Sök i Ratio Lex

om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i svenska statens tjänst, m.m.

43 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:58, om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i svenska statens tjänst, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 Regeringens proposition

1978/79: 58

om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av
personer anställda utomlands I svenska statens tjänst, m. m.;

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att aniaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att den som är uts'änd från
Sverige för anställning utomlands i svenska statens tjänst under
tjänstgöringen skall vara kyrkobokförd i den församling i vilken han senast var
eller hade bort vara kyrkobokförd. Detta föreslås också gälla make och barn under
18 år som följer med till den utrikes orten. Vidare föreslås all om den utsände
eller maken äger fast egendom i annan församling kan den utsände och
medföljande make och barn under 18 år genom särskilt beslut få kyrkobokföras i
den församling där egendomen finns.

Den som utan att vara gift med den utsände, lever
tillsammans med denne avses bli jämställd med make om de tidigare har varit
gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

I propositionen föreslås vidare att skattskyldighet införs
även kommunalt för den lön som svensk beskickningspersonal uppbär vid tjänstgöringen
utomlands.

Svensk medborgare som under beskattningsåret har tillhört
svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation och som på grund av
sin tjänst har varit bosatt utomlands avses i beskattningshänseende bli
behandlad som bosatt i Sverige.

Vidare föreslås att den som tillfälligt har vistats i
Sverige skall beskallas för sin inkomst av anställning här i riket i den
kommun där han först har vistats. Det föreslås också att han skall medges
grundavdrag m. m. som bosatt här i riket.

1 propositionen föreslås också att folkpension liksom
annan pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, som ulgår lill
pensionär

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 58

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 2

som
inte är bosatt i Sverige, undantas från beskattning i Sverige till den del den
inte överstiger 4 500 kr.

De
nya reglerna föreslås med vissa undantag träda i kraft den 1 januari 1979 och
tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58

1 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att 20 § folkbokföringsförordningen
(1967: 198) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Den som är anställd på utländsk Den som är utsänd för ansiäll-

orl i svenska statens tjänst kyrko- ning på utländsk ort i
svenska sta-

bokföres i Storkyrkoförsamlingen tens tjänst kyrkobokföres under

i Stockholm med sin familj och denna tjänstgöring jämte medföl-

svenska betjäning. Konungen kan jande make samt barn under ader-

dock medge den, som äger eller ton år i den församling i vilken

innehar fast egendom utom Stock- den utsände senast var eller hade

holm, att med faimlj och betjä- bort vara kyrkobokförd.

ning kyrkobokföras på viss faslig- Riksskatteverket kan dock med-

het i den församling där egendo- ge den utsände att
med medföljan-

inen är belägen. de make samt barn under aderton

år kyrkobokföras på viss fastighet i församling där han
eller maken äger eller innehar fast egendom.

Vad i denna paragraf sägs om make skall gälla även den som
utan att vara gift med den utsände, lever tillsammans med denne om de tidigare
har varit förenade i äktenskap eller gemensamt har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1.
Den som vid
ikraftträdandet redan vistas utom riket under sådana förhållanden som avses i
20 § i sin nya lydelse kyrkobokförs i den församling han var eller hade bort
vara kyrkobokförd vid tiden för utresa i samband med statsanställning utom
riket.

2.
Kyrkobokföring
som har skett enligt beslut av regeringen enligt 20 § i sin äldre lydelse
består under utlandsvistelsen såvida inte den anställde på ansökan medges annan
kyrkobokföring med tillämpning av de nya reglerna.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:
370) dels att anvisningarna till 69 § skall upphöra att gälla, dels att 53 § 1
mom., 68, 69 och 71 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 66 § skall ha nedan
angivna lydelse.

ti Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 58

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 § 1 mom, Skyldighet att erlägga skatt för inkomst
åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda
bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72
och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersätt- för pension och annan ersätt-

ning enligt lagen (1962: 381) om ning enligt lagen (1962:
381) om

allmän försäkring eller pension på allmän försäkring eller pension på

grund av anställning eller uppdrag grund av anställning eller uppdrag

hos svenska staten eller svensk hos svenska staten eller svensk

kommun; kommun, / fråga om pension en-

ligt nämnda lag dock endast tUl den del beloppet överstiger
4 500 kronor;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter
överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter,
allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomtr'ätt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

1 Lydelse enligt prop. 1978/79: 21.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller
av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhet, som huvudsakligen avser alt tillgodose statens egna
behov;

c) landsting,
kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier,
Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut

ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de stu

derande enligt g'ällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt

samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra

uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,

sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlåne

kassa, företagareförening som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, sta

tens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av far

macins utveckling m. m.. Svenska Bibelsällskapets bibelfond, Stiftelsen

Industricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norr

land, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret, så länge kon

torets vinstmedel användas till allmänt nyttiga 'ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska

penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions

stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsför

eningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, perso

nalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom

eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer

av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersätt

ning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmän för ar

betstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd

av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av före

tags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som av

ses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för
inkomst av fastighet;

e) kyrkor,
sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt

ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka

rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer

eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller läm

na understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva

hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna an

givna villkor:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän

förlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska per

soner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

eller på därmed jämförligt s'ätt bildats för att förvalta samfällighet
endast om samfälligheien har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet
eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och
andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utfändsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av
fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tilllämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

68 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i
denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall jämväl äga tUlämpning
å person, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt.

Vad i
denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall även gälla
person som stadigvarande vistats i Sverige utan atl vara bosatt här. Detsamma
gäller den som har vistats tillfälUgt här och har haft arbetsanställning, vid
vilken skatteavdrag enligt 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272) har kommit i
fråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här tillfälligt
skall dock icke gälla vid tillämpning av 53 § 1 mom. och icke heller då den
skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska staten
eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

69 Svensk
medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat
svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt utom-

2 Senaste lydelse 1972: 765.

På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos inellaiistatUg organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegatio-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

lands, är icke skattskyldig här i riket för sin inkomst av
berörda tjänst.

I
övrigt tillämpas beträffande skattskyldig som avses i första stycket vad i
denna lag föreskrives angående här i riket bosatt person. För inkomst som skall
beskattas i Slorkyrkoförsamlingen i Stockholm på grund av sådan skattskyldigs
mantalsskrivning därstädes utgår kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt
ändamål.

Vad ovan .sagts gäller / tillämpliga delar jämväl sådan
persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare och
bott hos honom,

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen
lydelse

nens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin
tjänst varit bosalt utomlands, tillämpas vad i denna lag sägs angående här i
riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år,
om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §

Skatt, som jämlikt bestämmelserna i 57 § 1 mom,, 59 § 3
mom,, 69 § och 72 § 1 mom, utgöres för gemensamt kommunalt ändamål, skall
användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter
emellan.

Skatt, som
jämlikt bestämmelserna i 57 § 1 mom,, 59 § 3 mom. och 72 § 1 mom. utgöres för
gemensamt kommunalt ändamål, skall användas till utjämning av skattetrycket
olika kommuner eller andra menigheter emellan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 1,''
Av bestämmelserna i denna paragraf, jämförda med föreskriften i 68 §, framgår,
att för den som under ett beskattningsår eller del därav stadigvarande vistats
här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande
honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där han under det år, som närmasi föregått taxeringsåret,
först vistals, ulan att vistelsen varit allenast tillfällig.

66 §

1. Av bestämmelsema i denna paragraf, jämförda med
föreskrifterna i 68 §, framgår, att för den som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistals här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret,
skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han under det år, som närmast
föregått taxeringsåret, först vistats, utan att vistelsen varit allenast
tillfällig. Vidare framgår, att för den som har vistats tillfälligt här i
riket och har haft arbetsanställning, vid vilken skatteavdrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Senaste lydelse 1945: 897.

t2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

har kommit i fråga utan att nyssnämnd inantalsskrivningsskyldig-hct
beträffande honom har förelegat, skall såsom hemortskommun anses den kommun,
där han under det år som närmast föregått taxeringsåret först har vistats. Vad
som nu har sagts om den som har vistats tillfälligt här skall dock icke gälla
om den skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anstäUning hos svenska
stålen eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Bestämmelserna tillämpas såvitt avser 71 § försia gången
vid 1981 års taxering och i övrigt vid 1980 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att 16 § 1 mom. och 17 § lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.2
Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall jämväl
äga tilllämpning å person, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes
bosatt.

1 mom.
Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall även
gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här.
Detsamma gäller den som har vistats tillfälligt här och har haft arbetsanställning,
vid vilken skatteavdrag enligt 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272) har kommit
i fråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här tillfälligt
skall dock icke gälla vid tillämpning av 6 § 1 mom. och icke heller då den
skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska staten
eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1974:770.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

17

A svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
skall tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosalt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sådan persons make samt barn
under 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

Föreslagen lydelse

På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatels betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma
gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare
och har bott hos ho-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom
föreskrivs att 12 § uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 1 Kontrollera mot PDF

12 §2 / fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk
beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens
eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse endast statlig inkomstskatt, som belöper på
inkomsten av tjänsten om icke lokal skattemyndighet föreskrivit annat.

3 Senaste lydelse 1974: 770.

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 771.

- Senaste lydelse 1973: 1111.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 10

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 4 § och 22 § 1 mom.
taxeringslagen (1956: 623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistriki.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av
kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd
som verkställer taxering inom distriktet, om ej annat följer av tredje eller
fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun
eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd, som verkställer taxering inom distriktet, I
särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat följer av fjärde stycket, taxeras
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden är
mera invecklade samt andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser. TiU sådant distrikt får också hänföras annan skattskyldig
än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn till taxeringsarbetet.

Hela riket ulgör ett gemen- Hela riket utgör ett gemen-

samt taxeringsdistrikt, samt taxeringsdistrikt, i
vilket gemensam taxe- i vilket gemensam taxeringsnämnd
verkställer dels ringsnämnd verkställer dels taxering till statlig
inkomstskatt taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt
av och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar
hemorts- skattskyldiga, som saknar hemortskommun i riket, och av sådana
i kommun i riket, dels taxering till 17 § lagen (1947: 576) om statlig
kommunal inkomstskatt, som skall inkomstskatt och 17 § lagen (1947: ske för
gemensamt kommunalt än-577) om statlig förmögenhetsskatt damål. Taxering
för gemensamt nämnda skattskyldiga, som enligt kommunalt ändamål anses ske
för 20 och 39 §§ folkbokföringsför- beskattning i särskild kommun,
ordningen (1967:198) skall mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm,
dels taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt
kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning
i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde
med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

1
Lagen omtryckt
1971: 399, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773,

2
Senaste lydelse
1978: 316,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 § 1 inoin. Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat
följer av stadgandet i 3 mom,, skyldiga att utan anmaning till ledning för
egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1)
aktiebolag,
ekonomisk förening och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller
inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2)
annan juridisk
person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under
beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3)
fysisk person,
vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret
uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under
denna tid icke eriagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 4 500 kronor och
eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4)
fysisk eller
juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som angives i 3 § 1 mom, lagen
om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde
överstigande 200 000 kronor eller, såvitt angår sädan juridisk person som
avses i 6 § 1 mom. b) nämnda lag, 15 000 kronor, samt

5)
fysisk eller
juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom
skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)4) skall hänsyn icke tagas till
sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska
personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Flava makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig
haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig
förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall
hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första Vid tillämpning av vad i första

stycket vid 3) är stadgat, skall stycket
vid 3) är stadgat, skall

svensk medborgare, som under be- svensk
medborgare, som under be

skattningsåret tillhört svensk be- skaltningsåret
tillhört svensk be

skickning hos utländsk makt eller skickning
hos utländsk makt,

lönat svenskt konsulat eller be- svensk
permanent delegation hos

skickningens eller konsulatets be- mellanstatlig
organisation eller lö-

Ijäning och som på grund av sin nat svenskt
konsulat eller beskick-

Ijänst varit bosatt utomlands, an- ningens,
delegationens eller konsu-

ses hava varit bosatt här i riket. lätets
betjäning och som på grund

Detsamma skall gälla sådan per- av sin
tjänst varit bosatt utom-

sons make samt barn under 18 år, lands, anses
ha varit bosatt här i

därest de varit svenska medborga- riket.
Detsamma skall gälla sådan

re och bott hos honom. Person, persons make
samt barn under 18

som under beskattningsåret tillhört år,
om de har varit svenska med-

3 Senaste lydelse 1974: 997.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58

Nuvarande lydelse

främmande makts härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit
svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke
hava varit här i riket bosatta.

Föreslagen lydelse

borgare och har bott hos honom. Person, som under
beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit
svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha
varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter
skattskyldig, som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som
skolat gälla för den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas
såvitt avser 4 § första gången vid 1981 års taxering och i övrigt vid 1980 års
taxering.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

A svensk
medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat
svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas vad i denna lag
stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts g'äller jämväl sådan persons make samt barn
under 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

På svensk
medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk
permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt
konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatels betjäning och
som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, tillämpas vad i denna lag
stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make
samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos ho-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1974: 859.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda
utomlands i svenska statens tjänst, m. m.

1
Inledning

Utrikesförvaltningens
personalförening och utrikesförvaltningens TCO-förening har hos
budgetdepartementet föreslagit att reglerna angående folkbokföring och
beskattning av tjänstemän inom utrikesförvaltningen m. m. ändras. Förslaget
innebär bl, a. att den som är anställd av svenska staten och som tjänstgör utom
riket skall kyrkobokföras tillsammans med medföljande make och barn i den
församling i vilken han före utflyttningen senast har varit eller hade bort
vara kyrkobokförd. Vidare föreslås att kyrkobokföring skall kunna ske i annan
församling, till vilken han har personlig eller annan anknytning samt att med
make skall jämställas den som sedan minst ett år sammanlever med tjänstemannen
under äktenskapsliknande former.

Förslaget
innebär också att de anställda i UD som är bosatta utomlands skall vara
skattskyldiga kommunalt för sin inkomst av denna anslällning.

Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), statens avtalsverk (SAV) och statens ut-landslönenämnd (UtN).

Frågan
om folkbokföring och beskattning av UD-personal har också behandlats av
hemvistsakkunniga i samband med utredningens förslag om ny folkbokföringslag (SOU
1976: 39). Detta förslag har ännu inte föranlett lagstiftning bl, a, beroende
på att grundläggande frågor inom folkbokföringen inte ansetts böra prövas innan
ställning tagits i kyrka-statfrågan.

Jag
avser att nu ta upp de frågor som berörs i UD-personalens framställning. 1
samband härmed berör jag också beskattningen av svensk

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 14

medborgare,
som har tillhört svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation.

RSV
har föreslagit ändrade besfämmelser om beskattningsort m. m. för personer som
tillfälligt vistas i Sverige. Vidare har Utlandssvenskarnas förening och Spansk-Nordiska
sällskapet hos budgetdepartementet begärt att folkpensionär som är bosatt
utomlands vid beskattningen får grundavdrag, extra avdrag och vissa allmänna
avdrag. Jag tar nu upp även dessa frågor.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Folkbokföring av personer som tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst

Vid
kyrkobokföringen gäller som huvudregel att var och en kyrkobokförs i den
församling och på den fastighet där han är bosatt (11 § folkbokföringsförordningen
(1967: 198), FBF).

För
statens utlandsansfällda personal g'äller särskilda regler. Enligt 20 § FBF
skall den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst
kyrkobokföras i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm med sin familj och svenska
betjäning. Regeringen kan dock medge den, som äger eller innehar fast egendom
utom Stockholm, att med familj och betjäning kyrkobokföras på viss fastighet i
den församling där egendomen är belägen.

Reglerna
om var en person skall vara kyrkobokförd har betydelse i beskattningshänseende.
Inkomst av tjänst m. m. beskattas i den skattskyldiges hemortskommun om han är
skatterätlsligt bosatt här i riket (59 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:
370), KL). Hemortskommun är den kommun där han skall vara mantalsskriven för
året näst före taxeringsåret (66 § första stycket KL). Den som är kyrkobokförd
och mantalsskriven enligt 20 och 39 §§ FBF i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm
skall således beskattas i Stockholin. Detta medför att den skattskyldige endast
i vissa fall kan utnyttja underskott på fastighet kommunalt. Underskott i en
förvärvskälla får nämligen endast utnyttjas mot annan inkomst, som skall beskattas
i samma kommun (46 § 1 mom, första stycket KL), och inkomst av fastighet skall
beskattas i den kommun där fastigheten är belägen (56 § KL).

Har
den skattskyldige däremot fått medgivande enligt 20 § FBF alt kyrkobokföras i
den församling där fastigheten 'är belägen kan han i regel utnyttja detta
underskott mot ijänsteinkomsten. För medgivande enligt 20 § FBF krävs att den
som äger eller innehar fastigheten har anställning utomlands. Är det däremot
maken som äger eller innehar denna kan medgivande inte ges. Detta medför att
den som är anställd utomlands i svenska statens tjänst och vars make äger
fastighet i annan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 15

kommun än Stockholm inte får kyrkobokföras i den
församling där fastigheten är belägen utan i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm,
Enligt 20 § FBF skall i sådant fall båda makarna kyrkobokföras i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm, Detta gäller oavsett om den make som äger fasligheten följer med
utomlands eller inte.

Personalföreningarna vid UD har föreslagit att den som är
anställd av svenska staten och som tjänstgör utom riket skall kyrkobokföras
jämte medföljande make, barn och i familjen anställd svensk medborgare i den
församling i vilken han senast har varit eller hade bort vara kyrkobokförd.
Vidare har föreslagits att sådan utlandsanställd efter beslut av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får kyrkobokföras i annan
församling till vilken han har personlig eller annan anknytning. Förslaget
innebär också att med make skall jämställas person som sedan minst ett år
sammanlever med tjänstemannen under äktenskapsliknande former.

RSV har tillstyrkt förslaget såvitt avser kyrkobokföring i
församling i vilken tjänstemannen senast har varit eller hade bort vara kyrkobokförd.
Däremot har RSV avstyrkt förslaget att han efter särskilt beslut får
kyrkobokföras i annan församling. Övriga remissinstanser har godtagit
förslaget.

För egen del vill jag säga följande. Reglerna för
folkbokföring av UD:s utlandspersonal har sedan gammalt varit annorlunda än dem
som har gällt för andra medborgare. Detsamma gäller i fråga om beskattningsreglerna
som jag tar upp i ett följande avsnitt. Gällande ordning innebär emellertid som
personalföreningarna har påtalat vissa nackdelar för berörda personer. Jag
anser det därför angeläget att man utan dröjsmål tar upp reglerna till
omprövning. Detta kan ske utan att man därigenom försvårar sådana ändringar
som senare kan komma alt beslutas pä grundval av heinvistsakkunnigas förslag.

Enligt min uppfattning har den som är anställd utomlands i
svenska statens tjänst regelmässigt en så stark anknytning till Sverige alt en
kyrkobokföring här är motiverad. Anknytningen gäller nästan alltid den
församling där han var eller hade bort vara kyrkobokförd vid ulresan härifrån
riket. Det är då enligt min mening naturligt att han är kyrkobokförd i den
församlingen och inte som nu i Storkyrkoförsamlingen. 1 samma församling bör
också medföljande make och barn under 18 år kyrkobokföras. Jag vill därför
ansluta mig till personalföreningarnas förslag i denna del. Jag anser dock inte
skäl föreligga alt nyssnämnda regler för kyrkobokföring skall omfatta
medföljande betjäning. Däremot är jag inte beredd alt tillmötesgå
personalföreningarnas önskemål om rätt till kyrkobokföring i annan församling
till vilken den utsände har personlig eller annan anknytning. Enligt min mening
är de förutsättningar för bestämning av kyrkobokföringsorten som personalföreningarna
har föreslagit alltför obestämda för att kunna ge erforderlig

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 16

likformighet och förutsebarhet i tillämpningen, Ä andra
sidan bör den nuvarande möjligheten till kyrkobokföring i församling där den
utsände har fast egendom finnas kvar.

Sistnämnda bestämmelser bör emellertid justeras. Jag anser
att avseende inte längre bör fästas vid vem av makarna som äger fast egendom.
För kyrkobokföring i sådan församling bör det vara nog att en av makarna äger
sådan egendom. Jag föreslår att 20 § FBF ändras enligt vad jag h'är har sagt.
Mitt förslag avser inte någon ändring av de förutsättningar som f, n. gäller i
praxis beträffande beskaffenheten hos den fastighet där kyrkobokföring kan ske
enligt 20 § andra stycket FBF,

En särskild fråga gäller den som är bosatt utomlands och
där anställs i svenska statens tjänst för tj'änstgöring utomlands. Nuvarande
bestämmelser i 20 § FBF har i praxis i vissa fall tillämpats så att sådan
person inte har kyrkobokförts i Sverige, Av lagtextens lydelse kan emellertid
inte utläsas något stöd för en sådan praxis. Vidare skiftar praxis i fråga om
kyrkobokföring av sådan lokalanställd som reser från Sverige för att anställas
direkt av lönad utlandsmyndighet.

Jag anser att sådan anknytning till Sverige inte
föreligger att tjänstemän som nu har sagts bör kyrkobokföras här i riket. Jag
föreslår därför att bestämmelsen utformas så att den inte avser lokalanställd
av något slag utan endast utsänd personal under tid för ifrågavarande
tjänstgöring.

Enligt nuvarande lydelse av 20 § FBF är det regeringen som
beslutar i dessa fall. Jag anser emellertid att beslut av den här karaktären
bör clelegeras från regeringen till annan myndighet, lämpligen RSV. Jag
föreslår alltså att RSV ges beslutanderätten i dessa fall. 20 § FBF bör ändras
i enlighet härmed.

Personalföreningarna har också föreslagit en utvidgning av
den krets närstående som enligt vad jag här har sagt kyrkobokföres tillsammans
med den utlandsanslällde. Jag anser det naturligt att man i detta hänseende
jämställer med makar dem som enligt 65 § sista stycket KL skall taxeras såsom
gifta. Mitt förslag är alltså att gemensam kyrkobokföring bör kunna ske av
sammanlevande som inte är gifta men som tidigare har varit gifta med varandra
eller som har eller har haft gemensamt barn.

Jag föreslår att de bestämmelser jag här har förordat
träder i kraft den 1 januari 1979. De kommer då skattemässigt att få verkan
först vid 1981 års laxering.

Den som vid ikraftträdandet redan vistats utom riket under
sädana förhållanden som avses i 20 § FBF i dess nya lydelse bör enligt min
mening kyrkobokföras i den församling han var eller bort vara kyrkobokförd vid
tiden för utresa i samband med statsanställning utom riket. Detta bör ske
automatiskt genom kyrkobokföringsmyndighetens försorg. Sådan kyrkobokföring som
skett enligt beslut av regeringen enligt 20 §

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 17

FBF
i dess äldre lydelse bör dock bestå under utlandsvistelsen såvida inte den
anställde efter ansökan medges annan kyrkobokföring med tilllämpning av de nya
reglerna,

2.2
Beskattning av personer som tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst m. m.

I
föregående avsnitt har jag redogjort för mina förslag i fråga om folkbokföringen
av den som tjänstgör utomlands för svenska statens räkning.
Personalföreningarna vid UD har även begärt ändrad beskattning av sådan
personal och då främst i fråga om inkomst av utlandsanställningen. Jag övergår
nu till denna fråga.

Den
som är bosatt i Sverige är regelmässigt skaltskyldig här för alla sina
inkomster (53 § 1 mom. första stycket a) KL och 6 § 1 mom. a) lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt, SI). Den som inte är bosalt här i landet beskattas i
regel bara för inkomster som kan sägas härröra från förvärvskällor i Sverige,
Hit hör bl. a, lön från svenska staten. För den svenska besktckningspersonalen
utomlands finns specialbestämmelser. Sådan personal beskattas nämligen inte
kommunalt för sin lön utan bara statligt (69 § första stycket KL), I
skattehänseende behandlas sådan personal som bosatt i Sverige (69 § andra
stycket KL och 17 § första stycket SI).

Enligt
20 § FBF kyrkobokförs ifrågavarande personal i regel i Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm, varvid mantalsskrivning även sker i församlingen (39 § första
stycket FBF), Detta gäller även make och barn under 18 år om de varit svenska
medborgare och bosatta hos honom (69 § tredje stycket KL, 17 § andra stycket
SI). Därvid utgår kommunalskatt efter utdebiteringen i Storkyrkoförsamlingen
om vederbörande har andra inkomster än sin lön. Till den del vederbörande har
inkomst av annan fastighet skall denna dock beskattas i den kommun där fastigheten
är belägen.

Enligt
20 § FBF kan regeringen medge att kyrkobokföring under utlandstjänstgöringen
får ske i församling där vederbörande har fastighet. I så fall beskattas även
andra inkomster i den kommun där fastigheten är belägen.

Den
som är anställd i svenska statens tjänst men som inte tillhör vår beskickningspersonal
är alltid skattskyldig för sin inkomst av anställningen (53 § 1 mom, första
stycket a) KL och 6 § 1 mom, a) SI), För en sådan person får det betydelse om
han skall anses vara skatterättsligt bosatt här i riket eller inte. Enligt
punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL räknas den som här har sitt egentliga bo
och hemvist som bosatt här i riket. Svensk medborgare kan också anses bosatt
här om han alltjämt har väsentlig anknytning till Sverige.

Även
de personer som nu avses skall i regel kyrkobokföras i Stor-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 18

kyrkoförsamlingen.
Om vederbörande har fastighet i annan kommun än Stockholm kan regeringen medge
att han kyrkobokförs i den församling där fastigheten är belägen (20 § FBF).

Sker
kyrkobokföring i Storkyrkoförsamlingen och anses den utlands-anställde skatterättsligt
bosatt här i riket är han oinskränkt skattskyldig och skall beskattas i
Stockholm med kommunal utdebitering för Storkyrkoförsamlingen, Är han däremot
inte skatterättsligt bosatt h'är i riket beskattas han i princip bara för sin
lön från Sverige och då i Stockholm för gemensamt kommunalt 'ändamål.
Kommunalskatt utgår därvid med 10 % (lagen (1972: 78) om skatt för gemensamt
kommunalt 'ändamål). Har däremot kyrkobokföring skett i församling där
vederbörande har fastighet får han anses ha sådan väsentlig anknytning till
riket att han anses bosatt här. Han 'är därvid oinskränkt skattskyldig och
beskattas kommunalt efter utdebiteringen i denna församling.

Personalföreningarnas
förslag lill nya beskattningsregler för tjänstemän inom utrikesförvaltningen
innebär alt dessa till skillnad mot nu skall vara skattskyldiga kommunalt för
sin inkomst av utlandsanställningen samt att de liksom f. n, vid tillämpningen
av KL skall anses vara bosatta här i riket.

RRV,
SAV och UtN har tillstyrkt förslaget. RSV tillstyrker förslaget i sak. Verket
anser emellertid med hänsyn till hemvistsakkunnigas förslag om beskattning av utlandsanslälld
personal m. m. att det är mindre lämpligt att nu behandla denna del av de
frågor hemvistsakkunniga tar upp för att kanske senare gå vidare med övriga
frågor. Detta skulle medföra ett onödigt merarbete och ojämnhet i
rättstillämpningen.

För
min del anser jag det naturligt bl. a. med hänsyn till önskemålet om en för
alla likformig beskattning att de särskilda skattereglerna för UD:s
utlandspersonal avskaffas så långt det är möjligt. Jag är därför ense med personalförcningarna
om att den utlandspersonal som nu är aktuell förs in under de skatteregler som
gäller för övriga inkomsttagare. De förslag jag nu avser alt lägga fram torde
inte komma alt föregripa sådan reform som senare kan komma att beslutas.
Genomgående är det h'är fråga om personer som i skattehänseende kan anses
bosatta i Sverige men som för att kunna fullgöra viss offentlig tjänst måste
vistas utom riket. Så snart tjänsten tillåter kan de förväntas återvända till
Sverige, Genom tjänsten bibehålls så gott som undantagslöst en sådan väsentlig
anknytning till Sverige att de är oinskränkt skattskyldiga här i riket (punkt 1
av anvisningarna till 53 § KL, 6 § 1 mom, a) och 3 § andra stycket SI).

Inkomst
av utlandstjänstgöringen är emellertid, som tidigare har nämnts, skattefri vid
beskattningen för kommunal inkomstskatt (69 § första stycket KL).

Ett
löneavtal för utrikesförvaltningens utlandsstationerade tjänstemän träffades
den 28 januari 1977. Avtalet, som är ett modellavtal för öv-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 19

riga
utlandsstationerade statstjänstemän, innehåller en bestämmelse om löneavdrag
med 25 % baserat på den då genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Stockholms
kommun. Denna bestämmelse tillkom bl. a. i anledning av hemvistsakkunnigas
utredning om samordnade regler beträffande hemvist, beskaUning och sociala
förmåner. Bestämmelsen har emellertid enligt min mening fått vissa mindre
lämpliga konsekvenser. Den pensionsgrundande inkomsten sänks i vissa fall med
25 %. Vidare sänks den till statlig skatt skattepliktiga inkomsten med 25%. Den
kommunalt skattepliktiga inkomsten blir lägre, efiersom denna inte omfattar
tjänsteinkomsten. Detta medför att möjligheten att göra avdrag vid taxeringarna
ofta begränsas i väsentlig mån.

Dessa
effekter upphör om dessa personer görs skattskyldiga kommunalt för sin inkomst
av utlandstjänstgöringen. Det förutsätts att lönerna därvid kommer att
uppräknas i motsvarande mån.

Jag
föreslär således att den kategori tjänstemän som avses i 69 § första stycket KL
kommunalt görs skattskyldig fÖr sin inkomst av utlandstjänstgöringen. Det
gäller sålunda svensk medborgare som tillhört svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och
som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands. Förslaget innebär att
nuvarande 69 § första stycket KL upphör att gälla.

Denna
personal kommer till följd härav att jämställas med övriga skattskyldiga som
har skatterättsligt hemvist här i riket. I 69 § första stycket KL omnämnda
personer torde som tidigare sagts nämligen så gott som undantagslöst också få
anses ha behållit väsentlig anknytning till riket enligt KL, Jag har i
föregående avsnitt föreslagit att de under utlandstjänstgöringen skall vara
kyrkobokförda i den församling där de var eller hade bort vara kyrkobokförda
vid utflyttningen. Detta innebär att beskattningsorten även efter utflyttningen
är den kommun där församlingen är belägen. På grund härav kan den nuvarande
bestämmelsen om beskattning för gemensamt kommunalt ändamål i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm utgå (69 § andra stycket KL). De förmåner i beskattningshänseende,
som enligt anvisningarna till 69 § KL åtnjuts vid taxering som om bosättning
har förelegat i nämnda kommun, kommer i förekommande fall att åtnjutas i beskatlningskommunen
enligt vanliga regler utan särskilt stadgande. Dessa anvisningar bör därför
upphöra att gälla.

I
fråga om person som har varit anställd utomlands under mycket lång tid kan
uppkomma tveksamhet om han skall anses vara skatterättsligt bosatt här i riket
eller inte. Om han anses bosatt här i riket är han enligt vad jag tidigare har
föreslagit, oinskränkt skattskyldig för inkomsten från utlandsanställningen. I
annat fall är han inskränkt skattskyldig vilket bl. a. innebär att han här inte
kan åtnjuta allmänna avdrag, grundavdrag m. m. För att undvika detta bör han
enligt min me-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 20

ning liksom f. n. anses bosatt här i riket och således
vara oinskränkt skattskyldig. Jag föreslår att en bestämmelse införs i 69 § KL
att på förevarande kategori tjänstemän skall tillämpas vad i lagen stadgas angående
här i riket bosatt person. Molsvarande bestämmelse finns f. n. i 17 § SI och i
17 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, SF. Förslaget g'äller även
make liksom barn under 18 år om de har varit svenska medborgare och har bott
hos honom.

Bestämmelserna i 69 § KL och 17 § SI liksom i 17 § SF har
i praxis tillämpats också beträffande personer som har tillhört svensk permanent
delegation hos mellanstatlig organisation. Med sådan delegation avses härvid
endast de utlandsmyndigheter som varje år anges i budgetpropositionens tredje
huvudtitel, dvs. f. n. representationen hos FN, ombudet hos Europarådet och
delegationerna hos OECD, EG och de internationella organisationerna i Geneve.
Under senare tid har emellertid denna praxis ifrågasatts. Jag anser emellertid
att det inte finns skäl att i skatte-h'änseende behandla delegationspersonalen
annorlunda 'än motsvarande anställda hos UD, Delegationspersonalen tillhör
utrikesförvaltningen och har löne- och anställningsförmåner som motsvarande
anställda på svenska beskickningar. Jag föreslår därför att bestämmelser införs
i 69 § KL, 17 § SI och 17 § SF att på den nu berörda delegationspersonalen
skall tillämpas vad i lagen sägs om här i riket bosatt person.

Förslaget i denna del innebär ingen ändring av reglerna om
beskattningen av övrig personal som tjänstgör utomlands i svenska statens
tjänst. Det bör emellertid nämnas att den som, enligt vad jag tidigare har
föreslagit, skall kyrkobokföras i den församling där han var eller bort vara kyrkobokförd,
kommer att beskattas i den kommun församlingen tillhör om han anses skatterättsligt
bosatt här i riket. Därvid kommer kommunalskatt att utgå efter utdebiteringen i
denna församling, i stället för som nu i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. I
ett mindre antal fall kan inkomsttagaren emellertid komma att anses som inte
bosatt här i riket, I detta fall skall han liksom f, n, beskattas i Stockholm
för gemensamt kommunalt ändamål, varvid kommunalskatt utgår med 10 %.

De ändrade skatteregler jag nu har föreslagit bör träda i
kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Följdändringar bör göras i 71 § KL, 4 § och 22 § 1 mom.
taxeringslagen (1956: 623) samt 12 § uppbördslagen (1953: 272), UL.

Enligt 12 § UL skall i fräga om person som avses i 69 §
första stycket KL preliminär A-skatt avse endast statlig inkomstskatt som
belöper på inkomsten av tjänsten om inte lokal skattemyndighet har föreskrivit
annat. Med hänsyn till vad jag tidigare har föreslagit om skyldighet att
erlägga kommunalskatt för denna inkomst bör 12 § UL upphöra att gälla.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 21

2.3
Beskattningsort för personer som vistas tillfälligt i Sverige

Den
som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är som har framgått av det
föregående oinskränkt skattskyldig här i riket medan den som inte är bosatt
eller stadigvarande vistas här är begränsat skaU-skyldig (53 § 1 mom. första
stycket a), punkt 1 av anvisningarna till 53 § och 68 § KL samt 6 § 1 mom. a)
och 16 § 1 mom. SI). 1 båda fallen beskattas vederbörande i Sverige för inkomst
av tjänst här. Undantag härifrån har emellertid föreskrivits i en del avtal
till undvikande av dubbelbeskattning, som ingåtts med främmande stater.

Med
de undantag, som föranleds av dubbelbeskattningsavlal, gäller således samma
regler om skattskyldighet för inkomst av tjänst i Sverige för å ena sidan den
som har varit bosatt eller stadigvarande vistals i Sverige och å andra sidan
övriga inkomsttagare. För dessa båda grupper gäller emellertid olika
bestämmelser rörande beskattningsort m. m.

Den
som har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige beskattas för
tjänsteinkomsten i hemortskommunen (59 § 1 mom, KL, 14 § 1 mom. SI) medan den
som inte varit bosatt eller stadigvarande vislats här i riket skall beskattas
kommunalt i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål (59 § 3 mom. KL), I det
senare fallet utgår kommunal inkomstskatt endast med 10 %, Med hemortskommun
förstås i princip manlalsskrivningskommunen (66 § första stycket KL, 3 § första
stycket SI). För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige
utan att mantalsskrivningsskyldighet har förelegat skall som hemortskommun
anses den kommun där han först har varit bosatt eller stadigvarande vistats
under året (66 § andra stycket KL, 3 § första stycket SI).

Skatteavdrag skall i
princip göras vid varje tillfälle av löneutbetalning (39 § 1 mom, UL). Lokal
skattemyndighet beslutar om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av
skatt. Beslut härom meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi, där
beskattningsorten är belägen (22 § UL).

RSV
har föreslagit att reglerna om beskattningsort ändras för den som tilfälligt
har vistats i Sverige och som har haft anställning vid vilken skatteavdrag har
kunnat komma i fråga. Beskattningsort bör vara den kommun, där han först har
vistats under året, RSV har därvid framhållit alt bestämmelserna om
beskattningsort för den som vistas tillfälligt här i riket i praktiken inte har
tillämpats enligt sin lydelse,

RSV
har vidare anfört bl, a. följande. Det har i praktiken uppstått problem med att
tillämpa nuvarande bestämmelser om var debetsedel på preliminär A-skatt skall
utfärdas och om var inkomsttagaren skall beskattas. Några direkta
lagbestämmelser om i vilken kommun debetsedeln skall utfärdas finns inte.
Avsikten med gällande regler är emellertid att debetsedeln skall utfärdas i
kommun, där slutlig skatt kommer att debiteras. När en person reser in till och
tar anställning i Sverige

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 22

måste det f. n. omedelbart avgöras om han kommer att bos'ätta
sig eller stadigvarande vistas här. Detta har betydelse för vilken
skattemyndighet som skall utfärda debetsedel på preliminär A-skatt. Detta
ställningslagande kan ofta vara mycket svårt. Om han bedöms vara bosatt eller
stadigvarande vistas här skall skattemyndigheten i den kommun där han först har
varit bosatt eller vistats utfärda debetsedeln, I annat fall skall lokala
skattemyndigheten i Stockholm utfärda debetsedeln. Det är naturligt att
ansökan om debetsedel görs hos lokala skattemyndigheten på anställningsorten.
Om debetsedel i detta fall skulle utfärdas av lokala skattemyndigheten i
Stockholm skulle olägenheter uppkomma såväl för de skattskyldiga och
arbetsgivarna som för myndigheterna. Det skulle vara nödvändigt att sända
ansökningen om debetsedel med post till lokala skattemyndigheten i Stockholm
om den skattskyldige finns på annan ort än Stockholm. Såväl den skattskyldige
som arbetsgivaren behöver debetsedeln utan fördröjning. Detta blir svårt om
debetsedeln skall utfärdas av lokala skattemyndigheten i Stockholm. Den
skattskyldige skulle inte kunna få sina debetsedlar i tid utan få vidkännas
förhöjt skatteavdrag. Även i andra frågor om skatt såsom jämkning, anstånd m, m,
skulle de skattskyldiga få vända sig till lokala skattemyndigheten i Stockholm,

RSV har vidare framhållit att utländska praktikanter i
regel inte skall betala skatt i Sverige, eftersom dubbelbeskattningsavtalen
innehåller särskilda undantag för denna gmpp. Arbetsgivaren kan dock inte
underlåta alt dra källskatt om han inte får ett beslut därom. Om sådant s, k,
fribeslut har utfärdats av lokala skattemyndigheten på orten och det senare
skulle visa sig att preliminär skatt har betalats skulle svårigheter också
uppkomma. Den bedömning som görs av skattemyndigheten på orten kan vid
taxeringen visa sig ha varit felaktig, I många fall kan den skattskyldige t.
ex. ha tänkt sig en tillfällig ansfällning men kanske stannar längre än han
tänkt sig och blir att anse som bosatt eller ha stadigvarande vistelse här i
riket. Han skall i sådant fall beskattas i den kommun där han först har varit
bosatt eller vistats.

Enligt RSV tillämpas bestämmelserna i praktiken så att
debetsedeln regelmässigt utfärdas av lokala skattemyndigheten på den ort där inkomsttagaren
vistas.

Enligt min mening är det uppenbart att nuvarande regler på
området inie är ändamålsenliga. De leder till ölägenheter för inkomsttagarna
själva liksom för arbetsgivare och myndigheter. 1 praktiken har de visat sig
svåra att följa. RSV:s förslag syftar till att undanröja olägenheterna och få
beskattningsreglerna för denna grupp mera i överensstämmelse med vad som gäller
för andra inkomsttagare. Jag ansluter mig till förslaget.

De förordade reglerna har följande innebörd. Den lokala
skattemyndigheten i den ort där inkomsttagaren först vistas skall utfärda
debet-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 23

sedel
på preliminär skatt m. m. Inkomstlagaren kommer att beskattas i den ort där han
först har vistats. Inkomsttagaren kommer också att i förevarande sammanhang
behandlas som bosatt i riket och alltså medges grundavdrag och allmänna avdrag
för denna lid.

Genom
att beskattningsorten för den nu aktuella gruppen inkomsttagare överförs från
Stockholm med kommunal utdebitering med 10 % till annan kommun kommer
skatteuttaget att bli högre. A andra sidan medges grundavdrag m. m. Den
sammantagna effekten av förslaget kan bli olika beroende på inkomstsituationen
i det aktuella fallet. Generellt kan sägas att den som har låg inkomst får
lägre skatt och att den som har hög inkomst kan få högre skatt än enligt
nuvarande bestämmelser.

De
nya reglema bör omfatta den som har haft anställning vid vilken skatteavdrag
har kommit i fråga. De bör inte omfatta den som har vistats tillfälligt här i
riket för t. ex. släktbesök eller semester. De nya reglerna bör inte tillämpas
då den skatlskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska
staten eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

Jag
föreslår att bestämmelser införs i enlighet med vad jag nu har sagt. Förslaget
innebär att ändringar görs i punkt 1 av anvisningarna till 66 § KL, 68 § KL och
16 § 1 mom. SI.

2.4
Beskattning av svenska folkpensionärer bosatta utomlands

Den
som är bosatt i Sverige beskattas här för alla inkomster, antingen de har
förvärvats inom eller utom landet (53 § 1 mom. första stycket a) KL, 6 § 1 mom.
a) SI). Däremot är den som inte är bosatt i Sverige skattskyldig bara för vissa
angivna inkomster. Hit hör bl. a. pensionsförmåner på grund av tidigare
anställning hos svenska staten eiler svensk kommun eller som utgår enligt
pensionsförsäkring som har tagits i försäkringsanstalt här i landet. Vidare
har bara den som är bosatt i Sverige rätt till allmänna avdrag enligt 46 § 2
och 3 mom, KL, grundavdrag och s, k, extra avdrag för nedsatt skatteförmåga.
Den som inte är bosatt i Sverige beskattas för bl. a. pensioner i Stockholm för
gemensamt kommunalt ändamål. Detta innebär att kommunalskatt utgår efter en
skattesats av endast 10 %.

Beskattningen
enligt de interna svenska skattereglerna kan begränsas genom föreskrifter i
dubbelbeskattningsavtal. Ett sådant avtal kan innebära, att de avtalsslutande
staterna beträffande vissa inkomstslag delar upp beskattningsrätten sig emellan
medan man i fråga om andra inkomstslag föreskriver att den ena staten helt
skall avstå från beskattning till förmån för den andra. En genomgående princip
i avtalen är att inkomst av fast egendom och av rörelse beskattas i det land
där egendomen finns resp. rörelsen bedrivs. I fråga om statliga löner och pensioner
är det brukligt att de får beskattas av utbetalarstaten. Däremot

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 24

får ofta, i varje fall enligt äldre svenska avtal, endast
den stat där den skattskyldige är bosatt beskatta t. ex. royalty och pensioner
på grund av enskild tjänst.

Som jag nyss har nämnt har våra dubbelbeskattningsavtal
tidigare ofta varit så utformade att endast den stat där den skattskyldige är
bosatt har fått beskatta andra pensioner än statspensioner. I flertalet avtal
som ingåtts under senare år har dock en ändring skett i detta hänseende. Detta
gäller exempelvis det nya dubbelbeskattningsavtalet med Spanien (prop, 1976/77:
2, SkU 1976/77: 3, rskr 1976/77: 12, SFS 1977: 75), Enligt huvudregeln i
artikel XVIII punkt 1 i avtalet skall bl. a. pension på grund av enskild tjänst
beskattas endast i det land där inkomsttagaren är bosatt. Punkt 3 innehåller
emellertid viktiga undantag. Utbetalning enligt socialförsäkringssystemet i en
stat får beskattas i denna stat, dock endast om mottagaren är medborgare i
denna stat. Motsvarande gäller i fråga om utbetalning på grund av
pensionsförsäkring. De nya bestämmelserna inneb'är alltså att svenska
medborgare som är bosatta i Spanien blir beskattade i Sverige för t, ex, ATP
och folkpension. Detsamma gäller belopp som utgår på grund av svensk
pensionsförsäkring vartill i regel hör även SPP-pension. Det bör dock påpekas
att sådana utbetalningar får beskattas även i Spanien, Genom att ev, utgående
spansk skatt avräknas från den svenska uppkommer dock ingen dubbelbeskattning.
Annan privat pension beskatias däremot endast i Spanien,

De nu beskrivna reglerna om utvidgade möjligheter för
Sverige att enligt dubbelbeskattningsavtal få beskatta pensioner till mottagare
utomlands har beslutats av riksdagen i enighet. Under riksdagsbehandlingen
framhölls också att man härigenom nådde fram till en mer likformig beskattning
av olika pensionsförmåner.

De nya avtalsreglerna för beskattning av pensionsförmåner
har emellertid kritiserats. Man har bl, a, gjort gällande att en i Spanien
bosatt svensk folkpensionär blir alltför hårt beskattad när folkpensionen träffas
av svensk inkomstskatt, I dessa fall medges nämligen inte grundavdrag och inte
heller sådant extra avdrag som kan medges en i Sverige bosatt pensionär. Även
andra önskemål har framförts, bl. a, om rätt att få göra vissa allmänna avdrag.
Framställningar av denna innebörd har gjorts av Utlandssvenskarnas förening och
av Spansk-Nordiska sällskapet, 1 sitt slutbetänkande (SOU 1977: 91) Översyn av
skattesystemet har 1972 års skatteutredning berört hithörande problem. Av
tidsskäl har utredningen emellertid inte kunnat behandla frågorna närmare.

För egen del vill jag framhålla följande. Reglerna om
skattskyldighetens omfattning i samband med utflyttning från Sverige måste
självfallet vara så utformade att berättigade svenska skatteanspråk kan tillgodoses.
Lika klart är att bestämmelserna måste ge rimliga skatteresultat för dem som
flyttar ut från Sverige. Det s'äger sig självt att våra beskattningsmöjligheter
i samband med utformningen av dubbelbeskatt-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 25

ningsavtal
får en räckvidd som är resultat av förhandlingar mellan de avtalsslutande
staterna. Det spanska avtalet ger uttryck för de principer för beskattning som
genomfördes genom lagstiftning år 1975 (SFS 1975: 13471348), Skatteplikt i
Sverige infördes då även för utbetalningar till utlandet av belopp på grund av
pensionsförsäkring. I stort sett anser jag att reglerna på detta område
fungerar tillfredsställande.

Jag
är emellertid medveten om att den nuvarande ordningen för beskattningen av
folkpensionärer, som är bosatta utomlands, i vissa fall kan verka hård. Jag
anser därför att det kan finnas skäl för vissa lättnader.

Ytterligare överväganden
är emellertid nödvändiga innan några mer genomgripande förändringar kan
aktualiseras, I fråga om de folkpensionärer som är bosatta utomlands är det
enligt min uppfattning mest angeläget att så långt möjligt söka avväga skatten
på pensionsförmånerna så att större överensstämmelse uppnås i förhållande till
folkpensionärer bosatta i Sverige, Nu är emellertid en jämförelse i dessa fall
svår att göra redan på grund av skillnader i kostnadsläget mellan olika länder.
En direkt tillämpning av de skatteregler som gäller för pensionärer i Sverige
skulle mot denna bakgrund inte ge den åsyftade jämställdheten i flertalet
fall. Jag vill också i sammanhanget erinra om att den kommunala inkomstskatten
för pensionsinkomster för i utlandet bosatta i regel tas ut efter 10 %.

Vidare
måste hållas i minnet att våra regler om t. ex. det extra avdrag för nedsatt
skatteförmåga som kan medges folkpensionärer bygger på en samlad bedömning av
pensionärernas hela inkomst och förmögenhet. En mer ingående kännedom härom
kan knappast erhållas om inte den skattskyldige är bosatt i Sverige. Det är
också viktigt att nya regler görs så enkla som möjligt, både för de
skattskyldiga och för berörda myndigheter.

En
rimlig avvägning mellan de svenska beskattningsintressena och hänsyn till de
utomlands bosatta folkpensionärerna kan enligt min åsikt uppnås genom att en
viss del av folkpensionen undantas från beskattning här i Sverige. Jag
föreslår därför att folkpension, liksom annan pension enligt lagen (1962: 381)
om allmän försäkring, undantas från beskattning i Sverige till den del den inte
överstiger 4 500 kr. Härigenom får man enligt min mening en godtagbar avgränsning
av de fall där en skattelättnad är motiverad. Som jag tidigare har nämnt får
emellertid mitt förslag ses som en provisorisk lösning som kan komma att få omprövas
relativt snart.

Mitt
förslag föranleder ändring i 53 § 1 mom. KL, De nya reglerna bör tillämpas i
fråga om utbetalningar fr. o. m. den 1 januari 1979.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 58 26

3
Hemställan

Med
h'änvisning till vad jag nu har anfört hemst'äller jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i
folkbokföringsförordningen (1967: 198),

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

3.
lag om ändring i lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt,

4.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272),

5.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956: 623),

6.
lag om ändring i lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 58 27

Innehåll

Propositionen
.................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag
..................................................... ... 3

1.
lag om ändring i
folkbokföringsförordningen (1967: 198) .... 3

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370). 3

3.
lag om ändring i lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt 8

4.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272).......... 9

5.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956: 623) ......... 10

6.
lag om ändring i lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt 12 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den
2 november

1978
........................................................... 13

1
Inledning ...................................................... .. 13

2
Föredragandens överväganden ......................... .. 14

2.1
Folkbokföring av personer som
tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst 14

2.2
Beskattning av personer som
tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst m. m 17

2.3
Beskattningsort för personer
som vistas tillfälligt i Sverige .. 21

2.4
Beskattning av svenska
folkpensionärer bosatta utomlands .. 23

3
Hemställan ................................................... 26

4
Beslut ......................................................... 26

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7S068S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 16 dokument.

  1. Ds 2024:9 Bättre förutsättningar för utsänd statlig personal s. 60 om s. 19 · s. 81 om s. 15 · s. 136 om s. 15 · s. 136 om s. 16 i texten
  2. SOU 2017:5 Svensk social trygghet i en globaliserad värld, del 1 s. 575 om s. 15 i texten
  3. SOU 2009:75 Folkbokföringen, del 1 s. 240 i texten
  4. Prop. 2001/02:154 Anpassning av skattereglerna för utomlands bosatta pensionärer i det reformerade pensionssystemet Prop. 2001/02:154 i texten
  5. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten

Visa alla 16

Rättsfall (3)

3 kopplingar.

  1. RÅ 2005 ref. 35 om s. 18 ur registret
  2. HFD 2014 ref. 6 om s. 15 i texten
  3. RÅ 2000 ref. 48 om s. 15 i texten