Sök i Ratio Lex

om åtgärder för tekoindustrin

68 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:145, om åtgärder för tekoindustrin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145

Regeringens proposition

1978/79:145

om
åtgärder för tekoindustrin;

beslutad
den I mars 1979.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder eller ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

HÄDARCARS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas en övergripande plan för tekoindustrin for budgetåren
1979/80-1981/82. I planen anges vissa nivåer för den löpande produktion av
olika tekovaror som behövs av försörjningsberedskapsskäl.

För
att säkra lorsörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet inom kritiska
delbranscher föreslås försörjningsberedskapslån kunna utgå. Försörjningsberedskapslånen
skall kunna utgå generellt till delbranscher vars produktionskapacitet har nått
en från lörsörjningsberedskapssynpunkl krilisk nivå. Då så är motiverat av
arbetsmarknads- och regionalpoliliska skäl, bör dock lånen i vissa fall kunna
utgå till foretag inom delbranscher som inte har nått en
försörjningsberedskapsmässigl kritisk nivå. För försörjningsberedskapslån
föreslås för budgetåret 1979/80 ytteriigare 21,3 milj. kr. ställas till
regeringens disposition.

Del
tillfälliga slödel till äldre arbetskraft föreslås finnas kvar under planeringsperioden.
Stödet föreslås utgå på oförändrad nivå under budgetåret 1979/80.

De
indusiripolitiska ålgärderna på lekoområdel föreslås bli förlängda 1. o. m.
budgetåret 1981/82 med förstärkta exportfrämjande ålgärder.

1
Riksdagen 1978/79. I saml. Sr 145

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 :

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssam mani riidc 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Uilstcn. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winier. dcGeer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Fiiredragandc:
statsråden Cars, Wirtén och Huss Proposition om åtgärder för tekoindustrin

Statsråden
Cars, Wirtén och Huss anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Cars hemställer atl
regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad han och slalsråden Wirtén
och Huss har anlöri tor de ålgärder eller ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
ansluler sig till föredragandenas överväganden och beslutar all genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder
eller ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i untlerprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-3.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145

Bilaga
1

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
rcgcringssammuniräde 1979-03-01

Föredragande:
statsrådet Cars

Anmälan
till proposition om åtgärder för tekoindustrin

I. Inledning

Statliga
ålgärder för tekoindustrin började sättas in i större omfattning under de
första åren av 1970-talet. Åtgärderna var då i allt väsentligt av
arbetsmarknads- och industripolitisk natur. Under 1970-ialet har detta slag av
insatser ökat kraftigt.

Efter
hand som produkiionen inom branschen gått ned har emellerlid de
försörjningsberedskapspolitiska aspekterna alll mer kommit i förgrunden. Den
statliga tekopolitiken har därmed kommit att bli beroende av den svenska
säkerhetspoliiikens ulformning.

Sveriges
säkerhetspolitik syftar lill att bevara landets oberoende. Vårt
säkerhetspolitiska mål, som senasi bekräftats av riksdagen i 1977 års
tolalförsvarsbeslut, är därför att i alla lägen och i former som vi själva
väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och
utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje
annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka
för iniernalionell avspänning och fredlig ulveckling.

För
att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer som
innebär hel eller del vis avspärrning av utrikeshandeln, är del av stor
betydelse au vår försörjningsberedskap är lillfredsställande. Stor
uppmärksamhet måste därför fortlöpande ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv
i syfte atl bibehålla etl sådant minimum av produktionskapacitet som är av
särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och
krig. För folkförsörjningen i vid mening måste fredstida produktionskapacitet i
erforderiig utsträckning bibehållas inom de viktigaste försörjningsområdena.
Därutöver måste förberedelser för omställning av industrins produktionsinriktning
göras och beredskapslagring ske av vissa typer av förnödenheter.

Fyra
försörjningsområden har sedan länge bedömts vara av särskild betydelse,
nämligen områdena livsmedel, energi, beklädnad och sjukvård.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 4

Till
området beklädnad hör textil och konfektion samt skor och läder.

Regeringen
framlade i oktober 1977 förslag till ålgärder lÖr försörjningsberedskapen på
tekoområdet (prop. 1977/78:42). Föredragande departementschefen framhöll i
propositionen bl. a. atl del är vä.seniligt atl en långsiktig plan upprättas
lÖr hur försörjningsberedskapen skall kunna tillgodoses. Planen börbl. a.
innehållaallmänna principerlörhurcn lillriicklig kapacitet på olika delområden
av tekobran.schen skall säkras. Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag i
denna fråga (FöU 1977/78:5, rskr 1977/ 78:81 och NU 1977/78:41, rskr
1977/78:172).

Riksdagen
behandlade i december 1978 regeringens förslag om medclsiill-skott
tillSlatslöretag ABförati täcka koslnaderna förbi. a. fortsatt drift under viss
tid av den statliga lekokoncernens enheter i Norsjö och Sollefteå (prop.
1978/79:43 bil I, NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122). I samband härmed uttalade
riksdagen att regeringens proposiiion våren 1979 om tekoindustrin bör innehålla
en övergripande plan för samhällets insatser på lekoområdet såväl på kort som
på lång sikt. Planen bör sylla lill alt nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt
skall bibehållas. Den bör grundas på lörsörjningspoliliskaoch
arbetsmarknadspoliliska bedömningar. I planen bör anges den produktionsnivå
resp. produktionskapacitet som krävs för att lörsörjningsberedskapsmälen skall
kunna uppfyllas. En samordning är nödvändig för atl strukturförändringar skall
kunna genomföras i sociall acceptabla former med hänsynstagande till den
regionala balansen. Vidare behövs en effektiv samplanering som omfattar både de
ställiga och de privatägda tekolöretagen.

Riksdagen
uttalade vidure bl. a. att i avvaktan på att den nämnda planen har behandlats
av sialsmakierna inga väsentliga personalnedskärningar bör ske inom den
siatliga tekokoncernen.

2.
Föredragandens överväganden 2.1 Utvecklingen inom lekoindustrin

Sveriges
utrikeshandel med lekoprodukter var ännu lör några decennier sedan av liten
omfaiining. Tekoindustrin var i hög grad inriktad på hemmamarknaden och svarade
i stor utsträckning för tillförseln lill den svenska marknaden.

En
kraftig förändring i del inlernaiionella handelsmönstret på lekoområdet har ägt
rum under 1960- och framför allt 1970-ialet. Den intensiva imporlkonkurrens som
följt av bl. a. liberaliseringen av den inomeuropeiska handeln och etl ökande
utbud av tekovaror från lågprisländer i Fjärran Östern har avsevärt minskat den
svenska lekoindustrins marknadsandel i Sverige. Ulvecklingen har leii fram lill
en imporiandel på den svenska marknaden på 74 % för textilvaror och 71 % för
konfektions- och trikåvaror år 1977. Ökad importandel har under 1970-lalel framför
alll avsett färdigvaror i form av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 5

kläder.
För sin ulveckling har många tekoförclag varil hänvisade lill
exportmarknaderna, där en viss expansion har skett ulan ull dock mer än lill
någon del ha kunnat uppväga minskningen på hemmumarknuden. Ande-lurnu UV
produkiionen som går lill expon har ökat lill 42 % lÖr textilindustrin och 40 %
för konfcklionsindustrin inkl. trikåiillverkning år 1977.

Under trycket uv den
lilllagunde imporikonkurrensen hur tekoindustrin utsutls för sioru slrukiurellu
påfresiningur. Delta hur lagil sig uttryck i bl. a. omfultunde
fÖretagsnedläggelser och minskad sysselsäitning, vilket i mänga fall har skapat
svåru, lokulu sysselsällningsproblem.

Tekoproduklionen hur
successivt minskut under 1970-lulei. Fram lill år 1974 skedde nedgången i
målllig takt, varvid en förhållandevis kraftig expansion inom trikåseklorn till
viss del uppvägde krympningen inom övriga delaruv lekobranschen. År 1975
inträdde en markant försämring som berörde fiertalel produktområden och som sedan
har kommit ull uccenlueras. Sålunda minskade produkiionen inom textilindustrin
med 16 % och inom konfektionsinduslrin med inte mindre än 21 % mellun åren 1976
och 1977.

Antulei sysselsatta inom
tekoindustrin har minskal från 67 500 år 1970 lill 42 000 år 1977. I genomsnitt
minskade sysselsättningen med 6,5 % per år med mindre nedgång inom
textilindustrin än inom konfektionsinduslrin, 5 resp. 7,5 %. Nedgångstakien
ökude mol slutet av perioden. Mellanåren 1976 och 1977 minskade antalet
sysselsatta med närmure 6 000 personer eller 12,5 %, en kraftig nedgång som
framför allt kunde hänföras till en sysselsätiningsminskning inom
konfektionsinduslrin med nästan 15 96.

Tekoindustrin svarade år
1976 för ca 3,5 % av industrins totala förädlingsvärde och för ca 5 % av
industrisysselsättningen. Förädlingsvärdet inom tekoindustrin uppgick samma år
till ca 3,4 miljarder kronor, varav 1,6 miljarder kronor inom textilindustrin
och 1,8 miljarder kronor inom konfektionsinduslrin.

Inom tekoindustrin fanns
år 1976 ca 950 produktionsenheter, varav ca 650 inom konfektionsinduslrin. 1
slor utsträckning är produkiionen småskalig. Antalet enheter med mindre än 50
anställda var år 1976 ca 750, varav drygt 500 inom konfektionsinduslrin. Endast
ca 20 enheter inom vardera textil-och konfektionsindustrin hade mer än 200
anställda.

Branschen är starkt
geografiskt koncentrerad. Inom Älvsborgs län återfinns närmare 40 % av antalel
sysselsatta. Tekoindustrin har på många orier såväl inom som utom Älvsborgs län
en stor betydelse för sysselsättningen.

Utvecklingen
under åren 1978 och 1979

Fortsatt
kraftig nedgång har karaktäriserat utvecklingen inom tekoindustrin under år
1978. Fram t. o. m. iredje kvarialel 1978 minskade produktionen med 10 % inom
lexlilindusirin och nära 20 % inom konfektionsin-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 6

dusirin
jämföri med motsvarande period 1977. Den forisuiiu nedgången har sålunda vurii
avsevärd, särskilt med uinke på alt den hur pågått i sådun omfullning lÖr andra
årel i följd. Å undra sidun vur ncdgångsiuklen någoi mindre än under år 1977
sumiidigl som ulvecklingen under de tre lörslu kvariulen år 1978 visude på en
successivt nugot minskande tukt i nedgången.

Den
forisuilu nedgången sammanhängde framför allt med en synnerligen svag
ulveckling uv efterfrågan på lekoprodukier på den svenska murknuden under
första halvåret 1978. För exempelvis konfektion minskade tillförseln med inle
indrc än 19 % jämföri med första halvåret 1977. Som följd uv dennu ulveckling
minskade även importen men eftersom nedgågen för de svensku produkterna var
siörre innebar ulvecklingen ull imporlundelen ökade ytterligare till 75 % för
texliluror och 73 % för konfekiionsprodukier under perioden fram t. o. m.
iredje kvarialel.

Tekoindustrin
fortsalie även under år 1978 att hävda sig något bällre på exportmarknaderna än
på hemmamarknaden. Därmed kom andelurna av produktionen som går till export ull
öka ytterligare. Exporlundelurnu vur under de tre förslå kvartalen 1978 för
lexlilindusirin 47 % och lör konfek-lionsindusirin 42 %.

Vissa
tecken pekar på en viss återhämtning inom tekoindustrin mol slutet av
föregående år. Enligl en enkätundersökning, som genomfördes i oktober 1978 i
syfte att bl. a. informera lekobranschrådet om utvecklingen, hade de svenska
konfeklionsföreiagen mött en ökad efterfrågan på sina produkier inför
vårsäsongen 1979. Omsvängningen innebar både etl förbättrat orderläge och en
något ökad lönsamhet.

Även
konjunkturinstitutets barometerundersökningar i september och december 1978
pekar på en viss omsvängning inom tekoindustrin. Produktionen anges ha ökat
under både iredje och Qärde kvartalen och uppgångarna vur i båda fullen siörre
un planerat. Sysselsättningsläget inom branschen forlsaite dock alt försämras
men i långsammare lakl än lidigare. Den totala orderingången var under fjärde
kvartalet större än molsvarande period årel före. Ordertägei fortsatte alt
förbättras från september lill december. Planerna för första halvåret i år
pekar på fortsatt produktionsuppgång och minskade risker för
driftsinskränkningar.

Sysselsättningen
har forlsalt alt minska kraftigl även under år 1978. Omkring 4 000
arbeistillfällen beräknas ha försvunnit inom lekoområdel mellanåren 1977 och
1978, en nedgång med 9 %. Nedgången hur forisati atl vura siarkare inom
konfektionsinduslrin, 12 %,än inom textilindustrin, 5 %. Tekoindustrin svarade
under de tre förslå kvarialen 1978 för omkring en tredjedel av samtliga varsel
inom industrin, vilket kan jämföras med att branschen svarar för mindre än 5 %
av den samlade induslrisysselsätlningen. Varslen har under förhållandevis lång
tid legal myckel högt inom tekoindustrin men har mol sluiei av år 1978 gått
ned till en klart lägre nivå. Det kan också noteras all aniulel lediga platser
inom branschen har ökui under loppet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 7

av år 1978, även om dennu ökning skeil från en mycket låg
nivå.

Som en följd uv dennu ulveckling hur urbcislöshclcn inom
branschen underdebådu senasle uren Icgul på en myckel hög nivå. Arbeislöshelcn
blund medlcmmmurna i beklädnudsurbcturnus erkända arbcislöshclskussu låg under
år 1978 på i genomsnill 5,4 % vilket är mer än dubbelt så högt som inom övriga
induslrikussor.

Enligt den nämnda enkätundersökningen i oktober 1978 kun
unlalet unslällda inom konfektionsinduslrin väntas minsku med cu 10 "6
under år 1979. Minskningen bedöms i sin helhet kunna hänföras lill omstruktureringar
inom den statliga tekokoncernen och inom delbranschen tung herrkonfeklion.
Förkonlekiionsbrunschen i övrigl indikerar undersökningen ungefur oförändrad
sysselsäitning år 1979 jämföri med år 1978.

På regeringens
uppdrag hur slutens industriverk (SIND) gjorl en bedömning av tekoindustrins
frumlida ulveckling. Även enligl SIND:s bedömning kan sysselsällningen inom
konfektionsinduslrin, löruisail elt oförändrat slöd, väntus minsku med cu 10 %
mellun åren 1978 och 1979. Tillsummuns med en bedömd nedgång med ca 5 % uv
sysselsättningen inom textilindustrin anger SIND en total minskning med ca 8 %
för tekoindustrin för år 1979 jämföri med 1978. Utan Ibrlsall äldreslöd bedöms
nedgången bli avsevärt större. Jug uvser ull senure återkommu lill SIND:s
frumiidsbedömning, som sträcker sig fram l. o. m. år 1981.

2.2 Hittills vidtagna åtgärder

2.2.1 Indusiripolitiska åtgärder

Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin inleddes i
början av 1970-ialei med ulbildnings- och exporifrämjande åtgärder som
tidsbegränsade program (prop. 1970:41, SU 1970:60 och 61, saml Ba U 1970:22,
rskr 1970:164, 165 och 188). Under 1970-talel hur ålgärdernu successivt byggts
ut och förlängis i oliku omgångar.

Stöd till utbildningsinsatser infördes budgelårel 1970/71
i syfte atl höja kompetensnivån inom tekoindustrin i fråga om bl. a. teknik,
ekonomi, administration och planering. Året därpå infördes bidrag lill
konsultunder-sökningur rörunde förelagens behov av specialisering,
rationalisering och samarbete eller samgående med andru tillverkare (prop.
1971:1 bil 15, NU 1971:13, rskr 1971:120). Hösten 1977 infördes även möjlighet
all slödja kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden
(prop. 1977/78:25 bil 11, NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108). För slöd lill
ulbildning, konsullundersökningar och kollekliv marknadsföring på
hemmamarknaden hur t. o. m. budgetåret 1977/78 totalt ca 50 milj. kr.
beviljats. För innevurunde budgetår har för dessu ändamål anvisats 16 milj. kr.

De exporifrämjande ålgärderna har under loppet uv
1970-iulei givits ökad

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 8

omfattning.
T. o. m. budgetåret 1977/78 hur för dessu åtgärder beviljats ca 63 milj. kr.
För inncvurande budgetår har 16 milj. kr. beviljats.

Fr.
o. m. budgetåret 1976/77 förstärktes och kompletterades åtgärderna med elt
särskilt ralionaliseringsprogram lör konfektionsinduslrin innefattande
avskrivningslån för invesieringar i effekiivitetshöjande produktionsutrustning,
ökat utvecklingsstöd inom produkiionsteknikområdei genom styrelsen för teknisk
ulveckling och, inom ramen för nämnda verksamhei med konsultbidrag, ökade
konsultinsatser vid införande av ny produktionsteknik (prop. 1975/76:206, NU
1975/76:70, rskr 1975/76:415).

För
avskrivningslån för investeringar har to. m. budgelårel 1977/78 beviljats ca 16
milj. kr. För innevarande budgetår gäller en ram om 20 milj. kr.

För
all påverka den strukturella ulvecklingen inom bl. a. tekoindustrin infördes
statliga lånegaraniier-slruklurgarantier-fr. o. m. budgelårel 1972/ 73(prop.
1972:46, NU 1972:32, rskr 1972:195). Sådana slrukturgaraniierskull i huvudsak
avse samverkans- eller samgåendeprojekt. Mol bakgrund av elt alltmer försämrat
läge inom tekoindustrin infördes budgetåret 1977/78 s. k. särskilda
struklurgaranlier i syfte att förbättra de finansiella förhållanden för
lekoförelag som kan bedömas vara livskraftiga i del längre perspekiivel (prop.
1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). En förutsällning för garami är
atl en konkret plan för företagels utveckling och rationalisering har
faslställls. Lån mol särskild slruklurgaranii är ränie- och amorieringsfrili
under två år. Garantierna har också lill syfte att stimulera lill
lönsamhets-befrämjande strukturella åtgärder från förelagens sida. Företag som
genomför vikliga strukturella ålgärder inom del egna företaget eller medverkar
i en effekiivitetsbefrämjande omstrukturering som också berör andra företag har
sålunda möjlighet atl få lån mot särskild strukturgaranti avskrivna med upp
lill 25 %. Ramen för särskilda struklurgaranlier var 150 milj. kr. under
budgetåret 1977/78. En särskild ram på 54,5 milj. kr. fastställdes därulöver
för att trygga för försörjningsberedskapen nödvändig produktionskapacitet inom
bomulisindusirin (prop. 1977/78:42, FöU 1977/ 78:5, rskr 1977/78:81). För
innevarande budgetår har garantiramen höjts med ytterligare 60 milj. kr. och
för räniebefrielse och avskrivning anvisats 27 resp 25 milj. kr.

Samtliga
nu nämnda ålgärder administreras av SIND.

Genom
bl. a. slyrelsen för teknisk ulveckling kanaliseras statligt slöd lill
forsknings- och uivecklingsverksamhel av betydelse för branschen.

Omkring
årsskiftet 1977-1978 bildades en stailig tekokoncern beslående av de lidigare
förelagen AB Eiser, SweTeco (Texiile Products) AB, Algot Johansson AB, AlgolsNord
AB och några mindre förelag (prop. 1977/78:73, NU 1977/78:41, rskr
1977/78:172). Den nya koncernen förulsalies efter en tvåårig
omstrukiureringsperiod vara företagsekonomiskt lönsam. För genomförande av
samordningen fick Siaisföretag ett medelstillskoit på 190 milj. kr. Utöver
detla tillskott skulle slora delar av koncernen -Nya Algois,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 9

Eiser och Swcicco -under åren 1978 och 1979 inte erhållu
siuliigu lån, luneguruntier eller bidrug uv industri- och
sysselsuliningspolitisk nuiur lör tekoindustrin inklusive s. k. äldreslöd.
Undanlug härifrån skulle kunnu kommu i frågu endast vid vissu kollektivu
projekl, diir en medverkun uv de slutliga företagen vur av iniresse för
branschen. Vid äldreslödeis förlängning under första hulvurel 1979 hur dock
undanlugel för delar uv den slailigu lekokoncernen tugiis bori (prop.
1978/79:50, AU 1978/79:15, rskr 1978/ 79:111).

År 1977 inrätludes, liksom tidigare skett för
skogsindusirin, byggnadsindustrin och stålindustrin, etl branschråd för
tekoindustrin med anknytning till induslrideparlementei. Inom tekobranschrådel
sker samråd mellun berörda samhällsorgan, förelugen och de unsiälldu. Rådets
huvudsukligu uppgift är ull följu ulvecklingen inom tekoindustrin med särskild
tonvikt på ulvecklingen i ell längre perspektiv och atl unulyseru innebörden av
dennu ulveckling för branschen och de anställda.

En särskild delegation med uppgift ull samordna de
slutliga åtgärderna för tekoindustrin inrättades genom beslut den I juni 1978.
I delegutionen ingår representanter lör överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF), SIND, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), företagen och de unslällda.
Delegationens allmänna samordnings- och bevakningsunsvur omfatlar i princip
tekoindustrin i sin helhet utom de delar av del grundtexlilu områdei -
texiilfiberin-dusiri, bomulls- och ylleindustri -där särskildu
försörjningsberedskupspoli-tisku åtgärder har salts in. För utsatta sektorer
som unges av regeringen i särskilda uppdrag skall delegationen kunnu göru
konkreta insalser för omstrukturering och effektivisering. Regeringen uppdrog
den ISjuni 1978 åt delegationen all undersöka förutsättningarna för och behovel
av ålgärder för att omstrukturera och effektivisera tillverkningen av tung
herrkonfektion. Uppdraget guvs mol bakgrund av att situationen för denna
delbransch allvariigt försämrats med akuta svårigheter för vissa förelag inom
delbranschen.

2.2.2 Arbetsmarknadspoliliska ålgärder

Under den senaste treårsperioden hur tekoindustrin vurii
föremål för betydande arbetsmarknadspolitiska insatser uv både ullmän och
branschspe-cifik karaklär. De omfuUande ålgärder som under den senusle
konjunkturnedgången har satts in för alt stimulera sysselsättningen inom
industrin hur i stor omfattning även kommil tekobrunschen lill del. Efterhund
har de arbetsmarknadspoliliska åtgärder som vurii särskili inriktade på
tekoindustrin fåll ökad betydelse.

Under perioden 1975-07-01 - 1976-12-31 utgick slutligt
stöd för lugerupp-byggnud. Bidrugei motsvarade 20 "o uv värdel på den
lugerökning som registrerades under perioden. Under första halvåret 1977
ersattes lugerupp-byggnadsstödel med elt lagerhållningssiöd som utgick med 8 %
uv värdet uv

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 10

del ö verlager som byggts upp under den
tidigure si ö dperiodcn och som kvursiod vid
hulvursskificl 1977. F ö r tekoindustrins del beviljades
bidrug enligl dessu b å da si ö dl ö rmer med sunimanlugl n ä rniurc 3} milj. kr.

Uibildningsbidrugei l ö r
permiiicringshoiud personal, den s. k. 25-kronun, hur uv tekoindustrin
uinyiljuts i mycket beiydundc omfullning. Under tre å rsperioden 1975-1978 hur bidrug om sammunlugl n ä rmure 130 milj. kr. beviljuis. Huvuddelen uv detta
belopp faller p å budgel å rel 1977/78, d å utbildningsbidrag
beviljades f ö r drygt 7 000 personer vid 280
lekol ö reiug och f ö r en sammanlagd bidrugssummu uv n ä rmare 70 milj. kr. Under andra halv å ret 1978 hur ulnyiijandel f ö r tekoindustrins del sjunkit uvsev ä rl, bl. a. som en f ö ljd av att dels. k. ä ldresi ö del fr. o. m. den 1 juli 1978 reduccrusom f ö retaget samtidigt uppb ä r ulbildningsbidrug.

F ö r all ge r å drum f ö r
ö verv ä gunden om Ibrlsull drift av nedl ä ggningsho-lude
f ö reiug kan sl ö d ulg å med upp
lill 50 % uv l ö nesumman f ö rde unsl ä llda
under en sexm å nudersperiod. Under de b å du senaste å ren
hur AMS beviljat sl ö d lill forlsall drift av lekof ö relug i sex fall. St ö d hur i dessa fall frum lill å rsskiftet
1978/79 ulbelulats med cu 13 milj. kr.

Avurbetsmurknudspolitiskask ä l har under budget å ren 1976/77
och 1977/ 78 tidigarel ä ggning uv slutliga och kommunala
besi ä llningur lill tekoindustrin
slimulerals.

I syfte all d ä mpa
tukten i personulminskningurna i samband med avvecklingen av spinneri- och v ä veriverkssamheten vid Rydboholm AB utgick under 1978
ett s ä rskilt syssels ä ttningsbidrag till delta f ö relag p å
3 milj. kr..

Del tillf ä lliga
syssels ä ttningsbidraget till ä ldre arbetskraft inom tekoindustrin inf ö rdes i maj 1977, och utgick d å med 15 kr. per timme f ö r anst ä llda
ö ver 50 å r, dock h ö gst
10 % av f ö retagels totala l ö neskostnader inkl. sociala avgifter. F. n. utg å r det s. k. ä ldrest ö det med 25 kr. per timme och anst ä lld ö ver 50 å r, i produktionsarbete. Bidragel ä r maximerat til 15 % av de loiala l ö nekostnaderna. Fram t. o.m. andra halv å ret 1978 har cu 190 milj. kr. utbetalats i bidrag.
Bidraget utgick under andru hulv å ret 1978
lill ca 650 f ö relag med sammanlagt 32 000 ansl ä lldu, varav ungef ä r
1/3 ö ver 50 å r. Antalel anst ä llda
i f ö relag som uppbur ä ldresl ö d
representerar cu 3/4 av hela syssels ä ttningen
i branschen.

2.2.3 F ö rs ö ijningsbcrcdskapspoliliska å lg ä rder

Inledning

Del f ö rsta beslutet om mer omfattunde å lg ä rder f ö r f ö rs ö rjningsberedskapen p å bekl ä dnudsomr å det togs av riksdagen å r 1972(prop. 1972:127, F ö U
1972:25. rskr 1972:325). Viss prelimin ä r
sl ä llning togs d å ocks å lill vilken
l ö rs ö rjningsuth å ilighci och l ö rs ö rjningsstundard
som b ö r kunna uppr ä li-h å llas i en
krissituuiion.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 11

Under
1975/76 års riksmöte fuiiude riksdugcn beslul om lörsiärkia insuiscr för
lörsörjningsbcredskupen på beklädnudsområdet (prop. 1975/76:57, NU 1975/76:15,
rskr 1975/76:107, prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70, rskr 1975/ 76:415).

Riksdagen
log under år 1977 mer preciserad ställning lill mäl för försörjningsuthållighel
och lörsörjningssiundurd på sko- och lekoområdcnu (prop. 1976/77:85, FöU
1976/77:11, rskr 1976/77:238 resp. prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr
1977/78:81).

I fråga
om försöijningsuthållighei gäller all denna t. v. skull besiämmus med
utgångspunkt i en avspärrningssiiuution på cu ett år följt uv en efierkrisiid
uv ungelur den längd som hursiuderuls i försöken med långsiklsplunering inom
del ekonomiska försvaret. Detlu innebären summunlagd försörjningsuthållighel
UV cu tre år.

Som
jag hur nämnt i del föregående bedöms även livsmedels-, energi- och
sjukvårdsområdenu hu särskild betydelse. För livsmedelsområdet gäller ull
uthålligheten i princip skull vuru oändlig. Drivmedels- och
gödselmedelsiillgångarna medför dock ull produklionsulbylei under en kris på
sikt kommer alt minska.

När
det gäller försörjningen med energi har särskildu mål fusiställls för krigs-,
uvspärrnings- och fredskrissiiuulioner. Toiuli molsvurar målen för beredskapen
en försörjningsuthållighel på 2-3 år med neddrugen förbrukning.

På
sjukvårdsområdet har statsmakterna inle lagil ställning till
försörjningsuthålligheten.

För
övriga försörjningsområden dvs. exkl. livsmedel, energi, beklädnad och sjukvård,
gäller en försörjningsuthållighet på ca ett år.

Målen
för försörjningsstandarden inom teko- och skoområdena innebär all befolkningens
innehav av kläder och skor under en krissituuiion inte skall underskrida en
viss nivå, den s. k. krisgarderoben.

Riksdagens
beslut belräffande läderskoområdei innebar atl en löpande produktion
fastställdes som bör upprätthållas uv försörjningsberedskups-skäl.

För
tekoområdet hur riksdagen beslutat om vilken tillförsel som under en treårig
kris måste kunnu tillgodoses genom inhemsk produklion och beredskapslagring
under förutsättning uv att en viss krisimport kan ske. Dennu har förutsatts
uppgå till en viss bestämd kvuntilet som molsvarar 18-28 % av den åriiga
importen åren 1974-1976. Del hur vidure antagits ull f/(' kommersiella lagren
av lekovuror hos näringslivet skull lill en del kunnu uinyiljus i etl krisläge.

S
c k i o r i n r i k i u (.1 c åtgärder

Riksdugen
beslöl år 1972 om ett krciliisiöd för viss teko- och skoindusiri (prop.
1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325). Åtgärden som främsi vur

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 12

nioiiverud
av försörjningsberedskapsskäl syftade lill uti åsiudkommu en krullig ökning uv
invesieringsverksumhcien och härigenom öku brunschens konkurrenskraft.

Stödet
innebär ull stulen ger föreiug s. k. u v s k r i v n i n g s I å n för upp lill
50 "'] UV invesieringar i maskiner och byggnader. Lånet skrivs av under en
10-15-års|x;riod om löreiagei uppfyller vissa förpliklelser beträffande
produktion och produktionskapuciiei. Vidure kan lånegurunlier lämnus lör upp
lill 25 % UV den toiula investeringen. Slödet administreras uv ÖEF.

Omfuttningen
av del kredilstöd som hur lämnuls frumgår uv följande labell.

Kredilstöd
lill tekoindustrin (1000-tal kr.)

Protlukiionssekior

Beviljal 1972-12-

Sl ö d

15-

[979-02-15

Under handl ä ggning
per 1979-02-15

iiv.skriv-iiingsl å n

l å ne-giiranlier

avskrivningsl å n

l å ne-garanalier

Bomull* Ylle* Trik å Ö vrig
textil

75 800 14 127 17 557 93 667

27 470

5 759

6 595

3 825

17 645 1 150 1 275 1060

2 300 100

900

Tolall

201 151

43 649

21 130

3 350

*Spinniiig och v ä vning

Sedan
år 1972 gäller i frågu om upphandling beslämmelser som innebär att sådana
myndigheter som upphandlar teko- och lädervaror (inkl. skor) i vissu full inför
större upphandlingar skull sumråda med ÖEF.

Genom
beslulav riksdagen hösten l975(prop. I975/76:57,NU 1975/76:15, rskr
1975/76:107) bemyndigades regeringen bestämma om all ÖEF i vissa
upphandlingsärenden skall kunna falla beslul om särskilt slöd - s. k.
försörjningsberedskapsslöd - som under vissu förulsäUningar skall kunna Ulgå
för ull täcka kostnader vid sådun upphandling. Slödel kan ulgå vid Slutlig,
kommunal och landsiingskommunal upphandling.

I
beslul i januari 1976 föreskrev regeringen all ÖEF, efter samråd med AMS, SIND
och annun berörd myndighet, får besluta om att försörjningsberedskapsslöd kun
ulgå i de fall merkostnaden vid inköp från svensk tillverkare uppgår lill högst
100 000 kr. eller högsi 20 % uv inköpssumman. Föreligger skiljukiig mening
mellan myndigheternu eller finns ivekun om ell beslul är förenligt med Sveriges
internationella åtaganden skall ärendet hänskjuius lill regeringen för
uvgörunde.

Rumcn
för försörjningsberedskapsslöd hur sedun budgetåret 1975/76 uppgåii lill 10
milj. kr. per budgetår. 1 1979 års budgetproposition föreslår regeringen all
ramen lör budgelårel 1979/80 skall höjus lill 12 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 13

ÖEF hur sedun ur 1972 byggt upp elt hulTcnkigcr av
uiiijormsväv som vid årsskiftet 1978/1979 niotsvurude cu värde uv cu 100 milj.
kr.

Med börjun ur 1975 hur hos ÖEF vidare byggts upji ett
huffcnlagcr av sjukhusiexiilicr lorden civilu sjukvårdens behov. Bullcrilugrcis
värde uppgick vid årsskiftet 1978/1979 lill cu 40 milj. kr

kr.

Företagsinriktade ålgärder

Mot bakgrund av den svenska bomullsindustrins svårigheter
alt upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt tillräcklig
produktionska-pacilel i fråga om bomullsgarn ingicks i juni 1977 preliminära
avial mellan sluten och bomullsindustrin om ålgärder i syfte utt stödja och
omstrukturera branschen. Riksdagen bemyndigade i december samma är regeringen
alt träffa slutliga avtal med företagen (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr
1977/78:81).

Avtalen innebär atl under perioden I juli 1977-30 juni
1980 en koncentration sker av tillverkningen från fem till två föreiug (Kungslors
lubriker AB och Gustaf Werner AB). Stödet till bomullslöretugen uigörs lör
treårsperioden UV lörsörjningsbercdskupslån på ca 45 milj. kr. samt kreditstöd
för investeringar i form uv uvskrivningslån på ca 41 milj. kr. och
kreditgarantier på cu 9 milj. kr. I struklurgaranlier hur vidure utgått cu 30
milj. kr. och i lån för hållande av bomullsluger 7 milj. kr.

För all trygga försörjningsberedskapen i frågu om
textilfiber ocb cordgarn ingicks i murs 1978 etl uvtui mellan ÖEF och Svenska
Ruyon AB omfultunde perioden 1978-1984. För all upprälthållu erforderlig
produkiionskupucitet, som delvis ligger i mulpåse, sumt vissa lager uv
lörsörjningsberedskupsvikiiga insulsvuror, erhåller Svensku Ruyon AB
försörjningsberedskupslån på totalt ca 55 milj. kr. För inriklning uv
produkiionskupaciieien mot frumslullning uv s. k. modulfiber får löretuget
vidure avskrivningslån på ca 67 milj. kr.

2.3 Rapporter och skrivelser från ÖEF, AMS och SIND

2.3.1 SIND:s bedömning av tekoindustrins utveckling

Regeringen uppdrog den 1 juni 1978 åt SIND atl göru en
bedömning uv tekoindustrins konkurrenskruft och utveckling. Härvid borde
särskilt belysus effeklen av tekoföreiugens imporl eller produktion utomlands.
Uppdraget avseende importen guvs mot bukgrund av atl riksdugen beslutui uiiula
sig för utt dennu fråga skulle utredas (NU 1977/78:41, rskr 1977/78:172).

SIND redovisade i oktober 1978 en första del av
utredningsresullulen, en bedömning av utvecklingen t. o. m.år 1981 uv
produklion och sysselsättning inom lekoindustrin med uppdelning på viktigare
varuområden och delbranscher. En andra del. De svenska tekoindustriernas
ullundsverksumhei (SIND PM I979:2)överlämnades i januari i år. Efleren viss
uppdulering och kontroll'

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 14

uv den lörslu ilelcn av ulredningen, vilkei dock inie hur
lörunlcil någon förändring i frumiidsbcclömningurnu överlämnudc SIND även i
junuari i år Tckouircdning 1978, Bedömning uv ickoindusiriernus ulveckling
(SIND PM 1979:3), som redovisar utredningsresullulen i sin helhet.

Bedömningen av tekoindustrins ulveckling hur gjorts
delbrunschvis och huserats på tlcls tidigure gjortlu dcibran.schsiudicr som i
ell tlcriul full uppduieruts, dels en enkät lill huvudsukligcn
pluggtillverkunde föreiug. Vidure har ledande lillverkurc intervjuats och en cnkäiundersökning
rörande hundelns åsikter om den svensku tekoindustrin gcnomlörts. Branschens
lönsumhet och finansiellu läge hur undersökts med uinyttjunde uv slalisiisku
centrulbyråns maieriul.

Med hänsyn lill tiel s. k. äldreslödeis betydelse för
företagen har ullernuiivu prognoser med olörändrui resp. uuin äldreslöd
utarbetats.

I summundrug innebär prognosernu löljunde
sysselsuliningsuiveckling.

1970-1975 1975-1978 1978-1981 1978-1981

ulan med olöriind-

äldreslöd ral

äldreslöd

Genomsniltlig lör-iinUring i % per år av

anial svsselsalla -5,5 -9 -10,5 -5,5

Uiun stöd bedöms nedgången inom tekoindustrin Ibrtsättu i
hög takt. Med oförändrat stöd beräknas nedgången kunna begränsas till ungefär
den laki som gällde under första hälften av 1970-talel.

SIND räknar med alt nedgångstakien kommer au vuru störst i
början uv perioden 1979-1981 med en nedgångsiakl mellan åren 1978 och 1979 på 8
eller 15 % med resp. utan äldreslöd. Därefter förutsätts en viss utplåning ske
med minskningar på 4-10 % år 1980 och 3-6 % år 1981.

Ulvecklingen förutses bli olika inom lextilinduslri och
konfeklionsindusiri (inkl. irikåindustri).

Anial
svsselsalla

1978

1981 ulan iildreslöd

i % av 1978

1981 med äldreslöd

i % av 1978

Textilindustri
Konfeklionsindusiri (inkl. irikåinduslri)

16 500 21 700

12 800 14 600

78 67

14 900 17 700

90 82

Totall

38 200

27 400

72

32 600

85

SIND bedömer ull den krufligusie minskningen liksom
hiuills under 1970-lulei - särskilt uitului under åren 1975-1978 - kommer uti
ägu rum inom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 15

konfcklionsindustrin. Betlöniningur har ulurbciuls
avseende den Iraniiidu produktions- och syssclsiitiningsuivecklingcn inom elva
dclbrunschoniri°idcn inom konlckiionsindusirin. Endusi någru lu uv dessa
sektorer, främsi tillverkningen uv dumslrumpor och slrumpbyxor suml arbets- och
skydds-kläder, bedöms hu lörulsättningur ull bellisia en ungelur olörändrud
produktionsnivå. För ncriulet övrigu områden anges minskningur i v;iricrunde
omfullning. Krullig nedgång förutses inom de lyru delbrunschcr, som tillverkar
tung herrkonfeklion, långbyxor, sport- och rrilidskonlcklion suml liiu
damkonfckiion. Av den bcräknudc syssclsällningsminskningcn inom
konlbklionsområdei frum t. o. m. ur 1981 kun mellun hälften och ivå iredjcdclur
hunlörus lill nedgången inom dessa delbrunschcr.

SIND:s undersökning uvseende tekoindustrins
ullundsverksumhei buserus pu en cnkäi lill de ukluella företagen. Antulei
sysselsuliu i Sverige vid företag med lillverkning utomlunds i egnu
produktionsenheter eller som lönsömiiud uppgick ur 1978 till drygt 6 000
personer eller cu 25 'u uv sysselsiiitningen inom konfektionsinduslrin (inkl.
trikåindustrin). Vid egnu anläggningar utomlands sysscisutie dessu föreiug
drygt 4 000 personer. Den införsel som härrör från utlundsiillverkningen har uppskalluls
lill cu 12 % uv lotuluuniulet imporierude plugg.

Ulredningen visur ull föreiug med ullundsverksumhei ökal
sin undel uv sysselsättningen i Sverige under loppet uv 1970-iulei. En
minskning hur visserligen skett sedun år 1976 men inte mer än utt dessu förelag
lör perioden 1970-78 som helhet hur hållit uppe sin inhemsku sysselsättning
bättre än konfektionsinduslrin i övrigt. Vidure visur utredningen ull
lönsamheten för ell urvul uilandsverksummu föreiug inom den i summunhungei
största delbranschen har vurii bällre än genomsnittligt lör delbrunschen. Dessu
indikationer på en gynnsummurc utveckling för de uilandsverksummu förelugen
innebär inle enligl ulredningen ull ell entydigt orsakssummunhung skulle
föreligga mellun produktion utomlands och den inhemsku
sysselsäll-ningsuivecklingen. Del skulle kunnu vuru så ull dessu föreiug
exempelvis genom tillgång till bällre ledningsresurser i förening med bällre
kompelens inom vissa funktioner under ullu förhållunden haft lörutsäliningur
utt uivecklus mer positivt än brunschgenomsnittet. Å undra sidun kun
uilunds-verksumheten länkus hu bidragit lill etl bättre resursutnsttjunde uv
för inhemsk och utländsk verksumhel gemensummu funktioner. Enligt utredningen
skulle etl hypotetiskt aliernaiiv uiun ullundsverksumhei hu inneburit en sämre
konkurrenskraft hos dessu föreiug och därmed hos den svenska tekoindustrin som
helhet. Konsekvensernu av detlu skulle i en i övrigt olörändrud omvärld hu
blivit såväl siörre imporl som mindre export jämfört med nuläuei.

s. 16 Kontrollera mot PDF

2.3.J
AMS iiiivdning om ickoindusirins betydelse för sysselsällningen i olika
regioner

Regeringen
uppdrog den 1 juni 1978 ål AMS ull som ett led i arbelel med en lungsikligplan
för tekoindustrin ulrcdu branschens betydelse lÖr sysselsällningen i oliku
regioner. 1 uppdraget ingick ull kuriluggu huraniulci sysselsatta inom
brunschen fördelar sig på oliku regioner och ull bedömu i vilka orter och
regioner en forlsall minskning av sysselsällningen kan väntas ge de största
negutivu konsekvensernu.

AMS
överlämnade uircdningsresultalci lill regeringen i september 1978.
Uiredningsurbetel hur genomförts i sumarbcte med lunsurbetsnämndernu, som inom
respektive län vuli ut de kommuner där en fortsuu minskning av sysselsättningen
inom tekoindustrin bedöms kunnu få sloru negativa effekter lör
arbetsniurknuden. För dessu kommuner har numndernu sanimunsiäli uppgifter
rörande den ukluellu :>iluuiionen på urbetsmurknuden.

Av
ulredningen frumgår att Älvsborgs län ensumi svarur lör närmure 40 %

Kommuner
med mer än 500 sysselsatta inom lekoindustrin år 1976

Kommun

Uiii

Sysselsalla

Sysselsalla

inom

Toiall

Kvinnor

lekoindusli

-in

i % av
an-

i % av be-

talet
indu-

folkningen

sirisyssel-

16-64 å r

salla

1977

Bor å s

P

9 240

4981

58

14

Mark

P

3717

1 754

77

20

Malm ö

M

2 191

1 567

8

1

Ulricehamn

P

1992

1 119

61

16

G ö ieborg

O

1 748

922

3

1

Halmstad

N

1 454

548

17

3

Tviinemo

P

1086

710

38

15

Falkenberg

N

1037

538

24

5

Ving å ker

D

874

411

70

15"

Malung

W

786

390

46

11

Alings å s

P

696

387

25

4

Falk ö ping

R

680

511

24

3

M ö lndal

0

646

409

13

2

Uddevalla

0

591

443

10

2

Svenljunga

P

575

393

36

9

Landskrona

M

527

411

7

2

Katrineholm

D

526

398

10

3

Ö stersund

Z

523

284

12

1

Tran å s

F

509

287

16

5

Hela
rikel

47 986

12 940

5

1

Tio st ö rsta i

procenl
av

hela
rikel

50

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 17

uv
antulei sysselsalla inom tekoindustrin. Förutom Älvsborgs län är unlalet
tekosysselsalla siorl även i fiera andra län i södra och västra Sverige samt i
Kopparbergs län. Av tabellen framgår kommuner med merän 500 sysselsalla inom
tekoindustrin år 1976. Hälften av alla tekosysslesatta återfanns detla år i tio
kommuner.

Borås
kommun svarade ensamt för ungefär en femtedel av sysselsättningen inom
tekoindustrin. Av labellen frumgår också all tekoindustrin i många kommuner
svarar för en mycket hög undel uv induslrisysselsätlningen och sysselsätter en
slor del uvden vuxna befolkningen. Vud gäller den relativa arbetslösheten
skiljer sig däremot inle lekoorterna på någol entydigt sätl från övriga landet.

2.3.3
ÖEF:s utredning om olika möjligheter att upprätthålla försörjningsberedskapen
på lekoområdet

Regeringen
uppdrog den 1 juni 1978 åt ÖEF atl utreda vilka möjligheter uiöver stöd lill
löpande produklion som kan slå lill buds för atl Irygga försörjningsberedskapen
inom tekoindusirins olika delområden. Vidare uppdrogs åt ÖEF atl utreda
möjligheterna till utbytbarhet mellan olika slag av tekovaror i fråga om
användningen och omställningsmöjligheterna i produktionen.

ÖEF
överiämnade i oktober 1978 utredningsresultatet lill regeringen. ÖEF
konstaierar inledningsvis i rapporten alt vissa möjligheler förekommer till
utbytbarhet. Allmänt sett kan konslalerasatt utbyibarhelen är större ju högre
upp i förädlingskedjan man kommer. Behoven av kläder med viss funktion t. ex.
"plagg över midjan" för män kan således lillgodoses med både tröjor,
kavajer och jackor. Flexibiliiel finns även i produkiionen genom atl
produklionsinriklningen inom vissa gränser kan ändras. ÖEF bedömer dock alt
utbytbarheten även högt upp i förädlingsleden är tämligen begränsad.

ÖEF
har studerat hur etl antal olika alternativ till löpande produklion skulle
kunna tillgodose behoven i en krissituation. De alternativ som undersökts är i
första hand malpåsehållning av maskiner och beredskapslagring.

ÖEF
bedömer att maskineri malpåse i vissa enskilda fall t. ex. i fråga om vissa
trikåmaskiner bör kunna kompensera bortfall av löpande produklion men all
möjligheterna härtill i del slora hela är begränsade med hänsyn till
svårigheterna atl i etl krisläge ulbilda erforderlig personal. ÖEF framhåller
att det i planeringen förutsätts au skiftgången inom lekoinduslrin skall kunna
ökas i en krissiiuation. Delta innebär i prakliken att en form av
malpåsehållning finns redan nu. Enligt ÖEF är det inie rimligt att räkna med
atl anlalel sysselsatta i lekoinduslrin i ell krisläge skall kunna ökas i någon
större utsträckning än vad som krävs i samband med ökningen av skiftgången.

ÖEF
taräven upp arbelskraftproblemet ur elt annal perspekliv. Den mångåriga nedgången
inom tekoindustrin har medfört alt branschen har

2
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 145

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 18

läll cu lörsunirul rykte. Härigenom hur intresset lÖr
ulbildning koniniil utt minsku. Enligt ÖEF kun brisl pu kvalillccrud
urbeiskiuri kommu ull uppslå inom en snar fruniiid. Eftersom så lå pcr.soncr
vidureulbiklur sig kun vidure en nciklrugning kommu uu ske uv
uibiklningsiiiöjlighclcnia. Suniniuniugci lörsiimrus genom dennu utveckling
möjlighclcrnu utt i en kris uibildu kvalificerad urbelskrufl. Bl. u. genom ull
lekoinduslrin i slor uisiräckning är koncentrerad lill fu orter i luiulci kun
vidure möjlighclcrnu utt rckrytcru okvulilkerud urbciskruft vuru bcgrunsudc.

Mot don här rcdovisude bukgrunden kun del enligt ÖEF
llnnus skäl lill en omprövning uv de uniugunden som gjoris bctriiriundc ökning
uv skiftgången.

Du tici gäller möjlighcicrn;i ull tillgodose bciiovcn
genom ök;id be red -sk:i psl ugri ng rumhullcr ÖEF ull detla ulicrnuiiv uv
kosinudsskiil bör inrikius på varor lungt ner i lörudlingskctljun. 1 IVugu om
konleklionerude plugg innebär bcrcdskupslugring enligl ÖEF niiru nog orimligu
kosinuder. Behovet uv invesieringsmedel lör ull genom bcrcdskupslugring
tillgodose de loiulu behoven, dvs. utt helt crsullu nuvurunde
produkiionskupucitet med luucrhullning. fraintiur uv löliundc tubcll.

Behov av investeringsmedel för alt med beredskapslagring
täcka tillförselbehovet av garn, väv, kläder och arbelshandskar under en
treårig kris

Varuområde Kapitalbehov (milj. kr.)

Garn 1 650- 2 050

Våv 4 000- 4 800

Kliider 8 150-10 100

Arbelshandskar 75- 100

ÖEF frumhållerutt hc msöm nud på lundels cu 2 milj.
hems>'muskiner främst får ses som en tillgång för ökut behov av ull repureru
kläder. Hemsiickning förutsätts ske i lörslu hund uv vuniur.

ÖEF anser att frågan om lugring uv begagnade kläder
närmure bör utredus. ÖEF beräknar ull ell luger uv ytter- och överkläder på 10
000 lon skulle medföra en årskostnad på 70-100 milj. kr. Erforderlig omsättning
skulle kunnu ske via befinlligu hjälporgunisaiioner. Som en jämlorclse kun
nämnas alt del tolulu behovel uv sådana kläder från inhemsk produktion eller
beredskupslager under en ireårig krissituation uppgår till ca 60 000 lon. Del
bör dock frumhållus ull slilvurdel givetvis är lägre hos begugnude än hos nyu
kläder.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 19

2.3.4
Övriga rapporter samt skrivelser från ÖEF

Ru|5port
om produkiionskupucileten vid årsskiftet 1978-197 9 m. m.

ÖEF
lämnade den 6 fcbruuri 1979 en rupporl uvseende krisbehov och möjlig produklion
på lekoområdet.

ÖEF
framhåller i rapporten all del i prop. 1977/78:42 rcdovisude behovel av
lekovuror hur bcräknuls under löruisutining uv en ireårig krissituation. ÖEF
Irumhåller vidure ull lör övriga försörjningsområden förulsätls med undanlug
lör livsmedel och energi en försörjningsuthållighel på etl år.

Mol
denna bukgrund kun enligt ÖEF del i prop. 1977/78:42 beräknude behovel uv
lekovaror avseende bl. a. teknisk textil ifrågusättas. ÖEF har därtör ulförl
preliminära beräkningur för dessa varor uvseende en ettårig uthållighet. Enligt
beräkningurnu sker en viss minskning uv behoven i fråga om väv och garn.
Således minskar behovet under en treårig kris av bomullsgarn med cu 7 000 ton,
av kardgarn med cu 3 000 ton och uv egentlig väv med ca 25 milj. m.

ÖEF
redovisar i rapporten även produktionskapaciteten för oliku lekovuror den 31
december 1978.

Enligt
rupporien har sedun i juni 1978 skett en viss minskning av
produkiionskapuciteten i fråga om flerlulei lekovuror. Kapacilelsnedgången är
slörsi i frågu om kardgarn med ca 17 %. För övriga tekovaror uppgår minskningen
lill storleksordningen 10 %.

ÖEF:s
beräkningar avseende behov av och möjlig produklion av lekovaror bör fogus som
bilaga l.l till regeringsprotokollei i deila ärende.

Skivelser
med förslug lill ålgärder

ÖEF
föreslog i skrivelse den 23 sepiember 1977 atl extra stödbeställningar på
sammanlagt 102 milj. kr. skulle läggas ut hos tekoindustrin.

I en
promemoria den 19 september 1978 föreslog ÖEF atl kvarstående besiällningur på
71 milj. kr. enligt förslaget i sepiember 1977 skulle genomföras samt alt
härutöver beställningar skulle läggas ut för 14,5 milj. kr.

Slutligen
har ÖEF i skrivelse den 13 februari 1979 bl. a. föreslagit att
försörjningsberedskapsslöd skall kunna ulgå vid omsätlning av väv som lagras
hos ÖEF. Jag återkommer häriill i del följande.

2.3.5
Pi ognos för produktionskapacitetens utveckling i fråga om kläder under åren
1979-1981

ÖEF
har i sin rapport i februari 1979 redovisat dels del behov av lekovaror som bör
kunnu tillgodoses i en krissiiuaiion med inom landel befintliga resurser, dels
möjlig produklion under samma period med kapacileislägei vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 20

årsskiftet
1978-1979.

Vidure
hur SIND i Tekoutredning 1978 gjort en prognos uv bl. a. produktionsvolymens
utveckling under åren 1979-1981 vid oliku uniugunden om slutliga stödåtgärder.
SIND:s prognoser avser främst oliku slag uv kläder.

Produktionsvolymens
utveckling under en längre period kun i slorl bedömas moisvuru utvecklingen uv
produktionskapaciteten. Mot denna bukgrund kun med ledning av ÖEF:s och SlND:s
rapporter en bedömning görus av produklionskapacilctens ulveckling för olika
slag av kläder under åren 1979-1981. Denna bedömning redovi.sus i det följande
i diugrum dur även behov av produktion under en ireårig krissituation redovisas.
Både behov UV produklion och bedömd möjlig produklion har i diagrammen
uitrycktssom index för produktionsvolym. Möjlig produklion 1978-12-31 är
uttryckt som index = 100. Fukliskt behov av produktion har reluieruis till
detla och redovisas i diagrammen som horisontella linjer lör olika aniagunden
om krisimpori (18 resp. 28 % uv den årligu importen under åren 1974-1976.)
Prognoser för produktionskapuciletens ulveckling framgår uv kurvornu mä och uä
i diagrammen. Kurvorna visar den bedömda ulvecklingen vid bibehållet äldreslöd
(mä) resp. utan äldrestöd (uä). Den streckude linjen betecknar index lorden
fuktiska produktionskapacitetens utveckling från den 1 januari 1977 lill den 31
december 1978.

En
sunmiansältning av de oliku slag av kläder som ingår i varugrupperna bör fogas
som bilaga 1.2 lill regeringsprotokollei i delta ärende.

2.4
Inkomna framställningar

Den
forlsalia nedgången inom lekoindustrin har föranlett bl. a. de anställdas och
förelagens organisationer atl lill den tidigare och nuvarande regeringen framföra
synpunkter och framlägga förslag lill åtgärder.

Beklädnudsarbetarnas
förbund har bl. a. i fieru skrivelser under föregående år krävt atl olika
åtgärder skall vidtas. I en framställning den 10 sepiember 1978 kräver
förbundel bl. a. en samhällelig planering som innebär all en nivå för
beklädnadsprodukiionen fastställs, en omprövning av villkoren och formerna för
frihandeln på beklädnadsområdel, eu ökat statligt ägaransvar inom områdei och
en lagsliftning avseende beklädnadsdelaljhandelns pris-sätlning men också extra
insalser för att finna ny, meningsfull sysselsättning för dem som måste lämna
sina arbeten och för all skapa ell mer differentierat näringsliv på orter med
ensidig inriklning på beklädnadsindustrin.

Vid
flera lillfällen under föregående år har förelrädare för lekoförelagens
organisalioner, bl. a. i en skrivelse överlämnad den 29 november 1978,
hemsiälli om åtgärder på de sysselsäiinings-, industri- och handelspolitiska
områdena för all åsiadkomma en uppbromsning av den pågående utvecklingen. Som
målsättning för tekopolitiken har angetts atl konsumiionen till åtminstone en
tredjedel skall täckas med inhemsk produklion. Förslagen har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prognos f ö r produklionskapacitcicns ulveckling i fr å ga om tyngre konfektion, l ä ttare konfektion och underkl ä der, strumpor saml slrumpbyxor
(Index. Prodiiklionskapacileien 1978-12-31 =100)

Index
A

opaginerad Kontrollera mot PDF

150

\ TYNGRE KONFEKTION

\ \ \ \

s. 1977 Kontrollera mot PDF

10

1977 1978 1979 1980 1981

->>

Tid

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Index

L Ä TTARE
KONFEKTION OCH UNDERKL Ä DER

150--

s. 1979 Kontrollera mot PDF

1977 1978 1979 1980 1981

- » Tid

s. 1980 Kontrollera mot PDF

lo

-I-------- t >> Tid

1977 1978 1979 1980
1981

s. 1981 Kontrollera mot PDF

Iff-

------------ 1 I---------------------------- 1 I------------------------

1977 1978 1979 1980 1981

-*- Tid

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 23

avsett
bl. u. förlängning och höjning uv äldresiödel. lörslärkning uv de
indusiripolitiska ålgärdernu, däribland de cxporifrämjundc ålgärdernu,ökudc
möjligheler till offentlig upphundling inom lundel suml vissu hundclspoli-lisku
åtgärder.

Tckodelcguiionen
hur i en skrivelse den 25 september 1978 med hiinvis-ning lill den rådunde
situulionen inom tekoindustrin pckut på del oroande i au arméns planer på
minskade inköp uv beklädnadsvuror ytteriigare försvårar brunschens läge.
Delegationen unger som sin uppfattning atl armén under rådunde omständigheter
inte borde skura ned sina inköp.

Marks
kommun har i skrivelse den 11 januari 1979 pekat på tekoindustrins betydelse
för kommunen och även för helu Sjuhärudsbygden. I skrivelsen understryks
behovet uv stulligu uigärder som förbäitrur löruisuliningurnu för textil verksumhel.
I en skrivelse den 15 februuri 1979 beionur länsstyrelsen i Älvsborgs län
lekoindu.sirins betydelse för Sjuhärudsbygden och för helu länet. Även i dennu
skrivelse föreslås oliku åtgärder för ull lörbällru tekoindusirins
konkurrensmöjlighcier.

Företrädare
för Södra Älvsborgs distrikt av SSU överlämnade den 4 oktober 1978 en skrivelse
och namnlistor med kruvombl. u.en bestämd nivå för den svenska
tekoproduktionen, mer resurser lill del stulligu lekobolugel och
ersättningsindustrier lill Sjuhärudsbygden.

2.5
Övergripande plan för tekoindustrin

2.5./
Allmänl

Jag
hur i del föregående redogjort för tekoindustrins ulveckling under 1970-iulei.
De slulligu ålgärder som under denna lid har suils in för alt påverka dennu
utveckling har främsi vidtagits av urbetsmurknads- och indusiripolilisku skäl.
Slruvun hur varit atl nedgångstakien i sysselsättningen inte skull översiigu
vud som är sociuli ucceptubeli suml ull brunschen skull ges den struktur och
omfullning som medförde bastu överlevnudsmöjlighelerna på sikt. Tekobranschens
försämrade läge från mitten uv 1970-tulei hur medfört au de arbeismurknuds- och
indusiripolilisku insulsernu ökul kraftigl under senare år.

SIND
och AMS handlägger frågorom industri- resp. urbeismurknudspoli-liskt Slöd till
tekoindustrin.

Minskningen
av tekoindustrins produklion och produktionskapuciiei har medförl all de
försörjningsberedskapspolitisku uspekiernu alllmer hur kommil i förgrunden vid
överväganden om ålgärder för brunschen.

Plunering uv försönningen
med lekovuror i en krissituation har sedun lång lid skett inom ÖEF. Till en
början var beredskupsålgärdernu i huvudsak inriklude på beredskapslugring av
imporierude lexiilfibrer som ull och bomull och på plunering uv främst
grundlexlila Ibretugs verksumhel i elt krig. På grund av den grundtexlilu
tillverkningens lillbukugång börjude ÖEF från-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 24

sluiei
av 1960-lalel all beredskupslagru vissu lunnu irikågarner sami tyngre vävnader.

Beredskapslagring
har på lekoområdel endast betraktats som ell komplement lill den levande
produktionen. Då minskningen uv produktionen forlsalle under början av
1970-lulet aktualiserades vid dennu lid åtgärder för att dämpa nedgången. De
ålgärder som vidtagits i detia syfte har hiuills enbart gällt den grundlexlila
sektorn saml irikåindustrin. Insatserna som administreras av ÖEF har i huvudsak
avsett kredilstöd för invesieringar i maskinutrustning och byggnader. Sedan
mitten uv 1970-talel har dock även försörjningsberedskapslån lämnats i några
fall.

Den
inriktning av försörjningsberedskapen på lekoområdel som beslutades av
riksdagen hösten 1977 innebar som jag redan har nämnl atl mål angavs för
försörjningsulhållighel och försörjningsstandard. I prop. 1977/ 78:42
redovisades vidare den tillförsel av olika lekovaror som i en krissituation
bör kunna ske genom produktion eller från beredskapslager, dvs. efter
hänsynstagande lill möjlig krisimpori och minskning av näringslivets lager. ÖEF
rapporterar regelbundet lill regeringen hur befinllig produktionskapacitet
förhåller sig lill behoven.

Statsmakterna
har lidigare inle sett några skäl all uttala på vilken nivå den löpande
produktionen eller prodtiktionskapacieteten på tekoområdet behöver
upprätthållas.

Från
indtistiipolitiska utgångspunkter finns inte anledning all sträva efter detla
slag av mål. Eftersom industripolitiken syftur till au bl. a. främja
utvecklingen av livskraftiga företag är det snarare etl industripolitiskt mål
all stimulera en viss rörlighet från slagnerande sektorer till sektorer med
bättre konkurrensförutsättningar.

Tekoindustrin
är till slor del koncentrerad till vissa begränsade delar av landet. All av
regionalpolitiska skäl upprätthålla sysselsällningen i en hel bransch på en
viss nivå strider dock enligt min mening mot grundläggande principer för vår
samhällsekonomi. Syftel med de omfattande arbelsmarknadspolitiska ålgärder som
har riktats mol tekoindustrin har i första hand varit all minska takten i
branschens omslällning och på så säll förbätlra möjlighelerna att med övriga
arbetsmarknadspoliliska insalser underiätla omställningen för den berörda
personalen.

Den
faktor som enligl min mening kan motivera etl bibehållande av den levande
produktionen på en viss nivå är hänsynen lill försöijningsberedska-pen. Det är
av central betydelse att produktionskapacitet som är oundgänglig i en
krissituation inle spolieras. I det uttalande som riksdagen gjorde i december
1978 beträffande en långsiktig plan på lekoområdel och vilket jag redogjort för
i del föregående, hänvisas också lill försörjningsberedskapen som ell moliv för
all ange nivåer för produkiionen.

Nivåer
för löpande produktion möjliggör även en uppdelning av lekoinduslrin i
delbranscher som är kriiiska från försörjningsberedskapssynpunki och i sådana
för vilka deila inle är fallel. Härigenom kan klara gränser dras

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 25

mellan
ålgärder som vidlus uv Ibrsöriningsbcredskupsskul och undru åtgärder. Enligl
min mening bör dessulom nivåer ge en bällre grund för planeringen inom
lekoinduslrin.

Mol
bakgrund av vad jag här har anfört förordar jug all nivåer unges för den
levande produklion som svarur moi försörjningsbercdskupsbchoven. Nivåerna bör
beräknas med ulgångspunkt i bl. u. den produkiionskupucitet som erfordras vid
en krisimport vurs kvuniiiel molsvurur ungefär en Ijärdedel uv den åriiga
importen under åren 1974-1976. Med ulgängspunkl härifrån kommer jag i del
följande all lämna förslug lill nivåer inom oliku delur av lekosektorn.

Enligt
min mening kan en enhetlig nivå inte anges för sumlligu delbrunschcr. I
stället måste nivåerna beräknas för vurje delbrunsch efter en unulys u v de
behov som föreligger från försörjningsberedskapssynpunki. Nivåernu kommer i det
följande all uttryckas som den produklion som bör kunnu åsiadkommus under en
treårig krissiiuation.

Försörjningsberedskupen
kan tillgodoses genom ullernuiivu metoder, vilket måste beuktus vid angivundel
av nivåer för den levande produkiionen. Sådana metoder är beredskapslagring och
åtgärder för ull upprällhållu en produkiionskapacitet i malpåse eller en
levande produklion. Vilka meioder som skull väljas beror på del
försörjningsberedskupsmässigu värdel uv oliku aliernaiiv saml koslnaderna för
dessa. En förändring uv koslnudsrelutionen leder bl. a. lill att omfattningen
uv den levunde produktion som bör upprätthållas, förändras. Även produktiviietsförändringur
i industrin påverkar detta behov liksom den tekniska ulvecklingen. De nivåer
för behövlig produklion som anges blir därmed lill sin karaklär någol vaga. 1
samband med näsia tolalförsvarsbeslut våren 1982 bör målen lör försörjningsberedskapen
på lekoområdel och även nivåerna för den levande produkiionen bli föremål för
omprövning. Om det skulle inträffa påtagliga förändringar av
kostnadsrelationerna mellun oliku meioder för atl irygga
försörjningsberedskapen bördetta medföra en omprövning uv nivåernu redun
dessförinnan.

Nivåerna
för den löpande produkiionen utgör en av utgångspunkterna för en övergripande
plan för tekoindustrin. Av en sådan plan bör enligt min mening vidare framgå
vilka arbeismurknuds- och indusiripolilisku instrument som bör komma lill
användning samt vilka ålgärder som vid behov bör vidtas för au anpassa
produktionskapaciieien lill det försörjningsberedskaps-politiska behovet.

Jag
förordar att den övergripande plun lör lekoinduslrin som nu bör övervägas skull
uvse de tre budgetåren 1979/80-1981/82. Härigenom kommer ett beslut om nästa
planeringsperiod för lekoinduslrin uu kunnu kopplus ihop med nästu
loiulförsvursbeslut våren 1982, vilket är ungelugei med hänsyn lill
försörjningsberedskupcns ulli siörre roll i den slailigu lekopoliiiken.

Jag
vill i dellu sammanhang understryka utt pluneringen för försörjnings-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 26

bercdskupen
på lekoområdel ulgör en del uv den löpuntlc pluncringsvcrk-sumhei som pä kort
och lång sikt bedrivs inom del ekonomiska lörsvarci. En samordnad planering
uren nödvändig lörutsäuning (or uu väl undcrb\ggda uvvägningar skull kunnu
görus mellun åtgärder för lörsörjningsbercdskupcn på olika områden.

Mol
bukgrund UV den bedömning som hur gjorts om Ibrlsull nedgång inom lekoinduslrin
om sumhällcts nuvurunde slöd minskus eller avbryts suml ungelägenheten uv uu de
oliku samhullspolilisku målen jiu lekoområdel kan uppnås, förordar jug efter
samråd med chelernu för urbclsmurknuds- och industridepurtemenien all
hundlingsberedskup skull finnus för ull sullu in kruftfullu ålgärder för
brunschen under den treårsperiod som pluncn omfuiiur. Planeringsperioden t. o.
m. budgelårel 1981/82 bör ses som cli unpassnings-skede lill en struktur och
omfullning hos lekoinduslrin som lill inie oväsentlig del bestäms uv de krav
som försörjningsberedskapen ställer. De ålgärder som bör vidlas är emellertid
uv såväl försörjningsberedskups- som urbeismarknuds- och indusiripolilisk
natur. Jug redovisur hur i korthel dessu ålgärder. Jug och chelernu lör
urbelsmurknuds- och industridepurtemenien återkommer i dei löljunde härtill.

Del
s.k. äldresiödel som uv arbelsmarknadspolitiska skäl infördes den 1 juli 1977
ur till sin kuruklur ell lillfälligi slöd. Av skäl som chefen för
urbetsmarknadsdepertementei kommer ull redovisa senure i dag bör emellerlid
äldresiödel finnas kvar under pluneringsperioden. Slödet bör ulgå på nuvurunde
nivå under budgelårel 1979/80. Omfuttningen uv stödet under återstoden av
planeringsperioden laruvgörus av ulvecklingen på urbetsmurknuden.

Beroende
på produktionskupuciieiens ulveckling kun försörjningsbcred-skapspolitiska
åtgärder behövu sällas in under pluneringsperioden. Sålunda bör s.k.
försörjningsberedskapslån unvändas för ull ersäiiu föreiug lör upprätthållande
uv lörsörjningsbercdskupsviktig produkiionsku-puciiei. Lånen bör ulgå för
delbranscher som hur nått en nivå som är krilisk från
försörjningsberedskapssynpunki och inom delbrunschernu generelli, på ell såduni
suil ult snedvridning av konkurrcnslörhållundenu inle uppslår. Lånen bör dock i
vissa fall kunna ulgå innan en lörsörjningsberedskupsmäs-sigl krilisk nivå hur
nåtts, då så ur motiverut uv urbelsmurknuds- och regionulpoliiiska skäl.

Kredilstöd
föreslås kunnu utgå som tidigure for invesieringur i maskiner och byggnuder vid
föreiug som är uv särskild beiydelse från försörjningsberedskupssynpunki.

Indusiripolitiska
åtgärder for lekoinduslrin i syfte all främja en unpussning lill den struktur
som medför den busiu konkurrcnskrufien på sikt inleddes år 1970 med
exporilVumjunde åtgärder och uibildningsslöd. Ålgärdernu hur successivt
bredduis under l97U-iulci och omfuiiur f. n. även konsulibidrug. särskildu
sirukiurguruniicr. ruiionuliscringslun och slöd lill murknudslörings-åigurderpå
hemmumurknudcn. Ålgärderna ur lidsbcgrunsudc och löper enligt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 27

siuismuktcrnus
beslut i. o. ni. den 30 juni 1979.

Enligl
den övcrgripuntle plun för lekoinduslrin som jug föreslår kun
produkiionskupucileten på lekoområdel kommu uti minsku i muiilig tukt varvid
inom sloru delur uv brunschen produktionen först mol sluici uv
pluneringsperioden kun kommu ull niirmu sig de nivucr som erfordras uv
lörsörjningsbcredskupsskul.

Mol
bukgrund uv hiltillsvurunde utveckling inom tekoindustrin är del framförulll
ungelägel all sloru unslrängningur görs för ull skupu lörutsuti-ningur för
Ibrtsull konkurrenskruft inom ulvccklingsburu delur uv brunschen. Det är av
många skäl önskvärt all försörjningsberedskapen i så slor uisiräckning som
möjligl lillgodoses genom livskraftiga lekoförelag. Härigenom begränsas
behovel av försörjningsberedskapsåtgärder. Chefen för industridepartementet
kommer senure denna dag atl förordu alt vid genomförandet av de
indusiripolitiska åtgärderna -med bibehållen huvudinriktning att främja den
långsiktiga konkurrenskraften inom tekoindustrin - ökad hänsyn las till au den
produktion som uv försörjningsberedskapsskäl bör fortsätta på lång sikt sker i
så effektiva former som möjligt.

Jag
vill i detla sammanhang framhålla atl vidtagna ekonomisk-politiska ålgärder,
som t. ex. devulveringarnu. utträdet ur den s. k. vulutuormen suml bortlugundei
uv urbelsgivureuvgiften, hur inneburit en förstärkning uv tekoindusirins
konkurrenskruft.

Chefen
för industridepuriemeniei kommer senure dennu dug uu förorda ull de
indusiripolilisku ålgärdernu för lekoinduslrin förlängs under ire ur fr. o. m.
budgelårel 1979/80.

De
slulligu ålgärdernu på tekoområdet administreras C. n. i första hund uv ÖEF.
AMS och SIND. Vidure har tekodeleguiionen ell ullmänl samordnings-och
bevakningsunsvur.

Under
planeringsperioden t. o. m. budgelärel 1981/82 ärdel väseniligi ult
upprällhållu en väl fungerunde pluneringsverksumhei på lekoområdel så ult
effekiivu åtgärder skull kunnu vidlas om och när problem uppslår vad gäller
försörjningsberedskapen.

Regeringen
bör vid årligu konirollsiuiioner prövu vilku ålgärder som krävs för all
tillgodose försörjningsberedskapen.

2.5.2
Behov av löpande produktion inom olika delbranscher

För
tekoindustrins olika delbranscher eller produktionsområden tas i del följande,
med undanlag för främsi lillverkning av lexiilfibrer, slällning till hur stor
levande produktion som bör upprätthållas uv försörjningsberedskapsskäl.

Jag
har härvid i huvudsak utgått från det behov som ungens i prop. 1977/ 78:42. Jag
förordar enicllcrlid uu i frugu om behovel av teknisk lexiil de justeringar
görs som föreslås uv ÖEF i rupporien den 6 februuri 1979. Deitu innebär alt
behovel av dessa lekovuror bör bestämmas med utgångspunkt i

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 28

mål
om kortare uthållighet än som gäller för lekovuror i övrigl.

Vid
minu överväganden har jag som tidigare nämnts förutsutiuli importen i en
ireårig krissituuiion kan uppgå lill en kvantitet som molsvurar ungefär en
fjärdedel av den åriiga importen under åren 1974-1976, dvs. samma bas som
förutsattes i prop. 1977/78:42.

I
samband med diskussionen av försörjningsberedskupslägei på olika varuområden
berörs vidare i förekommande fall vilku alternativ till upprätthållande av en
levande produklion som kun länkas för alt tillgodose försörjningsberedskapen.

Tex
1 i 1 fi bre r

Som
jag redan har nämnl finns eu avial mellan ÖEF och Svensku Rayon AB som tryggar
försörjningsberedskapen i fråga om viskosfibrer t. o. m. år 1984. Mol bakgrund
av den utbyggnad som med hjälp av avskrivningslån sker av företagets
produktionskapacitet i fråga om s. k. modalfibrer, som aren förädlad form av
viskosfiber, bedömer jag atl del i början av 1980-talet kommer all finnas en
tillräckligt stor produktionskapacitet inom landet i fråga om både fibrer av
ull- och av boniullsiyp.

Mol
bakgrund av all kapaciieien totalt sett är mer än tillräcklig samt all delta
förhållande konmier alt gälla fram t. o. ni. år 1984, ser jag inget skäl all
förorda en nivå för den löpande produktionen på delta område.

Bomullsgarn

Behovet
av tillförsel av bomullsgarn från inhemsk produktion och beredskapslagring
under en treårig krissituation har närmare redovisats i prop. 1977/78:42. Med
den justering som föranleds av vad jag har anfört i fråga om behovet av teknisk
textil uppgår behovel lill ca 22 000 ton.

I
det föregående har jag redogjort förde avial som ingicks i juni 1977 mellan
slaten och de svenska bomullsföreiagen. Genom dessa avtal kommer produkiionen
all på sikt i alll väsentligt koncentreras lill två företag, nämligen Kungsfors
fabriker AB och Gustaf Werner AB. Produktionskapaciieien hos dessa företag kan
vid årsskiftet 1978/1979 beräknas medge en produktion av ca 24 500 ton under en
treårig kris. ÖEF:s tieredskapslager av fina bomulls-trikågarner, som det inte
är lillverkningstekniskl lämpligt au i en krissituation framställa inom
landet, uppgår lill ca 2 000 ton. Möjliga tillgångar i form av
produkiionskapacitet och beredskapslager överstiger således någol det angivna
behovel. Med hänsyn till de brisler i försörjningsberedskapen som föreligger i
fråga om garn av ändlösa syntetiska och regenererade fibrer bör sirävan enligl
min mening vara alt upprätthålla en produktionskapacitet som motsvarar
storleksordningen 20 000-22 000 lon.

Avtalen
med Kungsforsfabriker AB och Gustaf Werner AB löper ul den 30 juni 1980. Jag
räknar med au produktionskapaciieien hos företagen i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 29

huvudsak
skull varu olörändrud frum lill dennu lidpunkl. Erfurcnhcternu uv aviulen är
enligt min mening godu. Avtalen innehåller bestämmelser om möjlighet lill
förlängning uv avtalen med två år. Del bör ankomma på ÖEF ull senare inkomma
med förslug till hur försörjningsberedskupen i frugu om bomullsgarn bör
tillgodo.ses under den uicrslucnde delen uv pluneringsperioden, dvs. till
utgången uv budgelårel 1981/82.

Hiuills hur bomullsuviulcn
med genonisniiiligu kosinuder per år om cu 29 milj. kr. ställt sig billigare än
uliernalivct bcrcdskupslugring. Kostnudernu för en beredskapslagring
motsvarande helu produktionsbehovet kan beruknus uppgå lill storleksordningen
40-50 milj. kr. per år. Det bör undersökus huruvida en kombination av löpande
produklion och beredskapslugring ställer sig billigure än något av de renodlade
ulternativen.

Kurd-
och k a m g a r n

Enligl
SIND:s prognos 1978 bedöms produktionen av kam- och kurdgarn t. o. m. år 1981
upprätthållas på ungefär nuvurude nivå om äldrestödet inte minskus. Om
äldresiödel skulle avskuffus i och med ulgången av år 1978 bedöms produktionen
minska med omkring 30 "n under summu period.

Tillförselbehovet av kard-
och kamgarn från inhemsk produklion samt beredskapslager under en treårig kris
kan med ledning av prop. 1977/78:42 saml uppgifterna i ÖEF:s rapport i februari
1979 beräknas uppgå till ca 25 000 ton. Möjlig produktion uppgick årsskiftet
1978/79 till ca 28 500 lon. En viss överkapacitet föreligger således. Med
hänsyn till bristernu i fråga om gurn av ändlösa syntetiska och regenererade
fibrer bör sirävan vura all upprätthålla en produktionskapacitet motsvarande
storleksordningen 25 000-27 000 lon.

Till skillnad från
bomullsindustrin uigörs kard- och kumgarnsbrunschen av många mindre företag.
Flera av dessa företag hur f. n. ekonomiska svårigheter. Ett förelag, Stiglex
AB, uppbär för femårsperioden 1977-1981 ett slatligl Slöd uppgående lill högst
2,5 milj. kr./år. Dessulom har två andru företag under år 1978 fåll
försörjningsberedskapslån för upprätthållunde av produktionskapacitet.

Det kan dock konstateras
att försörjningsberedskapssiiuaiionen f n. är tillfredsställande.

På bomullsspinningsområdet
har under 1970-talet sken en omfattande modernisering av
produktionsutrustningen genom att övergång i stor utsträckning har skett från
ring- lill s. k. rotorspinning. Investeringarna, som möjliggjorts genom
avskrivningslån från ÖEF, har medföri en väsentlig produktivitetsökning.
Motsvarande invesieringar har hittills endast skett i lilen omfattning inom
kard- och kamgurnsspinningsområdena.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 30

Gurn UV ändlösu syn let is ku och regcnererudc fibrer

I fredstid används gurn uv ändlösu syntetisku fibrer i
stor onifaiining lör bekludnudsänduniul inom friinisi trikåindustrin. Gurn av
ändlösu rcgeiiere-rude fibrer används bl.u. lör frumslullning av Ibdcrvuv.
Vurken garn uv ändlösu syntetiska eller rcgenererude fibrer lillverkus inom
landet. Viss malpåsehållning av maskinutrustning för frumslullning av cordgarn
(för tillverkning av bildäck) förekommer emellertid hos Svensku Ruyon AB.

I en krissituation pluneras trikåindustrins behov
lillgodoses genom en övergång lill användning uv svcnskspunnu ull- och
bomullsgurner. .\vcn om hiinsyn lus till viss krisimpori måste emellertid en
beiydunde bcrcdskupslugring ske UV ändlösu synietgurner för ult behoven skull
kunnu lillgodoses. Härtill bidrar all irikåindustrin i stor utsträckning av
maskinieknisku skäl inte kan ställa om från unviindning under normulu fbrhållunden
uv fina ändlösu synietgurner lill i en krissituuiion grövre svensktillverkat
gurn.

F. n. beredskapslugrur ÖEF ca 2 000 ton gurn uv ändlösa
synlelisku fibrer. Årskosinuden för dellu luger uppgår lill ca 3 milj. kr.

Väv (egentlig väv och trikåväv)

S. k. egentlig väv för beklädnudsändamål framställs inom
bomulls -och ylleindustrin samt inom fodervävsindustrin. I en krissituation kan
bekläd-nadsväv tillverkas i vävstolar som normall används för framställning uv
annan slags väv.

Trikåväv stickas eller virkas i maskiner som har mindre
omställburhei än vävstolar.

I sin Ulredning har SIND inie gjort någon bedömning uv
produktionsutvecklingen i fråga om egentlig väv men bedömeratt produkiionen uv
irikåväv kommer att vara i stort sell oförändrad i. o. m. år 1981.

Försörjningslägel i frågu om väv framgår av följande
tabell.

Behov av produktion och beredskapslagring samt möjlig
produktion under en treårig kris (kapacitelsläget 1978-12-31, milj. m")

Varuområde Behov Möjlig produklion

Egenilig viiv 134 140

Trikävirv 67 90

Toiall 201 230

Del bör frumhållus uu den inhemska produkiionskapuciteten
ifråga om irikåväv egentligen medger en produklion uv 270 milj. ni- under tre
ur. Enligl ÖEF kun dock endust 90 milj. nr' ses som en tillgång eftersom
irikåniuski-nerna för sin produklion ur i hög grud beroende av lunnu
imporierude synieigarner.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 31

Jug
kun i Slort slullu mig bukom ÖEF:s bedönming om produkiionskupu-ciielen
beirälfunde irikåväv. Jug vill dock sumiidigl Irunihulla beiyilelsen uv ull ÖEF
prövar möjligheten all ulnyiiju merän 1/3 uv irikuvuvskupuciioien i en kris.
Med hiinsyn lill kupucilens storlek hur iiven mindre iindriiigur uv
uniugunilcnu slor betytlclsc lÖr den loiulu betlöniningen. ÖEF bör senure
liininu förslug oni liimplig uvviigning mellun u enu sidun utgiirtlcr som
syfiur lill utt upprällhållu produklion uv egcnilig viiv och u undru sidun
beredskapslugring UV lunna synieigurncr i syfie ult bättre kunna ulnyiiju den
sloru produkiionskupucileten i frågu om trikåväv eller undru liinkburu
ulicrnuiiv. I uvvukian på dennu ulredning bör produkiionskupueiielen i frugu om
cgeniliu väv kunnu medge en produklion under en treårig kris av i
storleksordningen 130-135 milj. m.

Tillverkare
uv egentlig väv hur i vissu full erhållit uvskrivningslån frun ÖEF för
unskuffning uv moderna vuvsiolur. Dellu har i första hund gällt
bomullsindustrin. Även irikuvävstillverkure hur erhållit uvskrivningslån då del
varit fråga om maskiner som i cu krisluge kun unväntlus för frumsiiillning av
bekliidnudsväv.

Enligl
min mening är det ungeliigei ull strävan även i Ibrtsiitiningen skull vura Ult
stimulera lill produktiviieishöjunde in\esleringur inom vävnudsin-dusirin.

Vävning
är en tekniskt komplicerad tillverkningsprocess. Med hänsyn härtill unserjag
all en inriktning på malpåseulternaiivei f n. inte är realisliskl, uiöver vad
som redan förulsiitls i fråga om skiftgångsökningen i en kris.

Av
kostnadsskäl är beredskapslugring uv viiv i stor skulu inle heller en liimplig
metod atl klara beredskapen. Som eu exempel kun nämnas all den årliga kostnaden
för elt beredskapsluger som skulle liicka helu produktionsbehovet lorde uppgå
till omkring en halv miljard kr. Del bör undersökas huruvida en konibinulion uv
löpande produklion och beredskapslugring Släller sig billigure än något uv de
renodlude uliernutiven.

Kläder

Jag
har i del föregående behundlut försörjningsberedskapen i fråga om
grundtexiilier. På delta område har produkiionskupucileten inom fleru
delbrunschcr sjunkit lill en nivå som i stort motsvarar vud som erfordras från
försörjningsberedskapssynpunki.

Jag
övergår nu till utt behundla försörjningen med olika slag av kläder, d. v. s.
produkter som frumställs inom konfektions- och trikåindustrierna.

Jag
förordar au en sådun löpunde produklion av kläder bör tryggas som svarar mol
behovel av produkiionskapacitet under en ireårig krissiiuation vid en
krisimpori uv ungefär en Ijärdedel uv den årligu importen under åren 1974-1976.
Storleken UV dennu löpunde produklion frumgår uv löljunde tubeli liksom den
produklion som ur möjlig med befintlig produkiionskupucitet vid årsskiftet
1978-1979.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 32

Vuruindelningen har uiföris så all uv ÖEF anvundu
varugrupper i rapporterna i oktober 1978 och februuri 1979 hur anpussuts till
SIND:s brunschbegrepp.

Summanförandei i grupperna tyngre konfektion suml läiture
konfektion och underkläder hur vidare gjorts med hänsynsiugande lill atl
behoven i en krissiiuation kun tillgodoses inom vissu gränser med fiera oliku
slag uv kliider suml möjlighelerna ult i en krissituation ställa om
produktionsapparaten.

Sanmian förandet i dessu grupper innebiir ull en
jämförelse mellun behov av produktion och möjlig produklion i termer av
produktionsvolym blir mer rättvisande än en kvanliialiv jämförelse. I följande
lubell redovisas därför för grupperna lyngre konfektion suml lättare konfektion
och underkläder även ell index för produktionsvolym.

Rehov av produktion och beredskapslagring samt möjlig
produktion under en Ireårig kris.

Varuområde Behov Möjlig
produklion

Tyn.vre konfektion

(Överroekar, kappor (inkl. skinnkliider), kavajer,
dräkljackor, jackor, liickjackor. arbels-och skytldskliider, byxor samt kjolar)

-
Kvanliiet
(milj. st./par) 404 47,5

-
Index lör
produktionsvolym 80-83 100

Läilare konjeklion och underkläder (Kliinniiigar,
skjortor, blusar, tröjor, underkläder)

-
Kvanliiel
(milj. st./par) 88-95 103,5

-
Index lör
produktionsvolym 80-83 100

Siriimpor (kvanliiel milj. par) 83-85 85,0

5/«»w/)6i'.vo/-(kvantitet milj. par) 70-75 85,0

Som framgår av labellen kan den möjliga produkiionen i
samtliga fall beräknas uppgå till eller överstiga det beräknade behovet under
treårsperioden.

Med utgångspunkt i SIND:s prognos för
produktionsutvecklingen under perioden 1979-1981 har i del föregående behov av
produklion och beredskapslagring ställts mot den bedömda ulvecklingen av
produktionskapaciteten under denna period.

SIND:s prognoser innebär för stora delar av
konfektionsinduslrin alt en förändring i utvecklingen jämfört med den närmast
bakomliggande periodens snabba nedgång förulsälls inlräffa fr. o. m. i år med
ytteriigare minskad nedgångslakt åren 1980 och 1981.

Från förelagens och de anställdas organisationer har
framförts all SIND:s prognoser är alltför optimistiska. Vissa förhållanden, bl.
a. en stärkt konkur-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 33

lenskruft
lör svensk ickoinduslri som följd uv gciiomlördu tlclvulveringur, slopudc
urbcisgivuruvgiftcr och en diimpning uv inlluiionsiukien liksom elTckicr uv en
ullman konjunkuiruppgung, styrker tlock iroviirdigheien i den bedömning som
SIND hur gjorl. De oliku tecken pu en viss viindiiing uppåt uiulerden senaslc
liden inom tekoindustrin, .som jug liiligure hur retlovi.sui, lulur också i
dennu riklning. Dellu slrider inte mot lörestiillningcn om en Ibrtsull
krympning uv tekoindustrin pu lång siki. I suniniunhungei kun niininus ull
iiven den senaste lungiitlsutrediiingen unger en löriinilring uv ickoindusirins
utveckling i positiv riklning under tic niiniiusic uren jiinilort med den
tidigure utvecklingen.

Vud
som här hur unIÖrls visur enligt min mening ull SIND:s prognoser i siora drag
lorde ge en realistisk bild uv pnHiukiionsvolyniens och produktionskapuciletens
ulveckling t. o. ni. år 1981.

Enligl
SIND:s bedömning har storleken av äldresiödel och moisvurundc stödformer stor
betydelse för produktionsutvecklingen under uren 1979-1981.

Chefen
förurbetsmurknadsdepuricnicniei kommer senure idug ult förorda ull äldreslöd
kommer att utgå under perioden t. o. ni. ur 1981. Med hänsyn härtill bedömer
jug att produkiionskupueiielen riskerur ult gå ned under en kritisk nivå endasi
då det gäller strumpor. Under förui.säiining uv ull ulvecklingen inte blir mer
negativ iin \ud SIND hur bedömt lorde produktionskapaciteten i övrigl lill en
början vuru merän lillriicklig och försi moi sluiei av planeringsperioden
riskera ull närmu sig den nivå som erfoulrus från
försörjningsberedskapssynpunki.

Risken för en mer negativ
utveckling måste dock givetvis beuktus. Jug kommer därför i det följunde an
förorda au treåriga prognoser Ibrilöpunde görs beträffunde
produktionskupuciieiens ulveckling. En successivt siikrure uppfattning kun då
erhållas om ulvecklingen under hela pluneringsperioden, d. v. s. tom.
budgetåret 1981/82. Om produkiionskupucileten under pluneringsperioden skulle
konmiu uti understiga nödvändiga nivåer måste beredskap finnas föratt vidta
åtgärder som motverkar en fortsutt ulveckling i dennu riklning.

Då
det gäller tillverkning uv kliider har investeringsstöd hittills endasi utgått
till viss trikåiillverkning.

ÖEF
diskuterar i sin rupporl i oktober 1978 länkbara ulternutiv till upprätthållande
av levande produktion för alt trygga försörjningsberedskupen. Som jag redan
har nämnl släller sig enligt ÖEF:s rapport beredskapslagring av så högi
förädlade produkter som färdiga kläder mycket dyrbart. Jag anser föregen del
att detta alternativ inle nu ulgör en framkomlig viig. Detla gäller åtminstone
så länge kostnadsberäkningarnu görs för en lagring i slor skala. Jug vill inte
utesluta au mindre försörjningsberedskaps-miissiga fiaskhalsar kan elimineras
genom en ekonomiskt motiverad lugring UV behoven på marginalen. Därför bör
fortlöpande unulyser uv de konkreta möjligheterna ske.Jug delur ÖEF:s
uppfattning atl löruisätiningurnu för en

3
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 145

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 34

bcrcdskupslugring uv begugnude kliider bör uiredus
niirniare. Jug uierkoninicr lill dennu frågu.

ÖEF bedömer ull m u I påsesiii t n i n g uv
niuskinuiruslning for konfckiioncring uv färdiga plugg iir icorcliski möjlig.
ÖEF frumhuller dock utt niulpåschullning redun förekommer eftersom muskinernu i
en krissituuiion förulsälls kunna utnyiijus i två skift. Enligl ÖEF iir det
inte rimligt ull räknu med ult kunna öku uniulet sysselsuiia därulöver.

Enligl min mening lorde inle maskinutrustningen utgöra
någon trång .sektor då det gäller ull öka produktionen i en krissituuiion.
Dellu är i stället fallel då del gäller lillgången på arbeiskraft och då i
första hand den kvulificerude arbetskraften. Skiftgången förutsäits i eu
krisliige under en treårsperiod öka från etl lill två skift. Jug unser ull del
i pluneringen uv försörjningsberedskupen bör undersökus hur en ökning uv
arbetsstyrkan inom konfektionsinduslrin i en krissituuiion kun underlättas och
om möjlighet finns att påbörja tvåskiftsdrift i ett lidigare skede. Om så visar
sig varu fallel skulle kostnaderna föratt trygga försörjningsberedskupen kunna
minska. Eftersom det genomsnittligt tar kortare lid au ulbilda arbetskraft inom
konfektionsinduslrin än inom övrig tekoindustri skulle förulsäliningarna för
sådana planeringsinsalser kunna vara biisi på detta område.

Tillverkning av vissa övriga lekovuror

Inom vissa delar av verkstadsindustrin behövs
skydilshanilskar av läder.

Den inhemska tillverkningen molsvurur mindre än 10 "n
av den fredstida komsumtionen. I en krissituation är produktionskapaciteten
inom landel olillriicklig för att tillgodose behoven. Efter förslag i prop.
1977/78:42 har vissa beredskapsluger uv skyddshundskar uv läder börjui byggas
upp.

Med hänsyn lill atl tillverkare av skinnkläder i en
krissiiuation kan slälla om produktionen lill framställning uv skyddshandskur
bedömer jag atl försörjningsberedskapen på delta område är tryggad.

Enligt ÖEF:s rapport i oktober 1978 är
produktionskapaciteten i fråga om mössor och vantar olillriicklig från
försörjningsberedskapssynpunki. ÖEF unser ull en del av bristen bör kunna
tillgodoses genom hemsiickning. Jag delar ÖEF:s uppfattning och vill intef n.
förorda all någon nivå uppställs för deila slag av lillverkning.

Färgning och beredning

ÖEF framhåller i sin rapport i oktober 1978 all del loiall
föreligger överkupuciiei i frågu om färgning och beredning. Jag delar denna
uppfattning och förordur all mer preciserade mål lör försönningsberedskapen på
delta område inle bör uppsiullus.

.Som jug redun hur nämnt hur riksdugen i december 1978
uiiulai alt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 35

regeringens
förslag om en långsiktig plun för försörjningsberedskupen pu lekoområdel bör
syfta lill att nuvurunde produktionsvolym i ulli viiscniligi skall
bibehållus(NU 1978/79:16).

De
mål jag i det föregående hur förordat i frågu om den löpunde produkiionen uv
kläder innebär ult en begrunsud minskning uv denna skulle kunnu godtas under
planeringsperioden. Summuniuget med vud jug har föreslagit beträffande den
grundtexlilu tillverkningen suml med hänsyn lill vud cheferna för arbeismurknuds-
och industridepurtemenien senure idug kommer all föreslå i frågu om åtgärder
för tekoindustrin, bedömer jug atl den årliga minskningen av produktionsvolymen
under perioden 1979/80-1981/ 82 skall kunna bli måttlig.

Som
jag lidigare har nämnl bör regeringen vid årliga konirollsiaiioner pröva vilka
åtgärder som krävs för all tillgodose försörjningsberedskapen.

2.5.3
Försöijningsberedskapspoliiiska åtgärder

Jag
har i det föregående förordat vissu ungefärligu nivåer för den
produktionskapacitet som av försörjningsberedskapsskäl bör kunnu upprätthållas
under perioden fram t. o. m. budgetåret 1981/82.

Behovel
av särskilda ålgärder för all dessa nivåer inte skall underskridas beror
givetvis i hög grad på omfaltningen av övriga statliga insatser för branschen.
Av särskilt stor betydelse är i detta sammanhang äldreslödeis storlek. Av skäl
som chefen för arbelsmarknadsdepariemeniei senare kommer att utveckla närmare
bör äldresiödel finnas kvar under planeringsperioden och ulgå på nuvarande
nivå under budgetåret 1979/80. Omfattningen av slödet under återstoden av
planeringsperioden får avgöras av Ulvecklingen på arbetsmarknaden.

Med
hänsyn härtill och lill mina i del föregående redovisade bedömningar av
produktionskapacitetens ulveckling, bedömer jag ull försörjningsbered-skapspoliiiska
ålgärder så småningom kan aktualiseras inom i första hand den grundtextila
industrin. För delbranscher inom vilka produkiionskapuciteten understiger vad
som erfordras från försörjningsberedskapssynpunki bör enligt min mening
föisöijningsbcredskapslån kunna ulgå.

Försörjningsberedskapslån
bör vara ränle- och amorteringsfriu och utgå i proportion till den
produktionskapacitet som ell företag åtur sig all upprätthålla. Lånet bör ulgå
forell år i laget och skrivas av vid årets slul om företuget uppfyllt
avtalsvillkoren.

Försörjningsberedskapslån
bör utgå till delbranscher som ha nått en från försörjningsberedskapssynpunkt
kritisk nivå och inom delbranscherna generellt, på ell sådant sätt att
snedvridning av konkurrensförhållandena inte uppstår. Del bör ankomma på
regeringen alt efter framställning av ÖEF avgöra om en delbransch har nåll en
sådan kritisk nivå samt alt fastställa på vilka villkor lån kan utgå.
Försörjningsberedskapslån skall även kunna lämnas för produklionskapaciiei i
malpåse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 36

Jug anser au dci bör åligga ÖIT uu hundliigga frågor om
Ibrsörjningshc-redskupslån.

Regeringen disponerar f. n. 4 650 000 kr. under unslugci
V':9 I örsörjnings-bcredskupslun. Regeringen hur i 1979 urs buclgcipro|iosiiion
föreslagit ull försörjningsberedskupslån på sumniunlugi 26.2 milj. kr. skall
lämnas under budgelårel 1979/80 för uppräiihållundc uv produktionskupaciici i
frågu om lexiilfibrer och bomullsgarn. Med hänsyn lill ()nskcmulci uu
upprällhållu en handlingsberedskap inför möjligl borifull uv
produktionskapacitet som är väsentlig från försörjningsberedskupssynpunki, bör
härutöver 21,3 milj. kr. slullus lill regeringens förfogande.

Efter sum råd med chefen för arbeismurknudsdcpurtemeniel
förordur jag ull dessu medel i vissu fall skall kunna unviindus du del finns
särskildu arbetsmarknads- och regionalpoliliska moliv för au stöd lämnus lill
föreiug inom delbranscher där den lörsörjningsbcrcdskupsniässigi kritisku nivån
ännu inte har underskridils. De föreiug som skull kunna kommu i frågu för
såduni slöd måste dock bedömus hu väsentlig betydelse i en framiidu
Ibrsörjningsbcredskupssirukiur. Etl villkor för utt stöd skull kunnu ulgå är
vidure atl konkurrensförhållandena inte viiscniligi påverkas.

Jag vill i detta sammanhang framhålla betydelsen uv all
produktiviteten inle påverkas negativt av att föreiug inom
försörjningsberedskapskrilisku delbrunschererhållersiöd. Hithörunde problem
börenligi min mening kunna behundlus i den studie rörunde meioder som bör
användas för ull trygga försörjningsberedskupen som dåvurunde chefen för
hundelsdepurienieniet omnämnde i prop. 1977/78:42.

För delbrunschcr där produktionskapaciieien redun är,
eller under den föreslugnu planeringsperioden bedöms bli krilisk, bör försök
göras ull förbältru delbrunschens företagsstruktur. Genom de s. k. särskiltla
strukturgarantierna finns redun nu ett instrument som kun utnyttjas för att
stimulera omstrukturering av tekoindustrin.

ÖEF kun
sedan år 1972 lämna avskrivningslån för invesieringur i maskiner och byggnader
vid försörjningsberedskapsvikiigu teko-, sko- och garverifö-reiug. Lånen som är
ränte- och umorteringsfriu och kan uppgå lill 50 ''. av investeringskostnaden,
skrivs uv under en 10-15-ärs period. Statlig kreditgaranti kan lämnas för 25
"« uv investeringskostnaden.

ÖEF bör efter sum råd med SIND ges möjlighei ull bevilju
såduni kredilstöd även i framliden.

2.5.4 Handelspolitiska övcrvägantlen

En UV föruisäiiningurnu för välsiåndsuivccklingen i vårt
land är den frihundelsvunligu poliiik som löns uv Sverige under hela
efterkrigstiden, llundcl och indu.sirj hur kunnul imponera råvaror ocii
insulsvuror uilllriu eller med myckel låg lull. Hemmuniurknadsiridusirin hur
koniinucrligi uisuits förökud konkurrens uiilrån. vilket siimulerut till
rationuliseringur och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 37

en
förhöjd produktivitcl. Den succcssivu ncdiruppningen uv hundelshindcr i den
indusiriuli.serudc viirldcn - vilken Sverige bidragit lill genom sitt ukiivu
deliugundc i en serie världsvidu lullRirhundlingur inom GATT, genom medlcniskupcl
i EFTA och genom frihundclsuviulcn med LG - hur möjliggjort en ökud export, som
generellt sell hur vurii gynnsam för utvecklingen uv svenskl näringsliv. Föreit
litei land som Sverige med stort exportberoende finns det sturku skäl att slå
vakt om de liberaliseringur av handeln som uppnåtts och ull värna de
internationella reglerna på dellu område. Protekiionism i oliku former måste
bekämpas.

De senure årens utdragna
lågkonjunktur har bl. a. inneburit att nuiurliga slruklurunpassningur inte har
kunnui ske. I stället har strukturella påfrestningar varil legio i många
induslribrunscher. Detta hur lell lill alt alll fler länder har tillgripit
defensiva ålgärder i första hund för alt rädda hotade arbetstillfällen. En risk
är atl såduna åtgärder binder arbeie och kapital i föreiug, som på sikt inte är
livskruftigu, sumiidigl som de kan försvåru en återhämtning uv ekonomiernu och
på sikt försumru föruisättningurna för en fortsatt god lillväxl. En utveckling
i denna riktning har varit märkbur i åtskilliga länder.

Jag
unser därför att statliga siödålgiirder i största möjligu utsträckning bör ges
en sådun inriklning alt de inte bevarar föråldrade strukturer, utan i stället
underlättar en anpassning till ändrade förhållanden inom landet liksom i
världsekonomin. Delta är inte minsl viktigt mot bakgrund av den förbättring i
världsekonomin som nu kan skönjas. Denna underläiiaren strukturanpassning och
möjliggör atl de som mister sinu anställningar i mindre livskraftiga sektorer
av näringslivet kan erbjudas sysselsättning i förelag som pä sikt har de bastu
förutsättningarna atl vara konkurrenskraftiga. De förslag som jag har redovisal
i det föregående bygger på denna grundsyn.

I
det internationella regelsystemet medges i allmänhel avvikelser från gällande
förpliklelser i fråga om åtgärder för att skydda ett lands väsentliga
säkerhetsiniressen. Sådana accepterade avvikelser återfinns i GATT-avtalet,
EFTA-konventionen och i frihandelsavtalet med EG. I vårt avtal med EG undantas
således från avtalsförpliklelserna bl. a. sådana åtgärder som hänför sig lill
produktion som är oundgänglig för försvarsändamål så länge konkurrensen inte
snedvrids för annan produktion. Liknande regler gäller inom EFTA. Stödåtgärder
kan således motiveras med försörjningsberedskapsskäl. Tolkningen av vad som
skall avses vara produktion som är oundgänglig för försvarsändamål har dock
inle varit entydig. Tveksamhel har ullaluts från många länder om civil
produklion kan omfattas.

För
svensk del gäller emellertid den särskilda säkerhetspolitiska förutsätlningen
att landel med egnu resurser måste kunna tillgodose de oundgängli-gasie behoven
för befolkningen i en krissituation.

Bedömningen
av vad som är oundgängligt för landets försvar måste i varje enskilt fall
avgöras av landet självt. Sverige hävdar för egen del att den för överievnad
oundgängliga försöriningen med livsmedel, energi, beklädnad

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 38

och
sjukvårdsförnödenheter måste kunna säkras.

Jug
vill framhållu ull det är ungelägel ull försvarsurgumentei utnyttjas
restriktivt sä ull inte den inlernaiionella disciplinen på områdei undergrävs.

Målel
för den statliga lekopolitiken och för den övergripande plan för
lekoindusirinsom jag här lägger fram äran i så stor utsträckning som möjligt
effektivisera och bevara en livskraftig industri. På detla sätl främjas ocksä
försöriningsberedskapen bäst.

Jag
övergår nu till au diskutera de handelspoliiiska ålgärderna vid gränsen.

Den
frihandelsvänliga poliiik Sverige förl under en lång följd av år har len lill
alt de svenska tullarna generellt seil nu ligger på en myckel låg nivå vid en
internationell jämförelse. Sverige har aktivt deltagit i de världsvida
lullsänk-ningsförhandlingarsom under en följd av år håll ils inom ramen för
GATT. På lekoområdet har dock Sverige i dessa förhandlingar iakliagii
åierhållsamhei belräffande lekovaror som anseits vara känsliga i Sverige från
marknadsstör-ningssynpunki. Till följd av denna politik ligger nu teko-lullarna
i Sverige för dessa känsliga varor på nivån 13-17 '), vilket är över den
genomsnittliga svenska lullnivån. Sådana tekovaror är vidare undantagna från de
generella tullpreferenser som Sverige ger lill förmån för u-länderna. För
länder med vilka Sverige har frihandelsavtal gäller dock tullfrihet för dessa
varor.

På
lekoområdet har man internationellt har erkänt behovet av avsteg från en strikt
tillämpad frihandelsprincip gentemot s. k. lågprisländer. En stor del av
väridshandeln med textilier regleras av ett mellanslailigi avtal, det s. k.
muliifiberavialet (MFA), lill vilket Sverige anslutit sig. Avtalet innefaltar
regler för begränsning av handeln med textilvaror av bomull, ull och
konstfibrer.

I
prop. 1977/78:42 redovisades vissa förändringar i den ditlillsvarande politiken
för begränsning av lågprisimporten av konfekiionsvaror. En mer effektiv
lillämpning av syslemel med bilaierala avtal inom ramen för MFA ansågs vara
nödvändig. Sverige borde söka uppnå överenskommelser med lågprisländer
omfattande alla känsliga varor på konfeklionsområdei, s. k. heltäckande avtal.
För att uppnå en bättre skyddseffekt måste man också räkna med
begränsningsarrangemang med fier lågprisländer än lidigare. De fattigaste
länderna drabbas ofta särskilt hårt vilket beaktas när så är möjligt. Vid
riksdagsbehandlingen av prop. 1977/78:42 framfördes ingen erinran mol förslagen
till handelspolitiska åtgärder.

Sedan
hösten 1977 har bilaterala avtal enligl rikllinjerna i prop. 1977/78:42 ingåits
med tretton leveraniöriänder. Avialen har för de slörsta av dessa inneburit
nedskärningar i förhållande lill lidigare expon. För övriga länder har avtalen
i stort sett inneburit begränsning vid lidigare gällande exporinivå eller
smärre ökningar.

Det
har varil möjligt all ingå denna nya typ av avtal genom all

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 39

förhandlingarna
har utgått från de särskildu regler som fuslställdes i sumbund med
förlängningen av MFA vid årsskiftet 1977/78. Bl. a. kom mun dur överens om utt
förstärku den s. k. nordiska klausulen. Den innebär utt särskild hänsyn skall
tas lill länder såsom Sverige, vilku ulgör små marknader, haren hög imporiandel
av textilvaror och liten hemmuindustri. De regler som fastställdes i
förhandlingarna om en förlängning innebär också atl man på enskilda punkter kan
göra avvikelser från MFA om export- och importland kan komma överens härom.
Sverige anslöt sig till del förlängda MFA i april 1978.

Gentemot
statshandelsländerna upprätthålls begränsningar på tekoområdet antingen genom
bilaterala s. k. årliga protokoll, som överenskommils inom ramen för nu
gällande långsikliga handelsavtal, eller genom på svensk sida fastställda
begränsningar. Importen från Taiwan är oförändrat föremål för en ensidig svensk
imporireglering.

För
vår handel med de utvecklade industriländerna i Västeuropa gäller de regler som
finns i EFTA-konventionen och i avtalet med EG. De större förmåner i form av
nära nog fullständig liberalisering av handeln med industriprodukter som
länderna inom det europeiska frihandelsområdet beviljar varandra, återspeglas
också i de striktare regler för undanlag från frihandelsförpliklelserna som
gäller denna handel. Ålgärder som slrider mol frihandeln måste som regel i
förväg prövas och godtagas av motparten. Reaktionen mol Sverige lorde bli
myckel kraftig om vi skulle införa imporlbegränsningar mol våra handelspartner
i Västeuropa. Risken för motåtgärder mot vår expon skulle vara myckel stor. Det
kan erinras om alt av vår loiala export år 1978 på ca 96 miljarder kr. gick
niira 70 ", till EG och EFTA. Även lekoinduslrin aren slor exportör.
Exporten år 1978 uppgick till 2,3 miljarder kr., varav 85 "ci gick till EG
och EFTA.

Mot
bakgrund av vad jag här har anfört finner jag inga skäl atl förorda någon
ändring av importpolitiken gentemot de länder med vilka vi ingått
frihandelsavtal.

I
prop. 1977/78:42 förutsågs att en utvärdering av det effektiviserade begränsningssystem
för tekoimporten, som föreslogs i propositionen, måste ske efter viss tid. En
sådan utvärdering har utförts av kommerskollegium under år 1978.

Liksom
under hösten 1977 har särskilda överväganden måsi göras belräffande
grundtextilier. Handelspolitiska restriktioner ter sig här liksom lidigare
mindre lämpliga av två skäl: dels kommer fyra femtedelar av importen från EG
och EFTA, dels rör det sig om insatsvaror för svensk konfektionsindustri. Andra
stödåtgärder har därför vidlagiis på delia område.

Vad
beiräffar importen på konfeklionsområdei har under 1978 kunnai konslaieras all
den lidigare ständigl ökande importen förbytts i en importminskning, som varil
särskilt markant från lågprisländerna. 1 vilken utsträckning denna minskning
har berott på del effektiviserade begränsningssys-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 40

temet iir svårt utt siuiisliski bcliiggu, eftersom iiven
konsumiionen i Sverige vurii vikande. Brun.sch- och fuckorgunisuiioncrnu hur
emellertid vurii ense om alt del nyu systemet har varil lill nytta försvensk
lekoiiukisiri. Mun torde således kunnu konsiutera utt vi inom rumen för ilei
internaiionelli överens-komnu regelsystemet för tcxiilhundcln erhållit
viiseniligt lörbiiiiruilc möjligheter lill effekiivu begränsningar av
niurknudssiörunde lågprisimport. Dennu slutsuts tular ocksä lÖr en fortsättning
uv nu tillämpade system.

1 den ullmännu debatten har stundom föreslagits ull mun
skulle överge nuvarande begriinsningssysiem inom rumen fördel inlernulionellu
lexiiluv-lalet och i stället införa s. k. globulkoniingenter i enlighet med
GATT-avialels generella skyddsklausul. Det skulle inneburu ult totalramar för
importen från samlliga berörda länder uv olika vuror fusisiälls. Dessu länder
skulle sedan få konkurrera om det lillgängliga importuirymmei.

Samtliga tillfrågade instanser, dvs. konmierskollegium
sumt bransch- och fackorganisalioner, hur varil ense om ult EG och EFTA bör
undantas från begränsningar oavsett begränsningssystem. Då nu gällande
biluierulu avtul omfatlar huvuddelen av importen lill Sverige av lekovaror från
övriga länder skulle en övergång lill etl globalkoniingenisysteni inte innebära
några större förändringar vad gäller omfattningen av den imporl som begränsas.
Med hänsyn till de inlernaiionella regler som giiller på områdei skulle vi inle
heller kunna nå några väsentliga volymmässiga nedskärningar jämfört med
nuvarande syslem. Däremoi finns ett untui nuckdelur med etl
globulkontin-genisyslem.

Sålunda riskerar vi all ådra oss internationell kritik för
atl ha frångått muliifiberavialet. En uppenbar risk föreligger dessulom för
molålgärder. Vidare medföreii globalkoniingentsystem en komplicerad och
relativt dyrbur administrativ apparat. Del blir också svårare, eftersom
konkurrensen mellan exportörländerna inom globalerna är fri, alt inom ramen för
etl globalkoniingentsystem la surskild hänsyn till länder med liigre
utvecklingsgrad. Slulligen bör noteras all den legala grund vi internationelll
kun åberopu för ull införa ett globalkoniingenssystem är undantagsreglerna i
det internaiionellu GATT-avtalet. Enligl dessa regler skall
begränsningssyslemet vara temporärt.

Jag har därför funnil att nuvarande syslem med bilaterala
avtal med eu antal lågprisländer bör tillämpas även i fortsättningen.
Hittillsvarande avtal har ingåits på ca ett år. Fortsättningsvis bör längre
avtalsperioder eftersträvas. EG och EFTA bör fortsatt undantas från reglering.
För övriga länder bör gälla skärpt övervakning och ökad förhandlingsberedskap.

Enligt branschens uppfaiining förekommer en icke obelydlig
import från begränsningsländerna via iredje land. Del har emellertid visal sig
vara vanskligt all få bekräftat om en sådan trafik faktiskt förekommer och
vilken omfaiining den i så fall har. Ytterligare undersökningar i deiia syfte
pågår f n. I den mån ell dylikt kringgående av begränsningarna påvisas ärdel
självfallet angeläget atl molålgärder sätts in. Dessa kan vara av olika slag.
Även denna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 41

fråga
utreds diirför f n. i nära sumråd med brunschen och berördu myndigheter.

2.5.5
Offentlig upphandling

Den
lotula offentliga upphandlingen uppgick under åren 1975-1977 till i genomsnitt
350-400 milj. kr. per år. Härav svarade den statliga upphandlingen för drygt
200 milj. kr. medan den primär- och landstingskommunala upphandlingen
tillsammans uppgick till storleksordningen 150 milj. kr. per år.

En
mycket stor del av den offentliga upphandlingen av tekovaror sker inom landet.
Av de statliga myndigheternas upphandling avsåg således ca 90 "o inköp
från svenska förelag under ovan nämnd lidsperiod. För landstingskommunerna kan
andelen svenska köp uppskattas lill ca 80 "n. När del gäller
primärkommunerna föreligger inga säkra uppgifter.

Den
offentliga upphandlingen svarar endast för en liten del av den svenska
tekoindustrins försäljning. Den har likväl stor betydelse för många företag som
har en inriklning av produkiionen på sådana tekovaror som den offentliga
sektorn efterfrågar.

Sialsmakierna
har under senare år vidtagit särskilda åtgärder på detta område. Jag har redan
nämnl det samrådsförfarande som sker i ÖEF:s regi och de särskilda medel som
ÖEF disponerar i detla sammanhang. Regeringen har vidare i samband med
konjunktursvackor vidtagit åtgärder för alt åstadkomma en tidigareläggning av
inköp från den offentliga sektorn.

Den
tidigareläggning som vid fiera lillfällen förekommii av offenilig upphandling
har medfört an myndigheiernas normala upphandling minskar. Med hänsyn härtill
anser jag atl slimulans till tidigareläggning av beställningar i
fortsättningen bör ske med försiktighel.

Efter
förslag i prop. 1975/76:57 beslöt riksdagen under hösten 1975 atl s. k.
försörjningsberedskapsslöd under vissa förutsättningar skall kunna utgå vid
offenilig upphandling av beklädnadsvaror på den allmänna marknaden. Regeringen
utfärdade i anslulning härtill vissa tillämpningsbeslämmelser.

SomjagharnämniideiföregåendeharÖEFiskrivelseden
I3februari 1979 bl. a. föreslagil vissa ändringar av bestämmelserna för
försörjningsberedskapsstödets uinyttjande.

En
ändring av bestämmelserna enligt ÖEF:s förslag börenligi min mening fh positiva
effekter på den offentliga upphandlingen hos lekoinduslrin. Jag föreslår därför
atl bestämmelserna för utnyttjande av försörjningsberedskapsstöd kompletteras
på så sätt att försörjningsberedskapsstöd skall kunna utgå vid omsättning av
ÖEF:s lager av sjukvårdstexiilier.

Jag
vill i deiia sammnahang även nämna au regeringen i 1979 års budgelproposilion
(1978/79:100, bil. 14) har föreslagil all de medel för
försörjningsberedskapsslöd som ÖEF förfogar över skall höjas från 10 till 12
milj. kr.

4
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 145

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 42

2.5.6 Övrigl

Behov
UV uiredningur och iirognoser

ÖEF
har i sin rupiwrl i okiobcr 1978 bedömt möjligheten ull tillgodose behoven i en
krissituuiion genom ult lu i unviindning niuskinuiruslning som under normulu
Ibrhållunden befinner sig i malpåse. ÖEF frumhuller bl. a. utt niulpåsehållning
redun lÖruLsiiils i planeringen genom utt skiftgången antas kunnu öku i en
kris. ÖEF beionur utt .svårigheterna atl i ett sådani läge utbilda arbetskraft
begränsar värdet uv ytterligare maskiner i mulpåse liksom möjligheterna utt öka
skiftgången.

Aniugunden
om möjlig skiftgångsökning i en krissituation och om möjligheterna atl lila
lill maskiner i malpåse har uvgörunde betydelse för bedömningen av hur stor
levande produktion som bör uppräithållus uv försörjningsberedskapsskäl. Med
hiinsyn härtill förordur jag ull ÖEF i samråd med AMS närmure studerur hur
arbelskruftsprobleniet inom tekoindustrin skall kunnu lösus i en krissituuiion.

ÖEF
föreslår i sin rapport atl en utredning görs om förutsäliningarnu för ull byggu
upp ett bcrcdskapslagcr av begagnade kläder som vid behov skulle kunna omsättas
via olika hjälporganisationer.

Mot
bakgrund uv de stora kosinader som krävs för all irygga försörjningsberedskapen
på tekoområdet är del angelägel all alla länkbara viigar all tillgodose behoven
i en krissituation överviigs. ÖEF:s förslag bör genomföras. Utredningen bör
ulföras av ÖEF i samråd med SIDA.

ÖEF
har i unslagsframsiällningen för budgelårel 1979/80 och i rapporten den 6
februuri 1979 redovisal om produktionskapaciieien i frågu om olika lekovaror
under en treårig kris. På basis av denna bedömning och SlND:s prognoserom
produktionsvolymens ulveckling har jag i det föregående gjorl vissa antaganden
om produktionskapacitetens ulveckling under denna period.

Jag
anser all det i fortsättningen är angeläget att det finns både aktuella
uppgifter om befinllig produktionskapacitet och prognoser om
protluktions-kapaciteiens utveckling. Prognoserna bör i första hand avse det
närmaste året men även mer översiktligt behandla utvecklingen under tre år
framåt.

Bedömningen
av befintlig produktionskapacitet bör liksom hittills utföras av ÖEF, medan
prognoserna bör ulföras av SIND i samråd med ÖEF. Rapporter bör lämnas den I
mars och den 1 september varje år. Del ankommer på regeringen alt ge
anvisningar för deiia.

För anliiande av
konsulihjälp i samband med de uiredningsuppdrag som jag här har lagit upp avser
jag i annat sammanhang föreslå regeringen att ÖEF medges alt överskrida
driftanslagei Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 43

Samordning
uv de slulligu utgiirdernu för lekoinduslrin

Som
jug redun hur niimni handliiggs frågor om statliga uigärder för tekoindustrin f
n. vid tre myndigheter, niimligen ÖEF, AMS och SIND. Vidure har den i juni 1978
tillsaltu ickodclegaiionen elt ullmiint sumordnings-och bevukningsansvar.

Pluneringsperioden
t. o. m. budgetåret 1981/82 bör som jag tidigure har nämnt .ses som ett unpu.ssningsskcde
lill en mer lörsörjningsberedskupsin-riktud struktur och omfullning hos lekoinduslrin.
Under denna period kommer ökade krav utt ställas på en samordning uv de stulligu
in.sulsernu för brunschen.

Enligl
min mening kommer de successivt växunde insuisernu av försörj-ningsbercd.skupspolilisk
natur inom etl ökunde untal områden inom tekoindustrin ull öku behovel uv sumordning
och suniurbeie mellun ÖEF, SIND och AMS. Jag unser att samordningsbehovet bör kunnu
lillgodoses inom lekodelegutionens rum.

Delegationen
bör även kunna ha en allmänt utredande och planerande funktion när det gäller
bl. a. den framtida avvägningen mellan försörjningsberedskapspolitiska,
industripolitiska och arbetsmarknadspoliliska åtgärder. Samordningsansvaret i samband
med planering kan också ta sig uttryck i att delegationen årligen yttrar sig
över myndigheiernas anslagsframställningar. Delegationen bör i huvudsak repliera
på myndigheiernas utredningsresurser men liksom hittills även ha vissa egna
resurser för utredningsverksamhet. Delegationen bör liksom nu ha en nära
anknytning till regeringskansliet.

Det
bör ankomma på regeringen all besluta i dessa frågor.

3. Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen

1. bereder
riksdagen lillfälle att avge yttrande över vad jag hur unfört om en

övergripunde plan för tekoindustrin

2. föreslår
riksdagen att godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen

på lekoområdet som jag har förordat.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 44

4.
Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

9.
Försörjningsberedskapslån. Regeringen har i prop. l978/79:IOO(bil. 14 s. 147)
föreslagit riksdagenuti underdcnnu rubrik för budgelårel 1979/80 anvisa cu invcsieringsanslug
uv 64 100 000 kr. Med hänvisning lill vad jag har anfört i tiet föregående
behöver ytterligure 21 300 000 kr. tillföras anslaget. Med anledning härav
hemställer jag all regeringen föreslår riksdugen

an
till Försöijningsbercilskapslån för budgelårel 1979/80 utöver i

prop
1978/79 bil. 14 föreslugct invcsteringsunslag unvisu ytter-

liuure
21 300 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 45

Bilaga
l.l

Beräknat behov och möjlig produktion av tekovaror under en
treårig kris enligt ÖEF:s rapport i februari 1979 (kapacitetsläget 1978-12-31)

Garn (ton)

Typ av garn Bcriiknat
produklionsbehov Beriiknad möjlig produktion

vid krisimpori

18% 28%

28 400

21 100

25 800

1 800

850

2 600

28 600

18 600

24 600

17 500

15 300

_

200

-

-

Kardgarnsiyp Kamgarnstyp Bomullslyp Ändlöst

syntetiskt

regenereral

Kommentarer

a) Uiöver
ovansiäende produktion finns kapacitet för sisal-, jute-, lin-, papper- och
glasgarner som läcker erforderiiga behov vid lägsta importalter-naiivel.

b) Maskinkapaciteten för kardgarnsspinning utnytljas f
n. till ca 75 % i I skift och 25 % i I/IO skift. Maskinkapaciteten för kamgarnsspinning
utnyttjas i ca 0,75 skift.

Maskinkapaciteten
för bomullsspinning ring utnytljas i 0,7 skift roior utnytljas i 2 skift

c) Beräkningarna
för möjlig produklion har gjorts mol bakgrund av följande

anlaganden om skiftgång:

Typ av garn Är 1 Ar 2 Ar 3

Kardgarn 11/2 2 3

Kamgarn 1 11/2 2

Bomullsgarn

ring 1 11/2 2

rötor 2 3 4

d) Någon
flexibilitet mellan de olika garntyperna vad gäller maskinutrust

ningen finns inte. För varje garniyp är maskinerna begränsade till i slort sett

tre slag av garner, grova, medelfina och fina garner.

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 145

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 46

Väv (milj. m)

Typ av viiv Beriiknal
produklionsbehov Beräknad möjlig produklion

vid krisimpori

18 "" 28 "..

Egentlig väv 168 120 140

Trikåväv 75 63 270

Kommentarer

a) Uiöver ovunstående produklion finns kapaciiei för
teknisk väv t. ex. maskinfill, viror, silduk, siktduk, armeringsväv, cordväv m.
m. som väl läcker behovel vid liigslu importalternativet.

b)Maskinkapaciteien
för egentlig väv utnytljas f n. så gott som hell ill/2 skift.

Maskinkapaciteten för trikåväv utnyttjas f n. så gott som hell
i I skift.

c) Beräkningarna för möjlig produklion har gjorts mot
bakgrund av följunde untaganden om skiftgång:

Typ av väv Ar 1 Är 2 .4r 3

Egentlig väv 11/2 2 3

Trikåväv I 11/2 2

d) Flexibiliteten i utrustningen för egentlig väv är
nästan total medan

utrustningen för irikåväv knappast har någon fiexibilitet.

e) Av möjlig produktion av trikåväv avser 180 milj. m
väv som frumställs

av garn som inte allt eller i myckel begränsad omfattning kan framstiillas

inom landel.

O I egentlig väv ingår gasväv. Normal neiloimpori härav
uppgår lill ca 15 milj. m .

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 47

Kläder
(milj. st/par)

Typ av
plagg

Ber ä knat

produklionsbe-

Ber ä knad

m ö jlig produk-

hov vid k

risini|)ort

lion

18 %

28 %

Om alla

varsel

verkst ä lls

Ö verrock, kappa

1,2

1,0

2,1

1,4

Kavaj, dr ä kljacka

3,1

1,2

5,6

-

Jacka, t ä ckjacka

8,8

8,1

6,7

5,9

Tr ö ja

13,1

11,2

10,8

-

Byxa,
kjol

22,1

18,4

21,3

20,6

Kliinning

6,4

11,4

10,2

10,0

Arbets-
och skydds-

Plugg

11,4

11,4

11,8

-

Skjona,
blus

14,0

9.6

16,5

16,3

Natlplagg

72.8

61,1

66,0

63,5

Underplagg

M ö ssa, vantar

22,1

20,9

13,0

-

Strumpor

88,5

82,8

85,0

-

Slrumpbyxor

75,2

75,2

85,0

-

Arbelshandskar

14,8

13,0

1,8

-

Kommentar

a) Utöver ovanslående produktion finns maskinkapaciiei för specialsömnad
av t. ex. läll, heminredning, bilklädslar, läderarliklar, segel m. m. Denna
kapacitet kommer till en större del all erfordras för all läcka försvarsmaktens
särskilda behov och till en mindre del för alt täcka civila behov.

b) Konfektionsmaskinkapaciteten
utnyttjas f n. i 0,75 skift. Strumpma-skinkapacileien uinylljas f n. för grövre
strumpor i 1,5 skift, för ankel- och knästrumpor i 2 skift för för strumpbyxor
i 3 skift.

c) Beräkningar för möjlig produklion har gjorts mol bakgrund av följande
anlaganden om skiftgång

Typ
av plagg Ar 1 Ar 2 Ar 3

Konfektion 1 1,5 2

Grövre
strumpor 1,5 2 3

Ankelsockor 2 2,5 3

Slrumpbyxor 3 3 3

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145

48
Bilaga 1:2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anv ä nd indelning av kl ä der i varugrupper och delbranscher

opaginerad Kontrollera mot PDF

H ä r anv ä nd indelning
i varugrupper/delbranscher

MolsvaraiKle
indelning Varugrupper enligl Ö EF

DelbransL-her
enligt SIND

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tyngre konlcklion

Liiuure konfektion och underkliider

Strumpor Slrumpbyxor

Ö verrockar, kappor Kavajer, tir ä kljackor Jackor, t ä ckjackor Skydds- och arbetskl ä der

Byxor och kjolar Kl ä nningar
Skjortor, blusar Tr ö jor Underkl ä der

Strumpor Strumpbyxor

Tung herrkonfeklion

Tung damkonfcktion

Skydds-
och arbelskliider

Jackor

Byxor och
kjolar

Lätt damkonleklion

Skjortor

Barnkl ä der

Ö verkliider
av trik å

Sport- och friiidskl ä der

exkl. jackor

BH, korsetter, natt kl ä der

Underkl ä der av irik å

Ö vriga
strumpor

Slrumpbyxor

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 49

Bilaga
2

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till proposition om åtgärder för tekoindustrin

Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag redogjort för ulvecklingen inom
lekoinduslrin och för de olika ålgärder av försörjningsberedskaps-, industri-
och arbetsmarknadspolilisk natur som under senare år salts in för alt motverka
den snabba utslagningen av förelag. Av denna redovisning framgår atl minsl del lillfälliga
sysselsättningsbidraget till äldre arbeiskraft inom lekoinduslrin, del s. k. äldresiödel,
har haft stor betydelse för sysselsällningen inom branschen.

Bidragel
har under andra halvåret 1978 utnyttjats av ca 650 förelag som tillsammans
representerar omkring 3/4 av den totala sysselsällningen inom branschen. Såväl
branschorganisationerna som de fackliga ordanisalionerna har vitsordat
äldrestödets betydelse och i olika sammanhang begärt förlängning av stödet.
När det gällder del fortsatta utnyttjande av äldresiödel vill jag anföra
följande.

Syftel
med äldresiödel är kortsiktigt och angavs när förslaget förelades riksdagen (prop.
1976/77:105, bil. 2) vara alt hålla tillbaka utslagningen av tekoföretag med slor
andel äldre arbetskraft i etl konjunkturiäge med mycket fa alternativa sysselsällningsmöjligheler
förden berörda personalen. Behovet av bidragsformen förstärktes av branschens slarka
regionala koncentration och den slora andelen sysselsalla kvinnor. Behovel av
äldrestödet bestäms således inle enbart av utvecklingen inom lekoindustrin,
utan kanske i lika hög grad av möjlighelerna att bereda ny sysselsäiining för
den berörda personalen inom andra delar av arbetsmarknaden.

Den
svenska ekonomin är nu pä väg in i en mera expansivt skede. Den sysselsätlningsminskningsom
varil uimärkande försvensk industri under de tre senaste åren förväntas under
loppet av är 1979 vändas i en uppgång. Även inom tekoindustrin finns nu tecken
som tyder på en mindre starkl negativ sysselsättningsutveckling. Medan anlalel
personer som berördes av varsel om driftsinskränkning var myckel högl under
hösten är 1978, har antalel

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 50

personer
som har berörts av nya varsel sedan november förra året legal på en klart lägre
nivå än den som har varil vanlig under den lid som äldresiödel har ulgåll. Anlalel
lediga platser inom branschen har ökal någol och del har även rapporterats
svårigheter att tillsätta de anmälda platserna inom vissa områden. Som chefen
för handelsdepartementet tidigare redovisal har orderingången förbättrats, och
även produkiionen väntas öka under första halvåret i år. Samlidigl slår del emellerlid
klart atl de positiva tecken som nu kan urskiljas för tekoindustrins del i slor
utsträckning sammanhänger just med äldresiödel. Resultalen från den utredning Slatens
industriverk gjort om tekoindusirins utveckling tyder på att en snabb
avveckling av bidragsformen skulle kunna medföra mycket slora sysselsältningsmässiga
konsekvenser för fiertalel delbranscher. Del slora, och i vissa fall ensidiga, beroendei
av lekoindustrin i vissa regioner som har redovisats i arbetsmarknadsstyrelsens
kartläggning av lekoindustrins betydelse försysselsäitningengörockså atl en
snabb avveckling av stödformen skulle kunna medföra allvarliga sysselsäil-ningsslörningar
på de berörda orterna. Jag vill också undersiryka alt arbelslöshelen inom
beklädnadsarbetarnas arbetslöshetskassa fortfarande är mycket hög och att
arbetslöshetsperioderna för dem som drabbats av driftsinskränkningar inom lekoinduslrin
är längre än den genomsnittliga arbetslöshelsiiden för övriga indusiribranscher.
Enligl min bedömning skulle därför, trots den allmänl förbätlrade
konjunktursituationen, en reducering av äldresiödel inom den närmaste framtiden
kunna medföra en återigen ökande ulslagning av lekoförelag med risk för
långvarig arbelslöshei förden berörda personalen.

Jag
anser mot denna bakgrund att det lillfälliga sysselsättningsbidraget till äldre
arbetskraft inom tekoindustrin bör finnas kvar under hela den föreslagna
planeringsperioden 1979/80-1981/82. Stödet bör därvid föriängas på nuvarande
nivå under ytteriigare etl år. Del innebär all bidraget under hela budgetåret
1979/80 bör ulgå med 25 kr. per timme och anställd över 50 år. Liksom f n. bör
bidraget maximeras till 15 % av företagets loiala lönekostnader. När del gäller
ålerstoden av planeringsperioden är jag f n. inte beredd atl la ställning lill
med vilket belopp stödet skall ulgå. En rikllinje bör vara alt den framtida
avvecklingen av stödformen skall ske irappsiegsvis och inledas först när silualionen
på arbelsmarknaden medger au deila kan ske ulan alt allvarliga
sysselsättningsproblem uppslår. En förlängning av äldresiödel i enlighel med
vad jag här har förordat bör ge förelagen möjligheter lill en mer långsiktig
planering än vad den tidigare ordningen med halvårsvisa förlängningar av
stödformen medger.

Jag
beräknar atl koslnaderna för en förlängning av äldrestödet under budgetåret
1979/80 enligt vad jag här förordat kommer atl uppgå lill ca 250 milj. kr.,
vilket bör föranleda en molsvarande uppräkning av anslagel Sysselsätiningsskapande
åtgärder för budgetperioden.

Äldresiödel
utgår f. n. endasi under förutsättning att förelaget inle varslar personal om
uppsägning eller permittering. Denna regel har utformats mol

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 51

bakgrund
uv atl bidragsformen vid tillkomsten avsågs vara av tillfällig natur.
Självfallet bör till elt stöd av denna typ knytas villkor rörande sysselsättningen.
Del kan dock inte uleslulas atl sysselsällningsvillkorel - om stödformen
förlängs under fiera år-i vissa fall kan komma i motsalsställning till målet atl
skapa långsiktigt livskraftiga förelag. För atl inte det tillfälliga sysselsältningsslödet
skall omöjliggöra sådana rationaliseringar som är önskvärda från industri- och försörjningsberedskapspoliliska
utgångspunkter, kan dispens från varselvillkoret redan i dag ges. En
förutsättning för dispens är all personalminskningen är en direkt följd av
rationalisering som vidtas med hjälp av medel som disponeras av Statens
industriverk eller Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Om äldresiödel nu,
enligt vad jag här har förordat, förlängs ytterligare, kan det bli nödvändigt atl
vidga dessa dispensmöjligheler. Jag föreslår därför alt dispens från
varselvillkoret även skall kunna lämnas i de fall en personalminskning bedöms
vara nödvändig föratt irygga förelagels forlsalia exisiens även om den inte
vidtas som en följd av statsunderstödda rationaliseringsålgärder. I likhel med
vad som gäller f. n. bör avsteg från varselvillkoret medges endasi om deila lillslyrks
av berörda centrala arbetstagarorganisationer. Dessulom är del rimligt alt
bidraget i sädana fall utgår med ett lägre belopp än när sysselsällningsvillkorel
uppfylls helt. För sådana förelag som ges dispens från varselvillkoret bör
därför den högsta tillåtna bidragssumman reduceras med 5 % av de totala
lönekostnaderna. Del innebär alt sådana förelag kan fk bidrag upp till 10 % av
lönekostnaderna under budgelårel 1979/80.

Del förslag lill
övergripande plan för lekoinduslrin som chefen för handelsdepartemenlel efter
samråd med chefen för industridepartementet och mig i dag har redovisat baseras
på alt fortsalt kraftfulla ålgärder av försörjningsberedskaps-, arbeismarknads-och
indusiripolilisk natur sätts in. De försörjningsberedskapspoliliska åtgärderna
föreslås därvid utgå generellt inom de delbranscher där produktionskapaciteten
nått en för försörjningsberedskapen krilisk nivå. Även om dessa slödålgärder
på sikt kommer atl fa en ökande betydelse för sysselsättningen inom
lekoindustrin kan det under planeringsperioden komma att uppstå behov av
särskilda insatser för alt Irygga sysselsällningen vid företag med särskilt
stor arbetsmarknads- eller regionalpolilisk betydelse. I en situation där
samhället i syfte alt trygga försörjningsberedskapen på lekoområdel sätter in
stödåtgärder som medverkar lill att upprätthälla sysselsättningen är det
önskvärt atl dessa åtgärder också tillgodoser angelägna regionalpoliliska
behov. Chefen före handelsdepartemenlel har därför efter samråd med mig
förordat atl försöri-ningsberedskapslån i vissa fall skall kunna användas för
all ge slöd ål företag i orter där delta av arbeismarknads- och
regionalpolitiska skäl är särskilt angeläget inom de delbranscher där den försörjningsberedskapsmässigl
kriiiska produktionsnivån ännu inle har underskridits. De förelag som skall
kunna komma i fråga för sådani slöd mäsle dock bedömas ha väsenllig beiydelse i
en framlida försörjningsberedskap. Delta innebär all särskilda

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 52

resurser
siälls lill förfogande för atl förslärka insalserna i de sysselsällnings-mässigi
mesl utsatta områdena och därigenom rädda regionalpolitiskt särskilt vikliga
företag in i den framtida försörjningsberedskapen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
de av mig förordade rikllinjerna för fortsatt använd

ning av tillfälligt sysselsättningsbidrag till äldre arbetskraft

inom tekoindustrin

2. till
Sysselsätiningsskapande åtgärder för budgetåret 1979/80

imder tolfte huvudtiteln utöver i prop. 1978/79:100 bil. 15

föreslaget reservationsanslag anvisa ytteriigare 250 000 000

kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 53

Bilaga 3

Uldrug

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Föredragande: statsrådet Huss

Anmälan till proposition om åtgärder för tekoindustrin

1 Inledning

I prop. 1978/79:100 (bil. 17 s. 64) har regeringen föreslagil
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposiiion i ämnei, för budgelårel
1979/80 beräkna

1.
lill Kostnader
för räntebefrielse vid särskilda struktuigaraniicr fÖr textil-och konféktionsindustrieina
elt förslagsanslag av 27 milj. kr. och

2.
lill Kostnader
för avskrivning av lån mol särskilda struktuigaraniicr för textil- och
konfektionsindustrierna etl reservationsanslag av 25 milj. kr.

Jag anhåller nu all fä la upp dessa frågor.

Chefen för handelsdepartemenlel har lidigare denna dag
redogjort för utvecklingen inom tekoindustrin och för de indusiripolitiska
åtgärder som under 1970-talet har salts in föran främja en omslällning och
anpassning lill den struktur inom branschen som medför den bästa
konkurrenskraften på sikt. Åtgärderna består av exporifrämjande ålgärder, uibildningsslöd,
bidrag lill konsullundersökningar i omställningsfrämjande syfte, slöd lill
kollektiva marknadsföringsåtgärder på hemmamarknaden, statliga lånegarantier-s.
k. särskilda struklurgaranlier-sami lån till rationaliseringsinvesleringar inom
konfekiionsiillverkning.

Dessa ålgärder administreras av slalens indusiriverk (SIND)
och löper inom ramen för lidsbegränsade program, som är grundade på principen
alt Slöd skall ulgå endast under en omsiällningsskede, varefter branschen förulsälls
kunna leva vidare av egen kraft. Nu gällande program för tekoindustrin löper ut
den 30 juni 1979 (prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305).

För samråd mellan berörda samhällsorgan, företagen och de
anställda i fråga om branschens ulveckling inräilades i juni 1977 etl
branschråd för tekoindustrin. Vidare inrättades i juni 1978 en särskild
delegation med

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 54

uppgift
all samordna de statliga ålgärdernu for tekoindustrin (tekodeleguiionen).

Som
chefen för hundelsdepurlemeniei lidigare denna dag har redogjort för hur en kruftig
produktions- och sysselsättningsnedgång utmärkt utvecklingen inom lekoinduslrin
under senare år. Enligl de framtidsbedömningar som SIND har uiarbeiut förutses lillbakagången
inom branschen fortsätta.

Utvecklingen inom lekoinduslrin
har alltmer aktualiserat de försörjnings-beredskapspoliiiska aspekterna. Del
förslag till övergripande plan för lekoindustrin för en treårsperiod som
chefen för handelsdepartementet eflersamråd med chefen för arbelsmarknadsdepariemeniei
och mig i dag redovisar baseras dels på att vissa nivåer bör anges för den
levande produklion som svarar mol försörjningsberedskapsbehoven, dels på
fortsatt kraftfulla åtgärder av försörjningsberedskaps-, arbeismarknads- eller industripolitisk
natur.

2
Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

SIND
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslagit fortsatt
verksamhet med indusiripolitiska åtgärder. I huvudsak innebär förslagen
förlängning under en femårsperiod med lill en början kraftigl höjda ramar. För fiera
av åtgärderna föreslår SIND dock en successiv nedtrappning.

För
egen del vill jug i fråga om fortsatta indusiripolitiska åtgärder för lekoinduslrin
anföra följande.

Till
grund för den plan för tekoindustrin som chefen för handelsdepartemenlel
lägger fram ligger bedömningen alt produktionen inom stora delar av
tekoindustrin kommer att vara mer än lillräcklig för an upprätthålla
försörjningsberedskapen under en treårsperiod även utan försörjningsbered-skapspoliliska
åtgärder. Produktionskapaciteten kan emellertid successivt komma all närma sig
de från försörjningsberedskapssynpunki kritiska nivåerna inom flera områden.

Mot
denna bakgrund är del enligl min mening angelägel all slora anslrängningar görs
för all skapa förulsäUningar för förtsatl konkurrenskraft inom utvecklingsbara
delar av tekoindustrin. Del är önskvärt att försörjningsberedskapen i så stor
utsträckning som möjligt lillgodoses genom livskraftiga förelag. Därigenom kan
behovet av särskilda försörjningsbered-skapsåigärder bli deslo mindre.

Samlidigl
är det även ett industripolitiskt intresse alt ta till vara den
utvecklingspotential och de möjligheter lill fortsatt livskraft som trois
branschens tillbakagång finns inom många förelag. Jag vill här peka på alt
svensk tekoindustri har lyckats hävda sig relativt sell bättre på exportmark-nuderna
än på hcmmamurknuden. Delta tyder på all svenska lekoprodukier i många fall är
konkurrenskraftiga i ell internationellt perspekliv, sannolikt främsi när del
är fråga om produkier präglade av design och kvaliiei på hög

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 55

niv å .

Mol
denna bakgrund förordar jug all nu löpande indusiripolilisku ålgärder förlängs
under en ireårsperiod räknui fr.o.m. budgetåret 1979/80. Jug kommer i det
följande att även lägga fram förslag om en kraftig förstärkning av de
exportfrämjande ålgärderna.

De indusiripolitiska
åtgärder för tekoindustrin som SIND udministrerur har som huvudinriktning atl
främja en omslällning lill en struktur som ger branschen konkurrenskraft i ett
längre tidsperspektiv. Som regel innebär detla att programmen vänder sig lill
de mer livskraftiga delarna av branschen. Under den treåriga planeringsperiod
som chefen för handelsdepartementet lidigare denna dag har förordal bör en
anpassning ske inom branschen lill en struktur och omfattning som lill inte
oväsentlig del betingas av försörjnings-beredskupsbehoven. Efter samråd med
chefen för handelsdepurtementei förordar jag all vid genomförandet av de
industripolitiska åtgärderna - med bibehållen huvudinriktning att främja den
långsiktiga konkurrenskraften inom lekoinduslrin - ökad hänsyn las lill all den
produklion som av försörjningsberedskapsskäl bör fortsätta på lång sikt sker i
så effektiva former som möjligt. Därmed kan SIND;s kompetens i fråga om tekoindusirins
strukturproblem och omstrukiureringsproblematik i allmänhel utnytljas under den
aktuella perioden.

1 den rortsalla
anpassningen till en struktur för tekoindustrin som så effektivt som möjligt
kan tillgodose viktiga försörjningsberedskaps- och arbelsmarknadspolitiska mål
kommer behovel av samråd och samordning beträffande SlND:s insatser att öka.
Redan i dag sker en sådan samordning mellan SIND, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar och arbetsmarknadsstyrelsen. Enligt min mening bör detla
samordningsbehov kunna tillgodoses inom ramen för lekodelegalionen, i vilken
förutom nämnda myndigheter även förelagen och de anställda är representerade.

3
Vissa anslagsfrågor

Jag
tar nu upp frågorna om medelsanvisning m. m. för indusiripolitiska åtgärder för
tekoindustrin under budgetåret 1979/80.

B
7. Branschfrämjande åtgärder

I
budgeiproposilionen I979(prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 60) har regeringen
föreslagit riksdagen att under denna anslagsrubrik nästa budgetår anvisa ett
reservationsanslag av 45 985 000 kr.

SIND:s
anslagsframslällning vad avser lekoindustrin har redovisats i
budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 54-55). SIND föreslår
att ramen för exportfrämjande ålgärder höjs med 6 milj. kr. lill 22 milj. kr.
budgetåret 1979/80.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 56

Den svensku lekoinduslrin hur för sin livskraft blivii alllmer
beroende av cxporiverksumhel. Detta hur lugil sig ullryck även i etl ökul intresse
för exportukiiviteter. Sålundu har under såväl föregående som innevarande
budgetår efterfrågan från branschens sida pä exportinsatser från SI ND:s sida varil
siörre än vad lillgungligu rumur för exporifrämjande ålgärder har medgett. Det
är enligt min mening angeläget att lekobranschens intresse för exporiunsirängningur
i siörre utsträckning kan tas lill vara och även Slimuleras från samhällets
sida. Mot bl. a. denna bakgrund beräknar jag en kraftig höjning av ramen för
export främjande åtgärder med 8 milj. kr. till 24 milj. kr. budgelårel 1979/80.
Jag förordar vidare alt åtgärderna får fortsätta på dennu nivå under budgetåren
1980/81 och 1981/82.

Ramen för konsulibidrug, uibildningsslöd och
marknadsföringsstöd på hemmamarknaden föreslås av SIND höjd med 4 milj. kr. lill
20 milj. kr. näsia budgetår. Jag beräk nar för budgelårel 1979/80 oförändrai 16
milj. kr. för dessa ändamål och förordar all en nedtrappning därefter sker till
13 och 9 milj. kr. under budgetåren 1980/81 resp. 1981/82.

Totalt för s. k. bransch främjande åtgärder för
tekoindustrin - exportfrämjande ålgärder, konsulibidrug, marknadsföringsstöd
på hemmamarknaden och uibildningsslöd - beräknar jag således för nästa budgetår
en ökad satsning med 8 milj. kr. till sammanlagt 40 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört i fråga om ålgärder
för tekoindustrin bör anslaget Branschfrämjande ålgärder för budgetåret 1979/80
räknas upp med 8 milj. kr. uiöver vad som har föreslagils i budgetpropositionen
1979. Anslagel bör ulliså föras upp med totalt 53 985 000 kr.

B 10. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda
strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna

1977/78 Utgift 563 942

1978/79 Anslag 27 000 000

1979/80 Förslag 22 000 000

Från anslagel, som disponeras av SIND, bestrids kosinader
för räntebefrielse vid särskilda struklurgaranlier som berör förelag inom
tekoindustrin. Garantierna och räntebefrielse i samband härmed beviljas i
enlighet med riktlinjer som antagits av riksdagen (prop. 1976/77:105 bil. 1, NU
1976/77:41, rskr 1976/77:305, prop. 1977/78:42 bil. 3, FöU 1977/78:5, rskr
1977/78:81 och prop. 1977/78:100 bil. 17, NU 1977/78:41, rskr 1977/78:172).

Ramen för statens åtaganden för lån mot särskild slruklurgaranii
fastställdes ursprungligen till 150milj. kr. för budgetåret 1977/78. Medanledning
av regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet
beslutade riksdagen hösten 1977 (rskr 1977/78:81) alt höja ramen med 54,5 milj.
kr. till 204,5 milj. kr. för viss omstrukturering av bomullsindustrin (prop.
1977/78:42). Vid utgången av budgelårel 1977/78 var 131,2 milj. kr. av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:145 57

rumen
ulnylljud.

För budgelårel
1978/79 hur riksdugen beslutui höju rumcn med 60 milj. kr. lill 264,5 milj. kr.
Som följd uv ull vissu lörutsiiltningur för garuniier pu 25 milj. kr. i sumbund
med bomullsindusirins omstrukturering inte hur uppfyllts uppgår den sam manlugdu
garant iram som SIND kun disponera lill 239,5 milj. kr under budgetåret
1978/79.

Lån
mol särskild sirukturgurunii skull vura runicfrill i två år. Detlu innebur atl
industriverket ersätter kreditgivaren för upplupen och debiterad ränta.
Utgiften, dvs. ulbeiulningarnu, lill följd uv tecknude garantier uppgick for
budgetåret 1977/78 till 0,6 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas utgiften
till 25 milj. kr.

Statens
industriverk

Sökta
garaniibelopp översieg hösten 1977 då tillgänglig garantirum. Senure hur det visal
sig att flera av de sökande förelagen inte uppfyller förutsuli-ningarna för alt
erhålla garanti. Etl fortsatt hårt importiryck förutses med avsättnings- och
lönsamhetsproblem som följd. För all hindra utt föreiug slås ul i oacceptabel lakl
föreslår SIND att systemet med särskilda struklurgaranlier liksom övrigu
tekoåtgärder förlängs under en femårsperiod t. o. m. budgetåret 1983/84 med en
successiv avtrappning och att garantiramen höjs successivt med 190 milj. kr.
till 400 milj. kr. exkl. den särskildu rumen för bomullsindustrin. För
budgetåret 1979/80 föreslår verkel utt garuntirumen höjs med 90 milj. kr. SIND
föreslår vidare atl den generella räniebefrielsen, som nu är tvåårig, dras ned lill
ettårig befrielse under budgetåret 1979/80 och all räntebefrielse fr. o. m.
budgetåret 1980/81 behovsprövas.

Industriverket
hur uppskattat det kussumiissiga behovel uv medel för räniebefrielse under budgelårel
1979/80 lill 25 milj. kr.

Föredraganden

Ramen
för särskilda strukturgarantier uppgår under innevarande budgetår till 264,5
milj. kr., varav en delram på 25 milj. kr., avsedd för omstrukturering av
bomullsindustrin, inle kommer atl kunna utnyttjas för ändumålet, eftersom
förutsättningurna för garanti inte har uppfyllts. Vid ulgången av budgelårel
1977/78 var 131,2 milj. kr. av ramen ulnylljud, vilket innebär att SIND
disponerar 108,3 milj. kr., nämnda delram för bomullsindustrin inte inräknad,
för nya beslul under budgetåret 1978/79. Av dessa hade den 31 januari i år 13
milj. kr. uinyitjals. Inneliggande ansökningar om särskild Slruklurgaranii
uppgick vid samma tidpunkt lill närmare 32 milj. kr.

Med
hänsyn lill att som nämnts 25 milj. kr. av den särskilda rumen för
bomullsindustrin inte kommer alt kunnu utnytljas för ändumålet och lill un
utnyttjandet även i övrigt varit lägre än de ramar som stulits lill förfogunde förordur
jag att garantiramen sätts lill 239,5 milj. kr. under budgelårel 1979/

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:145 58

80. Regeringen bör ullisu inhumiu riksdugens bemyndigande
ull inom en ram UV 239,5 milj. kr. inkl. redun löpande uiuganden, ikliidu
stulen ekonomiska förpliktelser i sumbund med siirskildu sirukiurguruniier för lekoinduslrin.

Jug förordar vidure i enlighel med SlND:s förslug all den
generella riinlcbefrielscn minskus till ell är för garuniier som beviljus under
budgelårel 1979/80. Vid fortsuu guruntigivning fr. o. m. budgelärel 1980/81 bör
ränte- befriel.se
utgå efter
behovsprövning. För budgetåret 1979/80 förordar jag atl 22 milj. kr. anvisas på
detla unslag.

Bil. Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda struklurgaranlier
för textil- och konfektionsindustrierna

T. o. m. budgetåret 1978/79 hur för avskrivning uv lån mot
särskilda struklurgaranlier anvisats 35 milj. kr. Av dessa hade den 31 januari
1979 7,1 milj. kr. uinyiljuts i form av preliminära beslut.

Statens industriverk föreslår bl. a. ull garantibeslut
efter budgetåret 1979/ 80 inte förknippas med avskrivning och un resterande
del, 2 750 000 kr., av enligl budgeipropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil.
17 s. 69) tolall beräknade medel för avskrivning av lån mol särskild slruklurgaranii
på 37 750 000 kr. anvisas för budgelårel 1979/80.

Med hänsyn lill all en slor del av rumen kan beräknas vara
outnyttjad även vid ulgången av innevarande budgetår bedömer jag alt medel inte
behöver unvisus på detla reservationsanslag för budgetåret 1979/80. I enlighel
med SIND:s förslag bör avskrivning av lån mol särskild slruklurgaranii upphöra
för garantier som beviljas fr. o. m. budgelärel 1980/81.

Lån till rationaliseringsinvesteringar inom
konfektionsindustrin

För budgetåren 1976/77-1978/79 har sammanlagt 60 milj. kr.
anvisats för lån till ralionaliseringsinvesieringar inom konfekiionsindustrin som
del i etl treårigt branschprogram. Diirav hade den 31 januari 1979 28,9 milj.
kr. uinyitjals i form av beslut om lån. Vid samma tidpunkt förelåg låneansökningar
lill etl belopp av drygt 6 milj. kr.

Slatens industriverk hemställer alt raiionaliseringslån,
ulan ytterligare medelsunvisning, får beviljas även efter budgelårel 1978/79
och så länge anvisade medel inie har uinyiijais.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av att vid ulgången av budgelärel 1978/79 inte utnylljade medel
disponeras för beslul om lån även efter budgetårets utgång, dock längst l. o. m.
budgetåret 1981/ 82.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 59

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag ull regeringen föreslår
riksdagen ull

1. godkänna
ull induslripoliliska ålgärder för lekoinduslrin vidlus i enlighel

med vud jag hur unfört under budgciåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82,

2. godkänna
vad jag har förordat om disposition uv tillgängliga medel pä

anslaget Lån till ralionuliseringsinvesteringur inom konfektionsinduslrin vid

utgången av budgelärel 1978/79,

3. bemyndiga
regeringen atl under budgetåret 1979/80 ikläda staten

förpliktelse i form av särskilda struklurgaranlier för tekoindustrin, som

inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 239 500 000 kr.,

4. lill Kostnaderför räniebefrielse vid särskilda struklurgaranlier för
textil- och konjéktionsindustrierna för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 22 000 000 kr.,

5. till Branschfrämjande åtgärtler för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa elt med 8 000 000 kr. höjt reservationsanslag av 53 985 000
kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:145 60

Innehåll

Proposition
....................................................... I

Propositionens
huvudsukligu innehåll....................... ..... 1

Bilaga
I ............................................................ ..... 3

1.
Inledning..................................................... 3

2.
Föredragandens överviigande........................... ..... 4

2.1
Utvecklingen inom tekoindustrin................ 4

2.2
Hittills vidtagna åtgärder.......................... ..... 7

2.2.1
Indusiripolitiska ålgärder.................. ..... 7

2.2.2
Arbelsmarknadspolitiska åtgärder...... ..... 9

2.2.3
Försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder 10

2.3 Rapporter
och skrivelser från ÖEF, AMS och SIND .... 13

2.3.1
SlND:s bedömning av tekoindusirins ulveckling 13

2.3.2
AMS ulredning om tekoindusirins
betydelse för sysselsättningen i olika regioner 16

2.3.3
ÖEF:s Ulredning om olika möjligheler ult
upprällhållu försörjningsberedskapen på lekoområdet.. 17

2.3.4
Övriga rapporter saml skrivelser från ÖEF 19

2.3.5
Prognos för produktionskapacitetens
utveckling i fråga om kläder under åren 1979-1981 .... 19

2.4
Inkomna framställningar........................... .... 20

2.5
Övergripande plan för tekoindustrin............ .... 23

2.5.1
Allmänt........................................ .... 23

2.5.2
Behov av löpande produktion inom olika
delbranscher 27

2.5.3
Försörjningsberedskapspoliliska
åtgärder 35

2.5.4
Handelspolitiska överväganden......... .... 36

2.5.5
Offentlig upphandling...................... .... 41

2.5.6
Övrigl.......................................... 42

3.
Hemställan................................................... 43

4.
Anslagsfrågor för budgelårel 1979/80................. ... 44

Bilaga
2............................................................ ... 49

Bilaga
3............................................................ 53

1.
Inledning..................................................... ... 53

2.
Indusiripolitiska ålgärder för
tekoindustrin........... ... 54

3.
Vissa anslagsfrågor........................................ ... 55

4.
Hemställan................................................... ... 59

COTMi (>\(OK SUKkholin 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

52 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (51)

51 kopplingar i 23 dokument.

  1. Bet. 1983/84:JoU6 om stöd till inhemsk ull- och linproduktion s. 2 i texten
  2. Prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 28 · s. 41 i texten
  3. Bet. 1981/82:NU50 över proposition 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin m.m., del av proposition 1981/82:100 samt motioner s. 8 i texten
  4. Bet. 1981/82:KU35 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
  5. Prop. 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 3 · s. 4 · s. 14 · s. 16 · och 3 till i texten

Visa alla 23

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp 1, 1986 s. 101 om s. 57 i texten