrafik till Björkskatan, driftunderskott

3 110 112 843

Summa 301203

Kommunen
har, som framgår av bilagan, i sin redovisning indelat de objekt för vilka
ersättning begärs, i två olika grupper. Till den ena gruppen har förts
kostnader för sådana investeringar som kommunen. It Riksdagen 1977/78.1 saml.
Nr 89

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89 4

utifrån
nu kända förutsättningar inte alls eller endast marginellt anser sig kunna
nyttiggöra. Till den andra gruppen har förts kostnader för sådana påbörjade men
avbrutna investeringar som enligt kommunens bedömning senare kan komma att
nyttjas för avsett ändamål och således kan anses vara tidigarelagda.

De
kostnader som har redovisats under punkterna 1, 2, 58, 1113 och 18 samt delar
av beloppen under punkterna 9 och 16 avser investeringar som har hänförts till
den första gruppen. Kostnaderna för dessa investeringar har således i sin
helhet tagits upp i ersättningsyrkandet.

För
var och en av de investeringar som har förts till den andra gruppen har
kommunen bedömt det antal år som investeringen har tidigare-lagts. På
investeringsutgifterna har kostnader för ränta och avskrivning beräknats. För
dessa kostnader har ersättning begärts för den tid som investeringarna inte
beräknas komma till avsedd användning. Dessa yrkanden redovisas under punkterna
3, 4 och 15 samt delar av punkterna 9 och 16.

Dessutom
yrkar kommunen ersättning för de kommunala bostadsföretagens hyresförluster,
dels i bostadsområdet Björkskatan (p. 10) t. o. m, år 1982, dels i
bostadsområdet Lerbäcken (p. 14) t. o. m, år 1979. Ersättning yrkas också t, o.
m. år 1981 för det kommunala trafikföretagets driftunderskott (p. 17), som
uppstår på grund av att bostadsområdet Björkskatan inte får det
befolkningsunderlag som har planerats.

Kommunen
har vidare under punkt 19 begärt ersättning för de konsultkostnader som
kommunen och de kommunala företagen har haft för utredning om ersättningsanspråken.
Kommunens yrkande under punkt 20 baseras på att justeringar av den svenska
valutans värde har ökat kommunens låneskuld och räntekostnader för utländska
lån, som har tagits upp för finansiering av en del av de i sammanställningen
upptagna investeringarna,

3
Föredraganden

Jag
har i det föregående redogjort för de omständigheter i samband med beslutet om
Stålverk 80, som har föranlett Luleå kommun och kommunens företag att göra
omfattande investeringar med anledning av denna planerade utbyggnad av
Norrbottens Järnverk AB (NJA). För egen del anser jag att kommunen och dess
företag har haft goda skäl för dessa investeringar. Någon juridisk rätt till
ersättning direkt av staten för investeringar som har blivit antingen onyttiga
eller för tidigt utförda synes dock enligt min mening inte föreligga. Däremot
kan det från allmän skälighetssynpunkt hävdas att kommunen bör få ersättning på
grund av att Stålverk 80 har skjutits på framtiden. Jag anser för egen del att
kommunens åtaganden har en sådan omfattning att det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89 5

med
hänsyn till omständigheterna finns skäl för ersättning i detta särskilda fall.

De
yrkanden om ersättning som kommunen har fört fram har ingående granskats inom
regeringskansliet. Därvid har prövats om gjorda investeringar kan anses
föranledda av statsmakternas beslut om Stålverk 80, om de redovisade
kostnaderna framstår som rimliga och om investeringarna till någon del kan
anses vara av värde för kommunen även om Stålverk 80 har skjutits på framtiden.
Vid denna prövning har också överläggningar ägt rum med representanter för
Luleå kommun.

Jag
övergår nu till att redovisa mina ställningstaganden till de olika ersättningsanspråken.

Först
vill jag framhålla att chefen för industridepartementet senare denna dag kommer
att hemställa att regeringen i proposition om statligt engagemang inom
handelsstålindustrin m. m. föreslår ett bidrag till Statsföretag AB. I detta
bidrag har räknats in det belopp på 100 876 000 kr,, som enligt avtal i
februari 1977 mellan Luleå kommun och NJA skall erläggas av NJA för övertagande
av vissa av kommunen utförda anläggningar i Stålverk 80-området, Nämnda belopp
ingår som en del av de investeringar som har redovisats under punkt 1.

Kommunens
framtida nytta av återstående investeringar under punkt 1, 39 708 000 kr.,
begränsas till att anläggningarna finns att tillgå om det skulle bli aktuellt
med en industrietablering av viss typ. Eftersom förutsättningarna härför f. n,
måste betecknas som mycket osäkra, bör det resterande beloppet enligt min
mening i sin helhet ersättas av staten.

Vid
en framtida utbyggnad av kommunen bör det vara rimligt att utgå från att
ändring av markanvändningen inte behöver göras i sådan omfattning att de under
punkt 2 upptagna s, k. generalplaneinvesteringarna i sin helhet blir onyttiga.
Jag anser dock att huvuddelen av dessa kostnader bör ersättas av staten.

Redovisade
kostnader för exploateringsinvesteringar under punkterna 38 och för Hemängsskolan
under punkt 9 liksom kommunens bedömning av i vilken utsträckning vissa av
dessa investeringar har utförts tidigare än vad som annars skulle ha varit
nödvändigt är enligt min mening rimliga. Jag föreslår att dessa kostnader
ersätts, bortsett från den del som avser inköp av ett skogsområde på Södra Mulön,
De kommunala bostadsföretagens beräkningar av hyresförluster som väntas uppstå
för nyuppförda lägenheter i bostadsområdena Björkskatan (p, 10) och Lerbäcken (p.
14) på grund av att den tidigare väntade expansionen hade uteblivit är av
naturliga skäl svåra att bedöma. Jag återkommer i det följande till denna
fråga.

Bostadsföretagens
bedömningar att vissa investeringar i bostadsområdena Björkskatan (p. 11),
Södra Bensbyn (p. 12) och Hammaren (p. 13) är onyttiga synes i huvudsak
riktiga. Huvuddelen av dessa kostnader bör därför enligt min mening ersättas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89 6

De
ersättningsanspråk som kommuncii har fört fram under punkterna 1517 för de kommunala
företagens räkning synes också vara i huvudsak rimliga. En viss reducering av
beräknade kostnader för överkapacitet i fjärrvärmeanläggningarna bör dock
göras.

Kommunens
övriga yrkanden bör enligt min mening inte föranleda ersättning från staten.

Som
inledningsvis har anförts har regeringen lovat, atl Luleå kommun under en
femårsperiod med början år 1978 skall få extra skatteutjämningsbidrag som
motsvarar en årlig utdebitering av en krona per skattekrona. Regeringen har med
anledning härav för år 1978 beviljat Luleå kommun ett extra skatteutjämningsbidrag
på 18,1 milj, kr. Vid min bedömning av kommunens ersättningsanspråk har jag
utgått ifrån att basen för statens ersättning till kommunen skall utgöras av
årliga extra skatteutjämningsbidrag under åren 19781982 som motsvarar en krona
per skattekrona. Redogörelsen för kommunens ersättningsyrkanden visar att en
del av dessa, framför allt de som avser framtida hyresförluster, överkapacitet
hos utförda anläggningar och tidigarelagda investeringar, grundas på
uppskattningar som av naturliga skäl är osäkra. De utgifter som avses är inte
av engångskaraktär utan utgörs av årliga kostnader. Lämpligheten av extra skatteutjämningsbidrag
för att täcka bl, a, sådana kostnader är enligt min mening uppenbar. Utöver de
extra skatteutjämningsbidragen bör kommunen få ett engångsbelopp som ersättning
för gjorda investeringar m. m, i samband med den planerade utbyggnaden av NJA,

Min
prövning av kommunens ersättningsyrkanden om tillsammans ca 301 milj, kr, har
som redovisats föranlett reduceringar i en del fall. Enligt min mening bör
ersättning utgå på följande sätt. NJA övertar som tidigare sagts investeringar
som ingår i nämnda summa med ett belopp av ca 101 milj. kr. Summan av de extra skatteutjämningsbidrag
som kommunen har fått löfte om kan uppskattas till ca 115 milj, kr, under
femårsperioden 19781982. Jag förordar efter samråd med chefen för
kommundepartementet att därutöver ett engångsbelopp om 50 milj, kr, beviljas
Luleå kommun. Denna ersättning bör betalas ut redan under innevarande budgetår.
För ändamålet bör därför ett särskilt anslag begäras på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

4 Hemställan

I Med hänvisning
till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att

1,
godkänna vad jag har förordat i det föregående om en särskild ersättning till
Luleå kommun för vidtagna åtgärder med anledning av Stålverk 80-projektet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89 7

2,
till Särskild ersättning till Luleå kommun under åttonde huvudtiteln på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett anslag av 50 000 000 kr.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 89

Bilaga

Sammanställning
av Luleå kommuns ersättningsyrkanden, inkl. ränta t.o.m. 1977-12-31, (1
000-tal kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nettoinveste-rlngat
som ej kan utnyttjas

Driftkostnader
för tidigarelagda investeringar

s. 1 Kontrollera mot PDF

KOMMUNEN

1.
Stålverk 80-investeringar

Färdigproduktkaj

50 157

Råmaterialkaj

22 081

Industriområde F

4 072

G

45 000

Farleder

381

Kolupplag 34-h 34 A

4 453

Gräsörleden

4 795

Va-ledningar Gräsören

Hertsön m.m.

9 645

140 584

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dessa
investeringar avser anläggningar m.m. i och i anslutning till Stålverk 80-området.
Investeringarna har utförts utifrån träffade avtal mellan NJA och kommunen.
Enligt ett avtal som träffats i februari 1977, skall NJA överta vissa av dessa
anläggningar mot en ersättning av 100 876 tkr. Riksdagens godkännande erfordras
för detta avtals giltighet. Godkänns avtalet reduceras yrkandet på denna punkt
från 140 584 tkr till 39 708 tkr.

Generalplaneinvesteringar Trafikleder, huvudledningar för
vatten och avlopp samt för fjärrvärme Dessa s,k. generalplaneinvesteringar
avser endast utredningskostnader

4 010

s. 8 Kontrollera mot PDF

38,
Exploateringsinvesteringar

Mark, administration, kommunalteknik

och extraordinär grundläggning

3. Björkskatan

Tidigareläggning 4 år, avskrivning

och ränta

9 300

4,
Hammaren

1

Tidigareläggning 5 är, avskrivning

!

och ränta

9 030

5, Södra
Bensbyn

1 796

6,
Västra Bensbyn

983

i

7. Södra
Mulön

1 594

8. Hertsöns
industriområde

736

s. 9 Kontrollera mot PDF

9.
Skolbyggnader

Hemängsskolan I bostadsområdet Hammaren,
anläggningskostnader

Björkskataskolan Överkapacitet i 4 år

3 971

96

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 89

Nettoinveste- Driftkost-ringar som ej nåder för kan
utnyttjas tidigarelagda

investeringar

m.m.

KOMMUNALA BOLAG OCH STIFTELSER

10. Bostäder i Björkskatan (område 2 och 3)

Beräknade hyresförluster åren

19761982 19 033

11. Bostäder i Björkskatan {område 38)

Avbrutna investeringar, inkl. skadestånd

till entreprenörer 27 312

12.
Bostadsområdet
Södra Bensbyn Projekterings- och andra utredningskostnader 1 503

13.
Bostadsområdet
Hammaren Avbrutna investeringar, inkl, skadestånd till entreprenörer samt
återställningsarbeten 46 241

14.
Bostäder
i Lerbäcken

Beräknade hyresförluster åren 19771979 ] 245

15.
Fjärrvårmeanlåggningar
Tidigareläggning 45 år, avskrivning och ränta samt kostnader för överkapacitet
i 10 år 12 189

16.
Elverksanläggningar
Projekteringskostnader för elsystemet, samt anläggningskostnader för distributions-
och matningsanläggningar 417 1 793

17.
Lokaltrafik
till bostadsområdet Björkskatan

Beräknade driftunderskott åren 1976

1981 3 110

KOMMUNEN

18. Kompletterande skyddsinvesteringar.

Stålverk 80-området

Tillkommande kostnader år 1978 för

att undvika kapitalförstöring 6 060

19. Utredningskostnader

Konsultkostnader för utredning om

ersättningsanspråken. Inkluderar även

de kommunala företagens kostnader

härför 200

20. Uppskrivning av utlandslån

Ökning av låneskuld och ökade ränte

kostnader för utländska lån, som har

tagits upp för finansiering av en del av

ovannämnda investeringar, till följd

av devalvering 10 000

245 407 55
796

Summa 301203

NORSTFDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780103

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Bet. 1977/78:KU35 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 159 i texten
  2. Bet. 1977/78:FiU19 Med anledning av propositionen 1977/78:89 om särskild ersättning till Luleå kommun jämte motioner s. 1 · s. 6 · s. 7 i texten
  3. Prop. 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i texten
  4. Prop. 1977/78:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.m. (kompletteringsproposition) i texten