om trädgårdsnäringen
331 sidor, varav 267 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 267 av 331 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:136, om trädgårdsnäringen
Dokumentets text
Prop.
1978/79:136 Regeringens proposition
1978/79:136
om
trädgårdsnäringen;
beslutad
den 1 mars 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
ERIC
ENLUND
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag till riktUnjer för trädgårdsnäringspolitiken.
Dessa gmndar sig på de förslag som avgetts av 1974 års
trädgårdsnäringsutredning. I propositionen behandlas förutom riktUnjer för politiken
det statiiga finansiella stödet till trädgårdsnäringens rationalisering,
stödet till energibesparande åtgärder inora näringen samt den statliga
rådgivningen på området. Vidare behandlas tullskyddet för trädgårdsprodukter.
1
propositionen slås fast att Sverige har goda förutsättningar för en effektiv
trädgårdsproduktion. Produktionens omfattning kommer att bU beroende av dess
internationella konkurrenskraft. Konsumtionen av trädgårdsprodukter väntas öka
i framtiden. Denna ökade efterfrågan bör tUl stor del kunna tillgodoses genora
en ökad inhemsk produktion. Näringens konkurrenskraft bör därför stärkas genom
ökad forskning, försök, rådgivrung och finansiellt stöd.
I
proposilionen föreslås vissa ändringar i nuvarande finansieringsstöd till
trädgårdsnäringens rationalisering. Slöd föreslås kunna utgå i saraband raed
nyetablering av företag. Statsbidrag föreslås utgå till investeringar i ny
teknik och vid samverkan. Bidrag föreslås vidare utgå till investeringar i
regioner där det från samhäUets synpunkt är särskilt önskvärt att näringen
utvecklas, i första hand Norrland. Statsbidrag till energibesparande åtgärder
föreslås även i vissa fall utgå vid uppförande av växthus.
I
propositionen framläggs vidare förslag om vissa ändringar i tullskyddet på trädgårdsområdet.
Förslaget innebär en övergång från vikttull till värdetull för vissa
produkter, höjningar och sänkningar av tullen samt vissa justeringar av
tullperioderna. Slutligen föreslås vissa redaklioneUa ändringar i tulltaxan.
1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Thara, Bondestara
Statsråden
Enlund och Cars anmäler sina förslag.
Anförandena
redovisas i underprotokollen för jordbruks- resp. handelsdepartementet.
Statsrådet Enlund
herastäUer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen att antaga de
förslag som han och statsrådet Cars har lagt fram.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksraöte.
Regeringen ansluler sig
tUl föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen beslutar att
de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagorna 1 och 2.
Prop. 1978/79:136
Föredragande:
statsråden Enlund och Cars Proposition om trädgårdsnäringen
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssararaanträde 1979-03-01
Prop. 1978/79:136
Bilaga 1
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Enlund
Anmälan
till proposition om trädgårdsnäringen såvitt avser jordbmks-departementets
verksamhetsområde
1
Inledning
Mot
bakgrund av förändringarna inom trädgårdsnäringen i början av 1970-talet
tilUcallades år 1974 särskilda sakkunniga för att göra en samlad översyn av
förhållandena inom näringen. De sakkunniga som antog namnet 1974 års
trädgårdsnäringsutredning skall enligt direktiven överväga frågor sora
sararaanhänger med bl. a. omfattning, inriktning och lokalisering av
trädgårdsnäringen. Mot denna bakgrund skaU utredningen överväga om särskilda
åtgärder erfordras för näringen. Utredningen överlämnade år 1975 promemorian
"Växthusföretagens likviditelsproblem" med förslag om stödåtgärder
till trädgårdsnäringen till följd av höjda oljepriser ra. ra. Förslagen
utgjorde underlag för riksdagens beslut om särskilt stöd till
trädgårdsnäringen (prop. 1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183).
1974
års Irädgårdsnäringsutredning har i augusti 1978 avlämnat delbetänkandet (SOU
1978: 51) Svensk trädgårdsnäring: Produktion, rationalisering och
internationella förhåUanden. Utredningens sammanfattning av betänkandet torde
fogas sora bilaga 3 till huvudprolokollet.
Efter
reraiss har yttranden över betänkandet avgetts av styrelsen för inlernationell
utveckling (SIDA), socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
lantbmksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, generallullstyrelsen, statens prisoch karlellnämnd,
konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk, Sveriges
lantbruksuniversitet, saratliga länsstyrelser, näringsfrihetsorabudsraannen
(NO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF),
Hushållningssällskapens förbund, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorga-
1
Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, samt riksdagsledamoten Jan
Bergqvist, kommunalrådet Villiam Björk, f. riksdagsledamoten Valdo Carlström
och riksdagsledamoten Anna-Lisa Nilsson.
Prop. 1978/79:136 4
nisation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska lantarbetareförbundet. Svenska
arbetsgivareföreningen. Svenska samernas riksförbund, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund. Kooperativa förbundet (KF) samt
Sveriges fmkt- och grönsaksdistributörers förening (SFG). Flera av
remissinstanserna har överlämnat av dera in-häratade yttranden. Slutligen har
skrivelse inkommit från importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD).
Utredningen
har vidare i december 1978 avlämnat delbetänkandet (Ds Jo 1978: 13) Svensk
trädgårdsnäring: Rådgivning. Betänkandet torde fogas till huvudprotokollet som
bilaga 4.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, RRV,
lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk, Sveriges
lantbruksuniversitet, länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Blekinge,
Malm.öhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro,
Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län, LRF, TRF, Hushållningssällskapens
förbund, TCO, SACO/SR, Svenska lantarbetareförbundet och SFG.
En
sammanställning av remissyttrandena över de båda betänkandena bör fogas till
huvudprotokollet som bilaga 5. Beträffande nuvarande förhållanden ra. ra.
särat utredningens närraare överväganden hänvisas till betänkandena.
2
Föredragandens överväganden
2.1
översikt av förhållandena inom näringen
Trädgårdsnäringen
indelas vanUgen i fmktodling, bärodUng, köksväxtodling, prydnadsväxtodUng och
odling av plantskoleväxter. Vidare skiljer man mellan odling under glas, i
huvudsak i växthus, och odling på friland.
Växthusodling
bedrivs vid ca 2 700 förelag och på en sararaanlagd areal av ca 430 ha. Arealen
har genora åren ökat något. Odlingen har ett årligt produktionsvärde av 650
milj. kr. och sysselsätter stadigvarande ca 9 000 personer och tUlfälligt ca 3
000 personer. Den omfattar köksväxter och prydnadsväxter. Vanligen används
växthusen för flera olika kulturer under året. I fråga om köksväxter dominerar
toraat, gurka och sallat. Köksväxtodlingen har ökat under senare år. Av prydnadsväxterna
har odlingen av krukväxter, lökblommor och utplanteringsväxter ökat medan
snitlblomraor, sticklingar och småplantor har rains-kat.
Frilandsodlingen
omfattar 23 000 ha vid 3 200 företag. Både arealen och antalet företag har
minskat under senare år. Odlingen sysselsätter ca 8 500 personer stadigvarande
och ca 8 000 personer tillfäUigt. Produktionsvärdet är 450 milj. kr. På
friland odlas köksväxter, frukt, bär samt
Prop.
1978/79:136 5
plantskoleväxter. Köksväxter exkl. de som odlas på
kontrakt för konserv-industrin odlas på ca 5 000 ha. Den största produkten är
morötter. Därefter följer vitkål, lök, rödbetor och blomkål. Kvantiteterna har
ökat för alla växtslag, mest för lök och morötter. Bland de kontraktsodlade
grödorna är konservärlerna störst. Därnäst komraer morötter, gurka, rödbetor
och spenat. Den sammanlagda arealen är 11 000 ha.
Fruktodlingen omfattar ca 3 500 ha. Äpple är det
dominerande fruktslaget och svarar för 75 % av arealen. Jordgubbar odlas på 2
000 ha och svarar för 80 % av bärodlingsarealen. På resterande del odlas i
huvudsak svarla vinbär. Bärodltngen ökar i omfattning. Det gäller även
produktionen av plantskoleväxter. Sådan produktion bedrivs på ungefär
I 000 ha.
Trädgårdsodlingen är framför allt lokaliserad till de
sydligare delarna av landet. Skåne svarar för ca 60 % av den totala
trädgårdsproduklio-nen. Endast bärodlingen uppvisar en någorlunda jämn
fördelning över landet.
Svensk trädgårdsnäring har ett samraanlagt årligt
produktionsvärde på 1,1 railjarder kr. särat ett förädlingsvärde på 600 milj.
kr. Värdet av konsumtionen av sådana trädgårdsprodukter, sora odlas i Sverige,
uppskattas till ca 7 miljarder kr., varav knappt hälften är svenska produkter.
Behovet av förbättrad mUjö ökar efterfrågan på
railjöskapande växtmaterial. KonsumUonen av köksväxter har under senare år
visat en viss ökning. Efterfrågan på prydnadsväxter har ökat i något större
orafattning.
Antalet företagare och fast anstäUda i företag med odling
av trädgårdsprodukter uppgår till ca 17 000 personer. Dessutom sysselsätts ca
II 500 personer tillfäUigt under längre eller kortare tid.
Härtill kommer
de som är sysselsatta i de näringar som förser producenterna med rå
varor eller som svarar för försäljning och förädling av de färdiga pro
dukterna.
Nuvarande statliga stöd lill trädgårdsnäringen omfattar
stöd till utbildning, forskning och försök (15 mUj. kr.), rådgivning ra. ra.
(6 railj. kr.), nedsättning av energiskatt (7 milj. kr.), restitution av
bensinskatt (800 000 kr.), bidrag till energibesparande åtgärder (4 railj. kr.)
samt krediigarantier (19 railj. kr.). Dessutom ingår gränsskyddet i samhällets
stöd Ull näringen. Värdet härav är svårt att uppskatta. Den totala tulluppbörden
för sådana slag av trädgårdsprodukter som odlas i Sverige är av
storleksordningen 60 milj. kr.
Trädgårdsnäringsufredningen framhåller att det i stora
delar av Sverige finns goda förutsättningar att bedriva en rationeU produktion
av trädgårdsprodukter. Ljusförhållandena är gynnsamma under en stor del av året
och tiUgången på vatten är bättre än i många andra länder. Den kalla årstiden
medför att insekts- och sjukdomsangrepp blir begränsade.
Prop.1978/79:136 6
vilket
innebär att användningen av kemiska bekämpningsmedel kan hållas på låg nivå. A
andra sidan medför den kalla årstiden att vegetationsperioden för
frilandsodUngen bUr begränsad och att uppvärmningskostnaderna för odling under
glas öka:r. Växthusodlingen, som särskilt svårt drabbats av energikrisen, är
ännu i stor utsträckning beroende av importerad olja. Enligt ulredningens
raening bör denna odling i framtiden ha goda förutsättningar att än mer
tillvarata solenergi och utnyttja spUl-värnie från industrin. Ulredningen
framhåller vidare att det inom näringen finns kunniga odlare och anställda
samt väl utbyggda produktionsanläggningar, vilket tillsararaans skapar goda
förutsättningar för en rationell produktion.
Ulredningen
konsiaterar att den svenska trädgårdsnäringen har nått en betydande
orafattning. Den har utvecklats under stark konkurrens från andra länder.
Odlingen har uppvisat en stor anpassningsförmåga vad gäller såväl inriktning
sora produktionstelcnik. Bl. a. gurka och tomat har också en tillfredsställande
produktivitetsutveckUng.
De
svenska Irädgårdsföretagen har enligt utredningens raening genom ett skickligt
tillvaratagande av tekniska framsteg och andra rationalise-ringsraöjligheter
samt genom en smidig anpassning av produktionen tiU förändringar i efterfrägan
och odlingsförutsättningar nått sin nuvarande omfattning.
Stor
osäkerhet har eraellertid enligt ulredningens raening präglat näringen under
senare år. Den har föranletis av flera olika faktorer. Ökad import har kraftigt
drabbat odlingen av snittblommor, vUken till viss del har slagits ut. Sålunda
har nejUkodUngen reducerats raed mer än 40 % på några år. Energikrisen ökade på
kort lid starkt produktionskostnaderna. Vidare har de vikttullar .som
tillämpas på trädgårdsprodukter alltmer urholkals genom penningvärdets
försämring.
Utredningen
har undersökt lönsamhetens utveckling inora näringen. Fullgott statistiskt
raaterial har inte kunnat tas frara för en sådan bedömning. Utredningen har
samraanfatiningsvis bedörat att lönsaraheten, absolut sett, inte är
tUIfredssläUande i någon av produktionsgrenarna. SärskUt dålig är den för
företag raed snittbloraraor och blandade kulturer. Lönsamheten har drastiskt
försämrats för snittblomsterföretagen. För övriga gmpper av företag är inte
utveckUngen Uka entydig. Bedömningen avser förhåUandena t. o. ra. år 1977.
Flera
remissinstanser har lämnat synpunkter på utvecklingen och problemen inom
näringen. Remissinstanserna frarahåller att statistiken på trädgårdsområdet är
bristfällig och att detta försvårar möjligheterna att göra någorlunda säkra
bedöraningar av förhållandena.
Åsikterna
är delade ora de ekonomiska förhåUandena inom näringen. TRF frarahåller att
kostnadsökningarna har varit mycket starkare än ökningen av produktpriserna.
Lönsamheten har därför försämrats trots betydande rationaliseringsåtgärder
och strukturomvandling. Tecken
Prop.
1978/79:136 7
härpå är dels en lägre investeringstakt än i andra
näringar, dels att inkomstutvecklingen för de anställda varit sämre än inorti
industrin. KF, LO, SFG och Sveriges grossistförbund raenar att
lönsamhetsproblem i huvudsak förelegat endast inora produktionen av
snittblommor. Övriga delar av näringen anses inte ha eller ha haft större
problera än näringslivet i övrigt. Man pekar också på att utredningen inte har
beaktat den UtveckUng av den internationella konkurrenskraften under åren 1977
och 1978 sora blivit en följd av bl. a. valutakursförändringarna.
För egen del vill jag anföra följande. Vi har i Sverige
goda möjligheter att bedriva en effektiv trädgårdsproduktion. Klimat och
övriga naturliga förutsättningar samt en hög produktionsteknisk nivå gör det
möjligt att framställa produkter av myckel god kvalitet till konkurrenskraftiga
priser. Trädgårdsnäringen har också nått en betydande orafattning.
Produktionsvärdet överstiger 1 miljard kr. Efterfrågan på trädgårdsprodukter
ökar generellt sett. Detta gäller såväl ätbara produkter som krukväxter och
snittblommor. Det bör därför finnas goda fraratids-förutsättningar för svensk
trädgårdsnäring.
Som ulredningen framhåller har dock en stor osäkerhet
präglat näringen under senare år. Den drastiska öktungen av oljepriserna för
några år sedan höjde avsevärt produktionskostnaderna i växthusodlingen.
Importen från andra länder av framför allt snittblommor har tvingat frara
nedläggningar och oraställning av produktionen. Osäkerheten föranleds också av
att priserna på trädgårdsprodukter varierar raycket mellan olika år. Dessa
variationer beror på internationella faktorer och väderleksförhållanden m. m.
De av utredningen redovisade lönsamhetsundersökningarna
visar stor variation mellan olika verksamhetsgrenar och mellan olika företag.
Uppenbart är att vissa delar av näringen såsom snittblomsterodlingen fått
vidkännas stora förluster. Den bristande rationaliseringsverksamheten, bl. a.
när det gäller växthusen, visar också att lönsamheten varit OtiUfredsställande
och inte medgett en tillräckUg modernisering.
Efterfrågan på trädgårdsprodukter väntas enligt gjorda
prognoser öka i framtiden. Den svenska trädgårdsnäringen bör ha möjlighet att i
motsvarande utsträckning öka sin produktion. Härför talar inle minst konsumenternas
krav på färska produkter av god kvalitet.
De svårigheter sora näringen fått kännas vid under senare
år är av olika karaktär. De har delvis varit föranledda av långsiktiga,
strukturella förändringar utomlands. Sådana förändringar måste accepteras, men
näringen bör ges möjlighet till rimlig anpassning till nya förutsättningar.
Statsmakterna har redan nu gett stöd i sådant syfte i icke obetydlig
omfattning.
Andra svårigheter inora näringen har föranletts av snabbt
uppkomna förändringar såsom ökande produktionskostnader och konkurrens från
andra länder. Den svenska odlingen måste uppnå en sådan effektivitet
Prop.1978/79:136 8
och produktionsförmåga att sådana förändrade
konkurrensbetingelser kan mötas. Jag är övertygad om att de svenska företagen
kan uppnå en sådan styrka.
Jag vill i delta sammanhang framhålla att de bedömningar
utredningen har gjort avser förhållandena t. o. ra. är 1977. Den fr. o. m.
detla år förda ekonomiska politiken bör enligt min mening ha förstärkt konkurrenskraften
gentemol utiändska förelag och generellt ha förbättrat lönsamheten i näringen.
Många problem kvarstår dock. På grundval av den översyn av statens stöd till
näringen som utredningen redovisar bör därför åtgärder vidtas. Jag ålerkommer
tiU dessa i det följande.
2.2 Riktlinjer för en svensk trädgårdsnäringspolitik
Mot bakgrund av fömlsältningarna för att bedriva
trädgårdsnäring i Sverige anför trädgårdsnäringsutredningen följande angående
riktlinjer för en svensk trädgårdsnäringspolitik.
Svensk trädgårdsnäring har under de senaste decennierna
utvecklats och förändrats. En uttalad övergripande målsättning har emellertid
saknats från samhällets sida. De samhäUeliga insatserna på trädgårdsområdet
har under senare år förstärkts på gmnd av de svårigheter som delar av
trädgårdsnäringen utsatts för. Ökade statliga insatser på träd-gårdsomrädet
motiverar enligt utredningen att riktUnjer dras upp för politiken på området.
Inom ramen härför kan sedan samhällets insatser samordnas.
Utredningen har vid sina överväganden om
trädgårdsnäringspolitikens utformning utgått från att de som arbetar inom
trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard som är likvärdig
med den som erbjuds ino.Ti andra näringar. Näringen skall också erbjuda trygg
sysselsättning och god arbetsmiljö. Samtidigt skall konsumenterna tillförsäkras
produkter av god kvalitet till rimliga priser.
Stora variationer i lönsamhet förekommer mellan olika år
och är till nackdel för näringen. Sådana variationer kan orsakas av årsmån
eller strukturella förändringar i vårt land eller i omvärlden. Särskilda åtgärder
bör enligt utredningen vidtas för att minska följdverkningarna härav.
Trädgårdsproduktionens nuvarande omfattning och
lokalisering är resultatet av marknadskrafternas inverkan samt av
trädgårdspolitiska åtgärder i form av gränsskydd och rationaliseringsslöd.
Av de trädgårdsprodukter som kan odlas koraraersieUt i
Sverige svarar inherask produktion för ca hälften av raarknaden sett över hela
året. Under den svenska produktionssäsongen är odlingen av några produkter
lidvis tiUräcklig för att täcka inhemsk efterfrågan. För flertalet produkter
är emellertid konsumtionen avsevärt större än produktionen. Import är därför
nödvändig även under vår odlingssäsong.
Prop. 1978/79: 136 9
Mot
bakgrund av konsumtionsprognoser m. ra. bedömer utredningen att efterfrågan på
trädgärdsprodukter komraer att öka. Då goda förutsättningar finns för irädgårdsproduktion
under vår odlingssäsong bör den ökade efterfrågan till stor del kunna
tillgodoses genom utökad svensk produktion. Förutsättningar härför finns i
synnerhet för de produkter som genom våra ljusförhållanden får en särskilt god
kvalitet.
Den svenska
produktionens omfattning kommer liksom hittills att påverkas av den
inlernationella konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller
duraping inte få inverka på produktionens omfattning.
Det
är enligt utredningen angeläget att trädgårdsproduktionen bedrivs så rationellt
som möjligt. Effektiv produktion är en förutsättning för en lilifredsställande
konkurrensförmåga gentemot utlandet liksom för en tillfredsställande
inkomstutveckling för de yrkesverksamraa inora näringen. Det är också en
förutsäitning för att konsumentema skall få produkter till rimliga priser.
En
rationellt bedriven verksamhet förutsätter möjligheter för företagen att
fortlöpande använda modern teknik och nya odlingsmetoder. Samhällets
hittUlsvarande insatser för att initiera och förbättra försöks-, forsknings-
och rådgivningsverksamheten har gett goda resultat. Dessa aktiviteter bör
utvecklas och anpassas till näringens aktuella och långsikliga behov.
Samhällets
finansieUa stöd bör enligt utredningen frärast inriktas på att fräraja en
fortsatt effektivisering av produktionen inom trädgårdsnäringen. Utredningen
bedömer att det erfordras betydande investeringar i bl. a. växthus under de
närraaste åren. För att minska förbrukningen av energi i växthusodUngen måste
ökad stimulans ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och
till investeringar i andra energibesparande åtgärder.
Utredningen
påpekar att det är av avgörande betydelse för de ekonomiska förhållandena inom
trädgårdsnäringen att stabila avsättningsförhållanden för produkterna kan
uppnås och att distribution och handel med trädgårdsprodukterna bedrivs på ett
effektivt sätt. Det är även angeläget från konsumentsynpunkt att
prisövervakande myndigheter så långt möjligt regelbundet följer prissättiungen
på trädgårdsprodukter.
Den
regionala trädgårdsproduktionen är av belydelse när det gäller att tillgodose
konsumenternas behov av färska produkter. Näringen har också i vissa områden
stor regionalekonomisk betydelse. Det är angeläget att trädgårdsnäringens
raöjligheter utnyttjas för att uppnå regionalpolitiska mål.
Utredningen
tar också upp beredskapsaspekten. Ulredningen framhåller att en effektiv och
konkurrenskraftig produktionsapparat ger goda förutsättningar att vid en
eventuell avspärrning tiUgodose behovet av trädgårdsprodukter. Såväl
anläggningar sora en kunnig yrkeskår kora-
Prop, 1978/79:136 10
mer
att stå till förfogande och medverka till en förbättrad livsmedels-beredskap.
Genom en oraställning av bl. a. växthusproduktionen från prydnadsväxter till
köksväxter kan bortfallet av importerade ätbara trädgårdsprodukter i viss mån
kompenseras. Utredningen anser att fröer, bekämpningsmedel, olja ra. ra. bör
stå till trädgårdsnäringens förfogande i tillräcklig omfattning under en
avspärrningssituation.
Flertalet
remissinstanser delar utredningens uppfattning att särskilda riktlinjer behövs
för en svensk trädgårdsnäringspolitik. Handelns och industrins organisaiioner
finner dock inga skäl för alt föra en särskUd politik på detta område. De anser
att i stället allmänna näringspolitiska principer bör tUlämpas.
Den
övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag tUl
riktlinjer eller lämnar dem utan erinran. Några remissinstanser, bl. a.
statens jordbruksnämnd, NO och SPK, anser att marknadsfrågorna borde vara med
i bilden när riktlinjerna för politiken utformas. Synpunkter lämnas av
remissorganen på olika delfrågor.
Beredskapsaspekten
behandlas av flera remissinstanser. Statens jordbruksnämnd finner att det är
tiU fördel för landet att i en avspärrnings-situation ha tillgång till frukt
och köksväxter av hög kvaUtet. Nämnden betonar dock att det från
beredskapssynpunkt är angeläget att odlingen inte koncentreras till ett alltför
begränsat sortiment, att odlingen är spridd över hela landet och att
koncentration undviks i sådana delar av landet som är troliga priraärraål vid
ett angrepp raot Sverige. TRF tillmäter beredskapsmotivet en väsentligt större
tyngd än vad utredningen gjort. Skall trädgårdsprodukter kunna odlas under
avspärrnings-tider måste enligt förbundets mening en produktionsapparat
upprätthållas även i fredstid. Som exempel nämns bl. a. att det tar minst sex
till åtta år att etablera en fruktodling. KF finner inte något beredskapsmål
befogat eftersom produkterna på det hela taget är mer umbärliga än produkter
från jordbruket och dessutom från näringssynpunkt delvis kan ersättas av t. ex.
vitamintabletter och liknande.
Många
remissinstanser, bl. a. flera länsstyrelser, betonar näringens betydelse för
sysselsättningen. TRF anför att det på grund av ökande efterfrågan finns
förutsättningar för en större produktion inom landet. Därigenom kan nya
arbetstillfällen skapas för såväl permanent som säsongmässigt sysselsatta.
Förbundet anser därför att sysselsättningsaspekterna bör betonas mer än vad
sora görs i betänkandet. Svenska lantarbetareförbundet framhåller att
arbetsmiljöaspekterna måste ägnas större uppmärksamhet i framtiden. De
regionalpolitiska aspekterna understryks av länsstyrelserna.
Några
remissinstanser tar upp kvalitetsaspekten. LRF anför att frågan om svensk
odling av ätliga produkter inte bara har en kvantitets- utan även en
kvalitetsaspekt. Vårt nordliga läge och vår spridda odling medför ett raindre
behov av kemiska bekämpningsåtgärder än odling i var-
mare länder. Vid odling i vårt land finns även möjligheter
alt kontrollera odlingen, t. ex. efterlevnaden av kärenstider, på ett annat
sätt än vad gäller importvaror. Detta är särskilt viktigt vad gäller grönsaker
sora konsumeras färska utan någon beredning sora kan minska eventuella rester
av bekämpningsmedel.
För egen del vUl jag anföra följande. Statsmakterna har
alltsedan den s. k. energikrisens dagar vid ett flertal tillfällen haft att ta
ställning till olika åtgärder för att stödja trädgårdsnäringen. Sedan lång tid
tillbaka satsas också icke obetydliga samhälleliga resurser på forskning,
försök, rådgivning och finansiellt stöd till näringen. Ett uttalat övergripande
mål för politiken på området har eraellertid saknats från sarahäUels sida. I
likhet med utredningen och flertalet remissinstanser finner jag att det mot
denna bakgrund är motiverat att dra upp vissa riktiinjer för politiken på
trädgårdsområdet, raot vilka sedan samhällets insatser på o.m-rådet kan stämmas
av.
Jag ansluter mig i stort till de utgångspunkter
utredningen har angett för sina överväganden ora poUtikens utforraning. Jag
vill emeUertid i anslutning härtill framhålla att raål rörande ekonomisk och
social standard, sysselsättning, arbetsmiljö och konsumentpolitik inte annat än
undantagsvis kan eller bör lösas med enbart sektorpolitiska medel. Sådana mål
bör i stället nås med hjälp av generella politiska medel. Detta hindrar
emellertid inte att selekliva medel kan tiUgripas för att lösa problem sora är
specieUa för en näring.
Jag ansluter mig Uksom flertalet reraissinstanser i
huvudsak tiU de riktlinjer för irädgårdsnäringspolitiken sora utredningen har
föreslagit. Jag har för avsikt att närmare behandla vissa av förslagen tiU
riktlinjer i samband med att jag tar upp utredningens förslag till åtgärder på
olika områden. Dessförinnan skall jag emellertid något kommentera några av
riktlinjerna i övrigt.
Enligt min mening bör den svenska produktionen även i
framtiden vara beroende av dess internationella konkurrenskraft. Den nuvarande
produktionen bedöraer jag ha god konkurrenskraft. Vissa justeringar av
gränsskyddet måste dock göras med hänsyn till förändringar i bl. a.
odUngsbetingelser och transportförhållanden sora inträffat sedan de nuvarande
tullsatserna fastställdes.
Chefen för handelsdeparteraentet redovisar senare sina
ställningstaganden till utredningens förslag när det gäller frågor som rör
tullskyddet för trädgårdsprodukter.
I detta sammanhang vill jag också nämna att jag inte
finner det nödvändigt att av beredskapsskäl upprätthålla en hög produktion av
trädgårdsprodukter. Jag delar utredningens uppfattning att en trädgårdsnäring
av den orafattning sora det är reaUstiskt att räkna med i framtiden bör kunna
tillgodose rimliga beredskapskrav.
För att stimulera den inhemska produktionen gäller det
således att på
Prop. 1978/79: 136 ]2
olika
vägar stärka dess inlernationella konkurrenskraft. Genom att i ökad omfattning
satsa på forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd kan samhället främja
en effekliv och ralionell produklion. Införande av ny teknik och nya kulturer
samt omställning av befintlig produktion bör underlättas. Även mål rörande
arbetsmiljö och sysselsättning kan näs denna väg. Jag återkommer till dessa
frågor när jag behandlar rationaliseringsverksamheten. Konkurrenskraften
bestäms också i stor utsträckning av effektiviteten i distributionsledet. Det
är därför angeläget att trädgårdsnäringsutredningen analyserar denna fråga i
sitt fortsatta arbete.
Jag
finner det lämpligt att i detta sammanhang ta upp utredningens förslag om en
fond för marknadsfrämjande åtgärder. Ulredningen anser att särskUda åtgärder
bör vidlas för att rainska följdverkningarna av de stora variationer i
lönsamhet sora förekommer raellan olika år. Utredningen föreslår att en
särskild fond, benämnd Fonden för marknads-främjande åtgärder inora
trädgårdsnäringen, tillskapas. Från fonden skall odlare i efterhand kunna
erhålla pristillägg efter odlingssäsongen om skälig kostnadstäckning inte
erhåUits. Även koUektiva åtgärder som stödköp, lagringsbidrag och andra
marknadsfrämjande åtgärder skall kunna komma i fråga. Finansieringen av fonden
föreslås ske med budgetmedel, medel inom jordbruksprisregleringen och raed
produkfav-gifter på såväl inherask produktion sora import. För administrationen
föreslås att ett särskilt regleringsorgan bUdas.
Meningarna
är delade bland remissinstanserna om utredningens förslag till fond för
marknadsfrämjande åtgärder. Några, såsom lantbruksstyrelsen, industriverket,
LRF, Svenska lantarbetareförbundet och TRF, anser att behov finns av en sådan
fond och att utredningens förslag kan utgöra grunden för en mer utvecklad
raarknadsreglering. Statens jordbruksnämnd har i princip ingen erinran mot att
fonden inrättas. En särskild arbetsgrupp bör dock enligt nämnden tillsältas
för att utforma ett system för pris- och marknadsregleringen. LO har inte tagU
ställning med motiveringen att förslaget inte är tillräckligt utrett. Flertalet
av de instanser som närmare behandlat frågan avstyrker på olika grunder utredningens
förslag. Till dessa hör RRV, NO, SPK, konsumentverket, KF, SACO/SR, SFG,
grossistförbundet och industriförbundet. Några anser att skäl saknas för att
tillskapa en fond. Andra pekar på administrativa problem. Flera instanser anser
att förslaget behöver utredas mer ingående.
Exempel
på svårigheter som anförs är den uppgiftsinsaraling som behövs, perioden under
vilken en produkt skall avgiftsbeläggas, handelspolitiska svårigheter, kontroU
eller kvotering av iraporten samt styrningen av produktionen. Vissa
remissinstanser förordar att fonden endast används för kollektiva åtgärder
inora näringen. Synpunkter läggs även på vilka produkter som skall orafattas av
systeraet.
Prop.
1978/79:136 ,3
För egen del är jag f. n. inte beredd att ta ställning
till utredningens förslag i denna del. Förslaget bör ytterligare övervägas raed
hänsyn lUl vad reraissinstanserna anfört. Vidare sararaanhänger frågan ora en
fond för marknadsfrämjande ätgärder med utredningens fortsatta arbele rörande
marknadsfrågorna. Frågan bör därför utredas vidare varvid arbetet främst bör
inriktas raot kollektiva raarknadsfrämjande åtgärder.
2.3 Rationaliscringsverksamheten
2.3.1 Riktlinjer
Effektiv produktion är enligt trädgårdsnäringsutredningen
en förutsättning för att trädgårdsnäringen skall kunna möta konkurrens från utlandet
och för att en tillfredsställande lönsamhetsutveckling skall korama tUl stånd
inora näringen. Det är också en förutsättning för atl konsumenterna skall få
produkter av god kvalitet tUl rimliga priser.
Rationaliseringspolitiken på trädgårdsområdet föreslås mot
bakgrund härav syfta till att skapa en effektiv och konkurrenskraftig näring
som ger sina utövare trygg sysselsättning och en raed andra grupper likvärdig
standard. Härutöver bör politiken tiUgodose andra angelägna sarahälle-liga
syften såsom god arbetsmiljö och hushållning med energi.
Utredningen finner det sålunda angeläget från samhällets,
konsuraen-ternas och näringens synpunkt att rationaUseringsverksamhelen slöds
och främjas på olika sätt. De gängse medlen är härvidlag finansiellt stöd i
olika former till investeringar inora näringen särat forskning, försöksverksamhet
och rådgivning rörande trädgårdsproduktionen. Dessa insatser bör enligt
utredningen inriktas på ett sådant sätt att de förutora att främja effektivitet
i produktionen även tiUgodoser andra samhälleliga intressen. Från
regionalpolitisk synpunkt är det enligt utredningen sålunda av vikt att även
de möjligheter tas till vara som trädgårdsodlingen erbjuder att öka antalet
arbetstillfällen i de delar av vårt land där samhället vidtar särskilda
åtgärder för att trygga och öka sysselsättningen. Från social synpunkt är det
angeläget med förbättringar för företagarna i fråga om bl. a. ordnad ledighet
och för de anstäUda vad gäller sysselsättning året om. Kraven på goda
arbetsmiljöer och trädgårdsprodukter av hög kvalitet måste tillgodoses. Det
gäller även kravet på hushållning med energi.
Finansieringsstöd lämnas f. n. i olika former. För
åtgärder som ökar effektiviteten inora trädgårdsföretag eller för förvärv och
drift av sådana företag kan krediigarantier och i vissa fall statsbidrag utgå.
För energibesparande åtgärder inom näringen läranas statsbidrag. Vidare finns
ett temporärt stöd i form av lån till vissa växthusföretag för omställning av
produktion, ra. ra. Sistnämnda stöd upphör den 30 juni 1979. Enligt
utredningens uppfattning har de olika stödformerna i huvudsak
Prop. 1978/79:136 14
fungerat
väl. De bör därför även fortsättningsvis utgöra det statUga finansiella siödet
tUl näringen.
Reraissinstanserna
tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens förslag till riktlinjer för
ralionaliseringsverksamheien.
Utredningen
har enligt min raening på ett förtjänstfullt sätt beaktat olika aspekter på
rationaUseringen när den forraulerat raålen för verksamheten. Jag finner
förslagen väl avvägda och förordar därför att de läggs till grund för samhäUets
insatser på området. Finansieringsstödet bör även i fortsätiningen utgöras av
kreditgarantier, statsbidrag och särskilda lån.
2.3.2
Statligt finansieringsstöd
Utredningen
har analyserat det framtida behovet av finansieringsstöd till näringen. Som
exempel på områden där behovet kommer att bli stort kan nämnas växthusodlingen.
Mer än 40 % av växthusen är äldre än 20 år, vilket innebär att de är
orationella och vanUgen erbjuder en dålig arbetsmiljö. Inom fruktodlingen har
en eftersläpning skett i fråga om att förnya odlingarna. Den tekniska
utvecklingen går mycket fort inora näringen. Det är angeläget att ny teknik snabbt
koramer tUl användning i praktisk drift. För att öka näringens orafattning i
norra Sverige erfordras väsentUgt förbättrade möjUgheter tiU bl. a.
finansiellt stöd. Företagen har under senare år blivit mycket kapilalkrävande.
För att underlätta start eller övertagande av trädgårdsföretag behövs därför
enligt utredningen i ökad utsträckning finansiellt stöd.
Utredningen
föreslår att statligt finansieringsstöd till trädgårdsnäringen bör utgå tUl
åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning,
nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar tiU
att målet för rationaUseringspoIitiken uppfylls. Nuvarande grunder för stöd
bör enligt utredningen i huvudsak vara oförändrade. Jag delar denna
uppfattning. I det följande tar jag endast upp sådana förslag från utredningen
som innebär förändringar av nuvarande bestämmelser samt vissa förslag sora har
aktualiserats av remissinstanserna.
Enligt
utredningen bör stöd liksom hiltills kunna lämnas till enskild person,
sambruksförening, ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag som driver
eller har för avsikt att driva trädgårdsproduktion. För att erhålla stöd bör en
enskild person ha sin huvudsakliga sysselsättning i och inkomst från företaget.
I fråga om juridiska personer bör som villkor gälla att minst en person skall
ha full sysselsättning i företaget efter de planerade åtgärderna.
Lanlbruksstyrelsen
föreslår att stödet i huvudsak inriktas på att bygga upp och vidmakthåUa
rationeUa företag med ett begränsat antal sysselsatta. Man anför att det under
1970-talet tydUgt har framgått att det är de stora företagen med många
anställda som haft svårast att klara.
Prop. 1978/79:136 15
påfrestningarna.
Det torde därför enUgt styrelsen från raånga synpunkter vara förmånligt att
den önskvärda produktionen fördelas på enheier av småföretagskaraktär. Dessa
bör dock inte vara mindre än att leknikens landvinningar vid varje tidpunkt kan
utnyttjas på effektivt sätt. Någon bestämd storleksgräns kan därför inte anges
för olika företagstyper. Också det faktum att trädgårdsföretagen har svårt att
bereda sina anstäUda jämn sysselsättning under året talar för mindre enheter.
Särskilt stödet till nyetablering bör enligt styrelsens mening i första hand
begränsas till sådana enheter. Större företag föreslås dock kunna erhålla stöd
till ralionaliseringsålgärder av olika slag.
För
egen del finner jag inte skäl att frångå utredningens förslag genom något
uttalande ora vilka företag som frärast bör korama i fråga för stöd. De eventuella
nackdelar sora från företagsekonoraisk synpunkt kan förekorama vid stordrift
inora näringen bör enligt rain mening beaktas vid den kalkylering som görs i
samband med prövningar av ansökningar om stöd.
Stödet
föreslås endast utgå till företag som bedriver yrkesmässig produktion av
trädgårdsprodukter. Produktion av trädgårdsväxter sker ofta i kombinalion raed
försäljning av egna och från annat håll inköpta produkter. I sådana fall bör
liksom hittUls den egna produktionen fraraslå som väsenilig i förhållande tiU
företagets totala omsättning för att stöd skall kunna lämnas. Som huvudprincip
bör vidare gälla att investeringar i anläggningar ra. ra. för försäljning inte
bör slirauleras med denna stöd-forra. Utredningen anser emeUertid, tiU skiUnad
från vad sora hittills gällt, att stöd tiU rationaUseringsåtgärder som avser
växthus bör kunna lämnas för hela växthuset även ora en del av detta används
för försäljning. Huvuddelen av växthuset i fråga skall eraellertid användas
för egen produktion. Nuvarande bestämmelser som innebär att stöd inte utgår
till försäljningsdelen har näraligen visat sig vålla besvärande
av-gränsningsproblera vid handläggning av ansökningar om stöd. Stöd bör
emellertid i övrigt inte läranas tUl investeringar i byggnader och utmstning
av lokaler för rainutförsäljning. Sådant stöd kan enligt utredningen lämnas av
utvecklingsfonderna.
Remissinstanserna
har med undantag av lantbruksstyrelsen tiUstyrkt eller lämnat förslaget utan
erinran. Lantbruksstyrelsen anser att oavsett den egna produktionens
orafattning i förhållande till företagets totala omsättning bör stöd kunna
lämnas tiU investeringar i produktionsdelen förutsatt att denna är av sådan
orafattning att den kan drivas rationellt. Vidare anser styrelsen att företag
där den egna produktionen framstår som det väsentliga bör kunna få stöd till
alla delar av sin verksamhet förutsatt att åtgärden är ägnad att effektivisera
verksaraheten eller förbättra railjön.
För
egen del vill jag efter samråd raed chefen för industridepartementet i denna
fråga erinra om att utveckUngsfondernas långivning i första
Prop. 1978/79:136 ,6
hand
bör inriktas på tillverkande företag. För att i viss mån underlätta
finansieringen för de korabinerade trädgårdsföretagen förordar jag därför att
nuvarande bestäraraelser för stöd till dessa ändras i enlighet med
lantbruksstyrelsens förslag.
Gällande
bestäramelser innebär vissa inskränkningar i möjligheterna att ge stöd vid
nyetablering av trädgårdsföretag. De har motiverats av att
marknadsförutsättningarna inte har bedörats vara sådana att någon nämnvärd
ökning av produktionskapaciteten borde stimuleras. Som framgår av vad jag
tidigare anfört anser utredningen att det f. n. finns ett begränsat utrymme för
en ökad produktion. Avgörande blir på den punkten den internationella
konkurrenskraften. Utredningen anser emellertid inte skäl föreligga att
bibehålla nuvarande på förhand restriktiva inställning tiU stöd till
nyetablering av trädgårdsföretag. Den nuvarande ordningen har i många fall
framtvingat irrationella lösningar vid nyetablering, exempelvis genom att en
nystartande företagare har måst etablera sig på nedgångna och ofta med tanke på
framtida expansion mindre lämpligt lokaliserade företag. Han har då kunnat
erhålla stöd för övertagande av företaget samt för upprustning och expansion.
Från alhnän synpunkt hade det ofta varit Uka bra eller bättre att det gamla
företaget helt lagts ned och etableringen skett på annan plats. En annan
nackdel med nuvarande ordning är att den hämmar utvecklingen av trädgårdsproduktionen
i sådana delar av landet där produktion f. n. saknas eller är av Uten
orafattning.
Enligt
utredningen kan en alltför stor stimulans till utökning av produktionen i form
av stöd till företagsutbyggnad och nyetablering vålla betydande marknadsproblera.
För att förhindra atl sådana problem skall uppkomraa tiU följd av statUg
stödgivning föreslår utredningen därför att det vid prövningen av ärenden om
stöd generellt införs en allmän bedömning av åtgärdens lämplighet från
marknadssynpunkt. En sådan bedömning kan leda till att det tillgängliga
produktionsutrymmet framtvingar begränsningar i slödgivningen och
prioriteringar raellan olika sökanden. Denna prioritering bör enligt
utredningen i huvudsak ske enligt följande.
Sökande
sora redan bedriver produktion av visst slag bör alltid få stöd till
rationaliseringsåtgärder som avser denna, förutsatt naturligtvis att villkoren
i övrigt för stöd uppfylls. Större utvidgningar av befintliga företag och
nyetablering av företag bör jämställas. Avgörande faktor för stöd bör enligt
utredningen här vara sysselsättningsaspekten. Rationaliseringen måste nämUgen
bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder tiU arbetslöshet. Sålunda kan
det vara nödvändigt för ett befintUgt företag att utöka produktionen av någon produkt
i samband med en genomgripande effektivisering eller produktionsoraläggning,
om arbetsstyrkan i företaget skall kunna bibehållas. Likaledes kan det från
samhäUets synpunkt vara angeläget att sysselsättning skapas inom
trädgårds-
Prop.
1918fl9:136 17
näringen i områden sora allmänt sett är
sysselsättningssvaga. Om sådana förutsättningar råder som här har angetts,
föreslås åtgärderna i fråga ges hög prioritet vid slödgivningen.
Lantbruksstyrelsen bör enUgt utredningens förslag svara för
den erforderliga översiktliga marknadsbedömningen. Vid denna bör styrelsen
samråda med jordbruksnämnden samt med näringens, handelns och de anställdas
organisationer. Utredningen bedömer det inte sannolikt att sådana bedömningar
behövs för mer än ett fåtal produkter. I samband med ansökan om stöd till
större utvidgningar eller vid nyetablering bör sökanden ange hur försäljningen
av produkterna är tänkt att ske.
Reraissinstanserna understryker behovet av
marknadsbedömning vid ulvidgning eller nyetablering. Jag har ingen erinran raot
utredningens förslag i denna fråga.
Innan jag övergår till att behandla villkoren för
kreditgarantier och statsbidrag vill jag nämna att jag i Ukhet raed utredningen
har funnit lånestödet från anslaget Lån till trädgårdsnäringen under Fonden för
låneunderstöd på kapitalbudgeten vara av stort värde för att fräraja
ora-ställningen av produktionen vid vissa företag. Stödet har därigenom främjat
sysselsättningen vid dessa företag. Enligt rain mening bör denna form av stöd
kunna utnyttjas även i framtiden när sarahället väljer att stödja näringen
eller delar därav i situationer liknande dera sora före-korarait vid raitten av
1970-talet.
Statlig kreditgaranti bör enUgt utredningen läranas till
alla åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning,
nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt sora bidrar
till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. Häri inkluderas slöd
till samverkan inom näringen i olika former.
Utredningen har diskuterat amorteringsvillkoren för
garantUånen till trädgårdsnäringens rationalisering. Sora framgår av tabell 1
är den längsta amorteringstiden för förvärvslån f. n. 20 år. Regeringen kan
dock ora särskilda skäl föreligger medge 30 års amorteringstid, Frärast mot
bakgrund av att kostnaderna för mark stigit kraftigt under senare år har
utredningen funnit det raotiverat att sälla den längsta araorte-ringstiden lill
30 år. Denna tidpunkt bör emellertid förbehållas företag med stor andel av
kapitalet bundet i raark eUer byggnader raed längre beräknad varaktighet än 25
år. För företag raed tiUgångar frärast i växthus o. d. bör den längsta
amorteringstiden inte ändras raed hänsyn till att dessas varaktighet norraalt
inte kan vänlas bli mer än ca 2025 år tUl följd av den tekniska utvecklingen.
Övriga låneformer föreslås mot bakgrund av investeringarnas varaktighet ha
oförändrade vUlkor i fråga om längsta amorteringstid. Undantag görs för
rationaliseringslån till fruktodlingsföretag tUl vUket jag återkommer.
2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop.
1978/79:136 18
Tabell
I Nuvarande och föreslagna amorteringsvillkor för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering med statlig kreditgaranti
Låneform
Längsta
amorteringstid.
Längsta
am
orteringsfria
år
tid, år
Nuvarar
ide
Förslag
Nuvarande
Förslag
bestämmelser
bestämmelser
Rationaliseringslän
20
20"
3
3
Förvärvslån
20»
30
2
3
Driftslän
15
15
2
3=
Maskinlån
10
10
1
1
Lån för
insats, förvärv
eller lösen av andel i
sambruksförening eller
samverkansföretag
15
15
2
3
»
Regeringen kan medge 30 är om särskilda skäl föreligger. För lån till
fruktodlingsföretag 30 är.
1
saraband raed start av företag eUer större utvidgning eller oralägg-ning av
produktionen åtgår vanligen viss tid innan förelaget når upp till planerad full
produktion och fullgott resultat. Som följd härav blir likviditeten under
denna tid lägre i företaget än när produktionen är i full gång. För alt
avhjälpa de problera detta medför för företaget kan araor-teringsfrihet medges
under ett till tre år efter lånets lyflningsdag i enlighet med vad som framgår
av tabellen. Mot bakgrund av det aUt större kapitalbehovet vid investeringar
anser utredningen att den längsta amorteringsfria tiden bör vara tre år för
alla typer av lån utom maskinlån, för vilka ett år bör gälla sora längsta
amorteringsfria tid.
En
betydande eftersläpning råder i fråga ora att röja och nyplantera äldre
fruktodlingar. I första hand beror denna eftersläpning på att kostnaderna för
dessa åtgärder blivit mycket höga under senare år. Dessutom ger det insatta
kapitalet ingen avkastning på 610 år, vilket medför att på samma gång sora
kapftalkostnaderna ökar så rainskar inkomsterna. Utredningen föreslår mot
denna bakgmnd att den längsta amorteringsfria tiden för rationaliserings- och
driftslån tUl fruktodlingsföretag förlängs från tre resp. två år till sex år.
Då omloppstiden för fruktodlingar vanligen är 2540 år finner utredningen det
motiverat att den längsta araorteringstiden för rationaliseringslån till
fruktodlingsföretag förlängs från 20 till 30 år.
Reraissinstanserna
tUlstyrker eUer läranar förslagen utan erinran. Jag förordar att villkoren för
kreditgarantigivningen ändras i enlighet med vad utredningen har föreslagit.
Enligt
utredningen saknas skäl för att generellt ha kvar nuvarande statsbidrag till
rationaliseringsåtgärder. Ett sådant stöd föreslås i stället bli förbehållet
sådana investeringar sora från samhällets synpunkt är
Prop. 1978/79:136 19
särskilt
angelägna. Två lyper av sådana investeringar kan urskiljas. Den ena avser
investeringar i speciella rationaUseringsåtgärder exerhpelvis ny teknik och
samverkan. Den andra avser investeringar i regioner, i första hand i Norrland,
där det från samhällets synpunkt är önskvärl att trädgårdsnäringen utvecklas.
Denna utveckling har där vanligen, trots goda förutsättningar för exempelvis
bärodling, hämmats av institutionella faktorer, t. ex. bristande tradition på
området. I vissa avseenden sämre naturliga förutsättningar har också haft en
negativ inverkan.
Vad
gäller den förstnämnda typen föreslås följande villkor gälla. Bidrag bör utgå
till företag sora uppfyller de allmänna villkoren för statligt stöd och för
följande åtgärder.
1.
Inveslering sora innebär för
trädgårdsnäringen ny teknik eller annan liknande ålgärd sora från allmän
synpunkt framstår som angelägen, men som från den enskildes synpunkt framstår
som särskilt ekonomiskt riskfylld. Det kan vara fråga om nya typer av växthus
och lagerlokaler eller nya tekniska lösningar. Det kan även gälla introduktion
av nya produktionsgrenar, etc. Bidrag bör inte utgå till åtgärd sora har
karaktär av forsknings- eller försöksverksamhet. Sådan verksamhet får liksom nu
finansieras på annat sätt. Erfarenheter av åtgärder för vilka statligt slöd
lämnas på denna grund bör vara offentliga.
2.
Investeringar i
ekonomibyggnader och markanläggningar i samband raed
samverkansrationalisering.
Statsbidrag
till nämnda åtgärder föreslås utgå med högst 25 % av godkänd kostnad, dock
högst 250 000 kr. Lägsta bidragsbelopp bör vara 5 000 kr. Bidrag i samband med
samverkansrationalisering bör liksom hittills utgå med högst 50 000 kr. för
varje heltidsarbetande delägare i företaget. Bidrag till den typ av åtgärder
som här har behandlats kan väntas bli mindre vanligt förekommande. Frånsett
samverkansåtgärderna krävs dessutom en övergripande bedömning. Beslut om
bidrag bör därför fattas av lantbruksstyrelsen.
Det
regionalpolitiskt motiverade statsbidraget föreslås utgå i saraband med större
investeringar i trädgårdsföretag. Mindre investeringar bör stödjas inom raraen
för stödet till lantbruksföretag ra. m. i vissa glesbygder. Bidrag bör utgå
med högst 25 % av kostnaden för investeringar i ekonomibyggnader och
markanläggningar, dock högst 250 000 kr. Bidrag under 10 000 kr. bör inte
utgå. Stödet är sora förut näranls bl. a. motiverat av sysselsättningsskäl samt
av alt de naturliga förutsättningarna i vissa avseenden kan vara mindre goda.
Vid den geografiska avgränsningen av stödet har dessa faktorer vägts saraman.
Utredningen har därvid koramil frara till att statsbidraget i fråga bör lämnas
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i de
delar av landet i övrigt sora f. n. tillhör det inre stödorarådet.
Områdes-avgränsningen föreslås bli oraprövad om indelningen i stödområden
ändras i saraband raed komraande riksdagsbeslut om regionalpolitiken.
Prop.
1978/79:136 20
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak utredningens
förslag eUer lämnar det ulan erinran. Statskontoret anser att medel för bidrag
tiU ny teknik i första hand bör gå till organ som har till uppgift att bedriva
forskning och utveckling. Vad gäller området för statsbidrag anser länsstyrelsen
i Kalmar län att regionalpolitiska skäl talar för att även Öland och Kalmar
läns skärgård bör ingå. Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands och
Norrbottens län föreslår att det raaximala bidraget i särskilda fall bör kunna
utgå raed 40 % och högst 400 000 kr. i likhet med vad sora gäller för det
regionala rationaliseringsstödet för jordbruket. Länsstyrelsen i Västerbottens
län anser alt den undre bidragsgränsen bör vara 5 000 kr. Svenska samernas
riksförbund finner det nödvändigt att i den stödberättigade kostnaden inräkna
kostnader för inhägnad av bär-odlingar.
I likhet med remissinstanserna anser jag att utredningens
förslag i allt väsentligt kan läggas till grund för staisbidragsgivningen tiU
trädgårdsnäringens rationalisering. Med hänsyn till de regler sora gäller vid
regionalpolilisk stödgivning inom näringslivet i övrigt finner jag det raotiverat
att, som några länsstyrelser har föreslagit, statsbidrag i särskilda fall bör
kunna utgå med 40 % av godkänd kostnad för investeringen, dock högst 400 000
kr. Orarådesavgränsningen för det regionalpoUtiskt raotiverade statsbidraget
bör kontinuerligt prövas av regeringen eller myndighet sora regeringen
bestäraraer mot bakgrund av riktiinjema för regionalpolitiken. Eftersom det i
vissa områden av Norrland regelraässigt torde erfordras att trädgårdsodlingar
inhägnas tiU skydd raot renar vill jag för riksdagens information nämna att i
den bidragsgrundande investeringskostnaden bör inräknas kostnader för sådan
inhägnad.
De bestämmelser för det finansiella stödet till
trädgårdsnäringens rationalisering som jag nyss har förordat bör träda i kraft
den 1 juli 1979.
2.3.3 Statsbidrag till energibesparande åtgärder
Trädgårdsnäringsutredningen framhåller att statsbidraget
tUl energibesparande åtgärder inora trädgårdsnäringen har varit raycket
värdefullt i arbetet med att sänka energiförbrukningen i näringen. Det har
också från samhällets synpunkt haft god effekt. De tre första åren beviljades
6,8 milj. kr. i statsbidrag. Den beräknade årliga bränslebesparingen genom de
åtgärder som fick stöd uppgår tUl ca 10 500 m* olja per år efier ett belopp av
storleksordningen 5 milj. kr. IntiU utgången av år 1976 hade endast 13 % av det
totala antalet företag med uppvärmda växthus erhålUt stöd. Dessutom har detta
stöd vanUgen inte avsett alla växthus på företagen.
Bidrag föreslås liksom hittills utgå till åtgärder som
möjUggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande
effekt inora trädgårdsföretag. För att erhålla stöd bör företaget uppfylla de
allmänna förutsättningarna för att kunna erhålla statligt rationaliserings-
Prop. 1978/79:136 21
stöd.
Enligt nuvarande bestäraraelser skall åtgärden avse befinUiga anläggningar. I
anvisningarna för tUlämpningen av stödet har lantbmksstyrelsen definierat
"befintlig anläggning" sora anläggning sora fanns eller till
huvudsaklig del var färdigställd före den 1 januari 1974. Enligt ulredningens
mening bör denna tidsgräns inte finnas kvar, eftersom tekniken på
energibesparingsområdet har utvecklats snabbt. För att undvika missbruk genora
att vänta med installation av energibesparande teknik till en tidpunkt efter
det att anläggningarna har uppförts och då söka bidrag, föreslår utredningen
att som villkor bör gälla att vid tidpunkten för byggnadens eller anläggningens
uppförande skall vedertagen och modern teknik ha använts.
Utredningen
har tidigare läranat förslag till regeringen sora bl. a. avsåg statsbidrag
till energibesparande åtgärder vid utbyte av hela växthus, dvs. vid uppförande
av ett nytt växthus i samband raed att ett annat rivs. I avvaktan på
energikoraraissionens arbete biträdde statsmaktema inte förslaget. Utredningen
tar nu på nytt upp delta förslag. Sora lidigare näranls är en raycket stor del
av växthusen föråldrade och omoderna. Dessa hus är mycket energi- och
arbetskrävande. Vidare ger de oftast en dålig arbetsmiljö. Från raånga
synpunkter är det enUgt utredningen därför angeläget att de byts ut eller
raoderniseras. En nackdel med nuvarande bestäraraelser är att företagarna
genora statsbidraget slirauleras att genomföra energibesparande åtgärder i
växthus som från effektivitetssynpunkter i övrigt och från arbetsrailjösynpunkt
borde rivas och ersättas av nya.
Från
allmän synpunkt är därför nuvarande regler enligt utredningen inte lämpligt
utformade. Utredningen föreslår därför att bidrag till energibesparande
åtgärder även bör få utgå vid uppförande av nya växthus. Som vUlkor bör gälla
att bidrag endast skall utgå för den nya växthusyta sora motsvarar vad sora
rivs av äldre växthus. Bidraget bör endast avse den del av nyinvesteringskoslnaden
som primärt avser energibesparande leknik. För att inte garala och oanvända
eller för annat ändamål använda växthus genora förslaget skall få oskäligt
värde bör vidare sora viUkor gälla alt det växthus sora rivs och vars yta är
bidragsgrundande skall ha använts för produktion sora kräver uppvärmning hela
året. Sådan användning skall ha pågått de senaste fera åren före ansökan.
Statsbidrag
för åtgärder i byggnader bör enligt utredningen liksom hittills lämnas med
högst 35 % av godkänd kostnad. Högsta möjliga bidrag föreslås höjt från 75 000
kr. tUl 100 000 kr. per projekt.
Stödet
tUl prototyper och deraonstrationsanläggningar raed inriktning på effektivare
energianvändning föreslås bibehållet på gällande villkor.
På
något undanlag när tillstyrker reraissinstanserna utredningens förslag eller
läranar det utan erim-an. Lantbruksstyrelsen föreslår att statsbidraget vid
utbyte av garala växthus bör beräknas på hela kostnaden för uppförandet av
nya. En differentiering av bidragsprocenten
Prop. 1978/79:136 22
föreslås
ske i förhållande till beräknad energibesparing. Lantbruks-styrelsen och TRF
föreslår att uttrycket "hela året" byts ut mot "större delen av
året" vad gäller vilUcoren för bidrag vid utbyte av växthus. Statens
industriverk tar inte stäUning till förslaget utan avvaktar en pågående
utvärdering av motsvarande bidragsverksamhet liU näringslivet i övrigt.
Efter
samråd med statsrådet Tham får jag för egen del anföra följande. Det är
angeläget att de landvinningar sora görs på energiteknikens område snabbt
kommer till användning i praktisk drift inom näringen. I likhet med flertalet
remissinstanser förordar jag alt reglerna för stöd till energibesparande
åtgärder inora trädgårdsnäringen ändras i enlighet med utredningens förslag.
Jag instäramer i den raotivering som utredningen har anfört för atl vidga
stödet liU att även i viss mån avse nya växthus. Det är angeläget att
befintliga regler omprövas när oönskade effekter kan påvisas. Jag vill i det
sararaanhanget särskilt understryka de fördelar de nya reglerna raedför från
arbetsrailjösynpunkt. Jag finner det inte skäligt att, sora lantbruksstyrelsen
har föreslagit, låta kostnaderna för andra investeringar än sådana som
priraärt avser energibesparande teknik vara bidragsgrundande. Dock bör, som
lantbruksstyrelsen och TRF påpekat, ulredningens förslag modifieras så att de
växthus som ersätts skall ha använts för produktion som kräver uppvärmning
större delen av året. De nya bestämmelsema bör träda i kraft den 1 juli 1979.
Medel
för statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen anvisas
under fjortonde huvudtitelns anslag Energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. För budgetåret 1979/80 kommer statsrådet Thara senare denna
dag efter samråd med mig att föreslå regeringen att till åtgärder inom
trädgårdsnäringens byggnader anvisas 4 milj. kr., vUket är en ökning med 1
milj. kr. jämfört med innevarande budgelår. Hänsyn har då tagits till atl de av
mig nu föreslagna regeländringarna vänlas raedföra ett ökat raedelsbehov. För
bidrag till prototyper och deraonstrationsanläggningar har beräknats ett
oförändrat raedelsbehov av 1 milj. kr.
2.4
Rådgivning
En
effektiv och konkurrenskraftig produktion förutsätter att trädgårdsföretagen
fortiöpande använder modern teknik och odlingsmetodik.
Trädgårdsnäringsutredningen framhåller att samhällets hittillsvarande satsning
på rådgivning gett goda resultat. Målet bör enUgt utredningen vara att främja
trädgårdsnäringens rationalisering. Rådgivningen bör stå öppen för alla
näringsutövare och vara kostnadsfri.
Utredningen
föreslår att rådgivningsresurserna på orarådet ökas. Specialiseringen inom
näringen ställer nya krav liksom den tekniska uIt
vecklingen inte minst på energiområdet. Vidare föreslås förstärkningar
för att få ökad odling i norra Sverige.
Prop. 1978/79:136 23
Utredningen
föreslår att sex vakanta tjänster som f. n. finns i lanlbruksstyrelsens
organisationsplaner för trädgårdsrådgivningén besätts. Vidare föreslås att två
befintliga tjänster avsedda för nyanställd personal också besätts.
Företagsekonomiska
frågor har alltmer koramit i förgrunden i näringen. Odlingsrådgivarna har ofta
bristande kunskaper på detta område. Utredningen föreslår att fyra nya
tjänster som ekonorairådgivare inrättas utöver de fyra som f. n. finns.
Arbetsuppgifterna för dem bör vara företagsekonoraisk rådgivning och
handläggning av stödärenden. Härigenom avlastas odlingsrådgivarna större delen
av sitt nuvarande arbete raed ekonoraiska utredningar i stödärenden.
Ekonomirådgivarna föreslås betjäna alla lantbruksnärander. Beslutanderätten i
stödärenden kan härigenom i ökad utsträckning delegeras från lantbruksstyrelsen
till lantbruksnämnderna.
För
att möta anspråken på rådgivning på det energitekniska området föreslås en ny
tjänst. Fyra nya tjänster föreslås i odlingsteknik. Dessa motiveras av
satsningen på ökad odling i norra Sverige samt specialiseringen inora
näringen. En av tjänstema föreslås bli inriktad på blomsterlöksdrivning.
Konsulentavdelningen
vid Sveriges lantbruksuniversitet förraedlar inoch utländska försöksresultat
till bl. a. rådgivare inora trädgårdsnäringen. Utredningen finner denna
verksarahet vara av stor vikt för rådgivningens effektivitet. Avdelningen som
f.n. har tre tjänster på trädgårdsområdet föreslås därför förstärkt med en ny
tjänst, inriktad på trädgårdsodling under glas. Vidare föreslås att en
statskonsulenttjänst i prydnadsväxtodling som f. n. finansieras av inbesparade
lönemedel blir fast inrättad.
Med
hänvisning till en skrivelse från Sveriges trädgårdsanläggningsförbund har
utredningen föreslagit att en särskild utredning görs om rådgivning till
trädgårdsanläggningsbranschen. I avvaktan på en sådan föreslås viss rådgivning
kunna ske genora den vid lanlbruksnäranden i Malraö stationerade
plantskolekonsulentens försorg.
I
fråga om organisationen föreslås att lantbruksverket liksom hittills skall
svara för den statliga rådgivningen. Vidare föreslås i syfte att effektivisera
rådgivningen att en rådgivningscentral inrättas i Göteborg med uppgift att
svara för rådgivningen inom västra Sverige. Antalet distrikt föreslås öka från
fyra till fem genom att Norrland utom Gävleborgs län får utgöra ett nytt
distrUct. Utredningen framhåUer att distriktsgränserna inte får utgöra hinder
för ett rationeUt utnyttjande av olika speciaUster. Utrediungen anser att det
Uksom hittills bör ankomma pä lantbruksstyrelsen att fördela resurserna samt i
övrigt besluta om organisationen.
Remissinstanserna
tillstyrker i huvudsak eUer lämnar utan erinran utredningens förslag till mål
för trädgårdsrådgivningen och till förstärk-
Kartong:
S. 26, B 5. rad 45 Står: I likhet beräknar jag
Rättat
till: Jag beräknar
Prop. 1978/79:136 24
ning
av resurserna på området. Remissinstanserna finner det angeläget att de vakanta
tjänsterna besätts. TRF understryker att rådgivarna helt bör ägna sin tid ät
rådgivning till den yrkesmässiga odUngen. LRF framhåUer att rådgivningen i ökad
utsträckning måste anpassas tiU odlarnas behov. Inriktningen av de oUka
tjänsterna bör därför kontinuerUgt omprövas. Länsstyrelsen i Norrbottens län
understryker att trädgårdsnäringsrådgivningen raåste byggas ut så att de
produktionsförutsättningar som finns kan tas tiU vara. Många instanser
framhåUer att den föreslagna utredrungen av informations-, samordnings- och rådgivningsproblem
inom trädgårdsaiUäggningsbranschen är angelägen. Sveriges lantbruksuniversitet
anser att utlandsbevakningen på trädgårds-området bör förbättras. Flera
remissinstanser framhåller värdet av en effektivitetskontroU av företagen såsom
underlag för rådgivningen. TRF anser att rådgivningsfrågorna inom näringen bör
tas upp till förnyad prövning vid mitten av 1980-talet.
Remissinstanserna
tiUstyrker i huvudsak den föreslagna organisationen. TRF föreslår att tre nya
tjänster inrättas utöver utredningens förslag, varav en vid
lantbruksstyrelsen. Även lantbruksstyrelsen föreslår att en ny tjänst inrättas
vid styrelsen. Några länsstyrelser föreslår förstärkningar i de egna länen.
Förslaget om delegering av stödärenden tiU lantbmksnämndema tillstyrks av
reraissinstanserna.
För
egen del vill jag anföra följande. Rådgivningen är en mycket viktig del av
stödet till trädgårdsnäringens rationalisering. Vägledande för dess inriktning
bör självfaUet vara de riktiinjer för rationaliseringen som jag i det
föregående har förordat. Jag delar utredningens uppfattning att rådgivningen på
trädgårdsområdet behöver förstärkas och effektiviseras. Näringen består på
något undantag när av små famUjeföretag sora inte har möjlighet att själva
fortlöpande följa forskningen och utvecklingen på området. För att klara dessa
företags internationeUa konkurrenskraft måste enligt min mening samhäUet genom
rådgivning svara för den nödvändiga kunskapsförmedlingen. Gapet mellan känd
och använd teknik måste göras så litet som raöjligt.
De
närmaste åren har vi att vänta en fortsatt snabb teknisk utveckling. Som jag i
annat sammanhang har anfört behöver växthusanlägg-ningama förnyas och
moderniseras i betydande omfattning. Detta kommer att ställa stora krav på den
tekniska och ekonoraiska rådgivningen. Vidare kommer omläggningar av
produktionen att bli nödvändiga till följd av ändrade konsumtionsvanor och
konkurrensförhållanden, vUket StäUer särskilda krav på odlingsrådgivningen. I
satsningen på trädgårdsnäringen i norra Sverige torde rådgivning vara särskilt
viktig. Den ökade specialiseringen samt konsumenternas anspråk på produkter av
hög kvalitet som odlats utan eller med ett minimum av kemiska bekämpningsmedel
StäUer också stora krav på rådgivningen.
Jag
kan i huvudsak biträda utredningens förslag tUl ökade resurser
Prop. 1978/79:136 25
för
rådgivningen. En utbyggd rådgivning på det företagsekonomiska orarådet koramer
att höja rådgivningens effektivitet såväl på detta område som på det
odUngstekniska. Den medför också att en i sig angelägen decentraUsering av
beslut i stödärenden bUr möjUg. Jag förordar att det inrättas fyra nya tjänster
sora ekonorairådgivare, en ny tjänst sora rådgivare i tekniska frågor och två
tjänster som rådgivare i odUngstekniska frågor, aUa vid lantbruksnämnderna.
Kostnaden för dessa tjänster bör för budgetåret 1979/80 få bestridas genom
överskridande av anslaget Lantbmksnämndema. De vakanta tjänster för
trädgårds-rådgivrung som finns vid lantbruksnämnderna bör tillsättas i den
ut-sträckiung tillgängUga medel medger detta.
Det bör ankomma på
lantbruksstyrelsen att med beaktande av utredningens förslag och
remissinstansernas synpunkter efter överläggningar med trädgårdsnäringen
besluta om rådgivrungens organisation. Jag vill för egen del understryka
behovet av en förstärkt rådgivning i norra Sverige. Som några remissinstanser
har påpekat är det vidare angeläget att organisationen i fråga om inriktning
och fördelning av resurser tid efter annan omprövas med hänsyn till aktuella
behov inom näringen.
I likhet med utredningen
och remissinstanserna viU jag framhålla betydelsen av en väl fungerande
förmedling av nya rön från forskning och försök till rådgivarna. I denna
verksamhet spelar konsulentavdelningen vid lantbruksuniversitetet en stor roll.
Mot bakgmnd av utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter förordar
jag att ytterligare en fast tjänst som statskonsulent inrättas vid
avdelningen. Tjänsten bör avse odling av prydnadsväxter. Kostnaden härför bör
för budgetåret 1979/80 få bestridas genom överskridande av anslaget Sveriges
lant-bruksutuversitet: Förvaltningskostnader.
Utredningen
och remissinstanserna anser att en utredning om rådgivningen tUl
trädgårdsanläggningsbranschen är angelägen. Denna fråga berör emeUertid flera
områden i samhäUet, t. ex. kommunema och bostadssektorn. Den bör därför prövas
i annat sanunanhang.
3
HemstäUan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för trädgårdsnä-ringspoUtiken,
2.
godkänna de av mig förordade
gmnderna för stöd tiU trädgårdsnäringens rationalisering,
3.
godkänna vad jag har förordat
om stöd till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen,
Prop. 1978/79:136 26
4.
godkänna vad jag har förordat om rådgivning pä trädgårdsområdet.
4
Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B.
Jordbrukets rationalisering m. m.
I
prop. 1978/79: 100 (bU. 13 s. 25) har regeringen föreslagU riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 beräkna ett reservationsanslag av
150 000 kr. Jag har vidare i samma prop. (s. 27) anmält att jag beräknat
garantiramen för lån till trädgårdsnäringens rationalisering ra. ra. för budgetåret
1979/80 tUl oförändrat 19 milj. kr. i avvaktan på särskild proposition i ämnet.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
B
5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.
Nytt
anslag (förslag) 2 000 000
I
det föregående har jag förordat att stöd till trädgårdsnäringens rationalisering
skall lämnas bl. a. i form av bidrag. Jag beräknar att ramen för bidrag under
nästa budgetår behöver uppgå till 2 milj. kr. För bl. a. detta ändamål bör ett
nytt förslagsanslag anvisas benämnt Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m. m.
Från
reservationsanslaget Bidrag tiU trädgårdsnäringens rationaUse-ring m. m.
bestrids f. n. bland annat utgifter för bidrag till Svenska fmktfrämjandet,
Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet. Ifrågavarande
utgifter bör i fortsättningen bestridas från förevarande anslag. De medel som
vid utgången av budgetåret 1978/79 finns reserverade på anslaget bör föras tiU
budgetutjämningsfonden.
Utgifterna
på anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 2 milj. kr. med viUcet belopp
det nya anslaget bör föras upp.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge att under budgetåret
1979/80 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering med
sammanlagt högst 2 000 000 kr.,
2.
till Bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. föl budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1978/79:136 27
B
6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
Utredningen
har föreslagit att raraen för kreditgarantier för lån lill trädgårdsnäringens
rationalisering m. ra. ökas med 16 milj. kr. till 35 railj. kr. Det är
angeläget alt rationaliseringen inte hämmas av bristande möjligheter att lärana
kreditgarantier. Med hänvisning till vad jag nyss har anfört om behovet av en
snabb rationaUsering inom näringen bör ramen ökas med 10 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
medge att för budgetåret 1979/80 utöver vad som har föreslagils i prop.
1978/79: 100 bil. 13 statlig kreditgaranti lämnas för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering ra. m. med högst 10 000 000 kr.
Prop. 1978/79:136 28
Bilaga
2
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1979-03-01
Föredragande:
statsrådet Cars
Anmälan
til! proposition om trädgårdsnäringen såvitt avser handelsdepartementets
verksamhetsområde
1
Inledning
1974
års Irädgårdsnäringsutredning har i delbetänkandet (SOU 1978: 51) Svensk
trädgårdsnäring: Produktion, rationalisering och internationella förhållanden
framlagt förslag till ändringar i tullskyddet för den svenska
trädgårdsnäringen. En sammanfattning av utredningens förslag och förslag till
ändring i tulltaxan återfinns i bilaga 3. En sara-raanställning av
remissyttrandena i fråga om gränsskyddet har tagits in i bilaga 5.
Mot
bakgrund av vad chefen för jordbruksdepartementet har anförl i det föregående
beiräffande riktlinjerna för den svenska trädgårdspolitiken tar jag i det
följande upp sådana frågor som rör tullskyddet för trädgärdsprodukter.
2
Föredragandens överväganden
Det
stora flertalet av de tullar som f. n. gäller för trädgårdsprodukter, kapitlen
6, 7 och 8 i tulltaxan (1977: 975), fastställdes på 1930-talet. Den senaste
övergripande översynen av tullskyddet i allraänhet gjordes av 1952 års
lulltaxekomraitlé, vilket resulterade i 1958 års tulltaxa. Därefter har endast
sraärre justeringar gjorls av tullarna, huvudsakligen i samband med de större
handelsförhandUngarna inora ramen för det allraänna tull- och handelsavtalet
(GATT).
I
den översyn av tuUtaxan som tuUtaxekommitlén gjorde prövades även
Irädgårdsprodukternas tullskydd ingående. Koraraittén fann att det beträffande
tullskyddets höjd under den tid av året då inhemska produkter saluförs var
befogat att tullsalserna sattes något högre för trädgårdsprodukter än för
industriprodukter, med hänsyn till de specieUa
Prop. 1978/79:136 29
förhållandena
inora trädgårdsnäringen, t. ex. den ulländska konkurrensens oberäkneliga
karaktär. Tulltaxekommittén jämförde vidare olika typer av tullar med
varandra. Som ett resultat av komraitténs arbete företogs en övergäng från
viktluUar tUl värdelullar på de allra flesta områdena utom trädgårds- och
jordbruksorarådena. KoraraUtén raenade alt när det gäller tullsatser av den
höjd sora det var fråga om vikttullar är bätire ägnade än värdetullar alt
mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga utbud. Det förslag till
tulltaxa som framlades för riksdagen i prop. 1958: 90 var utarbetat på
grundval av tuUtaxekomraitténs betänkande (SOU 1956: 1416) raed förslag tiU
tulltaxa.
Det
svenska gränsskyddet på Irädgårdsområdet utgörs fortfarande av vikttullar. För
äpplen och päron gäller dessutom importrestriktioner i form av kvantitativ
reglering under den svenska avsältningssäsongen. Det svenska luUsysleraet på
detta oraråde kännetecknas vidare av att tullarna i allraänhet varierar
beroende på säsong och således är högre under de svenska avsättningsperioderna.
I stor utsträckning gäUer också tullfrihet för den tid då svensk produktion
inte förekoramer.
Vid
sin genomgång och översyn av tullskyddet har trädgårdsnäringsutredningen haft
som utgångspunkt att lullskyddet för trädgårdsprodukterna skall bibehåUas på i
stort sett oförändrad nivå. Utredningen har för de olika produkterna prövat
tullnivåns höjd och tullperiodens längd med hänsyn lUl näringens behov och
konsumenternas nytta. Det har varit en strävan för utredningen alt inte
onödigtvis fördyra produkterna för konsuraenlerna genom en tull när detta inte
har varit oundgängligen nödvändigt som skydd för den inhemska produktionen. I
de fall u-lands-intressen har funniis för viss produkt har dessa i möjligaste
mån beaktats av ulredningen. Utredningen har föreslagit såväl tullhöjningar
som tullsänkningar liksom förändringar av tullperioderna. Förslaget innebär
viss förstärkning av lullskyddet. Enligt utredningen innebär detta inte ett
genomsnittligt överskridande av den reella tullnivå som gällde när utredningens
direktiv gavs år 1974. Efiersom tullarna för trädgårdsprodukter utgår som
viktluUar har nämligen inflationen raedfört att tullskyddet successivt har
rainskats.
Flera
av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT, vilket innebär alt de inte
kan höjas över denna nivå eller omvandlas till värdetullar utan föregående
förhandlingar med berörda länder. Sådana förhandlingar medför i regel
kompensationskrav och kan ta lång tid att genomföra. I en del fall har detta
påverkat utredningens ställningstaganden.
Utredningen
har vidare funnit att det är angeläget att tullnivåerna värdesäkras så att inte
tuUens skyddseffekt minskar i takt raed inflationen och att värdetullar skulle
vara den typ av tull sora bäst värdesäkrar tullnivåerna. Sora en fömtsättning
för att övergå generellt till ett system med värdetullar har utredningen angett
att tullkontrollen kan göras ef-
Prop. 1978/79: 136 30
fektiv.
Om en övergäng till värdetullar av konlrollskäl inle går att genomföra
återstår enligt utredningens bedömanden ett system raed vikttullar, vars
nivåer med jämna mellanrum justeras för att upprätthålla ett i huvudsak
oförändrat tullskydd. För vissa varor har utredningen föreslagil omräkning
till värdelullar kombinerade med minimivikttuUar, eftersom risken för
lågprisimport av dessa varor anses vara särskilt stor.
Bland
remissinsianserna tillstyrker organisationer som företräder odlare samt anställda
inora näringen i slort sett ulredningens förslag när det gäller gränsskyddet.
Liknande instäUning redovisas av flertalet länsstyrelser.
Handelns
och industrins organisationer har ansett att utredningens förslag är onödigt
långtgående raed hänsyn till föreliggande skyddsbehov och till betydande raen
för konsumenterna. Några remissinstanser har frarahållit att förslaget på en
del punkter strider mot svensk u-landspolitik och att det är förbundet med
vissa koraplikationer på det handelspolitiska området. Bl. a. har pekats på
risken för negativa återverkningar för de allmänna strävandena till ökad
liberalisering av handeln. En del myndigheter har anseit att utredningen inte
tillräckligt ingående har redovisat motiven för och konsekvensema av tulländringama.
Många
remissinstanser delar utredningens uppfattning att tullnivåerna bör värdesäkras
för att bibehåUa tullarnas skyddseffekt. De organisationer som förelräder
odlare särat anstäUda inora näringen tiUstyrker en övergång lUl värdetullar
raen förutsätter att kontrollen vid iraporten kan göras effektiv. Med hänsyn
till kontrollsvårigheterna vid importen av det varusortiment som här är i fråga
har emellertid flera myndigheter liksom handelns och industrins organisationer
ansett att vikttuUarna bör bibehållas. Flera av de reraissinstanser sora har
förordat ett bibehållande av vikttullarna har föreslagit etf system med
återkommande revideringar av tullarna, om en uppjustering skulle anses
angelägen med hänsyn tiU penningvärdets fall. Utredningens förslag att för
vissa varor införa värdetullar korabinerade med rainiraivikttullar har mött
erinringar från i huvudsak sarama remissinstanser som har gått emot förslaget
ora övergång till värdetullar.
Senare
kommer jag att ta upp utredningens förslag till tulländringar för olika
varuslag. Här viU jag dock redovisa de aspekter som jag har lagt särskilt stor
vikt vid i bedömningen av utredningens förslag om tulländringar.
Trädgårdsnäringen
här i landet har liksom många andra branscher fått känna av en hård konkurrens
från utiandet. Det kan därför ligga nära till hands att yrka på ett bättre
tullskydd, bl. a. med hänvisning till att det jämförelsevis höga gränsskyddet i
våra nordiska grannländer och EG kan ha inneburit en ökad press på den svenska
marknaden. Jag viU eraellertid understryka betydelsen för vårt land av en
omfattande och fri utrikeshandel. Det måsle därför föreligga starka skäl för
att frångå den
Prop.
1978/79:136 31
politik med låga tullar sora vi sedan länge har fört.
Olika frihandelsavtal och tuilförhandlingar inom GATT har resulterat i
avveckling och sänkning av tullarna såväl i Sverige som i andra länder. Detta
har ökat raöjligheterna att avsätta svenska produkler utoralands raen har
också raedfört ökad konkurrens på heramamarknaden. För viss produklion, t. ex.
delar av snittblomsterodlingen, har vi kunnat konstatera en ökande konkurrens
frän u-ländema. Att raöta denna konkurrens raed luUhöjningar skulle strida mot
svensk u-landspolitik. Problera förorsakade av ökad e.xport från u-länder raåste
raan lösa genom anpassning och strukturomvandling.
Samtidigt finns det anledning erinra ora alt effekten av
de vikttullar som gäller på trädgårdsområdet starkt har minskat genom den
ändring av penningvärdet som har ägt rum sedan tullarna senast prövades under
1950-talet. Det kan därför finnas skäl att överväga en viss justering av
tullarna. Enligt min uppfattning är det emellertid angeläget att vid prövningen
av tullskyddet för de enskUda produkterna söka begränsa höjningarna till de
mest nödvändiga, t. ex. där teknisk utveckling och ändrade odlingsbetingelser
medfört ändrade produktionsförutsättningar. Dessutom bör alla raöjligheter
beaktas att slopa tullarna för produkter sora inte odlas i Sverige resp. för
tider som Ugger utanför den normala odlingssäsongen.
När det gäller utredningens förslag om en övergång till
värdetullar är det nödvändigt att beakla att trädgårdsområdet är svårbemästrat
från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt. Priserna varierar starkt och fastställs
många gånger först efter importtiUfället. Fastställandet och kontroUen av vikt
är mot denna bakgrund enklare än faststäUandet och kontrollen av värden som
deklareras.
Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av
utredningen angivna skälen för en övergång till värdetullar även på
trädgårdsområdet, i likhet med vad sora tidigare har skett raed tullarna i
allmänhet i den svenska tulltaxan. En vidgad tillämpning av värdetullar innebär
att tullnivån värdesäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med
inflationen. Det synes inte heller vara rationellt att bibehålla viktluUar och
tillämpa ett systera med återkoraraande revideringar av tullarna, med hänsyn
till ändringar i penningvärdet.
Jag biträder därför utredningens förslag om övergång till
värdetullar, dock med vissa undantag. De kontrollsvårigheter som har påtalats
vid remissbehandlingen lorde främst gälla snittbloraraor, hänförliga tUl 6 kap.
i tulltaxan. Med hänsyn härtill förordar jag att vikttullarna bibehålles för
dessa produkter. Handelspolitiska skäl, fraraför allt Sveriges åtaganden i
GATT, talar vidare för att bibehåUa vikttuUar också när det gälier äpplen,
päron och vindruvor.
Utredningen har ansett att en övergång till värdetullar
endast torde kunna ske ora tullkontrollen kan göras effektiv, t. ex. genom att
tull-
Prop. 1978/79:136 32
rayndigheternas
raöjligheter att kontrollera iraporten av trädgårdsprodukter kraftigt
förstärks eller genora att ändringar sker av det nuvarande
tulldeklarationssysleraet. Jag kan eraellertid inte förorda alt det med hänsyn
lill kontrollsvårighelerna görs ändringar i det nuvarande
tulldeklarationssystemet (hemtagning, tulldeklaration i efterhand ra. ra.).
Dock förutsätter jag alt tullverket vid sin kontroll särskilt beaktar de
speciella förhållandena på trädgårdsområdet.
I
detla sammanhang kan erinras om att vissa åtgärder redan har vidtagits av
tullverket i syfte att effektivisera kontrollen. Godskontroll och
bokföringsgranskning vid import av vissa trädgärdsprodukter har sålunda under
senare tid ägnats ökad uppmärksamhet. En viss skärpning har också skell
beträffande tUlämpningen av förfarandet raed preliminära tulldeklarationer.
Utredningen
och vissa reraissinstanser har förordat en ganska vidsträckt användning av
kombinerade vikt- och värdetullar. Sådana tullar är dock mycket arbetskrävande,
framför allt när det rör sig ora varor raed växlande värde per kvantiletsenhet,
och bör enligt rain raening därför inte komma i fråga.
Flera
av tullarna på trädgårdsorarådet är bundna i GATT. En övergång tiU värdetullar
kräver omförhandlingar med berörda länder. Sådan övergång betraktas vanligen
som en leknisk ändring under förutsättning att de nya värdetullarna motsvarar
nivån under en viss tidsperiod före ändringen.
Utredningens
förslag till värdetuUar har för flertalet positioner beräknats som ett
genomsnitt för viktttUlarnas motsvarighet i värdetuU under de tre åren
19751977. Med hänsyn bl. a. till de förhandlingar som erfordras för
GATT-bundna positioner har jag, som redovisas i det följande, funnit lämpligt
att för några positioner föreslå värdetullar som ligger lägre än utredningens
förslag.
I
avtalen med EFTA- och EG-länderna undantas trädgårds- och jordbruksprodukter
från avveckhngen av handelshindren men i samband med förhandlingar med
EFTA-länderna och vid tillkomsten av Sveriges frihandelsavtal med EG har
Sverige gjort vissa handelspoUtiska koncessioner på trädgårdsorarådet. Dessa
koncessioner kommer inte att påverkas av nu föreslagna ändringar, utöver att
tullfrihet stadgas för vissa av de berörda produkterna. De tuUättnader som
Sverige har lämnat u-länderna i form av preferenser på trädgårdsområdet skall
också kvarstå.
Jag
övergår nu till alt behandla förslagen till ändringar för de enskilda
vamslagen.
När
det gäller prydnadsväxter har utredningen bedörat en uppjustering av tuUen för
krukväxter enligt tulltaxenr 06.02 som mycket angelägen. GäUande tull är 30
kr. per 100 kg. Tullen beräknas efter krukväxternas vikt inkl. allt närmaste
emballage såsora krukor med jord. Sedan
Prop.
1978/79:136 33
den senaste prövningen av tullskyddet på 1950-talet har
övergång till andra odlingssubstrat och krukmaterial medfört alt viklen per
krukväxt nu endast uppgår till hälften eller en tredjedel av den som då gällde.
Utredningen har föreslagit att tullen höjs till 90 kr. per 100 kg, alternativt
att vikttullen ersätts med en värdetull om 9 %.
I fråga om lökar m. m. inkommande med jord under tuUlaxenr
06.01 har utredningen funnil skäl föreslå en höjning upp till den nivå som är
bunden i GATT, vilket skulle innebära en höjning från nuvarande 30 kr till 50
kr. per 100 kg alternativt tiU en värdetuU ora 7 %.
I fråga ora andra prydnadsväxter än krukväxter under
tulltaxenr 06.02 har utredningen funnil en höjning av tullen från 30 kr. till
60 kr. per 100 kg eller en värdetull om 8 % berättigad.
För andra levande växter än prydnadsväxter enligt nr 06.02
har utredningen föreslagit oförändrad vikttuU, 30 kr. per 100 kg, eller en
värdetuU ora 4 %.
De nämnda förändringarna i emballagetekniken motiverar
enligt min mening en uppjustering av tullen främst för krukväxter. Av
tulllekniska skäl är det angeläget att närbesläktade varor liksom i nuvarande
tulltaxa beläggs med sarama tull. Jag föreslår därför en tull om 8 % för prydnadsväxter
och andra växter hänförliga till tulltaxenr 06.02, liksom för lökar ra. ra.
planterade t. ex. i krukor enligt nr 06.01.
När del gäller övriga växter som omfattas av 6 kap. i
tulltaxan, dvs. framför allt snitlblommor, har utredningen med hänsyn tiU
odlingens svårigheter på senare år föreslagit ett förstärkt tullskydd. En sådan
förstärkning skulle emellertid åtminstone delvis riktas mot u-länder. Jag kan
därför inte biträda utredningsförslaget i fråga om nejlikor och snittblommor i
allmänhet för vUka jag förordar oförändrad viktluU. Jag har däremot funnit skäligt
att föreslå en höjning av tullen för rosor från 750 kr. till 1 000 kr. per 100
kg under tiden den 1 marsden 30 november raed hänsyn till odlingens
svårigheter. I likhet raed utredningen anser jag dock att tullen för rosor
under deceraber och januari kan slopas. Det bör vidare vara möjUgt att enligt
utredningens förslag sänka tullarna även för vissa andra blommor under de
perioder import inte konkurrerar med svenskodlade blommor. Sänkningar föreslås
därför när det gäller mimosa, ljung, gladiolus, ginst och tulpaner.
I fråga om köksväxter (7 kap. i tulltaxan) har utredningen
föreslagit såväl höjningar som sänkningar av tullarna. När det gäller tomater
(tulltaxenr 07.01) har anförts att den successiva utvecklingen av nya sorter
och odlingsmetoder har medfört att den nu gällande tullperioden har blivit för
kort för att utgöra ett skydd för den tidiga toraatproduktionen. Utredningen
har funnit att tullperioden, som nu är från den 16 maj till den 31 oktober, bör
förlängas så att den omfattar tiden den 16 april den 31 oktober. Vidare
föreslås att den nuvarande tullen om 50 kr. per 100 kg höjs och ersätts med en
värdetull om 20 % i kombination med en minimituU om 60 kr. per 100 kg.
3 Riksdagen 1978/79.1 samL Nr 136
Prop. 1978/79:136 34
Tullen
för tomater är i GATT bunden vid 50 kr. per 100 kg för perioden den 16 maj
den 31 oktober och vid tullfrihet för resterande del av året.
Jag
har för rain del inte funnit tiUräckliga skäl för att förstärka tullskyddet
för tomater utöver en förlängning av tullperioden raed en månad så atl den
omfattar tiden den 16 april den 31 oktober. Tullsatsen bör fastställas till
17 %.
Iraporten
av färsk gurka (tulltaxenr 07.01) avser i första hand slanggurka, för vilken
f. n. tas ut en tull om 50 kr. per 100 kg under tiden den 16 marsden 30
september. För andra gurkor är tullen 25 kr. per 100 kg under tiden den 16
juniden 30 september. Utredningen har föreslagit en höjning av lullnivån för
slanggurka till 60 kr. eUer 24 % och för andra gurkor till 30 kr. eller 24 %.
För egen del vill jag inte motsätta mig en övergång till värdetull raen
föreslår att värdetuUen för alla slags gurkor fastställs lill 20 % med
oförändrade tullperioder.
Flera
reraissinstanser har ifrågasatt behovet av ett system med im-portminimipriser
för toraater och slanggurkor sora har föreslagits av utredningen. Bl. a. har
jordbruksnämnden anfört att de fall av marknads-störande iraport, sora från
trädgårdsnäringens sida vid enstaka tUlfällen har påståtts förekomma, vid
närraare granskning har visat sig sakna större betydelse. Jag är därför inte i
nuvarande läge beredd att föreslå någon förra av perraanenta åtgärder med
åtföljande administrativa belastning. Jag är emellertid medveten om att det
kan visa sig nödvändigt att i vissa fall närmare följa utvecklingen av
importen, bl. a. för att få bättre underlag för att pröva behovet av åtgärder i
situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Det får ankomma på regeringen
att i sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka
importutveckUngen och om situationen så kräver föreslå lämpUga åtgärder.
I
fråga ora isbergssallad (tulltaxenr 07.01) har utredningen ansett att den
tullfria perioden kan utsträckas en månad. TuUperioden skulle då bli från den 1
april till den 31 december. Remissinstanserna har inte motsatt sig detta. Vissa
remissinstanser har ansett att tullperioden därutöver kan avkortas
ytterligare. Jag anser att det finns skäl sora talar för en tullperiod
omfattande månaderna april till och med november. Jag föreslår vidare en
övergång från nuvarande vikttull om 40 kr. per 100 kg till en värdetull om 11%.
F.
n. utgår tull för annan sallad ån isbergssallad med 40 kr. per 100 kg den 1
mars den 31 december. Utredningen har funnit att den tuU-fria perioden kan
utökas med halva december och att tullen bör höjas till 50 kr. per 100 kg,
alternativt till 12 %. Jag har funnit det befogat att föreslå en tull om 11 %
med den föreslagna avkortningen av tullperioden.
För
salladskål (nr 07.01) har utredningen föreslagit en avkortning av
Prop. 1978/79:136 35
tullperioden
raed en månad, vilket skulle innebära atl tull las ut från och med den 1 april
till och med den 31 december och en höjning av tullen från 40 kr. tUl 50 kr.
per 100 kg, alternativt en värdetull om 20 %. Med hänsyn till de framtida utvecklingsmöjligheterna
har utredningen ansett att tullperioden inte kan avkortas ytterligare. Jag
delar utredningens bedömning beträffande tullperiodens längd och förordar en
värdetull ora 20 %.
I
fråga om vitkål och rödkål (nr 07.01) har utredningen föreslagit att den tuU
ora 10 kr. per 100 kg, sora gäller hela året, under tiden den 1 deceraber den
30 aprU höjs till 15 kr. eller oravandlas till en värdetuU om 17 %. För tiden
den 1 maj den 30 november föreslås oförändrad vikttull eller en värdetull om
11 %. Jag biträder utredningens förslag som inte mött några invändningar vid
remissbehandlingen. För tiden den 1 decemberden 30 april föreslår jag aUtså en
tullsats om 17 %. Tullsatsen för tiden den 1 majden 30 november kan lämpligen
sättas tUllO%.
För
blomkål (nr 07.01) utgår f. n. tuU om 25 kr. per 100 kg den 1 augustiden 30
november och om 35 kr. per 100 kg den 1 majden 31 juli. Övrig tid utgår ingen
tuU. Utredningen föreslår att tull om 35 kr. eller 12 % utgår under tiden den 1
juniden 30 november, vilket innebär dels en höjning av tullen under viss tid,
dels en avkortning av tullperioden med en månad. Jag biträder förslaget, dock
att tullsatsen bör faststäUas tiU 10 %.
För
morötter (nr 07.01) föreslår jag att tullen för nyskördade och andra morötter
blir densamma. Jag föreslår att tullen fastställs till 10 %.
För
annan lök än vitlök, purjolök, buntlök eller gräslök (nr 07.01) har utredningen
funnit skäl att höja tullen under tiden den 1 januariden 29 februari från 15
kr. till 20 kr. per 100 kg eller till en värdetull om 16 % och att förkorta
tullperioden med två veckor. Det skulle innebära att tullperioden börjar löpa
först den 16 juli. Av regionalpolitiska skäl har jag funnit det nödvändigt att
föreslå en värdetull om 16 % vilket trots en förkortning av tullperioden
innebär förstärkning av tullskyddet. I likhet med utredningen föreslår jag
tullfrihet för vitlök under hela året.
Jag
anser mig inte kunna förorda någon annan förändring av tullskyddet för övriga
köksväxter än vad som kan innefattas i en övergång till värdetull på i huvudsak
samma nivå som nuvarande vikttull.
Utredningen
har beträffande gmppen frukt och bär (8 kap. i tuUtaxan) föreslagit bl. a.
tuUfrihet för persikor (tuUtaxeiu" 08.07) som f. n. beläggs med tuU om 10
kr. eUer 5 kr. per 100 kg, beroende på preferensbehandling, under tiden den 1
juliden 15 oktober. Jag biträder här utredningens förslag.
Utredningen
har vidare prövat frågan om förkortad tullperiod för färska jordgubbar (nr
08.08) och funnit att den svenska produktionen av jordgubbar är av begränsad
omfattning före midsommar. Jag an-
Prop.
1978/79:136 36
ser
att utredningens förslag kan godtas. Tullperioden skulle härvid börja den 8
juni i stället för som nu den 1 juni.
Utredningens
förslag att höja tullen för tiUfälligt konserverade äpplen (äpplepulp) enligt
tulltaxenr 08.11 för att möjliggöra en större avsättning av den svenska
frukten till industrin har inte mött några invändningar vid
remissbehandlingen. Liksom utredningen föreslår jag här en tuU om 20 %.
Såsom
tidigare har nämnts förordar jag att gällande vikttullar bibehålls för
vindruvor, äpplen och päron.
När
det gäller tullen för frysta frukter enligt tulltaxenr 08.10 är det enligt min
raening lämpligt att avvakta med prövningen av tullnivåerna till dess trädgårdsnäringsutredningen
har prövat tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter etc, som
omfattas av 20 kap. i tulltaxan. Jag föreslår därför att texten tUl detta
tulltaxenumraer tUls vidare bibehåUs oförändrad, vilket för frysta jordgubbar
innebär oförändrad vikttull och för övriga frysta frukter och bär sanmia tull
som föreslås för motsvarande färska produkter, när dessa är högst tuUbelagda.
I
övrigt föreslår jag ingen annan ändring av tullskyddet för frukter och bär än
en övergång tiU värdetull på i stort sett samma nivå som nuvarande vikttull.
Tulltaxans
20 kap. omfattar beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar.
Trädgårdsnäringsutredningen har ännu inte prövat tullskyddet för de produkter
som ingår i detta kapitel. Utredningen har förutsatt att en genomgång av
tullarna beträffande de aktuella trädgårdsprodukterna skall ske gemensamt med
den särskilda utredningen om råvarukostnadsutjämning (Jo 1978: 07).
I
likhet med trädgårdsnäringsutredningen finner jag det angeläget att tullarna
för beredningarna korresponderar med dera som komraer att gälla för de färska
produkterna. Jag förutsätter att utredningens förslag för beredningarna delvis
kan föreligga i så god tid att förslag kan underställas riksdagen redan under
1979/80 års riksraöte. Såsora vissa reraissinstanser har framhållit bör
ändringama av tullarna på trädgårdsprodukter och beredningar genomföras i ett
sammanhang.
Det
bör vidare påpekas att i de fall nuvarande vikttull eller tullperiod är bunden
i GATT värdetullen eller den utsträckta perioden inte kan sättas i kraft förrän
erforderliga ändringar har åstadkommits enligt de regler i GATT som gäller för
detta. Så snart riksdagens beslut föreligger kommer förhandlingar att inledas
härom. Resultatet härav kommer senare att redovisas för riksdagen.
Mot denna bakgrund
föreslår jag att ändringarna beträffande 68 kap. i tulltaxan träder i kraft
vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Jag räknar med att de GATT-förhandlingar
som krävs är slutförda under hösten 1979. Tulländringarna torde därmed kunna
sättas i kraft omkring den 1 januari 1980.
Prop. 1978/79:136 37
De
föreslagna höjningarna och sänkningarna av tuUarna på trädgårdsområdet kan,
med utgångspunkt i 1977 års import, beräknas innebära en sararaanlagd ökning
av tulluppbörden raed ungefär 15 railj. kr., varav ca 9 railj. kr. hänför sig
tUl luUändringarna för prydnadsväxter etc. enligt 6 kap. i tulltaxan.
Jag
torde i detla sammanhang få la upp frågan om vissa redaktionella ändringar i
tulltaxan.
Tulltaxan
är utformad i överensslämraelse raed internationell konvention den 15
deceraber 1950 angående noraenklatur för klassificering av varor i
tulltarifferna. Rådet för samarbete på tullområdet (Customs Cooperation
Council) har i juni 1978 godkänt vissa redaktioneUa ändringar i nomenklaturen.
Generallullstyrelsen
har i skrivelse den 30 november 1978 anfört att motsvarande ändringar bör göras
i den svenska tulltaxan. Samtidigt har styrelsen föreslagit vissa andra
redaktionella ändringar i tulltaxan för att avhjälpa vissa brister i den
svenska översättningen av nomenklaturen.
Efter
remiss har yttranden avgetts av statistiska centralbyrån, statens
jordbruksnämnd och komraerskoUegium. KoUegiet har hört vissa näringslivsorganisationer.
Reraissinstanserna har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna, som inte
innebär några ändringar i sak. Även jag finner att ändringarna bör göras.
Jag
förordar att tulltaxan ändras i enUghet med vad jag i det föregående har
anfört och att ändringarna träder i kraft den 1 juli 1979. Ändringarna i 68
kap. i tulltaxan bör såsom jag tidigare har förordat dock sättas i kraft på dag
som regeringen bestäramer.
3
Upprättat lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättals
förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) raed tuUtaxa. Förslaget torde
fogas sora bilaga 2.1 till detta underprotokoll.
4
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
antaga förslaget tUl lag om ändrmg i lagen (1977: 975) raed tulltaxa.
Prop. 1978/79: 136 38
Bilaga
2.1
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa
Härigenom
föreskrives att allmänna bestämmelsema, 6-8 kap., 12 kap., 20 kap., 32 kap., 40
kap., 42 kap., 61 kap., 63 kap., 66 kap., 70 kap., 71 kap., 73 kap., 74 kap.,
82 kap., 83 kap., anmärkningarna lill sextonde avdelningen, 84 kap.,
anmärkningarna till sjuttonde avdelningen, 90-93 kap., 97 kap. och 98 kap.
lagen (1977: 975) med tulltaxa skall ha nedan angivna lydelse.
Prop.
1978/79: 136 39
Allmänna bestämmelser
Tull beräknas efter den procent av varas värde eller det
belopp för kvantitet som anges i denna taxa. Tullfrihet utmärkes med ordet
'Tri"". För tolkningen av tulltaxan gäller följande allmänna
bestämmelser.
1. Rubrik till avdelning, kapitel och underavdelning av
kapitel är endast
vägledande. Tulltaxering skall ske med ledning av lydelsen av tulltaxe
nummer och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat fö
reskrives i tulltaxenummer eller anmärkningar, av följande bestämmelser.
2. a. Anges under ett lulltaxenummer viss vara, hänföres
varan till detta
nummer även i ej komplett eller i ej färdigarbetat tillstånd, under förutsätt
ning att varan vid förtullningen uppvisar de väsentliga kännetecknen pä
den kompletta eller färdigarbetade varan. Till sådant lulltaxenummer hän
föres även en komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt
denna bestämmelse skall tulltaxeras som komplett eller färdigarbetad) som
vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt.
2. a: I. Bestämmelsen
i 2. a om vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt gäller
endast om de isärtagna eller icke hopsatta delarna förtullas gemensamt, om ej
annat föreskrives.
2.
b. Anges under
ett lulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta nummer både när det är
i rent tillstånd och när det förekommer i blandning eller förening med annat
ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta vara av visst ämne, hänföres även
vara som delvis är tillverkad av detta ämne. Tulltaxering av blandning eller
sammansatt vara regleras närmare av bestämmelserna i 3.
3.
Kan vid
tulllaxeringen av en vara två eller fiera tulltaxenummer komma i fråga gäller
följande:
a)
tulltaxenummer
med specificerad vambeskrivning tillämpas framför lulltaxenummer med mera
allmän varubeskrivning;
b)
blandning, vara
som består av olika ämnen eller är sammansatt av olika beståndsdelar samt sats
beslående av flera varor tulltaxeras, om tulltaxering ej kan ske med ledning
av bestämmelsen under 3. a, såsom det ämne eller den beståndsdel som ger
blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär:
c)
om
tulltaxeringen ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under 3. a och 3.
b skall del lulltaxenummer tillämpas som står sist i tulltaxan av de nummer som
skäligen kan komma i fråga.
4. Vara som ej är hänförlig lill något nummer i
tulltaxan skall lulltaxeras
enligt del nummer som är tillämpligt för närmasi liknande vara.
Prop.
1978/79:136 40
6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar,
rötter o.d.; avskurna blommor och prydnadsblad
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfaiiar endasl levande träd och
varor (inbegripet köksväxtplanlor)
av sädana slag som vanligen levereras av trädgärdsmäslare, plantskolor eller
blomsleihandlare för planterings- eller prydnadsändamål: kapitlet inbegriper
dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap.
2. Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter,
blomslerkorgar, kransar och lik
nande artiklar, helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor,
även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra malerial.
06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer. i
vila. un
der tillväxt eller i blomning:
A. ej planterade:
1.
med blommor
eller blomknoppar 100 kg 3.'>0;
2.
andra slag:
a. gladiolus och liljekonvalje................... ......... fri
b. andra....................................... 100 kg 25:
B. planterade (t. ex. i krukor)
1. gladiolus och liljekonvalje ...................... ......... fri
2. andra slag ............................................. ............ 8%
06.02 Andra levande växter, inbegripet träd, buskar,
rötter,
sticklingar och ympkvistar:
A. al. alm, ask, asp. avenbok. björk. bok. ek, gran,
lind, lärk. lönn. poppel och tall ................. fri
B. azalea, erica, kanielia och rododendron..... .......... fri
C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:
1. förädlade............................................... ........... 6 9{
2. andra slag.............................................. ........... 3 %
D. andra växter............................................... ............ 8 %
E. rötter, sticklingar och ympkvistar................ .......... fri
06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sädana slag
som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsända-
mal, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade el
ler pä annat sätt preparerade:
A. friska:
1. mimosa, ljung och ginst ........................ fri
2. nejlikor:
a. under liden I mars-30 november ....100 kg 750:
b. under tiden I december-29 februari .. 100 kg 400:
3. gladiolus:
a. under liden I maj-30 september 100 kg 300:
b. under tiden I oktober-30 april............ .......... fri
Prop.
1978/79:136 41
4. rosor:
a. under tiden I mars-30 november .... 100 kg I 000:
b. under tiden I december31 januari .. fri
c. under liden I februari-29 februari ...100 kg 500:
5. tulpaner:
a. under tiden I mars-30 april...... 100 kg 750:
b. under tiden I maj-30 september........ fri
c. under liden I oktober-29 februari.. . 100 kg 500:
6. andra:
a. undertiden I mars-30 november ... 100 kg 750:
b. under tiden I december-29 februari . 100 kg 500:
B. andra slag.................................................. ....... fri
06.04 Blad, kvistar och andra delar (andra än blommor och
knoppar) av träd. buskar och andra växter samt mossa, lavar och gräs,
utgörande varor av sådana slag som är lämpliga tiil buketter eller annat
prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller pä annat
sätt preparerade:
A. adiantum och asparagus, friska....... 100 kg 350:
B. andra slag.................................................. fri
Prop.
1978/79: 136 42
7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller
rotknölar
Anmärkning
Ordet "köksväxter"" i nr 07.01, 07.02 och
07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater,
potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sölpaprika, fänkål, persilja,
körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana horiensis eller Origanum majorana),
pepparrot och vitlök.
Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller
evaporerade köksväxier av sådana slag som är hänförliga lill nr 07.01 -07.03
andra än:
a. torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);
b. målen sötpaprika (nr 09.04);
c. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr
11.04);
d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).
07.01 Köksväxter, färska eller kylda:
A. käl:
1. blomkål:
10%
fri
10%
17 %
20 %
a. under tiden I juni-30 november..........
b. under tiden I december-31 maj..........
2. vilkål och rödkål:
a. under tiden I maj-30 november.........
b. under tiden 1 december-30 april ......
3. grönkål och brysselkål:
a. under tiden I juni-31 december..........
b. under liden 1 januari-31 maj.............. fri
4. salladskål:
a. under tiden I april-31 december ....... .......... 20 %
b. under liden I januari-31 mars............. fri
5. annan:
a. under tiden I mars-31 december........ 20 %
b. under tiden I januari-29 februari........ fri
B. gurkor:
1. slanggurkor:
a. under tiden 16 mars-30 september... .......... 20 %
b. under tiden I oktober- 15 mars.......... .......... fri
2. andra:
a. under tiden 16 juni-30 seplember...... 20%
b. under tiden I oktober-15 juni............. fri
C. lök:
1. vitlök...................................................... .......... fri
2. purjolök, buntlök och gräslök:
a. under tiden I maj-30 november......... .......... 10 %
b. under tiden I december -30 april....... .......... fri
3. annan:
a. under tiden 16 juli-29 febmari .......... 16 %
b. under tiden I mars-15 juli.. '............... fri
Prop.
1978/79:136 43
D. potatis:
15 %
fri
14%
fri
10 %
17 %
fri
II
%
fri
II
%
fri
5 %
fri
7 %
fri
fri
10%
3 %
5 %
10%
fri
10 %
fri
1.
nyskördad,
under tiden 6 juni-5 juli.......
2.
annan....................................................
E. sparris:
1.
under tiden I
maj-30 juni ......................
2.
under tiden 1
juli-30 april.......................
F. svampar och tryffel....................................
G. tomater:
1.
under liden 16
april-31 okiober..............
2.
under liden I
november- 15 april............
H. sallad:
1. isbergssallad:
a. under liden 1 april-30 november........
b. under tiden I december-31 mars........
2. annan:
a. under liden I mars15 december......
b. under tiden 16 december-29 februari
IJ. baljfrukler:
1. ärter:
a. under liden I mars-31 december........
b. under liden 1 januari-29 februari.......
2. andra:
a. under liden 1 mars31 december......
b. under liden 1 januari-29 februari.......
K. sötpaprika ..................................................
L. rotfrukter:
1. morötter ................................................
2.
peppartol................................................
3.
andra......................................................
M. kronärtskockor:
1.
under liden I
juli30 november.............
2.
under tiden I
december-30 juni..............
N. andra slag:
1.
under tiden 1
maj-30 november.............
2.
under tiden I
december-30 april.............
07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:
A. morötter, ärter, bönor, spenat och broccoli
samt morötter och ärter, blandade............ .......... 16 %
B. andra slag:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska
produkter under den tid dessa är högst tuUbelagda
07.03 Köksväxier, lillfälligt konserverade i
saltvatten, sva-
velsyrlighetsvalten eller andra konserverande lösning
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:
Prop. 1978/79:136 44
belägges
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tuUbelagda
07.04 Torkade,
dehydratiserade eller evaporerade köksväx
ter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade,
men ej vidare beredda:
A. vitlök.............................................. ....... fri
B. andra
slag........................................ ......... 3 %
07.05 Torkade
spritade baljväxtfrön av sådana slag som an
vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller
kluvna................................................. ....... fri
07.06.................................................. Maniok-,
arrow- och salepsrol, jordärtskockor, balater
(sölpolalis) och andra liknande rötter, slam- eller rot
knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska el
ler torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm fri
Prop.
1978/79:136 45
8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller
citrusfrukter
Anmärkningar
1.
Detta kapitel
omfattar ej icke ätbara nötter och frukter.
2.
Ordel
"färska" skall även anses avse kylda varor.
08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötler,
kasjunötter,
ananas, avokadofrukter, mango, guava och mangostan,
färska eller torkade, även skalade ................ ......... fri
08.2 Citrusfrukter, färska eller torkade.................. ......... fri
08.3 Fikon, färska eller torkade ............................ fri
08.4 Vindruvor, färska eller torkade:
A. färska:
I. under tiden 1 juli-3l okiober........ 100 kg 12: 50
2. under tiden 1 november-30 juni............ fri
B. torkade...................................................... fri
08.5 Nötter och liknande frukter, andra
än sådana som är hänförliga till nr 08.01, färskaeller torkade, även skalade fri
08.6 Äpplen, päron och kvittenfmkter,
färska:
A. äpplen:
25:
fri
25:
fri
5 %
fri
15 %
fri
fri
7 %
fri
II
%
fri
15 %
fri
fri
1.
under liden 16
juli-29 februari ..... 100 kg
2.
under liden I
mars- 15 juli......................
B. päron och kvittenfrukter:
1.
under liden 16
juli-3l december.... 100 kg
2.
under tiden 1
januari-15 juli..................
08.07 Stenfrukter, färska:
A. körsbär:
1.
under liden
I6juni-3I juli........................
2.
under tiden I
augusti-15 juni.................
B. plommon:
1.
under tiden
16juli-30 september...........
2.
under liden I
okiober15 juli.................
C. andra ........................................................
08.08 Bär, ej hänföriiga lill nr 08.07, färska:
A. hallon, kmsbär och vinbär, andra än svarta vinbär:
1.
under tiden I
juni-31 augusti.................
2.
under liden I
seplember-31 maj ...........
B. svarla vinbär:
1.
under liden I
juni-31 augusti.................
2.
undertiden I
seplember-31 maj ............
C. jordgubbar:
1.
under tiden 8
juni-31 augusti................
2.
under tiden I
september-7 juni .............
D. andra ........................................................
Prop.
1978/79:136 46
08.09 Andra färska frukter:
A. meloner:
1.
under tiden 16
juni-30 september ........ ......... 18%
2.
under tiden I
oktober- 15 juni............... fri
B. andra......................................................... ......... fri
08.10 Frukter (även kokta), frysta, ulan tillsats av
socker:
A. jordgubbar.......................................
100 kg 50:
B. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tuUbelagda
08.11 Frukter, lillfälligt konserverade (t. ex. med
svaveldi
oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighelsvalten eller
andra konserverande lösningar) men i föreliggande
skick olämpliga för direkt konsumtion:
A. jordgubbar................................................. .......... 17 %
B. äpplen........................................................ 20 %
C. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tuUbelagda
08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är
hänföriiga
till nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05.. ......... fri
08.13 Skal
av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, tor
kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel-
syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar .. fri
Prop. 1978/79:136 47
12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse
andra frön och frukter; växter Tör industriellt eller medicinskt bruk; halm och
foderväxter
Anmärkningar
1.
Nr 12.01 skall
anses tillämpligt för bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och
kopra. Det skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra produkter
enligt nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.).
2.
För tillämpning
av nr 12.03 gäller att betfrön, gräsfrön och andra vallväxtfrön, frön av
prydnadsblommor, köksväxtfrön, frön av skogsträd, frön av fruktträd samt frön
av vicker (andra än frön av arten V i c i a fa b a) och lupiner skall anses som
frön av sädana slag som användes som utsäde.
Nr 12.03 skall dock ej anses tillämpligt för följande
produkter, även om de är avsedda att användas som utsäde:
a. baljväxtfrön av sädana slag som användes till
människo- eller djurföda (7
kap.);
b. kryddor och andra produkter enligt 9 kap.;
c. spannmål (10 kap.);
d. produkter hänförliga till nr 12.01 eller 12.07.
3. Nr 12.07 skall anses tillämpligt för bl. a. följande
växter och delar därav: basilik-
ön, gurkört, isop, mynta av alla slag, rosmarin, vinmta, salvia och malört.
Nr 12.07 skall däremot ej anses tillämpligt för:
a. oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (nr 12.01);
b. medikamenter hänförliga till 30 kap.;
c. parfymer och loalettmedel hänförliga till 33 kap.;
d. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och
ogräsbekämpningsmedel samt lik
nande produkter, hänförliga till nr 38.11.
12.1
Oljeväxtfrön
och oljehaltiga frukter, hela eller sönderdelade fri
12.2
Mjöl, ej
avfettat, av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fmk-
ler (med undantag av senapspulver).............. .......... fri
12.03 Frön, fmkter och sporer av sådana slag som användes
som utsäde..................................................... fri
12.04............................................................... Sockerbetor,
hela eller skuma, färska, torkade eller
pulveriserade; sockertör.................................. fri
12.6
Humle och
lupulin .......................................... fri
12.7
Växter samt
delar (inbegripet frön och fmkter) av träd, buskar eller andra växter,
utgörande varor av sådana slag som användes främst för framställning av parfymer,
farmaceutiska produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för
liknande ändamål, färska eller torkade, hela, skuma, krossade, malda eUer
pulveriserade ................................................. fri
12.8
Cikoriarötter,
färska eller torkade, hela eller skuma, orostade; johannesbröd, färskt eller
torkat, även krossat eller målet men ej vidare bearbetat; fmktkärnor och andra
vegetabiliska produkter av sådana slag som användes främst lill människoföda,
ej hänförliga till annat nummer fri
1
12.09 Halm. agnar och skal av spannmål, obearbetade eller
hackade men ej bearbetade på annat sätt.... fn
12.10 Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfmkter; hö,
Prop. 1978/79:136 48
lusem,
klöver, esparsett, foderkäl, lupin, vicker och
liknande djurfoder ................................ fri
Prop.
1978/79: 136 49
20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra
växtdelar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. köksväxier och frukter, beredda eller konserverade på
sätl som anges i 7 och
8 kap.;
b. fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av
sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).
2.
Köksväxier
enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga lill nr
07.01-07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.
3.
Ätbara växter,
rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag
skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade
jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.
4.
Tomatsaft i
vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tuUtaxeras enligt
nr 20.02.
20.01 Köksväxter och fmkter, beredda eller
konserverade
med ättika eUer ättiksyra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap...................... 100 kg' 20:
20.02 Köksväxter beredda eller konserverade på annat
sätt
än med ättika eUer ättiksyra:
A. lomatpulp och tomatpuré ......................... fri
B. svampar, tryffel och sparris............. 100 kg' 65:
C. potatisprodukter........................................ ........ fri
D. oliver...............................................
100 kg' 12: 50
E. andra slag ...................................... 100
kg' 20:
20.03 Fmkter, frysta, med tiUsats av socker:
A. jordgubbar ...................................... 100
kg 50:
B. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst fullbelagda
20.4 Fmkter, fmktskal och andra
växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker 100
kg' 40:
20.5 Sylter, fmklgeléer, marmelader,
fmktmos och fmkt-pastor, beredda genom kokning, med eUer utan tillsats
av socker.............................................
100 kg' 35:
20.06 Fmkter, beredda eller konserverade på annal
sätt,
med eUer utan tillsats av socker eUer sprit:
A................................................................. kasjunötter,
jordnötter, kokosnötter och paranötter
saml nötter och Uknande fmkter av de slag som av
ses i nr 08.05............................................. fri
B. ananas....................................................... ......... fri
C. aprikoser, persikor och blandade fmkter (fmktsal-
lad).................................................
100 kg' 12:50
D. andra..............................................
100 kg' 15:
' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sådant
förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag bmkar försäljas
i detaljhandeln.
4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 136
Prop.
1978/79:136 50
20.07 Fmktsafl (inbegripet dmvmusi) och köksväxtsafl, även
med tillsats av socker men ojäsl och ej innehållande sprit:
A. osockrad, på kärl vägande bmtto:
1. över 3 kg:
a. av passionsfmkt, mango eller guava . fri
b. av cilmsfmkter.......................... 100 kg 5:
c. annan ..................................... 100 kg 10:
2. 3 kg eller dämnder:
a. av passionsfmkt, mango eller guava .. fri
b. av cilmsfmkter......................... 100 kg' 7:50
c. av köksväxter......................... . 100 kg' 10:
d. annan..................................... . 100 kg' 12: 50
B. sockrad:
1. av passionsfmkt, mango eller guava...... fri
2. annan ........................................ 100
kg' 30:
'Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sådant
förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag bmkar försäljas
i detaljhandeln.
Prop. 1978/79:136 51
32
kap. Garvämnes- och fargämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen,
läcker och andra beredda färger; kitt, utfyll-ningsmedel och tätningsmedel;
tryckfärger, bläck och tusch
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt
definierade föreningar
(med undantag av sådana som är hänförliga lill nr 32.04 eller 32.05, oorganiska
produkter av sådana slag som användes som luminoforer, enligt nr 32.07,
samt färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i de
taljhandeln, hänförliga till nr 32.09):
b. tannater och andra tanninderivat av produkter
hänförliga till nr 29.38-29.42,
29.44 eller 35.01-35.04.
2.
Nr 32.05 skall
anses inbegripa för framställning av azofärgämnen avsedda blandningar av
stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter.
3.
Nr 32.05, 32.06
och 32.07 skall även anses tillämpliga för preparat på basis av syntetiska organiska
färgämnen (inbegripet pigment), substratpigment eller andra färgämnen av
sådana slag som användes för färgning i massan av plaster, gummi eller
liknande material eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av textilvaror.
Dessa nummer skall dock ej tillämpas för beredningar av pigment, hänförliga
till nr 32.09.
4.
Nr 32.09 skall
anses inbegripa lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr
39.01-39.06 i flyktiga organiska lösningsmedel, endast om lösningsmedlets vikt
överstiger 50% av lösningens vikt.
5.
Ordet
"färgämnen" i detta kapitel inbegriper ej produkter av sådana slag
som användes som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpliga som
pigment i kallvattenfärger.
6.
UUrycket
"brons- och färgfolier" i nr 32.09 skall anses tillämpligt endast för
produkter av sådana slag som användes för tryckning av t. ex. bokomslag och
mössband och som består av:
a. tunna blad bestående av metallpulver (inbegripet pulver
av ädel metall) eller
pigment agglomererade med lim, gelatin eller annat bindemedel;
b. metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment
anbragt på papper, plast eller
annat underlag.
32.01 Garvämnesextrakler av vegetabiliskt ursprung; garv
syror (lannin), inbegripet vattenextraherat galläpple-
tannin. samt salter, etrar, estrar och andra derivat där
av .................................................................. fri
32.03 Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska
garvämnen; garvningspreparat, även innehållande na
turliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (t. ex.
pyrmedel av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt
ursprung):
A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av
högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . 5%
B. andra slag.................................................. fri
32.4 Färgämnen av vegetabiliskt urspmng
(inbegripet färg-träextrakter och andra vegetabiliska fargämnesextrakter med
undantag av indigo) eller animaliskt urspmng fri
32.5 Syntetiska organiska färgämnen
(inbegripet organiska pigment); syntetiska organiska produkter av sådana slag
som användes som luminoforer; produkter utgörande på textilfibrer fixerbara s.
k. optiska blekmedel; naturlig indigo.............................. fri
Prop.
1978/79:136 52
32.6 Substratpigment ............................................ fri
32.7 Andra färgämnen; oorganiska
produkter av sådana
slag som användes som luminoforer.............. .......... fri
32.08 Produkter av sådana slag som användes inom kera
mik-, emaljerings- eller glasindustrin och utgör bered
da pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke
fritlad emalj- och glasyrmassa, flytande lysterfärger el
ler liknande produkter; engober; fritia och annat glas i
form av pulver, kom eller flingor..................... ........... fri
32.09 Läcker; kallvaltenfärger (även för färgning av
läder);
andra målningsfärger; pigment dispergerade i linolja,
lacknafta, lerpentinolja eller andra media av sådana
slag som användes vid tillverkning av målningsfärger;
brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpack
ningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln; lös
ningar enligt definition i anm. 4 till detta kapitel:
A. läcker; lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel.... 11 %
B................................................................. emulsionsfärger;
bronspasta och till läcker ej hän
förliga bronsfärger...................................... ............ 8 %
C. andra slag.................................................. ............ 5 %
32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk,
plakatfärger,
brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i
form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar
eller i liknande form eller förpackning, inbegripet såda
na färger i satser, med eller utan penslar, paletter eller
andra tillbehör................................................ ............ 6 %
32.11 Beredda sickativ.............................................. 5 %
32.12 Fönsterkitt; ympvax; spackelfärger;
icke eldfasta preparat för ylbeläggning; ulfyllningsmedel, tätningsmedel
o.d., inbegripet harlskitt och hartscement ............ 5%
32.13 Bläck, tryckfärger och liknande färger:
A. tryckfärger och dupliceringsfärger................. ............ 1%
B. andra slag.................................................. ............ 4%
Prop. 1978/79:136 53
40
kap. Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav
Anmärkningar
1. Där ej annat är föreskrivet förstås i hela taxan
med ordet "gummi" följande pro
dukter, även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi, balata, gutta-
perka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, faktis framställd av
oljor samt regenerat av dessa produkter.
2. Detta kapitel omfattar ej följande produkter av gummi
och textilvara, vilka i all
mänhet hänföres till efte avd.:
a. trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller
gummibehandlade (andra än
driv- och transportremmar av gummibehandlad trikåväv, enligt nr 40.10);
andra elastiska vävnader samt artiklar därav;
b. brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,
invändigt belagda med
gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15);
c. textilvävnader (med varp och inslag), andra än varor
enligt nr 40.10, impreg
nerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi:
-
vägande
högst I 500 g/m'; eller
-
vägande mer
än 1 500 g/m' och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
samt artiklar tillverkade av sådana vävnader;
d. filt, impregnerad eller överdragen med gummi och
innehållande mer än 50
viktprocent textilmaterial, samt artiklar därav;
e. fiberduk och liknande duk av gam impregnerade eller
överdragna med gummi
eller i vilka gummi utgör bindemedlet, oavsett vikten per m', samt artiklar
därav;
f. vävnadsliknande varor bestående av parallellt ordnade
trådar av textilmateri
al, sammanklistrade med gummi, oavseU vikten per m', samt artiklar därav.
Plattor, duk och remsor av cellgummi, skumgummi eller
svampgummi i förening med textil vävnad, filt, flberduk (inbegripet liknande
duk av gam) eller liknande textilvara samt artiklar därav skall dock
tulltaxeras enligt 40 kap., under fömtsättning att textilvaran utgör endast
förstärkning.
3. Följande
artiklar omfattas ej heller av detta kapitel:
a. skodon och delar dänill, hänförliga till 64 kap.;
b. huvudbonader och delar därtill (inbegripet badmössor),
hänförliga till 65 kap.;
c. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt
delar därtill (inbegri
pet elektrisk materiel av alla slag) av hårdgummi, hänförliga till sextonde
avd.;
d. artiklar hänförliga till 90, 92, 94 eller % kap.;
e. artiklar hänförliga till 97 kap. (andra än
idrottshandskar och varor hänförliga
tiU nr 40. II);
f. knappar, kammar, skaft till rökpipor,
reservoarpennor, kulpennor och andra
artiklar hänförliga till 98 kap.
4. I anm. I till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05
och 40.06 skall uttrycket "synte
tiskt gummi" anses tillämpligt för:
a. omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med
svavel kan irreversibell
överföras till icke termoplastiska ämnen och vilka, när de på detta sätt vulkas
optimalt (utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel, fyllmedel eller
förstärkningsmedel som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar),
kan bilda ämnen, som vid en temperatur mellan 18° och 29° C ej brister då de
sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter att ha sträckts
till
två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av
högst en och en halv gäng den ursprungliga längden.
Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR), polybutadien
(BR), poly-klorbutadien (CR), polybutadien-styren (SBR),
polyklorbutadienakrylnitril (NCR), polybutadien-akrylnitril (NER) och
butylgummi (IIR);
b. tioplaster (TM);
c. naturgummi modifierat genom inympning eller
inblandning av plast, depoly-
meriserat naturgummi samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med
mättade syntetiska högpolymerer, under fömtsättning alt alla ovannämnda
produkter uppfyller villkoren beträffade vulkning, töjning och återhämtning i
a ovan.
5. Nr
40.01 och 40.02 skall ej anses tillämpliga för:
a. naturlig eller syntetisk gummilatex (inbegripet
förvulkad gummilatex) försatt med vulkmedel, vulkningsacceleratorer,
fyllmedel, förstärkningsmedel.
Prop.
1978/79: 136 54
mjukningsmedel, färgämnen (andra än färgämnen tillsatta
enbart för identifie-ringsändamål) eller något annal ämne;
latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt
värmekänslig och elektro-positiv latex skall dock tulltaxeras enligt nr 40.01
eller 40.02, alltefter beskaffenheten;
b. gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (med
eller utan tillsats av
mineralolja) eller kiseldioxid (med eller ulan tillsats av mineralolja) eller
som
efter koaguleringen försatts med annat ämne än gummi;
c. blandningar av produkter nämnda i anm. I till detta
kapitel med eller utan till
sats av annat ämne.
6.
Tråd, hell av
mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm, skall (oavsett tvärsnittets
form) tulltaxeras som remsor, stänger eller strängar, hänförliga till nr 40.08.
7.
Nr 40.10 skall
anses inbegripa driv- och transportremmar av textilvävnad, impregnerad,
överdragen, belagd eller laminerad med gummi, eller tillverkad av textilgam,
impregnerat eller överdraget med gummi.
8.
För tillämpning
av nr 40.06 gäller att förvulkad gummilatex skall anses utgöra ovulkad
gummilatex.
För tillämpning av nr 40.07-40.14 gäller att balata,
guttaperka och liknande naturliga produkter, faktis framställd av oljor saml
regenerat av dessa produkter skall anses utgöra mjukgummi även om de är
ovulkade.
9. 1 nr 40.05, 40.08 och 40.15 skall orden
"plattor", "duk" och "remsor" anses till
lämpliga endast för plattor, duk och remsor (även försedda med tryck eller på
an
nat sätt ytbehandlade) som ej tillformats eller på annat sätt bearbetats, samt
för
kvadratiska eller rektangulära artiklar skuma därur, ej vidare bearbetade.
I nr 40.08 skall orden "stänger" och
"strängar" och i nr 40.15 orden "stänger" och
"rör" anses tillämpliga även för produkter av detta slag, som
nedskurits till viss längd eller ytbehandlats men som ej beart)etats på annat
sätt.
I Rågummi
40.1
Naturlig
gummilatex, även med lillsats av syntetisk gummilatex; förvulkad naturlig
gummilatex; natur-gummi, balata, guttaperka och liknande naturtiga produkter fri
40.2
Syntetisk
gummilatex; förvulkad syntetisk gummilatex; syntetiskt gummi; faktis
framställd av oljor ....................................................................... fri
40.3
Gummiregeneral............................................. ......... fri
40.4
Avklipp och
annat avfall av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi,
användbart endasl för ålervinning av gummi; pulver framställt av
avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi fri
II Ovulkat gummi
40.05 Plattor, duk och remsor av ovulkat naturgummi
eller
ovulkat syntetiskt gummi, andra än rökt arkgummi och
kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, färdigblan-
dat för vulkning; förrådsblandningar beslående av
ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, fö
re eller efter koaguleringen försatta anlingen med kim
rök (med eller utan tiUsats av mineralolja) eller med ki
seldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja), oav
sett varans form:
A. förrådsblandningar................................... fri
B, andra slag.................................................. 4%
Prop.
1978/79:136 55
40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, inbegripet
gummilatex, i andra former eller tillstånd (t.ex. strängar och rör, lösningar
och dispersioner); varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t.ex. överdraget eller impregnerat textilgam; ringar och rondeller):
A. överdraget eller impregnerat textilgam:
belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna
eller icke impregnerade gam
B. andra
varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi i förening med annal material ... 5%
C. andra slag................................................. 4%
III Varor av mjukgummi (vulkat)
40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad
av lextilmaterial, samt lextilgam, överdraget eller im
pregnerat med mjukgummi:
A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad....... fri
B. andra slag................................................. 10%
40.08 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar, av
mjuk
gummi:
A. stänger och strängar................................. 6%
B. andra slag................................................. ........... 8%
40.09 Rör och slangar av mjukgummi:
A. spiral- och pansarslangar.......................... 7%
B. andra......................................................... ........... 8%
40.10 Driv- och transportremmar av
mjukgummi..... ........... 9%
40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor
till däck samt slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:
A. massiva ringar........................................... 8%
B. andra......................................................... 9%,
dock minst
70: per
100 kg
40.12 Hygieniska och farmaceutiska
artiklar (inbegripet di-nappar) av mjukgummi, även med delarav hårdgummi 2,5%
40.13 BeklädnadsarUklar och tillbehör Ull
kläder (inbegripet handskar), för alla ändamål, av mjukgummi:
A. handskar................................................... 5%
B, andra......................................................... 7,5%
40.14...................................................................... Andra
varor av mjukgummi 5%
IV Hårdgummi (ebonit); varor därav
40.15 Hårdgummi (ebonit), obearbetat; plattor,
remsor,
stänger och rör av hårdgummi; avfall, skrot och pulver
av hårdgummi:
Prop. 1978/79:136 56
A. avfall,
skrot och pulver...................... .......... fri
B. andra
slag....................................... ......... 4%
40.16
Andra varor av hårdgummi (ebonit)........ 4%
Prop. 1978/79:136 57
42
kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. steril kirurgisk katgut och liknande sterilt suturmaterial
(nr 30.05);
b. beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (med
undantag av handskar), fod
rade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn el
ler konstgjord päls på utsidan, ej utgörande endast besättning (nr 43.03 eller
43.04);
c. nälkassar enligt elfte avd.;
d. artiklar hänförliga till 64 kap.:
e. huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65
kap.;
f. piskor, ridspön och andra aniklar enligt nr 66.02;
g. strängar, skinn till trummor och liknande instrument
samt andra delar till mu
sikinstrument (nr 92.10);
h. möbler och delar till möbler (94 kap.);
ij. artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker,
spel och sportartiklar); k. knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar,
tryckknappar o.d.) samt ämnen och delar till sådana artiklar, hänförliga till
nr 98.01 eller 71 kap. I: 1.
Flaskor, borstar, saxar och andra föremål, som är avsedda för och anges till
förlullning gemensamt med reseffekter, necessärer eller liknande artiklar, tulltaxeras
tillsammans med dessa artiklar.
2. Uttrycket "beklädnadsartiklar och tillbehör
till kläder" i nr 42.03 skall anses till-
lämpligt för bl. a. handskar (inbegripet idrottshandskar), förkläden och andra
skyddskläder, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband, inbegripet urarm-
band.
42.01 Sadelmakeriarbeten (t.ex. sadlar, seldon,
halsband,
draglinor och knäskydd) av alla slags malerial och för
alla slags djur................................................. 7 %
42.02 Reseffekter (t.ex. koffertar, resväskor,
haltaskar,
nattsäckar och ryggsäckar), shoppingväskor, handväs
kor, skolväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer,
necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fod
ral, etuier och askar (för t.ex. vapen, musikinstm-
ment, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller
borstar) och liknande förvaringspersedlar, av läder,
konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk
eller folier), papp eller textilvara:
A. handväskor ............................................... ......... 10%,
dock högst
600: per
100 kg
B. andra......................................................... 10%
42.03 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder,
av läder el
ler konstläder:
A. handskar.................................................... .......... 11 %
B. andra......................................................... 7%
42.04 Varor av läder eller konslläder, av sådana slag
som an
vändes i maskiner, apparater eller mekaniska redskap
eller för annat tekniskt ändamål.................... 7 %
42.05 Andra
varor av läder eller konstläder 7 %
42.06 Varor tillverkade av larmar, guldslagarhinna,
blåsor
eller senor ..................................................... fri
Prop.
1978/79: 136 58
61 kap. Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av
textilvara, andra än trikåvaror
Anmärkningar
1.
Tulltaxenumren
i detta kapitel skall anses tillämpliga för däri nämnda varor endast då de är
tillverkade av textilmaterial eller metallträd, dock ej för trikåvaror, andra
än sådana som är hänförliga till nr 61.09.
2.
Tulltaxenumren
i detta kapitel omfattar ej:
a. begagnade kläder och andra aniklar hänförliga till nr
63.01;
b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar,
brockband o.d. (nr
90.19).
3. För tillämpning av nr 61.01-61.04 gäller:
a. aniklar som ej är igenkännliga vare sig som kläder för
män eller gossar eller
som kläder för kvinnor eller flickor skall tulltaxeras enligt nr 61.02 eller
61.04,
alltefter beskaffenheten;
b. uttrycket "kläder för småbarn" skall anses
tillämpligt för:
-
barnkläder som
ej är igenkännliga som avsedda att bäras uteslutande av gossar eller
uteslutande av flickor samt
-
blöjor för
spädbarn
4.
Scarfar och
liknande artiklar, kvadratiska eller nästan kvadratiska, som ej har någon sida
större än 60 cm skall tulltaxeras som näsdukar (nr 61.05). Näsdukar som har
någon sida siörre än 60 cm skall tulltaxeras enligt nr 61.06.
5.
Tulltaxenumren
i detta kapitel skall anses tillämpliga för stycken av textilvara (annan än
trikåväv) tillklippt för lillverkning av artiklar enligt delta kapilel.
Nr 61.09 inbegriper dock även Irikciväv, som genom
stickningen eller virkningen erhållil slutlig form för lillverkning av varor
hänförliga lill delta nummer, oavsell om de vid förtullningen föreligger som
separata artiklar eller i sammanhängande längder.
61.01 Överkläder för män eller gossar:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. 17%
C. av annal textilmaterial............................... 13%
61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ..................... ........... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. 17%
C. av annat textilmaterial............................... ........... 15%
61.03 Underkläder för män eller gossar, inbegripet
kragar,
skjortbröst och manschetter:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... .......... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. .......... 17%
C. av annat textilmaterial............................... .......... 15%
61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn;
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... .......... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. .......... 17%
C. av annat textilmaterial............................... .......... 15%
61.05 Näsdukar:
A. av ändlösa syntetiska fibrer....................... .......... 10%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. .......... 16%
C. av annat textilmaterial............................... 13%
61.06 Själar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... ........... 12%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. ........... 16%
C. av annat lextilmaterial............................... ........... 13%
Prop.
1978/79:136 59
61,07 Slipsar och liknande artiklar......................... 14 %
61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare,
hängslen,
stmmphållare, stmmpeband o.d. (inbegripet sådana
artiklar av trikå), även elastiska:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. 17%
C. av annal lextilmaterial................................ 15%
61.10 Vantar, stmmpor, sockor och stmmpskyddare, ej
ut
görande trikåvaror:
A. av ändlösa syntetiska fibrer ...................... 10%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. 16%
C. av annat lextilmaterial............................... 13%
61.11 Konfektionerade tillbehör till
beklädnadsartiklarft. ex.
ärmlappar, axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare
och fickor):
A. av ändlösa syntetiska fibrer ..................... ........... 13%
B. av ändlösa regenererade fibrer................. 16%
C. av annat textilmaterial.............................. ........... 13%
Prop. 1978/79:136 60
63
kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump
63.1
Kläder och tillbehör därtill,
res- och sängfiltar samt hushålls- och rumsinredningsartiklar, av
lextilmaterial (andra än artiklar hänföriiga till nr 58.01, 58.02 eller 58.03),
ävensom, oavsett materialet, skodon och huvudbonader, under förutsättning att
varorna är synbarligen begagnade och vid förtullningen föreligger oförpackade
eller föreligger i balar, säckar eller liknande förpackningar 7,5%
63.2
Lump, inbegripet klipp och
liknande avfall av textilvaror (även av bind- och segelgarn, tågvirke och
linor) fri
Prop. 1978/79:136 61
66
kap. Paraplyer, parasollen, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar
därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr
90.16);
b. promenad käppar med skjutvapen eller stilett,
förtyngda käppar for använd
ning som slagvapen o.d. (93 kap.);
c. varor hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaksparaplyer
och leksaksparasoller).
2. Nr 66.03 skall ej anses tillämpligt för delar och
tillbehör av textilmaterial och ej
heller, oavsett materialet, för övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o. d.
Såda
na varor skall tulltaxeras för sig även om de anges till förtullning gemensamt
med
men ej är anbringade på artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02.
66.01 Paraplyer och parasollet (inbegripet
käpparaplyer, pa-
rasolltäll samt trädgårdsparasoller och liknande para-
soller)............................................................ 12%,
dock minst
3: per
styck
66.02 Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och
sittkäppar),
piskor, ridspön o.d......................................... 5%
66.03 Delar, beslag och tillbehör lill artiklar
hänförliga till nr
66.01 eller66.02 .......................................... 5%
Prop.
1978/79:136 62
70 kap. Glas och glasvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. emaljmassor och andra varor enligt nr 32.08;
b. varor hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouterivaror);
c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska
isolerdetaljer hänförliga till nr
85.26;
d. injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar,
barometrar, areometrar,
optiskt bearbetade optiska elemeni och andra aniklar hänförliga till 90 kap,;
e. leksaker, spel, sportartiklar, julgransprydnader och
andra artiklar hänförliga
till 97 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller
andra artiklar enligt 97 kap.);
f. knappar, hopsatta termosflaskor, rafräschissörer och
andra artiklar hänförliga
till 98 kap.
2.
Varubeskrivningen
"planglas, gjutet, valsal. draget eller blåst (inbegripet över-fångsglas
och irådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller
böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller
graverat), även ytslipai eller ytpolerat" i nr 70.07 skall även anses
tillämplig för artiklar tillverkade av sådant glas, under förutsättning att
artiklarna ej är försedda med ram och ej är i förening med annat material.
3.
Med ordet
"glasull" i nr 70.20 förslås:
a. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj) av minst
60 viktprocent;
b. mineralull med en hall av kiseldioxid (SiOs) av mindre
än 60 viktprocent men
med en hall av alkalioxid (KjO och/eller NauO) av mer än 5 viktprocent eller
en halt av bortrioxid (B2O3) av mer än 2 viktprocent.
Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående
beskrivningar hänföres till nr 68.07.
4. Vid tiUämpning av tulltaxan skall ordet
"glas" även anses inbegripa smält kvarts
och smält kiseldioxid.
70.01 Glasavfall; glasmassa (med undanlag av optiskt
glas) . fri
70.3
Glas i form av
kulor, stänger eller rör, obearbetat (ej utgörande optiskt glas) fri
70.4
Planglas,
gjutet eller valsat (inbegripet överfångsglas och trådglas), obearbetat, även
mönstrat, av kvadratisk eller rektangulär form.................... ........... 8%
70.5
Planglas,
draget eller blåst (inbegripet överfångsglas), obearbetat, av kvadratisk eller
rektangulär form....................................................................... ............ 9%
70.6
Planglas,
gjutet, valsal, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), av
kvadratisk eller rektangulär form, ytslipai eller ytpolerat men ej vidare bearbetat
8%
70.7
Planglas,
gjutet, valsal, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas),
skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på
annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kantema eller graverat), även
ytslipai eller ytpolerat; flerväggiga isolerm-tor av glas; s. k. blyinfatlade
mlor:
A. planglas och isolermtor.............................. ........... 9%
B. s. k. blyinfatlade mlor................................ .......... 10%
70.08 Säkerhetsmtor beslående av härdal eller
laminerai
glas, även tillformade:
A. av härdat glas............................................ 9%
B. av laminerai glas........................................ ........... 10%
Prop.
1978/79:136 63
70.9 Speglar av glas (inbegripet
backspeglar), även inramade eller försedda med baksida av annat material ........... 10%
70.10 Damejeanner, flaskor, burkar,
kmkor, lablettrör och liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen användes
för transport eller förpackning av varor; proppar och andra
tillslutningsanordningar av glas 8%
70.11 Glashöljen (inbegripet kolvar och
rör) till elektriska glödlampor, elektronrör e. d.:
A. kolvar .............................................. 100
kg 32: 50
B, andra höljen.............................................. fri
70.12 Glas lill termosflaskor eller andra termoskärl:
A. utan metallbeläggning .............................. 6%
P. andra......................................................... 7,5%
70.13 Glasvaror (andra än artiklar
hänföriiga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-,
köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för
liknande ändamål 12%
70.14 Glasvaror för belysnings- eller
signaleringsändamål samt optiska element av glas, ej optiskt bearbetade och
ej tillverkade av optiskt glas.......................... .......... 10%
70.15 Urglas och liknande glas
(inbegripet glas av sådana slag som användes till solglasögon, dock ej glas
lämpliga till synkorrigerande linser), böjda, kupiga eller formade på
liknande sätt; glasglober och segment av glasglober, av sådana slag som
användes för tillverkning av urglas e.d fri
70.16 Murstenar, plattor, block och andra
artiklar av pressat eller formgjulet glas, av sådana slag som vanligen användes
för byggnadsändamål; poröst glas (skumglas) i
form av block, plattor, skivor e. d................... fri
70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och
farmaceutiska
artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; glas-
ampuller:
A................................................................ laboratorieartiklar
samt hygieniska och farmaceu
tiska artiklar .............................................. .......... 10%
B. glasampuUer............................................. .......... fri
70.18 Optiskt glas samt optiska element
av optiskt glas, andra än optiskt bearbetade element; ämnen till synkorrigerande
glasögonlinser..................... .......... fri
70.19 Glaspärlor, imitationer av
naturpärlor, imitationer av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartiklar av
glas ävensom varor tillverkade därav; glastärningar och små glasplattor, även
på underiag, för mosaikarbeten eller liknande dekorationsändamål; konstgjorda
ögon av glas, inbegripet sådana för leksaker men ej sådana som är avsedda för
människor; prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s. k.
lam-parbete; refiexpärlor:
Prop. 1978/79:136 64
A................................................... glaspärlor,
imitationer av naturpärlor, imitationer
av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartik
lar av glas ävensom varor tillverkade därav 5 %
B. andra
slag. inbegripet reflexpärior......... 7,5%
70.20 Glasfibrer
(inbegripet glasull) samt gam, vävnader och
andra varor tillverkade därav:
A................................................... gam,
vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar där
av ................................................ 11%.
B. andra
slag....................................... 7%
70.21........................................................ Andra
varor av glas 10%
Prop.
1978/79: 136 65
71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och
metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouteri varor
Anmärkningar
1. Om ej annal följerav anm. I a lill sjätte avd.
ellerav nedanstående bestämmel
ser skall alla varor som helt eller delvis består:
a. av naiurpärlor eller av ädelstenar
(naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)
eller
b. av ädel metall eller av metall med plätering
av ädel metall, tulltaxeras enligt
detta kapitel och ej enligt något annat kapitel.
2. a. Nr 71.12, 71.13 och 71.14 omfattar ej varor i vilka
ädel metall eller metall
med plätering av ädel metall ingår endast som mindre
väsentlig beståndsdel, säsom smärre beslag eller smärre ornament (t.ex.
monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr 71.15 omfattar ej varor i vilka ädel
metall eller metall med plätering av äi'e] metall ingår (på annat sätl än som
mindre väsentlig beståndsdel).
3. Delta kapitel omfattar ej:
a. amalgamcr av ädla metaller samt ädla metaller i
kolloidal form (nr 28.49);
b. sterilt kirurgiskt suturmaterial,
tandfyllningsmedel och andra varor hänförli
ga lill 30 kap.:
c. varor hänförliga till 32 kap. (t. ex.
glansmetallpreparat);
d. handväskor och andra aniklar hänförliga till nr 42.02
eller 42.03;
e. varor enligt nr 43.03 eller 43.04;
f. varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror);
g. skodon (64 kap.) och huvudbonader (65 kap.);
h. paraplyer, promenadkäppar och andra aniklar hänförliga
till 66 kap.;
ij. mynt (72 eller 99 kap);
k. slipskivor och liknande artiklar hänförliga till nr
68.04, 68.06 eller 82 kap., innehållande stoft eller pulver av ädelstenar
(naturliga eller syntetiska); varor enligt 82 kap. med verksam del av
ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel
metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel saml delar därtill,
hänförliga till sextonde avd., ej utgörande artiklar helt bestående av
ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade);
I. varor hänförliga till 90, 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument,
ur och musikinstrument);
m. vapen och delar dänill (93 kap.);
n. aniklar enligt anm. 2 till 97 kap.;
o. artiklar hänförliga till tulltaxenumren i 98 kap.,
andra än nr 98.01 och 98.12;
p. originalskulpiurer (nr 99.03). föremål för samlingar
(nr 99.05) samt antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 99.06). andra än
naturpärlor och ädelstenar.
4. a. Ordet 'naturpärlor" skall anses inbegripa
odlade pärlor.
b. Med uttrycket "ädla metaller"
förestås silver, guld, platina och andra plati
nametaller.
c. Med uttrycket "andra platinametaller"
förstås iridium, osmium, palladium,
rodium och rutenium.
5. För tillämpning av detta kapitel gäller att en
legering (inbegripet en sintrad
blandning eller en intermetallisk förening) innehållande en eller flera ädla
metal
ler skall tulltaxeras som legering av ädel metall endast om någon ädel metall
in
går i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar med ädla metaller skall
tulltaxeras enligt följande regler:
a. en legering innehållande minst 2 viktprocent
platina skall tulltaxeras som
platinalegering;
b. en legering innehållande minst 2 viktprocent
guld men ingen eller mindre än
2 viktprocent platina skall tulltaxeras som guldlegering;
c. andra legeringar innehållande minst 2 viktprocent
silver skall tulltaxeras som
silverlegeringar. Vid tillämpning av denna anmärkning
skall alla platinametaller anses uigöra platina.
6. Där ej annat är föreskrivet skall omnämnanden i
anmärkningarna till detta
kapitel eller annorstädes i tulltaxan av ädla metaller eller av viss ädel
metall an
ses inbegripa legeringar som enligt anm. 5 ovan behandlas som legeringar av äd
la metaller eller av viss ädel metall, men skall ej anses inbegripa metall med
plä-
5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 66
tering av ädel metall och ej heller oädla metaller eller
icke metalliska ämnen som är förgyllda, försilvrade eller platinerade.
7. Med uttrycket "metall med plätering av ädel
metall" förstås en produkt av me
tall som på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom lödning, svets
ning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Uttrycket skall även
anses omfatta oädel metall med inläggningar av ädel metall.
7:1. Med ordet "halvfabrikat" i nr 71.05-71.10
förstås stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror samt pulver, paljetter och
kantiljer.
8. Med ordet "bijouterivaror" i nr 71.12
förstås:
a. smärre aniklar till personlig prydnad, även med
infattade stenar (t. ex. ring
ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra
hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt me
daljer och märken, även av religiös karaktär);
b. aniklar för personligt bmk av sådana slag som normalt
bäres exempelvis i
fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metall-
flätning samt tableitdosor).
9. Ordel "guldsmedsvaror" i nr 71.13
inbegriper bl.a. prydnadsföremål, bords-,
toalett- och rökbordsaniklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbmk
eller för religiöst bruk.
10. Med uitrycket "bijouterivaror, ej hänförliga till
nr 71.12 eller 71.15" i nr 71.16 förstås artiklar av de slag som avses i
anm. 8 a ovan (dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar enligt
nr 98.01 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 98.12) men i vilka ej ingår
naturpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) och
ej heller (bortsett från mindre väsenOiga beståndsdelar) ädel metall eller
metall pläterad med ädel metall och som består:
a. helt eller delvis av oädel metall, även förgylld,
försilvrad eller platinerad; el-
ler
b. av minst två material (t.ex. trä och glas,
ben och bärnsten, pärlemor och
plasl), varvid avseende ej skall fäsias vid anordningar (t. ex. tråd i
halsband)
som användes enban för att hålla samman i varoma ingående beståndsde
lar.
1. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar
som anges till förlullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall
tulltaxeras tillsammans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt
åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande
förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras
enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.
I Naturpärlor och ädelstenar
71.01 Naiurpärlor, obearbetade eller bearbetade
(inbegripet
osorterade pärlor, temporärt uppträdda för att under
lätta transporten) men ej infattade, monterade eller på
annat sätt uppträdda......................................... ........... fri
71.2 Ädelstenar, naturliga, obearbetade
eller slipade eller på annat sätt bearbetade (inbegripet osorterade ädelstenar,
temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade,
monterade eller på annat sätt uppträdda ....................................................................... fri
71.3 Ädelstenar, syntetiska eller
rekonstruerade, obearbetade eller slipade eller på annat sätt bearbetade (inbegripet
osorterade ädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men
ej infattade, monterade
eller på annat sätt uppträdda ............................. .......... fri
71.04................................................................ Stoft
och pulver av naturliga eller syntetiska ädelste
nar .................................................................. fri
Prop.
1978/79:136 67
II Ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall, obearbetade, samt halvfabrikat därav
71.05 Silver, inbegripet förgyllt eller plaUnerat
silver, obear
betat, samt halvfabrikat därav:
A. obearbetat ................................................ .......... fri
B. rör ............................................................. .......... fri
C. andra slag.................................................. 1,5%
71.6 Oädel metall med plätering av
silver, obearbetad, samt halvfabrikat därav 1,5 %
71.7 Guld, inbegripet platineral guld,
obearbetat, samt halvfabrikat därav fri
71.8 Oädel metall eller silver med
plätering av guld, obearbetade, samt halvfabrikat därav fri
71.9 Platina och andra platinametaller,
obearbetade, samt halvfabrikat därav fri
71.10 Oädel metall eller ädel metall med
plätering av platina ellerannan plalinametall, obearbetade, samt halvfabrikat
därav ......................................... fri
71.11 Guldsmedssopor, annat avfall och
skrot, av ädel metall fri
ni Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor
71.12 Bijouierivaror och delar därtill, av ädel metall
eller av
metall med plätering av ädel metall................ ............ 5%
71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill,
av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, andra än varor
hänföriiga lill nr 71.12 ........................... ............ 5%
71.14 Andra varor av ädel metall eller av
metall med plätering av ädel metall:
A. artiklar för tekniskt bmk............................. .......... fri
B. andra slag.................................................. ............ 5%
71.15 Varor bestående av naturpärior eller ädelstenar
(natur
liga, syntetiska eller rekonstruerade) samt varor i vilka
sådana ingår.................................................. .......... fri
71.16 Bijouterivaror,
ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15 ... 5%
Prop. 1978/79:136 68
73
kap. Järn och stål samt varor därav
Anmärkningar
I. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan
anges:
a. Tackjärn och gjutjärn (nr 73.01):
jäm som innehåller, efter vikten räknat, minst 1,9% kol
och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna
gränser:
mindre än 15% fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % volfram och
sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (t. ex. nickel,
koppar, aluminium, titan, vanadin och molybden). Sådana jämlegeringar
innehållande minst 1,9 viktprocent kol som företer de för stål kf akteristiska
kännetecknen (s. k. krympfritt stål) skall dock tulltaxeras enligt
tulhaxenumren för stål.
b. SpegeUärn (nr 73.01):
järn som innehåller, efter vikten räknat, mer an 6 % men
högst 30 % mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan.
c. Ferrolegeringar (nr 7i.02):
jämhaltiga legeringar (andra än koppartillsatslegeringar.
definierade i anm. 1 till 74 kap.) som ej är lämpliga för valsning eller
smidning, som vanligen användes som råmaterial vid järn- och stälframställning
och som innehåller, efter vikten räknat, ett eller flera av följande ämnen i
nedan angivna mängder:
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % volfram eller
sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium,
titan. vanadin.
koppar, molybden, niob eller andra ämnen, i fråga om
koppar dock högst
10 %) och som av grundämnet jäm innehåller, efter vikten
räknat, i fråga om ferrole-geringar innehållande kisel minst 4 %, i fråga om
ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst 8% och i fråga om andra
ferrolegeringar minst 10%.
d. Legera/i/fl/(nr 73.15):
stål som innehåller, efter vikten räknat, ett eller flera
ämnen i följande mängder:
sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,
minst 2% mangan.
minst 2% kisel.
minst 0.50% nickel,
minst 0,50% krom,
minst 0,10% molybden.
minst 0,10% vanadin,
minst 0,3095 volfram,
minst 0,30% kobolt,
minst 0.30% aluminium,
minst 0,40% koppar,
minst O, IO %> bly,
minst 0,12% fosfor.
minst 0,10% svavel,
sammanlagl minst 0,20% fosfor och svavel,
minst 0,10% av något annat legeringsämne.
e. Kolriki Slål (nr 73.15):
stål som innehåller, efter vikten räknai, minst 0,60% kol
och som har en halt, efter viklen räknat, av mindre än 0,04% fosfor och mindre
än 0,04% svavel saml en sammanlagd halt av mindre än 0,07% av fosfor och
svavel.
f. Smältstycken och råskenor (nr 73.06):
produkter för valsning, smidning eller omsmältning som erhållits
antingen:
-
genom
hopsmidning av välljämssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
-
genom
hopvällning med hjälp av varmvalsning av paket av jäm- eller stålskrot eller
av vätljäm.
Prop. 1978/79:136 69
g. Cm (nr
73.06):
produkter för valsning eller smidning. som erhållits genom
gjutning i kokiller.
h. Blooms och billets (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt
tvärsnitt, med en tväryta av mer än I 225 mm' och med sådana dimensioner att
tjockleken överstiger en fjärdedel av bredden.
iySlabs och plaliner (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en
tjocklek av minst 6 mm. med en bredd av minst 150 mm och med sådana dimensioner
att tjockleken ej överstiger en fjärdedel av bredden.
k. Plåiämnen i rullar (nr 73.08):
halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt
tvärsnitt, med en tjocklek av minst 1,5 mm och med en bredd av mer än 500 mm,
i rullar med en vikt av minst 500 kg per styck.
1. Universaljärn och universalstat (nr 73.09):
produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i
längdriktningen i slutna spår eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer
än 5 mm men ej mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men ej mer än I
200 mm.
m.Band (nr 73.12):
valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med
rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av högst 6 mm, med en bredd av högst
500 mm och med sådana dimensioner att tjockleken ej överstiger en tiondel av
bredden, i raka längder eller i rullar eller ringar, även tillplattade.
n. Pl å t (nr 73.13):
valsade produkter (andra än plåtämnen i rullar enligt
definition i k ovan), oavsett tjockleken och, om de föreligger i kvadratiska
eller rektangulära stycken, med en bredd av mer än 500 mm. Nr 73.13 skall även
anses tillämpligt för plåt som skurits till annan form än kvadratisk eller
rektangulär eller som perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller
försetts med överdrag, under förutsättning att den ej därigenom fått karaktär
av till annat nummer hänförlig vara.
o. 7'r(W(nr73.l4):
kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 13 mm. Beträffande nr 73.26 och 73.27 gäller
dock att ordet "tråd" anses inbegripa valsade produkter av samma
dimension.
p. Slang iinbegripel valslråd). annan än profdslång (nr
73.10):
massiva produkter som ej helt motsvarar någon av
definitionema i h, ij. k. I, m, n eller o ovan och som har tvärsnitt i form av
cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, sexhöming,
åttahöming eller likbent parallelltrapets.
Ordet "stång" inbegriper även stänger för
armering av betong, vilka bortsett från smärre räfflor, kammar, skåror e. d.
åstadkomna under valsningen, molsvarar ovanstående definition.
q. Ihåligt bergborrstål (nr 73.10);
ihålig stålstång, oavsett tvärsnittets form, lämplig för
tillverkning av bergborrar, med ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men
ej mer än 50 mm och med det största inre tvärmåttel ej överstigande en
Iredjedel av det störsla yttre tvärmåttet. Annan ihålig stålstång skall
tulltaxeras enligt nr 73.18.
r. Profdslång (nr 73. Il):
produkter, andra än sådana som är hänföriiga lill nr
73.16, som ej hell molsvarar någon av deflnitionema i h, ij, k. I, m, n eller
o ovan, som ej har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent
triangel, kvadrat, rektangel, sexhöming, ållahörning eller likbent
parallelltrapets och som ej är ihåliga.
2.
Nr 73.06-73.14
skall ej anses tillämpliga för produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr
73.15).
3.
Produkter av
järn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.06-73.15, med plätering av
järn eller stål av annal slag, skall lulltaxeras som produkler av det slag av
järn eller stål som dominerar viklmässigt.
4.
Järn framställt
på elektrolylisk väg tulltaxeras, alltefter sin form och sina dimensioner, som
molsvarande produkter framställda på annat sätt.
5.
Med uttrycket
"högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk" (nr 73.19)
förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör och rörböjar med runt tvärsnitt och
med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.
73.01 Tackjäm. gjutjäm och spegeljärn, i form av tackor,
block, oregelbundna siycken e.d........................ fri
Prop.
1978/79:136 70
73.02 Fertoiegeringar:
3:50
fri
fri
3%
fri
fri
3%
4%
4%
6%
A...................................................... kiseljärn
och kiselmanganjäm, innehållande mer än
15% kisel......................................... 100 kg
B. andra slag..................................................
73.3
Avfall och
skrot av järn eller slål.....................
73.4
Granulerat järn
och stål, även krossat eller sorterat; korta avhugg av jäm- eller ståltråd
("wire pellets") ..
73.5
Pulveriserat
järn och stål; järnsvamp.............
73.6
Smältstycken
och råskenor; göt, block, oregelbundna stycken o. d. av järn eller stål:
A. smältstycken och råskenor.........................
B. andra slag..................................................
73.7
Biooms,
billets, slabs och platiner av järn eller slål; ämnen, grovt tillformade genom
smidning, av jäm eller slål...................................................
73.8
Plåtämnen i
rullar, av järn eller stål................
73.9
Universaljärn
och universalstål.......................
73.10 Stång (inbegripet valslråd), annan
än profilslång, av jäm eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller
tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kaUt tillstånd; ihåligt bergborrstål:
A. valstråd...................................................... 5%
B. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, strängpressat eller
smitt, ej pläterat eller överdraget med metall 5%
C. andra slag.................................................. 6 %
73.11 Profilstång av jäm eller slål, varmvalsad,
smidd,
strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i
kallt tillstånd: spontpålar av järn eller slål, även med
borrade eller stansade hål eller sammanfogade:
A. profilstång:
1.
pläterad,
överdragen eller på annat sätt ytbe-handlad 6%
2.
andraslag:
a. varmvalsad, strängpressad eller smidd:
a. bredflänsig I-balk, oavsett viklen per löp
meter; annan profilstång vägande minst
60 kg per löpmeter........................ fri
/3. annan .......................................... 6%
b........................................................ tillformad
eller färdigbehandlad i kallt till
stånd ............................................... .......... 6%
B. spontpålar.................................................. fri
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kaUvalsat:
A. pläterat med eller överdraget med aluminium, bly
eller tenn .................................................. fri
B. andra slag.................................................. .......... 6%
73.13 Plåt av jäm eller stål, varm- eller kallvalsad:
A. pläterad med eller överdragen med aluminium, bly
eller tenn .................................................. ......... fri
Prop.
1978/79: 136 71
B. andra slag.................................................. 6%
73.14 Tråd av jäm eller slål, även med
överdrag men utan elektrisk isolering 6%
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i
sådana former som är nämnda i nr 73.06-73.14:
A. ihåligt bergborrstål.................................... 6%
B. plåt och band av rostfritt eller eldhärdigt stål
.... 5%
C. andra slag:
belägges med samma tull som motsvarande produkter
hänföriiga till nr 73.06-73.14
73.16 Banbyggnadsmaleriel av järn eller stål för
järnvägar el
ler spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor,
korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växel
stag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjäm, underläggsplat
tor, klämplaltor. spårhållare, spårplatlor och annan
speciell materiel för sammanbindning eller fästande av
räler:
A. räler........................................................... .......... fri
B. andra slag................................................. ............ 5 %
73.17 Rör av gjutjäm:
A. med en invändig diameter av 510 mm eller däröver fri
B. andra......................................................... 8%
73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn)
eller slål,
med undantag av högtrycksrör för elektriska vatten
kraftverk:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink............................ 7 %
2. med överdrag av annan metall ............ 8%
B. andra slag: ...............................................
1. ej kallbearbetade.................................. 7 %
2. kallbearbetade...................................... 8 %
73.19 Högtrycksrör av slål för elektriska
vattenkraftverk,
även med förstärkning................................... 8 %
73.20 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör. muffar och
fiänsar)
av järn eller stål............................................. 8 %
73.21 Konstruktioner och delar till
konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner,
slussportar, torn, fackverksmaster, lak, fackverk lill lak, dörr- och
fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken och pelare) av jäm eller stål; plåt, band,
stång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner
..................................................... ............ 6 %
73.22 Cisterner, tankar, kar och liknande
behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller
till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller värmeisolera-de men ej försedda med maskinell utrustning eller
utrustning för uppvärmning eller avkylning 6%
Prop.
1978/79: 136 72
73.23 Fal, burkar, flaskor, askar och
liknande behållare, av järn- eller stålplåt, av sådana slag som vanligen användes
för transport eller förpackning av varor 6%
73.24 Behållare av järn eller stål för
komprimerad eller till
vätska förtätad gas........................................ 6 %
73.25 Tvinnad tråd, kablar, linor,
flätade band, slingor o.d., av järn- eller ståltråd, dock med undantag av
isolerade elektriska kablar.............................. ............ 6%
73.26 Taggtråd av järn eller stål; vridet
band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, saml löst tvinnad
dubbel tråd, av sådana slag som användes till stängsel,
av jäm eller stål.............................................. ............ 6%
73.27 Duk, galler, nät (inbegripet stängselnät och
armerings-
nät) och liknande produkter, av järn- eller ståltråd;
klippnät av järn eller stål................................ 6%
73.29 Kätlingar och kedjor samt delar därlill, av jäm
eller
stål................................................................. 6%
73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn
eller
stål................................................................. 4%
73.31 Spik, stift (inbegripet häflstifi), märlor,
spetsade kro
kar och öglor samt spikbleck, krampor och broddar, av
järn eller stål, även med huvud av annat material, dock
ej sådana med huvud av koppar.................... ........... 6%
6%
73.32............................................................... Bultar
(inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar
och pinnskruvar) och muttrar, även ogängade, skruvar
(inbegripet skruvkrokar och skruvöglor), nitar, kilar,
sprintar, saxsprintar och liknande artiklar, av järn eller
stal; underläggshrickor (inbegripet fjäderbrickor), av
järn eller stål ................................................
73.33 Nålar för handsömnad (inbegripet brodering),
nålar för
handknytning av mattor, stickor, snörnålar, virknålar
o. d. samt broderprylar, av järn eller stål:
A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill .......... fri
B. andra slag.................................................. ............ 4 %
73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar,
hårklämmor,
papiljotter och liknande artiklar (med undantag av
hattnålar och andra prydnadsnålar), av järn eller stål:
A. knappnålar och säkerhetsnålar................. 5%
B. andra slag.................................................. 4%
73.35 Fjädrar och fjäderblad, av järn
eller stål......... 6%
73.36 Kaminer och andra artiklar för
rumsuppvärmning, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), kokapparater,
gaskök, tallriksvärmare med brännare, tvättgrytor med eldstad eller annan
uppvärmningsanordning samt liknande artiklar, ej elektriska, av sådana slag som
användes i hushåll, ävensom delar därtill, av järn eller
stål................................................................. 6%
Prop.
1978/79: 136 73
73.37 Värmepannor (med undantag av pannor
enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, ej försedda med
elektrisk uppvärmningsanordning, saml delar därtill, av jäm eller stål;
luftvärmare och varmlufts-fördelare (inbegripet apparater som även kan fördela
sval eller konditionerad luft), ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning
men utmstade med motordriven fläkt eller bläsmaskin, saml delar därtill, av
järn eller stål ................................................................. ............ 6%
73.38 Artiklar av sådana slag som
vanligen användes för hushållsbruk, sanitetsgods samt delar lill sådana varor,
av järn eller stål; stålull; diskbollar, putsvanlar o.d., av järn eller stål:
A. stålull; diskbollar, putsvantar o.d. ............ ............ 4%
B. andra slag.................................................. ............ 6 %
73.40 Andra varor av järn eller stål........................ ............ 6%
Prop.
1978/79:136 74
74 kap. Koppar och varor därav
Anm ä rkningar
1. Med ordet "koppartillsatslegeringar" i nr
74.02 förstås legeringar (med undantag
av fosforkoppar innehållande mer än 8 viktprocent fosfor) som jämte andra lege
ringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för vals
ning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framställning
av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfurcringsmedel
eller
för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än jäm.
Fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres
lill nr 28.55 och ej lill delta kapitel.
2. I detta kapitel har följande ord och uttryck den
betydelse som nedan anges:
a. Tr å d (nr 74.03):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkler,
oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b. Slang (nr 74.03):
valsade, strängpressade. dragna eller smidda massiva
produkter, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta,
har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. Som stång anses även
gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, vilka bearbetats
efier formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av
glödspån), under förutsättning att de ej genom bearbetningen fått karaktär av
till annal nummer hänförliga varor.
Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat
.sätt bearbetade enban för att underlätta deras insättning i maskiner för
omformning till exempelvis valslråd eller rör skall dock anses utgöra
obearbetad koppar enligt nr 74.01.
c. Plåi och band (nr 74.04):
platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr
74.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm
och med en tjocklek av mer än 0.15 mm. dock ej överstigande en tiondel av
bredden. Nr 74.04 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som
tillskurils, perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller försetts med
överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fåll karaklär av till annat
nummer hänförliga varor.
3. Nr 74.07 skall även anses tillämpligt för rör och
ihålig stång som polerats eller
försetts med överdrag eller som tillformals eller på annal sätt bearbetats,
t.ex.
böjts, formats lill spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till
konisk
form eller försetts med kamflänsar. Nr 74.08 skall även anses tillämpligt för
rör
delar som behandlats på liknande sätt.
74.01 Kopparskärsten: obearbetad koppar (även
raffinerad);
avfall och skrot av koppar............................... fri
74.2
Koppartillsatslegeringar
................................ fri
74.3
Stång av
koppar: tråd av koppar:
A................................................................. av
legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro
cent nickel.................................................. 1,5 %
B. andra slag.................................................. 3 %
74.04 Plåt och band av koppar:
A................................................................. av
legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro
cent nickel.................................................. 1,5%
B. andra slag.................................................. 3 %
74.05 Folier av koppar (även mönslerpressade,
tillskurna,
perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på
baksidan förslärkta med papper eller annal material)
med en tjocklek (förslärkningsmaterial ej inräknat) av
högst 0,15 mm:
Prop.
1978/79:136 75
1,5%
3%
5%
fri
3%.
A................................................................ av
legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro
cent nickel.................................................
B. andra slag.................................................
74.06 Pulver och fjäll av koppar:
A. användbara till bronsering.........................
B. andra slag..................................................
74.7
Rör och
rörämnen av koppar; ihålig stång av koppar .
74.8
Rördelar (t.ex.
skarvrör, knärör, muffar och fiänsar)
av koppar....................................................... ........... 4 %
74.10 Tvinnad tråd, kablar, linor, fiätade band o.
d., av kop
partråd, dock med undantag av isolerad elektrisk tråd
och kabel ....................................................... ........... 3 %
74.11.............................................................. Duk,
galler, nät (inbegripet slängselnät och armerings-
nät) och liknande produkter (även ändlösa), av kop
partråd; klippnäl av koppar ........................... 4%
74.15 Spik, stift (inbegripet häfistift).
märlor, spetsade krokar och öglor samt krampor och broddar av koppar eller av
järn eller stål med huvud av koppar; bultar (inbegripet bultar utan huvud samt
pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar, även ogängade, skruvar (inbegripet
skruvkrokar och skruvöglor), nitar, kilar, sprintar, saxsprintar och liknande
artiklar, av koppar; underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor), av koppar
,. . . 4%
74.16 Fjädrar av koppar........................................... 4%
74.17 Kokapparater och andra
uppvärmningsapparater, ej elektriska, av sådana slag som användes i hushåll
samt
delar därtill, av koppar ................................. 4%
74.18 Andra artiklar av sådana slag som vanligen
användes
för hushållsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana
varor, av koppar............................................. 4%
74.19 Andra varor av koppar:
A. knappnålar och säkerhetsnålar................. 5 %
B. andra slag.................................................. 4%
Prop.
1978/79:136 76
82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel
metall; delar därtill
Anmärkningar
1. Bortsett från blåslampor,
transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor
med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser saml varor hänförliga till nr 82.07
el
ler 82.15 omfattar detia kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande
yta
eller annan verksam del av;
a. oädel metall;
b. hårdmetall;
c. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade) på underlag av oädel
metall:
d. slipmedel pä underiag av oädel metall, under
förutsättning att varorna har
skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin
funktion
efter del atl slipmedlet lagts på.
2.
Delar av oädel
metall till artiklar hänförliga till tulhaxenumren i delta kapitel skall
tulltaxeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med
undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för
handverktyg (nr 84.48). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd. är dock under alla förhållanden uteslutna ur detta kapitel.
Saxar till elektriska hårklippningsmaskiner skall tulltaxeras enligt nr 82.13
och blad och skärhuvuden liil elektriska rakapparater skall tulltaxeras enligt
nr 82.11.
3.
Lådor, askar,
etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning
gemensamt med artiklar enligi detta kapilel skall lulltaxeras tillsammans med
dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid
försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar
.som anges till förtullning särskilt skall tulliaxeras enligt de nummer lill
vilka de i och för sig är hänförliga.
82.1
Följande
handverktyg och handredskap: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar,
grepar, krattor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg;
liar, skaror, höknivar, grässaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och
redskap av sådana slag som användes för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk
....................................................................... 4%
82.2
Sågar (icke
mekaniska) samt blad för hand- eller maskinsågar (inbegripet otandade sågblad) 69?
82.3
Följande
handverktyg: tänger (inbegripet avbitartäng-er), pinceiter, plåtsaxar,
bultsaxar o.d.; huggpipor; röravskärare; skmvnycklar; filar och raspar:
A. röravskärare samt delar därtill................... ............ 4%
B. andra slag................................................... ()7r
82.04 Handverktyg, inbegripet glasmästardiamanter. och
handredskap, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel; blåslampor och smidesstäd; skruvstycken och
skruvtvingar, andra än tillbehör och delar till verktygs
maskiner; transportabla smidesässjor; slipstenar och
slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna):
A. handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,
borr- och sparrsockar, lubpressar och skärcirklar
samt delar till sådana artiklar..................... 4%
B. andra slag................................................... (yV
Prop.
1978/79:136 77
82.5
Utbytbara
verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra
handverktyg (t. ex. för pressning, stansning, borrning, gängning, brotschning,
fräsning, skärning, svarvning eller skruvidragning), inbegripet dragskivor för
tråddragning, matriser för strängpressning av metall samt bergborrar 4%.
82.6
Knivar och
skärstål för maskiner eller mekaniska apparater 4%
82.7
Skär, plattor,
stavar och liknande omonterade delar till verktyg, av hårdmetall (sintrade
metallkarbider av
t. ex. volfram, molybden eller vanadin).......... ............ 4%
82.8
Kaffekvamar,
köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska apparater och redskap med en vikt
av högsl 10 kg och av sådana slag som användes i hushåll för beredning eller
servering av matvaror eller drycker 4%
82.9
Knivar med
skärande egg, även landad, ej hänförliga
till annat nummer, samt blad därlill................ 7%
82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke
elektris
ka) samt blad därtill (inbegripet ämnen till rakblad,
även i bandform):
A. rakknivar samt blad och andra delar därtill............ 4%
B................................................................ rakhyvlar
och rakapparater (icke elektriska) samt
delar därlill, andra än blad till rakhyvlar; blad och
skärhuvuden till elektriska rakapparater... 6,5%
C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad,
även i bandform)....................................... 7,5%
82.12 Saxar, ej hänföriiga lill annal
nummer, och skär därtill 4%
82.13 Andra skär- och klippverktyg, t.ex.
sekatörer, hårklippningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier
och charkuterier samt pappersknivar; artiklar och satser för manikyr eller
pedikyr (inbegripet na-
gelfilar).......................................................... ............ 4%
82.14 Skedar, gafflar, fisk- och
smörknivar, slevar och liknande köks- och bordsartiklar 7%
82.15 Handlag och skaft av oädel metall
till artiklar hänföriiga fill nr 82.09, 82.13 eller 82.14 4%
Prop.
1978/79:136 78
83 kap. Diverse varor av oädel metall
Anmärkkning
I deua kapitel skall cll omnämnande av delar lill artiklar
ej i någoi fall anses tillämpligt för kablar, kedjor, spik, bullar, muttrar,
skruvar, Qädrar eller andra artiklar av järn eller slål av sädana slag som är
nämnda i nr 73.25. 73.29. 73.31,73.32 eller 73.35 och ej heller för molsvarande
artiklar av andra oädla metaller (74-81 kap.).
83.01 Läs (nyckelläs, komhinalionslus och elektriska
läs) och
delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar
till handväskor, koffertar o.d. samt delar till sådana
byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i
detta nummer nämnda artiklar:
A................................................................. kappsäcks-,
koffert- och portföljläs saml delar där
lill ............................................................... ........... 8 %
B. andra slag.................................................. ........... 6 %
83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall,
av sådana
slag som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, föns
ter, rullgardiner, persienner, karosserier, sadelmakeri
arbeten, koffertar, skrin o.d. (inbegripet automatiska
dörrslängare); halthyllor. hatthängare, konsoler o.d.,
av oädel metall............................................... 4 %
83.03 Kassaskåp, kassakistor, kassavalv, kassavalvsbekläd
nader och kassavalvsdörrar, armerade eller på annat
sätt förslärkta, saml kassaskrin, dokumentskrin o.d.,
av oädel meiall................................................ 4 %
83.04 Dokumentskåp. förvaringsfack, sorteringslådor,
brev
korgar, manuskripihållare och liknande koniorsartik-
lar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler hänföriiga
till nr 94.03..................................................... ........... 4 %
83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar,
brevord-
nare, koniorsböcker e.d., av oädel metall; pappers-
klämmor, gem, häflklammer, ryttare lill kortregister
o. d. saml liknande kontorsartiklar, av oädel metall ... 4 %
83.06 Siatyetier och andra prydnadsföremål av sådana
slag
som användes inomhus, av oädel metall; fotografira
mar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall;
speglar ov oädel metall................................... 4 %
83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar,
av oä
del metall, samt delar därtill av oädel metall (dock ej
strömställare. glödlampshållare, elektriska lyktor för
fordon, elektriska lampor med batteri eller generator
och andra artiklar hänförliga till 85 kap. med undantag
av nr 85.22).................................................... ............ 4 %
83.08 Böjliga
slangar och rör av oädel metall 4
%
Prop.
1978/79: 136 79
83.09 Knäppen, byglar med knäppe för handväskor o.d..
spännen med eller utan knäppe. hakar, hyskor, snör-
hälsringar o.d.. av oädel metall, av sädana slag som
vanligen användes lill kliider. reselTekler. handväskor
eller andra textil- eller lädervaror: rörnilar och ivä-
spetsniiar av oädel metall: pärlor och paljetter av oädel
metall............................................................. ........... 4 %
83.11 Ringklockor, bjällror och gonggonger, icke
elektriska, av oädel metall, saml delar därtill av oädel metall:
A. cykelringklockor samt delar därtill ............ 7,5 %
B. andra slag.................................................. 2.5 %
83.13 Proppar, kapsyler, sprundplåtar, plomber,
hömskydd
till lådor saml andra tillbehör till föipackningar, av
oädel metall ................................................... ........... 4 %)
83.14 Skyltar, namnplätar. siffror, bokstäver o.d., av
oädel
metall............................................................. ........... 4 %
83.15.............................................................. Träd,
stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro
dukter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna el
ler fyllda med fiussmedel. av sädana slag som använ
des för lödning eller svetsning eller för pälödning eller
påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar
av agglomererat pulver av oädel metall, för metall
sprutning ....................................................... 4 %
Prop.
1978/79:136 80
SEXTONDE AVDELNINGEN
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk
materiel; delar därtill
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar ej:
a. driv- och transportremmar av plasl enligt 39 kap.
eller av mjukgummi (nr
40.10); andra varor av mjukgummi, av sådana slag som användes till maskiner
eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr
40.14);
b. varor av läder eller konslläder (nr 42.04) eller av
pälsskinn (nr 43.03), av såda
na slag som användes i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för
annat tekniskt bruk;
c. bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande aniklar,
oavsett materialet
(1. ex. 39. 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);
d. perforerade kon av papper eller papp för
jacquardmaskiner eller liknande ma
skiner (nr 48.21);
e. driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16)
samt andra varor av
lextilmaterial, av sådana slag som vanligen användes för tekniskt bruk (nr
.59.17);
f ädelstenar (naluriiga, syntetiska eller rekonstruerade)
enligt nr 71.02 eller 71.03 saml artiklar, helt av sådana stenar, enligt nr
71.15;
g. delar med allmän användning enligt deflnition i anm. 2
till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av
plasl (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07);
h. ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller
melallremsor (femtonde avd.);
ij. artiklar hänföriiga till 82 eller 83 kap.;
k. fordon, luftfartyg och fartyg enligt sjuttonde avd.;
1. aniklar hänförliga till 90 kap.;
m. ur och andra aniklar hänföriiga till 91 kap.;
n. utbytbara verktyg enligt nr 82.05 samt borstar av
sådana slag som användes som maskindelar, enligt nr 96.01; liknande utbytbara
verktyg skall tulltaxeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma
beståndsdelen (t. ex. enligt 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller
69.09);
o. aniklar hänförliga lill 97 kap.
2. Om ej annat följer av anm. I till denna avdelning,
anm. 1 till 84 kap. eller anm. 1
till 85 kap., skall delar lill maskiner (ej utgörande delar till aniklar nämnda
i nr
84.64, 85,23, 85.24, 85.25 och 85.27) lulltaxeras enligt följande regler:
a. varor av sädana slag som är nämnda i något av
tulltaxenumren i 84 eller 85
kap. (andra än nr 84.65 och 85.28) skall under alla förhållanden tulltaxeras en
ligt sina respektive nummer;
b. andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande
eller huvudsak
ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner
hänförliga lill
samma nummer (inbegripet maskiner hänföriiga till nr 84.59 eller 85.22), tull
taxeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som är
lämpliga atl användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.13 och 85.15 och li
ka användbara för båda dessa slag av varor skall tulltaxeras enligt nr 85.13;
c. alla andra delar skall lulltaxeras enligt nr 84.65
eller 85.28.
2:1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2.a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående vara som vid förtullningen är
isärtagen eller icke hopsatt till-lämpas även för maskin vars delar anges till
förtullning vid skilda tillfällen om den tullskyldige yrkar det.
3. Om ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren
skall maskinkombinationer be
stående av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra
maskiner som kan utföra tvä eller flera kompletterande eller altemativa arbets
uppgifter lulltaxeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde
en sådan maskin, som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.
4. Motorer saml driv- och transporlremmar monterade på
maskiner eller redskap
eller, om de av transportiekniska skäl är särskilt förpackade, klart avsedda
att
monteras på den maskin eller det redskap varmed de gemensamt anges till för
tullning eller alt anbringas på samma bottenplatta, skall lulltaxeras enligt
samma
nummer som maskinen eller redskapei.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136 8
5. Vid lillämpningen av dessa anmärkningar förstås med
ordet "maskiner" alla maskiner, apparater och redskap av sådana slag
som är hänförliga till sextonde avd.
6 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79: 136 82
84
kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar hänförliga
till 68 kap.;
b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) saml delar
därtill, av keramiskl male
rial (69 kap.);
c. laboratorieartiklar av glas enligt nr 70.17; maskiner
och apparater saml delar
därtill, av glas (nr 70.20 eller 70.21);
d. aniklar hänföriiga til! nr 73.36 eller 73.37 samt
motsvarande artiklar av andra
oädla metaller (74-81 kap.);
e. handverktyg enligt nr 85.05 saml elektromekaniska
hushållsapparater enligt
nr 85.06.
2. Om ej annat följer av anm. 3 eller 4 lill sextonde
avd. skall en maskin eller appa
rat som motsvarar en vambeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-84.21 och
samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.22-84.60
lulltaxeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och ej i den senare.
Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:
a. groningsapparater, äggkläckningsapparater och
kycklingmödrar (nr 84.28);
b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.29);
c. diffusörer för extraklion av sockersafi (nr 84.30);
d. maskiner för värmebehandling av lextilgam,
lextilvävnader eller andra textil
varor (nr 84.40);
e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka
en temperaturänd
ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.
Nr 84.19 skall ej anses tillämpligt för:
a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande
förpackningar (nr 84.41);
b. kontorsmaskiner enligt nr 84.54.
3. A. Med uitrycket "automatiska
databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstås:
a. digilalmaskiner med minnen som kan lagra ej
endast ett eller flera bearbet
ningsprogram och de data som skall bearbetas utan även ett program för
översättning av det programmeringsspråk på vilket programmen är skrivna
till maskinspråk. Dessa maskiner mäste vara försedda med ell primärmin
ne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett program och som har en ka
pacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings-
och översättningsprogrammen jämte de data, som är omedelbart nödvändi
ga för den aktuella kömingen. De måste också själva vara i stånd att på
gmndval av instmktionerna i del urspmngliga programmet genom logiskt
beslut modifiera utförandel under pågående körning;
b. analogimaskiner som kan simulera matematiska
modeller och som består
av minst analogielement, slyrelement och programelement:
c. hybridmaskiner beslående av anlingen en
digitalmaskin med analogiele- '
ment eller en analogimaskin med digitalelement.
B. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma som
syslem bestående av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet
skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga
följande villkor:
a. den kan anslutas till centralenheten anlingen
direkl eller via en eller flera
andra enheter;
b. den är speciellt konstmerad som del till ett
sådant system; den måste i syn
nerhet, såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhel, kunna mottaga eller
leverera dala i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i syste
met.
Även sådana enheter av detta slag som anges lill
förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt nr 84.53.
. Nr 84.62 skall anses tillämpligt bl.a. för polerade
stålkulor, vilkas slörsla och minsta diameter ej avviker från den nominella
diametern med mer än \%. dock högst med 0,05 mm. Andra stälkulor skall
tulltaxeras enligt nr 73.40.
. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i
tulltaxeringshänseende behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda
uppgifi. Om ej annat följer av anm. 2 lill detta kapitel, anm. 3 lill sextonde
avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift ej är
beskriven i något tulllaxe-
Prop.
1978/79: 136 83
nummer eller för vilken huvuduppgiflen ej kan fastställas,
lulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skall även anses omfatta maskiner för
lillverkning av linor och lågvirke av metalltråd, textilgam eller annal
material eller av en kombinalion av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och
kablingsmaskiner).
84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer (med
undantag
av varmvaltenpannor för centraluppvärmning som
även kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor . 5%
84.2 Hjälpapparater för användning
tillsammans med ånggeneratorer eller hetvattenpannor enligt nr 84.01 (t. ex. economisers,
överhettare, solningsapparaler, anordningar för sfoftåterföring o.d.);
kondensorer för ångmaskiner ........................................................ ............ 5 %
84.3 Generatorer för gengas eller
vattengas, även med gas-renare; generatorer för framställning av acetylengas
(enligt valtenmetoden) samt liknande gasgeneratorer,
även med gasrenare...................................... 5 %
84.5 Ångmaskiner, även hopbyggda med
ångpanna 5%
84.6 Förbränningskolvmolorer................................ ........... 5%
84.7 Hydrauliska motorer (inbegripet
vattenhjul och vatten-turbiner) 5 %
84.8 Andra motorer................................................ ........... 5 %
84.9 Maskindrivna vägvällar.................................... 5%
84.10 Vätskepumpar (inbegripet pumpar med
motor eller turbin), även försedda med mätanordningar; vätskeeleva-
torer med skopor, kedjor, skmvar, band e.d...... ............ 5%
84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar saml
kompressorer för luft eller andra gaser (inbegripet pumpar och kompressorer
med motor eller turbin samt frikolvskom-pressorer för gasturbiner); fläktar,
blåsmaskiner o.d.. 5%
84.12 Luftkonditioneringsapparater
bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur
och fuktighet, allt hopbyggt till en enhet 5%
84.13 Brännare för flytande bränsle,
pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska
eldningsapparater, mekaniska eldsladsrostar, mekaniska anordningar för
avlägsnande av aska saml liknande anordningar:
A. rostar till mekaniska eldstadsrostar........... fri
B. andra......................................................... 5%
84.14 Industri- och laboratorieugnar,
icke elektriska............ 5%
84.15 Kylskåp, kylmaskiner och annan
kylutmslning (elektriska och andra) 5%
84.16 Kalandrar och liknande valsmaskiner
(andra än maskiner för bearbetning eller valsning av metall eller för
bearbetning av glas) samt valsar därtill......... ............ 5%
84.17 Maskiner och apparater, även för
laboratorier och även med elektrisk uppvärmning, för behandUng av material
genom förfaranden som inbegriper lempera-turändring, såsom uppvärmning,
kokning, röstning.
Prop.
1978/79:136 84
deslillering, reklifiering, sterilisering, paslörisering,
ångbehandling, torkning, indunstning, förångning,
kondensering eller avkylning, ej utgörande maskiner
eller apparater av sådana slag som användes för hus
hållsbruk; varmvattenberedare, icke elektriska 5%
84.18 Centrifuger; maskiner och apparater (andra än
fillrer-
Irattar, mjölksilar o.d.) för fillrering eller rening av
vätskor eller gaser ........................................ ............ 5%
84.19 Maskiner och apparater för
rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater
för påfyllning, lillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor,
burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner
och apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för
in-pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner.. ............ 5%
84.20 Vågar (med undantag av vågar
känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontroll vågar; vikter
av
alla slag för vågar........................................... ............ 5 %
84.21 Mekaniska apparater (även för
handkraft) för utsprul-ning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver;
brandsläckningsapparater (även laddade); sprul-pistoler och liknande apparater;
ångbläster- och sand-bläslerapparater saml liknande apparater .... ............ 5%
84.22 Maskiner och apparater för lyftning
eller annan hantering, lastning, lossning eiler transport (t.ex. hissar,
lyftblock, vinschar, lyftkranar, transportkranar, domkrafter, taljor, telfrar,
bandtransporlörer och linbanor), ej utgörande maskiner eller apparater
hänförliga
tiU nr 84.23.................................................... ............ 5%
84.23............................................................... Maskiner
och apparater, stationära eller rörliga, för
grävning, schaklning, planering, stampning, borrning
eller brytning av jord, sten, mineral eller malm (t.ex.
schaktmaskiner, kolbrytningsmaskiner, grävmaskiner,
skrapor, väghyvlar och s. k. bull-dozers); pålningsma-
skiner; snöplogar utan egen framdrivningsanordning
(inbegripet utmstning till snöplogar)............... ............ 5%
84.24 Maskiner och redskap för lantbruk
eller trädgårdsskötsel, avsedda för jordens beredning eller odling (t.ex.
plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödsel-spridare); vältar för
gräsmattor och idrottsplatser .... 5%
84.25 Maskiner och redskap för skörd
eller tröskning; halm-och foderpressar; slåttermaskiner och
gräsklippnings-maskiner; rensningsmaskiner för spannmål, baljväxtfrön eller
andra frön samt äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsmaskiner för lantbruksprodukter
(andra än maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindustrin, hänförliga
till nr 84.29) 5%
84.26 Maskiner och apparater för
mejerihanteringen (inbegripet mjölkningsmaskiner) 5%
Prop.
1978/79: 136 85
84.27 Pressar och krossar samt andra maskiner och
appara
ter av sådana slag som användes vid framställning av
vin eller cider eller vid beredning av fruktsaft e. d.
... 5%
84.28 Andra maskiner och apparater för
lantbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel eller biodling; groningsapparater
försedda med maskinell utmstning eller uppvärmningsanordning;
äggkläckningsapparater och kyckling-mödrar ....................................... 5 %
84.29 Maskiner och apparater av sådana
slag som användes inom kvarnindustrin saml andra maskiner och apparater (andra
än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön 5%
84.30 Maskiner och apparater, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel, av sådana slag som användes inom
följande livsmedelsindustrier: bageri-, konfektyr- och chokladindustrierna,
industrier för tillverkning av makaroner, ravioli och liknande
spannmålsbaserade födoämnen, industrier för beredning av kött, fisk, fmkt eller
köksväxter (inbegripet költkvamar och skärmaskiner) samt socker- och
bryggeriindustriema 5%
84.31 Maskiner och apparater för
tillverkning eller efterbehandling av pappersmassa, papper eller papp 5%
84.32 Bokbinderimaskiner och
bokbinderiapparater, inbegripet irådhäftmaskiner 5%
84.33 Skärmaskiner av alla slag, för
papper eller papp; andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,
papper eller papp.................. 5%
84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjulning
eller
sättning; maskiner och apparater, andra än verktygs
maskiner enligt nr 84.45, 84.46 eller 84.47, för tillverk
ning av klichéer eller andra Iryckformar (även cylind
riska); typer, matriser, klichéer och andra tryckformar
(även cylindriska); plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):
A. klichéer och andra tryckformar................... ............ 5%
B. andra slag................................................. ........... fri
84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar); hjälpapparater för
an
vändning vid tryckning:
A................................................................ cylinderpressar
och rotalionspressar samt hjälpap
parater till sådana pressar; delar därtill ... ........... fri
B................................................................ andra
slag, inbegripet iläggningsapparaler som an
ges till förtullning särskilt........................... ............ 5%
84.36.............................................................. Maskiner
för framställning av syntetiska eller regene
rerade textilfibrer; maskiner av sådana slag som an
vändes för förarbetning av naturliga, syntetiska eller
regenererade textilfibrer; maskiner för spinning, tvin-
ning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av
textilgam (inbegripet inslagsspolningsmaskiner) 5%
Prop.
1978/79: 136 86
84.37 Vävstolar, trikåmaskiner samt maskiner för
tillverk
ning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier,
snörmakeriarbeten, flätor eller nälknytningar: maski
ner (inbegripet varpmaskiner och varpklistringsmaski-
ner) för förberedning av garn för användning i till detta
nummer hänförliga maskiner ......................... ............ 5%
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning
till
sammans med maskiner enligt nr 84.37 (t. ex. skaftma
skiner, jacquardmaskiner, varp- och skotlväktare samt
anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör
lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen
till maskiner enligt detta nummer eller till maskiner
hänförliga till nr 84.36 eller 84.37 (t. ex. spindlar,
spinnvingar, kardbeslag, kammar, spinnmunstycken,
skyttlar, solv, skaftramar och irikåmaskinsnålar);
A. irikåmaskinsnålar....................................... fri
B. skyttlar och andra delar och tillbehör, av trä 2,5%
C. andra slag.................................................. 5%
84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller
efterbe
handling av filt som längdvara eller i avpassade styc
ken, inbegripet maskiner för tillverkning av fillhallar
samt hattformar............................................. ............ 5 %
84.40.............................................................. Maskiner
och apparater för tvättning eller annan ren
göring, torkning, blekning, färgning, appretering, be
läggning eller annan efterbehandling av lextilgam, tex
tilvävnader eller andra textilvaror, även konfektione
rade (inbegripet tvättmaskiner för våttvätt och kemisk
tvätt); lägg-, rull- och skärmaskiner för vävnader e. d.;
maskiner av sådana slag som vid tillverkning av lino-
leummallor eller andra golvbeläggningsmaterial an
vändes för att anbringa massa på underlag av textilvara
eller på annat underlag; maskiner av sådana slag som
användes för tryckning av textilvaror, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleummallor eller annat material
med likformigt återkommande mönsier eller ord eller
med färg som täcker hela ytan saml graverade eller et
sade tryckplåtar och tryckvalsar därtill .......... ............ 5%
84.41 Symaskiner;-möbler speciellt konstruerade för
syma
skiner; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar.......................................... .......... fri
B. andra slag.................................................. ............ 8%
84.42 Maskiner och apparater (andra än
symaskiner) för beredning eller bearbetning av hudar, skinn eller läder
(inbegripet skomaskiner)................................ 5%
84.43 Konverlrar, gjulskänkar,
götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som användes inom metallindustrin:
A. kontinueriiga, roterande gjutmaskiner samt delar
därtill ........................................................ .......... fri
Prop.
1978/79:136 87
B. götkokiller samt delar därtill....................... .......... 2,5%
C. andra slag.................... .......................... ............ 5 %
84.44 Valsverk
och valsar därtill:
A. obearbetade gjutgodsdetaljer................... 4%
B. andra slag.................................................. 5%
84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall
eller hård
metall, ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49
eller 84.50:
A. spånavskiljande maskiner vägande per styck mer
än 10000 kg.............................................. fri
B. andra slag................................................. ............ 5 %
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av
sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska
malerial eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, andra än maskiner
hänförliga lill nr 84.49 ...................................................................... 5%
84.47 Verktygsmaskiner för bearbetning av
trä, kork, ben, hårdgummi, styv plast eller liknande hårda material,
andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ... ............. 8%
84.48 Tillbehör och delar lämpliga att
användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr
84.45-84.47, inbegripet hållare för arbetsslycken eller verktyg, självöppnande
gänghuvuden, delningsdockor och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner;
verktygshållare till alla slags hand verklyg 5%
84.49 Handverktyg, pneumatiska eller
hopbyggda med icke
elektrisk motor................................................ 5%
84.50 Maskiner
och apparater för svetsning, hårdlödning,
skäming eller ythärdning med gas................. 5 %
84.51 Skrivmaskiner, andra än
skrivmaskiner med inbyggt räkneverk; checkstämplingsapparater 5%
84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner,
kassakontroll-apparater, frankoslämplingsmaskiner, biljeltmaskiner
samt liknande maskiner med inbyggt räkneverk 5%
84.53 Automatiska databehandlingsmaskiner
och enheier därlill; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av
data lill databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data,
ej annorstädes nämnda eller inbegripna................................. 5%
84.54 Andra maskiner och apparater för
kontorsbmk (t.ex. hektografer och stencilapparater, adresseringsmaskiner,
maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt,
pennformeringsapparater, hålslag och häflap-
parater)......................................................... ............. 5 %
84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor
o.d.)
lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen
till maskiner av sådana slag som är hänförliga till nr
84.51, 84.52, 84.53 eller 84.54...................... ............ 5%
Prop.
1978/79: 136 88
84.56 Maskiner och apparater för
sortering, siklning, avskilj-ning, tvättning, krossning, målning eller
blandning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form
(inbegripet pulver- och paslaform); maskiner och apparater för agglomerering,
gjutning eller formning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke
hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller
paslaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand......................................... 5%
84.57 Glasbearbetningsmaskiner (andra än
maskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd); maskiner för sammansättning
av elektriska glödlamf>or och gasurladd-ningslampor eller av elektronrör och
liknande rör .... 5%
84.58 Försäljningsautomater (t.ex.
frimärks-, cigarett-, choklad- och livsmedelsaulomater), ej utgörande spelautomater
..................................................... 5 %
84.59 Maskiner och mekaniska apparater
med självständiga arbetsuppgifter, ej hänförliga fill annat nummer i detta
kapitel:
A. slagg-granuteringsmaskiner samt delar därtill fri
B. andra slag................................................. ............ 59?
84.60 Formflaskor för metallgjulerier; gjutformar av
sådana
slag som användes för metall (andra än götkokiller),
hårdmetall, glas, mineraliska ämnen (t. ex. keramiska
massor, betong eller cement), gummi eller plasl 5%
84.61 Kranar, ventiler och liknande
anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet
redu-cerventiler och termostalreglerade ventiler.... ............ 5%
84.62 Kullager, rullager och nållager........................
5%
84.63 Transmissionsaxlar, vevaxlar,
lagerhus, glidlager, kugghjul, frikiionshjul, kuggväxlar, växellådor och andra
variabla utväxlingar, svänghjul, remskivor, linskivor, block, blockskivor och
axelkopplingar 5%
84.64 Packningar av metallplåt i förening
med annat material (t. ex. asbest, filt eller papp) eller av flera skikt
metaU-folier; satser av packningar av skilda material, för maskiner,
rörledningar e. d., i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ................................. ............ 5 %
84.65 Delar till maskiner eller
apparater, ej försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar,
kontaktelement eller andra elektriska anordningar och
ej hänförliga till annat nummer i detla kapitel ............ 5%
Prop. 1978/79:136 89
SJUTTONDE
AVDELNINGEN
Fordon och luftfartyg samt delar därtill; fartyg samt viss
transportutrustning
Anmärkningar
1.
Denna avdelning
omfattar ej artiklar hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08 och ej heller
bobbar. sporlkälkar o. d. hänförliga lill nr 97.06.
2.
1 hela denna
avdelning skall ordet "delar" och uitrycket "delar och
tillbehör" ej anses tillämpliga för följande aniklar. även om de är
igenkännliga som avsedda för varor enligt denna avdelning;
a. packningar, lälningar o. d. (tulltaxeras eller
materialets beskaffenhet eller en
ligt nr 84.64);
b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt molsvarande varor av plasl (vilka i allmän
het lulltaxeras enligt nr 39.07);
c. artiklar hänföriiga till 82 kap. (verklyg);
d. artiklar hänförliga lill nr 83.11;
e. maskiner, apparater och andra aniklar hänförliga lill
nr 84.01 -84.59, 84.61 el
ler 84.62 saml sådana delar till motorer som är hänföriiga lill nr 84.63;
f. elektriska maskiner och apparater saml elektrisk
maieriel (85 kap.);
g. aniklar hänförliga lill 90 kap.;
h. ur (91 kap.):
ij. vapen (93 kap.):
k. borstar av sådana slag som användes som delar till
fordon (nr %.0l).
3.
Omnämnanden i
86-88 kap. av delar och tillbehör skall ej anses tillämpliga för delar eller
tillbehör som ej är lämpliga all användas uteslutande eller huvudsakligen till
aniklar enligt dessa kapilel. En del eller ett tillbehör som motsvarar
vam-beskrivningen i Ivå eller flera av numren i dessa kapitel skall lulltaxeras
enligt det nummer som motsvarar den huvudsakliga användningen av ifrågavarande
del eller tillbehör.
4.
Flygmaskiner,
speciellt konstruerade så atl de även kan användas som vägfordon, lulltaxeras
som flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon lulltaxeras som motorfordon.
5.
Luftkuddefarkosler
skall inom denna avdelning hänföras till samma kapitel som de transportmedel
med vilka de företer den slörsla likheten, nämligen:
a. till 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana
(svävtåg);
b. lill 87 kap. om de är konstmerade för färd över land
eller över både land och
vatten;
c. lill 89 kap. om de är konstruerade för färd över
vallen, även om de kan landa
på stränder eller landningsplaltformar eller färdas över is.
Delar och tillbehör till luftkuddefarkosler skall
lulltaxeras pä samma säll som delar och tillbehör till Iransporimedel,
hänföriiga lill del lulltaxenummer som enligt ovanstående bestämmelser är
tillämpligt för luftkuddefarkosterna. Stationär materiel till svävtågsbanor
skall lulltaxeras som motsvarande materiel till järnvägar;
trafikövervakningsutruslning för svävtågstransportsystem skall lulltaxeras som
Irafikövervakningsutrustning för jämvägar. : 1. Bestämmelsen i lolkningsregel
2.a (se allmänna bestämmelser i början av tulltaxan) angående vara som vid
förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt till-lämpas även för vara enligt
sjuttonde avd., vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den
tullskyldige yrkar det.
Prop. 1978/79:136 90
90
kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och
apparater för mätning eller kontroll., medicinska och kirurgiska instrument och
apparater; delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfaiiar ej:
a. aniklar av såduna slag som användes i maskiner,
apparater eller instmment,
iiv mjukgummi, hänförliga lill nr 40.14, av läder eller konstläder, hänförliga
till
nr 42.04. eller av textilmaterial (nr 59.17);
b. eldfasta varor enligt nr 69.03: laboratorieartiklar
samt aniklar för kemiskt el
ler annat tekniskt bruk. enligi nr 69.09;
c. speglar av glas. ej optiskt bearbetade, hänförliga
lill nr 70.09, och speglar av
oädel eller ädel metall, ej utgörande optiska elemeni, hänförliga lill nr 83.06
eller 71 kap.;
d. varor hänföriiga lill nr 70.07. 70.1 1. 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;
e. delar med allmun användning enligt definilion i anm. 2
till femtonde avd., av
oudel metall (femtonde avd.) sanu motsvarande varor av plasl (vilka i allmän
het tulltaxeras enligt nr 39.07):
{. pumpar försedda med mätanordningar. enligt nr 84.10;
räkne- och kontrollvågar samt särskilt inkommande vikter för vågar (nr 84.20);
maskiner och apparater för lyftning eller annan hanlering. enligt nr 84.22;
hjälputrustning för inslällning uv urbelsslycken eller verklyg i verktygsmaskiner,
enligt nr 84.48, inbegripet hjälputmslning med optiska
skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska delningsdockorl. dock med undanlag av
sådana som i sig själva huvudsakligen ulgör optiska instmment (t.ex.
inställningsmikroskop); ventiler och andra urliklar enligt nr 84.61:
g. sökarlyklor och strålkastare av sådana slag som
användes på motorfordon, enligt nr 85.09. ävensom apparater för radionavigering
saml radarapparater, enligi nr 85.15;
h. kinoapparater för upptagning, återgivning eller åtempplagning
av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11). magnetiska tonhuvuden (nr 92.13);
ij. aniklar enligt 97 kap.:
k. mälkärl. vilka skall lulltaxeras som varor av del
malerial varav de är tillverkade;
I. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall lulltaxeras efter
materialels beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.).
2. Om ej unnat följer uv anm. I ovan skall delar och
tillbehör som är lämpliga alt an
vändas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner, apparater, instmment eller
andra aniklar, hänföriiga till något nummer i detta kapilel, tulltaxeras på
följande
säll:
a. delar och tillbehör som i sig själva utgör maskiner,
apparater, instmment eller
andra artiklar (inbegripet optiska elemeni enligt nr 90.01 eller 90.02) enligt
nå
got särskilt nummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (annat än nr
84.65
och 85.28) skall tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer;
b. andra delar och tillbehör skall tulliaxeras enligt nr
90.29 om de motsvarar be
skrivningen i detla nummer; i annat fall skall de tulltaxeras enligt samma num
mer som den maskin, apparat, instrument eller annan artikel för vilken de är
avsedda.
: 1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2.a (se allmänna
bestämmelser i början av tulltaxan) angående vara som vid förtullningen är
isärtagen eller icke hopsall till-lämpas även för vara enligt 90 kap., vars
delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar
det. . Nr 90.05 skall ej anses tillämpligt för astronomiska kikare av sådana
slag som ej är lämpliga för observationer på jordytan (nr 90.06) och ej heller
för kikarsikten för montering på eldvapen, periskop för montering i ubåtar
eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instmment enligt
detta kapitel; sådana kikarsikten, periskop och kikare skall lulltaxeras enligt
nr 90.13. . Optiska apparater och instmment för mätning eller kontroll som
enligi lydelsen av lulltaxenumren skulle kunna tulltaxeras både enligt nr 90.13
och enligt nr 90.16 skall lulltaxeras enligt nr 90. Ib. . Nr 90.28 skall anses
tillämpligt endast för:
a. insirumeni och apparater för mätning eller kontroll av
elektriska storheter;
b. maskiner, apparater och instmment av sädana slag som är
beskrivna i nr
Prop.
1978/79:136 91
90.14, 90.15. 90.16. 90.22. 90.23, 90.24. 90.25 och 90.27
(andra än slrobo-skop), vilkas funklion är beroende av ett elektriskt fenomen
som varierar med den faktor som skall sökas eller automaliskl regleras:
c. insirumeni och apparater för mätning eller påvisande
av alfa-, beta-, gamma-
eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller liknande strålning:
d. insirumeni och apparater för auiomalisk reglering av
elektriska storheter
ävensom instmment och apparater för automatisk reglering av icke elektriska
storheter, vilkas funklion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar
med den fakior som skall regleras.
6. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande
förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt
dettu kapilel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av
sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar,
etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning
särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är
hänförliga.
90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska
element,
oavsett materialet, omonterade, andra än sådana ele
ment av glas som ej är optiskt bearbetade: skivor och
plattor av polariserande material.................. .......... fri
90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska
elemeni,
oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller
tillbehör till instrument eller apparater, andra än såda
na element av glas som ej är optiskt bearbetade:
A................................................................ kameraobjektiv
samt delar och tillbehör därtill, vä
gande mer än 3 kg per styck; optiska sökare till ka
meror samt delar och tillbehör därtill......... .......... 2,5 %
B. andra slag.................................................. 5 %
90.3
Bågar och
infattningar samt delar därtill, för glasögon, pincenéer. lornjetter e.d 4%
90.4
Glasögon,
pincenéer, lornjetter o. d.. avsedda för synkorrektion, som skydd för ögonen
eller för annat ändamål......................................................... ............ 4%
90.05............................................................. Kikare
(monokulära och binokulära). inbegripet pris
makikare ....................................................... .......... fri
90.06............................................................. Astronomiska
instrument (t.ex. spegelteleskop, rneri-
diancirklar och ekvatorialer) sann stativ därtill, med
undantag av radioastronomiska instrument.. ........... fri
90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater och
blixtlampor
för fotografiskt bruk. andra än gasuriaddningslampor
enligt nr 85.20:
A. stillbildskameror samt delar och tillbehör
därtill, ej
hänförliga till B:
1. vägande högst 3 kg per styck................ ............ 5 %
2. andra..................................................... .......... 2,5%
B. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare
till stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill 2,5 %
C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt
bruk samt delar och tillbehör därtill .......... ............ 5 %
90.08 Kinokameror, kinoprojektorer samt
Ijudupptagnings-
och ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt
bruk; alla slags kombinationer av dessa apparater:
Prop.
1978/79: 136 92
A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptag
ningsapparater, samt delar och tillbehör därtill, ej
hänförliga till B:
1. vägande högst 3 kg per styck .............. ............ 5 %
2. andra..................................................... ......... 2.5%
B. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare
till kinokameror samt delar och tillbehör därtill ... 2.5 9
C. andra slag.................................................. ............ 5 9?
90.9 Stillbildsprojektorer; fotografiska
(andra än kinemalo-grafiska) förstorings- och förminskningsapparater .... 5 %
90.10 Apparater och utmstning av sådana
slag som användes i foto- eller kinolaboratorier. ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel; fotokopieringsapparater (med optiskt system eller av
kontakttyp) och värmekopieringsapparater; projektionsdukar:
A. fotokopieringsapparaler med optiskt system 2,5%
B................................................................. andra
slag. inbegripet delar och tillbehör till appara
ter enligt A.................................................. 5%
90.11 Elektron- och protonmikroskop samt
elektron- och protondiffraktionskameror fri
90.12 Optiska mikroskop, även försedda
med anordningar
för fotografering eller projicering av bilden..... ........... 5 %
90.13 Optiska apparater och instrument samt andra
optiska
artiklar (inbegripet strålkastare men ej andra belys
ningsartiklar), ej hänförliga lill annat nummer i detta
kapitel; lasrar, andra än laserdioder.............. 5%
90.14 Instrument för geodesi (inbegripet
fotogrammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi, nagivation, meteorologi,
hydrologi och geofysik; kompasser; avståndsmätare 5%
90.15 Vågar känsliga för 0,05 g eller
mindre, även med tillhörande vikter 5 %
90.16 Ritinstrument, ritsinstmment,
räkneinstmment, ritap-parater, pantografer, räknestickor, räkneskivor o.d.;
instrument och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel (t. ex. mikrometrar, skjulmålt, tolkar, mätslockar och
balanse-ringsapparater); profilprojektorer 5%
90.17 Medicinska och kimrgiska instmment
och apparater (även för landläkar- eller veterinärbmk), inbegripet
elektromedicinska apparater samt instmment för ögonundersökning 5 %
90.18 Apparater för mekanoterapi;
massageapparater; apparater för psykotekniska undersökningar; apparater för
konstgjord andning, ozonierapi, syreterapi eller aerosolterapi samt liknande
apparater; andningsapparater (inbegripet gasmasker o.d.)............................ ............ 5%
Prop.
1978/79:136 93
90.19 Ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska
gördlar,
brockband o.d., spjälor och andra artiklar för behand
ling av frakturer; konstgjorda lemmar, ögon, tänder
och andra kroppsdelar; hörapparater för hörselskada
de och andra artiklar avsedda att bäras av användaren,
att hållas i handen eller atl implanteras i kroppen för
att kompensera en defekt eller ett handikapp:
A. hörapparater för hörselskadade samt delar därtill 2,5%
B. andra slag................................................. fri
90.20 Apparater baserade på utnyttjandet av
röntgenstrålar
eller av strålning från radioaktiva ämnen (inbegripet
radiografi- och radioterapiapparater); röntgengenera-
torer; röntgenrör; röntgenskärmar; högspännint-gene-
ratorer för röntgen; manöverpaneler och manöverpul-
peler för röntgenapparatur: bord. stolar o. d. för rönt
genundersökning eller röntgenbehandling:
A. röntgenrör samt delar därtill...................... fri
B. andra slag................................................. 5 %
90.21 Instrument, apparater, modeller
o.d. avsedda enbart för demonstrationsändamål (t.ex. vid undervisning eller på
utställningar), ej lämpliga för annan användning fri
90.22 Maskiner och apparater för mekanisk
provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticitet eller liknande
egenskaper hos material (t.ex. metaller,
trä, textilvaror, papper eller plaster)............. 5 %
90.23 Areometrar och liknande instrument;
termometrar,
pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykromet-
rar, även registrerande; alla slags kombinationer av
dessa instmment........................................... ............ 5 %
90.24 Instrument och apparater för
mätning, kontroll eller automatisk reglering av gasers eller vätskors strömning,
nivå, tryck e. d. eller för automatisk temperatur-reglering (t.ex. manometrar,
termostater, nivåmäiare, genomströmningsmätare, värmeförbmkningsmätare och
automatiska dragregulatorer), ej utgörande artiklar hänföriiga till nr 90.14 ................................... 7%
90.25 Instrument och apparater för
fysikalisk eller kemisk analys (såsom polarimetrar, refraktometrar.
speklro-metrar och gasanalysapparater); instmment och apparater för mätning
eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d. (såsom
viskosimetrar, po-rositetsmetrar och dilatometrar); instmment och apparater
för mätning eller kontroll av värmemängd, ljusintensitet eller ljudnivå (såsom
fotometrar, inbegripet exponeringsmätare, och kalorimetrar); mikrotomer... 7%
90.26 Förbruknings- och produktionsmätare
för gaser, vätskor eller elektricitet; kalibreringsmätare för sådana instrument
.................................................... 5%
Prop.
1978/79:136 94
90.27 Varvräknare, prodiiklionsriåknarc, taxametrar,
vägniä-
tare, siegräknare o.d. saml hastighelsmäiare (inbegri
pet magnetiska hastighelsmäiare) och takometrar
(andra än artiklar hänförliga lill nr 90.14); stroboskop . 5 C?
SH).28 LIektriska instniment och apparater lör mätning,
kontroll, analys eller automatisk reglering:
A. instrument för lödning................................ .......... fri
B. andra slag.................................................. ............ 7 9J
90.29 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas ute
slutande eller huvudsakligen till en eller flera artiklar
hänföriiga till nr 90.23, 90.24, 90.26, 90.27 eller 90.28 . 7%
Prop.
1978/79:136 95
91 kap. Ur och delar därtill
Anmärkningar
1.
Med ordet
"fickursverk" i nr 91.02 och ullrycket "verk lill fick- eller
armbands-ur" i nr 91.07 förslås urverk reglerade av balans och
spiralfjäder eller av något annat syslem som kan fastställa lidsintervaller och
med en tjocklek ej överstigande 12 mm, då de mätes inklusive verkbolten,
bryggor och eventuella ytterbotl-nar.
2.
Nr 91.07 och
91.08 skall ej anses tillämpliga för mekaniska verk, drivna av fjäder eller lod
men ej försedda eller avsedda atl förses med gångsegment (nr 84.08).
3.
Detla kapilel
omfattar ej delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till
femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast
(viika i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07). Kapitlet omfattar ej heller
lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utmstning, kullager
och kullagerkulor. Urfjädrar skall lulltaxeras som urdelar (nr 91.11).
4.
Med de undanlag
som följer av anm. 2 och 3 skall verk och andra delar som är lämpliga atl
använda såväl i ur som i andra aniklar (I.ex. precisionsinslmment) anses
hänförliga till detla kapitel och ej lill något annat kapitel.
5.
Lådor, askar,
etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förlullning
gemensami med aniklar enligt detta kapitel skall lulltaxeras tillsammans med dessa
aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid
försäljning. Lådor, askar, etuier, fordrat och liknande förvaringspersedlar som
anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka
de i och för sig är hänförliga.
91.1 Fickur, armbandsur och liknande ur,
inbegripet stoppur 2,5%
91.2 Vägg- och bordsur med fickursverk
(med undantag av
ur enligt nr 91.03)......................................... ......... 2,5 %
91.3 Ur till instmmentbräden och
liknande ur för fordon, luftfartyg eller fartyg 2,5 %
91.4 Andra ur:
A. väckamr och skeppskronometrar .............. 2,5 %
B. andra......................................................... 6,5%
91.05 Apparater för registrering av tid på dygnet;
apparater
med urverk (inbegripet sekundämrverk) eller synkron-
molor för mätning, regislrering eller annan indikering
av tidsintervaller............................................ 7 %
91.6 Tidströmställare med urverk
(inbegripet sekundärurverk) eller synkronmotor 7%
91.7 Verk till fick- eller armbandsur
(inbegripet verk till stoppur), sammansatta 2,5 %
91.8 Andra urverk, sammansatta:
A. till ur enligt nr 91.03 och 91.04 A............... ....... 2,5 %
B. till ur enligt nr 91.04 B............................... ....... 6,5 %
C. till ur enligt nr 91.05 och 91.06.................. .......... 5 %
91.9 Boetter till ur enligt nr 91.01
saml delar till sådana boet-ter 2,5%
91.10 Urfoder och andra höljen till varor
enligt detta kapitel
samt delar därtill........................................... 5 %
91.11...................................................................... Andra
urdelar fri
Prop. 1978/79:136 96
92
kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud;
apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television;
delar och tillbehör till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. film, hell eller delvis ljuskänslig, avsedd för
fotografisk eller fotoelektrisk
uppiagning saml exponerad sådan film. även framkallad (37 kap.);
b. delar med allmän användning enligt definilion i anm. 2
lill femtonde avd., av
oädel meiall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plust (vilku i allmän
het tulltaxeras enligt nr 39.07);
c. mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner,
strömställare. stroboskop
och andra instrument, andra apparater eller annan utrustning, hänförliga till
85 eller 90 kap. och avsedda atl användas tillsammans med aniklar enligt det
ta kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;
apparater för upptugning eller återgivning av ljud. kombinerade med radio- el
ler lelevisionsmottagare (nr 85.15);
d. borstar (för rengöring av musikinstrument) hänförliga
till nr 96.01;
e. leksaksinslmmenl (nr 97.03);
f. föremål för samlingar saml anlikviteter (nr 99.05 och
99.06);
g. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall
lulltaxeras efter materialets be
skaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.).
2. Stråkar, tmmslockar och liknande aniklar som
användes vid spelning på musik-
instmment enligt nr 92.02 eller 92.06, och som anges lill förtullning gemensami
med sådana instrument till ett antal som är normall fördessa samt klart avsedda
att användas tillsammans med dessa intrument, skall tulltaxeras enligt summa
nummer som ifrågavarande instmment.
Rullar av perforerat papper för mekaniska spelapparater
(nr 92.10) samt grammofonskivor o. d. (nr 92.12), som anges till förlullning gemensamt
med den apparat för vilken de är avsedda, skall tulltaxeras som särskilda
aniklar och ej som delar lill ifrågavarande apparat.
3. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande
förvaringspersedlar som anges till för
tullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall lulltaxeras
lillsammans
med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid
försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som
anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka
de i och
för sig är hänförliga.
92.01 Pianon (inbegripei mekaniska pianon, med eller
utan
klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med
klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:
A. pianon......................................................... 7,5 %,
dock högsl
150:per
styck
B. andra slag................................................... .......... fri
92.02 Andra stränginstrument:
A. stråkinstrument............................................ ......... fri
B. andra.......................................................... 6%
92.3
Piporglar,
orgelharmonier o.d............................ ......... 6%
92.4
Dragspel,
concertinor och liknande musikinstrument;
munspel ......................................................... ............ 6%
92.5
Andra
blåsinstmment......................................... .......... fri
92.6
Slaginstrumenl
(t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler
och kastanjetter).............................................. ............ 6%
Prop.
1978/79: 136 97
92.7
Elektromagnetiska,
elektrostatiska, elektroniska och liknande musikinstrument (t.ex. pianon,
orglar och dragspel)........................................................ ............ 6%
92.8
Musikinstmment,
ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (t. ex. orkestrion, positiv,
speldosor och musiksågar); mekaniska sångfåglar; lockpipor och andra redskap
av alla slag för härmning av djurläten; ljudsignalredskap som blåses med
munnen (t. ex. båtsmanspipor och andra visselpipor) 6%
92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument,
inbegripet rul
lar av perforerat papper för mekaniska spelapparater
samt mekanismer till speldosor; metronomer, stäm
gafflar och stämpipor av alla slag:
A. strängar.................................................... ............ 6%
B. andra slag:
1............................................................ höljen
och stomryggar lill pianon saml delar där
till .......................................................... 7,5%
2. klaviaturer till instrument enligt nr 92.01, 92.03
eller 92.07 sam.t delar till sådana klaviaturer;
andra delar och tillbehör till instrument enligt nr
92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till
sådana tonbord .................................... fri
3.
delar och
tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör till instrument enligt
nr 92.05 .. fri
4.
andra..................................................... 6%
92.11 Grammofoner, dikteringsmaskiner och andra appara
ter för upptagning eller återgivning av ljud, inbegripet
skivspelare och band- och trådspolningsapparater,
med eller utan pick-up eller tonhuvud; apparater för
upptagning eller återgivning av bilder och ljud för tele
vision:
A. grammofonautomater................................ 4%
B. andra slag................................................. 8%
92.12 Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt
liknande upptagningar; matriser för tillverkning av
grammofonskivor, oinspelade preparerade grammo
fonskivor, film för mekanisk ljudupptagning; band,
tråd, remsor och liknande artiklar, preparerade, av så
dana slag som vanligen användes för ljudupptagning el
ler liknande upptagning:
A. grammofonskivor:
1. för språkundervisning............................ fri
2. andra.......................................... 100
kg' 25:
B. andra slag.................................................. fri
92.13 Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga
till nr
92.11 .......................................................................... 5%
' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant
förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas
i detaljhandeln.
7 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 136
Prop.
1978/79: 136 98
93 kap. Vapen och ammunition; delar därtill
Anmärkningar
1. Dellu kupiiel omfattar ej:
a. varor hänförliga lill 36 kup. (t.ex. ländhaltar. sprängkapslar
och signulruke-
ter);
b. delar med ullmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde uvd.. av
oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor uv plust (vilku i allmän
het lulltaxeras enligt nr 39.07);
c. pansrude slridsfordon (nr 87.08);
d. kikursikien och andra oplisku aitiklar. lämpliga ull
användas lill vapen, med
unduntag av sädana som är monterade på eldvupen eller införes lillsummans
med de eldvapen på vilku de är uvseddu att monteras (90 kap.);
e. pilbågar och pilar dänill. fäktvapen för sporländamål
samt leksaksvapen, hän
föriiga till 97 kap.:
{. föremål för samlingar saml antikvileler (nr 99.05 och
99.06).
2.
Uttrycket
"delar därtill" i 93.07 skall ej anses inbegripa radio- och
rudarappara-ler enligt nr 85.15.
3.
Lådor, askar,
etuier, fodrul och liknande förvaringspersedlar som anges lill förlullning
gemensami med uniklur enligt delta kapitel skall lulltaxeras tillsammans med
dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid
försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som
anges till förtullning särskili skall lulltaxeras enligt de nummer till vilku
de i och för sig är hänförliga.
93.01 Hugg- och stickvapen (t.ex. värjor, sablar och
bajo
netter) samt delar därtill; slidor och baljor till hugg-
och stickvapen ............................................. .......... fri
93.2
Revolvrar och
pistoler, utgörande eldvapen . .......... fri
93.3
Artillerivapen,
kulsprutor, kulsprutepistoler och andra eldvapen och utskjutningsanordningar
för militärt bruk
(andra än revolvrar och pistoler)................... .......... fri
93.04 Andra eldvapen, inbegripet signalpistoler,
pistoler och
revolvrar för enbart lösa skott, linkastningsapparater
o.d.................................................................. 3%
93.05 Andra vapen, inbegripet luftpistoler och
luftgevär, fjä
derpistoler och fiäderbössor samt liknande pistoler och
gevär............................................................. ............ 4 %
93.06 Delar lill vapen, inbegripet ämnen till eldrör
för eldva
pen men ej delar till hugg- och stickvapen:
A. delar till vapen för militiirt bruk: delar till
revolvrar
och pistoler enligt nr 93.02........................ .......... fri
B. andra slag:
1. delar av trä............................................ .......... fri
2. andra:
a. till eldvapen ..................................... ............ 3 %
b. till andra vapen................................. 4%
93.07 Bomber, granater, torpeder, minor och
robotprojekli-
ler samt liknande krigsammunilion, ävensom delar
därtill; annan ammunition samt delar därtill, inbegripet
föriaddningar; blyhagel lill ammunition:
A. ammunition och delar därtill, för militärt bruk eller
för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 .. ........... fri
B. andra slag................................................. ............ 4 %
Prop. 1978/79:136 99
97 kap. Leksaker, spel
och sportartiklar; delar därtill
Anmärkningar
1. Detla kapitel omfattar ej:
a. julgransljus (nr 34.06);
b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar
hänförliga till nr 36.05:
c. gam, enfibertrftd. linor, gul o. d. för fiske, i
avpassude längder men ej monle-
rude lill fiskrevar, hänförliga liil 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;
d. väskor för sponurtiklar saml andra förvaringspersedlar
enligt nr 42.02 och
43.03:
e. idrotlsdräkter samt maskeraddräkter o.d. av
textilvara, hänföriiga lill 60 eller
61 kap.;
f. flaggor och fluggställ av textilvara samt segel för
fariyg. isjakler e. d., hänför
liga till 62 kap.;
g. idrollsskodon (andra än skodon med fastsatta
skridskor) saml benläder, ben
skydd o. d., hänförliga till 64 kap., ävensom huvudbonader för idrott
hänförliga
till 65 kap.;
h. alpstavar, piskor, ridspön o. d. (nr 66.02) samt delar
dänill (nr 66.03);
ii. omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller
andra leksaker, hänförliga till nr 70.19;
k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande vuror av
plasl (vilka i allmänhet tulltaxerus enligt nr 39.07);
1. aniklar hänförliga lill nr 83.1 1;
m. sportfordon (andra än bobbar. sportkälkar o. d.)
hänföriiga till sjuttonde avd.;
n. barncyklar försedda med kullager och konstruerade som
vanliga cyklar för vuxna (nr 87.10);
o. sportbålar, såsom kanoter och kapproddbålar (89 kap.),
saml redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är
gjorda av trä);
p. skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04);
q. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);
r. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;
s. racketsträngar samt lält och andra campingartiklar
ävensom handskar (vilka i allmänhet tulltaxeras som varor av det material varav
de är tillverkade).
2.
Tulhaxenumren i
della kapilel skall anses inbegripa artiklar i vilka pärior. ädelstenar
(naturliga, syntetiska eller rekonstmerade), ädel metall eller metall med
plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.
3.
Ordel
"dockor" i nr 97.02 skall anses tillämpligt endast för sådana
artiklar som föreställer människor.
4.
Om ej annal
följer av anm. I ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga atl användas
uteslutande eller huvudsakligen till artiklar hänförliga lill något lulltaxenummer
i della kapitel lulltaxeras enligt samma nummer som dessa artiklar.
97.1 Leksaksfordon med hjul, avsedda för
barn (t.ex. ivå-och trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar); dock-vagnar ........... 6 %
97.2 Dockor.................... ,....................................... 10%
97.3 Andra leksaker; modeller av sådana
slag som användes för förströelse 6 %
97.4 Utrustning för inomhusspel för
vuxna eller barn (inbegripet spelapparater för nöjesfält e.d., bordtennisspel
samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade möbler) 6 %
97.5 Karnevalsartiklar; trolleri- och
skämtartiklar; julgransprydnader och andra julprydnader (t. ex. konstgjorda
julgranar, julstrumpor samt julkrubbor och figurer därtill) 6%
Prop.
1978/79:136 100
97.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik,
idrott,
sport, utomhusspel eller utomhuslek (andra än artiklar
hänföriiga till nr 97.04):
A. av trä.......................................................... 2,5%
B. av läder eller metall .................................. 4%
C. av annat material....................................... ............ 6%
97.07 Fiskkrokar, spön och andra redskap för fiske
med rev;
landningshåvar och fjärilshåvar; lockfåglar, lärkspeg-
lar och liknande artiklar för jakt:
A. fiskkrokar.................................................... fri
B. andra slag.................................................. 5%
97.08.............................................................. Karuseller,
gungor, skjutbanor och annan utrustning
för nöjesfält e.d.: ambulerande cirkusar, ambulerande
menagerier och ambulerande teatrar............. ............ 5 %
Prop.
1978/79: 136 101
98 kap. Diverse artiklar
Anmärkningar
1. Detla kapilel omfattar ej:
a. ögonbrynsstifl och andra stift för kosmetiskt bruk (nr
33.06);
b. knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar
o.d.) samt andra artiklar
av sådana slag som är nämnda i nr 98.01 och 98.12. om de är helt eller delvis
tillverkade av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall (dock med
de undantag som följer av bestämmelserna i anm. 2 a lill 71 kap.) eller om i
desamma ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekon
struerade) (71 kap.);
c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
lill femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt molsvarande varor av plast (vilka i allmän
het lulltaxeras enligt nr 39.07);
d. dragstift (nr 90.16);
e. leksaker hänförliga lill 97 kap.
2.
Om ej annal
följer av anm. I ovan skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tilllämpliga
för varor av i numren nämnda slag, även om varorna hell eller delvis beslår av
ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller ädelstenar
(naturliga, syntetiska eller rekonstmerade).
3.
Lådor, askar,
etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges lill förlullning
gemensami med artiklar enligi delta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med
dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid
försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som
anges lill förlullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka
de i och för sig är hänförliga.
98.01 Knappar (inbegripei kragknappar,
manschettknappar,
tryckknappar o. d.) och knappformar; ämnen och delar
till sådana artiklar:
A. knappar av plasl........................................ .......... 10%
B. andra......................................................... ........... 6%
98.2
Blixtlås och
delar därtill ................................ 10%
98.3
Reservoarpennor
(inbegripet kulpennor) och liknande pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d.
ävensom sliftpennor; delar och tillbehör därtill, andra än sådana
som är hänföriiga till nr 98.04 eller 98.05 ..... 5 %
98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar
därtill:
A. av ädel metall .......................................... 5 %
B. andra slag................................................. .......... fri
98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än
pennor enligt
nr 98.03), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pastell
kritor och andra färgkritor, ritkol saml skriv- och ril-
krita; skräddar- och biljardkrita..................... 5 %
98.6
Skrivtavlor,
även försedda med ram............... 5 %
98.7
Datumstämplar,
sigillstämplar, pagineringsstämplar och dylika handstämplar (inbegripet
handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier 4%
98.8
Färgband för
skrivmaskiner och liknande färgband,
även på spolar; färgdynor, med eller utan ask 8%
98.09 Sigill- och buleljlack i form av stänger,
plattor e.d.;
hektografmassa, valsmassa o.d. på basis av gelatin,
även på underlag av papper eller textilvara.. ........... 5 %
Prop.
1978/79:136 102
98.10 Cigarettändare, gaständare och
liknande tändare, inbegripet kemiska och elektriska tändare, saml delar därtill,
andra än tändstenar och vekar .......... 4%
98.11 Rökpipor; huvuden, skaft och andra
delar till rökpipor (inbegripet grovt tillformade ämnen av trä eller rot); cigarr-
och cigarettmunstycken samt delar därtill:
A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller
rot lill rökpipor........................................... fri
B. cigarr-och cigaretlmunstycken:
1. av sjöskum eller bärnsten........... 100 kg 250:
2. av annat material.................................. 5 %
C. andra slag.................................................. 5 %
98.12....................................................................... Kammar,
hårspännen o.d 10%
98.14 Rafräschissörer och beslag därlill .................. ........ 7.5 %
98.15 Termosflaskor och andra termoskäri,
kompletta med ytlerhölje; delar därtill, andra än lösa glas ...................................................................... 8%
98.16 Provdockor, skyltdockor o,d.:
rörliga figurer och ställ
av sådana slag som användes i skyltfönster.. 5%
Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6-8 kap., den dag
regeringen bestämmer, och i övrigt den Ijuli 1979.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:136 I
Bilaga
3
Sammanfattning av betänkandet (SOU 1978:51) Svensk
trädgårdsnäring Produktion, rationalisering och internationella förhållanden
I
kapitel 2 lämnas en schematisk översikt över svensk trädgårdsnäring och dess
plats i samhäUet.
Kapitel
3 innehåller en beskrivning av svensk trädgårdsproduktion. Av beskrivningen
framgår att den samlade växthusarealen har ökat något under 1970-talet och
uppgick till 430 ha år 1976. Av denna areal är större delen försedd med
installation för uppvärmning. De produkter som odlas i växthus är grönsaker av
vilka tomater och slanggurka är de största, snittblommor av vilka rosor,
krysantemum och nejlikor har stor omfattning, lökblommor som framför allt
utgörs av tulpaner samt krukväxter och s. k. utplanteringsväxter. Det samlade produktionsvärdet
mätt i producentled av odlingen i växthus uppgår till ca 650 milj. kr. En stor
del av växthusen (44 procent) är äldre än 20 år och behöver bytas ut under den
kommande 10-årsperioden. Nybyggnadstakten är inte tillräcklig för att klara
den nödvändiga ersättningsbyggnationen. Särskilt i Skåne och i Stockholms län
vilka är betydande produktionsområden är byggnadstakten alltför låg.
Odlingen
på friland består av köksväxter, fmktodling, bärodling samt odling av
plantskoleväxter. E>en sammanlagda odlingsarealen för färskva-rumarknaden
utgör ca 11 700 ha. Därtill kommer kontraktsodlingen för induslrin som omfattar
ca 11 300 ha och framför allt utgörs av ärter. Av köksväxter för färskmarknaden
utgör morötter, lök och kål de största enskilda produktema. Fruktodlingen
domineras av äpple och bärodlingen utgörs framför allt av jordgubbar.
Det
samlade värdet av odlingen på friland uppgår till ca 450 milj. kr. mätt i
producentled. Trädgårdsnäringens produktionsvärde utgör således sammanlagt ca
1,1 miljarder kr i producentled.
Odlingen
är lokaliserad framför allt till de sydligare delarna av landet. Skåne svarar
således för ca 60 procent av trädgärdsproduktionen totalt sett.
TiUgängliga
uppgifter visar att inom näringen finns ca 17 (XX) personer
sysselsatta som företagare eller fast anställda samt dessutom ca 11 500
tillfälligt sysselsatta.
Antal
företag med odling av trädgårdsväxter uppgår till ca 5 900. Odling i växthus
eller bänkgård förekommer vid ca 2 700 av dessa företag, medan övriga 3 200
företag bedriver odling av trädgårdsprodukter enbart på friland.
Löner
liksom priser pä eldningsolja har stigit avsevärt snabbare än
konsumentprisindex under den 10-årsperioden. Produktpriserna harutveck-
Prop. 1978/79: 136 2
iais
olikartat. Lönsamhetsutvecklingen är osäkert belyst på grund av brist på
representativt malerial. Det framgår dock klartait utvecklingen
påsnittblom-sterområdet varit otillfredsställande. Förhållandena för övriga
produktionsgrenar varierar mellan olika år.
1
kapitel4 ges en översikt över Sveriges handel med trädgårdsprodukter, del
nuvarande svenska gränsskyddel, konkurrensen mellan i-länder och u-länder samt
en översikt över trädgårdsodlingen i några näraligande länder.
Värdet
av importen år 1977 uppgick lill ca 1 400 milj. kr. Den åriiga värdemässiga
ökningen har under den senasle femårsperioden uppgått till ca 12 procent. Den
viktmässiga ökningen av importen har varit betydligt långsammare. Ar 1977
importerades 341 milj. kg trädgårdsprodukter.
1
kaphel 5 beskrivs den svenska konsumtionen av trädgårdsprodukter och prognoser
för konsumlionsutvecklingen. Enligt jordbruksnämndens beräkningar uppgår
konsumtionen av färska ätliga trädgärdsprodukter till ca 58 kg per person och
år. Av denna kvantitet utgör köksväxter ca 29 kg, äpple och päron ca 25 kg och
bär ca 4 kg.
Inköpen
av prydnadsväxter beräknas uppgå till ca 44 snittblommor, ca 9 kmkväxier och 11
utplanteringsväxter per person och är. Den årliga konsumtionsökningen beräknas
uppgå till drygl en proceni för frukt och grönsaker, drygt 0,5 proceni för
rotfmkier och 3-4 procent för blommor.
Den
sammanlagda konsumtionen har av handelns utredningsinstitut beräknats uppgå
till 7 210milj. kr. inklusive potatis år 1976.1 denna beräkning ingår dock inle
plantskoleväxter. Konsumtionen av trädgårdsprodukter beräknas uppgå till ca 7
000 milj. kr.
Kapitel
6 beskriver det statliga stödet till rationalisering m. m. Det statliga stödet
till trädgårdsnäringens rationalisering utgår i form av statlig kreditgaranti
med f n. sammanlagt högst 19 milj. kr. per år. Bidrag till energibesparande
åtgärder lämnas med 4 milj. kr. per år. Som ett temporärt stöd kan lån intill
den 30juni 1979 utgå uren länefond till företag med odling i växthus vilka
drabbats av likviditetssvårigheter eller som vill lägga om produktionen. Dessa
lån är ränte- och amorieringsfria i tre år. De amorteras därefier på 10 år
Kapilel
7 behandlar odlingen i växthus och energifrågan. Mot bakgrund av de minskande
oljetillgångama görs en genomgång av möjligheten att nedbringa
oljeförbrukningen i växthus. Växthus fungerar som solfångare. Möjligheterna
att, med olika tekniska åtgärder som röriiga isoleringsanordningar, värmepump
m. m., spara energi bedöms som goda.
1
kapitels diskuteras möjliga mäl och medel inom svensk trädgårdsnäring.
Kapilel
9 drar upp riktlinjer för den svenska trädgårdsnäringspolitiken. Målet för
trädgårdspolitiken bör vara att skapa förutsättningar för en effektiv och
konkurrenskraftig trädgårdsnäring som ger dem som arbeiar inom näringen god
försörjning och trygg sysselsättning.
Dä
goda fömtsättningar finns för trädgårdsproduktionen under vår odlingssäsong bör
den ökade efterfrägan på trädgärdsprodukter till stor del kunna lillgodoses
genom ulökad svensk produktion. Den svenska produktionens utveckling kommer
att påverkas av den iriternationella konkurrenskraften. Dock bör
subventionerade produkter eller dumping inle få påverka
Prop. 1978/79:136 3
produktionens
omfattning. Det är angeläget att trädgårdsproduktionen bedrivs sä rationellt
som möjligt, vilkel är en förutsättning för alt konsumenterna skall få
produkler till rimliga priser.
Försök,
forskning och rådgivning är betydelsefulla aktiviteter i ralionaliseringsverksamheien.
Det
finansiella siödet bör främst inriktas på att främja en fortsatt
effektivisering av produktionen inom trädgårdsnäringen. Ökad stimulans måste
ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och lill
investeringar i andra energibesparande åtgärder. Det är av avgörande betydelse
för de ekonomiska förhållandena inom näringen att stabila
avsättningsförhållanden kan uppnås och att distribution och handel med
trädgärdsprodukter bedrivs pä ett effektivt sätt.
I
kapitel 10 ges en sammanfattande bakgrund till de förslag som utredningen
lämnar. Utredningen ger även en bedömning av utvecklingen inom skilda
produktionsgrenar av näringen.
Utredningen
konstaterar att de svenska irädgårdsföretagen har nätt sin nuvarande omfattning
genom ell skickligt tillvaratagande av tekniska framsieg och andra
rationaliseringsmöjligheter saml genom en smidig anpassning av produktionen
till förändringar i efterfrågan och odlingsförutsättningar.
En
stor osäkerhei har dock präglat näringen under senare år. Denna har föranletis
av flera olika faktorer. Den ökande importen har kraftigt drabbat
snittblomsodlingen, vilken till viss del slagits ut. Energikrisen ökade på kort
tid starkt produktionskostnaderna. Vidare hårde vikttullar som tillämpas pä
trädgärdsprodukter genom penningvärdeförsämringen alltmer urholkats.
Ett
exempel på de drastiska förändringar som kan drabba trädgårdsnäringen är
snittblomsodlingen. Nejlikodlingen har fått sin areal reducerad med mer än 40
''fi pä nägra år. Växhusföreiagen med snittblommor har haft en i det närmaste
obefintlig nettointäkt sedan mitten av 1970-lalet och förrani-ningsprocenten pä
nedlagt kapital har varil negativ. Mänga sniitblomsterfö-reiag har också
genomgått allvarliga lönsamhetskriser med bl. a. företagsnedläggningar och
uppsägning av anställda som följd.
Samtidigt
med atl säledes näringen under de senaste åren inom vissa delar brottats med
svårigheter har efierfrågan på trädgärdsprodukter ökat. Prognoser pekar på en
fortsatt ökning. De svårigheter som föreligger inom trädgårdsnäringen är
således inte föranledda av någon total minskning i efierfrågan på
näringsalster. Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan frän
utlandet. En kraftig expansion av odlingen utomlands av vissa produkler har
skapat kris även i Sverige. Inom vissa afrikanska och sydamerikanska länder har
en kraftig expansion av trädgårdsodlingen påbörjats. Denna kommer au påverka
även den svenska odlingen.
Sådana
strukturella förändringar går det naluriigtvis inte att skydda sig emot. De
måste accepteras. Trädgårdsnäringen måste dock ges möjlighet att kunna anpassa
sig lill dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär all
förelag skall kunna känna ett rimligt mått av trygghet.
Priserna
pä trädgårdsprodukter uppvisar stor variation. Dessa prisskillnader beror på
internationella faktorer, väderleksförhållanden m. m. Härigenom skapas stor
osäkerhet inom näringen och försväras produktionsplaneringen.
Enligt
utredningens bedömning kommer odlingen av krukväxter och
Prop. 1978/79:136 4
tomater
att öka liksom bärodlingen. Sniitblommorna kommer även fortsättningsvis att
minska. Övriga produktionsgrenar av belydelse kommer atl bibehålla i stort sett
oförändrad omfattning.
I
kapitel 11 behandlas gränsskyddet. Utredningen har gjort en genomgång av
gränsskyddel och lämnar förslag lill en anpassning av detla med utgångspunkt
frän att tullskyddet skall bibehållas på i slort selt oförändrad nivå. Del har
varil en strävan att inle onödigtvis fördyra produkterna för konsumenterna
genom en tullavgift när detta inte varit oundgängligt som skydd för den
inhemska produktionen. I de fall u-landsintressen har funniis för viss produkt
har dessa vägts in i bedömningen.
Ulredningens
förslag innebär såväl höjningar som sänkningar av tullarna liksom förändringar
av tullperioderna. Förslaget innebär att nivån pä gränsskyddel i stort sett
blir oförändrad. De tullförändringar som föreslås för köksväxier, frukt och bär
har beräknats medföra en ökning av tullavgiften med ca 2 miljoner kr. vilket
innebär en ökning av tullnivån med 6 procent.
De
föreslagna lullförändringarna på prydnadsväxlområdet har beräknals medföra
ökade tullavgifter med ca 13 miljoner kr. För prydnadsväxterna exklusive
kmkväxier innebär förslaget en 25 procentig höjning av lullnivån.
Tullen
pä kmkväxier föreslås höjd frän 30 kr per 100 kg lill 90 kr. per 100 kg. Denna
höjning är beroende av de stora förändringar som skett i odlingsteknik och
material under senare är vilket medfört att vikten per kmkväxt minskal till ca
en tredjedel jämfört med tidigare. Den föreslagna förändringen är således
väsentligen föranlåten av tekniska förändringar. Höjningen kan beräknas medföra
en lullavgiftshöjning med ca 15 öre per importerad kmkväxt.
Översynen
av gränsskyddet har skett med beaktande av tullbindningarna i GATT.
Utredningens förslag innebär att endast den föreslagna tullförändringen för
tomater behöver bli föremål för förhandlingar. Övriga föreslagna förändringar
av tullnivåer eller tullperioder bryter inte mol nägra GATT-bindningar.
Utredningen föreslår att tullnivåerna skall värdesäkras sä att tullens
skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. De gällande tullarna pä
trädgårdsområdet är vikttullar, dvs. tullen utgår med visst belopp per
viktenhet. Den övervägande delen av övriga tullar i tulltaxan är värdelullar.
Utredningen har funnit atl värdetullar skulle vara den typ av tull som bäst
skulle värdesäkra de tullniväer som föreslås. Det har emellertid kommit till
utredningens kännedom att överträdelser förekommer redan nu när del gäller
importöremas redovisning av lullunderiaget. En generell övergång till värdetull
befaras öka möjlighetema att undandra sig skyldigheten atl erlägga tull.
Ulredningen
föreslär en generell övergäng till värdetull om tullkontrollen kan bedömas bli
i stort selt likaeffektiv som f n. Kan emellertid delta inte bli fallet
återstår alt behålla vikiiullarna. Dessa mäste dä justeras med jämna mellanrum
för att målet, I huvudsak oförändrat tullskydd, skali kunna upprätthållas.
Sädana justeringar är inte möjliga att genomföra för de varor som är bundna i
GATT. Ulredningen föreslår därför att en övergäng till värdelullar genomförs
för elva po.sitioner som är GATTbundna. Förslaget i denna del innebär inte atl
de bundna nivåerna bryts utan det är en teknisk
Prop. 1978/79:136 5
förändring.
För att motverka de befarade kontrollsvårighelerna föresläs alt den föreslagna
värdetullen för de elva positionerna kombineras med en minimitull som utgår i
form av vikltull.
I
kapitel 12 lämnas förslag till en fond för marknadsfrämjande åtgärder.
Utredningen har funnit att det förslag lill anpassning av gränsskyddet som
föreslås inle räcker för att skapa en tillräcklig irygghet i produktionen.
Ulredningen
föreslår därför att ett syslem med en särskild fond för marknadsfrämjande
åtgärder skapas. Det främsta syftet med fonden är all minska de
lönsamhetsvarialioner som uppstår mellan olika år och som orsakas av
strukturella förändringar, fluktuerande priser och varierande skörderesultat.
Pristillägg skall kunna utgå generellt efter odlingssäsong till produkt som på
grund av låga priser inte gett skälig kostnadstäckning. Härigenom blir en mjuk
övergång lill alternativa produkter möjlig även vid strukturella förändringar.
Det bör även vara möjligt att mildra verkningarna av sådana extrema
kostnadsökningar som tidigare förekommit t. ex. i samband med oljekrisen.
Medel
från fonden bör fömtom till pristillägg kunna användas för atl sä längt möjligl
förebygga krissituationer samt för att främja avsättningen av
trädgärdsprodukter. Härvid kan förekomma åtgäder som slödköp och
lagringsbidrag.
.Systemet
bör i princip omfatta samtliga trädgärdsprodukter. För produkler som erhållil
prisstöd bör odlingens omfattning följas så atl produkiionen anpassas till
marknadsutrymmet.
Finansieringen
av den föreslagna fonden börenligt utrednings mening i ett uppbyggnadsskede ske
huvudsakligen med allmänna medel. Ulredningen har uppskattat medelsbehovel
inledningsvis till 12,5 miljoner kr. av budgetmedel och 2,5 miljoner kr.
åriigen av regleringsmedel. De produkter som varit föremål för direkta
stödåtgärder i form av pristillägg m. m. bör under näslkommande
produktionssäsong beläggas med en produkiavgift. Avgiften uttas pä såväl
inhemsk produktion som importerad vara och bidrar säledes till finansieringen
av fonden. Genom delta förfarande, som innefattar odlingsanmälan före
säsongstart, erhålls en uppfattning om den planerade odlingens omfattning i
förhållande till marknadsutrymmel.
Dessulom
skall en intern avgift, dvs. en avgift endast på svenskproducerade produkler,
kunna las ut då så begärs av odlama själva och bindas till åtgärder inom viss
produktgmpp. Som exempel på sädan åtgärd kan nämnas lagringsstöd lill äpple.
Medel
ur fonden skall även kunna användas för att främja konsumtionen av
trädgårdsprodukter. Sädana ätgärder föreslås ske i nära samarbete med de redan
exisierande blomster-, fmkt- och grönsaksfrämjandena. Utredningen har slräval
efter att lägga fram ett förslag som ger god effekt med ett minimum av
administration. Som ansvarig myndighet för stödet föresläs statens
jordbruksnämnd. För administrationen börett regleringsorgan bildas som
förslagsvis benämnes trädgärdsnäringsnämnden.
I
kapitel 13 behandlas utredningens överväganden och förslag rörande
ralionaliseringsverksamheien. Finansieringsstödet enligt
trädgårdsrationali-seringskungörelsen utgär f n. i stort sett uteslutande som
kreditgarantier. Krediigarantislödet har enligt utredningens mening fungerat
väl. Utredningen anser att stödet tiil rationalisering m. m. även
fortsättningsvis i
Prop. 1978/79:136 6
huvudsak
bör utgå som kreditgarantier. Stödel bör utgå till åtgärder som effektiviserar
produktionen inom näringen, till utvidgning, nyetablering och förvärv av
företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar lill all målet för
rationaliseringspolitiken uppfylls. De allmänna villkoren för rationaliseringslån
föreslås i stort sett oförändrade. Utredningen föreslår dock att hänsyn skall
las lill marknadsförhållandena vid stöd till siörre förelagsutbyggnader och
nyetablering. Amorteringsvillkoren föresläs förbättrade, främst lor län till
fruktodlingsföretag.
Det
generella stödet i form av statsbidrag till rationaliseringsåtgärder föreslås
upphöra. Ett sådant stöd föreslås i stället bli förbehället sådana
investeringar som från samhällets synpunki är särskilt angelägna. Exempel på
sådana är investeringar i ny teknik, samverkan och energisparande. Även till
investeringar i regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt att
trädgårdsnäringen utvecklas bör statsbidrag kunna uigå. Till dessa åtgärder,
med undantag av åtgärder för energi, föresläsbidrag kunna utgå med högst 25
procent av kostnaden dock högst 250 000 kr. Bidrag till energibesparande
åtgärder bör kunna utgå med högst 35 procent dock högst lOOOOO kr. Utredningen
föreslår att bidrag även skall kunna utgå till den del äldre växthus ersälls
med nya energisnålare typer. Stödel lill prototyper och demonstrationsanläggningar
bör bibehållas på nu gällande villkor.
För det första budgetåret,
dvs. budgetåret 1979/80 bedömer utredningen att ramen för kreditgarantier lill
trädgårdsnäringens rationalisering behöver höjas frän 19 milj. kr till 35 milj.
kr. Det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering på driftbudgeten under tionde huvudtiteln bör ersättas av ell
förslagsanslag. Underanslaget hören ram om 5 milj. kr. anvisas för bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering. Utredningen uppskattar slutligen behovet
av statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen till 15
milj. kr.
Experten
Holger Nyström haravgell särskilt yllrande.
Prop. 1978/79:136
002 BiUiga 3.1
6
kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o. d.; avskurna
blommor och prydnadsblad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statistiskt
nr Varuslag
Tullsats
Utredningens förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tull-
Vamnr taxenr
Nuvarande
Vikttull
Värdetull
opaginerad Kontrollera mot PDF
1000:-
500:-fri
750:-(EG
650:-) fri
06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i
vila, under
lillväxt eller i blomning:
001 Inkommande med jord ................... 100
kg 30:- 50:-
inkommande ulan jord:
002 - med blommor eller blomknoppar .... 100 kg
350:- 350:-
- andra slag:
003 gladiolus och liljekonvalje .................... fri fri
009 - - andra............................................
100 kg 25:- 25;-
06.02 Andra levande växter, inbegripei träd, buskar,
rötter, stick
lingar och ympkvistar:
001 al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran,
lind, lärk,
lönn, poppel och tall..................................
fri fri
körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:
60:-
60
30:-
30
fri
fri
30:-
90
30:-
60
30;-
30
fri
fri
2
- förädlade ........................................ 100
kg
3
-andra ............................................ 100
kg
prydnadsväxter:
004 - azalea, erica, kamelia och rododendron fri
- andra:
007 - - krukväxter ................................ 100 kg
005 - - andra slag.....................................
100 kg
006 andra levande växter ...................... 100
kg
009 rötter, sticklingar och ympkvistar...........
06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sädana slag
som är
lämpliga lill buketter eller annat prydnadsändamål, friska,
torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätl
preparerade:
friska:
001 - mimosa och ljung .......................... 100
kg 300:- fri
- nejlikor:
kg
750
-
1000:
kg
400
300:
kg
300
300:
300
-
fri
2
- - under tiden
I mars-30 november . 100
3
- - under tiden
I december-29 februari 100
005 - gladiolus I maj-30 september ........ 100
-
gladiolus 1
okiober-30 april .................
-
ginst:
6
- - under tiden
I mars-30 november . 100 kg 750:- fri
7
- - under tiden
I december-29 febmari 100 kg 500:- fri
- rosor:
100 100
kg 750
kg 500:
.. 500:
kg 750;
011 - - under tiden I mars-30 november
012 - - under tiden I februari-29 febmari
- under liden 1 december-31 januari
100
tulpaner
I maj-30 september.................. 750:-
013 - tulpaner, under tiden I mars-30 april
7 %
6% 3%
9 % 8% 4 %
36 % 10% 20%
19%
4%
26%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:136
Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag
Tull- Vamnr Nuva- Vikttull Värdetull
taxenr rande
-
tulpaner, 1
oktober - 29 februari....... 100 kg 500.- 20 %
-
andra:
-
- under tiden 1
mars-30 november ....................................... 100 kg 750:-
I 000:- 24 %
018 --under tiden 1 december-29 februari 100
kg 500:- 500:- 9%
017 orkidéer brytes ut och fär
oförändrad tull
019 andra slag ................................................. fri fri
06.04 Blad, kvistar och andra delar
(andra än blommor och
knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa,
lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter
eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade
eller på annat sätt preparerade:
100 renlav ..................................................... fri fri
901 adiantum,
asparagus och läderblad, friska 100 kg
350;- 500;- 7 %
909 andra slag ................................................ fri fri
7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller
rotknölar
Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag
Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull
taxenr rande
07.01 Köksväxter, färska eller kylda;
potatis:
10! - nyskördad, under tiden 6 juni-5
juli 100 kg 20:- 34:- 25 %
109 - annan......................................................
fri fri
rotfrukter:
- morötter:
211 --nyskördade, under tiden I maj-30
juni 100 kg 20:- 15:- 9%
(EG 10;-) 6%
219 --andra...........................................
100 kg 10:- 15;- 11%
- pepparrot;
292
--nyskördad,
undertiden I maj-30 juni 100 kg
20:- 10:- 3%
293
- - annan .......................................... 100
kg 10;- 10;- 3 %
- andra rotfrukter:
296 - - nyskördade, under liden I maj-30 juni 100
kg 20:- 20:- 5 %
298 --andra..............................................
100 kg 10:- 10;- 7%
vitlök, schalottenlök, annan matlök samt andra Allium-
aner:
- vitlök:
301
- - under liden
I juli-31 december ..... 100 kg 20:- fri
302
under tiden I
januari-29 februari . 100 kg 15:- fri
303
- - under tiden
1 mar>-30 juni................... ...... fri fri
- purjolök, buntlök och gräslök;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Slalisliskl
nr
Tull- Varunr taxenr
Varuslag
Tullsals
Utredningens förslag
Vikuull
VärdetuU
opaginerad Kontrollera mot PDF
304 305
307 308 309
410
422 423 424 425
491 492
501 502
505 506
610 690
701 702
751 752
801 802
805
853 854
851 852 903
908
- under liden I maj-30 november ...... 100 kg 40;-
-
- under tiden 1
december-30 april .............. fri
-
annan l ö k;
-
- under tiden
16 juli-31 december ...... 100 kg 20;-
-
- under tiden I
januari-29 febmari .... 100 kg 15;-
-
- under liden I
mars-l5 juli ....................... fri
k å l;
-
vilkål och
rödkål I maj-30 november .. 100 kg 10;-
-
vilkål och
rödkål I december-30 april 100 kg 10;-
-
blomk å l;
-
- under liden I
augusti-30 november ... 100 kg 25;-
-
- under tiden 1
december-30 april ............. fri
-
- under tiden 1
maj-31 maj................. 100 kg 35;-
-
- under liden 1
juni-31 juli ................. 100 kg 35:-
-
annan kål;
-
- under tiden I
mars-31 december....... I(X) kg 40;-
-
- under tiden I
januari-29 februari ............ fri
Grönkål och brysselkål brytes ut och får ny tullperiod I
juni-31 december, oförändrad tull 40;-, 20 %
Salladskäl bryies ut tullperiod 1 april-31 december tull
50:-,
20%
baljfrukler;
-
ärter:
-
- under tiden I
mars-31 december....... 100 kg 20;-
-
- under tiden I
januari-29 febmari ............ fri
-
bönor och andra
baljfmkter:
-
- under tiden I
mars-31 december...... 100 kg 40;-
-
- under liden I
januari-29 febmari ............ fri
svampar och tryffel:
-
champinjoner .................................. 100
kg 75;-
-
andra ............................................. 100
kg 75;-
tomater:
-
under liden 16
april-31 oktober ........ 100 kg 50:-
-
under liden I
november-l 5 april ............... fri
sparris:
-
under tiden I
maj-30 juni ................. 100 kg 100;-
-
under tiden I
juli-30 april ........................ fri
gurkor;
-
slanggurkor;
-
- under tiden
16 mars-30 september .. 100 kg 50:-
- under tiden 1 oktober-I5 mars ............... fri
-
andra gurkor:
-
- under tiden
16 juni-30 september..... 100 kg 25:-
- under tiden I oktober-I5 juni .................. fri
isbergssallad:
-
under tiden I
april-31 december......... 100 kg 40;-
-
under liden I
januari-31 mars..................... fri
annan sallad;
-
under tiden 1
mars-15 december ...... 100 kg 40:-
-
under liden 16
december-29 februari.......... fri
sötpaprika ................................................. fri
andra köksväxter:
- under liden I maj-30 november ... 100 kg 40.-
40;-fri
20;-20;-fri
:0;-15;-
35;-fri fri
35;-
40;-fri
20;-fri
40:-fri
75;-75;-
60;-fri
100;-fri
60;-fri
30:-fri
40;-fri
50;-fri fri
40;-
%
16 % 16 %
11 %
17%
12%
12% 20 %
5 %
7 %
10 %
20%
14 %
24 %
24%
12 %
12 %
II %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slalisliskl
nr Varuslag
Tullsats
Ulredningens förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tull-
Varunr laxenr
Nuva-
Vikltull rande
Värdetull
opaginerad Kontrollera mot PDF
07.02
07.03
07.04
07.05
07.06
909
001 002 003 004 005 006 009
003 009
001 002
009
001 002 005 009
001 002 009
- under
tiden I decemt)er-30 april.......... fri
Kronäriskockor bryies ul, tull I juli-30 november
Övrig
tid fri
Köksväxier (även kokta), frysta:
morötter ......................................... 100 kg
20:
anor..................................................
100 kg 20:
morötter och ärtor, blandade.......... 100 kg 20:
bönor................................................
100 kg 40:
spenat ............................................. 100
kg 40:
broccoli ........................................... 100
kg 40
andra .................. belägges under hela året med
samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tuUbelagda
Köksväxier, lillfälligt konserverade i saltvatten,
svavelsyrlighelsvalten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt
beredda för direkt konsumtion:
gurkor ................ belägges under hela året med
andra slag .......... samma tull som molsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tuUbelagda
Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter,
hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda:
vitlök................................................
100 kg 25:-
tomater,s. k. French beans samt lök, annan än schalottenlök
och vitlök ......................................... 100
kg 25;-
andra slag........................................ 100
kg 25:-
Torkade spritade baljväxtfrön av sädana slag som användes
till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna:
med huvudsaklig användning som människoföda;
-
ärter ...................................................... ... fri
-
bönor ..................................................... fri
-
andra .................................................... fri
andra slag................................................ fri
Maniok-, arrow- och salepsrol, jordärtskockor, balater
(sötpotatis) och andra liknande rötter, slam- eller rotknölar med hög halt av
stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar; märg av
sagopalm:
maniok- och arrowroi...................................
fri
jord ä rtskockor .................................. 100
kg 10:-
andra slag .................................................. fri
fri 40;-
fri
25:-25;-
fri fri fri fri
fri fri fri
11 %
18 % 18 % 18 % 18 % 18 % 18 %
3 % 3 %
Prop.
1978/79:136
8
kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statistiskt
nr Varuslag
Tullsats
Utredningens förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tull-
Varunr taxenr
Nuva-
Vikttull rande
VärdetuU
opaginerad Kontrollera mot PDF
08.01
08.02
08.03
08.04
08.05
08.06
100 200 300 401 405 500 600 700 800
100 200 300 400
900
100 200
101 102 200
101 109 210 220 310 320 900
101 102
201 202
Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötler, kasjunötter,
ananas, avokaiofrukter, mango, guava och mangostan, färska eller torkade, även
skalade;
dadlar ...................................................... fri
bananer...................................................... fri
ananas....................................................... fri
avokaiofrukter
........................................... fri
mango,
guava och mangostan ................... .. fri
fri
kokosnötter ............................................. ........ fri
kokosrasp .................................................. fri
paranötter ................................................. fri
kasjunötter (cashewnötter)........................... fri
Citmsfrukter, färska eller torkade:
apelsiner, pomeranser................................. fri
grapefrukter .............................................. fri
fri
citroner ..................................................... fri
mandariner, satsumas, klementiner, tangeriner och
liknande citrusfrukter................................... fri
andra ........................................................ ........ fri
Fikon, färska eller torkade;
fri fri
färska......................................................... fri
torkade ...................................................... fri
Vindruvor, färska eller torkade;
färska:
-undertiden I juli-31 oktober .............. 100 kg 12:50 12:50(6,25)
- under tiden I novemt)er-30 juni.................. fri fri
torkade (russin och korinter)........................ fri fri
Nötter och liknande frukter, andra än sädana som är
hänföriiga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade:
krakmandel ............................................. ........ fri
annan mandel ........................................... ........ fri
hasselnötter .............................................. ........ fri
hasselnötskärnor ........................................ fri fri
valnötter .................................................... fri
valnötskärnor.............................................. fri
andra slag.................................................. fri
Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
äpplen:
-
under tiden 16
juli-29 februari .......... 100 kg 25:-
25:-
-
under tiden I
mars-15 juli........................... . fri
fri
päron och kvittenfrukter:
-
under liden 16
juli-31 december.......... 100 kg 25:-
25:-
-
under tiden I
januari-15 juli ....................... fri
fri
4% (2%)
17 %
12 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 136
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värdetull
Statistiskt
nr
Tull- Varunr laxenr
Varuslag
Tullsats
Utredningens förslag
Nuva- ViktluU rande
opaginerad Kontrollera mot PDF
08.07
08.08
101 102 200
301
302
401 402 900
101 102
201 202 300 400 901 909
Stenfrukter,
(arska;
körsbär;
-
under tiden 16
juni-31 juli.................. 100 kg 30;-
-
under tiden 1
augusli-15 juni .................... fri
aprikoser.................................................... fri
persikor (inbegripet nektariner):
-
under tiden I
juli-l5 oktober ............. 100 kg 10:-
-
under liden 16
okiober-30 juni ................... .. fri
plommon:
-
under tiden 16
juii-30 september ....... 100 kg 35;-
-
under liden 1
oktober-15 juli .................... fri
andra ............................................................ fri
Bär, ej hänföriiga till nr 08.07, färska;
hallon, krusbär och vinbär;
-
under tiden I
juni-31 augusti ............. 100 kg 25;-
-
under tiden I
sepiember-31 maj.................. fri
Svarta vinbär bryies ut, tull 40:-(11 %) 1 juni-31 augusti
I seplember-3l maj fri jordgubbar:
-
under tiden 8
juni-31 augusti ............ 100 kg 100:-
-
under tiden 1
sepiember-7 juni................... .. fri
hjortron...................................................... .. fri
lingon ....................................................... .. fri
blåbär......................................................... .. fri
andra ......................................................... fri
30:-fri fri
fri fri
35:-fri fri
25:-fri
100:-fri
fri
5 %
16%
7 %
15 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
08.09 Andra
färska frukter:
meloner;
- under tiden 16 juni-30 september:
103
--S. k.
honungsmeloner och s. k. ogenmeloner .. 100 kg 40:-
104
- - andra slag ..................................... 100
kg 40;-
107 - under tiden 1 oktober-15 juni .................. .. fri
901 kivifrukter ................................................ fri
909 andra ...................................................... .. fri
08.10 Frukter (även kokta), frysta, utan
tillsats av socker;
100 jordgubbar ........................................ 100
kg 50:-
901
blåbär......................................................... ...... fri
902
hallon .............................................. 100
kg 25:-
903
lingon ....................................................... fri
909 andra .................... belägges
under hela året med
samma tull som motsvarande färska produkter under den lid
dessa är högsl tuUbelagda
08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med
svaveldioxidgas
eller i saltvatten, svavelsyrlighelsvalten eller andra konser
verande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för
direkt konsumtion;
1
jordgubbar ........................................ 100
kg 50:-
2
äpplen ................................................ 100
kg 10:-
40:-
23%
40:-
28 %
fri
fri
fri
75:-
18%
fri
25:-
5%
fri
50:-20:-
17% 20%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värdetull
Statistiskt
nr
Tull- Varunr taxenr
Varuslag
Tullsals
Ulredningens förslag
Nuva- Vikltull rande
opaginerad Kontrollera mot PDF
009
08.12
100 300 400 500 600 901 902 909
08.13 000
andra .................. belägges
under hela året med
samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tuUbelagda
Frukter, torkade, andra än sädana som är hänföriiga till
nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05;
äpplen och päron...................................... ... fri
aprikoser....... I......................................... fri
persikor..................................................... fri
plommon ................................................ ... fri
blandad frukt
........................................... fri
nypon .................................................... ... fri
blåbär....................................................... ... fri
andra ........................................................ fri
Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta,
torkade
eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyriighets-
vatten eller andra konserverande lösningar fri
fri
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:136
Bilaga
4
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
SVENSK TRÄDGÅRDSNÄRING
Rådgivning
Betänkande av 1974 års trädgårdsnäringsutredning
Ds Jo 1978:13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
Till Statsr å det och
chefen f ö r jordbruksdepartementet
Genom beslut den 15 september 1974 bemyndigade Kungl.
Haj:t chefen f ö r jordbruksdepartementet att
tillkalla h ö gst fem sakkunniga att utreda tr ä dg å rdsn ä ringen. Med st ö d
av bemyndigandet f ö rordnades som sakkianniga
departementsr å det Rune Henriksson, tillika ordf ö rande, riksdagsledamoten Jan Bergqvist, kommunalr å det Villiam Bj ö rk,
d å varande riksdagsledamoten direkt ö ren Valdo Carlst:,- ö m och riksdagsledamoten Anna-Lisa Nilsson.
Som experter å t
de sakkunniga har f ö rordnats professom M å rten Carlsson, avdelningschefen Henry Gustafsson,
agronomen Herbert L öö w, direkt ö rerna Ragnar Moberg och Holger Nystr ö m samt f ö rbundsordf ö randen B ö rje
Svensson.
Till sekreterare har f ö rordnats
byr å direkt ö ren Lars Erik Gradin och till bitr ä dande sela-eterare departementssekrete-rama Carl
Johan Liden och Stefan de Mar é .
Utredningen har antagit namnet 1974 å rs tr ä dg å rdsn ä ringsutredning.
Utredningen har tidigare ö verl ä mnat bl.a. delbet ä nkandet Svensk tr ä dg å rdsn ä ring:
Produi;tion, rationalisering och intemationella f ö rh å llanden (SOU
1978:51) Direktiven f ö r utredningen har redovisats i
detta bet ä nkande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
Utredningen f å r
h ä rmed ö verl ä mna delbet ä nkandet Svensk tr ä dg å rdsn ä ring: R å dgivning.
Utredningen ä r
enig i sina f ö rslag.
Stockholm
den 8 december 1978
Rune
Henriksson
Jan Bergqvist Villiam Bj ö rk
Valdo Carlstr ö m Anna-Lisa Nilsson
/Lars Erik Gradin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
INMEHALL
Sammanfattning
1 R å dgivningens nuvarande organisation
oci-. arbetsur n.--i;"t--
1.1 Bakgrund
1.2 Nuvarande organisation
1 . 5 R å dgivningsverksamheten
1.4 R å dgivarnas arbetsuppgifter 1 .5 R å dgivning fr å n
andra organ
2 R å dgivningen i andra l ä nder
2.1 Nederl ä ndema
2.2 Norge
2.3 Finland
2.4 Danmark
3 Utvecklingstendenser i odlingen ooh konsekvenser h ä rav
f ö r r å dgivningen
4 Utredningens ö verv ä ganden ooh f ö rslag
4.1
M å l och inriktning
4.2
Resursbehov
4.3 Organisation
4.4 Vissa administrativa fr å gor
4.4.1
Delegering av
beslut i st ö d ä renden
4.4.2
Vissa
samordnings- och samr å dsfr å gor 4.4.5 Tj ä nsteresor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
Sammanfattning
F ö religgande bet ä nkande inneh å ller
f ö rslag till f ö rb ä ttrin.-Mr av
r å dgivningen p å tr ä dg å rdsn ä ringens orar å de.
Utredningen har med utg å ngspunkt
bl.a. fr å n de f ö rslag se-, utredningen l ä mnade i bet ä nkandet
Svensk tr ä dg å rdsn ä ring: Produktion, rationalisering,
internationella f ö rh å llanden (SOU "'"3;-sett ö ver
den statliga r å dgivningen p å tr ä dg å rdsomr å iex.
De svenska tr ä dg å rdsf ö retagen best å r till ö verv ä gande del iv relativt
sm å enheter som saknar egna resurser f ö r utbildning, forskning och utveckling. R å dgivningens uppgift ä r att sprlia de resultat som framkommer vid de organ som bedriver forskning
och utveckling till de r ö relsedrivande f ö retagen. R å dgivningen
skall ocks å medverka i den f ö retagsuppbyggande verksamhet som ir en v ä sentlig del av lantbruksn ä mndernas arbetsuppgifter.
Utredningen f ö resl å r att nio nya tj ä nster
sora r å dgivare inr ä ttas vid lantbruksn ä mnderna. Av tj ä nstema ä r fyra ekonomir å d.i-vare,
en r å dgivare i tekniska fr å gor och fyra odlingsr å dgivare.
Avsikten ä r att de nya
ekonomir å dgivarna bl.a. skall han-il ä jga samtliga ä renden
om statligt st ö d i form av bidrag och l å negaranti vid lantbruksn ä mnderna. H ä rigenom
blir det m ö jligt ntt delegera beslutander ä tten i st ö d ä renden fr å n
lantbruksst.vrel-sen till samtliga lantbruksn ä mnder.
Genom den f ö reslagna ö kningen av antalet r å dgivare kan en vidgad specialisering å stadkommas. H ä rigenom ges f ö rb ä ttrade m ö jligheter att å stadkomma
en rationell produktion av tr ä dgards-nrodukter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
I detta syfte f ö resl å s* ä ven inr ä ttandet av en ny r å dgivnings-central i G ö teborg.
Ett nytt r å dgivningsdistrikt f ö resl å s Inr ä ttat f ö r Norrland med undantag av G ä vleborgs län.
Utredningen l ä mnar
ä ven f ö rslag till vissa å tg ä rder som skall å stadkomma en b ä ttre kontakt raellan odling och r å dgivning.
F ö r att f ö rb ä ttra
bevakningen av forskning och f ö rs ö k f ö resl å s att en ny statskonsulenttj ä nst f ö r gr ö nsaksodling under glas inr ä ttas vid lantbruksimiversitetets konsulentavdelning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
1 R å dgivningens nuvarande organisation
och arbetsuprgi:'ter
1.1 Bakgrund till nuvarande organisation
I syfte att fr ä mja
den svenska tr ä dg å rdsn ä ringens utveckling besl ö t riksdagen å r
I96I att I3 konsulenttj ä nster vid hush å llningss ä llskapen
skulle om ä ndras till specialkonsulenter f ö r yrkesm ä ssig
tr ä dg å rdsodling. Av tj ä nsterna avdelades sex for odlingsm ä ssig r å dgivning
inom handelstr ä dg å rdarna, tre f ö r yrkesfruktodling samt tv å f ö r vardera v ä rme- och byggnadsteknik samt f ö retagsekonomi.
Den nuvarande organisationen av tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering beslutades å ren I965 och (>. Enligt ett principbeslut av 1965 å rs
riksdag (prop. 1965:100, JoU 17, rskr 256) ä ndrades
organisationen f ö r jordbrukets och tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering s å att hush å llningss ä llskapets och lantbruksn ä mndens uppgifter p ä omr å det skulle f ö ras samman i ett organ, lantbruksn ä mnden. De nya n ä mndernas
organisation skulle utredas i s ä rskild
ordning. I propositionen anf ö rde
departementschefen bl.a. f ö ljande.
Den nuvarande regionala organisationen f ö r statens medverkan i jordbrukets och tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering grundar sig p å en uppdelning av verksamheten i olika grenar. S å ledes svarar de statliga lantbruksn ä mnderna f ö r
den yttre och inre rationaliseringen ooh de statsunderst ö dda hush å llningss ä llskapen f ö r
driftsrationaliseringen. Denna uppdelning f ö ruts ä tter att rationaliseringsbehovet kan tillgodoses
genom å tg ä rder som var f ö r sig kan h ä nf ö ras till
viss rationaliseringsgren, s å som att k ö pa till mark, att investera i byggnader eller t ä ckdikning eller att ä ndra driftsinriktningen. Valet mellan å tg ä rdema m å ste dock ofta ske efter en f ö retagsekonomisk pr ö vning som omfattar jordbruksf ö retagets
totala f ö ruts ä ttningar. Omdaningsprocessen inom jordbruket har i m å nga fall f ö rt
med sig att en kombination av f ö rb ä ttringar, som sker i ett samnanhang eller i n ä ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
anslutning till varandra, ä r n ö dv ä ndig f ö r att n å l ö nsajhet . Sv å righeterna att h å lla
is ä r den yttre och den inre
ritioni-liseringen samt driftsrationaliseringen har s ä ledes blivit allt mer framtr ä dande.
Det understr ö ks
att goda kontakter mellan n ä ringsut ö vare och rationaliseringsorgan utg ö r en viktig f ö ruts ä ttnln,- for framg å ng i verksaraheten.
Betr ä ffande de intressen som borde vara
representerade i lantbruksn ä mnderna ans å g departementschefen det sj ä lvfallet att ber ö rda
n ä ringar s ä vitt m ö jligt
borde vara allsidigt f ö retr ä dda. Det var ocks å viktigt att konsumenterna blev
representerade.
Antalet ä renden f ö ruts å gs bli s å stort att n ä mnden
in pleno inte borde belastas med samtliga, utan huvudsakligen dra upp riktlinjer
och besluta i viktigare ä renden eller i fr å gor av principiell natur. Ö vriga ä renden
borde kunna avg ö ras av delegationer. F ö rutom struktur-, jordbruks- och
utbildningsdelegationer borde vid behov ytterligare delegationer kunna inr ä ttas t.ex. f ö r
fr å gor r ö rande tr ä dg å rdan ä ringen. Vid handl ä ggning av fr å gor
r ö rande n ä ringagrenar, som inte var f ö retr ä dda i n ä mnden, borde l ä mplig
person kunna adjungeras till delegationen.
I propositionen (l967:74) om de nya lantbruksn ä mndemas organisation m.m. anf ö rde departementschefen f ö ljande betr ä ffande
riktlinjerna f ö r lantbruksn ä mndernas r å dgivningsverksaimhet.
I likhet med utredningen anser jag att staten b ö r medverka i f ö rsta hand i s å dan r å dgivningsverksamhet som äx av s ä rskild betydelse f ö r rationaliseringen inom
jordbruket. Kommersiellt betonad produktionsr å dgivning b ö r dock i princip sk ö tas av n ä rings-ut ö varnas egna organisationer. F ö r att effektivisera den r å dgivning som staten skall svara f ö r b ö r s å som utredningen f ö rordat programmeringen forts ä ttas och utvecklas. Denna r å dgivning b ö r anpassas till ä ndrade f ö ruts ä ttningar inom lantbruket. Den f ö r-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
skjutning som ä gt
rum fr å n en huvudsakligen
produktionsteknisk r å dgivning mot en mer f ö retagsekonomiskt inriktad verksamhet b ö r forts ä tta.
R å dgivningen b ö r st å ö ppen f ö r
alla yrkesut ö vare. Den t ö r s å ledes inte
begr ä nsas till s å dana som beh ö ver
statligt ekonomiskt st ö d f ö r rationaliserings å tg ä rder.
Betr ä ffande lantbruksn ä mndernas verksamhet f ö r tr ä dg å rdsn ä ringen anf ö rde departementschefen f ö ljande.
Det allm ä nnas
insatser f ö r att fr ä mja utvecklingen av den yrkesm ä ssiga tr ä dg å rdsn ä ringen anser
jag i likhet med utredningen b ö ra inordnas
i de nya lantbruksn ä mndernas verksamhet. Arbetsuppgifterna
b ö r huvudsakligen omfatta r å dgivning, projektering av vissa anl ä ggningar samt handl ä ggning av ä renden r ö rande finansieringsst ö d. Uppgifter p å tr ä dg å rdsomr å det i ö vrigt
t.ex. r å dgivning och projektering av
villatr ä dg å rdar och parkanl ä ggningar ä r enligt min raening knappast att betrakta sora en
statlig uppgift. Service p å detta omr å de torde i den m å n
den ej ombes ö rjs av kommunerna alltj ä mt kunna handhas av hush å llningss ä llskapen.
Jag ä r ej heller beredd att s å som ifr å gasatts
i ett remissyttrande f ö rorda att statsbidrag utg å r till verksamhet av ifr å gavarande slag.
Lantbruksn ä mndernas
personalbehov f ö r ifr å gavarande uppgifter ber ä knar utredningen
till samma antal (25) konsulenter som nu finns hos s ä llskapen j ä mte
tio nya assistenter. H ä rvid f ö ruts ä tter
utredningen att det ä ven i forts ä ttningen skall finnas tv å r å dgivningscentraler
i Malm ö resp. Stockholm. F ö r dessa erfordras tio specialiserade konsulenter
och fem av de nya assistenterna. Ö vriga
konsulenter och assistenter b ö r utplaceras
i olika l ä n enligt lantbruksstyrelsens best ä mmande.
Riksdagens jordbruksutskott, som var enh ä lligt i denna fr å ga,
uttalade efter att ha å tergivit departementschefens anf ö rande f ö ljande.
I detta sammanhang hemst ä lls i motionerna 1:73 och 11:976 att utrymme skall beredas inom
lantbruksn ä mnderna f ö r en a.mbulerande och upps ö kande produktionsr å dgivning, inriktad p å saklig
upplysning och r å dgivning om ekonomiska och
produktionstekniska r ö n. Utskottet vill i anslutning h ä rtill konstatera att avsikten ä r itt produktionsr å dgivning skall ing å bland
lantbruksn ä mndernas inpgifter. Den f ö rskjutning som ä gt
rum fr å n en huvudsakligen
.roduktionsteknisk r å dgivning mot en mer f ö retagsekonomiskt inrik-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
tad verksamhet b ö r
dock s å som departementschefen anf ö rt forts ä tta.
S å som anges i propositionen b ö r r å dgivningen
st å ö ppen f ö r alla ber ö rda yrkesut ö vare.
Den personal som kan disponeras f ö r
r å dgivning, b ö r givetvis utnyttjas p å det f ö r rationaliseringen effektivast m ö jliga s ä ttet.
Betr ä ffande tr ä dg å rdsn ä ringen anf ö rde
utskottet bl.a. filjanae.
Det allm ä nnas
insatser f ö r den yrkesm ä ssiga tr ä dg å rdsodlin.cjens rationalisering b ö r s å som f ö reslagits i propositionen inordnas i de nya
lantbruksn ä mndernas verksamhet. Uppgifter p å tr ä d.i ä rds-omr å det
i ö vrigt, exempelvis r å dgivning och projektering av villatr ä dg å rdar och
parkanl ä ggningar, kan enligt
departementschefen knappast anses vara en statens angel ä genhet. F ö r
service p å detta omr ä de h ä nvisas till
kommunerna och hush å llningss ä llskapen.
Riksdagen beslutade i enlighet med ovann ä mnda f ö rslag.
Riksda.jen uttalade dessutom f ö ljande.
Enligt utskottets mening b ö r allm ä nheten i fr å ga om projektering' av och r å dgivning r ö rande
villatr ä dg å rdar ra.m. f å h ä nv ä nda sir": till enskilda f ö retag eller expertis hos kommunerna. Ä ven hush å llningss ä llskapen kan givetvis, ora de s ä ö nskar, ge
service p å detta orar å de. Denna service b ö r kunna g ö ras sj ä lvb ä rande. Utskottet
ansluter sig till departementschefens mening att nu ifr å gavarande verksamhet inte kan anses vara en
statlig uppfriit och att statsbidrag inte b ö r
utg å till densamma. Nyssn ä mnda motionsyrkanden avstyrks allts å .
1.2 Nuvarande organisation
Genom riksdagsbeslutet å r
1967 fick den yrkesm ä ssiga tr ä d. å rdsoa-lingen
en kraftig f ö rst ä rkning av resurserna f ö r
rationaliserinrs-verksaraheten. Den totala kostnaden f ö r lantbruksverkets verksamhet p å tr ä dg å rdsorar å det
uppgick budget å ret 1976/77 till ca 6,5 milj. kr.
vilket motsvarar oa 5 procent av lantbruksverkets totala kostnad. Med
lantbruksverket avses i detta bet ä nkande
l ä nt-
opaginerad Kontrollera mot PDF
bruksstyrelsen, lantbruksn ä mnderna, distriktsveterin ä rorganisationen
samt statens hingstdep å och stuteri.
Det st ö d som utg å r f ö r tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering ä r dels ekonomiskt st ö d i form av garantil å n och
statsbidrag, dels r å dgivning.
Det statliga ekonomiska st ö det har utredningen behandlat i delbet ä nkandet Svensk tr ä dg å rdsn ä ring - produktion, rationalisering,
internationella f ö rh å llanden - (SOU 1978:51). Den administrativa handl ä ggningen ber ö rdes
inte n ä rmare i bet ä nkandet.
Enligt g ä llande
ordning har endast lantbruksn ä mndema i
Stockholms och Malm ö hus l ä n r ä tt att fatta egna beslut i l å ne- och bidrags ä renden.
F ö r ö vriga l ä n g ä ller att beslut fattas av lantbruksstyrelsen efter lantbruksn ä mndens utredning. Motiv f ö r denna skillnad har varit bl.a. att f ö retagsekonomisk sakkunskap funnits endast vid n ä mnderna 1 Stockholm och Malm ö . Vid dessa n ä mnder
samt vid n ä mnden i Kristianstads l ä n finns f ö retr ä dare f ö r
tr ä dg å rdsn ä ringen i plenum eller delegation.
Den enligt proposi-tionen 1967:74 om de nya lantbruksn ä mndernas organisation m.m. anf ö rda m ö jligheten
att bilda en s ä rskild delegation f ö r tr ä dg å rdsfr å gor har inte
utnyttjats vid n å gon n ä mnd.
Fr å n den 1 juli 1978 har lantbruksn ä mnderna organiserats om. I samband d ä rmed har ä ven
beslutsordningen reviderats. I den nya organisationen ing ä r tr ä dg ä rdsfr å goma i
produktionsenheten vid alla n ä mnder utom i
Stockholms och Malm ö hus l ä n som f å tt sj ä lvst ä ndiga tr ä dg ä rdsenheter.
Lantbruksn ä mndernas organisation framg å r av fig. 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:136
Fig. 1. Lantbruksnämndernas organisation
ORGANISATIONSSCHEMA LANTBRUKSN Ä MND
Lantbruksdl rektor
Sekretariat
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö retagsenhet
Produktionsenhet
Admini strå-tiv enhet
Tr ä dg å rdsenhet LNB, INH
Renn ä r i ngs- enhet" LNZ, LNAC,
LNBD
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö versIktiig planering
Struktur
Ekonomi
Byggnad
V ä xtodiing
Husdjur
Hekaniseri
ng
Vattenhush å llning
Tr ä dg å rd
opaginerad Kontrollera mot PDF
TAckoarideD
Beslutander ä tten inom lantbruksn ä mnden regleras av instruktionen och av n ä mnden fastst ä lld
beslutsordning. Beslut, framf ö r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
allt i ä renden av
principiell natur, fattas i plenum eller i den s ä rskilda delegation (arbetsutskott) som bildats vid f.n. 14 n ä jnnder. Som huvudregel g ä ller - med vederb ö rlig
h ä nsyn till kravet p å s å l å ngtg å ende
delegering som ra ö jligt - att ä rende skall avg ö ras
p å den niv å d ä r
beslutsfattaren har ö verblick ö ver de faktorer som har betydelse f ö r beslutet och ö ver
beslutets konsekvenser.
Med tiden har arbetet med handl ä ggning av st ö d ä rendena f å tt
ganska stor omfattning. Av lantbruksverkets totala kostnad f ö r tr ä dg å rdsn ä ringens
rationalisering utg ö r handl ä ggning av det ekonomiska st ö det ca 20 procent. R å dgivning svarar f ö r drygt 50 procent samt planering
och utveckling f ö r ca 20 procent av kostnaden. En
betydande del av arbetet raed st ö d ä renden utf ö rs
av r å dgivare med odlingsteknisk
inriktning.
1 . 3 R å dgivnings ve
rksamlie t en
Antalet r å dgivare p å tr ä dg å rdsomr å det
vid lantbruksn ä mnderna ä r 40 stycken. D ä rtill
finns 2 asplranttj ä nster sora skall tj ä na som inskolning av nya r å dgivare. Av bl.a. besparingssk ä l ä r f.n. sex r å dgivaretj ä nster
och de b å da aspiranttj ä nsterna obesatta.
R ä dgivartj ä nsterna ben ä mns
antingen lantbrukskonsulenter eller assistenter. Lantbrukskonsulenterna ä r vanligen h ö gskoleutbildade,
medan ö vriga vanligen har tr ä dg å rdsteknikerutbildning.
F.n. finns 25 lantbrukskonsulenttj ä nster
och I5 assistenttj ä nster. R å dgivarnas tj ä nsg ö ringsplacering, ä mnesomr å den och verk-samhetsorar å den framg å r
av bilaga 1.
Det ä ligger lantbruksstyrelsen att f ö rdela de befintliga r å dgivart j ä nsterna regionalt varvid h ä nsyn skall tas till r å dgivar-
9 RiksJagrn IQ78I7V. I saml. Nr 136
opaginerad Kontrollera mot PDF
nas ämnesinriktning. Lantbrukskonsulenttjänsterna
fördelar sig på följande huvudinriktningar.
Allmän odlingsteknik 5
Odling under glas 8
Frukt- och
bärodling 4
Fältmässig köksväxtodling 2
Plantskoleskötsel 1
Företagsekonomi 2
Produktionsekonomi och arbetsmetodik 1
Byggnads- och värmeteknik 2
Rådgivarna i allmän odlingsteknik är inte
specialiserade. De är placerade i mindre odlingstäta områden. De
t.iänstemän som har en uttalad huvudinriktning skall även ha allraänna
odlingstekniska kunskaper.
Assistenttjänsterna är väsentligt raindre specialiserade
än lantbrukskonsulenterna. Det är i princip endast 2 assistenter i företagsekonomi
och 2 assistenter i byggnads- och värmeteknik som är specialiserade. Däremot
förekommer att en lantbrukskonsulent och en assistent sinsemellan delar upp
odlingen mellan sig så att en i huvuusak svarar för rådgivningen till
växthusodlare och en för rådgivningen till frilandsodlare.
För att möjliggöra en större specialisering och
rörlighet bland rådgivarna har landet delats in i rädgivningsdistrikt.
nådgivningsdistrikten har följande utseende
Distrikt I: Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och södra de-
len av Hallands län
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 136
Distrikt II: Kronobergs,
J ö nk ö pings, Kalmar, Ö sterg ö tlanas och Gotlands l ä n
Distrikt III: Norra delen av Hallands, G ö teborgs och Sohus, Skaraborgs, Ä lvsborgs och V ä rmlands
l ä n
Distrikt IV: Stockholms,
S ö dermanlands, V ä stmanlands, vTebrc,
Uppsala, Kopparbergs, G ä vleborgs,
V ä stemorrlands, J ä mtlands, V ä sterbottens
och Norrbottens l ä n.
Distriktsindelningen framg å r ä ven av f ö ljande kartskiss.
En ber ä kning av
antalet f ö retag och odlingsarealer f ö r vissa odlingsinriktningar enligt tr ä dg å rdsr ä kningen å r
1977 ger f ö ljande f ö rdelning f ö r
de fyra distrikten.
Tabell 1.1 Antal f ö retag
och odlingsarealer f ö r vissa odlingsinriktningar i
rS.dp-i vninpHiw+.-ri >+on
Distrikt
V ä xthu
s
rrukt
och b ä r K ö ksv ä xter friland
Antal f ö retag
aceal
antal
areal
antal area] anta]
totalt
1000 n,2
f ö retag
:ha
f ö retag
ha f ö retag
]
2518
91?
3521
1051 3673 1216
2620
II
36A
380
877
6A] 387 334
1160
III
61A
530
459
290 722 627
704
IV
810
772
556
528 398 424
1210
Odlingsr ä dgivama inom
ett distrikt delar vanligen upp detta mellan sig i verksamhetsomr å den, inom vilka de i f ö rsta hand skall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:136
arbeta. Flera av r å dgivarna
specialiserar sig p ä vissa kulturer och verkar ä ven utanf ö r
sina distrikt bl.a. genom medverkan i kurser men ä ven genora telefonr å dgivning.
Antalet odlingsr å dgivare
f ö rdelar sig p å de olika distrikten p å f ö ljande s ä tt.
Tabell 1.2 Antal odlingsr å dgivare, distriktsvis
opaginerad Kontrollera mot PDF
Distrikt Under glas Frukt o b ä r K ö ksv ä xt p å Allm ä n Assi- S:a
friland
odl.teknik stent-
__________________________________________________________ er_______
1
3
II
1
III
2
IV
2
2
8
3
7
2
5
2
8
2 1
1 1 1
1
1/2 1/2 3
28
Vid lantbruksn ä mnderna
i Stockholm och Malm ö finns s ä rskilda tr ä dg å rdsenheter. Av ovanst å ende odlingsr å dgivare tillh ö r tre i distrikt IV Stockholmscentralen och fem i distrikt I Malm ö centralen. Dessutom finns i Stockholm tv å ekonomir å dgivare
och tv å r å dgivare i byggnads- och v ä rmeteknik.
De har ett utvidgat verksamhetsomr å de
n ä mligen Norrland, Svealand,
Skaraborgs l ä n, Ö sterg ö tland och Gotland. Motsvarande fyra
tj ä nster finns ä ven i Malra ö
och de svarar f ö r den å terst å ende
delen av landet.
F ö r plantskoler å dgivning respektive r å dgivning i produktionsekonomi och arbetsmetodik finjis tv å lantbrukskonsulenter placerade i Malm ö med hela landet som verksamhetsomr å de.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vissa lantbruksn ä mnder
saknar "egna" r å dgivare. De l ä n som saknar r å dgivare
permanent, stationerad vid lantbruksn ä mnden
ä r f ö ljande: Uppsala, S ö dermanlands,
Blekinge, Hallands, V ä rmlands, V ä stmanlands, Kopparbergs (den nuvarande tj ä nsten i Falun flyttas till G ä vle vid å rsskiftet
1978/79), J ä mtlands och V ä sterbottens l ä n.
1.4 R å dgivarnas arbetsuppgifter
Enligt lantbruksn ä mndemas
tidsredovisning f ö rdelar sig kostnaderna f ö r r å dgivamaa
verksamhet totalt p å f ö ljande s ä tt.
Planering, utveckling 20 %
Ekonomiskt st ö d 20 %
R å dgivning
individuellt 25 %
m ä ss- och gruppr ä dg. 30 j" 55 %
Uppdragsverksamhet 4 %
Ö vrigt 1 %
100 lo
Det f ö rekommer givetvis avvikelser fr å n denna f ö rdelning.
N ä gra r å dgivare har en v ä sentligt st ö rre andel r å dgivning
medan aftdra har avsev ä rt mindre andel.
Den tid som anv ä nds
till handl ä ggning av ekonomiskt st ö d varierar med antalet ä renden m.m. Den tid som kan ä gnas å t r å dgivning blir beroende av hur mycket tid som m å ste anv ä ndas
till beredning av l å ne ä renden, besvarande av remisser och liknande administrativa uppgifter.
En v ä sentlig del av r å dgivning ö rs av kiirsverksamhet. Antalet elevtimmar har under de senadte å ren uppg å tt
till ca 40 000
Prop.
1978/79:136 19
och antalet kurstimmar till ca 1 400. Medelantalet
kursdeltagare uppg å r s å ledes till knappt 30.
Planeringen av kursverksamheten sker av en s ä rskild beredningsgrupp inom vart och ett av de fyra
r å dgivningsdistrikten. I dessa
beredningsgrupper ing å r alla distriktets
lantbrukskonsulenter p ä tr ä dg å rdsorar å det samt avdelningsdirekt ö rerna inom produktions-och tr ä dg å rdsenheterna.
Planen ö ver kursverksamheten arbetas sedan
in i de olika lantbruksn ä mndemas l ä nsprogram f ö r
r å dgivningen. Genom denna samordning
kan de olika r å dgivarna ordna kurser som kan t ä cka hela r å dgivningsdistrikt
och om intresse finns ä ven andra distrikt.
Arbetet med s.k. Erfa-grupper har i vissa omr å den f å tt stor orafattning.
Erfa-gruppverksaraheten ä r organiserad s å att ett antal tr ä dg å rdsodlare raed en viss produktion, t.ex. tomat,
bildar en Erfa-grupp som vanligtvis under en lantbinikskonsulents ledning regelbundet
tr ä ffas, utbyter erfarenheter och
behandlar nya problemomr å den. Ing å ende diskussioner kan f ö ras genom att de sora ä r deltagare har djupg å ende
kunskaper inom det omr å de sora behandlas. Det st ä lls krav p å
specialisering och kunnande fr å n r å dgivarna f ö r
att utbytet skall bli bra.
En relativt omfattande projekteringsverksamhet bedrivs av
de tekniska konsulenterna bl.a. i samband med ans ö kningar om statligt st ö d.
Vid lantbruksn ä mnderna
i Kalmar, Skaraborgs och Ö sterg ö tlands l ä n finns v ä xtskyddskonsulenter, en vid vardera n ä mnden. Dessa arbetar med v ä xtskyddsfr ä gor
p å jordbrukets och tr ä dg å rdsn ä ringens omr å de.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
1. 5 R å dgivning fr å n andra organ
1.5.1 ] £ njtavd £ lning £ n_vid_Sve £ ige £
laritruksuinive £ s_it £ t
Konsulentavdelningen startade . å r I96I ijjider na-tinet specialr å dgivningen vid lantbruksh ö gskoLan. Antalet anst ä llda var fr å n b ö rjan nio. Ar I967 ä ndrades
n.amnet till konsulentavdelningen och sedan dess har en successiv utbyggnad av
verksamheten ä gt rum. Antalet ans ä tllda inom konsulentavdelningen ä r f.n. ca 60, varav 24 stycken statskonsulenter.
Konsulentavdelningens verksamhet riktar sig fraraf ö r allt till l ä rare,
r å dgivare och andra befattningshavare
med uppgift att ge utbildning av och r å dgivning
till jordbrukare, skogsbrukare och tr ä dg å rdsodlare. Konsulentavdelningen utg ö r d ä rf ö r en l ä nk
mellan forskning och f ö rs ö k å ena sidan och i f ö rsta hand r å dgivningen
till n ä ringslivet å den andra.
M å let f ö r konsulentavdelningens verksamhet ä r
att samordna, presentera och f ö rmedla in-
ooh utl ä ndska f ö rs ö ksresultat i
s å dan form och p å s å dana v ä gar, att resultaten kan vinna snabb praktisk till ä mpning inom ber ö rda
n ä ringar och samh ä llssektorer.
Konsulentavdelningen skall ocks å insamla och f ö ra
vidare fr å n ber ö rda n ä ringar och
samh ä llssektorer s å dana problera som kan beh ö va pr ö vas i
forsknings- ooh f ö rs ö ksverksamheten.
De medel konsulentavdelningen anv ä nder ä r
huvudsakligen
framst ä llning och
administration av publikationerna vid Sveriges lantbruksuniversitet samt
f ö rfattande av egna st ö rre publikationer.
Prop.
1978/79:136 21
Avdelningen medverkar i planl ä ggningen och genomf ö randet av f ö rs ö ksledarm ö ten, seminarier och liknande
evenemang.
Utl ä ndsk litteratur bevakas genom en s ä rskild litteraturtj ä nst
Medverkan sker i fortbildningskurser f ö r r å dgivare, l ä rare och tj ä nstem ä n m.fl. inom organisationer samt centrala, regionala
och lokala myndigheter
liksom i lokala kurser f ö r jordbrukare, skogsbrukare och tr ä dg å rdsodlare .
Konsulentverksamheten ä r
uppdelad p å olika sektioner med en av statskonsulentema
som ledare f ö r varje sektion. Sektionen f ö r tr ä dg å rd ä r placerad
vid Alnarp ooh best å r av tv å statskonsulenter varav en f ö r gr ö nsaks-, b ä r- och fruktodling och en f ö r prydnadsv ä xtodling.
Sektionen f Ö r v ä xtskydd har ä ven
en statskonsulent f ö r tr ä dg å rds-f r å igor.
1.5.2 Andra r å dgivningsk ä llor
Sveriges Handelstr ä dg å rdam ä staref ö rbund bedrev tidigare odlingsm ä ssig samt v ä rme-
och byggnadsteknisk r å dgivning. I takt med att den
statligt finansierade konsulentverksamheten utbyggdes har dock denna r å dgivning avvecklats eller getts andra fonner, t.ex.
TEU-verksamheten. Den ekonomiska f ö reningsr ö relsen p å tr ä dg å rdaomr å det har utvecklats under de senaste tv å å rtiondena.
Den har f ö rat under senare tid f å tt resurser f ö r
att kunna satsa p ä r å dgivning. Odlingsr å dgivning f ö rekommer d ä rf ö r endast vid ett par av de st ö rre ekonomiska f ö reningama.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
De f ö retag som s ä ljer f ö rn ö denheter till tr ä dg å rdsodlarna sprider vid s å v ä l kurser som
vid f ö retagsbes ö k en omfattande s ä lj-information.
Som en f ö ljd av goda kunskaper p å sina specialomr å den
kan informationen fr å n dessa firmarepresentanter inte s ä llan komplettera den officiella r å dgivningen. Det ä r
dock en ambition bland lantbruksn ä mndernas
r å dgivare att den information som l ä mnas vid kurser skall vara helt objektiv och inte
kunna uppfattas som rena k ö pr å i.
I odlingskontrakten f ö r
b ä r och gr ö nsaker raellan odlare och industri finns i de
flesta fall en klausul om kostnadsfri odlingsr å dgivning. N ä stan utan undantag utf ö rs r å dgivningen
av fabrikens egen personal men vissa i;ndustrier utnyttjar tj ä nster fr å n
lantbruksn ä mnder och hush å llningss ä llskap.
Beroende p å antalet
kontrakterade odlare och den odlade arealen av olika gr ö dor varierar antalat r å dgivare vid industrierna fr å n
en enda till fem stycken. D ä rav f ö ljer ocks å
att m ö jligheterna f ö r r å dgivarna att
specialisera sig ä r beroende p å industrins odlingsprogram. R å dgivningen best å r
av f ä ltvandringar, av bes ö k hos odlare under vegetationsperioden samt av
informationsdagar under resten av å ret.
Den tid som varje odlare å rligen har tillg å ng till r å dgivning i grupp eller enskilt varierar fr ä n en halv till en dag beroende p ä hur m ä nga
gr ö dor som finns p ä odlingsprogrammet. Varje r å dgivare har 1 genomsnitt kontakt med 100 odlare men
variationen mellan olika industrier str ä cker
sig fr å n 50 till 240 odlare per r å dgivare.
2 R å dgivning i
andra l ä nder
R å dgivningsverksamhet p ä tr ä dg ä rdsomr å det
f ö rekommer i de flesta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 136
l ä nder med yrkesm ä ssig tr ä dg å rdsproduktion. Den ä r eraellertid organiserad p å
olika s ä tt och statens insatser varierar.
2.1 Nederl ä nderna
I Nederl ä nderna ä r den statliga rationaliseringsverksamheten p å tr ä dg å rdsorar å det
organiserad p ä liknande s ä tt som i Sverige. Nederl ä nderna best å r
av 11 provinser. I varje provins finns en provinsstyrelse f ö r jordbruJcets rationalisering. Dessa provinsstyrelser
lyder direkt under generaldirekt ö ren f ö r avdelningen f ö r
jordbrukets produktlon, f ö r ä dling och raarknadsf ö ring inom
ministeriet f ö r jordbruk och fiske. Det finns
totalt 42 regionala r å dgivningscentraler sora ä r underst ä llda
provinsst,yrelser-na. Av r å dgivningscentralerna syssels ä tter sig 13 raed tr ä dg å rdsodling.
Vid sidan h ä rav finns en
r å dgivningsverksamhet som arbetar ö ver hela landet. Dessa r å dgivare st å r
i n ä ra kontakt raed forskning och
utveckling b å de inom och utom landet. De har en
viktig f ö renande funktion d å de f ö rraedlar
kunskap till de regionala r å dgiv-ningscentralerna.
De f ö rmedlar ä ven inforraation ora nya framsteg och problem i den
praktiska tr ä dg å rdsverksamheten. Alla odlingsinriktningar ä r representerade bland riksr å dgivningsbyr å erna.
D ä rtill finns s å dana som ä r
specialiserade p å utrustning och teknik inom tr ä dg å rdsodling, v ä xtsjukdomar och ogr ä skontroll inom tr ä dg å rdsodling samt planering och drift av tr ä dg å rdsf ö retag.
De argument som framf ö rs
f ö r att den holl ä ndska staten skall bekosta r å dgivning ä r
bl.a. f ö ljande.
a. Kostnadema f ö r lantbruksutbildning och forskning b ä rs till stor del av staten. Dessa
"intellektuella investeringar" kan ge optimal avkastning p ä kortast m ö jliga tid endast om de f ö ljs av l ä mplig r å dgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
b. De å tg ä rder och planer som vidtagits av staten i syfte att
å stadkomma en sund utveckling inora
jordbruk och tr ä dg å rdsod
ling g ö r b ä st verkan n ä r de å tf ö ljs av intensiv information.
c. R å dgivning (information) gagnar inte
bara de agrara n ä rinrjar-
na utan i h ö g grad ä ven konsumenten och nationalekonomin.
2.2 Norge
I Norge avser man att omorganisera den offentliga r å dgivningen. Alla konsulenter kommer att bli anst ä llda av staten p å
sanma s ä tt som i Sverige. Placeringen
kommer ä ven forts ä ttningsvis .itt bli i de olika "fylkena".
De redan befintliga fyra statskonsulen-terna (specialkonsulenterna') kommer att
beh å llas sora nu.
Norsk Gartnerf ö rening
har tv å konsulenter anst ä llda, varav en med statsbidrag, f ö r r å dgivning f ö r plantskolorna respektive v ä xthusn ä ringen.
2.3 Finland
R å dgivningsverksamheten ä r i Finland f ö rdelad
p ä flera organ i stor utstr ä ckning beroende p å
landets tv å spr å kighet. I princip ä r alla r ä dgivningsorganisationer privata men erh å ller statligt st ö d
f ö r s.k. "produktiv tr ä dg å rdsodling".
Antalet odlingstekniska konsulenter uppg å r till tio. Dessutom bedrivs en omfattande teknisk r å dgivning fr ä mst
inriktad p å projektering av v ä xthusanl ä ggningar.
F ö r f ö retagsekonoraisk r å dgivning
finns en r å dgivare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.4 Danmark
R å dgivningen p å tr ä dg å rdsomr å det
handhas i Danmark av Dansk Ehr-vervsgartner f ö rening (DEG) vilken ä r en motsvarighet till Tr ä dg å rdsn ä ringens Riksf ö rbund
(TRF) i Sverige. Denna ordning
samiTian-h ä nger raed r å dgivningens organisation f ö r hela lantbruksomr å det. Danmark har n ä mligen en
lag om bidrag till konsulentverksarahet p å
lantbruksomr å det. Genom denna lag kan ä ven Dansk Ehrvervs-gartnerf ö rening (DEG) anst ä lla konsulenter och f å bidrag till t ä ckning av en del av omkostnaderna
vid driften av en konsulentverksamhet, dvs. till bl.a. l ö ner, resor och vidareutbildning. R å dgivningsarbetet leds av DEG som ansvarar f ö r att bidragslagens best ä mmelser f ö ljs.
Arbetet sker i ö vrigt utan inblandning fr å n lantbruksministeriet.
DEG har ca 2 000 yrkesverksamraa medleramar som driver
verksarahet i v ä xthus eller p å friland. Anslutna organisationer ä r Dansk Plantskole ä garf ö rening och Dansk Blomsterl ö ksodlarf ö rening.
Totalt syssels ä tts 27 konsulenter.
R å dgivning l ä ranas p å
f ö ljande orar å den: Odlingsteknik, tr ä dg å rdsteknik, produktionsplanl ä ggning, driftsekonomi, socioekonomisk v ä gledning, tr ä dg ä rdsanl ä ggningsverksarahet
och insamling och utgivning av facklig information.
R å dgivningen inriktas p å v ä xthusodling,
frilandsodling, plantskoledrift och blomsterl ö ksodling.
Konsulenterna ä r
utbildade hoitonomer. De tekniska konsulenterna har avlagt ingenj ö rsexamen. De driftsekonomiska konsulenterna ä r hortonomer med kompletterande ekonomisk
utbildning.
Odlingskonsulenterna ä r
delvis specialiserade p å arbetsuppgifter som krukv ä xter, snitt blommor, gr ö nsaker i v ä xthus
osv. DEGrs
opaginerad Kontrollera mot PDF
konsulenter ä r
geografiskt placerade p å kontor i K ö penhamn, Odense och Arhus d ä r de st ö rsta
produktionskoncentrationerna finns.
Konsulenterna
disponerar sin tid p å f ö ljande s ä tt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bes ö k
13 %
F ö redrag,
kurser vandringar
8 lo
Telefon
11 %
M ö ten
8 %
Bilk ö rning
13
f
Kontorsarbete ö vrigt
33 %
Resor
ö vrigt
i>1o
Ö vrigt
7 'h
53
1"
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den andel av tiden som kan j ä mf ö ras med det direkta r å dgivnings-arbetet i Sverige uppg å r s å ledes till
ca 53 % vilket st ä mmer v ä l ö verens med
motsvarande uppgift f ö r Sverige som uppg å r till ' '.
Konaulentverksamhetens organisatoriska st ä llning inom DEG fr,ara-g å r av nedanst å ende
tabl å .
DEG'5 OPBYGNING
'REPn/;SENUN7SKAC;t
HOVEDBESIYRELSE
lEKHUt-
t ENERCHIDVALG
PlANtEAVlS-
1 lABORAIORIEUDVAlC
FORRElNrNGSUOVAlG
UN0ERV1SM1NGSUDVAL6
6RANCHEU0VALC
CHEFING
ENieR
r
S
*
r
>
o
c ,;
a)
5i
S
>
Om
o
5
o
9
c
«
s
>9
X -*
CHEFKONSULENT
.n
fr
z
73
T
7C
5
Wl
T
r
C!
K0H70RCH É F
CHEFREDAKT Ö R
I
1
o
?"
i
>
! 30
Ol«
i Z
I m
1"
1
JO
ö
S8
i
z
KOHTORCHEF
m
X
I m
3
VI
3D >. O
nj
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnaderna f ö r verksamheten t ä cks
genom konsulationsavgifter, medlemsavgifter och statsbidrag. Av dessa svarar
konsultations-avgifterna f ö r ca 10 %, medlemsavgifterna f ö r ca 40 % och statsbidraget f ö r 50 %.
Enligt modemiseringslagen kan staten l ä mna en r ä ntesubvention
om fem procent p å l å n upp till en miljon kronor i samband med rationaliserings å tg ä rder. F ö r att f å
denna subvention kr ä vs att DEG:s ekonomiska konsulenter
uppr ä ttat en utvecklingsplan f ö r f ö retaget som
visar att detta uppfyller vissa krav. Denna verk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
samhet ä r å lagd DEC av staten och den g ä ller alla tr ä dg å rdsodlare. I ö vrigt
ä r den r å dgivning och de kurser som anordnas av DEG;s
konsulenter endast ö ppen f ö r f ö reningens
medlemmar.
Vid sidan av DEG finiis ä ven frukt- och b ä rodlarf ö reningar so-har r å dgivare
anst ä llda raed statsbidrag. Dessa f ö reningar !'.ar sammanlagt nio konsulenter och tv å assistenter anst ä llda.
Det antal r å dgivare sora
kan j ä mf ö ras med de svenska r å dgivar:i-i ä r f ö ljande.
23 odlingskonsulenter, varav tv å arbetar med produktionsplan
l ä ggning
5 ekonoraiska konsulenter
3 tekniska konsulenter
2 plantskolekonsulenter
1
blomsterl ö kskonsulent
2
assistenter
36
Det sammanlagda antalet r å dgivare p å tr ä dg å rdsodlingsomr å de t ä r allts ä 36. DEG har emellertid i skrivelse till ministeriet
gjort framst ä llning om en ut ö kning av antalet konsulenter med totalt 20 personer
fram till å r I985 eftersom raan anser
nuvarande antal helt otillfredsst ä llande.
3 Utvecklingstendenser i odlingen och konsekvenser h ä rav f ö r r å dgivningen
Den svenska tr ä dg å rdsn ä ringen ä r utsatt f ö r
en stark konkurrens fr å n andra l ä nder. Transportteknikens utveckling har medf ö rt att avl ä gsna
l ä nder med l ä gre produktionskostnader har gjort inbryt-
Prop.
1978/79:136 29
ningar p å v å r marknad. Den svenska odlingen har uppvisat en stor
anpassningsf ö rm å ga vad g ä ller s å v ä l inriktning
som produktionsteknik.
F ö rm å gan och m ö jligheterna att till ä mpa k ä nd optimal
teknik ä r av avg ö rande betydelse f ö r
tr ä dg å rdsn ä ringens framtid. Tekniska m ö jligheter finns f ö r
m å nga produkter att konkurrera framg å ngsrikt raed produktionen i andra l ä nder med l ä gre
kostnader f ö r arbetskraft och energi ä n de svenska. Investeringsbehovet kommer emellertid
att bli stort eftersom den nya tekniken leder till en mer kapitalintensiv
produktion. F ö r att investeringarna skall bli s å ä ndam å lsenliga som m ö jligt
ä r det av st ö rsta vikt att samh ä llet genom r å dgivning kan medverka i den f ö retagsuppbyggande verksaraheten.
Utvecklingen p å
det odlingstekniska omr å det koramer att medf ö ra allt st ö rre
komplexitet. Genom utvecklingen p å
bl.a. elektronik-omi' ä det koramer hel- eller
halvautoraatiska system att utvecklas ytterligare. Mikrodatorer kan f ö rutses f å
en v ä sentlig betydelse inte bara f ö r klimatstyrning utan ä ven f ö r andra ä ndam å l.
Sk ö rdetekniken som hittills endast
mekaniserats i ringa utstr ä ckning kommer att utvecklas.
Flekaniserad sk ö rd kommer sannolikt att kr ä va att nya sorter odlas. P ä distributionsomr å det
kan f ö r den prim ä ra produktionens del v ä ntas en utveckling av lagrings-och f ö rpackningstekniken.
Utlandsbevakning av odlingstekniska f ö r ä ndringar
samt kritisk pr ö vning av ny teknik koirjner att
vara av stor betydelse.
Det ä r vidare av avg ö rande betydelse att samarbetet mellan r å dgivning, forskning och utveckling ytterligare
intensifieras s ä att uppslag, id é er och resultat snabbt kan pr ö vas och spridas.
10 Riksdagen I978I7V. I saml. Nr 136
opaginerad Kontrollera mot PDF
Behovet av r å dgivning
och inriktningen av den ä r beroende av bl.a. antalet f ö retag samt dessas storlek och specialisering.
Medelarealema p å tr ä dg ä rdsf ö retagen har ö kat under 1970-talet. Storleksf ö rdelningen å r
1976 vid v ä xthus i hela riket samt Malm ö hus och Kristianstads l ä n framg å r
av nedanst å ende tabell.
Tabell 3.1 V ä xthusens
storleksf ö rdelning - uppgifter f.r l ä n och hela riket
HELA
RIKET
STORLEKSKLASS
VÄXTHDS
MALMÖ-
KRISTIAN-
VÄXTHBSYTA
HUS
STADS
YTA .KVM
ANTAL
ANTAL
ANTAL
1- 500
263245
1019
122
76
501- 1000
440499
592
96
45
1001- 2000
675772
462
150
52
2001- 3500
705692
267
99
51
5501-5000
426280
102
41
15
5001- 7500
415800
69
32
11
7501-15000
588124
60
31
8
15001-30000
479986
24
15
?
30001-60000
159016
4
4
60001-
151946
2
2
-
SUMMA 4306360 2601 572 241
K ä lla: Specialbearbetning av tr ä dg å rdsr ä kningen 1977
Av landets 159 f ö retag med en v ä xthusyta
ö ver 5 000 ra Finns 2/3 eller 106 i
Sk å ne. Andelen f ö retag raed en v ä xthusareal ö ver 5 000 m ä r 6 5 i hela landet raedan
motsvarande andel f ö r Sk å ne ä r 1 3 ''t.
Det har inte varit m ö jligt
att belysa utvecklingen av antalet kulturer (v ä xtslag) som odlas p å f ö retagen eftersom uppgifter om detta inte inh ä mtats raer ä n
vid ett tillf ä lle. Specialisering p ä ett f ä tal
produkter medf ö r som regel ö kade m ö jligheter
att kunna n ä
Prop. 1978/79:136 51
produktionstekniska och marknadsm ä ssiga f ö rdelar.
Den inneb ä r emellertid ocks å ett ö kat
risktagande och att m ö jligheterna att erh å lla å retruntsyssels ä ttning blir mindre.
Tillg ä ngliga uppgifter tyder p ä en betydligt h ö gre
grad av specialisering i Sk å ne ä n i ö vriga landet.
Detta beror p å flera orsaker framf ö r allt odlingsinriktning och f ö retagsstruktur. F ö retagens f ö rs ä ljningskanaler spelar ocks å
en stor roll i samraanhanget. Frilandsf ö retagen
f ö refaller vara mycket starkt
specialiserade. Andelen f ö retag raed samraanlagt h ö gst tre kulturer ä r
ca 87 procent och av dessa har den allra st ö rsta
delen, ca 60 procent, endast en kultur.
Av de ca 2 600 v ä xthusf ö retagen s å lde
ca 850 (25 %) minst 95 procent av sin produktion
direkt till konsument utan n å gra mellanh ä nder. Av de mindre produktionsf ö retagen, d.v.s. de som har en f ö rs ä ljningssumma
av h ö gst 250 000 kr. utg ö r 87 procent hemf ö rs ä ljningsf ö retag.
Andelen f ö retag med
minst 95 procent partif ö rs ä ljning ä r st ö rst i Stockholms, Malm ö hus,
Hallands och Kristianstads l ä n medan
anleden ä r minst i de nordligaste l ä nen.
Tabell 32. Antal kulturer per v ä xthusf ö retag
Område
Antal
kulture]
c
1-3
4-6
7-9
10-
Malmöhus fördelning
55
21
12
13
Kristianstad S-fördelning
46
17
16
19
Hela landet ?Jfördelning
33
20
18
29
K ä lla:
SCB Tr ä dg ä rdsr ä kningen 1977
Prop.
1978/79: 136
De odlingstekniska f ö r ä nd;'iiii;D.rna ocJi ocn tilltagande specialiseringen
st ä ilei' allt st ö rrs krav p å .
odlare och rAigivare. l'=ii inforraation en r å ds.iv.ii-c '.Tur, :;WT!l.:-. i:i vid ett bts ö k p å ett f ö retag genom att studera odlingp.i' och fora allm ä nna diskussioiier med f ö retagare och anst.UlJda 'i.~ inte alltid ett tillr ä cklir-t underlag f ö r en preciserad r ä di iTiing. F ö r de!,ta kr ä vs
Irpande registreringar p å f ö retagen ö -ver temperaturer, n ä ring-stillst å nd
m.m. samt ö ver kulturerrias uti-eckling. En
metod f ö r dylik registrering m.m, har
under senare å r utvecklats och testats vid
Sveriges lantbruksuniversitet i sajr,ai-bete raed Tr ä dg å rdsekonomiska
unders ö kningen (TEU) inom TRF. Intresset
fr å n odlarh å ll ä r stort och
"\an unders ö ker f.n. formerna f ö r att kunna starta dylika uppf ö ljningar - effektivitetskontroller - p å flera f ö retag.
Enligt utredningens raening skulle en dylik uppf ö ljning av produktionen p å
enskilda f ö retag vara av stort, v ä rde som underlag f ö r en b ä ttre r å dgivning. Det torde vara ett effektivt medel f ö r att minska den stora variationen i l ö nsamhet mellan olika f ö retag som olika utredningar pekar p å .
Den tekniska r å dgivningen
kommer att f ä en allt st ö rre betydelse liksom den f ö retagsekonomiska. Nya v ä xthuskonstruktioner, ny teknik, energibesparande
utrustning, ra.m. kommer att st ä lla st ö rre krav p å
tillg å ng till teknisk sakkunskap vid
lantbruksn ä mnderna f ö r att en opartisk utv ä rdering och r å dgivning skall bli m ö jlig.
V ä xthusbest å ndet ä r f ö r å ldrat framf ö r allt i sydligaste delen av landet och beh ö ver ers ä ttas
med nya moderna v ä xthus. Hy teknik f ö r att spara energi utvecklas st ä ndigt. F ö r
att nybyggnation och installation av energibesparande teknik skall ge optimalt
utbyte kr ä vs dels att r å dgivarna k ä nner
till de tekniska egenskaperna hos materialen ooh dels att h ä nsyn tas till de biologiska krav som skall
uppfyllas f ö r en framg å ngsrik odling. Det blir mot denna bakgrund allt v ä sentligare att samverkan sker mellan specialister p ä odling, teknik och ekonomi.
Prop.
1978/79: 136 53
Kraven p ä en
kontinuerligt minskande anv ä ndning av
bek ä mpningsmedel medf ö r att odlingsmetoderna och bek ä mpningen av sjukdomar och skadedjur m ä ste i ö kad
utstr ä ckning anpassas till dessa ö nskem å l.
Exerapel p å en å tg ä rd som f å tt stor spridning ä r den biologiska bek ä mpningen av
spinn och vita flygare i v ä xthus. Betydande resurser satsas
f.n. p å forskning inom detta omr å de. Enligt utredningens mening ä r det av stor vikt att resultaten fr å n denna forskning snabbt kommer odlarna till del.
4 Utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag
4.1 M å l och
inriktning
I delbet ä nkandet
Svensk tr ä dg å rdsn ä ring - produktion, rationalisering,
internationella f ö rh å llanden - (SOU 1978:51) drog utredningen upp riktlinjer f ö r en svensk tr ä dg å rdspolitik. Det konstaterades att det finns goda f ö ruts ä ttningar att
bedriva rationell produktion av tr ä dg å rdsprodukter
i stora delar av Sverige. V å rt klimat
medf ö r att anv ä ndningen av kemiska bek ä mpningsmedel kan h å llas p å en l å g niv å i j ä mf ö relse med ra ä nga andra l ä nder.
A andra sidan blir vegetationsperioden f ö r
frilandsprodukter begr ä nsad och uppv ä rmningskostnaderna f ö r odling under glas ö kar.
Utredningen understr ö k ä ven det angel ä gna i att tr ä dg å rdsproduktionen
bedrivs s å rationellt som m ö jligt. Effektiv produktion ä r eji_ f ö ruts ä ttning f ö r
tillfredsst ä llande konkurrensf ö rm å ga gentemot
importen, liksom f ö r en tillfredsst ä llande inkorastutveckling f ö r de yrkesverksamraa inom n ä ringen. Det ä r
ocks ä en f ö ruts ä ttning f ö r att konsumenterna skall f å produkter till rimliga priser.
En rationellt bedriven verksamhet f ö ruts ä tter m ö jligheter f ö r
f ö retagen att fortl ö pande anv ä nda
modern teknik och nya kulturraeto-der. Samh ä llets
hittillsvarande insatser f ö r att initiera och f ö rb ä ttra f ö rs ö ks-,
forsknings- cch r å dgivningsverksamheten har givit
goda resultat. Dessa aktiviteter b ö r
utvecklas och anpassas
Prop.
1978/79:136 54
till n ä ringens
aktuella och l å ngsiktiga behov. Det finansiella st ö det b ö r fr ä mst inriktas p å
att fr ä mja en fortsatt effektivisering av
produktionen inom tr ä dg å rdsn ä ringen. Enligt utredningens bed ö raning erfordras under de n ä rraaste å ren
betydande investeringar i bl.a. v ä xthus.
F ö r att rainska f ö rbrukningen av energi i v ä xthusodlingen ra å ste
ö kad stimulans ges till utveckling
och uppf ö rande av energisn å la v ä xthus och
till investeringar i andra energibesparande å tg ä rder. Utredningen fann det ä ven angel ä get
att tr ä dg å rdsn ä ringens m ö jligheter utnyttjas f ö r att uppn å regionalpolitiska m å l.
De svenska tr ä dg ä rdsf ö retagen best å r till ö verv ä gande del av relativt sett sm å enheter och saknar egna resurser f ö r utbildning, forskning och utveckling. Samh ä llet satsar d ä rf ö r betydande belopp f ö r att bedriva s å dan verksamhet.
R å dgivningens uppgift ä r att sprida de resultat sora koramer fram och å terf ö ra
erfarenheter och problemst ä llningar till forskningen. R å dgivningen spelar s å ledes en viktig roll som f ö rmedlande
l ä nk mellan de organ som bedriver
forskning och utveckling och de r ö relsedrivande
f ö retagen.
N ä ringen har under en f ö ljd av å r
omstrukturerats till f ö ljd av kraftigt h ö jda energi- och arbetskraftskostnader samt ö kad utl ä ndsk
konkurrens f ö r vissa produkter. F ö r att h ö ja
produktiviteten och effektiviteten har en specialisering av produktionen
tvingats frara. Denna specialisering har framf ö r allt skett i de sydligaste delarna av landet. Detta ö kar behovet av bl.a. specialiserad produktionsr å dgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
Tr ä dg å rdsodlarna har hittills s ö kt
konsulentlij ä lp n ä r problem redan uppkommit. I raindre utstr ä ckning har man efterJ'r å _:at r å dgivning
i f ö rebyggande syfte. F ö r framtiden bui' r å dgivningen i ö kad utstr ä ckning hj ä lpa
tr ä dg ä rdsodlarna atl undvika (.iro-blem genora att i tid introducera ny
oalingsteknik, nya odlingsinriktningar m.m. Det ä r d ä rvid n ö dv ä ndigt att
samarbete kan ske mellan r å dgivare av alla kategorier.
M å let f ö r lantbruksverkets r å dgiviiingsverksamhet
b ö r liksom hittills vara att fr ä mja tr ä dg ä rdsn ä rlMgens
rationalisering. R å dgivningen m å ste ske i n ä ra
samverkan med a.nnan statlig vorksamliet f ö r
tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering. S ä val en f ö retagsokono-rnisld
inriktad r å dgivning s,.-m en allsidig
produktionsteknisk r. å d-givning ä r v ä sentliga
medel f ö r att n. å en rationell produktion. R å dgivningen b ö r
st å ö ppen f ö r alla r. ä ringsut ö vare
med produktion av tr ä dg å rdsprodukter. Den b ö r liksom
hittills vara kostnadsfri .
Intresset och behovet bland tr ä dg å rdsodlarna f ö r specialiserad r å dgivning
ä r stort och kommer att ö ka. Det ä r
d ä rf ö r av stor betydelse att m ö jligheter
ges till en ö kad specialisering av r å dgivarna och att de ö kade behov av fortbildning detta kr ä ver
kan tillgodoses.
4.2 Resursbehov
Utredningen har raed utg å ngspunkt fr å n det tidigare anf ö rda samt fr å n
de ö verv ä ganden och f ö rslag snm tidigare l ä iuiats av utredningen i bet ä nkandet (SOU 1978,51) Svensk tr ä dg å rdsn ä ring: Produktion, rationalisering, internationella
f ö rh å llanden funnit att de nuvarande resurserna f ö r r å dgivning p å tr ä dg å rdsorar å det
ä r otillr ä ckliga. Det behov som f ö religger av ö kade
samh ä llsin-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
satsei- f ö l- att i'r ä jiija tr ä dg å rdsn ä ringens
rationaliserinr har redovisats i det nyssn ä mnda
bet ä nkandet. Utredninger. uppropa:.'
inte h.'ir dessa. Den snabba utvecklingen p ä
tr ä .dg å rdsomr å det liksom ocks å den eftersl ä pning
som uppst å tt i rationaliseringsarbetet
stiller stora krav p ä r å dgivningen. Den nuvarande organisationen m ä ste f ö rst. ä rkas om dessa kr.av i rimlig omrattnin,-'; skall
kunna tillgodoses.
I den organisationsplan som idag g ä ller och som crifattar 40 r;id-givare finns sex tj ä nster vakanta. Vakanserna har uppst å tt av bl.a. besparingssk.al. Tidigare har ä ven tv å
rekryteringst j. ä ns-ter funnits for inskolning av
nya r å dgivare. Ingen av dessa tv å ä r nu besatta. Utredningen finner det synnerligen
angel ä get att alla vakanser blir besatta.
Likas å beh ö ver rekryteringstj ä nsterna
tills ä ttas. Detta sistn ä mnda ä r s ä rskilt angel ä get
eftersom r å dgivarna p. å tr ä dg å rdsomr å det
ofta ä r ensamma inom sitt verksamhetsomr å de p å lantbruksn ä mnden och d ä rf ö r beli ö ver
en uppl;.ir-ningsperi ö d under erfarna kollegors ledning.
En nackdel med r å dgivningsverksamheten
ä r att en betydande del (ca 20 '}() av odlingsr å dgivarnas tid å tg å r till utredning av st ö d ä renden, dvs. garantil å n och bidrag, vilket f ö ranleder att handl ä ggningen av
dessa ä renden tar i anspr å k allf ö r
stor del av dessa r å dgivares tid.
Odlingsr ä dgivama har
ofta bristande utbildning i f ö retagsekonomi.
Utredningen finner det d ä rf ö r angel ä get att antalet ekonomi-r å dgivare ö kas.
F.n. finns fyra ekonorair å dgivare. Utredningen, bed ö mer att antalet b ö r
vara å tta, vilket allts å inneb ä r
en ö kning med fyra. Dessa skall ha
till uppgift att dels svara f ö r f ö retagsekonomisk r å dgivning,
dels utreda st ö d ä renden. H ä rige-
Prop. 1978/79:136 31
nom avlastas odlingsr å dgivarna
st ö rre delen av det administrativa
utredningsarbetet. Den ö ka.de tillg å ngen p å
f ö retagsekonomiska r å dgivare g ö r
det ä ven m ö jligt att samordna planering och r å dgivning
i den f ö retagsuppbyggande verksamheten. F ö re-tagsekonoraernas verksamhetsomr å den bor vara s å dana
att de kan betj ä na alla lantbruksn ä mnder. H ä rigenom
kan i ö kad utstr ä ckning beslutander ä tten i st ö d ä renden delegeras fr å n lantbruksstyrelsen
till lantbruksn ä mnderna. Delegeringen b ö r ske i takt med att de omn ä mnda ekonomerna anst ä lls.
Utredningen har konstaterat ett betydande behov av
nybyggnation av v ä xthus. De f ö rslag til] nya st ö dformer
b å de i fr å ga om rationaliseringsst ö d och energisparst ö d som utredningen lagt frara medf ö r
behov av minst en ny tj ä nst p å oetta omr å de. Den utveckling som kan f ö rv ä ntas p å energiomr å det,
motiverar ytterligare denna tj ä nst.
Utredningen bed ö mer
vidare att fyra nya tj ä nster sora odlingstekniska r å dgivare beh ö vs.
En f ö rb ä ttring beh ö vs f ö r att st ä rka odlingen i Norrland i enlighet
med utredningens f ö rslag ora regionalpolitiskt st ö d. F ö r att st ä rka konkurrensf ö rm å gan ra å ste
enligt utredningens mening odlingsv å .dgivr.ingen
ä ven f ö rst ä rkas i Sk å ne s å att en
specialisering kan ske av r å dgivarna i
detta orar å de som svarar f ö r mer ä n
h ä lften av den svenska produktionen.
En ut ö kning av antalet odlingsr ä dgivare far positiva effekter ä ven f ö r ö vriga delar av landet eftersom specialisternas kunskaper
kan spridas via kurser f ö r odlare och ö vriga r å dgivare.
Fackpressen ä r en viktig inl'ormationsk ä lla sora b ö r
f å ö kad betydelse.
I den str ä van att å stadkomma å retruntsyssels ä ttning som ä r
ett krav fr å n de anst ä llda, spelar bl.a.. drivning av blomsterl ö k en stor roll. Verksamhetens tyngdpunkt infaller
niimligen under en tid av å ret, december - april, d å sy.ssels ä ttningsl ä get inom en
Prop.
1978/79:136 58
del andra grenar av n ä ringen
ä r sv å rbem ä strat. Genom l ä mpliga kulturkombinationer i f ö retag med l ö kdrivning
kan en h ö g grad av å retruntsyssels ä ttning
uppn å s. L ö kdrivning sker idag i ca 1 200 f ö retag
av varierande storlek och spridda ö ver
hela landet.
De senaste å rens .-. å rdnande konkurrensl ä ge st ä ller allt st ö rre krav p å
f ö retagare och anst ä llda. De kultur- och arbetsmetoder som anv ä nds m å ste
utvecklas ora l ö kdrivningen skall beh å lla sin konkurrenskraft. Eftersora drivning av
blomsterl ö k skiljer sig avsev ä rt fr å n annan
odling av tr ä dg å rdsprodukter har utredningen funnit att en r å dgivare b ö r
specialiseras p å l ö kdrivning och f ä denna odling som huvudinriktning.
Utredningen f ö resl å r vidare att en r å dgivningscentral
inr ä ttas i v ä stra Sverige. Denna enhet b ö r best å
av fyra odlingsr å dgivare, en ekonom och en
tekniker. En av r å dgivarna b ö r vara avdelningsdirekt ö r och chef f ö r
enheten.
Konsulentavdelningen vid lantbruksuniversitetet
I kapitel 1 redovisades konsulentavdelningens uppgifter i
r å dgivningsverksamheten. Det ä r av st ö rsta
vikt f ö r r å dgivningens effektivitet att ett n ä ra
samarbete f ö rekommer mellan
statfjkon-sulenterna och lantbruksverkets r å dgivare.
For att f å till st å nd en ytterligare f ö rb ä ttring av den v ä rdefulla bevakning och uppf ö ljning av forskning och f ö rs ö k som utf ö rs av statskonsulenterna vid Alnarp b ö r en ny statskonsulenttj ä nst inr ä ttas.
L ä mplig inriktning p å denna ä r
gr ö nsaksodling under glas. H ä rigenom erh å lls
en god bevakning av vad sora sker i Sverige ocli uto::ilands p å detta omr å de.
N å gon s å dan bevakning finns f.n. inte, vilket ä r en avsev ä rd brist. Utredningen f ö ruts ä tter att den
nu befintliga statskonsulenttj ä nsten p å prydnadsv ä xtomr å det permanentas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:136
Statskonsulentavdelningen vid Alnarp koinmei' s å lunda forts ä ttningsvis
att best å av tre stalskunsulenLer med
inriktning p å den yrkesm ä ssiga tr ä dg å rdsodlingen.
R å dgivning till tr ä dg å rdsanl ä gmingsbransclien
Sveriges tr ä dg å rdsanl ä ggningsf ö rbund har hemst ä llt
att utredningen skall framl ä gga f ö rslag om att r. å dgivniiigsverksamhet
inleds inora tr ä dg ä rdsanl ä ggningsbranschen. F ö rbundet anf ö r
bl.a. f ö ljande i sin Rkri'\else,
t modern markbyggare baserar' sitt kunn.ande utifr å n biologin, ekologin och tekniken. Det ä r hans uppgift att ta vara p ä , utveckla, anl ä gga
och underh å lla den gr ö na milj ö ,
som ä r en del av m ä nniskans vardag. En framtida konsulent p å markbyggnadsom-r å det
skall ha till uppgift att initiera till forskning, f ö lja upp en s ä dan
och f ö ra den vidare till tr ä dg. ä rdsanl ä ggningsfore-tagen. Den r å dgivning, som ida.g sker p å odlin.gssidan ä r
starkt produktionsinriktad och kan inte p å
annat s ä tt ä n rent marginellt s ä gas tillm ö tesg å tr ä dg å rdsanl ä ggningsbranschens beb.ov. En eller tv å nya tj ä nster
m å ste d ä rf ö r tillskapas.
Enligt uppgift uppg å r
kostnaderna f ö r anl ä ggning cch sk ö tsel av bostadsomr å denas och parkernas v ä xtlighet till ca fyra miljarder kronor per å r.
F ö r en mycket stor andel av detta
svarar kommuner samt bostads-och byggnadsf ö retag.
Verksaraheten bedrivs f ö rutom vid dessa st ö rre enheter ä ven
p å m å nga mindre tr ä dg å rdsanl ä ggningsf ö retag sora av naturliga sk ä l inte har ra ö jligheter
att sj ä lva bedriva utvecklingsarbete. Med
h ä nsyn till sektorns storlek framst å r en r å dgivningsverksamhet
som. ö nskv ä rd eftersom den kan effektivt bidra till att s ä nka samh ä llets/konsumenternas
kostnader f ö r den yttre milj ö n respektive h ö ja
dess kvalitet. En s å dan r å dgivning utg ö r ocks å en naturlig l ä nk
mellan forskning/f ö rs ö k och den praktiska till ä mpningen
av dessa resultat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
Utredningen har f ö rst å else f ö r
det behov av r å dgivning som kan finnas p å omr å det.
Utredningen finner det emellertid sv å rt
att ta st ä llning till vilken organisatorisk f ö rankring en s å dan
verksamhet b ö r ges. En anknytning till
lantbruksn ä mnderna ter sig naturlig med h ä nsyn till den sakkunskap p å mark och v ä xtomr å det som redan finns d ä r. A andra sidan r ö r det sig om
en r å dgivning riktad till andra
foretagstyper ä n de som hittills ber ö rts av lantbruksn ä mndernas
verksamhet.
Utredningen har funnit att fr å gan om de informations-, saraordnings- och r å dgivningsproblem ,av fr ä mst biologisk och ekologisk natur som finns inom
markbyggn.adsverksamheten ä r av s å dan omfattning att den raotiverar en s ä rskild ö versyn.
Denna ö versyn b ö r l ä mpligen ske
inom jordbruksdepartementet.
Det ä r eraellertid angel ä get att tr ä dg å rdsanl ä ggningsf ö retagens behov av r å dgivning i v ä xtraaterialfr ä gor m.m. redan nu i n å gon m ä n tillgodoses. Den s ä rskilda plantskolekonsulent sora finns stationerad
vid lantbruksn ä mnden i Malm ö b ö r enligt
utredningens mening kunna ä gna viss del
av sin tid å t att l ä mna inform.a-tion om planskolev ä xter till tr ä dg å rdsanl ä ggarna.
Kursverksamheten i plantskoleodling b ö r
i viss ra å n vara till ä raplig och tillg ä nglig
ä ven f ö r tr ä dg å rdsanl ä ggarna. Dessa b ö r d ä rf ö r ha m ö jlighet
att delta i lantbruksn ä mndens kurser.
Medelsbehov
Utredningens f ö rslag
inneb ä r sammanfattningsvis att nio nya r å dgi-vartj ä nster
inr ä ttas vid lantbruksn ä mnderna. Dessutom g ö rs en lantbrukskonsulenttj ä nst
ora till en avdelningsdirekt ö rstj ä nst. Vid lantbruksuniversitetet g ö rs statskonsulenttj ä nsten p å pryd-
Prop. 1978/79:136 41
nadsv ä xtomr å det perraanent. Vidare inr ä ttas
en ny Eta skonsu-lenttj ä nst f ö r gr ö nsaksodling under glas. Utredningen uppskattar
kostnaden f ö r de f ö reslagna tj ä nsterna
till 1,5 milj. kr.
4.5 Organisationen
4.5.1 Al l_m ä n;t
Utredningen vill f ö rst
redovisa att den ö versiktligt har diskuterat
alternativ till nuvarande organisation av r å dgivningen.
Bl.a. har en organisation iiknar .de den danska behandlats, vilket f ö r svensk del skulle inneb ä ra en ö verflyttning
av r å dgiv-aningen till TRF. Med tanke p å att man i Sverige tidigare avvecklat statsbidrag
till r å dgivningsverksamhet inora
branschorganisationer har emellertid utredningen inte funnit anledning att n ä rmare utreda r å dgivning
i odlarnas egen re.gi.
Mot bakgrund av den ö kade
specialiseringen a-\f odling och r å dgivning,
som kan f ö rv ä ntas, har f ö ruts ä ttningarna f ö r att knyta r å dgivningen till lantbruksuniversitetet diskuterats.
Utredningen har emellertid inte ftuinit n å gra
s ä uppenbara f ö rdelar raed en s å dan
f ö r ä ndring av orga.nisationen att sk ä l
ansetts f ö religga att n ä rmare utreda detta alternativ, Eftersora nuvarande
organisation fungerar v ä l, har utredningen i st ä llet inriktat sitt arbete p ä att effektivisera denna.
Utredningen diskuterar i det f ö ljande specialiseringen av r å dgivningen, distriktsindelningen och. f ö rdelningen av resurser p ä olika distrikt.
Det ankommer f.n, p å
lantbruksstyretsen att f ö rdela r å dgivningstj ä nsterna
och att be.sluta om omr ä desindelningar. Utredningen anser
att denna oi'dning b ö r best å . Utredningen vill eraellertid redovisa sina n ä rm.ire ö verv ä giinden vid bed ö mningen
av resursbehovet .
Prop.
1978/79:136 42
4 . 5 2 p £ C £ al_i £ ei2ii2g_av £å dg_i_varria
N ä ringens krav p å en l ä ngre g å ende specialisering har utredningen funnit befogad
bl.a. mot bakgrund av de i kapitel 5 beskrivna utvecklingstendenserna. Sora
tidigare n ä mnts finns flertalet av de raest
specialiserade f ö retagen i Sk å ne. Utredningen har d ä rf ö r bed ö mt det mest angel ä get att d ä r f ö rs ö ka å stadkomma en
l ä ngt g å ende specialisering. Detta kan å stadkommas
genom en samordning av all r å dgivning i
distrikt I, dvs. Sk å ne, Blekinge och s ö dra Halland. Enligt nuvarande organisation finns
inom distriktet elva r ä dgivartj ä nster raed odlingsinriktning. Genom att tillskapa tv å nya tj ä nster
blir antalet odlingstekniska r å dgivare I5.
Detta antal ä r tillr ä ckligt f ö r
en betydande specialisering under f ö ruts ä ttning att samtliga f å r arbeta inom hela omr å det.
Utredningen anser att en sammandragning av ett antal r å dgivare i en central ger flera f ö rdelar. M ö jligheten
att skapa s ä dana enheter har unders ö kts p ä flera, omr å den. Utredningen har funnit att en s å dan b ö r kunna
bildas i v ä stra Sverige f ö r att m ö jligg ö ra specialisering och ett b ä ttre tillvaratagande av r å dgivnings-resurserna. En s å dan central b ö r
l ä mpligen bildas av de r å dgivare som nu ä r
placerade i Uddevalla och V ä nersborg,
medan r å dgivaren i Skara b ö r f å beh å lla denna placering. Till centralen b ö r ä ven knytas
en ekonom och en tekniker. Utredningen har ö verv ä gt flera placeringsalternativ f ö r denna central. Eftersom den b ö r f å form av en
tr ä dg ä rdsenhet knuten till en lantbruksn ä mnd
vore placering i Uddevalla eller V ä nersborg
det riktiga organisatoriskt sett. Utredningen har emellertid funnit att en
placering i G ö teborg tillsammans raed
lantbruksstyrelsens v ä xtinspek-tionskontor d ä r, ä r naturlig
sett ur ren r å dgivningssynpunkt. Den odling som
verksaraheten riktar sig till ä r n ä mligen bel ä gen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 136 ä
omkring G ö teborg, i
norra Halland och i Ulricehamns och Bor å s-om)- å dena. Utredningen bed ö mer den sistn ä mnda synpunkten vara avg ö rande och f ö rordar
d ä rf ö r G ö teeorg som lokaliseringsort.
I Stockholm finns redan en r å dgivningscentral med flera r å dgivare,
vilket m ö jligg ö r en visa .specialisering.
Det finns inte samma f ö ruts ä ttningar f ö r
s å l å ngtg å ende specialisering inom ö vriga distrikt, som i de f ö rut n ä mnda.
Antalet r å dgivare ä r betydligt mindre och omr å dena ä r mera
vidstr ä ckta. De flesta odlingarna ä r inte heller s å
starkt specialiserade. Det finns alltid m ö jlighet
f ö r de specialioorade odlarna att ta
kontakt raed den specialist som han anser b ä st
l ä mpad att l ö sa problemen oavsett inom vilket distrikt denne
specialist finns.
4.3.5 R å dgjvn irigsd
isjt rjkten
I kapitel 1 l ä mnades
en redog ö relse ö ver indelningen i r å dgivningsdistrikt. Den indelning som nu g ä ller har av utredningen diskuterats fr å n flera synpunkter. Bl.a. har en indelning i enlighet
med den som g ä ller f ö r lantbruksuniversitetets f ö rs ö ksdistrikt ö verv ä gts.
Utredningen har emellertid inte ansett att en s å dan indelning ä r meningsfull ur r å dgivningssynpunkt. Utredningen har inte funnit
anledning att f ö resl å annan ä ndring i nuvarande
distriktsindelning ä n att Norrland utom G ä vleborgs l ä n
b ö r skiljas fr å n distrikt IV och utg ö ra ett eget distrikt.
Distriktsindelningen skulle d å bli f ö ljande.
Distrikt I: Malm ö hus, Kristianstads, Blekinge och s ö dra Hallands
l ä n. Distrikt II; Kronobergs, J ö nk ö pings, Kalmar, Ö sterg ö tlands och
Gotlands l ä n.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 136
Distrikt III: Norra Hallands, G ö teborgs och Bohus> Ä lvsborgs, Skaraborgs och V ä rmlands
l ä n.
Distrikt IV: S ö dermanlands, V ä stmanlands,
Ö rebro, StockJiolms. Uppsala,
Kopparbergs och G ä vleborgs l ä n
Distrikt V: J ä mtlands,
V ä sternorrlands, V ä sterbottens och Norrbottens l ä n.
Distriktsindelningen framg å r av f ö ljande kartskiss.
Utredningen vill starkt betona att distriktsgr ä nserna inte fi å r
utg ö ra hinder f ö r ett rationellt utnyttjande a\ specialisterna bland
r å dgivarna. Det b ö r exerapelviij vara m ö jligt f ö r fi'ukt- och b ä rr å dgivare i Kristianstad att ä ven verka i Kronoberg? l/in. Den specialist p å frilandsodling av k ö ksv ä xter som finns i Kal.niar b ö r ä ven kunna l ä rana r å d
i Blekinge och Sk å ne. B ä rspecialisten i Skara b ö r f å hela Finner ö djaomr å det, allts å
ä ven den del som tillh ö r Ö rebro l ä n, som arbetsomr å de.
En fortl ö pande genomg å ng av dessa f ö rh ä llanden b ö r
g ö ras av lantbruksstyrelsen, h ä rigenom kan det b ä sta
utnyttjande av siiecialis-terna uppn ä s.
Ordningen betr ä ffa..de tj ä nsteresor ber ö rs
ä ven under avsnitt 4-4.2.
4.3.4 F ö rde_lning_av
resursr_p ä £ li' ä distiilct
En odlingsinriktning som har stor ekonomisk betydelse s å sora utredningen tidigare framh å llit, och ä ven
skiljer sig avsev ä rt fr å n ö vrig odling, ä r drivning av blomsterl ö k. Ö nskem å len om en r å dgivare
med huvudinriktning p ä detta omr å de ä r starka.
Utredningen har funnit en tj ä nst med l ö kdrivning som huvudinriktning motiverad raed h ä nsyn till bl.a. ovann ä mnda faktorer. L ä mplig plcering ä r lantbruksn ä mnden
i Stockholm.
r å dgivningstj ä nsterna b ö r
enligt utredningens uppfattning f ö rdela
sig p å f ö ljande s ä tt i de f ö reslagna distrikten.
iiVLKlGL
1 b m,i
1 I Rilsdafen 1978179. I saml. Nr 136
Distrikt I
Inriktning
Befintlig
Odling
under glas
4
Frukt
och b ä r
3
Plantskola
1
F ä ltm ä ssig k ö ksv ä x
;todl.
1
Allm ä n odlingsteknik
2
Ekonomi
2
Teknik
Produktionsekonomi
. och
2
1
arbetsmetodik
Utredningens f ö rslag
F ö r ä ndring Tot. ant.
+ 1
-t 1 -f 1
2 1
Odling
under glas 1
Allmän
odlingsteknik 5
Fältmässig
köksväxtodl. 1
Ekonomi
Irukt och
bär
-f 1
2
/. 2
3
1
-f 1
1
+ 1
1
Pistrikt III
Inriktning
Befintliga
F ö r ä ndring
Tot.
an1
Odling
under glas
2
2
Frukt
och b ä r
1
1
Allm ä n odlingsteknik
2
2
Ekonomi
-
1
1
Teknik
-
1
1
Distrikt IV
Odling under glas 2 +1
(lökdrivning)
1
Pri land 1
Allmän odlingsteknik 2 o
Ekonomi 2 p
Teknik 2 2
Distrikt V
Allmän odlingsteknik 3 -f 1 4
Ekonomi - +11
Summa 40 + 9 49
Denna sammanst ä llning
visar endast f ö rdelningen av tj ä nster p å distrikt.
Verksamhetsomr å dena f ö ljer i m å nga
fall inte distriktsgr ä nserna. En del r å dgivare har hela landet som verksamhetsomr å de medan andra har endast ett l ä n.
Utredningen har inte i detalj tagit st ä llning till var de f ö reslagna nya tj ä nsterna skall placeras inom
distrikten. De fyra nya ekonomtj ä nsterna,
sora skall vara lantbrukskonsulenttj ä nster,
f ö resl å s placeras i Kristianstad, Link ö ping,
vid den nya centralen i G ö teborg samt i H ä rn ö sand eller
Ume å .
Den nya teknikr å dgivaren,
som f ö resl ä s vara en lantbrukskonsulenttj ä nst,
b ö r placeras vid den nya enheten i G ö teborg.
De fyra nya odlingsr ä dgivama
b ö r vara tv å lantbrukskonsulenter och tv å assistenter. En lantbrukskonsulent b ö r placeras i Malm ö och
en i Stockholm. En assistent b ö r placeras i
Karlskrona och den andra assistenten placeras i H ä rn ö sand eller Ume å .
Prop.
1978/79: 136 48
Kronobergs och J ö nk ö pings l ä n
ä r nu kopplade till varandra genom
att assistenttj ä nsten i V ä xj ö egentligen
skall vara stationerad i J ö nk ö ping. Utredningen f ö resl å r att den r å dgivartj ä nst som finns vid lantbruksn ä mnden i V ä xj ö g ö rs ora fr å n en assistenttj ä nst
till en lantbrukskonsulenttj ä nst.
Verksamhetsomr å det f ö r sistn ä mnda tj ä nst b ö r vara
Kronobergs l ä n och tj ä nsten b ö r
vara placerad i V ä xj ö . R å dgivaren i J ö nk ö ping b ö r h ä rigenom f å J ö nk ö pings l ä n
som verksam.hetsomr å de.
4.4 Vissa adrainistrativa fr å gor
4.4.1 Dele £ e £ irig_av e £ lutander ä tt_i_st ö d ä£ erid £ n_m_m_
Det statliga finansieringsst ö d(;t p å tr ä dg å rdsn ä ringens omr å de handhas av lantbruksstyrelsen.
Beslutander ä tten i f ö rsta instans ligger f.n. hos styrelsen. Denna,
beslutander ä tt har delegerats till tv å lantbruksn ä mnder,
n ä n.ligen n ä mnderna i Malm ö hus
och Stockholras l ä n. Beslut i ö vriga l ä n
avg ö rs allts å av styrelsen efter n ä mndernas beredning. Det viktigaste sk ä let till denna ordning, vilken avviker fr å n vad som g ä ller
jordbruksomr å det, ä r att endast n ä mnderna i Stockholra och Malm ö har ekonomer raed tr ä dg å rdskunskap. Genom tillkomsten av
de fyra f ö reslagna nya ekonorair å d-givarna sora skall arbeta vid alla n ä mnder inom sina distrikt, blir behovet av f ö retagsekonomisk sakkunskap tillgodosett i alla l ä n. Genom samr ä d
med ö vriga r å dgivare erh å lls
en allsidig utredning sora beslutsunderlag. H ä rigenora blir det m ö jligt att
delegera beslutander ä tten i l å ne- och bidrags ä renden
till samtliga lantbruksn ä mnder. Lantbruksstyrelsens tr ä dg ä rdsenhet
avlastas genom detta en betydande ä rendera ä ngd av rutinkarakt ä r och f å r m ö jligheter att i ö kad utstr ä ckning inrikta verksairaheten mot mera l å ngsiktiga arbetsuppgifter s å sora planering och utveckling.
Prop.
1978/79:136 49
En delegering av beslutsr ä tten komraer troligtvis ä ven
att medf ö ra att lantbi-uksn ä mndernas engagemang f ö r n ä ringen blir raera allsidigt. Jordf ö rv ä rvsutredningen
f ö resl å r i bet ä nkande Ny jordforv ä rvslag (SOU 1977:93) att behovet av rationella f ö retag inora jordbruket, skogsbruket och tr ä dg å rdsn ä ringen skall s ä rskilt
beaktas vid pr ö vning av fr å ga ora f ö rv ä rvstillst å nd.
Tr ä dg å rdsn ä ringen kommer av dessa sk ä l att spela en st ö rre
roll ä n hittills i lantbruksn ä mnderna.
F ö r att s ä rskilt kunna beakta ä ven tr ä dg å rdsn ä ringens intressen b ö r n ä mnderna i st ö rre utstr ä ckning
ä n f ö r n ä rvarande tillf ö ras ledam ö ter
raed saklcunskap p å tr ä dg å rd.s omr å det.
4.4.2 X ää £ ajiio £ dning £ -_o £ h_samr å cis £ r ä g £ r_
R å dgivningen intar som f ö rmedlare av nya kunskaper en central roll i n ä ringens utveckling. Det ä r d ä rf ö r av stor betydelse att r å dgivningen f å r
en ä ndam å lsenlig uppl ä ggning och inriktning. Det saknas
idag fasta former f ö r en dialog mellan n ä ringen och r å dgivningen
i dessa fr å gor. En b ä ttre anpass ning av r å dgivningen efter f ö rh å llandena p ä
lokal niv ä ä r angel ä gen.
I varje r å dgivningsdistrikt
finns som tidigare n ä mnts en s.k. beredningsgrupp. Dessa
grupper best å r av samtliga lantbrukskonsulenter
p å tr ä dg å rdsomr å det och enhetschefer vid lantbruksn ä mnderna inom distriktet. Genom att ut ö ka grupperna med ett antal representanter f ö r odlingen skulle ovann ä mnda syfte kunna uppn å s.
Centralt finns vid lantbruksstyrelsen en tr ä dg å rdsn ä mnd vilken ä r
ett samr å dsorgan framf ö r allt f ö r
f ö rdelning av tr ä dg å rdsn ä ringens bensinskatterestitutionsmedel. I n ä mnden behandlas ä ven
tr ä dg ä rdsfr å gor av principiell natur av st ö rre vikt.
Prop.
1978/79:136 50
Utredningen anser att tr ä dg å rdsn ä mnden i ö kad omfattning b ö r engageras i de ö vergripande
policyfr ä gorna. Detta g ä ller kanske i f ö rsta
hand i r å dgivnings- och st ö dfr ä gor.
4.4.5 T jn £ t £ r £ S £ r
R å dgivningsverksamheten f ö ruts ä tter
omfattande resor. F ö r denna reseverksamhet finns vissa
best ä mmelser som kan vara till hinder f ö r r å dgivningen.
Under de senaste å ren har detta f ö rh ä llande
blivit ett problera eftersom tilldelningen av medel varit f ö rh å llandevis
begr ä nsad. Knappheten p å medel f ö r
resor medf ö r behov av en s å h å rd
prioritering att organisationens resurser inte alltid kan utnyttjas p ä b ä sta s ä tt'.
I den omfattande kursverksamhet som bedrivs av lantbruksn ä mnderna anlitas ofta r å dgivare med vissa specialiteter fr å n
andra l ä n ä n det kursarrangerande. Detta har tidigare fungerat bra och varit
mycket v ä rdefullt f ö r alla parter. Genora knappheten p å medel och den adrainistrativa ordning som g ä ller har s ä dana
arrangemang f ö rsv å rats eftersom resekostnaden f ö r
en r å dgivare betalas av den lantbruksn ä mnd d ä r denna ä r placerad och inte av den n ä mnd sora anordn-ar kursen.
Det ä r under s å dana f ö rh å llanden helt naturligt att en lantbruksn ä mnd s ä tter
verksamheten i det egna l ä net eller verksamhetsomr å det i f ö rsta
hand. De egna tj ä nstem ä nnens medverkan i r å dgivningen
i andra l ä n ges l ä gre prioritet.
Probleraet ä r redan nu
uppenbart och torde bli ä n st ö rre i takt med att r å dgivarna
blir alltmer specialiserade. Det naturliga s ä ttet
att l ö sa problemet ä r att den "rekvirerande" n ä mnden f å r
st å f ö r resekostnaden i saraband raed kurs eller r å dgivnings bes ö k.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tjänsteorganisation
för trädgårdarådgivningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tjänstgöringsplacering
vid lantbruksnämnden i
Ämnesområde
och ev. huvudinriktning
Verksamhetsområde
opaginerad Kontrollera mot PDF
Liaritruksk£nsu]eiit£r_ 1 . Malmöhus la.n
5. "
4.
"
5.
"
6.
"
Odlingsteknik; odling under glas
Odlingsteknik; odling under glas (Stat ioneringsort
Helsingborg)
Odlingsteknik; frukt och t ä r
Odlingsteknik; f ä ltm ä ssig k ö ksv ä xtodling (stationeringsort Helsingborg)
Odlingsteknik; plantskolesk ö tsel
F ö retagsekonomi
Byggnads- och v ä rmeteknik
Produktionsekonomi och arbetsmetodik
S ö dra delen av Malm ö hus l ä n
Norra delen av Malra ö hus
l ä n, v ä stra delen av Kristianstads l ä n
och s ö dra delen av Hallands l ä n
Malm ö hus l ä n, v ä stra delen av Kristianstads l ä n och Hallands l ä n
Hela distrikt I
Hela riket
G ö taland utom Ö sterg ö tlands,
Gotlands och Skaraborgs l ä n
G ö taland utom Ö sterg ö tlands,
Gotlands och Skaraborgs l ä n
Hela riket
opaginerad Kontrollera mot PDF
9. Kristianstads l ä n
10.
Rekryterinisst
j ä nst
Odlingsteknik; odling under glas
Odlingsteknik; frukt och b ä rodling
Ö stra
delen av Kristianstads l ä n och Blekinge l ä n
Ö stra
delen av Kristianstads l ä n och Blekinge l ä n
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ass_is.t£nter
1. Malm ö hus l ä n
2. "
5- " 4- "
5. Kristianstads l ä n
6. "
Distrikt II Lantrukk £ nulerit £ r_
11.
Ö sterg ö tlands l ä n
12.
J ö nk ö pings l ä n 15. Kalmar l ä n
14. Gotlands l ä n
A3Sis_te_nter
Ö sterg ö tlands l ä n
o. J ö nk ö pings l ä n (Tillf ä lligt placerad i Kronobergs l ä n)
9. Kalraar l ä n
Distrikt III
L ä nt bruk s.k £ ns_u]ent £ r_
15.
G ö teborgs- och Bohus l ä n
16.
Ä lvsborgs l ä n
17. Skaraborgs l ä n
Odlingsteknik
Odlingsteknik (Statione-ringsort Helsingborg)
F ö retagsekonorai
Byggnads- och vprmeteknik
Odlingsteknik; odling under glas
Odlingsteknik; frukt- och b ä rodling
Odlingsteknik; odling under glas
Odlingsteknik; frukt- och b ä rodling
Odlingsteknik; f ä ltra ä ssig k ö ksv ä xtodling
Odlingsteknik
Odlingsteknik Odlingsteknik
Odlingsteknik
Odlingsteknik; odling under glas
Oldingsteknik; olding under glas
Odlingsteknik; frukt-och b ä rodling
Skall sammanfalla med verksamhetsomr å dena f ö r
de konsulenter som assistenterna skall bitr ä da
Ö sterg ö tlands l ä n
J ö nk ö pings och Kronobergs l ä n
Kalmar l ä n
Gotlands l ä n
Ö sterg ö tlands l ä n
J ö nk ö pings och itrono-bergsl ä n
Kalmar l ä n
Norra delen av Halllands l ä n och G ö teborgs- och Bohus l ä n
Ä lvsborgs
och V ä rmlands l ä n
Skaraborgs l ä n
samt Finner ö dja jordgubbs-distrikt
opaginerad Kontrollera mot PDF
£ ssist £ nte £
10. G ö teborgs-
och Bohus l ä n Odlingsteknik
11 . Å lvsborgs l ä n
Distrikt IV Lantruk £ k £ nsulentr l ö . Stockholms l ä n
19.
"
20.
Stockholms l ä n
21 . "
'.-. Örebro
äv oborgs län (Till-
"-.g placering i . \opparbergs län).
1. Västernorrlands län
=. Norrbottens län
S£ist£nte£
T. Stockholms l ä n
14. "
Ti. N .rrbottens l ä n
Odlingsteknik
Odlingsteknik; odling under glas
Odlingsteknik; odling under glas
F ö retagsekonomi
Byggnads- och v ä rmeteknik
Odlingsteknik; frilandsodling, k ö ksv ä xter, frukt
ooh b ä r
Odlingsteknik
Odlingsteknik Odlingsteknik
Odlingsteknik F ö retagsekonomi
Byggnads- och v ä rmeteknik Odlingsteknik
Norra delen av Hallands l ä n samt G ö teborgs- och Bohus l ä n
Ä lvs
borgs och V ä rmlands l ä n
Stockholms, Uppsala, S ö dermanlands,
Ö rebro och V ä stmanlands l ä n
Stockholms, Uppsala, S ö dermanlands,
Ö rebro och V ä stmanlands l ä n
Svealand och Norrland samt Ö sterg ö tlands, Gotlands och Skaraborgs l ä n
Svealand och Norrland, samt Ö sterg ö tlands, Gotlands och Sk; ra-borgs l ä n
Stockholms, Uppsala, S ö dermanlands,
Ö rebro och V ä stmanlands l ä n
Kopparbergs och G ä vleborgs
l ä n
V ä sternorrlands och J ä mtlands l ä n
V ä sterbottens och Norrbottens l ä n
Skall sammanfalla med verksamhetsomr å dena f ö r
de konsulenter som assistenterna skall bitr ä d.a
Prop. 1978/79: 136
Bilaga
5
Sammanställning av remissyttranden
1 Nuvarande förhållanden
Flera
remissinstanser har lämnat synpunkter på utvecklingen och problemen inom
näringen samt på utredningens beskrivning härav. Remissinstansema framhåller
att statistiken på trädgårdsområdet är bristfällig och att detta försvårar
möjligheterna att göra någorlunda säkra bedömningar av förhållandena. Särskilt
gäller detta de ekonomiska förhåUandena, där åsikterna är delade. Vissa
remissinstanser menar att lönsamhetsproblem m. m. i huvudsak endast varit för
handen inom produktionen av snittblommor. Vad gäller övriga delar av näringen
anses den inte ha eller ha haft större problem än näringslivet i övrigt. Man
pekar också på att utredningen inte har beaktat den utveckling av den
internationella konkurrenskraften under åren 1977 och 1978 som blivit en följd
av bl. a. valutakursförändringarna. Från näringens sida framhålls emellertid
att kostnadsökningarna har varit mycket starkare än ökningen av
produktpriserna. Lönsamheten har därför försämrats trots betydande
rationaliseringsåtgärder och strukturomvandling. Tecken härpå är dels en lägre
investeringstakt än i andra näringar, dels att inkomstutvecklingen för de
anställda varit sämre än inom industrin.
Lantbruksstyrelsen:
För bedömning av behovet av insatser för näringen och arten härav är
naturligtvis en kartläggning av lönsamhetsförhållandena mycket väsentlig.
Utredningen har också försökt att på olika vägar få lönsamheten belyst.
Resultatet kan sammanfattas så att lönsamheten totalt sett ej är
tillfredsställande vilket även ovan gjorda jämförelser mellan arbetsinsatser
och förädlingsvärde tyder på men att variationsbredden är mycket stor.
Lantbruksstyrelsen vill betona vikten av ökade möjligheter för information om
lönsamhet och sysselsättningsförhållanden för bedömning av dimensionering och
fördelning av resursinsatserna till näringen.
Sveriges
lantbruksuniversitet: Styrelsen vill inledningsvis framföra några synpunkter
på avgränsningen av behandlade problemområden. Utredningen har enligt
direktiven behandlat den yrkesmässiga produktionen. Vid lantbruksuniversitetet
omfattar forskningen och utbildningen på trädgårdsområdet emellertid förutom
den yrkesmässiga trädgårdsodlingen även frågor rörande den offentliga gröna
sektorn. Preliminära studier har visat att det allmännas utgifter för denna
sektor är avsevärt större än den yrkesmässiga odlingens produktionsvärde.
Vidare finns det
Prop. 1978/79:136 2
i
landet en omfattande hemträdgårdsodling, vilken är i behov av rådgivning och
information.
Styrelsen
har full förståelse för att studier av hela detta områdeskomplex inte kan
genomföras i en och samma utredning. Problemen med avgränsningen understrykes
likväl här därför att lantbruksuniversitetet i sin egen planering måste beakta
även den gröna sektom resp. hemträdgårdsodlingen. Vidare är samspelet mellan
den yrkesmässiga odlingen och de berörda sektorerna betydelsefullt både vad
gäller produktion av växtmaterial och vid bedömning av de beredskapsaspekter
som behandlas av utredningen.
Det
av trädgårdsnäringsutredningen framlagda betänkandet är ett delbetänkande, som
presenterar förslag rörande gränsskydd, fond för marknadsfrämjande åtgärder
samt rationaliseringsverksamheten för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.
Viktiga led i den nuvarande trädgårds-politiken som utbildning, forskning,
försöksverksamhet och rådgivning liksom distributions- och marknadsfrågor
kommer att behandlas i ett kommande delbetänkande.
Enligt
styrelsens mening är det beklagligt, att en dylik uppdelning skett, då samtliga
de medel, som kan användas inom ramen för samhällets totala åtgärder på
trädgårdsområdet, borde ha bedömts och vägts emot varandra i ett sammanhang.
Särskilt viktig vore en sådan bedömning av den anledningen att en stor del av
trädgårdsföretagen är verksamma såväl inom produktion som marknadsföring.
Vidare får de framlagda förslagen vad gäller gränsskydd och fond för
marknadsfrämjande åtgärder konsekvenser ur marknadssynpunkt.
Styrelsen
skulle också gäma sett att svensk trädgårdsnärings möjligheter till export
hade belysts av utredningen.
Utredningen
har pekat på en sjunkande lönsamhet inom vissa produktionsområden. Liksom
utredningen anser styrelsen emellertid att det underlag, som f. n. föreligger
rörande produktivitets-, lönsamhets- och inkomstutvecklingen är osäkert.
Styrelsen föreslår därför längre fram i yttrandet att denna typ av information
förbättras avsevärt.
Styrelsen
är väl medveten om att informationen om konsumtionen av trädgårdsprodukter är
bristfällig. Sålunda är det av stor vikt att man införskaffar ytterligare
uppgifter om. konsumtionen av trädgårdsprodukter i olika inkomstgrapper,
åldersgrupper, regioner, osv. Samtidigt, i avsaknad av ett sådant underlag,
vore det fel om man förutsatte att de historiska utvecklingstendenserna på
efterfrågeområdet med nödvändighet kommer att fortsätta. En riktigare slutsats
torde vara att det i dagsläget finns en ganska stor osäkerhet inför den
framtida inhemska efterfrågeut-vecklingen.
Prop. 1978/79:136 3
Till
osäkerheten på marknadssidan hör dessutom i hög grad den fortsatta
internationella utvecklingen. Den bild som utredningen här tecknar innefattar
snabba förändringar i en rad avseenden, inte minst inom transportteknologin.
Den innefattar vidare snabba produktionsökningar i många utvecklingsländer,
inte sällan som ett direkt resultat av internationella biståndsinsatser.
Betydande satsningar på exportproduktion förekommer också inom flera
industriländer. Det finns dessutom tydliga tecken på ökad protektionism och på
allt mer vittgående statliga marknadsregleringar.
Nu
berörda förhållanden behöver naturligtvis inte med nödvändighet få negativa
konsekvenser för vare sig konsumenter eller producenter, i den mån de
erforderliga anpassningarna kan genomföras på ett smidigt sätt. Man kan
emellertid inte heller helt bortse från riskerna för en kommande intemationeU
överskottskris. Även då det gäller det intemationella perspektivet präglas
alltså de framtidsbedömningar man i dagsläget kan göra av betydande osäkerhet.
Styrelsen
finner sammanfattningsvis att utredningen visat, trots stora problem med ett
bristfälligt och i långa stycken ofullständigt statistiskt material, att
trädgårdsnäringen i stort genomgår en positiv utveckling. Den har dock genom
stmkturförändringar i den intemationella produktionen orsakande
lönsamhetsproblem för vissa produkter t. ex. snittblommor fått svårigheter
att hålla marknadsandelarna för området som helhet gentemot importen. Åtgärder
synes särskilt behövas för att främja näringens möjligheter att anpassa sig
till pågående strukturella förändringar i den internationella marknaden.
Länsstyrelsen
i Kalmar län: Länsstyrelsen vill inledningsvis framhålla den betydelse
trädgårdsnäringen har för många människors utkomstmöjligheter, speciellt i
södra länsdelen och på Öland. Odlingen av trädgårdsprodukter skapar
sysselsättning inte bara vid växthusföretag utan även vid många mindre
jordbruksföretag där ofta en stor andel av arealen används till specialgrödor.
I Kalmar län håller växthusodlingen på att utvecklas och fältmässig
köksväxtodling har en given plats i länets näringsliv. Fömtom den direkta
sysselsättningseffekten har näringen även stor betydelse genom att den indirekt
skapar arbetstillfällen i tillverkningsindustrin, distributionsföretag m. fl.
Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Trädgårdsnäringen har stor omfattning i Kristianstads län
både beträffande odlingen under glas och på friland. Fruktodlingen är som
bekant starkt koncentrerad till områdena kring Båstad, Kivik och V. Vånga och
har därför större betydelse för sysselsättningen i dessa regioner än vad som
kan utläsas av utredningen.
Den
stora husbehovsodlingen av fmkt inom landets södra och mellersta delar skapar
problem för den yrkesmässiga fruktodlingen, eftersom en stor del av
överskottet marknadsföres och distribueras utanför
Prop. 1978/79:136 4
den
organiserade handeln. Fullständig inventering av dessa kvantiteter är
motiverad.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län: I utredningen har inte angetts hur produktionsvärdet fördelar
sig på län. Sådana uppdelningar är också svåra att göra. Lantbruksnämnden har
emellertid beräknat, att produktionsvärdet för Malmöhus län uppgår till i det
närmaste 500 milj. kr. Länets trädgårdsnäring är således omfattcinde och ger
betydande sysselsättning. Det är länsstyrelsens uppfattning, att
trädgårdsnäringen svårligen kan på ett tillfredsställande sätt ta sig ur den
kris den befinner sig i utan att särskilda åtgärder vidtages i syfte att
stärka dess konkurrensförmåga.
Kooperativa
förbundet: KF konstaterar i likhet med utredningen att det f. n. saknas
underlag för en säker bedömning av lönsamheten inom olika typer av
trädgårdsföretag i olika delar av landet. Av utredningens bedömning av
lönsamhetsutvecklingen framgår att denna varit bra under senare år för
grönsaksodling på friland och för växthusföretag med krukväxter men mindre bra
för t. ex. grönsaksodling i växthus. De två sämsta grupperna är växthusföretag
med snittblommor och med blandade kulturer men även fruktodlingen har gått
tillbaka något beträffande lönsamheten. KF anser inte att man kan dra några
vittgående allmänna slutsatser av dessa uppgifter och anser att man i
framtiden bör mera noggrant klarlägga lönsamhetsnivån och produktiviteten inom
olika typer av företag.
Arbetsproduktiviteten
har knappast ens berörts av utredningen. Det framlagda materialet visar dock
inte på någon krisartad situation för svensk trädgårdsnäring annat än möjligen
för snittblommor, främst rosor och nejlikor, där man emellertid måste beakta
u-ländernas önskemål. Vidare får KF konstatera att lönsamhetsutvecklingen
under 1978 torde vara gynnsammare som följd av valutakursernas utveckling, arbetsgivaravgiftens
borttagande och de stigande fraktkostnaderna från utlandet, vilket har
förbättrat konkurrensläget gentemot importen.
Landsorganisationen
i Sverige: LO anser, i likhet med utredningen, att det är svårt att i dagens
läge få en klar bild av trädgårdsnäringens ekonomiska situation. Som
utredningen själv har anfört kan de undersökningar som gjorts knappast
användas för att göra några säkra bedömningar vare sig beträffande nivån på
eller utvecklingen av näringens lönsamhet.
Den
period undersökningsmaterialet hämtats från sträcker sig som längst fram t. o.
m 1977. Med tanke på valutakursernas utveckling sedan mitten av 1977 är det
enligt LO:s mening troligt att den svenska trädgårdsnäringens internationella
konkurrenskraft förbättrats under 1978. Borttagande av arbetsgivaravgiften har
också verkat i samma riktning. Enligt LO:s mening måste dessa faktorer tas i
beaktande när man söker bedöma trädgårdsnäringens ekonomiska situation, och
utifrån denna bedömning värdera behovet av olika former av stöd till näringen.
Prop. 1978/79:136 5
Svenska
lantarbetareförbundet: Vad gäller antalet i näringen sysselsatta, har dessa
siffror av utredningen sammanställts på basis av uppgifter ur
lantbruksregistret avseende 1975. Siffrorna utvisar att det finns ca 17 000
sysselsatta som företagare eller fast anställda. Dessutom finns det 11 500
tillfälligt sysselsatta. Tyvärr ger inte dessa siffror en riktig bild av
sysselsättningssituationen inom trädgårdsnäringen. Utredningen redovisar
visserligen att förutom de tillfälligt anställda som förmodligen har en
relativt kort arbetsperiod anges mer än 3 000 personer av de stadigvarande
sysselsatta som arbetande mindre än 30 timmar per vecka.
Utredningens
siffror ger heller inte en riktig bild av näringens mycket stora variationer av
arbetskraftsbehov sommar och vinter. Den mycket stora osäkerhet i
anställningen, som en stor del av den anställda arbetskraften måste känna på
grund av de långa och regelbundet varje vinter återkommande
arbetslöshetsperioderna, påverkar negativt rekryteringen till näringen. Detta
är en för framtiden mycket allvarlig frågeställning inte bara för de anställda,
utan i lika hög grad för näringen. Det torde nämligen vara mycket svårt, att i
vart fall i ett normalt arbetsmarknadsläge, konkurrera om den dugligaste
arbetskraften.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Det är många synpunkter och
intressen, som bryter sig när det gäller trädgårdsnäringen och vad som kan
eller bör göras för att stödja densamma. Skulle situationen inom denna näring
vara så dålig, som dess företrädare sedan länge velat göra gällande, finns det
emellertid knappast några möjligheter att genomföra tillräckliga åtgärder för
att bevara näringen utan i så fall skulle en stark minskning vara ofrånkomlig.
Det föreligger dock goda skäl anta, att de verkligt besvärliga problemen endast
gäller en begränsad del av odlingen, nämligen produktionen av rosor och
nejlikor. Redan 1952 års tulltaxeutredning synes av utredningens betänkande att
döma ha bestormats av företrädare för odlingen med uttalande om branschens
snara undergång, om den inte skulle få ett väsentligt ökat gränsskydd. Något
sådant beviljades dock inte. Trots detta har såväl odlingen som antalet däri
sysselsatta ökat inte oväsentligt sedan denna tid. Frånsett oljeprischocken
1974 och det allmänt sett höga svenska kostnadsläget, som särskilt innebär
problem för en arbetsintensiv produktion såsom trädgårdsnäringen, har
utredningen inte kunnat ta fram något material, som styrker att så speciella
svårigheter skulle föreligga för näringen, att långt gående, särskilda
åtgärder av det slag, som föreslås i kap. 12, framstår som motiverade.
Antalet
stadigvarande sysselsatta utgör enligt utredningens betänkande ca 17 000
personer. Härav utgör antalet redovisade heltidssyssel-satta ca 12 700
personer. I mitten av 1950-talet uppgick antalet stadigvarande sysselsatta
till ca 15 000 enligt det material, som togs fram i samband med
tulltaxekommitténs undersökningar. Det är inget dåligt resul-
Prop.
1978/79: 136 6
tat
för en arbetsintensiv produktion som trädgårdsnäringen att under
denna period, då så många andra arbetsintensiva produktionsgrenar fått
vidkännas en betydande neddragning, kunna genomföra en ökning av
produktionen och antalet stadigvarande sysselsatta. Detta tyder på att
produktivitetsförbättringarna i näringen snarast varit mer omfattande än
som utredningen kunnat belysa (jfr. s. 47), vilket givetvis är glädjande. I
vilken utsträckning en arbetsintensiv hantering som trädgårdsnäringen
även fortsättningsvis kan hävda sig så tillfredsställande beror självfallet
bl. a. på hur det svenska kostnadsläget kommer att utveckla sig i förhål
lande till andra länder---- .
Såsom
tidigare framhållits har utredningen i stort knappast kunnat klarlägga
näringens ekonomiska situation. A ena sidan föreligger näringens och framför
allt dess organisationers synnerligen starka klagomål att å andra sidan
ställas mot det uppenbara välståndet hos i varje fall ett betydande antal
odlare och en av allt att döma mycket låg frekvens av nedläggningar,
uppsägningsvarsel, betalningsinställelser, konkurser eller andra
omständighetsjr, som bmkar karakterisera branscher i kris. En omläggning av
produktionen till andra trädgårdsgrödor behöver ju inte nödvändigtvis vara
betingad av en ekonomiskt besvärlig situation utan är snarare en naturlig
marknadsanpassning. Odlingstekniskt kan också en växling av odlade produkter
ibland vara att rekommendera vad gäller frilandsodling. Produktbyten liksom
produktutveckling förekommer som bekant ej sällan inom industrin. Den
bristande klarheten om den föreliggande ekonomiska situationen är så mycket mer
beklaglig, som sannolikt åtskilliga svårigheter på grund av det höga kostnadsläget
för både trädgårdsnäring och annan produktion nu är på god väg att övervinnas.
Jämför man t. ex. Trädgårdshallens i Helsingborg prisnoteringar för gurka
klass 11, o. m. vecka 34 år 1977 med samma period 1978, får man
genomsnittspriserna kr. 3:34 resp. 3:86. För tomat klass I blir motsvarande
priser kr. 5:68 resp. 6:60. Denna utveckling inom växthusodlingen av grönsaker
måste anses fullt tillfredsställande, särskilt om hänsyn tas till att
livsmedelskonsumtionen allmänt sett gått något tillbaka.
Beträffande
jordgubbssäsongen 1978 har man från odlarhåll vid senaste årsmötet med
odlarföreningen givit uttryck för sin tillfredsställelse med priserna.
Fruktodlingen har enligt utredningen givit ett mycket bra resultat 1977. Detta
resultat kan bli överträffat, om priserna i början av denna säsong blir
vägledande även i fortsättningen. Utplanteringsväxter är ett produktionsområde
känt för att vara mycket lönsamt i rätta händer. Problemen för plantskola
torde knappast vara speciellt stora. Kvar blir då bl. a. frilandsodlingen av
grönsaker. Med tanke på att det som tidigare framhållits i huvudsak är
jordbrukare, som svarar för denna, och att de egentliga jordbruksgrödorna genom
regleringen är garanterade en betydande lönsamhet, bör man kunna utgå från att
jordbm-
Prop. 1978/79:136 7
kärna
knappast skulle avsätta någon areal för en förlustbringande odling av
grönsaker. I praktiken torde man därför vad gäller frilandsodlingen av
grönsaker i allmänhet ha uppnått en tillfredsställande lönsamhet.
Återstående
del av odlingen avser produktion av blommor och prydnadsväxter. Inom denna kan
man urskilja olika typer. I stort sett går krukväxtodlingen trots sin
arbetsintensitet och sitt jämförelsevis låga gränsskydd bra och expanderar
ständigt. Ett problem är alltför uppsplittrade utbud enligt vad ovan anförts.
Däremot är lönsamheten odiskutabelt rätt dålig på snittblomstersidan, vilket
framför allt gäller rosor och nejlikor. Det finns emellertid även här en del
företag, som ger ett hyggligt ekonomiskt utbyte. Men det är på detta område,
och egentligen bara här, som importen gått fram och produktionen klart
tillbaka. Det är här det förekommer, i varje fall i viss utsträckning,
nedläggningar och betalningsinställelser och det är härifrån utredningen varje
gång det framhålls, att situationen skulle vara svår för trädgårdsnäringen,
tycks vara hänvisad att hämta sina exempel.
Eftersom
det ekonomiska material, som redovisas, antingen utgörs av teoretiska kalkyler
eller avser resultat från ett statistiskt helt orepresentativt urval företag
(inom parentes må framföras, att enligt uppgift TEU-materialet inte behöver
iimebära en överrepresentation av "bra" företag), säger detta mycket
litet om trädgårdsnäringens ekonomiska situation. Att utredningen på denna
centrala punkt är behäftad med så stora brister i fråga om ett tillförlitligt
och odiskutabelt material synes, med hänsyn till den långa tid utredningen arbetat,
föga tillfredsställande.
För
den sammanfattande bedömningen på s. 89 har utredningen alltså inte saklig
täckning. Dessutom borde utredningen ha närmare studerat utvecklingen under
senare delen av 1977 och första delen av 1978, då som ovan framhållits de
generella åtgärderna för att få bukt med de med hänsyn till den internationella
konkurrensen allmänt sett höga kostnaderna i svensk produktion börjat bära
frukt.
Sveriges
grossistförbund: Det redovisade materialet angående importutvecklingen underbygger
inte på något sätt uppfattningen om att importen skulle utgöra ett
överhängande hot mot den inhemska trädgårdsnäringen. Problemen för odlingen av
rosor och nejlikor synes till övervägande del vara av stmkturell natur. För en
uppmärksam odlare borde det inte ha varit svårt att i god tid bli varse den på
detta varuområde ofta med stöd av internationella biståndsorgan framväxande
konkurrensen från u-länderna och förutse den förändrade marknadsbilden. Det är
att beklaga, att anpassnings- och utvecklingsåtgärder inte vidtagits i ett
tidigare skede, särskilt som ifrågavarande odlingar i allmänhet tillfördes
betydande vinstmedel under 1960-talet och resurser för sådana åtgärder därför
stod till förfogande.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Marknadsförhållandena under det
12
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 8
senaste
decenniet har medfört stora lönsamhetsproblem för många företag inom
trädgårdsnäringen. Kostnaderna för trädgårdsproduktionen har stigit starkt, i
synnerhet under 1970-talet. Enligt TRF:s mening har kostnadstäckning härför
inte alltid kunnat erhållas. Någon officiell statistik som belyser detta vare
sig det gäller produktvärde eller produktionskostnader finns emellertid inte.
Några allmängiltiga lönsamhetsberäkningar kan därför inte visas fram.
Trädgårdsnäringsutredningen har låtit utföra en del sådana beräkningar, som
utvisar kostnadsförändringar av vissa betydelsefulla produktionsmedel och
prisutvecklingen på några trädgårdsprodukter m. m. Även om detta material, som
utredningen själv framhåller, är ofullständigt, är dock tendensen tydlig.
Kostnadsuppgången har varit mycket starkare än produktprisutvecklingen, vilket
indikerar en försämrad lönsamhet trots betydande rationaliseringsåtgärder och
stmkturomvandling det sistnämnda genom tillämpning av monokultursystem,
mekanisering och automatisering av arbetskraftskrä-vande arbetsmoment.
De
anställda inom trädgårdsnäringen har inte kunnat följa med i den
inkomstutveckling som skett inom industrin. Det har inte berott på ovilja hos
företagarna att betala konkurrenskraftiga löner utan på bristande täckning för
sina produktionskostnader av uppnådda produktpriser.
Förhållanden
av här nämnt slag har medfört, att trädgårdsodlingen inte kunnat hålla en
önskad utvecklingstakt i jämförelse med andra näringar. En minskning av
antalet företag har skett. Investeringstakten har varit otillräcklig.
Förnyelsen av produktionsapparaten i form av växthus, fmktträd etc. har inte
motsvarat ersättningsbehovet.
2 Riktlinjer för trädgårdsnäringspolitiken
Flertalet
remissinstanser delar utredningens uppfattning att särskilda riktlinjer behövs
för en svensk trädgårdsnäringspolitik. Handelns och industrins organisationer
finner dock inga skäl för att föra någon särskild näringspolitik på detta
område. I stället bör allmänna näringspolitiska principer tillämpas.
Den
övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag till
riktlinjer eller lämnar dem utan erinran. Synpunkter lämnas på
beredskapsaspektema, konsumentaspektema, sysselsättningsaspekterna samt kost-
och näringsaspekterna. Några remissinstanser anser att marknadsfrågorna borde
vara med i bUden när riktlinjerna för politiken utformas. De regionalpolitiska
aspekterna understryks särskilt av länsstyrelserna.
Socialstyrelsen:
Socialstyrelsens yttrande begränsar sig i huvudsak till näringsfysiologiska
aspekter på köksväxt- och fruktodling.
Prop.
1978/79:136 9
I sitt yttrande över jordbruksutredningens betänkande
"Översyn av jordbrukspolitiken" (SOU 1977: 17) framhöll
socialstyrelsen att produktionsmålet för svensk jordbmkspolitik i princip bör
vara att producera livsmedel som dels tillfredsställer det svenska folkets
näringsbehov under normala tider liksom under en avspärrningssituation och dels
möjliggör Sveriges medverkan vid bekämpning av hunger ute i världen. Enligt
socialstyrelsens mening är produktionsmålet för den svenska trädgårdsnäringen i
huvudsak detsamma, även om biståndsaspekten i detta fall torde vara av lägre
dignitet. Trädgårdsnäringsutredningen har också beaktat folkhälsosynpunkten när
den behandlar motiven för en svensk trädgårdsnäring, vilket socialstyrelsen
noterar med tillfredsställelse.
Från hälsosynpunkt saknar det givetvis betydelse om vi
konsumerar inhemska eller importerade grönsaker, rotfrukter, fmkter eller bär,
om man bortser från kvaliteten. I vissa fall, främst i fråga om de viktiga
cit-rusfmkterna, är vi dock helt hänvisade till import. Från beredskapssynpunkt
är det emellertid viktigt att vi i Sverige har en trädgårdsnäring som under
importstopp i rimlig utsträckning kan försörja oss med ifrågavarande
livsmedel. Det gäller därför för samhället att verka för att vi redan under
normala förhållanden har en inhemsk odling av köksväxter och frukt av
tillfredsställande omfattning. Ett villkor härför måste vara att företagarna på
detta område har en sådan lönsamhet att de kan och vill producera dessa
livsmedel. Men prissättningen i detaljhandeln måste dock vara sådan att även
ekonomiskt svaga personer har möjlighet att köpa livsmedlen.
Riksrevisionsverket: RRV anser, i likhet med utredningen,
att de statliga insatserna på trädgårdsområdet motiverar att riktlinjer dras
upp för politiken på området och för samordningen av dessa insatser. Därvid bör
bl. a. prövas i vilken mån de mål som är uppsatta för samhällets
jordbrukspolitik, t. ex. inkomst-, produktions- resp. beredskapsmål, skall
gälla även för trädgårdsnäringen.
Lantbruksstyrelsen: Lantbmksstyrelsen har ej något att
erinra mot de av utredningen uppställda målen för samhällets insatser i fråga
om trädgårdsnäringen. Styrelsen vill särskilt framhålla att det är viktigt att
inom ramen för den allmänna ekonomiska politiken och handelspolitiken vidta
åtgärder för att hindra den dumpingimport av trädgårdsprodukter som visat sig
vara utomordentligt besvärande för den svenska trädgårdsnäringen. I fråga om
det regionalpolitiska målet vill styrelsen understryka distributionsfrågornas
avgörande betydelse för trädgårdsföretagens lokalisering. Styrelsen
förutsätter att utredningen i sitt kommande arbete med marlcnadsfrågor tar upp
denna aspekt. Speciella insatser på detta område torde vara en förutsättning
för att någon regionalpolitisk effekt av betydelse skall kunna nås.
Livsmedelsverket: Enligt livsmedelsverkets mening kunde en
mera
Prop. 1978/79:136 10
omfattande
genomgång av grönsakerna ur näringsvärdesynpunkt ha varit värdefull. F. n. är
stor del av produktionen inriktad på slanggurka och tomater, produkter som
visserligen är smakliga och önskvärda, men vars näringsvärde är tämligen lågt.
Andra produkter såsom brysselkål, grönkål, ärtor och bönor är måhända inte lika
attraktiva ur konsumentens synpunkt, men ur näringsvärdesynpunkt är de
betydligt värdefullare. I varje fall färska ärtor och bönor är numera
jämförelsevis dyra att köpa, vilket sammanhänger med höga produktionskostnader.
En närmare granskning av näringsvärde kontra produktionskostnader och
eventuella stödåtgärder för att gynna produktionen av särskilt värdefulla
grönsaker skulle ha varit synnerligen värdefull.
Statens
jordbruksnämnd: Nämnden vill erinra om att det erfarenhetsmässigt har visat
sig svårt att i intemationella handelspolitiska sammanhang vinna gehör för
behovet att genom ett gränsskydd avskärma den nationella marknaden från
konkurrens utifrån, om det inte rör sig om absolut livsviktiga förnödenheter.
Det är enligt nämndens uppfattning av stor vikt att trovärdigheten i fråga om
det svenska beredskapsmotivet inte undergrävs. Nämnden har i fömtnämnda till
utredningen överlämnade skrivelse framhållit att livsmedelsberedskapen främst
måste bygga på de viktigaste jordbruksprodukterna. Nämnden är emellertid
samtidigt klart medveten om värdet av en bibehållen, rationell svensk trädgårdsnäring
i situationer då inskränkningar måste göras i importen. Självfallet måste det
vara till fördel för landet att i en avspärrningssituation ha tillgång till
frukt och köksväxter av hög kvalitet. Nämnden vill i sammanhanget betona att
det i fråga om sådana varor är angeläget att den inhemska odlingen inte
koncentreras till ett alltför fåtaligt sortiment, att odlingen är spridd över
hela landet och speciellt att en koncentrering undviks i de delar av landet som
är troliga primärmål vid ett angrepp mot Sverige.
Utredningen
anför att den vid sina överväganden om trädgårdspolitikens utformning har
utgått från att de som arbetar inom trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk
och social standard som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar.
Det sägs vidare att näringen också skall erbjuda trygg sysselsättning och god
arbetsmiljö samt att konsumenterna skall tillförsäkras produkter av god
kvalitet till rimliga priser. Nämnden delar dessa uppfattningar och anser det
angeläget att utvecklingen inom näringen följs fortlöpande, så att vid behov
åtgärder kan vidtas för att uppnå de föreslagna målen. Det material som utredningen
har presenterat är av stort värde från denna synpunkt.
Jordbruksnämnden
vill erinra om att det för ett starkt exportberoende land som Sverige är
nödvändigt att aktivt verka för ett så fritt handelsutbyte som möjligt. Steg
mot ökat gränsskydd måste därför noga övervägas. Den liberala u-landspolitik
som Sverige bekänner sig till talar, även härför. Det är enligt nämndens
uppfattning därför inte självklart
Prop. 1978/79:136 H
att
en ökad efterfrågan, när det gäller trädgårdsprodukter, generellt skall mötas
med en utvidgad svensk produktion. Förutsättningama för en sådan utbyggnad
torde variera kraftigt för olika produkter. Om emellertid en rationell
produktion, som har rimliga fömtsättningar att klara den intemationella
konkurrensen, kan byggas ut, bör givetvis så få ske. En rationell produktion är
dessutom förutsättning för att konsumenterna skall få produkter till rimliga
priser. Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang vidare framhålla behovet av en
effektiv marknadsföring av den svenska produktionen. Det hade därför varit bra
och skulle bl. a. ha underlättat en helhetsbedömning av förslaget, om
utredningen hade framfört sina synpunkter på marknadsföringen.
De
lönsamhetssiffror som har redovisats i utredningen kan vara alltför
pessimistiska när det gäller att beskriva näringens nuvarande situation. Det
är dock enligt nämndens uppfattning odiskutabelt att delar av näringen brottas
med stora ekonomiska problem och att vissa stödinsatser kan motiveras för att
främja en smidig anpassning eller omställning av produktionen. I detta
sammanhang kan påpekas att utredningen beträffande de stmkturella problemen
främst beträffande snittblomsterodlingen säger att de förändringar som blir
följden av sådana problem måste accepteras. Nämnden instämmer i detta. Mot
denna bakgrund kan de föreslagna tullhöjningarna för i första hand snittblommor
ifrågasättas. Att med stödåtgärder långsiktigt upprätthålla en inhemsk produktion,
vilken hotar att utkonkurreras av andra länders och vilken inte motiveras av t.
ex. beredskapsskäl, är diskutabelt samhällsekonomiskt sett. Det kan dock
konstateras att många länder och internationella organisationer, bl. a. EG,
inte bara har ett betydande skydd för sin egen trädgårdsproduktion utan
dessutom subventionerar sin trädgärdsexport. Utredningen synes motivera
åtgärderna med att näringen "måste ges möjlighet att kunna anpassa sig tiU
dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt" och att den
kvarvarande odlingen bör få ett bättre skydd. Det torde dock kunna ifrågasättas
om en tullhöjning underlättar en eftersträvad anpassning i
produktionsstmkturen. Omställningsbidrag torde härvid vara att föredra.
Tullhöjningar kan nämligen ge sådant incitament till en fortsatt produktion
att den nödvändiga anpassningen fördröjs. Även handelspolitiska skäl talar för
att eventuellt stöd bör ges i annan form än en tullhöjning. Sålunda har Sverige
tillsammans med andra i-länder i olika sammanhang uttalat sitt stöd för en
utvidgad produktion i u-ländema av sådana varor, för vilka det föreligger
särskilt gynnsamma produktionsförutsättningar i dessa länder.
Kommerskollegium:
Otvivelaktigt har utvecklingen under senare år påskyndat strukturförändringarna
inom svenskt näringsliv, däribland även trädgårdsnäringen. Viktiga drivkrafter
i denna process har bl. a. varit den successivt ökande internationella
konkurrensen samt den svenska lönekostnadsutvecklingen. Med avvecklingen av
tullar, import-
Prop.
1978/79:136 12
restriktioner
och andra handelshinder har Sverige vidare accepterat att tidigare strukturellt
skydd för vissa branscher minskat eller avvecklats. En sådan från allmän
ekonomisk synpunkt önskvärd strukturförändring kan emellertid även komma att
drabba produktion som det från vissa speciella synpunkter ter sig angeläget att
bibehålla, exempelvis av beredskapsskäl eller av regionala hänsyn. I sådana
fall kan det bli nödvändigt att överväga stödåtgärder av skilda slag, även om
de motverkar den utveckling man önskat genom avvecklingen av gränshinder. Att i
övrigt, när sådana särskilda skäl saknas, söka med statliga stödåtgärder
bibehålla status quo synes enligt kollegiets mening ej följdriktigt.
De
försörjningsberedskapsmotiv som exempelvis gäller för jordbruksområdet anser
kollegiet inte kunna tiUämpas på trädgårdsområdet. Någon av beredskapsskäl
betingad avskärmning från importkonkurrens för att säkerställa en viss
produktionsnivå är därför ej aktuell när det gäller trädgårdsprodukter.
Näringsfriheisombudsmannen:
Utredningen har med utgångspunkt i den offentliga regleringen av jordbruket
lagt fram förslag till motsvarande offentligt regleringssystem för
trädgårdsnäringen. NO vill med anledning härav understryka att den övervägande
delen av trädgårdsnäringens produkter prydnadsväxter representerade 1977 53
% av produktionsvärdet inte ur beredskapssynpunkt har någon med de centrala
jordbruksprodukterna jämförlig betydelse. För trädgårdsnäringens del saknas
sålunda det grundläggande skäl som motiverat särbehandlingen av det svenska
jordbruket jämfört med andra näringar i vårt land. Ett genomförande av
utredningens förslag skulle kunna tas till intäkt för krav på enahanda skydd
för andra konkurrensutsatta näringar.
Såväl
i målbeskrivningen som i olika andra sammanhang i betänkandet synes de i direktiven
angivna målen ha undergått en förskjutning, nämligen från huvudsakligen
konsumentintressen till huvudsakligen producentintressen. Från de synpunkter
NO har att anlägga är detta betänkligt i synnerhet som utredningen ej kan
anses ha analyserat förslagets effekter på konsumentpriserna. Mot bakgrund bl.
a. härav hade det varit önskvärt att utredningen lagt fram sina förslag först i
samband med ett slutbetänkande, sedan även distributions- och marknadsfrågor m.
m. utretts. Ett ställningstagande i nuläget måste bygga på ett ofullständigt
faktaunderlag.
NO
finner det anmärkningsvärt att utredningen inte i större utsträckning markerat
skillnaden mellan trädgårdsprodukter avsedda som livsmedel resp. som prydnad.
Av det totala produktionsvärdet på 1100 milj. kr. utgör 53 % odling av
prydnadsväxter, vilka till övervägande delen produceras i växthus. En stor del
av såväl nuvarande som föreslagna nya stödformer är avsedd för den produktion
som sker i växthus. Visserligen kan naturligtvis, såsom utredningen påpekat, i
beredskapsti-
Prop.
1978/79:136 13
der ske en omställning av växthusproduktionen från
prydnadsväxter till produkter av livsmedelskaraktär, men det kan väl rimligen
inte motivera ett sådant skydd för prydnadsväxtodlingen som jordbruket åtnjuter.
Utredningen hävdar att branschen kännetecknas av stor
osäkerhet bl. a. till följd av ökad import och prishöjningar på olja. NO finner
inte anledning att anta att branschen drabbats av större svårigheter än andra
näringar i rådande konjunkturläge. Det kan här erinras om att det i betänkandet
(SOU 1977: 74) angående fiskerinäringens framtid gavs en negativ lönsamhetsbild
som företer stora likheter med den bild av lönsamheten inom trädgårdsnäringen
som lämnas i förevarande betänkande. Sedermera framkom att fisket, som hade
ett mindre gott ekonomiskt resultat under den av utredningen åberopade
perioden redan år 1977 fick en betydande lönsamhetsökning.
Vad gäller de föreslagna stödåtgärderna, befarar NO att
systemet kommer att försämra fömtsättningama för effektivitet och konkurrens
genom att konservera rådande branschstruktur. I stället för ett permanent
stödsystem, kan det antas att ett temporärt sådant, att sättas in vid
extraordinära situationer, är bättre ägnat att i enlighet med direktiven uppnå
just effektivitet. Utredningen föreslår ju också att (s. 202) lån, motsvarande
det som ges från anslaget Lån till trädgårdsnäringen bör kunna utgå även i
framtiden vid tillfälliga kriser fastän förslaget ej utvecklats närmare i
betänkandet.
Statens pris- och karlellnämnd: Genom att utredningen ännu
inte behandlat alla viktigare aspekter för den berörda näringen saknas möjligheter
att i nuläget få en total överblick av näringens ekonomiska läge, orsakerna
till eventuella svårigheter samt behovet och utformningen av samhälleliga
stödåtgärder. Det förhållandet att distributions- och marknadsfrågorna ännu
inte har penetrerats gör det enligt nämndens mening svårt att analysera och
överblicka de konsekvenser som utredningens förslag skulle medföra för
trädgårdsnäringen, samhället och konsumentema. Detta gäller särskilt förslaget
om inrättandet av en fond för marknadsreglerande åtgärder.
Utredningen motiverar sina förslag till utvidgat statligt
stöd tiU trädgårdsnäringen med i första hand beredskaps- och sysselsättningsskäl.
Även inkomstpolitiska, regionalpolitiska och energipolitiska samhällsmål
åberopas. Synsättet har hämtats från jordbruksregleringen som även står som
mall för vissa av utredningens förslag till marknadsreglerande åtgärder.
Samhällets stöd till jordbruksproduktionen i form av
gränsskydd och marknadsreglerande åtgärder har som primärt mål att säkerställa
en inhemsk livsmedelsproduktion vid avspärrning. Enligt nämndens mening kan
emellertid motsvarande beredskapsskäl inte åberopas för ett utvidgat stöd till
trädgårdsnäringen. Såsom framgår av utredningen finner inte heller
jordbmksnämnden, som svarar för livsmedelsberedskapen,
Prop. 1978/79:136 14
det
rimligt att av enbart beredskapsskäl upprätthålla en viss minimiproduktion av
trädgårdsprodukter bortsett från den produktionsvolym som eventuellt kan vara
nödvändig för att få fram svensk frövara för lagring. Vad gäller de övriga
åberopade målen finner nämnden att trädgårdsnäringen inte därvidlag skiljer
sig från näringslivet i övrigt.
Sammanfattningsvis
anser nämnden att utredningens nu framlagda överväganden och förslag på flera
punkter går i en riktning som i alltför liten utsträckning beaktar
konsumenternas intressen. Därtill kommer att vissa av förslagen verkar svåra
att förverkliga utan en omfattande administrativ apparat för planering och
kontroll. Med hänsyn härtill anser nämnden att utredningens förslag till
marknadsreglerande åtgärder inte kan ligga till grund för ett slutligt
ställningstagande utan frågan bör omprövas i anslutning till utredningens
fortsatta arbete. Även utredningens förslag till ändringar av gränsskyddet bör
enligt nämndens mening bli föremål för översyn.
Konsumentverket:
Konsumentverket delar utredningens uppfattning att målet för trädgårdspolitiken
bör vara att skapa förutsättningar för en effektiv och konkurrenskraftig
trädgårdsnäring som ger dem som arbetar inom näringen en god försörjning och
att samtidigt tillförsäkra konsumenterna produkter av god kvalitet till
rimliga priser.
Konsumentverket
tillstyrker utredningens förslag till strukturella förbättringar för
trädgårdsnäringen i form av statliga kreditgarantier, bidrag till
energibesparande åtgärder ra. m. i de delar som avser produktion av ätbara
trädgårdsprodukter.. Vad beträffar prydnadsväxtodlingen menar verket att det
från konsumentsynpunkt ej är motiverat att samhället stöder denna del av
näringen.
Arbetsmarknadsstyrelsen:
Arbetsmarknadsstyrelsen yttrade sig den 22 september 1978 över betänkandet
Arbete i jordbruk och trädgård (SOU 1978: 29) avgivet av 1974 års utredning om
jordbruks- och trädgårdsnäringens arbetskraftsförhållanden. I yttrandet
framhåller styrelsen risken för att subventioner till näringar med omfattande
säsongmässig produktion motverkar en önskvärd omvandling av näringslivet. Den
särskilda marknadsfond som nu föreslås av 1974 års trädgårdsnäringsutredning
syftar bl. a. till att minska de årliga lönsamhetsvariationer som orsakas av
strukturella förändringar, fluktuationer i produktpriser och varierande
skörderesultat. Aretsmarknadsstyrelsen vill också i detta sammanhang framhålla
risken för, att subventioner av detta slag bromsar eti önskvärd omvandling av
näringslivet. Styrelsen anser det samtidigt viktigt att de förändringar som
bedöms nödvändiga inom näringen sker på ett sådant sätt att omställningsproblem
för den enskilde och berörda kommuner begränsas. De i betänkandet länmade
förslagen rörande gränsskydd och kreditgarantier samt stöd till
rationaliserings- och energibesparande åtgärder får dock huvudsakligen bedömas
från andra syn-
Prop. 1978/79:136 15
punkter
än dem styrelsen närmast har att beakta.
Sveriges
lantbruksuniversitet: Styrelsen finner, att den i stort sett positiva
bedömningen av näringens utvecklingsmöjligheter verkar realistisk. Det är också
ganska självklart att de som arbetar inom trädgårdsnäringen skall ha en
ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som erbjuds inom andra
näringar, att trädgårdsnäringen skall kunna erbjuda trygg sysselsättning och
god arbetsmiljö samt att konsumenterna skall tillförsäkras produkter av god
kvalitet till priser som de är beredda att betala.
För
egen del kan styrelsen instämma i att stora lönsamhetsvariationer och starka
prisfluktuationer är en nackdel inte bara för trädgårdsnäringen själv utan
också för konsumenterna och samhället i övrigt. Styrelsen är sålunda enig med
utredningen på denna punkt. Däremot är styrelsen mera tveksam till de av
utredningen föreslagna stabiliseringsinstrumenten. Detta kommer att utvecklas
ytterligare i det följande. Dessförinnan vill styrelsen understryka att de av
utredningen uppställda målen förutsätter för att förverkligas kraftfulla
åtgärder för att utveckla och införa ny teknik och nya kulturmetoder samt
rationell marknadsföring. Därjämte vill styrelsen betona ett par andra frågor
som icke helt entydigt och mindre fullständigt behandlats i avsnittet om
riktlinjerna för svensk trädgårdspolitik.
Enligt
direktiven skulle de sakkunniga överväga frågor, som sammanhänger med bl. a.
lokaliseringen av trädgårdsföretagen. Utredningen formulerar på sid. 173 i
allmänna ordalag trädgårdsnäringens betydelse ur regionalpolitisk synpunkt och
framhåller bl. a. betydelsen av att förse konsumenterna med färska produkter.
Ett klarare ställningstagande på denna punkt hade varit värdefullt. Näringens
betydelse ur sysselsättningssynpunkt borde därvid beaktas.
Eftersom
det ur folkhälsosynpunkt från flera håll bedöms värdefullt att starkt öka
andelen av frukt och grönsaker i kosten, ifrågasätter styrelsen om inte denna
målsättning borde kommit till klarare uttryck i de uppställda riktlinjerna.
Vad
slutligen gäller utredningens bedömning av möjligheterna till försörjning med
trädgårdsprodukter i en avspärrningssituation och betydelsen härav vill
styrelsen framhålla den möjlighet till styming av inriktningen av fröodlingen
i Sverige, som en kontroll av de avtal, som upprättas mellan svenska och
utländska växtförädlingsfirmor, skulle kunna medföra. Härigenom skulle också
förhindras att förädlingsarbetet inom för svensk beredskapsförsörjning viktiga
växtslag förläggs till andra länder. I detta sammanhang bör också
husbehovsodlingens potentiella betydelse för livsmedelsförsörjningen i en
avspärrningssituation beaktas.
Sammanfattningsvis
finner styrelsen att prisstabiliserande åtgärder, ansträngningar att främja
effektivitetsförbättringar i näringen samt san-
Prop. 1978/79:136 16
nolikt
kraftfulla åtgärder på marknadsföringens område måste vara centrala element i
svensk trädgårdspolitik.
Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget till
målformulering.----- Länsstyrelsen
vill för Stockholms läns del
framhålla
att starka skäl talar för en satsning på fortsatt och utbyggd
trädgårdsproduktion inom länet. Främst är det närheten till en stor marknad för
färskvaror men även den odlingstradition som finns här som gör länet särskilt
lämpat för trädgårdsodling. En tyngdpunkt i odlingen finns i och omkring
Stor-Stockholm. Länsstyrelsen avser att i planeringssammanhang verka för att i
lämpliga områden mark reserveras för den fortsatta utvecklingen av
trädgårdsnäringen. Även i övriga delar av länet, bl. a. i skärgården, bör
trädgårdsnäringen ges stöd tiU en positiv utveckling.
Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen anser det viktigt att klara
riktlinjer dras upp för svensk trädgårdsnäringspolitik. Sådana är enligt
länsstyrelsens mening nödvändiga om eventuella statliga insatser på
trädgårdsområdet skall ske, men också för hur trädgårdsnäringen bör utformas
regionalt vad avser produktionens omfattning och inriktning samt
sysselsättningen. Det finansiella stödet bör inriktas på att främja en fortsatt
effektivisering av produktionen.
Länsstyrelsen
noterar i sammanhanget att utredarna uppmärksammat trädgårdsproduktionens
regionala betydelse när det gäller att tillgodose konsumenternas behov av
färska grönsaker. Liksom utredningen anser länsstyrelsen det angeläget att
trädgårdsnäringen utnyttjas för att nå regionalpolitiska mål.
1
länsplaneringsrapport 1978 konstaterar länsstyrelsen att det finns goda
förutsättningar för trädgårdsodling i länet, speciellt i den tättbefol-kade
Göteborgsregionen där avsättningsmöjligheterna är goda. Begränsande faktorer
är dock brist på kapital och lämpliga mindre gårdar. Mot denna bakgrund väntar
länsstyrelsen inga större förändringar i produktionen. Fortsatta
rationaliseringar torde emellertid leda till att sysselsättningen minskar
något framöver.
Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Länsstyrelsen anser att det för den framtida trädgårdsnäringen
är viktigt att en mer långsiktig trädgårdsnäringspolitik läggs fast av
statsmakterna på samma sätt som inom exempelvis jordbruket och fisket.
Styrelsen anser att utredningens förslag till riktlinjer för svensk
trädgårdsnäring i stort kan ligga till grund för ett sådant mer långsiktigt
ställningstagande.
Länsstyrelsen
vill understryka problem med lågprisimporten. I Älvsborgs län har detta
särskilt svårt drabbat nejlik-, ros- och krysantemum-odlarna. I viss
utsträckning har också blomsterlökdrivningen drabbats av en kris genom en
alltför snabb utbyggnad av stora rationella driverier samtidigt som inte
motsvarande minskning skett bland mindre enheter.
Prop. 1978/79:136 17
För
att mildra de omställningsproblem, som de ändringar av marknadsbilden detta
medför, bör den föreslagna fonden för marknadsfrämjande åtgärder bli ett
verksamt medel.
Tyvärr
störs avsättningen i västra Sverige ofta under kortare perioder av
subventionerade produkter och dumping via konsignationspartier. Kvaliteten på
dessa partier har växlat från hög till mycket låg. Länsstyrelsen anser det
viktigt att dessa subventioner eller dumping inte får påverka den svenska
produktionens omfattning och inriktning.
Utredningen
avser att i ett kommande betänkande behandla distribution och marknadsföring.
I västra Sverige saknas i stort sett samordnad marknadsföring vilket försvårar
produktionen i tillräckligt stora kvantiteter och fördröjer önskvärda
rationaliseringar.
Utredningen
bedömer att odlingen på frUand kommer att uppta oförändrad areal men att
mekaniseringen kommer att öka. Såväl från beredskaps-, kvalitets- som
sysselsättningssynpunkt bör inte produktionen enbart lokaliseras till
sydligaste Sverige. En tendens till spridning av odlingen har märkts under
1970-talet och intresset att ta upp odling av bär och köksväxter utanför Skåne
har blivit märkbar. Länsstyrelsen anser att denna utveckling bör uppmuntras så
att konsumenterna får större tillgång till närproducerade köksväxter och
blomsterprodukter av hög kvalitet. Därigenom kan också flera regionalpolitiska
syften nås.
Beträffande
övriga produktionsområden vill länsstyrelsen anföra följande. Produktionen av
plantskoleväxter minskade under 19501960-ta-let men ökar nu åter. Inom västra
Sverige produceras i dag plantskoleväxter på endast 203,5 ha varav 34,2 ha i
Älvsborgs län. Utan svårighet torde denna odling kunna ökas 34 gånger innan
behovet täckts med de växter som är möjliga i vårt klimat.
Produktionen
av trädfrukt har i det närmaste upphört i västra Sverige. Med de nya sorter
som lanserats och handelns ökade intresse för lokalt odlade varor torde en
nyetablering i Halland, utmed Västgötaber-gen och Vänerkusten kunna vara
aktuell.
Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Länsstyrelsen finner att riktiinjema i kap. 9 kan utgöra ett
rimligt handlingsprogram för att uppnå de specificerade målen. Det är också
synnerligen angeläget att effektivitetsmålet även i framtiden ges högsta
angelägenhetsgrad. Av i kap. 8: 2 beskrivna medel bör därför forskning, försök,
rådgivning och utbildning hksom rationalisering av produktion, distribution och
marknadsföring prioriteras högt.
Utredningen
slår fast att utifrån kommande subventionerade produkter och dumping ej bör få
inverka på den svenska produktionens omfattning. Länsstyrelsen efterlyser ett
effektivt kontrollinstrument mot dessa former av marknadsirritation.
Beträffande
hushållning med begränsade resurser (s. 166 ff) säger utredningen att
trädgårdsproduktionen bedrivs framför allt på de allra
Prop.1978/79:136 18
bästa
jordarna i konkurrens med mark för industrier, bostäder m. m. Länsstyrelsen vill
dock framhålla att en stor del av trädgårdsnäringens produkter kommer frän
arealer med marginell betydelse för konkurrerande användningsområden. Detta
gäller speciellt bär och frukt liksom för en väsentlig del av köksväxtodlingen
i Skaraborgs län. Dessa produkter kan ha stor betydelse ur regionalpolitisk
synpunkt och sysselsättningssynpunkt vilket mera ingående borde ha belysts av
utredningen.
Länsstyrelsen
i Värmlands län: Inom Värmland finns goda förutsättningar att under
odlingssäsongen; täcka länets behov av lokalt odlade trädgårdsprodukter. Tyvärr
störs produktionen av att handeln samtidigt tillföres stora partier importerad
vara av mycket växlande kvalitet.
Utredningen
tar inte upp distributions- och marknadsfrågor. Avsaknaden av en modern marknadsföring
är märkbar i Värmland och motverkar produktion i tillräckligt stora enheter.
Till
en regional odling i stora delar av Värmland bör kunna lämnas etableringsstöd
så långt avsättningsförhållandena kan lösas och risk för överetablering inte
föreligger. Tillgång till lokalt odlade bär, köksväxter och prydnadsväxter av
god kvalitet saknas i stora delar av länet. En begränsad etablering bör därför
kunna skapa arbetstillfällen och tillgång på den högre kvalitet en närodlad
vara ger.
Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Enligt länsstyrelsens mening är det väsentligt att
regionalpolitiska aspekter beaktas inför fastläggandet av en ny svensk
trädgårdsnäringspolitik. Goda förutsättningar för en geografisk omfördelning
av produktionen tycks f. n. finnas eftersom den nödvändiga nybyggnationen av
växthus, för att bibehålla nuvarande areal, årligen uppgår till ca 170 000 m-.
Länsstyrelsen anser det inte vara självklart att dessa reinvesteringar skall
förbehållas Sydsverige.
Länsstyrelsen
vill påpeka att en så arbetsintensiv näringsgren som trädgårdsproduktion är
mycket väl lämpad för de många areellt sett små företag som finns i norra
Sverige. Faktorer som talar för en sådan lokalisering är tillgången på
förhållandevis billig jordbmksmark, vatten för bevattning, bristen på
sysselsättningstillfällen för framför allt kvinnlig arbetskraft, samt behovet
av en lokal trädgårdsproduktion. Investeringsbehovet per arbetstillfälle tycks
inte avvika från mindre industriers.
Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: I samarbete med avdelningen för trädgårdsekonomi vid
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, har länets lantbruksnämnd initierat en
undersökning om västernorrländsk trädgårdsnäring. Inom ramen för projektet
"Inland Y" har därefter i april 1978 anordnats ett symposium, vilket
resulterat i att en särskild arbetsgrupp för utveckling av den yrkestnässiga
trädgårdsnäringen i länet har tillsatts. I gruppen ingår representanter för
odlarorganisationen och för myndigheter.
Intresset
för odling av trädgårdsprodukter har ökat under senare år. För alla
trädgårdsprodukter utom för jordgubbar är dock f. n. försälj-
Prop, 1978/79:136 19
ningen
mindre väl ordnad. Detta gäller produkter odlade såväl under glas som på
friland. Problemet inom produktionsledet är att frilands-grönsaker mognar till
stor del samtidigt och under en relativt kort period. Detta förhållande kan ge
stora utbud som ibland ger tendenser till överproduktion med prisfall. Därför
måste odlingen programmeras med försöksmässigt utvalda sorter, som kan ge
längre skördeperiod med längre försäljningssäsong. Bättre lagringsmöjligheter
för lagringsdugliga produkter måste också skapas. Vidare krävs utökade
kontakter mellan odlarna för anpassning av produktionen till marknadskrav,
kvalitet, tillgång och efterfrågan.
Inom
marknadsledet synes reklam för norrländska produkter ha alltför liten
omfattning. Detta har bl. a. sin förklaring i att norrländska produkter
saluföres under en alltför kort tid. Lösningen bör vara att genom en
programmerad odling och utökad lagring göra norrländska produkter tillgängliga
under längre tid och därmed mera intressanta för handeln. Detta bör sedan
fullföljas med ökad satsning på reklam för dessa produkter.
En
utökad trädgårdsodling bör ses som en sysselsättningsbefrämjande åtgärd och kan
få stor betydelse ur regionalpolitisk synpunkt. Därvid bör även beaktas
möjlighetema att genom odling av trädgårdsprodukter öka sysselsättning och
inkomst vid mindre lantbmksföretag. Vidare bör eftersträvas att
trädgårdsföretagen erhåller tillgång till mark i behövlig utsträckning. I de
fall såväl jordbruks- som trädgårdsföretag är intressenter för förvärv eller
arrende av samma markareal bör företagen ha likvärdiga möjligheter, vilket
nuvarande tillämpning av jordförvärvslagstiftningen också möjliggör.
För
en önskvärd utveckling av trädgårdsnäringen inom länet krävs att
marknadsföringen ordnas på ett bättre sätt och att odling och avsättning
samordnas, att det statliga investeringsstödet tUl trädgårdsnäringen förbättras
och att etableringsstöd införes samt att större resurser tillskapas för
rådgivning till den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.
Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Av länsstyrelsen och Aktion Z under år 1977 gjord utredning om
trädgårdsodling i Jämtlands län framgår att den jämtländska trädgårdsnäringen
bör kunna utvecklas och utökas så, att länets konsumtionsbehov täcks under den
tid ortens trädgårdsprodukter kan saluföras. Utökningen förutsätter odling av
färskvaror, som är programmerad till konsumtion och odlingsförutsättningar.
Vidare behövs ökade lagringsmöjligheter för rotfmkter och andra
lagringsdugliga produkter, ordnade utbud i alla försäljningsled, anskaffande av
varumärken för norrländska produkter samt ökad konsumentupplysning.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Trädgårdsnäringen är av relativt begränsad omfattning i
Västerbottens län. Växthusproduktionen kan beräknas vara värd ca 4 milj. kr.
och frilandsproduktionen ca 2,5 milj. kr. Växthusproduktionen är främst
inriktad på utplanteringsväxter och lök-
Prop. 1978/79:136 20
blommor.
Frilandsodlingen består i första hand av jordgubbar, svarta vinbär och
plantskoleväxter. Avsättningen sker nästan uteslutande till en lokal marknad.
De odlingstekniska förutsättningarna bedöms vara mycket goda och då i första
hand i fråga om bärodling. Odlingen av jordgubbar och svarta vinbär har
ex]5anderat förhållandevis kraftigt under senare år. Det finns anledning att
tro att en ytterligare expansion kommer till stånd och då särskilt av svarta
vinbär. Avsättningsmöjligheterna för dessa bär är också goda genom den
organiserade bärhandeln. I anslutning till tätorterna är förutsättningarna för
självplockning av bär också goda.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Trädgårdsnäringen är enligt länsstyrelsen av väsentligt
intresse i arbetet med att förbättra utkomstmöjligheterna i länet särsldlt för
glesbygdens del. Samhällets möjligheter att ge stöd för utveckling av
trädgårdsnäringen har hittills varit begränsade. Utredningens förslag innebär
betydelsefulla förbättringar härvidlag. Som det väsentligaste inslaget i
förslagen ser länsstyrelsen de ambitioner som kommit till uttryck för att
anpassa trädgårdsnäringspolitiken till övergripande regionalpolitiska mål.
Den
inriktning som politiken haft för de areella näringama har lett till en
koncentration av rationaliseringsinsatsema till det konventionella jordbruket,
begränsat till kustlandet och de större odlingsområdena i älvdalarna.
Ur
regionalpolitisk synvinkel är konsekvensema av utvecklingen mycket allvarliga.
Om avfolkningen fortsätter kommer i stora delar av länet att saknas det
befolkningsunderlag som krävs för att länets råvamtill-gångar på sikt skall
kunna tillvaratas på ett rationellt sätt.
Det
är mot den här skildrade bakgrunden som länsstyrelsen tagit initiativ till att
utarbeta ett handlingsprogram för länets areella näringar. Länsstyrelsen utgick
härvid från att dessa näringar är en integrerad del av länets näringsliv och
att åtgärder som vidtas inom näringama måste avstämmas mot och samordnas med
den övergripande regionalpolitiska målsättningen så långt detta är möjligt.
Programmet antogs av länsstyrelsens styrelse enhälligt den 9 december 1974.
Mot bakgrunden av förhållandena i länet betonas i programmet beträffande
trädgårdsnäringen
att
stöd till trädgårdsnäringen bör utgå efter i huvudsak samma principer som för
det konventionella jordbruket,
att
viss nyetablering inom länet av växthusföretag och plantskolor bör ske,
att
bidrag bör ges till de investeringar i sådana befintliga företag som behövs för
deras bestånd och utveckling,
att
bidrag bör kunna lämnas till sådana maskiner i trädgårdsföretag som avser
utnyttjande gemensamt med andra företag,
att
bidrag för anskaffning av plantor vid uppbyggnad av bärodlingar
Prop. 1978/79:136 21
bör
utgå av det skälet att dessa närmast är jämförliga med levande inventarier i
jordbruket, samt
att
stöd bör ges till trädgårdsnäringsföretag även i de fall då produktionen utgör
komplement till annan försörjningskälla.
Utredningen
har som produktionsmål uttalat att efterfrågeökningen till stor del bör kunna
tillgodoses genom utökad svensk produktion. Detta synes alltför begränsat som
produktionsmål. Enligt länsstyrelsens bedömning bör det ligga i samhällets
intresse att trädgårdsnäringen i Sverige ges fömtsättningar att bli så
rationell att en allt större andel av hela konsumtionen tillgodoses av inom
landet odlade produkter.
En
väsentlig utbyggnad av näringen inom Norrbottens län har goda förutsättningar
om samhällets stöd utformas så att regionalpolitiska mål tillgodoses.
Länsstyrelsens erfarenheter från det regionalpolitiska arbetet understryker att
det från samhällsekonomisk synpunkt är olyckligt om de olika näringsgrenarna
gör sina bedömningar enbart med utgångspunkt från sitt eget sektorsintresse.
Skall de regionalpolitiska målen, som måste anses överordnade övriga mål, kunna
uppnås, fordras att de olika näringsgrenama underordnar sig regionalpolitiken
och så långt möjligt medverkar till dess måluppfyllelse. I detta sammanhang bör
understrykas att de regionalpolitiska konsekvenserna av näringspolitikens utformning
får en mycket stark genomslagskraft i ett län som Norrbotten.
Kooperativa
förbundet: Inledningsvis får KF som en allmän invändning mot
trädgårdsnäringsutredningen framföra att konsumentaspekter inte beaktats i
tillräcklig omfattning i samband med de förslag som utredningen framlagt
beträffande bl. a. lämplig tullnivå, gränsskydd och regleringssystem.
KF
framhåller rent principiellt att produktionen i ökande grad måste ske vid
rationella företag som framgångsrikt kan konkurrera med importerade varor.
Utredningen föreslår ingen särskild produktionsmålsättning men framhåller
beredskapsmotiv för en inhemsk produktion. KF anser dock inte att någon
särskild beredskapsmålsättning är befogad för den kommersiella
trädgårdsnäringen bl. a. därför att produktema på det hela taget är mera
umbärliga än på jordbruksområdet och dessutom från näringssynpunkt delvis kan
ersättas av t. ex. vitamintabletter och liknande. Under en
avspärrningssituation kommer dessutom en betydande del av produktionen att
vara husbehovsodlingar varför KF anser att den beredskapsåtgärden bör vidtas
att man har en tillfredsställande beredskapslagring av bl. a. köksväxtfrö. I
vilken utsträckning produktionsresurser bör tilldelas växthusodlingen vid en
avspärrning blir närmast en prioriteringsfråga.
Inkomstmålsättningen
är alltför allmänt uttryckt enligt KF:s uppfattning och saknar sådana
preciseringar som att produktionen skall ske vid
Prop. 1978/79:136 22
rationella
företag och att företagarna då bör ges möjlighet att uppnå en likvärdig
standard men däremot inte garanteras en sådan standard. KF får även generellt
påpeka att inkomstmöjligheterna och lönsamheten varierar kraftigt inom och
mellaa olika näringar i Sverige och därför finner KF att utredningens förslag
härvidlag är illa genomtänkt.
När
utredningen sedan hävdar att den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter i
framtiden till stor del bör kunna tillgodoses genom utökad svensk produktion
anser KF inte att en sådan generell målsättning är ändamålsenlig. I varje fall
bör man inte utgå ifrån att framdeles öka andelen av de trädgårdsprodukter som
skall odlas kommersiellt i Sverige. Enligt KF:s uppfattning blir rationaliteten
och konkurrenskraften hos den svenska trädgårdsodlingen avgörande härvidlag. KF
får också framhålla att samhällets hittillsvarande insatser för att förbättra
försöks-, forsknings- och rådgivningsverksamheten bör vidareutvecklas. Vidare
anser KF det naturligt att det finansiella stödet främst bör syfta till en
fortsatt effektivisering inom trädgårdsnäringen genom användande av modern
teknik och nya kulturmetoder, med utveckling av energisnålare växthus m. m.
Landsorganisationen
i Sverige: Enligt de prognoser som utredningen haft tUlgång till kommer
konsumtionen av trädgårdsprodukter att öka i Sverige. Enligt LO:s uppfattning
är en utveckling i denna riktning angelägen och önskvärd, inte minst ur
folkhälsosynpunkt. Med hänsyn till att sambandet mellan produktpriset och
efterfrågan är starkt för flertalet här aktuella produkter, betyder dock den
samhälleliga politiken på detta område mycket för den framtida
konsumtionsutvecklingen. Enligt LO:s mening måste därför trädgårdspolitiken ges
en sådan inriktning att konsumentpriserna på ifrågavarande produkter kan hållas
på en rimlig nivå.
LO
vill erinra om att det för ett starkt exportberoende land som Sverige är
nödvändigt att aktivt verka för ett så fritt handelsutbyte som möjligt. Steg
mot ökat gränsskydd måste därför noga övervägas. Den liberala u-landspolitik
som Sverige bekänner sig till talar även härför. Det är därför enligt LO:s
uppfattning ingen självklarhet att en ökad efterfrågan på trädgårdsprodukter
generellt skall tillgodoses med ökad svensk produktion. Avgörande härvidlag
måste, enär beredskapsmotivet för en omfattande inhemsk trädgårdsodling ej
tillnärmelsevis är av samma styrka som för de centrala jordbruksprodukterna,
vara den svenska produktionens internationella konkurrenskraft. På
produktområden där andra länder har överlägsna fömtsättningar att av
klimatologiska eller andra skäl, producera trädgårdsprodukter till lägre
kostnader än vad svensk produktion har förmåga att göra, måste en minskad
svensk produktion accepteras.
På
andra produktområden har å andra sidan den svenska trädgårdsodlingen, tack
vare användandet av rationella produktionsmetoder, till-
Prop. 1978/79:136 23
gång
till kunnig arbetskraft o. d., stora förutsättningar att väl klara sig i den
internationella konkurrensen. Enligt LO:s mening måste därför den svenska
trädgårdsodlingen successivt anpassas till en produktion på de varuområden där
vi har de största fömtsättningama att hävda oss. En utveckling i denna riktning
har sannolikt på sikt de bästa förutsättningama att gagna såväl de anställda
som samhället och konsumenterna. Att vissa stödinsatser kan behövas för att
främja en smidig anpassning av produktionen har LO full förståelse för.
Lantbrukarnas
riksförbund: Riksförbundet kommer i sitt yttrande att i huvudsak enbart
framföra synpunkter på det område som har störst betydelse för förbundets
medlemmar nämligen odlingen på friland av ätliga produkter såsom grönsaker,
rotsaker, frukt och bär. Förbundet anser att det finns viss anledning att mer
betona betydelsen av svensk produktion av ätliga produkter från
trädgårdsområdet än vad utredningen gjort i sitt betänkande.
Den
övriga livsmedelsproduktionen i landet har ansetts vara av så väsentlig
betydelse att man formulerat en särskild målsättning för denna i form av en
jordbruks- och fiskenäringspolitik. Nya forskarrön verifierar allt oftare
behovet av en näringsriktig kost och att konsumtionen av frukt och grönsaker i
det fallet spelar en viktig roll. Riksförbundet instämmer därför i det av
utredningen uttalade önskemålet om en av samhället klart uttalad målsättning
för produktion av ätliga trädgårdsprodukter.
Utredningen
betonar behovet av en svensk odling av trädgårdsprodukter. Vi anser att den
frågan vad gäller ätliga produkter inte bara har en kvantitets- utan även en
kvalitetsaspekt. Vårt nordliga läge och spridda odling medför ett mindre behov
av kemiska bekämpningsåtgärder än i varmare länder med mer koncentrerad
odling. Vid odling i vårt land finns också möjligheter att kontrollera odlingen
t. ex. efterlevnaden av karenstider på ett annat sätt än vad gäller
importvarorna. Detta är särskilt viktigt vad gäller grönsaker som konsumeras
färska utan någon beredning som kan minska eventuella rester av
bekämpningsmedel.
I
betänkandet framhålls att trädgårdsodlarna visat stor flexibilitet och förmått
att anpassa sig till ny odlingsteknik samt nya distributions-och konsumtionsmönster.
LRF instämmer i detta och vill framhålla att liksom när det gäller jordbruket
är det bl. a. en följd av familjeföretagens förmåga att anpassa arbetsinsats
och inkomstnivå till den aktuella situationen. Därmed ges delvis också svaret
på varför inte den låga lönsamheten inom trädgårdsnäringen under de senaste
åren resulterat i ekonomiska kriser bland denna typ av företag.
Centralorganisationen
SACO/SR: SACO/SR instämmer i att ett av huvudmotiven för svensk trädgårdsnäring
bör vara att förse konsumenterna med trädgårdsprodukter till rimliga priser.
Enligt SACO/SR kan detta mål endast uppnås om landet har en konkurrenskraftig
inhemsk
13
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 24
odling.
Beträffande de övriga av utredningen redovisade motiven anser SACO/SR att dessa
skulle kunna bli tillgodosedda om den balans mellan egen produktion och import
som var rådande i början av 1970-talet kunde upprätthållas. Produktionsmålet
för svensk odling bör således vara att näringen bör ha minst samma omfattning
som under 1970-talets första hälft.
Utöver
vad som redovisats bör även framhållas vikten av kvalitetsnormer för såväl
import som inhemsk produktion. Inom EG-området och Norge utarbetas f. n. normer
angående kvaliteten för exempelvis småplantor för vidare produktion. Enligt
SACO/SR är det av betydelse att så sker även i Sverige, då det i annat fall
föreligger risk att partier som inte är gångbara i andra europeiska länder
kommer att säljas till vårt land till men för såväl odlare som konsumenter.
Svenska
lantarbetareförbundet: I flera av såväl europeiska som utomeuropeiska länder
är trädgårdsproduktionen en överskottsproduktion. Därigenom har exporten från
dessa länder i stor utsträckning subventionerats. Den osunda importkonkurrens
som härigenom drabbat den svenska näringen, är en komponent som medverkat till
näringens under senare år starkt försämrade ekonomiska situation. De naturligt
goda förutsättningarna som finns i Sverige för en trädgårdsproduktion, bör
därför enligt förbundets mening tillvaratas. Som ytterligare motiv för detta
framstår framför allt sysselsättningsskapande åtgärder och en livsmedelsberedskap
i händelse av avspärrning. En fortsättningsvis på rimliga villkor existerande
trädgårdsproduktion torde emellertid inte enligt utredningen vara möjlig,
därest statsmakterna inte i likhet med vad som skett inom jordbruket och
fisket vidtar vissa åtgärder som stöd för näringen, som gör det möjligt att
konkurrera med importen på lika villkor.
Utredningen
har härvidlag föreslagit ett delvis förbättrat gränsskydd, fond för
marknadsfrämjande åtgärder samt stöd för en effektiv rationalisering.
Förbundet delar utredningens principiella ställningstagande om stöd för svensk
trädgårdsnäring och de förslag tUl åtgärder som framförts.
Bedömningen
av en svensk trädgårdsnärings omfattning och inriktning måste ses mot
bakgrunden av flera olika faktorer, såsom u-landspolitiken, handelspolitiken,
sysselsättningen, regionalpolitiska överväganden m. m. Förbundet vill i detta
sammanhang särskilt peka på ett par faktorer som måhända i debatten tidigare
inte tillmätts någon större betydelse. Enligt vår uppfattning spelar de en mer
framträdande roll än vad som även framhållits i utredningens betänkande.
Sysselsättningsmotiv.
Även om det totala antalet sysselsatta inom trädgårdsnäringen kan te sig
blygsamt i jämförelse med jordbmket och
Prop. 1978/79:136 25
vissa
industrinäringar, så är det i dagens sysselsättningssituation inte oväsentligt.
Om näringen inte skulle bli föremål för stödjande åtgärder, skulle det
sannolikt resultera i friställningar av ganska betydande omfattning. En stor
del av arbetskraften är dessutom lokalt bunden till orter med svagt utvecklat
och differentierat näringsliv. En målsättning för svensk trädgårdsnäring, som
ger en fastare grund för planering i företaget, bör också medverka till att ge
de som i dag inte kan beredas full sysselsättning, i vart faU ökad sådan. Genom
en fastare målsättning ges också större motivation för satsning på ökad
åretruntsysselsättning, vilket givetvis måste betraktas som angeläget ur
allmän synpunkt.
Beredskapsmotiv.
Utredningen uppehåller sig ganska litet vid bcred-skapsmotiven. Förbundet vill
för sin del starkare betona dessa motiv. Ur folkhälsosynpunkt har konsumtionen
av grönsaker, frukt och bär, stor betydelse. Inte minst kan detta vara fallet i
en avspärrningssituation. Det bör därför framstå som angeläget att i en sådan
situation kunna tillgodose konsumenternas behov av trädgårdsprodukter.
Även
om det kan synas vara svårare att motivera bibehållandet av en produktion av
prydnadsväxter ur beredskapssynpunkt, menar dock förbundet att man inte heller
får bortse ifrån att även denna produktionsgren kan motiveras ur
beredskapssynpunkt. Betydelsen av en god miljö, vilken kan skapas med hjälp av
levande växter i bostadsområden, på arbetsplatser och i hemmen, skall inte
förringas. Dessutom kan en produktion av prydnadsväxter relativt snabbt läggas
om till produktion av ätbara produkter, därest livsmedelssituationen skulle
kräva detta.
Förbundet
anser det som en absolut självklarhet att en framtida trädgårdsnäringspolitik
utformas så att de i näringen sysselsatta skall kunna erbjudas en likvärdig
social trygghet och ekonomisk standard som sysselsatta i andra jämförbara
näringar. Som ytterst betydelsefullt, vill vi framhålla, är att
arbetsmiljöaspekterna ägnas större uppmärksamhet än vad som tidigare varit
fallet. Gjorda undersökningar har konstaterat att arbetsmiljön i växthus i
många fall kan vara mycket pressande. De aUt starkare krav som i dag ställs på
arbetsmiljön i den nya arbetsmiljölagstiftningen, måste också
trädgårdsnäringen leva upp till. Det torde nämligen vara nödvändigt med hänsyn
till den framtida rekryteringen av arbetskraft. Förbundet vill därför betona
detta starkare än vad som skett i utredningens förslag.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Utredningen tycks se
trädgårdsnäringen som en så speciell verksamhet, att dess förhållanden skall
bedömas med annan måttstock än som gäUer näringslivet i allmänhet.
Uppenbarligen är det jordbrukspolitiken, som tjänar som förebild när det gäller
motiv, mål och medel för en särskild trädgårds-politik. Som närmare utvecklas i
det särskilda yttrandet finns det ej heller enligt föreningens mening
fömtsättningar för någon speciell politik på trädgårdsområdet utöver vad gäller
olika näringar i allmänhet. Väl
Prop. 1978/79:136 26
bör
en viktig produktiv verksamhet av trädgårdsnäringens natur och sysselsättningen
i denna vämas och främjas. Men detta bör ske utifrån övergripande
samhällsekonomiska synpunkter, med generella medel och med beaktande av viktiga
konsumentintressen.
Man
kan inte vad gäller trädgårdsodlingen liksom svensk produktion i allmänhet
precisera något speciellt kvantitativt produktionsmål. Ej heller kan man
fastlägga något särskilt inkomstmål, som skulle garantera de i näringen
sysselsatta en viss iinkomst. Givetvis är det önskvärt, att denna gmpp liksom
andra företagar- och löntagarkategorier erhåUer skälig inkomst, men någon
samhäUsgaranti just för denna bransch med mönster från jordbmkspolitiken kan
inte gärna motiveras.
De
sysselsättningspolitiska aspekterna är naturligtvis här Uksom när det gäller
annan produktion med ett betydande antal sysselsatta av vikt. Att av
sysselsättningspolitiska eller andra skäl söka tänja produktionssäsongerna
utöver vad som är naturligt går i regel antingen ut över produkternas
egenskaper eller medför en stark ökning av produktionskostnaderna och därmed
priserna. En anpassning av svenskt näringsliv tiU utvecklingen i omvärlden är
nödvändig. Detta gäUer också för trädgårdsnäringen.
Sveriges
grossistförbund: Även om trädgårdsnäringen är betydelsefuU kan beredskapsskäl
inte åberopas för att upprätthålla en produktion av viss omfattning.
Erfarenheten tyder på att skaU Sverige kunna vidmakthålla internationell
respekt för undantag och särskilt skydd för viss produktion av beredskapsskäl,
är det nödvändigt, att detta argument förbehålls i ett internationellt
krisläge absolut vital produktion. Några skäl för en speciell politik på
trädgårdsnäringens område med uppstäUande av produktions- och inkomstmål samt
därav föranledda regleringsåtgärder föreligger därför inte.
Sveriges
industriförbund: Enligt förbundets mening bör en särskild politik för en viss
sektor av näringslivet tillämpas endast i undantagsfall. Den måste kunna
motiveras av tungt vägande speciella omständigheter. Sådana föreligger
otvivelaktigt vad gäller jordbmket. Det må här räcka med att nämna
beredskapsaspekten samt det förhållandet att prisbildningen på jordbmksprodukter
inte är fri prisema faststäUs ju av statsmaktema efter förhandlingar mellan
producenter och konsumenter.
Skäl
kan möjligen också åberopas för att vi skall ha en särskild politik för
fiskerinäringen.
Några
speciella omständigheter som skulle motivera en särskild politik även för
trädgårdsnäringen föreligger enligt förbundets uppfattning däremot inte. För
detta område bör tiUämpas samma principer som gäller för olika näringar i
aUmänhet. I den mån trädgårdsnäringen behöver särskilt stöd eller skydd bör
detta således ges med genereUa medel och motiveras utifrån övergripande
samhällsekonomiska synpunkter.
Prop. 1978/79:136 27
Med
ett sådant synsätt blir någon speciell övergripande målsättning för
trädgårdspolitiken inte nödvändig.
De
generella medel som samhället bör sätta in för att påverka trädgårdsnäringens
villkor bör enligt vår mening i första hand utgöras av dels ett rimligt
gränsskydd, dels ett statligt rationaliseringsstöd.
Förbundets
synpunkter rörande gränsskyddets storlek och utformning redovisas i följande
avsnitt. Vad gäller rationaliseringsstödet kan vi ansluta oss till de förslag
som framläggs.
För
att effektivisera produktionen och härigenom bidra till att konsumenterna
kommer i åtnjutande av lägre priser och produkter med hög kvalitet krävs också
ökade insatser i fråga om forskning, försöksverksamhet och rådgivning. Det är
vidare angeläget att distributionen av trädgårdsprodukter sker så effektivt som
möjligt. Utredningen avser att i kommande betänkanden behandla dessa frågor.
Förbundet utgår ifrån att tillfälle då kommer att beredas att avge synpunkter
på dessa viktiga områden.
Vad
slutligen gäller behovet och utformningen av eventuella regionalpolitiska och
sysselsättningspolitiska stödåtgärder bör bedömningarna ske efter övergripande
samhäUsekonomiska kriterier.
Tjänstemännens
centralorganisation: TCO tillstyrker förslagen. TCO anser emellertid att
kvalitetsfrågorna belysts i för liten omfattning. Det hade t. ex. varit
värdefullt vid bedömningen av behovet av samhäUsinsatser om utredningen belyst
skUlnaden mellan Sverige och importländerna när det gäller reglerna för
användning av bekämpningsmedel vid produktion av ätbara trädgårdsprodukter.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Det är tacknämligt att trädgårdsnäringsutredningen tagit upp
frågorna om möjliga mål och medel i och riktlinjer för en svensk
trädgårdsnäringspolitik. TRF finner det angeläget att statsmakterna verkligen
gör en samlande bedömning och lägger fast riktlinjer för, syftet med och
omfattningen av en sådan för det svenska folkhushållet nödvändig produktion.
Samtidigt härmed måste också samhälleliga åtgärder för att nå de sålunda
uppställda syftena faststäUas. Det är nämligen svårt, onödigt och kostsamt att
bygga upp och sedan vidmakthålla en produktionsapparat, att utbilda ungdomar
för rådgivnings-, undervisnings-, försöks- och forskningsuppgifter samt till
praktisk yrkesverksamhet om dessa inte kan förvänta sig att få användning för
förvärvade kunskaper och gjorda rön inom avsett produktionsområde. Det finns
således starka motiv för att det under samhäUets ledning görs en planering av
produktionen och att sådan styrning möjliggörs, som leder till en
trädgårdsproduktion av önskad storlek, så mångsidigt sammansatt att
konsumenternas behov tUlgodoses och att de yrkesverksamma kan få och
vidmakthåUa en med andra grupper i samhället jämförbar standard. Mot denna
bakgrund bedömer TRF de av utredningen angivna riktlinjerna för en svensk
trädgårdsnäringspolitik i
Prop. 1978/79:136 28
allt
väsentligt som godtagbara. Förbundet vill förorda att de får utgöra grund för
ställningstagandet i departement och riksdag.
Till
den levnadsstandard vi haft förmånen att kunna tillägna oss i vårt land hör
också en hög konsumtion av grönsaker, frukt och bär. Ur näringsfysiologisk
synpunkt är detta tUlfredsställande. Av folkhälsoskäl är det sålunda
odiskutabelt av väsentlig betydelse, att tillgången på nämnda produkter kan
säkras under alla förhållanden. Av både dietiska och för många av principiella
skäl utgör konsumtion av grönsaker, frukt och bär helt enkelt en möjlighet att
överleva. Produktionen härav måste därför kunna säkras under aUa förhållanden,
så länge de yttre omständigheterna i vårt land tLUåter det, alltså även i ett
avspärrnings- och eventuellt krigsläge. Prydnadsväxternas betydelse som
miljöskapare och för människornas välbefinnande i andra avseenden får inte
heUer förbises i detta sammanhang.
TRF
tUlmäter således beredskapsmotiven för en betydande svensk trädgårdsproduktion
en väsentligt större tyngd än vad utredningen till synes har gjort. Skall
trädgårdsprodukter kunna odlas under avspärrningstider, måste en
produktionsapparat upprätthållas även i fredstid. Etablerandet av en
fruktodling tar minst 68 år i anspråk, en bärodling inte fullt lika lång tid.
Genom att i fredstid bevara och ge utrymme för en allsidig växthusproduktion
ges möjlighet i en avspärraingssituation att genom produktionsomläggning
tUlgodose ett ökat behov av de ur försörjningssynpunkt viktigaste produkterna.
I
den sysselsättningssituation som vårt land nu befinner sig i och den situation
som kan förväntas med hänsyn till näringslivets utveckling och omstrukturering
måste en arbetsintensiv produktion som den inom trädgårdsnäringen vara en
tUlgång. Det finns och kommer väl aUtid att finnas personer i vårt land, för
vilka mera tillfäUiga engagemang på arbetsmarknaden i form av deltidsarbete
eUer säsongarbete under längre eller kortare tid upplevs som tillfredsstäUande
och motsvarande deras vUja, förmåga eller möjlighet att göra en insats på arbetsmarknaden
och därmed skapa sig en inkomstmöjlighet. Erbjuds sådan sysselsättning under
sunda arbetsförhåUanden, ofta nog i en god utemiljö som trädgårdsnäringen kan
erbjuda, måste detta vara av värde också ur allmän sysselsättningssynpunkt.
Möjligheten tUl ökande åretruntarbete, som är angeläget för den arbetskraft
som söker stadigvarande arbete, prövas f. n. i ett forskningsprojekt. Man
väntar sig goda resultat av detta. Trädgårdsnäringen har alltid kunnat erbjuda
sommararbete tiU skolungdomar och kan göra så även i fortsättningen. Kravet på
arbetslivserfarenheter i olika sammanhang ökar och näringen har möjligheter att
tillmötesgå sådana önskemål.
På
grund av en ökande efterfrågan av trädgårdsnäringens produkter finns det
förutsättningar för en ökande produktion inom landet. Därigenom kan skapas nya
arbetstiUfällen för såväl permanent som säsongmäs-
Prop. 1978/79:136 29
sigt
sysselsatta. Men härför behöver näringen den hjälp till självhjälp, som man
eftersträvar och som också utredningens överväganden och förslag avser att leda
fram till. Dessa kan därför motiveras också ur allmän sysselsättningspolitisk
synpunkt, vilket måste tiUmätas ett större värde än vad som framgår av
betänkandet.
Huvuddelen av
trädgårdsproduktionen sker nu i södra Sverige. Endast några få procent av
växthusarealen finns i norrlandslänen med en däremot svarande andel av
växthusprodukterna. Odlingen av köksväxter har i denna del av landet liten
omfattning och totalt sett gäller detta också för bär, även om denna odling ökat
under senare år. Förutsättningar för ytterligare ökad produktion finns, men en
viktig fråga att lösa för att möjliggöra en ordnad avsättning av produkterna är
att marknadsföringen ordnas på ett effektivt sätt.
De jordbrukspolitiska
beslut som fattats vid 1977/78 års riksmöte innebär bl. a. vidgade stödformer
till lantbruksföretag i vissa glesbygder cch ett regionalt
rationaliseringsstöd. Avsikten är att med lämpliga rationaliserings- och
driftsformer främja sysselsättningen och förebygga en ytterligare
befolkningsutglesning. Härvid har framhåUits att trädgårdsproduktion kan vara
ett sätt bland andra att förbättra situationen vid vissa lantbruksföretag inom
den här aktuella regionen. Även trädgårdsnäringsutredningen har antytt detta
utan att ytterligare utveckla det. TRF vill också påtala denna möjlighet för
att tona fram en helhetsbUd av trädgårdsnäringens betydelse. Vi är dock
tveksamma till utveckling av växthusproduktion i större industriell skala inom
det föreslagna stödområdet, när detta inte är marknadsmässigt motiverat.
I det följande
sammanfattas några enligt TRF:s mening väsentliga faktorer, som kan utgöra en
grund för bedömningen av förutsättning arna för och möjligheterna till en
framtida svensk trädgårdsproduktion.
Trädgårdsprodukter efterfrågas
av konsumenterna i en glädjande nog ökande omfattning, ett förhållande som
enhgt verkstäUda prognoser torde komma att bestå. Detta gäller i stort samtliga
produktslag, alltså såväl ätliga som prydnadsväxter. En synnerligen stark
efterfrågeökning råder av plantskoleprodukter, och även detta förhållande kan
förväntas bestå. Det starka intresset för miljöfrågor har medfört, att också
den yttre miljön kring bostadsområden, arbetsplatser m. m. uppmärksammats på
ett tidigare inte vanligt sätt. Därmed ökas behovet av växter för den gröna
miljön och plantskoleproduktionen finner och kommer att finna en växande
marknad.
Optimismen bland
trädgårdsodlama har av tradition alltid varit stor. Framtidstro är fast
förankrad hos de flesta, även om den under senare år inom vissa
produktionsinriktningar minskat. Ekonomiska resurser har saknats och
investeringsviljan har avtagit. Många av de svårigheter som mött näringen och
dess utövare under gången tid har delvis kunnat bemästras genom en skicklig
anpassning till nya förhållanden. Produk-
Prop. 1978/79:136 30
tionsapparaten
har effektiviserats och skilda rationaliseringsåtgärder vidtagits bl. a.
ianspråktagande av ny teknik för att öka avkastningen per arealenhet, långt
driven specialisering utan att för mycket övergå tUl monokulturer, mekanisering
och automatisering av såväl fysiskt tunga som mycket arbetskrävande moment i
hanteringen, anpassning av odlingsprogram och odling av nya produktslag.
Förutsättningarna att fortsätta på denna väg är större i framtiden på grund av
att försöks- och forskningsverksamheten under de senaste åren fått bättre
resurser och en mera mot näringen riktad verksamhet. HittiUs har den stigande
efterfrågan tiUgodosetts med såväl svenskodlade som med importerade produkter.
Inom trädgårdsnäringen befarar man, att den stigande efterfrågan på
trädgårdsprodukter i framtiden i än större utsträckning skaU komma att
tiUgodoses genom import, om inte ett tiUräckligt stöd ges åt den svenska
odlingen. Genom ändringen på trädgårdsmarknaden på sätt som framgår av andra
avsnitt av detta yttrande har tidvis betydande avsättningssvårigheter
uppkommit och låg täckningsgrad för produktionskostnaderna inträtt. Detta kan
inte få fortsätta utan att allvarligt äventyra näringens existens. Inom ramen
för den trädgårdsnäringspolitik som förordats måste åtgärder av olika slag
vidtagas. Enligt trädgårdsnäringsutredningens beräkningar (s. 177) är endast
30 % av priset i konsumentledet inköpskostnad från producent (motsvarande
gäller också importprodukter). Ökad uppmärksamhet på rationalisering av
distribution och handel kan säkerligen innebära att en ökande andel av
konsumentpriset kommer producenten till del. Därmed behöver skilda åtgärder
till stöd för trädgårdsproduktionen inte alls eller till blott en liten del
drabba konsumenterna.
De
möjligheter till en framtida produktion av trädgårdsprodukter som bedöms
föreligga gör det nödvändigt för näringsutövarna att liksom under gången tid
acceptera förändringar avseende såväl produktionsinriktning, andra förändringar
av produktionen ävensom odlingens lokalisering. De resurser samhället ställer
till förfogande för god grundläggande UtbUdning och tUl fortbUdning tas väl
till vara Uksom också den genom StatUga insatser tUl näringens förfogande
stäUda rådgivningspersonalen. Genom en snabb överföring till praktisk odling av
rön från försöks- och forskningsverksamheten finns stora möjligheter tUl
fortsatt effektivisering av produktionen. Fortsatta och helst vidgade insatser
på dessa olika områden är enligt TRF:s uppfattning en viktig förutsättning för
trädgårdsnäringens fortsatta utveckling och möjlighet tUl anpassning till nya
förhållanden.
Utredningen
har anfört att energiförbrukningen är hög i trädgårdsnäringen i allmänhet och
inom växthusproduktionen i synnerhet. Ansträngningar pågår att genom olika
åtgärder minska framför allt oljeförbmkningen och goda framsteg har redan
gjorts. Tekniska förbättringar, av uppvärmningsanläggningarna minskar
bränsleförbrukningen. I
Prop. 1978/79:136 31
samma
riktning verkar ändamålsenligare byggnadsmaterial och isoleringsåtgärder.
Intensivt utvecklingsarbete på dessa områden pågår och väntas relativt snart ge
goda resultat. Biologiska prov har inletts för att undersöka möjligheten att
sänka temperaturen i växthus för vissa växtslag utan menlig inverkan på
odlingsresultat. Växthusanläggningarnas läge underlättar utnyttjandet av
solenergi och vindkraft så snart ekonomiskt försvarbara anläggningar härför
utprovats. TRF vill understryka vad utredningen framhållit (s. 162) att man
genom tillvaratagande av spiUvärme från industrin skulle kunna spara betydande
energimängder inom trädgårdsproduktionen.
En
översiktlig planering av trädgårdsproduktionen saknas f. n. men torde för
framtiden vara helt nödvändig för att få tiU stånd en mot efterfrågan svarande
tillförsel av produkter till marknaden. Enligt TRF:s mening måste, som också
föreslagits av trädgårdsnäringsutredningen, uppgifter insamlas, bearbetas och
stäUas till förfogande om trädgårdsföretagens odlingsplanering. Sådana
uppgifter skall utgöra grund för en fullständig överblick över
trädgårdsmarknaden. HärtUl krävs emellertid samhäUets insatser med lagstiftning
och administrativ behandling under nära medverkan från näringen.
3 Gränsskyddet
3.1
Bakgrund och utgångspunkter
De
remissinstanser som kan sägas företräda odlarna har i stort sett tillstyrkt
utredningens förslag när det gäller gränsskyddet. Handelns och industrins
organisationer har framfört synpunkter som i huvudsak stämmer överens med vad
som har anförts i det särskilda yttrande som har fogats till utredningen av
experten Holger Nyström. Några remissinstanser har framhåUit att förslaget på
en del punkter strider mot svensk u-landspolitik och att det är förbundet med
vissa komplikationer på det handelspolitiska området. Flera remissinstanser
efterlyser en samordning av gränsskyddet för färska och förädlade produkter.
En hel del remissinstanser, bl. a. kommerskollegium, Sveriges
lantbruksuniversitet, näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd
och konsumentverket, framhåller att utredningen inte tillräckligt ingående har
redovisat motiven för och konsekvenserna av tuUändringarna.
Lantbruksstyrelsen
och vissa länsstyrelser har utan närmare kommentarer ansett att utredningens
förslag kan godtas. Hushållningssällskapens förbund tillstyrker att tullarna på
trädgårdsprodukter justeras upp. Förbundet anför vidare:
Importstoppet
för utländsk frukt, som är i kraft när svenska äpplen och päron marknadsförs,
blir vissa år verkningslöst genom att ansenliga
Prop. 1978/79:136 32
importkvantiter
lagras in strax före det gränserna stängs. Svensk frukt kan därför få säljas i
hård konkurrens med utländsk, under höst och förvinter. Effekten av
importstoppet minskas sålunda.
Likaså
blir oftast avsättningsförhållandena mycket besvärliga för den svenska frukt
som förblivit osåld fram tiU den 15 januari när gränserna åter öppnas och
dumpingpartier tas in i landet av fruktgrossisterna.
Ett
effektivare skydd för svensk frukt, som kvalitetsmässigt mycket väl kan mäta
sig med den importerade, skulle mycket påtagligt bidraga till en prismässigt
stabilare marlcnad för de svenska odlarna.
Nuvarande
tullar har varit oförändrade under lång tid, varför tullskyddet undergått en
markant sänkning. Tullsatserna är för övrigt låga även ur internationell
synpunkt.
Lantbrukarnas
riksförbund framhåller att tullförslaget för bär och grönsaker möjligen kan
uppfylla vissa minimikrav och anför:
Våra
grannländer Finland och Norge har ett effektivt införselskydd
som bl. a. omfattar en kvantitativ reglering. LRF inser att det inte är
möjligt att nå den skyddsnivån men anser att svensk odling åtminstone
borde kunna få ett skydd som ligger i nivå med det producenterna inom
EG åtnjuter.----- Svensk odling ligger närmare de aktuella växtsla
gens norra cdlingsgräns och arbetskostnaderna är höga i Sverige jämfört
med i konkurrentländerna. Detta är bl. a. en följd av att möjligheterna
till säsongsysselsättning är betydligt större i dessa länder. Det har i det
särskilda yttrandet tUl utredningen framhåUits att konkurrensen mellan
producenterna i olika länder inonii EG är så stor så att prisnivån inom
EG blir lägre än vad den skulle bli i Sverige med motsvarande import
skydd. LRF delar inte denna uppfattning med hänsyn till EG-markna-
dens stora avsättningsutrymmen som medför att lokala överskott i de
flesta fall snabbt kan absorberas.
När
utredningen tillsattes 1974 utsädes det i direktiven att tullnivån skulle
bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. Sedan dess har konsumentprisindex
stigit med över 40 %. Utredningens förslag medför enligt utredningen en
höjning av tuUen på ca 6 % på det ätbara området och med 24 % på
prydnadsväxtområdet exkl. kmkväxter. Inom t. ex. EG har producenterna under
tiden skyddats av en värdetull som följt importprishöjningarna. Medan
EG-producenternas skydd varit oförändrat har således de svenska odlarnas skydd
i form av vikttull i stället försämrats. Inom EG har man också i många fall en
lägsta tull i form av vikttull mot lågprisimport. Utredningens direktiv kan
tolkas som att tull-incidensen (tuUen i procent av importvärdet) skulle
bibehåUas oförändrat.
Trädgårdsnäringens
riksförbund anser att en höjning av gränsskyddet är motiverad och nödvändig
samt att det är angeläget att de föreslagna tullhöjningarna träder i kraft i
god tid före 1979 års produktionssäsong. Förbundet pekar på de tullsänkningar
som har gjorts bl. a. i samband med
Prop. 1978/79:136 33
GATT-
och EG-förhandlingar och framhåUer att penningvärdeförändringen kraftigt har
minskat gränsskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. Förbundet anför
vidare:
Detta
har blivit särskilt märkbart under de senaste åren och då medfört stora
problem för trädgårdsodlingen i vårt land. I jämförelse med de skandinaviska
grannländerna är det svenska tuUskyddet mycket lågt. Även EG-länderna har i
allmänhet ett högre gränsskydd för import från tredje land än vad Sverige har.
Gränsskyddet i EG kompletteras dessutom av importminimipriser för de
viktigaste varuslagen.
Sveriges
lantbruksuniversitet har anfört beträffande förslagen som syftar till nya och i
regel höjda tullsatser att utredningen inte gör något nämnvärt försök att
konkretisera vare sig bakgrunden till förslagen eller de förväntade resultaten
i vad gäller centrala frågor som prisutvecklingen i olika led, konsekvenser
för efterfrågeulvecklingen, den inhemska produktionsutvecklingen,
importutvecklingen osv. Som ett resultat härav, menar lantbmksuniversitetet, är
det svårt för att inte säga omöjligt för en utomstående instans att bilda
sig en uppfattning om innebörden av förslaget om de nya tullsatserna.
Lantbruksuniversitetet anför vidare att en viss förstärkning av gränsskyddet
kan vara ett verksamt medel, om målet är att öka den inhemska produktionens
marknadsandel under den period som den svenska produktionen marknadsförs.
Detta förutsätter dock, enligt universitetet, självfallet att det finns en
nettoimport under denna period. En tullhöjning behöver dock inte leda till en
stabilare inhemsk prisutveckling. Universitetet framhåller att resultatet t.
o. m. kan bli det motsatta om t. ex. tullhöjningen stimulerar till en inhemsk
överproduktion.
Statens
pris- och karlellnämnd: Utredningens motiv för höjning av tullarna är svagt
underbyggda. I regel utgör utlandsfrakternas storlek ett ytterligare skydd för
den inhemska produktionen. De svenska produkterna har genom närheten till
marknaden också andra klara fördelar jämfört med importen, varför de svenska
producenterna kan skapa en gentemot den prisbiUigare importen konkurrerande
marknad. En sådan konkurrens gynnar konsumenterna som härigenom också får
större valmöjligheter. En fördyring genom tullhöjningar av ett prisbilligt
inköpsalternativ gagnar däremot inte konsumenterna.
Statens
jordbruksnämnd har erinrat om att det erfarenhetsmässigt har visat sig svårt
att i internationeUa handelspolitiska sammanhang vinna gehör för behovet att
genom ett gränsskydd avskärma den nationella marknaden från konkurrens utifrån,
om det inte rör sig om absolut livsviktiga förnödenheter. Nämnden menar att
det för ett starkt exportberoende land som Sverige är nödvändigt att aktivt
verka för så fritt handelsutbyte som möjUgt och att steg mot ökat gränsskydd
därför måste övervägas noga. Nämnden anför:
Nämndens
beräkningar tyder på att utredningen i sin beskrivning un-
Prop, 1978/79:136 34
derskattat
den höjning av tullnivån i jämförelse med nuvarande situation, som blir följden
av förslaget. Även om utredningens bedömning är riktig att den reeUa tullnivån
inte förändras jämfört med år 1974, innebär alUså förslaget en väsentlig
förstärkning av tullskyddet jämfört med nuvarande situation.
Det
har av tidsskäl inte varit möjligt för nämnden att analysera utredningens
förslag till förstärkt gränsskydd beträffande varje enskild produkt.
Kommerskollegium:
För flertalet av de positioner för vilka föreslås ändringar av tullskyddet ges
i utredningen inga närmare motiveringar för skälet tUl tuUändringen. I de faU
motiveringar har lämnats är dessa i regel mycket knapphändiga. Utredningen
innehåller också mycket knapphändiga uppgifter om den svenska
marknadsutvecklingen och den svenska odlingens konkurrensläge vad gäller resp.
produkter. De redovisningar som fiims är mycket översiktliga och avser som
regel inte enstaka varupositioner. I avsaknad av närmare uppgifter om den
svenska marknaden samt om den inhemska odlingen har det därför ej varit möjligt
för kollegiet att ta något slutligt ställningstagande till de föreslagna
tulländringarna.
Kollegiet
har ej heller på den korta tid som stått tUl förfogande kunnat göra någon
avvägning av behovet av ett ökat gränsskydd ställt i relation tUl de
producent- och konsumientintressen som finns i bilden. Bl. a. torde den svenska
livsmedelsindustrin komma att drabbas av höjda råvarukostnader genom de
föreslagna åtgärderna.
Vad
gäller hänsynen till de handelspolitiska åtaganden Sverige har iklätt sig mot
GATT, EG och EFTA får kollegiet anföra följande.
Enligt
GATT-reglerna föreligger med beaktande av mestgynnadna-tionsbehandling inte
något generellt förbud mot tullhöjningar. En begränsning i handlingsfriheten
inträder först i och med att ett land i en förhandling utfäster sig att inte
höja en tull eller annan gentemot importen diskriminerande avgift på en viss
vara utöver en viss angiven nivå. Sådana inom GATT gjorda åtaganden
(koncessioner) blir i princip gällande gentemot alla avtalsslutande parter
(enligt mestgynnadnationsprin-cipen).
Enligt
kap. IV i GATT (det s. k. u-landskapitlet) har mdustriländerna
vidare åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa
eller öka tullar på produkter, som är eUer kan bU av särskilt intresse för u-ländernas
export.
För
flera av de positioner för vUka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen
bunden i GATT. Ett genomförande av de föreslagna ändringarna kräver i dessa
fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII.
Prop. 1978/79:136 35
För
vissa trädgårdsprodukter uttas f. n. i Sverige tullar som är lägre än de nivåer
som bundits i GATT. En anpassning av dessa vikttullar tUl de GATT-bundna nivåerna
är formellt oantastlig enligt GATT:s artikel II och
skulle, förutsatt någon omvandling till värdetullar ej sker, ej kräva någon
omförhandling enligt GATT. Oavsett frågan om en sådan anpassning av tullarna i
höjande riktning är motiverad sakligt sett ställer sig koUegiet dock tveksamt
till en sådan åtgärd. För dessa varor föreligger en stor import från u-länder
och flera av dessa länder har i pågående GATT-förhandlingar begärt
tullmedgivanden från Sveriges sida. Med hänsyn till de allmänna positiva
uttalanden som i skilda sammanhang gjorts från svensk sida när det gäUer
åtgärder till förmån för u-länderna och som manifesterats i olika åtaganden i
internationella sammanhang på bl. a. handelsområdet måste det enligt kollegiet
föreligga synnerligen starka skäl att vidta åtgärder i annan riktning.
Vad
gäller svenska åtaganden mot EG och EFTA kan först noteras
att inga varor hänföriiga till kap. 68 i tulltaxan omfattas av Sveriges
frihandelsavtal med EG medan vissa av dem omfattas av EFTA-kon
ventionen. ---
Dessutom
har Sverige genom autonoma tullkoncessioner förbundit sig
att tUlämpa tullfrihet eller nedsatt tull för vissa trädgårdsprodukter vid
import från EG- och EFTA-länder.--
För jordbmksprodukter
varmed även avses trädgårdsprodukter utanför EFTA-konventionen resp. EG-avtalet
gäller vissa allmänna åtaganden.
I EG-avtalets
artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande tUl
sin jordbmkspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbmksprodukter.
Vidare skall parterna i den blandade kommittén undersöka de svårigheter som kan
uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lösningar.
I
EFTA-konventionen finns motsvarande allmänna åtaganden intagna
i artiklarna 2225. Enligt artikel 22 erkänner medlemsstaterna att de
ras jordbrukspolitik skall syfta tiU att främja ökad produktivitet samt en
rationell och ekonomisk produktionsutveckling, att åstadkomma en rim
lig grad av marknadsstabilitet och tillräcklig tillgång på varor för konsu
menterna till skäliga priser, samt att tUlförsäkra i jordbruket sysselsatta
personer en skälig levnadsstandard. Därvid skall hänsyn tas till andra
medlemsstaters intressen i fråga om export av jordbruksvaror och han
delns traditionella inriktning beaktas.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening, som är ett samarbetsorgan för
handelns organisationer inom branschen, erinrar om att det i direktiven för
utredningen uttalas att gränsskyddet bör bibehåUas på oförändrad nivå och anser
att utredningen har avlägsnat sig långt från direktiven i detta avseende.
Föreningen anför:
Prop. 1978/79:136 36
Såsom
framhålls i det särskilda yttrandet saknas inte skäl att vidta vissa ändringar
i gällande tuUskydd både i fråga om tullarnas höjd och ändrade perioder. Men
som där undersimkits måste det stå fullt klart, att trädgårdsnäringen inte har
någon mer eller mindre automatisk rätt att få tullarna uppräknade eUer
eventuellt anpassade till EG:s nivå. Det måste ske en noggrann prövning av det
verkliga behovet här såsom när det gäller andra tullfrågor. Mot denna bakgrund
är det mycket otUlfredsställande, att utredningen valt att inte aUs eller i
bästa fall ytterst knapphändigt redovisa sina motiv tiU föreslagna
tullhöjningar. På några ställen finns en i sammanhanget föga nödvändig referens
till EG-tuU, något som gör att man inte kan frigöra sig från tanken, att en
viss harmonisering med EG-tullarna möjligen föresvävat utredningen, även om
den inte kommit till klart uttryck. Hur felaktigt detta skuUe vara av sakliga gmnder
har utförligt redovisats i det särskilda yttrandet och vi vill till fullo
instämma i vad där anförs.
Det
kan även förtjäna framhåUas att, när man på industrivaruområdet strävar i
riktning mot en svensk harmonisering med EG-tullama, är skälet frihandeln med
EG och det naturliga i att mot bakgrund av den fria marknaden ha någorlunda
likartade tullförhållanden mot tredje land. En sådan likställighet anses
underlätta ett vidgat samarbete med EG. Vad gäller trädgårdsprodukterna skulle
en anpassning till EG:s tullnivå innebära en i allmänhet på grund av
föreliggande leverantörsförhållanden i främsta mmmet mot EG riktad åtgärd,
något som står i klar motsats till de allmänna tullpolitiska målsättningarna i
Sverige. Det kan eventuellt finnas anledning att syna förslagen från denna
utgångspunkt, eftersom motiveringarna är så ytterst knapphändiga och stundom
endast kan utläsas indirekt i det särskilda yttrandet.
Utredningen
synes inte ha tagit några som helst hänsyn till det skydd, som ligger i de för
dessa produkter i allmänhet höga fraktkostnaderna till svensk gränshamn. I
varje fall finns inte något nämnt härom, vilket förefaller anmärkningsvärt att
underlåta vid en allmän genomgång av gränsskyddet för en inte oväsentlig
bransch och som avser tullarna på ett varuområde, där Sverige deltar i en
mycket betydande internationell handel.
Sveriges
grossist förbund har hänvisat till och instämt i det yttrande som avgivits av
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, som i stort sett
överensstämmer med vad som anförts i det särskilda yttrande som har fogats till
utredningens betänkande. Förbundet framhåller att det redovisade materialet
angående importutvecklingen inte på något sätt underbygger uppfattningen att
importen skulle utgöra ett överhängande hot mot den inhemska trädgårdsnärhigen.
Förbundet anför vidare:
För
en uppmärksam odlare borde det inte ha varit svårt att i god tid bli varse den
på detta vamområde ofta med stöd av intemationella biståndsorgan
framväxande konkurrensen från u-länderna och för-
Prop. 1978/79:136 37
utse
den förändrade marknadsbilden. Det är att beklaga, att anpassnings- och
utvecklingsåtgärder inte vidtagits i ett tidigare skede, särskilt som
ifrågavarande odlingar i allmänhet tillfördes betydande vinstmedel under
1960-talet och resurser för sådana åtgärder därför stod till förfogande. För
vår del känner vi oss tveksamma tiU att man skuUe genomföra de föreslagna
tullhöjningarna på detta varuområde mot bakgrund av den ökande u-landsproduktionen.
Vi vill också erinra om att i pågående GATT-förhandlingar flera u-länder har
begärt tuUättnader av Sverige för snittblommor i allmänhet och nejlikor, rosor,
gladiolus och orkidéer i synnerhet.
Kooperativa
förbundet finner att utredningens krav innebär en höjning av tuUskyddet som
kommer att verka fördyrande för konsumenterna samtidigt som u-landsintressena
icke tiUgodosetts. KF kan i och för sig acceptera höjningar i tullnivån men
föreslår att en förnyad genomgång bör ske för att komma tUl skäliga
tullnivåer.
Statskontoret
nämner att svenskt u-landsbistånd används bl. a. till att utveckla
trädgårdsproduktionen i vissa u-länder. Enligt utredningens förslag kommer
tullen att höjas för varor som produceras i u-länder. Statskontoret pekar på
att det här föreligger motstridighet, eftersom förslaget medför ökade problem
för u-länderna att få avsättning för sin produktion.
Styrelsen
för intemationeU utveckling hänvisar till regeringens proposition 1977/78: 135
om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m. och menar att de
föreslagna tullhöjningarna för rosor och nejlikor är svåra att förstå. IMPOD
anser att det skulle ligga i linje med Sveriges officiella biståndspolitik att
undersöka om man inte skuUe införa tullfrihet under GSP t. ex. för sådana
grönsaker och blommor, som inte odlas kommersiellt i Sverige. Enligt IMPOD
föreslår utredningen höjningar med en konstruktion som särskilt hårt drabbar u-länder.
IMPOD finner de synpunkter på detta område, som har framförts i det särskilda
yttrandet, helt relevanta.
Landsorganisationen
i Sverige: Utredningens förslag innebär sammantaget en väsentlig förstärkning
av tullskyddet jämfört med nuvarande situation. För exempelvis köksväxter,
frukt och bär innebär förslagen en ökning av tullinkomsterna med inemot 10 %
vid oförändrad importvolym och för prydnadsväxter inkl. krukväxter blir
höjningen av tuUintäktema drygt 60 %.
Som
LO tidigare anfört måste frågan om ökat gränsskydd behandlas med stor försiktighet.
Sålunda har Sverige tillsammans med andra i-länder i olika sammanhang uttalat
sitt stöd för en utvidgad produktion i u-länderna av sådana varor för vilka det
föreligger särskilt gynnsamma produktionsfömtsättningar i dessa länder. Enligt
vad LO inhämtat har också många u-länder under de pågående GATT-förhandlingama
om dessa varor framfört önskemål om förbättrat tillträde tUl bl. a. den
Prop. 1978/79:136 38
svenska
marknaden. Till detta kan vidare anföras att tullhöjningar kan ge sådana
incitament till en fortsatt produktion att nödvändiga anpassningar fördröjs
eller helt uteblir. En ändring av gränsskyddet för enskilda produkter bör av
dessa skäl inte komma i fråga.
3.2
Värdetullar och vikttullar
Många
remissinstanser delar utredningens uppfattning att tullnivåema bör värdesäkras
så att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. Med hänsyn
till vissa kontrollsvårigheter när det gäller importen av trädgårdsprodukter avstyrkes
dock en övergång till värdetullar från myndighetshåll och handeln. Förslaget om
minimitullar i form av vikttullar som komplement tUl värdetullar har också
mött kritik från vissa remissinstanser.
Ceneraltullstyrelsen
delar den uppfattning som 1952 års tulltaxekom-mitté gav uttryck för, nämligen
att specifika tullar är att föredra på detta område. Styrelsen har anfört
följande:
Trädgårdsvaruområdet
är svårbemästrat från tulltaxerings- och kon
trollsynpunkt och detta oavsett vilken tullprocedur som tUlämpas.
Detta beror bl. a. på att importen i stor utsträckning äger rum utom or
dinarie tullklareringstid och ofta kräver en snabb behandling. Varusorti
mentet varierar i hög grad beroende på bl. a. varomas art, kvalitet,
odlings- och inköpsställe m. m. Fastställande eller kontroll av vikt är
mot denna bakgrund avsevärt lättare än kontroll av uppgivna faktura
värden. Priset för varor inom trädgårdsområdet fastställs många gånger
efter tidpunkten för införseln, vUket är administrativt och kontrollmäs
sigt betungande för tullverket. En rimlighetskontroll av värden ter sig
för en tulltjänsteman oftast mycket vansklig. Kontroll av uppgivna fak
turavärden kan visserligen göras vid bokföringsgranskning hos importö
rerna men även en sådan kan inom trädgårdsvaruområdet många gånger
inte ge tillfredsställande resultat.
Beträffande
värdetullar som är kombinerade med minimituUar beräknade efter vikt kan sägas
att de under förutsättning att vikttullen sätts tillräckligt högt ger en biittre
skyddseffekt mot prisbilliga varor än enbart värdetulldelen i en sådan
kombinerad tullsats. Men samma verkan mot lågprisimport erhålles givetvis med
enbart viktdelen. Kontrollproblemen för värdedelen i sådana kombinerade
tullsatser bUr självfaUet lika besvärande som kontrollproblemen för rena värdetullar.
Härtill kommer de särskilda svårigheterna i det praktiska handhavandet av
kombinerade tullsatser när fråga är om sändningar med många olika slags varor.
En bedömning av om vikt- eller värdetull skaU utgä i sådana fall måste göras
för varje vamslag, i vissa fall t. o. m. för varje enskild
Prop. 1978/79:136 39
vara
för sig, exempelvis då varorna som levande växter med varierande vikt säljs
efter styckepris, men den specifika tullen beräknas efter vikt.
Generaltullstyrelsens
sammanfattande bedömning är att vikttullar från tUlämpnings- och
kontrollsynpunkt klart är att föredra framför värdetuUar. Då härtill kommer att
vikttullar är bättre som skydd mot dumpingartad eller lågprisbetonad import vUl
styrelsen förorda att vikt-tullarna bibehålls. Skulle en uppjustering med
hänsyn tUl penningvärdefall anses angelägen vill styrelsen förorda ett system
med återkommande revideringar.
Kommerskollegium
erinrar om kontrollsvårigheterna och anför vidare:
Även
andra förhållanden talar enligt kollegiets mening för ett bibehållande av ett
system med vikttullar. Bl. a. förekommer för härvarande produkter vanligen
skiftande betalningsvillkor, rabatter, kvalitetsskUlna-der. Detta kan innebära
stora variationer i priserna inte bara mellan olika leverantörer utan också
från tid tUl annan. TuUskyddet per enhet kan sålunda vid en värdetull komma att
variera starkt medan det vid vikttull är oförändrat, vilket torde innebära en
större trygghet för den svenska odlingen.
Vad
gäller förslaget att införa ett system med mer eller mindre rörliga vikttullar
vars nivåer med jämna mellanmm skall justeras för att upprätthålla ett i
huvudsak oförändrat tullskydd har utredningen inte närmare presenterat hur ett
sådant system skall utformas. Enligt kollegiet bör emellertid eventuella tuUändringar
även i fortsättningen prövas i sedvanlig ordning från fall till fall i
förhållande tUl det faktiska skyddsbehovet för produkten i fråga. Varje form
av automatisk justering av tullnivåerna ställer kollegiet sig därför avvisande tUl.
Utredningens
förslag om en övergång till värdetullar för vissa varupositioner torde ha
dikterats av särskUda intresset att just för dessa varor värdesäkra
gränsskyddet och att detta intresse synes ha vägt tyngre än de allmänna
problemen kring en tUlämpning av värdetullar på detta område. I sistnämnda
hänseende har utredningen garderat sig genom förslaget med kombinerade minimivikttuUar.
Vidare
bör observeras att omförhandlingsskyldighet enligt GATT:s artikel XXVIII även föreligger för att omvandla GATT-bundna specifika tullsatser tUl
värdetullsatser, även i de fall de senare ej överstiger framräknade incidenser
för vikttullsatserna i fråga. Orsaken härtUl är att omvandlingen till
värdetullar innebär vissa risker för en ökning av skyddsnivån beroende på
priserna på berörda varor och varifrån importen kommer.
Vad
gäller förslaget att för elva positioner införa minimivikttuUar
14
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 40
som
kombination tiU de föreslagna värdetullarna vUl kollegiet peka på att minimivikttuUar
av den storlek som det här kan bli fråga om torde för flera positioner ha ett
relativt begränsat värde som skydd mot lågprisimport. Kombinerade tullar torde
även från tullbehandlingssynpunkt vara svåra att administrera och bör enligt
kollegiets mening endast ifrågakomma i mycket begränsad omfattning och då
uteslutande i fall där ett starkt behov härav föreligger. Antalet tuUar av
denna typ är också mycket begränsat i den svenska tulltaxan.
Statens
fordbruksnämnd pekar på vikten av en korrekt genomförd omvandling till
värdetull i de fall då vikttullen har bundits i GATT. Nämnden anför:
Vid
bedömningen av utredningens förslag om generell övergång till värdetullar bör i
första hand beaktas, huruvida det är realistiskt att räkna med en effektivare
importkontroll eller en ändring av det nuvarande tuUdeklarationssystemet.
Såvitt nämnden har förstått, föreligger f. n. ingendera av dessa möjligheter.
Utredningens alternativa förslag baserat på värdetullar i kombination med
vikttullar (minimitullar) för de elva "intressanta" varorna torde
dock innebära att kontrollproblemen får mindre relevans. Vikttullarna fungerar
nämUgen som en "spärr" vid för lågt uppgivna tullvärden. Utredningen
motiverar vikttullarna (minimitullarna) med att ett skydd mot lågprisimport är
särskilt angeläget för dessa produkter. Oavsett om detta är riktigt eller ej, viU
nämnden emellertid peka på att den nämnda skyddseffekten kommer att minska med
tiden, om inte vikttullen tiUåts stiga över den GATT-bundna nivån. Nämnden vill
mot bakgrund av det sagda ifrågasätta, om värdetullar bör införas ens för de
elva varupositionerna. Ett alternativ kunde vara att behålla vikttullar för
samtliga varor (även för de elva "intressanta") och att söka upphäva GATT-bindningarna
för det fåtal varor där ett ökat gränsslcydd bedöms som absolut nödvändigt
(troligen färre än elva med tanke bl. a. på de interna stödåtgärder utredningen
har föreslagit).
Sveriges
industriförbund menar mot bakgrund av kontrollsvårigheterna att det endast
återstår möjligheten att bibehålla vikttullarna och tiUgodose kravet på
värdesäkring genom periodisk översyn. Förbundet avstyrker vidare ett system med
kombinerade värde- och vikttullar.
Näringsfrihetsombudsmannen
anmärker att det inte tillräckligt har belysts vilken samlad effekt t. ex. en
övergång från vikttullar tUl värdetullar kommer att få på priset tiU
konsument. Med hänsyn till bl. a. de relativt höga fraktkostnaderna till
Sverige får man enligt NO dock räkna med att en övergång till värdetuUar kan få
betydande effekt på detta.
Kooperativa
förbundet menar att utredningens förslag synes vila på mycket bristfälligt
underlag när det gäller genoihgången av värdetullar
Prop. 1978/79:136 41
och
vikttullar. KF förordar av praktiska skäl vikttullar eftersom det nästan är
omöjligt att utan ett orimligt merarbete åstadkomma en effektiv tullkontroll
när man har värdetullar. Dessutom skulle möjligheterna till fusk på olika sätt
enligt KF:s uppfattning också innebära nackdelar för den svenska
trädgårdsproduktionen. KF förordar således att vikttullar bibehålls och att man
gör en periodisk översyn av dessa för att motverka en urholkning av det
önskvärda tullskyddet för trädgårdsprodukter.
Länsstyrelserna
har i aUmänhet anfört att tuUarna bör värdesäkras. Ett par länsstyrelser har
dessutom som ett komplement tUl värdetullarna efterlyst ett "antidumpingskydd"
som skulle kunna utlösas direkt innan skadan för de egna odlama redan skett.
Hushållningssällskapens förbund menar att värdetuUar borde ersätta det
nuvarande systemet med vikttuUar, vilket skulle värdesäkra tullsatserna. Det förusättes
vidare av förbundet att såväl tullkontrollen som växtinspektionen ges så goda
resurser att en effektiv införselkontroll kan utföras vid våra gränser. Lantbrukarnas
riksförbund anser att det är beklagligt om utredningen inte ansett sig kunna
rekommendera en övergång till värdetullar på grund av svårigheten för
generaltullstyrelsen att kontrollera att avsedd avgift vid värdetullar
verkligen kommer att erläggas. LRF är av den uppfattningen att eftersom 80 % av
grönsakshandeln går genom de tre stora kedjeföretagen på dagligvaruområdet
torde kontrollen inte behöva bli alltför betungande och värdetullar borde
kunna införas på hela frukt- och grönsaksområdet (kap. 7 och 8 i tuUtaxan).
Att handeln på prydnadsväxtområdet inte är lika koncentrerad tUI ett fåtal
företag och därför svårare att övervaka bör enligt LRF inte hindra svensk fmkt-
och grönsaksproduktion från att få ett effektivt tullskydd även om
vikttullarna behöver bibehållas för prydnadsväxter (kap. 6 i tulltaxan).
Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker en övergång till värdetullar.
Trädgårdsnäringens
riksförbund instämmer i utredningens principiella ställningstagande för
övergång tiU värdetullar. TRF anför:
Vi
fömtsätter därvid, att man från statsmakternas sida vidtager sådana åtgärder,
att gränskontrollen blir tillräckligt effektiv. Den extra kontroUinsats, som
erfordras härför, kommer för statens del att resultera i ökade tullinkomster.
De tullar, som i övrigt tillämpas som skydd för olika sektorer av det svenska
näringslivet, är värdetullar. EG-sta-tema tillämpar värdetullar, kompletterade
med importminimipriser, och även andra länder, bl. a. Finland, har övergått
från vikttullar till värdetullar. Det finns då ingen anledning att den svenska
trädgårdsnäringen skall ha ett sämre gränsskyddssystem än vad som tillämpas
inom övriga områden och av andra länder. Importörerna och exportländerna har naturligtvis
upptäckt detta och det har redan medfört, att trädgårdsprodukter från hela
världen i ökad utsträckning kanaliserats tUl Sverige. Ett bibehållande av ett
sämre gränsskyddssystem skulle givetvis medföra, att
Prop. 1978/79:136 42
denna
tendens förstärkes, vilket i sin tur skuUe medföra försämrade möjligheter att
upprätthålla en svensk trädgårdsodling.
Likaväl
som TRF instämmer i utredningens ställningstagande för övergång till värdetull,
vill vi starkt poängtera nödvändigheten av att denna för vissa produkter
kombineras med en vikttull. Utredningen föreslår också detta för elva
tullpositioner, där GATT-bindningar föreligger och där utredningen bedömer
risken för lågprisimport vara särskilt stor.
Svenska
lantarbetareförbundet delar utredningens uppfattning att en övergång till värdetuUar
skulle vara att föredraga under förutsättning att kontrollen görs effektiv.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Vad gäller gräns
skyddet kan vi firma det naturligt med en viss översyn av de utgående
vikttullarna med hänsyn tUl inflationen. I översikten av nuvarande tull
skydd har utredningen underlåtit att redovisa det väsentliga skydd ut
över tullarna, som ligger i de höga frakterna från utlandet för de pro
dukter, varom här är fråga. Som närmare utvecklas i det särskilda ytt
randet är dessa kostnader för importen i hög grad påverkade av inflatio
nen och den allmänna kostnadsutvecklingen. Om man anser, vilket bru
kar vara fallet vid tullanalyser, att gränsskyddet består av frakt- och
andra extrakostnader på importen samt tuUavgiften, finner man vad gäl
ler frukt, grönsaker och blommor, att ofta halva skyddet och ibland mer
är inflationssäkert.---
Frågan
om värde- eller vikttullar är besvärlig. Principiellt är värdetullar att
föredra i inflationstider. Praktiskt är de emellertid sannolikt ganska omöjliga
på detta speciella vamområde. I EG har man nödgats arbeta med fastställda,
fiktiva tullvärden för flera produkter, då det visat sig svårt att få fram
korrekta tullvärden i de enskilda fallen. Dubbla förtullningsprocedurer en
preliminär och en definitiv 34 månader senare måste i andra fall tillgripas
med alla de olägenheter detta innebär för tullmyndigheterna och näringslivet.
I EG våUar sådana bestämmelser emellertid mindre besvär än de skulle medföra i
Sverige, eftersom det i EG med undantag för några få stora produkter är fråga
om en liten extem import till tullunionen. Med hänsyn till mycket skiftande
betalningsvillkor, kvalitetsfrågor, varornas lättfördärvbarhet, blandningen av
tuUbelagda och tullfria varor från en och samma leverantör, tullfrihet viss
period och fullbelagd annan tid med samma leverantörer etc, måste möjlighetema
att komma fram tiU ett fuUt korrekt tullvärde vara begränsade och tUlfäUena tUl
fusk betydande.
Redan
nu finns inom blomster området av allt att döma en fuskfrekvens, som tidvis är
alltför stor för att vara tolerabel och som vid åtskUliga tillfällen också
vållat stora svårigheter för den etablerade, reguljära handeln. Inom frukt- och
grönsaksimportörernas led fruktar man, att dessa avarter kan komma att sprida
sig också tiU denna handel och att
Prop.
1978/79:136 43
en
övergång till ett värdetullsystem skulle innebära mycket stora risker härför.
Redan begränsade, ej alls eller mycket lågt tulltaxerade vampar-tier får
omfattande verkningar på prisnivån för ifrågavarande produkt.
Med
vikt, ofta uttryckt i standardiserade kollin, buntar etc. är det betydligt
lättare att kontrollera kvantiteterna än att faststäUa ett värde. Det kan
aldrig bli tal om att söka gå in och utreda vad en viss rabatt på grund av
kvalitetsskäl i verkligheten innebär, om priset på en fri eller lågtullvara är
särskilt högt och i stället priset på en högtullvara särskUt lågt i en viss leverans
etc. för att ta några exempel. DärtUl kommer att det även för den svenska
odlingen måste vara angeläget att fastställd tull verkligen utgår och att det
bestämda tuUskyddet faktiskt upprätthålls. Tvingas priserna till följd av oegentligheler
i fråga om eriagd tull under en normal nivå, blir självfallet också den
inhemska produktionen pressad av de speciellt låga priser, som sådana
förfaranden ger upphov till.
Vi
vidhåller därför bestämt vad vi tidigare framfört till såväl utred
ningen som generaltuUstyrelsen, nämligen att värdetuUar på delta om
råde fordrar definitiva garantier för alt tullverket kan säkerställa en god
ordning i fråga om tullvärdena, så att fusk i stort sett omöjliggörs. Detta
givetvis under förutsättning att transporterna av dessa i regel mycket
ömtåliga produkter inle fördröjs. Efter vad vi erfarit har generaltuUsty
relsen under hand meddelat utredningen, att man inte kan tiUmötesgå
detta krav.----
Vid
sådant förhållande måste vikttullarna bibehållas. Om en värdesäkring anses
angelägen, får denna ges formen av en periodisk översyn.
Kombinerade
tullar bör enligt svensk lullpolitik endast ifrågakomma i mycket begränsad
utsträckning och uteslutande i fall, där ett starkt be-. hov härav verkligen är
klart dokumenterat. Att dylika tullar skulle vara bättre från kontroUsynpunkt,
som uppges i sammanfattningen, förefaller svårförklarligt. Mol denna bakgrund
avstyrker vi förslaget om kombinerade tullar.
3.3
Överväganden beträffande tulhiivåer och tullperioder
Lantbruksstyrelsen
menar beträffande tullskyddets effekt för vissa varuslag att det bör
uppmärksammas att praktiskt tagel alla sorter av snittblommor och kmkväxter,
och i viss mån även fmkter och köksväxter, kan ersätta varandra. Man kan alltså
inte, anför styrelsen, a priori säga alt tullar under viss tid saknar betydelse
för en viss produkt därför att denna då ej odlas i landet.
Skånes
handelskammare tillstyrker utredningens förslag att en övergång till värdetull
bör ske men ifrågasätter om inte tullskyddet för vissa produkter bör sättas
något högre än vad som har föreslagits av utredningen. Handelskammaren menar
att en utgångspunkt för prövningen
Prop. 1978/79: 136 44
av
vilken nivå som är lämplig kan vara det gränsskydd som tillämpas inom EG.
Sveriges
frukt- och grönsaksdisl.ributörers förening erinrar om att förslagen, i den
mån handeln har en avvikande mening, utförligt kommenterats och motförslag
ställts i det särskilda yttrandet. Föreningen ansluter sig tUl förslagen i det
särskilda yttrandet med undantag för isbergssallad.
I
det följande lämnas en redovisning vara för vara av vad remissinstanserna har
anfört.
Levande
träd och andra levande växter, lökar, rötter o. d.; avskurna blommor och
prydnadsblad
Tulltaxenr
06.01 (lökar m.m.) och 06.02 (andra levande växter)
Statens
fordbruksnämnd: Förslaget till importskydd för kmkväxter innebär den största
förändringen. Avgiften har här tredubblats. Det kan ifrågasättas, om en så
kraftig höjning är motiverad. Utredningens bedömning av situationen för
krukväxter tyder inte på någon kris för produkten. Framtidsförutsättningarna
synes enligt utredningen goda med ökad efterfrågan. Nämnden vUl framhålla att
det på detta område finns en mångfald kulturer och att skillnaden i lönsamhet
mellan dessa kan variera.
I vUken
mån u-landsproducenter berörs av en tullhöjning på kmkväxter är svårt att
avgöra. Importen kommer uteslutande från länder i Europa. Utredningen påpekar
emellertid att framgångsrikt samarbete förekommer mellan producenter från u-länder
och i-länder. Sålunda produceras moderplantor och sticklingar av
västeuropeiska firmor i u-länder genom dotterbolag eller handelsavtal.
Produktion i u-land kan aUtså indirekt beröras av luUhöjningar även på
krukväxter.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: De flesta tullarna på trädgårdsprodukter har varit oförändrade
under flera decennier. Det medför att inte bara penningvärdeförändringen utan
även tekniska och odlingsmässiga förändringar nu motiverar, att man i någon mån
återstäUer det gränsskydd, som statsmakterna tidigare ansett atl
trädgårdsodlingen bör ha. Detta gäller bl. a. för kmkväxtproduktionen. Det
tullskydd, som under 1950-talet utarbetades för denna produktion, byggde på att
det dessutom fanns ett belydande fraklskydd genom att lerkrukorna var
förhållandevis tunga och att växterna omgavs av tung markjord. I dag kommer de
importerade växtema i lälta, tunnpressade plastkmkor, omgivna av en liten mängd
lätt torvströsubstrat. Dessa stora förändringar har som utredningen också framhåller
medfört, att vikten per kmkväxt minskat liU ca en tredjedel jämfört med
tidigare.
Vad
som här sagts gäller även importen av plantskoleväxter, där en ökad andel i dag
utgöres av container- eller krukodlat växtmaterial, ett
Prop. 1978/79:136 45
förhållande
som utredningen inle uppmärksammat vid bedömningen av tullskyddet för denna
bransch. Vid genomgången av de olika tullpositionerna vill förbundel därför
föreslå en mer konsekvent jusiering av tullarna inom plantskoleområdet.
TRF
anför vidare att hyacinter som krukväxter, dvs. i slutkruka till konsument,
hänförs till statistiskt nr 06.01.001 vid import och alt denna import kan vara
besvärande vissa år för de svenska lökdrivarna. Då de kommer in i mycket lätta
plastkrukor och med små mängder odlingssubstrat gäller enligt TRF samma
förhållanden här som för övriga krukväxter. TRF anser att den föreslagna
höjningen från 30 kr. tiU 50 kr. därför är otillräcklig, och att dessa
hyacinter liksom andra krukväxter borde hänföras till nr 06.02.007 och åläggas
en tull om 90 kr./lOO kg. Om detta inte skulle vara möjligt menar TRF alt GATT-bindningen
måste brytas och tullen sällas till 90 kr./lOO kg även vid införsel under
06.01.001.
TRF
erinrar om att produktionen av fruktträd och fruktträdsgrund-stammar inom
landet vid tidigare tullsätlningar har bedömts som särskilt angelägen.
Tullsatsen har därför när det gäller färdigförädlade träd satts förhållandevis
högre än för annan plantskoleproduktion. TUl följd av inflationen har lullskyddet,
menar TRF, emellertid försämrats. Att bevara en produktion av fruktträd inom
landet måste enligt TRF i dag anses ännu angelägnare än tidigare. Vid sidan av
beredskaps- och sortvalsskäl anförs som anledning härtill utbredningen av
svårare sjukdomar och skadegörare. Förbundet yrkar att en förstärkning av
tullskyddet görs när det gäller körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd.
TRF
anför slutligen när det gäller prydnadsväxter enligt nr 06.02.005 att importen
vunnit marknadsandelar på svensk produktions bekostnad. Förbundet finner därför
en tullhöjning mer än väl berättigad. TRF anför:
Det
vikt- och fraktskydd, som givits tidigare, elimineras genom att rötterna i stäUet
för att embaUeras i jordklump nu införes i lätta plast-eller pappkrukor innehållande
extremt lätta torv-, mineralulls- eller jordsubsfrat. Förhållandena är härvid
parallella till vad tidigare anförts beträffande krukväxter. Förbundet anser,
att utredningen inte alls beaktat detta förhållande. Förbundel vUl därför
bestämt yrka på alt under detta tullnummer tullavgiften differentieras med
hänsyn till om dessa införes med kmka och annal conlainermaterial eller om
dessa är "barro-tade" eller "klumpade". I det förra faUet
yrkar vi, att tullen jämstäUes med krukväxter, dvs. 90 kr./lOO kg. I det senare
faUet som utredningen föreslår 60 kr./lOO kg.
Tulltaxenr
06.03 (snittblommor m. m.)
Statens
jordbruksnämnd: När del gäller snittblommor, synes utredningens förslag
angående lullhöjning för nejlikor och rosor ha tUlkom-
Prop. 1978/79:136 46
mil
i syfte att möta en ökande import från framför allt vissa u-länder, medan för
andra slag av snittblommor tullhöjningar föreslagits utan egentliga
motiveringar.
Mot
de föreslagna tullhöjningarna kan anföras att snittblommor måste anses vara en
exportvara som för u-länderna är och i ökad grad kommer att bli mycket
betydelsefull. Visserligen framhåller ulredningen att u-landsintressena har
beaktats vid bedömningen av lullavgiftemas nivå, men förändringar som totalt
innebär uppjusteringar av gränsskyddet med drygt 30 % lorde bli svåra att molivera
i internationella sammanhang. Vad nu sagts gäller i synnerhet som Sverige
kommit att framstå som ett föregångsland när det gäller atl stödja u-ländemas
intressen.
Styrelsen
för internationell utveckling har som tidigare nämnts anfört att de föreslagna
tullhöjningarna för rosor och nejlikor är svåra att förstå mot bakgmnd av
regeringens proposition 1977/78: 135 och GATT:s artikel XXXVII. Utredningen
visar att det f. n. endast är inom området snittblommor som u-lands- och
i-landsintressen möts. De aktuella länderna i detla sammanhang är Colombia och
Kenya, som exporterar rosor resp. nejlikor tiU Sverige. Det borde här, menar
SIDA, vara möjligt atl ge u-länderna preferenser i likhet med vad de erhåller,
och enligt vår u-landspolilik bör erhåUa, för många andra varor. SIDA anför att
om hänsyn tas till de olika förbättringarna för trädgårdsnäringen, som utredningen
föreslår, det borde vara möjUgt att utan allvarliga stömingar för näringen
anpassa dessa till u-landskonkurrensen på nejlik- och rosområdet. Nejlikor och
rosor torde enligt SIDA utgöra en blygsam del av hela trädgårdsnäringen. Då
beredskapsskäl inte behöver beaktas i detta fall yrkar SIDA på att föreslagna tullar
beträffande nejlikor och rosor omprövas.
Svenska
lantarbetareförbundet: Världshandeln med trädgårdsprodukter har kraftigt ökat
under senare tid. Framför allt har u-Iänderna på flera områden tagit över en
stor del av marknaden från i-länderna. De mest typiska exemplen på den ökade u-landshandeln
gäller snittblommorna där flera u-länder blivit stora leverantörer av nejlikor
och rosor. Låga arbetskostnader i dessa länder och ett gynnsamt klimat har medfört
en övermäktig konkurrens för de svenska odlarna av framför allt nejlikor. Denna
odling har också mycket kraftigt minskat i omfattning i Sverige.
Nejlikor
(06.03.002003)
Generaltullstyrelsen
anför atl det av det särskUda yttrandet framgår att svenska nejlikor ej
saluförs under tiden 1/1229/2. Enligt styrelsens uppfattning saknas anledning
att under denna period ta ut skyddstuU för nejlikor.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Trots atl nejlikor odlas i relativt stora och rationella förelag,
har många av dessa genomgått allvarliga
Prop. 1978/79:136 47
lönsamhetskriser
under senare år. Då importen av nejlikor i huvudsak kommer från lågprisländer,
uppvisar tullposition 06.03.002 en förhållandevis hög tullincidens. En dylik
kan uppstå endera om tullen är hög eller också om importpriset är så lågt, att
tullen utgör en väsentlig del av priset. Här är del mycket låga importpriset,
som orsakat en relativt hög tullincidens men framför allt att den svenska nejlikodlingen
fått lov att läggas ned. En tullhöjning för nejlikor måste därför ske enligt utredningens
förslag och man får här lov att ha klart för sig, alt den relativt höga tullincidensen
framför allt uppkommer genom ett extremt lågt importpris.
Den
tull på 400 kr./lOO kg, som finns under tullposition 06.03.003, har aldrig
varit avsedd att skydda någon svensk nejlikproduktion, eftersom någon sådan ej
finns under denna tid. Tullen utgör istället ett skydd för den
blomsterlöksdrivning, som då sker i Sverige. Den representerar stora
produktionsvärden (drygt 50 % av all snittblomsterproduktion) och har stor belydelse
ur sysselsättningssynpunkt. Importkonkurrensen från nejlikorna har trots den
hittillsvarande tullen hårdnat under senaste tiden. Om tullen skulle sänkas,
kommer importkonkurrensen att ytterligare öka. I dag byggs både inom och utom
vårt land särskUda bukette-ringsfabriker för kolonialblommor i det direkta
syftet att konkurrera med svenska lökblommor. En tullsänkning rimmar därför iUa
med den motivering utredningen inledningsvis ger för förändringar av vissa varupositioner
i tulltaxan, nämligen sysselsättningsskälet. Förbundet skulle helst se, att
ingen tullsänkning göres för denna tullposition. Förbundet kan dock följa
utredningens förslag om sänkning tiU 300 kr./lOO kg, om man begränsar
tullsänkningen på rosor under tiden 1/1229/2 tUl samma belopp.
Svenska
lantarbetareförbundet: För nejlikor enligt nr 06.03.003 utgår tull under tiden
1/1229/2 med 400 kr. per 100 kg. Utredningen föreslår sänkning till 300 kr.
per 100 kg. Nägon nejlikproduktion finns inte i Sverige under den tiden. En
sänkning av tullen kan emellertid befaras få den effekten att tulpanodlingen i
landet skulle få en än allvarligare konkurrens än vad som nu är fallet. Detta
skulle kunna få svåra konsekvenser för sysselsättningen i tulpanodlingarna.
Förbundet vill därför starkt understryka vikten av att deima tullnivä bibehålles
oförändrad.
Skånes
handelskammare anser att det även efter den föreslagna höjningen av tullen för
avskurna nejlikor knappast kommer att bli möjUgt all rädda den kvarvarande nejlikodlingen
i Sverige.
Rosor
(06.03.011012)
Trädgårdsnäringens
riksförbund understryker nödvändigheten av att tullen för rosor enligt nr
06.03.011 höjs till den GATT-bundna nivån, 1 000 kr./lOO kg, som utredningen
har föreslagil. Beiräffande rosor en-
Prop. 1978/79:136 48
ligt
nr 06.03.012 menar TRF att det gäller samma konkurrensförhållanden som har
redovisats under 06.03.003. Importen av rosor och nejlikor från Israel och
Spanien är under den aktueUa tiden mycket besvärande för de svenska blomsterlöksdrivarna.
Dä detta i särskilt hög grad har blivit märkbart under den senaste tiden och
även nya importterminaler planeras, förordar förbundel att den nuvarande
tullen på 500 kr./lOO kg endast sänks lill 300 kr./lOO kg under tiden 1/1231/12.
Svenska
lantarbetareförbundet: Gällande tull för rosor enligt nr 06.03.012 är 500 kr.
per 100 kg under tiden 1/1229/2. Utredningen föreslår tullfrihet för tiden
1/1231/1 och oförändrad tull under tiden 1/229/2. Här gäller samma
konkurrensförhållanden som redovisats för nejlikorna, med risk för åtföljande negaliva
effekt för sysselsättningen. Förbundet vUl därför avstyrka att någon
tullsänkning sker.
Tulpaner
(06.03.013)
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Tyvärr har utredningen i sitt förslag förbisett tulpanerna, som represenlerar
ett produktionsvärde av 90 milj. kr. och utgör med detta 41 % av den
sammanlagda snittblomsterpro-duktionen. Även tulpaner är GAlT-bundna och under
tiden 1/1229/2 på så låg nivå som 500 kr./lOO kg. En kombination av vikttull
och värdetull även för tulpaner är därför ett oeftergivligt krav. Lökblommor
kan nämligen i överskoltssituationer på de holländska auktionerna säljas i
stora kvantiteter tUl extremt låga priser. I ett sådant läge skulle enbart en
värdetull innebära, att tullskyddet i det närmaste tillintetgöres. Ett prisras
pä den svenska marknaden skulle ovillkorligen bli följden och detta vore
katastrofalt för branschen. I dagens känsliga lönsamhetsläge skulle en stor del
av den svenska drivningen slås ut inom loppet av bara något år. Detta är
synnerligen allvarligt, då det här gäller många företag med stora
produktionsvärden och många anslällda.
De
statistiska nummer i tulltaxan, som enligt förslaget skall beläggas med en
kombinerad värde- och vikltull, mäste därför bl. a. kompletteras med tullnumrel
06.03.013 som gäller för tulpaner. Även för en del andra produkter mäste en
dylik komibinationstull införas.
Strävandena
atl bereda den anställda arbetskraften så lång sysselsättningsperiod som
möjligt har medfört, att blomsterlök numera drivs under längre tid än
tidigare. Detta har också nödvändiggjorts av den drastiskt sänkta lönsamheten
för lökdrivningsföretagen. Med tanke på denna utveckling måste vi bestämt
motsätta oss tuUfrihet under maj månad, då dessulom risk för massimport av
holländska och danska frilandslulpaner föreligger. Även under oktober och
november är ett starkt gränsskydd nödvändigt för att tidig produktion av
tulpaner skall kunna bedrivas. Tullen bör därför även under denna tid bibehållas
på sin nuvarande nivå.
Prop.
1978/79:136 49
Givetvis borde den betydelsefulla lökdrivningen
genomgående ha ett skydd för import från de aktuella EG-länderna på 650 kr./lOO
kg under tiden 1/1031/5. Att tullen under tiden 1/1229/2 bara är 500 kr./lOO
kg är ur saklig skyddssynpunkt helt felaktigt och beror enbart på att tulpanerna
tidigare inrymts bland s. k. andra snittblommor. Vad som försvårar en snabb
och sakligt selt mycket moiiverad höjning är GATT-bindningen under den aktueUa
tiden 1/1229/2. Denna GATT-bind-ning bör dock så snart som möjligt brytas och
tullen uppjusteras på förut angivet sätt.
Svenska lantarbetareförbundet: För att i så stor
utsträckning som möjligl bereda arbetskraften sysselsättning, måste odlingssäsongema
förlängas så mycket som är möjligt. Mot den bakgmnden förefaller det mindre
välbetänkt att vidtaga en sänkning och under en tid helt borttaga tullen.
Förbundet vill därför förorda att tullen bibehålles på sin nuvarande nivä, 650
kr. per 100 kg under tiden 1/1031/5, trots att detta innebär brytning av den
nuvarande GATT-bindningen för tiden 1/12-29/2. Om så sker kan förbundel tänka
sig tullfrihet under tiden 1/5 30/9.
Andra snittblommor (06.03.018)
Trädgårdsnäringens riksförbund: Även de snitlblommor, som
inryms under denna tullposition, är GATT-bundna och på så läg nivå som 500 kr./lOO
kg. Här kan mycket skiftande priser förekomma. Iris t. ex. har under detta år
importerats till oerhört låga priser. En kombination av vikt- och värdetull är
därför nödvändig även för derma tullposition. En sådan kombination behövs
nämligen för samtUga snittblommor.
Tulltaxenr 06.04 (blad, kvistar etc. för prydnadsändamål) Adiantum,
asparagus och läderblad (06.04.901909)
Generahullstyrdsen anför beträffande utredningsförslaget
om att s. k. läderblad belägges med tull att en fömtsättning härför bör vara
att varuslaget tuUtekniskt klart kan särskiljas. Eftersom stora svårigheter
föreligger härvidlag föreslår styrelsen att överföringen ej görs.
Trädgårdsnäringens riksförbund: Det är angeläget att i så
stor utsträckning som möjUgt skapa åretruntarbete inom Irädgårdsföretagen. Pä
detta område finns denna möjlighet under förutsättning alt den svenska odlingen
kan klara den utländska konkurrensen. Av denna anledning vill förbundel starkt
understryka behovet av den föreslagna tullhöjningen. Dä läderbladen visat sig
vara en intressant alternativ produktion, som kan ske året mnt, anser vi det
också vara riktigt, att de, som utredningen föreslår, överflyttas till denna luUposition.
Odling av läder-
Prop. 1978/79:136 50
blad
har nu förekommii under tre år i Sverige och produktionen av dessa kommer att
utökas då det är en efterfrågad produkt.
Köksväxter
Sveriges
industriförbund, vars yttrande Svenska arbetsgivareföreningen åberopar,
instämmer i de synpunkter som anförs i det särskUda yttrandet vad beträffar
positionerna 07.01.101 (nyskördad potatis), 07.01.491, 492 (annan kål),
07.01.701 (tomater), 07.01.801 (slanggurkor) samt 07.01.853 (isbergssallad).
Industriförbundet inslämmer också i de ytterligare synpunkter som Föreningen
Svenska konservtillverkare framför i fråga om 07.02.006 (broccoli), 07.01.805
(gurka), 07.02.004 (bönor) samt 07.02.002 (jordärtskockor). I övrigt ansluter
sig förbundet till utredningens förslag.
Lantbrukarnas
riksförbund framhåller vad gäller tuUförslaget för bl. a. grönsaksområdet att
det inte uppfyller odlarnas önskemål men möjligen kan uppfylla vissa minimikrav
bäde vad gäller nivå och tidsperioder. LRF anser dock att värdetuUen i flera
fall måste kombineras med en minimUull som bör vara den av ulredningen som
alternativ föreslagna vikttuUen. Minimitullen måsle enligt LRF ha en sådan nivä
att ett visst skydd kan erhållas mot länder som i en överskollssituation dumpar
sina trädgärdsprodukter till extremt låga priser.
Länsstyrelsen
i Gotlands län föreslår att tidsperioderna för tomat, purjolök och salladsskäl
utreds ytterligare.
Tulltaxenr
07.01 (färska eller kylda köksväxter) Potatis (07.01.101109)
Kommerskollegium:
Kollegiet har i ett tidigare yttrande till chefen för jordbmksdepartemenlet
berört förslaget att höja tullen tUl 34 öre/kg. Kollegiet ansåg inte att det
fanns något behov att höja tullen enbart till följd av att normalinförselavgiften
för annan matpotatis successivt höjts. F. n. uppgår denna avgift till 38
öre/kg. Något behov av att utta en avgift av denna storlek ansågs knappast
föreligga vare sig under tullperioden 6/65/7 eller under tiden närmast före
eller efter perioden. Utvecklingen av importen och dess andel av den totala
förbrukningen ansågs ej heller tala för ett behov av en tullhöjning.
Generaltullstyrelsen
anser att den föreslagna höjningen av tullen för position 07.01.101 knappast är
motiverad.
Morötter
(07.01.211219)
GeneraltuUstyrelsen
menar att den av utredningen anförda motiveringen till tulländringarna inte
övertygar, då extrema skörderesultat vissa år inte kan läggas tiU grund för
höjning (och givetvis inte heller för sänkning) av tullskyddet. Styrelsen
föreslår oförändrade tullar.
Prop.
1978/79:136 51
Trädgårdsnäringens riksförbund anser att man här borde ha
en kombination av vikt- och värdetuU då priserna på denna produkt brukar
variera rätt mycket.
Pepparrot (07.01.292293)
Lantbrukarnas riksförbund anser att tullen bör höjas tiU 5
% för alt ha någon effekt.
Lök (07.01.301309)
Trädgårdsnäringens riksförbund har beträffande mallök
enligt nr 07.01.307309 (annan lök än vitlök, purjolök, bunllök eller gräslök)
anfört följande:
Lökodlingen har en mycket stor betydelse framför allt för
Ölands ganska ensidiga näringsliv. Från denna utgångspunkt är det angeläget atl
det reella gränsskyddet ätminstone när upp lUl 1974 ärs nivå. För detta krävs atl
tullen sätts till 25 kr./lOO kg under hela fullbelagda tiden samt att denna tullnivä
kombineras med värdetull. Genom de förändringar som skett när det gäller
odlingsförhållanden och lagringsmöjligheter bör den tullfria perioden
framflyttas en månad. Det innebär att de redan nu fyra tullfria månadema förlägges
under tiden 1/430/6 och atl GATT-förhandlingar måste upptas om detta. Då det
här inte gäller längre tullbelagd lid utan endasl en månads förskjutning i
tiden borde det vara möjligt att utan större svårigheter uppnå denna
förändring.
Lantbrukarnas riksförbund anser beträffande positionema
07.01.307 och 308 (annan lök) alt erfarenheterna från den senaste säsongen
tyder pä att det erfordras en höjning av tullen tiU 20 % med 25 kr. som minimitull,
HushåUningssällskapens förbund anför alt tullen på matlök
endast delvis torde vara bunden av internationella avtal varför vissa
justeringar av den kan göras utan internationella förhandlingar. Den nuvarande
tullen, 20 kr./lOO kg, är enligt förbundet för låg och bör uppräknas åtminstone
i paritet med penningvärdet.
Vilkål och rödkål (07.01.410)
Trädgårdsnäringens riksförbund: Under denna odlingssäsong
har man från Norge haft lågprisexport av vitkål till Sverige, varigenom avsätt-ningsförhåUandena
for odlama i vårt land har försvårats. Denna lågprisexport från Norge är
mycket anmärkningsvärd, då odlarna i detta land skyddas genom totalt
införselförbud. Förhandlingar bör därför upptas med de norska myndigheterna så
att denna lågprisexport upphör. De svenska vitkålsodlarna har i denna situation
tvingats att lagra sin kål.
Prop. 1978/79:136 52
Det
lagringsstöd som utredningen föreslår genom att tullen höjes efter den 1
januari är därför välmotiverad. För att förhindra lågprisimport bör dock en
kombinerad vikt- och värdetull införas.
Blomkål
(07.01.422425)
Trädgårdsnäringens
riksförbund anför att beträffande positionerna 07.01.422 och 425 bör en
kombinerad vikt- och värdetull införas och erinrar om att ett sådani system
tillämpas av EG för bl. a. denna produkt.
Annan
kål (07.01.491492)
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Utredningen föreslår förkortade tullperioder för grönkål,
brysselkål och salladskäl. Ett svenskt forsknings- och förädlingsarbele pågår föi
alt få fram salladskål som i förening med kyllagring skulle kunna ge
konsumenterna denna svenska produkt över hela året. Med denna bakgrund är den
av utredningen föreslagna förkortningen av tullperioden för salladskäl med en
månad tveksam, men kan till nöds accepteras om man senare är beredd alt ompröva
och förlänga denna lullperiod. För att upprätthålla det reeUa tullskyddet mäsle
tullen på salladskål höjas till den nivå utredningen föreslår.
Tomater
(07.01.701702)
Statens
jordbruksnämnd: Importen av tomater under den svenska
produktionssäsongen har under 1970-talet förhållit sig tämligen kon
stant. Ingenting tyder heller på några större förändringar i detta avseen
de i framtiden.---- Under produktionssäsongen är EG (främst Ne
derländerna och i mindre utsträckning Danmark) huvudleverantör av
tomater till Sverige. Under resten av året härrör importen huvudsakligen
från Spanien (Kanarieöarna).
Det
kan noleras alt försäljningsvolymerna successivt har ökat under
åren
19751978 och-- atl prisnivån uttryckt i löpande priser visat
en
viss men i förhållande tUl tidigare år ej särskilt påtaglig uppgång under
perioden 19751977, medan under 1978 säsongen hittiUs visat stigande priser.
Utredningens
förslag om förlängd tullperiod bör bedömas bl. a. mot
bakgrund av den prissituation som erfarenhetsmässigt råder vid tullsä
songens början.--- Prisema har under åren 19751978 i början av
säsongen
legat betydligt över medelpriset, vilket närmast talar för oförändrad
tullperiod. Nämnden vill i sammanhanget peka på att den nuva-
Prop. 1978/79:136 53
rande
tullperioden är bunden i GATT. Förslaget om höjning av tullen bör bedömas bl.
a. med beakiande av lönsamheten hos den svenska to-matproduklionen. Det är
såvitt nämnden kan bedöma ej klarlagt att denna är speciellt dålig eller har
utvecklats så negativt att gränsskyddet behöver förstärkas så kraftigt som
utredningen föreslår.
Landsorganisationen
i Sverige har ej funnit belägg för att lönsamheten är så dålig eller har
utvecklats så negativt att försiärkning av gränsskyddet för tomater kan
motiveras.
Hushållningssällskapens
förbund tillstyrker den föreslagna förbättringen av tullskyddet för tomater
och menar att det torde kunna bidra tUl en fortsatt ökning av den svenska tomalodlingen.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Vi instämmer i utredningens beskrivning om orsakerna tUl att den
nu gäUande lullperioden blivit för kort. Inle minst strävandena att bereda den
anställda arbetskraften sysselsättning året runt gör att trenden mol tidigare
igångsättning av tomatodlingarna kommer alt fortsätta. Det gör att
utredningens förslag om att tullperioden skaU börja först den 16 april redan nu
ligger för långt fram i tiden och kommer om något år att ligga lika fel som den
nuvarande. Förbundet anser, att tullperioden bör börja den 1 aprU, men om
detta kan komma att medföra för stora kompensationskrav i en GATT-förhandling
är vi beredda att godla utredningens förslag, om tullperioden snarast möjligl
omprövas och föriänges.
Gurkor
(07.01.801808)
Statens
jordbruksnämnd:-- Importen av slanggurka under den
svenska
produktionssäsongen har under 1970-talet uppvisat en något nedåtgående trend.
EG (Nederländema) är huvudleverantör, men en inte obetydlig import har tidvis
ägt rum också frän Rumänien och Bulgarien.
Del
kan noteras att försäljningsvolymerna har ökat liksom i viss mån även prisema
uttryckt i löpande sådana.
Under
en följd av år har vid den svenska skördesäsongens början representanter för
trädgårdsnäringen framfört klagomål hos nämnden över att lågprisimport av gurka
från öststaterna har försvårat avsättningen av den svenska produktionen. Detta
har föranlett nänmden att utreda omfattningen av sådan import. Det har därvid
framkommit alt de s. k. störande importkvantiteterna varit obetydliga och att
kvaliteten pä dessa gurkor mänga gånger varit sådan att ett högre pris inte har
varit motiverat. Nämnden har inte någon gång funnit tUlräcklig anledning atl
föreslå åtgärder för att förhindra eller begränsa denna import. Under högsäsong
täcks enligt utredningen i huvudsak efterfrågan med svensk produktion. Import
under säsongens början och slut torde vara nödvändig för att tillgodose den
efterfrågan som den svenska produktio-
Prop. 1978/79:136 54
nen
inle klarar. Liksom i det föregående har konstaterats beträffande tomater, är
det även fÖr gurka svårt att påvisa några siörre problem inom odlingen. Enligt
utredningen visar det statistiska materialet att lönsamheten för gurka har
utvecklats positivt både totalt och relativt sett. De föreslagna förändringarna
av gränsskyddet mäste bedömas mot nyssnämnda bakgrund.
Landsorganisationen
i Sverige har ej funnit belägg för att lönsamheten är så dälig eller har utvecldals
så negativt att förstärkningar av gränsskyddet för gurka kan motiveras.
Trädgårdsnäringens
riksförbund anför att den föreslagna höjningen av tuUar för slanggurkor
(07.01.801) inte ens återstäUer det reeUa gränsskydd som 1974 fanns för denna
produkt. För att uppnå detta skulle tullen enligt TRF behöva sältas till 70 kr./lOO
kg. Om utredningens förslag skall kunna godtas av TRF måste det föreslagna minimiprissystemet
omedelbart utformas sä att det är färdigt atl tillämpas vid nästa produktionssäsongs
början.
Föreningen
Svenska konservtillverkare anser att tullen bör kvarstå vid 25 öre/kg för
gurkor enligt nr 07.01.805. Föreningen menar att tuUen här skulle höjas för en
produkt som importeras för industrin som komplement till egen odUng inom
landet. Effekten blir kostnadshöjande enligt föreningen som anser att en viss
import är normalt nödvändig för en jämn produktion och för atl balansera
kvantiteterna från svensk odling.
Isbergssallad
(07.01.853854)
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Utredningen föreslår, att tullperioden för isbergssallad enligt
nr 07.01.853 skall förkortas med en månad. Vi kan om än ogärna godta detta.
En ytterligare förkortning av denna tullperiod är dock oantagbar, då den även
skulle medföra ett försämrat konkurrensläge för den svenska produktionen av
annan sallad. Liksom utredningen föreslår för salladskål och annan saUad bör
tullen på isbergssallad höjas till 50 kr./lOO kg.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att tullen för isbergssallad
bör gälla t. o. m. den 30 november och produkten alltså vara tullfri under
december. Man menar att nägon svensk produktion inte finns i december, varför
en tull då inte fyller någon funklion som skydd för svensk odling.
Annan
sallad (07.01.851852)
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Den svenska salladsproduktionen har stor betydelse för den svenska
odlingen. Från denna utgångspunkt är den föreslagna tullhöjningen i minsta
laget och återställer inte ens 1974 års reella tullnivå. En kombinerad vikt-
och värdetull bör införas. Ett sådant system tillämpas ocksä av EG för bl. a.
denna produkt.
Prop.
1978/79:136 55
Tulltaxenr 07.02 (frysta köksväxter)
Vad gäller bl. a. frysta grönsaker framhåller Kooperativa
förbundet principiellt att de tullhöjningar som kommer att ske inte bör
förändra nuvarande konkurrensförhållanden mellan färska, frysta och konserverade
produkter. De höjningar som utredningen har föreslagit anser KF medföra
avsättningsproblem som följd av höjda konsumentpriser. Vid den förnyade
genomgången av tullarna för de oUka trädgårdsprodukterna mäste även
konkurrensneutraliteten med livsmedelsindustrins produkler enligt KF beaktas,
så att man får en skälig tullnivå för importerade trädgårdsprodukter utan
onödiga höjningar av konsumentpriserna.
Föreningen Svenska konservtillverkare anför beträffande
bönor enUgt nr 07.02.004 att bönor inte odlas i landet i den omfattningen atl
del kan vara befogat alt belägga importen av frysta bönor med förhöjd tull som
skulle bli fallet vid en övergång till värdetull. Föreningen anför vidare
beträffande broccoli enligt nr 07.02.006 att eftersom broccoli numera knappast
odlas i större skala i landet det inte är rimligt att fryst broccoli beläggs
med tull. Broccoli är enligt föreningen dessutom inte sä närbesläktad med
någon annan grönsak att man kan befara speciell snedvridning i
konsumtionsmönstret om prisnivån pä broccoli väsentligt avviker från andra
liknande grönsaker.
Tulltaxenr 07.06 (rötter m. m.)
Föreningen Svenska konservtillverkare framhåUer att
jordärtskockor enligt nr 07.06.002 odlas med framgång i Sverige och atl det
därför finns vissa skäl atl behålla nuvarande tull.
Ätbara frukter m. m.
Tulltaxenr 08.04 (vindruvor) och 08.07 (färska
stenfrukter)
Sveriges industriförbund instämmer vad gäller nr 08.04.101
(vindruvor) i de synpunkter som har anförts i det särskUda yttrandet, dvs. att
vindruvor skall vara tullfria.
Trädgårdsnäringens riksförbund: Prissättningen på svensk
frukt måste i stor utsträckning anpassas efter rådande tillgäng och pris pä substitu-tionerbara
produkler. Mellan plommon och persikor saml Ukartade produkter råder ett
utbytesförhållande. Inom gruppen äpplen, päron, apelsiner, bananer och
vindruvor råder ett likadant starkt förhållande. Ett borttagande av tullen på
persikor, som utredningen föreslagit, måste därför befaras öka pristrycket pä
särskilt plommon. På samma sätt skulle ett bortiagande av tullen på vindruvor
som begärts frän handelns sida, komma att innebära ett väsentUgt ökat
konkurrenstryck på avsättningen av äpple och päron. Förbundet vänder sig
bestämt mot att ett sådant borttagande blir aktuellt för vindmvor och kan
heller inte acceptera skälen för den föreslagna tullfriheten för persikor.
15 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop.
1978/79:136 56
Tulltaxenr 08.08 (färska bär)
Hallon, krusbär och vinbär (08.08.101102)
Trädgårdsnäringens riksförbund: Utredningen föreslår, att
en lullhöj
ning göres för vinbär lill 40 kr./lOO kg---- . Förbundet vill i och för
sig tillstyrka detla. Det finns emellertid skäl som talar
för att hela gruppen av bär under detta tullnummer höjes till den föreslagna
nivån. Under senare år har en viss nyodling av hallon ägt rum framför allt som
komplement lill annan bär- och frilandsproduktion och dessutom i områden som
kan karakteriseras som. småbmksbygd. Förbundet bedömer att det finns goda
utvecklingsmöjligheter för denna odling och att man därför med samma motivering
sorn utredningen anför för vinbär även bör höja tullen för hallon.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anför att odlingen av
svarta vinbär kan bedömas få en viss ökad regionalekonomisk betydelse. Dä
skördesäsongen normalt inte är helt avslutad 31 augusti, kan det enligt länsstyrelsen
finnas anledning att utsträcka den tullpliktiga införseltiden till 15
september.
Jordgubbar (08.08.201202)
Trädgårdsnäringens riksförbund: Tidpunkten för när den
svenska jordgubbsskörden infaller samt skördesäsongens längd är mycket starkt avhängig
ärsmänen. Genom en förbätirad produktionsplanering har den tidigare mycket
markanta skördetoppen i juli utjämnats. Särskilt i landets södra
produktionsområden har en ökad satsning skett på tidiga sorter. Detta innebär
att under år med normal utveckling i odlingen erhålles en inte oväsentlig produklion
under en stor del av juni månad. Tullskyddet under juni har härvid betraktats
som en viss säkerhet för alt uppnå kosinadstäckande priser och därmed i väsenilig
grad bidragit till den produktionstidsförskjutning som skett.
Denna tidiga produktion ställer större krav på högre
marknadspriser på grund av att den byggs upp av sorter som inte är lika högt
avkastande som senare sorter, men också därför att skördeprestationerna är
väsentligt lägre under denna tid. Priskravet motverkas emellertid av en mycket
stor import under denna tid. Önskemålet från handeln att utnyttja jordgubbar
som lockvara medför ytterligare en kraftig prispress i od-larledet.
Erfarenheten visar ocksä, atl ett lågt pris i början av säsongen inte alltid
kan höjas tUl en nivå som skulle motiveras med anledning av en låg skörd och
höga produktionskostnader. Ett bortiagande av tuUen under första delen av juni,
vilkel ulredningen föreslår, skulle skapa pris-osäkerhet och därmed rubba
förutsättningarna för den produktionsplanering som ägt rum och som det finns
intresse för att fortsätta.
Den svenska produktionen av jordgubbar i dag är starkt
inriktad på
Prop.
1978/79:136 57
att få en jämnare tillförsel av bär lUl marknaden. Detta
kan åstadkommas genom en förlängning av skördesäsongen både i början och
slutet. Den statliga rådgivningen liksom förädlings-, forsknings- och försöksverksamheten
har satsat betydande resurser för att genom nya sorter, frostbevattning eller andra
kulturmetoder åstadkomma en breddning av produktionen.
Under ett antal år framöver kan dessa resultat förväntas slä
igenom i en successivi tidigare skörd.
Skulle den föreslagna tullfriheten beslutas, bör dock GATT-bindningen
tills vidare bibehållas oförändrad. En återgång till nuvarande tullperiod
skulle därvid smidigt kunna ske om utvecklingen påkallar detta.
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening har
framfört önskemål om alt tullfriheten för jordgubbar utsträcks till att i
varje fall gälla lUl den 16 juni. Föreningen anför följande:
Först strax före midsommar börjar svenska jordgubbar
tillföras marknaden i södra Sverige. Till Stockholmsområdet och norra Sverige
kommer emeUertid endast synnerligen begränsade kvantiteter. Större delen av
landet är därför beroende av imporljordgubbar fram tiU månadsskiftet
juni/juli. Så snart svenska bär börjat marknadsföras, betingar de ett belydande
överpris i förhållande tUl importbär. Marknaden föredrar de svenska bären,
varför importen upphör så snart inhemska jordgubbar kan tillföras i större
omfattning. Några rimliga skäl kan inte anföras mol att göra varan tullfri,
åtminstone tUl den 16 juni. De uppgifter man någon gång hört om planer pä en
stor, myckel tidig jordgubbsodling i södra Sverige torde sakna
verklighetsunderlag, i varje fall för en överskådlig framlid. SkuUe
förhållandena mot förmodan verkligen ändras om några decennier, får man ompröva
tullfrågan då. Däremot bör man undvika att nu ta ut den höga tullen för
jordgubbar under en tid, då den helt klart inte fyller någon skyddsfunktion,
med de nackdelar detta innebär för konsumenten.
Tulltaxenr 08.10 (frysta frukter, utan tillsats av socker)
Kooperativa förbundet framför här samma synpunkter som när
det gäller frysta grönsaker (07.02).
Frysta jordgubbar ulan tillsats av socker (08.10.100)
Föreningen Svenska konservtillverkare anser att
tillräckliga skäl icke föreligger för höjning av tullen. Föreningen anför:
Frysta osockrade jordgubbar är en industriell råvara för framstäUning
av bl. a. sylt och saft. Denna råvara importeras ärligen till en kvantitet av
ca 2 000 ton. Det har framförts att produkten konkurrerar med den svenska jordgubbsodlingens
produkter. Förhällandet är dock att den
Prop. 1978/79:136 58
svenska
odlingen är inriktad pä att producera konsumentjordgubbar, icke industrirävara.
Endast en obetydlig del av produktionen s. k. andra sortering går till fmktindustrin.
Några svårigheter atl hos industrin avsätta dylika bär har icke påvisats
föreligga.
Den
föreslagna tullhöjningen fyller icke syftet att förbättra avsättningen av jordgubbsodlarnas
produkter. SkuUe däremot tullhöjningen genomföras, måste detta leda till krav
från livsmedelsindustrin på kompensation för kostnadsfördyringen för varor
såsom sylt, saft och frysta konsumenlförpackade jordgubbar,
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Avsättningen av jordgubbar för industriändamål har minskat under
senare år framför allt tUl följd av att importvara kan erhållas lill lägre
priser. I produktionen framkommer årligen en varierande kvantitet bär, vilken
av antingen kvalitets- eller marknadsmässiga skäl ej bör föras ut på
färskvarumarknaden. Industrin har tidigare erbjudit tillfredsstäUande
avsättningsmöjligheter för denna. En höjning av tullen skulle ge odlingen det
pristillskott som skuUe göra ökade industrileveranser lönsamma. Förbundet
tillstyrker den föreslagna tullhöjningen tiU 75 kr./lOO kg.
Tulltaxenr
08.11 (tillfäUigt konserverade frukter)
TiUfälligt
konserverade äpplen (äpplepulp) (08.11.002)
Svenska
lantarbetareförbundet: För fruktodlingens vidkommande är det väsentligt att
importskyddet för industrifmktavsättningen ålerslälles.
1
första hand gäller detta tullen
för juice, saft och liknande. Den nya livsmedelstekniken medför möjligheter att
tillverka fruktsafter med en koncentration upp till sju gångers styrka. Den
svenska tullincidensen är
2
%, vilket kan jämföras med EG-ländernas
tull på 42 % på koncentratet. Förbundet vUl därför understryka vikten av att
den av utredningen föreslagna tullhöjningen till 20 kr. per 100 kg för dessa
ämnen genomföres.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Den årliga kvantiteten av svensk
frukt som skulle behöva avsättas till industrin har beräknats till drygt
20 %. Denna kvantitet inrymmer dels ren industrifmkl, dels vissa kvan
titeter hushållsfrukt. Ärligen avsätts emellertid endast genomsnittligt
1015 % beroende på marknadssituationen. Avsättningen sker dels tUl
saft, juice m. m., dels tUl mos, sylt, gelé, m. m.
Från
fruktodlingens sida har vid flera tillfällen de senaste åren framförts krav på
att återställa importskyddet för industrifmktavsättningen. I första hand har
detta gällt tullen för juice, saft och liknande i dag uppgående till 10
öre/kg. Genom livsmedelsteknikens utveckling importeras fruktsafter
koncentrerade med upp till 7 gångers styrka. Som jämförelse kan nämnas atl EG:s
tull är 42 % på koncentrerad saft och 25 % på okoncenlrerad. Svensk incidens är
ca 2 %.
Prop. 1978/79:136 59
Beträffande
industriavsättningen till mos, sylt m. m. har hittills inte lika stor
marknadsandel förlorats till importen. Ökade avsättningssvårigheter har
emellertid noterats är från år. För att kunna bibehålla leveranserna har
odlingen tvingats acceptera en allt lägre prisnivå. Priser på ca 6080 öre/kg
noterades under 1977.
Det
låga pris, som erhäUes vid avsättning till industrin, får som resultat att mer
frukt av sämre kvalitet tvingas ut pä färskvarumarknaden. Dels återverkar detta
i en aUmänt sämre prisbild, dels skapar det ett sämre intryck av frukten hos
konsumenten.
Beredningar
om köksväxter, frukter m. m.
Sveriges
industriförbund: Slutligen vill vi i likhel med Föreningen Svenska
konservtillverkare starkt understryka viklen av alt man samordnar gränsskyddet
för färska och förädlade trädgärdsprodukter. Det skapar besvärliga problem om
en färskvara som används i konservindustrin på gmnd av förhöjt gränsskydd blir
väsentligt dyrare, medan importerad färdigvara djupfryst vara, burkkonserv
eller Hknande produkt
beläggs
med otillräckligt låg tull.
Utredningen
har beträffande kapilel 20 i tulltaxan hänvisat lill särskild utredning om råvarukostnadsuljämning
som skaU tiUsättas. Det är viktigt atl de nu framförda förslagen samordnas med
delta arbete och att man dessutom gör en översyn av hela
råvarukostnadskomplexet för svensk livsmedelsindustri. För svensk
konservindustri är detta en fråga av högsta prioritet som snabbt bör utredas.
Ändringar av gränsskyddet för näringens produkter i den utsträckning sådana
skulle bli aktuella
bör
över huvud icke genomföras förrän motsvarande ålgärder kan
vidtas för förädlade varor.
Statens
industriverk: Trädgårdsnäringsutredningens förslag tUl höjda tullar pä
trädgårdsprodukter leder tUl höjda inhemska priser. Man beräknar att föreslagna
förändringar av tullarna på ätbara produkter, köksväxter, frukt och bär medför
en höjd tullnivå med 6 % vid 1977 års importvolym. Vissa köksväxter, frukter
och bär, utgör råvara för vidareförädling inom t. ex. saft-, djupfrysnings-
och konservinduslrin. Det är synnerligen angeläget att beredningsindustrins
internationella konkurrenskraft inte försämras till följd av den råvarufördyring
som kan bli följden av utredningens förslag. Därför måste tuUama på beredda produkter
anpassas tiU de förändrade tuUarna pä oberedda köksväxter, frukter och bär
och/eller måste de beredda produkterna inlemmas i ett system för
råvarukostnadsutjämning för att inte försvåra export. En utredning med uppgift
att göra en översyn över råvarukostnadsuljämning har aviserats. Industriverket
förutsätter i likhet med trädgårdsnäringsutredningen att översynen kommer att innefalta
här aktuella produkter. Ur administrativ synpunki, både från samhällets och
industrins sida
Prop. 1978/79:136 60
samt
ur konsumentsynpunkt, finner industriverket det emeUertid vara fördelaktigt om
ytterligare regleringar och fördyringar av livsmedel och
livsmedelsindustriprodukter kunde undvikas genom atl undvika föreslagna luUhöjningar
på trädgårdsprodukter. En strukturanpassning och effektivisering av
trädgårdsnäringen torde kunna åstadkonunas med hjälp av utredningens övriga
förslag, främst finansieringsstödet till rationalisering.
Lantbrukarnas
riksförbund: Utredningen har ej behandlat produkter under kapitel 20 dvs.
safter, konserver av grönsaker, bär och fmkter, geléer, marmelader m. m. LRF
anser atl om man genomför en förändring av införselskyddet för en råvara måste
också skyddet för färdiga produkter eller halvfabrikat baserade på råvaran
förändras i motsvarande grad. I annat fall får förändringen inte avsedd verkan.
En höjd tull på en grönsaksråvara utan att tullen på den konserverade produkten
höjs kan nämligen medföra inte bara att den svenska råvaruproduktionen utan
även sysselsättningen i konservindustrin minskar. Detta som en följd av att
handeln går över till importerad färdig produkt som det intressantaste
alternativet.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Förbundet har hos utredningen begärt, att en översyn av tuUarna
på trädgårdsområdet även skulle avse tullpositioner under kapitel 20,
beredningar av köksväxier, fmkter eller andra växtdelar. Under detta kapitel
återfinns ett stort antal produkter av vilka importen myckel starkt konkurrerar
med industriavsättningen av motsvarande svenskodlade produkter. Utredningen har
emellertid inte behandlat detta kapitel med hänvisning till att en särskild
utredning om råvarukostnadsuljämning liUsatts. Förbundet anser det vara olyckligt
om tullen för dessa vamgmpper skulle komma alt bedömas uianför sitt näringsmässiga
sammanhang. Genom att en inte oväsentlig produktion sker just för
industriändamål utgör denna avsättning en av förutsättningarna för att kunna
bibehålla en svensk produktion. Från näringens sida ville vi därför förvänta
oss alt utredningen även skulle pröva tullskyddet för industriråvara. När nu så
inte skett förutsätter vi att utredningen i stället i direkt samarbete med
nämnda utredning deltar i översynen av dessa tullar sä att överensstämmelse nås
med de tulljusteringar som nu föreslagits.
3.4
ImportminimipTiser för tomater (07.01.701702) och slanggurkor (07.01.801802)
Kommerskollegium:
För tomater och slanggurkor föreslår utredningen utöver en tullhöjning
införandet av ett system med importminimipriser. Systemet skall vara utformat
så att import inte skall kunna ske tUl priser som underskrider en viss särskild
nivå.'
Importminimiprissystemets
förenlighet med GATT har ej särskilt
Prop. 1978/79:136 61
prövats.
Vissa länder har framfört önskemål om att minimiprisbestäm-melser tas upp till
behandling inom ramen för de pågående multUaterala handelsförhandlingarna i
GATT (MTN). Det är dock osäkert om man hinner ta upp frågan i dessa
förhandlingar.
Såvitt gäller hänsynen
till våra åtaganden mot EFTA och EG torde några formella hinder för ett
införande av importminimiprissystem för de varor det här är fråga om ej
föreligga. Dä EG, som framgår av trädgårdsnäringsutredningens betänkande,
redan tillämpar ett importminimiprissystem på frukt- och grönsakssektorn torde
en dylik åtgärd knappast komma atl möta någon kritik därifrån förutsatt att imporlmini-mipriserna
endast har tiU syfte atl skydda mot import till onormalt låga priser. Det bör emeUertid
observeras alt gällande GATT-bindning för tomater begränsar handlingsfriheten,
dvs. möjligheten att vid behov ta ut utjämningsavgift för att täcka
prisskillnaden, varför detta måste tas med i beräkningen vid en eventueU
omförhandling av tullen på tomater. Utredningen har inte närmare gått in på hur
det föreslagna systemet skulle tiUämpas och det är därför inte möjligt att ta
definitiv ställning i denna fråga förrän den om det anses befogat utretts
ytterligare. För tomater har utredningen föruiom den föreslagna värdetullen och
importminimiprissystem föreslagit införande av minimivikttull. Det kan
ifrågasättas om det är nödvändigt och praktiskt genomförbart med både importminimipris
och minimivikttull.
Generaliullstyrelsen
anser beträffande 07.01.701 och 801 att skäl f. n. saknas att införa av
utredningen föreslaget system med minimipriser.
Statens
jordbruksnämnd: Utredningens förslag att för tomat och gurka utforma ett system
med importminimipriser vill nämnden ifrågasätta av flera skäl. Systemet har
ansetts motiverat för att förhindra att tillfällig import till mycket lågt pris
skall sätta det ordinarie gränsskyddel ur spel. Det har emellertid ej kunnat
visas att t. ex. lågprisexport från öststater eller subventionerad export från
EG har haft skadliga effekter på prisbildningen i Sverige. De fall av
marknadsstörande import, som från trädgårdsnäringens sida vid enstaka tUlfällen
påståtts förekomma, har vid närmare granskning visat sig sakna större
betydelse. Så har varit fallet antingen på sä sätt att det rört sig om
begränsade partier som relativt snabbt har tagits upp av marknaden, eller ocksä
har de lägre prisema för importvaror motiverats av kvaUtetsskillnader. Nämnden
vill även anföra vissa svårigheler som möter vid användningen av minimipriser.
Sålunda är det svårt alt effektivt kontroUera att ett minimipris-system
tillämpas pä avsett sätt. De fastställda minimipriserna kan pä olika sätt
kringgås och systemet för även med sig en betydande administrativ belastning.
Betydande svårigheter kan vidare väntas uppstå då det gäller alt avväga nivån
för ett importminimipris.
Sveriges
lantbruksuniversitet anför beträffande förslaget om ett system med minimiimportpriser
för tomater och slanggurka att det är ett
Prop. 1978/79:136 62
ur
principiell synpunkt mycket vittgående förslag. Vidare anförs atl det samtidigt
i viss mån är oklart vilken vikt utredningen själv tiUmäter förslaget dels
därför att del bara berörs mycket kortfattat, dels därför att det inte medtagits
i utredningens sammanfattning. Förslaget om minimiimportpriser har enligt universitetet
speciellt intresse, om man utgår frän att målel är att stabUisera
prisutvecklingen. Universitetet anser att frågan om minimiimportpriser borde ha
utretts mer ingående, i varje fall om ell sådant system kan anses vara
förenligt med våra internationella åtaganden pä det handelspolitiska området.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening menar att behovet av någon slags handUngsberedskap
i enlighet med utredningens förslag inte är dokumenterat av förhåUandena.
Föreningen anför att bestämmelser som utformas så atl den reguljära importen
från den gemensamma marknaden drabbas skulle stå i uppenbar strid med artikel
15 i avtalet mellan Sverige och EG och därför lätt kunna framkalla retalia-tion.
Utredningens förslag bör enUgt föreningen avvisas.
Trädgårdsnäringens
riksförbund imser att det är angeläget att del imr portminimipris som
utredningen föreslår omedelbart utformas så att detta är färdigt alt sättas i
kraft redan vid nästa produktionssäsongs början. Vidare bör imporlminimiprissystemet
ulformas så att det kan hindra för svensk produktion skadlig lågprisimport.
4 Fond för marknadsfrämjande åtgärder
4.1
Behov och syfte
Meningarna
är delade om utredningens förslag till fond för marknadsfrämjande åtgärder.
Några remissinstanser anser att behov finns och atl utredningens förslag kan
utgöra grunden för en mer utvecklad marknadsreglering. Ett par instanser har
inte tagil stäUning med motivering att förslaget inte är tillräckligt utrett.
Flertalet av de instanser som närmare behandlal frågan avstyrker utredningens
förslag. Nägra av dessa anser att skäl saknas för att tUlskapa en fond. Andra
pekar på administrativa problem. Flera instanser anser att förslaget behöver
utredas mer ingående.
Riksrevisionsverket:
Utredningen föreslår att en särskild fond inrättas för marknadsfrämjande
åtgärder. Fondens främsta syfte uppges vara att minska de
"lönsamhetsvariationer som förekommer mellan olika är och som orsakas av
strukturella förändringar, fluktuerande produktpriser och varierande
skörderesultat".
RRV
konstalerar att fonden sålunda avses tiUgodose åtminstone tre olika syften. När
del gäller strukturella förändringar har utredningen, såsom lidigare berörts,
själv bedömt att nuvarande slödformer i huvudsak fungerat väl. Endast mindre
förändringar har därför föreslagits. De
Prop. 1978/79:136 63
problem
som kan knytas tUl varierande skörderesultat synes, såvitt RRV kan bedöma, ha
samband med de problem inom jordbmket som löses med olika former av skördeskadeskydd.
RRV
ifrågasätter därför om inte utformningen av jordbrukets skördeskadeskydd kan
anpassas så att det omfattar även trädgårdsnäringen i förekommande fall.
För
att bedöma denna fråga torde eventuellt böra avvaktas resultatet av den
pågående ulredningen om översyn av skördeskadeskyddet inom jordbruket. Del
tredje syftet med fonden rör förhällanden inom distributionsledet för
trädgårdsnäringen, vilka utredningen avser att behandla i ett kommande
betänkande. Utan en analys av distributionsfrågorna synes det svårt att bedöma
den föreslagna fondens möjUghet att lösa problem som hänger samman med
fluktuerande produktpriser.
Fonden
skall enligt utredningens förslag delvis finansieras med s. k. produktavgifter.
Härigenom kommer enligt utredningen ett belydande tillskott till fonden atl
erhållas. Utredningen redovisar dock inte några närmare beräkningar av
storleken av detla tiUskott. Den verksamhet som skall bedrivas med fondens
medel synes vidare förutsätta förhållandevis omfattande administrativa kontrollinsatser
för att man bl. a. skall kunna följa företagens produklion och försäljning.
Mot
bakgrund av vad nu anförts är RRV inte berett alt på nuvarande underlag
tillstyrka den föreslagna konstruktionen med en särskUd fond. RRV förordar att
frågan ytterligare övervägs under utredningens fortsatta arbete med
distributionsfrågorna inom trädgårdsnäringen.
Lanlbruksstyrelsen:
Med hänsyn till målsättningen alt skapa större Irygghet och möjlighet att
utjämna variationen i lönsamhet samt slöd till anpassning vid strukturella
förändringar anser lantbruksstyrelsen atl den föreslagna fonden i princip kan
vara av värde. Styrelsen anser dock att det bör eftersträvas alt fondens
administration ej blir betungande.
Statens
livsmedelsverk: Livsmedelsverket vill erinra om att verket genom medverkan av
tullverket tar ut en avgift pä importerade vegela-bilier för atl täcka kostnadema
för pesticidkontroll av trädgärdsprodukter m. m. Motsvarande kontroll sker
även av produkter odlade inom landet men kostnaderna för kontroUen har inte
kunnat tas ul på gmnd av svårigheter att finna ett fungerande avgiftssystem.
Att ta ul de relativt små enskilda avgifter det här är fråga om och att få dem
atl belasta alla odlare inom landet på ett rättvist sätt har inte varit möjligl
utan orimligt höga administrationskostnader. Genom samordning med de av
utredningen förordade produktavgifterna kan emeUertid kanske detla problem
lösas. Ett samtidigt uttag på imporlprodukter av en eventuell produktavgift och
livsmedelsverkets avgift för peslicidkontrollen borde också vara rationeUt.
Enligt verkels mening borde det vara möjligt alt i samband med tillkomsten av
en fond för trädgårdsnäringen bäde åstadkomma en enkel form för att bekosta peslicidkontrollen
och lika be-
Prop. 1978/79:136 64
handling
av importerade och inom landet producerade trädgårdsprodukter.
Statens
fordbruksnämnd: Eftersom utredningens förslag är av mer skissartad karaktär,
torde det bli nödvändigt, om statsmakterna godtar detsamma, att en särskilt arbetsgrupp
tillsätts. Arbetsgruppen bör få i uppgift att utforma behövligt system för
pris- och marknadsregleringen. Nämnden får i detta sammanhang framhålla att
erfarenheterna frän jordbruks- och fiskprisregleringarna visar att del kan ta
betydande tid innan ett system för pris- och marknadsreglering på
trädgårdsområdet kan träda i kraft.
Jordbruksnämnden
har i princip ingen erinran mot att den föreslagna fonden inrättas. Denna kan
användas till att genomföra vissa pris- och marknadsreglerande åtgärder för alt
uppnå en stabil pris- och lönsamhetsutveckling inom trädgårdsnäringen och för
att dämpa de negativa effekterna av strukturella förändringar. Härigenom
möjliggörs en lugn och smidig anpassning efter förändringarna på marknaden.
Jordbruksnämnden vill understryka vikten av att en eventuell marknadsreglering
utformas på ett sådant sätl atl den så långl möjligl blir konkurrensneutral
och inte hindrar en fortgående anpassning av produktionen tiU de trendmässiga
förändringarna på marknaden.
Generaltullstyrelsen:
Vid överväganden rörande den av utredningen föreslagna fonden bör beaktas den
risk som föreligger att ytterligare en reglering tillskapas, som kan bli resurskrävande.
Med hänsyn tiU de arbetsuppgifter som är förknippade med fonden kan nämligen
befaras att den för fonden erforderUga administrationen kan bli betydligt mer
omfattande än vad ulredningen skisserat. Det förmodade utbytet som en dylik
fond skulle ge måste givetvis slä i rimlig proportion till de sammantagna
kostnaderna för den.
Näringsfrihetsombudsmannen:
En ingående reglering av trädgårdsnäringen med registrering av företagare och
produktionsplaner, kontroll av uppnådda prisnivåer, avgiftsbeläggning av import
och produktion samt subventioner innebär en otymplig administrativ apparat
något som statsmakterna eljest gör ansträngningar för att motverka och undanröja
och torde ge ett motsatt resultat till det i direktiven uppställda målet, en
effektiv och konkurrenskraftig trädgårdsnäring. Det synes bl. a. med hänsyn
till det ofullständiga och delvis osäkra faktaunderlaget mindre lämpligt att
grunda något slutligt stäUningstagande pä föreliggande material. I varje faU
bör ställningstagandet anstå till dess utredningen framlagt sitt aviserade betänkande
om bl. a. distributions- och marknadsförhållandena inom branschen. Man bör vid
överväganden av här berörd art naturligen ha tillgång till en samlad bild av
trädgårdsnäringens förhållanden.
Statens
pris- och kartellnämnd: Som ett skäl för systemet med produktavgifter och pristillägg
anger utredningen de lönsamhetsvariationer
Prop. 1978/79:136 65
i
näringen som förekommer mellan olika år och som orsakas av strukturella
förändringar, fluktuerande produktpriser och varierande skörderesultat. Enligt
nämndens mening kan denna typ av problem lösas på enklare sätt än genom
produktavgifter och pristillägg, t. ex. genom skalte-utjämning mellan olika är.
Olika
former av regleringar bör enligt nämndens mening endast komma till stånd om
särskilda skäl föreligger härför. Om sådana skäl saknas kan en reglering och
detaljstyrning av en näring på sikt fä icke önskvärda konsekvenser och medföra
en snedvridning av samhällets resurser. Följden av sådana negativa effekter
kan bli att konsumenterna får betala högre priser än vad som annars skulle
varit fallet.
Konsumentverket:
Utredningens förslag om höjt gränsskydd och inrättandet av en fond för
marknadsfrämjande åtgärder utgår i huvudsak frän näringens behov av skydd mot
importkonkurrens. Enligt näringsfysiologisk expertis bör åtgärder frän
samhällets sida sättas in för att öka konsumtionen av grönsaker, frukt och bär.
Utredningens förslag leder till högre priser pä trädgårdsprodukter, vilket i
sin tur påverkar den framlida konsumtionsutvecklingen negativt. Konsumentverket
anser att utredningen otUlräckligt belyst dessa frågor.
Med
hänsyn tUl det anförda avstyrker konsumentverket utredningens förslag till
höjning av gränsskyddet och tUl inrättandet av en fond för marknadsfrämjande
åtgärder. Dessa ätgärder bör i alla händelser anstå tUl dess man utrett
förslagens effekt på konsumtionen.
Stödåtgärder
för att skydda den inhemska produktionen mot importkonkurrens bör enligt
konsumentverkels mening endast sättas in i de fall stödel tillförsäkrar konsumentema
tiUgång tiU produkter som är av högre kvalitet än importerade varor, t. ex.
lägre resthalt av bekämpningsmedel.
Statens
industriverk: Beträffande den föreslagna fonden för marknadsfrämjande åtgärder
anges det främsta syftet vara att genom pristill-lägg minska årliga lönsamhetsvarialioner
som orsakas av strukturella förändringar, fluktuerande produktpriser och
varierande skörderesultat. Industriverket menar atl det kan finnas skäl till
att via en sådan fond utjämna lönsamhetsvariationer som beror på lillfälliga
variationer i priser och skörderesultat. En sådan fond bör emellertid inte
verka som en allmän förlusttäckningsfond och därigenom förhindra nödvändiga
strukturförändringar och marknadsanpassningar inom trädgårdsnäringen.
Sveriges
lantbruksuniversitet: Det av utredningen framlagda förslaget uppfattar
styrelsen endast som en principskiss. Styrelsen vill t. o. m. ifrågasätta om
inte syftet med fonden mera bör vara att underlätta de anpassningsbehov
näringen fortlöpande ställs inför än att utjämna lönsamhetsvariationerna.
Ytterligare utredning torde därför erfordras för atl dels närmare precisera
målet för fonden, dels för att få till stånd en uppläggning, som till lägsta
administrativa kostnad kan tUlfredsställa det
Prop. 1978/79:136 66
uppställda
målet. En sädan utredning bör därvid också beakta humvida inrättandet av fonden
kommer att gynna utvecklingen av vissa företagstyper på bekostnad av andra saml
hur den kan tänkas påverka samarbetet mellan odling och handel. Vidare bör
särskild uppmärksamhet ägnas frågan om förutsättningarna för att tillämpa
fondförslaget inom en näring med så blygsamt importskydd som
trädgårdsnäringen.
Det
är enligt styrelsens mening inte självklart att en prisstabilisering alltid
leder till en jämnare lönsamhetsutveckling. I vissa situationer kan resultatet
av en prisstabilisering renl av bli det omvända dvs. ännu starkare
lönsamhetsfluktuationer. Detta gäller i synnerhet dä prisvariationerna är ett
resultat av fluktuationer i produktionsvolymen.
Det
är vidare väsentligt ur såväl aUmän som ur näringens synpunkt alt en eventuell
fond av den skisserade typen bygger på ett väl genomarbetat och känt
regelsystem. 1 annat fall är det inte osannolikt att fondens existens kan skapa
en ökad osäkerhet, inte minst för trädgårdsnäringen själv. Detta skulle ju i så
fall vara ett resultat som är tvärt emot del eftersträvade.
Styrelsen
anser dock alt verksamheten för alt ytterUgare främja konsumtionen av trädgårdsprodukter,
som utredningen diskuterar i samband med fondförslagel bör stödjas av
statsmakterna. Som skäl härför hänvisas till vad som anförts under avsnittet 3
i fräga om behovet av ökad konsumtion.
Vidare
skulle en utökad bevakning av utvecklingstendenserna inom den internationella
trädgårdsodlingen kunna ge tidiga antydningar om framtida förändringar i
konkurrenssituationer för olika produkter. Därigenom borde man i viss
utsträckning kunna förhindra överraskningar av samma slag som den ovannämnda
starka ökningen av vissa länders produktion av snittblommor i början på 1970-talet.
Vid
Sveriges lantbruksuniversitet finns redan i dag en viss utlandsbevakning vad
gäller nyheter inom forskning och försöksverksamhet. Man bör kunna överväga att
utöka denna bevakningsverksamhel till att även gälla viktiga förändringar i
konkurrentländernas produktionsprogram, konkurrensförmåga, etc.
Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen är tveksam till om de åtgärder som utredningen
har föreslagit kommer att få tillräcklig effekt. Enligt länsstyrelsens
bedömning är det föreslagna systemet med pristill-lägg och produktavgifter kompliceral
och kommer sannolikt att medföra en omfatlande administration framför allt om
ett större antal produkter kommer att bli föremål för pristillägg och
produktavgifter.
Länsstyrelsen
vill dock underslryka det principiellt riktiga i utredningens förslag nämligen
att marknadsreglerande åtgärder är nödvändiga och att anpassning av
produktionen vid enskUda företag underlättas om marknadsförutsältningarna
snabbt försämras. Man bör dock överväga andra former av marknadsreglerande
åtgärder som kan bli ef-
Prop. 1978/79:136 67
fektiva
utan en omfattande administration.
Länsstyrelsen
vill i detta sammanhang även ta upp frågan om hur distributionsledet skall
vara organiserat. En effeklivare uppsamlings- och distributionsapparat kommer
att få mycket stor betydelse för näringens framlida utveckling. För att en
sådan skall kunna byggas upp krävs från samhällets sida stimulans- och
stödåtgärder. Av näringsulövama krävs att de är beredda att genom sammanslutningar
av något slag kollektivt bjuda ut sina produkter.
Ett bättre organiserat
utbud kommer även att få en stabiliserande effekt på marknaden. De
marknadsfrämjande åtgärder som utredningen har föreslagit kan inte ses som en
isolerad företeelse utan måste ses i samband med eventuella stimulans- och
stödåtgärder för att utveckla uppsamlings- och distributionsapparaten.
Länsstyrelsen anser därför atl införandet av marknadsreglerande ålgärder bör
anstå tills utredningen även har sett över distributionsfrågan. De marknadsreglerande
åtgärderna bör då utformas med hänsyn till de insatser frän samhällets sida
som kan bli akluella för atl främja uppbyggnaden av en effektiv distributionsapparat.
Utredningen bör i det sammanhanget även överväga att utforma de marknadsreglerande
åtgärdema sä att endast näringsutövare som är beredda atl medverka i en effektivisering
av distributionsapparaten kommer i åtnjutande av de marknadsreglerande ätgärderna.
Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Ett system med interna avgifter är ytterst värdefullt som
komplement till den föreslagna fonden för marknadsfrämjande åtgärder.
Härigenom skapas möjlighet för ett bredare ål-gärdsprogram men också för ett
vidgat och mer rättvist fördelat risk-och ansvarstagande för åtgärder, som är
till fördel för samtliga företag inom en bransch.
Ökade
medel behöver tUlföras främjandena för de betydelsefulla insatser dessa kan
göra. I sitt fortsatta arbete bör trädgårdsnäringsutredningen söka finna en
lämplig form för främjandenas finansiering. En samordning av främjandenas och
trädgårdsnäringsnämndens verksamhet bör också eftersträvas.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning, atl de förslag lill
anpassning av gränsskyddet som redovisats inte räcker för att skapa en
tillräcklig trygghet och säkerhet för produktion och sysselsättning.
Utvecklingen under senare år har visat att en handlingsberedskap vid
krissituationer behövs. Länsstyrelsen tUlstyrker därför att det skapas en fond
för marknadsfrämjande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Den föreslagna
regleringsverksamheten är emellertid komplicerad och svårhanterlig. Enligt
länsstyrelsens mening är det därför motiverat atl ytterligare överväga fondens
konstruktion och funktion.
Kooperativa
förbundet: KF får bestämt motsätta sig inrättandet av en fond i nuvarande läge
med hänvisning bl. a. till vad som anförts an-
Prop.
1978/79:136 68
gående lönsamhetsutvecklingen inom trädgårdsnäringen och
med hänsyn till de höjningar av tullnivån som kan komma atl ske. Nägon särskild
"fond för marknadsfrämjande åtgärder" anser KF inte behövlig och i
stället föreslår KF att stöd ges till den verksamhet som bedrivs av frukt- och
grönsaksfrämjandena. KF anser alt den föreslagna regleringsverksamheten, som
föreslås omfatta samtliga trädgårdsprodukter, skulle förorsaka orimliga
administrativa kostnader och på det hela taget vara till nackdel för
konsumenterna. Dessutom skulle handeln belastas med uppgiften att inkassera
avgifter och redovisa dessa tUl myndigheterna, vilket KF anser olämpligt. KF
föreslår atl man söker finna andra vägar att gardera sig vid tillfälliga
krissituationer i samband med t. ex. överskottssituationer och liknande. KF fär
vidare föreslå att man i syfte att minska lönsamhetsvariationerna mellan olika
år överväger någon form av utjämningsförfarande av Ukartal slag som man har
inom skogsområdet. KF finner det därför inte heller önskvärt atl man f. n.
inrättar ett nytt regleringsorgan som den föreslagna trädgärdsnämnden.
Landsorganisationen i Sverige: Såvitt LO kan bedöma skulle
en fond för marknadsfrämjande ålgärder, finansierad med bl. a. produktavgifter
och interna avgifier, innebära belydande ingrepp i marknaden. VUka effekter
dessa ingrepp skulle få på den svenska produktionens inriktning och omfattning
liksom på importen har ej belysts av utredningen. Ej heller har utredningen
analyserat kontrollsvärigheterna vad gäller insamlandet av olika avgifter från
ca 5 900 odlingsföretag, med sinsemellan skilda odlingsinriktningar och
försäljningskanaler. Omfattningen och utformningen av den administrativa
apparat som erfordras för att klara den föreslagna regleringen har ej heller
utretts på ett tillfredsstäUande sätl. Sålunda är ansvarsfördelningen mellan
den föreslagna trädgärdsnäringsnämnden och jordbruksnämnden oklar. Mot
bakgrund av det bristfälliga underlagsmaterial utredningen presterat, finner
LO det för dagen omöjligt att la stäUning tiU ett system för pris- och
marknadsreglering.
Lantbrukarnas riksförbund: LRF är positiv till alt en fond
tillskapas som en parallell till vad som finns inom jordbruksregleringen i
syfte att skapa en bättre balans pä marknaden och garantera odlaren en skälig
lönsamhet. Enligt LRF:s uppfattning bör fonden i första hand utnyttjas för generella
prisstödjande åtgärder säsom uppköp av överskottspartier, olika konsumtionsstimulerande
aktiviteter etc. Med hänsyn tUl att det inle finns någon erfarenhet av
marknadsingripanden på detta område finner LRF det rimligt att den praktiska
tillämpningen av de marknadsreglerande åtgärdema kontinuerligt omprövas.
Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR anser att del kan
finnas anledning till stödåtgärder för företag vars verksamhetsbetingelser undergår
snabba förändringar. Företrädesvis bör emellertid sådana åtgärder ingå i den
mer övergripande politiken vad avser arbetsmarknad, näringsliv och regional
utveckling. Specialinriktade konstmktioner medför
Prop. 1978/79:136 69
risk
för ineffektivitet. Det skisserade systemet innebär att varje produkt skall
redovisas för sig. Det medför enligt SACO/SR en komplicerad och dyrbar
administration, särskilt med tanke på atl ett ökande antal företag bedriver
såväl parti- som minutförsäljning. SACO/SR vUl av dessa skäl ej tillstyrka
förslaget.
Svenska
lanlarbelareförbundet: Med det föreslagna systemet förefaller det något
tveksamt att medel kommer atl inflyta i fonden i sådan omfattning att den
kommer atl kunna bli det stöd för näringen som ulredningen avsett. Förbundet
vill dock tillstyrka att det föreslagna systemet införes, men att man samtidigt
vidareutvecklar detta sä, att alla trädgårdsprodukter efterhand kan föras in
under systemet och bidra med produktavgifter. Givetvis måste också den
importerade kvantiteten av molsvarande produkt beläggas med produktavgift.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Den allmänna motivering, som anförs
för fonden för marknadsfrämjande åtgärder, innehåller samma argument, som
brukar åberopas eUer kan åberopas som motiv för stöd åt produktion pä olika
områden. Det är strukturella förändringar inom och utom landet. Det är
variationer i priser och lönsamhet med därav betingad osäkerhet i
produktionsplaneringen. När det sedan gäller att ange exempel på utsatta
produktionsgrenar hänvisas här som i de allmänna resonemangen om branschens
uppgivna prekära situation till konkurrensen utifrån för rosor och nejlikor.
Sedan presenteras fonden som en handlingsberedskap vid krissituationer. Fonden
skall också kunna användas för att stimulera konsumtionen och skall därför
kallas "Fonden för marknadsfrämjande åtgärder", en beteckning som
synes ägnad atl dölja den huvudsakliga reella innebörden av fonden, nämligen
ett prisstöd mot utländsk konkurrens och alltså ett indirekt förstärkt
gränsskydd i situationer, då regleringsorganet anser detta påkaUat.
Sveriges
grossistförbund: Centrala element i utredningens förslag representerar den s.
k. fonden för marknadsfrämjande ålgärder, produktavgifter på in- och ulländska
trädgårdsalster samt tiUskapandet av ett särskilt regleringsorgan pä
trädgårdsområdet, i utredningen benämnt trädgårdsnäringsnämnden.
Vi vUl
bestämt avstyrka dessa förslag, som inte förefaller särskilt väl genomtänkta
eller motiverade. Dessutom torde det inte vara handelspolitiskt möjligt att
dra in importen i sådana stödåtgärder för den svenska produktionen, som har tUl
syfte att genom subventioner och lagringsstöd försämra förutsättningarna för
olika länders traditionella export till Sverige.
Vi
anser vidare erfarenhetema från jordbruksområdet vara sådana, alt man måste
värja sig för tanken att pä ytterligare ett område införa en ordning med
regleringskassa och subventioner. Redan nuvarande stora svårigheter med
förefintliga system och dess snedvridande verkningar
Prop. 1978/79:136 70
borde
mana till stor försiktighet. Dessutom är det i detta faU inle fråga om slapelvaror
av det slag, som jordbruksregleringen hittiUs omfattar. Inom trädgårdsområdet
finns en mycket rik flora av olika produkter och inom varje produktgrupp kan
man urskilja flera kvalitetsnivåer.
Den
föreslagna regleringen skuUe gälla inemot 6 000 företagare, varav den
överväldigande delen familjeföretag med en lilen produktion. I mänga fall drivs
denna vid sidan av annan yrkesutövning. Att söka styra sådana företagares
produktion i fråga om odlingsinriklning inom ett så rikt varierat omräde skulle
vara en regleringsåtgärd av mycket stora proportioner och med mänga inbyggda
problem. Risken synes uppenbar, atl ett regleringsorgan med denna uppgifi
efter nägon tid konmier alt söka påverka produktionen mot ett mindre rikhaltigt
utbud av produkter och kvaliteter. Detta ligger i regleringens natur. Efter
hand kommer sannolikt organet att söka anpassa både den inhemska produkiionen
och importen av frukt, grönsaker och blommor till de "lämpliga" nivåer,
som regleringsorganet bestämmer. Det blir ej längre enskUda konsumenters
allokering av sin köpkraft som besiämmer priset, utan detta kommer troligen
regleringsorganet att sköta i en framlid. För konsumenterna brukar regleringar
av detla slag ofta leda tiU att det blir mindre varierande och kvalitativt
sämre produkter, som utbjuds. Det blir en viss rättning till de sämre
företagarnas produkter, eftersom de bättre får svårt att få ut någon förmän för
sin insats.
Vi
avstyrker alltså införande av planhushållning på detta område. Här liksom
eljest inom näringslivet bör marknadsekonomins gmndsatser gälla. Genom sitt intemationella
engagemang i GATT, OECD, EFTA och EG har Sverige anslutit sig till
frihandelsprincipen med ett minimum av protektionism. Akuta krissituationer
kan tvinga oss och andra länder alt kortsiktigt tumma på dessa grundsatser för
att komma till rätta med temporära problem. En helt annan sak vore det
emellertid att, som nu föreslås för trädgårdsnäringen, permanent inrätta
regleringsfond och -organ, något som stär i klar motsättning till de
grundsatser, som Sverige brukar åberopa internationellt. Från landets och
konsumenternas synpunkt skulle det vara fel att binda sig för att
trädgårdsnäringen skall upprätthällas på en viss nivå och söka begränsa den
internationella konkurrensen till ett minimum. Tvärtom inger den bristande flexibUiteten
beträffande den nuvarande produktionsstrukturen i näringslivet allmänt selt
farhågor för att Sveriges anpassning till det förändrade internationella
sceneri, som håller på atl mllas upp, kan komma att fördröjas med svårigheter
för fortsatt ekonomisk tillväxt och standardhöjning som icke önskvärda
följdverkningar.
Sveriges
industriförbund: Industriförbundet motsätter sig bestämt ett genomförande av
förslaget. Vi finner inte att utredningen kunnat påvisa att trädgårdsnäringen
med undantag för odUngen av rosor och nejli-
Prop.
1978/79: 136 71
kor lider av en sämre utveckling vad gäller produktion, lönsamhet
och sysselsättning än vad fallel är i många andra branscher. Att under
täcknamnet "Fond för marknadsfrämjande åtgärder" föreslå införandet
av ett system som i hög grad präglas av ett stöd- och regleringstänkande finner
vi därför helt orimligt. Vi instämmer i de synpunkter som framförs i experten
Nyströms särskilda yttrande.
Vad förbundet i likhet med Nyström m.öjligen skulle
kunna acceptera är en mindre fond av budgetmedel som ställs tUl jordbruksnämndens
eller lantbruksstyrelsens förfogande för att i extrema situationer få användas
för speciella ändamål, exempelvis avlastning av överskott genom export eller
på annat sätt. För att utjämna lönsamhetsvariationer meUan olika år kan
övervägas alt införa någon form av skatteut-jämningskonto, typ skogskonto.
Av del ovan sagda torde framgå att förbundet inte anser
det vare sig nödvändigi eller önskvärt atl inrätta något nytt regleringsorgan
(trädgårdsnäringsnämnd).
Trädgårdsnäringens riksförbund: Behovet av någon form av
pris- och marknadsreglerande eller prisstödjande åtgärder har vä.xt sig allt
starkare. TRF ser det som en nödvändighet att sädana kommer lill stånd snarasi
för att väsentliga delar av trädgårdsnäringen skall kunna överleva.
Angelägenheten av alt denna näring bevaras i vårt land har lidigare
understrukits.
Olika system för pris- och marknadsreglering kan tänkas.
Med hänsyn till Sveriges handelspolitiska åtaganden och bindningar måste
systemet utformas så att kompensationsanspråk frän olika handelspartners skall
kunna avvisas. Den lindrigaste formen för sädana åtgärder har föreslagits av trädgårdsnäringsulredningen
genom den förordade fonden för marknadsfrämjande åtgärder inom
trädgårdsnäringen.
Det system, som utredningen förordar, vill TRF
karakterisera som en grund för vidareutveckling lill ett mera heltäckande
system för prisreglering och prisstöd vid marknadssituationer, dä skälig
täckning för produktionskostnaderna inte har erhållits eller marknadsfrämjande
åtgärder snabbt behöver vidtagas. Fonden föreslås finansieras dels genom allmänna
medel, i form av ett engångsbelopp, dels medelst produktavgifter. Det belopp
av allmänna medel som föreslås anvisat anser förbundet mycket lågl och frågan
om ytterligare medel har inte berörts. Förbundet återkommer till denna fråga.
Systemet med produktavgifter, såsom det föreslagits, kan förväntas bidra till
fonden med endast ganska smä summor. Förbundel kan tänka sig en större
omfattning av produklavgifts-systemet, dock under förutsättning att
importavgifter uttages i motsvarande grad. Detta skulle innebära en bättre
medelstillgång för fonden men också utgöra ett direktare engagemang från
näringens och nä-ringsutövarnas sida för stabiliseringsåtgärder som skall ge
näringen Irygghet och arbetsro.
16 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 72
Förbundet
tillstyrker såväl inrättandet av fonden som de föreslagna användningssätten av
fondmedlen i vart fall för inledningsskedet av verksamheten. De
marknadsfrämjande och marknadssanerande åtgärdema bedöms av TRF som viktigast
i detta sammanhang. Som utredningen framhållit får åtgärderna med stöd av
fonden inte leda till att en för stor produktion uppkommer. Om
spekulationsodlingar uppstår eller hotar att uppstå, måste regleringsorganet,
som utredningen också sagt, kunna besluta att kompensation för lågpris eller
annat stöd inte skall komma i fråga, om inte planerad produktion anpassas tUl
marknadsbehovet. Stödköps- och lagringsstödsåtgärder bör dessutom vidtas i
erforderlig utsträckning för alt sanera marknaden. För att stimulera efterfrågan
i överskottssituationer är konsumtionsfrämjande åtgärder synnerligen viktiga.
Dessa kan på sikt medföra atl prisstödjande åtgärder behöver tillgripas endast
sporadiskt eller inte alls. Även åtgärder som stimulerar avsättningen av
trädgårdsprodukter totalt verkar i samma riktning. Ökade medel behöver därför tUlföras
främjandena för de betydelsefulla insatser dessa kan göra. Som ulredningen framhäller
gynnar detta även importprodukterna och utgör därmed skäl för att även dessa
skall omfattas av avgiftssystemet. I sitt fortsatta arbete bör utredningen
söka finna en lämplig form för främjandenas finansiering. En samordning av
främjandenas och trädgårdsnärings nämndens verksamhet bör ocksä eftersträvas.
Ulredningen
föreslår också att arealbidrag för okompenserade kostnadsökningar i princip
skall vara tillåtna genom fonden. Förbundet instämmer i detta men anser också
att sådana bidrag skall vara genereUa.
4.2
Utformning
Remissinstanserna
pekar på att utredningens förslag kommer att medföra svårigheter på många
områden. Exempel på sådana är den uppgiftsinsamling som behövs, perioden under
vilken en produkt skall avgifts-beläggas, handelspolitiska svårigheter,
kontroll eller kvotering av importen samt styrningen av produktionen. Vissa
remissinstanser förordar alt fonden endast används för kollektiva åtgärder inom
näringen. Synpunkter läggs pä vUka produkter som skaU omfattas av systemet.
Lantbruksstyrelsen:
Del stöd ur fonden som utredningen föreslär ger anledning till tveksamhet ur
administrativ synpunkt. Det torde t. ex. ej kunna uteslutas atl pristillägg i
efterhand på gmnd av dokumenterad försäljning också kan komma importerade varor
tUl del. Många odlare är själva importörer för att komplettera den egna
produktionen. Det kan också befaras att samma produkt får pristillägg flera
gånger då odlare med försäljning i olika led köper av varandra. Risken för ökad
spekulationsodling av frUandsodlade grödor kan inte hell uteslutas. Följderna
Prop. 1978/79:136 73
för
varje särskild produkt bör därför noga övervägas innan dessa stödformer
tillgrips. Om prisstöd i form av pristiUägg eller någon form av arealbidrag
skall utgå bör enligt styrelsens mening vara en öppen fråga som fär avgöras
från fall tUl fall.
Enligt
styrelsens uppfattning borde endast ett fåtal produkter bli aktuella för stöd
i form av pristUlägg eller arealbidrag. Det kan i första hand bli produkter som
fordrar dyrbar investering framför allt i fråga om flerårigt växtmaterial där
kostnaderna är stora för omläggning av produktionen och där också kunskaperna
om odlingen är starkt specialiserad.
Mycket
talar emeUertid ocksä för alt stöd i efterhand på grund av generellt starkt
vikande lönsamhet inte så ofta behöver bli aktuellt. De extrema förhällanden, sammanfaUande
i tiden, vilka drabbat snittblomsterodlingen dröjer förhoppningsvis innan de
inträffar igen. Temporära störningar av marknaden kommer antagligen att kunna
bemästras med stödköp, lagringsstöd och andra ålgärder som fondens existens
kommer att möjliggöra.
Lantbruksstyrelsen
vill framhålla att det är angeläget att fondmedlen i stor utsträckning används tUl
att stödja kollektiva åtgärder inom näringen. Styrelsens erfarenheter av det
stöd till sådana ätgärder som lämnas från trädgårdsnäringens bensinskatlefond
är goda.
Statens
jordbruksnämnd: Förslaget innebär enligt jordbruksnämndens bedömning en
relativt omfattande uppgiftsinsamling frän trädgårdsföretagen en eller flera
gånger årligen. För atl uppgifterna skall kunna användas pä åsyftat sätt
fordras att uppgifterna granskas och alt de blir föremål för en viss kontroU.
Om ett informationssystem av detta slag anpassas efter syftet, kan det enligt
jordbruksnämndens mening bli ett mycket värdefullt underlag för beslut om och
uppföljning av effekterna av eventuella av statsmaktema beslutade pris- och marknadsreglerande
åtgärder. Nämnden vill emellertid ocksä framhåUa att det kan bli arbetskrävande
och svårt att få ett sådant informationssystem atl fungera, om det inte
åtnjuter ett relativt allmänt stöd från odlarna.
Från
jordbruksnämndens synpunkt hade det varit värdefullt om utredningen i större
omfattning hade klarlagt marknadsstrukturen för trädgårdsprodukter. Enligt vad
jordbruksnämnden har erfarit marknadsförs emeUertid ca 95 % av frukten och
köksväxterna via ett tjugotal grossistföretag. Marknadsföringen av övriga trädgärdsprodukter
torde vara betydligt mera heterogen. Det torde därför vara relativt enkelt att
ta ut produktavgifter på frukt och köksväxier, medan det däremot kan bli ganska
svårt att genomföra ett system med produktavgifter i fråga om övriga
trädgårdsväxter. Ulredningen har som tidigare nämnts också föreslagit atl
arealavgift skall uttas i stället för produktavgift för den produktion som
försäljs direkt till konsumenten. Såvitt jordbmksnämnden kan bedöma, blir det
emellertid mycket svårt att avgöra från vUken
Prop. 1978/79:136 74
areal
som produkterna säljs direkt tiU konsument resp. från vilken areal som skörden
levereras till handeln.
Avgiftema
på frukt och köksväxter bör, som ulredningen föreslår, insamlas via det första
handelsledel. Därvid bör emellertid noteras den ökade administration för
handeln som blir följden härav. Om avgifter skall tas ut på övriga trädgårdsväxter,
synes en möjlighet vara att ta ut arealavgift för dessa växter, oberoende av om
de säljs direkt tUl konsument eller på annat sätt.
I
fråga om skillnaderna i administrationens omfattning vid en generell
avgiftsbeläggning på samtliga trädgärdsprodukter och utredningens förslag med
avgift endast pä de produkter, som har varit föremål för pris-eller marknadsreglerande
ålgärder, har jordbruksnämnden följande synpunkter. Skillnaden är påtaglig
endast om man kan utgå ifrån att en stor del av trädgårdsproduktionen inte
kommer alt bli föremål för ätgärder. Om däremot större delen av trädgärdsproduktionen
efter hand blir föremål för pris- eUer marknadsreglerande åtgärder, blir skUlnadema
i administrationens omfattning obetydliga. Om avgifter uttas endast för de
produkter som varit föremål för åtgärder, bUr de samlade resurser som står till
regleringsorganets förfogande för olika åtgärder mer begränsade än om avgifter uttas
på samtliga produkter. Härigenom blir givetvis regieringsorganets möjligheter
att ingripa i olika situationer sämre. Om avgifterna infordras i efterhand, kan
en företagare, som upphör med odlingen av gröda, vUken har varit föremål för
pristillägg, undgå att bidra tUl finansieringen av pristilläggen.
Jordbmksnämnden
vUl även beröra den tänkta produklavgiftens förenlighet med internationella
handelsregler. Vad först gäller GATT-reglerna kan konstateras alt avgiftskonslruktionen
som sådan inle torde strida mot GATT:s regler angående intema skatter och
avgifter (artikel III), eftersom avgiften fömtsätts bli uttagen såväl på vara
av inhemskt urspmng som på importerad vara. Syftet med denna bestämmelse är att
den inhemska produktionen inte skall beredas extra skydd. Nämnden vill vidare
fästa uppmärksamheten vid GATT:s regler angående subventioner (artikel XVI).
Här föreskrivs bl. a. att, om ett land bevUjar inkomst- eller prisstöd, som
direkt eller indirekt har tiU verkan att minska importen av en vara, skall
organisationen underrättas härom.
Eftersom
Sveriges import av trädgårdsprodukter i stor omfattning härrör från EG-ländema,
erbjuder artikel 15 i Sveriges frihandelsavtal med EG visst intresse i här
berörda sammanhang. Genom nämnda artikel har partema förklarat sig beredda att
under hänsynstagande tUl sin jordbmkspolitik främja en harmonisk utveckling av
handeln. Dessutom skall partema i den blandade kommittén undersöka de
svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbmksprodukter (inkl. trädgärdsprodukter)
och söka finna möjliga lösningar.
Nämnden
vUl även erinra om EFTA-konventionens ariikel 22, vari
Prop. 1978/79:136 75
bl.
a. utsägs att medlemsstaterna vid fullföljandet av jordbrukspolitiken skall ta
vederbörlig hänsyn till andra medlemsstaters intressen i fråga om export av
jordbruksvaror (inkl. trädgårdsprodukter) samt alt beakta handelns
traditionella inriktning.
Jordbruksnämnden
har i princip inte något att erinra mot att intema avgifter uttas men stäUer
sig tveksam till att dessa reserveras för resp. produkt. Jordbruksnämnden
förordar i stället liksom i fråga om produktavgifterna generella avgifter
pä alla produkter som skall ingå i regleringen. Avgifterna bör avpassas efter
det behov av reglering som de skilda produkterna bedöms ha. Medlen bör
förvaltas i en gemensam fond och användas pä det sätt som vid varje tillfälle
bedöms som mest angeläget och riktigt.
Skulle
det efter några år visa sig att medelsåtgängen för olika produkter
korresponderar dåligt med inbetalda belopp, kan avgifterna revideras. Att fondera
medel särskilt för varje produkt är antagligen opraktiskt, dä medelsbehovel för
en viss produkt kan komma alt variera starkt från år till år.
Kommerskollegium:
GATT:s ariikel III stadgar att inhemska skatter och andra interna avgifter, elc.
inte fär tillämpas på importerade eUer inhemska varor på sådant sätt att skydd
bereds inhemsk produktion.
Vad
gäller åtgärder i form av subventioner får kollegiet erinra om GATT:s artikel
XVI. Härvid bör observeras att man inom ramen för det förhandlingsarbete som f.
n. bedrivs i GATT/MTN om subventioner och uljämningstullar försöker strama upp
den internationeUa disciplinen inte bara när det gäller exportsubventioner utan
även andra subvenlioner i den mån dessa får skadliga effekter pä den intemationella
handeln.
Vad
särskilt gäller subventioner som berör exporten vUl kollegiet erinra om GATT:s
artikel XVI p.4 saml artikel 24 i EFTA-konventionen.
Den
föreslagna produktavgiften som avses tas ut med lika stort belopp för
importerade som för inhemska produkter torde i och för sig kunna anses som en
fiskal avgift av det slag som formeUt är förenligt med Sveriges internationella
åtaganden. Ser man emellertid liU del faktum att de genom avgiften influtna
medlen används som stöd för produktion och avsättning av inhemska
trädgårdsprodukter pä den svenska marknaden torde man få räkna med kritik från
våra handelspartners som torde kunna hävda att effektema av en sådan avgift
upphäver eller minskar de förmåner som dessa länder beviljats.
När
det gäller lagringsstödet delar kollegiet experten Nyströms uppfattning att
detta särskilt i fråga om äpplen, för vilka åtgärden synes kunna resultera i en
förlängning av det årliga importstoppet, kan komma att uppfattas negativt, i
synnerhet av EG som i GATT angripit Sveriges nuvarande gränsskydd, som
förefaller ge ett mycket starkt skydd för den svenska äppelodlingen.
Prop. 1978/79:136 76
Statens
pris- och karteUnämnd: Det av utredningen framlagda fondförslaget är enligt
nämndens mening tekniskt svårt att genomföra och kan komma att kräva en totalplanering
av branschen på central nivå. Den föreslagna marknadsregleringen för
trädgårdsprodukter skulle därmed kunna bli betydligt mer långtgående än t. ex.
regleringen för ve-getabilier inom jordbruksregleringens ram. Enligt nämndens
mening kommer en sädan reglering att erfordra större personella resurser för
att kunna fungera tillfredsställande än vad som anges i utredningen. Nämnden
har vidare noterat att utredningen inte angivit någon total ekonomisk ram för
de föreslagna marknadsreglerande ätgärderna.
De
föreslagna pristilläggen kan jämställas med nu utgående subventioner på
baslivsmedelsområdet. Produkternas karaktär av färskvaror och strukturen inom
trädgårdsnäringen gör det emellertid enligt nämndens mening svårt alt kontroUera
att eventuella subventioner kommer konsumenterna till godo.
I
anslutning till förslaget om produktavgifter föreslår utredningen interna
avgifter som medel för att stabilisera marknaden för olika produkter. Som
exempel nämns lagring av äpplen. Enligt nämndens mening bör sädana marknadsreglerande
åtgärder både finansieras och administreras av branschen i fråga och inte av
ett statligt regleringsorgan.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Del kan ifrågasättas, om systemet kan och bör omfatta samtliga trädgårdsprodukter.
För produktionsinriktningar med brett växtsortiment är det svårt alt göra
lönsamhetsbedömningar för de enskilda kulturerna. Så är fallet för
krukväxtodling och plantskoleproduktion. För den fältmässiga köksväxtodlingen
kan det bli svårt att fä systemet att fungera på gmnd av de ofta stora ändringama
frän det ena året till det andra med avseende på kulturval och areal. Korta
kulturer kan också medföra svårigheter.
Beträffande
pristillägget menar länsstyrelsen, att det kan ifrågasättas om det skall vara
helt konkurrensneutralt. Den situationen kan t. ex. inträffa, att för en
kultur som har "lagom" omfattning göres individuella ökningar med
arealer som är stora i förhållande till vad som tidigare odlats och att detta fär
till följd ett markant prisfall.
Enligt
länsstyrelsens uppfattning bör en viss erfarenhet avvaktas innan ett
definitivt ställningstagande till det föreslagna systemet göres. Förslagsvis
kan början göras med ett begränsat antal större kulturer. En successiv
utvärdering kan sedan vara vägledande för den fortsatta verksamhetens
omfattning och inriktning.
Lantbrukarnas
riksförbund: I lagförslaget till fond fömtsätts att stödåtgärder kan vidtagas
för samtliga produkler. Om de föreslagna stödformerna enbart kommer att
omfatta åtgärder för färskvarumarknaden anser LRF att produktavgift även vid en
generell sådan enbart bör kunna tas ul för produkt som säljs på färskvammarknaden.
Kontrakts-bunden produktion till induslrin som ej kan säljas pä färskvarumarkna-
Prop. 1978/79:136 77
den
bör därför vara undantagen.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Uppen
barligen kräver tillämpningen av systemet, att regleringsorganet på ett
eller annal sätt fastställer och i sin subvenlionspolitik laborerar med ett
marknadsbehov hur nu detta skall ske särskUt pä områden, där den
inhemska produktionen konkurrerar med import. Det sägs visserligen,
att den berörda handeln bör informeras om förväntad produktionsvo
lym, så att handelsföretagen i god tid skall kunna beakta denna i sin pla
nering. Eftersom importen omhänderhas av ett antal inbördes konkurre
rande företag, är del svårt att föreställa sig hur utredningens intentioner
skall kunna förverkligas ulan någon form av direktiv som eventuellt
måste stödjas av importkonlroll eller importkvotering. Systemet kan
alltså komma att leda till mycket långt gäende åtgärder.
Produktavgiften
skall erläggas vid första försäljningen och uppbäras av handelsled (eller
producentförening). Här läggs alltså en ny administrativ börda pä handeln (i
huvudsak partihandeln men även i begränsad omfattning detaljhandeln), som har
all uppbära avgiften och redovisa denna till myndighet. Föreningens medlemmar
tar bestämt avstånd från att utan kompensation påta sig en sådan
inkasseringsuppgift. Hela förfarandet strider mot aktuella strävanden att
förenkla uppgiftslämnande etc. för näringslivet. Den del av uppbördssystemet,
som innebär, att producent vid försäljning till konsument själv erlägger
avgifter, innefattar uppenbara risker för avgiftsundanhällande.
Att
stödfonden kallas för fond för marknadsfrämjande ätgärder torde ej innebära nägon
tillräckligt skyddande förklädnad. Utredningens antagande, att den tilltänkta
fonden via de s. k. främjandena skulle få effekt även på avsättningen av
importerade produkter, förefaller oss i högsta grad dubiöst. Främjandena
sysslar med åtgärder för att stimulera konsumtionen av inhemska produkter och
någon ändring härvidlag är inte aktuell. Att då använda avgifter på importen
till att genom pristillägg, stödköp, lagringsbidrag eller propagandabidrag
stödja inhemsk trädgårdsodling torde inte stå i överensstämmelse med de
internationella regler, till vilka vi anslutit oss genom GATT, FTA- och
EFTA-avtalen utan skulle med säkerhet vålla betydande handelspolitiska
svårigheter. Del behöver väl inte erinras om både EG:s och USA:s mycket stora
intresse för handelsutbytet med Sverige på detta varuområde. Motåtgärder
skulle med säkerhet inte utebli. Egentligen är det förvånande, att utredningen
lagt fram förslag till denna Ula maskerade subventionsålgärd samtidigt som man
uttalar, alt subventionerade produkter utifrån inte bör tillåtas inverka pä den
svenska produktionens omfattning. Vi antar, att sistnämnda uttalande innebär,
att man upprätthåller kravet åtminstone på ett skaderekvisii enligt den
officiella svenska politiken på detta
Prop. 1918fl9:136 78
omräde.
Uttalandet synes ha fått en väl kategorisk utformning och kan tyckas ansluta
sig mer till amerikanska än svenska tankegångar i pågående MTN-förhandlingar. Vär
slutsats beträffande produktavgifter på importen är, att dessa skulle vara
handelspolitiskt så riskabla, att de inte kan genomföras. Att föra in
trädgårdsnäringen under nägon form av planhushållning förefaUer alltså både av
principiella och praktiska skäl inte godtagbart. Sverige måste slå vakt om en
fri marknadshushållning i största möjliga utsträckning. Det är på denna som
vårt välstånd bygger. Den pä ett som utredningen visat mycket stort antal fria
småföretagare splittrade trädgårdsnäringen passar ovanligt iUa in i ett
planhushållningsmönster. Centrala direktiv kan få katastrofala följder för en
bransch, där pä gmnd av årsmån utiallet är vanskligt att fömtsäga.
Vad
beträffar föreslagen intern avgift kan föreningen inskränka sig till att med
åberopande av det särskUda yttrandet avstyrka förslaget även i denna del.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Det är av väsentlig betydelse i detta sammanhang atl en möjlighet
skapas att kunna fä förhandsbesked om planerad odling och import av
trädgårdsprodukter. Till skillnad från jordbmksproduktionen är produktionen och
importen av trädgårdsprodukter instabil och oförulsebar. Enligt
utredningsförslaget skaU regleringsorganet kunna besluta alt stöd ej skall ifrågakomma,
om inte planerad produktion är anpassad till marknadsutrymmel. Detta fömtsätter,
att styrande eller vägledande åtgärder kan sättas in för att möjliggöra att
odlingens omfattning minskas med avsikt att begränsa verkningar av en
överproduktion. För ändamålet krävs mera exakta och regelbundet inflytande
uppgifter före varje odlingssäsongs början om varje odlares planer i fråga om
sin odlings omfattning. En sådan anmälningsplikt regleras i 7 § i förslaget
till lag om avgift mom trädgårdsnäringen (s. 198). Anmälningsplikt i nägon form
borde emeUertid stadgas också för den som avser att importera trädgårdsprodukter.
Eljest blir informationen om den väntade varumängden sorn samlas hos
regleringsorganet otillräcklig. Det krävs också största möjliga snabbhet vid
uppgiftslämning och bearbetning av det insamlade materialet.
Utredningens
förslag synes vara oklart beträffande frägan om hur man skall förfara, när en
produkt varit föremål för nägon av de föreslagna stödåtgärderna. Produktavgift
föreslås skola utgä för den produktion, som av ifrågavarande produkt
förekommer under nästkommande odlingssäsong och uttas tills avsättningen av
ifrågavarande produkt normaliserats. Därefter skall avgift upphöra att utgå.
Frågan om avgiftsbeläggning och tid för denna blir svåröverskådlig och
svårbedömbar. Marknadsförhållandena varierar i olika delar av landet och
skäligheten av att belasta en produkt med avgift under endast helt korta
tidsperioder kan ifrågasättas. Det vore avgjort en fördel om man redan i
inledningsskedet bestämde en minsta tid exempelvis 5 år under vilken en
Prop. 1978/79:136 79
produkt
skall kvarhållas i produktavgiftssystemet. Därmed skulle man få en säkrare gmnd
för bedömning om och i vilken omfattning pris- och avsättningsförhållanden
normaliserats i sådan utsträckning, att stödåtgärder inle längre behöver ifrågakomma
och avgiften därmed kan upphöra att uttas. Större garantier vinnes därmed
också för tillförseln av medel till fonden. Flera produkter kan förväntas
finnas i avgiftssystemet samtidigt både vad avser svensk odling och importvara.
Detta bör medföra en enklare administration än det betydande arbele, som
följer av täta inträden i och utträden ur systemet.
Varje
stöd- och avgiftssystem med uppgiftsskyldigheter av visst slag för berörda
parter och intressenter medför ökad administrativ handläggning. Delta är en
ofrånkomlig följd av varje regleringssystem. Men om ett sådani syslem bedöms
som angeläget av en rad olika skäl för att trygga produktionen av varor som vi
bedömer som nödvändiga för folkhushållet, då måste man acceptera atl detta för
med sig sädana icke önskvärda verkningar. Givetvis skall eftersträvas att de
administrativa arbetsuppgifterna begränsas till vad som är absolut nödvändigt
för systemels riktiga och avsedda funktion.
Förbundet
finner det föreslagna systemet med interna avgifter ytterst värdefullt som
komplement till fonden i övrigi. Härigenom skapas möjlighet för ett bredare
åtgärdsprogram men också för ett vidgat och mer rättvist fördelat risk- och
ansvarstagande för åtgärder, som är till fördel för samtliga företag inom en
bransch.
Fruktodlingens
gränsskydd utgöres huvudsakligast av ett importstopp för äpple och päron under
perioden då dessa fruktslag marknadsföres. Importstoppet är en absolut
nödvändighet och en förutsättning för bibehållandet av cn svensk odling. Ett
system med interna avgifter, säsom utredningen föreslagit, är den lyp av åtgärd
som skulle lösa de allvarliga marknadsproblem som trots importstoppet
uppkommit.
Vi
vill ocksä framhålla vår bestämda uppfattning, att de från en bransch upptagna avgiftema
specifikt skall knylas tUl åtgärder inom denna. Vi instämmer häri med vad
utredningen anförl. Med hänsyn till att avgifier här endast uttas på inhemsk
produktion, bör resp. bransch ges ett starkt inflytande över medlens
användning. Förbundel föreslär, att förvaltningen av dessa delegeras till ett
särskilt utskott under trädgårdsnäringsnämnden, bestående av tjänsteman vid
nämnden samt minst två representanter för berörd bransch.
4.3
Finansiering
Av
de remissinstanser som särskilt behandlat fondens finansiering är. ett par
tveksamma tUl finansiering med produklavgifter. Lantbrukarnas
Prop.
1978/79:136 80
riksförbund avvisar förslaget om finansiering med prisreglcringsmedel.
Trädgårdsnäringens riksförbund anser alt utredningens förslag är ett minimum.
Lanlbruksstyrelsen: Finansiering genom produktavgifter
kommer enligt styrelsens mening att vara mycket svårhanterlig på grund av den
stora mängden produkter inom trädgårdsnäringen. Bl. a. blir kontrollsvårigheterna
stora.
Statens fordbruksnämnd: Jordbmksnämnden erinrar om att,
för det fall att prisregleringsmedel frän jordbrukets prisreglering skall
tillföras trädgårdsnäringens fond för marknadsfrämjande åtgärder, vilket utredningen
har föreslagit, måste överenskommelse härom träffas mellan parterna vid
jordbruksprisöverläggningarna. Vad beträffar införselavgiftsmedel kommer,
såvitt nämnden nu kan bedöma, inga sådana att stå till förfogande för här
avsedda syften under de närmaste åren, eftersom influtna avgifter kommer att
tas i anspråk för andra fastställda behov inom jordbruksregleringen.
Jordbruksnämnden har inte heller något att erinra mot att
den föreslagna fonden erhåller tillskott av avgifter som läggs på
produktionen.
Koininerskollegium: Kollegiet ställer sig tveksamt till
förslaget rörande den tUl fondsystemet knutna produktavgiften och avstyrker en
sådan finansieringsordning.
Lantbrukarnas riksförbund: LRF avvisar utredningens
förslag att fonden skall erhålla prisregleringsmedel. Motivet härför är att tUlgången
på prisregleringsmedel är så begränsad att inte ens de åtaganden som gjorts i
löpande jordbruksavtal torde kunna infrias. Betydande belopp inflyter i form av
tullmedel vid import av köksväxter. Mot den bakgmnden finner LRF det såväl
logiskt som rimligt att fonden finansieras av budgetmedel.
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening:
Fonden skall finansieras med dels allmänna medel, dels produktavgifter. Då
budgetmedel skall las i anspråk, motiveras detta med alt subventionering cch
prisslopp för vissa (bas-)livsmedel föranlett detaljhandeln att kompensera
sina kostnader genom ökade marginaler på bl. a. vissa trädgårdsprodukter.
Situationen utgör ett belysande exempel på hur den ena regleringen föder den
andra. Hur regleringar sprider sig som ringar på vattnet belyses ytterligare av
motiveringen för ianspråktagande av prisregleringsmedel för fonden, nämligen
alt en minskning av frilandsodlingen av grönsaker skulle kunna öka utgående
exportbidrag för alternativ produktion av spannmål och oljevä.xtfrö.
Trädgårdsnäringens riksförbund: Utredningen föreslår, att
fonden skall få ett tillskott av allmänna medel pä 15 milj. kr. (s. 195). Detta
belopp mäste betraktas som lågt, om man jämför del med vad betydligt mindre
näringar erhållit för liknande ändamål. Andra länder ger också betydligt mer
till sina trädgårdsnäringar. I Norge t. ex. ulgär sora
Prop. 1978/79:136 81
också
utredningen redovisar anslag till olika marknadsfrämjande åtgärder, som
sammanlagt är drygl 5 gånger större än det sora utredningen föreslär till vär
trädgårdsnäring.
Till
slöd för frilandsodlingen av trädgårdsprodukter föreslår utredningen, alt 2,5 mUj.
kr. av jordbrukets prisregleringsmedel anvisas till fonden. Förbundet finner
det raotiverat, att de producenter, sora odlar grönsaker, fär del av dessa
medel. Detta i all synnerhet som subventioneringen av jordbrukets basprodukter
medfört, att handeln kompenserat sina kostnader genom ökade marginaler pä bl.
a. grönsaker och rotfrukter. Med lanke på alt detta haft menlig inverkan på
avsättningen av trädgårdsprodukter talar starka skäl för utredningens förslag i
detta avseende. Skulle emellertid av någon anledning, de av utredningen föreslagna
2,5 milj. kr. av jordbrukets regleringsraedel ej komma att disponeras, bör
dessa ersättas av budgetmedel, så atl 15 milj. kr. tillföres fonden i
inledningsskedet. Som vi redan framhållil, anser vi nämligen, att 15 milj. kr.
är ett minimibelopp. Av vad vi tidigare sagt framgår det, att vi anser det
ytterst angeläget, att fonden i framtiden ytterligare utökas. Det förutsätter, atl
budgetmedel årligen tillföres fonden i rainst den utsträckning som utredningen
föreslagit i inledningsskedet. Som vi tidigare framhällit är vi frän odlingens
sida beredda att i ökad utsträckning erlägga produklavgifter men naturligtvis
då under förutsättning att motsvarande belopp uttages på importvarorna.
4.4
Administration
Siaiens
jordbruksnämnd anser att trädgärdsnäringsnämnden inte bör tilldelas nägra
myndighetsuppgifter t. ex. beslul om reglering av produktionen. Dessa bör i
stället handhas av jordbruksnämnden. Nämnden bedömer vidare att kostnaderna för
administrationen är för lågt beräknade. Trädgårdsnäringens riksförbund
framhåller alt näringen måste ges n bred representation i trädgårdsnämnden.
Statskontoret:
Statskontoret är tveksamt till den administrativa omgång sora fondsysteraet
medför för såväl myndigheter sora producenter. Resursbehovet för
administration av fonden kan enligt statskontoret komraa att öka. Resursbehov
och kostnad för denna bör därför belysas ytterligare.
Lantbruksstyrelsen:
Administrationen av den föreslagna fonden bör ske genom statens jordbmksnämnds
försorg på grund av dess likhel med prisregleringsätgärderna pä
jordbruksområdet. Sararåd bör dock ske med lantbruksstyrelsen. Om fondens medel
endast skulle användas för kollektiva åtgärder bör dock administrationen ske i
samma former som nu gäUer för bensinskattemedlen dvs. av lantbruksstyrelsen
efter samråd med styrelsens trädgårdsnämnd.
Statens
jordbruksnämnd: Enligt jordbruksnämndens bedömning är
Prop. 1978/79:136 82
det
mest rationellt att, om en trädgiirdsnäringsnämnd inrättas, denna får en
rådgivande funktion med främsta uppgift att ge synpunkter på odlingens och
marknadens utveckling samt den närmare utformningen av de olika pris- och marknadsreglerande
åtgärder, sora statsmakterna kan komma att beslula. Trädgärdsnäringsnämnden bör
inte tilldelas någon uppgift av myndighetsutövande karaktär. Den bör t. ex.
inte, som utredningen har föreslagit, fä besluta om åtgärder för
produktionsanpassning, vari torde inbegripas bl. a. kvoleringsbeslut. Jordbmksnämnden
anser att sådana beslut skall ankomma på jordbmksnämnden och inte delegeras tiU
trädgärdsnäringsnäranden. Beslut ora eventuella avgiftsuttag och pristillägg
bör enligt nämndens bedömning bygga på resultatet av överläggningar mellan
berörda parter och beslutas av regeringen eller, efter bemyndigande, av
jordbruksnämnden. Om jordbmksnämnden skall ha ansvaret för regleringssystemet,
är det nödvändigt för nämnden alt noggrant följa produktionens och marknadens
utveckling. Det är då naturligt att informationssystemet förläggs till
jordbruksnämnden. De resurser sora behövs för administrationen av
informationssystemet och regle-ringsätgärdema utnyttjas bäst om de samlas pä
ett ställe. Trädgärdsnäringsnäranden avses finansiera sin verksamhet genom
räntemedel frän fonden. Även om administrationen åläggs jordbruksnämnden, torde
inget hinder föreligga mot att finansieringen av delar av jordbruksnämndens
verksamhet sker pä samma sätt.
Utredningens
förslag är kortfattade och i viss mån svåröverskådliga. Det är därför svårt atl
klart överblicka vUka administrativa resurser de kan komma att kräva.
Utredningen har föreslagit att jordbruksnämnden för de nya uppgifterna skall
tillföras en ny handläggartjänst samt trädgärdsnäringsnämnden två tjänstemän,
varav en handläggare. Nämnden anser, som tidigare har framhållits, att de
föreslagna resurserna kan utnyttjas effeklivare om arbetet samlas på ett
ställe och inte splittras upp pä en trädgårdsnäringsnämnd och jordbruksnämnden.
I uppbyggnadsskedet torde ätgå betydande resurser för planering och
detaljutformning av systemet. Detta arbete mäste i stor utsträckning ledas av
personal med erfarenhet av marknadsregleringar samt kunskaper om trädgårdsproduktionen
och marknaden för trädgärdsprodukter.
Kostnaderna
för administrationen är svära att uppskatta utan att systemets konstmktion och
orafattning preciseras. Enligt jordbruksnäran-dens bedömning är kostnaderna
dock för lägl beräknade. Inga medel synes vara beräknade för kontroll av
lämnade uppgifter och avgiftsredovisning. Vidare erfordras medel för
utredningar för utveckling och förbättring av regleringssystemet.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Av föreningens avståndstagande från
det föreslagna fondsystemet följer också, att föreningen anser en särskild
trädgårdsnäringsnämnd överflödig. Skulle ett sådant fondsystem byggas upp,
skulle vilket föreningen belyst i det
Prop. 1978/79:136 83
föregående
krävas en betydligt större och kostsamraare administrativ apparat än vad utredningen
förutsatt.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Trädgårdsnäringsnämnden, knuten till statens jordbmksnärand, skall
enligt utredningsförslaget vara det nya organ, som handhar de föreslagna
åtgärderna. Nämnden skaU sammansättas av representanter för odlingen, i odling
anställda, handel, konsu-raenler och det allmänna. HärtUl vUl TRF, som i övrigi
tillstyrker förslaget, framhålla att trädgårdsnäringen består av flera från
varandra rätt artskilda odlingsgrenar, där företrädare för viss odlingsgren
ofta inte har någon djupare kunskap om förhållandena inora en annan gren av
odlingen. Odlingsformer, mångfalden av produktslag och förhållandena i övrigt inora
branschen har nödvändiggjort en nuraera rätt långt driven specialisering. Detta
förhållande kan skapa svårigheter vid överväganden ora och vUka stödåtgärder
som bör vidtagas. Med denna bakgrund måste TRF resa anspråk på en
förhållandevis bred anknytning till nämnden. Om man bara utser en representant
för vardera grönsaksodlingen, prydnadsväxtodlingen samt från frukt- och
bärodlingen, så kommer ändå mänga gmpper att känna sig orepresenterade. Därför
behöver de tre ovannäranda representanterna för produktionsgruppema kompletteras
med ytterligare en representant för trädgårdsnäringen. Denna kan då mera
allmänt anses företräda de odlargrupper inora näringen, sora ej blivit
representerade av de tre övriga. Ora man har en nämnd på förslagsvis nio
ledamöter, är också en dylik representation för trädgårdsodlama i allra högst
grad berättigad och möjliggör samtidigt representation frän de grupper, som
utredningen föreslagit. Eventuellt kan därvid representationen för konsumenter
och det allmänna samordnas. Personliga suppleanter bör också utses för de
ordinarie ledaraöterna i nämnden.
Vad
utredningen i övrigt föreslagit beträffande trädgårdsnärings-näranden, dess
uppgifter, kansliorganisation och kostnader samt förstärkning av
jordbruksnämndens resurser för detta ändamål kan vi godta i ett
inledningsskede. Blir behovet av ålgärder mera omfaitande, vilket kan bli faUet
om inte inom en nära framlid en väsentlig ändring tUl det bättre komraer till
stånd av raarknadsförhållandena inora trädgårdsnäringen, torde resursbehovet
såväl av fondmedel sora av personal att bli siörre.
Både
utredningens förslag och den framtida utvecklingen inora trädgårdsodlingen
motiverar, att jordbmksnämnden i ökad omfattning ägnar uppmärksamhet ät
trädgårdsnäringens problemområden. Del gäller inte minst att följa importen av trädgärdsprodukter
och vidtaga åtgärder, när denna import orsakar marknadsstömingar. Av denna
anledning bör trädgårdsnäringen liksom redan fisket ha en ledamot i statens
jordbmksnärand som kan deltaga i frågor som rör näringen. Sedan 1967 har
trädgårdsnäringen haft en ledamot i lantbruksstyrelsen och med
Prop. 1978/79:136 84
tanke
på det betydelsefulla arbete, som statens jordbruksnämnd i framtiden bör
utföra, anser vi en likartad representation där vara både berättigad och
nödvändig.
För
trädgårdsnäringen utför i dag lanlbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet orafattande
och betydelsefulla arbetsinsatser. Det sker inte i samma utsträckning av
statens jordbmksnärand. För varje är framstår det dock som mer angeläget, alt
den svenska trädgårdsodlingen främjas genom ökade insatser från jordbruksnämndens
sida.
5 Rationaliseringsverksamheten
5.1 Riktlinjer
Remissinstanserna
tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens förslag tUl riktlinjer för
rationaliseringsverksamheten. Flera remissinstanser tar upp frågan om
trädgårdsföretagens svårigheter att få krediter till följd av de allmänna
kreditrestriktionerna.
Statskontoret:
Statskontoret har ingen avvikande raening vad gäller de föreslagna ramarna för
det statliga stödet till rationaliseringsverksamheten. I likhet med
utredningen anser statskontoret att rationaliseringsstödet i huvudsak bör utgå
i förra av kreditgarantier.
Utredningen
pekar på alt en kraftig resursförstärkning krävs för administration av slödgivningen.
Ulredningen har dock inte ännu gjort någon beräkning av resursåtgång och
kostnad för denna. Statskontoret raenar att dessa frågor måsle utredas närmare
innan slutlig ställning tas till rationaliseringsslödet.
Riksrevisionsverket:
Utredningen konstaterar att nuvarande samhäUsinsatser pä området fungerar väl
och föreslår därför endast begränsade förändringar. RRV har i princip inget att
erinra mot dessa.
Utredningen
frarahåller att det från regionalpolitisk synpunkt är av vikt att även ta
tillvara de möjligheter som. trädgårdsnäringen erbjuder att öka antalet arbelstillfäUen
i de delar av landet där samhället vidtar särskUda åtgärder för att trygga och
öka sysselsättningen. RRV instämmer i detta. Verket vill dock peka på vikten
av att eventuellt stöd till vissa växthusförelag, vilka bedöms ha små
möjligheter att i fortsättningen hävda sig i konkurrensen pä den svenska
marknaden och vUkas verksamhei i övrigt bedöras sakna särskilt
samhällsintresse, utformas så alt strukturomvandlingen inom branschen påskyndas
och inte olönsamma företagsenheter bibehålls och därmed hämmar utvecklingen av
andra verksamhetsformer inom branschen.
Lantbruksstyrelsen:
Styrelsen delar utredningens uppfattning att det
ar ur alla synpunkter angeläget att ralionaliseringsverksamheien stödjes
och främjas på olika sätt.--
Prop. 1978/79:136 85
Slyrelsen
vill framhålla att den särskUda lånefond som finns för att underlätta
omställning inom vissa delar av trädgårdsnäringen är av stort värde. Enligt
styrelsens mening bör långivningen frän denna fond fortsätta efiersom det
sannolikt även framdeles komraer att bli nödvändigt med omställning inom
näringen. Fonden torde behöva tillföras ytterligare kapital under budgetåret
1979/80 eller närmast följande budgetår.
1
fråga ora vad utredningen anfört beträffande ikraftträdande, handhavande och
medelsbehov angående det statliga rationaliseringsstödet har lantbmksstyrelsen
inga erinringar. Styrelsen vill dock framhålla att ett genomförande av
utredningens förslag förutsätter personalförstärkningar vid lantbmksnämndema. SärskUt
gäller delta i fråga om personal för handläggning av stödärendena i fråga om
norra Sverige, där nuvarande personalresurser på trädgårdsorarådet blir helt otiUräckliga.
Statens
pris- och karlellnämnd: Utredningen föreslär ett fortsatt och på vissa punkter
förstärkt stöd till rationaliseringsverksamheten inom trädgårdsnäringen. I
stort kan nämnden instämraa i utredningens förslag om inriktning och utformning
av stödet. Beträffande eventuellt stöd till nyetablering eller utvidgning av verksaraheten
inom trädgårdsnäringen förespråkar dock nämnden restriktivitet. Sådana ärenden mäste
prövas särskilt noga med hänsyn lUl avsättningsmöjligheterna. Det är viktigt
att den framtida odlingen får en inriktning pä produktområden där de inhemska
producenterna har goda förutsättningar att konkurrera raed iraporten.
Sveriges
lanibruksuniversiiei: I sitt förslag tUl förändringar i rationaliseringsstödet
gör utredningen en allmän översyn av det gällande stödet och föreslår i
anslutning härtiU nödvändiga anpassningar. Även på detla område är det utifrån
tillgängligt dataunderlag svårt att bedöma huruvida de föreslagna
förändringarna är tillräckliga för att uppnå den effektivisering av
produktionen resp. fömyelse av produktionsapparaten som eftersträvas. Styrelsen
finner dock rationellt att stödet främst får form av kreditgarantier men anser
det rimligt att trädgårdsnäringen även i fortsättningen erhåUer statsbidrag
till energisparande åtgärder.
Som
ulredningen uppmärksammat har lantbruksuniversitetet bedrivit forskning vad
gäller energisnåla växthus. Styrelsen vUl understryka behovet av att åtgärder
vidtas för att en snabb orasättning i praktiken av forskningsrönen skall kunna
ske. Med hänsyn tUl att de svenska företagen på växthusbyggnationens område är
relativt smä och utan möjligheter till eget utvecklingsarbete, måste
ytterligare medel avsättas för fullskaleundersökningar och demonstrationer ule
i praktiska företag.
Andra
studier vid Sveriges lantbmksuniversitet har visat, att stora raöjligheter
föreligger till arbetsbesparingar inom produktionen. De genomförda studiema
omfattar visserligen endast prydnadsväxtomrädet, men i princip torde
besparingar kunna göras även på andra oraråden. Det är av stor betydelse, att
dessa frägor beaktas såväl vid utarbetande
Prop. 1978/79:136 86
av
nya tekniska lösningar sora i rådgivningen till redan befintliga företag. En
väsentlig förstärkning av forskningen på detta område är därför av stor
betydelse.
AUmänt
sett bör alla åtgärder sättas in pä att skapa energi- och ar-betseffektiva
växthus säväl vid befintliga som nya anläggningar.
Med
hänsyn tUl den siörre komplexiteten i framtidens företag synes det angeläget atl
som förutsättning för sarahälleligt stöd av olika slag öka kraven på
företagarens utbUdning och yrkesskicklighet.
Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Det föreUgger ett stort behov av ett
finansiellt stöd till näringen sora stimulerar olika rationaliseringsätgärder.
Det hittillsvarande stödet har åtminstone för Jönköpings läns del inte
varit tillräckligt för att motsvara behovet. De begränsningar som f. n.
finns då det gäller nyetableringar är också till nackdel. Därför är det
tillfredsställande alt utredningen nu föreslagit förbättringar i dessa av
seenden. ----
I
sysselsättningssvaga områden med naturliga förutsättningar kan odling av
trädgårdsprodukter utgöra kompletterande driftsgrenar för de mindre bmkningsenheterna.
Utredningens förslag synes erbjuda förbättrade möjligheter lUl en på detla
sätt mer intensifierad drift.
Länsstyrelsen
i Gotlands län: Fömlsältningarna för trädgårdsproduktion är goda på Gotland
bl. a. beroende på stort antal soltimmar, lämpliga jordarter och befintlig uppsaralingsorganisation.
Utbyggnad av trädgårdsodlingen är därför ett av del bästa sätten att rainska
avgången från jordbruket och därmed bidra till att upprätthålla
sysselsättningen. Ekonomiskt slöd och rådgivning måste finnas tillgängliga i
tillräcklig omfattning för att sädan utbyggnad skall kunna genomföras.
Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen tillstyrker i stort sett vad utredningen har
föreslagit beträffande del statliga finansieringsstödet. Länsstyrelsen vUl dock
framhåUa svärigheten alt finansiera nyanläggning av fruktodlingar pä grund av
odlingarnas stora anläggningskostnad och den förhållandevis långa tiden innan
odlingen bär frukt. De av ut-r3dningen föreslagna åtgärderna att förlänga den amorteringsfria
tiden för garantilän från 3 tiU 6 är och amorteringstiden från 20 till 30 år betyder
förhållandevis litel. Som exempel kan nämnas atl för ett annuitetslån pä 100
000 kr. minskar enligt utredningens förslag de samraanlagda araorteringarna med
ca 13 00014 000 kr. under första tioårsperioden, då avkastningen från odlingen
är obetydlig. De saramanlagda ränteutgifterna är under samma period av
storleksordningen 90 00095 000 kr. Utredningens förslag kan vara tillräckligt
för att underlätta finansieringen vid fruktodlingsföretag som behöver ersätta
en förhållandevis liten andel av sina fruktträd eller göra mindre utökningar
av odlingen.
Skall
en utbyggnad av fruktodlingen kunna stimuleras fordras en låneform som
möjliggör omfördelning av ränteutgifterna i tiden. Länsstyrelsen föreslår
därför att lån med uppskjuten ränta införs för finansie-
Prop.
1978/79:136 87
ring av fruktodUngar och eventuellt andra liknande
investeringar inom trädgårdsnäringen. Räntan på en sådan låneform mäste, för
att lånet skall få avsedd effekt, kunna läggas tUl kapitalskulden under en tioårsperiod
och från skaltesynpunkt behandlas enligt kontantprincipen. Genom en sådan
lånekonstruktion kommer i princip anläggningskostnaden och kapitalkostnaden
för en fmktodling att flyttas fram i tiden tUl den tidpunkt då odlingen börjar
bära fmkt och sedan fördelas över större delen av den tidsperiod odlingen ger
avkastning. Lån med uppskjuten ränta kommer därför att underlätta tillkomsten
av helt nya fruktodlingsföretag och stimulera redan befintliga företag att
utöka sin odling.
Länsstyrelsen i Kristianstads län: Ett stort problem för
låntagarna har, som utredningen också framhåller, varit att garantigivningen
försvårats under perioder då bankerna ålagts restriktivitet med kreditgivningen.
Låntagarna har fått vänta länge pä att få lån beviljade
och i nägra fall har lånen fått tas i utländska banker (Schweiz) med förluster
i samband med devalvering och därefter högre ränta än om lånen kunnai lämnas
direkt i svensk bank. Detla förhållande är inte bra och borde rättas till.
Trädgårdsnäringslån borde ges samma prioritet som industrins.
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Trädgårdsnäringens
produktionsförutsättningar inom länet är inte pä långt när tUlvaratagna.
Nuvarande ordinarie stödformer för näringens rationaUsering är dock inte ändamålsenliga
för en önskvärd utveckling. Särskilt är utvecklingen av produktionen på
friland hämmad.
Länsstyrelsen vUl understryka vikten av att ralionaliseringsverksamheien
ges en regionalpolitiskt betingad differentiering. En stödgivning som generellt
är lika över landet motverkar i allmänhet en utveckling inom län som
Norrbotten. Länsstyrelsen kan dock för sin del vitsorda att samhällets intresse
av att produktionen överlag sker effektivt motiverar statligt stöd oavsett var
företagen är belägna till sådana investeringar som avser ny leknik och
samverkan.
Landsorganisationen i Sverige: Effektiv produktion är,
enligt LO:s mening, en fömtsättning för att trädgårdsnäringen skaU kunna möta
konkurrens från import liksom för en tUlfredsställande lönsamhetsutveckling
inom näringen och därmed en trygg sysselsättning för de anställda. Det är
också en förutsättning för att konsumenterna skall få produkter av god kvalitet
tUl rimliga priser. Rationaliseringspolitiken på trädgårdsorarådet bör raot bakgmnd
av ovanstående syfta till att skapa en effekliv och konkurrenskraftig näring. Hämtöver
bör politiken tillgodose andra angelägna syften såsom god arbetsmiljö och
hushållning med energi.
Det är sålunda angeläget från samhällets, konsumenternas
och näringens synpunkt att rationaliseringsverksamheten slöds och frärajas på
17 Riksdagen 1978/79. 1 sand. Nr 136
Prop. 1978/79:136 88
olika
sätt. LO har inget att invända mot de gängse villkoren för stöd som utredningen
föreslår.
Lantbrukarnas
riksförbund: Finansieringsfrågorna kommer framöver att bli ett av näringens
dominerande problem, speciellt vid nyetablering. Skall trädgårdsnäringens
lönsamhet kunna upprätthållas inom ramen för det föreslagna importskyddet krävs
fortgående kraftiga rationaliseringar och effektivitetsförbättringar.
Investeringar som har till syfte att effektivisera produktionen för att
förbättra lönsaraheten inora företaget bör därför stödjas. LRF tillstyrker
därför utredningens förslag ora ökat statligt stöd till rationalisering av
trädgårdsnäringen.
Svenska
lantarbetareförbundet: Förbundet finner de föreslagna formerna för finansiellt
stöd genom rationalisering helt godtagbara och avstår därför från närmare komraenlar
om de. Vi vill emellertid framhålla nödvändigheten av att erforderliga medel
ställs liU kreditinstitutens förfogande för att rationaliseringsätgärder, som
befunnits uppfyUa de med stödgivning förenade kraven ur allmän synpunkt, skall
kunna genomföras utan alltför länga dröjsmål.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Trädgårdsnäringsutredningen har
på ett överskådligt och uttömmande men ändå koncentrerat sätt motive
rat behovet av finansieringsstöd för skUda ändamål inom trädgårdsnä
ringen (s. 202203). TRF kan därför avstå från atl vare sig upprepa el
ler komplettera de angivna faktorema utan vill understryka att de synes
utgöra en hållbar grund för samhälleliga åtgärder för att behovet av fi
nansieringsstöd också blir tillgodosett.----
Lånebehoven inora
trädgårdsnäringen tUlgodoses i betydande omfattning medelst den statliga
länegarantiverksamheten. Även om en lånesökandes investeringsändamål uppfyller
de med rationaliseringsstödet förenade allmänna och särskilda viUkoren, är det
långl ifrån säkert att han kan få något lån för den avsedda investeringen. Han
måste också kunna förete ett kreditlöfte från något kreditinstitut, vilket är
ett villkor för att länegaranti skall kunna bevUjas. De tidvis mycket stränga
leraven om utlåningsbcgränsning och hög likviditet som ställs pä
kreditinstituten av de valutavårdande myndighetema gör det många gånger svårt,
ibland omöjligl att erhälla kreditlöfte. Ibland är väntetiden orimligt lång.
Särskilda
finansieringsinstitut har startats för att förse små och medelstora företag
med erforderUgt kapital. Dessa har så många lånesökande, att det kan vara
berättigat att tala om låneköer. Instituten har därför att prioritera efter
något slag av angelägenhetsgrad bland de lånesökande. Företag inom
trädgårdsnäringen, där det statliga rationaliseringsstödet gäller, hamnar då
långt ned i länekön. Beträffande vissa institut, exempelvis de nya
utvecklingsfonderna, gäUer undantag för lån m. m. till företag inom jordbmk och
trädgårdsskötsel, sora omfattas av det särskilda stödet tUl jordbrukets och
trädgårdsnäringens rationalisering.
Prop. 1978/79:136 89
Sådana
hinder mot att kunna genomföra nödvändiga investeringsprogram som eljest vid
låneprövningen ansetts lärapliga och angelägna, behöver avlägsnas. Eljest
försvåras och fördröjs den eftersträvade rationaliseringen av många
odlingsförelag. Har en ansökan om lån för ett givet ändamål prövats av
vederbörande myndighet, lantbruksnämnd eller lantbmksstyrelsen, och bifall tiU
ansökan lämnats, borde en sådan länesökande ha prioritet genom att garantilån
går utanför kreditinstitutens likviditetskrav. Även andra vägar, exempelvis
att vidga olika finansieringsinstituts utläningskapacitet, borde beträdas.
Utredningen har endast i förbigående behandlat frägor av detta slag i samband
med rationaliseringsverksamheten (s. 204). TRF finner det angeläget att de
uppmärksammas i samband med att nya villkor för det statliga rationaliseringsstödet
fastställs.
De
med oljekrisen förenade starkt ökade kostnadema för växthusföretagen har ännu
inte kunnat kompenseras pä grund av den marknadsutveckling, som skildrats i
det föregående. Utvecklingen på området för alternativa energikäUor liksom
övergång tiU uppvärmningsanläggningar med lägre oljeåtgång sker i långsammare
takt än den väntade. Behovet av marknadsanpassning genom sortimentbyte eller
annan omläggning av produktionen kvarstår och kommer sannolikt att kvarstä lill
dess att avsättnings- och prisförhåUandena kunnat ändras. TRF vUl därför
förorda, att länefonden Län till trädgårdsnäringen under Fonden för låneunderstöd
på kapitalbudgeten kvarstår ulan lidsbegränsning. Syftet med stödet genora
lånefonden skall liksom hittiUs vara att möjliggöra en produk-tionsanpassning tUl
rådande marknadsförhållanden genom sortimentbyte eller annan mera väsentlig
omläggning av produktionen. MöjUghet bör finnas, att även vid av andra orsaker
förorsakade tillfälliga kriser kunna få lånestöd ur fonden. Den bör därför
förfoga över lillräckliga medel för här angivna syften.
5.2
Villkor och stöd
Remissinstanserna
tillstyrker i huvudsak utredningens förslag eUer lämnar dem utan erinran.
Lantbruksstyrelsen anför att stöd i samband med nyetablering främst bör
inriktas pä mindre företag. Vissa länsstyrelser föreslår att regionalpolitiskt
stöd bör kunna utgå tUl trädgårdsföretag. Behovet av marknadsbedömningar vid
utvidgning eller nyetablering av företag understryks. Från de anställdas och
näringens sida framhälls att rationaliseringssträvandena i ökad utsträckning
bör inriktas mot att skapa åretruntsysselsättning i företagen. Förslagen i
fråga om statsbidrag och kreditgarantier tillstyrks i huvudsak eller lämnas
utan erinran. Tre länsstyrelser i norra Sverige föreslår att det maximala
bidraget i särskilda fall skall kunna utgå med 40 % av kostnaden. Någon länsstyrelse
har också synpunkter på orarådesavgränsningen.
Prop. 1978/79:136 90
Statskontoret:
Utredningen föreslår att bidrag skall kunna lämnas till företag for att
utveckla och pröva ny teknik. Enligt statskontorets mening bör statliga medel
för sådana ändamål i första hand gå tUl organ som har tiU uppgift att bedriva
forskning och utveckling pä orarådet. Exempelvis har statens maskinprovningar
anmält behov av resurser för sådana insatser.
Lantbruksstyrelsen:
Enligt styrelsens uppfattning bör insatserna huvudsakligen inriktas på
uppbyggandet och vidmakthållandet av rationella företag med ett begränsat
antal sysselsatta. Under 1970-talels svårigheter för näringen har det tydligt
framgått att det är de stora företagen med många anställda som haft svårast atl
klara påfrestningarna. Det lorde därför ur mänga synpunkter vara förmånligt att
den önskvärda produktionen fördelas på enheter av småföretagskaraktär. Dessa
bör dock inte vara mindre än att teknikens landvinningar vid varje tidpunkt
kan utnyttjas på effektivt sätt. Någon beslämd storleksgräns kan därför inte
anges för olika företagstyper. Ocksä del faktum att trädgårdsföretagen har
svårt alt bereda sina anställda jämn sysselsättning under året talar för mindre
enheter. En trädgårdsnäring sora baserar sin struktur pä sädana företag torde
vara den sora bäst kan anpassa sig till fluktuationer i konjunkturerna samt
även lättast reglera sina arbetsinsatser efter det säsongraässiga behovet.
Särskilt stödet till nyetablering bör enligt styrelsens raening i försia hand
begränsas till sådana enheter. Större företag bör dock kunna erhålla stöd till rationaliseringsätgärder
av olika slag.
Med
reservation för vad sora anföris beträffande storleksaspekter delar styrelsen i
allraänhet utredningens synpunkter beträffande de allmänna villkoren för stöd.
I vissa här nedan närmare preciserade avseenden har styrelsen en avvikande
mening om vUlkoren.
Utredningen
vill även i fortsättningen dela upp företagarnas verksamhet i en
produktionsdel och en distributionsdel varav endast produk-lionsdelen skall
kunna stödjas. Enda undantaget görs för växthus som dels används för
produktion, dels som försäljningslokal. Enligt styrelsens mening bör ett
företag där den egna produktionen framstår som det väsentliga kunna fä stöd
till alla delar av sin verksamhet förutsatt att åtgärden är ägnad att
effektivisera verksamheten eUer förbättra miljön. Enligt utredningens förslag
och nu tUlämpade regler kan en företagare som avser att i ett samraanhang och
med samma entreprenör bygga om såväl växthus som arbets- och försäljningslokal
behöva vända sig både till länets utvecklingsfond och till lantbruksverket för
uppdelning av stödet. Det blir då dubbelarbete både beträffande handläggning,
beslut och granskning.
Om
trädgårdsproduktionen inte framstår som väsentlig i förhåUande till förelagets
totala omsättning anser utredningen att stöd inte aUs skall utgä. Enligt
styrelsens mening bör dock även i sådana fall stöd kunna
Prop. 1978/79:136 91
lämnas
till produktionsdelen förutsatt att denna är av sådan omfattning att den kan
drivas rationellt. Ora denna regel inte tillämpas kan vederbörande företag
genom att t. ex. bilda ett särskUt bolag för endera delen av verksaraheten
ändock kunna uppfylla de formella kraven för stöd. I första hand bör dock här
avsedda företags hela stödbehov kunna tUlgodoses av utvecklingsfonderna i
analogi med vad sora sagts om företag med huvudsakligen trädgårdsproduktion.
Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen ser det som positivt att ansökningar om stöd tiU
nyetablering av trädgårdsföretag föresläs bli mindre restriktivt bedörada.
Utredningen räknar Ukväl i vissa faU med begränsningar i slödgivningen till
följd av marknadsproblem. När marknadsutrymmel sålunda är begränsat, föreslår
länsstyrelsen att man prioriterar slödgivningen till sådana trädgårdsföretag
som etableras och byggs ut säsom ersättning för företag som tvingats upphöra
till följd av bebyggelse eller eljest ändrad markanvändning.
Ett problera
som kan vara aktuellt särskilt i ett storstadsområde är att höga markpriser
försvårar nyetablering av trädgårdsföretag. Länsstyrelsen vill understryka
vikten av de åtgärder som samhäUet vidtar för att begränsa markprisstegringarna.
Lantbruksnämnderna kan och bör bidra härtill t. ex. genom alt medverka med
markanskaffning på rimUga viUkor samt genom atl vägra kreditslöd vid för höga
köpeskillingar.
Länsstyrelsen
i Kronobergs län: EnUgt utredningens förslag bör stöd till rationalisering utgå
enbart i de fall där den yrkesmässiga produktionen av trädgårdsprodukter ger
huvudsaklig sysselsättning och utkomst. Länsstyrelsen vill här betona vikten av
att villkoren ändras sä att stöd även kan utgä där den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen är en del av kombinationen trädgård-jordbruk-skog. Härigenom
skulle förutsättningarna för utkomst förbättras för vissa sysselsättningssvaga
områden, exempelvis Urshultsbygden.
Länsstyrelsen
i Kalmar län: Utredningen föreslår alt statsbidrag bör kunna utgå i samband med
större investeringar i regioner där det från samhällets synpunkier är önskvärt
att trädgårdsnäringen utvecklas. Länsstyrelsen instämmer i delta resonemang men
kan inte acceplera den geografiska avgränsning för stödet som utredningen
föreslår. Länsstyrelsen anser att regionalpoliliska skäl talar för att även
Öland och Kalmar läns skärgård bör kunna komraa i fråga för stödet. Båda
områdena uppfyller nämligen de angivna förutsättningarna och det får anses
vara synnerligen motiverat att här stödja större investeringar i Irädgårdsförelag.
Utredningens förslag tUl områden där statsbidrag kan utgå bör därför utökas med
Öland och Kalraar läns skärgård.
De
största kraven pä ekonoraiskt stöd föreligger vid nyelablering av
växthusodling. Länsstyrelsen vill föreslå att regionalpolitiskt stöd enligt sararaa
grunder som gäller för industriell verksamhet enUgt bestämmelserna i SFS
1970:180 raed ändringar även skall kunna utgå vid start
Prop. 1978/79:136 92
och
utvidgning av trädgårdsföretag med den huvudsakliga odUngen under glas. Som
stöd för detta kan även anföras att odlingen under glas nått en sådan teknisk
utveckling att den mycket väl kan jämstäUas med industriell verksarahet.
Samordning mellan detta stöd och statligt finansieringsstöd föreslaget av
utredningen bör givetvis ske.
Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Utredningen föreslår vissa förändringar av villkoren för
statliga krediigarantier till trädgårdsnäringen, vilka skulle möjliggöra en
förlängning av dels den amorteringsfria tiden och dels amorteringstiden. Den araorteringsfria
tiden föreslås för rationaliserings- och driftslän till fruktodlingsföretag
utökas till sex år. Delta är ett länge närt önskemål frän näringsutövarens
sida. Inom länets fruktodling är en föryngring av trädmaterialet angelägen.
Den förlängda amorteringstiden underlättar en sädan sanering och även
generationsväxling och nyrekrytering inom trädgårdsnäringen.
Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Det statliga finansieringsstödet har inneburit en uppenbar
stimulans till förbättring av befintliga förelag. Det har i enstaka fall utgått
till nyelablering. Det är av stor betydelse atl detta stöd koraraer att fortsätla.
Nyetableringsstöd har främst varit knutet till storstadsområden med syfte att
trygga leveranser till försäljningsorganisation o. d. Då tendensen till etablering
utanför dessa områden är svag skulle det vara värdefullt såväl från regional
sysselsättnings- som försörjningssynpunkl att stöd till nyetablering också kan
ske utanför nämnda områden. Utredningen framhäller de marknadsproblera detta
kan orsaka. Då lantbruksnämnderna handlägger ärendena lokalt är det högst
osannolikt att en breddning av stödet skulle innebära nackdelar i form av överetablering.
Det vore exempelvis önskvärt att en regional odling i glesbygd av typ norra
Dalsland kunde erhålla etableringsstöd såvida risk för överetablering inte
föreligger. Tillgång pä lokalt odlade bär, köksväxter och prydnadsväxter av god
kvalitet saknas. En begränsad etablering bör därför kunna skapa
arbetstillfällen och tillgång pä den högre kvalitet en närodlad vara ger.
Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: När det gäller avgränsningen av det område där statsbidraget
skall utgå anser länsstyrelsen att en anknytning tUl de regionalpolitiska
stödområdena bör ske. Stödet bör utgå i hela det allmänna stödområdet. Slödmöjligheter
bör också finnas i gränsområdet till stödområdet. Eftersom motivet för
statsbidraget är regionalpolitiskt finns det skäl att diskutera möjligheten att
tiUämpa samma bestämmelser som gäller för regionalpolitiken i övrigt. Det
skulle i praktiken innebära betydligt högre bidragsbelopp. Redan nu förekommer
då och då gränsfall där det kan diskuleras ora inte statligt regionalpolitiskt
stöd borde kunna utgå till Irädgårdsförelag.
Länsstyrelserna
i Västernorrlands och Jämtlands län: En ohämmad stimulans till utökning av
produktionen i form av nyetablering kan vålla betydande marknadsproblera.
Länsstyrelserna är medvetna om detta och
Prop. 1978/79:136 93
anser
Uksom utredningen att det tUlgängliga produktionsutryramet kan framtvinga
begränsningar i slödgivningen. Den låga produkiionen av trädgärdsprodukter i de
fyra nordligaste länen, goda odlingsförutsättningar för vissa
trädgårdsprodukter och det stora behovet av sysselsättningsfrämjande ätgärder
ar dock tungt vägande skäl för prioritering av statligt stöd till ökad
trädgårdsproduktion i de norra delarna av landet.
Utredningen
har föreslagit alt det regionala bidraget maximeras tiU 25 %. Länsstyrelsema
vill därutöver föreslå att maximala bidraget i särskilda fall skall kunna utgå
med 40 % och högst 400 000 kr. i likhet med vad sora gäller för det regionala rationaliseringsstödet
för jordbruket. På detta sätt förhöjt bidrag bör kunna utgå i de fall där de
naturliga förutsättningarna för Irädgårdsproduktion är raindre goda, men där
starka regionalpolitiska skäl motiverar utbyggnad av rationella trädgårdsföretag.
En ytterligare förutsättning bör vara att företagaren är i behov av förhöjt
bidrag av likviditetsskäl.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Utredningen föreslår ett regionalpoliliskl motiverat
statsbidrag i samband med större investeringar i träd-gärdsföretag.
Länsstyrelsen ifrågasätter ora inle utredningens förslag tiU undre bidragsgräns
ora 10 000 kr. bör sänkas tiU 5 000 kr. Skälet härtiU är alt det i många fall
finns ett klart stimulansraotiv för rationaliseringsåtgärder. I begreppet raarkanläggningar
bör ingå bl. a. anläggning av svartvinbärsodling. Utredningen föreslår att den amorteringsfria
tiden för s. k. rationaliseringslån skall vara oförändrad, tre är. Enligt
länsstyrelsens raening borde raan överväga en förlängning av tiden till fyra
eller fera är. I övrigt tillstyrks ulredningens förslag.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Som allmänt villkor för stöd har utredningen uttalat att
det vid prövning om statligt stöd alltid bör krävas en bedömning av åtgärdens
lämplighet från marknadssynpunkt. Samtidigt utsägs att lantbruksstyrelsen bör
svara för denna bedömning varvid samräd bör ske med olika berörda
organisationer. Länsstyrelsen vill uttala starka betänkligheter mot en ordning
sora innebär att varje ärende prövas på central nivå. En sraidig verksamhet
förutsätter att besluten i all möjlig utsträckning tas inom resp. län. För ett
mycket begränsat antal produkter kan dock behövas en avstämning mot landets
totala produktion innan stöd beviljas. Detta bör i första hand ske genom att lantbruksslyrelsen
följer slödgivningen ule i länen och anpassar anvisningarna för
lantbruksnämnderna till den faktiska marknadsutvecklingen. I sådana fall där
företagsutbyggnader aktualiseras för produkter vars marknadsutrymme är
begränsat eller i huvudsak utnyttjat mäste investeringar i de sysselsättningssvagasle
delarna av landet ges en klar prioritet.
Enligt
länsstyrelsens bestämda uppfattning är stödnivån 25 % inte tiUräcklig i sådana
delar av stödområdet där de naturliga förutsättningarna för produktion är
mindre goda. I dessa områden är regelmässigt näringslivet ocksä för övrigt
svagt utvecklat. Starka skäl talar därför för
Prop. 1978/79:136 94
att
investeringar i dessa områden ges en särskild stimulans. Ett till 40 Te förhöjt
statsbidrag, är enligt länsstyrelsen nödvändigt i sådana utsatta regioner av
länen varvid även förstagångsinvesteringar i plantor och specialmaskiner bör
vara bidragsberättigade.
Hushållningssällskapens
förbund: Utredningen föreslår att nu gällande former och regler för statligt
finansieringsstöd i sina huvuddrag skall gälla även i fortsättningen. Vissa
betydelsefulla förbättringar och kompletteringar föreslås dock, vilka
förbundet i huvudsak vUl tUlstyrka. I likhet med vad som gäUer inom jordbruket viU
dock förbundet ifrågasätta om statligt stöd bör beviljas vid utvidgning av
sådana befinlliga förelag som redan har en sådan storlek att storleksökningen
som sådan inte innebär en påtaglig rationalisering. Rationaliseringseffekten
vid en ökning av storleken över en viss nivå bör därför mycket ingående prövas
innan slatligt stöd beviljas.
De
föreslagna lånemöjligheterna för nyetablering är enligt förbundets mening
synnerligen välbetänkta, förutsatt att det nya företaget är riktigt lokaliserat
och fyller aktuella krav beträffande produktval och mark-nadsförmgsmöjligheter.
Givetvis är det betydelsefullt att den nystartande företagaren har god
teoretisk och praktisk utbildning för sin uppgift.
Kooperativa
förbundet: KF får understryka att man vid bedömning av stödåtgärder måste
beakta att man inte åstadkommer en väsentlig produktionsökning i Sverige. KF
tillstyrker därför utredningens förslag att man vid prövningen av stöd skall
göra en allmän bedömning om åtgärdens lämplighet ur marknadssynpunkt och att
den skaU vara företagsekonomiskt lönsam.
Svenska
lantarbetareförbundet: Rationaliseringsverksamheten har hittills vanligtvis
haft lill uppgift att minska arbetsförbrukningen. Detla har i många fall
medfört att arbetskraft blivit helt eller delvis utan sysselsättning i
företaget. Vad gäller trädgårdsnäringen, har tidigare påpekats den onaturligt
stora andel av yrkesverksamma som saknar heltidssysselsättning. Såsom också
tidigare framhåUits måste detla förhållande ändras mot en mer omfattande
sysselsättning året runt. Sysselsättningen bör därför mycket starkt beaktas vid
prövningen av stöd till rationalisering, vilket också har betonats av ulredningen.
Förbundet anser för sin del att ett krav för erhållande av stöd bör vara att
rationaliseringen ocksä får en sysselsättningsutjämnande effekt i företag med
utpräglade säsongvariationer. På samma sätl är det angeläget att arbetsmiljön i
växthusen beaktas i samband med slödgivningen. Stöd bör inte lämnas om inte
förutsättningar också föreligger atl förbättra en tidigare dålig arbetsmiljö.
Slutligen
vill förbundet starkt understryka utredningens krav på erforderlig
yrkesskicklighet hos den som söker stöd. I alltför stor utsträckning har
konstaterats att företagare, som etablerat sig inom trädgårdsnäringen, saknat
såväl erforderliga insikter i produktion som i företagsled-
Prop, 1978/79:136 95
ning.
Till synes onödigtvis har detta medfört att anställd arbetskraft blivit
friställd, ofta under mycket uppseendeväckande former. Nägon form av dokuraentation
av yrkeskunnigheten bör därför framdeles krävas som villkor för stöd av allraänna
medel.
Svenska
samernas riksförbund: Inora Norrbottens län har redan nu bärodlingen fått ett
markant uppsving inte minst genora den s. k. Norr-bottendelegalionens insatser
och möjligheter att lämna just sådant ökat finansiellt stöd. Detta uppsving har
raedfört vissa problem i förhållande tiU den pågående markanvändningen inom
berörda områden i form av renskötsel. Sålunda har i några fall skadeståndskrav
av belydande orafattning rests från odlare till följd av förekomst av ren inom
odlingarna. I ett försök att åstadkomraa förändringar i denna del har SSR sökt
kontakt med Norrbottens bärodlarförening för att åstadkomma en gemensara
aktion innebärande att instängsling av odlingarna kan göras raed stöd av sararaa
författningar som reglerar stödet till upptagandet av bärodlingen alternativt
i annan form som kan anknytas härtiU.
Sammanfattningsvis
finner SSR det utomordentligt värdefullt att en satsning sker pä bärodling
jämte övrig trädgårdsnäring inom renskötsel-området som en del i de allmänna
regionalpolitiska insatserna för stärkande av näringslivet i dessa områden. TUl
förekomraande av negativa effekier av dessa satsningar är det nödvändigt att
stödet kompletteras pä så sätt att odlare som bidrags- och låneberättigad
kostnad också får inräkna koslnader för instängsling av odlingen. SSR finner
det i detla sammanhang särskilt angeläget understryka alt här anförda
synpunkter ligger hell i linje med de synpunkter bärodlarna själva redovisar.
För det fall att kostnaderna för här redovisade ätgärder inte skulle anses
kunna innefattas i stödformerna i övrigt till trädgårdsnäringen i denna del är
del angelägel att sådana uttalanden görs i anslutning härtiU att kostnaderna
för instängsling av odlingar kan bestridas av aUmänna arbetsmarknadspolitiska medel
och då genom länsarbetsnämnden.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Utrymmet för en ökad svensk Irädgårdsproduktion är inte särskilt
stort. Effektivisering och försiktig utveckling av befintliga företag medför i
huvudsak den möjlighet lolalt sett till större produktionsvolym, som ungefär
svarar mot den ökande andel av den förväntat ökande konsumtionen, vUken enligt TRF:s
mening bör utgöras av svenskodlade trädgårdsprodukter. Detta är ett skäl
varför nyelableringsstöd frärast bör ifrågakoraraa vid etablering i redan befinlliga
eller som ersättning för nedlagda eller under nedläggning varande företag.
Även
för att tUlgodose lokala marknader, i synnerhet inom det s. k. stödorarådet,
bör man kunna se på ansökningar ora slöd för nyetablering mera liberalt, dock inle
heller här utan samtidig marknadsbedömning.
Prop. 1978/79:136 96
Marknadsföringen
av trädgärdsprodukter är pä många håll i landet knappast tiUfredsställande
ordnad. Mycket skuUe vara att vinna för alla inblandade parter om en rationell produklhanlering
kunde komma till stånd från odling till parti och/eller detaljhandel och
anpassad till tidsenliga distributionsformer. Det torde därför finnas starka
skäl för att av stödsökande begära att de anger hur de säljer eller avser att
sälja sina produkter. Ett sådant vUlkor bör införas generellt utan den
begränsning som utredningen föreslagit till stöd vid företagsutbyggnad och
nyetablering.
Av marknadsmässiga
skäl bör en viss förtur ges till dem sora avser att ordna sin försäljning genora
trädgårdsodlarnas ekonomiska föreningar, om sådan möjlighet finns inom
regionen. Även avsättning genom odlingskontrakt direkt med förädlingsindustri
bör ges motsvarande förtur. Sakförhållandet är redan i dag detta att
prissättningen, som uppnås genora den producentkooperativa uppsaralingen och
försäljningen av trädgärdsprodukter, nyttjas som riktlinjer även vid annan
försäljning. Det kan då anses vara rimligt att företagare som söker stöd för effektivisering
och rationalisering av sin produktion och viU använda denna form för sin
försäljning skall prioriteras i slödgivningen. SamhäUet frärajar därmed en ur aUmän
synpunkt lämplig vamhantering.
Ralionaliseringsverksamheien
har hittills främst varit inriktad pä att minska arbetsförbrukningen, att inbespara
arbetskraft utan att beakta att konsekvenserna härav många gånger blivit att heltidssysselsatta
ersatts av deltids- eller säsonganställda. Delta har måst ske i så stor omfattning,
atl numera mer än hälften av de anställda i trädgårdsföretagen saknar fast
anknytning till något företag. Den trenden måste man, säsom ocksä tidigare
anförts, försöka bryta. Därför bör sysselsättningsaspekten enligt TRF:s mening
beaktas vid stödprövningen på ett annat sätl än hittills. TRF har tidigare i
detta yttrande betonat angelägenheten av att strävanden inriktas pä åretruntsysselsättning
i betydligt siörre omfattning än vad sora nu är faUet. Så kan bl. a. ske genora
att statUgt rationaliseringsstöd skall kunna vägras till åtgärder, som inte
leder till ökad stabilitet i sysselsättningen vid stödsökande företag. Även
utredningen har betonat detta och i vad den anfört kan TRF instämma (s. 205).
5.3
Statsbidrag till energibesparande åtgärder
På
något undantag när tillstyrker remissinstanserna utredningens förslag eller
lämnar det utan erinran. Några remissinstanser föreslår att statsbidraget skall
beräknas pä hela kostnaden för uppförande av växthus.
Lanlbruksstyrelsen:
Utredningen har föreslagit vissa ändringar av reglerna för bidrag till energibesparande
åtgärder sora i huvudsak innebär
Prop. 1978/79:136 97
att
den tidsgräns för "befintliga anläggningar" som nu tiUärapas slopas
samt alt bidrag kan utgå för uppförande av energisnåla växthus till den del de
ersätter äldre energi- och arbetskrävande enheter. Styrelsen biträder
utredningens förslag beträffande slopandet av tidsgränsen och att villkoret
härvidlag endast skall vara att vid tidpunkten för anläggningens utformande
vederlagen och modem teknik kom till användning.
Beiräffande
möjlighet att lämna bidrag vid utbyte av garala växthus så har slyrelsen redan
tidigare förordat detta.
I
sin översikt över odling i växthus och bänkgärd har utredningen uttalat att
stimulans till nybyggnation av växthus är nödvändig framför allt i Malmöhus län
om rationell produktion i önskvärd omfattning skall upprätthåUas. Det skulle
vara en myckel effektiv sådan stimulans ora bidrag tiU bränslebesparande
åtgärder kunde utgå då gamla växthus ersätts med nya.
Enligt
styrelsens mening bör emellertid den enda begränsningen för bidrag vara att det
utgär för Uka stor areal som ersätts. Bidrag bör kunna beräknas på hela
kostnaden för byggnationen och ej endasl för den del som kan betraktas som
särskilda anordningar för bränslebesparing. Enligt styrelsens åsikt är nya
moderna hus betydligt bränslesnålare än gamla oberoende av om särskUt
täckmaterial används. Gamla oraoderna hus är nästan alltid otäta, praktiskt
omöjliga atl installera anordning för automatisk klimatreglering i och ger
dålig avkastning i relation till tillförd energi m. m. En differentiering av
bidragsprocenten i förhållande till beräknad energibesparing bör dock ske.
Utredningen säger vidare att som villkor för bidrag skall gälla alt del växthus
som rivs och vars yta är bidragsgrundande skall ha använts för produktion som
kräver uppvärmning under hela året. Hela året bör enligt styrelsens raening
utbytas mol största delen av året. I annat fall skulle många hus som används
för gurka och tomater falla utanför stödet.
Statens
industriverk: Enligt industriverkets mening består de viktigaste åtgärdema tUl
att säkra trädgårdsnäringens framtid i fortsatt rationalisering och
modernisering. Utredningens förslag till finansieringsstöd till näringens
rationalisering torde därvid komma att medverka till att underlätta
utvecklingen mot en effektivare och mer konkurrenskraftig produktion. Vad
gäller betänkandets förslag om ändrade regler för statsbidrag till energibesparande
ätgärder i trädgårdsnäringen vUl industriverket avvakta resultatet av pågående
utvärdering av bidragsverksamheten till näringslivet.
Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Med nu höga och allt mer stigande energikostnader borde energibesparande
åtgärder inom en så energikrävande produktionsgren som odling i växthus kunna
vara lönsam i sig själv. Det kan därför ifrågasättas om statsbidrag erfordras
som stimulansåtgärd. Det torde ligga närmare till hands att uividga möjligheterna
tUl statsgaranterade lån för sådana åtgärder. Skulle det slutliga be-
Prop. 1978/79:136 98
slutet
bli att sådana bidrag skulle kunna utgå behövs klara tolkningsregler för olika
situationer. Utredningen säger att som villkor bl. a. skall gälla att vid
anläggningens urspmngliga uppförande vedertagen och modern teknik använts. Att
i efterhand avgöra och fastställa vilken teknik som vid en viss tidpunkt skulle
vara vedertagen och modern torde i mänga fall inte vara raöjligt.
Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsstyrelsen ifrågasätter ora inte bidraget till energibesparande
åtgärder borde avse energibesparande teknik på all nybyggnad. Detta skulle
underlätta önskvärd nyetablering. I befintliga anläggningar borde
investeringsplan upprättas, så att bästa förhällandet raeUan nybyggnad och
ombyggnad uppnås. I och med att investeringsplan finns, bör också
beloppsgränsen 100 000 kr. per projekt slopas, så att investeringarna kan ske
på bästa sätt raed hänsyn tUl förutsättningama i det enskilda fallet.
Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Det bör närmare klarläggas, vilka ätgärder som blir bidragsgmndande
i fråga ora stöd till energibesparande ätgärder vid uppförande av nya växthus.
Utredningen har uttalat, att de nya bidragsberättigade växthusen skall vara
försedda med energibesparande teknik. Vi vill tolka detta så att till moderna
växthus med vedertagen och modem teknik skall läranas bidrag för den del som nu
är bidragsberättigad. Med andra ord skall bidrag utgä till automatisk luftning,
automatisk värme och skuggning samt för nya pannor etc. och även till
dubbelglas och dubbelplattor (akryl) om dessa väljes istället för glas.
Om
förslaget får tolkas så är det av vikt, att ett eventuellt beslut verkligen
kommer att gäUa redan från 1 juli 1979. Detta för att inte investeringstakten
skall stoppas upp. Vidare är det viktigt, att den tid, som beslutet skall
gälla, inte tages till alltför snävt utan får omfatta minsl 5 år i första
skedet. Växthusbyggnadskapaciteten i landet är nämligen starkt begränsad varför
en kort och hektisk byggperiod skulle höja byggkostnaden samt vara till
nackdel för sysselsättningen inom byggbranschen.
Länsstyrelsen
i Värmlands län: Vid införande av nya stödformer t. ex. ett eventueUt
statsbidrag för ersättning av gamla energislukande växthus mot nya raera
energisnåla är det av stor vikt att stödet inte görs tillfälligt då detta
snabbt kommer att raedföra ett stegrat kostnadsläge.
Det
kan ifrågasättas huruvida det primära är rent oljebesparande ätgärder. Störst
besparing skuUe uppnås genora atl släcka husen 34 raå-nader. Mera intressant
är att minska energiförbmkningen per producerad enhet. Exempel på sädana energibesparande
åtgärder sora borde stödjas anser länsstyrelsen vara rivning av äldre energislukande
växthus och ersätta dem med färre större och ljusare hus med modern reglerleknik
och bättre nyttjandegrad.
Prop. 1978/79:136 99
Länsstyrelsen
föreslär också att stöd bör kunna lämnas tiU ätgärder som ökar nyttjandegraden
i husen vilket medför en betydande vinst per odlad enhet. En sådan åtgärd är t.
ex. installation av rörliga växthus-bord.
Bl.
a. bör förutsättningarna för alt använda spillvärme frän olika industriella
processer för uppvärraning av växthus klarläggas. I Värmlands län finns bl. a.
inom skogsindustrin det gäUer både cellulosa-och sågverksindustrin tillgäng
till betydande kvantiteter spillvärme som f. n. används mycket lite eller inte
alls. Enligt länsstyrelsens mening skulle raöjligheter till en ökad användning
av spillvärrae för uppvärmning av växthus innebära en stimulans för
växthusodlingen i Värmlands län.
Kooperativa
förbundet: KF anser även att statsbidrag liksora f. n. skall kunna utgå tUl energibesparande
åtgärder i trädgårdsföretag, eftersom hittUlsvarande erfarenheter att sänka
energiförbrukningen varit goda. KF är dock tveksamt till ulredningens förslag
att bidrag till energibesparande åtgärder även bör utgä vid nyuppförande av
växthus och anser att denna del av förslaget bör ytterligare analyseras.
Centralorganisationen
SACO/SR: Utredningens förslag om statsbidrag till energibesparande ätgärder
vid utbyte av hela växthus, dvs. vid uppförande av ett nytt växthus i samband
med att ett annat rivs, är av synnerligen stor betydelse. De nuvarande
villkorens utformning, som i slorl sett innebär att det nya huset skall ha sarama
yttermätt och bärande konstruktion som det gamla är helt orimligt, vilket ocksä
frara-hålls av utredningen. Utredningens förslag avser att undanröja dessa viUkor.
Det innebär att "bidrag endasl skall utgå för den nya växthusyla sora
motsvarar vad sora rivs av äldre växthus". SACO/SR ansluter sig tUl den
uppfattningen. Bidraget bör eraellertid avse hela kostnaden för nybyggnad av
den tidigare ytan. Ur allraän synpunkt och för trädgårdsnäringens utveckling mäste
det vara angeläget att utbyte av växthus sker i sä stor utsträckning sora möjligl.
Motiv finns således för en utökning av de givna ramarna för bidragsgivning.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Enligt TRF:s mening är det angeläget, att möjligheten lill bidrag
till energibesparande ätgärder inte bara kvarstår utan ocksä vidgas i någon
mån. Erfarenhetema lyder nämligen på behov av viss förändring av villkoren.
Trädgårdsnäringsutredningen har uppmärksamraat detta och föreslär viss ändring (s.
211).
Det
har i olika sammanhang pekats på att behovet av förnyelse av växthusbeståndet genora
nybyggnad som ersättning för äldre oraodema och energislukande växthus behöver
ske i snabbare takt än tidigare. Även utredningen har framhållit detta säsom motiv
för förslaget atl något vidga bidragsmöjligheterna. Det årliga
nybyggnadsbehovet som finns och som utredningen beräknat till 170 000 m- är
dock ännu större. Om man utgår från den statistik utredningen publicerar (s.
45) blir det
Prop. 1978/79:136 lOO
270
000 m-. Den faktiska nybyggnationen var är 1976 enligt trädgårdsräkningen ca
150 000 m-. Det stora nybyggnadsbehovet understryker angelägenheten av att
förnyelsen av växthus och utrustningen i dessa inte får stagnera utan mäste ske
successivt i takt med att de tekniska möjligheterna lill energibesparing kan
tas till vara utan tidsutdräkt. Stimulans genom statsbidrag till delar av den
erforderliga investeringen för energisnål teknik i nya växthus, uppförda som
ersättning tiU gamla växthus, kan förväntas medföra att ersältningsbyggnationen
skulle ske snabbare med motsvarande ytterligare besparing av energi.
Bidragsmöjligheten bör avse alla former av energibesparande tekniska åtgärder.
Utredningen
säger (s. 211) att sorn vUlkor bör gälla "att det växthus, som rivs och
vars yta är bidragsgrundande, skall ha använis för produktion som kräver
uppvärmning hela året". För att inte missförstånd och tveksamhet skall
uppstå, bör i en författning "hela året" utbytas mot "större
delen av året". Detta med tanke på att vissa kulturer visserligen har lång
odlingsperiod (tomat, gurka elc.) men att denna ändock inte sträcker sig över
hela året. Utredningen föreslår inga förändringar av de energibesparande
åtgärder sora nu berättigar till bidrag. Det innebär, att bidrag tiU energibesparande
åtgärder även i fraratiden utgår både för växthusbyggnaden och till värmebesparande
teknik i detta. Förbundet anser emellertid, att även instaUation av s. k.
rullande bord bör berättiga lill bidrag, då denna ålgärd medför ett effektivare
utnyttjande av växthusytan och därmed ett minskat energibehov per producerad
enhet.
Vi fömtsätter,
att det föreslagna utbytet av garala växthus mot nya får tillgå så, att den
gamla ytan får finnas kvar i produktionen under tiden som det nya energisnåla
huset färdigställs och kommer med i produktionen. Detla med tanke på att
odlaren måste ha en fortsatt jämn produktion för atl förhindra
omsättningsbortfall under byggnadstiden.
Gränsen
för högsta möjliga bidrag tUl energibesparande åtgärder höjdes den 1 juli 1978
från 50 000 kr. till 75 000 kr. per projeki. Utredningen föreslår nu en
höjning lill 100 000 kr. per projekt för att bidragsbeloppet skall bli analogt
med vad som utgår inom industrin. Förbundet vill betona angelägenheten av att
beloppet även i framtiden följer det högsta bidragsbelopp per projekt som tUlämpas
för industriföretagen.
6 Rådgivning
6.1
Mål och resurser
Remissinstanserna
tUlstyrker i huvudsak eller lämnar utan erinran utredningens förslag till mäl
för trädgårdsrådgivningén och till förstärkning av resursema på området.
Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att för att rainska det för stora
gapet mellan känd och tillämpad teknik behövs en väl utvecklad och fungerande rädgivningsorganisation.
Prop. 1978/79:136 lOi
Vidare
understryker förbundet att rådgivarna helt bör ägna sin tid ål rådgivning till
den yrkesmässiga odlingen. Lantbrukarnas riksförbund framhåller atl
rådgivningen i ökad utsträckning måste anpassas lUl odlarnas behov.
Inriktningen av de olika tjänsterna bör därför kontinuerligt omprövas. Remissinstansema
finner det angeläget att de vakanta tjänsterna på området återbesätts och att
de rekryteringstjänster som finns tillsätts. Länsstyrelsen i Norrbottens län
understryker att trädgårdsnäringsrådgivningen mäste byggas ut sä att de produktionsförutsätlningar
som finns kan tas till vara. Många instanser framhäller att den föreslagna
översynen av informations-, samordnings- och rådgivningsproblem inom Irädgårdsanläggningsbranschen
är angelägen. Sveriges lantbruksuniversitet anser att utlandsbevakningen på trädgårdsorarådet
bör förbättras. Flera reraissinstanser framhåUer värdet av en effektivitetskontroU
av företagen säsom underlag för rådgivningen. Trädgårdsnäringens riksförbund
föreslår att ett särskilt statligt bidrag årligen utgår för att fullfölja ett
nyligen startat projekt på orarådet. Förbundet anser också att rådgivningsfrågoma
inom näringen bör tas upp tiU förnyad prövning vid mitten av 1980-talet.
Statskontoret:--- Utredningen
har utgått från atl all rådgivning
skall
vara gratis. Enligt statskontoret borde utredningen närmare behandlat vilka
former av rådgivning sora bör vara avgiftsfri.
Produktionsteknisk
service inora jordbruket har skötts av näringens organisaiioner. Inora
husdjurskontrollen ges denna typ av service av de ekonomiska föreningarna. Verksamheien
är avgiftsbelagd men visst statligt stöd utgår.
På
trädgårdsorarådet kan odlarna fä tillgäng tiU bl. a. ekonomisk service genom
den trädgårdsekonoraiska undersökningen (TEU) som bedrivs av
Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF). Service av detta slag bör enligt
statskontorets uppfattning bedrivas av näringens egna organ och vara
självbärande. Staten kan lämna bidrag vid utvecklingsarbete. Det är väsentligt
att ekonomirädgivarna vid lantbruksnämnderna har tillgång till det
kalkylunderlag som tas fram inom TEU.
Statskontoret
biträder utredningens uppfattning att informations-, sam.ordnings- och
rådgivningsverksamheten inom det s. k. markbygg-nadsområdet bör ses över.
Hittillsvarande frågor berör ocksä bostads- och kommundeparlementens
ansvarsområden.
Riksrevisionsverket:
Utredningen föreslär bl. a. att nio nya tjänster som rådgivare inrättas vid
lantbruksnämnderna och att vissa organisatoriska förändringar genomförs.
Riksrevisionsverket (RRV) anser sig på föreliggande material ha svårt att ta
ställning tUl dessa förslag, bl. a. på gmnd av att utredningen ännu inte
redovisat sina synpunkter rörande trädgårdsnäringens marknadsföringsproblem.
RRV
konstaterar att ett antal tjänster som rådgivare i den nuvarande organisationen
är vakanta (utredningsbetänkandet s. 36). Verket för-
Prop. 1978/79:136 102
ordar
att det i första hand prövas i vad mån sådana vakanta tjänster kan omändras för
att delvis tillgodose de nu aktuella uppgiftema.
Lantbruksstyrelsen:
I sin översikt över utvecklingstendenserna inom trädgårdsnäringen har
utredningen pekat på de faktorer som talar för ökade insaiser på
rådgivningsområdet samt det allt större behovet av samverkan mellan
specialister på olika oraråden och av att samarbetet mellan rådgivning,
forskning och odlingens organ intensifieras. Förslagen går också ut på att
möjligheterna i dessa avseenden skall förbättras.
Styrelsen
har inga erinringar mot denna målsättning då den överensstämmer med det
synsätt styrelsen haft på inriktning och organisation av
rådgivningsverksamheten. Den utökning av de personella resurserna som
utredningen föreslår erbjuder möjlighet tUl bättre täckning av behoven.
Betydelsen
av att rådgivningen i ökad utsträckning inriktas pä att hjälpa odlarna undvika problera
genom att de i tid uppraärksararaas på betydelsen att acceptera ny
odlingsteknik, nya odlingsinriklningar m. m. kan styrelsen helt instämma i.
Detta överensstämmer med de riktlinjer för rådgivningen raot en raer
företagsekonomiskt inriktad verksamhet som redan gäller.
Måluppfyllelse
härvidlag förutsätter emellertid också förståelse för och medvetenhet hos
företagarna om betydelsen av kontakt med rådgivningen för överläggningar om
hela företagets situation och planering. Som utredningen också påpekat sker
kontakten nu många gånger först då akuta problem uppstått t. ex. av växlskyddskaraktär.
Den uppsökande verksamheten har därför stor betydelse och bör få möjlighet att
utvecklas. Odlarnas organisationer och press bör i detta avseende också kunna
göra en insats.
Utredningen
har föreslagil en viss utökning av personalen vid konsulentavdelningen vid
Sveriges lantbruksuniversitet. Styrelsen vill starkt understr}'ka det behov
härom som utredningen anfört.
Utredningen
har även tagit upp behovei av rådgivning inom anläggningssektorn.
Lantbruksstyrelsen finner knappasl skäl sora talar för alt rådgivning tUl denna
kategori inordnas i lantbmksnärandernas verksamhet men instämmer i behovet av
en särskild översyn. Styrelsen vill i detta sammanhang uppraärksararaa de
planer på ett miljöfrämjande som f. n. utreds. Ora dessa planer förverkligas
kan raöjligen rådgivningsverksamheten ocksä inlemraas här.
Styrelsen
instämmer i utredningens slutsatser alt några fördelar med att överflytta den
statligt finansierade rådgivningen tUl TRF eller SLU knappast står att finna. Ora
TRF finner anledning att i egen regi och på egen bekostnad organisera en pä
akuta odlingsproblem inriktad verksamhet skulle naturiigvis delta i
motsvarande grad skapa förutsättningar
Prop. 1978/79:136 103
för
ytterUgare effektivisering av den mera långsiktigt planerande och
företagsuppbyggande verksamheten hos lantbruksverket.
Sveriges
lantbruksuniversitet: Utredningen framhåller att målel för lanlbruksverkets
rådgivningsverksamhet bör liksom hittills vara att fräraja trädgårdsnäringens
rationalisering. Lantbruksuniversitetet anser att denna raålbeskrivning i dag
bör utbyggas och ges innehåll att främja en rationell produktion av
trädgårdsprodukter av god kvalitet och med hänsyn tagen till en god arbetsraässig
och fysisk raUjö. Vidare bör rådgivningsverksamheten syfta till att åstadkomma
en konkurrenskraftig, större inhemsk odling, vUket främjar sysselsättningen.
Lantbruksuniversitetet
anser atl utredningens förslag om försiärkning av rådgivningen är väl motiverad
med hänsyn bl. a. till
att
svensk trädgårdsodling är utsatt för en mycket stark konkurrens från andra
länder;
att
stora krav ställs på omstrukturering av odlingen under de närmaste åren;
att
nybyggnad av växthusanläggningar är nödvändig för växthusodlingens
fortbestånd;
att
energibesparing måste ske i redan befintliga anläggningar;
att
ökad specialisering är att vänta i de vikligaste odUngsorarädena samt
att
användningen av kemiska medel vid bekämpning av parasiter mäste rainskas och
ersättas av biologisk bekämpning.
Lantbmksuniversitetet
stöder därvid utredningens förslag om att inrätta fler rådgivningstjänster
liksom det anser det angeläget att de tjänsier som f. n. hälls vakanta
tillsattes snarast möjligt.
Samspelet
mellan forskningen och rådgivningen är dock inle analyserat i utredningen. Det
hade förefallit logiskt atl t. ex. undersöka om man inte borde utnyttja den
unika situationen att kunna förlägga en rådgivningscentral liknande den som
föreslagits till Göteborg till Alnarp. Därvid skulle man få mycket närmare
kontakt raed utbUdningen, forskningen, med statskonsulenterna, bibliotek, trädgårdsekonoraiska
undersökningar osv. Då lantbruksuniversitetet avser att försöka öka insatserna
för forskning på markanläggningsområdet, bör även detta område i en framtid
kunna ingå i centralens verksamhet. Även för lantbruksuniversitetet skulle del
vara en stor tillgång att ha en sådan central på Alnarp. Därigenom kan fältets
problem bätire korama till forskarnas kännedora.
Likaså
bör forskningen vid Röbäcksdalen kunna utnyttjas bättre. Detta kan ske bl. a.
genom att en rådgivare placeras i Umeå och/eUer att konsulentavdelningen i Röbäcksdalen
ges ökade resurser för trädgårdsinformation inkl. växtskydd. I norra Sverige
skulle ocksä marknadsfrågorna behöva bevakas bättre liksom
avsättningsmöjligheterna. På s. 32 i utredningen framhålles värdel av att kunna
utveckla och er-
18
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 104
bjuda
en effektivitetskontroU för trädgårdsodlingen. Något förslag om hur en sådan
kontroll skulle kunna genomföras framföres emellertid icke. Dä intresset frän
odlarna för en effektivitetskontroU är myckel stort, hade det varit värdefullt
om utredningen närmare utrett möjligheterna för att få till stånd en utbyggd
sådan. Metodutvecklingen och igångsättningen synes då böra fä statligt stöd.
Lantbruksuniversitetet
anser också att ullandsbevakningen pä trädgårdsorarådet bör förbättras. Utöver
den bevakning sora sker dels inom TRF och dels inom lantbruksuniversitetet bör
ytterligare någon inom rådgivningsverksamheten specieUt syssla raed ullandsbevakning.
En lämplig tjänst för detta skulle kunna vara den kvalificerade befattning sora
finns inrättad vid lantbmksstyrelsen och vars uppgifter forraulerats i
regeringens proposition 1967: 74.
Ulredningens
förslag om översyn av informations-, samordnings- och rådgivningsproblem inom
trädgårds anläggningsområdet tiUstyrks. Lantbruksuniversitetet har nägra
pågående utredningar vUka kan bidra till en kartläggning av
rådgivningsbehovet och har, som tidigare nämnls, för avsikt att öka
forskningen på områdel. Med tiden bör aUtså ett underlag finnas för en rådgivningsverksarahet.
Utredningens
förslag om all befintlig tjänst sora planlskolekonsulent i Malmö även skulle
ägna sig åt informaiion till trädgårdsanläggningarna anser
lantbruksuniversitetet orealistiskt.
Den
i utredningen föreslagna förstärkningen av rådgivningen kommer, om den
realiseras, att öka behovet av rådgivare. Lantbruksuniversitetet vill endast
påpeka att del därvid temporärt kan bli brist på hortonomer. På längre sikt
torde ej några rekryteringsproblem föreligga.
Länsstyrelsen
i Uppsala län: Trädgårdsnäringsutredningens förslag innebär en ökad satsning
på rådgivning tUl trädgårdsodlingen. Länsstyrelsen anser delta angeläget. Förslagen
innebär en förhållandevis kraftig förstärkning i landets södra rädgivningsdistrikt
där personalresurserna redan är relativt stora och de geografiska avstånden
korta. Länsstyrelsen anser emeUertid att en ökad satsning på områden i landet
där näringen i dag är mindre utbyggd ocksä är nog så motiverad. Trädgårdsodling
borde kunna vara en mer betydelsefull verksamhet i områden som lämpar sig
mindre bra för storskalig spannmåls- eller animalieproduklion. Exempel är
småbrukarbygder i utpräglade glesbygds- och skärgårdsoraråden. Det är enligt
länsstyrelsens mening angeläget att rådgivningen inle enbart sker lill redan
etablerade trädgårdsodlare utan även avser stiraulans till etableringar inom
trädgårdsnäringen.
Förslagen
innebär ocksä en stark centralisering av rådgivningen inom distrikt FV till
Stockholm. Länsstyrelsen anser emellertid att viss expertis inom
trädgårdsnäringen bör finnas pä länsnivå.
Prop. 1978/79:136 105
I
likhet med lantbruksnämnden i länet anser länsstyrelsen att goda produktionsförutsätlningar
finns i Uppsala län. Länsstyrelsen vill särskilt framhålla länets kustområden.
Där finns bäde de rätta klimatbetingelserna och lämpUg jordmån. Närheten tUl
större konsumtionscenlra gör att goda avsätlningsraöjligheler bör finnas och
att längre transporter kan undvikas. I dessa oraråden har jordbruket ocksä en
sådan struktur raed mindre brukningsenheter att trädgårdsodling bör vara en
lämplig verksamhet. Trädgårdsodlingen skulle kunna vara komplement till annan
sysselsättning eller bilda basen i ett kombinerat företag. Länsstyrelsen viU
framhålla behovet av atl stödja småjordbruket i nämnda oraråden för att därigenora
i någon raån begränsa sysselsättningsprobleraen. I Norduppland är man i hög
grad beroende av småjordbruket samt av skogs-, järn- och stålindustrin. Den
strukturomvandling som i dag pågår inom dessa basindustrier gör det ytterst
angeläget att så långt möjligt upp-rätthåUa sysselsältningen inom jordbmket.
Länsstyrelsen har ocksä tillsammans med lanlbmksnämnden startat ett projeki i
syfte alt stödja jordbruket i den norra länsdelen.
Intressant
i sammanhanget är möjligheterna att utnyttja överskottsvärme från kraftverket
i Forsmark för olika slags odlingar, däribland odling av trädgärdsprodukter.
Denna skulle kunna ske bäde i växthus och sora frilandsodling. Länsstyrelsen
anser det angeläget atl undersökningar startas ora raöjligheterna atl på detta
sätt utnyttja spillvärinen. Förutora en effektiv Irädgårdsproduktion erhålls
andra positiva effekier. ArbelstillfäUen skapas i en region raed brist på
sysselsättning, energin utnyttjas pä ett bättre sätt och railj ökonsekvenserna
av varmvaltenutsläpp i Öregmndsgrepen lindras i någon män. F. n. arbetar den s.
k. Nordupp-landsgruppen tillsalt av regeringen för atl bevaka
sysselsättningsutvecklingen i den norra länsdelen utvecklingsfonden i länet
och länsstyrelsen med olika idéer kring följd verksamheter i Forsmark. Trädgårdsodling
är av den karaktären att särskild expertis kan behöva anlitas för att bedöma de
förutsättningar som finns i det här aktuella fallet.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län:-- EnUgt länsstyrelsens mening
är
det angeläget att statsmakterna vidtar åtgärder i syfte att stärka trädgårdsnäringens
konkurrenskraft. Länsstyrelsen delar uppfattningen att en utökning och effektivisering
av rådgivningen på trädgårdsnäringens område är väl motiverad och angelägen.
Detta gäUer såväl frän företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt.
Rådgivningen
är ett viktigt medel i sirävandena att förbättra trädgårdsföretagens
ekonomiska situation. Rådgivningen främjar avkastningen av samhällets salsningar
på utbildning, forskning och ekonomiskt stöd.
Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Målet för statens rådgivningsverksamhet bör liksom hittills
vara att främja trädgårdsnäringens rationalisering.
Prop. 1978/79:136 106
Såväl
en företagsekonomiskt inriktad rådgivning sora en allsidig produktionsteknisk
rådgivning är väsentlig för att få en rationeU produklion. Länsstyrelsen delar
utredningens uppfattning ora rådgivningens "Mål och inriktning" och
vill särskilt understryka att det för länet är viktigt att de regionalpolitiska
synpunkterna beaktas.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län: I länsstyrelsens yttrande den 2 oktober 1978 lill jordbmksdeparteraentet
över trädgårdsnäringsutredningens betänkande (SOU 1978: 51) Svensk
trädgårdsnäring betonades vikten av att trädgårdsnäringspolitiken anpassas till
övergripande regionalpolitiska mål. Det nu remitterade förslaget om
rådgivningens organisation och resurser innebär betydelsefulla förbättringar
jämfört med nuvarande förhållanden. Mot bakgrunden av alt trädgårdsnäringen
har betydande utvecklingsmöjligheter i länet vill länsstyrelsen understryka
vikten av att rådgivningen på trädgärdsområdet byggs ut så atl de produktionsfömtsättningar
som finns kan tas till vara. I många sysselsättningssvaga delar av länet är
jord- och skogsbmk med binäringar den enda utkomstraöj-lighelen för en
övervägande del av de boende. Rådgivningen mäste därför vara klart inriktad på
att tiUvarata befintligt försörjningsunderlag och atl bygga upp förbättrade
utkomstmöjligheter för de kvarboende.
Lantbrukarnas
riksförbund: Riksförbundet delar utredningens uppfattning alt det är
nödvändigt alt rådgivningen till trädgårdsodlama förstärks. Motiven härför är
dels att genom tätorternas expansion försvinner de äldre företagen och nya
tillskapas, dels att främst grönsaksodlingen från att tidigare varit bedriven
av handelsträdgårdsmäslare i ökad omfattning bedrivs av lantbrukare och dels
även att odlingen nu sprids till nya odlingsomräden i landet från att tidigare
varit relativt koncentrerad lill vissa regioner i södra och meUersla Sverige.
Riksförbundet
delar uppfattningen att det kan vara befogat med ytterligare en
statskonsulenttjänst. Genom ökad konkurrens utifrån, genom högre
energikostnader och genom krav på ökad nybyggnation kan det f. n. ocksä vara
motiverat att tjänstens huvudinriktning blir odling under glas. Vi förutsätier
dock att statskonsulenterna även i ökad omfattning engagerar sig för frilandsodlingens
problem sora bl. a. består i behovet av ökad raekanisering av skörden särat
lagring.
Rent
aUmänt anser förbundet att rådgivningen i ökad utsträckning mäste anpassas till
odlarnas behov. Det innebär att rådgivarna måste vara lätt tUlgängliga och i
varje region och under varje tidsperiod ha den inriktning som är den mest
efterfrågade dvs. kunna ge råd på det oraråde inora vilket problemen är störst.
Som en följd av denna grundtes anser vi det riktigt alt inom de regioner där
odlarna är specialiserade bör också rådgivarna vara det medan det motsatta bör
vara förhållandet inom regioner där företagarna odlar många olika växtslag.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Behovet av rådgivningsinsatser i trädgårdsnäringen bedöms av TRF
såsom stort. Den mängd av ny kun-
Prop. 1978/79:136 107
skåp,
som kommer frara genora teknisk såväl sora biologisk utvecklingsverksamhet
inom och utom landet, behöver snabbt bringas till praktisk användning i
företagen. Det har visat sig, att på områden med en sä omfattande smäföretagsstmklur
som trädgårdsnäringen har, blir avståndet för slort meUan känd och tUlärapad
teknik. För att rainska detta gap behövs en väl utvecklad och väl fungerande
rådgivningsorganisation.
Företagen
inom trädgårdsnäringen är i allraänhet för smä för att själva kunna anställa
rådgivare vare sig individuellt eller i grupp. Ett fåtal stora företag har
begagnat sig av den möjUgheten, raen för det stora flertalet företag krävs liksora
inora jordbruksnäringen insatser frän samhällets sida.
Den
ekonomiska föreningsrörelsen inom trädgårdsnäringen har börjat utvecklas först
under de allra senaste åren. Orsak härtiU är bl. a. att trädgårdsprodukterna är
avsedda för direktkonsumlion utan föregående förädling, hållbarheten är ringa
och antalet produklslag stort. Detla kräver en mycket snabb distribution av
varor frän producent till konsument. På många håll finns ocksä aUtjämt
förutsättningar för avsättning av produkterna genom direktförsäljning till konsumentema.
Jordbrukarna har genom sina ekonoraiska föreningar kunnat bygga upp en myckel
omfattande service- och produktionsrådgivningsverksamhet till stort gagn för
jordbrukarna. Motsvarande förutsättningar har saknats inom trädgårdsnäringen.
I motsats tiU förhåUandena i jordbruket har statsmaklerna inle heller i nägon
större utsträckning underlättat framväxten av ekonomiska försäljningsföreningar
inom denna bransch.
Ständig
anpassning och förnyelse krävs för att hålla produktionsresurserna väl
utnyttjade. Härvid kommer företagarens egna erfarenheter väl till pass, men de
är i det långa loppet otillräckliga. Impulser utifrån är nödvändiga. Sådana kan
komma ifrån andra företagare, genom skriftligt informalionsraaterial,
utställningar, studiebesök inom och utora det egna landet m. ra. De flesta
företagen är smä och arbetsuppgifterna många. Flertalet företagare kan därför
inte näs av impulser till fömyelse av hjälpmedlen i produkiionen, tUl
introduktion av ny teknik och nya meioder eller eljest slå in pä nya vägar. Det
är av detta och andra skäl angeläget, att det tiU näringens förfogande stär
rådgivningsresurser och kvalificerad rådgivningspersonal.
Trädgårdsnäringen
har, i synnerhet under 1960- och 1970-talen, fält allt effektivare och mer arbetsbesparande
hjälpmedel. Nya växtsorter och helt nya odlingsmetoder har introducerats.
Arbetsförbrukningen har nedbringats. Avkastningen per arealenhet har höjts.
Produktiviteten har ökat. Samtidigt har det ställts större krav på kunnighet
hos odlaren och hans medhjälpare. En detaljerad odlingsplanering är pä väg som
ett nytt inslag i trädgärdsverksamheten.
Vad
här anförts pekar enligt TRF:s raening fram emot behovet av en
Prop. 1978/79:136 108
mera
specialiserad rådgivning inom: trädgårdsnäringen än vad som hittills varil
fallet. Vid utformningen av den framtida organisationen för den statliga
rådgivningsverksamheten och resurstilldelningen till denna mäste delta beaktas.
Utredningen
refererar (s. 32) tUl det s. k. BET-projektet (Biologiskekonomisk-teknisk
utvärdering av tiädgärdsföretag), som pägär vid Sveriges lantbruksuniversitet
i samarbele med Trädgårdsekonoraiska undersökningen (TEU). Projektet
finansieras genora anslag från Statens råd för skogs- och jordbmksforskning
samt försöksanslag från lanlbmksuniversitetets avdelning för
prydnadsväxtodling. Det håller f. n. på att avslutas och en rapport är under
utarbetande.
Enligt
utredningens mening skulle en dylik uppföljning av produktionen på enskilda
företag vara av stort värde som underlag för en bättre rådgivning. Del torde
vara ett effektivt medel för alt rainska den stora variationen i lönsamhet
mellan olika företag som olika utredningar pekar på.
TRF
anser denna bedöraning riktig, men vUl framhålla, att arbetet med utvärdering
av BET-material är till sin natur annorlunda än övrig odlingsrädgivningsverksamhet
och tar stor lid i anspråk inte minst i form av teknisk sammanslällning av raaterial.
Finansieringen raåste därför ske utanför den av utredningen föreslagna rädgivningsbudgetens
ram.
Som
framgår av ovanstående håller det s. k. BET-projektet pä alt avslutas vid
lantbruksuniversitetet. Trädgårdsodlarna har visat stort intresse för denna
typ av effektivitetskontroll. TRF har därför begärt, att som en temporär
lösning av finansieringsfrågan under år 1979 fä använda 90 000 kr. av
trädgårdsnäringens bensinskattemedel för att genom TEU kunna fortsätta
verksamheten. Med den växande efterfrågan av bensinskattemedel kommer dessa
inte att vara tillräckliga och heller inte avsedda för att finansiera en sädan
permanent verksarahet. En särskild ekonoraisk resurs bör därför skapas för
denna form av rådgivning. Det mäste ske genom ell särskilt anslag för denna
verksamhet, som är både ett medel för och ett led i trädgårdsnäringens
rationalisering.
Trädgårdsnäringsutredningen
har bl. a. föreslagit, atl bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
skall kunna utgå också framdeles för exempelvis introducering av ny teknik,
för samverkan och för utveckling av trädgårdsnäringen i särskilda regioner. Ett
statligt bidrag för att garantera BET-verksamhetens fortbestånd synes oss stå
i full överensslämraelse med de övriga bidragsändamålen och t. o. ra. raöjliggöra
en snabbare introduktion av exempelvis ny teknik och regional utveckling av
trädgårdsnäringen. TRF hemställer därför alt under anslaget Bidrag tiU
trädgårdsnäringens rationalisering 200 000 kr. reserveras sora bidrag för att
kunna fortsätta BET-verksaraheten. Sveriges lantbruksuniversitet har meddelat,
att dess institution för trädgärdsvetenskap enbart under en
Prop. 1978/79:136 109
övergångstid
kunnat medverka i denna serviceverksamhet men vore beredd atl kunna della i
utveckling av metoderna för en biologisk och teknisk effektivitetskontroU. TRF
finner det också angeläget, att lantbruksverkets rådgivare deltar i BET- och ERFA-gmppernas
verksamhet, då detta är betydelsefullt inle minst för en bättre individuell
rådgivning till företagen.
Statsmakterna
har glädjande nog anvisat medel i ökande omfattning för försöks- och
forskningsverksamhet ocksä inom trädgårdsnäringen. Resultaten härav framkoramer
vartefter. UtbUdningsmöjlighelerna har förbättrats och utnyttjas också i
vederbörlig orafattning. Satsningarna inora dessa seklorer har inte följts upp genora
ökad resurstilldelning för rådgivning till den kår av yrkesverksarama inom
trädgårdsnäringen, sora blivit mer och mer intresserad och i behov av
rådgivning från en kunnig rådgivarkår med god överblick över teknisk, ekonomisk
och biologisk forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Också
utredningen har funnil de nuvarande resurserna för rådgivning på trädgårdsorarådet
otillräckliga (s. 35). TRF instämmer häri och vUl samtidigt betona
angelägenheten av atl en snabb försiärkning av rådgivningsresurserna koraraer
till stånd. Detta bör ske inte enbart genom att de nu vakanta tjänsterna åter
får besättas, utan också genom alt därutöver cn utbyggnad av rädgivarkären
sker.
Utredningen
föreslår att de sex vakanta rådgivartjänsterna och de båda vakanta aspirantljänsterna
äter skall tillsättas och alt därutöver nio nya rådgivartjänster inrättas. TRF
ser detta som en minsta möjliga förstärkning av rådgivarresurserna. Önskemålen
om ytterligare rådgivare inora del byggnadstekniska orarådet, inora
energiområdet och inom odlingsteknik är starka. Fler tjänster skulle
möjliggöra ytterligare specialisering.
När
det gäller den av utredningen föreslagna (s. 38) specialisttjänsten för
blomsterlöksdrivning, viU förbundet framhåUa, att det är ett raycket angeläget
behov, som man därigenom velat tUlfredsställa. Delta bevisas inte minst av alt lökdrivare
under de senaste åren tvingats söka sig utomlands för att få en adekval specialisthjälp.
Den föreslagna tjänsten bör därför tillsättas så fort kvalificerad
befattningshavare kan anställas.
Som
utredningen redovisar beslöt riksdagen under 1960-talet att ett vissl antal
konsulenter helt skulle arbeta inom den yrkesraässiga trädgårdsodlingen. Sedan
växtskyddsrådgivningen överfördes tiU lantbruksnämnderna år 1976, har dock
avsteg gjorts från denna princip genom att även allmänheten nu kan vända sig
till konsulenterna och få råd om krukväxter och annan amatörodling. Detta har
vållat allvarUga problem, framför allt inom vissa lantbruksnämnder, där
rådgivarnas tid i alllför hög grad upptas av dylik upplysningsverksamhet. TRF
anser, att lantbmksnärandernas trädgårdskonsulenter helt bör ägna sin tid åt
rådgiv-
Prop. 1978/79:136 HO
ning
till de yrkesmässiga trädgårdsföretagen. I propositionen bör det därför anges,
att lanlbruksstyrelsen bör åsiadkomma en bättre lösning av växtskyddsrådgivningen.
Förbundet
har också noterat att det tidvis varil svårt att återbesätta vakantblivna
rådgivningstjänster. En av orsakerna härtill kan vara det smala
rekryteringsunderlaget. Rent allmänt menar dock förbundet, att del är viktigt,
att de olika faktorer, som styr rekrytering, kontinuerligt följs upp.
Rädgivningsfrågan
bör tas upp tUl förnyad prövning under mitten av 1980-talet. Rådgivningsarbetet
måste successivi anpassas lill näringens utveckling cch vi måste vara öppna för
att andra organisationsformer i framtiden kan bli atl föredra framför den
nuvarande. Näsla översyn av rådgivningsverksamheten inom trädgårdsorarådet raåste
därför ske pä ett mera genomgripande sätt än vad trädgårdsnäringsulredningen nu
gjort. Vid denna översyn torde erfarenhelerna av en ökad speciaUserad
rådgivning också hunnit utvärderas. Samtidigt torde ytterligare slutsatser om
den fortsatta omstruktureringen av näringen kunna dragas.
Hushållningssällskapens
förbund: Förbundet vill påpeka det stora behovet av och efterfrågan på
rådgivning till det ej kommersiella trädgårdsbruket.
På s.
10 stär under rubriken 1.1 Bakgrund: "Enligt utskottets raening bör allraänheten
i fråga ora projektering av och rådgivning rörande vU-laträdgärdar ra. ra. få hänvända
sig till enskUda företag eller expertis hos kommunerna. Även
hushållningssällskapen kan givetvis, om de så önskar, ge service pä detta
område. Denna service bör kunna göras självbärande ..."
Då
sådan rådgivningsverksamhet har stor samhällsekonomisk betydelse, anser
förbundet, att kostnaderna, åtminstone lill viss del, bör täckas med
statsbidrag. HushåUningssäUskapens mångåriga erfarenhet på området visar att
denna, i motsats lill irädgårdsprojektering, inle kan göras ekonomiski
självbärande.
Centralorganisationen
SACO/SR: SACO/SR har översänt remissen till Agrifack för besvarande. Förbundet
anför:
Enligt
förbundets mening har rådgivningen en mycket stor belydelse för
trädgårdsnäringens framtida utveckling och konkurrenskraft. Behovet av en
specialiserad rädgivarkär ökar. SärskUt gäller delta de odlingstäta delarna av
landet.
I
likhet raed utredningen anser förbundet att nuvarande rådgivningsresurser är otUlräckliga.
F. n. hålls ett antal tjänster vakanta på gmnd av besparingsskäl och i avvaktan
på förslagen i föreliggande betänkande. Dessa tjänster bör snarasi möjligt lillsäilas
och ulredningens förslag i övrigi beträffande resursförstärkningar bör ocksä
genomföras.
Från
facklig synpunkt är det raycket viktigt alt de rekryteringstjänster
Prop. 1978/79:136 Hl
sora
finns för trädgärdsrådgivare verkligen hålls besatta. Dessa tjänster är mycket
värdefulla som introduktionsanställningar för nyutexaminerade rådgivare.
Systemet raed rekryteringstjänster borde f. ö. formaliseras även för andra ämnesoraråden
inora lantbruksverket.
Arbetet
raed handläggningen av låne- och bidragsärenden har ökat starkt på trädgårdsorarådet.
En utökning av antalet ekonorairådgivare är därför moiiverad.
Svenska
lantarbetareförbundet: För att ge svensk trädgårdsnäring ökade möjligheter att tiUägna
sig den nya kunskap som kommer frara genom utvecklingsverksamhet, såväl på den
tekniska sora biologiska sidan, är del angeläget att rådgivningsverksaraheten
väsentligt byggs ul. Detta får ses sora ett verksamt medel i främjandet av en
näring som pä effektivast möjliga sätl kan producera högklassiga produkler till
för konsumenten acceptabla priser. Inte minst viktigt framstår en ökad
forskning och rädgivningsinsats inom arbetsmetodikens och arbetsmiljöns
område. Förbundet delar ocksä ulredningens uppfattning att en förbätirad rådgivning
kring uppnådda resultat i forskningen kring användande av alternativa meioder
för bekärapning av skadeinsekier är ytterst angelägen.
I
delbetänkandet "Svensk trädgårdsnäring produktion, rationalisering,
internationella förhåUanden" drog utredningen upp riktUnjer för svensk trädgårdspolilik
och konstaterade att det borde finnas goda förutsättningar för att bedriva
rationell produktion av Irädgårdsalster inom stora delar av Sverige. En
effektiv produktionsapparat med möjligheter att tUlvarataga nya hjälpmedel och raetoder
får anses vara den bästa garantin för att uppnå det av sarahället uppslällda
målet för effektivitet. Del ger också större trygghet för den anställda
arbetskraften och medverkar givetvis även till att höja den ekonomiska och
sociala nivån för de sysselsatta.
Utredningen
framhåller att de höjda omkostnaderna under senare år tvingar fram en
kraftigare specialisering av produktionen. Detta i sin lur ställer krav pä en
mer specialiserad rådgivning. Det torde också finnas skäl all antaga att
specialiseringen fortsätter. Därigenom kan skapas andra problem, som t. ex.
ökade risker för säsongarbetslöshel. Del är angelägel atl rådgivningen
observerar sådana tendenser och i förebyggande syfte söker sprida kunskap om
kompletterande odlingsraöjligheler.
Ulredningen
har också sora ett sådant alternativ frarahållit lökdrivningen sora ett
exempel på produktion sora skapar sysselsättning året runt. Förbundet vill
livligt instämma i ulredningens förslag om all lökdrivningen fär
specialiserade rådgivare till sitl förfogande. Del är dock angelägel att även
andra alternativ som kan öka äretruntsysselsättningen bättre förs fram i rådgivningsverksaraheten.
Förbundet
vill i övrigt instäraraa i de av utredningen skissade re- sursbehoven
och vill understryka vikten av all utredningens intentioner
Prop. 1978/79:136 112
också
blir förverkligade. Inte minst viktigt är det att rådgivningen i företagsekonomi
får tillräckliga resurser.
Rådgivning
till trädgårdsanläggningsbranschen
Under
senare år har trädgårdsanläggningsverksamheten, eller, som den ocksä kallas, markbyggnadsverksaraheten,
kraftigt utvecklats och förändrats. De tidigare arbetsuppgifterna bestod i
huvudsak av plantering samt sådd av gräsytor. Utvecklingen har i dag fört till
att trädgärds-anläggningen baseras pä biologisk och ekologisk kunskap i lika
stor utsträckning som teknik.
När
statsmakterna 1967 tog ställning till rådgivning lUl Irädgårdsanläggningsbranschen
syntes detta i allt väsentligt ha rört rådgivning rörande vUlaträdgärdar och
parkanläggningar. Det ansågs dä heUer inte vara en samhällelig uppgift atl
svara för rådgivning i dessa avseenden. Del är emeUertid inle vad
trädgårdsanläggning i dag avser, och var det väl för övrigt knappast ens 1967.
Det är i dag, liksom vad gäller träd-gärdsodlingen, fråga om rådgivning tUl en yrkesutövarkår
för att den på bästa och biUigaste satt skall kunna ulföra uppdrag i
allmänhetens eller kommuners och bostadsproducerande företags tjänst. Mot den bakgmnden
anser förbundet det vara motiverat att en tjänst redan nu inrättas för
trädgårdsanläggningens del. Det skall emellertid ändå med tiUfreds-stäUelse
noteras den positiva syn utredningen ändock haft på denna branschs behov. Med
hänsyn dock till att det här är fråga om andra typer av företag och verksamhet
kan förbundet ansluta sig till utredningens förslag om en särskild översyn av markbyggnadsverksaraheten.
Vi vill också betona att det torde vara lämpligt att denna översyn sker inom
jordbruksdepartementet med hänsyn tiU den starka anknytning pä växt-och jordbearbetningssidan
som verksamheten har.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Betänkandet behandlar ett enligt
föreningens åsikt viktigt område när det gäUer att främja den svenska
trädgårdsnäringens utveckling. Enheterna i näringen är i allmänhet små och egna
resurser för nödvändig expertrådgivning saknas i stort sett. Det är därför
naturligt, att samhäUet i Sverige liksom i andra länder ställer sådana resurser
till förfogande. Utan att i varje detalj vilja ta ställning till
Trädgårdsnäringsutredningens olika förslag till en utökad slatsfinansierad
rådgivning anser vi oss i stort kunna tillstyrka vad som framförs i
betänkandet. Vi vill emeUertid understryka betydelsen av att den utökade
konsulenttjänsten verkligen komraer att användas för att ulveckla
trädgårdsföretagen och effeklivisera produktionen så alt företagens internationeUa
konkurrenskraft stärks.
6.2
Organisation m. m.
Reraissinstanserna
tillstyrker i huvudsak den föreslagna organisationen. Trädgårdsnäringens
riksförbund pekar på angelägna förstärkningar
Prop. 1978/79:136 H3
på
flera punkter men stannar för atl föreslå att tre nya tjänster inrättas ulöver
utredningens förslag, varav en vid lantbruksslyrelsen. Även lantbruksslyrelsen
föreslår alt en ny tjänst inrättas vid slyrelsen. Länsstyrelserna har
synpunkter på fördelningen av resurser. Några föreslår förstärkningar i de
egna länen. Lantbruksstyrelsen och Trädgårdsnäringens riksförbund delar ulredningens
uppfattning att det bör ankonmia på lantbmksstyrelsen att efter samräd med
näringen beslula om rådgivningens organisation. Förslaget om delegering av
stödärenden till lantbmksnämndema tillslyrks av remissinstansema. Trädgårdsnäringens
riksförbund anser i likhet med utredningen att ledamöter raed
trädgårdssakkunskaper bör tillföras lantbmksnämndema.
Statskontoret:
Enligt statskontorels uppfattning kan övervägas att för specialiserad
produktionsrådgivning utnyttja den organisation för försöksverksamhet som Irädgårdsförsöksdislrikien
utgör. Detla skulle närma produktionsrådgivningen tiU forskning och utveckling
så att nya rön snabbt kan föras ul.
Utredningen
har föreslagit ökat stöd bl. a. för övergång tiU mera energibesparande teknik
med hänsyn till de alltmera stigande koslnadema för uppvärmning av växthus.
Detta släller krav på ökad rådgivning. Den försiärkning av rådgivningen rörande
ekonomiska frägor inom trädgårdsföretagen som utredningen föreslår får därför
anses välmotiverad. Delta innebär också att beslut om stöd lättare kan
delegeras tiU lantbruksnämnderna, en utveckling som statskontoret finner
riktig.
Lantbruksstyrelsen:
Utredningen har i sin beskrivning av nuläget anfört sora en nackdel alt en betydande
del (ca 20 %) av odlingsrådgivarnas tid åtgår till utredning av stödärenden
dvs. lånegaranti- och bi-dragsansökningar. Styrelsen vill emeUertid
härtill framhålla att vid ulredningen av sådana ärenden tillfälle erbjuds tUl
rådgivning av just den Icaraktär som beskrivs sora eftersträvansvärd och de
kontakter raellan olika rådgivarkategorier etableras sora ur det enskilda
företagets synpunkt är önskvärd. Att ansvaret för utredningen i stödärendena
kommer att i aUmänhet övergå tUl en företagsekonom bör dock enligt styrelsens
mening bli fördelaktigt och bör efter hand kunna genomföras.
I
sin motivering för utökat antal företagsekonomer har ulredningen även anfört
alt därigenom i ökad utsträckning beslutanderätten i stödärenden kan delegeras
frän styrelsen till lantbruksnämnderna.
Lantbmksstyrelsen
avser ocksä alt i samband med ikraftträdandet av de i annat sammanhang
föreslagna ändrade bestämraelserna för det statliga stödel överföra
beslutanderätten i fräga om stödärenden till träd-gärdsnäringen på lanlbmksnäranderna.
Alt
plantskolekonsulenten vid lantbmksnäranden i Malraöhus län står anläggama till
tjänst med inforraation ora växtmaterialet finner styrel-
Prop. 1978/79:136 114
sen
inga hinder för. Dock mäste konsulenten fä prioritera rådgivningen till de
producerande plantskolorna.
Lantbmksstyrelsen
ansluter sig tUl utredningens förslag ora att rådgiv-ningscentralema i Stockholra
och Malmö (trädgårdsenheter raed enhetschefer) kompletteras raed en central
även för västra Sverige.
Starka
motiv finns för att centralen i Västsverige placeras i Göteborg. Om detta är
möjligt av administrativa och andra skäl måste närmare utredas. Lantbruksslyrelsen
utgår från att del liksom hittUls får ankorama på styrelsen att efter
överläggningar med trädgårdsnäringen besluta om rådgivningens närraare
organisation och befattningshavares placering.
Den
ökade aktiviteten i fråga om rådgivning till trädgårdsnäringen medför också
ökad arbetsbelastning för lantbruksslyrelsen. Även efter en ytterligare delegering
av beslutanderätt i stödärenden blir avsevärda uppgifter kvar vid
lantbruksstyrelsen beträffande dessa ärenden. Förutom den besvärsbehandling
som kan fömtses få en ökad frekvens med tanke på den ökade volym av stödärenden
som utredningen räknat raed i sitt huvudbetänkande, kvarslår arbetet med
utarbetandet av anvisningar, kalkylraodeller m. m. Den marknadsbedömning som
enligt utredningen bör ske vid stöd till nyetablering måste också ske centralt
och innebär atl en fortlöpande analys av marknadsförhållandena i de olika
landsändarna mäste genomföras. Mot bakgrund av det anförda bör styrelsens
trädgårdsenhet förstärkas med en handläggartjänst.
Sveriges
lantbruksuniversitet: Ulredningen föreslär alt en rådgivare med placering i
Stockholm bör specialiseras på lökdrivning och få denna odling som
huvudinriktning. Lantbruksuniversitetet anser dock atl eftersom lökodlingen är
en myckel kort kultur, bör denna inriktning kombineras med någon annan
inriktning, t. ex. snittblommor. Placering på Ultuna, där mellersta trädgärdsförsöksdistriktet
har sin verksamhet, bör kunna diskuteras.
Utredningen
frarahåUer i sin översikl ora utvecklingstendenser inom odlingen att insatsen
av kemiska bekämpningsraedel bör rainska och att biologisk bekärapning får
ersätta den kemiska. Man frarahåller alt det är av stor vikt att resultaten
frän forskningen ora biologisk bekämpning snabbt kommer odlarna lill del.
Lantbruksuniversitetet
vill därvid erinra ora tidigare förslag framförda från Trädgårdsnäringens
riksförbund tUl lanlbruksstyrelsen om att en särskild tjänst för rådgivning och
inforraation ora biologisk bekärapning måtte inrättas. Lantbruksuniversitetet
anser att en av rådgivarna i distrikt I bör bli speciellt inriktad på s. k.
biologisk bekämpning.
Utredningen
har också föreslagit att befintlig tUlfällig tjänst som stats-konsulent i
prydnadsväxtodling inrättas som fast tjänst och att ny tjänst som slatskonsulent
i grönsaksodling under glas inrättas. Lantbruksuniversitetet vill därvid
framhålla som i första hand angeläget att tjänsten
Prop. 1978/79:136 115
som
statskonsulent i prydnadsväxtodling kan fast inrättas. Tjänsten avlönas f. n. raed
inbesparade löneraedel och med nuvarande knappa medelstilldelning kan
universitetet icke längre åstadkoraraa en finansiering på denna väg.
Lantbruksuniversitetet
anser ocksä alt frågan ora effektivitetskontroU i trädgårdsnäringen särat
utlandsbevakning först bör vara löst innan det vill förorda stalskonsulenttjänst
i grönsaksodUng under glas. Med tanke pä att det ej f. n. finns vare sig vid
lantbruksuniversitetet eller bland rådgivarna nägon expert pä tillförsel av
växtnäring vid odling i växthus, vill lantbruksuniversitetet förorda alt detta äranesoraråde
även skulle ingå i den föreslagna tjänsten sora slatskonsulent. Det bör finnas raöjlighet
för universitetet att efter hand pröva inriktningen av statskonsulenternas verksarahet
efter behov som kan uppkomma.
Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsstyrelsen delar utredningens bedöraning att de nuvarande
resurserna för rådgivning på trädgårdsorarådet är OtUlräckliga.
Vid
fördelningen av rådgivningsresurserna pä de olika distrikten föreslås för
distrikt II till vilket Gotland hör en utökning med endast
en rådgivare. Länsstyrelsen finner utökningen otillräcklig.
Länsstyrelsen
har följt upp de regionalpolitiska målsättningarna för de areella näringarna
bl. a. genom alt i samverkan med andra regionala organ ha genomfört en kampanj ora
ökad sysselsättning, lönsamhet, stödformer och utbUdning för jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsodling på Golland. Hos säväl föreningsföretag sora hos
enskilda företagare pä Gotland pågår investeringar i anläggningar för
mottagning och förädling av produkter från en allt mer ökande odling. För föreningsförela-gels
inveslering beviljades lokaliseringsstöd raed hänsyn till projektets regionalpoliliska
betydelse. I pågående arbete raed näringspolitiskt program för Golland kan
vidare redan skönjas tendenser till en fortsatt utökning av
trädgårdsproduktionen. Mot bakgrund av sysselsältningssituationen i länet
bedömer länsstyrelsen det sora mycket angeläget att en sädan utveckling koraraer
tUl stånd.
Härav
följer ett utökat rådgivningsbehov sora inte kan läckas av de resurser sora
finns på ön i dag. Enligt länsstyrelsens mening bör distrikt II tillföras
ytterligare en assistenttjänsl med odlingsteknisk inriktning. Denna tjänst bör,
utöver befintlig lantbrukskonsulenttjänst, placeras på Gotland med möjlighet atl
betjäna även övriga län inom distriktet.
Länsstyrelsen
i Blekinge län: Styrelsen ansluter sig lill vad lantbruksnämnden i Blekinge
län anför i sitt yttrande. Nämnden anför:
Näranden
tillslyrker utredningens förslag att inrätta ytterligare fyra ekonorairädgivartjänster.
En utökning av ekonorairådgivningen är enligt nämndens bedömning nödvändig för
den företagsuppbyggande verksamheten. En samordning av handläggningen av
stödärendena raed resp.
Prop. 1978/79:136 116
ekonomirådgivare
som handläggare innebär också fördelar genom att handläggande personal fär ett
större antal ärenden och därmed också en större erfarenhet av att med statligt
stöd främja näringens utveckling. Nämnden tillstyrker också utredningens
förslag att delegera beslutanderätten i stödärenden lill lantbruksnämnderna.
Nuvarande
organisation innebär att del inte finns någon rådgivare på trädgårdsområdet
placerad vid lantbruksnämnden i Blekinge län. Rådgivningen till länets
yrkesutövare ombesörjs i huvudsak av rådgivare placerade vid lantbruksnämnden i
Kristianstads län. Nuvarande organisation av rådgivningsverksaraheten är
enligt närandens erfarenhet otiUfredsställande. Behovet av att placera en
rådgivare i Karlslcrona har under flera är frarahållits av säväl länsstyrelsen
som lantbmksnämnden. Den OtUlfredsställande organisationen av
rådgivningsverksamheten och behovet av alt placera en rådgivare i Karlskrona
har även uppmärksammats i flera riksdagsmotioner.
Möjligheterna
alt utveckla trädgårdsnäringen och skapa nya arbetstillfällen incm näringen är
i Blekinge län mycket goda. En sådan utveckling har hittills inte kommit till stånd
trots en klart uttalad målsättning från länets sida. För att näringen skall
kunna utvecklas krävs ytterligare insatser som inte kan tiUgodoses med
nuvarande rädgivningsorganisation. Arbetet med att utveckla trädgårdsnäringen
skiljer sig frän övriga rädgivningsuppgifter. De specieUa insaiser som krävs i
Blekinge län måste därför i huvudsak utföras av en rådgivare placerad i länet
och kan inte, varken med nuvarande eller utökade rådgivningsresurser ombesörjas
från annat län.
Lantbruksnämnden
vill understryka betydelsen av att den föreslagna tjänsten inrättas vid nänmden
i Karlskrona och besätts med en rådgivare i allraän odlingsteknik. Därigenom
får nämnden möjlighet att häUa en nära kontakt med odlarna i Blekinge län
samtidigt som rådgivaren kan svara för kontakter mellan odlarna och
specialister pä trädgärdsområdet i framför allt Kristianstads län. Nämnden
delar också ulredningens uppfattning att alla vakanta tjänster snarast bör
tillsättas. Därige nom kommer för länets del rådgivningsresurserna inom frukt-
och bärodlingen att förstärkas.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Liinsstyrelsen anser sig inte kunna godtaga den föreslagna
fördelningen av de befintliga och utökade rådgivningsresurserna. Utredningen
föreslår att av 49 rådgivningstjänster 19 tilldelas rådgivningsdistrikt I,
varav 13 M län. Av de i länet stationerade rådgivarna avses dock två ha hela rikel
som verksamhetsområde. Enligt länsstyrelsens mening kan resurserna utnyttjas
bättre genom en ökad insats för rädgivningsdistrikt I (ett) och M län. Del bör
här observeras att M-länets odlingsrådgivares verksamhetsområden omfattar mer
än 50 % av rikets yrkesmässiga trädgårdsproduktion.
Enligt
länsstyrelsens mening finns i länet ett klart framträdande be-
Prop. 1978/79:136 ui
hov
av förstärkning av rådgivningsresurserna. Länsstyrelsen vUl därför bestämt
hävda, att ett relativt sett större antal tjänsier än som föreslagits av
utredningen bör tUldelas länet. Som påpekats i det föregående har
trädgårdsnäringen myckel stor betydelse för sysselsättningen i länet, och det
finns vägande skäl för att statsmakiema genom rådgivning och liknande ätgärder
medverkar till atl vidmakthålla trädgårdsnäringens lönsamhet och därmed bidrar
till alt upprätthålla antalet arbelstillfällen totalt sett i länet, vilket
kraftigt minskas genom neddragning av sysselsättningen i vissa krisbranscher.
Länsstyrelsen
i Hallands län: Länsstyrelsen har vid upprepade tUlfällen påpekat behovet av
grundutbildning för blivande trädgårdsodlare i Hallands län. På grund av att
sådan utbUdning inle finns inora länet förekoramraer det att nyblivna
trädgårdsodlare saknar grundutbUdning. Detta förhåUande raedför ett större
behov av sakkunnig rådgivning.
De
rådgivare, sora har Hallands län som verksamhetsområde är stationerade i
Helsingborg resp. Uddevalla. Det synes enligt länsstyrelsens mening olyckligt
att länet är delat och tillhör två olika rädgivningsdistrikt i en för länel sä
viktig näring. Länsstyrelsen anser i stället atl länet som helhet bör tillhöra
ett och samma distrikt. Utredningens förslag om inrättande av en rådgivningscentral
i Göteborg innebär emellertid en förbättring för trädgårdsnäringen i den norra
delen av länel.
Enligt
länsstyrelsens mening borde rådgivning finnas inom länet mot bakgrund av de
synnerligen gynnsamma förutsättningar som här finns för trädgårdsnäringen. I detla
samraanhang bör påpekas att utredningen föreslagit placering av rädgivningsassislent
i län där trädgårdsnäringen har väsentligt mindre omfattning. Mot bakgrund av
trädgårdsnäringens stora betydelse i HaUands län anser länsstyrelsen det väl
motiverat att en rådgivare placeras vid lantbruksnämnden i Halmstad.
Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Som helhet finner länsstyrelsen förslagen väl
underbyggda och lämpUga att genomföra så snart sig göra låter.
Rådgivningen
är mycket viktig för trädgårdsnäringens framtida utveckUng. Det gäller också
behovet av all rådgivarna specialiserar sig. Länsstyrelsen stöder utredningens
förslag tUl utbyggnad av rådgivnings' verksamheten, särskilt vad avser västra
Sverige. De nya ekonomi- och teknikertjänsterna, som föreslås är därför
välkomna. Förslaget att inrätta en rådgivningscentral i Göteborg hälsas raed tillfredsslällelse.
Beträffande
rådgivning till Irädgårdsanläggningsbranschen slöder länsstyrelsen hell ulredningens
förslag. Det gäller också förslagen, som rör organisationen och fördelningen av
resurser på olika distrikt.
Samtliga
lantbruksnärander föreslås få tillgång tiU ekonomer med trädgårdskunskap. Det
skulle göra det möjligt att delegera beslutande rätten i låne- och
bidragsärenden till nämnderna, vUket länsstyrelsen anser vara en stor fördel.
Prop.
1978/79:136 Hs
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: I dag finns i landet 42 tjänsier
som trädgärdsrådgivare. Av dessa uppges älta tjänsier vara vakanta. Länsstyrelsen
finner del angeläget att vakansema tillsätts. Inom västra Sverige,
rådgivningsdistrikt III, finns fem tjänster varav en f. n. vakant. Distrikt III
har en odling orafattande ca 61 ha växthus, ca 460 ha bär och ca 722 ha
köksväxter. Till dessa arealuppgifter kommer ca 2 650 ha konservärter. Inom områdel
finns såväl företagare med stora rationella anläggningar och myckel speciaUserad
odling som alla övergångar till orationella och ålderdomliga enheter.
Rådgivarna inom distriktet har en växlande verksamhet.
Utöver ett mycket stort antal kulturer säväl i växthus som på frUand måste de
ägna mycket tid åt frägor beträffande växthusbyggnader, värme, inredning och
automatik. De båda tekniska konsulenterna som f. n. finns i Stockholm och Malraö
hinner inte med så mycket i distrikt III. Länsstyrelsen tillstyrker därför
inrättandet av en teknisk konsulent i västra Sverige. Dennes verksarahet bör orafatta
siiväl utredningar kring den statUga stödverksamheten, specialiserad rådgivning
sora utvecklingsarbete.
Tillgången pä ekonomisk rådgivning bedöms ocksä vara
otillräcklig. Av de nuvarande rådgivarnas arbetstid används ca 1/4 till
utredningar i stödärenden ra. ra. Andra uppgifter som raed fördel skulle kunna
läggas på den ekonomiska rådgivaren är utredningar för länsarbetsnärander och ulredningar
om sysselsättning och etablering. Lika viktigt är dock alt därigenom skapas belydligt
ökade möjligheter till företagsekonomisk rådgivning.
Av naturlig orsak hinner rådgivarna dåligt med att hålla
sig å jour med utvecklingen på alla områden de handlägger. Den föreslagna sammanföringen
av rådgivarna i grupper bl. a. i västra Sverige raedger möjUghet till en
större specialisering, vilket i sin tur kommer att resultera i en bättre
rådgivningsservice. Detta är också nödvändigt ora utredningens föreslagna produktionsraäl
skall kunna uppnås.
Distrikt III har under nuvarande organisation varit klart underbe-mannat
i förhållande till odlingens orafattning och betydelse. Länsstyrelsen anser
det därför mycket angelägel all distriktet tillföres den föreslagna
förstärkningen med en ekonom och en tekniker.
Länsstyrelsen finner i likhet med utredningen att det föreUgger
uppenbara fördelar i att sarala rådgivarna i gmpper eller centraler där verksamheien
är mera koncentrerad. En sådan central föresläs bUdas i västra Sverige genom
att sammanföra rådgivarna i Uddevalla och Vänersborg. Gruppen skulle tillföras
en ekonom och en tekniker.
Som slationeringsort har Uddevalla, Vänersborg eller Göleborg
diskuterats. Utredningen har stannat för att förorda Göteborg som slationeringsort.
Växthusodlingen återfinns tUl största delen inom en triangel med spetsarna i
Ulricehamn, Kungälv och Varberg, dvs. i Hallands- Göteborgs och Bohus och
Älvsborgs län. Inom detta område har lantbmks-
Prop. 1978/79:136 119
nämnden
i Älvsborgs län ett filialkontor i Borås, till vUket den föreslagna
rådgivningscentralen med fördel skulle kunna anknytas.
Länsstyrelsen
har i olika sammanhang påpekat att statlig offentlig verksamhet i mycket
begränsad omfattning är förlagd till Boråsregionen, samtidigt som denna region
dras med stora sysselsättningsproblem. De undersökningar som nyligen redovisals
av sysselsättningsulredningen i betänkandet (SOU 1978: 62) Regionalpolitiska
stödformer och styrmedel visar ocksä vid en jämförelse mellan de olika länen
att Älvsborgs län i förhällande till befolkningen har den lägsta andelen
statligt sysselsatta i hela rikel. För den nu aktuella verksamheten är Borås kommunikations-raässigt
och i förhållande till odlingsomrädena väl beläget som slationeringsort.
Länsstyrelsen hemställer därför att Borås blir slationeringsort för den nya rädgivningscentralen
i distrikt III.
Utredningen
föreslär alt beslutsfattandet i stödärenden delegeras till lantbruksnämnderna.
Länsstyrelsen tiUstyrker förslaget då nuvarande ordning inneburit betydande
förseningar av ärenden och ett inte obetydligt dubbelarbete.
Inom
länet har antalet jordförvärvsärenden där sökanden anger intresse för
trädgårdsodling ökat. Enligt jordförvärvsutredningens betänkande skall bl. a.
behovet av rationella Irädgårdsförelag särskUt beaktas. Antalet trädgårdsärenden
totalt har under senare år också ökat, en utveckling som sannolikt koramer att
fortsätla. Länsstyrelsen tUlstyrker därför utredningens förslag att
lantbruksnämnderna tUlföres ledamot med sakkunskap på trädgårdsorarådet.
Länsstyrelsen
vill slulligen understryka viklen av att rådgivningsverksaraheten väl
förankras hos odlama. Därför tillstyrkes också utredningens förslag att de s.
k. beredningsgrupperna förstärks med odlarrepre-sentanler.
Länsstyrelsen
i Värmlands län: Huvuddelen av växthusodlingen inora distrikt III (dit
Värmlands län hör) återfinns inora en triangel Ulricehamn, Kungälv och Varberg.
Köksväxtodlingen finns i norra HaUand, norra Älvsborg och Skaraborgs län.
Utredningen föreslår därför Göteborg som en lämplig lokaliseringsort för den
föreslagna rädgivningscentralen inom distriktet. Till denna central föreslås
samtliga distriktets rådgivartjänster med ett undantag bli förlagda. En
konsulenttjänst föreslås vara kvar i Skara med rådgivning inom frukt- och
bärodling som huvuduppgift.
Den
föreslagna organisationen innebär en stor risk att rådgivningen i Värmland
försämras. Det kan päpekas att avståndet KarlstadGöteborg är drygt 25 mil och
att avståndet till odlingsomrädet i Ekshärads-området är ytterligare 1012 mU.
Som tidigare nämnts är det väsentligt att trädgårdsnäringen får möjligheter
att utvecklas i Värmland. För att fullfölja dessa angelägna arbetsuppgifter är
det enligt länsstyrelsens mening en förutsättning att en aUround konsulent
placeras i Karlstad.
19
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79: 136 120
Del
förefaller orimligt att tänka sig atl dessa arbetsuppgifter koramer att kunna
utföras från centralen i Göteborg. TUl tjänsten i Karlstad bör då också föras
rådgivningen i Finnerödjaområdet. Avståndet från Karlstad till detta
odlingsområde är i stort sett detsamma som från Skara. Eftersom övrig
rådgivning inom trädgårdsodling i Skaraborgs län på grund av det kortare
avståndet kan ledas frän centralen i Göteborg är det naturUgt att tjänsten i
Skara förflyttas till Karlstad. Om möjligl bör konsulenten i Karlstad ocksä
handha ärenden av regionalpolitisk natur i Dalsland.
Utredningen
föreslår att två tjänster, en som teknisk rådgivare och en som ekonom inrättas
i Göteborg. Detta innebär bl. a. alt en delegering tiU lantbruksnämnderna av
beslut i stödärenden kan ske. Länsstyrelsen tillslyrker delta förslag som
kommer att innebära snabbare beslut i slödärenden och atl resurser frigöres
för odlingsrädgivning. Vidare förutsätter länsstyrelsen att de tjänster sora
nu är vakanta tillsätts.
Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Beträffande organisation och distriktsindelning delar
länsstyrelsen utredningens förslag. Dock anser länsstyrelsen att det inom
Gävleborgs och Kopparbergs län bör finnas ytterligare en rädgivartjänst främst
med inriktning på grönsaksodling på friland. Som motivering för delta anser
länsstyrelsen att omfattningen av bär- och grönsaksodlingen inom regionen är,
jämfört med förutsättningar särat behov av färskvaror, för lilen. En utökning
av denna odling bör ocksä fä positiva sysselsättningseffekter, vilkel är av
stort värde frärast inora glesbygdsområdena. För en positiv utveckling krävs
vissa initialinsatser i rådgivning dels i odlingsfrågor dels i organisations-
och marknadsfrågor. Allt detta kräver en utökning av de personeUa resurserna.
I övrigt får länsstyrelsen i denna fråga hänvisa till skrivelse från
lantbruksnämnderna i Kopparbergs och Gävleborgs län tUl lantbruksstyrelsen den
15 december 1978.
Länsstyrelsen
vill starkt påpeka vikten av att tillräckligt raed medel för tjänsteresor
ställs till förfogande för de specialister, som skall arbeta inora stora oraråden.
I annal fall blir det främsi stationeringslänet som får glädje av dem men inte
mer avlägsna områden.
Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Länsstyrelsen ansluter sig till de synpunkter som anförs av
länets lantbruksnämnd i dess yttrande till lantbmksstyrelsen över betänkandet.
Nämnden anför;
Enligt
lantbruksnämndens bedöraning är det angeläget att trädgårdsnäringen fär
utvecklas inom Jämtlands län. Länet har goda naturliga fömtsättningar för en
utökning av den fältmässiga bär- och köksväxtodlingen. Lanlbmksnämnden ser med
tUlfredsställelse att utredningen föreslår att ytterligare tjänster som
rådgivare inrättas vid lantbmksnämndema. De föreslagna ekonomirädgivarna skall
bl. a. handlägga ärenden om statligt stöd i form av bidrag och lånegaranti vid lantbmks-
Prop. 1978/79:136 121
nämnderna.
Det synes vara en betydande förbättring att handläggningen av stödärendena
delegeras frän lantbruksstyrelsen tUl lantbmksnämndema. Vidare ser näranden raycket
positivt lill utredningens förslag att en ekonomirådgivare placeras i övre
Norrland.
Utredningen
föreslår vidare alt Norrland skaU få ytterligare en assistent sora odlingsrädgivare
med placering i Härnösand eUer Umeå. Enligt lantbruksnämnden behövs det inom
Jämtlands län en omfattande information sora kan sliraulera utvecklingen på trädgårdsorarådet.
Samtidigt som det med hänsyn till, dels det i trädgårdsnäringsulredningen
föreslagna regionalpolitiska stödet tiU de fyra nordliga länen, dels till de
glesbygdssatsningar som görs inora glesbygdsområdena, behövs en mera
intensifierad produktionstekniskt inriktad rådgivning till enskUda företagare.
För en förstärkning av rådgivningsresurserna på trädgårdsområdet talar ocksä ulredningen
Trädgårdsodling i Jämtlands län där möjligheterna och riktlinjerna för
utveckling av trädgårdsodlingen i länet preciserats.
Lantbruksnämnden
har en följd av år gjort framstäUningar om att en assistent på trädgårdsområdet
måtte placeras pä nämnden. Lantbruksnämnden vUl i detla samraanhang ånyo
poängtera nödvändigheten av att nämnden får en assistent som på heltid kan ägna
sig åt trädgårdsfrågor.
Lantbmksnämnden
anser därför att den föreslagna assistenttjänsten placeras i Jämtlands län dä
länet saknar egen trädgärdsrådgivare. F. n. sköts denna rådgivning i män av tid
av den i Härnösand placerade träd-gärdskonsulenten och av länets egna växlodlingsrädgivare.
Utredningen
föreslår att ett nytt rådgivningsdistrikt inrättas. Den föreslär att Norrland
utom Gävleborgs län bör utgöra ett eget distrikt. Denna ändring synes väl
motiverad då det nybildade rådgivningsdistriktet har enhetligare
förutsättningar för trädgårdsodling än det tidigare. Även de långa avstånden i
övre Norrland talar för detta.
Utredningen
behandlar även kostnaderna för resor i saraband raed rådgivningsverksarahet. I
verksamheten anlilas ofta rådgivare med vissa specialiteter från andra län. Pä gmnd
av knapphet pä medel försvåras ofta sådana arrangemang då resekostnaden för en
rådgivare betalas av den lantbruksnämnd där denne är placerad och inte av den
nämnd som anUtar rådgivare. Utredningen föreslär därför att den
"rekvirerande" nämnden fär svara för resekostnaden i samband med
rådgivningsbesök från andra län. Lantbmksnämnden tiUstyrker detta förslag.
Utredningen
föreslår också en förstärkning av statskonsulentavdelningen vid Alnarp.
Lantbruksnämnden har inget att invända mot detta förslag. Lantbmksnämnden anser
emellertid också att det med häns}! till de specieUa förhåUanden som råder i
Norrland, är angeläget att det även inrättas en statskonsulenttjänst för
Norrland med placering i Umeå. Med denna tjänst skulle Norrland få en betydande
förbättring av
Prop. 1978/79:136 122
kontakterna
mellan forskningen och praktiken vUket skulle vara av väsentlig betydelse för
trädgårdsodlingen i Norrland. Hur betydelsefuU denna tjänst än skulle vara så
vill lantbruksnämnden betona att den ändå inte får inkräkta pä de övriga
föreslagna rådgivningsresurserna.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län: I ixäga ora resursbehov och organisation har utredningen
dels betonat angelägenheten av att de nu vakant-satta nio rådgivartjänsterna tUlsätts
och dels föreslagit fyra nya ekonorairådgivare och fyra nya odlingstelcniska
rådgivare. Utredningen har samtidigt uttalat att av de föreslagna nya
tjänsterna bör en lantbmks-konsulent (ekonom) placeras i Härnösand eller Umeå
och en assistent (odlingsrädgivare) i Härnösand eller Uraeå. I båda fallen
skulle verksamhetsområdet vara länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten
och Norrbotten, där f. n. finns totalt endasl tre rådgivare (odlingsrådgivare).
Enligt
länsstyrelsen måste fördelningen av rådgivningsresurserna inom landet göras med
tillämpning av den övergripande målsättningen för trädgårdsnäringspolitiken.
Den ändrade regionalpolitiska inriktningen härvidlag, som föreslogs i
betänkandet Svensk trädgårdsnäring, bör därför komma tUl klart uttryck i de
beslut statsmakterna tar med anledning av det nu aktuella förslaget. Enligt
länsstyrelsen mäste det innebära att tUlskottet i rådgivningsresurser mer
markant än enligt betänkandet styrs till de nordligaste länen. I dessa län är
dessutom företagsstorlek och företagsstmktur sädan jämfört raed övriga landet
att starka skäl mäste anses finnas för staten att markant intensifiera rådgivningen.
I förslaget har de nya tjänsterna spritts över landet pä ett otillfredsställande
sätt som inte överenssiämmer med den nya politiken för näringen.
Inom
ramen för Norrbotlendelegationens verksamhet i glesbygdsdelen av länet har
kunnat noteras att det latent finns ett mycket stort behov av rådgivning för att
bygga ut trädgårdsnäringen och särskilt bärodlingen. Totalt har frän berörda
länsdelar hittUls, från juli 1977, ca 85 ansökningar om stöd inlänmats inom trädgärdsområdet
vilka också preliminärt bedömts böra genomföras. Av detta har hittUls i ca 40
fall beviljats statligt stöd tUl investeringar om totalt ca 5 milj. kr. Den
varaktiga ökningen av sysselsättningen i dessa fall har bedömts tUl drygt 30
årsarbeten. Mot bakgrunden av att denna sysselsättningseffekt kommit de bygder
tillgodo som är sämst lottade i fråga om alternativa möjligheter tUl utkomst
bedömer länsstyrelsen det angeläget att verksamheten ges förutsättningar att
fortsätta även efter Norrbottendelegationens mandattid. Den relativt betydande
effekten har möjliggjorts bl. a. genom att lantbruksnämnden med medel från NoiTbottendelegationen
fr. o. m. 1977 haft tillgång till er. extra handläggaie inom trädgärdsområdet.
Denna tjänst bör enligt länsstyrelsens uppfattning permanentas vid nänmden i
Norrbotten. Därjämte bör enligt länsstyrelsen en förstärkning ske av
rådgivningen i de nordligaste länen därigenom att i Umeå stationeras
Prop.
1978/79:136 123
både den föreslagna ekonomiskt inriktade och den odlingsinriklade
rådgivaren. Närheten i Umeå till lanlbmksuniversitetets trädgårdsförsök ra. m.
bedöms effeklivasl tillgodogöras om stalioneringsorten är Uraeå för båda
tjänsterna.
Länsstyrelsen vill understryka vikten av att besluten ora
ekonomiskt stöd delegeras från lantbruksstyrelsen till lantbruksnämnderna.
Detta mäste innebära en betydande effektivisering av verksamheten. En sådan delegering
gäller f. n. i Norrbottens län för de ärenden som har samband raed Norrbottendelegationens
verksarahet. Erfarenheterna härav ger vid handen att beslutsordningen bör perraanentas
och avse alla trädgårdsärenden.
Lantbrukarnas riksförbund: Med hänsyn till att trädgärdsrädgivaren
i vissa fall är ensara inom sitl arbelsoraråde vid lantbruksnämnden är det
nödvändigt att de två aspirantljänsterna som finns för landet i dess helhet
blir besalta. Detta är viktigt såväl för inskolningen i yrket som för att
bibehålla odlarnas förtroende för rådgivningen.
I överensstämmelse med vad tidigare framförts är LRF
tveksamt till atl låsa inriktningen av rådgivningstjänsterna på det sätt som
skett i utredningens förslag. Om så sker måste en oraprövning ske raed jämna mellanmra
för en anpassning tiU det aktuella behovei. Dessutora bör tjänsterna i allmän
odlingsteknik få en inriktning raot fältraässig köksväxtodling eftersora den
produktionsgrenen inom samtliga distrikt blivit sämre tillgodosedd än övriga
odlingsgrenar.
Det är med tillfredsställelse riksförbundet noterar att
bland växl-skyddskonsulentema en rådgivare avdelats för trädgårdsnäringen. Detla
med hänsyn till atl det för att öka konsumentemas förtroende för ätliga
trädgårdsprodukter är särskilt vikUgt atl minimera användningen av växtskyddsraedel.
Förbundet instämmer i behovet av särskilda ekonomiska
rådgivare med huvudinriktning att handlägga låne- och bidragsärenden.
I sammanhanget vill LRF betona behovei av att man vid
produktions-rådgivningen tar hänsyn till marknadsfrågorna. Den aspekten kommer
sannolikt att medföra ett ökat behov av marknadsinformation frän
stats-konsulenterna och från lantbruksstyrelsen. Marknadsinformationen bedömer
LRF som alltmer nödvändig för alt produktionen skall ge önskat ekonomiskt
utbyte.
Vad gäller rådgivningens utförande anser LRF atl den
alltmer bör inriktas på kurser och fäll vandringar dvs. all grupper av odlare tUlsammans
med rådgivare besöker andra odlingar. Härigenom undviks atl alltför stor del av
tid och kostnader går åt tUl resor. I övrigt bör möjligheterna tUl skriftlig inforraation
i tidningar och med särskilda informationsblad utnyttjas i ökad orafattning.
En specialiserad odlare bör t. ex. kunna prenumerera på regelbunden inforraation
om sin odling. I avtalen ora kontraktsbunden produktion ingår nästan aUtid odlings-
20 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 136
Prop. 1978/79:136 124
rådgivning.
Den har i de flesta fall lämnals av det köpande företagels personal men i viss
utsträckning av lantbruksnämndernas rådgivare. LRF föratsätter alt ett sådant
samarbete även i fortsättningen är möjligt.
Lantbmksverkets
rådgivning vänder sig hittUls enbart till producenter. LRF anser atl den
begränsningen varit riktig. Nu önskar även irädgårdsanläggningsbranschen
rådgivning om användningen av växtmaterial. Riksförbundet är medvetet dels om
behovet av rådgivning och dels även om att lantbruksverkets personal sannolikt
har den kunskap som erfordras. LRF motsätter sig därför inte rådgivning i växtodlingsfrägor
till trädgärdsanläggare men anser att den främst bor ske i form av kurser och
informationsblad.
Slutligen
instämmer LRF i utredningens förslag atl den "rekvirerande"
lantbruksnämnden bör ta kostnadema vid utnyttjande av specialrådgivare som ej
är stationerade inom nämndens geografiska arbetsområde.
Trädgårdsnäringens
riksförbund: För att möjliggöra en större specialisering och rörlighet bland
rådgivarna är landet f. n. indelat i fyra rådgivningsdistrikt. Utredningen
föreslår, alt ett femte rädgivningsdistrikt bildas av norrlandslänen med
undantag av Gävleborgs län samt alt en långt gående specialisering av
rådgivarekåren i distrikt I genomföres. Vidare föreslås inrättandet av en ny rådgivningscentral
i västra Sverige för att möjliggöra specialisering och ett bättre
tillvaratagande av rådgivningsresurserna i distrikt III. Förbundet anser i
likhet raed utredningen, att rädgivningscentralen bör placeras i Göteborg.
Detta får dock icke medföra försämrade rädgivningsresurser för Värmlands län.
När det gäller den föreslagna ekonomikonsulenttjänsten för övre Norrland, distrikt
V, har de av våra distriktsorganisationer, som yttrat sig, (även Norrbottens
distrikt) ansett att denna bör placeras i Härnösand.
Inom
TRF:s distrikt och inom de ekonomiska försäljningsföreningarna finns olika
synpunkter på hur den lämpligaste indelningen i rådgivningsdistrikt bör göras
och hur resurstUldelningen lill dessa av rådgivningspersonal skall ske. Dä
förbundet uppfattat den av utredningen i betänkandet återgivna indelningen och
resurstilldelningen i huvudsak som ett exempel, har vi inte funnit anledning
att i alla detaljer diskutera de synpunkter, som våra organisationer här fört
fram. Frän de yrkesmässiga trädgårdsorganisationema i Östergötland har
emellertid framförts önskemål om ytterligare en tjänst genom att utredningens
förslag om fyra nya odlingskonsulenter skall utökas till fem. Samtidigt har förslag
framförts från trädgårdsodlarna i södra delen av Kalmar län om att detta område
skulle ingå i distrikt I. En omfördelning av rådgivningstjänsterna vid en sädan
överföring skulle kunna tillmötesgå önskemål frän organisationema i
Östergötland. Enligt förbundets uppfattning borde en sådan omfördelning närmare
undersökas av lantbmksstyrelsen.
Prop. 1978/79:136 125
Även
i övrigt bör det ankomma på lantbruksstyrelsen alt följa utvecklingen inom trädgårdsorarådet
och vid behov särat efter hörande av styrelsens trädgårdsnämnd och efter
samråd raed TRF särat berörda lantbruksnärander företa erforderlig anpassning
av dislriktsindelningen och resursfördelningen bland rädgivningsdistrikten.
Utvecklingen inom näringen sker ofta sä snabbt, att ändringar i här aktuella
avseenden måste kunna företas smidigt. Detla sker snabbast och bäst pä
administrativ väg, sedan principema lagts fast av riksdagen.
De
uppdragna distriktsgränserna får inte hindra alt specialisterna bland
rådgivarna får utnyttjas också utanför gränserna för de distrikt, inom vUka de
är stationerade. Detta har undersimkits av Trädgårdsnäringsulredningen (s. 44
och 47) och tUlstyrks av TRF. Det är här väsentligt, att ekonomiska resurser
finns tUlgängliga så att förslagets intentioner fullföljs.
Vissa
specialister bland rådgivarna fär större verksamhetsområde än vad
rådgivningsdistriktet utgör, där de är stationerade. I vissa fall blir hela
landet deras verksamhetsfält. Även bland de odlingstekniska rådgivarna ökar
behovet av specialisering. Trädgårdsnäringsutredningen har ansett delta vara
önskvärt främst inom det sydsvenska rådgivningsdistriktet (s. 37) men även
genom förslaget till en odlingsteknisk rådgivare för blomsterlöksodlingen (s.
38). Också TRF finner en sådan utveckling önskvärd.
Rådgivningen
inom frukt- och bärodlingen
Den yrkesraässiga
fmktproduktionen i landet är starkt koncentrerad ca 85 % till nuvarande rädgivningsdistrikt
I. Inora distriktet ligger också ca 35 % av den yrkesmässiga bärodlingen. Den
odlingstekniska och i hög grad ocksä den företagsekonomiska rådgivningen har
hittills orahänderhafts av endast två lantbmkskonsulenter. Dessa har haft alt
betjäna sammanlagt ca 1 000 företag inom distriktet och de har i viss
utsträckning ocksä verkat sora specialkonsulenter över hela landet. Den i
Kristianstad placerade tjänsten har inom sitt rädgivningsomräde ca 75 % av
företagsamheten inom frukt- och bärodlingen inora distrikt I.
Den
produktionstekniska rådgivningen inom frukt- och bärodlingen spänner över ett
synnerligen brett kunskapsområde. Det har särskUt inom distrikt I visat sig
svårt för endast två konsulenter att på ett nöjaktigt sätt tillgodose det
stora antalet företags behov av rådgivning. Från såväl bärodlingens som fmktodlingens
sida har tidigare framhållits nödvändigheten av en förstärkning av
rådgivningen inom distriktet. Från bärodlingens organisationer inom distriktet
har begärts en kvalificerad rådgivningstjänst med inriktning huvudsakligast pä
bärodlingen. Tjänsten skulle placeras i Kristianstad, varvid den där redan
befintliga skulle kunna inriktas huvudsakligast på fmktodlingen. Detta förslag
förordas
Prop. 1978/79:136 126
ocksä
av fruktodlingens organisationer. Även förbundet finner detta välmotiverat och
angeläget, dä det skulle innebära en bättre fördelning av den totala
arbetsbördan samt en bättre uppdelning av arbetsområdet inora hela distriktet.
Förbundet yrkar således på att ytterligare en lant-brukskonsulenttjänsl
inrättas i Kristianstad.
Liksora
utredningen starkt betonar, atl distriktsgränserna inte får utgöra hinder för
ett rationellt utnyttjande av specialisterna bland rådgivarna, vill förbundel underslryka
att inte heller arbets- eller verksam-hetsorarådena inora distrikten i detla
fall särskilt inora distrikt I bör utgöra sådana hinder.
Beträffande
den pä s. 46 i utredningen föreslagna specialtjänsten inom frukt- och bärodling
inom distrikt II vill förbundet varmt förorda att en sådan inrättas.
Av utredningen kan inte klart utläsas, var denna tjänst skall placeras.
Förbundet fömtsätter dock, att den placeras centralt i distriktet till Växjö
och att veiksamhetsorarådet dä inte begränsas till Kronobergs län utan gäller
hela distrikt II. Denna specialtjänst minskar behovet av rädgivningshjälp
från distrikt I och därmed trycket på dessa konsulenter. Förbundel föruisätter,
att ett rationellt saraarbete kan utvecklas raeUan dessa båda rädgivningsdistrikt.
Regler
och resurser för tjänsteresor
Behovet
av att företa tjänsteresor utanför gränserna för rådgivningsdistriktet ökar
starkt, när specialiseringen inora rädgivarkären ökar och denna utveckling är,
som redan anförts, önskvärd ur trädgårdsnäringens synpunkt. Hittillsvarande
former för medelstilldelning för tjänsteresor till de lantbruksnämnder, där
sådan )-ådgivare finns, kommer därmed att vara än mindre tillfredsstäUande än f.
n. Detta har uppmärksammats av Trädgårdsnäringsulredningen (s. 50). Men inte
heller den av utredningen föreslagna ordningen att "rekvirerande" närand
belastas med resekostnader finner TRF bli en tillfredsstäUande lösning. Risken
är då lika stor att den "rekvirerande" nämnden avstår från
specialistmedverkan, om den skall bekosta denna från ett redan starkt ianspråktaget
reseanslag, sora atl specialisternas raedverkan får undvaras, dä hans egen lantbmksnämnds
reseraedel i ansträngda lägen inte görs lillgängliga för specialistens
resebehov. TRF ifrågasätter därför ora inte en ändaraålsenliga-re och betydligt
raera neutral anordning vore att resor ulöver gränsema för rädgivningsdistrikten
debiteras centralt pä lantbmksstyrelsen. Denna kunde tilldela varje specialist
en viss årlig medelsrara eller företa någon annan lämplig fördelning. Det
gäller inte enbart medverkan från specialister vid kurser och dylikt som utredningen
framhåUit. Man har att räkna med ökad rådgivning pä platjien i de
specialiserade företag, som rådgivaren skall betjäna.
Rådgivama
mäste ges stora möjUgheter till vidareutbildning inom de sakområden de representerar.
Fortbildningskurserna bör utökas i antal,
Prop.
1978/79:136 127
så att åtminstone ett par sådana kan hållas under året
förutom den kurs, som äger mra på Alnarp i saraband med försöksledarmötet.
De tillfällen tiU vidareutbUdning, som erbjuds utomlands, måsle
tagas till vara. Det kan gäUa symposier, konferenser, kurser, utställningar
etc. Sådana sammankomster innebär inte sällan internationellt viktiga informationsmedia,
till vilka en stor del av världens expertis samlas. Del är väsentligt, att den
svenska rädgivarkären inte gär miste om de raöjligheter till kontakt med
utländska kolleger, som därvid ges.
Men utöver detta bör rådgivarna ges möjlighel alt företa
rena studieresor ulomlands för att studera nya forskningsrön och dessas tUlämpning
i praktiken. 1 Danmark förekoramer t. ex. ett system, där konsulenter turas om
atl göra sådana studieresor. Förbundet finner det mycket angeläget att
tillräckliga resurser avsätts för dessa ändamål.
Företagsekonomisk rådgivning
Behovet av rådgivare inom det förelagsekonomiska området
har ökat. Medverkan från ekonorairådgivare erfordras säväl vid uppbyggandet
resp. utvidgning av förelag sora för handhavandet av det statliga rationaliseringsstödet.
Trädgårdsnäringsulredningen har uppmärksammat detta (s. 3637) och föreslår en
fördubbling av antalet rådgivartjänster från fyra lill älta. Placeringen av ekonomirädgivarna
föresläs så, att en ekonomisk rådgivare skulle komraa atl finnas inora alla fem
rådgivningsdistrikten och med placering vid sex lantbmksnänmder.
TRF finner
dessa förslag helt i överensslämraelse med önskemålen bland trädgårdsnäringens
utövare och förordar därför såväl resursförstärkningen som fördelningen av
tjänsterna. Den förstärkning av rationaliseringsstödet som
Trädgårdsnäringsutredningen föreslagit, och det alltmer accentuerade behovet av
sådant stöd, kan förväntas medföra ett väsentligt ökal ianspråktagande av
stödet med merarbete för lantbruksnämndernas personal som följd. Den
föreslagna resursförstärkningen gör del möjligt atl klara den ökade
arbetsbelastningen ulan all eftersätta behovet av ökad rådgivning i
företagsekonomiska frägor också förulan samband med slatligt rationaliseringsslöd.
Beslutsdelegering
Ora den företagsekonoraiska rådgivningen förstärks på sätt
Trädgårdsnäringsutredningen föreslagit kan som en följd därav ärenden rörande
rationaliseringsstödet delegeras till samtliga lantbruksnämnder och inte enbart
sora nu tUl nämnderna i Stockholras och Malmöhus län.
Förbundet har tidigare tvekat inför en sädan åtgärd emedan
risk föreligger alt behandlingen kan variera mellan olika nämnder. TRF vUl
därför understryka betydelsen av att ekonomikonsulenterna gemensamt komraer att
utgöra en rationaliseringsstödsgmpp sora ges stora raöjligheter lill
saraarbete bäde när del gäller alt utveckla principer och praxis.
Prop. 1978/79:136 128
Endast
under denna förutsäitning kan en enhellig bedömning uppnås. Liksom utredningen frarahållit,
bör delegering endast ske i takt med att ekonomikonsulenter anställes i de
olika rädgivningsdistrikten. TRF vUl samtidigt betona, att angelägenheten ökar
av att samtliga lantbmksnäran-der kunde, som ocksä utredningen framhållit (s.
49), tillföras ledamöier med sakkunskap pä trädgårdsområdet. Det vore inte tiUfredsställande
att endast den föredragande tjänstemannen besitter trädgårdssakkimskap inora
den församling, sora fattar de avgörande besluten i ärenden om
trädgårdsnäringens rationaliseringsslöd. Sädana beslut är ofta av avgörande
betydelse för den enskUde näringsutövaren. Genom föreslagna ändringar eller
inriktning av rationaliseringsstödet koraraer sädana helt eller delvis nya
bedömningsgrunder som bl. a. beaktandet av marknadsutrymme och
sysselsättningsfrågor in i beslutsunderlaget i stödärenden. Behovet av
trädgårdssakkunskap bland nämndledamöterna blir då ännu mera markerat.
Trädgårdsnäringsulredningen
har förraodligen anseit sig inte kunna utveckla detta närmare, då det inte tillhört
dess direktiv att göra så. TRF finner det emeUertid angeläget alt ge uttryck
för sina önskemål i detta hänseende, inte minst därför att mandatperioden för
ledamöter och suppleanter i lantbruksnämnderna utgår den sista december 1979.
Då nyval sannolikt kommer att äga mm under detta års sista kvartal, kunde ett
ikraftträdande av beslutsdelegering ske dels med hänsyn tagen tUl att ekonomirädgivartjänsterna
blir tillsatta och dels till atl i vederbörande närand också finns
trädgårdssakkunniga bland de beslutande ledaraöterna.
Rådgivning
inom grönmiljöområdet
TRF
har till Trädgårdsnäringsulredningen framfört krav på en rådgivningstjänst
inom trädgårdsanläggningsområdet. Därvid har hänvisning skett tUl de
väsentliga ändringar beiräffande denna branschs inriktning och uppgifter,
vilket också kort berörts i det föregående. Statsmakterna tog 1967 StäUning tUl
vad raan då kallade "projektering av och rådgivning rörande vUlaträdgärdar
m. ra.". Det beslöts dä, alt allmänheten i sådana angelägenheter finge hänvända
sig till enskUda företag eller expertis hos koramunerna. Detta är inte längre
och var det inte ens 1967 relevant och anger inte alls vad det hela går ut
på. Det är inle allraänhetens behov av rådgivning det gäller. Det är
yrkesutövarnas siarka behov av kompetent rådgivning för sina tjänster åt
allmänheten, åt bostadsproducerande eller bcstadslörvaltande företag liksom åt
kommunerna inom den "gröna sektom".
Trädgårdsnäringsutredningen
har pekal på dessa förhåUanden (s. 39 40) och den förändring av moliven för statUg
satsning inom rådgivningen som inträtt på detla område. TRF kan i allt
väsentligt instämraa däri. Att, som utredningen tydligen menar, det här rör sig
om andra
Prop.
1978/79:136 129
företagstyper än de som hittUls berörts av
lantbruksnämndernas verksamhet är inte, enligt TRF:s mening, ett sakligt
starkt skäl för atl inte redan nu fatta beslut ora en dylik rådgivningstjänst. Statsraakterna
har ju inte tvekat att låta lantbruksnämnderna administrera skärgårdsstödet. Detta
innesluter bedömningar av och beslut i ärenden, som ofta gäller näringsfång
vars förhållanden är väsensskilda från dera, sora lanlbmksnäranderna normalt
verkar inom och har sakkunskap från. Trädgårdsanläggningsverksamhet Ugger helt
nära lantbruksnämndernas kompetensområdet. Nämnderna och dess tjänstemän har
redan atl beakla såväl naturresursfrågor sora frägor avseende den yttre railjön.
Trädgårdsnäringsulredningen har föreslagit atl
plantskolekonsulenten, när den tjänsten äter tillsätts efter vakanthållningen,
ägnar en viss del av sin lid åt att lämna inforraation ora plantskoleväxler
till trädgårdsanläggningarna. Detla är enligt TRF:s mening otillräckligt för
trädgårdsanläggningarna och en olämplig lösning för plantskolebranschen. Den
särskilda plantskoleljänslen är ensam inom sitt specialområde och skall svara
för denna rådgivning över hela landet. Varje ytterligare arbetsuppgift för
denne raåste med nödvändighet kräva motsvarande inskränkningar i rådgivningen tUl
planlskoleföretagen. Det kan ocksä hävdas, alt rådgivningen inora
plantskoleområdet redan i dag är underdi-raensionerad. De senare årens
utveckling mot en tekniskt avancerad, intensiv plantskoleproduktion koraraer
att kräva en skarpare markering av det teknisk-ekonomiska innehållet i
rådgivningen. Genom att i stället inrätta en assistenttjänsl till den befintUga
plantskoleljänslen kan såväl plantskolornas behov av ytterligare
rådgivningsresurser som trädgårdsanläggningsföretagens välmotiverade behov av informaiion
särskilt i växtraaterialfrägor tillgodoses. Förbundet förordar därför att
en as sistenttjänsl på detta sätt inrättas inom ramen för den föreslagna rädgivarkären.
I Danmark har också motsvarande verksamheisområden var sin rådgivningstjänst.
Konsulentavdelningen vid lantbruksuniversitetet
Ulredningen berör i sitt belänkande verksamheten vid
lantbruksuniversitetets konsulenlavdelning (s. 38). Behovet av en förstärkning
av personalstyrkan där har varit påkallat under en längre tid. Förbundel
välkomnar därför förslaget om att ytterligare en tjänst som slatskonsulent
inrättas samt att den nu befintliga tjänsten på prydnadsväxtområdet
permanentas. Förbundet ifrågasätter om inte en rationeUare uppdelning av de tre
statskonsulenternas arbetsområden är att låta dessa saraman-falla med
verksamhetsområdena för de tre odlingsinriklade avdelningarna vid
institutionen för Trädgårdsvetenskap. En sådan uppdelning bör raed tiden
genomföras.
1967 ärs riksdagsbeslut angående lantbruksnärandernas organisaiion
m. m. innebar, alt en byrådirektörstjänst inrätiades vid lantbruksstyrelsens
Prop.
1978/79:136 130
avdelning för trädgårdsärenden. Denna befattningshavare skuUe
ha till uppgift alt insamla och sammanställa tiUgängliga statistiska data ora
trädgårdsproduktionen och dess ekonomiska utveckling inom olika produktionsgrenar
och företagstyper, om Irädgårdsprodukternas avsättningsförhållanden, om import
och export av trädgärdsprodukter m. ra., genomföra vissa statistiska undersökningar
sora underlag tUl prognosverksamhet beträffande den fortsatta utvecklingen
inom trädgårdsnäringen, följa trädgårdspolitiken i andra länder samt biträda
sektionschefen i hans arbete.
Arbetsbelastningen på lanlbruksstyrelsens trädgärdsenhet
har emellertid hittUls varit så stor, atl möjlighet inte förelegat atl i någon
större utsträckning fullgöra aUa dessa uppgifter. Därför saknas f. n.
bevakning inom flera av dessa för näringens utvecklingsmöjligheter mycket
vikliga fält.
Förbundet anser, alt lantbruksstyrelsen bör tilldelas
resurser, så att en kvalificerad tjänst kan avdelas att hell ägna sig ät att
fullgöra här avsedda uppgifter. En alternativ lösning kunde vara, all lanlbmksuniversitetets
konsulentavdelning utökas med en tjänst som slatskonsulent i Iräd-gårdsekonomi.
Under budgetåret 1977/78 fanns där en befattningshavare i IrädgärdsodUngens
driftsekonomi, finansierad genom ett särskilt anslag. En ytterligare motivering
till alt en perraanent tjänst på området inrättas är, att denne statskonsulent
förutom att belysa den strukturella, tekniska och ekonoraiska utvecklingen i
konkurrerande länder även kunde åläggas att följa utvecklingen och sammanställa
material på den ekonomiska forskningens område.
Vissa samordnings- och samråds frågor
Utredningen framför vissa förslag i samordnings- och samrådsfrägor,
som vi hoppas skall resultera i att praktiska yrkesutövare skaU få ökade
möjligheter att framföra näringens synpunkier på rådgivningen. Redan i samband
med alt specialkonsulenter infördes för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen,
framförde den dåvarande trädgårdsnäringsulredningen bl. a. följande:
"Enligt utredningens uppfattning är det av stor vikt att
rådgivningsverksamheten utformas i intim kontakt med företrädare för
trädgårdsnäringen. För att trygga näringens raöjligheter att påverka
verksamhetens utformning bör vid lantbruksstyrelsen finnas en rådgi vande
nämnd i trädgårdsfrågor, varvid i denna nämnd bl. a. bör ingå re presentanter
för näringens yrkesorganisationer".
En dylik rådgivande nämnd har också tillskapats inom
lantbruksstyrelsen och TRF anser liksom ulredningen, att denna i ökad
omfattning bör engageras i de övergripande policyfrågorna och dä framför allt i
rådgivnings- och stödfrågor.
HushåUningssäUskapens förbund: Utredningen uppger, att det
största antalet specialiserade företag finns i distrikt I och där främst i
Skåne
Prop. 1978/79:136 131
samt
vidare att förutsättningarna för en långtgående specialisering är sämre i
övriga distrikt. Även om delta är generellt riktigt, vill förbundet dock framhåUa,
att en betydande specialisering växt fram även i distrikt II, där bl. a.
Östergötland, Kalmar län och Gotland ingår. Sälunda har i Östergötland
specialisering skett pä toraat-, kål-, bär- och prydnadsväxtodling raed ERFA-klubbar
inora resp. odlingsområden. Enligt fördelningsplanen försvinner inom distrikt II två
rådgivningstjänster i allmän odlingsteknik. Däreraot tillkommer en
rådgivningstjänst i vardera: odling under glas, ekonomi samt frukt och bär,
vilket är positivt. Förbundet finner att minskningen i allraän odlingsteknik
bör begränsas till en tjänst.
Vidare
vill förbundet frarahålla att tjänsten som lantbrukskonsulent pä trädgärdsområdet
vid lantbruksnämnden i Visby under länga tider har varit obesatt. De som
innehaft tjänsten har dessulom av olika skäl endast stannat nägra år.
Förtroendet för rådgivningen har genora detta förhållande minskat och odlarna
har därigenom inte vågat satsa så mycket på trädgårdsodUngen som eljest borde
vara raöjligt.
Med
hänsyn tiU del anförda och Gollands geografiska läge anser förbundet det
synnerligen angelägel alt Gotland utöver konsulenttjänsten tilldelas en
assistenttjänst.
Förbundet
stöder förslaget om ändrad distriklsindelning med de fyra nordUgaste länen i
ett femle distrikt. Förbundet vill också understryka angelägenheten av att det
femte distriktet erhåller ännu en odlingstek-nisk rådgivare.
För
att förbättra bevakningen av forskning och försök föreslår utredningen inrältandel
av en stalskonsulenttjänst för grönsaksodling under glas. Förbundet stöder detla
förslag raen viU saratidigt peka på angelägenheten av en motsvarande tjänst i markbyggnadsfrågor.
En sådan Ijänsl torde kunna medföra stora besparingar för konsumenterna av
trädgårdsanläggningar och en värdefull tillgång tUl rådgivning och service
till olika kaiegorier trädgärdsanläggare.
Förbundet
finner angeläget atl möjligheten till utnyttjande av specialiserade rådgivare
inom distrikten förbättras. Krilik har i skilda sammanhang riktats mol att
specialisterna lill övervägande del utnyttjas i de län placeringsorten är
belägen. TUl en del torde delta vara betingat av kostnadsskäl. Detta innebär
således ett väsentligt hinder för ett rationellt utnyttjande av specialisterna.
Enligt förbundets mening bör detta avhjälpas genom att de lantbruksnämnder sora
är hänvisade till att utnyttja andra nämnders specialister tUldelas medel för
täckande av därmed förenade kostnader.
Förbundet
anser, att trädgårdsnäringen bör vara bättre företrädd än hittiUs i
lantbruksnämnderna. Alldeles särskUt gäller delta ora beslutsfattandet i
investeringsfrågor i högre grad än hiltills delegeras till näranderna.
Prop. 1978/79:136 132
Centralorganisationen
SACO/SR har översänt remissen till Agrifack för besvarande. Förbundet anför:
Förbundet
anser att rådgivningsverksamhetens anknytning till lantbruksverket fungerar
väl. Ett fortsatt nära samarbele med Sveriges lantbruksuniversitet och dess
konsulentavdelning bör eftersträvas.
Utredningens
förslag ora en central för trädgärdsrädgivarna i Västra Sverige tillstyrkes.
Därvid förutsätts att centralen på ett sraidigt sätt kan inordnas i
lantbruksverkets organisation och erhåller erforderliga resurser.
Förbundet
ansluler sig till förslagen beträffande rådgivningsdistrikten. Därvid
förutsätts dock alt viss hänsyn tUl personliga förhållanden ra. m. kan tas vid
placering av personal pä olika distrikt.
En
ytterligare delegering av beslutanderätten i slödärenden är önskvärd. Det bör
dock diskuleras närmare hur denna delegering bör genomföras bl. a. mot
bakgrund av ekonomirådgivarnas placering.
I
nuvarande länsprograrrmämnden har som regel ingått representanter för
trädgårdsnäringen. Länsprogramnämnderna kommer att ersättas av mera informella
arbetsgrupper och den föreslagna beredningsgruppen bör kunna fungera som en
sådan arbetsgmpp. Utredningens förslag på denna punkt tillstyrks därför.
F. n.
är lantbruksnärandernas reseanslag raycket knappa. Detta medför allvarliga
inskränkningar bl. a. i rådgivningsverksamheten på trädgårdssidan, som av
naturliga skäl blir relativt "reseintensiv". Problemet ökar också
genom längre gående specialisering sora föreslås i utredningen. En utökning av rädgivarkären
raåste därför resultera i minst motsvarande utökning av reseanslaget.
Den
rekvirerande lantbmksnäranden bör enligt utredningen svara för resekostnaderna.
Förbundet tillslyrker delta under förutsättning att detta kan ske genom en för
rådgivarna enkel administration, t. ex. genom avräkning internt mellan berörda lantbmksnämnder.
7 Övrigt
Vissa
reraissinstanser har tagit upp frägor av iniresse för ulredningens fortsatta
arbete.
Sveriges
lantbruksuniverstUet: Avslutningsvis vill styrelsen åter-komraa till frågan ora
en jämnare lönsamhetsutveckling och därmed ocksä en större trygghet för
trädgårdsnäringen. Styrelsen belraklar nämligen detta som en huvudfråga för
den framtida samhällspolitiken på trädgårdsområdet. Utan en sådan trygghet kan
det t. ex. bli svårt för näringen att dra lill sig det nya kunnande och det
nya kapital som tillsammans krävs för att säkerstäUa en fortsatt gynnsam
utveckling.
Styrelsen
vUl dä peka på att en jämnare lönsamhetsutveckling och en
Prop. 1978/79:136 133
större
trygghet kan tänkas bli uppnådda på flera andra sätt än de som utredningen har
analyserat.
Sälunda
borde raan enligt styrelsens uppfattning även pröva möjligheterna att införa
ökade möjligheter tUl resultatuljämning pä företagsnivå av det slag som tiUärapas
inom skogsnäringen (skogskonto).
Man
borde vidare pröva om behovet av ökat stöd i form av speciella driftslån tUl
sådana trädgårdsföretag sora råkar i likviditetskris tUl följd av ogynnsara raarknadsutveckling
och sora därför behöver hjälp till atl ställa om sin produktionsinriktning. Här
kan jämföras med insatser sora redan gjorts i samband med
"energikrisen".
Man
borde dessutom ytterligare undersöka raöjligheterna till speciella slabUiseringsätgärder
inora varje produktoraråde för sig t. ex. av den typ som utredningen berör i
förbigående för fruktodlingen.
Styrelsen
anser sålunda att frågor av hilhörande typ bör ägnas stor uppraärksamhet i det
fortsatta utredningsarbetet.
Länsstyrelsen
i Kristianstads län: För fruktodlare är lönsamhetsvariationerna större än för
andra företagare inom trädgårdsnäringen. Delta sammanhänger i avgörande män med
fruktodlingens starka beroende av väderleksförhållandena. Denna situation för fruklodlarna
bör enligt länsstyrelsens mening mötas med speciella ätgärder. Det bör för
fruktodlarna lämpligen införas ett konto för inkomstutjäraning i likhet med
vad som redan finns inom skogsbruket. En sädan ålgärd torde leda till en ökad
och jämnare takt i saneringen av fruktodlingarna.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Utredningen berör frågor rörande samverkan inom
trädgårdsnäringen, bäde den primära produktionen och marknadsföringen.
Länsstyrelsen vill understryka betydelsen av denna samverkan. Det är för
näringen angelägel med ytterligare effektivisering av marknadsföringen. Det är
därför värdefullt att utrednmgen skall ta upp distributions- och marknadsfrågor
i ett särskilt betänkande. Det är viktigt att detta arbele slutförs snarast raöjligt.
Lanibrukarnas
riksförbund: LRF anser att de variationer sora finns i fräga om
produktionspriser och importpriser päverkar konsumentpriserna i förvånansvärt
liten omfattning. Vi ser därför med tillfredsställelse atl utredningen skall
närmare studera utvecklingen hos priserna från producent till konsument.
Utredningen
betonar behovet av en samordnad handel och riksförbundet vill instämraa i
behovet av att odlama ges raöjligheter att utveckla sina kooperativa
försäljningsorganisationer. En del av den nu efterlysta pris- och avsättningsstalistiken
skulle bl. a. kunna inhämtas från mer utbyggda trädgårdsekonoraiska föreningar.
Vi fömtsätter att ulredningen i sill fortsatta arbete vad beträffar
marknadsföringen bl. a. noterar de stödåtgärder som inom EG står tUl buds vid
uppbyggande av ekonomiska föreningar.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening: Med utgångs-
Prop. 1978/79:136 134
punkt
i ett beräknat konsumtionsvärde av trädgärdsprodukter i konsumtionsledet på 7
000 milj. kr. har en sammanställning gjorts av de olika ledens ersättning för
sina insatser, utvisande för import och svensk produktion 2 200 milj.kr., för
distribution och handel 3 600 milj.kr. och mervärdeskatt 1 200 milj. kr. (s.
177). Av konsuraenlkronan går enligt utredningen säledes drygt 30 % till
producenterna (raotsvarande), drygt 50 % till distribution och handel och 17 % tiU
skatt. Hur konsurations-värdct beräknas fraragår inte. Gissningsvis har detta
skett genora en multiplicering av en uppskattad konsumtion per invånare raed
befolkningsstorleken (s. 138). FelkäUorna är i så faU uppenbara enligt vår
uppfattning är med utgångspunkt från produktion och import konsura-tionsvärdet
sannolikt lägre än det angivna, i varje fall ora i konsumtionsvärdet inte
inräknas den hemmaproduktion, som handeln inte tar befallning med. Vi skulle
med den kännedom vi har om distributionskostnaderna beräkna konsumlionsvärdet
av en produktion och import på 2 200 milj.kr. till något i storleken av mindre
än 6 000 milj.kr. (inlcl. skatt). Men oavsett detta är det är det knappast
rikligt att ulan närmare kommentar ange en total procentsats för ersättningen
till handel och distribution, eftersom denna varierar högst avsevärt raed
hänsyn till olika hanteringskostnader för skUda producenter i ett oenhetligt
sortiment.
Att
frakt representerar en betydande kostnad för sådana produkler som bl. a. tomat,
gurka och frukt, vilka enligt utredningen tUl 5085 % odlas i Skåne och av
handeln skall distribueras över hela landet, är uppenbart. I själva verket
ligger i handelns insatser man skulle med fog kunna liksom inom
tillverkningsindustrin tala om ett förädlingsvärde för handeln ingår en
mångfald skiftande, nödvändiga funktioner. Utan anspråk på fullständighet kan
vissa funktioner här anges (främst för partihandelsdelen av kedjeföretagen), näraligen
behovsanalys, in-köpsverksarahel, sortimenlssammanställning, förhandlingar,
förpackningsutveckling, kvalitetsutveckling, intransporter, kylning/lagring/puts-ning/förpackning,
prisinformation, reklam/aktivisering/försäljningsar-bete, reklamationer,
transporter från distributions- eller lagercentral till butik, UtbUdning,
recept/provsmakningar, inredning i butik/skyltar m. m. osv. HärtiU komraer
detaljistens insatser i fråga ora konsuraent-packning, prismärkning etc. föruiom
del egentliga försäljningsarbetet. Preliminära beräkningar, sora vi låtit göra
för enstaka produkter inom grönsaksorarådet, visar en ersättning till odlaren
av ca 40 % av konsuraenlkronan. Konsuraentkronans fördelning på olika funktioner
belyser i sin mån ett modernt samhälles organisation för att få fram bra varor
i läraliga kvantiteter, rikt urval och till skäliga priser.
Utredningen
skall i fortsättningen behandla distribution och marknadsföring. Att vi på
nuvarande stadium uppehåUit oss så jämförelsevis utförUgt vid vad utredningen
nu i kompriraerad form anfört i ämnet, beror pä att vi som antytts finner detla
ägnat att föra in läsarna pä felak-
Prop. 1978/79:136 135
liga
spär i bedöraning av handelns ersältning. Konklusionen att "tiU
distribution av varorna utgår således merparten av vad varorna kostar konsumentema"
påminner tyvärr i sin brist pä nyansering om den vulgärpropaganda, som tidigare
förekom i debatten mol meUanhänder sora skodde sig på bekostnad av konsumenter
och producenter.
Prop. 1978/79:136 136
Innehåll
Propositionen
................................................... 1
Proposilionens
huvudsakliga innehåll ....................... 1
Bilaga 1 Anmälan tUl
proposition om trädgårdsnäringen såvitt av
ser jordbruksdepartementets verksamhetsområde .... 3
1
Inledning ....................................................... 3
2
Föredragandens överväganden .......................... 4
2.1
Översikt av förhållandena inom
näringen............ 4
2.2
Riktlinjer för en svensk
trädgårdsnäringspolitik..... 8
2.3
Rationaliseringsverksamheten ......................... .. 13
2.3.1
Riktlinjer................................................ .. 13
2.3.2
Statligt finansieringsstöd ....................... .. 14
2.3.3
Statsbidrag tUl energibesparande
ätgärder .. 20
2.4 Rådgivning
22
3
Heraställan ................................................... .. 25
4
Anslagsfrågor för budgetåret
1979/80.................... .. 26
Bilaga
2 Anmälan till proposition om trädgårdsnäringen såvitt av
ser handelsdepartementets verksamhetsområde ...... .. 28
1
Inledning ....................................................... 28
2
Föredragandens överväganden ........................... 28
3
Upprättat lagförslag ....................................... 37
4
Heraställan ................................................... .. 37
BUaga
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tull
taxa ................................................... .. 38
Bilaga
3 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1978: 51) Svensk trädgårdsnäring:
Produktion, rationalisering och internationella förhållanden
Bilaga
4 Betänkandet (Ds Jo 1978: 13) Svensk trädgårdsnäring: Rådgivning
BUaga
5 Sammanställning av remissyttranden
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
43 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (40)
40 kopplingar i 32 dokument.
- Prop. 1993/94:210 Särskilda konkurrensregler för lantbruket i texten
- Dir. 1992:23 Utredning om trädgårdsnäringens utvecklingsmöjligheter i texten
- Bet. 1990/91:JoU4 Trädgårdsnäringen i texten
- Bet. 1988/89:JoU3 Trädgårdsnäringen s. 4 i texten
- Bet. 1986/87:JoU20 om trädgårdsnäringen, m.m. s. 3 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar i 1 dokument.
- Påhlsson, Riksskatteverkets rekommendationer, 1995 s. 354 · s. 358 · s. 361 i texten · dokumentnivå