om reglering av priserna på fisk m. m.
66 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 41 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:169, om reglering av priserna på fisk m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:169
Regeringens proposition
1979/80:169
om reglering av
priserna på flsk m. m.;
beslutad
den 10 april 1980.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag
som har upplagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN FÅLLDIN
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag beträffande
reglering av priserna på fisk under budgetåret 1980/81.1 anslutning härtill
behandlas frågor rörande den praktiska tillämpningen av de nya riktlinjer för
reglering av priserna på fisk som riksdagen tidigare har beslutat om.
1 proposilionen föreslås vidare vissa ändringar i
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område.
1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 169
Prop. 1979/80:169 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på
Fiskets område
Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område
dels alt i 9, 19-21 och 23§§' ordet
"förordningen" i olika böjningsformer skall bytas ul mot
"lagen" i molsvarande form,
dels att 10 och 15 §§ samt rubriken
närmasl före 1§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, I a och 23 aS§, av
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Inledande bestämmelse
Föreslagen lydelse
Inledande bestämmelser
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 a S
Enligt de närmare föreskrifter som
beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av statens
Jordbruksnämnd får regleringsföreningen Svensk fisk. ekonomiskförening, inom
ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller
annat stöd i marknadsreglerande syfte.
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prisregleringsavgift skall uiöver för vara som anges i 7 §
erläggas för vara som anges i bilaga lill denna lag och som införes till landel
och ej utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för
svenskfångad fisk.
Avgift som avses i första slycket
utgår ej för importfisk, om denna införes under sådana omständigheter som för
tiUståndspliktig vara medför rätt till införsel utan lillslånd enligt 3 §.
Prisregleringsavgift skall utöver
för varor som anges i 7 § erläggas för sådana varor som anges i bilaga till
denna lag och som förs in till landet och inte utgör svenskfångad fisk
(importfisk), om sådan avgift ulgår för svenskfångad fisk.
Avgift som avses i första slycket ulgår inte för imporlfisk,
om denna förs in under sådana omständigheter som för tillståndspliktiga varor
medför rätl till införsel utan lillslånd enligt 3 §.
Sådan avgift utgår inte heller om
en vara förs in under sådana omständigheter som medför befrielse från tull
enligt 5 a§ tullförordningen (1973:979).
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse av 23 § 1974:866.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:169
15 §-'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgiftsskyldig skall erlägga ränta
på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbäres av statens jordbruksnämnd
efler sju procent om året, dock minsl tio kronor. Räntan skall beräknas från
den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort belalas.
Ränla utgår till och med den dag då belalning sker, dock längst lill och med
den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid
beräkning av ränla, skall ränlebeloppel jämnas lill närmast högre hela krontal.
Jordbruksnämnden får avslå från
ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars
föranleder till det.
På framställning av jordbruks
nämnden skall avgift eller ränta,
som ej eriagls inom den utsatta ti
den, indrivas i den ordning somjö-
reskrives i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av restförd skatl. Därvid utgår
restavgift enligt 58 § I mom. första slycket lagen.
Den som är avgijisskyldig skall
erlägga ränla på oguldet avgiftsbelopp avseende avgifi som uppbärs av statens
jordbruksnämnd efter en räntefot som för år moisvarar del av riksbanken
fastställda vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra
procentenheter, dock minst lio kronor. Räntan skall beräknas från den dag
avgiftsbeloppet enligt beslul av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta
utgår till och med den dag då betalning sker, dock längst lill och med den dag
då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av
ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmasl högre hela krontal.
Jordbruksnämnden får avstå från
ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars
föranleder det.
På framslällning av jordbruks
nämnden skall avgift eller ränta,
som inte har eriagls inom den utsat
ta liden, indrivas i den ordning som
föreskrivs i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår
restavgift enligt 58 § I mom. första stycket lagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
23 a §
Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som
yrkesmässigt köper eller säljer varor som anges i bilaga till denna lag atl
lämna de uppgifter som behövs för prisregleringen på fiskets område.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.
' Senaste lydelse 1974:866.
Prop. 1979/80: 169 4
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-04-10
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark.
Burenslam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.
1 Inledning
Regeringen uppdrog den 13 december
1979 åt slalens jordbruksnämnd alt, efter överläggningar med fiskels
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag
beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81. Förslaget skulle
ulformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna
riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk
samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för
prisreglering på fisk m. m. Om nämnden efter överläggningar med de båda
delegationerna skulle finna det lämpligt, kunde nämnden enligt uppdraget
föreslå att de hittills lillämpade formerna för prisregleringen övergångsvis
fick tillämpas längst t. o. m. den 31 december 1980. Om nämnden efler
överläggningar skulle finna atl pristillägg borde utgå under övergångsperioden,
borde förslaget även avse storleken av dessa. Nämnden borde även avge förslag
till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att besirida
kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål.
Jordbruksnämnden har i skrivelse
den 27 februari 1980 inkommit med sina förslag med anledning av uppdraget.
Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Arbelsgruppen för prisreglering på
fisk m. m. överlämnade den 5 december 1979 till regeringen rapporten (Ds Jo
1979; 14) Prisregleringen på fisk -normprissystemets tekniska utformning.
I prop. 1979/80; 100 (bil. 13 s.
75) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition
i ämnel, för budgetåret 1980/81 beräkna till Prisreglerande åtgärder på fiskels
område ett förslagsanslag av I 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna
fråga.
Prop.
1979/80:169 5
2 F ö redragandens
ö verv ä ganden
2.1
Reglering av priserna på fisk m. m.
De nuvarande formerna för
prisregleringen på fisk innebär atl regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare fiskslag. Den fisk
som inle kan säljas lill lägsl minimipris överias av föreningen. För fisk som
överlagils belalar föreningen ell garantipris som normalt är något lägre än
minimiprisel.
Förutom genom minimi- och
garanlipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag
och regionall fraklslöd.
Prisregleringen finansieras med
medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs
prisreglerings- samt införsel- och utförselavgifter på fisk m. m.
Prisregleringsavgift tas ul på svenskfångad saltvattens-fisk och på importfisk
av motsvarande slag med stöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels
omräde. Avgiften är i regel 3 % av inköpspriset resp. av importvärdet.
Vidare utgår f. n. särskilda
pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen har bekostats med budgetmedel.
Enligt särskilt regeringsbeslut får under innevarande budgetår dessutom medel
ur Svensk fisks konjunkturuijäm-ningsfond användas för alt bekosta de särskilda
pristilläggen. Pristilläggens storlek fastställs av regeringen.
Riksdagen beslöt år 1978 om nya
riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78; 112. JoU 1977/78:23, rskr
1977/78:272). Enligt riksdagens beslut skulle de nya riktlinjerna för
prisregleringen kunna tillämpas lidigasl fr.o.m. budgelåret 1979/80. En
särskild arbetsgrupp (Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m.m.) har avgett
förslag till den närmare tekniska utformningen av det nya
prisregleringssystemet. Jag återkommer senare till arbetsgruppens förslag.
Efter överiäggningar med berörda
parter i enlighet med regeringsuppdraget har nu statens jordbruksnämnd lagt
fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1980/81.
Det internationella marknadsläget
för fisk försämrades något under år 1979jämfört med året innan. Priserna på
framförallt sill visade en vikande tendens till följd av i första hand ökade
fångster. För de fiskslag som har den största betydelsen för det svenska
fiskets ekonomi, nämligen sill och torsk, sjönk priserna under föregående år
med ca 10% under perioden januari-oktober jämfört med motsvarande period året
innan. Det totala fångstvärdet ökade dock på grund av ökad fångstmängd av
främst sill och torsk.
De senasle årens goda priser på
sill är främst en följd av det sillfiskeförbud i Nordsjön som infördes den I
januari 1977. Della förbud kvarstår under år 1980 men kan komma att upphävas år
1981 då fiske i myckel begränsad omfattning kan bli tillåtet. Etl ökat utbud av
sill pä europamark-
Prop.
1979/80:169 6
nåden från vissa länder har skelt, vilket kan komma att
påverka sillpriserna.
Vad gäller torskfisk tyder
förhållandena på en något stabilare marknad. De svenska torskfångsterna har
dock hitlills under år 1980 varit ovanligt stora, vilket inneburil vikande
priser och ökande överskott. För foderfisken är marknadsutsikterna osäkra.
Regleringsekonomin är f. n. god.
Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå till ca 42
milj. kr. vid utgången av innevarande budgelår. Konjunkturuijämningsfondens
behållning kan vid samma tidpunkt beräknas uppgå lill ca 48 milj. kr. Totalt
tillgängliga medel vid ulgången av innevarande budgetår skulle således komma
att uppgå till ca 90 milj. kr.
Jordbruksnämnden föreslår all de
hittills lillämpade grunderna för prisreglering övergångsvis får tillämpas t.
o. m. den 31 december 1980 samt all särskilda pristillägg får utgå även under
denna period. Detla innebär således att tillämpningen av normprissystemet
föreslås anstå till den I januari 1981. Nämnden avser att under hösten 1980
efter förnyade överläggningar med de båda delegationerna inkomma med förslag
angående storleken av normpriser och normkvantiteter m. m. för perioden den 1
januari-den 30 juni 1981.
Jag biträder de förslag i fråga om
prisregleringen på fisk under första hälften av budgetåret 1980/81 som
jordbruksnämnden har lagt fram efter överläggningar med parterna. Del innebär
att prisstöd bör få lämnas i form av minimi- och garantipriser, pristillägg,
prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd. Härutöver bör särskilda
pristillägg få lämnas.
För den löpande verksamhelen i form
av minimi- och garanliprisregle-ring m. m. bör Svensk fisk, ekonomisk förening,
lillföras 8,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk. Härav får högsl I
milj. kr. lämnas som bidrag till förstahandsmotlagare av fisk för alt bestrida
engångskostnader som uppkommer i samband med övergäng till det nya
prisregleringssystemet. Jag återkommer i det följande lill denna fråga.
Vid särskilda behov bör föreningen
liksom hittills få disponera högsl en fjärdedel av behållningen i
konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Fondens behållning bör
dock inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj. kr. mot
f. n. 10 milj. kr. Della är hell i linje med vad arbelsgruppen föreslagil och
motiveras bl.a. av en anpassning till penningvärdets förändring. De medel som
anslås för den löpande verksamheten bör föreningen få använda även för
marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet under regleringsårel.
Jordbruksnämnden
föreslår att ett totalbelopp av 13,5 milj. kr. får an-
,vändas
för särskilda pristillägg för perioden den I juli-den 31 december
1980. Av
beloppet föreslås att 10,5 milj. kr. utgår ur prisregleringskassan
för fisk och högst 3 milj. kr. ur Svensk fisks
konjunkturuljämningsfond.
Jag
biträder också jordbruksnämndens förslag om atl de särskilda pris-
Prop. 1979/80:169 7
tilläggen finansieras med medel ur prisregleringskassan
för fisk och konjunkturutjämningsfonden.
Det ankommer på Svensk fisk atl
inom ramen för direkliv som ges av jordbruksnämnden fastsiälla minimi- och
garantipriser för fisk liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för
den löpande verksamheten. Det bör ankomma på jordbruksnämnden atl efter
överläggningar med parterna faslställa slorieken av de särskilda pristilläggen.
Regeringen, eller efter dess bemyndigande jordbruksnämnden, bör fä meddela de
övriga beslämmelser som behövs.
Medel som anslagits ur
prisregleringskassan för fisk till minimi- och garanliprisregleringen saml lill
särskilda pristillägg och som inle las i anspråk under perioden bör fä
lillföras Svensk fisks konjunkturuljämningsfond.
Till prisregleringskassan för fisk
bör liksom under innevarande år föras över högst I milj. kr. av de
fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med
avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.
Medel ur prisregleringskassan för
fisk bör även under näsla budgetår få användas för andra ändamål än som förut
angetts, om regeringen anser del påkallat vid akuta svårigheler inom fisket.
Jordbruksnämnden föreslår att 2.5
milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under
budgetåret 1979/80. anslås för utsättning av laxfisk och ål under budgetårel
1980/81. Jag biträder förslagel. Den närmare användningen av medlen bör få
beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.
De förslag somjag här fört fram
innebär att 19 milj. kr. las i anspråk ur prisregleringskassan för
prisreglering under andra halvårel 1980 samt under budgetåret 1980/81 2,5
milj. kr. för utsättning av laxfisk och äl. Med den nuvarande avvägningen av
prisregleringsavgiften kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor pä kassans
medel beräknas uppgå lill högst 25 milj. kr. under ett hell budgelår. Mol denna
bakgrund föreslår nämnden i samförstånd med delegationerna en höjning av
prisregleringsavgiften motsvarande I %, vilket kan beräknas ge en
inkomstförstärkning till prisregleringskassan med ca 7 milj. kr. per år.
Prisregleringsavgiften skulle således enligt förslaget öka från högst 3% till
högst 4% av inköpspriset resp. importvärdet eller till belopp i öre per kg som
i stort sett svarar mot procentavgiften.
Del ankommer på regeringen alt
besluta i sistnämnda fråga. För riksdagens information vill jag emellertid
nämna atl jag biträder förslaget om en höjning av prisregleringsavgiften till
högst 4% och avser att föreslå regeringen alt besluta i enlighet härmed.
Prop. 1979/80:169 8
2.2 Nytt system för prisreglering på fisk
Somjag tidigare nämnt beslöl
riksdagen år 1978 om nya rikllinjer för prisregleringen på fisk (prop.
1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/ 78; 272).
Jag vill särskilt erinra om
riksdagens beslul om ell inkomstmål som innebär all man med slalliga insatser
skall eftersträva sådana villkor för fiskel att de som är sysselsatta i elt
rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig
ekonomisk och social standard.
Riksdagsbeslulet innebär atl fiskels organisationer ges
möjlighet all della i överläggningar med slalens jordbruksnämnd och dess
konsumentdelegation om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger
fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskarna en rimlig ersättning
för sitt arbete. Härigenom skulle fisket få en ställning motsvarande den som
jordbruket har hafl sedan långtid. Det nya prisregleringssyslemel - normprissystemet
innebär att normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av
statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess
konsumentdelegation saml fiskets förhandlingsdelegation. Om marknadspriset
till producent understiger normpriset skall pristillägg kunna ulgå.
Normkvantileten anger för hur slora kvantiteter av resp. fiskslag pristillägg
kan utgå men innebär ingen begränsning i fiskel. Normkvantiletens syfte är att
förhindra atl prisstödel leder lill en sådan expansion av fisket alt
avsättningsproblem uppslår. För all stödja prisbildningen på marknaden skall
liksom f. n. upprällhållas ett lägsla pris. vilkel fastställs av
regleringsföreningen Svensk fisk. Fisk som inte kan säljas lill detla pris
skall övertas av Svensk fisk till ett i förväg fastställt s. k. överskottspris.
Om marknadspriset överstiger normpriset för ett visst fiskslag skall med hänsyn
lill konsumentintresset prisdämpande ålgärder kunna vidtas.
Den närmare lekniska utformningen
av regleringen skulle enligt riksdagsbeslutet utarbetas av en av regeringen
särskilt tillsalt arbetsgrupp. Arbetsgruppen har avgett rapporten (Ds Jo 1979;
14) Prisregleringen på fisk - normprissystemets tekniska utformning.
Innan jag går närmare in på det nya
prisregleringssystemet villjag erinra om atl man ännu inte nått fram lill någon
överenskommelse inom ramen för det nya prisregleringssyslemel. Överläggningarna
kommer att återupptas till hösten. Jag räknar således med att åierkomma lill
riksdagen med en redovisning av utfallet av överiäggningarna. I det följande
redovisas arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som nu kan göras
med utgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.
Arbetsgruppen föreslår att
regleringen av främst principiella skäl bör förläggas lill avräkningsprisledet,
dvs. del led där fiskarens egen försäljning sker. För att ett korrekt
pristillägg skall kunna beräknas måste bl.a. förstahandsmottagarna av fisk
tillämpa avräkningspriser som är jämförbara sinsemellan och dessutom med
normprisel.
Prop. 1979/80:169 9
Arbelsgruppen konstaterar atl de
prisdefinilioner som nu tillämpas av förstahandsmottagarna i hög grad skiljer
sig åt och därför inte är direkt användbara inom normprissystemet.
Normprissystemet förutsälter således alt förstahandsmottagarna av fisk ändrar
sina nuvarande avräkningsru-liner. Somjag tidigare har nämnl föreslår
jordbruksnämnden att högsl I milj. kr. av de medel som föreslås bli tillförda
Svensk fisk för den löpande regleringen under perioden den I juli-den 31
december 1980 skall kunna utgå som bidrag till förstahandsmotlagare för att
besirida engångskostnader som uppstår vid övergången till ett nytl
prisregleringssyslem.
För egen del harjag ingel att
erinra mot dessa förslag. Jag utgår självfallet från att förstahandsmottagarna
kommer att medverka till atl normprissystemet kan genomföras och att
övergången kan ske så smidigt som möjligt. Vissa författningsändringar blir
nödvändiga bl. a. för att ett korrekt underiagsmalerial skall kunna samlas in.
Jag ålerkommer lill denna fråga i det följande. Vid tillämpningen av
normprissystemet anser jag liksom arbelsgruppen atl jordbruksnämnden bör få
göra vissa mindre tekniska justeringar som kan befinnas vara behövliga. Om
större modifieringar av systemet skulle visa sig bli nödvändiga bör
jordbruksnämnden efter överläggningar inkomma med förslag lill regeringen.
Arbetsgruppen föreslår att
normprissystemet skall kunna omfatta viktigare slag av saltvaltensfisk för
konsumiionsändamål, dvs. i princip sådan fisk som ingär i den nuvarande minimi-
och garantiprisregleringen. Utanför regleringen skulle därmed i huvudsak falla
i utlandet direktlandad svenskfångad fisk, fisk för annal än
konsumtionsändamål samt sötvattensfisk. För fisk som landas utomlands skulle en
tillämpning av regleringen enligt arbetsgruppen vara tekniskt svårbemästrad.
Jag biträder arbelsgruppens förslag
om normprisregleringens omfattning. Jordbruksnämnden bör följa utvecklingen
och inkomma med förslag till evenluella stödåtgärder också för de fiskslag som
inte omfattas av normprisregleringen samt till finansieringen av dessa.
Prisstöd till sölvat-tensfisket bör kunna utgå i samma former som hillills. Jag
ulgär vidare frän atl jordbruksnämnden bevakar ullandslandningarnas eventuella
inverkan på den svenska fiskprisregleringen liksom på försörjningen av fisk
inom landet.
Avvägningen av normpriser och
normkvantiteter skall enligt riksdagsbeslutel fastställas av statsmakterna
efter överiäggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation saml
fiskets förhandlingsdelegation. 1 såväl proposilionen som i riksdagens beslut
har särskilt framhållits all en avgörande fördel med ell normprissyslem för
fisk är alt det ger fisket möjligheter att delta i överläggningar om en
prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för
koslnadsslegringar och fiskaren en rimlig ersättning för sitt arbete.
Arbetsgruppen preciserar inte grunderna för avvägning av normprisernas nivå,
ulan anser att denna fråga bör tas upp i samband med överläggningarna. Jag vill
ansluta mig till arbetsgrup-
Prop. 1979/80:169 10
pens uppfattning alt det bör ankomma på parterna alt göra en
närmare precisering av grunderna för avvägningen av normpriser. Däri ingår bl.
a. frågan om vilka övriga grupper i samhällel som bör utgöra jämförelsenorm vad
beträffar ekonomisk och social standard.
Pristilläggets storlek bör enligt
arbelsgruppen beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra
lill fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden atl la hänsyn till uppnåll
avräkningspris (s.k. jämförelsepris), som utgör ell genomsnili för hela landet,
samt prisrörelser kring normprisel och de pristillägg som utgått under
lidigare regleringsperioder. Jag vill ansluta mig till denna uppläggning, som
bl.a. innebär alt mindre prisförändringar inte automatiskt bör leda till
ändral pristillägg.
Enligt riksdagens beslut skall pristillägget
till producent inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris och normpris.
Arbetsgruppen anser att frågan om slorieken av den andel av skillnaden mellan
normpris.och jämförelsepris som bör ulgå i pristillägg skall las upp i
överläggningarna. Jag ansluter mig till detta förslag.
Normkvantitet skall enligt 1978 ärs
riksdagsbeslul kunna fastställas i syfte all hindra att prisslödel leder till
en alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag. Arbetsgruppen anser för
sin del alt en normkvanlitel f. n. endast bör fastställas för sill/strömming.
Arbetsgruppen åberopar i detta sammanhang den fiskeplan som utarbetats av
fiskeristyrelsen i nära samarbete med jordbruksnämnden och Sveriges fiskares
riksförbund. Av planen framgår atl avsättningsutrymmet på längre sikt för
sill/strömming bedöms uppgå lill 65 000-70000 ton per år. Fångsterna uppgår f.
n. till ca 120000 ton per år. Planen revideras f.n. och fiskeristyrelsen avser
dessutom all under årel redovisa en fiskeplan för den kommande femårsperioden.
Jag vill i delta sammanhang erinra
om atl det i 1978 års riksdagsbeslut framhölls att den framtida
produktionsplaneringen beträffande sillfisket borde ske med försiktighet
eftersom avsättningsmöjligheterna på exportmarknaden på längre sikl ingav vissa
farhågor. Utvecklingen sedan dess visar dock aU fisket i Nordsjön under de
närmaste åren sannolikl blir av mindre omfattning eflersom ålerhätntningen av
fiskbestånden kommer atl ta längre lid än vad man tidigare förutsatt. Del är
därför viktigt all den planering som fiskeristyrelsen nu igångsatt fortsätter.
Arbetsgruppen har ocksä behandlat frågan om hur
fördelningen av normkvantileten i tid och rum bör göras för all uppnå största
möjliga rättvisa mellan olika fiskare/fiskelag. Jag anser liksom arbetsgruppen
att del bör ankomma på parterna all ta upp dessa frågor vid överläggningarna.
Åven frågan om överskotten och evenluella pristillägg för dessa har
arbetsgruppen hänvisat till parternas överläggningar. Arbetsgruppen redovisar
Ivä meloder för hur pristillägg skall kunna ulgä för överskoll. Enligi den
första meloden skall pristillägg kunna utgå löpande under årel för överskott
som ryms inom regleringsperiodens normkvantitet. Enligt den andra metoden skall
pristillägg för överskott endasl kunna utgå om det
Prop. 1979/80:169 11
konstateras alt överskoll ryms inom den normkvanlitel som
fastställs för hela året. Sisinämnda pristillägg skulle således utgå efter
regleringsärels slut. Slorieken av pristillägget skulle i båda fallen
fastställas efter överläggningar.
För egen del anser jag atl
prisstödet lill fiskel i normprissystemel i försia hand skall ulgå genom atl
normpriser fastställs för den kvantilel fisk som kan avsiittas pä marknaden. I
den mån normpriser löpande skulle kunna innefatta överskottskvantileter går
syftet med normkvantileten delvis förlorat. Däremot anser jag att pristillägg
bör kunna ulgå på lämpligt säll för de överskott som ryms inom normkvantileten.
Pä molsvarande sätt anser jag att pristillägg bör kunna ulgä för överskott för
fiskslag utan normkvantitet.
Frågan om omfattningen av
pristillägg för överskott fär tas upp vid överläggningarna mellan parterna. En
sirävan vid lillämpningen av normprissystemet mäste dock vara att avsättningen
av fisk på marknaden i största möjliga utsträckning främjas och att kostnaderna
för prisregleringen blir så låga som möjligt. Normkvantitet skall i enlighet
med riksdagens beslut är 1978 inte fastställas sä snävt alt den inte täcker de
normala variationerna i fisket. Jag vill också undersiryka atl normkvantileten
i sig inte innebär någon begränsning i fiskel utan endast anger för vilka
kvantiteter prisstöd kan utgå.
Arbetsgruppen föreslår vidare att
beräkning av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg bör göras av Svensk
fisk. Beslul om pristillägg bör fattas av jordbruksnämnden för en
regleringsperiod (4-5 veckor) i sänder. Arbetsgruppen föreslär vidare alt
uppgifter om avräkningspriser samlas in från större förstahandsmotlagare och
alt ett vägt genomsnittligt avräkningspris för varje normprisreglerat fiskslag
eller grupp av fiskslag beräknas för varje regleringsperiod. Pristillägg
fastställs efter varje regleringsperiod och utbetalas direkt till
fiskaren/fiskelaget för pristilläggsberälti-gade kvantiteter under
regleringsperioden.
Jag ansluter mig i stort lill
arbetsgruppens förslag lill rutiner för beräkning och utbetalning av
pristilläggen. Jag vill samiidigi framhålla alt del nya prisregleringssyslemel
måste tillämpas på etl sådant siitl att det inte blir administrativt
betungande. En övergäng lill elt nylt prisregleringssystem är av naturliga
skäl förenad med svårigheter. Förberedande åtgärder bör därför vidtas i god tid
för att möjliggöra en smidig övergäng. Jordbruksnämnden framhåller i sin
skrivelse atl elt införande av normprissystemet kräver en omfattande
statistik. Nämnden genomför f. n. i samarbele med statistiska centralbyrån,
fiskeristyrelsen. Svensk fisk och Sveriges fiskares riksförbund en utredning om
ett informationssystem för fiskprisregleringen. Detta avses bli utformat på
ell sådant säll atl olika slalislikbehov tillgodoses.
Konsumentintresset i
normprissystemet tas lill vara främst genom att konsumentdelep.itir>nen
deltar i överläggningarna. Prisdämpande åtgärder
Prop. 1979/80:169 12
skall enligt riksdagsbeslutet år 1978 kunna sättas in om
priserna översiiger fastställt normpris. Arbetsgruppen anser alt uttag av
exportavgift samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och
införselavgifterna är de meloder som har störst praklisk betydelse vid sidan av
kvantitativ reglering. I vissa lägen bör ocksä en produktionsavgift på
fiskfiléer kunna tas ul. En sädan avgift sänker inte konsumentpriserna men
skulle kunna ge en förstärkning av regleringsekonomin, vilket på sikl bör gynna
konsumenterna. Ett uttag av produktionsavgift fordrar ändring i lagen om
prisreglering på fiskets område. Jordbruksnämnden har i sin framställning
lämnat förslag lill sådan ändring.
Jag anser det värdefulll att
konsumenterna genom normprissystemet fär ökade möjligheter att påverka
prisnivån. Vid sidan av det självklara konsumentintresset att det på marknaden
utbjuds fisk av hög kvalitet och att i goda marknadslägen motverka prisstegringar
över vissa nivåer måsle konsumentintresset tillgodoses även i mera normala
marknadslägen och i överskotlssituationer. Prisstödet till fisket finansieras i
första hand genom uttag av en prisregleringsavgift, som bidrar lill atl höja
konsumentpriserna. Avgiftens slorlek tas upp vid de överläggningar som föregår
varje regleringsär och avvägs bl.a. med hänsyn till viss kostnadsram för
prisregleringen. Utöver denna koslnadsram kan fonderade medel disponeras för
prisstöd under regleringsäret. Del ankommer på Svensk fisk all sätta
lägstapriserna på en sådan nivå att kostnaderna för prisregleringen blir så
låga som möjligt. Konsumentintressena har sålunda anledning atl aktivt delta i
arbelet med prisregleringen under löpande regleringsår. I likhei med arbelsgruppen
anser jag atl ullag av exportavgifter samt sänkning eller borttagande av
prisreglerings- och införselavgifierna är de metoder för prisdämpande ålgärder
som har slörsl praklisk belydelse vid sidan av kvantitativ reglering. Även en
produktionsavgifl på fiskfiléer anser jag i vissa lägen vara befogad. Jag avser
att i ell annat sammanhang senare återkomma lill de förfatiningsändringar som
krävs härior.
När det gäller dispositionen av de
medel som ställs till Svensk fisks förfogande föreslår arbetsgruppen följande
ordning. Statsmakterna bör. med ledning av den kostnadsberäkning som
jordbruksnämnden skall redovisa i samband med sina förslag beiräffande
grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsram
för prisregleringen under budgelåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram
bör uiöver ramens totala storlek innefatta förslag om uttag av
prisregleringsavgifi saml tilldelning av medel ur prisregleringskassan och
konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen bör Svensk fisk läcka de totala
kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott saml
för administration och upplysningsverksamhet. Uiöver den angivna medelsramen
bör föreningen för att täcka de lolala kostnaderna för prisregleringen även få
använda de räntor som flyter in pä föreningens och konjunkturuijämningsfondens
medel. I den mån de medel som pä angivet sätt ställts lill förening-
Prop. 1979/80:169 13
ens förfogande inte förslär för att täcka kostnaderna för
prisregleringen under etl regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov få
ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden inlill högsl en fjärdedel av
fondens behållning. Jordbruksnämnden bör fä medge atl mer än en fjärdedel förbrukas.
Enligt arbetsgruppen bör vissa
medel uiöver marknadsintäkterna få disponeras av Svensk fisk för inlösen av
överskott. Ifrågavarande medel bör anges som en delram inom den lotala
medelsramen och bör utgöra grund för föreningens överväganden om överskotlspriser
under det kommande regleringsårel.
För egen del anser jag att
arbelsgruppens förslag vad gäller ramarna för Svensk fisks medelsanvändning är
i linje med del lidigare riksdagsbeslutel. Liksom vad som f. n. gäller bör de
medel som ställts till förfogande för prisregleringen under ett regleringsär
och som inte tas i anspråk få tillföras konjunkturutjämningsfonden. Somjag
tidigare nämnt bör fondens behållning i fortsättningen inte utan regeringens
medgivande få undersliga 20 milj. kr.
Sammanfattningsvis anser jag
således atl arbetsgruppens förslag till teknisk utformning av normprissystemet
i slort bör kunna ligga till grund för den framtida prisregleringen på fiskets
omräde.
Somjag inledningsvis har nämnt
färden närmare utformningen av normprissystemel anstå i avvaktan pä
ytteriigare överläggningar mellan parterna avseende tiden efter den 31
december 1980. Regeringen bör bemyndigas att besluta om prisregleringen för
fisk under första halvåret 1981 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom
efter överläggningar hösten 1980. Jag har för avsikt att ge riksdagen en
redovisning av detla beslut i den proposition om prisregleringen under
regleringsåret 1981/82 som kommer att föreläggas riksdagen våren 1981.
2.3 Förslag till ändring i lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område
Jag har i del föregående redovisal
arbelsgruppens förslag lill leknisk lösning av normprissystemets uppbyggnad. I
delta sammanhang vill jag i fräga om lagen om prisreglering pä fiskets område
även ta upp vissa ändringsförslag som har aktualiserats av jordbruksnämnden.
Nämnden framhåller atl vissa av de
uppgifter som har anförtrotts regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk
förening, innebär myndighelsulövning. Enligt 11 kap. 6§ regeringsformen krävs
det slöd av lag för alt överlämna förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning lill bl.a. förening. De bemyndiganden till
myndighetsutövning som Svensk fisk har i dag är enligt övergångsbestämmelserna
till regeringsformen alltjämt gällande Irots att de inte har beslutats i lag.
Däremot kan inle nägra nya uppgifler av myndighetsnatur läggas på föreningen.
Mol bakgrund
Prop. 1979/80: 169 14
härav förordar jag i likhei med nämnden atl i inledningen
lill lagen om prisreglering på fiskets område införs en ny paragraf, I a §, med
ell bemyndigande för Svensk fisk att enligt de närmare föreskrifier som
beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden
inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller
annat stöd i marknadsreglerande syfte. Införandet av den nya paragrafen kräver
en justering av rubriken närmasl före 1 S.
Enligt nu gällande bestämmelser las
någon införselavgifi inte ul för postförsändelser, om den sammanlagda tullen
och införselavgifterna för varan understiger visst belopp, f. n. 50 kr. I
likhet med jordbruksnämnden förordar jag att 10 § lagen om prisreglering på
fiskets område tillförs etl nytt stycke som innebär att inte heller någon
prisregleringsavgift tas ul för importfisk i sädana försändelser. Däruiöver
förordar jag vissa redaktionella ändringar i paragrafen.
Vidare ansluter jag mig till
jordbruksnämndens förslag om att räntebestämmelserna i 15 S lagen om
prisreglering pä fiskets område bör i fråga om tillämplig räntefot för
dröjsmålsränta bringas i överensstämmelse med 6 S räntelagen (1975; 635).
För att genomföra det nya
prisregleringssystemet behövs en ändrad insamling av prisuppgifter m. m.
Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila den som yrkesmässigt köper och säljer
varor som anges i bilagan lill lagen om prisreglering på fiskets område. På
grund av reglerna i regeringsformen 8 kap. 3 § behövs som jordbruksnämnden
anför riksdagens bemyndigande för all en förordning i ämnet skall kunna
utfärdas. Jag förordar att ett sådant bemyndigande införs som en ny paragraf,
23 a S, i lagen om prisreglering på fiskets område. Med uttrycket "den
som yrkesmässigt köper eller säljer" avses givetvis också den som köper
eller säljer fisk för annans räkning som t. ex. är fallet med den som svarar
för fiskauktioner.
Den lidigare förordningen (1959:92)
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning har transformerats till lag.
Della medför alt ordet förordning bör bytas ut mot lag i 9, 19-21 och 23 §§.
I enlighet med vad jag nu har
anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i
lagen (1974; 226) om prisreglering pä fiskets omräde.
Med hänsyn till alt de föreslagna
lagändringarna är okomplicerade till sin utformning och i viss utsträckning av
redaktionell natur är det enligt min mening inte motiverat att inhämta
lagrådets yttrande.
Prop. 1979/80:169 15
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dds att antaga förslaget till
1. lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering
på fiskels
område,
dels att
2.
medge att för
tiden intill den I januari 1981 reglering av priserna pä fisk m.m. jämle vad därmed
hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder somjag har
förordat i det föregående,
3.
godkänna vad
jag har förordat i fräga om prisregleringen på fisk efler den 31 december 1980.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4 Anslagsfråga för budgetåret 1980/81
TIONDE HUVUDTITELN
E. Fiske
E 16. Prisreglerande åtgärder på fiskets område
1978/79
Utgift
22601718
1979/80
Anslag
20000000
1980/81
Förslag
1000
I det föregående harjag redovisat mina ställningstaganden
till prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81. Dessa innebär att
regleringen i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk
och ur Svensk fisks konjunkturuljämningsfond. Anslaget bör föras upp med I 000
kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
atl till Prisreglerande åtgärder på
Jiskets område för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.
5
Beslut
Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:169 16
Bilaga
STATENS JORDBRUKSN Ä MND
1980-02-27 301-1885/79
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksn ä mnd med f ö rslag till reglering av
priserna p ä fisk under budget å ret 1980/81 m m
3 bilagor
Nuvarande reglering
Prisregleringen p å fiskets omr å de liksom regleringen av importen och exporten av fisk m m grundas p å beslut av 1968 å rs riksdag (prop 1968:59, JoU
1968:27, rskr 1968:216) och p å d ä refter meddelade å rliga beslut (senast prop
1978/79:146, JoU 1978/79:31, rskr 1978/79:355). Inom ramen f ö r h ä rvid meddelade allm ä nna riktlinjer har statens
jordbruksn ä mnd utf ä rdat direktiv fbr
prisregleringsfbre-ningen Svensk fisk, ekonomisk f ö rening. F ö reningen har hand om genomf ö randet av marknadsreglerande å tg ä rder f ö r i Sverige ilandf ö rd fisk.
Prisregleringen inneb ä r att S" ä ller minimipriser p å viktigare slag av saltvattensfisk.
Minimipriser ä r de l ä gsta priser till vilka fisken f ä r s ä ljas till konsumtion inom landet
eller f ö r export till s å dana l ä nder d ä r inf ö rseln inte ä r centraliserad. Den fisk, som inte
kan s ä ljas till fastst ä llda minimipriser, ö vertas av Svensk fisk. Den ö vertagna fisken s ä ljs i huvudsak f ö r export till l ä nder med centraliserad inf ö rsel samt inom landet till djurf ö da eller beredning av fiskmj ö l. F ö rentngen f å r dessutora under vissa f ö ruts ä ttningar till priser som
understiger minimi-priset avs ä tta ö verskottskvantiteter ä ven till andra l ä nder ä n s å dana som har centraliserad inf ö rsel. Om s ä rskilda sk ä l f ö religger, kan detta ocks å tillf ä lligtvis ske vid avs ä ttning p å den inhemska marknaden. F ö r fisk som ö vertagits av Svensk fisk utbetalas
ett garantipris till fiskaren. Mini-raipriset skall normalt ö verstiga garantipriset. F ö reningen har dock m ö jlighet att p å verka marknadsutvecklingen genom
att i vissa fall fastst ä lla
ett minimipris som understiger garantipriset. -
F ö rutom
genora minimi- och garantipriser kan prisst ö d l ä mnas genom pristill ä gg, prisutj ä mningsbidrag eller regionalt fraktst ö d. Inora ramen av den ordinarie
prisregleringen har under innevarande budget ä r utg å tt, pristill ä gg f ö r r ä ka, prisutj ä mningsbidrag fbr torsk som avs ä tts f ö r beredning av frysta fil é er samt regionalt fraktst ö d f ö r ostkuststr ö imiing.
Prop. 1979/80:169 17
F ö r att
f ö rb ä ttra l ö nsamheten inom fisket besl ö t regeringen den 23 juni 1976,
efter f ö rslag av fiskerikormiitt é n, att inf ö ra s ä rskilda pristill ä gg p å svenskf å ngad fisk f ö r konsumtion eller beredning inom
landet. Genom regeringsbeslut den 2 september 1976 bemyndigades jordbruksn ä mnden att besluta om pristill ä gg ä ven f ö r fisk som exporteras. Systemet med
s ä rskilda pristill ä gg b ö rjade till ä mpas i september 1976. Som ett
provisorium i avvaktan p å mera
l å ngsiktiga l ö sningar har till ä mpningen av pristill ä ggssystemet f ö rl ä ngts att g ä lla under budget å ren 1977/78, 1978/79 och 1979/80.
Pristill ä ggen, vars storlek f ö r innevarande budget ä r best ä mts av regeringen, utg å r enligt n ä rmare best ä mnelser som fastst ä llts av jordbruksn ä mnden.
Enligt beslut av regeringen den 14 juni 1979 utg å r under
budget å ret 1979/80 s ä rskilt pristill ä gg ä ven p å viss s ö t
vattensfisk i samma omfattning som g ä llt f ö r budget å ret
1978/79.
Prisregleringen finansieras med medel ur
prisregleringskassan f ö r
fisk. Till kassan f ö rs prisreglerings-, inf ö rsel- och utf ö rselavgifter samt r ä nta p ä innest å ende medel och - i f ö rekommande fall - vissa
fettvaruavgifter. F ö r att m ö jligg ö ra okat prisst ö d har under vissa reglerings å r anvisats ä ven budgetmedel.
Prisregleringsavgift tas ut p å s å v ä l svenskf å ngad saltvattens-fisk som
importfisk av motsvarande slag. P ä v ä stkusten utg å r avgift p å fiertalet fiskslag samt p å r ä ka. F ö r fisk som i-landf ö rs p å sydkusten tas avgift ut p å sill, torsk, horng ä dda, skrubba och r ö dsp ä tta. P ä ostkusten tas prisregleringsavgift
ut p å str ö mming och torsk. I princip utg å r inte avgift f ö r fisk som s ä ljs f ö r annat ä ndam å l ä n f ö rbrukning till m ä nniskof ö da. P å svenskf å ngad fisk utom sill/str ö mming och torsk utg å r avgiften med 3 S av ink ö pspriset - l ä gst minimipriset - och p å importerad fisk med Z % pi importv ä rdet. F ö r saltad, sockersaltad eller
kryddad sill som importeras eller bereds ombord p å svensk fiskeb å t ä r dock avgiften 0,2 ' och f ö r importerade beredda fil é er o d 2 av v ä rdet. F ö r st ö rre sill/str ö mming (storlekarna 00, O och 1) tas
prisregleringsavgift ut med 7 ö re per kg och f ö r ö vrig si 11/str ö mming med 5 ö re per kg. F ö r torsk ä r avgiften 3 ö re per kg. F ö r svenskf å ngad fisk som beretts f ö rs f ö rsta f ö rs ä ljningen utg ö r avgiften 1 ,. p ä v ä rdet vid denna f ö rs ä ljning. F ö r r å r ä kor med skal utg å r avgift Jied 20 ö re per kg, f ö r kokta r ä kor med skal med 40 ö re per kg och f ö r r ä kor utan skal med 66 ö re per kg.
Prisregleringsavgift erl ä ggs av f ö rstahandsk ö pare resp import ö r. F ö r viss import av fil é ad f ä rsk, kyld eller fryst torsk, kolja,
gr ä sej, vitling och kungsfisk utg å r dessutom inf ö rselavgift. Under viss del av
budget å ret 1978/79 utgick ä ven utf ö rsel ä .vgift p ä f ä rsk torsk. Avgifterna tas ut med st ö d av lagen (1974:226) om
prisreglering p å fiskets omr ä de.
2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 169
Prop. 1979/80:169 18
2 Regleringsekonomin m m 1978/79 och 1979/80
F ö r att
bestrida kostnaderna f ö r
prisregleringsverksamheten 1978/79 tillf ö rdes Svensk fisk enligt riksdagens beslut 12 milj kr ur
prisregleringskassan f ö r
fisk. F ö reningen fick dessutom anv ä nda de r ä nteinkomster som under budget å ret uppkom hos f ö reningen eller dess konjunkturutj ä mningsfond. Dessa kom att uppg å till 4 milj kr. F ö r budget å ret 1978/79 disponerade Svensk fisk
s å ledes f ö r den ordinarie
prisregleringsverksamheten 16 milj kr. F ö reningens kostnader uppgick till 14,4 milj kr.
F ö r t ä ckande av kostnaderna f ö r de s ä rskilda pristill ä ggen anslogs enligt riksdagens
beslut 25 milj kr av budgetmedel. Kostnaderna f ö r pristill ä ggen p å saltvattensfisk kom att uppg å till 22,1 milj kr. I enlighet med
regeringens beslut den 29 juni 1978 har vidare kostnaderna f ö r pristill ä gg p ä s ö tvattensfisk bestridits med medel
ur detta anslag. Dessa kostnader uppgick till 350 000 kr.
Svensk fisks kostnader f ö r samtliga reglerings å tg ä rder under budget å ret 1978/79 har s å ledes uppg å tt till 36,8 milj kr. Medel som
anslagits f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten
och som inte tagits i anspr å k skall tillf ö ras
Svensk fisks konjunkturutj ä mningsfond. D ä remot
tillf ö rs fonden ej de medel sora
anslagits f ö r s ä rskilda pristill ä gg under budget å ret 1978/79 och som ej tagits i
anspr å k. Efter att ö verskottet p å å rets verksamhet ö verf ö rts till fonden utgjorde beh å llningen i fonden vid utg å ngen av budget å ret 1978/79 57,2 milj kr.
Under verksamhets å ret 1978/79 ö vertog Svensk fisk ett ö verskott p å ca
10 300 ton, vilket var en f ö rdubbling j ä mf ö rt med å ret innan. Ö kningen h ä nf ö r sig i huvudsak till ö ster-sj ö sill p å syd- och ostkusten. Av ö verskottet utgjorde sill/str ö mraing 6 900 ton. I den totala ö verskotts kvantiteten ing å r ä ven makrill p ä 2 000 ton som till st ö rsta delen ö vertagits enligt s ä rskilda regler fr å n ringnotsfartyg.
S ä rskilda
pristill ä gg p å saltvattensfisk utbetalades under
budget å ret 1978/79 f ö r 106,2 milj kg mot 90,5 milj kg
under 1977/78. P å s ö tvattensfisk utgick pristill ä gg under 1978/79 f ö r 0,9 milj kg mot 1 milj kg under
1977/78.
F ö r den
l ö pande prisregleringen budget å ret 1979/80 tillf ö rs enligt riksdagens beslut Svensk
fisk 12 milj kr fr å n prisregleringskassan f ö r fisk. Dessutom f å r f ö reningen f ö r den l ö pande verksamheten anv ä nda de r ä nteinkomster sora under budget å ret uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden, vilka f n ber ä knas till ca 5 milj kr. Enligt g ä llande direktiv f å r Svensk fisk vidare f ö r den l ö pande verksamheten vid s ä rskilda behov disponera upp till en
fj ä rdedel av beh ä llflingen i fonden eller 14,3 milj
kr. Slutligen har f ö r s ä rskilda pristill ä gg p ä fisk under budget å ret 1979/80 anvisats 20 milj kr av
budgetmedel. Sedermera har emellertid regeringen genom beslut den 22 november
1979 medgett att ä ven medel ur Svensk fisks
konjunktur-utj ä mningsfond i m å n av behov f å r tas i anspr å k f ö r att t ä cka kostnaderna f ö r s ä rskilda pristill ä gg p å fisk.
Prop. 1979/80: 169 19
Svensk fisks kostnader under andra halv å ret 1979 f ö r den l ö pande prisregleringen uppgick till
8 milj kr och f ö r de s ä rskilda pristill ä ggen till 11 milj kr. Med beaktande
av Svensk fisks kostnader under andra halv å ret 1979 samt den f ö rv ä ntade
marknadsutvecklingen under f ö rsta halv å ret 1980 kan' kostnaderna f ö r den l ö pande prisregleringen under budget å ret 1979/80 ber ä knas till ca 20 milj kr och
kostnaderna f ö r de s ä rskilda pristill ä ggen till ca 26 milj kr. Detta
inneb ä r i s å fall att Svensk fisk skulle f ö rbruka ca 3 milj kr ut ö ver medelsanslaget och upplupna r ä nteinkomster f ö r den l ö pande prisregleringen och ca 6 milj
kr ut ö ver anslagna budgetmedel f ö r s ä rskilda pristill ä gg. Beh å llningen i konjunkturutj ä mningsfonden kan s å ledes ber ä knas vid utg å ngen av innevarande budget å r konma att uppg å till ca 48 milj kr.
Budget å ret 1978/79 uppgick inkomsterna i prisregleringskassan f ö r fisk till totalt 22,9 milj kr. Av
detta belopp svarade prisregleringsavgifter f ö r 20,5 milj kr, varav 13,4 milj kr
h ä nf ö r sig till importen. I inf ö rsel- och utf ö rselavgifter har influtit 0.2 milj
kr och i r ä nteinkomster p å medel innest å ende i kassan 2,2 milj kr. Beh å llningen i kassan var vid budget å rets utg å ng 34,6 milj kr. Inkomsterna i form
av prisreglerings- och inf ö rselavgifter s ä rat r ä ntor under innevarande budget ä r kan ber ä knas till ca 25 milj kr. Som
tidigare n ä mnts skall Svensk fisk under
innevarande reglerings ä r
tillf ö ras 12 milj kr ur kassan. Dessutom
har enligt beslut av regeringen st ä llts 2,5 milj kr till fiskeristyrelsens f ö rfogande f ö r uts ä ttning av laxfisk och å l, 2,0 milj kr ö verf ö rts till Sveriges fiskares erk ä nda arbetsl ö shetskassa samt 0,3 milj kr
utbetalats till Sveriges fiskares riksf ö rbund f ö r kostnader i samband med f ö rbundets verksarahet. Av prisregleringsmedel finansieras vidare vissa
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av
regleringsavgifter, som kan ber ä knas till ca 0,5 milj kr. Beh å llningen i kassan vid utg å ngen av innevarande budget å r kan d ä rf ö r ber ä knas till ca 42 milj kr.
3 Marknadsl ä get
Det internationella marknadsl ä get fbr fisk f ö rs ä mrades n å got under 1979 j ä mf ö rt med å ret innan. Priserna p å framf ö r allt sill visade en vikande
tendens till f ö ljd av i f ö rsta hand ö kade f å ngster. F ö r svenskt vidkommande sj ö nk priserna under f ö reg ä ende ä r f ö r sill och torsk, da fiskslag som
har den avg ö rande betydelsen f ö r det svenska fiskets ekonomi, med
ca 10 % under perioden januari-oktober j ä mf ö rt med motsvarande period å ret innan. D ä remot ö kade det totala f ä ngstv ä rdet pga ö kad f å ngstm ä ngd framf ö r allt av sill och torsk.
De senaste arens goda priser p ä sill ä r fr ä mst en f ö ljd av det sillfiskef ö rbud i Nordsj ö n som inf ö rdes den 1 januari 1977. Detta f ö rbud kvarst å r under 1980, vilket borde tala f ö r en fortsatt rel ö g niv å f ö r sillpriserna. Man b ö r dock kunna r ä kna med att sillfisket i Nordsj ö n kommer att till å tas fr ä n den 1 januari 1981 om ä n i mycket begr ä nsad omfattning. £ n annan negativ faktor som man b ö r r ä kna med ä r p å verkan av det allt mer ö kande utbudet av sill fr å n
Prop. 1979/80:169 20
Kanada och Finland p å europamarknaden. Genora internationella ö verenskommelser har m ö jligheterna till ö kade f ä ngstuttag p å sill f ö r det svenska och danska fisket
begr ä nsats. Det ö kade utbudet p å sill som trots detta kan ske kan p å verka priserna i ned å tg å ende riktning.
Vad g ä ller torskfiskar tyder f ö rh å llandena p ä en n ä got mer stabil marknad. Dock kan
konstateras att de svenska torsk-f å ngsterna hittills i ä r varit ovanligt stora, vilket kan komma att inneb ä ra ett rikligt torskfiske ä ven under forts ä ttningen av å ret med vikande priser och ö verskott sora f ö ljd, å tminstone under f ö rsta halv å ret 1980.
F ö rhandlingsuppdraget
Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppdragit å t jordbruksn ä mnden att efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation och n ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande prisregleringen p ä fisk under budget å ret 1980/81. F ö rslaget skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken och riktlinjerna
f ö r prisregleringen p å fisk samt med beaktande av det f ö rslag som framlagts av
arbetsgruppen f ö r prisreglering p å fisk m m (Ds Jo 1979:14).
Om n ä mnden
efter ö verl ä ggningar med de b å da delegationerna finner det l ä mpligt kan n ä randen i enlighet med nyssn ä mnda regeringsdirektiv f ö resl å att hittills till ä mpade former f ö r prisregleringen ö verg å ngsvis till ä mpas l ä ngst tom den 31 december 1980. Om n ä mnden efter ö verl ä ggningar med de b å da delegationerna finner att
pristill ä gg b ö r utg å ä ven under ö verg å ngsperioden b ö r f ö rslaget ä ven avse storleken av dessa.
N ä mnden
b ö r ä ven avge f ö rslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan for fisk f ö r att bestrida kostnaderna f ö r uts ä ttning av laxfisk och å l.
Jordbruksn ä mndens f ö rslag betr ä ffande prisregleringen
1 juli - 31 december 1980, m m____________
ö verl ä ggningar med de b å da delegationerna betr ä ffande prisregleringen p ä fisk under budget å ret 1980/81 har nu ä gt rum. N ä randen f ö resl å r i samf ö rst å nd med de b å da delegationerna att hittills till ä mpade former f ö r prisregleringen ö verg å ngsvis till ä mpas to m den 31 december 1980 samt
att s ä rskilda pristill ä gg p å fisk utg å r ä ven under denna period. Detta inneb ä r s å ledes att till ä rapningen av normprissystemet f ö resl ä s anst å till den.,.1 januari 1981. N ä mnden avser att under h ö sten 1980 efter ö verl ä ggningar med de b å da delegationerna inkomma med f ö rslag ang å ende storleken av normpriser och
normkvantiteter ra m f ö r
perioden 1 januari - 30 juni 1981.
Prop. 1979/80:169 21
Svensk fisk f ö resl å s f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten
under tiden 1 juli - 31 december 1980 tillf ö ras 8,5 milj kr ur
prisregleringskassan.
Vidare har f ö reningen i enlighet med g ä llande direktiv r ä tt att vid s ä rskilda
behov anv ä nda en fj ä rdedel av beh å llningen i konjunkturutj ä mningsfonden. De medel som ansl å s f ö r den l ö pande verksamheten b ö r f ö reningen f ä anv ä nda ä ven f ö r marknadsfr ä mjande å tg ä rder och upplysningsverksamhet.
Svensk fisk b ö r av de f ö reslagna medlen f ä l ä mna bidrag med sammanlagt h ö gst t milj kr f ö r att bestrida eng å ngskostnader som uppkoiTiJier hos
ber ö rda f ö rstahandsmottagare av fisk inf ö r och i samband med ö verg ä ngen till ett nytt
prisregleringssystem.
S ä rskilda
pristill ä gg p ä fisk f ö resl å s f å utg å ä ven under perioden 1 juli - 31
december 1980. F ö r finansiering av de s ä rskilda pristill ä ggen b ö r Svensk fisk tillf ö ras 10,5 milj kr ur
prisregleringskassan f ö r
fisk. F ö reningen b ö r dessutom f ö r detta ä ndam å l f å f ö rfoga ö ver h ö gst 3 milj kr ur f ö reningens konjunkturutj ä mningsfond, vilket ber ä knas i det n ä rmaste motsvara r ä nteint ä kterna fr å n fonden under ovann ä mnda period. De sammanlagda
kostnaderna f ö r de s ä rskilda pristill ä ggen under perioden b ö r s å ledes ej f å ö verstiga 13,5 milj kr. Det b ö r ankomma p å jordbruksn ä mnden att efter ö verl ä ggningar med delegationerna besluta
om pristill-l ä ggsbeloppen i ö re per kg.
Till den del de anvisade medlen inte beh ö ver tas i anspr å k ö verf ö rs ö verskottet till f ö reningens konjunkturutj ä mningsfond.
Fiskets f ö rhandlingsdelegation har upplyst att fiskarna ä r ö verens om att en mindre del av
pristill ä gget b ö r utbetalas till Sveriges fiskares
riksf ö rbund (SFR) f ö r t ä ckning av f ö rbundets f ö rhandlingskostnader. Delegationen
anser det praktiskt att regleringsf ö reningen Svensk fisk f ä r jordbruksn ä mndens
bemyndigande att medverka vid avgiftsuppb ö rden genom att g ö ra avdrag av pristill ä gget innan det utbetalas till medlemmen och inbetala det direkt till
SFR. I s å dant fall kommer fiskets
organisationer att utverka de fullmakter som beh ö vs som legal grund f ö r i-fr ä gavarande avdrag.
Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att ett anslag av 2,5 milj kr ur
prisregleringskassan f ö r
fisk utg å r f ö r finansieringen av kostnader f ö r uts ä ttning av laxfisk och å l under budget å ret 1980/81.
Jordbruksn ä mndens kostnad f ö r
.uppb ö rd och kontroll av avgifter uppg å r å rligen till ca 0,5 milj kr, som tas
fr ä n prisregieringskassan.
N ä mnden
f ö resl å r att i likhet med vad som tidigare
fastst ä llts h ö gst 1 milj kr av de
fettvaruavgifter sora tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag
Prop. 1979/80: 169
f ö r vad
som kan ber ä knas å terbetalas vid export skall ö verf ö ras till prisregleringskassan f ö r fisk.
Jordbruksn ä mndens ovann ä mnda
f ö rslag inneb ä r att av medel ur
prisregleringskassan tas i anspr å k 19 milj kr f ö r
prisreglering enbart under andra halv å ret 1980. D ä rut ö ver f ö resl å s att under budget å ret 1980/81 2,5 milj kr f å r anv ä ndas f ö r finansiering av kostnader fbr uts ä ttning av laxfisk och å l. Sora ovan n ä rants finansieras kostnad f ö r uppb ö rd och kontroll av avgifter av
medel ur prisregleringskassan och kan f ö r budget å ret ber ä knas till ca 0,5 milj kr. Med den
nuvarande avv ä gningen av prisregleringsavgiften
kan inkomsterna av avgiftsmedel och r ä ntor p å kassans medel ber ä knas till ca 25 milj kr p å ett helt budget å r. Mot denna bakgrund finner n ä mnden att det f ö religger behov av en inkomstf ö rst ä rkning av prisregleringsmedel. Jordbruksn ä mnden f ö resl å r d ä rf ö r i samf ö rst å nd med delegationerna en h ö jning av prisregleringsavgiften
motsvarande en procentenhet, vilket kan ber ä knas medf ö ra en inkomstf ö rst ä rkning till prisregleringskassan p å ca 7 milj kr per å r. Prisregleringsavgift p å svenskf å ngad och importerad fisk b ö r s å ledes f å uttas med fyra procent av ink ö pspriset resp importv ä rdet eller till belopp som i stort
sett svarar mot procentavgiften. Jordbruksn ä mnden vill i detta sammanhang
erinra om att f ö rslag om en h ö jning av regleringsavgiften till
fyra procent framlades redan av fiskerikommitt é n. Med anledning h ä rav uttalade f ö redragande departementschefen i
prop 1977/78:112 (sid 85) att beslut om ä ndrat uttag av prisregleringsavgift borde i princip anst å till dess fr å gan har tagits upp i ö verl ä ggningar mellan jordbruksn ä randen, konsumentdelegationen och
fiskets f ö rhandlingsdelegation. Under ö verl ä ggningarna diskuterades ä ven ett eventuellt inf ö rande av avgift p å laxfisk och å l. Fiskets f ö rhandlingsdelegation kommer å ter att aktualisera denna fr å ga vid ö verl ä ggningar h ö sten 1980.
Under h ä nvisning till vad som nu anf ö rts anh å ller n ä randen om bemyndigande att i
enlighet med vad ovan f ö reslagits
besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan f ö r att bestrida kostnadema f ö r fiskprisregleringen samt f ö r s ä rskilda pristill ä gg under perioden 1 juli - 31
december 1980. De allm ä nna
riktlinjerna f ö r prisregleringen som fastst ä llts av statsmakterna f ö r innevarande budget å r b ö r g ä lla of ö r ä ndrade under f ö rsta h ä lften av budget å ret 1980/81. N ä mnden b ö r s å ledes bemyndigas medge att prisst ö d f å r utg å f ö rutom genom minimi- och
garantiprisregleringen ä ven
genom pristill ä gg, prisutj ä mningsbidrag och regionalt fraktst ö d. N ä mnden anh å ller vidare ora bemyndigande att
under budget å ret 1980/81 i enlighet raed vad
ovan f ö reslagits ta upp
prisregleringsavgifter p å
fisk.
Kungl Maj:t har den 7 juni 1974 bemyndigat jordbruksn ä randen att fr o ra den 1 juli 1974
tills vidare f ö r varor av de slag som anges i
bi>>agan till lagen (1974:226) oro prisreglering p ä fiskets omr ä de till ä mpa licenstv ä ng vid in-och utf ö rsel. Vidare har jordbruksn ä mnden f ö r samma tid bemyndigats medge
Svensk fisk r ä tt att p ä villkor sora jordbruksn ä randen best ä mmer ensam f ö ra ut varor av de slag, som anges i
bilagan till lagen, till l ä nder med centraliserad import. Enligt Kungl Maj:ts beslut den 19
december 1969
Prop. 1979/80:169 23
g ä ller
vidare importminiraipriser vid inf ö rsel av fryst fil é ad torsk och kolja. I enlighet med hittills g ä llande grunder skall importen av
fisk - inom ramen f ö r g ä llande internationella å taganden- regleras i den
omfattning, som ä r n ö dv ä ndig f ö r att uppr ä tth ä lla prisregleringssystemet.
Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att regleringen av importen och
exporten under budget å ret
1980/81 f ä r ske i huvudsak p ä saima s ä tt som under innevarande budget å r.
6 Normprissystemet
6.1 Riksdagsbeslutet
I 1978 å rs riksdagsbeslut ora nya riktlinjer f ö r fiskeripolitiken (prop
1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) ing å r som en viktig del ett nytt
prisregleringssystem f ö r
fisk, ben ä mnt normprissystemet. Det av
riksdagen antagna prisregleringssystemet inneb ä r att s k normpriser och
normkvantiteter f ö r olika fiskslag skall fastst ä llas av statsmakterna after ö verl ä ggningar mellan jordbruksn ä randen och dess konsumentdelegation
samt fiskets f ö rhandlingsdelegation. Om
marknadspriset till producent understiger normpriset, skall pristill ä gg kunna utg å . Pristill ä gget skall dock inte motsvara hela
skillnaden mellan marknadspris och nonnpris. Normkvantiteten anger f ö r hur stora kvantiteter av resp
fiskslag pristill ä gg kan utg å och inneb ä r s å ledes ingen begr ä nsning i fisket. F ö r att st ö dja prisbildningen sKall sora i den
nuvarande regleringen ett l ä gsta pris uppr ä tth å llas p ä marknaden. Detta s k l ä gstapris skall fastst ä llas av regleringsf ö reningen Svensk fisk. Msk som inte
kan s ä ljas till minst l ä gstapris skall ö vertas av regleringsf ö reningen till ett i f ö rv ä g fastst ä llt s k oyerskottspris. Om
marknadspriset ö verstiger normpriset fbr ett visst
fiskslag skall med h ä nsyn
till konsumentintresset prisd ä mpande å tg ä rder kunna vidtas. Exerapel p ä s å dana å tg ä rder ä r exportavgifter och uppmjukning av
kvantitativa begr ä nsningar f ö r importen.
Normprissystemet st ä ller ö kade krav p ä
statistiskt underlag f ö r
fisket. I propositionen f ö ruts ä tts att statens jordbruksn ä mnd i samarbete med SFR kan ta fram
erforderligt underlagsmaterial f ö r ö verl ä ggningarna ora normpriser.
Riksdagsbeslutet angav huvudlinjerna f ö r ett nytt prisregleringssystem f ö r fisk. Den n ä rmare tekniska utformningen av
systemet skulle utarbetas av en av regeringen tillsatt s ä rskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen ö verl ä mnade till regeringen sitt f ö rslag den 5 december 1979 kallat
Prisregleringen p å fisk - normprissystemets tekniska
utformning (Ds Jo 197: l-l). I f ö ljande avsnitt l ä mnas
en sammanfattning av arbetsgruppens f ö rslag.
Prop.
1979/80:169 24
6.2 Arbetsgruppens f ö rslag
till teknisk l ö sning
6.2.1 Ya2et_av_grisregleringsled
Arbetsgruppen har ö verv ä gt fr å gan i vilket
f ö rs ä ljningsled regleringen enligt normprissystemet b ö r f ö rl ä ggas. I f ö rsta
hand avses h ä rmed i vilket led normpriset skall
fastst ä llas. Insamlingen av marknadspriser
som skall j ä raf ö ras med normpriset f ö r att avg ö ra om pristill ä gg
b ö r utg å , ra å ste givetvis ske i det led i
vilket normpriset fastst ä lls. Valet av prisregleringsled ä r s å ledes avg ö rande f ö r
den n ä rmare tekniska utformningen av
normprissystemet. Arbetsgruppen har ö verv ä gt tv ä f ö rs ä ljningsled f ö r regleringen, n ä raligen
fiskelagets f ö rs ä ljning av fisken till f ö rstahandsraottagare
(avr ä kningsprisledet) resp f ö rstahandsmottagarens f ö rs ä ljning av oberedd fisk till
grossister etc (partiprisledet).
Vid arbetsgruppens genomg å ng av f ö rstahandsmottagarnas av-r ä kningsmetoder har framkommit att de nuvarande avr ä kningspriserna inte ä r j ä mf ö rbara mellan olika f ö rstahandsmottagare.
Ofta l ä mnar mottagarna en viss service
till sina fiskare ut ö ver sj ä lva omh ä ndertagandet
av f å ngsterna. Eftersom omfattningen av
denna service varierar mellan olika mottagare och p ä verkar kostnaderna for mottagningen, blir de priser som avr ä knas fiskelagen inte j ä mf ö rbara. I de flesta producentkooperativa f ö reningar fbrekoiimer vidare efterlikvider av
varierande storlek, vilket inneb ä r att det
avr ä knade priset inte ä r ett definitivt pris.
Eftersom avr ä kningspriserna
inte ä r ber ä knade enligt enhetliga grunder kan de avr ä kningspriser som f n insamlas av statistiska
centralbyr å n i samband med f å ngststatistiken inte l ä ggas till grund f ö r j ä mf ö relse med normpris.
Att f ö rl ä gga regleringen till partiprisledet skulle enligt arbetsgruppen
erbjuda vissa f ö rdelar. De priser som samlas in
blir definitiva priser och i stort j ä mf ö rbara mellan olika mottagare. Att f ö rl ä gga
regleringen till partiprisledet inneb ä r
dock ä ven vissa sv å righeter. Uppgifterna om mottagarnas utf ö rs ä ljningspriser
kan endast avse oberedd fisk, trots att en inta obetydlig del av f ö rs ä ljningen fr ä n vissa mottagare utg ö rs av p å olika s ä tt beredd eller vidaref ö r ä dlad fisk. H ä rigenom blir underlaget f ö r prisregleringen
mera begr ä nsad ä n om regleringen f ö rl ä ggs i avr ä kningsprisledet,
d ä r all fisk ä r oberedd. Som en annan nackdel n ä mns bl a att prisregleringen i partiprisledet inneb ä r att en ny typ av statistik m ä ste samlas in. Som ovan n ä mnts samlar statistiska centralbyr å n f n in uppgifter endast om f ö rs ä ljningen i
avr ä kningsprisledet.
Arbetsgruppen har funnit att regleringen blir sv å rhanterlig vilket prisreglerinsled som ä n v ä ljs men har
f ö rordat avr ä kningsprisledet bl a med h ä nsyn till att starka principiella sk ä l talar f ö r
att regleringen f ö rl ä ggs s ä n ä ra fiskaren som m ö jligt. En rad villkor m å ste dock uppst ä llas
f ö r att regleringen i avr ä kningsprisledet skall fungera p å avsett s ä tt.
25
Prop. 1979/80:169
5.2.2 Villkgr_f ö r_grisreglering_i_avrakningsBrisledet
Enligt arbetsgruppen b ö r f ö r varje s k regleringsperiod,
vilken omfattar fyra till fem veckor, ett sammanv ä gi avr ä kningspris ber ä knas. Detta pris kallar
arbetsgruppen fbr j ä mf ö relsepris och skall j ä raf ö ras med fastst ä llt normpris fbr ber ä kning av pristill ä gg under regleringsperioden. De
villkor f ö r prisreglering i avr ä kningsprisledet, som arbetsgruppen
angett, ber ö r fr ä mst f ö rstahandsmottagarna av fisk. Dessa
m ä ste å ta sig att till ä mpa enhetliga avr ä k-ningsmetoder m m i enlighet med
givna f ö reskrifter.
De villkor som arbetsgruppen uppst ä llt kan sammanfattas enligt f ö ljande.
1) Avr ä kningspriset m å ste anges enligt enhetliga grunder.
Arbetsgruppen anser att jordbruksn ä mnden el Ter, efter dess
bemyndigande Svensk fisk, b ö r fastst ä lla f ö ljande definition
av avr ä kningspris;
"Med avr ä kningspris avses priset f ö r varan fritt uppst ä lld p ä f ö rstahandsmottagarens
mottagningsplats, vilken skall vara godk ä nd av jordbruksn ä mnden eller Svensk fisk. Priset f ö r varan skall inkludera t ä ckning f ö r vissa klart definierade
kostnadsposter som uppkotimer eller skall anses uppkomma f ö r fiskaren f ö re den f ö rsta f ö rs ä ljningen, oavsett vem som i
verkligheten svarar f ö r
dessa kostnader. Till de kostnader som anses uppkomma f ö r fiskaren f ö re f ö rsta f ö rs ä ljningen h ö r kostnader f ö r emballage, erforderlig isning,
lossning, fartygets hamnavgifter och i f ö rekonmande fall transport av fisken till godk ä nd mottagningsplats."
2)
Ber ö rda f ö rstahandsmottagare m ä ste till ä mpa j ä mf ö rbara avr ä kningsperioder.
3)
Ber ö rda f ö rstahandsmottagare m å ste ä ta sig att till ä mpa avr ä kningspriser som st å r i rimlig proportion till partipriserna
och andra i sammanhanget relevanta faktorer. Uppf ö ljningen av partipriser samt
kostnader och marginaler
i f ö rstahandsledet
b ö r fortl ö pande ske genom statens pris-och
kartell n ä rands f ö rsorg.
4) S ä rskild av jordbruksn ä mnden eller Svensk fisk fastst ä lld
avr ä kningsnota skall anv ä ndas av f ö rstahandsmottagarna. Om
fattningen av olika service å taganden gentemot fiskaren lik
som kostnaderna h ä rf ö r skall av f ö rstahandsmottagaren i
s ä rskild ordning redovisas till
jordbruksn ä mnden eller
Svensk fisk.
5) Dverskottskvantiteter och likvid for dessa skall s ä rredo
visas p å avr ä kningsnotan.
5) Efterlikvider eller andra gottg ö relser vid sidan av avr ä kningspris skall beaktas vid framr ä kning av j ä mf ö relsepriset.
Prop. 1979/80: 169 26
7)
Avs ä ttning av r å vara f ö r intern beredning hos f ö rstahandsmottagarna skall baseras
p å ett pris som motsvarar minst till ä mpligt l ä gstapris.
8)
F ö r att inte dominerande f ö retag p ä resp kuststr ä cka skall f ä avg ö rande inflytande p ä avr ä kningsprisniv å n b ö r j ä mf ö relsepris ber ä knas fbr hela landet.
Vid f ö rdelning av likvid f ö r fisk s å ld till olika avs ä ttnings ä ndam å l anv ä nds ofta metoder som ä r till f ö rdel f ö r mindre leverant ö rer. Enligt arbetsgruppens mening b ö r inte f ä till-l ä mpas metoder som f ö rsv å rar f ö r vissa fiskelag att uppn å avsedd inkomstutveckling. F ö rstahandsmottagarna f å r dock aldrig till ä mpa s å dana f ö rdelningsmetoder som p å verkar ber ä kningen av det genomsnittliga avr ä kningspriset och d ä rmed pristill ä gget. Mottagare sora inte anv ä nder proportionell metod f ö r f ö rdelning av f å ngst mellan olika avs ä ttnings ä nda-m ä l b ö r underst ä lla f ö rdelningsmetoden jordbruksn ä mnden f ö r godk ä nnande.
Arbetsgruppen f ö resl å r vidare att jordbruksn ä mnden efter ö verl ä ggningar med konsumentdelegationen
och fiskets f ö rhandlingsdelegation b ö r f ö resl å de ytterligare villkor eller
modifieringar av normprissystemet sora kan finnas beh ö vliga. Eftersom normprissystemet ä r nytt, b ö r n ä mnden vid till ä rapningen av systemet f å g ö ra vissa tekniska justeringar.
6.2.3 Prisregjeringens_omfattning
Prisregleringen p ä fisk omfattar f n endast fisk som av svenska fiskefartyg
f ö rts i land h ä r i landet. Detta g ä ller i princip oberoende av ora
fisken ä r avsedd att efter f ö rsta-handsf ö rs ä ljningen avs ä ttas p ä den svenska marknaden eller
exporteras.
Fisk sora av svenska fiskare direktlandas utomlands ( i
huvudsak sker direktlandningarna i Danmark) omfattas inte av nuvarande
prisreglering, vare sig f ö rs ä ljning sker p ä auktion eller fisken s ä ljs direkt till k ö pare i utlandet. Som allm ä n regel g ä ller vidare att prisst ö det endast kan avse- fisk som f ö rts i land f ö r avs ä ttning till m ä nniskof ö da (konsumtionsfisk) och f ö r vilken prisregleringsavgift erl ä ggs.
Arbetsgruppen har inte f ö reslagit att omfattningen av regleringen
skall f ö r ä ndras j ä mf ö rt med nuvarande f ö rh å llanden, å tminstone inte i inledningsskedet.
Prisregleringen enligt normprissystemet skulle s å ledes i princip kunna omfatta
viktigare slag av saltvattensfisk som f ö rs i land i Sverige och s ä ljs till svensk f ö rstahandsraottagare f ö r konsumtions- ä ndam å l .
Prop.
1979/80:169 27
Vad betr ä ffar direktlandningar i utlandet har arbetsgruppen konstaterat att
fiskelagens m ö jligheter att genom val av
landningsplats och f ö rsaljningss ä tt "v ä lja" att l å ta sin f å ngst omfattas eller inte omfattas
av prisregleringen p ä verkar
denna reglering. Fbr vissa fartyg henmah ö rande fr ä mst p å v ä stkusten ä r det ekonomiska utbytet av ett
visst landnings- och f ö rs ä ljningsalternativ avg ö rande f ö r valet av landningsplats. I tider
av goda priser i Danmark stimuleras s å ledes fiskelagen att landa sina f å ngster d ä r varvid man ä ven
har f ö rdelen av att f å ngsten ej belastas med regleringsavgift.
Oetta kan leda till snedvridning av tillf ö rseln till den svenska marknaden. Arbetsgruppen anser att
prisregleringen i vissa situationer skulle underl ä ttas om reglerings å tg ä rder kunde vidtas ocks å fbr fisk som landas utomlands.
Samtidigt har eraellertid arbetsgruppen funnit att reglerings å tg ä rder fbr utlandslandad fisk ä r tekniskt mycket sv å rbem ä strade. Mot denna bakgrund har
arbetsgruppen stannat f ö r att
f ö resl å att prisregleringen t v inte
utvidgas till att omfatta fisk som av svenska fiskare landas utomlands.
6.2.4 Avv ä gningav _gri serj_gri s t i 12 ä gg_och_normkvant i teter
Nonnpris ä r den prisniv å som
f ö ruts ä tts ge fisket den med inkomstm å let avsedda l ö nsamheten och konsumenterna rimliga
priser. Normpriser skall enligt riksdagsbeslutet fastst ä llas av statsmakterna efter ö verl ä ggningar. Enligt arbetsgruppens bed ö mning ä r det fbr de flesta fiskslag inte n ö dv ä ndigt att fastst ä lla s ä rskilda nornpriser fbr de olika
storlekssorteringarna. Av praktiska sk ä l b ö r i
st ä llet med undantag fbr sill ett normpris
kunna fastst ä llas f ö r samtliga sorteringar av ett
fiskslag. Vidare anser arbetsgruppen att f ö r kvanti-tetsm ä ssigt mindre viktiga fiskslag b ö r, n ä r
priser och ö vriga marknadsf ö rh å llanden inte g ö r det ol ä mpligt, ett gemensamt norrapris
kunna fastst ä llas f ö r flera fiskslag.
Enligt arbetsgruppen b ö r precisering av grunderna f ö r avv ä gning av normprisernas niv å tas upp av parterna i saraband med
ö verl ä ggningarna. I ö verl ä ggningarna b ö r ocks å tas upp den n ä rmare sammans ä ttningen av grupper av olika fiskslag.
Pristill ä ggets storlek skall fastst ä llas sedan ett repre-sentativt marknadspris har ber ä knats. Detta pris som arbetsgruppen
kallat j ä mf ö relsepris b ö r utg ö ra en sammanv ä gning av priser f ö r hela landet f ö r resp normprisgrupp. Av praktiska
sk ä l f ö resl ä r arbetsgruppen som tidigare n ä mnts att reglerings å ret indelas i regleringsperioder om
fyra till fem veckor och att j ä mf ö relsepris ber ä knas f ö r varje s å dan regleringsperiod. Underlaget
fbr j ä mf ö relsepris b ö r normalt utg ö ras av avr ä kningsoriserna f ö r de kvantiteter sora s å lts till minst l ä gstapris. I vissa fall kan avr ä kningspriserna beh ö va justeras med h ä nsyn till efterlikvider m m. Om j ä mf ö relsepris fbr en regleringsperiod
understiger motsvarande norrapris, b ö r pristill ä gg i princip utg å . Enligt arbetsgruppens mening b ö r man emellertid vid till ä mpningen av normprissysteraet
kunna bortse fr å n mindre pris-
Prop. 1979/80:169 28
r ö relser
kring normpriset, om dessa prisr ö relser bed ö ras koiTiiB att i stort sett ta ut
varandra, sett ö ver hela reglerings å ret. Ä ven fr å n tillf ä lliga prisrbrelser kring normpriset
under enstaka regleringsperioder bbr man p ä sarama s ä tt kunna bortse. Oetta inneb ä r att pristill ä gg
inte automatiskt bbr utg å om j ä mf ö relsepriset f ö r enstaka regleringsperioder
understiger normpriset eller om j ä mf ö relse-priset under viss tid ligger
obetydligt under normpriset. Arbetsgruppen anser att jordbruksn ä mnden f ö r varje regleringsperiod har att
besluta om pristill ä ggets storlek i ö re per kg.
Arbetsgruppen anser att fr å gan om storleken av den andel av
skillnaden mellan norrapris och j ä mf ö relsepris som b ö r utg å i pristill ä gg skall tas upp vid ö verl ä ggningarna.
L ä gstapriserna,
som fastst ä lls i partiprisledet, b ö r en-ligt arbetsgruppen anv ä ndas f ö r att st ö dja prisbildningen. L ä gstapriserna b ö r s å ledes i princip avv ä gas s å att avr ä kningspriserna och d ä rmed j ä mf ö relsepriset s å l å ngt som m ö jligt ö verensst ä nmer raed motsvarande normpris
samtidigt som avs ä ttningen av fisk h å lls p å en s ä h ö g niv ä som m ö jligt och de av Svensk fisk ö vertagna kvantiteterna begr ä nsas. Kostnaderna f ö r regleringen b ö r raed l ä gstaprisavv ä gningen s ö ka h ä llas s ä l å ga sora ra ö jligt.
Betr ä ffande
avv ä gningen av ö verskottspris - som ocks ä fastst ä lls i partiprisledet - erinrar f ö rst arbetsgruppen om att st ö det till fisket i normprissystemet
ges i och med fastst ä llandet
av normpriser och normkvantiteter. Over-skottspriset torde mot bakgrund h ä rav inte b ö ra fastst ä llas s å att det i sig inneb ä r en form av st ö d eller kompensation till fisket
vid sidan av det st ö d som utg å r genom avv ä gning av normpris. Ytterst avg ö rs ö verskottsprisernas niv å av de medel som Svensk fisk
disponerar f ö r denna verksamhet. F ö r att ö verta fisk som inte har kunnat s ä ljas till minst l ä gstapris b ö r Svensk fisk f ä disponera dels marknadsint ä kter fr å n f ö rs ä ljning av till f ö reningen ö verl ä mnade kvantiteter, dels de medel
som kan komma att vid ö verl ä ggningarna tilldelas f ö reningen f ö r detta ä ndam å l.
Norrakvantitet skall enligt riksdagsbeslutet kunna fastst ä llas 1 syfte att hindra att prisst ö det leder till en alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa
fiskslag. Arbetsgruppen har f ö r sin del ansett att normkvantitet torde beh ö va fastst ä llas f ö r sil1/str ö mming men knappast f ö r n å gra andra fiskslag under n ä rmaste reglerings ä r. Vilka fiskslag som b ö r ha normkvantitet ä r dock enligt riksdagsbeslutet en
fr ä ga som skall avg ö ras efter ö verl ä ggningar.
Arbetsgruppen anser att avv ä gningen av norrapriser och norm-kvantiteter
har stor betydelse f ö r den
totala produktionen inom fiskerin ä ringen liksom fbr strukturen i denna n ä ring. Arbetsgruppen redovisar fbr
fiskslagen sill/strbmming och torsk bed ö mningar av det framtida avs ä ttningsutrymmet till ledning f ö r fastst ä llande av eventuella
normkvantiteter.
Prop.
1979/80: 169 29
6.2.5 Normkvanti tetens_f ö rdeln i ng_och_behandl i ng_av_ ö yerskgtt
Eftersom f å ngsterna
inte ä r lika f ö rdelade under å ret
mellan exempelvis olika fiskelag m ä ste
normkvantiteten f ö rdelas p å ett s å dant
s ä tt att st ö rsta m ö jliga
r ä ttvisa uppn ä s. Arbetsgruppen har d ä rf ö r f ö rordat att normkvantiteten f ö rdelas
efter det s ä songsm ä ssiga f å ngst-
och avs ä ttningsf ö rh å llandet.
Arbetsgruppen redovisar olika metoder som l ä rapligen
kan till ä mpas vid f ö rdelning av normkvantitet mellan olika fiskelag.
Det b ö r ankoimia p å parterna att ta st ä llning till vilken metod f ö r
f ö rdelning av den totala
normkvantiteten som b ö r till ä mpas.
Fr å gan om hur ö verskotten skall behandlas ur pristill ä ggssynpunkt med h ä nsyn till fiskslag med eller utan normkvantitet har diskuterats av
arbetsgruppen. Enligt arbetsgruppen b ö r
denna fr ä ga tas upp i ö verl ä ggningarna.
6.2.6 Insamling av prisuppgifter
samt ber ä kning och utbetalning
§ v_gristill ä gg__________________________________
Som tidigare n ä mnts
kr ä ver normprissystemet att avr ä kningspriserna anges enligt enhetliga grunder hos f ö rstahandsmottagarna. Arbetsgruppen anser d ä rf ö r att en s k
standard-avr ä kningsnota i princip skall anv ä ndas. Denna b ö r
inf ö ras successivt redan under f ö rsta halv å ret
1980.
F ö r ber ä kning av j ä mf ö relsepris anger arbetsgruppen tv å
olika metoder. Den ena metoden g ä r ut p ä att avr ä kningsnotor
fr å n st ö rre f ö rstahandsmottagare samlas in
kontinuerligt och n ä r en regleringsperiod har passerat
ber ä knas j ä mf ö relsepris.
Denna metod f ö ruts ä tter datamaskinen bearbetning. Den andra metoden inneb ä r att de st ö rre
mottagarna av fisk meddelar totala avr ä kningsv ä rden och kvantiteter, t ex per vecka. Regleringsf ö reningen Svensk fisk ber ä knar sedan p å
grundval av dessa uppgifter j ä mf ö relsepris fbr varje reglerat fiskslag f ö r varje regleringsperiod. Arbetsgruppen anser att
den f ö rsta metoden sora bygger p å datamaskinen bearbetning av avr ä kningsnotor b ö r
till ä mpas. Under en ö verg å ngsperiod,
innan de dataraaskinella rutinerna hunnit intrimmas, m å ste emellertid den andra metoden anv ä ndas.
I inledningsskedet m å ste
dessutora - innan s ä kerhet vunnits om f ö rstahandsmottagarnas rapportering - under en kortare
period pristill ä gg fastst ä llas i f ö rv ä g f ö r en
regleringsperiod och utbetalas av f ö rstahandsmottagarna
i samband raed likviden. I det system som bygger p ä datamaskinella rutiner b ö r regleringsf ö reningen
utbetala pristill ä ggen direkt till fiskaren efter
varje regleringsperiod. Pristill ä ggen
fastst ä lls i efterhand fbr varje
regleringsperiod av jordbruksn ä mnden. Ber ä kningar av j ä mfbrelsepris
handhas av Svensk fisk.
Prop. 1979/80:169 30
I fr ä ga om
auktionsf ö rs ä ljning har arbetsgruppen endast
unders ö kt m ö jligheterna att tekniskt inordna
auktionsf ö rs ä ljning av fisk i normprissystemet.
Den tekniska l ö sning som redovisas f å r s å ledes inte tas som ett st ä llningstagande fr å n arbetsgruppens sida f ö r auktionsf ö rs ä ljning. Priserna vid auktionsf ö rs ä ljning varierar kraftigt fr å n dag till dag. Det kan d ä rf ö r diskuteras om dessa priser b ö r v ä gas in tillsammans raed andra avr ä kningspriser vid ber ä kning av j ä mf ö relsepris. Arbetsgruppen har dock f ö reslagit att under de n ä rmaste reglerings å ren pr ö vas ett system som inneb ä r att priser f ö r fisk s å lda ö ver auktion v ä gs saiman med priser f ö r fisk mottagna av fiskf ö rs ä ljningsf ö reningar eller privata mottagare.
Jordbruksn ä randen b ö r efter regle rings å ret 1981/82 utv ä rdera den h ä r f ö reslagna ordningen och till
regeringen inkomna med f ö rslag
betr ä ffande de fortsatta formerna f ö r prisreglering p å auktionsf ö rs å ld fisk.
6.2.7 Konsument2ntresset
Arbetsgruppen anser att uttag av exportavgifter samt s ä nkning eller borttagande av
prisreglerings- och infdrselavgifterna ä r de metoder f ö r prisd ä mpande å tg ä rder som har st ö rst praktisk betydelse vid sidan
av kvantitativ reglering.
Vid sidan av det sj ä lvklara konsumentintresset att i goda marknadsl ä gen motverka prisstegringar ö ver vissa niv å er finns ett konsumentintresse att
tillgodose ä ven i mera normala marknadsl ä gen och i ö verskottssituationer. Prisst ö det till fisket finansieras i f ö rsta hand genom uttag av en prisregleringsavgift,
som h ö jer konsumentpriserna. Avgiftens
storlek tas upp vid de ö verl ä ggningar som f ö reg ä r varje reglerings å r. Med utg å ngspunkt i bl a regleringsavgiftens
storlek best ä ras ocks ä en total kostnadsram f ö r prisst ö det under kommande reglerings å r. Ut ö ver denna kostnadsram kan fonderade
medel disponeras fbr prisst ö d under reglerings å ret. Det ankommer p å Svensk fisk att s ä tta l ä gstapriserna p ä en s ä dan niv ä att kostnaderna f ö r prisregleringen blir s å l å ga som m ö jligt. Om l ä gstapriserna i normala eller
pressade marknadssituationer s ä tts p å en alltf ö r l å g niv ä , kommer resurserna f ö r prisst ö det att urholkas till komnande
reglerings å r och krav p ä ytterligare h ö jning av regleringsavgiften kan
komma att uppst ä llas.
Konsumentintressena har s å lunda anledning att - oavsett
vilket marknadsl ä ge som r å der - aktivt delta i arbetet raed
prisregleringen under l ö pande
reglerings å r.
Arbetsgruppen utg å r fr ä n att
utfallet av prisregleringen kommer att beaktas vid de ö verl ä ggningar om normpriser och
normkvantiteteii som h ä lls n ä rmast efter utg å ngen av ett reglerings ä r.
Prop. 1979/80: 169
6.2.8 Vissa_administrativa_fr å gor
Arbetsgruppen har utformat f ö ljande f ö rslag betr ä ffande administrationen av de medel
som st ä lls till regleringsf ö reningen Svensk fisks f ö rfogande.
Statsmakterna b ö r, med ledning av den kostnadsber ä kning som jordbruksn ä mnden skall redovisa i saraband med sina f ö rslag betr ä ffande grunderna f ö r prisregleringen under ett
reglerings å r, fastst ä lla en medelsrara fbr prisregleringen
under budget å ret. Jordbruksn ä mndens fbrslag till medelsram b ö r ut ö ver raraens totala storlek ä ven innefatta f ö rslag om uttag av
prisregleringsavgift samt tilldelning av medel ur prisregleringskassan och
konjunkturutj ä mningsfonden. Fr å n medelsramen b ö r Svensk fisk t ä cka de totala kostnaderna f ö r regleringen, dvs f ö r pristill ä gg, inl ö sen av ö verskott samt f ö r administration och upplysningsverksamhet.
Ut ö ver den angivna medelsramen b ö r f ö reningen f ö r att t ä cka de totala kostnaderna f ö r prisregleringen ä ven f å anv ä nda de r ä ntor som flyter in p å f ö reningens och konjunkturutj ä mningsfondens medel.
Enligt arbetsgruppens f ö rslag skall vissa medel ut ö ver marknadsint ä kterna kunna disponeras av Svensk
fisk f ö r ö vertagande av fisk som inte har
kunnat s ä ljas till minst l ä gstapris. Ifr å gavarande medel b ö r anges som en s ä rskild delram inom den i det f ö reg ä ende angivna medelsramen och b ö r utg ö ra grund f ö r f ö reningens ö verv ä ganden om bverskottspriser under
det kommande reglerings å ret.
Fbrslag om del ramens storlek bbr framl ä ggas av jordbruksn ä mnden efter ö verl ä ggningar med partema.
I den m ä n de medel som p å
angivet s ä tt st ä llts till f ö reningens f ö rfogande inte f ö rsl å r f ö r att t ä cka kostnaderna f ö r prisregleringen under ett
reglerings å r b ö r f ö reningen vid of ö rutsedda behov f ä ta i anspr å k medel ur konjunktur-utj ä mningsfonden intill h ö gst en fj ä rdedel av fondens beh å llning. N ä mnden b ö r f å medge att mer ä n en fj ä rdedel f ö rbrukas. Fondens beh å llning b ö r dock inte utan regeringens s ä rskilda medgivande f ä understiga 20 milj kr (mot f n 10
milj kr). H ä rmed sker en anpassning till
penningv ä rdets f ö r ä ndring. I den m å n de medel som st ä llts till. f ö rfogande f ö r prisregleringen under ett
reglerings ä r inte tas i anspr å k, b ö r medlen f å tillf ö ras fonden.
Kostnaderna f ö r Svensk fisks administration och kontrollverksamhet samt f ö r marknadsfr ä mjande å tg ä rder och upplysningsverksamhet b ö r f å t ä ckas av de medel som st ä lls till f ö reningens f ö rfogande inom den totala medelsram
som statsmakterna beslutar och av f ö reningens eller fondens r ä nteinkomster.
Enligt arbetsgruppens bed ö mning medf ö r normprissystemet ö kade administrationskostnader f ö r s å v ä l jordbruksn ä mnden och Svensk fisk som f ö r Sveriges fiskares riksf ö rbund. Jordbruksn ä mnden b ö r f ö r sin del ta upp fr å gan om behov av personal-
Prop.
1979/80: 169 32
f ö rst ä rkning i s ä rskild framst ä llning. De kostnads ö kningar som uppst å r genom insamling av prisuppgifter
b ö r enligt arbetsgruppens bed ö mning kunna begr ä nsas
genom samordning med statistiska centralbyr å ns
uppgiftsinsamling.
De f ö rslag som arbetsgruppen har lagt
fram kan medf ö ra behov av vissa f ö rfattningsbest ä mmelser,
t ex i fr å ga om uppgiftsskyldighet ra m. Ä ven de f ö rslag
som jordbruksn ä mnden l ä mnar efter ö verl ä ggningar med parterna kan medf ö ra behov av nya eller ä ndrade f ö rfattningsbest ä mmelser. Enligt arbetsgruppens mening bbr det
ankomma p å jordbruksn ä randen att i samband med sina fbrslag ocks ä redovisa de f ö rfattningsf ö rslag som bbr pr ö vas
av statsmakterna. H ä rvid b ö r ä ven fr å gan om sanktioner tas upp vad g ä ller avgifts- och uppgiftsskyldighet m ra.
6.2.9 F ä rhandnngsunderlag_
Normprissystemet st ä ller
ö kade krav p å statistiskt underlag f ö r ö verl ä ggningarna. Arbetsgruppen har redovisat exempel p å visst material som b ö r kunna tj ä na som underlag f ö r ö verl ä ggningarna. Det statistiska material som redovisas å terfinns inom f ö ljande
omr å den: inkomstutveckling enligt deklarationsunders ö kning f ö r
fiskare, inkorastutveckling f ö r andra
grupper, l ö nsamheten inom tr å lfisket 1978, avr ä kningspriser
1976-1973, kostnadsutvecklingen inom tr å lfisket
samt f å ngsternas omfattning.
6.2.10 S ä rs ki
U_ttrande
Fiskets representanter i arbetsgruppen har i s ä rskilt yttrande anf ö rt att fr å gan om behandling av ö verskottskvantiteter ur pristill ä ggssynpunkt i f ö rsta
hand ä r en teknisk fr å ga. Arbetsgruppen borde d ä rf ö r ha l ö st denna fr ä ga
p å det s ä tt som fiskerikommitt é n angav i sitt bet ä nkande.
6.3 Jordbruksn ä mndens
f ö rslag betr ä ffande normprissystemet
Jordbruksn ä mnden utg å r fr ä n att ett
normprissystem f ö r fisk genomf ö rs i huvudsaklig ö verensst ä mmelse med vad arbetsgruppen f ö reslagit. Som framg å r av f ö reg å ende avsnitt har arbetsgruppen i-vissa fr å gor inte tagit st ä llning
utan f ö reslagit att dessa b ö r tas upp i de ö verl ä ggningar som skall ä ga rum mellan jordbruksn ä mnden
och dess konsumentdelegation samt fis-kets f ö rhandlingsdelegation. De fr å gor
som s å lunda b ö r bli f ö rem å l f ö r ö verl ä ggningar ä r, f ö rutom avv ä gningen av normpriser och normkvantiteter, fr ä mst metoderna f ö r
f ö rdelning av normkvantitet mellan
fiskelag, behandlingen av ö verskott i pristill ä ggssammanhang samt
Prop. 1979/80:169 33
avv ä gningen
av andel av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris som skall kunna utg å i pristill ä gg.
Som tidigare n ä mnts (avsnitt 5) avser n ä mnden att i god tid f ö re å rsskiftet 1980/81 inkomma med
fbrslag till normpriser och norrakvantiteter m ra f ö r f ö rsta halv å ret 1981. N ä randen kommer d ä rvid ä ven att redovisa f ö rslag betr ä ffande de ö vriga fr ä gor som h ä nskjutits till ö verl ä ggningar och f ö rslag till de st ö d å tg ä rder vid sidan av normprissystemet
som kan befinnas erforderliga samt till finansieringen av regleringen
inkluderande Svensk fisks administrationskostnader.
F ö r att
normprissystemet skall kunna till ä mpas fr å n den 1 januari 1981 ä r det enligt n ä mndens mening en nbdv ä ndig f ö ruts ä ttning att det informationssystem
sora kr ä vs f ö r regleringen redan till vissa
delar ä r ig å ngsatt och pr ö vat. H ä rmed avses bl a att enhetliga
metoder f ö r fastst ä llande av avr ä kningspris m å ste ha till ä mpats av f ö rstahandsmottagarna av fisk under
andra halv å ret 1980. N ä mnden genomf ö r f n i samarbete med statistiska
centralbyr å n, fiskeristyrelsen, Svensk fisk
och Sveriges fiskares riksf ö rbund en utredning r ö rande utformningen av ett informationssystem fbr fiskprisregleringen.
Meningen ä r att informationssysteraet skall
utformas p å ett s å dant s ä tt att fleranv ä ndning av statistiken uppn ä s. Med h ä nsyn till att informationssysteraet
b ö r komna ig å ng s å snart som m ö jligt har n ä mnden utarbetat f ö rslag till f ö rfattningar (se avsnitt 7 och
bilagor) som skall m ö jligg ö ra bl a insamlandet av n ö dv ä ndiga uppgifter. F ö rfattningarna b ö r i till ä mpliga delar s ä ttas i kraft redan fr å n den 1 juli 1980.
Fbr att m ö jligg ö ra genomf ö randet av normprissystemet fr ä n den 1 januari 1981 erfordras att
regeringen bemyndigas besluta i fr ä ga om prisregleringen p ä fisk f ö r f ö rsta halv å ret 1981.
3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 169
Prop. 1979/80:169 34
7. F ö rfattningsbest ä mmelser
7.1 Inledning
Inora jordbruksn ä mnden har uppr ä ttats
vissa f ö rfattningsf ö rslag (bilaga 1-3). Dessa ä r i f ö rsta hand f ö ranledda av det nya av
statsmakterna beslutade norraprissystemet f ö r fisk som kan f ö rutses komna att till ä mpas fr å n å rsskiftet 1980/81. F ö rfattningsf ö rslagen har d ä rvid uppr ä ttats med utg å ngspunkt fr å n att de f ö rslag som framlagts i promemorian
(Ds Jo 1979:14), Prisregleringen p å fisk, blir verklighet. H ä nsyn har ocks ä
tagits till s ä dana avsnitt i promemorian, som
inte direkt har formen av f ö rslag, men d ä r
behov av f ö rfattnings ä ndringar ä nd å kan f ö rutses uppkomna. Exempel p ä detta ä r de f ö rslag som nu l ä ggs fram s ä att en avgift p å fiskmj ö l kan tas ut. Med h ä nsyn till att de nya avgifterna kan
komma att beh ö va inf ö ras med kort varsel, t ex beroende
p å marknadsf ö rh å llandena, ä r det angel ä get att riksdagsbehandlingen av dem
kan ske i samband raed behandlingen av ö vriga f ö rfattningsf ö rslag,
ä ven om avgiftsbest ä mmelsen inte omedelbart kommer att
beh ö va s ä ttas i til l ä mpning.
7.2 Ä ndring i lagen (1974:226) om
prisreglering p å fiskets omr å de
(bilaga 1)___________________________________
1 §
I denna paragraf g ö rs
det till ä gget att det ankoramer p ä regeringen, eller efter regeringens berayndigande
jordbruksn ä randen, att best ä mma om avgift f ö r
fiskmj ö l m m och f ö r fiskfil é er
(13 och 13 a §§ ) skall tas ut.
1 a §
Enligt regeringsformen 11 kap 6 § tredje stycket kan f ö rvaltningsuppgift sora innefattar
myndighetsut ö vning ö verl ä mnas till f ö rening endast genom lag.
Regleringsf ö reningen Svensk fisk fullg ö r redan idag vissa s ä dana f ö rvaltningsuppgifter med st ö d av ö verg å ngsbe-st ä rmelserna till regeringsformen. Nya
s å dana uppgifter kan emellertid inte
ö verf ö ras till f ö reningen utan lag ä ndring. I det nya prisregleringssystemet
har f ö rutsatts att beslut om utbetalning
m m av pristill ä gg till fiskare skall ankomma pi
Svensk fisks Behov f ö religger
d ä rf ö r att kunna ö verl ä mna r ä tt till myndighetsut ö vning till Svensk fisk. (En
motsvarande ä ndring vidtogs i lagen (1967:340)
om prisreglering p å jordbrukets omr å de genora SFS 1978:466.)
9 §
Nuvarande 9 § avser endast prisregleringsavgift. De regler som 9 § inneh å ller b ö r emellertid g ä lla ä ven f ö r avgift p å fiskmj ö l och fiskfil é er (13 och 13 a §§ ). Av systematiska sk ä l flyttas d ä rf ö r 9 § och fbresl.Js bli - n å got ut ö kad - 14 a § .
Ä ndringen i nya 9 § inneb ä r att ett nytt stycke tillf ö rs paragrafen. Enligt nu g ä llande best ä mmelser uttas inte inf ö rselavgift f ö r post-f ö rs ä ndelser om den samnanlagda tullen
och inf ö rselavgifterna f ö r varan understiger visst belopp, f
n 50 kr. Jordbruksn ä mnden vill med denna ä ndring f ä en ö verensst ä mmelse mellan inf ö rselavgiften och
prisregleringsavgiften p å
importfisk.
Prop. 1979/80:169 35
Ny rubrik
F ö re de
nya 13 och 13 a §§ inf ö rs en ny rubrik som anger att de
nya avgifterna systematiskt skiljer sig fr ä n nu g ä llande avgifter.
13 §
Fiskerikomnitt é n
f ö reslog (SOU 1977:74) att
prisregleringsavgift b ö r tas ut ä ven p ä foderfisk,
dvs fisk som anv ä nds f ö r tillverkning av fiskmj ö l.
I statsmakternas beslut om riktlinjer f ö r
fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) har
st ä llning inte tagits till denna fr å ga. F ö redraganden
har i propositionen anf ö rt att beslut ora ä ndrat avgiftsuttag b ö r anst å till dess fr å gan har tagits upp i ö verl ä ggningar mellan jordbruksn ä randen, konsumentdelegationen och fiskets f ö rhandlingsdelegation.
I sitt remissvar ö ver
fiskeri kommitt é ns bet ä nkande ans å g
jordbruksn ä mnden att prisregleringsavgift inte
borde tas ut p ä foderfisk. I st ä llet borde avgift kunna utg å i form av tillverkningsavgift p å svensktillverkat fiskmj ö l. Motsvarande avgift borde tas ut pA importerat
fiskmj ö l.
N å got f ö rslag om uttagande av avgift p ä
fiskraj ö l framl ä gger jordbruksn ä randen
inte nu. D ä remot b ö r - som framh å llits
i inledningen till detta avsnitt - beh ö vliga
lag ä ndringar nu g ö ras s å att en
avgift kan tas ut med kort varsel. Om avgift skall tas ut p ä fiskmj ö l,
b ö r den dock inte inf ö ras utan att ö verl ä ggningar f ö rst
har ä gt rum med ber ö rda exportl ä nder.
En s å dan avgift f å r ocks å
effekter p å jordbruksprisrealeringen. Avgift
kan d ä rf ö r inte bli aktuell redan fr å n
den 1 juli 1980.
13 a §
Enligt riksdagsbeslutet om det nya prisregleringssystemet
skall vissa prisd ä mpande å tg ä rder i konsumenternas intresse
kunna vidtas n ä r s å beh ö vs av marknadssk ä l.
F ö r
fiskslag som det r å der underskott p ä kan den inhemska prisniv å n i viss m å n s ä nkas genom att man tar bort
prisreglerings-och inf ö rsel
avgifter som belastar importfisk eller s å v ä l
importfisk som svenskf å ngad
fisk. Eftersom b å da dessa avgifter ä r laga, blir emellertid effekten av
deras borttagande p ä prisniv å n m å ttlig. I ett s å dant l ä ge b ö r d ä rf ö r en produktionsavgift kunna tas ut
p ä svenskf å ngad fisk. Avgiften skulle tillf ö ras prisregleringskassan f ö r att i ett senare skede g ö ra behovet av prisregleringsmedel
mindre. Detta skulle allts å komma konsumenten till godo i ett senare sammanhang. Behov av en
produktionsavgift torde dock f ö religga endast i fr å ga om fiskfil é er. F ö r ö vriga varor torde konsumentintresset
kunna tillgodoses genom h ö jda
prisregleringsavgifter p å
svenskf å ngad fisk.
Inte heller i fr å ga om
produktionsavgiften f ö religger
n å got omedel
bart behov, utan den f ö reslagna lag ä ndringen f å r ses som en bered-
skaps ä tg ä rd raed sikte p å ett eventuellt snabbt uppkommande
behov
av avgift.
14 a §
Till den nya 14 a § har sora tidigare n ä mnts av systematiska sk ä l
Prop. 1979/80:169 36
ö verf ö rts reglerna i nuvarande 9 § . D ä rvid har
tillagts att reglerna skall ha till ä mpningen
p å de nya avgifterna p å fiskmj ö l
ra m och fiskfil é er.
15 §
Enligt g ä llande
ordning skall avgiftsskyldig erl ä gga
r ä nta p å oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppb ä rs av jordbruksn ä randen
efter sju procent om å ret, dock minst tio kronor. Enligt
6 § r ä ntelagen (1975:635) ber ä knas, om
betalningstiden f ö rsitts f ö r fordran vars f ö rfallodag
ä r best ä md i f ö rv ä g, r ä nta f ö r å r enligt en
r ä ntefot sora motsvarar det av
riksbanken fastst ä llda, vid varje tid g ä llande diskontot med till ä gg av fyra procentenheter. Nu f ö resl å s att
prisregleringslagens best ä mmelse ora fast r ä ntefot bringas i ö verensst ä mmelse med r ä ntelagens
mer flexibla f ö reskrift. Den f ö reslagna ä ndringen
ö verensst ä mner ä ven med de r ä ntebest ä mmelser
som finns inora prisregleringen p å
jordbrukets omr å de, (jfr 23 § lagen (1967:340) om prisreglering p ä jordbrukets omr å de,
senaste lydelse 1978:466).
20 §
Denna paragraf inneh å ller
h ä nvisning till de best ä mmelser i lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning som r ö r straff f ö r
den som underl å ter att anm ä la att han upptar avgifts-pliktig verksarahet och
tystnadsplikt f ö r den sora deltar i
avgifts-kontrollen. H ä nvisningen b ö r g ä lla ä ven f ö r de nya
avgifterna p å fiskraj ö l och fiskfil é er.
21 §
Oe straffbest ä mmelser
som f n g ä ller f ö r den som ä r
avgiftsskyldig f ö r prisregleringsavgift bbr g ä lla ä ven f ö r dera som ä r
avgiftsskyldiga f ö r avgifterna p ä fiskmj ö l
och fiskfil é er.
24 §
I f ö rslaget
till nytt prisregleringssystem har f ö rutsatts en ny och ä ndrad insamling av prisuppgifter ra ra som grund f ö r prisregleringen. Skyldighet att
l ä mna uppgifter b ö r å vila n ä ringsidkare, inkluderande den som
driver fiskauktion. Jordbruksn ä mnden l ä gger d ä rf ö r fram ett f ö rslag till f ö rordning .i ä mnet. P ä .grund av reglerna i
regeringsformen 3 kap 3 §
torde regeringen emellertid beh ö va riksdagens bemyndigande f ö r att kunna utf ä rda
den f ö reslagna f ö rordningen. N ä mnden f ö resl å r att det beh ö vliga bemyndigandet ges i form av
ett andra stycke i 24 § .
7.3 Ä ndring i kung ö relsen (1974:227) om prisreglering
p ä fiskets
omr å de (bilaga 21______
9 §
Det framlagda f ö rslaget om normprissystemet f ö r fisk (Ds Jo 1979:14) inneb ä r bl a ett nytt statligt prisst ö d till fisket. Det har d ä rvid f ö rutsatts att å ret skall indelas i
prisregleringsperioder, f ö r
vilka skall kunna g ä lla olika pristill ä ggsbelopp. Pristill ä gg har vidare f ö rutsatts kunna utg å endast f ö r vissa fastst ä llda kvantiteter ilandf ö rd fisk, s k norrakvantiteter. Det
torde f ä ankorama p ä jordbruksn ä mnden att best ä mma s å v ä l prisregleringsperiodernas l ä ngd och deras f ö rl ä ggning i tiden som pristill ä ggens belopp och normkvantiteternas
f ö rdelning.
Prop. 1979/80:169 37
Jordbruksn ä mnden bbr d ä rf ö r bemyndigas att meddela f ö reskrifter om statligt prisst ö d till fisket. S å dant berayndigande m å ste numera -p å grund av reglerna i
regeringsformen 8 kap 13 §
tredje stycket -l ä mnas genora f ö rordning.
Prop. 1979/80: 169 38
7.4 Ny f ö rordning
ora uppgiftsskyldighet till fiskestatistiken och
f ö r prisregleringen p å fisk (bilaga 3)____________________
Allm ä nt
Som angetts i promemorian Prisreglering p ä fisk (Ds Jo 1979:14) erfordras ett
omfattande statistiskt material som grund f ö r det av statsmakterna beslutade
nya normprissystemet. Uppgifter komner d ä rf ö r att
samlas in fr å n dera som k ö per fisk direkt fr å n fiskare, fiskauktioner samt s å dana fiskare som sj ä lva bereder sin f å ngst fbr vidare f ö rs ä ljning eller avyttrar den direkt
till konsument, n ä ringsst ä lle eller liknande. Fbrslag till
bemyndigande fbr regeringen att samla in de behbvliga uppgifterna har
jordbruksn ä mnden l ä mnat nedan (jfr 24 § lagfbrslaget bil 1).
De insamlade uppgifterna kommer efter bearbetning att anv ä ndas dels i prisregleringssystemet,
dels f ö r statistiska centralbyr å ns fiskestatistik och dels f ö r kontroll av fiskeristyrelsens
loggboksuppgifter och uppgifter om yrkesm ä ssigt fiske. Fbrslaget till f ö rordning har uppr ä ttats i samr å d med dessa b å da myndigheter.
Inom ramen f ö r det nya prisregleringssystemet skall de insamlade uppgifterna anv ä ndas dels f ö r ber ä kning av j ä mfbrelsepriser, dels f ö r utbetalning av pristill ä gg. De skall ocks ä anv ä ndas f ö r viss kontroll i samband med
avgiftsuppb ö rden.
I fr å ga om
fiskestatistiken kommer de uppgifter som inh ä mtas med st ö d av den f ö reslagna f ö rordningen i f ö rsta hand att ers ä tta de uppgifter om fiske som nu
inh ä mtas med st ö d av kung ö relsen (1966:37) om statistiska
uppgifter fr ä n r ö relseidkare och ä gare till flerfamiljshus ( ä ndrad 1969:548, 1970:543, 1974:592,
1975:774). Statistiska centralbyr å n avser att g ö ra en
s ä rskild framst ä llning till regeringen om de ä ndringar i kung ö relsen sora f ö ranleds av den nya grunden f ö r inh ä mtande av uppgifter till
fiskestatistiken.
Trots att det nya prisregleringssystemet kan v ä ntas tr ä da i tilll ä mpning tidigast den 1 januari 1981,
m å ste f ö rordningen tr ä da i kraft den 1 juli 1980. S å b ö r ske med h ä nsyn dels till att vissa uppgifter
beh ö ver tas fram redan till ö verl ä ggningarna h ö sten 1980, dels till att de
insamlade uppgifterna ä .ven
skall til-lgodose andra ä ndam å l ä n fiskprisregleringen.
1 §
Uppgiftsskyldiga ä r de som yrkesm ä ssigt k ö per fisk, kr ä ftdjur eller bl ö tdjur fr å n fiskare, i f ö rsta hand kooperativa fiskf ö rs ä ljnings-f ö reningar och privata s k
kustgrossister. Uppgiftsskyldiga ä r vidare de fiskare som sj ä lva bereder sin fisk, t ex genom r ö kning eller inl ä ggning, f ö re vidaref ö rs ä ljning. Samma g ä ller den fiskare som avyttrar sin f å ngst direkt till konsument, n ä ringsst ä lle eller liknande eller som sj ä lv exporterar sin f å ngst efter det den landats i
Sverige. Uppgiftsskyldig ä r
ocks å den som driver fiskauktion.
Av h ä nsyn
till behovet av statistik omfattar uppgiftsskyldigheten enligt f ö rordningen s å v ä l saltvattens- som s ö tvattensfisket. Det b ö r f ä ankomma p å jordbruksn ä mnden och centralbyr å n att med st ö d av 2 § andra stycket och 6 § avg ö ra i vilken utstr ä ckning uppqifter skall l ä mnas om s å dant fiske som f n inte omfattas av
prisregleringen. Erinras b ö r h ä rvid om att fiskerikommitt é n i sitt bet ä nkande
Prop. 1979/80:169 39
f ö reslog
att prisregleringen genom avgiftsbel ä ggning skulle utvidgas till att omfatta ä ven lax och ä l. Denna fr å ga ä r ä nnu inte slutgiltigt avgjord.
2 § '
F ö rsta stycket inneh å ller en uppr ä kning
av de uppgifter som beh ö vs f ö r ber ä kning av j ä mf ö relsepriser
och f ö r utbetalning av pristill-l ä gg.
Andra stycket m ö jligg ö r viss s å v ä l minskning som ut ö kning av upp-giftsskyldigheten efter beslut av jordbruksn ä mnden och centralbyr å n. En motsvarande best ä mmelse finns
i f ö rordningen (1968:111) ora uppgifter
till lantbruksstatistiken, lantbrukets f ö retagsregister
och sk ö rdeskadeskyddei. Den torde vara en
praktisk anordning f ö r s å dana j ä rakningar i uppgiftsskyldigheten
som kan komma att beh ö vas. Ett exerapel p å s å dan j ä mkning utg ö r
de undantag fr ä n uppgiftsskyldighet som kan beh ö va g ö ras f ö r s ö tvattensfisket.
3 och 4 §§
Statistiska centralbyr å n f ö r redan i dag - med tillst å nd enligt datalagen (1973:289) -
ett register ö ver f å ngstmottagare, vari ocks å ing å r flera av de andra uppgifter sora
avses i 2 § . Uppgiftema till det nuvarande
registret insamlas med st ö d av
kung ö relsen (1966:37) om statistiska
uppgifter fr ä n r ö relseidkare och ä gare av flerfamiljshus. Avsikten ä r att de uppgifter som inh ä mtas med st ö d av f ö rordningen skall tillf ö ras det redan uppr ä ttade och av datainspektionen godk ä nda registret.
Jordbruksn ä mnden (alternativt Svensk fisk, ekonomisk f ö rening,) avses enligt f ö rslaget uppr ä tta ett eget personregister i datalagens
mening. N ä randen anh å ller d ä rf ö r om regeringens tillst å nd enligt 2 § andra stycket datalagen att uppr ä tta s å dant register.
I 3 och 4 §§ preciseras vilka myndigheter som skall ta befattning med uppgifterna
och i vilket syfte s å
skall ske. Utl ä mnandet av sekretessbelagda
uppgifter till Svensk fisk, ekonomisk f ö rening, avses ske raed f ö rbeh å ll enligt 16 § tredje stycket sekretesslagen
(1937:249).
7 §
F ö reskrifter och anvisningar f ö r till ä mpningen
av f ö rordningen b ö r meddelas av jordbruksn ä mnden och statistiska centralbyr å n gemensarat. B å da
myndigheterna har ett s å dant vitalt intresse av utformningen
av till ä mpningsf ö reskrifterna att det slutliga ansvaret h ä rf ö r inte b ö r l ä ggas enbart
p å en av dem.
Detta ä rende har;-p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Holmberg och byr å direkt ö ren
Sten, avgjorts av generaldirekt ö ren och
ledam ö terna Brangmo, Eriksson, Hillbom,
Kristiansson, Lindfors och Tiberg. D ä rvid
har ä ven avdelningscheferna Olsson och
Wenker n ä rvarit.
Ingvar Lindstr ö m
Roland Sten
opaginerad Kontrollera mot PDF
STATENS JORDBRUKSNÄMND
1980-02-27
Bilaga 1
301-1835/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rslag till lag om ä ndring i lagen (1974:226) ora prisreglering p å fiskets
omr å de___________
H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1974:226) om prisreglering p å fiskets
omr å de
dels att i 19 och 23 §§ ' ordet "f ö rordningen"
i olika b ö jningsformer skall bytas ut mot
"lagen" i motsvarande form,
dels att nuvarande 9 § skall betecknas 14 a § och nuvarande 10 - 13 §§ betecknas 9 - 12 §§ ,
dels att 1, 9, 11, 13, 14 a,
15, 20, 21 och 24 §§ , bilagan s ä rat rubriken n ä rraast
f ö re 1 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inf ö ras nya best ä mmelser,
1 a och 13 a §§ , samt n ä rmast f ö re
13 § en ny rubrik av nedan angivna
lydelse.
Inledande
best ä mmelser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r att reglera priserna p å fiskets produkter f å r regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, statens
jordbruksn ä mnd f ö reskriva att best ä mmelse 1 2, 7, 10, 12 eller 13
§ skall till ä mpas i fr å ga
ora vara av visst slag.
1 a §
F ö r att reglera priserna p å fiskets produkter f å r regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, statens jordbruksn ä mnd f ö reskriva att best ä mmelse i 2, 7, 9 eller 11 - 13 a § skall till ä mpas i fr å ga om vara av visst slag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt de n ä rmare f ö reskrifter som beslutas av regeringen
eller, efter regeringens best ä mmande, av statens jordbruksn ä mnd f å r regleringsf ö reningen
;avensk fisk, ekonomisk f ö rening,
mom ramen f ö r prisregleringen p å fiskets omr å de pr ö va fr ä gor om bidrag eller annat st ö d i markna"5s-reglerande
syfte7
9 § '
Prisregleringsavgift skall ut ö ver f ö r vara som
anges i 7 § erl ä ggas f ö r vara som anges i bilaga till
denna lag och som inf ö res till landet och ej utg ö r svenskf å ngad
fisk (importfisk), om s ä dan avgift utg å r f ö r svenskf å ngad fisk.
Avgift som avses i f ö rsta
stycket utg å r ej f ö r importfisk, om denna inf ö res under s ä dana
omst ä ndigheter sora f ö r tiUst å ndspliktig
vara medf ö r r ä tt till inf ö rsel utan tillst å nd enligt 3 § .
S å dan avgift utg å r ej heller ora vara f ö res in under s ä dana omst ä ndigheter "som medf ö r befrielse fr ä n
tul 1 "enlTgt bas tu I If ö rordningen
(1973:979).
3«na3tB lyd«l3e it 23
§ 1974:866 "3.n«te lyd«l3« av M l?74:a6é ocH av 12 i ir?9:983
'SenMta lydtlla 1974:8 é b
4 ,,
TidijarB :0 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r iraportfisk skall erl ä ggas inf ö rselavgift.
I fr å ga om s å dan avgift ä ger
11 § motsvarande till ä mpning.
F ö r iraportfisk skall erl ä ggas inf ö rselavgift.
I fr å ga om s å dan avgift ä ger
10 § motsvarande till ä mpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inf ö rselavgift utg å r ej, om varan inf ö res under s å dana omst ä ndigheter sora fbr tiUst å ndspliktig vara medf ö r r ä tt till inf ö rsel utan tillst å nd
enligt 3 § . S å dan avgift utg å r inte heller om vara f ö res in under s å dana
omst ä ndigheter sora medf ö r befrielse fr ä n
tull enligt 5 a § tulIf ö rordningen (1973:979).
Dvriga avgifter
13 §
Den som yrkesm ä ssigt tillverkar fiskmj ö l och mj ö l av kr ä ftdjur eller bl ö t-djur skall erl ä gga avgift i den ord-ning statens
jordbruksn ä mnd best ä mmer.
13 a §
Den
som yrkesm ä ssigt bereder fiskfil é er skall eri ä gga avgift i den ordnin'g statens
jordbruksn ä mnd best ä mmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 a §
Best ä mmelserna i 2 - 15, 17 - 24,
29-31, 40 och 50 §§ f ö rordningen (1959:92) om f ö rfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning g ä ller
ora avgift sora avses i 7 § , om ej
statens jordbruksn ä mnd best ä mner annat. Beskattningsmyndighet ä r jordbruksn ä mnden.
Jordbruksn ä mnden f å r meddela f ö reskrift
om anm ä lan enligt 3 § och om deklaration enligt 5 § n ä mnda f ö rordning.
15 § '
Avgiftsskyldig skall erl ä gga r ä nta p ä oguldet avgiftsbelopp avseende
avgift som uppb ä res av statens jordbruksn ä mnd efter sju procent om aret, dock
minst tio kronor. R ä ntan skall ber ä knas fr å n den dag avgiftsbeloppet enligt
beslut av jordbruksn ä mnden
senast bort betalas. R ä nta
utg å r till och med (Jpn dag d å betalning sker, dock l ä ngst till och raed den dag d ä fordringen ö verl ä mnas till indrivning. Uppkommer
Best ä mraelserna
i 2 - 15, 17 - 24, 29-31, 40 och 50 §§ lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtions-beskattning g ä ller om avgift som avses i 7, 13
och 13 a §§ , om ej statens jordbruksn ä mnd best ä mmer annat. Beskatiningsmyndighet ä r jordbruksn ä mnden. Jordbruksn ä randen f ä r meddela f ö reskrift om anm ä lan enligt 3 § och om deklaration enligt 5 § n ä mnda lag.
Avgiftsskyldig skall erl ä gga r ä nta p ä oguldet avgiftsbelopp avseende avgift
sora uppb ä res av statens jordbruksn ä mnd efter en r ä ntefot sora f ö r å r.motsvarar det av riksbanken fastst ä llda vid varje tid g ä llande diskontot med till ä gg av fyra procent-enheter, dock
minst tio kronor. R ä ntan skall ber ä knas fr ä n den dag avgiftsbeloppet enligt
beslut av jordbruksn ä mnden
senast bort betalas. R ä nta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Saa«5t« lydalse 1979:983. Tidlgara 12 .
6 Tldlgar» 9 §.
öansate lydalse 1974:866.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
ö retal vid ber ä kning
av r ä nta, skall r ä ntebeloppet j ä mnas till n ä rmast h ö gre hela krontal.
F ö reslagen
lydelse
utg å r
till och med den dag d ä betalning
sker, dock l ä ngst till och med den dag d ä fordringen ö verl ä mnas till indrivning. Uppkommer ö retal vid ber ä kning av r ä nta, skall r ä ntebeloppet j ä mnas till n ä rmast h ö gre hela krontal.
Jordbruksn ä randen f å r avst å fr å n r ä nta, om dr ö jsm å let med betalningen ä r obetydligt eller s ä rskilda sk ä l annars f ö ranleder till det.
P ä
framst ä llning av jordbruksn ä mnden skall avgift eller r ä nta, som ej erlagts inom den
utsatta tiden, indrivas i den ordning som f ö reskrives i uppb ö rdslagen (1953:272) om indrivning
av restf ö rd skatt. D ä rvid utg å r restavgift enligt 58 § 1 mom f ö rsta stycket lagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 §
Best ä ramelserna i 47 och 49 §§ lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning g ä ller i tilll ä mpliga
delar i fr ä ga ora avgift som avses i 7, 13
och 13a §§ . Best ä mmelserna i 49 S n ä randa lag g ä ller ä ven i fr ä ga
om s å dan kontroll som avses i 19 § denna lag.
Best ä mmelserna i 47 och 49 §§ f ö rordningen
(1959:92) om f ö rfarandet vid viss
konsurationsbeskattning g ä ller i till ä rapliga delar i fr å ga ora avgift som avses i 7 § .
Best ä mmelserna i 49 § n ä mnda f ö rordning g ä ller
ä ven i fr å ga om s å dan
kontroll sora avses i 19 § denna lag.
21 §
Den sora
till ledning vid fastst ä llande av avgift upps å tligen eller av grov oaktsamhet avger handling raed
oriktig uppgift och d ä rigenora f ö ranleder fara f ö r
att avgift undandrages d ö mes till b ö ter eller f ä ngelse
i h ö gst tv å ä r, om ej g ä rningen ä r
belagd med straff i lagen (1960:418) om straff f ö r varu-smuggling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som
upps å tligen eller av grov oaktsamhet
underl å ter att avge deklaration eller
annan d ä rmed j ä mf ö rlig
handling till ledning vid fastst ä llande
av avgift eller, s å vitt g ä ller avgift enligt 7 § , bryter mot 4 § f ö rordningen (1959:92) om f ö rfarandet
vid viss konsumtions-beskattning d ö mes
till b ö ter.
Den sora
upps å tligen eller av grov oaktsamhet
underl å ter att avge deklaration eller
annan d ä rmed j ä mf ö rlig
handling till ledning vid fastst ä llande
av avgift eller, s å vitt g ä ller avgift enligt 7, 13 eller 13 a § , bryter mot 4 §
lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss k ö nsurations-beskattning d ö mes till b ö ter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I ringa fall d ö mes
ej till ansvar enligt f ö rsta eller andra stycket.
Prop. 1979/80:169 43
Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse
24 § '
N ä rmare f ö reskrifter f ö r
till ä rapningen av denna lag meddelas av
regeringen eller, efter regeringens berayndigande, av statens jordbruksn ä mnd.
Regeringen eller myndighet sora regeringen best ä mmer f å r
ä ven raeddeTa f ö reskrifter om skyldighet for n ä ringsidkare att l ä mna
uppgifter tbr fiskestatistik.
8 3enaaxa lydalaa 1974:860,
Prop. 1979/80:169 44
Bilaga
301-1885/79 F ö rteckning ö ver
varor som avses i 2 §
Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tulltaxenr ' Varuslag
03.
01
03.
02
03.
,03
ur 05,
.15
16
.04
16
.05
Fisk, f ä rsk (levande
eller d ö d), kyld eller fryst
Fisk, saltad, torkad eller r ö kt ( ä ven varmr ö kt)
Kr ä ftdjur och blbtdjur, raed eller
utan skal, f ä rska (levande eller dbda), kylda,
frysta, saltade eller torkade; kr ä ftdjur
med skal, enbart kokta i vatten
Fisk (inbegripet lever, rom och raj ö lke d ä rav), kr ä ftdjur och bl ö tdjur,
d ö da, otj ä nliga till m ä nniskof ö da
Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och
kaviarers ä ttning
Kr ä ftdjur och bl ö tdjur, beredda eller konserverade
ur 23.02 Fiskmj ö l
s ä rat mj ö l av kr ä ftdjur
och bl ö tdjur, otj ä nTTgt till m ä nniskof ö da
Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1980. R ä nta sora
avser tid f ö re ikrafttr ä dandet utg å r
enligt ä ldre best ä mmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:169
STATENS JORDBRUKSN Ä MND
1980-02-27
45
Bilaga 2 301-1885/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rslag till f ö rordning om ä ndring
i kung ö relsen (1974:227) om prisregle-
ring p å fiskels orar ä de_______________________________________
H ä rigenom f ö reskrivs att 9 §
kung ö relsen (1974:227) ora prisreglering
p ä fiskets omr ä de skall ha nedan angivna lydelse.
F ö reslagen lydelse
9 §
Ytterligare f ö reskrifter
f ö r till ä mpning av lagen (1974:226) om prisreglering p ä fiskets orar ä de
och denna kung ö relse raeddelas av statens
jord-bruksn ä rand. N ä randen f å r
ocks å raeddela f ö reskrifter ora statligt prisst ö d till fisket.
Nuvarande lydelse
9 §
Ytterligare f ö reskrifter
f ö r tilll ä mpning av lagen (1974:226) ora prisreglering p å fiskets omr å de
och denna kung ö relse meddelas av statens
jordbruksn ä mnd.
Qenna.f ö rgrdn2ng_tr ä der_i_kraft_den_1_ju]j_2980i
Prop. 1979/80:169 46
Bilaga 3
STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1980-02-27 301-1885/79
F ö rslag till f ö rordning ora uppgiftsskyldighet till fiskestati-
stiken och f ö r prisregleringen p å fisk___________________
1 §
Den som inom landet driver r ö relse och d ä rvid k ö per fisk, kr ä ftdjur
eller bl ö tdjur direkt fr å n fiskare eller anv ä nder egna f å ngster i annan r ö relse ä n
fiske skall l ä rana uppgifter enligt denna f ö rordning. Samma g ä ller
f ö r den som driver fiskauktion eller
liknande verksamhet.
2 §
R ö relseidkare som avses i 1 § skall utan anmaning l ä rana uppgifter ora
1
ben ä mning under vilken r ö relse bedrivs, hemvist och i f ö rekommande
fall, organisationsnummer
2
fiskarens
namn, personnummer och hemvist, eller fbr fiskelag namn, personnummer och
hemvist fbr den som utsetts att f ö retr ä da laget, samt fiskefartygets distriktsbeteckning
och igenk ä nningssignal
3
ink ö pta kvantiteter med uppdelning p ä biologiska arter och sorteringar
4
ink ö pspris f ö r
f å ngst per art och sortering
5
raottagningsplats
f ö r ink ö pta f å ngster
6
datum f ö r k ö p
Statistiska centralbyr å n
f å r i samr å d med jordbruksn ä mnden
inskr ä nka uppgiftsskyldigheten eller best ä mma att ytterligare uppgifter som beh ö vs f ö r fiskestatistiken
och prisregleringen skall l ä mnas av den
uppgiftsskyldige.
3 §
De enligt 2 §
inh ä mtade uppgifterna skal.l ing å i det register ö ver
avr ä kningsnotor med tillh ö rande specifikationer som statens jordbruksn ä mnd eller, efter n ä mndens bemyndigande. Svensk fisk, ekonomisk f ö rening, inr ä ttar
f ö r automatisk databehandling inom
ramen f ö r prisregleringen p å fiskets omr ä de.
Uppgifterna skall ocks å
ing å i statistiska centralbyr å ns register ö ver
f ä ngstraottagare. Fiskeristyrelsen f å r anv ä nda
uppgifterna f ö r kontroll av loggboksuppgifter
och upjigifter om yrkesm ä ssigt fiske.
4 §
Det av jordbruksn ä mnden eller, efter n ä mndens bemyndigande, av Svensk fisk inr ä ttade registret utg ö r underlag fbr fastst ä llande av pristill ä gg och fbr utbetalning av pristill ä gg till prisst ö ds-ber ä ttigade fiskare.
Prop. 1979/80:169 47
STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1980-02-27
301-1885/79
5 §
Uppgifter enligt 2 § l ä mnas
p ä blankett f ö r vilken jordbruksn ä mnden och'statistiska centralbyr å n i samr å d fastst ä ller formul ä r. I samma ordning best ä mmes tidpunkt d å blankett senast skall l ä mnas och till vilken myndighet den
skall inges. Myndigheterna skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas on ö digt.
6 §
Till b ö ter d ö mes den som
1
underl å ter att fullg ö ra uppgiftsskyldighet enligt denna
f ö rordning
2
upps å tligen eller av grov oaktsamhet l ä mnar oriktig uppgift, om g ä rningen ej ä r belagd med straff i brottsbalken.
7 §
N ä rmare f ö reskrifter och anvisningar f ö r till ä mpningen
av denna f ö rordning meddelas av statistiska
centralbyr å n i sarar å d raed jordbruksn ä randen.
Qenna_forgrdning_trader_i_kraft_den_]_juli_1980
Norstedts Tt7ckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar i 7 dokument.
- Prop. 1982/83:171 om reglering av priserna på fisk, m.m. s. 25 i texten
- Prop. 1981/82:205 om reglering av priserna på fisk, m.m. s. 24 i texten
- Bet. 1980/81:JoU37 om reglering av priserna på fisk, m.m., (prop. 1980/81:198) s. 2 · s. 4 i texten
- Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 103 i texten
- Prop. 1980/81:198 om reglering av priserna på fisk, m.m. s. 3 · s. 5 · s. 26 i texten