Sök i Ratio Lex

om medelsanvisning m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde

15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:43, om medelsanvisning m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1978/79:43

om
medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets

verksamhetsområde;

beslutad
den 2 november 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås åtgärder inom industridepartementets område, vilka fömtsätter
beslut av riksdagen före årsskiftet 1978-1979. På tilläggsbudget 1 lill
statsbudgeten för innevarande år begärs anslag med 100,1 milj. kr., varav 30,1
milj. kr. på driftbudgeten för uppehållande av driften vid Eisers anläggningar
i Norsjö och Sollefteå. På kapilalbudgeten föreslås 70 milj. kr. bli anvisade
som ett lån till Facil AB i samband med åtagande alt fortsätta verksamheten vid
Järnförädlings anläggningar i Hälleforsnäs.

Vidare föreslås atl
statlig garanti enligt förordningen (1977:387) om investeringsgaranti skall
kunna lämnas även under år 1979 och all vissa svenska åtaganden på rymdområdel
skall godkännas.

1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 43

Prop.
1978/79:43

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och
statsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam

Föredragande: statsråden Huss och Wirtén

Proposition om medelsanvisning m. ni. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets
verksamhetsområde

Statsrådet Huss anför.

Riksdagen fastställde under riksmötet 1977/78
statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Tidigare denna dag har regeringen
beslutat förelägga riksdagen en gemensam proposition om tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Härutöver har inom industridepartementets
verksamhetsområde beretts ett antal frågor som nära hänger samman med tilläggsbudgeten
och som är av den arten att möjlighel bör föreligga för riksdagen att fatta beslul
före årsskiftet 1978- 1979. Dessa frågor bör nu föreläggas riksdagen i en
särskild proposition.

Statsråden Huss och Wirtén anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för
industridepartementet.

Statsrådet Huss anför.

Med
hänvisning lill vad jag och statsrådet Wirtén har anfört hemställer jag att
regeringen i en proposition förelår riksdagen all antaga de förslag som vi har
lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutar all de anföranden och förslag som
redovisas i underprolokollen skall bifogas proposilionen som bilagorna 1 och
2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:43

Bilaga I

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Föredragande: slalsrådet Huss

Anmälan till proposition om medelsanvisning m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom
industridepartementets verksamhetsområde.

DRIFFBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

Beviljande av statliga investeringsgarantier. Våren 1977
bedömdes det angelägel atl företagen i det aktuella konjunkturläget
stimulerades atl tidigarelägga vissa investeringar. För att uppnå della
infördes ell syslem med statliga garantier för lån lill angelägna industriprojekl
(prop. 1976/77:95, NU 1976/77: 35, rskr 1976/77: 279). Regeringen har meddelat
bestämmelser härom i förordningen (1977: 387) om investeringsgarantier (ändrad
senast 1977: 1125).

Garanti kan beviljas förelag för finansiering av
investeringar i byggnad, maskin eller annan liknande utrustning som är ägnad
alt öka företagels produktionskapacitet eller tillföra företaget effektivare
teknik. Lämnas garanti för lån till investering får garanti lämnas även för lån
som finansierar till investeringen knutet behov av rörelsekapital. Garanti får
lämnas intill 40% av del totala lånebehovet. Kosinaden för investeringen skall
uppgå lill minsl 5 milj. kr. Garanti får i allmänhet beviljas endasl för lån
med högsl 10 års löplid. Om särskilda skäl föreligger, får garanti lämnas för
lån med längre löplid, dock högst 15 år. Garantin skall avse den del av
lånebeloppet som ligger mellan 60 och 100% av lånebeloppet. För den del av lånet
som omfattas av garanti skall ställas den säkerhet som kan krävas med hänsyn lill
lånesökandens ekonomiska ställning och behov av ekonomisk rörelsefrihet.
Garanti får lämnas för lån i affärsbank, sparbank, föreningsbank, bankägl
finansieringsförelag som bedriver leasing, Sveriges Investeringsbank AB eller
annan svensk kreditinrättning som statens industriverk godkänner. Eftersom del
gäller alt i minsta möjliga mån belasta förelagens likviditet, beviljas garanti
endast om anstånd med amor-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 4

tering för lånet har medgivits under ulbyggnadstiden, dock
högst tre år. Garantiåtagandel omfattar även upplupen ränla om anstånd med
räntebetalningen ges. Som villkor för garantin gäller bl.a. atl de maskiner
och annan utrustning som ingår i investeringen i allt väsentligt beställs
senast den 31 december 1978 och alt anläggningsarbetet påbörjas senast denna
dag.

Ansökan om invesleringsgaranli skall ges in till statens
industriverk som i allmänhet också beslutar i ärendet. När del gäller ärenden
av siörre vikt skall industriverket med egel yttrande överlämna handlingarna i
ärendet lill regeringen för beslut.

En garantiram på 1 000 milj. kr. har fastställts. Garanlisystemet
har ännu inte kommii att utnyttjas i någon större utsträckning. Det totala
utnyttjandet av garantiramen ligger ännu under 100 milj. kr.

Behovet av utbyggnadsinvesleringar kommeratt växa. Jag
förordar därför atl del nämnda villkoret för investeringsgarantier vad avser
den tidpunkt då beställning av maskiner och annan utrustning och påbörjande av
anläggningsarbetet senast måste ske, flyttas fram till den 31 december 1979.
Nuvarande regler bör i huvudsak gälla också i forlsällningen. Under år 1979 bör
det då vara möjligt atl utvärdera garanlisystemet.

Räntevillkoren m. m. för lån mol invesleringsgaranli bör
dock framdeles i huvudsak anknytas lill vad som enligt förordningen (1978: 507)
om indu-strigarantilån gäller för sådana lån. Bl. a. kommer därmed en
garantiavgift atl utgå för att täcka statens kostnader för administration och
för förluster på grund av infriade garantiåtaganden. Liksom vad som gäller för induslri-garanlilån
bör ärende om invesleringsgaranli, som inte direkl las upp av regeringen,
prövas av statens industriverk.

Garantiramen beräknar jag oförändrad lill 1 000 milj. kr.,
inkl. de garantier som har lämnats under 1977 och 1978.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

atl medge all statlig garanti för lån lill investeringar
får beviljas under år 1979 i enlighet med vad jag har förordat.

F. Teknisk utveckling m.m.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m. 1 statsbudgeten för
budgetåret 1978/ 79 har under denna rubrik anvisats ell förslagsanslag av
50840000 kr.

Riksdagen harar 1974 godkänt (prop. 1974: 1 bil. 15 s.
161, NU 1974:7, rskr 1974:81) all Sverige enligt ett är 1973 ingånget avtal
deltar i ell telesatellitprogram inom det europeiska rymdorganet (European Space
Ägency, ESA). Programmets mål är alt till början av 1980-talel utveckla ell salellilbaserat
syslem för långdistanslelefoni och TV-dislribulion. Programmet innehåller tre
faser av vilka de två försia nu i huvudsak har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 5

genomförts. Efter en inledande sludieläs har under den
andra fasen en försökssatellil byggts och skjutits upp. Av de beräknade
kostnaderna för Sveriges dellagande pä ca 91 milj. kr. återstår för fas tre ca
52 milj. kr. i 1971 ärs priser, vilket motsvarar ca 99 milj. kr. i 1977 ärs
priser.

Omfattningen av programmets fas tre har diskuterats
ingående bland ESA:s medlemsländer. Vid ESA:s rådsmöte på ministernivå den
14-15 februari 1977 antogs en deklaration som angav att den Iredje fasen skulle
omfatta dels en utökning av projektet för sjöfarlssatelliter (MAROTS-B), dels ell
projekt för utveckling av ell europeiskt syslem för telesalellilkom-munikalion
(ECS), dels ett projekt för utveckling av en tung satellilplatt-form (H-SAT),
dels ett program för system- och teknologisludier inom telesatellitområdet (.ASTP).
Denna deklaration stöddes av bl.a. Sverige. Deklarationen innebar dock ingen slutlig
överenskommelse.

Inom ESA har nu enighet nåtts om hur man skall gå vidare
med den tredje fasen. Man har sålunda enats om alt endast ECS-projektet skall
hänföras lill del tidigare nämnda lelesatellitavlalet, medan övriga delar av
fas tre formellt skall behandlas som nya projekt utanför delta avtal.

Kosinaderna för Sveriges dellagande i MAROTS-B, ECS, en
studie av H-SAT-projektet saml ASTP beräknas lill ca 38 milj. kr. i 1977 ärs
priser. Härutöver tillkommer kostnader för en utbruten del av ECS-projektet
avseende samarbete med de europeiska televerkens kommande samarbetsorgan för lelesatellitdrifl
(EUTELSAT) samt för all genomföra H-SAT-projektel efter det alt studien av
projektet har avslutats. Samtliga dessa kostnader beräknas kunna rymmas inom de
nämnda återstående ca 99 milj. kr. Anslagsbelastningen för innevarande budgetår
beräknas inte öka i jämförelse med vad som lidigare har angivits.

Jag finner del väsentligt alt Sverige medverkar i dessa
projekt och förordar alt riksdagens godkännande inhämtas för Sveriges
deltagande i utökningen av sjöfarissateilitprojeklel, studien av projektet för
en tung sateliitplallform och programmet för system- och teknologisludier inom telesatellitområdet
vad avser de ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig. I fråga
om ett eventuellt svenskt dellagande i genomförandel av H-SAT-projektet avser
jag alt vid annal lillfälle återkomma med förslag till regeringen efter
utvärdering av förstudien.

Riksdagen har år 1974 godkänt (prop. 1974:2 bil. 7, NU
1974: 1, rskr 1974:30) ell år 1973 ingånget avtal om ett härraketprojekt (Ariane)
inom ESA. Avtalet innebär atl Sverige deltar i ell projekt vars mål är all lill
år 1980 utveckla en bärraket som kan sända upp en last på ca 950 kg i rymden.
Syftet med projektet är atl göra Europa kommersiellt och politiskt oberoende,
när det gäller utformning och uppskjutning av olika tillämpningssa-lelliler.
Den statliga franska rymdorganisationen, som är ansvarig för projektet, har
engagerat bl. a. Saab-Scania och Volvo Flygmotor i utvecklingsarbetet. Den försia
provskjulningen beräknas ske under år 1979. Vid det tidigare nämnda rådsmölel i
februari 1977 antogs en deklaration

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 6

om en fortsättning av Ariane-projeklet med en
produktionsfas. Denna deklaration stöddes av Sverige men innebar liksom
deklarationen om telesaiellilprogrammels iredje fas ingen slutlig
överenskommelse.

Inom ESA har nu beslul fallats alt produktionsfasen av Ariane
skall genomföras och regler har utformats för deltagarländernas åtaganden.
Innebörden är att fem raketer skall produceras under åren 1981 -1983. Tre av
dessa kommer att användas och betalas i huvudsak inom ramen för de
tillämpningsprogram som ESA bedriver i egen regi, en kommer alt användas och belalas
av Frankrike för ett fjärranalyssalellilprojekl medan den femte raketen utgör
en reserv som förskottsvis t. v. skall betalas av de länder som deltar i
produktionen av Ariane.

Priset för uppskjutningen av de tre raketer som skall
användas inom ramen för ESA:s tillämpningsprogram har salts så atl del
motsvarar ca 75% av produktionskostnaden. Återstående kostnad skall läckas av
de länder som deltar i produktionen av Ariane i förhållande lill varje lands
andel av induslrikonlrakten för produktionen. Sveriges andel beräknas
preliminärt till 2,85%. Reservrakelen belalas somjag nyss nämnde förskottsvis
t. v. av de länder som deltar i produktionen. Den loiala kostnaden för
Sveriges del beräknas uppgå lill ca 11 milj. kr. i 1977 års priser. För
innevarande budgetår beräknas anslagsbelastningen till följd av produktionsfasen
av Ariane öka med ca 3,2 milj. kr. ulöver vad som tidigare har angivils.

Jag finner del väsentligt alt Sverige deltar i produktionen
av Ariane och förordar all riksdagens godkännande inhämtas vad avser de
ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1975/76: 100 bil.
15 s. 251, NU 1975/76:55, rskr 1975/76:329) bidrar Sverige via ESA till underhåUei
av den franska raketbasen Kourou i Guyana. Genom att upprätthålla denna
säkerställs tillgång lill en uppskjutningsplats för Arianeraketen. En förutsättning
för riksdagens beslul var att det svenska bidraget t. o. m. är 1980 skulle
kompenseras av besparingar inom andra delar av del europeiska rymdsamarbetet
och inte innebära någon extra belastning av förevarande anslag. I framtiden
kommer dock vissa merkostnader alt uppstå. Preliminärt beräknas dessa bli ca 9
milj. kr. i 1977 års priser under åren 1981-1983. Detla är väsentligt mindre än
vad som ursprungligen förutsågs. Inom regeringskansliet pågår vidare
överväganden om sådan besparing som kan uppkomma genom utträde ur flyglrafikkonlrollprogrammel.
Jag avser all i ett annat sammanhang återkomma lill denna fråga.

Jag förordar alt riksdagens godkännande inhämtas för
Sveriges bidrag till underhållet av raketbasen Kourou.

Vid det nämnda minislermötel i februari 1977 antogs
slutligen en deklaration om ett fiärranalyssoteUitprogram. Sverige förklarade
sig därvid berett alt stödja ett europeiskt program med det allmänna innehåll
som förelåg i ett franskt förslag benämnt SPÖT (Salellite Probatoire d'Observa-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 7

tion de la Terre). Enighet om projektet kunde dock inte
näs inom ESA varför Frankrike beslöt alt själv genomföra projektet.

Sedermera har Frankrike erbjudit Sverige alt della i
projektet. Under våren och sommaren år 1978 har förhandlingar förts mellan de
båda ländema. Avtal om ett samarbete har nu träffats. Detta samarbete ersätter
för Sveriges del dellagande i det planerade europeiska fjärranalysprogrammet.
Överenskommelsen, som delvis är av förtrolig karaktär, har i huvudsak följande
innebörd.

Projektet syftar lill all vid slutet av år 1983 sända upp
en fjärranalyssalel-iit utrustad med riklbara instrument för framställning av säväl
färgbilder som svartvita bilder med stor detaljrikedom. Projektet beräknas lolalt
kosta ca 700 miljoner franska francs inkl. markstationer m.m. och upp-sändning.

Sveriges bidrag skall omfatta industriella leveranser i
form av datorn för satellitens övervakning och styrning (den s.k. omborddatorn),
markutrustning för mottagning av satellitdala vid rakelskjutfältet Esrange i
Kiruna saml andel av kostnaderna för uppskjutning. För Sverige beräknas kosinaderna
lill 30 milj. kr. i 1977 års priser fördelade på åren 1978-1982. För
innevarande budgetår beräknas detla leda lill alt anslagsbelastningen ökar med
ca 4 milj. kr. ulöver vad som lidigare har angivits.

Ell svenskt dellagande i SPOT-projektel innebär flera
fördelar. Svensk rymdinduslri ges möjlighel till en framskjuten position i
Europa när det gäller omborddatorer för rymdfarkoster. Sådana datorer vänlas få
allt större betydelse i framliden. Vidare förbättras möjligheterna att även på
längre sikt bedriva en rationell verksamhei vid Esrange. Förutom atl fungera
som mottagningsstation för fjärranalysdala är det sannolikt alt Esrange kommer atl
fungera även som en av kontrollstationerna för SPOT-salellilen. Härutöver
garanteras Sverige inte bara snabb och smidig tillgång till bilder ulan får som
delfinansiär av systemet också rätl att programmera satelliten och därigenom
under viss tid styra dalainsamlingen efter svenska behov. Delta ger Sverige
speciella möjligheter att utnyttja fjärranalyslekniken. Ell svenskt deltagande
i SPOT-projektel ser jag mot denna bakgrund som bäde önskvärt och fördelaktigt.

Jag förordar därför all Sveriges dellagande i fjärranalyssalellilprojektel
SPÖT enligt avtalet underställs riksdagen för godkännande vad avser de
ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna, såvitt avser de ekonomiska åtaganden som
staten ikläder sig,

1.
att Sverige
deltar i utökningen av sjöfartssaiellitprojekiei, studien av projektet för en
tung sateliitplallform och programmet för syslem- och teknologisludier inom telesatellitområdet,

2.
all Sverige
deltar i produktionen av bärraketen Ariane,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:43 8

3.
atl Sverige
bidrar till underhållet av raketbasen Kourou,

4.
alt Sverige
deltar i fjärranalyssalellilprojektel SPÖT enligt avtalet den 23 oktober 1978
med franska regeringen.

G. Statsägda företag

G 5. Medelstillskott till Statsföretag AB. Något anslag
för delta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

År 1973 träffades ell avtal mellan svenska staten och Eiser
Invest AB, numera Rang Invest AB, som innebar att staten förvärvade hälften av
aktierna i AB Eiser för en köpeskilling av 45 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil.
Il, NU 1973:71, rskr 1973:384). Förvärvet ingick som ett led i de statliga
åtgärder som vidtogs för alt Eiser skulle förlägga en planerad utvidgning av
sin verksamhet till Sverige i stället för till utlandet. Genom del statliga
engagemanget i Eiser kunde tillverkning etableras i bl.a. Sollefteå och
Kramfors. En förutsättning för dessa etableringar var omfattande statligt regionalpoliliskl
stöd.

Under hösten 1976 aviserade Eiser en kraftig minskning av
antalet anställda vid Norrlandsfabrikerna. För all skapa förutsättningar för
fortsatt drift vid fabrikerna i Kramfors och Sollefteå beviljades Eiser ett
statligt avskrivningslån på 9 milj. kr. (prop. 1976/77:58, AU 1976/77: 15, rskr
1976/77: 123).

I enlighel med riksdagens beslul våren 1978 bildades en
statlig lekokoncern (prop. 1977/78:73, NU 1977/78:4), rskr 1977/78: 172).
Moderbolag i koncernen är AB Eiser som är ett helägt dotterbolag till
Statsförelag AB. Verksamheten vid de konkursdrabbade bolagen Algot Johansson AB
och Algots Nord AB överlogs den 1 januari 1978 av ett nytt bolag, Algols AB,
som från samma dag ingår i den statliga lekokoncernen.

Innebörden i den av riksdagen antagna målsättningen för Eiser
är all koncernen efter en tvåårig omstruktureringsperiod senast år 1980 skall
ha uppnått noll-resuliat. Som ett led i denna omstrukturering har Eiser beslutat
atl avveckla all verksamhei i Norrland från den I januari 1979.

I skrivelse den 13 april 1978 till regeringen har AB Eiser
framhållit bl. a. följande.

Eisers styrelse har beslutat all inleda förhandlingar
enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet med berörda
personalorganisationer för all sedermera kunna efter varsel och uppsägningar
minska koncernens personal med ca 800 personer. Reduceringen av personal avses
ske så atl bl.a. Algols enheter i Skellefteå, Norsjö och Lycksele liksom Eisers
enheter i Kramfors och Sollefteå läggs ned.

Eiser framhåller vidare atl företaget är berett alt la upp
diskussioner med regeringen om de åtgärder sorn kan behöva vidtas för all
mildra effekten av förelagets beslut att lägga ned all verksamhei i Norrland.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 9

På grund av den uppkomna situationen uppdrog regeringen
den 27 april 1978 åt Eiser all, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, lill
regeringen lämna offert rörande kosinaderna för all under viss begränsad lid
upprätthålla driften vid koncernens anläggningar i Norsjö och Sollefteå.

I en skrivelse den 22 juni 1978 till regeringen lämnade
Statsföretag och Eiser den begärda offerlen. Kosinaderna i offerten är
beräknade med utgångspunkt i att sysselsätlningsnivån i Norsjö och Sollefteå
skall vara oförändrad under den lid som offerlen omfattar. Storleken på del
statliga bidrag som behövs för att uppnå delta mål har räknats fram genom atl
totalkostnaderna för drift vid de två fabrikerna minskats med de beräknade
försäljningsintäkterna för tillverkade produkter.

Vid Norsjöenheten avser koncernen atl tillverka jeans.
Driftsunderskottet för att under ett och ett halvt resp. två är upprätthålla
driften på nuvarande sysselsällningsnivå, 118 anställda, har av Eiser beräknats
lill 15,3 resp. 21,1 milj. kr.

Driftsunderskottet för att under ell och ell halvt resp.
två år sysselsätta 90 personer i Sollefteå med att tillverka barnpyjamas har av
Eiser beräknats till 13,8 resp. 18,6 milj. kr.

Jag vill erinra om all beräkningarna av driftsunderskotten
är osäkra med hänsyn till väntade försäljningsintäkter. De belopp som har
angivits får betraktas som högsia tänkbara. I det fall driftsresultalel blir
bättre än vad som har beräknats av Eiser skall överskottet belalas in till
statsverket. Jag bedömer all sysselsättningsläget, särskilt för kvinnor, på de
berörda orterna är sådant all del är ett samhällsintresse i rådande
konjunkturläge atl verksamheten drivs vidare med statligt stöd. Jag vill
understryka alt syftei med stödet i försia hand är all ge rådrum för all söka
åstadkomma varaktig sysselsättning för de berörda i en verksamhei som kan
bedrivas lönsamt. Avsikten är sålunda inte all ge täckning för driftsunderskott
i verksamhet som kan uppstå efter den 1 juli 1980. Jag förordar alt statligt
stöd lämnas under högst ett och ell halvt år. Denna tid bör vara tillräcklig
för atl ge nödvändigi rådrum för alt få fram annan sysselsättning till de
berörda orterna. Slödel bör uppgå lill högst de belopp som har angivits i
offerten, nämligen sammanlagt 29,1 milj. kr. Medlen bör lämnas till
Statsföretag för att användas för angivet ändamål.

Statsföretag har i skrivelse den 26 september 1978 lill
regeringen förklarat sig berett, alt om staten ställer 1 milj. kr. lill
förfogande, under två år undersöka möjligheten all till Norsjö och Sollefteå
förlägga annan produktion.

Om Statsföretag under tiden den 1 januari 1979-den I juli
1980 lyckas förlägga annan verksamhei lill Norsjö och Sollefteå, har företaget
begärt atl få ulnyttia viss del av de medel som kan komma atl ställas lill
förfogande genom offerlen för all starta sådan ny verksamhet. Statsförelag har
föreslagit atl varje anställd som övergår från konfektionsenhelerna i Norsjö
och Sollefteå lill den nya verksamheten skall få la med sig den del

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:43 10

av del offererade beloppet som faller på den anställde för
den resterande tidsperiod offerten gäller.

Jag finner det angelägel att ersällningssysselsätlning
tillförs de berörda orterna. Enligt min mening innebär Statsföretags förslag en
ändamålsenlig användning av de angivna medlen. Jag förordar därför atl 1 milj.
kr. anvisas och får användas på det sätt som Statsförelag har angivit.

Sammanlagt bör alltså under ell särskilt
reservationsanslag benämnt Medelstillskott till Statsförelag AB anvisas (29,1 -f
1,0=) 30,1 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Medelstillskott till Statsföretag AB pä
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 30 100000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 11

Bilaga 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till proposition om medelsanvisning m.m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom
industridepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

00. Lån till Facit AB. Något anslag för delta ändamål flnns
inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

AB Järnförädling (Järnförädling) är ett gjuteriförelag som
har bedrivit verksamhei i Hälleforsnäs i Flens kommun, Västervik och
Eskilstuna. 1 början av 1970-talel råkade företaget ut för ekonomiska problem,
som blev särskilt allvarliga under åren 19741975. Vid utgången av år 1975 hade
företagel ca 1 290 anställda, varav ca 890 i Hälleforsnäs, ca 220 i Västervik
och ca 175 i Eskilstuna. Den dåvarande ägaren presenterade år 1975 en rekonslruktionsplan
som innebar bl.a omfattande investeringar. För att investeringarna skulle kunna
genomföras beviljade regeringen förelaget ett lokaliseringslän på 8 milj. kr.
samtidigt som Sveriges Invesleringsbank AB beviljade kredit med lika stort
belopp. Samtidigt tillkom nya ägare genom atl Beijerinvesl AB (Beijerinvest)
förvärvade en minoritetsandel av företagets aktier i mars 1975. Senare samma
år blev Beijerinvest majoritetsägare. T. o.m. våren 1976 beviljade regeringen
Järnförädling statliga lokaliseringslän på lolalt 17 milj. kr. och statliga
garantier för län på 3 milj. kr.

Den rekonslruktionsplan som hade gjorts upp för Järnförädling
innan Beijerinvesl övertog företaget visade sig snart vara orealistisk.
Förlusten år 1975 blev ca 20 milj. kr. och år 1976 ca 50 milj. kr. Sedan della
hade framstått klart under våren 1976 tillsattes inom förelaget en utredningsgrupp
med representanter för bl. a. de anställda, kommunen och länsmyndigheterna.
Gruppen presenterade under hösten samma år en ny rekonslruktionsplan. Planen
innebar all Järnförädlings arbetsställen i Västervik och Eskilstuna skulle
läggas ned, all förelagets totala personal skulle reduceras frän drygt 1 000
till ca 600 anställda samt alt ytterligare investe-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:43 12

ringar på ca 12 milj. kr. skulle genomföras.
Kapitalbehovet för dessa investeringar tillsammans med beräknade förluster
under åren 1977- 1979 beräknades komma att uppgå till sammanlagt 60 milj. kr.,
som Beijerinvesl förklarade sig berett att skjuta lill.

Under våren 1977 framkom atl inte heller den senare
rekonstruktions-planen skulle kunna hållas. Beijerinvests ledning tog i juni
1977 kontakt med dåvarande chefen för industridepaiiemenlet och meddelade all
bolaget ämnade inleda förhandlingar med de anställda om varsel om uppsägning
av Järnförädlings hela personal. Bolagels avsikt var all lägga ned verksamheten
inom loppet av ca ett halvt år. Beijerinvesl motiverade sill ställningstagande
med alt bolaget efter överlagandel av Järnförädling år 1975 hade skjutit lill
medel och gjort åtaganden gentemot dotterbolaget med ca 120 milj. kr. och att Beijerinvest
saknade möjlighet att ge ytterligare ekonomiska tillskott ulan alt äventyra
koncernens existens. Bolaget var dock berett alt fullfölja de åtaganden om
ekonomiskt tillskott som hade gjorts i samband med alt rekonslmktionsplanen år
1976 antogs.

Järnförädling, som i juni 1977 hade ca 900 anställda,
varav ca 700 i Hälleforsnäs, var den helt dominerande arbetsgivaren på orten.
Hälleforsnäs framlida existens var beroende av all förelagets verksamhei kunde
fortsätta i någon form. Den förre chefen för industrideparlemenlet sökte därför
åstadkomma rådrum för alt tillfälle skulle ges att undersöka olika alternativ
för fortsatt drift i Hälleforsnäs. Efter överläggningar mellan honom och Beijerinvesl
beslöt bolaget i juni 1977 all del planerade varslet skulle uppskjutas tre
månader till den 30 september 1977. För atl göra detla uppskov möjligt
beviljade regeringen förelaget statlig garanti för lån på 10 milj. kr., vilket
svarade mot två tredjedelar av de beräknade driftsförlusterna under
uppskovsperioden, och lokaliseringslån på 2 milj. kr. för all finansiera
slutförandel av påbörjade investeringar. Dessa skulle annars ha avbrutits.

Under
rådrumsperioden inriktades ansträngningama på alt undersöka förutsättningarna
för att något annat gjuteriförelag skulle överta verksamheten i Hälleforsnäs.
Kontakt togs med de större gjuieriförelagen i landet liksom med sådana större
verkstadsföretag som är betydande avnämare av järngjutgods. Intresset för atl
överta Järnförädling visade sig dock vara myckel svagt. I slutet av
rådrumsperioden meddelade AB Överums bruk (Överum) som är ett dotterbolag lill
Facil AB (Facit) inom Electroluxkon-cernen, alt Överum var berett alt överväga
all la över Järnförädlings verksamhet. En föruisättning var dock atl Överum
först fick tillfälle alt närmare utreda förutsättningarna för en
strukturomvandling som förutom del egna gjuteriel i Överum omfattade även
Järnförädlings gjuleri i Hälleforsnäs.

Efter nya överläggningar mellan förre chefen för
industridepartementet och Beijerinvesl i slutet av september 1977 säkrades den
fortsatta driften vid Järnförädling lill den 31 mars 1978. Beijerinvesl
fullföljde sina ekono-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:43 13

miska åtaganden enligt 1976 ärs rekonslruktionsplan.
Under- perioden den 1 oktober 1977-den 31 mars 1978 beviljade regeringen
Järnförädling statliga garantier för lån pä sammanlagt 18916000 kr. för vilka
regeringen senare har beslutat efterge statens rätt. Staten har pä sä sätt
kommit alt svara för driftsförlusterna i Järnförädling under den förlängda
rådrumsperioden. På liknande sätt hade regeringen i september 1977 beslutat atl
efterge statens rätt i fräga om de statliga garantier för lån samt lokaliseringslån,
tillsammans 15 milj. kr., som hade krävts för att täcka en del av driflsförlusten
och slutföra påbörjade investeringar under perioden t. o. m. den 30 september
1977. 1 budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 99) har anmälts
att en del av det stöd som regeringen hade beviljat enligt kungörelsen (1960:
372) om statlig! kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri inte helt
hade stämt överens med de av statsmakterna antagna grunderna för detta kreditslöd.
Konslitulionsutskollet har granskat regeringens handläggning av dessa ärenden
och därvid inte funnit anledning atl göra något särskilt uttalande. Riksdagen
har inie vidtagit någon åtgärd med anledning av utskoltels granskning (KU
1977/78:35, rskr 1977/78:318). Vidare bör i sammanhanget nämnas att regeringen
under hösten 1977 beviljade ett annat företag inom Beijerkonceinen, Craw-ford Door
AB, ett lokaliseringslån på ca 7.7 milj. kr. i samband med investeringar i
Göteborgsregionen.

Under den förlängda rådrumsperioden genomförde
Järnförädlings styrelse en ingående utredning om förutsättningarna för en
fortsatt gjuteri-verksamhet i Hälleforsnäs. I styrelsen ingick representanter bl.a.
för Överum och industridepartementet. I utredningsarbetet deltog även en expert
från statens industriverk. Utredningens resultat visade att förutsättningar
förelåg för en framlida företagsekonomiskt bärkraftig verksamhet om
Järnförädling kunde utgöra del i en strukturomvandling som även innefattade
något eller några andra gjuterier. En förutsättning var atl personalen
minskades lill ca 430 personer och att vissa kompletterande investeringar
genomfördes.

Mot denna
bakgrund inleddes under februari 1978 överläggningar mellan förre chefen för
industridepartementet och ledningen för Eleclroluxkon-cernen. Överläggningarna
avsåg alt klarlägga vilka statliga åtaganden som var nödvändiga för alt skapa
förutsättningar för all Överum skulle överta Järnförädling. För all göra en
rekonstruktion möjlig inledde vidare Järnförädling en offentlig
ackordsförhandling, vilken ledde fram lill all de opriorilerade
fordringsägarna i Järnförädling accepterade ett erbjudande om ackord om 25%.
Därigenom möjliggjordes en överenskommelse mellan Överum och Järnförädling som
innebar att det förra bolaget kunde över-laga del senare förelagels tillgångar
i form av fasligheter, maskiner och inventarier på villkor som man var eniga
om, förutsatt atl staten var beredd att efterge sin rätl beiräffande utestående
lokaliseringslån till Järnförädling på sammanlagt cirka 13,4 milj. kr. Jag
avser all i annat sammanhang

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:43 !4

återkomma lill regeringen med förslag i denna fråga.

I slutet av maj 1978 uppnåddes enighet mellan förre chefen
för industridepartementet och ledningen för Electrolux om det statliga stöd
som var nödvändigt för all Överum omedelbart skulle överta ansvaret för verksamheten
i Hälleforsnäs. Överläggningarna ledde fram till följande uppgörelse. Överum utfäster
sig att driva fortsatt verksamhei vid Järnförädlings anläggningar i
Hälleforsnäs med en sysselsättning som motsvarar ca 350 helårsanställda eller
ca 430 personer under en period av minsl fem år. Vid beräkning av
sysselsättningen skall Överum äga rätl alt i viss begränsad omfattning räkna
sig tillgodo även sådan ökning av sysselsättningen som kan komma att ske vid
andra förelag inom Eleclroluxkoncernen som är belägna inom Flens kommun. Eleclroluxkoncernen
skall vidare, i anslutning lill den strukturomvandling som erfordras
beträffande den övertagna verksamheten i Hälleforsnäs, svara för investeringar
om 25-30 milj. kr., varav huvudparten i Hälleforsnäs och i övrigt sådan
verksamhet som har direkt betydelse för verksamheten i Hälleforsnäs.

Staten förutsätts bevilja Facit ell ränlefrill
avskrivningslån på 70 milj. kr. Ändamålet med lånet är alt ge Överum ett
tillskott av nödvändigt rörelsekapital och täcka uppkommande drifts- och omslmklureringskosl-nader
i den övertagna rörelsen. Under förutsättning att Överum uppfyller sina
förpliktelser skall staten skriva av sin fordran på Facit med en femtedel av
det totala lånebeloppet eller 14 milj. kr. per den 31 december under vart och
ett av åren 1978- 1982. Skulle del faktiskt konstaterade driftunderskottet av
rörelsen något år befinnas vara större än 14 milj. kr. kan avskrivningsbeloppel
göras större, dock inte siörre än del faktiska drifiun-derskotlel för
ifrågavarande år, förutsatt all det utestående lånebeloppet förslår för detta.

Överums fortsatta drift av verksamheten i Hälleforsnäs
förutsätter en minskning med ca 160 personer av den personal som i slutet av
maj 1978 var anställd i Järnförädling. Kostnaderna för denna personal fr. o.m.
1 april 1978 och l.o. m. varsef/uppsägningstidens utgång skall av staten
tillskjutas Järnförädling och inte lill någon del belasta Överum. Jag avser att
i annat sammanhang återkomma lill regeringen med förslag i denna fråga.

Electrolux har vidare lovat undersöka förutsättningarna
för all på lolv av de orter där koncernen bedriver verksamhei och vilka efter
diskussion med den förre chefen för industridepartementet har konstaterats vara
av speciellt intresse från regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt, söka
påskynda genomförande av investeringar i maskiner och byggnader upp lill ell
belopp av maximall 75 milj. kr. under det kommande året.

I den mån genomförande av de diskuterade investeringarna
kommer atl aktualiseras under innevarande budgetår, avser jag atl föreslå
regeringen att regionalpoliliskl stöd lämnas för dem enligt förordningen (1970:
180) om statligt regionalpoliliskl stöd. Maximall kan för de nämnda
investeringarna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 43 15

beviljas lokaliseringsstöd med 50 milj. kr., varav högsl
ca 16 milj. kr. i lokaliseringsbidrag och resten i form av lokaliseringslån.
Det ankommer på regeringen att besluta om sådant stöd.

Med hänsyn till vad som hade framkommit i samband med de
nyss nämnda överläggningarna med Electrolux, villjag upplysa om all jag avser
att i annat sammanhang föreslå regeringen atl staten skall avslå från all
ställa krav pä återbetalning av vissa lån och bidrag som har utgivits av staten
i samband med att Electrolux överlog Facits verksamhei i Göteborg, Strömstad
och Malmö. Även i denna fråga ankommer det på regeringen att besluta.

För egen del villjag anföra följande.

En sädan uppgörelse som jag nu har redogjort för betraktar
jag som tillfredsställande från samhällets synpunkt av främst två skäl. För det
första sker härigenom en nödvändig strukturanpassning genom samordningen av gjulerierna
i Hälleforsnäs och Överum. Efter de stora ansträngningar som hittills har
gjorts för alt genom betydande investeringar modernisera Järnförädlings
anläggningar och göra dem fullt konkurrenskraftiga, anses förelaget vara del
modernaste av landets tre aducerjärnsgjulerier. Del finns därför goda skäl alt
räkna med all den nya gjulerienhel som nu skapas pä sikt skall bli fullt
konkurrenskraftig. För det andra räddas sysselsättningen på orten Hälleforsnäs,
vilket jag betraktar som mycket betydelsefullt från regional- och sysselsättningspolitisk
synpunkt. Jag vill i sammanhanget vidare stryka under atl Järnförädling saknade
förutsättningar för att pä egen hand fullfölja del pågående rekonstruklionsarbelet
på ett sådant sätt all förelaget kunde bli företagsekonomiskt lönsamt inom
överskådlig framlid.

Jag förordar därför alt Facil beviljas ett avskrivningslån
på 70 milj. kr. pä i huvudsak de villkor somjag nyss har redogjort för. De
innebär bl.a. atl staten i samband med beslut om årliga avskrivningar av lånet
kommer alt tillförsäkras möjlighel att övervaka alt Facil uppfyller sina
åtaganden. Del bör ankomma på regeringen all besluta om den närmare utformningen
av villkoren för lånet.

I avvaktan pä alt beslul om del nyss nämnda
avskrivningslånet skall fattas har regeringen i juni 1978 beviljat Facil slallig
garanti för ett lån på 10 milj. kr. Om avskrivningslånet beviljas skall lånet
mot statlig garanti återbetalas av Facil när avskrivningslånet betalas ut.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att lill Lån till Facit AB på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 70000000
kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

27 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar i 16 dokument.

  1. Prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 7 i texten
  2. Prop. 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 16 i texten
  3. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  4. Bet. 1979/80:NU37 Med anledning av vissa delar av propositionen 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen m. m. jämte motioner s. 7 i texten
  5. Bet. 1978/79:NU48 Med anledning av propositionen 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin jämte motioner s. 12 i texten

Visa alla 16

Doktrin (5)

5 kopplingar i 1 dokument.

  1. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 50 · s. 65 · s. 172 · s. 242 · och 1 till i texten