om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.
21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:151, om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.
Dokumentets text
Prop.
1978/79:151
Regeringens proposition
1978/79:151
om
vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.;
beslutad
den 15 mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
BERTIL
HANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens första avsnitt rör frågor om anslag
ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till nya stiftsadjunktstjänster i
Skara, Strängnäs och Västerås stift samt till en halvtidstjänst som
stiftsadjunkt i Visby stift. Uppräkning föreslås av bidragen till
sjömanspräster, bidraget till kyrkomusikerutbild-ningen vid Sköndalsinstitutel,
anslaget till biträdeshjälp åt biskoparna, anslagen till fortbildningskurser
för präster och kyrkomusiker samt av anslaget ur kyrkofonden till extra
utgifter. För anordnande av försöksverksamhet med turistpräster föreslås
svenska kyrkan i utlandet fa två nya lönebidrag, beräknade på samma sätt som
bidragen till sjömanspräster. Vidare föreslås svenska kyrkan i utlandet fa
bidrag för två sekreterare. Slutligen föreslås att ur kyrkofonden skall fa
bestridas kostnader för arvoden till handledare och praktikanter vid
obligatorisk praktiktjänstgöring för blivande präster.
1 det andra avsnittet framläggs förslag om ny
praktisk prästutbildning. Enligt förslaget skall svenska kyrkan överta
huvudansvaret för den praktiska prästutbildningen från universiteten. Utbildningen
förlängs till två terminer, varav en halv termin lÖr en inom högskolan anordnad
kurs i Människosyn och människovärd, 1 övrigt skall utbildningen meddelas i
svenska kyrkans egen regi och förläggas tilltvå pastoralinstitut.ett i Uppsala
och ett i Lund.
1
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 151
Prop. 1978/79:151 :
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-15
Närvarande:
Statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
de Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande:
statsrådet Hansson
Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.
I. Vissa anslag ur kyrkofonden
1 Inrättande av nya stiftsadjunktstjänster i Skara,
Strängnäs, Västerås och Visby stift
Av de 59 stiftsadjunktstjänster som f. n, finns
inrättade är sju avsedda för den finskspräkiga befolkningen i Sverige, De 52
övriga stiftsadjunktsijän-sterna härav regeringen för tiden den 1 juli 1978-den
30juni 1979 fördelats så, att Uppsala stift erhållit sju, varav två med
placering vid ärkebiskopens kansli. Lunds stift sex, Göteborgs, Luleå och
Stockholms stift vartdera fem, Växjö och Härnösands stift vartdera fyra, Visby
stift en samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och
Karlstads stifi tre.
Domkapitlen i Skara, Strängnäs, Västeråsoe\\ (/ifty
anhåller att fä inrätta en ny stifisadjunktstjänst i resp. stift. Innehavaren
av den föreslagna tjänsten i Skara skulle svara dels för uppgifter rörande
kyrkan och arbetslivet, dels för meditations- och retreatverksamhet. Tjänsten i
Strängnäs är avsedd för verksamhet bland skolungdom, för evangelisations- och
informationsfrågor samt för arbetslivsfrågor. Den föreslagna stiftsadjunkten i
Västerås skulle få till uppgift dels att planera och samordna den kyrkliga
verksamheten bland turister och fritidsfolk, dels att syssla med
arbetslivsfrågor och arbetslöshets-problematik. Tjänsten i Visby är avsedd för
arbete inom sommarkyrkan.
Kammarkollegiet anser att det finns behov av
ytterligare stiftsadjunktstjänster i Skara och Västerås stift, Strängnäs och
Visby stift kan enligt kollegiet inte anses eftersatta i fråga om antalet
stiftsadjunktstjänsier, och kollegiet avstyrker därför förslagen om nya
stiftsadjunktstjänster i dessa stift.
Prop.
1978/79:151 3
F ö redraganden
De ändamål, för vilka nya stiftsadjunktstjänster
har begärts i Skara, Strängnäs och Västerås stift, är enligt min mening alla
angelägna. Av dessa tre stift har Västerås den största folkmängden, Strängnäs
stift den näst största och Skara stift den minsta. Jag anser att det finns lika
stort behov av en ny tjänst i Strängnäs stift som i Skara stift. Jag
tillstyrker därför alt en ny stiftsadjunktstjänst får inrättas i vart och ett
av nämnda tre stift. Även det planerade arbetet inom sommarkyrkan i Visby stift
är angeläget med tanke på det stora antal turister som besöker Gotland på
sommaren. Eftersom detta behov endast behöver tillgodoses under sommarhalvåret
är jag beträffande Visby stift endast beredd att tillstyrka en halv ny
stiftsadjunktstjänst.
2 Avlöningsbidrag
för pastoratsadjunkt i svensk utlandsförsam
ling
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77:84, KrU
1976/77:42, rskr 1976/ 77:252) får ur kyrkofonden bestridas kostnaderna för
löneplanslön och sociala avgifter för pastoratsadjunkt som förordnas i svensk
utlandsförsamling. Övriga kostnader skall betalas av vederbörande utlandsförsamling.
Svenska präsijörbundet anhåller att ur kyrkofonden
även skall få bestridas kostnader för sjukvård samt utlandstillägg och
barnförmåner för pastoratsadjunkterna. Utlandsförsamlingarna har svårt att
klara dessa kostnader, vilka inte kunnat förutses. Utlandsförsamlingarna är
däremot beredda att bestrida kostnaderna för fiyttning och semesterresor till
Sverige för pastoratsadjunkterna. Dessa kostnader kan beräknas och budgeteras.
Kammarkollegiet
har inte något att erinra mot bifall till framställningen.
F ö redraganden
Till pastoratsadjunkt i svensk utlandsförsamling
utgår utlandstillägg med belopp som fastställs av statens utlandslönenämnd.
Beslut om utlandstillägg har fattats utan församlingarnas hörande och först
sedan nuvarande tjänster inrättats. Jag tillstyrker med hänsyn härtill att
kostnader för utlandstillägg och barnförmåner för pastoratsadjunkt i svensk
utlandsförsamling får bestridas ur kyrkofonden. Eventuella kostnader för
sjukvård bör jämställas -med sociala avgifter och jag tillstyrker därför att
även sådana kostnader får bestridas ur kyrkofonden.
3 Reseanslag
till kyrkoherde i svensk utlandsförsamling
Flera utlandskyrkoherdar har anmält att de har
behov av att företa resor för kyrkliga förrättningar bland svenskar i olika
delar av det land där de tjänstgör. Det kan i en del fall vara svårt att låta
den svenska församlingen betala en sådan resa. Jag föreslår därför att
regeringen anhåller om riksdagens
1*
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 151
Prop.
1978/79:151 4
bemyndigande
att besluta om reseanslag ur kyrkofonden till kyrkoherde i svensk
utlandsförsamling.
4 Avlöningsbidrag
för sjömanspräster m. m.
Ur kyrkofonden utgår f. n. till styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet 20 bidrag om vartdera 70 800 kr. för budgetår för
avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.
Styrelsen
för svenska kyrkan i utlandet anhåller att varje avlöningsbidrag räknas upp
till 73 259 kr., vilket belopp motsvarar 90 % av den beräknade kostnaden för
löner, subventionering av bostäder och sociala avgifter. För tiden den 1
januari 1978-den 30 juni 1979 anhåller styrelsen om retroaktivt tillägg med 29
660 kr. Vidare anhåller styrelsen att få ytterligare två lönebidrag för
försöksverksamhet med turistpräster på orter, dit tillströmningen av svenska
turister är mycket stor. Styrelsen framhåller att krav på kyrkliga insatser på
sådana orter uttalats allt starkare både av myndigheter och turisterna själva.
Styrelsen anhåller slutligen att för de två sekreterare hos svenska kyrkan i
utlandet, vilka är präster, skall få utgå bidrag ur kyrkofonden enligt samma
grunder som för sekreterare hos svenska kyrkans centralråd för evangelisation
och församlingsarbete och svenska kyrkans diakoninämnd.
Kammarkollegiet
tillstyrker beträffande avlöningsbidragen för sjömanspräster att bidrag
beviljas i enlighet med ansökningen och hittills följda principer. Kollegiet
anser vidare att några principiella invändningar inte kan resas mot att
kyrkofondsmedel tas i anspråk i yrkad utsträckning även förde lönekostnader för
vilka bidrag nu söks för första gången. Kollegiet tillstyrker att svenska
kyrkan i utlandet utöver avlöningsbidrag till sjömanspräster för budgetåret
1979/80 erhåller dels för försöksverksamheten med turistpräster två bidrag,
beräknade efter samma grunder som avlöningsbidrag till sjömanspräster, dels
bidrag till lönekostnaderna för de två sekreterartjänster hos styrelsen vilkas
innehavare är präster.
F ö redraganden
De
ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av varje bidrag med
5 900
kr. till 76 700 kr. För tiden den 1 januari 1978-den 30 juni 1979 bör utgå
retroaktivt tillägg med ett sammanlagt belopp av 69 000 kr.
Svenska
kyrkan i utlandet har under senare år i allt högre grad blivit en kyrka för
alla kategorier av svenskar utomlands. Jag anser att denna utveckling är mycket
värdefull och tillstyrker att för den planerade försöksverksamheten med
turistpräster för utgå två bidrag, beräknade på samma sätt som bidragen till
sjömanspräster. Fr, o. m. den 1 juli 1979 bör alltså t. v. till styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet utgå 22 bidrag om vartdera 76 700 kr. för budgetår
för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i
Prop.
1978/79:151 5
utlandet.
Sedan viss erfarenhet av försöksverksamheten har vunnits får ställning tas till
frågan om framtida bidrag för turistprästverksamhet.
För sju sekreterare hos svenska kyrkans centralråd
och en sekreterare hos svenska kyrkans diakoninämnd utgår bidrag ur kyrkofonden
med belopp motsvarande hälften av stiftsadjunkts lön i näst högsta
ålderstilläggsklassen och viss reseersättning. Som villkor för bidrag gäller i
princip att vederbörande skall vara präst. Jag finner det rimligt att bidrag
enligt samma grunder får utgå för de två sekreterare hos svenska kyrkan i
utlandet som är präster.
5 Bidrag
till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet
För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av
högst 460 000 kr, ur kyrkofonden som bidrag till bestridande av kostnaderna för
den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet anhåller
dels om ett anslag för budgetåret 1979/80 på 684 392 kr., dels om ett enligt
principen för statsbidrag till den sociala utbildningen vid Sköndalsinstitutet
beräknat tilläggsanslag när de löne- och arvodeskostnader som föranleds av
ändrade avtal kan framräk-nas. Av det begärda beloppet avser 525 197 kr.
beräknade kostnader för avlöningaråt lärare efter avdrag för elevavgifter,
rikskollekter och kyrkorådsanslag, 30 000 kr. kostnader för utbyte av delar av
instrumentariet och 129 195 kr, övriga driftkostnader.
Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag får utgå
dels för lärarkostnader med samma procent som föregående år, dels med 30 000
kr, för utbyte av delar av instrumentariet. Kollegiet avstyrker däremot bidrag
för övriga driftkostnader och retroaktivt tilläggsanslag för
avlöningskostnaderna.
Föredraganden
Bristen på kyrkomusiker är bl. a. på grund av de
begränsade utbildningsmöjligheterna mycket stor. Utbildningen vid
Sköndalsinstitutet, som aren av de få i sitt slag i landet, fyller därför en
viktig uppgift. Med hänsyn till utbildningens betydelse för svenska kyrkan
anser jag att stödet till denna utbildning bör förstärkas. Jag föreslåratt
bidraget för budgetåret 1979/80 höjs med 120 000 kr. Något tilläggsanslag är
jag däremot inte beredd att tillstyrka. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen
vid Sköndalsinstitutet bör alltså för nästa budgetår utgå med sammanlagt högst
580 000 kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.
6 Biträdeshjälp
åt biskoparna
För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av
högst 260 000 kr, ur kyrkofonden för skrivbiträdeshjälp åt biskoparna. För att
göra det möjligt för några av de mest arbetstyngda biskoparna att anställa
biträden på halvtid bör anslaget för budgetåret 1979/80 räknas upp med 80 000
kr. till 340 000 kr.
Prop.
1978/79:151 6
7
Arvoden vid praktiktjänstgöring för blivande präster
För tillträde till praktisk-teologisk övningskurs
för blivande präster krävs bl, a, att den studerande skall ha fullgjort minst
två månaders kyrklig eller social tjänst. Praktiktjänstgöring inom kyrkan kan
beredas den blivande prästen genom att han eller hon förordnas som
tjänstebiträde enligt cirkuläret den 11 oktober 1974 om vissa vikarier på
prästerliga tjänster och icke prästvigda tjänstebiträden åt präster (ändrat
genom förordning 1978:208). Förordnande av tjänstebiträde får dock i huvudsak
endast ske i pastorat där detta är oundgängligen nödvändigt för
tillfredsställande församlingsvård. Till tjänstebiträde utgår arvode enligt
närmare bestämmelser i tjänsteförteck-ningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK)
samt i förekommande fall resekost-nadsersätlning och traktamente.
1975 års kyrkomöte har anhållit att åtgärder vidtas
för en reglering som möjliggör för teologie studerande att, mot viss ersättning
ur kyrkofonden eller av statsmedel till den studerande och till handledaren, få
fullgöra föreskriven praktiktjänstgöring hos församlingspräst som domkapitlet
anvisar (mot, 1975:50 och 88, ITU 1975:12, kskr 1975:35).
Ärkebiskopen framhåller att det för att
praktiktjänstgöringen skall ge avsett utbyte är angeläget att den kan anordnas
i lämpliga församlingar med tillgång till goda handledare och ett mångsidigt
församlingsliv. Detta önskemål är ofta svårt att tillgodose med den begränsning
av tjänstebiträdessystemet som nu gäller och som innebär att tjänstebiträden i
huvudsak bara får anlitas vid vakanser eller under semestertid, när ordinarie
präster är bortresta och en del av församlingsverksamheten ligger nere.
Ärkebiskopen hemställer därför att den obligatoriska tjänsten för teologie
studerande frikopplas från ijänstebi-trädesinstitutionen, som primärt har ett
annat syfte. Detta skulle kunna ske genom att etl särskilt anslag anvisas ur
kyrkofonden till arvoden åt praktikanter som fullgör föreskriven kyrklig tjänst
och att domkapitlen bemyndigas att från delta anslag betala ut arvode under
högst två månaders praktiktjänstgöring som anvisas av domkapitlet. Med denna
konstruktion skulle domkapitlen i enstaka fall kunna anvisa prakiikijänsi vid
kyrklig institution utan direkt församlingsanknytning. Resekostnadsersäitning
och traktamente skulle i motsats till vad som nu gäller vid
tjänstebilrädesförord-nanden inte komma i fråga under prakiikijänstgöringen.
Kammarkollegiet framhåller att studiemedel inte kan
utgå under ifrågavarande praktiktjänsigöring. Frågan om finansieringen måste
därför lösas. Kollegiet anser del befogat att ell visst arvode utgår från
kyrkofonden till de blivande präster som fullgör den föreskrivna praktiska
tjänstgöringen genom någon form av kyrklig tjänst. Arvode bör enligt kollegiet
endast komma i fråga för tjänstgöring som anvisas av domkapitlet och utgå under
högst två månader samt vara maximerat till vad som motsvarar stadgat arvode för
icke prästvigt tjänstebiträde. Ersättning för resekostnad och traktamente bör
ej utgå.
Prop.
1978/79:151 7
Föredraganden
Jag lägger i ett senare avsnitt fram förslag till
ny praktisk prästutbildning. Krav pä förpraktik förutsätts gälla även för
tillträde lill den nya utbildningen. För att praktiktjänstgöringen skall kunna
förläggas till lämpliga församlingar behöver den anordnas på annat sätt än i
form av tjänslebiträdesförordnanden. Vid prakiikijänstgöringen bör ersättning
utgå enligt avtal. Jag tillstyrker atl ur kyrkofonden får bestridas kostnader
för ersättning til! handledare och praktikanter vid obligatorisk
praktiktjänsigöring för blivande präster.
8
Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden
Med stöd av 12 § lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag för anlitande av
biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement.
För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 80 000 kr. För nästa budgetår
räknar jag med ett lika stort medelsbehov och förordar därför att ett
oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.
9 Anslag
för anordnande av fortbildningskurser för präster m. m.
Sedan budgetåret 1953/54 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för
anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids
fr. o. m. innevarande budgetår även kostnader för anordnande av kurser i
arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 215 000 kr. För
nästa budgetår räknar jag med att antalet kurser i arbetsledning för kyrkoherdar
kommer att öka och jag föreslär därför att anslaget räknas upp med 50 000 kr,
till 265 000 kr. fr. o. m. nästa budgetär.
10 Anslag
för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomu
siker
Sedan budgetåret 1976/77 utgår ur kyrkofonden ett
årligt anslag för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget
är innevarande budgetår uppfön med 100 000 kr. Med hänsyn till de ökade kostnaderna
bör anslaget räknas upp med 10 000 kr. till 110 (X)0 kr. fr. o, m. nästa
budgetår.
11
Anslaget ur kyrkofonden till extra utgifter
Enligt 12 § 5 lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter
med ett av regeringen och
Prop.
1978/79:151 8
riksdagen
bestämt belopp för år. Anslaget, som för det kyrkliga området motsvarar
anslagen till extra utgifter under riksstatens särskilda huvudtitlar, är
innevarande budgetår uppfört med 270 000 kr. Svenska kyrkans medverkan i
internationellt kyrkligt samarbete har under senare år medfört en ökad
belastning på anslaget. Det behöver därför räknas upp med 60 000 kr. till 330
000 kr.
12
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1979 t. v. får bestridas
kostnaderna för ytterligare tre heltidstjänster och en halvtidstjänst som
stiftsadjunkt,
2. medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnaderna för utlandstillägg,
barnförmåner och sjukvård ål pastoratsadjunkt i svensk utlandsförsamling,
3. medge att ur kyrkofonden får utgå reseanslag med belopp som regeringen
fastställer till kyrkoherde i svensk utlandsförsamling,
4. medge att ur kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet
får utgå
dels för tiden den 1 januari 1978-den 30 juni 1979
ytterligare avlöningsbidrag med 69 000 kr.,
dels fr. o. m. den 1 juli 1979 t. v. 22 bidrag om
vartdera 76 700 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i
styrelsens tjänst i utlandet,
dels bidrag för avlöning av två sekreterare hos
styrelsen enligt de grunder som jag har förordat,
5. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1979/80 får utgå bidrag till
Svenska diakonsällskapet med högst 580 000 kr. till bestridande av kostnader
för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,
6. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1979/80 får utgå anslag med
högst 340 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,
7. medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för ersättning till handledare
och praktikanter vid obligatorisk praktiktjänstgöring för blivande präster,
8. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1979/80 flr utgå anslag med
högst 80 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga
ärenden inom vederbörande departement,
9. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1979 t, v. får utgå
anslag med högst 265 000 kr, för budgetår för studiebidrag åt präster vid
tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa fortbildningskurser
för präster,
10. medge
att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1979 t. v. får utgå anslag
Prop.
1978/79:151 9
med
högst 110 000 kr. för budgetår för anordnande av fortbildningskurser för
kyrkomusiker,
1 1.
medge att ur kyrkofonden fr. o, m. den
I juli 1979 t. v. får utgå anslag med 330 000 kr. för budgetår till extra
utgifter,
II. Praktisk prästutbildning
Frågans
tidigare behandling
Den nuvarande praktisk-teologiska utbildningen är
en påbyggnadslinje inom högskolan om 20 poäng som är förlagd till universiteten
i Uppsala och Lund, För tillträde till denna utbildning krävs förutom teologie
kandidatexamen, vari ingår vissa närmare angivna studiealternativ, två
månaders kyrklig eller social praktik.
Den praktiska prästutbildningen har under senare år
varit föremål för fiera utredningar. År 1965 avgav biskopsmötets
prästutbildningskommitté betänkande med förslag angående utformningen av
prästutbildningen. I betänkandet föreslogs att den praktiska prästutbildningen
skulle omfatta ett år med tre månaders praktiktjänstgöring under särskilt
utbildade handledare. Förslaget upptog också två övningsinstitut, ett i Sigtuna
och ett i Malmö, skilda från de teologiska fakulteterna och med en för båda
gemensam styrelse under ärkebiskopens ledning med underställda lokala
styrelser.
Kungl. Maj:t beslöt år 1969 att låta
universitetskanslersämbetet utreda den religionsvetenskapliga utbildningens mål
och organisation. I anslutning härtill uppdrogs åt en särskilt tillkallad
sakkunnig, professorn Carl-Gustaf Andrén, att utreda den praktisk-teologiska
prästutbildningen och de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida
ställning. En huvuduppgift för den sakkunnige var att se över utbildningen vid
övningsinstituten och lägga fram förslag till en ny läroplan. En annan
huvuduppgift var att utreda frågan om övningsinstitutens framtida ställning och
organisation. Den sakkunnige skulle bl. a. överväga, om finansieringen borde
ske genom statsmedel eller om kyrkofondsmedel borde tas i anspråk.
Andrén avgav i december 1971 betänkandet (SOU
1971:89) Praktisk prästutbildning. 1 betänkandet föreslås att den praktiska
prästutbildningen anordnas i form av en övningskurs om 36 veckor fördelade pä
två terminer. I denna övningskurs integreras de förberedande kursernas innehåll
och den praktiska tjänstgöringen. Beträffande utbildningens organisation
föreslår Andrén att ansvaret för den praktiska prästutbildningen förs över från
de teologiska fakulteterna vid universiteten till svenska kyrkan. För utbildningen
inrättas två pastoralinstitut, ett i Uppsala och ett i Lund, Kostnaderna för
instituten skall enligt förslaget bestridas ur kyrkofonden.
Drygt 60 remissyttranden avgavs över betänkandet.
Remissinstanserna var genomgående positiva till den föreslagna utbildningens
allmänna uppläggning. Beträffande utbildningens organisation var emellertid
mening-
Prop.
1978/79:151 10
arna
delade. Flera remissinstanser ifrågasatte om inte konfessionellt obundna
kursavsnitt kunde ligga kvar vid universiteten. Några remissinstanser,
däribland statskontoret, motsatte sig att kostnaderna skulle föras över från
staten till kyrkofonden. 1975 års kyrkomöte anhöll att en omläggning av den
praktisk-teologiska utbildningen i huvudsaklig anslutning till det framlagda
förslaget och med beaktande av remissvarens synpunkter snarast skulle
genomföras (mot, 1975:7, ITU 1975:11, kskr 1975:34).
Vid regeringssammanträde den 29 januari 1976
förklarade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet
Zachrisson, att tillräcklig enighet inte rådde om utredningsförslaget för att
detta i sin helhet skulle kunna läggas till grund för en förändring av
utbildningen. Vidare ansåg han att utvecklingen i fråga om förhållandet mellan
samhället och trossamfunden och reformen i fråga om högskoleutbildningens mål
och inriktning gav anledning till en förnyad översyn av vissa delar av
hithörande problem. Enligt nämnda reform tillmäts högskoleutbildningens
karaktär av yrkesförberedelse en central roll. Detta skulle för den
religionsvetenskapliga utbildningens del kunna motivera att man inom
högskolans ram kompletterar den huvudsakligen teoretiskt inriktade utbildningen
för teologie kandidatexamen med en mer y rkesförberedande utbildning för dem
som avser att arbeta inom trossamfunden. Konfessionellt inriktad del av
utbildningen borde emellertid ankomma på samfunden själva.
Professorn
Jan Bergman tillkallades i januari 1976 som sakkunnig för att undersöka
förutsättningarna för och den lämpliga omfattningen av en ickekonfessionell
religionsvetenskaplig yrkesutbildning inom högskolans ram för dem som avlagt
teologie kandidatexamen. Utbildningen skulle omfatta högst 20 poäng (en
termin). Senare samma år tillkallade ärkebiskopen en kommitté med direktorn
Carl Henrik Martling som sammankallande och med uppdrag att avge förslag till
en konfessionsbunden del av den praktisk-teologiska utbildningen för blivande
präster i svenska kyrkan.
I mars 1977 avlämnade Bergman i betänkandet (Ds U
1977:6) Tillämpad religionsvetenskap ett förslag till konfessionellt öppen
praktisk-teologisk övningstermin. Samma månad avgav ärkebiskopens
utredningsgrupp ett förslag till konfessionsbunden del av den
praktisk-teologiska utbildningen.
Även sistnämnda två betänkanden blev föremål för en
omfattande remissbehandling. Ett relativt stort antal remissinstanser
ifrågasatte förutsättningen för dessa utredningar, nämligen att den praktiska
prästutbildningen skulle delas upp i en konfessionellt öppen termin, knuten
till universiteten, och en konfessionellt bunden termin i svenska kyrkans egen
regi. Flera hänvisade till frågans behandling vid 1975 års kyrkomöte och
konstaterade att detta klart tagit ställning för Andréns förslag. Däremot var
remissinstanserna genomgående positiva till den praktisk-teologiska utbildningens
utformning i övrigt enligt de nya förslagen,
1
detta läge anhöll ärkebiskopen att en enmansberedning måtte tillsättas
Prop.
1978/79:151 11
med
uppgift att på grundval av de i det föregående angivna fyra utredningarna
framlägga förslag till en praktisk-teologisk utbildning om två terminer och med
svenska kyrkan som huvudman, föriagd till de två universitetsorterna med
utnyttjande av fakultetskurser så långt det går och i övrigt med av kyrkan
upplagda kurser. Regeringen föreskrev genom beslut den 25 maj 1978 att, om
ärkebiskopen föranstaltade om en sådan utredning, kostnaderna för denna skulle
få förskotteras ur kyrkofonden. Den 29 juni 1978 fick avdelningsdirektören vid
universitets- och högskoleämbetet Torsten Kälve-mark i uppdrag av ärkebiskopen
att bereda frågan om förändrad praktisk-teologisk utbildning för blivande
präster inom svenska kyrkan. Samtidigt utsåg ärkebiskopen de tidigare utredarna
Andrén, Bergman och Martling att fungera som referensgrupp vid uppdragets
fullgörande.
Nu
framlagt förslag till praktisk prästutbildning
Käl vemark avlämnade den 15 november 1978 en
rapport med förslag till ny praktisk prästutbildning. Enligt förslaget förlängs
den praktiska prästutbildningen till två terminer. En fjärdedel av
utbildningen ligger kvar inom högskolans ram i form av en 10-poängskurs i
Människosyn och människovård, I övrigt övertar svenska kyrkan ansvaret för den
praktiska prästutbildningen.
Rapporten innehåller principförslag om prästutbildningens
mål samt utbildningens innehåll och organisation.
Prästutbildningens mål diskuteras mot bakgrund av
prästens roll i kyrka och samhälle. Kälvemark betonar i detta sammanhang alt
den avslutande praktiska prästutbildningen bör ses i ett sammanhang av vidgat
kyrkligt ansvarstagande under hela studietiden. Han understryker vidare att
prästens uppgifter inte får isoleras utan bör ses i samband med hela
församlingens uppdrag och med alla övriga kyrkoarbetares funktioner. Slutsatsen
av detta synsätt blir att man på allt sätt måste sträva mot största möjliga
samverkan mellan olika slag av utbildningar för kyrklig peisonal. Kravet på
samordning mellan olika kyrkliga utbildningar förutsätter en enhetlig ledning
av utbildningsplaneringen.
Kälvemark framhåller att han inte sett det som sin
uppgift att i detalj gå in på uppläggningen av en ny utbildning. Detta måste
vara en uppgift för det organ som efter regeringens principbeslut får i uppdrag
att svara för organiserandet och genomförandet av utbildningen. För att det
skall vara möjligt att ta ställning till vissa administrativa och pedagogiska
frågor har han skisserat följande grova utbildningsplan, som är byggd på de
riktlinjer som dragits upp av 1975 års kyrkomöte och som kompletterats genom de
följande årens fortsatta utveckling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:151
Schematisk
skiss över utbildningens uppläggning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kerygmatiskt Praktik 1
block 1
(5 po ä ng) 3 po ä ng
Kerygfiiatiskl
Praklik 2
block 2
4 po ä ng 3 po ä ng
Kerygmatiskt
block 3 TERMIN
5 po ä ng 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Introduk-
Socialt
M ä nniskosyn och
lionsblock
orienteringsblock
m ä nniskov å rd
4 po ä ng
6 po ä ng
10 po ä ng
TERMIN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Introduktionsblocket kan lämpligen
inledas med ett mera stofforienterat och analytiskt avsnitt där frågorna om
kyrkan och samhället och prästens uppgifter tas upp. Redan under de första
veckorna bör en församlingskontakt etableras. Detta skulle kunna ske genom att
den tredje veckan görs till en praktik- och fältarbetsvecka i någon församling.
Avsikten med det sociala
orienieringsblocket är att ge en viss praktisk erfarenhet av socialt och
människovårdande arbete.
Det föreslagna 1 O-poängsblocket
kring temat Människosyn och människovård skulle inte bara ge grundläggande
kunskap om mänskliga och sociala frågor utan också ta upp aktuella problem inom
olika former av vårdarbete och behandla dem i relation till etiska, politiska
och religiösa ideologier. Denna utbildning kan vara av stort intresse för
studerande inom andra utbildningslinjer, t. ex. blivande jurister, läkare,
lärare och andra med avsikt att gå in i människovårdande yrken, Kälvemark
finner därför starka skäl tala för att detta utbildningsmoment ges inom
högskolans ram.
Den andra terminen innehåller i
huvudsak undervisning i de traditionella ämnena homiletik, kateketik och
själavård samt praktikijänstgöring. Den mer teoretiska undervisningen under den
andra terminen ges i tre delar som Kälvemark kallar kerygmatiska block (av
gre!
Beträffande krav på förpraktik för
tillträde till utbildningen framhåller Kälvemark att det i det hittillsvarande
utredningsmaterialet inte finns underlag för ett entydigt ställningstagande,
även om mycket talar för en förlängd förpraktik. Konsekvenserna av olika
alternativ bör ingående diskuteras med företrädare för de studerande. Vidare
bör man försäkra sig om att stiften tar ansvar för praktikens uppläggning.
Eventuellt skärpta krav på förpraktik bör därför inte gälla förrän några år
efter det att en ny utbildning kommit i gång. Intill dess bör hittillsvarande
krav på två månaders praktik gälla.
Den del av den nya utbildningen som
skall ske i kyrkans regi förläggs till två pastoralinstitut, ett i Uppsala och
ett i Lund. Svenska kyrkans utbild-
Prop.
1978/79:151 13
ningsnämnd
föreslås bli huvudman för utbildningen. Som främsta motivering för detta
förslag anges att det i framtiden med all säkerhet kommer att ställas stora
krav på en gemensam planering av de olika kyrkliga utbildningarna, I samband
med att utbildningsnämnden får vidgade arbetsuppgifter föreslås en översyn av
dess organisation och sammansättning. F. n, saknar utbildningsnämnden
studeranderepresentation och representation för närmast berörda fackliga
organisationer.
Utbildningsnämnden föreslås också få ansvar för det
organisationsarbete som måste sättas i gång efter etl principbeslut om ny
praktisk utbildning. Utbildningsnämndens sammansättning förutsätts ha ändrats innan
organisationsarbetet kommer i gång.
På den lokala nivån skall ledningen ligga hos en
styrelse för vart och ett av pastoralinstituten.
Kälvemark anser att man i så stor utsträckning som
möjligt bör anlita heltidsanställda lärare. Vid varje institut bör finnas minst
tre fasta heltidstjänster som lärare. En av lärarna förordnas som rektor.
Innehavarna av de fasta lärartjänsterna bör ha aktuell församlingserfarenhet.
Kälvemark föreslår därför att dessa tjänster tillsätts genom
treårsförordnanden, varvid del förutsätts att vederbörande har
anställningstrygghet genom en prästeriig bottentjänst eller motsvarande.
Enligt Andréns förslag från 1971 beräknades de
sammanlagda årliga kostnaderna för två pastoralinstitut till ca en milj, kr.,
vilket omräknat i dagens penningvärde motsvarar ungefär det dubbla beloppet.
Kostnaderna var beräknade med utgångspunkt i en utbildning om 36 veckor med ca
60 studerande om året vid varje institut.
Den föreslagna utbildningen omfattar 40 veckor,
varav dock 10 ligger inom högskolans ram. Antalet studerande väntas bli något
högre än vad Andrén räknade med. Under de senaste åren har utbildats i
genomsnitt ca 180 präster per år. Räknat på detta elevantal kommer Kälvemark
fram till en kostnad av, i 1978 års kostnadsläge, drygt två milj. kr.,
fördelade enligt följande.
229 872
192 120
176 544
450 000
113 664
453 258
100 000
200 000
300 000
2
tjänster som lärare, tillika rektor
2 tjänster som lärare
2 tjänster som lärare
Arvoden för timlärare
2 administrativa tjänster
Lönekostnadspålägg för
ovanstående, 39 %
Arvoden till handledare,
styrelse m. m.
Hyror
Bibliotek, administration,
resor m, m.
Summa
2 215 458
Prop.
1978/79:151 14
De redovisade kostnaderna är beräknade på etl fullt
utbildningsprogram med två intagningar per år.
Kälvemark föreslår att kostnaderna lÖr
utbildningen, bortsett från den del som ligger inom högskolan, bestrids ur
kyrkofonden.
Den nya utbildningen föreslås börja budgetåret
1980/81. Svenska kyrkans utbildningsnämnd föreslås få i uppdrag all som central
organisationskommitté förbereda inrättandet av pastoralinsiiiuien.
Utbildningsnämnden tillsätter lokala organisationskommittéer i Uppsala och
Lund. Kostnaderna under budgetåret 1979/80 föratt förbereda den nya
utbildningen beräknas till drygt 800 000 kr. Även dessa kostnader bestrids ur
kyrkofonden.
Enligt den i rapporten angivna tidsplanen tillsätts
tjänsterna vid pastoralinstituten hösten 1979. Rektorstjänsterna tillträds den
1 april 1980, övriga tjänster den 1 juni 1980.
Remissyttranden
Ärkebiskopen tillstyrker Käivemarks förslag och
hemställer att det med snar verkställighet antas som form för en praktisk
prästutbildning. Han instämmer i all Svenska kyrkans utbildningsnämnd bör vara
huvudman för den nya utbildningsorganisationen och att det förberedande
organisationsarbetet bör ske genom utbildningsnänmdens försorg. Ärkebiskopen
finner det oundgängligen nödvändigt, atl när frågor om den praktiska
priisiutbildningen behandlas i utbildningsnämnden denna är så sammansatt, an t.
ex. de teologiska fakulteterna, studerande- och fackföreningsgrupper är
representerade. Intill dess atl utbildningsnänmden fåren nyorganisation och
eventuellt en mera officiell ställning kan detta sistnänmda intresse
tillgodoses genom adjungering.
Kammarkollegiet begränsar sitt yttrande till atl i
huvudsak avse finansieringsfrågan. Kollegiet har tidigare avstyrkt att
utbildningen till någon del skall bekostas ur kyrkofonden. Kollegiet
framhåller, atl det är fråga om utbildning av en relativt stor yrkesgrupp lÖr
ijänsi i en kyrka vilken alltjämt som medlenmiar räknar mer än 90 "., av
svenska folket. Mot bakgrund härav och med hänsyn lill händelseutvecklingen
beträffande de fria samfundens pastorsutbildning finner kollegiet det
egendomligt, att staten i samband med att den praktiska prästutbildningen
förlängs med en termin skall befrias inte bara från kostnaden för den
nytillkomna terminen utan även från halva kostnaden för den första terminen.
Några principiella hinder mot den föreslagna användningen av kyrkofondsmedel
föreligger emellertid inte, .Såväl 1975 års kyrkomöte som Svenska kyrkans
församlings- och pastorats-förbund har accepterat alt den praktiska
prästutbildningen finansieras ur kyrkofonden. Med beaktande av de föreliggande
omständigheterna finner kollegiet det nu vara en rimlig lösning alt kyrkofonden
bekostar den förlängning av utbildningen som den nytillkomna terminen innebär
och att staten och kyrkofonden till lika delar svarar lÖr kostnaderna lorden
praktiska
Prop.
1978/79:151 15
priistutbildningen.
Att kyrkofonden dessutom får bära initialkostnaderna för de nya
pasioralinsiituten finner kollegiet ofrånkomligt.
Universitets- och högskoicämbewi konstaterar atl
förslaget till ny praktisk-teologisk utbildning för blivande präster ligger
heli i linje med de uppfattningar som företräds av de teologiska fakulteterna
och den uppfattning ämbetet i tidigare sammanhang givit uttryck för. Enligt
beredningsförslaget skall en kurs om 10 poäng i Människosyn och mäniiiskovård
anordnas som en linjeanknuten kurs inom högskolan. Ämbetet har inie något atl
invända mot att denna del av den praktiska prästutbildningen ligger kvar inom
högskolan då kursen är av intresse för andra yrkesgrupper och kan ges etl
icke-konfessionellt innehåll. Finansieringen av kursen kan ske genom de medel
som frigörs vid de teologiska institutionerna till följd av att kostnaderna
för de praktisk-teologiska övningskurserna i Ibrlsättningen inte kommer atl
belasta sektorsanslaget för kultur- och informationsyrken. Ämbetet avser att
behandla hithörande frågor i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81,
Svenska kyrkans utbildningsnämnd erinrar om att
nämnden i yttrande över tidigare betJinkanden rörande prästernas praktiska
utbildning anslutit sig till uppfattningen atl huvudmannaskapet för denna
utbildning bör läggas på nämnden. Nämnden bekräftar alt den är beredd alt
överta detta huvudmannaskap och tillstyrker förslaget i dess huvuddrag,
Nänmden ansluter sig till den föreslagna tidsplanen men vill inte binda sig vid
dess detaljer. Nämnden anser det möjligt alt planera verksamheten så att en ny
praktisk prästutbildning kan starta den 1 september 1980. Nämnden är beredd
alt se över sin organisation så att den bätire svarar mot de krav som den nya
funktionen ställer. Frågan om hur dessa krav skall kunna tillgodoses hålls
emellertid öppen, Föratt kunna klara de åtaganden som huvudmannaskaiet medför
har nämnden beslutat atl fr, o, m, den 1 juli 1979 tillsiitta dels en ijänst
som verkställande sekreterare, dels en halv kontoristtjänst. En förutsättning
för att tjänsterna skall komma till stånd är att medel anslås för ändamålet. Om
lokala organisaiionskommittéer skall kunna tillsättas I Uppsala och Lund i april
1979 behöver den verkställande sekreteraren tillträda sin tjänst åtminstone på
halvtid den 1 april 1979.
Nänmden finner beräkningen av lärarbehovei
någorlunda rimlig. Den understryker emellertid atl dimensioneringen av antalet
lärartjänster och timlärarinsaiser måste bli beroende av nämndens arbete med
utbildningens uppläggning och innehåll. Frågan om fördelningen av tjänsterna
mellan Uppsala och Lund bör enligt nänmden hållas öppen. Man bör vidare
överväga att ha ett mindre antal timarvoderade lärare och öka antalet hel- och
deltidsanställda. Innan tjänsterna kan utl>sas måsie frågan om rätt till
tjänstledighet från prästtjänst (eller motsvarande) för att uppehålla
lärartjänst vara löst. Vidare anser nämnden att ireärsförordnande är väl kort
och atl förordnande bör kunna förlängas, dock till högst nio år. Medelsbehovei
för budgetåret 1979/80 bör enligt nämnden räknas upp till 900 000 kr. Till
detta
Prop. 1978/79:151 16
kommer
nämndens egna kostnader för arbetslokal, kontors- och personalservice.
Beträffande kosinaderna för budgetåret 1980/81 framhåller nämnden alt
underlaget för kostnadsberäkningarna på många punkter är osäkert. Kostnaderna
för timlärare, handledararvoden och hyror är enligt nämnden sannolikt upptagna
med för låga belopp.
Föredraganden
En reformering av den praktiska prästutbildningen
har länge ansetts angelägen. På grund av atl del rått delade meningar om hur en
ny utbildning skall organiseras och vem som skall bära kostnaderna har tidigare
utredningar i frågan inte lett lill något beslut. Svenska kyrkan önskar
emellertid överta ansvaret för den praktiska prästutbildningen från
universiteten. 1975 års kyrkomöte har anhållit att en sådan omläggning av den
praktiska prästutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse med ett tidigare
framlagt utredningsförslag snarast skall ske (mot, 1975:7, ITU 1975:11, kskr
1975:34).
Praktisk
prästutbildning meddelas nu vid universiteten i Uppsala och Lund i form av en
praktisk-teologisk påbyggnadslinje om 20 poäng (en termin). Enligt det
utredningsförslag, som nu har lagts fram på uppdrag av ärkebiskopen, skall
svenska kyrkan själv ha huvudansvaret för den praktiska prästutbildningen.
Utbildningen förlängs lill 40 veckor (två terminer), varav 10 för en kurs i
Människosyn och människovård inom högskolan, 1 övrigt skall utbildningen
meddelas i svenska kyrkans egen regi och förläggas till två pastoralinslitut,
ett i Uppsala och etl i Lund.
Den
första terminen föreslås förutom kursen i Människosyn och människovård omfatta
ell introduklionsblock och ett socialt orienteringsblock. Den andra terminen
innehåller i huvudsak undervisning i homiletik (prediko-konsl), kateketik
(religionspedagogik) och själavård samt praktiktjänsigöring.
Jag
har, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, inte något att
erinra mot den föreslagna omläggningen av den praktiska prästutbildningen. Det
är enligt min mening naturligt atl de konfessionellt inriktade delarna i en
praktisk-teologisk utbildning anordnas av vederbörande trossamfund. Den
föreslagna kursen i Människosyn och människovård är av mer allmänt intresse och
bör därför ligga inom högskolan. Universitets- och högskoleämbetet bör få i
uppdrag att planera en sådan kurs, som bör kunna tillgodose behov även hos
andra yrkesgrupper än präster. 1 övrigt bör svenska kyrkan ha ansvaret för den
praktiska prästutbildningen. Utbildningen bör samordnas med utbildning för
andra personalkategorier inom svenska kyrkan.
Det
framlagda förslaget bygger i fråga om utbildningens uppläggning och innehåll på
tidigare utredningsförslag och de synpunkter som framkommit vid
remissbehandlingen av dessa. Jag har inte något atl invända mot att
Prop.
1978/79:151 17
utbildningen
får det huvudsakliga innehåll som har föreslagils.
För tillträde till den praktisk-teologiska
utbildningen krävs f. n. två månaders kyrklig eller social ijänst. Del är
enligt min mening värdefullt om en präst har erfarenhet inte bara från kyrkligt
arbete utan också från arbetslivet i övrigt. Han eller hon kan annars bli
främmande för .samhället utanför kyrkan och få svårt att förstå hur andra
människor tänker och reagerar. I del fortsatta arbetet med den närmare
utformningen av den nya utbildningen får övervägas om ytterligare krav på
arbetslivserfarenhet uiöver kravet på två månaders kyrklig eller social ijänst
bör ställas upp.
Enligt utredningsförslaget skall svenska kyrkans
utbildningnämnd bli huvudman för den nya utbildningen. Även jag anser att
starka skäl talar för att utbildningsnämnden övertar huvudansvaret för den
praktiska utbildningen. Denna bör nämligen i så stor utsträckning som möjligt
samordnas med utbildning för andra personalkategorier inom svenska kyrkan.
Utbildningsnämnden är ett på frivillig väg av kyrkliga organisationer bildal
samarbetsorgan för bl. a. utbildningsfrågor. Nämndens ställning och
sammansättning bör enligt min mening ses över, innan man kan slutligt bedöma om
del är lämpligt att nämnden blir huvudman för den nya utbildningen. Vidare bör,
som framgår av utredningsförslaget, övervägas hur de studerande och
personalorganisationerna kan bli representerade i nämnden.
Jag förordar att riksdagen nu får ta principiell
ställning till en ny ordning för den praktiska prästutbildningen enligt de riktlinjer
som jag har angett. Som framgår av vad jag har anfört i det föregående behövs
visst ytterligare utredningsarbete beträffande utbildningens administration. Om
riksdagen inte har något att erinra mot vad jag nu har anfört, ämnar jag
föreslå regeringen att utbildningsnämnden får i uppdrag att vidareutveckla
utredningsförslaget i de hänseenden som jag har angett och i övrigt förbereda
den nya utbildningen. Med hänsyn till att behovet att reformera den praktiska
prästutbildningen framstår som angeläget förutsätter jag att den kompletterande
översynen sker så snabbt att förslag om utbildningens administration kan ligga
till grund för beslut av nästa riksmöte om den framtida finansieringen av
utbildningen.
Den nya utbildningen bör i enlighet med utredningsförslaget
starta redan budgetåret 1980/81. För budgetåret 1979/80 bör utbildningsnämnden
för förberedelseåtgärder få disponera högst 900 000 kr, ur kyrkofonden.
Enligt utredningsförslaget skall vid varje
pastoralinstitut finnas minst tre heltidsanställda lärare samt timlärare. Jag
har inte något att erinra mot denna preliminära uppskattning av lärarbehovet.
En säker bedömning av lärarbe-hovet kan emellertid inte göras, innan ett mera
detaljerat förslag angående utbildningens uppläggning och innehåll har
utarbetats.
De totala årliga kostnaderna för utbildningen vid
pastoralinstituten kan beräknas uppgå till ca 2,5 milj. kr i nuvarande
kostnadsläge. För att tjänsterna vid pastoralinstituten skall kunna tillträdas
före övergången till den nya
Prop.
1978/79:151 18
utbildningen
bör regeringen bemyndigas att besluta om bidrag t. v. ur kyrkofonden för högst
sex lärartjänster och två biträdestjänster vid pastoralinstituten.
Jag vill i detta sammanhang något beröra
bestämmelserna om prästexamen. Enligt förordningen (1884:13 s. 1) angående
förändrade bestämmelser om prästexamen skall den som vill inträda i
prästämbetet avlägga prästexamen inför biskopen och domkapitlet. Närmare
bestämmelser finns i stadgan (1884:13 s. 2)angående prästexamen. Stadgans
bestämmelserom behörighet att avlägga prästexamen anknyter till äldre
föreskrifter om teologiska examina. Prästexamen skall enligt stadgan avläggas i
fyra angivna ämnen och i dessa ämnen skall avges betyg efter en sexgradig
skala. Dessa ämnen ingår inte i studieordningen för den religionsvetenskapliga
linjen inom den grundläggande högskoleutbildningen. Bestämmelserna i stadgan är
alltså inte anpassade efter den nuvarande högskoleutbildningen. Detta medför
stora tillämpningssvårigheter. Prästkandidaternas skiftande studiebakgrund gör
det svårt att tillämpa bestämmelserna om betygssättning. Jag ämnar därför - på
grundval av ett förslag från ärkebiskopen - föreslå regeringen att stadgan
anpassas efter de ändrade förhållandena. Det är alltså inte fråga om några
ändringar av principiell karaktär. När erfarenheter har vunnits av den nya
ordningen i fråga om den praktiska prästutbildningen, kan det finnas anledning
att överväga om det är motiverat att behålla kravet på prästexamen.
Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en
ny praktisk
prästutbildning fr, o. m. den 1 juli 1980,
2, medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnader
för praktisk
prästutbildning enligt vad jag har förordat.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 4 dokument.
- Prop. 1984/85:152 om vissa anslag ur kyrkofonden m.m. s. 4 i texten
- Rskr. 1978/79:350 i texten
- Bet. 1978/79:KrU28 med anledning av propositionen 1978/79:151 om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte motion s. 1 · s. 2 · s. 4 i texten
- Prop. 1979/80:152 om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m. s. 9 · s. 11 om s. 6 i texten