om åtgärder för att främja sysselsätlningen i Norrbotten
35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:127, om åtgärder för att främja sysselsätlningen i Norrbotten
Dokumentets text
Prop.
1978/79:127 Regeringens proposition
1978/79:127
om
åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
beslutad
den 1 mars 1979
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har
hemställt om.
På
regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
ROLF WIRT É N
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag om åtgärder för att främja sysselsättningen i
Norrbotten. Förslagen är mycket omfattande och beräknas kosta ca 1 000 milj.
kr. De inriktas främst på åtgärder som långsiktigt kan förbättra
sysselsättningen i länet.
1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 127
Prop. 1978/79: 127
Uldrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1979-03-01
Närvarande:
statsministern UUsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam
Föredragande:
statsråden Wirtén, Huss, Tham, Bondestam, Wikström, Enlund och Cars
Proposition
om åtgiirder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
Statsrådet
Wirtén anför.
Sysselsättningsläget
i Norrbotten inger oro. Arbetslösheten i länet har under en lång följd av år
varit mer än dubbelt så hög som genomsnittligt för riket. Under delar av år
1978 var ca 6 % av arbetskraften arbetslös, drygt 4 % var sysselsatta med
beredskapsarbete. Vidare deltog drygt 3 Tf. av befolkningen i förvärvsarbetande
ålder i någon form av arbetsmarknadsutbildning. Inget annat län hade under
detta år tiUnärmelsevis så höga värden. Norrbotten har i jämförelse med riket
låga sysselsättningsfrekvenser, dvs. andelen sysselsatta i förhållande tUl
antalet invånare är låg. Det är främst kvinnorna som har låg
sysselsättningsfrekvens. Men också bland de äldre männen är andelen
sysselsatta låg vilket avspeglas i en omfattande förtidspensionering.
Ungdomsarbetslösheten är också betydande.
De
nuvarande problemen bör ses mot bakgrund av de senare decenniernas utveckling.
Norrbottens län var till början av 1960-talet ett in-flyltningslän. Delvis äv
denna orsak, men också på grund av de traditionellt höga födelsetalen hade
länet vid 1960-talets början en mycket ung befolkning och varje år sökte sig
stora ungdomskullar ut på arbetsmarknaden. När sedan rationaliseringen inom
jordbruket och skogsbruket ledde till en snabbt minskande efterfrågan på
arbetskraft, medförde detta en mycket omfattande utflyttning från länet under
främst den senare delen av 1960-talet. Under slutet av 1960-talet uppgick
nettoutflyttningen per femårsperiod till mellan 20 000 och 25 000 personer
motsvarande inemot 10 % av länets totalbefolkning. Inget annat län kunde under
denna period uppvisa en utflyttning av jämförbar storlek.
Statens
insatser i länet för att främja industrins utveckling gjordes
Prop. 1978/79:127 3
främst
inom gruv-, järn- och skogsindustrin. Dessa- utbyggnader, som alla byggde på
länets naturliga resurser, svarade för större delen av expansionen inom
industrisektorn och bidrog under 1970-talets första hälft till en förbättring
av sysselsättningsläget och stabilisering av länets folkmängd. Även den snabba
utbyggnaden av den offenlliga seklorn spelade en betydande roll för att
förbättra sysselsättningslägel.
Trots
att förhållandena i länet förbättrades under 1970-talets första hälft hade
länet vid mitlen av decenniet ändå en svagare arbetsmarknad än något annat län.
De senare årens strukturproblem inom basindustrierna och beslutet atl skjuia
Stålverk 80-projektet på framtiden förorsakade sysselsättningsproblem i ett
län med redan svåra förhållanden på arbetsmarknaden.
Den
nuvarande arbetslösheten och den låga sysselsättningsfrekvensen i länel beror
främst på ett totalt sett för litet antal arbetstillfällen. Det stora beroendet
av tyngre industri har tillsammans med rådande traditionella yrkesval lett till
att arbetsmarknaden har blivit begränsad för kvinnoma. Även länets mycket glesa
bebyggelsestruktur medför speciella problem. Expansionen under 1970-talets försia
hälft skedde huvudsakligast i några få orter medan problemen stod kvar i stort
sett oförändrade i länets mindre kommuner.
Nästan
70 % av länets industrisysselsättning finns inom gruv-, järn-och skogsindustrin
mot endast ca 25 % i övriga landet. Denna dominerande ställning för den tyngre
basindustrin har lett tiU att de senaste årens strukturproblem samtidigt har
drabbat nästan samtliga större industrier i länet. Järnmalmshanteringen har
under senare år givit belydande förluster till följd av bl. a. sänkta
råvarupriser på järnmalm. De berörda företagen har därför nödgats minska
sysselsättningen. Inom det nybildade SSAB, Svenskt Stål Aktiebolag pågår en
nödvändig rationalisering av produktionen som kan leda till minskad
sysselsättning. AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har under de senasle åren
haft svårigheter på grund av den svaga konjunkturen för skogsprodukter. Därutöver
har mindre företag i andra branscher indirekl drabbats genom minskade
underleveranser.
Betydande
insatser har gjorts för att klara förändringarna i länets näringsliv. Mot
bakgrund av den svenska handelsstålsindustrins svårigheter beslöt riksdagen år
1978 (prop. 1977/78: 87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78: 198) att staten genom
finansiellt stöd skulle medverka till att bilda SSAB där Statsföretag AB skulle
ingå som hälftenägare. SSAB erhöll vid bildandet ett statiigt strukturlån på 1
300 milj. kr. och ett statligt rekonslruktionslån på 1 800 milj. kr. SSAB har
därefter upprättat en strukturplan för den kommande tioårsperioden. De investeringar
som där aktualiseras innebär bättre avsättningsmöjligheter för de produkter som
produceras i Luleå vilket är en förutsättning för en fortsatt tryggad
sysselsättning. Vidare har riksdagen år 1978 anslagit 550
+1
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 127
Prop. 1978/79: 127 4
milj.
kr. för medverkan i finansiering av investeringar vid Karlsborgs bruk (prop.
1978/79: 25 bil. 11, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 122). Investeringarna ger en
bätire tillverkningskapacitet och medför att nödvändiga miljöförbättringar kan
genomföras. Genom dessa investeringar tryggas sysselsättningen på lång sikt vid
pappersbruket där f. n. 700 personer är sysselsatta. Riksdagen har vidare år
1978 anslagit 200 milj. kr. till Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) för att
lösa de sysselsättningsproblem som har uppstått till följd av den svaga
konjunkturen (prop. 1977/78: 96, NU 1977/78: 50, rskr 1977/78: 225). Medlen används
till miljöinvesteringar samt tidigareläggningar av andra projekt. LKAB har ocksä
erhållit 180 milj. kr. av Staisföretag för investeringar i ett apatitverk och
en anläggning för fosforrening i Kiruna samt kopparbrytning i Viscaria.
Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen alt anvisa ytterligare 835 milj.
kr. till LKAB dels för förlusttäckning, dels för sysselsättningsskapande åtgärder
(prop. 1978/79: 87).
Genom
Norrbottens stora beroende av några få branscher som har varit utsatta för
strukturproblem har insatserna de senaste åren i hög grad inriktats på slöd
till dessa branscher. Stödbehovet har ökat genom de senaste årens svaga konjunktumtveckling.
Hittills beräknas över 600 milj. kr. i form av regionalpolitiskt slöd ha kommit
företag i Norrbotten till del. Stödet har medverkat till att ca 2 700 nya
arbetstillfällen har skapals. Därutöver har glesbygdsstöd utgått i de inre delarna
av länet. Det har dock samtidigt vidiagits betydande åtgärder som syftar lill
att ulveckla en mer differentierad induslri. Jag vill vidare erinra om inrättandet
av Norrlandsfonden, satsningen på högskolan i Luleå, stödet till Stiftelsen för
metallurgisk forskning (MEFOS), bildandet av num.era Regioninvest i Norr AB och
tillsättandet av Norrbotiendelegalionen.
Samtliga
länets kommuner, utom Luleå och Piteå, är i fråga om skatteutjämningsbidrag
garanterade 130 % av rikets medelskaltekraft, Luleå och Piteå är garanterade
120 %, Genom kommunernas låga skattekraft erhåller de årligen betydande skatleutjämningsbidrag.
De skatteutjämningsbidrag som har utgått lill kommuner och landsting i
Norrbollen under år 1978 beräknas till 627 milj. kr.
Ulöver
de nyssnämnda insatserna har omfattande arbetsmarknads-politiskt stöd lämnals.
Enbart under de senasle tre åren har över 1 500 milj. kr. utgått tUl
beredskapsarbeten i Norrbotten. Därutöver har omkring 550 milj. kr. anvisats i
form av statUga tidigareläggningar och nära 400 milj. kr. i form av
utbildningsbidrag och bidrag tiU lönekostnader för förelag.
Jag
kommer inom kort att förelägga regeringen förslag om regionalpolitiken, som
innebär förstärkningar av de regionalpolitiska åtgärdema av stor bet)'delse
också för Norrbottens län. Enligt min mening krävs därutöver insatser som tar
sikte direkt på Norrbottens län.
Förutsättningarna
för ekonomisk utveckling varierar kraftigt i länet. Detta måste återspeglas i
de praktiska ålgärder som vidtas. Problemens
Prop. 1918f19:127 5
omfattning gör det emellertid nödvändigt att la i beakiande
sysselsättningssitualionen i hela länet.
Basnäringarna i Norrbotten, som bygger på utnyttjande av
länets tillgångar på malm, skog och vattenkraft, måste spela en väsenilig roll
för sysselsättningen även i framtiden. Men det framstår som mycket angeläget
att ge näringslivet i länet en större bredd. Aktiva försök måste göras att
skapa en framtidsinriklad och teknologintensiv industri i länet, som kan svara
för den behövliga sysselsättningsökningen inom industrin. Fortsatt aktiv
verksamhet inom jordbruk och skogsbruk måste bli möjlig med beaktande av de
förutsättningar som naturen ger. Samhällsservicen måste byggas ut så att den
offentliga sektorn även i framtiden kan ge sysselsätlningstUlskott. Turism och
rekreation måste utvecklas till ett komplement till basnäringarna i Norrbotten.
Mol bakgrund av vad jag nu har anfört lägger jag och
cheferna för industri-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- och
handelsdepartementen samt slalsrådet Tham fram en rad förslag till
sysselsättnings-främjande åtgärder i Norrbottens län. Förslagen är mycket omfattande
och beräknas kosta ca 1 000 milj. kr. De inriktas främst på åtgärder som
långsiktigt kan förbättra sysselsättningen i länet. Dessa insatser skall ses
tillsammans med de ansirängningar som görs för att skapa lönsamhet och
stabilitet i länets stora basindustrier. Jag skall här göra en kort
sammanfattning av förslagen.
Åtgärderna på del regional- och industripolitiska området
syftar främst till att främja etablering av ny verksamhet i Norrbotten. Bl. a.
avses det s. k, offerlförfarandet bli utnyttjat på ett mera systematiskt sätt
än hittills. Överläggningar har därför inletts med Sveriges industriförbund i
syfte att erbjuda ett antal större företag att lämna offerter för etablering av
nya arbetstillfällen i Norrbotten.
En rad förslag läggs fram som syftar till att ta hand om
och utveckla produktidéer så att nya företag kan bildas. Det gäller ökade
resurser till Norrlandsfonden för att stödja utvecklingsprojekt vid skilda
institutioner inom högskolan i Luleå som kan bedömas leda till industriell produktion.
Det gäller också ett kraftigt kapitaltillskott om 75 milj. kr. till Regioninvest
i Norr AB.
Högskolan i Luleå spelar en central roll i
ansträngningarna att utveckla näringslivet. Forskningen har byggts upp under
de senaste fem åren men högskolan har trots snabb tillväxt en relativt sett
mindre forskningsorganisation än övriga högskolor. Högskolan har hög kompetens
inom flera områden som bör vidareutvecklas. Förslag kommer därför att läggas
fram om att högskolan anvisas 6 milj. kr. för utbyggnad av
forskningsorganisationen.
Sysselsättningsproblemen i Norrbotten är särskilt uttalade
i inlandet. Detta beror bl. a. på att villkoren för näringslivet helt allmänt
är ogynnsammare där och att utvecklingen inom de delar som hittills har haft bätire
förutsättningar har avstannat. Ett åtgärdsprogram för att avhjälpa
Prop. 1978/79:127 6
sysselsättningsproblem
i Norrbotten bör därför i särskild grad inriktas på inlandet. Detta bör gälla
även de näringspolitiska insatser jag just nu har redogjort för. Jag har
tidigare nämnt det regionalpolitiska stödet där förslag inom kort kommer att
läggas fram om en kraftig förstärkning till inlandet. Resursförstärkningen av Regioninvest
i Norr AB motiveras också i hög grad av problemen i dessa delar av länet.
Utvecklingsfonden
i Norrbottens län spelar en central roll när det gäller att stödja utvecklingen
av små och medelstora företag i länet. Med hänsyn till de problem som företagen
f. n. har i malmfältskommunerna är särskUda insatser i dessa kommuner
nödvändiga.
Genom
de åtgärder som jag nu har redogjort för ökar förutsättningama att etablera
och utveckla företag i Norrbotten. Statsföretag AB har därutöver aktualiserat
särskilda åtgärder ifråga om marknadsföring av produkter från enskilda och
statliga företag i Norrbotten.
Statsföretag
har sålunda förklarat sig berett att bilda eller förvärva ett
marknadsföringsbolag som skall kunna samordna försäljning från flera smärre
tillverkare vid stora leveranser. Förslag kommer därför att läggas fram att
Statsföretag AB anvisas ett kapitaltillskott på 20 milj. kr. för att genomföra
projektet.
Utnyttjandet
av naturresurserna kommer även i framtiden att ha stor betydelse för välfärdsutvecklingen
i Norrbotten, i synnerhet gäller detta i inlandet. En fortsatt kraftig satsning
inom mineralområdet i Norrbotten kommer därför att föreslås. Det gäller
inrättandet av en forskningsstation i gruvbrytning med lokalisering tUl Luossavaara
i Kiruna kommun till vilken beräknas 35 milj. kr för investerings- och
driftskostnader. Det gäller vidare mineralprospektering i Jokkmokks kommun
inom en ram av 40 milj. kr. Det finns ytterligare mineralprojekt som kan bli av
betydelse för sysselsättningen i Norrbottens inland. Ett projekt som diskuteras
är en försöksanläggning för utvinning av industrimineral i Aitik.
Sysselsättningen
inom de areella näringarna har minskat betydligt i Norrbotten liksom i riket i
övrigt under de senaste årtiondena. Det är därför viktigt att olika insatser
även fortsättningsvis görs för att stärka jordbruket och skogsbruket för att
uppnå balans i den regionala utvecklingen.
Ytterligare
30 mUj. kr. avses bli anvisade till Norrbottendelegationen för stöd till iståndsättning
av åkermark, specialproduktion i jordbruksföretag, stöd till kompletterande
sysselsättning i länets glesbygder inom hantverk, turism, insatser i
skogsbruket m. m.
Det
finns inom vissa statiiga sektorer investeringar som genom tidigareläggning
kan ge värdefullt sysselsättningstillskott i Norrbotten.
Förslag
har förts fram om olika uppmstnings- och ombyggnadsåtgärder på främst
malmbanan men även på andra bandelar. Det saknas emellertid underlag för ett
ställningstagande nu till vilka av dessa åtgärder
Prop.
1978/79:127 7
som bör genomföras. Regeringen har därför gett statens
järnvägar i uppdrag att inom en kostnadsram på 250 milj. kr., efter sanuåd med
arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län och i förekommande
fall LKAB inventera och föreslå sysselsättningsfrämjande åtgärder inom länet i
form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar.
Vägbyggandet har under en följd av år svarat för belydande
sysselsätlningsinsalser i Norrbotten. Ytterligare insatser föreslås nu genom tidigareläggning
av vägprojektet till en kostnad av 100 milj. kr. Denna kostnadsram avser
åtgärder både på det statliga vägnätet och på det stalsbidragsberättigade
kommunala väg- och gatunätet. Av de väg- och gatuprojekt som kan tidigareläggas
ingår flera angelägna, direkt trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder.
På sikt måste enligt luftfartsverket ett nytt
stationsområde anläggas på Luleå flygplats. I sysselsättningssyfte föreslås att
dessa arbeten tidigareläggs. Jag vill i sammanhanget även nämna att
länsstyrelsen i Norrbottens län i samråd med berörda parter på uppdrag av
regeringen utreder förutsättningarna för anläggande av en flygplats i
Arvidsjaurregionen.
Självfallet skall alla de arbetsmarknadspolitiska medel
som samhället ställer till förfogande användas för att hjälpa de enskilda människoi
som drabbas av arbetslöshet eller som har svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden.
När det gäller beredskapsarbeten, tidigareläggningar m. m.
utöver de större projekt som jag nyss nämnt kommer jag att förorda att en extra
ram för beredskapsarbeten som tillägg till de belopp som ställs till länets
förfogande ur de reguljära anslagen för beredskapsarbeten om 175 milj. kr.
tilldelas länsarbetsnämnden i Norrbotten att fördelas på projekt inom länet
efter samråd med länsstyrelsen.
Vidare avses frågan om alt inrätta en särskild
servicecentral för statsverken i Kiruna eller Gällivare bli skyndsamt utredd.
Det tinns slulligen en rad angelägna insatsbehov och
projekt däi ytterligare beredning är nödvändig innan beslut kan fattas. Det gällej
förstärkta insaiser i glesbygderna, åtgärder inom turism och rekreation, stöd
till avloppsreningsanläggningar, vissa åtgärder på energiområdet, insatser i
skogsbruket m. m. Jag kommer att föreslå alt en särskild me-ddsrain pä 160
milj. kr. ställs till regeringens förfogande för åtgärder av detta slag. I
fråga om dessa insatser vill jag framhåUa följande.
De regional- och sysselsättningspolitiska insatserna som
görs, både när det gäller stöd till näringslivet och påverkan av den offentliga
sektorns lokalisering, når i allmänhet inte ut till de mest glesbygdsbefolkade
områdena. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder av speciell karaktär där.
De mera generellt inriktade glesbygdsinsatserna kommer jag att ta upp bland de
förslag om regionalpolitiken som jag kommer att redovisa senare under våren
1979. Särskilda för Norrbotten anpassade insatser kan därutöver bli nödvändiga.
Prop. 1978/79:127 8
Vid
sidan av de traditionella basnäringarna i Norrbotten har turism fått en allt
större betydelse för sysselsättningen. Olika turistprojekt har framför allt
haft betydelse för utvecklingen i de inre delarna av länet. Förutsättningar
skapas nu att fullfölja de turistsatsningar som redan har gjorls i Norrbotten
genom ökade möjligheter till stöd till utbyggnad av sådana anläggningar.
För
att så god ekonomi som möjligt skall garanteras dels vid de redan befintliga
turistanläggningarna, dels vid de ytterligare utbyggnader som kan komma atl ske
bör slöd lämnas till särskilda samordnade marknadsföringsåtgärder.
Det
finns inom energiområdet projekt som är intressanta från såväl energi- som
sysselsättningssynpunkt och som bör stödjas. Det gäller bl. a. planerna på
utvinning av torv i Norrbotten.
Vidare
föreligger förslag om att i Luleå kommun uppföra ett kraftvärmeverk för att
utnyttja masugns- och koksgas vid SSAB.
Ytterligare
åtgärder som bör finansieras inom den särskUda medelsramen kan komma att
aktualiseras.
Genom
de omfattande åtgärder som jag nu har redogjort för skapas förutsättningar för
att långsiktigt förbättra sysselsättningsläget i Norrbotten. Den fortsatta
utvecklingen måste emellertid följas med stor uppmärksamhet bl. a. inom
länsplaneringen.
Norrbottendelegationen
fortsätter sitt arbete tiU årets slut. Jag återkommer i samband med mina
förslag senare i år om regionalpolitiken till frågan om de utredningsresurser
som därefter kan behövas för att få underlag för den framtida
sysselsättningspolitiken i Norrbotten.
Statsråden
Huss, Wirtén, Tham, Bondestam, Wikström, Enlund och Cars anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprotokoll för industri-,
arbetsmarknads-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- resp.
handelsdepartementet.
Statsrådet
Wirtén anför
Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att
regeringen i en proposition
dels
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag nu har anfört om åtgärder för
att främja sysselsättningen i Norrbotten,
dels
föreslår riksdagen att antaga de förslag som jag och övriga föredragande har
lagt fram.
Regeringen
ansluter sig tiU föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förlägga riksdagen vad här har anförts för de åtgärder och de
ändamål som föredragandena har hemstäUt om.
Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen bifogas
propositionen som bilagorna 16.
Prop. 1978/79:127
Bilaga 1
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande.
Statsrådet Huss såvitt avser punkten 2,
Statsrådet
Wirtén såvitt avser punkterna 1 och 3, Statsrådet Tham såviti avser punklen 4.
Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
1
Inledning
1
slutet av år 1976 tillkallades Norrbottendelegationen (I 1976: 04) för att ta
sig an sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Arbetet skall enligt direktiven
i försia hand inriktas på konkreta projekt inom den industriella sektorn samt
jord- och skogsbmk. Vidare skall delegationen verka för att eventuella brister
i den näringslivsinriktade servicen undanröjs. Arbetet har organiserats i tre
arbetsgrupper för frågor som rör industri-, jord- och skogsbruk resp.
näringslivsservice. Delegationen har lagt fram en rad förslag till åtgärder som
syftar till att främja sysselsättningen i länet. En rapport över delegationens
arbete har redovisats under hösten 1978. De förslag delegationen har lagt fram
bildar underlag för de förslag som kommer att lämnas i det följande.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i rapporteringen av den årliga uppföljningen och
utvärderingen av länsplaneringen beskrivit nuläge och utvecklingstendenser för
bl. a. sysselsättningen i länet samt föreslagit en rad åtgärder för att lösa de
problem som finns. Även detta material ulgör underlag för förslagen i det
följande.
2
Industripolitiska åtgärder
2.1
Allmänna utgångspunkter
En
huvuduppgift för industripolitiken i Norrbotten är att ge förutsättningar för
fortsatt verksamhet i de statliga basindustrierna som sysselsätter ca 70 % av
de industrianställda i Norrbotten. Riksdagen har under de senaste åren fattat
beslut som har stor betydelse för den fortsatta verksamheten inom
basindustrierna i Norrbotten. Jag tänker på bildan-
Prop. 1978/79:127 10
det
av SSAB Svenskt Slål Aktiebolag (prop. 1911/1%: 87, NU 1911/1%: 45, rskr
1977/78: 198) medelstillskott under år 1978 tUl Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) (prop. 1977/78: 96, NU 1977/78: 50, rskr 1977/ 78:225) och AB Statens
Skogsindustrier (ASSI) (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1977/78: 16, rskr
1978/79: 122). Regeringen har nyligen lagt fram förslag (prop. 1978/79: 87) om yUeriigare
medelstillskott till LKAB.
En
annan huvuduppgift för industripolitiken i Norrbotten är att bidra till utvecklingen
av nya industriföretag i länet. Insatser i sådant syfte sker fortlöpande.
Norrlandsfonden som bildades redan år 1961 (prop. 1961: 77, SU 1961: 89, rskr
1961: 233), inrättandet av högskolan i Luleå år 1972 (prop. 1972: 37, UbU 1972:
23, rskr 1972: 173), bildandet av NJA-invest AB (numera Regioninvest i Norr AB)
(prop. 1976/77: 125 bil. 12, NU 1976/77: 34, rskr 1976/77: 110) och tillkomsten
av den regionala utvecklingsfonden år 1978 (prop. 1977/78:40 bil, 1, NU
1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) är exempel på andra åtgärder i syfte alt
stimulera ökat företagande i länet. Av stor betydelse är också Norr-botlendelegationens
arbete med att skapa sysselsättning i länet.
2.2
Norrlandsfonden
Riktiinjer
för Stiftelsen Norrlandsfondens nuvarande verksamhet beslutades av riksdagen
år 1976 (prop. 1975/76: 200, NU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 50). Norrlandsfonden
har till uppgift alt främja näringslivet i Norrland. Fonden skall särskilt
verka för utveckling och differentiering av den norrländska företagssamheten.
Därvid skall fonden, med beaktande av den regionalpoliliska planeringen,
stödja etablering och utbyggnad av dels industri som är grundad på norrländska
råvaror, dels sådan verksamhet i övrigt som är stödberältigad enligt normerna för
det statliga lokaliseringsstödet. Fonden skall även ta initiativ till och
stödja utredningar och inventeringar som bedöms vara av betydelse för det norrländska
näringslivet, samt främja samordning av regional industriell service i Norriand.
Vidare skall fonden ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och
utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutUlgångar
eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet.
Stödet
till industriell utbyggnad och etablering har hittills varit tyngdpunkten i
Norrlandsfondens verksamhet. Det lämnas i regel i form av lån. Stödet till
industriellt utvecklingsarbete har under de senaste åren ökat kraftigt. Det
lämnas i regel i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Stödet tUl
utredningar och inventeringar samt till forskning lämnas i regel i form av
bidrag.
Riksdagen
har nyligen beslutat (prop. 1978/79: 25 bU. 11, NU 1978/ 79: 16, rskr 1978/79:
122) att Norriandsfonden t. v. under år 1979 skall
Prop.
1978/79:127 11
fortsätta sin verksamhet enligt tidigare beslutade
riktlinjer. Riksdagen utgick därvid från att en pågående utvärdering inom
industridepartementet av fondens verksamhet skulle leda till en proposition i
frågan under våren 1979, Jag vill vidare erinra om atl regeringen i budgelproposilionen
1979 har föreslagit att Norrlandsfonden för verksamheten under år 1979 tillförs
ett medelstillskoll på 30 milj. kr. (prop. 1978/79: 100 bU. 17 s. 74),
En genomgång av Norrlandsfondens verksamhet som har gjorts
inom industridepartementel visar enligt min mening att fonden fyller en viktig
uppgift. Genomgången ger därför inte anledning att nu föreslå någon förändring
av fondens verksamhet i stort. Förutsättningarna för verksamheten har dock
ändrats genom att regionala utvecklingsfonder med möjlighet bl. a. att ge län
med villkorlig återbetalningsskyldighet har inrättats i varje län. Vidare
avses inom kort förslag föreläggas riksdagen till uibyggnad av det
regionalpolitiska stödet, vilket påverkar också behovet av insatser från
Norrlandsfonden. Jag avser därför alt inom kort begära regeringens bemyndigande
att tillkalla en särskild utredare för att närmare överväga i vilka former
insatserna för att främja näringslivet i Norrland bör lämnas. Norrlandsfonden
bör mot denna bakgrund fortsätta sin verksamhet även under år 1980 enligt
nuvarande riktlinjer. Jag avser att återkomma senare med förslag om i huvudsak
oförändrad medelstilldelning till fonden under verksamhetsåret 1980. Jag har
härvid utgått från alt fonden inom ramen för gällande bestämmelser anpassar
sin verksamhet till de ändrade fömtsättningama. Det ankommer på regeringen att
om så erfordras besluta om ändringar av Norrlandsfondens stadga i detta syfte.
Norrbottendelegationen har med utgångspunkt i
erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet med att utveckla nya företag i
Norrbotten och i samverkan med regionala myndigheter, tekniska högskolan i
Luleå m. fl. föreslagit en rad åtgärder som syftar till atl ta hand om och utveckla
produklidéer så alt nya företag kan bildas. Bl. a. har föreslagits att
högskolan i Luleå skall tillföras särskilda medel för att vid de skilda
institutionerna utveckla projekt som kan leda till industriell produktion.
Högskolan har arbetat fram ett program för regional utvecklingsverksamhet.
Programmet omfattar bl. a. utveckling av produktidéer inom arbetsmiljöområdet.
Att genomföra programmet beräknas kosta ca 3 milj. kr. per år under tre år.
Utveckling av produktidéer vid högskolan i Luleå på i
huvudsak det sätt som har föreslagits, ser jag som ett viktigt komplement till
de åtgärder som tidigare har beslutats för att främja utvecklingen av nya
industriföretag i -Norrbotten. Jag finner det emellertid naturligt att projekt
som skall stödjas prövas av ett organ som har erfarenhet av industriellt
utvecklingsarbete. Norrlandsfonden har sådan erfarenhet och kan dessutom med
sina ordinarie resurser stödja företagsutveckling och
t2 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 127
Prop. 1978/79:127 12
forskning.
Jag förordar därför att ytterligare 9 milj. kr. anvisas Norrlandsfonden på
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 för att ge fonden möjlighel att under
perioden 1979/801981/82 siödja industriella utvecklingsprojekt vid i första
hand högskolan i Luleå. Anslaget Medelstillskott till Norrlandsfonden bör
därför las upp med 39 milj. kr. näsla budgetår.
Enligt
vad jag har inhämtat avser olika regionala institutioner alt gemensamt bilda en
stiftelse för att ulveckla till färdiga industriprodukter de produktidéer som
högskolan tar fram.
2.3
Regioninvest i Norr AB
Riksdagen
beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 125, NU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 345) om medelstUlskoU
tUl Statsföretag AB för att finansiera bildandet av ett till Norrbottens
Järnverk AB (NJA) knutet investmentbolag. Bolaget som numera heter Regioninvest
i Norr AB (Regioninvest) tillfördes 25 milj. kr., varav 3 milj. kr. i
aktiekapital och 2 milj. kr. i reservfond, samt 20 milj. kr. i aklieägartillskott
från NJA. Medelstillskottet föranleddes av den regionala obalansen och det
besvärliga sysselsättningsläget i Norrbottens län samt av beslutet att skjuta
Stålverk 80-projeklet på framtiden.
Bolaget
har till uppgift att stimulera industriell utveckling i Norrbottens län. Det
började sin verksamhet under slutet av år 1977 och har i första hand sökt efter
utvecklingsbara företag i syfte att öka verksamhetens omfattning genom
lämpligt slöd. Bolaget har också sökt nya produkter som kan tillverkas i befintiiga
eller nya företag.
Bolagets
engagemang (exkl. borgen) och nedlagda kostnader (exkl. löner till bolagets
anställda) t. o. m. 15 november 1978 uppgår till 8,7 milj. kr. Därtill kommer
borgensförbindelser på 13,5 milj. kr. Omkostnadsbudget (exkl. projekt) för år
1979 uppgår till 3,3 milj. kr. Närmare 200 personer är på skilda sätt berörda
av bolagets verksamhet.
Regioninvest
har i skrivelse den 17 augusti 1978 redovisat vissa erfarenheter av den
bedrivna verksamheten. Enligt bolaget har det inte funnits förutsättningar att
flytta industriell verksamhet från andra delar av landet till Norrbotten.
Bolaget har därför främst inriktat sig på att söka nya produkter som kan
tillverkas i Norrbotten samt alt stödja företag som finns i länet.
Bolaget
framhåller vidare att det ofta inte varit möjligt att finna en partner som är
villig att bli majoritetsdelägare på vanliga affärsmässiga villkor för
tillverkning av nya produkter. Regioninvest har därför ofta tvingats bli
ensamägare för att kunna starta ny verksamhet.
Regioninvest
skall enligt sina riktlinjer främja sysselsättningen i hela Norrbotten.
Hittills har verksamheten dock främst rört området nära kusten. Detta kan
förklaras av att Regioninvest har skapats med särskUd
Prop. 1978/79:127 13
uppgift
atl medverka tiU att lösa problem i samband med uppskjutandet av Stålverk 80.
Ökade resurser krävs enligt bolaget för att det mera aktivt skaH kunna arbeta
med länet som helhet. Bolaget föreslår vidare i skrivelsen atl det egna
kapitalet ökas till totalt 125 milj. kr. vari inräknas nuvarande tiUgångar på
25 milj. kr.
Regioninvest
har gjort belydande insatser i vissa företag för att inte befintliga
arbetstillfällen skall försvinna tiU följd av bristande finansieUa eller andra
förutsättningar. Förhandlingar pågår enligt vad jag erfarit om engagemang i ett
antal företag som arbetar som underleverantörer till LKAB.
I
betänkandet (SOU 1978: 85) Statiigt företagande i samhällets tjänst föreslås aft
Regioninvest ges ökade resurser och att vissa förändringar sker i verksamheten.
Betänkandet remissbehandlas f. n.
Enligt
min uppfattning har Regioninvest, under den relativt korta tid bolaget verkat,
gjort värdefulla insatser för att stimulera den industriella utvecklingen i
Norrbotten. Att verksamheten under rådande besvärliga konjunkturläge till stor
del har inriktats på att Irygga sysselsättningen i befinlliga företag anser jag
vara väl motiverat.
Ett
investmentbolag som Regioninvest är ett naturligt instrument i regionalpolitiken
i regioner där nya företag måste utvecklas. Regioninvest har också svarat för
företagsbildningar som har varit en följd av produktutvecklingen vid högskolan
i Luleå inom projektet Verkstäder i Norr. En sådan funktion behövs även i
framtiden som en naturlig fort sättning av arbetet i den stiftelse som jag har
nämnt i det föregående. Fortsatt verksamhet vid Regioninvest förutsätter emellertid
medelstillskott.
Jag
beräknar Regioninvests medelsbehov till 75 milj. kr. t. o, m. utgången av år
1981. Jag förordar att detta belopp anvisas på statsbudgeten för budgetåret
1979/80. Medlen, son» bör tillföras Regioninvest i form av ägartillskott från
Statsföretag AB, bör användas för ägarengagemang, rörelsekapital,
borgensförbindelser, förlusttäckning samt för Regioninvests administration.
Medelstillskottet
bör ge bolaget goda möjligheter att i enUghet med ursprungliga riktlinjer främja
sysselsättningen i hela Norrbottens län. Jag utgår från att styrelsen får en
god förankring i länet. De utökade resurserna bör vidare ge utrymme för Regioninvest
att söka finna ersättning i Gällivare för den sysselsättning som försvinner
genom avvecklingen av AB Eisers verksamhet där. Jag har i övrigt med tUlfredsställelse
noterat att Statsföretag i skrivelse den 9 februari 1979 har förklarat sig
villigt att med centi-ala resurser stödja den fortsatta verksamheten inom Regioninvest.
Verksamheten
bör utvärderas så att underlag för beslut om företagets vidare verksamhet finns
före utgången av år 1981.
Statliga
insatser genom investmentbolag sker f. n. i olika former och
Prop. 1978/79:127 14
med
delvis olika syften. Jag avser att senare återkomma med förslag om statliga
investmentbolag som medel för att främja nyetablering och sysselsättning,
2.4 Utvecklingsfonden
i Norrbottens län
Sedan
den 1 juli 1978 finns i varje län en regional utvecklingsfond. Fonderna, som
har övertagit de förutvarande företagareföreningarnas verksamhet, är stiftelser
med staten och resp. landstingskommun som huvudmän. Riktlinjerna för fondernas
verksamhet beslutades av riksdagen år 1977 (prop. 1977/78: 40 bU. 1, NU 1977/78:
34, rskr 1977/78: 110). Fondernas huvuduppgift är att genom kreditverksamhet
och företagsservice främja småföretagens utveckling.
Strukturförändringarna
inom basnäringarna i Norrbotten har medfört minskad sysselsättning både hos
storföretag i de direkt berörda näringarna och hos småföretag som t. ex. i
egenskap av underleverantörer är beroende av de siörre företagen. SärskUda
stödåtgärder bör nu vidtas som syftar till att dels avhjälpa
sysselsättningsproblem i småföretagen, dels stimulera utveckling av småföretag,
så att de kan öka sin sysselsättning. Med hänsyn till de problem förelagen f. n.
har i malmfältskommunerna är insatser där speciellt angelägna. Det är
angeläget att utvecklingsfonden i sin verksamhet ägnar uppmärksamhet åt problemen
i detta område.
2.5 Marknadsföringsåtgärder
Genom
de ålgärder som jag nyss har redogjort för ökar förutsättningarna att etablera
och utveckla företag i Norrbotten. Statsföretag har i skrivelse den 9 februari
1979 aktualiserat särskilda åtgärder i fråga om marknadsföring av produkter
från enskilda och statliga företag i bl. a. Norrbotten. Förslaget innebär att
Statsföretag skall bUda eller förvärva ett marknadsföringsbolag. Ett sådant
företag avses samordna försäljning från flera mindre tillverkare vid stora
leveranser till kunder i Sverige och utomlands. Företaget skulle också med sin
kunskap om olika marknader kunna förmedla uppslag tiU nya produkter som kan
tillverkas vid företag i sysselsättningssvaga regioner.
Jag
delar uppfattningen att ett företag av detta slag utgör en väsentlig
förstärkning av näringslivet i Norrbotten. Statsföretag bör därför ges
möjlighet att förvärva eller bUda ett dyUkt bolag.
För
att företaget skall kunna få tillräcklig styrka och kunna erbjuda ett brett
sortiment av produkter såväl konsument- som industriprodukter kan dess
verksamhet inte begränsas till Norrbotten. Företaget bör emeUertid under en
försöksperiod under två år ägna särskild uppmärksamhet åt företag i
Norrbotten. Resultatet av försöksverksamheten får visa om verksamhetens
inriktning därefter skall ändras. Statsföretag
Prop. 1978/79:127 15
behöver
ell medelstillskott på 20 milj. kr. för genomförandet av projektet. Dessa
medel bör anvisas under ett särskilt anslag, benämnt Medelstillskott till
Statsföretag AB för vissa marknadsföringsåtgärder, på statsbudgeten för
budgetåret 1979/80. Jag beräknar 20 milj. kr. för ändamålet.
2.6 Medel
till SSAB
Slål-
och gruvindustrin har länge utgjort basen för Norrbottens utveckling. Även om
de senaste åren har medfört svårigheter för dessa näringar får det förutsättas
att de även fortsättningsvis kommer att spela en betydande roll för befolkning
och näringsUv i Norrbotten. Regeringen har nyligen föreslagit att 835 milj.
kr. skall ställas tiU LKAB:s förfogande för finansiell rekonstruktion samt för
att täcka föriuster och trygga sysselsättningen vid företaget (prop. 1978/79:
87).
Genom
bildandet av SSAB har skapats fömtsättningar för en tryggad sysselsättning på
hög nivå i Luleå. Generaldirektör Bertil Rehnberg erhöll i juni 1978 i uppdrag
att utreda tidigareläggning av vissa investeringar vid SSAB för atl mildra de
sysselsättningsproblem som kan följa av ofrånkomliga rationaliseringar inom
företaget. Som ett resultat av detla har föreslagits att ge ett lån till SSAB
för aktieteckning tillsammans med Luleå kommun i ett bolag som skall uppföra
ett kraftvärmeverk. Kraftvärmeverkel kan för framställning av kraft utnyttja masugns-och
koksgas vid SSAB.
Jag
finner det angeläget att kraftvärmeverket i Luleå kommer till stånd. Om
särskilda medel behöver anvisas för statens kostnader bör dessa tas ur den
särskilda medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten, som
statsrådet Wirtén kommer att lägga fram förslag om i det följande.
2.7 Åtgärder
på mineralområdet
Utnyttjandet
av landets naturresurser kommer även i framtiden att ha stor betydelse för
välfärdsutvecklingen i Norrbotten, i synnerhet gäller detla i inlandet. Det är
därför av stor vikt att en fortsatt kraftig satsning sker inom bl. a.
mineralområdet i Norrbotten.
Statens
insatser för mineralprospektering i Norrbotten har under många år varit mycket
betydande. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfört prospektering i
större omfattning sedan början av 1920-talet. Staten har vid flera tillfällen
genomfört speciella prospek-leringssatsningar, bl. a. den s. k.
järnmalmsinventeringen åren 1963 1973. Sedan år 1975 svarar nämnden för
statens gmvegendom för huvuddelen av den statliga prospekteringen genom bl. a.
uppdrag till SGU. På regeringens uppdrag upprättade nämnden under år 1978
tillsammans
Prop. 1918f19:127 16
med
berörda intressenter, huvudsakligen LKAB och Boliden Metall AB, en särskild
plan för prospekteringen i Norrbotten. För innevarande budgetår disponerar
nämnden ca 12 milj. kr. för sin prospektering i Norrbotten. Verksamheten
bedöms få ungefär samma omfattning under nästa budgetår.
Mineralprospekteringens
betydelse för Norrbotten har under år 1978 ytterligare förstärkts genom att
delar av SGU då har lokaliserats till Luleå. F. n, sysselsätts ca 160 personer
vid Luleåkontoret varav en stor del arbetar med prospektering i Norrbotten.
I
Jokkmokks kommun behövs arbetstillfällen inte minst genom att den pågående
kraftverksutbyggnaden successivt avslutas. Nämnden för statens gruvegendom har
föreslagit ett särskilt prospekteringsprojekt för Jokkmokks kommun. Projektet
skall dels skapa omedelbar sysselsättning genom prospekteringsarbete, dels på
sikt kunna leda tUl varaktig sysselsättning inom minerälindustrin. Nämnden har
utarbetat ett totalundersökningsprogram för kommunen i syfte att både maximera
de direkta sysselsättningseffekterna och att sprida sysselsättningen över
tiden. Enligt de urspmngliga planerna skulle projektet omfatta fem år och kosta
ca 60 milj. kr. Med hänvisning till sysselsättningsläget i Jokkmokk förordar
jag att ett särskilt anslag av 40 milj. kr. för denna verksamhet anvisas till
nämnden på statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
Arbetet
bör enligt min mening läggas upp så att en utvärdering av verksamheten kan ske
efter två år. Under denna period räknar jag med att prospekteringen kommer att
sysselsätta ca 60 personer.
Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) har under senare år kraftigt ökat satsningarna på
det prospekteringstekniska området. Särskild uppmärksamhet ägnas åt geofysiska
prospekteringssystem i syfte att öka informationsutbytet och anpassa metoderna
till nya prospekteringsobjekl. Vidare planeras utveckling av automatiska
analysinstrument för att sänka kostnaderna vid prospektering samt
systemutveckling för rationell bearbetning och presentation av prospekteringsinformation.
Av STU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 framgår vidare att STU på
längre sikt planerar en samlad större satsning inom området djup-prospektering.
Med sikte på en breddning av svensk mineralindustri och förbättrad
resurshushållning avses särskild uppmärksamhet ägnas åt full-prospektering, där
syftet är att värdera ett tillvaratagande av alla mineralråvaror inom ett
undersökningsområde. I avvaktan på mineralpolitiska utredningens förslag
planeras för budgetåret 1979/80 intensifierade förberedelser för ett
insatsområde, bl. a, gäUande utrustning och system för borrning och
borrhålsmätning.
Norrbottendelegationen
har föreslagit att en forskningsstalion i gruvbrytning inrättas med
lokalisering tiU Luossavaara i Kiruna. Vid stationen skall nya systemlösningar
för brytning och uppfordring av malm till markytan utvecklas och prövas i syfte
att sänka kostnaderna för
Prop.
1978/79:127 17
underjordsbrytning.
Delegationen poängterar atl gruvnäringens betydelse sträcker sig även utanför
själva gruvindustrin. Den svenska gruv-utruslningsindustrin baseras till stor
del på erfarenheter från svensk gruvhantering. Mätt i saluvärde är denna
industri större än själva gruvindustrin.
Forskningsstationen skulle
innebära att ett unikt samarbete kan etableras mellan LKAB, högskolan i Luleå
och mekaniska industrier i Norr- och Västerbotten med syfte att få fram billiga
och bra brytningssystem i gruvorna och utveckla för dessa anpassad mekanisk
utrustning. Projektet kan påbörjas omedelbart och beräknas under första året
sysselsätta 44 och året därefter 55 personer. Forskningsprojekten löper under
fem år, varefter en utvärdering skall göras. Kostnaden för fem år uppskattas av
delegationen till 46 milj. kr. varav 25,5 milj. kr. faller under de första två
åren. På sikt beräknas projektet kunna skapa sladigvarande och ökande
sysselsättning framför allt i de mekaniska industrier som deltar i projektet.
Delegationen
föreslår att regeringen uppdrar åt STU att starta förhandlingar om att bilda
en stiftelse för verksamheten. Delegationen föreslår vidare att staten skjuter
till hela stiftelsekapitalet och att detta sker i så god tid att verksamheten
vid forskningsstationen kan starta den 1 juli 1979.
Jag instämmer i
delegationens förslag att en särskild stiftelse bör bildas. Stadgarna för
stiftelsen bör fastställas av regeringen. Styrelsen bör utses av staien genom STU
och innehålla företrädare för bl. a. gruvindustrin och högskolan. Jag avser
att återkomma till regeringen med förslag om ett uppdrag till STU att i samråd
med gruvindustrin utarbeta förslag till stadgar och forskningsprogram för
verksamheten. Jag beräknar kostnaderna under en treårsperiod till 35 milj. kr.
inkl. eventuella driftsförluster. Jag har räknat med att inga ytterligare medelstillskoll
skall krävas över statsbudgeten efter denna period. Jag förordar alltså att 35
milj. kr. anvisas under ett reservationsanslag, benämnt Forskningsstalion i
gruvbrytning, nästa budgetår.
Norrbottcndelegationen
har vidare föreslagit att en projektgrupp benämnd mineraltekniskt
utvecklingscentrum organiseras under STU. Detta centrum skulle lokaliseras till
Luleå. Förslaget grundar sig på en utredning som på delegationens uppdrag
genomförts vid högskolan i Luleå. Något avgörande hinder torde inte finnas för
att organisera den föreslagna projektgruppen. Förslaget har dock begränsad
räckvidd och omfattar endast s. k. industrimineral. För att närmare utreda konsekvenserna
och alternativa stödinsatser remissbehandlas f. n. delegationens förslag av
berörda myndigheter samt av mineralpoliliska ulredningen.
Det
finns ytterligare mineralprojekt som kan bli av betydelse för sysselsättningen
i Norrbottens inland. Ett projekt som diskuteras är en försöksanläggning för
utvinning av industrimineral i Aitik.
Prop. 1978/79:127 18
2.8
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att
1.
godkänna vad jag har anfört
beträffande Norrlandsfondens verksamhet under år 1980,
2.
lill Medelstillskott till Norrlandsfonden
för budgetåret 1979/ 80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till prop. 1978/79: 100 med 9 000 000 kr. höjt reservationsanslag av 39 000 000
kr.,
3.
till Medeltillskott till
Statsföretag AB för finansiering av Regioninvest i Norr AB för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000
kr.,
4.
till MedelstiUskott till
Statsföretag AB för vissa marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
5.
lill Prospektering i Jokkmokks
kommun för budgetåret 1979/ 80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr.,
6.
till Forskningsstation i
gruvbrytning för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.
3
Regionalpolitiska insatser 3.1 Regionalpolitiskt stöd
Det
regionalpolitiska stödet spelar stor roll i strävandena alt underlätta en
nödvändig differentiering av näringslivet. Regionalpolitiskt stöd har hiltills
lämnats med ca 600 milj. kr. till företag i Norrbotten. De företag som har fått
stöd har ökat sin personal med ca 2 700 personer.
Sysselsättningsutredningen
(A 1974:02) föreslår i sitt betänkande (SOU 1978: 62) Regionalpolitiska
stödformer och styrmedel nya regler för regionalpolitiskt stöd. Reglerna torde
innebära väsentiigt ökade möjligheter att genomföra sysselsättningsskapande
projekt i de mest syssel-sätiningssvaga delarna i Norrbotten. Jag avser att
återkomma till frägan senare under våren.
Ar
1977 beslöt riksdagen att lokaliseringsstöd skulle kunna lämnas enligt offertprincipen
(prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 88, AU 1976/77: 23, rskr 1976/77: 296). Det
innebär att det företagsekonomiska intresset kan förenas med det
samhällsekonomiska genom att staten på offert från eft företag betalar särskild
ersättning till företaget för att det vidtar ätgärder i regionalpolitiskt
syfte, som staten önskar att företaget skall göra. Beslutet innebär att metoden
fick användas bl. a. i samband med
Prop. 1978/79:127 19
ansträngningarna
att förbättra sysselsättningsmöjligheterna i Norrbollen. För verksamheien
fastställdes en ram på 40 milj. kr. Hittills har endast en mindre del av ramen
utnyttjats.
Svårighelerna
att uppnå avsedd sysselsättningseffekt med övriga regionalpoliliska medel
motiverar att offerlförfarandet utnyttjas på ett mera systematiskt sätt än
hittills. Överiäggningar har därför inletts med Sveriges industriförbund i
syfte alt erbjuda ett antal större företag att lämna offerter för etablering av
nya arbetstillfällen i Norrbotten.
Norrbottendelegationen
fortsätter sitt arbete till årets slut. Jag återkommer inom kort vid min
anmälan av förslag om regionalpolitiken till frågan om de utredningsresurser
som därefter kan behövas för att få tinderlag för den framtida
sysselsättningspolitiken i Norrbotten.
3.2
Särskilda glesbygdsinsatser
De
regional- och sysselsättningspolitisk insatserna som görs, både när det gäller slöd
till näringslivet och påverkan av den offentliga sektorns lokalisering, når i
allmänhet inte ut till de mest glesbefolkade områdena. Det är därför nödvändigt
atl vidla ålgärder av specieU karaktär där.
Stöd
ulgår f. n. dels i form av slöd till hemarbete och dels till de regionala
utvecklingsfonderna för genomförande av specieUa projekt i syfte att främja
företagsamhet i glesbygder. I tolv kommuner i inre stödområdet pågår
försöksverksamhet med intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)
med syfte att i försia hand ge sysselsättning åt äldre lokalt bundna personer
inom det inre stödområdet. Särskilt stöd till lantbruksföretag lämnas till
lantbruksföretag och verksamhet som kan bedrivas i kombination med sådant
företag enligt förordningen (1978: 465) om stöd till lantbruksföretag i vissa
glesbygder. Slöd kan utgå även till investering i byggnad som är avsedd att
uthyras tUl allmänheten genom korllidsupplåtelse. Vidare lämnas stöd till
skärgårdsföretag för att främja tillkomsten och utveckling av företag i
skärgårdarna enligt förordningen (1976: 208) om statligt stöd till
skärgårdsföretag. Samarbetet sker också mellan de nordiska grannländerna i
syfte att förbättra gränsbefolkningens levnadsförhållanden.
Som
komplettering av de glesbygdsåtgärder som f. n. vidtas föreslår jag att
särskilda medel ställs tiU länsstyrelsens förfogande för att användas till bl.
a. stöd för olika former av kombinalionssysselsättningar i länets mest
utpräglade glesbygder. Stöd bör även kunna utgå tUl andra företag, t. ex.
småindustri och hanlverk enligt vad som gäller för skärgårdsstödet. Jag har
räknat in kosinaderna för dessa insatser i den särskilda medelsram för sysselsällningsfrämjande
ålgärder som enligt vad jag förordar i det följande bör slå till regeringens
disposition.
De
mera generellt inriktade glesbygdsinsatserna kommer jag att anmäla inom kort.
Jag kommer därvid att föreslå att väsentligt ökade re-
Prop. 1918f19:127 20
surser
skall kunna ställas till länsstyrelsernas förfogande för sysselsättningsstöd i
glesbygdsområden.
3.3 Medelsram
till regeringens disposition
Som
redan har framgått och som kommer att framgå i det följande finns det en rad
projekt som har betydelse för sysselsättningsutvecklingen i Norrbotten och som
bör genomföras men som inte är tUlräckligt förberedda för att beslut skall
kunna fattas nu. Det gäller utvinning av torv i Norrbotten, kraftvärmeverk i
Luleå, särskilda åtgärder i glesbygderna, insatser inom turism och rekreation,
byggande av avloppsreningsverk, åtgärder inom skogsbruket m. m. För dessa
insatser bör finnas en särskild medelsram, som bör stå till regeringens
disposition för senare fördelning. Jag förordar att 160 milj. kr. anvisas för
ändamålet under ett särskilt anslag för budgetåret 1979/80 benämnt Bidrag till sysselsällningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län.
3.4 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
att
till Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.
4
Insatser på energiområdet 4.1 Inledning
För
att stimulera sysselsältningen i Norrbotten har regeringen vid skilda
tillfällen tidigare beslutat att tidigarelägga vissa planerade arbeten inom
länet hos statens vattenfallsverk. Under budgetåret 1977/78 beslutades således
att arbeten för en kostnad av närmare 9 milj. kr skulle tidigareläggas. Under
budgetåret 1978/79 har hittills lidigarelagts arbeten för en kostnad av drygt
600 000 kr. De tidigarelagda arbetena har medfört sysselsättning motsvarande
3040 årsverken.
I
vattenfallsverkets investeringsram för innevarande budgetår (prop. 1977/78:
116, NU 1977/78: 67, rskr 1977/78: 340) har kostnaderna för pågående arbeten i
Norrbotten beräknats till närmare 200 milj. kr. Dessa arbeien ger
sysselsättning åt ca 900 personer inom länet under budgetåret.
Enligt
förslaget till investeringsram för vattenfallsverket för budgetåret 1979/80 (prop.
1978/79: 115 bil. 1 s. 319) avser verket under nästa budgetår att i Norrbotten
bedriva utbyggnadsarbeten i anslutning till be-
JProp.
1978/79:127 21
fintliga kraftverk i Lule älv motsvarande en
investeringskostnad av ca 180 milj. kr. och därigenom sysselsätta 800900
personer i länet.
För drift m. m. av anläggningarna i Norrbotten
sysselsätter verket dessutom 700 personer.
4.2 Vattenkraftsutbyggnader
Ytterligare bidrag till sysselsättningen i Norrbotten
skulle kunna ske genom att tidigarelägga vissa vattenkraftsutbyggnader.
Möjligheterna härför är emellertid begränsade dels genom de av riksdagen
fastlagda riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra
Svealand och Norriand (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78: 100),
dels av att prövningen enligt vattenlagen (1918: 523) av aktuella utbyggnadsprojekt
tar tid och påverkar tidpunkten för byggstart. En genomgång av potentiella
utbyggnader i Norrbotten har emellertid skett i syfte att klarlägga vilka som
skulle kunna komma i fråga för byggstart under de närmaste åren.
Den enda tiUkommande
utbyggnad i Norrbotten som hittills har behandlats av vattendomstol är Sädva
kraftstation i övre delen av Skellefteälven. Prövning av företagets
tillåtlighet ankommer på regeringen. Utbyggnaden medför visst intrång i Pieljekaise
nationalpark och frågan måste underställas riksdagen. I sin anmälan till prop.
1978/79: 115 (bil. 2) kommer chefen för jordbmksdepartemenlet senare denna dag
att föreslå atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att göra erforderligt
intrång i nationalparken för att utbyggnaden skall kunna genomföras. EnUgt vad
jag har inhämtat av statens vattenfallsverk kan byggnadsarbete för denna
kraftstation, under förutsättning av att riksdagen så medger, påbörjas tidigast
under år 1980 och slutföras under år 1982. Behovet av arbetskraft för
utbyggnaden beräknas uppgå till ca 440 årsverken eller medföra sysselsättning
för i medeltal 175 personer.
Prövning enligt vattenlagen är vidare nära förestående för
ytterligare två utbyggnader, nämligen dels en komplettering av Vietas
kraftstation i Luleälven med ytterligare en tilloppstunnel, dels utförande av
damm och sänkningskanal vid Jaurekaska nedströms Vietas kraftstation. Arbetena
med de båda utbyggnaderna uppges kunna inledas år 1981 resp. år 1982 och vara
slutförda år 1985, allt under förutsättning att projekten bedöms vara tiUåtliga
enligt vattenlagen och att prövningsförfarandet inte tar onormalt lång tid.
Tilloppstunneln vid Vietas beräknas medföra arbetsinsatser molsvarande 600
årsverken och sänkningskanalen vid Jaurekaska 125 årsverken.
På något längre sikt kan det också bli aktuellt med
utbyggnad vid Bergnäs, Slagnäs och Malån i Skellefteälven och i övre delen av Råne
iälv. Dessa projekt är f. n. inte närmare utredda och utbyggnaderna kan inte
ske förrän tidigast under senare delen av 1980-talet.
Prop. 1978/79:127 22
Utöver
de utbyggnader som jag nu har redovisat, vilka tillsammans skulle kunna ge ett
årligt energitiUskott av ca 400 GWh,i är det också möjligt att ulföra s. k.
effektutbyggnader i ett antal befintiiga vattenkraftstationer i Norrbotten.
Härmed menas sådana om- och tillbyggnader som gör det möjligt att öka
effektuttaget i stationerna när så erfordras för atl möta belaslningstoppar i
kraftnätet men som däremot inle ger något energitillskott räknai över en längre
tidsperiod. VattenfaUsverket projekterar f. n. för effektuibyggnader vid tre
kraftstationer i Lule älv, nämligen Porsi, Laxede och Messaure kraftstationer.
Möjligheter finns vidare att installera ytterligare effekt i Vargfors och Galle-jaure
kraftstationer i Skellefteälven. Effektutbyggnadema i Luleälven skulle kunna
inledas år 1981 och slutföras år 1985 medan de i Skellefteälven inte beräknas
kunna komma till stånd förrän tidigast år 1983 och vara klara år 1986. Även för
dessa utbyggnader måste en reservation göras för utfallet av
vattenlagsprövningen. Tillsammans har de effektuibyggnader som jag här har
nämnt beräknats medföra en sysselsättning motsvarande ca 1 500 årsverken.
Av
de tre energiutbyggnader som jag här har redovisat kan man preliminärt räkna
med att Sädva kraftstation och sänkningskanalen vid Jaurekaska kan genomföras
som sedvanliga investeringsprojekt inom ramen för valtenfallsverkels
investeringsprogram utan särskUda insatser. Utbyggnaden av lilloppstunneln i Vietas
medför däremot mycket höga kostnader i förhållande till det energitillskott som
erhålls. Mycket talar för att den inte kan komma till utförande i det
tidsperspektiv jag här har redovisat med mindre än ett särskilt medelstUlskott
anvisas över statsbudgeten.
En
utbyggnad av Vietas kraftstation med ytteriigare en tilloppstunnel med början
år 1981 skidle vara av stor betydelse för Jokkmokksregionens sysselsättning.
Arbetena skulle kunna föras in i vattenfallsverkets investeringsverksamhet så
att arbetskraft som annars blir övertalig kan beredas sysselsättning inom
projektet. Den ofrånkomliga nedgången i sysselsättning inom
vattenkraftutbyggnaderna i Norrbotten skulle därmed kunna ske i långsammare
takt än vad som annars blir fallet. Jag anser därför att arbetena med att
komplettera Vietas kraftstation med ytterligare en ny tilloppstunnel, under
förutsättning av att utbyggnaden är tillållig enligt vattenlagen, bör
genomföras snarast möjligt.
För
övriga utbyggnader saknas f. n. underlag att bedöma om och hur stor subvention
som skulle krävas för att genomföra dem enligt de tidsplaner som jag har
redovisat. Beträffande effektutbyggnaderna kan man emellertid konstatera alt
det inom det svenska kraftsystemet knappast kommer alt behövas effekttillskott
förrän en bit in på 1990-talet. Om utbyggnaderna av sysselsättningsskäl skall
komma till utförande tidigare
1
1 GWh (gigawattimme) = 1 milj, kilowattimmar.
Prop. 1978/79:127 23
kommer
en betydande andel av kostnaderna att behöva finansieras genom särskilda
medelstillskott.
Det
saknas således förutsättningar för att redan nu la ställning till dessa
utbyggnader. Starka skäl talar emellertid för atl projekten bör förberedas så
alt möjlighet föreligger att tidigarelägga dem om det bedöms lämpligt från
sysselsättningssynpunkt. För att få fram ett underlag som gör det möjligt att
ta ställning till om och när det skall ske avser jag föreslå regeringen att ge
vattenfallsverket i uppdrag att närmare belysa förutsättningarna härför.
4.3
Utvinning av torv
Vid
min anmälan till prop. 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken tidigare
denna dag har jag framhållil betydelsen av landets stora torvtillgångar och att
aktiva insatser görs för att utnyttja lorven i energiförsörjningen. Insatserna
inom torvområdet bör inledningsvis i stor utsträckning göras i norra delen av
Sverige.
Statens
vattenfallsverk har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna
för att uppföra några torveldade kraftvärmeverk eller värmeverk i de fyra
nordligaste länen. Jag kommer senare att föreslå att inriktningen bör vara att
några sådana anläggningar skall komma till stånd. Utvinning av torv i dessa
områden bör därför också ske.
Kapitalkostnader
och andra driftskostnader än bränslekostnader är högre för torveldade
anläggningar än för oljeeldade anläggningar. F, n, saknas fuUständigt underlag
för att bedöma de totala kostnadema för att utvinna torv. Enligt vissa
beräkningar ligger de dock högre än priset för motsvarande mängd olja. Det är likväl
angeläget av såväl energipolitiska som sysselsättningsskäl att torv produceras
i Norrbotten. Särskilt statiigt stöd till torvvinning bör utgå så att de
merkostnader täcks som kan uppkomma för torvbaserad kraft- eller
värmeproduktion jämfört med motsvarande oljebaserade alternativ enligt de
bedömningar som nu kan göras. Kostnaderna härför bör belasta den särskilda
medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén
nyss har förordat.
4.4
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen
bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande
vattenkraftsutbyggnader och utvinning av torv i Norrbottens län.
Prop. 1978/79:127 24
Bilaga 2
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Wirtén
Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
Samhällets
arbetsmarknadspolitiska medel har stor betydelse för att hjälpa de enskilda
människor som drabbas av arbetslöshet eUer undersysselsättning.
Sysselsättningsläget i Norrbotten har under de senaste åren motiverat betydande
arbetsmarknadspolitiska insatser i länet.
Chefen
för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att behandla frågan om
insatser i form av tidigareläggning av främst större projelct. Det finns
därutöver en rad mindre projekt som kan komma lill utförande som
beredskapsarbeten. Det gäller såväl statliga som kommunala investeringar. Bland
projekten kan nämnas avloppsrenings-aniäggningar, dikningsarbeten, naturraslplatser
och långtidsparkeringar m. m. utefter vägen mellan Kiruna och Riksgränsen,
investeringar Vid LKAB och SSAB samt skilda slag av arbeten inom den statliga
tjänstesektorn,
Ulöver
vad som faUer på Norrbottens län vid fördelning på sedvanliga gmnder av de
reguljära anslagen till beredskapsarbeten förordar jag att länet tilldelas
särskilda medel för sådana arbeten alt fördelas av länsarbetsnämnden i samråd
med länsstyrelsen. Länsarbetsnämnden bör tillämpa samma regler i fråga om
bidragets storlek i enskilda fall m. m. som gäller för beredskapsarbeten i
övrigt. Jag förordar att utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen
1979 (prop. 1978/79: 100 bU. 15 s. 8) 175 milj. kr. anvisas för detta ändamål
nästa budgetår under anslaget Sysselsättningskapande åtgärder.
Förslag
har förts fram om att inrätta en särskild servicecentral för statsverken i
Kiruna eller Gällivare. En sådan central skulle kimna ta sig an större arbeten
från ämbetsverken ifråga oin utskrivning/ordbehandling, tryckning,
statistikbearbetning m. m.
Jag
avser att låta närmare utreda fömlsältningarna för att inrätta en
servicecentral av detta slag med lokalisering till malmfälten i Norrbotten.
Prop. 1978/79:127 25
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen
att
till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1979/80 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79: 100 med 175 000 000
kr, höjt reservationsanslag av 1 708 000 000 kr.
Prop.
1978/79:127 26
Bilaga 3
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande: statsrådet Bondestam
Anmälan till proposition om åtgärder för att främja
sysselsättningen i Norrbotten
På vägsidan uppgick den ordinarie byggnadsverksamheten år
1978 på statsvägnätet till ca 105 milj. kr. i Norrbottens län. För år 1979 har
budgeterats en verksamhei för ca 60 milj. kr. I dessa belopp ingår 60 milj. kr.
resp. 10 milj. kr. i form av tidigareläggningar av vägobjekt som regeringen vid
skilda tillfällen har beslutat om för att bereda ökad sysselsättning i länet.
Vägverket har tUlsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna vidare under en följd
av år svarat för betydande sysselsätl-ningsinsatser genom vägbyggande i länet.
Hittills beslutade beredskapsarbeten för vägbyggande under budgetåret 1978/79
uppgår till ca 65 milj. kr. Jag vill här också erinra om den
sysselsättningseffekt som den pågående utbyggnaden av vägen KirunaRiksgränsen
ger.
De gångna årens väginvesteringar i Norrbottens län har medfört
att stora förbättringar har kunnat göras på vägnätet. Den ökade framkomlighet
och trafiksäkerhet som därvid har uppnåtts har haft stor betydelse för de
boendes möjligheter att nå en ulökad arbetsmarknad och kvalificerad service.
Det finns f. n. möjlighet att tidigarelägga en rad planerade statliga och
statskommunala väg- och gatuobjekt samt olika trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
av hög angelägenhetsgrad. Jag förordar att en sådan tidigareläggning av
åtgärder sker på det statliga vägnätet till en kostnad av ca 60 milj. kr. och
på det statskommunala vägoch gatunätet till en kostnad av ca 42 milj. kr. Av
det sistnämnda beloppet utgör det statliga bidraget 95 % eller 40 milj. kr.
Totalt kan inom vägsektorn beredas sysselsättning motsvarande ca 4 500
årsverken.
Vad avser statsvägnätet hänför sig kostnadsmässigt en stor
del av den förordade tidigareläggningen eller ca 20 milj. kr. till ålgärder på
eller i anslutning till väg E 4. Även på det statskommunala väg- och gatunätet
kommer en kraftig insats att kunna göras i Luleå på väg E 4. I övrigt kan på
det statskommunala väg- och gatunätet åtgärder i större omfattning utföras i
Bodens och Piteå kommuner.
Prop. 1978/79:127 27
Under
anslagen Byggande av statliga vägar och Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator bör alltså på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisas 60 resp. 40 milj. kr.
Statens
järnvägars (SJ) investeringar i byggnader, spårstandard och andra fasta
anläggningar inom Norrbottens län beräknas omfatta ca 24 milj. kr. innevarande
budgetår.
Härtill
kommer medel från arbetsmarknadsverket om ca 31 milj. kr. för beredskapsarbelen
och tidigarelagda investeringar, bl. a. linjeomläggningar på norra stambanan
mellan Älvsbyn och Boden.
Inom
SJ:s verksamhetsområde finns enligt vad jag har erfarit olika projekt inom
Norrbottens län som kan främja sysselsättningen. Bl. a. har förslag förts fram
om olika upprustnings- och ombyggnadsåtgärder på malmbanan. Det saknas
emellertid underlag för ett ställningstagande nu till dessa åtgärder.
Regeringen har därför gett SJ i uppdrag att inom en ungefärlig ram av 250 mUj.
kr. efter samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län, AMS och i förekommande
fall LKAB inventera och föreslå sysselsättningsfrämjande ålgärder inom
Norrbottens län i form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar. Åtgärdernas
inbördes angelägenhetsgrad skall anges. Uppdraget skaH redovisas snarast
möjligt, dock senast den 30 mars 1979.
De
åtgärder som kan bli aktuella med anledning av SJ:s redovisning, torde få
finansieras med finansfullmakten i avvaktan på att ställning kan tas tUl den slutiiga
finansieringen.
Flygets
betydelse i det totala transportsystemet och för samhällsutvecklingen i stort
har successivt ökat som följd av den höga transporteffektiviteten på framför
allt längre sträckor. Luleå flygplats utgör en knutpunkt för flyget i
Norrbottens län. Under de senaste åren har trafikutvecklingen på Luleå ökat
starkt och en fortsatt positiv utveckling väntas. På sikt måste därför enligt
luftfartsverket bl. a. ett nytt stationsområde anläggas på flygplatsen.
Kostnaderna härför bedöms preliminärt till 80100 milj. kr. Om planerings- och
projekteringsarbetet påskyndas bör arbetena kunna påbörjas vid årsskiftet
19801981. Luftfartsverket bör därför få i uppdrag att skyndsamt slutprojeklera
projektet.
Efter
luftfartsverkets redovisning av projekteringsuppdraget avser jag att återkomma
till frågan om medelsanvisning för arbetenas genomförande inkl.
projekteringskostnaderna.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
dels
föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag har anfört i
fråga om tidigareläggning av utbyggnaden av Luleå flygplats.
2.
till Byggande av statliga vägar
på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under sjätte
huvudtiteln an-
Prop.
1978/79:127 28
visa
ett reservationsanslag av 60 000 000 kr. alt avräknas mot automobilskattemedlen.
3. till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator på tilläggsbudget 111
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om statens
järnvägars investeringar i fasta anläggningar inom Norrbottens län.
Prop.
1978/79:127 29
Bilaga 4
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i forrbotten
Som
har framgått av den redogörelse statsrådet Wirtén tidigare har lämnat spelar högskolan
i Luleå en ceniral roll i ansträngningarna att 'Utveckla näringsUvet i
Norrbotten. Självklart är utbyggnaden av hög-rskolan också ett resultat av en
medveten utbildnings- och forskningspolitik. Högskolan som f. n. har ca 2 400
studerande, har ca 500 anställda varav 24 professorer. Forskningen vid
högskolan har byggts upp under de senaste fem åren. Högskolan har emellertid
trots snabb tillväxt en relativt sett mindre forskningsorganisation än övriga
högskoleenheter. -Högskolan har hög kompetens inom flera områden som skulle
kunna vidareutvecklas. Det gäller bl. a. grundforskning inom områden som
har intresse för utvecklingen av Norrbotten såsom offshoreprospektering, insjöprospektering,
geokemisk prospektering, fjärranalys. Högskolan bör erhålla 6 milj. kr. nästa
budgetår för förstärkning av forskningsorganisationen.
Jag
förordar därför att anslaget Tekniska fakulteter ökas med 6 milj. 'kr. i
förhållande till budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 567)
till totalt 222 434 000 kr.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege-ffingen föreslår
riksdagen
att
tUl Tekniska fakulteterna för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln
anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79: 100 med 6 000 000 kr. höjt
reservationsanslag av 222 434 000 kr.
Prop. 1978/79:127 30
Bilaga 5
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Enlund
Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
1
Inledning
Statsrådet
Wirtén har tidigare denna dag lämnat en allmän redogörelse för de ålgärder som
föreslås för att främja sysselsättningen i Norrbottens län. Jag har nu för
avsikt att närmare redovisa de åtgärder som är aktuella för
jordbruksdepartementets del. Jag kommer därvid att ta upp även vissa
anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 som följer av de framförda förslagen.
2
Turism och rekreation
Vid
sidan av de traditionella basnäringarna har turism och rekreation fått en allt
större betydelse för sysselsättningen i Norrbotten. Olika turistanläggningar
spelar stor roll för utvecklingen framför allt i de inre delarna av länet.
Utbyggnaden av sådana anläggningar har fått samhällets stöd på skilda sätt. I
vissa fall har regionalpolitiskt stöd lämnals. I andra fall har anläggningarna
eller delar av dem utförts som beredskapsarbete med upp till 50 % statliga
bidrag till investeringen. I Norrbottens län finns f. n. knappt 5 000
hotellbäddar och ca 3 600 bäddar för uthyrning i stugor. Den ojämna
beläggningen skapar vissa problem och medför en ojämn sysselsättning över året.
Anläggningar i inlandet har en högre beläggning än anläggningar vid kusten.
Även
andra insatser har gjorts de senaste åren av betydelse för turism och
rekreation. Här kan nämnas den s. k. Silvervägen från Arjeplog till Graddis i
Norge och den s. k. Norgevägen mellan Kiruna och Narvik. Den nyligen påbörjade
Norgevägen väntas medföra en ökande tUlslröm-ning av besökande som ställer krav
på utökade boendemöjligheter, naturrastplatser, långtidsparkeringar m. m. i
anslutning till vägen. Efter samråd med cheferna för handels- och
bostadsdepartementen förordar
Prop. 1978/79:127 31
jag
att möjligheter skapas för att de insatser som redan har gjorts skall kunna fuUföljas
genom investeringsstöd till ytterligare ett antal projekt. Aktuella projekt är
utbyggnad av Svenska Turistföreningens anläggningar i Abisko, stugor m. m, för
stiftelsen Dundret i Gällivare kommun, viss tillbyggnad av hotellet
Silverhatten och utbyggnad av stugbyn i Kraja i Arjeplogs kommun, om- och tiUbyggnad
av Svenska Turistföreningens anläggningar i Kvikkjokk, Dessa investeringar
beräknas till ca 50 milj. kr. För att projekten skall kunna komma till
utförande har förutsatts att statUgt stöd kan lämnas med 75 % av
investeringskostnaderna.
Ulöver
de anläggningar som jag här har nämnt planeras en hel rad projekt på
turistområdet i bl. a, Kiruna och Gällivare kommuner. Projekt som skall komma
i fråga för statiigt stöd måste emellertid analyseras närmare i fråga om
främst ekonomiska men också sociala, rekreationspolitiska och miljömässiga
konsekvenser innan de genomförs. Syftet måste vara att de svarar mot
efterfrågan på turist- och rekreationsområdet. Länsstyrelsen i Norrbottens län
bör få i uppgift att skyndsamt genomföra en sådan analys i samverkan med
berörda kommuner, landstinget, beredningen för samordning av statens insatser
för turism och rekreation (rekreationsberedningen) och Sveriges turistråd.
De
projekt som efter denna utvärdering bedöms ligga i linje med samhällets
intentioner på rekreationsområdet bör om arbetsmarknadsläget motiverar det
kunna genomföras med statligt stöd.
En
fortlöpande upprustning av vandringsleder och fiskevatten har skett i
länsstyrelsens regi. Länsstyrelsen har för dessa ändamål kunnat utnyttja
anslagen för beredskapsarbete. Så bör kunna ske även för fortsatta åtgärder av
detta slag.
Kostnaderna
för att genomföra de åtgärder på turistområdet som jag har redovisat här bör
bestridas inom den särskilda medelsram för sysselsällningsfrämjande åtgärder i
Norrbotten som statsrådet Wirtén tidigare har förordat. Kostnaderna för naturrastplatser,
långtidsparkeringar m. m. utefter Norgevägen bör dock inrymmas i den extra
medelsram för beredskapsarbeten som chefen för arbetsmarknadsdepartementet har
föreslagit skall stå till länsarbetsnämndernas förfogande.
3
Skogsbruk
Skogsbruket
är en viktig basnäring i Norrbotten. För sysselsättningen har näringen
avgörande betydelse särskilt i glesbygden. Den ger ett betydande bidrag till
serviceunderlaget i dessa områden. Sedan budgetåret 1974/75 har staten anvisat
särskilda medel för intensifierad skogsvård i norra Sverige. Syftet med detta
stöd är att dels förbättra skogsindustrins råvaruförsörjning, dels skapa
sysselsättning, både på kort och
Prop. 1978/79:127 32
lång
sikt. Till skillnad från vad fallet är i fråga om arbetsmarknadsmedlen till
skogsbruket är syftei med detta stöd att skapa sysselsättning för dem som redan
är verksamma i skogsbruket men som riskerar att friställas pä grund av brist
på ekonomiski försvarbara arbetsuppgifter. Stödet har visat sig väl uppfylla de
ställda förväntningarna. För budgetåret 1977/78 redovisar skogsstyrelsen en
sysselsättningseffekt av totalt drygt 140 000 dagsverken, varav närmare 45 000
dagsverken kan beräknas ha fallit på Norrbottens län.
Det
statliga siödet till att bygga skogsvägar har i princip samma posiliva effekier
som stödel till intensifierad skogsvård. Förutom den kortsiktiga
sysselsättningseffekten leder byggandet av skogsvägar till att nya områden
öppnas för aktivt skogsbruk. Det gäller både avverkning och skogsvård under en
följd av år.
Det
har bedömts att ytterligare arbeten inom skogsbruket i Norrbotten som skulle
kunna berättiga till 18 milj. kr. i statiiga bidrag kan utgöras under
innevarande och nästa budgelår.
Medel
härför bör las ur den medelsram för sysselsällningsfrämjande ålgärder i
Norrbotten som statsrådet Wirtén tidigare har förordat. Medlen bör disponeras
av skogsstyrelsen enligt de bestämmelser som gäller för ordinarie anslag till
dessa ändamål.
4
Kommunala avloppsreningsverk
Enligt
vad jag har erfarit finns möjligheter att tidigarelägga arbeten med ett 20-lal
avloppsreningsanläggningar inom Bodens, Haparanda, Kiruna, Alvsbyns, Jokkmokks,
Överkalix, Kalix, Övertomeå, GäUivare och Pajala kommuner. Jag anser det
angeläget att bidrag nu kan utgå till dessa kommuner så att arbetena snarast
kan påbörjas. De principer som normalt tillämpas för statsbidrag till
avloppsreningsverk bör gälla även för dessa bidrag. Erforderliga bidragsbelopp
för de nu aktuella projekten kan beräknas till ca 17,5 milj. kr.
Medel
för ändamålet bör tas ur den särskilda medelsram för sysselsällningsfrämjande
åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén tidigare har förordat.
5
Jordbruk
Riksdagen
har beslutat att för budgetåret 1976/77 under reservationsanslaget Särskilt
stöd tUl jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län anvisa 15 milj. kr.
Anslaget är avsett att användas för Norr bottendelegationens verksamhet med
jordbruk och skogsbruk. Härvid ökades möjligheterna att genom statsbidrag
stödja uppbyggnaden av
Prop. 1978/79:127 33
bärkraftiga
företag av olika slag, främst jordbruksföretag i de inre delarna av Norrbotten.
Norrbottendelegationen
har hemstäUt om en ökning av ifrågavarande anslag för att kunna fullfölja
planerad och projekterad verksamhet. Totalt begärs ca 44 milj. kr. Riksdagen
har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 för
ändamålet anvisat 20 milj. kr, för nämnda uppgifter (prop. 1978/79: 25 bil. 8, JoU
1978/79: 15, rskr 1978/ 79: 73), För att delegationen skall kunna fullfölja
sitt program inom jordbruk och skogsbruk bör ytterligare 30 milj. kr. anvisas.
Jag förordar atl detta belopp anvisas under ett särskilt anslag budgetåret
1979/80.
Jag
vill i delta sammanhang nämna atl en grupp jordbrukare i Norr-botlens län i en
skrivelse till regeringen har hemställt om särskilda insatser av olika
myndigheter för ett stort projekt som avser markavvattning i kustlandet. De ålgärder
som är aktuella är rensning och fördjupning av avloppsdiken samt täckdikning.
Lantbruksnämnden har som beredskapsarbete påbörjat projektering av ca 3 000 ha
åker, vilket dock endast är en liten del av hela projektet. I avvaktan på
ytterligare underlag m, m. är jag inte beredd att ta ställning tiU lämplig
finansiering m. m. av projektet. Jag finner det dock angeläget att resurser
ställs till förfogande för fortsatt projektering.
6
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen
dels
bereder
riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört om insatser inom
jordbruksdepartementets område för att främja sysselsättningen i Norrbotten,
dels
föreslår riksdagen
att
till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län för
budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservaiionsanslag av
30 000 000 kr.
Prop. 1978/79:127 34
Bilaga 6
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Cars
Anmälan
till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
Chefen
för jordbruksdepartementet har tidigare denna dag redovisat vissa åtgärder som
syftar till att bygga ut turistanläggningar och upprusta vandringsleder och
fiskevatten. Jag kommer nu att lämna förslag som gäller marknadsföringen av
turism, vilket ligger inom handelsdepartementets ansvarsområde.
I
propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling (prop. 1977/78: 40 bil. 4, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) nämnde
min förelrädare alt det är svårt för konsumenten att få en tillfredsställande
översikt av möjligheterna att semestra i Sverige samt att det också kan vara
tidskrävande och komplicerat att teckna sig för ett lämpligt svenskt
turistarrangemang. Särskilt svårt är detta för sådana konsumenter som bor
utanför Sverige. Han var därför positiv tiU Sveriges turistråds förslag att i
samarbete med regionala organ och andra intressenter utveckla regionala
produktions- och bokningsorgan, vilka skulle förbättra sammansättningen och
marknadsföringen av turistnäringens tjänster. Ett sådant organ, Sverige Resor
Väst AB grundades 1978, då turistrådet också inträdde som intressent i Till
Fjälls AB.
Genom
de utbyggnader av turistanläggningar som tidigare har skett i Norrbotten och
genom de ytterligare utbyggnader som nu kan bli aktuella får Norrbotten en
betydande turistkapacitet. Jag bedömer det som väsentiigt för projektens
ekonomi och därmed för den långsiktiga sysselsättningen inom turistnäringen att
de marknadsförs på ett rationellt sätt.
Efter
initiativ av Sveriges turistråd har förhandlingar nu slutförts med kommunerna
och landstingen i Norrbottens och Västerbottens län om att bilda ett storregionalt
marknadsföringsbolag med arbetsnamnet Lapplandsresor. Bolaget skall bedriva en bokningscentral,
organisera paketresor och i övrigt samordna marknadsföringen. Beräknad start
för bolaget är hösten 1979. En framgångsrik verksamhet i bolaget är be-
Prop, 1978/79:127 35
roende
av atl det redan från början får tillräckliga resurser för alt bygga upp en
effektiv organisation och för marknadsföringsinsatser.
Medel för dessa åtgärder
bör tas av den medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten
som statsrådet Wirtén tidigare denna dag har förordat bli anvisad.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemstäUer jag att regeringen
bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om insatser inom
handelsdepartementets område för att främja sysselsättningen i Norrbotten.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790208
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
106 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (106)
106 kopplingar i 59 dokument.
- Bet. 1987/88:AU19 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. (prop. 1987/88:86) s. 6 i texten
- Prop. 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. i texten
- Prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning.;beslutad den 21 februari 1985. s. 108 i texten
- Skr. 1983/84:80 1983/84:80 s. 158 i texten
- Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 67 i texten