Sök i Ratio Lex

om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:152, om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1979/80:152

om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.:

beslutad den 13 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att anlaga de förslag som
har upptagits bifogade uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar:

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens första avsniu rör frågor om anslag ur
kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till nya stiftsadjunktstjänster i
Linköpings, Lunds och Göteborgs stift samt till en kontraktsadjunktstjänst i
Härnösands stift. Vidare föreslås anslag till ytterligare en tjänst som förste
stiftsadjunkt för finskspråkiga. Uppräkning föreslås bl. a. av bidragen till
svenska kyrkans cenlralråd för evangelisation och församlingsarbete, svenska
kyrkan i utlandet och svenska kyrkans diakoninämnd saml av anslagen till
fortbildningskurser för präster och kyrkomusiker. Svenska kyrkan i utlandet
föreslås få ett nytt lönebidrag för sin verksamhel med turistpräster och fem
lönebidrag för tjänstebiträden ål sjömanspräster. Slutligen föreslås atl ur
kyrkofonden skall få bestridas kostnader för praktisk prästutbildning.

I det andra avsnittet framläggs förslag om viss ändring av
organisationen för svenska kyrkans medverkan i den andliga vården vid sjukhus.
Enligt förslaget skall i pastorat, där det finns en eller flera
sjukvårdsinrättningar med tillhopa minst 1 200 vårdplatser, kunna inrättas en
komministertjänst, vars innehavare skall ha till huvudsaklig uppgift atl svara
för den andliga vården vid sjukhusen. Bidrag ur kyrkofonden föreslås utgå för
sådan tjänst.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 152

opaginerad Kontrollera mot PDF

KOMMUNDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullslen, Mundebo, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder.
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Pelri

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I. Vissa anslag ur kyrkofonden

1 Inrättande av nya stifts- och kontraktsadjunktstjänster

Av de 62 1/2 stiftsadjunktstjänster som f. n. finns
inrättade är sju avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige. De
övriga stiftsadjunktstjänsterna har av regeringen för tiden den 1 juli 1979-den
30 juni 1980 fördelats så att Uppsala stift erhållit sju, varav två med placering
vid ärkebiskopens kansli, Lunds stift sex, Göteborgs, Luleå och Stockholms
stift vartdera fem. Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö och Härnösands stift
vartdera fyra, Linköpings och Karlstads stift vartdera tre samt Visby stift en
och en halv.

Flertalet av de kontraktsadjunktstjänster som finns
inrättade är avsedda för tjänstgöring bland finskspråkiga. Utöver dessa finns f.
n. endast kontraktsadjunktstjänster i Luleå stift.

Domkapitlen i Linköping och Lund anhåller att få inräita
en ny stiftsadjunktstjänst i resp. stift och domkapitlet i Göteborg att få
inrätta två sådana tjänster. Den föreslagna tjänsten i Linköpings stift är
avsedd för evangelisationsarbete, verksamhet inom fritidskyrkan och
arbetslivsfrågor. Innehavaren av tjänsten i Lunds stift skulle arbeta på
sjömansgården i Helsingborg. Av de föreslagna tjänsterna i Göteborgs stift är
den ena avsedd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 3

för utbildningsfrågor m. m. och den andra för arbete bland
skolungdom och studenter.

Domkapitlet i Härnösand anhåller att en tjänst som kontraklsadjunkt
för Sollefteå och Ådalens kontrakt skall inrättas och föreslår att kyrkoadjunkls-tjänsten
i Boteå pastorat i Sollefteå kontrakt samtidigt skall dras in.

Kammarkollegiet framhåller att Linköpings, Lunds och
Göteborgs stift i fråga om antalet stiftsadjunktstjänster i förhållande till
folkmängden är missgynnade i jämförelse med andra stift. Kollegiet har inte
något att erinra mot att de föreslagna stiftsadjunktjänsterna inrättas.
Kollegiet tillstyrker vidare förslaget om utbyte av en kyrkoadjunktstjänst i
Härnösands stift mot en kontraktsadjunktstjänst.

Föredraganden

Inrättandet av nya stiftsadjunktstjänster i Linköpings,
Lunds och Göteborgs stift skulle innebära ökade möjligheter att placera
präster på viktiga arbetsuppgifter som inte är begränsade till ett visst
pastorat. Jag lillstyrker att en ny stiflsadjunktstjänst får inrättas i vart
och ett av nämnda tre stift. Vidare tillstyrker jag att en kyrkoadjunktstjänst
i Härnösands stift får bytas ut mot en tjänst som kontraktsadjunkt.

2 Inrättande av en tjänst som förste stiftsadjunkt för Fmskspråkiga

För kyrklig verksamhel bland finskspråkiga personer i
Sverige finns anställda sju förste stiftsadjunkter. En av dessa är anställd vid
ärkebiskopens kansli och har ansvaret för den övergripande planeringen och
samordningen av svenska kyrkans verksamhet bland finskspråkiga. Av de övriga är
en anställd i Uppsala stift, en i Skara stift med skyldighet att tjänstgöra
även i Karlstads stift, en i Strängnäs stift med skyldighet att tjänstgöra även
i Linköpings stift, en i Västerås stift, en i Lunds stift med skyldighet att
tjänstgöra även i Växjö stift och en i Göteborgs stift.

1979 års kyrkomöte har anhållit dels om inrättande av
ytterligare tre förste stiftsadjunktstjänster att tilldelas Linköpings, Växjö
och Karlstads stift, dels att kyrkofondsmedel anslås för inrättande av en
tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor knuten till ärkebiskopens kansli
(mot. 1979:2,3 och 75, 2TU 5, kskr 15).

Förslagen tillstyrks av kammarkollegiet, statens
invandrarverk, ärkebiskopen samt domkapitlen i Linköping, Växjö och Karlstad.
Svenska kyrkans cenlralråd för evangelisation och församlingsarbete
understryker behovet av en samordnande funkiion för invandrarfrågor inom
svenska kyrkan. Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete i Sverige
anser det nödvändigt att utöka antalet förste stiftsadjunkter för finskspråkiga
så att varje stiftsadjunkt endast har ett stift som tjänstgöringsområde. Vidare
anhåller domkapitlet i Strängnäs att den för Strängnäs och Linköpings stift

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 4

gemensamma tjänsten som försie stiftsadjunkt för
finskspråkiga ändras till en tjänst för enbart Strängnäs stift.

Föredraganden

Med hänsyn till det stora antalet finskspråkiga invandrare
tillstyrker jag att ytterligare en tjänst som förste stiftsadjunkt för
finskspråkiga får inrättas. Det bör ankomma på regeringen atl besluta om i
vilket eller vilka stift denna tjänst skall placeras. Frågan om hur svenska
kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras bör enligt min mening
övervägas ytterligare. Jag är därför inte beredd atl tillstyrka förslagel om
inrättande av en ijänsl som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens
kansli.

3 Bidrag till svenska kyrkans centralråd

I en gemensam skrivelse anhåller .vc/ji/ca kyrkans cenlralråd,
styrelsen för svenska kyrkan i utlandet, svenska kyrkans diakoninämnd, rikskommillén
för siifisiingen och Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund bl. a.
om ökade anslag ur kyrkofonden till centralrådet, svenska kyrkan i utlandet och
diakoninämnden. Förslagen redovisas i det följande för vart och elt av dessa
ändamål.

Verksamheten vid dessa tre rikskyrkliga organ bekostas i
dag i stor utsträckning genom bidrag från Stiftelsen Rikskyrklig finansiering, kollekt-medel
och andra insamlade medel. Sliftelsen Rikskyrklig finansiering bildades år 1975
för att i en krissituation underlätta finansieringen av de kyrkliga
riksorganen. Genom stiftelsen insamlas medel från kyrkokommunerna, vilka medel
sedan fördelas till rikskyrkliga ändamål.

Som skäl för ökade anslag ur kyrkofonden till de tre
kyrkliga riksorganen framhålls bl. a. att systemet med riksfinansiering var
avsett som en provisorisk lösning i en krissituation och att en finansiering
via kyrkofonden skulle, jämförd med det nuvarande frivilliga systemet, ha den
fördelen att alla pastorat får bidra.

Till centralrådet utgår f. n. bidrag ur kyrkofonden för
avlönande av sju tjänstemän. Bidragen utgår med belopp som motsvarar hälflen av
stiftsadjunkts lön i näst högsta åldersfilläggsklass och viss reseersättning.
Som villkor för bidrag gäller i princip att innehavaren av tjänsten är präst i
svenska kyrkan. Regeringen kan dock medge att bidrag får utgå även om
innehavaren av en tjänst inte är präst.

I den gemensamma skrivelsen anhålls att kyrkofondsbidraget
räknas upp till 100 % av stiftsadjunkts lön och att hittillsvarande
inskränkning att vederbörande skall vara prästvigd upphävs. Prästutbildning
anses inte alltid vara den lämpligaste utbildningen.

Kammarkollegiet framhåller att kollegiet i allt väsentligt
delar de synpunkter på finansieringsproblemen som kommit till uttryck i
skrivelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 5

Kollegiet tillstyrker därför att kyrkofonden i ökad
utsträckning tas i anspråk för finansiering av de kyrkliga riksorganens
verksamhet. Beträffande centralrådet lillstyrker kollegiet att bidrag får utgå
dels för avlönande av sju tjänstemän - oavsett om de är präster i svenska
kyrkan eller ej - med belopp som för varje tjänsteman motsvarar stiftsadjunkts
lön i näst högsta löneklassen inkl. lönekostnadspålägg, dels till resor som hitlills.

Föredraganden

Verksamheten vid de kyrkliga rikso-ganen är av värde för
samtliga församlingar. I princip delar jag därför uppfattningen att denna
verksamhet inte i så stor utsträckning som f. n. bör vara beroende av
frivilliga bidrag. Jag tillstyrker att till centralrådet får utgå bidrag ur
kyrkofonden för sju tjänstemän med belopp som för varje tjänst motsvarar 70 %
av stiftsadjunkts lön i näst högsta ålderstilläggsklassen och viss
reseersättning. Bidrag bör få utgå även om innehavaren av tjänsten inte är
präst. Mina ställningstaganden lill övriga i den gemensamma skrivelsen
framförda förslag redovisas under följande anslagspunkler.

4 Bidrag till svenska kyrkan i utlandet

Ur kyrkofonden utgår f. n. till styrelsen för svenska
kyrkan i utlandet 22 bidrag om vartdera 76 700 kr. för budgetår för avlöning av
präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet. Två av dessa bidrag är
avsedda för luristpräster. Vidare utgår bidrag till bestridande av löne- och
resekostnader för två sekreterare hos styrelsen, beräknade på samma säu som
bidragen för sju tjänstemän hos svenska kyrkans centralråd.

I den under p. 3 redovisade skrivelsen från svenska
kyrkans centralråd m. fl. föreslås

a)
att ytterligare
ett lönebidrag får utgå för verksamheten med turistpräster,

b)
att ett
åkningsbidrag på 6 000 kr. får läggas till vart och ett av lönebidragen,

c)
att löne- och
resebidrag får utgå för ytterligare en sekreterare hos styrelsen,

d) att lönebidragen för de tre sekreterarna får utgå
med 100 % av

stiftsadjunkts lön och

e) att bidrag får utgå för utlandsprästernas
biträdespersonal.

Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet anhåller vidare i en särskild skrivelse

om lönebidrag för fem tjänstebiträden vid utlandsstationerna.
Som motivering för detta yrkande anförs att predikoverksamheten vid flera
stationer är av sådan omfattning att pastor inte kan utföra den
utan hjälp av tjänstebiträde. Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden
får till styrelsen för svenska

r Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 152

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 6

kyrkan i utlandet utgå

dels 23 bidrag om vartdera i avrundat belopp 85 500 kr.
för budgelår - däri inräknat etl bostadstillägg om 6 000 kr. och ell
åkningstillägg om likaledes 6 000 kr. - för avlöning av präster som är
anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

dels löne- och resebidrag för tre hos styrelsen anslällda
sekreterare enligt samma grunder som föreslagits för sju av ijänstemännen hos
centralrådet,

dels fem bidrag om vartdera 36 100 kr. för budgetår för
avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandssiationerna.

Föredraganden

De ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av vart
och ett av bidragen för avlöning av styrelsens präster i utlandet med 7 900 kr.
till 84 600 kr. Jag har därvid inte räknat med något åkningsbidrag. För tiden
den 1 januari 1979-den 30 juni 1980 bör utgå retroakfivi fillägg med 102 000
kr.

Erfarenheterna av verksamheten med turistpräster har varit
mycket positiva. Jag lillstyrker därför att bidrag får utgå för ytterligare en
turistpräst. Fr. o. m. den 1 juli 1980 bör alltså t. v. till styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet utgå 23 bidrag om vartdera 84 600 kr. för budgetår
för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.

Vid några av utlandsstationerna har assistenterna sådana
arbetsuppgifter att de kan betraktas som tjänstebiträden åt sjömansprästerna.
Kostnaderna för ersättning till icke prästvigt tjänstebiträde åt präst i
Sverige bestrids ur kyrkofonden. Jag tillstyrker att till styrelsen för svenska
kyrkan i utlandet fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå fem bidrag om
vartdera 53 000 kr. för budgetår för avlöning av tjänstebiträden.

Under föregående anslagspunkt harjag förordat att bidrag
får utgå för sju tjänstemän hos centralrådet med belopp som motsvarar 70 % av
stiftsadjunkts lön i näst högsta ålderstilläggsklassen och viss
reseersättning. Bidrag för två tjänstemän hos styrelsen för svenska kyrkan i
utlandet bör utgå enligt samma grunder. Förslaget om bidrag för ytterligare en
sekreterare är jag inle beredd att biträda.

5 Bidrag till svenska kyrkans diakoninämnd

Ur kyrkofonden utgår f. n. bidrag till löne- och
resekostnader för en sekreterare (generalsekreteraren) hos svenska kyrkans
diakoninämnd. Bidraget beräknas efter samma grunder som bidragen för tjänstemän
hos svenska kyrkans centralråd och hos styrelsen för svenska kyrkan i utlandet.

I den under p. 3 redovisade skrivelsen från svenska
kyrkans cenlralråd m. fl. anhålls om bidrag med 100 % av stiftsadjunkts lön för
generalsekreterartjänsten och fyra tjänster som innehas av icke prästvigda
personer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 7

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden får ulgå löne-
och resebidrag för ifrågavarande fem tjänster hos diakoninämnden enligt samrna
grunder som föreslagits för motsvarande tjänster hos centralrådet och slyrelsen
för svenska kyrkan i ullandel.

Föredraganden

Bidrag för en sekreterare hos diakoninämnden bör, i
enlighet med vad jag förordal beiräffande bidragen till tjänstemän hos
centralrådet och styrelsen för svenska kyrkan i utlandet, utgå med belopp som
motsvarar 70 % av stiftsadjunkts lön i näst högsia ålderstilläggsklassen och
viss reseersättning. Förslaget om bidrag för ytterligare sekreterare hos
diakoninämnden är jag inte beredd atl lillsiyrka.

6 Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndaisinstitutet

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av högst
580 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndaisinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet anhåller dels om
ett anslag för budgetåret 1980/81 på 781 894 kr., dels om ett enligt principen
för statsbidrag till den sociala utbildningen vid Sköndaisinstitutet beräknat
tilläggsanslag när de löne- och arvodeskostnader som föranleds av ändrade avtal
kan framräknas. Av de beräknade kostnaderna för budgetåret 1980/81 avser 697
302 kr. avlöningskostnader för lärare, 30 000 kr. kostnader för utbyte av delar
av instrumentariet och 148 525 kr. övriga driftkostnader. Inkomsterna i form av
elevavgifter, rikskollekter och kyrkorådsanslag beräknas fill 93 933 kr.

Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag får utgå dels med
högst 90 % av beräknade avlöningskostnader för lärare, dels med 30 000 kr. till
utbyte av delar av instrumentariet. Kollegiet avstyrker däremot bidrag för övriga
driftkostnader och retroaktivt tilläggsanslag för avlöningskostnaderna.

Föredraganden

Utbildningsmöjligheterna för kyrkomusiker är mycket
begränsade. Utbildningen vid Sköndaisinstitutet fyller därför en viktig uppgift
och jag finner det angeläget att stödja denna utbildning. Bidraget har under
senare år räknats upp avsevärt. Genom att lönekostnaderna samtidigt ökat mycket
kraftigt har emellertid bidraget inte kommit att täcka så stor del av
kostnaderna för utbildningen som avsetts. Jag föreslår att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att fr. o. m. nästa budgetår räkna upp bidraget till kyrkomusikerutbildningen
vid Sköndalsinsfitutet med belopp

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 8

som motsvarar de ökade lönekostnaderna på grund av
träffade avtal vid oförändrat antal undervisningstimmar och elever. Något lilläggsanslag
är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

7 Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av högst
340 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna.

Svenska kyrkans personalförbund anhåller att biskoparna
skall få heltidsanställda sekreterare.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 90 000 kr.
till 430 000 kr. för att göra det möjligt för ytterligare några av de mest arbetslyngda
biskoparna att anställa biträden på halvtid.

8 Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av
kyrkliga ärenden

Med stöd av 12 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
(ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid
handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement. Anslaget är
sedan budgetåret 1965/66 uppfört med 80 000 kr. Samtidigt som lönekostnaderna ökal
har handläggningen av kyrkliga ärenden under senare år kommit att kräva allt
större arbetsinsatser. För nästa budgetår räknar jag därför med en ökning av
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 140 000 kr.

9 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 1953/54 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för
anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids
fr. o. m. budgetårel 1978/79 även kostnader för anordnande av kurser i
arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 265 000 kr. För nästa
budgetår föreslår jag att anslaget räknas upp med 20 000 kr. till 285 000 kr.

10 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för
kyrkomusiker

Sedan budgetåret' 1976/77 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är
innevarande år uppfört med IIOOOO kr. Jag föreslår att anslaget fr. o. m.
nästa budgetår räknas upp med 15 000 kr. till 125 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 9

11 Praktisk prästutbildning

Enligt beslut av riksdagen skall svenska kyrkan fr. o. m.
den 1 juli 1980 överta huvudansvaret förden praktiska prästutbildningen från
universiteten (prop. 1978/79:151, KrU 1978/79:28, rskr 1978/79:350).
Utbildningen förlängs till två terminer, varav en halv termin för en inom
högskolan anordnad kurs i Människosyn och människovård. I övrigt skall
utbildningen meddelas i svenska kyrkans egen regi och förläggas till två pastoralinstilul,
ett i Uppsala och ett i Lund.

I prop. 1978/79:151, som låg till grund för riksdagens
beslut, förklarade föredraganden atl frågan om utbildningens administration
borde utredas ytterligare. Han framhöll att starka skäl talade för att svenska
kyrkans utbildningsnämnd överlog huvudansvaret för den praktiska utbildningen.
Nämndens ställning och sammansättning borde emellertid ses över innan man
slutligt kunde bedöma om det var lämpligt att nämnden blev huvudman för den nya
utbildningen.

Genom beslut den 21 juni 1979 uppdrog regeringen åt
utbildningsnämnden att vidareutveckla del i propositionen framlagda förslaget
till praktisk prästutbildning och i övrigt förbereda den nya utbildningen.

Svenska kyrkans utbildningsnämnd har nu avlämnat en plan
angående utformningen av den praktiska prästutbildningen och redogörelse för
vidtagna förberedelseåtgärder.

Enligt planen omfattar den första hälften av första
terminen tre block, ett med församlingen som huvudtema, ett med samhället som
huvudtema och ett hermeneutiskl block, dvs. ett block som skall syssla med
tolkningsfrågorna kring "församlingen i samhället" (hermeneulik =
läran om texttolkning). Andra hälflen av första terminen utgörs av en 10-poängskurs
i Människosyn och människovård inom högskolan.

Under andra terminen förekommer två internatveckor, varav
den ena omfattar utbildning tillsammans med blivande församlingssekreterare,
församlingsassistenter, diakoniarbetare och kyrkomusiker. Dessutom förekommer
två treveckorsperioder med församlingspraktik i de studerandes framtida
tjänstgöringsstift. Merparten av terminen ägnas åt pastoralteologi,
undervisning i församlingsprästens arbetsuppgifter i det arbetslag som en
församling utgör.

Förulom stiftspraktik förekommer s. k. närförsamlingspraktik,
vilket innebär att de studerande under hela utbildningstiden är
församlingsanknutna och har att fullgöra arbetsuppgifter i en församling som etl
led i utbildningen.

För att kunna överta uppgiften att vara huvudman för den
praktiska prästutbildningen har utbildningsnämnden ombildats till en stiftelse
med ärkebiskopsämbetet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
som stiftare. I styrelsen för stiftelsen kommer att ingå företrädare för
berörda personalorganisationer och de studerande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 10

Under förberedelsearbetet har utbildningsnämnden lill sin
hjälp haft en lokal organisationskommitté i Lund och en i Uppsala samt en cenlral
arbetsgrupp. Fr. o. m. den 1 april 1980 kommer de lokala organisationskommittéerna
att ombildas ViU lokala styrelser för respektive pastoralinstitut. Samtidigt
kommer den cenirala arbetsgruppens arbete att vara slutfört, varefter de
centrala frågorna kommer att behandlas i ett utskott för prästutbildning under
utbildningsnämnden. En sekreterare för prästutbildningsfrågor beräknas komma
att ägna ungefär halva sin arbetsiid åt frågor som berör den praktiska
prästutbildningen.

Vid vart och ett av pastoralinstiluten har tre
lärartjänster tillsatts och en kontoristtjänst kommer att tillsättas fr. o. m.
den 1 april 1980. Utbildningsnämnden föreslår att därutöver skall inrättas en
tjänst som terapeut/kaplan i Uppsala och en halv sådan tjänst i Lund samt en
halv amanuenstjänst i Uppsala.

För praktikens genomförande har kontakt tagits med ett anlal
församlingar i Uppsala- och Lundaregionerna. Handledarutbildning för närförsam-lingspraktiken
kommer att äga rum i maj 1980. För stiftsprakfiken har motsvarande kontakter,
efter samråd med biskopsmötet, tagits med domkapitlen. F. n. pågår i stiften
utväljandet av praktikförsamlingar och handledare. Utbildning av dessa
handledare kommer att äga rum vid pastoralinstituten i november 1980 med en
uppföljning på stiftsnivå under januari-februari 1981, alldeles före den första
stiftspraktikperiodens början.

Beträffande lokalfrågan har slutgiltiga beslut ännu ej
kunnat fattas. Utbildningsnämnden räknar emellertid med att utbildningen i Lund
skall kunna förläggas till en fastighet som ägs av Lunds kyrkliga samfällighei.
För Uppsalas vidkommande är Fjellstedtska skolan det enda alternativ som
diskuterats. I båda fallen krävs omfattande ombyggnads- och renoveringsarbeten,
varför man inte kan räkna med inflyttning förrän vid årsskiftet 1981-82. Detta
innebär att verksamheten under ca ett och ett halvt år kommer atl bedrivas i
provisoriska lokaler.

Kostnaderna för den praktiska prästutbildningen beräknas
till ca 4,8 milj. kr. per år i 1979 års prisläge, när nya lokaler tagits i
bruk. För budgetåret 1980/81 beräknas medelsbehovet till ca 3,4 milj. kr. Det
lägre medelsbehovet sistnämnda budgetår beror dels på att verksamheten detta
budgetår kommer att bedrivas i provisoriska lokaler, dels på att under
höstterminen endast en grupp kommer att undervisas mot normalt två varje
termin.

Utbildningsnämnden hemställer att medel anvisas till den
föreslagna utbildningen.

Föredraganden

Riksdagen har vid 1978/79 års riksmöte godkänt riktlinjerna
för en ny prakfisk prästutbildning fr. o. m. den 1 juli 1980. Jaghar inte något
att erinra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 11

mot det förslag som nu har lagls fram angående den närmare
utformningen av ifrågavarande utbildning. Jag har inle heller något atl erinra
mot utbildningsnämndens bedömning av personalbehovet.

Beträffande utbildningens administration tillslyrker jag atl
ulbildnings-nämnden blir huvudman för utbildningen.

Det av utbildningsnämnden redovisade medelsbehovet är
drygt två milj. kr. högre än vad som tidigare beräknats. Merkostnaderna beror
bl. a. på att utbildningsnämnden tagit med kostnader för praktiktjänstgöring
och att lokalkostnaderna blir betydligt högre än man tidigare har angett.

Av det beräknade medelsbehovet på ca 4,8 milj. kr. avser
ca 0,7 milj. kr. kostnader för praktik. Enligt beslut av riksdagen får ur
kyrkofonden bestridas kostnader för ersättning till handledare och praktikanter
vid obligatorisk praktiktjänstgöring för blivande präster (prop. 1978/79:151 s.
6, KrU 1978/79:28, rskr 1978/79:350). Detta bör gälla såväl den praktik som
krävs för tillträde till den praktiska prästutbildningen som den praktik som
ingår i utbildningen vid pastoralinstituten.

Lokalkostnaderna beräknas till 1,2 milj. kr. Anledningen fill
de höga lokalkostnaderna är att det krävs omfattande ombyggnads- och
renoveringsarbeten innan de avsedda lokalerna kan tas i bruk. Jag föreslår att
lokalbehov och lokalkostnader får prövas av regeringen sedan byggnadsstyrelsen
yttrat sig i frågan. Jämförelse bör därvid göras med lokalkostnaderna för
liknande utbildning vid universiteten.

I övrigt har jag inte något att erinra mot den nu gjorda
kostnadsberäkningen,

Jag tillstyrker att ur kyrkofonden får bestridas kostnader
för praktisk prästutbildning i enlighet med vad jag nu har förordat. Anslag för
ifrågavarande ändamål bör ulgå med det belopp som regeringen bestämmer för
varje budgetår.

12 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får bestridas kostnaderna för
ytterligare tre stiftsadjunktstjänster och en kontraktsadjunktstjänst,

2.
medge att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får bestridas kostnaderna för
ytterligare en förste stiftsadjunktstjänst för finskspråkiga,

3.
medge alt ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag för avlöning av sju
tjänstemän hos svenska kyrkans centralråd för evangelisation och
församlingsarbete enligt de grunder som jag har förordat,

4.
medge att ur
kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet får utgå

dels för tiden den 1 januari 1979-den 30 juni 1980
ytterligare avlönings-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 12

bidrag med 102 000 kr.,

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. 23 bidrag om vartdera
84 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens
tjänst i utlandet,

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. fem bidrag om
vartdera 53 000 kr. för avlöning av tjänstebiträden,

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. bidrag för avlöning
av två tjänsteiiiän hos styrelsen enligt de grunder som jag har förordat,

5. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag för avlöning av en tjänsteman hos svenska
kyrkans diakoninämnd enligt de grunder som jag har förordat,

6. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag till Svenska diakonsällskapet enligt vad
jag har förordat för bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker
vid Sköndaisinstitutet,

7. medge att ur kyrkofonden för
budgetåret 1980/81 får utgå anslag med högst 430 000 kr. för biträdeshjälp åt
biskoparna,

8. medge att ur kyrkofonden för
budgetåret 1980/81 får utgå anslag med högst 140 000 kr. för anlitande av
biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement,

9. medge att ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1980 t. v. får utgå anslag med högst 285 000 kr. för budgetår för
studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av
vissa fortbildningskurser för präster,

10.
medge att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 19801, v. får utgå anslag med högst 125 OOOkr.
för budgetår för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker,

11.
medge att ur
kyrkofonden får bestridas kostnader för praktisk prästutbildning enligt vad jag
har förordat.

II Den andliga vården vid sjukhusen

1 Nuvarande organisation

Iprop. 1958 A:67 och B:21 föreslogs vissa åtgärder i syfte
att ge den del av svenska kyrkans verksamhet som avser den andliga vården vid
sjukhusen m.fl. sjukvårdsanstalter en fastare organisation. De riktlinjer och
normer som där föreslogs och som antogs av riksdagen (SU 1958 B:9l; rskr 1958 B:121)
innebar i huvudsak följande.

Den andliga vården vid sjukhusen inordnades helt i
församlingsvården och ingår i församlingsprästernas tjänsteuppgifter. Eftersom
den prästerliga tjänsteorganisationen i pastoraten bestäms enligt normer som i
huvudsak hänför sig till pastoratens folkmängdstal, har en anknytning skett
till dessa normer när det gälll att avväga i vilken omfattning sjukhusarbetet
skall påverka dimensioneringen av organisationen. Detta sker genom att antalet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 13

vårdplatser vid sjukhus inom pasloraiel omräknas på så säll
atl i F-paslorat (pastoral där läiortsbefolkningens andel uppgår till minsl 90 procenl)
vårdplalsantalet niullipliceras med tre och i övriga pasloral med siffran två.
Beträffande "epidemi- och sinnessjukhus samt vårdanstalter för psykiskt
efterblivna" skall dock före omräkningen en reduktion av vårdplalsantalet
göras med en fjärdedel. Del sålunda omräknade vårdplalslalet läggs till
pastoratets befolkningstal vid beräkningen av underlaget för församlingsprästerliga
tjänster i pastoratet. Kosinaderna för den andliga vården vid sjukhusen beslrids
i samma ordning som kosinader för den församlingsprästerliga verksamheten i
övrigt.

De frikyrkliga samfunden skall beredas möjlighet atl utöva
andlig verksamhet vid sjukhusen. Deras insats får ske i helt fria former ulan
annan reglering från samhällets sida än vad som kan finnas påkallat av hänsyn
till sjukvården.

2 Utredningen om andlig vård

Den på begäran av 1973 års riksdag i anslutning till
förslag av 1968 års beredning om stat och kyrka tillsatta utredningen (U
1974:10) om andlig vård har i januari 1979 avgett betänkandet (Ds Kn 1979:2)
Andlig vård vid sjukhus, kriminalvårdsanstalter m. m., vilket har remissbehandlais.
I det följande behandlas endast utredningens förslag i den del som avser den
andliga vården vid sjukhusen. Förslagen i denna del sammanfattas i betänkandet
på följande sätt.

Ansvaret för andlig vård skall i princip vila på
trossamfunden. Samhällets organ skall bereda dem tillfälle att bedriva
verksamheten och slälla resurser till förfogande för att göra den möjlig.

Utredningen framlägger förslag rörande organisationen av
andlig vård vid sjukhus, kriminalvårdsanstalter och allmänna häkten saml vid
omsorgsvårdens institutioner. Förslagen bygger på en lika fördelning av
ansvaret för verksamheten mellan svenska kyrkan och frikyrkosamfunden,
företrädda av Sveriges frikyrkoråd.

När det
gäller att beräkna omfattningen av de personella resurser som trossamfunden
skall förvänlas slälla till förfogande för den andliga vården vid sjukhusen,
anser ulredningen. att det vid ett sjukhus som har minst I 200 vårdplatser
finns underlag för heltidsanställning av en präst i svenska kyrkan och en
frikyrkopastor. Detta innebär ett patientunderlag av ca 600 per präst eller
pastor. Vid sjukhus med mindre än I 200 vårdplatser får i motsvarande mån
präster och pastorer tjänstgöra på deltid. Vid beräkningen skall vårdplatser
inom olika vårdformer värderas lika. Utredningen vill inte inbördes gradera
behovet av andlig vård hos olika grupper av patienter. Med anledning av
framställningar om alt besiämmelsen om en reducering av vårdplalsantalet vid psykialriska
sjukhus före omräkningen skall slopas ultalar utredningen, att många patienter
inom denna vårdsektor är i större

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 14

behov än ålskilliga inom kroppssjukvården av att ha lillgång
till sjukhus-prästens Ijänsler och att den nuvarande bestämmelsen speglar en
föråldrad syn på den psykiatriska vården.

När det gäller svenska kyrkans insats av präster för
andlig vård vid sjukhusen föreslår ulredningen, att denna inte såsom nu skall
vara ett åliggande för den församling i vilken sjukhuset är beläget. Vårdplalsantalet
skall således inte inräknas i pastoratets folkmängdsunderlag för tilldelning av
prästtjänster. 1 stället skall behovet av prästerliga arbetskrafter vid ett
sjukhus beräknas uteslutande med hänsyn till dettas egen storlek. Domkapitlen
skall i samråd med sjukhushuvudmannen förordna präst med hel- eller
deltidstjänstgöring där enligt den förut angivna beräkningsgrunden. Prästen
skall till motsvarande del befrias från sin församlingstjänst, vilken i denna
del får uppehållas med vikarie. Kostnaderna för sjukhusprästernas löner m. m.
skall bestridas ur kyrkofonden och beräknas av ulredningen till 10,3 milj. kr.
I gengäld bortfaller vissa nuvarande lönekosinader som belastar fonden. Svenska
kyrkans övriga insatser för sjukhusverksamheten - kyrkomusik, assislent åt sjukhuspräslen
etc. - bör alltjämt den lokala församling inom vilken sjukhuset är beläget
svara för.

De fria trossamfundens insatser vid sjukhusen skall på
motsvarande sätt organiseras av Sveriges frikyrkoråd i kontakt med samfunden.
Utredningen föreslår, att deras kostnader härför till en del täcks genom
statsbidrag inom ramen för del stöd som staten lämnar åt de fria trossamfunden.
Med en 50-procentig kostnadstäckning skulle bidraget vid fullt utbyggd
organisation uppgå till ca 4,25 milj. kr.

Språkliga och religiösa minoriteters behov av andlig vård
skall tillgodoses genom att sjukhuspräst/pastor åläggs att förmedla konlakl med
andra trossamfund, när så önskas. De kosinader som härvid kan uppkomma skall
ersättas genom Sveriges frikyrkoråd ur statsbidragsmedel.

3 Remissyttranden

Redovisningen begränsas här till yttrandena rörande den
del av betänkandet som avser andlig vård vid sjukhusen. I denna del har
yttranden avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet, statens invandrarverk,
ärkebiskopen, samtliga domkapitel, svenska kyrkans diakoninämnd och utredningen
(S 1974:09) rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede samt
av Stockholms,Östergötlands och Västerbottens läns landstingskommuner. Malmö
och Göteborgs kommuner jämte ett stort antal organisationer som beretts tillfälle
därtill.

Utredningens principuttalande om fördelningen av ansvarei
för den andliga vården mellan trossamfunden och samhällsorganen tillstyrks
eller lämnas utan erinran av ärkebiskopen, domkapiilen i Slrängnäs, Lund,
Karlstad och Härnösand, SACOISR och Sveriges frikyrkoråd.

Endasl 5.7 Lukasstiflelsen uttalar sig för att huvudmännen
för de olika

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 15

vårdinstitutionerna skall åläggas att anställa personal
för den andliga vården. En sådan organisalion skulle klarl visa alt den andliga
vården är en del av den totala vård som samhället erbjuder. Vidare skulle den
ge de anslällda en självklar ställning som medlemmar i institutionens vårdteam,
vilken en anställning i trossamfunden motverkar. Östergötlands läns
landstingskommun anser att det är synnerligen viktigt att finna etl sätt på
vilket sjukhusprästerna - både heltids och deltids - knyts starkare än f. n.
samman med sjukvårdshuvudmannen. Ett led i denna strävan kan vara atl domkapitlet
först efter hörande av företrädare för sjukvårdshuvudmannen (t. ex. genom
sjukvårdsstyrelse, direktion eller liknande) utser sjukhuspräsl.

Utredningens/ör.y/flg om lika fördelning av ansvaret för
den andliga vården vid sjukhusen mellan svenska kyrkan och de fria
trossamfunden, företrädda av Sveriges frikyrkoråd, tillstyrks eller accepteras
av svenska kyrkans diakoninämnd, Stockholms läns landsiingskommun, Sveriges
frikyrkoråd. Katolska biskopsämbetet och Sveriges kristna ungdomsråd.

Sveriges frikyrkoråd framhåller, att principen att den
andliga vården på sjukhus och kriminalvårdsanstalter skall utövas i samma
omfattning av svenska kyrkan och de fria trossamfunden är väsentlig för den
kommande organisationen. Lokalt bör överenskommelser om annan fördelning vara
möjliga att genomföra. Förutsättningen är en positiv ekumenisk samarbetsvilja
från de berörda samfundens sida, svenska kyrkans lika väl som frikyrkornas. Det
medlemstänkande som utredningen ger uttryck åt motsäger inte principen om lika
fördelning av ansvaret mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden. I fråga
om religiös aktivitet inom lika områden torde de senares insatser väl kunna
jämföras med svenska kyrkans.

Förslaget om allmän likafördelning av verksamheten mellan
svenska kyrkan och Sveriges frikyrkoråd har däremot mött stark kritik från
ärkebiskopen, domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Väslerås, Växjö, Lund,
Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå och Visby, Västerbottens läns
landstingskommun. Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund, TCO samt
Sveriges kyrkliga studieförbund. I yttrandena åberopas bl. a. all svenska
kyrkan är företrädd på alla platser där sjukvårdsinrättningar finns och att det
helt övervägande antalet patienter tillhör svenska kyrkan. Vidare framhålls att
frikyrkorådet inte innefaltar företrädare för pingströrelsen, Frälsningsarmén,
den romersk-katolska eller de ortodoxa kyrkorna.

Domkapitlet i Strängnäs anser atl principen klart strider
mot grunduppfattningen att varje samfund främst svarar för sina egna
medlemmar. Domkapitlen i Skara, Växjö och Lund efterlyser en regional
flexibilitet i fördelningen av ansvaret. Domkapitlen i Lund, Göteborg och Luleå
anser också att Evangeliska fosterlands-stiftelsens medverkan i den andliga
vården bör ske inom svenska kyrkans ram. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
erinrar om alt i fråga om själavård frikyrkan ofta represenlerar en annan
tradition än svenska kyrkan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 16

Utredningens/ör5/«' tiU normlal vid beräkning av
patientunderlaget för inräiiande av tjänster som sjukhuspräst godtas av kammarkollegiei,
ärkebiskopen, domkapitlen i Uppsala, Strängnäs, Lund, Göleborg och Härnösand,
svenska kyrkans diakoninämnd, Stockholms läns landstingskommun, Svenska
kyrkans församlings- och paslorat.sförbund samt Sveriges frikyrkoråd.

Förslagel att slopa den skillnad vid beräkningen av
vårdplatsunderlaget som nu görs beträffande bl. a. psykatriska sjukhus i
förhållande till andra vårdenheter tillstyrks eller lämnas utan erinran av
samtliga remissinstanser.

I flera yttranden riklas kritik mol de normer för
beräkning av personalbehovet som ulredningen föreslär. Sålunda finner Öslergöllands
läns landstingskommun förslagel om etl patientunderlag av ca 600 per sjukhuspräst
inle acceptabelt. Utredningens resonemang om rådande prästbrist är ohållbart.
Vid utformande av en ny organisation för sjukhuskyrkan får inte nuvarande lillgång
på präster vara bindande för framtiden. Också Evangeliska
fosterlandsstiftelsen anser att behovet och ej de ekonomiska och personella
resurserna bör vara avgörande för ett organisationsförslag.

Malmö kommun kritiserar att förslagel bortser från de
olikheter som olika typer av vårdinrättningar uppvisar. Särskilt framhålls
akutsjukhusets höga antal patienier och den därmed sammanhängande större
personaltätheten. Också domkapiilel i Lund uttalar att betydande hänsyn måste
tas till den olika personaltätheten vid sjukhusen.

Domkapitlet I Karlstad anser att det bör finnas en präst
eller pastor på 500 patienter. Domkapitlet i Visby motsätter sig en
schablonmässig tudelning mellan å ena sidan svenska kyrkan och å andra sidan
övriga samfund och föreslår atl för heltidstjänst när det gäller präst inom
svenska kyrkan skall krävas 400 vårdplatser, mol 800 för motsvarande
frikyrkliga uppdrag.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund
tillstyrker utredningens förslag såtillvida att målsättningen anges till en
präst eller annan befattningshavare med motsvarande kompetens per 600
patienter. Man avser därvid sädan befattningshavare som kan utföra väsentligen
alla de arbetsuppgifter som annars ankommer på sjukhuspräst, t. ex. församlingssekreterare
och sjukhuspräslassislent.

Föreningen Svenska kyrkans sjukhuspräsler och assistenter
anser, att 400-600 patienter är realistiskt som underlag för en heltidstjänst.
På stora sjukhus får man på detta sätt ett team som kan specialisera sig på
olika områden och kan ingå i vårdteamet på etl mer aktivt sätt än nu.
-Utredningen har också på ett otillfredsställande säll skildrat assistenternas
situation och reducerat deras arbete till att bli en avlastning åt sjukhusprästen.
I själva verket visar gjorda utredningar att assistenternas huvudsakliga
arbetsuppgifter består i enskilda själavårdssamtal med patienter, anhöriga och
personal. Prästens och assistentens arbelsuppgifter sammanfaller i prakliken i
många avseenden.

När del gäller organisalionen av svenska kyrkans insalser
inom sjukhus-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 17

själavården har remissinstanserna allmänl accepleral
principen atl lösgöra beräkningen av underlaget för sjukhusprästtjänsler från
befolkningsunderlaget i pasloraiel där sjukhuset är beläget. Däremot har flera
remissinstanser understrukit vikten av atl sjukhuspräslen alltjämt får behålla lorsamlingsan-knylningen.
För en sådan ullalar sig ärkebiskopen. Vill man bryta den isolering som kan
drabba den som tas in på sjukhus, är det nödvändigl att den andliga vården så långl
möjligt har en relalion lill liknande verksamhel utanför sjukhusel.

Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund, som i
del väsenlliga bilräder ulredningens förslag i här behandlad del, anser dock
att sjukhusprästtjänsten formellt skall ingå i pastoratets tjänsteorganisation
samt alt pastoratet bör få kostnaderna för såväl sjukhusprästens lön som
skäliga kostnader för övrig personal inom den andliga vården täckta av medel ur
kyrkofonden.

Domkapitlet i Strängnäs finner med hänsyn till de
praktiska och organisaloriska svårigheter som kan uppstå vid ett genomförande
av utredningens förslag del lämpligt att avgränsa de självständiga tjänsterna
så att enbart hel- och halvtidstjänster inrättas. Av stor vikt är härvidlag att
innehavaren av dessa tjänster erhåller en furmell anknytning lill lokalförsamlingen.
Samhörighet med kolleger och övriga församlingsanställda är ur skilda
synpunkter viklig för den enskilde prästen. Lokalförsamlingens ekonomiska
bidrag till verksamheten på sjukhuset underlättas också genom en sådan ordning
liksom anskaffande av vikarier m. m. Liknande synpunkter anförs av Malmö kommun
samt av domkapitlet i Göteborg, vilkel därför anser att nuvarande organisation
bör bevaras. Domkapalet i Väslerås uttalar betänkligheter mot att domkapitlet
skall utse präst för de med sjukhuskyrkan förenade göromålen. De kommer i så
fall att utföras helt utan anknytning till församlingens övriga verksamhel, vilkel
även slår i strid mot bestämmelserna i 1 kap. 2 § församlingsslyrelselagen.

DornkapUlei i Växjö förutser atl svårigheler kan uppslå
för de sjukhuspräsler som på deltid frikopplas från församlingsprästtjänsl och
slälls direkt under domkapitlet. Det är alllid en svårighet att ha flera
uppdragsgivare. Domkapalet i Lund befarar, att det kan bli svårt att i sådana
fall anskaffa vikarier på den del av församlingsprästtjänslen som blir ledig.

Domkapitlet i Karlstad påpekar att den lokala församlingen
måsle rvcka in och ställa ersättare till förfogande när sjukhuspräst skall ha semesler.
Även SACOISR efterlyser en modell för lösning av jourfrågan och vikariefrågan
vid semester.

Föreningen Svenska kyrkans sjukhuspräster och assistenter
redovisar däremot en enkät bland sina medlemmar av vilken framgår, atl de som
arbetade vid stora sjukhus i många fall föredrog en frikoppling från den
nuvarande tjänsteorganisationen på lokalförsamlingsplanet och förordade stiflsadjunktstjänster.
Denna lösning skulle öka möjligheterna för sjukhusprästen att samarbeta med
sina kolleger på kringliggande sjukhus i frågor

s. 18 Kontrollera mot PDF

som rör den andliga vården. Vidare skulle en konlinuerlig
rapportering ske till biskop och domkapitel om denna sektor av kyrkans arbete.
Skulle heltidstjänsterna organiseras som stifisadjunkturer skulle också tillsätlnings-förfarandel
kunna ske uteslutande efter lämplighetskriierier.

Kammarkollegiet föreslår för sin del en sådan ordning, atl
regeringen efler framställning från vederbörande domkapitel vid särskilt
angivna sjukvårdsinrättningar inrättar hel- eller halvtidstjänster för
sjukhuspräst atl finansieras med kyrkofondsmedei enligt de normer som riksdagen
godkänner. Framställningen bör göras av domkapitlet i det stift där sjukhusel
är beläget och föregås av samråd med sjukhusledningen. Tjänslen utlyses och tillsätts
av domkapitlet efter saiTtråd med sjukhusledningen och eventuellt även med
kyrkorådet i del territoriella pasloral där sjukhusel ligger. Om delta pastorat
alltjämt skall bära ett visst ekonomiskt och personellt ansvar för
sjukhus-själavården är det av betydelse atl samarbetet mellan sjukhuspräslen
och pastoratet underlättas. Domkapitlet skall ha arbetsgivaransvar och vara
lönemyndighet. 1 samband med framställning om hel- eller halvtidstjänst för
sjukhuspräst skall domkapitlet ha skyldighet att uttala sig om möjligheten alt
dra in en prästtjänst i det territoriella pastoratet och i förekommande fall
lägga fram förslag därom. Vid alla sjukvårdsinrättningar där speciell
sjukhusprästtjänst inte är inrättad skall den andliga vården som hittills - vad
gäller svenska kyrkan - ombesörjas av prästerskapet i det territoriella
pastoratet. Vårdplatserna skall på samma sätt som nu sker beaktas vid beräkning
av antalet församlingsprästtjänster.

Utredningens förslag om en sådan kostnadsfördelning att
kyrkofonden skall svara för lönekostnaderna för präster i svenska kyrkan, medan
övriga kostnader för kyrkans sjukhusverksamhet får beslridas av den församling
eller samfällighei där sjukhuset är beläget, samt alt statsbidrag skall utgå lill
Sveriges frikyrkoråd för de fria samfundens insatser, har i remissyttrandena i
huvudsak lämnats utan erinran.

Domkapalet i Lund ifrågasäuer dock om en lokal enhet bör
belastas med de kostnader det här gäller. Man kan heller inle underskatta
svårigheterna för t. ex. en sjukhuspräst, som ej är anställd i församlingen,
att vinna församlingens gehör för de behov som den andliga vården vid sjukhuset
enligt hans mening har och de krav de ställer på församlingens ekonomi.
Domkapitlet i Härnösand anför liknande synpunkier och anser även att
kostnaderna för kyrkomusiker och assistenter bör kunna bestridas ur kyrkofonden.
Även domkapitlet i Strängnäs anser att samtliga kosinader för svenska kyrkans
verksamhet på sjukhus bör bestridas av kyrkofondsmedel med hänsyn lill att
verksamheten bör byggas upp likformigt oavsett lokalförsamlingarnas ekonomiska
förmåga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 1

4 Föredraganden

Nuvarande organisation av den andliga vården vid sjukhus
och andra sjukvårdsinrättningar grundar sig på det beslul av 1958 års riksdag,
som har redovisals i det föregående och som har tillämpats sedan år 1962. Kriiik
har riklats mol organisationen bl. a. för att den inle i tillräcklig
utsträckning lillgodoser behovet av andlig vård. Insatserna av personal bedöms
vara för knappa inte minst vid jämförelse med förhållandena i andra länder.
Krav har också framförts på särskild utbildning av den personal som är
sysselsatt inom sjukhussjälavården. 1968 års beredning om stat och kyrka
betonade, att den religiösa omvårdnaden av patienter på sjukhusen i ökad
utsträckning förutsälter samarbete mellan olika kyrkor och bör vara ekumeniskt
präglad. En samorganisation med andra trossamfund förutsätter enligt
beredningen en annan organisationsbas än svenska kyrkans församlingar och en
annan finansieringsform i framtiden.

Utredningen om andlig vård har lagt fram förslag om
förstärkning av insatserna för den andliga vården vid sjukhusen som tillgodoser
de refererade synpunkterna. Utredningens förslag innebär emellertid belydande
kostnadsökningar såväl för kyrkofonden, när det gäller svenska kyrkans
insatser, som för staten på grund av ökade statsbidrag till de fria
trossamfunden. Förslagen förutsäuer också principiellt viktiga organisatoriska
förändringar, som bl. a. berör det primära ansvar för kristen verksamhel bland
sjuka som enligt lagen (1961:436) om församlingsstyrelse vilar på
kyrkoförsamlingarna. Jag har inte i remissytlrandena från olika instanser inom
svenska kyrkan funnit stöd för så genomgripande förändringar av kyrkans
organisation för ändamålet som utredningen har föreslagil. Innan ställning har
tagits till de framtida relationerna mellan svenska kyrkan och staten, bör man
enligt min mening inte göra några sådana ändringar.

I flera remissyUranden har vidare betonats värdet för den
enskilde sjukhuspräslen att ha en nära anknytning till den övriga
församlingsverksamheten. Detta får särskild belydelse, om man i likhet med
utredningen förutsätter, att den lokala församlingen, pastoratet eller samfällighelen
alltjämt skall svara för vikarie för sjukhusprästen och övriga insatser för den
kyrkliga verksamheten vid sjukhusen. Även av detta skäl är jag inte beredd all
framlägga förslag om så vittgående reformer som betänkandet syftar till.

Jag anser det emellertid angeläget au inom ramarna för den
nuvarande organisationen av den andliga vården genomföra åtgärder som kan
avlägsna olägenheter i systemet och bidra till ökade insatser från
trossamfundens sida vid sjukhusen.

Jag har sålunda i prop. 1979/80:100 (bil. 18) vid min
anmälan av anslaget Bidrag till trossamfund i likhet med ulredningen förutsatt,
att statsbidrag till de fria trossamfundens insatser för andlig vård bör utgå
från nämnda anslag och har lagil hänsyn härtill vid den uppräkning av anslaget
som jag föreslagit.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 20

I del följande framlägger jag förslag som avser svenska
kyrkans verksamhet p;\ della område.

Ansvaret för andlig vård vid sjukhus vilar såsom framgått
av det lidigare sagda f. n. på den församling inom vilken sjukhuset är beläget
och den prästerliga tjänsiorganisationen i berörda pastorat är i princip
dimensionerad med hänsyn härtill. Enligt gällande normer skall ett på visst
sätt omräknat vårdplalsanlal läggas lill befolkningslalet i pastoratet. Detta
kan da ge sådant ulslag all ytterligare en prästtjänst får inrätlas. Del visar
sig emellertid av räkneexempel i ulredningens betänkande (s. 75 f.) att det är
långt ifrån säkert att ens elt ganska högl antal vårdplaiser som omräknas fär
en sådan verkan alt befolkningsunderlaget kommer att väsentligen överstiga nägot
av de gränstal som riksdagen har fastställt för tilldelning av en ytterligare
tjänst. Om det inle sker. blir detta naturligtvis särskilt kännbart för den
prästerliga ijänstorganisationen närdet rör sig om så stora vårdenheteratt de.
enligt den avvägning som utredningen har gjort och som jag anser mig kunna
biträda, redan i sig borde utgöra underiagfören heltidsanställd präst. För att
råda bot på denna olägenhet vill jag nu föreslå, att följande ändring sker i de
f. n. tillämpade grunderna för inrättande av prästerliga tjänster i pastoraten.

Om det i ett pastorat finns cn eller fiera
sjukvårdsinrättningar med tillhopa minsl 1 200 vårdplatser, skall regeringen på
framställning av pastoratet (eller kyrklig samfällighei vari det ingår) kunna
medge, att man - oberoende av befolkningsunderlaget i övrigt för prästtjänster
i pastoratet enligt de i prop. 1957:153 angivna grunderna - får inrätta en
heltidstjänst för präst med huvudsaklig uppgifl att svara för den andliga
vården vid sjukhusen. Uppgår vårdplalsantalet i pastoratet till minst 2 400 bör
två sådana prästtjänster kunna få inrättas där. Beträffande det vårdplatsantal
som skall beräknas utgöra underlag för en heltidstjänst för präst har jag
anslutit mig till utredningens bedömning. Jag har därvid bl. a. tagit hänsyn
till vad som i remissyttrandena har upplysts om omfattningen och värdet av de
insatser inom sjukhussjälavården som görs av assistenter, som församlingarna
eller samfälligheterna själva kan anställa för denna verksamhet.

Eftersom särskilda utbildnings- och lämplighetskrav bör
ställas på innehavare av den föreslagna prästtjänsten och det är önskvärt att
den kan tillsättas med någon som är beredd att mera varaktigt uppehålla den,
vill jag föreslå att den får inrättas som en ordinarie komministertjänst i
pastoratet.

Om en sådan tjänsl inräuas får sedan vårdplalsantalet vid
de sjukhus som prästen har atl betjäna tillgodoräknas pastoratet vid beräkning
av befolkningsunderlaget för övriga prästtjänster enligt prop. 1958 A:67
endast i den del det överstiger 1 200 resp. 2 400. När ett pastorat eller en samfällighei
begär att få inrätta en ny prästtjänst inhämtas yttranden av domkapitlet och
kammarkollegiet. I ärenden rörande sådan tjänst som jag har föreslagit bör
kammarkollegiet särskilt yttra sig om huruvida någon prästtjänst som kan vara
inrättad med hänsyn tagen till det omräknade vårdplatsantalet vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:152 21

sjukhus i pastoratet hör dras in, om en särskild komministerljänst
får inrälias.

Dar underlag inle finns för att inräita sådana hellidstjänsier
som jag har föreslagil nu. skall nuvarande regler om inräknande av värdplalsantalei
i underlaget för den prästerliga tjänsiorganisationen i pasloraiel tillämpas
som hiuills. Dock anser jag i likhei med ulredningen och de remissinslanser som
har yttrat sig pä denna punkt, alt den i prop. 1958 A:67 angivna regeln om en
reducering av vårdplalsanlalel vid psykialriska sjukhus och vissa andra slag av
sjukvårdsinrättningar före omräkningen bör upphävas. Del finns inte anledning
att anta all paiienler vid dessa anställer skulle kräva mindre insalser inom
den andliga vården än andra kategorier av sjuka.

1 12 8 lagen (1957:577) om prästval anges de befordringsgrunder
som skall beaktas vid lillsältning av prästerliga tjänster. Bland dessa anges ocksä
hänsyn till tjänstens särskilda behov. Bestämmelsen får anses inrymma de krav
på personlig lämplighet och särskild utbildning eller erfarenhei som bör
ställas på en sökande till komministertjänst av här avsett slag. Jag anser
därför inte att några särskilda behörighetskrav skall behöva uppställas för
innehavare av sådan tjänst.

Däremot förtjänar det att övervägas om inle, med hänsyn
till de speciella lämplighetskrav som bör ställas på tjänstinnehavaren, tillsättning
av en sådan komministertjänst varje gång borde ske i den ordning som föreskrivs
för s. k. tredjegångsiillsättning enligt 5 § första slycket präslvalslagen. Att
införa en sådan särskild regel för tillsättningen av dessa komministertjänster förutsälter
emellerlid ändring i nämnda lag. Eflersom denna är av kyrkolags nalur krävs
kyrkomötets medverkan härtill. Då det är ovisst när nästa kyrkomöte kan komma
att hållas, ärjag inte beredd att nu förelägga riksdagen förslag till en sådan
ändring av präslvalslagen utan anser atl frågan bör få anstå till dess att ett
förslag härom först har behandlats av ett kyrkomöte.

För att lämplighetskravet vid lillsätlningen redan nu
skall kunna lillgodoses bättre, vill jag föreslå alt huvudman för
sjukvårdsinrättning, till vilken prästens tjänstgöring avses bli knuien. bereds
tillfälle all yttra sig över de sökande till ijänslen. Bestämmelser som ålägger
domkapitlet att i dessa fall inhämta sådant yttrande innan förslag upprättas
eller kyrkorådet bereds tillfälle alt avge sill yllrande över de sökande bör
införas i präslvalsförord-ningen (1958:261).

Det är
ofrånkomligt atl ansvarei för andlig vård vid ett större sjukhus medför
särskilda kostnader för en församling eller samfällighei inom vilket sjukhuset
ligger. Detta kommer ju också sådana patienter tillgodo som inte tillhör
församlingen eller samfälligheten. eftersom de större sjukhusen i regel har
upptagningsområden som sträcker sig utöver församlingens eller samfällighetens
gränser. Det är därför rimligl. alt en viss kompensalion kan ges för kosinaderna
för andlig vård när denna uppgift ger underlag för en heltidstjänst. Jag föreslår
därför atl ell särskilt bidrag får ulgå ur kyrkofonden med belopp som
motsvarar hälften av lön som belalas ut tiil innehavare av sådan särskilt
inrättad komminislerijänst som avses här.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:152 22

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
inrättande av prästerliga

ijänsler för den andliga vården vid sjukhusen,

2.
medge atl ur
kyrkofonden får utgå bidrag enligt av mig förordade grunder till pastorat där
sådana tjänster är inrättade,

3.
besluta om
sådan ändring i övrigt av gällande grunder för beräkning av underlagd för
inrättande nv nya prästtjänster i pastoraten som jag har förordat.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genotn proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 14 dokument.

  1. Prop. 1984/85:152 om vissa anslag ur kyrkofonden m.m. s. 4 i texten
  2. Bet. 1984/85:KrU3 om vissa kyrkliga frågor s. 6 i texten
  3. Bet. 1983/84:TU22 om anslag till Transportrådet och Transportstöd m m. (prop. 1983/84: 100 bil. 8) s. 7 i texten
  4. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
  5. Prop. 1982/83:6 om ändring i iagen (1957:577) om priistval s. 15 om s. 12 i texten

Visa alla 14