med förslag om inträffande av statens miljonmedicinska laboratorium
19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:120, med förslag om inträffande av statens miljonmedicinska laboratorium
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:120 Regeringens proposition
1978/79:120
med
förslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium;
beslutad
den 1 mars 1979.
Regeringen
loreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll ovan nämnda dag.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
HEDDA
LINDAHL
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås att den omgivningshygieniska avdelningen vid statens
naturvårdsverk skiljs från naturvårdsverket och ombildas till ett fristående miljömedicinskt
laboratorium med socialstyrelsen som chefsmyndighet.
Den
nya organisationen föreslås bli genomförd den 1 juli 1979.
I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 120
Prop. 1978/79:120 2
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1979-03-01
Närvarande:
slatsminslem Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.
Föredragande:
statsrådet Lindahl
Proposition
med förslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium
1
Inledning
Den
omgivningshygieniska avdelningen (OHA) vid statens naturvårdsverk har sitt
ursprung i statens institut för folkhälsan. Folkhälsoinstiluiel upphörde som
självständig myndighet, då statens livsmedelsverk inrättades den I januari
1972. Samtidigt inordnades den omgivningshygieniska avdelningen provisoriskt i
statens naturvårdsverk.
Sedan
dess har OHA:s framtida ställning och organisation diskulerals i olika
sammanhang. Frågan behandlades senasi i arbetsmiljöutredningens belänkande (SOU
1976:1) Arbetsmiljölag. I betänkandet föreslogs att OHA skulle knytas till
socialstyrelsen och bilda ett laboraiorium för miljömedicinska frågor.
Arbelsmiljöutredningen
anförde bl. a. att den inle kunde ansluta sig till det förslag om inrällande av
ell institut för miljömedicin för produktkontrollen som förts fram av kommittén
för samordning av laboratorieresurserna vid arbeiarskyddssiyrelsen och
naturvårdsverket i betänkandet (Ds A 1974:3) Institut för miljömedicin, vilket
betänkande jämte remissyttranden överlämnats till arbetsmiljöutredningen för beakiande.
Arbelsmiljöutredningen fann det emellertid angeläget att finna en väg för att
verksamheten vid den lill naturvårdsverket provisoriskt anknutna
omgivningshygieniska avdelningen skulle fä en sådan organisaiorisk ram att
avdelningens resurser skulle komma till bästa möjliga användning. Arbelsmiljöutredningen
granskade härvid verksamhetsområdena hos OHA:s huvudavnämare arbeiarskyddssiyrelsen,
nalurvårdsverket och socialstyrelsen och fann att OH A:s verksamhet låg väl i linje
med de inlressen som socialstyrelsen har inom miljömedicinen.
Prop.
1978/79:120 3
Ulredningen
förordade därför att OHA skulle knylas organisatoriskt till socialstyrelsen och
bilda ell laboraiorium för miljömedicinska frågor.
De
remissinstanser som yttrade sig över arbetsmiljöutredningens förslag i den här
aktuella delen har varit övervägande positiva till förslaget. Angelägenheten
av att naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, produktkontrollnämnden och
andra avnämare av OHA:s tjänster även fortsättningsvis får tillgång till OHA:s
kunskap betonades. Arbetsmiljöutredningen har i sitt belänkande även
understrukit angelägenheten av all i arbetsmiljöarbetet beakta och föra fram de
psykosociala frågornas belydelse. Detta har föranlett vissa remissinstanser alt
erinra om vikten av att verksamheten vid laboratoriet för klinisk
stressforskning vid karolinska instiiutei erhåller viss basfinansiering. Några
remissinstanser föreslog även att nämnda laboratorium borde knytas till del
föreslagna miljömedicinska laboratoriet.
Dåvarande statsrådet Troedsson
tillsatte i seplember 1977 en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift atl skyndsaml
lägga fram förslag om anknyining till socialstyrelsen av OHA och laboratoriet
för klinisk stress-forskning vid karolinska institutet. Arbetsgruppens
uppgifter angavs närmare i en särskild promemoria. Enligt promemorian skulle
arbetsgruppen pröva inriktningen och finansieringen av den fortsatta
verksamheten med utgångspunkt i dels att OHA och laboratoriet för klinisk
stressforskning ombildas till ett miljömedicinskt laboraiorium med
socialstyrelsen som chefsmyndighet, dels atl anknytningen till karolinska
institutets hygieniska institution av den del av verksamheien som motsvaras av
nuvarande OHA skall bestå. Vidare skulle arbelsgruppen bl. a. föreslå
programindelning och organisaiion av verksamheien samt klarlägga de
anslagstekniska konsekvenserna av omläggningen och lägga fram förslag lill ny anslagskonstmklion.
Möjligheten att tillämpa den s. k. uppdragsmodellen skulle övervägas. Den nu
nämnda arbetsgruppen upplöstes under början av hösten 1978, varefter frågan om
bildande av ell miljömedicinskt laboraiorium har beretts inom regeringskansliel
under medverkan av den rådgivande arbelsgrupp och den referensgrupp som
tillsatts för att se över socialstyrelsens framtida organisation och
arbetsuppgifter. Beredningsarbetet rörande socialstyrelsen fortsätter och
proposition i ärendet beräknas komma atl föreläggas riksdagen under våren.
Därvid kan även vissa ytterligare frågor inom det miljömedicinska området komma
att tas upp.
Förslag
i anledning av arbetsmiljöutredningens betänkande samt remissutfallel över detla
har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1976/77:49, SoU 1977/78:1, rskr
1977/78:18). 1 nämnda proposiiion anmäldes arbetsmiljöulredningens förslag att
knyta OHA till socialstyrelsen som eu miljömedicinskt laboratorium. Med hänsyn till
att frågan bereddes inom socialdepartementet behandlades inte förslaget i denna
del i propositionen.
I
budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 8 s. 104) har regeringen
föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposiiion i ämnel, till
Statens
1* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 120
Prop.
1978/79:120 4
niiljömcdicinska
laboratorium lör budgetårel 1979/80 beräkna cu lörslags-anslag av 9 923 000 kr.
Rficr samråd med jordbruksminisicni anhåller jag nu att lä la upp denna fråga.
2
Föredragandens Överväganden
2.1
OHA:s nuvarande verksamhet och organisation
Enligt
instruktionen (1967:444) för statens naturvårdsverk (omtryckt 1973:336, ändrad
senast 1977:345) skall en omgivningshygienisk avdelning finnas inom verket.
Professorn i hälsovårdslära vid karolinska inslilulel är föreståndare för
avdelningen. Vid avdelningen skall också finnas en biträdande avdel ningsföreständare.
OHA
harenligt niinmda instruktion till uppgift atl bedriva undersökningsverksamhet
inom det omgivningshygieniska området. En viktig del av OHA:s verksamhet består
i att bitriida olika statliga och kommunala myndigheler och organisaiioner.
Denna verksamhei utförs i vissa fall mol ersiittning enligt bestämmelser som
fastställs av naturvårdsverket efter samråd med riksrevisionsverket.
Målet
förOH A:s verksamhet äratt främja folkhälsan genom atl medverka i samhällets
åtgärder mot skadliga fysikalisk-kemiska faktorer i omgivningen. I sitt arbete
strävar OHA efter att inte bara ge människor största möjliga säkerhet i miljön
utan också främja befolkningens trivsel cx:h välbefinnande.
OH
A:s huvudsakliga verksamhet består i att lämna medicinskt-hygieniskt bedömningsunderlag
till myndigheter och enskilda såväl genom egen forskning och egna utredningar
som genom sanmianställningar av andras forskningsresultat. Vidare medverkar OHA
i bevakningen av hiilsoliiget i landet vad avser dess beroende av
omgivningshygieniska riskfaktorer, så att ogynnsamma utvecklingstendenser kan
upptäckas lidigi. OHA deliar i utvecklingen av medicinska undersökningsmodeller
och den metodkontroll som krävs för förebyggande åtgärder mol skadliga
miljöfaktorer. OHA medverkar också i utbildningen av hälsovårdspersonal i
landet.
OHA:sarbetsuppgifteromfattarärendehandläggning,
forskning, undervisning samt deltagande i nationellt och internationellt
utrednings- och kommittéarbete. Avnämare är i första hand statliga myndigheler,
framför allt socialstyrelsen, nalurvårdsverket, produktkontrollnämnden och
arbetarskyddsstyrelsen. Bland övriga avnämare märks bl. a. departement, konmiu-nala
myndigheter, industrier och organisationer.
Ärendena
avser lill största delen frågor om kemiska produkter, luftföroreningar, buller
och vatten inom omgivnings-, bostads- och arbetshygienens områden. Forskningen
vid OHA är målinriktad. Främsi studeras effekier på människans hälsa av
fysikaliska (t. ex. buller) eller kemiska (t. ex. meialler, luftföroreningar)
faktorer i miljön. Härvid används toxikologisk, epidemiö-logisk, fysiologisk
och psykofysisk metodik. En väsentlig del av verksam-
Prop. 1978/79:120 5
heten
är inriktad på att lösa olika mctodologiska problem.
Strålskyddsproblcni
eller utpräglade arbetarskyddsfrågor omfattas inte av 011 A:s verksamhet utan
faller inom statens strålskyddsinstituts och arbetar-.skytlclsstyrelsens
ansvarsområden.
011A
svarar tor viss utbiklning av dels hälsovårdsins|x:ktörer (övergångsvis), dels
dricksvattenundcrsökare i vad avser deras fysikalisk-kemiska behörighet. OIIA
deltar också i utbildningen av toxikologer vid karolinska institutet och
anordnar i samarbete med socialstyrelsen kurser för läkare och annan personal
inom hiilsovården med uppgifter inom OHA:s verksamhetsområden.
Vidare
iir OHA f n. centralt laboratorium för undersökningar av dricksvatten och
medverkar under socialstyrelsen i tillsyn, kontroll och utveckling av
vattenundersökningsverksamheten i landet. I OHA:s åligganden som centralt laboraiorium
ingår också att handlägga frågor rörande undersökning av simbassängvatten. OHA
utför även mot ersäuning vissa undersökningar och analyser åt bl. a.
hälsovårdsmyndigheter.
OHA har lokaler bl. a. i
anslutning till hygieniska institutionen vid karolinska institutet och iir i
vetenskapliga frågor samordnad med denna institution. Som tidigare har nänmts
är professorn i hälsovårdslära också föreståndare för OHA. Verksamheten vid hygieniska
institutionen bedrivs i allt väsentligt i linje med arbetsuppgifierna vid OHA
och i den mån arbetsuppgifterna sammanfaller, utnyttjas tillgängliga resurser
gemensamt. Den verksamhet vid OHA som finansieras genom forskningsanslag och
uppdragsmedel bedrivs också ofta i samarbete med hygieniska institutionen. F. n.
genomförs ett flertal projekt gemensamt av institutionerna. Praktiska skäl avgör
om medlen för sådana uppgifter disponeras av OHA eller av hygieniska
institutionen. Integrationen med hygieniska institutionen underlättar
rekrytering av personal till OHA. Vidare svarar hygieniska institutionen inom
karolinska institutet fören väsenilig del av den velenskapliga utbildningen
inom miljömedicinens område.
Genom
hygieniska institutionen, som år 1976 utsågs till ett väridshälso-vårdsorganisationens
(WHO) samarbelscenlrum rörande hälsoeffekter av miljön', deliar även OHA i WHO:s
arbeie rörande sådana hälsoeffekter. De båda institutionerna har sedan år 1978
den vetenskapliga ledningen för WHO:s globala mätprogram rörande metaller hos
människan.
OHA
är indelad i sex sektioner, nämligen en medicinsk, en sociologisk, en kemisk
och två tekniska sektioner sann en undervisningssekiion. Därutöver finns en
administrativ enhet som svarar för avdelningens budget- och personalplanering,
inköp av utrustning, intendentur m. m. Inom OHA anses den nuvarande
sektionsindelningen olämplig, efiersom den inte är problem-orienterad på ett
sätt som motsvarar dagens komplexa miljöfrågor. Den forsknings- och undersökningsinrikiade
verksamheien bedrivs därför inom
'
WHO Collaborating Centre for Environmental Health Effects.
Prop.
1978/79:120 6
tre
arbetsgrupper (toxikologi, fysiologi med psykofysik samt epidemiologi), vilka har
bildats över sektionsgränserna. Arbetet bedrivs också i myckel stor utsträckning
i projektgrupper som har bildals över sekiionsgränserna. I projektgrupperna
ingår också ofta representanter för nalurvårdsverkel och karolinska institutet
och andra institutioner. Som exempel på sådana projektgrupper kan nämnas
grupper för meiallforskning, siudier av luktande luftföroreningar,
trafikbullerundersökningar och studier av miljöpåverkan av bl. a. användningen
av fossila bränslen samt studier av luftkvalitet i bostiider.
Den
toxikologiska arbetsgruppen tar i samarbete med övriga delar av avdelningen
fram erforderiigt medicinskt-hygieniskt bedömningsunderiag till myndigheler och
andra beträffande gifiiga substansers verkan på människan. Den toxikologiska
gruppen utvecklar också medicinska undersökningsmetoder och modeller som gör
det möjligl att förutsäga loxiska effekier av olika substanser som släpps ut i
miljön. OH A:s kemiska sektion ingår i den toxikologiska gruppen och är även
ansvarig för dricksvattenfrågor inom OHA.
Arbetsgruppen
för fysiologi med psykofysik har lill uppgifi att ta fram erforderligt psykofysiskl
och fysiologiskt bedömningsunderiag för medicinska bedömningar av luftföroreningar,
buller, klimat m. m. inom främsi omgivningshygien och bostadshygien. Gruppen
arbetar också med att utveckla metoder för studier av sensoriska och andra
psykologiska och fysiologiska effekter på människan av kemiska och fysikaliska
miljöfaktorer samt med att anpassa och förbättra tillgängliga metoder för kemisk-fysikalisk
dosbeskrivning för all man med mätningar bättre skall kunna uppskatta effekterna
av sådana miljöfaktorer på människan.
Den
epidemiologiska arbelsgruppen har bildats delvis för att underiätta samarbetet
mellan OHA:s sociologiska sektion och de epidemiologiskt verksamma
projektgrupperna inom hygieniska institutionen. Forskningen inom arbetsgruppen
är i princip inriktad på studier av hälso- och besvärseffekter till följd av
yttre miljöpåverkan (t. ex. luftföroreningar inklusive tobaksrök, buller),
varvid siatistisk-epidemiologisk metodik med stark beteendevelenskaplig
anknytning tillämpas. För sina studier utnyttjar gruppen bl. a. det s. k.
tvillingregistret som byggts upp gemensami av OHA och hygieniska institutionen.
Detta register är att betrakta som ett epidemiologiskt basregister som
utnyttjas för skilda ändamål, t. ex. för att belysa inverkan av förändringar i
miljön och samspelet mellan sådana förändringar och arvsanlag.
OHA
föreslås av en avdelningsföreslåndare och underdenneen bilrädande avdelningsföresiåndare.
Chef för sektionerna är den biträdande avdelnings-föreståndaren och fem
laboratorer. Avdelningsföreståndaren, bilrädande avdelningsföreståndaren och de
fem laboratorerna har alla velenskaplig utbildning och lillsätls efter
sakkunnigförfarande. Vid OHA tjänstgör idag ett åttiotal personer.
Prop. 1978/79:120 7
2.2
Behovet av ett miljömedicinskt laboratorium
Enligt
min mening kommer del i framliden atl ställas ökade krav på en väl fungerande
samhällsservice inom det miljömedicinska området. Med samhällsservice avser jag
tillgång till en sammanhållen organisation med såväl kunskapsuppbyggande som kunskapsförmedlande,
idégivande och utredande verksamhei. Man känner idag till att förändringar i
den yttre miljön på olika säll kan påverka människan, direkt eller indirekt.
Vad man däremoi inle vel lillräckligi mycket om är vilka miljökomponenter som
är särskilt riskabla, vilka grupper som är specielll känsliga för sådan
påverkan, på vilket sätt denna påverkan kan ge upphov till skador och hur vi
skall kunna förebygga och förhindra icke önskvärda och främja önskvärda
förändringar i människans miljö.
Enligt
min uppfattning är det därför vikligl att centralt ha tillgång till resurser
för en samlad bedömning av ärenden som rymmer miljömedicinska aspekter. Ett laboraiorium
med bred kompelens inom delta område markerar även statsmakternas medvetenhet
om vikten av att miljömedicinska frågor belyses allsidigt. Det kan också
underlätta t. ex. hälsovårdsnämndernas och länsstyrelsernas handläggning av
sådana ärenden. Ett miljömedicinskt laboraiorium bör därför ha som huvudsakliga
uppgifier atl bedriva långsiktig forskning och uppdragsverksamhet, bislå myndigheler
och andra intressenter vid rådfrågning i löpande ärenden, besvara remisser m. m.
inom den fysikalisk-kemiska miljömedicinens och den allmänna hälsovårdens
område samt följa det internationella hälsovårdsarbetel, främsi inom WHO:s
miljömedicinska program. Ett sådant laboratoriums verksamhet bör i försia hand
omfatta de uppgifter som idag utförs vid OHA. Dessa uppgifier omfattar ärendehandläggning,
forsknings- och undersökningsverksamhet, utbildning, kommittéarbete och
sammanställningar av miljöfakta samt planeringsarbete, administration och
basservice.
Beträffande
OHA:s organisatoriska tillhörighet delar jag arbetsmiljöulredningens bedömning
alt OHA bör knylas lill socialstyrelsen och där bilda ett laboratorium för
miljömedicinska frågor. Syflel med OHA:s verksamhei är att studera miljöbetingade
orsaker tili ohälsa hos befolkningen och belysa kraven på en god miljö. OH A:s
verksamhetsområde är således vidare än vad som kan sägas ligga inom ramen för
såväl arbetarskyddsstyrelsens som naturvårdsverkets ansvarsområden. Däremoi
omfattas OHA:s verksamhet i sin helhet naturligen av det övergripande ansvar
som socialstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden
som rör hälso- och sjukvården. Mot bakgrund härav förordarjag all OHA skiljs
från nalurvårdsverkel och ombildas till ett fristående laboratorium knutet till
socialstyrelsen. Jag kommer att i det följande bl. a. närmare beröra vissa
väsentliga verksamhetsområden inom OHA, organisationen av det nya
miljömedicinska laboratoriet saml laboratoriets anknyining till
socialstyrelsen.
Somjag
tidigare har redovisat har under beredningen av della ärende även
Prop.
1978/79:120 8
övervägts
huruvida laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet
borde ingå som en del av ett miljömedicinskt laboratorium och därmed utsträcka
detta laboratoriums kompetensområden lill de psykosociala miljöfaktorerna.
Laboratoriet för klinisk stressforskning utgör numera institutionen för psykosocial
miljömedicin vid karolinska institutet. Möjligheten atl på lämpligt sätt ta lillvara
nämnda institutions erfarenheter och kunskaper övervägs inom regeringskansliet
i samband med översynen av socialstyrelsens organisation m. m. F. n. remissbehandlas
också betänkandet Psykisk hälsovård vilkel har utarbetats av en arbelsgrupp
inom socialstyrelsen med anledning av riksdagens begäran om utredning av den
psykiska hälsovården (rskr 1969/70:333). Jag är därför inle beredd att nu ta
ställning i denna del.
Det
finns skäl atl räkna med att de miljömedicinska frågorna kommeratt få en ökad betydelse
i det framtida miljövårdsarbetet. Nya krav kommer att ställas på den
miljömedicinska verksamheien. Ökade insatser på produktkontrollområdet kommeratt
medföra en ökad efterfrågan också på laborativa resurser inom detla område.
Härvid behöver hälsofariiga produkter i siörre utsträckning undersökas
experimentellt beträffande sina giftiga egenskaper (toxikologiska
undersökningar). Dessa hälsofariiga ämnen behöver studeras vad gäller deras
omvandling i kroppen, effekt på målorgan och eventuell ansamling i organismen
under långvarig och upprepad exposition.
Parallelll
med de toxikologiska undersökningarna bör en epidemiologisk bevakning
(befolkningsstudier) komma till stånd för alt sådana miljögifter, som inte
avslöjats i den experimentella laboraloriekontrollen skall upptäckas i tid. Dä
miljöproblem uppkommer kan också finnas behov av konsultinsatser för att stödja
lokala och regionala organ i deras uppläggning av såväl kort- som långsiktig
hälsoskyddsverksamhet. Vidare finns ett ökande behov av miljö-medicinsk
medverkan i samhällsplaneringen.
Inom
energiområdet behövs bedömningar av de medicinska miljöeffekter som är
förknippade med olika alternativ för atl utvinna energi liksom av de
bostadshygieniska konsekvensema av olika åtgärder för att spara energi.
Anspråken på sammanställningar och värderingar av in- och utländska
undersökningsresultat som underiag för miljömedicinska dos-effektbeskrivningar
kommer att öka. Sådani arbete har t. ex. stor betydelse för att fastställa normer
för vatten- och luftföroreningar och för all på bästa sätt planera miljöfariig
verksamhet i förhållande till bostadsbebyggelse m. m.
OHA
har redan nu ett utvecklat samarbele med ett stort ntal myndigheler och
organisationer. Genom dessa breda kontaktytor mot olika specialorgan bör det
miljömedicinska laboratoriet ha möjlighel alt på ett smidigl sätt överblicka en
stor del av det miljömedicinska fältet och därmed kunna fungera som samordnare
av miljömedicinsk information. Laboratoriet kan därigenom fungera som en
central informationsförmedlare till såväl statliga, kommunala och
landstingskommunala organ som privata förelag och andra intressenter.
Prop.
1978/79:120 9
En
ökad miljömedicinsk satsning gör det vidare nödvändigt att effektivt utnyttja
de utbildningsresurser som finns hos OHA.
2.3
Resursbehov
OHA:s
utrednings- och forskningsverksamhet täcker ell stort område, där framför allt
toxikologisk, epidemiologisk, fysiologisk och psykofysisk metodik utnyttjas.
Arbetet är ofta tvärvetenskapligt med insatser från medicinare, beteendevetare,
kemister och tekniker. Som tidigare har nämnts ligger tyngdpunklen i
avdelningens vetenskapliga arbele på melalltoxikologi och lungloxikologi, sensoriska
undersökningar av bl. a. luktande luftföroreningar och buller samt
epidemiologiska undersökningar, särskilt undersökningar med utnyttjande av ivillingregislret.
I samtliga fall, måhända alldeles särskilt inom metalltoxikologin, hårde
vetenskapliga arbetena fått internationell betydelse.
Till
OHA:s uppgifter hör också att fungera som centralt laboraiorium för undersökningar
av dricksvatten. Kontrollen av konsumtionsvatlen m. m. har behandlats av hälsovårdsstadgeutredningen.
I sitt betänkande (SOU 1978:44) Kommunalt hälsoskydd har kommittén inte tagil
ställning lill vilken lagsiiftning som skall reglera kontrollen av konsumtionsvatlen
och som en följd därav lämnat frågan öppen vilken myndighet som på central nivå
skall ulöva tillsynen. Kommitténs betänkande har remissbehandlats och bereds f n.
inom socialdepartementet. Vidare har kommittén (Jo 1976:04) om den regionala
laboratorieverksamheten helt nyligen avlämnat sitt slutbetänkande. Denna
kommitté tillkallades för atl se över frågan om den regionala laboratorieverksamheten
inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnoslik, miljövård och
näraliggande områden. Bl. a. skulle de krav som för olika ändamål borde ställas
på dessa laboratorier undersökas. Vidare skulle prövas vilka organ som bör
åläggas tillsynen över laboratorierna. Någon förändring av OHA:s roll som
centralt laboratorium för undersökningar av dricksvatten bör enligt min mening inle
ske, innan slutlig ställning tas till nu nämnda kommittéers förslag.
Enligt
min bedömning är en väsentlig uibyggnad av miljömedicinsk verksamhet moiiverad.
1 årets budgetproposition föreslås en ökning av forskningsmedlen inom
högskolan. Denna satsning torde även komma den miljömedicinska forskningen till
del.
Med
utgångspunkt i vad som lidigare har redovisals angående OHA:s nuvarande
verksamhet är det enligt min mening särskilt angelägel alt följande
arbetsområden inom vilka OHA har en speciell kompelens byggs ut och
kompletteras.
OHA
har vikliga kunskaper inom det epidemiologiska området. F. n. har OHA endast en
högre tjänst för epidemiolog (laborator). OHA har kunnat bedriva en begränsad
och huvudsakligen metodinriktad epidemiologisk verksamhet genom atl forskare
vid hygieniska institutionen biträtt OHA. Då
Prop. 1978/79:120 10
dessa
forskare endast har haft tidsbegränsade förordnanden vid hygieniska institutionen
har emellertid den epidemiologiska verksamheten vid OHA inle kunnai bedrivas
med önskvärd kontinuitet. OHA har dock bl. a. genom sitt och hygieniska
institutionens omfattande epidemiologiska basregister stora möjligheler att
vidga verksamheten.
Genom
ett forskarsamarbete med karolinska institutet och genom ett vidgat samarbete
med socialstyrelsens statistiska byrå, statistiska centralbyrån och länsläkarorganisationen
bör laboratoriets behov inom det epidemiologiska området bättre kunna
tillgodoses. Jag vill samtidigt erinra om att såväl socialstyrelsens
statistikfunktioner som länsläkarorganisationen berörs av den pågående
översynen av socialstyrelsen. Förslag kan därför senare komma atl läggas fram
som påverkar dessa funklioner och det miljömedicinska laboratoriet.
OH A:s
toxikologiska resurser är begränsade och avdelningen har idag ingen specialkunskap
för att utföra toxikologiska mtinundersökningar i stor skala. Inom landet som
helhet är de toxikologiska resurserna mycket begränsade. Svenska institutioner
låter därför ofta utländska laboratorier och institut på kommersiell basis
utföra rutinmässiga lesler. Inom högskoleorganisationen har universiletet i
Uppsala f n. landets enda ordinarie professur i toxikologi, vilken är gemensam
för den medicinska och den farmacevliska fakulteten. Vid karolinska institutet
finns en personlig professur i toxikologisk kemi inrättad. Naturvetenskapliga
forskningsrådet haren professur i toxikologisk genetik, placerad vid
universitetet i Stockholm. Vid livsmedelsverket finns ett toxikologiskt
laboratorium med en professor som chef Vidare finns en tjänst för professor i yrkestoxikologi
inrättad vid arbetarskyddsslyrelsens arbelsmedicinska avdelning. Vid medicinska
forskningsrådet finns en professur i toxikologi vilken är placerad vid
karolinska institutet. I årels budgetproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12 s.
550) föreslås att denna professur förs över till karolinska institutet fr. o. m.
budgetåret 1979/80.
Som
framgår av vad jag kommer att anföra i det följande bör laboratoriet i toxikologiskt
avseende inrikta sig på analys och bedömning av gifter i den allmänna miljön. Toxikologin
är ett synneriigen brett arbetsfält och OHA har hiltills inte kunnai täcka
vikliga delområden .som t. ex. organisk-kemiska föreningars toxikologi och metabolism.
Näslan alla kemikalier som finns idag ärorganisk-kemiskaröreningar(kolföreningar).
Enligt min mening bördärför det miljömedicinska laboratoriet inrikla
forskningen även på denna typ av substanser. Laboratoriets kompelens för
toxikologiska bedömningar av organiska miljögifter är idag inte lillräcklig
ulan behöver förstärkas.
OHA
har genom sitt samarbete med hygieniska institutionen tillförts ett betydande
kunnande inom vissa delar av toxikologin, särskilt metall- och inhalationstoxikologi.
Av de nämnda professurerna i toxikologi är endasl de vid arbeiarskyddssiyrelsen
och livsmedelsverket knutna till myndighetsla-boralorier. Delta innebär att
övriga myndigheter delvis blir beroende av högskolemyndigheternas
prioriteringar och arbetsformer såväl vid bråds-
Prop.
1978/79:120 11
kände
ärendehandläggning som i den långsiktiga planeringen. Enligt min uppfattning
behöver resurserna inom landet i toxikologi därför kompletteras med en
toxikologisk enhet inom det föreslagna miljömedicinska laboratoriet. För den
medicinska riskbedömningen som utförs vid laboratoriet behövs en kombinalion av
experimentell toxikologi och på epidemiologiska metoder baserad värdering.
Verksamheten vid det
miljömedicinska laboratoriet förutsätts huvudsakligen vara inriktad på att
skapa underlag för bedömningar av föroreningar i den yttre miljön och i
bostäder. Detta innebär en betoning av studier av s. k. låg-doseffekter. Som
exempel kan nämnas siudier av gifter som ackumuleras i biologiska system (t.
ex. tungmetaller) eller ämnen som akut eller subakut orsakar störningar i
andningsfunktioner, slemhinneirrilationer eller dålig lukt. Till skillnad från arbetarskyddsslyrelsens
toxikologiska verksamhei, vars siudier i första hand avser den yrkesarbetande
befolkningen, skall det miljömedicinska laboratoriets verksamhet avse hela
befolkningen, inklusive riskgrupper som barn, gamla och sjuka. Det
miljömedicinska laboratoriet skall dock inle ägna sig åt livsmedel, med undantag
för vatten, i avvaktan på att frågan om var dricksvatlenkonlrollen skall höra
hemma löses. Den angivna huvudinriktningen för laboratoriets toxikologiska
verksamhet bör emellertid inte hindra atl även yrkes- och
livsmedelstoxikologiska problem ibland studeras av laboratoriet, t. ex. när totalmiljöbedömningar
behöver ske eller forskningstekniska skäl gör det naturiigt att jämföra yrkesexponerade
gmpper med den allmänna befolkningen. Samråd bör då ske med den närmast
ansvariga myndigheten, d. v. s. arbetarskyddsstyrelsen respektive livsmedelsverket.
På grund av toxikologins
stora bredd måste den toxikologiska enheten ha som en av sina viktigaste
uppgifter atl medverka i samordningen av toxikologisk information och
komplettera där så behövs med egna undersökningar på ett sådant sätt att
myndigheterna tillförs tillfredsställande beslutsunderlag i viktiga giftbedömningsfrågor.
Jag är medveten om att sammanställning och bearbetning av gift information är
en arbetsuppgift som kräver resurser, inte minsl av kvalificerade vetenskapliga
bedömare. Laboratoriet bör sträva efter alt inom ramen för tillgängliga
resurser ha breda kontakter med in- och utländska forskare.
Jag utgår från att
laboratoriets toxikologiska verksamhet kommer alt bedrivas i nära samarbete med
bl. a. naturvårdsverkets produktkontrollbyrå. Olika samarbetsformer bör härvid
prövas. Jag vill i detta sammanhang även erinra om vikten av att laboratoriet
lar lillvara möjlighelerna lill samarbete med den miljötoxikologiska arbelsgruppen
vid Wallenberglaboraloriet vid universitetet i Stockholm.
Mot
bakgrund av det nu anförda förordar jag att innehavaren av den professur i toxikologi
som i årets budgetproposition föreslås bli överförd till karolinska institutet
också skall vara enhetschef vid det föreslagna miljömedicinska laboratoriet.
Härigenom kommer även laboratoriets kontaktyta
Prop.
1978/79:120 12
gentemol
karolinska inslilulel atl breddas.
OHA
har vidare särkunskaper för atl behandla allmänna medidnski-hygieniska problem.
Detta begrepp innefattar här bostadshygien, samhällsplanering, personliga
hygienfrågor och generella medicinska bedömningar av miljöstörande verksamheter
(luftföroreningar och buller). För att studera dessa problem behöver OHA
vetenskaplig expertis inte bara inom toxikologi och epidemiologi ulan även inom
psykofysik och fysiologi. Tillgång lill sådan expertis är en fömlsättning för
att såväl kunna ställa upp medicinska krav för att förhindra skador och
sjukdomar hos befolkningen som kunna ta hänsyn till befolkningens upplevelser
av bostadsmiljön och den yttre miljön.
Under
beredningen av detla ärende har bl. a. från olika myndigheler inhämtats
synpunkter på del föreslagna laboratoriets verksamhet. Myndigheternas önskemål
beträffande denna verksamhei faller lill en inte obetydlig del inom det medicinskl-hygieniska
problemområdet. Sålunda anser socialstyrelsen alt det behövs bättre underiag
för atl faslställa gränsvärden för luftföroreningar i bostäder. Statens råd för
byggnadsforskning önskar atl studier utförs avseende hälsorisker som är
förknippade med byggsystem och tätortsteknik. Statens planverk vill ha
undersökningar av bl. a. iufthygien, ljus- och belysningskrav i boende- och arbetsmiljön.
Hälsovårdsfrågor
som avser byggnader behandlas idag fömtom av OHA bl. a. av statens institut för
byggnadsforskning (SIB). Tonvikten är f n. lagd på effekter av inomhusklimai
och buller och gäller all byggd miljö, således inte bara bosläder. SIB sysslar f
n. inte med luftföroreningar i bostaden. SIB:s och det föreslagna
miljömedicinska laboratoriets verksamheier inom detia område torde komplettera
varandra.
OHA
har även kompelens för utbildning av hälsovårdspersonal inom områdena för
allmän hygien, epidemiologi, toxikologi och valtenhygien. OHA anordnar f n.
övergångsvis en ettårig utbildning av hälsovårdsinspektörer för atl läcka
samhällets behov av inspektörer fram till årsskiftet 1979/80, då de första
hälsovårdsinspektörerna med utbildning på den nya hälso- och miljövårdslinjen
inom högskolan utexamineras. Nämnda linje inrättades år 1977 på gmndval av
regeringens uppdrag den 26 februari 1976 till dåvarande universitetskanslersämbetet
(UKÄ) att ularbela utbildningsplan för utbildning av hälsovårdsinspektörer vid
universitet i Umeå. Därvid skulle UKÄ beakta vad som anförts i prop.
1975/76:100, bil. 10 saml i en till regeringens beslut fogad, inom utbildningsdepartemenlet
upprättad promemoria. I nämnda promemoria sägs bl. a. följande angående fort-
och vidareutbildning av hälsovårdsinspektörer.
"Ansvaret
och ledningen för fort- och vidareutbildningen av hälsovårdsinspektörer bör
åvila samma högskoleenhet som har alt svara för den grundläggande utbildningen.
Detla får emellerlid inte innebära, att vid en riksrekryterande utbildning som
hälsovårdsinspektörsutbildningen all forloch vidareutbildning skall föriäggas till
samma ort som den grundläggande utbildningen. I stället bör denna utbildning
ges en geografisk spridning dels
Prop.
1978/79:120 13
för
att vara så tillgänglig som möjligt för de studerande - yrkesverksamma personer
med stark bindning till sin hemort - dels för alt så effektivt som möjligt
kunna utnyttja för sådan utbildning befintliga resurser vid olika högskoleenheter
och andra inrättningar."
Under
år 1978 har undervisningssektionen vid OHA även genomfört 14 aktualitetskurser
om en vecka i hälsovårdsämnen. Som exempel på sådana kurser kan nämnas kurser i
"Epidemiologin i hälsovårdsarbetet" och "Hälsovårdens
vardagsjuridik".
OHA
har således erfarenhet av såväl korta aklualitetskurser som annan påbyggnadsutbildning
för högskoleutbildad hälsovårdspersonal. Utbildningsverksamheten riktar sig till
personer som redan har en god grundutbildning inom området, t.ex.
hälsovårdsinspektörer, länsläkare och vissa befattningshavare vid
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I utbildningen behandlas praktiska frågeslällningar
av betydelse för hälsovårdsarbetet och tillämpat forsknings- och ulvecklingsarbete
inom området. Genom denna lyp av utbildning får också OHA kännedom om aktuella
praktiska miljömedicinska problem, vilket bidrar till att hålla avdelningens
verksamhet inriktad på att åtgärda viktiga hälsovårdsproblem.
Det
är viktigt atl ett laboratorium som skall arbeta med utredning och forskning
inom miljömedicinen genom utbildningsverksamhet kan föra ut kunskaper lill den
praktiska verksamheten. Utbildningen ger möjligheter att på längre sikt decentralisera
utredningsuppgifter och därmed öka verksamhetens kapacitet. Inom OHA finns
idag kompetens för alt leda utbildning av nu nämnda slag. Jag förordar därför
att de utbildningsresurser som idag finns inom OHA och som frigörs när den
övergångsvis anordnade utbildningen av hälsovårdsinspektörer upphör t. v.
används för sådan fort- och vidareutbildning när det gäller det
miljömedicinska området som åsyftas i den tidigare citerade promemorian till
regeringens beslut den 26 februari 1976. Vidare bör den nyss redovisade
utbildningsverksamheten i form av kortare aktualitetskurser fortsätta även
inom det miljömedicinska laboratoriet. Det miljömedicinska laboratoriet bör i
dessa frågor samråda med universitets- och högskoleämbetet.
Statens
naturvårdsverk har i skrivelse till den tidigare nämnda interdeparlementala arbelsgruppen
bl. a. framhållit det angelägna i att den kunnighet och erfarenhet i fråga om
utbildningsverksamhet som finns inom OHA tas tillvara och utnyttjas för
vidareutbildning i form av aktualitetskurser även sedan
hälsovårdsinspektörsutbildningen har upphört. Vidare understryks vikten av att
en del av dessa resurser även fortsättningsvis används för utbildning på
miljövårdsområdet, enär dessa resurser utgjort en tillgång i verkets utbildningsverksamhet.
Slutligen pekar naturvårdsverket på atl medicinska och hygieniska aspekter får
en allt större betydelse i behandlingen av miljövårdsärenden och att det därför
är angeläget för verket att även i fortsättningen få utnyttja OHA:s kompetens
inom detta område för utbildning av personal. Jag förutsätter att
naturvårdsverkets behov av utbildning på
Prop. 1978/79:120 14
det
miljömedicinska området tillgodoses av det föreslagna laboratoriet i den mån
utbildningsansvaret inte faller på högskolan. Utbildningen inom andra områden
av miljövården är i den mån den inle är en högskoleuppgift liksom hittills en
uppgift som ligger inom naturvårdsverkets ansvarsområde. Laboratoriet är avsett
att vara en gemensam miljömedicinsk resurs för ett flertal avnämare och bör
inte specialinriktas mol problem inom socialstyrelsens verksamhetsområde. 1
jämförelse med innehållet i den nuvarande utbildningen av bl. a.
hälsovårdsinspektörer vid OHA innebär den nämnda miljömedicinska inriktningen
en begränsning av utbildningsverksamheten. De väl fungerande
utbildningsresurser som idag finns inom OHA bör även fortsättningsvis i
huvudsak hålls samman inom det miljömedicinska laboratoriet. Laboratoriet bör
tillhandahålla utbildningstjänster åt sina avnämare omfattande planering,
utveckling och genomförande av miljömedicinsk fort-och vidareutbildning i den
mån denna utbildning faller utanför högskolans ansvarsområde. Det
miljömedicinska laboratoriet bör även genom kurser och konferenser för hälsovårdstjänsiemän
ge akluell information om forskningsoch undersökningsresultat saml informera
om bakgrunden lill ändrade anvisningar, normvärden m. m. Förden fort- och
vidareutbildning som inte omfattas av det miljömedicinska laboratoriets verksamhelsområde
och som ligger utanför högskolans ansvar, bör vederbörande seklorsorgan ansvara,
t. ex. naturvårdsverket och livsmedelsverket. Ett nära samarbete mellan det miljömedicinska
laboratoriet och berörda myndigheter kommer lik.som hittills atl vara
nödvändigt, eftersom det finns ett nära samband mellan miljömedicin och
miljövård i övrigt.
Enligt instruktionen
(1965:792) för länsläkarväsendei (ändrad senast 1977:861) krävs för behörighet
som länsläkare och bilrädande länsläkare bl. a. tjänstgöring under minst ett
och ett halvt år vid vetenskaplig institution eller annal organ för
socialmedicin,omgivningshygien,epidemiologi, bakieriologi eller virologi. OHA
saknar denna typ av utbildningstjänster för läkare och kan därför inte ställa till
förfogande den uibildningskompetens som finns inom avdelningen vad avser
områdena omgivningshygien och epidemiologi. Länsläkarväsendei utreds f n. inom
regeringskansliet. Jag anser det därför inte vara meningsfullt att nu föreslå att
utbildningstjänsier tillförs del miljömedicinska laboratoriet.
2.4
Organisation av det miljömedicinska laboratoriet
Mot
bakgrund av OHA:s nuvarande verksamhet och vad jag har anfört angående
inriktningen av verksamheten vid ett miljömedicinskt laboratorium föreslår jag
att laboratoriet organiseras på följande sätt.
OHA
skiljs från statens naturvårdsverk och ombildas till ett fristående miljönicdiciiiski
laboiaioriuni med socialstyrelsen som chefsm ndighci. Laboratoriets verksamhet
bör ledas av cn föreståndare. Jag återkommer i det följande till frågan om
laboratoriets anknytning till karolinska institutet.
Prop.
1978/79:120 15
Det
miljömedicinska laboratoriets verksamhet angår flera samhällssektorer och
laboratoriet skall således, liksom idag sker vid OHA, lämna bistånd till ett
flertal myndigheler. Avsikten med överföringen av OHA till socialstyrelsens
ansvarsområde är därför inte att skapa ett socialstyrelsens miljömedicinska
laboratorium. Socialstyrelsen bördock som chefsmyndighet ha det övergripande
ansvaret för laboratoriets verksamhet. Det är emellertid nödvändigt att övriga
myndigheter som kan betraktas som huvudavnämare av laboratoriets tjänster eller
som viktiga iniressenler i verksamheten får möjlighet att medverka vid
planeringen av verksamheten vid laboratoriet. Det kan därför vara lämpligt att
ett samrådsorgan med företrädare för bl. a. berörda myndigheter knyls till laboratoriet.
Den närmare utformningen av de organisatoriska förslag jag nu har berört bör
regleras i en instruktion för laboratoriet. Jag avser all senare lägga fram
förslag till en sådan instruktion för regeringen.
I
de frågor som rör det miljömedicinska laboratoriets kontakter med högskolesektorn
har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.
Som tidigare har nämnts
samverkar OHA med karolinska institutets hygieniska institution och
institutionens verksamhet bedrivs i allt väsentligt i linje med arbetsuppgifierna
vid OHA. Professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet är också
föreståndare för OHA. Samarbetet mellan institutionerna sker i projektgrupper
med gemensami uinyttjande av lokaler och apparatur.
Enligt
min uppfattning har det vetenskapliga samarbetet mellan OH.X och hygieniska
institutionen varit av stort värde och bör därför fortgå utan hinder av OH.A:s
omorganisation.
Mot
bakgrund av den tidigare redovisade bedömningen av OllA:s nuvarande verk.samhet
saml vad som anföris om inriktningen av verksamheten vid det föreslagna niiljömedicinska
laboratoriet föreslårjag alt 01l,A;s nuvarande sektioner och projektgrupper bör
bilda enhetema för allmän hygien, epiilemiologi och toxikologi inom det
miljömedicinska laboratoriet. Vidare bör en enhet för administrativa frågor inrälias.
Fiiheien
för allmän hygien bör behandla frågor som hör till luft- och bullerhygien,
bostadshygien och samhällsplanering, främst med utnytiiande av fysiologiska och
psykofysiska undersökningsmetoder.
EnheienJör
epidemiologi bör siudera frågor som rör medicinska och .sociala effekter av
kemiska och fysikaliska faktorer på grupper i befolkningen.
Enheien
för toxikologi bör handha frågor som rör eflekter av miljögilier på människan
med tonvikt på studier av upptagning, omvandling och utsöndring av
miljögifter. Vidare bör enheten i avvaktan på siällningstagantle lill lidigare
berörda konmiiitclorslag fullgöra ile uppgifter som hiboraii>rici t. v. har
som centralt laboratorium för dricksvattenkontR)llen i landet. Organisatoriska
iindringar för denna del av verksamheten bör a\ angivna skäl anstå.
Prop. 1978/79:120 16
Som
tidigare har nämnts bör verksamheien vid laboratoriet ledas av en föreståndare.
Enhetscheferna bör med undantag av chefen för den administrativa enheten vara
professorer. Chefen för den allmänhygieniska enheien bör även vara läkare.
Tjänsten som enhetschef vid laboratoriets toxikologiska enhet bör som tidigare
har nämnts förenas med den tjänst som pmlcssor i toxikologi vilken i årets
budgetproposition föreslås bli inriitiad vid karolinska inslilulel. Härigenom
bör den toxikologiska verksamheien vid laboratoriet och karolinska institutet
på ett smidigt sätt kunna samordnas.
Enligt
min mening bör innehavare av tjänst som professor eller laborator vid del
miljömedicinska laboratoriet vara skyldig au i tjänsten undervisa, haiulleda
och examinera inom högskolan, företrädesvis inom forskarutbildningen.
Innehavarna av nänmda tjänster bör därför tillhöra fakultets - och i lorekonmiande
fall sektionskollegium i den högskoleregion där de är stationerade. Det börankonmia
på socialstyrelsen att i sanuåd med berörda högskolemyndigheter bcstänmia
vilken fakultet/sektion som vederbörande tjänsteman skall tillhöra.
2.5
Personal- och anslagsfråeor för budgetåret 1979/80
Jag
har tidigare redovisat mina förslag i fråga om del miljömedicinska laboratoriets
organisation. Jag återkommer nu till de personal- och anslagsfrågor som bör
las upp i deua sammanhang.
Den
nuvarande personalen vid OHA skall utgöra stommen i det nya miljömedicinska
laboratoriets personalorganisation. I enlighet med vad jag har anförl i del
föregående om organisalionen av laboratoriet harjag beräknat medel för fyra
tjänster för chef för enhet, varav en för enheten för allmän hygien,en förden epideniiologiskaenheten,en
förden toxikologiska enheten (befauningsarvode) och en för den adminisiraiiva enheien.
Den nya organisationen medför att en tjänst som biträdande
avdelningsföreståndare kan dras in. Medel har isiället beräknats för
uppdragstillägg för biträdande föreståndare. Medel har vidare beräknals för tjänsier
fören laboraiorieläkare inom enheten för allmän hygien, en laboratorieläkare
inom den epidemiologiska enheten, en laborator och en forskare inom den
toxikologiska enheten och eu biträde för administrativa uppgifter. Jag hardessutom
beräknal medel för vissa tjänsier, bl.a. för djurhusverksamhet, som OHA och arbeiarskyddssiyrelsen
f n. disponerar gemensamt. Dessa möjligheter upphör i och med au arbeiarskyddssiyrelsen
under hösien 1979 flyttar från karolinska institutets område.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag all ge statens
arbetsgivarverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Vissa
övergångsanordningar torde bli nödvändiga i samband med omorganisationen. I
den utsträckning som behövs bör regeringen i samband med genomförandet kunna
föra tjänster på övergångsstat och meddela erforderliga övergångsbestämmelser.
Riksdagens bemyndigande att vidta sådana
Prop.
1978/79:120 17
åtgärder
bör därför inhämtas.
Det
ankommer på regeringen att närmare besluta om den nya myndighetens uppgifter
och organisaiion m. m. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att tillsätta
en särskild organisationskommitté för att förbereda dessa beslut.
Lönekostnadema
fördel miljömedicinska laboratoriet förbudgelårel 1979/ 80 beräknar jag till 9
228 000 kr. De sammanlagda kostnadema för laboratoriets verksamhet under
nämnda budgetår beräknar jag till 12 859 000 kr.
Den
tidigare nämnda interdepartementala arbetsgruppen hade bl. a. lill uppgift alt
föreslå programindelning av verksamheten vid det niiljömedicinska laboratoriet
och lämna förslag lill ny anslagskonstrukiion. I detla avseende skulle arbet.sgrupin
även överväga om den s. k. uppdragsmodellen kan tillämpas på laboratoriet.
Vidare skulle arbetsgrupix:n beakta möjlighetema lill ökad avgiftsfinansiering
av verksamheten.
OHA
tilldelas medel över förslagsanslaget X:HI. Statens naturvårdsverk. Detta
anslag är traditionellt uppbyggt av poster molsvarande kostnadsslag. OHA:s
andel av anslaget fördelas sedan internt inom avdelningen. En särskild
anslagspost i staien för naturvårdsverket tar upp utgifter för den uppdragsverksamhet
som OHA utför mot ersättning. Enligt beslämmelse i regleringsbrev får denna
anslagspost tas i anspråk med cu belopp som motsvarar 90 ",, av i verksaniheten
influtna inkomster. Ifrågavarande inkomster redovisas över inkomsuiteln Övriga
diverse inkomster. De intäkter som här avses konmier från verksaniheten med
buller- och vallenanalyser. Verksamheten är beloppsmässigt av ringa omfattning.
Vidare disponerar OHA och hygieniska institutionen vid karolinska institutet
tillsammans över forskningsanslag och uppdragsmedel som tilldelas organisationerna
på grundval av ansökningar. Enligt min mening bör avgiftsfinansieringen av det
miljömedicinska laboratoriets verksamhet ökas i förhållande till den verksamhet
som idag är avgifisfinansierad inom OHA. Avgifter eller motsvarande bör härvid
kunna införas såväl för reguljär verksamhei som för beställningsarbeten som
skall utföras av laboratoriet.
OHA
redovisar internt sin verksamhet på projekt inom ramen för ett antal program.
Inom OHA är dispositionen av myndighetsanslaget decentraliserat till respektive
forskargrupp i vad avser laboratoriekostnader och i viss mån inventarier. Varje
sektion har dock vissa grundmedel som inle är projekt-bundna. Genom alt knyta
beviljade medel till särskilda projekt kan verksamheten styras. OHA tillämpar
således en internbudget på projeki som avser alt möjliggöra uppföljning av
resursförbrukning och prestationer.
Pä
förslag av regeringen i prop. 1976/77:130 har riksdagen antagit riktlinjer för
modernisering av det statliga budgetsystemet (FiU 1977/78:1, rskr 1977/ 78:19).
Den tekniska omläggningen skall vara genomförd fr. o. m. budgetåret 1980/81.
Mot bakgrund av den förestående budgetreformen förordarjag att medel för verksamheien
vid det miljömedicinska laboratoriet för budgetårel 1979/80 anvisas över ett
särskilt förslagsanslag. Jag har för avsikl att närmare
Prop. 1978/79:120 18
iiverviiga
möjlighelerna all tlcls iilliim|ia progi;MiibiKlgoiprinci|ieii pä del luiljiinicdicinska
laboraioricis verksamhei IV. o. m. budgelårel 1980/81, dels avgiftsbelägga vcrksamhoicr
inom det niiljöniotlicinska laboraiorici och LUarbcta principer och rornicr lör
detta. Inkonisiorna i verksamheten hiir liksom hiuills rcilovisas iWcr inkonisuiicln
Övriga diverse inkomsler.
3 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att
1. godkänna alt ett miljömedicinskt laboratorium med de uppgifter, som jag
har angett inrättas den 1 juli 1979,
2. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation m. m. av
det miljömedicinska laboratoriet,
3. bemyndiga regeringen all vidtaga de övergångsåigärder och ålgärder i övrigt
som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras,
4. till Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1979/80 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 12 859 000 kr.
4 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1978/79:120 19
Innehåll
Regeringens
proposition...................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ..... 1
Utdrag
av protokoll vid regeringssammanlräde 1979-03-01 2
Proposition
med förslag om inrättande av statens miljömedicinska
laboraiorium...................................................... ..... 2
1
Inledning..................................................... ..... 2
2
Föredragandens överväganden........................ ..... 4
2.1
OHA:s nuvarande verksamhet och
organisation 4
2.2
Behovet av ett miljömedicinskt
laboratorium ..... 7
2.3
Resursbehov......................................... 9
2.4
Organisation av det miljömedicinska
laboratoriet 14
2.5
Personal- och anslagsfrågor för
budgetåret 1979/80 16
3
Hemställan.................................................. 18
4
Beslut........................................................ .... 18
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 11 dokument.
- Prop. 1987/88:136 om ändrad organisation för statensmiljö medicinska Iaboratorium m.m. i texten
- Bet. 1980/81:SoU25 om utvecklingen av hälso- och sjukvården m.m. s. 15 · s. 23 i texten
- Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten
- Bet. 1979/80:SoU32 Med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller hälsooch sjukvård m. m. jämte mot… s. 8 i texten
- Bet. 1979/80:SoU23 Med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m., såvitt avser fråga om inrättande av ett institut för psykosocia… s. 3 i texten