Sök i Ratio Lex

om ersättning för anordnade av skyddsrum m.m.

47 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:1, om ersättning för anordnade av skyddsrum m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition Prop. 1978/79:1

1978/79:1

om ersättning för anordnande av skyddsrum m. m.;

beslutad den 8 juni 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåU

1 propositionen föreslås att i civilförsvarslagen (1960:74)
tas in bestämmelser om beräkning av ersättning till dem som åläggs att anordna
skyddsrum i samband med att ny anläggning eller byggnad uppförs. Ersättning
skall utgå enligt i lagen angivna grunder och avse de särskilda kostnaderna för
att anordna, vårda och underhålla skyddsrummet, 1 propositionen föreslås
vidare att den i civilförsvarslagen intagna bestämmelsen om skyldighet att
till staten betala skyddsrumsavgift för ny anläggning eller byggnad som
uppförs i skyddsrumsort skall utgå. Skyddsrummen kommer därigenom efter den 1
juli 1979 helt att finansieras av statliga medel.

1 Riksdagen 1978f79. 1 saml. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:1 2

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)'

dels att 56 § skall upphöra att gälla,

dels att
53 § 1 mom,, 55, 80 och 83 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom
skyddsrumsort på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park
eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att
inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller
byggnaden på grund av beslut enligt 27 §,

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad
eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum
anordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla
skyddsrummet och dess utrustning.

Den som
anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå
ersättning härför enligt de grunder som angivas i 55 §. Ersättningen
bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet
har ägt rum.

Den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt
att av statsmedel utfå ersättning härför. Denna ersättning beräknas med hänsyn
till an talet platser i skyddsrummet och normalkostnaden för alt anordna,
vårda och underhålla en skyddsrumsplats. Ersättningen bestämmes av
länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum.

Vad i
denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även
gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppföres inom skyddsrumsort ny anläggning eller byggnad,
är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att till staten utgiva
skyddsrumsavgift enligt vad nedan sägs. Avgift utgår dock ej för byggnad som i
sin helhet är avsedd för bostadsändamål.

Skyddsrumsavgiften utgår efter

55 §

Ersättning enligt 53 § utgår för särskilda kostnader för
att anordna skyddsrummet. Sädana kostnader kunna avse förstärkning av
byggnadsstomme satnt anskaffning och iordningsställande av särskilda dörrar
och karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem,
gasfång och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

en viss procentsats av del enligi tredje stycket beräknade
grundvärdet och bestämmes av länsstyrelsen.

Grundvärdet beräknas med hänsyn till del största antal
personer, som under dag eller natt i allmänhet vistas i anläggningen eller
byggnaden under fredstid, och normalkostnaden för att anordna, vårda och
underhålla en skyddsrumsplats. Är anläggningen eller byggnaden delvis avsedd
för bostadsändamål, beräknas grundvärdet dock endast för den del av anläggningen
eller byggnaden som är avsedd för annat än bostadsändamål.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning
eller byggnad skall även gälla

1. till- eller påbyggnad av befintlig anläggning eller
byggnad,

2.
ombyggnad
av befintlig anläggning eller byggnad,

3.
inredande
helt eller delvis av befintlig anläggning eller byggnad till väsentligen annat
ändamål än del vartill anläggningen eller byggnaden förul varit använd.

Om åtgärd som avses i fjärde stycket ej medför att
anläggningen eller byggnaden kan beräknas kvarstå under avsevärt längre tid än
eljest skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift utgå endast till den del som
svarar mol del ökade skyddsbehov som uppkommer genom ål-gärden.

Om särskilda skäl föreligga, må länsstyrelsen meddela
befrielse frän skyldighet alt utgiva skydds-rumsavgift.

Byggnadslov må ej utnyttjas innan skyldighet atl erlägga
skyddsrumsavgift fullgjorts.

Föreslagen lydelse

annan särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning
utgår även för vård och underhåll av skyddsrummet.

Ersättningen utgår med ett grundbelopp och tillägg lill
grundbeloppet. Grundbeloppet och tillägget fastställes av regeringen.

Grundbeloppet utgöres av en fast del, som är lika stor för
varje skyddsrum, och en rörlig del som beräknas efter antalet platser skyddsrummet.
Vid fastställande av grundbelopp skall beaktas om den del av byggnaden, i
vilken skyddsrummet har anordnats, skulle ha ulförts utan bärande väggar av
betong om skyddsrum ej hade anordnats i byggnaden.

Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som
erfordras för att skyddsrummet under fredslid skall kunna användas för annat
än skyddsrumsändamål. Sådana kostnader kunna avse särskilda anordningar för
att kunna tillsluta dörrar, fönster och andra öppningar. Tillägg kan också
utgå för kostnader för särskilda åtgärder som vidtagas för förstärkningar mot
ras eller på grund av särskilt besvärliga grundläggningsför-hållanden.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skall
grundbelopp och tillägg till grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i
skyddsrums-orten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt
grunder som regeringen bestämmer.

Om ägare av anläggning eller byggnad ej är redovisningsskyldig
enligt lagen (1968:430) om mer-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

värdeskatl, skall grundbeloppet och tillägg till
grundbeloppet uppräknas med sex tiondelar av den vid tidpunkten för
skyddsrummets slutbesiktning gällande skattesatsen enligt 13 § lagen om mervärdeskatt.

Om tillämpningen av andra -fjärde stycket med hänsyn tid
skyddsrummets utförande leder till att ersättningen i visst fall blir uppenbart
obillig för den ersättningsberättigade, får ersättningen bestämmas till högre
belopp enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80 §

Den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens
godkännande i fall, då så skal! ske enligt 33 §, dömes till böter.

Det åligger den vilken gjort sig skyldig till
underlåtenhet, som avses i första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens
anvisningar ändra vad som redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som
åsidosatt föreskrift, vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §.

Den som utnyttjar byggnadslov utan att ha eriagt
skyddsrumsavgift enligt 55 § dömes till böter.

83 §2
Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i
denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §.
Talan mol kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos
länsstyrelsen genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot
länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning
enligt 53 § och skyddsrumsavgift enligt 55 § eller om föreläggande av vite vid
underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten
genom besvär, I samma ordning föres talan mot

Mot
länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning
enligt 53 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet
enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres
talan mot beslut, som länsstyrelse enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1978:263.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1

Nuvarande lydelse

beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd
därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande,
föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning,
värd eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 S.

Föreslagen lydelse

denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i
särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande
i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej
beslut enligt 31 S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna
lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i
fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må
icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19,34,35,37 eller 58 §.

Under
högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må
myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet
omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

r Riksdagen 1978f79. 1 saml. Nr 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-06-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om ersättning för anordnande av skyddsrum m. rn.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 juni 1975
tillkallades samma dag sakkunniga' (Fö 1975:03) med uppdrag att lämna förslag
till bestämmelser för övergång till ett ändrat system för skyddsrumsbyggande
och finansiering av detta. De sakkunniga antog benämningen 1975 års
skyddsrumsutredning.

I uppdraget har ingått att utarbeta förslag till normer
för beräkning av ersättning till dem som anordnar skyddsrum och för beräkning
av däremot svarande skyddsrumsavgift. Ersättningen skall beräknas motsvara de
skyddsrumsspecifika merkostnaderna. De sakkunniga har haft till uppgift att
föreslå schabloner till ledning för beräkningen av dessa kostnader.
Utredningen avlämnade i januari 1977 betänkandet (Ds Fö 1977:1) Normalkostnad
för skyddsrum. Betänkandet upptar förslag till lag om normalkostnad för
skyddsrum och förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
hovrätten för Övre Norrland, överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen,
civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, postverket,
televerket, statens järnvägar, statistiska centralbyrån, statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, riksskatteverket, skolöverstyrelsen,
statens plan-

' .Generaldirektören Gunnar Gustafsson, ordförande,
direktören Gösta Welin, riksdagsledamoten Svea Wiklund och länsrädet Uno
Williamsson. 1 utredningsarbetet har som experter deltagit avdelning.sdirektören
Jan-Erik Kgnell, försvars-direktören Lars Edmén, hovrättsassessorn Björn
Janson, sektionschefen Kurt Krona, numera departementsrådet Peter Lagerblad,
kanslirådet Gösta Terstad och som sekreterare numera avdelning.schefen John Tjörneryd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 7

verk, samtliga länsstyrelser, efter hörande av vissa
kommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund, Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen, Svenska Riksbyggen, Sveriges
Fastighetsägareförbund, Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsföreningars
Riksförbund u. p. a. (HSB) samt Hyresgästernas Riksförbund.

I särskild skrivelse den 25 februari 1977 har
skyddsrumsutredningen föreslagit att civilförsvarslagens bestämmelser om
skyddsrumsavgift skall slopas. Yttrande över skrivelsen har avgetts av
riksrevisionsverket.

1 en rapport (PM 1977-01-20) har skyddsrumsutredningen
belyst vissa kostnadsfrågor som har samband med kommunernas medverkan vid
skyddsrumsbyggandet. Över rapporten har yttranden avgetts av civilförsvarsstyrelsen,
riksrevisionsverket och Svenska kommunförbundet.

2 Utredningen

2.1 Utgångspunkter

Som utgångspunkt för sitt arbete har utredningen förutom
direktiven haft riksdagens beslut om ändring i civilförsvarslagen (prop.
1975:21, FÖU 1975:17, rskr 1975:174) avseende nytt system för skyddsrumsbyggandet
och finansieringen av detta. De nya bestämmelserna om skyddsrum innebär i
huvudsak följande.

Skyddsrum skall som hittills anordnas i orter som bedöms
kunna bli särskilt utsatta vid stridshandlingar, I andra områden skall enklare
åtgärder kunna vidtas när det behövs vid förstärkt beredskap. Skyddsrummen
skall mer än tidigare anpassas till och planeras för de verkliga behoven. För
detta ändamål införs särskild skyddsrumsplanering i de kommuner där skyddsrum
skall anordnas. Planeringen skall avse inte bara behovet av skyddsrum i
anslutning till den fortlöpande byggnadsproduktionen utan också åtgärder för
att avhjälpa brist på skyddsrumsplatser i redan bebyggda områden.

Regeringen
utser de tätorter (skyddsrumsorter) som skall omfattas av planeringen. För
varje skyddsrumsort upprättar kommunen en skydds-rumsplan. Skyddsrumsorten
skall delas in i skyddsrumsområden. För varje område anges det antal
skyddsrumsplatser som behövs, de skyddsrum som redan finns och behovet av nya
skyddsrum. Skyddsrum skall anordnas i samband med att nya anläggningar och
byggnader uppförs. Skyddsrum skall inte som lidigare byggas i varje enskUd
anläggning eller byggnad. De skall i stället anordnas i sådana anläggningar och
byggnader där det är särskilt lämpligt med hänsyn till skyddstaktiska och ekonomiska
synpunkter, 1 första hand skall skyddsrum anordnas i utrymmen som ändå skall
finnas i byggnaden, 1 varje fall skall skyddsrummet ha en meningsfull
användning också i fredstid. Av skyddsrumsplanen skall framgå vilka planerade
byggnadsprojekt som är lämpUga för att inrymma skyddsrum. Kommunen beslutar med
ledning av planen var skyddsrum skall inrättas. Skyddsrumsplaneringen medför
besparingar, framför allt

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 8

genom behovsanpassningen och kravet att
skyddsrummen skall ha en meningsfull fredsanvändning.

Fastighetsägare som åläggs att anordna skyddsrum skall få
ersättning av statsmedel. Ersättningen beräknas bl. a. med ledning av normalkoslna-den
för att anordna en skyddsrumsplats. Normalkostnaden skall bestämmas i särskild
lag.

Skyddsrummen skall betalas av dem som uppför nya
anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Detta sker genom att en
särskild skyddsrumsavgift tas ut av anläggningens eller byggnadens ägare i
samband med att byggnadslov ges för byggnadsföretaget. Avgift skall dock inte
tas ut för byggnad som är avsedd för bostadsändamål.

1 det nya systemet ingår också skyldighet för kommunen att
i vissa fall ställa i ordning skyddsrum i anläggningar och byggnader som redan
finns. Åtgärderna har betydelse framför allt för skyddet av befolkningen i de
större tätorternas innerområden, där skyddsrum i stor utsträckning saknas f. n.
Regler om ersättning av statsmedel för sådana åtgärder finns intagna i
civilförsvarslagen.

1 enlighet med tidigare principer har bara de
grundläggande bestämmelserna om skyddsrum och deras anordnande tagits in i
civilförsvarslagen. Den närmare regleringen sker bl. a. genom verkstäUighetsföreskrifter
till lagen.

Införandet av det nya systemet beräknas ta relativt lång
tid i anspråk. Omfattande tillämpningsbestämmelser måste utarbetas och
skyddsrumsplaner finnas innan de nya reglerna kan börja tillämpas i sin helhet
fr. o. m. den 1 juli 1979.

2.2 Utredningens förslag

Kostnaderna för att ställa i ordning skyddsrum i en ny
byggnad eller ny anläggning består av dels direkta kostnader för förstärkning
av stomme, särskilda dörrar, anskaffning av filter m. m,, dels restriktioner i
fråga om byggnadens planlösning och utformning samt minskad möjlighet att
använda byggnaden genom att skyddsrumskonstruktionen tar viss yta i anspråk.

Utredningen utgår enligt sina direktiv från att ersättning
bara bör utgå för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna, dvs. för särskilda
kostnader för förstärkning av stomme, särskilda dörrar, ventilationsanordningar
m. m. Ersättning bör däremot inte utgå för indirekta kostnader på grund av de
restriktioner som läggs på fastigheten eller den minskade yta som lokalerna får
till följd av skyddsrummet.

Den faktiska merkostnaden beräknad på detta sätt kan
variera kraftigt från skyddsrum till skyddsrum. Stora skyddsrum är i regel
billigare per plats än små skyddsrum. Kostnaden stiger kraftigt om skyddsrummet
anordnas i byggnad av lätt konstruktionsmaterial, t, ex, med regelväggar eller
i lättbetong, jämfört med skyddsrum i byggnad med bärande väggar av betong.

Normalkostnaden bör enligt utredningen vara så utformad
att reglerna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 9

främjar största möjliga fredsanvändning av skyddsrummet.
Reglerna bör också utformas så att ägarna eller nyttjarna av fastigheter som
enligt skyddsrumsplan åläggs att anordna skyddsrum inte belastas extra men inte
heller systematiskt tjänar på skyddsrumsfunktionen. Vidare bör reglerna vara
enkla att tillämpa.

Dessa krav på utformningen av normalkostnad är enligt
utredningen delvis svåra atl förena med varandra. Sålunda kan kravet på
enkelhet behöva jämkas för att det skall vara möjligt att tillgodose även
kravet att ingen skall belastas extra men inte heller systematiskt tjäna på
skyddsrumsfunktionen eller att reglerna skall främja största möjliga
fredsanvändning.

Kraven på att ingen skall belastas extra men inte heller
systematiskt tjäna på skyddsrumsfunktionen kan enligt utredningen tillgodoses
relativt väl genom att normalkostnaden delas upp i en fast del för skyddsrummet
som helhet och en rörlig del som avser antalet platser i skyddsrummet, samt
genom att olika normer tillämpas för skyddsrum i betongbyggnad och skyddsrum i
lätt byggnad. En dylik modell ger en relativt riktig bild av
skyddsrumsmerkostnaden utan systematiska fel. Om normalkostnaden däremot
bestäms som enbart ersättning i kronor per plats eller inte tar hänsyn till
byggnadens konstruktionsmaterial, byggs systematiska fel in i beräkningarna.
Kravet på enkelhet tillgodoses med bada dessa modeller. För kommunernas,
länsstyrelsernas och civilförsvarsstyrelsens administrativa arbete är det
visserligen enklare med en enda normalkostnad, men en sådan förenkling bör
enligt utredningen inte få ske till priset av systematiska fel som kan drabba
dem som bygger. De administrativa problemen för kommunerna, länsstyrelserna och
civilförsvarsstyrelsen är enligt utredningen inte större än atl de kan lösas.

Utredningen anser att principen för normalkostnadens
utformning bör vara att den delas upp i en fast del per skyddsrum och en rörlig
del per plats samt att objekten delas upp i skyddsrum i betongbyggnad och
skyddsrum i lätt byggnad.

En ytterligare detaljeringsgrad vid bestämmandet av
normalkostnaden anses ge endast en marginellt bättre överensstämmelse mellan
ersättning och verkliga merkostnader och kan dessutom leda till att den som
bygger inte i varje läge strävar efter den samhällsekonomiskt bästa lösningen.
En sådan utformning av normalkostnaden skulle också leda till ökat administrativt
arbete,

1 normalkostnaden bör enligt förslaget ingå ersättning för
ett begränsat antal extra dörrar och fönster. Härigenom främjas att
skyddsrummen utformas för att kunna användas för lämpligt ändamål i fredstid.
Denna del av ersättningen bör beräknas och fördelas schablonmässigt. Vidare bör
i normalkostnaden ingå ersättning för framtida vård och underhåll.

Ca 80 % av de skyddsrum som byggs i dag utrustas med
ventilationssystem av s, k, typ FAG, dvs, förfilter, aerosolfilter och
gasfilter. Ventilation med sandfilter som också tillåts är billigare men anses
byggnads-mässigt som besvärligare. Det faktum att byggarna väljer ventilation
av typen FAG tyder på atl de värderar en snabbare och enklare inställa-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:1 10

tion högre än kostnadsskillnaden. Utredningen redovisar
skilda normalkostnader beroende på valt ventilationssystem.

Utredningen redovisar ett antal förslag till normalkostnad
i prisläge februari 1974. Beroende på utformningen av gällande tekniska bestämmelser
(TB 74) redovisas flera varianter. Utredningen bedömer det som sannolikt att i
framtiden endast en typ av skyddsrum kommer att byggas och att endast
ventilation med FAG kommer att tillåtas, varvid antalet faU av normalkostnader
kommer att begränsas till två, nämligen för skyddsrum i betongbyggnad resp. i lätt
byggnad. Utredningen redovisar följande typfall.

Typfall

Skyddsrum (skr) Typ Ventilation Ersättning

kr./skr

kr ./plats

i betongbyggnad i lätt byggnad i betongbyggnad i lätt
byggnad

i betongbyggnad i lätt byggnad i betongbyggnad i lätt
byggnad

D D D D

E E

E E

FAG FAG

Sandfilter Sandfilter

FAG FAG

Sandfilter Sandfilter

20 100 28 500 19 200 27 600

19 150 27 600 18 200 26 700

455 675 410 630

400 620 350 570

Kostnaderna avser skyddsrum som utförs enligt TB 74. Om
skyddsrum skulle komma att utföras enligt andra tekniska bestämmelser måste nya
normalkostnader beräknas.

Kostnaderna är beräknade utan mervärdeskatt. De
fastighetsägare som inte är redovisningsskyldiga för mervärdeskatt bör med
hänsyn till gällande avdragsregler vid beskattning få kompensation även för
denna del.

Schablonbelopp för ersättningen bör enligt utredningen i
princip anpassas tUl det prisläge som råder vid tidpunkten när kostnaden uppkommer,
dvs. ungefär prisläget vid mittidpunkten för byggandet. Ersättning bör i
princip även utgå för räntekostnader från mittidpunkten för byggandet fram till
dess ersättningen utbetalas. Utredningen föreslår en förenklad tUlämpning av
dessa principer för beräkningen. Schablonbeloppet bör enligt förslaget kunna
bestämmas efter det prisläge som råder när skyddsrummet slutbesiktigas, dvs.
när skyddsrummet är avsynat och godkänt av byggnadsnämnden. Någon särskild
räntekostnad bör då inte räknas in i beloppet. Utredningen anser att detta
schablonmässiga förfaringssätt kan godtas med hänsyn till de krav på
noggrannhet som rimligen kan ställas.

På motsvarande sätt föreslås att skyddsrumsavgiften
anpassas tUl prisläget vid den tidpunkt när avgiften erläggs. Om
skyddsrumsavgift skall betalas för en byggnad i vilken även skyddsrum skall
komma till stånd föreslås avgiften kunna avräknas mot ersättningen.

Utredningen föreslår att hänsyn till kostnadsutvecklingen
tas enom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:1 H

att kostnaderna räknas om med byggnadsprisindex.

Normalkostnaden bör vidare anpassas till kostnadsläget
förorten med tillämpning av de ortskoefficienter som bostadsstyrelsen använder
i samband med bostadslångivning.

I fråga om normalkostnad för alt beräkna skyddsrumsavgift
föreslår utredningen följande.

Skyddsrumsavgiften
bör enligt 1975 års riksdagsbeslut stå i relation till ett grundvärde som utgör
produkten av det antal personer inom anläggningen eller byggnaden för vilka
det anses föreligga skyddsbehov och den beräknade kostnaden för att anordna,
vårda och underhålla en skyddsrumsplats. Enligt skyddsrumsplaneringen kommer
inom varje skyddsrumsområde ett mindre antal skyddsrumsplatser att behövas än
det antal personer som har behov av skydd. Skillnaden beror på den minskning av
antalet skyddsrumsplatser som uppnås genom att behovet beräknas områdesvis.
Denna bonuseffekt bör komma dem till godo som skall erlägga skyddsrumsavgifter.
Det förut nämnda grundvärdet skall därför minskas genom att skyddsrumsavgiften
utgår efter en viss procentsats av detta grundvärde. För att undvika
invecklade och svårhanterliga beräkningar bör procentsatsen vara lika stor för
hela landet.

Utredningen
framhåller att kostnaden för alt anordna en skyddsrumsplats varierar
väsentligt mellan olika skyddsrumstyper, skyddsrum i betongbyggnad och
skyddsrum i lätt byggnad, I princip skall fastighetsägarna svara för
kostnaderna för byggnadens skyddsrumsbehov. För att skyddsrumsavgiften skall
bli lika stor för hela landet och för olika typer av byggnader måste enligt
utredningen normalkostnaden beräknas som ett viktat medelvärde av förekommande
kostnader för skyddsrum, dvs, genomsnittskostnaden för att anordna en
skyddsrumsplats. Normalkostnaden för avgiftsuttag bör grundas på den
förväntade sammansättningen av skyddsrumsbyggandet under den närmaste
framförliggande perioden. Enligt civilförsvarsstyrelsens programplan för
perioden 1977/78-1981/82 skulle i ett skyddsrumsprogram där skyddsrum byggs i
takt med behovet för nybebyggelse 38 % av alla skyddsrumsplatser byggas i lätt
byggnad. Den genomsnittliga storleken antas vara både för skyddsrum i lätt
byggnad och skyddsrum i betongbyggnad 178 platser.

Normalkostnaden bör enligt utredningen regleras
fortlöpande över tiden med hjälp av byggnadsprisindex så alt trappstegseffekter
undviks när normalkostnaden skall ändras. Kostnadsutvecklingen liksom skyddsrumsbyggandets
sammansättning bör fortlöpande följas upp av civilförsvarsstyrelsen för att få
en riktig grund för beräkning av normalkostnaden.

Vid beräkningen av normalkostnaden för bestämmande av
skyddsrumsavgift bör vidare hänsyn tas till den genomsnittliga
ortskoefficienten för orter där skyddsrum skall byggas.

Skyddsrumsavgift bör enligt utredningen beräknas med
utgångspunkt i den sålunda framräknade normalkoslnaden. Normalkostnaden bör
vara lika för hela landet och oberoende av vilken typ av byggnad som skyddsrummet
anordnas i och skyddsrummets storlek.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 12

Enligt civilförsvarslagen skall skyddsrumsavgiften utgå
efter en viss procentsats av grundvärdet. Utredningen föreslår att avgiften
utgår med 80 % av grundvärdet. Procentsatsen motsvarar beräknad
besparingseffekt vid en produktion av skyddsrum i den omfattning och med den
sammansättning som antas i civilförsvarsstyrelsens programplan för perioden 1977/78-1981/82,
Procentsatsen bör vara lika för hela landet.

Länsstyrelsen bör enligt förslaget ha rätt att på begäran från
byggaren avräkna skyddsrumsavgift mot ersättning som denne kan vara berättigad tUl,

Skyddsrumsutredningen har i en särskild skrivelse
föreslagit att skyddsrummen efter den 1 juli 1979 helt finansieras med
statliga medel och att civUförsvarslagen ändras i enlighet härmed. Utredningen
framhåller att nya omständigheter, som har kommit fram i samband med arbetet
med betänkandet om normalkostnad för skyddsrum, talar för en sådan ändring, CivUförsvarslagens
bestämmelser om skyddsrumsavgift bör därför utgå.

Utredningen framhåller att den föreslagna beräkningen av
ersättning till dem som bygger skyddsrum och av skyddsrumsavgift i vissa fall
leder till att avgiftspliktiga byggare får betala högre skyddsrumsavgift än vad
de får i ersättning räknat för plats. Skillnaden antas ofta kunna bli i
storleksordningen 10 % och i extrema fall upp till 35 %. Förhållandet beror på
att ersättningen är differentierad och relativt låg för skyddsrum i
betongbyggnad och högre för skyddsrum som förläggs i byggnader av lättare
konstruktionsmaterial. Skyddsrumsavgiften beräknas som ett viktat medelvärde.
Vidare avser skyddsrumsavgiften att täcka kostnaden för mervärdeskatt, medan
ersättningen i normalfaUet avser merkostnaden för skyddsrum utan
mervärdeskatt. Den påtalade skillnaden mellan skyddsrumsavgift och ersättning
gäller under förutsättning att utredningens förslag till differentierade
schabloner används.

Utredningen anför vidare som skäl för att avskaffa
skyddsrumsavgiften det merarbete som är förenat med att administrera avgiften.
Arbetsuppgiften berör kommuner och länsstyrelser som har att beräkna avgiftsgrundande
behov av skyddsrumsplatser och fastställa avgift. Civilförsvarsstyrelsen
behöver rutiner för att bevaka att avgiften betalas samt rutiner för att kräva
in avgifter som inte har betalats. Länsstyrelsen måste kunna ge besked om
påförd avgift samt om avgift har betalats t, ex, i samband med ägarbyte av
fastighet. Kommunerna kommer att behöva informera om systemet som sannolikt
kommer att uppfattas som ett ökat byggkrångel av byggarna.

Metoden blir i princip den att byggaren fyller i en
deklaration för den projekterade byggnaden, 1 deklarationen anges hur
byggnadens ytor fördelas på olika ändamål. Detta blir bestämmande för hur stor
skyddsrumsavgiften skall vara. Byggnadsnämnden granskar därefter uppgifterna i
samband med byggnadslovsprövningen.

Utredningen framhåller att skyddsrumsavgiften blir olika
beroende på det ändamål som åsatts lokalen. Om byggnaden har olika
användningsområden måste gränser dras mellan dessa, t. ex. mellan lager och affärsloka-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79.1 13

ler eller lager och industrilokaler. I andra fall kan
tvist uppstå om lokalen skall klassas som lager alternativt försäljningsyta
eller industrilokal. Flera funktioner kan ofta förekomma i samma lokal.

När avgifter skall tas ut måste schablonmässiga regler
tillämpas för beräkningen av det platsbehov som skall vara avgiftsgrundande.
Betydande avvikelser kan finnas mellan den tillämpade schablonen och det
verkliga förhållandet. Avgiften kan i vissa fall uppfattas som orättvis. Det
förhållandet att systemet inte heller garanterar att skyddsrum verkligen tillkommer
i närheten av byggnaden eller anläggningen kan också resultera i invändningar
och kritik.

Ett annat skäl som enligt utredningen talar mot att
skyddsrumsavgifter tas ut är svårigheten att få kredit för detta slag av
kostnader. Detta bedöms kunna bli ett problem särskilt för små och medelstora
företag. Vidare uppkommer regionala olikheter mellan skyddsrumsorter och andra
orter om skyddsrumsavgift skall tas ut för byggnadsverksamhet i endast vissa
orter.

Utredningen uppskattar bruttointäkten av
skyddsrumsavgifter till överslagsvis 56 milj, kr, per år. Härav kommer halva
beloppet på enskilda byggare och halva beloppet på stat och kommun. Som
nettointäkt för det allmänna kvarstår efter avdragsgilla kostnader vid
beskattning enligt utredningens beräkning endast ca 14 milj. kr.

Skyddsrumsutredningen tar i en särskild rapport upp
frågorna om kommunernas arbete med skyddsrumsplanering och underhållsbesiktning
av skyddsrum samt ersättning av statsmedel för dessa uppgifter. Den första
omgången skyddsrumsplaner beräknas enligt rapporten kosta kommunerna ca 30
milj. kr. och den fortlöpande administrationen ca 5 milj. kr. årligen. Om
fortgående underhållsbesiktning av skyddsrum läggs på kommunerna beräknas detta
kosta ca 3 milj. kr. årligen.

Skyddsrumsutredningen kommer till slutsatsen att om
skyddsrumsbyggandet helt finansieras av statliga medel utan skyddsrumsavgifter
bör kommunerna, förutom redan beslutade uppgifter med skyddsrumsplanering,
kunna åläggas att även svara för regelbunden underhållsbesiktning av skyddsrum
utan särskild statlig ersättning.

3 Remissyttrandena

3.1 Ersättning till den som bygger skyddsrum

Den föreslagna modellen för beskrivning av ersättningsberättigad
merkostnad för skyddsrumsbyggande med en fast och en rörlig del samt uppdelning
på lätt och tung byggnad godtas i huvudsak av remissinstanserna. Den gjorda
avvägningen mellan olika krav pä schabloner för beräkning av ersättningen anses
vara i huvudsak lämplig. Olika synpunkter och erinringar framförs emellertid
beträffande hänsyn vid beräkningen till merkostnader på grund av
fredsanvändning av skyddsrummet och för extraordinära kostnader på grund av
dåliga markförhållanden vid grundläggning m. m.

Riksrevisionsverket påpekar att förslaget till beräkning
av fast resp.

1** Riksdagen 1978f79. 1 saml. Nr 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 14

rörlig del av normalkostnaden bygger på en analys av
kostnaderna för ett relativt litet antal skyddsrum. Verket förutsätter att
kostnaderna för ett större antal skyddsrum undersöks innan normalkostnaden
slutligen fastställs. Verket är tveksam till att en uppdelning görs mellan
kostnader för olika ventilationssystem. Redan nu byggs 80 % av alla skyddsrum
med s. k. FAG-ventilation. kvn försvarets rationaliseringsinstitut bilråder utredningens
metod att beräkna merkostnader och förordar att beräkningen av kostnaderna för
ventilation görs enhetlig. Denna bör bestämmas så att kostnadsbesparande
produktionsteknik främjas. Antalet alternativ för vilka schablonbelopp beräknas
bör kunna begränsas tUl två.

Civilförsvarsstyrelsen erinrar om att ägarna eller nyttjarna
av fastigheter som enligt skyddsrumsplan åläggs att anordna skyddsrum enligt
direktiven inte bör belastas extra men inte heUer systematiskt tjäna på
skyddsrumsfunktionen. Det sätt varpå detta tUlämpas i utredningens förslag
kommer enligt civilförsvarsstyrelsens mening troligtvis att innebära motstånd
mot att bygga skyddsrum. Sålunda erhålls enligt förslaget ingen ersättning för
den störning av den normala byggprocessen som ett byggande av skyddsrum
innebär, den kostnad som indirekt uppkommer på grund av de restriktioner som
läggs på fastigheten eller den kostnad som indirekt uppkommer genom den
minskade användbara yta som byggnaden får. Den föreslagna engångsersättningen
för vård och underhåll verkar också låg. Risk finns för att fastighetsägare
uppfattar ersättningen som alltför låg i förhållande till det besvär han
åsamkas.

Byggnadsstyrelsen anser att ersättningen i alltför liten
utsträckning beaktar merkostnaderna för att inrätta skyddsrum i lokaler med en
mer kvalificerad fredsanvändning än förråd. De faktiska merkostnaderna för ett
visst skyddsrum kan avvika starkt från de schabloniserade normalkostnaderna
framför allt beroende på vilken fredsanvändning som är aktuell.
Byggnadsstyrelsen anser att en schablonmässigt bestämd ersättning måste rymma
merkostnader för att inrätta skyddsrum i utrymmen med en kvalificerad
fredsanvändning. Även skolöverstyrelsen framhåller att de skyddsrumsspecifika
kostnaderna blir höga vid kvalificerad användning av skyddsrum, särskilt i
skolor. Detta talar för tillägg till schablonerna för extra dörrar, fönster
eller skjutbara väggelement.

Ett flertal synpunkter på beräkningen av ersättningens
storlek framförs av länsstyrelserna, som även redovisar yttranden av vissa
kommuner. Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig i huvudsak till
utredningens förslag om beräkning av ersättning. Botkyrka kommun påpekar att
grundläggningsförhållandena är så dåliga i stora delar av kommunens tätort att
skyddsrum för med sig dyrare grundläggning. Den föreslagna ersättningen tar
inte hänsyn till detta. Kommunen anser att ett särskilt grundläggningstillägg
bör kunna utgå. Danderyds kommun anser att fastighetsägare som har att inrätta
skyddsrum bör få ersättning också för extra dörrar m. m. som behövs föratt
skyddsrummet skall kunna utnyttjas ändamålsenligt i fredstid. Stockholms
kommun biträder utredningens önskan om en enkel administration men anser att detaljeringsgraden
vid beräkning av ersättning bör vara sådan att risker undviks för att ersätt-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 15

ningen i vissa fall inte täcker den verkliga kostnaden.

Förslag och synpunkter om extra ersättning för svåra
grundläggningsförhållanden och för byggnadsåtgärder för bättre fredsanvändning
av skyddsrum framförs också av flera andra länsstyrelser och kommuner, bl. a.
länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands
och Norrbottens län samt Vimmerby, Åmåls, Karlstads, Hallsbergs, Västerås och
Gävle kommun. Kramfors kommun anser att ersättningsschablonerna bör inkludera
ersättning för väsentlig ytförlust på grund av skrymmande konstruktioner.
Kommunen anser vidare att föreslaget engångsbelopp för framtida vård och
underhåll bör väsentligt uppjusteras och omräknas med vissa bestämda
tidsintervaller, förslagsvis vart tionde år. Norrköpings kommun anser att extra
ersättning bör utgå för de särskilda åtgärder som behövs för skyddsrum som
anläggs i barnstuga.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att utredningens
förslag till schabloner inte främjar möjligheterna att fredsanvända skyddsrum
utan snarare utgör hinder för sådan strävan. Länsstyrelsen uttalar sig för att
ersättningen betydligt noggrannare än vad som har föreslagits räknas ut efter
skyddsrummets verkliga utförande och installationsdetaljer. Man skulle då få
större förståelse från dem som bygger och vinna större rättvisa utan att det
skulle behöva medföra några större arbetsinsatser härför.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Vänersborgs kommun anser
att ersättning också bör beräknas för de indirekta kostnaderna för projektering,
ytförluster och anpassning av fredsutrymme tUl skyddsrumskraven. Samma uppfattning
har HSB uttalat.

Svenska kommunförbundet anser att de föreslagna
normalkostnads-schablonerna är rimligt avvägda i förhållande till kraven på
administrativ enkelhet och rättvisa. Förbundet finner det emellertid angeläget
att kunskapsunderlaget för att kunna bestämma den skyddsrumsspecifika
merkostnaden för olika slag av skyddsrum i olika slag av byggnader fortlöpande
fördjupas. Så snart sådana undersökningar ger anledning till revidering bör
normalkostnaden ändras.

Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen anser att fastighetsägaren inte bara skall få
ersättning för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna (stomförstärkningar,
filter, dörrar, luckor och dylikt) utan även för merkostnader orsakade av
extra skyddsrumsutrymme, av skyddsrummet orsakade merkostnader på byggplatsen
samt restriktioner på byggnadens planlösning. Det i betänkandet föreslagna
systemet bör användas i normalfallet men kompletteras med enkla rutiner som
möjliggör att byggherren erhåller ersättning för övriga merkostnader som orsakas
av skyddsrummet.

Svenska Riksbyggen godtar de föreslagna schablonerna men
anser att det finns anledning att efter hand pröva utfallet av dem och överväga
i vad mån de kan behöva differentieras. Hyresgästernas Riksförbund har starka
invändningar mot förslaget och menar att frågan om fredsanvändning av
skyddsrum i första hand måste avgöras från de krav som kan stal-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 16

las på lokaler för olika ändamål. Om den bästa
fredsanvändningen medför behov av att utforma skyddsrummet på ett sätt som
innebär ökade skyddsrumsspecifika merkostnader skall dessa ersättas av staten.
Ersättningssystemet bör därför bygga på en modell av den typ som tar hänsyn
till grundläggningsfallet och kostnader för kvalificerad fredsanvändning av
skyddsrumslokalerna. HSB avstyrker det föreslagna ersättningssystemet.
Byggande och förvaltning av skyddsrum bör till fullo ersättas av skattemedel,
bl. a. indirekta merkostnader för pålning, grundläggning, förbindelsesystem och
restriktioner för byggnadens planlösning.

3.2 Skyddsrumsavgift

Utredningens förslag till beräkning av grundvärdet för
skyddsrumsavgift m. m. godtas i huvudsak av remissinstanserna, I vissa
hänseenden anförs dock erinringar. Flera myndigheter och organisationer uttalar
sig för att bestämmelsen om skyddsrumsavgift tas bort och att skyddsrummen
helt bekostas av statsmedel.

Riksrevisionsverket
konstaterar att en uppdelning av skyddsrumsbyggandet har gjorts ur
finansieringssynpunkt på skyddsrum för bostadsfastigheter och övriga
skyddsrum. Riksrevisionsverket har i annat sammanhang framhållit att den metod
för finansiering bör väljas, som innebär en styrning av skyddsrumsbyggandet mot
lösningar som leder tiU att skyddsrumsbehovet tUlgodoses tUl lägsta möjliga
kostnader. Verket erinrar om att avgiftssystemet kan leda till att vissa
avgiftspliktiga får betala en högre skyddsrumsavgift räknat per plats än vad
de får i ersättning. Det kan också uppkomma problem att ordna kreditfrågan för
avgiften. Skyddsrumsavgiften medför för det allmänna en relativt låg
nettointäkt. Om avgifterna slopades skulle kommunernas kostnader för det nya
skyddsrumsplaneringssystemet bli mindre. Avgiftsfinansieringen innebär
väsentliga arbetsuppgifter för kommuner och länsstyrelser. Även för
byggherrarna innebär systemet administrativa problem. Verket finner dessa
omständigheter vara tungt vägande skäl mot att behålla avgiftssystemet. Mot
bakgrund av att verket dessutom inte finner det motiverat atl särbehandla
fastigheter för andra ändamål än bostadsändamål och att den utformning
avgiftssystemet nu har fått inte leder tUl någon kostnadspress, delar verket
skyddsrumsutredningens förslag att skyddsrumsbyggandet helt skaU finansieras
med statliga medel och att civilförsvarslagen bör ändras i enlighet härmed.

Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands
och Västernorrlands län föreslår att frågan om avgiftssystemet omprövas och
uttalar sig för statlig finansiering. Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om
att länsstyrelsen tidigare i princip har godtagit ett system för
skyddsrumsavgift. Efter hand har emellertid nya omständigheter kommit fram som
ger länsstyrelsen anledning att på nytt överväga frågan. Från kommunalt håll
har anförts att skyddsrumsavgiften kan påverka företagslokaliseringen.
Avgiften medför en ökad kostnad vid loka-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 17

lisering till skyddsrumsort, vilket kan leda till att
företag föredrar annan ort. En följd av det nya skyddsrumssystemet är också att
det inte garanterar att skyddsrum verkligen byggs i närheten av byggnad eller
anläggning för vilken avgift har betalats. Detta kan leda tUl invändningar. Det
kommer också att uppfattas som orättvist att den som bygger skyddsrum ibland
får betala en högre avgift räknat för plats än vad han får i ersättning.
Systemet med skyddsrumsavgift kommer slutligen att medföra betydande arbete
för både kommuner och länsstyrelser. I stället skulle kommunerna kunna ta på
sig ansvaret för kontrollen av skyddsrumsbeståndet. Liknande erinringar anförs
av andra länsstyrelser. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att de regler
som skall gälla för befrielse från avgift måste vara enkla och klart
definierade. Länsstyrelsen uppmärksammar också att den som bygger skyddsrum
för sitt eget behov kan få betala högre avgift än vad som betalas i ersättning
för bygget. Länsstyrelsen föreslår att reglerna kompletteras med en bestämmelse
om att avgift per skyddsrumsplals inte får vara högre än vad ersättningen för
en skyddsrumsplats är i orten.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse till
regeringen dessutom hemställt att regeringen omprövar ställningstagandet i fråga
om trafikantskyddsrum, så att såväl statliga som enskilda trafikanläggningar i
avgiftshänseende jämställs med skyddsrum för byggnad som är avsedd för
bostadsändamål. Samma fråga aktualiseras av statens järnvägar.

För avgiftssystemets avskaffande uttalar sig bl. a.
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Hyresgästernas Riksförbund, Svenska
Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund.

I fråga om utredningens förslag till beräkning av
grundvärde m. m. för skyddsrumsavgift anföres bl. a. följande.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot den
föreslagna beräkningen av grundvärde för avgiften. Utredningens beräkning av
reduktionen av grundvärdet med hänsyn till att samma skyddsrumsplatser kan utnyttjas
av olika skyddssökande under dagen och natten bör dock redovisas mer ingående
än vad som har gjorts. Besparingen, som utredningen beräknar till 20 %, har
nämligen en förhållandevis stor inverkan på skyddsrumsavgiftens storlek.
Länsstyrelsen i Jönköpings län erinrar om att en säkrare utvärdering av bonuseffekten
kan göras när man har fått erfarenheter av planläggningen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län biträder inte utredningens
förslag att befria från skyddsrumsavgifl dem som tidigare har fått dispens från
skyldighet enligt de äldre bestämmelserna att anordna skyddsrum i nybyggnad,

3,3 Övrigt

Flertalet remissinstanser har inte något att erinra mot
att normalkostnaden justeras fortlöpande med hänsyn till
byggnadskostnadsutvecklingen. Olika förslag förs fram om vilket prisindex som
bör användas vid denna justering.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:1 18

Riksrevisionsverket ansluter sig till
skyddsrumsutredningens förslag att byggnadsprisindex används för att följa
kostnadsutvecklingen. Verket har inte heller någon erinran mot att ersättningen
borde avse produktionskostnaden vid mittidpunkten för byggandet och att
tillägg ges för räntekostnaden fram till dess ersättning utbetalas.
Skyddsrumskostnaden utgör vanligtvis en liten del av objektets totala
byggnadskostnad. Normalkostnaden för ersättning är vidare schablonmässigt
beräknad. Mot denna bakgrund och med hänsyn till svårigheten att beräkna mittidpunkten
för upparbetning av de verkliga merkostnaderna för skyddsrummet kan verket
biträda utredningens förslag att kreditivräntan approxi-meras med
penningvärdesförändringarna. Verket godtar också förslagen vad avser beräkning
av prisläget för skyddsrumsavgiften och tidpunkt för att erlägga avgift. Även
försvarets rationaliseringsinstitut biträder förslaget att normalkostnaden
regleras med hjälp av byggnadsprisindex. Institutet bedömer att någon särskild
löpande uppföljning av kostnadsutvecklingen inte behöver utföras av
civilförsvarsstyrelsen. Den vanliga återkommande justeringen av byggnadsprisindex
bör ge fullt godtagbart underlag för rättvisande normalkostnader. Institutet
delar skyddsrums-utredningens förslag att skyddsrumsavgiften skall betalas
senast 30 dagar efter det att avgiften har fastställts eller senast i samband
med att byggnadslovet utnyttjas. Även förslaget att avgiften i förekommande
fall avräknas mot beräknad ersättning biträds.

Statistiska centralbyrån framhåller att de krav som bör
ställas på noggrann beräkning och enkel tillämpning av normalkostnadsschablon
i stora drag överensstämmer med vad som gäller inom bostadsfinansieringssystemet.
1 detta ingår skyddsrumsspecifika merkostnader i form av en schablon i det
läneunderlag och pantvärde som fastställs. Regleringen över tiden sker med med
den s. k. tidskoefficienten, vilken fastställs av regeringen på grund bl. a. av
de s.k. låneundersökningarna som utförs inom bostadsdepartementet samt byggnadsprisindex
och faktorprisindex. Skyddsrumsutredningen påvisar vissa skUlnader mellan denna
schablon och den som utredningen själv föreslår. Bl. a. framhålls att
regleringen över tiden med tidskoefficienten inte sker kontinuerligt. Byrån
menar dock att tidskoefficienten i bostadsfinansieringssystemet kan omprövas
vid vUken tidpunkt som helst om regeringen finner anledning därtill. Sålunda
har en tidskoefficienl fastställts för varje kvartal sedan januari 1971,
Statistiska centralbyrån kan i och för sig se fördelar i att byggnadsprisindex
används för regleringen. Dels beaktar denna index produktivitetsutvecklingen
inom byggnadsproduktionen, dels används den som regleringsinstrument vid den
statliga medelstUldelningen även på andra områden. Den metod som utredningen
föreslår för indexreglering finner byrån emellertid inte vara helt förenlig med
det krav på enkelhet i tillämpningen som bör uppfyllas. Då metoden därtill
inte på ett avgörande bättre sätt beskriver kostnadsutvecklingen än den metod
som redan används inom bostadsfinansieringssystemet förordar byrån den s. k.
tidskoefficienten som regleringsinstrument.

Byggnadsstyrelsen anser att byggnadsprisindex inte
är ett lämpligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 19

index. Statistiska centralbyråns faktorprisindex för
flerfamiljshus bör kunna användas. För reglering av byggnadsstyrelsens
kostnadsram används ett motsvarande faktorprisindex med korrigering för
löneglidning saml produktivitets- och vinstförändringar inom byggandet.
Byggnadsstyrelsen anser att ersättningen bör uppräknas till tidpunkten för kommunens
besiktning av skyddsrummet och att den betalas ut senast viss tid efter
kommunens godkännande och besiktning av skyddsrummet.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att det bör
övervägas om inte de schabloner som har föreslagits av skyddsrumsutredningen
kan användas också i bostadsfinansieringssystemet. Statskontoret delar utredningens
förslag om att följa kostnadsutvecklingen fortlöpande. Behovet av att samordna
schablonerna för bostadsfinansiering och ersättning enligt normalkostnad för
skyddsrum framhålls också av vissa länsstyrelser.

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen anser att ett
särskilt faktorprisindex bör tas fram för skyddsrumsproduktionen.

Bland de frågor som behandlas i remissyttrandena märks i
övrigt följande.

Hovrätten för Övre Norrland ifrågasätter om inte
sanktioner mot den som underlåter att erlägga skyddsrumsavgift inom föreskriven
tid bör utformas på annat sätt än vad utredningen har föreslagit, eftersom
underlåtenheten till sin karaktär synes kunna jämställas med en ordningsförseelse.
Det kunde enligt hovrättens mening vara lämpligare om den försumlige i likhet
med vad som gäller t. ex. vid försummelse enligt 54 § uppbördslagen (1953:272)
påfördes särskild avgift, förseningsavgift. Avgiften torde i sådant fall
lämpligen böra bestämmas till viss procent av den fastställda
skyddsrumsavgiften, i förekommande fall minskad med den ersättning, som avses i
53 § 1 mom. fjärde stycket civilförsvarslagen. Civilförsvarsstyrelsen föreslår
att dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975: 635) tillämpas i stället för böter.
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen föreslår att straffränta tas ut i
stället för böter.

Riksrevisionsverket anser att det inte låter sig göra att
som utredningen föreslår knyta straffsanktionen till underlåtenhet att betala
skyddsrumsavgiften. En sådan bestämmelse strider mot en i svensk rätt
vedertagen grundläggande rättsprincip, som torde gälla i detta sammanhang
särskilt som skyddsrumsavgiflen är en avgift i regeringsformens betydelse och
inte en skatt. Det finns enligt verket två alternativ att förhindra en för sen
inbetalning av avgiften, nämligen dröjsmålsränta eller restavgifl. Det är
enligt verkets uppfattning inte helt klart att räntelagen, som är tillämplig inom
förmögenhetsrättens område, är direkt tillämplig på fordran avseende
skyddsrumsavgift mot bakgrund av skyddsrumsavgiftens offentligrättsliga
karaktär. Systemet med restavgifl blir, enligt 64 § uppbördslagen, automatiskt
tillämpligt om en bestämmelse införs i civilförsvarslagen om att
skyddsrumsavgift är utmätningsbar utan föregående dom eller utslag.

Riksskatteverket tar upp frågan om förslagets skaitemässiga
konsekvenser. Utredningen föreslär en kvittningsordning vad gäller skydds-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:1 20

rumsavgift och skyddsrumsersättning. Verket påpekar att
det är väsentligt att kvittningsordningen utformas så att den fastighetsägare
som har att utge avgift och dessutom får uppbära ersättning blir skattemässigt
behandlad lika med den fastighetsägare som endasl har atl utge avgift. Verket
anser att principen bör vara att samtliga avgifter som fastighetsägare erlägger
skall behandlas som anläggningsbidrag och att den bruttoersättning som
fastighetsägare uppbär i sin helhet skall behandlas som statsbidrag. Härigenom
uppnås skaiiemässig neutralitet i avskrivningshänseende. Viss tveksamhet kan
råda vad begreppet anläggningsbidrag omfattar. Denna tveksamhet uppkommer
särskilt när fråga är om en offentlig avgift som staten uppbär och sedan ges ut
till fastighetsägare. För att undanröja denna tveksamhet fordras därför en
särskild lagreglering hur skyddsrumsavgiften skall behandlas i
avdragshänseende. Detta är särskilt angeläget eftersom skyddsrumsavgiften även
tycks kunna tas ut av ägare av jordbruksfastighet. Riksskatteverket föreslår
därför att bestämmelser om skyddsrumsavgiftens skaitemässiga behandling förs
in i anvisningarna till 22, 25 och 29 §§ kommunalskattelagen (1928:370). Utredningens
förslag att ersättning som staten betalar ut till skyddsrumsbyggande beskattas
som statsbidrag fordrar inte någon lagreglering i skattelagstiftningen utan
kan tillämpas direkt med stöd av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen.
Verket tillstyrker även förslaget att nu gällande rätt till omedelbart avdrag
för luckor m. m. slopas. Utredningens förslag härvidlag förutsätter dock
ändringar i punkten 1 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, 25 § 1 mom.
och 29 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Sveriges Fastighetsägareförbund tolkar utredningens
förslag om de skaitemässiga konsekvenserna så att avsikten inte har varit att
helt utmönstra regeln i 25 § 1 mom. kommunalskattelagen om rätten att göra
avdrag för kostnader för anskaffning och insättning av vissa utrustningsdetaljer
till skyddsrum. Om förslaget endast innebär att byggnadens anskaffningsvärde
(totala produktionskostnad) minskas med erhåUet ersättningsbelopp, varefter
återstoden utgör avskrivningsunderlag, kan förslaget godtas. Förbundet anser
att i de fall både avgift och ersättning förekommer skall avräkning alltid
göras. Lagtexten bör ändras i enlighet därmed. Skyddsrumsavgift bör enligt
utredningen kunna jämstäUas med anläggningsbidrag och dragas av med 5 %om året
vid planenlig avskrivning. Det innebär en avskrivningstid på 20 år.
Skyddsrummet kan enligt förbundets bedömande inte jämställas med en vanlig
nyttighet knuten till fastigheten. Reglerna för skyddsrumsbyggande avseende bl.
a. var skyddsrum skall uppföras och hur de skall vara beskaffade har under
tiden från andra väridskriget ändrats ett flertal gånger. Någon anledning anta
att ändringar inte kommer att ske även i framtiden med relativt korta
intervaller finns inte. Med hänsyn härtill bör avskrivningstiden förkortas tUl
förslagsvis maximalt 10 år, varvid avskrivningsprocenten skulle bli 10 %. Den
ersättning som erhålls grundas på en normalkostnad. Det är enligt förbundet
troligt att den faktiska kostnaden inte sällan kommer att vara högre än den
erhållna ersättningen. I sådant fall skuUe överkost-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 21

nåden få ingå i avskrivningsunderlaget samt skrivas av med
1,5% (för stenhus). Den som däremot endast lämnar bidrag i form av skyddsrumsavgift
får dra av sin kostnad med 5 %, eller enligt förbundets åsikt 10 %, vid planenlig
avskrivning. För att skapa en större rättvisa mellan dessa kategorier borde
även s. k. överkostnader få skrivas av med motsvarande procentsats, 10 %.
Enligt utredningens förslag skall för icke mervärdeskattepliktiga
fastighetsägare utgå tillägg med 9 % på normalkostnads-beloppen. 1 och med att
procentsatsen införs i lagen måste lagen ändras när mervärdeskatten ändras. Det
är enligt förbundet inte en rationell ordning. Förbundet anser det naturiigare
att i lagen endast hänvisas tUl gäUande mervärdeskattenivå eller viss del
därav. Förbundet erinrar slutligen om att byggnadslovsavgift ofta beräknas på gmndval
av våningsytan, dvs. även med beaktande av den yta skyddsrummet upptar. Med
hänsyn till att byggandet av skyddsrum är ett tvång som endast drabbar vissa
fastighetsägare bör enligt förbundet föreskrivas att byggnadslovsavgift inte
får tas ut på skyddsrumsdelen.

Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen anser alt garantier måste ges för tillräckliga byggnadskreditiv,
så att inte önskvärd nyproduktion förhindras av likviditetsskäl till följd av
skyddsrumsavgifterna. Enligt föreningens uppfattning är skyddsrumsavgifterna
inte av sådant slag att de i skattehänseende kan påräkna samma behandling som
avskrivningsbara anläggningsbidrag. Erläggandet av skyddsrumsavgiften höjer
inte värdet på fastigheten. Civilrättsligt och genom stadgandet i kommunalskattelagen
är därför anläggningsbidrag i motsats till skyddsrumsavgift aktiverbart. För
att skyddsrumsavgiften skall få den skaitemässiga behandling som utredningen
anser önskvärd krävs därför antingen ett uttryckligt stadgande därom i
kommunalskattelagen eller ett mycket klart ställningstagande i en eventuell
proposition med anledning av utredningens betänkande. Föreningen finner inte
något skäl till att avskaffa de i kommunalskattelagen införda bestämmelserna om
rätt till omedelbart avdrag för bl. a. luckor. Föreningen anser därför att
utredningens synpunkter i detta hänseende inte kan läggas till grund för någon
ändring i kommunalskattelagen. Föreningen har också erinringar mot
skyddsrumsutredningens förslag att ersättningsbara merkostnader skall beräknas exkl.
mervärdeskall och att den som inte betalar mervärdeskatt skall få tillägg till
ersättningen. Detta innebär enligt föreningen vissa orättvisor. För att komma
till rätta härmed bör 6 § i förslaget utgå och ersättningen i stället beräknas
så alt den täcker mervärdeskatten. Utbetald ersättning skall emellertid endasl
motsvara den ersättningsberättigades verkliga kostnad. Av denna anledning skall
ersättningsberättigad som har aviyfisräti inte få ersättning för mervärdeskatt
som är avlyftbar. Om ersättningen beräknas på kostnad inkl. mervärdeskatt
behöver inte procentsatsen justeras allteftersom mervärdeskattesatserna
ändras. Principen att skyddsrumsavgiften skall beräknas på den ökning av
skyddsbehovet som byggnadsåtgärden medför är så viktig alt den bör uttalas i
lagtexten. Föreningen anser att fastigheten inte skall belastas med avgift om
ökningen av skyddsbehovet är ringa eller om det

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 22

kan sättas i fråga om det över huvud taget har uppkommit
något nytt skyddsbehov. Det i betänkandet angivna systemet atl tvinga fram ett
fredsutnyttjande av skyddsrummet kan enligt föreningen medföra ett motstånd mot
att bygga skyddsrum. Samhället bör stimulera det ökade fredsutnyttjandet.
Föreningen anser att byggherren, åtminstone för de skyddsrum som inte betingas
av fastighetens egna skyddsbehov, skall erhålla kompensation för de lokaler som
inte med rimlig insats kan ges ett vardagsutnyttjande. Det är väsentligt att
samhället i god tid före projekteringsstart samråder med och informerar byggherren
om att ett skyddsrum skall placeras i byggnaden så att en fullgod planering
hinns med.

Fortijikationsförvaltningen anser att normalkostnadens
belopp inte bör anges i lagen. Risken är stor för att oberäknade justeringar av
krontalen måste göras. Det är bättre att i lagen ange principerna för beräkning
av normalkostnaden och att regeringen fortlöpande detalj-reglerar
normalkostnaden. Samma mening har länssiyrelsen i Västmanlands län samt, vad
gäller procentsatsen för kompensation i fråga om mervärdeskatt. Svenska
kommunförbundet och länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Svenska kommunförbundet framhåller i yttrande över
skyddsrumsutredningens rapport om vissa kostnadsfrågor i samband med kommunernas
medverkan vid skyddsrumsbyggandet att det nya skyddsrumssystemet åsamkar
kommunerna merkostnader som inte uppvägs av besparingar. Förbundet har den
principiella uppfattningen att kommunerna skall ersättas av staten för dessa
merkostnader. Förbundet hävdar att skyddsrumsbyggandel är en totalförsvarsuppgift
och att kostnader för totalförsvaret bör bäras av staten. Förbundet framhåller
vidare att ett stort antal kommuner är helt befriade från uppgifter och
kostnader för skyddsrumsbyggandet. Ett fasthållande vid principen om
likställighet mellan alla kommuner då det gäller att bära kostnader för
samhällsuppgifter på lokal nivå motiverar att staten svarar för de
merkostnader som vissa kommuner i landet drabbas av i det här sammanhanget. Den
årliga kostnaden för administration av skyddsrumsbyggandet i skyddsrumskommunerna
kan komma att uppgå till något mera än 10 milj. kr. Fördelat på
skyddsrumskommunerna blir det fråga om så obetydliga belopp tUl varje kommun
att ett särskilt statsbidrag inte ter sig angeläget. Förbundet anser därför att
den delen av merkostnaderna för skyddsrumsbyggandet kan bäras av kommunerna.

4 Föredraganden 4.1 Inledning

Vid 1975 års riksmöte beslutades en genomgripande
omarbetning av civilförsvarslagens (1960:74, omtryckt 1975.712, ändrad senast
1978: 263) regler om skyddsrum (prop. 1975:21, FöU 1975:17, rskr 1975: 174).
Anordnandet av skyddsrum fick en fast anknytning till kommunernas planering
av bebyggelsen, och kommunerna fick ansvar för att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 23

skyddsrummen anordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Skyddsrum
skall som hittills anordnas i orter som bedöms kunna bli särskilt utsatta vid
stridshandlingar. Enligt beslut som regeringen har meddelat (SFS 1976:650,
ändrad senast 1977:617) berörs tätorter i sammanlagt 203 kommuner av
skyddsrumsbyggandet. I andra områden skall enklare åtgärder kunna vidtas när
det behövs vid beredskapstillfälle. Skyddsrummen skall mer än tidigare anpassas
till och planeras efter de verkliga behoven. För detta ändamål skall en särskild
skyddsrumsplanering äga rum i de kommuner där skyddsrum skall anordnas. För
varje skyddsrumsort upprättar kommunen en skyddsrumsplan. Kommunens planering
avser det behov av skyddsrum som uppkommer på grund av den fortlöpande
byggnadsproduktionen och det behov som finns i redan bebyggda områden.

Hänsyn skall tas till befolkningens fördelning under dagen
och under natten. Också personer som bor i småhusområden och mindre byggnader
skall enligt de nya reglerna räknas in i skyddsbehovet. Kommunen beslutar med
ledning av skyddsrumsplanen var skyddsrum skall inrättas. Skyddsrum skall
anordnas i samband med att nya anläggningar och byggnader uppförs men inte som
hittills behöva ställas i ordning i varje enskUd anläggning eller byggnad. I
stället skall skyddsrummen placeras i byggnader som är särskUt lämpliga med
hänsyn till möjligheter att inom rimlig tid nå skyddsrummen och till ekonomiska
synpunkter. Det är betydelsefullt att skyddsrummen i första hand anordnas i
utrymmen som ändå skall finnas i byggnaden.

De nya bestämmelserna skall, med vissa undantag enligt
övergångsbestämmelserna, tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979. Fastighetsägare
som åläggs att anordna skyddsrum har enligt 1975 års riksdagsbeslut rätt att få
ersättning härför av statsmedel. Denna ersättning skall beräknas med hänsyn
till antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden för att anordna, vårda
och underhålla en skyddsrumsplats. Ersättningen skall bestämmas av
länsstyrelsen och betalas ut när skyddsrummet har slutbesiktigats, dvs. när
skyddsrummet är avsynat och godkänt av byggnadsnämnden. Enligt 56 § CivUförsvarslagen
skaU normalkostnaden bestämmas i särskild lag.

De nya reglerna innebär således att skyddsrummen skall
finansieras över statsbudgeten. Den som uppför ny anläggning eller byggnad i en
skyddsrumsort skall dock betala den del av skyddsrumskostnaden, s. k.
skyddsrumsavgift, som är att hänföra till anläggningens eller byggnadens behov
av skyddsrumsplatser. Bestämmelserna om skyddsrumsavgifl avser inte bara nybyggnad
utan också ombyggnad och till- eller påbyggnad av befintlig anläggning eller
byggnad samt befintlig anläggning eller byggnad som inreds till väsentligen
annat ändamål än det förutvarande. För det behov av skyddsrum som avser
bostäder skall skyddsrumsavgifl inte tas ut. Bostadsbyggandet avlastas
härigenom alla skyddsrumskostnader.

Jag vill här nämna att de nya reglerna om
skyddsrumsbyggandet endast till viss del berör skyddet för sjukvården i krig.
Denna fråga utreds f. n. särskUt (S 1976:05),

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade min
företrädare

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:1 24

särskilda sakkunniga (Fö 1975:03) för att utreda vilka
närmare bestämmelser som behövs för att övergå till det nya
skyddsrumssystemet. De sakkunniga, som antog benämningen 1975 års
skyddsrumsutredning, har förut lämnat förslag till bestämmelser för kommunernas
skyddsrumsplanering och till administrativa rutiner m, m. för atl genomföra
skyddsrumsbyggandet. I dessa frågor har regeringen fattat beslut. Regeringen
har också förordnat (SFS 1977:618), att den som avser att påbörja
byggnadsföretag som avses i 32 § civilförsvarslagen får begära besked av
kommunen om skyddsrum skall finnas i anläggningen eller byggnaden och hur stort
det i så fall skall vara.

Skyddsrumsutredningen har överlämnat betänkandet (Ds Fö
1977:1) Normalkostnad för skyddsrum. Utredningen redovisar i betänkandet
grunder för ersättnings- och avgiftsberäkning och föreslår schabloner för
beräkning av ersättning resp. skyddsrumsavgift.

Skyddsrumsutredningen har i anslutning till betänkandet i
en särskild skrivelse den 25 februari 1977 föreslagit att skyddsrumsbyggandet
helt finansieras med statliga medel och att civilförsvarslagen ändras så att bestämmelsen
i 55 § om skyddsrumsavgift utgår.

Skyddsrumsutredningen har vidare i en rapport den 20
januari 1977 belyst de frågor som har samband med kommunernas medverkan vid
skyddsrumsbyggandet. Syftet har varit att belysa dels arten och storleken av
kommunernas kostnader för planläggning och administration av det nya
skyddsrumssystemet, dels vilka besparingar som kommunerna vid en jämförelse med
hittillsvarande regler kan göra genom det nya systemet.

Skyddsrumsutredningens olika förslag har remissbehandlats.

Jag övergår i det följande till att behandla utredningens
förslag till ändringar i civilförsvarslagen angående skyddsrumsavgift och
grunderna för beräkning av ersättning för skyddsrumsbyggande samt vissa andra
frågor i anslutning till detta.

4.2 Skyddsrumsavgiften

Som har framgått av det föregående skall, när de nya
reglerna om skyddsrum skall böria tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979,
skyddsrumsavgifter tas ut av dem som uppför nya anläggningar eller byggnader i
skyddsrumsorter. Avgift behöver dock inte betalas för byggnad eller del av
byggnad som är avsedd för bostadsändamål.

Frågan om vem som slutligen skall svara för kostnaderna
för skyddsrum enligt kommunernas skyddsrumsplaner behandlades i prop. 1975:21.
1 propositionen framhölls all ett alternativ till avgiftsfinansieringen är att
finansiera skyddsrummen med allmänna medel. Motivet för att bygga skyddsrum
ligger nämligen i den säkerhetspolitiska synen. Möjlighet att skydda
befolkningen är en av förutsättningarna för ett meningsfullt försvar. Detta
talar för att skyddsrumsbyggandet bör ses som en del av totalförsvaret. Del
råder inte heller någon direkt koppling mellan tillkomsten av ett visst
skyddsrum och dem som bor eller arbetar i den byggnad där detta skyddsrum
inryms. Skyddsrummet skall nämligen upplåtas och vara tillgängligt för alla
skyddssökande. Nyttigheten kan i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 25

detta hänseende betraktas som kollektiv.

Mot bakgrund av att skyddsrummen tidigare i princip har
bekostats av fastighetsägarna ansågs emellertid i 1975 års proposition att den
som äger eller uppför en ny anläggning eller byggnad också i fortsättningen bör
svara för skyddsrumskostnaden. Bostadsbyggandet borde dock inte belastas av en
sådan kostnad. På grund av atl man i den nya skyddsrumsplaneringen inte längre
utgår från att varie fastighet behöver ha eget skyddsram utan att i stället
bara vissa fastighetsägare åläggs att anordna skyddsrum, som oftast skall täcka
behovet for flera anläggningar och byggnader, infördes i 55 § civUförsvarslagen
bestämmelser om att den som uppför ny anläggning eller byggnad skall betala
skyddsrumsavgift. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till det antal personer
inom anläggningen eller byggnaden som beräknas behöva skyddsrum oavsett om
skyddsrum anordnas i fastigheten eller inte.

Skyddsrumsutredningen har haft till uppgift att föreslå
regler och föreskrifter för tillämpningen av det nya skyddsramssystemet. Utredningen
har därvid ägnat stor uppmärksamhet åt att försöka finna så enkla former som
möjligt för tillämpningen av systemet. Utredningen har i sin strävan efter att
förenkla den administration som är förenad med skyddsrumsbyggandet också
granskat följderna av att ta ut skyddsrumsavgifter. Skyddsrumsutredningen
pekar på att nya omständigheter har kommit fram vid detta arbete. Enligt
utredningens mening har avgiftssystemet därvid av flera skäl kommit att
framstå som olämpligt.

Utredningen framhåller att den föreslagna beräkningen av
ersättning tiU dem som bygger skyddsrum och av skyddsrumsavgift för dem som
skall betala sådan avgift i vissa fall leder till att avgiftspliktiga byggare
får betala högre skyddsrumsavgift än vad de får i ersättning räknat för varie
plats. Skillnaden kan ofta vara så stor som 10 % och i extrema fall gå upp till
35 %. Detta beror på att ersättningen är differentierad och relativt låg för
skyddsrum som läggs i betongbyggnader jämfört med i byggnader av lättare
konstruktion. Skyddsrumsavgiften beräknas däremot som ett genomsnitt av
förekommande ersättningar. Skillnaden förstärks av atl avgiften beräknas så att
den täcker mervärdeskatt för skyddsrummet, medan ersättningen i normalfallet
avser merkostnaden för skyddsrum utan hänsyn till mervärdeskatt.

Utredningen anför vidare som skäl mot att ta ut skyddsramSavgift
det merarbete som är förenat med atl administrera avgiften. Detta arbete berör
kommuner och länsstyrelser som har att beräkna avgiftsgrundande behov av
skyddsrumsplatser och att fastställa avgiften. Metoden blir i princip den att
byggherren fyller i en deklaration för den projekterade byggnaden. Av
deklarationen skall framgå byggnadens ytor fördelade på olika ändamål.
Behovstalen varierar allt efter del angivna ändamålet och blir bestämmande för
den sammanlagda skyddsrumsavgiften. Byggnadsnämnden granskar uppgifterna i
samband med byggnadslovsprövningen. Utredningen anför att det ofta blir fråga
om besvärliga gränsdragningar när behovstalen skall bestämmas. Den avgift som
skall eriäggas kommer i vissa fall att uppfattas som orättvis. Det förhållandet
att systemet inte heller garanterar att skyddsrum verkligen tUlkommer i
närheten av berörd

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 26

byggnad eller anläggning kan också resultera i
invändningar och kritik. Risk finns för att systemet uppfattas som ökat byggkrångel
av dem som bygger.

Ett annat skäl som enligt utredningen talar mot systemet
med att ta ut skyddsrumsavgift är svårigheten att få kredit för avgiften. Detta
bedöms bli ett problem särskilt för små och medelstora företag. Avgifterna
innebär vidare att regionala olikheter uppkommer mellan skyddsrumsorter och
andra orter. Denna olikhet kan inte undvikas om skyddsrumsavgifter tas ut.

Skyddsrumsutredningen har beräknat att
skyddsrumsavgifterna i 1976 års prisläge skulle uppgå till ca 56 milj. kr. om
året. Av detta belopp avser hälften enskilda byggare och den andra hälften det
allmännas byggnadsverksamhet. Om hänsyn tas till att skyddsrumsavgiften är
avdragsgill kostnad vid beskattning kommer nettointäkten för det allmänna att
begränsas till ca 14 milj. kr. per år.

Mot bakgrund av vad som sålunda har kommit fram finner jag
det angeläget att frågan om systemet med skyddsrumsavgift tas upp till nytt
övervägande från såväl administrativa som finansieUa synpunkter.

En väsentlig bakgrund tUl en sådan omprövning är de
iakttagelser som skyddsrumsutredningen har gjort under sitt arbete med att
utforma verkställighetsföreskrifter till civilförsvarslagen. Utredningen har
pekat på en rad olägenheter av avgiftssystemet och svårigheter både för myndigheter
som skall administrera avgifterna och för de byggare som skall betala dem. I
skyddsrumsutredningens motiveringar för förslaget att ta bort avgiften och i
flera remissyttranden förekommer uttryck som byggkrångel och orättvisor. Härvid
åsyftas bl. a. att en deklaration skall lämnas av den som bygger, att det är
svårt för kommunerna att entydigt tillämpa de normer som skall gälla för
beräkning av avgift, att administrationen innehåller ett flertal arbetsmoment
för kommuner, länsstyrelser och civUförsvarsstyrelsen samt att för en och samma
byggare skyddsrumsavgiften ibland blir högre än den ersättning han får för att
ha utfört skyddsrummet. Utredningen har också pekat på att det blir regionala
olikheter mellan skyddsrumsorter och icke-skyddsrumsorter. Olägenheterna av
avgiftssystemet är enligt skyddsrumsutredningen avsevärt större än vad som
kunde förutses när de principiella övervägandena gjordes år 1975. Flera
remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket och flera länsstyrelser, anser
också att starka skäl finns för att ompröva systemet med skyddsrumsavgifter.

Vid behandlingen av prop. 1975:21 beräknades ca en
tredjedel av kostnaderna för skyddsrumsproduktionen komma att finansieras med
skyddsrumsavgifter när det nya systemet har trätt i kraft. Skyddsrumsutredningens
kalkyler visar att nettointäkten för staten blir mindre än vad som beräknades
vid 1975 års riksdagsbeslut.

Olägenheterna med det system för att beräkna och ta ut
skyddsrumsavgifter som infördes genom 1975 års riksdagsbeslut om skyddsrumsbyggandet
m. m. har visat sig bli så stora att systemet enligt min mening inte bör
behållas. Jag föreslår därför att civilförsvarslagen ändras så att skyldighet
alt betala skyddsrumsavgift inte skall föreligga. Skyddsrums-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 27

byggandet kommer därigenom att i sin helhet
finansieras av stadiga medel.

4.3 Ersättning för skyddsrumskostnad

Enligt 1975 års riksdagsbeslut skaU fr. o. m. den ! juli
1979 ersättning av statsmedel utgå till den som anordnar skyddsrum.
Ersättningen skall utgå som ett direkt bidrag. Kostnaden för
skyddsrumsfunktionen kan därigenom särskiljas från kostnaden för byggnadens
övriga funktioner, vilket har särskild betydelse när det gäller att ange
bostadskostnaderna. Vidare kan bidragen redovisas som en försvarskostnad över
statsbudgetens fjärde huvudtitel.

1 propositionen framhölls att vissa krav måste ställas på
reglerna om statlig ersättning till dem som anordnar skyddsrummen. Reglerna bör
vidare främja största möjliga fredsanvändning av skyddsrumsutrymmet och också
ge en garanti för att de ägare eller nyttjare av fastigheter som enligt skyddsrumsplanen
åläggs att anordna skyddsrum inte belastas extra men heller inte systematiskt
tjänar på skyddsrumsfunktionen. Reglerna bör vara enkla att tillämpa. Ett helt
rättvist system för att bestämma merkostnaderna även för extra skyddsramsutrymme
kan, framhöll dåvarande departementschefen, inte utformas utan invecklade
regler. Om ersättning utgår endast för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna,
ökar motiven för projekteraren att finna lösningar som går ut på största
möjliga fredsanvändning. Med skyddsrumsspecifika merkostnader förstås i detta
sammanhang kostnader som huvudsakligen är orsakade av krav på förstärkning av
bärande delar, anskaffning av dörrar och filter för luft rening eller liknande
åtgärder i samband med husets uppförande.

1 propositionen framhölls att övervägande skäl talade för
att ersättning till dem som anordnar skyddsrum bara utges förde
skyddsrumsspecifika merkostnaderna. Dessa kostnader borde beräknas med ledning
av fastställda schabloner. I princip borde ersättningen motsvara produkten av
antalet färdigställda platser i skyddsrummet och den beräknade kostnaden för
att anordna en skyddsrumsplals. Denna kostnad, normalkostnaden, borde
fastställas i särskUd lag och i princip vara lika stor i hela landet. I
normalkostnaden borde inräknas ett engångsbelopp avsett att utgöra skälig
ersättning för skyddsrummets framtida vård och underhåll.

Försvarsutskottet anförde, att det för sin del var berett
att godta det föreslagna finansieringssystemet men att, när förslaget om
normalkostnad underställs riksdagen, systemet borde anpassas så att man
undviker eventuella risker för regionala olikheter när det gäller den
ekonomiska belastningen. Försvarsutskottet anförde också att man inte ville
förorda särskild ersättning för särskilda utrymmen som tillkommer enbart på
grund av skyddsrumskravet. En sådan möjlighet skulle enligt utskottet kunna
motverka strävan efter lämplig meranvändning av skyddsrummen i fredstid.

Som har nämnts tidigare har skyddsrumsutredningen också
haft till uppgift att föreslå regler och föreskrifter om beräkning av
ersättning för

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 28

skyddsrumskostnaderna. Utredningen utgår enligt sina
direktiv från att ersättning bara bör utgå för de skyddsrumsspecifika
merkostnaderna, dvs. för kostnader för förstärkning av stomme, särskilda
dörrar, ventilationsanordningar m. m. Ersättning bör däremot inte utgå för
indirekta kostnader på grund av de restriktioner som läggs på fastigheten eller
den minskade yta som lokalerna får till följd av skyddsrummet. Denna faktiska
merkostnad kan enligt utredningen variera kraftigt från skyddsrum till
skyddsrum. Stora skyddsrum är i regel bUligare per plats än små skyddsrum.
Kostnaden för skyddsrum i byggnad med betongkonstruktion är avsevärt lägre än
för skyddsrum i byggnad av lätt konstruktionsmaterial, t. ex. med regelväggar
eller i lättbetong.

Utredningen
erinrar om de olika krav på utformningen av normalkostnaden som framgår av
1975 års riksdagsbeslut. Dessa krav är enligt utredningen delvis svåra att
förena med varandra. Sålunda kan kravet på enkelhet behöva jämkas för att det
skall vara möjligt att också tillgodose kravet att ingen skall belastas extra
men inte heller systematiskt tjäna på skyddsrumsfunktionen eller att reglerna
skall främja största möjliga fredsanvändning. Kraven på att ingen skall
belastas extra men inte heller systematiskt tjäna på skyddsrumsfunktionen kan
enligt utredningen tUlgodoses relativt väl genom att normalkostnaden delas upp
i en fast del för skyddsrummet som helhet och en rörlig del som avser antalet
platser i skyddsrummet, samt genom att olika normer tillämpas för skyddsrum i
betongbyggnad och skyddsrum i lätt byggnad. En dylik modell ger en relativt riktig
bild av skyddsrumsmerkostnaden utan systematiska fel. Om normalkostnaden
däremot bestäms som enbart ersättning i kronor per plats eller inte tar hänsyn
till byggnadens konstruktionsmaterial, byggs enligt utredningen systematiska
fel in i beräkningarna.

För den enskilde byggaren tUlgodoses kravet på enkelhet
med båda modellerna. För kommunernas, länsstyrelsernas och
civilförsvarsstyrelsens administrativa arbete är däremot en enda normalkostnad
enklare. En sådan förenkling bör dock enligt utredningen inte få leda till att
systematiska fel kan drabba eller gynna dem som bygger. De administrativa
problemen för kommunerna, länsstyrelserna och civUförsvarsstyrelsen är enligt
utredningen inte större än att de kan lösas. Utredningen föreslår att
normalkostnaden i princip delas upp i en fast del per skyddsrum och en rörlig
del per skyddsrumsplats samt att objekten delas upp i skyddsrum i
betongbyggnad och skyddsrum i lätt byggnad.

Om man utgår från ytterligare detaljer vid bestämmandet av
normalkostnaden, kan delta enligt utredningens mening endast ge en marginellt
bättre överenskommelse mellan ersättning och verkliga merkostnader och kan
dessutom leda till att den som bygger inte i vaqe läge strävar efter den för
samhället ekonomiskt bästa lösningen. En sådan utformning av normalkostnaden
skulle också leda till ökat administrativt arbete.

1 normalkostnaden bör enligt utredningen ingå ersättning
för ett begränsat antal extra dörrar och fönster. Härigenom främjas alt skyddsrummen
utformas för att kunna användas för lämpligt ändamål i fredstid. Denna del av
ersättningen bör beräknas och. fördelas schablonmässigt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 29

Vidare bör i normalkostnaden ingå ersättning för framtida
vård och underhåll.

Utredningen redovisar ett antal förslag till normalkostnad
i prisläge februari 1974. Utredningen bedömer det som sannolikt att i framtiden
endast en typ av skyddsram kommer att byggas och att endast ventilationssystem
av s. k. typ FAG, dvs. förfilter, aerosolfilter och gasfilter, kommeratt tillåtas.
Normalkostnaderna bör endast avse två fall, nämligen skyddsrum i betongbyggnad
resp. i lätt byggnad. Normalkostnaderna avser skyddsrum som utförs enligt
gällande tekniska bestämmelser från år 1974 (TB 74). Skulle skyddsrammen i
framtiden komma att utföras enligt andra tekniska bestämmelser, måste nya
normalkostnader beräknas.

Kostnaderna har av utredningen beräknats utan
mervärdeskatt. De fastighetsägare som inte är redovisningsskyldiga för
mervärdeskatt bör enligt utredningen med hänsyn tUl gällande avdragsregler vid
beskattning få kompensation även för denna del.

Utredningen föreslår att hänsyn tas till
kostnadsutvecklingen genom att kostnaden uppräknas med senast kända byggnadsprisindex.
Utredningen föreslår också att kostnaderna granskas med regelbundna mellanrum
för att kostnadsutvecklingen på skyddsrumsspecifik materiel skall kunna
beaktas.

Normalkostnaden bör enligt utredningen anpassas till
kostnadsläget för orten med tillämpning av de ortskoefficienter som
bostadsstyrelsen använder i samband med bostadslångivning.

Utredningen berör också något de skaitemässiga
konsekvenser som skyddsrumsersättningen kan medföra. Enligt utredningen bör
ersättning som utbetalas för skyddsrumsbyggande beskattas som statsbidrag
enligt anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370, ändrad senast
1978:52). En direkt beskattning skall ske endast i de fall ersättningen avses
täcka omedelbart avdragsgilla kostnader. Enligt utredningen finns inte någon
anledning att behålla den nu gällande rätten till omedelbart avdrag för luckor m.
m. I stället bör beskattning ske på så sätt atl avskrivnings-undertaget för
byggnaden minskas med belopp motsvarande ersättningen.

Den föreslagna modellen för beskrivning av ersättningsberättigad
merkostnad för skyddsramsbyggande med en fast och en rörlig del samt uppdelning
på lätt och tung byggnad godtas i huvudsak av remissinstanserna. Den gjorda
avvägningen mellan olika krav på schabloner för beräkning av ersättningen anses
vara i huvudsak lämplig. Olika synpunkter och erinringar framförs emellertid
beträffande hänsyn vid beräkningen till merkostnader på grund av
fredsanvändning av skyddsrummet och för extraordinära kostnader på grund av
dåliga markförhållanden vid grundläggning m. m.

CivUförsvarsstyrelsen anför bl. a. atl förslaget
troligtvis kommer all innebära motstånd mot att bygga skyddsrum, eftersom inte
någon ersättning utgår för den störning av den normala byggprocessen som ett
byggande av skyddsrum innebär, dvs. den kostnad som indirekt uppkommer på
grund av de restriktioner som läggs på fastigheten eller den

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:1 30

kostnad som indirekt uppkommer genom den minskade
användbara ytan.

Vissa länsstyrelser och kommuner anser att extra
ersättning bör utgå för svåra grundläggningsförhållanden och för
byggnadsåtgärder för bättre fredsanvändning. Bl. a. skolöverstyrelsen
framhåller alt extra tillägg bör utgå för extra dörrar, fönster eller skjutbara
väggelement. Några remissinstanser, bl. a. Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen, anser att ersättning också bör utgå för
merkostnader orsakade av extra skyddsrumsutrymme.

Riksrevisionsverket och försvarets
rationaliseringsinstitut ansluter sig till utredningens förslag tUl olika
indexuppräkningar. Statistiska centralbyrån däremot anser att den metod som
används inom bostadsfinansieringssystemet bättre beskriver
kostnadsutvecklingen och förordar att den s. k. tidskoefficienlen används som
regleringsinstrument. Behovet av att samordna schablonerna för
bostadsfinansiering och skyddsrumsersättning framhålls av vissa länsstyrelser.

Riksskatteverket framhåller att utredningens förslag om
att skyddsrumsersättningen skall beskattas som statsbidrag inte fordrar någon
särskild lagreglering i skattelagstiftningen utan kan tillämpas direkt med stöd
av anvisningarna tUl 19 § kommunalskattelagen. Verket tillstyrker att nu gäUande
rätt till omedelbart avdrag för luckor m. m. slopas.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till vad utredningen har
anfört om principerna för beräkningen av skyddsrumsersättningen. Merkostnaden
för att anordna ett skyddsram påverkas av flera faktorer. Merkostnaden är som
utredningen har anfört bl. a. starkt beroende av vilket material som skulle ha
använts om skyddsrum inte hade utförts i den del av byggnaden där skyddsrammet
verkligen byggs. Vidare påverkas kostnaderna av skyddsrummets storlek. Stora
skyddsrum är i regel billigare per plats än små skyddsrum. I det följande vill
jag närmare redogöra för några av de förhållanden som är särskilt
betydelsefulla vid beräkningen av skyddsrumsersättningen.

Om byggnaden har bärande väggar av betong, uppstår en
merkostnad som är väsentligt lägre än om något annat material skuUe använts. Om
exempelvis byggnaden skuUe ha uppförts med trästomme, medför skyddsramsbyggande
att åtminstone vissa delar, i vilka skyddsrummet skall inrymmas, måste byggas i
betong. Därigenom uppstår större merkostnader än om byggnaden redan från början
hade betongstomme. Dessutom krävs en kraftigare konstruktion då några skyddande
bjälklag inte finns över skyddsrammet. Skyddsrum i s. k. betongbyggnad anordnas
i allmänhet i källaren i flerfamiljshus av betong, i kontorshus, i skolor av
betong etc. Övriga skyddsrum, som utredningen benämner "skyddsrum i lätt
byggnad", inryms vanligen i skolor, fritidsanläggningar, lätta
industrianläggningar m. m. som skulle ha byggts i annat material än betong om
skyddsrum inte hade krävts. Jag förordar därför, att vid bestämmande av
ersättning för skyddsrum en schablon används för skyddsrum i byggnadsdel som
har bärande väggar av betong och en annan schablon för skyddsrum som förläggs i
byggnadsdelar av lätt konstruktionsmaterial. Någon svårighet att
avgöra vilken schablon som bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 31

tillämpas i det särskilda fallet torde inte föreligga.

Om schablonersättningen bestäms så att den bara tar upp
kostnaden per plats, kommer ersättningen för små skyddsrum att bli för låg och
ersättningen för stora skyddsrum att bli för hög i förhållande till de faktiska
merkostnaderna. För att få en bättre överensstämmelse med de verkliga
kostnaderna förordar jag, att ersättningsschablonen i likhet med vad som
utredningen har föreslagit delas upp på en fast del för vae skyddsrum och en
rörlig del som beror av skyddsrummets storlek. Denna metod används f. n. vid
bestämmande av ersättning av statsmedel för skyddsrum i flerfamiljshus med
bostadslän.

Som förut har nämnts innebär 1975 års riksdagsbeslut att
ersättningen skall avse de s. k. skyddsrumsspecifika merkostnaderna, dvs.
kostnader för i huvudsak förstärkning av byggnadsstomme och för
iordningställande av gasfång, reservutgång, ventilation, utrustning för el och
VVS, särskild dörr m. m. Eftersom skyddsrum regelmässigt skall anordnas i
utrymme som eljest skall finnas i byggnaden och som är avsett för något slag av
användning i fredstid, exempelvis när skyddsrummet läggs i källaren i en större
byggnad, torde som regel inte några ytteriigare merkostnader än som nyss har
nämnts uppstå för skyddsrummet. Vissa remissinstanser har i detta sammanhang
hävdat, att möjlighet bör finnas att få ersättning för s. k. fredsanvändningsåtgärder
bl. a. i sådana fall där skjutbara väggelement eller extra fönster och dörrar
måste installeras för att fredsanvändningen skall kunna kombineras med
skyddsrumsanvändningen. Jag kan i viss mån dela dessa synpunkter. Till närmare
utveckling av min mening vUll jag anföra följande.

Utredningen har i detta sammanhang föreslagit att i
ersättningsschablonen bör ingå viss ersättning för dörrar och fönster utöver
dem som behövs enligt de tekniska bestämmelserna. Jag förordar emellertid atl i
grundschablonen inte ingår ersättning för extra fönster eller dörrar utan att
ett särskilt tillägg utgår för de fall då extra dörrar och fönster behövs föratt
skyddsrummet skall fä en lämplig fredsanvändning. I lokaler som personer
normalt skall vistas i krävs nämligen, enligt vissa byggbestäm-melser,
särskilda dörrar och fönster samt ventilationssystem. Jag syftar här närmast på
bestämmelserna i Svensk byggnorm, arbetarskyddsstyrelsens och
skolöverstyrelsens anvisningar samt socialstyrelsens anvisningar för fritidshem
och förskolor m. fl. När sådana lokaler kombineras med skyddsram uppstår högre
merkostnader än vid en enklare fredsanvändning. För att skyddsrum med sådan
kvalificerad fredsanvändning inte skall belasta ägare eller innehavare extra
anser jag att det är motiverat att ett särskilt schablontillägg till
grundbeloppet utgår i sådant fall.

Ett annat fall av kvalificerad fredsanvändning som medför
ökade kostnader för den byggande är om den lokal där skyddsrummet skall
inrymmas i fred skall användas som garage eller lager, till vilket det måste gå
att köra med bil eller truck e. d. En sådan fredsanvändning kräver att lokalen
har en särskilt stor öppning, som för att lokalen skall kunna

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 32

användas som skyddsrum, måste förses med ett skjutbart
väggelement eller liknande. En sådan anordning är kostnadskrävande. Också i
sådant fall anser jag det motiverat att ett särskUt schablontillägg till grundbeloppet
utgår.

I vissa fall måste skyddsrummets tak och förstärkt utrymningsväg
dimensioneras särskUt kraftigt mot ras. Sådana åtgärder är mycket
kostnadskrävande för den som åläggs att anordna skyddsrum i byggnader med flera
ovanliggande våningar. Vid beräkningen av schablonen för grundbeloppet tas inte
hänsyn till detta slag av kostnader. Jag förordar därför att det utgår ett
särskilt schablontiUägg tiU grundbeloppet för skyddsrum i särskUt höga
byggnader. Uppskattningsvis kommer ca en tiondel av skyddsrummen att beröras av
det särskUda tillägget för dimensionering för ras.

Från vissa remissinstanser har framförts att extra tUlägg
bör utgå om grandläggningsförhållandena är särskilt besvärliga. Det är
uppenbart att kostnaderna för att anordna skyddsrummet kan variera starkt
beroende på vUken typ av mark som byggnaden uppförs. Om byggnaden exempelvis
uppförs på berg, sprängbotten, fyllning av sprängsten eller fast lagrad sand,
krävs att byggnadens golvplatta har en viss grovlek. Om byggnaden däremot
uppförs på annat underlag kan en betydligt grövre golvplatta krävas. Vidare
måste då golvplattan särskilt dimensioneras mot s. k. vapenlast, dvs. olika
slag av stötvågsverkan, vilken medför väsentligt kraftigare armering i
golvplattan. Vid nu nämnda förhållanden blir grandläggningen väsentligt dyrare.
I andra faU kan skyddsrummet medföra att en speciell grundläggningsmetod måste
tillgripas. Om skyddsrummet anordnas i s. k. lätt byggnad, som uppförs
exempelvis på lermark måste på grund av skyddsrummet grundläggningen föras ned
till fast botten genom grundplintar eller pålar eller liknande åtgärd vidtas. 1
dessa fall medför skyddsrummet en betydande merkostnad. Vid beräkningen av
schablonen för grundbeloppet tas inte, liksom i fråga om dimensionering mot
ras, hänsyn till sådana merkostnader. Det är enligt min mening därför skäligt
att i nämnda fall schablontillägg till grundbeloppet utgår. Någon svårighet att
avgöra vilket slag av grundläggningskonstruktion det är fråga om i det
enskilda fallet torde inte föreligga. Det kan här nämnas att uppskattningsvis
ca hälften av skyddsrummen kommer att vara sådana att tillägg bör utgå för
besvärliga grundläggningsförhållanden.

Jag vill i delta sammanhang ta upp ytterligare några
synpunkter som har framförts från olika håll.

Skyddsrum kan av tekniska skäl undantagsvis behöva utföras
något större än vad skyddsrumsplanen anger. Delta kan bero antingen på stomindelning
och bärande väggar i byggnaden i övrigt eller på att utrustning för lokalens
fredsanvändning inte kan tas bort vid beredskap och därför behöver särskilt
utrymme. 1 sådana fall anser jag att någon extra ersättning inte bör utgå. Jag
förordar atl man i stället försöker att anpassa skyddsrumsbeskedet så långt
möjligt lill de rådande byggnadsförutsättningarna. Det bör inte föreligga
några svårigheter för kommunen alt tillsammans med byggaren kunna nå en
rimlig överenskommelse i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 33

dessa frågor.

I andra
fall kan storteken av det skyddsrum som anges i skyddsrumsplanen innebära att
byggnaden exempelvis kan behöva förses med källare, eller en större källare än
annars, för att skapa ett utrymme i vilket skyddsrummet lämpligen kan anordnas.
Svårigheter kan då uppkomma att finna lämplig fredsanvändning av utrymmet. Det
har satts i fråga att i sådana fall kunna utge extra ersättning. Jag anser
emellertid att sådan möjlighet tUl extra ersättning inte bör finnas. I stället
bör också i detta fall skyddsrumsbeskedet kunna ändras så att bättre
överensstämmelse nås mellan rådande byggnadsförutsättningar och skyddsrummets stortek.

Vad jag i
det föregående har sagt om principerna för att beräkna schablonersättning bör
kunna tillämpas i samtliga fall då skyddsrum byggs enligt de normer som
gällande tekniska bestämmelser anger. I särskilda fall, jag syftar närmast på
skyddsrum som byggs för trafikanter t. ex. i tunnelbanor, skulle de nämnda
principerna för ersättning sannolikt leda tUl att byggarna underkompenseras.
Dessa skyddsram byggs pfta efter normer som avviker från de generella tekniska
bestämmelserna. Kostnaderna kan därvid bli väsentligt högre än vad
ersättningsschablonen kommer att ge. I sådana fall bör, om ersättningen
framstår som uppenbart obillig, möjlighet finnas att utge ersättning efter
andra grunder. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att meddela föreskrifter om lämplig schablonersättning i sådana fall.

1 den ersättningsschablon som jag har redovisat bör också
ingå ersättning för framtida vård och underhåll av skyddsrummet.

Avsikten
med skyddsrumsersättningen är att den i princip skall täcka merkostnaden för
att anordna skyddsrum. Kostnaderna för att uppföra byggnader varierar dock
mellan olika regioner. Detta beaktas bi. a. vid byggande med stöd av bostadslån
genom att låneunderlag och pantvärde korrigeras med ortskoefficienter som
fastställs av bostadsstyrelsen och som f. n. varierar mellan 0,98 och 1,20. I
likhet med utredningen anser jag att dessa ortskoefficienter bör användas för
att anpassa skyddsrumsersättningen till kostnadsläget i de olika orterna.

Utredningen har också tagit upp vissa frågor som rör
kostnadsutvecklingen. Med hänsyntUl de fortlöpande förändringarna i
kostnadsläget bör enligt utredningen schablonersättningen anpassas så att den
motsvarar de vid varie tidpunkt rådande merkostnaderna. Visserligen skulle
schablonersättningsbeloppet kunna ändras flera gånger under året i takt med
kostnadsutvecklingen. Det lorde emellertid enligt utredningen vara mer
praktiskt och framför allt rättvisare om i stället någon form av
indexuppräkning används. Det finns f. n. inte något index som är speciellt
avpassat för skyddsrumskostnader utan man bör tillämpa något index som används
i andra sammanhang för prisreglering av byggnadskostnader. Utredningen
föreslår att hänsyn till kostnadsutvecklingen tas genom uppräkning av
kostnaderna med senast kända byggnadsprisindex. Bland remissinstanserna råder
delade meningar om utredningens förslag i denna del. Enligt min mening finns
skäl som talar för det system som an-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 34

vänds inom bostadslångivningen. 1 likhet med vad
statistiska centralbyrån har framfört i sitt remissvar anser jag att de krav
som bör ställas på noggrann beräkning och enkel tillämpning av en
schablonersättning i stora drag överensstämmer med vad som gäller inom
bostadsfinansieringssystemet. Som har nämnts tidigare har också framförts
önskemål om en samordning med detta system. Inom bosladsfinansicringssyslemet
bestäms vid nybyggnad låneunderlag och pantvärde för byggnaden genom en
schablonmetod. De olika låneunderlagsbeloppen uttrycks i prisläget en viss
tidpunkt, f. n. den 1 oktober 1976. Beloppen anpassas till
byggnads-prisutvecklingen genom en tidskoefficient. Vid slutligt beslut om
bostadslån räknas beloppen om med ett vägt medeltal av de koefficienter som har
gällt under byggnadstiden.

I budgetpropositionen (prop. 1977/78:100, bil. 16 s. 164)
anförde föredragande statsrådet att regeringen den 24 november 1977 har faststäUt
nya tidskoefficienter som skaU gälla t. o. m. febraari månad år 1978. Framdeles
skall tidskoefficienten bestämmas på så sätt att bostadsstyrelsen varannan
månad med början i februari 1978 skaU redovisa förslag till ny tidskoefficient
för regeringen, som kan fastställa ny tidskoefficient snarast efter det att
förslaget har redovisats. För egen del förordar jag att nämnda tidskoefficient
tillämpas för uppräkning av schablonersättningen för anordnande av skyddsrum.

Utredningen har vidare tagit upp vissa frågor om kreditivräntor
m. m. Enligt utredningen bör schablonersättningen svara mot produktionskostnaden
vid mittidpunkten för byggandet och ett tillägg utgå som svarar mot
räntekostnaden fram till dess att ersättning utbetalas. Enligt utredningen kan
en förenkling nås om kreditivräntan beräknas ungefärligen med
penningvärdesförändringen under samma period. Vid beräkningen av ersättningen
används då produktionskosmaden vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning.
För min del kan jag dela utredningens förslag i denna del. Ersättningen bör i
princip anpassas till det prisläge som råder vid tidpunkten då den verkliga
kostnaden för byggandet uppstår, dvs, ungefär prisläget vid mittidpunkten för
byggandet. Ersättning borde i princip även utgå för räntekostnader fram till
utbetalningsdagen. Som utredningen har föreslagit bör emellertid, med hänsyn
till att några räntetillägg inte görs till produktionskostnaden för själva
byggnadstiden och till att ersättningen även i övrigt beräknas enligt en
schablonmetod, kreditkostnaderna såväl under byggnadstiden som för tiden
därefter kunna kompenseras genom att schablonersättningen anpassas till det
prisläge som råder vid tidpunkten för slutbesiktning av skyddsrummet. Vid
utbetalningen bör således schablonersättningen uppräknas med den tidskoefficient
som råder vid tidpunkten för slutbesiktning av skyddsrummet, dvs, när
skyddsrummet är avsynat och godkänt av byggnadsnämnden.

Utredningen har föreslagit att schablonersättningen
beräknas på kostnader med undantag av mervärdeskatt men att ersättningen tUl
fastighetsägare som inte är redovisningsskyldiga för mervärdeskatt enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ändrad senast 1978:73) bör

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:1 35

kompenseras för denna. Utredningen konstaterar att
reducerad mervärdeskatt utgår för tjänster inom byggnadsområdet. 1 fråga om t.
ex. projektering gäller en skattereducering med 80 % och för exempelvis
uppförande av byggnad med 40%. Detta ger vid den aktuella skattesatsen 15 % en skatt
om 3,09 resp. 9,69 %. I schablonersättningen inryms också vissa kostnader för vUka
någon mervärdeskatt inte utgår. Enligt utredningen kan den genomsnittliga
skatten beräknas till 9 %. Utredningen föreslår därför att uppräkning för
mervärdeskatt bör ske med 9 % på kostnaderna exkl. mervärdeskatt.
Riksskatteverket har inte haft något annat att invända än att uppräkningen bör
ske med 10,26 % eftersom mervärdeskatten fr. o. m. den 1 juni 1977 har höjts
från 15 % till 17,1 %. Jag delar i princip utredningens förslag i denna del.
Emellertid kan det inte vara rationellt att lägga fast en fixerad
procentuppräkning med hänsyn till att mervärdeskatten kan komma att ändras. Jag
anser det därför vara lämpligare att uppräkning sker med viss del av den vid tiden
aktuella mervärdeskatten. Denna del beräknar jag vara sex tiondelar av gäUande
oreducerad skattesats. Jag förordar att schablonersättningen uppräknas, om
ägare av anläggning eller byggnad inte är redovisningsskyldig enligt lagen om
mervärdeskatt, med sex tiondelar av beräknad skatt enligt den oreducerade
skattesats som gäUer enligt 13 § nämnda lag vid tiden för skyddsrummets
slutbesiktning. Detta innebär med dagens mervärdeskatt att uppräkning av
grundbelopp och tillägg bör ske med sex tiondelar av 17,1 % eller med 10,26 %.

I fråga om övriga skaitemässiga konsekvenser delar jag
utredningens uppfattning att ersättningen vid inkomstbeskattningen i princip
bör behandlas som statsbidrag. Vidare bör de särskilda avdragsreglerna för
luckor m. m. omprövas. Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för
budgetdepartementet senare att ta upp dessa frågor.

En särskild fråga utgör finansieringen under byggnadstiden
av merkostnader för att anordna skyddsrum i byggnader som uppförs med stöd av
bostadslån. F. n. gäller att sådana kostnader får ingå i låneunderlaget i det
preliminära beslut om bostadslån som länsbostadsnämnderna fattar i dessa fall.
Merkostnaderna beaktas härvid genom särskilda schablonbelopp. Härigenom
säkerställs finansieringen under byggnadstiden även av de specifika
skyddsrumskostnaderna samtidigt som anordnandet av skyddsrum i byggnader som
uppförs med stöd av bostadslån inte medför något hinder för igångsättning.

Den nu föreslagna ordningen för ersättning av merkostnader
för byggande av skyddsrum innebär atl kopplingen mellan byggandet med stöd av
bostadslån och byggandet av skyddsrum blir mindre framträdande. Efter samråd
med statsrådet Friggebo har jag funnit det angeläget att framhålla att det nya
ersättningssystemet för skyddsrum bör handhas på sådant sätt att kreditgivningen
till kostnader för skyddsrum i byggnader som uppförs med stöd av bostadslån
blir säkerställd. Kostnader för skyddsrum bör sålunda ingå i läneundcrlaget i del
preliminära beslut om bostadslån som länsbostadsnämnd fattar. Denna ordning gör
det möjligt

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 36

för regeringen att inom ramen för de uppgifter som
tillkommer delegationen för bostadsfinansiering träffa överenskommelse med
bankerna om byggnadskrediter för det ifrågavarande skyddsrumsbyggandet.

Enligt 1975 års riksdagsbeslut skall bl. a. den
normalkostnad som skall ligga till grund för skyddsrumsersättningens och
skyddsrumsavgiftens bestämmande fastställas i särskild lag. Detta hänger samman
med regeringsformens krav på lagform när fråga är om föreskrifter rörande
ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. I det föregående har jag förordat
att skyddsrumsavgiften slopas. Med hänsyn härtill faller behovet av en särskild
lag om normalkostnad bort. 1 stället bör civilförsvarslagens regler om
ersättning och avgift ändras. Förutom att bestämmelserna om avgift tas bort bör
i civUförsvarslagen tas in bestämmelser som reglerar de grundläggande
principerna för att beräkna schablonersättningen och vissa tillägg. Det får
ankomma på regeringen att i verkställighetsföreskrifter bestämma storleken av
ersättningsbeloppen och den närmare regleringen av tillämpningen av lagen. Som
har nämnts tidigare har utredningen i betänkandet angett vissa schablonbelopp i
prisläge februari 1974. Utredningen utgick därvid från de nu gällande tekniska
bestämmelserna (TB 74) som medger ett flertal varianter av skyddsrumstyp och
ventilationssystem. Civilförsvarsstyrelsen ser f. n. över de tekniska
bestämmelserna och anpassar dessa tUl intentionerna i 1977 års försvarsbeslut,
enligt vUket endast en typ av skyddsrum skaU föiekomma i framtiden. De nya
bestämmelserna (TB 78) avses börja tUlämpas i det nya skyddsrams-byggnadssystemet
från den 1 juli 1979. Bestämmelserna inverkar på kostnaderna och de
ersättningsbelopp som skall fastställas. Det får ankomma på regeringen att
närmare bestämma den ersättning som skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1979.

4.4 Övriga frågor

Skyddsrumsutredningen har tagit upp vissa frågor om
kommunernas verksamhet i fråga om skyddsrumsplaner och administration av skyddsrumsbyggandet
samt kostnaderna för denna verksamhet. Utredningen har väckt frågan om
ersättning av statsmedel bör ges till kommunerna för att utföra dessa uppgifter.
Utredningen har behandlat frågan bl. a. mot bakgrund av sitt förslag om att
skyddsrumsavgifter inte skaU förekomma. Om avgifterna slopades skulle det för
kommunerna innebära en lättnad som väl uppväger den ekonomiska belastning som
planering och administration av skyddsrumsbyggandet innebär. Någon särskUd
ersättning av statsmedel till kommunerna för skyddsrumsarbetet bör under
sådana förhållanden inte utgå enligt utredningens mening.

I likhet med utredningen finner jag inte anledning förorda
att särskUd ersättning utgår till kommunerna för deras planläggning och
administration av skyddsrumsbyggandet. Genom den föreslagna lagändringen
tillgodoses det uttalande som riksdagen (FöU 1975:17, rskr 1975:174) tidigare
har gjort om att det nya skyddsrumssystemet inte bör leda tUl ökade kostnader
för kommunerna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 37

Utredningen har vidare framhållit betydelsen av att
investeringarna i skyddsrum inte förloras genom att skyddsrummens vård och
underhåll försummas. Med hänsyn till att länsstyrelserna inte har resurser för
att utföra en fortlöpande kontroll av skyddsrummen finner utredningen det
lämpligt att ansvaret för en regelbunden underhållsbesiktning av skyddsrumsbeståndet
läggs på kommunerna. Kostnaderna för detta uppskattar utredningen till ca 3
milj. kr. årligen. Om kommunerna befrias från att erlägga skyddsrumsavgift för
sin byggnadsverksamhet, bör kommunerna enligt utredningen kunna åläggas att
svara för besiktning av skyddsrumsbeståndet utan särskild ersättning av
statsmedel.

Frågan om underhållsbesiktning av skyddsrum har med
anledning av en motion berörts av riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (FöU 1976/77:13
s. 125, rskr 1976/77:311). Med hänsyn till den betydelse för befolkningens överlevnad
som skyddsrummen kan få i krig och till de stora investeringar som har gjorts
och kommer att göras i skyddsram ansåg riksdagen det vara väsentligt att
skyddsrummens standard kontrolleras genom fortlöpande underhållsbesiktningar.
I avvaktan på bl. a. pågående utredningar på byggnadslagstiftningens område vUle
dock riksdagen inte förorda att några ytteriigare tjänster inrättas vid länsstyrelserna
för ändamålet.

Jag vill med anledning av vad som har förekommit i fråga
om eventuell underhållsbesiktning av skyddsrum anföra följande.

En grundläggande fråga är om återkommande
underhållsbesiktning av hela skyddsrumsbeståndet är så betydelsefuU att särskäda
regler bör ges om detta. Jag vill då först erinra om att besiktning av
skyddsrum i nya byggnader regelmässigt utförs som en del av byggnadsnämndens
slutbesiktning när byggnaden har färdigställts. 1 33 § civUförsvarslagen anges
särskUt att byggnadsnämnden har att vid prövning av byggnadslov se tiU att
byggnadsföretaget stämmer överens med de föreskrifter om skyddsrum som gäller.
Om brister ändå i något faU skulle finnas i skyddsrummets utförande på grand
av att fel har begåtts vid byggnadstillfället utan att upptäckas vid
slutbesiktningen, är felen ofta svåra att komma tiU rätta med i efterhand. Det
är alltså väsentligt att byggnadsnämnden vid slutbesiktningen av byggnaden ser
till att skyddsrummet är riktigt utfört.

Frågan om underhåU av byggnader regleras aUmänt i 50 §
byggnadsstadgan (1959:612). Enligt denna bestämmelse skall byggnad underhållas
sä att bl. a. hållfastheten inte äventyras. Om någon vill göra ändring av någon
betydenhet i byggnaden krävs byggnadslov för detta. Till sådana åtgärder hör t.
ex. ändring av bärande delar av konstraktionen eller ändring av rök- och
ventilationskanaler. Mera omfattande eller kvalificerade ändringar av byggnad
kommer genom kravet på byggnadslov under byggnadsnämndens kontroll enligt de
vanliga reglerna för byggnadsnämndens tUlsynsverksamhet. 1 53 § civUförsvarslagen
föreskrivs dessutom att den som äger anläggning eUer byggnad i vUken skyddsrum
har anordnats är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess
utrustning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:1 38

Jag vUl även nämna att en uppföljning av skyddsrumsbeståndet
f. n. görs inom ramen för kommunernas skyddsrumsplanläggning samt länsstyrelsernas
och civUförsvarsstyrelsens tillsyn av skyddsramsbyggandet. Befintliga skyddsrum
registreras i samband med skyddsrumsplanläggningen. Härigenom får man en
översiktlig uppfattning om skyddsrumsbeståndet och dess användbarhet. På något
längre sikt kan kommunerna också komma att inventera anläggningar och
byggnader, i vUka det är lämpligt att inrätta skyddsram för att komplettera
skyddsrumsbeståndet i bristomräden. 1 sådant sammanhang kan också viss
besiktning av redan befintliga skyddsrum behöva utföras. Länsstyrelsernas och
civilförsvarsstyrelsens verksamhet innebär att skyddsrumsbeståndet
kontrolleras stickprovsvis. Formerna för hur denna verksamhet bör bedrivas i
fortsättningen övervägs f. n. inom civilförsvarsstyrelsen. Den tiU omfattningen
begränsade besiktningsverksamheten syftar tUI, förutom att få en uppfattning om
skyddsrummens aUmänna tiUstånd, att göra byggnadsnämnderna mera medvetna om de
särskUda byggnadsbestämmelser som av säkerhetsskäl gäller för skyddsrum. Den
kontakt med byggnadsnämnderna som på detta sätt kan utvecklas finner jag vara
betydelsefull för att få beredskapssynpunkter tUlgodosedda.

Det kan naturligtvis inte uteslutas att skyddsrumsbeståndet
tUl någon del kan vara behäftat med felaktigheter trots de bestämmelser som
finns om underhåll m. m. Jag utgår emellertid från att fastighetsägare i
allmänhet följer gällande bestämmelser och tUlser att skyddsrammen kan ställas
i ordning inom föreskriven tid utan att en omfattande statlig
kontrollverksamhet förekommer.

Med hänsyn tUl vad jag nu har anfört är jag f. n. inte
beredd att föreslå några ytterligare åtgärder för en fortlöpande
underhållsbesiktning av skyddsrumsbeståndet. Jag vUl emellertid erinra om att
frågan om underhåll av byggnader övervägs i det arbete på en ny plan- och
byggnadslagstiftning som pågår inom bostadsdepartementet.

4.5 Författningsförslag

1 enlighet med det tidigare anförda har inom försvarsdepartementet
upprättats förslag tUl lag om ändring i civUförsvarslagen. TUl
författnings-förslaget vUl jag göra följande kommentarer.

1 53 § anges f. n. att ersättningen beräknas med hänsyn tiU
antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden för att anordna, vårda och
underhålla en skyddsrumsplats, 1 55 § finns bestämmelser om skyddsrumsavgift,
1 56 § anges bl, a, att normalkostnaden skall fastställas i särskild lag. Som
tidigare nämnts föreslås att skyddsrumsavgiften slopas. Vid sådant förhåUande bortfaller
behovet av en särskild lag om normalkostnad. Bestämmelserna i 55 och 56 §§ kan
därför utgå. 1 53 § bör i stället införas en hänvisning om att ersättningen
beräknas efter de grunder som anges i 55 §. 1 denna paragraf har grunderna för
ersättningens beräknande införts i överensstämmelse med vad som har anförts i
avsnitt 4.3 om ersättning för skyddsrumskostnad. Övriga ändringar i lagen är av
formell natur.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:1 39

5 Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga inom
försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74),

2.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för ersättning för skyddsrumsbyggande m. m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
Stockholm 1978 59178

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 10 dokument.

  1. SOU 2022:57 Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap s. 146 om s. 33 · s. 574 om s. 9 · s. 640 om s. 9 i texten
  2. SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), del 1 s. 417 i texten · dokumentnivå
  3. Prop. 1982/83:161 om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) s. 43 · s. 45 · s. 46 i texten
  4. Prop. 1980/81:68 med förslag till ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m.m. i texten
  5. Rskr. 1978/79:37 i texten

Visa alla 10