om prisregleringen på fisk, m.m
52 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 39 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:146, om prisregleringen på fisk, m.m
Dokumentets text
Prop. 1978/79:146
Regeringens proposition
1978/79:146
om prisregleringen på
fisk, m. m.;
beslutad
den 22 februari 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ERIC
ENLUND
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag beträffande prisregleringen på fisk under
budgetåret 1979/80. För minimi- och garantiprisreglering föreslås 12 milj. kr.
ställas till förfogande. Härutöver föreslås att 20 milj. kr. anslås till särskilda
pristillägg på fisk.
Sveriges
fiskares erkända arbetslöshetskassa föreslås fä bidrag på 2 milj. kr.
Vidare
läggs fram förslag om nya grunder för statsbidrag vid stormskada på fasta
fiskeredskap.
1
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 146
Prop.
1978/79:146
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-02-22
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Enlund
Proposition om prisregleringen på fisk, m. m.
1 Inledning
Regeringen uppdrog den 11 januari 1979 åt statens
jordbruksnämnd alt efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk m.
m. under budgetåret 1979/80. Förslagel skulle utformas med utgångspunkt i de
hittills tillämpade riktlinjerna för minimi- och garantiprisreglering på fisk.
Vidare uppdrog regeringen ål jordbruksnämnden alt i samband därmed avge
förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för atl
bestrida kosinader för utsättning av laxfisk och ål.
Jordbruksnämnden har i skrivelse den 9 februari 1979
inkommit med sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör
fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga I.
Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa har i
skrivelse den 17 januari 1979 anhållit om bidrag med 2 milj. kr.
Efter remiss har yttranden över ansökningen avgetts av fiskeristyrelsen,
statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen.
Fiskerikommittén' (Jo 1975:07) har den 8 november 1978
avlämnat promemorian (Ds Jo 1978:10) Nytt stormskadeskydd för blankålsfisket
med
' F. d. statssekreteraren Ulf Lönnqvist, ordförande,
överdirektören Lennart Han-nerz, kaptenen Carl Eric Hedin, ombudsmannen Thure
Mattsson, byråchefen Karl Säkk, byråchefen Sigmund Verständig,
riksdagsledamoten Georg Åberg och departementsrådet Kari Olov Öster.
Prop.
1978/79:146 3
fasla
redskap. Promemorian bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksrevisionsverket (RRV), fiskeristyrelsen,
statens jordbruksnämnd, länsstyrelsema i Kalmar, Blekinge, Kristianstads och
Malmöhus län, fullmäktige i riksbanken samt Sveriges fiskares riksförbund.
Ett
sammandrag av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 3.
1 prop.
1978/79:100 (bil. 13 s. 53, 59 och 146) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1979/80 beräkna
på driftbudgeten till Främjande i allmänhel av fiskerinäringen ett
reservationsanslag av 500000 kr. och till Prisreglerande åtgärder på fiskets
område ett förslagsanslag av 25 milj. kr. samt på kapitalbudgelen till Statens
fiskredskapslånefond ett investeringsanslag av 1 000 kr. Jag anhåller att nu
få ta upp dessa frågor.
2
Föredragandens överväganden
2.1
Reglering av priserna på fisk m.m.
De
nuvarande formema för prisregleringen på fisk innebär att regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening fastställer minimipriser på viktigare fiskslag.
Den fisk som inte kan säljas lill lägsl minimipris övertas av föreningen. För
fisk som övertagits betalar föreningen ett garantipris. Garantipriset är
normalt något lägre än minimipriset.
Föruiom
genom minimi- och garantipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag
och regionalt fraktstöd.
Prisregleringen
finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till
prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och utförselav-gifier
på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad saltvattensfisk och
på importfisk av motsvarande slag. Avgiften är i regel 3 % av inköpspriset
resp. av importvärdel.
Vidare
utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen bekostas
med budgetmedel. Pristilläggens storlek fastställs av regeringen.
Riksdagen
beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112,
JoU 1977/78:23, rskr 1977/78: 272). Enligl riksdagens beslul skulle de nya riktlinjema
för prisregleringen kunna tillämpas tidigast fr. o. m. budgetåret 1979/80. En
särskild arbetsgrupp har arbetat med förslag till den närmare tekniska
utformningen av del nya prisregleringssyste-mel. Gruppens arbete har varil
inriktat på att avge sina förslag i sådan tid att det nya systemet i princip
skulle kunna tillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80.
Sveriges
fiskares riksförbund begärde emellertid, under hänvisning till all man önskade
få möjlighet att informera sina medlemmar om det nya ti Riksdagen 1978179. I saml.
Nr 146
Prop.
1978/79:146 4
prisregleringssystemet, att införandet av detla skulle
skjutas upp för viss tid.
Mot bakgrund av denna begäran uppdrog regeringen åt
statens jordbruksnämnd alt, efter överläggningar med fiskets
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag
beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1979/80 med utgångspunkt
i de hiltills till-lämpade riktlinjema för minimi- och garantiprisregleringen.
Genom att det nya regleringssystemet inte tillämpas redan
under budgetåret 1979/80 erbjuds Sveriges fiskares riksförbund bättre
möjligheter att fullfölja arbetet på den önskvärda samordningen av mottagningen
och förstahandsförsäljningen av fisk. En sådan samordning underlättar väsentligt
prisregleringen enligt det nya systemet.
Efter överläggningar med partema i enlighet med uppdraget
har jordbruksnämnden lagt fram förslag om reglering av prisema på fisk m. m.
under budgetåret 1979/80.
Marknadsläget för fisk såväl internationellt som inom
landet fortsatte att förbättras under budgetåret 1977/78. Även under
innevarande budgetår har marknadsförhållandena för svenskt fiske hittills varit
goda. Avsättningsmöjlighetema för det svenska fiskets fångster beror i hög
grad på utbudet av fisk i ländema kring Nordsjön. Under åren 1977 och 1978 har
utbudet av sill i detta område varit starkt begränsat på gmnd av sillfiskeförbudet
i Nordsjön. Det begränsade utbudet av sill har lett till att första-handsprisema
successivt förbättrats. Detta gäller också förstahandspriser-na på torsk och
foderfisk. Härigenom har det svenska fiskets lönsamhet förbättrats.
Inte heller under år 1979 torde något sillfiske komma att
bedrivas i Nordsjön. Detta innebär att de nuvarande goda avsättningsförhållandena
för svensk sill och strömming kan beräknas bestå under första hälften av budgetåret
1979/80. För tiden efter år 1979 är marknadsutvecklingen svårare att bedöma.
Ett återupptaget sillfiske i Nordsjön skulle leda till ökat utbud av sill i
Västeuropa och kunna ogynnsamt påverka marknadsläget för svensk sill och
strömming.
För torskfisk kan prisema komma att sjunka något redan
under år 1979. När det gäller foderfisk är marknadsutsikterna osäkra.
Vissa tecken kan således tydas som en viss avmattning i
den hittills goda konjunkturen för fiskerinäringen. Med hänsyn till den
osäkerhet som råder beträffande marknadsutvecklingen på längre sikt är det
angeläget att effektiva medel står till förfogande för prisregleringen på
fisk. Jag vill erinra om att regleringsekonomin f. n. är stark. Behållningen i
Svensk fisks konjunkturutjämningsfond kan vid utgången av innevarande budgetår
beräknas uppgå till ca 60 milj. kr. Behållningen i prisregleringskassan för
fisk vid samma tidpunkt kan beräknas till ca 33 milj. kr.
Prisstödet på fisk bör under budgetåret 1979/80 få lämnas
i form av minimi- och garantipriser, pristillägg, prisutjämningsbidrag och
regionalt frakt-
Prop.
1978/79:146 '' 5
stöd.
Hämtöver bör, mot bakgmnd av vad jag har anfört om marknadsutvecklingen och i
avvaktan på införandet av det nya prisregleringssystemet, särskilda pristillägg
få lämnas.
1
fråga om minimi- och garantiprisregleringen på fisk under budgetåret 1979/80
biträder jag de förslag som jordbruksnämnden har lagt fram efter överläggningar
med partema.
För
den löpande verksamheten i form av minimi- och garantiprisreglering m. m. bör
Svensk fisk således tillföras 12 milj. kr. Hämtöver bör föreningen få använda
de ränteinkomster som under detta år uppkommer hos föreningen eller dess
konjunkturutjämningsfond.
Vid
särskilda behov bör föreningen liksom hittills för den löpande verksamheten få
disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden.
Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande
understiga 10 milj. kr. De medel som anslås för den löpande verksamheten bör
föreningen få använda även för marknadsfrämjande åtgärder och
upplysningsverksamhet.
För
särskilda pristillägg på vissa slag av saltvattens- och sötvattensfisk under
budgetåret 1979/80 beräknar jag ett belopp av 20 milj. kr. Kostnadema för
särskilda pristillägg bör som hittills bestridas av budgetmedel.
Det
ankommer på regleringsföreningen Svensk fisk att inom ramen för direktiv som
ges av jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser för fisk liksom
att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten.
Det bör däremot ankomma på regeringen att fastställa storieken av de särskilda
pristilläggen. Regeringen eller efter dess bemyndigande jordbruksnämnden bör
fä meddela de övriga bestämmelser som behövs.
Medel
som anslagits till minimi- och garantiprisreglering och som inte tas i anspråk
under budgetåret bör fä tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.
Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst
1 milj. kr. av de fettvamavgifter som utgår vid härdning av sillolja av
inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.
Jag
förordar att 300000 kr. ur prisregleringskassan för fisk ställs till Sveriges
fiskares riksförbunds förfogande för förbundets verksamhet.
Medel
ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för
andra ändamål än som fömt angetts, om regeringen anser det påkallat vid akuta
svårigheter inom fisket.
Jordbruksnämnden
har föreslagit att 2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk anslås för
utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1979/80. Jag biträder förslaget.
Den närmare dispositionen av medlen bör fä beslutas av regeringen efter förslag
av fiskeristyrelsen.
Jag
övergår nu till att behandla frågan om stöd till Sveriges fiskares erkända
arbetslöshetskassa.
Prop. 1978/79:146 6
Under
innevarande vinter har isförhållandena längs den svenska kusten varit svåra.
Detta har medfört att många fiskare inte har kunnat utöva sin näring, utan
blivit arbetslösa under viss tid. Den höga arbetslösheten inom fisket har
inneburit ekonomiska påfrestningar för Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa.
Tidvis har två tredjedelar av kassans medlemmar varit arbetslösa. Mot bakgmnd
härav har kassan begärt bidrag på 2 milj. kr. för att förstärka sin
försäkringsfond.
Jordbruksnämnden
och fiskeristyrelsen, som yttrat sig i ärendet, har avstyrkt bifall till
framställningen under hänvisning till bl. a. att frågan om en allmän
arbetslöshetsförsäkring f. n. bereds inom arbetsmarknadsdepartementet. Vidare
påpekar myndighetema att de likviditetsproblem som kan uppstå kan lösas genom
lån. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tillstyrker i sitt yttrande att kassan
erhåller bidrag på 2 milj. kr. AMS hänvisar till att Sveriges fiskares erkända
arbetslöshetskassa har en låg dagpenning i förhållande till andra kassor.
Medlemsavgiften tillhör däremot de allra högsta. Enligt AMS kan en nödvändig
höjning av ersättningen inte genomföras utan en ökning av försäkringsfonden.
Att höja avgiften i den utsträckning som skulle fordras för en fonduppbyggnad
är dock inte realistiskt.
För
egen del anserjag det angeläget att stärka kassans ekonomi. Efter samråd med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet förordar jag att 2 milj. kr. ur
prisregleringskassan för fisk stäUs till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassas
förfogande som bidrag.
2.2
Stormskadeskydd för fasta fiskeredskap
Fiskerikommittén
har föreslagit ett stormskadeskydd för blankålsfisket som innebär att
ersättning utgår med 50% av skadan, medan redskapets ägare som självrisk har
att svara för återstoden. I gengäld skall redskapets ägare enligt kommittén
inte behöva betala någon individuell premie för att fä delta i systemet. För
att underlätta för redskapets ägare att klara sin självrisk föreslår kommittén
att lån skall kunna lämnas ur statens fiskredskapslånefond för den del av
skadan som inte ersätts. Någon behovsprövning av ersättningsbeloppet bör
enligt kommittén inte ske. Som villkor för att ersättning skall utgå bör gälla
att skadan orsakats av storm. Vidare bör gälla att redskapet var fullgott och
att redskapets ägare så långt möjligt medverkat till att avvärja och begränsa
skadan.
Kommittén
föreslår att bidrag skall utgå ur en särskild stormskadefond. Fonden bör
tillföras ett grundkapital på 2 milj. kr. Till fonden bör vidare åriigen
avsättas 800000 kr. av budgetmedel och 200000 kr. av prisregleringsmedel.
Fiskredskapslån
bör enligt kommittén kunna utgöra ett komplement till
Prop. 1978/79:146 7
det
kollektiva stormskadeskyddet. Kommittén föreslår all högsta beloppet för sådana
lån höjs från f n. 25000 kr. till 75000 kr.
Till
kommitténs förslag har fogats ett särskilt yttrande. I detla anförs att stormskadeskyddet
bör ges en utformning som mer påminner om en försäkring genom krav på
motprestation av berörda fiskare. Den fiskare som vill komma i åtnjutande av stormskadeskydd
utan behovsprövning bör således erlägga en avgift som står i relation till
redskapens värde.
Den
utformning av stormskadeskyddet som föreslås i det särskilda yttrandet stöds
av det helt övervägande antalet remissinstanser. Bland dessa finns bl.a. fiskeristyrelsen,
jordbruksnämnden, RRV, flera länsstyrelser samt Sveriges fiskares riksförbund. Remissinstansema
framhåller särskilt att en avgift skulle underlätta administrationen av
systemet, bl.a. när det gäller värdering av redskap som skadats av storm.
För
egen del anserjag att ett stormskadeskydd för fasta fiskeredskap bör finnas
också fortsättningsvis. Jag anser också att staten bör administrera detta. Jag
anser emellertid att administrationen av stormskadeskyddet kan underlättas om
en mindre avgift utgår på det sätt som flertalet remissinstanser har förordat.
Jag förordar således att de fiskare som vill få del av stormskadeskyddet
anmäler detta före fiskesäsongens början och i samband därmed betalar en
avgift till den myndighet som administrerar stödet. Avgiften bör vara 0,5% av
värdet av de redskap som skall omfattas av skyddet. På dessa villkor bör fasta
redskap, som används för lax- eller ålfiske och som ägs av fiskare som
beviljats licens för yrkesfiske, få omfattas av skyddet.
Bidrag
bör som några remissinstanser föreslår utgå med 60% av skadan. Någon
behovsprövning bör inte tillämpas. Detta överensstämmer också med de riktlinjer
för stormskadeskydd som tillämpats under de senaste åren. Regeringen bör liksom
f. n. få fastställa ett minsta belopp med vilket bidrag kan utgå.
Jag
anser inte att en särskild fond behöver inrättas för ändamålet. Bidrag bör i
stället utgå från förslagsanslaget Bidrag till fiskets rationalisering m. m.
under tionde huvudtiteln. Inflytande avgiftsmedel bör tillföras anslaget för
att bidra till att täcka kostnadema för stödet.
Den
utformning av stormskadeskyddet som jag nu har förordat innebär att
prisregleringsmedel inte behöver tas i anspråk för detta ändamål. Vidare bör
bidrag vid stormskada på fasta fiskeredskap inte fortsättningsvis kunna utgå
från anslaget Bidrag vid förlust på gmnd av naturkatastrof m. m. Beträffande
1978 års stormskador förordar jag dock att bidrag fär utgå enligt de gmnder
som tillämpats för 1976 och 1977 års skador.
I
fråga om fiskredskapslån biträder jag kommitténs förslag att högsta lånebelopp
bör vara 75 000 kr. Lån som lämnas i samband med bidrag vid stormskada bör
självfallet inte fä överstiga 40 % av skadan. Lån bör fä lämnas på samma
villkor som fiskerilån. Amorteringstiden bör dock som fiskeristyrelsen har
föreslagit inte omfatta längre tid än åtta år från utbetal- t2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
146
Prop. 1978/79:146 8
ningsdagen.
Lån bör utgå endasi till fiskare som beviljats licens för yrkesfiske.
Fråga
om bidrag vid stormskada bör prövas av fiskeristyrelsen. Jag förordar vidare
att prövningen av fräga om fiskredskapslån förs över från riksbanken till fiskeristyrelsen.
Den av riksbanken förvaltade statens fiskredskapslånefond bör i fortsättningen
förvaltas av kammarkollegiet. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa
frågor liksom att besluta om tillämpningsföreskrifter för dessa stöd.
3
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1. medge att för tiden intill den I juli 1980
reglering av prisema på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt
användningen av medel i prisregleringskassan för fisk får ske enligt de grunder
somjag har förordat i det föregående,
2. godkänna de av mig förordade grundema för bidrag
vid stormskada på fasta fiskeredskap,
3. godkänna de av mig förordade grundema för
fiskredskapslån.
4
Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 DRIFTBUDGETEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
TIONDE HUVUDTITELN
£. Fiske
E 3. Främjande i
allmänhet av
fiskerinäringen
1977/78 Utgift
3
995 403 Reservatii
1978/79 Anslag
3
000 000
1979/80 Förslag
500
000
1
423 770
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från
anslaget bestrids f. n. kostnader dels för reproduktionsåtgärder för laxfisk
och ål, dels för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.
Fiskeristyrelsen
Till
följd av kostnadsutvecklingen behöver anslagsposten till reproduktionsåtgärder
för laxfisk och ål räknas upp med 450 000 kr. till 2 950 000 kr.
För
utveckling av nya typer av fiskeredskap behövs en uppräkning av anslagsposten
till utvecklingsarbete och försöksverksamhet med 300000 kr. till 800000 kr.
Prop.
1978/79:146 9
Föredraganden
Kostnadema
för reprodukiionsåtgärder för laxfisk och ål bör i enlighet med
jordbruksnämndens förslag, somjag har redogjort för i det föregående,
bestridas av medel ur prisregleringskassan för fisk. För utvecklingsarbete och
försöksverksamhet bör oförändrat 500000 kr. anslås. Anslaget bör således för
nästa budgetår föras upp med detta belopp. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
att
till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 500000 kr.
E
13. Prisreglerande åtgärder på fiskets område
1977/78
Utgift 39 735 267
1978/79
Anslag 25 000 000
1979/80
Förslag 20 000 000
Från
anslaget utgår särskilda pristillägg på fisk enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.
1
det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen
på fisk under budgetåret 1979/80. Dessa innebär att minimi- och garantiprisregleringen
i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Kostnadema
för särskilda pristillägg på fisk har jag beräknat till 20 milj. kr. Anslaget
bör således föras upp med detta belopp.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Prisreglerande ålgärder på fiskets område för budgetåret 1979/80 anvisa eU
förslagsanslag av 20000000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
VI 10.
Statens fiskredskapslånefond
Ur
fonden beviljas lån till fiskare som vid utövning av yrkesmässigt fiske har
fått fiskeredskap skadade eller förlorat fiskeredskap samt till följd av skadan
eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta med
yrkesfiske. Bestämmelsema om lån ur fonden finns i kungörelsen (1962:100) om
fiskredskapslån (ändrad senasi 1977:515).
Fiskeristyrelsen
Udåningen
från fonden uppgick vid utgången av budgetåret 1977/78 till ca 14000 kr.
Fondens behållning är 1 102000 kr. Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000
kr.
Prop.
1978/79:146 10
Föredraganden
Jag
har i det föregående redovisat mina ställningstaganden beträffande fiskredskapslån.
Jag beräknar att fonden behöver tillföras 500000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
atl
till Slalens fiskredskapslånefond för budgetåret 1979/80 anvisa ett
investeringsanslag av 500000 kr.
5
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1978/79:146 11
Bilaga 1 STATENS JORDBRUKSM Ä MPJD
1979-02-09 301-177/79
Till
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens
jordbruksn ä mnd med f ö rslag till reglering av
priserna p å fisk under budget å ret 1979/80 m m ___
1
Nuvarande reglering
Prisregleringen
p å fiskets omr å de liksom regleringen av importen och exporten av
fisk m m grundas p ä beslut av 1968 å rs riksdag (prop 1968:59, OoU
27, rskr 216) och p å d ä refter meddelade å rliga beslut (senast prop
1977/78: 112, JoU 1977/73:23, rskr 1977/78:272). Inom ramen f ö r h ä rvid
meddelade allm ä nna riktlinjer har statens jordbruksn ä mnd utf ä rdat
direktiv f ö r prisregleringsf ö reningen Svensk fisk,
ekonomisk f ö rening. F ö reningen har hand om genomf ö randet av
marknadsreglerande å tg ä rder.
Prisregleringen
inneb ä r att Svensk fisk ekonomisk f ö rening fastst ä ller minimipriser p å viktigare slag av
saltvattens-fisk. Minimipriser ar de l ä gsta priser till vilka fisken skall s ä ljas till
konsumtion inom landet eller f ö r export till s ä dana l ä nder d ä r inf ö rseln inte ä r centraliserad. Den fisk, som inte kan s ä ljas till
fastst ä llda minimipriser, ö vertas av Svensk fisk. Den ö vertagna
fisken s ä ljs i huvudsak f ö r export till l ä nder med
centraliserad inf ö rsel samt inom landet till djurf ö da eller
beredning av fiskmj ö l. F ö reningen f å r dessutom under vissa f ö ruts ä ttningar till
priser som understiger minimipriset avs ä tta ö verskottskvantiteter ä ven till andra T ä nder ä n s å dana som
har centraliserad inf ö rsel. Om s ä rskilda sk ä l f ö religger kan detta ocks å tillf ä lligtvis
ske vid avs ä ttning p ä den inhemska marknaden. F ö r fisk
som ö vertagits av f ö reningen Svensk fisk utbetalas ett garantipris till
fiskaren. Minimipriset skall normalt ö verstiga garanti-priset. F ö reningen
har dock m' ö jlighet att p å verka marknadsutvecklingen genom att i vissa fall
fastst ä lla ett minimipris som understiger garantipriset.
F ö rutom
genom minimi- och garantipriser kan prisst ö d l ä mnas genom pristill ä gg, prisutj ä mningsbidrag
eller regionalt fraktst ö d. Inom ramen av den ordinarie prisregleringen har
under innevarande budget å r utg å tt pristill ä gg f ö r r ä ka, prisutj ä mningsbidrag f ö r torsk som avs ä tts f ö r beredning av frysta fil é er samt
regionalt fraktbidrag f ö r ostkust-str ö irming.
Prop. 1978/79:146 12
F ö r att f ö rb ä ttra l ö nsamheten
inom fisket besl ö t regeringen den 23 juni 1976, efter f ö rslag av fiskerikommitt é n, att
inf ö ra s ä rskilda pristill ä gg p ä svenskf å ngad fisk
f ö r konsumtion eller beredning inom landet. Genom regeringsbeslut den 2
september 1975 bemyndigades jordbruksn ä mnden att besluta om pristill ä gg ä ven f ö r fisk som
exporteras. Systemet med s ä rskilda pristill ä gg b ö rjade
till ä mpas i september 1975. Som ett provisorium 1 avvaktan p ä mera l å ngsiktiga
l ö sningar har till ä mpningen av pristill ä ggssystemet f ö rl ä ngts att g ä lla under
budget å ren 1977/78 och 1978/79. Pristill ä ggen, vars storlek f ö r innevarande budget å r best ä mts av
regeringen till vissa h ö gsta belopp, utg å r enligt n ä rmare best ä mmelser
som fastst ä llts av jordbruksn ä mnden.
Enligt
beslut av regeringen den 29 juni 1978 utg ä r under budget å ren 1977/78 och 1978/79 prisst ö d i form
av pristill ä gg p å viss s ö tvattensfisk.
Prisregleringen
finansieras med medel ur prisreglerings-kassan f ö r fisk. Till kassan f ö rs
prisreglerings-, inf ö rsel- och utf ö rselavgifter samt r ä nta p å innest å ende medel
och - i f ö rekommande fall - vissa fettvaruavgifter. F ö r att m ö jligg ö ra ö kat
prisst ö d har under vissa reglerings å r anvisats ä ven budgetmedel.
Prisregleringsavgift
tas ut p å s å v ä l svenskf å ngad saltvattensfisk som importfisk av motsvarande
slag. P å v ä stkusten utg å r avgift p å flertalet fiskslag samt p å r ä ka. F ö r fisk
som ilandf ö rs p ä sydkusten tas avgift ut p å sill,
torsk, horng ä dda, skrubba och r ö dsp ä tta. P ä
ostkusten tas prisregleringsavgift ut p å str ö mming och torsk. I princip utg å r avgift
inte f ö r fisk som s ä ljs f ö r annat ä ndam å l ä n f ö rbrukning till m ä nniskof ö da. P å svenskf å ngad fisk
utg å r avgiften med 3 % av ink ö pspriset - l ä gst minimipriset -och p å
importerad fisk med 3 % p å importv ä rdet. F ö r saltad, sockersaltad eller kryddad sill som
importeras eller bereds ombord p ä svensk fiskeb å t ä r dock avgiften 0,2 -i av v ä rdet. F ö r
ostkuststr ö mming tas prisregleringsavgift ut med 5 ö re per kg
utom f ö r s å dan str ö mming som exporteras, f ö r vilken avgiften
utg ö r 4 ö re per kg. F ö r torsk p å ostkusten uttas en avgift p ä 7 ö re per
kg. F ö r svenskf å ngad fisk som beretts f ö re f ö rsta f ö rs ä ljningen
utg ö r avgiften 1 " p å v ä rdet vid denna f ö rs ä ljning. F ö r
importerade produkter av fisk h ä nf ö rliga till stat nr 16.04 511 och 519 (panerade och
stekta fiskfil é er och fiskpinnar, grat ä nger, f ä rdiga
fiskr ä tter m m) utg ä r avgift med 2 % av v ä rdet. F ö r r å -r ä kor med
skal utg å r avgift med 20 ö re per kg, f ö r kokta r ä kor med
skal med 40 ö re per kg och f ö r r ä kor utan
skal med 66 ö re per kg.
Med
st ö d av regeringens bemyndigande och mot bakgrund av den starka prisuppg å ngen f ö r fisk p å
exportmarknaderna under h ö sten 1977, besl ö t jordbruksn ä mnden att
fr o m den 1 januari 1978 inf ö ra utf ö rselavgift p å f ä rsk eller kyld sill (utom storlekarna 3 och 4) samt
p ä torsk. Ut-
Prop. 1978/79:146 13
f ö rselavgiften
p å sill slopades fr o m den 8 maj 1978 medan den alltj ä mt kvarst å r p ä torsk.
Prisregleringsavgift
eri ä ggs av f ö rstahandsk ö pare respektive import ö r medan
utf ö rselavgift eri ä ggs av export ö ren. Avgifterna tas ut med st ö d av
lagen (1974:226) om prisreglering p å fiskets omr å de.
2
Regleringsekonomin m m 1977/78 och 1978/79
F ö r att
bestrida kostnaderna f ö r prisregleringsverksamheten 1977/78 tillf ö rdes f ö reningen
Svensk fisk enligt riksdagens beslut 10 milj kr ur prisregleringskassan f ö r fisk
samt 15 milj kr av budgetmedel. F ö reningen fick dessutom anv ä nda de r ä nteinkomster
som under budget å ret uppkom hos f ö reningen eller dess
konjunkturutj ä mningsfond. Dessa kom att uppg å till 3,6
milj kr. F ö r budget å ret 1977/78 disponerade Svensk fisk s å ledes f ö r den ordinarie
prisregleringsverksamheten 28,6 milj kr. F ö reningens kostnader f ö r den l ö pande
prisregleringen uppgick till 8,1 milj kr.
F ö r t ä ckande av
kostnaderna f ö r de s ä rskilda pristill-l ä ggen anslogs enligt
riksdagens beslut 25 milj kr av budgetmedel. Kostnaderna kom att uppg å till
18,2 milj kr medan Svensk fisk ä conto erh å llit sammanlagt 20,4 milj kr. Enligt beslut av
regeringen den 29 juni 1978 skall vidare kostnaderna f ö r st ö det till
yrkesfisket efter s ö tvattensfisk bestridas med medel ur detta
anslag. Dessa kostnader som f ö r budget å ret 1977/78 ä nnu inte slutregle-rats, kan prelimin ä rt ber ä knas till
0,4 milj kr.
Svensk
fisks kostnader under budget å ret 1977/78 f ö r samtliga reglerings å tg ä rder kan
s å ledes prelimin ä rt ber ä knas till 26,7 milj kr. Medel som anslagits f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten
och s ä rskilda pristill ä gg f ö r budget å ret 1977/78 och som inte tagits i anspr å k skall
tillf ö ras Svensk fisks konjunkturutj ä mningsfond. I enlighet h ä rmed
tillf ö rdes fonden vid budget å rets utg å ng 22,8 milj kr. Fonden tillf ö rdes
vidare i b ö rjan av budget å ret 1977/78 5 milj kr av
budgetmedel varf ö r den sammanlagda beh å llningen
i fonden kom att uppg å till 51,6 milj kr. H ä rtill kommer ytterligare ca
4 milj kr att ö verf ö ras n ä r kostnaderna f ö r s ö tvattensst ö det slutreg-lerats,
vilket ber ä knas ske under innevarande budget å r.
Under
verksamhets å ret 1977/78 ö vertog Svensk fisk ett ö verskott
p ä 5 178 ton, vilket ä r ca 6 000 ton mindre ä n under f ö reg å ende reglerings ä r. P å v ä stkusten
uppgick ö verskotten till 2 427 ton, en minskning med 1 712
ton j ä mf ö rt med f ö reg å ende reglerings å r, p å
sydkusten till 1 115 ton (-2 218 ton) och p å ostkusten till 1 636 ton (-2
034 ton). Nedg å ngen av ö verskotten avser i f ö rsta hand sill (2 872 ton j ä mf ö rt med 8
362 ton).
Prop. 1978/79:146 14
F ö r den l ö pande
prisregleringen budget å ret 1978/79 tillf ö rs enligt riksdagens beslut
Svensk fisk 12 milj kr fr ä n prisregleringskassan f ö r fisk.
Dessutom f å r f ö reningen f ö r den l ö pande verksamheten anv ä nda de r ä nteinkomster
som under budget å ret uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden,
vilka f n ber ä knas till ca 4 milj kr. Enligt g ä llande
direktiv f å r Svensk fisk vidare f ö r den l ö pande
verksamheten vid s ä rskilda behov disponera upp till en fj ä rdedel av
beh å llningen i fonden eller ca 13 milj kr. Slutligen har f ö r s ä rskilda pristill ä gg p ä fisk
under budget å ret 1978/79 anvisats 25 milj kr av budgetmedel.
Medel som anslagits f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten och som inte tas
i anspr å k under budget å ret skall tillf ö ras konjunkturutj ä mningsfonden.
D ä remot tillf ö rs fonden ej de medel som anslagits f ö r s ä rskilda pristill ä gg under
budget å ret 1978/79 och som ej tagits i anspr å k.
Med
beaktande av Svensk fisks kostnader under andra halv å ret 1978
samt den f ö rv ä ntade marknadsutvecklingen under f ö rsta halv å ret 1979
kan kostnaderna f ö r den Icpande prisregleringen under budget å ret
1978/79 ber ä knas till ca 12 milj kr. Om h ä nsyn tas ä ven till
r ä nteinkomster som uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden
torde beh å llningen i fonden vid utg å ngen av
innevarande budget ä r komma att uppg å till ca 60 milj kr.
Budget å ret
1977/78 uppgick inkomsterna i prisregleringskassan f ö r fisk till
totalt 22 milj kr. Av detta belopp svarade prisregleringsavgifter f ö r 18 milj
kr, utf ö rselavgifter f ö r 2,1 milj kr, inf ö rselavgifter f ö r 0,2
milj kr och r ä nteinkomster p å medel innest å ende i kassan till 1,6 milj kr. Beh å llningen
i kassan var vid budget å rets utg å ng 24,4 milj kr. Inkomsterna i form av
prisreglerings- och inf ö rselavgifter samt r ä ntor under innevarande
budget å r kan ber ä knas till ca 21 milj kr. Som tidigare n ä mnts
skall Svensk fisk under innevarande reglerings å r tillf ö ras 12
milj kr ur kassan. Av prisregleringsmedel finansieras vidare vissa kostnader f ö r uppb ö rd och
kontroll etc, som kan ber ä knas till ca 0,5 milj kr. Beh å llningen i
kassan vid utg å ngen av innevarande budget å r kan d ä rf ö r ber ä knas till
ca 33 milj kr.
3
Marknadsl ä get
Det
internationella marknadsl ä get f ö r fisk fortsatte att f ö rb ä ttras
under reglerings å ret 1977/78. Minskningen i utbudet av sill pga
fiskestoppet i Nordsj ö n, ledde till successivt h ö jda
sillpriser. Ä ven f ö r andra viktiga fiskslag s å som torsk
och foderfisk fortsatte prisuppg å ngen under reglerings å ret, dock i mindre
omfattning ä n f ö r sill. Genom att de svenska fiskarna i ö kande utstr ä ckning
gick in f ö r sillfiske uppstod p å den inhemska marknaden en
markant brist p å annan fisk ä n sill, vilket fick en prisuppdrivande effekt.
Prop. 1978/79:146 15
Under
innevarande reglerings å r har hittills i stort sett r å tt samma
marknadsf ö rh å llanden som under reglerings å ret 1977/78.
Sillfiskestoppet i Nordsj ö n kommer att bibeh å llas under hela å ret 1979.
F ö r sillpriserna borde detta inneb ä ra att n å gra st ö rre f ö r ä ndringar inte ä r att v ä nta under f ö rsta delen av reglerings ä ret
1979/80. Vissa tecken tyder dock p å att torskpriserna kan komma att sjunka n å got redan
under 1979.
F ö r andra h ä lften av
reglerings å ret 1979/80 ä r marknadsutvecklingen sv å rare att
bed ö ma. Om sillfiskestoppet i Nordsj ö n skulle upph ä vas f å r detta konsekvenser f ö r sillpriserna.
Det f å r dock anses vara sannolikt att sillfisket i Nordsj ö n blir
starkt begr ä nsat ä nnu n å gra å r efter det att stoppet har upph ä vts. Vad
svenskt fiske ang å r kan vissa avs ä ttningsproblem uppkomma f ö r sm å -fallen
sill och str ö mming.
4
Jordbruksn ä mndens f ö rslag till reglering 1979/80
I
beslut den 11 januari 1979 har regeringen uppdragit å t jordbruksn ä mnden att
efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation
och n ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande prisregleringen p å fisk m m
under budget å ret 1979/80. F ö rslaget skulle utformas med utg å ngspunkt
i de hittills till ä mpade riktlinjerna f ö r minimi- och
garantiprisregleringen p å fisk. Vidare uppdrogs å t n ä mnden att
i samband d ä rmed avge f ö rslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l.
Jordbruksn ä mnden har
i samf ö rst å nd raed konsumentdelegationen kommit ö verens
med fiskets f ö rhandlingsdelegation om att f ö resl å att f ö reningen
Svensk fisk f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten under budget å ret
1979/80 skall tillf ö ras 12 milj kr ur prisregleringskassan f ö r fisk. H ä rut ö ver b ö r f ö reningen liksom
tidigare f å anv ä nda de r ä nteinkomster som uppkommer hos f ö reningen
eller dess konjunkturutj ä mningsfond. Dessa r ä nteinkomster har uppskattats
till inemot 5 milj kr. Vidare har f ö reningen i enlighet med g ä llande
direktiv r ä tt att vid s ä rskilda behov anv ä nda en fj ä rdedel av
beh å llningen i konjunkturutj ä mningsfonden. Beh å llningen i fonden vid ing å ngen av budget å ret
1979/80 har ber ä knats uppg å till ca 60 milj kr, vilket i s å fall skulle
inneb ä ra att ytterligare ca 15 milj kr st å r till f ö rfogande.
De medel som ansl å s f ö r den l ö pande verksamheten b ö r f ö reningen
f å anv ä nda ä ven f ö r marknadsfr ä mjande å tg ä rder och upplysningsverksamhet. Till den del de
anvisade medlen inte beh ö ver tas i anspr å k ö verf ö rs ö verskottet
till f ö reningens konjunkturutj ä mningsfond. Vid ö verl ä ggningarna
har, liksom hittills varit fallet, fr å gan om s ä rskilda pristill ä gg inte behandlats.
t3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 146
Prop. 1978/79:146 16
Sveriges
fiskares riksf ö rbund har efter s ä rskilda framst ä llningar
beviljats ett organisationsbidrag om 100 000 kr ur prisregleringskassan under
vart och ett av budget å ren 1973/74 - 1975/76 samt f ö r budget å ret
1976/77 160 000 kr. F ö r innevarande å r har bidraget h ö jts till 250 000 kr. Vid ö verl ä ggningarna
med jordbruksn ä mnden har f ö rhandlingsdelegationen hemst ä llt om
ett till 300 000 kr f ö rh ö jt organisationsbidrag f ö r budget å ret 1979/80.
H ö jningen av bidraget har motiverats med f ö rbundets ö kade
kostnader. Jordbruksn ä mnden, som redan vid tidigare ö verl ä ggningar
uttryckt principiella bet ä nkligheter mot att f ö rbundets verksamhet delvis skall
bestridas med prisregleringsmedel, vill dock ej mots ä tta sig
att ett bidrag utg å r ur prisregleringskassan f ö r fisk ä ven f ö r det
kommande budget å ret.
Fiskets
f ö rhandlingsdelegation har vid ö verl ä ggningarna f ö reslagit att prisregleringsavgift inf ö rs f ö r s å v ä l svenskf å ngad som
importerad å l och lax f ö r att finansiera kostnader f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l. Med h ä nsyn till att man fr å n jordbruksn ä mndens
sida f ö ruts å g bl a tekniska sv å righeter vid ett genomf ö rande av
avgiftsbel ä ggningen av dessa fiskslag har f ö rhandlingsdelegationen
i avvaktan p å ytterligare ö verv ä ganden f ö rklarat sig inf ö rst å dd med
att l å ta fr å gan om inf ö rande av prisregleringsavgift f ö r lax och
å l
anst å till ö verl ä ggningar inf ö r n ä stkommande reglerings å r. Efter Ö verenskommelse
med f ö rhandlingsdelegationen och i samf ö rst å nd med
konsumentdelegationen f ö resl å r jordbruksn ä mnden att ett anslag av 2,5 milj kr utg å r ur prisregleringskassan
f ö r fisk f ö r finansieringen av kostnader f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l under budget å ret 1979/80.
N ä mnden f ö resl ä r vidare,
att i likhet med vad som tidigare fastst ä llts, h ö gst 1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid
h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung, med avdrag f ö r vad som
kan ber ä knas å terbetalas vid export, skall ö verf ö ras till
prisregleringskassan f ö r fisk.
Fr ä n f ö rhandlingsdelegationens
sida har vidare aktualiserats fr ä gan om medel f ö r att bestrida vissa kostnader f ö r dag-
och timpenning i samband med vidareutbildning av fiskare. Enligt vad n ä mnden inh ä mtat ä r
emellertid denna fr å ga under ö verv ä gande i annat sammanhang varf ö r n ä mnden
inte funnit anledning att nu ta st ä llning till fr ä gan.
Under
h ä nvisning till vad som nu anf ö rts anh å ller n ä mnden om bemyndigande att under budget å ret
1979/80 i huvudsaklig ö verensst ä mmelse med de grunder som nu till ä mpas, ta
upp prisregleringsavgifter och, i enlighet med vad ovan f ö reslagits,
besluta ora att utbetala medel ur prisregleringskassan f ö r att
bestrida kostnaderna f ö r fiskprisregleringen. De allm ä nna
riktlinjerna f ö r prisregleringen som fastst ä llts av
statsmakterna f ö r nuvarande
Prop. 1978/79:146 17
budget å r skall
enligt regeringens ovan n' ä randa direktiv g ä lla of ö r ä ndrade
under budget å ret 1979/80. N ä mnden b ö r s å ledes bemyndigas medge att prisst ö d f å r utg å f ö rutom genom
minimi- och garantiprisreglering ä ven genom pristill ä gg, prisutj ä mningsbidrag
och regionalt fraktst ö d.
Kungl
Maj:t har den 7 juni 1974 bemyndigat jordbruksn ä mnden att fr å n och med
den 1 juli 1974 tills vidare f ö r varor av de slag som anges i bilagan till lagen
(1974:226) om prisreglering p å fiskets omr å de till ä mpa licenstv å ng vid in- och utf ö rsel. Vidare har jordbruksn ä mnden f ö r samma
tid bemyndigats medge Svensk fisk r ä tt att p å villkor som jordbruksn ä mnden
best ä mmer ensam f ö ra ut varor av de slag, som anges i bilagan till lagen,
till T ä nder med centraliserad import. Enligt Kungl Maj:ts beslut den 19
december 1969 g ä ller vidare importminimipriser vid inf ö rsel av
fryst fil é ad torsk och kolja. I enlighet med hittills g ä llande
grunder skall importen av fisk - inom ramen f ö r g ä llande
internationella å taganden - regleras i den omfattning, som ä r n ö dv ä ndig f ö r att
uppr ä tth å lla prisregleringssystemet. Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att
regleringen av importen och exporten f å r ske i huvudsak p å samma s ä tt som
under innevarande budget å r. I detta sammanhang kan n ä mnas att
regeringen uppdragit å t jordbruksn ä mnden att i enlighet med prop 1977/78:112 utarbeta
f ö rslag till minimipriser vid import av frysta fiskfil é er till
Sverige. N ä mnden avser att i s ä rskild ordning redovisa sina
f ö rslag i denna fr å ga.
Genom
beslut av regeringen den 25 november 1975 bemyndigades jordbruksn ä mnden att
besluta om utf ö rselavgifter enligt lagen (1974:226) om
prisreglering p å fiskets omr å de. Bemyndigandet g ä ller vid export till l ä nder inom
EFTA endast f ö r de varor som finns upptagna i bilaga E till
EFTA-konventionen. Utf ö rsel avgifter till ä mpades f ö r f ä rsk eller
kyld sill/str ö mming (dock ej f ö r de minsta
storlekssorteringarna) under perioden 1 januari - 7 maj 1978. F ö r torsk
kvarst å r alltj ä mt den avgift som inf ö rdes den 1 januari 1978. Avgifterna
har motsvarat det s ä rskilda pristill ä gget f ö r resp
fiskslag och storlekssortering. Inflytande avgiftsmedel tillf ö rs
prisregleringskassan f ö r fisk.
N ä mnden har
tidigare bemyndigats anv ä nda medel ur prisregleringskassan f ö r att
bestrida kostnaderna f ö r kontroll av andra fiskvaror ä n
konserver. Kontrollen, som omfattade fil é ad fisk, avskaffades emellertid fr å n den 1
mars 1978, varf ö r n å got behov av medel h ä rf ö r inte l ä ngre f ö religger.
Fiskets
f ö rhandlingsdelegation f ö rklarade sig vid ö verl ä ggningarna
beredd att fullt ut medverka i den uppgiftsinsamling m m som kommer att kr ä vas i
samband
Prop.
1978/79:146 18
med införandet av det av riksdagen beslutade
normpris-systemet.
Oetta ärende har, på föredragning av avdelningsdirektören
Holmberg, avgjorts av generaldirektören samt ledamöterna Brangmo, Hillbom,
Kristiansson, Lindfors och Tiberg.
~~-t 1 '-1. 'V"!
Ingvar Lindström
_ ''(._______________ .
Lars Holmberg
Prop.
1978/79:146
19
Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
m
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
opaginerad Kontrollera mot PDF
NYTT STORMSKADESKYDD FÖR BLANKÅLSFISKET MED FASTA REDSKAP
Promemoria av fiskerikommittén
Ds Jo 1978:10
Prop.
1978/79:146 20
Statsr å det och chefe;i
f ö r j ordbniksdepart ement et
Genom beslut den 27 november 1975 bemyndigade regeringen
chefer- f ö r jordbruksdepartementet att
tillkalla h ö gst nio sakkunniga med uppdrag att
utreda fr å gan om fiskets kort- och l å ngsiktigs-problem. Med st ö d av bemyndigandet f ö rordnades d å varauide statssekreteraren i
jordbruksdepartementet Ulf L ö nnqvist,
tillika ordf ö rande, ö verdirekt ö ren
Lennart Hannerz, kaptenen Carl Eric Hedin, ombudsmannen Thure Mattsson, byr å chefen Karl S ä kk,
byr å chefen Sigmund 'Verst ä ndig, riksdagsledamoten Georg Å berg och departementsr å det Karl Olov Ö ster.
Till experter å t
de sakkunniga f ö rordnadea ombudsmannen Bertil Johansson
och fiskaren Kaj Nilsson.
Till sekreterare f ö rordnades
departementssekreteraren Sven Olof Berglund ooh till bitr ä dande sekreterare byr å direkt ö ren Roland Sten.
Utredningen har antagit namnet fiskerikommitt é n.
Kommitt é n har den 26
september 1977 avl ä mnat sitt huvudbet ä nkande (SOU 1977:74) Fiskerin ä ringen i fraratiden.
Kommitt é n fick i
mars 1977 i uppdrag att ö verv ä ga en annan form f ö r ers ä ttningar till fisket f ö r stormskador p å fasta å lfiskeredskap (prop. 1976/77:125, JoU 1976/77:54, rakr
1976/77: 340).
Fiskerikommitt é n
f å r h ä rmed avl ä mna promemorian: Nytt stormskadeskydd
f ö r blank å lsfisket med fasta redskap. Vid utarbetandet av
promemorian har kommitt é n bitr ä tts av byr å chefen
Birger Si ö alth. Till promemorian fogas ett s ä rskilt yttrande av ledamoten Verst ä ndig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:146
Fiskerikommitténs
arbete är hänned slutfört.
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm den 8 november 1973>
Ulf
L ö nnqvist
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lennart Hannerz
Carl Eric
Hedin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Thure
Mattsson
Karl S ä kk
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sigmund Verst ä ndig
Georg Å berg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Karl Olov Ö ster
/Sven Olof
Berglund
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:146
Inneh å llsf ö rteckning
22
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitel, avsnitt
Rubrik
Sid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Å len 1
2
F å ngstredskapen 2 5 Å lfisket 5
4 Stormskadoma 5
5 Nuvarande ers ä ttningsformer 6
5.1
Statsbidrag 6
5.2
Fiskeredskapsl å n 8
6 Ö versyn
av stormskadeskyddet 9
6.1
Utvecklingen
inom å lfisket 9
6.2
Utg å ngspunkter f ö r
ö versynen 10 6.5 M ö jliga
f ö rs ä kringssystem 10
6.4
Kommitt é ns f ö rslag till
kollektivt stormskadeskydd 12
6.5
Finansiering av
systemet med kollektivt stormskadeskydd 15
6.6 Ä ndrade
regler f ö r fiskredskapsl ä n 14
6.7 Administration 15
Särskilt
yttrande av Sigmund 'Verständig 16
Prop. 1978/79:146 23
1 ÅL
Den europeiska s ö tvattens å len, som Jir den å lart
som f å ngas av svenska insj ö - och kustfiskare, f ö rekommer allm ä nt i Ö stersj ö n och p å v ä stkusten
samt i de flesta s ö tvatten som avvattnas dit.
Å len
genomr fyra utvecklingsstadier. Fr å n
lekplatser i v ä stra Atlanten f ö rs å llarver med
Golfstr ö mmen in mot Europas kuster. Under h ö sten och vintern det tredje å ret f ö rvandlas
larverna till glas å lar.
Efter en tid blir ryggen m ö rkgr ö n, sidorna gulaktiga och buken
mattgul eller vitaktig. I denna f ä rgteckning
kallas å len gul å l. F ä rgteckningen
beh å lls under hela uppv ä xttiden.
Gul å lens egentliga tillv ä xtperiod intr ä der
n ä r den funnit en l ä mplig uppv ä xtplats.
Den lever mest vid str ä nder och p å grunt vatten. Den ä r en typisk bottenfisk och r ö r
sig mest nattetid. Under vintern h å ller
gul å len sig mest stilla, ofta nedgr ä vd i botten. Vanligen stannar å len i denna milj ö
under fyra till tio å r. Den ä r som regel fullvuxen efter nio till femton å r r ä knat fr å n glas å lsstadiet.
N ä r å len b ö rjar bli fullvuxen och n ä rmar sig tiden f ö r
lekmognaden har den f å tt en h ö g fetthalt, som kan uppg å till omkring 25 9. Å len ä ndrar nu utseende. Ryggskinnet m ö rknar. Sidorna och buken blir silvervita, vilket
gett å len i detta utvecklingsstadium ben ä mningen blank å l.
Samtidigt som å larna
ö verg å r till blank ä lsstadiet b ö rjar de vandringen tillbaka till lekplatserna i
Atlanten. Utvandringen fr å n a ö tvattnen b ö rjar i Sverige ofta redan p å v å ren och f ö rsommaren i samband med v å rfloden. Huvudsakligen sker den under sommaren och h ö sten. Å larna
fr å n de vattendrag som rinner ut 1 Ö stersj ö n
f ö ljer den svenska kusten s ö derut, rundar Sk å ne,
passerar Ö resund och B ä lten samt forts ä tter
Prop. 1978/79:146 24
genom Kattegatt och Skagerrak ut i Nordsj ö n. I å lvandringen l ä nge den svenska kusten ing å r ä ven å lar fr å n
Bottenhavets ocb Ö nteraj ö nn n ö dra knnter. Blank å lans vandringahaotighet varierar. I genomsnitt uppg å r den till omkring 15 km per dygn.
2 F Å NGSTREDSKAPEN
Fisket efter gul å l
bedrivs med ganska sm å och enkla redskap. Mest anv ä nds sm å
finmaskiga ryssjor, å ltinor och l å ngrev.
Fisket efter blank å l
bedrivs a å gott som uteslutande med homma och
bottengam. Utefter ö stersj ö kusten ned till trakten mallan 'V ä stervik och Oskarshamn tas den huvudsakliga f å ngsten med hommor. S ö der d ä rom och i Ö resund dominerar bottengamen. Ett mellanting mellan homma
och bottengam ä r den s.k. kalch é homman som anv ä nds
vid Sk å nes ostkust. Ett annat ä r flytgamet som anv ä nds mest vid norra delen av Sm å landskusten.
Totalt sett f å ngas den helt ö verv ä gande delen bljink å l i bottengam.
Hemman ä r en ryssja
som konstruerats speciellt f ö r å lfiske, och best å r
av en l å ng finmasklg n ä ts ä ck som h ä lls utsp ä nd
av ett st ö rre eller mindre antal ringformade gjordar.
Å lhommor
ä r l ä mpliga att s ä tta vid strandbranter kring de
yttre sk ä ren men anv ä nds ä ven vid l å nggrunda str ä nder.
L ä ngden kan uppg å till 15 m.
Å lbottengamet
ä r ocks ä ett ryssjeliknande redskap. Storleken och detaljonatruktionen
v ä xlar p å olika platser.
Å larna
leds l ä ngs en l å ng landam till en f ö rg ä rd och mellan dess armar vidare in
i det s.k. huvudet. Detta utg ö rs av en mer
eller mindre kubisk g å rd med v ä ggar och golv av n ä t. Fr å n huvudet forts ä tter å larna in i
en ryasja best å ende av en l ä ng och smal n ä ts ä ck som spanns ut av rlngformiga gjordar. P ä ryssjan f ö ljer
det s.k. å lrummet d ä r å larna samlas.
Prop. 1978/79:146 25
Hela redskapet h å lls
uppr ä tt och utsp ä nt med grova p å lar
som slagits ner i bottnen och n å r ett stycke
ö ver vattenytan.
Bottengamen ä r
stora redskap. Ett medelstort bottengam
har en
utstr ä ckning i l ä ngdriktningen av 15O-I8O m. Ofta s ä tts
tv å eller flera bottengam i en sammanh ä ngande rad.
Bottengamet str ä cks
fr å n strand eller å lbro eller fr å n
friliggande grund. Ibland s ä tts det ut p å helt fritt vatten.
Kalch é homman och ä lflytgamet ä r
till storleken j ä mf ö rliga med bottengamet. Till skillnad fr å n bottengamet h å lls de p å plats genom wirar eller linor som ä r f ö rankrade i
bottnen. Ö vertelnama ä r f ö rsedda med fl ö ten s å att de h å ller sig i vattenytan. Dessa redskap ä r l ä mpliga p å platser med h ä rd
och stenig botten d ä r p å lar inte kan anv ä ndaa.
3 Å LFISKET
Blank å l fiskas utefter n ä stan hela ö stersj ö kusten. Vid norrlandskusten och Uppsala l ä ns kust ä r
dock å ltillg å ngen relativt sparsam varf ö r å lfisket d ä r har en ganska underordnad betydelae. I Stockholms
ak ä rg å rd bedrivs emellertid p ä vissa
platser, s ä rskilt i de yttre delarna, ett inte
obetydligt å lfiske. S ö derut efter kusten ö kar å lfisket alltmer i betydelse. P å str ä ckan fr å n norra delen av Kalmarsund till Falaterbo tas
omkring 80 % av all å l som fiakaa vid v å ra kuster. Ä ven i Ö resund spelar fisket efter blank å l en stor roll. I Hallands l ä n ä r d ä remot å lfisket
obetydligt. I Bohusl ä n f å ngas mest gul å l vars pris ä r betydligt l ä gre
ä n blank ä lens.
S ä songen f ö r fisket efter blank å l motsvarar tiden f ö r utvandringen.
I de norra delarna av Ö stersj ö n omfattar den i stort sett tiden juli-oktober och l ä ngst s ö derut
septemberdecember.
Prop.
1978/79:146 26
Den totala å rliga f å ngatm ä ngden kan v ä xla betydligt. P å 1940-talet
var f å ngsten vid ö stersj ö kusten
i b ö rjan nere i n å got ö ver 900 ton.
I slutet av decenniet ö kade emellertid å lf å ngsten till
drygt 1 500 ton varav omkring 1 100 ton togs i å lbottengarn. Under 1950-talet steg f å ngstm ä ngden till i genomsnitt 1 70O ton
per å r med ett f ä ngatv ä rde av i runt
tal 8 milj. kr. Det motsvarade ungef ä r
15 av hela f å ngatv ä rdet p å ö stersj ö kusten. Å r 1959 f å ngades
ca 2 4OO ton å l till ett v ä rde av ca 12 milj. kr.
Å r
1960 sj ö nk å lf å ngsten p å ost- och sydkusten
till omkring 1 5OO ton och f å ngstv ä rdet till ca 7,7 milj. kr.
Under st ö rre delen av
1960-talet h ö ll sig f å ngsten
i genomsnitt n å got
ö ver 1 3OO ton per å r. F å ngatv ä rdet
uppgick till i genomsnitt ca 11,7 milj", kr. per å r.
Under 1970-talet har å lf å ngaten p å
ost- och sydkusten samt i Ö resund minskat kraftigt. Å r 1970 uppgick f å ngsten
till 991 ton och f å ngstv ä rdet till 11,7 milj. kr. Genomsnittligt har f å ngsten h ä r
under perioden 1971-1976 uppg å tt till 945 ton
per å r och f å ngstv ä rdet till ca
14,5 milj. kr. per å r. Å r 1976 var f å ngsten nere i omkring 65O ton och f å ngstv ä rdet ca 11,9
milj. kr. vilket motsvarar 11 % av f å ngstv ä rdet p å ost- och sydkusten.
Antalet hommor ooh ryssjor som anv ä nds i Slfisket vid ost- och sydkusten uppg å r enligt fiskeriinventeringen till omkring 46 000. Å teranskaffningsv ä rdet
ber ä knas till i runt tal 11 milj. kr.
Antalet å lbottengarn p å dessa kuatstr ä ckor
uppg å r till ca 1 000 med ett å teranskaffningsv ä rde
av 17,5 nilj. kr.
Antalet personer som har å lfiske med bottengam som huvudsaklig f å ngstinriktning p å ostkusten och sydkusten ä r enligt
Prop.
1978/79:146 27
fiskeriinventerinjjen 19' ca 450. Av desaa ä r ca 40 pension ä rer.
Av de ö vriga ber ä knas ca 280 ha fiske som enda yrke eller som huvudyrke.
Ca 120 tiriver å lfiske som bin ä ring till jordbruk eller annan areell n ä ring.
Av statistiska centralbyr å ns unders ö kningar om yrkesfiskamas inkomst-
och f ö rm ö genhetsf ö rh å llanden framg å r att å lbotten-gamfisket h ä vdat sig v ä l j ä mf ö rt med ö vriga viktigare fisken p ä ost- och sydkusten. Det ö vertr ä ffas dock av
tr å lfisket. Å r 1976 var den taxerade nettoint ä kten i medeltal av tr å lfiske p å sydkusten 43 900 kr., av tr å lfiske p å
ostkusten 26 900 kr., av å lbottengamsfiske p å syd- och ostkusten 20 900.
Den st ö rsta f ö rm ö genheten
redovisas av å lbottengamsfiskarna. Å r 1976 uppgick den enligt statistiska centralbyr å ns unders ö kningar
till i medeltal 119 900 kr. Av tillg å ngama,
ca 156 000 kr., h ä nf ö rde sig 68 000 kr. till fast egendom och ca 17 000 kr. till b å tar och redskap. Skulderna uppgick i medeltal till
drygt 36 000 kr. N ä rmast efter å lbottengama-fisket f ö ljde storryasefisket, gam- och sk ö tfisket
efter sill och str ö mming raed en genomsnittlig beh å llen f ö rm ö genhet p å
82 600 kr. Den l ä gsta beh å llna f ö rm ö genheten, 32 900 kr., redovisades f ö r tr å lfisket p å sydkusten.
4 STORMSKADORKA
Homma, bottengarn och flytgam f ö r fiske efter å l
ä r faata fiskeredskap. H ä rmed f ö rst å s n ä mligen
enligt 2 § lagen (1950:596) om r ä tt till fiske bl.a. med ledarm f ö rsett fiake-redakap, vilket medelst p å lar eller tyngder eller annoriedes f ä sts vid bottnen eller stranden och avses- skola kvarst å l ä ngre tid ä n tv å dygn i f ö ljd. Fast redskap f å r med vissa undantag som f ö ljer
av 3 § uts ä ttas i allm ä nt vatten endast efter tillst å nd av myndiet. Generella tillst å nd f ö r viasa
vattenomr å den kan l ä mnaa av fiskeristyrelsen. Individuella tillst å nd l ä mnas av l ä nsstyrelsen.
Prop.
1978/79:146 28
Eftersom arbetet med att s ä tta ut och ta upp redskapen ä r
tungt och tidakr ä vnnde .=it å r de kvitr p\ flakpplataema
n å l ä nge flaket p å g å r. De kan s å lunda inte tas upp plotsllfrt t.ex.
inf ö r ett annalkande ov ä der. Fiskes ä songen
p å g å r under en tid p å iretd å h å rt v ä der ä r vanligt.
Dessa f ö rh å llanden g6r att slitaget p å redskapen ä r
stort. Den genomsnittliga livsl ä ngden ä r sex till tio å r.
Den å rliga avskrivningen uppg å r a å ledes till
mellan tio och femton procent av redskapens totala v ä rde. Å lfiskarna m å ste normalt ä ven
r ä kna med f ö rh å llandevis
stora redskapsf ö rluster vid sv å rare ov ä der.
De ekonomiska riskema ä r allts å stora. Under gynnsamma f ö rh å llanden med
god tillg å ng p å å l kan emellertid ocks å vinstm ö jligheterna
v ä xa stora. P å en enda natt kan hundratals kilogram å l f å ngas i ett
redskap.
En parryssja kostar ca 300 - 400 kr. Beroende p å mindre eller st ö rre
djup kostar ett 100 famnaj l å ngt bottengam
40 000 - 50 000 kr. En 130 famnar l å ng
flytryssja kostar 50 000 - 60 000 kr. Ett lika l å ngt flytgam kostar mellan é O
000 - 90 000 kr. I dessa prisexempel ä r
inte merv ä rdeaskatten inr ä knad.
Stormskadoima p å
redskapen uppgick å r 1967 till ca 2,5 milj. kr., ä r 1969 ca 1,2 milj. kr., å r 1971 ca 2,2 milj. kr., ä x 1975 ca 0,5 milj. kr., å r 1975 ca 0,4 milj. kr. och å r 1976 ca 5 » 7
milj. kr. Det inneb ä r att skadorna i genomsnitt uppg å tt till ca 1,3 milj. kr. ä rligen.
5 NUVARANDE ERS Ä TTNINGSFORMER
5.1 Statabidrag
Under det senaste decenniet har staten tr ä tt emellsin med s ä rskilda
bidrag f ö r att lindra verkningarna av stormskadoma.
Bidragen har utg å tt fr å n tionde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag vid f ö rlust p å
grund av naturkatastrof m.m. (det s.k. naturkataatrofanslaget). F ö r ä ndam å let har under perioden 1968-1977 anvisats sammanlagt
ca 7,2 milj. kr.
Prop. 1978/79:146 29
F ö r bidragsgivningen har under
perioden 1967-1975 g ä llt viaaa riktlinjer som godk ä nts av riksdugen å r
1968 (prop. 1968: 105, JoU 1968:24, riakr 1968:215). Fidrag har utp å tt till fiskare som vid sv å ra stormar f ö rlorat
eller f å tt fiskeredskap skadade och som p å grund d ä rav
beh ö vt bidrag f ö r att kunna forts ä tta
med yrkesfiske. Bidrag har inte utg å tt
till fiskare sora å tnjutit å lderapension. Bidrag har ber ä knats med viss procent p å den del av skadebeloppet som ö verstigit 1 000 kr. eller under senare å r 1 500 kr. Bidrag med mindre belopp ä n 100 kr. har inte utg å tt. Ans ö kningar om bidrag har pr ö vats av fiskeristyrelsen.
Bidragen har varit behovspr ö vade. Till ledning f ö r ber ä kningen av bidragen har regeringen vid
medelsanvisningen knutit en bidragsskala i tre steg - 50, 70 och SO % - till viss till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst och beh å llen f ö rm ö genhet.
Enligt regeringens beslut den 27 januari 1977 om era ä ttning f ö r
stormskador p å fiskeredskap å r 1975 g ä llde
att bidrag med 90 % fick utg å vid en taxerad inkomat p å h ö gst 10 000
kr. och en f ö rm ö genhet p å h ö gat 50 000 kr. F ö r bidrag med 70 % var motsvarande inkomst- och f ö rm ö genhets-gr ä nser 20 000 kr. resp. 100 000 kr. och f ö r bidrag med 50 % 35
000 kr. resp. 200 000 kr. Fiskare som har drabbats av mera betydande skador har
kunnat f å visst bidrag ä ven om den taxerade inkomsten n å got ö verstigit inkomstgr ä nsen.
I fr ä ga om bidrag med anledning av atormskador
å r 1976 anf ö rde departementachefen.
''Efter upprepade stormskador ett antal å r och en starkt f ö rs ä mrad l ö nsamhet
under å r 1976 befinner aig å lfisket p å
ost-och sydkusten nu i ett utsatt l ä ge.
Jag f ö rordar d ä rf ö r att bidrag
med anledning av 1976 å rs stormskador f å r utg å utan behovapr ö vning med 60 % av
tidigare angiven del av skadebeloppet. Jag vill understryka att detta f ö rslag skall ses som en tillf ä llig å tg ä rd i avvaktan p å
en l ö sning av fr ä gan om f ö rs ä kring."
Prop.
1978/79:146 30
Regeringens f ö rslag
f ö ranledde inte n å gon erinran av riksdagen (JoU 1976/77:34, rakr
1976/77:340).
Genom beslut den 9 juni 1977 stJillde regeringen h ö rat 3f ö
milj. kr. till fiskeristyrelsens f ö rfogande
f ö r bidrag med anledning av stormskadoma
p å fiskeredskap å r 1976. Regeringen f ö reskrev d ä rvid bl.a. att bidrag fick utg å f ö r att ers ä tta resp. reparera st ö rre, faata fiskredskap s å som
å lbottengarn, å lflytgam o.d, vilka vanligen inte hinner b ä rgas i tid f ö re
en atorm.
Bidrag fick ä ven
utg å f ö r att ers ä tta reap. reparera mindre, fasta fiakeredskap
om stormen kommit a å ö verraskande att b ä rgning inte rimligen kunnat
medhinnas. Bidrag fick utg å
med 60 % av den del av skadebeloppet som ö versteg 1 500 kr.
5-2 Fiakredakapsl å n
Fiskarna har ä ven
tillg å ng till fiskredskapsl å n f ö r å ter-anakaffning av fiskredskap som skadats eller f ö rlorats vid fiske. F ö r detta ä ndam å l kan n ä mligen utg å l å n fr å n statens fiskredakapal å nefond enligt beat ä mmelaema i kung ö relsen (1962:100) om fiskredskapsl å n ( ä ndrad senast
1977:515). H ä rf ö r kr ä vs att redskapen skadats eller f ö rlorats vid ut ö vning
av yrkesm ä ssigt fiske och att fiakaren till f ö ljd av akadan eller f ö rlusten beh ö ver ekonomiskt bist å nd f ö r att kunna
forts ä tta med yrkesfiske. L å n f å r inte
beviljas p å grund av skada eller f ö rlust som normalt h ä nger samman med redskapens anv ä ndning
och inte heller med mindre s ö kanden gjort
vad p å honom ankommit f ö r att motverka skadan eller f ö rlusten.
Plskredskapsl å n
f å r inte beviljas till h ö gre 'belopp ä n
som motsvarar 75 % av redskapens v ä rde
d å de akadadea eller gick f ö rlorade. L å nebeloppet
f å r inte ö verstiga 25 000 kr. eller, om s ö kanden redan h ä ftar
i skuld f ö r fiakredakapsl å n, 25 000 kr. minskat med skuldsumman.
Prop.
1978/79:146 31
Fiskredskapsl å n
skall å terbetalas med en femtedel om å ret. Vid s ä rskilda
sk ä l f å r amorteringatiden f ö rl ä ngas intill å tta
å r fr å n dagen f ö r l å nets beviljande. Sedan 80 % eller i s ä rskilt ö mmande fall 60 io av l å net å terbetalats kan l å ntagaren
befrias fr å n kvarst å ende betalningsskyldighet, om han alltj ä mt bedriver yrkesm ä ssigt fiske och genom sv å r
eller upprepad akada p ä eller f ö rlust av fiskredskap f å tt sin ekonomi s å h å rt anstr ä ngd att han ä r i synnerligt behov av befrielsen. Ä ven i vissa andra fall kan befrielse medges.
Plskredskapsl å n
beviljas av riksbanken. Fonden disponeras av kammarkollegiet, Den anlitas i
ringa utstr ä ckning. Vid utg å ngen av budget å ret
1976/77 uppgick utl å ningen fr å n fonden till 20 270 kr. Pondens beh å llning var ca 1,1 milj. kr,
6 Ö VERSYN AV STORMSKADESKTDDET
6.1 Utvecklingen inom å lfisket
Som framg å r av redog ö relsen i kapitlen 3 och 4 k ä nneteclmas utvecklingen inom blank å lafisket under den senaste tio å ra-perioden av minakande f å ngater och upprepade, omfattande stormakador p å fiskeredskapen. Att n ä ringen det oaktat inte f ö r
dagen befinner sig i n å gon egentlig, akut krissituation beror
enligt kommitt é ns mening till inte ov ä sentlig del p å att
priset f ö r å l har stigit relativt kraftigt.
Vad g ä ller problemet med de minskade f å ngatema har kommitt é n i annat sammanhang f ö reslagit å tg ä rder i form
av intensifierad å luts ä ttning i v å ra vatten vilket p å sikt b ö r
inverka gynnsamt p å å l best å ndet. Problemet med stormskadoma
skulle sj ä lvfallet minska v ä sentligt, om redskapen vore konstruerade s å att de b ä ttre
t å l h ö ststormarna. Helst b ö r de ä ven kunna b ä rgas
snabbt inf ö r annalkande ov ä der som hotar att medf ö ra allvarligare skador. Kommitt é n
f ö rordar att ett utvecklingaarbete
snarast kommer till st å nd i syfte att f ö rb ä ttra red-
Prop. 1978/79:146 32
skapen. Det ankommer p å
fiskeristyrelsen att ta erforderliga initiativ. Fiskeriptyrel.ien och fisken ä mndema b ö r
ä ven bedriva r å dgivning till ennkilda fiskaro om l!impliga redskaps-typer
m.m.
Kommitt é n anaer
emellertid att det likv ä l ä ven i forts ä ttningen kr ä vs n å gon form av
s ä rskilt st ö d till å lfisket
som kan s ä ttas in med anledning av
stormskador av st ö rre omfattning.
6.2 Utg ä ngapunkter f ö r ö veraynen
Kommitt é ns f ö ralag, som redovisas i det f ö ljsinde, omfattar stormskadeskydd f ö r blank å lafisket
med faata fiskredskap.
Kommitt é n har som
utg å ngspunkt f ö r sitt arbete haft
att ers ä ttningasystemet
skall vara administrativt enkelt,
att det skall omfatta alla som bedriver blank å lsfiske med fasta redskap
att en sj ä lvriak skall
finnas men behovspr ö vningen slopas
att systemet akall finanaieras helt eller delvis med
avgifter,
6.3 M ö .jliga f ö rs ä kringssystem
Kommitt é n har unders ö kt olika altemativa utformningar av stormskadeskyddet.
Kommitt é n har pr ö vat m ö jligheten
att hos befintligt f ö rs ä kringsbolag ta individuell eller kollektiv skadef ö rs ä kring. Ett s å dant f ö rfarande
ä r tekniskt m ö jligt. Premiema blir emellertid enligt uppgift fr å n f ö ra ä kringsbranschen s ä
h ö ga att f ö rs ä kringssystemet
i realiteten inte kommer att fungera.
Prop. 1978/79:146 33
M å nga skulle p å grund av premiernas storlek avat å fr\n att f ö rs ä kra sina redskap. D ä rraed akulle skyddet inte bli allomfattande. Kommitt é n har d ä rf ö r inte funnit det m ö jligt att l ö sa fr å gan om stormskadeskydd genom ett traditionellt f ö rs ä kringssystem.
Kommitt é n har ocks å pr ö vat m ö jligheten att bygga upp ett individuellt system.
Varje fiskare skulle i ett s å dant system
ges m ö jlighet att å rligen avs ä tta
ett visst belopp till ett s ä rskilt stormskadekonto
i bank. Ett s å dant system skulle uppfylla kravet
p ä administrativ enkelhet och ge
fiskaren m ö jlighet att snabbt ers ä tta skadade eller f ö rlorade redskap. Systemet bygger p å
f ö ruts ä ttningen att fisket ger ett s å dant
resultat att fiskaren har m ö jlighet att å rligen s ä tta
av erforderligt belopp till kontot och att kontot n å tt tillr ä cklig
storlek den dag skada intr ä ffar. N å gra garantier f ö r
att s å ä r fallet finns inte. H ä rmed ger
inte heller detta system erforderligt skydd.f ö r alla. Dessutom skulle det inrymma skattetekniska problem, vilka
kommitt é n enligt sitt ursprungliga uppdrag
inte skall befatta sig med. Inte heller ett individuellt uppbyggt system
uppfyller de krav p å stormskadeskyddet, som kommitt é n ovan redovisat.
Kommitt é n har efter
ing å ende ö verv ä ganden i st ä llet funnit att om kravet p ä att alla som bedriver blank å lsfiske med faata redskap skall omfattas av systemet
ra å ste samh ä llet st å som
garant f ö r stormskadeskyddet,
Kommitt é n f ö rordar d ä rf ö r att ett samh ä llsgaranterat
stormskadeskydd baserat p å en s ä rskild fond ur vilken ers ä ttningar
enligt vissa regler betalas ut skall byggas upp. Fonden b ö r finansieras med avgifter och budgetmedel. Systemet
b ö r kompletteras med en utbyggnad av
fiakredakapal å nen,
I det f ö ljande redoviaar
kommitt é n aitt f ö rslag till kollektivt st ormskadeskydd.
Prop, 1978/79:146 34
6.4 Kommitti ä ns
f ö rslag till kollektivt stormskadeskydd
Kommitt é n f ö resl å r ett ::tonii3k,T.df).nk,v(ld
f ö r blank å lafisket .Tom Inneb ä r att oi-;i'ltt.nl nr utrr l'i''r viiui iIpI uv fikmlim, medan red.ikapeta .'irrfi ;:'>rri ii.j.-ilvri.Tk
hur att avara f ö r å terstoden. I gengild skall redskapets ä gare enligt kommitt é ns mening
inte beh ö va betala n å gon individuell premie f ö r att f å
delta i systemet. F ö r att underl ä tta f ö r redskapets
ä gare att klara sin sj ä lvrisk f ö resl å r kommitt é n
att l å n skall kunna l ä mnas ur statens fiskredskapsl å nefond f ö r
den del av skadan som inte ers ä tts. N å gon behovapr ö vning
av ers ä ttningabeloppet b ö r enligt kommitt é ns
mening inte finnas.
Ett stormskadeskydd, som utformas p å angivet s ä tt
ger enligt fiskerikommitt é ns mening ett administrativt enkelt
och r ä ttvist ers ä ttningssystem, som omfattar alla som bedriver blank å lsfiske med fasta redskap.
Mot bakgrund av att varken behovspr ö vning eller individuell premie skall till ä mpas f ö resl å r kommitt é n
att ers ä ttningen utg å r med 50 % av
godk ä nt skadebelopp. Detta inneb ä r att sj ä lvrisken
f ö r redskapets ä gare enligt kommitt é ns mening ocks å b ö r vara 50 % av skadebeloppet,
F ö r att undvika att belasta systemet raed
bagatellskador b ö r ers ä ttning inte utg å f ö r akada som underatiger 1 500 kr.
Som villkor f ö r
att ers ä ttning skall utg å b ö r g ä lla att akadan orsakats av storm. Vidare b ö r g ä lla att
redskapet var fullgott och att redskapets ä gare
s å l å ngt m ö jligt medverkat till att avv ä rja och begr ä nsa
akadan.
Redskapets ä gare b ö r ä ven vara
skyldig att omedelbart anm ä la skadan, f ö r att ers ä ttning
skall ktmna utg å .
Prop.
1978/79:146 35
6.5 Finansiering av systemet med kollektivt stormskadeskr/dd
Som framg å tt av redog ö relsen i avsnitt 4 har skadorna under den senaste
tio å rsperioden i genomsnitt Uppg å tt till ca 1,5 railj. kr, ä rligen. Skadorna har varierat mellan 0,4 milj, kr,
och 5,7 milj. kr.
Mot bakgrund av de hittillsvarande skadorna uppskattar kommitt é n - med ett redskapsbest å nd av i stort sett nuvarande omfattning och sammans ä ttning - att stormskadoma i genomsnitt kan v ä ntas uppg å
till mellan 1,5-2 milj. kr. per å r under de n ä rmaste å ren.
Med en sj ä lvrisk p å 50 % kan
medelsbehovet f ö r stormakadeers ä ttningar uppskattas till storleksordningen 0,75
-1.0 milj, kr, per å r.
Kommitt é n har i sitt
huvudbet ä nkande (SoU 1977:74) Fiskerin ä ringen i framtiden f ö reslagit att prisregleringsavgift tas ut p å bl,a. å l.
Kommitt é ns f ö rslag inneb ä r dock inte att å l f,n. skall omfattas av prisst ö d, I st ä llet
b ö r avgiften anv ä ndas f ö r
å tg ä rder som fr ä mjar å lfisket, t,ex. uts ä ttningar av å lyngel. I sina remissvar p ä bet ä nkandet har
flertalet remissinstanser tillstyrkt f ö rslaget
eller l ä mnat det utan erinran. Ä ven f ö retr ä dare f ö r
konsumentintresset har godtagit f ö rslaget.
Dessa har emellertid ifr å gasatt om inte beslut om ä ndrat uttag av prisregleringsavgift kan anst å till dess ö verl ä ggnigar h å llits
med f ö retr ä dare f ö r konsumenterna och fiskerin ä ringen, I prop (1977/78:112) om riktlinjer f ö r fiskeriplitiken har f ö redraganden anslutet sig till denna uppfattning. Fr å gan om inf ö rande
av prisregleringaavgift p å
å l torde mot bakgrund
h ä rav komma att tas upp i de ö verl ä ggningar
som skall h å llas mellan jordbruksn ä mnden, konsumentdelegationen och fiskets f ö rhandlingsdelegation om prisregleringen under
budget å ret 1979/80,
Om prisregleringsavgift inf ö rs p å å l i enlighet med fiskerikommitt é ns
f ö rslag b ö r denna avgift bl.a. betraktas som n ä ringens del i finansieringen av stormskadeskyddet. H ä rut ö ver
Prop. 1978/79:146 36
b ö r budgetmedel liksom hittills utgi
f ö r att finansiera stormakade.skyddpt.
Burletmedlen b ö r st ä llas till f ö rfogande ö ver ett f ö ralagnannla/%
Kommitt é n f ö resl å r att en stormskadefond
tillskapas. Ponden b ö r tillf ö raa ett grundkapital pi 2 milj, kr. Till fonden b ö r vidare å rligen
avs ä tta.s 800 000 kr. av budgetmedel
och 200 000 kr. av prisregleringsraedel, Fonden b ö r inf ö r varje fiskes ä song inneh å lla
ca 3 milj. kr. I den m ä n st ö rre eller mindre belopp, ut ö ver
den å rliga avs ä ttningen beh ö ver
tillf ö ras fonden f ö r att erforderliga utbetalningar skall kunna g ö ras, b ö r
detta ske raed 4/5 av budgetmedel och l/5 av prisregleringsmedel .
6,6 Ä ndrade regler f ö r fiskredskapsl å n
Sora kommitt é n
anf ö rt i det f ö reg å ende b ö r fiskredskapsl å nen
kunna utg ö ra ett komplement till det av
kommitt é n f ö reslagna kollektiva stormskadeskyddet. F ö r att fiskredskapsl å nen skall
kunna fylla denna uppgift f ö rordar
kommitt é n att taket f ö r s å dana l å n h ö js fr.n f.n.
25 000 kr. till 75 000 kr.
I likhet med fiskeril ° m
b ö r fiskredskapsl å n l ö pa med en r ä ntesats aom motsvarar tv. tredjedelar av g ä llande diskonto. L ä net b ö r normalt vara å terbetalat senast 10 å r fr å n utbetalningsdagen. Om l å ntagaren drabbas av upprepade skador p å sina redskap b ö r
han kunna beviljas r ä ntefrihet f ö r l ä net under
sammanlagt h ö gst tv å å r. Anst å nd med å terbetalning
av l å net b ö r p å samma villkor kunna beviljas under
sammanlagt tv å ä r varvid den iterbetalningstiden b ö r
f ö rl ä ngas i motsvarande m å n,
I avvaktan p å
n ä rmare erfarenheter av intresset f ö r fiskeredskapsl å n
till blank.llsfisket anser kommitt é n
att fonden tills vidare b ö r kunna begr ä nsas till 2 milj, kr. Det inneb ä r i nul ä get
att fonden beh ö ver ett tillskott av ca 1 milj, kr
Prop. 1978/79:146 37
6.7 Administration
Bidragngivningen rr.'n n.itnrkatantrofannlaget vad g ä ller ntorm.ikador p å finkprednkap har under senare . Sr
sk ö tts av fiskeristyrelsen med bitr ä de av lantbruksn ä mnderna
eller fr.o.m, den 1 juli 1977 av fisken ä mnderna.
Kommitt é n finner det vara naturligt att
styrelsen och fisken ä mnderna ä ven i forts ä ttningen
svarar f ö r administrationen av stormskadeskyddet
,
Med h ä nsyn till angel ä genheten av en snabb handl ä ggning av ers ä ttnings ä rendena vill kommitt é n starkt understryka vikten av att verksamheten organiseras enkelt och
effektivt.
Det b ö r ankomma p å fiskeristyrelsen att utf ä rda n ä rmare f ö reskrifter och anvisningar ora verksamheten. F ö r egen del anser kommitt é n sig b ö ra
g ö ra vissa rekommendationer betr ä ffande organisationen.
Kommitt é n f ö rordar att fisken ä mnderna
l ä gger upp register ö ver de å lfisken
inom resp. l ä n som omfattas av stormskadeskyddet.
Ett s å dant register b ö r l ä mpligen
inneh å lla uppgifter bl,a,ora
innehavarens namn, adress och telefonnummer, fiskeplatsens l ä ge, placeringen av varje redskap samt intr ä ffade stormskador och utbetalade ers ä ttningar m,m. Aktuella kopior av registren b ö r finnas hos fiskeristyrelsen. Redskap som omfattas
av stormskadeskyddet b ö r vidare vara m ä rkt p å tillfredsst ä llande s ä tt.
F ö r att f å ers ä ttning f ö r stormskada p å
fiskredskap b ö r innehavaren vara skyldig att
snarast anm ä la skadan till fisken ä mnden. Med utg å ngspunkt
fr å n uppgiftema i å lfiske-registret b ö r akadan besiktigas s å snabbt som
m ö jligt. Protokoll ö ver besiktningen och n ä mndens yttrande 1 ers ä ttnings-
Prop. 1978/79:146 38
fr å gan b ö r skyndsamt tillst ä llas fiskeristyrelsen.
Styrelsen b ö r kunna ta st ä llning relativt snabbt. Den totala handl ä ggningatiden b ö r
norran.lt
inte ö verstiga 2-3 m å nader.
Slopandet av behovspr ö vningen
b ö r v ä sentligt underl ä gga administrationen av st ö det. Kommitt é n
bed ö mer att fiskeristyrelsen och fisken ä mndema inte kommer att beh ö va tillf ö ras
ytterligare personal f ö r att administrera stormskadeskyddet.
Styrelsen b ö r s ö rja f ö r att fiskerikonsulentema hos n ä mnderna f å r
erforderlig utbildning f ö r verksamheten.
S ä rskilt yttrande av Sigmund Verst ä ndig
Enligt min mening vore det ö nskv ä rt om kommitt é ns f ö rslag om
slopandet av behovspr ö vning vid ers ä ttningar till f ö ljd
av stormskador p å fasta redskap f ö r blank å lsfisket
f å tt en utformning som gav skyddet en
betoning av "f ö rs ä kring" genom krav p å
motprestation ("f ö rs ä kringspremie") av ber ö rda
fiskare. F ö r den typ av skydd som det h ä r ä r fr å gan om anser jag ett s å dant krav angel ä get. En utformning av nu n ä mnt slag kunde t ä nkas
ske enligt f ö ljande riktlinjer.
Fiskare som vill komma i å tnjutande av stormskadeskydd -utan behovspr ö vning - har att å rligen,
f ö re å lfiskes ä songen, anm ä la sig till fisken ä mnden p å s ä rskild blankett, d ä r redskapsinnehavet
specificeras och uppgift l ä mnaa om bl.a, uppskattat v ä rde f ö r varje
redskap. Fiskaren har att erl ä gga avgift
som s ä tts i relation till det angivna v ä rdet f ö r
redskapen (t.ex, i io).
Avgiftsmedlen tillf ö rs en s ä rskild
statlig fond, I den m å n avgiftsmedlen i fonden ej r ä cker till f ö r
skadereglering b ö r budgetmedel tillskjutas. Fiskare som
erh å llit akada p å redskap har att omg å ende anm ä la skadan till fisken ä mnden. Med utg å ngspunkt
i uppgiftema i anm ä lningsblanketten besiktigas skadan
snarast och protokoll ö ver besiktningen samt fiaken ä mndena yttrande i ers ä ttningafr å gan tillat ä lls fiskeristyrelsen f ö r beslut. Sj ä lvrisken p å skadebeloppet - lika ator f ö r saratliga fiskare - skulle kunna reduceras med h ä nsyn till den avgiftsstorlek som best ä ms.
Prop, 1978/79:146 39
Bilaga 3
Remissyttranden över fiskerikommitténs promemoria (Ds Jo
1978:10) Nytt stormskadeskydd för blankålsfisket med fasta redskap
1 Stormskadeskyddets utformning
Det helt övervägande antalet remissinstanser stöder det
förslag beträffande utformningen av stormskadeskyddet som förts fram i det
särskilda yttrandet. Detta gäller RRV, fiskeristyrelsen, slalens
Jordbruksnämnd, länsslyrelserna i Kalmar, Blekinge och Malmöhus län samt
Sveriges fiskares riksförbund.
Endast länsslyrelsen i Kristianstads län anser att
kommittémajoritetens förslag till utformning av stormskadeskyddet bör
genomföras.
De remissinstanser som stöder förslaget om avgift har
anfört att en sådan skulle bidra till fmansieringen och underlätta
administrationen av systemet. Fiskeristyrelsen framhåller att förutom att bidra
till fondbildningen den föreslagna avgiften skulle underlätta
skaderegleringen. En anmälan om redskapsinnehav utan koppling till erläggande
av avgift i förhållande till redskapsvärdet torde i många fall leda till att
alltför höga värden anges. Vid en eventuell senare skadereglering, då kanske
redskapet är helt söndertrasat, kan det i sådant fall bli svårt och i varje
fall förenat med irritation att få en rättvis värdering gjord. Det är främst
från denna synpunkt fiskeristyrelsen finner det önskvärt att införa
avgiftsskyldighet för anslutning till stormskadeskyddet.
Liknande synpunkter framförs av Jordbruksnämnden,
länsstyrelsen i Malmöhus län samt Sveriges fiskares riksförbund.
RRV anser att avgiften bör avvägas så att fonden i princip
blir självbärande. I motsats härtill anser Jordbruksnämnden att avgiften bör
vara relativt låg och således inte avvägas efter vanliga försäkringsmässiga
principer. Om avgiftsmedlen inte räcker till för skadereglering, bör enligt
jordbruksnämnden, budgetmedel tillskjutas. Även Sveriges fiskares riksförbund
och länsstyrelserna i Blekinge och Malmöhus län anser att fonden bör kunna
tillföras budgetmedel.
Sveriges fiskares riksförbund är tveksamt till kommitténs
förslag att prisregleringsmedel till viss del skall finansiera stormskadeskyddet.
Samtliga remissinstanser, som berört frågan om utfornmingen
av stormskadeskyddet, är positiva till att den tidigare behovsprövningen
slopas.
RRV, fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och
Malmöhus län samt Sveriges fiskares riksförbund anser att ersättningen bör vara
högre än 50% av skadebeloppet, om en avgift tas ut. Flertalet av dem anser att
ersätt-
Prop. 1978/79:146 40
ningen
bör vara 60% medan Sveriges fiskares riksförbund föreslår 75%. RR'V påpekar att
en högre ersättning medför att även avgiften blir högre om fonden skall vara
självbärande.
1
fråga om omfattningen av stormskadeskyddet förutsätter flertalet remissinstanser
att skyddet endast skall gälla fiskare som beviljats licens enligt
förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare.
Fiskeristyrelsen
och Sveriges fiskares riksförbund påpekar att stormskadeersättning enligt
hittills gällande regler utgått även för fasta redskap för laxfiske. Enligt fiskeristyrelsen
bör det övervägas att låta även fasta redskap för t. ex. laxfiske omfattas av
systemet. Riksförbundet föreslår att systemet, om det visar sig kunna fungera
bra, utvidgas till att gälla också andra typer av redskap.
2
Fiskredskapslån
Kommitténs
förslag till ändrade regler för fiskredskapslån tillstyrks i huvudsak av fiskeristyrelsen,
länsslyrelsen i Kalmar län, fullmäktige i riksbanken samt Sveriges fiskares
riksförbund.
RRV
anser atl storleken av fiskredskapslån bör avvägas mot den självrisknivå som
beslutas. Vid en väsentligt lägre självrisknivå än 50% är det enligt RRV
tveksamt om fiskredskapslån överhuvudtaget skall utgå till den som omfattas av stormskadeskyddet.
Fiskeristyrelsen,
som påpekar att fiskredskapslån hittills inte har varit en särskilt väl
utnyttjad lånetyp, anser att en amorteringstid av 10 år med möjlighet till
förlängning till 12 år är för lång. Mera rimligt är enligt styrelsen en
amorteringstid av 8 år.
Fullmäktige
i riksbanken, som förutsätter att de föreslagna ändringama skall omfatta alla
lån som kan komma att utges från statens fiskredskapslånefond, har inget att
erinra mot huvudpunkterna i förslaget om ändrade regler för lån från fonden.
Beträffande räntan finner fullmäktige det dock olämpligt att lån skall utges
med en ränta motsvarande 2/3 av gällande diskonto. Enligt fullmäktiges mening
kan en önskad subvention av fiskredskapslån ske på andra och bättre sätt, t.
ex. genom ökade möjligheter till räntefrihet under lånets första löptid, en
period då låntagaren i regel är i störst behov av subvention. Med hänsyn
härtill avstyrker fullmäktige foreslagen räntesubvention och förordar att
ränta på fiskredskapslån även fortsättningsvis skall utgå med en ränta
motsvarande statens normalränta.
I
fråga om lägsta lånebelopp föreslår fullmäktige i riksbanken att detta
fastställs till 2 000 kr.
Prop. 1978/79:146 41
3
Administration
Flertalet
remissinstanser finner den föreslagna ordningen beträffande administration av stormskadeskyddet
ändamålsenlig. En avgiftsbeläggning anses allmänt underlätta arbetet med
registrering och värdering av redskap.
Fiskeristyrelsen föreslår
att fiskenämndema i vissa län bör ha möjlighet att anlita särskilda
värderingsmän för skadevärderingen. Kostnadema härför, som styrelsen
uppskattar till ca 15000 kr. per år och värderingsman, bör täckas av fondmedel.
Styrelsen anser att en sådan ordning skulle främja en snabb och säker
skadereglering samtidigt som den torde bidra till att belastningen på fonden
blir mindre.
Även
länsslyrelsen i Malmöhus län anser att särskilda besiktningsmän bör finnas
tillgängliga.
Norstedts Trvckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1978/79:355 i texten
- Bet. 1978/79:JoU31 med anledning av propositionen 1978/79:146 om prisregleringen på fisk, m. m. jämte motion i texten
- Prop. 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition) i texten
- Prop. 1979/80:169 om reglering av priserna på fisk m. m. s. 16 i texten