Sök i Ratio Lex

om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

188 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 188 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:161, om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 Regeringens proposition

1978/79:161

om
ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

beslutad
den I mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt enligt uppbördslagen
(1953:272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen alltid betalas till
länsstyrelsens skattepostgirokonto senast den 18 i var och en av de månader
under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Arbetsgivarnas redovisning av
innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl. a. slopas systemet med skatteanvisningar.
Inbetalning skall i stället göras med särskilt inbetalningskort. På detta
finns utrymme för att lämna en s.k. uppbördsdeklaration. 1 denna skall
arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma m. m. Har
arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange
personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag har
verkställts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan
arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Också skattskyldig skall betala sin
skatt med särskilt inbetalningskort. I uppbörden av skatt förutsätts bankerna
medverka. Uppgiflslämnandet enligt taxeringslagen (1956:623; TL) förenklas i
fråga om vissa räntor som betalas ut genom värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag.

F. n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s. k. summarisk redovsning. Den
innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för varje
arbetstagare först efter inkomstårets utgång. Denna ordning för krediteringen
utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt. Kre-ditering
skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de uppgifterom
preliminär skatt, som arbetsgivarna lämnar för vaije arbetstagare på
kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras
genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade
skattebelopp. 1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 2

En arbetsgivare som underlåter att lämna
uppbördsdeklaration i rätt tid skall enligt propositionen erlägga
förseningsavgift. Sådan avgift föreslås också beträffande de meddelanden som
skall lämnas till länsstyrelsen enligt kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i
vissa fall från artistersättning (Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt
tid.

En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga
om skatteavdrag på ersättningar från försäkringsanstalter och vid preliminär
taxering för eller jämkning av preliminär B-skatt.

UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i
överensstämmelse med ändringama i uppbördsförfarandet. Några jämkningar görs
också för att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall kunna undantas från
restlängdema. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatteverket
(RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med att
tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.

Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller
debiteringslängd skall enligt propositionen inte längre framställas.
Uppgifterna i dessa längder skall i stället föras in i en gemensam handling,
kallad skattelängd.

Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter
utvidgas. Mot bakgrund härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har
deklarerat i rätt tid, skall kunna anmanas att lämna deklaration, utan att
först ha erinrats om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som
sammanhänger med ändringar som har vidtagits tidigare i enlighet med prop.
1977/78: 181.

Arbetsgivare som underlåter att verkställa skattavdrag är
enligt 75 § UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren för skattebeloppet. För
att betalningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att
arbetstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelsema så att beslut
om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till
arbetstagare som inte kan identifieras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)*

dels att 23 § och punkt 4 av anvisningarna till 45 § skall
upphöra att gälla,

dels att i rubriken närmast före 22 §, i 3436 §§, 40 §,
43 § 2 mom., 46, 78 och 84 §§ samt i anvisningarna till 40 och 46 §§ ordet
"debetsedel" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"skattsedel" i motsvarande form,

dels att 2 § 2 mom., 10 och 13 §§, 17 § 1 mom., 24 § 2
mom., 26 §, 27 § 1 mom., 28, 31, 33, 37 och 38 §§, 39 § 1 mom., 42 §, 43 § 1
mom., 45 § 1 och 2 mom., 47 §, 48 § 1 och 2 mom., 49 § 3 mom., 5057 §§, 58 § 1
mom., 59 §, 68 § 4 mom., 69 § 2 mom., 75, 77, 83 och 86 §§ samt punkt 4 av
anvisningarna till 39 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 49 § skall införas ett nytt moment, 2 a mom.,
av nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2 mom. I denna lag förstås med

slutlig skatt: skatt som slutlig skatt: skatt som

påförts vid den årliga debiteringen har
påförts vid den årliga debite-

på grund av taxeringsnämnds be- ringen på
grund av taxerings

slut eller på grund av annat beslut, nämnds
beslut eller på grund av

som enligt gällande föreskrifter annat
beslut, som enligt gällande

skall beaktas vid sådan debitering, föreskrifter
skall beaktas vid så-

och återstår efter iakttagande av dan
debitering, och återstår efter

bestämmelserna om nedsättning av iakttagande
av bestämmelserna

skatt enligt 4 och 5 mom. samt om
nedsättning av skatt enligt 4

2 § lagen (1978: 423) om skatte- och 5 mom.
samt 2 § lagen (1978:

lättnader för vissa sparformer; 423) om
skattelättnader för vissa

sparformer;

preliminär skatt: i3§ preliminär skatt: 13 §

omförmäld skatt, som erlägges i nämnd skatt, som betalas i avräk-

avräkning å slutlig skatt; ning på slutlig skatt;

kvarstående skatt: kvarstående skatt:

skatt, som återstår att erlägga, se- skatt,
som återstår att belala, se

dan preliminär skatt avräknats dan
preliminär skatt har avräk-

från slutlig skatt; näts från slutlig skatt;

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1978: 426.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering
eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har
avslutats;

Nuvarande lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering
eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;

kvarskatieavgifi: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respilränia: ränta enligt 32 §;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skcuteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;

restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5
mom.;

inkomstår: det kalenderår, inkomstår: det kalender-

som närmast föregått taxerings- år, som närmast har föregått tax

året; eringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och
med februari månad nästföljande år;

uppbördsmånad: mars, maf, juli, september, november och
januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med
tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: an- ogift skattskyldig: an-

nan skattskyldig fysisk person än nan skattskyldig
fysisk person än

nyss sagts. nyss har sagts.

10 §3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Preliminär A-skatt skall icke beräknas å ersättning, som
vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, j heller
å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader, däresl icke
ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara
erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän
försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3 mom. eller

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som
vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej
heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om
inte ersättningen väsenriigen överstiger vad som skäligen kan anses vara
erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inle utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen {1962:
381) om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Senaste lydelse 1977: 281.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

mom.
eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras; c)
familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946: 99); eller

den
skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

d) sådan
pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig
ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock all vad nu sagts ej
skall tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om
allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd.

d) sådan
pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig
ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring gällde för december månad året före del år under vilket
ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och
vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta
eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen
(1977:265) om stadigt personskadeskydd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Preliminär
B-skatt skall, där nedan icke annoriedes stadgas eller särskilda
omständigheter ej till annat föranleda, utgå med belopp motsvarande den
slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året näst före inkomståret, till
den del sistnämnda skatt avser annat än ut-skiftningsskatt, ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller sådan i denna
lag icke omnämnd skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan
författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall hänsyn tagas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige kan ha att erlägga på grund av förordnande enligt
3 § 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig enligt den årliga taxeringen året näst
före inkomståret icke påförts slutlig skatt

Preliminär
B-skatt skall, om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda
omständigheter, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som har påförts
den skattskyldige året före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser
annat än utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen {1956: 623) eller sådan i denna lag inle omnämnd skatt
eller avgift, vilken har påförts enligl bestämmelse i annan författning. Vid
beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till
preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att belala på grund av
förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den
årliga taxeringen året före inkomståret, men

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Senaste lydelse 1978: 201.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

i den kommun där den preliminära B-skatten skall
debiteras, men kan han antagas komma att vid årlig taxering året näst efter inkomståret
där taxeras till stailig eller kommunal inkomstskatt, skall preliminär B-skatt
beräknas med ledning av särskild taxering till sådan skatt (preliminär taxering).
Äger nu nämnd skattskyldig förmögenhet, för vilken skattskyldighet till
statlig förmögenhetsskatt föreligger, skall preliminär B-skatt även för
förmögenheten beräknas med ledning av sådan laxering.

Preliminär
B-skatt skall jämväl beräknas med ledning av preliminär taxering, däresl det
med sannolikhet är all aniaga, att vid årlig taxering året näst efter inkomståret
till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika
från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret
med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor.
Preliminär B-skatt må beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat
fall än nyss är sagt, däresl särskilda omständigheter därtill föranleda.
Sådana omständigheter kunna föreligga exempelvis då fråga är om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan eljest utgående
preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.

Föreslagen
lydelse

kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga
laxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning
av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskall och
statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall också beräknas med ledning av
preliminär taxering, om det med sannolikhet kan aniagas, att vid årlig taxering
året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen
året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst
2 000 kronor.

Preliminär
B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än
som sägs i andra eller iredje slyckel, om särskilda omständigheter föranleder
del. Sådana omständigheter kan föreligga exempelvis när del är fråga om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär
skatt och påräknelig slutlig skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.
Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, är pliktig att utan anmaning
avgiva preliminär självdeklaration:

1) däresl
han under året näst före inkomståret icke taxerats titt statlig eller kommunal
inkomstskatt i den kommun inom vilken preliminär B-skatt skatt erläggas;

1 m o m.
Skattskyldig, som har att betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge
preliminär självdeklaration:

1) om han
inte har påförts slutlig skalt enligt den årliga taxeringen året före
inkomståret;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2)
därest i
vederbörande kommun hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret till
statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december
året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret / kommunen med
minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor; samt

3)
däresl han året
näst före inkomståret haft att erlägga preliminär A-skatt.

Föreslagen
lydelse

2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till
statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1
december året före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel
av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor; samt

3) om han året före inkomståret har haft att betala
preliminär A-skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 § Skall skall förfalla till belalning under uppbördslermin.

Uppbördsterminerna under uppbördsåret äro sex och infalla
under tiden från och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj,
juli, sepiember, november och januari; dock att uppbörd icke förrättas å sön-
eller helgdag. Skulle uppbördslermin med till-lämpning av nyss angivna regel
börja å sön- eller helgdag, skall uppbördslerminen i stället laga sin början å nästföljande
vardag, därvid slutdagen i motsvarande mån förskjules.

Riksskatteverket
må om särskilda omständigheter därtill föranleda, efter poststyrelsens hörande,
föreskriva all uppbördslermin under viss månad skatt infalla under annan lid
än nyss sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 2
mom. Preliminär A-skatt, som innehållits genom skatteavdrag varom i 39 eller
40 § förmäles, skall förfalla till betalning under den uppbördstermin, som infaller
närmast efter utgången av den månad, under vilken skatteavdraget verkställts.

2 mom. Preliminär A-skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag som avses i 39 eller 40 §, skall betalas senast den 18 i den
uppbördsmånad, som infaller närmast efter utgången av den månad, då
skatteavdraget gjordes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Preliminär
B-skatt skall debiteras i en gemensam post. Skattebeloppet avrundas till det
närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med
antalet av de uppbördsterminer under vilka skatten förfaller tät belalning.
Skatt som icke uppgår till trehundra kronor påföres icke.

Preliminär B-skatt skall förfalla till belalning med lika
belopp under envar uppbördstermin under uppbördsåret eller, vid debitering
under inkomståret, under envar av de återstående uppbördslerminer-na under uppbördsårel.

Preliminär B-skatt skall debiteras i en gemensam post.
Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att
öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten
skall betalas. Skatt som inle uppgår till 600 kronor påförs ef.

Preliminär B-skatt skall betalas med lika stora belopp
senast den 18 i var och en av uppbördsmånaderna under uppbördsåret eller, vid
debitering under inkomståret, / var och en av de uppbördsmånader som återstår
efter ulgången av den månad då skatten debiteras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.5 Ulräkning av de särskilda skaiieposler som ingå
i slutlig skatt samt debilering av sådan skalt sker med ledning av uppgifter
i taxeringslängd eller annal beslul om taxeringen. I övrigt iakiiages:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen om
statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken
skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel uträknas med
ledning av den utdebitering för skattekrona och skalteöre som för inkomståret
gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i
en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas
uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

1 m o m.
Vid debilering av slutlig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som har fastställts- att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den
skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid
skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Senaste lydelse 1979: 88.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas enligl bestämmelserna i 1
§ lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgifi;

Nuvarande lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av del
promille-tal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då
den slutliga skallen debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av
den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, varvid
öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har
uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är
belägen;

att 1 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras enligt
19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om
försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskas-

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av
den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal
bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel debiteras
med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten
är belägen;

att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras
enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av allmän försäkringskassa;

sa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt
gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med till-lämpning
av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän
försäkring;

att i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976: 380)
om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979: 84) om
delpensionsförsäkring;

att i 1 § nämnda arbetsgivaravgifter debiteras i en
gemensam post; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att
erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid
öretal bortfaller.

att i 1 § omförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift
debiteras med ledning av bestämmelsema i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § omförmäld delpensions-försäkringsavgift
debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979: 84)
om delpensionsförsäkring;

att i 1 § omförmälda arbetsgivaravgifter debiteras i en
gemensam post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig
har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.

28 §8

Kvarstående skatt under tjugo- Kvarstående skatt under 25 kro-

fem kronor uttages icke. nor uttages ej.

8 Senaste lydelse 1974; 853.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Kvarstående skalt förfaller lill belalning:

under den försia uppbördslerminen under uppbördsårel näst
efter laxeringsåret, om skallen uppgår lill högst tvåhundra kronor; saml

med
lika belopp under vardera av de båda försia uppbördslermi-nerna under nämnda
uppbördsår, om skatten överstiger tvåhundra kronor, dock all belopp, som förfaller
under den förra terminen avrundas titt närmasl lägre hela antal kronor, varvid ålerstoden
förfaller under den senare terminen.

Förestagen
lydelse

Kvarstående skalt, som uppgår till högst 200 kronor, skall
betalas senast den 18 i uppbördsmånaden mars året efter taxeringsåret. Annan
kvarstående skall skall betalas med lika belopp senasi den 18 i var och en av
uppbördsmånaderna mars och maj året efter taxeringsåret. Om öretal uppkommer skalt
dock del belopp som skalt betalas under uppbördsmånaden mars bestämmas till närmasl
lägre och det andra beloppet till närmast högre heta anlal kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i
tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt sker efter samma grunder, som
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot
höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under
tjugofem kronor uttages icke.

Tillkommande skatt skall författa till betalning under
uppbördstermin eller två på varandra följande uppbördslerminer, som lokal
skattemyndighet bestämmer. Därvid skall skatten fördelas efter samma grunder
som i 28 § sågs.

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i
tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder,
som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot
höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25
kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den
uppbördsmånad eller de två på varandra följande uppbördsmånader, som lokal
skattemyndighet bestämmer. / sistnämnda falt skall skatten fördelas enligt de
grunder som anges i28§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
skattskyldig skall utfärdas debetsedel, särskild för preliminär skatt, för
slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid debetsedel skola fogas skaiteanvisningar
avsedda för inbetalning av skall och.

För
skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för
slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid skattsedel på preliminär A-skati
skall fogas skattekort och skattetabell. Vid skatt-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 Senaste lydelse 1974: 853.

8 Senaste lydelse 1974: 771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

om så är påkallat, skattekort, upptagande å debetsedeln
angivna uppgifter om den skaltskyldige, och skattetabell.

Närmare föreskrifter om debetsedel och handlingar som
skota fogas till debetsedel meddelas av regeringen.

Debetsedel med tillhörande skalleanvisningar och
skattekort skall upprättas i enlighet med formulär som riksskalleverkel
fastställer.

Förestagen
lydelse

sedel på preliminär B-skatt eller tillkommande skatt saml
vid sådan skattsedel på slutlig skall enligt vilken kvarstående skalt skalt betalas
skatt fogas inbetalningskort. Vid skattsedel på preliminär B-skatt skall också
fogas skattekort.

Närmare föreskrifter om skati-sedel och handlingar som
skall fogas till skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
beslämmer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall
upprättas i enlighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet
som regeringen beslämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmäler
skattskyldig hos lokal skattemyndighet, att han icke erhållit vederbörlig
debetsedel sedan fem dagar förflutit efter den tidpunkt som angives i 35 §
första eller andra stycket eller i 36 § första stycket, skall myndigheten ofördröjligen
tillsiälla den skattskyldige sådan debetsedel som bort utfärdas. Anmälan, som
här avses, bör göras senast tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt.

Anmäler
skattskyldig hos lokal skattemyndighet sedan fem dagar har förflutit efter den
tidpunkt som anges i 35 § första eller andra stycket eller i 36 § första
stycket att han inte har fåll den skattsedel som han skall ha, skall sådan
skattsedel, som hade bort utfärdas, ofördröjligen tillställas den skattskyldige.
Anmälan, som här avses, bör göras senast tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattskyldig
äger hos vederbörande lokala skattemyndighet utfå dupleltdebetsedel, då behov
av ytterligare skalleanvisningar föreligger eller anledning eljest uppkommit.
Dupleltdebetsedel skall skyndsamt sändas till den skattskyldige.

Skattskyldig
har rätt all hos lokal skattemyndighet få dupleii-skattsedel och ytterligare
inbetalningskort. Begärda handlingar skall skyndsamt tillställas den
skattskyldige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.
Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör
sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena
avses (I ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) verkställa
avdrag för

1 mom.
Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör
sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena
avses (1 ö n), skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för
be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

gäldande av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att
erlägga (skatteavdrag).

Har
arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt,
att erlägga kvarstående skatt, som påförts i hans hemortskommun för året näst
före laxeringsårei, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön
verkställa skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger
dock icke, däresl anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka.
För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje
utbetalningstillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den under
nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som belöper å
utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före
ingången av den månad, då uppbördsterminen infaller. Belopp, som avdrages vid
annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast
lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Föreslagen
lydelse

talning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att belala
(skatteavdrag).

Har
arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt,
att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år
skatteavdraget skatt göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av
lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock
inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För
betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje
utbetalningstillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skalt
som skall betalas under nästföljande uppbördsmånad som belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av nämnda
uppbördsmånad. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle än det
första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden
dras av vid det första utbetalningstillfället.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är utbetald lön icke av den slorlek, att därå kan verkställas
skatteavdrag motsvarande för lönen utgående preliminär skatt jämle den
kvarstående skatt, som belöper å utbetalningstillfället, skall genom
skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.

Kan vid
visst utbetalningstillfälle skatteavdrag icke verkställas med belopp, som
motsvarar å utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare
utbetalningstillfälle före ingången av den månad, då nästföljande
uppbördstermin in-

Om utbetald Ioti inte
är så slor, att skatteavdrag kan göras för både utgående preliminär skatt och
den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället, skall genom
skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfälle skatteavdrag för
kvarstående skatt inte göras med belopp, som motsvarar på
utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle
före ingången av nästföljande uppbördsmånaä

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

faller, avdragas så stort belopp att de innehållna
beloppen tillhopa förslå att gälda under nämnda uppbördstermin förfallande
skatt. Kan så icke ske och inbetalar icke arbetstagaren efter anmodan från
arbetsgivaren felande belopp senast den II i den månad, då uppbördslerminen
infaller, skota de innehållna beloppen av arbelsgivaren inbetalas på sätt i 56
§ 2 mom. omförmäles.

Förestagen
lydelse

avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen
tillsammans förslår lill den skatt som skatt betalas under nämnda uppbördsmånaä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle
genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift
om det belopp, som genom skatteavdrag innehållits å lönen. Skyldighet att
lämna sådan uppgift föreligger dock icke, om lönen kvitteras å
avlöningslista, vara skatteavdraget angivits.

Efter utgången av den sista uppbördstermin, under vilken
skatt enligt debetsedel skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare slutat
sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren till arbetstagaren
återställa debetsedeln. Därvid skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren
skriftlig uppgift om summan av verkställda skatteavdrag och den tid av
inkomståret som avdragen avse. Dylik uppgift, som skall vara av arbetsgivaren
eller någon hos honom anställd undertecknad eller signerad, skall till-lika omfatta
arbetsgivarens namn

1 m o m. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle
genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift
om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på lönen. Skyldighet att
lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om lönen kvitteras på
avlöningslista, där skatteavdraget har angivits.

Har skalleavdrag för kvarstående skalt inle kunnai göras
med så slorl belopp, som skatt betalas under viss uppbördsmånad, skall arbelsgivaren
vid det avlöningstillfälle, som närmast föregår denna uppbördsmånad,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.

Efter den
18 i den sista uppbördsmånad, under vilken skatt enligt skattsedel skall
erläggas, eller, om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning, vid
dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren. Har
arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för kvarstående skatt
skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om
summan av gjorda skatteavdrag för sådan skall och den tid som avdragen avser.
Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

och adress. Uppgift som nu sagts skatt tecknas å
debetsedeln, om arbetstagaren slutat sin anslällning före utgången av månaden närmasl
före den sista uppbördstermin, under vilken skall enligl debetsedeln skall
erläggas.

Har debetsedel icke överlämnats, skall arbelsgivaren
efter ulgången av den sista uppbördstermin, vid vilken genom skatteavdrag
innehållen preliminär eller kvarstående skatt skall inbetalas, eller, om arbetstagaren
lidigare slutat sin anställning, vid dennas slut till arbetstagaren överlämna
skriftlig uppgift i enlighet med vad i föregående siycke sägs. Har skatteavdrag
verkställts för såväl preliminär som kvarstående skall, skalt uppgift lämnas
särskilt för den preliminära och särskilt för den kvarstående skallen.

Riksskatteverket kan befria arbetsgivare från
skyldigheten att underskriva etter signera uppgift om avdragen skatt liksom
från skyldigheten att lämna sådan uppgift på debetsedel i fall som avses i
andra stycket såvitt fråga ej är om kvarstående skatt och arbetstagaren slutat
sin anställning före ulgången av sista avdragsperioden.

Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter för
uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skola kostnadsfritt tillhandahållas
arbetsgivare.

Föreslagen
lydelse

eller någon hos honom anställd, skall också omfatta
arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.
Sedan debetsedel å preliminär skatt utfärdats, må, däresl bättre
överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten
därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder
för uttagande av den

1 mom.
Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre
överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten
därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder
för uttagande av den pre-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förestagen
lydelse

liminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i
följande fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga
preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen sådan ändring
har skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid
taxering eller debitering under året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, såvitt
gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst,
gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i
skattetabellen än som tidigare har fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära
skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i
förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning
kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller

myndigheten annars får kännedom

om att den skattskyldiges skatte

förmåga har blivit väsentligt ned

satt av anledning, som anges i 50 §

2 mom. kommunalskattelagen

(1928:370). Jämkning av skäl,

som anges i tredje stycket nämnda

moment, skall dock inte ske, om

den skattskyldige skall betala pre

liminär A-skatt och således be

stämmelsema i 41 § 2 mom. är

tillämpliga; eller

Nuvarande lydelse

preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i
följande fall, nämligen

1)
då skattskyldig
har att erlägga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen
sådan ändring skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall
tagas vid taxering eller debitering under året näst efter inkomståret;

2)
då skattskyldig
visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande
skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall
erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som tidigare fastställts;

3)
då skattskyldig
gör sannoHkt eller det eljest för myndigheten framstår såsom troligt, att den
preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för
omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan
anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller

myndigheten eljest erhåller kän

nedom om att den skattskyldiges

skatteförmåga blivit väsentligen

nedsatt av anledning, varom i 50 §

2 mom. kommunalskattelagen för

mäles, dock atl jämkning av skäl,

som angivas i tredje stycket nämn

da moment, icke skall ske, om den

skattskyldige har alt uigöra preli

minär A-skatt och således bestäm

melserna i 41 § 2 mom. äro till

lämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomstförhållandena eller av
annat skäl änd

rad skatteform synes påkallad.

I fall,
som avses i försia styckel under 3), bör såvitt angår preliminär A-skatt
jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle
uttagas med minst en femtedel högre eller

I fall, som under 3) sägs, bör såvitt angår preliminär A-skatt
jämkning vidtagas allenast då på grund av jämkningen preliminär skatt komme atl
uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

än som utan jämkning skulle erläggas, dock all jämkning
icke skall ske då ändringen i den preliminära skallen understiger tjugufem
kronor. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras allenast
då påräknelig inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den
tidigare antagna inkomsten, dock med minst sexhundra kronor.

Oaktat vad i föregående stycke sägs, må jämkning
verkställas om skillnaden mellan slutlig och eljest utgående preliminär skatt komme
att bliva mer betydande eller fråga är om nedsatt skatteförmåga eller annan
särskild omständighet.

Erhåller lokal skattemyndighet genom anmälan av
skattskyldig eller eljesl vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen
eller med oriktigt belopp påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivandet
av debetsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i
följd härav må erfordras.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas
tillfälle att yttra sig, där detta icke uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning må icke verkställas efter inkomstårets utgång med
mindre den preliminära skatten därigenom nedsältes. Ansökan om sådan jämkning
skall av skattskyldig ingivas före utgången av april månad året näst efter
inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbetalt preliminär skatt med
belopp, som beräknas överskjuta motsvarande slutliga skatt med minst en
femtedel av sistnämnda skatt, dock minst etthundra kronor, skall efter beslut
av den lokala skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande
beloppet återbetalas till den skattskyldige på sätt i 68 §

Föreslagen
lydelse

lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas.
Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig
taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare
antagna inkomsten, dock med minst 2 000 kronor.

Oavsett vad som sägs i föregående stycke, får jämkning
verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt
skutte bli mer betydande eller del är fråga om nedsatt skatteförmåga eller
annan särskild omständighet.

Får lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig
eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller
med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av
skallsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan
behövas.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas
tillfälle att yttra sig, om detta inle uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång
med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan
jämkning skall- av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter
inkomståret.

2 m o m. Har skattskyldig inbetalt preliminär skatt med
belopp, som beräknas överskjuta motsvarande slutliga skatt med minst en
femtedel av sistnämnda skatt, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av den
lokala skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande beloppet
återbetalas till den skattskyldige på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

1 mom. sägs utan avvaktan å debitering av den slutliga
skatten. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må lokal skattemyndighet
besluta om återbetalning av för mycket eriagd preliminär skatt, även om den
inbetalda preliminärskatten icke överstiger den beräknade slutliga skatten på
sätt nyss angivits.

Föreslagen
lydelse

det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på
debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder del,
får lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket eriagd
preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte överstiger den
beräknade slutliga skatten på det sätt som nyss har angivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har genom
skatteavdrag innehållits större belopp än som enligt meddelat beslut om
jämkning skall under den närmast följande uppbördsterminen inbetalas, skall arbetsgivaren
skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad sålunda för mycket
innehållits.

Har genom
skatteavdrag innehållits större belopp än som enligt meddelat beslut om
jämkning skall inbetalas under den närmast följande uppbördsmånaden, skall
arbetsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad som har
innehållits för mycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 1 m
o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit på grund av
arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat nedsatt, må av lokal
skattemyndighet erhålla anstånd med erläggande av preliminär B-skatt,
kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller lill belalning under
högst två av de uppbördslerminer, vilka utlöpa närmast efter det ansökan om
anstånd gjorts. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden
må bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad, under vilken den
försia av nyssnämnda terminer infaller.

1 m o m. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga har
blivit nedsatt på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller annars oförvållat,
får av lokal skattemyndighet beviljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt,
kvarstående skatt eller tillkommande skatt. Ansökan om anstånd skall för all
kunna prövas ha kommil in senast den dag då den skalt, som ansökningen avser,
senast skall betalas. Beslut om anstånd får meddelas i fråga om skall som skall
betalas under de två uppbördsmånader, vilka utlöper närmast efter det ansökan
om anstånd har gjorts.

Anståndet får avse hela skatten eller en del av den.
Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Avser anståndet skatt, som
skall betalas under två uppbördsmånader, skall anståndstiden räknas från ulgången
av den försl infallande uppbördsmånaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2 mom. Värnpliktig, som inryckt till militärtjänstgöring
och vars skattebetalningsförmåga till följd härav blivit nedsatt, må av lokal
skattemyndighet erhålla anstånd med erläggande av preliminär B-skatt,
kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller lill betalning under uppbördslermin,
vilken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgöringen eller
under tiden därefter, dock senast under tredje kalendermånaden efter den då
tjänstgöringen upphör. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. An-sfåndstiden
må bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad, varunder den uppbördstcr-iriin
infaller som anståndet avser, dock att anstånd därutöver må beviljas för tiden
intill dess den värnpliktige efter beviljad ledighet för återgång till civil
verksamhet (hempermittering) eller hemförlovning varit fri från tjänstgöring
tre kalendermånader i följd.

Föreslagen
lydelse

2 m o m. Värnpliktig, som har ryckt in till
militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav har
blivit nedsatt, får av lokal skattemyndighet bevilfas anstånd med erläggande av
preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som skall
betalas under uppbördsmånaä, vilken helt eller delvis infaller under tiden för
militärtjänstgöringen eller under tiden därefter, dock senast under tredje
kalendermånaden efter den då tjänstgöringen upphör. Anståndet får avse hela
skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år.
Anstånd får dock därutöver beviljas för tiden intill dess den värnpliktige
efter beviljad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering)
eller hemförlovning har varit fri från tjänstgöring tre kalendermånader i
följd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom. Anstånd må, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7),
meddelas att gälla längst intill dess två månader förflutit från dagen för
beslut med anledning av ansökningen eller besvären. Meddelat anstånd må
omedelbart återkallas, när skäl föreligger.

2 a
mom. Regeringen och myn

dighet som regeringen har förord

nat atl handlägga ärenden angåen

de tillämpning av avtal för und

vikande av dubbelbeskattning får

vid handläggningen av sådani

ärende medge skaltskyldig anstånd

med inbetalning av skatt, kvar-

skaiteavgifl eller ränta.

3 m o m.
Anstånd får, utom i

fall som avses i 1 mom. vid 7),

meddelas att gälla längst intill dess

Ire månader har förflutit från da

gen för beslut med anledning av

ansökningen eller besvären. Med

delat anstånd får omedelbart åter

kallas, när skäl föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut
om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

Beslut om anstånd enligt 48 § och 49 § 1 mom. meddelas av
den lokala skattemyndighet, som utfärdat debetsedel å den skatt som anståndet
avser.

Ansökan om
anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, varom
i första stycket förmäles, samt ingivas eller insändas till familjebidragsnämnden
i den kommun, som har att utgiva familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946. Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras så snart ske kan
och senast inom en månad efter utgången av först infallande uppbördstermin,
som anståndet skall avse. Har ansökan icke inkommit till familjebidragsnämnden
inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, må ansökningen icke
upptagas till prövning.

I fråga
om anstånd avseende kvarstående skatt skola bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra
och tredje styckena samt 47 § äga molsvarande lillämpning.

Beslut om anstånd enligt 48 § eller 49 § 1 mom. meddelas
av den lokala skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som
anståndet avser.

Ansökan om
anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, som
avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i
den kommun, som har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:
99). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast möjligl och senast
inom en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet
skall avse. Har ansökan inte inkommit till familjebidragsnämnden inom tre
månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till
prövning.

I fråga
om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra
och tredje styckena samt 47 § tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
anstånd meddelats, må den av anståndet omfattade skatten icke indrivas under
tiden för anståndet, ej heller må restavgift varom i 58 § sägs uttagas för skatten.

Är
skattskyldig berättigad utfå för mycket eriagd skatt, må denna tagas i anspråk
för gäldande av restförd skatt, som med anståndet avses.

Har
anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo guldits, skall den
skattskyldige erlägga restavgift å den del av skatten, som då återstod ogulden.

Sedan
anstånd har meddelats, får den av anståndet omfattade skatten inte indrivas
under tiden för anståndet, ej heller får restavgift uttagas för skatten.

Är skattskyldig berättigad alt få lillbaka för mycket eriagd
skatt, får denna tagas i anspråk för belalning av skatt, som avses med
anståndet.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till
fullo har betalats, skall den skattskyldige erlägga restavgift på den del av
skatten, som då var obetald.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

52 §9
Uppbörd av skall verkslälles genom postverket samt de penninginrättningar,
med vilka regeringen därom träffat avtal.

Arbelsgivare skall för arbetstagare ombesörja
inbetalning av skatt, som innehållits å dennes lön.

Skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall
betalas genom insättning på skatlepostgirokonlo hos länsstyrelsen i det län där
arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares
skatt. Är arbelsgivaren ef registrerad, skalt skallen betalas till
länsstyrelsen i det län där arbelsgivaren är bosall.

Sådan preliminär A-skall eller kvarstående skatt, som ej
har innehållils genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt lillkommande skalt
skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse lill
vilken skatten skall betalas enligl skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras
också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffal avtal
därom.

Om arbetsgivare eller skaltskyldig ef vet titt vilken
länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten sällas in på ett särskilt skatlepostgirokonlo
(centrala skattekontot).

Betalas
skall genom girering från postgirokonto, skall skallen anses vara inbetald den
dag då gireringshandtingarna kom in lill postanstalt. Statlig myndighet, som
använder det centrala redovisningssystemet (system S) för belalning av skatt,
skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovis-ningscenlral
i syslemet. Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53
§

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.
Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skait, som av arbelsgivare innehållils
med ledning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna paragraf eller i 56 §

1 mom.
Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall på
inbetalnings-handlingen anges arbetsgivarens namn och postadress.

opaginerad Kontrollera mot PDF

e Senaste lydelse 1974: 771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

annorlunda stadgas, senasi under den uppbördslermin, då
skatten förfaller titt belalning, medelst skatleanvisning inbetalas å
post-anstalt inom riket eller hos sådan penninginrällning, varom i 52 § sägs.

Inbetalning,
som icke skall ske på säll i näslfölfande siycke sägs, må ock kunna fullgöras
sålunda, att skattebeloppet medelst girering överföres till postgirokontorets
skatteavdelning. För alt dylik inbetalning, avseende viss uppbördstermin,
skall anses fullgjord under denna termin, skall försändelse innehållande gireringskort
jämte skatleanvisning eller skaiteanvisningar ävensom, i sisinämnda fall,
summerad förteckning över de olika skattebeloppen hava inkommit till poslanslall
senasi å terminens sista dag.

Arbetsgivare
med minst Ivå arbetstagare så ock annan arbelsgivare, beträffande vilken den
lokala skattemyndigheten så förordnat, skall inbetala under uppbördslermin
förfallande skatt, som innehållits å arbetstagares lön och som skall redovisas
med skatleanvisning enligl vad som föreskrives i 55 §, sålunda, all det sammanlagda
skattebeloppet medelst inbetalningskort eller gireringskort inbetalas eller
överföres till särskilt skaiteposlgirokonlo för länsslyrelsen i länet. Arbelsgivare,
varom i detla siycke förmäles, må samtidigt med inbetalning av arbetstagares
skatt inbetala jämväl arbetsgivaren själv påförd preliminär och kvarstående
skatt. För alt inbetalning skall anses verkställd under uppbördsterminen,
skall inbetalningskortet eller gireringskortet hava inkommit till poslanslall
senast den 18 i den månad, under vilken terminen infaller.

Skaltskyldig, som önskar före utgången av sista uppbördstermi-

Föreslagen
lydelse

Länsstyrelsen får på ansökan av arbetsgivare eller när
särskilda skäl föreligger beslula alt skatt, som innehålls genom skatteavdrag,
skall redovisas lill länsslyrelsen under särskilt redovisningsnummer. Beslutet
meddelas av den länsstyrelse lill vilken redovisning skall lämnas under del
särskilda redovisningsnumret.

Vid
inbetalning av skatt, som avses i 52 § andra stycket, skall på inbelalningshandlingen
anges den skaltskyldiges namn och postadress, person- eller organisationsnummer,
skallens beteckning samt del år som skatten avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

nen under uppbördsårel erlägga preliminär skalt med belopp
utöver vad som debileras, må göra detta medelst skatleanvisning, därvid beloppel
antecknas å därför avsedd plals å anvisningen. Sådani belopp skall, därest
skattskyldig icke inbetalar vid senare tillfälle ut%der uppbördsårel
förfallande skalt, avräknas härå.

2 mom. Sker inbetalning av

skalt medelst skatleanvisning å

postanstalt eller hos penninginrätt

ning, skall kvitto lämnas i över

ensstämmelse med anvisningar å

debetsedeln.

Vad nu sagls skall även gälla, då skall inbetalats i den
ordning, som i I mom. andra stycket sägs, därvid det ankommer å
postgiro-kontorets skatteavdelning atl till den, som verkställt inbetalningen
eller gireringen, översända särskilt kvitto belräffande varje skalleanvisning.

Kvitto, meddelat i annan ord-rting än i överensstämmelse
med anvisningarna å debetsedeln, gäller icke.

3 mo
m.° Då särskilda skäl

därtill äro må regeringen eller, ef

ter regeringens bemyndigande,

riksskatteverket medgiva dels att

viss arbelsgivare eller viss grupp

av arbetsgivare må, utan att er

lägga sådan särskild avgift eller

restavgift som avses i 54 eller 58 §,

inbetala arbetstagares under upp

bördslermin förfallande skalt efter

ulgången av samma termin eller,

belräffande arbetsgivare, som i 1

mom. Iredje slyckel sägs, efter den

18 i den månad, uppbördslerminen

infaller, dels ock att viss arbetsgi

vare eller viss grupp av arbelsgi

vare må inbetala skatt för arbets

tagare i annan ordning än i denna

lag sägs.

Föreslagen lydelse

2 m o m. Länsstyrelsen får om särskilda skäl föreligger
medge atl arbetsgivare betalar och redovisar skalt, som avses i 1 mom. första stycket,
inom viss lid efter den dag då skatten rätteligen skall betalas. På skalt som
betalas inom den liden utgår ef restavgift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Senaste lydelse 1974: 771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
skattskyldig eller annan arbetsgivare än i 53 § 1 mom. tredje stycket sägs försummal
alt inbetala skall under räll uppbördslermin, äger han att senast den 18 i
den månad, under vilken terminen infallit, på poslanslall inom rikel betala
skallen med skalleanvisning, varvid han skall erlägga särskild avgifi,
utgörande för skattebelopp om

högst 20 kronor . . 20 öre

över 20
men icke över 50 kronor .. 50 öre

över 50
men icke över 100 kronor .. 1 krona samt

över
100 kronor . . 1 krona för varje påbörjat hundratal kronor.

Oavsell
om inbetalning av skatt avser en eller flera skaiieposler, vare högsla avgifi
etthundra kronor.

Sådan
särskild avgift skall dock icke erläggas av skattskyldig som uppbär pension
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Inbetalas
skatt i den ordning, som i första styckel sägs, skall poslanslall lämna kvitto
i enlighel med vad i 53 § 2 mom. försia slyckel finnes föreskrivel saml på
kvittot ange den erlagda särskilda avgiften.

Då
särskilda omständigheter därtill föranleda, må länsstyrelse förordna om
återbetalning, hell eller delvis, av avgift, som eriagts enligl bestämmelserna
i denna paragraf.

1 mom.
Arbetsgivare, som har

gjorl skatteavdrag, skall utan an

maning lämna uppgift (u p p-

bördsdeklaration) om

detla lill länsstyrelse som avses i

52 § första styckel. Sådan dekla

ration skall lämnas senast den 18

i den uppbördsmånad som infaller

närmasl efter utgången av den må

nad under vilken skatteavdraget

gfordes.

Efter anmaning
av länsslyrelsen eller lokal skaltemyndighet är också den, som inte är deklarationsskyldig
enligt försia stycket, skyldig atl avge uppbördsdeklara-lion.

Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt
avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklaralion skall upplaga

1) arbetsgivarens
personnum

mer, organisationsnummer eller

särskilda redovisningsnummer;

2)
uppgift
om den tid för vilken redovisning lämnas;

3)
summan
av de belopp som har dragils av för skall samt fördelning av denna summa på
preliminär A-skait och kvarstående skalt;

4)
summan
av de lönebelopp på vilka skalleavdrag för preliminär A-skal t har beräknals.

2
m o m. Underlåier
den som är deklaralionsskyldig enligl 1 mom. försia stycket all lämna uppbördsdeklaralion
eller är deklaration ofullständig, kan länsslyrelsen eller lokal
skattemyndighet anmana den deklarationsskyldige atl lämna deklaration eller
komplettera den.

3
m o m.
Har arbelsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration utan anmaning, underiåtii
alt fullgöra denna skyldighet inom före-

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Se.naste lydelse 1977: 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161

Nuvarande lydelse

24

Föreslagen lydelse

skriven lid, påförs honom förseningsavgift med 300
kronor.

Har den
som anmanals alt lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort denna skyldighet
inom lid, som har angivils i anmaningen, skall förseningsavgift påföras med 600
kronor.

Förseningsavgift
får helt efterges av länsslyrelsen om särskilda skäl föreligger. Närmare
föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen beslämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom. Arbetsgivare med

högst fyra arbetstagare skall i upp

bördsdeklaralion också för varje

arbetstagare ange namn och per

sonnummer samt skatteavdrag för

preliminär A-skalt. Länsslyrelsen

får när särskilda skäl föreligger

beslula all annan arbetsgivare skall

lämna sådana uppgifter för varje

arbetstagare vid redovisning enligl

54 § 1 mom. försia stycket. Så

dant beslul skalt upphävas av läns

styrelsen när skäl för all vidhålla

del inle längre finns.

Beslämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaration gäller
i tilllämpliga delar uppgifter enligl försia stycket.

2 mo m. Arbetsgivare skall för

varje arbetstagare med inbetal

ningskort som anges i 33 § eller på

blankett enligt fastställt formulär

redovisa hur mycket som har dra

gils av för kvarstående skatt. Där

vid gäller bestämmelserna om upp

bördsdeklaralion i tillämpliga de

lar.

Vid redovisning enligl försia styckel får i stället för
inbetalningskort ativändas förteckning enligl formulär, som länsstyrelsen
har godkänt efter förslag av arbelsgivaren.

55 §1 Arbelsgivare, som har all inbetala innehållen skatt
i den ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. försia eller andra stycket, skall
på skalteanvisning för preliminär A-skatt, som användes för inbetalningen, ha
angivit storleken av den preliminära skall som han har atl erlägga vid belalningslillfällel
för den arbetstagare, som skalteanvis-ningen avser. Inbetalar arbelsgivaren
icke innehållen skatt inom föreskriven lid, skall han inom tid som gäller för
inbetalningen lämna länsstyrelsen meddelande om storleken av den innehållna
skatt som han sålunda bort inbetala.

Arbelsgivare, som har alt inbetala innehållen skatt i den
ordning som föreskrives i 53 § 1 mom. tredfe slyckel, skall inom lid som gäller
för inbetalningen till länsstyrelsen insända de skatteanvisningar, som avse
den till inbetalning förfallna och innehållna skatten i den mån sådana
anvisningar är tillgängliga för arbetsgivaren. På varje skatteanvisning
avseende preliminär skalt skall arbetsgivaren ha angivit storleken av den
preliminära skatt som sålunda skall inbetalas för arbetstagaren.

Oavsell vad som föreskrives i

1' Senaste lydelse 1974: 771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

föregående stycke äger statlig eller kommunal myndighet
samt hushållningssällskap med stadgar, som fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen beslämmer, och skogsvårdsslyrelse efter anmälan lill
länsstyrelsen, så ock annan arbelsgivare, om han har minsl femtio
arbetstagare, efter tillstånd av länsslyrelsen insända skaiteanvisningar
avseende preliminär A-skalt endasi en gång om året inom lid som gäller för
inbetalning av skatt förfallande till belalning under uppbördslerminen i
januari månad. Därvid skall arbelsgivaren för varje arbetstagare insända
endast en skalleanvisning, på vilken angivils del sammanlagda beloppel av den
preliminära A-skall som innehållils för arbetstagaren och som skall inbetalas
i den ordning som avses i 53 § I mom. iredje stycket. Arbelsgivare skall
dessutom inom lid som gäller för inbetalningen lämna länsslyrelsen skriftligt
meddelande om summan innehållen preliminär skatt som del åligger honom alt
inbetala i nämnda ordning.

Då särskilda skäl äro därtill må regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, riksskatteverket lämna viss arbelsgivare eller viss
grupp av arbelsgivare tillstånd atl redovisa skalt för arbetstagare i annan
ordning än i andra eller Iredje slyckel sägs.

Föreslagen
lydelse

Riksskatteverket får på atisökan av arbetsgivare medge atl
skalleavdrag för kvarstående skalt redovisas i annan ordning än som anges i försia
eller andra slyckel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.
Inbetalas i annal fall än i 53 § 1 mom. Iredje stycket eller 54 § sägs skall
medelst skatteanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer, skall skatten
anses vara inbetald under den senare av dessa terminer, såvida icke av
anteckning å inbetalningskort eller gireringskort eller eljesl fram-

Preliminär
B-skatt, som skattskyldig har inbetalt utöver debiterat belopp, skall
avräknas på senare under uppbördsåret förfallande B-skatt i den mån den inle
er-läggs.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

går att inbetalningen avser skatt, som förfallit till
betalning under en tidigare uppbördslermin.

2 mom. Till särskilt postgiro

konto (cenirala skatte

kontot) skall inbetalas eller

medelst girering överföras:

a)
preliminär
A-skalt, som arbetstagare erlägger uiöver vad som innehållits genom
skatteavdrag å hans lön, eller preliminär B-skatt, som skattskyldig utöver
debiterat belopp inbetalar efter utgången av den sista uppbördsterminen under
uppbördsåret;

b)
annan
skall än sådan som skall inbetalas enligl 53 § 1 mom. tredje stycket, därest
inbetalning sker av allenast en del av den skatt, som förfallit lill betalning
under uppbördslermin;

c)
skall,
som icke kan inbetalas på eljest föreskrivet sätt på grund av att debetsedel
eller för inbetalningen erforderlig skatteanvisning saknas; saml

d) annan skatt än sådan som

skall inbetalas enligt 53 § 1 mom.

tredje stycket, om den icke inbe

talats inom föreskriven tid men er

lägges innan indrivning sker.

Även om arbetstagare vid anställning, avsedd all vara
kortare lid än en vecka, överlämnat debetsedel å preliminär A-skalt, må
arbetsgivaren till centrala skattekontot inbetala för arbetstagaren innehållen
preliminär A-skatt.

Vid inbetalning av skatt som under d) sägs skall
samtidigt inbetalas restavgift, varom i 58 § förmäles.

3 m o m. I fall som avses i 2

mom. första stycket b) eller c)

saml andra slyckel skall följande

gälla.

Avser inbetalningen skatt, som innehållils för
arbetstagare, vars anställning upphört före ingången av månad, varunder nästföljande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppbördstermin inträffar, skall inbetalningen göras inom
fjorton dagar från del anställningen upphörde, dock att annan arbelsgivare än
som avses i 53 § 1 mom. Iredje styckel icke må verkslälla inbetalningen senare
än å nämnda uppbördstermin. Länsstyrelsen må medgiva anstånd med inbetalningen
lill uppbördslerminens sista dag eller, beträffande arbelsgivare som avses i 53
§ 1 mom. tredje styckel, till den 18 i den månad under vilken terminen
infaller.

I annal fall än i föregående siycke sägs skalt
inbetalningen verkställas senasi under den uppbördstermin, då skallen
förfaller till betalning, eller, såvitt angår inbetalning från arbelsgivare som
avses i 53 § 1 mom. iredje slyckel, senasi den 18 i den månad under vilken
terminen infaller.

Arbetsgivare, som icke inbetalat skatt som nu avses inom
lid som föreskrives i andra eller Iredje styckel, skall inom en vecka efter ulgången
av denna lid lill länsstyrelsen lämna skriftlig uppgift om det skattebelopp
som sålunda hade bort inbetalas till det centrala skattekontot.

4 mom. Skalt, som inbetalas till centrala skattekontot,
skall anses vara inbetald den dag då inbetalningskort eller försändelse
innehållande gireringskort inkommit till poslanslall.

Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet eller gireringskortet
angivas den skallskyldiges namn, debelsedelsnummer och postadress ävensom skatleslag,
uppbördsår och uppbördstermin. Saknas uppgift om debelsedelsnummer belräffande
fysisk person angives den skaltskyldiges mantalsskrivningsadress och
personnummer eller födelselid. Då arbelsgivare inbetalar genom skalleavdrag
inne-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse hållen skatt, skall även arbetsgivarens
namn och adress angivas. Inbetalnings- eller gireringskort får ef avse mer än
en skallskyldig och en skattepost.

Då arbelsgivare
lill cenirala skatlekonlot har atl vid samma lillfälle inbetala skatt för flera
arbetstagare, må, oaktat vad nyss sagts, inbetalningen ske i en post, däresl
samtidigt insändes förteckning över arbetstagarna utvisande på envar av dem
belöpande skallebelopp. Till förteckningen, som jämväl skall innehålla
uppgifter i enlighet med vad i nästföregående stycke sägs, skall användas av
postverket lillhandahållen blankett.

Om arbetsgivare inbetalar endast en del av innehållen
skall som det ålegat honom att inbetala till centrala skattekontot vid belal-ningstillfatlet,
skall på mottagar-delen av inbetalningskort eller gireringskort som avses i
första stycket eller på förteckning enligl tredfe stycket lämnas skriftlig
uppgift om storleken av hela skattebeloppet.

5 mom. Har lill cenirala skattekontot inbetalt belopp på
grund av bristfälliga identifieringsuppgifter icke kunnat tillgodoföras skattskyldig
inom sju år efter utgången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen
skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.

Föreslagen
lydelse

Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga
identifieringsuppgifter inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år
efter utgången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall
beloppet tillfalla statsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Penninginrällning,
som avses i 52 §, postanstalt och postgirokon-torels skatteavdelning skola redovisa
inbetald skatt till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall i den ordning regeringen bestämmer anteckna
inbetald skatt för varje skattskyldig samt upprätta rest-längd.

"Senaste lydelse 1974:771.

inbetald

Postverket redovisar skatt till länsstyrelsen.

Länstyrelsen skall i den ordning som föreskrivs av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för
varje skattskyldig samt upprätta restlängd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.i*
Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag underlåtit att
inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 etter 54 § etter 56 § 3 mom. sägs,
skall restavgift utgå, beräknad efter fyra öre för varje hel krona av den del
av skatten, som sålunda icke eriagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som
uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare,
som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för
varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den
uppbördsmånad, imder vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess
skatten inbetalas eller ock fastsiälles till betalning av den lokala
skattemyndigheten. Till-läggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till
fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke eriagts, dock ej
mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift
tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.

Vad i
första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra
stycket, gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under
den uppbördstermin, som infaller närmast efter ulgången av den månad, under
vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning från
arbetsgivare som avses i 53 § 1 mom. tredje styckel, senasi den 18 i den månad
under vilken nämnda uppbördslermin infaller.

Restavgift
utgår även i fall då arbelsgivare icke behörigen lämnat uppgift om innehållen skalt
enligt 55 § eller 56 § 3 eller 4

1 m o m.
Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att
inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift
utgå. Denna skall beräknas efter fyra öre för varje hel krona av den del av
skatten, som sålunda inte har eriagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som
uppkommer vid denna beräkning skall rundas av till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift
erlägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den
första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen
skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av den lokala
skattemyndigheten fastställs till betalning. Tilläggsavgift skall för varje
sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten,
som inte har eriagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i
denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om till-läggsavgift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"Senaste lydebe 1978: 896.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

mom. Avgiften utgår med två öre för varje hel krona av
skattebelopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än lio
kronor. Öreial som uppkommer vid derma beräkning skall jämnas till närmasl
högre hela krontal. I fall som avses i 56 § 3 mom. fjärde stycket utgår nu avsedda
restavgift endast om uppgiftsskyldigheten icke fullgjorts senast under den
uppbördstermin som avses i iredje stycket ovan.

Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt
att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:
880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59 §15

Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av
skatt. Därvid får utmätning och införsel äga rimi enligt vad som sägs i 60 §.

Bestämmelserna
om indrivning av skatt äga motsvarande tillämpning på indrivning av kvarskatte-avgift,
restavgift, tilläggsavgift eller ränta enligt denna lag.

Bestämmelsema
om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift,
restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift eller ränta enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68 4 m o m.i6
Häftar den, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad åierbekomma eriagt
skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom. för restförd
skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger det oguldna beloppet jämte
därå belöpande restavgift. Återstoden skall gottskrivas honom till gäldande av
den oguldna skatten jämle restavgift och i förekommande fall tillställas annan
länsstyrelse med molsvarande tillämpning av bestämmelsema i 3 mom.

4 m o m. Har skaltskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är
berättigad få tillbaka eriagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta
enligt 69 § 1 mom., inte betalt honom påförd skatt inom i denna lag
föreskriven tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda
beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas
honom till betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i
förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med tillämpning av bestämmelserna
i 3 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Senaste lydelse 1974: 853.

16 Senaste lydelse 1978: 201.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall äga molsvarande
tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad åierbekomma eriagd
preliminär skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att gälda tillkommande
skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för
det är vartill den preliminära skatten hänför sig eller pä grund av sådant
beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen som avser
samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att
påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering
eller avgift som nyss sagts eller av länsstyrelse om höjd debitering eller av
lokal skattemyndighet om rättelse av laxe-ringslängd eller höjd debitering, må
den preliminära skatten eller räntan innehållas i avbidan på att tillkommande
skatt påföres.

Föreslagen
lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då
skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad få lillbaka eriagd preliminär
skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som
har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år
vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956: 623) som
avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den
tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt
kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering
eller avgift som nyss har sagts eller av länsstyrelse eller av lokal skattemyndighet
om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära
skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom.iT På skatt, kvarskatteavgift, respitränta och
anståndsränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av
skatt eller ränta, som iimehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår
ränta (restitutionsränta). Vid ränteberäkningen gälla i tillämpliga delar bestämmelsema
i 32 § första stycket.

Vid beräkning av restitutionsränta att ränta utgår på
belopp, som senast under taxeringsåret eriagts som preliminär skatt, från
utgången av taxeringsåret och på annat

2 mom. På
skatt, kvarskatteavgift, respitränta och anstånds-ränta, som återbetalas
enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits
med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Vid
ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 § första
stycket, gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret
har betalts som preliminär skatt, från utgången av taxeringsåret och på an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 Senaste lydelse 1975: 1179.

opaginerad Kontrollera mot PDF

talts;
att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt att
ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Nuvarande
lydelse

belopp från utgången av den månad, då det betalats;

att, därest skatt betalts före uppbördstermin, dä skatten
förfallit till betalning, skatten anses som eriagd under nämnda uppbördstermin;

att, därest skatten betalts i flera poster och restitutionen
avser allenast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket erlagda
beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist guldits;

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på
sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om
ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige pliktig
återbetala vad han sålunda uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om
tillkommande skatt äga molsvarande lillämpning beträffande restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrives i 75 §
femte stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen
lydelse

nat belopp från utgången av den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, dä.
skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda
uppbörds m anad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen
avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket
betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har be-

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på
sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om
ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige
skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelsema
i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrivs i 75 a §
fjärde stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

75 §
första stycket

Underlåter arbetsgivare utan skälig anledning att
vederbörligen fullgöra sin skyldighet att verfc-ställa skatteavdrag, är han
jämte arbetstagaren ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till
belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga. Lokal skattemyndighet
som utfärdat eller haft alt uifärda arbetstagarens debetsedel beslutar om
arbetsgivarens ansvarighet i nämnda falt.

75 §

Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra
avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som
skatteavdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har
underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet pä grund av
underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är
känd, skall vad arbelsgivaren har underlåtit att avdraga anses uigöra 40 procent
av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161

Nuvarande lydelse

33

Föreslagen lydelse

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligl första
styckel skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha
utfärdat arbetstagarens skallsedel. Om arbetstagaren ej är känd, skall dock
frågan prövas av den lokala skallemyndighet som skall debilera slutlig skatt
för arbetsgivaren för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha
gjorts.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av
underlåtenhet alt göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har
debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts,
skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om
han är känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller
för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet
har ålagts arbelsgivaren, men före debiteringen av sluilig skalt som avses i
tredje stycket, skall betalningsskyldighet jör skattebeloppet åläggas
arbetstagaren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut
meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt
som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i Iredje eller
fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter del all sluilig skall har
debiterats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att
påföras honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

75 §
andrasjätte styckenais

Sedan beslul fatlats enligt första stycket må krav på erläggande
av

75 a §

Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbelsgivare
och

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Senaste lydelse av 75 § femte stycket 1974: 853. 3
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

skattebeloppet rikias mol såväl arbetsgivaren som
arbetslagaren. Vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, må arbetsgivaren
krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren underrättats om sin
skyldighet att erlägga skattebeloppet. Beloppet må indrivas hos arbetstagaren
i samma ordning som gäller för restförd skalt.

Efterkommer arbetsgivaren icke anmodan att erlägga
beloppet, må detsamma uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning
av skatt, dock alt införsel ej må beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som har att erlägga mot
underlätet skatteavdrag svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet erlägga
restavgift.

Därest arbetsgivare efter besvär över lokal
skattemyndighets beslut funnits icke vara ansvarig för arbetstagares skatt,
skall länsstyrelsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne eriagt för
arbetstagaren, samt eriagd restavgift. På skattebeloppet utgår restitutionsränta.
Häftar arbetsgivare för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken
han funnits ansvarig, äger han dock utfå endast vad som överstiger det obetalda
skattebeloppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gälla i tillämpliga
delar bestämmelsema i 69 § 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall,
om indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhällande anmärkas
d indrivningskvittot.

Föreslagen
lydelse

arbetstagare och vistas arbetstagaren pä känd ort inom
riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har
underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att belala
beloppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av
skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala
mot underlätet skatteavdrag svarande belopp, skall också belala restavgift på
beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets
beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen
till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren,
samt betald restavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. Står
arbetsgivare I skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken
betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast vad
som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I fråga om
ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall,
om indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas
på indrivningskvittot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
arbetsgivare verkställt skatteavdrag men icke inbetalat det innehållna
beloppet i tid och ord-

Har
arbetsgivare gjorl skatteavdrag men inte inbetalat det innehållna beloppet i
tid och ordning,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ning,
som / 53 etter 54 § eller 56 § som är föreskriven i denna lag, får

3
mom. sägs, må beloppet indrivas beloppet indrivas hos arbetsgivaren

hos arbetsgivaren i samma
ordning i samma ordning som gäller för

som
gäller för restförd skatt. restförd skatt.

Arbetstagaren
är fri frän betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.

83
§19

Hörsammar icke skattskyldig Hörsammar inle skattskyldig an-

anmaning att avlämna preliminär maning att avlämna preliminär

självdeklaration eller att fullstän- självdeklaration eller att komplel-

diga sådan deklaration eller att för lera sådan deklaration eller att för

jämkning inkomma med för den jämkning inkomma med för den

skattskyldige utfärdad debetsedel skattskyldige utfärdad skattsedel

pä preliminär skatt, eller pä preliminär skatt, eller

underlåter
någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma

anmaning enligt 19 §, eller anmaning enligt 19 eller 54 §, eller

underlåter
arbetsgivare, som är underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa skatteavdrag, att skyldig att göra skatteavdrag, att

fullgöra sådan skyldighet eller fullgöra sådan skyldighet eller gör

verkställer han skatteavdrag med han skatteavdrag med för lågt be

for lågt belopp, eller lopp, eller

fullgör
arbetsgivare icke vad ho- fullgör arbetsgivare inte vad nom
åligger enligt 43 eller 78 §, som åligger eller åläggs honom enligt 43 §,
55 § I mom. första slyckel eller 78 §,

äger
den lokala skattemyndig- får den lokala skattemyndighe-heten eller
länsstyrelsen förelägga ten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite.
Vite fär ej be- den försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra
kronor, stämmas under femhundra kronor.

Vite
får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller
tjänsteman i tjänsten.

Om
uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av riksskatteverket,
länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.

Har
vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623)
prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Har
ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, får
vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan
enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava
förfallit därigenom.

Vid
prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas fråga, huruvida och
med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

"Senaste
lydelse 1978: 318.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.2o Talan fär ej föras mot länsstyrelses beslut
enligt 85 § 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av
länsstyrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot
länsstyrelses beslut rörande framställning om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 § 1 mom. eller
föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första
stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.

2 m o m.2i Mol rikssfcatiever-kets beslut enligt 78 § 1
mom. om revision eller varigenom vite har förelagts får talan ej föras.

1 m o m. Talan får ej föras mot

länsstyrelses beslut enligt 55 § 1

mom. första stycket, 55 § 2 mom.

andra stycket eller 85 § 1 mom.

andra stycket. Ej heller får talan

föras mot annat beslut av läns

styrelse i fråga om anstånd med

inbetalning av skatt eller mot läns

styrelses beslut rörande framställ

ning om försättande i konkurs,

ackordsförslag, avskrivning av

skatt, revision enligt 78 § 1 mom.

eller föreläggande av vite.

Mot annat
beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket förs talan hos
kammarrätten genom besvär.

2 m
o m. Har riksskatteverket

beslutat om revision eller föreläg

gande av vite fär talan ej föras

mot beslutet. Talan får ej heller

föras mot beslut enligt 49 § 2 a

mom. eller 55 2 mom. tredje

stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.
Föreligga särskilda svårigheter för arbetsgivare att göra skatteavdrag för
kvarstående skatt, äger den lokala skattemyndigheten medgiva, att dylikl avdrag
icke verkslälles. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för
handen, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller eljest vid sädana
tidpunkter, att genom skatteavdrag innehållna medel icke förslå att gälda
kvarstående skatt under vederbörlig uppbördstermin.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare kunna göra
framställning

4.
Föreligger särskilda svårigheter för arbetsgivare att göra skatteavdrag för
kvarstående skatt, får den lokala skattemyndigheten medge, att sådant avdrag inle
görs. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för handen, om
lön utbetalas för kvartal eller halvår eller annars vid sädana tidpunkter, att
genom skatteavdrag innehållna medel inte förslår att betala kvarstående skatt
under vederbörlig uppbördsmånad.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan göra
framställning om

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Senaste lydelse 1978:318.

21 Senaste lydelse 1978:318.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om befrielse frän skatteavdrag, befrielse från skatteavdrag. Har

Har
arbetsgivare begärt befrielse arbetsgivare
begärt befrielse från

från
att verkslälla skatteavdrag, att göra
skatteavdrag, skall arbets-

skall arbetstagare, som beröres av tagare, som berörs av framställ-

framställningen,
eller ombud för ningen, eller ombud för denne hö-

denne
höras däröver. ras i frågan.

Vid prövning av arbetsgivares Vid prövning av arbetsgivares

ansökan om befrielse frän skyldig- ansökan om befrielse från skyldig

het att verkställa skatteavdrag het att göra skatteavdrag skall sär-

skall särskilt beaktas intresset för skilt beaktas intresset för arbets-

arbetstagare att erhålla en bekväm tagare att få en bekväm skattebe-

skattebetalningsform och för det talningsform och för det allmänna

allmänna att ernå en effektiv ut- att få en effektiv skattebetalning,

skyldsbeialning.

till 45 § 4. Med inkomsi, varom i 45 § 1 mom. andra
stycket sägs, bör vid jämkning i hemortskommunen som regel förslås den
sammanräknade nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, i förekommande
fall minskad med utgift för periodiskt understöd och pensionsförsäkringspremie.

Denna lag träder i kraft

två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 §, 17
§

1 mom., 27 § 1 mom., 49 § 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a §§,

den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 § 2 mom., 10 §,
rubriken närmast före 22 §, 23 §, 24 § 2 mom., 26 och 28 §§, 31 §, 3338 §§, 39
§ 1 mom., 40 och 42 §§, 43 §, 45 § 1 och 2 mom., 46 och 47 §§, 48 § 1 och

2 mom., 5057 §§, 58 § 1 mom., 59 §, 68 § 4 mom., 69 § 2
mom., 77,

78, 83, 84 och 86 §§, punkt 4 av anvisningama till 39 §, anvisningarna

till 40 §, punkt 4 av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 46 §.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1.
Äldre
bestämmelser i 13 §, 17 § 1 mom., 24 § 2 mom., 26 §, 43 § 1 mom., 45 § 1 mom.,
47 §, 53 § 3 mom., 55 §, 56 § 3 mom., 58 § 1 mom. tredje och fjärde styckena
samt punkt 4 av anvisningarna till 45 § gäller fortfarande när fråga är om
preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga
debiteringen år 1980 eller tidigare,

2.
Äldre
bestämmelser i 23, 31,33 och 38 §§, 48 § 1 och 2 mom., 50 och 52 §§, 53 § 1 och
2 mom., 54 §, 56 § 1, 2 och 4 mom. samt 69 § 2 mom. gäller fortfarande dels när
fråga är om preliminär skatt som skall av-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 38

räknas
på slutlig skatt vid den ärliga debiteringen år 1980 eller tidigare, dels när
fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfaller till betalning
under november 1979 och januari 1980. Äldre bestämmelser i 56 § 2 mom. gäller
dock ej i fråga om skatt som betalas efter den 18 januari 1980.

3.
Äldre bestämmelser i 56 § 5
mom. gäller fortfarande i fråga om belopp som har inbetalts under år 1979 eller
tidigare.

4.
Äldre bestämmelser i 75 §
gäller fortfarande i stället för de nya bestämmelserna i 75 och 75 a §§ såvitt
gäller skatt för vilken skatteavdrag skulle ha verkställts före lagens
ikraftträdande i denna del.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 39

2 FörsJag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)i

dels att 129 § 6 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1 mom., 16 § 4 mom., 35 och 36 §§, 43 § 1 och
2 mom., 68 och 72 a §§, 129 § 1 och 5 mom., 130 §, 174 § 4 mom. samt 184, 185
och 189 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

/ mom. I denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och
till statlig inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig
förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet,
som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet,
som skall verkställas de är, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild
fastighetstaxering innefattas under benämningen årlig laxering.

Till den årliga taxeringen hän- Till den ärliga taxeringen
hän

föres varje beslut som skall an- förs också vad som enligl 68 §

tecknas i taxeringslängd enligt vad skall antecknas i skattelängden i

därom föreskrivits. fråga om annat än inkomsttaxe-

ring eller förmögenhelslaxering.

16 §

4 m o m.3 För varje person som 4 m o m. I de falt som före-

kan aniagas bliva laxerad upprat- skrivs av regeringen
eller myndig-

tar länsstyrelsen särskild handling het som regeringen bestämmer

(taxeringsavi) enligt fast- upprättar länsstyrelsen eller lokal

ställt formulär. skattemyndighet för
skattskyldig

särskild handling (taxeringsavi) enligt fastställt
formulär.

35 §* Självdeklaration, som avgives Självdeklaration, som
skall av-utan anmaning, skall, jämle tillhö- ges utan anmaning, och därtill hörande
handlingar, avlämnas till rande handlingar, skall lämnas till länsstyrelse
eller till lokal skatte- länsstyrelse eller lokal skattemyn-myndighet eller ock
till ordföran- dighet.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1974: 773.

3 Senaste lydelse 1977: 118.

4 Senaste lydelse 1972: 83.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

den i vederbörande taxeringsnämnd.

Har på
föranstaltande av eller i samråd med länsstyrelsen i kommun vidtagits särskild
anordning för mottagande av deklarationer, må deklaration lill ledning för laxering
inom länet i enlighet därmed avlämnas.

Föreslagen
lydelse

Har i kommun för mottagande av deklarationer vidtagits
särskild anordning, som har godkänts av länsstyrelsen, får deklaration lämnas
i enlighet därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke
inkommit inom föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration.

Är
avlämnad självdeklaration icke sä upprättad, som i denna lag föreskrives, må
den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där deklarationen
är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt upprättad
deklaration.

Innan anmaning
utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om detla kan ske ulan olägenhet, på
lämpligt sätt erinras om deklarationsskyldigheten. Sådan erinran erfordras ej
om dei2 deklarations-skyldige före den dag då han rätteligen skulle ha lämnat
deklaration tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskild skrivelse
om deklarationsskyldigheten.

Deklarationsskyldig,
frän vilken självdeklaration icke har inkommit inom föreskriven tid, får anmanas
att avge självdeklaration.

Är
avlämnad självdeklaration icke sä upprättad, som i denna lag föreskrivs, får
den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där deklarationen
är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, pä behörigt sätt upprättad
deklaration.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.6
Envar, som utbekommit utdelning å aktier i svenskt aktiebolag, pä vilket 3
kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a)
utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-

1 m o m.
Envar, som har utbekommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket
3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehantering icke är tillämplig, sä ock envar, som här i riket har
utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening,
svensk aktie-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Senaste lydelse
1974: 997.

6
Senaste lydelse
1975: 1382.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

fond, för vilken register ej förs enligt 31 §
aktiefondslagen (1974: 931), eller frän utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken har eriagts mot avlämnande av kupong
eller kvitto och icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
(värdepapperscen trålen), på obligation, förlagsbevis eller annan för den
allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid
mottagandet av utdelningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts
beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven
vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter
beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning
beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han
har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges
namn och hemvist på den, frän vilken kupongen har förvärvats.

Nuvarande lydelse

fond, för vilken register ej föres enligt 31 §
aktiefondslagen (1974: 931), eller från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken eriagts mot avlämnande av kupong eller
kvitto, å obligation, föriagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning.

är skyldig att till ledning för egen taxering vid
mottagandet av utdelningen eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes
beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven
vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter
beloppet, och därvid uppgivas namn och hemvist å den, för vars räkning beloppet
lyftes. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han förvärvat
utan det värdepapper kupongen tillhör, skall jämväl uppgivas namn och hemvist
å den, från vilken kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas
till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift
avlämnas, innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av
värdepapper som avses i första styckel b) skall samtidigt lämna uppgift om
namn och hemvist på den, för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras
förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har lämnat
uppgiften ulan dröjsmål anmäla delta skriftligen lill värdepapperscenlralen.
Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier
enligt lagen om förenklad ak-tichanlering, är skyldig atl lämna sådan uppgift
efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan anmodan får ef göras senare än
fem år efter utbetalningen av räntan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2 m o m.' Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och
röra utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall
förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse
utdelning, skola för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den
som mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande
av kontrolluppgifter, varom i 37 § 1 mom. punkterna 14 förmäles. Har i något
fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen
fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse ränta, skola
avlämnas i den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava
avlämnade uppgifter icke inom fem är infordrats, må de förstöras.

Föreslagen
lydelse

2 m o m. Med uppgifter, som har avgivits enligt 1 mom. och
rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall
förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser
utdelning, skall för varje är senast den 31 januari nästföljande år av den som
har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för
avlämnande av kontrolluppgifter, som avses i 37 § 1 mom. punkterna 14. Har i
något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen
har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser ränta, skall
avlämnas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år
infordrats får de förstöras.

Värdepapperscentralen skall lämna uppgift angående
utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i 1 mom. första stycket
b), i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skall bevaras av
värdepapperscentralen under fem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Följande taxeringslängder skola föras, nämligen inkomst-längd
och f ö r mogenhet s-län g d, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola
införas med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.

A v taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje
skatt-skyldig införas ; skattelängd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 Senaste lydelse 1974: 997.

8 Lydelse enligt prop. 1978/79: 111 bilaga 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av
olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses
i 9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten
utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i
förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika
förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna
avdrag som inte avser underskott / förvärvskälla, taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning
samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har
uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut
om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

Nuvarande lydelse

I inkomstlängden antecknas särskilt

dels i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av olika
förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 §
3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör
A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott d förvärvskälla,
sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse
underskott å förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt
det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit sådan
inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning
enligt 12 § 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för
skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),

dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion
enligt 2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av ulländsk skatt eller
tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels ock
uppgift om de värden d skogsmark och växande skog, vara skogsvårdsavgift
skall beräknas.

dels uppgift om de värden på skogsmark och växande skog,
varpå skogsvårdsavgift skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om
skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade
taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

/
förmögenhetslängden antecknas den tilt stattig förmögenhetsskatt
skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.

Närmare
föreskrifter om taxeringslängds upprättande meddelas av regeringen.

Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller
annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

Föreslagen
lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade
taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6 000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år har levt tillsammans, skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen med undantag av
särskild fastighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke
införts i taxeringslängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering
införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts
felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd-föringen
besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar
för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har
taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke
införts i skallelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för
annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i
sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om
rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen
(1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig
uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad
rättelse av längden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Senaste lydelse 1974: 773.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)
uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration.

Nuvarande
lydelse

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst
eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd
av

2)
uppenbar
felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift
eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medgives skattskyldig utan
särskild utredning,

3)
uppenbar
felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3) kommunalskattelagen, eller motsvarande avdrag enligt 4
§ 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 §
3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till den
skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion
eller särskild skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkomstlängd,

4)
uppenbar
felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig
inkomstskatt betecknats som B-inkomst,

5)
uppenbarligen
för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande
avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyldiges
inkomst eller, vad angår makar som båda taxerats, de skattskyldigas inkomster
helt eller delvis utgjorts av folkpension,

må den
myndighet som har atl ombesörja längdföring av taxeringen, om ej särskilda
skäl föran-

Föreslagen lydelse

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst
eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till
följd av

2)
uppenbar
felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgifi
eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medges skattskyldig utan
särskild utredning,

3)
uppenbar
felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3) kommunalskattelagen (1928: 370), eller motsvarande
avdrag enligt 4 § 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2
mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar
felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar
för skattereduktion eller särskild skattereduktion som enligt 68 § skall
antecknas i skattelängd,

4)
uppenbar
felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig
inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,

5)
uppenbarligen
för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande
avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyldiges
inkomst eller, vad angår makar som båda har taxerats, de skattskyldigas
inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,

får länsslyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl föranleder att
skatterätten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

leda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta om
rättelse i denna del.

Föreligger felaktighet av angivna om därav föranledd
ändring av den i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må
rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som
har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutals skall, om det behövs, yttrande
inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas
tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom
två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. andra
stycket föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds
beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna
paragraf må ej föras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet
avser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och
101 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt
denna paragraf meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse

bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del.

slag får myndigheten även besluta skattskyldiges eller
makens taxering

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret får
rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den
som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande
inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige
beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet
inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom.
föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna
paragraf får ej föras särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del
beslutet avser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76,
100 och 101 §§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.
Av statsmedel bestridas:

1)
ersättning åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna.

1 m o m.
Av statsmedel betalas:

1)
ersättning ät ordförandena i taxeringsnämnderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2)
bidrag till
kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet
genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 16 § 2 mom. eller annoriedes,
därest dessa anstalter finnas äga särskilt värde för det allmänna, samt

3)
kosinader
för taxeringen, v(7-ka omförmälas i 3, 5 och 6 mom. här nedan.

5 mom. 10 De personer, som

jämlikt 60 § inkallats av länssty

relsen för meddelande av upplys

ningar eller för överläggningar rö

rande taxeringsarbetet,

de ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som
inställt sig efter kallelse jämlikt 17 § tredje stycket, samt

de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på
vederbörlig kallelse inställt sig vid in-slruklionssammanträde, som anordnats
genom länsstyrelsens försorg,

äga att för inställelsen åtnjuta ersättning av statsmedel
enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer fämväl sakkunnig,
som bilrätt i laxeringsfrå-gor.

6 mom. Ersättning till förste

konsulent inom lappväsendet för

inställelse vid sammanträde med

taxeringsnämnd enligt 61 % 3 mom.

utgår enligt allmänna reseregle

mentet.

Föreslagen
lydelse

2)
bidrag till
kostnader, som kommun har åtagit sig för särskilda åtgärder för
taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 13 § eller på
annat sätl, om dessa åtgärder bedöms ha särskiU värde för det allmänna, samt

3)
utgifter för
taxeringen, som anges i 3 och 5 mom.

5 m o m. De ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd,
som har inställt sig efter kallelse av skattechefen eller länsstyrelsen för
all lämna upplysningar eller för överläggningar rörande taxeringsarbetet har rält
att för inställelsen fä ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som
meddelas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av kommun
valda ledamöler i taxeringsnämnd äga, därest sådani beslulas av kommunen, att
av dess medel åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning efter de
grunder, som i kommunallagen

Kommunfullmäklige
får beslula att av kommunens medel till de kommunvalda ledamöterna i taxeringsnämnd
skall ulgå arvode, traktamente och resekostnadsersättning enligt de grunder,
som en-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Senaste lydelse l9T:m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

stadgas angående sådan gottgörelse till ledamöter i
kommunala nämnder. Ersättning efter enahanda grunder må av kommunens medel ulgå
jämväl lill ordningsman i lappby för inställelse vid sammanträde enligt 61 § 3
mom.

De av
landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamöter i särskild
taxeringsnämnd äga, därest sådant beslulas av landstingel, för sin inställelse
vid nämndens sammanträden åtnjuta arvode, traktamente och
resekostnads-ersättning av landstingskommunens medel efter de för landstingsman
stadgade grunder.

Föreslagen
lydelse

ligt kommunallagen (1977:179} gäller för ersällning till
ledamöter i kommunala nämnder. Landstinget har molsvarande rätt i fråga om de landstingsvalda
ledamöterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

174 §

4 mom.' Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande
samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande
och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband med
förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kom- Övriga ledamöter väljs av kom-

munfullmäktige.
Länsstyrelsen be- munfullmäktige. Länsstyrelsen be-

Val av
ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för
varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året näst före
taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen,
ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden och de valda om
utgången av valet.

stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda
fastighetstaxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxeringsdistrikt
av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur mänga ledamöter som skola
väljas inom de olika kommunerna.

De bestämmelser, som enligt 13 § gälla i fråga om
ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skola gälla även beträffande
ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom. äga motsvarande lillämpning
på särskild fastighetstaxeringsnämnd.

stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda
fastighetstaxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt
fastighetstaxerings-distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur
många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna.

De bestämmelser, som enligt 8 och 9 §§ gäller i fråga om
ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skall gälla även beträffande
ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 3 mom. lillämpas i fråga om
särskild fastighetstaxeringsnämnd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"Senaste lydelse 1973:1106.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller
ordförande i taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd
eller ordförande i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives.

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller
ordförande i taxeringsnämnd gäller även särskild fastighetstaxerings-nämnd
eller ordförande i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrivs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna / 7 §, 16 § 3 mom. saml 17 och 59 §§ äga
motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden må deltaga i
granskningen av särskilda fastighetsdeklarationer samt uppgifter och andra
handlingar som ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt
i fastighetstaxeringsrätten, må ordföranden rådgöra med ledamot i
taxeringsnämnden. Ordföranden må för ändamålet även kalla ledamöterna till
sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden får deltaga i
granskningen av särskilda fastighetsdeklarationer samt uppgifter och andra
handlingar som har ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.

För
avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten,
får ordföranden rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för
ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens
arbete i övrigt är avslutat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 61 §, 1, 4 och 5 mom. 62 och 64 §§ samt
151 § fjärdesjunde styckena gälla i tillämpliga delar särskild fastighetstaxering.

Beslut om
taxering må icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst
tvä eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre
andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten att ledamot av nämnden har
att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att
beslut fattas om denna taxering.

Bestämmelserna
i 74 §, 61 § 1, 2 och 4 mom., 62 och 64 §§ samt 151 § fjärdesjunde styckena
titt-lämpas i fråga om särskild fastighetstaxering.

Beslut om
taxering får icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst
två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre
andra ledamöter är närvarande. Den omständigheten att ledamot av nämnden har
att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut
fattas om denna taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Senaste lydelse 1973: 1106.

13 Senaste lydelse 1973: 1106.

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må
fattas av ordföranden ensam.

Föreslagen
lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket får
fattas av ordföranden ensam.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den lokala skattemyndigheten skall sä snart det kan ske
sända underrättelse på blankett enligt fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som därefter blivit
ägare och som hos myndigheten anmält att han önskar erhålla sådan
underrättelse, om ny taxering skett eller ny taxering icke skett i det fall
särskild fastighetsdeklaration avgivits eller framställning om ny taxering
gjorts.

Vidare skall den lokala skattemyndigheten så snart det
kan ske sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i
taxeringsnämndens beslut samt, i förekommande fall, de enligt 10 §
kommunalskattelagen (1928:370) redovisade delvärden som bestämts.
Underrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid
anförande av besvär över taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening,
reservation eller särskild mening som antecknats i protokoll eller annan
handling.

I övrigt äga bestämmelserna i 69 § 4 mom. andra styckel
motsvarande tillämpning beträffande underrättelse som nu sagts.

Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske
sända underrättelse pä blankett enligt fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som därefter har
blivit ägare och som hos myndigheten har anmält att han önskar erhålla sådan
underrättelse, om ny taxering har skett eller ny taxering inte har skett i det
fall särskild fastighetsdeklaration har avgivits eller framställning om ny
taxering har gjorts.

Vidare skall den lokala skattemyndigheten så snart det
kan ske sända underrättelse till sökande som har begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i
taxeringsnämndens beslut samt, i förekommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen
redovisade delvärden som har bestämts. Underrättelsen skall vidare innehålla
upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över
taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild
mening som har antecknats i protokoll eller annan handling.

I övrigt lillämpas bestämmelserna i 69 § 4 mom.
beträffande underrättelse som nu har sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. 1 samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

14 Senaste lydelse 1973: 1106.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 51

1.
Äldre bestämmelser i 72 a §
gäller fortfarande i fråga om rättelse i taxeringslängd.

2.
Till dess taxeringsnämnd
erhåller erforderligt biträde av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet får länsstyrelsen medge att ordföranden anlitar skrivbiträde.
I sådant fall gäller äldre bestämmelser om skrivbiträde i sin lydelse före den
1 januari 1979.

3.
Förekommer i annan författning
än taxeringslagen ordet "taxeringslängd", "inkomstlängd"
eller "förmögenhetslängd" i olika böjningsformer, skall detta efter
ikraftträdandet av denna lag avse "skattelängd" i motsvarande form
när fråga är om uppgifter enligt taxeringen är 1979 eller senare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i
vissa fall från artistersättning

Härigenom
föreskrivs att 6 och 7 §§ kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall
från artistersättningi skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inbetalas
icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för
inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om
storleken av den innehållna skatt som sålunda bort inbetalas.

Inbetalas
icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för
inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om
storleken av den innehållna skatt som sålunda hade bort .'nbetalas. Vid
underlåtenhet att lämna meddelande inom föreskriven tid påförs
förseningsavgift enligt 54 § 3 mom. uppbördslagen (1953: 272).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
tillämpning av bestämmelserna i 58 § uppbördslagen i fall som avses i 5 och 6 §§
beräknas restavgift från utgången av den för inbetalning eller meddelande föreskrivna
tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den
första efter utgången av den månad under vilken inbetalningen skulle ha
skett.

Vid
tillämpning av bestämmelserna i 58 § uppbördslagen (1953: 272) i fall som
avses i 5 § beräknas restavgift från utgången av den för inbetalning
föreskrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex
månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbetalningen
skulle ha skett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har
innehållits före lagens ikraftträdande.

Kungörelsen omtryckt 1971: 780.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 161 53

4 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar

Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1927: 321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångari skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2

Uppgift till ledning för egen Uppgift till ledning för
egen

taxering (deklaration) till utskift- taxering (deklaration) till utskift

ningsskatt skall i enlighet med av ningsskatt skall i enlighet med for-

riksskatteverkel fastställt formulär mulär, som fastställs av regeringen

innehålla upplysning angående så- eller myndighet som regeringen

väl vad i bolaget tillskjutits som bestämmer, innehålla upplysning

vad därifrån utskiftats. angående såväl vad i bolaget till-

skjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering
enligt 6 § andra stycket skall, efter an- 6 § andra stycket skall lämnas ef-maning
av ordförande i taxerings- ter anmaning. Härvid gäller benämnd eller kronans
ombud hos stämmelserna i 51 § första styckel prövningsnämnd, avgivas inom
taxeringslagen (1956:623) om anden tid och i den ordning, som i maning alt
lämna självdeklaration, anmaningen angives.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra
fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för
bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas
under det är, dä taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration
avgivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits,
att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklarationen
innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets
tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande
taxering till statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända
till efterrättelse även med avseende ä taxering till utskiftningsskatt.

Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom.
andra stycket, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk
författningssamling.

1 Förordningen omtryckt 1950: 587. Senaste lydelse av
förordningens rubrik

1950:587.

2 Senaste lydelse 1953: 108.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 54

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

1
Inledning

Regeringen
uppdrog i januari 1973 åt statskontoret och riksskatteverket (RSV) att
gemensamt utreda vissa frågor rörande taxeringen i första instans.
Utredningsarbetet har bedrivits i ett för ämbetsverken gemensamt projekt, RS-projektet,
somjag i fortsättningen kommer att kalla utredningen. De förslag från
utredningen som tidigare har redovisats för riksdagen har framför allt gällt
taxeringsorganisationen och taxeringsnämndemas verksamhet. Bland de reformer
som dessa förslag har utmynnat i vill jag särskilt nämna det ändrade
förfarandet för deklarationsgranskningen. Från att tidigare i stor utsträckning
ha utförts som fritidsuppdrag skall granskning och föredragning inför
taxeringsnämnd successivt helt övertas av tjänstemän vid länsstyrelserna och de
lokala skattemyndigheterna. 1 samband därmed förlängs taxerings perioden
betydligt. Beslut om ändrad taxeringsorganisation m. m. fattades i princip år
1975 (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229) medan de mer detaljerade bestämmelsema,
som förutsattes för reformema, beslutades år 1978 (prop. 1977/78:181, SkU 1977/78:55,
rskr 1977/78:362). Taxeringsperioden förlängs i enlighet härmed från den 30
juni till den 30 november. De närmaste åren avslutas den dock den 31 oktober

Enligt
riksdagens principbeslut år 1975 förutsattes att utredningen successivt skulle
redovisa förslag i sådana frågor som hade samband med en ändrad
taxeringsorganisation och det nya ADB-system inom folkbokföring och beskattning
för vilket riktlinjer samtidigt drogs upp (prop. 1975: 57, SkU 1975:32, rskr
1975:230). Så har också skett. De förslag angående taxeringsorganisationen m. m.
som jag redovisade i prop. 1977/78:181

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 55

gmndade sig sålunda på av utredningen i tur och ordning
framlagda delrapporter (1976:1, 1977:1 och 1977: 3). Utredningen har nurriera
i två delrapporter (1977:4: I och 1977:4: 2) också utarbetat förslag på
uppbördsområdet.

Utredningens förslag bygger i huvudsaklig del på de
möjligheter till rationalisering och förenkling som har öppnats genom det nya ADB-systemet.
Jag tänker härvid särskilt på utredningens förslag till enhetliga regler för
arbetsgivarnas betalning och redovisning av innehållen skatt och därmed
sammanhängande bestämmelser om uppskov och förseningsavgift m. m. En sådan
anknytning till ADB-systemet har utredningens förslag också i vad det gäller
krediteringen av innehållen skatt och ordningen för de skattskyldigas
inbetalning av preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt.
Av de övriga delarna av rapporterna somjag avser att behandla i det följande
vill jag också särskilt nämna utredningens förslag att i restlängdema över
obetald B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt inte skall tas med
skattebelopp som omfattas av anstånd vid längdemas upprättande och förslaget
att uppgifterna i nuvarande inkomstlängd, förmögenhetslängd och
debiteringslängd skall sammanföras i en gemensam handling, kallad skattelängd.

Rapportema har remissbehandlals. Förteckning över
remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För
remissinstansernas uppfattning kommer jag att redogöra i anslutning till de
olika frågoma.

I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om fastställelse
i vissa fall av arbetsgivares ansvarighet för anställdas skatt.

Jag vill slutligen framhålla att jag avser att inom den
närmaste tiden återkomma med förslag i vissa uppbördsfrågor till vilka jag
inte är beredd att ta slutlig ställning i nu förevarande sammanhang. Som
framgår av det följande gäller detta bl. a. utredningens förslag att
skattskyldig, som har försummat att betala skatt inom föreskriven tid, skall
få tillfälle att fullgöra sin skyldighet inom viss tid för att därmed slippa
bli införd i restlängd. De rutiner som krävs för detta förfarande kan inte
tillämpas förrän tidigast år 1981. Det bör därför vara möjligt att i god tid
dessförinnan göra de ytterligare överväganden som enligt min mening behövs
innan slutlig ställning tas till ett sådant påminnelseförfarande och därmed
sammanhängande rest-avgiftsfrågor. Samma bedömning kan göras i fråga om
utredningens förslag till anstånds- och förseningsavgiftsbestämmelser
beträffande kontrolluppgifterna. Somjag framhöll i prop. 1977/78:181
sammanhänger behovet av sådana bestämmelser med kontrolluppgiftemas användning
som underlag för kreditering av innehållen preliminär A-skatt. För detta
ändamål beräknas kontrolluppgiftema dock inte kunna användas förrän år 1981.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 S6

2
Tid för inbetalning av skatt, m. m.

Enligt
nuvarande bestämmelser skall skatt betalas under uppbördstermin. Uppbördsterminema
är sex till antalet och infaller fr.o.m. den 6 t. o. m. den 13 i månaderna
mars, maj, juli, september, november och januari. Särskilda föreskrifter finns
för bl. a. det fall att uppbördstermin börjar på söndag eller helgdag.

Bestämmelsen
att skatt skall betalas under uppbördstermin gäller i fråga om preliminär B-skatt,
kvarstående skatt och tillkommande skatt. Under uppbördstermin skall enligt 53
§ också erläggas skattebelopp, som arbetsgivare med bara en arbetstagare har
innehållit genom skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt eller
kvarstående skatt. Arbetsgivare som har minst två arbetstagare och har
tilldelats särskilt redovisningsnummer får betala innehållen skatt senast den
18 i den månad under vilken uppbörds-termin infaller. Denna förlängning av
inbetalningstiden gäller också arbetsgivarens egen preliminära och kvarstående
skatt.

Utredningen
anser att det inte finns någon anledning att ha olika betalningstider för
skatteinbetalningen. Enligt utredningens mening bör en gemensam sista tidpunkt
gälla för inbetalning och redovisning av såväl debiterade skatter som av
arbetsgivare innehållna skattebelopp. Utredningen anser att en sådan ordning är
rättvisare än den nuvarande och att den gör det möjligt att utforma ett enklare
och mer enhetligt regelsystem.

Utredningen
har som senaste betalningsdag i uppbördsmånad övervägt den 13, 16 och 18. Med
hänsyn till ränteeffektema för arbetsgivarna har utredningen ansett sig böra
välja den 18 i uppbördsmånad. Sådan månad skall fortfarande vara de månader
under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Enligt utredningens förslag
skall vidare den 18 i uppbördsmånad i UBL betecknas "sista
inbetalningsdag för skatt".

Remissinstansema
har allmänt ställt sig positiva till förslaget. Några remissinstanser erinrar
dock om att den nya semesterlagen (1977:480) innebär att arbetstagarna fär
minst fyra veckors sammanhängande ledighet underjuni-augusti. Detta anses
kunna medföra svårigheter i fråga om redovisningen av juliuppbörden. En
lösning som anses böra övervägas är att införa någon form av ä contobetalning
under juli. Slutredovisning skulle sedan ske senast den 18 september. Enligt
ett annat förslag skulle juliuppbörden fiytlas till augusti.

Jag
ansluter mig också för egen del till utredningens förslag att den 18 skall vara
sista dag för inbetalning och redovisning av skatt enligt UBL. En för alla
betalningsskyldiga gemensam sista inbetalningsdag ger större rättvisa än
nuvarande ordning. Det är också uppenbart att slopandet av uppbördsterminer
ger möjlighet till betydande förenklingar i uppbördssystemet. Vad angår
uppbörden under juli är jag medveten om att denna typiska semestermånad kan
medföra besväriigheter i redovisningsarbetet för vissa arbetsgivare. Det skulle
emellertid medföra stora praktiska olägenheter att

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 57

införa en särskild betalningsordning för en av
redovisningsperioderna. Jag är därtör inte beredd att nu frångå den sedan länge
gällande ordningen. Jag föreslår därtör att bestämmelser i enlighet med
utredningens förslag tas in i 24,26, 28 och 31 §§ UBL. Jag anser det dock inte
påkallat aft i UBL definiera den 18 som "sista inbetalningsdag för
skatt". Förslaget medför att nuvarande bestämmelser i 23 § UBL kan utgå.

Genom att begreppet uppbördstermin slopas och ersätts av
uppbördsmånad med den 18 som sista inbetalningsdag krävs vissa ytterligare ändringar
i de nyss nämnda paragraferna. 1 enlighet med utredningens förslag bör sålunda
i 24 § 2 mom. anges att preliminär A-skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas i den uppbördsmånad, som infaller närmasl efter
utgången av den månad under vilken skatteavdraget verkställdes. På motsvarande
sätt bör i 26 § tas in föreskrift om att preliminär B-skatt skall fördelas med
lika belopp på de sex uppbördsmånaderna. Utredningen har påpekat att det kan
behövas en spärregel för att förhindra att B-skatt förfaller till betalning i
omedelbar anslutning till debiteringen. Utredningen föreslår därtör att B-skatt,
som debiteras under uppbördsåret, skall betalas under var och en av de
uppbördsmånader som återstår efter utgången av den månad, då skatten
debiteras. Beträffande 26 § förordar utredningen vidare att det belopp till
vilket B-skatt minst skall uppgå för att sådan skatt skall påföras höjs från
nuvarande 300 kr. till 600 kr. Jag biträder utredningens förslag också på
dessa punkter och föreslår att 24 § 2 mom. och 26 § ändras i enlighet härmed.
Utbytet av uppbördstermin mot uppbördsmånad förutsätter också ändring av 39,
42, 43, 47, 48, 50 och 69 §§ UBL. Genom att uppbördsterminer slopas och den 18
i uppbördsmånad blir en för all skatt gemensam sista inbetalningsdag kan
bestämmelsen i 56 § 1 mom. utgå. 1 2 § 2 mom. bör vidare tas in bestämmelse om
vad som skall förstås med uppbördsmånad.

Kvarstående
skatt förfaller enligt nuvarande bestämmelser i 28 § UBL till betalning under
uppbördsterminen i mars året efter taxeringsåret om skatten uppgår till högst
200 kr. 1 annat fall förfaller den till betalning under uppbördsterminema i
mars och maj. Tillkommande skatt skall enligt 31 § erläggas under
uppbördstermin eller två på varandra följande uppbördsterminer. 1 fråga om 28
och 31 §§ föreslår utredningen, bortsett från vissa redaktionellajämkningar,
bara de ändringar som betingas av att betalningen anknyts till uppbördsmånad i
stället för uppbördstermin. Jag kan ansluta mig till utredningens förslag men
föreslår några mindre redaktionella avvikelser.

Enligt nuvarande bestämmelser i 54 § UBL kan skattskyldig
och sådan arbetsgivare, som skall redovisa innehållen skatt under
uppbördstermin, göra inbetalning senast den 18 i uppbördsmånaden mot erläggande
av en särskild avgift. Förutsättning är att skatten betalas på postanstalt med skatteanvisning.
Avgiften utgår i vissa beloppsintervaller. Högsta avgift är 100 kr. Någon
avgift utgår dock inte på skatt som betalas av skattskyldig som uppbär pension
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 58

Utredningen
framhåller att de här nämnda bestämmelsema kan utgå i och med att den 18 i
uppbördsmånad blir gemensam sista inbetalningsdag för all skatt. Utredningen
föreslår att i 54 § i stället tas in bestämmelser om uppbördsdeklaration. Jag
biträder utredningens förslag. Frågoma om uppbördsdeklaration tar jag upp i
ett annat avsnitt.

Som
framgår av ett följande avsnitt skall arbetsgivare enligt utredningens förslag
betala de anställdas skatter genom insättning på skattepostgirokonto hos
länsstyrelsen. Utredningen har dock inte föreslagit några uttryckliga
bestämmelser om vilken länsstyrelse som avses i det särskilda fallet. Det
ligger enligt min mening i sakens natur att skatten regelmässigt bör betalas till
länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och
redovisning av skatt. På samma sätt som gäller i fråga om arbetsgivares
redovisning av kontrolluppgift bör vidare föreskrivas att arbetsgivare, som
inte är registrerad, skall beteda skatten till länsstyrelsen i det län där han
är bosatt. Jag föreslår att bestämmelser av denna innebörd tas in i 52 § UBL. 1
denna paragraf bör också ges bestämmelse som motsvarar föreskrifterna i
nuvarande 53 § 1 mom. UBL, att gireringskort skall ha kommit in till
postanstalt senast den 18 föratt betalning skall anses ha skett i rätt tid. En
sådan regel passar dock mindre väl i fråga om de betalningsrutiner som
tillämpas av de myndigheter som använder det statliga kassabokföringssystemet,
det s. k. S-systemet. För dessa myndigheter bör gälla att betalning skall anses
eriagd den dag då uppdrag att betala skatten sänds till redovisningscentral i
systemet. Jag föreslår att 52 § också förses med bestämmelse härom.

Utredningen
föreslår vidare att länsstyrelsen när särskilda skäl föreligger skall kunna
medge arbetsgivare att betala skatt inom viss tid efter den 18. Denna möjlighet
anses påkallad främst med tanke på de förseningar som inte kan undvikas när fel
uppkommer i arbetsgivarens maskinella redovisningssystem. Jag tillstyrker förslEet.
Bestämmelsen bör lämpligen tas in i ett 2 mom. till 53 § UBL.

3
Sättet för arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen preliminär
skatt

3.1
Inledning

Gällande
beslämmelser

Arbetsgivares
inbetalning av preliminär skatt, som har innehållits genom skatteavdrag på
arbetstagares lön, tillgår f. n. på olika sätt beroende på om arbetsgivaren är
registrerad eller inte. Arbetsgivare skall vara registrerad om han har minst
två arbetstagare. Även annan arbetsgivare skall registreras om den lokala
skattemyndigheten förordnar att han skall redovisa skatt i samma ordning som
arbetsgivare med två eller flera arbetstagare. Regi-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 59

streringen består i atl länsslyrelsen tilldelar
arbetsgivaren särskilt redovisningsnummer och upprättar registerkort som tillställs
den lokala skattemyndigheten.

Arbetsgivare som inte är registrerad (ca 195 000) skall
betala innehållen skatt med skatteanvisning. Inbetalning skall göras på
postanstalt eller hos bank. Om arbetsgivaren har postgirokonto, kan
skattebeloppet gireras till postgirokontorets skatteavdelning. Är det belopp
som betalas in mindre än det som har innehållits skall inbetalning göras till
centrala skattekontot (pg300).

Postanstalt och bank skall insätta inbetalda skattebelopp
inom viss föreskriven tid på vederbörande länsstyrelses skattepostgirokonto.
Även skatteanvisningarna skall sändas till länsstyrelsen. Skattebelopp, som hargire-rats
till postgirokontorets skatteavdelning, skall likaså inom viss tid insättas på
det skattepostgirokonto som RSV har bestämt. Skatteanvisningama skall därvid
sändas till den länsstyrelse som innehar skattepostgirokontot.

Registrerad arbetsgivare (ca 100 000) skall betala det
sammanlagda innehållna skattebeloppet till skattepostgirokontot för
länsstyrelsen i det län där han är registrerad. Inbetalning kan göras med
inbetalningskort eller genom girering. Arbetsgivaren skall också översända de
skatteanvisningar som betalningen gäller. Om skatteanvisning saknas för
arbetstagare skall på denne belöpande skattebelopp i stället betalas till
centrala skattekontot. Till detta konto skall betalning ske också i vissa andra
fall.

Arbetsgivare med minst 50 arbetstagare kan få tillstånd av
länsstyrelsen att använda s.k. summarisk redovisning. Denna innebäratt
arbetsgivaren betalar skattebeloppen för de första fem uppbördstillfällena utan
att sända in skatteanvisningama. Arbetsgivaren skall i stället vid varje
redovisning lämna länsstyrelsen uppgift om summan av den preliminära skatt som
har innehållits. 1 anslutning till sjätte uppbördslerminen i januari skall
redovisning lämnas med skatteanvisning. Därvid skall en skatteanvisning lämnas
för varje arbetstagare med uppgift om innehållen skatt. Registrerad arbetsgivare
kan under vissa förutsättningar använda särskild förteckning eller magnetband i
stället för skatteanvisningar. Summarisk redovisning får efter anmälan också
tillämpas av statlig och kommunal myndighet, skogsvårdsstyrelse och
hushållningssällskap med stadgar, som har fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer. Antalet arbetsgivare som använder
summarisk redovisning är f n. ca 2 300.

Uiredningens förslag

Som har framgått av det förut sagda verkställer
postanstalter och banker skatteuppbörd och utgör särskilda redovisningsställen.
Utredningen föreslår att detta system frångås och att postanstalter och banker
i stället skall fungera enbart som förmedlingsorgan för inbetalning av skatt.
Samtliga arbetsgivare bör enligt utredningens mening alltid betala de
anställdas skatter till resp. länsstyrelse. Länsstyrelserna skall därvid
tilldelas olika post-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 60

girokonton,
nämligen ett allmänt skattepostgirokonto, ett särskilt skatte-posigirokonto och
ett postgirokonto kallat bevakningskonto. Arbetsgivares inbetalning av
innehållen skatt skall göras till länsstyrelses särskilda skattepostgirokonto.

Inbetalning
skall enligt utredningens förslag göras med särskilt inbetalningskort på
vilket utrymme finns för redovisning av innehållna skattebelopp, antal
anställda m. m. Denna del av inbetalningskortet benämner utredningen uppbördsdeklaration.
Utredningens förslag innebär vidare i princip att arbetsgivare med minst två
arbetstagare liksom hittills under uppbördsmånad skall lämna redovisning för
varje arbetstagare om innehållen preliminär A-skatt på skatteanvisning,
förteckning eller magnetband. Arbetsgivare med endast en arbetstagare, dvs.
arbetsgivare som f.n. inte är registrerad, skall lämna uppgift om dennes namn
och personnummer samt innehållen skatt i särskild specifikation till
uppbördsdeklarationen. Utrymme härför finns också på inbetalningskortet.
Redovisning av skatteavdrag för kvarstående skatt skall arbetsgivarna lämna på
de inbetalningskort som enligt utredningens förslag skall fogas vid
arbetstagarnas debetsedlar på slutlig skatt. Redovisning skall också kunna ske med
förteckning eller magnetband.

Utredningen
anser att arbetsgivarna bör ha valfrihet när det gäller den specificerade
redovisningen av preliminär A-skatt. Utredningen föreslår därför samtidigt att
arbetsgivare som så önskar skall kunna underlåta att lämna sådan redovisning
efter anmälan till länsstyrelsen. När särskilda skäl föreligger till det får
länsstyrelsen ålägga arbetsgivaren att lämna specificerad redovisning.
Målsättningen bör dock enligt utredningens mening på sikt vara att
specifikation i fråga om innehållen A-skatt skall ges enbart på de
kontrolluppgifter som arbetsgivare har att lämna enligt 37 § TL. Redan i
inledningsskedet skall enbart denna ordning för specifikation användas av de
myndigheter m.m. som enligt nuvarande bestämmelser får till-lämpa summarisk
redovisning efter anmälan.

Inbetalda
skattebelopp skall av postgirot redovisas på magnetband. Därvid skall uppgift
lämnas om bl. a. inbetalningsdag. Inbetalningskorten skall successivt levereras
till resp. länsstyrelse. Beloppen skall fortlöpande föras över till
statsverkets checkräkning.

Utredningens
förslag angående arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen
preliminär skatt skall ses mot bakgrund av att utredningen också föreslår att
arbetsgivarnas redovisning av innehållen A-skatt på kontrolluppgiftema skall
ligga till gmnd för att kreditera arbetstagarna skattebeloppen. Den
specificerade redovisning som arbetsgivama enligt utredningens förslag i viss
utsträckning kommer att lämna i samband med inbetalningen skall således inte
vara underlag för själva krediteringen. Den skall i stället användas i samband
med den maskinella avstämning som skall göras mellan uppbördsdeklarationema och
kontrolluppgiftema. Härvid kommer registreringen i arbetsgivarregistren till användning.
Sådant

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 61

register skall uppta samtliga arbetsgivare i länet. Vid
kontrollen skall avstämning bl. a. göras mellan likvid, redovisat belopp
enligt uppbördsdeklaration och tillgänglig specificerad redovisning.

Som jag har nämnt förut anser ulredningen att
målsättningen bör vara att specifikation skall lämnas enbart på
kontrolluppgift. Att utredningen ändå föreslår att arbetsgivare skall ha
möjlighet att lämna specifikation har fiera skäl. Under utredningens gång har
sålunda från länsstyrelsehåll gjorts gällande att en generell avveckling av
den specificerade redovisningen i varje uppbördsmånad skulle medföra risk för
svårbemästrade problem i samband med krediteringen efter årets slut. Sådana
problem sades framför allt kunna uppstå i storstadsområdena. Vid överläggningar
har vidare vissa arbetsgivarorganisationer uttalat att det inte kan uteslutas
att ett slopande av den löpande specificerade redovisningen av många mindre
arbetsgivare skulle upplevas som en osäkrare redovisningsform.

Det bör
nämnas att utredningen också har övervägt en lösning enligt vilken
arbetsgivare skulle kunna lämna specificerad redovisning på en förtryckt
lista. Gången skulle därvid vara följande. En lista trycks före varje
uppbördstillfälle med identitetsuppgifter om arbetsgivaren och arbetstagarna
samt uppgift om tabell och kolumn för arbetstagares preliminära skatt. På
listan skall vidare finnas en kolumn för manuellt ifyllande av innehållen
preliminär skatt och en kolumn för ackumulerad preliminär skatt för
inkomståret. Listan som avser uppbörden i mars och maj skall dessutom
innehålla uppgift om eventuell kvarstående skatt samt en kolumn för manuellt
ifyllande av innehållen kvarstående skatt och en kolumn för ackumulerad
kvarstående skatt. Lista tillställs arbetsgivaren i god tid före varje
uppbördstillfälle. De uppgifter som arbetsgivaren lämnar på listan registreras
och ackumuleras specificerat pä arbetstagare i arbetsgivarre-gistrel.

Utredningen anser att det s. k. listalternaiivet från arbelsgivarsynpunkt
kan ha vissa fördelar framför ett system med skatteanvisningar i de fall
specificerad redovisning skall lämnas. Genom att uppgifter om tabell och kolumn
för skatteavdrag finns på listan skulle alternativet bl. a. ha den fördelen
att arbetsgivaren inte behövde fordra in debetsedlar från arbetstagarna.
Utredningen finner det emellertid mindre välbetänkt att införa en sådan ny
redovisningsform innan störte klarhet har vunnits beträffande den framlida
omfattningen av specificerad redovisning. Man bör vidare enligt utredningens
mening avvakta pågående utredning om redovisningsformer m. m. på avgiftsområdet
innan beslut fattas om att ersätta skatteanvisningar med förtryckt lista. Utredningen
avvisar därför altemativet.

Remissyttrandena

Utredningens förslag att arbetstagama skall krediteras
innehållen preliminär A-skatt på grundval av arbetsgivamas redovisning på
kontrolluppgifterna har allmänt mottagits positivt av remissinstansema. Bland
de loka-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 62

la
skattemyndighetema råder också stor enighet om att den sf)ecificerade
redovisningen under löpande år bör kunna undvaras. Många länsstyrelser är
däremot inte beredda att tillstyrka utredningens förslag att arbetsgivare som
så önskar skall kunna underlåta att vid betalningen lämna specificerad redovisning.
Av yttrandena att döma synes en specificerad redovisning i samband med
betalningen dock inte tillmätas större betydelse för kontrollen av att
skatteavdrag och inbetalning sker i föreskriven ordning. För denna kontroll
synes det väsentliga anses vara att jämförelse kan göras mellan en
arbetsgivares inbetalningar för skilda redovisningsperioder. Värdet av att
inbetalningen kombineras med en specificerad redovisning bedöms uppenbariigen
främst ligga i att man därmed får bättre möjligheter att klariägga
förhållandena om det uppstår misstämning mellan å ena sidan inbetalda skattebelopp
och å den andra vad som på kontrolluppgifter anges som innehållet genom
skatteavdrag. Många länsstyrelser anser som sagt detta så värdefullt att man
enligt deras mening inte helt bör släppa kravet på specificerad redovisning
vid en övergång till kreditering på grundval av kontrolluppgifter. 1 fiera
yttranden sägs därvid att förutsättning för att en arbetsgivare inte skall
behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalning bör vara att
länsstyrelsen har lämnat tillstånd. Det bör också nämnas att vissa
arbetsgivarorganisationer har uttalat att möjlighet till specificerad redovisning
i samband med inbetalningen av skatten bör finnas särskilt med tanke på att
många småföretagare torde se det som värdefullt att kunna redovisa på sådant
sätt.

3.2
Kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen årsredovisning och
specificerad redovisning

Frågan
vilken ordning som bör gälla för arbetsgivares betalning och redovisning av
innehållen preliminär skatt är ytterst en fråga om vilket underlag som behövs
dels för att få erforderlig kontroll över att skatteavdrag och inbetalning
verkställs enligt gällande bestämmelser dels för aft skattebeloppen skall
kunna krediteras arbetstagarna på rätt sätt. Härtill kommer att förfarandet bör
vara enkelt och rationellt även från arbetsgivamas synpunkt.

Tillämpningen
av nuvarande redovisningsmetod innebär att individuell kreditering kan ske för
ca 3,5 milj. arbetstagare först i samband med sjätte uppbördstillfället. För
övriga arbetstagare - ca 1,7 milj. om man bortser från de personer som erhåller
ersättning från RFV - kan kreditering verkställas successivt i anslutning till
arbetsgivamas uppbördsredovisning. För den förstnämnda gruppen svarar å andra
sidan bara ca 2 300 arbetsgivare medan de arbetsgivare som lämnar specificerad
redovisning vid varje uppbördstillfälle uppgår till nästan 300000.

Uppgiftema
på skatteanvisningama eller däremot svarande uppgifter på förteckningar eller
magnetband utgör f. n. grunden för den individuella

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 63

krediteringen
och detta oberoende av om anvisningama eller uppgiftema redovisas fortlöpande
under uppbördsåret eller först i samband med sjätte uppbörden.

Enligt
det förfarande som kommer att tillämpas fr. o. m. år 1979 skall arbetsgivamas
redovisning på kontrolluppgiftema av lönebelopp m. m. registreras för
maskinell kontroll och avstämning mot deklarationema. Som utredningen har
framhållit ligger det då nära till hands att ta tillvara denna registrering
också på så sätt att arbetsgivamas uppgifter om innehållen preliminär A-skatt
läggs till grund för skattebeloppens kreditering på arbetstagama. En sådan
ordning för krediteringen skulle enligt min mening innebära en rationalisering
och förenkling i skatteadministrationen.

För
att ett förfarande med kontrolluppgiftema som underlag för krediteringen av
preliminär A-skatt skall bli verkligt rationellt fömtsatts dock att ett
relativt stort antal arbetsgivare helt befrias från skyldighet att lämna specificerad
redovisning i samband med inbetalningen. Det ligger i sakens natur att det
därvid främst är av betydelse att uppgiftslämnandet begränsas för arbetsgivare
med många arbetstagare. En allmän fömtsättning för att den specificerade
redovisningen skall kunna begränsas till arbetsgivamas uppgiftslämnande på kontrolluppgiftema
är självfallet att arbetsgivama på lämpligt sätt informeras om en sådan ny
funktion hos kontrolluppgiften och betydelsen av att angivna skattebelopp
stämmer överens med vad som har innehållits genom skatteavdrag.

Man
kan enligt min mening utgå från att de arbetsgivare, som i dag till-lämpar
summarisk redovisning och alltså lämnar specificerade uppgifter först vid
sjätte uppbörden, utan några olägenheter för skatteredovisningen kan befrias
från denna specificerade redovisning genom att kreditering i stället verkställs
på grundval av kontrolluppgiftema. Om detta förhållande synes också enighet
råda bland remissinstansema. För att en sådan ordning, somjag vill kalla
årsredovisning, skall få önskvärd effekt krävs dock att den kan gälla för flera
arbetsgivare och arbetstagare än som omfattas av nuvarande summariska
redovisningsmetod.

Nästa
fråga är då i vilken mån en ordning med årsredovisning kan utsträckas att
gälla för en vidare grupp av arbetsgivare. Jag vill härvid först slå fast att
sådan arbetsgivare, som regelmässigt bara har en arbetstagare, enligt min
mening bör lämna uppgift också om arbetstagares namn och personnummer på
inbetalningskortet. Detta innebär att specificerad redovisning under alla
omständigheter i samband med inbetalningen bör länmas av ca 195000 arbetsgivare
beträffande minst samma antal arbetstagare. En specificerad redovisning i dessa
fall anser jag motiverad av flera skäl. Bland dessa mindre arbetsgivare ingår
sålunda många utan ordnad lönebokföring och det bör vara ett gott stöd att en
fullständig redovisning lämnas löpande. Därmed uppnås också den fördelen att
arbetstagaren kan krediteras skatten med stöd av inbetalningskortet om
arbetsgivaren skulle brista i sin uppgiftsskyldighet i fråga om
kontrolluppgift. Kreditering av

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 64

den innehållna skaften skall dock regelmässigt ske på
grundval av arbetsgivarnas kontrolluppgifter.

Somjag har nämnt förut föreslår utredningen att
arbetsgivare inte skall behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalningen
om han har anmält till länsstyrelsen att han inte avser att använda sig av
denna redovisningsform. När särskilda skäl föreligger skall dock länsstyrelsen
kunna ålägga arbetsgivare att ändå lämna specificerad redovisning. Möjligheten
att efter anmälan bara ha årsredovisning föreligger enligt utredningens förslag
oberoende av hur många arbetstagare arbetsgivaren har och gäller alltså också
arbetsgivare med endast en arbetstagare.

Förslaget skall ses mot bakgrund av att utredningen har
ansett sig böra åstadkomma en ordning som medför att inte alla arbetsgivare
redan från början kommer att tillämpa årsredovisning. Utredningen har genom
sitt förslag velat beakta att specificerad redovisning i samband med inbetalningen
enligt många remissinstansers uppfattning i viss utsträckning kan behövas
särskilt för avstämning mot kontrolluppgifterna. Målet bör dock enligt
utredningens mening på sikt vara att alla arbelsgivare skall lämna
specifikation enbart på kontrolluppgift.

Jag delar utredningens uppfattning att det finns skäl att
i ett inledningsskede inte ansluta alla arbetsgivare till ett system med
enbart årsredovisning. Man bör först få vissa erfarenheter av hur ett
förfarande med kreditering av preliminär A-skatt på grundval av kontrolluppgiftema
fungerar i praktiken. Den ordning som utredningen föreslår skulle säkerligen
medföra en begränsning av antalet arbetsgivare med årsredovisning. Hur långt
ett krav på anmälan skulle begränsa detta antal kan dock inte förutses med
större säkerhet. Övergång till det nya krediteringsförfarandet bör emellertid
enligt min mening inte ske utan att man relativt bestämt kan bedöma i vilken utsträckning
de olika redovisningsmetodema kommer att tillämpas. Jag anser mig med hänsyn
härtill inte heller kunna tillstyrka en ordning enligt vilken länsstyrelsen
skulle kunna meddela tillstånd till årsredovisning efter ansökan.

Tillämpningen av det nya redovisnings- och krediteringsförfarandet
bör sålunda enligt min mening följa på förhand kända fömlsättningar och inte
göras beroende av valfrihet för arbetsgivama att använda den ena eller andra
metoden. Jag anser att den grupp arbetsgivare som bör få tillämpa
årsredovisning och alltså inte skall lämna specifikation vid inbetalningen i
stället bör bestämmas med utgångspunkt i antalet arbetstagare.

Enligt vad jag har sagt förut bör specificerad redovisning
vid inbetalning av innehållen preliminär A-skatt först och främst lämnas av
arbetsgivare som regelmässigt bara har en arbetstagare. Arbetstagarens namn och
personnummer och innehållet skattebelopp skall därvid anges på inbetalningskortet.
Denna redovisningsmetod bör enligt min mening med fördel kunna tillämpas också
av arbetsgivare med ett något större antal arbetstagare.

Jag anser att man i ett inledningsskede lämpligen bör göra
en sådan av-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 65

vägning att ungefår hälften av de ca 100000 arbetsgivare
som har fier än en arbetstagare bara skall tillämpa årsredovisning. Ett sådant
resultat når man om årsredovisning kall användas av arbetsgivare med minst fem
arbetstagare. Metoden skulle därmed vidare komma att omfatta ca 4,8 milj. arbetsanställningar.
Den innebära andra sidan att antalel arbetsgivare som skall lämna specificerad
redovisning i samband med inbetalningen totalt kommer att uppgå till ca 250000.
Dessa arbetsgivare representerar dock biua ca 340000 arbetsanställningar. Den
angivna avvägningen synes lämplig även med tanke på att många mindre
arbetsgivare enligt vad vissa arbetsgivarorganisationer har uttalat, kan anse
det fördelaktigt att lämna specificerad redovisning också vid inbetalningen.

Jag förordar att frägan löses i enlighet med vad jag har
sagt nu. Jag föreslår sålunda att skyldighet att lämna uppgift vid
inbetalningen om arbetstagares namn och personnummer och för arbetstagaren
innehållen preliminär skatt skall föreligga endast för arbetsgivare som
regelmässigt har högsi fyra arbetstagare. Annan arbetsgivare skall dock kunna
åläggas atl lämna dessa uppgifter vid inbetalningen om länsstyrelse finner att
han inte fullgör sin avdrags- eller redovisningsskyldighet på ett
tillfredsställande sätt. Mot länsstyrelsens beslut bör talan inte fä föras. Om
arbetsgivare åsidosätter skyldighet atl lämna specificerad redovisning bör
vidare länsstyrelse eller lokal skattemyndighet kunna förelägga honom vite.

Uppgifterna om namn m. m. skall somjag har sagt förut
anges på inbetalningskortet. Om arbetsgivare med fier arbetstagare än det
finns utrymme för på kortet åläggs att lämna specificerad redovisning får uppgiftema
i stället lämnas på särskild förteckning. Jag förutsätter att arbetsgivama genom
RSV får anvisningar om hur en sådan förteckning enklast kan upprättas. Jag
förutsätter också att länsstyrelsen upplyser varje registrerad arbetsgivare om
till vilken redovisningskategori han hör enligt länsstyrelsens bedömning.

Utredningen har med sin lösning ansett sig böra behålla skatteanvisningama
som underlag för specificerad redovisning i samband med inbetalningen. Många
remissinstanser har framhållit att ordningen med skatteanvisningar är
opraktisk och föråldrad. 1 stället förordas att redovisning får lämnas på i
huvudsak det sätt som utredningen har skisserat i sina överväganden om en
förtryckt lista.

Enligt mitt förslag kommer specificerad redovisning att
bara undantagsvis behöva lämnas på annat underlag än inbetalningskortet.
Nuvarande system med skatteanvisningar för betalning av A-skatt kan och bör
därför avskaffas. I de fall arbetsgivare åläggs att lämna specificerad
redovisning och inbetalningskortet inte ger utrymme för samtliga arbetstagamamn
m.m. bör arbetsgivaren enligt vad jag har sagt förut lämna uppgiftema om namn,
personnummer och skattebelopp på en förteckning. Uppgiftsskyldigheten är så
begränsad och enkel att den enligt min mening lätt kan fullgöras utan att
arbetsgivaren tillställs någon förtryckt förteckning. 5 Riksdagen 1978179. I saml.
Nr 161

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 66

Som jag förut har nämnt skall kreditering av preliminär
A-skatt ske på grundval av kontrolluppgifterna också i de fall specificerad
redovisning lämnas i samband med inbetalningen. Denna redovisning skall vid
behov användas för kontroll och som underlag för avstämning. Det ankommer på
RSV att meddela anvisningar om på vilket sätt och i vilken utsträckning de
specificerade uppgifterna lämpligen bör registreras maskinellt.

De av mig föreslagna bestämmelsema om specificerad
redovisning, vitesföreläggande och besvär har tagits in i 55 § I mom. samt 83
och 86 §§ UBL. Mill förslag medför vidare att nuvarande bestämmelse i bl. a. 33
§ UBL om skatteanvisningar till debetsedel på preliminär A-skatt kan slopas.
Till frågan om skatteanvisningamas slopande vid betalning av debiterad skalt
återkommer jag i det följande.

3,3 Uppbördsdeklaration

Jag skall härefter ta upp vissa frågor som gäller
utredningens förslag om inbetalningskort och det utrymme på kortet, som
utredningen benämner uppbördsdeklaration.

Somjag har redovisat tidigare förordar jag att nuvarande
uppbördsterminer slopas och att all skatt enligt UBL skall betalas senast den
18 i de uppbördsmånader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Inom
samma tid bör i enlighet med utredningens förslag uppbördsdeklaration lämnas.
Enligt vad jag har nämnt i avsnittet om tid för inbetalning av skatt m. m. bör
föreskrift härom liksom övriga bestämmelser om uppbördsdeklaration anges i 54
§ UBL.

Utredningen föreslår att uppbördsdeklaration skall avges
på heder och samvete och innehålla sedvanliga identiletsuppgifter om
arbetsgivaren, summan av verkställda skatteavdrag under redovisningsperioden och,
i förekommande fall, uppgift om samtidigt inbetald förseningsavgift eller restavgift.
Vidare skall antal arbetstagare anges för vilka skatteavdrag hcir verkställts.
Om arbetsgivaren bedömer att han inte kommer att ha någon anställd under
kommande redovisningsperiod skall han också ange detta. Med den utgångspunkt
utredningen har haft för sitt förslag föreligger också skyldighet för
arbetsgivaren att uppge om han har att lämna specificerad redovisning.

Bland remissinstansema är det förslaget att antalet
anställda skall anges som har tilldragit sig intresse. Flera remissinstanser
ifrågasätter sålunda värdet av denna uppgift och anser att det från
kontrollsynpunkt är av större vikt att upplysning lämnas om
redovisningsperiodens lönesumma. Lönesummans betydelse för statistiska
beräkningar av olika slag framhålls av RRV, SCB och konjunkturinstitutet.

Jag är inte heller för egen del övertygad om att uppgift
angående antal anställda från kontrollsynpunkt har sådant värde att den bör
väljas före upplysning om lönesumma. Anledning att kräva båda slagen av
uppgifter

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 67

finns inte enligt min mening. Upplysning om lönesumma
skulle obestridligen vara av stort intresse även med tanke på samhällsekonomiska,
statsfinansiella och regionalpolitiska behov. Jag föreslår därför att uppgift
i stället skall lämnas om summan av de löner på vilka skatteavdrag har beräknats
under redovisningsperioden. Jag är medveten om att det för viss statistisk
beräkning skulle kunna vara till än större fördel med uppgift om periodens
totala lönesumma. Uppgift om dellönesumma är dock enligl min mening mest
lämplig från kontrollsynpunkt. Frågan om annat lönesummebegrepp torde vidare
böra anstå till dess klarhet har vunnits om vilket underlag som kan komma att
gälla för beräkningen av arbetsgivaravgiftema. Jag är därför inte nu beredd att
förorda krav på totallönesumma. Med hänsyn till att specificerad redovisning
enligt vad jag har föreslagit i princip bara skall lämnas av arbetsgivare med
högst fyra anställda behöver något krav inte ställas på uppgift, om sådan
redovisning skall lämnas eller inte. I uppbördsdeklaration bör inte heller
krävas uppgift om eventuellt eriagd restavgift. Utrymme härför bör lämnas på
annan plats pä inbetalningskortet.

Mitt förslag innebär sammanfattningsvis att i
uppbördsdeklaration skall lämnas uppgift om arbetsgivarens namn och
personnummer eller organisationsnummer, redovisningsperiod, lönesumma på
vilken A-skatt har beräknats samt summan av innehållen preliminär resp.
kvarstående skalt. Utrymme bör också finnas för markering i det fall
arbetsgivaren räknar med att inte ha någon anställd under nästa
redovisningsperiod. Genom en sådan markering kan undvikas att anmaning om uppbördsdeklaration
sänds ut för period under vilken lön inte har betalats.

Utredningens förslag innebär i övrigt att den som inte är
deklarationsskyldig skall lämna uppbördsdeklaration efter anmaning av
länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. Om deklarationsskyldig inte
deklarerar eller om uppbördsdeklaration är ofullständig skall
deklarationsskyldig vidare kunna anmanas att fullgöra vad som brister. Därvid
skall vite kunna föreläggas. Jag tillstyrker utredningens förslag också på
dessa punkter. Bestämmelsema om anmaning bör tas in i 54 § UBL. Föratt vite
skall kunna föreläggas förutsätts tillägg till 83 § UBL.

Jag har i andra sammanhang framhållit betydelsen av att
man vid utformningen av uppgiftskrav beaktar vilka lättnader som kan nås för
företagen genom samordning av uppgiftsinhämtandet. De uppgifter om lönesumma
som skall anges i uppbördsdeklaration bör enligt min mening också kunna
användas i SCB;s statistikproduktion. Enligt vad jag har erfarit bör SCB:s
behov av att inhämta lönesummeuppgifter på andra vägar därigenom inte oväsenligt
minska. Somjag har uttalat i prop. 1978/79:100 (bil. 10 s. 41) förutsätter jag
att SCB undersöker hur lönesummestatistiken bör utformas för att uppgiftema i uppbördsdeklarationema
skall kunna användas på ett rationellt sätt.

Jag vill till sist också framhålla att systemet med
uppbördsdeklarationer

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 68

och kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen är
flexibelt. Del kan sålunda enligt min bedömning väl anpassas till den
samordning som kan bli aktuell om beräkningen av arbetsgivaravgiftema knyts
till lönesummor som redovisas i uppbördssystemet. En sådan samordning skulle
innebära att de särskilda arbetsgivaruppgiftema slopades.

3.4 Förseningsavgift m.m.

Utredningen har också lagt fram förslag till bestämmelser
om förseningsavgift för det fall att arbetsgivare inte fullgör skyldighet att
lämna uppbördsdeklaration. Innan jag tar ställning till detta förslag skall jag
först säga några ord om nuvarande ordning.

Om arbetsgivare, som skall betala preliminär skatt med
skatteanvisning eller vid girering sända in skatteanvisning till länsstyrelsen,
helt eller delvis underlåter att fullgöra sin betalningsskyldighet, skall han
underrätta länsstyrelsen om vilket skattebelopp som rätteligen hade bort
betalas in. Underrättelsen skall regelmässigt lämnas inom tid som gäller för
inbetalningen.

Arbetsgivare, som tillämpar s. k. summarisk redovisning
och alltså lämnar specifikation för varje arbetstagare först i samband med
sjätte uppbördsterminen, skall varje uppbördstermin meddela länsstyrelsen hur
mycket preliminär skatt som han har att betala. Arbetsgivare, som inte lämnar
dessa underrättelser i föreskriven tid, påförs restavgift enligt 58 § 1 mom.
fjärde stycket UBL. Avgiften utgår med 2% av det skattebelopp för vilket
uppgift inte har lämnats, dock med minst 10 kr.

Utredningen framhåller att nuvarande avgift i första hand
har tillkommit för att säkra att preliminär skatt krediteras arbetstagama rätt.
Uppbörds-deklarationen får, framhåller utredningen, inte samma betydelse för kreditering
av preliminär skatt som arbetsgivamas uppgiftslämnande i nuvarande förfarande.
En avgift, som beräknades efter 2% på belopp som inte har uppgetts i rätt tid,
skulle därför enligt utredningens mening vara alltför kraftig vid jämförelse
med de förseningsavgifter som gäller i fråga om exempelvis
mervärdeskattedeklaration och allmän självdeklaration. Enligt lagen (1968:430)
om mervärdeskatt påförs skattskyldig förseningsavgift med 100 kr. om han inte
lämnar deklaration inom föreskriven tid. Härden skattskyldige anmanats att
lämna deklaration men inte fullgjort sin skyldighet inom tid som har angetts i
anmaningen utgår avgiften med 200 kr. Så är också fallet om den skattskyldige
har underlåtit att deklarera även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperiodema.
Avgift med 200 kr. skall likaså erläggas av skattskyldig som skall deklarera
endast efter anmaning men inte lämnar deklaration inom den i anmaningen
angivna tiden. Vid dröjsmål med avlämnande av allmän självdeklaration utgår förseningsavgiften
- såvitt gäller annan skattskyldig än aktiebolag med viss procent av den
beskattningsbara inkomsten och eventuell skatteplik-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 69

tig förmögenhet, dock inte med mer än 300kr. För
aktiebolag är förseningsavgiften 500 kr. Om skattskyldig trots anmaning har
underlåtit att deklarera inom föreskriven tid bestäms avgiften till dubbelt
belopp, dvs. till högst 600 resp. I 000 kr. För en förseningsavgift, som är
lägre än den nuvarande tvåprocentiga avgiften, finner utredningen också det
förhållandet tala att förseningsavgift i allmänhet kommer att utgå i förening
med restavgift på grand av att även skatteinbetalningen försummas.

Utredningen anser att mycket talar för att
förseningsavgiften utformas efter mönster av mervärdeskattelagens bestämmelser
och föreslår att sådan avgift skall utgå med 100 kr. om deklaration inte lämnas
inom föreskriven tid. Förseningsavgift skall enligt utredningens förslag utgå
också om arbetsgivare, som har verkställt skatteavdrag, har anmanats att lämna
uppbördsdeklaration men underlåtit att fullgöra sin skyldighet inom i anmaningen
angiven tid.

Förslaget att förseningsavgift skall utgå, om
uppbördsdeklaration inte lämnas har i princip tillstyrkts av remissinstansema.
Många anser dock att 100 kr. är ett för lågt belopp för att önskad effekt skall
uppnås. För egen del fär jag anföra följande.

1 likhet med utredningen och remissinstansema anserjag att
de sanktioner som f. n. skyddar källskattesystemet bör kompletteras med en
administrativ påföljd i form av förseningsavgift. Avgiften bör ges en sådan utformning
att den endast för mer allvarliga fall av överträdelser från arbetsgivares
sida behöver kompletteras med straffansvar enligt skattebrottslagen (1971:
69). Jag syftar här på straffbestämmelsema i 7-9 §§ nämnda lag. Enligt dessa
kan en arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att
avge uppbördsdeklaration eller lämnar sådan deklaration med oriktig uppgift
straffas med fängelse eller böter under förutsättning att han därigenom
föranleder fara för att innehållen skatt eller avgift med orätt belopp påförs
den uppgiftsskyldige eller tillgodoräknas annan. Av förarbetena till
skattebrottslagen framgår att det skall vara fråga om en s. k. konkret fara (prop.
1971: 10 s.259). Det måste alltså i det särskilda fallet ha förelegat en
verklig risk för att uppbördsmyndigheten skulle komma att bli vilseledd genom
arbetsgivarens åtgärder eller passivitet. Enligt utredningens mening kan fara
för felaktig kreditering uppkomma först i samband med att specificerad
redovisning skall lämnas på kontrolluppgift. Jag anser i motsats till
utredningen att en sådan fara i regel föreligger så snart som kontrollerande
myndighet inte kan påföra arbetsgivaren eller kreditera arbetstagaren med
rätta belopp med ledning av tillgängligt primärmaterial. Den omständigheten att
myndigheten i efterhand genom skriftväxling med den uppgiftsskyldige eller källskatterevision
hos denne kan få fram uppgifter som medger en korrekt debitering eller kreditering
medför således inte att fara i skattebrottsiagens mening inte skulle föreligga
och att straffansvar enligt 7-9§§ därför skulle vara uteslutet.

I och för sig utgör de nuvarande straffbestämmelsema i skattebrottsla-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 70

gen ett verksamt medel mot arbetsgivare som underlåter att
fullgöra sina uppgiftsskyldigheter i fråga om anställdas skatteavdrag. De
ändringar som föreslås beträffande arbetsgivares redovisning och betalning
medför ingen ändring i förevarande hänseende. Däremot är såsom tidigare har
antytts tiden nu mogen för att komplettera straffbestämmelsema med någon form
av administrativ sanktion som på ett klarare sätt än den nuvarande restav-giflen
markerar det allvarliga i att inte fullgöra sina uppgiftsskyldigheter gentemot
det allmänna i nu aktuella avseenden.

En förseningsavgift har enligt min mening betydelse inte
minst som ett påtryckningsmedel för att förmå arbetsgivare att lämna
uppbördsdeklaration även om han inte helt eller delvis betalar den innehållna
skatten i rätt tid. Jag ansluter mig till utredningens förslag att
förseningsavgift alltid skall utgå som en fast avgift efter i huvudsak samma
regler som gäller i fråga om förseningsavgift enligt mervärdeskattelagen. Jag
anser dock i likhet med vissa remissinstanser att en förseningsavgift på 100kr.
i fråga om uppbördsdeklaration synes låg. Jag föreslår att avgiften bestäms
till 300 kr. Om uppbördsdeklaration inte lämnas inom tid som har angetts i anmaning
bör avgift utgå med 600 kr. Ärende angående förseningsavgift bör i princip
handläggas i samma ordning som tillämpas i fråga om restavgift. Krav på
förseningsavgift bör utfärdas av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet.
Länsstyrelsen bör vidare kunna helt efterge förseningsavgift när särskilda skäl
föreligger. Närmare föreskrifter härom bör utfärdas av RSV. Riktlinjerna för
dessa bör vara att befrielse skall kunna medges när sådana omständigheter
föreligger som förutsätts för befrielse från förseningsavgift enligt TL.

Utredningen har föreslagit att bestämmelsema om
förseningsavgift förs in i 58 § 2 mom. UBL och att föreskrifterna i detla
moment om restavgifts-befrielse flyttas till ett nytt 5 mom. Bestämmelserna om
förseningsavgift vid underlåtenhet att lämna uppbördsdeklaration bör dock
enligt min mening sammanföras med övriga av mig föreslagna bestämmelser i 54 §
om uppbördsdeklaration. Jag föreslår därför att de tas in i ett 3 mom. till
denna paragraf. Förslaget om förseningsavgift kräver slutligen etl tillägg till
bestämmelserna om indrivning i 59 § UBL.

3.5 Redovisningsnivå

Enligt nuvarande ordning skall länsstyrelsen tilldela
varje arbetsgivare med minst två arbetstagare ett redovisningsnummer som skall
anges när innehållen skatt betalas till länsstyrelsen eller det centrala
skattekontot. Bestämmelser härom finns i 77§ uppbördskungörelsen (1967: 626;
UK).

Många arbetsgivare har emellertid f. n. sin redovisning
uppdelad på flera redovisningsnummer. Att förhållandena har utvecklats på detta
sätt beror i stort sett på att arbetsgivare med flera verksamhetsställen eller
speciella lönerutiner för olika personalgrupper ansetts böra få ansluta
redovisningen till dessa ställen eller rutiner.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 71

Utredningen anser att arbetsgivarnas redovisning i
fortsättningen så långl möjligt bör följa enhetliga rutiner. Dessa bör enligt
utredningens mening innebära att redovisning görs på företagsnivå med
användande av arbetsgivarens person- eller organisationsnummer som
identitetsbeteckning. Med en sådan enhetlig redovisningsnivå får man, uttalar
utredningen, enklare rutiner för underhåll av bestånd och innehåll i arbetsgivarregistren.
Därmed följer också bl. a. säkrare och smidigare avstämning mellan uppbördsredovisning
och kontrolluppgifter. När särskilda skäl föreligger bör dock länsstyrelsen
kunna medge att arbetsgivaren fördelar redovisningen på lämpligt sätt.
Tillstånd bör också i särskilt fall kunna ges till redovisning på koncernnivå.
Utredningen föreslår vidare att redovisning på annan nivå än företagsnivå skall
lämnas under särskilt registreringsnummer.

Utredningens förslag har i princip mottagits positivt av
remissinstanserna. 1 flera remissyttranden ges dock uttryck för uppfattningen
att inte alltför stora krav bör ställas på att redovisning skall ske på
företagsnivå. En övergång till sådan redovisning sägs kunna medföra svårigheter
för vissa arbetsgivare. Vidare framhålls alt ett företag som bedriver
verksamheter av vitt skilda slag eller har verksamhet inom skilda regioner kan
ha anledning att dela upp bokföring och löneutbetalning på verksamhetsgrenar
eller regioner. I sådana fall bör redovisning få ske på annan nivå än
företagsnivå. Den synpunkten framförs också atl ett företag, som skapar
rutiner för redovisning på lägre nivå än företagsnivå, i princip bör kunna få
tillstånd att redovisa där företaget har sin avlöningsbokföring.

För egen del får jag anföra följande. F. n. låter
länsstyrelserna varje arbetsgivare i stort sett själv bestämma om han skall
lämna redovisning för innehållen skatt under ett för hela företaget gällande
redovisningsnummer eller göra en fördelning under särskilda redovisningsnummer
för exempelvis olika verksamheter eller regioner.

Om man inför ett system med kontrolluppgifterna som
underlag för kreditering bör arbetsgivarens redovisning ske så att uppgiftema
i uppbördsdeklaration och kontrolluppgift kan stämmas av mot varandra på etl
rationellt och lillföriitligt sätt. Härför förutsätts att redovisningen av
skatt och kontrolluppgifter sker på en och samma nivå. Detta har också betonats
av utredningen. Delas skatteredovisningen upp på olika verksamheter, regioner
eller rutiner för löneutbetalning bör sålunda mot denna redovisning svarande
kontrolluppgifter särskiljas och lämnas under samma redovisningsnummer.

Jag delar utredningens uppfattning att arbetsgivama i
princip bör vara skyldiga att redovisa innehållen skatt på företagsnivå. En
sådan ordning innebär i praktiken att redovisning varje uppbördsmånad lämnas i
en uppbördsdeklaration för företaget som helhet. Man får härmed överensstämmelse
med den ordning som nu tillämpas vid arbetsgivamas redovisning av
kontrolluppgifter och arbetsgivaruppgifter. Dessa redovisas på företagsnivå.
Det ligger i öppen dag att en sådan överensstämmelse är önskvärd med

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 72

tanke på registerföring och möjligheterna att göra
kontrollerande jämförelser mellan arbetsgivarnas redovisning av skatt och
avgifter.

Man får å andra sidan inte bortse från att många
arbetsgivare har särskilda bokförings- och löneutbetalningsrutiner för olika
verksamheter m. m. Det kan då medföra olägenheter att inte få ansluta till
dessa rutiner också när del gäller atl betala och redovisa skatt, som har
innehållits på arbetstagarnas löner. En uppdelning av redovisningen på
särskild verksamhet eller region kan för övrigt i vissa fall underlätta källskattekontrollen
och alltså vara till fördel för myndigheterna.

Jag ansluter mig därför till utredningens förslag att
länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd till redovisning av innehållen skatt på
annan nivå än företagsnivå. Vid länsstyrelsens prövning bör självfallet
beaktas vad det skulle innebära för arbetsgivaren att ändra sina egna rutiner
eller vidta annan åtgärd sä att en redovisning för företaget som helhet blev
möjlig. Länsstyrelsen bör vidare kunna förena ett tillstånd med villkoret att
kontrolluppgifterna fördelas på samma sätt som skatteredovisningen och ges in
under samma redovisningsnummer som skatten.

Somjag har nämnt förut kan en uppdelning av redovisningen
i vissa fall vara önskvärd för att underlätta källskattekontrollen.
Länsstyrelse bör därför när särskilda skäl föreligger kunna ålägga arbetsgivare
att lämna särskild redovisning för viss verksamhet eller region av
arbetsgivarens verksamhetsområde. Vid övervägandet av sådant beslut bör
naturligtvis också beaktas hur arbetsgivarens möjligheter till särskild
redovisning påverkas av hans interna rutiner.

Utredningen har inte lagt fram något förslag till lagtext
i anslutning till sina överväganden i frågoma om uppdelning av
skatteredovisningen. Jag föreslår att bestämmelser av den innebörd somjag har
förordat här tas in i 53 § 1 mom. UBL. 1 detta moment bör också införas
uttrycklig föreskrift om att arbetsgivare på inbetalningskortet skall ange namn
och postadress.

I detta sammanhang bör också avgöras vilken länsstyrelse
som skall pröva fråga om redovisning pä annan nivå än företagsnivå. Vid den
centrala registreringen i skattesystemet knyts varje arbetsgivare till viss
kommun. Denna är för fysisk person bosättningskommunen och för juridisk person
normalt den kommun där styrelse eller förvaltning har sitt säte. Arbetsgivaren
blir i överensstämmelse härmed vid den regionala registreringen upptagen under
sitt person- eller organisationsnummer hos länsstyrelsen i det län där han har
sådan kommunanknytning. Man har således att välja mellan sådan länsstyrelse elici
den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas om beslut om särskild
redovisning meddelas. 1 vissa fall kan det givelvis bli fråga om en och samma
länsstyrelse.

Med tanke på atl fråga om uppdelning av redovisningen bör
prövas med särskild hänsyn till möjligheterna att utöva källskattekontroll
föreslår jag att beslutanderätten ges lill den länsstyrelse som skall ta emot
den särskilda redovisningen. Jag förutsätter självfallet att annan berörd
länsstyrelse läm-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 73

nas
tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas. Också denna bestämmelse bör ha
sin plats i 53§ 1 mom. UBL.

4
Inbetalning av debiterade skatter, m. m.

Med
debiterade skatter avser jag här preliminär B-skatt, kvarstående skatt och
tillkommande skatt. B-skatt och tillkommande skatt skall betalas av den
skattskyldige själv. F.n. skall inbetalning göras med användande av
skatteanvisning. Också kvarstående skatt skall betalas med skatteanvisning.
Arbetstagare betalar kvarstående skatt genom att arbetsgivaren verkställer
skatteavdrag under inkomstårets fyra första månader. Arbetsgivare som redovisar
innehållen A-skatt till länsstyrelsens skattepostgirokonto får i samband
därmed också betala honom själv påförd preliminär eller kvarstående skatt.

Utredningen
framhåller att en grundförutsättning för att en skatteinbetalning skall kunna
registreras på ett rationellt sätt hos postanstalter och bankkontor är att
själva inbetalningshandlingen fyller vissa krav på form och innehåll. Skatteanvisningama
svarar enligt utredningens mening inte mot de krav som måste ställas på
handlingen. Utredningen föreslår därför att debiterad skatt skall betalas med
särskilt inbetalningskort som medger optisk inläsning eller registrering hos
post och bank av förkodade uppgifter. Korten som skall fogas vid debetsedlarna
på slutlig skatt, preliminär B-skatt och tillkommande skatt skall vidare
förtryckas med identitetsuppgifter för den skattskyldige, kod för typ av
skatteinbetalning, belopp och ett antal andra numeriska uppgifter. Inbetalda
belopp skall av post och banker regelmässigt redovisas till RSV:s centrala
datoranläggning på magnetband eller liknande. Redovisningen anses kunna ske senasi
den 25 i resp. uppbördsmånad. Eftersom skatteinbetalningarna skall göras med postgiroinbetalningskort
bör enligl utredningens mening postens och bankens normala kvittens vara
tillräcklig som bevis om när skatten har betalts.

Utredningens
förslag har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Jag
bortser härvid från de önskemål om att betalning av skatt skall kunna ske också
genom bank som har framförts av arbetsgivarnas och bankemas företrädare.
Härtill återkommer jag i del följande. Jag anser att förslaget innebär en
rationell lösning, som är till fördel för alla berörda parter. Jag föreslår
därför att bestämmelser ges i överensstämmelse med utredningens förslag. I
enlighet härmed bör föreskrifterna om skatteanvisningar i 33 § UBL ersättas
med bestämmelser om inbetalningskort. Vidare bör i UBL anges att debiterad
skatt skall erläggas genom insättning på skattepostgirokonto hos den
länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligl uppgift på debetsedeln.
Denna bestämmelse bör lämpligen placeras i 52 § UBL, som enligt vad jag har
föreslagit förut också kommer att innehålla föreskrift om arbetsgivares
skatteinbetalning. På motsvarande sätl som

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 74

jag har förordat beträffande arbetsgivares uppgifisskyldighel
bör i 53 S 1 mom. UBL också föreskrivas att skattskyldig på
inbetalningshandlingen skall ange namn och postadress, person- eller
organisationsnummer, skattens beteckning och del år skatten avser.

Jag vill i delta sammanhang också föreslå några mindre
ändringar i 37 och 38 § UBL. De betingas i enlighet med utredningens påpekande
främst av att framställning om debetsedel inte bör vara bunden till viss lokal
skattemyndighet. Slopandet av skaiteanvisningar kräver också en följdändring.

Kvarstående skatt som innehålls av arbetsgivare genom
skatteavdrag skall enligt utredningens förslag betalas i samband med
redovisningen av innehållen A-skatt. Arbetsgivaren skall vidare alltid
specificera innehållen kvarstående skatt med arbetstagarens
inbetalningshandling, på särskild förteckning eller på magnetband. Förutsättning
för att förteckning skall få användas är liksom f. n. att länsstyrelsen har
lämnat sitt godkännande. Magnetband får användas efter RSV:s medgivande. Jag
tillstyrker utredningens förslag också i denna del och föreslår att i bestämmelsema
tas in ett 2 mom. till 55 § UBL. Mot länsstyrelsens eller RSV:s beslut angående
rätt att använda förteckning eller magnetband bör enligt min mening talan inte
få föras. Jag föreslår därför att 86 § UBL kompletteras med bestämmelser
härom.

Det ändrade inbetalnings- och redovisningsförfarandet
beträffande kvarstående skatt medför att bestämmelsen i 42 § andra stycket om
inbetalning när verkställt skatteavdrag inte täcker den debiterade skatten kan
utgå. 1 stället bör såsom utredningen har föreslagit i 43 § 1 mom. tas in
föreskrift om att arbetsgivaren i sådant fall skall upplysa arbetstagaren om
hur stort belopp som fattas.

Jag skall i detta sammanhang också föreslå en förenkling i
fråga om arbetsgivares skyldighet att lämna arbetstagare uppgift om aorda
skatteavdrag. Enligt nuvarande bestämmelser gäller i korthet följande.

En arbetsgivare skall enligt 43 § I mom. UBL vid varje
avlöningstillfälle genom kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna
arbetstagaren uppgift om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag.
Särskild uppgift behöver dock inte lämnas om arbetstagaren har kvitterat sin
lön på avlöningslista på vilken avdraget har angetts. Arbetsgivaren skall
vidare efter utgången av den sista uppbördstermin under vilken skatt skall
betalas enligt arbetstagarens debetsedel lämna denne skriftlig uppgift om
summan av gjorda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen avser.
Sådan uppgift skall också den arbetstagare ha som slutar sin anställning före
uppbördsterminens utgång.

Bestämmelserna innebär att en arbetsgivare skall lämna
uppgift om avdrag för kvarstående resp. preliminär A-skatt dels i samband med
att lön betalas ut dels efter utgången av den sista uppbördstermin under vilken
avdragen skatt skall betalas eller, om arbetstagaren har slutat sin
anställning

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 75

dessförinnan, vid anställningens upphörande. Uppgift om
avdragen preliminär skalt skall arbetsgivaren dessutom enligt 37 § TL lämna
efter inkomstårets slut på arbetstagarens kontrolluppgift.

Erfarenhetema har visat att detta dubblerade uppgiftslämnande
enligt UBL med ett undantag inte fyller något verkligt behov. Utöver den
uppgift som arbetstagare får vid varje avlöningstillfälle behövs enligt min
mening bara särskild uppgift angående skatteavdrag för kvarstående skatt när arbetstagare
har slutat sin anställning under tid då avdrag för sådan skatt skall göras.
Arbetstagaren börda fören ny arbetsgivare kunna visa upp intyg om hur mycket
som har dragits av för kvarstående skaft. Jag föreslår att bestämmelsema i 43 §
1 mom. UBL ändras i enlighet härmed.

Den som själv vill göra fyllnadsinbetalning av preliminär
skatt kan f. n. göra detta med ett inbetalningskort som tillhandahålls på postanstaltema.
Ett sådant kort bifogas också broschyren "Dags att deklarera".
Inbetalningen görs till centrala skattekontot. Ett sådant konto skall enligt
utredningens förslag finnas också i fortsättningen. Kontot kan behövas för
skattskyldig om han är osäker om till vilken länsstyrelse betalning bör ske.
Frågan om detta konto bör enligt min mening prövas sedan erfarenheter har
vunnits av det nya uppbördsförfarandet och kontots användning. Jag föreslåratt bestämmelsema
om kontot tas in i 52§ UBL. Därmed kan bestämmelserna i 56 § 2-4 mom. om
centrala skattekontot utgå. 1 anslutning härtill bör enligt min mening
bestämmelsen i paragrafens 5 mom. ges en något annan lydelse än f. n. Enligt
nuvarande lydelse skall statsverket tillgodoräknas belopp, som har betalts till
centrala skattekontot men inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom viss
angiven tid på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter. Jag föreslår att
bestämmelsen ändras så att den också kommer att gälla belopp som har betalts
till länsstyrelsens skattepostgirokonto. Samtidigt bör 57 § formuleras om med
hänsyn till det ändrade inbetalningsförfarandet.

Utredningen påpekar att nuvarande ordning medför avstämnings-
och identifieringsproblem i fråga om de skattebelopp som betalas till centrala
skattekontot. För att minska dessa olägenheter föreslår utredningen att vid
blanketten för inkomstdeklaration skall fogas ett inbetalningskort med resp.
länsstyrelses allmänna skattepostgirokonto förtryckt. Jag biträder förslaget.
Eftersom fyllnadsbetalningarna till mycket stor del görs efter inkomstårets
utgång bör den föreslagna ordningen enligt min bedömning bidra till en
väsentlig förenkling av krediteringsförfarandet. Som torde ha framgått av vad
jag har sagt förut ansluter jag mig också till utredningens förslag att
fyllnadsbetalning liksom betalning som den skattskyldige själv gör av
kvarstående eller tillkommande skatt skall betalas till resp. länsstyrelses
allmänna skattepostgirokonto.

Enligt nuvarande bestämmelse i 53§ 1 mom. fjärde stycket UBL
kan skattskyldig som så önskar med skatteanvisning betala in mer B-skatt än som
har debiterats. Om den skattskyldige underlåter att erlägga senare un-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 76

der
uppbördsårel förfallande B-skatt skall överskjutande skattebelopp avräknas som
betalning för denna skatt. Utredningen framhäller att några särskilda
bestämmelser om fyllnadsbetalning inte behövs i fortsättningen eftersom både
debiterad och inte debiterad B-skatt skall betalas på e« och samma sätt till
länsstyrelsens skattepostgirokonto. Bestämmelsen bör därför enligt
utredningens mening behållas bara till den del som den utgör föreskrift om att
för mycket eriagd B-skatt skall avräknas på B-skatt som förfaller lill
betalning senare under uppbördsåret men inte betalas. Utredningen föreslår att
denna föreskrift samtidigt flyttas till 56 § 1 mom. Jag biträder utredningens
förslag. Eftersom nuvarande bestämmelse i 56§ 1-4 mom. skall utgå enligt vad
jag har föreslagit tidigare, bör dock avräkningsbestäm-melsen och bestämmelsen
i nuvarande 5 mom. sammanföras till två stycken och momentindelningen slopas.

Jag
vill avslutningsvis påpeka att förslagen om en gemensam betalningsdag, skatteanvisningamas
slopande, särskild uppbördsdeklaration och årsredovisning medför att nuvarande
bestämmelser i 23, 54 och 55 §§ kan utgå.

5
Bankernas medverkan i skatteuppbörden, m. m.

Uppbörd
av skatt skall f. n. enligt 52 § UBL verkställas genom postverket och de
penninginrättningar med vilka regeringen har träffat avtal därom. Det avtal som
har ingåits mot bakgmnd av denna bestämmelse innebär att arbetsgivare med bara
en arbetstagare och skattskyldig kan betala innehållen resp. debiterad skatt
hos bank på samma sätt som på postanstalt med användande av skatteanvisning som
betalningshandling. Bankerna deltar däremot inte i uppbörden på så sätt att
skattebelopp kan gireras till något skattebankgirokonto. Girering kan enligt 53
§ 1 mom. bara ske från eget postgirokonto till postgirokontorets skatteavdelning
eller särskilt skattepostgirokonto hos resp. länsstyrelse. Överföring genom
bank från eget bankkonto för betalning av skatt fömtsätter att banken åtar sig
arbetsgivarens eller den skattskyldiges uppdrag att ombesöija inbetalning på
föreskrivet sätt.

De
bestämmelser somjag i överensstämmelse med utredningens förslag har förordat
tidigare innebär att betalning av skatt skall ske med särskilt inbetalningskort
till länsstyrelses skattepostgirokonto. Därvid skall arbetsgivaren och den
skattskyldige självfallet liksom f. n. också kunna girera skattebeloppet från
eget postgirokonto. För att betalning skall anses ha skett i rätt tid
förutsätts därvid att gireringshandlingama har avlämnats för postbefordran
till postgirot senast den 18 i resp. uppbördsmånad.

Vad
gäller bankemas medverkan i skatteuppbörden har utredningen ansett sig böra
göra skillnad mellan arbetsgivares och skattskyldigs inbetalning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 77

Vid sina överväganden om ordningen för arbetsgivarnas
inbetalning framhåller utredningen inledningsvis att det från arbetsgivarhåll i
olika sammanhang har uttalats att det skulle vara till fördel om innehållen
skatt också kunde betalas pä bankkontor och med användande av bankgiro. Utredningen
anser emellertid att frågan om bankemas medverkan i uppbörden av innehållen
skatt bör utredas i särskild ordning. Utredningen erinrar härvid också om att
RSV och statskontoret har anmält denna fråga till regeringen i skrivelse den 2
september 1977.

Utredningen har med hänsyn till det sagda i fråga om arbetsgivamas
inbetalning ansett sig böra föreslå en ordning som svarar mot vad som f. n.
gäller beträffande arbetsgivare med två eller fler arbetstagare. Alla arbetsgivare
skall sålunda enligt utredningens förslag betala innehållen skatt på postkontor
eller genom girering från eget postgirokonto. För atl inbetalning skall kunna
ske hos bank fömtsatts liksom hiftills att banken åtar sig arbetsgivarens
uppdrag att ombesörja betalning på föreskrivet sätt.

Utredningen har ansett att också sättet för skattskyldigs
inbetalning i princip bör överensstämma med vad som nu gäller. Utredningen
föreslår i enlighet härmed att skattskyldig skall kunna använda det särskilda
inbetalningskortet på både post- och bankkontor för insättning på
länsstyrelses skattepostgirokonto. Skattskyldig som vill betala skatt genom
överföring från eget bankgiroanslutet konto måste liksom arbetsgivare också i
fortsättningen lämna gireringsuppdraget till banken i sådan tid att det kan behandlas
senast den 18 i resp. uppbördsmånad.

För egen del får jag anföra följande.

Det nya uppbördssystemet bör enligt min mening så långt
möjligt vara utformat så att en arbetsgivare eller skattskyldig vid inbetalning
av skatt kan använda det betalningssätt som han finner mest lämpligt. Genom att
skatteanvisningama slopas och ett särskilt inbetalningskort tillskapas öppnas
också möjlighet att låta arbetsgivare och skattskyldig få en sådan valfrihet.
Enligt utredningens förslag är det emellertid bara skattskyldig som kan använda
både post- och bankkontor för skatteinbetalning. Jag bortser härvid från
arbetsgivarens möjlighet att låta bank ombesörja inbetalningen som ett uppdrag.
Jag anser att en arbetsgivare också bör kunna välja mellan post och bank vid
inbetalning av innehållen skatt. En fömtsättning härför bör dock vara att
arbetsgivarens inbetalning i likhet med den skattskyldiges kan bokföras på
länsstyrelsens konton av postgirot senast följande dag. Enligt vad jag har
inhämtat kan bankema och postgirot samordna sina bokföringsrutiner på sådant
sätt att detta blir möjligt.

Jag föreslår därför att den ordning som enligt
utredningens förslag skall gälla för skattskyldigs betalning av skatt också får
tillämpas av arbetsgivare vid inbetalning av innehållen skatt. Bestämmelsema
härom bör tas in i 52§UBL.

Av min tidigare redogörelse framgår att arbetsgivare och
skattskyldig kan fullgöra sin betalningsskyldighet i rätt tid genom att
översända hand-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 78

lingar för girering från eget postgirokonto till postgirot
senast den 18. Det girerade beloppet kan då bokföras på länsstyrelsens konto
vid samma tidpunkt som de belopp som betalades den 18 på post- eller
bankkontor. En motsvarande överföring från eget bankgiroanslutet konto genom
postbefordran till kontoförande bankkontor skulle förutsätta att gireringshandlingama
översändes till vederbörande bank redan den 17.

Frågan vilka möjligheter som finns att i olika avseenden
jämställa bank-och postgirosysiemen och att låta betalningar till och från
statsverket göras över både bank- och postgiro utreds f. n. av utredningen (Fi
1970: 70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro. Utredningen skall
enligt sina direktiv också ta ställning till bankgirots funktion i samband med
skatteuppbörden. Frågan hur uppbörden av innehållna skattebelopp och debiterade
skatter bör inordnas i bankgirosystemet bör därför enligt min mening anstå till
dess utredningen har slutfört sitt arbete.

Den ändrade ordningen förutsätter att nytt avtal träffas
med bankema. 1 avtalet bör bl. a. regleras i vilken tid och ordning som bankema
skall redovisa inbetald skatt och hur ersättningen för bankemas medverkan
skall beräknas. Överenskommelse bör också träffas med postverket om vissa frågor
som gäller verkets medverkan i uppbörden och ersättning härför.

Jag vill i detta sammanhang också behandla en fråga som
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC) har tagit upp i skrivelse den 16
oktober 1978 till budgetdepartementet. Frågan gäller TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighet
beträffande ränta på obligation m. m. Dessa bestämmelser är i korthet följande.

Den som uppbär ränta på obligation, förlagsbevis eller
annan förskrivning, som är avsedd för den allmänna rörelsen, är enligt 43 § 1
mom. TL skyldig att lämna uppgift härom. Uppgiften skall avfattas enligt
fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut räntan. Utbetalaren
skall å sin sida se till att uppgift lämnas innan räntan betalas ut. Lämnade
uppgifter skall enligt 2 mom. förvaras av utbetalaren och avlämnas i den
omfattning och ordning som RSV bestämmer. Om uppgift inte har fordrats in inom
fem år får den förstöras. Chef för taxeringsenhet och vissa andra tjänstemän
får enligt 5 mom. ta del av uppgiftema för taxeringskontroll. Den som förvarar uppgiftema
är därvid skyldig att lämna det biträde som behövs för kontrollens
genomförande.

VPC avser att under år 1979 inordna utbetalning för
konvertibla skuldebrev och föriagsbevis i det s. k. VPC-systemet. På längre
sikt räknar VPC med att ta med också obligationer. Hanteringen av sådana
värdepapper skulle därmed förenklas på samma sätt som aktiehanteringen. Enligt VPC:s
mening bör den som får ränta utbetald genom systemet vara befriad från
uppgiftsskyldighet enligt 43 § I mom. TL i överensstämmelse med vad som gäller
vid aktieutdelning genom VPC-systemet.

Jag anser i likhet med VPC att det inte finns anledning
att kräva uppgift enligt 43 § 1 mom. av den som får ränta på obligation eller
annan liknande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 79

värdehandling
utbetald genom VPC-systemet. De uppgifter om utbetalningen som skall finnas
tillgängliga under fem år för taxeringskontroll kan nämligen tillhandahållas av
VPC om innehavare av nämnda värdepapper har anmält till VPC för vems räkning
räntan lyfts. Det bör därför föreskrivas skyldighet att lämna dessa uppgifter
till VPC vid registreringen och att anmäla eventuell ändring i registrerade
förhållanden. Om sådan uppgift inte lämnas bör VPC kunna utgå från atl räntan
skall lyftas för egen del av den som begär registrering. Bank eller fondkommissionär,
som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen (1970: 596) om
förenklad aktiehantering, bör dock vara skyldig att lämna uppgift om den för
vilkens räkning räntan lyfts först efter anmodan från VPC. Det bör därvid
enligt min mening inte möta något hinder mot att uppgiftema med RSV:s
medgivande översänds från bank eller fondkommissionär direkt till verket.

VPC:s
åliggande att bevara och lämna uppgifter angående gjorda ränteutbetalningar
bör stå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som enligt 43 § 2 mom.
föreskrivs beträffande den som har mottagit uppgift enligt 1 mom. vid
utbetalning av ränta.

Jag
föreslår att 43 § I och 2 mom. TL ändras och förses med tillägg i enlighet med
vad jag har sagt här. I samband därmed bör också vidtas några mindre
redaktionella ändringar.

6
Kontrollförfarandet

Enligt
utredningens förslag skall kontrollen av att arbetsgivaren fullgör sina
skyldigheter i fråga om källskatteuppbörden i betydande utsträckning grundas på
ett maskinellt förfarande hos länsstyrelserna. Uppbördsdeklarationema och
influtna skattebelopp skall sålunda registreras med hjälp av ADB. Genom denna
registrering kan en maskinell avstämning göras mellan gjorda inbetalningar och
arbetsgivarnas uppgifter om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag.
Maskinell jämförelse kan också göras med arbetsgivamas redovisning för tidigare
uppbördsmånader. Sådana jämförelser kan exempelvis avse skillnaden i procent
eller kronor mellan senast och föregående uppbördsmånad redovisat belopp eller
variationer i de lönesummor på vilka arbetsgivaren har verkställt
skatteavdrag.

Dessa
avstämningar och jämförelser initierar vid misstämning eller när fastställda
jämförelsevärden uppnås en automatisk utskrift av arbetskort för uppbördskontroll.
Arbetskortet ger med andra ord impuls om att det finns skäl att vidta den ena
eller andra åtgärden. Denna kan exempelvis bestå i att arbetsgivaren anmanas
att betala in felande belopp eller att lämna eller komplettera en
uppbördsdeklaration. Stomme till sådan anmaning skrivs automatiskt ut. Arbetskort
kan också ge anvisning om att arbetsgivarens räkenskaper bör granskas närmare
för kontroll av att skatteavdrag görs och redovisas i föreskriven ordning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 80

Del maskinella kontrollförfarandet skall enligt
utredningens förslag handhas av länsstyrelsen. Utredningen anser sig kunna utgå
från att huvudparten av länsstyrelsens avstämningsarbete kommer atl bestå i
att rätta likvider eller lekniska fel av olika slag. De närmare undersökningar
som måste göras när inbetalt belopp inte stämmer med uppgifterna i
uppbörds-deklaration eller när gjorda jämförelser annars resulterar i
framställning av arbetskort bör enligt utredningens mening utföras av lokal
skattemyndighet i enlighet med den arbetsfördelning som redan nu råder mellan
dessa myndigheter och länsstyrelsema.

Som jag har nämnt kommer bristande betalning eller
underlåtenhet att lämna uppbördsdeklaration att automatiskt medföra utskrift av
stomme till anmaning. Enligt uiredningens förslag skall anmaningama
regelmässigt distribueras av länsstyrelsen. Vid bristande betalning skall
bifogas ett inbetalningskort på vilket bl. a. anges felande skattebelopp och
utgående restavgift. Erinran som arbetsgivaren eventuellt vill göra med
anledning av anmaningen bör vidare enligt utredningens mening i första hand
göras hos länsslyrelsen. Måste obetalt skattebelopp fastställas till betalning
eller bör arbetsgivarens redovisning granskas närmare skall ärendet överlämnas
till lokal skattemyndighet.

Det maskinella kontrollförfarandet hos länsstyrelsema
omfattar också en avstämning av arbetsgivares totalt inbetalda och i
uppbördsdeklaration redovisad skatt mot summan av den innehållna A-skatt som anges
på kontrolluppgifterna. Det arbete som kan krävas för att reda ut eventuella
missstämningar i samband med krediteringen bör enligt utredningens mening
utföras av lokal skattemyndighet. Utredningen pekar härvid bl. a. på att detta
arbete många gånger kan bli inledning lill en fördjupad kontroll av arbetsgivarens
sätt att sköta inbetalning och redovisning av källskatt. Brister i en
arbetsgivares källskatteredovisning kan också peka på att även underlaget för
andra skatter och avgifter bör kontrolleras närmare.

Bland remissinstanserna synes enighet råda om att den
maskinella kontrollen bör handläggas hos länsstyrelsema. Många länsstyrelser
vänder sig dock mot att utredningen inte i sitt förslag har öppnat möjlighet
för länsstyrelse atl fastställa skatt till betalning när arbetsgivare inte
betalar det belopp som enligt uppgift i uppbördsdeklaration har innehållits
genom skatteavdrag. Dessa länsstyrelser anser det naturligt att förfarandet
med anmaning kombineras med en sådan möjlighet. Härigenom skulle man få en
klar rationalisering och förenkling eftersom betalningsbevakning, fastställelse
och framställning om indrivning kunde ske i ett sammanhang.

Flera länsstyrelser är inte heller redo att acceptera
utredningens förslag att lokal skattemyndighet skall utföra det kontrollarbete
som kan behövas i anslutning till avstämningen mot kontrolluppgiftema. Härvid
pekas bl. a. på att länsstyrelsema enligt utredningens förslag skall ha
huvudansvaret för all kreditering och att det för detta ansvar förutsätts att
länsstyrelsen har kontroll över hela avstämningsarbetet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 81

För egen del får jag anföra följande.

Länsstyrelserna bör enligl min mening också i
fortsättningen ha det övergripande ansvaret för krediteringen och kontrollen i
fråga om arbetsgivarnas redovisning av innehållen skatt. Jag anser det vidare
ligga i sakens natur att del är länsstyrelserna som skall svara för den del av
kontrollen som kan utföras på maskinell väg. Den maskinella avstämningen mellan
likvider och uppbördsdeklarationer och mot kontrolluppgifter bör sålunda
ankomma på dessa myndigheter. Denna verksamhet behöver dock enligt min mening
inte så skarpt avgränsas mot det kontrollarbete som skall utföras av lokal
skattemyndighet att länsstyrelserna vid konstaterade missslämningar underlåter
att göra de klarlägganden som på ett enkelt sätt kan nås genom en skriftlig
förfrågan eller ett telefonsamtal. Närmare undersökning eller kontroll från
lokal skattemyndighets sida bör påkallas först när ell klarläggande inte kan
erhållas på detta sätt eller utskrivet arbetskort ger anvisning om att närmare
kontroll bör vidtas i ett eller annat avseende.

Frågan i vilken utsträckning länsstyrelse bör vidta
utredning eller andra åtgärder i anslutning till den maskinella kontrollen
sammanhänger i viss mån med förfarandet vid fastställelse av arbetsgivares
ansvarighet för innehållen skatt. F. n. gäller i detta avseende följande.

Skattebelopp som arbetsgivare har innehållit men inte
inbetalt inom föreskriven tid får enligt 77 § UBL indrivas hos arbetsgivaren i
samma ordning som gäller för restförd skatt. Indrivning får dock inte ske
förrän vissa åtgärder har vidtagits. Föreskrifter härom finns i UK. Lokal
skattemyndighet skall sålunda upprätta en rapport av vilken framgår hur stort
skattebelopp som hade bort redovisas och inbetalas. 1 rapporten skall också
anges vilken restavgift och tilläggsavgift som utgår. Redovisning skall vidare
lämnas för hur det innehållna skaUebeloppet fördelar sig på arbetstagama. Sedan
rapporten har färdigställts skall arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig
över den. Först sedan den för yttrande bestämda tiden har gått till ända kan
den lokala skattemyndigheten meddela beslut om arbetsgivarens ansvarighet och
översända detta till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Utredningen föreslår att rapport i vissa fall skall kunna
upprättas i en något annan form än den här beskrivna. När frågan om fastställelse
bara gäller skillnaden mellan i uppbördsdeklaration redovisad innehållen skatt
och inbetalt belopp bör sålunda enligt utredningens mening rapport kunna upprättas
och beslut om ansvarighet meddelas utan någon fördelning på de olika arbetstagama.

Utredningens förslag har inte föranlett någon erinran från
remissinstansemas sida. Jag anser också för egen del att det inte bör finnas
något hinder mot att förfara på det av utredningen angivna sättet när fastställelsen
avser arbetsgivare som inte är skyldig att lämna specificerad redovisning för
varje arbetstagare. Det kan dock enligt min mening vara lämphgt att i
anslutning till rapporten avfordra arbetsgivaren uppgift om de arbetstagare 6 Riksdagen 1978179. 1 samt. Nr
161

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 82

för vilka skatten har innehållits. Uppgift härom kan ha
värde vid avstäm-ningsförtårandet i samband med krediteringen från
kontrolluppgifterna. En tillämpning i enlighet med vad jag här har sagt
förutsätter endast en mindre jämnkning i UK:s bestämmelser.

I den mån fastställelse av arbetsgivares ansvarighet på
detta sätt kan ske på grundval av arbetsgivarens egna uppgifter skulle det
enligt min mening kunna vara till viss fördel om beslut härom också kunde meddelas
av länsstyrelsen i anslulning till det maskinella kontrollförfarandet. Jag har
med andra ord viss förståelse för de remissinstanser som anser att länsstyrelserna
bör ges möjlighet härtill. Frågan om en arbetsgivares ansvarighet för etl
innehållet skattebelopp kan emellertid inte ses som avskild från kon-trollförfarandet
i övrigt. Arbetsgivaren kan vara föremål för lokal skattemyndighets kontroll i
fråga om tidigare redovisningsperioder eller i annat sammanhang, som också kan
avse ansvarighet för icke innehållen skatt. Del framstår då som önskvärt att
myndigheten har den överblick som följer med att alla ärenden om ansvarighet
handläggs i en och samma ordning. Jag anser därför att beslutanderätten i fråga
om arbetsgivares ansvarighet tills vidare bör ligga kvar hos lokal
skattemyndighet.

Frågan hur arbetsuppgifterna också i övrigt på
uppbördsområdet slutligt bör fördelas mellan myndighetema bör enligt min mening
prövas sedan man fått tillräcklig erfarenhet av det nya uppbördsförfarandet. Av
betydelse blir härvid också hur frågan om de lokala skattemyndighetemas inordnande
i länsstyrelserna löses. Denna fråga utreds f. n. av fögderiutredningen (Kn
1975:02).

Det förfarande somjag hittills har behandlat har närmast
gällt den kontroll som kan utföras maskinellt i kombination med vad man skulle
kunna kalla skrivbordsgranskning. Det beskrivna förfarandet är vidare inriktat
på kontroll av att innehållen skatt betalas och redovisas i föreskriven tid och
ordning. Härutöver krävs självfallet ofta kontrollåtgärder som för att bli effektiva
förutsätter sammanträffande med arbetsgivaren och en genomgång av dennes
räkenskaper och anteckningar. Ett sådant granskningsförfarande är inte minst
viktigt för att kontrollera att arbetsgivare fullgör sin skyldighet att
verkställa skatteavdrag.

Hur kontrollen bör organiseras och utföras har diskuterats
i olika sammanhang. Bl. a kan nämnas vad RRV uttalade i en rapport av den 13
juni 1975. Verket ansåg att arbetsgivarkontrollen i huvudsak inriktades på
granskning av att arbetsgivama inbetalar och redovisar gjorda skatteavdrag.
Kontrollen av att arbetsgivama gör riktiga skatteavdrag var enligt verkets
bedömning på de flesta håll ringa. Kontrollverksamheten borde därför utökas och
organisatoriskt avskiljas från annan verksamhet hos de lokala skattemyndighetema.

Frågan om hur arbetsgivarkontrollen bör bedrivas berördes
också i prop. 1977/78: 181. Jag redovisade där utredningens förslag om samordning
av denna kontroll med de revisioner, som skall utföras genom revi-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 83

sionsenhetema
eller i anslutning till deklarationsgranskningen. Samordningen innebär att
revisionerna för inkomst- och förmögenhetstaxeringen kombineras med en kontroll
av hur arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter i fråga om skatteavdrag,
mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter m. m. Jag ställde mig i princip positiv till
förslaget och föreslog i syfte att underlätta samordningen vissa ändringar i
bl. a. UBL, lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning och
lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. Jag framhöll dock att det inte ännu var möjligt att närmare
ange i vilken utsträckning en sådan samordning kunde komma till stånd.

Utredningen
har i nu föreliggande delrapport berört kontrollfrågan på nytt. Utredningen
pekar därvid på att nuvarande kontrollverksamhet är alltför skrivbordsbunden
och behöver kompletteras med granskning på fältet. Försl genom en fältkontroll
kan man få den inblick i arbetsgivarens verksamhet och räkenskaper som krävs
för att bedöma om arbetsgivaren redovisar utgivna ersättningar på ett från källskattesynpunkt
riktigt sätt. Utredningen framhåller vidare betydelsen av att man i samband med
källskattekontrollen i möjligaste mån granskar arbetsgivarens redovisning beträffande
arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt och punktskatter.

Bland
remissinstanserna råder enighet om att källskattekontrollen behöver förstärkas
och i större utsträckning än hittills inriktas på kontroll av att skatteavdrag
verkställs i föreskriven ordning. Härvid framhåller många länsstyrelser
betydelsen av att källskattekontrollen och kontrollen av mervärdeskatt och
arbetsgivaravgifter samordnas med den revisionsverksamhet för taxeringen som
länsstyrelsernas revisionsenheter svarar för. Flera länsstyrelser påpekar också
att en offensiv källskattekontroll fömtsätter viss förstärkning av resurserna
hos länsstyrelsema och de lokala skattemyndighetema.

Jag
vill för egen del först erinra om att man enligt den nya taxeringsorganisationen
avsatt stora resurser för deklarationsgranskningen. Denna skall bl. a. breddas
och fördjupas genom revisioner som skall utföras av granskningspersonal hos
länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. 1 enlighet med prop. 1977/78: 181
har vidare öppnats möjlighet att i samband med deklarationsgranskningen företa
viss kontroll av räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar utan att
beslut om revision enligt TL meddelas. Förutsättning härför är bl. a. att
överenskommelse om detta enklare kontrollförfarande har träffats mellan
taxeringsnämndens ordförande eller föredragande i nämnden och den
skattskyldige.

I
målsättningen för den nya taxeringsorganisationen ingick att taxerings-revisionema
i stor utsträckning skulle vara integrerade, dvs. också omfatta andra skatter
och avgifter, såsom källskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter. Somjag
framhöll i prop. 1977/78:181 bör en sådan samordnad kontroll främst vara lämpad
för den revisionsverksamhet som bedrivs av länsstyrelsemas revisionsenheter. De
revisioner som utförs av dessa enhe-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 84

ters
personal bör enligt min mening regelmässigt syfta till en allsidig kontroll
och alltså avse underlagen för inkomsttaxering, källskatt, mervärdeskatt och
arbetsgivaravgifter. Det är naturligtvis önskvärt att man vid de revisioner som
utförs i direkt anslutning lill deklarationsgranskningen i möjligaste mån
samtidigt bedömer den skattskyldiges redovisning också i nyss nämnda avseenden.
Huvudinriktningen på dessa revisioner måste dock av naluriiga skäl vara att
erhålla det klarläggande som behövs för åsättande av en riktig taxering i
första instans.

Det
är å andra sidan uppenbart att den kontroll av källskatt, mervärdeskatt och
arbetsgivaravgifter som behöver företas i form av revision eller annars vid
besök hos företagaren inte kan byggas enbart på en samordning med
taxeringsrevisioner eller annan granskning för taxeringen. Härutöver krävs en fältkontroll
i direkt anslutning till lokal skattemyndighets befattning med de olika
skatterna och avgifterna. Lokal skattemyndighet bör sålunda företa revisioner
i fråga om källskatt till vilka impulser fås genom det maskinella avstämningsförfarandet
eller på annat sätt, t. ex. genom påpekande från tjänsteman som har granskat
arbetsgivarens självdeklaration eller deklaration för mervärdeskatt. Lokal
skattemyndighet bör också i förekommande fall mer ingående konlrollera att
arbetsgivaravgift redovisas på rätt sätl.

Som
jag har sagt fömt är det inte ännu möjligt att mer bestämt ange i vilken
utsträckning taxeringsrevisioner eller annan granskning i samband med
taxeringsarbetet också kan tillgodose behovet av kontroll beträffande källskatt
m. m. Erfarenheter behöver först vinnas av den nya taxeringsorganisationen.
RSV bedriver vidare f, n. ett utvecklingsarbete för att klarlägga hur de olika
skatterna och avgifterna bör ses i förhållande lill varandra med tanke på
möjligheterna att åstadkomma en lämplig fördelning och avvägning av
kontrollinsatserna. Det är självfallet önskvärt att ett sådant klarläggande
och, med hänsyn därtill, en bedömning av kontrollförfarandet sker så snart det
blir möjligt. Jag avser att återkomma till dessa frågor i ett senare
sammanhang.

7
Redovisning av skatteavdrag på artistersättning

Utredningen
tar i sin rapport också upp några frågor som rör bestämmelsema i kungörelsen
(1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning (Ask). Bestämmelsema,
som har utfärdats med stöd av 3§ 3 mom. andra stycket UBL, reglerar de fall då
ersättning som utges för artistisk verksamhet inte utgör den skaltskyldiges
huvudsakliga inkomsi av tjänst. Skatteavdrag skall då verkställas med 40% av
det utbetalda beloppet efter avdrag för särskilt beräknad reseersättning.
Innehållen skatt skall av uppdragsgivaren betalas inom 14 dagar lill
artistskattekontot hos länsstyrelsen i Örebro län.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 85

De förslag som utredningen lägger fram gäller tiden för
inbetalning av innehållna skattebelopp och lillämpning av bestämmelsema vid engagement
som avses vara kortare tid än en vecka. Förslagen har inte föranlett några
uttalanden från remissinstansemas sida. Jag är inte för egen del beredd att nu
ta ställning till dessa frågor, som enligt vad jag under hand har meddelats
kommer att övervägas ytterligare inom RS-projektet. Jag vill därför i nu
förevarande sammanhang bara föreslå några ändringar som betingas av mina
förslag i lidigare avsnitt. Bestämmelsema är av sådan karaktär att de bör
meddelas i form av lag.

Om innehållen skalt inle betalas i föreskriven tid är
uppdragsgivaren enligt 6§ Ask skyldig att lämna länsstyrelsen skriftligt
meddelande om storleken av den innehållna skatt som hade bort betalas in.
Meddelandet skall lämnas inom den tid som gäller för inbetalningen. Vid
underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet utgår restavgift med två procent av
det skattebelopp för vilket uppgift inle har lämnats. Reslavgiflen utgår
enligt hänvisning i 7§ Ask till bestämmelsema om restavgift i 58 § UBL.

Enligt den ordning som enligt mill förslag skall gälla för
inbetalning av innehållen skatt kommer arbelsgivare vid försumlighet alt lämna
föreskrivna uppgifter inte att påföras någon restavgift. Vid underlåtenhet att
lämna uppbördsdeklaration i rätt tid skall i stället utgå förseningsavgift.
Nuvarande bestämmelse i UBL om restavgift efter två procent slopas därför. De
skäl somjag har angett för mitt förslag om förseningsavgift vid försummad
redovisning enligt UBL talar enligt min mening för att också underlåtenhet att
lämna meddelande enligt Ask bör förenas med skyldighet att utge sådan avgift i
stället för restavgift. Jag föreslår därför att 6 § Ask förses med hänvisning
till bestämmelserna om förseningsavgift i 54§ 3 mom. UBL. Samtidigt bör
hänvisningen till 58 § UBL i 7 § Ask utgå till den del den avser den Ivå-procentiga
reslavgiflen.

8 Skatteavdrag på pension m. m.

Enligt 10 § andra stycket d) UBL skall avdrag för
preliminär A-skatt inte verkställas på sådan pension, livränta eller från
försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till
högst 3 000 kr. för år. Frän denna bestämmelse görs dock vissa undantag. Bl. a.
undantas pension och vårdbidrag som utgår på grund av lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

RSV har i skrivelse fill regeringen den 25 april 1978 lagt
fram förslag till höjning av beloppsgränsen. Verket redovisar härvid
inledningsvis synpunkter som har framförts i frågan av Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Förbundel har sålunda framhållil atl nuvarande
beloppsgräns har gällt sedan år 1962 och numera är för låg för atl ge den
lindring i försäkringsbolagens källskattearbete som den var avsedd atl
medföra. Den mesl

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 86

betungande
delen av detta arbete sägs bestå i den årliga kontrollen av huruvida mottagama
betalar A-skatt eller B-skatt och, i del förra fallet, huruvida utbetalt
belopp utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av tjänst eller inte. Enligl
förbundets mening bör beloppsgränsen nu höjas så alt den motsvarar det
basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid beskattningsårets
ingång.

RSV
delar förbundets uppfattning att nuvarande beloppsgräns genom penningvärdesförändringen
har kommit atl bli för låg. En höjning till basbeloppet anser verket dock vara
alltför stor. Den skulle i många fall kunna leda till kvarstående skatt. En
tänkbar lösning kunde enligt verkels mening vara atl knyta beloppsgränsen till
basenheten enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt. Denna basenhet är vid 1979 års taxering
5000 kr. och vid 1980 års taxering 5 400 kr. Verket anser det dock av prakliska
skäl bättre att välja en fast beloppsgräns och förordar att den sätts vid 6000
kr.

Den
fråga om beloppsgräns för vilken jag har redovisat här bör enligt min mening
avgöras i nu förevarande sammanhang.

Jag
ser riksförbundels önskemål om en höjning av beloppsgränsen som berättigat. Jag
delar å andra sidan RSV:s uppfattning alt en höjning till basbeloppet skulle
vara alltför stor. Detta belopp var för december 12600 kr. Det är uppenbart att
riskema för att kvarstående skatt skall uppkomma ökar betydligt om inkomster av
denna storlek undantas från skatteavdrag. Jag anser atl RSV:s förslag innebär
en rimlig avvägning. Beloppsgränsen bör dock med fördel kunna anknytas lill
basbeloppet. Med hänsyn till det nyss sagda bör den bestämmas till hälften av
basbeloppet för december månad året före det år ersättningen utges. Jag
föreslår att 10 § UBL ändras i enlighet härmed.

9
Anstånd

Utredningen
föreslår vissa ändringar i UBL:s beslämmelser om anstånd. Dessa förslag innebär
med ell undantag inte någon avvikelse från nu gällande grunder för meddelande
av anstånd. De begränsas huvudsakligen till vad utredningen har ansett påkallat
på gmnd av atl skatt i fortsättningen inte skall erläggas under uppbördstermin
utan betalas senast den 18 i upf>-bördsmånad. För att få ett enkelt system
för myndighetemas bevakning av meddelade anstånd föreslår utredningen vidare atl
anståndstidema alltid skall löpa lill den 18 i uppbördsmånad. Detta förslag
avspeglas också i de ändringar som utredningen föreslår i anståndsbestämmelsema.

Remissinstansema
har i sak inle haft någol att erinra mot utredningens lagtextförslag. Jag kan
också i stort sett ansluta mig till det. Ändringama bör dock enligl min mening
kunna förenklas genom atl de i större utsträckning ansluts till nuvarande
lagtext än som har skett i utredningens förslag.'

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 87

Jag delar utredningens uppfattning att det från
bevakningssynpunkt skulle vara till fördel att regelmässigt låla anstånd löpa
ut den 18 i uppbördsmånad. En sådan ordning behöver dock enligt min mening
inte påverka utformningen av UBL:s anslåndsbeslämmelser. Dessa bör liksom
hittills ange vissa tidsramar. Närmare anvisningar om förfarandet bör utfärdas
av RSV. Mitt förslag i här berörda avseenden till lagtexländringar i 48 § 1 och
2 mom., 49§ 3 mom. och 50§ torde inle kräva någon ytterligare kommentar.
Beträffande förslaget till 49 § 3 mom. vill jag dock framhålla följande.

Skattskyldig, som har anfört besvär över taxering eller
exempelvis gjort ansökan angående skatteberäkning för ackumulerad inkomsi, kan
enligt 49 § beviljas anstånd i avvaktan på beslul med anledning av besvären
eller ansökningen. Enligt 49 § 3 mom. får anståndet meddelas att gälla längst
intill dess två månader har förflutit från dagen för beslutet. Utredningen har
föreslagit alt bestämmelsen ändras så, atl anstånd kan medges till den 18 i den
uppbördsmånad som infaller närmast efter det att två månader har förflutit
frän dagen för beslutet. Jag anser emellertid som jag fömt har nämnt att
bevakningsförfarandet inte bör påverka anståndsbestämmelsema. An-ståndsliden
bör också i fortsättningen avse vissl anlal månader efter beslutsdagen.
Nuvarande lidsintervall om två månader har i praktiken visat sig vara för kort
med tanke på alt den skallskyldige bör få rimlig tid på sig för belalning sedan
han har fått kännedom om beslutet. Jag föreslår att anstånd enligt 3 mom.
skall kunna meddelas atl gälla till dess tre månader har förflutit från
beslutsdagen.

Utredningen har slulligen föreslagil att beslutanderätten
i några anståndsfrågor skall flyttas från länsslyrelsen till lokal
skattemyndighet.

F. n. gäller enligt 49 § 2 mom. UBL atl fråga om anstånd
med betalning av skaft på gmnd av ansökan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst
eller om befrielse från erläggande av skalt, som har påförts avliden eller hans
dödsbo, skall prövas av länsstyrelsen. Utredningen föreslår att
beslutanderätten i fråga om anstånd i samband med yrkande om särskild
skatteberäkning skall fördelas mellan lokal skattemyndighet och länsstyrelse
enligt bestämmelsema i 49§ 1 och 2 mom. angående anstånd vid besvär eller
framställning om rättelse av taxering, som har blivit oriklig på grund av
felräkning, misskrivning eller annal uppenbart förbiseende. Beträffande
anstånden i samband med ansökan om dödsbobefrielse föreslår utredningen all
beslutanderätten helt läggspå lokal skattemyndighet.

Bakgrunden lill utredningens förslag är atl ärendena om
ackumulerad inkomst och dödsbobefrielse av ulredningen i en tidigare rapport
(Delrapport 1976: 1) har föreslagits överflyttade från länsskatlerätt lill
laxerings-nämnd. Enligt det förslag somjag lade fram i prop. 1977/78: 181 och
som antogs av riksdagen (rskr 1977/78:362) kan emellertid ansökan om särskild
skatteberäkning göras hos såväl taxeringsnämnd som länsskatterätt. Jag lade
vidare inte fram något förslag om överflyttning av ärendena om dödsbobefrielse
till taxeringsnämnd. Somjag framhöll i propositionen anserjag

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 88

det
inte lämpligt att belasta taxeringsnämndema med dessa ärenden i samband med
övergången till den nya taxeringsorganisationen. Det finns därför enligt min
mening inte anledning att nu ändra gällande ordning enligt vilken det ankommer
på länsstyrelsen att beslula i dessa anständsfrägor.

Jag
har inledningsvis antytt att utredningen också har lagt fram ett förslag som
innebär uividgning av skattskyldigs möjligheter att erhålla anstånd med
inbetalning av skatt. Utredningens förslag avser fall då skattskyldig har
blivit beskaUad för en och samma inkomst eller förmögenhet både här i landet
och i främmande stat med vilken avtal för undvikande av dubbelbeskattning har ingåtts.
Utredningen föreslår att skattskyldig som gör gällande att han har beskattats i
strid med avtalet skall kunna beviljas anstånd med skatt, kvarskatteavgift
eller ränta till belopp som betingas av vad han har betalt i skatt till den
andra staten. För att anstånd skall kunna meddelas förutsätts enligt
utredningens förslag - förutom att den utländska skatten har betalts helt
eller delvis - att den skattskyldige i föreskriven ordning gjort framställning
om att åtgärder vidtas för undvikande av dubbelbeskattning. Fråga om anstånd
skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat atl
handlägga ärenden enligl dubbelbeskattningsavtal. Utredningen föreslår att bestämmelsema
tas in i ett nytt 2 a mom. lill 49 § UBL.

Uiredningens
förslag står i huvudsaklig överensstämmelse med vad RSV har förordat i skrivelse
den 7 juli 1977 till budgetdepartementel. För egen del får jag anföra följande.

Ärende
som har samband med tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal handläggs av
regeringen eller, efter regeringens förordnande, RSV. Det är enligt min mening
rimligt att regeringen och RSV får möjlighet att meddela anstånd med erläggande
av skatt, restavgift eller ränta i samband med att fråga om tillämpningen av
ett dubbelbeskattningsavtal övervägs. Anstånd bör kunna lämnas också i vissa
andra fall än de fall av dubbelt skatteuttag som har beskrivits av utredningen.
Jag tänker härvid närmast på den situationen då skattskyldig har beskattats i
Sverige för viss inkomst eller förmögenhet men sannolika skäl talar för att
med en riktig avtalstillämpning svensk skall icke skulle ha utgått.
Förutsättning för anstånd bör vara att den skattskyldige i anslutning lill sin
ansökan om prövning av avtalets till-lämpning i förekommande fall visar all den
utländska skatten har betalts helt eller delvis och att regeringen eller RSV anser
atl tillämpningen av avtalet bör prövas närmare. Med hänsyn till dessa
beskattningsärendens speciella karaktär bör anståndsbestämmelsema kunna
begränsas lill föreskrift om att regeringen eller RSV får medge skattskyldig
anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta när fråga om
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal tas upp till prövning. Jag föreslår
att sådana bestämmelser tas in i ett nylt 2 a mom. lill 49 § UBL. Mol RSV:s beslul
i fråga om anstånd bör talan ej få föras. Föreskrift härom bör ges i 86§ 2 mom.
UBL.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 89

Jag vill avslutningsvis nämna att fiera remissinstanser
har uttalat önskemål om atl lokal skattemyndighet skall kunna meddela
skattskyldig anstånd vid laxeringsbesvär med mindre bundenhet till taxeringsintendeniens
slällningstagande än som f. n. är fallet enligt 49 § I mom. 2) TL. Förslag lill
ändring i sådan riktning har lagts fram av RSV i skrivelse den 28 juni 1978
till regeringen. Detta förslag avserjag att ta ställning till i ett senare
sammanhang.

10 Restlängd m. m.

Enligt gällande ordning skall länsstyrelsen upprätta restlängd
över debiterad skatt (preliminär B-skatt, tillkommande skatt och kvarstående
skatt) som inte har betalts i rätt tid. Ett exemplar skall överiämnas till
kronofogdemyndigheten senast inom två månader efter uppbördslerminen. 1 längden
las i princip med varje skattebelopp som är obetalt vid uppbördsterminens
utgång. Vid längdens upprättande är det dock möjligt att undanta belopp som
har eriagts för sent men innan längden är färdigställd. 1 praktiken restförs
därför inte belopp som betalas senast vid utgången av månaden efter uppbördsmånaden.
På beloppet beräknas däremot restavgift i vanlig ordning.

Utredningen framhåller att nuvarande ordning medför atl
man i restläng-den också lar med belopp som skattskyldig på grund av anstånd enligl
48 eller 49 § UBL inte behöver betala föirän vid en senare tidpunkt efter längdens
upprättande. Utredningen anser denna ordning otillfredsslällande och pekar
därvid särskilt på att upplysningar lämnas ur längden till inkas-sobyråer,
kreditinstitut m.fl.

Utredningen
föreslår att skattebelopp som omfattas av anstånd vid rest-längdens upprättande
inte skall tas med i denna. Införing i restlängd skall ske först om den
skattskyldige försummar att betala skattebeloppet vid an-slåndstidens utgång.
Enligt utredningens förslag skall vidare såvitt gäller anstånd enligt 48§ lokal
skattemyndighet, och inte som f.n. kronofogdemyndighet, inför varje
uppbördstillfälle bevaka de anstånd som då löper ul. Belopp som betalas senasi
vid anståndstidens utgång skall registreras i vanlig ordning i centrala
skatteregistret. Om betalning inle eriäggs i rätt tid skall en
betalningspåminnelse skickas till den skaltskyldige. Denne får därmed någon ytteriigare
tid på sig för att belala och undvika att bli införd i restlängd. Beträffande
anstånden enligt 49 § UBL föreslår utredningen att dessa direkt registreras i
centrala skatteregistret via terminal. Både bevaknings- och
påminnelseförfarandet kan därmed ske maskinellt hos länsslyrelsen i fråga om
dessa anstånd. Utredningen framhåller att den i del fortsatta
utredningsarbetet kommer att undersöka möjlighelema att också behandla
anstånden enligt 48§ UBL maskinellt.

Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna
fråga ställer sig

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 90

positiva
till förslagel att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall undantas vid restlängdens
upprättande. Datainspektionen framhåller atl förslaget innebär stora fördelar
från integriletsskyddssynpunkt och flera remissinstanser vill understryka
angelägenheten av all förslagel genomförs. Utredningens förslag om hur
bevakningen bör tillgå tillstyrks också allmänt. Några remissinstanser anser
dock atl även anstånden enligt 48 § redan från början bör bevakas maskinellt.
För egen del fär jag anföra följande.

F.
n. finns inle några närmare bestämmelser i lag om vilka belopp som skall föras
in i restlängd. 1 57 § andra stycket UBL sägs bara atl länsstyrelsen skall
anteckna inbetald skal för varje skattskyldig och upprätta restlängd i den
ordning som regeringen beslämmer. Frågan har inte heller reglerats närmare i
UK. Föreskrift finns endast om alt länsslyrelsen efter varje uppbördstermin
skall registrera inbetald skatt, upprätta restlängd i tvä exemplar och skriva
ut de indrivningshandlingar som RSV har bestämt (51 § UK). Hur belopp som
omfattas av anstånd bör registreras är därför med nuvarande lagstiftning en
fråga av administrativ art.

Restlängden
är närmast avsedd atl uigöra en förteckning över obetalda skatter som skall
ligga till gmnd för indrivningen. Att belopp, som omfattas avanslånd och
alltså inte är aktuella för indrivning ändå tas med i rest-längden får bl. a.
ses mot bakgrund av att en sådan ordning i ett tidigare tekniskt mindre
utvecklat registreringsförfarande torde ha framstått som mesl praktisk. Underiaget
för restlängden begränsades därigenom Ull uppgifter om obetalda belopp vid
uppbördsterminens utgång och bevakningen av anstånden kunde förläggas till indrivningsmyndighetema.
Med etl ADB-förfarande följer emellertid helt andra möjligheter att beakta
anstånden vid restlängdens upprättande och att samtidigt ordna bevakningen och
den s.k. kvittningen på ett rationellt sätt. Genom kvittning kan skattebelopp,
som skall återbetalas tas i anspråk för betalning av restförd skatt. Kvittning får
ske även om anstånd har meddelats. Enligt anvisningar, som har utfärdals av RSV
skall dock kvittning regelmässigt inte ske när obetalt skattebelopp omfattas av
anstånd enligt 49 § UBL.

Jag
delar utredningens och remissinstansemas uppfattning att man så långt möjligl
bör undvika alt i restlängden införa skattebelopp som på gmnd av anstånd skall
betalas först efter den tidpunkt som längden avser. 1 restlängd bör enligt min
mening i princip bara tas med belopp i fråga om vilka betalningsförsummelser
föreligger vid längdens upprättande.

Enligt
vad utredningen har uttalat bör det ändrade förfarandet tillämpas fr. o. m.
uppbördsåret 1980/81, dvs. första gången i fråga om restlängden för mars 1980.
Jag har emellertid under hand underrättats om att uppläggningen av del nya
registrerings- och bevakningsförfarandet kan kräva något längre tid än som
från början beräknades.

En
viss förskjutning kan bl. a. behövas för ytterligare överväganden om ordningen
vid bevakning och kvittning beträffande skattebelopp som omfattas av anstånd
enligt 48 § UBL.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 91

Enligt
vad jag har sagt fömt bör närmare föreskrifter om restlängdens upprättande och
förfarande i fråga om registrering och bevakning av anstånd även i
fortsättningen kunna meddelas i administrativ ordning. Jag föreslår att frågan
löses så att det nu i princip slås fast att restlängd skall upprättas i enlighet
med vad jag förut har uttalat. Den nya ordningen bör tillämpas så snart de
tekniska förutsättningama föreligger. Det bör ankomma på RSV att göra anmälan
härom till regeringen.

Nuvarande
bestämmelser om kvittning i 51 § och 68 § 4 mom. UBL gäller bara restförd
skatt. Eftersom skattebelopp, som omfattas av anstånd, f n. förs in i restlängd,
blir kvittningsförfarandet tillämpligt också i fråga om sådana skattebelopp.
Så blir däremot inte fallet när den av mig förordade ordningen har genomförts.
Jag föreslår att bestämmelsema redan nu ändras så att kvittning i dessa fall
blir möjlig med det ändrade restlängdsförfa-randet. Jag förutsätter att kvittningsbestämmelsema
också i fortsättningen lillämpas i överensslämmelse med de anvisningar som RSV
redan tidigare har utfärdat. Förslag till ändring av 51 § och 68§ 4 mom. har
utarbetats i enlighet med det sagda. Därvid har också gjorts vissa
redaktionella jämkningar.

Utredningen
har också lagl fram ett annat förslag i fråga om restlängden. Enligl förslaget
skall restlängdens upprättande föregås av ell påminnelse-förfarande. Den skaltskyldige
skall erinras om sin beialningsförsummelse och ges tillfälle atl betala
skallebeloppet inom viss tid för alt därmed undvika aft bli införd i längden.
Om den skaltskyldige har erinringar mot påminnelsen har han möjlighet att
framföra dessa till länsslyrelsen eller lokal skattemyndighet. En sådan erinran
kan exempelvis gälla upplysning om att arbetsgivaren verkställt avdrag för den
kvarstående skallen och att den skattskyldige alltså har fullgjort sin
betalningsskyldighet i rält fid. Påminnelseförfarandet skall vidare enligt uiredningens
förslag kombineras med en på särskilt sätt beräknad restavgift. Enligt vad jag
har erfarit under hand skulle föreslagna rutiner kunna tillämpas tidigast år
1981.

Uiredningens
förslag har blivit föremål för starkt delade meningar hos remissinstansema och
jag är inte beredd att nu ta sluilig ställning till förslaget. Till frågan om
ett påminnelseförfarande och restavgiflens ulformning på uppbördsområdet
återkommer jag därför i ett senare sammanhang.

Det
förslag till betalningsförfarande som jag har lagt fram i fråga om skattskyldigs
och arbetsgivares inbetalning av skall fömtsätter dock redan nu vissa mindre
jämkningar i UBL:s reslavgiftsbestämmelser. 1 58§ 1 mom. UBL bör sålunda anges
att restavgift utgår om skattskyldig eller arbetsgivare underlåter att betala
skatt i tid och ordning som föreskrivs i UBL. Nuvarande bestämmelser i momentels
tredje och fjärde stycken bör vidare utgå. Del ändrade betal ni ngsförfarandel
kräver också en följdändring i 77 §. Jag förutsätter slutligen att de
skattskyldiga genom RSV:s försorg informeras om att skatt, som inte har
betalts i rätt tid, kan erläggas i vanlig ordning till länsstyrelsen fram till
tiden för restlängdens upprättande

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 92

och
att restföring därmed undviks. De skattskyldiga bör också upplysas om att
utgående restavgift bör betalas samtidigt med atl skattebeloppet er-läggs.

11
Särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt, m. m.

Jag
skall i detta avsnitt ta upp en del frågor som huvudsakligen är av rent teknisk
natur och endast i begränsad utsträckning har föranlett uttalanden frän remissinstansema.

Enligt
13 § första stycket UBL skall vid beräkning av preliminär B-skatt hänsyn tas till
preliminär A-skaft som den skattskyldige har att eriägga för vissa inkomster.
Exempel på sädana inkomster är ersättning för artistisk verksamhet och
sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Utredningen
framhåller att det i flertalet fall torde vara omöjligt atl förutsäga hur stor
A-skatt som kommer att utgå. Ulredningen föreslår därför föreskrift om att
bestämmelsen skall tillämpas "då så kan ske." Jag biträder förslagel.

Preliminär
B-skatt skall regelmässigt utgå med belopp som svarar mol den slutliga skatt,
som har påförts den skattskyldige året före det inkomstår under vilket skatten
skall betalas. B-skatt skall dock i vissa fall beräknas med ledning av särskild
taxering till statlig och kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Till
grund för taxeringen skall i allmänhet ligga en preliminär självdeklaration
från den skattskyldige.

Särskild
taxering skall enligl 13 § andra stycket UBL ske när skaltskyldig vid
taxeringen året före inkomståret inte har erhållit slutlig skatt i den kommun
där B-skatt skall debiteras men kan antas bli taxerad där året efter inkomståret.

Enligt
13 § tredje stycket skall B-skatt beräknas enligt särskild taxering om det med
sannolikhet kan antas alt för inkomståret taxerad inkomst kommer alt avvika
från den taxerade inkomsten året före inkomståret med minst en femtedel av
denna inkomst. Avvikelsen skall dock vara minst 600 kr. B-skatt får beräknas på
grundval av särskild taxering också när särskilda omständigheter ger anledning
till det. Sådan omständighet kan föreligga vid nedsatt skatteförmåga eller mer
betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig sluilig
skatt.

Utredningen
påpekar att bestämmelsen i andra stycket om särskild taxering reglerar två
situationer. Den ena är den när skattskyldig har flyttat från en kommun till en
annan. När så är fallet har särskild taxering ansetis befogad med hänsyn till
att en flyttning ofta är förenad med ändring i den skattskyldiges
inkomstförhållanden. Bestämmelsen om särskild taxering skall här ses också mot
bakgrund av alt lokal skattemyndighet i inflylt-ningskommunen tidigare inte
hade kännedom om senast påförda slutliga skatt. Numera får den lokala
skattemyndigheten uppgift härom. Den andra

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 93

situationen
är den när skattskyldig inte över huvud taget har blivit påförd slutlig skatt
året före inkomståret.

Utredningen
anser att B-skatt bör beräknas enligt särskild taxering när större ändring av B-skatten
är påkallad. Bestämmelsen i 13 § andra stycket bör därför enligt utredningens
mening begränsas till fall när skattskyldig inte över huvud laget har blivit
påförd någon slutlig skatt året före inkomståret. Utredningen påpekar alt en
sådan utformning av stadgandet i förening med föreskrifterna om avgivande av
preliminär självdeklaration i 17 § medför alt B-skatt kommer atl beräknas med
ledning av särskild taxering när detla är påkallat. Med tanke på att
skattskyldigs taxering kan bli så låg att någon skatt inte utgår föreslår
utredningen att andra stycket också ändras så att hänsyn skall tas till - i
stället för taxeringen - den slutliga skatt som kan antas bli påförd.

Beträffande
13 § tredje stycket föreslår ulredningen ändring i två avseenden. Ulredningen
erinrar härvid om att ulredningen i tidigare delrapport 1976: 1 har föreslagil
alt all taxering skall ske i den skaltskyldiges hemortskommun. Bestämmelsema i
tredje stycket bör därför enligl utredningens mening ändras så atl därav
framgår att beräkningen av B-skatt skall ske med hänsyn till den skaltskyldiges
samtliga taxeringar. Utredningen har vidare funnit att nuvarande belopp om 600
kr. är för litet för att fylla någon nämnvärd funktion vid tillämpningen av
femtedelsregeln. Utredningen föreslår alt beloppet höjs till 1 000 kr.

Utredningens
förslag har allmänt godtagits av remissinstansema. Från några håll har dock
påpekats att femledelsregeln i kombination med utredningens förslag att B-skatt
under 600 kr. inte skall påföras leder till alt en inkomstgräns på 1 000 kr.
inte kommer att fylla någon funktion. Beloppsgränsen anses i stället böra
sättas vid 3000 kr.

För
egen del får jag anföra följande. Jag anser i likhet med utredningen att man nu
med fördel kan ändra 13 § andra slyckel så atl debitering av B-skatt normalt
kan ske på grundval av slutlig skatt som har påförts året före inkomståret i
annan kommun än inflyttningskommunen. Jag ansluter mig också till utredningens
förslag att frågan om särskild taxering skall göras beroende av huruvida
slutlig skatt kan antas komma atl påföras. Del är enligl min mening likaså
befogal med en beloppshöjning. Som vissa remissinstanser har påpekat bör dock beloppel
vara större än 1 000 kr. Jag föreslår att nuvarande beloppsgräns på 600 kr.
höjs lill 2000 kr.

Jag
är däremot inte nu beredd atl föreslå ändring i 13 § tredje stycket för att i
enlighet med utredningens förslag utmärka att skattskyldigs samlade taxering
skall ligga till gmnd vid beräkningen av B-skatt. En sådan ändring sammanhänger
med utredningens tidigare förslag att taxeringsnämnden i hemortskommunen skall
verkställa laxering av den skattskyldiges förvärvskällor i annan kommun. Till
denna fråga ämnar jag inte ta slällning nu utan återkommer härtill i ett senare
sammanhang.

Jag
föreslår att 13 § ändras i enlighet med vad jag har sagt. Också vissa redaktionella
ändringar bör vidlas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 94

Som
jag har nämnt tidigare gmndas särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt
i allmänhet på en preliminär självdeklaration från den skallskyldige. Beslämmelse
om skyldighet alt ulan anmaning lämna deklaration finns i 17 §. Fömtsällningarna
för att sådan skyldighet skall föreligga svarar i stort sett mot vad som enligl
13 § fömtsatts för att B-skatt skall beräknas enligl särskild taxering.

Ulredningen
föreslår att bestämmelsema i 17 § ändras i överensstämmelse med vad
utredningen har förordat i fråga om 13 § andra och Iredje styckena. Jag
biträder förslaget. Beloppsgränsen bör dock i likhet med vad jag har förordat i
fråga om 13 § sättas vid 2 000 kr.

På debetsedlama
för preliminär skatt anges efter vilka grunder som avdrag i enlighet med lokal
skattemyndighets beslut skall verkställas för preliminär A-skatt resp. med hur
slort belopp preliminär B-skatt skall betalas. Dessa gmnder eller belopp kan
dock ändras av lokal skaltemyndighet om det kan antas att bättre överensslämmelse
därigenom erhålls mellan den preliminära och den slufiiga skatten. Beslul om
sådan jusiering - s. k. jämkning - skall enligt 45 § 1 mom. UBL meddelas bl. a.
när skaltskyldig gör sannolikt eller det annars framstår som troligt för
myndigheten att den preliminära skatten kommer att avvika från den slutliga
skatten på grund av ändring i inkomst eller vissa avdrag eller av annan
anledning. Jämkning av preliminär A-skatt bör dock bara vidtas om skatt
därigenom kommer att las ul med minst en femtedel högre eller lägre belopp än
som annars skulle vara fallet. Om ändringen i den preliminära skatten
understiger 25 kr. skall jämkning inte ske. En spärregel finns också
beträffande preliminär B-skatt. Sådan skalt bör sålunda jämkas endasi när påräknelig
inkomsi över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten med minst en
femtedel, dock med minst 600 kr.

Utredningen
anser atl de här återgivna bestämmelsema bör ändras på vissa punkter.
Utredningen påpekar att 25-kronorsregeln vid jämkning av preliminär A-skatt
inte fyller någon funktion och därför kan utgå. Enligt utredningens mening bör
vidare beloppsgränsen vid jämkning av preliminär B-skatt höjas från 600 till
1000 kr. i överensstämmelse med vad ulredningen har föreslagit i fråga om beloppsgränsema
i 13 och 17 §§ UBL. Utredningen förordar ocksä all femtedelsregeln vid
jämkning av preliminär B-skatt bör ställas i relation till påräknelig taxerad
inkomst i stället för som f n. påräknelig inkomst.

Jag
har lidigare föreslagit att de beloppsgränser som enligt 13 och 17 §§ gäller i
fråga om preliminär taxering och preliminär självdeklaration för B-skatt skall
höjas från 600 till 2000 kr. Samma beloppsgräns bör enligt min mening tillämpas
vid jämkning av sådan skatt. Jag anser vidare i likhet med utredningen atl den
nämnda 25-kronorsregeln kan slopas. Jag biträder också utredningens förslag
alt femtedelsregeln vid jämkning av B-skatt skall ställas i förhållande till påräknelig
taxerad inkomst. En sådan beslämmelse lorde överensstämma med tillämpningen av
nuvarande föreskrift. Jag före-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 95

slår
att 45 § 1 mom. ändras i enlighet med vad jag har sagt här. 1 anslutning härtill
bör också några mindre ändringar av redaktionell natur göras. Förslaget medför
att anvisningama i punkt 4 till 45 § kan utgå.

Ulredningen
har även lagt fram förslag lill viss ändring av 45 § 2 mom. UBL. Härom får jag
anföra följande.

Enligt
delta stadgande kan lokal skattemyndighet i samband med jämkning besluta om
återbetalning av för mycket inbetald preliminär skatt. Förutsättning härför är
att den inbetalda preliminära skatten beräknas överskjuta motsvarande slutliga
skalt med minst en femtedel av denna skatt, dock minst 100 kr. När särskilda
omständigheter föreligger kan dock återbetalning av för mycket eriagd skalt
ske även om här angivna villkor inte är uppfyllt.

Utredningen
föreslår att den angivna beloppsgränsen pä 100 kr. med hänsyn till förändringama
i penningvärdet höjs lill 500 kr. Förslaget har från remissinstansemas sida
föranlett synpunkter i olika riktningar.

Sålunda framhålls atl förtidsåterbelalningama
tenderar atl öka och atl förfarandet är arbetskraftskrävande. Förfarandet bör
därför i varje fall avvägas så att återbetalning normalt inte sker före den 15
juni under taxeringsåret. En remissinstans anser atl man bör inrikta sig på
alt så småningom helt slopa möjligheten till förtida återbetalning. 1 avvaktan
härpå bör reglema skärpas avsevärt. Ett par remissinstanser förordar alt beloppel
höjs till minst 1 000 kr. Den åsikten framförs också atl en höjning lill 1000 kr.
inle skulle begränsa antalet återbetalningar på något beiydande sätt. Beloppsgränsen
bör i stället sältas vid 3 000 kr. Några remissinstanser föreslår att
femtedelsregeln kompletteras med bestämmelse som medger såväl jämkning som
återbetalning när skatten nedsätts med minst 3000 kr.

För
egen del får jag anföra följande. Den normala ordningen för återbetalning av
för mycket eriagd preliminär skaft bör enligt min mening vara att överskjutande
belopp betalas ut i samband med atl debetsedlarna på slutlig skatt översänds till
de skattskyldiga. Jag vill erinra om alt den skatiskyldige därvid
tillgodoräknas ränta. Frågan i vilken mån man bör frångå denna ordning och
öppna möjlighet lill lidigare återbetalning blir närmasl beroende av vilka
hänsyn man anser sig böra ha att ta till ä ena sidan de skattskyldiga och å
den andra önskemålet om att uppbördssystemel fungerar på ett så enkelt och
rationellt sätt som möjligt.

Jag
anser att den avvägning mellan dessa båda intressen som ligger i nuvarande
bestämmelser i stort selt framstår som tillfredsställande. Jag tänker härvid
inte minsl på atl återbetalning kan medges utan hinder av femtedelsregeln när
särskilda omständigheter föreligger. Sådana omständigheter kan vara nedsatt skalteförmåga,
sjukdom, arbetslöshet eller utflyttning ur riket. Del bör också nämnas atl RSV
i anvisningar (Du 1971: 15) harullalat att återbetalning bör ske när skallen
nedsätts med minsl 3000 kr. Jag föreslår därför alt nuvarande beslämmelse
behålls med undanlag för den justering av beloppsgränsen till 500 kr. som
utredningen har förordat.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 96

12
Skattelängd m.m.

Enligt
de riktlinjer för taxeringsorganisationen i första instans som riksdagen antog
på förslag i prop. 1975; 87 (SkU 1975: 31, rskr 1975: 299) godkändes i princip
att uppgifter om laxeringen och debiteringen redovisas i en och samma längd.
Förslag till en sådan samordning av inkomst- och debiteringslängderna lade ulredningen
fram i sin delrapport 1977: I. Delta förslag bygger på de synpunkter angående längdföringen
som redovisades i en tidigare delrapport 1976; 1. Utredningens förslag har inte
förut behandlats av mig. Somjag framhöll i prop. 1977/78: 181 angående ny
taxeringsorganisation m. m. avsåg jag att återkomma till förslaget i etl
senare sammanhang. Utredningen har numera kompletterat sitt förslag i
föreliggande delrapport 1977: 4: 2. Jag vill därför nu för egen del ta
ställning till denna fråga. Jag anser mig därvid försl böra kort redogöra för
nuvarande förfarande.

Enligt
gällande ordning skall av taxeringsnämnd beslutade taxeringar föras in i
inkomstlängd resp. förmögenhetslängd. Sådan längd benämns i 68 § TL också
taxeringslängd. 1 paragrafen ges relativt utförliga bestämmelser om vad som
skall antecknas i inkomstlängden. 1 fråga om förmögenhetslängden föreskrivs
alt anteckning skall göras om den lill statlig förmögenhetsskatt
skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten. Närmare föreskrifter om
längdemas upprättande meddelas av regeringen. Sådana föreskrifter har tagits
in i laxeringskungörelsen (1957: 513; TK).

Taxeringslängd
skall enligt 68 § TL skrivas under av lokal skattemyndighet eller annan
längdförare. Längden består enligt föreskriftema i TK av tre delar. A, B och C-del.
Längdföringen, och därmed underskrivandet av dessa delar, är i allmänhet så
fördelad att lokal skattemyndighet svarar för längdföringen av A-delen (fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser) medan länsstyrelsen svarar för längdföringen
av B- och C-del (aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl.). 1 många län svarar
dock lokal skattemyndighet i residensstaden också för B- och C-delama.

Sedan
längden har skrivits under skall den anses innefatta taxeringsnämndens beslul
(68 § sista slyckel TL). Undertecknandet sker regelmässigt senast den 10
augusti taxeringsåret.

De
debiteringar av skatt m. m. som lokal skattemyndighet skall verkställa på grundval
av laxeringama redovisas i en debileringslängd, som undertecknas av
myndigheten senasi den 5 december laxeringsåret. De närmare föreskrifterna om debileringslängd
finns i UK.

Utredningen
framhåller inledningsvis all den beslutade förlängningen av taxeringsperioden
medför att uppgifter om laxeringar, debileringar och pensionsgrundande inkomsi (PGl)
blir tillgängliga samtidigt för längdföring efter taxeringsperiodens utgång.
Denna omständighet och del förhållandet att de båda längderna har delvis samma
innehåll lalar enligl uiredningens mening för att uppgiftema sammanförs i en
längd, benämnd skattelängd.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 97

Förfarandet kommer enligt utredningens redogörelse för förslaget
att bli i stort sett följande.

Debelsedlai- på slutlig skatt och skattelängd framslälls
med ADB på grundvalav registrerade uppgifter i det centrala skatteregistret. Debetsedlama
framställs först eftersom de skall vara de skattskyldiga tillhanda senast den
15 december taxeringsåret. Framställningen sker successivt med början i
november. Sedan debetsedlama har färdigställts trycks skattelängderna för de
olika fögderierna. De lokala skattemyndighetema tillhandahålls längderna under
andra hälften av december månad taxeringsåret, dock senast den 31 december.
Längderna skall underskrivas av lokal skattemyndighet och därmed anses
innefatta taxeringsnämnds beslut om taxering och lokal skattemyndighets beslut
om debitering och PGl. Också förmögenhetslängden skall underskrivas av lokal
skattemyndighet. Skattelängden trycks i huvudskrift och två avskrifter.
Huvudskriften behålls av lokal skattemyndighet. Avskrifterna översänds under
första hälften av januari året efter taxeringsåret till länsstyrelsema och
kommunstyrelserna.

Utredningen har utarbetat förslag till de lagändringar,
som enligt utredningens mening fömtsatts. De av utredningen föreslagna
ändringarna gäller bl. a. 2 § I mom. samt 68 och 72 a§§ TL.

Vad först angår 2 § 1 mom. och 68 § TL gäller f n. enligt
det förstnämnda stadgandet att till den årliga laxeringen skall hänföras varje
beslut som skall antecknas i taxeringslängd enligt vad som har föreskrivits
därom. Utredningen föreslår ingen ändring i sak av 2§ 1 mom. men förordar att
bestämmelsen utformas med utgångspunkt i att de laxeringsnämndsbeslut som
skall antecknas i skattelängd eller förmögenhetslängd anges i 68 § TL. Denna
paragraf bör enligt utredningens mening i överensstämmelse härmed förses med
tillägg om att i skattelängd ocksä skall särskilt antecknas beslut om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst samt beslut enligt
dubbelbeskattningsavtal om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av
progressionsbestämmelser. Den ändring som ulredningen på gmnd av det ändrade
förfarandet vid längdframställningen föreslår beträffande 72 a § TL är av
redaktionell natur.

Utredningen har slutligen föreslagit ett fillägg till
lagen (1951:763) om beräkning av stailig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. F.n.
skall PGl införas i debiteringslängd. Bestämmelse härom finns i 17§ UK.
Utredningen föreslår att den nämnda lagen i en ny 7 a§ förses med bestämmelse
om att lokal skattemyndighets beslut beträffande PGl skall antecknas i skattelängd
och att den undertecknade längden skall anses innefatta myndighetens beslut.

Utredningens förslag synes allmänt ha accepterats av
remissinstanserna. I några fall har dock gjorts påpekanden till vilka jag
återkommer. För egen del får jag anföra följande.

Taxeringsperioden har enligt riksdagens beslut förlängts
till den 30 november. Till dess regeringen förordnar annat skall dock
taxeringsperioden 7
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 161

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 98

avslutas den 31 oktober. Förlängningen medför att man
efter taxeringsperiodens slut inte får tid all framställa taxeringslängder
innan debetsedlarna på slutlig skatt framställs. När taxeringslängden kan
tryckas är det också lid för att trycka debileringslängden. Det ligger då också
enligt min mening nära lill hands att söka samordna de båda längderna. En sådan
samordning innebär en uppenbar rationalisering och kan företas utan olägenheter
för kommuner eller andra användare. Jag föreslår därför att den genomförs fr.
o. m. 1979 ärs taxering.

Fram lill år 1978 fick förmögenhetslängd enligt föreskrift
i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar, m. m. inle utan den skattskyldiges samtycke utlämnas lill annan
tidigare än 20 år efter längdens datum. Denna beslämmelse är numera slopad och
något hinder mol atl låla förmögenhelslängden ingå i samordningen finns därför
inte längre. Enligt vad jag har inhämtat under hand fortgår utredningsarbetet
inom RS-projektei med en sådan lösning som mål. Jag föreslår atl samordningen
också skall omfatta förmögenhetslängden. Jag biträder vidare utredningens
förslag atl den nya längden skall benämnas skattelängd.

Etl sammanförande av uppgifterna i inkomstlängden,
förmögenhetslängden och debiteringslängden till en skattelängd är i stort sett
en framställningsteknisk fråga. Från lagteknisk synpunkl kunde det därför
synas enklast atl i princip behålla nuvarande bestämmelser om dessa längder
och införa föreskrift om att de skall upprättas i en gemensam handling. En lösning,
som innebär att beteckningarna på dessa längder slopas, synes emellertid inte
förutsätta några större ändringar i TL eller andra författningar. Frågan kan
till viss del lösas genom att i övergångsbestämmelsema till lagändringen i TL
tas in föreskrift om att ordet taxeringslängd, inkomstlängd eller
förmögenhetslängd, när det förekommer i olika böjningsformer i annan
författning, skall avse skattelängd i motsvarande form. Jag förordar därför att
en sammanslagning av längdema författningstekniskt löses enligl den sist
angivna linjen.

Jag föreslår i likhet med utredningen att bestämmelsema i TL
utformas med ulgångspunkt i att 68 § skall uppta alla sådana
taxeringsnämndsbeslut som skall antecknas i skattelängden. 1 denna paragraf bör
därför såsom utredningen har föreslagit nu tas med taxeringsnämnds beslut
enligt dubbelbeskattningsavtal. Jag kan däremot inte biträda utredningens
förslag att föreskriften om anteckning i skattelängd ocksä skall gälla
taxeringsnämnds beslut om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomsi.
Bestämmelse om att sådant beslut skall antecknas i skattelängd skulle medföra
alt beslutet hänfördes till åriig laxering enligt beslämmelsen i 2 § I mom.
tredje stycket TL och därmed kom att omfattas av den processordning som gäller
för denna taxering. Processordningen regleras i fråga om särskild skatteberäkning
i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst. Att beslut om särskild skatteberäkning inte anges i 68§ hind-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 99

rar dock inte atl man i fortsättningen - på samma sätt som
f. n. i taxeringslängden beträffande länsskatterätts beslut om särskild
skatteberäkning -anmärker att sådani beslut har meddelats av taxeringsnämnd.

Vid
utformningen av 68 § i övrigt samt 2 § 1 mom. TL skall beaktas att
inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och särskild fastighetstaxering enligt sisinämnda
stadgande innefattas under benämningen årlig taxering. Bestämmelsen i 68 §
sista stycket bör ändras så alt den underskrivna skattelängden kommer att
innefatta taxeringsnämnds beslul i fråga om inkomst-och förmögenhetstaxering
samt vad som i övrigt, med undantag av särskild fastighetstaxering, enligt 2§ I
mom. skall hänföras till åriig taxering. På molsvarande sätt bör 2§ 1 mom.
sista stycket utformas så att fill den årliga taxeringen kommer att hänföras -
förutom inkomsi- och förmögenhets-taxering saml särskild fastighetstaxering -
vad som annars enligt 68 § skall antecknas i skattelängden. Jag föreslår att bestämmelsema
ändras i enlighet härmed. Föreskriften i 68 § om att skattepliktig och
beskattningsbar förmögenhet skall antecknas i skattelängden tillämpas f. n. bara
om förmögenhetsskatt skall utgå. Jag föreslår att bestämmelsen bringas i
överensstämmelse med denna tillämpning. Nuvarande bestämmelse i 68 § att regeringen
meddelar närmare föreskrifter om laxeringslängds upprättande kan vidare enligt
min mening utgå. De verkställighetsföreskrifter som behövs i fråga om
skattelängden kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddela
på gmnd av 8 kap. 13 § regeringsformen.

De av mig
föreslagna ändringama i 72 a § TL är bara följdändringar eller av redaktionell
natur.

Innan jag
går över till frågan vilka ändringar som en sammanslagning av längdema kan
påkalla i andra författningar vill jag först beröra elt påpekande av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Påpekandet gäller bestämmelsen i 68 §
sista stycket att den underskrivna skattelängden - på samma sätt som f n. den
underskrivna taxeringslängden - skall anses innefalta taxeringsnämndens beslut.

Bestämmelsen har, anser länsslyrelsen, den konsekvensen,
att längdens innehåll tar över och träder i stället för taxeringsnämndens
beslut. Enligt länsstyrelsens mening blir följden att besvär, som anförs under
taxeringsperioden över taxeringsnämnds beslut, inte kan prövas av
länsskatterätt förrän skattelängden föreligger klar och underskriven. Elt sätt
att lösa delta problem finner länsstyrelsen vara att införa ett
markeringsförfarande i det centrala skatteregistret och vid besvär låta detta
register innefatta taxeringsnämndens beslut.

Jag vill med anledning härav erinra om att ifrågavarande
bestämmelse på förslag i prop. 1967: 88 närmast tillkom för all undanröja
tveksamhet om vilken av två föreliggande underlag som skall äga vitsord vid
besvär, anteckningarna på deklarationen eller uppgiftema i längden. Den
omständigheten att längden gavs vitsord sedan den har upprättats på grundval
av anteckningarna på deklarationen kan enligt min mening inte medföra att
skal-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 100

terätt skulle vara förhindrad att ta ställning till
taxeringsnämnds beslut sådant det föreligger dessförinnan. Att märka är vidare
att taxeringsnämnd enligt 69 § 3 mom. TL i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari
1979 bara undantagsvis kan ompröva beslut över vilket skaltskyldig har anfört
besvär. Längden får betydelse för processordningen först sedan den har
upprättats och undertecknats. Skulle det visa sig att den senare upprättade
längden i visst fall inte stämmer med taxeringsnämndens beslut enligt
anteckningarna på deklarationen kan längden rättas med stöd av 72 a § TL eller
ändring vidlas efter besvär över taxeringen. Jag anser att det därför inte
finns anledning att knyta taxeringsnämnds beslut lill det centrala
skatteregistret på det sätl som länsstyrelsen har föreslagit.

Som jag har nämnt uttalar utredningen att skattelängden
efter undertecknandet skall anses innefatta lokal skattemyndighets beslut om
debitering av slutlig skatt och PGl. Såvitt gäller PGl föreslår utredningen atl
uttrycklig bestämmelse härom las in i lagen (1959: 551) om beräkning av pen-sionsgruiidande
inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Något förslag till
motsvarande lagbestämmelse i fråga om debiteringen av slutlig skatt har
utredningen inte lagl fram. För egen del vill jag anföra följande.

Debiteringen av slutlig skatt och PGl anges f. n. i
debiteringslängd. Detta förfarande regleras helt i administrativ ordning genom
föreskrifter i UK. Den omständigheten att sluilig skatt och PGl genom
samordning kommer att anges i en för taxering och debitering gemensam längd i
stället för en fristående debiteringslängd ger i och för sig inte anledning
till någon föreskrift av det slag som utredningen föreslår. Det är vidare alt
märka atl skattelängden skall undertecknas av lokal skattemyndighet. Del ligger
i sakens natur att den undertecknande myndighetens egna beslut innefattas i
längden. En bestämmelse om att längden skall anses innefatta myndighetens
beslut är inte förenligt med detta förhållande. Jag föreslår därför atl längdföringen
av debitering och PGl också i fortsättningen regleras i administrativ ordning.
Mitt förslag medför att ändringama i andra författningar än TL begränsas till
några mindre jämkningar av redaktionell natur i 27§ I mom. UBL. Med anledning
av att RFV i sitt yttrande har understrukit vikten av att PGl förs in i
skallelängd även om inkomstskatt inte utgår vill jag framhålla alt så avses
ske.

13 Anmaning att lämna självdeklaration m. m.

Jag vill i detta sammanhang la upp ett förslag som
utredningen lade fram i delrapport 1976: 1 och kompletterade i delrapport 1977:
1. Förslaget gäller bestämmelsema i 36§ TL om erinran och anmaning vid underiåtenhet
att lämna självdeklaration.

Enligt de här angivna bestämmelsema får
deklarationsskyldig, som inte

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 101

har lämnat självdeklaration inom föreskriven tid, anmanas
att lämna deklaration. Anmaning kan utfärdas av chef för taxeringsenhet eller
revisions-enhet, fögderichef, taxeringsnämnd, laxeringsintendent och sådan
tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skallemyndighet som biträder taxeringsnämnd.
Anmaning får förenas med vitesföreläggande. Vite kan dock inte föreläggas av
tjänsteman som biträder taxeringsnämnd. Anmaning får delges den skaltskyldige
när så är påkallat.

Anmaningsförfarandet förutsätts emellertid inte komma lill
användning i första hand. Innan anmaning utfärdas bör nämligen den
skattskyldige, om del kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätl erinras om
deklarationsskyldigheten. Erinran behöver dock inte göras om den
deklarationsskyldige innan tiden för lämnande av deklaration har gått ut har tillställts
förtryckt deklaralionsblankett eller särskild skrivelse om
deklarationsskyldigheten.

Föreskriften om atl förfarandet med erinran inte behöver
tillämpas om den deklarationsskyldige har tillställts förtryckt
deklarationsblankett eller särskilt meddelande infördes enligt förslag i prop.
1974: 181 (SkU 1974: 64, rskr 1974: 389). Föredraganden framhöll att ett system
med utsändande av förtryckta deklarationsblanketter till fysiska personer
användes sedan ett parar. Han påpekade också att i vissaländen ordningen
tillämpades alt juridiska personer, bl. a. aktiebolag, fick särskilt
meddelande om sin deklarationsskyldighet. När den deklarationsskyldige hade
erinrats om sin skyldighet på detta sätt, var del enligt föredragandens mening
obehövligt med ell särskilt erinringsförfarande innan anmaning utfärdades. 1
dessa fall innebarett sådant förfarande en onödig komplikation som dessutom
försenade taxeringsarbetet. Skatteulskottet anslöt sig till föredragandens
uttalanden.

Utredningen framhåller att anmaningsrutinema i det nya ADB-systemet
bör anslutas till registreringen av självdeklaralionema. Allteftersom denna registrering
utvisar att deklaration inte har avlämnats kan anmaning sändas ut. Utredningen
påpekar vidare att det nya ADB-systemet gör det möjligl att tillställa alla
deklarationsskyldiga förtryckt deklarationsblankett. Det finns med hänsyn
härtill enligt utredningens mening inte tillräcklig anledning att i det
maskinella förfarandet söka skapa extra rutiner för att utskilja sådana
personer som inte har registrerats som deklarationsskyldiga men bedöms vara det
på grund av att kontrolluppgift föreligger. Utredningen föreslår därför all
man vid utvidgningen av systemet med förtryckta deklarationsblanketter skall
slopa ordningen med erinran och bara använda anmaningsförfarandet. Enligl
utredningens mening bör vidare i 36 § TL tas in uttrycklig föreskrift om att
länsstyrelsen skall sända förtryckt deklarationsblankett till den som kan anlas
vara deklarationsskyldig. Sådan blankett skall sändas ut i god tid före
deklarationstidens utgång.

Mot utredningens förslag att slopa förfarandet med erinran
om deklarationsskyldighet har remissinstansema inte haft något att invända.
Vissa påpekanden görs dock. 1 ett yttrande framhålls alt det rådrum, som
erinran

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 102

och anmaning ger sammanlagl, kommer att förkortas om
erinran slopas. Den tidsfrist som skattskyldig ges i anmaning torde f. n. i
allmänhet vara älta dagar. Denna tidsfrist bör enligt remissinstansens mening
förlängas något. En annan remissinstans anser att bestämmelse om skyldighet för
länsstyrelse att sända ut förtryckta deklarationsblanketter är en ordningsföreskrift
som inle har sin plals i TL. Remissinstansen bedömer det dessutom som en fara
all i TL ha både bestämmelse om deklarationsskyldighet och administrativa
föreskrifter som har samband med skyldigheten. Om länsstyrelsen misslyckas med
att tillställa den deklarationsskyldige blankellen kan delta tas till intäkt
för att lagens bestämmelser om deklarationsskyldighet inte är tillämpliga.

För egen del får jag anföra följande. Utsändandet av
förtryckta deklara-tionsblanKetter är redan enligt nuvarande bestämmelse
accepterat som ett förfarande varigenom de skallskyldiga erinras om
deklarationsskyldigheten. Har deklarationsblankett sänts till den
skattskyldige kan han efter deklarationstidens utgång anmanas att lämna
deklaration ulan att först få särskild erinran om sin deklarationsskyldighet.
Föreskriften om erinran är för övrigt inte ovillkorlig. Den
deklarationsskyldige bör erinras om sin skyldighet, om della kan ske utan
olägenhet.

Jag delar utredningens uppfattning att man i ett väl
utbyggt system för utsändande av förtryckta deklarationsblanketter till alla
skattskyldiga bör kunna avstå från etl förfarande med särskild erinran. Som en
remissinstans har påpekat bör dock tidsfristen i anmaningama göras längre än f.
n. Härför talar enligt min mening också del förhållandet att skattskyldig som
inte lämnar deklaration inom den i anmaningen angivna tiden kan påföras dubbel
förseningsavgift. Jag ser för övrigl en förlängning av tidsfristen som en av de
uppmjukningar i laxeringsförfarandet som är möjlig att vidta genom all laxeringsperioden
har förlängts. Enligt min mening bör lidsfristen regelmässigt kunna anges till
tre veckor. Jag förutsätter vidare att man också i fortsättningen förenar förstagångsanmaning
med vitesföreläggande bara om del finns särskilda skäl till del.

Jag föreslår i enlighel med del sagda att nuvarande beslämmelser
i 36 § IL om särskild erinran slopas. Beslämmelse om atl förtryckta blanketter
skall tillställas de skattskyldiga genom länsstyrelsens försorg bör enligt min
mening inte föras in i paragrafen. En sådan föreskrift är som har påpekats i elt
remissyttrande av administrativ karaktär.

Jag vill också ta upp ett förslag till ändring av 16 § 4
mom. TL som RSV har lagl fram i skrivelse till budgetdepartementel den 10
augusti 1978. Enligl detta stadgande skall länsstyrelsen upprätta särskild
handling, s. k. taxeringsavi, för varje person som kan antas bli taxerad. Taxeringsavier-na,
som sorteras in i självdeklaralionema, innehåller vissa uppgifter lill ledning
för deklarationsgranskning och taxering. RSV framhåller alt man vid 1979 och
följande års taxeringar i vissa fall bör kunna underlåta att framställa taxeringsavi.
Bestämmelsen bör enligt RSV:s mening därför

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 103

ändras så att avi skall upprättas bara i de fall som föreskrivs
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Avi bör vidare kunna
upprättas av lokal skattemyndighet. Jag biträder verkets förslag och föreslår
alt 16 § 4 mom. TL ändras i enlighet därmed.

I 9 § andra styckel förordningen (1927:321) om skall vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar finns bestämmelse om att deklaration för taxering
till utskiftningsskatt i visst fall skall avges efter anmaning. Sådan anmaning fär
utfärdas av ordförande i taxeringsnämnd eller av kronans ombud hos pröv-ningsnänind.
Denna bestämmelse är föråldrad. Den bör bringas i överensstämmelse med vad som
gäller i fråga om anmaning att avge självdeklaration. Sådan anmaning får
enligt 51 § första stycket TL utfärdas av chefen för taxeringsenhet, revisionsenhet
eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, laxeringsintendent samt tjänsieman
som biträder taxeringsnämnden. Jag föreslår atl 9 § i förordningen ändras i enlighel
härmed. Samtidigt bör föreskriften i paragrafens första siycke om att RSV fastställer
formulär ändras att gälla regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

14 Arbetsgivares ansvarighet för ej innehållen skatt

14.1 Gällande bestämmelser m. m.

Arbetsgivama är enligl UBL skyldiga att verkställa avdrag
lör preliminär och kvarstående skatt på arbetstagarnas löner. Uppbördssystemet
bygger på atl denna skyldighet fullgörs på rätt sätt. Om arbetsgivare utan
skälig anledning underlåter att verkställa skatteavdrag är han enligt 75 § UBL
solidariskt ansvarig med arbetstagaren förden skatt som rätteligen hade bort
innehållas.

Arbetsgivare, som på grund av sådan ansvarighet har betalt
skatt för arbetstagaren, får enligt 76 § söka tillbaka beloppet av denne.
Härför förutsätts bara atl arbetsgivaren hos kronofogdemyndigheten visar
indrivningskvitto eller på annat sätt styrker att han har betalt beloppet.

Föratt arbetsgivarens ansvarighet skall kunna realiseras
genom exekutiva åtgärder förutsätts att lokal skattemyndighet har meddelat
beslut om ansvarigheten. Sådant beslut skall meddelas av den lokala
skaltemyndighet som har utfärdat eller hade haft att utfärda debetsedel för
arbetstagaren. Vidare krävs att beslutet utformas med beaktande av att
arbetsgivaren är solidariskt ansvarig med arbetstagaren och har regressrätt mol
denne. Den lokala skattemyndigheten har därvid att skilja mellan olika fall.

Om arbetsgivarens ansvarighet beror på underlåtenhet att
verkställa avdrag för kvarstående skatt skall betalningsskyldighet bara
åläggas arbetsgivaren. Betalningsskyldighet för arbetstagaren föreligger då
redan enligl den verkställda debiteringen och beloppet kan drivas in hos honom
enligt restlängden över kvarstående skatt. Det är därför tillräckligt att det
av beslutet framgår att arbetsgivarens betalningsskyldighet avser kvarstående
skall för viss angiven arbetstagare.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 104

Förhållandet blir delsamma om arbetsgivaren görs ansvarig
för ej innehållen preliminär A-skatt först sedan arbetslagaren har debiterats
kvarstående eller tillkommande skatt för del inkomstår under vilket
skalleavdraget skulle ha gjorts.

Indrivning hos arbetstagaren kan också i dessa fall
verkställas på grundval av restlängd. 1 beslutet behöver därför bara anges
till hur stor del arbetsgivarens betalningsskyldighet avser viss arbetstagares
kvarstående eller tillkommande skatt.

Återstår sä det fall då beslut om arbetsgivarens
ansvarighet för ej innehållen preliminär A-skatt meddelas innan arbetstagaren
har debiterats slutlig skatt för det inkomstår under vilket skatteavdraget
skulle ha verkställts. För atl solidarisk betalningsskyldighet för beloppel
skall uppkomma krävs i detta fall att betalningsskyldighet åläggs både
arbetsgivaren och arbetstagaren. Della förutsätts också för atl beloppet skall
kunna gottskrivas arbetstagaren vid debitering av den slutliga skatten i
enlighet med bestämmelsema i 27§ 2 mom. UBL.

Arbetsgivarens och arbetstagarens solidariska ansvarighet
för ej innehållen skatt kommer i 75 S UBL bl. a. till uttryck på så sätt att
krav på eriäg-gande av skattebeloppet får riktas mot både arbetsgivaren och
arbetstagaren sedan lokal skattemyndighet har meddelat sill beslut. Om
arbetstagaren vistas på känd ort inom riket får dock arbetsgivaren krävas bara
om del kan antas atl arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet atl
betala beloppet.

Bestämmelserna om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt vid underlåtenhet att göra skatteavdrag är i princip oförändrade
sedan de infördes i 1945 års uppbördsförordning (1945:896). De ändringar som
har vidtagits har bara avsett en uppmjukning av ett ursprungligt krav på att arbetstagaren
i första hand skulle anmanas att fullgöra sin betalningsskyldighet.

Arbetsgivarens ansvarighet fick sålunda enligt 1945 års
uppbördsförordning göras gällande bara om arbetstagaren underlät att efter anmaning
belala skattebeloppet. 1 den proposifion (prop. 1953: 100, BeU 1953: 33, rskr
1953: 187) som låg till grund för nuvarande uppbördslag (UBL) framhöll departementschefen
att arbetstagaren slutligen skulle svara för det ej innehållna skattebeloppet
och att det därför tedde sig naturligt att skattekravet i första hand riktades mol
arbetstagaren. Enligt departementschefens mening borde dock arbetsgivarens
ansvarighet i vissa fall kunna göras gällande utan att arbetstagaren först
behövde anmodas att erlägga skatten. Som exempel angavs fall då arbetstagaren
hade flyttat från rikel eller vistades på okänd ort. Departementschefen berörde
i sammanhanget också betydelsen av att arbetsgivama förde sådana anteckningar
om arbetstagama atl de kunde identifieras. Bestämmelsema utformades i enlighet
med departementschefens förslag så alt arbetsgivaren - om arbetstagaren vistades
på känd ort inom landet - fick krävas bara om arbetstagaren hade underlåtit att
efter anmaning betala skattebeloppet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 105

Nuvarande
ordning enligt vilken arbetsgivaren i fömt angiven situalion får krävas bara om
det kan antas att arbetslagaren har underrättats om sin skyldighet alt betala
skattebeloppet infördes enligt förslag i prop. 1967: 130 (BeU 1967: 53, rskr
1967: 336). Departementschefen ansåg att denna jämkning borde vidtas med
hänsyn till alt det var den lokala skattemyndigheten i arbetstagarens hemort
som i fortsättningen skulle besluta om arbetsgivarens betalningsskyldighet.
Dittills gällande bestämmelse att arbetstagaren skulle krävas i första hand
fick därmed enligt departementschefens mening inte samma betydelse som
tidigare.

Särskilda
bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet finns i UBL också för det fall att
arbetsgivare underlåter atl inbetala belopp som har innehållits genom
skatteavdrag. 1 sådant fall får beloppet enligl 77 § UBL indrivas hos
arbetsgivaren i samma ordning som gäller för restförd skatt. 1 fråga om arbetstagaren
gäller att han är fri från betalningsansvar för motsvarande belopp. Bestämmelsema
har i sak varit oförändrade sedan källskattesystemet infördes.

14.2
Reformbehov och tidigare förslag

Nuvarande
bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet vid underlåtenhet att göra
skatteavdrag tillkom som jag har nämnt vid källskallesysle-mets införande.
Syftet var närmast atl åstadkomma en sådan ordning atl arbetsgivaren genom
särskilt beslul kunde göras betalningsskyldig för icke innehållen preliminär skalt
så snart försummelsen upptäcktes samlidigl som skattebeloppet genom beslutet
gjordes indrivningsbart också hos arbetstagaren. Den ulformning som bestämmelsema
med hänsyn härtill gavs och den omständigheten att arbetsgivaren har
regressrätt mot arbetstagaren medför alt arbetsgivare inte kan åläggas
betalningsskyldighet för icke innehållen skatt med mindre än att ansvarighet för
skattebeloppet samtidigt fastställs för viss namngiven arbetstagare.
Regeringsrätten har i några mål (nr 3083-3084/1975; avgjorda den 19 oktober
1977) angående arbetsgivares ansvarighet för skattebelopp, som inte har kunnat
hänföras till viss arbetstagare, uttalat att varken ordalagen i 75 § UBL eller
utformningen av övriga regler om arbetsgivaransvaret ger utrymme för annan
tolkning än alt sådan ansvarighet skall fastställas för varje arbetstagare för
sig. I ett annat likartat och samma dag avgjort mål (nr 2281 -1976) har
regeringsrätten förklarat atl av utformningen av reglema om arbetsgivaransvar
följer atl detta blott kan avse bestämd arbetstagares skatt. Regeringsrätten
har i enlighet härmed begränsat arbetsgivarens ansvarighet för skatten lill så
stor del av den utbetalda ersättningen, som kunde uppskattas ha utgjort lön för
känd arbetstagare.

En
arbetsgivares ansvarighet för icke innehållen skatt bör självfallet vara
förenad med regressrätt mot arbetstagaren. Det är emellertid enligt min mening
inte acceptabelt att låta detta få till följd att en arbetsgivare kan 8 Riksdagen 1978179. 1 samt. Nr
161

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 106

undgå
ansvarighet genom att inte föra i UBL föreskrivna anteckningar om arbetstagares
namn m. m. eller genom att undanhålla sådana anteckningar. Bakom ett sådant
förfarande ligger ofta, har det visat sig, inte bara en avsikt hos
arbetsgivaren (uppdragsgivaren) att komma undan ansvarighet för icke innehållen
skatt. Det ger samtidigt arbetstagaren (uppdragstagaren) anonymitet och därmed
möjlighet alt också slutligt undgå beskattning för ersättningen.

Behovet
av atl kunna fastställa ansvarighet för arbetsgivare utan hinder av att
arbetstagaren är okänd har behandlats i etl avsnitt av en inom finansdepartementet
upprättad promemoria Ansvar för skatt vid entreprenad m. m. (Ds Fi 1976: 4). 1
promemorian framhålls all frågan bl. a. har aktualiserats av en kontrollaktion
belräffande entreprenadföretag på västkusten. Det hade därvid i många fall
visat sig svårt att få fram uppgifter om de arbetstagare som hade deltagit i
arbetet och om storleken av utbetalda löner. Detla kunde bero på att
bokföringen var bristfällig eller saknades eller all ersättningarna felaktigt
hade bokförts som inköp av varulager o. d. 1 vissa fall kunde vidare del
entreprenadförelag, som rätteligen var ansvarigt för arbetstagarens källskatt,
ha saknal kännedom om vilka arbetstagare som hade utfört arbetet. Promemorian
utmynnar i förevarande del i förslag om att möjlighet öppnas fören uppskattning
av ansvarsbeloppet bl. a. när uppgift om arbetstagare inte föreligger.

Promemorian
har remissbehandlals. Flera remissinstanser ser positivt på förslaget att skatt
skall kunna beräknas approximativt. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län ger detla
en sedan länge efterlyst möjlighet till snabb indrivning. Länsstyrelsen i
Älvsborgs län anser alt möjligheten till "skönsuppskattning" blir elt
utmärkt komplement lill vitesföreläggande för alt tvinga fram bokföring eller
uppgifter från tredskande arbetsgivare. Även lokala skattemyndigheterna i Malmö
och Hallsbergs fögderier tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västemorrlands
län, som påpekar att uppbördsutredningen i sill betänkande SOU 1965: 23
avvisade tanken på approximativ beräkning som oförenlig med nuvarande
uppbördssystem, anser att frågan bör upptas i samband med de ändringar i UBL,
som kommer atl genomföras med anledning av föreslående skallereform. Ulredningen
om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS) anser atl frågan bör anslå
i avvakten på atl statsmakterna tar ställning fill förslagel om betalningssäkringslag
för skalle- och avgiflsprocessen. Antas detta lagförslag minskar nämligen i
viss mån behovet av regler om approximativ beräkning.

14.3
Överväganden och förslag

Nuvarande
beslämmelser om arbetsgivares och arbetstagares ansvarig-hel för icke
innehållen skatt tillkom, somjag har nämnl tidigare, vid käll-skattesystemels
införande. De har under lång lid förefallit innebära en tillfredsställande
lösning med hänsyn till både det allmännas och arbetsgivar-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 107

nas intressen. En arbetstagares inkomster skall enligt
systemet beskattas i direkt anslutning till inkomstemas förvärvande genom att
arbetsgivaren gör skalleavdrag. Om han underlåter att göra avdrag kan enligt bestämmelsema
betalningsskyldighet för skattebeloppet omedelbart åläggas honom. Betalar arbelsgivaren
beloppet har han för sin del möjlighet alt direkt vända sig till
kronofogdemyndigheten för alt få det indrivet hos arbetstagaren.

Det har emellertid under senare år blivit allt vanligare atl
arbelsgivare låter utföra arbete i sin verksamhet på entreprenad eller enlreprenadliknan-de
villkor. När entreprenadarbetena utförs av en självständig företagare med egna
arbetstagare är det denne som är arbetsgivare och enligl UBL ansvarig för källskatten
på de löner som betalas för arbetet. I sådant fall berörs alltså inle den som
lämnar entreprenad uppdraget av UBL:s bestämmelser om ansvarighet. Så blir
däremot fallel om arbetet vid närmare granskning visar sig ha ulförts av
arbetstagare för vilka uppdragstagaren inte är arbetsgivare utan bara
företräder dem när arbetsavtal ingås och vid arbetets utförande.
Uppdragsgivaren är då arbelsgivare i UBL:s mening och därmed den som skall
svara för alt skalleavdrag görs. Att del har blivit allt vanligare alt uppdrag
på detla sätt ges lill mellanman som inte är egen företagare omvittnas allmänt
av länsstyrelsema och de lokala skattemyndighetema. Om uppdragsgivaren (arbelsgivaren)
samtidigt underlåter att la in uppgifter om arbetstagarnas namn och adresser
eller undanhåller lokal skattemyndighet dessa uppgifter uppkommer somjag har
visat fömt ett för det allmänna oacceptabelt förhållande.

Bestämmelsema bör därför enligt min mening ändras. Om det
klarläggs att lön har betalts för visst arbete utan atl skatteavdrag har gjorts
bör sålunda betalningsskyldighet kunna åläggas arbelsgivaren även om arbetstagaren
inle kan identifieras i direkt anslulning till att frågan om arbetsgivarens
betalningsskyldighet prövas. Beslut varigenom arbetsgivarens regressrätt
säkerställs får i stället meddelas om och när arbelsgivaren uppger vilken
arbetstagare skatten avser eller denne själv ger sig lill känna eller kan
knytas lill arbelsgivaren i samband med undersökning om ansvarighet för
kvarstående skalt.

Jag föreslår i enlighet med det sagda alt 75 § UBL ändras
så all betalningsskyldighet för icke innehållen preliminär A-skatt kan åläggas
arbetsgivare även om lönen har betalts till arbetstagare för vilken
identitetsuppgifter inte är kända vid beslutets meddelande. Förutsättning för
att beslul om betalningsskyldighet skall meddelas skall självfallet också i
fortsättningen vara att arbetsgivaren utan skälig anledning har underlåtit all
göra skatteavdrag. Jag vill också erinra om atl en arbetsgivare som vill
förvissa sig om hur hans uppdrag lill viss person skall bedömas med hänsyn lill
UBL:s beslämmelser om avdragsskyldighel, kan vända sig lill lokal skattemyndighet
för besked. Han har också möjlighet att få en bindande förklaring av RSV om avdragsskyldighelen.
Han undgår därmed risk alt mol sin egen uppfattning senare bli bedömd som arbelsgivare.
Milt förslag fömt-

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 108

sätter bl. a. att nuvarande bestämmelse om solidarisk
ansvarighet i 75 § första stycket utgår och alt föreskrift ges om hur
skattebelopp skall beräknas när arbetstagare är okänd.

En arbetsgivare är enligt gällande bestämmelser ansvarig
för icke innehållen skatt till belopp som svarar mot vad han har underlåtit
att avdraga. Denna bestämmelse bygger pä alt arbetstagaren är känd och att
avdrag för preliminär skatt därför kan beräknas på grundval av kolumn i viss
skattetabell. En sådan ordning lämpar sig mindre väl när arbetstagaren är
okänd. Det synes lämpligare att beräkna skattebeloppet efter en fast
procentsats. Jag föreslår att skattebeloppet i de här avsedda fallen skall
anses utgöra 40% av den lön som skatteavdrag skulle ha verkställts på.

Bestämmelserna bör vidare förtydligas så att det klart
framgår att betalningsskyldighet skall åläggas både arbetsgivare och känd
arbetstagare när beslut om sådan skyldighet meddelas innan sluilig skatt har
debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget borde ha gjorts.
Beslut om betalningsskyldighet för både arbetsgivare och arbetstagare kan behöva
meddelas också i ett annat fall. Jag tänker härvid på sådant fall då det
upptäcks atl arbetsgivaren inle har gjort skatteavdrag och att arbetslagaren
inte har lagit upp sin ersättning från arbetsgivaren i självdeklarationen.
Betalningsskyldighet bör då kunna åläggas båda i avvaktan på att arbetstagaren
blir debilerad tillkommande skatt. Jag föreslår att beslämmelse härom tas in i
75 § UBL.

Som jag redan har nämnt krävs ett särskilt beslut för att
säkerställa arbetsgivarens regressrätt när en arbetstagare blir känd. När
arbetstagaren identifieras innan debitering av sluUig skatt har verkställts
måste sålunda beslut meddelas om arbetstagarens betalningsskyldighet för det
icke innehållna skattebeloppet. Betalningsskyldighet bör också kunna åläggas
arbetstagaren i avvaktan på att tillkommande skatt debiteras. 1 andra fall
måste beslut meddelas om hur stor del av arbetslagarens kvarstående eller
tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet. Jag
föreslår atl bestämmelser av denna innebörd införs.

Enligt nuvarande lydelse av 75 § UBL skall beslut om
arbetsgivares ansvarighet meddelas av den lokala skattemyndighet som har
utfärdat eller skulle ha utfärdat de,belsedel för arbetstagaren. Denna regel
bör gälla ocksä i fortsättningen. Den måste dock kompletteras med bestämmelse
för det fall att arbetsgivarens ansvarighet avser icke känd arbetstagare. Jag
föreslär att behörighet i sådani fall skall tillkomma den lokala skallemyndighel
som har att debilera arbetsgivarens slufiiga skall för det inkomstår under
vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. Den lokala skattemyndighet, som
skall pröva frågan om arbetsgivares betalningsskyldighet bör också meddela
beslut om arbetstagares betalningsskyldighet eller om hur stor del av
arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av
arbetsgivarens ansvarighet. Jag fömtsätter att denna ordning iakttas utan
uttryckliga beslämmelser därom.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 109

1
samband med de här föreslagna ändringama bör enligt min mening beslämmelsen i
75 § UBL om ordningen för framställande av krav mol arbetsgivaren jämkas
något. När arbetsgivarens ansvarighet avser kvarstående eller tillkommande
skatt som tidigare har påförts arbetstagaren har denne regelmässigt krävts på
betalning innan betalningsskyldighet åläggs arbetsgivaren. Nuvarande
bestämmelse att arbetsgivaren - när arbetstagaren vistas på känd ort i riket -
får krävas bara om det kan anlas att arbetstagaren har underrättats om sin
betalningsskyldighet bör därför begränsas lill de fall dä betalningsskyldighet
åläggs både arbelsgivare och arbetstagare. Så kommer att ske när frågan om
arbetsgivares betalningsskyldighet prövas innan slutlig skatt har debiterats
för arbetslagaren eller innan den tillkommande skatt har påförts som föranleds
av att skatteavdrag inte har verkställts. Jag föreslär att bestämmelsema jämkas
i enlighet med det sagda.

De
tillägg och ändringar som mitt förslag fömtsätter ger anledning alt dela upp
75 § UBL pä två paragrafer, 75 § och en ny 75a§. Lagbestämmelserna har
utformats i enlighet härmed. Samtidigt har några ändringar av redaktionell
natur gjorts.

Mitt
förslag bör förses med några ytteriigare kommentarer.

Med de föreslagna bestämmelsema
avses att läcka en lucka i UBL som gör det möjligt för mindre nogräknade
uppdragsgivare atl undgå ansvarighet för preliminär A-skatt genom all inte
hämta in identiletsuppgifter om arbetstagama eller undanhålla lokal
skattemyndighet dessa uppgifter. Ett sådant förfarande tillämpas ofta i
förening med att köpet av arbeiskraft arrangeras på sådant sätt, att det utåt
lätt framstår som ett uppdragsförhållande mellan självständiga företagare
medan det i verkligheten är ett anställningsförhållande. Del säger sig självt
att del under dessa omständigheter inte sällan kan uppslå svårigheier för
lokal skallemyndighet atl få precisa uppgifter om hur mycket som har betalts i
lön för uppdragets fullgörande. Ofta kan det bli nödvändigt all gå igenom
arbetsgivarens räkenskaper och andra handlingar. Det är exempelvis vanligt att
det av faktureringen framgår all tjänster i form av arbetad tid har utförts.
Ledning för bestämmandet av lönebeloppet kan också komma att erhållas genom
revision hos den av arbetstagama som har stått som förelrädare vid avtalets
ingående. Arbelsgivare kan vidare enligt 78 § 2 mom. UBL föreläggas vid vite
att lämna uppgift om arbetstagare och utbetalda löner. Lokal skattemyndighet
eller revisionspersonal hos länsstyrelsen bör därför ha goda fömlsättningar för
att få fram det underlag som behövs för en beräkning av det lönebelopp på
vilket skatteavdrag borde ha gjorts. Del ligger i sakens nalur att denna beräkning
ibland inte kan ske utan en uppskattning med hänsyn till de uppgifter som har
erhållits frän räkenskaper eller exempelvis genom upplysningar från
arbetsgivaren eller kända arbetstagare. Några uttryckliga bestämmelser härom
behövs dock inte enligl min mening. Jag vill i sammanhanget också erinra om
alt lokal skattemyndighet enligl 84 § UBL kan änd-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 110

ra ett beslut om arbetsgivares ansvarighet om det visas
vara felaktigt och atl besvär över lokal skattemyndighets beslut skall föras hos
länsskalterät-ten.

Mitt förslag medför att det blir möjligt att fastställa
betalningsskyldighet för arbetsgivare i huvudsaklig överensslämmelse med vad
som åsyftades i den fömt nämnda promemorian Ansvar för skalt vid entreprenad m.
m. Promemorian behandlar emellertid i huvudsak en annan och vidare fråga.

Denna gäller i vilken mån källskattekontrollen kan
effektiviseras genom att viss uppgiftsskyldighet införs i fråga om arbete som uppdras
till någon som inte är arbetstagare hos den för vilkens räkning arbetet utförs.

Den av mig här föreslagna ordningen kommer med all
säkerhet att inte oväsentligt minska möjlighelema lill skalleundandragande. Det
återstår dock fortfarande att bedöma i vilken mån en ytteriigare effektivisering
kan erhållas av skatteuppbörden genom att viss uppgifisskyldighel åläggs uppdragsgivare.
Jag är emellertid inte beredd atl ta ställning till denna fråga nu. Jag avser
därför att återkomma lill den i etl senare sammanhang.

Jag vill till sist säga några ord om arbetsgivares
ansvarighet enligt 77 § UBL för skatt som han har innehållit genom skalleavdrag
men inte redovisat inom föreskriven tid.

Arbetstagaren är i sådant fall fri från betalningsansvar
för del innehållna skaftebeloppet. Detta goltskrivs honom vid debileringen av sluilig
skatt såsom om del var inbetalt. Fall kan naturiiglvis länkas då arbetsgivare
visas ha innehållit visst skattebelopp ulan att det samlidigl framgår för
vilken arbetstagare skatteavdraget har gjorts. 1 sådani fall föreligger del
enligt min mening inte något hinder mot att betalningsskyldighet åläggs
arbetsgivaren för skattebeloppet. Detta får gottskrivas arbetstagaren när han
ger sig till känna för att få utrett varför han har tillgodoräknats preliminär skalt
med för lågt belopp och kanske blivit debiterad kvarstående skatt. Jag har
därför inte funnit anledning att föreslå någon ändring av 77 §.

15 Vissa följdändringar i TL

Det förslag till ändringar i taxeringsorganisalionen och laxeringsförfarandet
som jag lade fram i prop. 1977/78:181 gällde framför allt inkomst-och förmögenhetslaxeringen.
Den nya ordningen fömtsätter dessutom vissa ändringar i TL:s bestämmelser om
fastighetstaxering. Med hänsyn lill att reglerna om denna taxering f. n. ses
över av fastighetstaxeringskommittén (Fi 1976:05) begränsar jag mitt förslag lill
ändringar angående den särskilda fastighetstaxeringen. Ändringarna får ses som
provisoriska. Följdändringar behövs också i några andra avseenden. Jag
redovisar ändringarna i anslutning till de paragrafer som berörs.

35 § 1 taxeringsnämndsordförandens uppgifter har hittills
bl. a. ingått att motta deklarationer. Enligt den nya ordningen skall
ordföranden främst

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 111

ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Han
är härvid också skyldig att granska deklarationer och andra handlingar i den
utsträckning som fordras för en noggrann och tillförlitlig taxering. Göromål av
expeditioneli natur har så långt möjligt avlastats honom och lagts på personal
hos länsstyrelsema och de lokala skattemyndighetema. Ordföranden bör enligt
min mening nu också befrias från skyldigheten atl ta emot deklarafio-ner frän
allmänheten. Detta åliggande har för övrigt mist sin betydelse i praktiken. Jag
föreslår att 35 § ändras i enlighel med det sagda. 1 samband härmed bör också
några redaktionella jämkningar företas.

129 och 130 §§ Enligt bestämmelsema för den nya taxeringsorganisalionen
skall taxeringsnämndema erhålla biträde av tjänstemän hos länsstyrelse eller
lokal skaltemyndighet. Kronoombud skall inle längre förekomma. Länsstyrelsen
får dock övergångsvis förordna kronoombud att biträda nämnden. 1 sådani fall
gäller äldre bestämmelser om kronoombud. Föreskriften om kronoombud i 129 § 1
mom. kan därför utgå. Momentet bör vidare jusieras med hänsyn till den
överflyttning till 13 § av föreskriftema i 16 § 2 mom. som har gjorts lidigare.
Samlidigl bör bestämmelsema i 6 mom. om konsulent inom lappväsendet och
hänvisningen lill delta moment i I mom. slopas. Detsamma gäller bestämmelsema
i 130 § första stycket om ordningsman i lappby. Andra bestämmelser i TL om
sådan konsulent eller ordningsman har utgått lidigare. Förutom de ändringar
som betingas av del sagda föreslår jag också några jämkningar av redaktionell
natur i både 129 och 130 §§. Jämkningarna sammanhänger bl. a. med tidigare
beslutade ändringar i bestämmelsema om val av ledamöler i taxeringsnämnd.

174 §4 mom. Bestämmelser om valbarhelsvillkor m. m. för ledamot
eller suppleant i taxeringsnämnd finns numera i 8 och 9 §§. Nuvarande paragrafhänvisning
i 174 § 4 mom. femte stycket bör ändras i enlighet därmed. Jag föreslår
samtidigt några mindre redaktionella justeringar.

184 och 185 §§ 1 första stycket av 184§, som avser
särskild fastighetstaxering, hänvisas bl. a. lill fömlvarande 7 och 17§§.
Dessa paragrafer har ersatts med ändrade bestämmelser i 11 och 14 §§ om
ordförandens uppgifter i taxeringsnämnd resp. vad som ankommer på
skattechefen.

Beträffande
ordförandes uppgifter vid särskild fastighetstaxering torde ordföranden i
särskild fastighetstaxeringsnämnd också i fortsättningen böra utföra en del av
de åligganden som ankom på taxeringsnämndsordförande enligt förutvarande 7§.
De föreskrifter som kan behövas härom bör enligl min mening lämpligen meddelas
i administrativ ordning i avvaktan på den lagstiftning som fastighetslaxeringskommitléns
arbete kan resultera i. 1 anslutning fill atl hänvisningen till 7§ slopas bör
hänvisningen till 17 § ändras att avse 14 § och flyttas till I85§ första
stycket.

1 184 § förstastycket hänvisas f.n. också till 16§3 mom. och59§.
Dessa stadganden är numera slopade i enlighet med prop. 1977/78: 181. Möjlighet
enligt 16 § 3 mom. för ordförande att anlita skrivbiträde föreligger dock en-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 112

ligt
övergångsbestämmelsema. Hänvisningen till 16 § 3 mom. och 59 § bör nu alltså
utgå. Slopandet av hänvisningen till 16 § 3 mom. bör kombineras med
övergångsbestämmelse om att länsstyrelsen får medge att ordföranden vid
särskild fastighetstaxering anlitar skrivbiträde till dess erforderligt biträde
lämnas av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. I sådant
fall bör vidare äldre bestämmelser om skrivbiträde gälla i sin lydelse före
den I januari 1979.

Jag
föreslår att 184 och 185 §§ ändras på det sätt somjag har sagt här. Vid
ändringen av 185 § har också beaktats att hänvisningen i första stycket till 61
§ 5 mom. numera skall avse 2 mom.

189
§ 1 paragrafens sista stycke hänvisas till 69 § 4 mom. andra styckel. Detta
stycke har emellerfid upphört alt gäUa Bestämmelsema om hur underrättelse
skall sändas har i stället sammanförts i första stycket. Enligt dessa bestämmelser
skall underrättelse sändas till den skatiskyldige i vanligt brev. 1 särskilda
fall får försändelsen rekommenderas eller delges den skattskyldige. Samma
ordning bör enligt min mening gälla underrättelse enligt I89§. Jag föreslår
därför att hänvisningen i paragrafens sista stycke ändras i enlighel härmed.

16
Deflnitioner m. m.

Utredningen
har av framför allt jystemafiska skäl ansett sig böra föreslå att vissa
definitioner tas in i 2 § 2 mom. UBL. Dessa definitioner gäller bl. a.
begreppen arbetsgivare, arbetstagare, lön och skatteavdrag.

Som ulredningen
har påpekat har dessa begrepp inte alltid samma innebörd i UBL:s olika
sammanhang. Detta förhållande har dock mig veterligt inte inneburit någon
nackdel eller medfört oklarhet om vad som avses i det särskilda fallet. Ja
anser mig vidare kunna konstatera att del med hänsyn till UBL:s uppbyggnad inte
är helt problemfritt att skapa definitioner av detta slag som når samstämmighet
med lagens bestämmelser och anvisningar. Jag är därför inte beredd att ansluta
mig till utredningens förslag i denna del. Som jag har nämnt i avsnittet om tid
för inbetalning av skatt m. m. bör 2§ 2 mom. däremot i enlighet med
utredningens förslag förses med tillägg om vad som skall förstås med
uppbördsmånad.

Utredningen
har också lagil upp några terminologifrågor som rör UBL:s bestämmelser om
landstingsmedel och egenavgifter. Beträffande beteckningen landstingsmedel
påpekar utredningen att denna i den nya kommunallagen (1977: 179) har ersatts
med "landstingsskatt", som enligt 2§ KL utgår som kommunal
inkomstskatt. Bestämmelserna om kommunal inkomstskatt i UBL avser sålunda
också landstingsskatt och detta begrepp bör därför enligt utredningens mening
utgå. Utredningens förslag rörande beslämmelserna om egenavgifier syftar till
vissa förtydliganden. Jag avser att återkomma till dessa i stort sett
redaktionella frågor i annat samman-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 113

häng. Med hänsyn till att 27 § UBL måste ändras av andra
skäl föreslår jag dock att begreppet landstingsmedel redan nu slopas i denna
paragraf

För
preliminär B-skatt, slutlig skatt och tillkommande skatt skall enligt UBL
utfärdas debetsedel. Ordet "debetsedel" är förbundel med ett äldre
förfarande för uppbörd av krono- och kommunalutskylder. Dessa betalades i
efterskott och uppbörden anslöt direkt till räkenskapema. Jag anser att man nu
bör införa en beteckning som svarar bäitre och mer klart mot terminologin i
vårt nuvarande uppbördssystem. 1 det allmänna språkbruket har
"skattsedel" kommit att bli den vedertagna benämningen. Jag föreslår
att denna får ersätta nuvarande beteckning. Ordel "debetsedel" i
olika böjningsformer bör i enlighet härmed bytas ut mot "skattsedel"
i motsvarande form där det förekommer i UBL.

17 Ikraftträdande

UBL Den nya ordningen för arbetsgivares inbetalning och
redovisning av innehållen preliminär A-skatt bör tillämpas fr. o. m.
uppbördsåret 1980/1981. Detta innebär att bestämmelserna, att innehållen skatt
skall betalas med särskilt inbetalningskort och redovisas i
uppbördsdeklaration, första gängen kommer att gälla uppbörden i mars 1980. Den
nya ordningen bör på motsvarande sätt första gången tillämpas i fråga om
kvarstående skalt som skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaderna mars och
maj 1980. Debetsedlarna på slutlig skatt enligt taxeringen år 1979 måste därför
framställas med beaktande av att inbetalningskort skall användas under år 1980
både för arbetsgivares redovisning av innehållen kvarstående skalt och för skatlskyldigs
egen inbetalning av sådan skatt. Uppbördsåret 1980/1981 bör likaså bli det
första uppbördsår under vilket preliminär B-skatt och tillkommande skatt
betalas enligt den nya ordningen. I fråga om tillkommande skalt är att märka atl
den kan fördelas till belalning under uppbörd små nåder som infaller under
skilda uppbördsår. När lillkommande skall skall erläggas under uppbördsmånadema
januari och mars 1980 bör sålunda den nya betalningsordningen också gälla i fråga
om den del av skatten som förfaller till belalning under januari. Om den lillkommande
skatten har fördelats till betalning under november 1979 och januari 1980 bör däremoi
nuvarande bestämmelser om bl. a. uppbördstermin och betalning med skatleanvisning
gälla belräffande uppbörden under januari 1980.

Lagen bör
i enlighet med det sagda träda i kraft den I januari 1980 såvitt gäller de
ändringar eller tillägg som föranleds av att nuvarande bestämmelser om uppbördslerminer
och skatteanvisningar ersälls med föreskrifter om inbetalning senasi den 18 i
uppbördsmånad och skyldighet för arbetsgivare alt lämna uppbördsdeklaralion.
Dessa ändringar eller fillägg avser 2 § 2mom.,24§2mom.,26,28och3l§§,39§ 1 mom.,42§,43§
1 mom.,47§, 48§ 1 och2mom.,50och52-55§§, 56§ förstastycket, 57§,58§ 1 mom..

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 114

59§, 69§ 2 mom., 77, 83 och 86 §§ samt punkt 4 av anvisningama
till 39 §. Samtidigt bör nuvarande bestämmelser i 23 § om uppbördstermin m. m.
upphöra att gälla. Den 1 januari 1980 bör vara lidpunkt för ikrafiträdandet
också i fråga om de föreslagna bestämmelserna i 10, 33, 37, 38 och 45 §§ om skatteavdrag,
debetsedlar och jämkning samt de ändringar i 51 §, 56§ andra stycket och 68 § 4
mom. som avser möjlighet alt upprätta restlängd med utelämnande av skattebelopp
för vilket anstånd har getts och förfarandel när skattebelopp inle kan
hänföras till viss inbetalare.

Lagen avses i vissa delar bli tillämplig redan under
första hälften av år 1979. Delta är sålunda fallet beträffande de
bestämmelserom beräkning av preliminär B-skatt, skattelängd och anstånd som
föreslås i 13 §, 17§ 1 mom., 27 § 1 mom. samt 49§ 2 a och 3 mom. Lagen bör på
dessa punkter lämpligen träda i kraft två veckor efter den dag, då den enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Detsamma
bör gälla bestämmelsema i 75 och 75a§§ om arbetsgivares ansvarighet vid
underlåtenhet att göra skatteavdrag. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande
gälla i fråga om skalt som skulle ha innehållits före ikraftirädandet.

Fömtsättning för de här angivna ikraftträdandebestämmelsema
är atl nuvarande föreskrifter tillämpas övergångsvis i vissa avseenden. Övergångsbestämmelserna
bör bl. a. innebära alt nu gällande föreskrifter fortfarande skall tillämpas
när inbetalning eller redovisning avser preliminär skatt som skall avräknas på
slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare. 1 fråga om
tillkommande skatt bör enligt vad jag har sagt förut föreskrivas att nuvarande
bestämmelser gäller, om skatten enligt fördelning förfaller till betalning
under november 1979 och januari 1980. Belräffande fyllnadsbetalning av
preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt år 1980 bör den nya
ordningen gälla om belalning sker efter den 18 januari 1980.

TL Lagen om ändring i TL bör träda i kraft två veckor
efter den dag, då den enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Bestämmelsema i 2§ 1 mom. och 68§ om vad som skall
hänföras till den årliga taxeringen och om skallelängd blir därmed tillämpliga försia
gången i samband med 1979 års taxering. Äldre bestämmelser i 72a§ bör
fortfarande gälla i fråga om rättelse i nuvarande laxeringslängder. Slopandet
av beslämmelsen angående erinran om deklarationsskyldighet bör därmed också
kunna iakttas vid 1979 års taxeringsarbete.

Ask De ändringar som har föreslagits i kungörelsens 6 och
7 §§ sammanhänger med förslaget all arbetsgivare enligt UBL skall erlägga
förseningsavgift i stället för restavgift när uppbördsdeklaration inte lämnas
i föreskriven tid. Bestämmelsema härom skall tillämpas fr. o. m. år 1980.
Detsamma bör gälla ändringama i 6 och 7 §§ Ask. Äldre beslämmelser i dessa
paragrafer bör dock fortfarande gälla i fråga om meddelande om skalt som har
innehållits före den 1 januari 1980.

Förslag till bestämmelser angående ikraftträdandet har
upprättals i enlighet med det ovan sagda.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 115

18 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anla inom budgetdepartementel utarbetade förslag till

1. lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

3.
lag om ändring i kungörelsen
(1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersältning,

4.
lag om ändring i förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning

av
aktiebolags tillgångar.

19 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:161 116

Bilaga Remissinslanserna

Efter
remiss har yttranden över rapportema avgetts av justitiekanslern (JK), kammarrättema
i Stockholm och Sundsvall, bokföringsnämnden, försvarets civilförvaltning,
riksförsäkringsverket (RFV), postverket, statens järnvägar (SJ), statistiska
centralbyrån (SCB), riksrevisionsverkel (RRV), konjunkturinstitutet,
riksarkivet, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsemas organisationsnämnd (LON),
samfiiga länsstyrelser, Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Malmö
kommun, Göteborgs kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun, lokala
skattemyndigheterna i Stockholms, Handens, Jönköpings, Klippans,
Kristianstads, Malmö, Göleborgs, Kungälvs, Västerås, Borlänge och Sundsvalls
fögderier, krono-fogdemyndighetema i Stockholm, Södertälje, Eskilstuna,
Nyköping, Motala, Kristianstad, Malmö, Göteborg, Hudiksvall och Umeå,
datainspektionen, decentraliseringsutredningen, delegationen för företagens uppgiftslämnande
(Defu), kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av framtida folk-
och bostadsräkningar, planeringsgruppen för barnomsorg, sysselsätlningsutredningen,
ulredningen angående statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling,
centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Föreningen auktoriserade revisorer
(FAR), Föreningen Sveriges fögderitjänstemän. Föreningen Sveriges kronofogdar.
Föreningen Sveriges uppbördschefer. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukamas riksförbund (LRF), Länsplanerarnas förening.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen. Svenska
företagares riksförbund. Svenska kommunalslatistiska föreningen. Svenska kommunförbundel.
Svenska kyrkans församlings- ocTj pasloralsförbund.
Svenska revisorsamfundel. Svenska sparbanksföreningen, S,veriges advokatsamfund,
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SKlO), Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsulters förbund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannaseklion (TCO-S).

Åtskilliga
länsslyrelser har bifogat yttranden från lokala skattemyndigheter och
kronofogdemyndigheter. LRF hänvisar till ett inom Lantbrukarnas
skattedelegation upprättat utlåtande.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:161 117

Innehåll

Proposition ..................................................................... ...... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll................................ ....... \

Lagförslag........................................................................ ...... 3

1.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272).............. ...... 3

2.
lag om ändring
i laxeringslagen (1956:623)............... 39

3.
lag om ändring
i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag

i vissa fall från artistersättning.................................. .... 52

4. lag om ändring i förordningen (1927:321) om skatt vid

utskiftning av aktiebolags tillgångar.......................... 53

Utdrag ur regeringens protokoll den I mars 1979........... 54

1. Inledning.................................................................... .... 54

2.
Tid för
inbetalning av skatt, m.m................................ 56

3.
Sättet för
arbetsgivares inbetalning och redovisning

av innehållen preliminär skatt.................................... ... 58

3.1 Inledning.............................................................. ... 58

3.2 Kontrolluppgiftema som underiag för
krediteringen

- årsredovisning och specificerad redovisning ...... 62

3.3 Uppbördsdeklaralion ............................................ ... 66

3.4 Förseningsavgift m.m............................................ ... 68

3.5 Redovisningsnivå.................................................. ... 70

4.
Inbetalning av
debiterade skatter, m.m..................... ... 73

5.
Bankemas
medverkan i skalleuppbörden, m.m.......... ... 76

6.
Konlrollförfarandet
................................................... ... 79

7.
Redovisning av
skatteavdrag på artistersältning....... ... 84

8.
Skatteavdrag på
pension m.m................................... ... 85

9.
Anstånd .................................................................... 86

10. Resfiängd m.m........................................................... ... 89

11. Särskild taxering för beräkning av
preliminär B-skatt,

m.m............................................................................ ... 92

12. Skattelängd m.m........................................................ .... %

13. Anmaning att lämna självdeklaration
m.m................. . 100

14. Arbetsgivares ansvarighet för ej
innehållen skatt..... . 103

14.1 Gällande bestämmelser m.m............................... 103

14.2 Reformbehov och lidigare förslag........................ 105

14.3 Överväganden och förslag.................................. . 106

15. Vissa följdändringar i TL............................................. . 110

16. Definifioner m.m......................................................... 112

17. Ikraftträdande............................................................ 113

18. Hemställan................................................................. 115

19. Beslut......................................................................... 115

Bilaga Förteckning över remissinstansema.................... . 116

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979

Doktrin (1)

  1. Johan Hirschfeldt, Företagens uppgiftsplikt - en bokanmälan, FT 1980 nr 3–4 s. 156, på s. 158 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

40 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (37)

37 kopplingar i 27 dokument.

  1. Prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet s. 839 om s. 78 · s. 1032 om s. 88 i texten
  2. SOU 2009:58 Skatteförfarandet, del 1 s. 1067 om s. 78 · s. 1389 om s. 88 i texten
  3. SOU 2008:58 Egenansvar - med professionellt stöd s. 1067 om s. 78 · s. 1389 om s. 88 i texten
  4. Prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m. om s. 102 i texten
  5. Prop. 1986/87:7 om ekonomiska föreningar s. 165 i texten

Visa alla 27

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. RÅ 1996 ref. 94 ur registret
  2. RÅ 1999 ref. 49 om s. 96 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1980 s. 156 Johan Hirschfeldt, Företagens uppgiftsplikt - en bokanmälan s. 158 i texten