Sök i Ratio Lex

om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

41 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:126, om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126

Regeringens proposition

1978/79:126

om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar
inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

beslutad den I mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamäl
erhåller lån om lolalt 846 milj. kr. Vidare föreslås för rekonstruktionsända-mäl
lån om totalt 255 milj. kr. Medlen är avsedda atl överbrygga sysselsält-ningsbortfallet
som uppstår till följd av SSAB:s strukturplan. Åtgärderna innebär vidare att
bolagets konkurrenskraft stärks vilket på sikl bör leda lill att tryggheten för
de anställda ökar. Dessulom föreslås att Kopparbergs läns utvecklingsfond får
ett anslag av 7,5 milj. kr. Vidare föreslås att ytterligare 12 milj. kr.
anvisas som bidrag lill kommunala industrilokaler.

I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 126

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126

Uldrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande; statsminislern Ullslen, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondeslam

Föredragande: statsrådet Huss såvitt avser punkterna 1-3,
statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 4 och 5

Proposition om medel för tidigareläggningar av vissa
investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

1 Inledning

Riksdagen beslulade den 6 april 1978 att staten skulle
finansiellt medverka vid bildandet av SSAB Svenskl Stål AB (prop. 1977/78:87,
NU 1977/78: 45, rskr 1977/78:198). I bolaget ingår de lidigare stål- och gruvrörelserna
i Gränges AB, Norrbotlensjämverk AB (NJA) och Stora Kopparbergs Bergslags AB
samt Gränges tidigare järnvägsrörelse (TGOJ). Aktiekapitalet i bolaget är
fördelat med 50 % på Staisföretag AB och 25 % på vardera av Gränges och Stora
Kopparberg. Samarbetet mellan ägarna till SSAB regleras i ett konsortialavtal.
som finns inlaget som bilaga 4 till prop. 1977/78:87. Riksdagsbeslutet innebar bl.a.
att staien tillförsäkrade Statsföretag möjligheter att fullgöra sina
förpliktelser enligt avtalet.

Efter en rekonstruktionsperiod av fem år bedöms bolaget
enligt de prognoser som gjordes upp i samband med bolagets bildande börja visa
lönsamhet. Under rekonstruktionsperioden får bolaget statliga lån som uppgår lill
högst 3 100 milj. kr. Av detta belopp hänför sig högst I 800 milj. kr. lill ett
s.k. rekonslruktionslån med villkorlig återbetalning och I 300 milj. kr. till
ett struklurlån för finansiering av investeringama. Villkoren för rekon-slruklionslånet
är sådana att de under vissa förutsättningar efter viss tid kan helt eller
delvis efterges.

Antalet anställda i SSAB var vid bolagets start den I
januari 1978 ca 17 800. Redan i samband med atl bolaget bildades bedömdes
personalen under den närmaste femårsperioden behöva minskas med ca 4000 perso-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 3

ner lill följd av förändringar i produktionsinriktning och
ökad effektivitet. För alt underlätta anställningsproblemen har företagel
kunnat utnyttja del särskilda sysselsättningspolitiska siödet inom
stålindustrin m.m. (prop. 1977/78:59. AU 1977/78:17. rskr 1977/78:85). Dessa arbelsmarknadspoliliska
insatser motsvarade emellertid endast en del av kostnaderna för övertalig
personal. Därtör fick SSAB under ett inledande skede utnyttja medel ocksä ur rekonstruktionslånel
för alt täcka de återstående kostnaderna för övertalig personal. I prop.
1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m.m. framhöll min
företrädare att i den mån insatser behövde göras för atl upprätthålla
sysselsättningen i berörda kommuner utöver dem som rymdes inom de resurser som
har anvisats för SSAB och för arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder
får förslag härom anmälas särskilt.

Styrelsen för SSAB fastställde den 31 maj 1978 en
övergripande strukturplan för utvecklingen av företagets egentliga stålrörelse
under den närmaste tioårsperioden. Strukluiplanen anger inriktningen för
bolagets olika divisioner i ett antal inle tidsangivna åtgärder i form av
nedläggningar, omfördelning av produktionen och investeringar. Enligt konsortialavtalet
skall verksamheten i SSAB bedrivas efter affärsmässiga och företagsekonomiska
principer. 1 slmkturplanen framhäller SSAB att om de ätgärder som bolaget
vidtar bedöms vara oacceptabla från samhällsekonomisk synpunkt är bolaget
berett att medverka till andra lösningar enligt det s. k. offertsystemet (jfr.
prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 88). I slmkturplanen betonas att statliga insatser
är nödvändiga för atl möta de regionalpolitiska problem som genomförandet av
strukturplanen kommer att medföra, speciellt inom gruvrörelsen. Den av SSAB
antagna strukturplanen ger upphov till betydande personalförändringar i
bolaget mellan åren 1978 och 1987. Antalet sysselsättningstillfällen som faller
bort har av SSAB beräknats till 3 550 och antalet nya arbetstillfällen har beräknals
lill 2000. De beräkningar som SSAB har utfört visar atl största bortfallet av
sysselsättning inträffar under den första delen av perioden, medan antalet nya
arbetstillfällen huvudsakligen uppkommer under periodens senare del.

Med hänsyn härtill uppdrog dåvarande chefen för
industridepartementet den 6 juni 1978 åt generaldirektören Bertil Rehnberg att
utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB.

Syftet med utredningen var att ange möjligheler alt tidigarelägga
projeki som ingår i strukturplanen och som medför att nya arbetstillfällen
erhålls snabbare än vad som annars skulle ha varit fallel. Avsiklen var också atl
undersöka möjlighetema att fördröja nedläggning av anläggningar för all ge
rådrum för sådana ålgärder som kan ge nya arbetstillfållen.

Den 12 december 1978 överlämnade Rehnberg sin rapport Tidigareläggningar
m. m. av investeringar inom Svenskt Stål AB. I rapporten föreslås att SSAB
skall få ett ytteriigare strukiuriån på 1 058 milj. kr. föratt bl. a. tidigarelägga
invesleringar som finns upptagna i bolagets strukturplan. För

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 4

atl SSAB övergångsvis skall kunna upprätthålla viss
verksamhet som enligt strukturplanen skall avvecklas samt för vissa andra
åtgärder föreslås vidare att bolaget beviljas ett rekonslruktionslån på 263
milj. kr. Sammanlagl föreslås sålunda att SSAB får statliga lån pä drygt I 300
milj. kr. Lånen kommer enligt utredaren att göra det möjligt att tidigarelägga
och trygga arbetstillfällen för ca 900 personer i SSAB. 1 rapporten föreslås
alt lånen skall ulformas enligt de villkor som gäller för de tidigare beviljade
stmktur-och rekonslmktionslånen.

I skrivelse den 8 februari 1979 har ägama av SSAB,
nämligen Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag, förklaral sig villiga att
under vissa villkor genomföra de åtgärder som av statsmaktema kan komma att
beslutas på grundval av rapporten Tidigareläggningar m. m. av invesleringar
inom Svenskt Slål AB.

Vidare har SSAB i skrivelse den 22 febmari 1979 framhållit
atl bolaget bl. a. är berett atl genomföra de åtgärder som föreslagits av uiredaren.

2 Industripolitiska överväganden

2.1 SSAB:s strukturplan

I maj 1978 fastställde styrelsen för SSAB en övergripande stmkturplan
för utvecklingen av företagels egenlliga stålrörelse under den närmasle tioårsperioden.
Vissa enheier inom främst marknadsnära områden samt fiertalet serviceenheter
berörs inte i slmkturplanen. Det huvudsakliga innehållet i strukturplanen är
följande.

Syftet med strukturplanen anges vara all skapa fömtsättningar
för sådana strukturförändringar att ett konkurrenskraftigt och lönsamt
stålförelag kan skapas med möjlighel att fortleva i framliden. I strukturplanen
fastlägger SSAB strategin för marknader, produkler och anläggningar samt anger
de åtgärder som med hänsyn till beräknade lönsamhelseffekler bör vidtas
omgående. De åtgärder som genomförs som en följd av den beslutade
strukturplanen är grundade på en företagsekonomisk bedömning men är inle tidsbestämda.

I slmkturplanen redogörs för under vilka
konkurrensförhållanden SSAB måste arbela. Den beskrivna konkurrenssituationen
leder enligt SSAB till följande förutsättningar för slmkturförändringama inom
bolaget.

-
Marknaden
begränsas i allt väsentligt till Norden. För vissa kvalitets-produkter skall en
ökad export även utanför Norden eftersträvas.

-
FramstäUningen
av lågförädlade produkter, malm och ämnen, måste huvudsakligen begränsas till
behovet för vidareförädling inom landet.

-
Anläggningama
måste koncenireras, specialiseras och ges rikliga malerial- och produktflöden
för alt nå skaleffekter. Krav måste dessulom ställas alt effektivitet och
produktkvalitet molsvarar bästa väsleuropeis-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 5

ka verk. Dimensioneringen skall göras så alt högt kapaciletsuinylljande
kan näs i olika steg. Investeringar mot lönsamma och livskraftiga produktområden
i senare förädlingsled måste därtör ges prioritet framför investeringar inom
tidigare produklionsled.

Struktumlanens
syfte är att de i bolaget ingående företagsenheterna skall samordnas och
strukturellt förändras så atl ett långsiktigt effektivt och konkurrenskraftigt
förelag kan erhållas och bestå. För att uppnå delta mål skall verksamheien
enligt SSAB förändras på följande säll.

-
Domnarvet
utvecklas lill centrum för band- och plåitillverkning samt förädling av dessa
produkter. Till Domnarvet koncentreras vidare SSAB:s skrotbaserade metallurgi
liksom tillverkning av armeringsslål och valslråd.

-
Oxelösund
bibehålls som centrum för grov- och industripläl. Tillverkningen utvecklas mot
industriplåt och mot ett högre kvalitetsregister.

-
Till Luleå
koncentreras SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler.

-
Både Luleås och
Oxelösunds metallurgiska basresurser utnyttjas för ämnestillverkning. Anläggningama
i Luleå och Oxelösund kompletteras omgående för tillverkning av ämnen för Domnarvet.
En metallurgisk koncentration till Luleå blir på sikt naturlig om
ämnesförsörjningen skall baseras på svensk malm.

-
SSAB:s manufaklurverksamhet
utvecklas vidare på samtliga huvudorter. Insatserna i manufakturledel skall
ökas för all höja lönsamheten och samtidigt motverka de negativa sysselsätlningskonsekvensema
av strukturförändringarna.

-
SSAB:s
gruvrörelse anpassas till malmförsörjning i Mellansverige och möjlig exporlförsäljning.
Särskilda ansträngningar skall göras för atl upprälthålla och utveckla exportförsäljningen.

-
TGOJ liksom
övrig serviceverksamhet skall anpassas till efterfrågan inom SSAB och från exierna
kunder. TGOJ kan därutöver utgöra ett instrument för näringspolitiska insatser
för slål- och gruvrörelsen i Bergslagen.

Ett
genomförande av struktumlanen ger upphov till betydande personalförändringar i
bolaget mellan åren 1978 och 1987. De i planen beräknade personalförändringarna
sammanfattas i följande tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknat Netto-

Bortfall tillskott förändring

- 800

-I- 350

- 450

-1700

+ 1200

- 500

- 200

- 300

+ 100

- 800

0

- 800

- 50

+ 150

+ 100

Luleå

Domnarvet

Oxelösund

Gruvor

Övrig
verksamhet

-3SS0 -1-2000 -1550

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 6

Till de hiir redovisade siffrorna över
personalförändringarna inom S.SAB bör enligt bolaget läggas den övertalighet pä
ca 400 personer som finns i Grängesberg. De beräkningar som SSAB har utfört
visar all största bortfallet av sysselsättning inlräffar under den första
delen av tioårsperioden, medan antalet nya arbetstillfällen huvudsakligen
uppkommer under periodens senare del.

I strukturplanen framhåller SSAB att om de åtgärder som
bolaget vidtar bedöms vara oacceptabla trän samhällsekonomisk synpunkt är
bolaget berett att medverka till andra lösningar enligt det s. k. offertsystemet.
I slmkturplanen betonas att statliga insatser är nödvändiga för att möta de regionalpoliliska
problem som slrukuirplanen kommer alt medföra, speciellt inom gruvrörelsen.

2.2 Plan 81

I december 1978 fastställde styrelsen i SSAB den s. k.
Plan 81. I denna plan har upptagits de investeringar i strukturplanen som SSAB
avser att genomföra under perioden 1978- 1981. Investeringsbeloppen är angivna
i löpande priser. Planen innehåller prognoser över SSAB:s resultatutveckling,
kapitalbehov och personalförändringar ulifrån vissa konjunkturbedömningar och
angivet investeringsprogram, m. m. I Plan 81 utgår bolaget från en allmän
kostnadsutveckling på 7 % per år för driftskostnader och investeringar. Vidare
förutsätts en förbättring av den allmänna stålprisnivån med 9% per år, vilkel
innebär en svag förbättring av konjunkturutvecklingen under treårsperioden.

Plan 81 upptar struktur- och reinvesteringar. Strukturinvesteringama
i Plan 81 uppgår under perioden 1979-1981 till 1893 milj. kr. Därutöver medför strukturinvesteringama
utbelalningar av 106 milj. kr. efter år 1981. Totalt innehåller Plan 81
investeringar för 2 508 milj. kr. varav utbelalningar under perioden 1979-
1981 med 2 400 milj. kr. En förteckning över de investeringar som omfattas av
Plan 81 bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1.

SSAB anser sig f. n. emellertid inle ha möjligheler all
finansiera ett investeringsprogram som omfattar mer än 2 000 milj. kr. under
de närmaste tre åren. SSAB har därför h.slutat att senarelägga investeringar
för 400 milj. kr. Dessa avser i Borlänge värmningsugn i bredbandverk 170 milj.
kr., elstålverk 40 milj. kr. saml plaslbeläggningslinje 17 milj. kr., och i
Luleå förpar till universalverk 50 milj. kr. och krafivärmeverk 30 milj. kr.
Till dessa invesleringar skall läggas diverse följdinvesteringar uppgående till
30 milj, kr. och en post för oförutsett på 63 milj. kr. En sammanfattning av
förskjutningar inom Plan 81 för atl nå finansieringsramen 2000 milj. kr. ges i
följande tabell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126

Sammanfattning av förskjutningar inom Plan 81 för att nå finanseringsram
2000 milj. kr.

(milj. kr.)

Banddivisionen

Bredbandverk, ugn m. m. 170

Metallurgi Domnarvel

Elektroslålverk 40

Frojildivisionen Luleå

Förpar, universalverk 50

Dobel Domnarvel

Plastlinje och vidareförädling 17

Energi och miUö Luleå

Kraftvärmeverk 30

' Övriga arbeien

Diverse följdinvesteringar 30

OJuruiseit 63

400

Den huvudsakliga effekien av förskjutningarna är att
utbyggnaden av bredbandverket i Domnarvet försenas.

Dessutom påverkas bl. a. utnyttjandet av befinlliga anläggningar
i Luleå genom det minskade bandämneslonnagel.

2.3 Uppdrag att utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB

Med anledning av SSAB:s strukturplan uppdrog dåvarande
chefen för industridepartementet den 6 juni 1978 åt generaldirektör Bertil Rehnberg
att uireda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB. För uppdragets genomförande
gavs vissa riktlinjer.

I riktiinjema framhölls atl regeringen genom beslut den I
december 1977 har uppdragit åt länsstyrelsema i vissa län som berörs av sysselsällningsproblem
inom bl. a. stål- och gruvindustrin all bilda särskilda samverkansgrupper.
Dessa grupper skulle bl.a. kartlägga expansionsmöjligheterna hos förelag uianför
de nu nämnda branschema och sysselsättningsmöjlighetema inom den oftenlliga seklorn.
I riktlinjerna pekades vidare på att insatser därutöver kunde behövas inom
ramen för SSAB:s verksamhet, i synnerhei på gmvortema.

I utredningsuppdraget angavs all möjlighelerna borde
undersökas all på gmndval av SSAB:s struktur- och sysselsällningsplan tidigarelägga
sådana projekt inom SSAB vilka kan ge nya arbelstillfällen snabbare än vad som
har beräknats i planerna. Vidare borde merkostnadema för sådana tidigareläggningar
anges.

Möjlighelema skulle vidare undersökas atl fördröja
nedläggning av enheter och anläggningar i syfte att ge rådrum för sådana
åtgärder som kan ge nya arbetstillfällen. Koslnadema för delta skulle också
anges. 1 uppdraget skulle också ingå att pröva kombinationer av olika altemativ
i syfte atl nå bästa effeki på sysselsättningen till rimlig kostnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 K

Med hänsyn till struktumlanens konsekvenser för
sysselsättningen i olika regioner och situationen på arbetsmarknaden i
utgångsläget angavs atl utredaren i första hand borde inrikta sitl arbele på gruvregionerna.

2.4 Rapporten Tidigareläggningar m. m. av investeringar
inom Svenskt Stål AB

Utredaren redovisar resultatet av sin utredning i en
rapport med titeln Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål
AB, daterad den 12 december 1978.

De utgångspunkter som utredaren haft för sitl förslag är
bl. a. följande.

-
Verksamheien
inom SSAB skall drivas efter affärsmässiga och kommersiella principer. Insatser
som går däruiöver skall föreläggas riksdagen i särskild ordning.

-
Vid valet
mellan altemativa åtgärder bör situationen på arbetsmarknaden i de berörda
länen vara avgörande för förslagens uiformning.

-
Sysselsättningen
på berörda orter skall i första hand förbättras genom tidigareläggning av framålsyftande
investeringar.

-
Om framålsyftande
invesleringar inte är lillräckliga för atl klara sysselsättningen är det bätire
att övergångsvis komplettera med arbetsmarknadspolitiska insaiser än att lägga
ned stora belopp på atl temporärt bevara en produktion som inte kan
upprätthållas på sikl.

När uiredaren nämner struktur- och rekonstruktionslån
avser han samma slag av lån som är angivna i prop. 1977/78:87 om statligt
engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m. Han föreslår att de av honom
förordade lånen lämnas på samma villkor.

Vid min redogörelse för innehållet i rapporten följer jag
dispositionen i utredningen. Detla innebär alt redogörelsen sker orlsvis. Det
huvudsakliga innehållet i rapporten är följande.

2.4.1 Borlänge kommun

1 rapporten föreslås tidigareläggning av olika projekt i Domnarvel.

I företagels program för de närmaste tre åren ligger
omfattande investeringar inom bredbandverket och kallvalsverket i Domnarvet.
Tillsammans uppgår de lill drygl 800 milj. kr. SSAB har förklaral sig ha
tekniska och praktiska möjligheter att tidigarelägga vissa investeringar inom
detta program. En sådan inveslering är bredbandverkets ugn som utgör det
första stora steget i ulbyggnadsplanema för bredbandverket. Tidigareläggningen
innebär utbetalningar med 170 milj. kr., fördelade på 70 milj. kr. för byggnader
och 100 milj. kr. för maskiner. Sysselsättningsmässigt skulle enligt rapporten
en ny ugn innebära att personalbehovet ökar med ca 100 i Domnarvet och med ca
85 vid de metallurgiska enhetema i Luleå.

I strukturplanen ingår vidare ett antal investeringar i bredbandverket
i syfte atl höja kvalitetsnivån till bästa europeiska standard. Dessa investe-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 9

ringar omfattar främst maskiner och övrig utrustning. Den
sammanlagda kosinaden för kvaliietsinvesteringar som skulle tidigareläggas har
av SSAB beräknats till 365 milj. kr. I rapporten anges att
kvalitetsinvesteringarna för Domnarvels del skulle innebära ett utökat
personalbehov i band- och tunnplåtstillverkningen med ca 50 personer när
anläggningen är i full drifl. Dessutom är investeringen nödvändig för att få
avsättning för de ämnen som en utbyggd eleklroslålanläggning i Borlänge kan
producera.

Enligt rapporten kan SSAB vidare tidigarelägga
investeringen i ett femte valspar i kallvalsverket, vilket skuUe innebära
möjligheter för bolaget att tillverka tunnare plåt än vad som hittills varit
möjligt. Kostnaderna för ett femte valspar har av SSAB beräknats till 56 milj.
kr. Denna inveslering lorde enligt rapporten inte få någon direkt
sysselsättningseffekt men beräknas gynnsamt påverka sysselsältningen i både lidigare
och senare produktionsled.

De här redovisade investeringama är alla av offensiv
karaktär. Investeringama leder till ökad sysselsättning både direkt och i tidigareliggande
led i produktionen och ökar företagets konkurrenskraft. SSAB saknar finansiella
möjligheter att genomföra dessa investeringar i den takt som är önskvärd med
hänsyn lill förelagets resultat på sikt och till sysselsättningsutvecklingen.

Utredaren föreslår därför atl SSAB beviljas stmkturiän
uppgående till 591 milj. kr. för atl finansiera de nämnda investeringarna i bredbandverket
och kallvalsverket i Domnarvel. Behovet av lånemedel har angetts lill 8 milj.
kr. år 1979, lill 222 milj. kr. år 1980. till 223 milj. kr. år 1981 och till
138 milj. kr. år 1982.

Enligt SSAB:s stmklumlan skall tillverkningen av skrotbaserat
stål, dvs. elektrostål, koncenireras till Domnarvet. I slmkturplanen ingår uibyggnad
av elektroslålanläggningen i Domnarvet. Utbyggnaden förutsätter såväl att ugnen
i bredbandverket installeras som alt de s. k. kvalitetsfrämjande investeringama
genomförs i bredbandverket. Hela investeringskostnaden för utbyggnaden av elektroslålanläggningen
har av bolaget uppskattats till 60 milj. kr. Av della belopp beräknas i rapporten
40 milj. kr. kunna tidigareläggas. Personalbehovel ökar vid utbyggd elekiroslåltillverkning
med ca 150 personer direkl och indirekl personal. Denna personal kan rekryteras
från personal som inte längre erfordras till följd av nedläggningen av malmmetallurgin.
Uiredaren föreslår att SSAB beviljas 40 milj. kr. för alt kunna tidigarelägga
utbyggnaden av elektroslålanläggningen i Domnarvet. Det förutsätts atl beloppet
utbetalas som stmklurlån med 4 milj. kr. år 1979, 17 milj. kr. år 1980 och med
19 milj. kr. år 1981.

Dobeldivisionen inom SSAB marknadsför galvaniserad och plastbelagd
plåt. SSAB har förklarat att del är lämpligt med hänsyn till den långsiktiga
utvecklingen atl bygga ut plastbeläggningskapacilelen tidigare än vad bolagets
finansiella ramar f. n. medger. Genom atl plastbeläggningslinjen i Borlänge
byggs om ökas kapaciteten med 50%. Vid fulll kapacitetsutnyttjande It Riksdagen 1978179. I saml. Nr
126

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 10

skulle ytterligare ca 25 personer komma all sysselsättas
vid anläggningen. Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av bolaget till 17 milj.
kr. I rapporten föreslås att SSAB får ett strukturlån uppgående till 17 milj.
kr. som skall betalas ut med 10 milj. kr. år 1979 och med 7 milj. kr. är 1980.

I Borlänge är en manufakturverksamhet under uppbyggnad.
Under de närmaste tre åren avser SSAB att investera i en anläggning för
sortering, upparbetning och formning av kallvalsad och varmvalsad plåt. Dessa
investeringar beräknar bolaget kunna klara inom redan existerande finansiella
ramar. Investeringama beräknas ge ett 30-tal nya arbetstillfällen. För att
stärka tXirelagets konkurrenskraft på detta område föreslås i rapporten att SSAB
erhåller strukturlån pä ca 35 milj. kr. för att kunna tidigarelägga vissa anliiggningsinvesteringar
under åren 1980 och 1981. Länet föreslås bli utbetalat med 17 milj. kr. år 1980
och med 18 milj. kr. år 1981. En utbyggd stälrnanufaktur beräknas av bolaget ge
ytteriigare ca 120 arbetstillfällen.

Utredaren anser atl möjlighelerna bör vara öppna att kunna
vidmakthålla verksamheien inom den malmbaserade metallurgin i Domnarvet
ytterligare en tid ulöver den i stmktumlanen angivna, dock längst lill uigången
av är 1982. Om förutsättningar i olika avseenden dessförinnan under år 1982
föreligger att successivt begränsa verksamheten bör en förlängd drift omprövas.
Utredaren föreslår att SSAB beviljas ett rekonslruktionslån om högst 135 milj.
kr. för atl täcka kostnaderna för den föreslagna förlängningen av den malmbaserade
metallurgin.

Utredaren menar att effekten av de investeringar som ryms
inom SSAB:s finansiella ram och
de som föreslås bli tidigarelagda torde bli att sysselsättningen i Borlänge
under de närmaste åren snarast kommer att bli något högre än den är i
dagsläget.

2.4.2 Lindesbergs kornmun

1 Stråssa, som ligger 25 km norr om Lindesbergs centrum,
bor f, n, ca 550 personer. Orten har två stora arbetsplatser, Stråssa gmva med kulsinterverk
och Mineralprocesslaboratoriet. Båda enhetema ingår i SSAB.

Uiredaren har föreslagit alt möjligheten bör prövas att
samordna huvudmannaskapet för Mineralprocesslaboratoriet och Metallurgiska forsk-ningsstationen
i Luleå.

Del har från experlhåll framhållits atl pellets från Stråssa
metallurgiskt sett är en utomordentlig råvara för svensk specialslålindustri.
Kvaliteten är emellertid alltför hög i förhållande lill vad som efterfrågas av
handelsstålverken. Enligt SSAB kan produktionen vid gmvan inte fortsätta på
sikt om inte en uppgörelse med specialstålverken kan ske i fråga om priser och
tillräckliga kvantiteter. Stråssas situation har aktualiserats dels av spe-cialståldelegalionen,
dels av delegationen för mellansvensk gruvindustri. Den förra delegationen
skall la initiativ lill, följa och stödja strukturomvandlingen inom
specialstålindustrin. Den senare delegationen härtill uppgift att siudera de möjligheler
till på sikt lönsam verksamhet inom mellan-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 II

svensk gruvindustri som finns eller kan skapas. Arbetet
bedrivs i nära samarbele med berörda myndigheter och mineralpolitiska
utredningen. Utredaren föreslår med hänvisning till de pågående utredningama
alt slulligt ställningstagande till åtgärder i Stråssa får vänta intill dess
alt ett fullständigt beslutsunderlag föreligger. SSAB har utfäst sig att
upprätthålla driften under de närmaste två åren vilket bör göra det möjligt alt
omsorgsfullt pröva möjlighetema att finna mera långsiktiga lösningar.

1 Håkansboda, ca 2 km söder om gruvan i Stråssa, finns en
kopparfyndighet som tidigare inte bedömdes som brytvärd. Nya bedömningar tyder
emellertid pä att en brytning skulle kunna bli lönsam om även malmens innehåll
av kobolt, silver och guld kan tas lill vara. Utredaren anser det därför vara
angeläget att de påbörjade undersökningama fortsätter med sikte på all t fram
ett fullständigt underlag som medger atl ställning kan tas till frågan om
brytning är möjlig eller inte och i så fall under vilka former delta skall ske.
För att få fram ett sådant underlag föreslås att SSAB beviljas ett
rekonstruktionslån på 5 milj. kr. .Arbetet med att la fram underlaget beräknas
la ca två år och sysselsätta ca lio personer under denna tid.

Vid Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa haren helt ny
metod framtagits för tillverkning av järnsvamp. Metoden är speciellt lämpad för
Grängesbergsmalmen. Utredaren anserdet vara synnerligen angeläget atl försöken
med tillverkning av järnsvamp fortsätter. För det fortsatta utvecklingsarbetet,
som innebär att en pilotanläggning byggs, föreslås därför att bolaget får ett rekonslruktionslån
på 3.6 milj. kr. Denna inveslering beräknas av bolaget sysselsätta ca 10
personer under två och ett halvt år.

SSAB har
tillsammans med ett Japanskt förelag genomfört lyckade försök att reducera oxidiska
nickelmalmer utan alt smälta malmen elektriskt. För detta ändamål har Mineralprocesslaboratoriet
utvecklat och palente-ral en mekanisk ugn. Det japanska företaget önskar nu atl
tillsammans med SSAB gå vidare med försök i en större anläggning. Kostnaden förden
nya försöksanläggningen har beräknals till 7,8 milj. kr. och kostnaderna för
försöksserien har beräknats till 14,2 milj. kr. SSAB räknar med att del
japanska företaget svarar för halva kostnaden för försöksserien. Försöken med
nickel beräknas sysselsätta ca 20 personer under de närmaste fyra åren.
Utredaren menar att det finns goda skäl alt fortsätla försöksverksamheten i
Sverige eftersom den teknologi som är under utprovning skulle kunna göra det
möjligt att bearbeta hiltills olönsamma malmer. Med hänsyn härtill föreslår uiredaren
att bolaget beviljas ett rekonslruktionslån på 14,9(7,8+ 7,1) milj. kr. för den
fortsatta försöksverksamhelen.

2.4.3 Ludvika kommun

Grängesbergsgruvan är den av SSAB:s gruvor som har den
lägsta kostnaden per producerat ton malm. Antalet sysselsatta vid denna gruva
kommer atl minska från nuvarande ca 1 100 till ca 560 år 1982 om strukturplanen
genomförs. Av denna anledning anser utredaren det vara ulomordent-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 12

ligt angeläget att försöka finna lösningar som innebär
ökade möjligheter att avsätta Grängesbergsmalm till de enheter inom bolaget som
även i fortsättningen skall basera sin metallurgi pä malm. På utredarens
uppdrag har SSAB utrett olika åtgärder som skulle kunna leda lill att
avsättningsmöjligheterna för gruvan förbättras. Efter att ha prövat fyra olika
alternativ ulifrån tekniska, företagsekonomiska och samhällsekonomiska
utgångspunkter föreslår utredaren att ett sinterband skall installeras i
Oxelösund. Jag återkommer till denna investering i det följande. Antalet
sysselsättningstillfällen i Grängesberg, till följd av en investering i ett sinterband
i Oxelösund, beräknas av bolaget öka med ca 170 år 1982. Personalbehovet kommer
att öka med ytterligare ca 140 under perioden 1983- 1987. Investeringen kommer
enligt bolaget också att gynnsamt påverka utvecklingen inom TGOJ.

För finansiering av särskilda insatser, i syfte all inom gruvdivisionen
ge arbele åt de anslällda till dess alt sinterverket i Oxelösund blir färdigt,
föreslås i utredningen att bolaget erhåller ett rekonstruktionslån på 50 milj.
kr. Lånet fömtsätts bli utbetalat med 15 milj. kr. år 1979, 15 milj. kr. år
1980 och 20 milj. kr. år 1981.

Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen på
arbetsmarknaden i kommunen föreslår utredaren vidare alt företag, som under
åren 1979-1981 etablerar ny eller utökar befintlig verksamhei i Ludvika kommun,
skall få regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som ulgår lill förelag inom
del inre stödområdet.

Då SSAB bildades tillförde varje ingående bolag en egen
dalaanläggning. Enligt SSAB är det ändamålsenligt att sammanföra de tre anläggningama
till en. Under fömtsättning av personalorganisationernas samlycke är bolaget
berett all lokalisera den samlade dalaverksamhelen till Grängesberg. Fullt
utbyggd skulle den datacentralen komma att sysselsätta ca 60 personer. En
förläggning till Grängesberg förutsätter atl en byggnad uppförs för ändamålei.
Investeringskostnaden för denna uppskattas av bolaget lill 15 milj. kr.
Utredaren föreslår atl bolaget får ett slmkturlån på samma belopp.

SSAB har förbundit sig all förlägga produklion lill ett
industrihus som kan komma all uppföras av kommunen i Grängesberg. Fullt utbyggd
bör verksamheten kunna sysselsätta ca 50 personer. En förutsättning för detla
är att kommunen kan erhålla statsbidrag lill investeringskostnaden. Kommunen
har för avsikt atl uppföra byggnaden under år 1979 och industrihuset beräknas
kosta ca 12 milj. kr. Utredaren föreslår att kommunen får medgivande att uppföra
byggnaden som kommunalt beredskapsarbete. Utöver industrihuset har kommunen
planer på alt uppföra tre mindre indu-slriholell i Gonäs, Grängesberg och
Ludvika. Lokalema är avsedda för förelag som redan verkar inom kommunen. Uiredaren
anser att statligt slöd bör utgå även till uppförande av induslrihotellen.

Dala-lnvesl ägs till 70% av Stora Kopparberg och till 30 %
av SSAB. En-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 13

ligt rapporten diskuteras f. n. en breddning av aklieägandel
lill att omfatta även kommunerna och de berörda fackliga organisationerna. Med
hänvisning till det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge-Ludvika
och konsekvensema särskilt för gruvorterna av struktumlanens genomförande föreslår
utredaren att Dala-lnvests ekonomiska resurser förstärks genom att medel
tillskjuts från SSAB. Uiredaren föreslåratt SSAB fördetia ändamål erhåller ett
rekonstruktionslån på 30 milj. kr. att utbetalas till Da-la-lnvest under en
period av fem år med början år 1979.

ASEA överväger att utöka sin verksamhet i Ludvika. En
förutsättning är att bolaget kan erhålla ytterligare mark i omedelbar
anslutning till det nuvarande fabriksområdet. F.n. finns ingen industrimark
tillgänglig i anslutning till förelagels anläggningar. Genom ftyttning av ett impregnerings-verk
skulle emellertid erforderlig mark kunna frigöras. Vissa ekonomiska frågor, som
är förknippade med Svenska Träimpregnerings AB:s fiytlning och investeringar på
det nya industriområdet, kan enligt utredaren lösas om förslaget rörande
förstärkta regionalpoliliska insaiser i Ludvika bifalles av statsmaktema.

2.4.4 Luleå kommun

I rapporten föreslås atl ett förpar installeras i
universalverket. Utan ett förpar som kan Jusiera ämnesbredden måste universal
verket enligt bolaget begränsa sitt produktsortiment radikalt. Från SSAB
betonas dessutom starkt den stora betydelse som förparet har för verkets
långsiktiga konkurrensförmåga. Hela investeringsbeloppet beräknas till 155
milj. kr., varav 50 milj. kr. enligt bolaget skulle kunna tidigareläggas. För
att finansiera investeringskostnadema föreslår utredaren alt bolaget erhåller ell
strukturlån på 50 milj. kr. att utbetalas år 1981.

Vidare föreslås i rapporten att en värmningsugn installeras
i universalverket. Kostnaden för delta härav bolaget beräknats till 85 milj.
kr. I rapporten föreslås att bolaget beviljas ett struklurlån på detla belopp
alt utbetalas med 30 milj. kr. år 1981 och med 55 milj. kr. år 1982. De två investeringama
i universal verket ger enligt rapporten inte någon direkl sysselsättningseffekt.
Däremot ger ökad produktion indirekta sysselsättningseffekter genom all slålbehovet
ökar samt genom ökad efterbehandling.

Verkstad och maskinutrustning avseende stålmanufaktur är
under ombyggnad resp. kompletteras för att anpassas till annan tillverkning.
Det anses av utredaren angelägel att denna om- och utbyggnad påskyndas, särskilt
som verksamheten är arbetskraftsintensiv. Investeringama beräknas medföra att drygl
40 arbetstillfällen skapas. Av denna anledning föreslår utredaren att SSAB
beviljas ett strukiuriån på 17 milj. kr. för investeringar i utrustning för
denna verksamhet. Beloppet bör utbetalas med 5 milj. kr. år 1979 och med 12
milj. kr. år 1980.

I SSAB:s strukturplan finns upptaget ett projekt som avser
byggnad av ett krafivärmeverk i Luleå för all nyttiggöra överskoltsgas från
masugnar'

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 14

och koksverk. SSAB och Luleå kommun planerar att gemensamt
uppföra detta kraft värmeverk för produktion och leverans av elenergi lill SSAB
och kommunen samt Ijärrvärme till kommunen. Verksamheten kommer att bedrivas i
ett gemensami hälftcnägt bolag. Investeringen anses av bolaget vara företagsekonomiskt
lönsam. Anläggningskostnaden inkl. anslutande ledningar beräknas till 250 milj.
kr., varav partema tillskjuter vardera 40 milj. kr. Det resterande beloppet
avser parterna låna upp på den allmänna kreditmarknaden. För driften av kraftvärmeverket
fordras en personalstyrka uppgående till ca 20 personer. Byggandet av ett krafivärmeverk
ryms emellertid inte inom bolagets finansiella treårsram. Utredaren anser det
angeläget alt projektet tidigareläggs och föreslår därför att SSAB beviljas
ett strukturlån på 30 milj. kr. som skall belalas ul med vardera 15 milj. kr.
under åren 1980 och 1981.

Strävan finns inom SSAB att ta lillvara och föra vidare de
kunskaper inom företaget som finns såväl vad beträffar själva
ståltillverkningen som utrustning för ståltillverkning. Målet är atl skapa
systemlösningar som även skulle kunna säljas till bl. a. andra stålproducenter
och annan tung industri. Tubexpress är ett första steg på denna väg.
Tubexpress är ett system för pneumatiska transporter av lunga bulkprodukler som
t. ex. slig och koks. Själva systemet består av en rörledning av plåt. 1 denna
framförs transportvagnar med hjälp av tryckluft. SSAB planerar att uppföra en
försöks- och referensanläggning i Luleå. Investeringskostnaden har av bolaget
beräknats till 20 milj. kr. Under investeringsfasen beräknas ett tiolal
personer bli sysselsatta med byggnadsarbete under ell år. Ett lyckat resultat
av försöken vid anläggningen skulle innebära möjligheler till produktion för
försäljning till utomstående. Avsikten är enligt SSAB alt i så fall förlägga
produktionen till Grängesberg. Från SSAB framhålls alt ytterligare underlag är
nödvändigt innan beslut kan fattas om uppförandel av en anläggning. Utredaren
föreslår, under förutsättning all dessa kompletterande studier inte förändrar
den preliminära bedöming som nu görs av projektet, att bolaget beviljas ell
rekonstruktionslån på 20 milj. kr. att användas för uppförande av en
referensanläggning. Beloppet bör betalas ut med 7 milj. kr. är 1979 och med 13
milj. kr. år 1980.

I Sverige pågår forskning för alt framslälla råjäm på ett
enklare och billigare sätt än i masugnar. Sedan år 1971 arbetar Stora
Kopparberg och ASEA med att utveckla en råjärnsprocess kallad ELRED som av SSAB
bedöms vara av så stort intresse att den bör prövas i industriell skala. EL-RED-processen
bedöms kunna producera flytande råjäm ca 150 kr. per ton billigare än masugnen.
Uiredaren menar att det är nödvändigt att uppföra en försöksanläggning för att
slutgiltigt kunna fastlägga hur ELRED-processen fungerar i industriell skala.
Investeringskostnaden för en dylik försöksanläggning som skulle kunna tas i drifl
januari 1983 uppskattas i löpande priser av bolaget till ca 380 milj. kr. För
alt utvärdera anläggningen är det nödvändigt atl verksamheien bedrivs under 23
år och kosinaden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 15

för detta uppskattas av bolaget till ca 210 milj. kr.
Utredaren anser det angeläget att SSAB kan bli direkt engagerat i det forlsatta
utvecklingsarbetet. Av denna anledning föreslås all bolaget beviljas struklurlån
på 4 milj. kr. för att kunna betala en del av utvecklingskostnaderna.

I slmkturplanen för SSAB finns angivet alt ett nytt
mediumverk kan komma att byggas i Luleå under första hälfien av 1980-lalet.
Investeringen får dock inte rum inom de finansiella ramar som slår lill
förfogande inom de närmaste tre åren. Koslnadema för ett mediumverk i
grundutförande har av bolaget beräknats lill ca 400 milj. kr. vid en kapacitet
på 200000 ton per år. Ett sådant verk kommer totalt atl ge arbele ål ca 160
personer. Eftersom det tar 3,5 är att genomföra projektet bör arbetet med
marknadsutredningar och en projektering av verkels tekniska del påbörjas
omgående. Kostnaden härför har av bolaget beräknats till I % av
investeringsbeloppet, dvs. 4 milj. kr. Utredaren föreslåratt bolaget erhåller
ett slmkturlån pä detta belopp och att beloppet utbetalas år 1979.

Situationen för byggnadsarbetarna i Norrbotten kommer,
enligt utredaren, att bli bekymmersam under den tid som nu kan överblickas. Av
denna anledning har utredaren under överläggningama med SSAB diskuterat möjlighetema
alt ulföra vissa byggnadsarbeten vid bolagels anläggningar i Luleå eller inom
verksamheter som har en indirekt anknytning till bolaget. Till den senare gmppen
hör ett projekt kallat Företagens hus, som skulle hyra ut lokaler till institutioner
och organ huvudsakligen med uppgifter inom näringspolitiken. Kostnaden för
uppförandet av fasligheten är beräknad till 20-25 milj. kr.

Det har träffats en preliminär överenskommelse mellan Plannja
AB, som är ett dotterbolag till SSAB, och NJA-Invest AB, numera Regioninvest i
Norr AB, att det senare bolaget skall uppföra lokaler för kontor och distribution
samt hyra ul dessa lokaler lill Plannja. Kostnaden är beräknad lill ca 25 milj.
kr. Med tanke på den besvärliga situationen för byggnadsarbetarna i Norrbotten
föreslår uiredaren att både Företagens hus och den sistnämnda fastigheten får
uppföras som enskilt beredskapsarbete.

Vid utredarens överläggningar med SSAB har det framkommit
att bolaget har ett stort behov av komplelterande investeringar, varav en del
är angelägna med hänsyn till både den inre och den yttre miljöns krav. Utredaren
föreslår all projeki får utföras som enskilt beredskapsarbete till en total kosinad
av 25-30 milj. kr.

2.4.5 Oxelösunds kommun

I syfte att öka avsättningen av malm från gruvoma i Grängesberg
föreslår utredaren alt ett ytterligare sinterband installeras i Oxelösund.
Denna investering har av bolaget beräknats lill 157 milj. kr. Driften av sinlerban-det
ger enligt bolaget arbete ål ca 10 personer. Utredaren föreslär att SSAB
beviljas ell slmkturlån på 157 milj. kr. för all bygga ett parallellsinterband
i Oxelösund. Beloppet bör utbetalas med 15 milj. kr. år 1979, med 100 milj.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 16

kr. år 1980 och med 42 milj. kr. är 1981. Enligt uiredaren
kan till denna utbetalning komma ytterligare kostnader för vissa
miljöåtgärder. Dessa kostnader kan enligt utredaren inte nu fastställas eller
fördelas i tiden.

På grund av den relativt ogynnsamma utvecklingen på
arbetsmarknaden i Oxelösund kan det enligt utredaren finnas skäl atl tidigarelägga
vissa investeringar inom division stålmanufaktur i Oxelösund. En del
investeringar ryms inom bolagets finansiella ram för de närmasle tre åren.
Dämtöver finns det vissa projekt som om de tidigareläggs ger arbete åt ett
trettiotal personer. Den totala investeringen för dessa projekt har av bolaget beräknals
till 13 milj. kr. och utredaren föreslår atl SSAB erhåller detla belopp som
strukturlån.

2.4.6 Tierps kommun

Med hänsyn till att industrisysselsättningen i norra
Uppland har minskal under senare år bör särskilda åtgärder, enligt uiredaren. vidlas
för alt bevara sysselsättningen vid Stora Element AB, ett dotterbolag lill SSAB,
i Söderfors. Härigenom räknar bolaget med att ca 25 personer av den nuvarande
personalstyrkan på 50 personer skall kunna beredas arbete. Kostnaderna för
delta är beräknade till 1,7 milj. kr. För all klara sysselsältningen också för
den återstående personalen krävs atl fabriken tillförs andra produkter eller
att samverkan kan etableras med andra förelag inom branschen. Kostnaden för
alt genomföra denna omställning har av bolaget beräknats till 2.8 milj. kr.
Utredaren föreslår att totalkostnaden för dessa åtgärder, 4.5 milj. kr.,
ställs till bolagets förfogande som rekonslruktionslån all utbetalas år 1979.

Sammanfattningsvis (öreslår uiredaren alt SSAB skall få struklurlån
uppgående till I 058 milj. kr. att utbetalas med 64 milj. kr. år 1979, 402
milj. kr. år 1980. 399 milj. kr. år 1981 och 193 milj. kr. år 1982. Vidare
föreslås all SSAB skall få rekonstruktionslån uppgående till 263 milj. kr, som
skall utbetalas med 42,5 milj. kr. är 1979, 43,6 milj. kr. år 1980, 29 milj.
kr. år 1981, 141,9 milj. kr, är 1982 och 6 milj. kr. år 1983.

En sammanfattning av ätgärder föreslagna av utredaren och
deras samband med SSAB:s strukturplan bör fogas lill protokollet i delta
ärende som bilaga 2.

2.5 Skrivelser från ägarna av SSAB och från SSAB

I skrivelse den 8 februari 1979 framhåller ägarna av SSAB,
nämligen Gränges, Stora Kopparberg och Staisföretag, alt styrelsen för SSAB vid
sammanträde den 30 januari 1979 har uttalat, att den i princip är beredd atl
genomföra de ålgärder som kan komma att beslutas av statsmaktema på grundval av
rapporten Tidigareläggningar m. m. inom Svenskt Stål AB. SSAB:s styrelse hardärvid
förutsatt att staten ställer erforderliga medel till SSAB:s förfogande i form
av stmklur- och rekonstruktionslån.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 17

Ägarna av SSAB förutsätter att de rekonslruktionslån
och/eller bidrag som kan komma atl ställas till förfogande för SSAB inte kommeratt
påverka inlösensvärdena pä aktierna i bolaget enligt punkt 7 i konsortialavtalet.
Enligt ägarna kan detta enklast uppnås genom ett tillägg till konsortialavtalet.

1 skrivelse den 22 februari 1979 anför SSAB i huvudsak
följande.

Styrelsen för SSAB är beredd att genomföra de åtgärder
inom SSAB:s strukturplan som anges i generaldirektör Rehnbergs förslag.
Styrelsen förutsätter därvid att staten ställer erforderliga medel till
förfogande i form av struktur- och rekonstruktionslän. Styrelsen förklarar sig
vidare beredd atl medverka till sådana lösningar i anslutning till företagels strukturplan,
som statsmakterna kan komma att besluta med hänsyn bl.a. till fackrepresentanternas
tilläggsförslag och som inte är företagsekonomiskt motiverade utan
huvudsakligen är avsedda att förbättra sysselsättningsläget. Styrelsen
förutsätter därvid att statsmaklerna för detta ändamål anvisar medel enligt det
s. k. offertsystemet.

Styrelsen förutsätter att rekonstruktions- och
strukturlånen lämnas på sådana villkor att SSAB kan genomföra åtgärderna utan
alt SSAB:s likviditet och resultat påverkas negativt.

2.6 Statlig flnansiell medverkan

SSAB är i många fall en betydande eller t. o. m. en
dominerande arbelsgivare pä de orler där företaget driver verksamhei. En
ändring i sysselsätlningsnivån inom SSAB får därför avgörande återverkningar
även på dessa orters övriga näringsliv och servicenäringar. Den av SSAB aniagna
slmkturplanen innebär betydande personalförändringar i bolaget åren 1978-1987.
Enligt strukluiplanen blir del ett stort bortfall av sysselsättning under den försia
delen av perioden, medan ett antal nya arbetstillfällen uppkommer
huvudsakligen under periodens senare del. Enligt min mening är det angelägel
att sysselsättningsbortfallet till följd av SSAB:s stmkturplan kan
överbryggas. Detla torde kunna ske genom bl. a. tidigareläggning av vissa
investeringar inom SSAB och andra åtgärder. De överväganden och förslag lill
åtgärder för att öka sysselsättningen på orler där SSAB driver verksamhet som
utredaren har redovisal finner jag i huvudsak vara väl avvägda.

Utredaren
har föreslagil att möjligheten bör prövas att samordna huvudmannaskapet för Mineralprocesslaboratoriet
och Metallurgiska forskningsstationen i Luleå. Enligt vad jag har erfarit kommer
frågan om Mine-ralprocesslaboratoriets framtid att närmare prövas av
delegationen för mellansvensk gruvindustri som avser alt slutföra sitt arbete
innevarande år. Härvid kommer frågan om bl. a. samordning och därmed även
ändring av huvudmannaskapet att prövas.

I rapporten har föreslagits att SSAB beviljas strukturlån
med 30 milj. kr.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 IS

iiir at' tidigarelägga investeringen av ett kraftvärmeverk
i Luleå. Frågan om anslag härför kommer denna dag att behandlas av statsrådet Huss
i .samband med anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen
i Norrbotten.

I Sverige pägär forskning för att få fram altemativa
processer för rå-järnsframstäilning. En av dessa processer kallad ELRED, har
utarbetats liv Stoia Kopparberg och ASEA. Andra direktreduktionsprocesser är
Boliden AB:s INRED och AB Svenska Kullagerfabrikens plasmareduklions-process.
För att SS.AB skall kunna betala en del av utvecklingskostnadema för ELRED-processen
har utredaren föreslagit atl bolaget erhåller ett strukturlån på 4 milj. kr.
Enligt min mening bör en närmare ulvärdering av dessa tre processer ,cöras.
Innan denna utvärdering har gjorts är jag inte beredd att föreslå att statliga
medel ställs till SSAB:s förfogande för utveckling av ELRED-processen.

Utredaren har vidare föreslagit all SSAB skall få ett slmkturlån
på 17 milj. kr. för alt bygga om plastbeläggningslinjen i Borlänge.
Investeringen ger en kapacitetshöjning från 50000 till 76000 ton per år.
Resultatförbättringarna har av SSAB beräknats till ca 8 milj. kr. per år,
inkl. kapitalkostnader, vid fulh kapacitetsutnyttjande vilkel vänlas bli
uppnått redan år 1982.

Andra svenska tillverkare av belagd och profilerad
stålplåt ärThysell Industri AB, dotterbolag till Ahlsell AB. och Gävle Verken
AB, dotterbolag tili Förvallnings AB Ratos. SSAB är emellertid den slörsla
tillverkaren av belagd byggplät och har redan en dominerande ställning på denna
marknad i Sverige. Denna ställning skulle ytterligare befästas om bolaget
erhöll för-niiinliga statliga län för sin expansion. Lånet skulle också kunna
leda till en konkurrenssnedvridning. Mol denna bakgrund och med hänsyn till den
snabba återbetalningstiden för investeringen är jag inte beredd att förorda att
SSAB fär ett siruktuMån för en ombyggnad av plastbeläggningslinjen i Borlänge.

1 SSAB:s strukturplan anges atl den malmbaserade
metallurgin i Domnarvet skall upphöra under år 1981. Utredaren har anfört
vissa skäl för alt verksamheten skall bibehållas i ytterligare ett år, dock längsi
till utgången av år 1982. Kosinaden för denna föriängning är beräknad till 135
milj. kr.

Enligi SSAB:s beräkningar leder en fullt bibehållen malmbaserad
metallurgi i Domnarvet år 1982 till ca 375 färre arbetstillfällen i Luleå och
ca 200 färre arbetstillfällen i Malmfälten i Norrbotten. Mot den bakgmnden är
jag inle beredd att förorda all medel ställs till SSAB:s förfogande för en förlängning
av den malmbaserade metallurgin i Domnarvet.

Utredaren föreslår, med hänvisning till det besvärliga
sysselsättningsläget i regionen Borlänge-Ludvika, att Dala-lnvesl AB:s
ekonomiska resurser förstärks genom att medel tillskjuts av SSAB, Uiredaren
anser att SSAB för detla ändamål bör erhålla ett rekonslruktionslån på 30 milj.
kr. att utbetalas till Dala-lnvest under en period av fem år med början år
1979.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 19

Jag delar utredarens uppfattning att särskilda medel kan
vara behövliga för att stärka näringslivet i områdel. Enligt min mening blir resursema
som sätts in bäsl utnyttjade om utvecklingsfonden i Kopparbergs län får avgöra
hur medlen skall användas. Detla slår i samklang med riksdagens beslut med
anledning av förslag alt främja sysselsältningen i varvsregionerna genom stöd lill
investmentbolag (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17 s. 45, rskr 1978/79:115).

Jag förordar att 7,5 milj. kr. anvisas till
utvecklingsfonden i Kopparbergs län för budgetåret 1979/80. Fonden bör få
använda beloppet dels för långivning till främst små och medelstora företag
enligt förordningen (1978: 506) om statligt kreditstöd genom regional
utvecklingsfond, dels för bidrag lill investmentbolag med verksamhei inom de
kommuner som berörs av SSAB:s strukturplan.

Vad gäller förslag till regionalpolitiska insatser i
Ludvika-området återkommer statsrådet Wirtén i det följande.

I slmkturplanen för SSAB anges att ell nytt mediumverk kan
komma att byggas i Luleå under första hälfien av 1980-talet. Kostnaden för att
genomföra marknadsutredningar och projektera verkets lekniska utformning har beräknals
lill 4 milj. kr. Utredaren föreslår att SSAB erhåller detta belopp såsom ett statiigt
strukiuriån med ulbelalning år 1979.

Planer på att bygga ett nytt valsverk för mediumstål i
Luleå har funnits länge. Frågan aktualiserades i samband med alt dåvarande NJA
byggde ut metallurgin under 1970-lalel. Från SSAB har inhämtats atl företaget i
samband med stmktumlanearbetet har genomfört en utredning om medium-valsverk. Ulredningen
är rent leknisk och innehåUer inga mer ingående bedömningar om marknad eller
möjliga avsättningsområden för produktema. Verkei skulle enligt ulredningen
producera balk av alla slag saml platt-stång och profiler. Inledningsvis skulle
verket producera ca 200000 ton per år för atl efter hand nå upp till opiimal
produktionsnivå på 350000 ton per år. Någon ingående utredning om marknadsfömlsätlningama
för verkets produktion finns alllså inle. SSAB har emellerlid antagit att
företaget inledningsvis skulle avsälla hätfien av produktionen på export. Den
svenska förbrukningen av stångprodukler har sjunkit mycket kraftigt sedan år
1974. I betänkandet (SOU 1977:15-16) Handelsstålsindustrin inför 1980-talel har
slulsatsen dragils att de svenska handelsslålverkens kapacitet bör anpassas lill
hemmamarknadsförbrukningen och inle byggas för större exportmängder. Del bör
här framhållas att den svenska förbrukningen under högkonjunkturårei 1974 var
mindre än den i dag tillgängliga mediumverks-kapaciteten för handelsstål i
Sverige, även efter nedläggning av Domnarvels mediumverk i enlighel med SSAB:s
strukturplan. Vissa bedömare anser all svensk förbrukning av stångstål inte
kommer atl uppnå 1974 års nivå före år 1985. Dessa förhållanden gör att
osäkerheten är mycket stor om möjlig avsättning för ett nytt mediumverk med en opiimal
kapacitet på 350 000 ton per år. Ett mediumverk av den storleken kommer under
alla

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 20

förhållanden
att konkurrera med övriga svenska handelssiålverk. även om efterfrågan skulle
återgå lill samma nivå som under högkonjunkturårei 1974. En produklion från ett
nytl mediumverk under de närmasi kommande åren skulle på ett allvarligt sätl
drabba avsättningen för främst Smedjebackens Valsverk AB och Boxholms AB.
Ytterligare marknadsanalyser torde behöva göras innan ställning kan las till
frågan om alt bygga ett mediumverk.

Det
bör ankomma på SSAB att vid lämplig tidpunkt och i samverkan med övriga berörda
verk genomföra dessa. SSAB:s andel av koslnadema för dessa marknadsanalyser bör
enligt min uppfattning finansieras inom bolagets ordinarie verksamhet. Jag är
alltså inle beredd att nu föreslå att medel skall ställas till förfogande för
projektering av ett nytl mediumverk i Luleå.

I
rapporten föreslås all ett antal projekt skall genomföras i form av enskilda beredskapsarbelen.
När del gäller insaiser i form av beredskapsarbeten kommer statsrådet Wirtén
senare denna dag vid sin anmälan av förslag till åtgärder för att främja
sysselsättningen i Norrbotten förorda alt anslaget Sysselsättningsskapande ålgärder
förstärks med 175 milj. kr. för näsla budgetår. I propositionen fömtsätts alt
bl. a. olika projeki vid SSAB i Luleå kan komma till utförande som
beredskapsarbeten.

De
återstående förslag som utredaren har presenterat bör enligt min mening delas
in i dels sådana som är motiverade av företagsekonomiska skäl, dels sådana som
är motiverade av sysselsättningsskäl. Min indelning grundar sig på av SSAB
redovisade marknadsanalyser och investeringskalkyler. De projekt som enligt
min uppfattning är mest inriktade på förbättring av SSAB:s konkurrenskraft men
som även har sysselsällningsskapande effekier är följande.

Borlänge kommun milj. kr.

Bredbandugn 170

Bredbandverk, kvalltelsinvesteringar 365

Elstålverk 40

Kallvalsverk, ett femte valspar 56

Stålmanufaktur 35

Ludvika kommun

Datacentral 15

Luleå kommun

Universalverk, förpar 50

Universalverksugn 85

Stålmanufaktur 17

Oxelösunds kommun

Stålmanufaktur 13

846

Jag
beräknar kosinaden för de investeringar som leder till alt SSAB:s
konkurrenskraft stärks till 846 milj. kr. För att dessa investeringar skall
kunna genomföras förordarjag alt SSAB av staien erhåller slmkturlån på molsvarande
belopp. För stmkturlånet bör gälla följande villkor. För att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 21

kunna kompensera SSAB för merkostnader lill följd av tidigareläggningar
av investeringar inom slmkturplanen bör stmkturlånet vara räntefritt under tre
år. För varje därefter följande femårsperiod skall räntan vara densamma som stalslåneränlan
vid varje femårsperiods början ökad med 0,25%. Med statslåneräntan vid viss
lidpunkt skall avses den effektiva ränta, till vilken svenska slalen vid
lidpunkten i fråga senast har utgivit ett obligationslån på den svenska
marknaden med en minimilöptid av tio år. Räntan kan ett vissl år under vissa
villkor sättas ned så mycket som erfordras föratt koncernens resultat enligt
vissa beräkningsgmnder skall bli noll. Vidare skall varje delbelopp av lånet till
fullo vara återbetalat senast 25 år efter ulbetalningsåret. Förslag lill
statligt struklurlån till SSAB Svenskt Stål AB bör fogas till protokollet i
delta ärende som bilaga 3.

Jag förordar därför att ett anslag anvisas på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för innevarande budgetår av 31 milj. kr.
till ett struklurlån lill SS.AB. Vidare förordarjag all 815 milj. kr. anvisas
till SSAB som slmkturlån för budgetåret 1979/80.

De investeringar som huvudsakligen är motiverade av sysselsältningsskäl
är följande.

milj. kr.

Ludvika kommun Gränges, särskilda insatser i gmvdivisionen
.sO

Luleå kommun Tubexpress 20

Oxelösunds kommun Sinterband 157

Lindesbergs kommun Stråssa 23,5

Tierps
kommun Stora Element, Söderfors 4,5

255

Dessa medel om 255 milj. kr. bör beviljas SSAB som rekonslruktionslån.
Enligt min mening innebär åtgärderna ett viktigt avsieg från del mellan
parterna träffade konsortialavtalet beiräffande SSAB:s verksamhet, nämligen
alt rörelsen skall bedrivas efter affärsmässiga och förelagsekonomiska
principer. Jag förordar atl rekonstmktionslånet ställs till SSAB:s förfogande
enligt de villkor som finns angivna i bilaga 7 i prop. 1977/78: 87.

I villkoren för lånet ingår bl. a. en beslämmelse om all
lånet hell eller delvis kan efterges. Regeringen bör inhämla riksdagens
bemyndigande att ta in molsvarande bestämmelse bland villkoren även för del nya
rekonstruktionslånet.

Ägarna av SSAB har begärt all del rekonstmklionslån som på
grundval av utredarens förslag kan komma att ställas till SSAB:s förfogande
inte skall påverka inlösensvärdena på aktierna i SSAB enligt punkt 7 i konsortialavtalet.
Jag finner denna begäran rimlig med hänsyn till syftet med lånet.

De ålgärder som SSAB skall genomföra och finansiera med rekonstruktionslånel
innebär i huvudsak ett sysselsällningsålagande från bolagets sida.

Jag förordar atl ett rekonslruktionslån om 51,5 milj. kr.
anvisas SSAB på tilläggsbudget III innevarande budgetår. Vidare förordarjag all
203,5 milj.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 22

kr. anvisas bolaget som rekonstruktionslän för budgetåret
1979/80.

En sammanfattning av de av mig förordade ätgärderna bör
fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 4.

De av mig förordade åtgärderna kommeratt bidra till att
överbrygga den svacka i sysselsättningen som skulle uppkomma om SSAB helt
följde strukturplanen. Ätgärderna innebär vidare att bolagets konkurrenskraft
stärks vilket på sikt bör leda till att tryggheten för de anställda ökar. SSAB
kommer under den närmasle fyraårsperioden att kunna genomföra ett omfattande
investeringsprogram. Den betydande upphandling av maskiner och övrig utrustning
som SSAB då gör kommer att på ett gynnsamt sätt förstärka näringslivet i de
regioner där SSAB driver verksamhet. Även antalet sysselsättningstillfällen
för byggnadsarbetare bör öka på de berörda orterna.

Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen att
meddela föreskrifter om att SSAB ärligen skall redovisa användningen av lånen
samt sysselsättningsutvecklingen i bolaget.

3 Hemställan vad avser industripolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
lill Lån lill SSAB
Svenskl Stål AB för strukturändamål pä till-läggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag
av 31000000 kr.,

2.
lill Lån till SSAB
Svenskt Stål AB för rekonslruktionsåndamål pä tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ell
investeringsanslag av 51500000 kr,,

3.
till Lån lill SSAB
Svenskt Slål AB för strukturändamål för budgetårel 1979/80 under fonden för
låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 815000000 kr.,

4.
till Lån till SSAB
Svenskt Stål AB för rekonslruktionsåndamål för budgetåret 1979/80 under fonden
för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 203 500000 kr.,

5.
bemyndiga
regeringen atl hell eller delvis efterge län för rekon-struklionsändamål till SSAB
Svenskt Stål AB,

6.
till Mcddslillskoii
lill Kopparbergs läns utvecklingsfond för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 500000 kr.,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 23

4 Regiunpolitiska insatser i Ludvika kommun

Med hänsyn lill den ogynnsamma utvecklingen pä arbelsmarknaden
iöreslär utredaren bl.a. atl företag som i Ludvika kommun etablerar ny verksamhei
eller bygger ut befintlig sädan under aren 1979-1981 skall kunna tå regionalpolitiskt
stöd i sanmia omfattning som utgär lill förelag inom del inre stödområdet.

För egen
del vill jag anföra följande. Ludvika kommun tillhör f. n. gränsområdet till
del allmänna stödområdet, vilket innebär att förelag som utökar verksamheten
eller nyetablerar sig i kommunen kan få vissa former ;iv regionalpoliliskl slöd.
Således kan säväl lokaliseringsbidrag och lokali-seringslån som Litbildningsslöd
utgå lill förelag i kommunen. Sysselsäliningsutredningen har i betänkandet Regionalpoliliska
slödformer och styrmedel (SOU 1978: 62) lämnat förslag om den framtida ulformningen
av regionalpolitiken. Ulredningen föreslår bl.a. att den nuvarande siödområdesindelningen
ersätts med en indelning av rikel i sex stödområden och cll område utanför
dessa. Till stödområde sex skall räknas de orter och kommuner som har de
allvarligaste sysselsättningsproblemen. Jag kommer inom kort lägga fram förslag
om regionalpoliliken. Dessa kommeratt oiri-latla både utformningen av
styrmedlen och inplacering av orter och kommuner i stödområden. Mot denna
bakgrund är jag nu inte beredd all föreslå ändringar i den gällande
stödområdesindelningen.

Utredaren
föreslår vidare ett antal projekt föratt skapa ny sysselsättning i kommunen.
Bland dessa ingär ett kommunalt industrihus i Grängesberg. SSAB har förbundit
sig att förlägga produktion till industrihuset. Fullt utbyggd bör produktionen
kunna sysselsätta ett 50-tal peisoner. Kostnaden för industrihuset har
uppskattats till 12 milj. kr. Utredaren föreslår att byggnaden uppförs som
kommunalt beredskapsarbete. Utredaren föreslår dessulom alt tre mindre
industrihotell skall uppföras i Gonäs, Grängesberg och Ludvika. För egen del anserjag
att det är angeläget att dessa projekt genomförs. Dessa projekt kan bidra till
att kompensera kommunen för de arbetstillfällen som försvinner inom SSAB.
Satsningarna på industrihusen innebär ocksä en breddning av näringslivet i
kommunen och gör industrisysselsättningen något mindre beroende av
gruvindustrins utveckling. I samband med attjag lägger fram förslagom regionalpolitiken
kommer Jag att ta upp utformningen av det statliga stödet till kommunala
industrilokaler. F. n. kan bidrag lämnas till att uppföra kommunala
industrilokaler som byggs främst på mindre orter inom det inre stödområdet och
pä Gotland. I undantagsfall kan stöd lämnas till byggande av kommunala
industrilokaler även i andra delar av det allmänna stödområdet. Bidragets
storlek avgörs från fall till fall av regeringen och ansluter i stort till vad
som gäller för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån. För att siödja uppförandet
av nämnda industrihus i Grängesberg samt industrihotellen i Gonäs, Grängesberg
och Ludvika bör medel, trots att byggnaderna skall uppföras uianför det all-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 24

manna siödområdet, utgä från fjortonde huvudtitelns anslag
Bidrag till kommunala industrilokaler. Della förutsätter att anslaget ökas med
12 milj. kr. Jag förordaratt delta belopp anvisas på tilläggsbiidget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

Utredaren har även haft överläggningar med ledningen för
.ASEA om en eventuell ulvidgning av bolagets verksamhet i Ludvika. En förutsäuning
för en utvidgning av verksamheten är att .ASEA kan disponera ytterligare mark i
anslutning till den nuvarande anläggningen i Ludvika. F. n. finns ingen sädan
mark tillgänglig. Mark skulle emellerlid kunna frigöras genom fiyttningavSvenskaTräimpregneringsAB:s
verksamhet från dess nuvarande tomt som gränsar till ASEA:s industrimark, till
Gonäs industriområde. Företrädare för industridepartementet är beredda att
inleda diskussioner med parterna om förutsättningarna för en sädan flyttning.
Enligt Svenska Träimpregneringsbolagel kommer flyttningen atl medföra betydande
kostnader. Storleken kan dock f. n. inte anges exakt. Jag ser det som mycket
angeläget att en lösning kommer till stånd i huvudsak efter de riktlinjer som
utredaren har förordat. Jag förordar därtör att regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande att använda medel från fjortonde huvudtitelns anslag Regionalpolitiskt
slöd: Bidragsverksamhet för delta ändamäl.

5 Hemställan vad avser regionalpolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att disponera medel från anslaget Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet för del ändamål som jag har angivii,

2.
till Bidrag
till kommunala industrilokaler pä tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetårel
1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12000000
kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som
föredragandena har lagl fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126

Bilaga 1

Investeringsplan
2400 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979

1980 1981

Summa 79-81

"Senare" Summa

s. 151 Kontrollera mot PDF

Reinvesteringar,
miljöinveste-

ringar
och beslutade investe-

ringar

Återstående inv. kostn.

från 1978

81

11

7

99

Reinvesteringar+miljöin-

vesteringar. Schablonmässigt

beräknade
till 50 % av av-

skrivningar
enligi plan

146

157

164

467

Avgår
omkostnadsandelar

21

18

20

59

507

150

151

206

Summa

101

467 59

509

s. 152 Kontrollera mot PDF

Slruklurin vesteringar

Metallurgi

162

152

55

369

29

398

Profiler

68

55

50

173

173

Grovplåt

12

II

--

23

__

23

Band och
Tunnplåt

385

375

225

985

34

1019

Stålmanufaktur

13

22

10

45

_

45

Specialprodukter

26

II

37

37

Dobel

28

64

21

113

14

127

TGOJ

1

2

7

10

--

10

Plannja

2

8

10

20

--

20

Driftservice-!-Distribut

ion

6

21

21

48

19

67

Energi
och miljö (exkl.

kraft-

värmeverk)

3

3

4

10

10

Kraftvärmeverk

__

15

15

30

10

40

Övrigt

6

4

1

11

II

Oförutsett

3

29

37

69

69

Avgår
omkostnadsandelar

21

22

1

50

50

Summa
strukturinvesteringar

694

750

449

1893

106

1999

= Plan
81

900

900

600

2400

108

2 508

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126

26 Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanfattning av
åtgärder föreslagna av utredaren Rehnberg och samband med SSAB:s strukturplan

opaginerad Kontrollera mot PDF

170 milj. kr. SL 40 " 17" 50" 30"

30" 63"

400 milj. kr.

2000 milj. kr.

EGET
FINANSIELLT

UTRYMME

PLAN 81

2 400 milj. kr.

Bandverksugn Elstålverk DOBEL

Universalv. förpar Kraftvärmeverk Diverse följdinvesteringar
Oförutsett

Tidigarel ä ggningar

utanf ö r Plan 81

SL

Bredbandverk

365
milj.

kr.

Kallvalsv.
par 5

56"

Univ.vals.v
ugn

85"

Proj. Mediumv.

4"

1 St å lmanufaktur

65 "

575
milj.

kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

T

INOM
STRUKTURPLANEN

Strukturlån 307-h575
= 882 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RL

m/V/,
kr.

50

23,5 4,5
20 30 135

UTANFÖR STRUKTURPLANEN

Datacentral

Sinterband

ELRED

Gränges, särsk. åtg.

Stråssa, särsk.
åtg.

Söderfors,
särsk. åtg.

Tubexpress

Dala-lnvest

Metallurgi

263

Utöver
ovanstående tillkommer beredskapsarbeten för 80 milj. kr. i Luleå

SL

milj. kr. 15 157 4

176

opaginerad Kontrollera mot PDF

SUMMA STRUKTURLÅN (SL) 1058 milj. kr.

SUMMA REKONSTRUKTIONSLÅN (RL) 263 milj. kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126 27

Bilaga 3

FÖRSLAG TILL STATLIGT STRUKTURLÅN TILL SSAB SVENSKT STÅL
AB PÅ 846 MKR

SSAB Svenskt Stål Aktiebolag, nedan kallat Bolaget, har i
framställning till regeringen förklarat sig berett att medverka lill ökad sysselsäuning
på de orter Bolaget är verksamt genom alt tidigarelägga ett antal investeringsprojekt,
ingående i Bolagets långsiktiga strukturplan.

Bolaget förutsätter därvid att staten beviljar strukiuriån
motsvarande summan av de beräknade kosinaderna för de tidigarelagda
investeringsobjekten, nedan gemensami benämnda Investeringsprogrammel.

1 Lånebelopp

Staten ställer till Bolagets förfogande såsom slmkturlån
ett belopp om 846000000 kronor, nedan kallat Lånet. För Lånet gäller följande
villkor.

2 Utbetalning

Lånet utbetalas av Staten under åren 1979- 1982 i den takt
som erfordras för att Investeringsprogrammet skall kunna genomföras utan ökad lik-viditetspäfrestning
för Bolaget. Utbetalning under respektive år skall verkställas efter Bolagets
behov på sätt framgår av senare upprättad och successivt reviderad belalningsplan.

3
Ränta

Ränian utgör 10,0 % per år lill och med utgången av år
1982. För varje därefter följande femårsperiod skall räntan vara densamma som
statslåneräntan vid varje femårsperiods början ökad med 0,25 %. Varje
delbelopp av Lånet som lyfts skall dock löpa utan ränta under en tid av tre år
från beloppels utbetalningsdag.

Med stalslåneränlan vid viss tidpunkt avses den effektiva
ränta, till vilken svenska staten vid tidpunkten i fråga senast utgivit ett
obligationslån pä den svenska marknaden med en medellöptid av tio år.

Upplupen ränta per den 31 december förfaller till
betalning den 1 mars påföljande år. Om Bolagets koncernresultal efter
planenliga avskrivningar, finansnetto och fastighetsskatt och före eventuellt inläktsfört
rekonslruktionslån skulle bli negativt enligt av Bolagets revisorer vidimerad
preliminär resultaträkning skall räntan för det aktuella året nedsättas så
mycket som erfordras för att koncernens resultat definierat enligt ovan blir
noll.

4 Amortering

Amortering av utbetalat delbelopp av Lånet skall ske med
1/20 den 31 december varje år från och med det sjätte året efter ulbetalningsåret.
Mottagna delbelopp av Lånet skall således vara till fullo återbetalda senast
tjugofem är efter utbetalningsåret.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:126 28

5 Förtida
återbetalning

Oavsett
vad som bestämts i 4 ovan äger Bolaget när som helsl helt eller delvis
återbetala utestående del av Lånet.

6 Rätt
till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare

Skulle
Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Slalen endast äga rält
till betalning ur Bolagets tillgångar sedan Bolagets övriga fordringsägare -
med undantag av Staten såsom fordringsägare på grund av till Bolaget beviljade rekonslruktionslån
- blivit till fullo förnöjda.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:126

29
Bilaga 4

s. 30 Kontrollera mot PDF

1979

1980

1981

90

80

102

125

17

19

30

18

17

18

10

50 30

12 7

Sammanfattning av ålgärder fördelade på struktur- och rekonslruktionslån

A. Struklurl å n

Borl ä nge

Bredbandverksugn

kommun

Bredbandverk,

kvaliiets-

investeringar

Elst å lverk

Kallvalsverk, ett

femte valspar

St å lmanufaktur

Ludvika

Datacentral i

kommun

Gr ä ngesberg

Lule å

Universalverk, f ö rpar

kommun

Universalverksugn

St å lmaufaktur

Oxel ö sunds

St å lmanufaktur

konimun

280

342

31

Summa

1982

138

55

193

Summu 170

365 40

56 35

15

50 85 17 13

846

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979

1981

B. Rekonslruktionslån

Ludvika

Grängesberg,

kommun

särskilda insatser

i gruvdivisionen

Luleå

Tubexpress

kommun

Oxelösunds

Sinterband

kommun

Lindesbergs

Slråssa

kommun

Tierps

Stora Element AB

kommun

Söderfors

Summa

1980

15

15

20

7

13

15

100

42

10

9,6

3

4,5

51,5

137,6

65

1982

0,9

0,9

Summa

50 20

157

23,5

4,5 255

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

74 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (73)

73 kopplingar i 34 dokument.

  1. Prop. 1986/87:71 om vissa aktiefrågor för SSAB Svenskt Stål AB , m.m. i texten
  2. Bet. 1986/87:NU7 om stålindustrin och vissa metallindustrier s. 3 i texten
  3. Prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning.;beslutad den 21 februari 1985. s. 148 om s. 24 i texten
  4. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 om s. 24 i texten
  5. Skr. 1983/84:80 1983/84:80 s. 156 i texten

Visa alla 34

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. JT 2007/08 s. 28 s. 35 om s. 24 i texten