om ändring i vägtrankskattelagen (1973:601), m.m.
341 sidor, varav 136 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 136 av 341 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:94, om ändring i vägtrankskattelagen (1973:601), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 Regeringens proposition 1978/79:94 om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601), m.m.;
beslutad den 8 februari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås bl. a. olika ålgärder för att
förenkla hanieringen av kilomelerskatten för fordonsägare och myndigheler.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
Antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfällen
föreslås minskas från fyra till tre per år. Även andra begränsningar av
avstämplingsskyldig-helen föreslås.
Vidare föreslås begränsningar i del brukandeförbud som
inträder när kilometerskatt inte har betalats eller när
kilometerräknarapparaturen är behäftad med fel. Brukandeförbud på grund av all
slämpelkort inle har lämnats skall inte längre inträda.
Systemet med förseningsavgifi föreslås förenklal så att
avgift skall tas ul endasl vid upprepad försummelse atl lämna avstämplingskort
i rätt lid eller när försummelsen avser uppgift som särskilt har avkrävts
fordonsägaren.
Den tidsfrist om tre dagar som f. n. gäller för reparation
av kilomeler-räknarapparalur skall enligt förslaget kunna föriängas av
länsstyrelse. Motsvarande tidsfrist för besiktning efter reparation föreslås
generellt förlängas från tre lill lio dagar.
Straffansvar föreslås inträda vid oaktsamt brukande av
kilomelerskal-leplikligt fordon, vars kilometerräknarapparalur har utsatts för
manipulation.
De nya beslämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti
1979.
I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 94
Prop.
1978/79:94 2
1 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)
Härigenom föreskrivs att 9, 12, 16- 18, 21, 27, 28, 31 och
33 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse
9 §2
SkaU beräknas för varje fordon Skatt beräknas för varje fordon
för en sammanhängande tid av tolv för en sammanhängande tid av tolv
kalendermånader (skalteår) eller kalendermånader (skalleår) eller
för var och en av fyra delar av hell för var och en av tre delar av hell
skalteår (skatteperioder). skalleår (skatleperioder).
Är fordon skattepliktigt under endasl en del av skalteår
eller skaltepe-riod beräknas skatten förden lid fordonet är skattepliktigt, om
ej annat följer av 12 § andra slyckel.
Skalleår och skatteperiod fastslälles av regeringen eller
myndighei som regeringen bestämmer.
12 §=
Fordonsskatt utgår för skatleår Fordonsskatt
ulgår för skalteår
enligt bilaga I till denna lag. Skal- enligt
bilaga 1 till denna lag. Skat
ten utgår för skalleperiod med en ten
ulgår för skatteperiod med en
fjärdedel, för kalendermånad med tredjedel,
för kalendermånad med
en tolftedel och för dag med 1/360 en
toUledel och för dag med 1/360
av skatten för helt år. Översliger av
skatten för hell år. Överstiger
fordonsskatten för ett fordon 1 500 fordonsskatten
för ett fordon 1 500
kronor för helt år utgår fordons- kronor
för helt år utgår fordons
skatt för skatteperiod. skall för skatteperiod.
Föreligger skalleplikl för fordon underdel av
kalendermånad, utgår fordonsskall för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock
icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskallen uppgår lill minst 4 800
kronor för hell skalteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt
första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning
än avställning. Har sådant fordon varit avslällt avräknas eller återbetalas
fordonsskatt för avställningsliden om denna omfattat minst 15 dagar eller om
fordonet övergått lill ny ägare under avställningsliden.
Fordonsskatt erlägges före in- Fordonsskatt erläggs före
in
gången av skalleår eller skaltepe- gången av skatleår eller skallepe
riod. Regeringen får medge undan- riod. Regeringen eUer myndighet
tag härifrån för grupp av fordon. som regeringen bestämmer får
medge
undanlag härifrån för grupp
av fordon.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869. Senaste
lydelse 1974:869. Senaste lydelse 1978:118.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94
Nuvarande Ivddse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattepliktigt
fordon får ej brukas, om lill betalning förfallen fordonsskatt ej eriagts.
Detta gäller ej i fråga om skatt söm avser tid före det närmast föregående
skatteårel eller ej heller i fråga om skall som åvilar tidigare ägare av
fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 §.
Skattepliktigt fordon får ej brukas, om lill belalning
förfallen fordonsskatt ej eriagts. Detta gäller ej i fråga om skall som avser
lid före det närmasi föregående skalteåret och ej heller i fråga om skatt som
åvilar lidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslul om
efterbeskattning enligt 24 §.
Har fordon sålts vid exekutiv försäljning får det brukas
av den nye ägaren ulan hinder av att fordonsskatt, för vilken tidigare ägare
är skattskyldig, inte har erlagis. Föreligger annars särskilda skäl får
riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av försia
stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilomelerskatteplikligt
fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av
fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion
(kilometerräknarapparalur). Apparaturen skall vara plomberad.
Kilo-melerskattepliktig personbil som användes ulom riket skall vidare vara
försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometer-skattepliktigt.
Regeringen får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådani
märke.
Kilomelerskalteplikligt
fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av
fordonets körsträcka och lillhörande anordningar för dess funklion
(kilometerräknarapparalur). Apparaturen skall vara plomberad.
Kilo-melerskattepliktig personbil som används utom rikel skall vidare vara
försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilomelerskalteplikligt.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från
skyldighet atl förse personbil med sådani märke.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, reparation,
kontroll och liknande ålgärd som har avseende på kilometerräknarapparalur saml
om märke som avses i första siycket.
Regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer får
efter ansökan medge att kilometerskatie-pUktigt fordon inte behöver vara
försett med kilometerräknarapparalur.
Senaste lydelse 1975:276.
' Senaste lydelse 1974: 869 (jfr 1974: 873).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilomelerskatt ulgår för den körsträcka som fordon
tillryggalagl under lid, dådet varil kilomelerskalteplikligt.
Skallen beräknas
för hell tiotal kilometer efter de skallesatser som anges i bilaga 2 lill
denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skaltskyldig
skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av
skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer förordnar därom. Kilomelerskatt erlägges i
efterhand för skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp
av fordon.
Skattskyldig
skall för varje skatteperiod lämna uppgift lill ledning för beräkning av
skatt. Regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer får medge undantag
härifrån. Uppgifi till leåningför beräkning av skatt skall lämnas även i
annat fall, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordnar därom. Kilometerskatt erläggs i efterhand för skatteperiod.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag
härifrån för grupp av fordon.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilomelerskattepliktigt fordon får
1. om de föreskrifter i fråga om
kilometerräknarapparalur, vilka
meddelats i denna lag eller ined
slöd därav, ej iakttagits,
2. om JÖreskriven uppgift för be
räkning av kilometerskatt ej läm
nats.
3. om lill betalning förfallen kilo
melerskatt ej eriagts.
Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga
om skatt som avser tid före del närmasi föregående skatteåret och ej heller i
fråga om skatt som åvilar lidigare ägare av fordonet och som fastställls ge-
ej brukas
1. om det inte är försett med kilometerräknarapparalur av
godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar
tillfredsställande.
2. om lill belalning förfallen kilometerskatl ej eriagts.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
medge all fordon, ulan hinder av första stycket 1, får brukas i avvaktan på
reparation eller besiktning av kilometerräknarapparalur.
Vad som sägs i första slyckel 1 gäller ej ifall som avses
i 17 § tredje stycket.
Vad som sägs i första siycket 2 gäller ej i fråga om skatt
som avser lid före del närmasi föregående skatteåret och ej heller i fråga om
skall som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senaste lydelse 1974:869. ' Senaste lydelse
1975:276.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94
Nuvarande lydelse
nom beslul om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §.
Föreslagen lydelse
beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §. Har
fordon sålts vid exekutiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan
hinder av att kilometerskatt, för vilken tidigare ägare år skattskyldig, inte
har er-lagts. FöreUgger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att
visst fordon får brukas utan hinder av försia slyckel 2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27 §s
Vid efterbeskattning påför beskattningsmyndighelen den
skallskyldige skattetillägg med tjugo proceni av del skatiebelopp som
lillkommer.
Har
skallskyldig i mål om skatt skriftligen lämnal uppgifi som befinnes oriktig,
påförs honom skattetillägg med tjugo procent av den skatt som ej skulle ha
påförts, om den orikliga uppgifien godtagits. Skattetillägg ulgår dock ej, om
uppgiften ej prövats med hänsyn till att besvären kommit in för sent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om
skattetillägg skall 37 d och 37/-i7 h §§ lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning tillämpas. Uppgår skattetillägg eller sammanlagda
beloppet av flera samtidigt till fastställelse föreliggande skalletillägg ej
till 50 kronor, påförs ej lillägg.
I fråga om
skattetillägg skall 37 d och 37 f§S, 37g § andra slyckel samt 37 h § lagen
(1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning tillämpas. Uppgår
skattetillägg eller sammanlagda beloppet av flera samtidigt lill faslställelse
föreliggande skattetillägg ej lill 50 kronor, påförs ej tillägg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fråga
om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Fråga om skattetillägg på
grund av oriktig uppgifi i mål om skatt prövas dock av kammarrätten på talan av
allmänt ombud. Sädan talan får föras, om den oriktiga uppgiften ej har
godtagils efter prövning i sak eller ej prövais i målet, och skall väckas inom
ett år från uigången av den månad då dom eller slulligt beslut i målet vunnit
laga kraft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
28 §»
Lämnas ej inom föreskriven tid vederbörlig uppgift om
körsträcka för kilometerskalleplikligl fordon, påför beskattningsmyndigheten
den som ägde fordonet, når fristen utgick, förseningsavgift med 100 kronor.
Har
vederbörlig uppgift/ör skai-teperiod om körsträcka för kilomelerskattepliktigt
fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om
uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordonet
vid utgången av skalleperioden, om ej annal följer av andra siycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senaste lydelse 1978:199. ' Senaste lydelse
1978:199.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94
Nuvarande lydelse
Har i fall som avses i försia stycket ägaren anmanats att
lämna uppgift men ej efterkommit anmaningen inom tid som föreskrivits i denna
elter underlåtit att inom föreskriven lid lämna uppgifi om fordonets
körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregående uppbörds-tillfällena,
bestäms förseningsavgiften till 200 kronor.
Fråga om förseningsavgift prövas av
beskattningsmyndighelen. I fråga om förseningsavgifi skall 37 f § försia och
Iredje styckena, 37 g § andra stycket samt 37 ti § lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskaitning lillämpas. Ulöver vad som
föreskrivs i nämnda 37 f § första stycket gäller alt förseningsavgifter
avseende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas lill
500 kronor eller, i fall som avses i andra siycket, 1 000 kronor,
31
Möt beslut som avses i 23-28 §§ eller 40 § eller som avser
rättelse eller utdömande av vite får skaltskyldig och allmänt ombud föra talan
genom besvär hos kammarrätt.
Föreslagen lydelse
Har i fall som avses i första slyckel ägaren underlåtit
all inom föreskriven lid lämna uppgift/ö/- skatteperiod om fordonets
körsiräcka/ö/-minst en av de tre närmast föregående skalleperioderna påför beskattningsmyndighelen
ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna
uppgift om körsträcka men ej ej t er-kommit anmaningen inom lid som
har,föreskriviis i denna.
Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100
kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgifi har påförts
för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna eller om förseningen
avser uppgift som ägaren har anmanats att lämna.
Fråga om förseningsavgifi prövas av beskattningsmyndighelen.
1 fråga om förseningsavgifi skall 37 f § första och tredje slyckena saml 37 h §
lagen (1959:92) om förfarandel vid viss konsumtionsbeskaitning lillämpas.
Ulöver vad som föreskrivs i nämnda 37 f § första stycket gäller all
förseningsavgifter avseende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod
får nedsättas lill 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra
meningen. I 000 kronor.
§ 10
Mot beslut som avses i 23-27 §§, 28 § andra eller tredje
stycket eller 40 § eller som avser rällelse eller utdömande av vile får
skaltskyldig och allmänt ombud föra talan genom besvär hos kammarrätt.
Mot beslut enUgt 16 § andra stycket andra meningen eller
21 § fjärde stycket tredje meningen Jår skaltskyldig föra talan genom besvär
hos regeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Senaste lydelse 1974:863.
Prop. 1978/79:94 7
Nuvarande tydelse Föreslagen lyddse
Bestämmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959: 92) om
förfarandet vid viss konsumiionsbeskatining gäller i tillämpliga delar besvär i
fråga som avses i försia stycket.
Allmänt ombud får föra lalan till skallskyldigs förmån.
33 §"
Den som uppsåtligen vidtager åt- Den som uppsåtligen vidtar åt
gärd med kilomelerräknarappara- gärd med kilometerräknarappara
lur på fordon så att körsträcka som tur på fordon så att körsträcka som
skall ligga till grund för beräkning skall ligga till grund för beräkning
av kilometerskatl för fordonet ej re- av kilomelerskatt för fordonet ej re
gistreras eller registreras för lågt gistreras eller regislreras för lågl
dömes. om förfarandel ej ulgör ett döms, om förfarandet ej ulgör ett
led i gäming som är belagd med led i gärning som är belagd med
strängare slraff enligt skatiebrotls- strängare slraff enligt skattebrotts-
lagen (1971: 69), till böter eller fäng- lagen (1971:69), till böter eller
fäng
else i högst sex månader, else i högst sex månader. Titt sam
ma straff döms den som av grov
oaklsamhet brukar fordon, på vars
kilometerräknarapparalur har vid
tagas åtgärd som nu sagts.
1.
Denna lag
träder i kraft den I augusti 1979.
2.
De nya
bestämmelserna i 9 och 12 §§ tillämpas i fråga om fordonsskatt för skalteår
som börjar den I september 1979 eller senare och i fråga om kilometerskalt för
skatleår som börjar den I juli 1979 eller senare. Regeringen får i samband med
ikraftträdandet förordna atl skalleår eller skatteperiod skall omfatia annan
lid än som anges i 9 § saml att foidonsskatt för sådant skatleår eller sådan
skatteperiod enligt 12 § skall jämkas i motsvarande mån.
3.
De nya bestämmelserna
i 28 och 31 §§ tillämpas i fråga om skatteår eller skatteperiod som går till
ända efter ikraftträdandet.
4.
1 övrigi
lillämpas äldre bestämmelser i fråga om förhållande som hänför sig lill tid
före ikraftträdandet.
" Senaste lydelse 1976:337.
Prop.
1978/79:94
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon
Härigenom föreskrivs all 13 § lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 § Har länsstyrelse enligt 40 § försia slyckel
vägtrafikskatlelagen (1973:601) befriat fordon från skatteplikt i samband med
atl fordonet har registrerats eller, om del har avställts vid registreringen,
när avställningen har upphört, skall riksskatteverket lill fordonets ägare
utbetala ett belopp som svarar mol försäljningsskatten på fordonet. Har
ulbetalning gjorts till fordonsägare för vissl fordon, får ny ulbetalning för
annal fordon göras endasl om detla har förvärvats mer än tre år efter
förvärvet av förstnämnda fordon, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas
föreligga.
Utbetalning enligt första stycket får ej göras om den som
år upptagen i bilregistret som fordonets ägare innehar detta med nyttjanderätt
under viss tid.
Fordonsägares anspråk på medel enligt första stycket som
innestår hos staten får ej utmätas. Sedan medlen har betalats ut får utmätning
ej heller ske, om medlen hålles avskilda.
Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Prop. 1978/79:94 9
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-02-08
Närvarande:
statsministem Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winlher, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601), m. m.
1
Inledning
Kilometerskattesystemet
har varil i kraft sedan den I januari 1974. Ursprungligen utgick skatten
endast för fordon inrättade för drift med annal drivmedel än bensin eller
gasol. Den I juni 1976 uividgades kilomelerskatten lill alt omfatia även
släpvagnar som dras av kilometerskalteplikligt motorfordon och har en
skattevikt över 3 000 kg.
De
grundläggande beslämmelserna om vägtrafikbeskaltningen, varav kilomelerskatten
är en del, finns i vägtrafikskatlelagen (1973:601, ändrad senast 1978:199),
VSL. Däruiöver regleras beskattningen i vägtrafikskalle-kungörelsen (1973:776,
ändrad senasi 1978:331), VSK, kungörelsen (1973:777) om återbetalning och
avräkning av vägtrafikskall m, m. för fordon som använis ulom rikel (omtryckt
1976: 768, ändrad senast 1978:128), ÅVK, lagen (1976: 338) om väglrafikskatl på
vissa fordon, som icke är registrerade i rikel (ändrad senasi 1978:119) och i
ett flertal andra författningar.
Med
slöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 uppdrog jag ål en särskild
utredare atl göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskaltningen (B 1977:05).
Utredningen antog namnet vägtrafikskatteutredningen. Direkliven för
ulredningen innebar atl den skulle göra en översyn av väglra-fikbeskatlningens
olika delar. Bland de frågor som borde las upp framhölls bl, a. uppbörden av
fordonsskatt och kilometerskatl och en allmän författningsteknisk översyn.
Särskilt borde strävas efter förenklingar i beskattningen med beaktande av
rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge möjligheter lill en
tillfredsställande kontroll.
'
Utredningsman departementsrådet Leif Lindstam.
Prop.
1978/79:94 10
Uppdraget
innefattade inte att bedöma t.ex. beskattningens nivå, avvägningen mellan
fordonsskatt och kilometerskatl eller en återgång från kilometerskall lill
skall på motorbrännolja,
1
ett försia delbeiänkande Kilomelerskatt (Ds B 1978: 5) har ulredningen sett
över kilometerskaltens nuvarande utformning och lagl fram olika reformförslag.
Utredningen har därvid sökt ulforma regler som medför mindre kostnader och mer
begränsal uppgiftslämnande för de skattskyldiga och underlättad administration
för myndigheterna.
Ulredningens
förslag förutsätter ändringar i bl.a. VSL och i tillämpningsföreskrifter, som
beslutas av regeringen, t.ex. i VSK. Vidare har utredningen förordat vissa
åtgärder, som inle kräver författningsändring.
I
fråga om gällande ordning och utredningens förslag lorde jag få hänvisa till
betänkandet, som bör fogas lill proiokollei i delta ärende som bilaga 1.
Betänkandet
har remissbehandlats. Yttranden haravgetis av statens trafiksäkerhelsverk (TSV),
riksskatteverket (RSV), riksrevisionsverkei (RRV), generallullstyrelsen,
postverket, kilometerskattenämnden (KSN), kammarrätten i Göteborg, samtliga
länsstyrelser, skattelilläggsutredningen, delegationen förförelagens
uppgiftslämnande (DEFU), byråkratiutredningen, AB Svensk bilprovning, Sveriges
bilindustri- och bilgrossistförening. Motorbranschens riksförbund,
Motormännens riksförbund. Svenska busslrafikförbundet. Svenska
lokaltrafikföreningen. Svenska taxiförbundet. Svenska åkeriförbundet, Åkeriförelagamas
centralförbund och Sveriges bilskrolares riksförbund. RSV har bifogat yttrande
av Föreningen Sveriges kronofogdar. Länsstyrelsen i Gollands län har bifogat
yttrande av allmänna ombudel i länel. Länsstyrelserna i Malmöhus och Örebro län
har bifogat yttranden av resp. läns åkeriförening.
En
sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.
2
Föredragandens överväganden
2.1
Allmänna synpunkter på kilometerbeskattningen
Kilometerskaltens
principiella grundval är all skatt utgår i förhållande till körd vägsträcka.
Skattens höjd varierar dessutom med fordonsslag, vikt och axelarrangemang. När
denna skatleform infördes år 1974 ersatte den lidigare ulgående särskilda
skatter på brännolja. Skattenivån avpassades så all den genomsnittligt skulle
ge samma skallebelastning som den slopade brännoljebeskatlningen.
Övergången till
kilomelerskatt skedde av främsi två skäl. Brännoljebeskatlningen orsakade
stora kontrollproblem. Genom olika skalteundandragande åtgärder kunde den
tekniskt setl likvärdiga men väsentligt lägre beskattade eldningsoljan
användas i stället för motorbrännolja för drifl av motorfordon. Vidare ansågs
kilometerskatl vara en lämpligare skalleform
Prop. 1978/79:94 11
än
drivmedelsskatt när det gällde atl tillgodose den s. k.
kostnadsansvarig-helsprincipen, som fastslogs genom statsmakternas
trafikpolitiska beslul år 1963.
1 praktiken är
kilometerskattesystemet uppbyggt på följande säll. I varje
kilometerskalleplikligl fordon skall en stämplande kilometerräknare vara
inmonterad. I räknaren registreras fortlöpande den tillryggalagda vägsträckan.
Fyra gånger om året skall fordonels ägare göra en avstämpling av
ki-lomelerräknaren på särskild blankett som sänds in lill TSV. En skatteperiod
omfattar alllså i princip tre månader. Perioderna bestäms av slutsiffran i
fordonels registreringsnummer och är avpassade så att en anknytning finns lill
fordonets konlrollmärke.
På
grundval av avstämplingskortet beräknas och debiteras skatt genom automatisk
dalabehandling utan atl något formellt beslut meddelas. Vill fordonsägaren
invända mot skallens beräkning kan han påkalla beslul i skattefrågan.
Särskilda föreskrifter
finns för all säkerslälla atl varje skaltskyldig fullgör sin uppgifts- och
betalningsskyldighet. Åsidosätts dessa skyldigheter får fordonet inte användas.
Vidare gäller att efterbeskattning kan ske samt att skattetillägg och
förseningsavgifi kan las ut.
Vidare
finns särskilda regler om hur kilometerräknarapparaturen skall vara beskaffad
och vad fordonsägaren har atl iaktla om den inle fungerar tillfredsställande.
Av
del sagda framgår all kilometerskattesystemet släller stora krav på såväl
myndigheter som enskilda. Från skilda håll har krilik riktats mot systemet.
Denna krilik lar främst sikle på '"krånglet" i hanieringen och den
omfaitande regleringen, som tillkommit i kontrollsyfte. Vidare har gjorts
gällande att systemet förorsakar enskilda fordonsägare orimligt höga kostnader
och att även det allmännas kostnader för administrationen och skatteuppbörden
är alllför höga. Från olika håll har dessutom påpekais alt systemet är
känsligt för fusk, atl kilometerräknama alllför lätt kan manipuleras och alt
det förekommer ett oacceptabelt stort skattesvinn.
Till dessa problem kan
läggas ett som KSN tagit upp i sitl remissyttrande. En av de större europeiska
lillverkama av dieselpersonbilar har långt framskridna planer på införande av
elektroniska hastighelsmäiare. Realiseras dessa planer kommer en vajerdriven
räknare av nuvarande lyp inte att kunna användas i dessa fordon utan all
fordonens normala utförande ändras. Hiltills gjorda undersökningar har visal
atl det kan bli svårt atl konstruera en elektronisk kilometerräknare för dessa
fordon som är säker mol manipulationer.
Flera
av remissinstanserna menar atl nackdelama med kilometerskattesystemet är så
stora att det bör ersättas med en annan beskaltningsform. Genomgående förordas
därvid en återgång till skatt på motorbrännolja. Kontrollen av att otillätet
bränsle inte används skulle bygga på att detta försågs med ell ämne som kan
spåras vid ell enkell prov. Från flera håll
Prop.
1978/79:94 12
görs del gällande all ell sådant system praktiseras i
Finland med gott resultat.
1
anledning av den nu redovisade kriiiken mol kilomelerskaltesyslemet som sådani
vill jag framhålla följande. För de brännoljedrivna personbilarna, lastbilarna
och bussarna och de nu skattepliktiga släpvagnarna är det enligt min mening
principiellt riktigt atl direkl lägga körsträckan lill grund för beskattningen.
Vidare ger kilometerskatten i molsats lill brännoljeskat-ten möjlighel alt
anpassa beskattningen efter fordonens axelarrangemang och vikt. I den framförda
kritiken mot kilometerskatlen syns dessa förhållanden inte ha beaktats.
Vad jag nu har anförl hindrar självfallet inle alt
kritiken kan vara hell eller delvis befogad. För alt undersöka om så är fallel
har regeringen genom beslut den 1 februari 1979 gett vägtrafikskatteutredningen
i uppdrag att göra en allsidig ulvärdering av kilometerskallesystemet (Dir.
1979:9). Med utgångspunkt i atl de brännoljedrivna fordonen och deras
släpvagnar skall beskattas i ungefär samma utsträckning som f n. kan frågan om
alt slopa kilomelerskatten, om delta skulle visa sig önskvärl, inte avgöras
förrän ev. alternativa beskattningsformer också har bedömts. Ulredningens
ulvidgade uppdrag omfattar även att göra en sådan bedömning.
Jag vill också framhålla all regeringen genom beslul den 1
februari 1979 har gett i uppdrag åt KSN att initiera och leda arbelel med atl
ulveckla en ny kilomelerräknare, t. ex. för navmonlering, som kan användas för
i stort sett alla kilomelerskattepliktiga fordon. En mycket drift- och
manipula-tionssäker kilomelerräknare kan göra det möjligt atl vidla väsentliga
förenklingar av kilometerskallesystemet. Innan ställning las lill en ev. avveckling
av kilometerskatten bör därför möjligheterna all utveckla en sådan räknare
kunna överblickas.
Kostnaderna som är förenade med utredningsarbetet bör
under innevarande budgetår få bestridas från åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Kilo-meierbeskattning. Jag inbegriper däri kostnader för att ulforma och prova
försöksmodeller av räknardetaljer o. dyl. För näsla budgelår bör kostnaderna
belasta förslagsanslaget Riksskatteverket, efiersom verkei då övertar KSN:s
kvarvarande arbetsuppgifter.
Enligt min mening bör kilometerskattesystemet behållas i
vart fall lill dess förutsättningarna för dess avskaffande har klarlagts.
I avvaktan på all resultatet av de nu angivna åtgärderna
föreligger bör de möjligheter till förbättringar av systemet som finns
utnyttjas. Jag övergår därför lill all behandla de av ulredningen framlagda
förslagen lill ändringar i VSL m. m. För sammanhangels skull avser jag
emellerlid också all beröra vissa spörsmål beiräffande vilka del ankommer på
regeringen alt falla beslul.
Prop.
1978/79:94 13
2.2 Uppgifter tiU ledning för beräkning av kilometerskatt
m. m.
Ulredningen har föreslagit två olika åtgärder för atl
bringa ned uppgiftslämnandet för beräkning av kilometerskatl. Den ena innebär
alt antalet ordinarie avstämplingar per år minskas från fyra till tre. Därvid
har utredningen avvisat tanken på olika schablonmetoder, bl.a. med preliminära
skalleinbetalningar i förskott. Den andra innebär alt skyldigheten atl göra
ordinarie avstämpling slopas då annan avstämpling ändå görs under
av-stämplingsmånaden och denna avstämpling följs av registernotering.
Enligt förslaget skall skatteåret delas in i tre
skatleperioder om i princip fyra månader. Vidare skall uppbörd av
kilometerskatt och uppbörd av fordonsskatt göras under en och samma
uppbördsmånad saml avstämpling i princip, med ovannämnda undanlag, göras
särskilt för beräkning av kilomelerskatt. All införa en ordning varigenom
någon av de ordinarie av-slämplingama alllid skulle ske i samband med den
årliga besiktningen hos AB Svensk bilprovning har utredningen inte ansell
lämpligt framför allt av det skälet alt besiklning kan göras när som helst
under en fem månader lång period. Detta skulle kunna leda lill stora
variationer i körsträckan mellan två ordinarie avstämplingar och därmed också
till stora variationer i skattebeloppen mellan olika skatleperioder.
Några remissinsianser har inte velat släppa tanken på atl
ett syslem med preliminära förskoltsinbetalningar av skatt vore alt föredra.
För egen del ansluter jag mig emellertid lill utredningens bedömning atl denna
metod kan komma all skapa minsl lika stora svårigheter som den löser. Jag menar
liksom ulredningen alt del nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd
bör behållas vid samtliga ordinarie uppbördslillfällen.
Vad det då
gäller att överväga är huruvida antalet sådana avstämplingar och
uppbördslillfällen kan minskas. Denna lanke har genomgående vunnit gehör hos
remissinsianserna. De har även lill den allt övervägande delen godtagit atl
antalet bestäms lill tre per år. Själv finner jag ulredningens förslag
välgrundat. De betänkligheter som i några fall redovisas - bl. a. ökad risk för
reslföring av skatt och för all brisler i apparaturen inle upptäcks -är inle av
sådan siyrka alt de motväger de uppenbara fördelarna, främsi den avsevärda
minskningen av stämpelkortshanteringen, som står all vinna med den föreslagna
ordningen. Jag anser därför atl denna reform bör genomföras på del sätl
ulredningen föreslagit.
Reformen kräver ändringar i 9§ första stycket och 12 §
första stycket VSL,
Även förslaget att slopa kravel på ordinarie avstämpling
när viss annan avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden innebär
förenklingar och bör genomföras. Detta bör i enlighel med utredningens förslag
ske genom ell tillägg till 18 § andra slyckel VSL, Där bör anges all
regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer får medge undanlag från
skyldigheten alt göra ordinarie avstämpling. Erforderliga föreskrifter i detta
hänseende bör tas in i VSK.
Prop.
1978/79:94 14
Utredningen har utförligt behandlal frågan om all införa
möjlighel lill avstämpling och skalledebitering vid ägarbyte (avsniii 4.2.3 i
betänkandet). Utredningen har funnil atl en sådan möjlighet inte bör införas.
Jag delar denna uppfattning.
2.3 Brukandeförbud
Brukandeförbud inträder om fordonsskall eller
kilometerskalt, som har förfallit lill belalning, inle har betalats, öm skallen
avser lid före del närmast föregående skatteåret eller om skatten har påförts
en tidigare ägare av fordonet genom efterbeskattning är dock den obetalda
skatten inle hinder mot brukande.
I fråga om kilometerskattepliktiga fordon inträder
brukandeförbud även om meddelade föreskrifter i fråga om
kilomelerräknarapparatur inte har iakttagits eller om föreskriven uppgift för beräkning
av kilomelerskatt inle har lämnals.
Enligt utredningsförslaget skall bestämmelsema om
brukandeförbud för kilometerskatteplikliga fordon på grund av
uppgiftsförsummelse slopas. Kilomelerskalteplikligt fordon skall inte få brukas
om del inle är försett med kilometerräknarapparalur av godkänt slag som är
plomberad och godkänd vid besiktning och fungerar tillfredsställande. Vidare
föreslås inskränkningar i brukandeförbudet på grund av obetald fordonsskatt
och kilometerskatl.
Utredningens förslag till lättnader i bestämmelserna om
brukandeförbud har allmänt mottagits positivt av remissinsianserna. 1 fråga om
enskildheter i förslaget har dock vissa kritiska synpunkter förts fram.
För egen del anserjag, liksom utredningen och en med något
undantag enhällig remissopinion, alt brukandeförbud för kilomelerskalteplikligt
fordon inte bör inträda därför att föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatl
ej har lämnats. Brukandeförbud på grund av all apparaturen inle är i
överensstämmelse med meddelade föreskrifter bör inträda endast när fråga är om
ett mer grundläggande fel. Den förra brukandeförbudsgrunden bör därför slopas
och den senare ändras i enlighel med vad ulredningen föreslagil.
När del gäller brukandeförbud på gmnd av obetalda
väglrafikskaller finns del anledning att närmare gå in på ulredningsförslagel.
Enligt detla skall brukandeförbud som har inträtt för vissl fordon på denna
grund automatiskt upphävas för ny ägare till fordonet om förvärvet sker vid
exekutiv auktion. Vidare har föreslagits att ett på samma grund inträtt
brukandeförbud skall kunna upphävas efter myndighetsprövning, om särskilda
skäl föreligger. Utredningen har uttalat all sådana skäl torde föreligga bl. a.
när konkursförvaltare säljer fordon från konkursbo, anlingen på offentlig auktion
eller under hand.
Ulredningen har pekat på att den föreslagna ordningen
skulle medföra
Prop. 1978/79:94 15
all
obetald skall som har förfallit till betalning före förvärvet inte skulle utgöra
hinder för den nye ägaren alt använda fordonet, vilket däremoi skulle vara
fallet om den obetalda skatten har förfallit till belalning efter förvärvel.
Delta innebär bl. a. atl den nye ägaren kan bli Ivungen all belala kilometerskatt
som förfaller till belalning efter förvärvet men som avser en tidigare ägares
användning av fordonet. Däremot kan han slippa belala fordonsskall som har
debiterats lidigare ägare men som helt eller delvis hänför sig lill lid efter
förvärvel. Enligt utredningens uppfattning talar prakliska skäl för en sådan
ordning. En expert i utredningen anser dock all reglerna om hävande av
brukandeförbud vid sådana förvärv bör utformas så att den nye ägaren skall
betala fordonsskatt lill den del denna hänför sig lill lid efter förvärvel, för
atl brukandeförbud inle skall inträda, men atl det å andra sidan inte skall
krävas alt han betalar kilometerskalt för körning före förvärvsdagen.
Utredningen har vidare
utlalal att brukandeförbud bör kunna hävas även när konkursbo fortsätter
konkursgäldenärs verksamhet under viss lid eller när skall har restförts och
överlämnats för indrivning och den skattskyldige har träffal avtal med
kronofogdemyndigheten om en avbetalningsplan för skatten. Utredningen har
framhållit all möjligheten för den skatlskyldige att betala skalleskulden kan
ligga i att han t. ex. kan fullfölja ell konirakt om transporter eller i all
fordonet allmänt används i rörelsen och därigenom ger intäkter.
Brukandeförbudet bör i sådana fall kunna hävas åtminstone temporärt. 1
förekommande fall bör ett sådant medgivande kunna återkallas.
Däremoi
har inle ulredningen anseti att brukandeförbud bör kunna hävas endasl på den
grunden all köparen inle känl lill den obetalda skallen. Även när fordon, som
har sålts med förbehåll om återiaganderätl, alertas av säljaren har utredningen
menat alt skatteskuld som har uppkommil under köparens innehav av fordonet
skall vara betald för all fordonet skall få användas. Utredningen har i
sistnämnda fall pekal på beslämmelserna om "positivt restvärde" i
lagen (1978:599) om avbelalningsköp mellan näringsidkare m. fi. och i
konsumentkredillagen (1977: 981).
Utredningen har föreslagit
att det skall ankomma på RSV att pröva hävande av brukandeförbud och att
besvär skall kunna föras hos regeringen.
De föreslagna ändringama
har överlag mottagits positivt av remissinstansema. RSV och några andra
remissinsianser har dock förordal alt brukandeförbudet skall hävas automatiskt
även i konkursfallen. Vidare har RSV och ett par länsstyrelser ställt sig bakom
del särskilda yttrandet av en av experterna. Företrädare för bilhandeln har
kritiserat ulredningens uppfattning i fråga om återtagna fordon. Slutligen har
RSV och någon länsstyrelse förordal alt prövningen av om brukandeförbud skall
hävas bör anförtros åt länsstyrelserna.
Föregen del villjag framhålla
följande. Jag instämmer i utredningens bedömning alt brukandeförbud på grund
av obetalda väglrafikskaller kommit
Prop. 1978/79:94 16
atl
inträffa i vissa fall som inneburit pålagliga olägenheter. Del är därför
befogat alt genomföra vissa lättnader i bestämmelsema. Jag anser i likhel med
utredningen, att övervägande skäl talar för atl fordon som säljs på exekutiv
auktion automatiskt bör befrias från brukandeförbud. Även när särskilda skäl i
övrigt föreligger bör brukandeförbudet kunna hävas. Delta bör, i enlighet raed
utredningens förslag, kunna ske t. ex. vid försäljning från konkursbo,
fortsättande av konkursgäldenärs rörelse samt i vissa fall då skuld som avser
vägtrafikskatt avbetalas enUgt överenskommelse med kronofogdemyndighet. Några
remissinstanser har hänvisat till atl denna möjlighel i viss mån kan öppna
vägen för skalteundandragande åtgärder och förordat att brukandeförbudet i nu
avsedda fall bör hävas först efter prövning av myndighet. Jag delar denna
uppfattning, 1 likhet med utredningen anserjag att prövningen, med hänsyn bl,
a. till vikten av en enhetlig rättstillämpning, till dess närmare erfarenheter
vunnits bör göras av RSV. Mot beslut som RSV meddelar i sådan fråga bör talan
kunna föras genom besvär hos regeringen.
Jag
delar även ulredningens uppfattning att en ny ägare, som förvärvar ett fordon
under ovan angivna förutsättningar, måsle belala skatt, för vilken han själv
är skattskyldig men inle annan skatt, för atl fordonet skall få användas.
Utöver
nu behandlade frågor, vilka kräver lagändring, bör vissa ändringar i
förenklande syfte göras i VSK, Vidare finns, i enlighet med vad utredningen
har uttalat, möjlighel atl genomföra förbättringar i administrativt hänseende,
2.4
Förseningsavgift
Utredningen
har föreslagit att systemet med förseningsavgift, som gäller vid lämnande av
körlängdsuppgift för kilometerskatl, skall utformas på i huvudsak följande
sätt. Förseningsavgift skaU utgå endast i de fall dubbel avgifl påförs enligt
nu gällande bestämmelser. En enstaka förseelse skall endast medföra erinran om
uppgiftsskyldigheten. Vid upprepad förseelse för samma fordon skall enkel
avgift, 100 kronor, påföras. Har enkel avgifl påförts och upprepas
underlåtenheten ännu en gång under någon av de tre närraast följande
skatteperiodema skall dubbel avgift, 200 kronor, påföras. Förseningsavgifi i nu
nämnda fall skall utgå endast när underlåtenheten avser ordinarie avstämpling.
Underlåtenhet att efterkomma anmaning alt lämna uppgifi skall medföra dubbel
avgifi, 200 kronor. Vid ifrågasatt eftergift av avgifl skall även
ursäkllighelen vid den förseelse som endast medfört erinran kunna prövas.
En
klar majoritet av remissinstanserna har i princip godtagit utredningens
förslag. Den närmare utformningen av de nya reglema har dock rönt en viss kritik.
Det gäUer främst frågan huruvida ursäktlighel vid en försla-gångsförsummelse,
som endasl föranleder erinran, skall kunna prövas när
Prop. 1978/79:94 17
efiergift
av förseningsavgifi övervägs efter ytteriigare en försummelse ati lämna
uppgift. Till dem som molsäller sig förslaget i denna del hör
skatte-tilläggsuiredningen, kammarrätten i Göleborg och lio länsstyrelser. Skattelilläggsutredningen
har föreslagil all en erinran i stället skall kunna prövas om detla yrkas inom
kortare tid, t. ex. tio dagar.
För
egen del harjag gjort följande bedömning. Utredningen har visat att det
föreligger ett uppenbart behov av omformning av reglema om förseningsavgift.
Utredningen har också klarlagt att de flesta förseningar vid uppgiftslämnande
är av engångskaraktär. Den av utredningen föreslagna konstruktionen av
förseningsavgiftsinstilulel innebär visserligen en avvikelse från vad som
gäller vid bristande uppgiftslämnande vid övrig beskattning. Med hänsyn lill
de speciella förhållandena på kilomelerskalleområ-del bör dock en sådan
avvikelse inte inge några betänkligheter. Förslaget innebär påtagliga
administrativa fördelar, bl.a. genom alt en stor mängd förseningsavgiflsärenden
kan beräknas bortfalla. Det bör därför genomföras. Avgifl bör alltså utgå vid
upprepad försening i samband raed ordinarie uppbörd och vid försummelse alt i
lid lämna uppgifi som särskilt avkrävts fordonsägaren. De av utredningen
föreslagna avgiftsbeloppen är desamma som nu lillämpas. Jag biiräder förslaget
även i denna del.
När del gäller omfattningen
av en eftergiftsprövning då det övervägs atl påföra avgift på grund av upprepad
uppgiftsförsummelse, villjag frarahålla följande. Utredningen har som nämnls
visat atl de flesta förseningar av ifrågavarande slag är engångsförsummelser
och att den föreslagna ordningen kan antas komma att medföra ell betydande
bortfall av förseningsavgiftsärenden. Följaktligen bör, om den föreslagna
ordningen genomförs, även ärenden angående ifrågasatt efiergift minska avsevärt
i omfallning. Under sådana förhållanden anserjag inte att arbetssituationen vid
länsstyrelserna utgör något bärande skäl mol atl låla prövningen av efiergift
omfatta även omständigheterna vid den försummelse som föranlett erinran. För
de skattskyldiga kan del le sig slölande alt den som kommer i fråga för
avgifispåföring på grund av upprepad uppgifisförsummelse skall kunna påräkna
eftergift om ursäktlighel föreligger för den senasle försummelsen men inte om
endasl den tidigare varil ursäktiig. Därtill kommer atl en skallskyldig inte
lorde kunna frånkännas rätten att i ett avgiftsärende åberopa att en erinran,
som han har erhållit vid ett tidigare tillfäUe, varit obefogad av andra skäl
än ursäktlighet, t. ex, därför atl han inte varil skyldig alt lämna uppgift. En
ordning som innebär all olika invändningar mol en avgifispåföring i
processuellt hänseende behandlas olika är enligt min mening inte lämplig.
Av det sagda framgår
attjag biträder ulredningens uppfattning all prövning av fråga om eftergift av
förseningsavgift skall kunna omfatta även närmast föregående försummelse, om
denna endast har leti till erinran. Vid delta förhållande bör
förfallningslexlen lill 28 § ulformas i enlighet med ulredningens förslag. Jag
vill i detla sammanhang också betona vikten av att 2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
94
Prop.
1978/79:94 18
de skattskyldiga får lillräcklig informaiion om gällande
bestämmelser när en erinran skickas ul.
2.5 Åtgärder vid fel på apparaturen m. m.
Ulredningen har föreslagil vissa lättnader för
fordonsägama vid reparation och besiklning av kilometerräknarapparalur. Enligt
förslaget skall en möjlighet införas för länsstyrelsema all medge förlängning
av den ireda-garsfrisl, räknai från dagen då ett fel på apparaturen har
uppläckts, som nu gäller för reparationen. Vidare skall besiktningsfrislen,
räknai från dagen för reparation, förlängas från nuvarande tre lill tio dagar.
Förslaget innebär alt del i 21 § VSL bör anges all regeringen eller myndighet
som regeringen besiämmer får medge alt fordon får brukas i avvaklan på reparation
eller besiklning av apparaturen, oavsell vad som annars gäller i fråga om brukandeförbud
för fordon som saknar kilometerräknarapparalur eller vars apparatur är
bristfällig. Enligt utredningens förslag skall prövningen av reparationsfristen
göras av beskattningsmyndighelen, dvs. av länsstyrelsen.
Remissinsianserna har genomgående hälsat med
tillfredsslällelse att beslämmelserna om reparationsfrisl och besiktningsfrisl
mjukas upp. Jag finner också övervägande skäl tala för att lättnader i berörda
hänseenden genomförs. Endasl på ett par punkter villjag kommentera
utredningsförslaget.
En del
länsstyrelser har gett uttryck åt en viss osäkerhet beiräffande ansöknings-
och beslulsförfarandet saml inriktningen och omfattningen av den prövning som
skall göras, då en förlängning av reparalionsfrislen begärs. Jag vill
härvidlag underslryka att, för all inle förtjänsten med dis-pensinstilulel
skall omintetgöras genom atl brukandeförbud hinner inträda innan beslut
föreligger, beslutsprocessen måste kunna ske snabbi och utan alltför stor
vidlyftighet. Ansökningsförfarandet bör inte med nödvändighet behöva vara
skriftligt. Detla får dock inle hindra att tillämpningen blir restriktiv. Del
skall ha visals atl särskilda skäl föreligger för all förlängning skall kunna
medges. Ell exempel härpå, som ulredningen också framhåller, är bristande
lillgång lill reservdelar. Jag anser däremoi inte alt fordonsägarens
personliga förhållanden normalt skall kunna uigöra skäl för förlängning av
lidsfristen. I övrigi förutsätter jag att RSV uifärdar erforderiiga anvisningar
på detta område för alt säkerslälla en likformig lillämpning av beslämmelserna
i alla län.
Den av ulredningen föreslagna möjlighelen alt anföra
besvär över be-skaltningsmyndighelens beslut i fråga om reparationsfristen
finner jag ej skäl atl genomföra. Del är yllersl tveksamt om fordonsägama
skulle vara betjänta av en sådan besvärsrätt, efiersom brukandeförbud i
normalfallet torde hinna inträda innan besvärsmyndigheten hunnit pröva frågan,
Ulredningen har lämnat ytterligare förslag för att
slimulera fordonsägaren all göra funktionskontroll under ordinarie
avstämplingsmånad, somjag
Prop. 1978/79:94 ! 19
finner
välbetänkta. Sålunda bör det vara av värde om de ordinarie av-stämplingskorten
förses med viss informationiför alt underlätta en sådan kontroll. Denna fråga
faller inom RSV:s kompetensområde och kräver ingen författningsändring.
2.6
Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga
Ulredningen
har föreslagit att det skall föreligga en möjlighel att slopa kravet på
kilomelerräknarapparatur för vissa företag med stor fordonspark, som är
svåråtkomlig och fördelad på många uppslällningsslällen, under förutsättning
atl körsträckan ändå kan beräknas tillförlitligt. Sådana dispensfrågor skall
enligt förslaget prövas av regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer.
Utredningen beionar atl möjlighelen all ge dispens måsle utnyttjas restriktivt.
Fordon,
för vilka dispens har medgetts, kommer sålunda inte alt omfattas av det
brukandeförbud som annars gäller när kilometerräknare inte är installerad.
Dispensen skall enligt förslaget kunna omfatia del av fordons-park. Dispensen
bör kunna återkallas när förutsättningar för denna förmån inte längre är för
handen eller vid missbruk. Vid överlåtelse får särskild avräkning och uppbörd
ske. Motsvarande måste gälla även i del fall ett företag med dispens förvärvar
ell redan kilomelerskattepliktigt fordon.
Åtskilliga
remissinsianser har lillslyrkt förslaget eller lämnal det utan erinran.
Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållil alt fordons körsträckor i vissa
fall har beräknats med ledning av fordonsägarens statistik när
kilomelerräknaren har varil ur funktion under någon del av skalleperioden.
Kritik
har emellertid också riktats mot förslaget av en del remissinstanser.
Betänkligheterna går i allmänhet ut på alt förslaget medför orättvisor och
brisiande konkurrensneutralitet mellan olika förelag, all avgörandena kan bli
svåra när del gäller gränsdragningsproblem och att länsslyrelsemas
kontrollarbete kan förväntas öka avsevärt.
För
egen del villjag anföra följande. Jag har tidigare framhållit alt kilomelerskatten
i princip måsle bygga på en kilometerräknarapparalur. Ell avsteg från denna
princip kräver siarka skäl. Jag vill inte bestrida all vissa fordonsägare, av
skäl som utredningen har anfört, kan åsamkas relativt sett mer arbete med
kilomelerskatten än andra fordonsägare. Samtidigt kan inle uteslutas alt del
föreslagna dispenssyslemel i enlighet med vad vissa remissinsianser har uttalat
skulle medföra tillämpningsproblem och risk förökat kontrollarbete, orättvisa
och bristande konkurrensneutralitet. Jag vill också framhålla att systemet
skulle ställa mycket stora krav på en fordonsägare som har fåll dispens.
Misslag eller missbruk skulle kunna leda till atl dispensen ålerkallas och
förelaget blir skyldigt all åter låta montera kilometerräknarapparalur i sina
fordon. Med hänsyn lill vad jag nu har anförl är jag inte f.n. beredd alt godla
utredningens förslag på denna punkt.
Prop.
1978/79:94 20
1 vissa andra situationer kan det dock finnas behov av all
befria från skyldigheten att förse kilometerskatleplikligi fordon med
kilometerräknarapparalur. Jag länker närmasi på sådana fall då ett fordon inle
alls eller endasl med särskilt stora svårigheter kan förses med kilomelerräknare
och körsträckan ändå kan beräknas tUlförlitiigt. Enligt gällande ordning får
fordonen inte användas i avsaknad av kilometerräknarapparalur. De av utredningen
föreslagna ändringama i 17 och 21 §§ VSL är av värde för alt göra det möjligt
att ändå använda fordonen. Erforderliga föreskrifier för uppbörd av
kilomelerskatt m, m. i nu avsedda fall bör tas in i VSK.
2.7 Kilometerskattemärke m. m.
Enligt gällande bestämmelser skall kilomelerskaltepliktig
personbil som används ulom rikel i vissa fall vara försedd med särskilt märke,
s. k, kilometerskattemärke, som visar all fordonet är kilometerskalteplikligt.
Denna skyldighet gäller i de fall gränspassering sker lill eller från annal
land än Norge. Märket tillhandahålls av länsstyrelse och kostar 10 kronor.
Bestämmelser härom återfinns i 17 § VSL samt i ÅVK.
Utredningen har övervägt ett slopande av dessa
bestämmelser men ansett sig inle böra föreslå en sådan ålgärd, med hänsyn lill
den funktion märket fyller i konlrollhänseende. Likaså har ulredningen avvisat
den från ett par håll framförda tanken atl märket skulle distribueras för alla
kilometerskattepliktiga personbilar, eftersom detla enligt utredningens
uppfattning skulle vara en onödig administrativ omgång. Däremot har
ulredningen föreslagit dels atl lullanslalt skall mot en avgifl av 25 kronor
tillhandahålla kilometerskattemärke vid gränspassering, dels vissa andra
ändringar i ÅVK.
Jag delar ulredningens bedömning att skyldigheten all
förse kilometer-skattepliktig personbil med kilometerskattemärke vid användning
ulom riket bör kvarslå oförändrad. Jag avser alt i annal sammanhang föreslå
regeringen all beslula om ändringar i ÅVK i huvudsak i enlighet med ulredningens
förslag. Detla innebär bl. a. att jag f. n. inle är beredd att bilräda vid
remissbehandlingen framförda förslag om mer långtgående skyldigheler, t. ex.
av innebörd atl alla brännoljedrivna personbilar obligatoriskt skall förses med
särskild markering.
2.8 Övriga frågor
Ulredningen har föreslagil alt regeringens rält enligt 12
§ VSL alt medge undantag från skyldigheten atl belala fordonsskall i förskott
skall kunna delegeras lill myndighet. Sådan delegeringsmöjlighel finns redan i
vissa fall i VSL, t, ex. i 9§ iredje siycket och I7§ andra stycket. Förslaget
bör genomföras. Motsvarande ändring bör göras i 17 § första stycket VSL.
1 27 § VSL, som innehåller bestämmelser om skattetillägg,
finns f n. i
Prop. 1978/79:94 21
Iredje slyckel en hänvisning lill 37 g § lagen (1959: 92)
om förfarandel vid viss konsumiionsbeskatining, förfarandelagen.
I 37g§ försia siycket förfarandelagen regleras
behörighelen för beskattningsmyndighelen alt besluta om särskild avgifl saml
allmänna ombudets rätt alt föra talan om skattetillägg. Molsvarande
bestämmelser finns i 27 § fjärde siycket VSL. Hänvisningen i 27 § VSL lill 37 g
§ förfarandelagen bör därför begränsas så atl den inle omfattar paragrafens
försia stycke.
I 28 § VSL, som innehåller bestämmelser om
förseningsavgift, finns f. n. i tredje stycket en hänvisning till 37 g § andra
stycket förfarandelagen, vari del anges all omprövning av avgifispåföring skall
ske även om den skatlskyldige framställer yrkande härom efter besvärstidens
utgång under förutsättning all beslut om skatten för den beskatlningsperiod
avgiften avser inle har vunnit laga krafl.
Vissa remissinstanser har kritiserat hänvisningen i 28 §
VSL till 37 g § andra slyckel förfarandelagen såsom inadekvat. RSV och några
länsstyrelser har framhållil alt väglrafikskatl påförs utan all särskilt
beslul meddelas. Endast i de fall länsslyrelse fastställer skallen meddelas
beslul. Del finns således i regel inte något beslut som har vunnit laga kraft.
Detla skulle innebära att beslut om förseningsavgift i regel kunde omprövas
hur lång tid som helst efter beslutet.
Liknande synpunkier har framförts av länsstyrelsen i
Kopparbergs län, som tillagt bl. a. följande. I de fall skatten har debiterats
enligt inkommet avstämplingskort är skattebeloppet i normalfallet hell riktigt
beräknal och nägon anledning för fordonsägaren att påkalla beslut finns alltså
inte. 1 det fall skallen har debiterats efter skönsmässiga grunder
överenssiämmer likväl debiterat belopp ofta relativt väl med den skatt som
skulle debiterats om uppgifi om körsträcka lämnats. Det finns därför som regel
inte heller i dessa fall anledning för den skallskyldige all påkalla beslul om
fastställelse av kilometerskatten.
Enligt min egen bedömning är denna kritik berättigad. Det
finns således anledning all se över hänvisningen lill 37 g § andra slyckel
förfarandelagen i 28 § VSL.
Av förarbetena till den nuvarande lagstiftningen (prop,
1977/78: 136 s. 168 och 186) framgår att syfiet med bestämmelsema har varil atl
minska risken för alt skattskyldiga, som ser ett beskaltningsbeslul och ett
beslul om särskild avgift som ett enda avgörande, lider en rättsförlust
därigenom att de överklagar endast del förra beslutet men låler det senare
vinna laga krafl. För all undanröja dessa effekier ansågs del befogal all
införa bestämmelser som tillåter omprövning även av lagakraftägande beslul om
särskild avgift under sådana förhållanden. En bestämmelse av denna innebörd
antogs ha mindre betydelse i fråga om förseningsavgift än beträffande
skattetillägg.
Genom att förfarandel vid uppbörd av kilometerskatl vid
utebliven eller för sent lämnad uppgifi präglas av automatik och atl ett
formellt fastslällel-
Prop.
1978/79:94 22
sebeslut om skatten sällan påkallas föreligger i
normalfallet endast ett beslul alt överklaga, nämligen beslutet om
förseningsavgift. I de fall den skaitskyldige påkallar beslul om skatten kan
man med fog förutsätta atl han är medveien om all detla beslut är ett från
avgifispåföringen åtskilt avgörande. Risken för rättsföriuster av lidigare
angivel slag lorde i dessa fall vara mycket lilen.
1 de fall en skaltskyldig påförs skatt genom
efterbeskattning enligt 24 eller 25 § VSL och därjämte förseningsavgifi skulle
det kunna befaras atl han inte gör åtskillnad på beslulen vid eventuella
besvär. Antalet sådana beslut torde dock vara försumbart.
Mol bakgrund av vad jag nu har anfört bör rätten atl i en
skatteprocess få ett lagakraftvunnel beslul om förseningsavgift omprövat kunna
slopas niir det gäller väglrafikskatl. Jag förordar därför atl hänvisningen i
27 § iredje siycket VSL till 37 g § andra stycket förfarandelagen slopas.
En annan fråga jag önskar ta upp i detla sammanhang är
ansvarsbestämmelserna vid manipulation av kilometerräknare. Enligt 33 § VSL
dömes den som uppsåtligen vidtar ålgärd med kilomelerräknarapparatur så alt
körsträcka som skall ligga till grund för beräkning av kilomelerskatt för
fordonet ej regislreras eller regislreras för lågt till böter eller fängelse i
högst sex månader. Om förfarandel ulgör ett led i gärning som är belagd med
strängare slraff enligt skattebrotlslagen lillämpas i stället den lagen. KSN har
pekal på bestämmelsen i 33 § VSL i praktiken har kunnai tillämpas endast då
gämingsmannen har erkänt brotl. Ell bestridande från fordonsinnehavarens sida
leder - även i de fall då han påträffas med något verktyg eller dylikt
instoppat i räknaren - ofta inte ens till åtal. Innehavaren behöver i regel
till grund för sill bestridande endasl åberopa all någon annan måsle ha utfört
handlingen. Straffansvar bör därför, enligt nämndens uppfattning, kunna
inträda även vid vårdslöst förfarande med kilometerräknarapparaturen som
medför att denna inte är i föreskrivet skick.
Jag finner i likhel med nämnden all del är angelägel atl
komma tillrätta med fusk med räknarapparaluren. Jag delar nämndens uppfattning
atl även vårdslöst förfarande bör kunna leda lill slraff. Påträffas under
körning ett kilometerskalteplikligt fordon med manipulerad räknare, hören
förklaring av föraren eller ägaren att han ej känl till manipulationen alltså
inte godtas utan vidare, I sådana fall bör ägaren eller i förekommande fall
brukaren kunna fällas till ansvar även om han endast förfaril grovt oaktsamt.
Den grova oaktsamheten kan ligga däri atl föraren eller ägaren inle har upptäckt
t. ex. alt ett främmande föremål har placerats i räknaren, varigenom dennas
funktion har störts.
Straffbestämmelsen i 33 § VSL bör ändras i enlighel med
vad jag nu har anfört.
Slulligen villjag la upp en fråga som närmasi berör
försäljningsskall på motorfordon men som har anknytning lill vägtrafikskatten.
Genom förordningen (1978:458) om ändring i bilregislerkungörelsen (1972:599)
och för-
Prop. 1978/79:94 23
ordningen (1978:456) om ändring i fordonskungörelsen
(1972:595), vilka Irädde i kraft den 1 januari 1979, har bestämmelserna i
nämnda kungörelser om ägare av fordon gjorls tillämpliga på den som innehar
fordon med nyttjanderätt för bestämd lid om minsl ett år. På grund av lydelsen
av I § VSL medför ändringama alt den som innehar fordon med sådan nyttjanderätt
anses som fordonets ägare också i fråga om vägtrafikskall. Därför kan t.ex.
bestämmelserna om befrielse från skatteplikt i 40§ VSL bli tillämpliga också
på fordon som innehas med sådan nyttjanderätt.
Enligt 13
§ lagen (1978:69) om försäljningsskall på motorfordon, LEM, skall
riksskatteverket lill fordonets ägare betala ut ett belopp som svarar mol
försäljningsskatten på fordonet, om länsstyrelse enligt 40§ VSL har medgett
befrielse från skatteplikt för fordonet i samband med all del registrerats
eller, om det avställls vid registreringen, när avställningen upphört. Om
någon, efter uigången av år 1978, blir innehavare av fordon med nyttjanderätt
för bestämd tid om minst ett år och detta sker i samband med registreringen
eller, om fordonet avställls vid regislreringen, när avställningen upphör, kan
beloppet enligt gällande bestämmelser få betalas ul till innehavaren trots att
inle denne ulan uthyraren har betalat försäljningsskall för fordonet, Detla är
enligt min mening inte lämpligt,
Författningsmässigt bör detla förhållande rättas lill
genom alt ett nytl andra siycke förs in i 13 § LEM mellan första och nuvarande
andra styckena, enligt vilkel ulbetalning enligt försia slyckel ej får göras
om den som är upplagen i bilregistret som fordonels ägare innehar detta med
nyttjanderätt under viss lid,
2.9 Ikraftträdande
De nya bestämmelserna i VSL bör i princip träda i kraft
den 1 augusti 1979, Härigenom erhåller berörda myndigheler erforderlig lid för
information, dataprogrammering och liknande. Del ankommer på regeringen alt
meddela de föreskrifter som behövs för en övergång från fyra lill tre skatteperioder
per skatteår.
3 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen alt aniaga inom budgetdepartementet
upprättade förslag lill
1.
lag om ändring
i vägtrafikskatlelagen (1973:601)
2.
lag om ändring
i lagen (1978: 69) om försäljningsskall på motorfordon.
Prop.
1978/79:94 24
4
Beslut
Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1978/79:94 25
nfillnt Bilaga 1
BUDGETDEPARTEMENTET
ÖVERSYN AV VÄGTRAFIKBESKATTNINGEN
DEL 1
Kilometerskatt
Betänkande av vägtrafikskatteutredningen
Ds B 1978:5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. l91Sfl9: 94
Till Statsr å det och
chefen f ö r budgetdepartementet
Enligt regeringens benrTidigande den 24 mars 1977
tillkallade chefen f ö r budgetdepartementet den 15 april
1977 kammarr ä ttsassessorn Leif Lindstam att som
s ä rskild utredare g ö ra en teknisk ö versyn
av v ä gtrafikbeskattningen (B 1977:05).
Till experter f ö rordnades
den 15 april 1977 f ö rste byr å sekreteraren Sven Bornhager, bitr. skattedirekt ö ren Lennart Carlson, avdelningsdirekt ö ren Birger Eriksson, byr å direkt ö ren
G ö ran Guste och departementssekreteraren
Gunnar Skarell.
Utredningen har antagit namnet v ä gtrafikskatteutredningen.
Till sekreterare å t
utredningen har f ö rordnats byr å direkt ö ren
Mats Sj ö strand.
Utredningen f å r
h ä rmed l ä mna sitt delbet ä nkande
ö versyn av v ä gtrafikbeskattningen. Del 1, Kilometerskatt.
S ä rskilt yttrande har avgivits av
Carlson.
Stockholm i juli 1978
Leif Lindstam
/Mats Sj ö strand
opaginerad Kontrollera mot PDF
rURKORTNINGAR
SAI-tt1AI1FATTNING
FÖRF.'TTNINGSFÖRSLAG
30 31 3h
1
UTREDNINGENS ARBETE
1.1 Direktiven
1.2 Arbetets uppl ä ggning
6!* 61* 6k
opaginerad Kontrollera mot PDF
GÄLLAIOTE
BESTÄ-It'IELSER M.M.
2.1
Skattepliktiga
fordon
2.2
Skattskyldighet
2.3
Kilometerr ä knarapparatur
2.3.1
Montering m.m..
2.3.2
Besiktning
2.3.3
Kontroll m.m.
2.4
Skatte å r och skatteperioder m.m. f ö r vagtrafilsicatt
2.5
Uppgift till
ledning f ö r ber ä kning av kilometersiatt
2.6
Uppb ö rd m.m. av kilometerskatt
2.7
Fastst ä llelse av skatt, efterbeskattning m.m.
2.8
F ö rseningsavgift
2.9
Brukandef ö rbud
2.10
Skattekontroll
2.11
Utlandstrafik
och kilometerskattem ä rke
2.12
Straffbest ä cmelser
66 70 TO
71 72 73
75 77 78
oO 32 83
85 86
67
opaginerad Kontrollera mot PDF
ERFARENHETER
AV OCH KRITIK MOT KIL0METERSKATTESYSTO'ET M.M.
5.1 Myndigheternas verksamhet och erfarenheter
av be
skattningen
3.1.1
L ä nsstyrelsema
3.1.2
RSV
3.1.3
TSV
3.1.4
KSN
3.1.5
Tullverket
3.2
De skattskyldigas
erfarenheter av beskattningen
3.3
Kritik raot
kilometerskattesysteir.et
3.3.1
RRV:s revisionsrapport
3.3.2
TSV:s
promemoria
90
90 90 95
97 97
100 101 103
103 105
Prop. 1978/79:94 29
Sid.
4 Ö VERV Ä GAIDEN
OCH F Ö RSUG 109
4.1
Kilometerr ä knarapparaturen lio
4.2
Uppgifter till ledning f ö r ber ä kning av
kilometerskatt, m.m. 112
4.2.1
Sambandet mellan avst ä mpling
och uppb ö rd 113
4.2.2
.antalet ordinarie avst ä mplingar
per å r g 4.2.5 Avst ä mpling vid ä garbyte 12 » 4.2.4 Undantag fr å n skyldigheten att g ö ra ordinarie
avst ä mpling ]_29
4.3 UpiDb ö rd m.m,
av v ä gtrafikskatt 133
133
4.3.1
Skatteperioder m.m. f ö r v ä gtrafikskatt
4.3.2
F ö rfallodagar vid ordinarie
uppb ö rd av v ä gtrafikskatt 138
4.3.3
Senaste dag f ö r uts ä ndning av
skattekrav
vid
ordinarie uppb ö rd ii+o
4.4
Brukandef ö rbud l**
4.5
F ö rseningsavgift 152
4.5.1
P å f ö ringsgrunder
m.m. 153
4.5.2
Till ä mpningen
av g ä llande best ä mmelser om eftergift av avgift m,m. 157
4.6 Ö vriga fr å gor 158
4.6.1
Funktionskontroll m,m, 158
4.5.1
S ä rskilda rutiner f ö r vissa
skattskyldiga i6i
4.6.1
Kilometerskattem ä rket m,m, 17
4.6.2
Plombering och
myndighetskontroll av kilometerr ä knarapparatur 173
5 SPECIAmOTIVSRING 177
S Ä RSKILT YTTRAITOE 188
BILAGOR 189
Prop. 1978/79:94 30
F Ö RKORTNINGAR
ASB Aktiebolaget Svensk Bilprovning
FFL lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
GTS generaltullstyrelsen
KSN
kilometerskatten ä mnden
LU lagutskottets bet ä nkande
prop. proposition
rskr riksdagens skrivelse
RRV riksrevisionsverket
RSV riksskatteverket
SkU skatteutskottets bet ä nkande
TSV statens trafiks ä kerhetsverk
VSK- v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776)
VSL v ä gtrafikskattelagen
(1973:601)
Å VK
kung ö relsen (1973:777) om å terbetalning och
avr ä kning av v ä gtrafikskatt m.m, f ö r fordon som anv ä nts utom riket
Prop.
1978/79:94 31
':\rz uu-odra ä r £ .t; p ö ra en
Lelinisl; ö vers-.T, av v ä rtrafiicce-
Vi har b ö rjat v å rt arbete ,T.ed en ö vers,. av kil ö r.eterbesicatt-nings". Vi har
utr å tt fr ä n att kilorrietersliatte:"! £ l-:all
fin.nas ;:var f ö r alla fordon son:i nu ä r ]:ilo.T.etsrsi:attepli::ti;ra och att alla sc.dana
fordon i princip sliall vara f ö rsedda ned s ä rskild kilometerriiknarapparatur. Fr ä n denna utg ä ncspunkt
har vi unders ö kt m ö jligheterna att f ö renkla bes!:attningen.
F ä ren::lin2;ar 'ran istad/.on.Mas
bl.a. genom att uppgiftsl ä mnandet begriinsas. VI f ö resl-iir att antalet skattsperioder f ö r ]:ilo.".etsr3:;att och fordonsskatt -inslras fr å n fyra t-ill tre per ä r. H ä rigenor. .Tiinsliar antalet
ordinarie avst ä mplingar och uppb ö rdstillfLlllen till tre per ä r.
Vi f ö resl å r oclis ä att ordinarie avst ä mpling inte sr.all beh ö va g ö ras om viss annan avst ä .mpling har gjorts under avst ä mplings-m- å nadon,
t.e::. avsl ä mpling i samband med besilitning av
r ä k.nar-apparatur hos AB Svensk
Bilprovning eller avst ä mpling i samband .T.sd
griinspassering.
Sr.stto-oerloderna f ö r
fordonss!:att och kilcmeterskatt f ö resl å s ä ndrade f ö r samtliga fordon till f ö ljd av att sk ä tte å ret delas in i tre i st ä llet f ö r
fyra delar. Vi f ö resl å r d. ä remot med ett undantag ingen ä ndring betr ä ffande
skatte ä ren. F ö r fordon med slutsiffra 5 i registreringsnumret f ö resl å r vi
emellertid att skatte ä ren ä ndras f ö r att uppb ö rd av v ä gtrafikskatt
skall g ö ras under september i st ä llet f ö r
under augusti.
Brukandef ö rbud k.an nu
g ä lla i ett flertal situationer. Det ä r enligt v ä r
m.ening angel ä get att brulcandef ö rbud intr ä der
endast n ä r det ä r befogat och n ä r
sanktione.n kan antas vara effektiv. Vi f ö resiir
att brukandef ö rbud skall g ä lla f ö r
kilometerskatteplik.tigt fordon som inte ä r
f ö rsett med kilo-meterr ä knaraooaratur av gcdk. ä nt slag so.m ä r olomberad och
Prop.
1978/79:94 32
trod.'; ä nd vid
bocilitnin samt ;'u;-iTsrar tillfredsst ä llande.
Dess-rcc-m 3!:all brukandef ö rb-.d,
E;;m nu ä r fallet, i ririncip inxr';'do. on
till betalning f ö rfallen ford::nss':att eller
kilomoterskatt inte har betalats. Den nuvarande bosx ä .mmelsen om brukandef ö rbud n ä r f ö resk.riven uppgift till ledning f ö r
ber ä k.ning av ki-lometersiiatt inte har
l ä .mnats f ö resl å s slooad.
Vi f ö resl å r vidare vissa insk.r ä nk.ningar av
brukandef ö rbudet p å grijind av obetald v ä gtrafik.ska-ct. il ä r ett fordon
har s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning f ö resl ä r vi att den
nye ä .qaren skall fi a.nv ä nda det utan hinder av att s ä ljaren inte har erlac;t v ä gtrafikskatt som å vilar
hono.m. Dessutom f ö resl ä r vi att bru-k.andef ö rbudet
sk.all kunna upph ä vas i andra fall om s ä rskilda sk. ä l
f ö religger. Beslutander ä tten i s å dana
ä renden b ö r ank. ö mma
p å rik.sskatteverk.et.
Enligt v å r mening g ö r de speciella f ö rh å llanden som g ä ller
f ö r kilomexerskatten att s ä rsk.ilda best ä mmelser
om p å f ö ring av f ö rseningsavgift b ö r g ä lla p ä detta skatteomr å de.
En enstalia f ö rsummelse att i r ä tt tid l ä m.na
uppgift till ledning f ö r ber ä kning av kilometerskatt f ö r
en sk.attepericd b ö r enligt v å r me.ninf; f ö ranleda
endast sn erinran t.ill fordons ä garen om
best- ä mmelser-na om uppgiftsl ä mnande och o.m f ö rse.ningsavgift.
Upprepar ä garen f ö rsummelsen .f ö r
sa.mma fordon inom tre skatteperioder b ö r
f ö rseningsavgift utr ä . Avgift b ö r
utg å med dubbelt belopp om f ö rseelsen å ter
upprepas inom tre skatteperioder fr å n
de:'i period som en p å f ö rd f ö rseningsavgift avser.
Ordinarie st ä mpelkort
skall nu st ä mplas och postas senast den sista
dage:: i avst ä mplingsm å naden. Vi f ö resl å r att deixia best ä mmelse ä ndras s ä att det i st ä llet
stadgas ä tt st ä mpelk.ort sk.all ha kor.irat in till TSV senast den 4 i m å naden efter av-st ä mplings.m å naden.
Uppt ä c;:s det att kiiometerr ä knarapparaturen i ett'fordon inte ä r i f ö resi-rivct
sliic;; f å r fordo. net
i regel brukas l ä ngst till tredje dagen efter den dag d å felet uppt ä cktes.
Vi f ö resl å r att besliattningsm.yndigheten f å r
.m ö jlighet att f ö rl ä nga denna
tidsfrist n ä r s ä rskilda s': ä l f ö religger.
Prop.
1978/79:94 33
Efter det ati: ett fel pi icilometerr ä Jina.rapparatur har avhj ä lpts, f ä r
ett fordon i regel brukas l ä ngst till
tredje dagen efter den dag d å felet avhj ä lptes. Yi i ö resl ä r att denna tidsfrist f ö rl ä ngs till zio
dagar.
F ö r vissa skat-cskyldiga med stor
fordonsparlc, f ö rdelad p ä flera uppst ä llningsplatser,
kan adnLnistraticnen av kilometerskatten vara f ö rknippad med stora sv å righeter. I
de fall dessa f ö retag har a.ndra tillf ö rlitliga uppgifter o.m fordonens k ä rstr ä ckor, som
kan ligga till grund f ö r ber ä ieiing av k.ilo-.meterskatt, b ö r
det enligt v å r mening finnas .m ö jlighet att ge dispens fr å n skyldigheten att f ö rse fordonen .med kilometcr-r ä k.narapparatur.
Vi f ö resl å r att s ä rskilda best ä mm.elser h ä rom
inf ö rs. Rik.sskatteverk.et f ö resl ä s f ä besluta.nder ä tten
i dessa ä renden.
Kilo.meters]:attepliktig personbil som s.':all anv ä ndas
uto.mlands i an.nat land ä n Norge sliall vara f ö rsedd med ett s ä rskilt
m ä rke, s.J:. kilometers);attera ä rke. Detta m ä rJce
tillhandah ä lls av l ä nsstyrelserna. Vi f ö resl å r att det - mot en h ö gre avgift - ä ve;-i
s];all tillhandah å llas av tullmyndigheterna.
Ut ö ver de n ä mnda ä ndringarna f ö resl å r vi vissa
redaktionella och andra mindre ä ndringar. Vi
f ö resl ä r ocks ä ad.ministrativa å tg ä rder i olika
avsee.nden.
3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
opaginerad Kontrollera mot PDF
?ORPATxrn:NGSrOR3L.1G
1 F ö rslag till
Las: on ä ndring i v ä gtrafikskattelagen (173:601)
H ä rigenom f ö reskrivs
att 9,12,16-18,21,28 och 31 §§ v ä gtrafikskattelagen (1973:601) skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jrjvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatt ber ä knas f ö r
varje fordon f ö r en sammanh ä ngande tid av tolv kalenderm å nader (skatte å r)
eller f ö r var och en av fyra delar av helt
skatte å r (skatteperioder).
Skatt ber ä knas f ö r
varje fordon f ö r en sammanh ä ngande tid av tolv kalenderm å nader (skatte å r)
eller f ö r var och en av tre delar av helt
skatte å r (skatteperioder).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ä r
fordon skattepliktigt under endast en del av skatte å r eller skatteperiod ber ä knas skatten f ö r
den tid fordonet ä r skattepliktigt, om ej annat f ö ljer av 12 §
andra stycket.
Skatte å r och skatteperiod fastst ä lles av regeringen eller myndighet som regeringen
best ä mmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 §
Fordonsskatt utg å r
f ö r skatte å r enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utg å r f ö r
skatteperiod med en fj ä rdedel, f ö r kalenderm å nad
med en tolftedel och f ö r dag med 1/360 av skatten f ö r helt å r.
Fordonsskatt utg å r
f ö r skatte å r enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utg ä r f ö r
skatteperiod med en tredjedel, f ö r kalenderm å nad med en tolftedel och f ö r dag med 1/360 av skatten f ö r helt å r.
opaginerad Kontrollera mot PDF
-Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869 Senaste lydelse
1974:869 Senaste lydelse 1978:118
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
J ö reslagen l.ydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö verstiger fordonsskatten f ö r ett fordon 1 500 kronor f ö r helt å r
utg å r fordonsskatt f ö r skatteperiod.
Ö verstiger fordonskatten f ö r ett fordon 1 500 kronor f ö r helt å r
utg å r fordonsskatt f ö r skatteperiod.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö religger skatteplikt f ö r fordon under del av kalenderm å nad,
utg å r fordonsskatt f ö r hela m å naden.
Vad nu sagts g ä ller dock icke i fr å ga om fordon, f ö r
vilket fordonsskatten uppg å r till minst
4 BOO kronor f ö r helt skatte å r, f ö r den
kalenderm å nad under vilken skatteplikt f ö rsta g å .ngen
intr ä der f ö r fordonet eller skatteplikt upph ö r
av annan anledning ä n avst ä llning. Kar s å dant
fordon varit avst ä llt avr ä knas eller å terbetalas
fordonsskatt f ö r av-st ä llningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller
om fordonet ö verg å tt till ny ä gare under avst ä llningstiden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fordonsskatt
erl ä gges f ö re ing å ngen
av skatte å r eller skatteperiod. Regeringen f å r medge undantag h ä rifr å n f ö r grupp av fordon.
Fordonsskatt
erl ä gges f ö re ing å ngen
av skatte å r eller skatteperiod. Regeringen
eller myndighet som regeringen best ä mmer
f å r medge undantag h ä rifr å n f ö r grupp av fordon.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 r
Skattepliktigt
fordon f å r ej brukas, om till betalning f ö rfallen fordonsskatt ej eriagts. Detta g ä ller ej i fr å ga
om skatt som avser tid "f ö re det n ä rmast f ö reg å ende skatte å ret
eller ej heller i fr å ga om skatt som å vilar tidigare ä gare
av fordonet och som fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning
enligt 24 § ,
Skattepliktigt fordon f å r
ej brukas, om till betalning f ö rfallen
fordonsskatt ej eriagts. Detta g ä ller ej i fr å ga om skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg å ende skatte å ret och ej heller 1 fr å ga om skatt som å vilar
tidigare ä gare av fordonet och sem fas1:st ä llts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 § ,
Prop.
1978/79:94 36
Nuvarande Ivdelse F ö reslagen
lydelse
Har fordon s å lts
vid exekutiv f ö rs ä ljning f å r det brukas av den nye ä garen utan hinder av att fordons-skatt, f ö r vilken tidigare ä gare ä r skattskyldig, inte . har eriagts.
F ö religger an-nars s ä rskilda sk ä l
f å r riks-
skatteverket medge att visst fordon f å r brukas utan hinder av f ö rsta stycket.
17 § 5 fCilometerskattepliktigt fordon
skall vara f ö rsett med s ä rskild, godk ä nd
r ä knare f ö r registrering av fordonets k ö rstr ä cka och
tillh ö rande anordningar f ö r dess funktion (kilometerr ä knarapparatur) , Apparaturen skall vara plomberad,
Kilometerskattepliktig personbil som anv ä ndes
utom riket skall vidare vara f ö rsedd med s ä rskilt m ä rke,
som visar att fordonet ä r kilometerskattepliktigt.
Regeringen f å r medge undantag fr å n skyldighet att fBr%epersonbil med s å dant m ä rke.
Regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer meddelar f ö reskrifter
om godk ä nnande, montering, plombering,
reparation, kontroll och lilaiande å tg ä rd som har avseende p å kilometerr ä knarapparatur samt om m ä rke som avses i f ö rsta
stycket.
Regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer f å r
efter ans ö kan medge att
kilometerskattepliktigt fordon inte beh ö ver
vara f ö rsett med kilometerr ä knar-apparatur.
18 §
Kilometerskatt utg å r
f ö r den k ö rstr ä cka som
fordon till- ryggalagt under tid, d å
det varit kilometerskattepliktigt.
Senaste lydelse 1974:869 Senaste lydelse 1974:869
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen l.ydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatten
ber ä knas f ö r helt tiotal kilometer efter de skattesatser som
anges i bilaga 2 till denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattskyldig
skall f ö r varje skatteperiod l ä mna uppgift till ledning f ö r fastst ä llande
av skatt. S å dan uppgift skall l ä mnas ä ven i annat
fall, i den m å n regeringen eller myndighet som
regeringen best ä mmer f ö rordnar d ä rom.
Kilometerskatt erl ä gges i efterhand f ö r skatteperiod. Regeringen f å r medge undantag h ä rifr å n f ö r grupp av fordon.
Skattskyldig
skall f ö r varje skatteperiod l ä mna uppgift till ledning f ö r ber ä kning av
skatt. Regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer f å r
medge undantag h ä rifr å n. Uppgift till ledning f ö r
ber ä kning av skatt skall l ä mnas ä ven i annat
fall, i den m ä n regeringen eller myndighet som
regeringen best ä mmer f ö rordnar d ä rom.
Kilometerskatt erl ä gges i efterhand f ö r skatteperiod. Regeringen eller myndighet som
regeringen best ä mmer f å r medge undantag h ä rifr å n f ö r grupp av fordon.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilometerskattepliktigt
fordon f å r ej brukas 1, om de f ö reskrifter i fr å ga
om kilometerr ä knarapparatur. vilka meddelats i
denna lag eller med st ö d d ä rav, ej iakttagits.
ICilometerskattepliktigt
fordon f å r ej brukas 1. om det inte ä r f ö rsett med
kilometerr ä knarapparatur av godk ä nt slag som ä r
plomberad och godk ä nd vid besiktning samt fi-mgerar
tillfredsst ä llande,
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Senaste lydelse 1975:276,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
F ö reslagen l.vdelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2, om f ö reskriven upp
gift f ö r ber ä kning av
kilometerskatt ej l ä m
nats,
3. om
till betalning f ö r
fallen kilometerskatt ej
eriagts.
2, om till betalning f ö rfallen
kilometerskatt ej eriagts.
Regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer f å r
medge att fordon, utan hinder av f ö rsta
stycket 1, f å r brukas i avvaktan p å reparation eller besiktning av kilometerr ä knarappratur.
Vad som s ä gs i f ö rsta stycket under 1 g ä ller ej i fall som avses i 17 § tredje
stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad som s ä gs i f ö rsta
stycket under _3 g ä ller ej i fr å ga om skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg ä ende sk ä tte å ret och ej heller i fr å ga om skatt
som å vilar tidigare ä gare av fordonet och som fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning enligt 24
eller 25 §
Vad som s ä gs i f ö rsta
stycket under 2 g ä ller ej i fr å ga om skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg å ende skatte å ret och ej heller i fr ä ga om skatt som å vilar
tidigare ä gare av fordonet och som fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning enligt 24
eller 25 § , Har fordon s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning f ä r det brukas av den nye ä garen utan hinder av att kilometerskatt,f ö r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
l.ydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
vilken tidigare ä gare
ä r skattskyldig, inte har eriagts. F ö religger annars s ä rskilda
sk ä l f å r riksskatteverket medge att visst fordon f å r brukas utan hinder av f ö rsta stycket 2,
28
§ '
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ä mnas ej inom f ö reskriven
tid vederb ö rlig uppgift om k ö rstr ä cka f ö r kilometerskattepliktigt fordon, p å f ö r
beskattningsmyndigheten den som ä gde
fordonet, n ä r fristen utgick, f ö rseningsavgift med 100 kronor.
Kar vederb ö rlig uppgift f ö r
skatteperiod om k ö rstr ä cka f ö r kilometerskattepliktigt fordon
inte kommit in inom f ö reskriven tid skall erinran om
uppgiftsskyldigheten och om f ö rseningsavgift
s ä ndas till den som ä gde fordonet vid utg å ngen av skatteperioden, om. ej annat f ö ljer av andra stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har i fall
som avses i f ö rsta stycket ä garen anmanats att l ä mna uppgift men ej efterkommit anmaningen inom tid som f ö reskrivits i denna eller underl å tit att inom f ö reskriven
tid l ä mna uppgift om fordonets k ö rstr ä cka vid
minst ett av de tre n ä rmast f ö reg å ende uppb ö rdstillf ä llena,
best ä ms f ö rseningsavgiften till 200 kronor.
Har i fall
som avses i f ö rsta stycket ä garen underl å tit
att inom f ö reskriven tid l ä mna uppgift f ö r
skatteperiod om fordonets k ö rstr ä cka f ö r minst _en
av det tre n ä rmast f ö reg å ende skatteperioderna
p å f ö r beskattningsmyndigheten ä garen
f ö rseningsavgift. ."Detsamma g ä ller om
opaginerad Kontrollera mot PDF
lenaste lydelse 1978:199.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
ä garen
har anmanats att l ä mna uppgift om k ö rstr ä cka men ej
efterkommit anmaningen inom tid som har f ö reskrivits
i denna.
F ö rseningsavgift enligt andra st.vcket utg å r med 100 kronor. Avgiften best ä ms dock till 200 kronor om f ö rseningsavgift har p å f ö rts f ö r minst en av de tre n ä rmast f ö reg å ende
skatteperiodema eller om f ö rseningen avser uppgift som ä garen har anmanats att l ä mna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fr å ga om f ö rseningsavgift
pr ö vas av beskattningsmyndigheten. I
fr å ga om f ö rseningsavgift skall 3?f § f ö rsta och
tredje styckena, 37 g § andra stycket samt 37 h § lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning till ä mpas. Ut ö ver
vad som f ö reskrivs i n ä randa 37 f §
f ö rsta stycket g ä ller att f ö rseningsavgifter
avseende samma fordons ä gare f ö r en och samma skatteperiod f å r neds ä ttas
till 500 kronor eller, i fall som avses i andra stycket, 1 000 kronor.
Fr å ga om f ö rseningsavgift pr ö vas
av beskattningsmjTidig-heten. I fr å ga
om f ö rseningsavgift skall 37 f § f ö rsta och
tredje styckena, 37 g §
andra stycket samt 37
h § lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning till ä mpas. Ut ö ver
vad som f ö reskrivs i n ä mnda 37 f §
f ö rsta stycket g ä ller att f ö rseningsavgifter
avseende samma fordons ä gare f ö r en och samma skatteperiod f å r neds ä ttas
till 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra meningen, 1 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
31 S
Mot beslut som avses i 23-23 §§ eller 40 § eller
som avser r ä ttelse eller utd ö 'mande av vite f å r
skattskyldig och allm ä nt ombud f ö ra talan genom besv ä r hos kammarr ä tt.
Mot beslut som avses i 23-27 §§ , 28 § andra eller
tredje stycket eller 40 §
eller som avser r ä ttelse eller utd ö mande
av vite f å r skattskyldig och allm ä nt ombud f ö ra
talan genom besv ä r hos kammarr ä tt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot beslut enligt 16 eller 21 § f å r
skattskyldig f ö ra talan genom besv ä r hos regeringen. Best ä mmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959:92) om f ö rfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning g ä ller
i till ä mpliga delar besv ä r i fr å ga
som avses i f ö rsta stycket.
Allm ä nt ombud f å r f ö ra talan
till skattskyldigs f ö rm ä n.
Denna lag tr ä der
i kraft den
De nya best ä mmelserna i
9 och 12 §§ till ä mpas i fr ä ga om skatte å r som b ö rjar
vid ikrafttr ä dandet eller senare. Le nya best ä mmelsema i 28 och 31 §§ till ä mpas i fr å ga om skatte å r
eller skatteperiod som g å r till ä nda efter ikrafttr ä dandet.
I ö vrigt till ä mpas ä ldre best ä mmelser i fr å ga
om f ö rh å llande som h ä nf ö r sig till tid f ö re ikrafttr ä dandet.
Senaste lydelse 1974:863,
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i v ä gtrafikskattekung ö relsen (1975:776)
H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776)
dels att 47 §
skall upph ö ra att g ä lla,
dels att 4-7, 9, 20, 39, 40, 46-48, 51 , 54 och 56 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
dels att i f ö rordningen
skall inf ö ras en ny paragraf, 8 a § , av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
4 §
Skatte å r,
skatteperioder och uppb ö rdsm å nad f ö r visst fordon best ä mmes efter slutsiffran i fordonets
registreringsnummer enligt f ö ljande uppst ä llning.
Slut-
Skatte å r/
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rds-
siffra
skatteperioder
m å nad
1
skatte å r:
maj-april
april-mars
april
skatteperioder:
maj-juli
nanuari-mars
april
augusti-oktober
april-juni
augusti
novem
oer-januari
juli-september
oktober
februari-april
oktober-december
aanuari
2
skatte å r:
juni-maj
maj-april
maj
skatteperioder:
juni-augusti
februari-april
mao
september-november
december-februari
mao-juni
augusti
juli-oktober
novemoer
mars-maj
november-januari"
fe oruari
3
skatte å r:
juli-juni
juni-maj
juni
skatteperioder:
juli-september
mars-maj
OTJni
oktober-december
juni-augusti
september
januari-mars
september-november
december
april-juni
december-februari
mars
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande Ivdelse
Slut-
Skatte å r/
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rds-
siffra
skatteperioder
m å nad
4 och
5.*.atte å r:
september-augusti
juli-juni
augusti
skatteperioder:
:
september-november
'
ma.3-juni
augusti
december-februari
juli-oktober
november
mars-ma,i
november-januari
februari
juni-augusti
februari-april
maj
6
skatte å r:
december-november
november-oktober
november
skatteperioder:
december-februari
juli-oktober
november
mars-maj
november-januari februari-april
februari
juni-augusti
maj
septemDer-novemoer
ma.i-jjni
augusti
7
skatte å r:
januari-december
december-november
december
skatteperioder:
januari-mars
september-november
december
april-juni
decemoer-februari mars-ma,-
mars
juli-september
juni
oktober-december
juni-augusti
september
3
skatte å r:
februari-januari
januari-december
januari
skatteperioder:
februari-april
oktober-december
januari
maj-juli
januari-mars
april
augusti-oktober
april-juni
au.gusti
november-januari
juli-september
oktober
9
skatte å r:
mars-februari
februari-januari
februari
skatteperioder:
mars-maj
november-januari
februari
juni-augusti
februari-april
maj
september-november
maj-juni juli-oktober
augusti
decemoer-feoruari
november
0
skatte å r:
april-mars
mars-februari
mars
skatteperioder:
april-juni
december-februari
mars
juli-september
mars-maj
juni
oktober-december
juni-augusti
september
januari-mars
september-november
aecemoer
Sista m å naden i
varje skatteperiod f ö r kilometerskatt betecknas avst ä mplingsm å nad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö reslagen lydelse
4 §
Skatte å r, skatteperioder och uppb ö rdsm å nad f ö r visst fordon best ä mmes efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt f ö ljande uppst ä llning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut- Skatte å r/
siffra skatteperioder
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rdsm å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
maj-april
april-mars
maj-augusti december-mars septemper-december april-juni
januari-april juli-november
juni-maj
september
september-augusti -maj-aupusti september septemper-december januari
januari-april maj
juni-september december-november
december-mars
april-juli ____
augusti-november
mars-jxmi
september-december
april-juni
januari
januari-december september-december januari
januari-april
maj maj-augusti september
skatte å r: ä atteperioder:
Skatte å r:
skatteperioder:
skatte å r:
skatteperioder:
skatte å r:
skatteperioder:
skatte å r:
skatteperioder:
skatte å r:
skatteperioder:
Scatte å r :
skatteperioder:
skatte å r:
skatteperioder:
juni-september oktober-janua"ri
februari-maj
juli-juni
juli-oktober
november-februari
mars-juni
september-augusti
september-december
januari-april" maj-augusti
oktober-september
oktober-januari
feoruari-ma-
.januari-december
w
jariuari-april
ibe:
maj-au
februari-januari
februari-maj juni-september oktober-januari
maj-april
januari-april maj-augusxi september-december
juni-maj februari-maj juni-septem.ber oktober-januari
juli-juni aipril-juni juli-november december-mars
november-oktober
juli-oktober
november-februari
december-november
juli-november
december-mars
april
april
augusti
december
maj
maj september
januari'
juni
juni
oktober
februari
augusti
augusti december
april
november
november
mars
augusti
december
december
april
augusti
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut-
Skatte å r/ Fordonsskatt siffra
Skatteperioder
Kilometerskatt
Uppb ö rds-m å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
skatte å r:
mars-februari
skatteperioder:mars-juni
juli-oktober november-februari
skatte å r;
april-mars
skatteperioder: april-juli
augusti-november december-mars
februari-januari oktober-januari februari-maj
.juni-september
mars-februari november-februari mars-junT "
juli-oktober
februari
februari
juni
oktober
mars
mars
au.gusti
november
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sista
m å naden i varje skatteperiod f ö r kilometerskatt betecknas avst ä mplingsm å nad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
F ö reslagen Ivdelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
§
Uppgift till ledning f ö r
ber ä kning av kilometerskatt skall l ä ranas av fordons ä gare
1. i
samband med att fordon f ö rsta g å ngen blir kilometer
skattepliktigt,
2, i
samband med att fordon upph ö r att vara
kilometerskatte
pliktigt av annan anledning ä n avst ä llning,
3. i
samband med att avst ä llt fordon tages i bruk p å s ä tt
som ä r till å tet i fr å ga
om avst ä llt fordon,
som
avses under 3 upph ö r att brukas p å s ä tt som ä r till å tet
i fr å ga om avst ä llt fordon.
4, i
samband med att fordon 4. i samband med att fordon
upph ö r att brukas p å s ä tt som ä r till å tet
i fr å ga om avst ä lls fordon, om uppgift enligt 3 har l ä mnats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
F ö reslagen Ivdelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5, senast vid utg å ngen
av varje skatteperiod, om fordonet varit kilometerskattepliktigt under n å gon del av tiden mellan f ö reg å ende avst ä mpling enligt denna paragraf och ing å ngen av avst ä mplingsm å naden.
Uppgift enligt f ö rsta
stycket l ä mnas genom avst ä mpling
p å blankett enligt fastst ä llt formul ä r.
Skyldighet att l ä mna
uppgift enligt f ö rsta stycket 5 f ö religger inte om avst ä mpling under avst ä mplingsm å naden har gjorts enligt f ö rsta stvcket 3, 52 § tredje stycket fj ä rde meningen, 40 § andra stycket eller 51 § eller enligt 5 §
f ö rsta stycket kung ö relsen (1973:777) om å terbetalning och avr ä toing av v ä gtrafikskatt m.m. f ö r fordon som anv ä nts utom riket.
6
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Blankett f ö r uppgift enligt 5 § f ö rsta stycket 1-4 tillhandah å lles av l ä nsstyrelse
efter anm ä lan och skall vara f ö rsedd med datum f ö r
utl ä mnandet.
Blankett f ö r uppgift enligt 5 § f ö rsta stycket 1-1 tillhandah å lles av l ä nsstyrelse
efter anm ä lan och skall vara f ö rsedd med dati Ä i
f ö r utl ä mnandet. Blankett for uppgift enligt 5 § f ö rsta stycket 4 tillhandah å lles av l ä nsstyrelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen Ivdelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avst ä mpling enligt 5 § f ö rsta stycket 1 eller 4 skall g ö ras innan fordonet tages i bruk efter skattepliktens
intr ä de, Avst ä mpling enligt 5 §
f ö rsta stycket 2 eller 3 skall g ö ras tidigast tredje dagen innan fordonet upph ö r att vara kilometerskattepliktigt.
Avst ä mpling enligt 5 § f ö rsta stycket 1 skall g ö ras innan fordonet tages i bruk efter skattepliktens intr ä de, Avst ä mpling
enligt 5 § f ö rsta stycket 2 eller 3 skall g ö ras
tidigast tredje dagen innan fordonet upph ö r
att vara kilometerskattepliktigt. Av 35 § bilregisterkung ö relsen (1972:599) framg å r att avst ä mpling
enligt 5 § f ö rsta stvcket 4 i vissa fall ä r
en f ö ruts ä ttning f ö r att avst ä llning skall upph ö ra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avst ä mplad blankett skall s ä ndas till l ä nsstyrelse, i fall som avses i 5 § f ö rsta stycket
1 eller 4 omedelbart efter avst ä mplingen och
i fall som avses i 5 § f ö rsta stycket 2 eller 5 inom tre dagar efter utl ä mnandet.
Avst ä mplad blankett skall s ä ndas till l ä nsstyrelse, i fall som avses i 5 § f ö rsta stycket
1 omedelbart efter avst ä mplingen och i fall som avses i 5 § f ö rsta stycket
2 eller 3 inom tre dagar efter utl ä mnandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Statens trafiks ä kerhetsverk
tillst ä ller fordons ä gare blankett enligt 5 § f ö rsta stycket
5 senast den 15 i avst ä mplingsm å naden.
Senaste lydelse 1975:280
Prop. 1978/79:94 48
Nuvarande lydelse F ö reslagen
Ivdelse
Fordons ä gare skall f ö re Fordons ä gare skall avst ä mpla
utg å ngen av avst ä mplings- blanketten i kilometerr ä kna-
m å naden avst ä mpla
bl ä nket- ren. Blanketten skall senast
ten i kilometerr ä knaren den 4 i m å naden efter avstamp
och inom samma tid s ä nda lingsm å naden ha kommit in till
blanketten till statens statens trafiks ä kerhetsverk.
trafiks ä kerhetsverk.
Har fordons ä gare icke
erh å llit blankett som avses i f ö rsta stycket skall han anm ä la detta till l ä nsstyrelse
senast en vecka f ö re utg å ngen av avst ä mplingsm å naden. L ä nsstyrelsen
tillst ä ller fordons ä garen s å dan
blankett utan dr ö jsm å l.
8 a §
Riksskatteverket pr ö var
fr å ga som avses i 17 § tredje stycket v ä gtrafikskattelagen
(1973:601). Medgivande som avses d ä r
f å r l ä mnas under f ö ruts ä ttning att fordons ä gare ä ger ett avsev ä rt
antal kilometerskatteplikti,ga fordon, att k ö rstr ä ckan f ö r fordonen kan ber ä knas tillf ö rlitligt p å annat s ä tt
ä n med hj ä lp av kilometerr ä knarapparatur
samt att sv å righeter skulle f ö religga f ö r
for-dons ä garen att g ö ra avst ä mpling
i r ä knarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksskatteverket fastst ä ller
skatte å r, skatteperioder och uppb ö rdsm ä nader f ö r fordon som omfattas av medgivande enligt f ö rsta stycket.
9
§ Ä r
fordon f ö rsett med kilometerr ä knare utan anordning f ö r st ä mpling av r ä knarst ä llningen
skall i st ä llet f ö r avst ä mpling
g ö ras anteckning om r ä knarens nummer och r ä knarst ä llningen. I ö vrigt ä ger
vad som s ä gs om avst ä mpling i denna kung ö relse motsvarande till ä mpning i fr ä ga om s å dan
anteckning.
Har medgivande enligt 8 a § l ä mnats skall fordons ä garen, f ö r
de fordon som omfattas av medgivandet, i st ä llet
f ö r st ä mpelkort till beskattningsmyndigheten l ä mna s ä rskild uppgift om k ö rstr ä ckan f ö r fordone.u och den p å k ö rstr ä ckan bel ö pande kilometerskatten. I fr å ga om s å dan
uppgift till ä mpas best ä mmelserna i de.nna kung ö relse om uppgift till ledning f ö r ber ä kning av
kilometerskatt. Riksskatteverket f å r,
med avvikelse fr å n denna kung ö -relse och efter samr å d med statens trafiks ä kerhetsverk,
meddela f ö reskrifter om uppgiftsl ä mnande och uppb ö rd.
4
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
l.ydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 § " Skattekvitto p å den skatt
som skall
erl ä ggas s ä ndes under postf ö rskott
till den skattskyldige senast den J_0 i uppb ö rdsm å naden vid ordinarie uppb ö rd och snarast m ö jligt
vid tillf ä llig uppb ö rd.
Skattekvitto p å
den skatt som skall erl ä ggas s ä ndes under postf ö rskott
till den skattskyldige snarast m ö jligt, dock
senast den 15 i uppb ö rdsm å naden s å vitt avser ordinarie uppb ö rd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan hinder av f ö rsta
stycket f å r riksskatteverket efter samr å d med statens trafiks ä kerhetsverk medge att skattekvitto s ä ndes senast den 15 i uppb ö rdsm å naden vid ordinarie uppb ö rd.
39
§ Riksskatteverket kan, n ä r
s ä rskilda sk ä l f ö religger, f ö reskriva att besiktning av kilometerr ä knarapparatur skall ske p å annan tid ä n
som anges i 37 § .
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ä nsstyrelse f ä r
f ö rel ä gga ä gare av kilometerskattepliktigt
fordon att inan viss tid inst ä lla
fordonet f ö r s ä rskild besiktning av kilometerr ä taiarapparaturen.
L ä nsstyrelse f ä r f ö rel ä gga ä gare av
kilometerskattepliktigt fordon att inom viss tid inst ä lla fordonet f ö r
s ä rskild besiktning av kiloraeterr ä taiarapparaturen. Inst ä lles ej f_ordo_ne_t inom f ö reskriven
tid f å r det ej brukas,
L ä nsstyrelse inf ö r uppgift om meddelat f ö rel ä ggande i
bilregistret.
lenaste lydelse 1975:280
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
l.ydelse
l ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 § '' Vid besiktning av kilometerr ä lGiarapparatur skall kontrolleras att
1.
kilometerr ä knaren ä r
av godk ä nd typ,
2.
apparaturen i ö vrigt ö verensst ä mmer med f ö reskrifter
som meddelas av kilometerskatten ä mnden,
3.
apparaturen
monterats och plomberats av den som ä r
beh ö rig d ä rtill enligt 32 § ,
4.
apparaturen ä r monterad och plomberad enligt f ö reskrifter som meddelas av kilometerskatten ä mnden,
5. apparaturen fungerar tillfredsst ä llande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö ranleder kontrollen ingen anm ä rkning skall apparaturen godk ä nnas och i f ö rekommande
fall plomberas samt bevis h ä rom utf ä rdas. Vad nu sagts g ä ller ocks å om kontrollen f ö ranlett anm ä rkning
som efter å tg ä rd enligt 34 §
andra stycket ej l ä ngre f ö religger.
Vid
besiktning skall avst ä mpling g ö ras i r ä knaren.
F ö ranleder kontrollen ingen anm ä rkning skall apparaturen godk ä nnas och i f ö rekommande
fall plomberas samt bevis h ä rom utf ä rdas. Vad som sagts g ä ller ocks å om kontrollen f ö ranlett anm ä rkning
som efter å tg ä rd enligt 34 § andra stycket ej l ä ngre f ö religger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
46 § Upph ö r kilometerr ä knarapparaturen, i annat fall ä n som avses i 32 § , att vara i f ö reskrivet skick skall den som har
hcind om fordonet n ä r felet uppt ä ckes g ö ra
avst ä mpling i kilometerr ä knaren, ö m
det inte ä r uteslutet till f ö ljd av skada p ä
r ä knaren, och anteckna datum f ö r uppt ä ckten.
Avst ä mpling och an-
Upph ö r kilometerr ä knarapparaturen, i annat fall ä n som avses i 32 § ,
att vara i f ö reskrivet skick skall den som har
hand om fordonet n ä r felet uppt ä ckes g ö ra
avst ä mpling i kilometerr ä knaren, om det inte ä r uteslutet till f ö ljd av skada
p å r ä knaren, och anteckna vad som brister
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94
Nuvarande lydelse
teckning g ö res p å s ä rskilt kort.
Kortet skall utan dr ö jsm å l s ä ndas till l ä nsstyrelsen.
F ö reslagen lydelse
samt datum f ö r
uppt ä ckten. Avst ä mpling och anteclming g ö rs p å s ä rskilt kort, som tillhandah ä lls av l ä nsstyrelse.
Kort som avses i f ö rsta
stycket skall f ö rvaras i fordonet till dess apparaturen
har godk ä nts vid besiktningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kort
enligt f ö rsta stycket tillhandah å lles av l ä nsstyrelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
48 § ' I fall som avses i 4 § f ä r
kilometerskattepliktigt fordon, innan felet avhj ä lpts av godk ä nt f ö retag, brukas l ä ngst till utg å ngen av tredje dagen efter den, d å felet uppt ä cktes.
Sedan felet avhj ä lpts f å r fordonet, innan apparaturen godk ä nts vid besiktning, brukas l ä ngst till utg å ngen
av tredje dagen efter den, d å felet avhj ä lpts.
Upph ö r kilometersr ä knarappa-ratur att vara i f ö reskrivet skick f ä r
kilometerskattepliktigt fordon, innan felet avhj ä lpts av godk ä nt f ö retag, brukas l ä ngst till utg å ngen av tredje dagen efter den, d å felet uppt ä cktes.
Sedan felet avhj ä lpts f å r fordonet, innan apparaturen godk ä nts vid besiktning, brukas l ä ngst till utg å ngen
av tionde dagen efter den, d ä felet avhj ä lpts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1974:874
N ä r s ä rskilda sk ä l f ö religger f å r beskattningsmyndigheten medge att fordon f ä r brukas under l ä n.gre
tid innan felet har avhj ä lpts ä n som s ä gs i f ö rsta stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Som f ö ruts ä ttning f ö r brukande enligt f ö rsta stycket g ä ller
att å tg ä rder som anges i 46 £ ch_ 4_7_ § i?. vidtagits.
Vid ber ä kning av tid
som avses i f ö rsta stycket skall l ö rdag, s ö ndag
eller annan allm ä n helgdag icke inr ä lmas och ej heller tid under vilken fordonet
funnits utorn riket eller, s å vitt avser
personbil, utom riket i annat land ä n
Norge. Intr ä ffar h ä ndelse som avses i 46 § nSr 'personbil finnes i Norge skall de i f ö rsta stycket angivna tidsfristerna i st ä llet f ö r
vad d ä r anges utg ö ra vardera fem dagar.
F ö reslagen lydelse
Som f ö ruts ä ttning f ö r brukande enligt f ö rsta eller andra stycket g ä ller att ä tg ä rder som anges i 46 § har vidtagits.
Vid ber ä kning av tid
som avses i f ö rsta stycket skall l ö rdag, s ö ndag
eller annan allm ä n helgdag icke inr ä knas och ej heller tid under vilken fordonet funnits
utom riket eller, s å vitt avser personbil, utom riket i
annat land ä n Norge. Upph ö r kilometerr ä knarapparatur
att vara i f ö reskrivet skick n ä r personbil finnes i Norge skall den i f ö rsta stycket angivna tidsfristen f ö r avhj ä lpande
av fel i st ä llet f ö r vad d ä r
anges utg ö ra fem dagar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
flygande inspektion av kilometer skatt ep].ikt igt fordon f ä r den som utf ö r
inspektionen kontrollera att kilometerr ä knarapparaturen
ä r i f ö reskrivet skick och fungerar tillfredsst ä llande.
Vid
flygande inspektion av kilometerskattepliktigt fordon f å r den som utf ö r
inspektionen kontrollera att kilometerr ä knarapparaturen
ä r i f ö reskrivet skick och fungerar tillfredsst ä llande. F ö ranleder
inspektionen anm ä rkning mot kilometerr ä knarapparaturen skall den som utf ö r inspektionen g ö ra
avstamp-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse F £ Il § .slag_en__ldele
ling i r ä knaren p å s ä rskild
blankett. Efter avst ä mplingen s ä nds blanketten till l ä nsstyrelse.
Riksskatteverket meddelar efter samr å d med rikspolisstyrelsen och kilometerskatten ä mnden n ä rmare
f ö reskrifter om kontroll av
kilometerr ä knarapparatur enligt f ö rsta stycket.
54 § 5
Mot beslut
enligt 27 § andra stycket eller 53 § eller om utd ö mande
av vite f ö res talan genom besv ä r hos kammarr ä tt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot beslut
enligt 31 § eller 32 § f ö rsta stycket
f ö res talan genom besv ä r hos regeringen.
Mot beslut
enligt 8 a § , 31 § eller 32 § f ö rsta stycket f ö res talan genom besv ä r hos regeringen. Mot beslut enligt 48 § andra stycket f ö res
talan genom besv ä r hos riks-skatteverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot beslut enligt 39 § f ö rsta eller andra stycket eller mot beslut om uts ä ttande av vite f å r
talan ej f ö ras.
Hot beslut
enligt 39 § f ö rsta eller andra stycket eller mot beslut o.m uts ä ttande av vite eller mot riksskatteverkets beslut i
fr å ga som avses i 48 § andra stycket f å r
talan ej f ö ras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till b ö ter, h ö gst
femhundra kronor, d ö mes 1. godk ä nt f ö retag som ej
iakttager best ä mmelserna i
Till b ö ter, h ö gst
femhundra kronor, d ö mes 1. godk ä nt f ö retag som ej
iakttager best ä mmelserna i
Prop. 1978/79:94
34
Nuvarande lydelse
32 § tredje stycket,
2. fordons ä gare som ej efter
kommer f ö rel ä ggande enligt
39 § andra stycket,
3.
den som underl å ter att vidtaga å tg ä rd enligt 46 § f ö rsta stycket,
4.
den som hindrar
eller f ö rsv å rar kontroll enligt 51 § ,
.'>.
F ö reslagen lydelse
32 § tredje stycket,
2.
fordons ä gare som ej efterkommer f ö rel ä ggande
enligt 39 § andra stycket,
3.
den som underl å ter att vidtaga å tg ä rd enligt 45 § ,
4.
den som hindrar
eller f ö rsv å rar kontroll enligt 51 § .
1. Denna f ö rordning
tr ä der i kraft den
2.
De nya best ä mmelserna i 4 §
till ä mpas i fr å ga om skatte å r
som b ö rjar vid ikrafttr ä dandet eller senare. F ö r fordon med slutsiffra 5 g ä ller
i fr å ga om fordonsskatt att tiden den 1
september 1979 - den 30 september 1980 skall utg ö ra ett skatte å r och tiden den 1 september 1979 -
den 31 januari 1980 en skatteperiod samt i fr å ga om kilometerskatt att tiden den 1 juli 1979 - den 31 augusti 1980
skall utg ö ra ett skatte å r och tiden den 1 juli - den 31 augusti 1979 en
skatteperiod.
3.
De nya best ä mmelserna i 7 §
till ä mpas i fr å ga om uppgift som avser skatte å r eller skatteperiod som g å r till ä nda
efter ikrafttr ä dandet.
4.
I ö vrigt till ä mpas
ä ldre best ä mmelser i fr å ga
om f ö rh å llande som h ä nf ö r sig till tid f ö re ikrafttr ä dandet.
5 F ö rslag till
F ö rordning on ä ndring i kung ö reIs
en (1973:777)_ on å ter-
btalnin,": och avx. ä ]giin £ ;._a.y:....y ä traXiltalLat_t_mjm. for
fordon f; om._ajiv ä llt.S--.Jit-QnL_rijcet
H ä rigenora f ö reskrivs att 2 a - 2 c, 5 och 7 §§ I-xmg ö relsen
(1973:777) om å terbetalning
och avr ä kning av v ä gtrafik-
1 skatt m.m. f ö r
fordon som anv ä nts utom riket skall .ha
nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilometerskattepliktig
personbil som f ö res ut till eller in fr å n annat land ä n
Norge skall vara f ö rsedd med m ä rke (kilometerskattem ä rke) som avses i 17 § f ö rsta stycket v ä gtrafikskattelagen
(1973:601). M ä rke tillhandah å lles av l ä nsstyrelsen
och utl ä mnas p å beg ä ran av
fordons ä garen. L ä nsstyrelsen svarar f ö r att uppgift om ut-l ä imiande inf ö res i bilregistret.
Kilometerskattepliktig
personbil son f ö res ut till eller in fr å n annat land ä n
Norge skall vara f ö rsedd med m ä rke (kiloneterskatte-.m ä rke) sora avses i 17 } f ö rsta stycket v ä gtrafikskattelagen
(1973:601), M ä rke tillhandah å lles av l ä nsstyrelse
eller tullmyndighet och utl ä mnas p å beg ä ran av
fordons ä garen. Tullmyndigheten underr ä ttar l ä nsstyrelse
om utl ä mnande av m ä rke. L ä nsstyrelsen
svarar f ö r att uppgift om utl ä mnande inf ö res
i bilregistret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fordons ä gare som erh å llit
kilometerskattem ä rke skall utan osk ä ligt dr ö jsm å l enligt meddelade anvisningar
Fordons ä gare som erh å llit
kilometerskattem ä rke skall innan fordonet f ö res ut till annat land ä n Norge
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung ö relsen omtryckt 1976:768
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
anbringa m ä rket p å
insidan av fordonets fr ä mre vindruta p ä mitten av vindrutan och i dess ö vre kant.
enligt
meddelade anvisningar anbringa m ä rket
p ä insidan av fordonets fr ä mre vindruta p å
mitten av vindrutan och i dess ö vre kant.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilometerskattem ä rke
f å r avl ä gsnas fr ä n fordonet endast om det ä r n ö dv ä ndigt f ö r
reparation av fordonet eller liknande å tg ä rd. Har kilometerskattem ä rke avl ä gsnats,
f ö rkomnit eller f ö rst ö rts skall
fordonets ä gare utan dr ö jsm å l hos l ä nsstyrelse anra ä la
detta med angivande av tid och plats f ö r
det intr ä ffade samt sk ä len h ä rf ö r. P å beg ä ran av fordons ä garen
tillhandah å ller l ä nsstyrelse duplettm ä rke.
2
b
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilometerskattem ä rke
har rek-
tangul ä r form med m å tten
90 X 60 mra. M ä rke skall f ö re
utl ä imiandet f ö rses med re-gistreringsnuraret f ö r det fordon, p å
vilket det skall anbringas. M ä rket utf ö res i material av s å dan beskaffenhet att det ej kan avl ä gsnas fr å n fordonet utan att f ö rst ö ras .
Kilometerskattem ä rke skall f ö re
utl ä mnandet f ö rses med registreringsnumret f ö r det fordon, p å
vilket det skall anbringas. M ä rket utf ö res i material av s å dan beskaffenhet att det ej kan avl ä gsnas
fr å n fordonet utan att f ö rst ö ras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r kilometerskattem ä rke eller duplett d ä rav utg å r avgift med tio kronor.
F ö r kilometerskattem ä rke eller duplett d ä rav utg å r avgift raed tio kronor eller, om m ä rket l ä mnas
ut av tullmyndighet, med tjugofem, kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgiften
erl ä gges av fordons ä garen inora tio dagar fr å n uts ä ndandet
genom ins ä ttning p å s ä rskilt postgirokonto.
Inbetalningskort tillst ä lles fordons ä garen av statens trafiks ä kerhetsverk f ö r
l ä nsstyrelses r ä kning. Vad som s ä gs
i 30 § v ä gtrafikskattelagen (1973:601) ä ger
motsvarande till ä rapning i fr ä ga ora avgiften.
Avgift f ö r m ä rke som utl ä mnas av tullmyndighet erl ä gges till myndigheten f ö re utl ä mnandet,
I annat fall erl ä gges avgiften av fordons ä garen inora tio dagar fr ä n uts ä ndandet genom
ins ä ttning p å s ä rskilt
postgirokonto. Inbetalningskort tillst ä lles
fordons ä garen av statens trafiks ä kerhetsverk for l ä n.s-styrelses
r ä kning. Vad so.m s ä gs i 30 §
v ä gtraf-Lkskatkelagen (1973:601) ä ger mot-svara-nde till ä rapning i fr ä ga o.m avgiften.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä r fordon som avses i denna kung ö relse f ö res
ut ur riket till annat laid ä n Norge
eller in i riket fr ä n s å dant land skall den som svarar f ö r
fordonet aii_-teckna fordonets registre-ringsnunraer p å s ä rskild
blankett, som i orginal och kopia tillhandah å lles
av tullmyndigheten, Deri
som svarar f ö r fordonet skall d ä rj ä mte avst ä mpla blanketten i fordonets kilometerr ä knare , Efter verkst ä lld ä t.g ä rd skall olankebten ome-
N ä r fordon so.m avses i denna kung ö relse f ö res
ut ur riket till aiiiat l.and ä n Norge
eller in i riket fr ä n s å dant l.and skall den som svarar f ö r
fordonet ay-st ä mpla s ä rskild blankett, som i original och kooLa tillhandah å lles av fc'jill-mynd 1 gheten, i fordoae_t g kilorneterr ä knare, Sfter verkst ä lld å tg ä rd skall blanketten oraedelbart å ter-l ä ;mias till tullrayndigneten. Saknas kiloiiieterskat
tcr.; ä .rke p ä kilometerskattepliktig
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydels_e
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
delbart å terl ä mnas till
tullmyndigheten. Saknas kilometerskattem ä rke
p å kilometerskattepliktig personbil
vid ut- eller inresa antecknar tullmyndigheten detta p ä blanketten.
personbil
vid ut- eller inresa antecknar tullmyndigheten detta p å blanketten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tullmyndigheten
f ö rser s ä v ä l original
som kopia av blanketten med uppgift om datum och plats f ö r gr ä nspasseringen
och å terst ä ller det ena exemplaret till den sora svarar f ö r fordonet. Snarast efter utg å ngen av varje kalendervecka och kalenderm å nad s ä nder
tullmyndigheten avl ä mnade blanketter till statens
trafiks ä kerhetsverk. H ä rvid s.kall blanketter raed aiteckning enligt f ö rsta stycket skiljas fr å n ö vriga
blanketter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
/'r fordon
f ö rsett med kilometerr ä knare utan anordning f ö r avst ä mpling ä ger 9 § v ä gtrafikskattekung ö relsen
(1973:776) motsvarande tilll ä mpning, .
Är fordon f ö rsett med kilometerr ä knare utan anordning f ö r avst ä mpling ä ger
9 § f ö rsta stycket v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776) motsvarande till ä mpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä r fordon som avses i denna kung ö relse f ö res
ut ur eller in i riket f ä r ä tg ä rder enligt f ö rsta stycket underl å tas p å beg ä ran av den som svarar f ö r fordonet.
Denne f å r i s å dant fall av tullrayndigheten vid utresan handling som visar att n ä mnda ä tg ä rder ej vidtagits. Handlingen, av vilken skall framg å datum f ö r
utl ä mnandet och fordonets
registreringsnummer, skall medf ö ras i
fordonet och å terl ä mnas till tullmyndighet vid n ä rmast
f ö ljande 'inresa med fordonet. Å terl ä mnas ej s å dan handling vid inresa g ä ller best ä mmelserna
i f ö rsta-tredje styckena.
Har utresa med fordon som avses i denna kung ö relse skett till annat land ä n Norge och har n ä rmast
f ö ljande inresa skett fr å n Norge skall fordonets ä gare inom tre dagar fr å n inresan l ä mna skriftlig uppgift till l ä nsstyrelse om att fordonet å terkommit till riket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
."luvarande
lydelse
F ö resla.T-eii Ivdelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ä ranas i anledning av ut- eller
inresa ej uppgift enligt 5 5 f ö rsta-tredje
styckena ä r r ä tten till ä terijetalning eller avr ä kning av slatt f ö rfallen
f ö r den resan, on ej annat f ö ljer av andra stycket.
Har
kilo.neterskattepli.kti.gt fordon anv ä nts
utora rijcec i aiinat land ä n :'orge och
har utresa eller inresa skett ö ver ilorge f å r beskattningsrayndigheten, efter ans ö ko.n, raedge a.vr ä kning
av kilometerskatt f ö r Ir ö rstr ä ckan i annat land ä n ITorge,
opaginerad Kontrollera mot PDF
R ä tten till avr ä kning
av kilometerskatt f ö r personbil ä r f ö rfallen f ö r viss resa ora kilometerskattem ä rke har salcnats vid ut-eller inresan. Kar avr ä kning d ä rf ö r ej gjorts f å r
fordons ä garen p å kalla, beslut hos beskattningsmyndigheten i fr ä gan. .Beskattningsrayndigheten f ä r medge avr ä lming
f ö r den resan under f ö ruts ä ttning att
fordons ä garen g ö r troligt att m ä rket
har saknats p å grund av s ä dan omst ä ndighet
ö ver vilken han ej har r ä tt och som har intr ä ffat p ä s å dan tid att duplettm ä rke
R ä tten till avr ä kning
av kilometerskatt f ö r personbil ä r f ö rfallen f ö r viss resa om kilometerskattem ä rke har salcnats vid ut-eller inresan. Har avr ä Ji-ning d ä rf ö r ej gjorts f ä r
fordons ä garen p å kalla beslut hos beskattningsmyndigheten i fr ä gan. Beskattningsmyndigheten f ä r medge avr ä kning
f ö r den resan under f ö ruts ä ttning att m ä rket funnits vid utresan och att fordons ä garen g ö r
troligt att m ä rket vid inresan har saknats p å griuid av s å dan
omst ä ndighet ö ver vilken han ej har r ä tt och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
ej har
kunnat anskaffas f ö re ut- eller inresan.
som har
intr ä ffat under ut-landsvistelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Denna f ö rordning tr ä der i Icraft den
2,
Ä ldre best ä mmelser g ä ller
i fr å ga om utlandsresa som har p å b ö rjats f ö re ikrafttr ä dandet,
3,
Ä ldre best ä mmelser till ä mpas
i ö vrigt i fr ä ga om f ö rh å llande som h ä nf ö r sig till tid f ö re
ikrafttr ä dandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 F ö r3lag_till E ö rordning_o;n_andrin2_i_bilregist
H ä rigenom f ö reskrivs
att 20 och 35 § 5 bilregi.Gterl-.ing ö relGO'' (1972:599) sk.all ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'.'uvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kontrolln ä rke utf ä rdas f ö r
annat registrerat fordon ä n terr ä ngfordon. M ä rket
utf ä rdas under f ö ruts.ittning att
fordonet ej ä r
avst ä llt,
f ö reskrivejT
traflivf ö rs ä kring finns,
f ö rbud att bruka fordonet ej g ä ller enligt 16 £ eller 21 § f ö rsta stycket 1 eller 2 v ä gtrafikskattelagen (1973:601),
k ö rfSrtud
ej g ä ller.
Kontrollra.irke
utf ä rdas f ö r annat registrerat fordon ä n terr ä ngsfordon.
H.irkefc utf ä rdas under f ö rutsitt.ning att :fordonet ej ;ir avst ä llt,
f ö reskriven trafikf ö rs.ik-ring finns,
f ö rbud att bruka .fordonet ej g ä ller enligt 16 eller 21 § v ä gtrafikskattelagen (1973:601),
kBrfSrlDud ej g ä ller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kontrollm ä rke g ä ller till utg å ngen
av den kalenderm å nad, under vilken fr å ga om utf ä rdande
av k.ontrolln ä rke n ä rmast skall pr ö vas enligt 29 § . I fr å ga
om fordon, f ö r vilket besiktningsman raeddej.at
f ö rel ä ggande om l?;ontrollbesiktning, g ä ller
dock m ä rket endast till utg å ngen av kalenderm å naden,efter
den, un-den vil]cen den av besiktningsmanne.n best. ä mda tiden f ö r
kontrollbesiktning utg å r, I fall som avses i 17 § f ö rsta stycket
andra punkten v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776) g ä ller m ä rket till utg å ngen av den kalenderm å nad under villcen fordonsskatten f ö rfaller
till betalning.
I
fr å ga on skatteplil-.tigt fordon
l.nnnas m-irk.et ut on. f ö reskriven fordonsskatt och
registerh å llningsavgift betalats. Kon-
opaginerad Kontrollera mot PDF
T
Kung ö relsen
omtryckt 1976:779.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydals.e
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
troll-.a.n.rlto son '..iti.irdas i .sanband med ann. ä lan som avses i 17 § f ö rsta stycket andra punkten v ä gtrafikskattekung ö relsen
utl ä mnas dock utan hinder av att skatt
eller registerh å llningsavgift ej betalats.
io
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut on
avst ä llning i annat fall ä n som avses i 34 §
f ö rsta stycket f å r ej raeddelas f ö r
l ä ngre tid ä n 3CX m å nader.
Efter ny an.n ä -lan f ö ri ä nges avst ä llningstiden med h ö gst sex m å nader å t g å ngen. Avst ä llningsti-de.n r. ä knas
fr å n och med den dag anra ä lan inkom till l ä nsstyrelsen.
Avst ä llningen upph ö r f ö re den
beslutade avst ä llningstidens utg å ng, om ä garen
beg ä r det.
Beslut om
avst ä llning i annat fall ä n som avses i 34 §
f ö rsta stycket f ä r ej meddelas f ö r
l ä ngre tid ä n sex m å nader.
Efter ny anm ä lan f ö ri ä nges avst ä llningstiden med h ö gst sex m å nader ä t g å ngen. Avst ä llningstiden r ä knas
fr ä n och med den dag anm ä lan inkom till l ä nsstyrelsen.
Avst ä llningen upph ö r f ö re den
beslutade avst ä llningstidens utg å ng, om ä garen
beg ä r det. F ö religger skyldighet att L ä mna uppgift enligt 5 § f ö rsta stycket 4 v ä gty ä fil:-skattekung ö relsen (1973: 776) upph ö r dock avst ä llningen
f ö rst n ä r s å dan uppgift har l ä mnats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
Prop. 1978/79:94 64
1 UTREDNINGEINIS ARBETE
1.1 Direktiven
Direktiven f ö r
v ä gtrafikskatteutredningen finns i
Dir 1977:44, d ä r departementschefen anf ö r f ö ljande.
V ä gtrafikbeskattningen har under de
senaste å ren genomg å tt stora f ö r ä ndringar. Den å rliga
fordonsskatten kompletteras numera av kilometerskatt, som ersatte br ä nnoljeskatten f ö r
br ä nnoljedrivna personbilar, lastbilar
och bussar den 1 januari 1974 och f ö r
vissa sl ä pvagnar den 1 juni 1976,
Beskattningsf ö rfarandet och uppb ö rdssystemet ä ndrades
i v ä sentliga avseenden den 1 januari
1974 i saraband med att automobilskattef ö rordningen
m,fl, f ö rfattningar ersattes av i stora
delar helt ny lagstiftning, bl,a. v ä gtrafg.k-skattelagen
(1973:601) och v ä gtrafikskatteung ö relsen (1973:775),
Det stora antalet skattepliktiga fordon och uppdelningen
av beskattningen p å fordonsskatt, kilometerskatt och
bensinskatt st ä ller stora krav s å v ä l p å beskattningsf ö rfarandet
som p å ber ö rda myndigheter och fordons ä gare.
Erfarenheterna fr å n den praktiska till ä mpningen visar att best ä mmelsema i stort sett fungerar v ä l. P ä flera
enskilda punkter b ö r dock f ö rb ä ttringar
kunna g ö ras. F ö r att n ä rmare
pr ö va dessa fr å gor b ö r en s ä rskild utredare tillkallas. Jag f ö resl å r att detta
sker nu. Den s ä rskilde utredaren b ö r f å till
uppgift att g ö ra en teknisk ö versyn av v ä gtrafikbeskattningens
olika delar. Jag vill h ä r endast peka p å ett par av de fr å gor
som b ö r tas upp n ä mligen uppb ö rden
av fordonsskatt och kilometerskatt, uppb ö rds-
och restitu-tionsfr å gor i samband med beskattningen av
den internationella trafiken och en allm ä n
f ö rfattningstek.nisk ö versyn.
Utredaren b ö r s ä rskilt str ä va
efter f ö renklingar i beskattningen med
beaktande av rimliga krav p å att den
skall vara effektiv och ge m ö jligheter
till en tillfredsst ä llande kontroll.
Utredaren b ö r genom
kontakter med bransch- och intresseorganisationer p ä omr å det
tillgodog ö ra sig dessas erfarenheter.
1.2 Arbetets uppl ä ggning
V ä rt uppdrag innefattar en teknis.k ö versyn av hela v ä gtrafik
beskattningen. Med h ä nsyn till att k.iloneterskatten ä r en ny beskattningsform, som dessutom i vissa
avseenden ä r komplicerad, har vi ansett det l ä mpligt att inleda v å rt arbete med en ö versyn av denna del av v ä gtrafikbeskattningen och att redovisa v å ra ö verv ä ganden och f ö rslag
i
Prop.
1978/79:94 65
ett delbet ä nkande.
F ö r att f ä del av l ä nsstyrelsernas
erfarenheter av den g ä llande v ä gtrafikbeskattningen har vi gjort en f ö rfr å gan hos
samtliga l ä nsstyrelser.
Under arbetets g å ng
har vi haft ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r riksskatteverket, RSV, och
kilometerskatten ä mnden , KSN , Vi har ocks å haft kontakter med f ö retr ä dare f ö r skattetill ä ggsutredningen
(Fi 1975:05), Motorbranschens riksf ö rbund.
Motorm ä nnens riksf ö rbund. Svenska busstrafikf ö rbundet, Svenska lokaltrafikf ö reningen. Svenska taxif ö rbundet, Svenska å kerif ö rbundet och AB Storstockholms lokaltrafik.
F ö r utredningsarbetet har material
inh ä mtats fr å n bl.a, statens trafiks ä kerhetsverk, TSV.
I v å rt fortsatta arbete avser vi bl.a.
att ta upp fr å gan om att slopa fordonsskatten f ö r bensindrivna fordon och ö ka drivmedelsbeskattningen i motsvarande m å n. Vidare avser vi att behandla beskattningen av
dragbilar och p å h ä ngsvagnar samt traktorbeskattningen. Uppb ö rds- och restitutionsfr å gor i samband med internationell trafik kommer vi
ocks å att ta upp. Slutligen kommer vi
att ö verv ä ga arbets- och ansvarsf ö rdelningen
mellan myndighetema och att g ö ra en f ö rfattningsteknisk ö versyn.
5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
Prop. 1978/79:94 66
2 G Ä LLANDE
BESTAMI-ELSER M.M,
V ä gtrafiken ä r f ö rem å l f ö r
beskattning i flera olika former. Beskattningen kan delas in i skatt p ä anskaffning, skatt p å innehav och skatt p å anv ä ndning av fordon. Beskattningen kan ocks å delas in i fasta och r ö rliga - k ö r-l ä ngdsberoende - skatter. Vidare kan en uppdelning g ö ras efter det huvudsakliga syftet med olika skatter.
Skatt p å anskaffning
av fordon utg å r enligt lagen (1958:430) om merv ä rdeskatt (omtryckt 1969:237, ä ndrad senast 1978:322) och lagen (1978:69) om f ö rs ä ljningsskatt
p å motorfordon. Dessa skatter r ä knas inte till den egentliga v ä gtrafikbeskattningen.
Skatt p ä innehav av
fordon utg å r enligt v ä gtrafikskattelagen (1973:501) ( ä ndrad senast 1978:199), VSL, i form av fordonsskatt.
Denna skatt ä r en fast skatt som utg å r med visst belopp f ö r en tidsperiod oavsett i vilken utstr ä ckning det enskilda fordonet faktiskt anv ä nds.
Skatt p å anv ä ndning av fordon utg å r i form av kilometerskatt enligt VSL och i form av olika
drivmedels-skatter. Bensin beskattas enligt lagen (1961:372) om bensinskatt
(omtryckt 1975:274, ä ndrad senast 1978:117) och gasol
enligt f ö rordningen (1964:352) om gasolskatt
( ä ndrad senast 1974:853). N å gon s ä rskild
drivmedelsskatt utg ä r inte p å motorbr ä nnolja.
Bensin, gasol och motorbr ä nnolja ä r f ö rem å l f ö r
beskattning enligt lagen (1957:262) om energiskatt (omtryckt 1975:272, ä ndrad senast 1977:57). Kilometerskatten och
drivmedelsskatterna ä r k ö rl ä ngds-beroende.
Vissa delar av den beskattning som sker av v ä gtrafiken har till syfte att finansiera de kostnader
som v ä gt;rafiken orsakar samh ä llet. Andra delar av beskattningen har annat,
huvudsakligen fiskalt, syfte. Till de sistn ä mnda
skatterna h ö r merv ä rdeskatt, f ö rs ä ljningsskatt p å
motorfordon och allm ä n energiskatt.
Fordonsskatten, kilometerskatten, bensinskatten och
gasol-skatten ä r d ä remot helt eller delvis specialdestinerade. Denna speci'aldestination
skall dock enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr
1977/78:19) upph ö ra budget å ret 1980/81.
I detta sammanhang skall inte l ä mnas n å gon
historik ö ver v ä gtrafikbeskattningens utveckling. I fr å ga om kilometer-skatten b ö r
dock f ö ljande n ä mnas.
Kilometerskatt inf ö rdes
den 1 januari 1974, Samtidigt upph ä vdes
tv å olika skatter p å motorbr ä nnolja,
en specialdestinerad och en ej specialdestinerad. Dessa drivmedelsskatter
hade orsakat stora kontrollproblem. Genom olika skatteundandragande å tg ä rder kunde
den likv ä rdiga men v ä sentligt l ä gre
beskattade eldningsoljan anv ä ndas i st ä llet f ö r
motorbr ä nnolja f ö r drift av motorfordon.
Vidare ans å gs
kilometerskatt vara en l ä mpligare skatteform ä n drivmedelsskatt n ä r det g ä llde att anpassa skatteuttaget f ö r br ä nnoljedrivna
fordon och deras sl ä pvagnar till den s.k.
kostnadsansvarighetsprincipen. Denna princip hade fastlagts genom
statsmakternas trafikpolitiska beslut 1953. F ö r v ä gtrafikens del har beslutet ansetts
inneb ä ra att samh ä llets kostnader f ö r
v ä gtrafiken skall tas ut av denna
genom beskattningen och att skatten, s å
l å ngt det ä r m ö jligt,
skal], f ö rdelas p å de olika fordonen i f ö rh å llande till deras individuella
kostnadsansvar.
Prop.
1978/79:94 68
Kilometerskatten omfattade fr å n b ö rjan s å dana personbilar, bussar och lastbilar som ä r inr ä ttade f ö r drift med annat drivmedel ä n bensin eller gasol, dvs. i praktiken br ä nnoljedrivna fordon av dessa slag. I fr å ga om. ö vriga
fordon, vars anv ä ndning orsakar f ö rbrukning av motorbr ä nnolja (trafiktraktorer, registrerade motorredskap och sl ä pvagnar till br ä nnoljedrivna
fordon) h ö jdes den å rliga fordonsskatten f ö r att kompensera bortfallet av skatt p ä br ä nnolja.
Den ej specialdestinerade skatten p å br ä nnolja fick
sin motsvarighet i s ä rskild fordonsskatt och s ä rskild kilometerskatt enligt lagen (1973:602) om s ä rskild v ä gtrafikskatt.
Den 1 juni 1975 utvidgades kilometerskatten till att
omfatta ä ven sl ä pvagnar som dras av kilometerskattepliktigt
motorfordon och har en skattevikt ö ver
3 000 kg. Kilometerskatten f ö r dessa sl ä pvagnar ersatte inte endast den del av
fordonsskatten som svarade mot h ö jningen
1974 utan ocks å omkring h ä lften av fordonsskatten i ö vrigt. Den s ä rskilda
fordonsskatten ersattes helt med s ä rskild
kilometerskatt f ö r sl ä pvagnarna.
Den s ä rskilda v ä gtrafikskatten har upph ä vts i å r
(prop. 1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192, SFS 1978:118). D ä rvid har skattebeloppen i princip of ö r ä ndrade
adderats till beloppen av v ä gtrafikskatten.
Till dess specialdestinationen upph ö r
skall 90 % av skatteint ä kterna anses som specialdestinerade.
De
grundl ä ggande best ä mmelserna om v ä gtrafikbeskattningen finns allts å i VSL. D ä rut ö ver
regleras beskattningen i v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:775) ( ä ndrad senast
1978:331), VSK, kung ö relsen (1973:777) on å terbetalning och avr ä kning av
v ä gtrafikskatt m.m. f ö r fordon som anv ä nts utom riket (omtryckt
1975:768, ä ndrad senast 1978:128), Å W, lagen
(1976:338) om v ä gtrafikskatt p å vissa fordon, som icke ä r registrerade
1 riket ( ä ndrad senast 1978:119) och i ett flertal andra f ö rfattningar.
En
sammanst ä llning ö ver nu g ä llande f ö rfattningar som avser eller har samband med v ä gtrafikbeskattningen
m,m, finns intagen i bilaga 1.
I
det f ö ljande l ä mnas en redog ö relse f ö r g ä llande best ä mmelser i de delar som behandlas 1 bet ä nkandet.
Prop. 1978/79:94 70
2.1 Skattepliktiga
fordon
Skattepliktigt
fordon ä r enligt 2 § f ö rsta stycket VSL motorfordon, traktor, motorredskap
eller sl ä pvagn, om fordonet ä r eller b ö r vara
registrerat och inte ä r avst ä llt. Skattepliktig bil, som ä r inr ä ttad f ö r att
drivas med annat drivmedel ä n bensin eller gasol ä r enligt 2 § andra
stycket VSL kilometerskattepliktig. Ä ven sl ä pvagn som dras av kilometerskattepliktigt
motorfordon och som har en skattevikt ö ver 3 000 kg ä r kilometerskattepliktig.
Beteckningarna
motorfordon och bil har samma betydelse som i fordonskung ö relsen
(1972:595)( ä ndrad senast 1975:778) och bilregisterkung ö relsen
(1972:599)(omtryckt 1976:779, ä ndrad senast 1978:328), Motorfordon omfattar bilar,
motorcyklar och mopeder. Bilar indelas i personbilar, lastbilar och bussar.
Det
totala antalet kilometerskattepliktiga fordon var 226 289 den 23 december 1977,
H ä rav var 89 418 lastbilar, 10 934 bussar, 100 733 personbilar och 25
204 sl ä pvagnar. Antalet avst ä llda fordon som skulle vara kilometerskattepliktiga
om de inte var avst ä llda uppgick vid samma tidpunkt till 38 694.
2.2 Skattskyldighet
Enligt
7 § VSL ä r det ä garen av ett fordon som ä r skattskyldig
f ö r detta. N ä rmare best ä mmelser om skattskyldighet i fr ä ga om
kilometerskatt finns i 20 § VSL. Skattskyldig ä r den som ä gde
fordonet vid Ing å ngen av den kalenderm å nad under vilken skatt skall
betalas eller skulle ha betalats. Om skatt fastst ä lls genom efterbeskattning ä r den
skatt-skyldig som ä gde fordonet under den tid skatten avser. I fr å ga om
kilometerskatt f ö r skatteperiod under vilken fordonet har
avregistrerats eller annars av annan anledning ä n avst ä llning
har upph ö rt att vara skattepliktigt ä r den
skattskyldig som d å ä gde fordonet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 7i
2,3 Kilometerr ä knarapparatiir
Kilometerskattepliktigt fordon skall enligt 17 § VSL vara f ö rsett
med s ä rskild, godk ä nd kilometerr ä knarapparatur.
Apparaturen skall vara plomberad.
Fr å ga om godk ä nnande av kilometerr ä knare pr ö vas enligt 31 § VSK av KSN efter samr å d med RSV. Av 44 § VSK framg å r att KSN efter samr å d med RSV meddelar n ä rmare f ö reskrifter om montering, plombering, besiktning,
godk ä nnande, reparation och liknande fr å gor som avser kilometerr ä knarapparatur. I det f ö ljande å terges vissa av KSN:s f ö reskrifter i dessa h ä nseenden.
KSN har godk ä nt
fyra kilometerr ä knare med avst ä mplingsan-ordning, d ä rav tre vajerdrivna och en navmonterad r ä knare, samt en navmonterad r ä knare
utan s å dan anordning.
Vajerdriven kilometerr ä knare
kan placeras i f ö rarutrymme, passagerarutrymme eller
slutet lastutrymme. Om r ä knaren skall placeras i t.ex.
motorrum, kr ä vs att r ä knaren har godk ä nts
av KSN f ö r placering d ä r.
KSN:s godk ä nnande har f ö r vissa r ä knare
f ö rknippats med s ä rskilda f ö reskrifter
om anv ä ndning el2er placering, t.ex. att r ä knaren skall vara f ö rsedd med s ä rskilt skyddslock. Den
navmonterade r ä knaren utan avst ä mplingsanordning f å r endast anv ä ndas p å specialfordon och efter s ä rskilt tillst å nd
fr å n KSN. I forts ä ttningen bortses fr å n denna r ä knartyp.
Den vajerdrivna kilometerr ä knaren drivs fr å n uttaget i v ä xell å dan f ö r hastighetsm ä tare
eller f ä rdskrivare. F ö r drivningen av r ä knaren
anv ä nds vajer och en s.k. f ö rdelningsv ä xel.
Den navraonterade r ä knaren
drivs med hj ä lp av en pendel inne i r ä knaren. R ä knaren
monteras p ä ett s ä rskilt f ä ste,
som s ä tts p å ett hjulnav. Den monteras vanligen p å fordonets
Prop. 1978/79:94 72
h ö gra
bakhjul och anv ä nds fr ä mst p ä sl ä pvagnar.
B å da r ä knartyperna
best å r av ett r ä kneverk och en st ä mp-lingsanordning inneslutna
i en metallk å pa. Metallk å pan har en insticks ö ppning f ö r kort
som skall st ä mplas i r ä knaren. St ä mpelavtrycket best å r av tv å
siffergrupper. Den ena anger r ä knarens tillverkningsnummer och den andra r ä knarst ä llningen.
R ä knaren inneh å ller inget f ä rgband e.d. St ä mpelkorten m å ste d ä rf ö r vara f ö rsedda med kopieringspapper eller vara sj ä lvkopierande
f ö r att avtrycket skall vara l ä sbart.
Kilometerr ä knaren
har en fast inre utv ä xling. Eftersom fordon har olika d ä ckdimensioner
och utv ä xlingsf ö rh å llan-den, m å ste en s ä rskild omr ä kningsfaktor fastst ä llas f ö r varje
fordon. F ö rst n ä r antalet markeringar enligt r ä knaren
multipliceras med omr ä kningsfaktorn f ä r man den verkliga k ö rstr ä ckan.
2.3.1
Montering m.m.
Montering,
plombering, brytande av plombering, reparation eller liknande å tg ä rd som
avser kilometerr ä knarapparatur f å r enligt 32 § VSK utf ö ras
endast av den som KSN har godk ä nt, s.k. godk ä nt f ö retag. F.n. finns ca 2 200 s ä dana f ö retag. N ä r det g ä ller godk ä nnande
eller å terkallande av godk ä nnande av f ö retag, f å r KSN enligt 33 § VSK g ö ra inspektion
hos f ö retaget f ö r att unders ö ka f ö rh ä llande som ä r av betydelse f ö r n ä mndens pr ö vning.
I
32 § tredje stycket VSK anges att godk ä nt f ö retag
soni har monterat eller gjort ingrepp i en r ä knarapparatur, skall
plombera apparaturen samt fylla i och skriva under ett s ä rskilt
rapportkort. Kortet skall st ä mplas i r ä knaren. F ö retaget svarar p ä detta s ä tt f ö r att
apparaturen ä r i f ö reskrivet skick. Rapportkortet l ä mnas till
den som svarar f ö r fordonet.
Efter
det att apparaturen har monterats eller ingrepp gjorts i den, skall fordonet
inst ä llas hos AB Svensk Bil-
Prop. 1978/79:94 73
provning (ASB) f ö r
besiktning av apparaturen. D ä rvid skall
rapportkortet medf ö ras.
N ä r en r ä knare byts ut, skall verkstaden l ä mna uppgift om den urmonterade r ä knaren till l ä nsstyrelse
p å s ä rskilt st ä mpelkort.
Plombering av kilometerr ä knarapparatur f å r enligt 32 § VSK brytas endast av godk ä nt f ö retag. Om
det ä r n ö dv ä ndigt f ö r s å dan
reparation, som inte utan avsev ä rd ol ä genhet kan utf ö ras
av godk ä nt f ö retag, f å r dock plombering brytas av annan.
Detta framg å r av 34 § VSK. Som exempel p ä s å dana fall kan n ä mnas en v ä xell å dsreparatlon som m å ste utf ö ras n ä r fordonet anv ä nds utomlands. Enligt best ä mmelserna 1 34 §
andra stycket, f å r f ö rr ä ttningsman vid riksprovplats (ASB)
1 samband med besiktning av apparatur plombera denna och ä ven bryta plombering.
2,3.2 Besiktning
I 35 § VSK anges att kilometerr ä knarapparatur skall vara godk ä nd vid besiktning av riksprovplats, dvs, vid besiktning
hos ASB, I 37 och 38 §§ VSK anges n ä r besiktning skall g ö ras,
Kilometerr ä knarapparaturen
skall besiktigas och godk ä nnas innan ett
kilometerskattepliktigt fordon f å r tas 1 bruk
f ö rsta g å ngen. Besiktningen av apparaturen kan g ö ras antingen 1 samband med besiktning av fordonet eller
som s ä rskild f ö rr ä ttning,
Kilometerr ä knarapparaturen
skall ocks å besiktigas i samband med de å rliga kontrollbesiktningarna av fordonet. F ö r nya fordon g ä ller
emellertid Inte kontrollbeslktningstv å nget
iinder de tv å f ö rsta å ren. Ä ven under denna tid skall kilometerskattepliktiga fordon dock inst ä llas f ö r
besiktning av r ä knarapparaturen. Besiktningen skall
g ö ras under den Inst ä llelsetermin f ö r
kontrollbesiktning som skulle ha g ä llt
om fordonet varit kontrollbeslktnlngspllktigt. Om
Prop.
1978/79:94 74
n ä gon del av inst ä llelsetermin infaller under de tre m å naderna n ä rmast
efter det att apparaturen har godk ä nts
vid registreringsbesiktning eller vid s ä rskild
besiktning innan fordonet tas i bruk f ö rsta
g å ngen beh ö ver besiktning av r ä knarapparaturen inte g ö ras.
Besiktning av r ä knarapparaturen
skall ocks å g ö ras i samband med registreringsbesiktning. Utf ö rs registreringsbesiktningen p å grund av ä ndring
som inte p å verkar apparaturen, beh ö ver denna dock inte besiktigas.
Har ingrepp gjorts s å
att plombering brutits, skall apparaturen besiktigas. Detsamma g ä ller om kontrollbesiktning av ett fordon g ö rs efter s ä rskilt
f ö rel ä ggande.
Enligt 39 § VSK kan
RSV, om s ä rskilda sk ä l f ö religger, f ö reskriva att besiktning skall ske p å annan tid ä n
som framg å r av 37 § . L ä nsstyrelserna
kan ocks å f ö rel ä gga ä gare av kilometerskattepliktigt fordon att inst ä lla fordonet f ö r
s ä rskild besiktning av r ä knarapparaturen. Om fordonet inte inst ä lls f ö r besiktning
av apparaturen inom f ö reskriven tid, f å r det inte brukas. Enligt best ä mmelserna 1 39 §
VSK skall l ä nsstyrelsen ocks å f ö ra in
uppgift om meddelat f ö rel ä ggande i bilregistret.
Vid besiktning av kilometerr ä knarapparatur skall enligt 40 §
VSK kontrolleras att
1. kilometerr ä knaren
ä r av godk ä nd typ,
2.
apparaturen i ö vrigt ö verensst ä mmer med f ö reskrifter
som meddelats av KSN,
3.
apparaturen
monterats och plomberats av den som ä r
beh ö rig till det,
4.
apparaturen ä r monterad och plomberad enligt f ö reskrifter som meddelats av KSN,
5.
apparaturen
fungerar tillfredsst ä llande.
Om
kontrollen inte f ö ranleder anm ä rkning, skall apparaturen godk ä nnas och
om det beh ö vs plomberas. Bevis om godk ä nnande
skall utf ä rdas.
Enligt
41 § VSK g ä ller inte bevis om godk ä nnande om
apparaturen inte l ä ngre uppfyller de uppst ä llda
kraven. Ä gare av kilometerskattepliktigt fordon ä r i s å dant fall
skyldig att utan dr ö jsm å l avhj ä lpa bristen och inst ä lla fordonet f ö r s ä rskild
besiktning av apparaturen,
Riksprovplatsen
skall enligt 42 § VSK l ä mna uppgift om besiktningen till TSV, om den g ö rs 1
samband med kontrollbesiktning eller om
fordonet ännu inte ä r
kontrollbesikt-ningspliktigt. I ö vriga fall skall uppgift om besiktningen l ä mnas till
l ä nsstyrelse.
Enligt
uppgift fr å n TSV kan antalet besiktningar av r ä knarapparatur
som rapporteras till TSV ber ä knas till ca 196 000 per å r (178
000 godk ä nda och 18 000 ej godk ä nda) och
antalet besiktningar som rapporteras till l ä nsstyrelserna till ca 108
000 per å r (90 000 besiktningar efter ingrepp och 18 000
efter installation).
Om
kilometerskattepliktigt fordon inte ä r f ö rsett med kilometerr ä knarapparatur skall
riksprovplatsen enligt 43 § VSK l ä mna uppgift om detta till l ä nsstyrelse,
2,3.3
Kontroll m.m.
Enligt
21 § VSL f å r kilometerskattepliktigt fordon inte brukas om de
f ö reskrifter i fr å ga om kilometerr ä knarappa-r ratur, som
meddelats i lagen eller med st ö d av den inte iakttagits, dvs. om apparaturen inte ä r i f ö reskrivet
skick. Brukas det ä nd å d ö ms ä garen enligt 34 § VSL till b ö ter.
I
45 § VSK stadgas att ä gare av kilometerskattepliktigt fordon ä r skyldig
att kontrollera att r ä knarapparaturen ä r i f ö reskrivet
skick. Om kilometerr ä knarapparaturen upp-
Prop. 1978/79:94 76
h ö r att
vara i f ö reskrivet skick skall, enligt 46 § VSK, den
som har hand om fordonet n ä r felet uppt ä cks st ä mpla av ett s ä rskilt st ä mpelkort i r ä knaren. P å kortet skall ocks å antecknas datum f ö r uppt ä ckten.
Kortet skall utan dr ö jsm å l skickas in till l ä nsstyrelse. P å s ä tt som
RSV best ä mmer skall dessutom enligt 47 § VSK
antecknas vad som brister i fr å ga om apparaturen och datum f ö r uppt ä ckt av
felet. Dessa anteckningar skall f ö rvaras i fordonet till dess besiktning av
apparaturen har skett.
Med
st ö d av best ä mmelserna i 47 § VSK, har RSV i meddelandet
RSV Ip 1973:10 (s, 17) angett att f ö ljande uppgifter skall antecknas p å kortet:
1. felets
art,
2.
tid och plats f ö r uppt ä ckt av
felet,
3.
under vilka omst ä ndigheter
felet uppt ä cktes.
Antalet
ins ä nda kort med anm ä lan om funktionsfel uppg å r enligt
uppgift fr å n TSV till ca 1 500 per ä r.
I
21 § VSL anges som n ä mnts att ett fordon inte f ä r brukas
om r ä knarapparaturen inte ä r i f ö reskrivet skick. Enligt 48 § VSK f å r
fordonet dock anv ä ndas den dag som fel p å
apparaturen uppt ä cks och under de n ä rmast f ö ljande
tre dagarna innan apparaturen repareras av godk ä nt f ö retag.
Dessutom f å r fordonet anv ä ndas den dag felet har avhj ä lpts och
under de n ä rmast f ö ljande tre dagarna innan apparaturen godk ä nns vid
besiktning hos ASB. F ö r att fordonet skall f å anv ä ndas
under dessa tidsfrister kr ä vs att felet p ä apparaturen har rapporterats till l ä nsstyrelse
och att tidigare angivna anteckningar har gjorts. I tidsfristerna r ä knas inte
in l ö rdag, s ö ndag eller allm ä n helgdag eller tid d ä fordonet
varit utomlands eller, i fr å ga om personbil, utomlands i annat land ä n Norge,
Uppt ä cks fel p ä kilometerr ä knarapparaturen i en personbil n ä r denna ä r i
Norge, utstr ä cks tidsfristerna till fem dagar.
N ä r godk ä nt f ö retag har
å terst ä llt
apparaturen i f ö re-
Prop. 1978/79:94 77
skrivet skick uppr ä ttar
f ö retaget, som har n ä mnts tidigare, ett s ä rskilt rapportkort (1 fyra exemplar). Fordons ä garen f å r
tre exemplar av kortet, vilka skall l ä mnas
till f ö rr ä ttningsmannen vid besiktningen. Efter besiktningen f å r fordons ä garen
tillbaka ett exemplar, ASB beli å ller ett
exemplar och skickar ett till l ä nsstyrelsen.
Omkring 90 000 rapportkort kommer å rligen
in till l ä nsstyrelserna fr å n ASB.
Ä ven
om kilometerr ä knarapparaturen inte ä r i f ö reskrivet
.skick f å r fordonet enligt 49 § VSK anv ä ndas
vid provk ö rning i samband med besiktning
eller i omedelbart samband med reparation och f ö r f ä rd kortast l ä mpliga v ä g
till verkstad f ö r reparation och till riksprovplats
f ö r besiktning.
Att kilometerr ä knarapparaturen
ä r i f ö reskrivet skick och fungerar tillfredsst ä llande kan - f ö rutom vid besiktning hos ASB -
kontrolleras vid flygande inspektion. Best ä mmelser
om detta finns i 51 § VSK, D ä r stadgas bl.a, att RSV -efter samr å d med KSN och rikspolisstyrelsen - meddelar n ä rmare f ö reskrifter
ora kontroll av kilometerr ä knarapparatur 1 samband med
flygande inspektion. RSV har ocks å
meddelat s å dana f ö reskrifter,
2,4 Skatte å r
och skatteperioder m,m, f ö r v ä gtrafikskatt
Enligt 9 § VSL skall v ä gtrafikskatt ber ä knas
f ö r varje fordon f ö r en sammanh ä ngande
tid av tolv m å nader (skatte å r) eller f ö r
var och en av fyra delar av helt skatte å r
(skatteperiod), Skatte å r och skatteperiod fastst ä lls enligt samma f ö rfattningsrum av regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer. Best ä mmelser
om skatte å r m,m, finns i 4 § VSK, Skatte å r,
skatteperioder och uppb ö rdsm å nader f ö r v ä gtrafikskatt best ä ms med
ledning av slutsiffran i fordonets regi strerlngsnummer,
Fordonsskatt betalas enligt 12 § tredje stycket VSL 1 f ö rskott f ö r
skatte å r eller skatteperiod. Regeringen f å r dock medge undantag h ä rifr å n f ö r grupp av fordon. Fordonsskatt
Prop.
1978/79:94 78
utg å r i regel f ö r skatte å r.
Ö verstiger fordonsskatten f ö r ett fordon 1 500 kr. f ö r helt å r,
utg å r den dock f ö r skatteperiod.
Kilom.eterskatt betalas enligt 18 § tredje stycket VSL i efterhand f ö r skatteperiod. Ä ven
fr å n denna best ä mmelse f å r
regeringen medge undantag f ö r grupp av
fordon.
I fr å ga om fordon med slutsiffra 1 eller
8 har fastst ä llts att uppb ö rd av fordonsskatt f ö r skatteperioden augusti -oktober g ö rs
i augusti, dvs. delvis i efterhand. Skatteperioderna f ö r fordonsskatt ä r
alltid tre m å nader.
Skatteperioderna f ö r
kilometerskatt ä r i princip tre m å nader. F ö r
fordon med n å gon av slutsiffrorna 2, 4, 5, 5
eller 9 g ä ller emellertid att en skatteperiod
omfattar tv å m å nader (raaj-juni) och n ä sta period
fyra m å nader (juli-oktober). Sista m å naden i varje skatteperiod f ö r kilometerskatt kallas avst ä mplingsm å nad,
Skatte å r,
skatteperioder m.m. f ö r v ä gtrafikskatt framg å r av tabell
1, som ä r intagen i bilaga 2.
2.5 Uppgift till ledning f ö r ber ä kning av
kilometerskatt
Kilometerr ä knaren har
till uppgift att m ä ta fordonets k ö rstr ä cka, R ä knarst ä llningen
kan - som tidigare har beskrivits - genom en avst ä mpling f ö ras
ö ver till s ä rskilda st ä mpelkort.
Uppgifter om r ä knarst ä llningen ligger till grund f ö r debitering av kilometerskatt. Enligt 18 § tredje stycket VSL skall skattskyldig f ö r varje skatteperiod l ä mna uppgift till ledning f ö r
fastst ä llande av skatt. S å dan uppgift skall ocks å l ä mnas i annat fall 1 den m å n regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer f ö rordnar
om det, I 5 § VSK anges att fordons ä garen skall l ä mna
uppgift till ledning f ö r ber ä kning av kilometerskatt i f ö ljande
fall:
1, 1
samband med att fordon f ö rsta g å ngen blir kilo
meterskattepliktigt,
2,
i samband med att fordon upph ö r att
vara kilometerskattepliktigt av annan anledning ä n avst ä llning, t,ex,
n ä r fordon skrotas, exporteras eller byggs om s å att det
inte l ä ngre ä r kilometerskattepliktigt,
3,
i samband med att avst ä llt
fordon tas i bruk p å s ä tt som ä r till å tet f ö r avst ä llt fordon, t.ex, n ä r avst ä llt
fordon hyrs in som milit ä rfordon eller anv ä nds inom inh ä gnat omr å de,
4,
i samband med att avst ä llt
fordon upph ö r att brukas p å s ä tt som ä r till å tet f ö r avst ä llt fordon,
5,
senast vid utg å ngen av
varje skatteperiod, om fordonet har varit kilometerskattepliktigt under n å gon del
av.tiden mellan f ö reg å ende avst ä mpling enligt 1-5 och ing å ngen av
avst ä mplingsm å naden,
I
6 § VSK finns n ä rmare best ä mmelser om avst ä mplingarna. De skall g ö ras p å s ä rskilda
st ä mpelkort. L ä nsstyrelserna tillhandah å ller kort
f ö r avst ä mpling enligt 1-4, N ä r s å dant
kort l ä mnas ut skall datum f ö r utl ä mnandet antecknas p å det, Avst ä mpling
skall g ö ras innan fordonet tas i bruk efter det att skatteplikten Intr ä tt, St ä mpelkort
skall omedelbart efter avst ä mplingen skickas in till l ä nsstyrelsen.
Skatteplikt
intr ä der n ä r ett fordon registreras utan att samtidigt avst ä llas och
n ä r avst ä llning av ett fordon upph ö r.
Avst ä mpling
enligt 2 eller 3 skall g ö ras tidigast tredje dagen innan fordonet upph ö r att
vara kilometerskattepliktigt. St ä mplat kort skall skickas in till l ä nsstyrelsen
inom tre dagar efter det att det har l ä mnats ut d ä rifr å n.
F ö r avst ä mpling
enligt 5 (ordinarie avst ä mpling) skall TSV enligt 7 § VSK
skicka st ä mpelkort till fordons ä garen senast den 15 i avst ä mplingsm å naden.
Fordons ä garen skall f ö re ut-
g å ngen av
avst ä mplingsm å naden st ä mpla kortet i kilometer-r ä knaren
och s ä nda tillbaka det ena exemplaret av det till TSV. St ä mpelkorten
postbefordras portofritt. Om fordons ä garen st ä mplar och postar kortet f ö r sent
eller inte alls, tas f ö rseningsavgift ut enligt 28 § VSL (se
vidare avsnitt 2.8). Fordons ä gare som l ä mnar st ä mpelkort p å postanstalt kan f å sitt exemplar av kortet st ä mplat med
datum f ö r inl ä mnandet.
Har
fordons ä garen inte f å tt st ä mpelkort f ö r ordinarie avst ä mpling skall han enligt 7 § tredje
stycket VSK anm ä la detta till l ä nsstyrelse senast en vecka f ö re avst ä mplings-ffi å nadens
utg å ng. L ä nsstyrelsen skall d å utan dr ö jsm å l skicka
nytt st ä mpelkort till honom.
Enligt
8 § VSK beh ö ver ordinarie avst ä mpling inte g ö ras om
ett fordon ä r utomlands i annat land ä n Norge n ä r avst ä mplingen
skall g ö ras, under f ö ruts ä ttning att uppgift om utresan ur landet har l ä mnats
enligt best ä mmelserna 1 Å VIC,
2,6
Uppb ö rd m,m. av kilometerskatt
Kilometerskatt
skall enligt 18 § VSL betalas i efterhand f ö r
skatteperiod. Uppb ö rden kan vara ordinarie eller tillf ä llig.
Ordinarie
uppb ö rd g ö rs enligt 13 § andra stycket VSK f ö r fordon som har varit
kilometerskattepliktigt under n ä gon del av tiden mellan f ö reg å ende
avstamplingsdag enligt 5 § VSK och ing å ngen av avst ä mplingsm å naden. Ordinarie uppb ö rd skall omfatta ä ven n ä rmast f ö reg å ende avst ä mplingsm å nad om
fordonet har blivit skattepliktigt under den m å naden. (Exempel: Ett fordon
med slutsiffra 1 1 registreringsnumret avst ä lls under februari och avst ä llningen
upph ö r under juni. Avst ä mpling skall g ö ras i mars, men inte i juni. Uppb ö rd av
kilometerskatt g ö rs i april p å grundval av avst ä mplingen i mars. Efter avst ä mplingen
i september g ö rs uppb ö rd i oktober f ö r k ö rning under juni och skatteperioden
juli-september,)
Prop. 1978/79:94 81
Tillf ä llig uppb ö rd av kilometerskatt g ö rs enligt 15 § VSK f ö r fordon som har upph ö rt att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning ä n avst ä llning,
t.ex, fordon som har skrotats.
Kilometerskatt som skall erl ä ggas vid ordinarie uppb ö rd f ö rfaller enligt 15 § VSK till betalning vid utg å ngen
av uppb ö rdsm å naden. Skatt som skall erl ä ggas
vid tillf ä llig uppb ö rd f ö rfaller till
betalning n ä r fordonet upph ö r att vara kilometerskattepliktigt.
Enligt 22 § VSL p å f ö rs v ä gtrafikskatt genom automatisk databehandling p å grundval av uppgifter i bilregistret utan att
beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Av 10 § VSK framg å r
att TSV 1 dessa fall p å f ö r skatt f ö r beskattningsmyndigheternas r ä kning och verkst ä ller
uppb ö rd av skatt. Skatten debiteras p å grundval av l ä mnade
uppgifter om k ö rstr ä cka (st ä mpelkort) och uppgifter i
bilregistret om omr ä kningsfaktor, skattevikt och
skattesats. Kvitto p å skatten s ä nds enligt, 20 §
VSK till den skattskyldige mot postf ö rskott.
Vid ordinarie uppb ö rd
skall postf ö rskottsf ö rs ä ndelsen s ä ndas den 10 i uppb ö rdsm å naden. RSV f å r enligt 20 §
andra stycket VSK - efter samr å d med TSV -
medge att postf ö rskottsf ö rs ä ndelse vid
ordinarie uppb ö rd s ä nds ut senast den 15 i uppb ö rdsm å naden. RSV har regelm ä ssigt l ä mnat s å dant medgivande. Best ä mmelsen om n ä r skattepostf ö rskottet skall s ä ndas
ut g ä ller f ö r b å de
fordonsskatt och kilometerskatt. Vid tillf ä llig
uppb ö rd skall f ö rs ä ndelsen s ä ndas ut snarast m ö jligt.
I 21 § anges bl.a, n ä r postf ö rskottsf ö rs ä ndelse f ö r kilometerskatt senast skall l ö sas. Vid ordinarie uppb ö rd skall detta g ö ras
f ö re uppb ö rdsm å nadens utg å ng och vid tillf ä llig
uppb ö rd inom 15 dagar fr å n f ö rfallodagen.
Enligt 21 a § VSK f å r postf ö rskottsf ö rs ä ndelse dock
l ö sas h ö gst tio dagar senare under f ö ruts ä ttning att restavgift d å erl ä ggs. Det b ö r
emellertid observeras att brukandef ö rbudet g ä ller
efter f ö r- 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
Prop,
1978/79:94 82
fallodagen
till dess skatten betalas. Restavgift utg å r enligt 30 § andra stycket VSL om skatten inte betalas i r ä tt tid.
Avgiften ä r 4 % av debiterat-belopp, dock minst 10 kr.
Om
en fordons ä gare inte f å r avi om postf ö rskottsf ö rs ä ndelse f ö r v ä gtrafikskatt, ä r han enligt 22 § VSK skyldig att anm ä la detta
till l ä nsstyrelse senast en vecka innan f ö rs ä ndelsen
senast skall l ö sas. L ä nsstyrelsen s ä nder d å ny postf ö rskottf ö rs ä ndelse till fordons ä garen eller anvisar honom
att betala in skatten p ä s ä rskilt postgirokonto.
RSV
har med st ö d av 24 § VSlv f ö reskrivit att inbetalning av skatt f å r g ö ras genom
girering fr å n postgiro- eller personkonto. N ä r skatt
har betalats p å detta s ä tt s ä nds skattekvittot med st ö d av 25 § VSK som
vanligt brev till fordons ä garen. Inbetalning ö ver postgiro anses ha gjorts
den dag f ö rs ä ndelse som inneh ä ller gireringshandling har l ä mnats f ö r
postbefordran till postgirot.
Enligt
29 § VSK f å r RSV efter samr å d med TSV meddela f ö reskrifter
f ö r p å f ö ring och uppb ö rd av v ä gtrafikskatt.
2.7
Fastst ä llelse av skatt, efterbeskattning m.m.
Kilometerskatt
p å f ö rs i regel genom automatisk databehandling p å grundval
av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av
beskattningsmyndigheten. Saknas i registret uppgifter som beh ö vs f ö r skattep å f ö rlngen
skall skatt p å f ö ras enligt f ö reskrifter som RSV utf ä rdar.
Detta framg å r av 22 § VSL och 10 § tredje stycket VSK,
Om
n å gon anser att en skattedebitering ä r felaktig, kan han enligt
23 § VSL p å kalla beslut om fastst ä llelse av
skatten, dvs. beg ä ra ä ndring av debiteringen. Detta skall g ö ras
senast 30 dagar efter den dag d å skatten senast skulle ha betalats. Beslut p å kallas
hos beskattningsmyndigheten. Har den skattskyldige f å tt kravet
p å skatten f ö rst sedan denna skulle ha betalats, r ä knas de
30 dagarna fr å n den dag, d å han tog emot kravet.
Prop.
1978/79:94 83
Om beslut inte p å kallas,
f å r beskattningsmyndigheten ä nd å besluta om
fastst ä llelse av skatten, om s ä rskilda sk ä l
f ö religger. Enligt 23 § andra stycket VSL f å r s å dant beslut inte meddelas senare ä n tv å å r efter utg å ngen
av det skatte å r skatten avser,
I 24-25 §§ VSL anges
f ö ruts ä ttningarna f ö r efterbeskattning,
Efterbeskattning kan g ö ras ä ven om skatten har fastst ä llts
enligt 23 § VSL, Beslut om efterbeskattning f ä r inte meddelas senare ä n fem å r
fr å n utg å ngen av det skatte å r skatten
avser.
N ä r kilometerskatt fastst ä lls genom efterbeskattning beror det i regel p å att oriktig uppgift har l ä mnats om k ö rstr ä ckan, t, ex, d ä rf ö r att r ä knaren
inte har fungerat under en del av en skatteperiod, Efterbeskattning kan ocks ä g ö ras om skatt
har undandragits genom att uppgift om k ö rstr ä cka inte har l ä mnats
i f ö reskriven ordning eller att
fordonet har anv ä nts i strid mot best ä mmelsen om att fordon inte f å r brukas om f ö reskrifterna
om kilometerr ä l-cnarapparatur inte har
iakttagits. Efterbeskattning f å r inte g ö ras, om tillkommande skattebelopp ä r att anse som ringa.
Vid efterbeskattning utg å r enligt 27 § VSL skattetill ä gg med
20 0. Om skattetill ä gg
eller saramanlagda beloppet av flera
skattetill ä gg som skall
fastst ä llas samtidigt inte uppg å r till
50 kr., utg å r inte till ä gg. Genom h ä nvisning
i 27 § VSL
g ä ller best ä mmelserna om skattetill ä gg i 37 d och 37 f - 37 h
§§
lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning, FFL. I dessa best ä mmelser
anges bl.a, eftergiftsgrunder.
2.8 F ö rseningsavgift
Den 1 januari 1972 tr ä dde
ett nytt p å f ö ljdssystem p å skatteomr å det i kraft. Brister i skyldigheten att l ä mna uppgifter f ö r
skatte- eller avgiftsp å f ö ring skall i f ö rsta hand beivras i administrativ
ordning genom ekonomiska sanktioner, n ä mligen
skattetill ä gg och f ö rseningsavgift. Å tals-
och domstolsf ö rfarande skall tillgripas endast
vid ö vertr ä delser av al].-varligare beskaffenhet.
N ä r den nya v ä gtrafikbeskattningen senare utformades, kom
Prop. 1978/79:94 84
det skatteadminstrativa sanktionssystemet att inf ö ras ä ven p å detta skatteomr å de.
Skattetill ä ggsutredningen
lade i februari 1977 fram bet ä nkandet
(SOU 1977:5) Ö versyn av det skatteadministrativa
sanktionssystemet 1, Eftergift och besv ä r
m.m.,, med f ö rslag til] bl,a, vissa ä ndringar i grunderna f ö r eftergift av skattetill ä gg
och f ö rseningsavgift. Bet ä nkandet har lagts till grund f ö r lagstiftning i å r
(prop, 1977/78:36, SkU 1977/78:50, rskr 1977/78:263, SFS 1978:199 m,fl.). De
nya best ä mmelserna tr ä dde i kraft vid m å nadsskiftet
maj-juni 1978. I propositionen uttalade departementschefen bl.a, att v ä r ö versyn av
det praktiska och administrativa f ö rfarandet
f ö r kilometerskatten kunde komma att
f ö ranleda nya ö verv ä ganden om f ö rseningsavgiftens utform.ning i VSL (s. 183).
De best ä mmelser som
nu g ä ller inneb ä r bl.a, f ö ljande.
Enligt 28 § VSL utg å r f ö rseningsavgift
om uppgift om k ö rstr ä cka inte l ä ranas i r ä tt tid. Detta g ä l].er
i fr å ga on samtliga de k ö rl ä ngisLppgifter
sora fordons ä garen skall l ä mna. Avgiften p å f ö rs den som ä gde
fordonet n ä r fristen att l ä mna uppgiften gick ut. F ö rseningsavgift p å f ö rs av beskattningsmyndigheten.
F ö rseningsavgift utg å r med 100 kr. Om ä garen
har anmanats att l ä mna en uppgift, m.en inte
efterkommit anmaningen inom. tid som har f ö reskrivits
i denna, utg å r dock avgiften ned 200 kr,
Detsanmia g ä ller om ä garen har underl å tit
att inom f ö reskriven tid l ä mna uppgift om fordonets k ö rstr ä cka vid
minst ett av de tre n ä rmast f ö reg ä ende uppb ö rdstillf ä llena.
Enligt h ä nvisning i
28 § tredje stycket VSL skall 37 f § f ö rsta och
tredje styckena, 37 g andra stycket samt 37 h § FFL till ä mpas i fr ä ga om f ö rseningsavgift.
F ö rseningsavgift f å r enligt 37 f §
f ö rsta stycket FFL helt efterges om
under]. å tenheten att l ä mna uppgift i r ä tt
tid kan antas ha s å dant samband ned den skattskyldiges
å lder, sjukdom, bristande erfarenhet
eller d ä rmed j ä mf ö rligt f ö r-
Prop. 1978/79:94 85
h å llande att den kan anses urs ä ktlig. Detsamma g ä ller
om underl å tenheten med h ä nsyn till s ä rskild
omst ä ndighet av annat slag framst å r som urs ä ktlig.
Enligt 37 g §
andra stycket FFL skall beslut om f ö rseningsavgift
ompr ö vas om skattskyldig yrkar det och
ora beslut om skatten f ö r den period som avgiften avser
inte har vunnit laga kraft.
Best ä mmelserna i 37"f § FFL om eftergift skall enligt 37 h § FFL beaktas ä ven
om yrkande h ä rom inte har framst ä llts, i den m å n
det f ö ranleds av vad som f ö rekommit i ä rendet
eller m å let om f ö rseningsavgift.
Enligt de best ä mmelser
som g ä llde tidigare kunde f ö rseningsavgift s ä ttas
ned. Enligt de nya best ä mmelserna kan detta dock endast g ö ras i speciella fall, n ä mligen om en fordons ä gare har underl å tit att l ä mna uppgift i r ä tt
tid f ö r flera fordon. F ö rseningsavgifter som avser samma fordons ä gare f ö r
en och samma skatteperiod f å r enligt 28 § tredje stycket FFL s ä ttas ned till 500 kr, (1 vissa fall 1 000 kr.). F ö rseningsavgift kan enligt de nya best ä mmelserna inte efterges om det belopp som har
undandragits genom underl å tenheten ä r att anse som ringa.
L ä nsstyrelses beslut om f ö rseningsavgift kan enligt 31 § f ö rsta stycket
VSL ö verklagas hos kammarr ä tt,
2.9 Brukandef ö rbud
Enligt best ä mmelser i 21
§ VSL f å r ett kilometerskattepliktigt fordon inte brukas
1, om de f ö reskrifter
1 fr å ga om kilometerr ä knarappara
tur, vilka meddelats i VSL eller med st ö d
av VSL, inte
har iakttagits,
2,
om f ö reskriven uppgift f ö r ber ä kning av kilometerskatt inte har l ä mnats,
3,
om
kilometerskatt som f ö rfallit till betalning Inte har
eriagts.
Brukandef ö rbudet
enligt 5 g ä ller inte for skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg ä ende skatte ä ret. Det g ä ller inte heller i fr å ga om skatt son å vilar en tidigare ä gare av fordonet och sora har fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning enligt 24
eller 25 § VSL.
Best ä mmelserna om brukandef ö rbud enligt punkt 1 har ber ö rts i avsnitt 2.3.3. Brukandef ö rbud enligt denna punkt kan intr ä da av m å nga
olika anledningar. I 17 § VSL anges att
kilometerskattepliktigt fordon skall vara f ö rsett
med k.ilo-meterr ä knarapparatur och att apparaturen
skall vara plomberad. I 31-49 §§ VSK finns
n ä rmare best ä mmelser om godk ä nnande
av kilometerr ä knare samt om besiktning och
kontroll, m.n. av kilometerr ä knarapparatur.
KSN har enligt bemyndigande i VSK utf ä rdat detaljbest ä mmelser
om kilometerr ä knarapparatur. Brukandef ö rbud intr ä der
s å ledes om apparaturen inte ä r i det skick som f ö reskrivs i dessa olika best ä mmelser.
Brukandef ö rbud enligt
punkt 2 intr ä der om n ä gon av de uppgifter som anges i 5 § VSK inte l ä mnas.
Det brukandef ö rbud
som enligt 15 § VSL g ä ller om fordonsskatt inte har eriagts omfattar ä ven kilometerskattepliktiga fordon. Inskr ä nkningarna i detta brukandef ö rbud ä r desamma
som 1 fr å ga om obetald kiloraeterskatt
enligt punkt 3.
2.10 Skattekontroll
Enligt 30 § f ö rsta stycket VSL ä ger
bl.a, 4, 9, 12-15 och 49 §§ FFL motsvarande till ä mpning i fr å ga
om VSL. I dessa paragrafer finns best ä mmelser
som reglerar f ö rfarandet vid skattekontroll m.m.
Av 50 § VSK framg å r att det å ligger
RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Verket f å r ocks å -
efter samr å d med beskattningsmyndighet -
besluta att tj ä nsteman hos verket skall g ö ra skattekontroll enligt 9 §
FFL,
Prop.
1978/79:94 87
Best ä ramelserna 1 9 och 12 §§ FFL om beskattningsmyndighet g ä ller d å
ocks å RSV,
2,11 Utlandstrafik och kilometerskattem ä rke
Kilometerskatt avr ä knas
enligt 41 § VSL f ö r k ö rning
utomlands med kilometerskattepliktig lastbil, buss eller sl ä pvagn. Detsamma g ä ller f ö r kilometerskattepliktig personbil
som anv ä nds utomlands i annat land ä n Norge. En f ö ruts ä ttning f ö r
att kilometerskatt skall avr ä knas ä r att meddelade f ö reskrifter
om uppgifter 1 samband med anv ä ndningen
utomlands har iakttagits. S å dana f ö reskrifter finns 1 Å VK.
Best ä mmelser om proceduren vid gr ä nspassering finns i 5 § Å VK, N ä r ett kilometerskattepliktigt
fordon skall f ö ras ut ur Sverige till annat land ä n Norge eller in i Sverige fr å n annat land ä n
Norge skall ett kort st ä mplas i kilometerr ä knaren. S ä rskilt
st ä mpelkort tillhandah ä lls av tullmyndigheten. Den som svarar f ö r fordonet skall st ä mpla kortet i kilometerr ä knaren
samt anteckna fordonets registreringsnummer p å det. Kortet skall omedelbart å terl ä mnas till tullmyndigheten. Tulltj ä nstemannen anger datum och gr ä nspasseringsort p å
kortet. H ä refter å terl ä mnas ett
exemplar av det till den som svarar f ö r
fordonet. Det andra exemplaret s ä nds senast
vid slutet av varje vecka och m å nad fr å n tullanstalten till TSV.
S ä rskilda best ä mmelser g ä ller
f ö r avr ä kning av skatt f ö r k ö rning i Norge. Avr ä kning g ö rs t.ex. endast efter ans ö kan i varje enskilt fall.
Avr ä kning av kilometerskatt g ö rs maskinellt p å
grundval av de uppgifter som finns i bilregistret, vilket framg å r av 4 § f ö rsta stycket Å VIv.
Enligt 7 § f ö rsta stycket Å VK
ä r r ä tten till avr ä kning av skatt f ö r viss resa f ö rfallen
om st ä mpelkort inte l ä mnas vid ut- eller inresa.
Kilometerskattepliktig personbil som f ö rs ut till eller in
Prop.
1978/79:94
fr ä n annat
land ä n Norge skall enligt 17 § VSL vara f ö rsedd med s ä rskilt m ä rke som visar att fordonet ä r
kilometerskattepliktigt. N ä rmare best ä mmelser om s å dant m ä rke (kilometerskattem ä rke)
finns i 2 a - 2 c §§ Å VK. M ä rket skall f ä stas p å insidan av vindrutan, p å mitten
och i rutans ö verkant. Kilometerskattem ä rket
tillhandah å lls av l ä nsstyrelserna. En avgift om 10 kr, tas ut f ö r m ä rket, TSV
skickar ut inbetalningskort p å avgiften. N ä r ett m ä rke har l ä mnats ut antecknar l ä nsstyrelsen detta 1
bilregistret. Ett kilometerskattem ä rke f å r tas bort endast om det ä r n ö dv ä ndigt f ö r reparation
av fordonet e,d. Om m ä rket har tagits bort, f ö rkommit
eller f ö rst ö rts skall detta anm ä las till l ä nsstyrelsen,
Kilometerskattem ä rket har rektangul ä r form.med m å tten 90 X 60
mm. M ä rket skall innan det l ä mnas ut fr ä n l ä nsstyrelsen f ö rses med fordonets registreringsnummer, (iven om en
kilometerskattepliktig personbil inte har kilometerskattem ä rke,
skall avst ä mpling g ö ras vid gr ä nspassering. Om en kilometerskattepliktig personbil
saknar kilometerskattem ä rke vid ut- eller inresa, skall tulltj ä nstemannen
enligt 5 § Å VK anteckna detta p å st ä mpelkortet.
Enligt 7 § tredje stycket Å \VK ä r r ä tten till
avr ä kning av kilometerskatt f ö rfallen om kilometerskattem ä rke
saknats vid ut-eller inresan. Fordons ä garen f å r dock p å kalla beslut ö ver utebliven avr ä kning. Om han d å g ö r troligt
att m ä rket saknats p å grund av omst ä ndighet som han inte har r å tt ö ver och
som har intr ä ffat p å s å dan tid att dubblettm ä rke inte har kunnat skaffas,
f ä r l ä nsstyrelsen enligt 7 § tredje stycket Å VK medge
avr ä kning av skatt.
2.
12 Straffbest ä mmelser
Enligt
33 § VSL d ö ms den som upps å tligen har manipulerat
kilometerr ä knarapparatur s å att k ö rstr ä ckan som
skall ligga till grund f ö r skatteber ä kning inte registreras eller registreras f ö r l å gt till b ö ter eller
f ä ngelse i h ö gst 5 m å nader. Detta g ä ller dock inte om g ä rningen ä r belagd
med str ä ngare straff enligt skattebrottslagen (1971:69).
I
vissa fall kan b ö ter utd ö mas f ö r brott mot best ä mmelserna
Prop. 1978/79:94 89
68
i VSL. Detta g ä ller
n ä r fordon har anv ä nts trots att brukandef ö rbud har intr ä tt.
Enligt straffbest ä mmelserna
i 55 § VSK kan den d ö mas till b ö ter,
som utan att ha godk ä nts av KSN monterar, plomberar,
reparerar m.m, kilometerr ä knarapparatur. Detsamma g ä ller om man tar bort kilometerr ä knarapparatur fr å n
kilometerskattepliktigt fordon. Om brister p å apparaturen inte avhj ä lps enligt
best ä mmelserna i 41 § andra stycket VSK d ö ms fordons ä garen till b ö ter. Till b ö ter
h ö gst 500 kr. kan enligt 56 § VSK d ö mas i vissa
fall. Detta g ä ller n ä r godk ä nt
f ö retag inte fyller 1 och st ä mplar rapportkort, n ä r kilometerskattepliktigt fordon inte inst ä lls till besiktning efter f ö rel ä ggande, n ä r avst ä mpling
och f ö reskrivna anteckningar m,m, inte g ö rs d å fel p å kilometerr ä knarapparaturen
uppt ä cks och n ä r n å gon f ö rhindrar eller f ö rsv å rar kontroll i samband med flygande inspektion, I
vissa fall kan den som utan lov anv ä nder
annans fordon d ö mas 1 ä garens st ä lle
enligt 57 § VSK.
Enligt 8 § Å VK kan den som upps å tligen eller av grov oaktsamhet l ä mnar
oriktig uppgift ä gnad att leda till avr ä kning av skatt med f ö r h ö gt belopp, d ö mas till b ö ter
eller f ä ngelse, om g ä rningen inte ä r
belagd med straff enligt skattebrottslagen. Detsamma g ä ller om n å gon
med avsikt att skatt skall avr ä knas med f ö r h ö gt belopp
underl å ter att l ä mna uppgift vid ut- eller inresa. Vidare kan den som
f ö r kilometerskattepliktig personbil
som saknar kilometerskattem ä rke ut till
eller in fr å n annat land ä n Norge enligt 12 § Å VK d ö mas till b ö ter, h ö gst 500 kr.
Prop. 1978/79:94 90
3 ERFARENHETER AV OCH KRITIK MOT
KILOMETEP.SKATTE-SySTHiET
3.1 Myndigheternas verksamhet och erfarenheter av
beskattningen
Flera olika myndigheter har funktioner ino.m
kilometerbeskattningen, n ä mligen l ä nsstyrelserna, RSV, TSV, KSIi och tullverket. I det
f ö ljande beskrivs kortfattat
rayndigheternas olii;a funktioner s ä rat
de erfarenheter av beskattningen som man p ä olika
s ä tt har redovisat till oss.
3.1.1 L ä nsstyrelserna
L ä nsstyrelsen ä r enligt 3 §
VSL beskattningsmyndighet i fr å ga ora
fordonsskatt och kilometerskatt f ö r
alla fordon vars ä gare enligt bilregistret har sin
adress inom l ä net. I l ä nsstyrelsens uppgifter ing ä r bl.a. att fatta beslut om fastst ä llelse av skatt enligt 23 § VSL, om efterbeskattning enligt 24 eller 25 § VSL, om skattetill ä gg enligt 27 § VSL samt om f ö rseningsavgift enligt 28 § VSL.
Genom sin funktion som beskattningsmyndighet ä r l ä nsstyrelsen
den myndighet som har mest direktkontakt med skattskyldiga. F ö r att f å
del av l ä nsstyrelsernas erfarenheter av till ä rapningen av den g ä llande lagstiftningen, har vi gjort en f ö rfr å gan hos samtliga l ä nsstyrelser. F ö rfr å gan behandlade hela beskattningsomr å det. I det f ö ljande
tar vi dock endast upp l ä nsstyrelsernas svar till den del de
r ö r fr å gor sora behandlas i detta bet ä nkande.
V å r f ö rfr å gan besvarades av 22 l ä nsstyrelser. Tv å
av dessa bifogade yttranden fr å n allm ä nna ombuden i v ä gtrafikskattefr å gor. En kompletterande f ö rfr å gan gjordes
senare betr ä ffande handl ä ggningen av f ö rseningsavgifts ä renden. Denna f ö rfr å gan besvarades av samtliga l ä nsstyrelser.
Allm ä nna synpunkter p å kiloraeterskattesystemet. Allm ä nt anses kilometerskattesysteraet i sin helhet eller
i vissa delar alltf ö r komplicerat och sv å rhanterligt. N å gon
L ä nsstyrelse pekar p å att det nuvarande systemet blir oh å llbart om antalet kilo-.raeterskattepliktiga fordon ö kar kraftigt.
L ä nsstyrelsen i Ö sterg ö tlands l ä n a.nser att endast en br å kdel av f ö rs ö ken att manipulera raed fr ä mst vajerdrivna kiloraeterr ä k-nare uppt ä cks.
I ö vrigt tar endast ett f å tal l ä nsstyrelser
upp fr ä gor ora den tekniska apparaturen. N ä gon egentlig kritik mot den nuvarande apparaturen
framst ä lls d ä rvid inte.
Antalet ordinarie avst ä mplingar
m.m. Ett flertal l ä nsstyrelser anf ö r, att de nuvarande reglerna f ö r avst ä mpling
m.m. ä r kr å ngliga. L ä nsstyrelsen i Kristianstads l ä n uttalar exempelvis att det nuvarande systeraet
inneh å ller f ö r m ä nga olika
avst ä mplings-skyldigheter.
Å tskilliga
l ä nsstyrelser ifr å gas ä tter om det ä r n ö dv ä ndigt med fyra ordinarie avst ä .raplingar per å r.
Av dessa uttalar n ä gra att det b ö r vara tillr ä ckligt
med avst ä mpling en g ä ng om å ret
men med bibeh å llen uppb ö rd fyra g å nger
om å ret, varav tre g å nger efter schablon.
L ä nsstyrelsen
i Gotlands l ä n anser att f ö rb ä ttringar i f ö rsta hand b ö r s ö kas inom det nuvarande systemets rasn.
Avst ä .mpling vid ä garbyte. Ett par l ä nsstyrelser och ett allm ä nt
ombud framh å ller, att m å nga fordons ä gare
ä r irriterade ö ver att nye ä garen
till ett kilometerskattepliktigt fordon blir skyldig att betala kilometerskatt
f ö r v ä gstr ä cka som s ä ljaren k ö rt.
Best ä raraelserna om skattskyldighet b ö r d ä rf ö r ä ndras, s å att man endast ä r
skyldig att betala skatt f ö r den tid som man ä gt fordonet.
Undantag fr å n
skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling. Fr å gan
om vissa undantag fr å n skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling
behandlas av l ä nsstyrelsen i Skaraborgs l ä n. Man p å pekar
bl.a. att de nuvarande reglerna om ordinarie avstamp-
Prop. 1978/79:94 92
ling leder till problem, i synnerhet i fr å ga o.n fordon son g å r i regelbunden utlandstrafilv. S å dana
fordon befinner sig s ä llan p ä registreringsorten utan v ä nder raed ny last s å snart de n ä tt oralastningsst ä llet. M ö jligheterna
att g ö ra ordinarie avst ä mpling ä r
sm å . Likartade f ö rh ä llanden kan
g ä lla f ö r fordon som anv ä nds f ö r transporter inora landet, raen l å ngt
fr å n registreringsorten.
Funktionskontroll m.ra. L ä nsstyrelsen 1 G ä vleborgs l ä n anf ö r, att best ä raraelserna i 45 - 49 §§ VSK o.ra fordons ä garens kontroll av r ä knarapparaturens funktion ä r koraplicerade och d ä rtill f ö ga k ä nda av de skattskyldiga. Liknande synpunkter redovisas av ett par
andra l ä nsstyrelser.
Uppb ö rdsm å nader och f ö rfallodagar. Best ä mmelserna om uppb ö rdsm ä nader och f ö rfallodagar
kommenteras av endast ett f å tal l ä nsstyrelser. L ä nsstyrelserna
i Stockholras och Ä lvsborgs l ä n framh å ller
att raan b ö r undvika att ta ut fordonsskatt av
en s.katt-skyldig f ö r tid under vilken han inte alls
har ä gt ett fordon. Detta kan uppn ä s om uppb ö rd
av fordonsskatt g ö rs under f ö rsta m å naden
i skatte ä ret.
Brukandef ö rbud. Ett
flertal l ä nsstyrelser uttalar sig om best ä mraelserna om brukandef ö rbud. Flera l ä nsstyrelser
anf ö r d ä rvid att best ä ,ramelserna om brukandef ö rbud ä r
komplicerade och att mer information ora dera kr ä vs.
«
Att brukandef ö rbud glller f ö r ett fordon d ä
skatt som å vilar en tidigare ä gare av det inte har betalats v å llar enligt l ä nsstyrelserna
s ä rskild irritation bland de
skattskyldiga. Flera l ä nsstyrelser anser att detta
brukandef ö rbud drabbar den enskilde h å rt.
L ä nsstyrelsen i Kristianstads l ä n p å pekar, att
brukandef ö rbudet i vissa fall kan medf ö ra att fordon inte kan s ä ljas efter konkurser. L ä nsstyrelsen i Ö sterg ö tlands l ä n
anser, att fr ä gan om brukandef ö rbud b ö r
kunna pr ö vas i de fall skatterestantier
betalas enligt avbetalningsplan till kronofogdemyndighet.
Kilometerskattem ä rket.
Å tskilliga l ä nsstyrelser tar i sina svar upp best ä raraelserna om kilometerskattem ä rket. Flertalet av dessa anser att rn ä rJcet inte fyller n. å gon funktion. Det ä r emellertid
en irritationsk ä lla f ö r fordons ä garna, som uppfattar best ä mmelserna ora det sora byr å kratiska. Enligt en l ä nsstyrelse ä r m ä rket l ä tt att tillf ä lligt avl ä gsna
f ö r den som vill f ö rs ö ka passera
tullliontrollen utan att g ö ra avst ä mpling.
F ö rseningsavgiften. Av svaren fr ä n ett flertal l ä nsstyrelser
framg ä r att f ö rseningsavgiften v å llar stor irritation bland fordons ä garna.
Flera l ä nsstyrelser ifr å gas ä tter ocks å om det nuvarande f ö rseningsavgiftssystemet ger tillfredsst ä llande r ä ttss ä kerhet.
L ä nsstyrelsen i J ä mtlands l ä n
uttalar bl.a. att om antalet beslut ora f ö rseningsavgift rainskades betydligt, skulle mer tid
kunna ä gnas å t skatteutredningar. Liknande synpunkter framf ö rs av l ä nsstyrelsen
i Skaraborgs l ä n.
Som vi tidigare har n ä mnt,
kompletterade vi v å r f ö rsta f ö rfr å gan till l ä nsstyrelserna raed en s ä rskild f ö rfr å gan om l ä nsstyrelsernas
handl ä ggning av f ö rseningsavgifts ä renden.
I sina svar p ä denna f ö rfr å gan har l ä nsstyrelserna bl.a. ber ä knat tids ä tg ä ngen f ö r
handl ä ggning av f ö rseningsavgifts ä renden.
Man har ocks å l ä ranat uppgift om den andel av antalet ä renden, som leder till eftergift och om den befrielsegrund sora ä r den vanligast f ö rekommande. Som befrielsefall synes l ä nsstyrelserna ha betraktat alla fall i vilka meddelande om ifr ä gasatt avgift s ä nts
ut, men avgift seda.n inte p å f ö rts.
L ä nsstyrelsernas svar p å v å r f ö rfr å gan har
sammanst ä llts 1 tabell 2, som finns intagen
i bilaga 2. Av tabellen framg å r bl.a. att
handl ä ggningen av f ö rseningsavgifts ä rendena
ber ä knas kr ä va ö ver 4 500
mandagar/ å r, vilket motsvarar ca 22 man å r eller å rsarbetskrafter
(200 mandagar = 1 man å r). Antalet mandagar p ä varje l ä nsstyrelse
varierar mellan 16 och 510. Om antalet mandagar s ä tts i relation till antalet kilometerskattepliktiga fordon i l ä nen visar det sig att den sammanlagda handl ä ggningstiden inom l ä nen varierar mellan 1/23 mandag
Prop. 1978/79:94 94
per fordon och 1/209 mandag per fordon. Genomsnittet
ligger p ä 1/49 mandag per fordon. Det b ö r observeras att uppgifterna fr ä n l ä nsstyrelserna
till stor del grundas p ä uppskattningar.
Av tabell 2 frarag å r
ocks å att varje l ä ns andel av antalet uppr ä ttade meddelanden ora ifr ä gasatt f ö rseningsavgift
i stort sett motsvarar l ä nets andel av antalet
kilometerskattepliktiga fordon. (Uppgifter i detta avseende har l ä mnats av TSV.)
Slutligen framg ä r
ocks ä av tabell 2 att l ä nsstyrelserna efterger f ö rseningsavgift i mycket varierande utstr ä ckning. L ä nsstyrelserna
i Stockholms och Kalmar l ä n efterger f ö rseningsavgift i 77 resp. 50 5 » av alla fall under det att l ä nsstyrelserna i Hallands och Uppsala l ä n efterger f ö rseningsavgift
i 2 resp. 4 5o av alla fall.
De eftergiftsgrunder som angetts som de vanligast f ö rekommande kan indelas i tre grupper. Den f ö rsta gruppen omfattar olika variationer av det
fallet att den skattskyldige har styrkt eller i vart fall uppgett att han
postat st ä mpelkortet i r ä tt tid, dvs. grund f ö r p å f ö ring av avgift har inte ansetts f ö religga.
Nio l ä nsstyrelser har n ä mnt fall liknande det beskrivna som ett av de
vanligaste befrielsefallen.
Den andra gruppen omfattar egentliga befrielsefall, dvs.
fall d å avgiften har eftergetts med st ö d av best ä mmelserna
i FFL. Femton l ä nsstyrelser har uppgett bristande
erfarenhet och fera l ä nsstyrelser sjukdora som en vanlig
befrielsegrund.
Slutligen har n ä gra
l ä nsstyrelser angett vissa speciella
sk ä l f ö r eftergift. En l ä nsstyrelse har uppgett att avgift
inte p å f ö rs om automatisk debitering har kunnat g ö ras och inte heller om f ö rseningen
eller underl ä tenheten ä r en eng å ngsf ö reteelse. En annan l ä nsstyrelse p å f ö r inte avgift om avst ä mpling har
gjorts i sanband med besiktning hos ASB under n å gon av de sista dagarna i m å naden
och ordinarie avst ä mpling sedan inte har gjorts.
Prop,
1978/79:94 95
Informationen. Flera l ä nsstyrelser
uttalar att informationen om beskattningssystemet beh ö ver f ö rb ä ttras t.ex. i fr ä ga
om brukandef ö rbud, p å kallande av beslut enligt 23 § VSL och kontroll av r ä knarapparatur.
3.1.2 RSV
RSV ä r enligt 4 § VSL central f ö rvaltningsmyndighet
i fr ä ga ora v ä gtrafikslcatt. RSV skall bl.a, genom f ö reskrifter och anvisningar fr ä mja en enhetlig och riktig till ä rapning av g ä llande
best ä mmelser. Verket skall dessutom
svara f ö r information och utbildning inom
skatteomr å det.
RSV har ocks ä
bemyndigande att besluta om bl.a. neds ä ttning
av eller befrielse fr å n v ä gtrafikskatt i vissa fall (se SFS 1978:407).
Enligt 50 § f ö rsta stycket VSK å ligger
det RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Dessutom g ö r personal vid verkets distriktskontor med st ö d av best ä mmelserna
i 50 § andra stycket VSK skatterevisioner
avseende fordonsskatt och kilometerskatt.
Vid kontakter raed f ö retr ä dare f ö r
RSV:s kontrollavdelning har vi f å tt f ö ljande upplysningar ora erfarenheterna av skattekontrollen.
V ä gtrafikskatten ä r den enskilda skatt som i revisionstid r ä knat kr ä ver
st ö rst resursinsatser fr å n distriktskontorens sida. Å r 1977 anv ä ndes
4 503 av totalt 12 806 revisionsdagar (35 %) p ä distriktskontoren till v ä gtrafikskatterevisioner. Totalt gjordes 5 879
revisioner p ä distriktskontoren under 1977. Av
dessa avs å g 3 203 v ä gtrafikskatt. V ä gtrafikskatterevisio-nerna
g ä llde s å gott som uteslutande kilometerskatt.
Av de 3 203 revisionerna ledde 2 127 till f ö rslag om p å f ö ring av ytterligare skatt med totalt drygf4,6 milj.
kr. Enligt revisionsstatistiken skulle skattetill ä gg vid efterbeskattning dessutom p å f ö ras med sammanlagt ö ver 0,8 milj, kr. F ö r alla
Prop. 1978/79:94 96
skatteslag tillsararaans l ä .nnade distriktslcontoren under å r
1977 f ö rslag till p å f ö ring av
ytterligare skatt med sararaanlagt drygt 46 milj. kr.
Att en s å stor andel
av v ä gtrafikskatterevisionerna ledde
till f ö rslag om p å f ö ring av
ytterligare skatt torde bero p å att urvalet
av revisionsobjekt vad g ä ller v ä gtrafikskatt kan g ö ras p å ett b ä ttre s ä tt
ä n f ö r skatter i allm ä nhet.
Distriktskontoren har tr ä ffat ö verenskommelser ned de olika l ä nsstyrelserna om f ö rdelningen av kontrollarbetet. En del l ä nsstyrelser utf ö r s ä ledes vissa egna skatteutredningar. De g ö rs d å i form av s.k.
skrivbordsgranskning, dvs. de innefattar inget revisionsbes ö k hos den skattskyldige. De granskningar som utf ö rs p ä l ä nsstyrelserna avser i huvudsak kilometerskatt f ö r privat ä gda
personbilar. Distriktskontoren g ö r endast i
undantagsfall s å dana revisioner. Kontorens
revisioner omfattar oftast revisionsbes ö k
men g ö rs i viss utstr ä ckning i form av skrivbordsgranskning.
Enligt kontrollavdelningens uppfattning ä r vissa typer av fel p å r ä knarapparaturen mycket vanliga och
orsakar det st ö rsta skattebortfallet. Det g ä ller brott p å
r ä lmarvajrar och fel p å r ä knarv ä xlar. Sj ä lva
r ä knaren d ä remot g å r
mycket s ä llan s ö nder; Medvetna manipulationer av r ä knarapparatur har inte kunnat konstateras i n å gon st ö rre
utstr ä ckning. S å dana manipulationer ä r dock mycket sv ä ra att bevisa i efterhand.
En viktig orsak till att skatt nu undandras ä r enligt kontrollavdelningen att de skattskyldiga
inte kontrollerar r ä knarapparaturen och att fel p å denna d ä rf ö r inte uppt ä cks
i tid.
Fr å n den tidigare br ä nnoljebeskattningen har man visserligen d å liga erfarenheter av ett system ned k ö rjournaler. Enligt kontroliavdelningens uppfattning
skulle det anda fr å n kontrollsynpunkt vara av v ä rde ora skyldighet inf ö rdes att ha fungerande v ä gn ä tare i kilometerskatteplil-itiga fordon och att f ö ra anteckningar om v ä gm ä tarstnllningen, dvs. n å gon form av k ö rjournal.
Prop, 1978/79:94 97
3.1,5 TSV
Av 22 § VSL framg å r att v ä gtrafikskatt
normalt p å f ö rs genora automatisk databehandling utan att s ä rskilt beslut fattas av beskattningsmyndigheten. I s ä dana fall ä r
det enligt 10 § VSK TSV sora p å f ö r skatt. TSV
uppb ä r ocks å v ä gtrafikskatt.
VSK inneh å ller best ä mmelser som reglerar uppb ö rdsf ö rfarandet.
TSV uppr ä ttar enligt 28 § VSK indrivningshandling f ö r beskattningsmyndighetens r ä kning.
Enligt 11 § VSK skall
TSV ber ä kna skattevikt och orar ä lmings-fakt ö r
f ö r fordon samt f ö ra in uppgifter om detta i bilregistret.
TSV ö verl ä mnade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemoria raed f ö rslag till vissa ä ndringar
i kiloraeterskattesysteraet till statsr å det
och chefen f ö r budgetdepartementet. Proraemorian
- som ocks ä redovisar TSVs erfarenheter av
skattesystemet -har senare av regeringen ö verl ä mnats till oss. I avsnitt 3.3.2 redog ö r vi n ä rmare
f ö r inneh å llet i promemorian.
3.1.4 KSN
KSN ä r en tillf ä lligt inr ä ttad
myndighet som har till uppgift att svara f ö r
kilometerskattereformens tekniska genomf ö rande
och som har ansvaret f ö r den teimiska utvecklingen av
kilometerr ä knarapparaturen. Enligt beslut av
statsmakterna upph ö r" n ä mnden vid halv å rsskiftet
1979 och dess arbetsuppgifter f ö rs ö ver till RSV. N ä randen
s.kall dock finnas kvar i form av en r å dgivande
n ä mnd, som knyts till RSV.
KSN skall enligt 31 §
VSK - efter samr å d med RSV - pr ö va fr å gor om godk ä nnande av kilometerr ä lmarapparatur enligt 17 §
VSL. KSN har ocks ä enligt 32 § VSK till uppgift att godk ä nna verkst ä der
f ö r arbetet raed r ä loiarapparatur. Enligt 44 § VSK meddelar KSN efter samr å d med RSV f ö reskrifter
om montering, plombering, besiktning, godk ä nnande,
reparation och.liknande å tg ä rd
som g ä ller kilometerr ä knarapparatur.
7 Riksdagen
1978/79. Isaml. Nr 94
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid kontaltter raed f ö retr ä dare f ö r
KSN har vi f å tt f ö ljande uppgifter on n ä mndens
erfare.nheter betr ä ffande k.ilometerr ä k.-narapparaturens drifts ä )-.erhet m.ra.
Konstruktionen av den vajerdrivna
kiloraeterrYiknarappara-curen har st ä ndigt
f ö rb ä ttrats sedan beskattningen inf ö rdes.
Inledningsvis fanns vissa Iconstruktionssvagheter b ä de i fr å ga
ora sj ä lva r ä knaren och i fr å ga om vajrar och vajeranslutningar.
F ö r senare tillverkningsserier har
konstruktionen av r ä loiarcn f ö rb ä ttrats s å att den blivit betydligt mer manipulationss ä ker. Ä ven
konstruktionen av vajrar och vajeranslutningar har f ö rb ä ttrats. H ä rigenora har drifts ä kerheten ö kat samtidigt so.m manipulationer
har f ö rsv å rats. Fortfarande kan dock vajerJ:on-struktion och installaticnss ä tt i enstaka fall raedf ö ra problera vad g ä ller
apparaturens drifts ä iierhet. Detta ä r vanligast i fr å ga
om vissa personbilsraodeller.
De.n navmonterade Icilo.raeterr ä knarapparaturen distribuerades i slutet av å r 1975 till ä gare
av sl ä pvagnar som skulle bli
kilo-cieterskattepliktiga. Eftersom anv ä ndningstiden
allts å ä r f ö rh å llandevis kort kan man inte dra n å gra
helt s ä k.ra slutsatser betr ä ffande apparaturens drifts ä kerhet. Enligt I-CSN tyder dock hittills tillg ä ngliga uppgifter p ä att den ä r mycket drifts ä ker.
KSN f ö ljer noga utvecldingen vad g ä ller uppkomna fel p å r ä knarapparaturen, misst ä nkta manipulationer med apparatur m.m. Bl.a. g ö r ASB f ö r
KSN:s r ä kning regelbundna unders ö kningar ora anledningar till ingrepp i r ä knarapparatur, om andelen besil;tningar som leder
till att apparatur inte godk ä nns m.ra, I
det f ö ljande redovisas vissa resultat fr å n dessa unders ö kningar.
Under tiden mars 1974 - september 1977 gjorde ASB nio
olilta liiiders ö kningar. Unders ö kningarna baserades p ä material fr ä n besiktningar vid ASii under vissa
tidsperioder. Periodernas l ä ngd
varierade mellan 5 och 48 dagar.
Under tiden f ö r
den senaste unders ö kningen (29 augusti - 2 september
1977) gjordes totalt 3 590 besiktningar av kilometerr ä knarapparatur i samband med liontrollbesilvtning av
fordon
opaginerad Kontrollera mot PDF
(s.k. l ö pande
besiktning av r ä knarapparatur). I 9,9 5o av fallen
godk ä ndes inte apparaturen. Vid de
olika unders ö laiingstillf ä l-lena har denna andel varierat mellan 3,1 och 11,5 %. De vanligaste anledningarna till att apparaturen
inte godk ä ndes var att ploraberingen hade
brutits (3,1 'A av saratliga besiktningar), att
plombering saknades (2,6 ';'j), att r ä knarapparaturen
var ur funktion (1,8 ;o) eller att s.ic. myndighetsplombering inte fanns (1,5
/o). En sammanst ä llning av dessa uppgifter finns
intagen i tabell 3 i bilaga 2.
N ä r fel p å r ä knarapparatur
har å tg ä rdats, skall apparaturen besik.tigas. ASB har. ned utg å ngspunkt i naterialet fr å n s å dana
besiktningar sora utf ö rts under en viss tidsperiod unders ö lit anledningarna till att ingrepp - och besiktning
- har gjorts. Enligt unders ö kningen i
september 1977 var den vanligaste orsaken till ingrepp i fr å ga ora personbilar fel p å r ä knarapparaturen
(51,5 /j av antalet fel) samt f ö r lastbilar
och bussar fel p å fordonet (49,7 % resp. 59,6 Jj). F ö r
lastbilarnas och bussarnas del svarade fel p å r ä ltnarapparaturen f ö r 17,5 % resp. 21,5 % av felen. En mer detaljerad redovisning av dessa f ö rh ä llanden
finns i tabell 4 i bilaga 2.
St ä ller man de olika fordonsslagens
andel av antalet besiktningar p ä grund av
ingrepp i relation till totalbest ä ndet
av kiloraeterskattepliktiga fordon exkl. sl ä pvagnar,
finner raan att lastbilarna, som utg ö r
ca 44 % av detta antal fordon svarar f ö r ca 54 % av
antalet besiktningar efter ingrepp. Personbilarna ä r ca 51 % av
det n ä mnda fordonsantalet och svarar f ö r ca 40 !'b av antalet besiktningar efter ingrepp, medan
bussarna, som ä r 5 % av antalet svarar f ö r ca 6 Yo av besiktningarna. N å gra siffror f ö r de kiloraeterskattepliktiga sl ä pvagnarna finns inte.
Av de 1 625 besiktni.ngar efter ingrepp som gjordes under
unders ö kningsperioden ledde 43 (2,6 To)
till att apparaturen inte godk ä ndes.
I ASB:G unders ö kning
har betr ä ffande eventuella f ö r ä ndringar av
orsakerna till ingreppen mellan de olika unders ö l-cningstill-f ä llena konstaterats f ö ljande. F ö r
personbilarnas del har anta-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 lOO
let ingrepp p å
grund av fel p å apparaturen eller p å grund av bristande plombering ö kat markant sedan de f ö rsta unders ö lc-ningarna gjordes. Motsvarande f ö r ä ndring vad g ä ller fel p å appar ö r lastbilarnas del. F ö r lastbilarna har dock a.ntalet ingrepp p å grund av brister i plomberingen ö kat, liksom antalet ingrepp p ä grund av brister p ä fordonet.
I ASB:s unders ö kning
Jr å n september 1977 specificeras ocks ä de tre hu\aidgrupperna av fel son raedf ö rt ingrepp och d ä rraed
besil ä fordonet, fel p å r ä knarapparaturen
och fel p å ploraberingen) n ä rmare. Av felen p å
r ä knarapparaturen faller den helt ö verv ä gande delen
p ä fel p å vajrar (82,4 V av
felen f ö r personbilar, 77,5 % f ö r lastbilar
och 52,5 ',(, f ö r bussar). Fel p ä sj ä lva r ä knaren svarar f ö r 11,9 % av
felen f ö r personbilar, 10,3 % f ö r lastbilar
och 5,3 % f ö r bussar. En utf ö rligare samraanst ä llning av materialet p å denna punkt finns i tabell 5 i bilaga 2.
3.1.5 Tullverket
Tullverket svarar bl.a. f ö r rutinerna f ö r avst ä mpling i sa.ra-band med gr ä nspassering raed
kilometerskattepliktigt fordon till eller fr å n annat land ä n Norge. Tullverket svarar ocks å f ö r uppb ö rd av fordonsskatt och
kilometerskatt f ö r utl ä ndska fordon som kommer till
Sverige.
Generaltullstyrelsen, GTS, har till oss redovisat sina
erfarenheter bl.a. betr ä ffande rutinerna f ö r avst ä m.pling
i samband med gr ä nspassering med
kilometerskattepliktiga fordon. Dessa rutiner fungerar i huvudsak tillfredsst ä llande. Kontrollen av att avst ä mpling g ö rs
vid gr ä nspassering med personbilar raedf ö r dock problera f ö r
tullrayndigheterna p å grund av att bil ä garna i m ä nga
fall inte k ä nner till best ä mmelserna och d ä rf ö r inte heller har f ö rsett bilen med f ö reskrivet kilometerskattem ä rke. M ä rket
ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att tullverket p å ett tillfredsst ä llande s ä tt skall kunna kontrollera att avst ä mpling g ö rs.
GTS framh å ller dock att m ä rket nu har en alltf ö r diskret utformning, t,e_x, vad g ä ller
f ä rgen p ä det.
Prop.
1978/79:94 101
3.2 De sl;attsl:yldigas erfarenheter av
bes]".attningen
Genora k.ontakter med bransch- och intresseorganisationer
har vi f ö rs ö kt att f å en uppfattning on de
skattskyldigas erfarenheter av de praktiska och administrativa rutinerna f ö r kilometerskatten.
Organisationerna har inte riktat n å gon kritik mot kilometer-.skattesystemet i stort. D ä reraot har kritiska synpunkter framf ö rts p ä delar av
systemet.
Motorbranschens riksf ö rbund har framf ö rt att avst ä mpling
vid ä garbyte skulle inneb ä ra v ä sentliga f ö rdelar f ö r bilhandelsf ö retagen och underl ä tta deras och .kundernas hantering
av kilo-metersJcatten. Vidare har f ö rbundet uttalat att brukandef ö rbudet p å grund av obetald v ä gtrafikskatt inte b ö r g ä lla n ä r s ä ljaren av ett fordon har å tertagit detta fr å n e''i avoctalninck ö paio .Gon inte fullg ö r sin bctalningsGk.yldighc':. F ö rbundet har slutligen Ifr å gasatt om inte kravet p å besiktning av apparaturen efter
ingrepp kunde slopas.
/lotorr.i.lnncns riksf ö rbund,
soi.i fr. ä nst inrik.tat sig p å fr å gor som r ö r de kiloraeterE':attcpliktiga personbilarna, h.ar
framf ö rt att dot st ö rsta problemet tycks vara den rayck.et orafattande
och kr å ngliga proceduren i samband med
avst ä mpling och skattedebitering. Detta
h ä nger enligt f ö rbundet saraman med att ordinarie avst. ä mp-ling skall g ö ras
fyra g å nger ora å ret. Genora en ö verg ä ng till tre schablondebiteringar och en debitering
efter slutavst ä mpling per å r skulle situationen f ö rb ä ttras. Motorm ä nnens riksf ö rbund
har ocks å framf ö rt att den korta tiden f ö r reparation och besiktning av apparatur sedan fel
har uppst å tt medf ö r extrakostnader f ö r m ä nga fordons ä gare. Det ä r
vidare enligt f ö rbundet ö nskv ä rt att
k.ilometerr ä k.narapparaturens drifts ä kerhet f ö rb ä ttras. Slutligen har f ö rbundet f ö reslagit
att kravet p å kilometerskattem ä rke vid utlandsresa slopas.
Svenska busstrafikf ö rbundet
och Svenska å kerif ö rbundet har framh å llit att
kilometerskattesystemet nuraera fungerar tillfredsst ä llande. Ä ven
ora f ö rb ä ttringar ka.n g ö ras p å enskilda punlcter, t.ex, nur det g ä ller
avst ä raplingsskyldigheten, ä r det dock angel ä get
att avst ä mpling och uppb ö rd g ö rs p å s å dant s ä tt och s ä
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 191S/19: 94 102
ofta att de skattebelopp sora skall betalas v ä rjs Q.az inte
blir f ö r stora. Svensk.a busEtrafik.i ö rbundet har vidare framh å llit att ett systera f ö r betalning och uppb ö rd av
sl-iatt efter schablon skulle vara av stort v ä rde f ö r å tminstone sn del av busstrafikf ö retagen.
I lil.het raed Motorbranschens riksf ö rbund
anser Svenska busstrafikf ö rbundet att avst ä rapling b ö r
g ö ras vid ä garbyte.
Slutligen har Svenska busstrafik.f ö rbundet och Svensk.a å keri-f ö rbundet uttalat att best ä mraelserna om f ö rseningsavgift
v å llar irritation bland fordons ä gama. F ö rseningsavgift
kan nu p å f ö ras t.ex. i fall d å fordons ä garen inte haft dircizt tillg å ng till fordonet.
Svenska lolcaltrafikf ö reningen
och AB Storstocliholms lolcaltra-fik liar uttalat att det ä r i h ö g grad ö nskv ä rt att
praktiska l ä ttnader kan å stadkomraas f ö r
lokaltrafikf ö retagen. Kilometer-skattesystemot
har uppgivits vara f ö renat raed stora adm.ini-strativa
kostnader f ö r lokaltrafikf ö retagen. Detta beror bl.a. p å att dessa f ö retag
ofta har stora vagnparker sera ä r i trafik
under st ö rre delen av dygnet och so.ra st ä lls upp p å
olilca platser n ä r de inte anv ä nds. Man har d ä rvid
s ä rskilt pekat p å sv å righeterna
att g ö ra avst ä mpling inom f ö reskriven
tid. Slutligen har man framh å llit att de
g ä llande best ä mmelserna ora rayndighetsplonbering orsakar sv å righeter f ö r
lokaltrafikf ö retagen, som ofta har egTia godk ä nda verkst ä der.
Att inst ä lla fordonen f ö r besik.tning kan med tanke p å det s ä tt
som fordonen anv ä nds ge s ä rsk.ilda sv å righeter.
Svenska taxif ö rbundet
har framh å llit att kilo.raeterr ä knarappa-raturens drifts ä kerhet inte ä r
tillfredsst ä llande. Det ä r s ä rskilt
vajrar och vinkelv ä xlar so.ra orsakar problera. Vidare
inneb ä r skyldigheten att besiktiga r ä knarapparaturen efter vissa reparationer, t.ex. av v ä .xell ä da.n, tidsf ö rlust och d ä rraed
kostnader f ö r fordons ä garna. Detta s!;ulle !'.uniia undvilcas om den
plorabering som godk ä nd verk.stad g ö r skulle .g ä lla
till n ä sta ordinarie besiktning av
apparaturen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.5 Kritik .not liiloraeterskattesystemet
Synpunkter p å g ä llande best ä mmelser och rutiner i fr å ga om v ä gtrafiksk.att har framf ö rts i skrivelser som har ö verl ä mnats eller k.omnit in till
utredningen. En samraanst ä llning
ö ver dessa skrivelser finns i
bilaga 5, d ä r det ocks å anges vilka av skrivelserna sora
behandlas i detta befln":.ande. I det f ö ljande redog ö r vi f ö r inneh ä llet i tv å av dem, en revisionsrapport fr å n riksrevisionsverket ,RRV, och en
promemoria fr å n TSV.
3.3.1 RRV:s revisionsrapport
Som ett led i RRV:s f ö rvaltningsrevision
av TSV genom.f ö rdes en granskning av kostnader och
rutiner vid TSV:s registeravdelning. Granskningen redovisades i
revisionsrapporten Kostnader och rutiner vid trafiks ä kerhetsverkets registeravdelning (1977-01-26).
Rapporten inneh ä ller
vissa kostnadsber ä kningar f ö r kilometerskattesystemet. Kostnaderna f ö r uppb ö rden
av kilometerskatt ber ä knas s å ledes till 14,9 railj. kr. H ä rav faller 4,2 milj. kr, p å TSV, 5,1 milj. kr. p å l ä nsstyrelserna och 5,6 milj. kr. p å postverket. RRV anger dessutom RSV:s
blankettkostnader f ö r liiloraeterskatt till 568 000 kr.
per ä r. L ä nsstyrelsernas kostnader har ber ä knats
efter en enk ä t till samtliga l ä nsstyrelser. I enlc ä ten har l ä nsstyrelserna angett hur m å nga å rsarbetskrafter
som syssels ä tts raed olika funktioner. Den del
av kostnaderna som anges son postverkets, ä r
kostnaderna f ö r postbefordran av olika dokument.
Kostnaderna har ber ä knats med hj ä lp av posttaxorna.
Enligt rapporten (s. 54 ff) ä r uppb ö rden av kilometerskatt relativt
betungande s ä v ä l f ö r TSV som f ö r l ä nsstyrelserna.
.Inledningen .till detta ä r det stora antalet avst ä mplingar per fordon och å r. Antalet avst ä mplingar
p å grund av utresa ur eller inresa
till Sverige, har t.ex. blivit .betydligt st ö rre
an vad son v ä ntades n ä r svste.net inf ö rdes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TSV:s Icostnadsr f ö r
uppb ö rden av kilometerskatt anges till
45 kr. per fordon och å r. Till detta komner sedan
kostnaderna f ö r det arbete so.m å vilar l ä nsstyrelGerna
och RSV.
F ö r l ä nsstyrelsernas del uppges do kilometerslcattepliktiga fordonen kr. ä va omk.ring 40 'A st ö rre arbetsinsatG ä n
samtliga fordon som endast ar fordonsskattepliktiga, trots att de se-' nare ä r raer ä n
15 g å nger fler.
Enligt rapporten skulle en kostnadsreduktion kunna å stadkommas genora f ö renlvlade rutiner, s ä nkt kostnad
per avst ä .rapling eller genom en minskning
av antalet avst ä mplingar.
En f ö renkling av rutiner.na sk.ulle å stadkommas vid en ö verg å ng till renodlad
kilometerbeskattning av kiloraeterskattepliktiga fordon. En s ä nkt kostnad per avst ä mpling skulle uppn ä s om st ä ra-pelkorten kunde l ä sas optisl-;t i st ö rre utstr ä ckning. N ä r
revisionen gjordes, kunde endast onk.ring 50 % av de ordinarie st ä m-pelkorten
l ä sas optiskt.
Der\ st ö rsta m ö jligheten till besparing ligger enligt rapporten i
att minska antalet avst ä mplingar. En minskning av antalet
obligatoriska avst ä mplingar per å r fr å n fyra till
en skulle rainska antalet avst ä mplingar
.ned ungef ä r 850 000 per å r. RRV f ö ruts ä tter d å
att avst ä mplingen skall g ö ras i sanband med kontrollbesiktning. Detta b ö r enligt RRV-ge en besparing
av ca 600 000 kr. Enligt revisionsrapporten skulle .nan dessutom uppn å ö kad r ä ttss ä kerhet f ö r fordons ä garna,
eftersom en myndighetsperson skulle g ö ra
avst ä mplingen och myndigheten svara f ö r att uppgift om k ö rstr ä cka kom in till registret. Enligt
.R.RV b ö r man ä ven inf ö ra
obligatorisk avst ä mpling vid ä garbyte. I rapporten anges inte hur m å nga avst ä mplingar
sora d å slculle tillkorama.
Enligt rapporten uppfattas kiloraotersJcattesystemet av
fordons ä gare och vissa rayndigheter sora
otill.fredsst ä llande fr å n r ä ttss ä kerhetssynpunkt genora att fordons ä garen tvingas betala f ö rseningsavgift ä ven ora ha.n har gjort avst ä mpling och postat ett st ä mpel]:ort son sedan !:onmit bort. Dessutora ä r tiden f ö r
av-
opaginerad Kontrollera mot PDF
st ä mpling s å kort, att det kan vara sv å rt att hinna g ö ra
avst ä mplingen inora f ö reskriven tid, s ä rskilt
i fr å ga om fordon son inte har cn fast
uppst. ä llningsplats.
Enligt RRV, b ö r
den f ö reslagna reduktionen av antalet
obligatoriska avst ä .raplingar konbineras raed en
prelirain. ä r f ö rskottsdebitering av !:ilo.raetorskatt.
De nuvarande best ä ramelserna
o.n att ett kiloneterskattepliktigt fordon n ä ste
ha ett kilometerskattem ä rke f ö r att fordons ä garen skall f ä avr ä kning av
kiloneterskatten f ö r k ö rningen utomlands, ä r enligt RRV
on ö digt kr å ngliga. Best ä mraelserna
upplevs ocks. ä sora irriterande av fordons ä gare och l ä nsstyrelser.
Motiveringe . f ö r kiloraeterskattem ä rket ä r ju att man
i tullen l ä tt skall se att fordonet ar
kilometerskattepliktigt. Den sora vill fuska kan ta bort m ä rket under utlandsvistelsen och hoppas att inte bli
uppt ä ckt. Hans chans att slippa igenora ä r d ä enligt
rapporten f ö rmodligen st ö rre ä n om m ä rket inte funnits. Ora m ä rket skall finnas kvar, borde tullen kunna
tillhandah ä lla det vid utresan. En h ö gre avgift .kan d å
tas ut f ö r det ä n om det l. ä .mnas
ut av l ä nsstyrelsen.
I sammanfattningen till rapporten anges att de
administrativa kostnaderna f ö r
kilometerskattesystemet vida ö verstiger
kalkylerna. Den totala administrationskostnaden torde uppg å till rainst 20 milj. kr,eller 90kr, per fordon och ä r. De h ö ga
kostnaderna f ö r uppb ö rden anges till stor del bero p å oklar och splittrad ansvarsf ö rdelning betr ä ffande
kilometerskattesyste-rast i sin helhet. N ä r
registreringsrutinerna f ö r kiloraeter-skatten utformades,
kunde rutinernas konsekvenser f ö r datorsystemet
inte ö verblickas.
Kilometerskattefunktionen b ö r d ä rf ö r enligt RRV
ses ö ver b ä de vad g ä ller reglerna mot fordons ä gare och vad g ä ller
de interna rutinerna vid TSV samt ansvarsf ö rdelningen
mellan rayndigheterna.
5.3.2 TSV:s proraeraoria
ToV ö verl ä innade genora skrivelse den 22 april 1977 en proraeraoria -
Kilometerskatt, en utv ä rdering av uppb ö rds- och avstamp-
opaginerad Kontrollera mot PDF
lingsrutiner - till statsr å det och chefen f ö r budgotdoparte-mentet.
Pro.raeraorian hade uppr ä ttats inora TSV:3
rcgisteravdel-ning och inneh ö ll f ö rslag till vissa ä ndringar
i kilo.noter-skattesysteraet. Prononorian har senare av regeringen ö vGrl.-'.n-nats till oss.
TSV anger i promeraorian bl.a. att den utformning so.ra
kilometerskattesystemet f å tt har medf ö rt att ett stort antal st ä n-pelkort ä r
i oralopp. Antalet st ä rapelkort son å r 1976 kom in till T.SV var s ä ledes onkring 1 580 000 raedan omkring 162 000 kort
kom in till l ä nsstyrelserna.
St ä mpelkorten son kommer in
registreras p å delvis olik.a s ä tt. Korten f ö r
ordinarie avst ä rapling sora kommer in till TSV
registreras genom optisk l ä sning och
raagnetbandskodning, medan korten som koraraer in fr å n ASB och tullverket magnetbandinko-das. St ä mpelkorten som kommer in till l ä nsstyrelserna registreras d ä r via bildsk ä rmsterminal.
Saratliga kort mikrofilraas f ö r
arkivering.
Den optiska l ä sbarheten
av de ordinarie st ä mpelkorten har varit s ä rare ä n v ä ntat. N ä r
promemorian skrevs, kunde endast 60 - 70 5o av dem l ä sas optiskt.
I promemorian anges att hanteringskostnaderna f ö r korten blir h ö ga
b å de f ö r myndigheter och skattskyldiga. Systemet Icr. ä ver stor noggrannhet s å att fel inte uppst å r. Eftersora
korte.n post-befordras p å vanligt s ä tt, anser man det inte ot ä nkbart att kort blir f ö rsenade eller aldrig koraraer frara till adressaten.
TSV uppr ä ttade 1976
omkring 43 000 f ö rseningsavgiftshandlingar å t l ä nsstyrelserna.
L ä nsstyrelserna p å f ö rde sedan
avgift i ungef ä r 75 % av fallen. Enligt promemorian anses arbetet med f ö rseningsavgifterna av l ä nsstyrelsernas personal sora mycket betungande.
Under å r 1976
gjordes ca 30 000 s.k ö nsm ä ssiga debiteringar av kilometerskatt. Drygt 20 % av de fordon sora de sk ö nsm ä ssiga
debiteringarna avs å g hade bytt ä gare under sk.atteperioden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 "07
KiloraetGrsIattesyGteraet b ö r ciligt TSV ä ndras s- å att antalet avst ä mplingar
och st ä rapelkort minskas avsev ä rt. TSV f ö resl å r att detta slzer genon att antalet ordi.narie avst ä mplingar .minskas fr å n fyra till en per å r. Denna
enda avst ä .rapling b ö r dessutom g ö ras
1 samband raed l ö pande besiktning hos ASB och i.nte
av fordons ä garen sj ä lv. Redan idag g ö rs
f. ö . avst ä mpling hos ASB i saraband med l ö pande besiktning. R ä knarst ä llningen fr ä n denna avst ä rapling
antecknas i registret. En f ö rdel raed
att g ö ra avst ä mplingen hos ASB skulle vara att rapportering skulle
g ö ras endast fr å n ASB till TSV. N å gra
st ä rapelkort skulle d ä knappast komna bort. Dessutom skulle felaktigt
gjorda avst ä rap-lingar inte beh ö va f ö rekonraa
eftersom avst ä mplingen skulle g ö ras av besilitningsman.
Eftersora kilometerskatt betalas i efterskott skulle
skattebeloppen vid varje uppb ö rdstillf ä lle enligt TSV:s mening bli alltf ö r stora ora endast en uppb ö rd av skatt gjordes per å r. I st ä llet
b ö r kiloraeterskatt enligt TSV:s f ö rslag ä ven
forts ä ttningsvis betalas fyra g å nger per å r.
Uppb ö rderna mellan de l ö pande besiktningarna hos ASB b ö r d å g ö ras efter schablon. En justering .ned h ä nsm till verklig k ö rstr ä clva f å r sedan g ö ras
vid den uppb ö rd som g ö rs n ä rraast efter
en l ö pande kontroll hos ASB.
Den schablonm ä ssigt
ber ä knade skatten skall enligt f ö rslaget grundas p ä
historiska k. ö rstr ä ckeuppgifter f ö r fordonet. Inneh å ller registret inte n å gra l ä mpliga s ä dana uppgifter skall s ä rskilda rutiner till ä mpas. F ö r nya fordon och i samband med ä garbyten f å r
fordons ä garna s å ledes anm ä la
k ö rstr ä ckeklass p å sanna s ä tt sora raan nu anra ä ler s å dan klass f ö r trafikf ö rs ä kringen. G ö rs
inte anm ä lan ora k ö rstr ä ckeklass f ä r skatten debiteras med l ö dning av uppgifter i en tabell ö ver raedelk ö rstr ä ck-or f ö r
olilca fordonslag.
En fordons ä gare skall
enligt f ö rslaget kunna f å en schablon-n ä ssigt
debiterad skatt fastst ä lld om s ä rskilda sk ä l
f ö religger. S ä rskilda sk ä l
f ö r fastst ä llelse kan vara t.ex. att fordonets k ö rstr ä clca avviker
fr å n den k ö rstr ä cka som har
grundat denjschablonm ä ssiga debiteringen. Fastst ä llelse f å r
dock g ö ras endast on avvikelsen å r raer betydande. Vid sm ä rre avvikelser
opaginerad Kontrollera mot PDF
justeras schablonen till f ö ljande schablonn ä ssiga debitering, mep. den redan
gjorda debiteringen ä ndras inte.
Om en fordons ä gare
inte inst ä ller sitt fordon for l ö pande kontroll av apparaturen hos .'VSB sl-:all TSV
sj.nda >rc ett st ä rapelkort till fordonsagaren i b ö rjan av m å naden
efter bcsii-it-ningsterrainens utg å ng.
Fordo.ns''.,garcn skall ct ä rapla kortet och returnera det f ö re n å nadens slut.
Komner liortet inte in till TSV f ä r
man antingen g ö ra cn sk. ö nsraiissig debitering av skatt eller l ä .rana rapport till RSV:s distriktskontor. Distriktskontoren
skall d å g ö ra skattereAision hos den skatt-skyldige.
N ä r ett fordon byter ä gare, b ö r
det finnas m ö jlighet att f å skatten reglerad. Samtidigt raed anm ä lan ora ä garbyte
k.an ett st ä mpelkort - underskrivet av b å de s ä ljare och
;-: ö pare - l ä mnas till l ä nsstyrelse..
Avst ä mplingen och sl-atteuppb ö rden kan g ö ras
antingen frivillig eller obligatorisl;;. Med tanke p å att en mycket stor del av de omkring 125 000 ä garbytena f ö r
kilometerskattepliktiga fordon ä r av teknisk
karakt ä r (t.ex. noteras b ä de n ä r en
bilfirma k ö per in och s ä ljer ett fordon) f ö resl. å r TSV att avst ä mplingen och skattedebiteringen g ö rs frivillig, .antalet skatteavst ä raplingar och skattedebiteringar p å grund av ä garbyte
blir d ä raaximalt 60 000 - 70 000 per å r.
Inst ä llclseterminen f ö r kontrollbesiktning av fordon och d ä rmed f ö r
l ö pande kontroll av kilometerr ä knarapparatur ä r
fera m å nader. Ora de av TSV f ö reslagna ä ndringarna
i s;.:.attesystemet genoraf ö rs b ö r man dock enligt TSV ö verv ä ga en f ö rkortning av tiden till tv ä eller tre m å nader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 " « 9
4 Ö VERV Ä GAiTOKN OCH F Ö RSLAG
Son ott f ö rsta led i v ä r ö versyn av
v;:lgtra.fikbeska.ttningen har vi valt att ta upp st ö rre delen av kilometerskattesysteraet till
behandling. Vi skall i v å r ö versyn bl.a. str ä va efter f ö renklingar i beskattningen, raed beaktande av rimliga
krav p å att den skall vara effektiv och ge
m ö jlighet till tillfredsst ä llande kontroll. V å rt uppdrag ä r allts å av telaiisk natur. I uppdraget ing å r ints att bed ö raa
t.ex. beskattningens niv ä , avv ä gningen raellan fordonsskatt och kiloraeterskatt eller en ä terg ä ng fr å n kiloraeterskatt till skatt p ä raotorbr ä nnolja.
Fr å n dessa utg å ngspunkter har vi granskat kiloneterskattens
nuvarande utformning. Gi-anslminge]i har gjorts ned h ä nsyn till vissa krav som enligt v å r mening b ö r
st ä llas p å kiloraeterskattesysteraet. Det skall vara s ä enkelt sora ra ö jligt
att till ä mpa f ö r de skattskyldiga och f ö r
myndigheterna. Det b ö r medf ö ra sm ä kostnader
och begr ä nsat uppgiftsl ä mnande f ö r
de skattskyldiga och vara l-att att adrainj.strera f ö r rayndigheterna. Skattesysteraet skall ocks å vara r ä ttvist
och likforraigt i den raeningen att alla sora ä r skyldiga att betala skatt ocks ä
i praktiken g ö r det. Systeraet ra å ste d ä rf ö r ge ra ö jlighet
till effektiv kontroll och det f å r inte inneb ä ra ojiorraala risker f ö r skatteundandragande ä tg ä rder eller f ö r
s.k. skattel ä ckage (oavsiktligt skatteundandragande)
. Vidare skall kiloraeterskattesysteraet l-ninna saraordnas med
bilregistersystemet. En anloiytning skall finnas till kontrollm ä rkesrutinen, Ytterligare ett krav ä r att det skall vara ra ö jligt att debitera och uppb ä ra fordonsskatt och kiloraeterskatt tillsammans.
Det sistn ä mnda kravet
uppfylls f,n, inte. Geraensara debitering - som vi i princip anser b ö r ske - ä r
dock f ö rknippad med vissa problem och har
dessutom delvis samband med fr ä gor sora vi
avser att behandla i v å rt fortsatta, arbete, t.ex. med
best ä mmelserna om å terbetalning och avr ä kning av skatt, VI tar
d ä rf ö r inte upp fr å gan om ö verg å ng till
gemensam debitering i detta bet ä nkande, utan
avser att å terkomma till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1978/79:94 i lO
den i annat sammanhang.
Vi har utg å tt fr å n att kilometerskatten skall finnas kvar f ö r de fordon som nu ä r kilometerskattepliktiga och att dessa fordon ocks ä i princip skall vara f ö rsedda raed s ä rskild
kilometerr ä knarapparatur. V å rt arbete har d ä rf ö r inriktats p ä
att f ö renkla det praktiska och
administrativa handhavandet av kilometerskatten s å l å ngt detta ä r m ö jligt utan
att negativa effekter 1 t.ex. kontrollh ä nseende
uppkomraer. Kilometerskattesystemet ä r
dock b ä de tekniskt och administrativt
avancerat. Det ä r d ä rf ö r enligt v ä r mening ofr å nkomligt
att relativt stora krav m ä ste st ä llas p å
myndigheter, fordons ä gare, Verkst ä der ra.fl. Detta f ö rh å llande medf ö r att det framst å r
som ä n mer angel ä get att unders ö ka
vilka å tg ä rder som kan vidtas f ö r att f ö renkla kilometerskattesystemet. V å ra ö verv ä ganden i detta avseende redovisas i de n ä rraast f ö ljande
avsnitten,
4.1 Kiloraeterr ä knarapparaturen
I olika sararaanhang har kritik riktats raot drifts ä kerheten hos kilometerr ä knarapparaturen. Det har d ä rvid s ä rskilt
h ä vdats att vajerbrott ä r vanliga hos de vajerdrivna kilo-raeterr ä lcnarna och att best ä raraelserna ora raontering, reparation och besiktning av apparaturen
leder till kostnade.r och besv ä r f ö r fordons ä garna.
I avsnitt 3.1.4 har vi redogjort f ö r KSN:s uppgifter och n ä mndens erfarenheter av r ä loiamas drifts ä kerhet
och dessas f ö rra ä ga att motst å raanipulationsf ö rs ö k. D ä r har angetts att drifts ä kerheten fortl ö pande
har f ö rb ä ttrats och raotst å nds-Icraften mot ingrepp i
skatteundandragande syfte ö kats, bl.a, genom tekniska å ndringar av vajrar och andra koraponenter Enligt KSN
har de st ä mplande, navmonterade r ä knarna goda egenskaper b ä de vad g ä ller
drifts ä kerhet och motst å ndskraft raot ingrepp. Ytterligare anstr ä ngningar koraraer enligt n ä mnden att g ö ras
f ö r att f ö rb ä ttra drifts ä kerheten och rainska ra ö jligheterna till skatteundandragande ä tg ä rder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 ill
Hittills
gjorda erfarenheter tyder pä att den navmonterade räknaren har större
driftsäkerhet än den vajerdrivna. Detta kan till stor del förklaras med
att vajrarna tycks vara den svagaste delen i den vajerdrivna apparaturen.
Enligt
vär mening är det angeläget att fordonstillverkare och fordonsägare använder
den apparatur sora är raest driftsäker. Uppgifterna om den navraonterade
apparaturens driftsäkerhet grundar sig på erfarenheter under relativt kort
tid. Vi anser det angeläget att raan snabbt får fram säkra uppgifter
om den navmonterade apparaturens driftsäkerhet. KSN bör således enligt
vår mening göra en orafattande un-dersölcning av erfarenhetema i detta
hänseende. Ora en sådan undersökning klart visar att den navraonterade
räknaren har större driftsäkerhet än den vajerdrivna, anser vi att raan
bör överväga att göra användningen av den nuvarande navmonterade räknaren
obligatorisk för fordon som tekniskt kan förses raed sädan rälcnare.
Vi
har också övervägt möjlighetema att övergå, frän vajerdriven räl-aiare
till navmonterad ralaiare utan staraplings-anordning, I Norge används
en sådan räl-aiare. Den används även i Sverige på ett tiotal
fordon, son inte kan förses ned annan rälcnare. Enligt de norska
bestärar.qelsema fär fordonsägaren eller i vissa fall en
myndighetsperson inför en skattedebitering läsa av rälcnarst.ällningcn och
anteckna den på ett kort. Uppgiften förs sedan in i ett dataregister
pä manuell väg. Erfarenheterna av detta systera visar att riskerna för
felavläs.ningar, felskrivningar och felregistreringar är stora. Den
manuella behandlingen är dessutom förenad raed högre kostnader än det
nuvarande svenska systeraet. Vi har funnit att de nu angiima
nackdelarna är så stora att en övergäng till användning av ic' 3
stäraplande rälaiare inte bör ske.
En
ökad användning av den nuvarande navraonterade räloiaren begränsas av att
den pä grund av sitt forraat kan raonteras endast på vissa fordon,
framförallt större lastbilar och bussar särat pä släpvagnar. En
st.äraplande,na-/raonterad rälaia-
Prop.
1978/79:94 112
re avsedd t.ex. f ö r
personbilar ra å ste d ä rf ö r g ö ras betydligt mindre ä n den
nuvarande. Enligt vad vi har erfarit har KSN p ä .b ö rjat viss unders ö lming av det tillg ä ngliga utrjnmnet i olika fordon f ö r
raontering av r ä knare p å fordonsnav. Detta arbete b ö r enligt v å r
uppfattning forts ä tta och korapletteras med en unders ö taiing av f ö ruts ä ttningarna f ö r
konstruktion av en st ä raplande, navmonterad r ä knare f ö r
anv ä ndning p ä i princip alla kiloraeterskattepliktiga fordon.
Den telcniska utvecklingen kan leda till att ny teleiik
kan anv ä ndas f ö r konstruktionen av kiloraeterr ä knaren. Vidare kan den teloiiska utvecklingen p ä fordonssidan inneb ä ra att nya krav f å r st ä llas p ä r ä knarens konstruktion. Sora exerapel p ä sistn ä mnda f ö rh ä llande kan n ä mnas att vissa fordon inora den n ä rmaste framtiden koimner att vara f ö rsedda raed elektroniska hastighetsm ä tare, vilket inneb ä r att nuvarande vajerdrivna r ä knare
inte kan anv ä ndas i fordonen utan s ä rskild utrustning. KSN f ö ljer den telcniska utvecklingen och har tagit
initiativ till konstruktion av en elektronisk kiloraeter-r ä knare. Mot denna bakgrund anser vi oss inte beh ö va f ö resl å ytterligare ä tg ä rder p ä
detta orar å de.
Fr ä gan om montering,
plombering,reparation och besiktning av kilometerr ä knarapparaturen behandlar vi i avsnitt 4.5,4.
4,2 Uppgifter till ledning f ö r ber ä kning av
kilometerskatt, m.m,
I kilometerskattesysteraet anv ä nds en kiloraeterr ä knarappara-tur i vilken lagras uppgifter om fordonets k ö rstr ä cka. Vi har
tidigare konstaterat att n å gon ä ndring inte b ö r g ö ras i detta avseende, R ä knaruppgiftema
f ö rs genom en avst ä mpling ö ver
till st ä mpelkort. Uppgiftema p å st ä mpelkorten
ligger till grund f ö r skattedebiteringen. Ordinarie
uppb ö rd av kilometerskatt g ö rs fyra g å nger
per å r och f ö reg å s i princip
alltid av en s ä rskild avst ä mpling (ordinarie avst ä mpling). Avst ä mplingar g ö rs dessutom vid å tskilliga
andra tillf ä llen, t.ex. vid gr ä nspassering.
Prop. 1978/79:94 113
Stiirapelkorten skickas eller l ä ranas till rajmdighet. Totalt komraer å rligen ca 1 550 000 st ä mpelkort till TSV och oa 170 000 st ä rapelkort
till l ä nsstyrelserna. Trots att uppgifterna
p ä flertalet kort kan behandlas helt
raaskinellt ger den stora m ä ngden st ä mpelkort ä nd å i relativt h ö ga
hanteringskostnader. .'Vvst ä raplingarna
inneb ä r sj ä lvfallet att ocks å fordons ä garna å samkas
visst arbete och i ra å nga fall vissa hanteringskostnader.
P ö r fordons å garnas del inneb ä r
det stora antalet avst ä mplingar risk f ö r att n ä gon
avst ä mpling f ö rsuramas och f ö r
att n ä got kort f ö rkoraraer eller f ö rsenas.
Dessa risker kan antas ö ka eller rainska 1 proportion till
antalet avst ä mplingar.
Vi har d ä rf ö r sett som en viktig uppgift att unders ö ka i vad m å n
det ä r m ö jligt att f ö rb ä ttra kiloraeterskattesystemet genom att minska antalet avst ä mplingar utan att samtidigt f ö rs ä mra uppb ö rdsf ö rfarandet..
I olika sa.ramanhang har f ö reslagits att uppb ö rden av kilometerskatt skulle ske enligt andra
principer ä n de nuvarande, t.ex. p ä grundval av n ä gon
form av schablon. En s å dan uppb ö rdsprincip skulle rainska behovet av avst ä mplingar. Vi tar d ä rf ö r i det f ö ljande f ö rst
upp fr ä gan om att inf ö ra ett system f ö r
debitering och uppb ö rd enligt schablon eller lilmande.
4.2,1 Sambandet mellan avst ä mpling och uppb ö rd
Ordinarie uppb ö rd
av kilometerskatt g ö rs fyra g å nger per ä r.
Varje uppb ö rd f ö reg å s i princip av en s ä rskild avst ä mpling
i r ä knaren.
De altemativ till f ö r ä ndringar som vi anser kan ö verv ä gas ä r prelimin ä ra
f ö rskottsbetalningar grundade p ä n å got antagande
om k ö rstr ä ckan eller ett system med garantibelopp.
Prelimin ä r f ö rskottsbetalning av skatt b ö r s ä n ä ra som
m ö jligt ansluta till den faktiska k ö rstr ä ckan. P ö r att
syftet med ä ndringen skall uppn ä s kr ä vs att f ö rskotts- 8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
Prop.
1978/79:94 IH
betalningen kan grundas p å f ö rh å llanden som ä r k ä nda f ö r mjmdighetema utan att fordons ä garen beh ö ver
l ä mna n ä gon uppgift i samband med uppb ö rdstillf ä llet. De f ö rh å llanden som d ä rvid
kan komma i fr å ga som underlag f ö r debitering av kilometerskatt f ö r visst fordon ä r
1.
den faktiska k ö rstr ä ckan f ö r fordonet under n ä rmast f ö reg å ende skatte å r eller
2.
den
genomsnittliga å rliga k ö rstr ä ckan f ö r fordon av samma slag och i samma viktklass eller
3.
en av fordons ä garen i f ö rv ä g uppskattad k ö rstr ä cka.
Det ä r i och f ö r sig inte f ö renat
med s ä rskilda sv å righeter att ber ä kna
k ö rstr ä ckan enligt dessa metoder. Metod 1 kan av naturliga sk ä l inte anv ä ndas
f ö r det skatte å r under vilket ett fordon blivit
kilometerskattepliktigt.
Det b ö r enligt v å r -uppfattning kunna godtas att m å ttliga skillnader uppst å r mellan den ber ä knade
k ö rstr ä ckan och den faktiska. Myndighetema b ö r allts å inte kunna kr ä va ä ndring av en
schablonskatt p å grund av att k ö rstr ä ckan blir n ä got l ä ngre ä n den ber ä knade.
Inte heller b ö r fordons ä garen kunna kr ä va
s ä nkt schablonskatt n ä r k ö rstr ä ckan blir n å got
under den ber ä knade.
Flera olika omst ä ndigheter
kan dock leda till stora f ö r ä ndringar av k ö rstr ä ckan f ö r visst fordon fr ä n å r till å r, P ö r den yrkesm ä ssiga trafiken g ä ller
att k ö rstr ä ckan p å verkas av tillg å ngen p å
transportuppdrag, uppdragens art, stillest å nd
p å grund av reparation m.m. Ä ven den privata trafiken kan p å verkas av olika faktorer som t.ex. byte av
bostadsort eller arbetsplats, ä ndrade
familjef ö rh å llanden och ink ö p av ytterligare en bil i en
familj.
Enligt v å r mening b ö r mera avsev ä rda
awilcelser fr å n den schablonm ä ssigt fastst ä llda
k ö rstr ä cka som ligger till grund f ö r
beskattningen leda till ä ndring av schablonen. Vid ö verg å ng till
kortare k ö rstr ä cka kommer fordons ä garen att kr ä va s ä nlct
schablon, viUcet f å r bed ö mas av beskattningsmyndigheten. Troli-
Prop.
1978/79:94 Ii5
gen b ö r d å beg ä ras av fordons ä garen att han styrker sitt krav med st ä rapelkort som visar den faktiska kilometerr ä k-narst ä llningen.
Vidare m å ste f ö reskrivas att fordons ä garen ä r skyldig att anm ä la mera v ä sentlig
f ö rl ä ngning av k ö rstr ä ckan. S å dan anm ä lan m å ste leda
till ett beslut av beskattningsmyndigheten. Det torde vara sv å rt att kontrollera att anm ä lningsskyldigheten fullg ö rs och, n ä r
k ö rstr ä cka anm ä ls, att denna ä r riktig, I efterhand kan den uppgivna k ö rstr ä ckan j ä mf ö ras med den
faktiska sedan ordinarie avst ä mpling har
gjorts. Ä ven om detta ger en kontrollm ö jlighet finns risk f ö r att avsev ä rda k ö rstr ä ckor kan bli beskattade f ö rst i samband med den ordinarie avst ä mplingen. De skattebelopp som d ä skall erl ä ggas
kan, s ä rskilt f ö r tjmgre fordon vara mycket stora varf ö r betalningssv ä rlgheter
kan uppst å .
Det b ö r ocks ä framh å llas
att vissa fordon anv ä nds i olika utstr ä ckning under olika delar av å ret. Beskattningen b ö r s å n ä ra som m ö jligt anknyta till fordonens
faktisVa utnyttjande. I de fall s ä songvariationer
f ö rekommer b ö r dessa d ä rf ö r beaktas n ä r
schablonskatten fastst ä lls. Ä ven detta kr ä ver en anm ä lan eller en beg ä ran
fr å n fordons ä garen.
3ilskatteutredni"ig9n f ö reslog i sitt Gl:.-.tGet ä nka.ids
(S-.;u 1972:42, V ä gtrafikbeskattningen), att ett
systera med s.k, garantibelopp skulle inf ö ras.
Ett garantibelopp, olika f ö r olika grupper av .fordon, skulle
betalas in i f ö rskott f ö r det enskilda fordonet som s ä kerhet f ö r
den sicatt son senare skulle fastst ä llas
och betalas. Garantibeloppet skulle utg ö ra
h ö gst 33 .'> av skatten f ö r ett å r
under f ö ruts ä ttning att skatt sku].le betalas 4 g å nger ora å ret. Uteblev betalning helt eller
delvis skulle gara;'itibeloo-pet tas i anspr å ik
f ö r s:attens betalning och nytt garantibelopp avkr ä vas fordons ä garen.
Prop. 1978/79:94 116
Inte heller ett garantibelopp har en tillfredsst ä llande anknytning till den faktiska k ö rstr ä ckan och den
p ä k ö rstr ä ckan bel ö pande skatten. Ett f ö r l å gt fastst ä llt garantibelopp kan leda till att en fordons ä gare, som k ö rt
v ä sentligt l ä ngre ä n ber ä knat, blir skyldig att betala avsev ä rda skattebelopp ut ö ver garantibeloppet. Det kan ocks ä
visa sig sv å rt att f ö rm å fordons ä gare att fylla p ä
ett ianspr å ktaget garantibelopp.
Vi har funnit att b å da
de nu redovisade altemativen till f ö r ä ndrade uppb ö rds-
och debiteringsprinciper, har vissa praktiska f ö rdelar. De nackdelar som vi nyss har redovisat ä r dock enligt v å r
uppfattning st ö rre ä n f ö rdelama. En schablonmetod skulle
med stor sannolikhet inneb ä ra pralctiskt och administrativt
arbete av rainst samma omfattning som det nuvarande systemet b å de f ö r
myndigheterna och f ö r de skattskyldiga.
Det nuvarande sambandet mellan avst ä mpling och uppb ö rd
b ö r d ä rf ö r beh ä llas vid samtliga ordinarie uppb ö rdstillf å illen. D ä remot
b ö r antalet s ä dana avst ä mplingar
och uppb ö rdstillf ä llen ö verv ä gas. V å ra
ö verv ä ganden i denna del redovisas i de n ä rmast
f ö ljande avsnitten.
4.2.2 Antalet ordinarie avst ä mplingar per å r
Ordinarie avst ä mpling
och ordinarie uppb ö rd av kilometerskatt g ö rs f.n. fyra g å nger
per ä r. Varje minslaiing av detta antal
b ö r i sig sj ä lv inneb ä ra
en f ö renkling av kilometerskattesystemet
.
RRV har i den tidigare n ä mnda revisionsrapporten (se avsnitt 3,3.1) uttalat bl.a. att en
kostnadsreduktion f ö r kilometerskattesystemet i f ö rsta hand kan å stadkommas
genom att antalet avst ä mplingar minskas, RRV har d ä rf ö r f ö reslagit att ordinarie avst ä mpling skall g ö ras
endast en g å ng per å r. Avst ä mplingen
skall enligt f ö rslaget g ö ras 1 samband med besiktning hos ASB. Under skatte å ret skall prelimin ä ra f ö rskottsinbetalningar av skatt g ö ras. Liknande f ö rslag
har f ö rts fram
Prop. 1978/79:94 117
av TSV (se avsnitt 5.3.2). ''Inligt TSV skall den prelimin ä ra betalningen g ö ras
efter s ä rskild schablon, i vissa fall
grundad p å en av fordons ä garen l ä mnad
uppgift on k ö rstr ä ckeklass.
De uppenbara f ö rdelarna
med ordinarie avst';npling endast en g å .ng
om å ret ä r att fordons ä garnas och nyndi,ghet ern å s arbete med och k.ostnader f ö r kiloneterskattens handhavande skulle rainska
kraftigt. En f ö renklad adrainistration skulle
dessutom minska riskerna f ö r fel i samband med behandlingen
av st ä rapelkort. Vi tidigare funnit att
varje ordinarie uppb ö rd b ö r grundas p å en avst ä mpling. Åven uppb ö rd av kiloraeterskatt skulle d ä rf ö r g ö ras endast en g å ng
per ä r. Uppb ö rden skulle d ä rvid
f ö r m ä nga fordons ä gare avse raycket stora belopp.
Risken f ö r skattebortfall p å grund av betalningssv ä rlgheter och missbruk skulle ö ka
kraftigt.
I avsnitten 3.1.2 och 3.1.4 har vi redogjort f ö r RSV:s erfarenheter av skattekontrollen och f ö r KSN:s erfarenheter av kilometerr ä knarapparaturens drifts ä kerhet. Dessa erfarenheter visar enligt v å r uppfattning tydligt att riskerna f ö r skattebortfall ö kar
om tiden mellan de ordinarie avst ä mplingarna
f ö rl ä ngs. Skattebortfallet kan uppst å
antingen genom att kilometerr ä knarapparaturen
medvetet s ä tts ur funktion eller genom att ett
fel p å apparaturen inte uppt ä cks eller inte å tg ä rdas. Ju l ä ngre
tid apparaturen har varit ur funktion, desto sv å rare blir skatteutredningen. Om ordin ä re avst ä mpling gjordes endast en g ä ng per å r,
skulle en kilometerr ä knare kunna vara ur funktion i ett å r eller, om ordinarie avst ä mpling g ö rs
vid den å rliga besiktningen, i upp till 17 m å nader.
Vidare skulle "vinsten" av manipulationer och
riskerna f ö r manipulationsf ö rs ö k ö ka. Visserligen finns det m ö jlighet att uppt ä cka
ett fel p å en kilometerr ä knarapparatur i samband med flygande inspektion.
Sannolikheten f ö r att ett fordon skall kontrolleras
vid s å dan Inspektion ä r emellertid Inte s ä rskilt stor. Beror felet p å
apparaturen p å t,ex. ett vajerbrott, ä r det dessutom sv å rt
att avg ö ra hur felet uppst å tt.
Prop.
1978/79:94 118
En minskning av antalet ordinarie avst ä mplingar till en per ä r skulle allts å medf ö ra betydande kontrollproblem. Resursema f ö r kontroll- och uppf ö ljningsverksamhet skulle beh ö va
f ö rst ä rkas s ä v ä l p ä l ä nsstyrelsema som p ä RSV:s
distrikts-kontor.
B å de RRV och TSV har f ö rutsatt att ordinarie avst ä mpling endast en g å ng om å ret m ä ste kombineras med frivillig eller obligatorisk avst ä mpling vid ä garbyte.
Detta skulle 1 sig sj ä lvt leda till ö kat antal st. ä mpelkort
och en extra uppb ö rd av kilometerskatt. H ä rigenom motverkas delvis syftet med ö verg å ngen till
endast en ordinarie avst ä mpling om å ret. Vidare b ö r
brukandef ö rbudet slopas i det fall f ö reg ä ende ä gare underl å ter
att betala kilometersltatt som debiteras i samband med ä garbytet. Det nuvarande effektiva uppb ö rdssystemet f ö rs ä mras d ä rf ö r i n å gon m å n.
Vid den ä rliga besiktningen
av kiloraeterr ä knarapparaturen
g ö rs en avst ä rapling i r ä knaren.
Enligt nu g ä llande best ä raraelser skickas det st ä mplade kortet till TSV. Inst ä llelseterminen f ö r
besiktning av apparaturen ä r densamma som g ä ller f ö r
kontrollbesilctningen av fordonet. Detta inneb ä r att fordons ä garen har fem m å nader p ä
sig att l å ta besiktiga r ä loiaren. H ä rigenom
kan tiden mellan tv å avst ä mplingar variera fr å n 7 till 17
m å nader. Ä ven om f ö rdelama
med att kombinera besiktningen och den ä rliga
ordinarie avst ä mplingen ä r stora anser vi att nackdelama i form av Icraftigt
varierande skatte å r ä r st ö rre. Avst ä mplingen b ö r
d ä rf ö r g ö ras av fordons ä garen under en best ä md avst ä mplingsm å nad.
Enligu v å r å nikt talar ytterligare ett sk ä l n.ot att ordinarie avGt.'impling g ö rs endast en g å ng
om å ret. Nu g ä llande best ä ramelser
om ordinarie avst ä mpling inneb ä r bl.a. att s å dan
avst ä mpling alltid skall g ö ras ora ett fordon har varit kilometerskattepliktigt
under n å gon del av tiden mellan n ä rmast f ö reg ä ende avst ä mpling
enligt 5 § VSK och ing å ngen av avst ä mplingsm å naden. Detta g ä ller
allts å ä ven om fordonet ä r avst ä llt n ä r avst ä mplingen skall g ö ras.
Erfarenhetema visar att det ä r v ä sentligt sv å rare
att f ä in
Prop. 1978/79:94 119
st ä mpelkort n ä r ett fordon ä r
avst ä llt ä n i andra fall. Detta torde g ä lla
ä ven vid ö verg ä ng till en
ordinarie avst ä mpling per ä r.
Enligt v ä r
uppfattning ä r nackdelama med en ö verg å ng till
endast en ordinarie avst ä mpling om å ret f ö r samtliga
kilom é terskattepliktlga fordon v ä sentligt st ö rre
ä n f ö rdelama. Vi kan d ä rf ö r inte f ö resl å en s ä dan å tg ä rd.
Vi har ä ven ö verv ä gt fr å gan om endast vissa fordon, t.ex. personbilar eller
fordon som inte anv ä nds i yrkesm ä ssig trafik, skulle Imnna omfattas av ett system med
endast en avst ä rapling per å r. P ö r
myndighetemas del skulle en s å dan s ä rbehandling leda till att olika rutiner fick till ä mpas f ö r
olika fordon. Detta f ö rh å llande skulle orsaka merarbete och d ä rraed kostnader. De uppgifter sora vi har f å tt ora felfrelcvens p ä kilometerr ä knarapparaturen visar att det
procentuellt sett ä r fler fel p å apparaturen i personbilar ä n i ö vriga
fordon. VI har d ä rf ö r funnit att en s ä rbehandling av vissa fordon i detta avseende inte ä r l å .nplig.
De synpunkter p å
en f ö rl ä ngning av tiden mellan tv å
ordinarie avst ä mplingar till ett å r sora vi nu har redovisat g ä ller till stor del ä ven om avst ä mpling skall g ö ras tv å g å nger om å ret.
Ä ven i s å dant fall b ö r
uppb ö rd av skatt g ö ras efter schablon mellan avst ä mplingarna.
Vissa synpunkter g ö r
sig dock g ä llande med n ä got raindre styrka. Detta g ä ller t.ex. v å ra
Inv ä ndningar om ö kade kon-trollsv ä righeter
och sv å righeterna att raed tillr ä cklig s ä kerhet
ber ä kna k ö rstr ä ckan i f ö rv ä g.
Enligt v ä ir bed ö mning ä r
nackdelama ä ven raed avst ä rapling tv å
g å nger om å ret st ö rre
ä n f ö rdelama. Vi anser oss d ä rf ö r inte Icunna f ö resl å en ä ndring a.v g ä llande best ä raraelser
.ned denna inneb ö rd.
Eftersora vi har avvisat tanken p å en rainslciing till en eller tv ä ordinarie avstJimplingar per ä r å terst å r att pr ö va
fr å gan om att minska antalet till tre
per ä r.
Prop. 1978/79:94 120
Varje f ö rl ä ngning av skatteperiodema kan inneb ä ra att det tar l ä ngre
tid att uppt ä cka att en r ä knarapparatur inte fungerar tillfredsst ä llande. Ora fordons ä garen underl å ter att sj ä lv kontrollera apparaturens funktion b ö r fel p å
den kunna uppt ä ckas antingen efter en ordinarie
avst ä rapling som visar onormalt kort k ö rstr ä cka eller
vid den ä rliga besllctningen. Som framg å r av f ö ljande
exempel kan f ö rl ä ngningen av sltatteperi ö -derna i
vissa fall t ä nkas leda till att fel p å apparaturen uppt ä cks
ca 2 m å nader senare ä n vid nu g ä llande
skatteperioder. Efter en ordinarie avst ä mpling
f ö r skatteperiod 1 upph ö r r ä knaren att
fungera t.ex, under den andra m å naden i
skatteperiod 2, K ö rstr ä ckan f ö r skatteperiod 2 framst å r som n å got
kort men inte onormalt kort. N å gon
anledning f ö r l ä nsstyrelsen att ifr å gas ä tta k ö rstr ä ckan finns d ä rf ö r normalt inte. F ö rst
vid utg å ngen av skatteperiod 3 finns det
anledning att reagera eftersom n å gon
k ö rstr ä clca d ä inte har noterats. Detta kan
inneb ä ra att felet uppt ä cks efter ca 5 m ä nader
n ä r skatteperiodema ä r 3 m ä nader. F ö rl ä ngs
skatteperiodema till 4 m å nader kan detta leda till att felet
uppt ä cks f ö rst efter 7. m å nader. En s ä dan f ö rdr ö jning av uppt ä ckten
av felet g ö r efterf ö ljande skatteutredning sv å rare och medf ö r
risk f ö r n å got s ä mre kontrollm ö jligheter.
Det b ö r dock framh å llas att f ö ruts ä ttningama f ö r
att uppt ä ckten av felet skall f ö rdr ö jas ä r att fordons ä garen
inte har kontrollerat apparaturens funktion, varlcen l ö pande under skatteperiodema eller i samband med de
ordinarie avst ä mplingarna. En s å dan kontroll ligger 1 fordons ä garens eget intresse. Visar kontrollen att fel har
uppst å tt har han m ö jlighet att L ä mna
riktig uppgift om k ö rstr ä ckan. D ä rigenom kan han undvika
efterbeskattning och skattetill ä gg.
I ett f ö ljande avsnitt l ä mnar
vi f ö rslag, som b ö r f ö rb ä ttra fordons ä garens egen kontroll av
apparaturen. VI vill
ocks ä framh ä lla att det finns goda m ö jligheter att vid den automatiska
databehandlingen av k ö rstr ä ckorna anv ä nda ett kontrollsystem som
reagerar mot onormala avvikelser fr ä n den k ö rstr ä cka som man har anledning att r ä kna med f ö r visst fordon.
Prop.
1978/79:94 121
Vi har d ä rf ö r kommit till den slutsatsen att det fr å n kon-troll35mpunl'.:t inte b ö r m ö ta n ä got liinder att f ö rl ä nga skatteperioderna till norraalt 4 ra å jiader.
Ett av sk ä len till att
vi inte har ansett oss lainna f ö rorda ett
systera raed en eller tv å ordinarie avstaraplingar per ä r ä r att det
enligt v ä r raening d å ä r n ö dv ä ndigt med
uppb ö rd av kilometerskatt ä ven mellan de p å
ordinarie avst ä mplingar grundade uppb ö rderna. F ö r
att ett system med tre ordinarie avst ä mplingar
per ä r skall leda till rainskat arbete
och minskade hanteringskostnader kravs att ordinarie uppb ö rd av kiloraeterskatt g ö rs endast i saraband raed dessa avst ä raplingstillf ä llen.
Skatte å ret b ö r allts å delas in i tre skatteperioder raot
fyra enligt nu g ä llande best ä raraelser. I princip koraraer d ä rf ö r
skatteperiodema att f ö rl ä ngas raed en ra ä nad vilket inneb ä r att den genomsnittliga loredittiden for skattens
betalning ö kar fr ä n 2,5 till 3 ra ä nader.
Vid en kalkylerad r ä nteniv å p å 10 /j och ber ä knade int ä lcter
av kilometerskatt f ö r budget å ret 1977/78 ora ca 650 milj. kr. inneb ä r den ö kade
kredittiden en å rlig "r ä ntevinst" f ö r
fordons ä gama ora omkring 2,7 milj. kr.
Sora vi har n ä rant
inledningsvis g ö rs f.n, inte goraensam debitering
av fordonsskatt och kiloraeterskatt. Vi anser dock i princip att en ö verg ä ng till
geraensara debitering b ö r ske p ä sikt. P ö r
att detta skall vara m ö jligt kr ä vs att uppb ö rds-m å naderna f ö r
fordonsskatt blir desamma som uppb ö rds-m å naderna f ö r
kilometerskatt. Uppb ö rd av fordonsskatt f ö r skatteperiod sker nu om den å rliga fordonsskatten ö verstiger 1 500 kr. Eftersom fordonsskatten betalas i f ö rskott inneb ä r
en f ö rl ä ngning av skatteperiodema till fyra m å nader att den genomsnittliga f ö rslcottstiden
ö kar fr ä n 1,5 till 2 m ä nader.
P,n, g ö rs uppb ö rd f ö r
skatteperiod f ö r ca 100 000 fordon. P ö r budget å ret
1977/78 uppg å r det belopp som betalas f ö r skatteperioder till omkring 530 railj, kr. Den f ö rl ä ngda tiden f ö r f ö rskottsbetalningen
skulle vid r ä ntesatsen 10 leda till en å rlig "r ä ntef ö rlust" f ö r
fordons ä gama om ca 2,3 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
K ö rstr ä ckan under en skatteperiod och d ä rmed
ocks å kilometerskatten f ö r perioden kommer att ö ka med i genomsnitt en tredjedel om skattq)erioden f ö rl ä ngs med en m å nad. Den sammanlagda effekten p å fordonsskatt och kilometerskatt varierar kraftigt
med fordonets skattevikt och ä rliga k ö rstr ä cka. P ö r en medelstor lastbil kan det sammanlagda
skattebelopp som skall betalas vid ett tillf ä lle
ber ä knas ö ka med ca 1 000 kr. N ä rmare
uppgifter om effektema av de f ö rl ä ngda skatteperiodema p å storleken av de skattebelopp som skall erl ä ggas vid varje uppb ö rdstillf ä lle har f ö r vissa fordon sammanst ä llts i tabell 6 i bilaga 2,
Enligt v å r
uppfattning ä r ö kningen av de skattebelopp som skall betalas vid varje uppb ö rdstillf ä lle
inte av s å dan storlek att riskema f ö r skattebortfall ö kar
m ä rkbart.
Mot bakgruiTd ä v
vad vi nu har anf ö rt f ö resl ä r vi att ordinarie uppb ö rd av kilometerskatt skall g ö ras tre g å nger
ora å ret i st ä llet f ö r
sora nu fyra g å nger om å ret. Till underlag f ö r skatteber ä lcningen b ö r som nu ligga en ordinarie avst ä mpling. Vi har inte ö verv ä gt annat ä n att fordons ä garen
skall g ö ra i vart fall 2 av de 5 avst ä mplingar som kr ä vs,
D ä reraot har vi ö verv ä gt ora den
tredje avst ä mplingen b ö r g ö ras i
saraband raed den å rliga besiktningen hos ASB eller
ora fordons ä garen skall g ö ra ä ven den avst ä mplingen.
Vissa sk ä l talar f ö r att den tredje avst ä mplingen g ö rs hos ASB, Vid besiktningen g ö rs ä nd å en avst ä mpling
p å st ä mpelkort sora s ä nds till TSV, Denna rapportrutin
fungerar tillfredsst ä llande. Antalet st ä rapelkort skulle minska ytterligare om st ä mpelkortet ä ven
utgjorde underlag f ö r skattebe-r ä lcning.
Mot en s ä dan ä ndring talar dock att den tredje ordinarie avst ä mplingen skulle Ininna g ö ras vid Icraftigt varierande tidpunlcter p ä ä iret
eftersom inst ä llelseterminen f ö r kontrollbesiktning och besiktning av r ä loiarapparaturen normalt ä r 5 m å nader. Denna
omst ä ndighet kan leda till att en skatteperiod
blir sora l ä ngst 8 ra ä nader och att man i pralrbiken g å r
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö ver
till tv ä skatteperioder per ä r,(Exempel: En fordons ä gare, vars fordon har slutsiffra 2 i
registreringsnumret, g ö r ordinarie avst ä mpling i t.ex. april och augusti ä r 1 och v ä ntar
sedan till den sista m å naden i inst ä llelseterminen, som ä r april ä r 2. I april ä r 2 skall n ä sta
ordinarie avst ä mpling g ö ras, vilket inneb ä r
att den skatteperiod det d ä g ä ller inte beh ö ver omfatta n å gon dag.)
Vi anser att detta ä r
en avg ö rande inv ä ndning mot att alltid kombinera avst ä mplingen i samband med den å rliga besiktningen med avst ä mpling för ordinarie
uppb ö rd. D ä remot b ö r,
som framg å r av ett f ö ljande avsnitt, f ö ruts ä ttningar finnas f ö r
att l å ta avst ä rapling vid besiktning g ä lla som ordinarie avst ä mpling n ä r den sker under ordinarie avst ä mplingsm å nad.
Vi f ö resl å r allts å att skatte å ret skall delas in i tre skatteperioder, att uppb ö rd av kilometerskatt och uppb ö rd av fordonsskatt f ö r skatteperiod skall g ö ras under en
och samma uppb ö rdsm å nad samt att avst ä rapling i princip skall g ö ras s ä rskilt f ö r ber ä kning av
skatt.
V ä rt f ö rslag inneb ä r att best ä raraelserna i 9 och 12 §§ VSL samt i 4 §
VSK f å r ä ndras. I avsnitt 4.3.1 tar vi upp vissa andra fr ä gor som r ö r
uppb ö rdsm å nader m.m. De f ö rslag vi d ä r l ä gger fram
inverkar ocks å p ä utformningen av 4 § VSK. De
nya skatteperioder, uppb ö rdsm ä nader och avst ä rtpltngs-mi å nader som f ö ljer
av v å ra f ö rslag, finns intagna i taj-bell 8 1 bilaga 2.
Det minskade antalet ordinarie avst ä mplingar ger vissa administrativa och praktiska f ö rdelar. Vi har ber ä knat de effekter f ö rslaget kan
f å i fr å ga om kostnaderna f ö r administrationen
av kilometerskatten. Ä ven andra av v å ra f ö rslag f ä r effekt p ä
Icostnaderna. Vi har d.irf ö r valt att sammanst ä lla dessa ber ä kningar
i bilaga 4.
Prop.
1978/79:94 124
4.2.3 Avst ä mpling
vid ä garbyte
Fordonsskatten betalas i princip i f ö rskott f ö r
skatte å r eller skatteperiod. Vid ö verl å telse av
fordon har s ä ljaren d ä rf ö r ofta
betalat fordonsskatt ä ven f ö r tid efter ö verl å telsen. Det ä r d å naturligt att priset f ö r fordonet
best ä ms med beaktande av den skatt som s ä ljaren har betalat eller ä r skyldig att betala f ö r tid efter ö verl å telsen.
Kilometerskatten betalas i efterhand. Skattskyldig ä r den son ä ger
fordonet vid in.g å ngen av uppb ö rdsm å naden. Har
fordonet ö verg å tt till ny a.gare under skatteperioden ä r det allts å k ö paren sora har att betala kiloraeterskatt f ö r hela den senaste skatteperioden. Kilometerskatten
f ö r den v ä gstr ä cka sora s ä ljaren har k ö rt
b ö r d ä rf ö r beaktas n ä r k ö peskillingen
f ö r fordonet fastst ä lls.
I bilregistret noteras å rligen
omkring 125 000 ö verl å telser av kilometerskattepliktiga fordon. Det h ö ga antalet ö verl å telser i f ö rh å llande till antalet fordon kan f ö rklaras med att flertalet kilometerskattepliktiga
fordon oms ä tts i den yrkesm ä ssiga bilhandeln. Ä garbyte ger d å
vanligen upphov till
tv å registrerade ä garbyten, ett vid bilhandelns f ö rv ä rv och ett
vid f ö rs ä ljningen.
Motorbranschens riksf ö rbund
f ö reslog i en skrivelse till
regeringen å r 1975 att avst ä mpling skulle g ö ras
vid ä garbyte. F ö rbundet framh ö ll
bl.a. att en ordning med avst ä mpling vid ä garbyte p å
ett betydelsefullt s ä tt skulle f ö renkla och skapa st ö rre s ä kerhet i bilbranschens handhavande
av kilometerskattepliktiga fordon och d ä rvid
uppkommande skattefr å gor. Man framh ö ll ocks å ,
att den praktiska hanteringen vid ett ä garbyte
f ö rsv å ras n ä r kontakter beh ö ver tas med l ä nsstyrelsen
vid en tidpunkt p å dagen d å l ä nsstyrelsen
inte har expeditionstid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 "'5
Framst ä llningen
remitterades till TSV, RSV och fem l ä nsstyrelser.
En l ä nsstyrelse tillstyrkte framst ä llningen under det att ö vriga sex remissinstanser avstyrkte bifall till
framst ä llningen. Som sk ä l f ö r
avstyrkandena å beropades bl.a. f ö ljande.
N å gra sv å righeter f ö r
s ä ljare och k ö pare att r ä kna
fram den upplupna kiloraeterskatten vid f ö rs ä ljningstillf ä llet
ans å gs inte f ö religga i normalfallet. Det fanns d ä rf ö r inte n ä got behov av att kontakta l ä nsstyrelsen f ö r
att f å hj ä lp med skatteutr ä kningen.
Om f ö rslaget genomf ö rdes, skulle vissa krav f å st ä llas p å undertecknande av st ä mpelkort m.m. En s å dan ordning
skulle f ö rsv å ra handl ä ggningen av ä renden om ä garbyte.
Ä ndringen skulle ocks å medf ö ra att
kilometerskattesystemet komplicerades genom att antalet st ä mpelkort och uppb ö rder
ö kade relativt kraftigt.
Vidare ans å gs det
tveksamt - bl.a. med tanke p å best ä mmelserna om brukandef ö rbud - om k ö parens
situation skulle f ö rb ä ttras. En ä ndring skulle ocks å med n ö dv ä ndighet leda till en m ä ngd f ö ljd ä ndringar i lagstiftningen. Problem skulle vidare uppst å vid skattedebiteringen eftersom os ä kerhet skulle kunna r å da om vilken typ av debitering som skulle g ö ras.
Slutligen ans ä g
flertalet remissinstanser att det p å
denna punkt r ä ckte med att informationen om g ä llande best ä mmelser
f ö rb ä ttrades.
Regeringen l ä mnade
framst ä llningen utan å tg ä rd.
RRV och TSV har, som redan n ä mnts, f ö reslagit att ordinarie avst ä mpling skall g ö ras
endast en g å ng per å r. D ä rvid har
verken, vilket framst å r som naturligt, ocks å f ö reslagit
att avst ä mpling skall g ö ras i samband med ä garbyte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TSV diskuterar fr ä mst
en frivillig avst ä mpling xmder det att RRV n ä rmast f ö rordar
att avst ä mplingen skall vara obligatorisk.
Vi har f ö rst å else f ö r
tanken p å en avst ä mpling i samband med ä garbyte. Den ger uttryck f ö r
en princip, som framst å r som riktig, n ä mligen att varje fordons ä gare skall ansvara f ö r den kilometerskatt som bel ö per
p å den v ä gstr ä cka han sj ä lv har k ö rt.
Avst ä mpling vid ä garbyte ä r
dock, vilket ä ven framg å r av det nyss redovisade regerings ä rendet, f ö renad
med flera nackdelar.
Om. ett system med obligatorisk avst ä mpling skulle inf ö ras
ö kade antalet st ä mpelkort och skattedebiteringar med omkring 125 000
per å r. F ö r l ä nsstyrelsemas del skulle detta
inneb ä ra ett ö kat registreringsarbete, men ä ven ö kat arbete
raed utredningar och kompletteringar i samband med ä renden om ä garbyten.
F ö r att undvika att kort som har st ä mplats f ö re
ä gander ä tts ö verg å ngen l ä ggs
till grund f ö r skattedebiteringen - till nackdel
f ö r den nye ä garen -torde f å
kr ä vas att st ä mpelkortet undertecknas av b å de s ä ljare och k ö pare. Rutinerna skulle leda till merarbete ä ven f ö r de
skattskyldiga och inte minst f ö r bilhandelsf ö retagen.
Till dessa nackdelar kan ocks å l ä ggas att å tskilliga avst ä mplingar
skulle leda till debitering av endast obetydliga skattebelopp. Under den tid
ett fordon ä gs av ett bilhandelsf ö retag anv ä nds
det normalt inte alls eller i mycket liten utstr ä ckning. Avst ä mplingen vid f ö retagets f ö rs ä ljning skulle d ä rf ö r visa samma eller s å gott som samma r ä knarst ä llning som avst ä mplingen
vid f ö retagets f ö r-\ ä rv av
fordonet.
En ö verg ä ng till ett obligatoriskt avst ä mplings-
och debiteringsf ö rfarande skulle ocks ä leda till att reglerna om brukandef ö rbud p å
grund av obetald skatt fick ä ndras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kilometerskatt som debiteras tidigare ä gare av ett fordon i samband med ä gander ä tts ö verg å ngen skulle
inte f å inverka p å k ö parens m ö jligheter att anv ä nda
fordonet. Enligt nu g ä llande regler p å verkas brukandef ö rbudet
varken av vem som ä r skyldig att erl ä gga skatten f ö r
en l ö pande skatteperiod eller av vad
parterna har kommit ö verens om vid f ö rs ä ljningen.
Detta har f å tt till f ö ljd att k ö paren
- f ö r att f å bruka fordonet och f ö r att f å kontrollm ä rke till det - ofta betalar skatten trots att s ä ljaren enligt ö verenskommelse
skulle g ö ra det. Ä ndrades brukandef ö rbuds-best ä mmelserna skulle skattebortfallet sannolikt ö ka, eftersom s ä ljaren
skulle ha mycket litet intresse av att betala den i efterhand debiterade
kilometerskatten f ö r ett fordon som han inte l ä ngre ä ger.
Antalet skentransaktioner skulle troligen ocks ä ö ka n å got.
Inf ö rdes m ö jlighet till frivillig avst ä rapling vid ä garbyte
kan man ifr å gas ä tta om k ö parens sit'uation skulle f ö rb ä ttras i f ö rh å llande till
vad som nu ä r fallet. K ö paren skulle n ä mligen
sakna kontroll ö ver ora kortet skickades in till
rayndigheten och skatt d ä rf ö r debiterades p å s ä ljaren. Ora n ä got kort inte kora in till
myndigheten skulle skattelcra-vet automatiskt riktas mot k ö paren.
Flertalet ol ä genheter
med det nuvarande systemet ä r f ö rknippade med att framf ö r allt k ö paren
ä r okunnig ora g ä llande best ä mmelser.
En frivillig avst ä mpling skulle inte ö ka k ö parens
kunskaper om kilometerskattesystemets uppbyggnad. S ä ljaren skulle fortfarande ha litet intresse av att h ä nsyn tas till skatten vid f ö rs ä ljningen och
d ä rmed ocks å av avst ä mplingen.
Enligt vad vi har inh ä mtat
fr å n n å gra l ä nsstyrelser ä r det nuraera inte s å vanligt att man komraer i kontakt med problera som beror p å att k ö pare
och s ä ljare inte har tagit h ä nsyn till kilometerskatten vid ä garbytet. Best ä mmelserna
om kilometerskatten tycks nu vara k ä nda.
Sn m ä rkbar
Prop.
1978/79:94 128
f ö rb ä ttring synes ha ä gt rum under de senaste å ren. Fr å n
bilhandelns sida tar man s å gott som regelm ä ssigt kontakt med l ä nsstyrelsen innan man byter in ett fordon. Man vill d ä framf ö r
allt kontrollera att fordonet inte har brukandef ö rbud p ä grund av obetalda skatter men ä ven ha hj ä lp
med att r ä kna ut kilometerskatten fram till
inbytet.
Enligt v å r
uppfattning ä r det i regel on ö digt att ta kon-talet med l ä nsstyrelsen enbart f ö r att f å hj ä lp med utr ä kning av skatten. Skatten kan n ä mligen ber ä knas
p å ett enkelt s ä tt, om man har tillg å ng till senast utf ä rdade skattekvitto.
P å skattekvittot anges de uppgifter
som beh ö vs f ö r skatteber ä kningen, dvs. r ä knarst ä llningen
vid senaste avst ä mpling, omr ä kningsfaktorn och skattesatsen f ö r fordonet.
Det kan ocks å
till ä ggas att samma principiella sk ä l som talar f ö r
avst ä mpling och uppb ö rd av kilometerskatt vid ä garbyte talar f ö r
å terbetalning av fordonsskatt till s ä ljaren och debitering av skatt p å k ö paren.
Detta skulle leda till ö kad administration, ö kade kostnader och trollgen till visst
skattebortfall.
De sk ä l mot ett inf ö rande av avst ä mpling
och skatteuppb ö rd i samband med ä garbyte som tidigare har redovisats g ä ller enligt v å r
uppfattning fortfarande. De sv å righeter som
har uppst å tt f ö r fordons ä gama vid ä garbyten synes dessutom ha minskat kraftigt. Vi
har d ä rf ö r funnit att avst ä mpling och skattedebitering vid ä garbyte inte b ö r
inf ö ras.
F ö rh å llandet blir dock ett annat om tiden mellan de ordinarie avst ä mplingarna utstr ä cks
v ä sentligt. Vid en skatteperiod om
helt å r kan skillnaden mellan prelimin ä r skatt och slutlig skatt vara mycket stor. Om k ö paren skulle drabbas av denna skatt efter ett ä garbyte kan effekterna bli oacceptabla. Enligt v å r mening uppkommer inte denna situation om tiden
mellan de ordinarie avst ä mplingarna f ö rl ä ngs till
fyra m å nader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.2.4 Undantag fr ä n
skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling
Skyldighet att g ö ra
ordinarie avst ä mpling f ö religger enligt 5 § f ö rsta stycket 5 VSK ora ett fordon
har varit ki-loraeterskattepliktigt under n ä gon
del av tiden raellan f ö reg å ende avst ä rapling enligt 5 § VSK och ing å ngen
av avst ä rap-lingsm å naden. Denna skyldighet g ä ller ä ven ora
annan avst ä mpling har gjorts under avst ä mplingsm å naden,
t.ex. i samband med l ö pande kontroll hos ASB eller vid gr ä nspassering. Har ett fordon varit utomlands under
den tid avst ä mpling skall g ö ras och har avst ä rapling
gjorts vid utresan beh ö ver dock enligt 8 § VSK ordinarie avst ä rapling inte g ö ras. Av grundbest ä mmelsen f ö ljer
att ordinarie avst ä mpling inte heller beh ö ver g ö ras om avst ä mpling har gjorts under avst ä mplingsm å naden
d ä rf ö r att fordonet d å
blivit kilometerskattepliktigt
f ö rsta g å ngen (5 §
f ö rsta stycket 1 VSK) eller d ä rf ö r att
fordonet har varit avst ä llt och upph ö rt att brukas p å
s ä tt som ä r till å tet
f ö r avst ä llt fordon (5 §
f ö rsta stycket 4 VSK).
Av svaren p å v å r f ö rfr å gan om l ä nsstyrelsernas
erfarenheter av g ä llande best ä mmelser framg å r
att skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling Ibland har v å llat problem f ö r de skattskyldiga (se avsnitt
3.1.1). VI
har d ä rf ö r ö verv ä gt att begr ä nsa avst ä raplingsskyldigheten
i vissa fall.
Har en annan avst ä mpling
ä n den ordinarie gjorts under avst ä mplingsm å naden
och har r ä knarst ä llningen fr ä n
denna avst ä mpling antecknats 1 registret,
finns d ä r en uppgift som kan ligga till
grund f ö r en skattedebitering. Om fordons ä garen i dessa fall slipper g ö ra ordinarie avst ä mpling
f å r i st ä llet den andra avst ä mplingen ligga till grund f ö r
skatteber ä kningen. De skattskyldigas
uppgiftsskyldighet minskar d ä rvid i n å gon m å n.
En f ö ruts ä ttning f ö r att en avst ä mpling skall kunna ers ä tta en ordinarie avst ä mpling, ä r att den f ö ljs
av en notering 9
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
opaginerad Kontrollera mot PDF
om
r ä knarst ä llningen 1 registret. N ä r f ö ljande
avst ä mplingar har rapporterats till l ä nsstyrelse eller TSV, g ö rs s å dana
noteringar i registret:
1. Avst ä mpling n ä r ett
fordon f ö rsta g å ngen blir kilometer
skattepliktigt (5 § f ö rsta stycket 1 VSK).
2.
Avst ä mpling n ä r ett
fordon upph ö r att vara kilometerskattepliktigt av annan
anledning ä n avst ä llning (5 §
f ö rsta stycket 2 VSK).
3.
Avst ä rapling n ä r ett
avst ä llt fordon tas i bruk p å s ä tt som ä r till ä tet f ö r avst ä llt fordon (5 § f ö rsta stycket 3 VSK).
4.
Avst ä mpling n ä r ett
avst ä llt fordon upph ö r att brulias p å s ä tt som ä r till å tet f ö r avst ä llt
fordon (5 § f ö rsta stycket 4 VSK).
5. Avst ä mpling i
samband med besiktning hos ASB (g ä ller
registreringsbesiktning, kontrollbesiktning och s ä r
skild besiktning, avst ä mpling g ö rs i samband med kon
troll av apparaturen enligt 40 § VSK).
6.
Avst ä mpling n ä r det
uppt ä cks att kilometerr ä knarapparatur inte ä r i f ö reskrivet
skick (46 § VSK).
7.
Avst ä mpling i
samband med flygande inspektion som f ö ranleder anm ä rkning p å apparaturen (avst ä mpling g ö rs n ä r fel
uppt ä cks vid kontroll enligt 51 § VSK).
8.
Avst ä mpling i
saraband raed gr ä nspassering till eller fr å n annat
land ä n Norge (5 § f ö rsta stycket Ä VIv).
9.
Avst ä mpling i samband
med installation eller utbyte av r ä knare (32 § tredje stycket VSK).
Som tidigare har n ä mnts
medf ö r avst ä mpling enligt 1 eller 4 under avst ä mplingsm å naden
att n ä gon ordinarie avst ä mpling inte kr ä vs
under den m å naden. Skatt f ö r k ö rning under
denna avst ä mplingsm å nad debiteras i st ä llet tillsam-ffians med skatten f ö r
den n ä rmast f ö ljcinde skatteperioden.
Efter avst ä mpling
enligt 2 g ö rs alltid en tillf ä llig uppb ö rd.
N å gon ordinarie avst ä mpling blir sedan inte aktuell.
Har ett fordon, som har varit skattepliktigt under skatteperioden,
avst ä llts under avst ä mplingsm å naden
skall ordinarie avst ä mpling g ö ras ä ven om avst ä mpling enligt 3 har gjorts.
I registret f ö ranleder
avst ä mpling enligt 3 notering bl.a. om r ä knarst ä llning
och dag d ä st ä mpelkortet kom in till l ä nsstyrelsen.
Uppgift om dagen f ö r avst ä mplingen finns inte p å st ä mpelkortet och kan d ä rf ö r inte
heller f ö ras in i registret. Enligt v ä r uppfattning hindrar detta dock inte att
skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling slopas i detta fall. Visserligen kan inte s ä kert avg ö ras
om den extra avst ä mplingen faktiskt gjorts under avst ä mplingsm å naden.
Om st ä mpelkortet kommer in till l ä nsstyrelsen under avst ä mplingsm å naden
eller under viss tid d ä refter, b ö r dock vid behandlingen av registeruppgifterna kunna
antas, att avst ä mplingen har gjorts under avst ä mplingsra å naden.
I likhet med vad som nu g ä ller i fr å ga om f ö rseningsavgift,
b ö r avst ä mpling antas ha gjorts under avst ä mplingsm å naden
om st ä mpelkort har kommit in till l ä nsstyrelsen senast den fj ä rde vardagen i m å naden
efter avst ä mplingsm å naden. Detta b ö r
dock g ä lla endast under f ö ruts ä ttning att
fordonet inte har avst ä llts efter avst ä raplingsra å nadens
utg å ng.
N ä r det g ä ller avst ä mplingar
enligt 5 eller 8 antecknas eller kontrolleras dagen f ö r avst ä mplingen
p å kortet av myndighetsperson eller
godk ä nd verkstad. Enligt v ä r mening b ö r
s å dana avst ä mplingar kunna ers ä tta ordinarie avst ä mpling om
de g ö rs under avst ä mplingsm å naden.
Skyldigheten
att g ö ra avst ä rapling enligt 5, sora f.n, f ö ljer av KSN:s f ö reskrifter,
b ö r tas in i 40 § VSK.
I det f ö ljande
(avsnitt 4.6.1) f ö resl ä r vi visserligen att avst ä mpling
enligt 6 skall g ö ras ä ven i forts ä ttningen. St ä rapelkortet skall dock enligt f ö rslaget Inte skickas ln till raimdighet. S ä dan avst ä mpling
kan d ä rf ö r inte ers ä tta ordinarie avst ä mpling.
Avst ä mpling enligt 7 skall g ö ras endast om inspektionen har f ö ranlett anm ä rkning
i fr å ga om apparaturen. S å dan avst ä mpling
b ö r kunna godtas som ers ä ttning f ö r
ordinarie avst ä mpling. Skyldigheten att g ö ra avst ä mpling
enligt 7, som f.n. f ö ljer av KSN:s f ö reskrifter b ö r
tas in i 51 § VSK.
De avst ä mplingar som
avses i punkt 9 kan vara av olika slag. Vid nyinstallation av r ä knarapparatur g ö rs
visserligen en avst ä mpling. Denna ger dock bara ett
startv ä rde och kan inte ligga till grund f ö r skattedebitering. Motsvarande g ä ller i fr å ga
om ny r ä knare som monteras i st ä llet f ö r
en utbytt r ä knare. D ä remot b ö r
den avst ä mpling som g ö rs av en utbytt r ä knare
kunna l ä ggas till grund f ö r skatteber ä kning.
Det kan f ö rekomma, att
flera olika avst ä mplingar g ö rs under avst ä mplingsm å naden. Ä r
en av dessa ordinarie avst ä mpling, vilket framg å r av st ä mpelkortet
och registernoteringen, b ö r den avst ä mplingen ligga till grund f ö r debiteringen av skatt oberoende av om n å gon annan avst ä mpling
antecknats 1 registret senare under avst ä mplingsm å naden.
Har fordons ä garen d ä remot inte gjort ordinarie avst ä mpling, b ö r
skatten debiteras med ledning av den sista register-noteringen under avst ä mplingsm å naden
eller de n ä rmast f ö ljande dagarna, oberoende av vilken sorts avst ä mpling detta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ä ndrade
avst ä nplingsrutiner enligt v å rt f ö ralag f ö ruts ä tter att
fordons ä gama f å r information on sina skyldigheter och ora begr ä nsningarna d ä ri.
Detta franst å r som s ä rskilt v ä sentligt
mot bakgrund av att det saknas pralttiska m ö jligheter
att skicka kort f ö r ordinarie avst ä rapling endast till dera som inte g ö r annan godtagbar avst ä mpling under avst ä rap-lingsra å naden.
V ä rt f ö rslag medf ö r sannolikt att antalet avst ä mplingar och inkommande st ä mpelkort minskar. Det har inte varit m ö jligt f ö r
oss att ber ä kna storleken av minskningen.
V å rt f ö rslag kr ä ver ä ndringar i 18 § VSL samt i 5, 40 och 51 §§ VSK.
4.5 Uppb ö rd
m.ra. av v ä gtrafikskatt
4.3.1 Skatteperioder m.m. f ö r v ä gtrafikskatt
Uppb ö rd av fordonsskatt g ö rs normalt f ö r
skatte å r. Om fordonsskatten f ö r helt å r
ö verstiger 1 500 kr. g ö rs dock uppb ö rd
av fordonsskatt f ö r skatteperiod fyra g å nger per ä r.
Kilometerskatt uppb ä rs alltid f ö r skatteperiod. Uppb ö rds-och avst ä mplingsm å nader varierar med fordonets slutsiffra p å det s ä tt
sora framg å r av tabell 7.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
7 Uppb ö rdsm å nader och avst ä mplingsm å nader f ö r v ä gtrafikskatt
opaginerad Kontrollera mot PDF
M å nad
Uppb ö rd av
fordonsskatt f ö r skatte å r f ö r fordon med slutsiffra
Avst ä mplingsm å nad f ö r fordon
med slutsiffra
Uppb ö rd av fordonsskatt
f ö r skatteperiod och uppb ö rd av kilometerskatt f ö r fordon
med slutsiffra
Januari
8
1.
8
2,
4,
5,
6, 9
Februari
9
2,
4,
5,
6,
9
3,
7,
0
Mars
0
3,
7,
0
1,
8
April
1
1,
O
2,
4,
5,
6, 9
Maj
2
2,
4,
5,
6,
9
3,
7,
0
Juni
3
3,
7,
0
1,
8,
2, 9
4,
5, 6,
Juli
-
-
-
Augusti
4,
5
1,
8,
2,
9
4,
5,
6,
5,
7,
0
September
-
3,
7,
0
1,
8
Oktober
-
1,
8
2,
4,
5,
6, 9
Noveraber
6
2,
4,
5,
6,
9
3,
7,
0
December
7
3,
7,
0
1,
8
I
avsnitt 4.2.2. har vi f ö reslagit, att antalet ordinarie avstaraplingar
minskas fr å n fyra till tre per å r. Detta inneb ä r att
skatteperioderna f ö r kilometerskatt i princip f ö rl ä ngs fr å n tre
till fyra m å nader. Som vi tidigare har uttalat b ö r
tidpunkten f ö r ordinarie uppb ö rd av fordonsskatt och
kilo.raeterskatt sammanfalla, dvs. ä ven skatteperioderna f ö r
fordonsskatt b ö r f ö rl ä ngas. N ä r det g ä ller att best ä mma de nya skatte å ren och skatteperioderna b ö r f ö rst n å gra tidigare
till ä mpade principer diskuteras.
Enligt
g ä llande best ä raraelser g ö rs under augusti m å nad uppb ö rd bl.a.
av fordonsskatt f ö r skatteperiod f ö r fordon raed slutsiffra 1
eller 8, Augusti ä r emellertid ocks å f ö rsta m å naden i
skatteperioden. Ett avsteg har allts å gjorts fr å n principen att fordonsskatt skall erl ä ggas i f ö rskott.
Detta ä r en f ö ljd av att alla skatteperioder f ö r
fordons-
Prop. 1978/79:94 135
skatt av praktiska sk ä l ansetts b ö ra vara lika l å nga
och att uppb ö rd inte b ö r g ö ras under juli m å nad. Vi f ö resl å r ingen ä ndring i dessa h ä nseenden.
N ä r de
nya skatteperioderna best ä ms ä r det naturligt att man utg å r fr å n den m å nad under vilken uppb ö rd g ö rs av fordonsskatt f ö r alla skattepliktiga fordon med
viss slutsiffra i registreringsnumret, oavsett om skatt skall betalas f ö r skatte å r eller skatteperiod. Med tanke
bl,a, p å anknytningen till kontrollm ä rkessystemet finns det inte
anledning att ö verv ä ga n å gon generell ä ndring av denna uppb ö rdsm ä nad eller av skatte å ren. F ö r fordon med slutsiffra 5 eller 7
har dock vissa ä ndringar ifr å gasatts,
I RRV:s revisionsrapport har f ö reslagits, att fordonsskatt f ö r fordon med slutsiffra 5 skall uppb ä ras i september i st ä llet f ö r i augusti. Enligt RRV skulle
raan d ä rigenom å stadkorama en j ä ranare
arbetsbelastning vid TSV.
Under augusti ra ä nad
g ö rs ru uppb ö rd av fordonssk.att f ö r skatte å r f ö r fordon med slutsiffra 4 eller 5. Dessutom g ö rs uppb ö rd
av fordonsskatt f ö r skatteperiod och av
k.ilometer-skatt f ö r fordon med slutsiffra 1, 2, 4, 5,
5, 8 eller 9. Under augusti g ö rs omkring
780 000 debiteringar av fordonsskatt och omkring 160 000 debiteringar av
kilometerskatt. Det totala antalet ordinarie debiteringar per ä r av fordonsskatt ä r onk.ring 4 milj. och av kilometerskatt orakring 0,9 milj. Under
augusti g ö rs s å ledes n ä stan 20 "o av det totala
antalet ordinarie debiteringar.
Om RRV:s f ö rslag genomf ö rdes, skulle antalet debiteringar av fordonsskatt
under augusti minska raed drygt 360 000 och antalet debiteringar av
kilometerskatt att minska raed ca 23 000. Det sistn ä mnda f ö rh å llandet beror p ä
att uppb ö rds-ra å naderna f ö r
fordonsskatt och kilometerskatt b ö r
sarman-falla.
Drygt 380 000 skattedebiteringar f å r s ä ledes g ö ras under septeraber i st ä llet f ö r
i augusti on f ö rslaget genomf ö rs.
Nu
g ö rs under september endast omkring 33 000 debiteringar av fordonsskatt
och knappt 70 000 debiteringar av kilometerskatt.
Nackdelen
med en ä ndring av uppb ö rdsm å naden f ö r fordon med slutsiffra 5 ä r att
anknytningen mellan inst ä llelseterminen f ö r kontrollbesiktning och
skattedebiteringen f ö rs ä mras. F ö rh å llandet skulle bli detsamma som nu g ä ller f ö r fordon
med slutsiffra 4. Vi har eraellertid inte erfarit att den ordningen har v å llat n å gra mer p å tagliga
problem f ö r de skattskyldiga eller f ö r
myndigheterna.
Enligt
v å r uppfattning ä r de f ö rdelar i administrativt h ä nseende,
som kan uppn å s genom ä ndringen, s å betydande att den b ö r genomf ö ras.
V å rt f ö rslag att
minska antalet ordinarie avst ä mplingar och uppb ö rder till tre per å r inneb ä r
dessutom att antalet skattedebiteringar under augusti m å nad
minskar med omkring 34 000 ut ö ver den minskning som f ö ljer av
RRV:s f ö rslag. Det totala antalet skattedebiteringar under augusti m å nad blir
s å ledes omkring 520 000 i st ä llet f ö r som nu omkring 940 000.
Postverket
har i en skrivelse som ö verl ä mnats till oss (se bilaga 3) f ö reslagit
att uppb ö rdsbest ä mmelserna ä ndras s å att antalet inbetalningar av v ä gtrafikskatt
blir l å gt under december i st ä llet f ö r under september och oktober. Som sk ä l h ä rf ö r anf ö r
postverket att belastningen i postens kassor ä r s ä rskilt
stor vid jultid.
December
ä r
nu uppb ö rdsm å nad f ö r fordonsskatt f ö r alla fordon med
slutsiffra 7. Dessutom verkst ä lls under december uppb ö rd av
kilometerskatt f ö r fordon med slutsiffra 3, 7 eller O och uppb ö rd av
fordonsskatt f ö r skatteperiod f ö r fordon med slutsiffra 3
eller 0.
Kontrollm ä rke utf ä rdas
samtidigt som skattekvitto f ö r fordonsskatt. Eftersom kontrollm ä rket
bl.a. skall visa att
fordonet ä r godk ä nt vid kontrollbesiktning ra å ste skattedebiteringen g ö ras efter utg å ngen
av inst ä llelseterninen f ö r fordonet. Det ä r
s å ledes inte ra ö jligt att g ö ra
skattedebiteringen f ö r fordon med slutsiffra 7 under
oktober eller november.
D ä remot skulle den uppb ö rd sora nu g ö rs
under c".?cenbor kunna flyttas till januari. Detta skulle f ö r ä rsuppb ö rd ge sanraia nackdelar betr ä ffande anknytningen ti].l inst ä llel-Geterminen som vi tidigare har redovisat i fi' å ga on for ö on
ned slutsiffra 5. D ä rut ö ver skulle antalet skattedebitering-ar under januari ö ka til], knappt 900 000 och bli i stort sett av
samma storleksordning sora debiteringarna under augusti enligt nuvarande
regler.
Att flytta uppb ö rden
fr å n december till januari sk.ulle visserligen
inneb ä ra vissa f ö rdelar i postbehandljngsh ä nseen-de. Nackdelarna med en f ö rs ä mrad
anknytning raellan inst ä l-lelsetermin och uppb ö rdsmc å nad samt
raed en k.raftig ö k.ning av antalet
skattedebiteringar under januari m å nad
ä r eneller-tid enligt v å r uppfattning s å
stora att vi anser att n å gon ä ndring inte b ö r g ö ras.
V å ra f ö rslag till nya skatte å r,
skattoperioder och uppb ö rdc-m å inader framg å r av tabell 8 i bilaga 2.
Som en f ö ljd av principen att juli m å nad inte skall vara avst ä mplingsm å nad f ö r n å gra fordon, in.g å r i v å rt f ö rsl å ,??; att skatteperioderna f ö r kilometerskatt f ö r fordon med slutsiffra 1, 4 eller
7 ä r olika l å nga (3, 4 eller 5 m å nader). Detta kan j ä mf ö ras med vad som g ä ller nu, n ä mligen att skatteperiodema f ö r kilometerskatt f ö r fordon med slutsiffra 2, 4, 5, 6
eller 9 ä r olika l å nga (2, 3 eller 4 m å nader).
Eftersom alla skatteperioder f ö r fordonsskatt skall vara fyra m å nader, ing å r i v å rt f ö rslag f ö r tv å slutsiffror (6 och o) att skatt f ö r en skatteperiod f å r betalas under den f ö rsta m å naden i perloden. Som n ä mnts g ä ller detta nu f ö r fordon med slutsiffra 1 eller 8.
Prop.
1978/79:94 138
I tabell 9 1 bilaga 2 anges f ö r varje m å nad
vilka fordon som nu har avst ä mplings-
eller uppb ö rdsm å nad resp. vilka fordon som f å r
det enligt f ö rslaget.
4.3.2 Éö rfallodagar
vid ordinarie uppb ö rd av v ä gtrafik-skatt
Enligt 12 § tredje
stycket och 18 § andra stycket VSL skall
fordonsskatt erl ä ggas 1 f ö rskott och kilometerskatt i efterskott. Att v ä gtrafikskatt f ö rfaller
till betalning vid utg å ngen av uppb ö rdsm å naden framg å r av 16 §
VSK, I 21 § VSK anges att postf ö rskottsf ö rs ä ndelse vid ordinarie uppb ö rd av skatt skall l ö sas f ö re uppb ö rdsm å nadens utg å ng. Under f ö ruts ä ttning att restavgift erl ä ggs f ä r f ö rs ä ndelsen dock
enligt 21 a § VSK l ö sas h ö gst 10 dagar
senare. Det b ö r observeras att ett fordon enligt
15 och 21 §§ VSL inte f å r brukas efter uppb ö rdsm ä nadens utg å ng om skatten
inte har betalats d å .
Postverket har i den skrivelse som har ö verl ä mnats till
oss (se bilaga 3) f ö reslagit att liggetiden f ö r skattepostf ö r-skottsf ö rs ä ndelserna f ö rl ä ngs till den
5 i m å naden efter uppb ö rdsm å naden.
Enligt postverket skulle en s å dan ä ndring minska belastningen i postkassorna vid m å nadsskiftena.
Den av postverket f ö reslagna
ä ndringen skulle inneb ä ra ett avsteg fr å n
principen att fordonsskatt.skall betalas i f ö rskott.
Indirekta skatter erl ä ggs
i allm ä nhet i efterhand. Ett undantag h ä rifr å n ä r spelskatten, som erl ä ggs med fasta belopp i f ö rskott
senast den 15 i m å naden f ö re redovisningsperiodens ing å ng. Vissa andra skatter, t.ex. merv ä rdeskatt, reklamskatt och dryckesskatt, skall
betalas senast den 5 i andra m å naden efter
skatteperiodens utg å ng. Sk ä len till att denna f ö rfallodag har valts ä r fr ä mst, i vart fall n ä r det g ä ller merv ä rdeskatt, att man d ä rigenora har f å tt en l ä mpligt avpassad kredittid. Posthanteringsaspekten
har
Prop.
1978/79:94 139
dock spelat viss roll. Ö vriga indirekta skatter f ö rfaller
i allm ä nhet till betalning vid utg å ngen av kalenderm å nad.
Vissa nackdelar ä r
f ö rknippade med en ä ndring av f ö rfallodagen
i enlighet med postverkets f ö rslag. En s å dan nackdel ä r
att anknytningen till kontrollm ä rkessystemet
blir s ä mre. F.n. sammanfaller siffran i
kontrollm ä rket med siffran f ö r uppb ö rdsm å naden f ö r
fordonsskatt, sora ocks å ä r sista ra å naden 1 skatte å ret eller skatteperioden. F ö r fordon ned slutsiffra 1 eller 8 och med uppb ö rd f ö r skatteperiod
g ä ller som tidigare n ä mnts det undantaget att uppb ö rd av fordonsskatt f ö r perioden augusti - oktober g ö rs
under den f ö rsta m å naden i skatteperioden.
Inneb ö rden av siffran i kontrollm ä rket ä r nu allm ä nt k ä nd. Fordons ä garna litar i mjrcket stor utstr ä ckning p ä
kontrollm ä rket. Ora f ö rfallodagen flyttades till den 5 i f ö rsta m å naden
i skatte å ret eller skatteperioden fick raan ö verv ä ga ora
siffran i kontrollm ä rket skulle ä ndras till att motsvara denna m å nad. D å
skulle fordons ä garna emellertid kunna anta att
fordonet fick. brukas hela m å naden ä ven om skatten inte har betalats eller att skatten
verkligen har betalats vid utg å ngen av m å naden. Ä ndrades
inte siffran i kontrollm ä rket skulle man ä andra sidan k.unna tro att fordonet inte fick
brukas efter m å nadsskiftet. Det sistn ä mnda ä r dock ingen
avg ö rande nackdel, varf ö r det l ä mpligaste
torde vara att inte ä ndra siffran i kontrollra ä rk.et, ora postverkets f ö rslag skulle genomf ö ras.
En allvarligare nack.del med en flyttning av f ö rfallodagen ligger i f ö rl ä ngningen av tiden mella.n ing å ngen av uppb ö rds-n å naden och f ö rfallodagen.
Ju l ä ngre tiden blir nollan ing å ngen av uppb ö rdsm å naden och skattedebitoringen ä ena sidan och f ö rfallodagen
å andra sidan, desto st ö rre torde riskerna bli f ö r bl.a. skatterestantier och f ö r andra problera i samband med sk.atteuppb ö rden. Vera son ä r
sk.yldig att erl ä gga skatten f ö r en period beror ju p å vem som ä ger fordonet vid ing å ngen av uppb ö rdsraunaden.
Detta i.nneb ä r att
sk.att p å fordon sora
har ö verl å tits under uppb ö rdsm å naden skall betalas av annan ä n
den som ä ger fordonet p å f ö rfallodagen
och att skatten, n ä r det g ä ller fordonsskatt, helt kan avse tid efter ö veri ä telsen.
Detta f ö rh å llande vallar redan i dag vissa problera. Om tiden raellan den
nuvarande uppb ö rds-n å nadens ing å ng och f ö rfallodagen f ö rl ä ngdes skulle problemen troligen bli ä nnu st ö rre.
I sammanhanget kan n ä mnas att drygt 2 railj. ä garbyten registrerades under å r 1977.
Oe problera som en ä ndring
skulle medf ö ra ä r enligt v å r mening s å stora att postverkets f ö rslag inte b ö r
genomf ö ras, trots att det skulle ge vissa
f ö rdelar fr å n posthanterings-sj'7ipunJct.
4.5.3 Senaste dag f ö r
uts ä ndning av skattekrav vid ordinarie
uppb ö rd
Enligt 20 § f ö rsta stycket VSK skall skattekvitto p ä den skatt sora skall betalas s ä ndas under postf ö rskott
till den skattskyldige senast den 10 i uppb ö rdsm å naden vid ordinarie uppb ö rd. RSV f å r
enligt 20 § andra stycket VSK efter samr ä d med TSV medge att skattekvitto s ä nds senare, dock senast den 15 i uppb ö rdsm ä naden.
Enligt TSV:s rutiner utf ö rs den maskinella debiteringen i
allm ä nhet omkring den tionde i uppb ö rdsm å naden. Det ä r i regel inte m ö jligt att g ö ra debiteringen tidigare, bl,a, med
h ä nsyn till att ä garbyte f ö r ett fordon inte beh ö ver anm ä las f ö rr ä n inom en vecka,
TSV kan visserligen s ä nda ut det helt ö verv ä gande antalet postf ö rskottsf ö rs ä ndelser senast den 10 i uppb ö rdsm å naden, men ett mindre antal f ö rs ä ndelser m å ste oftast s ä ndas senare. RSV har d ä rf ö r alltsedan v ä gtrafikskatten Inf ö rdes medgivit att f ö rs ä ndelserna f å tt s ä ndas senast den 15.
D å man
nu har f å tt praktisk erfarenhet av
debiteringsruti-nema, kan man ö verv ä ga om de nuvarande best ä imnelserna ä r l ä mpligt utformade. Det faktum att
RSV regelm ä ssigt har
Prop. 1978/79:94 141
ut.nyttjat ra ö jligheten
att medge f ö rl ä ngning av tidan talar f ö r att f ö rfattningsbest ä mraelserna
b ö r justeras.
TSV:s rutiner f ö r
skattedebitering och uts ä ndning av skattekrav fungerar
enligt, vad vi kunnat finna v ä l. M ö jligheterna att ytterligare f ö rkorta tiden mellan uppb ö rdsra å nade.ns ing å ng och debiteringstillf ä llet ä r sra å .
De f ö rs ä ndelser sora TSV i.nte s ä nder
ut senast den 10 i upp-b ö rdsra å naden utg ö r i allra ä nhet en raindre del av antalet debiteringar, t.ex.
sk ö nsm ä ssiga debiteringar av kiloraeterskatt. I undantagsfall g ä ller det ett st ö rre
antal debiteringar. Anledningen till f ö rseningen
kan d å vara t.ex. datatekniska problem.
Skattekraven har dock. alltid kunnat s ä ndas
senast den 15 i uppb ö rdsm å naden.
Att skattekraven s ä nds
ut s å tidigt sora ra ö jligt ä r
angel ä get f ö r s å v ä l rayndigheter som skattskyldiga. Erfarenhetema visar, att om kraven s ä nds sent, ö kar
antalet f ö rfr å gningar till l ä nsstyrelsema och TSV fr å n skattskyldiga, liksom riskema f ö r uteblivna eller f ö r sena betalningar. F ö r de skattskyldiga
ä r det angel ä get att tiden mellan krav och f ö rfallodag blir tillr ä ckligt l å ng.
Med tanke p å att de
nuvarande rutinerna fungerar v ä l och att
det dessutom ä r angel ä get f ö r
myndigheterna att s ä nda ut kraven s å snart som m ö jligt,
f ö resl å r vi att f ö rfattningsbest ä mmelsen utformas s å , att det å ligger TSV att s ä nda ut kraven s å
snart sora m ö jligt, dock senast den 15 i uppb ö rdsm å naden. M ö jligheten f ö r
RSV att medge f ö rl ä ngning av tiden beh ö vs d å inte l ä ngre.
I praktiken inneb ä r detta endast att de nuvarande
rutinerna regleras p å ett f ö rfattningsm ä ssigt
l ä mpligare s ä tt.
4.4 Brukandef ö rbud
Ett skattepliktigt fordon f å r enligt 16 § VSL inte brukas om fordonsskatt
som f ö rfallit till betalning inte har betalats.
F ö rbudet g ä ller inte skatt som avser tid f ö re det
n ä rmast f ö reg å ende skatte å ret och inte heller skatt som å vilar en tidigare ä gare av fordonet och som har fastst ä llts
genom efterbeskattning.
F ö r kiloraeterskattepliktiga fordon
kan brukandef ö rbud f ö rutom enligt 16 §
VSL ä ven g ä lla enligt 21 § VSL. Enligt best ä mmelserna i denna paragraf f å r ett kilometerskattepliktigt fordon inte.brukas
om de f ö reskrifter i
fr å ga om kilometerr ä knarapparatur som meddelats i VSL eller med st ö d av VSL inte har iakttagits, eller
om f ö reskriven uppgift f ö r ber ä kning av
kilometerskatt inte har l ä ranats, eller
- ora kilometerskatt som f ö rfallit till betalning inte har eriagts. Detta brukandef ö rbud g ä ller
med samma f ö ruts ä ttningar som f ö rbudet p å grund av obetald fordonsskatt.
Dessa best ä mmelser
inneb ä r relativt l å ngtg å ende inskr ä nkningar i en fordons ä gares r ä tt att bruka sitt fordon. Det ä r d ä rf ö r v ä sentligt att
brukandef ö rbud intr ä der endast n ä r
det ä r befogat, dvs. n ä r ett v ä sentligt
fel f ö religger, och i de fall f ö rbudet kan antas vara effektivt. Fr å n denna utg å ngspunkt
har vi gjort f ö ljande bed ö raning av best ä mmelserna
om brukandef ö rbud.
Best ä mmelsen om att brukandef ö rbud intr ä der
n ä r f ö reskrifter on kilometerr ä knarapparaturen
inte har f ö ljts ä r mycket vidstr ä ckt. Grundbest ä mmelsen i fr ä ga
om kiloraeterr ä knar-apparatur finns i 17 § VSL, d ä r
det stadgas att kiloraeter-skattepliktigt fordon skall vara f ö rsett med s å dan
apparatur. Enligt sararaa paragraf meddelar regeringen eller myndighet sora
regeringen best ä raraer f ö reskrifter ora godk ä nnande, montering, plombering, reparation och liknande å tg ä rd som har
avseende p å kilometerr ä knarapparatur. Vissa s å dana best ä mmelser
finns i VSK. Dessutom har KSN enligt be-st ä imnelse
i VSK befogenhet att, efter samr å d med RSV,
med-
dela f ö reskrifter i
dessa h ä nseenden, vilket n ä mnden ocks å har
gjort. Enligt vad som nu g ä ller intr ä der d ä rf ö r brukandef ö rbud
t.ex. om en plombering inte har gjorts i ö verensst ä mmelse med K3J:sf ö reskrifter.
Enligt v å r
uppfattning b ö r brukandef ö rbudet i allt v ä sentligt
regleras i VSL. D ä r b ö r anges att ett fordon inte f å r
brukas, om det inte ä r f ö rsett med kilometerr ä knarapparatur
av godk ä nt slag som ä r plomberad och godk ä nd vid besikt.ning samt fungerar tillfredsst ä llande. Brukandef ö rbud b ö r s å ledes inte intr ä da endast d ä rf ö r att man
brutit not detaljbest ä mmelser som utf ä rdats av regeringen eller av n å gon myndighet. F ö rfattningstekniskt inneb ä r
detta att best ä raraelserna i 21 § f ö rsta stycket
1 VSL f ö resl å s f ä en annan utformning.
L ä nsstyrelse, som misst ä nker att en r ä knarapparatur
inte ä r i f ö reskrivet skick, kan enligt 39 §
andra styck.et VSK f ö rel ä gga fordons ä garen att inst ä lla fordonet f ö r
s ä rskild besiktning av kilometerr ä knarapparaturen. Inst ä lls inte fordonet inom f ö reskriven
tid intr ä der enligt nu g ä llande best ä mmelser
brukandef ö rbud f ö r fordonet. Vidare g ä ller enligt 56 § 2 VSK att fordons ä gare som inte iakttar f ö rel ä ggandet d ö ms til], b ö ter,
h ö gst 500 kr. I de fall l ä nsstyrelsen misst ä nker att en r ä knarapparatur inte ä r i f ö reskrivet
skick torde brukandef ö rbud redan f ö religga enligt 21 § f ö rsta stycket 1 VSL i s ä v ä l nuvarande
som f ö reslagen lydelse. Med h ä nsyn till denna omst ä ndighet och till att b ö tesstraff
kan f ö lja om f ö rel ä ggandet inte
iakttas anser vi att brukandef ö rbudet
enligt 39 § and.ra stycket VSK ka.n utg å .
Vi har erfarit att l ä nsstyrelserna
i liten utstr ä ckning utnyttjar m ö jligheten till f ö rel ä ggande om besiktning. Enligt v ä r mening kan s å dant
f ö rel ä ggande i ra å nga fall vara ett effektivt s ä tt att k.omma till r ä tta nod foi ock brister i r ä knarapparaturen.
F ö ruts ä ttningar torde d ä rf ö r f ö religga att utnyttja m ö jligheten i st ö rre
utstr ä ckning ä n son sker nu.
Prop. 1978/79:94 144
Brukandef ö rbud f ö r kilometerskattepliktiga fordon intr ä der ä ven n ä r f ö reskriven
uppgift f ö r ber ä kning av kilometerskatt inte har l ä mnats.
S å dan uppgift skall enligt 18 § tredje stycket VSL l ä mnas f ö r varje skatteperiod. D ä rut ö ver skall
enligt 5 § VSK uppgift l ä mnas
n ä r kiloraeterskatteplikt intr ä der f ö rsta g å ngen,
n ä r ett fordon upph ö r att vara kilometerskattepliktigt av annan
anledning ä n avst ä llning,
- n ä r avst ä llt fordon tas i bruk p ä s ä tt som ä r till ä tet
f ö r s å dant fordon,
n ä r avst ä llt fordon upph ö r
att brul-cas p ä s å dant s ä tt.
Avsikten med det nu diskuterade brukandef ö rbudet synes ha varit att tvinga fram uppgifter som
g ö r det m ö jligt att ber ä kna
r ä tt skatt.
L ä mnas inte uppgift i samband med att
skatteplikt intr ä der f ö rsta g å ngen f ö religger visserligen viss risk f ö r att skatt kan komma att p å f ö ras med
felaktigt belopp f ö r den f ö rsta skatteperioden. Med tanke p å att avst ä mpling
har gjorts b å de vid installationen av r ä knaren och vid besiktningen hos ASB och att r ä knarst ä llningen
vid b å da avst ä mplingarna antecknas i bilregistret, blir dock
felaktigheten normalt obetydlig. Det b ö r
noteras, att efterbeskattnings-grund enligt 25 § VSL finns, om uppgiften inte l ä mnas.
Vi .har ocks å erfarit, att fordons ä gare numera 1 stor utstr ä ckning underl å ter
att l ä mna uppgift i samband med att
skatteplikt intr ä der f ö rsta g å ngen. Vi har ingen anledning att
tro att brukandef ö rbudet d ä rvid iakttas.
Om avst ä mpling inte
g ö rs i samband med att skatteplikt
upph ö r av annan anledning ä n avst ä llning,
t.ex. d ä rf ö r att fordonet skrotas, f ö rs
ut ur landet eller blir skattebe-frlat enligt 40 § VSL, kan skatten ocks å komma att
bli fel-
Prop. 1978/79:94 '4?
aktigt ber ä knad.
Enligt 23 § tredje stycket VSL, skall skatten
- om den inte kan ber ä knas med ledning av uppgifter i
bilregistret eller p å grundval av verkst ä lld utredning - fastst ä llas efter sk ä lig
grund. Den felaktighet i fr å ga om
skatten, som kan uppkomma p å grund av
att uppgiften inte l ä mnas, kan endast i undantagsfall
vara mer betydande. Efterbeskattningsgrund f ö religger ora uppgiften inte l ä mnas.
N ä r avst ä llt fordon tas i bruk p å s ä tt sora ä r till ä tet
f ö r avst ä llt fordon, t.ex. inora inh ä gnat omr å det
eller med st ö d av saluvagnslicens, ligger det i
fordons ä garens intresse att g ö ra avst ä mpling.
I annat fall komraer sl ä tt f ö rr eller senare att debiteras ä ven
f ö r den str ä cka fordonet har anv ä nts under avst ä llningstiden.
Fbrdons ä garen har d ä remot inte samraa egenintresse av att g ö ra avst ä mpling
i samband med att avst ä llt fordo.n upph ö r att brukas p å
s ä tt som ä r till ä tet
f ö r s å dant fordon. En s å dan avst ä mpling ä r
dock n ö dv ä ndig f ö r att ett startv ä rde skall finnas f ö r skatteber ä kningen. Om avst ä mpling inte g ö rs
f ö religger enligt nuvarande best ä mmelser brukandef ö rbud
och f ö ruts ä ttningar f ö r efterbeskattning och p å f ö ring av
sl:atte-till ä gg.
Det f ö rekommer ofta att avst ä mpling inte g ö rs
i samband med att avst ä llt fordon upph ö r att brukas p ä
s ä tt som ä r till-l å tet.
S ä rskilt vanligt torde detta vara n ä r ett bilhandelsf ö retag har bytt in ett kilometerskattepliktigt fordon, anv ä nt det med st ö d
av saluvagnslicens efter avst ä mpling enligt
5 § f ö rsta stycket 3 och sedan s å lt
det. Den nye ä garen saknar normalt k ä nnedom om att avst ä rapling har gjorts under avst ä llningstiden
och fullg ö r d ä rf ö r inte avst ä raplingsskyldigheten.
Enligt v å r
uppfattning ä r detta f ö rh å llande inte
tillfredsst ä llande. Vi har funnit att best ä mmelserna i st ä llet
b ö r ha f ö ljande inneh å ll.
Avst ä mpling enligt 5 § f ö rsta stycket
4 skall, som nu ä r
fallet, alltid g ö ras om avst ä mpling dess- 10 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
Prop, 1978/79:94 146
f ö rinnan gjorts enligt 5 § f ö rsta stycket
3, Betydelsen av att den f ö rstn ä mnda avst ä mplingen
g ö rs b ö r betonas genom en anknytning till best ä mmelserna om avst ä llnings upph ö rande. F ö r
att avst ä llning, i den angivna situationen,
skall upph ö ra b ö r d ä rf ö r kr ä vas att st ä mpelkort enligt 5 § f ö rsta stycket 4 har getts in till l ä nsstyrelse. Detta b ö r g ä lla ä ven i de fall som avses i 17 §
f ö rsta stycket andra meningen VSK,
dvs. n ä r s ä rskilt bevis om avst ä llnings upph ö rande skall meddelas enligt 33 § andra stycket bilregisterkung ö relsen. V å rt
f ö rslag p å denna punkt f ö ruts ä tter ä ndringar i
5 och 6 §§ VSK och 35 § bilregisterkung ö relsen.
Brukandef ö rbud f ö religger ocks å ,
ora uppgift till ledning f ö r ber ä kning av slatt inte l ä ranas senast
vid utg å ngen av varje skatteperiod. L ä ranas inte s å dan
uppgift, ber ä knas skatten sk ö nsm ä ssigt med st ö d av best ä mmelsema
i 22 § VSL. P å f ö ringen sker
automatiskt efter s ä rskilda grunder som fastst ä lls av RSV, Ä ven
om fordons ä garen betalar den debiterade skatten, blir fordonet
f,n, belagt med brukandef ö rbud.
Brukandef ö rbudet tiar
i detta fall, lilison. i de n ä rraast f ö reg å ende fallen,
inte till syfte att i ö rhindi'a anv ä ndandet av ett fordon, vars r ä knare inte fungerar tillfredsst ä llande. Det ä r
i st ä llet underl å terJneten att s ä nda
in st ä npelicort till myndigheten i fr ä ga son-, leder
till brukandef ö rbudet. S å l ä nge r ä knaren fungerar tillfredsst ä llande noteras k ö rstr ä ckan i r ä knaren
och komraier d ä rf ö r att framg å av senare ins ä nt st ä rapell.ort,
t.ex. vid n ä rmast f ö ljande ordinarie avst ä mpling. Enligt vad vi har erfarit iakttas det nu avsedda brukandef ö rbudet knappast alls.
Vi nar med h ä nsyn
till vad vi nu har anf ö rt funnit att det brukandef ö rbud som intr ä der
n ä r f ö resk.riven luirl ä ngdsupp-gift inte l ä mnas - om det iakttas - ä r en alltf ö r
kraftig sanr.tion i f ö rh å llande till f ö rseelsens art. I den m ä n f ö rbudet inte
iakttas fyller det uppenbarligen ingen funktion. Vi f ö rordar d ä rf ö r att brukandef ö rbudet
1 dessa fall
slopas. Vi vill i detta sammanhang peka p å att beskattningsmyndigheten kan ta initiativ till
en skatteutredning om en fordons ä gare underl å ter att l ä mna
k ö rl ä ngdsuppgifter.
Slutligen f ö religger
brukandef ö rbud f ö r kilometerskattepliktigt fordon enligt 16 § och 21 §
f ö rsta stycket 3 VSL i de fall d å fordonsskatt eller kilometerskatt son har f ö rfallit till betalning inte betalats. Brukandef ö rbud g ä ller
dock endast om skatten avser det innevarande eller n ä rmast f ö reg ä ende skatte ä ret.
F ö rbudet g ä ller inte om skatten har fastst ä llts genom efterbeskattning och å vilar en tidigare ä gare av fordonet.
Drulcandef ö rbudet p å grund av obetald v ä gtrafikskatt ä r anknutet till reglerna om
kontrollraarke i 28 § bilregister-kung ö relsen. I princip l ä ranas kontrollraarke f ö r att fordon
ut endast ora v ä gtrafikskatt f ö r fordonet ä r
betald. Brukandef ö rbudet har bl.a. d ä rf ö r haft en
positiv effek.t p å betalningen av v ä gtrafikskatt. Vissa ol ä genheter raed best ä raraelsen har dock p å talats.
Det har f ö rekoramit
att kronofogdem.yndigheterna i vissa fall haft sv å righeter att exekutivt s ä lja
ett fordon vilket brukandef ö rbud p å grund av obetald v ä gtrafikskatt g ä ller, eftersom v ä rdet av fordonet har reducerats ned sicatteskulden.
Den son k ö per fordonet n ä ste n ä nligen i
praktiken betala skatteskulden f ö r att f å anv ä nda det. I
n å got fall uppges skatteskulden
t.o.m. ha ö verstigit fordonets varde, varf ö r n å gon
exek.utiv f ö rs ä ljning inte har kunnat genomf ö ras.
I princip sarama problera f ö religger n ä r en konkursf ö rvaltare s ä ljer
konkursboets fordon, son ä r belastade ned v ä gtrafik.-skatteskuld, p å offentlig auktion eller under hand. Eftersom k ö paren m å ste
betala skatteskulden f ö r att f å brul-ia fordonet, Itan staten fak.tiskt f å full lilivid f ö r
slcattefordringen trots att f ö rm å nsr ä tten i
konk.ursen inte motiverar detta.
Enligt v å r
uppfattning ä r det otillfredsst ä llande att det exe.kutiva f ö rfarandet i vissa fall kan hindras av ett even-
Prop.
1978/79:94 148
tuellt brukandef ö rbud.
Det ä r ocks ä bet ä nkligt att f ö rm å nsr ä ttsordningen i andra fall i praktiken bryts. Vi
anser d ä rf ö r att brukandef ö rbudet i princip b ö r h ä vas i dessa
fall,
Brukandef ö rbudet b ö r enligt v å r
uppfattning kunna h ä vas oberoende av om den skatteskuld
som medf ö rt f ö rbudet å -vilar n ä rmast f ö reg å ende eller tidigare ä gare. Det saknar n ä mligen fr å n principiell synpunkt vem som ä r skyldig att erl ä gga
skatt f ö r en viss skatteperiod. Avg ö rande ä r
i st ä llet det faktum att ett
skattebelopp m å ste erl ä ggas f ö r
att fordonet skall f ä brukas, eftersom k ö paren v ä rderar
fordonet med h ä nsyn h ä rtill.
Vid exekutiv f ö rs ä ljning av ett kilometerskattepliktigt fordon kan
fordonet vid f ö rs ä ljningstillf ä llet vara belastat med viss latent
skatteskuld, n ä raligen f ö r den kilometerskatt som har upplupit under en
skatteperiod, men som ä nnu inte har f ö rfallit till betalning. Vidare kan fordonsskatt
vara debiterad men inte betald f ö r tid efter
f ö rs ä ljningstillf ä llet.
Enligt v å r
uppfattning b ö r av praktiska sk ä l inte kr ä vas
att fordonsskatt, som k ö paren enligt g ä llande best ä mmelser
inte ä r skattskyldig f ö r, betalas f ö r
att brukandef ö rbudet skall h ä vas. Detta inneb ä r
att k ö paren i å tskilliga fall slipper att betala skatt f ö r en viss tid som han ä ger fordonet.
Liksom i fr å ga om
fordonsskatten talar praktiska sk ä l
f ö r att de nuvarande best ä mmelserna om skattskyldighet f ö r kilometerskatt beh å lls of ö r ä ndrade. K ö paren kan h ä rigenom f å
betala kilometerskatt f ö r den f ö reg å ende ä garens k ö rning
under den senaste skatteperioden.
Efter exekutiv f ö rs ä ljning kommer allts å obetald v ä gtrafikskatt, f ö r vilken en tidigare ä gare till fordonet ä r skattskyldig,
inte att medf ö ra brukandef ö rbud f ö r
fordonet i nye ä garens hand.
Prop.
1978/79:94 '49
Best ä mnelserna om h ä vande av brulandef ö rbud bor g ä lla generellt i sanband ned
exekutiva f ö rs ä ljningar, dvs. b å de vid f ö rs ä ljning p ä oxekutiv aul-;tion och vid exekutiv f ö rs ä ljning under
hand. D ä reraot anser vi inte att det finns
sk ä l att l å ta best ä mnelserna
omfatta s å dana f ö rs ä ljningar i
samband ned indrivning i s.k. alln ä nt
n å l som kan nedges av
k.ronofogdcnyndighet. Att inf ö ra en s å dan ordning skulle dessutora leda till adrainistrativa
sv å righeter. -
M ö jligheten att h ä va brukandef ö rbudet
b ö r ocks å i konk.urs-fall é n
vara generell. Inte heller f ö r dessa fall
b ö r s ä r-best ä raraelser inf ö ras f ö r
skattebetalning. M ö jligheten b ö r enligt v å r
uppfattning utnyttjas i de fall konkursboet forts ä tter Iconkursg ä lden ä rens verksarahet under viss tid och nar konkursboet ö verl å ter fordonen
till annan ä gare, liar k.on-kursboet f ö rv ä rvat fordon
b ö r d ä reraot de vanliga best ä ramelserna
om brukandef ö rbud g ä lla.
Ä ven
i andra fall ä n de nu beskrivna kan det enligt v ä r uppfattning finnas anledning att h ä va brukandef ö rbud.
.'Ytt 1 f ö rfattning ange dessa fall ä r dock inte m ö jligt.
Det b ö r i st ä llet i VSL anges att s ä rskilda sk ä l skall f ö religga f ö r
att f ö rbudet skall h ä vas.
Som exempel p å
fall d å f ö rbudet b ö r kunna h ä vas kan f ö ljande
n ä mnas. N ä r skatt har restf ö rts
och ö verl ä mnats f ö r indrivning, kan den
skattskyldige ofta tr ä ffa avtal ned
k.ronofog-derayndigheten om en avbetalningsplan f ö r skatten. Enligt nuvarande best ä mmelser
ä r det emellertid meningsl ö st att g ö ra
upp en s å dan plan, eftersom de fordon sora ä r belastade med skatteskuld ä nd å inte f å r brukas f ö rr ä n hela skatten har betalats. M ö jligheten f ö r
den skattskyldige att betala skulden kan dock ofta ligga i att han t.ex. kan
fullf ö lja ett kontrakt om transporter
eller i att fordonet allra ä nt anv ä nds i r ö relsen
och d ä rigenom ger int ä kter. I ett s å dant
fall b ö r brukandef ö rbudet kunna h ä vas,
å tminstone tempor ä rt.
D ä remot b ö r brukandef ö rbud
enligt v å r raening inte f å h ä vas av den
anledningen att en k ö pare inte har varit raedveten ora
Prop. 1978/79:94 150
f ö rbudet. Detta g ä ller oavsett skatteskuldens storlek och oberoende av
f ö rh å llandena kring f ö rs ä ljningen i ö vrigt. H ä vdes f ö rbudet
1 s å dana fall, skulle det finnas risk f ö r missbrul och f ö rbudet
skulle bli mindre effektivt. Det kan ocks å
s ä gas att det f å r anses ing å
i k ö parens unders ö kningsplikt att ta reda p å ora n å gon
skatteskuld å vilar fordonet.
I saraband med exekutiva f ö rs ä ljningar b ö r reglerna enligt v å r uppfattning utforraas s å
att brukandef ö rbudet p å grund av att skatt som har f ö rfallit till betalning inte har er-lagts upph ä vs automatiskt. Kronofogdemyndigheten f å r d å s ä nda uppgift om f ö rs ä ljningen till l ä nsstyrelse,
sora undanr ö jer, f ö rbudet i bilregistret.
Samraa ordning torde dock inte kunna tiU ä rapas i fr å ga
ora f ö rs ä ljningar som g ö rs av konkursf ö rvaltare. F ö r
dessa fall b ö r en ans ö kan och s ä rskilt
beslut kr ä vas i varje enskilt fall. Detta g ä ller ocks å
de ö vriga fall d ä brukandef ö rbudet
enligt v å r uppfattning b ö r kunna h ä vas.
Fr å ga om h ä vande av brukandef ö rbud b ö r pr ö vas av en enda myndighet, i de fall f ö rbudet inte h ä vs automatiskt. H ä rigenom kan till ä mpningen
av best ä mmelsen bli enhetlig, vilket vi
bed ö raer som mycket viktigt i ä renden av detta slag. Beslutander ä tten i s å dana
ä renden b ö r l ä npligen anf ö rtros RSV.
I de fall RSV beslutar om upph ä vande av ett brukandef ö rbud, f å r detta meddelas till l ä nsstyrelsen, som utf ö r erforderliga registertransaktioner.
V å ra f ö rslag betr ä ffande ra ö jligheterna att undanr ö ja brukandef ö rbud inneb ä r ä ndringar i
16 och 21 §§ VSL. Dessutom f å r f ö ljd ä ndringar g ö ras
i 28 § bilregisterkung ö relsen.
En annan fr ä ga raed
anknytning till vad vi nu har behandlat g ä ller
fordon son har s å lts p ä avbetalning och sora å tertas
Prop. 1978/79:94 151
av s ä ljaren. I dessa fall g ä ller nu inga s ä rskilda
regler om brukandef ö rbud. F ö re den 1 januari 1975 g ä llde emellertid inte brukandef ö rbud f ö r
s ä ljaren om en skatteskuld hade
uppkommit under den tid avbetalningsk ö paren
haft fordonet.
Den 1 januari 1979 tr ä der
vissa nya best ä mmelser i kraft, som avser bl.a, å tertagande av fordon med v ä gtrafikskatte-slculd. Enligt av riksdagen antagna
lagar om avbetalningsk ö p mellan n ä ringsidkare m.fl. och om ä ndring i konsumentkreditiagen (1977:931), skall n ä mligen viss avr ä kning
kunna g ö ras i saraband raed å tertagningen (prop. 1977/78:142, LU 1977/78:30, rskr
1977/78:372), iXvr ä l-.ning koraraer att f å ske f ö r betalning
av skuld som å vilar k ö paren, men som s ä ljaren
m å ste betala f ö r att kunna å terta
en vara, eller f ö r att efter å tertagningen kunna bruka denna p å avsett s ä tt.
Son en f ö ruts ä ttning g ä ller att nan vid å tertagningen f å r
ett positivt restv ä rde, dvs, i princip att fordonets v ä rde ä r h ö gre ä n k ö parens å terst å ende skuld till s ä ljaren.
E'idast skillnadsbeloppet kan avr ä knas.
De nya f ö rfattningsbest ä mmelserna inneh å ller
allts å inga regler om den fordran sora s ä ljaren kan f å
p å k ö paren f ö r att den betalda skulden . ä r st ö rre . ä n skillnadsbeloppet.
Genom de nya best ä mraelserna
f ä r avbetalningss ä ljaren i vissa fall ra ö jlighet att f å kostnadst ä ckning f ö r
den betalning han tvingas g ö ra f ö r att f å
bruka ett å tertaget fordon. F ö r dessa fall finns det ingen anledning att ö verv ä ga en ä ndring av best ä ramelserna
on brukandef ö rbud. Eraellertid kan fordonets v ä rdo vara nindre an s ä ljarens fordran n ä It ö parcn och skattecliulden tillsararaans. S ä ljaren k.an d å
inte genora " avr ä lcning f å t ä clcning f ö r kostnaden.
Av stor betydelse f ö r
m ö jligheterna till ott positivt r ö stv ä rde ä r t.e.x. vill;en avbetalningsplan son r. ö paren och s ä ljare
har koramit ö verens om. On brukand.ef ö rbud et h ä vdes
autonatislct, fanns enligt v å r
uppfattning bl.a. d ä rf ö r viss risk f ö r missbruk och d ä rraed f ö ljande
Gliattebortiall.
Prop.
1978/79:94 152
De beskrivna sv å righeterna
i å tertagningsfallet skiljer sig ocks ä pirincipiellt fr å n
problemen i samband raed exekutiva f ö rs ä ljningar och konkurser. I å tertagningsfallet finns endast tv å parter - s ä ljare
och k ö pare - medan det i ö vriga fall kan finnas ä ven andra fordrings ä gare. N å gon konflikt med andra r ä ttsregler, t.ex. f ö rm å nsr ä ttsordningen uppst å r inte
heller.
Enligt v ä r
uppfattning har problemen i samband med å tertag-ningar
nu l ö sts p å ett tillfredsst ä llande s ä tt. Vi anser d ä rf ö r inte att det finns anledning att f ö r dessa fall ö verv ä ga ä ndringar i brukandef ö rbudsbest ä mmelsen.
Slutligen vill vi ta upp en fr å ga av administrativ karakt ä r. Det f ö rekoraraer
relativt ofta att k ö paren av ett fordon inte blir
medveten om att brukandef ö rbud g ä ller f ö r
det fordon han har k ö pt f ö rr ä n efter l å ng tid. F ö r
att undvika detta, b ö r ett meddelande s ä ndas ut till den som har f ö rv ä rvat ett
fordon sora ä r belagt med brukandef ö rbud. Uts ä ndningen
av meddelandet kan g ö ras helt autoraatiskt av TSV f ö r l ä nsstyrelsernas
r ä kning. VI anser d ä rf ö r att RSV
och TSV b ö r utarbeta en rutin f ö r uts ä ndning av
meddelande om brukandef ö rbud.
N å gon f ö rfattnings ä ndring kr ä vs inte p å
denna punkt.
4.5 F ö rseningsavgift
Av svaren p å den f ö rfr å gan som vi
har gjort hos l ä nsstyrelserna framg å r att f ö rseningsavgiftsinstitutet
v å llar stora till ä mpningsproblem. De nuvarande best ä mmelsema har ocks å
kritiserats fr å n r ä ttss ä kerhetssynpunkt (se avsnitt
3.1.1). Det ä r mot denna bakgrund vi har ansett
det angel ä get att ta upp denna fr å ga. Vi har d ä remot
inte funnit anledning att nu behandla best ä mmelserna
om skattetill ä gg.
Prop,
1978/79:94 153
4.5.1 P å f ö ringsgrunder ra.m.
F ö rseningsavgift' enligt VSL utg å r n ä r st ä npel!-;ort into har l ä ranats i f ö reskriven tid. Avgiften ä r 100 kr. eller, on upijgift f ö r ett fordon inte har l ä mnats i r ä tt
tid vid minst ett av de tre n ä rraast f ö reg å tende uppb ö rdstillf ä llena,
200 kr. (s.k. dubbel avgift). Dubbel avgift utg å r oclcs å on ä garen har anmanats att l ä mna
uppgift, men inte gjort det inora tid som f ö reskrivits
i anmaningen.
?vilometerskatten skiljer sig fr å n ö vriga
skatter bl.a. genora att skatten inte debiteras med ledning av
!.ie!;lar.:ationer i vanlig mening. Uppgiftsskyldlgheten fullg ö rs n ä nligen genom
att ett kort, sora har st ä nplats i r ä iinaren, G ä nds
till n'_/ndighet.
Kiloneterr ä knaren
registrerar fortl ö pande fordonets l ö r-str ä cka. Om
uppgiftsskyldigheten inte full,g ö rG, dvs. on
stanpelkort f ö r en skatteperiod uteblir, f å r skatten for den skatteperioden debiteras sk ö nsm ä ssigt. Det g ö rs automatiskt enligt regler sora fastst ä lls av RSV. G ö rs
avst ä mpling vid utg å ngen av n ä sta
skatteperiod kan inte heller skatten f ö r
den perioden ber ä knas exakt, eftersom ett ing å ngsv ä rde f ö r perioden saknas. Enligt de rutiner som till ä mpas nu, skall skatten f ö r denna andra period best ä mmas sk ö nsm ä ssigt som skatten f ö r de b å da perioderna tillsammans, dvs. f ö r tiden mellan de gjorda avst ä mplingarna, med avdrag f ö r den sk ö nsm ä ssigt debiterade skatten f ö r den f ö rsta
perioden. Avdrag g ö rs sj ä lvfallet l ä ngst till noll. Skatten f ö r perioderna tillsammans kan p å detta s ä tt
automatiskt bli r ä ttad.
Kilometerr ä knarens
funktionss ä tt tillsammans med beskattningssystemets
uppbyggnad och automatisering g ö r allts å att en utebliven ordinarie avst ä mpling ger mindre negativa verkningar - som t.ex.
risk f ö r skattebortfall och ö kade administrativa kostnader f ö r myndigheterna - ä n en utebliven eller f ö rsenad
deklaration inom annan beskattning.
Prop.
1978/79:94 154
Problemen blir betydligt st ö rre ora mer ä n en avst ä mpling uteblir. Eventuella felber ä kningar i den sk ö nsm ä ssiga p å f ö ringen ackumuleras d å . M ö jligheterna att andra f ö r ä ndringar,
t.ex. ä garbyte, har skett ö kar ocks å .
En vanlig anledning till att ordinarie avst ä mpling inte har gjorts och att p å f ö ring av f ö rseningsavgift d ä rf ö r ifr å gasatts, ä r enligt uppgift administrativa sv å righeter f ö r
fordons ä garen, som t.ex. att fordonet inte
har varit tillg ä ngligt f ö r honom. Det kan ha funnits p å verkstad eller tillf ä lligtvis ha anv ä nts i en helt annan del av landet ä n registreringsorten. F ö r fordon som anv ä nds
i utlandstrafik uppges sv å righeterna ofta ligga i att
fordonet bara varit i Sverige under en kort tid f ö r t.ex. omlastning och att man d å
inte har n å tt det med st ä mpelkortet.
Ora de f ö rslag till
undantag fr å n skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling som vi har lagt frara i avsnitt 4.2.4 genomf ö rs, kommer antalet f ö rseningsavgi.fter som har sin grund i adrainistrativa sv å righeter f ö r
de skattskyldiga att rainska.
Grunderna f ö r p å f ö ring av f ö rseningsavgift ä r
i stort sett de samma ö ver hela skatte- och avgiftsomr å det. Det ä r
ocks å enligt v å r mening en naturlig utg å ngspunkt, att best ä raraelserna b ö r vara s å likartade som m ö jligt.
De speciella f ö rh å llanden som g ä ller
f ö r kilometerskatten medf ö r enligt v å r
raening att en enstaka f ö rsening kan behandlas p ä annat s ä tt
ä n inora skatteomr å det i ö vrigt.
En enstaka f ö rseelse ö kar knappast rislcerna f ö r skattebortfall. Den leder inte heller - sett ö ver tv å
skatteperioder - till att skatt p å f ö rs med f ö r
l å gt belopp. Slutligen ger den inte
myndigheterna n å got egentligt merarbete. Enligt v ä r raening ä r
det d ä rf ö r tillr ä ckligt ora f ö rseningsavgift utg ä r i de fall s.k. dubbel avgift nu utg å r, dvs. vid upprepad f ö rseelse och
n ä r sk.attskyldig inte l ä mnar uppgift som s ä rskilt har kr ä vts av honom.
En enstaka f ö rseelse
b ö r enligt v å r mening f ö ranleda
endast en skriftlig erinran till den skattskyldige om best ä mmelserna ora uppgiftsl ä mnande och om f ö rseningsavgift.
Om den skattskyldige upprepar f ö rseelsen f ö r
samraa fordon inom tre skatteperioder, b ö r
f ö rseningsavgift p å f ö ras. Den
tidigare f ö rsummelsen blir s å ledes en av f ö ruts ä ttningarna f ö r
p å f ö ring av avgift.
N ä r beslut om avgiften skall fattas,
kan den skattskyldige å beropa urs ä ktlighetsgrunder f ö r b å da f ö rseelserna. Ora det enligt best ä raraelserna
i 57 f § FFL f å r anses urs ä ktligt
att uppgift inte har l ä ranats eller har l ä ranats f ö r
sent vid ett av tillf ä llena, skall avgiften efterges.
Upprepas f ö rseelsen igen s å att tv å
ej urs ä ktliga f ö rseningar intr ä ffar
inom tre skatteperioder skall avgift p å f ö ras raed 100 kr.
En nackdel med att beslutet ora f ö rseningsavgift koraraer att innefatta tv ä f ö rseelser, ä r att tiden mellan den f ö rsta f ö rseelsen
och beslutstillf ä llet kan komma att bli l å ng. Vissa sv å righeter
kan d å f ö religga att avg ö ra om eftergiftsgrund finns. F ö r inkomstbeskattningens del ä r tiden mellan f ö rseelsen
och beslutet emellertid regelm ä ssigt .ninst
8 m ä nader. Detta har enligt vad vi har
erfarit inte orsakat n å gra sv å righeter. Enligt v ä r uppfattning b ö r de sv å righeter som k.an uppkoraraa f ö r kilometerskattens del kunna bem ä stras.
Ordningen raed dubbel avgift i vissa fall kan bibeh å llas i det f ö reslagna
systeraet. F ö ruts ä ttningen f ö r att dubbel avgift skall utg å b ö r d å vara att avgift har p å f ö rts f ö r rainst en av de tre n ä rraast f ö reg å ende skatteperiodema.
Dubbel avgift b ö r p å samraa s ä tt son nu utg å ä ven n ä r skattsk.yldig underl å ter att l ä mna uppgift som s ä rsk.ilt har kr ä vts
av honom.
Best ä mmelserna om f ö rseningsavgift enligt VSL g ä ller allt uppgiftsl ä mnande, dvs. inte endast upp.gift fr å n ordinarie
Prop.
1978/79:94 156
avst ä mpling. I praktiken p å f ö rs avgift
dock endast i de sistn ä randa fallen. Vi anser att denna
praxis b ö r la.gf ä stas. Avgift k.oraraer d ä rf ö r att utg å vid upprepad f ö rsening
i samband med ordinarie uppb ö rd och vid f ö rsuraraelse att i tid l ä rana uppgift som s ä rskilt kr ä vts av fordons ä garen.
Fordons ä garens
skyldighet i samband raed uppgiftsl ä mnande
f ö r kiloraeterskatt ä r att han skall posta ett st ä raplat kort se-nact viss dag. F ö r i stort sett alla andra skatter g ä ller att den skattskyldiges uppgift (deklaration)
skall ha kommit in till en rayndighet senast viss dag. Vi anser att sanma
princip b ö r tiU ä rapas f ö r kilometerskatten. I 7 § andra stjcket VSK b ö r d ä rf ö r f ö reskrivas att st ä mpelkort efter ordinarie avst ä mpling skall ha korarait in till TSV senast viss
dag. Denna dag kan l ä mpligen best ä mmas till den 4 i m å naden efter avst ä mplingsm å naden. Samtidigt b ö r best ä raraelsen om n ä r st ä mpelkort
senast skall st ä mplas upph ä vas.
V å rt f ö rslag inneb ä r att vissa nya adrainistrativa
rutiner m ä ste inf ö ras hos rajmdigheterna. Erinringar om g ä llande best ä mmelser
skall t.ex. s ä ndas ut till den som f ö rsta g å ngen
g ö r sig skyldig till en f ö rseelse. Detta kan g ö ras automatiskt av TSV f ö r
l ä nsstyrelsernas r ä kning. En kopia av skrivelsen b ö r g å till l ä nsstyrelsen. L ä nsstyrelsens
adress m.m. b ö r anges i erinran s å att eventuella f ö rfr å gningar g ö rs
hos r ä tt myndighet.
Ora v å rt f ö rslag genomf ö rs kommer antalet ä renden om f ö rseningsavgift
att minska avsev ä rt. Ca 80 % av antalet ä renden
om f ö rseningsavgift g ä ller n ä mligen
enstaka f ö rseelser, som enligt v å rt f ö rslag inte
skall medf ö ra avgift. L ä nsstyrelsernas personalkostnader f ö r f ö rseningsavgiftsinstitutet
kommer s å ledes att minska betydligt. De
personalresurser som frig ö rs b ö r kunna anv ä ndas f ö r angel ä gna
uppgifter inom v ä gtrafikskatteomr å det.
Prop. 1978/79:94 157
4.P.2 Till ä mpningen
av g ä llande bestannelser on eftergift
av avgift n.n.
L ä nsstyrelsernas svar p å v å r f ö rfr å gan visar
att bcsta.nmel-serna on p å f ö ring och eftergift av avgift till ä mpas
mycket olika av l ä nsstyrelserna. L ä nsstyrelsen i Stocl-iholns lan t.ex. efterger eller
p å f ö r inte avgift i ca 77 ; ä av antalet
ifr å gasatta fall, nedan motsvarande
siffra f ö r l ä nsstyrelsen i Hallands l ä n
ä r ca 2 Y. De anvisningar till ledni.ng f ö r l ä nsstyrelsernas
till ä mpning av best ä rnnelGorna som RSV utf ä rdat (RSV Ip 1975:1) har s å ledes,
enligt vad vi har kunnat finna, inte lett till en enhetlig till ä mpning.
De uppgifter ora andelen eftergifter ra.m. son vi har fatt
fr å n l ä nsstyrelserna bygger till stor del p ä urjpskattningar. Vissa j ä mf ö relser kan dock g ö ras
m.ed material som vi har f å tt fr ä n TSV. En j ä mf ö relse mellan det totala antalet p å f ö rda f ö rseningsavgifter
f ö r å r 1976 och å r 1977 i f ö rh å llande till
antalet uts ä nda meddelanden å ena sidan och ett raed fordons-best å ndet i resp. l ä n
v ä gt medeltal av uppgiven eftergiftsprocent
å andra sidan visar, att den
verkliga eftergiftsprocenten b ö r ligga n ä stan 10 procentenheter ö ver den som l ä nsstyrelserna
har uppgett i sina svar till oss.
Enligt en utredning som TSV har gjort f ö r v å r r ä kning motsvarar - med f å undantag - ett l ä ns
andel av antalet uppr ä ttade meddelanden om ifr å gasatt f ö rseningsavgift
i stort sett l ä nets andel av antalet
kilometerskattepliktiga fordon. L ä nsstyrelsen
i Stockliolms l ä n har dock en betydligt st ö rre andel av antalet uppr ä ttade meddelanden om f ö rseningsavgift ä n som motsvaras av l ä nets andel av det totala antalet kilometerskattepliktiga
fordon (se tabell 2 1 bilaga 2). Om h ä nsyn
tas till detta f ö rh å llande samt till att l ä nsstyrelsen
i Stockholras l ä n ocks å har en betydligt h ö gre eftergiftsprocent ä n ö vriga l ä nsstyrelser,
blir skillnaderna mellan svaren och totalsiffrorna betydligt mindre, eller
knappt 5 procentenheter.
Det ä r enligt v å r mening anm ä rkningsv ä rt och synnerligen otillfredsst ä llande att till ä mpningen
av best ä mmelserna
varierar s å mycket
mellan l ä nen. Orsakerna till den olikformiga
till ä mpningen torde delvis vara bristen
p å kvalificerad personal. Personalen
p å bilregistren - d ä r v ä gtrafikskatten
till stor del handl ä ggs - saknade n ä r skatten tr ä dde
i kraft erfarenhet av det administrativa sanktionssystemet. En annan anledning
kan vara den stora m ä ngden ä renden; å r
1977 s ä ndes totalt 35 595 meddelanden om
Ifr å gasatt f ö rseningsavgift ut.
V å ra f ö rslag koramer att leda till en avsev ä rd rainsltning av antalet ä renden
om f ö rseningsavgift. M ö jligheterna att f å till
st å nd en tillfredsst ä llande behandling av varje ä rende b ö r
d ä rigenom ö ka.
Vi anser det synnerligen angel ä get att till ä rapningen
av best ä ramelserna £im eftergift ra.ra. blir s å likformig so.ra ra ö jligt. Detta b ö r ocks ä kunna å stadkommas
inora ramen f ö r g ä llande lagstiftning. RSV:s anvisningar ora f ö rseningsavgift b ö r
kunna g ö rac ner utf ö rliga. RSV:s uppf ö ljning
av till ä rapningen kan troligen ocks å f ö rb ä ttras. Uppn å s
inte f ö rb ä ttringar av till ä rapningen av best ä raraelserna ora f ö rseningsavgift
genon s ä dana å tg ä rder, anser vi att en enhetlig till ä npning b ö r
å stadkonnas genom en mer detaljerad
l ä gst i.ftning.
4.6 ö vri.ga fr å gor
4.6.1 Funl:tionskontroll m.m.
Enligt 21 § f ö rsta stycket VSL f ä r ett kilometerskattepliktigt fordon inte brukas, om de f ö reskrifter i fr å ga
ora kilometerr ä knarapparatur sora har raeddelats i
lagen eller med sx ö d av den, inte har iakttagits.
F ö r att fordo.ns ä gare.n skall kunna vara f ö rvissad om att apparaturen ä r i f ö reskrivet
skick, ra å ste han kontrollera den. I 45 i~ VSK
stadgas d ä rf ö r att ä gare av kiloraeterskatteplik-tigt
fordon ä r skyldig att kontrollera att r ä knarapparaturen ä r
i f ö reslirivet skick (s.k. funl'.tionskontroll).
D ä remot finns inga f ö reskrifter om hur och hur ofta s å dan kon-
Prop.
1978/79:94 159
troll skall g ö ras.
Uppst å r fel p å apparaturen, ä r
den som har hand om fordonet n ä r felet uppt ä cks, enligt 46 §
VSK, skyldig att g ö ra avst ä mpling p å
s ä rskilt kort och utan dr ö jsm å l s ä nda kortet till l ä nsstyrelse.
Enligt uppgifter fr ä n
TSV kommer endast omkring 1 500 kort med anm ä lan
om fel p å apparatur in till l ä nsstyrelsema varje å r. Som framg å r n ä rraare av avsnitt 4.6.4 kan antalet fel, som borde f ö ranleda s å dan
anm ä lan, uppskattas till 45 000 - 50
000.
Av l ä nsstyrelsernas svar p å v å r f ö rfr å gan framg å r, att de skattskyldiga inte k ä nner till best ä mmelserna
om funktionskontroll och anm ä lan om fel.
Best ä mmelserna anses ocks å komplicerade (se avsnitt 3.1.1). Liknande synpunlter
har framf ö rts vid de kontakter som vi har
haft med f ö retr ä dare f ö r branschorganisationer m.fl.
Vi har i annat sammanhang konstaterat att kilometerskatten
ä ven i forts ä ttningen b ö r
ber ä knas p å k ö rstr ä ckor, som registreras 1 s ä rskilda kilometerr ä knare. Det ä r d ä rf ö r viktigt att kilometerr ä knarapparaturen fungerar tillfredsst ä llande. S å
ä r visserligen fallet i allt v ä sentligt. Det ä r
dock inte ovanligt att fel uppst å r p å apparaturen, t.ex. i form av skadad eller brusten
vajer. Om apparaturen inte l ä ngre
fungerar tillfredsst ä llande registrerar den inte k ö rstr ä ckan p å ett korrekt s ä tt.
I det fall fordons ä garen inte uppt ä cker detta fel kommer den avst ä mpling han g ö r
efter det att felet uppkom att visa felaktig k ö rstr ä cka. F ö ruts ä ttningar f ö r efterbeskattning f ö religger d å enligt 25 § VSL och skattetill ä gg kan p å f ö ras enligt 27 § VSL.
Om fordons ä garen genom
en funktionskontroll av r ä knarapparaturen uppt ä cker felet kan han l ä mna uppgift om den riktiga k ö rstr ä ckan, ber ä knad
p å annat s ä tt, till beskattningsmyndigheten och d ä rigenom undg å
skattetill ä gg.
Det kan p å nytt framh å llas att brukandef ö rbud enligt 21 §
VSL Intr ä der om kilometerr ä knarapparaturen
inte l ä ngre funge-
Prop. 1978/79:94 160
rar tillfredsst ä llande.
F ö r i''.yncii,gheterna ä r dot sj ä lvfallet
v.LI:ti,gt att don r ä ;:-narGt ä llning son angco p å s t ä npelk.ortot ä r Icorrekt. Vi.-jser-ligon iinns upp.giiter on genomsnittliga
k ö rstr ä ckor f ö r fordon av olil'.a slag och i
olika viktk.l.assor tillg ä n,gli,ga i bilregistret. Likas å finns d ä r
uppgift on k. ö rstr ä c):an f ö r viGGt fordon iindor tidigare
skatteperioder. Det finns h ä rigenora ra ö jligheter att j å nf ö ra den uppgivna k ö rstr ä ckan ned andra uppgifter och p å det s ä ttet
ber ä lcna skatt p å ett i normalfallet godtagbart underlag. Det ä r dock uppenbart att det ä r ner arbetsk.r ä vande
och mer os ä V'.ert att ber ä kna s.katten p å
detta s ä itt ä n att ber ä kna den p å grundval av en i'.orrekt
l: ö rl ä ngdsuppgift.
Enli.gt v å r
uppfattning ä r det av h ä nsyn b å de
till fordons ä gare och rayndigheter n ö dv ä ndigt att
fordons ä garna ä ven i forts ä ttningen
ä r skyldiga att kontrollera r ä l:narapparatu-ren och dess funk.tion.
Erfarenheterna visar dock att nuvarande best ä mraelse on s å dan kontroll inte efterlevs i tillr ä cklig omfattning. VI har d ä rf ö r ö verv ä gt att mer i detalj reglera hur och
hur ofta kontrollen skall g ö ras.
I det norska kilometerskattesysteraet kr ä vs att fordons ä garen
noterar kilometerr ä knarst ä llningen en g å ng
varje m å nad. Noteringen sker i en k ö rjournal, sora medf ö rs 1 fordonet och som i ö vrigt
inneh å ller uppgifter sora r ö r r ä knaren och r ä l;narst;illningen vid olika tillf ä llen.
Om det norska systemet ö verf ö rdes till svenska f ö rh å llanden skulle kr ä vas att avst ä mpling
gjordes med best ä mda tidsintervall och att st ä mpelkorten fr å n
avst ä mplingarna bevarades, helst i
fordonet. I och f ö r sig skulle ett s å dant system, om
Prop. 1978/79:94 161
det iakttogs i praktiken, vara ett kontrollm ä ssigt hj ä lpmedel
f ö r myndigheterna. Dessutom skulle
fordons ä garen sj ä lv f å vetskap om
att apparaturen inte fungerar tillfredsst ä llande,
vilket inneb ä r att han skulle kunna undg å brukandef ö rbud.
Han skulle ocks å kunna undg å skattetill ä gg
f ö r oriktig uppgift genora att l ä rana uppgift om den verkliga k ö rstr ä ckan.
Vi anser dock att en tillfredsst ä llande funktionskontroll kan uppn ä s utan att fordons ä gama skall vara bundna av kontrollintervaller som anges i f ö rfattning. Fordons ä gama b ö r, som nu ä r fallet, ha en generell skyldighet att fortl ö pande l:ontrollera att r ä knarapparaturen ä r
i f ö reskrivet skick och fungerar
tillfredsst ä llande. Kontrollen b ö r ä ven orafatta
en avst ä mpling. Uppt ä cks fel p å
apparaturen b ö r uppgifter om datum f ö r uppt ä ckten
av felet samt felets art antecknas p å kortet.
Detta b ö r bevaras i fordonet till dess
apparaturen har godk ä nts vid besiktning. D ä remot anser vi det inte motiverat att ha kvar best ä mmelsen om fordons ä garens skyldighet att rapportera ett uppt ä ckt fel till l ä nsstyrelsen.
Denna rapportering fungerar f.n. inte s ä rskilt
v ä l, vilket framg å r bl.a. av att endast ca 1 500 anm ä lningar g ö rs
varje å r, medan felens antal kan ber ä knas till 45 000 -50 000 per å r.
Vid sidan av denna fortl ö pande funktionskontroll b ö r
fordons ä garna stimuleras att g ö ra en funktionskontroll under ordinarie avst ä mplingsm å nad.
H ä rigenom kan fordons ä garen p å
ett enkelt s ä tt kontrollera riktigheten av den k ö rl ä ngdsuppgift
han skall l ä mna. Uppgifter som beh ö vs f ö r kontrollen
- omr ä kningsfaktor, kilometerr ä knarst ä llning
vid f ö reg å ende ordinarie avst ä mpling m.m.
- skulle kunna anges p å korten i samband med att de skrivs
ut hos TSV. Fordons ä garens kopia av st ä mpelkortet b ö r
dessutom kunna konstrueras s å , att den
direkt kan anv ä ndas vid ber ä kningarna i samband med funktionskontrollen.
Fordons ä garen beh ö ver d å inte g ö ra n å gon extra
avst ä mpling
f ö r denna funktionskontroll, f ö rutsatt att av- 11 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
st ä mpling g ö rs p å ordinarie
st ä mpelkort. Denna ytterligare
funktionskontroll kr ä ver inte n å gon f ö rfattnings ä ndring. Det b ö r
ankomma p å RSV att unders ö ka m ö jligheterna
att utforma st ä mpelkorten f ö r ordinarie avst ä mpling
p å det s ä tt vi nu har beskrivit.
Det b ö r framh å llas att det inte finns n å got samband mellan funktionskontroll och grundema f ö r efterbeskattning. L ä mnas en oriktig uppgift om k ö rstr ä cka f ö religger d ä rf ö r grund f ö r efterbeskattning oavsett om funktionskontroll har
gjorts eller inte.
De skattskyldiga b ö r
p å ett b ä ttre s ä tt
ä n f.n. informeras om att skattetill ä gg kan bli en f ö ljd
av att r ä knarapparaturen har varit ur
funktion. S å dan inforraation b ö r l ä rapligen l ä ranas i saraband raed att fel p å r ä lmarapparaturen
har avhj ä lpts p ä godk ä nd verkstad.
Vi anser att verkstaden b ö r vara skyldig att l ä rana en blanlcett till fordons ä garen, p å vilken
denne ka.n l ä rana uppgift om den tid under
vilken r ä knaren fungerat otillfredsst ä llande, om den k ö rstr ä cka som d å
inte har registrerats samt ora det s ä tt
p å vilket denna str ä cka har ber ä knats.
Fordons ä garen s ä nder blanketten till l ä nsstyrelse sora - beroende p å
vilken tid uppgifterna avser - antingen genom efterbeskattning r ä ttar skatten f ö r
en f ö reg å ende sk-atteperiod eller i f ö rv ä g g ö r till ä gg till den k ö rl ä ngdsuppgift som koraner att l ä mnas senare. I det f ö rsta fallet utg å r enli.gt 37 d § tredje stycket Ffl inte sk.attetill ä gg, eftersom den skattslvyld: ie sj ä lv har i' ä ttat den oril;tiga uppgiften. I den andra ;.'allet b ö r skatt p å f ö ras med r ä tt
belopp vid den ordinarie skattedebiteringe.n.
V å rt f ö rslag i denna del kr ä ver inga ä ndringar i f ö rfattningar
sora utf ä rdas av regeringen. D ä remot f ö mts ä tter de vissa ä ndrin.gar
i KSI>I:s f ö reskrifter till de godk ä nda verkst ä derna.
Genora den f ö reslag.na
ordningen anser vi att fordons ä garens m ö jligheter ö l'ar
att l ä rana korrekta uppgifter och d ä rigenora
Prop.
1978/79:94 163
undvika skattetill ä gg.
F.n. g ä ller att ett
fordon f ä r brukas l ä ngst till tredje dagen efter det att ett fel har
uppt ä ckts p å kiloraeterr ä knarapparaturen.
D ä refter m å ste felet å tg ä rdas p ä
godk ä nd verkstad innan fordonet p å nytt f å r
anv ä ndas. Sedan felet har reparerats f å r fordonet anv ä ndas
de tro n ä rmast f ö ljande dagama innan apparaturen besiktigas hos ASB.
S ä rskild ber ä kning g ö rs
av tidsfristen om felet uppst å r i
utlandet.
Enligt vad vi erfarit har det f ö rekorarait att ett fel p ä kilometerr ä knarapparaturen
inte har kunnat å tg ä rdas inora tredagars-fristen d ä rf ö r att reservdelar har saknats.
Ä ven
om situationen ä r ovanlig ä r det dock otillfredsst ä llande att en fordons ä gare under en obest ä md tid inte
f å r anv ä nda sitt fordon av s å dant sk ä l. Enligt v å r
mening kan pr'obleraet l ö sas genom att l ä nsstyrelserna ges r ä tt att f ö rl ä nga fristen f ö r reparationen av apparaturen n ä r s å dant eller
annat s ä rskilt sk ä l f ö religger. M ö jligheten till f ö rl ä ngning av tiden b ö r
utnyttjas restriktivt. Vidare b ö r alla beslut
inneb ä ra endast en kortare tids f ö rl ä ngning av tidsfricten.
1 de fall l ä ngre tid beh ö vs, f å r fr å gan pr ö vas
p å nytt n ä r fristen g å r
ut.
Medger l ä nsstyrelsen
f ö rl ä ngning av tredagarsfristen f å r
don fakti.ska k ö rstr ä ckan l ä ggas till grund f ö r skattedebitcringon. S ä rskild uppgift ora k ö rstr ä ckan f ä r allts ä
l ä ranas i s å dana fall. Uppf ö ljningen
av dispensfallen f å r g ö ras manuellt p å
l ä nsstyrelserna.
V ä rt f ö rslag i fr å ga om tidsfristen f ö r reparation av kilometerr ä knarapparatur, f ö ranleder
vissa f ö rfattnings ä ndringar. 1 VSL b ö r
anges att regeringe.n eller rayndi.giiet co].-! rogorin.gen best ä mmer f ä r
medge att fordon f ä r brui.as utan hinder av att fel f ö religger p å
r ä knarapparaturen. I VSK b ö r anges att beskattningsrayndigheten f ä r raedge f ö rl ä ngning av tiasfristen n ä r s ä rskilda slt ä l f ö religger och
att besv ä r ö ver beskattningsmyndighetens beslut f å r anf ö ras hos RSV. Talan mot RSV:s beslut
b ö r inte kunna f ö ras.
Prop.
1978/79:94 164
4.6.2 S ä rsl-;ilda
rutiner f ö r vissa skattskyldiga
Vi har tidigare framh å llit
att kiloneterskattens handhavande st ä ller
relativt stora krav p å bl.a. fordons ä gama. Detta ä r
i nycket stor utstr ä ckning ofr å nlvomligt. Vi l ä gger
dock i detta bet ä nk.ande fram f ö rslag till vissa f ö renklingar, t.ex. en minskning av antalet avst ä mplingar, som ber ö r
saratliga ä gare till kiloraeterskattepliktiga
fordon. Vi har funnit att s ä rskild h ä nsyn d ä rut ö ver b ö r tas till
vissa fordons ä gare, vilkas arbete raed kiloraeterskatten
ä r ovanligt omfattande. S ä ä r fallet
betr ä ffande f ö retag sora har sv å r å tkomliga fordon, s ä rskilt ora fordons ä garen ocks ä ä ger ett
stort antal fordon.
En fordons ä gare raed
stor vagnpark, f ö rdelad p å flera uppst ä llningsplatser,
m ä ste ha interna, ofta koraplicerade
rutiner f ö r att s ä nda st ä mpelkort
till de olika uppst ä llningsplatserna, f ö r att f å
korten st ä raplade och avs ä nda i r ä tt
tid, f ö r att l ö sa postf ö rskottsf ö rs ä ndelserna
och f ö r att distribuera och f ä sta kontrollra ä rken
p å r ä tt fordon. Vidare ra å ste raan ha
interna rutiner f ö r kontroll, reparation och
besiktning av kiloraeterr ä knarapparaturen.
Ä ven
fordons ä gare med en n ä got mindre vagnpark kan ha liknande problem, n ä raligen om hans fordon inte har n å gon fast uppst ä llningsplats
eller finns p å flera uppst ä llningsplatser.
Enligt vad vi har erfarit unders ö ker RSV och TSV f.n. ra ö jligheterna att s ä nda ut kvitton p å v ä gtrafikskatt f ö r flera fordon 1 gemensam postf ö rskottsf ö rs ä ndelse, under f ö ruts ä ttning att fordons ä garen har ett visst minsta antal
fordon. En s å dan ordning skulle minska arbetet
med kilometer-skatten f ö r
dessa fordons ä gare. Problemen med avst ä mplingar, kontroll, reparation och
besiktning skulle dock kvarst å .
1 vissa fall har kunnat godtas att kilometerskattepliktiga
fordon inte f ö rses med s ä dan apparatur. Det har 1 f ö rsta hand g ä llt fordon som tekniskt inte kan f ö rses med r ä knarapparatur. Ä ven i vissa andra fall, t.ex. i fr å ga om experimentfordon, har
detsamma medgetts.
Prop. 1978/79:94 165
Saratidi.gt sora kiloneterr'El',narapparaturen ä r ett i de flonta fall n ö dv ä ndigt hj ä lpraedel f ö r
att ber ä kna k ö rGtr' ä c;:an l'.nn dock t ä nkas att denna i vissa nycket speciella fall kan ber ä knas tillf ö rlitligt
p å annat s ä tt. Sedan !; i] onetorsk.at-ten nu har varit i lir ä ft i ner ä n
fyra å r har vunna erfarenheter visat att
detta ä r m ö jligt. Vi har ocl:s å tagit del
av de konplicerade interna rutiner som ett f ö retag
ned nycket stor vagnpark f å r till ä npa f ö r att kunna
fullg ö ra sina skyldigheter.
Det b ö r mot denna bakgrund enligt v ä r uppfattning inte i.n ö ta n å got principiellt hinder att nan, n ä r carski.lda sk. ä l
l ö re-ligger, slopar kravet p ä k.iloneterr ä knorapparat-.ir.
Att slopa kravet p ä
l:iloneterr ä k.narapparatur' i vissa fordon ä r ett kraftigt ingrepp i kiloneterskattesystenet. D ä rf ö r b ö r n ö jligheten
utnyttjas raycket restriktivt. F ö ruts ä ttningar f ö r
ett medgivande b ö r vara att k. ö rstrac]';an k'.an ber ä knas mycket tillf ö rlitligt p ä annan grund ä n
uppgifter fr ä n kiloraeterr ä knaren och att den sliattslcyldlge har en Gtor kiloraeterskattepliktig
fordonspark son ar Gv å r ä tlionlig.
Son exerapel p ä
und.erlag f ö r ber ä kning av l: ö rGtr ä ck.an Gon enligt v ä r
uppfattning kan godtas kan n ä mnas f ö retagets interna uppgifter ora v ä gra ä tarst ä llning, br ä nclef ö rbrukning, k ö rningar
eller likv ä rdiga f ö rh å llanden
under f ö ruts ä ttning att dessa uppgifter tillf ö rlitligt
visar den faktislva k ö rstr ä ckan. Vidare b ö r tills vidare kr ä vas att f ö retaget
har minst n å got hundratal fordon med flera
olika uppst ä llningsplatser eller son av annan
anledning ä r Gv ä r å tk.onliga.
F ö r att s ä kerst ä lla en
enhetlig till ä npning av en s ä dan un-dantagsbest ä raraelse b ö r dispensfr å gor pr ö vas
av regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer. Enligt v å r mening ä r det l ä mpligt
att beslutander ä tten delegeras till RSV.
Det kan f ö rekomma att
en fordons ä gare har dels fordon f ö r vilka f ö ruts ä ttningar f ö r
dispens f ö religger, dels andra
Prop.
1978/79:94 166
kilometerskattepliktiga fordon. Om t.ex. ett bussf ö retags bussar omfattas av f ö retagets interna statistik och ä r sv å r å tkomliga men detta inte g ä ller f ö r
f ö retagets reparationsfordon,
personbilar eller andra fordon kan dispens medges endast f ö r bussarna.
Medges dispens b ö r fordons ä garen vara skyldig att l ä rana deklaration i vilken k ö rstr ä ckan och den p ä k ö rstr ä ckan bel ö pande kiloraeterskatten anges.
Deklaration b ö r l ä mnas tre g å nger varje å r och d ä rf ö r orafatta fyra kalenderm å nader. Av praktiska sk ä l b ö r f ö retagets hela vagnpark, oavsett
slutsiffra i registreringsnunret, f å samraa skatteperioder. Deklaration b ö r l ä ranas till beskattningsmyndigheten,
som d ä refter p å fBr och s ä nder ut krav p å skatten.
Genora att kiloneterskatten f ö resl å s bli
uppburen vid tre fasta tillf ä llen per å r kan kiloneterskatteuppb ö rden inte anknytas till kom;rolln ä rket f ö r
dessa fordon. Fr å n renodlad kiloneterskattesynpunkt
finns d ä rf ö r ingen anledning att beh å lla
kontrollm ä rket f ö r dessa fordon. D ä remot b ö r fordonsskatton fortfarande betalas
p å samma .s ä tt sora nu och f ö r
annars g ä llande skatte å r eller skatteperioder.
Undantag fr å n skyldighet
att f ö rse fordon raed kiloraeter-r ä knare b ö r
kunna nedges tills vidare men skall sj ä lvfallet
kunna å terkallas om f ö ruts ä ttningarna ä ndras eller om f ö retaget
missbrukar det f ö rtroende sora ett medgivande inneb ä r.
V å rt f ö rslag torde inneb ä ra avsev ä rda f ö renklingar
och kost-nadsminsk.ningar f ö r f ö retag som f å r
dispens. Eftersom det redan finns rutiner f ö r
markering i bilregistret av fordon son har befriats fr å n kiloraeterskatteplikt torde f ö rslaget inneb ä ra
viss ninsk.ning av TSV:s arbete och kostnader.
Ett s ä rsk.ilt problem uppko.ramer n ä r ett fordon son omfattas av dispens ö verl å ts till n ä gon som. inte har dispens. Kilo-raetersk.att f ö r k ö rstr ä cka f ö re ö verl å telsen f å r ber ä knas p å
Prop.
1978/79:94 167
grundval av intern statistik etc. och f ö r k ö rstr ä ckan efter ö verl å telsen raed ledning av kilometerr ä knarapparatur. Enligt v å r uppfattning kr ä ver
detta en avr ä kning av k ö rstr ä cka och
kilometerskatt, vilken b ö r vara obligatorisk och leda till s ä rskild skattedebitering och uppb ö rd.
Ä ven
i det fall ett f ö retag med dispens f ö rv ä rvar ett
redan kilometerskattepliktigt fordon f å r
motsvarande avr ä kning g ö ras.
V å rt f ö rslag i detta avsnitt kr ä ver
f ö rfattnings ä ndringar p å
flera punkter. I 17 § VSL b ö r anges att regeringen eller rayndighet sora
regeringen best ä raraer f ä r raedge undantag fr å n skyldigheten att f ö rse kilometerskattepliktigt
fordon med kilometerr ä knarapparatur. Vidare b ö r i 21 §
VSL g ö ras undantag fr ä n annars g ä llande
brukandef ö rbud i de fall den nya best ä mmelsen i 17 §
har utnyttjats.
Det ä r enligt v å r mening l ä mpligt
att pr ö vning av dessa fr å gor g ö rs av RSV.
I en ny 8 a § i VSK b ö r pr ö vnin,gGr ä t-ten delegeras till RSV. D ä r b ö r ocks ä anges att RSV fastst ä ller skatte å r, skatteperioder och uppb ö rds.n å nader f ö r fordon som omfattas av de nya best ä mmelserna i 17 §
VSL.
I st ä llet f ö r st ä mpelkort b ö r s ä rskild
uppgift om k ö rstr ä ckan f ö r fordon m.m. l ä mnas i nu avsedda fall. Detta b ö r regleras i 9 §
VSK.
4.6.3 Kilometerskattem ä rket m.m.
Kiloneterskattopliktig personbil, som anv ä nde utomlands i annat land ä n .Norge, skall vara f ö rsedd med ett s ä rGJ:ilt m ä rke, s.k. kilometerskatten ä rke. Bestannelser h ä rora finne i 17 § VSL och 2 a - 2 c §§ Å VK. Kravet
p ä kilometerskatten ä rke raotiveras av att tullpersonalen l ä ttare skall l;unna se till att avst ä rapling g ö rs
vid gr ä nspassering ned liilone-terskattepliktig
personbil till eller fr å n annat land ä n Norge. Saknas m ä rket vid in- eller utresa ä r
r ä tten till avr ä kning av kilometerskatt f ö r den resan f ö rfallen.
Prop. 1978/79:94 168
Best ä raraelserna on kilometerskattem ä rket har v å llat
irritation hos fordons ä gare, som inte k ä nt till att fordonet .n ä ste ha kilometerskatten ä rke f ö r att
skatten f ö r k ö rnin.gen uton-lands skall avr ä knas.
Att m ä rket endast kan f å s hos l ä nsstyrelserna
har ocks ä v å llat problera.
Sora vi tidigare har anf ö rt (avsnitt 3.1.1), anser ett stort antal l ä nsstyrelser att kilometerskattem ä rket b ö r
slopas. RRV anger i sin rapport att m ä rket,
om det inte slopas, b ö r tillhandah å llas ä ven hos
tullmyndighet vid gr ä nsen.
Vi avc.er att i v å rt
fortsatta arbete behandla reglerna om å terbetalning
och avr ä kning av v ä gtrafikskatt f ö r
k ö rning utoralands. Vi har dock
funnit det angel ä get att redan nu ta upp fr å gan om kiloraeterskattem ä rket.
En effektiv kontroll av att avst ä mpling sker vid gr ä nspassering ä r n ö dv ä ndig f ö r att beskattningen skall bli korrekt. Det ligger i
fordons ä garens intresse att l ä mna st ä mpelkort
vid utresa eftersom k ö rstr ä ckan i utlandet inte beskattas h ä r.
Ora den efterf ö ljande inresan kan ske utan avst ä mpling kommer ä ven
k ö rstr ä cka h ä r i landet att bli obeskattad.
Efter ytterligare en utresa, utan avst ä rapling,
kan fordonet p ä nytt f ö ras till Sverige varvid avst ä mpling g ö rs.
De praktiska m ö jligheterna att uppt ä cka f ö rfarandet f å r bed ö mas som sm å . Det ä r
med h ä nsyn till vad sora nu har sagts v ä sentligt att kilometerskattepliktiga fordon l ä tt k ä nns igen vid
gr ä nspassering.
GTS har framh å llit
att erfarenheterna av kilometerskattem ä rket
ä r goda. Enligt GTS ä r det visserligen nu oftast m ö jligt att med ledning av bilm ä rke och motorljud avg ö ra om en personbil ä r dieseldriven
och d ä rraed kilometerskattepliktig.
Detta blir dock allt sv å rare allteftersom nya dieseldrivna
bilmodeller introduceras och de nya dieselmotorerna blir mer tystg å ende. Enligt GTS ö kar d ä rf ö r behovet av kilometerskattem ä rket.
Kontrollen av att avst ä mpling sker kan enligt GTS inte bli
tillfredsst ä llande om m ä rket avskaffas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1978/79:94 19
Vi delar uppfattningen att I-.iloraoterskattcm ä rk.et fyller en viss funktion i kontrollh ä nseende. Med h ä .nsini
h ä rti.ll och till den uppfatt.ning sora
GTS har redovisat anser vi oss inte b ö ra
f ö resl å att det slopas.
Det ä r angel ä get att det praktiska handhavandet av kiloraeterskattem ä rket f ö renklas.
Ett s ä tt att ä stadkomraa en f ö renkling
ä r - vilket har f ö reslagits av ett par l ä nsstyrelser - att m ä rket
distribueras f ö r alla kilonotersk.attepli.k-tiga
personbilar. GTS har i saruna syfte f ö reslagit,
att nytt n ä rke sk.all distribueras varje ä r tillsaramans raed kontrollra ä rket.
Enligt uppgifter fr å n
TSV har fr å n det att kilometorsk.atte-m ä rket inf ö rdes
den 1 februari 1975 t.o.m. den 15 maj 1978 m ä rken
s ä nts ut f ö r totalt 23 359 fordon.
Den redovisade siffran visar, att det helt ö verv ä gande antalet
av de ca 100 000 kilometerskattepli.ktiga personbilarna inte anv ä nds f ö r k ö ming utoralands i annat land ä n Norge. Att s ä nda
ut raarke f ö r alla kiloraeterskattepliktiga
personbilar ä r d ä rf ö r - oavsett ora uts ä ndningen g ö rs
en g å ng f ö r varje fordon eller å rsvis -
enligt v å r uppfattning en on ö dig admi.nistrativ omg å ng. Dessutom st ä ller vi oss tveksamma till om raan
skulle uppn å det ö nskade resultatet. Det finns risk f ö r att fordons ä gare som inte ä ker utomlands f ö rr ä n l å ng tid efter
det att han har f å tt m ä rket koraner att ha gl ö mt eller f ö rlagt det. Ett eller flera mellankonmande ä garbyten kan ytterligare ö ka risken f ö r
att m ä rket saknas n ä r utlandsresan skall p å b ö rjas.
En annan inv ä ndning
mot en totaldistribution av m ä rket ä r rent kontrollm ä ssig.
F ö r att f ö rsv å ra
manipulationer av olika slag har man velat begr ä nsa antalet m ä rken som. finns utdelade. Varje m ä rke ä r av samma
sk ä l f ö rsett med bl.a. fordonets registreringsnummer. Att m ä rke har l ä mnats
ut f ö r ett visst fordon antecknas ocks å i bilregistret. Om m ä rke delades ut f ö r alla fordon, skulle riskerna f ö r mani-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 no
pulationsf ö rs ö k ö ka, vilket
enligt v å r mening inte b ö r godtas.
Av administrativa och kontrollm ä ssiga sk ä l
anser vi s å ledes att kilometerskattem ä rke inte b ö r
distribueras f ö r alla kilometerskattepliktiga
personbilar.
De nu till ä mpade
rutinerna b ö r i st ä llet kunna f ö rb ä ttras p ä f ö ljande s ä tt.
Fordons ä gare skall
fortfarande som en huvudregel best ä lla
och f å kilometerskattem ä rke fr å n
l ä nsstyrelse. Har n ä gon f ö rsunmat
detta b ö r tullanstalt kurjia tillhandah å lla m ä rke vid gr ä nspasseringen. Detta kr ä ver att fordons ä garen
k ä nner till att kilometerskatten ä rke ä r en f ö ruts ä ttning f ö r avr ä kning av k ö rstr ä ckan i
utlandet eller i vart fall f å r kunskap om
detta senast vid utresan. Den som f ö rv ä rver en kilometerskattepliktig personbil b ö r d ä rf ö r f å s ä rskild information om systemet i samband med f ö rv ä rvet och vid
andra l ä mpliga tillf ä llen. Dessutom kr ä vs att tullpersonalen aktivt medverkar till kontrollen och informationen
genom att - s å l å ngt detta ä r praktiskt m ö jligt - se till att fordon inte kan passera gr ä nsen utan avst ä mpling
eller utan kilometerskattera ä rke.
Med tanke p å den
tidigare n ä mnda kontrollen av uti ä mningen av m ä rke,
ra å ste rutiner skapas f ö r rapportering av att raarke har l ä ranats ut f ö r
visst fordon. En s å dan rapportering b ö r ske till l ä nsstyrelsen,
som f ö r in uppgiften om utl ä mnandet i bilregistret.
Rutinema f ö r
rapportering till l ä nsstyrelserna kan enligt v ä r bed ö mning inte v å lla n ä gra s ä rskilda problem. Tulltj ä nstemannen f å r
anteckna fordonets registreringsnunmier, n ä rhets
nuraraer, utl ä nningsdag och -plats p å en s ä rskild
blankett, son undertecknas av den sora svarar f ö r fordonet och h ä refter av tullmyndigheten s ä nds till l ä nsstyrelsen
f ö r notering i registret. Dessutom f å r tulltj ä nstemannen
anteckna fordonets registreringsnumm.er p å
ra ä rket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vi anser s å ledes, att kiloraeterskattera ä rke b ö r kunna tillhandah å llas ä ven p ä tullanstalter. D ä reraot anser vi inte att det finns sk ä l att ö verv ä ga andra nya utl ä mningsst ä llen f ö r
m ä rket.
GTS har ocks å
tagit upp fr å gor om m ä rkets placering p å
fordonet och dess tekniska utformning. Vissa tullmyndigheter har uttryckt ö nskem å l t.ex. om
att m ä rket skall placeras p å fr ä mre
registreringsskylten och att det ges en raer i ö gonenfallande utformning och f ä rg.
Kilometerskattem ä rket
ä r avsett att sitta p å fordonet under l å ng
tid. Det b ö r d ä rf ö r placeras s å att det inte f ö rst ö rs alltf ö r
l ä tt. Att placera det utanp å fordonet, t.ex. p å fr ä mre registeringsskylten, ä r s å ledes enligt
v å r mening inte l ä mpligt. Mot den nuvarande placeringen p å insidan av vindrutan, i dess ö vre kant och i raitten har endast inv ä nts att m ä rket
syns d å ligt, om vindrutan har f ä rgad ö verkant. Vi
anser dock att ö verv ä gande sk ä l talar f ö r att den nuvarande placeringen beh å lls.
M ä rkets utformning best ä ms av RSV. Vi f ö ruts ä tter att verket i samr å d med GTS unders ö ker
m ö jligheterna att f ö rb ä ttra m ä rket. I samband d ä rmed f ö rordar vi att best ä mmelsen i 2 b §
Å VK om m ä rkets storlek slopas. RSV f å r i st ä llet
best ä mma storleken s å att m ä rket
blir v ä l synligt utan att inkr ä kta p å trafiks ä kerheten.
Enligt best ä mmelse i 2 c
§ Å VK, skall avgiften f ö r kilometerskattem ä rke, 10 kr., erl ä ggas
inom tio dagar fr ä n det att m ä rket har s ä nts
ut. Inbetalning skall g ö ras p å s ä rskilt postgirokonto. TSV tillst ä ller fordons ä garen
inbetalningskort. Betalas inte avgiften i r ä tt tid, skall restavgift utg å .
Ä ndras
best ä mmelserna om utl ä raning av ra ä rke
s å att det kan l ä ranas ut ä ven
av tullmyndighet i samband med att ett fordon f ö rs ut ur landet, kan den nuvarande betalningsregeln inte g ä lla f ö r dessa
fall. Fordons ä garen kan ju komraa att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1978/79:94 172
befinna sig utoralands under en betydligt l ä ngre tid ä n
tio dagar. I de fall m ä rket l ä ranas ut av tullmyndighet b ö r myndigheten s ä ledes
ta ut avgiften i saraband med att n ä rl:et
l ä mnas ut.
Som vi tidigare har n ä rant,
b ö r huvudregeln ä ven forts ä ttningsvis
vara att Viiloraeterskattem ä rke skall
best ä llas hos och l ä ranas ut av l ä nsstyrelse.
I annat fall skulle adra.i-nistrationen hos bl.a. tullrayndigheterna bli alltf ö r betungande. I de fall m ä rke l ä ranas ut av tullrayndighet
kr ä vs ett raer orafattande inyndighetsarbete
ä n om m ä rket l ä ranas
ut av l ä nsstyrelse. Mot denna bakgrund anser
vi - i likhet med RRV (se avsnitt 3,3.1) - att avgiften f ö r m ä rket b ö r vara h ö gre
om det l ä mnas ut av tullmyndighet ä n om det l ä ranas
ut av l ä nsstyrelse. Vi f ö resl å r att den h ö gre avgiften best ä ras
till 25 kr.
I detta sanjiianhang vill vi ta upp en fr ä ga som g ä ller
best ä raraelserna on avst ä mpling vid gr ä nspassering.
Enligt 5 § Å VK, sk.all den sora. svarar f ö r ett kilomieterskattepliktigt fordon n ä r det f ö rs
ut ur Sverige till annat land ä n Norge,
eller in i Sverige fr å n s å dant land, bl.a. anteckna fordonets registreringsnummer p å st ä rapelkortet.
N ä r Å VK inf ö rdes, gjordes automatisk å terbetalning av fordonsskatt vid utlandstrafik. S å dan å terbetalning
gjordes f ö rutom f ö r kilometerskattepliktiga fordon ä ven f ö r vissa sl ä pvagnar som d ä
inte var kilometerskattepliktiga och s å ledes
inte f ö rsedda med kilometerr ä knare. F ö r
att sl ä pvagnarna skulle kunna
identifieras och å terbetalning g ö ras, kr ä vdes
en uppgift om registreringsnuraraer. Numera g ö rs å terbetalning av fordonsskatt endast
efter ans ö kan. Kilometerskatt avr ä knas dock automatiskt utom f ö r k ö rning i
Norge. Eftersom å terbetalning och avr ä kning endast g ö rs
f ö r kilometerskattepliktiga fordon
och alla s å dana fordon numera har kilorneterr ä knare, kan identifiering nu allts å ske med hj ä lp
av r ä knarnumret, som tillsammans med r ä knarst ä llningen
st ä mplas vid en avst ä mpling. Best ä mmelsen
om anteckning av fordonets registreringsnummer kan s å ledes enligt v å r
upp-
Prop.
1978/79:94 '73
fattning nu slopas. Ä ndringen
torde kr ä va viss ytterligare kontroll hos
tullmyndigheten av att avst ä rapling har
gjorts p å r ä tt s ä tt s ä att r ä knarens nummer ä r tydligt å tergivet.
4.6.4 Plorabering och rayndighetskontroll av kilometerr ä knarapparatur
Hontering, plorabering, brytande av plombering m.m. som r ö r kilometerr ä knarapparatur,
skall enligt 32 § VSK g ö ras av godk ä nt
f ö retag. Det godk ä nda f ö retaget
svarar genom plombering av apparaturen och underskrift av rapportkort f ö r att apparaturen ä r i f ö reskrivet skick.
Enligt 35 § VSK skall kilometerr ä knarapparaturen ocks å vara godk ä nd vid besiktning hos ASB. N ä r apparaturen godk ä nns vid besiktningen skall den enligt 40 § andra stycket VSK plomberas (s.k. rayndighetsplorabering).
Bevis om godk ä nnande g ä ller inte om t.ex. ploraberingen bryts efter godk ä nnandet. I s å dant
fall ra å ste fordonet efter ingreppet inst ä llas hos ASB f ö r
ny besiktning av apparaturen även om
Ingreppet h ä nf ö r sig till fordonet, t.ex. en v ä xell å dsreparatlon som kr ä ver att r ä knarvajern lossas.
Efter det att fel p å
apparaturen, en bruten plombering eller liknande brist har å tg ä rdats f å r fordonet anv ä ndas
under de tre n ä rmast f ö ljande dagama utan att apparaturen har godk ä nts vid besiktning.
Å kerif ö retagarnas centralf ö rbund har i en skrivelse som ö verl ä mntas till utredningen (se bilaga 3) framst ä llt ö nskem å l om att s ä rskild
besiktning hos ASB inte skall beh ö va
g ö ras efter ingrepp i apparaturen som
gjorts av godk ä nd verkstad. Motsvarande ö nskem å l har framf ö rts ä ven fr å n annat h å ll.
Antalet besiktningar efter ingrepp i r ä knarapparatur ä r
enligt uppgift fr å n TSV ca 90 000 per å r. I genomsnitt g ö rs allts å en s å dan besiktning f ö r ungef ä r 40 % av antalet
kilometerskattepliktiga fordon.
Prop. 1978/79:94 I74
En redog ö relse f ö r den unders ö kning ora orsaker till ingrepp i apparaturen, antal
besiktningar efter ingrepp f ö r olika fordonsslag m.ra. som ASB har gjort f ö r KSN:s r ä kning har l ä mnats i avsnitt 3.1.4. Av unders ö kningen framg å r att procentuellt sett betydligt
fler besiktningar g ö rs efter ingrepp i apparatur i lastbilar ä n i personbilar och bussar. N ä r det g ä ller lastbilar orsakas omkring 50 % av Ingreppen av fel p å fordonet och inte p å r ä knarapparaturen. F ö r bussar ä r motsvarande siffra omkring 60 % och f ö r personbilar omkring 18 ';(>.
Omkring 2,6 "o av besiktningarna efter ingrepp i
apparaturen leder till anm ä rkning, vilket g ö r att apparaturen inte godk ä nns.
Hed utg å ngspunkt bl.a,
i de uppgifter son har redovisats i avsnitt 3.1.4 kan man upps';e.tta att ca 35
000 av de ca 90 000 besiktningarna p å
grund av ingrepp g ö rs efter det att fel p å sj ä lva fordonet
har å tg ä rdats och s å ledes utan att fel har uppst å tt p ä sj ä lva apparaturen. Sora fel p å fordonet r ä knas
d å bl.a, v ä xell å dsfel och
kopplingsfel. Enbart dessa tv å feltyper
torde svara f ö r ca 29 000 av de 35 000 felen.
I denna fr ä ga har vi
gjort f ö ljande bed ö raning.
?Cravet p ä besiktning
hos ASB av kilometerr ä knarapparaturen efter ingrepp son
har p å verkat den eller dess plorabering
inneb ä r att fordons ä garna å sarakas
visst arbete och vissa direkta och indirekta kostnader. S å dana effekter kan, sora vi tidigare har ber ö rt, inte undvikas helt i kilometerskattesysteraet.
De b ö r dock v ä gas noga mot de sk ä l sora talar f ö r att s å dana krav b ö r
st ä llas upp.
Det ä r sora vi har framh ä llit i annat saramanhang av stor betydelse att r ä knarapparaturen fungerar tillfredsst ä llande. F ö r
att s ä l å ngt m ö jligt s ä kerst ä lla att
detta ä r fallet har i lagstiftningen st ä llts upp krav p ä
att apparaturen skall vara godk ä nd vid
besiktning hos ASB och att endast
opaginerad Kontrollera mot PDF
verkst ä der som har
godk ä nts av KSN f å r ta befattning med r ä knarapparaturen.
Ä ven
om de redovisade siffrorna f ö r antalet
underk ä nnande vid besiktning efter ingrepp
inte tyder p å att ingrepp i n å gon st ö rre
utstr ä ckning g ö rs p å felaktigt s ä tt, anser vi det f.n. inte m ö jligt att genomf ö ra
en s å omfattande ä ndring sora att helt slopa myndighetskontrollen
efter ingrepp. Detta skulle enligt v å r
uppfattning inneb ä ra att ett alltf ö r stort ansvar lades p å de godk ä nda verkst ä derna.
Vi har ä ven ö verv ä gt att slopa
skyldigheten att besiktiga r ä knarapparaturen
efter ingrepp som har gjorts pa grund av fel p ä fordonet (t.ex. v ä xell ä dsreparationer). Enligt v å r mening skulle detta dock inneb ä ra kontrolln ä ssiga
risker. I och med att en plorabering bryts, finns risk f ö r att apparaturen - avsiktligt eller oavsiktligt -
p å vericas. Detta g ä ller oavsett om ingreppet g ö rs p ä grund av
fel p å fordonet eller fel p ä apparaturen. Vid reparation av fordonet, sora kr ä ver att en plorabering bryts, kan utv ä .xlingsf ö rh ä l-landena koirmia att ä ndras, vilket i s å fall m å ste leda till en ä ndring
av omr ä kningsfaktorn f ö r fordonet.
Enligt v å r
uppfattning ä r det inte ra ö jligt att slopa kravet p å m\'nd.ighetskontroll efter ingrepp i apparaturen eller
efter s å dant ingrepp i fordonet son p å verkar apparaturen.
Ä ven
om vissa skillnader i felfrek.vens och i felens art synes f ö religga mellan olik.a fordonstyper utg ö r detta enligt v å r
raening inte sk ä l f ö r att inf ö ra olik.a best ä raraelser f ö r
olika fordonstyper.
Vi har tidigare f ö reslagit
att tidsfristen f ö r reparation efter det att fel har
uppt ä ckts skall liunna f ö rl ä ngas av beskattningsrayndigheten
i s ä rskilda fall. Ä ven n ä r det g ä ller besikt.aingsfristen k.an en viss f ö renkling f ö r
ö c skattslcyldiga uppn å s genom att denna f ö rl ä ngs n å got. H ä rigenom f å r ."oi-dons ä garna
b ä ttre m ö jligheter att anpassa be-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 176
slktningspunkten till t.ex. transportuppdrag och liknande.
Den f ö rl ä ngda tidsfristen kan l ä mpligen best ä mmas till tio dagar.
I VSL b ö r anges att
regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer f ä r medge att fordon f å r brukas 1 avvaktan p å reparation efter det att fel har uppt ä ckts. Den f ö reslagna 10-dagarsfristen b ö r anges 1 VSK.
Prop. 1978/79:94 '77
5 SPECIAUIGTIVERiriG
I det f ö ljande l ä mnas en specialmotivering till vissa av de f ö reslagna f ö rfattnings ä ndringarna. Vissa ä ndringar, som kommenterats i samband med ö verv ä gandena,
eller som inte har ansetts kr ä va s ä rskilda kommentarer har utel ä mnats.
1 Lag om ä ndring
i v ä gti'afikskattelagen
12 §
I paragrafen anges bl.a, att fordonsskatt f ö r sk.attepericd utg å r raed en fj ä rdedel av skatten f ö r skatte å r.
Best ä mmelsen f ö resl å s ä ndrad s ä
att skatt f ö r skatteperiod i st ä llet utg ä r
med en tredjedel av å rsskatten. D ä rut ö ver f ö resl å s att
regeringens r ä tt att medge undantag fr' ä n skyldigheten att betala fordonsskatt i f ö rsk.ott skall kunna delegeras till myndighet. Detta st ä raraer ö verens
med vad som g ä ller i VSL i ö vrigt.
16
I paragrafen anges att skattepliktigt fordon inte f å r anv ä ndas, om
till betalning f ö rfallen fordonsskatt inte har eriagts.
Fr å n detta brukandef ö rbud g ö rs
f.n. undantag f ö r viss ä ldre skatt och viss skatt som å vilar tidigare ä gare
av fordonet.
Enligt f ö rslaget
skall ytterligare undantag fr ä n brukandef ö rbudet inf ö ras.
Om ett fordon har s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning skall
den nye ä garen f å anv ä nda fordonet
utan hinder av att fordonsskatt f ö r
vilken tidigare ä gare ä r skattskyldig inte har eriagts.
F ö rslaget inneb ä r att den som k ö per
ett fordon vid exekutiv f ö rs ä ljning f å r anv ä nda det under f ö ruts ä ttning att
12 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
Prop. 1978/79:94 178
han betalar den fordonsskatt f ö r vilken han blir skattskyldig. Om den exekutiva f ö rs ä ljningen
sker p å s å dan tid att fordonsskatt har debiterats s ä ljaren ä ven
f ö r tid efter f ö rs ä ljningen men
inte betalats kommer k ö paren allts å ä nd å att f å anv ä nda
fordonet. Statens fordran mot s ä ljaren
kvarst å r dock. Om fordonet ä r avst ä llt
vid f ö rs ä ljningen debiteras k ö paren
fordonsskatt f ö r fordonet fr å n det att avst ä llningen
upph ö r. Derma skatt m ä ste betalas f ö r
att fordonet skall f å anv ä ndas. Detsamma g ä ller skatt som skall betalas vid
ordinarie uppb ö rd och som k ö paren blir skattskyldig f ö r.
Vidare skall enligt f ö rslaget
riksskatteverket kunna raedge att fordon f ä r
anv ä ndas utan hinder av att
fordonsskatt inte har betalats. F ö r
att s å dant medgivande skall kunna l ä mnas kr ä vs
att s ä rskilda sk ä l f ö religger. I
den allra ä nna raotiveringen har som exempel p å fall d ä r
s ä rskilda sk ä l kan f ö religga
angetts konkursfall och fall d ä r kronofogdemyndigheten
tr; ä ffar avtal med en skattskyldig om
viss avbetalning av skatteskuld. Medgivande b ö r kunna v ä gras eller å terkallas om den skattskyldige inte eriagt eller erl ä gger skatt f ö r
vilken han sj ä lv ä r skattskyldig.
Vid exekutiv f ö rs ä ljning, som allts å
autoraatiskt leder till att brukandef ö rbudet
h ä vs, m å ste information om f ö rs ä ljningen l ä mnas
till l ä nsstyrelse. N å got beslut om att brukandef ö rbudet h ä vs
meddelas inte. L ä nsstyrelsen ser till att uppgifter
om f ö rs ä ljningen f ö rs in i bilregistret s å att brukandef ö rbudet
inte l ä ngre st å r kvar d ä r.
I ö vriga fall f å r RSV:s beslut om h ä vande av brukandef ö rbud
meddelas till l ä nsstyrelse, som f ö r in uppgift om beslutet i bilregistret.
Mot beslut som RSV meddelar enligt 16 § andra stycket b ö r
talan f ö ras genom besv ä r hos regeringen. En best ä mmelse h ä rom
f ö resl å s inf ö rd i 51 § .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 '79
I fr å ga om brukandef ö rbud p å
grund av obetald kilometerskatt h ä nvisas
till kommentaren till 21 § .
17
I paragrafen finns f.n. best ä mmelser bl.a. om att kilometerskattepliktigt fordon skall vara f ö rsett med kilo-merr ä lcnarapparatur,
I ett nytt tredje stycke f ö resl å s att regeringen eller myndighet
som regeringen best ä mmer f ä r efter ans ö k.an
medge att kilometerskattepliktigt fordon inte beh ö ver vara f ö rsett
med kilometerr ä knarapparatur.
Den f ö reslagna best ä raraelsen ä r
avsedd i f ö rsta hand f ö r s ä dana fall d ä r en fordons ä gare,
sora har en raycket stor fordonspark som ä r
sv å rtillg ä nglig, har annan godtagbar inforraation om fordonens
k ö rstr ä cka ä n den som frarag å r av st ä mpelkort.
Dessa fall regleras enligt v ä rt f ö rslag i en ny paragraf, 8 a § , i VSK.
De fordon som omfattas av befrielse enligt 17 § tredje stycket VSL och 8 a § VSK ä r
fortfarande kilometerGk.atte-pliktiga. Best ä mmelsema
om k ö rl ä ngdsuppgift, antal skatteperioder m.m. g ä ller d ä rf ö r ä ven f ö r dessa fordon. Dessa fall b ö r d ä rf ö r skiljas fr å n
dem som g ä ller fordon som undantas fr å n kilon.eterskatteplikt. S å dant undantag medges enligt 39 5 VSL och f ö rordningen (1973:407) om befrielse fr å n eller neds ä ttning
av viss indirekt skatt, m.m. Enligt 3 §
n ä randa f ö rordning skall RSV, sora pr ö var fr ä ga
ora befrielse fr å n kilometerskatteplikt, f ö rordna att f ö rh ö jd fordonsskatt skall utg ä n ä r befrielse
fr å n kilometerskatteplikt medges. S å dan befrielse medges t.ex, n ä r ett fordon telmiskt sett inte kan f ö rses med kilometerr ä lmarapparatur eller n ä r det ä r fr ä ga om e:yperiraentfordon
med t ä ta byten av motorer, v ä xell å dor eller liluiande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
V ä rt f ö rslag p å denna punkt kr ä ver vissa f ö ljd ä ndringar, I 21 §
VSK f å r anges att bruk.andef ö rbud inte skall f ö religga
d ä rf ö r att ett fordon sora omfattas av medgivande enligt 17 § tredje stycket salcnar kilometerr ä lcnarapparatur.
N ä rraare f ö reskrifter ora f ö rfarandet
n ä r medgivande enligt 17 § tredje stycket har l ä mnats f ö resl ä s inf ö rda i 3 a och 9 §§ VSK. Vidare f ö resl å s i 9 §
VSK att PV skall f å r ä tt att -efter samr å d med TSV -
meddela f ö reskrifter om uppgiftsl ä mnande och uppb ö rd.
21 §
I paragrafen anges de situationer i vilka brukandef ö rbud intr ä der
f ö r kilometerskattepliktigt fordon. D ä rut ö ver g ä ller att brukandef ö rbud f ö r ett kilometerskattepliktigt fordon
givetvis kan f ö religga enligt 16 § , d ä rf ö r att fordonsskatt inte har eriagts.
Enligt den f ö reslagna
lydelsen skall brukandef ö rbud intr ä da i endast tv ä
fall. Det ena fallet ä r d å n å gon brist f ö religger i fr å ga
om kilometerr ä knarapparaturen. Bristen kan vara
att fordonet inte ä r f ö rsett med apparatur av godk ä nt
slag,att apparaturen inte ä r plomberad och godk ä nd vid besiktning eller att apparaturen inte
fungerar tillfredsst ä llande.
I f ö rh å llande till vad som nu g ä ller
i detta avseende inneb ä r de nya best ä mmelsema en inskr ä nloiing
i brukandef ö rbudet. F ö reskrifter i fr ä ga
om kilometerr ä knarapparatur har meddelats av
regeringen och av KSN. Dessa f ö reskrifter
inneb ä r bl.a, att godk ä nda f ö retag skall
plombera r ä knarapparaturen p ä s ä rskilt s ä tt. Iakttas inte dessa eller andra detaljf ö reskrifter intriider f,n, brukandef ö rbud. Enligt de f ö reslagna
best ä mmelsema f ö religger brukandef ö rbud om plombering inte har gjorts vid besiktning eller om s å dan plombering fallit bort eller om appa-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:94 '8'
raturen inte har godk ä nts
vid besilitning.
Vidare g ä ller att
apparaturen skall fungera tillfredsst ä llande.
G ö r den inte det f å r fordonet inte anv ä ndas. Dot ankomraer p å fordons ä garen att kontrollera apparaturens funktion. Vi har
f ö rordat att ä tg ä rder skall
vidtas f ö r att underl ä tta f ö r fordons ä gama att d ä rut ö ver kontrollera apparaturen i vart fall en g å ng varje skatteperiod. Vi har ocks å betonat att kiloraeterskatten kan koraraa att ber ä lmas sk ö nsra ä ssigt och att sk.attetill ä gg kan p å f ö ras om apparaturen inte fungerar tillfredsst ä llande.
Det andra fallet ä r
d å kilometerskatt inte har betalats.
Det nuvarande brukandef ö rbudet p å grund av obetald kilometerskatt å terfinns ä ven
i den f ö reslagna lydelsen av paragrafens f ö rsta stycke. I tredje och fj ä rde styckena finns inskr ä nkningar i brukandef ö rbudet, vilka motsvarar de inskr ä nlcningar
som anges i 16 § andra stycket och som avser
fordonsskatt, I detta avseende h ä nvisas till
kommentaren till 16 § , Ut ö ver vad som s ä gs d ä r b ö r anm ä rkas att best ä mmelsema om skattskyldighet ra.ra.
g ä ller ä ven i dessa fall. Den som ä ger
ett fordon vid ing å ngen av uppb ö rdsm å naden ä r normalt skattskyldig. Har ett fordon ö vertagits f ö re
ing å ngen av uppb ö rd.3m å naden ä r det allts ä
den nye ä garen som p å f ö rs
kilometerskatt f ö r den senaste skatteperioden, i den
m å n skatt skall p å f ö ras. Denna
skatt m å ste betalas f ö r att brukandef ö rbudet
skall h ä vas.
I sista meningen i paragrafens fj ä rde stycke ges RSV r ä tt att undanr ö ja brukandef ö rbudet i andra fall n ä r s ä rskilda sk ä l f ö religger.
Betr ä ffande de fall som kan komma i fr å ga h ä nvisas till
kommentaren till 16 § , Om brukandef ö rbud undanr ö js
f ö r att ge t.ex, ett å kerif ö retag m ö jlighet att anv ä nda
sina fordon och fullf ö lja ett avtal med
kronofogdemyndigheten om avbetalning av en skatte-
opaginerad Kontrollera mot PDF
skuld b ö r allts å kilometerskatt som f ö rfaller till betalning efter RSV:s
beslut betalas.
I paragrafens andra stycke f ö resl å s en ny best ä mmelse om att brukandef ö rbud p å
grund av brist i fr å ga om kilometerr ä knarapparaturen kan h ä vas i avvaktan p å reparation eller besiktning.
Beslut i s å dana fr å gor meddelas av regeringen eller myndighet sora
regeringen best ä mmer. I 48 § VSK regleras dessa f ö rh ä llanden n ä rmare.
28
I 28 § regleras f ö rseningsavgiften. Enligt det f ö reslagna f ö rsta
stycket sl-all avgift inte p å f ö ras vid f ö rstag ä ngs-f ö rseelse. I
st ä llet sliall den skattskyldige
erinras om sin uppgiftsskyldighet och om f ö rseningsavgiften.
Uppropas f ö rseningen
under n å gon av de n ä rraast f ö ljande
tre ordinarie avst ä npligstillf ä llena ers ä tts
erinran enligt f ö rsta stycket med f ö rseningsavgift,
Avsik.ten ä r att
erinran och f ö rseningsavgift skall komma i fr ä ga n ä r k ö rl ä ngdsuppgift
enligt 5 § f ö rsta stycket 5 VSK inte har l ä rajiats.
Detta f ö ljer av att det skall vara fr å ga om uppgift f ö r
skatteperiod om k ö rstr ä ckan f ö r fordonet.
D ä rut ö ver b ö r f ö rseningsavgift alltid p å f ö ras n ä r skattskyldig
har anmanats att l ä rana k: ö rl ä ngdsuppgift
men inte f ö ljt anmaningen inom tid som f ö reskrivits i denna.
F ö rseningsavgift utg å r normalt raed 100 kr. Vid upprepad f ö rseelse och n ä r
anmaning inte har f ö ljts best ä ms avgiften till 200 kr.
N å got beslut ora erinran enligt f ö rsta stycket raeddelas inte. P å ginindval av ett objektivt konstaterbart falttum,
att k ö r-
opaginerad Kontrollera mot PDF
l ä ngdsuppgift inte kommit in i ratt
tid, kan TSV skriva ut erinran och s ä nda
till fordons ä gama. Besv ä r kan inte anf ö ras
mot erinran. Denna salmar sj ä lvst ä ndig r ä ttsverkan.
Den utg ö r d ä reraot en f ö ruts ä ttning f ö r p å f ö ring av f ö rseningsavgift vid efterf ö ljande f ö rsening.
Mot beslut om p å f ö ring av f ö rseningsavgift kan talan d ä remot f ö ras
enligt 31 § genom besv ä r hos kammarr ä tt.
I besv ä rs ä rendet f å r pr ö vas ä ven den f ö rsta f ö rseningen.
Om denna eller den andra f ö rseningen anses urs ä ktlig eller om annan befrielsegrund f ö religger skall avgift inte p å f ö ras.
Ikrafttr ä dandebest ä mraelser
De nya best ä ramelserna b ö r i princip tr ä da
i kraft s å snart som m ö jligt. Med h ä nsyn
till den .f ö rberedelsetid som beh ö vs t.ex. f ö r
information, dataprogramjnering och lilcnande b ö r ikrafttr ä dandet kunna ske ungef ö r ett halvt å r
efter ri.ksdagens beslut.
S ä rskilda best ä mmelser beh ö vs
f ö r ö verg å ng till ti'e sk.atte-perioder per skatte å r. Denna ö verg ä ng b ö r g ö ras f ö r de ber ö rda fordonen fr,o,m. det skatte å r som b ö rjar
vid ikrafttr ä dandet eller n ä rmast d ä refter.
Visserligen f å r d å ä ldre best ä raraelser till ä mpas
f ö r fordon mod vissa slutsiffror saratidigt
som nya best ä mmelser tillarapaG f ö r fordon raed andra slutsiffror. En annain l ö snin.g slaille vara att g å ö ver till det
nya systeraet f ö r samtliga fordon vid en och Gam.raa
tidpunkt. Detta skulle docl: kr ä va e;-:tr'a
uppb ö rder och ex.tra avst ä mplingar, vilket b ö r undvikaG av pralvtislca och adrainistrativa sk. ä l.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1978/79:94 '84
F ö rordning om ä ndring i v ä gtrafikskattekung ö relsen
I paragrafens f ö rsta
stycke regleras skyldigheten att l ä mna
uppgift till ledning f ö r ber ä lming av kilometerskatt. I punkt 4 f ö resl å s en n ä rmast redaktionell ä ndring av texten.
I paragrafens andra stycke f ö resl ä s inskr ä nkningar i skyldigheten att g ö ra ordinarie avst ä mpling
enligt f ö rsta stycket 5. Vi h ä nvisar p å
denna punkt till ö verv ä gandena.
5
§
I
paragrafens f ö rsta stycke f ö resl å s en ä ndring i fr å ga om tillhandah å llande av viss blankett m.m.
Blankett f ö r avst ä mpling n ä r ett fordon som har anv ä nts under
avst ä llning inte l ä ngre skall anv ä ndas beh ö ver inte vara f ö rsedd med datum f ö r utl ä mnandet
och kan ocks å tillhandcLh å llas p å enklare s ä tt ä n efter anm ä lan. Detta h ä nger samman med f ö rslaget 1 paragrafens andra
stycke att avst ä mpling som nu n ä mnts skall vara en f ö ruts ä ttning f ö r att avst ä llning
skall upph ö ra.
7
§
I
paragrafens andra stycke regleras f.n, fordons ä gamas skyldighet att avst ä mpla
blankett f ö r ordinarie avst ä mpling och att s ä nda
blanketten till TSV,
Best ä mmelsen
har enligt f ö rslaget 1 st ä llet utformats s å att st ä mpelkortet
skall ha kommit in till TSV senast den 4 i m å naden efter avst ä mplingsra å naden,
vilket i stort sett ö verensst ä mmer med vad som nu faktiskt till ä mpas. N å gon
anledning att kr ä va att avst ä mplingen faktiskt har gjorts under avst ä mplingsm å naden
finns inte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1978/79:94 '8?
I paragrafen anges f ö ruts ä ttningama for undantag fr å n skyldigheten att f ö rse kilometerskattepliktigt fordon raed kilometerr ä kJiarapparatur.
Paragrafen har kommenterats i avsnittet med v å ra ö verv ä ganden. Ut ö ver
vad som s ä gs d ä r kan f ö ljande framh å llas.
Beslut om raedgivande enligt 17 § tredje stycket VSL b ö r inneh å lla uppgift om de fordon som omfattac
av medgivandet. Till f ö ljd h ä rav b ö r ä ndringar av fordons ä garens
vagnpark leda till nya beslut i dispensfr å gan.
Ora fordons ä garen s ä ljer ett eller flera fordon sora om.fattas av raedgivandet
eller vill att raedgivandet skall utsti' ä ckas
till att omfatta fler eller andra fordon b ö r
fordons ä garen anra ä la detta till RSV, Verket tar st ä llning i fr å gan
och raeddelar nytt beslut i fr å ga om
medgivandets omfattning.
Enligt andra stycket 1 den f ö reslagna paragrafen fastst ä ller
RSV skatte å r och skatteperioder f ö r kilometerskatt f ö r fordon som omfattas av medgivande enligt paragrafens f ö rsta stycke.
Avsikten med den f ö reslagna
best ä mmelsen ä r att fordons ä garen
skall kunna ber ä kna k ö rstr ä ckan f ö r samtliga fordon som omfattas av medgivandet f ö r en och samma period. Uppgift l ä mnas allts å
vid endast tre tillf ä llen under ett ä r. Fordonsskatt uppb ä rs d ä remot f ö r arjiars g ä llande
skatte å r och skatteperioder. Anknytningen
till kontrollm ä rke och kontrollbesiktning kommer
allts å att firmas kvar n ä r det g ä ller
fordonsskatt men inte n ä r det g ä ller kilometerskatt.
9 §
I ett nytt andra stycke 1 paragrafen regleras f ö rfarandet
Prop.
1978/79:94 186
n ä r undantag har medgivits fr å n skyldigheten att f ö rse ett kilometerskattepliktigt fordon med kilometerr ä knarapparatur.
I st ä llet f ö r st ä mpelkort
skall fordons ä garen l ä mna s ä rskild
uppgift om k ö rstr ä ckan. F ö r s å dan s ä rskild uppgift g ä ller best ä mmelserna
om uppgift till ledning f ö r ber ä kning av kilometerskatt. Eftersom kilometerskatten kommer att ber ä knas med ledning av andra uppgifter om k ö rstr ä ckan ä n dera som finns 1 en kiloraeterr ä knare torde uppgifter som avses i 5 § f ö rsta stycket
1-4 VSK knappast fylla n å gon funktion. Uppgift enligt 5 § f ö rsta stycket
5 VSK skall d ä reraot l ä ranas.
I den s ä rskilda
uppgiften skall ä ven anges den skatt som bel ö per p å den angivna
k ö rstr ä ckan.
Uppgiftsl ä mnandet och
uppb ö rden b ö r s å l å ngt m ö jligt f ö lja de vanliga best ä mmelserna i VSK. Skyldigheten att l ä mna
k ö rl ä ngdsuppgift senast den 4 i m å naden
efter skatteperioden kan dock t ä nkas vara sv å r att fullg ö ra.
Vidare f ä r s ä rskilda rutiner skapas f ö r
uppb ö rd av skatt. Enligt v å r mening b ö r
RSV - efter samr ä d med TSV - f å fastst ä lla
vad som skall g ä lla i detta avseende ä ven om avvikelse d ä rvid kan beh ö va g ö ras fr å n VSK:s best ä mmelser.
Vissa best ä mmelser i VSL,
t.ex. 22 och 23 §§ , bygger p å att skatt p å f ö rs. Detta b ö r
g ä lla ä ven 1 de fall som regleras i 8 a och 9 §§ VSK. Den k ö rl ä ngdsuppgift som l ä mnas b ö r d ä rf ö r leda till att kilometerskatt p å f ö rs enligt 22
§ andra meningen VSL.
Ä ven
en s ä rskild uppgift om k ö rstr ä ckan enligt
denna paragraf ä r att j ä mst ä lla raed
deklaration, vilket framg ä r av 50 § f ö rsta stycket
VSL. Felaktig uppgift kan d ä rf ö r leda till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Straff
enligt skattebrottslagen. Vidare kan efterbeskattning enligt 24 eller 25 § VSL och
skattetill ä gg enligt 27 § VSL f ö rekomma.
48
I
48 § finns best ä mmelser om r ä tt att bruka fordon trots att kilometerr ä knarapparaturen
inte ä r 1 f ö reskrivet skick. Best ä mmelsen i f ö rsta
stycket ger tillsammans med best ä mmelsen i 46 § till resultat att ett kilometerskattepliktigt
fordon inte f å r brulcas enligt 4S § om fel p å apparaturen
uppkomraer genom å tg ä rd sora enligt 32 § vidtas av godlc ä nt f ö retag, Genora
omformuleringen av paragrafens f ö rsta stycke avses detta bli till ä mpligt ä ven p å de fall
som avses i 46 § .
Ikraf
ttr ä dandebest ä mmelsema
De
f ö reslagna best ä mmelserna b ö r i princip tr ä da i l:raft samtidigt med ä ndringama
i VSL, I fr å ga om fordon raed slutsiffra 5 f ö resl å s i 4 § VSK ä ndrat skatte å r b å de f ö r fordonsskatt
och kiloraeterskatt. Detta inneb ä r att det nya skatte å ret b ö rjar f ö rst en
resp, tv ä m å nader efter det att det ä ldre
skatte å ret g å tt till ä nda. Denna period b ö r l ä ggas till
det nya skatte å ret som blir 15 m å nader i fr ä ga om fordonsskatt
och 14 m å nader i fr å ga om kilometerskatt, I den f ö reslagna p,
2 av ikrafttr ä dande-best ä mmelserna l ä mnas ett f ö rslag till hur ö verg å ngen kan
utformas. F ö rslaget g ä ller under f ö ruts ä ttning att f ö rfattnings ä ndringama s ä tts i kraft senast den 30 juni 1979.
Prop.
1978/79:94 188
S ä rskilt yttrande av experten Carlson
Avsnitt 4.4 Brukandef ö rbud
Jag ansluter mig till utredningsmannens f ö rslag i fr ä ga
om f ö rbud att bruka fordon utom n ä r det g ä ller
en ny ä gares skyldighet att betala v ä gtrafikskatt. Som villkor f ö r att ett brukandef ö rbud skall h ä vas n ä r ett skattepliktigt fordon ö verg å r till ny ä gare
b ö r, enligt min mening, g ä lla att fordonsskatt betalas f ö r fordonet som om skatteplikten intr ä tt vid f ö rv ä rvet. Ä
andra sidan b ö r inte kr ä vas att kilometerskatt tas ut av den nye ä garen f ö r
k ö rning f ö re f ö rv ä rvsdagen. Detta kan kr ä va viss justering av best ä mmelserna
om vem sora ä r skattskyldig och om avst ä mpling.
Avsnitt 4.5 F ö rseningsavgift
Jag delar utredningsmannens uppfattning att f ö rseningsavgiften vid "f ö rstag å ngsf ö rsummelse" kan ers ä ttas raed ett meddelande till den skattskyldige. Genora
raeddelandet "fe ö r den skattskyldige f å reda p å
dels att han har f ö rsummat att l ä mna uppgift om k ö rstr ä cka i tid, dels vad som h ä nder om f ö rsummelsen
upprepas. En s å dan ordning kan antas v ä sentligt minska bl.a, myndigheternas arbete med f ö rseningsavgifter.
D ä remot bitr ä der jag inte f ö rslaget
att en senare f ö rsummelse inte skall medf ö ra f ö rseningsavgift
om "f ö rstag å ngsf ö rsuramel-sen" varit urs ä ktlig. Att genomf ö ra
det f ö rslaget skulle inneb ä ra att vinsten av en angel ä gen f ö renkling
minskade. Myndigheterna skulle st ä llas
inf ö r problemet att pr ö va urs ä ktligheten
vid en f ö rsummelse som ligger l ä ngt tillbaka i tiden, ibland mer ä n ett å r.
De saksk ä l som kan å beropas f ö r
en s å dan ordning ä r enligt min mening inte b ä rande. Systemet med meddelande i st ä llet f ö r
f ö rseningsavgift b ö r ses som ett å l ä ggande f ö r
beskattningsrayndigheten att alltid och ex officio efterge f ö rseningsavgiften vid f ö rstag å ngsf ö rsuramelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:94 I89
Bilaga
1
F ö rteckning
ö ver
f ö rfattningar p å v ä gtrafikbeskattningens
omr å de, m.ra________________________________________
A.
Nu g ä llande f ö rfattningar
1. V ä gtrafikskattelagen
SkU
41,
rskr
254
SkU
38,
rskr
295
SkU
59,
rskr
385
SkU
26,
rskr
186
LU ;
5,
rskr
113
SkU
61,
rskr
346
SkU
6,
rskr
28
SkU
22,
rskr
136
SkU
21,
rskr
120
SkU
39,
rskr
192
(1973:601) prop 1973:94,
ä ndrad SFS 1974:316 " 1974:98, " "
1974:869 " 1974:164, (ikrafttr ä dande SFS 1974:873) ä ndrad SFS 1975:276 prop
1975:62,
"
1975:1421 " 1975/76:15,
"
1976:337 " 1975/76:181, (ikrafttr ä dande SFS 1976:719) ä ndrad SFS
1976:880 prop 1976/77:20,
"
1977:60 " 1976/77:68,
"
1978:72 " 1977/78:78,
"
1978:118 " 1977/78:94,
" 1978:199 "
1977/78:136, SkU 50, rskr 263
2. V ä gtrafikskattekung ö relsen
(1973:776)
ä ndrad
SFS 1974:874
" 1975:280
" 1976:341
"
" 1976:770
"
" 1977:948
" 1978:127
"
1978:331 '
Kung ö relsen
(1973:777) om å terbetalning och avr ä kning av v ä gtrafikskatt
m.m. f ö r fordon som anv ä nts utom riket
ä ndrad SFS 1974:876 (omtryckt)
"
1975:281
"
1976:768 (omtryckt)
"
" 1978:128
lagen
(1976:338) om v ä gtrafikskatt p å
vissa
fordon, som icke ä r registrerade
iket prop 1975/76:181, SkU 61, rskr 346
ä ndrad SPS 1978:119 " 1977/78:94, SkU 39,
rskr 192
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rordningen (1976:769) om uppb ö rd m.m. av v ä gtrafikskatt
p å vissa fordon, som icke ä r registrerade 1 riket
ä ndrad SFS 1978:408
opaginerad Kontrollera mot PDF
lagen
(1975:278) om neds ä ttning av fordonsskatt p å traktorer och sl ä pvagnar
m.m.
ä ndrad
SFS 1978:121
prop 1977/78:94, SkU 39, rskr 192
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
ä ndrad
SFSf 1578:122
" 1975/76:181, SkU 61, rskr 346 " 1977/78:94, SkU
39, rskr 192
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rordningen (1976:767) om uppb ö rd av saluvagnsskatt, m.m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.
Kung ö relsen (1973:779) om beskattning av motorfordon,
som ä r inf ö rt i svensk export-vagnsf ö rteckning
ändrad
SFS 1978:129
Kung ö relsen (1973:780) om interimsskatt
opaginerad Kontrollera mot PDF
11. Kung ö relsen
(1973:784) om visst undantag fr å n v ä gtrafikskatt
12. F ö rordningen (1978:407) om befrielse
fr å n eller neds ä ttning av viss indirekt skatt, m.m.
13. F ö rordningen
(1978:89) om f ö reskrifter i fr å ga om v ä gtrafikskatt
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Ö vriga
f ö rfattningar
Lagen
(1973:602) om s ä rskild v ä gtrafikskatt prop 1973:94, SkU 41, rskr 254
ä ndrad SFS 1975:277 " 1975:62, SkU 26, rskr
186
"
" 1975:1408 " 1975/76:29, SkU 15, rskr 68
upph ä vd "
1978:118 " 1977/78:94, SkU 39, rskr 192
Kilometerskattekung ö relsen (1972:591)
ä ndrad SPS 1973:77
"
" 1973:682
upph ä vd "
1973:776
Kung ö relsen
(1973:785) om inbetalning av avgift f ö r kilometerr ä knare m.m.
Lagen
(1975:279) om indrivning av avgift f ö r kilometerr ä knare m.m. prop 1975:62, SkU 26, rskr 186
F ö rordningen
(1975:283) om kilometerr ä knarapparatur till vissa sl ä pvagnar
ä ndrad SFS 1976:53
Kung ö relsen
(1973:788) om neds ä ttning av eller befrielse fr å n v ä gtrafikskatt
i vissa fall
ä ndrad SPS 1975:282
"
1978:130
upph ä vd "
1978:407
Kung ö relsen
(1974:875) om s ä rskild uppb ö rd av viss v ä gtrafikskatt, m.m.
F ö rordningen
(1976:718) om s ä rskild uppb ö rd av viss v ä gtrafikskatt, m.m.
Prop. 1978/79:94 192
9. F ö rordningen (1977:62) om s ä rskild uppb ö rd
av viss v ä gtrafikskatt, m.m.
.10. F ö rordningen (1978:131)
om s ä rskild uppb ö rd av viss v ä gtrafikskatt,m.m.
C. Bet ä nkanden
SOU 1968:50 Traktorbeskattning
" 1969:45 Pordonsbeskattningen
" 1970:36 Kilometerbeskattning
" 1972:42 V ä gtrafikbeskattningen
" 1977:6 Ö versyn
av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1, Eftergift och besv ä r m.m.
D. Vissa ä ldre
propositioner
Prop 1970:138 F ö rslag
bl.a. till en etappvis oml ä ggning av automobilskatten f ö r tyngre fordon enligt kostnadsansvarighetsprincipen
" 1971:97 F ö rslag
till Inf ö rande av best ä mmelser om å terbetalning
av automobilskatt vid utlandsk ö rning
" 1971:152 F ö rslag
bl.a. till "rullande uppb ö rd" av automobilskatt
" 1971:153 Principf ö rslag om inf ö rande
av kilometerskatt
" 1972:115 F ö rslag
till andra etappen av oml ä ggningen av automobilskatten (j ä mf ö r prop.
1970:138) och till best ä mmelser om skyldighet att montera kilometerr ä knarapparatur 1 vissa fordon
opaginerad Kontrollera mot PDF
TABELLER
Tabell 1. (avsnitt 2
Skatte å r, skatteperioder
och upp-,4) b ö rdsm å nad f ö r v ä gtrafikskatt
Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut- Skatte å r/
siffra Skatteperioder
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rdsm å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
juni-maj
maj-april
juni- augusti februari-april
Geptember-november raaj-juni
december-februari juli-oktober
mars-maj november-januari
september-augusti
juli-juni
september-november maj-juni
december-februari juli-oktober
mars-maj november-januari
juni-augusti februari-april
september-november
maj-juni
skatte å r maj-april
skatteperioder
maj-juli augusti-oktober november-januari februari-april
skatte å r
skatteperioder
skatte å r juli-juni
skatteperioder
juli-september oktober-december januari-mars april-juni
4 och skatte å r
5
skatteperioder
skatte å r
december-november
skatteperioder
december-februari
mars-maj
juni-augusti
skatte å r
januari-december
skatteperioder
."januari-mars april-juni Juli-september
oktober-december
skatte å r
februari-januari
skatteperioder
februari-april maj-juli augusti-oktober november-januari
april-mars januari-mars april-juni juli-september
oktober-december
juni-maj
mars-raa j
juni-augusti
september-november
december-februari
november-oktober juli-oktober november-januari
februari-april
december-november september-november de c embe r-februari
mars-maj juni-augusti
januari-december oktober-december januari-mars april-juni
juli-september
april
april augusti oktober januari
maj
maj
augusti novenber
iebruari
juni
juni
september
december mars
augusti
augusti november februari maj
noveraber
november februari maj augusti
december
december mars juni september
januari
januari april augusti oktober
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94
forts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut- Skatte å r/
siffra skatteperioder
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rdsm å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
februari
februari maj
augusti
november
mars
mars juni september
skatte å r mars-februari
februari-januari
skatte- mars-maj november-januari
perioder jiini-augusti februari-april
september-november maj-juni december-februari juli-oktober
skatte å r
april-mars
skatteperioder
april-juni juli-september oktober-december januari-mars
mars-februari december-februari mars-maj juni-augusti
september-november december
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2.
Vissa
uppgifter om antalet
opaginerad Kontrollera mot PDF
(avsnitt 3.1.1) ä renden
om f ö rseningsavgift m.m.
L ä n
Antal resp. andel (%) kiloraeterskattepliktiga fordon den 23 december 1977
andel fo
Andel av
totala antalet uts ä nda meddelanden om f ö rseningsuppgift under f ö rsta kvartalet 1978,
Uppgiven eftergifts-procent
Antal
mandagar f ö r handl ä ggning av f ö rs.
avg. ä rende!
Kolumn 2 Kolumn b
n
1
2
3
4
5
6
7
AB
29
809
13,2
20,5
ca
77
510
58
C
5
942
2,6
2,2
4
61
97
D
5
671
2,5
1,9
10
120
47
E
9
243
4,1
3,9
20
100
92
F
8
586
3,8
3,2
15
- 25
260
33
G
5
972
2,P
1,7
10
51
117
H
7
157
3,2
2,8
50
300
24
I
1
557
0,7
0,5
5
16
97
K
3
744
1,7
1,3
20
50
75
L
9
322
4,1
3,5
13
200
47
K
16
112
7,1
6,8
13
450
36
1
7
480
3,3
3,0
2
90
83
0
17
469
7,7
9,4
18
352
50
P
11
950
5,3
4,8
15
510
23
R
9
686
4,3
3,4
10
- 12
72
135
S
10
294
4,5
3,9
15
190
54
T
6
587
2,9
2,8
10
250
26
U
6
143
2,7
3,8
35
100
61
9
430
4,2
3,4
12
91
104
X
7
495
3,3
2,9
15
200
37
Y
9
248
4,1
4,3
15
- 20
210
4-1
2
5
676
2,5
2,2
10
200
28
A C
10
226
4,5
3,6
24
140
73
BlJ
11
477
5,1
5,2
20
55
209
Total
226
276
l Ö O
100
-
4 578
-
Genomsnitt
-
-
-
-
-
226 276
4 573
Prop.
1978/79:94 196
Tabell
3, Relativ frek?>r8ns f ö r olika
brister som raed-(avsnitt 3,1.4) f ö rt
att kilometerr ä knarapparatur inte godk ä nts vid s.k. l ö pande
besiktning (ASB;s unders ö kning i september 1977)
Brusten plombering Plombering saknades Plomberingen var
bristf ä llig R ä knarapparaturen var ur funktion Myndighetsplombering
var inte gjord R ä knare saknades Avst ä mplingen var inte l ä sbar Ö vrigt
Procent av totala antalet besikti-gade fordon
3,
,1
2,
,6
0,
,4
1,
,8
1,
5
0,
,1
0,
,1
0:
,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
r-t « S P
O -P 4 (U rH > CO CO P rH fl (U
"rS,
CO
CJ c>J
o o
opaginerad Kontrollera mot PDF
"3
S CO
S -P
P fl
to CO
O
rH VD CO C\J
ro
VD
fl CO
> cu ra
CO rH 4 ra
cu :o 3
.j
tp tH ,Q
VD CTi
o
O
o o
r-i
CTi
o
0>
u
-p
CO
1
CO '-
Ph i
Ph r-
co a
U rH
CO
S cu
n .a
U E
03
H P
Ph
Ph 03
P( CD
CU
H
ca p fl
CO
fl I U
> (D 4J CO
CO rH fj ra rH
CU :o CO -H
,
tH tH rH Ä
CO +
fl CO
00
UA
rH
r-
r
Lr%
O
H
rH
CM
CO
o o
CO CO
fl W) rH fl H P fl -P .M
CO :o cn H U iH CU H TS -P fl
I
fl
fl O
> cu
ra CO
CO H h
rH
cu :o 05 -rH
rH
H
CTi C\J
o o
cn
U
cu
CO P
m t/3
U
O -
tiO CO iH ra ra fl o - ö
1 o
(in
CO
-p fl
CO
H H H
-P Ph
Ph
,t
CO U
S
O-H
m
VD
r
C3>
M
r-\
t
a
U
rH
t
fl
VD
P
H
03
1
fl
f
cu
O
,p
fl
fl ,y 03
S o
H
O
:cO
U
H
03
tp
-p
Ph
tp
» CO
« 0 CO
« 0
CO
Ph
Ph CO
Ph
M P
1
H
H Ph
H
fH
§
03
03 Ph
03
>
P
Ph
fn CO
[iH
:0
CO
opaginerad Kontrollera mot PDF
« H
pH 03
CO=P
-P
O -P
-P 0
H
.
> CO
VD
VD
VD
a>
ro
CO
VD
CVJ
tt
C ö
COHJ
«
.*
..
t.
..
O
o -P
fl
r-t
ITv
VD
r-t
O
CTi
OtT
r-i
o
O Ph
(R
CO
C
r-t
H
t-
H O
P4
rf
H
S
CO
§
+ »
cJ
VD
O
CM
VD
VD
t
t
CvJ
O
P
fl
m
H
"*
C~
CVl
O
O
sl-
in
H
CO
CO
(>j
CVJ
VD
tn
u
fl 1
fl
03 CO
X
H ra
:cO
03 ra
U
3
VD
H
to
H
CO U
cr,
O
OD
O
ro
O
CVJ
CVJ
tn
O
O
o
Ph
:0
t~
t~
to
o"
r-i
O
m
c
H
Ph
tp
VD
r-t
r-i
H
03
U
bD
H
fl r-
ra
CO
H C-
ra
P
o
:s
fl
VD
a
CM
o
VD
to
O
CO
H
o
cr
H rH
pq
CO
K>
to
rH
r-\
H
H
-P
03
C
rP
03 1
P s
rHP
+3 cu
03 ra
03 -P
tp CO
H Ph
rH U
C\J
r-t
f-
ir\
to
cn
VD
to
VD
03
> CO
h
» .
*
m.
..
M
.*
..
O
E cn
CO Ph rH
O
ir\
CO
tr\
CVJ
o
I
H
O
o
O
o
:o -p
*
r
H
o
f-
rH
rH
rH
ra -H
rH
'otp
r-i
rH
M
P
03
fl
.P
rH
tp -H
-P
CO
fl
ra
HJ
VD
CO
0
r
CO
o
CO
VD
r-t
cn
03 >i
CO
C
r-
m
t
LTN
r-t
to
CvJ
rH
1 1
m
o
:o
i-q
CO
r-t
H
rH
rH
ra
>
U
CO
03
1
TJ
fl fl
fl
fl
03 O
O 3
rH ra
P
03 !-l
+= cn
p 03
CO
f U
00
H
hn
00
CTl
to
>;
pq
> CO
..
. «
*
, »
O
H c/
rH
CO fH rH
vo
H
c-
O
OJ
in
r-t
o
O
tp
H
:o -P
f
'
1
H
O
00
r-i
rH
P --'
,Q
tp
r-t
o
fl
(U
fl
O
r-t
Ph 03
ra
CO
ra
4
O
r
1
CO
r-
lr
r-
CO
O
r-i
VD
3
03
fl
=J-
m
r-i
rH
i
H
to
(U -P
(
CO
r-t
Cvl
to
CO
CO
B CO
fH Ph
:cO Ph
r-i
a CO
bfl
p
0
CO
03
X
U
1
rH
rH
fl
:cO
03
Ph
cu
,
ra
O
>
r
eo
X
T
ra
- ö
r-t
CO
C
fl
:cO
03
.
C
U
03
>
03
>
u
r-\
o
O
rH
H
X
:c5
U
u
Ph
CO
.
TS
Vh
CU
03
CO
to
U
3
03
03
t
1
tp
tp
-
+3
r-t
+5
r-3
ra
r
.
o
=cO
ro
ra
CO
:cO
03
-CO
CO
to
to
'cO
03
tn
-P
Pn
P
Ti ocO
fl
a
P
U CO
>
>
'Ph
rH
P
ra
r-t
rH
p
« 0
ocO
CO
r-t
P
OCO
ocO
« 0
to
rH
fl
+>
03
rH
rH
p
PlH
to
03
P
Ph
fin
PlH
fiD
:S
03
ra
03
Pn
CU
Pl.
P
piH
m
H
>
r-l HJ
X
a.
rH
rH
u
%
r-i
iH
rH
u
t3
CO
CO
03 U
:cO
o
03
03
>
p
, ..
03
03
(U
>
p
EH
-- '
Pn CO
CO
>
w
Pn
Pn
:0
OQ
.P
Ph
Pn
Pn
-.a
ta
opaginerad Kontrollera mot PDF
CT
r-t
CO rH
rH 03
COH
+>
O HJ
+J 03
r
> to
tfl+ »
c:
-l Ä CO
1
rH
to
§
-P
p
fl
tn
to
fl Ph
03 to
r-i cn
03 cn
tp PJ
Ä
>
CO Ph
:0
-AH
r
ra
CO
ra
HJ
3
fl
pq
CO
fl
03 1
HHJ
0 tn
CO
r-t U
> to
to Ph H
:0 -P
Ä H .P
r-i
P
,P
rH
-P
to
ra
HJ
CO
fl
i-q
CO
fl Å
03 O
rH cn
03 Ph
tp (U
Oh Ph
l> CO
CO Ph rH
r-l
:o -rt
p
~;tH .P
,P
fl
O
rH
ra
CO
U
HJ
03
fl
M
CO H
ra
Cfi
fl o
Ti U o Pn
m HJ
03
rH HJ 03 U
Fn CO
t I
VD
to
CT
VD
tn
CO tn CvJ
to
Cvl CVJ
O O
t---
-4-
00
o o
H
00
tn
CO
03 VD
-!j- *
CvJ CvJ
CTl
o
CvJ CVJ
VD
r-t
to
tn
O
CVJ
1
CvJ
rH
fe.
fl
Ti
p
CO 1
Ph
bo
M
bfl'
M
Ph >
01
fl
fl
flrH
fl
Oi :o
x>
P
p
P
03
H
P
e
Ph
U rH
U X
Ph
tp.fl
o
03
CO
03 03
03 :cO
03
P
o
r
.O
Ti
,P X
1 >
12
o o
P
E=cO
B :cO
SH
E 03
03
o rH
o >
O 0
O Ph
Ph to
"CT:
rH
H
rH U
H X
r-t
CO
cn fl
P
P,
03
Qi 03
PhCO
PhC
o .p
«
r »
M
>i
Ph
rH
to
.CO
° C0 CO
oCO CO
OCO lOj
ocO 03
CU
P,!>
Ph>
Ph,P
Ph Ph
Ph
fn
E P
rH Tl
rH Ti
Hti
rH - Ö
rH o M
03
P
03 -P
03 -P
03 -H
03 H -P
O
Fn
>
Fn >
Ph >
Pn >
Ph PhPh
o o
00
o o
o o
r-t
CVJ
o
o
r-t
to
CTl
ä
p
CO
opaginerad Kontrollera mot PDF
QO
r-l
CTV « =!-to
to VD
to CO
CO to
rH r-
tn to
03 o CO
to ro o
O O O O
r-t
O O O O
r-t
I
r-t
o
CTV O-,
o o
tn
CvJ CvJ
I r-t O
-=)-
CVJ C\J
o
CTV
tn
CVJ
fl a
to
> p
:tfl ,
:tO to H
H ra 3 H
S '"'
5 (1h
ö Td
MO
CO
fl
P
tn
;cd
Ph
rH
rH
03
Ph
P
+
:o
03
-
epHJ
4J
to
TS
CO
to
P.i
VD
03
>
ra
r-D
U
CO
1
>
a
Ph
fX
O
« 0
3
p
> Ph
U Ph
.
tn
03
03 Id
fl
c-
ra Ph
Ph
CO
tp
M Ph
p 03
M 03
HJ rH
-.cy
- Ö
CO
r-l
r-t
O
. :cO
rl
P-
p
ra tp
1
E
0.
Ph
U r-t
U
03
03 rH
:o
M
r-
P,
4J -P
.X
eo
r-
03
OJ.HJ
.i
Ct
HJ
E ra
tjO O
o
.
4J
O T3
p
:cO
o
cr
S
r-t
U
r-t
Ph
o
.
p :o
U HJ
CvJ
Q
ra
M.P
oeO
ra
cr
03
Ph
Ph 4J
1
Ph
Ph
Tl - Ö
--
O
rH
Ph
t)D o
r-i
r-t
r-l
3 Ph
fl
P
-
03
-ri
M
:C Ö
Ph
O
,P
4J
U
r-t
03
03
03 -
u
P
+ 1
4J
SP
Ph 03
:o
03
'
P
fl
r
ep HJ
S
P
P r-t
HJ
o
>!
u
4J:cO
Ö
CO
to
ra
Ti
CO =P
-riM
r~
fl
.H
>
ra
03
:td
(n
r-i
Ti
:p
in -ri
fl HJ
>
o ra
CO
Tl t3
.
o
fl
Ph U
fl
to
fl
03
o :o
.
t
03
Fn rO
M
Td
03
P
rH
>
!h
o
Q
03
HJ
O
-P
M
tn
ra
r-t
:tO
P
> 03
rH
« 0
tp
1
P
rH
HJ
rH
rH
-P
O
5
P
to
-t
c
HJ
>!
W
r-i
u
m
tn >i
03
Tl
HJ
U
.
:o
03
;P
tp
fin
h
Ph
pq
:3
CVJ CvJ
PH
.
t>!
r-i
VD
+J HJ
+J 10
H
rH
P
fl
rH
fl
O
eu
tD
T)
CQ
,P
>
u
to
to
o
0)
EH
--'
Fn
W)
fl
P
fl
Td
U
o
fl fl
CO M
CO
fl > to e ö
? § > :tfl
H .Q Ph P
tQ 1
,3S
CvJ VD 00
O OJ O
to VD CTV
1- f r-i
O O a
Cvl e CTl
rH cJ t-
tn t to
O fr cr,
a 00 (T\
r-t tn
o o o
o o o
o o o
-=1- o
r-t
tn O tn
r-i
O +
1
C\J o CO
CvJ CvJ to
t- o to
CVJ to
cg tn
CvJ r-t
( tn
° s
o 2
rH O
to VD
II
rH H
o o
O crv
to LO
U
0) Ph H t «
tPrH
u to
eUrH rH 3 r-t -r-i
P fl Tl
Ph
O fl
fl bO
to to
>
03 hO B_fl
pS
fi Ph HJ CQ Ph
j3S
CTV
crv
vo
VD
CTV
O
CTV CTV
r-i CvJ
O O
g °
O o
"* tn
CO t
CvJ CO
VD c
m
rH
00
VD
00
rr>
H
CVJ
o
O
o
O
vl-
av
VD
H
r-i 1
CvJ
1
r-i
r
O
O
to
CO
VD
r-t
u
U
r-i to
X
u to
03 r-i
0
3 iH
(vJ ro
CO CvJ 'd-
o r~
r-t t-
rH f- VD
CTV CO t
to
VD cr>
Cvl
ro tn c\j o rH ro cvj tn cvj
CVJ
O o o
o o O
O tn o
CVJ CVJ CO
VD to 00
00 to CO
rH to vJ-
ro to to 'It- to tn t~- to
c- o tn tn o VD " O
o o o
VD OvJ
crv crv CTV tn
Ph 03 Ph
to H to
P ep H
X X
to Ph to
r-3 H '-'
eu.fl to
o o
ro CO
CTV CTV
rH VO o o
Ph
03 Ph
a Ph ;o
,Q Ph Ph
3 C
03 +J
ra
CO
a fl cu
ra Ph :o
ba u
o o
tn
CTV VD Cvl Cvl
m ro t~- C!v
r-t ro to
ro tn o O
ov CVJ crv
oo o [--CTV
r-i CvJ Cvl
o O
O O
O O
CvJ
o 't
ov
ro ro
O to
m H to
rH tn Ph
vo [ ° ö
to tn M)
rH H Ph
Ph 3
r-t r-t Oi
OJ CO 4J
O H fl
H H -P
Ph ocO
O
o
O O Cvl
O O O VD CVJ
r-t
O crv tn
CvJ
O HJ
o rH
o 03
tn .fl
r-i
I Ph
r-i :o
O CTV
crv
fl cu HJ
4J
eo
>;
ra ra fl o
Td
Ph o
S o ra
Ph
03 -P =P W
o =P
Ph
Ph to
03 Ph r-t to
>>! Ph to tu H
3 rj
H -r-
Ä Q3Ä
CvJ to
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8. F ö rslag
till skattc,"ir, skatteperioder och (avsnitt 4.3.1) uppb ö rdsm å nader f ö r v ä gtrafikskatt
(sista m å naden i varje skatteperiod f ö r kilometerskatt ä r
avst ä mplingsm å nad)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut- Skatte å r/
siffra Skatte-
_______ perioder
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rds m å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatte å r maj-april
april-rnars Skatte- maj-augusti december-mars
perioder september-december april-junil) -, januari-april
juli-november '
september-augusti
juli-juni
,N september-december april-juni ' . januari-april juli-november2) maj-augusti december-mars
december-mars
april-juli ,v augusti-november mars-juni
januari-december
december-november
januari-april juli-november2) maj-augusti deceraber-mars
september-december april-junil)
1) Skatteperioden
ä r tre m å nader
2) Skatteperioden
ä r fem m å nader
3) Uppb ö rd f ö r
perloden g ö rs 1 dess f ö rsta m å nad
14 Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 94
Skatte å r juni-maj
Skatteperioder
juni-september oktober-januari februari-maj
Skatteåi' juli-juni
Skatteperioder
Skatte å r
Skatteperioder
juli-oktober november-februari mars-juni
Skatte å r
oktober-september
Skatteperioder
oktober-januari
februari-maj
juni-september
Skatte å r
december-november
Skatteperioder
Skatte å r
Skatteperioder
Skatte å r
februari-januari
Skatteperioder
februari-maj juni-september oktober-januari
maj-april januari-april maj-augusti september-december
juni-maj februari-maj juni-september oktober-januari
september-augusti
maj-augusti
september-decembe?
januari-april
november-oktober juli-oktober novembe r-fe brua ri
januari-december september-december januari-april
maj-augusti
april
april augusti
december
maj
maj
september
januari
juni
juni
oktober
februari
augusti
augusti
december
april
september
september
januari
maj
november
november
mars
augusti
december
december
april
augusti
januari
januari
maj
september
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slut- Skatte å r/
siffra Skatte-
______ perioder
Fordonsskatt
Kilometerskatt
Uppb ö rdsm å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatte å r
mars-februari
Skatteperioder
mars-juni
juli-oktober
november-februari
Skatte å r
april-mars
Skatteperioder
april-juli ,v augusti-november " december-mars
februari-januari oktober-januari februari-maj
juni-september
mars-februari november-februari mars-juni juli-oktober
februari
februari
juni
oktobtr
mars
mars
augusti
november
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppb ö rd f ö r perloden g ö rs i dess f ö rsta m å nad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9 (avsnitt 4.3.1)
Uppb ö rdsm å nader och avst ä mplingsm å nader
f ö r v ä gtrafiksiiatt samt f ö rslag till ä ndringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
['I-inad
Uppb ö rd av fordonsskatt f ö r skatte å r
f ö r fordon med slutsiffra
Uppb ö rd av fordons-sl:att
f ö r skatteperiod och uppb ö rd av r.ilometerskatt f ö r fordon med slutsiffra
Avst ä mpling
fordon med
sm å nad f ö r
slutsiffra
Enligt g ä llande best,
Enligt f ö rslaget
Enligt g ä llande
best.
Enligt
f ö rslaget
Enligt
g ä lande
best.
Enligt
f ö rslaget
Januari
8
8
1,8
2,5,8
2,4,5,6,9
3,9
Februari
9
9
2,4,5,6,9
3,9
3,7,0
6,0
Mars
0
0
3,7,0
6,0
1,8
1,4,7
April
1
1
1,8
1,4,7
2,4,5,6,9
2,5,8
Maj
2
2
2,4,5,6,9
2,5,8
3,7,0
3,9
Juni
3
3
3,7,0
3,9
1,2,4,5,6
1,4,6,7,0
Juli
-
-
-
-
-
-
Augusti
4,5
4
1,2,4,5,
8,9
1,4,6,7,0
3,7,0
2,5,8
September
-
5
3,7,0
2,5,8
1,8
3,9
Oktober
-
-
1,8
3,9
2,4,5,6,9
6,0
November
5
6
2,4,5,6,9
6,0
3,7,0
1,4,7
December
7
7
3,7,0
1,'-*,7
1,8
2,5,8
Prop.
1978/79:94
204
Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
AV
REGERINGEN Ö VERL Ä MNADE Ä RENDEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. 1
Ä renden som behandlas i detta bet ä nkande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sten Jonsson, Uppsala
Å keri
f ö retagarnas centralf ö rbund, Solna
B ö rje Klangestam, Gnesta
Statens trafiks ä kerhetsverk,
Solna
i-Iotorra ä nnens riksf ö rbund, Stockholm
ä ndrade best ä mmelser f ö r
uts ä ndning av skattekrav, m.m.
ä ndrade
best ä mmelser f ö r plombering av kl1oroe t err ä knarappara-tur
ä ndrade
regler f ö r av-l ä mnctnde av ordinarie st ä rapelkort, m.m.
vissa ä ndringar i
kilometerskattesysterne t
ä ndrade
regler om avr ä kning av kilometerskatt vid utlandsic ö r-ning med kilometerskattepliktig personbil.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.2
Ä renden sora inte behandlas i detta
sammanhang
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svenska, å keri f ö rbundet
och Svenska busstrafikf ö rbundet, Stockholm
r ä tt att framf ö ra
fordon n ä r det ä r av-st ä llt
och skatt d ä rf ö r inte har eriagts
opaginerad Kontrollera mot PDF
Perrymasters
AB, G ö teborg
ä ndrad debitering av v ä gtrafikskatt p å
utl ä ndska n å h ä ngsvagnar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Budgetdepartementets r ä ttsenhet
5
Frede Predriksen, Udevalla
Ving å kers lastbils-central, Ving å ker
Svenska å keri f ö rbundet, Stockholm
AB Tir-Transport, G ä vle
Svenska å kerif ö rbundet. Svenska taxif ö rbundet och Svenska busstrafikf ö rbundet,
Stockholm
Sea-Land Containership AB, G ö teborg
Alvar E. Bj ö rklund, Ä lvsj ö
Bengt Rosenqvist, Stockholm
identifiering
m.m. av vissa fordon i internationell trafik
ä ndring
av best ä mmelserna om å terbetalning av fordonsskatt f ö r fordon som anv ä nts
utom riket
klassificering av traktorer, m.m.
beskattningen av jordbrukets tunga traktort å g
å terbetalning
av viss v ä gtrafikskatt
effektivare p å f ö ljd vid brott mot best ä mmelserna om brukandef ö rbud p å grund av obetald v ä gtrafikskatt
neds ä ttning av viss fordonsskatt
slopande av viss å rlig
fordonsskatt , m.m.
slopande av viss å rlig
fordonsskatt, m.m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TILL
UTREDrllNGEN INKOMNA SKRIVELSER
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.1
Skrivelser
som behandlas i detta bet ä nkande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
minskning
av antalet
Av RSV ö verl ä mnad skri-
velse fr å n Byggindustrins avst ä mplingstillf ä llen stiftelse f ö r arbetarskydd och f ö retagsh ä lsov å rd (Byggh ä lsan), Sto ekholm
Av TSV ö verl ä mnad skrivel- vissa ä ndringar i be
se fr ä n Postverket, st ä mmelserna om app-
Stockholm b ö rd m.m. av v ä g-
trafikskatt
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.2
Skrivelse
som inte behandlas i detta sammanhang
opaginerad Kontrollera mot PDF
Harry Jannessons Å keri
AB, v ä gtrafikskatt f ö r
Angered vissa tunga fordon
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
4
Ber ä kning av
kostnadsminskningar f ö r myndigheter till f ö ljd av v å ra f ö rslagl
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnaderna
Nuvarande
Ber ä knad
avser
kostnad.
kostnads-
Anm.
kr/ å r
inbesparing,
kr/ å r
A. F ö rslag i
avsnitt 4.2.2 och 4.3.1
KILOMETERSKATT
1. Blanketter 344
000 86 000
2.
Porto 5 488 000 1 372 000
3.
Registrering 904 000 226 000
4. Debitering
520
000 130 000
R ö rlig
kostnad. RSV har hittills svarat f ö r dessa kostnader. Fr.o.m. den 1 juli 1978 g ö r TSV det
Ist ä llet.
Kostnaden
ber ä knad med ledning av g ä llande posttaxor.
Avser
TSVs kostnader f ö r maskinell registrering m.m. Halvfast kostnad.
Avser
TSVs kostnader f ö r skattedebitering. Halvfast kostnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5. Diverse
FORDONSSKATT
(G ä ller fordon f ö r vilka skatt erl ä ggs f ö r skatteperiod)
6. Blanketter
7. Porto
5
000
272
000 68 000 Se anm till 1. 412 000 353 000 Se anm till 2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
10.
Se
anm till 4.
34
000
3 000
2 277 000
Debitering
Diverse
136
000
9
076 000 F ö rslag 1 avsnitt 4.2.4. 4.5 och 4.6.2
24 000
Blanketter
19 000
Avser
f ö rslagen 4.5. och 4.6.2. kostnad.
i
avsnitt R ö rlig
opaginerad Kontrollera mot PDF
11.
Diverse
75 000
Avser
vissa f ö rslag i avsnitt 4.2.4 och 4.6.2. Uppgifterna bygger p ä uppskattningar.
R ö rliga och
-,. Ht halvfasta
kostnader.
94
000 BER Ä KNAD TOTAL KOSTNADS INBESPARING = (2 269 000 -I- 94 000) = 2 163 2 363
000 kr./ å r
'
Uppgifterna som ligger till grund f ö r ber ä kningama har l ä mnats av TSV och g ä ller per den 1 juni 1978.
De
halvfasta kostnaderna, ber ä knas.vara helt avvecklade 3-5 å r
eiter det att andringen har genomforts.
j j a
Prop.
1978/79:94 208
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatteut-redningens
betänkande (Ds B 1978:5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 1
Kilometerskatt
1 Allmänt
Bland remissinstanserna råder enighet om att det
föreligger ett påtagligt behov av att förenkla reglerna om kilometerskatt.
Flera remissinstanser uttalar att systemet är krångligt och svårt att tillämpa.
Till dem som ger uttryck för denna uppfattning hör DEFU, som med stöd av
siffersammanställningar och exempel anför att det nuvarande systemet är mycket
komplicerat att tillämpa för de skattskyldiga och myndigheterna, att det också
för bägge parter medför höga kostnader, att det medför ett betungande uppgiftslämnande
för de skattskyldiga, att det inte ger möjlighet till effektiv kontroll och
att det innebär onormala risker för skattebortfall.
Mot denna bakgrund har den överväldigande majoriteten av
remissinstanserna upptagit positivt att åtgärder vidtas för att genomföra
förenklingar i systemet. De av utredningen lagda förslagen sägs allmänt, t.ex.
av länsstyrelsen i Uppsala län. Svenska Taxiförbundet och Svenska Åkeriförbundel,
vara väl ägnade att medföra förenklingar och förbättringar och att kunna läggas
till grund för lagstiftning.
Några remissinstanser vill dock beteckna de förbättringar
som uppnås genom utredningens förslag som marginella. De menar att ytterligare
förenklingar bör kunna göras i det befintliga systemet. Sådana synpunkter
framförs av länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Örebro län samt av DEFU.
Flera remissinstanser har beklagat att utredningen inte
haft till uppgift att utreda vilka andra möjligheter än kilometerskatt som står
till buds för en beskattning av kilometerskattepliktiga fordon. Vanligen pekar
man därvid på en brännoljeskatt i kombination med färgning av eldningsoljan.
Ett sådant system praktiseras i Finland med gott resultat, påpekas det från
flera häll. Det rekommenderas att utredningen i sitt fortsatta arbete tar upp
denna fråga. Företrädare för sådana åsikter är generaltullstyrelsen, länsstyrelserna
i Jönköpings, Gotlands, Kronobergs, Älvsborgs och Örebro län, DEFU, byråkratiutredningen
och Motormännens riksförbund. Å andra sidan anser länsstyrelsen i Stockholms
län och Åkeriföretagarnas centralförbund att nuvarande system tills vidare bör
bibehållas. Länsstyrelsen anför därvid bl.a. att kilometerskattesystemet tycks
ha vunnit en viss förankring hos fordonsägarna.
I stort sett samtliga remissinstanser är, som nämnts,
eniga om att utredningens förslag, åtminstone i huvudsakliga delar, bör
genomföras. Ett undantag är byråkratiutredningen, som befarar att de föreslagna
ändringarna kommer att leda till mera krångel och byråkrati och orsaka svåra
tillämpningsproblem. I avvaktan på en genomgripande reform anser byråkratiutredningen
det ej motiverat att genomföra utredningens förslag annat än på ett fåtal
punkter. En minoritet av byråkratiutredningen anser dock att man bör ta
tillvara alla de förslag till förenklingar som utredningen föreslagit.
Prop.
1978/79:94 209
2 Kilometerräknare m. m.
KSN, som senare kommer att redovisa resultatet av en av
nämnden gjord undersökning rörande de vajerdrivna kilometerräknarnas driftsäkerhet,
menar att båda de i marknaden förekommande märkena uppvisar god driftsäkerhet.
Annorlunda förhåller det sig dock med manipulationssäkerheten, i synnerhet hos
viss apparatur av äldre utförande. Det är därför nödvändigt, enligt nämnden,
att skapa bättre möjligheter till kontroll och övervakning av systemet. Bl. a.
bör den informationsverksamhet som nämnden nu bedriver för närmast berörd
polispersonal fortsättas och intensifieras. Nämnden pekar också på det
förhållandet att straffansvar enligt 56 § 3 VSK sällan eller aldrig inträder om
inte fordonsägaren vidgår att han känt till bristerna hos räknaren. Motsvarande
gäller i fråga om 33 § VSL, som nästan endast kunnat tillämpas då gärningsmannen
erkänt brott, eftersom det föreskrivs att det brottsliga förfarandet skall ha
skett uppsåtligen. Därför menar nämnden att straffansvar bör kunna inträda
även vid vårdslöst förfarande med kilometerräknarapparaturen som medför att denna
inte är i föreskrivet skick.
KSN förordar att statsmakterna snarast beslutar att en
utredning sker av förutsättningarna för införande av beskattning via navräknare
inte bara pä sådana skattepliktiga tyngre fordon som i dag inte kan utrustas
med navräknare utan också på dieseldrivna personbilar.
En sådan åtgärd kan enligt KSN ocksä få betydelse i det
fall aktuella planer på övergång till elektronisk hastighets- och vägmätare i
vissa personbilar leder (ill att räknare av nu befintliga typer inte kan
användas.
3 Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatl m.
m.
RRV anser att utredningens förslag att minska antalet
ordinarie avstämplingar och uppbördstilltallen till tre per år medför vissa
besparingar och förenklingar. Verket vill emellertid inte avfärda tanken på
att detta system kombineras med ett av verket föreslaget system med preliminära
förskottsinbetalningar. Verket delar inte utredningens farhågor om att alltför
stora skattebelopp skulle kunna komma att få erläggas vid den årliga avräkningen.
Länssiyrelserna i Kronobergs och Västmanlands län år inne
på samma tankegångar som RRV men stöder dock utredningens förslag som ett steg
i rätt riktning. Även länsstyrelsen i Gotlands län uttalar sig till förmän för
ett system med preliminära inbetalningar tvä gånger om året före den årliga avläsningen.
Denna länsstyrelse jämte länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker dock i
och för sig också förslaget men ifrågasätter om inte ytterligare minskning av
antalet ordinarie avstämplingar bör övervägas. Å andra sidan instämmer
länsstyrelsen i Uppsala tån, som även den tillstyrker utredningens förslag, i
utredningens bedömning av de olägenheter som skulle vidlåda ett system med
endast en årlig avstämpling och i övrigt debitering efter schablon.
Motormännens riksförbund avstyrker en ändring av antalet
skatteperioder från fyra till tre, enär systemet med fyra betalningsperioder f.n.
är väl inarbetat och då en minskning av periodernas antal och därav föranledd
ökning av deras längd kan leda till besvärande betalningsproblem. I stället
förordar förbundet den modell som RRV har skisserat.
Lånsslyrelsen i Malmöhus län finner utredningens förslag
vara ett steg i
Prop. 1978/79:94 210
rätt riktning om än otillräckligt. Länsstyrelsen i Örebro
län tillstyrker förslaget men varnar för en ökad reslföring av skatter, ätminstone
i inledningsskedet. Det är däjför viktigt, menar denna länsstyrelse, att ägare
av kilometerskattepliktiga fordon underrättas via datasystemet om förändringarna.
KSN tillstyrker förslaget men understryker vikten av att kontrollmöjligheterna
samtidigt förstärks.
Övriga remissinstanser, utom byråkratiutredningen,
tillstyrker utredningsförslaget i denna del eller lämnar det utan erinran.
Utredningens ställningstagande att avstämpling vid
ägarbyte inte bör ske kritiseras av några remissinstanser. Förespråkare för ett
system med avstämpling vid ägarbyte är länsstyrelsen i Västmanlands tån,
Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförcning, Motorbranschens riksförbund och
Sveriges bilskrolares riksförbund. Dessa framhäller bl. a. att principen bör
vara att varje fordonsägare skall ansvara för skatten som belöper på den vägsträcka
som körts under hans innehav. Övriga remissinstanser godtar utredningens
bedömning i denna fråga eller lämnar den utan erinran.
4 Brukandeförbud m. m.
De flesta remissinstanserna ser positivt pä att en
uppmjukning av reglerna om brukandeförbud kommer till ständ. Det framhålls bl.a.
att brukandeförbud inte bör tillgripas i andra fall än när allmänheten ser det
som berättigat och att ett förbud, för att få avsedd effekt, bör komma i fråga
endast i de fall då det kan kopplas till systemet med kontrollmärke.
Att brukandeförbudet bör hävas vid försäljning på exekutiv
auktion och i de av utredningen angivna konkursfallen är en tanke som vinner
allmänt stöd. RSV och Föreningen Sveriges kronofogdar är av den uppfattningen
att ett hävande i konkursfallen bör kunna ske automatiskt i samma ordning som
vid exekutiv auktion. Länssiyrelsen i Stockholms lån, som också tillstyrker
förslaget, varnar dock för att ett genomförande kan öppna vägen för vissa skatteundandragande
åtgärder. Länsstyrelsen pekar på den situationen att en rörelseidkare i
ekonomiskt trångmål kan lata ett exekutivt förfarande inledas. Ingenting
hindrar honom från att själv eller genom bulvan köpa sitt eget fordon på
exekutiv auktion och därefter fortsätta sin rörelse som förut eller i annan
juridisk form med sitt skattetyngda fordon.
När det gäller villkoren för ny ägare till ett fordon att
få ett brukandeförbud hävt har några remissinstanser anslutit sig till den
mening som experten Carlson gett uttryck ät i särskilt yttrande. Dit hör RSV,
dock endast i princip och med reservation för att verket ej hunnit med att
utreda de tagtekniska konsekvenserna, samt länsstyrelserna i Ålvsl)orgs, Kopparbergs
och Gävleborgs län.
Utredningens uppfattning att problemen i samband med återtagningar
av fordon som sålts på avbetalning numera är tillfredsställande lösta från vägtrafikskattesynpunkt
kritiseras av Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och
Motorbranschens riksförbund. Sistnämnda förbund pekar på att säljaren kan få
medge köparen anstånd med avtalade amorteringar. Om köparen äntlå inte kan
fullfölja köpet, tvingas säljaren att återta fordonet. Denne kan sällan fä
kostnadstäckning för skatteskuld som han nödgas betala i köparens ställe.
Vidare kan det ofta vara förenat med betydande svärigheter att finna det fordon
som skall återtas på grund av att köparen medvetet håller detta utom räckhåll
för säljaren eller kronofogdemyndigheten. När det väl har påträffats kan
förfallen skatteskuld uppgå till betydande belopp.
Prop. 1978/79:94 211
Förslaget att ett brukandeförbud på grund av obetalda
skatter efter myndighetsprövning skall kunna hävas i andra fall än vid
försäljning exekutivt eller från konkursbo tillstyrks allmänt. Ett par
remissinstanser anser dock att denna prövning inte bör ligga på RSV utan
anförtros åt länsstyrelserna. RSV, Föreningen Sveriges kronofogdar och länssiyrelsen
i Skaraborgs län ger uttryck åt denna uppfattning. Sistnämnda länsstyrelse
åberopar bl.a. de regionala myndigheternas lokal- och personkännedom och
samhällets allmänna decentraliseringssträvanden.
När det gäller att slopa brukandeförbudet vid försummelse
att lämna uppgift råder allmän enighet om det lämpliga och önskvärda i en sådan
reform. Lånsslyrelsen i Gotlands län menar dock att förbudet bör kvarstå och
eventuellt följas av polisanmälan, då en skönsmässig höjning av skatten måsle
anses olämplig för att få den skattskyldige att fullgöra vissa uppgifter. 1
övrigt tillstyrker länsstyrelsen förslaget.
Slutligen har också förslagen i fråga om brukandeförbud
när kilometerräknarapparatur saknas eller är bristfällig godtagits eller
lämnats utan erinran av remissinstanserna.
5 Förseningsavgift
Av remissyttrandena framgår att det är ett allmänt
önskemål att systemet med förseningsavgift förenklas. Det ses som angeläget
att sädana regler tillskapas att tidsåtgången för denna typ av ärenden för den
handläggande personalen reduceras sä mycket som möjligt.
Den av utredningen föreslagna konstruktionen med ett
varningsförfarande vid enstaka försummelse och påförande av förseningsavgift
först vid upprepad försummelse under någon av de tre närmast följande
skatteperioderna eller vid underlåtenhet att efterkomma anmaning har godtagits
av den allt övervägande delen av remissinstanserna. Undantag är RSV och länsstyrelen
i Gotlands tån. RSV framhåller att den föreslagna konstruktionen strider mot
tanken bakom förseningsavgiften och att man inte kan utesluta att i stort sett
samma personer på sikt är inblandade i dessa ärenden. Länsstyrelsen anför att
förslaget lätt torde leda till att fordonsägaren finner att var tjärde avstämpling
kan underlåtas utan påföljd. Länsstyrelsen menar dock att nybliven ägare till kilometerskattepliktigt
fordon automatiskt skall befrias från förseningsavgift om försummelse sker vid
hans första avstämplingstillfälle.
Länsstyrelsen i Gävleborgs lån anser att
förseningsavgiften bör höjas till i vart fall det dubbla. Länsstyrelsen i
Kristianstads lån anser också att avgiften bör höjas, så att den vid upprepad
försening inom tre skatteperioder uppgår till 200 kr. och vid ännu en
förseelse inom samma tidrymd, 300 kr. Å andra sidan menar länsstyrelsen I
Stockholms län att den dubbla förseningsavgiften skall tas bort, eftersom den
inte har avsedd effekt och medför onödiga registerkontroller. Dubbel avgift
påförs nämligen oftast för fordon som redan är belastade med skatt och vars
ägare inte reagerar för den högre avgiften.
Flera remissinstanser tar upp frågan om ursäktlighetsprövningen
vid ifrägasatt eftergift skall omfatta även en tidigare försummelse som föranlett
erinran eller endast det sista tillfället. Länsstyrelserna i Södermanlands,
Blekinge, Malmöhus, Haltands, Göteborgs och Bohus, Värmtands, Gävleborgs, Väsiernorriands,
Västerbottens och Norrbollens lån anser i likhet med experten Carlson att den
sistnämnda lösningen är att föredra.
Prop. 1978/79:94 212
R.SV kritiserar utredningens förslag främst med hänsyn
till den långa tid som kan komma att förflyta mellan försummelserna.
Kammarrätten i Göleborg och skattetilläggsutredningen,
vilka båda i och för sig tillstyrker den av utredningen föreslagna
konstruktionen, riktar också kritik mot den föreslagna ordningen vid ifrågasatt
eftergift samt mot den föreslagna lydelsen av 28§. Härom anför
skattetilläggsutredningen bJ. a. följande.
En nackdel
med utredningsförslaget är att yrkanden om eftergift på grund av ursäktlighet
vid den första försummelsen blir svåra att bedöma därför atl tiden mellan den
första försummelsen och beslutslillfällel kan komma att bli lång. Det anges
vara sannolikt att den föreslagna ordningen kommer att ge upphov till ett stort
antal ärenden och besvärsmål. De administrativa vinsterna med förslaget skulle
därmed komma alt minskas avsevärt. Av nu anförda skäl bör bestämmelserna om
förseningsavgift utformas så att ursäktlighetsprövningen avser endast den
senaste försummelsen. Detta system bör dock inte uppfattas så, att
beskattningsmyndigheten skall anses alltid och ex officio ha eftergett
förseningsavgiften vid förstagångsförsummelse. Bestämmelsens innebörd bör vara
den att förseningsavgift inle skall påföras för enstaka försummelse av
uppgiftsskyldigheten utom i det fall då den skattskyldige har underlåtit alt
efterkomma en anmaning alt lämna uppgift om körsträcka. Vissa invändningar kan
enligt skattelilläggsutredningen riktas mot detta förslag. Den som hade kunnat
åberopa ursäktlighel för den första försummelsen kommer i ett sämre läge genom
att denna ursäktlighet inte kan beaktas när den nya försummelsen inträffar. Föratt
tillgodose en sådan invändning kan den ordningen införas atl även en erinran
skall kunna omprövas om detta yrkas inom kortare tid, t.ex. tio dagar. Den
skattskyldige kan beredas tillfälle atl inom denna tid åberopa vad han vill
anföra för att erinran skall upphävas. En sådan ordning skulle dock medföra
administrativt merarbete och därigenom motverka den effekt som vägtrafikskatteutredningen
vill uppnå med förslaget. Å andra sidan kan man nog räkna med att antalet
yrkanden om att erinran skall omprövas kommer att bli tämligen fåtaliga.
Skattetilläggsutredningen uttalar vidare att 28§ VSL f.n.
innehåller materiella bestämmelser om förseningsavgift. I utredningförslaget
inleds paragrafen med ett stycke som reglerar administrativa rutiner för atl
erinra försumlig skaltskyldig om hans uppgiftsskyldighet och om atl förseningsavgift
kan komma att påföras om försummelsen upprepas. De materiella reglerna om påföring
av förseningsavgift och reglerna om administrativa rutiner för att erinra
försumlig skattskyldig bör enligt skaitelilläggsulred-ningens uppfattning
behandlas i olika paragrafer i VSL.
Kammarrättens resonemang överensstämmer i huvudsak med
skattetill-läggsutredningens men omfattar inte dess förslag om rätt till
omprövning av erinran.
Övriga remissinstanser har godtagit eller i vart fall inle
riktat några väsentliga invändningar mot den av utredningen föreslagna
ordningen vid prövning av ifrågasatt eftergift av förseningsavgift.
Flera remissinstanser har framhållit att 37 g § andra
stycket lagen (1959:92) om förfarandel vid viss konsumtionsbeskattning, lill
vilken 28 § VSL hänvisar, inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella
reglerna i VSL. Vägtrafikskatt påförs nämligen enligt 22 § VSL regelmässigt
genom automatisk databehandling ulan att särskilt beslut meddelas. Endast i de
fall länsstyrelse fastställer skatten meddelas beslut. Det finns säledes i
regel inte något beslut som vunnit laga kraft. Detta skulle innebära att den
Prop.
1978/79:94 213
skattskyldiges möjligheter att yrka omprövning av beslutet
om förseningsavgift blir obegränsade i tiden. Dessa påpekanden görs av RSV saml
länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus och Kopparbergs län.
Behovet av
att RSV utfärdar anvisningar om eftergift av förseningsavgift, som är mera
detaljerade och utförliga än de nuvarande, för att komma tillrätta med den
olikartade lillämpningen på länsstyrelsenivå, understryks av flera
länsstyrelser. Bl. a. länssiyrelsen i Älvsborgs län efterlyser sådana
anvisningar och menar också alt ytterligare bestämmelser bör tas in i VSL,
eftersom reglerna i föifarandelagen syns i huvudsak anpassade till annan
lagstiftning än den som gäller för vägtrafikskalt.
6 Åtgärder vid fel på kilometerräknarapparatur
Allmän enighel råder bland remissinsianserna om behovet av
en uppmjukning av bestämmelserna om tredagarsfrister för dels reparation av
räknaren, räknat frän dagen för upptäckt av felet, dels besiktning, räknat frän
reparaiionsdagen. Däremot är samstämmigheten inte lika klar när det gäller hur
långt en sådan uppmjukning bör sträcka sig.
Den föreslagna förlängningen av lidsfristen för besiktning
tillslyrks av KSN och byråkratiutredningen. Andra som yttrar sig diskuterar
förslaget tillsammans med den föreslagna rätten för beskattningsmyndigheten att
förlänga reparalionsfrislen. Att en sådan möjlighet bör föreligga tillstyrks av
länsstyrelserna i Siockholms och Älvsborgs län, vilka dock föreslår andra
frister. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att en gemensam tid om
sammanlagt femton dagar skall gälla utan uppdelning av tiden på reparation och
besiktning och alt länsstyrelserna bör ges möjlighet att medge förlängning av
denna tid.
Länssiyrelsen
i Södermanlands län avstyrker att en dispensordning införs, främst med hänsyn
till befarad ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna och till atl det inte lorde
kunna undvikas att brukningsförbud ändock hinner inträda. I stället bör en
reparationsfrist på tio dagar införas. Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län
och DEFU föreslår en generell förlängning av besiktningsfrislen. Motormännens
riksförbund föreslår atl tidsfristerna för reparation och besiktning bestäms
till vardera tio dagar och att denna tid vid fel pä personbil som används för
resa i Norge skall räknas från dagen för återkomsten till Sverige.
En viss
osäkerhet syns råda beträffande inriktningen av den prövning
beskattningsmyndigheten skall göra, om förslaget om dispens för reparalionsfrislen
genomförs. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit fasta på den av
utredningen förutsatta restriktiviteten i tillämpningen och menar att härav
följer att skälen för förlängning måste prövas noga. Något annat exempel än
bristande tillgång till reservdelar har inte anförts av ulredningen. Om detta
skäl åberopas måste vid prövningen den som normalt lagerför den saknade
reservdelen kontaktas av länsstyrelsen. Enligt vad länsstyrelsen i Stockholms
län erfaril föreligger från verkstädernas sida i allmänhet ej problem att
utföra reparationer på kilometerräknare inom tre dagars varsel. Frän flera håll
har vitsordats att fordonsägarna själva har svårt att avvara tid för
verkstadsbesök och kontrollbesiktning. Länsstyrelsen menar därför att
möjligheten till förlängning inte behöver tas i anspråk annat än i
undantagsfall såvida inte fordonsägarnas personliga förhållanden kommer att
anses uigöra särskilda skäl.
Prop. 1978/79:94 214
När del gäller den föreslagna besvärsordningen anser
länsstyrelsen i Gotlands län att besvär i fråga om förlängd tidsfrist för
reparation lämpligen bör föras hos förvallningsdomstol och inte hos RSV som
utredningen föreslagit.
7 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga
Utredningens förslag att införa en möjlighet att ge
dispens från skyldighet alt ha kilomelerräknare i fordon som ägs av
fordonsägare med stor fordonspark fördelad på ett flertal olika uppställningsplatser
har rönt kritik från en del remissinstansers sida. Betänkligheterna går i
allmänhet ut på att förslaget medför orättvisor och bristande
konkurrensneutralitet mellan olika företag, att avgörandena kan bli svära atl
träffa när del gäller gränsdragningsproblem och alt länsstyrelsernas arbete
med kontroll m.m. kan förväntas öka avsevärt.
Sädana synpunkier framförs av TSV, KSN, länsstyrelserna i
Södermanlands, Ösiergöllands, Gotlands, Örebro, Väslmanlands och Kopparbergs
län samt Svenska Åkerijörbundet. KSN har därjämle påtalat att personella
insatser kommer all fordras vid de berörda företagen även med det föreslagna
systemet, eftersom det, vilket underlag man än väljer för skatteberäkningen, måsle
krävas atl körsträckan kan beräknas för varje enskilt fordon inom företaget.
Därtill kommer enligt KSN den risk för felavläs-ningar och felskrivningar som
oundvikligen följer av förslaget och som medför en belydande minskning av
tillförlitligheten i de sålunda lämnade uppgifterna.
En del remissinstanser har i samband med sin krilik också lagl
fram förslag till andra förenklingar för berörda fordonsägares del. KSN
förordar en mera allmän övergång till navräknare, som har större driftsäkerhet
och i mindre män berörs av fel i fordonet, t.ex. i växellådan, än vajerdrivna
räknare. Härigenom kan antalet ingrepp i räknarapparaturen minskas och det
administrativa arbetet med kilometerskatten förenklas för dessa skattskyldiga.
Vidare ifrågasätter KSN om inle de företag del skulle gälla i stället kunde
befrias från kravet på besiklning efter sådant ingrepp i fordonet som berör
apparaturen (t.ex. växellådsreparatlon). En vid förelaget särskilt ansvarig
person kunde utföra nödvändig kontroll. Vidare kunde en skönsdebitering göras beiräffande
varje fordon med justering en gång om aret på grund av de uppgifter som
framkommer vid avstämplingen i samband med löpande kontroll.
Länsstyrelsen i Kopparbergs lån föreslår att avstämplingstiderna
för de fordonsägare som har stor fordonspark efter medgivande av RSV utsträcks
till t. ex. 45 dagar före skatteperiodens utgång.
Övriga remissinstanser har, i den mån förslaget
kommenterats, tillstyrkt förslaget, i vissa fall med reservationer.
8 Kilometerskattemärke m.m.
Remissinstanserna är allmänt av den uppfattningen att
systemet med kilometerskattemärke för personbilar i trafik i annat land än
Norge är förenat rned vissa nackdelar. Till dessa hör att skatt inte avräknas
om märket saknas vid utlandsresan, trots att vederbörliga avstämplingar gjorls
Prop.
1978/79:94 215
vid gränspasseringarna. Nästan alla remissinstanser som
yttrar sig i frågan välkomnar den av ulredningen föreslagna ordningen att
märket skall tillhandahållas även av tullmyndighet och menar alt problemen
härmed kommer att minska. GeneraltuUstyrelsen, som anser att kilometerskattemärket
skall behållas, anser sig dock inte utan förstärkta personalresurser kunna
medverka till utlämning av märket på det sätt utredningen föreslår.
I första
hand förordar länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Örebro och
Kopparbergs län samt byråkratiinredningen och Motormännens riksförbund att kilometerskattemärket
helt skall slopas. RSV motsätter sig inte att märket avskaffas. Å andra sidan
finner länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län övervägande skäl tala
för att systemet med kilometerskattemärke bör behållas.
Under förutsättning att kilometerskattemärket blir kvar
förordar bl.a. lånsstyrelserna i Värmlands och Örebro län att ett sådant skall
distribueras för samtliga kilometerskattepliktiga personbilar. Generallullstyrelsen
anför att samtliga kilometerskattepliktiga personbilar bör förses med kilometerskattemärke,
som anbringas på främre registreringsskylten. Denna märkning bör vara
obligatorisk och föreskrifterna därom bör kompletteras med bestämmelse om
påföljd. Slyrelsen gör gällande att en sådan märkning bör vara av intresse
även för polisen vid kontroll av kilometerräknarens funktion.
Länsstyrelsen i Västmanlands län och Molormännens
riksförbund föreslår en speciell märkning av konlrollmärkena som visar att
fordonet är kilometerskattepliktigt. RSV framför tanken att alla
kilometerskattepliktiga fordon skall ha ett registreringsnummer som skiljer
dem från andra fordon.
Prop. 1978/79:94 216
Inneh å ll
Propositionen...................................................... ... 1
Proposilionens
huvudsakliga innehåll......................... 1
Lagförslag........................................................... 2
1
Förslag lill lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601) 2
2
Förslag till lag om ändring i
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon 8
Uldrag
av prolokoll vid regeringssammanträde 1979-02-08 9
1
Inledning.......................................................... 9
2
Föredragandens överväganden............................. . 10
3
Hemställan....................................................... . 23
4
Beslut ............................................................ 24
Bilaga
1 Betänkande avgivet av vägtrafikskatteutredningen (Ds B
1978:
5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del I Kilometer
skalt ....................................................... 25
Bilaga
2 Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatle-
utredningens belänkande (Ds B 1978:5) Översyn av vägtra
fikbeskattningen Del 1 Kilometerskatt............. 208
Norstedts Try;keri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar i 8 dokument.
- Prop. 2019/20:67 Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter s. 18 om s. 14 · s. 29 om s. 14 i texten
- Ds 2018:33 Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordonsmålvakter s. 186 om s. 14 i texten
- Prop. 2014/15:1 Budgetproposition för 2015 s. 352 om s. 14 i texten
- Prop. 1981/82:225 om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) s. 35 om s. 14 · s. 47 i texten
- Prop. 1981/82:13 om ändringar i beskattningen av vissa eldrivna fordon s. 25 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 399 om s. 14 i texten