Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79

57 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:101, med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101

Regeringens proposition

1978/79:101

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79;

beslutad den 28 december 1978.

Regeringen förelägger riksdagen vad
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och
det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås utgifter
m. m. pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetär.

De anslag som begärs uppgår till ca
1 309 milj. kr., varav ca 319 milj. kr. på driftbudgeten och ca 990 milj. kr.
på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till
byggande av statliga vägar och investeringsbidrag till Rederi AB Gotland. Det
största anslaget på kapitalbudgeten avser lånefonden för bostadsbyggande.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr lOl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-12-28

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanos, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg,
Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Ro-manus, Tham,
Bondestam

Föredragande: statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström,
Friggebo, Huss, Hansson, Enlund, Lindahl, De Geer, Blix, Cars, Bondestam

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79

Statsråden föredrar förslag till
riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: De anslag
som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1978/79
fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1978/79:25, FiU 1978/79:
16, rskr 1978/79:125).

1 prop.
1978/79: 83 har regeringen föreslagit att 100 milj. kr. anvisas för
sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till
föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga
riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som
föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordar att de
anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-13.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101

Biliiiia
I

opaginerad Kontrollera mot PDF

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-12-28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

F. Kriminalvården

[1] F 5. EngångsanskafTning av inventarier m. m. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande år anvisats ett
reservationsanslag av 4,2 milj. kr.

Regeringen har i
sysselsättningsskapande syfte genom olika beslut under hösten 1977 och under år
1978 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra ny- och ombyggnadsarbeten
till en sammanlagd kostnad av 48 milj. kr.

Besluten leder till ett ökat medelsbehov under anslaget av
2 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffnin av
inventarier m. ni. på tillläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2 250000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101

Bilaga 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande: statsrådet Blix

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 4. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesre-presentationen. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 21 milj. kr. Behållningen
under anslaget vid budgetårets ingång uppgick till 6858000 milj. kr.

Under rubriken Diverse objekt har
medel beräknats för upprustningsarbeten, motionsanläggningar samt för förvärv
av bostäder för personal utsänd av utrikesdepartementet och SIDA på orter där
bostadsbeståndet inte kan tillgodoses genom förhyrning. Bostadsanskaffning för
personal utsänd av SIDA handhas normalt av resp. biståndskontor och finansieras
från biståndsanslaget Bilateralt utvecklingssamarbete.

FN-representationen New York,
förvärv av chefsbostad. Lämplig bostad för chefen för FN-representationen har
inte kunnat förhyras. I enlighet med regeringens bemyndigande den 29 juni 1978
har lämplig chefsbostad därför inköpts. De faktiska kostnaderna för förvärvet,
4 milj. kr., ryms endast delvis inom den kostnadsram för Diverse objekt 1977/78
som har uppförts i investeringsplanen.

Dar es Salaam, förvärv av
personalbostäder. Med hänsyn till svårigheterna att förhyra lämpliga
personalbostäder för av SIDA utsänd personal i Dar es Salaam, har statsverket
under senare år förvärvat ett antal fastigheter där. Enligt regleringsbrev den
16 mars 1978 (prop. 1977/78: 101 bil. 2) disponeras för ändamålet 1,5 milj. kr.
inom den uppförda kostnadsramen för Diverse objekt. Under budgetåret 1978/79
behöver ytteriigare bostäder förvärvas till en beräknad kostnad av 1,7 milj.
kr. Kostnaderna härför kan inte rymmas inom den kostnadsram för Diverse objekt
som tidigare har beräknats för 1978/79.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 101 6

Bojolå. inköp av kanslilokuler. De
förhyrda kanslilokalerna har utbju-dits till försäljning. Förvärvet hai-
kostnadsberäknats till 875 000 kr. Ett köp har bedömts gynnsamt med hänsyn till
lokalernas läge, standard och den allmänna hyreskostnaden på orten. Eftersom
köpet innefattar andel i fastighetens gemensamma förvaltning saml markyta -
6,64% av det totala markvärdet - bör finansiering ske från förevarande anslag
på kapitalbud-gelen.

Med hänvisning till vad jag
redovisat i det föregående förordar jag att följande ändrade kostnadsramar i 1
OOO-tal kr. förs upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekl

Kostnad;

iram

Medelsf ö rb:

rukning

1977-04-01

1978-04-01

Faktisk t.o. m. 1978-06-30

Ber ä knad

f ö r

1978/79

Diverse objekt 1977/78 Diverse objekt 1978/79

7 000 3 500

8 100 7 300

2 175

5 925 7 300

Samtidigt bör medel motsvarande 1,7
milj. kr. överföras från anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete till
budgetutjämningsfonden.

Jag förordar att de utgifter som
hänger samman med redovisade förvärv får bestridas med tillgängliga medel under
detta investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att besluta om förvärv m.m. inom de kostnadsramar som jag hai
förordat i det föregående,

2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för
förvärven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101

Bilaga 3

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande: statsrådet De Geer

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt
avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Arméförband

[1] B 2. Arméförband: Materielanskaffning. För budgetåret
1978/79 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att
beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 095 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 760 milj. kr.

Med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande har dåvarande departementschefen, statsrådet Andersson, i juni
1973 utfärdat föreskrifter för redovisning och omräkning av
beställningsbemyndiganden. Av föreskrifterna framgår bl. a. att i
anslagsframställning för visst budgetår utöver bemyn-diganden för nya
beställningar av materiel m.m. i prisläget i februari kalenderåret före
budgetårets början - särskilda prisregleringsbemyndi-ganden skall beräknas för

1.
omräkning av
bemyndigandet för nya beställningar det aktuella budgetåret från prisläget i
februari kalenderåret före budgetårets början till prisläget i februari det
aktuella budgetåret enligt bedömd prisutveckling,

2.
omräkning av
den beräknade bemyndigandeskulden vid det aktuella budgetårets ingång från
prisläget i februari före budgetårets början till prisläget i februari under
budgetåret enligt bedömd prisutveckling samt

3.
rättelse av
eventuellt saido pä prisregleringsbemyndiganden från föregående budgetår, dvs.
det budgetår som har avslutats när anslagsframställningen ges in.

Chefen för armén har i särskild
skrivelse anmält att prisutvecklingen under budgetåret 1977/78 inom anslaget
Arméförband: Materielanskaffning har varit betydligt kraftigare än vad som
förutsågs när anslagsfram-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 8

ställningen för detta budgetår gavs in. Detta har medfört
ett underskott av prisregleringsbemyndiganden om 470,1 milj. kr. budgetåret
1977/78. Chefen för armén har därför hemställt att underskottet av
prisregleringsbemyndiganden under nämnda anslag skall ställas till försvarets
materielverks förfogande redan under budgetåret 1978/79 genom tidigareläggning
från budgetåret 1979/80. Som motiv för framställningen har anförts att enligt
regleringsbrev för budgetåret 1978/79 skall, om erhållna prisregleringsbemyndiganden
understiger behovet bemyndiganden för nya beställningar användas för att täcka
skillnaden. Vid äskandet av bemyndiganden för budgetåret 1978/79 var denna
handlingsregel inte förutsedd. För nämnda budgetår bedöms prisutvecklingen bli
sådan, att tilldelade prisregleringsbemyndiganden inte kan täcka de
ytterligare behov som har uppstått genom det redovisade negativa saldot.
Beställningar kan därför inte läggas ut i planerad omfattning utan ett
tillskott av bemyndiganden. En minskning av beställningarna skulle medföra att
materielleveranser måste uppskjutas och att förbandsproduktionen inte kan
genomföras enligt fastställda planer.

Föredraganden

Behovet av
beställningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som
antas komma att råda när bemyndigandena utnyttjas. Beställningsbemyndigandena
prisregleras därmed på förhand vid budgeteringen med utgångspunkt i en prognos
om prisutvecklingen. De betalningsmedel som anvisas är däremot uttryckta i
prisläget vid budgeteringstillfäl-let och prisregleras löpande. Om
prisutvecklingen markant kommer att avvika från det antagande som låg bakom
beräkningen av bemyndigande-behovet uppkommer en brist av bemyndiganden. Detta
har inträffat nu Uksom under budgetåren 1974/75 (prop. 1975: 2 bil. 2 s. 5-8,
FöU 1975:2, rskr 1975:24) och 1975/76 (prop. 1975/76:101 bil. 3, FöU
1975/76:16, rskr 1975/76:140).

Chefen för armén har sålunda anmält
att prisutvecklingen under budgetåret 1977/78 har varit avsevärt kraftigare än
vad materielverket antog vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden för detta
budgetår. Enligt arméchefen har därför uppkommit ett så stort underskott av
prisregleringsbemyndiganden under anslaget Arméförband: Materielanskaffning
att beställningsverksamheten under budgetåret 1978/79 inte kan genomföras enligt
uppgjorda planer utan ett tillskott av bemyndiganden.

Jag biträder chefens för armén
förslag och förordar att prisreglering av de beställningsbemyndiganden som har
lämnats för budgetåret 1977/78 och tidigare avseende anslaget Arméförband:
Materielanskaffning får ske inom en kostnadsram av avrundat 470 milj. kr. genom
tidigareläggning från budgetåret 1979/80. Verksamheten under budgetåret 1978/79
kan därmed bedrivas planenligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:101 9

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge prisreglering av
beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1977/78 och tidigare
avseende anslaget Arméförband: Materielanskaffning får ske inom en kostnadsram
av ytterligare 470000000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 11

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-12-28

Föredragande: statsrådet Lindahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[1] E 7. Statens bakteriologiska laboratorium:
Driftbidrag. För statens bakteriologiska laboratoriums verksamhet gäller att
full kostnadstäckning i princip skall uppnås för verksamheten i sin helhet även
om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Den största delen av
verksamheten finansieras genom laxesatta tjänster och produkter. Under förevarande
reservationsanslag har i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett
formellt belopp av 1 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium (SEL}

SBL föreslår att 9,3 milj. kr.
anvisas för att täcka underskott som uppkommit under verksamhetsåret 1977/78.

SBL tillämpar programbudgetering.
Drygt 80 % av verksamheten finansieras av uppdragsintäkter. Resterande
medelsbehov täcks genom särskilda anslag på statsbudgeten. SBL redovisar för
verksamhetsåret 1977/78 ett rörelseresultat som innebär ett underskott med 12,1
milj. kr. Intäkterna under budgetåret 1977/78 uppgår till 96 milj. kr.
Samtidigt uppgår kostnaderna, inkl. avskrivningar och räntor, till 108,1 milj.
kr. Underskottet uppgår till 9,3 milj. kr. när hänsyn tagits till medgivet
överskridande för att täcka kassationsförluster under budgetåret 1976/77 och
bokslutsdispositioner.

Underskottet i verksamheten beror
på att intäkterna under budgetåret 1977/78 inte nådde upp till den beräknade
nivån. Huvuddelen av intäktsbortfallet på ca 15,2 milj. kr. kan hänföras till
programmet Preparatför-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 12

sörjning. Däremot understeg kostnaderna för verksamhetsåret
1977/78 de budgeterade kostnaderna. Anledningen till att intäkterna blev mindre
än de budgeterade är att försäljningen av influensa-, polio- och mässlingvaccin
inte motsvarade prognoserna. Av influensavaccinet såldes exempelvis bara 80000
doser, medan genomsnittet för de tre föregående budgetårens försäljning var
250000 doser.

Föredraganden

Med hänsyn till att epidemier och
förändringar i immunitetsläget medför fluktuationer som inte helt kan förutses
förordar jag att 8,8 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande
budgetår. Tillsammans med en befintlig reservation under anslaget kommer härmed
medel att finnas för att täcka underskottet i SBL:s verksamhet under budgetåret
1977/78.

Jag har tidigare denna dag vid min
föredragning av förslagen till medelsanvisning till SBL för budgetåret 1979/80
anmält min avsikt att snarast möjligt låta utföra en allmän översyn av SBL:s
verksamhet. Översynen skall bl.a. syfta till att hejda den förlustutveckling
som har förekommit under senare år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska
laboratorium: Driftbidrag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 8800000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 13

Bilaga 5

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande: statsrådet Bondestam

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt
avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 6,7 milj. kr. Med beaktande av disponibel reservation på anslaget vid
ingången av budgetåret av avrundat I 500800 kr. finns totalt 8200800 kr. att
tillgå. Detta belopp bedöms otillräckligt med hänsyn dels till försöksverksamhet
med kollektivtrafik i samarbete med Volvo AB i Halmstads kommun, dels till den
interdeparlementala trafikbullergruppen och dels till kostnader för under
budgetåret tillsatta utredningar, såsom utredningen om säkerheten på
försvarsmaktetis fartyg (K 1978:03), utredningen om det fortsatta genomförandet
av reformen med differentierade körkort (K 1978:06), lufttransportutredningen
(K 1978:07) och pilotutbildningsutred-ningen (K 1978:08). Belastningen på
anslaget för budgetåret 1978/79 beräknas således uppgå till 8890200 kr. Ett
ytterligare medelsbehov om avmn-dat 700000 kr. föreligger således. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr., varav hälften
att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 14

B. Väg väsendet

[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken
Byggande av statliga vägar har pä statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ett reservationsanslag av sammanlagt 1 138,5 milj. kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

I beslut den 23 februari 1978
uppdrog regeringen åt statens vägverk att upphandla följande broobjekt med en
bärande konstruktion av stål, Lulle-hovsbron i Stockholms län. Strängnäsbron i
Södermanlands län. Stall-backabron i Älvsborgs län och Sannsundsbron i
Jämtlands län. Upphandlingen skulle underställas regeringens prövning.

I skrivelse den 6 oktober 1978 har
statens vägverk underställt upphandlingen regeringens prövning.

Med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr 1977/78:227) har regeringen
den 26 oktober 1978 beslutat att statens vägverk från reservationsanslaget
Byggande av statliga vägar får - utöver vad regeringen i annat sammanhang har
föreskrivit - bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av
sammanlagt högst 130 milj. kr. för utförande av Stallbackabron.

Regeringens beslut innebar att
stålkonstruktionen till Stallbackabron skall utföras inom varvsindustrin.
Arbetena i övrigt med bron skall bedrivas med arbetskraft som rekryteras i
samråd med vederbörande arbetsförmedling.

Beträffande de övriga tre broarna
kan jag upplysningsvis meddela att vägverket upphandlar dessa inom ramen för
ordinarie vägbyggnadsmedel.

Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggande av statliga vägar
på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
130000000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] B IG. Byggande av mellanriksvägen KirunaNarvik. För
byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik har under denna rubrik på
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 förts upp ett reservationsanslag av 303,1
milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Arbetena med vägen beräknas
vara avslutade under år 1982.

Regeringen har genom beslut den 24
augusti 1978 föreskrivit att ett av länsstyrelsen i Norrbottens län meddelat
tillstånd till takt vid Pessinenjåkk i Kiruna kommun inte får utnyttjas vid
byggandet av vägen med hänsyn till att de av länsstyrelsens tillstånd berörda
deltaterrasserna vid Pessinenjåkk bör bevaras bl. a. från naturvårdssynpunkt.
Regeringens beslut innebär en fördyring av vägprojektet med ca 9 milj. kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 15

Med stöd av vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggande av
mellanriksvägen Kiruna-Narvik på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 9000000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

E. Institut m. m.

[4] E 8. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut.
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) arbetar med forskning och utveckling
(FoU) avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet. FoU-verksamheten sker
delvis på uppdrag mot ersättning som baseras på kravet om full
kostnadstäckning. Under anslaget anvisas de medel som erfordras för VTI:s egen
FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom institutets verksamhetsområde.

Det statliga anslaget till statens
väg- och trafikinstitut uppgår för innevarande budgetår till 17264000 kr.
(prop. 1977/78: 100 bil. 9, TU 1977/78: II, rskr 1977/78: 183).

Statens väg- och trafikinstitut har
i framställning den 30 september 1978 redovisat dels det ekonomiska utfallet
för verksamheten under budgetåret 1977/78, dels det beräknade utfallet under
budgetåret 1978/79. För budgetåret 1977/78 uppgick underskottet till 2485 000 kr.
Institutet har beräknat underskottet i verksamheten för innevarande budgetår
till 1,1 milj. kr.

Föredraganden

Statens väg- och trafikinstituts
verksamhet har setts över av en särskild utredare, som redovisat resultatet av
sitt arbete i betänkandet (DsK 1978:11) Statens väg- och trafikinstitut -
verksamhet och ekonomi. Betänkandet har remissbehandlats. Frågan om VTI:s
framtida verksamhet kommer att behandlas i den trafikpolitiska propositionen i
vår.

Enligt utredarens marknadsbedömning, vilken i huvudsak
tillstyrks av remissinstanserna, är institutets möjligheter att täcka de redan
uppkomna underskotten starkt begränsade. Jag förordar att underskottet för
budgetåret 1977/78 på 2485000 kr. nu täcks genom ett särskilt tilläggsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens väg-
och trafikinstitut på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2485000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

[5] E 21. Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland. I
prop. 1978/79: 25 bil. 5, redogjorde jag ingående för utvecklingen i Rederi AB
Gotlands

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 16

färjetrafik på Gotland. Jag konstaterade att trafikvolymen
nu nått en sådan nivå att färjekapaciteten måste höjas för att man även i
fortsättningen skall kunna tillgodose efterfrågan på ett godtagbart sätt. En
tidigareläggning av två färjor ansågs härvid lämplig för att uppfylla kraven.
Om beställningarna sker vid svenskt varv skulle de dessutom verksamt bidra
till sysselsättningen där. Jag konstaterade att Gotlandsbolaget härigenom
åsamkas vissa merkostnader beräknade till 56 milj. kr. men ansåg det angeläget
att beställningen kommer till stånd och att förutsättningar skapas härför. Jag
avsåg att återkomma i medelsfrågan. Riksdagen godkände de riktlinjer för
ekonomiskt stöd till Rederi AB Gotland som jag förordade (TU 1978/79:8, rskr
1978/79: 100).

Rederi AB Gotland och Svenska Varv
AB har nu träffat avtal om leverans av tvä färjor för Gotlandstrafiken. För
att kompensera Gotlandsbolaget för merkostnaderna bör ett särskilt
investeringsbidrag utgå till bolaget. Jag tar för ändamålet upp 56 milj. kr. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln. Det ankommer på regeringen att
närmare besluta om reglerna för utbetalning av bidraget.

Med hänsyn till vad jag har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsbidrag till
Rederi AB Gotland på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 56 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFF Ä RSVERKSFONDER

B. Televerket

[6] Höjning av rörlig kredit till televerket. I skrivelse
den 23 oktober 1978 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för
verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret.

Televerket anför att verkets behov
av rörelsemedel är av betydande omfattning, vilket främst beror på att
avgifterna för televerkets produkter och tjänster debiteras kunderna i
efterskott. De sammanlagda abonnentkrediterna uppgick den 30 juni 1978 till ca
1 300 milj. kr.

Televerket disponerar dels ett fast
amorteringsfritt rörelsekapital på 83,4 milj. kr., dels en rörlig kredit i
riksgäldskontoret om maximalt 1000 milj. kr.

Televerkets verksamhet expanderar
stadigt, vilket leder till ett ökat behov av rörelsekapital. Kundfordringarna
har under budgetåret 1977/78

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 17

ökat
med ca 200 milj. kr. Enligt televerkets beräkningar kommer de utestående
fordringarna att under de närmaste åren öka med ytterligare ca 500 milj. kr.
Verket utreder f n. olika möjligheter att minska de utestående fordringarna.
Eventuella åtgärder i detta syfte kan emellertid endast i begränsad utsträckning
förbättra verkets likviditet.

Televerket hemställer mot denna bakgrund om en
höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 1 000 milj. kr. till I
500 milj. kr. Jag har inga erinringar mot televerkets hemställan och förordar
den föreslagna höjningen. Samtidigt vill jag understryka vikten av att
televerket vidtar alla åtgärder för att begränsa ianspråktagandet av den
rörliga krediten.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att televerket får disponera en från
1000000000 kr. till högst 1 500000000 kr. höjd röriig kredit i
riksgäldskontoret.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[7]
Ökning av aktiekapitalet i Swedish Telecoms International AB, Swedtel m.m. I
skrivelse den 16 juni 1977 har televerket hemställt om ökning av aktiekapitalet
i det av televerket helägda dotterbolaget Swedish Telecom-munication Consulting
AB, Swedtel. Bolaget har under hösten 1978 ändrat namn till Swedish Telecoms
International AB, Swedtel. I skrivelse den 1 november 1978 har televerket
hemställt att få teckna borgen för lån åt Swedtel intill ett belopp av högst 30
milj. kr.

Swedtel bildades efter beslut av riksdagen i
december 1967 (prop. 1967: 168, SU 1967: 197, rskr 1967: 389) och bedriver
konsultverksamhet inom telekommunikationsområdet. Verksamheten är främst
inriktad på utvecklingsländerna. I prop. 1%7:168 anförde departementschefen att
verksamheten i princip skulle avse alla de aktiviteter och problem av
organisatorisk, teknisk och ekonomisk art, som sammanhänger med teleteknisk
administration och anläggningsverksamhet. Bolagets fasta personal skulle kunna
begränsas till ett fåtal anställda genom en organisation med särskilda
projektledare, till vilka knyts expertis från televerket eller den enskilda
industrin. Behovet av eget kapital och lånemedel bedömdes också bli
förhållandevis ringa. Sålunda borde ett belopp av 300000 kr. tillföras bolaget
som aktiekapital och - genom att aktierna tecknades till en kurs av 120% - ett
belopp av 60000 kr. tillföras bolagets reservfond. De medel som behövdes för aktieteckningen
föreslogs få täckas från det för budgetåret 1967/68 anvisade
investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. För att tillgodose bolagets behov
av rörelsemedel hemställdes därjämte om riksdagens bemyndigande för
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån åt
aktiebolaget intill ett belopp av högst 500000 kr. Riksdagen beslöt i enlighet
med propositionen.

Swedtels verksamhetsvolym har expanderat kraftigt
under de senaste 2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 101

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 18

åren. Omsättningen har under perioden 1972/73- 1977/78
ökat från 6 till 26 milj kr. per år och enligt bolagets prognoser beräknas
ökningen fortsätta. Omsättningen under innevarande budgetår beräknas komma att
uppgå till storleksordningen 35 milj. kr. Trots expansionen har det hittills
varit möjligt för bolaget att finansiera verksamheten utan att ta i anspråk den
statliga lånegarantin och utan höjning av aktiekapitalet. Uppdragsgivarna har nämligen
genom förskott till stor del täckt bolagets behov av rörelsekapital. Handels-
och checkräkningskrediter har också bidragit till finansieringen.

Det egna kapitalets andel av
bolagets totala finansiering har härigenom successivt minskat. Andelen eget
kapital i relation till främmande kapital (ett mått på företagets soliditet)
uppgick sålunda till 32 % år 1972 och endast till 6 % år 1978. Om Swedtel skall
kunna fortsätta att expandera erfordras, enligt televerkets mening, en
upprustning av företagets finansiella beredskap genom att aktiekapitalet höjs.

Den ökade verksamheten har vidare
medfört att det uppstått ett större behov av anläggningstillgångar än vad som
förutsågs när bolaget bildades. Det rör sig främst om olika fordon som används
vid mätningsarbeten i fält. Kostnaderna för sådana anläggningstillgångar har
hittills finansierats direkt ur de olika projekten och därmed av
uppdragsgivarna. Dessa drabbas alltså under viss tid av högre kostnader än om
anläggningstillgångarna belastade projekten i form av avskrivningar.

Mot bakgrund av den försämrade soliditeten och det ökade
behovet av anskaffning av vissa anläggningstillgångar föreslår televerket,
efter samråd med Swedtels revisorer, att bolagets aktiekapital utökas från
300000 kr. till 2 milj. kr. Aktierna föreslås tecknas till en kurs av 120 %,
varvid överkursen skulle tillföras reservfonden. För egen del finner jag
ökningen av aktiekapitalet och reservfonden väl motiverad. Den innebär att
Swedtel uppnår en långsiktig finansiell stadga och att därmed förutsättningar
för en fortsatt expansion av verksamheten skapas. De medel som behövs för
aktieteckningen bör, enligt min mening tilldelas televerket genom en höjning
av verkets investeringsram för budgetåret 1978/79. Medelsbehovet täcks av det
tillgängliga utrymmet under investeringsanslaget Teleanläggningar m. m.
Ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida behövs alltså inte. Däremot
bör riksdagens medgivande att öka aktiekapitalet inhämtas.

Som jag har anfört i det föregående
har bolagets löpande verksamhet i stor utsträckning hittills finansierats genom
förskott från uppdragsgivarna samt genom handels- och checkräkningskrediter.
Säkerhet för förskotten har ställts av svenska banker i form av bankgarantier.
Bankerna har dessutom iklätt sig garantier för Swedtels lämnade offerter samt
för att Swedtel korrekt kommer att genomföra sina uppdrag. Sammanlagt uppgår de
olika garantiåtagandena f. n. till ca 30 milj. kr. Samtliga dessa garantier kan
på uppdragsgivarens ensidiga begäran utlösas med omedelbar verkan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 19

Bankerna har, på grund av den
formellt dåliga säkerheten för dessa garantier i kombination med gällande
kapitaltäckningskrav. debiterat Swedtel maximala garantiprovisioner. Med ett
borgensåtagande från televerket för garantierna skulle, enligt verket,
provisionerna ha kunnat begränsas. Från bankernas sida anser man att
televerket även formellt bör förbinda sig att svara för bolagets
betalningsförpliktelser. Verket hemställer mot denna bakgrund om att få teckna
borgen för Swedtel intill ett belopp av högst 30 milj. kr.

Enligt min mening talar de
redovisade skälen för att televerket bör bemyndigas att göra det begärda
borgensåtagandet. Jag vill särskilt framhålla att Swedtels finansiella netto
genom denna åtgärd bör kunna förbättras genom lägre garantiprovisioner.
Riksdagens medgivande bör därför inhämtas till att televerket bemyndigas teckna
borgen för Swedtel intill ett belopp av 30 milj. kr. Ett sådant bemyndigande
innebär att den lånegaranti för bolaget om högst 500000 kr. som riksdagen
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda sig kan utgå.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att
aktiekapitalet i Swedish Telecoms International AB, Swedtel, höjs i enlighet
med vad som har angetts i det föregående,

2.
medge att
televerket bemyndigas teckna borgen för samma bolag intill ett belopp av
30000000 kr.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[8] 3. Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 34,2 milj. kr.

I prop. 1978/79:49 om vissa
varvsfrågor har angetts att sysselsättningsskapande arbeten vid varven bl.a.
kan åstadkommas genom tidigareläggning av byggande och modernisering av fem
fartyg och båtar för sjöfartsverkets räkning. Regeringen bör nu få möjlighet
att - beroende på sysselsättningsläget vid svenska varvsföretag - lägga ut
vissa beställningar.

Av tidigareläggningen finns det
från varvssynpunkt nu skäl att ta upp medel för beställning av ett större
arbetsfartyg för i första hand distriktstjänst. Fartyget skall därvid ersätta
ett av de äldre distriktsfartygen i sjöfartsverket. För ändamålet beräknar jag
28 milj. kr. i investeringskostnader. Det ankommer på regeringen att besluta
om upphandling på sätt och vid tidpunkt som är motiverad av varvspolitiken.

Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Sjöfartsverkets fond:
Sjöfartsmateriel m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 28000000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:101

EKONOMIDEPARTEMENTET

21

Bilaga 6

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1978-12-28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 såvitt avser ekonomidepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

A. Ekonomidepartementet m. im.

[I] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 4,5 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget beräknas under budgetåret bli
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1977. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
av 800000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 800000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 23

Bilaga 7

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget II tili statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt
avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[I] B 16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 10,4 milj. kr. Bidrag från detta anslag fördelas
till yrkesverksamma teatergrupper, amatörteatergrupper, dansgrupper, invandrargrupper
och musikgrupper. Statens kulturråd har i skrivelse den 19 oktober 1978 ansökt
om tilläggsbidrag om ca 5 milj. kr. för budgetåret 1978/79 för de fria teater-,
dans- och musikgrupperna. Innevarande års anslag från staten, kommunerna och
landstingen har enligt kulturrådet inneburit att de fria grupperna fått
försämrade villkor jämfört med föregående budgetår. Kulturrådet understryker
starkt att det nu finns en risk för att arbetstillfällena minskar så kraftigt
att resultatet blir en omfattande arbetslöshet.

Föredraganden

Med hänsyn till vad statens kulturråd har anfört i sin
framställning vill jag förorda ett tilläggsanslag till fria teater-, dans- och
musikgrupper. Jag har därför under detta anslag beräknat en summa av 750000 kr.
som bör disponeras av statens kulturråd. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 750000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 25

Bilaga
8

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande:
statsrådet Enlund

Anmälan
till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 sävitt
avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

A. Jordbruksdepartementet
m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 15 milj. kr., varav 6915 000
kr. beräknats för jordbruksdepartementets kommittéverksamhet och 8085000 kr.
för miljödatanämndens verksamhet. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget
ingen reservation. Under tiden juli oktober 1978 har utbetalats 3,7 milj. kr.
från anslagsposten. Återstoden beräknas inte räcka för att täcka kostnaderna
för kommittéverksamheten under resten av budgetåret. Detta sammanhänger bl. a.
med att flera kommittéer tillsatts, som kommer att belasta detta anslag med
betydligt större kostnader än som tidigare kunnat förutses. Detta gäller i
första hand naturresurs- och miljökommittén, bilavgaskommittén och kommittén
för miljörisker vid sjötransporter. Jag räknar därför med ett ytteriigare medelsbehov
av 7 milj. kr. för jordbruksdepartementets kommittéverksamhet under innevarande
budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 000000
kr.

B. Jordbrukets
rationalisering m. m.

[2]
B 6. Täckande »v förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 26

att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre
rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftlån,
maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till
rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och
ridhästar med sammanlagt 470 milj. kr., varav till trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. 19 milj. kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2,5
milj. kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500000 kr.

Lanlbruksslyrelsen

Lantbruksnämnderna har till
lantbruksstyrelsen lämnat uppgifter om per den 30 september 1978 beviljade
lånegarantier till jordbrukets rationalisering samt om de behov av ramutrymmen
som föreligger för nu inneliggande ansökningar resp. förväntade kommande
ansökningar under återstoden av budgetåret 1978/79. Rambehovet har beräknats
till 698 milj. kr.

Nuvarande ram täcker inte ens de
den 26 oktober 1978 inneliggande ansökningarna. Det stora behovet beror bl.a.
på omfattande byggnadsinvesteringar samt driftlånebehov såväl i samband med
förvärv som byggnadsinvesteringar. Styrelsen bedömer att ramen för
kreditgaranti till jordbrukets rationalisering behöver utökas med minst 152
milj. kr., dvs. till totalt 600 milj. kr. Vid bedömningen har hänsyn inte
tagits till den ökade försäljningsverksamhet som följer om statsmakterna
ställer särskilda medel till lantbruksorganisationernas förfogande för inköp
av skogsmark från större skogsförelag.

Styrelsen har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1979/80 framhållit att ett tillgodoseende
av lantbrukarnas lånegarantibehov främjar jordbrukets rationalisering och även
indirekt gynnar övrigt näringsliv och sysselsättningen i samhället. Om behoven
inte kan tillgodoses måste ett stort antal ansökningar avslås på grund av
bristande ramutrymme, vilket bl.a. skulle få stor negativ effekt för
jordbrukets rationalisering.

Föredraganden

Det statliga ekonomiska stödet till
jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier.
Efterfrågan på sådana garantier har ökat kraftigt de senaste budgetåren. Enligt
min mening är det angeläget att ramarna för kreditgarantier för jordbrukets
rationalisering höjs.

För budgetåret 1978/79 bör sålunda
statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre och inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftlån samt maskinlån med 508 milj. kr., för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 19 milj. kr., för lån till
rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med 500000 kr. Regeringen bör närmare kunna bestämma
fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att under budgetåret 1978/79 statlig
kreditgaranti lämnas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 27

för lån till yttre rationalisering, lån till inre
rationalisering, jordförvärvslån, driftlån, maskinlån, lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m.m., lån till rennäringens rationalisering
m.m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst
530000000 kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 19000000
kr., till rennäringens rationalisering 2 500000 kr. samt till inköp av
avelshästar och ridhästar 500 000 kr.

D. Skogsbruk

[3] D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 12 milj. kr. Under anslaget har tagils upp en sammanlagd ram
av 12,5 milj. kr., varav 5 milj. kr. för omplantering efter snytbaggeskadorm.
m. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1948:239) om statsbidrag till
vissa skogsförbättrande åtgärder (omtryckt 1960:324, ändrad senast 1976:413)
och i regleringsbrev för budgetåret 1978/79.

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1977/78 har hela
det tillgängliga beloppet för bidrag till omplantering efter snytbaggeskador
utnyttjats. Beloppet har uppgått till 20 milj. kr. Ca 24000 ha har
hjälpplanterats. Bidraget har i genomsnitt varit 50% av godkänd kostnad. Av
1975 och 1976 års planteringar återstår att hjälpplantera sammanlagt ca 40000
ha, varav ca 10000 ha med mycket svåra skador. Motsvarande arealer för 1977 och
1978 års planteringar är sammanlagt ca 42000 ha resp. ca 15000 ha. Trots
omfattande markberedning och hyggesvila återstår det alltså att hjälpplantera
ca 82000 ha.

Styrelsen föreslår mot bakgrund
härav att bidrag får utgå till omplantering av 1975, 1976, 1977 och 1978 års
snytbaggeskadade skogskulturer där åtgärden kan anses ekonomiskt betungande för
markägaren. Styrelsen beräknar kostnaderna härför till 40 milj. kr. under
innevarande budgetår.

Föredraganden

Sedan år 1975 är det inte tillåtet
att skyddsbehandla skogsplantor med DDT. Till följd av de omfattande skador som
på grund härav uppkom på 1975 års planteringar beslutade riksdagen i april 1976
att statsbidrag skulle kunna utgå under budgetåren 1975/76 och 1976/77 till
omplantering av sådana skogskulturer som hade skadats av snytbagge i större
omfattning år 1975. Riksdagen har därefter beslutat att bidrag skulle kunna
utgå även under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Det senaste beslutet innebar
även att bidrag skulle kunna utgå för skador inträffade under år 1976. För
ändamålet har anvisats sammanlagt 36 milj. kr., varav 5 milj. kr. för
innevarande budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 28

Skogsstyrelsen föreslår dels att
bestämmelserna ändras så att bidrag skall kunna utgå till omplantering av 1975,
1976, 1977 och 1978 års planteringar oavsett när skadan har inträffat, dels att
ytterligare 35 milj. kr. ställs till förfogande under innevarande budgetår.
Enligt styrelsen återstår att hjälpplantera ca 80000 ha av de skogskuliurer som
har planterats under nämnda år.

Det är enligt min mening nödvändigt att så snart som
möjligt komma till rätta med de skador som snytbaggen orsakar i
skogsplanteringarna. Strävan måste därvid vara att helt komma ifrån sådana
kemiska bekämpningsmedel som kan vara skadliga för människor eller i miljön.
Forskning pågår i detta syfte. Innan denna är slutförd får andra åtgärder som
markberedning, omsorgsfull plantering m.m. tillgripas. Avsikten med de bidrag
som hittills har utgått för hjälpplanlering av skadade planteringar har varit
att underlätta för skogsägarna att bemästra de omedelbara problem som uppstod
i nära anslutning till förbudet mot användning av DDT. Det bör nu vara möjligt
att i större utsträckning vidta lämpliga förebyggande åtgärder. Mot bakgrund
bl. a. härav är jag inte beredd att föreslå någon ändring av nu gällande
bestämmelser. Däremot bör de åtaganden som tidigare har gjorts fullföljas. Jag
föreslår därför att ytteriigare 17 milj. kr. ställs till förfogande för bidrag
till omplantering av skogskulturer som har skadats av snytbagge under åren 1975
och 1976. Det totala rambeloppet för ifrågavarande anslag bör alltså ökas med
17 milj. kr. till 29,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att under budgetåret
1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 29500000 kr. till
skogsodlingsåtgärder på nedlagdjordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda
ändamål.

G. Utbildning och forskning

[4] G 8. Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga
fakultetens driftkostnader. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 23929000 kr.

Från anslaget bestrids omkostnader
m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnader för teknisk och
administrativ personal vid institutionerna.

Regeringen har den 15 september
1977 uppdragit åt statskontoret att i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet
utreda medelsbehovet för databehandling i Umeå samt kostnaderna för omläggning
av datarutiner m. m. inför omlokaliseringen av en del av den skogsvetenskapliga
fakulteten till Umeå. Omlokaliseringen innebär bl. a. att en äldre dator i
Stockholm läggs ned och att den skogsvetenskapliga fakulteten i stället
hänvisas till att främst utnyttja universitetsdatacentralen i Umeå.

Statskontoret har den 23 oktober 1978 redovisat en
beräkning av kostna-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 29

derna som omlokaliseringen medför. Statskontoret beräknar
medelsbeho-vel för innevarande budgetår till sammanlagt 1 952000 kr., varav 1
429000 kr. för konvertering av rutiner till annan dator samt för utbildning av
personal m. m. samt 523 000 kr. för att täcka löpande driftkostnader. Därvid
har statskontoret beaktat de besparingar som uppnås i och med att viss
befintlig verksamhet bortfaller.

Föredraganden

Statskontoret har redovisat en beräkning av det ökade
medelsbehovet för databehandling som sammanhänger med omlokaliseringen av den
skogsvetenskapliga fakulteten till Umeå. För budgetåret 1978/79 uppgår
medelsbehovet enligt stalskonlorel till 1 952000 kr. Enligt min mening är det
angeläget att verksamheten kan bedrivas med oförändrad ambitionsnivå i Umeå.
Mot statskontorets kostnadsberäkning har jag ingen erinran. Anslaget bör
tillföras 1,9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges
lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 900000 kr.

[5] G 9. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. Pä statsbudgeten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 18,5 milj. kr. Av
beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 4,5 milj. kr. enligt en särskild
inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 14 milj.
kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Utrustningsnämnden för universitet
och högskolor har redovisat förslag till ny kostnadsram för anskaffning av
utrustning till statens naturvårdsverk. I beslut vid regeringssammanträde den
5 maj 1977 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en
kommitté med uppdrag att utreda frågor om luftvårdsproblem på grund av
bilavgaser m. m. Kommittén har anmält att en genomgång av förutsättningarna
för att begränsa föroreningsutsläpp från bl.a. dieseldrivna fordon kräver
tillgång till avancerad teknisk utrustning.

Utrustningsnämnden har redovisat
att det helt saknas utrustning för prov med tunga dieseldrivna fordon och
motorer. Nämnden har beräknat utrustningskostnaderna till 1 370000 kr. Vidare
har nämnden anmält att befintlig utrustning för avgasuppsamling för lätta
bensin- och dieseldrivna fordon är starkt försliten samt att utrustning för
oktantalsbestämning av motorbränsle erfordras.

Nämnden föreslår att en delram av 2
715000 kr. förs upp i utrustningsplanen för budgetåret 1978/79.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 30

Föredraganden

Vid min prövning av förslaget till
ändring av utrustningsplanen för innevarande budgetår, vilken redovisats av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor, har jag funnit det motiverat
att med hänsyn till akuta behov av anskaffning av utrustning för prov med tunga
dieselfordon justera utrustningsplanen. Jag har därvid inte funnit det
motiverat att föra upp en särskild kostnadsram för ändamålet. Jag förordar i
stället att kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar
m.m. budgetåret 1978/79 höjs med 1 370000 kr.

Jag förordar att de ökade utgifter
som hänger samman med här behandlat utrustningsobjekt får bestridas av
tillgängliga medel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta
om anskaffning av viss inred

ning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregå

ende,

2. godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestri

dande av utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler

vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

H.
Miljövård

[6] H 5. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.
På statsbudgeten för budgetåret 1978/79 har under ifrågavarande anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 9 milj. kr. Från anslaget bestrids
ersättningar enligt naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974: 1025), 86 eller
122 § byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965 samt
lagen (1974:434) om bevarande av bokskog. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag
till kommun eller kommunal stiftelse för förvärv av mark för naturvårdsändamål.
Dessutom får anslaget disponeras för förhandlings- och värderingskostnader i
samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Den fysiska riksplaneringen är för
naturvårdens del nu inne i ett genomförandeskede då det ofrånkomligen ställs
större krav på statens ekonomiska insatser än tidigare. Länsstyrelser,
kommuner och naturvårdsverket är ense om att ett stort antal riksobjekt och
regionala objekt skall skyddas som naturreservat och att det främst är en statlig
angelägenhet att detta genomförs.

För åtskilliga värdefulla naturvårdsobjekt har man i brist
på resurser

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 31

avvaktat med det slutliga säkerställandet. Många viktiga
skogliga skyddsobjekt har varit kända sedan länge, men skyddsåtgärder har
uteblivit så länge skogsbruket inte krävt att få utnyttja dessa områdens
virkestillgångar. Efter hand kommer nu avverkningskraven. Resurser måste
finnas att snabbt ingripa i akuta situationer.

Statens naturvårdsverk hemställer
under åberopande av vad som anförts att på tilläggsbudget för innevarande
budgetår anvisas dels 7 milj. kr. till Ersättningar vid bildande av
naturreservat m.m., dels 5 milj. kr. för Markförvärv för naturvårdsändamål,
m.m.

Föredraganden

Av naturvårdsverkets redovisning
framgår att ett stort antal ärenden avseende ersättningar vid bildande av
naturreservat och markförvärv för naturvårdsändamål aktualiseras under
innevarande budgetår. Behovet av medel överstiger enligt verkets beräkningar de
anslag som har anvisats för detta ändamål. När det gäller de ärenden som nu är
aktuella har förhandlingar om förvärv i allmänhet pågått under lång tid. De
områden som berörs är av stort värde från naturvårdssynpunkt. Det är därför
enligt min uppfattning nödvändigt att medel ställs till förfogande så att de
från rikssynpunkt mest angelägna områdena slutligt kan skyddas. Jag vill
samtidigt framhålla nödvändigheten av att den fortsatta planeringen av arbetet
med att säkerställa naturreservat m. m. sker inom de ramar som tillgängliga
anslag medger. Med hänsyn till vadjag har anfört föreslår jag att ytterligare
sammanlagt 8 milj. kr. anvisas för detta ändamål för innevarande budgetår,
varav under förevarande anslag 5 milj. kr. och under anslaget Markförvärv för
naturvårdsändamål, m. m. 3 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar vid bildande
av naturreservat m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 5(X)0000 kr.

[7] H 18. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Något
anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret
1978/79. Regeringen förbjöd genom beslut den 13 oktober 1977 fortsatt verksamhet
vid BT Kemi KVK Aktiebolags anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel i
Teckomatorp i Svalövs kommun. Malmöhus län. Bolaget har sedermera försatts i
konkurs. Inom fabriksområdet har betydande mängder miljöfarligt avfall
påträffats nedgrävt. För att motverka fortsatta miljöskador har regeringen
genom beslut den 6 oktober 1977 och den 29 juni 1978 från förslagsanslaget
Oförutsedda utgifter ställt sammanlagt 11,8

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 32

milj. kr. till förfogande för länsstyrelsen i Malmöhus län
för vissa omedelbara undersökningar och åtgärder inom området. De anvisade
medlen har använts för att täcka kostnader för bl.a. behandling av
avloppsvatten, kontroll av grund- och ytvatten samt luft, skyddsåtgärder inom
fabriksområdet, sanering av fabrikslokaler samt vissa specialundersökningar,
information och administration. Regeringen har i anslutning till att
ifrågavarande medel anvisats uppdragit åt justitiekanslern att vidta de
åtgärder som kan behövas för att säkerställa statens fordringar i anledning av
vidtagna eller planerade åtgärder m. m.

Länsstyrelsen i Malmöhus län

I skrivelse den 10 oktober 1978 har
länsstyrelsen hemställt att ytterligare medel ställs till länsstyrelsens
förfogande för att täcka kostnaderna för den slutliga saneringen av området.
Länsstyrelsen konstaterar att det i mark och vatten inom området finns en mängd
hälso- och miljöfarliga substanser, som utgör en potentiell förorenings- och
skaderisk. Från humanmedicinska, veterinärmedicinska och växtfysiologiska
synpunkter samt inte minst av omgivningshygieniska skäl finner länsstyrelsen
det angeläget att långtgående saneringsåtgärder vidtas, som för all framtid
eliminerar risken för olägenheter. Länsstyrelsen redovisar därför ett förslag
till program för den slutliga saneringen av fabriksområdet i Teckomatorp.
Totalkostnaden för programmet beräknas till 11,5 milj. kr. utöver de 11,8
milj. kr. som hittills anvisats. Förslaget innefattar bl.a. åtgärder för
sanering och rivning av fabrikslokaler, sanering av deponeringsplatser,
fortsatt rening av förorenat avloppsvatten, behandling av avfall samt
kontrollprogram. Arbetena beräknas behöva pågå under en tid av fem till sex
år. Länsstyrelsen finner det mest ändamålsenligt att det fortsatta saneringsarbetet
utförs i etapper utan att kravet på kontinuitet därmed äventyras. Den första
saneringsperioden har kostnadsberäknats till 5,5 milj. kr.

Föredraganden

Det är nödvändigt att
saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp kan fortsätta och avslutas
på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt godtagbart sätt. Länsstyrelsens
förslag, som har utarbetats i samråd med en rådgivande styrgrupp med
företrädare för berörda myndigheter, lokala representanter och expertis inom
olika områden, bör därvid enligt min uppfattning kunna ligga till grund för det
fortsatta arbetet. Arbetet bör sålunda planeras inom den av länsstyrelsen
angivna kostnadsramen om totalt 11,5 milj. kr. För ändamålet bör ett nytt
anslag föras upp på statsbudgeten. På tilläggsbudget II för innevarande budgetår bör anvisas ett belopp av
5,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sanering av BT Kemis
område i Teckomatorp på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 5 500000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 33

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[8] S. Jordfonden. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 000
kr. Fonden uppgår f n. till 317 milj. kr. Därutöver disponerar
lantbruksstyrelsen en rödig kredit på 25 milj. kr. i riksgäldskontoret t.o.m.
den 30 juni 1979. Fondens medel och den rörliga krediten skall användas för att
bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder
för yttre rationalisering på jordbrukets område.

Lanlbruksslyrelsen

Regeringen har den 8 juni 1978
uppdragit åt lantbruksstyrelsen att inom en ram av 200 milj. kr. ta upp
överiäggningar om förvärv av mark som av olika skogsföretag bjuds ut till
försäljning. Den förvärvade marken skall användas för att på lämpligt sätt
förbättra strukturen inom jord- och skogsbruket.

Styrelsen har i sex fall erbjudits
att förvärva sådan mark som avses i uppdraget. Ytterligare ett erbjudande väntas.
För att förvärva dessa objekt erfordras en medelsram av 325 milj. kr. Styrelsen
bedömer att ytterligare förvärvsmöjligheter kan uppkomma, men kan f. n. inte
uppskatta vilken omfattning de kan få. Det ytteriigare behov av medel som
härigenom kan uppkomma kommer att anmälas senare.

Medlen bör ställas till förfogande
som en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Med hänsyn till den stora
omfattningen av förvärven och att den slutliga dispositionen av marken i vissa
fall bör föregås av byten, bör den rörliga krediten få disponeras intill
utgången av år 1983. I övrigt bör gälla samma bestämmelser som vid inköp och
försäljning över jordfonden. Detta innebär bl. a. att eventuella vinster och
förluster inkl. räntekostnader bör slutligt regleras över anslaget Bidrag till
jordbrukets rationalisering, m. m. utan att påverka ramen för bidrag till yttre
rationalisering.

Föredraganden

Av olika anledningar utbjuds f. n.
avsevärda arealer mark, främst skogsmark, till försäljning. Det är angeläget
att ta till vara de möjligheter som härigenom erbjuds att förbättra
ägostrukturen i skogsbruket och förstärka kombinerade jord- och
skogsbruksföretag med skogsmark.

För nämnda ändamål bör 200 milj.
kr. ställas till styrelsens förfogande som en rörlig kredit i riksgäldskontoret
utöver den rörliga kredit på 25 milj. kr. som f. n, disponeras. Krediten bör få
disponeras intill utgången av år 1981. För riksdagens information vill jag
nämna att den förvärvade marken i första hand bör tillföras bestående lantbruk,
eller användas för byte med andra skogsägare. 3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr
101

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 34

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att lantbruksstyrelsen
får disponera en rörlig kredit på 200000000 kr. i riksgäldskontoret intill den
31 december 1981.

[9] 6. Naturvårdsfonden: Markförvärv för
naturvårdsändamål, m. m. På

statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 4 milj. kr. Anslaget
disponeras av statens naturvårdsverk för bestridande av kostnader för förvärv
för statens räkning av värdefulla naturområden.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har
anfört under punkten H 5 hemställer jag att regeringen föreslår rikdagen

att till Naturvårdsfonden:
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/ 79 anvisa ett investeringsanslag av 3000000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 35

Bilaga 9

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande:
statsrådet Cars

Anmälan
till tilläggsbudget II
tili statsbudgeten för budgetåret
1978/79 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

F.
Ekonomiskt försvar

[1]
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 234.2
milj. kr. Medel har bl. a. beräknats för programmet Beklädnad m. m. Under
anslaget får överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) under innevarande
budgetår på driftbudgeten disponera högst 50,6 milj. kr. Ytteriigare medel har
på kapitalbudgeten anvisats under bl.a. investeringsanslagen Lagring för
beredskapsändamål och Förrådsanläggningar m. m.

Med anledning av att den offentliga upphandlingen
hos textilindustrin har minskat kraftigt under senare tid har ÖEF i promemorior
daterade den 24 och den 28 november 1978 lämnat förslag till stödbeställningar
hos bomullsindustrin. Enligt förslaget skall ÖEF upphandla sjukhustextilier
till en sammanlagd kostnad av 11,1 milj. kr. Härtill kommer för denna upphandling
en kostnad av 1,4 milj. kr. för en förrådsbyggnad samt transport-och
hanteringskostnader på I milj. kr. Enligt ÖEF:s förslag skall lagerökningen i
fråga om sjukhustextilier motsvaras av en lagerminskning av andra varor, främst
kommissväv som avses försäljas utomlands. ÖEF beräknar att
omsättningskostnaderna i samband med denna försäljning uppgår till 1 milj. kr.

För att upphandling hos bomullsindustrin skall
kunna ske inom den närmaste framtiden behöver av det redovisade medelsbehovet
12,5 milj. kr. förskottsvis ställas till ÖEF:s förfogande.

Det är enligt min mening angeläget att en
omstrukturering av ÖEF:s beredskapslager sker på det sätt som ÖEF har
föreslagit. Genom en sådan

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 36

omstrukturering blir lagret bättre anpassat till det
bedömda behovet av tekovaror i en krissituation. Samtidigt förbättras
bomullsindustrins orderläge. Jag tillstyrker därför ÖEF:s förslag. De medel
som ÖEF erhåller vid försäljning av nämnda varor får upp till ett belopp av
14,5 milj. kr. inte utnyttjas av ÖEF. Huvuddelen av lagerförsäljningen bedöms
kunna ske under budgetåren 1978/79 och
1979/80. Jag föreslår att ÖEF ges i uppdrag att åriigen senast den 1 juni
redovisa storieken av det belopp som erhållits vid försäljning av varorna.
Beloppet bör avräknas i regleringsbrev mot budgeterade belopp för budgetåren
1979/80 och 1980/81.

Med hänvisning till vad jag här har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de åtgärder som jag här har förordat.

G. Tullverket

[2] G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 25,9 milj. kr.

I prop. 1978/79:49 om vissa
varvsfrågor föreslås vissa arbetsmarknadspolitiska insatser bl. a. i form av
tidigareläggning av statliga beställningar. Regeringen bör nu få möjlighet att
- beroende på sysselsättningsläget vid svenska varvsföretag lägga ut vissa
beställningar.

Jag tar här upp de
tidigareläggningar som berör handelsdepartementets verksamhetsområde. Det
ankommer på regeringen att besluta om upphandling på sätt och vid tidpunkt som
är motiverad av varvspolitiken. Jag beräknar ett anslagsbehov av 30 milj. kr.
för ett utsjöbevakningsfartyg och 3,6 milj. kr. för ersättningsanskaffning av
en tulljakt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av
viss materiel på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 33 600
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VIII. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond

[3] 3. Lagring för beredskapsändamål. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 38,5 milj. kr.
Härav avser 5 milj. kr. programmet Beklädnad m.m. Med hänvisning till vad jag

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 37

har anfört i det föregående
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Lagring för
beredskapsändamål på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett investeringsanslag av Il 100000 kr.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

[4] 7. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 6,9 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående herrvställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Förrådsanläggningur m. m.
på tilläggsbudget ti till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 1400000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 39

Bilaga
10

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN D. Lantmäteri- och kartväsendet

[1]
D 7. Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättningsverksamheten.

Något
anslag för detta ändamål har inte tagits upp i statsbudgeten för budgetåret
1978/79.

Kostnaderna för lantmäteriets
förrättningsverksamhet skall i princip täckas av avgifter som tas ut av
sakägare enligt lantmäteritaxan (1971:1101, omtryckt 1976:491, ändrad senast
1978:834). För verksamheten disponeras ett formellt s. k. 1000-kronorsanslag,
anslaget D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget får
inte uppvisa någon belastning vid utgången av budgetåret.

Förrättningsverksamheten har under senare år, trots
stora taxehöjningar, gått med förlust. Det balanserade underskottet i
verksamheten uppgick vid utgången av budgetåret 1976/77 till nära 20 milj. kr.
Riksdagen anvisade på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 (prop. 1977/78:101, CU 1977/78:10, rskr 1977/78:135) eU
förslagsanslag av 22 milj. kr. för täckning av detta underskott jämte ränta.

Statens lantmäteriverk (LMV) har i skrivelse den 31
maj 1978 konstaterat att det ekonomiska utfallet av förrättningsverksamheten
även under 1977/78 innebär förlust. LM V uppskattar förlusten per den 31
december 1977 till 8,8 milj. kr. Den taxa som fastställdes att gälla fr. o. m.
den 1 juli 1976 var avsedd att ge full kostnadstäckning under taxeperioden fram
till kalenderårsskiftet 1977/78. De förutsättningar som 1976 års taxa vilade på
har emellertid inte uppfyllts. Bl. a. har produktiviteten blivit lägre än planerat.

Den
taxehöjning som skedde fr. o. m. den 1 januari 1978 har förutsatts ge

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 40

full kostnadsläckning i verksamheten under kalenderåret
1978 men har inte beräknats kunna täcka eventuell förlust under första hälften
av budgetåret 1977/78. LMV hemställer därför att bidrag ges till föriusten per
den 31 december 1977 med 8,8 milj. kr. jämte ränta fram till
utbetalningstidpunkten.

Föredraganden

Kravet på full kostnadstäckning i
lantmäteriets förrättningsverksamhet innebär givetvis att avgifterna enligt
lantmäteritaxan skall sättas så att föriust inte uppkommer. Mot bakgrund av de
senaste årens stora taxehöjningar är det emellertid enligt min mening inte
möjligt att täcka den nu aktuella förlusten genom en i motsvarande mån ökad
höjning av avgifterna 1979.

Regeringen har på min föredragning beslutat om höjning av
lantmäteritaxan fr. o. m. den 1 januari 1979, sakersättningarna med 7% och
tidersättningarna (f.n. ca 10% av förrättningsvolymen) med 13%. Taxan har
beräknats ge balans mellan intäkter och kostnader i verksamheten under
kalenderåret 1979.

LMV har gjort och gör stora ansträngningar för att
åstadkomma full kostnadstäckning i förrättningsverksamheten. Vissa
förbättringar i de förhållanden som påverkar resultatet kan nu skönjas. Jag
berör detta närmare i budgetpropositionen 1979 i mitt anförande utjder anslaget
D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet.

Jag tillstyrker sålunda LMV:s hemställan och förordar ett
tilläggsanslag om 10,2 milj. kr. för täckning av förlusten. Anslaget svarar mot
den beräknade förlusten i verksamheten under tiden den I juli-den 31 december
1977, 8,8 milj. kr., jämte räntekostnader för rörlig kredit på beloppet fr. o.
m. den 1 januari 1978 fram till den tidpunkt då medel beräknas kunna ställas
till förfogande.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Täckning av
förluster iförrättningsverksamhe-len på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 10200000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER

[2] 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik
har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 3 705 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning avseende
budgetåret

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 41

1978/79 hemställt att under anslaget anvisas 215 milj. kr.
på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag
tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i budgetpropositionen av
motsvarande anslag för nästa budgetår (prop. 1978/79: 100 bil. 16) hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för
bostadsbyggande på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 935000000 kr.

4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 101

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 43

Bilaga
11

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande:
statsrådet Huss

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten for
budgetåret 1978/79 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE
HUVUDTITELN A. Industridepartementet m. m.

[I] A 3. Kommittéer m.m. I
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 11 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation
på anslaget av 7409775 kr. På tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79:
122) har anvisats ytteriigare 14,4 milj. kr. Till bönan av december 1978 har av
anslaget förbrukats 20 192 150 kr.

Utredningsverksamheten inom industridepartementets
område har fortfarande en betydande omfattning. Norrbottendelegationen (I
1976:04) kommer sålunda att fortsätta sin verksamhet under år 1979 och den
arbetsgrupp inom Göteborgsdelegationen (I 1977:03) som arbetar med de frågor
som har samband med de omedelbara sysselsättningsproblemen, fullföljer sitt
arbete. Vidare har tillkommit ett antal kommittéer, för vilka kostnader inte
tidigare har beräknats, bl. a. skogsägarföretagskommittén (I 1978:02),
utredningen (1 1978:04) om datateknikens och elektronikens effekter på
näringslivets utveckling samt kommittén (I 1978:05) för alternativ produktion
vid varven. Härtill kommer att från detta anslag betalas olika undersökningar
som föranleds av utvecklingen inom skilda branscher. Som exempel kan nämnas
kostnaderna för tekodelegationen och kostnader i samband med förhandlingarna om
statens övertagande av Kockums AB. Det bör också nämnas att kostnaderna för den
av statsministern tillkallade särskilda näringspolitiska delegationen (Ju
1978:04) bestrids från detta anslag. En genomgång har visat att tillgängliga
medel under anslaget inte räcker till för de anspråk som ställs på
utredningsverksamheten inom

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 44

departementets arbetsområde. Efter samråd med statsråden
Wirtén och Tham beräknar jag det ytteriigare medelsbehovet till 20 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

[2] A 4. Extra utgifter. I statsbudgeten för budgetåret
1978/79 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 385000 kr.

Tidigare gjorda åtaganden har
medfört att belastningen på anslaget redan är betydande. Med hänsyn härtill
och efter en bedömning av kostnader för väntade utländska besök och möten med
de blandade kommissionerna för ekonomiskt, industriellt, tekniskt och
vetenskapligt samarbete mellan Sverige och ett antal länder i Östeuropa bör
anslaget innevarande budgetår tillföras ytteriigare 80000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 80000 kr.

B. Industri m.m.

[3] B 15. Täckande av förluster i anledning av statligt
stöd till hantverks-och industriföretag m. fl. Under denna anslagsrubrik
redovisas bl. a. ramen för statlig garanti för lån enligt förordningen (1978:
507) om industrigaranti-lån. Särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån
till turisthotell är intagna i brev den 30 juni 1965.

För beslut om lånegaranti har för
budgetåret 1978/79 beviljats en ram om 300 milj. kr.

Under perioden den 1 juli - den 31
oktober 1978 har statens industriverk och regeringen beviljat kreditgarantier
till ett sammanlagt belopp av ca 120 milj. kr. Med hänsyn till inneliggande
ansökningar kan beräknas att ca 250 milj. kr. av ramen har tagits i anspråk
till den 1 mars 1979. Den höga efterfrågan väntas bestå under hela budgetåret.
Jag bedömer det mot denna bakgrund nödvändigt att öka ramen för de statliga
kreditgarantierna. Jag förordar därför att ramen utökas med 150 milj. kr. till
sammanlagt högst 450 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang nämna att
industriverket och regeringen föregående budgetår beviljade statliga
kreditgarantier till sammanlagt närmare 400 milj. kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 45

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1978/79 statlig
garanti för lån enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån och för
lån till turisthotell beviljas med ytterligare 150000000 kr. till sammanlagt
högst 450000000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFÖNDER

E. Förenade fabriksverken

[4]
2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

I prop. 1972:85 (s. 47), 1972:130 (s. 59), 1973:170
(s. 49), 1974:170 (s. 71). 1975/76:25 (s. 77), 1976/77:25 (s. 102) och
1977/78:25 (s. 94) har redogörelser lämnats för förenade fabriksverkens (FFV)
medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.

Hittills har FFV för budgetåren 1971/72-1977/78
beviljats investeringsanslag med sammanlagt 35,9 milj. kr. för finansiering av
stirlingprojektet. FFV har mtidigt för nämnda ändamål givits rätt att
solidariskt med Kockums AB teckna borgen för lån i Sveriges Investeringsbank AB
intill ett belopp av totalt 98,1 milj. kr. (prop. 1972:85 bil. 10, NU 1972:35,
rskr 1972:198, prop. 1972:130 bil. 10, NU 1972:67, rskr 1972:320, prop. 1973:
170 bil. 11, NU 1973:71, rskr 1973:384, prop. 1974:170 bil. 11, NU 1974:56,
rskr 1974:396, prop. 1975/76:25 bil. 11, NU 1975/76:18, rskr 1975/76:135, prop.
1976/77:25 bil. 10, NU 1976/77:13, rskr 1976/77:55, prop. 1977/78:25 bil. 11,
NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108).

Förenade
fabriksverken

FFV hemställer i skrivelse den 15 september 1978 om
medel för finansiering av stirlingprojektet. Av FFV:s skrivelse framgår i
huvudsak följande.

Utvecklingen av stirlingmotorer sker i det av
staten genom FFV och Kockums AB gemensamt ägda företaget KB United Stirling
(Sweden) AB & Co. (United Stirling). United Stirling påbörjade hösten 1968
sin verksamhet med målet att utveckla och konstruera stirlingmotorer med
sådana egenskaper och tillämpningsområden som kunde leda till seriemässig tillverkning.
Utvecklingsarbetet har delats upp i delmål, som skall uppnås vid vissa
tidpunkter då beslut beträffande den fortsatta verksamheten skall fattas. Det
första delmålet, som innebar att motorn skulle uppnå tillfredsställande
prestanda för vissa introduktionstillämpningar, uppfylldes planenligt vid
årsskiftet 1976-1977. Under hösten 1976 genomfördes en genomgripande översyn
av bolagets långsiktsplan med omfattande analys

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 46

och utvärderingar av alternativa strategier. Denna
reviderade långsiktsplan ligger till grund för United Stirlings fortsatta
verksamhet. Utvecklingsarbetet fortsätter planenligt. Principbeslut om
produktion av motorer beräknas bli fattat under år 1979. De motorer som är
aktuella för produktion i större skala har effekten 75 och 150 kW. De
planerade produktversionerna utgör resultatet av den omfattande komponentutveckling
som har bedrivits vid United Stirling sedan år 1972. En serie provmotorer för
olika kunder är under tillverkning.

Andra viktiga delmål avseende
prestanda, emissioner, installerbarhet och operativa egenskaper har därefter
planenligt uppnåtts. Tre fordon med stirlingmotorer är under utvärdering.
Erhållna resultat visar

-
god körbarhet.
låga ljud- och vibrationsnivåer med utmärkt förarkom-fort,

-
ljudnivåer och
avgasemissioner långt under normerna i strängast förutsedda lagstiftning i
Förenta staterna,

-
bränsleförbrukning
i nivå med dagens icke avgasrenade förbränningsmotorer.

Stirlingmotorn kan drivas med olika
bränslen. Övergång mellan olika flytande och gasformiga bränslen kräver endast
mindre modifieringar av förbränningssystemet.

Under det senaste året har United Stirlings
produktkostnadskalkyl systematiskt följts upp och utvärderats. Även extern
expertis har anlitats vid denna utvärdering. Med viss modifiering av
konstruktionen och användning av än mer avancerade tillverkningsmetoder kommer
tillverkningskostnaden för motorn att på sikt kunna reduceras till en nivå
jämförbar med konventionella dieselmotorers. Av resultatprognosen framgår att
projektets utvecklingskostnader bör kunna återvinnas mot slutet av 1980-talet.
Liksom tidigare är utvecklingsarbetet inriktat på att tillgodose behovet inom
vissa specialmarknader (gruvfordon eller andra arbetsmaskiner,
totalenergisystem, allmännyttofordon framför allt i stadstrafik), där låg
ljudnivå, låg halt av skadliga avgaser och flerbränsleegenskaper är av största
betydelse.

Avsikte:; är att introducera
stirlingmotorn på specialmarknader och därigenom erhålla basen för en framtida
volymmarknad. United Stirling avser att samarbeta med den etablerade
motorindustrin för produktion och marknadsföring av stirlingmotorn. United
Stirling skall i första hand svara för vidareutvecklingen av stirlingspecifika
komponenter. Härigenom läggs grunden för genomförandet av den s.k.
komponentstrategin, dvs. att åstadkomma basen för en komponentindustri för
stirlingmotorer i Sverige.

Enligt vad FFV framhåller visar
ingående undersökningar av konkurrenssituationen för stirlingmotorn inom olika
marknader, med undantag för personbilsområdet, att dieselmotorn genomgående är
stirlingmotorns huvudkonkurrent.

Omväridens intresse för att använda stirlingmotorer i
fordon har ökat

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 47

kraftigt. Förenta staternas energidepartement har bl. a.
som en följd härav beställt två utvecklingsprogram för personbilsmotorer
baserade på stirlingmotorn. Dessa parallella program genomförs i enlighet med
den amerikanska kongressens direktiv med National Aeronautics and Space Administration
(NASA) som administratör.

United Stirling svarar för en
betydande del av verksamheten inom det ena av dessa program genom att ingå i
ett konsortium med de amerikanska företagen Mechanical Technology Incorporated
och AM General. Verksamhetsplanen omfattar en sjuårsperiod och omsluter totalt
ca 95 milj. dollar, varav ca 30 milj. dollar beräknas tillfalla United
Stirling, främst i form av betalda utvecklingsuppdrag. Enligt direktiven bör
minst en motortillverkare i Förenta staterna licensieras av konsortiet under
de närmaste två åren.

United Stiriing har även, som en
följd av det ökade intresset för stiriing-motorn, tecknat avtal med en står
europeisk motortillverkare om leverans av ett visst antal provmotorer med
option på framtida licensavtal.

United Stirling har enligt de avtal
som har ingåtts med de amerikanska myndigheterna rätt att fritt utnyttja
uppnådda utvecklingsresultat inom resp. program.

Verksamheten vid United Stirling
har - med undantag för den inledande perioden - hittills finansierats genom att
50% lånats upp i Sveriges Investeringsbank AB mot delägarnas solidariska
borgen och 50% tillförts av delägarna med lika fördelning mellan dem. Kockums
har därvid lämnat direkta bidrag medan FFV i enlighet med statsmakternas beslut
till största delen lämnat lån, t. v. utan krav på amortering. Fram till
utgången av år 1978 har delägarna vardera överfört 43,4 milj. kr. till United
Stirling. Av FFV:s andel har 4,8 milj. kr. lämnats som bidrag från egen
utvecklingsbudget och 38,6 milj. kr. som lån från FFV, varav 35,9 milj. kr.
har erhållits som särskilda investeringsanslag.

Enligt nu föreliggande planer
kommer United Stirling under den närmaste femårsperioden att ägna sig åt
vidareutveckling, produktionsförberedelser samt åt tillverkning i liten skala.
Trots de intäkter som beräknas inflyta från externa utvecklingsuppdrag kommer
bolaget att under denna period redovisa årliga underskott. Först under senare
hälften av 1980-talet beräknas intäkterna bli tillräckliga för att medge
återbetalning av stirling-projektets utvecklings- och startkostnader.

Utvecklingen av en stirlingmotor är
ett projekt av utpräglat långsiktig karaktär. Sådana projekt kan inte
finansieras genom normal upplåning. Varken Investeringsbanken eller någon annan
bank har möjlighet att engagera riskbärande kapital under en så lång period
som här är aktuell. Några andra former för att externfinansiera långsiktiga
utvecklingsprojekt existerar f n. inte i Sverige. Den enda möjligheten att
fullgöra stirlingprojektet är därför att staten övertar huvuddelen av dess
finansiering.

Behovet av statlig finansiering gäller också United
Stirlings hittillsvaran-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 48

de lån i Investenngsbanken. Som nämnts kommer bolagets
intäkter under den kommande femårsperioden inte att medge återbetalning av
tidigare utvecklingskostnader. Investeringsbanken har inte möjlighet att
bevilja anstånd med räntor och amorteringar på hittills beviljade lån, vilka
uppgår till 88,4 milj. kr.

I sin revisionsberättelse för
verksamhetsåret 1977 har United Stirlings revisorer framhållit att en
finansiell rekonstruktion av bolaget måste genomföras. Vid utgången av år 1977
redovisade bolaget ett balanserat underskott av 57,5 milj, kr. Dessutom
redovisade bolaget balanserade produktutvecklingskostnader av 41,6 milj. kr.

För att lösa United Stirlings
finansiella situation bör de nuvarande lånen från FFV om 38,6 milj. kr. och
Investeringsbanken om 88,4 milj. kr. lyftas av. Detta bör ske genom att FFV
medges att efterge sin fordran på bolaget och att lånen från Investeringsbanken
ersätts med lån från staten med villkorlig återbelalningsskyldighet. Härigenom
blir det möjligt att eliminera bolagets balanserade utvecklingskostnader och
underskott.

Det framtida medelsbehovet bör
lämpligen till hälften täckas med bidrag från delägarna och till hälften med
statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

United Stirlings kostnader för
verksamhetsåret 1979 beräknas till 42 milj. kr. exkl. eventuella
kapitalkostnader. Intäkter från pågående uppdrag beräknas uppgå till 20 milj.
kr. Av återstående 22 milj. kr. skulle delägarna enligt den föreslagna
fördelningen vardera skjuta till 5,5 milj. kr. och 11 milj. kr. täckas av ett
statligt lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

FFV hemställer om dels tillstånd
att efterge hittills lämnade lån till United Stiriing av 38,6 milj. kr., dels
anslag av (88,4-f 11,0=) 99,4 milj. kr. att lämnas till United Stirling som lån
med villkorlig återbetalningsskyldighet, dels anslag av 5,5 milj. kr. för att
täcka sin andel av United Stiriings medelsbehov under år 1979.

Föredraganden

u Utvecklingsarbetet på stirlingmotorn fortsätter
planenligt. Den gällande långsiktsplanen för stirlingprojektet innebär att
motorn först skall introduceras på specialmarknader, t. ex. marknaderna för
gruvfordon eller andra arbetsmaskiner, totalenergisystem, allmännyttofordon för
stadstrafik, där låg ljudnivå, låg halt av skadliga avgaser och
flerbränsleegenskaper är av största betydelse. En skärpning av lagstiftningen i
flera länder beträffande emissionsnivåer för tyngre fordon i stadsmiljö väntas
under 1980-taIet. Likaså får man räkna med skärpta krav på arbetsplatsens
miljö. Åtgärder av detta slag bör väsentligt öka stirlingmotorns
konkurrenskraft.

Enligt vad FFV framhållit har de
senaste årens framsteg inom stirling-motortekniken kraftigt ökat omvärldens
intresse för att använda stirlingmotorn även i fordon. United Stirling deltar
i ett amerikanskt konsortium som på uppdrag av NASA utvecklar en stirlingmotor
för personbilar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 49

Programmet är upplagt pä sju år och kostar 95 milj.
dollar. Detta uppdrag och andra utvecklingsuppdrag som United Stirling har
erhållit är enligt min mening ett belägg för att satsningen på att utveckla en
stirlingmotor i Sverige är riktig.

Det närmaste utvecklingsarbetet
inriktas på att produktionsanpassa och förbereda motorerna för tillverkning.
Principbeslut om produktion av en motor avses bli fattat under år 1979. Gjorda
utvärderingar av produktionskostnadskalkyler visar att tidigare kalkyler varit
riktiga och att det finns möjligheter att på sikt sänka kostnaden till en nivå
jämförbar med den som gäller för produktion av konventionella dieselmotorer.
Strategin för United Stiriing innebär att bolaget skall svara för
vidareutvecklingen av stirlingspecifika komponenter och samarbeta med den
etablerade motorindustrin när det gäller produktionen av främst konventionella
motorkomponenter och marknadsföring. Avsikten är dock att försöka skapa en
komponentindustri för stirlingmotorer i Sverige.

Av den gjorda resultatprognosen
framgår att projektets utvecklingskostnader bör kunna återvinnas mot slutet av
1980-talet. Med hänsyn till hittills uppnått resultat av utvecklingsarbetet och
till de möjligheter projektet ger för att skapa en teknologiskt avancerad
produktion i Sverige anser jag att utvecklingsarbetet bör fortsätta.

United Stirlings verksamhet har
hittills finansierats genom att hälften av kostnaderna har lånats upp i
Investeringsbanken mot solidarisk borgen av de båda delägarna i bolaget och
hälften har tillförts av delägarna med lika fördelning mellan dem. Kockums har
därvid lämnat direkta bidrag och FFV i huvudsak lämnat lån t. v. utan krav på
amortering och förräntning. Till utgången av år 1978 har delägarna vardera
lämnat 43,4 milj. kr. till United Stirling. Av FFV:s andel har 38,6 milj. kr.
lämnats som lån. Vid samma tidpunkt uppgår upplåningen hos Investeringsbanken
till 88,4 milj. kr.

Nuvarande planer innebär att den
närmaste femårsperioden ägnas åt vidareutveckling, produktionsförberedelser
samt åt tillverkning i liten skala. Trots de intäkter som beräknas flyta in
från externa utvecklingsuppdrag, kommer bolaget enligt gjorda kalkyler att
under denna period redovisa årliga underskott. Först under senare hälften av
1980-talet beräknas intäkterna bli tillräckliga för att medge återbetalning av
stirlingprojektets utvecklings- och startkostnader. Räknat från starten har då
projektet pågått i 15 år.

Jag delar FFV:s uppfattning att
utvecklingsprojekt av denna omfattning f. n. inte är möjliga att finansiera via
den normala lånemarknaden. Såsom framhölls av föredraganden i propositionen om
statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (prop.
1977/78:111 s. 128) är stiriingprojektet ett exempel på utvecklingssatsningar
där statlig medverkan har visat sig nödvändig. Frågan om statligt stöd till
utvecklingsarbete i större projekt bereds f n. inom regeringskanshet. I
avvaktan på att detta

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 50

arbete slutförs anser jag att någon genomgripande
omläggning av finansieringen av stirlingprojektet inte bör ske. Jag är inte nu
beredd att föreslå att bolagets lån i Investeringsbanken lyfts av eller att
omforma FFV:s tillskott till bidrag.

FFV har anmält att United Stirlings
kostnader under verksamhetsåret 1979, efter avdrag för intäkter från vissa
utvecklingsuppdrag, beräknas uppgå till 22 milj. kr. På grund av att lånet i
Investeringsbanken inte föreslås bli avlyft ökar bolagets kostnader med
räntekostnader på detta lån, vilka för år 1979 har beräknats till 8,6 milj. kr.
och amorteringar på 13,6 milj. kr. Totalkostnaderna för verksamhetsåret 1979
uppgår därmed till 44,2 milj. kr.

FFV har hemställt att verket får lämna ett bidrag av 5,5
milj. kr. till bolagets kostnader under verksamhetsåret 1979. Enligt min
bedömning bör vardera delägarna bidra med 11050000 kr., vilket medför att
delägarna tillsammans tillskjuter hälften av projektets totala kostnader för år
1979. Återstående kostnader, 22,1 milj. kr., bör täckas genom upplåning i Investeringsbanken
mot av delägarna ställd solidarisk borgen. Jag förordar därför att regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande att medge att borgensramen höjs med 12,4 milj.
kr. till sammanlagt 110,5 milj. kr., sä att borgensramen kommer att motsvara
upplåningen. Jag avser att vid nästa beslutstillfälle för projektet, vilket
infaller under år 1979, utvärdera projektet och då pröva bl.a. frågan om en
rekonstruktion av United Stirlings finansiering.

Staten har i december 1978 undertecknat avtal, med
förbehåll för riksdagens godkännande, med Kockums AB om övertagande av
samtliga tillgångar och skulder i Kockums AB, med undantag av Kockums
Fastighets AB. Ett godkännande av avtalet kan medföra att en ny delägare i
United Stirling inträder i stället för Kockums AB. Denne avses komma att överta
samtliga de rättigheter och skyldigheter som nu åvilar Kockums AB i förhållande
till United Stirling. Tidigare lämnade medgivanden för FFV att teckna borgen
solidariskt med Kockums AB bör upphävas och ersättas med ett medgivande att
teckna solidarisk borgen med en ny delägare avseende hela borgensramen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med annan delägare
teckna borgen för lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co intill
110500000 kr. jämte ränta,

2.
till
Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa
ett investeringsanslag av 11050000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:101 51

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[5] Eftergift av lån till Stigtex AB. Stigtex AB
producerar garner för beklädnadsvaror, möbeltyger och gardiner. Verksamheten,
som bedrivs i Borås och Stigen, Färgelanda kommun i Dalsland, sysselsätter
hösten 1978 omkring 240 personer, varav ca 150 i Stigen.

Företaget startade sin verksamhet
år 1971 och ägdes då till en tredjedel av AB Eiser och till två tredjedelar av
Statsföretag AB. 1 samband med att bolaget bildades beviljade riksdagen Stigtex
ett lån av 2,7 milj. kr. (prop. 1970: 165, SU 1970: 219, rskr 1970:434). Den 1
november 1975 blev Stigtex ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Stigtex
övertog den 1 januari 1976 driften vid AB Kamgarn i Borås. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF) bemyndigades att i samband med övertagandet lämna ett
räntefritt avskrivningslån på 12,5 milj. kr. att utbetalas under en
femårsperiod. Lånet lämnades för att spinnerirörelsen i Stigen och Borås av
beredskapsskäl skulle kunna upprätthållas (prop. 1975/76: 206, NU 1975/76: 70,
rskr 1975/76:415).

Sedan den 1 januari 1978 är Stiglex
ett dotterbolag till Eiser, som i sin tur numera är ett helägt dotterbolag till
Statsföretag (prop. 1977/78: 73, NU 1977/78:41, rskr 1977/78:172).

Omsättningen, som uppgick till 11
milj. kr. år 1971, hade år 1977 stigit till 48 milj. kr. Exporten uppgick år
1977 till 27,1 milj. kr. eller 57 % av den totala försäljningen.

Textilindustrins bekymmersamma
situation under senare år har starkt påverkat resultatutvecklingen för Stigtex.
Förlusterna före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter har
för åren 19751977 uppgått till 2,3 milj. kr., 5,4 milj. kr. och 9,5 milj. kr.
Förlusterna under dessa år har huvudsakligen täckts genom koncernbidrag från
Statsföretag. För år 1978 bedöms förlusten uppgå till ca 9 milj. kr. Mot denna
bakgrund tillsattes en utredning inom Eiser om Stigtex framtid. På grundval av
utredningen har en rekonstruktionsplan utarbetats. I en skrivelse den 13
november 1978 till regeringen redogör EiSer för innehållet i
rekonstruktionsplanen, som i sammanfattning innebär följande.

Fabriksanläggningarna i Stigen och
Borås säljs till resp. kommun. Avskrivningslånet från ÖEF utbetalas enligt nu
gällande regler för den återstående tidsperioden. ÖEF beviljar dessutom
ytterligare avskrivningslån om ca 1,5 milj. kr. för nyinvesteringar i
maskinerom totalt ca 3 milj. kr. Av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) år 1971 och
år 1974 beviljade lokaliseringslån om 2,3 milj. kr. resp. 332000 kr. avskrivs
liksom det av riksdagen år 1970 beviljade lånet om 2,7 milj. kr. En skrivelse
med begäran om avskrivning av lokaliseringslånen ingavs av Eiser den 3 februari
1977 till AMS som överlämnade skrivelsen till regeringen för avgörande. Den 4
februari 1977 lämnade Eiser in en ansökan till regeringen om avskrivning av det
av riksdagen beviljade lånet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 52

Eiser framhåller i sin skrivelse att
förutsättningen för fortsatt drift i Borås och Stigen är att rekonstruktionen
av Stigtex kan ske enligt den uppgjorda planen.

Den
av Eiser presenterade rekonstruktionsplanen för att bibehålla verksamheten i
Borås och Stigen utgör enligt min mening en nödvändig förutsättning för att
dels trygga sysselsättningen på resp. ort, dels upprätthålla en av
beredskapsskäl viktig produktion. Ett av villkoren för att planen skall kunna
genomföras är att det av riksdagen beviljade lånet om 2,7 milj. kr. avskrivs.
Jag förordar därför att den begärda avskrivningen sker under förutsättning att
fabriksfastigheterna försäljs till resp. kommun, att det tidigare beviljade
avskrivningslånet utbetalas enligt ingångna villkor och att ÖEF beviljar Eiser
ett nytt avskrivningslån, om detta krävs för att en rekonstruktion skall kunna
ske.

Jag förordar vidare att avskrivning av lånet sker
med en femtedel varje budgetår räknat från den 1 juli 1979. Villkoret för att
lånet skall skrivas av skall vara att Stigtex under den aktuella femårsperioden
inte vidtar några friställningar. Vad gäller framställningen om avskrivning av
lokaliserings-lånen ankommer det på regeringen att besluta.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att skriva av lån till
Stigtex AB enligt vad jag har förordat.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:101 53

Bilaga
12

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Föredragande:
statsrådet Hansson

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser kommundepartementet verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTONDE
HUVUDTITELN

D.
Räddningstjänst m. m.

[1]
D 5. Anskaffning av miljöskyddsfartyg. I propositionen om vissa varvsfrågor
(1978/79:49) föreslås vissa arbetsmarknadspolitiska insatser bl.a. i form av
tidigareläggning av statliga beställningar. Regeringen bör nu få möjlighet att
- beroende på sysselsättningsläget vid svenska varvsföretag - lägga ut vissa
beställningar.

Jag
tar här upp de tidigareläggningar som berör kommundepartementets
verksamhetsområde. Tullverket har behov av att återanskaffa tre miljöskyddsfartyg
till en kostnad av 25 milj. kr. Det ankommer på regeringen att besluta om
upphandling på sätt och vid tidpunkt som är motiverad av varvspolitiken. Jag
hemställer att regeringen förelår riksdagen

att till Anskaffning av miljöskyddsfartyg på
tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 13

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1978/79:101
begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

F 5

E 7

A 2 B 3 B 10

E 8

E21

A 3 B 16

A 3 G 8

H 5 H 18

reser-

Engångsanskaffning av inventarier m. m. vationsanslag

2250000

V. Socialdepartementet

Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbi

drag, reservafionsansliig 8800000

VI. Kommunikationsdepartementet

Kommittéer m.m., reservationsanslag, varav

hälften att avräknas mot automobilskattemedlen 700000

Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen 130000000

Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik,

reservationsanslag, att avräknas mot automo

bilskattemedlen 9000000

Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reserva

tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte

medlen 2485000

Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland, reser

vationsanslag
56000000

VII. Ekonomidepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag 800000

IX. Utbildningsdepartementet

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag 750000

X. Jordbruksdepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag 7000000

Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskap

liga fakultetens driftkostnader, reservations

anslag 1900000

Ersättningar vid bildande av naturreservat

m.m., reservationsanslag 5 000 000

Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp,

reservationsanslag
5 500000

opaginerad Kontrollera mot PDF

XI.
Handelsdepartementet
G 2 Tullverket: Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

33 600000

opaginerad Kontrollera mot PDF

D 7

A 3 A 4

D 5

XIII. Bostadsdepartementet Lantmäteriet:
Täckning av förluster i förrättningsverksamheten

XIV. Industridepartementet Kommittéer
m.m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

XV. Kommundepartementet

Anskaffning av miljöskyddsfartyg, reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

10200000

20000000 80000

25 000000 319065000

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken

Industridepartementet 2
Finansiering av stiriingprojektet

11050000

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

IV.
Statens
utlåningsfonder

Bostadsdepartementet Lånefonden för bostadsbyggande

935 000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII. Fonden för beredskapslagring

Handelsdepartementet

3 Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar delfond:

Lagring för beredskapsändamål

IX. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m.

Jordbruksdepartementet

6 Naturvårdsfonden:
Markförvärv för naturvårds

ändamål, m.m.

Handelsdepartem entet

7 Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar: Förråds

anläggningar m.m.

Summa för kapitalbudgeten

Il 100000

28000000

3000000

1400000 989550000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

57 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (57)

57 kopplingar i 51 dokument.

  1. Bet. 1984/85:JoU25 om statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1984/85:100 bilaga 11) s. 9 i texten
  2. Bet. 1983/84:JoU25 om statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84:100 bilaga 11) s. 8 i texten
  3. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  4. Prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. i texten
  5. Prop. 1982/83:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 s. 5 i texten

Visa alla 51